<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2227092</hangar_id>
 <dok_id>GE03150</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>150</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:150</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>150</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-04-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:34</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:00:46</publicerad>
 <titel>med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03150/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03150</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03150</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:150&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(kompletteringsproposition)&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-1.png" style="width:45pt;height:75pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 18 april 1991 för de åtgärder och de ändamål&lt;br&gt;som framgår av föredragandenas hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Larsson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga ändamål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till statsbudget för budgetåret 1991/92 som lades fram i årets&lt;br&gt;budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade för-&lt;br&gt;ändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I&lt;br&gt;samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för&lt;br&gt;innevarande budgetår. Beräkningarna visar att budgetunderskottet för&lt;br&gt;budgetåret 1990/91 försämras med 15,9 miljarder kronor jämfört med&lt;br&gt;vad som beräknades i årets budgetproposition. Alltså förutses nu ett&lt;br&gt;underskott om 18,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991/92 beräknades i budgetpropositionen ett underskott&lt;br&gt;på statsbudgeten om 0,6 miljarder kronor. De nya beräkningarna visar&lt;br&gt;ett underskott på 10,4 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisar regeringen i en reviderad finansplan sin&lt;br&gt;bedömning av hur den ekonomiska politiken bör utformas. Regeringen&lt;br&gt;föreslår ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att möta den&lt;br&gt;ökade arbetslösheten. Finansieringen av dessa åtgärder föreslås i&lt;br&gt;huvudsak ske genom överföring av medel från arbetsmarknadsfonden.&lt;br&gt;Regeringen föreslår vidare ett samlat program för strukturella åtgärder&lt;br&gt;i den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som särskilda bilagor till propositionen har fogats bl.a. en reviderad&lt;br&gt;nationalbudget för år 1991 med en prognos för den svenska ekonomin&lt;br&gt;åren 1991-1992 och kalkyler på meddellång sikt fram till 1995, samt en&lt;br&gt;långtidsbudget för budgetåren 1991/92-1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årets kompletteringsproposition består av två delar, var och en i&lt;br&gt;ett band. Den första delen innehåller regeringens syn på den eko-&lt;br&gt;nomiska politiken och förslag till slutregleringen av statsbudgeten&lt;br&gt;för nästa budgetår. Där redovisas också förslag av finanspolitisk&lt;br&gt;natur som hör samman med budgetförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den andra delen redovisas ett samlat treårigt program med för-&lt;br&gt;slag till strukturella åtgärder för att ställa om och minska den stat-&lt;br&gt;liga administrationen med 10 % under perioden 1991/92-1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,&lt;br&gt;Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,&lt;br&gt;Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsråden Larsson, Gradin, Thalén, Lindqvist, Åsbrink,&lt;br&gt;Göransson, Persson, Sahlin, Lönnqvist, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition med förslag till slutlig reglering av&lt;br&gt;statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m.&lt;br&gt;(kompletteringsproposition)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Larsson anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100) förelagt&lt;br&gt;riksdagen ett förslag till statsbudget för budgetåret 1991/92. I de delar&lt;br&gt;där förslaget innehöll endast beräknade anslagsbelopp har regeringens&lt;br&gt;förslag därefter redovisats i särskilda propositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen&lt;br&gt;- förutom förslaget till statsbudget i budgetpropositionen - avge ett&lt;br&gt;särskilt förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för det kommande&lt;br&gt;budgetåret i den s.k. kompletteringspropositionen. Detta förslag bör nu&lt;br&gt;lämnas till riksdagen. I samband därmed bör regeringen redovisa sin&lt;br&gt;bedömning av den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likaså&lt;br&gt;bör en reviderad nationalbudget tillställas riksdagen. I komplet-&lt;br&gt;teringspropositionen bör också tas med vissa frågor som har klara&lt;br&gt;samband med den ekonomiska politiken och budgetpolitiken m.m. och&lt;br&gt;som bör behandlas av riksdagen under det innevarande riksmötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen deklarerade i budgetpropositionen sin avsikt att i komplet-&lt;br&gt;teringspropositionen återkomma med ett samlat program där den statliga&lt;br&gt;administrationen skall minskas med 10 % under perioden 1991/92-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94. Statsrådet Johansson kommer senare denna dag att återkomma&lt;br&gt;till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Larsson föredrar den reviderade finansplanen samt redogör för&lt;br&gt;statsbudgetens utgifter och beräknade inkomster under nästa budgetår,&lt;br&gt;m.m. Statsråden Gradin, Thalén, Lindqvist, Larsson, Åsbrink,&lt;br&gt;Göransson, Persson, Sahlin, Lönnqvist och Johansson föredrar de&lt;br&gt;ifrågavarande förslagen inom utrikes-, social-, finans-, utbildnings-, ar-&lt;br&gt;betsmarknads-, bostads- och civildepartementens verksamhetsområden.&lt;br&gt;Anförandena redovisas i underprotokollen för resp, departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Larsson hemställer att regeringen i en gemensam proposition&lt;br&gt;förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och&lt;br&gt;de ändamål som de har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under-&lt;br&gt;protokollen skall bifogas propositionen enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reviderad finansplan m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U trikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Soci al departementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U tbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reviderad finansplan&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 En politik för bättre tider&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 På rätt väg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Framtidsutsikterna för den svenska ekonomin har förbättrats markant&lt;br&gt;under det senaste halvåret. Sverige befinner sig nu i en lågkonjunktur&lt;br&gt;med svag tillväxt och stigande arbetslöshet. Men den internationella&lt;br&gt;konjunkturnedgången förväntas varken bli lång eller djup. Tillsammans&lt;br&gt;med de åtgärder som vidtagits för att bekämpa inflationen och skapa&lt;br&gt;utrymme för en tillväxt i ekonomins konkurrensutsatta delar skapar detta&lt;br&gt;förutsättningar för en återhämtning. Konjunkturen beräknas vända under&lt;br&gt;senare delen av innevarande år och gradvis växa i styrka under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen redovisades den ekonomisk-politiska strategin för&lt;br&gt;de närmaste åren. Den innebär i korthet följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Den ekonomiska politiken skall skapa förutsättningar för Sverige att&lt;br&gt;aktivt och framgångsrikt delta i den internationella integrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Den ekonomiska politiken skall medverka till att bromsa kostnads-&lt;br&gt;utvecklingen och stärka konkurrenskraften för att hävda sysselsätt-&lt;br&gt;ningen och välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Den ekonomiska politiken skall bidra till tillväxt genom att stimulera&lt;br&gt;produktivitet och sparande. Utrymme skall skapas för investeringar&lt;br&gt;i produktion och infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Den ekonomiska politiken skall bidra till att utjämna levnadsvillkor&lt;br&gt;och skapa en starkare bas för välfärden genom att arbetslinjen&lt;br&gt;konsekvent hävdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Den ekonomiska politiken skall medverka till en uthållig tillväxt;&lt;br&gt;produktion och konsumtion måste ställas om så att balansen mellan&lt;br&gt;ekonomi och ekologi säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna strategi skall nu fullföljas. Den ekonomiska politiken skall&lt;br&gt;varaktigt nedbringa inflationen. Samtidigt skall den fulla sysselsättningen&lt;br&gt;upprätthållas. Ambitionerna skall höjas när det gäller ekonomisk tillväxt.&lt;br&gt;Inriktningen på att hävda välfärden och åstadkomma en rättvis fördelning&lt;br&gt;skall fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nu möjligt att redovisa tydliga resultat och stora möjligheter&lt;br&gt;som följd av den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har passerat vändpunkten när det gäller inflationen. Framför&lt;br&gt;oss ligger nu en period av betydligt lägre prisstegringar. Det får stor&lt;br&gt;betydelse för hela ekonomin. Vändpunkten när det gäller produktionen&lt;br&gt;har kommmit närmare och bör inträffa under andra halvåret. En&lt;br&gt;återhämtning bedöms ske under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges del förbättras utsikterna av de strukturåtgärder som&lt;br&gt;vidtagits för att återvinna tillväxten och de finanspolitiska åtgärder som&lt;br&gt;satts in för att bidra till balans i ekonomin. För en stor del av arbets-&lt;br&gt;marknaden har nu stabiliseringsavtal träffats med syfte att växla om från&lt;br&gt;inflationslöner till reallöner. Dessa avtal innehåller inte de inflationsdri-&lt;br&gt;vande klausuler som var vanliga under 1980-talet. Arbetet med stabilise-&lt;br&gt;ringsavtalet skall fortsätta på den återstående delen av arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av dessa åtgärder är en radikal nedväxling av inflationsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga I:1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väntningama. Konkurrenskraften kan nu böija återställas och ekonomin Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;kan fungera effektivare. Därmed står det klart att Sverige kan klara upp Bilaga 1:1&lt;br&gt;sina kostnadsproblem genom en intern anpassning. Detta har skett i ett&lt;br&gt;konstruktivt samarbete mellan statsmakterna och arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter. Sverige är i dessa grundläggande avseenden på rätt väg.&lt;br&gt;Effekterna på sysselsättningen av vändningen i ekonomin kommer&lt;br&gt;emellertid först senare. Därför kommer både 1991 och 1992 att bli kärva&lt;br&gt;år på arbetsmarknaden. Av detta skäl krävs det en aktiv arbetsmarknads-&lt;br&gt;politik. Regeringen lägger nu fram förslag till en förstärkning av de&lt;br&gt;aktiva åtgärderna utformade för att motverka både arbetslöshet och&lt;br&gt;inflation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvuduppgift för den ekonomiska politiken under de kommande&lt;br&gt;åren blir att frigöra de krafter som kan medverka till en ökad produktivi-&lt;br&gt;tet och tillväxt. Det handlar om att få ut den fulla effekten av de&lt;br&gt;strukturreformer som redan genomförts eller är under genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktiviteten utvecklades svagt under 1989-1990. Tecken finns nu&lt;br&gt;på att ett omslag är på väg. Detta framgår tydligt av prognoserna för de&lt;br&gt;närmaste åren. Uppgången i produktiviteten skapar förutsättningar för&lt;br&gt;en exportledd tillväxt. Tillväxten i den konkurrensutsatta sektorn&lt;br&gt;beräknas svänga från ca -2,5 % år 1991 till ca +2,5 % år 1992, vilket&lt;br&gt;är en mycket stor förändring, samtidigt som den skyddade sektorns&lt;br&gt;expansion begränsas. Handelsbalansen ger därmed ett växande överskott.&lt;br&gt;Också i detta viktiga avseende är Sverige alltså på rätt väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men ambitionerna bör sättas högt i syfte att tillgodose medborgarnas&lt;br&gt;behov under 1990-talet. Målet bör vara att etablera en ny och högre nivå&lt;br&gt;för tillväxt och produktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den reviderade nationalbudgeten redovisas två alternativa utvecklings-&lt;br&gt;perspektiv för perioden 1992-1995. Det ena utgår från en produktivitets-&lt;br&gt;utveckling grundad på de samband som gällt de senaste tio åren. Det&lt;br&gt;andra är baserat på en större tilltro till effekterna av de genomförda eller&lt;br&gt;beslutade strukturreformerna och till näringslivets förmåga till anpassning&lt;br&gt;och utveckling. I det första alternativet blir tillväxten ca 2,1 % mellan&lt;br&gt;1992 och 1995 och de samlade resurserna kommer 1995 att vara ca 105&lt;br&gt;miljarder kr. större än i dag. I det andra alternativet blir tillväxten i&lt;br&gt;genomsnitt 2,8 % mellan 1992 och 1995 och de samlade resurserna&lt;br&gt;kommer 1995 att vara ca 145 miljarder kr. större än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta senare alternativ ger betydligt större möjligheter att tillgodose&lt;br&gt;angelägna behov under 1990-talet. Det kräver emellertid en god disciplin&lt;br&gt;när det gäller lönebildningen, stora insatser på bred front i arbetslivet för&lt;br&gt;att förbättra produktiviteten och åtgärder för att stimulera till ökat&lt;br&gt;sparande. Den ekonomiska politiken bör under de kommande åren&lt;br&gt;inriktas på att - i konstruktiv samverkan mellan arbetsmarknadens parter&lt;br&gt;och staten - förverkliga en sådan snabbare uthållig tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en återvunnen tillväxt skapas nya resurser och därmed kommer&lt;br&gt;fördelningsfrågoma i fokus. Betydande framsteg gjordes under 1980-&lt;br&gt;talet när det gäller välfärden och sysselsättningen. Samtidigt uppstod&lt;br&gt;ökade klyftor i fördelningen av förmögenheter, främst beroende på&lt;br&gt;inflationen och det gamla skattesystemet. Erfarenheterna på detta område&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understryker vikten av den omläggning som nu gjorts av skattesystemet&lt;br&gt;och av en varaktig nedpressning av inflationen. Också på detta område&lt;br&gt;är Sverige på rätt väg.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Internationaliseringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges framgångsrika ekonomiska utveckling under efterkrigstiden har&lt;br&gt;byggt på en fri handel och en god förmåga att anpassa sig till de villkor&lt;br&gt;och möjligheter världsmarknaden erbjudit. En huvuduppgift för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken är att säkerställa att Sverige också fortsättningsvis&lt;br&gt;aktivt och framgångsrikt kan delta i den internationella integrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu står världsekonomin inför ett nytt avgörande skede, med en genom-&lt;br&gt;gripande förnyelse av de ekonomiska förbindelserna. Avspänningen&lt;br&gt;mellan supermakterna har förändrat det politiska läget i världen och&lt;br&gt;banat väg för ett mer omfattande ekonomiskt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de pågående GATT-förhandlingama är målet att utvidga liberalise-&lt;br&gt;ringen av den internationella handeln till att omfetta också tjänster och&lt;br&gt;jordbruksprodukter. Inom EG fördjupas den ekonomiska integrationen&lt;br&gt;genom förverkligandet av den s.k. inre marknaden, som skall vara&lt;br&gt;genomförd den 1 januari 1993. Förhandlingarna mellan EFTA och EG&lt;br&gt;om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) drivs med sikte på&lt;br&gt;att göra den inre marknaden gemensam för samtliga 19 länder och dess&lt;br&gt;350 miljoner invånare. I Ost- och Centraleuropa pågår omställningen till&lt;br&gt;marknadsekonomi och en utveckling av de ekonomiska kontakterna med&lt;br&gt;Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svensk del har förhandlingarna om ett EES-avtal högsta prioritet.&lt;br&gt;Dessa förhandlingar befinner sig nu i ett slutskede. Ett avtal bör kunna&lt;br&gt;komma till stånd till sommaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett starkt svenskt intresse att aktivt vara med och forma Europas&lt;br&gt;framtid. Genom avspänningen och tillkomsten av det europeiska&lt;br&gt;säkerhetsavtalet har förutsättningarna i viktiga avseenden förändrats när&lt;br&gt;det gäller deltagande i det europeiska samarbetet. Riksdagen har förklarat&lt;br&gt;att ett svenskt medlemskap i EG med bibehållen neutralitetspolitik ligger&lt;br&gt;i vårt lands nationella intresse. Regeringen har för avsikt att under 1991,&lt;br&gt;efter samråd i utrikesnämnden, ansöka om medlemskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Inflationsbekämpningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att värna sysselsättning och välfärd måste inflationsbekämpningen&lt;br&gt;överordnas andra ambitioner och krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att få till stånd ett stabiliseringsavtal har varit framgångs-&lt;br&gt;rikt. Genom förhandlingsgruppens arbete har en samsyn etablerats om det&lt;br&gt;angelägna i att växla om från inflationslöner till reallöner. Vidare har en&lt;br&gt;samsyn etablerats om behovet av ett tvåårsavtal, om en kostnadsnivå som&lt;br&gt;svarar mot exportindustrins villkor och en fördelningsprofil som tar&lt;br&gt;särskild hänsyn till de lägst avlönades situation. Stabiliseringsavtalet&lt;br&gt;innehåller inte de inflationsdrivande klausuler som var vanliga under&lt;br&gt;1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1991 sker ingen avtalsmässig lönehöjning förrän den 1 juli. Den Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;höjning som då sker uppgår till i genomsnitt 1:25 kr. per timme resp. Bilaga 1:1&lt;br&gt;209 kr. per månad och omfattar endast anställda med en årsinkomst&lt;br&gt;under 170 000 kr. Detta innebär en nivåhöjning med ca 1 % och en&lt;br&gt;kostnadsökning med ca 0,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra avtalsåret, som sträcker sig från och med den 1 april 1992&lt;br&gt;till och med den sista mars 1993, innehåller en bruttoram på ca 3 % med&lt;br&gt;miniminivåer uttryckta i kronor som ger något mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär en rejäl uppstramning av lönebildningen. Jämfört med&lt;br&gt;flera av Sveriges viktigaste konkurrentländer ger avtalet en låg kostnads-&lt;br&gt;ökning. Den sammanlagda effekten av avtalet och redan tidigare&lt;br&gt;inträffade kostnadsökningar (s.k. överhäng från 1990, två ytterligare&lt;br&gt;semesterdagar m.m.) är att timlönekostnadema ökar med ca 5 % under&lt;br&gt;1991 och med drygt 3 % under 1992. Det innebär en förbättring av&lt;br&gt;kostnadsläget för den konkurrensutsatta sektorn. Konkurrenskraften i&lt;br&gt;förhållande till våra viktigaste konkurrentländer på världsmarknaden,&lt;br&gt;mätt som relativa kostnader per producerad enhet, bör kunna förstärkas&lt;br&gt;med ca 6 % under loppet av 1991-1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den ekonomiska politiken skall bli framgångsrik krävs att&lt;br&gt;Rehnbeiggruppens förslag till stabiliseringsavtal blir gällande för hela&lt;br&gt;arbetsmarknaden. De förbundsavtal som hittills slutits står samtliga i&lt;br&gt;överensstämmelse med Rehnbergs förslag men förutsätter att resten av&lt;br&gt;arbetsmarknaden också omfattas av sådana avtal. Ett tungt ansvar åvilar&lt;br&gt;därför de parter som ännu inte träffat stabiliseringsavtal. Regeringen&lt;br&gt;förutsätter nu att samtliga parter träffar stabiliseringsavtal. En samlad&lt;br&gt;bedömning bör göras före riksdagsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också angeläget att arbetsmarknadens parter utnyttjar den period&lt;br&gt;som avtalet omfattar till att utveckla nya, konstruktiva former för den&lt;br&gt;framtida lönebildningen och skapa väl fungerande spelregler för&lt;br&gt;förhandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste åren har uppgiften att dämpa överhettningen och komma till&lt;br&gt;rätta med kostnadsproblemen i ekonomin stått i förgrunden för regering-&lt;br&gt;ens åtgärder. Finanspolitiken måste fortsatt inriktas på att varaktigt pressa&lt;br&gt;ner inflationen. En fortsatt stark återhållsamhet med de offentliga&lt;br&gt;utgifterna är också nödvändig för att skapa utrymme för en utbyggnad av&lt;br&gt;den utlandskonkurrerande sektorn och för att på sikt återställa balansen&lt;br&gt;i utlandsaffärema. Endast så kan grunden läggas för en uthållig återhämt-&lt;br&gt;ning i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa skäl begränsas expansionen i den kommunala verksamheten&lt;br&gt;genom bl.a. kommunala skattestopp. Regeringen lade i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen fram förslag om kraftiga förstärkningar av statens budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållssparandet förstärks för närvarande samtidigt som det offentliga&lt;br&gt;sparandet försvagas. Kommunernas finanser förbättras parallellt med att&lt;br&gt;underskottet i statens budget ökar. Det senare hänger bl.a. samman med&lt;br&gt;att de offentliga inkomsterna nu ökar långsammare som följd av den&lt;br&gt;svagare tillväxten under åren 1989-1991. De beräkningar som redovisas&lt;br&gt;i den reviderade nationalbudgeten visar också att det offentliga sparandet,&lt;br&gt;om inga ytterligare offentliga åtaganden görs, åter förbättras när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillväxten i ekonomin skjuter fort. Då sker också en förstärkning av&lt;br&gt;sparandet i ekonomin som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitiken är så avvägd i nuvarande situation att inflationen&lt;br&gt;dämpas snabbt och att handelsbalansen förbättras, samtidigt som de&lt;br&gt;offentliga utgifterna växer långsamt. Tillgängliga prognoser tyder på att&lt;br&gt;tillväxten i den konkurrensutsatta sektorn kommer att skjuta lärt i slutet&lt;br&gt;av 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna i den reviderade nationalbudgeten visar att den offentliga&lt;br&gt;sektorns utgifter som andel av BNP under de närmaste fem åren kan&lt;br&gt;fortsätta att sjunka från nuvarande 61,7% till under 60 %. Även&lt;br&gt;skattekvoten sjunker från 56,4 % till drygt 53 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som regeringen vidtar för att skärpa konkurrensen spelar&lt;br&gt;en viktig roll för att pressa priser och öka effektiviteten i det svenska&lt;br&gt;näringslivet. Den europeiska inre marknaden innebär att stora delar av&lt;br&gt;den skyddade privata sektorn kommer att öppnas för konkurrens. Inom&lt;br&gt;livsmedelsområdet avskafläs de inhemska regleringarna. Samtidigt skärps&lt;br&gt;konkurrenslagstiftningen på jordbrukets område. Regeringen avser att&lt;br&gt;inom kort förelägga riksdagen ett förslag om en anpassning av gränsskyd-&lt;br&gt;det på jordbruksprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och riksbanken har under det gångna året med finans- och&lt;br&gt;penningpolitiska åtgärder med kraft markerat att den svenska valutapoliti-&lt;br&gt;kens mål ligger läst. Förändringar i växelkursen skulle allvarligt försvåra&lt;br&gt;arbetet med att stabilisera ekonomin. De skulle också motverka strävan-&lt;br&gt;dena att få till stånd ett närmare samarbete med EG. Arbetet med att&lt;br&gt;etablera prisstabilitet skall ses som ett väsentligt inslag i vår Europa-&lt;br&gt;politik och lägger grunden för ett närmare monetärt och valutapolitiskt&lt;br&gt;samarbete i linje med strävanden inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Tillväxtpolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att förverkliga väsentliga mål som full sysselsättning, rättvis&lt;br&gt;fördelning, regional balans och god livsmiljö behövs en god ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt. Därför spelar åtgärder för att säkra den långsiktiga tillväxten en&lt;br&gt;central roll i regeringens politik. Under de närmaste åren måste arbetet&lt;br&gt;inriktas på att fullt ut ta tillvara de möjligheter som skapats genom de&lt;br&gt;genomförda eller påböljade strukturreformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu görs ytterligare insatser för att skapa förutsättningar för en god&lt;br&gt;tillväxt. En avgörande fäktor är arbetet på att ge svenska medboigare och&lt;br&gt;företag tillgång till EGs inre marknad. En annan viktig insats är planerna&lt;br&gt;för en kraftig utbyggnad av infrastrukturen. För innevarande och&lt;br&gt;kommande budgetår har 10 miljarder kr. avsatts för ett antal större,&lt;br&gt;långsiktiga projekt. Under 1990-talet kommer staten att avsätta ytterligare&lt;br&gt;minst 10 miljarder kr. utöver ordinarie investeringsmedel för större&lt;br&gt;järnvägs- och vägprojekt. Vidare har regeringen träffat överenskommelse&lt;br&gt;med den danska regeringen om en fast förbindelse över Öresund. Redan&lt;br&gt;beslutet om bron får positiva effekter för regionen och tillkomsten av&lt;br&gt;bron får stora effekter för den ekonomiska integrationen mellan Sverige&lt;br&gt;och Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög utbildnings- och forskningsnivå är en förutsättning för en Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;varaktigt hög ekonomisk tillväxt. Regeringen har därför genomfört ett Bilaga 1:1&lt;br&gt;omfattande program för att bygga ut forskning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en stabil tillväxt måste en ökad andel av produktionen&lt;br&gt;avsättas för framtida långsiktiga behov. Investeringsverksamheten&lt;br&gt;stimuleras genom att investeringsfonderna släpps fria och investerings-&lt;br&gt;skatten avskaffas. Reglerna för utlänningars förvärv av svenska företag&lt;br&gt;anpassas till de betingelser som skapas av internationaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandet i den svenska ekonomin är för lågt för att trygga välfärden&lt;br&gt;på sikt. Skattereformen bidrar verksamt till att stimulera sparandet.&lt;br&gt;Behovet av att få till stånd ett högre sparande bör vara en viktig&lt;br&gt;utgångspunkt vid en översyn av pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att reformerna skall ge full effekt måste en högre produktivitet bli&lt;br&gt;en allmän angelägenhet. Statsmakternas åtgärder måste nu följas av&lt;br&gt;insatser på vaije arbetsplats för att organisera verksamheten så att var&lt;br&gt;och en kan ge sitt bästa för den gemensamma uppgiften att skapa nya&lt;br&gt;resurser. Produktivitetsdelegationen utvärderar tillsammans med&lt;br&gt;Arbetslivsfonden ett antal projekt där förändrad arbetsoiganisation&lt;br&gt;medfört en hög produktivitet. I arbetet ingår uppgiften att finna former&lt;br&gt;för att sprida kunskap på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Arbetslinjen i välfärdspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med en förbättrad produktivitet och återvunnen tillväxt skapas nya&lt;br&gt;resurser. Därmed kommer frågan om fördelningen av resurserna på nytt&lt;br&gt;i fokus. Utvecklingen av inkomster, förmögenheter och välfärd under&lt;br&gt;1980-talet innehåller både positiva och negativa inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur väl färdssynvinkel är den viktigaste framgången under 1980-talet att&lt;br&gt;det varit möjligt att i Sverige snabbt öka sysselsättningen i ett Europa där&lt;br&gt;arbetslösheten brett ut sig. Den sociala välfärden har också förbättrats för&lt;br&gt;barnfamiljerna genom att föräldraförsäkringen förlängts, barnbidragen&lt;br&gt;höjts och barnomsorgen byggts ut. För att förbättra pensionärernas&lt;br&gt;ställning har det kommunala bostadstillägget höjts och pensionstillskotten&lt;br&gt;förbättrats. Samtidigt har tjänstepensionssystemet kommit att omfatta allt&lt;br&gt;fler äldre. En unikt omfattande FN-undersökning har nyligen påvisat&lt;br&gt;Sveriges ledande ställning vad gäller social välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De brister som uppstått när det gäller fördelningen av förmögenheter&lt;br&gt;kan framför allt förknippas med 1980-talets inflation och skattesystem.&lt;br&gt;Genom det nya skattesystemet och genom en målmedveten politik mot&lt;br&gt;inflationen och för full sysselsättning kan 1990-talet också innebära&lt;br&gt;fördelningspolitiska framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslinjen skall hävdas och den fulla sysselsättningen upprätthållas.&lt;br&gt;Detta ställer krav på en väl upplagd och genomförd utbildnings- och&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitik, som tar vara på människors arbetsvilja och som&lt;br&gt;samtidigt främjar tillgången på kompetent arbetskraft. Den allmänna&lt;br&gt;inriktningen angavs i budgetpropositionen. Nu läggs förslag fram om&lt;br&gt;kompletterande insatser. Arbetsmarknadspolitiken föreslås bli utbyggd&lt;br&gt;med minst 40 000 platser genom att resurser överförs från passivt&lt;br&gt;kontantstöd till aktiva åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslinjen ligger till grund för reformeringen av socialförsäkringen. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Syftet är att frigöra resurser för aktiv rehabilitering och vård samt att Bilaga 1:1&lt;br&gt;förbättra incitamenten till arbete. Förslag läggs om sjuklön under de&lt;br&gt;första fjorton dagarna av en sjukperiod. Rehabiliteringsersättning på&lt;br&gt;100 % införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överenskommelse har träffats mellan staten och Landstingsför-&lt;br&gt;bundet om att staten bidrar med 500 milj. kr. under 1992 för att en&lt;br&gt;vårdgaranti skall införas i samtliga landsting. Tanken är att ingen skall&lt;br&gt;behöva vänta mer än tre månader på en behandling. Den 1 januari 1992&lt;br&gt;kommer kommunerna att få ett samlat ansvar för långvarig service och&lt;br&gt;vård till äldre och handikappade. Ett förslag till ekonomisk reglering av&lt;br&gt;reformen föreläggs riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både välfärden och tillväxten kräver att de offentliga systemen används&lt;br&gt;effektivt och utformas på ett sätt som bidrar till de långsiktiga målen.&lt;br&gt;Strävan att effektivisera användningen av de offentliga resurserna är&lt;br&gt;rättesnöret för den omställning och minskning av den statliga administra-&lt;br&gt;tionen som nu genomförs. Också översynen av pensionssystemet vägleds&lt;br&gt;av ambitionen att bygga en stark bas för framtida välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.6 Åtgärder för en uthållig tillväxt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken skall medverka till att skapa förutsättningar&lt;br&gt;för en uthållig tillväxt. Produktion och konsumtion måste ställas om så&lt;br&gt;att balansen mellan ekonomi och ekologi säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska miljöpolitiken har varit framgångsrik och förutseende.&lt;br&gt;Utsläppen av många slags föroreningar har minskat kraftigt. Men en&lt;br&gt;uthållig tillväxt ställer krav som långt ifrån är tillgodosedda. Framför allt&lt;br&gt;måste det internationella samarbetet drivas så att det leder till bindande&lt;br&gt;bestämmelser, som underlättar för de enskilda länderna att tillvarata&lt;br&gt;miljöintressen, utan att detta belastar konkurrenskraften. Utsläpp som&lt;br&gt;leder till skador som inte kan repareras måste förhindras. Ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel bör användas för att påverka produktion och konsumtion i&lt;br&gt;miljövänlig riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa olika vägar för att förbättra miljön återspeglas på ett konkret&lt;br&gt;sätt bl.a. i de förslag som lagts fram i regeringens propositioner om&lt;br&gt;näringspolitik för tillväxt och en god livsmiljö. Miljölagama skärps.&lt;br&gt;Investeringarna i kollektivtrafik i storstäderna och i järnvägar ökar&lt;br&gt;kraftigt. Nya motorfordon indelas fr.o.m. 1993 i miljöklasser, till vilka&lt;br&gt;ett system med ekonomiska styrmedel knyts. Livsmedelspolitiken läggs&lt;br&gt;om i miljövänlig riktning. Kommunerna får en vidgad rätt att differen-&lt;br&gt;tiera avfallstaxorna. Okade insatser görs för att återställa skadade miljöer.&lt;br&gt;Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar införs i central&lt;br&gt;lagstiftning. Sveriges deltagande i det internationella miljösamarbetet&lt;br&gt;intensifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna inriktning av den ekonomiska politiken vill regeringen få till&lt;br&gt;stånd utveckling och förnyelse i näringslivet och den offentliga sektorn&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att därigenom skapa nya resurser. Denna förnyelse skall genomföras Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;på ett sådant sätt att medborgarnas trygghet och välfärd kan hävdas. De Bilaga 1:1&lt;br&gt;nya resurserna skall fördelas rättvist. Regeringen vill inbjuda alla goda&lt;br&gt;krafter till samverkan kring detta program.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Det ekonomiska läget&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Den internationella ekonomin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En lång period med stabil och hög tillväxt i OECD-området bröts under&lt;br&gt;andra halvåret 1990, då en markant avmattning ägde rum i viktiga&lt;br&gt;länder. Skillnaderna i aktivitetsnivå mellan olika industriländer har&lt;br&gt;emellertid varit betydande under det senaste året. Japan och Tyskland har&lt;br&gt;fortsatt att expandera mycket kraftigt, medan Förenta staterna, Canada&lt;br&gt;och Storbritannien har vidkänts en betydande försvagning i den ekono-&lt;br&gt;miska utvecklingen. Även i flertalet övriga OECD-länder minskade&lt;br&gt;tillväxttakten. Inom OECD-området som helhet uppgick tillväxten till&lt;br&gt;2,6 %. Samtidigt var inflationen inte fullt 5 % år 1990, vilket är en viss&lt;br&gt;uppgång jämfört med 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avmattningen var väntad men blev kraftigare än förutsett efter den&lt;br&gt;irakiska inmarschen i Kuwait i augusti, med de konsekvenser denna hade&lt;br&gt;för oljepris och förväntningar hos såväl konsumenter som företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i världsekonomin har varit fortsatt relativt svag under&lt;br&gt;böljan av detta år. Förutsättningarna är dock goda för att svackan skall&lt;br&gt;bli både grund och kortvarig. Krigsslutet i Persiska viken banar väg för&lt;br&gt;en återhämtning. Flertalet bedömare räknar i dag med en bestående&lt;br&gt;sänkning av oljepriset med i storleksordningen 10 dollar/fåt jämfört med&lt;br&gt;den nivå på drygt 30 dollar/fåt som rådde under hösten 1990. Detta&lt;br&gt;kommer att få gynnsamma effekter på realinkomster, prisutveckling och&lt;br&gt;räntor i OECD-området. Förtroendet och förväntningarna om en&lt;br&gt;förbättrad konjunktur hos konsumenter och i näringslivet kommer&lt;br&gt;sannolikt också att stärkas påtagligt. Till detta kommer den ökade&lt;br&gt;efterfrågan i OECD-området som återuppbyggnaden vid Persiska viken&lt;br&gt;kan förväntas skapa. För en relativt snar konjunkturuppgång talar också&lt;br&gt;de lägre räntorna i Förenta staterna och Storbritannien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen hålls nu också under bättre kontroll i praktiskt taget&lt;br&gt;samtliga OECD-länder än vad som varit fallet vid tidigare nedgångsperio-&lt;br&gt;der. Detta talar för att det bör gå att undvika en utveckling med den&lt;br&gt;kombination av svag tillväxt och hög inflation som förlängt och fördjupat&lt;br&gt;de senaste lågkonjunkturerna. En osäkerhetsfaktor utgör dock utveckling-&lt;br&gt;en i Förenta staterna. Där har inte inflationstakten kommit ner till&lt;br&gt;europeisk nivå trots avmattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tyska återföreningen innebär större problem än förutsett, och&lt;br&gt;tillväxten i Tyskland blir sannolikt svagare än under de senaste åren. De&lt;br&gt;höga räntorna förknippade med det stora budgetunderskottet har bidragit&lt;br&gt;till en press uppåt på räntorna även i övriga europeiska länder, vilket&lt;br&gt;dämpar aktiviteten. Mot denna bakgrund finns det anledning att välkomna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskedet om de planerade skattehöjningarna i Tyskland. De bidrar till en&lt;br&gt;bättre balans mellan finans- och penningpolitiken. Trots skattehöjningarna&lt;br&gt;kommer dock budgetunderskotten att vara fortsatt stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kan en vändning förutses av konjunkturen under senare&lt;br&gt;delen av innevarande år och en gradvis ökande aktivitet under 1992. Till&lt;br&gt;följd av den svaga utvecklingen under böljan av 1991 är det dock rimligt&lt;br&gt;att utgå från att den samlade produktionsökningen i OECD-ländema&lt;br&gt;stannar vid ca 1 % i år medan den 1992 kan komma att uppgå till ca&lt;br&gt;2 3/4 %. Mellan de båda halvåren i år förutses därvid en förstärkning av&lt;br&gt;tillväxten från mindre än 1/2 % till över 2 %, uttiyckt i årstakt. En&lt;br&gt;förbättrad konjunktur förväntas framför allt i Storbritannien och Förenta&lt;br&gt;staterna. I den amerikanska ekonomin, som väntas stagnera i år, förutses&lt;br&gt;en tillväxt på ca 2 3/4 % 1992. Den brittiska ekonomin väntas växa med&lt;br&gt;inemot 2 % nästa år efter en minskning av BNP med 1 1/2 % 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förväntade återhämtningen - i kombination med lägre oljepriser&lt;br&gt;- bör kunna förenas med en relativt dämpad pris- och kostnadsutveck-&lt;br&gt;ling. I OECD-området totalt sett förutses sålunda priserna i år och nästa&lt;br&gt;år öka med 4 1/2 resp. 4 %. Lönerna väntas stiga med 6 resp. 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två viktiga osäkerhetsmoment i finansplanens bedömning av kon-&lt;br&gt;junkturutsiktema har nu reducerats betydligt. Särskilt gäller detta&lt;br&gt;naturligtvis oljepriset och psykologiska faktorer kopplade till krisen vid&lt;br&gt;Persiska viken. Som nämnts kan nu utgången av krisen i stället väntas&lt;br&gt;innebära positiva effekter för utvecklingen i världsekonomin de närmaste&lt;br&gt;åren. Vidare förefaller de farhågor som tidigare uttryckts rörande&lt;br&gt;svagheten hos de finansiella institutionerna i bl.a. Förenta staterna att ha&lt;br&gt;varit överdrivna. Utgångspunkten för bedömningen är att den kraftigt&lt;br&gt;minskade utlåningen i Förenta staterna till övervägande del är att hänföra&lt;br&gt;till den svaga efterfrågan på krediter snarare än till grundläggande&lt;br&gt;problem inom kreditväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kvarstående osäkerhetsmoment gäller utvecklingen i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Den ekonomiska stagnation som rått där har nu öveigått i en&lt;br&gt;betydande minskning av produktionen. Öveigångsproblemen är av en&lt;br&gt;sådan natur att det framstår som högst troligt att tillbakagången fortsätter&lt;br&gt;ännu en tid. Exporten till dessa länder är emellertid mycket låg för&lt;br&gt;industriländerna sammantagna, vilket sannolikt innebär att den djupa&lt;br&gt;ekonomiska krisens effekter för omgivningen blir begränsade. Ett större&lt;br&gt;riskmoment utgör då den politiska utvecklingen i främst Sovjetunionen.&lt;br&gt;En fördjupad politisk kris kan komma att påverka det ekonomiska&lt;br&gt;klimatet i främst Europa med en negativ inverkan på konsumtion och&lt;br&gt;investeringsvilja.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Utvecklingen i Sverige under det senaste året&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken var under 1980-talet framgångsrik i många&lt;br&gt;avseenden. Näringslivets investeringar ökade, statsfinanserna sanerades&lt;br&gt;och sysselsättningen ökade markant. Men framstegen och framtidstron&lt;br&gt;skapade också krav och förväntningar som ledde till att resurserna blev&lt;br&gt;alltför hårt utnyttjade. Ekonomin blev överhettad och det uppstod på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;många håll brist på arbetskraft. Det ledde i sin tur till en snabb löneglid- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;ning. Kostnadsstegringama slog igenom i högre priser. Inflationen blev Bilaga 1:1&lt;br&gt;under 1989 och 1990 väsentligt högre än i konkurrentländerna. Detta&lt;br&gt;kom att fungera som en broms på ekonomin med en försvagad tillväxt&lt;br&gt;som följd. Det medförde samtidigt att balansen i utlandsaffärema&lt;br&gt;försämrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avmattningen inleddes för industrins del redan på våren 1989.&lt;br&gt;Nedgången förstärktes under ljolåret. Även inom övriga delar av&lt;br&gt;ekonomin dämpades aktiviteten. Hushållens disponibla inkomster ökade&lt;br&gt;visserligen starkt. Men hushållen ökade sitt sparande ännu mer i absoluta&lt;br&gt;tal; sparkvoten förbättrades med inte mindre än 4,6 procentenheter. Detta&lt;br&gt;ledde till att den privata konsumtionen sjönk med 0,3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omslaget från överhettning på arbetsmarknaden till ett försvagat&lt;br&gt;efterfrågeläge med stigande arbetslöshet har varit snabbt. Arbetslösheten&lt;br&gt;har börjat stiga i så gott som hela landet och antalet varsel om uppsäg-&lt;br&gt;ningar i industrin har ökat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den underliggande inflationen uppgick till 6,5 % under loppet av 1990,&lt;br&gt;vilket kan jämföras med 5,9 % i OECD Europa och 5,6 % i hela OECD-&lt;br&gt;området. Handelsbalansen förbättrades jämfört med 1989 och gav ett&lt;br&gt;överskott på 16 miljarder kr. Bytesbalansen försämrades under 1990,&lt;br&gt;främst beroende på växande underskott för resevaluta och räntenetto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella marknaderna påverkades starkt av den internationella&lt;br&gt;utvecklingen med fallande aktiekurser och stigande räntor. I Sverige&lt;br&gt;förstärktes kursfallet av tecknen på ökade obalanser i ekonomin. De&lt;br&gt;svenska räntorna steg under hösten och nådde en topp under oktober.&lt;br&gt;Regeringens och riksbankens åtgärder undanröjde spekulationerna om&lt;br&gt;förändringar i den svenska valutapolitiken. Förtroendet för den svenska&lt;br&gt;kronan har förstärkts och räntorna har sjunkit. Sedan årsskiftet har den&lt;br&gt;långa räntan sjunkit med en procentenhet och räntedifferensen mot&lt;br&gt;omvärlden har reducerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste året har det varit stora problem inom finansbolags-&lt;br&gt;sektom. Flera finansbolag har tvingats upphöra med sin verksamhet och&lt;br&gt;sektorns totala lånestock har under det senaste året minskat med ungefär&lt;br&gt;12 %. I kombination med den snabba konjunkturavmattningen har denna&lt;br&gt;utveckling lett till att kreditförlusterna i banker och andra kreditinstitut&lt;br&gt;ökat kraftigt under 1990.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Utsikterna för 1991 och 1992&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En huvuduppgift för den ekonomiska politiken under det senaste året har&lt;br&gt;varit att få bukt med kostnadsutvecklingen genom att växla om från&lt;br&gt;inflationslöner till reallöner. Ett trendbrott sker nu när det gäller&lt;br&gt;lönebildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabiliseringsavtal har träffats på flertalet avtalsområden. De innebär&lt;br&gt;ett kraftigt trendbrott i löneökningstakten. Avtalen medför en nivåhöjning&lt;br&gt;1991 med ca 1 % och en kostnadsökning med omkring 1/2 % medan&lt;br&gt;nivåhöjningen 1992 är 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda effekten av stabiliseringsavtalet och av tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inträffade kostnadsökningar (s.k. överhäng från 1990, två ytterligare Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;semesterdagar, m.m.) är att timlönekostnadema ökar med 5 % under Bilaga 1:1&lt;br&gt;1991 och drygt 3 % under 1992. Löneavtalen är så konstruerade att de&lt;br&gt;inte skall rubbas av löneglidning. De är också fria från olika slag av&lt;br&gt;indexklausuler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabiliseringsavtalet innebär att ökningarna av de nominella lönerna&lt;br&gt;under de närmaste åren blir betydligt lägre än vad som varit fallet något&lt;br&gt;år under 1970- och 1980-talen. De är också klart lägre än vad som&lt;br&gt;förutses för några av våra viktigaste konkurrentländer. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas att lönekostnaderna i Storbritannien väntas öka med ca 9 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991. I l\skland har avtal slutits for de offentliganställda som innebär&lt;br&gt;ökningar 1991 på drygt 6 %. Avtalen i den privata sektorn väntas&lt;br&gt;resultera i högre löneökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under loppet av 1991-1992 beräknas den svenska industrins relativa&lt;br&gt;kostnader per producerad enhet minska med ca 6 %, mätt i gemensam&lt;br&gt;valuta. Till detta bidrar inte bara den historiskt låga löneökningstakten&lt;br&gt;utan också en relativt hög produktivitetstillväxt på 3 % 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Försörjningsbalans och nyckeltal 1989-1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder Procentuell volymförändring&lt;br&gt;kr 1990 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1989&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 340,2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402,2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 742,3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;695,6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366,0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104,9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261,1 1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273,1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407,0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 742,3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön, kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI årsgenomsnitt, exkl. skatteref.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;årsgenomsnitt, inkl, skatteref.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot (nivå %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet (nivå %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ enhetsarbetskostnad(%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans (mdr. kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (mdr. kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(% av BNP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabiliseringsavtalet skapar förutsättningar för en radikal dämpning av&lt;br&gt;prisstegringstakten (se diagram 1). Från mars och fram till årsskiftet&lt;br&gt;stannar prisökningarna under 3 %. Vid det kommande årsskiftet upphör&lt;br&gt;den tillfälliga höjningen av mervärdeskatten, vilket tillsammans med&lt;br&gt;stabiliseringsavtalet bidrar till att inflationen förväntas stanna på ca 3 %&lt;br&gt;nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen ger under 1991 ett påtagligt tillskott till hushållens Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;reala disponibla inkomster. Under nästa år får växlingen från inflations- Bilaga 1:1&lt;br&gt;löner till reallöner full effekt. Då fortsätter de reala disponibla inkomster-&lt;br&gt;na att öka som en följd av att inflationstakten pressas ned. Det gör det&lt;br&gt;möjligt för hushållen att öka såväl konsumtionen som sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1 Konsumentprisindex 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Månadsvis procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-2.png" style="width:278pt;height:185pt;"/&gt;
&lt;p&gt;En förbättrad konjunktur under andra hälften av 1991, i länder med&lt;br&gt;för Sverige viktiga marknader, möjliggör tillsammans med den förbätt-&lt;br&gt;ring i kostnadsläget som sker, att exporten åter kan bölja vända uppåt&lt;br&gt;mot slutet av året. Under 1992 beräknas varuexporten stiga med 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna ökade kraftigt under 1980-talet. Det gäller särskilt&lt;br&gt;industrins investeringar som fördubblades mellan 1982 och 1990. Även&lt;br&gt;investeringarna i ekonomin som helhet har ökat kraftigt, med 45 %&lt;br&gt;mellan 1982 och 1990. Investeringsaktiviteten dämpades under förra året&lt;br&gt;och volymen minskade med 1,8 %. För både 1991 och 1992 beräknas&lt;br&gt;investeringarna minska i ungefär samma takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskottet i den svenska utrikeshandeln med varor och tjänster har&lt;br&gt;under de två senaste åren varit lägre än tidigare. Tillsammans med de&lt;br&gt;växande räntebetalningarna på utlandsskulden och andra transfereringar&lt;br&gt;har detta medfört att bytesbalansen har försvagats. År 1991 sker en&lt;br&gt;omsvängning i handelsbalansen och dess saldo förbättras ytterligare 1992.&lt;br&gt;Bytesbalansen beräknas ändå visa betydande och ökande underskott.&lt;br&gt;Under åren därefter förväntas dock underskottet gradvis krympa.&lt;br&gt;Eftersom bytesbalansunderskotten adderas till utlandsskulden medför de&lt;br&gt;att räntebördan för den svenska ekonomin stiger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur underskott i bytesbalansen bör värderas och i vilken&lt;br&gt;utsträckning de bör föranleda ekonomisk-politiska åtgärder är mer&lt;br&gt;komplicerad än tidigare. En del av upplåningen i utlandet har använts till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbrukning i Sverige och transfereringar till utlandet. Denna del av Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;utlandsskulden motsvaras således inte av tillgångar som genererar Bilaga 1:1&lt;br&gt;avkastning. Den ökade räntebelastning på bytesbalansen som är en följd&lt;br&gt;av denna upplåning måste finansieras genom överskott i utrikeshandeln&lt;br&gt;för att Sveriges utlandsställning inte skall försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av den finansiella nettoskulden till utlandet motsvaras emellertid&lt;br&gt;av svenska reala tillgångar utomlands. Vissa av dessa tillgångar har en&lt;br&gt;direktavkastning som motsvarar räntekostnaderna och som inräknas i&lt;br&gt;bytesbalansen. Andra tillgångar, t.ex. fastigheter, har en låg direktavkast-&lt;br&gt;ning, men förutses likväl ge investerarna god framtida avkastning genom&lt;br&gt;värdestegring och realisationsvinster. Av statistiska skäl fångas sådan&lt;br&gt;avkastning emellertid inte in i bytesbalansstatistiken. Dessa under senare&lt;br&gt;år mycket betydande utlandsinvesteringar ger därför som enda effekt på&lt;br&gt;bytesbalansen ökade räntebetalningar till utlandet, trots att räntorna&lt;br&gt;bedöms motsvara en förmögenhetsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur underskott i bytesbalansen skall värderas bör ses mot&lt;br&gt;bakgrund av det totala sparandet i ekonomin. Det är oroande att&lt;br&gt;underskotten i bytesbalansen har ökat under senare år trots att investe-&lt;br&gt;ringsaktiviteten avtagit. Därmed intecknas framtida generationers kon-&lt;br&gt;sumtionsmöjligheter. Dessutom innebär bytesbalansunderskott att utlands-&lt;br&gt;skulden växer, och därmed räntebördan. Det medför att den svenska&lt;br&gt;ekonomin blir mer sårbar vid internationella räntehöjningar. Detta&lt;br&gt;understryker vikten av att säkerställa den förstärkning av den konkurrens-&lt;br&gt;utsatta sektorn som nu inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 och 1992 sker en försvagning av den offentliga sektorns&lt;br&gt;sparande. Den sammanhänger med att tillväxten i skattebaserna och&lt;br&gt;därmed den offentliga inkomsttillväxten viker. De offentliga utgifterna&lt;br&gt;som andel av BNP har minskat från ca 67 % 1982 till 61,7 % 1990.&lt;br&gt;Ökningen i den offentliga konsumtionen förväntas stanna vid 0,5 resp.&lt;br&gt;0,3 % under 1991 och 1992. Mot bakgrund av den svaga tillväxten&lt;br&gt;innebär detta att utgifternas andel av BNP blir i stort sett oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som den offentliga sektorns sparande försvagas ökar&lt;br&gt;hushållens sparande. Under åren 1989-1992 stiger hushållens sparkvot&lt;br&gt;från -4,6 % till +0,5 %. Detta är en följd både av skattereformen och&lt;br&gt;av att den kraftigt ökade upplåningen i samband med kreditmarknadens&lt;br&gt;avreglering nu klingar av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den reviderade nationalbudgeten bedöms att en vändpunkt i industri-&lt;br&gt;konjunkturen kommer under andra halvåret 1991. Politiken avser att ge&lt;br&gt;plats åt och stimulera den konkurrensutsatta sektorn - som svarar för&lt;br&gt;knappt 1/4 av BNP - så att den negativa bytesbalansutvecklingen kan&lt;br&gt;vändas och förutsättningar skapas för en varaktigt hög tillväxt och full&lt;br&gt;sysselsättning. Detta innebär att tillväxten i privata och offentliga tjänster&lt;br&gt;och i byggsektorn måste hållas tillbaka för att dämpa kostnadsutveckling-&lt;br&gt;en och få till stånd tillväxt i den konkurrensutsatta sektorn. De ekono-&lt;br&gt;misk-politiska åtgärderna bidrar till denna omställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i den konkurrensutsatta sektorn svänger från ca -2 1/2 %&lt;br&gt;1991 till ca +2 1/2 % 1992, vilket är en mycket stor förändring.&lt;br&gt;Däremot ligger de skyddade sektorernas expansion kvar på ca 1/2 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också 1992. Eftersom de senare svarar för drygt 3/4 av BNP blir det Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;inget starkt uppsving i ekonomin som helhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 Produktionen inom industrin och övriga sektorer 1990-1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig produktion 1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP marknadspris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1) Privata och offentliga tjänster, byggsektorn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på arbetskraft har försvagats och det finns anledning att&lt;br&gt;räkna med en fortsatt kärv arbetsmarknad. Samtidigt finns tecken på att&lt;br&gt;utbudet av arbetskraft håller på att dämpas. Dessutom begränsas&lt;br&gt;medelarbetstiden av de två extra semesterdagarna för vissa grupper och&lt;br&gt;av minskad skiftgång, högre andel deltider m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dessa underliggande tendenser skall fogas effekterna av de&lt;br&gt;särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder som regeringen aviserat. Syftet&lt;br&gt;med dessa åtgärder är att genom kompetenshöjning stärka både den&lt;br&gt;enskildes möjligheter till arbete och näringslivets möjligheter till&lt;br&gt;utveckling. Åtgärderna motsvarar insatser på 1,3 % av arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992. De bör verksamt bidra till en långsiktigt bättre sysselsättning. Mätt&lt;br&gt;som årsgenomsnitt väntas arbetslösheten med dessa förutsättningar uppgå&lt;br&gt;till 2,6 % 1991 och 2,8 % 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Utvecklingen på längre sikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att hävda sysselsättning och välfärd måste det svenska näringslivet&lt;br&gt;vara konkurrenskraftigt både hemma och utomlands. Det förutsätter att&lt;br&gt;inflationen kommer ner i nivå med vad som gäller i de i inflationshän-&lt;br&gt;seende mest framgångsrika konkurrentländerna. Detta är i sin tur en&lt;br&gt;förutsättning för att den konkurrensutsatta sektorn skall kunna byggas ut&lt;br&gt;och balans återskapas i handeln med utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare delen av 1980-talet har ett antal åtgärder vidtagits för att&lt;br&gt;förbättra ekonomins funktionssätt. Skattesystemet har lagts om för att&lt;br&gt;främja arbete, produktivitetstillväxt och sparande. Samtidigt har&lt;br&gt;betydande delar av ekonomin avreglerats. Konkurrensen kommer&lt;br&gt;ytterligare att skärpas av den närmare integrationen med i första hand&lt;br&gt;Västeuropa. Mot denna bakgrund finns goda förutsättningar för en&lt;br&gt;betydligt gynnsammare produktivitetsutveckling än under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den reviderade nationalbudgeten redovisas beräkningar av utveckling-&lt;br&gt;en 1991-1995 i två alternativ. Det ena alternativet utgår ifrån en&lt;br&gt;produktivitetsutveckling i näringslivet av ungefär den storleksordning som&lt;br&gt;gällt under de senaste tio åren. Produktiviteten har då växt med ca 1,5 %&lt;br&gt;per år. I det andra fallet tänks produktiviteten i näringslivet öka betydligt&lt;br&gt;snabbare, med 2,2 % per år, till följd av de olika åtgärder som vidtagits&lt;br&gt;för att förbättra ekonomins funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda alternativen förutsätts lönerna öka förhållandevis långsamt.&lt;br&gt;Stabiliseringsavtalet är vägledande för löneutvecklingen 1991 och 1992.&lt;br&gt;Därefter sker en begränsad uppgång av lönestegringstakten när arbets-&lt;br&gt;marknadsläget förbättras. Denna är något större i fallet med en högre&lt;br&gt;produktivitet, eftersom företagens vinster då ökar mer och expansionen&lt;br&gt;i ekonomin är snabbare. Det är värt att understryka att en snabbare&lt;br&gt;löneökningstakt än vad som ligger i dessa scenarier skulle leda till en&lt;br&gt;betydligt sämre ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med den relativt låga löneökningstakt som valts tar anpassnings-&lt;br&gt;processen tid. Tillväxten i ekonomin begränsas från efterfrågesidan och&lt;br&gt;ökar relativt långsamt. Erfarenheterna från de senaste åren är att en&lt;br&gt;överhettning av ekonomin får en återhållande effekt på produktivitets-&lt;br&gt;tillväxten och undergräver förutsättningarna för en bestående god&lt;br&gt;ekonomisk utveckling. Den nedgång i aktivitetsnivån som nu sker kan&lt;br&gt;inte motverkas med en generell efterfrågestimulans. Det innebär i&lt;br&gt;praktiken att finanspolitiken under kommande år måste vara fortsatt&lt;br&gt;mycket stram, samtidigt som arbetsmarknadspolitiken måste vara aktiv&lt;br&gt;och utbudsinriktad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningsprocessen underlättas om produktivitetstillväxten blir hög.&lt;br&gt;En viktig förutsättning för detta är att investeringskvoten stiger. För&lt;br&gt;industrins del bör en konjunkturuppgång tillsammans med förbättrad&lt;br&gt;kostnadsnivå och lönsamhetssituation kunna bidra till en sådan utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Scenariet med hög produktivitetstillväxt resulterar i en markant bättre&lt;br&gt;tillväxt i ekonomin som helhet. Vid mitten av 1990-talet är brutto-&lt;br&gt;nationalprodukten ca 40 miljarder kr. större i detta fall. Det motsvarar&lt;br&gt;t. ex. statens utgifter för utbildning och forskning. Hushållens inkomster&lt;br&gt;och konsumtion kan därmed utvecklas på ett gynnsammare sätt. Samtidigt&lt;br&gt;sker en snabbare utbyggnad av ekonomins konkurrensutsatta delar.&lt;br&gt;Därmed förbättras förutsättningarna att minska underskotten i bytesbalan-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda alternativen bryts den negativa utvecklingen av bytesbalansen.&lt;br&gt;Den nu aktuella bedömningen visar att underskottet kan begränsas till&lt;br&gt;drygt 43 miljarder kr. 1991. Därefter minskar underskottet till ca 38&lt;br&gt;miljarder kr. 1995. I det alternativa scenariet med en snabbare tillväxt&lt;br&gt;blir förbättringen mer påtaglig. Underskottet i bytesbalansen begränsas&lt;br&gt;till ca 30 miljarder kr. 1995. Detta är emellertid alltjämt ett allvarligt&lt;br&gt;problem för den ekonomiska politiken och ställer krav på fortsatt&lt;br&gt;målmedvetna åtgärder för att hävda konkurrenskraften samt öka sparandet&lt;br&gt;och investeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bytesbalansen skall kunna förstärkas parallellt med att investe-&lt;br&gt;ringsverksamheten skjuter fart krävs ett kraftigt ökat finansiellt sparande&lt;br&gt;i ekonomin. För hushållen har en sådan process redan inletts. Det nya&lt;br&gt;skattesystemet är ett viktigt instrument för att säkerställa att denna&lt;br&gt;utveckling fortsätter under 1990-talet. De väsentligt sänkta skattesatserna&lt;br&gt;för ränteinkomster och ränteutgifter stimulerar sparandet bl.a. genom att&lt;br&gt;göra det dyrare att ta lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagssektorns finansiella sparande minskade som en följd av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snabb ökning av investeringarna i slutet av 1980-talet. Under förra året&lt;br&gt;dämpades investeringsverksamheten, och samtidigt föll lönsamheten till&lt;br&gt;följd av konjunkturavmattningen. När kostnadsutvecklingen i förhållande&lt;br&gt;till omvärlden nu förbättras och konkurrenskraften börjar återställas,&lt;br&gt;stiger företagens vinster. Vid mitten av 1990-talet kan vinsterna inom&lt;br&gt;industrin vara tillbaka på de nivåer som rådde under de sista åren på&lt;br&gt;1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är emellertid de förbättringar i sparandet som under de&lt;br&gt;närmaste åren sker i hushållen och företagen inte tillräckliga för att skapa&lt;br&gt;jämvikt i bytesbalansen. Samtidigt framgår det av beräkningar både i den&lt;br&gt;reviderade nationalbudgeten och i långtidsbudgeten att den offentliga&lt;br&gt;sektorns finansiella sparande tenderar att försvagas under de närmaste&lt;br&gt;åren, främst till följd av att skattebaserna ökar långsamt när tillväxten i&lt;br&gt;ekonomin är svag. Detta är orsaken till att den ekonomiska politiken&lt;br&gt;utformas med sikte på att stimulera sparandet i hushållen, begränsa den&lt;br&gt;offentliga expansionen och skapa utrymme för en exportledd tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Fördelningsfrågoma under 1980-talet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fördelningspolitiken skall minska klyftorna i samhället genom att minska&lt;br&gt;skillnaderna i levnadsvillkor mellan medborgarna. Ett tydligt tecken är&lt;br&gt;hur inkomst- och förmögenhetsfördelningen utvecklas, men denna säger&lt;br&gt;inte allt om hur väl vi når mål som trygghet, hälsa och möjligheter för&lt;br&gt;alla att förverkliga meningsfulla liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgörande frågan är omsorgen om de mest utsatta. Ur deras&lt;br&gt;synvinkel - den viktigaste - har framgångarna sedan 1982 få motstycken&lt;br&gt;i världen. Det är arbetslinjen som burit framgången: 330 000 fler&lt;br&gt;människor har arbete nu, 430 000 fler är heltidsarbetande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har också skilt sig från andra länder genom kraftfulla insatser&lt;br&gt;för grupper som på andra håll ofta är de första att drabbas av ekonomisk&lt;br&gt;nedgång:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av 1980-talet var barnfamiljernas utsatta läge, jämfört med&lt;br&gt;andra grupper, en källa till oro. Sedan dess har skillnaderna minskat:&lt;br&gt;föräldraförsäkringen har byggts ut med 90 dagar, barnbidragen har&lt;br&gt;höjts med 60 % i reala termer, och andelen barn med plats på&lt;br&gt;daghem eller i familjedaghem har ökat från 26 % 1982 till mer än&lt;br&gt;60 % i dag. Politiken har lett till en väsentlig lättnad av barnfamiljer-&lt;br&gt;nas försörjningsbörda, vilket bl.a. återspeglas i stigande fruktsam-&lt;br&gt;hets tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt fler pensionärer får allt större förmåner när ATP-systemet växer:&lt;br&gt;andelen pensionärer med enbart folkpension och pensionstillskott har&lt;br&gt;minskat från 56 % till 41 %, samtidigt som miniminivån höjts med&lt;br&gt;12 %, dvs. motsvarande en och en halv månads pension. Antalet&lt;br&gt;personer med färdtjänst har ökat med 55 % och hemtjänsten&lt;br&gt;fördubblats samtidigt som platserna på ålderdomshem och i service-&lt;br&gt;hus ökat med 12 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har under efterkrigstiden utvecklats till ett samhälle med en&lt;br&gt;internationellt sett unik jämnhet i inkomst- och förmögenhetsspridningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1970- och 1980-talen kunde resursstarka grupper utnyttja Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;kombinationen av hög inflation och förmånliga avdragsregler till sin Bilaga 1:1&lt;br&gt;fördel. En liten grupp rika personer kunde därigenom kraftigt öka sina&lt;br&gt;förmögenheter under denna tid. Mycket tyder emellertid på att denna&lt;br&gt;utveckling nu har brutits. Med skattereformen har Sverige fått en effektiv&lt;br&gt;kapitalbeskattning och mindre generösa avdragsregler samtidigt som&lt;br&gt;inflationen har växlats ned. Därmed kan 1990-talet ge en bättre utveck-&lt;br&gt;ling av förmögenhetsfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Sverige och den internationella integrationen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken skall skapa förutsättningar för Sverige att aktivt&lt;br&gt;och framgångsrikt delta i den internationella integrationen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Inför ett nytt skede i integrationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges framgångsrika ekonomiska utveckling under efterkrigstiden har&lt;br&gt;präglats av vår medverkan i den internationella integrationen. Genom att&lt;br&gt;dra nytta av den internationella arbetsfördelningen skapades resurser som&lt;br&gt;gjorde det möjligt att bygga upp välfärdsstaten. En huvuduppgift för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken är att säkerställa att Sverige också fortsättningsvis&lt;br&gt;aktivt och framgångrikt kan delta i den internationella integrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det ekonomiska området sker integrationen genom handel med varor&lt;br&gt;och tjänster och genom arbetskraftens och kapitalets rörlighet över&lt;br&gt;gränserna. Det internationella varuutbytet är den mest dynamiska faktorn&lt;br&gt;i världsekonomin. Som exempel kan nämnas att den svenska exporten&lt;br&gt;och importen ökade med mer än 40 % under 1980-talet medan produktio-&lt;br&gt;nen ökade med drygt 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av de ekonomiska banden mellan länderna har under-&lt;br&gt;lättats av politiska beslut för att reducera eller helt undanröja hinder av&lt;br&gt;olika slag, t.ex. tullar och valutarestriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu, i början på 1990-talet, står världsekonomin inför ett nytt viktigt&lt;br&gt;skede i integrationen, en genomgripande förnyelse av det ekonomiska&lt;br&gt;samarbetet möjliggjord bl.a. genom avspänningen mellan supermakt-&lt;br&gt;erna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de pågående GATT-förhandlingama är målet att utvidga liberalise-&lt;br&gt;ringen av den internationella handeln till att omfatta även nya områden&lt;br&gt;som exempelvis tjänster, immaterialrätt och jordbruksprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG fördjupas den ekonomiska integrationen genom förverkligan-&lt;br&gt;det av den s.k. inre marknaden, som skall vara genomförd den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993. Utöver varor kommer därmed även tjänster, kapital och personer&lt;br&gt;att fritt kunna röra sig mellan EG-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna mellan EFTA och EG om ett europeiskt ekonomiskt&lt;br&gt;samarbetsområde (EES) drivs med sikte på att göra den inre marknaden&lt;br&gt;gemensam för samtliga 19 deltagande länder och deras 350 miljoner&lt;br&gt;invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ost- och Centraleuropa pågår en genomgripande förändring genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergången till demokrati och marknadsekonomi. Samtidigt pågår arbetet&lt;br&gt;med att närma dessa länder till länderna i Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De politiska besluten berör således hela världsekonomin, men&lt;br&gt;strävandena till fördjupat samarbete är särskilt starka i Europa. Det är&lt;br&gt;ännu svårt att exakt fastställa vilka resultat som kommer att uppnås i&lt;br&gt;denna process. Det är ännu svårare att beskriva vidden och djupet av den&lt;br&gt;integration som därmed möjliggörs. Men det finns goda skäl att tro att&lt;br&gt;denna process kommer att ge ekonomierna en ökad vitalitet och skapa&lt;br&gt;förutsättningar för stora framsteg i alla deltagande länder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Sverige och den europeiska integrationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan lång tid tillbaka spelat en aktiv roll i den ekonomiska&lt;br&gt;integrationen i Europa. Det gäller både på det politiska och på det&lt;br&gt;ekonomiska planet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett mått på integrationen kan anges att Sveriges utrikeshandel med&lt;br&gt;EES-ländema nu omfattar ca 75 % av vår totala handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta integrationen bestäms i första hand av utgången av&lt;br&gt;förhandlingarna om ett EES-avtal. Dessa befinner sig nu i ett slutskede.&lt;br&gt;Ett avtal bör kunna komma till stånd till sommaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-förhandlingama syftar till att skapa fri rörlighet mellan de&lt;br&gt;deltagande länderna för varor, tjänster, kapital och personer. En stor del&lt;br&gt;av den berörda svenska lagstiftningen skall anpassas till de regler som&lt;br&gt;gäller för EG-ländema. Därutöver kommer samarbetet att utvecklas på&lt;br&gt;en rad angränsande områden, såsom forskning, miljö och utbildning&lt;br&gt;liksom inom det sociala området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har haft full frihet för den helt övervägande delen av vår&lt;br&gt;varuhandel med Västeuropa sedan 1970-talet, då tullfrihet för industri-&lt;br&gt;varor etablerades mellan EFTA-ländema och EG. Ett EES-avtal kommer&lt;br&gt;därutöver att innebära att kraven för produkter skall standardiseras. En&lt;br&gt;vara kommer därmed att kunna säljas fritt på hela EES-marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed skapas förutsättningar att i ökad utsträckning utnyttja&lt;br&gt;stordriftsfördelar för den svenska industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse för Sverige är att marknaden för offentlig upphand-&lt;br&gt;ling av varor och tjänster liberaliseras inom EES. Värdet av denna&lt;br&gt;marknad, som hittills nästan helt varit förbehållen nationella företag,&lt;br&gt;beräknas uppgå till ca 4 000 miljarder kr. per år. Detta skapar stora&lt;br&gt;möjligheter för svenska företag. Samtidigt skärps konkurrensen på den&lt;br&gt;svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapital kommer genom ett EES-avtal att kunna röra sig fritt mellan&lt;br&gt;EES-ländema. Sedan huvuddelen av valutaregleringen avskaffades i slutet&lt;br&gt;av 1980-talet kan kapital röra sig i stort sett fritt över Sveriges gränser.&lt;br&gt;I kombination med Sveriges fasta växelkurs ger fria kapitalrörelser klara&lt;br&gt;fördelar genom att förtroendet för den ekonomiska politiken stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett EES-avtal leder sannolikt till att nettoutflödet av direktinvesteringar&lt;br&gt;från Sverige minskar. Svenska företag behöver inte investera i EG-&lt;br&gt;ländema för att undvika diskriminering på EG-marknadema. Dessutom&lt;br&gt;kommer de svenska etableringsreglema att anpassas så att hindren för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlänningars förvärv av företag och fast egendom undanröjs. Detta&lt;br&gt;kommer sannolikt att stimulera de utländska investeringarna i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel med tjänster - som stadigt ökar i ekonomisk betydelse - har&lt;br&gt;tidigare omgärdats av restriktioner. Ett EES-avtal kommer att få stor&lt;br&gt;betydelse för tjänstesektorn. Det viktigaste exemplet är den finansiella&lt;br&gt;sektorn, där en fri marknad skapas för banker och andra kreditinstitut att&lt;br&gt;driva verksamhet inom hela EES-området. Andra områden som omfettas&lt;br&gt;är försäkringar och transporter. Beräkningar inom EG visar att det här&lt;br&gt;finns betydande direkta och indirekta effektivitetsvinster att hämta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri rörlighet för personer i EES-avtalet omfettar främst arbetskraft och&lt;br&gt;öppnar en bredare arbetsmarknad för svenska medborgare. Samtidigt blir&lt;br&gt;den svenska arbetsmarknaden tillgänglig för medborgare i övriga länder.&lt;br&gt;Möjligheten att upprätthålla full sysselsättning i Sverige är beroende av&lt;br&gt;vår egen vilja och förmåga att upprätthålla konkurrenskraft och bedriva&lt;br&gt;en aktiv arbetsmarknadspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den större öppenhet - genom ökad rörlighet av varor, tjänster, kapital&lt;br&gt;och arbetskraft - som EES-avtalet innebär för Sveriges del leder till&lt;br&gt;förstärkt konkurrens och ökad effektivitet och kommer samtidigt att&lt;br&gt;erbjuda svenska företag nya möjligheter. Detta bör sammantaget ge en&lt;br&gt;förbättrad tillväxt och lägre inflation och därmed skapa förutsättningar för&lt;br&gt;ökad välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG pågår ett arbete på tre plan; förverkligandet av den inre&lt;br&gt;marknaden, som skall vara fullt genomförd den 1 januari 1993,&lt;br&gt;fördjupning i form av arbete på en ekonomisk och monetär union (EMU)&lt;br&gt;och en politisk union (EPU) samt en utvidgning av gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ett intresse av att delta inte bara i EES-avtalets inre&lt;br&gt;marknad, utan också att på likställd fot medverka i EGs samarbete.&lt;br&gt;Genom avspänningen och tillkomsten av Parisstadgan för ett nytt Europa&lt;br&gt;(1990) har förutsättningarna i viktiga avseenden förändrats när det gäller&lt;br&gt;deltagande i detta samarbete. Riksdagen har förklarat att ett svenskt&lt;br&gt;medlemskap i EG med bibehållen neutralitetspolitik ligger i vårt lands&lt;br&gt;nationella intresse. Regeringen har för avsikt att under 1991, efter&lt;br&gt;samråd i utrikesnämnden, lämna in en ansökan om medlemskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några resultat av de pågående regeringskonferenserna om den&lt;br&gt;ekonomiska och monetära unionen och den politiska unionen föreligger&lt;br&gt;ännu inte. Det är därför inte möjligt att nu diskutera vilken betydelse&lt;br&gt;dessa planer kan få för Sverige. Frågorna kommer att belysas i annat&lt;br&gt;sammanhang, inför en ansökan om medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Den nordiska dimensionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom Norden har integrationen i väsentliga hänseenden gått längre än vad&lt;br&gt;som är fallet gentemot omvärlden i övrigt. Det nordiska samarbetet har&lt;br&gt;historiskt utvecklats med sikte på att stärka den nordiska samhörigheten&lt;br&gt;- att öppna gränserna mellan de nordiska länderna. Ett av de viktigaste&lt;br&gt;uttiycken för det nordiska samarbetet är avtalet om en gemensam nordisk&lt;br&gt;arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nordiska samhandeln är betydande och utgör den starkaste länken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan de nordiska ländernas ekonomier. Totalt svarar den nordiska&lt;br&gt;samhandeln för diygt 20 % av de nordiska ländernas utrikeshandel. För&lt;br&gt;bearbetade varor är andelen ännu högre - mellan 25 och 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förändring av de ekonomiska relationerna mellan de nordiska&lt;br&gt;länderna har ägt rum under 1980-talet genom den stora ökningen av&lt;br&gt;företagsuppköp och samgåenden över gränserna. De omfattande nordiska&lt;br&gt;företagsförvärven har satt spår i strukturen i flera viktiga industri-&lt;br&gt;branscher, såsom elektronik-, gruv-, stål- och maskinindustri. En nordisk&lt;br&gt;branschstruktur börjar avteckna sig. Även inom tjänstesektorn har&lt;br&gt;nordiska företagsstrukturer börjat växa fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare tid har utvecklingen alltmer understrukit Nordens&lt;br&gt;beroende av omvärlden. Detta gäller särskilt relationen till den västeuro-&lt;br&gt;peiska integrationen, i vilken nu samtliga nordiska länder är aktivt&lt;br&gt;engagerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs arbete med att förverkliga den inre marknaden är en utmaning för&lt;br&gt;det nordiska samarbetet. Innebörden av förhandlingarna om EES-avtalet&lt;br&gt;är att perspektivet för det nordiska samarbetet vidgas och fördjupas. Den&lt;br&gt;ekonomiska och handelspolitiska uppdelningen av de nordiska länderna&lt;br&gt;i EG- och EFTA-medlemmar får genom ett avtal mindre betydelse än&lt;br&gt;tidigare. Avtalet upphäver i viktiga avseenden den splittring som tidigare&lt;br&gt;rått. Det gemensamma deltagandet i den inre marknaden innebär även i&lt;br&gt;Norden att rörligheten över gränserna underlättas. Därmed kan också den&lt;br&gt;nordiska samhörigheten främjas inom ramen för en fördjupad europeisk&lt;br&gt;integration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nordiska samarbetet kan ge konkreta bidrag som komplement till&lt;br&gt;lösningar genom EFTA. Ett sådant arbete bedrivs också på bred front&lt;br&gt;bl.a. på det finansiella området, standardiseringsområdet och vad gäller&lt;br&gt;begränsning av näringslivsstöd. Gemensamma nordiska lösningar under-&lt;br&gt;lättar också ländernas deltagande i den fortsatta, fördjupade integrationen&lt;br&gt;i Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Öst- och Centraleuropa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den pågående reformprocessen i de öst- och centraleuropeiska länderna&lt;br&gt;är inne i ett intensivt skede. Sverige stödjer aktivt strävandena att bygga&lt;br&gt;upp fungerande marknadsekonomier och att främja privata initiativ i&lt;br&gt;dessa länder, bl.a. genom våra insatser i Europeiska utvecklingsbanken&lt;br&gt;och andra internationella stödåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öst- och Centraleuropa inkl. Sovjetunionen svarar i dag för knappt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 % av vår utrikeshandel, medan dessa länders befolkning uppgår till&lt;br&gt;410 miljoner människor. Motsvarande siffror för EES är 75 % resp. 350&lt;br&gt;miljoner. Dessa tal ger en föreställning om den utveckling, också för vår&lt;br&gt;egen del, som en framgångrik reformprocess i Öst- och Centraleuropa&lt;br&gt;kan innebära. Det skall understrykas att detta är en process på lång sikt&lt;br&gt;som kräver tålamod och uthållighet från alla inblandade parters sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Konsekvenser för den ekonomiska politiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Internationellt ekonomiskt samarbete och utbyte har varit avgörande för&lt;br&gt;Sveriges industrialisering och välståndsutveckling. Vårt land har länge&lt;br&gt;förespråkat en fri handel och vi har valt att anpassa vår ekonomi för att&lt;br&gt;kunna dra nytta av de möjligheter internationell integration erbjuder. Nu&lt;br&gt;fördjupas det ekonomiska samarbetet snabbt, inte minst i Europa. Detta&lt;br&gt;ställer krav på vår ekonomiska politik. Det gäller särskilt valutapolitiken,&lt;br&gt;pris- och kostnadsutvecklingen, insatserna för att öka produktivitet och&lt;br&gt;sparande samt åtgärderna för att tillförsäkra medborgarna trygghet i den&lt;br&gt;förändring som kommer att ske under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutorna i flertalet av våra konkurrentländer i Europa är sammanknut-&lt;br&gt;na inom ramen för det europeiska monetära systemet. De förändringar&lt;br&gt;som skett i valutornas riktvärden i förhållande till varandra har under&lt;br&gt;senare år varit begränsade, samtidigt som flertalet länder nått långt när&lt;br&gt;det gäller att nedbringa inflationen. När Sverige nu eftersträvar ett&lt;br&gt;närmare samarbete med EG skärper detta kraven på vår valutapolitik. Att&lt;br&gt;göra avsteg från vår fasta växelkurs är mot denna bakgrund uteslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt deltagande i den internationella integrationen skärper kraven på&lt;br&gt;pris- och lönebildningen i Sverige. Regeringen har inlett ett målmedvetet&lt;br&gt;och framgångsrikt arbete för att bromsa inflationen och skapa prisstabili-&lt;br&gt;tet. Genom att inflationen de närmaste åren blir lägre än i våra konkur-&lt;br&gt;rentländer kan sysselsättningen åter öka inom något år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast om produktivitetsutvecklingen i Sverige är bättre än i våra&lt;br&gt;konkurrentländer kan vår löneökningstakt bli högre och standardutveck-&lt;br&gt;ling bättre. Omfattande förändringar har genomförts av det svenska&lt;br&gt;skattesystemet för att skapa förutsättningar för en bättre fungerande, mer&lt;br&gt;produktiv ekonomi. Den ökade integrationen i kombination med&lt;br&gt;avregleringen i Sverige skärper konkurrensen och verkar därmed i&lt;br&gt;samma riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ett betydande underskott i bytesbalansen. För att vrida&lt;br&gt;denna utveckling rätt måste vi öka det finansiella sparandet i den svenska&lt;br&gt;ekonomin. Vi måste också investera i de delar av det svenska näringslivet&lt;br&gt;som säljer på export eller konkurrerar med utländska företag på den&lt;br&gt;inhemska marknaden. Detta förutsätter att lönsamheten i det svenska&lt;br&gt;näringslivet är minst lika hög som i omvärlden. Det förutsätter också en&lt;br&gt;återhållsam konsumtionsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella integrationen ger oss möjlighet att öka välståndet&lt;br&gt;och värna sysselsättningen. Samtidigt ställer den krav på anpassning. Det&lt;br&gt;är en viktig uppgift för den ekonomiska politiken att underlätta denna&lt;br&gt;anpassning, men också att ge medborgarna trygghet i förändringen. I&lt;br&gt;detta sammanhang spelar den aktiva arbetsmarknadspolitiken en&lt;br&gt;avgörande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Stabiliseringspolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken skall medverka till att bromsa kostnadsutveck-&lt;br&gt;lingen och stärka konkurrenskraften för att hävda sysselsättningen och&lt;br&gt;välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fulla sysselsättningen hotas om kostnaderna stiger snabbare än i&lt;br&gt;omvärlden. För att värna sysselsättning och välfärd måste den ekono-&lt;br&gt;miska politiken inriktas på att varaktigt nedbringa inflationen. Denna&lt;br&gt;uppgift måste överordnas andra ambitioner och krav. En sådan politik&lt;br&gt;skall fullföljas med stöd av en aktiv arbetsmarknadspolitik, som ger varje&lt;br&gt;individ som är eller riskerar att bli arbetslös möjlighet att så snabbt som&lt;br&gt;möjligt komma över i nytt, produktivt arbete. Insatser för att höja&lt;br&gt;kompetensen och motverka brist på yrkeskunnig arbetskraft under den&lt;br&gt;kommande konjunkturuppgången skall därför ha fortur framför passivt&lt;br&gt;kontantstöd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Lönebildningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lönekostnaderna spelar en avgörande roll för inflationsutvecklingen.&lt;br&gt;Lönerna utgör en viktig, inte sällan dominerande del av kostnaderna i&lt;br&gt;flertalet branscher. Löneökningar, som inte motsvaras av produktivitets-&lt;br&gt;höjningar, får därmed ett kraftigt genomslag på prisstegringstakten. För&lt;br&gt;att säkra en lägre inflation och varaktigt åstadkomma prisstabilitet krävs&lt;br&gt;att lönebildningen anpassas till produktivitetstillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 sker en dramatisk nedväxling av de nominella lönekost-&lt;br&gt;nadsökningama i Sverige. En stor del av arbetsmarknaden täcks nu av&lt;br&gt;förbundsavtal som bygger på Rehnberg-kommissionens förslag till&lt;br&gt;stabiliseringsavtal. Avtalen kommer genomsnittligt att öka lönekost-&lt;br&gt;naderna under 1991 med ca 0,5 %. Härutöver kommer lönekostnaderna&lt;br&gt;av andra orsaker att öka med 4,5 % (effekten av avtal träffade 1990,&lt;br&gt;förlängningen av den lagstadgade semestern med 2 dagar, m.m.).&lt;br&gt;Sammantaget innebär detta ett kraftigt trendbrott i de senaste årens&lt;br&gt;utveckling med lönekostnadsökningar på i storleksordningen 10 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det andra avtalsåret, som sträcker sig t.o.m. mars 1993, är&lt;br&gt;utrymmet för lönehöjningar ca 3 % med miniminivåer uttryckta i kronor,&lt;br&gt;som ger något mer till personer med lägre löner. Utrymmet kan enligt&lt;br&gt;parternas beslut fördelas centralt eller lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabiliseringsavtalet innehåller bestämmelser som skall förhindra eller&lt;br&gt;kraftigt begränsa löneglidningen. Avtalet är konstruerat så att lokala&lt;br&gt;förhandlingar ej erfordras under första avtalsåret. Skulle löneutvecklingen&lt;br&gt;överskrida stabiliseringsavtalets bestämmelser skall överskridandet&lt;br&gt;avräknas från kommande avtalsårs utrymme. Sådan löneökning som beror&lt;br&gt;på ändrad arbetsoiganisation, utökade arbetsuppgifter, ökat ansvar, krav&lt;br&gt;på högre kompetens etc. skall inte avräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabiliseringsavtalet innehåller inga följsamhetsgarantier för priser och&lt;br&gt;löner. Avtalet innebär vidare - även om det skett vissa förseningar i&lt;br&gt;tillämpningsförhandlingama - att avtalen för hela arbetsmarknaden&lt;br&gt;sammanfaller i tiden. På det sättet undviker man risken att det senaste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalet blir golv för de kommande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabiliseringsavtalen leder till att det svenska kostnadsläget kan sänkas Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i jämförelse med omvärlden och att konkurrenskraften förbättras. Därmed&lt;br&gt;skapas förutsättningar för att den negativa konjunkturutvecklingen snart&lt;br&gt;skall kunna vändas och en återhämtning inträffa under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena på arbetsmarknaden är nu reglerade under de närmaste&lt;br&gt;två åren genom stabiliseringsavtalet. En del i stabiliseringsavtalet är&lt;br&gt;uppmaningen till de avtalsslutande parterna att under de båda närmaste&lt;br&gt;åren se över sina avtals- och förhandlingssystem med målsättningen att&lt;br&gt;minska automatiken i konstruktionerna så att löneglidningen kraftigt&lt;br&gt;begränsas. Arbetsmarknadens parter har nu en unik möjlighet att&lt;br&gt;reformera det svenska lönebildningssystemet. Det är nödvändigt att de tar&lt;br&gt;tillvara denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomförda skattereformen underlättar lönebildningen, även på&lt;br&gt;längre sikt. Den kraftiga sänkningen av marginalskatterna medför att&lt;br&gt;löntagarna själva får behålla en större del av en löneökning än tidigare.&lt;br&gt;Därmed bör lönekraven kunna dämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för lönebildningen åvilar parterna på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Stabiliseringsavtalet innebär inte något avsteg från de traditionella&lt;br&gt;principerna på den svenska arbetsmarknaden. Regeringen har inte deltagit&lt;br&gt;- och kommer inte att delta - i förhandlingarna. Statsmakternas ansvar&lt;br&gt;är att genom sin ekonomiska politik skapa sådana förutsättningar att&lt;br&gt;lönebildningen blir förenlig med en utveckling mot samhällsekonomisk&lt;br&gt;balans.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Pris- och konkurrenspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande prispolitik måste baseras på konkurrens och inte på&lt;br&gt;regleringar. Konkurrensförhållandena spelar en avgörande roll för&lt;br&gt;möjligheterna att varaktigt få till stånd en långsammare prisökningstakt.&lt;br&gt;Regeringen redovisade i finansplanen ett program för att stärka&lt;br&gt;konkurrensen i den svenska ekonomin. Där aviserades ett antal initiativ&lt;br&gt;som regeringen tagit eller avser att ta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenspolitiken kommer att förstärkas bl.a. i ljuset av den&lt;br&gt;västeuropeiska integrationen. Ett förslag till ny konkurrenslag skall&lt;br&gt;föreläggas riksdagen under kommande budgetår. Konkurrenslagen&lt;br&gt;skärps bl.a. när det gäller konkurrenshämmande inslag i näringsliv&lt;br&gt;såsom prissamverkan och marknadsdelning. Konkurrensmyndigheter-&lt;br&gt;nas ställning skall också förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya livsmedelspolitiken innebär en successiv avreglering av&lt;br&gt;jordbruket och en övergång till ett mer marknadsinriktat system&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 1991. För att förstärka konkurrensen på livs-&lt;br&gt;medelsområdet har regeringen lagt fram förslag (prop. 1990/91:147)&lt;br&gt;om förbud mot marknadsdelning och andra produktions- eller&lt;br&gt;utbudsbegränsningar på jordbrukets område. Syftet är att motverka&lt;br&gt;skadliga konkurrensbegränsningar som kan uppstå efter avvecklingen&lt;br&gt;av de interna marknadsregleringarna på livsmedelsområdet. En&lt;br&gt;anpassning bör ske av gränsskyddet på jordbruksprodukter. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerställer lägre matpriser och ökad valfrihet för konsumenterna.&lt;br&gt;Regeringen avser att inom kort förelägga riksdagen ett förslag med&lt;br&gt;denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har stora delar av transportväsendet avreglerats.&lt;br&gt;Regeringen har förelagt riksdagen ett förslag som ökar konkurrensen&lt;br&gt;inom inrikesflyget. En fullständig avreglering genomförs senast när&lt;br&gt;ytterligare bankapacitet tillkommit vid Arlanda flygplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen skall också främjas genom att infrastrukturen görs&lt;br&gt;tillgänglig för flera producenter. Ett steg i denna riktning har tagits&lt;br&gt;på järnvägsområdet. Förändringar av liknande slag skall ske inom&lt;br&gt;elförsörjningen. En vägledande princip är dock att de naturliga&lt;br&gt;monopol som staten äger även fortsättningsvis skall ägas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen inom bo- och byggsektorn skall skärpas. Utländska&lt;br&gt;medborgares möjligheter att starta och överta byggföretag skall&lt;br&gt;underlättas, bl.a. genom att bestämmelserna om näringstillstånd&lt;br&gt;harmoniseras med EGs regler. Byggmaterialreglema skall också&lt;br&gt;harmoniseras med utländska regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det effektivaste sättet att öka konkurrensen och förhindra inhemska&lt;br&gt;monopol är en fri utrikeshandel. Den svenska anknytningen till den&lt;br&gt;europeiska inre marknaden har sin största betydelse genom att den skapar&lt;br&gt;förutsättningar för ökad konkurrens. Harmoniseringen av konkurrensreg-&lt;br&gt;ler och konkurrensövervakning är en central del av EES-avtalet. Inom&lt;br&gt;EG sker ett omfattande arbete med att utarbeta gemensamma konkurrens-&lt;br&gt;regler och utforma en effektiv konkurrensövervakning. För Sveriges del&lt;br&gt;innebär detta att olika former av konkurrensbegränsningar kommer att&lt;br&gt;kunna bli föremål för granskning inom ramen för EES-avtalet. Detta&lt;br&gt;innebär i sin tur att konkurrensen i Sverige kommer att skärpas ytterliga-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den svenska ekonomins konkurrensutsatta delar har produktiviteten&lt;br&gt;även under senare år ökat förhållandevis snabbt. De skyddade delarna av&lt;br&gt;ekonomin har däremot släpat kraftigt efter. Ett EES-avtal innebär att&lt;br&gt;stora delar av ekonomins skyddade sektor öppnas för konkurrens. Det&lt;br&gt;gäller bl.a. byggandet och den privata tjänstesektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella marknaderna spelar en allt viktigare roll för att&lt;br&gt;ekonomin skall fungera smidigt. Under 1980-talet har de avreglerats för&lt;br&gt;att bättre svara mot den internationella utvecklingen. Avregleringen har&lt;br&gt;också inneburit att de finansiella marknaderna bättre kan tillgodose&lt;br&gt;kundernas behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av de finansiella marknaderna fortsätter. Det är&lt;br&gt;angeläget att svenska finansinstitut utsätts för skärpt internationell&lt;br&gt;konkurrens. Därför tillåts utländskt ägande i svenska banker, fondkom-&lt;br&gt;missionärsbolag och finansbolag sedan augusti 1990. Vidare har&lt;br&gt;regeringen nyligen föreslagit att utländska företag skall få verka fullt ut&lt;br&gt;på värdepappersmarknaden. Flexibiliteten och effektiviteten på fnarknad-&lt;br&gt;en ökar genom att banker och försäkringsbolag ges möjlighet att&lt;br&gt;samverka i fastare former. En översyn av försäkringslagstiftningen pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta finansiella placerare har under senare år fått, eller är på väg&lt;br&gt;att få, vidgade placeringmöjligheter. Det gäller banker, försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondkommissionärer, värdepappersfonder, allemansfonder samt statliga&lt;br&gt;bolag och affärsverk. Ett förslag har utarbetats inom finansdepartementet&lt;br&gt;om att även AP-fonden skall få friare placeringsregelr samt att den skall&lt;br&gt;omorganiseras och få en mer effektiv förvaltning. Förslaget remissbe-&lt;br&gt;handlas för närvarande. Med förslaget förbättras möjligheterna att möta&lt;br&gt;näringslivets behov av riskkapital under 1990-talet. Även kapitalmarkna-&lt;br&gt;dens effektivitet förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna om stabiliseringsavtal har medverkat till att det nu&lt;br&gt;finns en betydande enighet om att de nominella löneökningarna måste bli&lt;br&gt;mycket låga under de närmaste åren om det skall vara möjligt att få&lt;br&gt;rätsida på den inhemska kostnads- och prisutvecklingen. Detta förändrade&lt;br&gt;synsätt beror bl.a. på tilltron till att en lugnare prisutveckling redan under&lt;br&gt;innevarande år, men särskilt under 1992, skall medverka till en&lt;br&gt;förbättring av reallönerna. Förhandlingsgruppens överenskommelse med&lt;br&gt;olika prissättare inom livsmedelskedjor och dagligvaruhandel har i detta&lt;br&gt;sammanhang haft påtagliga effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande lönebildning förutsätter låg inflation. För närvarande&lt;br&gt;sker en snabb nedgång i inflationen. Allt fler aktörer i ekonomin verkar&lt;br&gt;också vara inställda på att prisstegringstakten kommer att dämpas högst&lt;br&gt;väsentligt. Den sjunkande räntedifferensen gentemot utlandet, sedan&lt;br&gt;regeringen i oktober lade fram det särskilda åtgärdspaketet för att&lt;br&gt;stabilisera ekonomin (skr. 1990/91:50), är ett uttryck för en större tilltro&lt;br&gt;till Sveriges förmåga att få ner inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utveckling måste nu befästas. Inflationen måste bli varaktigt låg&lt;br&gt;och politiken inriktas på prisstabilitet. Detta ställer stora krav på en stram&lt;br&gt;finans- och penningpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Finanspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste året har åtgärder vidtagits för att dämpa överhettningen&lt;br&gt;i ekonomin. Den ekonomiska politiken har varit inriktad på att nedbringa&lt;br&gt;inflationen och hålla tillbaka den offentliga sektorns expansion till förmån&lt;br&gt;för den konkurrensutsatta sektorn. Sammantaget har detta gett förutsätt-&lt;br&gt;ningar för en radikal dämpning av den svenska inflationen. Inflationen är&lt;br&gt;nu låg och förväntas bli lägre än i våra konkurrentländer under det&lt;br&gt;kommande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken måste nu med all kraft inriktas på att&lt;br&gt;varaktigt hålla nere inflationen. Om vi skall kunna värna sysselsättning&lt;br&gt;och välfärd måste denna uppgift överordnas andra ambitioner och krav.&lt;br&gt;En generell efterfrågestimulerande politik skulle bara motverka sitt syfte.&lt;br&gt;Balansproblemen skulle på sikt förvärras, inflationen skulle bli högre och&lt;br&gt;ett tryck uppåt på räntorna skulle skapas. Förväntningar om en högre&lt;br&gt;inflation skulle då kunna ta fart och bidra till att åter skapa pris- och&lt;br&gt;lönespiraler. Det skulle kunna undergräva de framgångar som inflations-&lt;br&gt;bekämpningen haft under det senaste året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ökad utsträckning blir det nu också finanspolitikens uppgift att bidra&lt;br&gt;till den omställning som måste ske i ekonomin från skyddad till&lt;br&gt;utlandskonkurrerande verksamhet. Det förutsätter en stark återhållsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med offentliga utgifter och att statsbudgetens tyngdpunkt systematiskt Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;förskjuts från transfereringar och offentlig konsumtion till insatser för att Bilaga 1:1&lt;br&gt;främja investeringar och utveckling. Kommunerna och landstingen svarar&lt;br&gt;för den helt dominerande delen av den offentliga verksamheten. Det är&lt;br&gt;nödvändigt att starkt begränsa expansionen i kommuner och landsting&lt;br&gt;för att skapa utrymme för tillväxt i ekonomins konkurrensutsatta delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samlade offentliga utgifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga utgifterna som andel av BNP uppgår till knappt 62 %. En&lt;br&gt;kraftig minskning har skett sedan 1982 då utgiftsandelen var ca 67 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har den offentliga sektorns finansiella sparande&lt;br&gt;kraftigt förbättrats. 1982 översteg de offentliga utgifterna inkomsterna&lt;br&gt;med mer än 40 miljarder kr., vilket motsvarade 7 % av BNP. Förra året&lt;br&gt;hade den offentliga sektorn i stället ett överskott motsvarande ca 4 % av&lt;br&gt;BNP. Sparandeförbättringen har skett i den statliga sektorn och socialför-&lt;br&gt;säkringssektorn. Den är resultatet av en restriktiv budgetprövning i&lt;br&gt;kombination med en bättre ekonomisk utveckling. Sparandeökningen i&lt;br&gt;den statliga sektorn uppgår till ca 120 miljarder kr. Därtill har ett ökat&lt;br&gt;överskott inom AP-fonden bidragit med ca 20 miljarder kr. Kommunsek-&lt;br&gt;torn har däremot minskat sitt sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna i den reviderade nationalbudgeten visar att den offentliga&lt;br&gt;sektorns utgifter som andel av BNP fortsätter sjunka från nuvarande&lt;br&gt;61,7 % till en nivå under 60 % vid mitten av 1990-talet. Även skatte-&lt;br&gt;kvoten sjunker från 56,4 % till drygt 53 %. Samtidigt försämras den&lt;br&gt;offentliga sektorns sparande från nuvarande 3,9 % till 3 % under&lt;br&gt;perioden. Detta beror i huvudsak på att AP-fondens och kommunernas&lt;br&gt;sparande försvagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga sparandet försämras normalt i en konjunkturnedgång, när&lt;br&gt;tillväxten viker och de offentliga inkomsterna till följd av detta ökar&lt;br&gt;långsammare. Så sker också nu, trots att kommunernas tillväxt har&lt;br&gt;begränsats starkt och att åtgärder vidtagits för att förstärka statens&lt;br&gt;budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitiken är så avvägd i nuvarande situation att inflationen&lt;br&gt;dämpas snabbt och att underskotten i handelsbalansen minskar samtidigt&lt;br&gt;som den offentliga sektorn växer långsamt. Tillgängliga prognoser tyder&lt;br&gt;också på att tillväxten på den konkurrensutsatta sektorn kommer att&lt;br&gt;skjuta fart i slutet av 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att minska de offentliga utgifternas andel av BNP skall&lt;br&gt;fullföljas med kraft och uthållighet. Därmed skapas utiymme för att på&lt;br&gt;sikt sänka skattetrycket. Detta är angeläget för att förbättra ekonomins&lt;br&gt;funktionssätt och öka tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgeten för innevarande budgetår har försvagats. I budgetproposi-&lt;br&gt;tionen i januari 1991 beräknades budgetsaldot till -2,6 miljarder kr. Nu&lt;br&gt;beräknas saldot till -18,5 miljarder kr. Anledningen till den stora försäm-&lt;br&gt;ringen från januari är den lågkonjunktur vi nu är inne i. Denna leder till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att skatteinkomsterna utvecklas långsammare än vad som förutsågs i Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;januariprognosema. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansplanen i januari beräknades budgetsaldot för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;till -0,6 miljarder kr. Även för nästa budgetår väntas en försvagning av&lt;br&gt;budgetunderskottet som nu beräknas till -10,3 miljarder kr. Denna&lt;br&gt;utveckling beror framför allt på en långsammare ökning av inkomster-&lt;br&gt;na, vilken dock motverkas av engångsvisa inkomstförstärkningar, t. ex.&lt;br&gt;inleveranser från vissa affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna - inkl, de engångsvisa förstärkningarna - mellan de båda&lt;br&gt;åren stiger med ca 8 %. Utgifternas ökningstakt beräknas bli någon&lt;br&gt;procentenhet mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har redan tidigare presenterat sina förslag till utgiftsbe-&lt;br&gt;gränsningar för nästa budgetår. Dessa har varit omlättande och gällt bl.a.&lt;br&gt;förändringar i sjuk- och föräldraförsäkringen och en reformering av&lt;br&gt;bostadsfinansieringssystemet. Även på en rad andra områden har&lt;br&gt;regeringen presenterat förslag till avlastning av statsbudgeten, t.ex. vad&lt;br&gt;gäller kostnaderna för förläggning av flyktingar genom kortare handlägg-&lt;br&gt;ningstider och genom att kostnaderna till viss del kommer att avräknas&lt;br&gt;mot biståndsramen. Utgifterna på statsbudgeten påverkas också av det&lt;br&gt;förslag om minskning och omställning av den statliga administrationen&lt;br&gt;som presenteras i bilaga II till kompletteringspropositionen. När&lt;br&gt;programmet är fullt genomfört beräknas belastningen på budgeten minska&lt;br&gt;med ca 2 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag läggs nu om sjuklön under de första 14 dagarna av en&lt;br&gt;sjukperiod. Sjuklönen föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 1992. Under&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 beräknas åtgärden minska de offentliga utgifterna&lt;br&gt;med 6,2 miljarder kr. På helårsbasis beräknas utgifterna minska med 13&lt;br&gt;miljarder kr. För att neutralisera kostnaderna för arbetsgivarna sänks&lt;br&gt;samtidigt sjukförsäkringsavgiften med 1,9 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3 Statsfinansernas utveckling&lt;br&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(exkl. statsskuldräntor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;334,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetsaldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underliggande budgetsaldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet i offentlig sektor förutses bli försämrat med&lt;br&gt;ca en procentenhet per år, från en nivå budgetåret 1989/90 på 4,6 % av&lt;br&gt;BNP till 2,5 % budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt långtidsbudgetens huvudalternativ för perioden 1991 /92-1995/96&lt;br&gt;beräknas budgetsaldot försämras 1992/93 för att sedan ånyo förbättras.&lt;br&gt;En av de viktigaste orsakerna till försämringen 1992/93 är de skatteut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningar till kommunerna som då skall göras. Dessa utbetalningar sker Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;med två års eftersläpning och hänför sig därför till den höga löneöknings- Bilaga 1:1&lt;br&gt;takt som har gällt fram till nu. Samtidigt fäller de stora engångsinkoms-&lt;br&gt;tema från 1991/92 bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att statsbudgeten försvagas&lt;br&gt;budgetåren 1990/91 och 1991/92. Det beror på att statens inkomster&lt;br&gt;beräknas växa relativt långsamt samtidigt som utgifterna fortsätter att&lt;br&gt;öka relativt kraftigt, särskilt under 1990/91. Bakom denna utveckling&lt;br&gt;ligger en konjunkturelit betingad försvagning av inkomstsidan. Dessutom&lt;br&gt;innebär på kort sikt en nedväxling av löneökningstakten en försvagning&lt;br&gt;av budgeten via en långsammare utveckling av inkomsterna samtidigt&lt;br&gt;som transfereringarna inte omedelbart växlas ner i samma takt. Det&lt;br&gt;omfattande besparingsarbete som regeringen har genomfört under det&lt;br&gt;senaste året har förhindrat en än mer negativ utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De underliggande problemen i den svenska ekonomin motiverar en&lt;br&gt;fortsatt stram finanspolitik, med omprövning av existerande utgiftsåtagan-&lt;br&gt;den. Utrymmet för nya utgiftsåtaganden från statens sida är nu mer&lt;br&gt;begränsat än på flera år. Reformer kan endast komma till stånd genom&lt;br&gt;effektiviseringar och besparingar inom befintliga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och landstingen svarar för den helt dominerande delen av&lt;br&gt;den offentliga verksamheten. Den kommunala verksamheten har under&lt;br&gt;1980-talet vuxit långsammare än under de närmast föregående decen-&lt;br&gt;nierna. Tillväxttakten har ändå varit alltför hög i ett samhällsekonomiskt&lt;br&gt;perspektiv. Under de närmaste åren måste tillväxten i kommunerna hållas&lt;br&gt;tillbaka ytterligare för att det skall bli möjligt att skapa utrymme för en&lt;br&gt;tillväxt i ekonomins konkurrensutsatta delar och därmed lägga en grund&lt;br&gt;för en varaktig balans i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också det ekonomiska läget i kommuner och landsting motiverar en&lt;br&gt;stark begränsning av tillväxten. Sektorn har under flera år redovisat ett&lt;br&gt;negativt finansiellt sparande. En tillfällig förbättring kan förväntas åren&lt;br&gt;1991-1993. Men omprövningar och effektiviseringar måste genomföras&lt;br&gt;redan nu för att de grundläggande problemen i den kommunala sektorn&lt;br&gt;skall kunna lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande och nästkommande år råder ett av riksdagen&lt;br&gt;beslutat kommunalt skattestopp. En överenskommelse har träffats mellan&lt;br&gt;företrädare för regeringen och för kommun- och landstingsförbunden om&lt;br&gt;att det kommunala skattetiycket inte heller efter 1992 bör öka och att&lt;br&gt;kommunerna och landstingen därför inte bör höja sina skatter. Rege-&lt;br&gt;ringen har klargjort att den är beredd att föreslå ett förlängt, lagfäst&lt;br&gt;skattestopp, eller att på annat sätt begränsa kommunernas och land-&lt;br&gt;stingens möjlighet att expandera, om det visar sig att kommuner och&lt;br&gt;landsting ändå överväger skattehöjningar eller om volymtillväxten i den&lt;br&gt;kommunala konsumtionen skulle bli för hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Penning- och valutapolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under 1970-talet och böljan på 1980-talet var växelkursförändringar&lt;br&gt;relativt vanliga i industriländerna. Även Sverige förändrade sin valuta-&lt;br&gt;kurs vid ett flertal tillfällen mellan 1976 och 1982. Växelkursförändringar&lt;br&gt;medför en betydande lyckighet i den ekonomiska utvecklingen. Perioder&lt;br&gt;med snabb expansion följs inte sällan av omfattande utslagning. De&lt;br&gt;samhällsekonomiska kostnaderna till följd av en sådan politik kan vara&lt;br&gt;betydande. Återkommande devalveringar försvårar också inflations-&lt;br&gt;bekämpningen. Förväntningar om nya devalveringar gör en devalverings-&lt;br&gt;politik allt mindre ändamålsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den aktuella debatten har tanken förts fram att Sverige snarast möjligt&lt;br&gt;borde öveige den nuvarande korgen av valutor och ersätta den med en&lt;br&gt;korg av europeiska valutor. Som motiv har angetts att det därmed skulle&lt;br&gt;undvikas att kronan följde med i en förväntad uppgång för dollarn och&lt;br&gt;således stärktes mot EG-ländemas valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En trovärdig fast växelkurspolitik kan inte baseras på sådana kortsiktiga&lt;br&gt;överväganden. Valutapolitiken skall präglas av fasthet och konsekvens.&lt;br&gt;Den skall stå i överensstämmelse med den ekonomiska politikens&lt;br&gt;långsiktiga strävanden och med ekonomins internationella inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska valutapolitikens mål är fast etablerat. Valutakorgens&lt;br&gt;konstruktion har varit oförändrad sedan 1977 och valutaindex sedan&lt;br&gt;1982. Genom valutakorgens sammansättning har effekterna på svensk&lt;br&gt;ekonomi av förändringar i andra länders valutor jämnats ut, vilket&lt;br&gt;bidragit till stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid några tillfällen har det skapats osäkerhet om kronans ställning med&lt;br&gt;valutautflöden som följd. Regeringen och riksbanken har därvid genom&lt;br&gt;finans- och penningpolitiska åtgärder med kraft markerat att valutapoli-&lt;br&gt;tikens mål ligger fast. Det är viktigt för alla, inom och utom landet, att&lt;br&gt;veta att statsmakterna är fäst beslutna att fullfölja denna linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera skäl för detta. Ett skäl är att kampen mot inflationen är&lt;br&gt;ett centralt mål för den ekonomiska politiken. Förändringar i växelkursen&lt;br&gt;skulle allvarligt försvåra arbetet med att stabilisera ekonomin. Ett annat&lt;br&gt;skäl är strävandena att få till stånd ett närmare samarbete med EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige ser positivt på det europeiska monetära samarbetet. Det har&lt;br&gt;verksamt bidragit till att stärka samordningen av den ekonomiska&lt;br&gt;politiken med goda resultat som följd och skapat ett område av valuta-&lt;br&gt;politisk stabilitet i Europa, vilket även utanförstående länder har stor&lt;br&gt;fördel av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt bidrag till detta samarbete förutsätter att vår kostnadsut-&lt;br&gt;veckling bringas under kontroll med sikte på att nå en inflation som är&lt;br&gt;jämförbar med vad som gäller i de i detta avseende mest framgångsrika&lt;br&gt;länderna i Europa. Detta skall ses som ett väsentligt inslag i vår Europa-&lt;br&gt;politik och kan lägga grunden för ett närmare monetärt och valutapolitiskt&lt;br&gt;samarbete i linje med strävandena inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken ansvarar för penning- och valutapolitiken. En stark&lt;br&gt;riksbank kan effektivt bidra till inflationsbekämpningen. Utredningen om&lt;br&gt;mål och former för riksbankens verksamhet (dir. 1990:61) är nu tillsatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall bl.a. överväga möjligheterna att med lagstiftning eller&lt;br&gt;på annat sätt ange tydligare mål för riksbankens verksamhet. Utredningen&lt;br&gt;skall vidare i sitt arbete beakta den fortsatta utvecklingen av det monetära&lt;br&gt;samarbetet inom EG. Utredningens arbete skall vara slutfört före den 1&lt;br&gt;juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten och vintern har allvarliga problem uppdagats i finans-&lt;br&gt;bolagssektom. Bankerna har drabbats av betydande kreditförluster till&lt;br&gt;följd av dels utlåning till finansbolag, dels att det försämrade konjunktur-&lt;br&gt;läget orsakat problem för många företag. Denna utveckling förklaras till&lt;br&gt;en del av den mycket kraftiga kreditexpansionen som skedde efter&lt;br&gt;avregleringen av kreditmarknaden i mitten av 1980-talet. Utlåningen från&lt;br&gt;vissa kreditinstitut har varit alltför vidlyftig. I flera fall har kreditpröv-&lt;br&gt;ningen blivit eftersatt. Detta resulterar nu i betydande kreditförluster för&lt;br&gt;en del banker och andra kreditinstitut. Regeringen beslutade i januari i&lt;br&gt;år att utreda orsaken till de problem som uppstod för vissa finansbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svagare konjunkturen och de stigande kreditförlusterna har&lt;br&gt;medfört en ökad försiktighet i kreditinstitutens utlåning. Dessutom har&lt;br&gt;kapitaltäckningsreglema skärpts i enlighet med internationella överens-&lt;br&gt;kommelser, vilket torde ha medfört att vissa kreditinstitut blivit mer&lt;br&gt;restriktiva i sin utlåning. Samtidigt har under de senaste månaderna de&lt;br&gt;svenska räntorna fallit med flera procentenheter, vilket underlättar&lt;br&gt;låntagarnas situation och därmed även kreditinstitutens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under vintern framhållits av företrädare för småföretagen att&lt;br&gt;kreditförsörjningen inte fungerar tillfredsställande, framför allt vad gäller&lt;br&gt;utlåning till dessa företag, och att staten borde agera för att råda bot på&lt;br&gt;denna situation. Regeringen har tagit initiativ till samtal i denna fråga&lt;br&gt;mellan bankerna och företrädare för småföretagen. Några statliga&lt;br&gt;ingripanden i kreditgivningsverksamheten är dock inte aktuella. På en&lt;br&gt;avreglerad marknad måste aktörerna själva ta ansvar för sina beslut.&lt;br&gt;Statsmakterna har emellertid ett ansvar för att skapa sådana regler och&lt;br&gt;förutsättningar att kreditgivningen fungerar väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringen på kreditmarknaden har medfört ökade möjligheter för&lt;br&gt;hushållen att själva bestämma över sin finansiella situation. Konkurrensen&lt;br&gt;i finanssektom bidrar också till lägre räntor och ökade framtida&lt;br&gt;rationaliseringsvinster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Arbetsmarknadspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste året har tillväxten i sysselsättningen avtagit och&lt;br&gt;arbetslösheten ökat. I huvudsak är detta en följd av försämrad konkur-&lt;br&gt;renskraft beroende på stora kostnadsökningar, den internationella&lt;br&gt;konjunkturavmattningen och en svag inhemsk efterfrågetillväxt. En&lt;br&gt;varaktigt full sysselsättning kan bara åstadkommas om kostnadsutveck-&lt;br&gt;lingen i Sverige anpassas till omvärlden och konkurrenskraften därmed&lt;br&gt;värnas. Regeringen följer nu noggrant hur arbetsmarknaden utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgången i arbetslösheten kan inte mötas med en generell efterfråge-&lt;br&gt;stimulans. En sådan politik skulle bara motverka sitt syfte. Visserligen&lt;br&gt;skulle aktiviteten i ekonomin kortsiktigt stiga men balansproblemen skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtidigt förvärras. Inflationen skulle bli högre och underskottet i Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;bytesbalansen växa. Ett tryck uppåt på räntorna skulle skapas och därmed Bilaga 1:1&lt;br&gt;skulle investeringarna hämmas. Sysselsättningen skulle då mycket snart&lt;br&gt;åter vika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund får arbetsmarknadspolitiken en viktig roll. Den&lt;br&gt;måste utformas på ett sådant sätt att den bidrar till inflationsbekämpning-&lt;br&gt;en och därmed medverkar till ekonomisk tillväxt. Prisstegringar&lt;br&gt;motverkas om arbetsmarknadens funktionssätt förbättras så att utslagning&lt;br&gt;kan undvikas och uppkomsten av flaskhalsar förhindras. Omfattande&lt;br&gt;passivt stöd förhindrar en balanserad utveckling av den svenska ekonomin&lt;br&gt;och motverkar därmed sitt syfte att värna full sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet skall inte vara ett medel i den ekonomiska politiken.&lt;br&gt;Lediga platser skall tillsättas så snabbt som möjligt för att undvika&lt;br&gt;inflationsdrivande flaskhalsar i produktionen. Samtidigt skall vaije person&lt;br&gt;som är eller riskerar att bli arbetslös få möjlighet att så snabbt som&lt;br&gt;möjligt komma in i ett nytt arbete. Stödinsatser måste prioriteras till&lt;br&gt;sökanden som riskerar långvarig arbetslöshet, ungdomar och andra som&lt;br&gt;saknar fast förankring på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nu har Sverige en av de mest effektiva arbetsmarknaderna inom&lt;br&gt;OECD-området. Det gäller dock att ytterligare förbättra funktionsförmåg-&lt;br&gt;an så att skillnaderna mellan utbud och efterfrågan reduceras. Rörlighets-&lt;br&gt;främjande åtgärder är i detta sammanhang centrala, liksom åtgärder som&lt;br&gt;stimulerar aktivt arbetssökande, kompetenshöjning, omskolning och&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Tillväxtpolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken skall bidra till tillväxt genom att stimulera&lt;br&gt;produktiviteten och sparandet. Utrymme skall skapas för investeringar i&lt;br&gt;produktion och infrastruktur; i motsvarande mån måste tillväxten i privat&lt;br&gt;och offentlig konsumtion begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medborgarna skall få de levnadsvillkor de önskar och den trygghet&lt;br&gt;de behöver, och om vi också skall kunna lämna en god miljö i arv till&lt;br&gt;våra efterkommande måste ekonomin växa. Samtidigt måste de gemen-&lt;br&gt;samma resurserna användas så att de bidrar till arbete, sparande,&lt;br&gt;hushållning och utveckling. Detta synsätt är bärande i regeringens&lt;br&gt;konsekventa satsning på arbetslinjen. Det har väglett arbetet med&lt;br&gt;skattereformen och det präglar de propositioner som regeringen lagt&lt;br&gt;under innevarande riksdagsår om ekonomin på medellång sikt, om&lt;br&gt;tillväxten och om miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980-talets ekonomiska tillväxt vanns främst genom att fler människor&lt;br&gt;arbetade mer än tidigare (se tabell 4). Det är bara ett större utbyte per&lt;br&gt;arbetad timme, en högre produktivitet, som ger utrymme för högre&lt;br&gt;timlöner. Även om skattereformen kommer att stimulera en fortsatt&lt;br&gt;ökning av arbetskraftsutbudet, förslår inte det för att möta de närmaste&lt;br&gt;årtiondenas växande anspråk på välstånd och välfärd. Produktiviteten&lt;br&gt;måste växa snabbare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4 Arbetsinsats, produktivitet och tillväxt 1970-1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970-1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning i timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;KäZ/or.Finansdepartementet och statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad en snabbare produktivitetstillväxt innebär framgår tydligt av de&lt;br&gt;beräkningar som redovisas i den reviderade nationalbudgeten för perioden&lt;br&gt;1991-1995. Om den genomsnittliga årliga produktivitetstillväxten blir&lt;br&gt;2,2 % under den kommande femårsperioden, jämfört med de ca 1,5 %&lt;br&gt;som gällt under de senaste 10 åren, kan bruttonationalprodukten växa&lt;br&gt;med i genomsnitt 2,2 % om året. Under den senare delen av femårs-&lt;br&gt;perioden kommer reallönerna att kunna öka i ungefär samma takt&lt;br&gt;samtidigt som en snabb utbyggnad av den utlandskonkurrerande sektorn&lt;br&gt;kan komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för en högre produktivitetstillväxt är i många&lt;br&gt;avseenden goda. Den avgörande förändringen är det svenska deltagandet&lt;br&gt;i den europeiska integrationen. Hittills har bara begränsade delar av den&lt;br&gt;svenska ekonomin varit utsatt för internationell konkurrens. Den&lt;br&gt;offentliga sektorn har utsatts för skärpta effektivitetskrav, men den&lt;br&gt;privata skyddade sektorn - som under 1980-talet vuxit påtagligt - utgör&lt;br&gt;hälften av näringslivet. Den europeiska inre marknaden innebär att stora&lt;br&gt;delar av denna sektor nu öppnas för konkurrens. Både på egen hand och&lt;br&gt;som en följd av politiska beslut måste dessa skyddade branscher nu höja&lt;br&gt;sin effektivitet och produktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i en rad andra avseenden har tillväxtförutsättningama förbättrats.&lt;br&gt;En genomgripande skattereform har genomförts. En energiuppgörelse har&lt;br&gt;träffats. Okade resurser har avsatts för forskning och utbildning och för&lt;br&gt;att bygga ut infrastrukturen, bl.a. vägar, järnvägar och telekommunika-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom alla dessa områden fullföljs arbetet med att skapa förutsättningar&lt;br&gt;för förbättrad produktivitet. Det är nu en uppgift för alla, näringslivet,&lt;br&gt;kommunerna, landstingen och staten att se till att de nya möjligheter som&lt;br&gt;erbjuds tas tillvara och att de resurser som satsats verkligen leder till&lt;br&gt;högre produktivitet och välstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar spelar en viktig roll för att höja produktiviteten. När&lt;br&gt;kapitalstocken förnyas drar förnyelsen med sig ny, effektiv teknik. Om&lt;br&gt;sparandet ökar förbättras förutsättningarna att få till stånd investeringar.&lt;br&gt;Men ett högre sparande behövs framför allt för att lägga en stabil grund&lt;br&gt;för framtida generationers välstånd. Behovet av att öka sparandet är&lt;br&gt;särskilt stort under 1990-talet, mot bakgrund av att de äldre som andel&lt;br&gt;av befolkningen kommer att öka under 2000-talets första decennier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Skattepolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen av skattesystemet är ett viktigt led i regeringens tillväxt-&lt;br&gt;politik. Skattesystemet har stor betydelse för den ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen och därmed för den framtida välfärden. Skattereformen innebär att&lt;br&gt;skattesystemets negativa effekter på resursanvändningen reduceras&lt;br&gt;kraftigt. Förutsättningar skapas för en mer effektiv användning av arbete,&lt;br&gt;kapital och energi samtidigt som arbete och sparande stimuleras. Detta&lt;br&gt;sker på flera sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det stora flertalet löntagare har marginalskatten sänkts från ca&lt;br&gt;50 % år 1988 till ca 30 % år 1991. Den högsta marginalskatten har&lt;br&gt;sänkts från ca 75 % till ca 50 %. För många deltidsarbetande har&lt;br&gt;marginalskatten sänkts från ca 35 % till ca 23 %, där den särskilt&lt;br&gt;låga marginalskatten beror på skatterabatten för låginkomsttagare.&lt;br&gt;Samtidigt har skattesatsen för bl.a. bank- och obligationssparande&lt;br&gt;liksom aktieutdelningar sänkts från normalt 50-75 % år 1988 till&lt;br&gt;30 % år 1991. Skattelättnaden för ränteutgifterna har sänkts från&lt;br&gt;50 % till 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika typer av arbetsinkomster - kontantlön, löneförmåner, egenföre-&lt;br&gt;tagares arbetsinkomster etc. - beskattas numera på ett likformigt sätt.&lt;br&gt;Därmed minskas de snedvridningar i ekonomin som beror på att&lt;br&gt;olika ersättningsformer för arbetsinsatser kostar olika mycket i skatt.&lt;br&gt;Olika typer av sparande och investeringar beskattas likformigt. Det&lt;br&gt;innebär att snedvridningar mellan olika sparformer och mellan olika&lt;br&gt;typer av investeringar försvinner, samtidigt som utrymmet för&lt;br&gt;skatteplanering reduceras radikalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebelastningen har i väsentlig utsträckning minskats på arbete och&lt;br&gt;finansiellt sparande, samtidigt som den ökats på varor och verksam-&lt;br&gt;heter med negativ miljöpåverkan, eneigianvändning och konsumtion.&lt;br&gt;Bland annat har miljöskatter införts på koldioxid och svavel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesatsen för företag har sänkts från ca 57 % år 1988 till 30 % år&lt;br&gt;1991. Den nya företagsbeskattningen skapar goda förutsättningar för&lt;br&gt;investeringar och produktion i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepolitiken bör under de närmaste åren inriktas på att befästa de&lt;br&gt;framsteg som uppnåtts genom skattereformen. Krav från olika sär-&lt;br&gt;intressen om att erhålla lättnader och undantag måste avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen minskar skillnaderna i beskattning jämfört med vad som&lt;br&gt;gäller inom EG, bl.a. genom att mervärdeskatten utvidgats till att omfatta&lt;br&gt;energi och nästan alla tjänster samt genom att flera punktskatter avskaffas&lt;br&gt;fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen innebär att skattesystemet förbättras och moderniseras&lt;br&gt;inom ramen för ett i huvudsak oförändrat skatteuttag. De offentliga&lt;br&gt;utgifternas andel av bruttonationalprodukten skall emellertid successivt&lt;br&gt;sänkas. Härigenom skapas möjligheter att sänka skattetrycket och därmed&lt;br&gt;ytterligare förbättra betingelserna för en god ekonomisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya skattesystemets regler minskar utrymmet för skatteplanering&lt;br&gt;och skatteflykt. Nu gäller det att tillvarata detta tillfälle att etablera en&lt;br&gt;fast och god skattemoral. Skattemyndigheterna och de rättsvårdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;institutionerna måste se till att uppföljning och kontroll fungerar väl och&lt;br&gt;att resurserna sätts in där de behövs för att beivra överträdelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen initierat en översyn av hur den verksamheten&lt;br&gt;kan förbättras. Det är emellertid i minst lika hög grad företagens, förvalt-&lt;br&gt;ningarnas och medborgarnas sak att hjälpas åt att röja undan kvardröjan-&lt;br&gt;de rester av brist på gemensamt ansvar och lojalitet mot vad vi till-&lt;br&gt;sammans byggt upp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Infrastrukturpolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Infrastrukturen är avgörande för näringslivets utveckling. El, transporter,&lt;br&gt;kommunikationer m.m. måste fungera för att människor i dagens&lt;br&gt;samhälle skall kunna leva och arbeta. Den infrastruktur som byggs upp&lt;br&gt;i dag är avgörande för näringslivets teknikval under årtionden framöver.&lt;br&gt;Valet av infrastruktur har därmed ett avgörande inflytande på vår tillväxt&lt;br&gt;och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna har ett ansvar för att infrastrukturen i Sverige är modem&lt;br&gt;och fungerar väl. Okade resurser behöver nu kanaliseras till vägar och&lt;br&gt;järnvägar. Behovet av resurser för att under 1990-talet säkerställa en väl&lt;br&gt;fungerande infrastruktur vad gäller vägar samt järnvägar och annan&lt;br&gt;kollektiv trafik är emellertid så stort att det inte fullt ut kan täckas med&lt;br&gt;statliga medel. För att få till stånd en kraftig ökning av investeringarna&lt;br&gt;inom dessa områden krävs därför ökad avgiftsfinansiering av vissa objekt&lt;br&gt;liksom samfinansiering med näringsliv och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infrastrukturen i Sverige har traditionellt varit väl utbyggd. Det sena&lt;br&gt;1800-talets satsning på stambanenätet och det tidiga 1900-talets upp-&lt;br&gt;byggnad av Vattenfall är två goda exempel. Vi måste också nu på 1990-&lt;br&gt;talet gemensamt se till att nya tekniska möjligheter tas tillvara och lägga&lt;br&gt;grunden för ekonomins fortsatta tillväxt och utveckling. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund har betydande resurser avsatts för att bygga ut och förbättra&lt;br&gt;infrastrukturen. Samtidigt har initiativ tagits till flera nya infrastrukturella&lt;br&gt;projekt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora summor har under 1980-talet satsats på att bygga ut den&lt;br&gt;modernaste infrastrukturen, telekommunikationerna. Huvuddelen av&lt;br&gt;investeringarna har gjorts i uppbyggnad av ett digitaliserat telenät,&lt;br&gt;vilket medfört ett kraftigt ökat utbud och en ökad användning av&lt;br&gt;teletjänster. Under 1990-talet beräknas investeringarna öka ytterligare&lt;br&gt;och uppgå till i genomsnitt ca 10 miljarder kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan Sveriges och Danmarks regeringar om en fast&lt;br&gt;förbindelse över Öresund kommer att påverka den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen i Oresundsregionen positivt. Inte minst förbättras&lt;br&gt;villkoren för spårbundna kommunikationer med det övriga Europa.&lt;br&gt;För att få till stånd en kraftig utbyggnad av infrastrukturen föreslås&lt;br&gt;att staten bidrar med minst 20 miljarder kr. i extra investeringsmedel&lt;br&gt;under 1990-talet. Medlen skall användas till större sammanhållna&lt;br&gt;väg- och jämvägsprojekt av strategisk nationell betydelse. Inom den&lt;br&gt;ramen avsätts 5,5 miljarder kr. till en satsning på trafiksystemen i&lt;br&gt;storstadsregionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Forsknings- och utbildningspolitiken&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av den offentliga sektoms viktigaste uppgifter är att ansvara för&lt;br&gt;utbildningen. Om kunskapsuppbyggnad helt skulle lämnas åt individernas&lt;br&gt;och marknadens betalningsvilja finns stor risk för att inte tillräckligt&lt;br&gt;många kommer att utbilda sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av kompetens är mycket påtagligt för var och en, inte minst i&lt;br&gt;ekonomiskt kärva tider. Den som har god utbildning löper mindre risk&lt;br&gt;att bli arbetslös. Det ligger i såväl individernas som samhällsekonomins&lt;br&gt;intresse att en lågkonjunktur i ekonomin innebär högkonjunktur i&lt;br&gt;utbildningen. Genom att fler griper tillfället att förbättra sin kompetens&lt;br&gt;kan den framtida efterfrågan inom näringslivet tillgodoses bättre. Därmed&lt;br&gt;bidrar utbildning till att lägga grunden för en uthållig återhämtning och&lt;br&gt;tillväxt, samtidigt som fler människor får säkrare sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av goda kunskaper är ändå störst i ett längre perspektiv. En&lt;br&gt;hög utbildningsnivå är en konkurrensfördel för det svenska näringslivet.&lt;br&gt;Flera studier under senare år har pekat på vikten av att stärka de&lt;br&gt;arbetandes kompetens. Regeringen har mot denna bakgrund genomfört&lt;br&gt;ett omfattande program för att reformera forsknings- och utbildnings-&lt;br&gt;politiken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter forskningspropositioner vart tredje år har ökade resurser för&lt;br&gt;forskning avsatts. Den senaste forskningspropositionen (1989/90:90)&lt;br&gt;innebär att de statliga anslagen ökar med en miljard kr. under en&lt;br&gt;treårsperiod. Särskild vikt läggs vid den grundläggande forskningen.&lt;br&gt;Två nya forskningsråd inrättas för teknikvetenskaperna och social-&lt;br&gt;vetenskaperna. I tillväxtpropositionen (1990/91:87) föreslås också en&lt;br&gt;avsevärd förstärkning av forskarutbildningen inom teknisk fakultet.&lt;br&gt;Vidare föreslås en fördubbling av stödet till svenskt deltagande i&lt;br&gt;europeiskt forskningssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inlett ett arbete för att effektivisera högskolans&lt;br&gt;verksamhet. Målet är att på en gång minska administrationen och&lt;br&gt;förbättra utbildningens resultat (skr. 1990/91:50, prop. 1990/91:87&lt;br&gt;och bilaga 11:7. i det följande). Regleringen av högskolan skall&lt;br&gt;inskränkas till det väsentliga och resurser för administration skall&lt;br&gt;kunna frigöras och omvandlas till utbildningskapacitet. Tonvikten i&lt;br&gt;de centrala insatserna skall ligga på utvärdering och uppföljning.&lt;br&gt;Anslagstilldelningen skall i större utsträckning grundas på utbild-&lt;br&gt;ningens och forskningens resultat och kvalitet i ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen satsar nu 250 milj. kr. på att inrätta ytterligare 5 000&lt;br&gt;platser vid högskolorna. Resurserna koncentreras till utbildningar&lt;br&gt;som är angelägna av arbetsmarknadsskäl. Genom denna satsning&lt;br&gt;kommer ungdomar och människor som vill vidareutbilda sig att&lt;br&gt;kunna gå kortare kurser inom den yrkestekniska utbildningen, gå&lt;br&gt;igenom tvåårig ingenjörsutbildning, vidareutbilda sig från barnskötare&lt;br&gt;till förskollärare m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit att en flexibel skolstart införs. Föräldrarna&lt;br&gt;får bedöma om deras barn kan börja skolan vid sex eller sju års ålder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(skr. 1990/91:50, prop. 1990/91:115). En samordnad översyn av Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;skolans läroplaner och barnomsorgens pedagogiska program har Bilaga 1:1&lt;br&gt;inletts (dir. 1991:9). Arbetsmarknaden kan genom reformen på lång&lt;br&gt;sikt komma att tillföras stora delar av ytterligare en årskull, antingen&lt;br&gt;direkt eller med längre utbildning än tidigare. Detta kommer också&lt;br&gt;att skapa större utrymme för framtidens kompetensuppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen (1990/91:85) Växa med kunskaper&lt;br&gt;föreslagit en omfattande förändring av gymnasieskolan och vuxen-&lt;br&gt;utbildningen. Yrkesutbildningen i gymnasieskolan kommer att&lt;br&gt;förstärkas avsevärt genom att alla linjer/program föreslås bli treåriga.&lt;br&gt;För vuxenutbildningen innebär propositionen både en förstärkning av&lt;br&gt;den grundläggande vuxenutbildningen och ökade möjligheter till&lt;br&gt;samverkan mellan gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och&lt;br&gt;AMU. Kommunerna kommer att få ansvaret för resursfördelning och&lt;br&gt;planering. Samtidigt kommer eleverna att ges såväl ökade valmöjlig-&lt;br&gt;heter som ökat inflytande, vilket är en viktig förutsättning för att&lt;br&gt;uppnå en gymnasieskola för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande arbete har under de senaste åren pågått för att&lt;br&gt;förändra styrningen av skolan och lägga ansvaret för verksamheten&lt;br&gt;längre fram i organisationen, hos kommunerna och i skolorna.&lt;br&gt;Ansvaret för verksamheten har tydliggjorts och verksamhetsansvar&lt;br&gt;och ansvar för de finansiella resurserna har kopplats samman. All&lt;br&gt;reglering genom statsbidragssystemet har upphört och ett nytt&lt;br&gt;sektorsbidrag till skolverksamheten kommer att införas fr.o.m. den&lt;br&gt;1 juli 1991. Syftet med de förändringar som genomförts inom&lt;br&gt;skolområdet är att höja kvaliteten i skolans arbete och göra verksam-&lt;br&gt;heten effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Investeringspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att den ekonomiska återhämtningen skall komma till stånd är det av&lt;br&gt;avgörande betydelse att investeringarna i ekonomin ökar. Investeringarna&lt;br&gt;spelar också en viktig roll för den teknologiska förnyelse som är&lt;br&gt;nödvändig om produktiviteten skall kunna förbättras. Därför vidtar&lt;br&gt;regeringen en rad åtgärder för att stimulera investeringsaktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 10 januari i år gäller ett i det närmaste generellt frisläpp av&lt;br&gt;de allmänna investeringsfonderna. För investeringar i inventarier och för&lt;br&gt;kompetenshöj ande utbildning av anställda gäller frisläppet i hela landet.&lt;br&gt;Beträffande byggnadsarbeten är fondema fria i hela landet utom&lt;br&gt;Stockholmsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överhettningen på byggmarknaden i Stockholmsområdet har dämpats&lt;br&gt;påtagligt. Investeringsfonderna bör därför släppas fria även för byggnads-&lt;br&gt;arbeten i denna del av landet. Vidare kommer ramarna för byggnadstill-&lt;br&gt;stånd och ombyggnad av bostäder i Stockholmsområdet att vidgas för att&lt;br&gt;öka byggverksamheten. Den tidsbegränsade skatten på produktion av&lt;br&gt;kontors- och butikslokaler och andra oprioriterade byggnadsarbeten i&lt;br&gt;Stockholmsområdet bör avvecklas i förtid. Denna skatt bör således inte&lt;br&gt;utgå för byggnadsarbeten som påbörjas den 1 juli 1991 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter skattereformen är den svenska företagsbeskattningen interna- &amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionellt konkurrenskraftig. Det svenska deltagandet i den europeiska &amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integrationen innebär att produktion i Sverige inte diskrimineras vid&lt;br&gt;export till andra delar av den europeiska inre marknaden. Dessa&lt;br&gt;perspektiv, tillsammans med åtgärderna för att öka produktiviteten,&lt;br&gt;innebär att Sveriges dragningskraft på utländska investeringar ökar redan&lt;br&gt;nu. För att ytterligare underlätta sådana investeringar kommer regeringen&lt;br&gt;att förelägga riksdagen ett förslag om att anpassa de svenska reglerna för&lt;br&gt;utlänningars förvärv av svenska företag till de betingelser som nu skapas&lt;br&gt;genom den ökade internationaliseringen. Utländska företag kan ge ett&lt;br&gt;värdefullt bidrag till den industriella kunskapsuppbyggnaden, samtidigt&lt;br&gt;som investeringarna innebär att kapitalbalansen förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aterväxten i svenskt näringsliv är i betydande utsträckning avhängig&lt;br&gt;de mindre företagens expansionskraft. Där sker mycket av den förnyelse&lt;br&gt;som krävs för en långsiktig industriell utveckling. Genom skattereformen&lt;br&gt;och de särskilda insatser som nu görs för att förbättra tillgången på&lt;br&gt;riskkapital förbättras innovationsklimatet. I enlighet med förslagen i&lt;br&gt;tillväxtpropositionen förbereds också förstärkta insatser för de små&lt;br&gt;teknikbaserade företagen. Det gäller framför allt företag med koppling till&lt;br&gt;universitet och högskolor. De mindre företagen ges också särskild&lt;br&gt;stimulans för att kunna möta de krav som en ökad internationalisering&lt;br&gt;ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Sparandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande sparandet är inte tillräckligt för att finansiera ens den&lt;br&gt;förhållandevis låga investeringsnivå som råder i dag. Det tar sig uttryck&lt;br&gt;i underskott i bytesbalansen. Därför är regeringens politik inriktad på att&lt;br&gt;på olika sätt stimulera en ökning av sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste åtgärden är skatteomläggningen. Skattereformen&lt;br&gt;stimulerar hushållens finansiella sparande. Under 1990 ökade hushållens&lt;br&gt;sparkvot från -4,6 % till 0. En fortsatt ökning är att vänta under 1991&lt;br&gt;och 1992. Kostnaderna för lån har ökat, medan sparandet blivit mer&lt;br&gt;förmånligt. Detta understryks vid en nedgång i inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en internationell jämförelse framstår ändå det svenska hushålls-&lt;br&gt;sparandet som lågt. En viktig del av förklaringen till detta är pensions-&lt;br&gt;systemens utformning. De svenska pensionerna betalas till stor del med&lt;br&gt;det löpande årets pensionsavgifter, medan fonderingar i offentliga eller&lt;br&gt;privata system spelar en större roll i andra länders pensionssystem.&lt;br&gt;Strävandena att öka hushållens sparande måste därför bl.a. inbegripa en&lt;br&gt;prövning av pensionssystemens utformning. Regeringen har i finanspla-&lt;br&gt;nen understrukit att behovet av ett ökat sparande i ekonomin skall&lt;br&gt;tillmätas stor vikt vid denna prövning. Vid behandlingen av pensionsbe-&lt;br&gt;redningens förslag om de allmänna pensionssystemens framtida utform-&lt;br&gt;ning kommer en utgångspunkt att vara behovet av ett högre långsiktigt&lt;br&gt;sparande. Därvid bör det övervägas om fondering för tilläggspensionerna&lt;br&gt;kan ske i mer individuella och försäkringsmässiga former än vad som är&lt;br&gt;fallet i AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom finansdepartementet har ett förslag utarbetats om att AP-fonden&lt;br&gt;skall omorganiseras, få en mer effektiv förvaltning och vidgade place-&lt;br&gt;ringsmöjligheter. Det beräknas öka AP-fondens långsiktiga avkastning&lt;br&gt;med 1-2 % per år, vilket motsvarar 4-8 miljarder kr. per år. En&lt;br&gt;förbättrad avkastning gör det möjligt att stärka ATP-pensionema, öka&lt;br&gt;sparandet eller begränsa avgiftsbehovet. Förslaget remissbehandlas för&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig del av det samhälleliga sparandet sker inom den offentliga&lt;br&gt;sektorn. Att upprätthålla ett högt offentligt sparande är nödvändigt mot&lt;br&gt;bakgrund av sparandebristen i ekonomin som helhet och förblir därför ett&lt;br&gt;viktigt mål för finanspolitiken. Befolkningens ålderssammansättning&lt;br&gt;innebär att anspråken på sjukvårdens och omsorgens resurser kommer&lt;br&gt;att öka efter sekelskiftet. För att möta dessa anspråk måste resurser&lt;br&gt;säkerställas under det närmaste årtiondet. Det är viktigt att dessa behov&lt;br&gt;beaktas, när försöken med nya former för sjukvårdens finansiering&lt;br&gt;utvärderas inför kommande beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Omställning och minskning av den statliga&lt;br&gt;administrationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den konkurrensutsatta sektorn måste få tillgång till en större del av&lt;br&gt;ekonomins resurser för att kunna expandera och därmed lägga grunden&lt;br&gt;för framtida välstånd och välfärd. I det perspektivet är uppgiften att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effektivisera den offentliga verksamheten cenral. Inte minst gäller det att Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;frigöra resurser från byråkratin för att bättre fullgöra de uppgifter som Bilaga 1:1&lt;br&gt;den offentliga sektorn ansvarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna samhällsutvecklingen påverkar starkt de organisatoriska&lt;br&gt;förhållandena både i näringslivet och i den offentliga sektorn. De&lt;br&gt;viktigaste faktorerna under överskådlig tid är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationaliseringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avregleringen&lt;br&gt;decentraliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människors kompetens ökar, så att det blir möjligt och effektivt att låta&lt;br&gt;allt fler beslut fattas nära verksamheten. Det är decentraliseringens&lt;br&gt;förutsättning. Behoven blir alltmer skiftande och föränderliga, så att&lt;br&gt;förhandsstyrda beslut blir allt sämre ägnade att erbjuda bra lösningar. Det&lt;br&gt;är avregleringens drivkraft. Allt fler verksamheter bedrivs i samarbete&lt;br&gt;med institutioner och människor i andra länder, med egna organ och&lt;br&gt;regler för att leda arbetet. Det är internationaliseringens inverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantagna innebär dessa tendenser för den statliga administrationens&lt;br&gt;del att resurser och tid kan frigöras därför att uppgifter tagits över av&lt;br&gt;andra eller blivit överflödiga. Dessa möjligheter har utnyttjats och&lt;br&gt;förstärkts av viktiga reformförslag under de senaste åren. Genomslaget&lt;br&gt;för arbetslinjen i reformeringen av socialförsäkringarna kommer att&lt;br&gt;frigöra personal från hanteringen av passiva understödsärenden.&lt;br&gt;Kommunernas ansvar för hela skolan avlastar den statliga administratio-&lt;br&gt;nens detaljstyrning. Avregleringen av jordbruks- och bostadspolitiken&lt;br&gt;minskar de administrativa kraven på dessa områden, liksom omläggning-&lt;br&gt;en av näringspolitiken från konserverande punktinsatser till generella&lt;br&gt;åtgärder, som främjar tillväxt på företagens egna initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nu också dags att gå från styrning genom regler till krav på&lt;br&gt;resultat. Lokala och regionala myndigheter får ökat handlingsutrymme,&lt;br&gt;centrala verk måste i ökad utsträckning följa upp och utvärdera verksam-&lt;br&gt;heter. De berördas efterfrågan får ett starkare genomslag i verksamheten,&lt;br&gt;samtidigt som fler verksamheter utsätts för konkurrens för att öka kvalitet&lt;br&gt;och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för civildepartementet redovisar i del II av denna proposition&lt;br&gt;det program för att banta den statliga administrationen med 10 % på tre&lt;br&gt;år, som förutskickades i regeringens skrivelse (1990/91:50) om åtgärder&lt;br&gt;för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som nu genomförs äger rum inom alla departements&lt;br&gt;verksamhetsområden. De kommer också i hög grad att påverka rege-&lt;br&gt;ringskansliets arbete. Ansvarsfördelningen mellan kommerskollegium,&lt;br&gt;näringsfrihetsombudsmannen och statens pris- och konkurrensverk ses&lt;br&gt;över, försvarets rationaliseringsinstitut avvecklas, verksamheten vid&lt;br&gt;universitets- och högskoleämbetet, socialstyrelsen och socialförsäkrings-&lt;br&gt;administrationen dras ned, trafiksäkerhetsarbetet ses över. Den pågående&lt;br&gt;integrationsprocessen i Europa påverkar tullverket, de nordiska ländernas&lt;br&gt;utrikesrepresentationer bevakar ärenden åt varandra, jordbruksnämnden&lt;br&gt;och lantbruksstyrelsen slås samman, arbetsmarknadsverkets centrala och&lt;br&gt;regionala administration minskas, nya former för byggnadsforskningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering införs, en ny näringspolitisk myndighet inrättas i industri- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;verkets, energiverkets och styrelsens för teknisk utveckling ställe, Bilaga 1:1&lt;br&gt;länsstyrelsernas roll renodlas, naturvårdsverket omoiganiseras m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna kommer att begränsa utgiftstrycket inom den statliga&lt;br&gt;verksamheten och därmed öka expansionsutrymmet för andra delar av&lt;br&gt;ekonomin. De kommer samtidigt att bidra till en högre effektivitet i&lt;br&gt;ekonomin. De åtgärder som genomförs kommer att leda till bestående&lt;br&gt;besparingar och inte bara tillfälliga minskningar av enstaka anslag. Efter&lt;br&gt;den treårsperiod som programmet omfattar beräknas den årliga bespa-&lt;br&gt;ringen på statens budget till två miljarder kr. netto.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Välfärdspolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken skall bidra till att utjämna levnadsvillkoren&lt;br&gt;och skapa en starkare bas för välfärden genom att arbetslinjen konsekvent&lt;br&gt;hävdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla medborgare skall ha goda möjligheter till ett meningsfullt liv. Det&lt;br&gt;är ett mål som inte kan uppnås enbart genom att erbjuda lika startmöjlig-&lt;br&gt;heter. Det kräver i stället insatser för att i en rad olika situationer hjälpa&lt;br&gt;människor att ta vara på sina förutsättningar och öka deras möjlighet att&lt;br&gt;välja vägar i livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avgörande inslaget i dessa strävanden är ansträngningarna att&lt;br&gt;stärka och fullfölja den arbetslinje, som genom årtionden varit bestäm-&lt;br&gt;mande för det svenska välfärdsbygget. Arbetet ger det nationella&lt;br&gt;välstånd, som betalar de gemensamma välfärdssystemen. Arbetet är&lt;br&gt;emellertid också den normala och viktigaste källan till enskilda männi-&lt;br&gt;skors och familjers trygghet och välfärd. Därför är åtgärderna för att&lt;br&gt;säkra, vidga och förbättra arbetets villkor och frukter ett bärande tema&lt;br&gt;i regeringens politik för ökad välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansträngningarna bär frukt. Sverige har hunnit långt när det gäller att&lt;br&gt;trygga människors rätt till ett meningsfullt arbete. Skillnaderna framgår&lt;br&gt;tydligt av en jämförelse med nio andra länder i Västeuropa. Av hela den&lt;br&gt;svenska befolkningen deltog 52,1 % i arbetslivet 1987, medan den&lt;br&gt;genomsnittliga sysselsättningsgraden i de andra länderna låg runt 43 %.&lt;br&gt;Den viktigaste skillnaden gäller kvinnorna i åldrarna 15-64 år, där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80.1 % i Sverige hade arbete 1989, medan genomsnittet för de andra&lt;br&gt;länderna ligger på ca 60 %. Den svenska arbetslösheten uppgick 1990&lt;br&gt;till ca 1,5 %, jämfört med 9 % i genomsnitt för EG.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Inflationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna ekonomiska politiken spelar en avgörande roll för&lt;br&gt;välståndets fördelning. Inflationen har under de gångna åren varit det&lt;br&gt;dominerande problemet i den svenska ekonomin. En hög inflation sätter&lt;br&gt;tryggheten på spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lönekostnaderna i Sverige stiger snabbare än i våra konkurrentlän-&lt;br&gt;der innebär det ett allvarligt hot mot sysselsättningen. Undergrävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrenskraften blir tillväxten i ekonomin låg. Det kan tvinga fram Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;oönskade nedskärningar i välfärdssystemen. Därför är det nödvändigt att Bilaga 1:1&lt;br&gt;bryta inflationen för välfärdens skull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men inflationen har även andra fördelningspolitiska verkningar. Den&lt;br&gt;omfördelar tillgångar mellan låntagare och långivare, den förstärker&lt;br&gt;skillnaderna mellan besuttna och dem som saknar fast egendom, och den&lt;br&gt;gynnar arbetsmarknadens starka grupper, som lättare än andra kompense-&lt;br&gt;rar sig för inflationen i sin löneutveckling. Dessa tendenser kan skärpa&lt;br&gt;skillnader i inkomst och förmögenhet. De premierar dem som kan förutse&lt;br&gt;och ta hänsyn till inflationen i sina privatekonomiska handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vändpunkt har nu nåtts. Inflationen under det närmaste året blir&lt;br&gt;radikalt lägre än under de senaste åren. Det är en central fördelningspoli-&lt;br&gt;tisk uppgift att se till att detta trendbrott befästs, så att trygghet och&lt;br&gt;välfärd understöds av en varaktigt låg inflation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Arbetsmarknadspolitik och utbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För de flesta medborgares välfärd är en meningsfull sysselsättning den&lt;br&gt;avgörande faktorn. Arbete ger inkomster, som ger valfriheten innebörd.&lt;br&gt;Arbetet har emellertid också en avgörande betydelse för hälsan, den&lt;br&gt;sociala gemenskapen och tryggheten. Därför är arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;så viktig. Den svenska välfärdspolitikens framgångar beror i stor&lt;br&gt;utsträckning på arbetsmarknadspolitiken med dess internationellt sett&lt;br&gt;unika betoning av aktiva insatser. I andra länder är det normalt passivt&lt;br&gt;understöd som spelar den dominerande rollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst viktigt är detta när den ekonomiska utvecklingen hotar&lt;br&gt;sysselsättningen. Så är fallet för närvarande. De arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;insatserna ges nu en kraftfull utformning för att dels underlätta den&lt;br&gt;kostnadsanpassning som krävs för ekonomisk återhämtning, dels ge de&lt;br&gt;arbetssökande tiygghet och möjlighet att snabbt finna nya anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är uppläggningen i det nyskapande program regeringen nyligen&lt;br&gt;lade fram för att möta den ökande arbetslösheten. Åtgärderna omfördelar&lt;br&gt;medel från passivt kontantstöd till aktiva ansträngningar för utbildning&lt;br&gt;och rekrytering. Därmed får individerna det stöd de behöver bättre än&lt;br&gt;något annat, ett stöd att snabbt återgå till produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste beståndsdelarna i regeringens förslag är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med utbildningsvikariat införs. Förslaget innebär att&lt;br&gt;arbetsgivarna får göra avdrag på arbetsmarknadsavgiften om de efter&lt;br&gt;anvisning av arbetsförmedlingen anställer en vikarie för den som&lt;br&gt;utbildar sig. Minst 20 000 personer per månad beräknas omfattas av&lt;br&gt;denna nya insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutbildningen utökas med ytterligare 10 000 platser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krafttag tas mot ungdomsarbetslösheten. Utbildningsbidraget för dem&lt;br&gt;som är under 20 år höjs med 96 kr. till 326 kr., dvs. samma belopp&lt;br&gt;som för dem som fyllt 20 år och som inte uppfyller villkoren för rätt&lt;br&gt;till ersättning från arbetslöshetskassan. Ungdomsgarantin ger alla&lt;br&gt;ungdomar under 20 år rätt till utbildning, praktik eller arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsstödets regler ändras så att ungdomar i åldern 18-24 år Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;kan få stöd redan efter en månads arbetslöshet, i stället för efter fyra Bilaga 1:1&lt;br&gt;månader, som reglerna är i dag. Statsbidraget till den arbetsgivare&lt;br&gt;som anställer ungdomar på avtalade inskolningsplatser höjs från 50&lt;br&gt;till högst 60 % av lönekostnaden under sex månader. Dessa förslag&lt;br&gt;innebär att ytterligare 5 000 ungdomar kan erbjudas aktiva åtgärder.&lt;br&gt;Långtidsarbetslöshet skall förhindras. Rekryteringsstödet skall kunna&lt;br&gt;utgå redan efter tre månaders arbetslöshet för den som är över 24 år,&lt;br&gt;i stället för efter sex månader. Det höjs från 50 till 60 % av&lt;br&gt;lönekostnaden. En stor del av de långtidsarbetslösa är invandrare. Av&lt;br&gt;denna anledning ändras reglerna för rekryteringsstödet till flyktingar&lt;br&gt;och invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången på kvalificerad arbetskraft skall öka. För att tillgodose&lt;br&gt;den lokala efterfrågan på vissa högskoleutbildade, t ex tekniker och&lt;br&gt;förskollärare, föreslås en utökning med 5 000 högskoleplatser under&lt;br&gt;nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggarbetslösheten skall motverkas. Därför föreslår regeringen att&lt;br&gt;den 30-procentiga investeringsskatten i Stockholmsområdet tas bort&lt;br&gt;den 1 juli 1991. Vidare höjs ramen för övrigt byggande i Stock-&lt;br&gt;holmsområdet från 65 % av 1986 års byggvolym till 80 %. Detta&lt;br&gt;möjliggör för arbetsmarknadsverket att släppa fram byggande i&lt;br&gt;Stockholmsregionen för ytterligare ca 1,8 miljarder kr. Även ramen&lt;br&gt;för ombyggnad av bostäder utvidgas. Dessutom kommer investerings-&lt;br&gt;fonderna att frisläppas helt också i Stockholmsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna finansieras främst genom att resurser förs över från&lt;br&gt;passivt kontantstöd till aktiva åtgärder. Utbildningsvikariaten&lt;br&gt;finansieras genom att arbetsgivarna tillåts minska inbetalningen av&lt;br&gt;avgiften till arbetsmarknadsfonden. Utökningen av högskoleplatser-&lt;br&gt;na finansieras över statsbudgeten. Totalt omfattar förslagen till&lt;br&gt;åtgärder ca 6 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att dessa insatser skall få sitt fulla genomslag fordras en bred&lt;br&gt;aktivitet i samhället. Det ställer krav på arbetsmarknadens myndigheter&lt;br&gt;och organisationer, men också på företagen och arbetstagarna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ställer också krav på en fortsatt aktiv regionalpolitik som bidrar till&lt;br&gt;att arbetslinjen fullföljs i landets alla delar. Regionalpolitiken har en&lt;br&gt;offensiv roll genom att den kan ta till vara resurser och förbättra&lt;br&gt;förutsättningarna för näringslivets utveckling i olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Arbetsmiljö och rehabilitering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förstörande miljöer och miljöförstöring är de viktigaste hoten mot&lt;br&gt;människors hälsa. På arbetsmiljöns område innebär förslaget om sjuklön&lt;br&gt;att försumliga arbetsgivare får betala för en del av den skada de vållar.&lt;br&gt;Regeringens förslag innebär att arbetsgivarna åläggs att betala ut sjuklön&lt;br&gt;till sina anställda för de första 14 dagarna av vaije sjukdomsperiod.&lt;br&gt;Arbetsgivarna får därmed ta över kostnadsansvaret för de korta sjuk-&lt;br&gt;fällen, vilket ger dem starka motiv att försöka reducera korttidsfrån-&lt;br&gt;varons orsaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har bl.a. i propositionen (1990/91:140) om arbetsmiljö och Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;rehabilitering föreslagit kraftfulla åtgärder för att minska förslitningen i Bilaga 1:1&lt;br&gt;arbetslivet och hjälpa de drabbade tillbaka till en meningsfull sysselsätt-&lt;br&gt;ning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljölagstiftningen skärps. Teknik, arbetsorganisation och&lt;br&gt;arbetets innehåll skall utformas så att arbetstagare inte utsätts för&lt;br&gt;fysiska och psykiska belastningar som kan medföra hälsa eller&lt;br&gt;olycksfall. Arbetsgivaren blir skyldig att systematiskt planera, leda&lt;br&gt;och kontrollera arbetsmiljöarbetet. Riskerna i verksamheten skall&lt;br&gt;fortlöpande undersökas och nödvändiga åtgärder genomföras. Hand-&lt;br&gt;lingsplaner skall upprättas. Arbetsgivaren åläggs också att bedriva en&lt;br&gt;lämpligt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet&lt;br&gt;på arbetsplatsen. En ny brottsrubricering - arbetsmiljöbrott - införs&lt;br&gt;i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsrättsliga lagstiftningen om fackliga organisationers och&lt;br&gt;enskilda arbetstagares inflytande över arbetslivet skall ses över.&lt;br&gt;Senast den 15 augusti skall en arbetsgrupp föreslå en lag om&lt;br&gt;personalekonomiska redovisningar. En utredning kommer att tillsättas&lt;br&gt;om ekonomiska styrmedel på arbetsmiljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet förändras&lt;br&gt;och resurserna för inspektionsarbetet utökas med 50 yrkesinspektörer.&lt;br&gt;Arbetslivsfonden har verkat i drygt ett halvt år och kan redan&lt;br&gt;redovisa goda resultat av sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Socialförsäkringssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringarna skapar trygghet genom att fördela om inkomster&lt;br&gt;mellan olika skeden i medborgarnas liv. De ger trygghet mot påfrestning-&lt;br&gt;ar i samband med ohälsa, arbetslöshet och ålderdom. De jämnar ut också&lt;br&gt;levnadsstandarden genom att fördela om inkomster mellan medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringarna spelar därmed en avgörande roll för många&lt;br&gt;människors försörjning. Det kommer till synes genom omfattningen av&lt;br&gt;de omfördelande åtgärderna. Pensionärerna tillförs genom folkpension,&lt;br&gt;ATP, förtidspension, delpension och kommunala bostadstillägg samman-&lt;br&gt;lagt 163 miljarder kr. under budgetåret 1991/92. Barnbidragen och&lt;br&gt;föräldraförsäkringen ger barnfamiljerna 34 miljarder kr. Sjukförsäkringen&lt;br&gt;omfattar 45 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots en framgångsrik sysselsättningspolitik har under senare år&lt;br&gt;utslagningen från arbetsmarknaden ökat. En anledning är att socialförsäk-&lt;br&gt;ringssystemet inte konsekvent bidrar till att bibehålla människors&lt;br&gt;förankring i arbetslivet. Det har skyddat människor från ekonomisk&lt;br&gt;otrygghet, men har inte i tillräcklig utsträckning stimulerat en återgång&lt;br&gt;till arbetslivet. Detta har kommit att stå i motsats till den arbetslinje, som&lt;br&gt;är central både för samhällsekonomin och för välfärden. Socialförsäkring-&lt;br&gt;arna utgör också en viktig del av de offentliga utgifterna, och måste&lt;br&gt;därför liksom andra gemensamma insatser prövas efter graden av&lt;br&gt;måluppfyllelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu pågår en förändring inom socialförsäkringen som syftar till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befästa och förstärka arbetslinjen. Resurser skall frigöras för aktiv Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;rehabilitering och vård. Systemen skall också ges en sådan utformning Bilaga 1:1&lt;br&gt;att de uppmuntrar människor att delta i arbetslivet. Försäkringssystemens&lt;br&gt;utgiftstryck minskas, så att samhället har resurser nog att trygga vård och&lt;br&gt;försörjning för de som verkligen behöver den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringen har lagts om vilket stärker incitamenten till&lt;br&gt;deltagande i arbetslivet (prop. 1990/91:59), bl.a. genom att&lt;br&gt;rehabiliteringsersättning införts. De nya reglerna har förenats med&lt;br&gt;skydd för dem som på grund av kroniska sjukdomar och av andra&lt;br&gt;orsaker är i stort behov av att utnyttja försäkringen. Sedan ersätt-&lt;br&gt;ningsnivåerna sänktes har sjukanmälningama minskat med mellan 10&lt;br&gt;och 20 % jämfört med samma period förra året. Sjukanmälningama&lt;br&gt;är emellertid beroende av flera faktorer, bl.a. efterfrågeläget på&lt;br&gt;arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av välfärdsbyggets största framgångar har varit säkrandet av de&lt;br&gt;äldres standard och trygghet. Den avgörande rollen för dessa genom-&lt;br&gt;gripande förändringar har pensionssystemen spelat. Folkpensionen har&lt;br&gt;gett en grundläggande trygghet och jämnat ut inkomster, den&lt;br&gt;allmänna tilläggspensionen har höjt pensionsnivåema och stimulerat&lt;br&gt;arbetskraftsutbudet. Vid en översyn av pensionssystemen måste dessa&lt;br&gt;landvinningar och egenskaper spela en viktig roll. Denna måste också&lt;br&gt;beakta den allmänna standard- och köpkraftsutvecklingen i samhället.&lt;br&gt;Av central betydelse är också den roll som pensionerna spelar för&lt;br&gt;samhällets sparande och för skattekvotens utveckling. Därför bör en&lt;br&gt;större del av den samlade inkomsten under förvärvslivet ligga till&lt;br&gt;grund för pensionsförmånerna. En förnyelse av pensionssystemen&lt;br&gt;måste tillse att dessa fyller sina olika funktioner på ett sätt, som&lt;br&gt;tryggar tillväxten och säkrar de äldres välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Den offentliga verksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På ett antal områden av avgörande betydelse för välfärden tillgodoses&lt;br&gt;medborgarnas behov genom offentliga tjänster. Ambitionen att erbjuda&lt;br&gt;medborgarna lika god service, oberoende av var de bor eller vad de&lt;br&gt;tjänar, har varit en viktig drivkraft när vård, omsorg och utbildning&lt;br&gt;byggts ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med samhällets utveckling förändras befolkningens behov. Det&lt;br&gt;påverkar förutsättningarna för den omfördelning som sker genom&lt;br&gt;offentlig konsumtion. Goda, tillgängliga och tillförlitliga tjänster blir allt&lt;br&gt;mer väsentliga medborgarkrav, vare sig det gäller hemtjänsten för de&lt;br&gt;äldre eller skolornas utrustning och lokaler. De äldre, de sjuka och&lt;br&gt;barnfamiljerna fordrar att omsorgen och vården skall finnas och vara bra,&lt;br&gt;när den behövs. När den offentliga sektorns roll prövas måste tryggheten&lt;br&gt;stå i första rummet vare sig diskussionen gäller verksamhetsformer,&lt;br&gt;arbetsfördelningen mellan olika huvudmän, eller avgiftsnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens strävanden kommer till uttryck i en rad konkreta åtgärder&lt;br&gt;och förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor och växande andel av samhällets resurser satsas varje år på Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;åtgärder och transfereringar för att förebygga och lindra ohälsa och Bilaga 1:1&lt;br&gt;dess verkningar. Det bör prövas om välfärdsvinster kan göras genom&lt;br&gt;att samordna dessa system. Regeringen aviserade därför (skr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:50) försök med samordning av sjukvård och sjukförsäkring,&lt;br&gt;och kommer under hösten att i en proposition lägga fram förslag till&lt;br&gt;den lagstiftning som behövs för att genomföra försöken. Regeringen&lt;br&gt;föreslår också att försöksverksamhet med primärvård i kommunernas&lt;br&gt;regi skall inledas under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är oacceptabelt att människor skall behöva oroa sig medan de&lt;br&gt;under lång tid står i kö för att bli opererade. Därför har regeringen&lt;br&gt;och Landstingsförbundet kommit överens om ett statligt engångsstöd&lt;br&gt;under 1992 till de landsting som inför en vårdgaranti. Vårdgaran-&lt;br&gt;tin kommer sannolikt att införas i samtliga landsting. Innebörden är&lt;br&gt;att ingen skall behöva vänta mer än tre månader på en behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna föreslås få ansvaret för service och vård till äldre och&lt;br&gt;handikappade fr.o.m. den 1 januari 1992. Syftet med reformen är att&lt;br&gt;öka äldres och handikappades valfrihet och integritet genom en&lt;br&gt;utbyggnad av alternativa boendeformer. Regeringen har lagt förslag&lt;br&gt;om den ekonomiska reglering mellan kommuner och landsting som&lt;br&gt;följer av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet för att främja och trygga folkhälsan är en central samhälle-&lt;br&gt;lig uppgift. För att stärka och samordna de offentliga insatserna&lt;br&gt;föreslår regeringen att ett folkhälsoinstitut inrättas med uppgift att på&lt;br&gt;nationell nivå driva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete&lt;br&gt;av sektorövergripande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Politik för uthållig tillväxt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken skall medverka till en uthållig tillväxt;&lt;br&gt;produktion och konsumtion måste ställas om så att balansen mellan&lt;br&gt;ekonomi och ekologi säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att säkra en uthållig tillväxt är en viktig del av den&lt;br&gt;ekonomiska politiken. Miljöpolitiken måste vara i linje med den&lt;br&gt;ekonomiska politikens allmänna förutsättningar och mål. Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken måste samtidigt ha en sådan inriktning att den bidrar till en&lt;br&gt;uthållig tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpolitiken i Sverige har varit framgångsrik. Exempelvis har&lt;br&gt;utsläppen av svavel minskat med 70 % sedan början av 1970-talet.&lt;br&gt;Utsläppen av stoft, kvicksilver, kadmium och bly har sänkts kraftigt.&lt;br&gt;Tillståndet i sjöar och vattendrag har förbättrats och omfattande&lt;br&gt;investeringar görs för att förebygga miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöproblemen har förändrats. Utsläppen från industrianläggningar&lt;br&gt;och andra punktkällor har minskat kraftigt. Samtidigt har emellertid&lt;br&gt;andra utsläpp och annan miljöpåverkan ökat, t.ex. från vägtrafiken.&lt;br&gt;Markanvändningens utveckling under efterkrigstiden står för en stor del&lt;br&gt;av hoten mot den biologiska mångfalden. I dag är utsläpp från andra&lt;br&gt;länder ett större problem än de inhemska utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion och ekonomisk tillväxt måste förenas med omsorg om&lt;br&gt;dagens och framtidens livsbetingelser. Detta kommer till uttryck i&lt;br&gt;regeringens proposition (1990/91:90) En god livsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergripande uppgiften under hela 1990-talet är att hänsyn skall&lt;br&gt;tas till miljöns krav vid alla väsentliga beslut. Detta förutsätter åtgärder&lt;br&gt;över ett vitt fält.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första uppgift är att modernisera miljölagstiftningen så att den i&lt;br&gt;högre grad än nu utformas efter de krav som människa och natur ställer.&lt;br&gt;För vissa områden är miljökraven absoluta. Det gäller ämnen som inte&lt;br&gt;får användas eller släppas ut i naturen, det gäller miljöer och arter som&lt;br&gt;måste skyddas och bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En andra uppgift är att motivera företag och hushåll att bete sig på ett&lt;br&gt;miljövänligt sätt. Vid sidan om lagstiftning, utbildning och information&lt;br&gt;spelar ekonomiska styrmedel en viktig roll i detta sammanhang. Miljö-&lt;br&gt;skatter utformas så att företag och hushåll i ökad utsträckning beaktar&lt;br&gt;miljöeffekterna av sitt handlande. Skattekvoten skall på sikt sänkas.&lt;br&gt;Höjda miljöskatter ger inte utrymme för ökade offentliga utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subventioner som motverkar miljöanpassning avvecklas. Riksdagens&lt;br&gt;beslut om en ny livsmedelspolitik, som fullföljs genom regeringens&lt;br&gt;förslag om gränsskyddet, är ett viktigt exempel på hur denna princip&lt;br&gt;tillämpas praktiskt. Ull samhällets styrmedel hör också satsningarna på&lt;br&gt;infrastruktur. De ökar förutsättningarna för miljövänliga val av tekniker&lt;br&gt;och distributionsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredje uppgift är att få till stånd internationell samordning och&lt;br&gt;samverkan. Strängare krav kan ställas, om överenskommelser träffas på&lt;br&gt;internationell nivå. Behovet av internationell samordning och samverkan&lt;br&gt;är särskilt stort när det gäller utsläpp m.m. som påverkar miljön i flera&lt;br&gt;länder. Endast på internationell nivå kan man i full utsträckning avväga&lt;br&gt;för- och nackdelar med olika åtgärder som berör miljön i flera länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa strävanden kommer till uttryck i de många konkreta förslag som&lt;br&gt;lagts i regeringens propositioner om bl.a. en god livsmiljö och näringspo-&lt;br&gt;litik för tillväxt. I dessa föreslås bl.a. att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya motorfordon fr.o.m. 1993 års modeller skall indelas i miljöklas-&lt;br&gt;ser, till vilka knyts ett system med ekonomiska styrmedel. Nya&lt;br&gt;skattesatser med större skatteskillnader införs på diesel av olika&lt;br&gt;kvaliteter samt på blyad resp, blyfri bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna i storstädernas infrastruktur, i järnvägar och vägar&lt;br&gt;ökas kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av industrins utsläppsvillkor genomförs genom ompröv-&lt;br&gt;ning enligt miljöskyddslagen. Samtidigt förstärks kemikaliekontrollen.&lt;br&gt;Genomförandet av det avfallsprogram som riksdagen tog ställning till&lt;br&gt;år 1990 underlättas genom att nya bestämmelser införs i renhållnings-&lt;br&gt;lagen som ger kommunerna en vidgad rätt att differentiera avfalls-&lt;br&gt;taxorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Okade insatser görs för att återställa skadad miljö. Programmet för&lt;br&gt;kalkning av sjöar och vattendrag fullföljs och byggs ut. Resurserna&lt;br&gt;för att skydda och återställa värdefulla kulturminnen som påverkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av luftföroreningar förstärks. Ett program för att återställa milj oska-&lt;br&gt;dade områden inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar införs i natur-&lt;br&gt;resurslagen, miljöskyddslagen, vattenlagen samt i lagen om kommu-&lt;br&gt;nal eneigiplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdslagen ändras så att bl.a. reglerna om markavvattning&lt;br&gt;skärps. Möjligheterna att skydda små biotoper ökas och skyddet för&lt;br&gt;utrotningshotade arter förstärks. Tillsammans med omställningen av&lt;br&gt;jordbruket skapar detta förutsättningar för att bevara den biologiska&lt;br&gt;mångfalden och minska jordbrukets miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna lätta riktiga beslut för en långsiktigt hållbar utveckling&lt;br&gt;måste vi veta mer om samspelet mellan ekonomi och miljö. Det gäller&lt;br&gt;på såväl företags- och hushållsnivå som på samhällsnivå. Det är viktigt&lt;br&gt;att den ekonomiska statistiken är så utformad att den belyser miljöpåver-&lt;br&gt;kan och resursförbrukning. På regeringens initiativ utreds nu dessa&lt;br&gt;frågor. Ett första underlag beräknas vara klart inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpolitiken under de kommande åren kommer att präglas av interna-&lt;br&gt;tionaliseringen. Ekonomiska styrmedel kommer att användas i ökad&lt;br&gt;utsträckning. Ett ökat ansvar för miljön måste utkrävas av verksamheter&lt;br&gt;inom alla samhällssektorer. Men omsorgen om miljön kommer också att&lt;br&gt;ställa krav på medborgarna i deras eget handlande, som konsumenter,&lt;br&gt;trafikanter etc. Miljöförstöringen är ett problem med många källor och&lt;br&gt;många förorenare. Det räcker inte med att myndigheter agerar, eller att&lt;br&gt;lagar ålägger företag och kommuner skyldigheter. Var och en av oss&lt;br&gt;måste i sina olika sammanhang förena sig med andra goda krafter för att&lt;br&gt;vi tillsammans skall uppnå de mål vi föresatt oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Statsbudgeten och särskilda frågor&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;1 Statsbudgeten budgetåren 1990/91 och 1991/92&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Beräkningsförutsättningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs&lt;br&gt;om inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevisions-&lt;br&gt;verket (RRV) har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomster. En&lt;br&gt;sammanfattning av beräkningen bör fogas till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;(bilaga II: 1.3). De antaganden som RRV räknat med redovisas i tabell 1.&lt;br&gt;Under slutskedet i arbetet med den reviderade nationalbudgeten har en&lt;br&gt;delvis ny bedömning av den ekonomiska utvecklingen gjorts. Med&lt;br&gt;anledning härav räknar jag nu med andra antaganden, vilka också&lt;br&gt;framgår av tabell 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt finns ingen anledning att avvika från RRVs beräknings-&lt;br&gt;förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Antaganden om den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;Procentuell förändring från föregående år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föredra-&lt;br&gt;ganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föredra-&lt;br&gt;ganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föredra-&lt;br&gt;ganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönesumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser,&lt;br&gt;årsgenomsnitt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;löpande priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'innefattar effekt av skattereformen 1990-91, vilken höjer KPI med 2,6 procentenheter&lt;br&gt;1990 och 3,6 procentenheter 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I RRVs beräkningar avseende budgetåren 1990/91 (statsbudgetens&lt;br&gt;inkomster och utgifter) och 1991/92 (statsbudgetens inkomster) har verket&lt;br&gt;tagit hänsyn till beslut som riksdagen fattat före den 20 mars 1991. RRV&lt;br&gt;har även beaktat förslag från regeringen före denna tidpunkt. Jag har&lt;br&gt;därutöver beaktat även de riksdagsbeslut som fattats under återstoden av&lt;br&gt;mars samt de förslag från regeringen som lagts fram under denna period.&lt;br&gt;I några fall har jag även beaktat förslag som lagts fram efter den 31&lt;br&gt;mars. Det får ankomma på riksdagens finansutskott att göra justeringar&lt;br&gt;för ytterligare förändringar som ej kunnat beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret&lt;br&gt;1990/91&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;RRVs senaste beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1990/91 utgörs&lt;br&gt;av verkets budgetprognos nr 5 från den 17 april 1991. Beräkningarna av&lt;br&gt;inkomsterna för budgetåret 1990/91 redovisas också i verkets inkomstbe-&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin inkomstberäkning har RRV för budgetåret 1990/91 beräknat&lt;br&gt;inkomsterna till 426 610 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mad anledning av ny information och vad jag har anfört om den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen räknar jag ned inkomsterna med sammanlagt&lt;br&gt;258 milj.kr. Fördelningen på de olika inkomsttitlarna framgår av tabell 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Ändringar i RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster&lt;br&gt;budgetåret 1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRVs &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;draganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 588 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;387 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 417 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgift, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1 102 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;728 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorgsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 886 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 650 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga socialavgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 5 751 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän löneavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 690 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;595 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;721 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig regional investeringsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga pensionsavgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;867 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;449 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426 609 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa förändringar enligt föredraganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;258 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;RRVs beräkningar föranleder i övrigt inte någon erinran från min sida.&lt;br&gt;Sammantaget medför justeringarna av RRVs beräkningar för budgetåret&lt;br&gt;1990/91 en beräknad minskning av inkomsterna med 258 milj. kr. till&lt;br&gt;426 352 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande år uppgår utgifterna till 425 094 milj.kr.&lt;br&gt;RRV har i sin prognos beräknat de totala utgifterna till 445 089 milj. kr.&lt;br&gt;Verket har beaktat beslut om och förslag till anslag på tilläggsbudget om&lt;br&gt;sammanlagt 10 191 milj. kr. Merbelastningen på utgiftsanslagen exkl.&lt;br&gt;statsskuldräntor beräknas därutöver till 12 866 milj. kr. Tillsammans gör&lt;br&gt;detta att belastningen på utgiftsanslagen exkl. statsskuldräntor prognos-&lt;br&gt;ticeras till 383 651 milj. kr. för budgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har beräknat utgifterna för statsskuldräntorna till 61,7 miljarder&lt;br&gt;kr. för budgetåret 1990/91. Ny information från riksgäldskontoret ger vid&lt;br&gt;handen att dessa kostnader kan beräknas öka. Utgifterna för statsskuld-&lt;br&gt;räntorna uppgår därför i min beräkning till 62,5 miljarder kr. När det&lt;br&gt;gäller den beräknade belastningen under övriga anslag räknar jag ner&lt;br&gt;Bostadsbidrag m.m. med 170 milj.kr. och Studiemedel m.m. med&lt;br&gt;380 milj.kr. Jag räknar vidare upp anslaget Bidrag till sjukförsäkringen&lt;br&gt;med 100 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Räntor på statsskulden budgetåret 1990/91&lt;br&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkning till&lt;br&gt;grund för stats-&lt;br&gt;budgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på inhemska lån m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på utländska lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaförluster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Enligt RRV kommer de totala anslagsbehållningarna på reservations-&lt;br&gt;anslag under innevarande budgetår att öka med 762 milj. kr. för att&lt;br&gt;uppgå till 25 624 milj. kr. Några utgifter för reservationsmedels-&lt;br&gt;förbrukning kommer således inte att belasta budgetåret 1990/91. Jag&lt;br&gt;delar RRVs bedömning, som bl.a. baseras på uppgifter från de ansvariga&lt;br&gt;myndigheterna. I tabell 4 redovisas utvecklingen av anslagsbehållningarna&lt;br&gt;mellan budgetåren 1989/90 och 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell4. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1989/90 och 1990/91&lt;br&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industridepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga huvudtitlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också nämna att RRV för tillkommande utgiftsbehov, netto tar&lt;br&gt;upp 0,5 miljarder kr. Jag räknar nu inte med något tillkommande&lt;br&gt;utgiftsbehov för innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget räknar jag därmed med att utgifterna under budgetåret&lt;br&gt;1990/91 kommer att uppgå till 444 939 milj. kr. Beräkningarna samman-&lt;br&gt;fattas i tabell 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5. Statsbudgetens utgifter budgetåret 1990/91&lt;br&gt;Milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring i anslagsbehållningar&lt;br&gt;Beräknat tillkommande utgiftsbehov,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360 594&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;netto &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;383 651&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;762&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;383 201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;762&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425 094&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445 089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;444 939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finan sfullmaktsutnyttjande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV beräknar statsbudgetens totala inkomster till 459 666 milj.kr. för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. I det följande redovisas de förändringar av inkoms-&lt;br&gt;terna i förhållande till RRV:s beräkningar som jag funnit nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av (prop. 1990/91:185) och ny information om vissa&lt;br&gt;ändringar av det särskilda grundavdraget för folkpensionärer räknar jag&lt;br&gt;ned inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt med 948 milj.kr. Med&lt;br&gt;anledning av ny information räknar jag även ned Mervärdeskatt med 900&lt;br&gt;milj.kr. Av samma skäl räknar jag upp inkomsttiteln Folkpensionsavgift&lt;br&gt;med 28 milj.kr., Barnomsorgsavgift med 9 milj.kr., Mcxenutbildnings-&lt;br&gt;avgift med 2 milj.kr. samt Statliga pensionsavgifter, netto med 55&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de förslag som chefen för socialdepartementet senare&lt;br&gt;kommer att framföra beträffande ändrade regler i sjukförsäkringen och&lt;br&gt;nytt ADB-stöd för försäkringskassorna samt till följd av ny information&lt;br&gt;räknar jag upp inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto med 268 milj.kr.&lt;br&gt;Som följd av mitt förslag idag angående avveckling av investeringsskatten&lt;br&gt;i stockholmsområdet räknar jag ned inkomsttiteln Tdlfällig regional&lt;br&gt;investeringsskatt med 175 milj.kr. Vidare räknar jag upp inkomsttiteln&lt;br&gt;Övriga socialavgifter, netto med 2 685 milj.kr. i enlighet med rege-&lt;br&gt;ringens förslag om överföring av medel från arbetsmarknadsfonden. Med&lt;br&gt;anledning av regeringens förslag (prop. 1990/91:166) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskonstnader, m.m. räknar jag ned inkomsttiteln&lt;br&gt;Allmän löneavgift med 1 078 milj.kr. I samband med att statens&lt;br&gt;vattenfallsverk ombildas till aktiebolag räknar jag upp inkomsttiteln&lt;br&gt;Statens vattenfallsverks inlevererade utdelningar med 150 milj.kr. Enligt&lt;br&gt;mitt förslag om kronofogdemyndigheternas disposition av utsöknings-&lt;br&gt;avgifter, till vilket jag återkommer senare idag, räknar jag ned inkomst-&lt;br&gt;titeln Utsökningsavgifter med 120 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av förslaget (prop. 1990/91:93) om rättsmedicinsk verk-&lt;br&gt;samhet, m.m. räknar jag ned inkomsttiteln Inkomster vid statens rätts-&lt;br&gt;medicinska laboratorium med 12 milj.kr. Med anledning av chefen för&lt;br&gt;civildepartementets förslag om höjd kostnadstäckning för företags-&lt;br&gt;hälsovård inom den statliga sektorn räknar jag upp inkomsttiteln Avgifter&lt;br&gt;för företagshälsovård med 103 milj. kr. Sammantaget innebär detta att jag&lt;br&gt;räknar upp inkomsterna i förhållande till RRVs beräkningar med&lt;br&gt;sammanlagt 66,7 milj.kr. till 459 732 milj.kr. Förändringen i förhållande&lt;br&gt;till RRVs beräkningar framgår av tabell 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6. Ändringar i RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster&lt;br&gt;budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;br&gt;enligt före-&lt;br&gt;draganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1111 Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 180 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;948 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 252 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sj ukförsäkr ingsavg ift, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 513 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorgsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 543 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 724 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga socialavgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 3 230 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 685 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän löneavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 956 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 078 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig regional investeringsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens vattenfallsverks inlevererade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 540 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2532&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsökningsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster vid statens rättsmedicinska&lt;br&gt;laboratorium&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga pensionsavgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1 224 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för företagshälsovård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa förändringar enligt föredraganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459 665 717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av&lt;br&gt;statsbudgetens inkomstsida i förslaget till statsbudget för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 (tabell 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel/Inkomsthuvudgrupp/Inkomstgrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig regional investeringsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphör&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster vid statens rättskemiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;laboratorium&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphör&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det slutliga förslaget till statsbudget för budgetåret 1991/92 uppgår&lt;br&gt;utgifterna till 470 013 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition upptogs utgifterna till 455 516 milj. kr. Av&lt;br&gt;detta belopp svarade minskade anslagsbehållningar och beräknat&lt;br&gt;tillkommande utgiftsbehov, netto för 4 500 milj. kr. Utgiftsanslagen&lt;br&gt;uppgick sålunda till 451 016 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan riksdagen förelädes budgetpropositionen har dels ett antal&lt;br&gt;propositioner innebärande anslagsförändringar lagts riksdagen, dels&lt;br&gt;riksdagen beslutat om ett antal förslag som föreslogs i budget-&lt;br&gt;propositionen. Om riksdagen bifaller förslagen i propositionerna ökar de&lt;br&gt;samlade utgiftsanslagen med ca 6 497 milj. kr. Detta belopp rymmer ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flertal utgiftsförändringar, varav de största är regeringens förslag om&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder och den försvarspolitiska propositionen.&lt;br&gt;Beloppet inkluderar även de anslagsförändringar i förhållande till&lt;br&gt;budgetpropositionen som beslutats av riksdagen. I samband med min&lt;br&gt;beräkning av anslagskonsekvensema har jag låtit upprätta en specifikation&lt;br&gt;över föreslagna och i förekommande fall beslutade anslagsförändringar&lt;br&gt;på statsbudgeten i förhållande till budgetpropositionen. Denna specifika-&lt;br&gt;tion (bil. 1.5) täcker i princip perioden t.o.m. den 18 april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Räntor på statsskulden tn.m.. upptogs i budgetpropositionen&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 med ett till 61 000 milj. kr. beräknat belopp.&lt;br&gt;Belastningen på detta anslag är beroende av den ackumulerade stats-&lt;br&gt;skulden under det budgetår för vilket anslaget anvisas och av räntenivån&lt;br&gt;inom och utom landet samt av bokföringsmässiga valutadifferenser på&lt;br&gt;grund av ändrade växelkurser vid omsättning eller återbetalning av&lt;br&gt;utlandslån. En beräkning från riksgäldskontoret ger vid handen att den&lt;br&gt;totala räntekostnaden är oförändrad i förhållande till vad som anmälts i&lt;br&gt;budgetpropositionen för budgetåret 1991/92. Genom skulddispositioner&lt;br&gt;har dock kostnaden för räntor på lån m.m. ökat och kostnaden för räntor&lt;br&gt;på utländska lån minskat. Förslag till inkomst- och utgiftsstat för anslaget&lt;br&gt;Räntor på statsskulden m.m. framgår av bilaga 1:1.4. Anslaget bör i&lt;br&gt;enlighet med förslaget föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;med 61,0 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8. Räntor på statsskulden budgetåret 1991/92&lt;br&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på inhemska lån m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på utländska lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaförluster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta att jag beräknar statsbudgetens utgiftsanslag&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 till sammanlagt 457 513 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild av hela belastningen&lt;br&gt;på statsbudgeten beräknas, utöver utgiftsanslagen, på statsbudgetens&lt;br&gt;utgiftssida även medel för förändringar i anslagsbehållningar och beräknat&lt;br&gt;till kommande utgiftsbehov, netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen beräknades förbrukningen av anslags-&lt;br&gt;behållningar på reservationsanslag komma att uppgå till 1 500 milj.kr.&lt;br&gt;netto, budgetåret 1991/92. De propositioner innebärande anslags-&lt;br&gt;förändringar som därefter förelagts riksdagen motiverar ingen ändring av&lt;br&gt;den beräkning som gjordes i budgetpropositionen. Anslagsbehållningarna&lt;br&gt;beräknas minska med 1 500 milj.kr. under budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förslaget till statsbudget så långt som möjligt skall visa en&lt;br&gt;realistisk budgetbelastning förs på budgetens utgiftssida upp posten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid beräkningen av denna Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;post görs en uppskattning av sådana utgifts- och inkomstförändringar som Bilaga 1:1&lt;br&gt;inte förts upp på något annat ställe i budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen ingick i beräkningsunderlaget för denna post&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. budgeteffekterna till följd av särskilda anslagspropositioner som&lt;br&gt;senare under riksmötet skulle komma att föreläggas riksdagen. Då dessa&lt;br&gt;förslag numera föreligger har medel i stället beräknats under berörda&lt;br&gt;anslag och inkomsttitlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9. Statsbudgetens utgifter budgetåret 1991/92&lt;br&gt;Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ny be-&lt;br&gt;räkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;396 513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470 013&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1990/91 och&lt;br&gt;1991/92&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till redovisningen i det föregående beräknas utlållet av&lt;br&gt;statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och i&lt;br&gt;förslaget till statsbudget för budgetåret 1991/92 enligt vad som framgår&lt;br&gt;av tabellerna 10 och 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av budgetutfallet för innevarande budgetår ger vid handen&lt;br&gt;att budgetunderskottet ökar med 15,9 miljarder jämfört med vad som&lt;br&gt;beräknades i budgetpropositionen. Nu förutses ett underskott om ca 18,5&lt;br&gt;miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsinkomsterna för budgetåret 1991/92 uppskattas nu till 459,7&lt;br&gt;miljarder kr. Detta innebär en ökning med 4,8 miljarder kronor jämfört&lt;br&gt;med budgetpropositionen. Denna ökning är i huvudsak en följd av&lt;br&gt;statsbudgetens tekniska uppbyggnad. I budgetpropositionen redovisades&lt;br&gt;inkomster uppgående till ca 10 miljarder kronor under Beräknat&lt;br&gt;tillkommande utgiftsbehov, netto. Sedan regeringen i proposition till&lt;br&gt;riksdagen presenterat sina förslag i dessa hänseenden redovisas nu dessa&lt;br&gt;inkomster på inkomstsidan. Därutöver överförs medel från arbetsmark-&lt;br&gt;nadsfonden till statsbudgeten för att finansiera ytterligare utgifter för&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitik. I övrigt har inkomsterna minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna exkl. statsskuldräntor beräknades i budgetpropositionen till&lt;br&gt;394,5 miljarder kr. Nu beräknas dessa utgifter till 409,0 miljarder kr. Att&lt;br&gt;utgifterna ökar har huvudsakligen en teknisk förklaring i och med att&lt;br&gt;beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto ökar till följd av att de&lt;br&gt;inkomster som i budgetpropositionen redovisades i denna post nu&lt;br&gt;redovisas som inkomster på inkomstsidan. Därutöver har tillkommit&lt;br&gt;utgifter för bl.a. ökade insater for arbetsmarknadspolitik som finansieras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med medel som överförs från arbetsmarknadsfonden. Sammanfattningsvis&lt;br&gt;innebär beräkningarna att budgetsaldot för budgetåret 1991/92 försämras&lt;br&gt;med 9,7 miljarder kr. jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen&lt;br&gt;till ett underskott om 10,3 miljarder kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna av inkomsterna och utgifterna i förslaget till statsbudget&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 sedan budgetpropositionen har jag även låtit&lt;br&gt;sammanställa i en specifikation som bör bifogas till regeringsprotokollet&lt;br&gt;i detta ärende. (Bil 1:1.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10. Statsbudgetens saldo budgetåren 1989/90-1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;propo-&lt;br&gt;sitionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ny be-&lt;br&gt;räkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;438,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl. statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;334,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;379,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;383,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11. Statsbudgetens saldo budgetåren 1989/90-1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;propo-&lt;br&gt;sitionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ny be-&lt;br&gt;räkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från utfall&lt;br&gt;1989/90 till&lt;br&gt;ny beräkning&lt;br&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från ny be-&lt;br&gt;räkning 1990/91&lt;br&gt;till ny beräkning&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl. statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;2 Underliggande budgetutveckling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls om det&lt;br&gt;redovisade saldot korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller&lt;br&gt;hänger samman med ändringar i redovisningsprinciperna. Som bas&lt;br&gt;används de förhållanden som skall gälla för budgetåret 1991/92. Detta&lt;br&gt;innebär att den underliggande budgetutvecklingen i ett budgetförslag inte&lt;br&gt;kan jämföras med den i tidigare års budgetförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör betonas att det ofta är en bedömningsfråga om en enskild post&lt;br&gt;skall betraktas som en reguljär inkomst/utgift eller som en extraordinär&lt;br&gt;effekt. Trots att avgränsningama i det enskilda fallet inte är helt självklar&lt;br&gt;anser jag det ändå angeläget att redovisa en beräkning där de extra-&lt;br&gt;ordinära effekterna uteslutits, så att statsbudgetens underliggande&lt;br&gt;utveckling klaigörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På inkomstsidan har följande effekter betraktats som extraordinära vid Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;framräkning av det underliggande budgetsaldot: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa engångsvisa höjningar/sänkningar av skatter eller avgifter&lt;br&gt;tillfälliga extra inleveranser från affärsverk till statsbudgeten&lt;br&gt;inkomster från sjukförsäkringsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På utgiftssidan har bl.a. följande effekter betraktats som extraordinära&lt;br&gt;vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valutaförluster/vinster som uppstår vid amortering av statens utlands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;engångsvisa besparingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlyft från statsbudgeten av affärsverkens investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden&lt;br&gt;1989/90-1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12. Underliggande budgetsaldo för budgetåren 1989/90-1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underliggande budgetsaldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Som andel av BNP (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;3 Statens lånebehov och statsskulden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det är vid en finansiell analys av intresse att studera hur likviditeten i&lt;br&gt;ekonomin påverkas av statens inkomster och utgifter. Statens lånebehov&lt;br&gt;bestäms dels av budgetutfallet och vissa kassamässiga korringeringar av&lt;br&gt;detta, dels av vissa inkomster och utgifter (utanför budgeten) på&lt;br&gt;statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar i riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens förändring bestäms av statens lånebehov samt av de&lt;br&gt;skulddispositioner som riksgäldskontoret gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det redovisade budgetsaldot som utgångspunkt krävs således vissa&lt;br&gt;justeringar för att beräkna statens lånebehov och statsskuldens för-&lt;br&gt;ändring. I det följande redovisas kortfattat hur dessa begrepp är&lt;br&gt;relaterade till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lånebehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det redovisade budgetsaldot utgör utgångspunkt för kalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Korrigeringar görs då det förekommer skillnader mellan när transak-&lt;br&gt;tioner bokförs i myndigheternas redovisning och när de registreras på&lt;br&gt;statsverkets checkräkning. Sådana skillnader uppstår dels genom att&lt;br&gt;inkomster och utgifter bokförs vid en annan tidpunkt än motsvarande&lt;br&gt;betalningar, dels genom att vissa transaktioner inte bokförs mot budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den tillfälliga arbetsmiljöavgiften, som infördes i september 1989, Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;överfördes omedelbart till riksgäldskontoret. Detta innebär att skatten inte Bilaga 1:1&lt;br&gt;påverkar budgetutfallet. Den medför däremot en minskning av statens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåning på marknaden. Motsvarande gäller för det tillfälliga obliga-&lt;br&gt;toriska sparande som infördes vid samma tidpunkt. Vid utbetalning av&lt;br&gt;dessa medel från riksgäldskontoret måste de dock ersättas med upplåning&lt;br&gt;på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En del av statens kreditgivning går via riksgäldskontoret och&lt;br&gt;redovisas inte på statsbudgeten. Exempel på detta är vissa krediter till de&lt;br&gt;statliga affärsverken. Dessa krediter måste dock finansieras via statlig&lt;br&gt;upplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avskattningen av företagens reserver minskar statens lånebehov&lt;br&gt;under åren 1991-1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Genom en summering av posterna 1 - 5 erhålls statens marknads-&lt;br&gt;upplåningsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens förändring påverkas förutom av statens marknads-&lt;br&gt;upplåningsbehov av transaktioner av dispositiv karaktär som riksgälds-&lt;br&gt;kontoret gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Skulddispositioner utgörs t.ex. av uppköp av statsobligationer,&lt;br&gt;utbetalningar av förskott för inlösen av obligationer och premieobliga-&lt;br&gt;tionsvinster m.m., valutaomvärderingar samt tillfälliga bokföringstran-&lt;br&gt;saktioner som påverkar statsskuldens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Det tillfälliga obligatoriska sparandet och den tillfälliga arbets-&lt;br&gt;miljöavgiften påverkar statens behov av att låna på kreditmarknaden men&lt;br&gt;har ingen inverkan på den årliga statsskuldförändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Genom att skulddispositionerna läggs till statens lånebehov erhålls&lt;br&gt;en rättvisande bild av statsskuldens förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13. Statens lånebehov (netto), budgetåren 1989/90-1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Budgetsaldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Kassamässiga korrigeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Riksgäldskontorets&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kreditgivning till vissa&lt;br&gt;affärsverk m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;- 8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Tillfällig arbetsmiljöavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och tillfälligt obligatoriskt&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Avskattning av företagens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reserver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. Overskott/underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(underskott att täcka genom&lt;br&gt;upplåning)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7. Skulddispositioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- uppköp obligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8. Särskild skuld till hushåll och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Statsskuldminskning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Negativa tal anger ökande statsskuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåningsbemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom föregående år bör riksdagen utfärda bemyndigande för regeringen&lt;br&gt;enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Rörliga krediter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har bemyndigat regeringen att disponera en rörlig kredit i&lt;br&gt;riksgäldskontoret uppgående till 450 milj.kr. avsedd att ställas till&lt;br&gt;förfogande för myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet&lt;br&gt;(prop. 1990/91:100, FiU 20, rskr 132). Regeringen har bemyndigat ett&lt;br&gt;stort antal uppdragsmyndigheter, bland andra fortifikationsförvaltningen&lt;br&gt;och försvarets materielverk, att disponera krediter inom denna ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsförvaltningen fick en rörlig kredit i samband med över-&lt;br&gt;gången till intäktsfinansiering budgetåret 1990/91 på 25 milj.kr. En&lt;br&gt;analys av betalningsflödena och erfarenheter i övrigt av verksamheten&lt;br&gt;hittills under budgetåret visar på ett behov av en rörlig kredit på 200&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk har under budgetåret 1990/91 en rörlig kredit&lt;br&gt;på 50 milj.kr. För försvarets materielverks del föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prop. 1990/91:102) en övergång till intäktsfinansiering av områdena&lt;br&gt;reservmateriel, försvarets verkstäder och verkstadsdriften inom under-&lt;br&gt;hållsregemente Övre Norrland. Försvarets materielverks behov av rörlig&lt;br&gt;kredit ökar därmed till 150 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta medför att den rörliga krediten för de båda myndigheterna får en&lt;br&gt;sådan omfattning att de bör ges separata kreditramar och inte belasta den&lt;br&gt;för uppdragsmyndighetema gemensamma ramen. Jag förordar därför,&lt;br&gt;efter samråd med chefen för försvarsdepartementet, att fortifikations-&lt;br&gt;förvaltningen får en särskild rörlig kredit på 200 milj.kr. och försvarets&lt;br&gt;materielverk en på 150 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fortifikationsförvaltningens och försvarets materielverks behov av&lt;br&gt;rörlig kredit tillgodoses genom att separata kreditramar ställs till dessa&lt;br&gt;myndigheters förfogande, minskar behovet av rörlig kredit inom den ram&lt;br&gt;som riksdagen har ställt till regeringens förfogande för myndigheter som&lt;br&gt;bedriver uppdragsverksamhet. Jag föreslår därför att denna rörliga kredit&lt;br&gt;minskas till 400 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Statliga garantier&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Redovisning av statens garantiåtaganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 1) redovisades att&lt;br&gt;statens garantiåtaganden per den 1 juli 1990 uppgick till ca 163 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därefter lagt fram förslag till riksdagen som berör om-&lt;br&gt;fattningen av det statliga garantiåtagandet. Förslagen redovisas i tabell&lt;br&gt;14. Ramen för statens samlade garantiåtagande kommer därmed att uppgå&lt;br&gt;till ca 170 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 14. Föreslagna förändringar av ramar för statliga&lt;br&gt;garantiåtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition Garantins &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidpunkt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;garantiram&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;garantiram&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändring förändringen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91:55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olympiska&lt;br&gt;spel 1998&lt;br&gt;Östersund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 2 911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991-07-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91:87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens&lt;br&gt;vattenfall s-&lt;br&gt;verks borgen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 637&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 637&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991-07-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konungariket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991-07-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Sveriges&lt;br&gt;stadshypoteks-&lt;br&gt;kassa&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Statliga garantier och lån i riksgäldskontoret till&lt;br&gt;affärsverk och statliga bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna för stöd till näringslivet via statliga garantier redovisades i&lt;br&gt;prop. 1987/88:150 bil.l, (FiU31, rskr. 399). Utgångspunkten är att&lt;br&gt;statliga garantier kan ges till kommersiell verksamhet som ett komp-&lt;br&gt;lement till den ordinarie kreditmarknaden. Stöd kan ges när inte finan-&lt;br&gt;sieringsbehovet kan täckas av sökanden själv eller av någon bank eller&lt;br&gt;annat kreditinstitut. En förutsättning är vidare att verksamheten bedöms&lt;br&gt;vara företagsekonomiskt lönsam. Den statliga garantin skall vara&lt;br&gt;avgiftsbelagd och motsvara högst 75% av lånebeloppet. Undantag&lt;br&gt;härifrån kan medges. Villkoren finns angivna i förordningen om statligt&lt;br&gt;stöd till näringslivet (SFS 1988:764).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut till följd av förslag i prop. 1990/91:29 (FiU4,&lt;br&gt;rskr. 38) skall riksgäldskontoret ha en central roll i den statliga garanti-&lt;br&gt;verksamheten. Vidare skall riksgäldskontorets utlåning till och inlåning&lt;br&gt;från myndigheter och affärsverk ske på marknadsmässiga villkor om inte&lt;br&gt;särskilda skäl talar emot. Affärsverken skall inom vissa ramar kunna låna&lt;br&gt;fritt på hela kapitalmarknaden efter att ett konkurrerande bud begärts in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från riksgäldskontoret. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall riksgäldskontoret lämnar lån eller statliga garantier för lån till Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett bolag inom en affärsverkskoncem skall affärsverket bära den risk för&lt;br&gt;kreditförluster som utlåningen respektive garantigivningen medför för&lt;br&gt;riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Statliga garantier och lån inom affärsverkskoncerner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Riksrevisionsverket bör vid sin revision&lt;br&gt;särskilt uppmärksamma hur affärsverkskoncemerna använder de&lt;br&gt;statliga garantierna och affärsverkets upplåningsrätt samt för-&lt;br&gt;valtar sin likviditet och ges i uppdrag att redovisa de över-&lt;br&gt;gripande bedömningarna av dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Staten ger genom de affärsdrivande&lt;br&gt;verken lån och garantier till bolag inom affärsverkskoncemerna. Rätten&lt;br&gt;att lämna statlig garanti respektive affärsverkets upplåningsrätt ges till&lt;br&gt;affärsverken för att finansiera verksamheten i koncernbolagen på goda&lt;br&gt;villkor och därigenom på ett ändamålsenligt sätt kunna följa sina&lt;br&gt;instruktioner och nå målen för koncernens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantin medför att affärsverkens koncernbolag får en stark position&lt;br&gt;på kapitalmarknaden eftersom de får staten som garant för sin betalnings-&lt;br&gt;förmåga. Koncernbolagen får därmed tillgång till förmånlig upplåning&lt;br&gt;som, om den utnyttjas för placeringar eller utlåning med högre risk-&lt;br&gt;exponering på penning- och kapitalmarknaden, skulle kunna ge betydande&lt;br&gt;överskott men även orsaka kreditförluster. Avsikten med den statliga&lt;br&gt;garantin respektive affärsverkets upplåningsrätt är dock inte att affärs-&lt;br&gt;verkskoncemen genom lånefmansierad placeringsverksamhet skall förse&lt;br&gt;kapitalmarknaden med riskvilligt kapital. Avsikten är inte heller att den&lt;br&gt;goda position på lånemarknaden, som den statliga garantin ger, skall&lt;br&gt;utnyttjas som en konkurrensfördel vid penning- och kapitalplaceringar&lt;br&gt;genom tagande av för verksamheten icke avsedda risker. Garantins syfte&lt;br&gt;är således enbart att främja koncernens övergripande affärsidé genom att&lt;br&gt;göra det möjligt för koncernbolagen att låna upp för verksamheten&lt;br&gt;nödvändigt kapital på marknaden till goda villkor. Det bör noteras att&lt;br&gt;verksamhet med upplåning för placering bör bedrivas av affärsverks-&lt;br&gt;koncemen endast om detta uttryckligen ingår i de av regeringen beslutade&lt;br&gt;riktlinjerna för koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av nyss nämnda prop. 1990/91:29 beslutade&lt;br&gt;riksdagen även att affärsverkskoncemerna skall ges möjlighet att placera&lt;br&gt;likviditeten på valfritt sätt men med begränsningen att placeringen skall&lt;br&gt;göras räntebärande och förbehållas placeringar med låg risk. Beslutet&lt;br&gt;motiverades med att det ansågs mindre lämpligt att statsmakterna detalj-&lt;br&gt;reglerade placeringsverksamheten. Affärsverkens styrelser skall istället&lt;br&gt;ha ansvaret för att placeringar av likviditeten i koncernen görs på ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betryggande sätt. Kravet på att placeringarna skall göras med låg risk&lt;br&gt;innebär att verksamheten inte får inriktas på att skapa spekulativa&lt;br&gt;räntevinster utan bör koncentreras till att minska koncernens räntenetto&lt;br&gt;utan att riskera kreditförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min uppfattning viktigt att de riktlinjer som jag nu&lt;br&gt;presenterat följs av affärsverken. Riksrevisionsverket bör därför vid sin&lt;br&gt;revision särskilt uppmärksamma hur affärsverkskoncemerna använder&lt;br&gt;de statliga garantierna och affärsverkets upplåningsrätt samt förvaltar sin&lt;br&gt;likviditet. Regeringen bör ge riksrevisionsverket i uppdrag att, redovisa&lt;br&gt;sina övergripande bedömningar i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Statliga garantier vid ombildandet av affärsverk till statligt ägda&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksgäldskontoret övertar ansvaret för de statliga&lt;br&gt;garantier som ombildade affärsverk har ingått för statens räkning.&lt;br&gt;Nya garantier skall enbart ges utifrån de av riksdagen fastställda&lt;br&gt;principerna för statliga garantier till näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Regeringen har i prop 1990/91:87 Närings-&lt;br&gt;politik för tillväxt föreslagit att statens vatten fäll sverk (Vattenfall) och&lt;br&gt;domänverket ombildas till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att ett affärsverk ombildas till aktiebolag upphör&lt;br&gt;verksamheten att vara en del av den statliga förvaltningen. Statens&lt;br&gt;tillgångar som förvaltas av affärsverket byts mot aktier i det nya bolaget&lt;br&gt;och staten övergår till att vara aktieägare. Det ombildade affärsverket blir&lt;br&gt;därmed en självständig juridisk person med egna tillgångar och skulder&lt;br&gt;som bör ges likartade villkor som de konkurrerande företagen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga garantier som affärsverket har lämnat, inom av riksdagen&lt;br&gt;givna ramar, i samband med lån i koncernbolagen kommer vid ombild-&lt;br&gt;ningen till aktiebolag att stå kvar i statens namn eftersom affärsverket har&lt;br&gt;lämnat garantin för statens räkning. För att underlätta öveigången till&lt;br&gt;aktiebolagsform bör riksgäldskontoret därför ta över affärsverkets ansvar&lt;br&gt;för dessa garantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min uppfattning angeläget att de av affärsverket lämnade&lt;br&gt;statliga garantierna ersätts med andra säkerheter så fort som det är&lt;br&gt;möjligt. Utgångspunkten bör vara att den i riksgäldskontoret disponibla&lt;br&gt;ramen minskas i takt med att löptiden på lånet gått ut eller att lånet har&lt;br&gt;lösts in. Hänsyn måste dock tas till de villkor som gäller för vaije lån&lt;br&gt;resp, garantiutfästelse för att inte orsaka onödiga merkostnader i samband&lt;br&gt;med omläggningen. Riksgäldskontoret bör under övergångsperioden&lt;br&gt;åläggas att ta ut garantiavgift på den utestående garanterade skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att riksgäldskontoret inte skall bära risken för garantigivningen bör&lt;br&gt;ett särskilt anslag föras upp på statsbudgeten för att täcka eventuella&lt;br&gt;förluster som är hänförliga till de garantier som ställs ut av det till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag ombildade affärsverket. Riksgäldskontoret bör i händelse av&lt;br&gt;belastning på anslaget ha rätt att återkräva det nya aktiebolaget på mot-&lt;br&gt;svarande belopp för att skapa incitament för koncernen att undvika eller&lt;br&gt;hålla nere förluster för verksamheter där staten garanterar betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya garantier till den nybildade koncernen bör endast ges på samma&lt;br&gt;villkor som gäller för övrig näringsverksamhet i enlighet med av&lt;br&gt;riksdagen fastställda principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.4 Lån i riksgäldskontoret vid ombildande av affärsverk till&lt;br&gt;statligt ägda aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regeringen bemyndigas att under en övergångs-&lt;br&gt;period medge lån i riksgäldskontoret för de aktiebolag som bildas&lt;br&gt;med utgångspunkt i tidigare affärsverk. Lån bör medges enligt av&lt;br&gt;riksdagen fastlagda villkor för lån till affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Förslaget i nämnda proposition om att statens&lt;br&gt;vattenfallsverk (Vattenfall) och domänverket ombildas till aktiebolag&lt;br&gt;motiveras bl.a. med att verksamheten bör ges en mer ändamålsenlig&lt;br&gt;oiganisationsform. Den ökade konkurrensen på affärsverkens traditionella&lt;br&gt;verksamhetsområden har gjort affärsverksformen otidsenlig och inef-&lt;br&gt;fektiv. Ombildningen till aktiebolag ger verksamheten samma organisa-&lt;br&gt;tionsform som konkurrerande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverk har idag möjlighet att ta lån i riksgäldskontoret. I samband&lt;br&gt;med förslaget om att Vattenfall ombildas till aktiebolag har regeringen&lt;br&gt;även föreslagit att Vattenfalls statslån görs om till lån i riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret ger normalt inte lån till fristående konkurrensutsatta&lt;br&gt;statliga bolag. I samband med att affärsverk med lån i riksgäldskontoret&lt;br&gt;och statslån ombildas till aktiebolag kan det övergångsvis firmas ett behov&lt;br&gt;av fortsatta möjligheter till lån i riksgäldskontoret. Detta gäller främst&lt;br&gt;Vattenfall där lån (inklusive statslånet) i riksgäldskontoret för närvarande&lt;br&gt;uppgår till ca 20 miljarder kronor. I propositionen föreslås för Vattenfalls&lt;br&gt;del att det nya aktiebolaget skall kunna låna i riksgäldskontoret under en&lt;br&gt;öveigångsperiod på fem år, med motivet att både det nya aktiebolaget&lt;br&gt;och kapitalmarknaden skulle kunna utsättas för en kraftigt belastning om&lt;br&gt;dessa lån omsattes på marknaden under en kortare tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening angeläget att ge de nya aktiebolagen samma&lt;br&gt;lånesituation som konkurrerande verksamheter. Det bör dock vara möjligt&lt;br&gt;att medge lån i riksgäldskontoret för det nybildade aktiebolaget under en&lt;br&gt;öveigångsperiod för att omläggningen inte skall försvåras. Övergångs-&lt;br&gt;periodens längd bör avgöras utifrån rådande omständigheter där bl.a.&lt;br&gt;bolagets finansiella situation och position på kapitalmarknaden måste&lt;br&gt;beaktas. Utgångspunkten bör dock vara att övergångsperioden skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så kort som möjligt och att ingen nyupplåning sker i riksgäldskontoret.&lt;br&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört förordar jag att regeringen be-&lt;br&gt;myndigas att medge lån i riksgäldskontoret för de aktiebolag som bildas&lt;br&gt;med utgångspunkt i tidigare affärsverk. Lånen bör begränsas till vad som&lt;br&gt;anses nödvändigt för att genomföra omläggningen. Lånen bör ges enligt&lt;br&gt;de av riksdagen fastlagda principerna för riksgäldskontorets utlåning till&lt;br&gt;affärsverk (prop 1990/91:29, FiU4, rskr. 38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Årsbokslut för staten budgetåret 1989/90&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1990/91:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har överlämnat en balansräkning som ingår&lt;br&gt;i den kommande rapporten Årsbokslut för staten budgetåret 1989/90.&lt;br&gt;Detta årsbokslut omfattar de statliga myndigheterna inkl, affärsverken&lt;br&gt;och myndigheter under riksdagen. Riksbanken, som tillhör den senare&lt;br&gt;kategorin, ingår dock endast med grundfonden på 1,1 miljard kronor i&lt;br&gt;enlighet med särskilt riksdagsbeslut. I övrigt ligger riksbankens tillgångar&lt;br&gt;helt vid sidan av den statliga redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Balansräkning med noter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen i årsbokslutet bygger på de tillgångar och skulder som&lt;br&gt;redovisas i ovannämnda myndigheters bokslut. I dessa bokslut tas&lt;br&gt;anläggningstillgångarna upp till anskaffningsvärden minskade med&lt;br&gt;avskrivningar. Kravet på myndigheterna att redovisa materiella tillgångar&lt;br&gt;är emellertid begränsat. Endast myndigheter vars verksamhet till&lt;br&gt;övervägande del är finansierad med avgifter (affärsverk och uppdrags-&lt;br&gt;myndigheter) är skyldiga att i sin balansräkning ta upp sådana tillgångar.&lt;br&gt;Inom myndigheterna nyttjas således tillgångar av betydande värde som&lt;br&gt;inte finns med i tillgångsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årsbokslutet redovisas också tillgångarna upptagna till beräknade&lt;br&gt;nukostnader. Nukostnad definieras som en tillgångs nyanskaffningsvärde&lt;br&gt;minskat med avskrivningar grundade på detta värde. I beloppen för&lt;br&gt;nukostnad ingår såväl de bokförda tillgångarnas nukostnad som värdet av&lt;br&gt;vissa icke bokförda tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få uppgift om värdet av icke bokförda tillgångar och nukostnad&lt;br&gt;för bokförda tillgångar har RRV sänt ut förfrågningar till ca 100 myn-&lt;br&gt;digheter. Det inkomna materialet har bearbetats och sammanställts i&lt;br&gt;kolumnen för nukostnad i balansräkningen. Uppgifter från några större&lt;br&gt;myndigheter saknas. Bl.a. har underlag för beräkning av kapitalvärdet för&lt;br&gt;tillgångar som används inom försvaret - flygplan, fordon och annan&lt;br&gt;krigsmateriel - inte kunnat erhållas, däremot redovisades ett beräknat&lt;br&gt;värde för försvarets byggnader och mark i nukostnadskolumnen i&lt;br&gt;balansräkningen. Värdet av museisamlingar, bibliotek m.m. ligger också&lt;br&gt;utanför redovisningen. Den största tillkommande posten bland nukost-&lt;br&gt;nadema är värdet av det statliga vägnätet, som här beräknats och tagits&lt;br&gt;in i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas&lt;br&gt;och skuldernas värde. Den negativa förmögenheten består i stort sett av&lt;br&gt;ackumulerade nettounderskott i statsbudgeten. Nettoförmögenheten var&lt;br&gt;positiv fram till slutet av 1970-talet för att därefter bli negativ och snabbt&lt;br&gt;fallande fram till år 1986. Den fallande tendensen böljade då avta&lt;br&gt;beroende på främst minskande budgetunderskott. Per den 30 juni 1990&lt;br&gt;var den bokförda nettoförmögenheten -351,4 miljarder kronor. Balansräk-&lt;br&gt;ningen återges i något förkortad form i tabell 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga I:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Balansräkning för staten, miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokförda värden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräknad nukostnad &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990-06-30 1989-06-30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990-06-30 1989-06-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TILLGÅNGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Lager och förråd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Skepp, maskiner och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inventarier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Byggnader och mark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Statliga vägar &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;362,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Aktier m.m. &lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Skattefordringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Övriga fordringar &lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Likvida tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;262,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;408,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;643,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;611,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKULDER OCH KAPITAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden &lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Lån i Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;478,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;478,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Lån utomlands&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;562,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;579,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;562,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;579,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Donationskap ital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verkskap ital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Konsoliderade avsätt-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningar i affärsverken &lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Fonder m.m. &lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens nettoförmögenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Vid budgetårets början&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-355,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 192,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 226,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Förändringar under&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetåret:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Verksamhetens netto-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förändringar &lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 33,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Övriga kapitalför-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ändringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid budgetårets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 351,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 185,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 192,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skulder och kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;408,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;643,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;611,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Nu kostnad definieras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;tillgångs nyanskaffningsvärde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;minskat med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;avskrivningar grundade på detta värde.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I beloppen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ingår även&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;värdet av icke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;bokförda tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet på de statliga vägarna har beräknats med investeringarna i vägnätet under Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;den senaste 40-årsperioden som underlag. Som investering har räknats utfallet på &lt;sub&gt;R&lt;/sub&gt;.. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;. ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anslagen för byggande av statliga vägar. Till detta värde har lagts 10% av tillaga 1.1&lt;br&gt;anslagen till drift av statliga vägar. Erfarenhetsmässigt bedöms nämligen en så&lt;br&gt;stor andel av anslaget utgöra värdehöjande förbättringsarbeten. De på detta sätt&lt;br&gt;beräknade investeringsbeloppen har omräknats till nukostnad med ledning av&lt;br&gt;vägverkets vägkostnadsindex. Det erhållna bruttobeloppet har sedan reducerats&lt;br&gt;med avskrivningar (avskrivningstid 40 år). Anskaffningsvärdet för vägarna&lt;br&gt;minskat med avskriviningar uppgår till 30,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktierna är upptagna till sina anskaffningsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Därav lånefordringar 121 miljarder kronor. Lånefordringarna har tagits upp till&lt;br&gt;sina nominella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;I de bokförda värdena, enligt riksgäldskontorets redovisning, har skulder inom&lt;br&gt;staten räknats bort. Utlandslånen upptas till den kurs som gällde på balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt de regler som tidigare gällde för flertalet affärsverk skulle återan-&lt;br&gt;skaffningen av anläggningstillgångar finansieras med avskrivningsmedel.&lt;br&gt;Avsättningar som tidigare gjorts i detta syfte kvarstår. När tillgångarna och&lt;br&gt;skulderna omvärderas till nukostnad måste även kapitalkostnaderna omvärderas.&lt;br&gt;När det gäller affärsverkens tillgångar har värdestegringen på mark tillförts&lt;br&gt;statens nettoförmögenhet och värdestegringen i övrigt fördelats proportionellt&lt;br&gt;mellan statskapital och konsoliderande avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringen mellan budgetåren kan bl .a. förklaras av ökningen av arbetsmark-&lt;br&gt;nadsfonden med ca 7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhetens nettoförändring framkommer enligt följande. Milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens överskott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4-3&amp;nbsp;413&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella transaktioner avseende utlåning m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;- 3&amp;nbsp;049&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringstransaktioner &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;+&amp;nbsp;671&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens nettoöverskott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;+1 035&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Finansfullmakten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har för innevarande budgetår bemyndigat regeringen att, om&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter intill ett sammanlagt&lt;br&gt;belopp om 2 500 milj. kr. (prop. 1989/90:150 bil. 1, FiU 40, rskr. 358).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansfullmakten får användas för att tidigarelägga, utvidga eller&lt;br&gt;påskynda statliga investeringar som normalt finansieras med anslag på&lt;br&gt;statsbudgeten. Regeringen kan också använda den för bidrag till&lt;br&gt;kommunala projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten&lt;br&gt;får därvid fastställas med hänsyn till ändamålet men inte överstiga 75 %.&lt;br&gt;Vidare får finansfullmakten användas för bidrag till näringslivet och&lt;br&gt;bostadssektorn. I dessa sammanhang får gällande bidragssatser tillfälligt&lt;br&gt;höjas till högst 75 %. Regeringen har vidare bemyndigats att utnyttja&lt;br&gt;fullmakten för ytterligare två ändamål, nämligen arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning och för arbetsmarknadspolitiska insatser med anledning av&lt;br&gt;handelsblockaden mot Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har hittills inte utnyttjat fullmakten under budgetåret&lt;br&gt;1990/91. Men även för budgetåret 1991/92 förordar jag att en fullmakt&lt;br&gt;begärs intill ett sammanlagt belopp av 2 500 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Budgetering exklusive mervärdeskatt budgetåret&lt;br&gt;1991/92&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i prop. 1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt&lt;br&gt;m.m. att statliga myndigheters ställning inom mervärdeskattesystemet&lt;br&gt;skulle ändras fr.o.m. budgetåret 1991/92. Syftet med förslaget var främst&lt;br&gt;att uppnå konkurrensneutralitet mellan verksamhet i egen regi och&lt;br&gt;entreprenadverksamhet. Förslaget föranledde inte någon erinran från&lt;br&gt;riksdagen (SkU 31, rskr. 357).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagsläget är myndigheternas anslag budgeterade med hänsyn till att&lt;br&gt;vissa utgifter innehåller påslag för mervärdeskatt. Ingående mervärdeskatt&lt;br&gt;på köpta varor och tjänster avräknas således direkt mot myndigheternas&lt;br&gt;anslag. Den i propositionen föreslagna förändringen innebär att myndig-&lt;br&gt;heterna fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall kompenseras för ingående&lt;br&gt;mervärdeskatt genom avräkning mot inkomsttitel i stället för mot&lt;br&gt;myndighetens anslag. Myndigheternas anslag måste därför räknas ned för&lt;br&gt;att förändringen skall kunna genomföras utan att en merbelastning&lt;br&gt;uppstår på statsbudgeten. Förändringen innebär, vad gäller anslags-&lt;br&gt;finansierad verksamhet, en minskning av statsbudgetens utgiftssida&lt;br&gt;samtidigt som nettoinkomsterna från mervärdeskatt på statsbudgetens&lt;br&gt;inkomstsida minskar i motsvarande mån. En belastning på inkomsttiteln&lt;br&gt;Mervärdeskatt, som inte motsvaras av minskningar av utgiftsanslag,&lt;br&gt;kommer att uppstå genom att myndigheterna fr.o.m. 1 juli 1991, då de&lt;br&gt;går in i det nya mervärdeskattesystemet, får kompensation för bredd-&lt;br&gt;ningen av mervärdeskatten (prop. 1989/90:150, FiU40, rskr 358).&lt;br&gt;Avräkning mot inkomsttitel för ingående mervärdeskatt skall även göras&lt;br&gt;av de myndigheter som idag är skattskyldiga för mervärdeskatt. Avdrag&lt;br&gt;för ingående mervärdeskatt kommer således inte att kunna göras i&lt;br&gt;samband med att den utgående mervärdeskatten redovisas till skatte-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:100 (FiU20, rskr. 132) redogjorde regeringen för det&lt;br&gt;beredningsarbete som skett inom regeringskansliet vad gäller budgetering&lt;br&gt;exkl. mervärdeskatt. Regeringen anmälde att det behövdes ytterligare&lt;br&gt;underlag och klargörande av vissa beräkningsförutsättningar innan&lt;br&gt;mervärdeskattebelopp för resp, anslag kunde fastställas. Vidare framhölls&lt;br&gt;att utgångspunkten för omläggningen är att den skall vara saldomässigt&lt;br&gt;neutral, dvs. inte medföra någon merbelastning på statsbudgeten.&lt;br&gt;Regeringen redovisade för riksdagen avsikten att i samband med att&lt;br&gt;regleringsbrev utfärdas för myndigheternas anslag för budgetåret&lt;br&gt;1991/92, besluta att medel motsvarande mervärdeskatten under resp,&lt;br&gt;anslag inte får disponeras av myndigheterna. Riksdagen hade ingen&lt;br&gt;erinran mot detta tillvägagångssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen begärde vidare riksdagens bemyndigande att under&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 disponera medel ur inkomsttiteln Mervärdeskatt för&lt;br&gt;att kompensera myndigheter för ingående mervärdeskatt, varvid belopp&lt;br&gt;svarande mot mervärdeskatt inte tas i anspråk på utgiftsanslag. Riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har gett regeringen ett sådant bemyndigande (FiU 20, rskr. 132). Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Omläggningen kan således genomföras så som avsetts fr.o.m. budgetåret Bilaga 1:1&lt;br&gt;1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom statsbudgeten för budgetåret 1992/93 och kommande budgetår&lt;br&gt;skall budgeteras exkl. mervärdeskatt har myndigheterna fått anvisningar&lt;br&gt;för anslagsframställningarna för budgetåret 1992/93 av innebörd att&lt;br&gt;samtliga yrkanden skall anges exkl. mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principer och tekniker för beräkningsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast statliga myndigheter bör omfattas av avräkningssystemet för&lt;br&gt;mervärdeskatt. Andra juridiska personer, t.ex. stiftelser, bör inte omfattas&lt;br&gt;av systemet med avräkningsrätt mot inkomsttitel. Detsamma gäller&lt;br&gt;partssammansatta organ, internationella organisationer m.fl. Anslag till&lt;br&gt;sådana oiganisationer bör även fortsättningsvis budgeteras inkl, mer-&lt;br&gt;värdeskatt. Försäkringskassorna behandlas i detta sammanhang som&lt;br&gt;statliga myndigheter. AMU-myndighetema och statens institut för&lt;br&gt;personalutveckling har varit föremål för särskilda överväganden. Jag&lt;br&gt;återkommer till dessa myndigheter i min redogörelse för vissa särlös-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av mervärdeskatt under anslag har utgått från det underlag&lt;br&gt;som riksrevisionsverket (RRV) fått i uppdrag att ta fram. Med ledning&lt;br&gt;av utfallsuppgifter från statens redovisningssystem för budgetåret 1989/90&lt;br&gt;har en schablonmässig andel mervärdeskatt räknats fram. Denna andel&lt;br&gt;har sedan applicerats på föreslagna anslag för budgetåret 1991/92. I&lt;br&gt;samband med att underlaget skickades ut till myndigheterna gavs dessa&lt;br&gt;en möjlighet att inkomma med förslag till korrigeringar i de fall under-&lt;br&gt;laget inte gav en rättvisande bild av myndighetens utgifter för mervärde-&lt;br&gt;skatt. Sådana påpekanden har använts som ett kompletterande underlag&lt;br&gt;i beräkningsarbetet. Ytterligare underlag har i vissa fall inhämtats från&lt;br&gt;myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att myndigheter har inkomster budgeterade under&lt;br&gt;anslag eller andra externa medel som tillförs verksamheten. Myndig-&lt;br&gt;heterna kommer att få avräkna sina totala utgifter för ingående mervärde-&lt;br&gt;skatt mot inkomsttitel, oavsett vilka medel som använts för att finansiera&lt;br&gt;inköpet. För att detta inte skall leda till att myndigheterna får en&lt;br&gt;köpkraftsförstärkning med åtföljande merbelastning på statsbudgeten, då&lt;br&gt;inköp sker med andra medel än anslag, har vissa korrigeringar gjorts&lt;br&gt;vid beräkningarna. Om en myndighet erhåller bidrag från andra&lt;br&gt;myndigheter har anslaget för bidragsmedel minskats hos den bidrags-&lt;br&gt;givande myndigheten med en schablonmässigt framräknad andel&lt;br&gt;mervärdeskatt. De bidrag som den mottagande myndigheten erhåller&lt;br&gt;kommer således att vara beräknade med hänsyn till att mottagaren kan&lt;br&gt;avräkna ingående mervärdeskatt enligt det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa myndigheter erhåller externa medel från icke statliga bidrags-&lt;br&gt;givare. Dessa medel kan inte påverkas av statsmakterna vid budge-&lt;br&gt;teringen. Därför har som grundprincip myndighetens anslag reducerats&lt;br&gt;motsvarande hela den belastning som myndighetens avräkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdeskatt kommer att utgöra på inkomststiteln för mervärdeskatt.&lt;br&gt;Detta är neutralt för myndigheten i den bemärkelsen att nettosumman&lt;br&gt;disponibla medel är oförändrad. Motsvarande metod har använts för icke&lt;br&gt;påverkbara inkomster under anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då en myndighet har sådana budgeterade inkomster under sina anslag&lt;br&gt;som är att hänföra till inkomstfmansierad verksamhet har dessa inkomster&lt;br&gt;räknats ned med samma procentuella andel mervärdeskatt som den&lt;br&gt;anslagsfinansierade delen. En myndighet som bedriver inkomstfinan-&lt;br&gt;sierad verksamhet kommer att få lägre utgifter när ingående mervärde-&lt;br&gt;skatt får räknas av. Detta innebär att mervärdeskatt inte längre skall ingå&lt;br&gt;i det kostnadsunderlag som utgör grund för beräkning av myndighetens&lt;br&gt;avgifter. Allt annat oförändrat kommer myndigheterna att kunna sänka&lt;br&gt;sina avgifter då de går in i det nya mervärdeskattesystemet. RRV har i&lt;br&gt;en cirkulärskrivelse till myndigheter med avgiftsbelagd verksamhet&lt;br&gt;meddelat riktlinjer för omprövning av avgifternas storlek med anledning&lt;br&gt;av det nya systemet. För att merbelastning inte skall uppstå på stats-&lt;br&gt;budgeten då myndigheterna avräknar mervärdeskatt för utgifter som&lt;br&gt;finansieras med inkomster kommer, i de fall försäljningen sker till&lt;br&gt;statliga myndigheter, de köpande myndigheternas anslag att schablon-&lt;br&gt;mässigt reduceras för att motverka denna effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa särlösningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelser från grundprinciperna kommer att göras i följande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolenhetema erhåller årligen medel från icke statliga finansiärer&lt;br&gt;för sin verksamhet. Dessa medel utgör en betydande finansieringskälla&lt;br&gt;för många högskoleenheter. Eftersom regeringen inte kan påverka&lt;br&gt;budgeteringen av dessa medel måste andra vägar sökas för att uppnå en&lt;br&gt;neutral lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nyss redovisade grundprincipen att reducera myndigheternas&lt;br&gt;anslag för de totala utgifterna för mervärdeskatt skulle kunna tillämpas&lt;br&gt;även för icke statliga medel inom högskolan. En sådan reduktion är dock&lt;br&gt;svår att göra rättvisande för de olika verksamheterna inom resp högskole-&lt;br&gt;enhet. Varje högskoleenhet disponerar i dagsläget flera anslagsposter&lt;br&gt;under olika sektors- och fakultetsanslag. Att i detalj avväga reduktionen&lt;br&gt;inom och mellan olika institutioner eller motsvarande inom resp,&lt;br&gt;högskoleenhet kräver därför en stor arbetsinsats och förutsätter ett system&lt;br&gt;för intemredovisning som i dagsläget saknas inom högskolan. Det blir&lt;br&gt;således svårt att på ett rättvisande sätt tillämpa grundprincipen att&lt;br&gt;reducera anslagsmedlen även för den belastning myndigheten kommer att&lt;br&gt;göra på inkomsttiteln till följd av att den disponerar icke statliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett teoretiskt alternativ vore att inte medge avdragsrätt för mervärde-&lt;br&gt;skatt i de delar utgifter kan hänföras till icke statliga medel. Av tekniska&lt;br&gt;skäl är det synnerligen komplicerat och resurskrävande att differentiera&lt;br&gt;avdragsrätten för mervärdeskatt, bl.a. mot bakgrund av nuvarande&lt;br&gt;ofullständigheter i högskolans intemredovisning. Detta tillvägagångssätt&lt;br&gt;skulle dock kunna försvaras om det gällde en långsiktig lösning.&lt;br&gt;Regeringen har i annat sammanhang föreslagit en omfattande omläggning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av högskolans anslagssystem. Detta anslagssystem har presenterats i Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;prop. 1988/89:65 (UbU9, rskr. 148) och innebär bl.a. att högskole- Bilaga 1:1&lt;br&gt;enheterna får disponera myndighetsvisa anslag istället för ett antal&lt;br&gt;anslagsposter under olika ändamålsanslag. Omläggningen sker fr.o.m&lt;br&gt;budgetåret 1993/94. Vid övergång till det nya anslagssystemet kommer&lt;br&gt;hanteringen av de icke statliga medlen i det nya mervärdeskattesystemet&lt;br&gt;slutligt att läggas fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kommer en övergångslösning att tillämpas för&lt;br&gt;högskolan t.o.m. budgetåret 1992/93. Den modell som kommer att&lt;br&gt;tillämpas bygger på att högskoleenheterna, när de erhåller externa icke&lt;br&gt;statliga medel för sin verksamhet (inklusive avkastning från universitetens&lt;br&gt;egna fonder), gör en omföring till inkomsttiteln Mervärdeskatt av en&lt;br&gt;beräknad andel mervärdeskatt. Denna andel skall motsvara den belastning&lt;br&gt;som myndigheten sedan gör på inkomsttiteln vid inköp finansierade med&lt;br&gt;dessa medel. Regeringen fastställer andelens storlek. Omläggningen blir&lt;br&gt;med denna metod neutral för högskolorna eftersom de behåller sin&lt;br&gt;köpkraft oförändrad. Omläggningen är även saldomässigt neutral för&lt;br&gt;statsbudgeten. Närmare anvisningar kan vid behov utfärdas av RRV. Jag&lt;br&gt;har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild lösning kommer även att tillämpas för försäkringskassorna.&lt;br&gt;Dessa har en speciell finansieringsbild. Administrationen finansieras till&lt;br&gt;85 procent med lagstadgade socialavgifter och till 15 procent med anslag.&lt;br&gt;Detta förhållande är reglerat i lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;br&gt;Det är inte möjligt att genom sänkningar av socialavgifterna kompensera&lt;br&gt;för den avdragsrätt för mervärdeskatt som försäkringskassorna föreslås&lt;br&gt;få. Därför kommer i detta fall en modell att tillämpas som innebär att en&lt;br&gt;beräknad andel mervärdeskatt som är hänförlig till inkomsterna från&lt;br&gt;socialavgifterna för finansieringen av administrationen omförs till&lt;br&gt;inkomsttiteln Mervärdeskatt. Denna omföring kan göras fortlöpande&lt;br&gt;under verksamhetsåret och avstämmas i samband med bokslut. Jag har&lt;br&gt;i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om reformerad mervärdeskatt angavs att AMU-&lt;br&gt;myndighetema och statens institut för personalutveckling (SIPU) av&lt;br&gt;kommittén för indirekta skatter föreslagits stå utanför det nya statliga&lt;br&gt;mervärdeskattesystemet. Dessa myndigheter bedriver en utåtriktad&lt;br&gt;verksamhet i konkurrens med privata företag. Som skäl angavs att en rätt&lt;br&gt;att lyfta av all ingående mervärdeskatt mot inkomsttitel i vissa lägen&lt;br&gt;skulle innebära en konkurrensfördel gentemot privata företag då utbild-&lt;br&gt;ningstjänster icke är skattepliktiga. I propositionen framhölls vidare att&lt;br&gt;det bör ankomma på regeringen att föreskriva vilka myndigheter som&lt;br&gt;skall ingå i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som AMU och SIPU bedriver innefattar tillhanda-&lt;br&gt;hållande av både skattefria och skattepliktig tjänster. I avvaktan på att&lt;br&gt;omfattningen av den skattefria andelen av verksamheten närmare har&lt;br&gt;bestämts har regeringen inte kunnat fastställa AMUs och SIPUs ställning&lt;br&gt;i mervärdeskattesystemet. AMU och SIPU bör därför tillsvidare ges&lt;br&gt;möjlighet att avräkna ingående mervärdeskatt mot inkomsttitel. Det bör&lt;br&gt;ankomma på regeringen att noggrant följa tillämpningen inom utbild-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsområdet så att tillämpningen blir konkurrensneutral i förhållande till&lt;br&gt;marknaden, dvs. vare sig ger fördelar eller nackdelar för AMU och&lt;br&gt;SIPU. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet och civildepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglering av det nya systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet för avräkning av ingående mervärdeskatt för statliga&lt;br&gt;myndigheter bör regleras via en förordning. Till denna förordning bör&lt;br&gt;fogas en förteckning över de myndigheter som omfattas av systemet och&lt;br&gt;således har rätt att avräkna mervärdeskatt mot inkomsttitel. RRV bör&lt;br&gt;utfärda redovisningsföreskrifter, ge ut informationsmaterial och anordna&lt;br&gt;utbildning för myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrev för budgetåret 1991/92 kommer att föreskrivas att ett&lt;br&gt;visst belopp av berörda anslag inte får disponeras av myndigheterna. För&lt;br&gt;reservationer, anslagssparande och balanserade medel från budgetåret&lt;br&gt;1990/91 kommer att föreskrivas att en andel motsvarande beräknad&lt;br&gt;mervärdesskatt inte får disponeras av myndigheterna utan skall föras bort&lt;br&gt;från anslagen. Sådana bestämmelser kommer endast att behöva tillämpas&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 som en övetgångslösning eftersom budgeteringen&lt;br&gt;därefter kommer att ske exkl. mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag anmälde i 1991 års budgetproposition kan en uppföljning av&lt;br&gt;omläggningen göras då det nya systemet är i funktion. Då kan resp,&lt;br&gt;myndighets belastning av inkomsttiteln för mervärdeskatt följas upp. Jag&lt;br&gt;har för avsikt att återkomma till regeringen och föreslå att RRV får i&lt;br&gt;uppdrag att följa upp omläggningens effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppföljning skulle visa att de beräkningar av mervärdeskatt&lt;br&gt;under anslag som gjorts kraftigt skulle avvika från de faktiska förhållan-&lt;br&gt;dena får ytterligare korrigeringar övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Statliga betalningar och postgirot&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1990/91:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;br&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som angetts i årets budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil. 1 sid. 57) kommer jag i det följande att föreslå en viss&lt;br&gt;ökad möjlighet för bankerna att delta i förmedlingen av statliga betal-&lt;br&gt;ningar. Dessutom kommer jag att föreslå att postgirot får i viss ut-&lt;br&gt;sträckning ökad frihet att bestämma om räntor på postgirokonton och&lt;br&gt;krediter i samband med postgirots betalningsförmedling. Därtill kommer&lt;br&gt;jag i korthet att redogöra för den översyn av förutsättningarna och&lt;br&gt;formerna för postverkets verksamhet som för närvarande görs inom&lt;br&gt;regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag orientera om ett uppdrag som jag har för avsikt&lt;br&gt;att föreslå regeringen att ge riksrevisionsverket (RRV). Uppdraget avser&lt;br&gt;en belysning av alternativa former för ersättning till postgirot för&lt;br&gt;förmedling av statliga betalningar. Resultatet skall användas i den inom&lt;br&gt;regeringskansliet pågående översynen av postverkets verksamhet bl.a. för&lt;br&gt;bedömning av om mer omfattande förändringar i den statliga betalnings-&lt;br&gt;förmedlingen än de som föreslås här bör komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med cheferna för kommunikations-&lt;br&gt;departementet, bostadsdepartementet, jordbruksdepartementet och&lt;br&gt;utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det omfattande samarbete som äger rum mellan statliga myndigheter och&lt;br&gt;postgirot grundar sig på riksdagens beslut år 1924 att inrätta postgirot.&lt;br&gt;Ett huvudsyfte med åtgärden var att ge staten tillgång till effektiva&lt;br&gt;metoder för att förmedla statens betalningar. Statliga myndigheter är&lt;br&gt;skyldiga att anlita postgirot eller riksbanken som betalningsinstitut. Det&lt;br&gt;krävs särskilt tillstånd av regeringen för att en myndighet i stället skall&lt;br&gt;få göra sina betalningar via annan betalningsförmedlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De likvida medel som statliga myndigheter behöver för att bedriva sin&lt;br&gt;verksamhet hämtas från den i riksbanken inrättade statsverkets check-&lt;br&gt;räkning. Till denna förs också de inbetalningar som myndigheten tar&lt;br&gt;emot. Betalningar till och från staten omfattar mycket stora belopp, ca&lt;br&gt;3 000 miljarder kronor under loppet av budgetåret 1990/91. Postgirot&lt;br&gt;svarade för något mer än hälften av beloppet och en dominerande del av&lt;br&gt;antalet transaktioner. Allmänheten betalar in medel till och erhåller medel&lt;br&gt;från myndigheter framför allt via respektive myndighets in- eller&lt;br&gt;utpostgirokonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postgirot har i samarbete med RRV utformat ett koncemredo-&lt;br&gt;visningssystem som är anpassat till de krav som ställs på säkerhet och&lt;br&gt;information vad gäller statliga betalningar. Systemet benämns Cassa-&lt;br&gt;Nova. Förutom att tillgodose de krav som ställs i den statliga redovis-&lt;br&gt;ningen används informationen i systemet av riksgäldskontoret för dess&lt;br&gt;prognoser av statens upplåningsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV företräder och kontrollerar statsverkets checkräkning med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anslutna postgirokonton. Detta innebär att RRV svarar för bl.a. beslut om Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;att öppna postgirokonton, utveckling av betalningssystemet, vissa löpande Bilaga 1:1&lt;br&gt;avstämningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika sammanhang har bankernas medverkan i förmedlingen av&lt;br&gt;statliga betalningar diskuterats. Möjlighet att välja mellan betalnings-&lt;br&gt;former anses underlätta allmänhetens och näringslivets betalningar till och&lt;br&gt;från staten. Flera myndigheter begär att möjligheter till in- och utbe-&lt;br&gt;talning via bank, av effektivitetsskäl och servicéskäl, ges ett större&lt;br&gt;utrymme i den statliga betalningsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss medverkan av bankerna har efter hand medgetts för statliga&lt;br&gt;betalningar till allmänheten, såsom möjligheten för riksförsäkringsverket&lt;br&gt;att utbetala pensioner, sjukpenning och barnbidrag direkt till bankkonto.&lt;br&gt;Vissa skattebetalningar, såsom arbetsgivaravgifter och källskatt, kan&lt;br&gt;inbetalas via bank på samma villkor som via postgirot, men även dessa&lt;br&gt;betalningar passerar postgirot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare uttalat att det statliga betalningssystemet av&lt;br&gt;främst serviceskäl och konkurrensskäl i princip bör vara utformat så att&lt;br&gt;det skapas en valfrihet för allmänheten och myndigheterna att välja&lt;br&gt;postgirot eller bankerna som betalningsförmedlare (prop. 1989/90:100&lt;br&gt;bil. 1). Mot bakgrund av att postverket är ålagt att upprätthålla ett&lt;br&gt;rikstäckande kontorsnät kan en sådan förändring inte genomföras utan en&lt;br&gt;mer genomgripande analys av postverkets ekonomi och verksamhet i&lt;br&gt;stort. Därtill måste bestämmelserna för postgirots verksamhet ses över&lt;br&gt;för att tillse att förutsättningar för konkurrens på rimliga villkor mellan&lt;br&gt;postgirot och bankerna tillskapas. I nämnda proposition anfördes vidare&lt;br&gt;att en ytterligare förutsättning för en ökad medverkan från bankerna är&lt;br&gt;att betalningsströmmarna till och från staten även framgent blir säkra och&lt;br&gt;överblickbara samt att en vidareutveckling av statens samlade kassa-&lt;br&gt;hållning inte förhindras eller fördröjs. Det är av utomordentlig vikt att&lt;br&gt;statens betalningar hanteras rationellt med avseende på kontroll, säkerhet&lt;br&gt;och kassahållning oavsett vem som förmedlar betalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har slagit fast att betalningar till och från staten skall kunna&lt;br&gt;ske på ett för allmänheten och näringslivet rationellt sätt&lt;br&gt;(1989/90:FiU24, rskr. 197). Betalningssystemet skall enligt finans-&lt;br&gt;utskottet vara kostnadseffektivt, passa statens redovisningssystem och&lt;br&gt;tillgodose statens informationsbehov samt minimera upplåningsbehovet&lt;br&gt;från kassahållningssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottet framhöll i betänkandet att en ökad medverkan från&lt;br&gt;bankernas och bankgirots sida i den statliga betalningsförmedlingen, t.ex.&lt;br&gt;genom att den överskjutande skatten skall kunna utbetalas direkt till&lt;br&gt;bankkonton, måste kombineras med vidgade verksamhetsramar för&lt;br&gt;postgirot innebärande bl.a. vidgad rätt att ge ränta på postgiromedel och&lt;br&gt;att lämna betalningskredit samt vidgade placeringsmöjligheter för likvida&lt;br&gt;medel. I annat fell hämmas postgirots möjligheter att på likartat sätt&lt;br&gt;konkurrera med bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet uttalade även att frågan om alternativa ersättningsformer till&lt;br&gt;den s.k. float som postgirot erhåller vid förmedlingen av statliga&lt;br&gt;betalningar bör utredas närmare. Innan resultatet av det arbetet är klart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör enligt utskottet inte några betalningsomläggningar genomföras som Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;får betydande konsekvenser för postgirot. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 1 sid. 57) anmäldes&lt;br&gt;att regeringen avsåg att återkomma i samband med kompletterings-&lt;br&gt;propositionen med förslag som ökar möjligheten till valfrihet avseende&lt;br&gt;statliga betalningar. Förslagen skall dock vara av sådan natur att de kan&lt;br&gt;genomföras utan att betydande konsekvenser för postverkets ekonomi&lt;br&gt;uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande presenteras förslag till viss ökad möjlighet för bankerna&lt;br&gt;att delta i den statliga betalningsförmedlingen. Förslagen gäller endast en&lt;br&gt;mindre del av de statliga betalningarna. Samtidigt föreslås viss utökad&lt;br&gt;rätt för postgirot att betala ränta på postgirokonton och lämna kortfristiga&lt;br&gt;krediter i samband med betalningsförmedlingen. Förslagen bedöms&lt;br&gt;sammantagna inte ha negativa effekter på postverkets ekonomi. För&lt;br&gt;förvaltningen av postgirots likvida medel beslutade regeringen under&lt;br&gt;hösten 1990 om utvidgade placeringsmöjligheter inom ramen för de&lt;br&gt;riktlinjer som angavs av riksdagen (1988/89:FiU20, rskr. 101). Beslutet&lt;br&gt;om utvidgade placeringsmöjligheter är ett steg i det arbete som pågår,&lt;br&gt;och som fortsätter, med utveckling av formerna för förvaltningen av&lt;br&gt;postgirots likvida medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskjutande skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den överskjutande skatten, som normalt betalas ut en gång per år,&lt;br&gt;uppgick år 1990 till drygt 24 miljarder kronor, och fördelades mellan ca&lt;br&gt;4,5 miljoner mottagare. Återbetalning av överskjutande skatt sker i&lt;br&gt;huvudsak genom återbetalningskort som kan lösas in på bank eller post.&lt;br&gt;Medlen utbetalas, enligt avtal mellan skattemyndigheterna och postverket,&lt;br&gt;successivt under en period på ca 2 veckor. Postverket får i regel utbetal-&lt;br&gt;ningssumman dagen innan skattsedlar med återbetalningskort skickas ut&lt;br&gt;till mottagarna. Postgirot svarar för viss administration och revision av&lt;br&gt;återbetalningskorten, och får via anslag täckning för bestyret med&lt;br&gt;utbetalningarna. År 1990 fick postverket drygt 34 milj.kr. i ersättning för&lt;br&gt;att förmedla utbetalningar av överskjutande skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning genom återbetalningskort är en rutin som medför extra&lt;br&gt;kostnader för statsverket. Dessutom måste stora mängder kontanta medel&lt;br&gt;hanteras. Serviceskäl, kostnadsskäl och säkerhetsskäl talar för en ändring&lt;br&gt;av utbetalningsrutinema. Återbetalning av skatt bör kunna ske direkt till&lt;br&gt;postgirokonto och bankkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa tekniska lösningar har diskuterats av bl.a. RRV (&amp;quot;Det&lt;br&gt;statliga betalningssystemet&amp;quot;, 1988-06-17). Två förslag till nya rutiner som&lt;br&gt;skulle innebära att överskjutande skatt kunde betalas direkt till bankkonto&lt;br&gt;eller postgirokonto har lagts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den skattskyldige anger i samband med självdeklarationen, eller vid&lt;br&gt;annan kommunikation med skattemyndigheterna, ett postgiro- eller&lt;br&gt;bankkontonummer. Eventuellt förekommande överskjutande skatt&lt;br&gt;utbetalas direkt till detta konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Postgirot resp, bankerna hämtar in fullmakter från kunderna att sätta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in den överskjutande skatten på konto enligt liknande rutiner som de Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;som gäller för utbetalning av barnbidrag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktinsättning på konto är administrativt enkelt och säkert, och får&lt;br&gt;dessutom troligen en viss sparstimulerande effekt om mottagarkontot är&lt;br&gt;räntebärande. Kontoinsättningar är billigare att hantera än betalningar&lt;br&gt;över disk. Detta bör komma staten tillgodo i form av lägre avgifter och&lt;br&gt;anslag. I den tidigare nämnda rapporten från RRV visar en grov&lt;br&gt;bedömning en besparing om ca 6 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning av överskjutande skatt till bankkonto och postgirokonto för&lt;br&gt;de mottagare som önskar kontoinsättning bör av nämnda skäl komma till&lt;br&gt;stånd så snart det är praktiskt möjligt. Jag har för avsikt att föreslå&lt;br&gt;regeringen att ge riksskatteverket i uppdrag att, i samråd med RRV,&lt;br&gt;pröva vilken lösning som är att föredra. Regeringen bör därför utverka&lt;br&gt;riksdagens godkännande till att vidta de åtgärder som krävs för att&lt;br&gt;möjliggöra direktinsättning på postgirokonto och bankkonto av över-&lt;br&gt;skjutande skatt för de mottagare som önskar kontoinsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studielån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central statlig myndighet för&lt;br&gt;studiesociala frågor, och svarar i den egenskapen för hanteringen av&lt;br&gt;utbetalningar och återbetalningar av studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studiemedel uppgår för närvarande till ca 2,5&lt;br&gt;miljarder kronor per år. CSN fick år 1988 dispens av regeringen att&lt;br&gt;driva försöksverksamhet som innebär att studiemedel kan återbetalas även&lt;br&gt;via bankgiro. Dispensen gäller t.o.m. budgetåret 1991/92. Av olika skäl&lt;br&gt;har försöksverksamheten ännu inte kommit igång. Utvecklingsarbete och&lt;br&gt;omläggning till nytt datorsystem pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt min mening godtagbara skäl till att den tidigare&lt;br&gt;beslutade försöksverksamheten inte har kommit igång. CSN bör därför&lt;br&gt;ges möjlighet att, efter samråd med RRV, använda bankgiro för&lt;br&gt;hanteringen av återbetalning av studielån även efter budgetåret 1991/92.&lt;br&gt;Tillståndet att använda bankgiro bör gälla tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverks bidragsbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av beslutet om ny livsmedel spolitik kommer statens jordbruks-&lt;br&gt;nämnd (fr.o.m. den 1 juli 1991 statens jordbruksverk) under de närmaste&lt;br&gt;åren att administrera bidragsbetalningar i stor omfattning. Bidrag kommer&lt;br&gt;att ges bl.a. för att stimulera en varaktig omställning till alternativ&lt;br&gt;markanvändning och för att öveigångsvis stödja jordbrukarnas inkomster&lt;br&gt;m.m. Vidare är avsikten med bidragen att främja en balanserad&lt;br&gt;jordbruksproduktion, samt att kompensera producenterna för ökade&lt;br&gt;kostnader. Under budgetåret 1991/92 beräknas ca 2 000 - 5 000&lt;br&gt;utbetalningar ske till bl.a. spannmålshandlare för inlösen av överskotts-&lt;br&gt;spannmål. Inkomststöd beräknas utbetalas till ca 75 000 producenter.&lt;br&gt;Kontraktsteckning för oljeväxter omfattar ca 70 000 betalningar per år.&lt;br&gt;Omställningsstöd kommer att betalas till ca 30 000 producenter. Totalt&lt;br&gt;kommer jordbruksverket att under budgetåret 1991/92 utbetala ca 7,7 -&lt;br&gt;9 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda bidragsbetalningama berör ett stort antal producenter inom Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;jordbrukssektorn. Hanteringen av betalningarna är arbetskrävande. Vissa Bilaga 1:1&lt;br&gt;av betalningarna har tidigare utförts av regleringsföreningar som har&lt;br&gt;kunnat använda bankgirot som betalningsförmedlare. Det finns därför&lt;br&gt;skäl att medge att bankerna medverkar i förmedlingen av jordbruks-&lt;br&gt;verkets bidragsbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör därför inhämta riksdagens godkännande till att&lt;br&gt;regeringen ger statens jordbruksverk i uppdrag att, i samråd med RRV,&lt;br&gt;utarbeta rutiner som gör det möjligt att jordbruksverkets bidrags-&lt;br&gt;betalningar sätts in direkt på postgirokonto eller bankkonto för de&lt;br&gt;mottagare som önskar kontoinsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverkets bidragsbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det av riksdagen nyligen beslutade nya bostadsfinansieringssystemet&lt;br&gt;(prop. 1990/91:34, BoU4, rskr. 92) kommer skattekompenserande&lt;br&gt;räntebidrag och realräntebidrag att ersätta räntebidragen enligt nuvarande&lt;br&gt;regler den 1 januari 1992 (nyproduktion) resp, den 1 januari 1993&lt;br&gt;(beståndet). Förutom skattekompenserande räntebidrag och realränte-&lt;br&gt;bidrag betalar boverket från år 1991 ut investeringsbidrag. Andra&lt;br&gt;stödformer, såsom räntestöd vid bostadsförbättring, förekommer&lt;br&gt;dessutom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nuvarande nettoaviseringssystemet för utbetalningar av ränte-&lt;br&gt;bidrag sker utbetalningarna via postgiro till i huvudsak 15 låneinstitut.&lt;br&gt;I det nya bostadsfinansieringssystemet kommer bidragen normalt att&lt;br&gt;betalas ut till låntagarna. Antalet utbetalningar och betalningsmottagare&lt;br&gt;blir stort. Bidragsbeloppens storlek och antalet utbetalningar beror bl.a.&lt;br&gt;på framtida ränte- och inflationsnivåer och är därför svåra att uppskatta.&lt;br&gt;Boverkets bidragsbetalningar kommer sammantagna att uppgå till mycket&lt;br&gt;betydande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverkets bidragsbetalningar i det nya bostadsfinansieringssystemet&lt;br&gt;berör ett stort antal mottagare. Effektivitetsskäl och serviceskäl talar&lt;br&gt;därför för att boverkets bidragsbetalningar, liksom utbetalning av&lt;br&gt;överskjutande skatt och jordbruksverkets bidragsbetalningar, framdeles&lt;br&gt;bör kunna betalas direkt till postgirokonto eller bankkonto för dem som&lt;br&gt;önskar kontoinsättning. Vid boverket pågår utveckling av datasystem&lt;br&gt;m.m. för det nya bostadsfinansieringssystemet. Det är lämpligt att beslut&lt;br&gt;om möjlighet till kontoinsättning av boverkets bidragsbetalningar fattas&lt;br&gt;efter hand. Regeringen bör därför inhämta riksdagens godkännande till&lt;br&gt;att regeringen, när regeringen bedömer det lämpligt, medger boverket&lt;br&gt;rätt att efter samråd med RRV utbetala bidrag även via banksystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postgirots rätt att betala ränta på postgirokonton och lämna kortfristig&lt;br&gt;kredit i samband med betalningsförmedlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postgirot har inte rätt att betala ränta på medel som är innestående på&lt;br&gt;privatpersoners postgirokonton, eller att ge privatpersoner kredit på&lt;br&gt;postgirokonto. För juridiska personer har postgirot möjlighet att betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ränta som motsvarar riksbankens inlåningsränta minus en procent- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;enhet. Postgirot har vidare möjlighet att medge juridiska personer viss Bilaga 1:1&lt;br&gt;betalningskredit (övertrasseringsrätt). Möjligheten är dock mycket&lt;br&gt;begränsad eftersom betalningskredit kan medges endast under tre dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tjänar därmed främst till att underlätta själva betalningshanteringen&lt;br&gt;vid oavsiktliga fördröjningar av betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postgirots verksamhet består i grunden av att förmedla betalningar. För&lt;br&gt;att postgirot skall kunna konkurrera med bankgirot på rimliga villkor&lt;br&gt;måste postgirot kunna erbjuda kunderna marknadsmässiga villkor på sina&lt;br&gt;tjänster. Möjlighet till marknadsmässig räntesättning är ett väsentligt&lt;br&gt;konkurrensmedel i betalningsförmedlingen. Även möjlighet att lämna&lt;br&gt;kredit i samband med betalningsförmedlingen kan vara en viktig&lt;br&gt;konkurrensfaktor, framför allt vad gäller konkurrensen om företagens&lt;br&gt;betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nyss nämnda förslagen om ökade möjligheter för bankgirot att delta&lt;br&gt;i förmedlingen av statliga betalningar stärker i viss omfattning bankernas&lt;br&gt;ställning på betalningsmarknaden. För att uppnå en balanserad förändring&lt;br&gt;bör även postgirots verksamhetsmöjligheter vidgas. Därmed kan en ökad&lt;br&gt;konkurrens på betalningsmarknaden uppnås på rimliga villkor. En ökad&lt;br&gt;konkurrens gynnar kunderna och stimulerar både postgirot och bankgirot&lt;br&gt;att ytterligare förbättra sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidgningen av postgirots verksamhetsregler bör bestå i dels att&lt;br&gt;postgirot medges rätt till fri räntesättning på juridiska personers&lt;br&gt;postgirokonton, dels att postgirot medges rätt att ge kredit i samband med&lt;br&gt;betalningsförmedling på upp till 30 dagar till juridiska personer.&lt;br&gt;Villkoren för sådana krediter bör innebära att underskott på postgirokonto&lt;br&gt;ej får förekomma mer än 30 dagar i följd. Syftet med denna regel är att&lt;br&gt;underlätta postgirots möjligheter att konkurrera på betalningsmarknaden&lt;br&gt;utan att det uppkommer risker för att krediterna av företagen används till&lt;br&gt;att finansiera sin rörelse. Möjligheten för postgirot att ge krediter i&lt;br&gt;samband med betalningsförmedlingen bör begränsas genom att regeringen&lt;br&gt;fastställer ett rambelopp och genom en bestämmelse om att krediterna&lt;br&gt;inte skall vara starkt koncentrerade till enskilda kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte beredd att nu föreslå någon rätt för postgirot att lämna ränta&lt;br&gt;på privatpersoners postgirokonton eller att medge privatpersoner kredit&lt;br&gt;i samband med betalningsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör därför utverka riksdagens godkännande till att&lt;br&gt;regeringen medger postgirot att fritt sätta räntan på juridiska personers&lt;br&gt;postgirokonton och att lämna krediter till juridiska personer i samband&lt;br&gt;med betalningsförmedlingen enligt de riktlinjer jag har beskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bankerna får ökade möjligheter att medverka i den statliga betal-&lt;br&gt;ningsförmedlingen kommer vissa betalningsmottagare resp, betalnings-&lt;br&gt;avsändare att använda banker som betalningsförmedlare, medan andra&lt;br&gt;kommer att fortsätta att anlita postgirot. Det är svårt att bedöma hur&lt;br&gt;betalningsförmedlingen kommer att fördelas mellan postgirot och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankerna och vilka rationaliseringseffekter och kostnadsbesparingar&lt;br&gt;postverket kan uppnå när det förmedlar ett mindre antal betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket kommer att förlora vissa avgifts- och ränteintäkter. Om&lt;br&gt;ungefär hälften av betalningarna kommer att förmedlas av bankerna så&lt;br&gt;kan, vid nuvarande ränteläge, intäktsbortfallet för postgirot beräknas till&lt;br&gt;ca 20 milj.kr. Därutöver beräknas intäktsbortfallet för postverket utom&lt;br&gt;postgirot uppgå till ca 10 milj.kr. och det sammanlagda intäktsbortfallet&lt;br&gt;kan därmed beräknas uppgå till ca 30 milj.kr. Samtidigt innebär fri&lt;br&gt;räntesättning på juridiska personers postgirokonton och utökad rätt att&lt;br&gt;ge krediter att postverket får större frihet att sluta avtal om betalnings-&lt;br&gt;förmedling med företag. Därmed stärks postverkets konkurrenskraft, och&lt;br&gt;större möjligheter kommer att finnas för postverket att öka sina intäkter.&lt;br&gt;Mot bakgrund av detta kan den bedömningen göras att de föreslagna&lt;br&gt;förändringarna sammantagna inte får negativa konsekvenser för post-&lt;br&gt;verkets ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna åtgärderna kommer att leda till minskade kostnader för&lt;br&gt;staten, framför allt vad gäller utbetalning av överskjutande skatt. Statens&lt;br&gt;besparing kan uppskattas till åtminstone 10 milj.kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa former för ersättning till postgirot förförmedling av statliga&lt;br&gt;betalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har ålagt postverket att upprätthålla en daglig och rikstäckande&lt;br&gt;kassaservice. Kravet tillgodoses genom ett rikstäckande nät av postkontor&lt;br&gt;och lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har genom postgirot getts i uppdrag att förmedla statliga&lt;br&gt;betalningar. Förmedlingen av statliga betalningar utgör en väsentlig del&lt;br&gt;av postgirots verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har intäkter från förmedlingen av statliga betalningar genom&lt;br&gt;direkt float, indirekt float och statliga anslag. Med float avses att&lt;br&gt;betalningsförmedlaren kan tillgodogöra sig ränta på betalningsmedlen&lt;br&gt;under viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direkt float förekommer i flertalet betalningstransaktioner. I Sverige&lt;br&gt;är floattiden normalt en dag, både i postgirot och i bankema/bankgirot.&lt;br&gt;För inbetalningar till staten via postgirot är dock floattiden genomsnittligt&lt;br&gt;ca två dagar. Utbetalningar från staten via postgirot sker helt utan direkt&lt;br&gt;float. Detta regleras genom ett avtal mellan postgirot och RRV från år&lt;br&gt;1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förlängda floattiden för inbetalningar till staten via postgirot har&lt;br&gt;alltmer kommit att ses som en ersättning till postverket för att postverket&lt;br&gt;upprätthåller en daglig och rikstäckande kassaservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indirekt float uppkommer i en betalningstransaktion som är en följd av&lt;br&gt;en tidigare genomförd betalning. Statliga utbetalningar via postgirot&lt;br&gt;medför en indirekt float genom att mottagaren inte kan disponera medlen&lt;br&gt;för betalning till en tredje part, åtminstone inte en tredje part utanför&lt;br&gt;postgirosystemet, utan att direkt float uppkommer i denna senare&lt;br&gt;transaktion. Värdet av den indirekta floaten är svårt att uppskatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten ersätter postverket även genom utgiftsanslag på statsbudgeten för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmedling av vissa statliga betalningar. Dessa är hanteringen av Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;återbetalningskort för överskjutande skatt, riksförsäkringsverkets Bilaga 1:1&lt;br&gt;utbetalningar och vissa särskilda kostnader i samband med skatteuppbörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1990 uppgick anslagen till ca 182 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet pågår en översyn av förutsättningarna och&lt;br&gt;formerna för postverkets verksamhet. Häri ingår bl.a. att se över&lt;br&gt;ersättningen till postgirot för förmedlingen av statliga betalningar.&lt;br&gt;Avsikten är att utreda och analysera effekterna på postverkets och&lt;br&gt;postgirots ekonomi av alternativa ersättningsformer för upprätthållandet&lt;br&gt;av en rikstäckande och daglig kassaservice. I detta arbete ingår att&lt;br&gt;överväga hur förmedlingen av statliga betalningar fortsättningsvis skall&lt;br&gt;hanteras på ett effektivt sätt från statens och det allmännas utgångspunkt-&lt;br&gt;er. Därvid kommer effekterna av en eventuell mer omfattande medverkan&lt;br&gt;av bankerna i den statliga betalningsförmedlingen och de därav följande&lt;br&gt;kraven på förändrade verksamhetsförutsättningar för postgirot att&lt;br&gt;behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är från flera utgångspunkter mindre lämpligt att i nuvarande&lt;br&gt;omfattning ersätta postgirot för dess arbete med de statliga betalningarna&lt;br&gt;genom de ränteintäkter som uppkommer ur floaten i betalnings-&lt;br&gt;förmedlingen. Särskilt fordröjningen av inbetalningarna, som innebär att&lt;br&gt;medel som betalas in till staten disponeras av postgirot i genomsnitt två&lt;br&gt;arbetsdagar i stället för en arbetsdag (vilket annars är brukligt i betal-&lt;br&gt;ningsförmedling), synes medföra att postgirots och postverkets arbete&lt;br&gt;ersätts på ett mindre ändamålsenligt sätt. Det är otillfredsställande att&lt;br&gt;postgirots intäkter i så stor utsträckning är direkt beroende av det&lt;br&gt;allmänna ränteläget. Postgirots ersättning för förmedlingen av statliga&lt;br&gt;betalningar varierar kraftigt med räntenivån. Vid en lägre räntenivå än&lt;br&gt;den nu rådande försvåras postgirots möjligheter att bidra till postverkets&lt;br&gt;kostnader för den rikstäckande och dagliga kassaservicen. Genom Cassa&lt;br&gt;Nova-systemet är det sedan några år tekniskt möjligt att minska floattiden&lt;br&gt;till en dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har därför för avsikt att inom kort föreslå regeringen att uppdra åt&lt;br&gt;RRV att belysa frågan om alternativa ersättningsformer för postgirots&lt;br&gt;arbete med de statliga betalningarna. Min avsikt är att uppdraget skall&lt;br&gt;begränsas till frågor om ersättning för betalningsförmedlingen och inte&lt;br&gt;inkludera den mer vidsträckta frågan om ersättning till postverket för att&lt;br&gt;upprätthålla ett rikstäckande kontorsnät. Den senare frågan bereds inom&lt;br&gt;regeringskansliet i den tidigare nämnda översynen av formerna och&lt;br&gt;förutsättningarna för postverkets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av RRVs arbete avses utgöra ett underlag för regeringens&lt;br&gt;kommande överväganden och förslag inom ramen för översynen av&lt;br&gt;förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Statlig lokalförsörjning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års budgetproposition (bil. 1) under avsnittet särskilda frågor&lt;br&gt;redovisades att en ny form av styrning är under införande i statsför-&lt;br&gt;valtningen. En detaljerad budgetstyrning ersätts av mål- och resultatstyr-&lt;br&gt;ning. Ansvar och befogenheter delegeras till myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den resultatorienterade styrningen förutsätter att myndigheterna får ett&lt;br&gt;ökat utrymme att välja den effektivaste vägen att verkställa sina&lt;br&gt;uppgifter. Därför minskas successivt regeringens detaljstyrning och myn-&lt;br&gt;digheterna ges istället ett ökat finansiellt ansvar för sin verksamhet.&lt;br&gt;Regeringen har dock ett övergripande ansvar som innebär att de&lt;br&gt;regelverk, system m.m. inom vilka myndigheterna tillåts agera skall ges&lt;br&gt;en för statsverket som helhet effektiv lösning. Avsikten är att regeringen&lt;br&gt;senare under våren 1991 skall besluta om ett nytt regelverk för lokalför-&lt;br&gt;sötjningen inom statsförvaltningen. Jag kommer nu att redovisa huvud-&lt;br&gt;dragen i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna för den statliga lokalförsörjningen har lagts fast av&lt;br&gt;riksdagen i anslutning till 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100&lt;br&gt;bil. 9, s. 36-40, FiU26, rskr. 338). Innebörden är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- statsmakterna och myndigheterna bör lägga ökad vikt vid lokalkost-&lt;br&gt;naderna och deras förändringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verksamhet och lokalförsörjning bör prövas samlat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lokalförsörjning bör prövas långsiktigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- myndigheter bör ges ökade möjligheter att under kostnadsansvar&lt;br&gt;disponera resurser för lokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handläggningen av lokalförsöijningen bör i ökad utsträckning kunna&lt;br&gt;delegeras till myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fullfölja dessa riktlinjer föreslår jag att de lokalbrukande&lt;br&gt;myndigheternas ansvar och befogenheter vidgas och att de ges möjlig-&lt;br&gt;heter att besluta om sin egen lokalförsörjning fullt ut. Myndigheterna blir&lt;br&gt;alltså lokalhållare för sin egen verksamhet och övertar således byggnads-&lt;br&gt;styrelsens uppgift att svara för den civila statsförvaltningens lokal-&lt;br&gt;försörjning. Det nya regelverket för lokalförsörjning får således ett&lt;br&gt;väsentligt vidgat tillämpningsområde jämfört med dagens. Denna&lt;br&gt;förändring bör därför underställas riksdagen för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna regelverket för lokalförsörjning kommer även att&lt;br&gt;innebära organisatoriska förändringar som måste underställas riksdagen&lt;br&gt;för godkännande. Eftersom myndigheterna övertar ansvaret för lokal-&lt;br&gt;försörjningsuppgiften måste byggnadsstyrelsens verksamhet ombildas. Det&lt;br&gt;kommer även framgent att finnas behov av en servicemyndighet för&lt;br&gt;lokal försörj ningstjänster som kan agera konkurrensneutralt på uppdrag&lt;br&gt;av de myndigheter som efterfrågar tjänster av denna typ. Kravet på&lt;br&gt;konkurrensneutralitet kommer i sin tur kräva att byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;nuvarande ägarfunktion, dvs. förvaltningen av de statsägda fastigheterna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avskiljs från serviceuppgiften. Detta ger i sin tur möjligheter att samla Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;och samordna den statliga ägarfunktionen och ge förvaltningsuppgiften Bilaga 1:1&lt;br&gt;en enhetligare behandling för både den civila statsförvaltningen och&lt;br&gt;försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har slutligen för avsikt att belysa hur en mer samlad och effektiv&lt;br&gt;förmögenhetsförvaltning kan uppnås genom att öppna möjligheter att&lt;br&gt;driva förvaltningen av statens fastighetsbestånd i bolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Ett nytt regelverk för lokalförsörjning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 22 oktober 1987 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp&lt;br&gt;inom regeringskansliet med uppgift att se över bestämmelserna för&lt;br&gt;handläggning av statliga lokalförsöijningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därefter i 1988 och 1989 års budgetpropositioner samt&lt;br&gt;i 1988 års kompletteringsproposition givit ytterligare preciseringar av&lt;br&gt;betydelse för uppdraget. Dessa riktlinjer har godkänts av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen redovisade i april 1990 resultatet av sitt arbete i en&lt;br&gt;rapport &amp;quot;Översyn av bestämmelserna för handläggning av statliga&lt;br&gt;lokalförsöijningsärenden&amp;quot; (Ds 1990:50).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens rapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsgruppens rapport lämnas en redovisning för de regler som för&lt;br&gt;närvarande styr den statliga lokalförsörjningen för försvaret, civila&lt;br&gt;myndigheter och affärsverken. Vidare redovisas genomförda och&lt;br&gt;beslutade förändringar av statsmakternas styrning av verksamheten inom&lt;br&gt;de tre områdena samt på vilket sätt det påverkat nuvarande regelsystem&lt;br&gt;för lokalförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag berör såväl förhållandet mellan lokalbrukande&lt;br&gt;och lokalhållande myndighet som regler och bemyndiganden för fas-&lt;br&gt;tighetsförvaltande myndigheter. Förslagen innebär, för den civila&lt;br&gt;statsförvaltningens del, en anpassning av styrningen av den statliga&lt;br&gt;lokalförsörjningen till den resultatorienterade budgetprocessen och&lt;br&gt;ramanslag. Detta är i enlighet med de av riksdagen beslutade riktlinjerna&lt;br&gt;för den statliga lokalförsöijningen. Utgångspunkten är att myndigheterna&lt;br&gt;skall lägga ökad vikt vid lokalkostnaderna och deras förändring.&lt;br&gt;Verksamhet och lokal försöij ning skall prövas i ett sammanhang.&lt;br&gt;Myndigheterna skall få ökad frihet att under kostnadsansvar disponera&lt;br&gt;resurser även beträffande lokaler. Detta förutsätter att statsmakterna kan&lt;br&gt;delegera delar av ansvaret för handläggningen av lokalförsörjningsären-&lt;br&gt;dena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För affärsverken och försvaret har det skett en successiv anpassning till&lt;br&gt;de ändrade styrsystemen i fråga om lokalförsörjningen. Arbetsgruppen&lt;br&gt;föreslår vissa justeringar av beloppsgränser när det gäller de fas-&lt;br&gt;tighetsförvaltande myndigheternas bemyndiganden att försälja statlig&lt;br&gt;egendom. För affärsverken finns inget gemensamt regelverk. Arbets-&lt;br&gt;gruppen föreslår att ett sådant arbetas fram. Inom försvaret föreslås att&lt;br&gt;en ny handläggningsordning tas fram av fortifikationsförvaltningen&lt;br&gt;(FortF), parallellt med det pågående utvecklingsarbetet inom försvaret&lt;br&gt;rörande mark-, anläggnings- och lokalförsörjning (MAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den civila sektorn är reglerna för byggnadsstyrelsen, dvs. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;bemyndiganden, beloppsgränser för investeringar, handläggningsordning Bilaga 1:1&lt;br&gt;m.m., fortfarande anpassade till det gamla styrsystemet med bl.a.&lt;br&gt;lokalkostnaderna på förslagsanslag. Arbetsgruppen föreslår att en ny&lt;br&gt;handläggningsordning träder i kraft senast i samband med att ramanslag&lt;br&gt;införs för förvaltningskostnaderna för den civila statsförvaltningen fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1991/92, i enlighet med den av statsmakterna beslutade&lt;br&gt;ändrade styrningen av myndigheternas lokalförsörjning. Den ändrade&lt;br&gt;styrningen innebär bl.a. att lokal förändringar skall prövas i årskostnads-&lt;br&gt;termer, och att det är myndigheterna som skall redovisa kostnads-&lt;br&gt;konsekvenser inkl, årskostnader för verksamhetsförändringar. Detta&lt;br&gt;innebär att statsmakternas prövning av enskilda lokalförsörjningsärenden&lt;br&gt;kan förenklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen lämnar inga förslag som går utöver regeringens&lt;br&gt;nuvarande befogenheter. Alltså innebär förslaget att regeringen skall&lt;br&gt;utlärda nya riktlinjer för lokalförsöijningen inom den civila statsförvalt-&lt;br&gt;ningen, försvaret och affärsverken. Därefter kan den nya handlägg-&lt;br&gt;ningsordningen utarbetas för försvaret av FortF, för den civila statsför-&lt;br&gt;valtningen av byggnadsstyrelsen inkl, de generella regler som bör gälla&lt;br&gt;den statliga lokalförsöijningen samt för affärsverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag har remissbehandlats. Genomgången av de&lt;br&gt;olika remissinstansernas synpunkter visar att det finns ett allmänt&lt;br&gt;önskemål bland myndigheterna att få ett ökat eget besluts- och kostnads-&lt;br&gt;ansvar för den egna lokalförsöijningen. Flertalet av remissinstanserna&lt;br&gt;föreslår att lokalförsörjningsansvaret delegeras till myndigheterna i större&lt;br&gt;utsträckning än vad som föreslås i arbetsgruppens rapport. Dessutom har&lt;br&gt;den förvaltningsrevision om myndigheters lokalförsörjning som riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV) utfört påvisat samma förhållanden. RRV föreslår att&lt;br&gt;myndigheterna inom ramen för det finansiella ansvar som tilldelas dem&lt;br&gt;vid övergången till den resultatorienterade budgetprocessen och ram-&lt;br&gt;anslag själva får besluta om hur deras lokalförsöijning skall skötas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets revisionsrapport om myndigheters lokalförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har under år 1990 i en förvaltningsrevision granskat effektiviteten&lt;br&gt;i lokalförsörjningen inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde. Syftet&lt;br&gt;med granskningen var att pröva under vilka förutsättningar myndig-&lt;br&gt;heterna själva kunde ta ansvar för sin lokalförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har valt ut myndigheter som har ombetts att redovisa hur de&lt;br&gt;önskar att lokalförsöijningen skall utformas. RRV har efterfrågat en&lt;br&gt;jämförelse av deras förslag med den ansvarsfördelning som kommer att&lt;br&gt;gälla sedan ramanslag införts vid myndigheterna. Vidare har represen-&lt;br&gt;tanter för byggnadsstyrelsen redovisat synpunkter på hur de uppfattar att&lt;br&gt;myndigheterna skulle klara av ett ökat ansvar för lokalförsörjningen och&lt;br&gt;vilka effekter ett ökat myndighetsansvar skulle få för byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;nuvarande organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga myndigheter i RRVs undersökning uppger att de själva skulle&lt;br&gt;vilja ta det fulla ansvaret för sin lokalförsörjning, dvs. själva besluta om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka lokaler som skall hyras för den egna verksamheten. RRV har Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;värderat förslagen mot olika villkor. RRV har inte kunnat göra någon Bilaga 1:1&lt;br&gt;utvärdering av förslagens ekonomiska konsekvenser. RRV bedömer dock,&lt;br&gt;på basis av det underlag som kommit fram under undersökningen, att den&lt;br&gt;form för statlig lokalförsörjning som bygger på att myndigheterna själva&lt;br&gt;beslutar om vilka lokaler som ska hyras för att genomföra den av&lt;br&gt;statsmakterna beslutade verksamheten, är att föredra. Enligt RRVs&lt;br&gt;förslag skulle byggnadsstyrelsens lokalförsörjningsmonopol upphöra i och&lt;br&gt;med att de enskilda myndigheterna får ta ansvar för sin egen lokalförsörj-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRVs modell för myndigheternas lokalförsörjning innebär bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att statsmakterna skall ta ställning till myndigheternas lokalkostnader&lt;br&gt;när den föreslagna lokal försörj ningsmodel len skall införas och vid&lt;br&gt;verksamhetsförändringar. Lokaldelen i ramanslaget bör bl.a. be-&lt;br&gt;stämmas av myndighetens lokalisering. Under mellanliggande period&lt;br&gt;bör förändringar i ramanslagets lokalandel som övriga poster knytas&lt;br&gt;till vissa index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att myndigheterna bör få behålla rationaliseringsvinster som uppkom-&lt;br&gt;mer genom &amp;quot;effektivare lokalanvändning&amp;quot;. Vad myndigheterna skall få&lt;br&gt;tillgodogöra sig av rationaliseringsvinster skall tydligt framgå av de&lt;br&gt;&amp;quot;spelregler&amp;quot; som bör styra förhållandet mellan statsmakterna och&lt;br&gt;myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att myndigheterna alltid skall inkludera byggnadsstyrelsen bland de&lt;br&gt;aktörer på marknaden som man vänder sig till för att lösa sitt lokalför-&lt;br&gt;sörjningsbehov. Vidare anser RRV att upphandlingsförordningen ska&lt;br&gt;komma att gälla för myndigheterna när de själva får hyra lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att myndigheterna bör få ingå långsiktiga avtal. Avtalen måste dock&lt;br&gt;tecknas med förbehållet om statlig finansiering av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att myndigheterna bör kunna välja att bekosta verksamhetsknutna&lt;br&gt;åtgärder genom påslag på hyran eller genom egen finansiering.&lt;br&gt;Finansieringsbehovet bör kunna tillgodoses antingen genom anslags-&lt;br&gt;krediten som är kopplad till ramanslaget eller genom lån i riksgälds-&lt;br&gt;kontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att om myndigheterna tar över ansvaret för val av lokaler, så måste&lt;br&gt;de också ansvara för de ekonomiska konsekvenserna av sitt handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjda lokalkostnader genom t.ex. oförmånliga hyreskontrakt kan leda till&lt;br&gt;budgetbalansproblem, men dessa får lösas på samma sätt som annars när&lt;br&gt;anslagsutiymmet är begränsat. I den mån myndigheten saknar kompetens&lt;br&gt;för lokalförsöijningsfrågor får sådan upphandlas från byggnadsstyrelsen&lt;br&gt;eller från andra konsulter på marknaden. För många myndigheter kan&lt;br&gt;förekomsten av ett statligt expertstöd utgöra en garanti för att det finns&lt;br&gt;kompetens att tillgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RRV innebär förslaget till ny lokalförsörjningsmodell organisa-&lt;br&gt;toriska förändringar av byggnadsstyrelsen. RRV anser att konkurrens-&lt;br&gt;neutralitet bör råda mellan den ståtlige fastighetsförvaltaren och övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktörer på fastighetsmarknaden för att myndigheternas lokalval ska leda&lt;br&gt;till en för staten ekonomisk resursanvändning. Genom att vidmakthålla&lt;br&gt;konkurrensneutralitet får statsmakterna även besked om hur pass effektiv&lt;br&gt;den ståtlige lokal försörjaren är i jämförelse med de privata aktörerna på&lt;br&gt;fastighetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser, mot bakgrund av erfarenheterna av nuvarande verksam-&lt;br&gt;hetsformer, att kravet på konkurrensneutralitet bäst uppfylls genom att&lt;br&gt;förvaltningen av det statliga fastighetsbeståndet överförs till ett statligt&lt;br&gt;aktiebolag. Detta skall kunna erbjuda lokaler och tjänster samt förvalta&lt;br&gt;lokalerna på marknadsmässiga villkor. RRV utesluter därmed inte&lt;br&gt;möjligheten att kravet på kostnadsneutralitet kan tillgodoses inom andra&lt;br&gt;verksamhetsformer. Bolaget bör i första hand inriktas på att marknads-&lt;br&gt;föra sina tjänster och lokaler till statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att bolaget av kostnadsneutralitetsskäl bör få möjligheter att&lt;br&gt;låna till investeringar på samma villkor som övriga aktörer på markna-&lt;br&gt;den. Av konkurrensneutralitetsskäl bör fastigheter överföras till bolaget&lt;br&gt;värderade efter marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att problemet med fastigheter som inte kan marknadspris-&lt;br&gt;sättas kan lösas på två olika sätt. Antingen bör bolaget kompenseras t.ex.&lt;br&gt;genom en reduktion av avkastningskravet eller så bör de aktuella fastig-&lt;br&gt;heterna avskiljas och förvaltas i annan form. Associationsformen för&lt;br&gt;denna förvaltning bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att det finns uppgifter som bör utföras i en &amp;quot;stabs- och&lt;br&gt;expertfunktion&amp;quot; utanför bolaget. Till dessa uppgifter hör att ta fram&lt;br&gt;beslutsunderlag för de tillfällen då statsmakterna skall ta ställning till&lt;br&gt;ramanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorers promemoria om byggnadsstyrelsens hyressättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer har granskat byggnadsstyrelsens hyressättning i de&lt;br&gt;lokaler som verket förvaltar. Anledningen till granskningen har bl.a. varit&lt;br&gt;de synpunkter på hyressättningen och myndigheternas lokalförsöijning&lt;br&gt;som framkommit vid revisorernas informationsresor i olika län. Avsikten&lt;br&gt;med granskningen har varit att skapa en total bild av hyressättningen&lt;br&gt;inom statsförvaltningen och de olika myndigheternas lokalkostnader.&lt;br&gt;Generellt sett verkar, enligt revisorernas promemoria (Dnr 1989:21), den&lt;br&gt;hyresnivå som byggnadsstyrelsen håller ligga på en i förhållande till den&lt;br&gt;övriga hyresmarknaden väl anpassad nivå. När det gäller kontorslokaler&lt;br&gt;kan dock - allmänt sett - vissa skillnader i hyreskostnader för landet totalt&lt;br&gt;noteras till de statsägda fastigheternas nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna noterar med tillfredsställelse det fastare grepp som&lt;br&gt;regeringen tagit i fråga om kostnaderna för myndigheternas lokaler och&lt;br&gt;överföring av beslutanderätt till lokalbrukande myndigheter. I och med&lt;br&gt;att myndigheterna får ett större kostnadsansvar ökas förutsättningarna -&lt;br&gt;enligt promemorian - för att mer marknadsanpassade hyreskostnader&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsens anslagsframställning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;och i andra skrivelser till regeringen redovisat förslag om ombildning&lt;br&gt;av egen regiverksamheten med byggproduktion till aktiebolag, övergång&lt;br&gt;till kalenderårsredovisning, utveckling av finansieringen av verksamheten&lt;br&gt;m.m. Byggnadsstyrelsen redovisar att avsikten med förslagen bl.a. är att&lt;br&gt;utveckla styrningen och uppföljningen av verksamheten samt öka&lt;br&gt;självfinansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny handläggningsordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga förvaltningens lokalförsöijning har hittills byggt på ett samlat&lt;br&gt;agerande från statsmakterna med en samordnad kompetens för lokal-&lt;br&gt;försöijning och fastighetsförvaltning. Byggnadsstyrelsen har lokal-&lt;br&gt;hållningsansvaret för huvuddelen av den statliga förvaltningen och&lt;br&gt;förvaltar stora delar av det statliga fastighetsbeståndet. Jag har tidigare&lt;br&gt;redovisat regeringens samlade inriktning av den finansiella styrningen av&lt;br&gt;myndigheterna. I detta sammanhang vill jag peka på regeringens strävan&lt;br&gt;att överföra gällande restriktioner i fråga om dispositionen av statliga&lt;br&gt;medel till myndigheterna i form av operativt handlingsutrymme. Detta&lt;br&gt;bör nu tillämpas även i fråga om myndigheternas rådighet över sina&lt;br&gt;lokalresurser. Övergången till en resultatorienterad budgetprocess innebär&lt;br&gt;att det skapas en betydande handlingsfrihet för de lokalbrukande myndig-&lt;br&gt;heterna i och med att de erhåller ramanslag för sina förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader. På detta sätt skapas förutsättningar för en mer effektiv&lt;br&gt;resursanvändning för myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regelverk som håller på att utformas, avser förändringar både i&lt;br&gt;fråga om förhållandet mellan lokalbrukare och lokalhållare och i fråga&lt;br&gt;om fastighetsförvaltande myndigheters befogenheter. Inriktningen är att&lt;br&gt;varje myndighet fortsättningsvis skall vara lokalhållare för sin egen&lt;br&gt;verksamhet. Lokalhållares ansvar och befogenheter bör läggas fast i en&lt;br&gt;förordning. Av denna bör framgå, förutom vissa allmänna anvisningar,&lt;br&gt;en precisering av ansvaret för lokalförsöijning, dvs. ytterst resursanvänd-&lt;br&gt;ningen vid myndigheten. I princip bör det vara möjligt för alla myndig-&lt;br&gt;heter att inom givna resursramar träffa hyresavtal om lokaler. Stats-&lt;br&gt;makterna har även fortsättningsvis ett behov av att tillse att lokalför-&lt;br&gt;sörjningen bedrivs på ett för statsmakterna som helhet effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har därför för avsikt att under arbetet med att ta fram ett generellt&lt;br&gt;regelverk överväga vilka åtaganden eller bindningar i tid och resurser&lt;br&gt;som respektive lokalhållare skall kunna göra inom ramen för den&lt;br&gt;resultatorienterade budgetprocessen. Därav följer även att krav bör ställas&lt;br&gt;på utformningen av det planeringsunderlag som måste finnas vid myndig-&lt;br&gt;heten, både för den egna planeringen och för regeringens behov. Enligt&lt;br&gt;min mening bör vissa riktlinjer ges för tillämpning av en, så långt&lt;br&gt;möjlig, generell lokalstandard inom statsförvaltningen. Slutligen krävs en&lt;br&gt;viss samordning av myndigheternas agerande på lokala marknader för att&lt;br&gt;främja effektiviteten för staten som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelverket skall i princip kunna tillämpas för samtliga förvaltnings- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;myndigheter. Jag förutser dock praktiska problem med att göra denna Bilaga 1:1&lt;br&gt;övergång för samtliga myndigheter i ett sammanhang, eftersom det rör&lt;br&gt;sig om överföring av ett stort antal upplåtelseavtal och hyreskontrakt som&lt;br&gt;förutsätter omförhandlingar, preciseringar av kontraktstider etc. Det kan&lt;br&gt;därför vara lämpligt att för den civila statsförvaltningen göra omlägg-&lt;br&gt;ningen successivt i samband med att myndigheterna tilldelas ramanslag&lt;br&gt;för sina förvaltningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att på förslag av myndigheterna&lt;br&gt;besluta i dessa frågor. Myndigheter som regelverket tillämpas på bör&lt;br&gt;därefter själva besluta om huruvida stöd skall begäras från en statlig&lt;br&gt;servicemyndighet för lokalförsöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastighetsförvaltande myndigheter bör vissa riktlinjer ges i fråga&lt;br&gt;om handläggning av investeringar, beloppsgränser m.m. En viss&lt;br&gt;anpassning måste göras till de olika sektorernas förutsättningar och&lt;br&gt;planeringssystem. Särskilt gäller detta affärsverken samt myndigheterna&lt;br&gt;inom försvarsdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Organisatoriska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsens nuvarande monopol på statlig lokalförsöijning upphör&lt;br&gt;i och med genomförandet av den föreslagna ordningen för de statliga&lt;br&gt;myndigheternas lokalförsörjning. Därmed ändras förutsättningarna för&lt;br&gt;den verksamhet som byggnadsstyrelsen idag svarar för. Enligt min&lt;br&gt;mening är förändringarna så vittgående att byggnadsstyrelsen måste&lt;br&gt;ombildas när myndigheterna övertar ansvaret för lokalförsörjnings-&lt;br&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkt för den organisatoriska förändringen är att renodla de&lt;br&gt;uppgifter som byggnadsstyrelsen har. Det handlar om att separera&lt;br&gt;servicefunktionen från ägar- och förvaltaruppgiften vilket innebär att&lt;br&gt;byggnadsstyrelsens nuvarande instruktionsbundna uppgifter delas upp. De&lt;br&gt;är för närvarande uppdelade på de tre huvudområdena lokalförsörjning,&lt;br&gt;fastighetsförvaltning och byggproduktion. Huvudområdena är redan idag&lt;br&gt;organiserade så att de utan alltför stora övergångsproblem kan delas upp&lt;br&gt;på olika organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att de lokalbrukande myndigheternas ansvar och befogen-&lt;br&gt;heter vidgas och att de ges möjligheter att besluta om sin egen lokalför-&lt;br&gt;söijning fullt ut, kommer det att finnas ett behov att säkerställa ett kom-&lt;br&gt;petent agerande hos myndigheterna. Många myndigheter kommer inte att&lt;br&gt;skaffa sig egen kompetens utan kommer huvudsakligen att köpa&lt;br&gt;kompetens. Det kommer därmed alltjämt att finnas behov av en service-&lt;br&gt;myndighet som i marknadsmässig konkurrens, kan utföra uppdrag åt de&lt;br&gt;myndigheter som efterfrågar denna typ av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att regering och riksdag ska kunna ta ställning till myndigheternas&lt;br&gt;lokalkostnader i den årliga budgetprocessen, är det också nödvändigt att&lt;br&gt;det finns en stabsfunktion som kan tillhandahålla regeringskansliet&lt;br&gt;underlag för dessa bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar således att byggnadsstyrelsen ombildas till en efterfråge-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrd servicemyndighet för lokalförsörjningsfrågor den 1 juli 1992. &amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna myndighet skall även kunna fungera som ett stabsorgan för att &amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhandahålla lokalkostnadsunderlag till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krav på konkurrensneutralitet som mitt förslag innebär förutsätter&lt;br&gt;att byggnadsstyrelsens nuvarande ägarfunktion, dvs. förvaltningen av de&lt;br&gt;statsägda fastigheterna, avskiljs från serviceuppgiften. I detta samman-&lt;br&gt;hang bör prövas om en bättre organisationsform kan uppnås för samord-&lt;br&gt;ning mellan olika fästighetsförvaltande myndigheter, utan att lokalbru-&lt;br&gt;kande myndigheters ansvar och befogenheter för verksamheten inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny organisation och associationsform för förvaltningsuppgiften bör&lt;br&gt;vara genomförd vid samma tidpunkt som den nya servicemyndigheten&lt;br&gt;bildas, dvs. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör även ägandefunktionen för det statliga mark- och fastighets-&lt;br&gt;beståndet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde överföras till&lt;br&gt;denna för staten stärkta ägar- och förvaltarfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvars- och kompetensfördelningen inom lokalförsörjningen för det&lt;br&gt;militära försvaret skiljer sig i flera avseenden från vad som tillämpas&lt;br&gt;inom den övriga statsförvaltningen. De lokalbrukande myndigheterna har&lt;br&gt;således redan idag ansvaret för och befogenheterna att besluta om sin&lt;br&gt;lokalförsörjning och fastighetsförvaltning. Fastighetsförvaltningen inom&lt;br&gt;det militära försvaret är idag en integrerad del av freds- och krigsorgani-&lt;br&gt;sationen. Eventuella konsekvenser för denna del bör klarläggas under det&lt;br&gt;fortsatta arbetet. FortF är främst en servicefunktion för byggproduktion&lt;br&gt;och byggadministration samt en stabsfunktion åt regering och riksdag.&lt;br&gt;Vidare har FortF en unik och sammanhållen kompetens inom befästnings-&lt;br&gt;området och inom fortifikatorisk forskning. En viktig fråga i det fortsatta&lt;br&gt;arbetet bör därför vara att överväga vilken kompetens som erfordras&lt;br&gt;inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och hur den bör&lt;br&gt;organiseras. Inom försvarsdepartementet bereds för närvarande direktiv&lt;br&gt;till en översyn av myndighetsstrukturen m.m. Inom ramen för denna&lt;br&gt;översyn bör dessa frågor beredas. Jag har i denna fråga samrått med&lt;br&gt;chefen för försvarsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Effektivare statlig fastighetsförvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års budgetproposition (bil. 1) under avsnittet särskilda frågor har&lt;br&gt;jag vidare redovisat mina överväganden om en aktivare förmögenhets-&lt;br&gt;förvaltning i staten. Regeringen disponerar betydande tillgångar.&lt;br&gt;Förvaltningen av den statliga förmögenheten är av stor betydelse för&lt;br&gt;statsbudgeten. Genom att öka avkastningen på existerande tillgångar och&lt;br&gt;genom omdisponering av tillgångar kan resurser frigöras för andra&lt;br&gt;statsningar, t. ex. investeringar i infrastruktur. Under de närmaste åren&lt;br&gt;bör statens balansräkning konsolideras dels med avseende på vad staten&lt;br&gt;bör äga, dels med avseende på de bibehållna tillgångarnas värdering och&lt;br&gt;avkastningsnivå. Konkurrensutsatta verksamheter bör åsättas av-&lt;br&gt;kastningskrav motsvarande kraven på marknaden. Staten bör även se över&lt;br&gt;de organisatoriska formerna i syfte att åstadkomma en effektivare&lt;br&gt;förvaltning och en högre avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i sin skrivelse till riksdagen (1990/91:50) om åtgärder&lt;br&gt;för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga&lt;br&gt;utgifterna bl.a. tagit upp nödvändigheten att effektivisera den statliga&lt;br&gt;förmögenhetsförvaltningen för att öka avkastningen. Regeringen&lt;br&gt;konstaterar också i skrivelsen att åtgärder som att göra om statens&lt;br&gt;vattensfallsverk till aktiebolag, uppvärdera domänverkets tillgångar och&lt;br&gt;att ålägga byggnadsstyrelsen ett högre avkastningskrav, innebär att statens&lt;br&gt;tillgångar förvaltas effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig del av de samlade statliga förmögenhetstillgångama utgörs&lt;br&gt;av fastigheter som förvaltas av byggnadsstyrelsen och försvarsmakten. En&lt;br&gt;effektivisering av statens samlade fastighetsförvaltning är därför en viktig&lt;br&gt;åtgärd i syfte att förbättra förvaltningen av statens samlade tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening underlättas en effektivisering, om verksamheten&lt;br&gt;bedrivs i mer marknadsmässiga former, bl.a. genom att staten som ägare&lt;br&gt;av tillgångarna ställer marknadsmässiga avkastningskrav. Vidare bör en&lt;br&gt;översyn av det samlade fastighetsbeståndet genomföras och organisato-&lt;br&gt;riska förutsättningar skapas för en mer enhetlig ekonomisk statlig&lt;br&gt;fastighetsförvaltning. I detta sammanhang bör även den statliga bygg-&lt;br&gt;produktionen och egenregiverksamheten behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna regelverket för lokalförsörjning som jag tidigare&lt;br&gt;redogjort för, medför att förvaltningsmyndigheterna blir lokalhållare för&lt;br&gt;sin egen verksamhet. Myndigheterna kan efter det att den nya ordningen&lt;br&gt;är genomförd fritt vända sig till privata fastighetsägare. Förändringen&lt;br&gt;ställer nya krav på den statliga fastighetsförvaltningen och dess konkur-&lt;br&gt;renskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kommer kravet på konkurrensneutralitet innebära att byggnads-&lt;br&gt;styrelsens nuvarande ägarfunktion, dvs. förvaltningen av de statsägda&lt;br&gt;fastigheterna, bör avskiljas från serviceuppgiften. Detta ger sammantaget&lt;br&gt;möjligheter till att samordna och stärka den statliga ägarfunktionen och&lt;br&gt;ge förvaltningsuppgiften en enhetligare behandling mellan den civila&lt;br&gt;statsförvaltningen och försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser jag att förutsättningarna för att driva hela&lt;br&gt;eller delar av den statliga fastighetsförvaltningen i aktiebolagsform&lt;br&gt;snarast bör prövas. Arbetsinriktningen bör vara att en bolagsbildning sker&lt;br&gt;per den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ombildning omfattar emellertid många detaljfrågor och är i&lt;br&gt;många avseenden komplex till sin natur. Bl.a. finns fastigheter som har&lt;br&gt;varit i statens ägo under lång tid och där ett flertal restriktioner finns vad&lt;br&gt;avser fastigheternas utnyttjande. Vid ett överförande av fastigheterna till&lt;br&gt;ett eller flera statliga bolag är det enligt min mening nödvändigt att tillse&lt;br&gt;att berörda samhällsintressen tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet bör utses för att lägga&lt;br&gt;fram förslag till lösningar i dessa frågor. Jag avser att senare återkomma&lt;br&gt;med förslag till regeringen om inriktning och organisation för den statliga&lt;br&gt;fastighetsförvaltningen. Frågan bör därefter slutgiltigt underställas&lt;br&gt;riksdagens prövning. I samband därmed avser jag att återkomma till&lt;br&gt;regeringen med förslag om att tillsätta en organisationskommitté med&lt;br&gt;uppgift att förbereda genomförandet av de organisatoriska förändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Genomförandet av ett nytt regelverk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det nya regelverket för myndigheternas lokalförsörjning skall i princip&lt;br&gt;kunna tillämpas på samtliga förvaltningsmyndigheter. Övergången till den&lt;br&gt;resultatorienterade budgetprocessen är förutsättning för en mer effektiv&lt;br&gt;resursanvändning för förvaltningsmyndigheterna. Då omläggningen även&lt;br&gt;innebär en del praktiska problem är det lämpligt att den inom den civila&lt;br&gt;statsförvaltningen kopplas till att förvaltningsmyndigheterna erhåller&lt;br&gt;ramanslag. Detta innebär således att övergången bör ske successivt.&lt;br&gt;Regelverket skall börja tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1991. Myndigheter&lt;br&gt;som regelverket tillämpas på, skall själva besluta om huruvida stöd skall&lt;br&gt;begäras från den statliga servicemyndigheten för lokalförsörjning. I&lt;br&gt;avvaktan på att servicemyndigheten inrättas den 1 juli 1992 bör&lt;br&gt;regeringen uppdra åt byggnadsstyrelsen att redan fr.o.m. den 1 juli 1991&lt;br&gt;interimistiskt upprätthålla en servicefunktion som vid behov kan ta&lt;br&gt;uppdrag från myndigheterna på lokalförsörjningsområdet. Byggnads-&lt;br&gt;styrelsen bör vidare redan under budgetåret 1991/92 genomföra de&lt;br&gt;åtgärder som behövs för att så långt som möjligt separera ägar- och&lt;br&gt;förvaltarfunktionen från servicefunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.5 Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår jag följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Myndigheternas ansvar och befogenheter i lokalförsörjnings-&lt;br&gt;frågor vidgas och myndigheterna ges möjligheter att besluta om&lt;br&gt;sin egen lokalförsörjning fullt ut. Myndigheterna bör genomgåen-&lt;br&gt;de vara lokalhållare för den egna verksamheten. Byggnads-&lt;br&gt;styrelsens nuvarande monopol som lokalhållare för statsförvalt-&lt;br&gt;ningen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Byggnadsstyrelsen ombildas till en servicemyndighet den 1&lt;br&gt;juli 1992 för att säkerställa att myndigheterna och regeringen har&lt;br&gt;tillgång till kompetens i lokalförsörjningfrågor. Service-&lt;br&gt;myndigheten bör vara efterfrågestyrd och ges förutsättningar att&lt;br&gt;agera konkurrensneutralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förutsättningarna för att driva hela eller delar av fastighets-&lt;br&gt;förvaltningen i aktiebolagsform bör snarast prövas. Arbets-&lt;br&gt;inriktningen är att en bolagsbildning skall kunna ske per den 1 juli&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har för avsikt att återkomma till regeringen i fråga om organi-&lt;br&gt;satoriska konsekvenser och en lämplig associationsform för den&lt;br&gt;statliga fastighetsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Konsekvenser för de statliga myndigheterna av &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1990/91:150&lt;br&gt;införandet av särskild löneskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga i:i&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i skattereformen föreslogs en särskild löneskatt på förvärvs-&lt;br&gt;inkomster som inte till någon del grundar rätt till socialförsäkrings-&lt;br&gt;förmåner (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356). Förslaget innebar ett&lt;br&gt;principiellt ställningstagande till att en sådan skatt även skall tas ut på&lt;br&gt;arbetsgivares kostnader för arbetstagares tjänstepensionsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop 1990/91:166 föreslagit en särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader om 22,2% Förslaget avses träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1991 men tillämpas fr.o.m. den 16 mars 1991. Riksdagen kommer under&lt;br&gt;våren 1991 att behandla propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen omfattar även statliga arbetsgivare vilket innebär att&lt;br&gt;särskild löneskatt skall tas ut på utbetalda otryggade pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av införandet av denna skatt har inte varit möjliga att beakta&lt;br&gt;i samband med budgetering av myndigheternas förvaltningsanslag för&lt;br&gt;budgetåren 1990/91 och 1991/92. Jag föreslår därför att betalning av&lt;br&gt;löneskatt som skall tas ut på utbetalda otryggade pensioner, avseende&lt;br&gt;budgetåren 1990/91 och 1991/92, i stället görs samlat från tillgängliga&lt;br&gt;medel på inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter, netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lösning bör ses som tillfällig då principen är att den arbetsgivare&lt;br&gt;hos vilken pension under viss tid tjänats in svarar för den skatt som avser&lt;br&gt;utbetalda pensioner dvs. arbetsgivare på myndighetsnivå. Jag avser&lt;br&gt;därmed att återkomma i samband med budgetpropositionen 1992 med&lt;br&gt;förslag i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Bemyndigande att uppta lån i riksgäldskontoret&lt;br&gt;för vissa ADB-investeringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1989/90:100, bil. 1, föreslogs att den typ av investeringar som&lt;br&gt;enligt nuvarande ordning finansieras över myndigheternas förvalt-&lt;br&gt;ningskostnadsanslag eller genom särskilda investeringslån, på sikt&lt;br&gt;finansieras vid sidan om statsbudgeten genom att myndigheten får ta upp&lt;br&gt;lån direkt i riksgäldskontoret. Lånen skall ges till myndigheterna på&lt;br&gt;marknadsmässiga villkor. För budgetåret 1990/91 utsågs fem försöks-&lt;br&gt;myndigheter, flygtekniska försöksanstalten, byggnadsstyrelsen, riksgälds-&lt;br&gt;kontoret, statens lantmäteriverk och statistiska centralbyrån, som skulle&lt;br&gt;tillämpa en ny beslutsordning och en förändrad finansieringsmodell för&lt;br&gt;investeringar i ADB- och viss kommunikationsutrustning. Det samlade&lt;br&gt;investeringsbehovet beräknades uppgå till 90 milj. kr. under budgetåret&lt;br&gt;1990/91. Hur behovet fördelade sig mellan de olika myndigheterna&lt;br&gt;framgick av respektive myndighetsanslag. Regeringen fick riksdagens&lt;br&gt;bemyndigande att uppdra åt riksgäldskontoret att ta upp lån för dessa&lt;br&gt;investeringar, (FiU25, rskr. 187).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop 1990/91:100, bil. 1, föreslogs en utvidgning av försöks-&lt;br&gt;verksamheten med ytterligare två myndigheter budgetåret 1991/92,&lt;br&gt;konjunkturinstitutet och arbetsmarknadsstyrelsen. För försöks-&lt;br&gt;myndighetema, utom flygtekniska försöksanstalten, fick regeringen ett&lt;br&gt;nytt bemyndigande att ta upp nya lån för nya ändamål under budgetåret&lt;br&gt;1991/92, (FiU25, rskr. 132). Vidare presenterade regeringen sin syn på&lt;br&gt;den framtida tillämpningen av lånemodellen. Nyuppkomna behov av&lt;br&gt;ADB-investeringar, som bl.a. anmäldes i prop. 1990/91:102 verksamhet&lt;br&gt;och anslag inom totalförsvaret, medför att flygtekniska försöksanstalten&lt;br&gt;behöver ett ytterligare låneutrymme i riksgäldskontoret om 16 milj. kr.&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. Jag förordar därför att regeringens bemyndigande att&lt;br&gt;ta upp lån i riksgäldskontoret för investeringar i ADB-utrustning m.m.&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 utökas med ytterligare 16 milj. kr. till 168&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av olika skäl har de myndigheter som för budgetåret 1990/91 erhållit&lt;br&gt;bemyndigande från regeringen att ta upp lån i riksgäldskontoret inte fullt&lt;br&gt;utnyttjat dessa. Då behoven att investera kvarstår förordar jag att&lt;br&gt;regeringen utverkar ett förlängt bemyndigande till och med budgetåret&lt;br&gt;1991/92 att ta upp lån i riksgäldskontoret för dessa investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer, mot bakgrund av vad som anförts, att regeringen dels&lt;br&gt;föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken&lt;br&gt;som förordats i det föregående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som&lt;br&gt;förordats i det föregående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänna beräkningen av statsbudgetens inkomster för budget-&lt;br&gt;året 1991/92,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänna beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänna beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov,&lt;br&gt;netto för budgetåret 1991/92,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. anta förslaget till inkomst- och utgiftsstat rörande Räntor på&lt;br&gt;statsskulden, m.m. för budgetåret 1991/92,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa&lt;br&gt;ett förslagsanslag på 61 000 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1991/92, om arbets-&lt;br&gt;marknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad som&lt;br&gt;förordats intill ett sammanlagt belopp på 2 500 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bemyndiga regerigen att ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om&lt;br&gt;statens upplåning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. medge att fortifikationsförvaltningen får disponera en rörlig&lt;br&gt;kredit i riksgäldskontoret på 200 milj.kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. medge att försvarets materielverk får disponera en rörlig kredit&lt;br&gt;i riksgäldskontoret på 150 milj.kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. bemyndiga regeringen att för myndigheter med uppdrags-&lt;br&gt;verkamhet disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 400&lt;br&gt;milj. kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. att godkänna de riktlinjer för statliga garantier vid ombildning&lt;br&gt;av affärsverk till aktiebolag som jag förordat i det föregående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. bemyndiga regeringen att inom ramen för de av riksdagen&lt;br&gt;fastlagda villkoren för lån till affärsverk under en öveigångsperiod&lt;br&gt;medge lån i riksgäldskontoret för de aktiebolag som bildas med&lt;br&gt;utgångspunkt i tidigare affärsverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. bemyndiga regeringen att besluta om inbetalning av särskild&lt;br&gt;löneskatt i enlighet med vad jag förordat (avsnitt 11),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. förlänga regeringens bemyndigande från budgetåret 1990/91 att&lt;br&gt;ta upp lån i riksgäldskontoret för investeringar i ADB-utrustning&lt;br&gt;m.m. till att gälla även budgetåret 1991/92 samt utöka regeringens&lt;br&gt;bemyndigande att under budgetåret 1991/92 ta upp lån riksgälds-&lt;br&gt;kontoret till ett belopp om 168 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. godkänna att regeringen i den omfattning som förordats (avsnitt&lt;br&gt;9) beslutar dels om ökade möjligheter för bankema/bankgirot att&lt;br&gt;förmedla statliga betalningar, dels om rätt för postgirot att bestäm-&lt;br&gt;ma räntan på juridiska personers postgirokonton samt bevilja krediter&lt;br&gt;till juridiska personer i samband med betalningsförmedling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. godkänna riktlinjer för myndigheternas ansvar och befogen-&lt;br&gt;heter i lokalförsöijningsfrågor i enlighet med vad jag har förordat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. godkänna att byggnadsstyrelsen ombildas till en service-&lt;br&gt;myndighet den från 1 juli 1992,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. godkänna de allmänna riktlinjerna för en effektivare statlig&lt;br&gt;fastighetsförvaltning i enlighet med vad jag har förordat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad föredraganden har anfört&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. statliga garantier (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. affärsverkskoncememas placerings-verksamhet (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. årsbokslut för staten (avsnitt 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. utnyttjandet av finansfullmakten (avsnitt 7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. riktlinjer för kompensation till myndigheter och mottagare av&lt;br&gt;statsbidrag till följd av förändringar inom mervärdeskatteområdet&lt;br&gt;(avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reviderad finansplan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 En politik för bättre tider&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1 På rätt väg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.2 Internationaliseringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3 Inflationsbekämpningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.4 Tillväxtpolitiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5 Arbetslinjen i välfärdspolitiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.6 Åtgärder för en uthållig tillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Det ekonomiska läget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1 Den internationella ekonomin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2 Utvecklingen i Sverige under det senaste året&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3 Utsikterna för 1991 och 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4 Utvecklingen på längre sikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5 Fördelningsfrågoma under 1980-talet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Sverige och den internationella integrationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1 Inför ett nytt skede i integrationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2 Sverige och den europeiska integrationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3 Den nordiska dimensionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.4 Ost- och Centraleuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5 Konsekvenser för den ekonomiska politiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 Stabiliseringspolitiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.1 Lönebildningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2 Pris- och konkurrenspolitiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3 Finanspolitiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.4 Penning- och valutapolitiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.5 Arbetsmarknadspolitiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Tillväxtpolitiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1 Skattepolitiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2 Infrastrukturpolitiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3 Forsknings- och utbildningspolitiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.4 Investeringspolitiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5 Sparandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.6 Omställning och minskning av den statliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;administrationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Välfärdspolitiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1 Inflationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.2 Arbetsmarknadspolitik och utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3 Arbetsmiljö och rehabilitering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.4 Socialförsäkringssystemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.5 Den offentliga verksamheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 Politik för uthållig tillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgeten och särskilda frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Statsbudgeten budgetåret 1990/91 och 1991/92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;Beräkningsförutsättningar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;Statsbudgetens saldo för budgetåret 1990/91 och 1991/92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Underliggande budgetutveckling&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Statens lånebehov och statsskuldens förändring&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Rörliga krediter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Statliga garantier&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Redovisning av statens garantiåtaganden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Statliga garantier och lån i riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till affärsverk och statliga bolag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Årsbokslut för staten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Balansräkning med noter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Finansfullmakten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Budgetering exklusive mervärdeskatt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Statliga betalningar och postgirot&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Statlig lokalförsörjning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Ett nytt regelverk för lokalförsörjning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Organisatoriska konsekvenser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Effektivare statlig fastighetsförvaltning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Genomförandet av ett nytt regelverk&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 Sammanfattning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Konsekvenser för de statliga myndigheterna av införandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av särskild löneskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Bemyndigande att uppta lån i riksgäldskontoret för vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADB-investeringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reviderad nationalbudget&lt;br&gt;1991&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Reviderad nationalbudget&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förord&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den reviderade nationalbudget som här läggs fram består av två delar.&lt;br&gt;I den första delen görs en traditionell prognos över den internationella&lt;br&gt;och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningen bygger på material från fackdepartement, olika verk&lt;br&gt;och institutioner. Bedömningen av den internationella utvecklingen&lt;br&gt;bygger på material från bl.a. OECD och IMF. Beskrivningen av den&lt;br&gt;svenska ekonomin baseras främst på underlag från statistiska centralbyrån&lt;br&gt;och den prognos för 1991 och 1992 som konjunkturinstitutet publicerade&lt;br&gt;den 27 mars 1991. Vidare har bransch- och konjunkturexperter hörts.&lt;br&gt;Ansvaret för de redovisade bedömningarna åvilar dock helt finansdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver innehåller nationalbudgeten analyser av den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen i ett medelfristigt perspektiv. De traditionella prognoserna&lt;br&gt;för 1991 och 1992 kompletteras med beräkningar för åren 1993-1995&lt;br&gt;gjorda med hjälp av konjunkturinstitutets modeller KOSMOS och FIMO.&lt;br&gt;Med utgångspunkt från de scenarier som redovisas, diskuteras olika&lt;br&gt;ekonomisk-politiska problem: tillväxtbetingelsema i ekonomin, industrins&lt;br&gt;konkurrenskraft, bytesbalansen och sparandet, arbetsmarknaden samt den&lt;br&gt;offentliga sektorns utveckling. Analysen har gjorts i samarbete med&lt;br&gt;konjunkturinstitutet. Ansvaret för bedömningarna åvilar dock helt&lt;br&gt;finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarig för den reviderade nationalbudgeten är statssekreteraren&lt;br&gt;Gunnar Lund. Arbetet har letts av finansrådet Lars Heikensten och&lt;br&gt;departementsrådet Anders Palmér. Kalkylerna avslutades den 18 april&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Utvecklingen under 1991 och 1992&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin befinner sig i en lågkonjunktur, där produktionen&lt;br&gt;minskar och sysselsättningen viker. Arbetslösheten stiger och de&lt;br&gt;omfattande varslen tyder på att uppgången kommer att fortsätta.&lt;br&gt;Företagens vinster faller och antalet konkurser i näringslivet växer&lt;br&gt;kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella konjunkturen väntas dock förbättras under senare&lt;br&gt;delen av 1991. Stabiliseringsavtalet och utvecklingen i övrigt på den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknaden innebär samtidigt en stark nedväxling av löne-&lt;br&gt;och prisstegringarna. Därmed finns förutsättningar för en vändning i&lt;br&gt;industrikonjunkturen och en förstärkning av den ekonomiska aktiviteten&lt;br&gt;senare i år och en tydlig återhämtning nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsakerna till den starka avmattning som just nu präglar svensk&lt;br&gt;ekonomi är flera. Den internationella konjunkturen har försvagats&lt;br&gt;påtagligt, vilket gör att marknadstillväxten för svensk export hämmas.&lt;br&gt;Denna effekt förstärks av att flera för Sverige viktiga länder har haft en&lt;br&gt;speciellt oförmånlig utveckling, främst Förenta staterna, Storbritannien&lt;br&gt;och Finland. Dessutom påverkas svensk industri negativt av att viktiga&lt;br&gt;branscher såsom transportmedel, massa- och papper samt järn- och stål&lt;br&gt;globalt är inne i en särskilt besvärlig svacka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dessa externa faktorer skall läggas effekterna av den snabba&lt;br&gt;inhemska kostnadsutvecklingen, som har sin grund i den överhettning&lt;br&gt;i ekonomin som började märkas 1987 och som kulminerade under första&lt;br&gt;halvåret 1990. Svenska företag fick allt svårare att hävda sig både på&lt;br&gt;exportmarknaden och på den inhemska marknaden, vilket ytterligare&lt;br&gt;bidrog till att förstärka konjunkturnedgången. Sysselsättningen drabbades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikt kommer den totala produktionen att minska i Sverige mellan&lt;br&gt;årsgenomsnitten för 1990 och 1991. Näringslivets investeringar - och&lt;br&gt;främst då inom industrin - faller och exporten utvecklas svagt. Lagren av&lt;br&gt;färdigvaror inom industrin liksom de stora lagren av bilar kommer att&lt;br&gt;avvecklas, vilket hämmar produktionen. Den offentliga konsumtionen&lt;br&gt;hålls tillbaka, särskilt inom staten. Fallet i bruttonationalprodukten&lt;br&gt;motverkas dock av att den privata konsumtionen åter väntas stiga, efter-&lt;br&gt;som hushållen p.g.a. skattereformen och vissa tillfälliga effekter får en&lt;br&gt;relativt god utveckling av köpkraften. Importen väntas ändå bli svag,&lt;br&gt;främst beroende på nedgången i investeringarna och den dämpade expor-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betraktar man utvecklingen under loppet av 1991 och 1992 ter sig&lt;br&gt;perspektiven ljusare. En vändpunkt för industriproduktionen kan nås&lt;br&gt;under andra halvåret i år. Den internationella konjunkturen väntas&lt;br&gt;förbättras relativt snart genom en ökad aktivitet i USA och Storbritan-&lt;br&gt;nien. Dessutom finns förutsättningar för att kostnaderna framöver kan&lt;br&gt;stiga långsammare i Sverige än i omvärlden och att konkurrenskraften&lt;br&gt;därmed börjar förstärkas. Därigenom kan marknadsandelsförlustema&lt;br&gt;reduceras. Gradvis bör också näringslivets investeringar gå upp. För&lt;br&gt;bostadsbyggandet ter sig däremot ett betydande fall sannolikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tjänsteproduktionen berörs av konjunkturomslaget, främst de Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;branscher som producerar s.k. företagstjänster. Under prognosperioden Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;förväntas produktionen inom sektorn totalt öka med knappt 1/2% 1991&lt;br&gt;och med knappt 1 1/2% 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen under 1991 och 1992 präglas starkt av att den inhemska&lt;br&gt;efterfrågan hålls tillbaka. Tillväxten blir låg i den skyddade delen av&lt;br&gt;ekonomin, även om en viss återhämtning förutses för den privata&lt;br&gt;konsumtionen. Därmed skapas förutsättningar för en dämpad inflation&lt;br&gt;och utrymme för expansion i den utlandskonkurrerande delen av&lt;br&gt;ekonomin. Där sker också en kraftig uppgång 1992. Denna utveckling&lt;br&gt;kan sedan väntas fortsätta under de följande åren, under förutsättning att&lt;br&gt;löner och priser stiger långsammare än i omvärlden och att återhållsam-&lt;br&gt;het iakttas gentemot den skyddade sektorn. Därigenom kan en balanserad&lt;br&gt;tillväxt uppnås. Under perioden 1993-1995 kan BNP väntas stiga med&lt;br&gt;nästan 2 1/2% per år i genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:1 Produktionen inom industrin och övriga sektorer 1990-1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig produktion&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP marknadspris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Privata och offentliga tjänster, byggsektorn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 förutses bli ett återhämtningens år med en tillväxt i BNP på ca&lt;br&gt;1 %. Uppgången till trots kommer arbetslösheten inte detta år att sjunka,&lt;br&gt;eftersom arbetsmarknaden normalt brukar släpa efter i konjunkturför-&lt;br&gt;loppet. Den högre tillväxt som förutses för de kommande åren och som&lt;br&gt;drivs fram av den konkurrensutsatta sektorn bör dock leda till en nedgång&lt;br&gt;av arbetslösheten fram till 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förutsättning för att konjunkturen skall kunna vända är den&lt;br&gt;nedväxling av priser och löner som nu sker, vilket hänger samman med&lt;br&gt;att efterfrågan i ekonomin viker snabbt. Genom att stabiliseringsavtalets&lt;br&gt;principer accepterats på större delen av den svenska arbetsmarknaden,&lt;br&gt;motverkas kostnadsökningar och inflationsförväntningarna dämpas. Till&lt;br&gt;detta kommer att finansieringen av skattereformen inte längre drar upp&lt;br&gt;konsumentpriserna och att oljepriserna ligger betydligt lägre än i höstas.&lt;br&gt;Därigenom bör det vara möjligt att reducera inflationstakten till en årstakt&lt;br&gt;av ca 3 % inom ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i ett längre perspektiv finns goda möjligheter att hålla nere pris-&lt;br&gt;och lönestegringstakten. Om den skyddade sektorns expansion hålls&lt;br&gt;tillbaka, undviks en överhettning av ekonomin. Kostnadstrycket begränsas&lt;br&gt;av en förväntad snabbare produktivitetstillväxt. Skattereformen bör&lt;br&gt;dämpa de nominella lönekraven. Stabiliseringsavtalet bör också ge&lt;br&gt;långsiktigt positiva effekter på den svenska lönebildningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljeprisfallet och den svaga importen har medfört att handelsbalansen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklats bättre än väntat. Sannolikt kommer överskottet att växa något Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;både 1991 och 1992. Därigenom motverkas försämringen av bytesbalan- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;sen, som också påverkas gynnsamt av att fastighetsköpen utomlands&lt;br&gt;minskar. Räntebördan på dessa köp blir då inte lika betungande som&lt;br&gt;annars skulle varit fallet. En viss ökning av underskottet i bytesbalansen&lt;br&gt;verkar dock ofrånkomlig, eftersom det ackumulerade bytesbalansunder-&lt;br&gt;skottet fortfarande genererar ökade räntebetalningar. Denna växande&lt;br&gt;räntebörda kommer också att inverka negativt på bytesbalansen under de&lt;br&gt;därpå följande åren. Eftersom handelsbalansen fortsätter att förbättras,&lt;br&gt;kan ändå underskottet i bytesbalansen krympa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella konjunkturen försämrades under 1990 och särskilt det&lt;br&gt;sista kvartalet blev mycket svagt. Nedgången hängde delvis samman med&lt;br&gt;de höga oljepriserna och den oro som följde av krisen vid Persiska viken.&lt;br&gt;Avmattningen var speciellt markerad i Förenta staterna, Kanada och&lt;br&gt;Storbritannien, men även ett flertal kontinentaleuropeiska länder som&lt;br&gt;Frankrike och Italien fick känna av nedgången. Aktiviteten i Japan och&lt;br&gt;l\skland hölls däremot väl uppe. Inflationen i OECD-området steg under&lt;br&gt;senare delen av 1990 när det höjda oljepriset böljade slå igenom i&lt;br&gt;konsumentledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsikterna för 1991 och 1992 har ljusnat, efter att kriget vid Persiska&lt;br&gt;viken tagit slut och oljepriserna etablerats på en lägre nivå än i höstas.&lt;br&gt;Realinkomstema i OECD-området stärks samtidigt som investeringsvilja&lt;br&gt;och konsumtionsbenägenhet stimuleras. Dessutom underlättas en&lt;br&gt;konjunkturuppgång av att företagen inte byggt upp stora lager. Därige-&lt;br&gt;nom kommer produktionen snabbt igång när efterfrågan böljar stiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:2 Internationella förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP i OECD, %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser i OECD&lt;br&gt;(KPI årsgenomsnitt), %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råoljepris, dollar per fat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dollarkurs i kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de anglosaxiska länderna kan en vändpunkt komma relativt snart.&lt;br&gt;Uppgången sker dock från en mycket låg nivå. I både Förenta staterna&lt;br&gt;och Storbritannien stimuleras ekonomierna av en penningpolitik som getts&lt;br&gt;en mindre restriktiv inriktning. Amerikansk industri gynnas också av en&lt;br&gt;mycket konkurrenskraftig valutakurs, som möjliggör för företagen att öka&lt;br&gt;sina andelar, både på export- och hemmamarkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den japanska ekonomin väntas fortsätta att expandera under både 1991&lt;br&gt;och 1992, om än i något lugnare takt än tidigare. Även för den överhet-&lt;br&gt;tade tyska ekonomin förutses en dämpning. Penningpolitiken är där stram&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och inflationsbekämpningen prioriteras. Finanspolitiken har skärpts Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;genom att de oväntat höga kostnaderna för återföreningen drivit fram Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;skattehöjningar. För Kontinentaleuropa i övrigt förutses en måttlig&lt;br&gt;förstärkning av tillväxten nästa år jämfört med i år. Detsamma gäller&lt;br&gt;Norden, där lågkonjunkturen i Finland når sitt bottenläge i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hoten mot en internationell uppgång är flera. Ett sådant utgörs av den&lt;br&gt;tyska återföreningen, som kan komma att visa sig dyrare och mer&lt;br&gt;mödosam än beräknat. Risken finns att penningpolitiken stramas åt&lt;br&gt;ytterligare i Tyskland, vilket skulle tvinga övriga EMS-länder att följa&lt;br&gt;med i ränteuppgången. Avmattningen i Kontinentaleuropa skulle då&lt;br&gt;fördjupas och förlängas. Ett annat osäkerhetsmoment gäller situationen&lt;br&gt;och utvecklingen i Sovjetunionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid inte uteslutas att den internationella ekonomiska&lt;br&gt;aktiviteten blir högre framöver än vad som här angivits. Framför allt kan&lt;br&gt;de positiva effekterna av de lägre oljepriserna och av att Gulf-kriget är&lt;br&gt;över ha underskattas. Detsamma gäller effekterna av den pågående&lt;br&gt;integrationsprocessen inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löner och konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de mycket snabba löneökningarna förra året på nästan 10 1/2% för&lt;br&gt;ekonomin i genomsnitt, håller nu bilden på att ändras radikalt. Rehnberg-&lt;br&gt;kommissionens förslag till stabiliseringsavtal har accepeterats på större&lt;br&gt;delen av arbetsmarknaden. Därigenom kan den svenska lönestegringstak-&lt;br&gt;ten under 1991 och 1992 bli lägre än i omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strikt tillämpning av stabiliseringsavtalet innebär att timförtjänsten&lt;br&gt;ökar med ca 5% mellan årsgenomsnitten för 1990 och 1991 och med ca&lt;br&gt;3 1/2% mellan 1991 och 1992. Under loppet av 1991 stiger timlönerna&lt;br&gt;med endast ca 2 1/2%, även när man tagit hänsyn till effekten av de två&lt;br&gt;extra semesterdagarna för vissa grupper. Det starkt försämrade arbets-&lt;br&gt;marknadsläget, de fållande vinsterna i näringslivet och åtstramningar&lt;br&gt;inom den offentliga sektorn verkar återhållande på de nominella&lt;br&gt;löneökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:3 Löner och priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön, kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dec.-dec., exkl. skatteref.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dec.-dec., inkl, skatteref.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;årsgenomsnitt, exkl. skatteref.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;årsgenomsnitt, inkl, skatteref.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för konsumentpriserna har ett omslag skett. De ökade under&lt;br&gt;loppet av 1990 med 10,7%. Skattereformen och andra indirekta&lt;br&gt;skattehöjningar bidrog med ca 4 procentenheter och de höjda oljepriserna&lt;br&gt;med drygt 1/2 procentenhet. Den underliggande inflationstakten kan&lt;br&gt;således uppskattas till drygt 6 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under loppet av 1991 beräknas konsumentpriserna stiga med knappt&lt;br&gt;8 1/2%, där skattereformen svarar för ca 3 1/2 procentenheter. Denna&lt;br&gt;effekt har redan slagit igenom i mätningarna. Under resten av året&lt;br&gt;( april-december ) väntas priserna endast öka med ca 2 1/2%. De lägre&lt;br&gt;löneökningarna och oljepriserna får en återhållande inverkan. Dessutom&lt;br&gt;medför det svaga efterfrågeläget i ekonomin att företagen blir extra&lt;br&gt;försiktiga i sin prissättning. Under loppet av 1992 beräknas inflationstak-&lt;br&gt;ten till endast ca 3 %, trots att företagen väntas förstärka sina vinstmargi-&lt;br&gt;naler något. En bidragande orsak är att effekten på ca 1 procentenhet av&lt;br&gt;den tillfälliga höjningen av mervärdeskatten fäller bort i början av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förra året steg BNP med endast 0,3% enligt nationalräkenskaper-&lt;br&gt;na. Det fjärde kvartalet blev betydligt sämre än väntat med bl.a. kraftiga&lt;br&gt;fall för näringslivets investeringar och för den privata konsumtionen.&lt;br&gt;Aktivitetsnivån i slutet av 1990 var mycket låg, vilket påverkar beräk-&lt;br&gt;ningarna över BNP:s utveckling mellan årsgenomsnitten för 1990 och&lt;br&gt;1991. Den totala produktionen kan därför komma att fälla något, trots att&lt;br&gt;utvecklingen under loppet av 1991 snarast ser något bättre ut än tidigare&lt;br&gt;i och med att Gulf-kriget nu är över och att antagandet över oljepriserna&lt;br&gt;justerats ned betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1:1 BNP och produktivitetsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring från föregående år&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-3.png" style="width:279pt;height:180pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 väntas BNP åter öka, till följd av att industrin går bättre Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;och att den privata konsumtionen fortsätter att stiga. Däremot väntas Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;bostadsinvesteringama falla och den offentliga konsumtionen växa mycket&lt;br&gt;långsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens realinkomster ökade 1990 med över 4%. Bakom uppgången&lt;br&gt;låg de kraftiga nominella lönestegringarna, sysselsättningsexpansionen&lt;br&gt;och en del tillfälliga faktorer. Eftersom den privata konsumtionen föll&lt;br&gt;med 0,3%, förbättrades sparkvoten - enligt nationalräkenskaperna - med&lt;br&gt;hela 4,6 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsammare löneökningar och en vikande sysselsättning begränsar&lt;br&gt;disponibelinkomstema under 1991. Skattereformen får dock en motsatt&lt;br&gt;inverkan. Att det tillfälliga sparandet upphört och återbetalningarna&lt;br&gt;tidigarelagts ger dessutom ett extra tillskott till hushållens köpkraft.&lt;br&gt;Sannolikt kommer den privata konsumtionen att stiga med åtminstone&lt;br&gt;1%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De disponibla inkomsterna väntas stiga med 2% 1992. Därutöver ger&lt;br&gt;återbetalning av det tillfälliga sparandet ett tillskott till köpkraften på ca&lt;br&gt;1/2%. Konsumtionen kan då komma att öka i ungefär samma takt som&lt;br&gt;i år. Sparandet är emellertid mycket svårbedömt, både för 1991 och&lt;br&gt;1992, beroende på det nya skattesystemet och tillfälliga effekter som&lt;br&gt;påverkar hushållens ekonomi. Den underliggande sparkvoten beräknas&lt;br&gt;förbättras med 2 1/2 procentenheter sammanlagt under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:4 Försörjningsbalans&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 340,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 742,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;695,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 742,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga konsumtionen steg med nästan 2% 1990. Bakom den&lt;br&gt;relativt kraftiga uppgången låg bl.a. omfattande statliga inköp. Den&lt;br&gt;statliga expansionen är dock av tillfällig karaktär och redan i år förväntas&lt;br&gt;en nedgång, också beroende på de besparingar som successivt genom-&lt;br&gt;förs. Även nästa år faller sannolikt volymen. För kommunernas del&lt;br&gt;bromsas gradvis expansionstakten. I det ekonomiska klimat som råder är&lt;br&gt;utrymmet för nya satsningar ytterst begränsat och omprövningar sker av&lt;br&gt;befintlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de senaste årens expansion föll bruttoinvesteringarna under 1990 Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;med nästan 2%. Näringslivets tillbakagång berodde till stor del på ett Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;omslag för industrinvesteringama, medan bostadsbyggandet expanderade.&lt;br&gt;En kraftig neddragning skedde av de kommunala investeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För både 1991 och 1992 förutses en fortsatt minskning av de totala&lt;br&gt;bruttoinvesteringarna med ca 2% respektive ca 1 1/2% per år. Ett relativt&lt;br&gt;kraftigt fall för industriinvesteringarna förstärker nedgången i år, medan&lt;br&gt;bostadsbyggandet hålls uppe till följd av den höga igångsättningen av nya&lt;br&gt;bostäder i slutet av förra året. Under 1992 bedöms däremot bostadsbyg-&lt;br&gt;gandet falla kraftigt, medan nedgången i industriinvesteringarna gradvis&lt;br&gt;bromsas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppbyggnad av lagren inom industrin och detaljhandeln ägde rum&lt;br&gt;i slutet av förra året. Till stor del skedde detta ofrivilligt och en&lt;br&gt;avveckling av de alltför stora lagren kan väntas under främst 1991, men&lt;br&gt;i någon mån också under 1992. Lageromslaget ger ett kraftigt negativt&lt;br&gt;bidrag till BNP i år och ett positivt bidrag nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots en väsentlig avmattning mot slutet av året växte världsmarknaden&lt;br&gt;för bearbetade varor med ca 5% 1990. Svensk export av dessa varor steg&lt;br&gt;endast med knappt 1 %. De stora marknadsandelsförlustema berodde bl.a.&lt;br&gt;på effekter av tidigare relativprishöjningar och en oförmånlig varusam-&lt;br&gt;mansättning. Andelsförlustema begränsades dock av att företagen under&lt;br&gt;året inte lät kostnadshöjningarna slå igenom fullt ut på priserna, utan i&lt;br&gt;stället lät vinstmarginalerna krympa. Därutöver försämrades råvaruex-&lt;br&gt;porten, inte minst för den viktiga pappersmassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella avmattningen gör att marknadstillväxten för svenska&lt;br&gt;varor dämpas betydligt i år. Eftersom relativpriserna väntas fortsätta att&lt;br&gt;sjunka bör dock andelsförlustema kunna begränsas. Trots detta blir&lt;br&gt;exporten så gott som oförändrad eftersom varu- och ländersammansätt-&lt;br&gt;ningen också i år är oförmånlig. När dessutom hemmamarknaden är svag&lt;br&gt;blir det svårt att förhindra ett fortsatt fall i industriproduktionen, mätt&lt;br&gt;som förändring mellan årsgenomsnitten för 1990 och 1991. En vändpunkt&lt;br&gt;i industrikonjunkturen kan dock förutses under andra halvåret. Under&lt;br&gt;1992 ger den starkare internationella konjunkturen draghjälp åt svensk&lt;br&gt;export. Tillsammans med förbättrade relativpriser väntas detta leda till&lt;br&gt;en ökning av varuexporten på ca 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:5 Bidrag till BNP-tillväxten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av föregående års BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lager i nvester ingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm:. P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importtillväxten avtog markant under 1990, beroende på avmattningen Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;i importtunga delar i ekonomin som näringslivets investeringar och privat Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;konsumtion. Speciellt under fjärde kvartalet skedde en markant försvag-&lt;br&gt;ning då importvolymen föll kraftigt. Under 1991 väntas efterfrågan på&lt;br&gt;importvaror vara fortsatt dämpad eftersom den ekonomiska aktiviteten är&lt;br&gt;låg. Inte förrän 1992 sker en återhämtning i importefterfrågan, främst&lt;br&gt;p.g.a. stigande export och maskininvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att en nedgång i fästa investeringar&lt;br&gt;och lager gör att BNP troligen minskar något i år. Konsumtionen stiger&lt;br&gt;inte tillräckligt mycket för att kompensera för investeringsnedgången.&lt;br&gt;Nästa års tillväxt bärs upp av bidragen från privat konsumtion, lager&lt;br&gt;och nettoexport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalansen gav ett överskott förra året på nästan 16 miljarder kr.,&lt;br&gt;vilket var ca 1 miljard kr. bättre än 1989. Den överraskande positiva&lt;br&gt;utvecklingen berodde främst på den svaga importen. I år och nästa år&lt;br&gt;bidrar den lägre oljenotan till att ytterligare förbättra saldot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1:2 Handels- och bytesbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentandel av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-4.png" style="width:277pt;height:180pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksbanken och finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen har kraftigt försvagats under senare år genom att&lt;br&gt;underskotten för resevaluta och räntenetto vuxit. Takten i försämringen&lt;br&gt;för dessa poster väntas bromsas upp framöver. Fastighetsinvesteringama&lt;br&gt;utomlands kan antas dämpas markant framöver. Konjunkturen har&lt;br&gt;försämrats och fastighetspriserna utvecklats ogynnsamt. Därigenom&lt;br&gt;begränsas utlandsupplåningen och den därav genererade räntebelastning-&lt;br&gt;en. Dessutom ökar de återinvesterade vinstmedlen, som numera&lt;br&gt;inkluderas i bytesbalansen. Dessa positiva faktorer kan dock inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhindra att underskottet i bytesbalansen fortsätter att växa, till drygt Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;3% av BNP 1992, främst p.g.a. att det ackumulerade bytesbalansunder- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;skottet fortfarande leder till stora räntebetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:6 Nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot (nivå, %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ enhetsarbetskostnad (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet (nivå, %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans (mdr. kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (mdr. kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(% av BNP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överhettningen på arbetsmarknaden avtog gradvis under 1990. Antalet&lt;br&gt;lediga platser hos arbetsförmedlingarna minskade i allt snabbare takt och&lt;br&gt;varslen ökade kraftigt mot slutet av året. Den vikande efterfrågan&lt;br&gt;resulterade under vintern i en successivt växande arbetslöshet samtidigt&lt;br&gt;som sysselsättningen stagnerade. För 1990 i genomsnitt blev dock&lt;br&gt;arbetslösheten så låg som 1,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturavmattningen och det växande antalet varsel tyder på att&lt;br&gt;arbetslösheten kommer att fortsätta att stiga. Samtidigt finns tecken på att&lt;br&gt;utbudet av arbetskraft håller på att dämpas. Dessutom begränsas&lt;br&gt;medelarbetstiden av de två extra semesterdagarna för vissa grupper och&lt;br&gt;av minskad skiftgång, högre andel deltider m.m. En viktig fråga för&lt;br&gt;bedömningen är vad som händer med produktiviteten, som påverkas av&lt;br&gt;den takt i vilken arbetsgivarna gör sig av med arbetskraft. Sannolikt&lt;br&gt;kommer produktiviteten gradvis att stiga framöver, från den nedgång på&lt;br&gt;0,1% som uppmättes för 1990. Lågkonjunkturen skapar incitament hos&lt;br&gt;företag och organisationer att rationalisera och trimma verksamheten.&lt;br&gt;Prognosen bygger på att produktiviteten totalt i ekonomin ökar med 0,6%&lt;br&gt;1991 och 1,2% 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dessa underliggande tendenser skall fogas effekterna av de&lt;br&gt;särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder som regeringen aviserat&lt;br&gt;tidigare i år, dels i budgetpropositionen, dels den 10 april. Totalt&lt;br&gt;motsvarar åtgärderna insatser på 1,3% av arbetsstyrkan 1992. Mätt som&lt;br&gt;årsgenomsnitt väntas arbetslösheten med dessa förutsättningar uppgå till&lt;br&gt;2,6% 1991 och 2,8% 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet i ekonomin har gradvis försämrats, vilket yttrat&lt;br&gt;sig i ett växande underskott i bytesbalansen. Under 1990 krympte den&lt;br&gt;offentliga sektorns överskott, huvudsakligen till följd av vikande&lt;br&gt;inkomster. I företagssektorn föll vinsterna, vilket medförde att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella sparandet minskade, trots vikande investeringar. Denna Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;försvagning motverkades dock delvis av den mycket starka uppgången för Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 och 1992 väntas företagens underskott förbli i det närmaste&lt;br&gt;oförändrat. En ytterligare försämring motverkas i år av den låga inve-&lt;br&gt;steringsaktiviteten och nästa år av något högre vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens finansiella sparande blir i stort sett oförändrat 1991 för att&lt;br&gt;sedan stiga något nästa år. Däremot väntas den offentliga sektorns&lt;br&gt;finansiella sparande urholkas beroende på automatiken i utgiftsökningarna&lt;br&gt;samtidigt som skattebaserna växer långsamt. Skattekvoten (skatternas&lt;br&gt;andel av BNP) beräknas minska med 3 procenthenheter mellan 1990 och&lt;br&gt;1992, medan utgiftskvoten sjunker med knappt 1 procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av utvecklingen i de olika sektorerna blir att underskottet i&lt;br&gt;bytesbalansen fortsätter att växa, om än i långsammare takt än vad som&lt;br&gt;beräknades i den preliminära nationalbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:7 Finansiellt sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-55,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-82,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-83,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-82,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken, statistiska centralbyrån och finansdepar-&lt;br&gt;tementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990 kännetecknades räntemarknaden av oro för den svaga&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen och osäkerhet över valutapolitiken. Det var&lt;br&gt;främst vid två tillfällen, januari-februari och september-oktober, som&lt;br&gt;kraftiga valutautflöden inträffade med åtföljande försvagning av kronan.&lt;br&gt;Vid båda dessa tillfallen stramade riksbanken åt penningpolitiken i syfte&lt;br&gt;att stoppa valutautflödet. Placerarna reagerade positivt på detta och på de&lt;br&gt;åtgärder regeringen vidtog för att stabilisera ekonomin. Valutaströmmen&lt;br&gt;vände och riksbanken kunde successivt sänka räntenivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publiceringen av finansplanen i böljan av januari gjorde att de svenska&lt;br&gt;marknadsräntorna handlades ned samtidigt som flertalet internationella&lt;br&gt;räntor föll. Valutaflödet var fortsatt positivt och det var möjligt för&lt;br&gt;riksbanken att ytterligare lätta på penningpolitiken. Under mars och&lt;br&gt;böijan av april har dock räntenedgången upphört. Den nedväxling av&lt;br&gt;löner och priser som stabiliseringsavtalet innebär, skapar dock förutsätt-&lt;br&gt;ningar för en lägre räntedifferens mot utlandet under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har en påtaglig uppbromsning av utlåningen till&lt;br&gt;främst hushållen skett. Försämrade avdragsmöjligheter för skuldräntor&lt;br&gt;innebär att hushållens kostnader för lån ökat väsentligt. Till detta skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggas den ökade försiktighet i utlåningen från banker och finansbolag&lt;br&gt;som följt i spåren av de kraftigt växande kreditförlusterna under 1990.&lt;br&gt;Vissa finansbolag fick t.o.m. akuta betalningssvårigheter. Kreditinstitu-&lt;br&gt;tens restriktivare utlåning torde i första hand påverka småföretagens&lt;br&gt;situation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Kalkyler och analyser av den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;fram till 1995&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen fram till 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den reviderade nationalbudgeten redovisas denna gång kalkyler för den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen i Sverige fram till 1990-talets mitt. Den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen de närmaste åren beror i hög grad av lönebild-&lt;br&gt;ningen och produktivitetsutvecklingen. Huvudkalkylen utgår från den&lt;br&gt;prognos för svensk ekonomi för åren 1991 och 1992 som presenterats i&lt;br&gt;tidigare avsnitt. Löne- och prisbildningen sker sedan i huvudsak enligt&lt;br&gt;historiska beteendesamband, men inflationsförväntningarna antas gradvis&lt;br&gt;komma att justeras ned. Därigenom sker en nedväxling av löner och&lt;br&gt;priser. Det förtjänar dock att understrykas att anpassningsförloppet kan&lt;br&gt;bli betydligt smärtsammare om inte löne- och prisökningstakten blir så&lt;br&gt;låg som förutsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktivitetsutvecklingen har under de senaste åren varit mycket svag&lt;br&gt;i Sverige. I huvudkalkylen ökar produktiviteten i näringslivet under åren&lt;br&gt;1992-1995 på ett sätt som är representativt för de senaste femton åren.&lt;br&gt;Mycket tyder dock på att det är möjligt att uppnå en bättre produktivitets-&lt;br&gt;utveckling och därmed en ännu snabbare tillväxt framöver. Ett scenario&lt;br&gt;med en högre produktivitetsökning redovisas därför också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella tillväxten kan bli god under första hälften av 1990-&lt;br&gt;talet. Den konkurrensutsatta sektorn bör därför kunna växa genom ökad&lt;br&gt;export, om den inte hindras av en allt för expansiv inhemsk efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera faktorer talar för en tillväxt av den inhemska efterfrågan som är&lt;br&gt;förenlig med samhällsekonomisk balans. Hushållens nettosparande&lt;br&gt;försämrades från 5,1% av disponibel inkomst 1980 till som lägst -5,3%&lt;br&gt;1988. Under de två senaste åren har hushållens sparandeunderskott&lt;br&gt;minskat och 1990 beräknas de disponibla inkomsterna ha motsvarat den&lt;br&gt;privata konsumtionen. I de presenterade kalkylerna förutsätts att&lt;br&gt;hushållens sparande förbättras fram till 1995. En beräknad god utveckling&lt;br&gt;av de disponibla inkomsterna medför dock att den privata konsumtionen&lt;br&gt;ändå växer stabilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga verksamheten väntas växa i mycket långsam takt.&lt;br&gt;Kommunalt skattestopp gäller för 1991 och 1992 och åren därefter&lt;br&gt;kommer en svag finansiell ställning att motverka en kommunal expan-&lt;br&gt;sion. Inom den statliga verksamheten genomförs besparingsprogram. Det&lt;br&gt;råder också en bred politisk enighet om att den offentliga konsumtionens&lt;br&gt;tillväxt måste begränsas. Åren 1990-1995 beräknas därför den offentliga&lt;br&gt;konsumtionen öka med i genomsnitt 0,4% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den inhemska efterfrågetillväxten under böijan av 1990-talet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir begränsad samtidigt som produktiviteten och arbetskraftsutbudet ökar&lt;br&gt;relativt snabbt är det möjligt att undvika en ny överhettning av ekonomin.&lt;br&gt;Lönerna beräknas liksom i prognosen för 1991 och 1992 att öka med 5%&lt;br&gt;resp. 3,5%. Löneökningstakten påverkas starkt av arbetsmarknadsläget.&lt;br&gt;I huvudkalkylen ökar arbetslösheten till som mest 3% år 1993. Därefter&lt;br&gt;minskar den gradvis. Lönerna beräknas mot denna bakgrund öka med&lt;br&gt;3,5% under 1993, 3,8% år 1994 och 4,0% år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i ett historiskt perspektiv låga talen förutsätter att stabiliseringsavta-&lt;br&gt;let får långsiktigt positiva effekter på den svenska lönebildningen i den&lt;br&gt;meningen att de s.k. löne-pris- och löne-lönespiralema inte driver upp de&lt;br&gt;nominella nivåerna på samma sätt som tidigare. Skattereformen bör också&lt;br&gt;få en dämpande inverkan på lönekraven. Inflationsförväntningarna hålls&lt;br&gt;vidare tillbaka av den ökade trovärdighet som regimen med en fast&lt;br&gt;växelkurs vunnit under det senaste året. De låga löneökningarna medför&lt;br&gt;i sin tur att uppgången i konsumentpriserna efter 1992 inte under något&lt;br&gt;år överstiger 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De återhållna löneökningarna ger tillsammans med en viss förbättring&lt;br&gt;av produktiviteten utiymme för företagen att öka vinsterna, men det&lt;br&gt;svenska exportpriset för bearbetade varor beräknas ändå stiga långsam-&lt;br&gt;mare än världsmarknadspriset under samtliga år i början av 1990-talet.&lt;br&gt;Konjunkturuppgången inleds 1992 med en exportökning. De högre&lt;br&gt;vinsterna samt ökat kapacitetsutnyttjande leder sedan till en uppgång i&lt;br&gt;investeringarna under 1993. Bland annat till följd av skattereformen&lt;br&gt;beräknas dock bostadsinvesteringama minska under hela perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttonationalprodukten växer under åren 1990-1995 med i genomsnitt&lt;br&gt;1,5% per år. Det är dock en stor skillnad mellan åren 1991 och 1992 och&lt;br&gt;åren därefter. När den exportledda konjunkturen väl tar fart beräknas&lt;br&gt;tillväxten uppgå till nästan 2 &lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt;/i % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den starkare tillväxten får först efter några år påtagliga effekter på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Mot slutet av perioden växer sysselsättningen markant,&lt;br&gt;men samtidigt ökar arbetskraftsutbudet snabbare än tidigare. Arbetslöshe-&lt;br&gt;ten minskar därför långsamt och motsvarar i slutet av perioden alltjämt&lt;br&gt;omkring 214% av arbetskraften. Då har emellertid antagits att de&lt;br&gt;särskilda arbetsmarknadspolitiska insatserna, som sammanlagt motsvarar&lt;br&gt;1,3% av arbetskraften, succesivt har avvecklats under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en lägre efterfrågan på arbetskraft drabbas normalt i första hand&lt;br&gt;grupper som redan har en svag ställning på arbetsmarknaden, t.ex.&lt;br&gt;arbetshandikappade, äldre och ungdomar med kort utbildning. Antalet&lt;br&gt;ungdomar minskar dock under de närmaste åren, vilket kan minska deras&lt;br&gt;problem på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur väl färdssynpunkt är långtidsarbetslöshet den allvarligaste formen av&lt;br&gt;arbetslöshet. Studier på t. ex. engelska data tyder också på att de som är&lt;br&gt;långtidsarbetslösa har en obetydligt dämpande effekt på lönebildningen.&lt;br&gt;Åtgärder inriktade mot att minska antalet långtidsarbetslösa är därför&lt;br&gt;både socialt och ekonomiskt motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudkalkylen försämras bruttosparandet under de närmaste&lt;br&gt;åren, för att sedan återhämta sig något. År 1995 är dock bruttosparandet&lt;br&gt;fortfarande mindre än bruttoinvesteringarna och bytesbalansen uppvisar&lt;br&gt;därför ett underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.8 Försörjningsbalansen och vissa nyckeltal 1990-1995. Huvudkalky- Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärlig procentuell förändring. 1985 års priser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1.1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI (årsgenomsnitt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande har ökat under hela 1980-&lt;br&gt;talet och kulminerade 1989 när det motsvarade 5,4% av BNP. Sparandet&lt;br&gt;försämras under de närmaste åren, för att sedan åter förbättras mot&lt;br&gt;mitten av 1990-talet och 1995 uppgå till ca 3% av BNP, vilket motsvarar&lt;br&gt;1991 års nivå. Skattekvoten, dvs. skatter och avgifter som andel av BNP,&lt;br&gt;beräknas minska från 56,4% av BNP 1990 till 53,4% 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktiviteten i näringslivet ökar i huvudkalkylen med i genomsnitt&lt;br&gt;ca 1,5% per år mellan 1990 och 1995. Det finns dock möjligheter att&lt;br&gt;uppnå en högre produktivitetstillväxt under 1990-talet. Investeringarna&lt;br&gt;har stigit snabbt under andra hälften av 1980-talet. Samtidigt har ett antal&lt;br&gt;strukturreformer genomförts i den svenska ekonomin och skattesystemet&lt;br&gt;har lagts om i produktivitetsbefrämjande riktning. Till detta kommer den&lt;br&gt;ökade konkurrensen som den närmare integrationen i Europa torde&lt;br&gt;innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund redovisas även ett scenario med en snabbare&lt;br&gt;uppgång i produktiviteten efter 1992. Den genomsnittliga produktivitets-&lt;br&gt;ökningen i näringslivet antas här vara 2,2% per år mellan 1990 och&lt;br&gt;1995. Resultatet är att tillväxten i BNP ökar till i genomsnitt drygt 2%&lt;br&gt;per år. Aren 1994 och 1995 stiger BNP så pass kraftigt som med ca&lt;br&gt;3,5% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta scenario blir industrins tillväxt hög. Industriproduktionen&lt;br&gt;beräknas öka med i genomsnitt 3,6% per år och investeringarna i&lt;br&gt;industrin med 3,5%. Exporten stimuleras, men förbättringen av&lt;br&gt;bytesbalansen motverkas av att tillväxten i hög grad koncentreras till de&lt;br&gt;importtunga delarna av ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.9 Försörjningsbalansen och vissa nyckeltal 1990-1995. Kalkyl med Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;högre produktivitetstillväxt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;R&lt;/sub&gt;.. t.i i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärlig procentuell förändring. 1985 års priser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1.1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI (årsgenomsnitt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Procent av BNP.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högre produktiviteten ökar vinsterna i näringslivet. Därmed kan&lt;br&gt;också de nominella lönerna förväntas stiga något mer än i huvudkalkylen.&lt;br&gt;Eftersom kostnadstrycket i ekonomin ändå dämpas blir inflationstakten&lt;br&gt;långsammare. Den privata konsumtionen kan tillåtas växa snabbare, utan&lt;br&gt;att den samhällsekonomiska balansen äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandet i ekonomin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till mitten av 1970-talet utgjorde bruttosparandet i den svenska&lt;br&gt;ekonomin mellan 20 och 25% av BNP. Därefter försämrades sparandet&lt;br&gt;snabbt till följd av utvecklingen i den offentliga sektorn. Under 1980-&lt;br&gt;talet har utvecklingen vänt och den offentliga sektorns sparande har&lt;br&gt;förbättrats kraftigt, men istället har en nedgång skett för hushållen. Det&lt;br&gt;totala sparandet har därför förblivit på en allt för låg nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen är detsamma som skillnaden mellan bruttosparande och&lt;br&gt;bruttoinvesteringar. Om sparandet är för lågt visar det sig bl.a. i att&lt;br&gt;bytesbalansen uppvisar ett underskott. Ett underskott i bytesbalansen&lt;br&gt;behöver inte vara ett ekonomiskt problem om det är ett tecken på en hög&lt;br&gt;investeringsnivå. Så är dock inte fallet i Sverige för närvarande.&lt;br&gt;Kombinationen av låga investeringar och underskott i bytesbalansen&lt;br&gt;innebär att vi intecknar framtida generationers utiymme för konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudkalkylen fortsätter bruttosparandet att försämras under de&lt;br&gt;närmaste åren, för att sedan återhämta sig något. År 1995 utgör&lt;br&gt;sparandet 17,4% av BNP, vilket är lägre än bruttoinvesteringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen uppvisar därför ett underskott motsvarande 2,2% av BNP Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;1995.1 kalkylen med en högre produktivitetstillväxt förbättras bruttospa- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;randet till 18,5% 1995. Även bruttoinvesteringarna ökar något. Under-&lt;br&gt;skottet i bytesbalansen minskar därför till 1,7% av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1:3 Bruttosparande, bruttoinvesteringar och bytesbalansens saldo&lt;br&gt;1950-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent ov BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-5.png" style="width:277pt;height:174pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: Bytesbalansen och bruttosparandet inkl, återinvesterade vinstmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liberaliseringen av de internationella kapitalmarknaderna har gjort det&lt;br&gt;lättare att finansiera underskott i bytesbalansen genom upplåning i&lt;br&gt;utlandet. Under 1950- och 1960-talen var de internationella kapitalrörel-&lt;br&gt;serna hårt reglerade inom bl.a. Bretton Woods-systemets ram. På allt&lt;br&gt;bättre fungerande internationella marknader kan länder med underskott&lt;br&gt;i bytesbalansen numera låna på kommersiella villkor och överskottsländer&lt;br&gt;göra räntebärande placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de förbättrade möjligheterna att finansiera ett underskott i&lt;br&gt;bytesbalansen spelar det inhemska sparandet fortfarande en viktig roll för&lt;br&gt;den ekonomiska politiken. Det finns ett starkt indirekt samband mellan&lt;br&gt;sparandet och nivån på investeringarna. Ett alltför lågt sparande - och&lt;br&gt;därmed ett stort underskott i bytesbalansen - medför att det skapas&lt;br&gt;förväntningar om framtida växelkursjusteringar. Långivare i utlandet&lt;br&gt;kräver därför en riskpremie om de lånar ut pengar i svensk valuta och&lt;br&gt;låntagarna är medvetna om att de kan förlora pengar vid en eventuell&lt;br&gt;devalvering om de lånar upp pengar i utländsk valuta. Riskpremien&lt;br&gt;medför att den svenska räntenivån blir högre än den internationella.&lt;br&gt;Därmed ökar kostnaderna för investeringar, vilket i sin tur medför att&lt;br&gt;färre investeringar genomförs. Ett lågt inhemskt sparande hämmar&lt;br&gt;därmed tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskraft, löner och priser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om investeringarna skall öka och bytesbalansen successivt förbättras&lt;br&gt;krävs en återhållsam konsumtionstillväxt. Produktionen måste i första&lt;br&gt;hand expandera inom den konkurrensutsatta sektorn, som producerar&lt;br&gt;varor och tjänster för export eller för importkonkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De låga löneökningarna i kombination med en något bättre produktivi-&lt;br&gt;tetstillväxt medför att industrins vinster stiger. De är vid slutet av femårs-&lt;br&gt;perioden i nivå med år 1988. Företagen i den konkurrensutsatta sektorn&lt;br&gt;förutsätts dock höja sina priser något långsammare än konkurrenterna i&lt;br&gt;utlandet. I huvudkalkylen minskar därför det svenska relativpriset med&lt;br&gt;0,8% per år efter 1992 och i kalkylen med en högre produktivitetstillväxt&lt;br&gt;med 1,2% per år. Sjunkande relativpriser medför att den svenska&lt;br&gt;exporten kan öka något snabbare än världshandeln med bearbetade varor.&lt;br&gt;Därmed stiger de svenska marknadsandelarna. Till skillnad från andra&lt;br&gt;hälften av 1980-talet hindras inte den svenska industrins expansion av en&lt;br&gt;inhemsk överhettning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter devalveringarna i början av 1980-talet har de svenska arbets-&lt;br&gt;kraftskostnaderna per producerad enhet ökat snabbare än i utlandet. Ändå&lt;br&gt;finns det tecken som tyder på att industrins internationella konkurrens-&lt;br&gt;kraft 1990 inte var sämre än den var 1973, eller före devalveringarna&lt;br&gt;under början av 1980-talet. Det talar för att det finns goda förutsättningar&lt;br&gt;för den konkurrensutsatta sektorn att expandera om löneökningarna nu&lt;br&gt;kan begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åren 1975-1990 ökade de nominella timlönerna i industrin med i&lt;br&gt;genomsnitt 9,2% per år. Samtidigt ökade konsumentprisindex med i&lt;br&gt;genomsnitt 8,5% per år. Reallönerna, före skatt, ökade därför med&lt;br&gt;endast 0,7% per år. Efter 1992, när den ekonomiska tillväxten tar ny&lt;br&gt;lärt, ökar de nominella timlönerna med i genomsnitt 3,8% per år fram&lt;br&gt;till 1995 samtidigt som konsumentprisindex ökar med 2,5% per år. Det&lt;br&gt;medför att reallönerna, före skatt, ökar med 1,3% per år. Enda&lt;br&gt;möjligheten att på sikt erhålla en snabb ökning av de reala timlönerna är&lt;br&gt;att också produktiviteten ökar snabbt. I alternativet med en högre&lt;br&gt;produktivitetstillväxt ökar de nominella timlönerna efter 1992 med i&lt;br&gt;genomsnitt 4,1 % per år. Konsumentprisindex beräknas då öka med 2,2%&lt;br&gt;per år och reallönerna, före skatt, kan därmed öka med 1,9% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudkalkylen ökar hushållens faktorinkomster och inkomster från&lt;br&gt;transfereringar i löpande priser med knappt 5% per år fram till 1995.&lt;br&gt;Hushållens utgifter för direkta skatter ökar betydligt långsammare, med&lt;br&gt;drygt 2% per år. Den reala disponibla inkomsten beräknas därmed öka&lt;br&gt;med i genomsnitt 1,7% per år 1990-1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1990 var den privata konsumtionen lika hög som den disponibla&lt;br&gt;inkomsten. I huvudkalkylen förutsätts att nettosparandet ökar till 1,2%&lt;br&gt;av den disponibla inkomsten 1995. Den privata konsumtionen kan&lt;br&gt;därmed öka med i genomsnitt 1,5% fram till 1995. I kalkylen med en&lt;br&gt;högre produktivitetstillväxt ökar den reala disponibla inkomsten med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,0% per år mellan 1990 och 1995. Nettosparkvoten, dvs. sparandet i&lt;br&gt;procent av den disponibla inkomsten, antas samtidigt öka något till 1,4%,&lt;br&gt;vilket ger utrymme för den privata konsumtionen att öka med 1,7% per&lt;br&gt;år. Det innebär att hushållssparandet inte ökar så mycket att det räcker&lt;br&gt;för att uppnå den nödvändiga förbättringen av det totala sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns utveckling under de närmaste åren får stor&lt;br&gt;betydelse både för möjligheterna att uppnå samhällsekonomisk balans och&lt;br&gt;för att att upprätthålla sparandet i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet skedde ett trendbrott i den offentliga sektorns&lt;br&gt;expansion i och med att de offentliga utgifterna ökade långsammare än&lt;br&gt;BNP. Mellan 1982 och 1990 reducerades den offentliga utgiftskvoten&lt;br&gt;från 67% till 62% av BNP. Nedgången förklaras dels av en långsammare&lt;br&gt;konsumtionstillväxt, dels av ett förbättrat räntenetto till följd av ett ökat&lt;br&gt;offentligt sparande. Däremot fortsatte transfereringarna till hushållen att&lt;br&gt;växa snabbare än BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de närmaste två åren väntas de offentliga utgifterna öka ungefär&lt;br&gt;i takt med BNP. Men under perioden 1993-1995, då det sker en&lt;br&gt;återhämtning i samhällsekonomin med en snabbare tillväxt, beräknas den&lt;br&gt;offentliga utgiftskvoten reduceras med ytterligare 2 1/2 procentenheter.&lt;br&gt;Till grund för denna beräkning ligger ett antagande om att den statliga&lt;br&gt;konsumtionen minskar något, medan den kommunala konsumtionen växer&lt;br&gt;med 1/2% per år. Det innebär en markant uppbromsning för den&lt;br&gt;kommunala konsumtionen, som under 1980-talet visserligen expanderade&lt;br&gt;i en successivt allt långsammare takt men under de senaste fem åren ändå&lt;br&gt;ökat med i genomsnitt 1 1/2% per år. Denna har sin grund i övervägan-&lt;br&gt;den om vad som krävs dels för att ge utiymme för den konkurrensutsatta&lt;br&gt;sektorn att expandera, dels för att den kommunala sektorns finanser inte&lt;br&gt;skall försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekvoten, dvs skatter och avgifter som andel av BNP, steg under&lt;br&gt;1980-talet till 56 1/2%. Riksdag och regering har uttalat ambitionen att&lt;br&gt;skattetrycket inte skall att fortsätta stiga och på sikt bör reduceras. Det&lt;br&gt;har gjorts mot bakgrund av de samhällsekonomiska kostnader som följer&lt;br&gt;av höga skatter och den ökade internationaliseringen, som gör det svårare&lt;br&gt;för Sverige att avvika från de skattesatser som gäller i andra länder.&lt;br&gt;Under kalkylperioden beräknas skattekvoten reduceras ytterligare, dels&lt;br&gt;till följd av förändringar i skattereglerna, dels som en effekt av att&lt;br&gt;kapitalbildningen, som beskattas lägre än konsumtionen, ger ett större&lt;br&gt;bidrag till BNP-tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kombinationen av en reducerad utgiftsandel och en ökad skattekvot har&lt;br&gt;lett till ett kraftigt omslag i det offentliga sparandet, från ett underskott&lt;br&gt;1982 motsvarande 7% av BNP till ett överskott som förra året uppgick&lt;br&gt;till ca 4% av BNP. Den svaga ekonomiska utvecklingen i år och nästa&lt;br&gt;år leder till att den offentliga sektorns inkomster växer långsamt, medan&lt;br&gt;utgifterna, bl.a. till följd av en ökad arbetslöshet och eftersläpningseffek-&lt;br&gt;ter p.g.a. basbeloppets konstruktion, ökar snabbt. Det offentliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparandet reduceras därför de närmaste åren. Mot slutet av kalkylperio-&lt;br&gt;den beräknas det emellertid ske en markant förbättring av de offentliga&lt;br&gt;finanserna beroende på att skattebaserna ökar snabbare då tillväxten tilltar&lt;br&gt;och att den offentliga konsumtionen antagits stiga långsammare än BNP.&lt;br&gt;År 1995 motsvarar enligt kalkylerna den offentliga sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande 3 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela sparandeförbättringen sker inom staten. För kommunerna&lt;br&gt;beräknas däremot utgifterna, trots den svaga tillväxten i kommunal&lt;br&gt;konsumtion, år 1995 överstiga inkomsterna med nära 8 miljarder kr.&lt;br&gt;Det kommer således att finnas en sparandeobalans inom den offentliga&lt;br&gt;sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att det totala sparandet i ekonomin är för lågt för att&lt;br&gt;finansiera de investeringar som behövs för att höja tillväxttakten, är det&lt;br&gt;viktigt att den offentliga sektorn bibehåller ett högt sparande. Det&lt;br&gt;överskott som genereras, fr.a. inom ATP-systemet, kan därför inte&lt;br&gt;användas för att finansiera en snabbare expansion i andra delar av den&lt;br&gt;offentliga verksamheten. På sikt måste även det privata sparandet&lt;br&gt;förstärkas. Detta kan bl.a. ske genom att förändra pensionssystemet i en&lt;br&gt;riktning som innebär både ett ökat individuellt sparande och ett reducerat&lt;br&gt;skattetryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Den internationella utvecklingen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Allmän översikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en mycket gynnsam utveckling av den internationella ekonomin&lt;br&gt;under större delen av 1980-talet har produktionstillväxten dämpats sedan&lt;br&gt;andra halvåret 1988. Avmattningen var särskilt markerad under senare&lt;br&gt;delen av 1990. För de större länderna har skillnaden i tillväxt mellan å&lt;br&gt;ena sidan Japan och Tyskland - som fortfarande är i ett expansivt skede -&lt;br&gt;och å andra sidan Förenta staterna, Canada och Storbritannien - som&lt;br&gt;under senare delen av förra året kunde notera minskad produktion - ökat.&lt;br&gt;Även i ett flertal kontinentaleuropeiska länder som Frankrike och Italien&lt;br&gt;mattades aktiviteten av markant i slutet av förra året. Den svaga utveck-&lt;br&gt;lingen av den internationella ekonomin har fortsatt under inledningen av&lt;br&gt;1991. För OECD-ländema sammantagna uppgick tillväxten till 2,6%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990. Den internationella konjunkturavmattningen väntas emellertid bli&lt;br&gt;relativt måttlig och kortvarig. Tillväxten förväntas dämpas ytterligare&lt;br&gt;till drygt 1% i år för att därefter öka till ca 2 3/4% 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av&lt;br&gt;OECD-&lt;br&gt;områdets&lt;br&gt;totala&lt;br&gt;BNP i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De sju stora länderna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Canada&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-Europa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; 1987 års BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Exklusive Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avmattningen av produktionstillväxten hänger delvis ihop med den&lt;br&gt;anti-inflationspolitik som förts sedan våren 1988. Detta i kombination&lt;br&gt;med sänkt lönsamhet i näringslivet och en viss kreditåtstramning från&lt;br&gt;bankerna har medfört att investeringarna dämpats i ett flertal industri-&lt;br&gt;länder. Även den privata konsumtionen har saktat av beroende på en&lt;br&gt;långsammare sysselsättningstillväxt och stigande inflation. Till skillnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från de anglosaxiska länderna motiverades inte penningpolitikens&lt;br&gt;inriktning i de kontinentaleuropeiska länderna primärt av ett tilltagande&lt;br&gt;inhemskt inflationstryck, utan i stället av den strama penningpolitik som&lt;br&gt;har förts i Tyskland. De länder som är anslutna till växelkurssamarbetet&lt;br&gt;inom europeiska monetära systemet har tvingats att följa med i denna&lt;br&gt;ränteuppgång, trots tecken på en svagare ekonomisk aktivitet. EMS-&lt;br&gt;ländema har inte bara fått vidkännas en avmattning av den inhemska&lt;br&gt;efterfrågan utan också en dämpning av exporten p.g.a. appreciering av&lt;br&gt;valutorna mot dollarn och yenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågedämpningen i OECD-området förstärktes under andra&lt;br&gt;halvåret förra året av de stigande oljepriserna till följd av Gulf-krisen.&lt;br&gt;Detta medförde inte enbart försämrade realinkomster utan påverkade&lt;br&gt;aktiviteten kanske främst genom en dramatisk försämring av hushållens&lt;br&gt;och företagens förtroende och förväntningar. Detta ledde till ytterligare&lt;br&gt;nedragningar av konsumtionen och uppskjutna företagsinvesteringar.&lt;br&gt;Efterfrågebortfallet i kombination med ökade transportrisker medförde&lt;br&gt;samtidigt att världshandeln dämpades under andra halvåret 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen i OECD-området steg under andra halvåret 1990 - främst&lt;br&gt;p.g.a. att det högre oljepriset böljade slå igenom i konsumentledet. I&lt;br&gt;Japan och en rad kontinentaleuropeiska länder dämpades dock en stor del&lt;br&gt;av prisuppgången genom apprecieringen av valutorna mot dollarn. Även&lt;br&gt;den underliggande inflationen, d.v.s. exklusive energi- och matpriser,&lt;br&gt;ökade. I slutet av 1990 stabiliserades dock den underliggande inflationen&lt;br&gt;på ca 5%, samtidigt som de fallande oljepriserna resulterade i en&lt;br&gt;avtagande registrerad prisökningstakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitiken, som i flertalet länder under senare år varit inriktad på&lt;br&gt;budgetkonsolidering, varunder 1990 ungefär neutral. Ett viktigt undantag&lt;br&gt;utgjorde dock Tyskland, där betydande utgiftsökningar till följd av&lt;br&gt;återföreningen innebar en expansiv budgetpolitik. Den skiljaktiga&lt;br&gt;utvecklingen av konjunkturen i å ena sidan Förenta staterna och å andra&lt;br&gt;sidan Tyskland och Japan har återspeglats i inriktningen av penningpoliti-&lt;br&gt;ken. Den korta räntan i Förenta staterna har därför sedan sommaren 1990&lt;br&gt;varit lägre än räntan i Tyskland och Japan, vilket bidragit till en&lt;br&gt;försvagning av dollarn under 1990. Sedan krigsslutet i februari har dock&lt;br&gt;dollarn stärkts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För OECD-området som helhet väntas konjunkturen återhämtas relativt&lt;br&gt;snart. BNP-tillväxten blir sannolikt fortsatt svag i de anglosaxiska&lt;br&gt;länderna under första halvåret i år, för att därefter öka. I Kontinental-&lt;br&gt;europa väntas återhämtningen inträffa något senare. Tyskland och Japan&lt;br&gt;fortsätter att fungera som motorer i den internationella ekonomin, även&lt;br&gt;om en viss dämpning av tillväxten väntas också i dessa länder under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991. Tillväxten i de nordiska länderna förväntas fortsätta vara svag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig faktor som talar för en snar vändning i konjunkturen är de&lt;br&gt;lägre oljepriserna till följd av Gulf-krigets upplösning. Mycket talar för&lt;br&gt;att oljepriset under 1991 och 1992 förblir på de nivåer som nåddes under&lt;br&gt;första kvartalet i år, d.v.s. 18-20 dollar per fat. Efterfrågan i industri-&lt;br&gt;länderna väntas vara fortsatt svag under första hälften av 1991 för att&lt;br&gt;därefter öka alltefter som tillväxten återhämtas i OECD-området. På&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbudssidan kan en viss eftersläpning av produktionsneddragningar i Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;OPEC-ländema inträffa när produktionen från Irak och Kuwait successivt Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;återkommer på marknaden. Till detta ska läggas att en förväntad&lt;br&gt;lagemeddragning av olja ytterligare späder på utbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2:1 BNP-tillväxt i Förenta Staterna, Japan och Västeuropa, 1989-1992.&lt;br&gt;Ärlig procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-6.png" style="width:279pt;height:195pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsslutet vid Persiska viken och det lägre oljepriset kommer inte&lt;br&gt;enbart ge positiva effekter på realinkomster, räntor och prisutvecklingen,&lt;br&gt;utan väntas också medföra en återhämtning av konsumenternas och&lt;br&gt;näringslivets förtroende. Ytterligare en faktor som talar för en snar&lt;br&gt;återhämtning är att företagen - till skillnad från tidigare nedgångar - inte&lt;br&gt;genomfört stora lageruppbyggnader. Detta innebär att produktionen&lt;br&gt;mycket snabbare än vid tidigare avmattningar kan skjuta fart när&lt;br&gt;efterfrågan ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor vikt för den internationella konjunkturen är att vändpunkten i&lt;br&gt;den amerikanska ekonomin sannolikt nås redan i år. Exporten gynnas av&lt;br&gt;såväl den svaga dollarn som stark efterfrågan i Japan och Tyskland.&lt;br&gt;Även den inhemska efterfrågan väntas återhämtas, stimulerad av dels den&lt;br&gt;lättnad i penningpolitiken som genomförts sedan våren 1989, dels av en&lt;br&gt;återhämtning av förtroendet till följd av krigsslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i Kontinentaleuropa väntas konjunkturdämpningen bli relativt&lt;br&gt;måttlig. Tillväxten avtar ytterligare i år för att åter öka 1992, stimulerad&lt;br&gt;av en fortsatt stark efterfrågan från Tyskland samt tilltagande efterfrågan&lt;br&gt;från Nordamerika. Till detta ska läggas att de skattehöjningar som&lt;br&gt;planeras i Tyskland kommer att bidra till en bättre balans mellan finans-&lt;br&gt;och penningpolitiken. Därigenom skapas förutsättningar för ett minskat&lt;br&gt;tryck på räntesidan, vilket gynnar också en rad övriga kontinental-&lt;br&gt;europeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förutsättning för en gynnsam utveckling i världsekonomin de&lt;br&gt;närmaste två åren är en fortsatt god tillväxt i Japan och Tyskland. I Japan&lt;br&gt;verkar f.n. penningpolitiken återhållande på tillväxten, främst genom&lt;br&gt;dämpade investeringar. Motorn i expansionen kommer även under 1991&lt;br&gt;och 1992 vara inhemsk efterfrågan, men tyngdpunkten förskjuts från&lt;br&gt;investeringar till privat konsumtion. Även i Tyskland driver den in-&lt;br&gt;hemska efterfrågan på tillväxten. Expansionen förväntas dock mattas av&lt;br&gt;bl.a. som en följd av en stramare ekonomisk politik som förs för att&lt;br&gt;begränsa inflationstrycket i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förutsedda återhämtingen av tillväxten i OECD-området kommer&lt;br&gt;tillsammans med minskade transportrisker till följd av Gulf-krigets&lt;br&gt;upplösning samt återuppbyggnaden av Irak och Kuwait stimulera den&lt;br&gt;internationella handeln. Även en stark investeringsefterfrågan i Tyskland&lt;br&gt;talar för en gynnsam handelsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lägre oljepriserna samt en förväntad lugn utveckling på övriga&lt;br&gt;råvarumarknader i kombination med dämpningen av den internationella&lt;br&gt;konjunkturen talar för att inflationen faller tillbaka från 5% 1990 till&lt;br&gt;4,5% 1991 och 4% 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De yu stora länderna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Canada&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-Europa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exklusive Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis kan man inte utesluta att utvecklingen kan bli mindre gynnsam&lt;br&gt;än vad som antagits ovan. Det är t.ex. möjligt att inte hela effekten av&lt;br&gt;den strama penningpolitik som förts i en rad kontinentaleuropeiska länder&lt;br&gt;ännu slagit igenom fullt ut. Vidare skulle ytterligare - icke nu förutsedda&lt;br&gt;- kostnader i samband med den tyska återföreningen kunna leda till att&lt;br&gt;penningpolitiken i Tyskland stramas åt ytterligare, vilket tvingar övriga&lt;br&gt;EMS-länder att följa med i en ränteuppgång. Detta skulle kunna leda till&lt;br&gt;att avmattningen i de kontinentaleuropeiska länderna blev djupare och&lt;br&gt;längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett osäkerhetsmoment rör svagheter i det finansiella Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;systemet i Förenta staterna och Japan. I dessa länder har det funnits &amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;farhågor för att en alltför restriktiv kreditgivning från bankernas sida&lt;br&gt;skulle kunna leda till en nedåtgående spiral för ekonomierna. I Förenta&lt;br&gt;staterna verkar dock minskningen av kreditgivningen i första hand vara&lt;br&gt;en naturlig följd av lågkonjunkturen, snarare än uttryck för en överdriven&lt;br&gt;försiktighet från bankernas sida beroende på svagheter i banksystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat osäkerhetsmoment de närmaste åren är att det globala&lt;br&gt;sparandet kan visa sig vara för litet för de investeringsbehov som&lt;br&gt;föreligger. En mer utdragen och kostsam omstruktureringsprocess i&lt;br&gt;Östeuropa kan leda till ökad efterfrågan på kapital. Även återuppbygg-&lt;br&gt;naden av Irak och Kuwait leder till ökat finansieringsbehov. Samtidigt&lt;br&gt;minskar de tyska och japanska sparandeöverskotten. Risk finns därför att&lt;br&gt;det globala sparandet inte kan mäta sig med efterfrågan på kapital. Detta&lt;br&gt;kan leda till stigande realräntor och därmed begränsa investeringsaktivite-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2. Länderöversikter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expansionen i den amerikanska ekonomin har gradvis dämpats sedan&lt;br&gt;början av 1989. I slutet av fjolåret föll totalproduktionen. Mätt mellan&lt;br&gt;årsgenomsnitten 1989 och 1990 uppgick tillväxten till ca 1%. Samtidigt&lt;br&gt;steg inflationen successivt till drygt 6% i december i fjol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även under första kvartalet i år föll produktion och efterfrågan, och&lt;br&gt;ekonomin är nu inne i en regelrätt lågkonjunktur. För enskilda konjunk-&lt;br&gt;turindikatorer såsom industriproduktion, sysselsättning, påbörjade hus-&lt;br&gt;byggen och ledande indikatorer var utvecklingen negativ under första&lt;br&gt;kvartalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att den nedåtgående trenden i ekonomin ännu inte brutits är det&lt;br&gt;flera faktorer som talar för att vändpunkten nås relativt snart. Mot bak-&lt;br&gt;grund av att krisen i Gulfen var en viktig orsak till det kraftiga fallet i&lt;br&gt;konsumenternas framtidstro, kan de allierades snabba seger i kriget ge&lt;br&gt;upphov till en lika dramatisk återhämtning av förtroendet. Dessutom&lt;br&gt;bidrar den nedgång i oljepriserna som skett till att höja realinkomstema,&lt;br&gt;vilket ger en positiv impuls till den privata konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammantagna effekten av penning- och finanspolitiken talar också&lt;br&gt;för att lågkonjunkturen snart ska vara överstånden. Det rekordstora&lt;br&gt;underskottet i den federala budgeten förhindrar visserligen finanspolitiska&lt;br&gt;åtgärder i syfte att generellt stimulera efterfrågan. Finanspolitiken väntas&lt;br&gt;få en viss kontraktiv effekt både i år och nästa år. Trots nedskärningarna&lt;br&gt;i de offentliga utgifterna väntas dock dessa totalt sett fortsätta att växa,&lt;br&gt;eftersom en stor del av dem regleras automatiskt utan att nya beslut&lt;br&gt;behöver fattas. Det federala budgetunderskottet beräknas sålunda öka till&lt;br&gt;318 miljarder dollar (5,7% av BNP) innevarande budgetår, att jämföra&lt;br&gt;med ett underskott på 220 miljarder föregående budgetår. Från och med&lt;br&gt;nästa budgetår väntas underskottet kunna reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiken däremot har en expansiv inriktning. Den lättnad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Federal Reserve genomfört i olika steg sedan våren 1989 har tillsammans&lt;br&gt;med avmattningen i efterfrågan på krediter lett till att realräntan numera&lt;br&gt;är mycket låg. Detta borde så småningom få positiva effekter på de&lt;br&gt;räntekänsliga delarna av ekonomin såsom företagens investeringar,&lt;br&gt;hushållens köp av varaktiga varor samt bostadsbyggande. Bostadsbyggan-&lt;br&gt;det ligger för övrigt på en historiskt mycket låg nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skiljaktiga penningpolitiska inriktningen mellan å ena sidan USA&lt;br&gt;och å andra sidan Japan och Tyskland har lett till att den tidigare positiva&lt;br&gt;räntemarginalen till dollarns fördel har blivit kraftigt negativ. Detta har&lt;br&gt;bidragit till en gradvis depreciering av dollarn under 1990, vilket har&lt;br&gt;gjort amerikanska varor mycket konkurrenskraftiga både på export- och&lt;br&gt;hemmamarknaden. Då dessutom efterfrågan fortsatt expanderar i framför&lt;br&gt;allt Tyskland och Japan, kan den amerikanska nettoexporten väntas&lt;br&gt;fortsätta att bidra starkt till tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat viktigt skäl till att konjunkturen troligen snart vänder uppåt&lt;br&gt;är att företagen - till skillnad från tidigare nedgångar - gradvis har&lt;br&gt;avvecklat sina lager i förväntning om att efterfrågan skulle dämpas. Det&lt;br&gt;innebär att produktionen tidigt kan väntas ta fart igen när orderingången&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget förutses sålunda den amerikanska konjunkturen vända&lt;br&gt;uppåt ganska snart. Tillväxten väntas gradvis tillta under andra halvåret&lt;br&gt;i år och nästa år. Mätt mellan årsgenomsnitten innebär det en ungefär&lt;br&gt;oförändrad totalproduktion i år och en tillväxt på ca 2 3/4% nästa år.&lt;br&gt;Inflationen väntas dämpas till 5% i år och 4 1/2% nästa år. Den&lt;br&gt;viktigaste förklaringen till att inflationsutsiktema ser ljusare ut nu än för&lt;br&gt;bara några månader sedan är nedgången i oljepriserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionstillväxten i Japan var fortsatt mycket stark 1990. Preliminärt&lt;br&gt;ökade BNP med ca 5 1/2%. De främsta drivkrafterna bakom expansionen&lt;br&gt;var den privata konsumtionen och företagens investeringar. Under senare&lt;br&gt;delen av 1990 kom ekonomin in i en lugnare konjunkturfas, men&lt;br&gt;tillväxten förutses åter tillta 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långa och kraftiga expansionen under de senaste åren har medfört&lt;br&gt;tendenser till överhettning i ekonomin. Det är framför allt bristen på&lt;br&gt;arbetskraft som utgör den viktigaste flaskhalsen. Det ansträngda läget på&lt;br&gt;arbetsmarknaden, i kombination med en kraftig penningmängdsökning&lt;br&gt;under senare år samt ett högt kapacitetsutnyttjande, bidrog till att&lt;br&gt;inflationen förra året steg till 3%. Penningpolitiken är mot denna&lt;br&gt;bakgrund fortsatt stram, vilket under 1990 resulterade i stigande räntor&lt;br&gt;och en appreciering av yenen mot dollarn. Oljeprisökningama under&lt;br&gt;hösten 1990 spädde på prisökningarna endast marginellt, eftersom de till&lt;br&gt;stor del kompenserades av yenens appreciering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det japanska bytesbalansöverskottet fortsatte att reduceras under 1990.&lt;br&gt;Exporten dämpades beroende på inhemska utbudsrestriktioner samt en&lt;br&gt;ökad substitution av export till utlandsbaserad produktion. Samtidigt&lt;br&gt;ökade importen kraftigt till följd av den starka inhemska efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledande konjunkturindikatorer pekar mot en viss avmattning av &amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiviteten under 1991. Orderläget har försämrats - särskilt i den privata &amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sektorn - konkurserna har ökat och bilförsäljningen har fallit på&lt;br&gt;hemmamarknaden. I kombination med minskad försäljning i Förenta&lt;br&gt;staterna har detta medfört att japanska biltillverkare planerar neddrag-&lt;br&gt;ningar av produktionen. Eftersom ca 10% av arbetskraften - direkt eller&lt;br&gt;indirekt - är sysselsatta inom bilindustrin bidrar detta till en lättnad av&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägre tillväxten under innevarande år är till stor del en effekt av&lt;br&gt;den förda penningpolitiken. En avmattning av företagens investeringar&lt;br&gt;har inträtt, till följd av bl.a. höga lånekostnader och en mer restriktiv&lt;br&gt;kreditgivning från bankerna. Motorn i expansionen under de närmaste två&lt;br&gt;åren förutses likväl vara inhemsk efterfrågan. Tyngdpunkten väntas&lt;br&gt;emellertid förskjutas från investeringar till privat konsumtion, som&lt;br&gt;gynnas av lägre inflation, en god löneutveckling samt en fortsatt - om än&lt;br&gt;långsammare sysselsättningstillväxt än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avmattningen av den inhemska efterfrågan kan väntas leda till en lägre&lt;br&gt;importtillväxt, samtidigt som den förutsedda återhämtningen av främst&lt;br&gt;den amerikanska ekonomin under senare delen av 1991 gynnar exporten.&lt;br&gt;Även priseffektema av yenens appreciering förutses bidra till att&lt;br&gt;handels- och bytesbalansöverskotten ökar. I förhållande till BNP väntas&lt;br&gt;överskottet i bytesbalansen stabiliseras vid diygt 1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De japanska myndigheterna har klargjort att penningpolitiken kommer&lt;br&gt;att förbli stram så länge inflationstiycket i ekonomin kvarstår. Den&lt;br&gt;dämpade tillväxten tillsammans med de lägre oljepriserna kan förväntas&lt;br&gt;medföra en antagande prisökningstakt under loppet av 1991. Förutsätt-&lt;br&gt;ningar skulle då skapas för en viss lättnad av penningpolitiken. Även&lt;br&gt;finanspolitiken, som under en rad av år varit inriktad på att konsolidera&lt;br&gt;de statliga finanserna, väntas bli något mer expansiv under 1991 och&lt;br&gt;1992. Detta kan bl.a. komma till uttryck i en ökning av de offentliga&lt;br&gt;investeringarna - i enlighet med den s.k. SH-överenskommelsen med&lt;br&gt;Förenta staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget förutses tillväxten dämpas till knappt 4% i år för att&lt;br&gt;därefter öka något 1992. Inflationen väntas uppgå till ca 3% i år och&lt;br&gt;2 1/2% nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VästeiwvjPa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten i Västeuropa uppgick till inte fullt 3% 1990. Tyskland&lt;br&gt;fortsätter att fungera som motor i den europeiska konjunkturen. Den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen i regionen stimuleras även fortsättningsvis av&lt;br&gt;förverkligandet av EGs inre marknad och den vidare integrationen mellan&lt;br&gt;EG och EFTA. De ekonomiska förutsättningarna för Europa påverkas&lt;br&gt;vidare av återföreningen mellan de båda tyska staterna. Den samlade&lt;br&gt;efterfrågan för konsumtions- och investeringsändamål väntas fortsätta att&lt;br&gt;öka kraftigt i det tidigare Östtyskland. De positiva effekterna av den&lt;br&gt;snabbt växande tyska efterfrågan motverkas dock delvis av att också&lt;br&gt;övriga EMS-länder fått vidkännas ett högt ränteläge och en appreciering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av valutorna mot dollar och yen med försvagad konkurrenskraft som&lt;br&gt;följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten i Tyskland uppgick till diygt 4 1/2% 1990,&lt;br&gt;vilket är den snabbaste uppgången sedan mitten av 1970-talet. Det var&lt;br&gt;främst den inhemska efterfrågan som ökade i en snabb takt. Den privata&lt;br&gt;konsumtionen stimulerades av inkomstskattesänkningar, stigande&lt;br&gt;sysselsättning samt goda löneökningar. Dessutom ledde den tyska&lt;br&gt;valutaunionen till en köprusch efter västtyska varor. Exporttillväxten&lt;br&gt;dämpades under året mot bakgrund av vikande konjunkturer på viktiga&lt;br&gt;exportmarknader som Förenta staterna och Storbritannien. Överskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bytesbalansen minskade till knappt 75 miljarder D-mark 1990, att&lt;br&gt;jämföra med ett överskott om drygt 100 miljarder året innan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den snabbt ökande efterfrågan och högre oljepriser begränsades&lt;br&gt;inflationen till 2,7% 1990. Importprisema, exklusive olja, låg relativt&lt;br&gt;stabila, beroende på att D-marken apprecierades under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av flera konjunkturindikatorer pekar på att konjunkturen&lt;br&gt;nu har passerat sin topp. Orderingången till tillverkningsindustrin har&lt;br&gt;sjunkit, detaljhandeln - som slog rekord förra året - visar på en lägre&lt;br&gt;omsättning och enkäter anger att allt fler företag väntar sig en konjunk-&lt;br&gt;turdämpning de närmaste månaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskattningar av kostnaderna för återföreningen mellan de båda tyska&lt;br&gt;staterna har under 1990 reviderats upp vid flera tillfällen, och det kan&lt;br&gt;inte uteslutas att ytterligare revideringar blir nödvändiga. Enligt&lt;br&gt;budgetförslaget för 1991 beräknas underskottet i statsbudgeten uppgå till&lt;br&gt;ca 5% av BNP. Utan de förslag till skattehöjningar som regeringen&lt;br&gt;presenterat skulle underskottet bli betydligt större. Skattehöjningarna&lt;br&gt;motsvarar ungefär 1% av BNP vardera året i år och nästa år. Budget-&lt;br&gt;underskottet ska i huvudsak finansieras på kapitalmarknaderna och detta&lt;br&gt;har i sin tur inneburit ett starkt tryck uppåt på de tyska räntorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett högt kapacitetsutnyttjande, höga lönekrav och fortsatt stark inhemsk&lt;br&gt;efterfrågan utgör sammantaget ett klart inflationshot i den tyska&lt;br&gt;ekonomin. Trots redan höga räntor i Tyskland stramades penningpolitiken&lt;br&gt;åt ytterligare i februari. Delvis som ett resultat av den strama penning-&lt;br&gt;politiken är D-marken nu en av de starkaste valutorna inom EMS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget beräknas den ekonomiska tillväxten i Tyskland uppgå till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 3/4% 1991 och 2 1/2% 1992. Ekonomin kommer fortsatt att belastas&lt;br&gt;hårt av kostnaderna för att bygga upp de östra delarna. Samtidigt ger&lt;br&gt;emellertid enandet goda tillväxtmöjligheter både för industri- och&lt;br&gt;bostadsinvesteringar. Exporten förutses komma att dämpas under&lt;br&gt;prognosperioden mot bakgrund av den starka D-marken och en svag&lt;br&gt;utveckling av exportmarknaderna. Detta bidrar i sin tur till en ytterligare&lt;br&gt;minskning av bytesbalansöverskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fortsatt högt kapacitetsutnyttjande och en stark inhemsk efterfrågan&lt;br&gt;kan tillsammans med de nyligen beslutade skattehöjningarna väntas dra&lt;br&gt;upp inflationen till ca 3 1/2% både 1991 och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i Frankrike avtog markant under senare delen av 1990 och&lt;br&gt;uppgick för helåret till ca 2 3/4%. Det var främst privata investeringar,&lt;br&gt;exporten samt - under årets senare del - privat konsumtion som dämpa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;des. Svag utveckling på viktiga exportmarknader i kombination med Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;förlust av marknadsandelar - delvis på grund av dollarns kraftiga Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;depreciering - ledde till en avmattning av exporten. Den privata konsum-&lt;br&gt;tionen dämpades på grund av konsumenternas sjunkande framtidstro till&lt;br&gt;följd av Gulf-krisen samt att sysselsättningsökningen avstannade och&lt;br&gt;hushållssparandet ökade. Konsumentpriserna steg med ca 3 1/2% under&lt;br&gt;1990, och arbetslösheten uppgick till ca 9%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiken var fortsatt stram under förra året. Med francen i&lt;br&gt;nedre delen av EMS-bandet är möjligheterna för en lättnad av penning-&lt;br&gt;politiken begränsade. Finanspolitiken väntas förbli neutral eller svagt&lt;br&gt;expansiv under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten beräknas fortsätta dämpas i år till ca 1 1/2% mätt mellan&lt;br&gt;årsgenomsnitten. Efter ett inledande svagt halvår väntas emellertid BNP&lt;br&gt;öka igen under resten av prognosperioden för att 1992 öka med i&lt;br&gt;genomsnitt ca 2 1/4%. Det är en fortsatt svag ökning av de privata&lt;br&gt;investeringarna och av exporten samt en inledningsvis måttlig ökning av&lt;br&gt;privat konsumtion som bidrar till den låga tillväxten under första halvåret&lt;br&gt;i år. Höga realräntor, svag efterfrågan och stora lager verkar återhållande&lt;br&gt;på investeringarna. De privata investeringarna beräknas emellertid&lt;br&gt;återhämta sig i takt med en gradvis tilltagande inhemsk och utländsk&lt;br&gt;efterfrågan, främst i Förenta staterna, samt att varulagren anpassas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion dämpas inledningsvis främst som en följd av att&lt;br&gt;sysselsättningen väntas fortsätta sjunka under årets inledande del. Under&lt;br&gt;resten av prognosperioden bedöms dock sysselsättningen stabiliseras och&lt;br&gt;möjligen öka något. Tillsammans med konsumenternas ökade framtidstro&lt;br&gt;och ett något minskat sparande väntas detta bidra till en gradvis&lt;br&gt;tilltagande ökning av privat konsumtion. Konsumentpriserna beräknas&lt;br&gt;stiga med ca 3% 1991 och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i Storbritannien dämpades kraftigt 1990, till ca 1% i&lt;br&gt;genomsnitt för året. Under andra halvåret gick totalproduktionen tillbaka.&lt;br&gt;Det var huvudsakligen fällande privata investeringar - främst bostadsin-&lt;br&gt;vesteringar - och dämpad privat konsumtion som bidrog till avmatt-&lt;br&gt;ningen. Nedgången i de privata investeringarna är bl.a. en konsekvens&lt;br&gt;av det höga ränteläget och det låga kapacitetsutnyttjandet. Avtagande&lt;br&gt;sysselsättning och ökat hushållssparande bidrog till avmattningen av den&lt;br&gt;privata konsumtionen. Den svaga inhemska efterfrågan i kombination&lt;br&gt;med viss uppgång i exporten ledde till en förbättring av extembalansen.&lt;br&gt;Konsumentpriserna steg med knappt 10% förra året, och arbetslösheten&lt;br&gt;ökade under senare delen av året till ca 6,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiken var fortsatt stram i syfte att komma tillrätta med&lt;br&gt;inflationen. Under de första 4 månaderna 1991 sänktes dock basräntan&lt;br&gt;vid 4 tillfällen med sammanlagt 2 procentenheter. Ytterligare lättnader&lt;br&gt;i penningpolitiken är sannolikt att vänta i takt med att prisstegringsstakten&lt;br&gt;avtar. Det penningpolitiska manöverutrymmet begränsas dock av pundets&lt;br&gt;deltagande i växelkurssamarbetet i EMS. Budgeten som lades fram i&lt;br&gt;mitten av mars var neutral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten bedöms bli fortsatt mycket svag under första&lt;br&gt;halvåret 1991, med negativa tal under första kvartalet. Mätt mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsgenomsnitten beräknas BNP minska med ca 1 1/2% 1991 och därefter Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;öka med knappt 2% 1992. Det är fortsatt fållande investeringar och Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;kraftigt dämpad privat konsumtion som huvudsakligen bidrar till den&lt;br&gt;svaga utvecklingen i år. Löneökningar på 8 å 9% och fortsatt svag&lt;br&gt;produktivitet torde resultera i ytterligare försämrad konkurrenskraft för&lt;br&gt;de brittiska företagen under större delen av 1991. Fortsatta reallöneök-&lt;br&gt;ningar bidrar - trots sjunkande sysselsättning och ökat hushållssparande -&lt;br&gt;till att den privata konsumtionen stiger, om än i mycket svag takt under&lt;br&gt;årets första hälft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare delen av 1991 bedöms utvecklingen vända i den brittiska&lt;br&gt;ekonomin. Ökad inhemsk och internationell efterfrågan - främst i Förenta&lt;br&gt;staterna - i kombination med små varulager och lågt kapacitetsutnyttjande&lt;br&gt;bedöms bidra till en ökning av industriproduktionen. Under årets andra&lt;br&gt;hälft väntas fallet i privata investeringar upphöra för att under återstoden&lt;br&gt;av prognosperioden ersättas av en svag ökning. Återhämtningen i&lt;br&gt;ekonomin kan ske i kombination med stora produktivitetsvinster,&lt;br&gt;eftersom industriproduktionen ökar samtidigt som antalet sysselsatta i&lt;br&gt;industrin fortsätter att sjunka. Löneanspråken beräknas gradvis anpassa&lt;br&gt;sig till den lägre inflationstakten och till den högre arbetslösheten, vilket&lt;br&gt;tillsammans med höjd produktivitet så småningom kan leda till stärkt&lt;br&gt;konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriserna beräknas stiga med ca 6 1/2% 1991 och oa 5%&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i de nordiska länderna har under de senaste åren varit lägre än&lt;br&gt;i övriga Västeuropa. Detta väntas fortsätta under de närmaste två åren.&lt;br&gt;Två olika förlopp kan särskiljas mellan å ena sidan Danmark och Norge -&lt;br&gt;med fortsatt återhämtning av tillväxten, låg inflation samt positiv&lt;br&gt;extembalans - och å andra sidan Finland med negativ tillväxt och stort&lt;br&gt;underskott i bytesbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter flera år av fallande privat konsumtion och investeringar i&lt;br&gt;Danmark och Norge ökar nu den inhemska efterfrågan. BNP-tillväxten&lt;br&gt;stannade förra året på drygt 1 % i Danmark och 1 3/4% i Norge (1 1/4%&lt;br&gt;i fastlandsekonomin). I båda länderna bidrar utrikeshandeln positivt till&lt;br&gt;produktionstillväxten. En fortsatt ökning av produktionstillväxten förutses&lt;br&gt;under prognosperioden i båda länderna, till vilket inhemsk efterfrågan&lt;br&gt;kommer att bidra i ökande grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland inträffade förra året en dramatisk dämpning av den starka,&lt;br&gt;investeringsledda tillväxten. En viktig förklaring till denna utveckling är&lt;br&gt;att det höga ränteläget fått större effekt än väntat på både konsumtion och&lt;br&gt;investeringar. Hushållens höga skuldsättning verkade dämpande på den&lt;br&gt;privata konsumtionen. Den tidigare starka exporten väntas minska i år&lt;br&gt;som en följd av försvagad konkurrenskraft och vikande utlands-&lt;br&gt;marknader. Sammantaget beräknas BNP falla med ca 1 1/2% i år efter&lt;br&gt;att 1990 ha ökat endast marginellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisutvecklingen har varit gynnsam i Danmark och Norge, med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumentprisökningar 1990 på 2,7 respektive 4%. En viktig orsak är Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;låga lönekostnadsökningar, och för Danmarks del även en stigande Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;effektiv kronkurs och sänkta avgifter. Resultatet är en fortsatt förbättring&lt;br&gt;av den internationella konkurrenskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland har priser och löner de senaste åren stigit snabbare än i&lt;br&gt;konkurrentländerna. Detta har försämrat konkurrenskraften. Den finska&lt;br&gt;inflationstakten har dock dämpats som en följd av svagare konsumtions-&lt;br&gt;efterfrågan och fallande bostadspriser. Konsumentpriserna väntas öka&lt;br&gt;med ca 4 1/2% i år. Lönekostnadsutvecklingen begränsas av det s.k&lt;br&gt;Kallio-avtalet, som innebär låga nominella löneökningar fram till början&lt;br&gt;av 1992. I år väntas en förbättring av konkurrenskraften genom en&lt;br&gt;anpassning av löneökningarna i linje med det försämrade ekonomiska&lt;br&gt;läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nordiska länderna har genomgående förts en stram ekonomisk&lt;br&gt;politik. I Danmark bedrivs fortsatt en stram finanspolitik för att minska&lt;br&gt;budgetunderskottet och konsolidera överskottet i bytesbalansen. En viktig&lt;br&gt;målsättning är att hålla kostnadsutvecklingen lägre än i omvärlden för att&lt;br&gt;på längre sikt lösa landets balansproblem. I Norge innebär 1991 års&lt;br&gt;budget att finanspolitiken ges en mer expansiv prägel. En sänkning av&lt;br&gt;arbetslösheten är ett huvudmål för arbeiderpartiregeringens ekonomiska&lt;br&gt;politik. För att betona vikten av en låg kostnads- och prisutveckling knöts&lt;br&gt;den norska kronan i oktober 1990 ensidigt till en ecu-korg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland har de senaste två åren förts en stram ekonomisk politik i&lt;br&gt;syfte att bromsa försämringen i extembalansen, dämpa inflationen och&lt;br&gt;öka sparandet. Penningpolitiken har sedan revalveringen och räntehöj-&lt;br&gt;ningen 1989 präglats av stramhet. Genom utgiftsautomatik hotar det&lt;br&gt;tidigare budgetöverskottet att förbytas i ett underskott, och koalitions-&lt;br&gt;regeringen lade tidigare i år fram ett sparpaket omfattande 1,3 miljarder&lt;br&gt;mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark ledde den starka exportutvecklingen, framför allt till den&lt;br&gt;tyska marknaden, till att bytesbalansen förra året uppvisade ett överskott&lt;br&gt;för första gången sedan början av 1960-talet. Under prognosperioden&lt;br&gt;väntas exporten fortsätta att utvecklas starkt, trots en viss dämpning i år&lt;br&gt;som en följd av apprecieringen av den danska kronans effektiva kurs&lt;br&gt;under 1990. Genom en fortsatt gynnsam utveckling av exporten av&lt;br&gt;traditionella varor samt av det förbättrade bytesförhållandet som följde&lt;br&gt;på de högre oljepriserna uppnådde Norge förra året ett överskott i&lt;br&gt;bytesbalansen på 16 miljarder kr. Fastlandsekonomin visade dock ett&lt;br&gt;ökande handelsbalansunderskott. Trots sämre bytesförhållanden väntas&lt;br&gt;tillväxten i exporten av traditionella varor bidra till fortsatt positiv&lt;br&gt;extembalans i Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finska exporten minskade under slutet av 1990 som en följd av&lt;br&gt;försämrad konkurrenskraft och vikande exportmarknader i Västeuropa.&lt;br&gt;Det tidigare omfattande handelsutbytet med Sovjetunionen fortsatte att&lt;br&gt;minska genom clearing-handelns upphörande 1990. Minskad importefter-&lt;br&gt;frågan har lett till att underskottet i bytesbalansen stabiliseras kring 4%&lt;br&gt;av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1992 förväntas Danmark och Norge få en fortsatt positiv utveck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling av inhemsk efterfrågan och en gynnsam prisutveckling. Fortsatt god Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;exporttillväxt bidrar till en BNP-tillväxt på 1 3/4% i Danmark. Olje- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;sektorn bidrar under prognosperioden i mindre utsträckning till tillväxten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Norge på 2 1/2%. I Finland väntas inflationen stabiliseras kring 4%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992, och landet förutses få en måttlig, exportledd återhämtning av&lt;br&gt;tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länderna i öst befinner sig nu i en djup lågkonjunktur. I de länder där&lt;br&gt;reformansträngningama är som starkast, dvs. Polen, Ungern och&lt;br&gt;Tjeckoslovakien, har de påbörjade reformerna i sig bidragit till omfatt-&lt;br&gt;ningen av nedgången. Men även de länder där reformverksamheten&lt;br&gt;hittills varit svag befinner sig i en kraftig ekonomisk tillbakagång. I&lt;br&gt;Sovjetunionen, Bulgarien och Rumänien har bristen på reformer varit en&lt;br&gt;viktig orsak till tillbakagången. För alla länderna bidrar interaktionen&lt;br&gt;mellan länderna till störningar i handeln och sammanbrottet i SEV-&lt;br&gt;systemet starkt till nedgången. Lågkonjunkturen har emellertid ännu inte&lt;br&gt;nått sin botten. Den ekonomiska aktiviteten kommer med stor sannolikhet&lt;br&gt;att fortsätta att fälla även under 1991 i alla länder i regionen med&lt;br&gt;stigande arbetslöshet som följd. I Polen och Ungern förväntas nedgången&lt;br&gt;vara mindre accentuerad, medan den kan komma att förvärras i övriga&lt;br&gt;länder i Central- och Östeuropa. Inflationen kommer troligen att&lt;br&gt;accelerera kraftigt i regionen under 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktionen beräknas ha minskat med ca 15% i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa under 1990. Två bidragande orsaker till denna kräftgång har&lt;br&gt;varit störningar i leveranser av sovjetisk olja samt förlusten av f.d. DDR&lt;br&gt;som viktig exportmarknad. Fallet i nationalinkomst/BNP beräknas ha&lt;br&gt;varit mindre. Detta kan tolkas som att en strukturanpassning är på gång&lt;br&gt;eftersom det tycks vara de mest energi- och materialslukande närings-&lt;br&gt;grenarna som är värst drabbade. A andra sidan ligger arbetslösheten i&lt;br&gt;flertalet av länderna på låg nivå än så länge, vilket antyder att de största&lt;br&gt;anpassningarna knappt har inletts. Inflationstakten accelererade under&lt;br&gt;1990 till följd av prisreformer och ett högre oljepris, och ligger nu&lt;br&gt;generellt på höga nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2:3 Nyckeltal för Central- och Östeuropa samt Sovjetunionen 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inflation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;National-&lt;br&gt;ink./BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri-&lt;br&gt;prod.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lösh. (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sovjetunionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bulgarien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rumänien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjeckoslovakien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jugoslavien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Östekonomiska institutet och Internationella valutafonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandeln i de europeiska SEV-ländema (inklusive Sovjetunionen Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;och f.d. DDR) minskade kraftigt under 1990. Ull största delen hänför Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;sig nedgången till handeln mellan SEV-ländema. Handelsutbytet mellan&lt;br&gt;dessa länder föll med ca 15%. Handeln med marknadsekonomierna&lt;br&gt;resulterade i minskad export och ökad import med 2 respektive 8 %. De&lt;br&gt;ledande reformekonomierna - Polen och Ungem - ökade dock kraftigt&lt;br&gt;värdet av sin export till marknaderna i väst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i handeln för regionen som helhet förväntas fortsätta under&lt;br&gt;1991. Detta beror främst på vissa yttre faktorer. Comecon-handelns&lt;br&gt;övergång till handel i konvertibel valuta till världsmarknadspriser fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1991 innebär dels en försämring av bytesförhållandet i&lt;br&gt;handeln med Sovjetunionen, dels förlust av traditionellt viktiga export-&lt;br&gt;marknader. Oljeprisfallet blir dock en välkommen lättnad för dessa&lt;br&gt;energiintensiva ekonomier. Besvärande utlandsskulder och låg kreditvär-&lt;br&gt;dighet - som sätter mycket snäva gränser för nyupplåning på de&lt;br&gt;internationella kreditmarknadema - innebär emellertid att det blir fortsatt&lt;br&gt;svårt att finansiera en ökad import från väst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt blir sannolikt reformeringen av Central- och Östeuropa&lt;br&gt;och Sovjetunionen av ringa direkt betydelse för industriländerna.&lt;br&gt;Exporten till dessa ekonomier är nämligen liten och de befinner sig&lt;br&gt;samtidigt i en lågkonjunktur med starka restriktioner på handels- och&lt;br&gt;skuldsituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Utrikeshandeln&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Exporten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Marknadstillväxt och marknadsandelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från en svag dämpning i konjunkturen inom OECD-området under 1989&lt;br&gt;och större delen av förra året blev nedgången relativt kraftig under fjärde&lt;br&gt;kvartalet 1990. Produktionen minskade i en rad industriländer och&lt;br&gt;utsikterna för 1991 försämrades. En dämpning i efterfrågan på konsum-&lt;br&gt;tions- och investeringsvaror drog ned världsmarknadstillväxten. Kriget&lt;br&gt;vid Persiska viken och den oljeprisuppgång det medförde bidrog till att&lt;br&gt;avmattningen i OECD-ekonomiema förstärktes. Ökningstakten i importen&lt;br&gt;av bearbetade varor till Sveriges viktigaste avsättningsmarknader inom&lt;br&gt;OECD beräknas falla ytterligare i år, till knappt 3 1/2%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svaga konjunkturen i särskilt USA, Storbritannien och Finland&lt;br&gt;väntas vända under 1991 (se kapitel 2). De lägre oljepriserna jämfört&lt;br&gt;med förra året och de ljusare utsikterna för bl.a. USA och Storbritannien&lt;br&gt;efter vapenvilan med Irak, påskyndar den ekonomiska återhämtningen i&lt;br&gt;dessa länder. En fortsatt god efterfrågan i framför allt Tyskland och&lt;br&gt;Japan motverkar en kraftigare försämring av marknadstillväxten inom&lt;br&gt;OECD. Nya konkurrenter har emellertid vunnit marknadsandelar i&lt;br&gt;OECD-området, vilket förklarar en del av marknadsandelsförlustema för&lt;br&gt;svensk export under de senaste decennierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s.k. DAE-länderna (Dynamic Asian Economies) - Hongkong,&lt;br&gt;Singapore, Sydkorea och Taiwan - har växt i betydelse både som&lt;br&gt;exportmarknader och leverantörer. De vann andelar på Sveriges största&lt;br&gt;avsättningsmarknader, särskilt under 1980-talet, för verkstadsprodukter.&lt;br&gt;Deras sammanlagda andel av varuimporten till Norden mer än fördubbla-&lt;br&gt;des till nära 3 %, se tabell 3:1. Deras marknadsandel i Nordamerika växte&lt;br&gt;också kraftigt, från ca 6 1/2% 1980 till nära 12% 1989. I Japan uppgår&lt;br&gt;deras marknadsandel till ca 13%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan har också fått ökad betydelse för svensk export under 1980-&lt;br&gt;talet, men andelen av varuexporten som går dit är fortfarande liten, ca&lt;br&gt;2%. Det långa avståndet, den hårda konkurrensen och kraftfulla&lt;br&gt;penetreringen från de mer näraliggande länderna är några faktorer som&lt;br&gt;gjort det svårare för Sverige att öka exporten till Japan. Den begränsade&lt;br&gt;svenska exporten dit kan även bero på att svenska företag inte satsat&lt;br&gt;tillräckligt på denna marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exporten av bearbetade varor från Sverige till OECD steg med knappt&lt;br&gt;1% under 1990. Ökningstakten avtog successivt från det kraftiga&lt;br&gt;uppsvinget under 1983-1984 då den låg på drygt 13% per år. Förutom&lt;br&gt;den gynnsamma effekten på exporten av devalveringarna 1981 och 1982,&lt;br&gt;tog marknadstillväxten fart och steg med sammanlagt 20% under 1983-&lt;br&gt;1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella konjunkturen väntas åter vända uppåt mot slutet av&lt;br&gt;1991. Marknadstillväxten för bearbetade varor i OECD beräknas uppgå&lt;br&gt;till drygt 5 1/2% nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3:1 Sydostasiatiska DAEs andelar av den totala varuimporten till några&lt;br&gt;marknader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordamerika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Med Sydostasiatiska DAEs avses här Hongkong, Singapore, Sydkorea och&lt;br&gt;Taiwan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kä/Za: OECD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska exportens varusammansättning bidrog också till att dämpa&lt;br&gt;exporten under 1990. Den svagare efterfrågan på investerings- och&lt;br&gt;insatsvaror till industrin i omvärlden förklarar en stor del av försäm-&lt;br&gt;ringen i exporten. Omkring 17% av varuexporten utgörs av investerings-&lt;br&gt;varor och ca 53% av insatsvaror. Exporten av maskiner, som utgör ca&lt;br&gt;17% av varuexporten, gick fortferande relativt bra under 1990, men&lt;br&gt;väntas nu försämras under året då maskininvesteringama avtar. Export-&lt;br&gt;orderingången för bl.a. transportmedel och stål avtog markant redan&lt;br&gt;under förra året. Dessa varugrupper svarar tillsammans för ca 19% av&lt;br&gt;Sveriges totala varuexport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stål exporten från Sverige tappade andelar av EG:s konsumtion av&lt;br&gt;handelsfärdigt stål under 1988-1989. Sveriges export av järn och stål&lt;br&gt;totalt tycks emellertid ha upprätthållit sin världsmarknadsandel, åtminsto-&lt;br&gt;ne fram t.o.m. 1989. Exporten av stål från Sverige minskade med ca 8%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 värde förra året, mest till följd av fallande priser. Exportvolymen var&lt;br&gt;nära oförändrad jämfört med f.g. år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges export av vägfordon tappade världsmarknadsandelar under&lt;br&gt;1988-89, och sannolikt även under förra året, i den ökade konkurrensen&lt;br&gt;från bl.a. japanska bilproducenter. Volvo tappade t.ex. marknadsandelar&lt;br&gt;för personbilar i Västeuropa under de senaste åren. På USA-marknaden&lt;br&gt;gick det bättre, där Volvo vann andelar under 1988, som sedan höll sig&lt;br&gt;relativt stabila. I Sverige steg Volvos marknadsandelar för personbilar&lt;br&gt;fr.o.m. 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges andel av OECD:s totala export av vägfordon har uppgått till&lt;br&gt;ca 3% under de senaste åren, men en tendens till andelsförluster märks&lt;br&gt;fr.o.m. 1988. Exporten av vägfordon från Sverige minskade med 2%&lt;br&gt;under 1990. Det var en kraftig nedgång för lastbilsexporten som främst&lt;br&gt;bidrog till detta. De svenska exportpriserna för bilar steg svagt med ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 1/2%. Exportvolymen skulle därmed ha minskat med drygt 4%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkstadsindustrin totalt tappade också marknadsandelar i Västeuropa&lt;br&gt;under förra året. Medan Europamarknaden ökade med 11% (löpande&lt;br&gt;priser, SEK) steg den svenska exporten av verkstadsprodukter dit med&lt;br&gt;drygt 4%. Mellan 1988 och 1990 tappade verkstadsindustrin 10% av sin&lt;br&gt;andel av de västeuropeiska konkurrenternas export till marknaderna i&lt;br&gt;Europa samt USA, Kanada och Japan. Räknat som andel av den totala&lt;br&gt;marknaden i dessa länder för verkstadsprodukter, d.v.s. både hemma-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktion samt import, vann istället den svenska verkstadsindustrin&lt;br&gt;marknadsandelar, t.ex. i Norden, USA och Japan. Verkstadsindustrin&lt;br&gt;tycks därmed ha hävdat sig bättre i konkurrensen med hemmaproduk-&lt;br&gt;tionen på exportmarknaderna än i konkurrensen med andra leverantörs-&lt;br&gt;1 änder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3:2 Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar och export&lt;br&gt;av bearbetade varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportmarknadstillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länders&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;importpriser, SEK&lt;br&gt;Svenska exportpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativpris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadsandelar, volym&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportvolym&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Exportmarknadstillväxt avser en sammanvägning av importökningen av bear-&lt;br&gt;betade varor i olika länder. Som vikter har använts ländernas andelar som mottagare&lt;br&gt;av svensk export av bearbetade varor. OECD-ländernas importpriser vägs samman&lt;br&gt;på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världsmarknaden för bearbetade varor växte med ca 5% 1990, medan&lt;br&gt;svensk export av dessa varor steg med knappt 1%. Därmed tappade&lt;br&gt;Sverige drygt 4% av sina världsmarknadsandelar. I år beräknas an-&lt;br&gt;delsförlustema bli ungefär lika stora. Nästa år förbättras förutsättningarna&lt;br&gt;för den svenska exporten och marknadsandelsförlustema halveras till&lt;br&gt;drygt 2 %. De fortsatta andelsförlustema förklaras emellertid fortfarande&lt;br&gt;av en relativt svag återhämtning i efterfrågan på varor som väger tungt&lt;br&gt;i exporten samt relativprisökningen under åren 1987-1989, som inverkar&lt;br&gt;negativt på marknadsandelarna under en följd av år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råvaruexporten, med en stor andel pappersmassa, försämrades också&lt;br&gt;under 1990. Massaexporten minskade med 7% i volym och massapriser-&lt;br&gt;na med lika mycket. Konkurrensen från främst nordamerikanska&lt;br&gt;massaproducenter ökade på huvudmarknaderna i Västeuropa. Sveriges&lt;br&gt;massaindustri tappade omkring 2% av sin marknadsandel där under förra&lt;br&gt;året. Medan amerikanska företag kunde sälja massa till en relativt låg&lt;br&gt;dollarkurs, sålde europeiska leverantörer i de relativt dyrare lokala&lt;br&gt;valutorna D-mark, pund eller franska franc. I år försämras emellertid de&lt;br&gt;nordamerikanska exportörernas konkurrenskraft då dollarkursen stigit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3:1 Marknadsandel och relativpris för Sveriges export av bearbetade Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;varor till 14 OECD-länder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1980=100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-7.png" style="width:276pt;height:169pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990 steg de viktigaste konkurrentländernas exportpriser för&lt;br&gt;bearbetade varor snabbare än de svenska räknat i gemensam valuta. De&lt;br&gt;svenska exportföretagen höll medvetet tillbaka sina prisökningar för att&lt;br&gt;motverka marknadsandelsförlusterna, men gynnades också av växelkurs-&lt;br&gt;utvecklingen. Den svenska kronan deprecierades konkurrentvägt med&lt;br&gt;närmare 2% under året till följd av i första hand dollarns nedgång och&lt;br&gt;D-markens uppgång. Relativprisökningama under tidigare år bidrog&lt;br&gt;emellertid även under förra året till marknadsandelsförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år räknar vi inte med någon draghjälp från dollarkursen. Enligt ett&lt;br&gt;tekniskt antagande har vi låst den vid en dagskurs för resten av året,&lt;br&gt;vilket ger en genomsnittskurs för 1991 på 6,07 kr. per U.S. dollar.&lt;br&gt;Därmed apprecieras dollarn med 2,6% från 1990. Kronan deprecieras&lt;br&gt;ändå konkurrentvägt med knappt 1% 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990 steg industrins lönekostnad (timlön inkl, sociala avgifter)&lt;br&gt;med drygt 10 1/2% och produktiviteten med bara 1/2%. Enhetsar-&lt;br&gt;betskostnaden ökade sålunda med ca 10%. Motsvarande ökning i de&lt;br&gt;viktigaste konkurrentländerna uppgick till knappt 3 %. Kronans effektiva&lt;br&gt;depreciering med nära 2% medförde emellertid att den relativa kostnads-&lt;br&gt;försämringen begränsades till ca 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För produktivitetsutvecklingen används industristatistiken som källa&lt;br&gt;eftersom den ger en tillförlitligare uppskattning än nationalräken-&lt;br&gt;skaperna, se kapitel 13. Industristatistiken visar en högre produktivitets-&lt;br&gt;tillväxt för industrin än nationalräkenskaperna. För perioden 1984-89 var&lt;br&gt;skillnaden hela 1,8 procentenheter i genomsnitt per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 beräknas industrins enhetsarbetskostnader öka endast ca&lt;br&gt;1 % snabbare än för konkurrentländerna räknat i gemensam valuta och i&lt;br&gt;årsgenomsnitt. Mätt under loppet av 1991 minskar istället industrins&lt;br&gt;relativa enhetsarbetskostnader, med 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 stärks industrins konkurrenskraft ytterligare. Produk-&lt;br&gt;tiviteten beräknas öka med hela 3 %, vilket blir ungefär lika snabbt som&lt;br&gt;för konkurrentländerna. Industrins enhetsarbetskostnader, räknat i&lt;br&gt;årsgenomsnitt, stiger långsammare, med bara 1/2%. Jämförelseländemas&lt;br&gt;ULC beräknas stiga med knappt 3% 1992. Konkurrenskraften förbättras&lt;br&gt;sålunda med 2 1/2% 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bedömning innebär att konkurrenskraften vid utgången av 1992&lt;br&gt;är ca 6% bättre än i början av 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3:2 Industrins relativa arbetskraftskostnad per producerad enhet&lt;br&gt;uppdelad på delkomponenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1980=100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-8.png" style="width:277pt;height:171pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: U.S. Department of Labor, statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och&lt;br&gt;finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk export&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala varuexporten närapå stagnerade mätt i fasta priser mellan 1989&lt;br&gt;och 1990. Volymen beräknas även för 1991 bli närmast oförändrad.&lt;br&gt;Först mot slutet av året gynnas exporten av en vändning uppåt i&lt;br&gt;efterfrågan på exportmarknaden. Nästa år beräknas varuexporten öka&lt;br&gt;med knappt 3 % i volym.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportens marknads- och produktsammansättning har även i år en&lt;br&gt;ogynnsam inverkan på den totala utvecklingen. Massa- och pappersin-&lt;br&gt;dustrin i Sverige präglas av fortsatta problem med bl.a. överkapacitet på&lt;br&gt;världsmarknaden och hårdare konkurrens. Konkurrenter i Västeuropa&lt;br&gt;gynnas av lägre produktionskostnader och priser på returpapper m.m.&lt;br&gt;Bakom förra årets stora direktinvesteringar utomlands av svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skogsföretag låg främst motivet att komma närmare avsättningsmarkna- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;derna och få ner produktionskostnaderna. Den ökade användningen av Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;returpapper som råvara gör det lättare att flytta produktionen utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Massaprisema väntas falla ännu kraftigare i år, med 20%, men export-&lt;br&gt;volymen stiger med 3% från den kraftiga nedgången under förra året.&lt;br&gt;Exporten av papper och papp ökar svagt med 1 1/2% i volym medan&lt;br&gt;priserna minskar knappt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stålproduktionen beräknas minska ytterligare i år. Det hänger samman&lt;br&gt;med en uppbromsning i exporten till bl.a. USA, men också ökad&lt;br&gt;konkurrens från bl.a. Japan. Stålkonsumtionen väntas falla med 4% i&lt;br&gt;OECD-ländema under 1991, vilket hänger samman med nedgången i in-&lt;br&gt;vesteringstakten. Under året fortsätter stålpriserna att hållas nere p.g.a.&lt;br&gt;den svaga efterfrågan, men en prisuppgång väntas mot slutet av året.&lt;br&gt;Exporten av järn- och stålprodukter beräknas minska med 2 1/2% i&lt;br&gt;volym i år medan priserna endast ökar med ca 2% i genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exporten av verkstadsprodukter steg med knappt 1% i volym under&lt;br&gt;1990. Det gick särskilt dåligt för transportmedelsindustrin. Exporten av&lt;br&gt;maskiner var fortsatt relativt stark och växte ungefär lika mycket i värde&lt;br&gt;under 1990 som 1989. Under 1991 väntas även exporten av maskiner&lt;br&gt;försämras, till följd av de avtagande maskininvesteringama i omvärlden.&lt;br&gt;Exporten av verkstadsprodukter (exkl. lärtyg) beräknas minska med&lt;br&gt;1/2% i volym.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3:3 Export av varor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mdr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Volymutveckl ing&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Importen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i varuimporten sjönk markant under 1990. Första halvåret steg&lt;br&gt;importvolymen med drygt 2% från föregående halvår, medan den föll&lt;br&gt;med ca 6 1/2% under andra halvåret. Under fjärde kvartalet minskade&lt;br&gt;importvolymen med ca 6% jämfört med motsvarande kvartal 1989.&lt;br&gt;Mellan 1989 och 1990 minskade därmed varuimporten med 0,3%. I&lt;br&gt;första hand var det den avtagande investeringsaktiviteten, men också den&lt;br&gt;svaga exporten, som verkade dämpande på importen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även importprisemas ökningstakt dämpades betydligt under förra året,&lt;br&gt;från drygt 5% 1989 till ca 2 1/2% 1990, trots de kraftiga prisökningarna&lt;br&gt;på råolja och petroleumprodukter under andra halvåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importvolymen av bearbetade varor minskade med ca 1/2% 1990. Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totala importvägda efterfrågan på bearbetade varor minskade med drygt Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;1%. Detta indikerar att de svenska producenterna i någon mån fortsatte Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;att tappa marknadsandelar på hemmamarknaden. En förklaring är att&lt;br&gt;hemmamarknadsprisema ökade snabbare än importprisema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råoljeimporten ökade under 1990 med drygt 8% medan importen av&lt;br&gt;petroleumprodukter minskade med 2 1/2% jämfört med 1989. Fallande&lt;br&gt;bensinförbrukning och minskad bränsleförbrukning i industrin bidrog till&lt;br&gt;den låga importen av petroleumprodukter. Importen av övriga råvaror&lt;br&gt;minskade med ca 1 % och fartygsimporten med hela 22 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importvolymen av petroleumprodukter väntas öka med 8% 1991. Dels&lt;br&gt;återställs lagren efter neddragningen i höstas och dels ökar förbrukningen&lt;br&gt;till föjd av en kallare vinter i år än förra året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 beräknas efterfrågan på importvaror i övrigt, utom fartygs-&lt;br&gt;importen, minska ytterligare. Importpriserna totalt väntas bli ungefär&lt;br&gt;oförändrade jämfört med förra året medan hemmamarknadsprisema&lt;br&gt;fortsätter att stiga snabbare än importprisema. Importen av bearbetade&lt;br&gt;varor förutses minska ytterligare, med drygt 2%, i samband med framför&lt;br&gt;allt den kraftiga nedgången i industrins investeringar. Inte förrän nästa&lt;br&gt;år väntas en återhämtning i importefterfrågan. Totalt beräknas varuimpor-&lt;br&gt;ten 1991 minska med knappt 1%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den väntade importuppgången 1992 är främst hänförlig till bearbetade&lt;br&gt;varor, genom att exporten bidrar till en ökad importefterfrågan. Importen&lt;br&gt;av bearbetade varor bedöms öka med drygt 2%. Importuppgången för&lt;br&gt;övriga varor blir något svagare och varuimporten totalt växer därmed lite&lt;br&gt;långsammare än för bearbetade varor, med knappt 2%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3:4 Import av varor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Mdr&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Volymutveckling&lt;br&gt;procent per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Prisutveckling&lt;br&gt;procent per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Bytesbalansen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalansen för 1990 blev bättre än väntat, och gav ett överskott på&lt;br&gt;närmare 16 miljarder kr. Förbättringen förklaras främst av den kraftiga&lt;br&gt;dämpningen i importvolymen. Överskottet växte med ca 1 miljard kr.&lt;br&gt;jämfört med 1989, trots att Sveriges bytesförhållande (terms of trade)&lt;br&gt;försämrades och exportvolymen var så gott som oförändrad. Under 1991&lt;br&gt;beräknas överskottet i handelsbalansen bli nära 5 miljarder kr. högre än&lt;br&gt;förra året, främst till följd av den fortsatt svaga importen. Nästa år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas överskottet stiga till 25,5 miljarder kr., till stor del p.g.a. en Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;återhämtning i exporten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen visar ett underskott på drygt 33 miljarder kr. för 1990&lt;br&gt;och försämrades därmed med nära 13 miljarder kr. jämfört med 1989.&lt;br&gt;I år beräknas underskottet växa med ca 10 miljarder kr., till -43,4&lt;br&gt;miljarder kr. De växande räntebetalningarna på utlandsskulden bidrar&lt;br&gt;främst till detta. Medan statens, riksbankens samt kommunernas&lt;br&gt;räntebetalningar gav ett underskott på lite över 3 miljarder kr. under&lt;br&gt;1990 gav övriga räntebetalningar ett underskott på drygt 38 miljarder kr.&lt;br&gt;Försämringen i räntenettot totalt förklaras delvis av den kraftiga tillväxten&lt;br&gt;av privat utlandsupplåning för finansiering av direktinvesteringar i företag&lt;br&gt;och fastigheter utomlands samt för köp av utländska aktier. Räntekostna-&lt;br&gt;derna för finansieringen av det ackumulerade bytesbalansunderskottet&lt;br&gt;förklarar för övrigt den fortsatta försämringen i räntenettot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska direktinvesteringama utomlands genererar på sikt en&lt;br&gt;avkastning, som uppväger räntekostnaderna. De återinvesterade&lt;br&gt;vinstmedlen, som nu inkluderas i bytesbalansstatistiken, speglar&lt;br&gt;direktinvesteringarnas avkastning. Dessa vinstmedel beräknas uppgå till&lt;br&gt;sammanlagt nära 33 miljarder kr. 1991 och 1992. Återinvesteringama&lt;br&gt;stiger med omkring 2 miljarder kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktinvesteringama i utländska fastigheter genererar däremot låg&lt;br&gt;avkastning på kort sikt. De svenska fastighetsinvesteringama utomlands&lt;br&gt;ökade markant under 1989 i samband med valutaavregleringen, och mer&lt;br&gt;än fördubblades, till ca 12 miljarder kr. (netto). Ökningstakten i&lt;br&gt;fastighetsinvesteringama avtog emellertid under 1990, då de uppgick till&lt;br&gt;lite över 16 miljarder kr. Under fjärde kvartalet minskade de med 13 %&lt;br&gt;jämfört med den markanta uppgången under motsvarande kvartal 1989.&lt;br&gt;Konjunkturnedgången och den ogynnsamma prisutvecklingen på&lt;br&gt;fastigheter antas dämpa fastighetsinvesteringama betydligt under&lt;br&gt;prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningsindustrin mer än fördubblade sina utlandsinvesteringar&lt;br&gt;under 1990. En stor del av detta förklaras av ett par stora svenska&lt;br&gt;förvärv av utländska företag under året - STORAs respektive SCAs&lt;br&gt;förvärv av den tyska industrigruppen Feldmiihle Nobel AG respektive&lt;br&gt;den brittiska pappers- och förpackningstillverkaren Reedpack Limited -&lt;br&gt;till en sammanlagd kostnad av omkring 26 miljarder kr. Mot slutet av&lt;br&gt;förra året och i år har dessa företag däremot sålt vissa koncerhdelar i&lt;br&gt;utlandet, i samband med omstruktureringar. Försäljningarna kan också&lt;br&gt;ses mot bakgrund av att företagen vill förbättra sin soliditet éfter förra&lt;br&gt;årets stora utlandsinvesteringar. SCA har t.ex. aviserat utförsäljningar för&lt;br&gt;5 miljarder kr. under 1991. Detta innebär att räntebetalningarna på&lt;br&gt;utlandslånen minskar vilket bidrar till att förbättra räntenettot i bytes-&lt;br&gt;balansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktinvesteringama under 1991 och 1992 bedöms minska betydligt&lt;br&gt;i samband med företagens krympande vinstmarginaler. Den internationel-&lt;br&gt;la räntenivån antas ligga på ungefär samma nivå som förra året.&lt;br&gt;Räntenettot försämras av dessa skäl inte lika kraftigt som tidigare då&lt;br&gt;räntenivån steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portfölj investeringar i utländska aktier ger liksom fastighetsinveste- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;ringar, låga utdelningsintäkter på kort sikt. Dessa investeringar växte Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;kraftigt under de senaste två åren, och uppgick till ca 28 miljarder kr.&lt;br&gt;1989 och ca 19 miljarder 1990 (netto). Under prognosperioden väntas&lt;br&gt;bl. a. försäkringsbolag öka sina portfölj investeringar utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990 försämrades resevalutanettot, med ca 3 miljarder kr.&lt;br&gt;Underskottet fortsätter att växa i år, men inte lika snabbt som tidigare.&lt;br&gt;Redan mot slutet av förra året märktes en avmattning i utlandsresandet&lt;br&gt;i samband med en kraftig dämpning i den privata konsumtionen. Antalet&lt;br&gt;charterresenärer från Sverige minskade med lite över 3% under 1990. I&lt;br&gt;januari i år minskade antalet med hela 19%. Utlandsresandet präglades&lt;br&gt;av stor försiktighet så länge kriget vid Persiska viken pågick. Resevaluta-&lt;br&gt;inkomsterna utvecklades också svagt under förra året och t.o.m.&lt;br&gt;minskade i volym. Den relativt högre inflationen i Sverige jämfört med&lt;br&gt;andra OECD-länder och konjunkturavmattningen i omvärlden bidrog till&lt;br&gt;den svaga inkomstutvecklingen. Nästa år väntas både resevaluta-&lt;br&gt;inkomster- och utgifter stiga, med 1 % respektive 5 % i volym. Den låga&lt;br&gt;svenska inflationstakten under 1992, samt den förbättrade konjunkturen&lt;br&gt;gynnar då privat konsumtion och resande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3:3 Nettot for varor och tjänster, avkastning på kapital samt trans-&lt;br&gt;fereringar i bytesbalansen&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-9.png" style="width:279pt;height:188pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksbanken och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varu- och tjänstenettot visar ett fortsatt överskott, som visserligen&lt;br&gt;krympt avsevärt under de senaste åren. Nästa år beräknas överskottet&lt;br&gt;växa, till 3,6 miljarder kr., eller 0,2% av BNP, se tabell 3:5. Av-&lt;br&gt;kastningsnettot i bytesbalansen försämras emellertid ytterligare. Dess&lt;br&gt;andel av BNP stiger från -1,6% 1990 till -2,4% 1992. För att varu- och&lt;br&gt;tjänstenettot ska uppväga underskottet i avkastningsnettot krävs en mycket&lt;br&gt;kraftig ökning av exporten, alternativt dämpning av importen. Export-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;industrins konkurrenskraft förbättras visserligen märkbart, men det tar tid&lt;br&gt;att återvinna världsmarknadsandelar. Ökningen av exportvolymen blir&lt;br&gt;sannolikt inte tillräcklig för att hindra en fortsatt försämring av bytes-&lt;br&gt;balansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3:5 Bytesbalans&lt;br&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råolja och petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Korrigeringspost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartnetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resevaluta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstebalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varu- och tjänstebalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning på kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav återinvesterade vinstmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalen.&lt;br&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Industrin&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Produktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrikonjunkturen nådde sin senaste topp i början av 1989. Därefter&lt;br&gt;minskade industriproduktionen med ca 6% t.o.m. ijärde kvartalet 1990.&lt;br&gt;Nedgången beror främst på en allt svagare efterfrågan. Nu ser nära 90%&lt;br&gt;av industriföretagen efterfrågeläget som det främsta hindret mot ökad&lt;br&gt;produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins kapacitetsutnyttjande sjönk ytterligare under ijärde kvartalet&lt;br&gt;1990 och hade därmed minskat med 1,6 procentenheter under det senaste&lt;br&gt;året till ca 87%. Nedgången var kraftigast för järn-, stål- och metallverk&lt;br&gt;samt verkstadsindustrin. Endast diygt 26% av industriföretagen utnyttjade&lt;br&gt;sin fulla kapacitet under fjärde kvartalet mot 30% ett år tidigare.&lt;br&gt;Kapacitetsutnyttjandet för hela industrin låg ändå ca 7 procentenheter&lt;br&gt;över den genomsnittliga nivån under lågkonjunkturen 1981-82.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen av arbetslösheten inom industrin, särskilt från andra halvåret&lt;br&gt;1990, har bidragit till att arbetsmarknaden inte längre är överhettad.&lt;br&gt;Endast 11 % av industriföretagen hade i mars brist på yrkesarbetare enligt&lt;br&gt;konjunkturbarometem. Bristtalet är ungefär lika litet vad gäller tekniska&lt;br&gt;tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4:1 Industriproduktionen i Sverige, EG och OECD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre månaders glidande medelvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1985=100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-10.png" style="width:278pt;height:172pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm. : Diagrammet visar utfall t.o.m. november 1990.&lt;br&gt;Källa: OECD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i efterfrågan på industrins produkter, inte minst från&lt;br&gt;exportmarknaden, gjorde att färdigvarulagren började öka under 1989,&lt;br&gt;vilket fortsatte under 1990. Fjärde kvartalet 1990 hade industrins&lt;br&gt;färdigvarulager ökat med 6% från fjärde kvartalet 1989 och med 15%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från motsvarande kvartal 1988, då de var nere på en mycket låg nivå. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Trots den kraftiga produktionsminskningen för industrin på 2,8% 1990 Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;(mätt som förändring mellan årsgenomsnitten) växte lagren. I år väntas&lt;br&gt;industrin minska produktionen ytterligare, med 2,8%. Detta torde&lt;br&gt;innebära att företagen minskar sina färdigvarulager och därmed anpassar&lt;br&gt;produktionen bättre till det svaga efterfrågeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktionen minskade särskilt under andra halvåret 1990, med&lt;br&gt;drygt 3% jämfört med motsvarande period föregående år. En nedgång&lt;br&gt;skedde även för andra länder inom OECD, men först mellan tredje och&lt;br&gt;Ijärde kvartalet 1990. Den negativa utvecklingen i främst Nordamerika&lt;br&gt;och Storbritannien bidrog till nedgången inom OECD-området, som blev&lt;br&gt;kraftigare än väntat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4:1 Industriproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verkstadsindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;exkl. varv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Basindustri omfattar gruvor, sågverk, massaindustri, pappersindustri samt&lt;br&gt;järn-, stål- och metallverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4:2 Industriproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig volymförändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-11.png" style="width:278pt;height:177pt;"/&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 beräknas industriproduktionen i Sverige minska ytterligare Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;fram t.o.m. andra kvartalet. Därefter väntas nedgången avstanna och Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;produktionen vända långsamt uppåt under hösten. Det är genom nedväx-&lt;br&gt;lingen i löneökningstakten, den förbättrade konkurrenskraften och en&lt;br&gt;ökad efterfrågan från omvärlden, som kommer att bidra till vändningen&lt;br&gt;i konjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återhämtningen fortsätter under 1992, då efterfrågan från exportmark-&lt;br&gt;naden förbättras. Med det gynnsammare konkurrensläget skulle industri-&lt;br&gt;produktionen ta fårt och växa relativt snabbt, med 2,5% från 1991-års&lt;br&gt;låga nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Lönsamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den höga vinstnivå, som nåddes i industrin efter devalveringarna i början&lt;br&gt;av 1980-talet, bröts under andra halvåret 1989 i takt med den allt svagare&lt;br&gt;efterfrågan. Vinstandelen, d.v.s driftsöverskottet brutto som andel av&lt;br&gt;förädlingsvärdet, sjönk med sammanlagt ca 5 procentenheter under 1989-&lt;br&gt;1990, se tabell 4:2. Bruttoöverskottet visar hur mycket som återstår av&lt;br&gt;förädlingsvärdet då lönekostnaderna räknats bort. Detta är ett national-&lt;br&gt;räkenskapsbegrepp, som i företagsekonomiska termer närmast motsvaras&lt;br&gt;av rörelseresultat exkl. lagerprisvinster och före kalkylmässiga avskriv-&lt;br&gt;ningar. Industrins marginal är produktpriset dividerad med rörlig&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågeläget blev allt sämre under förra året, men industrins&lt;br&gt;lönekostnader fortsatte att öka i snabbare takt än året innan. Däremot&lt;br&gt;minskade ökningstakten i insatsvarukostnadema relativt kraftigt. Bl.a.&lt;br&gt;sjönk priserna för metaller. Sammantaget steg de rörliga kostnaderna per&lt;br&gt;producerad enhet med 5,6% mot 7,7% 1989. Industrins vinstmarginal&lt;br&gt;föll ändå mycket kraftigare än under 1989, med 1,8%, som en följd av&lt;br&gt;att företagen höll tillbaka sina prisökningar för att försvara sin kon-&lt;br&gt;kurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönsamhetsnedgången under 1990 drabbade större delen av industrin&lt;br&gt;utom järnmalmsgruvor, livsmedelsindustrin, sågverk och petroleum-&lt;br&gt;raffinaderier. Vinstandelen för sågverken väntas emellertid i år minska&lt;br&gt;kraftigt i samband med försämrad orderingång och en början till&lt;br&gt;dämpning i byggkonjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De små och medelstora företagen är finansiellt sett mer sårbara under&lt;br&gt;en konjunkturnedgång jämfört med storföretagen. Den relativt stora&lt;br&gt;ökningen i företagskonkurser med 44% under 1990 skedde till den&lt;br&gt;övervägande delen bland fåmansföretag. Ca 2/3 av samtliga företagskon-&lt;br&gt;kurser fanns bland företag utan anställda och i stort sett 1/3 bland företag&lt;br&gt;med upp till 100 anställda. Tillverkningsindustrin svarade för ca 14% av&lt;br&gt;företagskonkurserna medan det största antalet fanns inom detaljhandeln&lt;br&gt;(se vidare kapitel 5). Räknat i antal anställda som berördes svarade&lt;br&gt;däremot tillverkningsindustrin för den största andelen, hela 37%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Soliditeten, d.v.s. eget kapital som andel av balansomslutningen,&lt;br&gt;minskade för tillverkningsindustrin under de senaste åren och var lägst&lt;br&gt;inom de små och medelstora företagen. Låg soliditet ökar sårbarheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför resultatförsämringar. Småföretagen har sämre tillgång på eget Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;kapital än storföretagen och rör sig istället med en högre skuldsättnings- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;grad. Vinstmarginalerna försämrades för samtliga storleksgrupper av&lt;br&gt;företag under de senaste åren, men marginalerna var lägst bland&lt;br&gt;småföretagen. Kreditförlusterna inom bank- och kreditväsendet, som&lt;br&gt;uppdagades i höstas, har gjort det svårare att låna pengar vilket särskilt&lt;br&gt;försvårar de små företagens finansiella situation, då de vanligen har brist&lt;br&gt;på eget kapital. Storföretag med större säkerheter och högre soliditet har&lt;br&gt;relativt lättare att få lån beviljade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstnedgången för den totala industrin speglar väl den försämring som&lt;br&gt;skedde redan fr.o.m. 1986 för verkstadsindustrin. Från toppnivåerna&lt;br&gt;under 1984 och 1985 hade verkstadsindustrins vinstandel halverats 1990,&lt;br&gt;då den uppgick till drygt 15%. Nedgången omfattade samtliga del-&lt;br&gt;branscher och storleksgrupper av företag. Lönsamheten för personbils-&lt;br&gt;och lastbilsindustrin försämrades särskilt kraftigt i takt med vikande&lt;br&gt;efterfrågan på främst huvudmarknaderna Norden, Storbritannien och&lt;br&gt;Nordamerika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år väntas lönsamheten inom transportmedelsindustrin fal 1 a ytterligare.&lt;br&gt;Verkstadsindustrins vinstandel beräknas nå sin botten på omkring 14,5 %.&lt;br&gt;Särskilt stor väntas nedgången bli för tillverkare av industrimaskiner,&lt;br&gt;vilket kan sättas i samband med investeringsneddragningar i Sverige och&lt;br&gt;omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrins bruttoöverskottsandel nådde sin senaste toppnivå,&lt;br&gt;47,5% så sent som 1988 och dess lönsamhet var fortfarande relativt hög&lt;br&gt;förra året. Med en fortsatt svag efterfrågan och produktionsminskning&lt;br&gt;väntas vinstandelen falla markant i år och komma ner på ungefär samma&lt;br&gt;nivå som under 1982. Produktionsvolymen minskar framför allt inom&lt;br&gt;massaindustrin. Även inom järn- och stålverk samt icke-jämmetallverk&lt;br&gt;sker en tillbakagång. Antalet arbetade timmar minskar ännu kraftigare&lt;br&gt;och produktiviteten stiger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1991 förutses en nedväxling i industrins löneökningstakt. Dessutom&lt;br&gt;stiger insatskostnadema med bara lite över 1 % per producerad enhet, den&lt;br&gt;lägsta ökningstakt som uppmätts under det senaste decenniet. Industrins&lt;br&gt;rörliga kostnader per producerad enhet väntas därmed öka med bara&lt;br&gt;omkring 2 1/2%. Produktpriserna ökar ännu lite långsammare, vilket gör&lt;br&gt;att marginalerna fortsätter att krympa något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fortsatt relativt låga insatsvarukostnader 1992 och historiskt låga&lt;br&gt;löneökningar för industrin, i kombination med en vändning uppåt i&lt;br&gt;världskonjunkturen, förbättras industrins vinstmarginaler 1992. Brutto-&lt;br&gt;vinstandelen växer med omkring 11/2 procentenhet för industrin totalt&lt;br&gt;jämfört med 1991. För basindustrin stiger vinstandelen långsammare&lt;br&gt;1992, med 1/2 procentenhet. Produktiviteten inom basindustrin väntas&lt;br&gt;dock stiga och den låga ökningstakten i rörliga kostnader förbättrar&lt;br&gt;förutsättningarna för en starkare uppgång i produktion och lönsamhet&lt;br&gt;även för denna del av industrin på lite längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4:2 Rörliga kostnader, produktpriser, marginaler per producerad enhet Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;samt bruttoöverskottsandel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1.1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insatskostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönekostnad&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa rörlig kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktpris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marginal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoöverskottsandel&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lönekostnad per producerad enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Som andel av förädlingsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm: Uppgifterna avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv.&lt;br&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4:3 Industrins bruttoöverskottsandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-12.png" style="width:279pt;height:176pt;"/&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Näringslivets tjänster&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sverige var långt in i detta århundrade ett agrarsamhälle där större delen&lt;br&gt;av befolkningen sysselsattes inom jord- och skogsbruk. Vid början av&lt;br&gt;1930-talet övertog industrin (inkl, gruvor) och byggverksamhet rollen&lt;br&gt;som samhällsekonomins bas. I böijan av 1960-talet passerades industrin&lt;br&gt;av tjänstesektorerna med avseende på antalet sysselsatta. 1990 arbetade&lt;br&gt;nära 2/3 av de sysselsatta inom tjänstesektorn och ca 1/3 inom den&lt;br&gt;varuproducerande sektorn. Den privata tjänstesektorn, som näringslivets&lt;br&gt;tjänstesektor vanligtvis kallas, svarade för knappt 35% av sysselsättning-&lt;br&gt;en och 41% av den totala produktionen 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framväxten av en stor tjänstesektor förekommer i de flesta utvecklade&lt;br&gt;ekonomier. Inom OECD ökade den genomsnittliga andelen sysselsatta&lt;br&gt;inom tjänstesektorn från knappt 50% 1970 till drygt 62% 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata tjänstesektorn - som nu för första gången redovisas i ett&lt;br&gt;eget kapitel i nationalbudgeten - består av en mängd heterogena&lt;br&gt;branscher, som producerar tjänster för försäljning på marknaden. Även&lt;br&gt;statliga och kommunala bolag samt affärsdrivande verk inräknas i&lt;br&gt;näringslivets tjänstesektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata tjänstesektorn kännetecknas av en kraftig koncentration till&lt;br&gt;storstadsområdena, framför allt Stockholmsområdet. 1990 fanns ca 28%&lt;br&gt;av de sysselsatta inom sektorn i Storstockholmsområdet. Det innebär att&lt;br&gt;ca hälften av sysselsättningen i Stockholms län var inom den privata&lt;br&gt;tjänstesektorn. Drivkraften bakom tjänstesektorns framväxt är främst att&lt;br&gt;produktionsmetoderna i ekonomin blivit alltmer kunskapsintensiva, vilket&lt;br&gt;ökat behovet av kvalificerade tjänster. Till viss del är framväxten av&lt;br&gt;tjänstesektorn ett statistiskt fenomen. Vissa tjänster som förr producera-&lt;br&gt;des inom industrin köps nu i ökad utsträckning externt, i många fall som&lt;br&gt;en följd av bolagisering av tjänsteproduktion som tidigare skett inom&lt;br&gt;industriföretagen. Tjänsteföretag kan genom en långtgående specialise-&lt;br&gt;ring i vissa fall tillhandahålla tjänster till en betydligt lägre kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150 ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5:1 Förädlingsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SNI 6-9&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Löp.priser&lt;br&gt;milj. kr.&lt;br&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell utveckling i fasta priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198O-85&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handel, hotell och restaurang&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samfärdsel, kommunikation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bank, försäkring, fastighetsför-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;valtning, uppdragsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244 192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- exkl. fastighetsförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 789&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga privata tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa tjänstesektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;498 298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Genomsnittlig procentuell utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm: Utvecklingstalen åren 1980-85 är beräknade i 1980 års priser, 1986-90 i 1985 års priser.&lt;br&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förädlingsvärdet ökade med i genomsnitt knappt 4% per år under åren Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;1986 t.o.m. 1989, se tabell 5:1. Under samma period steg BNP med i Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;genomsnitt nära 2%. Produktionen inom privat tjänstesektor expanderade&lt;br&gt;därmed dubbelt så snabbt som produktionen i hela ekonomin. För 1990&lt;br&gt;var tillväxten svagare både inom tjänstesektorn och ekonomin som helhet.&lt;br&gt;Inom samfärdsel, kommunikation och uppdragsverksamhet var dock&lt;br&gt;tillväxten fortsatt stark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningens utveckling visar också att tjänstesektorn vuxit snabbt&lt;br&gt;under det senaste decenniet, se tabell 5:2. Under perioden 1980 t.o.m.&lt;br&gt;1990 ökade sysselsättningen inom privat tjänstesektor med i genomsnitt&lt;br&gt;1,4% per år, medan motsvarande siffra för ekonomin totalt uppgick till&lt;br&gt;0,7%. Sedan 1987 arbetar också fler inom privat tjänstesektor än inom&lt;br&gt;den varuproducerande sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5:2 Sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medeltal sysselsatta efter näringsgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer -------------------------------------------------------&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980-85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handel, hotell och restaurang&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samfärdsel, kommunikation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bank, försäkring, fastighets-&lt;br&gt;förvaltning, uppdragsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga privata tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsatta i privat tjänstesektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av total sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsatta i varuprod. sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av total sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsatta i totala näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt antal sysselsatta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktiviteten inom tjänstesektorn har fluktuerat kraftigt och på ett&lt;br&gt;inte alltid förklarligt sätt. Under perioden 1986 t.o.m. 1990 var&lt;br&gt;produktivitetsutvecklingen i genomsnitt 0,7% per år. Då ökade den inom&lt;br&gt;handel, hotell och restaurang med 1,2% årligen, inom samfärdsel och&lt;br&gt;kommunikation med 3,6% och inom uppdragsverksamhet med 0,7%.&lt;br&gt;Mätningarna av produktiviteten är mycket osäkra. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas att nationalräkenskaperna antar en årlig produktivitetsutveckling&lt;br&gt;om 2% inom bank- och försäkringsverksamhet. Hur produktiviteten skall&lt;br&gt;mätas på ett rättvisande sätt är föremål för översyn inom produktivitets-&lt;br&gt;delegationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 5:1 fördelas den totala privata tjänsteproduktionen 1989 efter&lt;br&gt;användning. Av diagrammet framgår att nära hälften av tjänsteproduktio-&lt;br&gt;nen är s.k. företagstjänster och utgör insats i annan produktion, främst&lt;br&gt;annan tjänsteproduktion. Den näst största delen, mer än 1/3, går till&lt;br&gt;privat konsumtion. Efterfrågan av företagstjänster följer främst industri-&lt;br&gt;konjunkturen, medan hushållstjänsternas efterfrågan närmast kopplas&lt;br&gt;samman med utvecklingen av privat konsumtion. Den del av tjänstepro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;duktionen som exporteras uppgår till ca 8%. Därmed påverkar efterfrå- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;gan från utlandet inte sektorn direkt i särskilt stor utsträckning. Tjänste- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handeln utgör grovt räknat 20 - 25% av den totala utrikeshandeln med&lt;br&gt;varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5:1 Fördelning av privat tjänsteproduktion&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-13.png" style="width:277pt;height:138pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: Fördelning av produktionen 1989 inom SNI 6-9 till olika användare. Från&lt;br&gt;produktionen är handelsmarginaler och ofördelade banktjänster exkluderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5:3 Lönsamhet inom bolagssektorn 1989&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Hushållstjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Företagstjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tillverkn.-&lt;br&gt;industrin&lt;br&gt;SNI 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Total&lt;br&gt;bolagssekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SNI 1-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SNI 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SNI 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SNI 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SNI 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansstatistik:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Soliditet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuldsättningsgrad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;589,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;424,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;478,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;626,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;264,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning av totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Soliditet är beräknad som eget kapital i förhållande till totalt kapital, skuldsättningsgrad visar totala&lt;br&gt;skulder dividerat med eget kapital och avkastning på totalt kapital är resultat efter finansiella intäkter i&lt;br&gt;förhållande till balansomslutningen. Finansstatistik för företag inom SNI 8 omfattar endast uppdragsverk-&lt;br&gt;samhet och maskinuthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabiliteten i ett företag beror på bl.a. soliditeten, dvs. eget kapital i&lt;br&gt;förhållande till totalt kapital. I tabell 5:3 återfinns olika stabilitets- och&lt;br&gt;lönsamhetsmått för aktiebolagen inom den privata tjänstesektorn. Där&lt;br&gt;ingår emellertid ej finansiella företag och fastighetsförvaltning och inte&lt;br&gt;heller statliga affärsverk. Det framgår att soliditeten generellt är lägre&lt;br&gt;inom tjänstesektorn än inom industrin. Inom handeln, hotell och&lt;br&gt;restaurang samt uppdragsverksamhet är den hälften så hög som inom&lt;br&gt;tillverkningsindustrin. Därmed är dessa branscher extra konjunktur- och&lt;br&gt;räntekänsliga. Skuldsättningsgraden är också ovanligt hög. Avkastningen&lt;br&gt;på totalt kapital, som anger resultat efter finansiella intäkter i förhållande&lt;br&gt;till balansomslutningen, visar en relativt samlad bild för tjänstesektorn.&lt;br&gt;Den minsta tjänstebranschen, övriga privata tjänster inom SNI 9, har en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märkbart hög lönsamhet, medan handeln samt uppdragsverksamhet&lt;br&gt;genererar en något lägre avkastning än tillverkningsindustrin eller&lt;br&gt;genomsnittet för hela bolagssektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet konkurser ökade 1990 med nära 40% inom tjänstesektorn&lt;br&gt;jämfört med 1989, varav de flesta återfanns inom handeln. Antalet&lt;br&gt;berörda anställda uppgick till 13 600 personer 1990, vilket var ca 75%&lt;br&gt;fler än 1989. Under 1990 steg antalet varslade inom tjänstesektorn med&lt;br&gt;131% till ca 12 600 personer. Ökningstakten accelererade kraftigt under&lt;br&gt;loppet av 1990 och under första kvartalet 1991 varslades 3 000 personer&lt;br&gt;i genomsnitt per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med låg soliditet och liten vinstmarginal har svårt att klara en&lt;br&gt;konjunktursvacka. Majoriteten av företagen inom tjänstesektorn är små-&lt;br&gt;och medelstora. För dessa kan en nu mer restriktiv kreditgivning från&lt;br&gt;banker och finansbolag bli kännbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsikter för 1991 - 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet publicerar sedan tredje kvartalet 1990 en konjunktur-&lt;br&gt;barometer för tjänstesektorn motsvarande den som görs för industrin. Så&lt;br&gt;länge tidsserier saknas bör resultaten tolkas med försiktighet. Utveckling-&lt;br&gt;en särskiljs inom dagligvaru-, sällanköpsvaru- och partihandel, åkerier&lt;br&gt;och uppdragsverksamhet. Nulägesbeskrivningen för första kvartalet 1991&lt;br&gt;vittnar om ökad försäljning av hushållstjänster samtidigt som försäljning&lt;br&gt;av företagstjänster föll. Med undantag av uppdragsverksamhet råder det&lt;br&gt;i princip inte någon brist på personal med branschspecifik kunskap. Det&lt;br&gt;är fler som betecknar lönsamheten som dålig än som bra inom samtliga&lt;br&gt;branscher. Här utmärker sig dagligvaruhandeln som den svagaste. Inom&lt;br&gt;samtliga branscher anses konjunkturläget vara svagt och tros också&lt;br&gt;förvärras det närmaste halvåret. Här är förväntningarna hos gruppen som&lt;br&gt;producerar företagstjänster mörkast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med skattereformen breddades basen för mervärdeskatt, vilket&lt;br&gt;påverkar de tjänstesektorer som tidigare var befriade från mervärdeskatt&lt;br&gt;eller hade reducerad skattesats. Under perioden 1980 t.o.m. 1990 har&lt;br&gt;konsumentpriserna för privata tjänster inkl, bostäder ökat med 9,4% mer&lt;br&gt;än totala KPI. Priser inom matservering steg under samma period med&lt;br&gt;ca 40% mer än total KPI. Kraftiga prisökningar i samband med&lt;br&gt;skattereformen från en redan tidigare hög prisnivå förväntas leda till&lt;br&gt;strukturförändringar inom vissa branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förväntningar som framkommer i tjänstebarometem, tillsammans&lt;br&gt;med prognoserna för industrikonjunkturen och privat konsumtion&lt;br&gt;indikerar en negativ utveckling av företagstjänster 1991, medan&lt;br&gt;hushållstjänster beräknas utvecklas bättre. De nya relativpriser som&lt;br&gt;skattereformen ger upphov till reducerar dock hushållens efterfrågan på&lt;br&gt;tjänster. Total tjänsteproduktion förväntas öka med 0,8% 1991 och 1,7%&lt;br&gt;1992. Sysselsättningsexpansionen förväntas minska markant under&lt;br&gt;prognosperioden, främst för producenter av företagstjänster. Prognoserna&lt;br&gt;över produktion och sysselsättning innebär att produktiviteten inom&lt;br&gt;sektorn förväntas öka något under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Arbetsmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Överhettningen på arbetsmarknaden lättade successivt under loppet av&lt;br&gt;1990. De tidigaste tecknen var att efterfrågan på arbetskraft, som speglas&lt;br&gt;i antalet lediga platser hos arbetsförmedlingarna, avtog i allt snabbare&lt;br&gt;takt. Samtidigt reducerades bristen på arbetskraft starkt. Det visade sig&lt;br&gt;dels genom att antalet kvarstående lediga platser minskade, dels genom&lt;br&gt;nedgången av antalet företag som hade brist på arbetskraft, enligt&lt;br&gt;konjunkturinstitutets barometer. Den vikande efterfrågan slog under&lt;br&gt;vintern igenom i en successivt ökande arbetslöshet samtidigt som&lt;br&gt;sysselsättningsutvecklingen stagnerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet varsel om uppsägningar har ökat starkt, framför allt sedan sista&lt;br&gt;kvartalet 1990. Hur stor del av dessa som i praktiken verkställs är&lt;br&gt;osäkert, men uppgången medverkar till att arbetslösheten förutses&lt;br&gt;fortsätta stiga. Jämfört med den genomsnittliga arbetslösheten 1990 på&lt;br&gt;1,5% väntas en uppgång till 2,6% i årsgenomsnitt 1991. Sysselsättningen&lt;br&gt;minskar men utbudet förutses utvecklas svagt i och med konjunkturläget,&lt;br&gt;vilket dämpar uppgången i arbetslöshet. Nästa år beräknas arbetslösheten&lt;br&gt;stiga till 2,8% i årsgenomsnitt. Om den i budgetpropositionen i januari&lt;br&gt;beslutade förstärkningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, samt de&lt;br&gt;ytterligare åtgärder som nu aviseras, exkluderas från beräkningarna skulle&lt;br&gt;arbetslöshetsnivån 1992 ligga ca 1,3 procentenheter högre än redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6:1 Antal varsel om uppsägningar per kvartal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-14.png" style="width:279pt;height:165pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Sysselsättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter de två föregående årens starka sysselsättningstillväxt på över&lt;br&gt;60 000 personer per år stagnerade sysselsättningen under 1990. Ars-&lt;br&gt;medeltalet steg ändå med i genomsnitt drygt 40 000 personer, eller med&lt;br&gt;0,9%, p.g.a. den starka uppgången under loppet av 1989. Antalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetade timmar steg samtidigt med 0,6% enligt nationalräkenskaperna. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Således minskade den faktiska medelarbetstiden med ca 0,2%. Korrigerat Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;för att 1990 hade färre arbetsdagar än 1989 var dock arbetstiden&lt;br&gt;oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom sysselsättningsstagnationen under loppet av året ligger en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nedgång inom den konkurrensutsatta industrin, medan aktiviteten inom&lt;br&gt;den skyddade sektorn stagnerat först de senaste månaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:1 Arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental personer (i åldrarna 16-64 år)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivå Förändring från föregående år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privata tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunal verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen inom jord- och skogsbruk väntas fortsätta minska.&lt;br&gt;Under 1990 sjönk antalet med 10 000 personer. Jordbrukspolitiken&lt;br&gt;innebär bl.a. att konkurrensen inom sektorn ökar och en fortsatt&lt;br&gt;anpassning av sysselsättningen är trolig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter nedgången i industrin med ca 80 000 personer i början av 1980-&lt;br&gt;talet ökade sysselsättningen. Sedan 1986 har dock ökningstakten&lt;br&gt;bromsats. Under 1990 vände utvecklingen och antalet sysselsatta&lt;br&gt;minskade med ca 25 000 personer. Arbetslösheten bland kassamedlem-&lt;br&gt;mama fortsatte att stiga och bristen på arbetskraft är nu på ungefär&lt;br&gt;samma nivå som under lågkonjunkturen i början av 1980-talet, enligt&lt;br&gt;konjunkturinstitutets marsbarometer. Räknat i timmar sjönk sysselsätt-&lt;br&gt;ningen med drygt 3% medan produktionen minskade med knappt 3%.&lt;br&gt;Detta innebär att produktiviteten utvecklades svagt. Anpassningen av&lt;br&gt;sysselsättningen till produktionsnedgången har gått snabbt. Med tanke på&lt;br&gt;antalet varsel om uppsägningar förutses en fortsatt neddragning också i&lt;br&gt;år, med ca 34 000 personer. Effektiviseringar som inte genomfördes&lt;br&gt;under högkonjunkturen kommer nu till stånd, med sysselsättningsned-&lt;br&gt;dragningar som följd. Industriproduktionen väntas falla med 2,8% 1991.&lt;br&gt;Produktiviteten ökar därigenom något mer än under 1990, med 0,7 %. Ar&lt;br&gt;1992 bromsas sysselsättningsneddragningen till 6 000 personer i och med&lt;br&gt;att produktionen vänder uppåt. Därmed stiger produktiviteten med 3%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamheten var den bransch som relativt sett utvecklades&lt;br&gt;starkast under 1990. Mellan 1981 och 1983 sjönk antalet sysselsatta med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ca 20 000 personer. Därefter låg antalet kvar på en stabil nivå till 1987&lt;br&gt;då sysselsättningen steg markant. Nästa starka uppgång kom 1989 och&lt;br&gt;under de senaste två åren har byggsysselsättningen ökat med ca 35 000&lt;br&gt;personer. Förra året expanderade sysselsättningen med ca 8%. Från att&lt;br&gt;tidigare ha lidit stor brist på arbetskraft kunde sektorn lättare rekrytera&lt;br&gt;personal i takt med att överhettningen på övriga arbetsmarknaden i stort&lt;br&gt;sett försvann. En viss stagnation av sysselsättningen säsongrensat kan&lt;br&gt;dock noteras de senaste månaderna. Dessutom har antalet arbetslösa&lt;br&gt;byggnadsarbetare ökat sedan främst andra halvåret 1990. Aktiviteten&lt;br&gt;inom byggnadssektorn väntas avta under andra halvåret 1991 och&lt;br&gt;nedgången fortsätter 1992. Därmed sjunker också sysselsättningen med&lt;br&gt;3 000 i år respektive 13 000 personer 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de två föregående årens starka sysselsättningsexpansion inom den&lt;br&gt;privata tjänstesektorn halverades ökningen till 26 000 personer 1990.&lt;br&gt;Under loppet av året kan en viss stagnation noteras. Det är främst&lt;br&gt;nedgången av antalet sysselsatta inom handeln som drar ned utveckling-&lt;br&gt;en. Ar 1991 och 1992 väntas måttliga ökningar, till följd av en lägre&lt;br&gt;aktivitet inom sektorn, uppgående till 5 000 respektive 13 000 personer.&lt;br&gt;Att en tillväxt överhuvudtaget beräknas ske är till stor del en följd av att&lt;br&gt;den privata konsumtionen tillhör den del i ekonomin som expanderar.&lt;br&gt;Samtidigt dämpas aktiviteten i branschen genom att basen för mervärde-&lt;br&gt;skatten breddas i samband med skattereformen och p.g.a. den allmänna&lt;br&gt;konjunkturnedgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den relativt starka uppgången med 16 000 personer inom den kom-&lt;br&gt;munala verksamheten under 1990 möjliggjordes genom att överhett-&lt;br&gt;ningen på arbetsmarknaden i övrigt dämpades och svårigheterna att&lt;br&gt;rekiytera personal avtog. En ökad sysselsättning väntas inom om-&lt;br&gt;sorgssektom de närmaste åren samtidigt som det sker en viss neddrag-&lt;br&gt;ning på den administrativa sidan. Totalt förutses sysselsättningen stiga&lt;br&gt;med 7 000 personer 1991 och med 8 000 personer 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen inom staten har enligt AKU stigit starkt, med 10 000&lt;br&gt;personer, under 1990. Uppgången är dock en följd av statistiska mätfel.&lt;br&gt;Den verkliga utvecklingen är sannolikt ett ungelär oförändrat antal.&lt;br&gt;Neddragningen av den statliga administrationen med 10% på 3 år innebär&lt;br&gt;att sysselsättningen förutses sjunka i år och nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget förutses försvagningen på arbetsmarknaden fortsätta 1991&lt;br&gt;och 1992. Totalt beräknas sysselsättningen minska med närmare 40 000&lt;br&gt;personer 1991. Ar 1992 väntas minskningen avta till endast 3 000 färre&lt;br&gt;sysselsatta. Nedgången sker främst inom industrin och byggsektorn&lt;br&gt;medan övriga sektorer stagnerar. Totalt i ekonomin var produktiviteten&lt;br&gt;i det närmaste oförändrad 1990 i och med att produktionen ökade med&lt;br&gt;0,6% och timsysselsättningen steg obetydligt mer. Till följd av att sys-&lt;br&gt;selsättningen minskar starkare än produktionen 1991 beräknas produk-&lt;br&gt;tiviteten böija stiga, med 0,6%. Ett flertal faktorer verkar uppdragande.&lt;br&gt;Produktiviteten stiger genom att brist på arbetskraft inte längre leder till&lt;br&gt;restriktioner på produktionen. Även övriga flaskhalsproblem minskar i&lt;br&gt;och med det lägre kapacitetsutnyttjandet. En minskad personalomsättning&lt;br&gt;leder också till att produktivitetsförluster till följd av omställningsproblem&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtar. Sysselsättningsanpassningen sker normalt långsammare än produk- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;tionsanpassningen och i ett sent skede av konjunkturnedgången tenderar Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;företagen att hålla kvar arbetskraften i allt mindre utsträckning. Det&lt;br&gt;mycket stora antalet varsel, under sista kvartalet 1990 och första kvartalet&lt;br&gt;1991, tyder på att företagen i denna konjunkturnedgång agerat snabbare&lt;br&gt;än tidigare. Ar 1992 fortsätter timsysselsättningen att fälla något medan&lt;br&gt;produktionen vänder uppåt, vilket gör att produktiviteten stiger ytterliga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;re, med 1,2%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:2 Produktion och sysselsättning i timmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;br&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privata tjänster&lt;br&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom sysselsättningen minskar mer i antal timmar än i personer&lt;br&gt;sjunker medelarbetstiden något 1991. Det är ett resultat av ett antal&lt;br&gt;motverkande faktorer. Konjunkturläget begränsar möjligheten att utöka&lt;br&gt;medelarbetstiden trots att skattereformens marginal skattesänkning innebär&lt;br&gt;incitament i den riktningen. Neddragnade verkar också utvidgningen av&lt;br&gt;den lagstadgade semestern med två dagar för vissa grupper. I samma&lt;br&gt;riktning verkar det ökade antalet permitteringar med korttidsvecka. En&lt;br&gt;tendens till ett ökat antal deltidsarbetande med kort deltid (1-19 timmar)&lt;br&gt;har noterats de senaste månaderna. En fortsatt ökning är trolig till följd&lt;br&gt;av konjunkturläget. Omläggningen av sjukförsäkringen medverkar&lt;br&gt;däremot till en uppgång av medelarbetstiden i och med att korttids-&lt;br&gt;frånvaron väntas minska. Även 1992 sjunker troligen medelarbetstiden&lt;br&gt;svagt. I uppdragande riktning verkar bl.a. de ökade satsningarna på&lt;br&gt;rehabilitering inom sjukförsäkringsområdet samt införandet av en arbets-&lt;br&gt;givarperiod i sjukförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 1992. Neddragande&lt;br&gt;verkar dock införandet av utbildningsvikariaten, förutom konjunkturläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Utbud av arbetskraft&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utbudet av arbetskraft har stigit markant de senaste åren till följd av den&lt;br&gt;starka efterfrågeuppgången. Under 1990 steg utbudet med 50 000&lt;br&gt;personer, dvs. i ungefår samma omfattning som de närmast föregående&lt;br&gt;åren. Under loppet av året avtog dock ökningstakten. Av uppgången&lt;br&gt;under året berodde två tredjedelar på befolkningsmässiga faktorer och&lt;br&gt;resterande del på ett ökat arbetskraftstal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkningen i arbetsför ålder, 16-64 år, steg med i genomsnitt drygt&lt;br&gt;ca 40 000 personer 1990 enligt AKU. Större delen av ökningen kan&lt;br&gt;hänföras till nettoinvandringen som uppgick till 35 000 personer varav&lt;br&gt;uppskattningsvis ca 75% i arbetsför ålder. Nettoinvandringen var således&lt;br&gt;betydligt lägre än under 1989 då antalet uppgick till 44 000. Även 1991&lt;br&gt;och 1992 väntas netto invandringen avta, men kvarstår dock fortfarande&lt;br&gt;på en hög nivå historiskt sett, till 25 000 respektive 20 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftsdeltagandet steg under 1990 med 0,3 procentenheter i&lt;br&gt;åldrarna 16-64 år. Relativt sett steg deltagandet mest i åldersgruppen 55-&lt;br&gt;64 år. Även i mellangrupperna skedde en svag ökning. Däremot sjönk&lt;br&gt;arbetskraftstalen i åldrarna 16-24 år efter två års uppgång. Nedgången&lt;br&gt;väntas fortsätta i år och 1992. I ett försämrat arbetsmarknadsläge&lt;br&gt;försvåras inträdet på arbetsmarknaden, vilket kan vara ett incitament att&lt;br&gt;i stället studera. Möjligheterna att förvärvsarbeta vid sidan av studier&lt;br&gt;avtar också i takt med minskad efterfrågan på arbetskraft. Totalt väntas&lt;br&gt;det relativa arbetskraftstalet minska med ca 0,2 procentenheter per år&lt;br&gt;under 1991 och 1992. Det innebär att arbetskraften stiger med 11 000&lt;br&gt;personer 1991 och med 6 000 personer 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:3 Relativa arbetskraftstal för olika åldersgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arsmedeltal 1990 och förändring i procentenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivå Förändring från föregående år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16-19 år,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20-24 år,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25-54 år,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55-64 år,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån (AKU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1986 ingår inte åldersgruppen 65-74 år i de månatliga arbets-&lt;br&gt;kraftsundersökningama. Under fjärde kvartalet varje år görs dock en&lt;br&gt;specialundersökning av denna grupp. Under 1988 och 1989 steg antalet&lt;br&gt;i arbetskraften med 10 000 respektive 5 000 personer. Under 1990 sjönk&lt;br&gt;antalet med 7 000 personer till 71 000 totalt. Det innebär att 8,5% av&lt;br&gt;befolkningen i denna åldersgrupp ingick i arbetskraften mot 9,3% året&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innan. Männen deltar i arbetskraften i mer än dubbelt så hög utsträck- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;ning som kvinnorna. Drygt 12% av männen och ca 5% av kvinnorna Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;deltar därmed. I motsats till föregående år, då antalet egna företagare&lt;br&gt;svarade för hela uppgången svarade denna grupp för hela nedgången&lt;br&gt;1990. Bland samtliga äldre är det dessutom främst de med kort deltid&lt;br&gt;som minskat i antal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter sex års oavbrutet fallande arbetslöshet inleddes en uppgång under&lt;br&gt;1990. Tecken på stigande arbetslöshet fanns från maj 1990. Säsongrensat&lt;br&gt;steg arbetslösheten från 1,3% första kvartalet 1990 till 1,8% Ijärde&lt;br&gt;kvartalet. Uppgången fortsatte också under första kvartalet i år då&lt;br&gt;arbetslösheten säsongrensat uppgick till 2,1%. Den genomsnittliga&lt;br&gt;arbetslösheten under 1990 uppgick till 1,5% eller 69 000 personer.&lt;br&gt;Jämfört med 1989 innebar det en uppgång med 0,1 procentenheter eller&lt;br&gt;8 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala skillnaden i arbetslöshet har minskat under den gångna&lt;br&gt;högkonjunkturen jämfört med närmast föregående högkonjunktur. Enligt&lt;br&gt;AKU steg arbetslösheten inte lika mycket i skogslänen som i övriga&lt;br&gt;landet under andra halvåret 1990. Skogslänen ligger dock något efter&lt;br&gt;övriga landet i konjunkturfasen. Första kvartalet i år ökade arbetslösheten&lt;br&gt;lika mycket inom de olika områdena och uppgick då till 3,1% i&lt;br&gt;skogslänen, 1,9% i storstadslänen och till 2,3% i övriga landet. Vid&lt;br&gt;fortsatt stigande arbetslöshet är det emellertid troligt att arbetslösheten&lt;br&gt;ökar mer i skogslänen än i genomsnittet för landet, vilket är vanligt&lt;br&gt;historiskt sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aldersmässigt är det främst bland ungdomar som arbetslösheten stigit&lt;br&gt;hittills. Det gäller särskilt i gruppen 16-19 år där arbetslösheten gick upp&lt;br&gt;med 1,4 procentenheter från 1989 till 4,5% 1990. Inom denna ålders-&lt;br&gt;grupp har arbetslösheten i stort sett minskat kontinuerligt sedan 1984,&lt;br&gt;trots att antalet i sysselsättningsskapande åtgärder samtidigt har dragits&lt;br&gt;ned de senaste åren. Även inom åldersgruppen 55-64 år har arbetslös-&lt;br&gt;heten tidigare minskat starkt, men en uppgång noteras under loppet av&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:4 Relativ arbetslöshet i olika åldrar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentandel av arbetskraften i respektive åldersgrupp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16-19 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20-24 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25-54 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55-64 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Siffrorna för åren 1983-1986 har reviderats med hänsyn till omläggningen av&lt;br&gt;mätmetod i AKU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga tecken på en försvagad konjunktur är att antalet latent ar- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;betssökande och de undersysselsatta av arbetsmarknadsskäl ökar. Under Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;loppet av 1989 bromsades den tidigare starka nedgången av antalet latent&lt;br&gt;arbetssökande, dvs. personer som velat och kunnat arbeta men som inte&lt;br&gt;aktivt sökt arbete och därför inte räknats som arbetslösa. Under 1990&lt;br&gt;skedde en uppgång med 5 000 till närmare 40 000 personer. En stor del&lt;br&gt;av de latent arbetssökande är ungdomar i åldern 16-19 år. Samma&lt;br&gt;utveckling gäller de undersysselsatta. Under 1990 var antalet drygt&lt;br&gt;20 000 fler än under 1989, vilket innebar att 192 000 personer skulle&lt;br&gt;vilja arbeta mer men hindras av arbetsmarknadsskäl. Deltidsarbetslös-&lt;br&gt;heten är särskilt utbredd inom den offentliga tjänstesektorn och inom&lt;br&gt;detaljhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I genomsnitt under 1990 var antalet långtidsarbetslösa oförändrat&lt;br&gt;jämfört med föregeående år efter en successiv nedgång sedan mitten av&lt;br&gt;1980-talet. Under senare delen av 1990 samt hittills i år har dock en&lt;br&gt;uppgång registrerats. Under första kvartalet 1991 uppgick antalet till&lt;br&gt;16 000 personer, vilket var 6 000 fler än under samma kvartal förra året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vikande sysselsättningen gör att arbetslösheten kommer att&lt;br&gt;fortsätta att stiga under prognosperioden. Neddragningarna inom industrin&lt;br&gt;fortsätter och stora delar av den privata tjänstesektorn stagnerar samtidigt&lt;br&gt;som kommunerna inte, som i tidigare konjunkturnedgångar, kan&lt;br&gt;expandera i någon större utsträckning. En markant lägre ökningstakt av&lt;br&gt;arbetskraftsutbudet bromsar uppgången i arbetslöshet. Arbetslösheten&lt;br&gt;beräknas uppgå till 2,6% 1991 och till 2,8% 1992. Antalet arbetslösa&lt;br&gt;stiger då med 49 000 personer 1991 till 118 000 personer. År 1992 ökar&lt;br&gt;antalet med i genomsnitt 9 000 personer till 127 000 arbetslösa totalt.&lt;br&gt;Jämfört med arbetslöshetsuppgången under lågkonjunkturen i början av&lt;br&gt;1980-talet är denna uppgång ungefär lika stark räknat i antal öppet&lt;br&gt;arbetslösa och antal i åtgärder per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett som andel av BNP är Sveriges kostnader för arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiska åtgärder inte högre än i omvärlden, ca 3%, att jämföra med ca 5%&lt;br&gt;i t.ex. Danmark. Inriktningen skiljer sig genom att en stor del satsas på&lt;br&gt;aktiva åtgärder som t.ex. arbetsmarknadsutbildning och en förhållan-&lt;br&gt;devis liten del läggs på passiva kontantstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har arbetsmarknadspolitiken lagts om och&lt;br&gt;focuserats mot anpassningsunderlättande åtgärder. Det innebär en&lt;br&gt;prioritering av utbildnings- och rehabiliteringsinsatser samt en förstärk-&lt;br&gt;ning av platsförmedlingen. De sysselsättningsskapande åtgärderna har&lt;br&gt;kraftigt reducerats. Antalet uppgick 1990 till 13 000 personer, vilket&lt;br&gt;endast är en femtedel av volymen 1985. Antalet personer i arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning ökade under samma period med 4 000 till 37 000&lt;br&gt;personer. Under loppet av 1990 har antalet långsamt stigit och under det&lt;br&gt;första kvartalet 1991 har en starkare expansion inletts. Antalet personer&lt;br&gt;i program för arbetshandikappade har stigit successivt. Sedan 1985 har&lt;br&gt;antalet stigit med 16 000 personer till närmare 90 000 personer totalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6:2 Arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent, säsongrensade kvartalsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-15.png" style="width:277pt;height:177pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:5 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental, genomsnitt per år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättnings-&lt;br&gt;skapande åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- beredskapsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ungdomslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;särskild inskol-&lt;br&gt;ningsplats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- rekryteringsstöd&lt;br&gt;Arbetsmarknads-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utbildning (AMU)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagsutbildning&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för arbets-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;handikappade&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ungdomslagen avskaffandes den&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989 och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ersattes&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;särskilda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inskol-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Utbildning vid permitteringshot, flaskhalsutbildning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Samhall, lönebidrag, arbetsmarknadsinstitutet (AMI) och offentligt skyddat arbete.&lt;br&gt;Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetslöshetsprognosen inbegrips den förstärkning av arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska insatser som nu aviseras. Det innebär att antalet personer i&lt;br&gt;aktiva åtgärder utökas med 40 000 personer under budgetåret 1991/1992.&lt;br&gt;Därav består 20 000 av utbildningsvikariat som innebär att anställd&lt;br&gt;personal ges utbildning samtidigt som arbetslösa anställs som vikarier.&lt;br&gt;Arbetsmarknadsutbildningen utökas med 10 000 platser. 5 000 får&lt;br&gt;inskolningsplatser eller rekryteringsstöd. Dessutom inrättas 5 000 nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskoleplatser. Inklusive de åtgärder som föreslogs i bugetpropositio- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;nen i januari 1991 innebär det att över 60 000 personer ytterligare skulle Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;ha varit arbetslösa 1992 om inte dessa åtgärder vidtagits. Det motsvarar&lt;br&gt;en uppgång av arbetslösheten med 1,3 procentenheter. Åtgärderna har&lt;br&gt;den effekten att utbudet av arbetskraft dämpas samtidigt som antalet&lt;br&gt;sysselsatta stiger och medelarbetstiden dras ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Löner och konsumentpriser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Löner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär statistik visar att timförtjänsten i genomsnitt för hela ekonomin&lt;br&gt;ökade knappt 10 1/2% 1990. Löneglidningen, som innefattar även lokala&lt;br&gt;avtalsuppgörelser, svarade för ca 4 procentenheter. Det är den högsta&lt;br&gt;löneglidningen på mer än 20 år. Löneutfellet förra året förklaras bl.a. av&lt;br&gt;det överhettade arbetsmarknadsläget och den snabba prisökningstakten.&lt;br&gt;Produktiviteten var oförändrad från 1989, vilket medförde att utrymmet&lt;br&gt;för reala löneökningar var obefintligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7:1 Timlöner och arbetskraftskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga löntagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriarbetare&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löne-&lt;br&gt;glid-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löne-&lt;br&gt;glid-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sociala&lt;br&gt;kost-&lt;br&gt;nader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbets-&lt;br&gt;krafts-&lt;br&gt;kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Uppgifterna för samtliga löntagare baserar sig på lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare&lt;br&gt;grundar sig på förtjänststatistik. Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbe-&lt;br&gt;lopp, som ej ingår i SCB:s statistik. Avtalskonstruktionen för industriarbetare 1987 omöjliggör en meningsfull&lt;br&gt;uppdelning på avtal och löneglidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timförtjänsten inom den svenska tillverkningsindustrin ökade 1990 med&lt;br&gt;ca 9 1/2%. För OECD-området steg industriarbetarlönen i nationella&lt;br&gt;valutor med ca 5 1/2%. Löneökningarna inom industrin har alltsedan&lt;br&gt;1982 ökat snabbare i Sverige än i våra konkurrentländer. Detta till-&lt;br&gt;sammans med ökade lönebikostnader och en lägre produktivitetstillväxt&lt;br&gt;under de senaste åren har bidragit till att försvaga såväl konkurrens-&lt;br&gt;kraften som lönsamheten. Sverige kan sannolikt kosta på sig högre&lt;br&gt;lönekostnader i nivå än de flesta andra industriländerna, utan att vare sig&lt;br&gt;konkurrenskraften eller vinsterna behöver vara otillräckliga. Detta beror&lt;br&gt;bl.a. på att industrins produktionsteknik är väl utvecklad och att&lt;br&gt;arbetskraften har en god utbildning vilket medför en nivåmässigt hög&lt;br&gt;produktivitet. I ljuset av de senaste årens utveckling syns emellertid&lt;br&gt;lönekostnadsdifferensen mot omvärlden sannolikt vara så stor att kon-&lt;br&gt;kurrenskraften skadats. Det räcker således inte med att de svenska löne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsökningarna kommer ner till våra konkurrenters, utan lönerna Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;måste troligen utvecklas långsammare under en rad år. Detta förstärks än Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;mer om den svenska produktivitetsökningen inte lyckas nå upp till om-&lt;br&gt;världens takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löner, liksom priser, reagerar med en viss eftersläpning i ett konjunk-&lt;br&gt;turförlopp, vilket delvis sammanhänger med att löne- och inflations-&lt;br&gt;förväntningarna är trögrörliga. Konsekvensen blir att konjunkturav-&lt;br&gt;mattningen initialt förstärks och den marknadsledda kostandsanpassningen&lt;br&gt;blir utdragen och smärtsam i termer av bl.a. arbetslöshet och låg tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lönedämpning kan emellertid också initieras genom institutionella&lt;br&gt;förändringar. Anpassningen kan då ske såväl snabbare som smidigare.&lt;br&gt;Stabiliseringsavtalsförslaget som presenterades i slutet av 1990 innebär&lt;br&gt;en kraftig nedväxling av löneökningstakten. I korthet innebär avtalet för&lt;br&gt;1991 en lönehöjning vid halvårsskiftet med 209 kr. per månad för&lt;br&gt;löntagare med en månadslön understigande 14 200 kr. För timmar där&lt;br&gt;lönen understiger 85 kr. avsätts 125 öre per arbetad timme. Utrymmet&lt;br&gt;fördelas av de centralt avtalsslutande parterna. Nästa år fördelas ett&lt;br&gt;utrymme från och med 1 april på ca 3% dock minst 426 kr. per månad,&lt;br&gt;vilket motsvarar lägst 255 öre per timme, utan några fördelnings-&lt;br&gt;restriktioner. Totalt sett höjs lönenivån med 4,3% under perioden fram&lt;br&gt;till sista mars 1993. I början av 1992 och 1993 finns kontrollstationer för&lt;br&gt;hur avtalet har följts. Finner förhandlingsgruppen vid dessa kontroller&lt;br&gt;löneökningar utöver avtalsramen, sker en avräkning från nästkommande&lt;br&gt;års utiymme för avtalsområdet eller delar därav. Stora delar av den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknaden har ställt sig bakom och slutit avtal i linje med&lt;br&gt;avtalsförslaget. Stabiliseringsavtalet tillsammans med en påtaglig avkyl-&lt;br&gt;ning av såväl arbetsmarknaden som efterfrågan i ekonomin har medfört&lt;br&gt;att löne- och inflationsförväntningarna dämpats väsentligt. Den s.k. löne-&lt;br&gt;lönespiralen - dvs. när löneökningar på ett avtalsområde driver fram&lt;br&gt;kompensationskrav inom andra områden - bromsas också upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läget på den svenska arbetsmarknaden försämras snabbt, antalet varsel&lt;br&gt;och öppet arbetslösa ökar markant. Samtidigt framkommer allt tydligare&lt;br&gt;signaler om dämpade prisförväntningar i såväl producent- som konsu-&lt;br&gt;mentled. Därtill förutses produktivitetstillväxten i år bli relativt blygsam.&lt;br&gt;Vidare förväntas industrins vinster pressas till rekordlåga nivåer.&lt;br&gt;Lönebikostnadema ökar i år till följd av breddat underlag för arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter m.m. Kommunernas och landstingens kostnadsutrymme är&lt;br&gt;begränsat av deras ekonomiska situation. Arbetsgivarnas återhållsamhet&lt;br&gt;vad gäller löneökningar torde stiga väsentligt den närmaste tiden. Sam-&lt;br&gt;tidigt medför skattereformen en påtaglig reallönehöjning redan vid&lt;br&gt;mycket måttliga nominella löneökningar. Stabiliseringsavtalet tillsammans&lt;br&gt;med dessa andra faktorer påverkar lönebildningen i en och samma&lt;br&gt;dämpande riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsläget är lönebildningens viktigaste förklaringvariabel.&lt;br&gt;Arbetsmarknadens funktionssätt blir därför avgörande i detta samman-&lt;br&gt;hang. En ökning av långtidsarbetslösheten har sannolikt ingen eller ringa&lt;br&gt;inverkan på löneökningstakten. Genom åtgärder som underlättar anpass-&lt;br&gt;ningen mellan arbetssökande och lediga platser minimeras arbetslöshets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiderna. Samtidigt dämpas tendeser till flaskhalsar i produktionen.&lt;br&gt;Därigenom motverkas överhettning och löneinflation, vilket gynnar&lt;br&gt;produktiviteten och tillväxten. De arbetsmarknadspolitiska insatserna som&lt;br&gt;nyligen föreslagits minskar den öppna arbetslösheten. Eftersom de är&lt;br&gt;starkt inriktade på utbildning och andra aktiva insatser, kan de emellertid&lt;br&gt;inte förväntas verka lönedrivande. I stället bör de kunna bidra till att&lt;br&gt;arbetsmarknadens funktionssätt förbättras och att inflationstrycket&lt;br&gt;motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet innebär en vändpunkt för löneökningstakten. Under loppet av&lt;br&gt;1991 väntas timlönerna öka kring 2 1/2%, inklusive effekterna av de två&lt;br&gt;extra semesterdagarna för vissa grupper, att jämföra med 5-8% för några&lt;br&gt;av våra viktigaste konkurrentländer. Lönestegringen 1990 leder emellertid&lt;br&gt;till ett s.k. kostnadsmässigt &amp;quot;överhäng&amp;quot; till 1991, som medför att den&lt;br&gt;genomsnittliga timkostnaden stiger med ca 5%. Motsvarande genom-&lt;br&gt;snittliga ökning för OECD-länderna är knappt 6 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1992 ger stabiliseringsavtalet en nivåhöjning av lönerna med ca&lt;br&gt;3% i genomsnitt. Överhänget från 1991 är blygsamt, löneglidningen&lt;br&gt;beräknas bli mycket svag och den genomsnittliga kostnadsökningen&lt;br&gt;väntas stanna på 3 1/2%. I våra viktigaste konkurrentländer sker en&lt;br&gt;betydligt mindre lönedämpning, vilket innebär att de svenska timlöne-&lt;br&gt;ökningama under hela prognosperioden förutses understiga våra&lt;br&gt;konkurrenters, se diagram 7:1. Tillsammans med en påtagligt förbättrad&lt;br&gt;produktivitetstillväxt nästa år medför detta att den relativa enhets-&lt;br&gt;arbetskostnaden sjunker, vilket innebär att Sveriges konkurrenskraft enligt&lt;br&gt;detta synsätt skulle förbättras märkbart för första gången sedan 1982, se&lt;br&gt;diagram 3:2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7:1 Nominell timlön inom industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring, nationell valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-16.png" style="width:277pt;height:175pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: De 13 OECD-länderna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som&lt;br&gt;konkurrent till Sverige på världsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom timförtjänsten påverkas också de totala lönekostnaderna av Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna. Lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter ökade Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;timkostnaden med ca 1% 1990. Vissa avtalade arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;omperiodiserades från 1990 till efterföljande år, utan att löneutrymmet&lt;br&gt;påverkas. Skattereformen medför att basen för avgiftsuttaget breddas i år,&lt;br&gt;samtidigt som arbetsmiljöavgiften försvinner. Sammantaget medför&lt;br&gt;emellertid detta att kostnaden per timme ökar med drygt 1 % i år utöver&lt;br&gt;löneökningarna. Nästa år införs en arbetsgivarperiod på 14 dagar i&lt;br&gt;sjukförsäkringen. Kostnadsökningen för arbetsgivarna neutraliseras&lt;br&gt;genom sänkt sjukförsäkringsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Konsumentpriser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriserna (KPI) steg med 10,7% från december 1989 till&lt;br&gt;december 1990. Skattereformen och andra indirekta skattehöjningar,&lt;br&gt;framför allt den höjda mervärdeskattesatsen, bidrog med ca 4 procent-&lt;br&gt;enheter. Orolighetema vid Persiska viken medförde kraftigt höjda priser&lt;br&gt;på råolja och andra oljeprodukter, vilket höjde konsumentpriserna med&lt;br&gt;ca 1/2 procentenhet. Dessa extraordinära bidrag till prisökningstakten&lt;br&gt;måste exkluderas för att ge en rimlig uppfattning om det inhemska&lt;br&gt;pristrycket i konsumentledet. Arbetskraftskostnaden steg markant i såväl&lt;br&gt;privat som offentlig sektor 1990, vilket i sig motiverar högre pris-&lt;br&gt;höjningar än de som uppmätts. Vinstmarginalerna pressades påtagligt&lt;br&gt;förra året. Detta är sannolikt en följd av en märkbar avmattning i totala&lt;br&gt;efterfrågan, i synnerhet för privat konsumtion som föll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7:2 Industrins prisförväntningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel i procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-17.png" style="width:278pt;height:173pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: Kurvan illustrerar förändringen av nettoandelen industriföretag som planerar&lt;br&gt;höja hemmamarknadspriserna kommande kvartal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Konjunkturinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteomläggningens andra steg, som genomfördes vid årsskiftet, har Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;höjt konsumentpriserna med dryg 3 1/2% sedan december 1990. Skatte- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;växlingen påverkar framför allt boendekostnaderna men också tjänste-&lt;br&gt;konsumtionen som förut var helt eller delvis momsbefriad, t.ex. resor&lt;br&gt;och transporter, teletjänster och hårklippning. Dessutom avvecklades&lt;br&gt;mjölksubventionema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisförväntningama hos ekonomins aktörer är väsentliga för såväl löne-&lt;br&gt;som prisbildningen. Allmänt anses förväntningarna vara trögrörliga och&lt;br&gt;svåra att påverka. Stabliseringsavtalet för löneutvecklingen, konkurrens-&lt;br&gt;läget och konjunkturutsiktema är troligen de främsta förklaringarna till&lt;br&gt;den allt tydligare omsvängningen i inflationsförväntningarna som nu&lt;br&gt;framträder. I diagram 7:2 illustreras tillverkningsindustrins planerade&lt;br&gt;prishöjningar på hemmamarknaden nästkommande kvartal. Kurvan för&lt;br&gt;industrin åskådliggör i princip hur andelen företag som avser höja&lt;br&gt;priserna har förändrats i jämförelse med motsvarande period föregående&lt;br&gt;år. Så länge kurvan ligger under nollstrecket minskar andelen företag&lt;br&gt;som planerar att höja priserna. Sedan böijan av 1989 har allt färre&lt;br&gt;industriföretag aviserat prishöjningar och inte sedan 1964 har en så lång&lt;br&gt;period med negativa tal registrerats. Dessutom har företagen den senaste&lt;br&gt;tiden inte höjt priserna i planerad utsträckning. Hushållens förväntningar&lt;br&gt;är tröga i den bemärkelsen att den faktiska inflationen varierat kraftigare&lt;br&gt;än den förutsedda. Den allra senaste tiden har förväntningar om sänkt&lt;br&gt;inflation registrerats även hos hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7:3 Konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackumulerad utveckling från årets början.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-18.png" style="width:277pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1991 och 1992 väntas en påtaglig nedväxling av priserna. Konsu-&lt;br&gt;mentpriserna beräknas öka med knappt 8 1/2% under loppet av 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga I:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exkluderas effekterna av indirekta skatter och oljepriser väntas priserna&lt;br&gt;stiga med endast 5% mellan december 1990 och december 1991.&lt;br&gt;Vändpunkten har emellertid redan inträffat. Under perioden från&lt;br&gt;årsskiftet fram t.o.m. mars i år ökade priserna med knappt 6%, medan&lt;br&gt;prisstegringarna under resten av året väntas begränsas till endast 2 1/2%,&lt;br&gt;se diagram 7:3. Utöver skattereformen och oljepriser återfinns de största&lt;br&gt;prishöjningarna inom bostadsområdet och offentligt bestämda taxor.&lt;br&gt;Därtill påverkas de inhemska priserna dessutom av arbetskraftskostnader&lt;br&gt;och vinstmarginaler. Arbetskraftskostnaden per producerad enhet i&lt;br&gt;näringslivet beräknas öka med knappt 6 1/2%. Vinstmarginalerna, som&lt;br&gt;fallit sedan 1986, väntas förbli i princip oförändrade efter fjolårets&lt;br&gt;påtagliga neddragning, se tabell 7:2. Den långsamma prisutvecklingen&lt;br&gt;väntas fortsätta under hela 1992. Under loppet av året väntas prissteg-&lt;br&gt;ringen bli runt 3 %. Exkluderas indirekta skatteförändringar (den&lt;br&gt;tillfälliga mervärdeskattehöjningen försvinner) och oljepriser ökar de&lt;br&gt;underliggande priserna med knappt 4%. Även 1992 återfinns de största&lt;br&gt;prisförändringarna inom bostads- och offentliga sektorn. Därtill förutses&lt;br&gt;en viss återtagning av vinstmarginalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7:2 Konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI dec.-dec. exkl. skatteref.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Importpriser, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oljeprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flerfamiljshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Egnahem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indirekta skatter, bidrag i procentenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inhemska kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;diverse taxor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;konkurrensutsatt svensk produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetskraftskostnad i näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vinstmarginal, bidrag i procentenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underliggande KPI dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D:o exkl. skattereform&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Implicitprisindex&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-området&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Diverse taxor består av läkemedel, läkarvård, tandläkararvode, lotteri m.m.,&lt;br&gt;TV-licens, post och tele samt resor och transporter. Underliggande KPI är KPI exkl.&lt;br&gt;bidraget från indirekta skatter och oljepriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet, statens pris- och konkurrens-&lt;br&gt;verk samt finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En implicit prisindex (IPI) för privat konsumtion framkommer ur&lt;br&gt;nationalräkenskapernas redovisning av den privata konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikterna i IPI speglar, till skillnad från KPI, den aktuella konsumtions-&lt;br&gt;sammansättningen. Under 1990 och 1991 resulterade skattereformen i&lt;br&gt;omfattande relativprisförändringar i konsumentledet, vilket påverkar&lt;br&gt;hushållens konsumtionsval. Detta tillsammans med andra kraftiga&lt;br&gt;förskjutningar av konsumtionssammansättningen, t.ex. bilkonsumtionen,&lt;br&gt;och differensen mellan prisutvecklingen för hyreshus och egnahems-&lt;br&gt;boende i KPI (minskade ränteavdrag påverkar inte konsumentpriserna),&lt;br&gt;förklarar de relativt stora skillnaderna mellan IPI och KPI såväl 1990&lt;br&gt;som 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Hushållens ekonomi och privat konsumtion&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under de första åren på 1980-talet minskade hushållens realt disponibla&lt;br&gt;inkomster till följd av den allmänt svaga ekonomiska utvecklingen. Även&lt;br&gt;konsumtionsutvecklingen var svag samtidigt som sparandet minskade. År&lt;br&gt;1984 började realinkomstema öka igen och fram till avregleringen av&lt;br&gt;kreditmarknaden i november 1985 steg inkomster och konsumtion i&lt;br&gt;samma takt. Efter avregleringen kom en kraftig uppgång av den privata&lt;br&gt;konsumtionen, som under perioden 1986 t.o.m. 1988 ökade med i&lt;br&gt;genomsnitt ca 4% per år. Eftersom de disponibla inkomsterna inte steg&lt;br&gt;lika snabbt försämrades sparandet och sparkvoten föll med 7 procenten-&lt;br&gt;heter mellan 1985 och 1988. Konsumtionen avmattades 1989, främst till&lt;br&gt;följd av minskade bilinköp, samtidigt som inkomsterna ökade. Till-&lt;br&gt;sammans medförde detta att sparandet förbättrades något, se diagram 8:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8:1 Disponibel inkomst och privat konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., 1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-19.png" style="width:277pt;height:170pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förra året steg hushållens realinkomster enligt nationalräkenskaperna&lt;br&gt;med över 4% medan den privata konsumtionen minskade med 0,3%.&lt;br&gt;Sparkvoten förbättrades med 4,5 procentenheter till 0%. Bakom den&lt;br&gt;mycket kraftiga inkomstökningen låg, förutom nominella löneökningar&lt;br&gt;(utbetalda) på i genomsnitt 11 % och ökad sysselsättning, en del tillfälliga&lt;br&gt;faktorer. Genom en förändrad sammansättning av den privata konsumtio-&lt;br&gt;nen blev prisökningen ca 1 procentenhet lägre än om man valt en&lt;br&gt;oförändrad varukorg. Denna effekt bidrar till att dra upp hushållens realt&lt;br&gt;disponibla inkomster. Periodiseringen av skatteinbetalningarna har en&lt;br&gt;stark påverkan på den registrerade inkomstutvecklingen 1989 och 1990.&lt;br&gt;En regeländring fr.o.m. 1990 års taxering (1989 års inkomster) medförde&lt;br&gt;en tidigareläggning av fyllnadsinbetalningar från april 1990 till årsskiftet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989/90. Därigenom belastas 1989 års inkomster av ovanligt stora skatter&lt;br&gt;i nationalräkenskaperna. Det är en engångseffekt, som drar ned de&lt;br&gt;disponibla inkomsterna 1989, vilket bidrar till den kraftiga inkomst-&lt;br&gt;ökningen 1990. Efter justering för regeländringens effekt kan inkomst-&lt;br&gt;ökningen beräknas till ca 2,5% 1989 och ca 3,5% 1990. Eftersom den&lt;br&gt;&amp;quot;underliggande&amp;quot; inkomstutvecklingen för 1989 och 1990 var mer jämnt&lt;br&gt;fördelad mellan åren, än vad som framgår av disponibel inkomst, kan&lt;br&gt;också den starka uppgången av sparkvoten förra året till en del hänföras&lt;br&gt;till 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens inkomstutveckling 1991 påverkas i hög grad av skattere-&lt;br&gt;formen. Reformen innebär en kraftig sänkning av inkomstskatten i&lt;br&gt;kombination med ökad indirekt beskattning. Särskilda fördelningspolitiska&lt;br&gt;åtgärder vidtas genom höjningar av pensionstillskott, barnbidrag och&lt;br&gt;bostadsbidrag. Skattereformen bidrar till en ökning av hushållens realt&lt;br&gt;disponibla inkomster med ca 2% 1991, bortsett från att reformen väntas&lt;br&gt;bidra till lägre löneökningar. En samverkan av flera faktorer vid sidan av&lt;br&gt;skattereformen, bl.a. vikande sysselsättning och sänkt sjukpenning,&lt;br&gt;begränsar den realt disponibla inkomstökningen till ca 1 % i år, se tabell&lt;br&gt;8:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8:1 Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;530,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;621,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;652,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagarinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor och utdelningar, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstöverföringar från&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;322,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta skatter, avgifter m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;304,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;610,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;695,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;816,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;638,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;695,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;774,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;812,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;488,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;508,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;513,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;523,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;508,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;515,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;521,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot, nivå i %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även 1992 bidrar det nya skattesystemet till en positiv utveckling av&lt;br&gt;realinkomstema. Genom att skatteskalan justeras med den historiska&lt;br&gt;inflationen uppkommer en real skattesänkning när löneökningarna och&lt;br&gt;inflationen avtar. Denna skattesänkning, höjning av barnbidragen och den&lt;br&gt;förutsedda kraftiga nedgången i inflationen ligger bakom att de realt&lt;br&gt;disponibla inkomsterna beräknas stiga med 2% 1992, trots att löne-&lt;br&gt;ökningarna begränsas till 3,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillfälliga sparandet drog ned hushållens köpkraft 1989 och 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bidrog därmed sannolikt till den svaga konsumtionsutvecklingen Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;under dessa år. Vid redovisningen av disponibel inkomst i nationalräken- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;skapema görs inget avdrag för det tillfälliga sparandet. Ej heller tillskrivs&lt;br&gt;hushållssektom inkomster när sparandet återbetalas. Det tillfälliga&lt;br&gt;sparandet under 1989 och 1990 ingår som en del av hushållens totala&lt;br&gt;sparande och i den utsträckning som återbetalningarna av sparandet&lt;br&gt;konsumeras registreras det som ett minskat hushållssparande. För 1991&lt;br&gt;stiger hushållens köpkraft utöver de disponibla inkomsterna med 1,5&lt;br&gt;procentenheter, dels genom att det tillfälliga sparandet upphör och dels&lt;br&gt;genom att 1989 års sparande återbetalas i maj i år. Dessutom bidrar&lt;br&gt;skattereformen till en ytterligare ökning av köpkraften med ca 1/2&lt;br&gt;procentenhet under loppet av 1991. Inkomstskattesänkningen slog igenom&lt;br&gt;fullt ut redan från första löneutbetalningarna i januari medan delar av&lt;br&gt;finansieringen av skattesänkningen kommer senare. Källskatten på&lt;br&gt;ränteinkomster dras huvudsakligen först vid årsskiftet 1991/92 och&lt;br&gt;beskattningen av pensionsfonder torde inte påverka hushållens köpkraft&lt;br&gt;på kort sikt. I februari 1992 återbetalas 1990 års tillfälliga sparande,&lt;br&gt;vilket bidrar med 1/2 procentenhet till hushållens köpkraft nästa år, se&lt;br&gt;tabell 8:2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8:2 Inkomster och tillfälligt sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring och bidrag därtill, 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillfälligt sparande&lt;br&gt;(bidrag i procentenheter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster inkl,&lt;br&gt;tillfälligt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eget sparande, förändring&lt;br&gt;(procentenheter)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den starka uppgången av sparkvoten 1990 är hushållens sparande&lt;br&gt;fortfarande lågt. Detta talar i sig för en ökning av sparandet de närmaste&lt;br&gt;åren. Därtill kommer att skattereformen gör det dyrare att låna och att&lt;br&gt;kreditinstituten är försiktigare i sin kreditgivning. Att det tillfälliga&lt;br&gt;sparandet upphör och återbetalas väntas dock dra upp konsumtionen&lt;br&gt;något under prognosperioden. Den privata konsumtionen beräknas öka&lt;br&gt;med drygt 1% per år 1991 och 1992. Det innebär att sparkvoten i&lt;br&gt;nationalräkenskapstermer minskar något i år och ökar med knappt 1&lt;br&gt;procentenhet nästa år. Det egna sparandet, dvs sparandet exkl. det&lt;br&gt;tillfälliga sparandet, stiger dock med över 1 procentenhet per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Inkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Löneinkomsterna efter skatt uppgick till ca 55 % som andel av hushållens&lt;br&gt;disponibla inkomster 1990. Med de förutsättningar angående timlön och&lt;br&gt;sysselsättning, som redovisats i tidigare kapitel, beräknas lönein-&lt;br&gt;komsterna öka med 4% 1991 och drygt 3% 1992. Den fr.o.m. 1992&lt;br&gt;föreslagna arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen innebär att arbets-&lt;br&gt;givaren övertar betalningarna för sjukersättningen under de första 14&lt;br&gt;dagarna av en sjukdomsperiod. Denna ersättning registreras i tabell 8:1&lt;br&gt;som lön, vilket drar upp lönesumman nästa år med 9,5 miljarder kr.&lt;br&gt;Systemet med utbildningsvikariat inom arbetsmarknadspolitiken (se&lt;br&gt;kap. 6) påverkar också lönesumman genom att ersättning till personer i&lt;br&gt;denna form av åtgärd definieras som lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reallönen per timme minskade kraftigt i början av 1980-talet. Under&lt;br&gt;1985 började reallönen åter stiga och 1990 hade fallet återhämtats. För&lt;br&gt;1991 medför skattereformen att reallönen efter skatt beräknas öka med&lt;br&gt;ca 2% för löntagare i genomsnitt. Nedgången i inflationen och justering&lt;br&gt;av skatteskalorna leder till en fortsatt reallöneökning efter skatt 1992, se&lt;br&gt;diagram 8:2. Mellan 1980 och 1990 steg löneinkomsterna genom ökad&lt;br&gt;sysselsättning. Den reala lönesumman efter skatt var 1990 nästan 14%&lt;br&gt;högre än 1980, trots oförändrad reallön. För 1991 och 1992 väntas&lt;br&gt;bidraget från sysselsättningen till lönesumman bli negativt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;(&lt;/sub&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8:2 Reallön per timme före och efter skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980 års priser, index 1980=100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-20.png" style="width:277pt;height:171pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstöverföringama från den offentliga sektorn stod, räknat efter&lt;br&gt;skatt, för 30% av de disponibla inkomstem 1990. Räknat i fästa priser&lt;br&gt;och före skatt beräknas inkomstöverföringama stiga med knappt 3,5%&lt;br&gt;1991. För pensioner och andra skattepliktiga transfereringar tillkommer&lt;br&gt;att inkomstskatten sänkts. För 1992 beräknas inkomstöverföringama vara&lt;br&gt;i stort sett oförändrade. Om konsekvenserna av arbetsgivarperioden i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukförsäkringen exkluderas, stiger dock inkomstöverföringarna realt med Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;ca 2,5% nästa år. Denna fortsatt relativt starka ökning beror huvudsak- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;ligen på den väntade nedgången i inflationen nästa år, se tabell 8:2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över hälften av inkomstöverföringama utgörs av pensioner inkl,&lt;br&gt;bostadstillägg. Pensionerna räknas upp med basbeloppet och stiger&lt;br&gt;dessutom genom att nya pensionärer med höga ATP-poäng kommer in&lt;br&gt;i systemet. Basbeloppet uppgår till 32 200 kr. i år och beräknas för 1992&lt;br&gt;till 33 800 kr. Pensionstillskotten och de kommunala bostadstilläggen&lt;br&gt;uppjusteras i år för att kompensera pensionärer med låga inkomster för&lt;br&gt;de höjda indirekta skatter m.m., som följer av skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningarna från sjukförsäkringen ökade kraftigt 1988 efter att&lt;br&gt;sjukförsäkringen reformerats. Det s.k. sjuktalet (antal ersatta dagar per&lt;br&gt;sjukpenningförsäkrad) steg. Förra året bröts uppgången av sjukfrånvaron&lt;br&gt;och vändes till en nedgång. Det försämrade läget på arbetsmarknaden och&lt;br&gt;sänkt ersättningsnivå i sjukförsäkringen väntas medföra en fortsatt&lt;br&gt;minskning av sjukfrånvaron under 1991. Ersättningsnivån i sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen sänktes från den 1 mars i år från 90% till 65% de tre första&lt;br&gt;dagarna av en sjukperiod och till 80% mellan 3 till 90 dagar. Ersättnings-&lt;br&gt;nivån för vård av sjukt barn har sänkts till 80% de första 14 dagarna per&lt;br&gt;kalenderår. För 1992 medför den ovan nämnda arbetsgivarperioden i&lt;br&gt;sjukförsäkringen sänkta utbetalningar från försäkringen med 9,5 miljarder&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8:3 Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procentuell förändring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löpande priser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpension inkl. KBT&lt;br&gt;och delpension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän tilläggspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsbidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AMU-bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAS och lönegaranti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiebidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialbidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomstöverföringar 250,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;322,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Deflatering är gjord med konsumentprisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningarna av bidrag till personer i arbetsmarknadsutbildning och&lt;br&gt;till arbetslösa stiger till följd av det gradvis försämrade arbetsmarknads-&lt;br&gt;läget. Inom arbetslöshetsförsäkringen uppgår den genomsnittliga&lt;br&gt;dagpenningen 1991 till 460 kr. Det kontanta arbetsmarknadsstödet uppgår&lt;br&gt;i år till 157 kr. i genomsnitt per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnbidraget höjdes med 2280 kr. per barn och år från den 1 januari&lt;br&gt;1991 och stiger med ytterligare 1020 kr. nästa år. Även bostadsbidragen&lt;br&gt;har höjts i år som en del av skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettoinkomster av räntor och utdelningar försämrades med&lt;br&gt;ca 20 miljarder kr. mellan 1986 och 1990 till följd av att skulderna ökade&lt;br&gt;mer än de finansiella tillgångarna. Detta illustrerar den belastning på&lt;br&gt;hushållens inkomster som lånefinansieringen av den privata konsumtionen&lt;br&gt;inneburit. Den kraftiga uppgången av sparandet förra året medförde att&lt;br&gt;det finansiella sparandet nu är i stort sett i balans. Det leder till att&lt;br&gt;försämringen av räntenettot bromsas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen för 1991 innebär en genomgripande förändring av&lt;br&gt;skattesystemet. Arbetsinkomster som uppgår till högst ca 180 000 kr. blir&lt;br&gt;i stort sett endast föremål för kommunalskatt. För inkomster över ca&lt;br&gt;180 000 kr. utgår statlig skatt om 20%. För taxerade inkomster mellan&lt;br&gt;ca 60 000 kr. och ca 180 000 kr. utgår en skatterabatt i form av förhöjt&lt;br&gt;grundavdrag. Skatterabatten är högst vid taxerade inkomster på ca 95 000&lt;br&gt;kr. för att sedan trappas ned. Alla kapitalinkomster sammanförs till ett&lt;br&gt;inkomstslag och beskattas med en enhetlig statlig skatt om 30%.&lt;br&gt;Skattebortfallet genom sänkta skattesatser m.m. beräknas till ca 55&lt;br&gt;miljarder kr. jämfört med en indexreglering av 1990 års skatteskalor.&lt;br&gt;Skattesänkningen finansieras delvis inom inkomstskattesystemet genom&lt;br&gt;basbreddningar och skärpning av kaptitalbeskattningen. Nettoeffekten på&lt;br&gt;inkomstskatten av skattereformen innebär att hushållens inkomstskatt&lt;br&gt;minskar med ca 33 miljarder kr. jämfört med en indexreglering av 1990&lt;br&gt;års skattesystem. För 1992 justeras skatteskalan genom att grundavdraget&lt;br&gt;höjs i takt med basbeloppets ökning och skiktgränsen för statsskatten&lt;br&gt;räknas upp med ökningen av konsumentprisindex (mellan oktober 1990&lt;br&gt;och oktober 1991) plus 2 procentenheter. Genom att skatteskalan räknas&lt;br&gt;upp med den historiska inflationen blir skattesänkningen särskilt stor i&lt;br&gt;reala termer när löneökningarna och inflationen avtar. Med den&lt;br&gt;förväntande utvecklingen av löner och priser i år och nästa år blir det en&lt;br&gt;real skattesänkning 1992 på ca 4 miljarder kr. Med real avses skattebort-&lt;br&gt;fallet vid en jämförelse med vad skatteintäkterna kan beräknas till om&lt;br&gt;skatteskalan för nästa år istället justeras med 1992 års prisutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Hushållens konsumtion och sparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga konsumtionsökningen mellan 1985 och 1988 berodde på&lt;br&gt;ett uppdämt konsumtionsbehov efter en mycket svag utveckling under&lt;br&gt;1980-talets första hälft. Samtidigt som kreditmarknaden avreglerades var&lt;br&gt;hushållens framtidsförväntningar mycket ljusa. Hushållen kunde realisera&lt;br&gt;sina konsumtionsbehov genom ökad upplåning. Tillväxten i konsumtion&lt;br&gt;var som starkast 1986 då den ökade med drygt 5%. I genomsnitt ökade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den med knappa 4% per år under perioden 1986 t.o.m. 1988. Konsum- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;tionsökningen under 1980-talets andra hälft förstärktes av en cyklisk Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;uppgång i bilförsäljningen, som kulminerade 1988 med rekordhöga 350&lt;br&gt;000 nyregistrerade personbilar. Som en följd av att konsumtionen&lt;br&gt;översteg den disponibla inkomsten under en följd av år ökade hushållens&lt;br&gt;skulder med 60% och sparkvoten föll med knappt 7 procentenheter&lt;br&gt;mellan 1985 och 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8:4 Privat konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Mdr. kr.&lt;br&gt;löpande&lt;br&gt;priser&lt;br&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring, 1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985-88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dagligvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sällanköpsvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Turism - import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Turism - export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;695,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Varuindelningen är en omgruppering av nationalräkenskapernas klassificering&lt;br&gt;av den privata konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan 1989 avtog konsumtionstillväxten något och 1990 kunde t.o.m.&lt;br&gt;en tillbakagång noteras med 0,3% enligt nationalräkenskaperna, se tabell&lt;br&gt;8:4. Det är första gången sedan 1983 som konsumtionen faller. Utveck-&lt;br&gt;lingen under 1990 var ojämn. Konsumtionen ökade under det första&lt;br&gt;halvåret och dämpades under det tredje kvartalet för att sedan falla&lt;br&gt;kraftigt mot slutet av året. Den svaga utvecklingen förklaras främst av ett&lt;br&gt;drastiskt fall i bilinköpen, vilket drog ned tillväxttakten med 1 procenten-&lt;br&gt;het. En annan bidragande faktor var det varma vädret under föregående&lt;br&gt;år som minskade kostnaderna för uppvärmning. Under årets första hälft&lt;br&gt;ökade försäljningen av s.k. sällanköpsvaror mycket starkt och drog totalt&lt;br&gt;upp konsumtionstillväxten med knappt 1 procentenhet under 1990. Den&lt;br&gt;främsta förklaringen till den kraftiga ökningen var de höga löneutbetal-&lt;br&gt;ningar under det andra kvartalet. Den 1 juli höjdes mervärdeskatten&lt;br&gt;tillfälligt, vilket sannolikt fått en del hushåll att tidigarelägga vissa större&lt;br&gt;inköp. Färre bilinköp kan också lämnat hushållen ökat utrymme för andra&lt;br&gt;inköp av investeringskaraktär. TUristutgiftema föll till följd av orolighe-&lt;br&gt;tema kring Persiska viken under årets sista kvartal efter att ha vuxit&lt;br&gt;stadigt sedan 1983. Med en ökning av den reala disponibelinkomsten på&lt;br&gt;4,2% och en fällande konsumtion förbättrades sparkvoten avsevärt under&lt;br&gt;1990, med 4,5 procentenheter. Sparkvotens nivå är därmed nära noll och&lt;br&gt;det kraftiga fall som tidigare redovisades är till stor del återtaget, se&lt;br&gt;diagram 8:3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8:3 Hushållens nettosparkvot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande i procent av disponibel inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-21.png" style="width:278pt;height:171pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: Den finansiella sparkvoten är beräknad exklusive kapitaltransfereringar 1987&lt;br&gt;och 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8:4 Hushållens förväntningar om den egna ekonomin 12 månader&lt;br&gt;framåt - t.o.m. januari 1991&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-22.png" style="width:278pt;height:176pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: Diagrammet visar skillnaden mellan andelen hushåll som tror på en förbättring&lt;br&gt;och andelen som tror på en försämring, säsongrensat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svaga konsumtionsutvecklingen och den kraftiga förbättringen av&lt;br&gt;sparandet under slutet av 1990 återspeglar de ovanligt pessimistiska&lt;br&gt;framtidsförväntningarna som fanns hos hushållen. Ju större osäkerhet som&lt;br&gt;råder om framtiden, desto större brukar sparbenägenheten vara. Enligt&lt;br&gt;hushållens inköpsplaner (HIP) är förväntningarna om den egna eko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomins utveckling inte längre fullt så pessimistiska, se diagram 8:4.&lt;br&gt;Samtidigt tror allt fler på en ökad arbetslöshet, vilket utgör ett osäker-&lt;br&gt;hetsmoment för hushållen och förväntas få dem att vilja fortsätta förbättra&lt;br&gt;sitt sparande ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under andra hälften av 80-talet kunde hushållen öka sin&lt;br&gt;förmögenhet enbart genom värdeökningar på aktier och fastigheter.&lt;br&gt;Värdestegringar kunde på så sätt delvis ersätta eget sparande och utgjorde&lt;br&gt;också grund för ökad belåning. Nu har bankerna blivit mer restriktiva vid&lt;br&gt;sin kreditgivning. Belåningsvärdet på reala tillgångar minskade när&lt;br&gt;fastighetspriser och aktiekurser föll föregående år. I mitten av april var&lt;br&gt;börskurserna fortfarande 12,2% lägre än den nivå som rådde vid 1990&lt;br&gt;års ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för skattereformen breddades basen för mervärdeskatt så att&lt;br&gt;varor och tjänster beskattas på ett neutralt sätt. Genom att förändra&lt;br&gt;sammansättningen av konsumtionen mot ökad andel varor, men också&lt;br&gt;ändra vilka varor som köps har hushållen delvis lyckats neutralisera en&lt;br&gt;del av prisökningarna. Skattereformen ökar hushållens räntekänslighet&lt;br&gt;genom att skattelättnaden för en ränteutgift sänktes från 47 % 1989, 40%&lt;br&gt;1990 till 30% 1991. Det minskar hushållens benägenhet att lånefinansiera&lt;br&gt;sin konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8:5 Finansieringsanalys för hushållssektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;519,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;551,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;590,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;643,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;732,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoupplåning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillförda medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;491,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;608,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;705,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;715,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;793,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;492,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;542,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;589,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;638,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;695,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reala investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella placeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Använda medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;491,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;608,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;705,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;715,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;793,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Disponibel inkomst brutto inkluderar den kalkylerade kapitalförslitningen på&lt;br&gt;hushållens kapitalstock ur nationalräkenskaperna. Hushållens kapitaltransfereringar&lt;br&gt;1987 (-6,3 mdr. kr.) och 1989 (2,2 mdr. kr.) har exkluderats vid beräkning av&lt;br&gt;disponibel inkomst brutto och finansiella placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Troligen kommer hushållen också vilja dra ned sina skulder som en&lt;br&gt;följd av skattereformen, men däremot bör anpassningen till en avreglerad&lt;br&gt;kreditmarknad vara avklarad. Per definition ökar hushållens sparande när&lt;br&gt;de inte längre tar upp nya lån. Expansionen av hushållens nettoupplåning&lt;br&gt;avstannade 1990 och nettoupplåningen halverades jämfört med 1988.&lt;br&gt;Ytterligare anpassningar av skuldstocken märktes under 1991 års första&lt;br&gt;månader och kommer troligen att fortsätta. Aren efter kreditmarknadens&lt;br&gt;avreglering ökade hushållens nettoupplåning kraftigt, se tabell 8:5.&lt;br&gt;Förutom 1986 översteg nettoupplåningen under hela perioden t.o.m. 1989&lt;br&gt;de finansiella placeringarna och därmed var det finansiella sparandet&lt;br&gt;negativt. Upplåningen användes till att finansiera ökade reala investe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar och, vilket tidigare nämnts, en kraftig ökning i konsumtionen. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;1990 motsvarades nettoupplåningen av finansiella placeringar och det Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;finansiella sparandet förbättrades märkbart, även om det fortfarande var&lt;br&gt;negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den starka förbättringen av sparkvoten under 1990 är hushålls-&lt;br&gt;sparandet mycket lågt i Sverige. Skattereformen, fortsatt avvaktande&lt;br&gt;framtidsförväntningar och en mer försiktig kreditgivning talar för ett&lt;br&gt;fortsatt ökat sparande hos hushållen. Anpassning av skuldstocken&lt;br&gt;förbättrar det finansiella sparandet, se diagram 8:3. Däremot bedöms&lt;br&gt;hushållens reala sparande försämras under prognosperioden delvis till&lt;br&gt;följd av att skattereformen och det nya bostadsfinansieringssystemet&lt;br&gt;minskar subventionerna till bostäder. Hushållens konsumtion påverkas i&lt;br&gt;år av ett tillfälligt extra köpkraftstillskott. Avsättningarna till det tillfälliga&lt;br&gt;obligatoriska sparandet upphör i år. Återbetalningen har tidigarelagts och&lt;br&gt;sker under maj 1991 för 1989 års sparande och februari 1992 för 1990&lt;br&gt;års sparande. Vid de tillfällena finns möjlighet för extra insättning i&lt;br&gt;allemanssparandet med 5 000 kr. per person, men utbetalningarna&lt;br&gt;förväntas ändå ge viss konsumtionsstimulans. Hushållen förväntas därför&lt;br&gt;öka sin konsumtion under perioden något mer än vad enbart disponibel&lt;br&gt;inkomst motiverar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8:5 Detaljhandelns omsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säsongrensad serie, utfall t.o.m. feb., prel. mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1982 = 100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-23.png" style="width:278pt;height:177pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Handelns utredningsinstitut och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 kommer konsumtionstillväxten att dras ned av fortsatt&lt;br&gt;minskande bilinköp. Detaljhandelns försäljning ökade kraftigt under årets&lt;br&gt;första månader och är åter på den höga nivå som rådde under andra&lt;br&gt;kvartalet 1990, se diagram 8:5. Prognosen baseras på en fortsatt ökad&lt;br&gt;varukonsumtion exklusive bilinköp, men i måttligare takt. Kriget vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persiska viken dämpade turistutgiftema märkbart under böijan av året.&lt;br&gt;Vid årsskiftet 1991/1992 sänks mervärdeskattesatsen åter till 19%, vilket&lt;br&gt;kan medföra en viss förskjutning av större inköp från innevarande år till&lt;br&gt;1992. En återgång till normalt vinterväder leder till ökade uppvärmnings-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De realt disponibla inkomsterna beräknas öka enligt vad som tidigare&lt;br&gt;redovisats med 0,9% 1991 och med 2% 1992. För båda åren beräknas&lt;br&gt;den privata konsumtionen stiga med 1,2%. Därmed skulle sparkvoten&lt;br&gt;förbättras med 1/2 procentenhet under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Investeringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter de senaste årens mycket starka investeringstillväxt vände utveck-&lt;br&gt;lingen 1990, då en minskning med 1,8% noterades. För nedgången&lt;br&gt;svarade såväl näringslivet som de offentliga myndigheterna, som&lt;br&gt;minskade sina investeringar med 3,3% respektive 4%. Inom näringslivet&lt;br&gt;svarade industrin för det starkaste omslaget från en expansion med ca&lt;br&gt;14% 1989 till ett fall på 4,5% 1990. Även inom övrigt näringsliv&lt;br&gt;svängde utvecklingen mycket starkt, från plus 11,7% till minus 2,8%.&lt;br&gt;Samtidigt var omslaget också inom de kommunala myndigheterna&lt;br&gt;exeptionellt stort från 8% ökning till en neddragning med 10,4%. Den&lt;br&gt;oväntat höga nyproduktionen av bostäder, med 13,2% i ökad investe-&lt;br&gt;ringsvolym, bromsade den totala nedgången av bruttoinvesteringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 och 1992 prognosticeras en fortsatt minskning av bruttoinve-&lt;br&gt;steringarna med ca 1,9% respektive 1,4% per år. Industriinvesteringarnas&lt;br&gt;fall med 12% drar ned utvecklingen 1991. Under 1992 är det främst de&lt;br&gt;vikande bostadsinvesteringama som verkar neddragande med 11 % lägre&lt;br&gt;volym.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr 1990&lt;br&gt;löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Näringslivets investeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter den starka uppgången av näringslivets investeringar mellan 1986&lt;br&gt;och 1989 med över 25% skedde under 1990 en minskning med 3,3%.&lt;br&gt;Det var maskininvesteringama som främst drog ned utvecklingen med ca&lt;br&gt;4% lägre volym än under 1989. Byggnadsinvesteringarna sjönk samtidigt&lt;br&gt;med 1%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en uppbromsning av industriinvesteringarna 1986 skedde en stark&lt;br&gt;expansion med drygt 35% till och med 1989. År 1990 vände utveckling-&lt;br&gt;en då en minskning noterades för första gången sedan 1982. Ett sämre&lt;br&gt;efterfrågeläge och vikande lönsamhet medverkade till att investeringarna&lt;br&gt;föll med 4,5%. Nedgången var starkast på byggnadssidan där investe-&lt;br&gt;ringarna sjönk med knappt 12% medan maskininvesteringama minskade&lt;br&gt;med 3%. Verkstadsindustrin svarade för den starkaste nedgången med&lt;br&gt;7% lägre investeringar än under 1989. Därav noterades kraftiga fall inom&lt;br&gt;transportmedels- (-17%) och maskinindustri (-11 %), medan investeringar-&lt;br&gt;na i övrig verkstadsindustri utvecklades positivt ( + 7%). Även inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;basindustrin skedde investeringsneddragningar, med ca 3%, och främst Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;då inom skogsindustrin. Också inom övrig industri minskade investe- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;ringsvolymen med ca 3%. Inom kemisk industri och petroleumindustri&lt;br&gt;noterades expansiva investeringar medan övriga delar redovisade&lt;br&gt;neddragningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:1 Näringslivets investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., 1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-24.png" style="width:278pt;height:171pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:2 Bruttoinvesteringar i näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1990,&lt;br&gt;löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verkstadsindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav byggnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna i övrigt näringsliv avtog under 1990. Nedgången var&lt;br&gt;något lägre än i industrin och uppgick till 2,8%. Minskningen berörde&lt;br&gt;i stort sett samtliga näringsgrenar förutom vissa delar av fmanssektom.&lt;br&gt;Även SJ inklusive banverket tillhörde undantagen med en stark expansion&lt;br&gt;på över 25%. Fortsatt minskad investeringsaktivitet väntas under 1991&lt;br&gt;och 1992 inom varuhandel-, hotell- och restaurang samt delar av&lt;br&gt;fmanssektom. Det är främst mot övrigt näringsliv som begränsningarna,&lt;br&gt;mot s.k. övrigt byggande och den tillfälligt höjda fastighetsskatten, är&lt;br&gt;riktade. Den 1 januari i år togs ramarna för övrigt byggande i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bort, förutom i Stockholms, Göteborgs och Bohus län. Ramen för&lt;br&gt;Stockholms län vidgas nu till 80% av 1986 års volym. Förändringen av&lt;br&gt;ramarna som helhet 1991 väntas ha en mycket svagt uppdragande effekt&lt;br&gt;på investeringarna i och med konjunkturlägets dämpande inverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga affärsverken ingår definitionsmässigt i övrigt näringsliv. Det&lt;br&gt;är också de som väntas hålla uppe investeringarna i sektorn 1991 och&lt;br&gt;framför allt 1992 då infrastrukturinvesteringama väntas ge utslag i en&lt;br&gt;ökad investeringsvolym. Det övriga näringslivets investeringar förutses&lt;br&gt;därmed stiga svagt 1991, med 1,4%. År 1992 fortsätter uppgången med&lt;br&gt;3,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:3 Offentliga investeringar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1990,&lt;br&gt;löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunala myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunala affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:2 Näringslivets investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP, 1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-25.png" style="width:277pt;height:175pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett som andel av BNP kommer det totala näringslivets investeringar&lt;br&gt;att uppgå till en något lägre nivå, ca 13,5% 1991 och 1992, än under&lt;br&gt;1990 då andelen uppgick till ca 14%. Andelen kommer därmed inte att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 150. Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understiga 1988 års nivå på ca 13% och ligger också på ungefär samma Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;nivå som i mitten av 1970-talet, innan det stora raset i investeringarna Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;inleddes.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Bostadsinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bostadssektorn har vid sidan av industrin tillhört de mest expansiva&lt;br&gt;investeringsområdena under perioden 1986 till 1989. Även 1990 fortsatte&lt;br&gt;uppgången, dock med avtagande ökningstakt från 6,8% 1989 till 4,1%.&lt;br&gt;Ökningen medverkade till att bromsa den totala investeringsnedgången.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-26.png" style="width:296pt;height:182pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: Antalet outhyrda lägenheter avser den 1 mars respektive år t.o.m. 1989 samt&lt;br&gt;antalet outhyrda lägenheter hos allmännyttan i september 1990. Antalet påbörjade&lt;br&gt;lägenheter omfattar både flerfamiljshus och småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nybyggandet av bostäder uppgick 1986 till ca 30 000 lägenheter. År&lt;br&gt;1990 uppgick antalet påbörjade lägenheter, något överraskande, till hela&lt;br&gt;67 000 lägenheter. En av anledningarna till den starka expansionen 1990&lt;br&gt;kan vara att nedgången inom övriga sektorer frigjorde resurser till&lt;br&gt;bostadsbyggandet som därmed inte längre hindrades av brist på arbets-&lt;br&gt;kraft. Investeringsvolymen steg med 13% 1990. Det kan jämföras med&lt;br&gt;en uppgång på 20% året innan och med över 40% under rekordåret&lt;br&gt;1988. Sedan 1986 har volymen fördubblats. Från ett läge med 37 000&lt;br&gt;outhyrda lägenheter 1983 skedde en kraftig uppgång av efterfrågan på&lt;br&gt;bostäder. Det ledde så småningom till bostadsbrist i stora delar av landet&lt;br&gt;och medverkade till en markant stigande bostadsproduktion. Den växande&lt;br&gt;efterfrågan orsakades av en förbättring av hushållens ekonomi till följd&lt;br&gt;av bl.a. ökade reallöner och stigande sysselsättning. Även förändringar&lt;br&gt;i befolkningssammansättningen, ökad regional rörlighet och en hög&lt;br&gt;nettoinvandring bidrog till uppgången. Under 1990 kunde tecken på en&lt;br&gt;något dämpad efterfrågan noteras genom att köerna till bostadsförmed-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingama slutade att växa, förutom i Stockholmsområdet. En svagt Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;uppåtgående trend av outhyrda lägenheter hos de allmännyttiga bostads- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;företagen har registrerats. I september 1990 var ca 4 000 lägenheter&lt;br&gt;outhyrda, vilket var ca 1 000 fler än i september föregående år. Nivån&lt;br&gt;är dock fortfarande mycket låg och kan uppskattas till mindre än 1 % av&lt;br&gt;bostadsbeståndet. Det råder brist på lägenheter inte enbart i storstads-&lt;br&gt;områdena. I nästan hälften av kommunerna i landet fanns ingen ledig&lt;br&gt;lägenhet registrerad hos allmännyttan i september 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1988 fördubblades den statligt garanterade räntan för&lt;br&gt;ombyggnadslån, som idag uppgår till 5,25%. Samtidigt infördes länsvisa&lt;br&gt;ramar för omfattningen av ombyggnadsverksamheten i hela landet.&lt;br&gt;Tidigare hade sådana funnits inom storstadsområdena sedan början av&lt;br&gt;1987. Under 1989 mildrades effekterna av de nya reglerna något av&lt;br&gt;övergångsbestämmelser. Ombyggnaderna sjönk då med 12%. Ramarna&lt;br&gt;för 1990 var snävare än under 1989. Restriktionerna fick starkare&lt;br&gt;genomslag och ombyggnadsvolymen sjönk med ytterligare 13%. Utanför&lt;br&gt;storstadsområdena är det främst den högre räntan som begränsat&lt;br&gt;ombyggnadsinvesteringama. Den 1 januari 1991 togs ramarna för&lt;br&gt;ombyggnader bort i hela landet förutom i Stockholms, Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län. I dessa storstadslän utökades samtidigt möjligheterna att&lt;br&gt;omfördela byggandet från övrigt byggande till ombyggnader av bostäder&lt;br&gt;med oförändrad totalvolym. Denna möjlighet kommer nu att utökas&lt;br&gt;ytterligare i Stockholms län i samband med att ramen för övrigt&lt;br&gt;byggande höjs. Till följd av bl.a. nedgången av antalet låneansökningar&lt;br&gt;beräknas ombyggnaderna i prognosen minska med 11,7% 1991.&lt;br&gt;Övergången till det nya bostadsfinansieringssystemet 1992 innebär att&lt;br&gt;delar av ombyggnadsinvesteringama kommer att erhålla samma kapital-&lt;br&gt;kostnadsvillkor som nybyggandet. Den statligt garanterade räntan&lt;br&gt;kommer i det nya systemet att uppgå till i genomsnitt 3,75%. Räntan blir&lt;br&gt;således lägre än idag. Samtidigt kommer dock en mindre del av&lt;br&gt;verksamheten än idag att berättiga till lån med garanterad ränta. Den&lt;br&gt;genomsnittliga räntenivån för ombyggnader är redan idag i genomsnitt&lt;br&gt;lägre än 5,25% i och med att möjligheten att ge dispans till en lägre&lt;br&gt;ränta, uppgående till 3,4%, har använts i allt större utsträckning i det&lt;br&gt;vikande arbetsmarknadsläget. Konjunkturläget bedöms inverka till en&lt;br&gt;ytterligare något, ca 5%, lägre volym i ombyggnadsinvesteringar 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsproduktionens utveckling 1991 och 1992 är emellertid svårbe-&lt;br&gt;dömd. De höga kostnaderna för nyproduktionen kan få till följd att&lt;br&gt;efterfrågan dämpas. Även effekterna av skattereformen och det nya&lt;br&gt;bostadsfinansieringssystemet, som träder i kraft 1 januari 1992, är svåra&lt;br&gt;att förutse. Relativprishöjningen till följd av skattereformen verkar&lt;br&gt;dämpande. Samtidigt kan hushållens köpkraftstillskott genom skatterefor-&lt;br&gt;men komma att riktas mot ökad bostadskonsumtion. Sett från utbudssidan&lt;br&gt;torde det däremot finnas utrymme för ett högt bostadsbyggande i och&lt;br&gt;med den nedgång av aktiviteten som skett inom andra sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett i ett längre perspektiv bedömer boverket att det under 1990-talet&lt;br&gt;behövs ett årligt tillskott med mellan 37 000 och 45 000 lägenheter med&lt;br&gt;hänsyn tagen till ökad efterfrågan och avgången av lägenheter ur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beståndet. Till detta kommer vad som på kortare sikt behövs för att&lt;br&gt;uppnå balans på bostadsmarknaden. Det föreligger dock stora svårighe-&lt;br&gt;ter att prognosticera det långsiktiga behovet av bostäder. Förutom&lt;br&gt;demografiska faktorer, inverkar även hushållens inkomstutveckling och&lt;br&gt;utvecklingen av relativpriserna på efterfrågan av bostäder i nyproduk-&lt;br&gt;tion. Eftersom beståndet är så stort i förhållande till nytillskottet får en&lt;br&gt;liten förändring i efterfrågan en stor betydelse för nyproduktionen av&lt;br&gt;bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:4 Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., 1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-27.png" style="width:279pt;height:174pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:4 Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1990,&lt;br&gt;löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Ärlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nybyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fl erbostadshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flerbostadshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora antalet påbörjade lägenheter under 1990 kommer att&lt;br&gt;medverka till att nybyggnadsinvesteringama stiger också 1991, med&lt;br&gt;närmare 4%. Antalet påbörjade lägenheter förutses avta från 67 000 1990&lt;br&gt;till 57 000 1991 och till 50 000 1992. Därmed sjunker investeringsvoly-&lt;br&gt;men med 13% 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta att de totala bostadsinvesteringama sjunker Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;svagt 1991, med 0,5%. Nedgången accelererar till 11% 1992. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Byggnadsverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter den långa perioden med mycket hög aktivitet inom byggnadsverk-&lt;br&gt;samheten tillkom alltfler tecken på en avmattning i byggkonjunkturen&lt;br&gt;under 1990. De första tecknen noterades på efterfrågesidan där t.ex.&lt;br&gt;bristen på arbetskraft, enligt konjunkturinstitutets byggbarometer, har&lt;br&gt;avtagit sedan slutet av 1989. Idag har bristen på byggnadsarbetare i&lt;br&gt;princip försvunnit från de nivåer som uppnåddes under 1989 då över&lt;br&gt;80% av företagen uppgav brist på viss yrkesutbildad arbetskraft. Andelen&lt;br&gt;företag som uppger att efterfrågan är det största hindret för expansion&lt;br&gt;har stigit markant och alltfler företag förutser neddragningar i produktion&lt;br&gt;och sysselsättning på ett års sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen har inte påverkats av den avtagande aktiviteten förrän&lt;br&gt;de senaste månaderna då en viss säsongrensad stagnation kan noteras,&lt;br&gt;dock på en mycket hög nivå. Sedan 1986, då uppgången i byggefterfrå-&lt;br&gt;gan inleddes, har antalet sysselsatta inom sektorn stigit med 19%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsinvesteringarna i näringslivet böljade stiga 1986 samtidigt&lt;br&gt;som behovet av ett kraftigt ökat bostadsbyggande blev allt starkare. I och&lt;br&gt;med subventionerna till ROT-sektom (reparationer, till- och ombyggnad)&lt;br&gt;i bötjan av 1980-talet, steg volymen av ombyggnader snabbt och nådde&lt;br&gt;toppnivån 1987. Därefter har ombyggnadsinvesteringama minskat med&lt;br&gt;över 10% per år t.o.m. 1990. Nybyggandet av bostäder steg alltmer. År&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 nåddes rekordstora tillväxttal. Därefter har nybyggandet ökat&lt;br&gt;ytterligare, men i långsammare takt. Förutom en tillfällig nedgång 1988&lt;br&gt;sjönk näringslivets investeringar 1990 för första gången sedan 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överhettningen på arbetsmarknaden de senaste åren tvingade fram&lt;br&gt;alltmer omfattande regleringar. Avsikten var att dämpa det allmänna&lt;br&gt;efterfråge- och kostnadstrycket på byggmarknaden samt att frigöra&lt;br&gt;resurser till nyproduktion av bostäder. Som framgår av avsnitt 9.2&lt;br&gt;infördes begränsningar i ombyggnader av bostäder hösten 1988.&lt;br&gt;Dessutom infördes också ramar för s.k. övrigt byggande (allt byggande&lt;br&gt;utom bostadsbyggande) i hela landet. I Stockholms län och i Göteboigs&lt;br&gt;och Bohuslän har byggnadstillståndsgivning använts sedan 1987 i syfte&lt;br&gt;att begränsa den totala byggvolymen till 1986 års nivå. I Stockholms län&lt;br&gt;har övrigt byggande begränsats till 70% av 1986 års nivå åren 1987 till&lt;br&gt;1990. I övriga landet fick arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989 begränsa volymen av övrigt byggande till 95% av 1988 års volym.&lt;br&gt;Denna begränsning gällde också 1990. Den 1 januari 1991 togs ramarna&lt;br&gt;bort helt för såväl ombyggnader av bostäder som för övrigt byggande i&lt;br&gt;hela landet utom i Stockholms län och Göteboigs och Bohus län. I&lt;br&gt;Stockholms län skärptes ramen för övrigt byggande ytterligare till 65%&lt;br&gt;av 1986 års volym. Den vidgas nu till att gälla 80% av 1986 års volym.&lt;br&gt;I Göteboigs och Bohus län kvarstår ramen oförändrat till 100% av 1986&lt;br&gt;års totala byggverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna mot ombyggnadsverksamheten har medverkat till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombyggnadsinvesteringama sjunkit med sammanlagt 35% de senaste tre Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;åren. Nedgången väntas fortsätta under 1991, dock i något lugnare takt. Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;Eftersom det främst uppges vara den högre statligt garanterade räntan&lt;br&gt;som begränsat volymen bedöms inte slopandet av ramarna utanför&lt;br&gt;storstadslänen ha någon större uppdragande inverkan på volymen. När&lt;br&gt;det gäller övrigt byggande är effekterna mer oklara. För 1991 var kvoten&lt;br&gt;på 65% i Stockholms län överintecknad medan den i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län inte uppges ha haft någon större begränsande inverkan.&lt;br&gt;Effekterna av förändringarna av ramarna för övrigt byggande 1991 väntas&lt;br&gt;dämpas av konjunkturläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1989 infördes en investeringsskatt uppgående till 10% på s.k.&lt;br&gt;oprioriterat byggande (byggande exklusive bostadsbyggande och&lt;br&gt;byggande för industrins behov). Skatten gällde Stockholms län med&lt;br&gt;undantag av Norrtälje och Södertälje kommun. Dessutom inbegreps&lt;br&gt;Uppsala och Håbo kommun i Uppsala län. Den höjdes till 30% under&lt;br&gt;våren 1990 och utvidgades till att även gälla Göteborgsområdet. I oktober&lt;br&gt;1990 undantogs Göteboigsområdet och även Nynäshamns kommun den&lt;br&gt;1 januari 1991. Den höjda investeringsskatten har medverkat till&lt;br&gt;minskningen av byggnadsinvesteringarna inom varuhandel, hotell- och&lt;br&gt;restaurangverksamheten. Antalet objekt som startat sedan höjningen av&lt;br&gt;investeringsskatten är mycket begränsat. Investeringsskatten kommer att&lt;br&gt;avvecklas den 1 juli 1991 i och med försvagningen av byggkonjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget minskade ökningstakten i byggsektorn under 1990. Det&lt;br&gt;är en följd av minskade byggnadsinvesteringar inom industrin och&lt;br&gt;kommunala myndigheter. Nedgången bromsades av ett starkt bostads-&lt;br&gt;byggande. Även inom reparations- och underhållssektom noterades en&lt;br&gt;relativt hög tillväxt på ca 5,5%. Bidragande till det senare är troligen,&lt;br&gt;förutom nedgången inom ombyggnadsverksamheten, en tidigareläggning&lt;br&gt;av verksamheten med tanke på att byggmomsen höjdes den 1 januari i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:5 Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1990,&lt;br&gt;löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reparationer och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;underhåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsinvesteringarna väntas avta 1991 och 1992 med 1% respektive&lt;br&gt;ca 3%. Styrkan i nedgången är dock svårbedömd i och med att skatte-&lt;br&gt;reformen och ett nytt bostadsfinansieringssystem medför ett antal nya&lt;br&gt;förutsättningar. År 1991 dras byggnadsinvesteringarna främst ned av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de vikande investeringarna inom näringslivet (-1%) och offentliga Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;myndigheter (-2,2%). Ar 1992 väntas bostadsinvesteringama verka Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;neddragande. Inom reparations- och underhållssektom förutses investe-&lt;br&gt;ringarna fortsätta att stiga, med en svagare ökningstakt, med 1% 1991&lt;br&gt;och ca 2,5% 1992. Det innebär att den totala byggnadsverksamheten&lt;br&gt;avtar med ca 0,5% 1991. År 1992 fortsätter nedgången med ca 1,5%.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Lagerinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Perioden 1981-1988 kännetecknades av kraftig och ihållande lageravveck-&lt;br&gt;ling. Totalt sett drogs lagren ner med närmare 50 miljarder kr. (1985 års&lt;br&gt;priser). Denna avveckling var koncentrerad till industrin och partihan-&lt;br&gt;deln. Industrins lagerkvot, dvs kvoten mellan lager och produktion,&lt;br&gt;halverades i det närmaste under denna period. Inom partihandeln skedde&lt;br&gt;speciellt stora neddragningar av spannmålslagren samt lagren av oljor och&lt;br&gt;bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med den succesiva avmattningen av industrikonjunkturen har en&lt;br&gt;viss lageruppbyggnad skett fr.o.m. andra halvåret 1989. Industrins&lt;br&gt;färdigvarulager har t.ex. ökat med ca 3 miljarder kr.under 1989 och&lt;br&gt;1990. Denna lageruppbyggnad är emellertid mycket blygsam vid en&lt;br&gt;jämförelse med motsvarande fås i tidigare konjunkturcykler. Produktion-&lt;br&gt;en anpassades snabbare till den svagare efterfrågan än vad som varit&lt;br&gt;fallet tidigare. Både den strukturellt fallande lagerkvoten under 1980-&lt;br&gt;talet samt det produktionsmönster som tillämpats i den innevarande&lt;br&gt;konjunkturnedgången illustrerar den nya syn på lager och lagerhållning&lt;br&gt;som etablerats på senare år, där lagertrimning och vaksamhet mot onödig&lt;br&gt;lagerhållning fått hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:6 Lagervolymförändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981-1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El- och vattenverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partihandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-L3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt sett ökade lagren med 750 miljoner (fästa priser) under 1990,&lt;br&gt;vilket gav ett bidrag till BNP-tillväxten med 0,1%. Det var främst inom&lt;br&gt;detaljhandeln exkl. bilar som lagren växte. För industrins del kompense-&lt;br&gt;rades de växande färdigvarulagren med neddragningar av insatsvaror och&lt;br&gt;varor i arbete så att lagren totalt sett blev oförändrade. Lagren av bilar&lt;br&gt;och bildelar steg kraftigt 1989 när efterfrågan böljade vika. Under 1990&lt;br&gt;kunde dessa ofrivilliga lager endast marginellt avvecklas då efterfrågan&lt;br&gt;försvagades alltmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 sker kraftiga neddragningar av lagren. Industriproduktion-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en väntas i år falla mer än den slutliga efterfrågan, eller med närmare&lt;br&gt;3%. Därmed kan de ofrivilliga färdigvarulagren som byggts upp 1989&lt;br&gt;och 1990 böija avvecklas. Även insatsvarulagren kommer, främst under&lt;br&gt;första halvåret, att minska som en anpassning till den lägre produktions-&lt;br&gt;volymen. Lageromdömen i bl.a. konjunkturinstitutets industribarometrar&lt;br&gt;verifierar denna utveckling. De omfattande lagren av bilar och bildelar&lt;br&gt;förutses också kunna minskas under 1991 efter de stora produktionsned-&lt;br&gt;dragningama som skett. Bedömningen av lagren av råolja och bränslen&lt;br&gt;påverkas naturligtvis i hög grad av krigsslutet i Persiska viken. I PNB&lt;br&gt;förutsågs en uppgång av dessa lager med tanke på ökat behov av&lt;br&gt;beredskap inför störningar av tillförseln. När nu kriget är slut kan dessa&lt;br&gt;lager istället förväntas minska. Totalt innebär detta att lagren 1991&lt;br&gt;minskar med drygt 5 miljarder kr. och ger därmed ett negativt bidrag&lt;br&gt;till BNP-tillväxten med hela 0,6 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:5 Lagervolymförändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., 1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-28.png" style="width:278pt;height:175pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 förutses lagren fortsätta att minska, om än i betydligt långsamma-&lt;br&gt;re takt än, under 1991. Inom industrin kan färdigvarulagren ytterligare&lt;br&gt;dras ned något. Insatvarulagren kommer dock att växa när produktionen&lt;br&gt;återigen tar fart. Lagerkvoten skulle då totalt sett vara tillbaka på 1988&lt;br&gt;års nivå. I och för sig kan en fortsatt strukturell tendens till fortsatt&lt;br&gt;sjunkande lagerkvoter inte uteslutas. 1988 utgjorde emellertid kulmen&lt;br&gt;på en ovanligt lång högkonjunktur, då lagren normalt skall vara relativt&lt;br&gt;små, medan 1992 är ett år i böijan av en konjunkturuppgång. Även inom&lt;br&gt;parti- och detaljhandeln kan ytterliggare lagemeddragningar förväntas.&lt;br&gt;Trots att lagren 1992 minskar med drygt en miljard kr. är omslaget&lt;br&gt;positivt efter de kraftiga neddragningarna 1991. Bidraget till BNP-&lt;br&gt;tillväxten blir därmed 0,4 procentenheter 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Den offentliga verksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Den offentliga sektorn och samhällsekonomin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den offentlig sektorns finanser har förbättrats markant sedan 1982, då&lt;br&gt;det finansiella sparandet visade ett underskott motsvarande 7 % av BNP.&lt;br&gt;År 1987 uppvisade den offentliga sektorn ett överskott efter nio år i följd&lt;br&gt;av underskott och 1989 uppgick det finansiella sparandet till ca 5,5 % av&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av den offentliga sektorns finansiella sparande beror på&lt;br&gt;en kraftig ökning av inkomsterna, samtidigt som utgiftsutvecklingen har&lt;br&gt;varit relativt dämpad. De offentliga inkomsternas andel av BNP steg från&lt;br&gt;ca 60% 1982 till 65,5% 1989, vilket avspeglar en ökad skattekvot.&lt;br&gt;Under samma period minskade utgifternas andel av BNP från 66,5%&lt;br&gt;1982 till ca 60% 1989. Den reala resursförbrukningen inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn i form av investeringar och konsumtion sjönk från&lt;br&gt;33,5% 1982 till 28,5% 1989 som andel av BNP. Transfereringarna till&lt;br&gt;hushåll steg som andel av BNP under perioden med 1,5 procentenheter&lt;br&gt;till ca 20,5% 1989, se diagram 10:1. Ränteutgifternas andel av BNP&lt;br&gt;fördubblades mellan 1980 och 1985 för att sedan sjunka successivt, först&lt;br&gt;till följd av sänkta räntor och sedan genom att statsskulden minskade.&lt;br&gt;Den offentliga sektorns övriga utgifter består av räntebidrag till bostäder,&lt;br&gt;transfereringar till företag och u-landsbistånd. Dessa utgifters andel av&lt;br&gt;BNP har minskat med ca 1,5 procentenheter sedan 1982 främst beroende&lt;br&gt;på minskat stöd till företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-29.png" style="width:286pt;height:192pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1990 steg utgifternas andel av BNP till drygt 61,5% medan inkom-&lt;br&gt;sternas andel var oförändrad. Det finansiella sparandet gick ned till ca&lt;br&gt;4% av BNP. Den ökade utgiftsandelen förra året berodde huvudsakligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på att kostnaderna för den offentliga konsumtionen ökade kraftigt till Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;följd av de höga löneavtalen inom det offentliga området. I volym steg Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;den offentliga konsumtionen med ca 2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns inkomster består till 85% av skatter och&lt;br&gt;avgifter. Skatternas och arbetsgivaravgifternas andel av BNP (skatte-&lt;br&gt;kvoten) steg med ca 7,5 procentenheter mellan 1982 och 1989 och sjönk&lt;br&gt;sedan något 1990 till ca 56,5%. För 1991 och 1992 beräknas en&lt;br&gt;successiv nedgång av skattekvoten till ca 53,5%, se tabell 10:1.&lt;br&gt;Förändringen av skattekvoten beror dels på hur skatteunderlagen&lt;br&gt;utvecklas i förhållande till BNP, dels på förändringar i skatteuttagen.&lt;br&gt;Även förändringar av betalningsrutiner och redovisningsprinciper&lt;br&gt;påverkar skattekvoten. Av skattekvotens nedgång 1991 på knappt 1&lt;br&gt;procentenhet beror hälften på avlyft av mervärdeskatt för den offentliga&lt;br&gt;sektorn. En sänkning av arbetsgivaravgifterna 1992, vid införandet av en&lt;br&gt;arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen, bidrar till minskningen av skatte-&lt;br&gt;kvoten nästa år med drygt 1/2 procentenhet. Till sänkt skattekvot bidrar&lt;br&gt;även det avdrag på arbetsmarknadsavgiften, vilket får göras av arbetsgi-&lt;br&gt;vare som använder systemet med utbildningsvikariat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:1 Skattekvoten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentandel av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indirekta skatter exkl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och&lt;br&gt;finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett första steg i skattereformen togs förra året. Den statliga inkomst-&lt;br&gt;skatten sänktes med 7 procentenheter. Den kraftiga ökningen av lönerna&lt;br&gt;(skatteunderlaget) och höjd kommunalskatt begränsade dock nedgången&lt;br&gt;av skatteuttaget från hushållens direkta skatter 1990. I år leder det nya&lt;br&gt;skattesystemet till kraftigt sänkta inkomstskatter för hushållen. Även 1992&lt;br&gt;minskar andelen av hushållens direkta skatter i de totala skatteinkomster-&lt;br&gt;na. Genom att skatteskalan räknas upp med i princip den historiska&lt;br&gt;inflationen uppkommer en negativ effekt på skatteinkomsterna (omvänd&lt;br&gt;&amp;quot;fiscal drag&amp;quot;) när löneökningarna blir mindre än föregående års inflation.&lt;br&gt;Slutskatteregleringen (nettot av fyllnadsinbetalningar, kvarskatt och&lt;br&gt;överskjutande skatt) drar upp skattekvoten i år med ca 1/2 procentenhet.&lt;br&gt;För 1992 beräknas slutskatteregleringen ge ett negativt bidrag till&lt;br&gt;skattekvoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den starka uppgången i företagens vinster under 1980-talet medförde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterhand att företagens skatteinbetalningar steg från ca 1,5% av BNP Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;1985 till nära 3% av BNP 1989. Nedgången i företagens resultat under Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 ledde till en minskning av företagsskatterna förra året. Fr.o.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 bidrar skattereformen till ökat uttag från företagens direkta skatter&lt;br&gt;genom att avkastningen på pensionsfonder och vissa försäkringspremier&lt;br&gt;beskattas. Dessutom beräknas avskattning av skatteskulder på dolda&lt;br&gt;reserver ge skatteinkomster på ca 6 miljarder kr. per år under de&lt;br&gt;närmaste åren. De starkt nedpressade företagsvinsterna väntas dock&lt;br&gt;medföra en fortsatt minskning av företagsskatterna i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskattesänkningama 1990 och 1991 finansieras till stor del&lt;br&gt;genom breddning av underlaget för mervärdeskatten. Dessutom är&lt;br&gt;skattesatsen tillfälligt höjd med 1 procentenhet från den 1 juli 1990 till&lt;br&gt;utgången av 1991. Mervärdeskatten på den kommunala sektorns inköp&lt;br&gt;av varor och tjänster lyfts av fr.o.m. 1 januari och på den statliga&lt;br&gt;sektorns inköp fr.o.m. 1 juli i år. Dessa avlyft bidrar till en minskning&lt;br&gt;av skattekvoten med 0,4 procentenheter 1991 och 0,2 procentenheter&lt;br&gt;1992, efter beaktande av att även nominella BNP reduceras till följd av&lt;br&gt;avlyften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga indirekta skatter uppgick som andel av BNP till ca 7% 1990.&lt;br&gt;Återkommande höjningar av skattesatserna på t.ex. tobak, vin och sprit,&lt;br&gt;bensin och olja har hållt denna andel relativt stabil. Den väntas också&lt;br&gt;1991 och 1992 vara i stort sett oförändrad. Inkomsterna av fastighetsskatt&lt;br&gt;stiger till följd av skattereformen och en tillfällig höjning av skatten på&lt;br&gt;kommersiella lokaler under 1991 och 1992. Omsättningsskatten för aktier&lt;br&gt;och optioner halverades fr.o.m. 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga ökningen av lönesumman förra året och en tillfällig&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift på 1,5% under perioden september 1989 t.o.m.&lt;br&gt;december 1990 medförde att inkomsterna av arbetsgivaravgifter steg med&lt;br&gt;ca 1 % som andel av BNP. Skattereformen leder till att en ökad andel av&lt;br&gt;skatteinkomsterna kommer från arbetsgivaravgifter. I reformen ingår&lt;br&gt;nämligen en breddning av underlaget för arbetsgivaravgifter samt en&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionspremier m.m. År 1992 sänks arbetsgivav-&lt;br&gt;giften till sjukförsäkringen med 1,9 procentenheter, vilket kompenserar&lt;br&gt;arbetsgivarnas kostnad för en arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen.&lt;br&gt;Arbetsgivare som använder systemet med utbildningsvikariat får göra&lt;br&gt;avdrag på arbetsmarknadsavgiften. Dessa avdrag beräknas uppgå till&lt;br&gt;drygt 3 miljarder kr. 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga utgifternas andel av BNP beräknas vara i sort sett&lt;br&gt;oförändrad 1991 och minska med drygt 1/2 procentenhet 1992. I år dras&lt;br&gt;utgifterna upp av ökade transfereringar till hushåll, trots att ersättnings-&lt;br&gt;nivån i sjukförsäkringen har sänkts. Det är en följd av dels fördelnings-&lt;br&gt;politiska åtgärder i skattereformen, dels det försämrade läget på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Nästa år bidrar arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen&lt;br&gt;till att minska utgiftskvoten med drygt 1/2 procentenhet. De totala&lt;br&gt;transfereringarna till hushållen sjunker dock inte lika mycket som andel&lt;br&gt;av BNP. Ränteutgifter och övriga transfereringar beräknas minska som&lt;br&gt;andel av BNP de närmaste två åren. Neddragning av utgifterna sker&lt;br&gt;genom att räntebidragen till bostäder reduceras och genom att mjölksub-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ventionema tagits bort. Utgiftsökningar sker genom att fördyringen av Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;bostadsbyggandet, till följd av ökad mervärdeskatt, kompenseras av Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;investeringsbidrag. Om dessa investeringsbidrag, i stället för att räknas&lt;br&gt;som utgift, skulle avräknas från mervärdeskatteintäkterna minskar både&lt;br&gt;skatte- och utgiftskvoten. Utbetalningar från arbetsmiljöfonden för&lt;br&gt;miljöförbättrande åtgärder i företagen inleds i år. Genom besparingar i&lt;br&gt;den statliga administrationen och det kommunala skattestoppet begränsas&lt;br&gt;den offentliga konsumtionens volymtillväxt de närmaste åren. Konsumtio-&lt;br&gt;nen beräknas öka med 0,5% 1991 och 0,3% 1992. Dessutom bidrar det&lt;br&gt;ovannämnda avlyftet av mervärdeskatt till att utgifterna för den offentliga&lt;br&gt;konsumtionen och investeringarna minskar som andel av BNP under&lt;br&gt;prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;br&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;802,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;879,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;929,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;939,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;516,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;556,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;588,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;589,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Social försäkringsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;736,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;827,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;887,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;910,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0 &amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;386,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning&lt;br&gt;av fastigheter och mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan skatter och utgifter med tillägg för den offentliga&lt;br&gt;sektorns övriga inkomster, som till 1/3 består av AP-fondens ränteinkom-&lt;br&gt;ster, ger det finansiella sparandet. För 1991 beräknas detta uppgå till ca&lt;br&gt;43 miljarder kr. och för 1992 till ca 29 miljarder kr., se tabell 10:2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att belysa hur den offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;br&gt;påverkar samhällsekonomin, har en enkel modell använts i nationalbudge-&lt;br&gt;tama i många år. Med antagande om marginella import- och konsum-&lt;br&gt;tionsbenägenheter kan multiplikatorer beräknas. De anger hur reala&lt;br&gt;förändringar av olika typer av inkomster och utgifter bidrar till föränd-&lt;br&gt;ringar av BNP. Multiplikatorema är konstanta över tiden och beaktar&lt;br&gt;således inte t. ex. förändringar av hushållen sparande. Både beslutade&lt;br&gt;och automatiska förändringar av inkomster och utgifter inkluderas i&lt;br&gt;modellen. Däremot ingår inte de effekter finanspolitiken ger via pris- och&lt;br&gt;lönebildning och kreditmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:3 Finanspolitiska effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP i fasta priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten inkl, socialförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala offentliga sektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna visar att den statliga finanspolitiken (inkl, socialförsäk-&lt;br&gt;ring) hade en kontraktiv inverkan på BNP under andra hälften av 1980-&lt;br&gt;talet. Kommunerna ökade i slutet av 1980-talet sina utgifter betydligt&lt;br&gt;snabbare än inkomsterna vilket hade en expansiv effekt på ekonomin, se&lt;br&gt;tabell 10:3. När tillväxten i BNP gick ned 1990 försämrades den&lt;br&gt;offentliga sektorns finanser och den finanspolitiska effekten blev&lt;br&gt;expansiv. Denna motcykliska effekt beräknas fortsätta 1991 och 1992.&lt;br&gt;Finanspolitikens expansiva effekt på BNP 1991 och 1992 beror delvis på&lt;br&gt;att inkomsterna ökar relativt måttligt som en följd av den förutsatta&lt;br&gt;kraftiga nedgången i löneökningstakten samtidigt som sysselsättningen&lt;br&gt;minskar. Det försämrade ekonomiska läget leder också till ökade&lt;br&gt;offentliga utgifter i form av arbetslöshetsunderstöd m.m. Dessutom bidrar&lt;br&gt;den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen under det senaste&lt;br&gt;året till att finansieringen via mervärdeskatt av skattereformens båda steg&lt;br&gt;reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Statens finanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bakom uppgången av den offentliga sektorns finansiella sparande sedan&lt;br&gt;1982 ligger huvudsakligen en kraftig förbättring för staten. Statens&lt;br&gt;finansiella sparande har vänts från ett underskott 1982 på ca 64 miljarder&lt;br&gt;kr. till ett överskott 1989 på 38 miljarder kr. Den relativt höga ekonomi-&lt;br&gt;ska aktiviteten under perioden har bidragit till en snabb inkomstökning&lt;br&gt;och till att insatserna inom arbetsmarknads- och industripolitiken har&lt;br&gt;kunnat minskas. De under senare år accelererande löne- och prisökning-&lt;br&gt;arna har dragit upp skatteunderlagen. För 1990 uppgick det statliga&lt;br&gt;finansiella sparande till ca 14 miljarder kr. Vid jämförelse med 1989 bör&lt;br&gt;beaktas att en växling på 2% mellan folkpensionsavgiften och ATP-&lt;br&gt;avgiften genomfördes fr.o.m. den 1 januari 1990. Därigenom överfördes&lt;br&gt;inkomster på ca 12 miljarder kr. från staten till socialförsäkringssektorn&lt;br&gt;förra året. Statens ränteutgifter steg kraftigt 1990. Detta avspeglar inte&lt;br&gt;en ökning av statsskulden netto, utan beror på att fr.o.m. 1 juli 1989&lt;br&gt;redovisas räntor på skuldbytesavtal brutto. Det innebär att även räntein-&lt;br&gt;komsterna skrivs upp och det finansiella sparandet påverkas ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmaste två åren sker en kraftig nedgång av statens finansiella&lt;br&gt;sparande och 1992 beräknas statsfinanserna visa ett underskott på ca 24&lt;br&gt;miljarder, kr., se tabell 10:4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försämringen av statsfinanserna beror till stor del på vikande skatte-&lt;br&gt;underlag. Det är en följd av den förutsedda nedgången av löneöknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;takten tillsammans med konjunkturavmattningen. Statens skatteinkomster Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;1991 och 1992 dras dessutom ned av att utbetalningarna av kommunal- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;skattemedel stiger kraftigt, och att de offentliga myndigheterna får lyfta&lt;br&gt;av ingående mervärdeskatt fr.o.m. 1991. För de kommunala myndighe-&lt;br&gt;ternas avlyft kompenseras staten genom avräkningsskatt, som i tabellen&lt;br&gt;redovisas som negativa statsbidrag. De statliga mydighetemas avlyft av&lt;br&gt;mervärdeskatt motsvaras av sänkta utgifter för konsumtion och investe-&lt;br&gt;ringar. Den tillfälliga arbetsmiljöavgiften på 1,5%, som gav inkomster&lt;br&gt;på 9 miljarder kr. 1990, fäller bort 1991. Inkomsterna av arbetsmark-&lt;br&gt;nadsavgiften reduceras, främst 1992, till följd av att företagen får&lt;br&gt;ersättning för sina kostnader för utbildningsvikariat genom avdrag på&lt;br&gt;arbetsmarknadsavgiften. Inkomsterna av socialförsäkrings- och andra&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter hålls uppe genom de basbreddningar m.m. som ligger&lt;br&gt;i skattereformen. Mervärdeskatten är tillfälligt höjd med 1 procentenhet&lt;br&gt;under perioden 1 juli 1990 - 31 december 1991. Fastighetsskatten på&lt;br&gt;kontor, butiker m.m. höjs tillfälligt vid 1992 och 1993 års taxeringar till&lt;br&gt;3,5% av taxeringsvärdet. Statens övriga inkomster beräknas öka relativt&lt;br&gt;kraftigt 1992 till följd av bl.a. vissa stora engångsvisa inleveranser från&lt;br&gt;affärsverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:4 Statens inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser. Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;461,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;471,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;328,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;353,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Social försäkringsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;471,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlåning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Korrigeringspost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetsaldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetsaldo i % av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I investeringar ingår även lagerreserveringar samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark.&lt;br&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter dras upp av en fortsatt relativt stark ökning av&lt;br&gt;transfereringarna till hushållen. Särskilda fördelningspolitiska åtgärder&lt;br&gt;ingår i skattereformen. Som kompensation för höjda indireka skatter&lt;br&gt;m.m. uppjusteras pensionstillskotten, det kommunala bostadstilläggen och&lt;br&gt;studiemedlen i år. Barnbidragen har höjts i år till en kostnad av ca 4&lt;br&gt;miljarder kr. och höjs med ytterligare ca 2 miljarder kr. nästa år.&lt;br&gt;Kostnaderna för bidrag vid arbetsmarknadsutbildning stiger kraftigt&lt;br&gt;genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland statens transfereringar till företag genomförs flera förändringar Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 och 1992. Mjölksubventionema, som uppgått till ca 2 miljarder Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;kr., har tagits bort i år. Ett investeringsbidrag till bostadsbyggande införs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991, då de särskilda reduceringsreglema för mervärdeskatten på&lt;br&gt;byggnadsentreprenader slopas. Räntebidragen till bostäder reduceras; i&lt;br&gt;år genom en extra upptrappning av den garanterade räntan; och fr.o.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 &amp;nbsp;genom att ett nytt bostadsfinansieringssystem (räntelån) börjar&lt;br&gt;införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter påverkas också av regeländringar beträffande transfere-&lt;br&gt;ringar inom den offentliga sektorn. Statsbidragen till sjukförsäkringen&lt;br&gt;sjunker genom sänkt ersättningsnivå och förväntat minskat antal&lt;br&gt;sjukdagar. För att neutralisera effekterna av skattereformen för den&lt;br&gt;kommunala sektorn skall 7,5 miljarder kr. 1991 och 16,5 miljarder kr.&lt;br&gt;1992 återföras från kommunerna till staten. Genom en tillfällig extra&lt;br&gt;höjning av skatteutjämningsavgiften 1992 tillförs staten 3 miljarder från&lt;br&gt;kommunerna nästa år. I tabellen har statsbidragen minskats med dessa&lt;br&gt;belopp. Statsbidragen till arbetslöshetskassorna ökar relativt kraftigt, trots&lt;br&gt;att arbetsmarknadspolitiska åtgärder reducerar den öppna arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga konsumtionen ökade i volym med 3% 1990. Timvolymen&lt;br&gt;sjönk med ca 0,5% men kraftigt ökade inköp av varor och tjänster drog&lt;br&gt;upp konsumtionen. Genom besparingar i den statliga administrationen&lt;br&gt;väntas den statliga konsumtionen minska med knappt 1/2 % per år 1991&lt;br&gt;och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Socialförsäkringssektorns finanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Socialföräkringssektom omfattar allmän tilläggspensionering (inkl,&lt;br&gt;löntagarfonder), allmän sjukförsäkring (inkl, föräldraförsäkring) samt&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring. Det finansiella sparandet inom socialförsäkrings-&lt;br&gt;sektorn består i stort sett av uppbyggnaden av allmänna pensionsfonden.&lt;br&gt;De övriga delarnas sparande är obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) finansieras genom avgifter&lt;br&gt;och avkastning på AP-fondernas tillgångar, som huvudsakligen utgörs av&lt;br&gt;räntebärande tillgångar. Sedan 1982 har pensionsutbetalningama varit&lt;br&gt;större än avgiftsinkomsterna och 1989 uppgick underskottet till ca 10&lt;br&gt;miljarder kr. Genom AP-fondemas inkomster av räntor, utdelningar och&lt;br&gt;skatter på ca 44 miljarder kr. visade det finansiella sparande ett överskott&lt;br&gt;på ca 33 miljarder kr. 1989. ATP-avgiften höjdes den 1 januari 1990&lt;br&gt;med 2 procentenheter. Höjningen bidrog till att avgiftsinkomsterna&lt;br&gt;balanserade utbetalningarna förra året. Det finansiella sparandet ökade till&lt;br&gt;drygt 46 miljarder kr. 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1990 upphörde lagen om vinstdelningskatt att gälla. På&lt;br&gt;grund av eftersläpning av betalningar redovisas här ändå inkomster av&lt;br&gt;vinstdelningsskatt även 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. 1991 breddas avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter till följd&lt;br&gt;av skattereformen, men utbetalningarna blir åter större än avgiftsinkom-&lt;br&gt;sterna. Det finansiella sparandet sjunker successivt de närmaste åren, se&lt;br&gt;tabell 10:5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringen finansieras genom arbetsgivaravgifter och statsbidrag. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Utbetalningarna till hushållen har ökat kraftigt sedan 1988 till följd av Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;sjukförsäkringsreformen och den förbättring av föräldraförsäkringen som&lt;br&gt;genomfördes 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:5 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter&lt;br&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkt ersättningsnivå fr.o.m den 1 mars 1991 och minskande sjuktal&lt;br&gt;medför att utgifterna inom försäkringen sjunker. Från den 1 januari 1992&lt;br&gt;införs en arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen. Arbetsgivarna övertar då&lt;br&gt;utbetalningarna för sjukersättningen de första 14 dagarna av en sjukdoms-&lt;br&gt;period. Därmed beräknas utgifterna för sjukförsäkringen minska med 9,5&lt;br&gt;miljarder kr. Arbetsgivarna kompenseras genom att sjukförsäkringsavgift-&lt;br&gt;en sänks med 1,9%. Avgiftssänkningen är beräknad så att den ska&lt;br&gt;kompensera för både sjuklön och arbetsgivaravgifter därpå. I kostnaderna&lt;br&gt;för sjukförsäkringen ingår även bidrag till privat och offentlig sjukvård&lt;br&gt;samt läkemedelssubventioner. Dessa utgifter beräknas uppgå sammanlagt&lt;br&gt;till ca 28,5 miljarder kr. 1991 och 1992. Förändringarna medför att&lt;br&gt;statsbidragen till sjukförsäkringen kan dras ned i år och nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningarna inom arbetslöshetsförsäkringen finansieras, sedan&lt;br&gt;reglerna ändrades 1 juli 1988, i stort sett helt av statsbidrag. De utbetalda&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningarna ökade något 1990 efter att ha minskat 1988&lt;br&gt;och 1989, då arbetslösheten gick ned. Fr.o.m. 1990 höjs den högsta&lt;br&gt;dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen årligen i takt med löneutveck-&lt;br&gt;lingen för industriarbetare. Den nu stigande arbetslösheten medför att&lt;br&gt;utbetalningarna väntas öka kraftigt under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Kommunernas finanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn består av primär- och landstingskommuner samt&lt;br&gt;församlingar och kommunalförbund. Sedan 1985 har sektorn haft ett&lt;br&gt;negativt finansiellt sparande. Inkomsterna har dock täckt de löpande&lt;br&gt;utgifterna medan en del av investeringarna finansierats med upplåning,&lt;br&gt;försäljning av tillgångar eller neddragning av rörelsekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1990 var kommunernas finansiella sparandeunderskott ca 8,5&lt;br&gt;miljarder kr. enligt de preliminära nationalräkenskaperna. Det var drygt&lt;br&gt;10 miljarder kr. bättre än vad som beräknades i den preliminära&lt;br&gt;nationalbudgeten. Minskade investeringar och ökade försäljningar av&lt;br&gt;fastigheter m.m. bidrog till att hålla nere underskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åren 1991 och 1992 väntas en kraftig förbättring av den kommuna-&lt;br&gt;la ekonomin trots det rådande skattestoppet. Det finansiella sparandet&lt;br&gt;beräknas förbättras med nära 10 miljarder kr. per år och sektorn visa ett&lt;br&gt;överskott på ca 11 miljarder kr. 1992, se tabell 10:6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:6 Kommunernas inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser. Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;294,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;324,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;352,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;378,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från staten och&lt;br&gt;soc ial försäkr ingssektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;333,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;349,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;367,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I investeringar m.m. ingår förutom kommunala myndigheters investeringar även kommunala affärsverks&lt;br&gt;investeringar, investeringar i personalbostäder samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark.&lt;br&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förbättrade finansiella situationen är en följd av den tvååriga&lt;br&gt;eftersläpningen och avräkningsförfarandet vid utbetalningen av kommu-&lt;br&gt;nalskattemedel. Skatteinkomsterna 1991 och 1992 stiger kraftigt till följd&lt;br&gt;av de höga löneökningarna två år tidigare. Samtidigt leder den förutsedda&lt;br&gt;dämpningen av löneökningarna till att de kommunala utgifterna de&lt;br&gt;närmaste två åren inte växer i samma snabba takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från staten och socialförsäkringssektorn stod för ca 25% av&lt;br&gt;kommunernas inkomster 1990. Statsbidragen består av allmänna och&lt;br&gt;specialdestinerade bidrag. Skatteutjämningsbidraget uppgår till 10,5&lt;br&gt;miljarder kr. netto 1991. Detta bidrag finansieras delvis genom en avgift,&lt;br&gt;som för 1991 uppgår till 79 öre för primärkommunema och 56 öre för&lt;br&gt;landstingen. Nästa år höjs avgiften med 11 öre för att finansiera den&lt;br&gt;automatiska ökningen av skatteutjämningsbidragen. Därutöver höjs&lt;br&gt;avgiften tillfälligt med 25 öre, vilket medför att ca 3 miljarder kr. dras&lt;br&gt;in från kommunerna 1992. I kompensation för slopandet av beskattnings-&lt;br&gt;rätten av juridiska personer erhåller sektorn knappt 1 miljard kr. För att&lt;br&gt;neutralisera skattereformens effekter på den kommunala ekonomin har&lt;br&gt;fr.o.m. 1991, dels bidraget till kommunerna avseende garantibeskattning-&lt;br&gt;en avskaffats, dels en särskild skatt införts (avräkningsskatt). Skatten&lt;br&gt;baseras på kommunernas skatteunderlag och beräknas uppgå till ca 6,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljarder kr. 1991 ca 16 miljarder kr. 1992. I tabellen har statsbidragen&lt;br&gt;minskats med dessa belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De specialdestinerade statsbidragen, som beräknas till ca 58 miljarder&lt;br&gt;kr. för 1991 och ca 59 miljarder kr. 1992, är kopplade till vissa&lt;br&gt;verksamheter inom kommunerna. Av bidragen till primärkommunema&lt;br&gt;går hälften till skolutbildningen, ca 20% till bamomsoigen och ca 10%&lt;br&gt;till äldreomsorgen och övrig social omsorg. Bidragen från socialförsäk-&lt;br&gt;ringssektorn utgår till sjukvården och beräknas uppgå till ca 15,5&lt;br&gt;miljarder kr. per år 1991 och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala utgifterna består till 3/4 av konsumtion. Förra året steg&lt;br&gt;konsumtionen ca 1,5% i volym. Därvid drogs konsumtionen ned av att&lt;br&gt;inköpen av varor och tjänster minskade något. För i år och nästa år talar&lt;br&gt;det mindre strama arbetsmarknadsläget för att det blir lättare att rekrytera&lt;br&gt;personal till den kommunala sektorn. De kraftigt höjda lönekostnaderna&lt;br&gt;(en föjd av 1990 års avtal) i kombination med det kommunala skattestop-&lt;br&gt;pet, väntas dock medföra en begränsning av expansionen. Förbättringen&lt;br&gt;av kommunernas finanser 1991 och 1992 är nämligen tillfällig. På lång&lt;br&gt;sikt kvarstår 1990 års obalans med nu gällande förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sysselsatta i den kommunala sektorn har utvecklats svagt under&lt;br&gt;första kvartalet i år enligt arbetskraftsundersökningama. För helåret 1991&lt;br&gt;beräknas arbetsvolymen i timmar öka med 0,5%. De minskade inköpen&lt;br&gt;förra året tyder på att kommunerna senarelagt vissa inköp. Fr.o.m. 1991&lt;br&gt;får nämligen kommunerna lyfta av mervärdeskatten på sina inköp. Dessa&lt;br&gt;förväntas därför stiga relativt kraftigt i år, vilket drar upp ökningen av&lt;br&gt;den kommunala konsumtionen till knappt 1% i år. Nästa år beräknas&lt;br&gt;konsumtionsvolymen öka med 0,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala utgifterna för inköp för konsumtion och investeringar&lt;br&gt;reduceras nästa år med ca 10 miljarder kr. till följd av det ovannämnda&lt;br&gt;avlyftet av mervärdeskatt. Effekten på den kommunala ekonomin av&lt;br&gt;avlyftet neutraliseras genom att kommunerna ska återföra motsvarade&lt;br&gt;belopp till staten. Beloppet ingår som en del av den ovan nämnda&lt;br&gt;avräkningsskatten. Denna, som nämnts ovan, beräknas på kommunernas&lt;br&gt;skatteunderlag och är därför inte kopplad till kommunernas faktiska&lt;br&gt;inköp. Kommunerna hade således möjlighet att tjäna på att senarelägga&lt;br&gt;inköp till efter årsskiftet 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för den kommunala konsumtionen dras också ned av de&lt;br&gt;avgiftshöjningar (t.ex. kraftigt höjda patientavgifter) för kommunala&lt;br&gt;tjänster som genomförts i år. De kommunla avgifterna är nämligen en&lt;br&gt;avdragspost vid beräkningen av konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Kapitalmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Internationell ränte-och valutakursutveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har de stora OECD-ländemas ränteutveckling varit&lt;br&gt;olikartad. I Förenta staterna har oron över styrkan i konjunkturnedgången&lt;br&gt;och omsoigen om det finansiella systemet medfört att Federal Reserve&lt;br&gt;fört en expansiv penningpolitik. Konflikten vid Persiska viken ökade&lt;br&gt;osäkerheten hos företag och konsumenter under andra halvåret 1990 och&lt;br&gt;under inledningen av 1991. Sedan årsskiftet 1989/90 och fram till i&lt;br&gt;början på april har den amerikanska dagslåneräntan, fed fund, sänkts med&lt;br&gt;2,5 procentenheter till 6%. Marknadsräntorna avseende placeringar med&lt;br&gt;kortare löptid har följt med i nedgången. Som en bekräftelse på det lägre&lt;br&gt;ränteläget för kortfristiga placeringar har diskontot sänkts vid två&lt;br&gt;tillfallen med sammanlagt en procentenhet till 6%. Obligationsräntorna&lt;br&gt;har däremot haft en mer stabil utveckling. För att stimulera kreditinstitu-&lt;br&gt;tens kreditgivning, som på vissa håll varit mycket restriktiv, har federal&lt;br&gt;reserve dessutom sänkt kassakraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i Storbritannien har räntorna fallit under det senaste halvåret.&lt;br&gt;Basräntan som uppgick till 15 % i oktober 1990 har successivt minskat till&lt;br&gt;12%. I oktober 1990 beslutade Storbritannien att pundet skulle inträda i&lt;br&gt;växelkursmekanismen ERM inom EMS. Detta innebär att pundet inte får&lt;br&gt;avvika mer än 6% från de centralkurser som har bestämts gentemot de&lt;br&gt;övriga medlemsstaternas valutor, t.ex. D-marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från Förenta staterna och Storbritannien har central-&lt;br&gt;bankerna i Tyskland och Japan sedan 1989 istället stramat åt penningpoli-&lt;br&gt;tiken. Detta skall ses mot bakgrund av tendenser till överhettning i de&lt;br&gt;båda ländernas ekonomier och stigande inflation. Efter att räntorna gick&lt;br&gt;upp med ca två procentenheter under 1989 steg de med ytterligare en&lt;br&gt;procentenhet under 1990. Under de första månaderna 1991 har ränteut-&lt;br&gt;vecklingen i de båda länderna stabiliserats. I Japan är det en betydande&lt;br&gt;penningmängdsexpansion och överhettningstendenser på främst arbets-&lt;br&gt;marknaden som har föranlett den penningpolitiska åtstramningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tyskland är det främst återföreningsprocessen som medfört stigande&lt;br&gt;räntor. Dels i form av hög efterfrågan på varor från östra Tyskland och&lt;br&gt;dels genom att det omfattande bidragsprogrammet till de östra delstaterna&lt;br&gt;medför ett stigande budgetunderskott. Förbundsstatens lånebehov&lt;br&gt;beräknas därmed bli betydande under de kommande åren. Som en&lt;br&gt;bekräftelse på den högre räntenivån höjde Bundesbank diskontot, i slutet&lt;br&gt;av januari, med en halv procentenhet till 6,5%. I mars presenterade&lt;br&gt;förbundsregeringen ett finanspolitiskt åtstramningspaket bl. a. innehållande&lt;br&gt;höjda skatter. Detta har minskat kravet på ytterligare stramhet i&lt;br&gt;penningpolitiken. Samtidigt finns det skäl att understryka att uppskatt-&lt;br&gt;ningen av kostnaderna för återföreningen reviderats upp vid flera&lt;br&gt;tillfällen, och det kan inte uteslutas att ytterligare revideringar blir&lt;br&gt;nödvändiga. Det råder således osäkerhet om effekterna på penning-&lt;br&gt;politiken av den finanspolitiska åtstramningen. De senaste månadernas&lt;br&gt;depreciering av den tyska marken gentemot den amerikanska dollarn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskar också sannolikheten för en penningpolitisk lättnad eftersom en &amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvagning av valutan ger ett ökat inflationstryck via stigande import- &amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:1 6-månaders euromarknadsräntor 1989-1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkla årsräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-30.png" style="width:278pt;height:179pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: Statsskuldsväxlar och euromarknadsräntor. Veckogenomsnitt. Sista observation&lt;br&gt;avser 10 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1990 och fram till mitten på februari i år fortsatte den&lt;br&gt;amerikanska dollarn att försvagas. Dollarn har mer eller mindre&lt;br&gt;kontinuerligt försvagats sedan början på 1985. Vid den tidpunkten&lt;br&gt;handlades dollarn till ca 3,4 DEM och betraktades allmänt som över-&lt;br&gt;värderad. Dollarns nedgång under de senaste åren kan bara delvis&lt;br&gt;förklaras av en försämring av den amerikanska industrins konkurrenskraft&lt;br&gt;gentemot den tyska och den japanska industrin. En orsak till den fortsatta&lt;br&gt;dollardeprecieringen är också den olikartade ränteutvecklingen mellan de&lt;br&gt;stora länderna. Räntan på dollarplaceringar är nu betydligt lägre jämfört&lt;br&gt;med motsvarande placeringar i D-mark och yen. För några år sedan var&lt;br&gt;förhållandena de motsatta. Under de senaste månaderna har köpintresset&lt;br&gt;för dollarplaceringar emellertid stigit markant. Inte minst den för&lt;br&gt;amerikanskt vidkommande positiva utgången av kriget vid Persiska viken&lt;br&gt;har bidragit till det ökade intresset. Investerarna räknar också med att&lt;br&gt;den amerikanska konjunkturen kommer att förbättras under det andra&lt;br&gt;halvåret medförande att räntorna åter kommer att stiga. Från bottennote-&lt;br&gt;ringama i mitten på februari och fram till mitten på april har dollarn&lt;br&gt;apprecierats med 15% mot D-marken till 1,68 DEM per dollar och 6%&lt;br&gt;mot yenen till 135 JPY per dollar. D-markens relativa försvagning mot&lt;br&gt;yenen är ett uttryck för investerarnas oro över händelseutvecklingen i&lt;br&gt;östra Tyskland och i Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:2 Växelkursen för USA-dollar i D-mark och YEN 1989-1991&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-31.png" style="width:278pt;height:172pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: Veckogenomsnitt. Sista observationen avser 10 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1990 föll de internationella aktiekurserna i genomsnitt med&lt;br&gt;ca 20%. Kurserna på flertalet aktiebörser har hittills i år återhämtat sig.&lt;br&gt;Fram till mitten på april har aktiekurserna på de 20 största aktiebörserna&lt;br&gt;i genomsnitt stigit med 17%. Av de fyra största börserna har London-&lt;br&gt;börsen haft den bästa utvecklingen med en genomsnittlig uppgång på&lt;br&gt;19%. En bidragande orsak till detta är det senaste halvårets räntesänk-&lt;br&gt;ningar vilket sänker avkastningskravet på aktier. Tokyobörsen, som&lt;br&gt;under förra året registrerade det största kursfallet med 40%, har hittills&lt;br&gt;i år haft en mer positiv utveckling. I genomsnitt har kurserna stigit med&lt;br&gt;16%. Börserna i New York och Frankfurt har haft en relativt sämre&lt;br&gt;utveckling. I New York där kurserna i genomsnitt har stigit med 11 % är&lt;br&gt;det framför allt svaga resultatrapporter som bidrar till ett dämpat&lt;br&gt;köpintresse. I Frankfurt har kurserna hittills i år endast stigit med 12%,&lt;br&gt;vilket speglar investerarnas oro för utvecklingen i östra Tyskland och i&lt;br&gt;Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Svensk ränte- och valutakursutveckling.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under år 1990 kännetecknades räntemarknaden av oro för den svaga&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen och osäkerhet över valutapolitiken. Det var&lt;br&gt;främst vid två tillfällen, januari-februari och september-oktober, som&lt;br&gt;kraftiga valutautflöden registrerades med åtföljande försvagning av&lt;br&gt;kronan. Riksbanken stramade åt penningpolitiken vid båda tillfällena i&lt;br&gt;syfte att stoppa valutautflödet. Detta medförde att de korta penning-&lt;br&gt;marknadsräntorna steg betydligt. Placerarna reagerade positivt på den&lt;br&gt;penningpolitiska åtstramningen och regeringens skrivelse till riksdagen&lt;br&gt;i oktober om åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten&lt;br&gt;i de offentliga utgifterna. Sedan mitten av oktober och fram till årsskiftet&lt;br&gt;registrerades ett inflöde på 48 miljarder kronor. Riksbanken kunde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;successivt sänka marginalräntan, dvs den ränta som bankerna betalar för&lt;br&gt;upplåning i riksbanken, till 14% vid årsskiftet. Vid slutet av år 1990 låg&lt;br&gt;räntan på sex månaders statsskuldväxlar ca en procentenhet högre än vid&lt;br&gt;utgången av år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:3 Ränteutvecklingen 1989-1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkla årsräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-32.png" style="width:277pt;height:179pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: 6-månaders statsskuldsväxlar och 5-åriga statsobligationer. Veckogenomsnitt.&lt;br&gt;Sista observationen avser 10 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligationsräntorna hade ett betydligt lugnare förlopp under 1990.&lt;br&gt;Dessa räntor styrs främst av inflationsförväntningarna. De allt dystrare&lt;br&gt;konjunktursignalema medförde att inflationsförväntningarna minskade.&lt;br&gt;Vid årsskiftet låg obligationsräntorna t.o.m. lägre än ett år tidigare.&lt;br&gt;Mot bakgrund av den stora uppslutningen kring Rehnbergko mmissionens&lt;br&gt;ramar för löneökningar under 1991-1992 och den svagare konjunkturen&lt;br&gt;kommer inflationen att bringas ned väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetpropositionen i början på januari togs emot positivt av investe-&lt;br&gt;rarna samtidigt som flertalet internationella räntor föll. Under januari och&lt;br&gt;februari var valutainflödet fortsatt positivt, sammanlagt 13,8 miljarder&lt;br&gt;kronor. Kronan stärktes och kronindex noterades till ca 132,2 vid slutet&lt;br&gt;av februari jämfört med 132,8 i början på året. Det stabila marknadsläget&lt;br&gt;möjliggjorde för riksbanken att lätta på penningpolitiken ytterligare.&lt;br&gt;Marginalräntan sänktes i två steg till 12%. Marknadsräntorna föll med&lt;br&gt;ca två procentenheter under januari och februari, till strax under 12% för&lt;br&gt;sex månaders statsskuldväxlar och drygt 11% för femåriga statsobliga-&lt;br&gt;tioner. Räntedifferensen gentemot korgräntan minskade successivt och&lt;br&gt;uppgick till 2,5 procentenheter vid utgången av februari. Diskontot har&lt;br&gt;följt den allmänna räntetrenden och är för närvarande 10%, vilket är en&lt;br&gt;nedgång med två procentenheter jämfört med våren 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:4 Valutaflöden och räntedifferens mot utlandet 1990-1991&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-33.png" style="width:277pt;height:198pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: Valutaflödena avser rapportveckor (4 rapportveckor per månad). Sista obser-&lt;br&gt;vationen avser 1-7 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under mars och första hälften av april har räntenedgången brutits och&lt;br&gt;förbytts i en mindre uppgång. Marknadsräntorna har stigit med ca en&lt;br&gt;halv procentenhet sedan slutet på februari. Under mars och första veckan&lt;br&gt;i april uppgick valutautflödet till ca 4,2 miljarder kronor, exkl. den&lt;br&gt;bokföringsmässiga uppskrivningen av valutareserven på 1,3 miljarder&lt;br&gt;kronor som riksbanken genomförde sista veckan i mars, samtidigt som&lt;br&gt;kronan försvagades något. De internationella räntorna har inte uppvisat&lt;br&gt;en motsvarande uppgång. Räntedifferensen har därmed åter vidgats något&lt;br&gt;och uppgår för närvarande till ca 3 procentenheter. I mitten på april&lt;br&gt;noterades kronindex till 132,4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dollarns uppgång på de internationella valutamarknaderna har medfört&lt;br&gt;att kronan försvagats mot den amerikanska valutan samtidigt som den har&lt;br&gt;stärkts mot bl.a. ERM-valutorna. I mitten av april handlades dollarn till&lt;br&gt;6,05 SEK vilket är en appreciering med 11% sedan dollarkursen vände&lt;br&gt;uppåt. D-marken noteras till 3,60 SEK, vilket är en depreciering med 4%&lt;br&gt;under samma period. För de företag som konkurrerar med och säljer i&lt;br&gt;Västeuropa är valutakursförändringen negativ. A andra sidan gynnas de&lt;br&gt;företag som säljer produkter i Förenta staterna eller konkurrerar med&lt;br&gt;företag med produktion där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalflödena in i och ut ur landet har varit mycket stora under de&lt;br&gt;senaste åren. Svenska företag och placerare investerar i företag,&lt;br&gt;festigheter och aktier i utlandet vilket tillsammans med bytesbalansunder-&lt;br&gt;skottet leder till utflöden. Genom att hålla en högre ränta än omvärlden&lt;br&gt;lockas dels svenska placerare till att ta lån i utländsk valuta och dels&lt;br&gt;utländska placerare till placeringar i krontillgångar. Detta har medfört att&lt;br&gt;kapitalbalansen uppvisat betydande överskott. Sammantaget har valutain-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flödena under de senaste åren varit stora, vilket möjliggjort dels att staten Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;har amorterat på utlandsskulden och dels att valutareserven har kunnat Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;öka. Vid utgången av mars uppgick valutareserven till 115 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11:1 Betalningsbalansen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolvmånaderstal, feb-jan.&lt;br&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-53,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-78,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handel med aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån/obl. m.m. i uti valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån/obl. m.m. i kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt inkl, restpost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaflöde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens lån i uti. valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutares. transförändringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Utvecklingen på kreditmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har en påtaglig uppbromsning av utlåningen till&lt;br&gt;allmänheten registrerats. Stigande räntor i kombination med sämre&lt;br&gt;konjunkturutsikter minskar näringslivets investeringsbehov. Det är dock&lt;br&gt;främst hushållen som har minskat sin upplåning. Detta sammanhänger&lt;br&gt;med skattereformen. Kombinationen av minskade ränteavdragsmöjligheter&lt;br&gt;och stigande räntor innebär att hushållens kostnader för lån har stigit&lt;br&gt;väsentligt. Utvecklingen har skiljt sig åt mellan olika grupper av&lt;br&gt;kreditinstitut. Utlåningen från finansbolagen och bankerna har samman-&lt;br&gt;taget sett minskat medan utlåningen från bostadsinstituten alltjämt är&lt;br&gt;betydande. Detta sammanhänger bl.a. med att bostadsinstituten numera&lt;br&gt;erbjuder lån till rörlig ränta. Om hänsyn tas till den kraftiga ökningen av&lt;br&gt;krediter i utländsk valuta förändras bilden något. Det är främst banker&lt;br&gt;som erbjuder lån i utländsk valuta. Det är i första hand företag som tar&lt;br&gt;upp dessa lån, dels som ett led i sin ordinarie rörelseanknytna upplåning&lt;br&gt;och dels för att utnyttja räntedifferensen mot utlandet genom att placera&lt;br&gt;i kortfristiga räntebärande tillgångar i svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom finansbolagssektom pågår för närvarande en omfattande&lt;br&gt;rekonstruktion. Den innebär bl.a. en bantning av finansbolagens&lt;br&gt;balansräkningar. Många finansbolag har dessutom slagits samman eller&lt;br&gt;har upphört med sin verksamhet. Denna process skall ses i ljuset av den&lt;br&gt;akuta likviditets-och soliditetskris som drabbade många finansbolag under&lt;br&gt;hösten 1990. Problemen blev uppenbara när priserna på fastighets-&lt;br&gt;marknaden, i synnerhet för kommersiella fastigheter, började falla under&lt;br&gt;1990. Många finansbolag har gett krediter till fastighetsförvaltande bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ofta upp till 100% av det vid utlåningstillfället uppskattade marknads-&lt;br&gt;värdet. Investeringskalkylerna har ofta betingats av fortsatt stigande&lt;br&gt;fastighetspriser. När priserna vände nedåt under 1990 fick många&lt;br&gt;låntagare problem med att betala räntor och amorteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11:2 Nettoutlåning till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12-månaders förändring, feb-jan.&lt;br&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991, saldo 31/1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sv kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uti val.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sv kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uti val.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sv kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uti val.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;479,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;773,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansbolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 351,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;466,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11:3 Nettoutlåning till hushållen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12-månaders förändring, feb-jan.&lt;br&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991, saldo 31/1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;357,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansbolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;631,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt preliminära uppgifter uppgick finansbolagens kreditförluster till&lt;br&gt;6,3 miljarder kronor under 1990 vilket skall jämföras med 0,8 miljarder&lt;br&gt;kronor under år 1989. Även bankernas kreditförluster ökade betydligt&lt;br&gt;under 1990. Dessa beräknas ha uppgått till knappt 11 miljarder kronor&lt;br&gt;jämfört med 2,8 miljarder kronor året innan. Till en mindre del beror&lt;br&gt;detta på bankernas åtaganden gentemot finansbolagen. Även bankernas&lt;br&gt;kreditgivning har under de senaste åren varit frikostig och har inte alltid&lt;br&gt;föregåtts av en noggrann prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitutens kreditförluster beräknas bli avsevärda även under&lt;br&gt;innevarande år. Dels är marknaden för kommersiella fastigheter&lt;br&gt;fortfarande dämpad och dels beräknas kreditförlusterna hänförliga till&lt;br&gt;utlåningen till näringslivet öka i spåren av det försämrade konjunkturläget&lt;br&gt;och ett ökat antal konkurser. Mot bakgrund av de betydande kreditför-&lt;br&gt;lusterna och det osäkra konjunkturläget beräknas bankernas kreditgivning&lt;br&gt;bli återhållsam under de kommande åren. Utvecklingen går mot en ökad&lt;br&gt;prövning av den lånesökandes kreditvärdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots kraftigt ökade kreditförluster kunde bankernas vinster hållas väl&lt;br&gt;uppe under 1990. Affärsbankernas sammanlagda rörelseresultat uppgick&lt;br&gt;till 10,1 miljarder kronor under år 1990 jämfört med 12,9 miljarder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor året innan. Ett förbättrat räntenetto förklarar den relativt goda&lt;br&gt;vinstutvecklingen. Bankerna har under år 1990 vidgat marginalen mellan&lt;br&gt;sina inlånings- och utlåningsräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 april halverades kassakravet för bankerna&lt;br&gt;samtidigt som kassakravet för finansbolagen upphörde. Förändringen&lt;br&gt;skall bl.a. ses mot bakgrund av den finansiella integrationen vilken har&lt;br&gt;medfört att utlandsbaserade kreditinstitut har haft en viss konkurrens-&lt;br&gt;fördel gentemot i Sverige verksamma institut genom att de inte drabbas&lt;br&gt;av motsvarande kassakrav. Det halverade kassakravet för bankerna har&lt;br&gt;fått till effekt att bankerna höjt vissa inlåningsräntor med mellan 0,25-&lt;br&gt;0,75 procentenheter. Den besvärligaste konkurrenssituationen för&lt;br&gt;bankerna ligger också för närvarande på inlåningssidan. För hushållen&lt;br&gt;har flera nya sparalternativ lanserats. Bostadsinstituten emitterar i ökad&lt;br&gt;utsträckning obligationer till hushållen. Riksgäldskontoret har lanserat en&lt;br&gt;ny sparform, riksgäldskonto, som direkt vänder sig till hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Utvecklingen på aktiemarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under år 1990 föll aktiekurserna i genomsnitt med 30% i Sverige.&lt;br&gt;Bakom nedgången låg flera orsaker. På de utländska börserna var&lt;br&gt;Kursutvecklingen negativ, bl.a. beroende på händelseutvecklingen vid&lt;br&gt;Persiska viken. Nedgången på Stockholmsbörsen blev dock betydligt&lt;br&gt;större än på flertalet utländska aktiebörser. I Sverige oroades investerarna&lt;br&gt;iv det försämrade konjunkturläget. Detta i kombination med att ett&lt;br&gt;försämrat konkurrensläge för den svenska industrin har medfört minskade&lt;br&gt;marknadsandelar på världsmarknaden och ökade svårigheter att höja&lt;br&gt;exportpriserna resulterade i fallande företagsvinster under år 1990.&lt;br&gt;Trenden förstärktes av att för svenska företag viktiga marknader, såsom&lt;br&gt;Förenta staterna och Storbritannien, uppvisade en svag tillväxt under&lt;br&gt;1990. Enligt preliminära siffror minskade börsföretagens vinster med ca&lt;br&gt;20% under år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari vände kursutvecklingen. Från årsskiftet och fram till mitten&lt;br&gt;av april steg totalindex med 25%. Kursåterhämtningen har varit särskilt&lt;br&gt;kraftig för de största företagen på börsen. Uppgången har vidare varit&lt;br&gt;störst för företag inom verkstads - och skogsindustrin. Köpintresset på&lt;br&gt;Stockholmsbörsen har stimulerats av stigande aktiekurser internationellt.&lt;br&gt;Kursuppgången i Stockholm har dock varit betydligt större än i utlandet.&lt;br&gt;En förklaring är att de svenska räntorna har fallit betydligt sedan&lt;br&gt;årsskiftet, vilket sänker avkastningskravet på aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senaste tidens uppköp av företag på börsen har också bidragit till&lt;br&gt;kursuppgången sedan årsskiftet. Mest uppmärksammat är Tetra Pacs bud&lt;br&gt;på Alfa-Laval och Investor/Providentias bud på Saab-Scania. Aktie-&lt;br&gt;placerarna har också glatts åt att aktieutdelningarna i många bolag har&lt;br&gt;höjts trots fallande vinster. I genomsnitt beräknas börsbolagens aktieut-&lt;br&gt;delningar för verksamhetsåret 1990 ha höjts med ca 10%. Företagens&lt;br&gt;intresse av att höja utdelningen har ökat i samband med skattereformen.&lt;br&gt;Den förändrade kapitalbeskattningen innebär bl.a att skatten på aktieut-&lt;br&gt;delningar sänks. Historiskt sett har också den svenska direktavkastningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dvs aktieutdelning i förhållande till aktiekursen, legat lägre i Sverige än&lt;br&gt;i utlandet. De senaste årens relativt kraftiga utdelningshöjningar, 24% år&lt;br&gt;1989, innebär att de svenska börsföretagens direktavkastning nu ligger&lt;br&gt;på samma nivå som i utlandet. För närvarande uppgår direktavkastningen&lt;br&gt;till i genomsnitt 2,7%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:5 Börsutvecklingen 1990-1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index ultimo 1989=100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-34.png" style="width:287pt;height:202pt;"/&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Utvecklingen åren 1990-1995&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel redovisas kalkyler för den ekonomiska utvecklingen i&lt;br&gt;Sverige fram till 1990-talets mitt. I ett sådant tidsperspektiv är informa-&lt;br&gt;tionsunderlaget otillräckligt för att konjunkturprognoser i vanlig mening&lt;br&gt;skall kunna utarbetas. Samtidigt finns ett stort behov av att belysa den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen i ett något längre perspektiv. Både problem och&lt;br&gt;möjligheter för den ekonomiska politiken avtecknar sig då ofta bättre.&lt;br&gt;Till detta kommer att ekonomisk-politiska åtgärder normalt bör vidtas i&lt;br&gt;ett tidsperspektiv som är längre än de traditionella prognosperiodema&lt;br&gt;bl.a. därför att det ofta tar lång tid innan åtgärder får full effekt på&lt;br&gt;ekonomins utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxtmöjligheterna de närmaste åren beror i hög grad av lönebild-&lt;br&gt;ningen och produktivitetsutvecklingen. Huvudkalkylen utgår från den&lt;br&gt;prognos för svensk ekonomi för åren 1991 och 1992 som presenterats i&lt;br&gt;tidigare avsnitt. Löneökningstakten är där i nivå med Rehnberggruppens&lt;br&gt;förslag, vilket innebär ett starkt trendbrott. Löne- och prisbildningen sker&lt;br&gt;sedan delvis enligt historiska beteendesamband. Vissa förändringar i&lt;br&gt;lönebildningsprocessen förutses dock ha skett. Det motiveras med att&lt;br&gt;skattereformen ger nya förutsättningar och att den fasta växelkursregimen&lt;br&gt;ökat i trovärdighet under det senaste året. Det förtjänar dock att&lt;br&gt;understrykas att anpassningsförloppet kan bli betydligt smärtsammare om&lt;br&gt;inte löne- och prisökningstakten blir så låg som förutsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktivitetsutvecklingen har under de senaste åren varit mycket svag&lt;br&gt;i Sverige. En viss förbättring väntas i år och under perioden 1992-1995&lt;br&gt;bör produktivitetsutvecklingen ytterligare förstärkas. I huvudkalkylen&lt;br&gt;ökar produktiviteten i näringslivet under åren 1992-1995 på ett sätt som&lt;br&gt;är representativt för de senaste femton åren. Förutsättningar för en&lt;br&gt;snabbare tillväxt bör dock finnas av skäl som diskuteras i avsnitt 12.5.&lt;br&gt;Ett scenario med en högre produktivitetsökning redovisas därför i samma&lt;br&gt;avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylerna för åren 1993-1995 har gjorts med hjälp av den ekonometri-&lt;br&gt;ska modellen KOSMOS, som utvecklats på konjunkturinstitutet. Modellen&lt;br&gt;innehåller ekonometriskt skattade samband för utrikeshandel, investering-&lt;br&gt;ar, pris- och lönebildning samt efterfrågan på arbetskraft. De finansiella&lt;br&gt;beräkningarna har gjorts med hjälp av modellen FIMO. I denna modell&lt;br&gt;beräknas inkomster och utgifter för de sex institutionella sektorerna stat,&lt;br&gt;socialförsäkring, kommuner, hushåll, icke-finansiella och finansiella&lt;br&gt;företag. Dessutom redovisas Sveriges transaktioner med utlandet. Det&lt;br&gt;förekommer inga skattade beteendesamband i FIMO, utan framskrivning-&lt;br&gt;ama görs med utgångspunkt från den reala ekonomins utveckling.&lt;br&gt;Kalkylerna i KOSMOS och FIMO har genomförts i flera beräkningsom-&lt;br&gt;gångar och i senare skeden modifierats och kompletterats med exogena&lt;br&gt;bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Internationell utveckling &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella konjunkturen under de första åren på 1990-talet&lt;br&gt;behandlas i kapitel 2. Diskussionen i detta kapitel kompletterar den som&lt;br&gt;förs i kapitel 2. Avsikten är att här utförligare redogöra för en del&lt;br&gt;faktorer som påverkar den internationella utvecklingen på längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella högkonjunktur som inleddes 1983 nådde sin topp&lt;br&gt;under första halvåret 1988. Produktionstillväxten i OECD-området som&lt;br&gt;helhet har därefter mattats av. Dämpningen av expansionen har varit mest&lt;br&gt;uttalad i Förenta staterna, Kanada, Storbritannien samt Sverige och&lt;br&gt;Finland. Under senare delen av 1990 minskade även tillväxten relativt&lt;br&gt;markant i vissa kontinentaleuropeiska länder som t.ex. Frankrike, Italien&lt;br&gt;och Belgien. I Tyskland samt Japan har tillväxten dock varit fortsatt god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten inom OECD-området som helhet väntas avta&lt;br&gt;ytterligare under större delen av 1991, även om en vändpunkt är trolig&lt;br&gt;i slutet av året. Ett flertal faktorer talar för att nedgången i den interna-&lt;br&gt;tionella ekonomin blir relativt kortvarig och grund. Den snabba&lt;br&gt;upplösningen av Gulf-kriget, med åtföljande prisfall på olja, leder till&lt;br&gt;gynnsamma effekter på realinkomster, priser och räntor. Det finns även&lt;br&gt;anledning att förvänta att förtroendet hos konsumenter och företag&lt;br&gt;kommer att stärkas påtagligt. Återhämtningen väntas böija i Förenta&lt;br&gt;staterna under andra halvåret i år. Tillväxttakten för hela OECD-området&lt;br&gt;väntas bli knappt 3% under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal faktorer talar för att den ekonomiska tillväxten kommer att&lt;br&gt;utvecklas gynnsamt även under de närmast följande åren. Teknologiska&lt;br&gt;genombrott, som skett under de senaste decennierna inom t.ex. tele-&lt;br&gt;kommunikations- och datorområdena, borde resultera i en snabbare&lt;br&gt;produktivitetstillväxt. Detsamma gäller de strukturella åtgärder som&lt;br&gt;vidtagits i många OECD-länder i syfte att förbättra ekonomiernas&lt;br&gt;funktionssätt. Skattereformer, med sänkta marginalskatter och en mer&lt;br&gt;effektiv skattestruktur, har genomförts i ett antal länder. Minskade&lt;br&gt;subventioner till industrin och en mer effektiv offentlig sektor, inklu-&lt;br&gt;derande bl.a. ökande inslag av konkurrens, samt en förbättring av&lt;br&gt;arbetsmarknadens funktionssätt talar också för en mer effektiv resurs-&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s inre marknad och därtill knutna integrationssträvanden bland icke&lt;br&gt;EG-länder kan förväntas ha positiva effekter på den ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen. Slopade gränshinder för varor, tjänster och produktionsfaktorer,&lt;br&gt;liksom andra slag av avregleringar skärper konkurrensen inom Europa.&lt;br&gt;Okade möjligheter till specialisering och utnyttjande av stordriftsfördelar&lt;br&gt;leder till en högre produktivitetstillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska förutsättningarna för Europa påverkas också av&lt;br&gt;återföreningen mellan de båda tyska staterna. Utgångspunkten för den&lt;br&gt;bedömning som här redovisas är att de nuvarande övergångsproblemen&lt;br&gt;är hanterliga. Efterfrågan för konsumtions- och investeringsändamål&lt;br&gt;förväntas då fortsätta öka kraftigt i det tidigare Östtyskland, vilket inte&lt;br&gt;enbart kommer västra Tyskland till godo, utan gynnar också övriga&lt;br&gt;europeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna kommer under första&lt;br&gt;hälften av 1990-talet att påverkas av de åtgärder som krävs för att sanera&lt;br&gt;den federala budgeten. Den åtstramning av ekonomin som är nödvändig&lt;br&gt;för att komma tilrätta med budget- och bytesbalansunderskotten, kommer&lt;br&gt;dock troligen att bli utdragen och inte speciellt dramatisk. Den förväntade&lt;br&gt;stagnationen i ekonomin i år bör skapa utrymme för en relativt gynnsam,&lt;br&gt;icke inflationsdrivande, expansion under de närmaste åren. Det är dock&lt;br&gt;värt att observera att inflationen i Förenta staterna inte nått ner till&lt;br&gt;europeiska nivåer trots att landet befinner sig i en recession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan har under en längre tid haft den snabbaste ekonomiska tillväxten&lt;br&gt;av alla OECD-länder. Expansionen har baserats på en stark inhemsk&lt;br&gt;efterfrågeökning. Inte minst har företagens investeringar ökat. En mycket&lt;br&gt;snabb industriell strukturomvandling har skett under de senaste åren med&lt;br&gt;en mer kostnadseffektiv produktion som följd. Tillsammans med en&lt;br&gt;förväntad fortsatt stark expansion av den inhemska efterfrågan ger detta&lt;br&gt;en god grund för en hög ekonomisk tillväxt även under första hälften av&lt;br&gt;1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta att BNP i OECD-området bedöms öka med&lt;br&gt;ca 2,5% per år 1991-1995. Mellan 1993 och 1995 blir tillväxten ca 3%&lt;br&gt;per år, vilket är högre än genomsnittet för åren efter 1973. Världshan-&lt;br&gt;delns tillväxt beräknas uppgå till ca 5,5% per år 1991-1995 och 6% per&lt;br&gt;år 1993-1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avmattningen inom OECD-området under 1990 och 1991 talar för att&lt;br&gt;inflationen under de närmaste två åren kan bli låg. Även i ett längre&lt;br&gt;perspektiv talar en rad faktorer för en låg inflation. Den höga investe-&lt;br&gt;ringsnivån i slutet av 1980-talet, i kombination med de strukturella&lt;br&gt;förändringar som genomförts, borde göra det möjligt för flertalet&lt;br&gt;industriländer att expandera utan att slå i kapacitetstak eller att &amp;quot;flask-&lt;br&gt;halsar&amp;quot; uppstår. Till detta kommer att inflationstakten i stor utsträckning&lt;br&gt;är beroende av vilken ekonomisk politik som förs. Regeringarna i de&lt;br&gt;större västekonomierna verkar nu allmänt vara benägna att reagera tidigt&lt;br&gt;och kraftfullt för att motverka inflationstendenser. Ytterligare en faktor&lt;br&gt;som talar för en låg prisstegringstakt är en förväntad lugn utveckling på&lt;br&gt;råvaru- och oljemarknadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen i OECD-området beräknas uppgå till ca 4% per år under&lt;br&gt;första hälften av 1990-talet. Det är betydligt lägre än genomsnittet för&lt;br&gt;perioden efter oljekrisen 1973.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella ekonomin kan av olika skäl komma att utvecklas&lt;br&gt;mindre gynnsamt än vad som antagits ovan. Man kan bl.a. inte utesluta&lt;br&gt;att kostnaderna för den tyska återföreningen blir högre än beräknat. Det&lt;br&gt;kan leda till en ytterligare ekonomisk-politisk åtstramning i Tyskland,&lt;br&gt;vilket i sin tur kan få effekter på Västeuropa i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett osäkerhetsmoment gäller utvecklingen i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Systemskiftet i de östeuropeiska ekonomierna mot ett&lt;br&gt;marknadsekonomiskt system kommer att ta lång tid. Risk finns för att&lt;br&gt;sociala faktorer blockerar nödvändiga prisreformer och budgetsaneringar.&lt;br&gt;Därmed skulle en del länder i Östeuropa kunna fastna i en situation med&lt;br&gt;fortsatt ekonomisk stagnation. Då exporten till de centralplanerade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomierna är begränsad får en sådan utveckling sannolikt små direkta Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;återverkningar via handeln på utvecklingen i västvärlden. En mer Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;utdragen och kostbar omstruktureringsprocess i Östeuropa kan dock leda&lt;br&gt;till ökad efterfrågan på kapital. Det kan medföra att realräntorna stiger&lt;br&gt;och att investeringsaktiviteten i industriländerna därmed begränsas. Även&lt;br&gt;den politiska utvecklingen i Sovjetunionen utgör ett avsevärt riskmoment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördjupad politisk kris kan få betydande negativa effekter på&lt;br&gt;framtidstron i västvärlden vilket inte minst kan komma att påverka&lt;br&gt;konsumtion och investeringsviljan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12:1 Utvecklingen i 14 OECD-länder 1980-1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inflation&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oljepris, dollar/fat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Sammanvägda efter ländernas betydelse för svensk export.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 1980-talet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för välståndets utveckling på lång sikt är investeringsnivån.&lt;br&gt;För att denna skall utvecklas gynnsamt utan att skulden till utlandet ökar&lt;br&gt;måste sparandet inom landet vara högt. Det svenska bruttosparandet, dvs.&lt;br&gt;investeringar plus finansiellt sparande, utgjorde fram till mitten av 1970-&lt;br&gt;talet vanligen 20-25% av BNP. Under andra hälften av 1970-talet&lt;br&gt;minskade dock sparandet snabbt och motsvarade 1980 ca 17% av BNP,&lt;br&gt;se diagram 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt mål för den ekonomiska politiken vid inledningen av 1980-&lt;br&gt;talet var därför att öka sparandet. I utgångsläget var investeringarna låga&lt;br&gt;parallellt med att bytesbalansens saldo, som är lika med skillnaden mellan&lt;br&gt;bruttosparande och bruttoinvesteringar i ekonomin som helhet, var&lt;br&gt;negativt. För att förändra detta var det nödvändigt att stimulera investe-&lt;br&gt;ringarna samtidigt som konsumtionen hölls tillbaka. Devalveringarna av&lt;br&gt;kronan med 10% 1981 och med ytterligare 16% hösten 1982 skall ses i&lt;br&gt;detta ljus. De var avsedda att stärka industrins konkurrenskraft för att på&lt;br&gt;så vis bidra till högre lönsamhet, export och investeringar. Samtidigt&lt;br&gt;medför de att konsumtionsutrymmet minskar om inte löntagarna fullt ut&lt;br&gt;lyckas kompensera sig för de stigande priserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Devalveringar stärker de delar av näringslivet som konkurrerar med&lt;br&gt;utlandet i flera avseenden. I förhållande till utländska konkurrenter&lt;br&gt;förbättras kostnadsläget. Men också inom landet förbättras situationen&lt;br&gt;genom att lönsamheten stärks relativt de företag som är skyddade från&lt;br&gt;utländsk konkurrens. Därmed skapas motiv för att flytta över arbetskraft&lt;br&gt;och kapital till den konkurrensutsatta sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12:1 Bruttosparande, bruttoinvesteringar och bytesbalansen&lt;br&gt;1950 - 1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-35.png" style="width:277pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Bytesbalansen och bruttosparandet inkl. återinvesterade vinstmedel. Utveckling&lt;br&gt;efter 1990 enligt huvudkalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att devalveringarna skall bli framgångsrika, öka sparandet och leda&lt;br&gt;till att resurser flyttas över till den konkurrensutsatta sektorn, krävs att&lt;br&gt;de kombineras med en restriktiv finanspolitik. I viss utsträckning&lt;br&gt;lyckades detta efter delvalveringama 1981 och 1982. Den konsoliderade&lt;br&gt;offentliga sektorns utgifter deflaterade med KPI ökade med i genomsnitt&lt;br&gt;1,8% per år mellan 1982 och 1989 jämfört med 6% per år under 1970-&lt;br&gt;talet. Tillsammans med den förhållandevis goda tillväxten i ekonomin&lt;br&gt;medförde detta att de offentliga utgifternas andel av BNP minskade från&lt;br&gt;66,7% av BNP 1982 till 60,2% 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga konsumtionens årliga ökningstakt under 1980-talet var&lt;br&gt;ca 1,5% jämfört med drygt 3% under 1970-talet. Någon motsvarande&lt;br&gt;dämpning av tillväxten i de offentliga transfereringarna till hushållen kom&lt;br&gt;dock inte till stånd. Deflaterade med KPI ökade de betydligt snabbare,&lt;br&gt;med i genomsnitt 4,2% per år mellan 1982 och 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kombinationen av höga löneökningar och snabbt stigande offentliga&lt;br&gt;transfereringar innebar att hushållen fick en relativt god utveckling av&lt;br&gt;den reala disponibla inkomsten, ca 2,0% per år i genomsnitt mellan 1982&lt;br&gt;och 1989. Dessutom medförde avregleringen av kreditmarknaden&lt;br&gt;1985-1986 att det blev lättare för hushållen att belåna sina tillgångar.&lt;br&gt;Hushållssparandet föll därför kraftigt. Sammantaget medförde detta att&lt;br&gt;den privata konsumtionen efter en minskning med 2,2% 1983 ökade med&lt;br&gt;i genomsnitt 2,5% per år mellan 1983 och 1989. Det totala sparandet i&lt;br&gt;ekonomin förbättrades därmed endast långsamt, trots att den offentliga&lt;br&gt;sektorns sparande förstärktes kraftigt och att investeringarna i näringslivet&lt;br&gt;ökade. År 1990 utgjorde bruttosparandet 17,9% av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åren 1982-1990 beräknas produktionen inom industrin ha ökat med i&lt;br&gt;genomsnitt 2,4% per år. Samtidigt steg produktionen i övrigt näringsliv&lt;br&gt;med i genomsnitt 2,7% per år och i den offentliga sektorn med 1,8% per&lt;br&gt;år. Trots devalveringarnas positiva effekter för den konkurrensutsatta&lt;br&gt;sektorn var därför värdet av industriproduktionen oförändrat ca 23% av&lt;br&gt;den totala produktionens värde 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Devalveringarna hjälpte alltså till att ge den svenska ekonomin fart när&lt;br&gt;den internationella tillväxten förbättrades under 1980-talet. De varor och&lt;br&gt;tjänster som den högre tillväxten skapade användes dock endast i&lt;br&gt;begränsad utsträckning till att förbättra sparandet. Den snabba ökningen&lt;br&gt;av inhemsk konsumtion medförde att konkurrensen om arbetskraft blev&lt;br&gt;hård under andra hälften av 1980-talet. En ökande inhemsk efterfrågan&lt;br&gt;försvårade tillväxten i den konkurrensutsatta sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Huvudkalkylen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparandet i den svenska ekonomin är idag för lågt för att garantera en&lt;br&gt;långsiktigt stabil välståndsutveckling. För att de begränsningar i den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan som krävs för att få upp sparandet inte skall&lt;br&gt;medföra stigande arbetslöshet krävs att efterfrågan från utlandet ökar. De&lt;br&gt;kalkyler som här redovisas för den ekonomiska utvecklingen i Sverige&lt;br&gt;1991-1995 bygger på bedömningar att den internationella tillväxten kan&lt;br&gt;bli god under första hälften av 1990-talet. Den konkurrensutsatta sek'tom&lt;br&gt;bör därför kunna växa genom ökad export, om den inte hindras av en allt&lt;br&gt;för snabb inhemsk efterfrågetillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera faktorer talar för närvarande för en väl avvägd inhemsk&lt;br&gt;efterfrågetillväxt. Under de två senaste åren har hushållens sparande-&lt;br&gt;underskott minskat och 1990 beräknas den privata konsumtionen ha&lt;br&gt;motsvarat de disponibla inkomsterna. I kalkylerna förutsätts att hushållens&lt;br&gt;sparande fortsätter att förbättras fram till 1995. En beräknad god&lt;br&gt;utveckling av de disponibla inkomsterna medför att den privata konsum-&lt;br&gt;tionen ändå växer stabilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns goda förutsättningar för att den offentliga verksamheten inte&lt;br&gt;skall komma att växa i en alltför snabb takt. De kommunala finanserna&lt;br&gt;är i utgångsläget förhållandevis hårt ansträngda. Kommunalt skattestopp&lt;br&gt;gäller 1991 och 1992. Det råder också en bred politisk enighet om att&lt;br&gt;den offentliga konsumtionens tillväxt måste begränsas. Aren 1990-1995&lt;br&gt;beräknas därför att den offentliga konsumtionen ökar med i genomsnitt&lt;br&gt;0,5% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inhemska efterfrågetillväxten bör alltså kunna bli begränsad under&lt;br&gt;böijan av 1990-talet samtidigt som produktiviteten och arbetskraftsutbudet&lt;br&gt;ökar relativt snabbt. Därmed bör det vara möjligt att undvika en ny&lt;br&gt;överhettning av ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönerna under 1991 och 1992 antas precis som i den tidigare&lt;br&gt;redovisade prognosen, öka med 5 resp. 3,5%. Detta antagande bygger&lt;br&gt;på att Rehnberggruppens förslag till stabiliseringspolitiskt avtal vinner&lt;br&gt;bred acceptans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneökningstakten bestäms i kalkylen med hjälp av historiska samband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga I:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där arbetsmarknadsläget spelar en central roll. Den genomsnittliga Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;löneökningstakten under perioden beräknas dock bli lägre än vad de Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;historiska sambanden tyder på. Stabiliseringsavtalet och skattereformen&lt;br&gt;förutses få långsiktigt positiva effekter på den svenska lönebildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att utvecklingen under det senaste året tydligt markerat&lt;br&gt;statsmakternas vilja att hålla fast vid en fast växelkurs. Detta bör få en&lt;br&gt;effekt på pris- och löneökningsbildningen. Arbetslösheten blir som mest&lt;br&gt;3% år 1993. Därefter minskar den något. Lönerna beräknas öka med&lt;br&gt;3,5% under 1993, 3,8% år 1994 och 4,0% år 1995. De låga löneökning-&lt;br&gt;arna medför i sin tur att uppgången i konsumentpriserna efter 1992 inte&lt;br&gt;under något år överstiger 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.2 Försörjningsbalansen och vissa nyckeltal 1990-1995.&lt;br&gt;Huvudkalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring. 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk efterfrågan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI (årsgenomsnitt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportnetto&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;br&gt;Procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss förbättring av produktiviteten i kombination med begränsade&lt;br&gt;löneökningar gör det möjligt för företagen att öka vinsterna, men det&lt;br&gt;svenska exportpriset för bearbetade varor beräknas ändå stiga långsam-&lt;br&gt;mare än världsmarknadspriset under samtliga år fram till 1995. Konjunk-&lt;br&gt;turuppgången inleds redan 1992 med att exporten ökar. De högre&lt;br&gt;vinsterna leder sedan till en uppgång i investeringarna under 1993. Bland&lt;br&gt;annat som en följd av skattereformen beräknas dock bostadsinvesteringar-&lt;br&gt;na minska under hela perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttonationalprodukten växer under åren 1990-1995 i genomsnitt med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,6% per år. Det är dock en stor skillnad mellan åren 1991 och 1992 och &amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åren efter 1992. När den exportledda konjunkturen väl tar fart beräknas Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;tillväxten överstiga 2% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparandet i ekonomin försämras kraftigt under de närmaste åren,&lt;br&gt;för att sedan återhämta sig något. År 1995 är dock bruttosparandet&lt;br&gt;fortfarande mindre än bruttoinvesteringarna. Bytesbalansen uppvisar&lt;br&gt;därför ett underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tar tid innan återhämtningen i ekonomin får märkbara effekter på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Mot slutet av perioden ökar sysselsättningen kraftigt,&lt;br&gt;men samtidigt ökar också utbudet snabbt. Arbetslösheten minskar därför&lt;br&gt;långsamt och 1995 utgör de arbetslösa ca 2,5% av arbetskraften. I&lt;br&gt;kalkylerna antas att de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som föreslås i&lt;br&gt;1991 års budget- och kompletteringspropositioner successivt avvecklas&lt;br&gt;under perioden. Den underliggande nedgången i arbetslösheten under&lt;br&gt;åren 1993-1995 är därför betydligt starkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återhållsam, konsumtionstillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens faktorinkomster och inkomster från transfereringar beräknas&lt;br&gt;öka med 4,8% per år fram till 1995. Konsumentprisindex ökar samtidigt&lt;br&gt;med 4,0% per år. Den reala ökningen är därför 0,8% per år. Hushållens&lt;br&gt;utgifter för direkta skatter minskar realt med 1,8% per år. Den reala&lt;br&gt;disponibla inkomsten beräknas därmed öka med i genomsnitt 1,8% per&lt;br&gt;år fram till 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1960- och 1970-talen utgjorde hushållens nettosparande, dvs.&lt;br&gt;skillnaden mellan disponibel inkomst och privat konsumtion, mellan 2,5&lt;br&gt;och 7,5% av disponibel inkomst. Under 1980-talet minskade nettosparan-&lt;br&gt;det dramatiskt till som lägst -5,3% av disponibel inkomst 1988. Detta&lt;br&gt;hängde bl.a. samman med avregleringen på kreditmarknaden. Det blev&lt;br&gt;enklare att låna till konsumtionen genom att hushållen lättare kunde&lt;br&gt;belåna sina förmögenheter. De två senaste åren har emellertid sparkvoten&lt;br&gt;förbättrats kraftigt och 1990 beräknas den disponibla inkomsten vara lika&lt;br&gt;hög som den privata konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringen bör bara få övergående effekter på hushållssparandet.&lt;br&gt;Under 1990 har förmodligen också anpassningen till skattereformen&lt;br&gt;börjat. Det finns därför flera rimliga förklaringar till den snabba&lt;br&gt;förbättringen av hushållssparandet under de två senaste åren. Uppgången&lt;br&gt;i hushållssparandet förutsätts fortsätta så att det 1995 uppgår till drygt&lt;br&gt;1 % av disponibel inkomst. Den privata konsumtionen kan då öka med&lt;br&gt;1,5% per år mellan 1990 och 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nationalräkenskaperna och i många andra sammanhang sätts&lt;br&gt;produktivitetstillväxten i den offentliga sektorn till noll. Det här är ett&lt;br&gt;antagande som - i kombination med förutsättningarna att kommunerna&lt;br&gt;behåller alla nuvarande verksamheter, tar hänsyn till de utbyggnader som&lt;br&gt;hittills beslutats och ökar sina kostnader på det sätt befolkningsutveck-&lt;br&gt;lingen motiverar - innebär anspråk på en kommunal konsumtionstillväxt&lt;br&gt;med ca 2% per år fram till 1995. För att tillväxten i den kommunala&lt;br&gt;verksamheten skall kunna begränsas på det sätt som här har antagits, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;standarden samtidigt upprätthållas, krävs därför en omprövning och Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;effektivisering av de kommunala verksamheterna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.3 Konsumtionen 1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring. 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettosparkvot&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Hushållens totala nettosparande i procent av disponibel inkomst.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga konsumtionens ökningstakt har under 1980-talet minskat&lt;br&gt;från i genomsnitt 1,8% per år under första hälften av decenniet till i&lt;br&gt;genomsnitt 1,3% per år under andra hälften. Under första delen av 1990-&lt;br&gt;talet förutsätts att den offentliga konsumtionens ökningstakt ytterligare&lt;br&gt;begränsas till i genomsnitt 0,4% per år. Det innebär att den privata&lt;br&gt;konsumtionen även under de närmaste fem åren ökar betydligt snabbare&lt;br&gt;än den offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.4 Konsumtionen 1975-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring. 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1975-1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980-1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990-1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxt i den konkurrensutsatta sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kraftig förstärkning sker av produktionskapaciteten i den konkurrens-&lt;br&gt;utsatta sektorn. Produktionen i industrin beräknas öka med i genomsnitt&lt;br&gt;2,6% per år 1990-1995. Det är ungefär samma ökningstakt som under&lt;br&gt;första hälften av 1980-talet när två kraftiga devalveringar genomfördes.&lt;br&gt;Då ökade produktionen med 2,4% per år medan den 1985-1990 ökade&lt;br&gt;med bara 0,8% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet arbetade timmar i industrin beräknas minska kraftigt under&lt;br&gt;1991 och 1992. Efter 1992 ökar antalet timmar åter, men 1995 är bara&lt;br&gt;1990 års nivå återtagen. Det illustrerar väl ett grundläggande problem&lt;br&gt;med en politik inriktad på att öka tillväxten i den konkurrensutsatta&lt;br&gt;sektorn. Först efter flera års uppgång i industriproduktionen ökar&lt;br&gt;efterfrågan på arbetskraft så mycket att det får märkbara effekter på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Det beror dels på att bara var femte sysselsatt arbetar&lt;br&gt;inom konkurrensutsatt produktion, dels på att industrin i nuvarande läge&lt;br&gt;bedöms ha goda möjligheter att öka produktiviteten när kapacitetsutnytt-&lt;br&gt;jandet förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökande arbetslöshet kan motverkas genom att den offentliga sektorn Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;expanderar sin produktion och därmed ökar sin efterfrågan på arbetskraft. Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;De på kort sikt positiva effekterna av en sådan politik måste vägas mot&lt;br&gt;riskerna. En högre tillväxt för den offentliga konsumtionen kan medföra&lt;br&gt;att arbetsmarknaden åter blir överhettad och att inflationen då skjuter fart&lt;br&gt;igen eller att den konkurrensutsatta sektorn efter några år får svårt att&lt;br&gt;rekrytera arbetskraft. Då kan den önskvärda strukturomvandlingen&lt;br&gt;bromsas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lönebildningen förefaller att vara mycket känslig för nivån&lt;br&gt;på arbetslösheten. Det finns därmed en tydlig risk för att expansion i&lt;br&gt;den offentliga sektorn kan motverka tillväxt i den konkurrensutsatta&lt;br&gt;sektorn genom att driva upp löneökningstakten över den nivå som råder&lt;br&gt;i utlandet. Det är därför bättre att motverka arbetslöshet t.ex. genom en&lt;br&gt;ökad insats av arbetsmarknadspolitiska åtgärder inriktade på att höja&lt;br&gt;arbetskraftens kompetens inom yrken som efterfrågas av den konkurrens-&lt;br&gt;utsatta sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna återhämtar sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinsterna i industrin har under de senaste åren minskat. Denna utveck-&lt;br&gt;ling bryts emellertid 1992. Bruttovinstema ökar därefter kontinuerligt och&lt;br&gt;beräknas 1995 uppgå till ca 29% av förädlingsvärdet. Det kan jämföras&lt;br&gt;med nivån 1988 som var ca 30%. De ökade vinsterna förklaras av en&lt;br&gt;högre produktivitetstillväxt och begränsade löneökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låga vinster, en hög räntenivå och vikande produktion medför en&lt;br&gt;kraftig minskning av investeringarna i industrin under 1991. Under 1992&lt;br&gt;vänder utvecklingen och 1993 tar industriproduktionen ordentlig fart&lt;br&gt;samtidigt som vinsterna förbättras. Investeringarna böljar därför öka&lt;br&gt;under 1993 och expansionen förstärks under 1994 då uppgången kan bli&lt;br&gt;över 10%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.5 Investeringar 1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring. 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-L8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna i övrigt näringsliv återhämtar sig redan 1992, när&lt;br&gt;produktionen ökar igen. Jämfört med industrisektorn är företagen i övrigt&lt;br&gt;näringsliv mindre utsatta för utländsk konkurrens. Under en typisk&lt;br&gt;konjunkturcykel utvecklas därför både vinster och investeringar lugnare&lt;br&gt;än i industrisektorn. Trots att investeringarna i övrigt näringsliv växer&lt;br&gt;under 1992, och att nedgången i industrins investeringar är mindre än&lt;br&gt;1991, medför det kraftiga fallet i bostadsinvesteringama att de totala&lt;br&gt;bruttoinvesteringarna 1992 ändå minskar ungefär lika mycket som 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12:2 Investeringar 1970 - 1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-36.png" style="width:278pt;height:184pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Investeringarna efter 1990 enligt huvudkalkylen.&lt;br&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringarna ökade under andra hälften av 1980-talet med i&lt;br&gt;genomsnitt 4,6% per år. Under samma period ökade investeringarna i&lt;br&gt;näringslivet exkl. bostäder med i genomsnitt 4,5% per år, bostadsinveste-&lt;br&gt;ringama med 6,0% per år och de offentliga investeringarna med i&lt;br&gt;genomsnitt 2,5% per år. Aren 1990-1995 fortsätter näringslivets och den&lt;br&gt;offentliga sektorns investeringar att öka, om än i en långsammare takt än&lt;br&gt;tidigare. Skattereformen medför att kostnaderna för boende ökar.&lt;br&gt;Investeringarna i bostäder beräknas därför minska med i genomsnitt&lt;br&gt;4,1 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för en snabb exportökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av det utrymme som skapas när produktivitetstillväxten tar fart&lt;br&gt;och löneökningarna dämpas används till att öka vinsterna. Det gäller&lt;br&gt;speciellt 1992, när relativpriset för bearbetade varor minskar med endast&lt;br&gt;0,3%. Efter 1992 sänker företagen sina relativpriser med knappt 1% per&lt;br&gt;år. Den svenska exporten av bearbetade varor beräknas därför öka&lt;br&gt;snabbare än världshandeln under 1994 och 1995. De svenska marknads-&lt;br&gt;andelarna ökar därmed något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under andra hälften av 1980-talet har de svenska relativpriserna för&lt;br&gt;export av bearbetade varor ökat. Därmed skulle man kunna förvänta sig&lt;br&gt;minskande andelar för svensk export på världsmarknaden. Så har också&lt;br&gt;varit fallet, men företagen har gjort större marknadsandelsförluster än&lt;br&gt;vad som kan förklaras enbart av prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vara ett tecken på bristande efterfrågan på de svenska export-&lt;br&gt;varorna, t.ex. till följd av att exporten haft en ogynnsam varusammansätt-&lt;br&gt;ning. Men de förlorade marknadsandelarna kan också vara en följd av&lt;br&gt;den inhemska överhettningen. Den interna konkurrensen om arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan den konkurrensutsatta och den skyddade sektorn kan ha hindrat&lt;br&gt;industrin från att öka sin export i takt med efterfrågan. Bedömningarna&lt;br&gt;av den framtida exporten utgår snarast från den senare förklaringen. Det&lt;br&gt;bör således finnas goda förutsättningar att öka exporten om en ny&lt;br&gt;överhettning kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.6 Utrikeshandeln 1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring. 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttovinster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Världsmarknadspris&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativpris&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Världsmarknad&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga varor och tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga varor och tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real utrikesbalans&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I procent av förädlingsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bearbetade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Exportpris/världsmarknadspris för bearbetade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Bearbetade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportnettot förbättras med dryggt 20 miljarder kr. mellan 1990 och&lt;br&gt;1995, vilket motsvarar ca 1,5% av BNP. År 1990 beräknas underskottet&lt;br&gt;i bytesbalansen ha motsvarat ca 2,5% av BNP. Förbättringen av&lt;br&gt;exportnettot medför således i sig att underskottet i bytesbalansen skulle&lt;br&gt;minska till 1% av BNP år 1995. Under hela perioden ökar emellertid&lt;br&gt;utlandsskulden. Det faktiska underskottet i bytesbalansen beräknas därför&lt;br&gt;motsvara ca 2,2% av BNP år 1995. Därmed växer också underskottet i&lt;br&gt;räntenettot mot utlandet från 3,1% av BNP år 1990 till 4,3% år 1995.&lt;br&gt;Denna problematik analyseras mer utförligt i kapitel 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftsutbudet och produktivitetstillväxten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala utbudet av arbetskraft, mätt i antal timmar, beräknas mellan&lt;br&gt;1990 och 1995 öka med i genomsnitt knappt 0,3% per år. Det är&lt;br&gt;betydligt lägre än ökningen av det potentiella arbetskraftsutbudet vid&lt;br&gt;balans på arbetsmarknaden, som beräknades till 0,7 % per år i Långtids-&lt;br&gt;utredningen 1990. Det är den svaga ekonomiska utvecklingen under 1991&lt;br&gt;och 1992 som främst begränsar ökningen av arbetskraftsutbudet. När&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsättningen börjar stiga under 1993 ökar också arbetskraftsutbudet&lt;br&gt;snabbare. Arbetslösheten kulminerar detta år och faller sedan. Att&lt;br&gt;arbetslösheten inte minskar kraftigare än vad som framgår av tabell 12.7&lt;br&gt;beror på hanteringen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som föreslås&lt;br&gt;i 1991 års budget- och kompletteringspropositioner. I kalkylerna antas&lt;br&gt;nämligen att dessa successivt avvecklas under perioden. Den underliggan-&lt;br&gt;de nedgången i arbetslösheten under åren 1993-1995 är därför betydligt&lt;br&gt;starkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.7 Arbetsmarknaden 1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning, timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelarbetstid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning, personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Arbetsutbud, personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren förefaller tillväxten i produktiviteten att ha gått&lt;br&gt;ned. Aren 1986-1990 beräknas produktiviteten i näringslivet ha öjcat med&lt;br&gt;endast 0,7% per år i genomsnitt, jämfört med drygt 2% per år 1975-&lt;br&gt;1986. Det är dock svårt att dra säkra slutsatser av utvecklingen under&lt;br&gt;några få år. Tillväxten i produktiviteten varierar normalt starkt mellan&lt;br&gt;olika perioder. Under de sista åren på 1980-talet var den svenska&lt;br&gt;ekonomin &amp;quot;överhettad&amp;quot;. I en sådan situation är det naturligt att tillväxten&lt;br&gt;i produktiviteten försämras bl.a. därför att &amp;quot;flaskhalsar&amp;quot; uppstår i&lt;br&gt;produktionen. I kapitel 13 diskuteras produktivitetsutvecklingen i svensk&lt;br&gt;industri vid en internationell jämförelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.8 Arbetskraftens produktivitet 1975-1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1975-1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1982-1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Produktiviteten beräknad enligt nationalräkenskaperna. I kapitel 13 redovi-&lt;br&gt;sas produktiviteten beräknad enligt industristatistiken. Se detta kapitel för en vidare&lt;br&gt;diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktiviteten i näringslivet beräknas öka med ca 1,6% per år mellan&lt;br&gt;1990 och 1995. Det finns ett flertal argument - bl.a. den europeiska&lt;br&gt;integrationen och dess effekter - som kan framföras till stöd för en högre&lt;br&gt;produktivitetstillväxt under 1990-talet. Mot denna bakgrund redovisas i&lt;br&gt;nästa avsnitt en kalkyl utgående från en högre produktivitetstillväxt i&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.9 Arbetskraftens produktivitet 1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten och dess användning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 12.3 redovisas BNP-tillväxten och dess användning under de&lt;br&gt;senaste 15 åren samt under den första hälften av 1990-talet (i enlighet&lt;br&gt;med huvudkalkylen). Under andra hälften av 1970-talet medförde den&lt;br&gt;högre konsumtionen att resursanvändningen översteg tillväxten. Trots&lt;br&gt;detta kunde exporten av varor och tjänster öka snabbare än importen,&lt;br&gt;eftersom investeringarna minskade kraftigt. Andra hälften av 1970-talet&lt;br&gt;kan därför betecknas som en period när vi konsumerade tillväxten och&lt;br&gt;kapitalstocken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Devalveringarna och den långsamma ökningen av konsumtionen&lt;br&gt;medförde under första hälften av 1980-talet att ett utiymme skapades för&lt;br&gt;en snabb ökning av exporten. Däremot förbättrades investeringsutveck-&lt;br&gt;lingen endast i så motto att det tidigare kraftiga fallet upphörde. Första&lt;br&gt;hälften av 1980-talet var därför en period när tillväxten i hög utsträck-&lt;br&gt;ning exporterades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12:3 Tillväxten och dess användning 1975 - 1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring i procent ov BNP föregående år&lt;br&gt;Årliga genomsnitt, 1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-37.png" style="width:272pt;height:180pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under andra hälften av 1980-talet ökade konsumtionen kraftigt, men Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;det gjorde också investeringarna. En ökad import fick tillföra de extra Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;resurser som behövdes. Andra hälften av 1980-talet var därför en period&lt;br&gt;när vi lånade för konsumtion och för att bygga upp kapitalstocken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det scenario som presenteras för första hälften av 1990-talet blir&lt;br&gt;utvecklingen balanserad i så motto att tillväxten räcker för att täcka&lt;br&gt;konsumtion, investeringar och ökad export. Jämfört med andra hälften&lt;br&gt;av 1980-talet ökar emellertid investeringarna långsamt. Samtidigt innebär&lt;br&gt;den tidigare uppgången att ökningen startar från en hög nivå 1990.&lt;br&gt;Nettoexporten växer långsamt och ger bara ett litet bidrag till förbättring-&lt;br&gt;en av bytesbalansen. Underskottet i bytesbalansen 1990 blir därför&lt;br&gt;bestående fram till 1995. Ar 1995 utgör investeringarna 19,6% av BNP.&lt;br&gt;Det är inte någon onormalt hög nivå. Mot denna bakgrund borde de ha&lt;br&gt;kunnat finansieras genom ett inhemskt sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt lågt sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från den reala utveckling som skisserats ovan har&lt;br&gt;utvecklingen av inkomster och utgifter för fem inhemska sektorer och för&lt;br&gt;Sveriges transaktioner med utlandet beräknats. De fem inhemska&lt;br&gt;sektorerna är staten, socialförsäkringssektorn, kommunerna, hushållen&lt;br&gt;och företagen. Beräkningarna bygger på antagandet att de svenska och&lt;br&gt;internationella räntorna faller och att räntemarginalen gentemot utlandet&lt;br&gt;minskar. Det är naturligt i ett scenario där inflationstakten i Sverige&lt;br&gt;under en följd av år snarast är lägre än i omvärlden. En del av de&lt;br&gt;finansiella tillgångarna och skulderna löper med bunden ränta under en&lt;br&gt;längre löptid. Därför förutsätts räntesänkningarna inte omedelbart få fullt&lt;br&gt;genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparandet uppgick 1990 till 17,9% av BNP. Under de närmaste&lt;br&gt;åren försämras det för att sedan förbättras något och beräknas åren&lt;br&gt;1991-1995 i genomsnitt motsvara ca 16,5% av BNP. Trots den&lt;br&gt;gynnsamma tillväxten förbättras bruttosparandet inte tillräckligt mycket&lt;br&gt;för att motsvara nivån på bruttoinvesteringarna 1995. Bruttosparandet&lt;br&gt;uppgår då till 17,4% av BNP, medan bruttoinvesteringarna bedöms&lt;br&gt;motsvara 19,6% av BNP. Underskottet i bytesbalansen blir därmed 2,2%&lt;br&gt;av BNP eller 38 miljarder kr 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansens saldo kan beräknas på flera olika sätt. Det är för det&lt;br&gt;första lika med skillnaden mellan bruttosparande och bruttoinvesteringar&lt;br&gt;i ekonomin som helhet. Samtidigt är det finansiella sparandet för en&lt;br&gt;sektor skillnaden mellan sektorns bruttosparande och dess bruttoinveste-&lt;br&gt;ringar. Bytesbalansens saldo kan därför också beräknas som summan av&lt;br&gt;de inhemska sektorernas finansiella sparande. Bytesbalansens saldo är&lt;br&gt;också summan av handelsbalans, tjänstebalans, avkastning på kapital och&lt;br&gt;övriga transfereringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansens saldo har försämrats kraftigt efter 1986, som är det&lt;br&gt;senaste året med ett överskott, se diagram 12.4. Ar 1990 var underskottet&lt;br&gt;i bytesbalansen ca 33 miljarder kr. eller 2,5% av BNP. Under de&lt;br&gt;närmaste åren försämras bytesbalansens saldo ytterligare och 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas underskottet motsvara 3,2% av BNP. Det är främst det stora Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;underskottet i avkastning på kapital och resevalutanettot som försämras. Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12:4 Bytesbalansen 1980 - 1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-38.png" style="width:277pt;height:178pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.10 Bytesbalansen 1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. Nettoposter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans för varor och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning av kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Transfereringar inkluderar löner och direkta skatter. P.g.a. avrundning&lt;br&gt;summerar inte alltid delarna till totalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabell 12.10 framgår de olika komponenterna i bytesbalansen. Den&lt;br&gt;exportledda tillväxt som sätter fart 1993 ger utslag i en förbättrad&lt;br&gt;handelsbalans för varor och tjänster. Handelsbalansens förbättring med&lt;br&gt;knappt 7 miljarder kr. per år dämpas av att både export och investeringar&lt;br&gt;har ett stort importinnehåll. Underskottet i avkastning på kapital fortsätter&lt;br&gt;att öka, om än i en avtagande takt. Transfereringarna är under perioden&lt;br&gt;relativt konstanta. I kapitel 14 finns en utförlig diskussion om de faktorer&lt;br&gt;som påverkar bytesbalansens komponenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande har ökat under hela 1980-&lt;br&gt;talet och kulminerade 1989 när det motsvarade 5,4% av BNP. Den&lt;br&gt;offentliga sektorns finansiella ställning under första hälften av 1990-talet&lt;br&gt;har beräknats under antagandet att några nya åtaganden inte görs, men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att de beslut som fattats fullföljs. Utgiftskvoten var 61,7% 1990 och Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;beräknas uppgå till 59,2% 1995, medan skattekvoten förändras från Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;56,4% till 53,4%. Som tidigare har redovisats förutsätter kalkylerna&lt;br&gt;dessutom en god produktivitetsutveckling i den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.11 Finansiellt sparande 1990-1995. Huvudkalkylen&lt;br&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-85,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-86,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-76,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-66,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-76,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-90,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-82,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-83,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-82,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-76,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-87,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-104,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalen.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabell 12.11 framgår att den offentliga sektorns finansiella sparande&lt;br&gt;försämras under de närmaste åren, för att sedan åter förbättras mot&lt;br&gt;mitten av 1990-talet och 1995 uppgå till ca 3 % av BNP, vilket motsvarar&lt;br&gt;1991 års nivå. Det är statens sparande som förbättras. Den kommunala&lt;br&gt;sektorns sparande försämras och 1995 är inkomsterna 8 miljarder kr.&lt;br&gt;lägre än utgifterna. I kapitel 16 finns en utförlig diskussion av utveck-&lt;br&gt;lingen i den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.12 Finansiellt sparande 1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell andel av BNP i löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalen.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata sektorns finansiella sparande förbättras fram till 1993.&lt;br&gt;Under de första åren minskar underskottet i företagssektorns finansiella&lt;br&gt;sparande och beräknas 1993 motsvara 4,9% av BNP. När investeringarna&lt;br&gt;tar fart ökar företagen normalt sin upplåning och därmed försämras deras&lt;br&gt;finansiella sparande. Det är också det mönster som avtecknar sig i denna&lt;br&gt;kalkyl. Ar 1995 beräknas företagssektorns finansiella underskott uppgå&lt;br&gt;till ca 6,1% av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens faktorinkomster, dvs. inkomster från löner och kapital, Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;beräknas i löpande priser öka med i genomsnitt 4,4% per år fram till Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;1995, se tabell 12.13. Eftersom konsumentpriserna ökar med 4,0% per&lt;br&gt;år mellan 1990 och 1995 blir den reala ökningen endast 0,4% per år.&lt;br&gt;Transfereringsinkomstema ökar samtidigt realt med 1,7% per år. Av en&lt;br&gt;total nominell ökning med ca 100 miljarder kr. utgörs nästan halva&lt;br&gt;ökningen av ökade inkomster från ATP-pensionema, som realt ökar med&lt;br&gt;över 4% per år. Andra transfereringar som ökar snabbt är barnbidragen&lt;br&gt;och arbetsskadeförsäkringen. I fasta priser ökar de med över 6 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens utgifter för direkta skatter ökar betydligt långsammare. I&lt;br&gt;fasta priser sjunker utgifterna för skatter med 1,8% per år fram till 1995.&lt;br&gt;De realt minskande skatterna ger därmed ett väsentligt bidrag till&lt;br&gt;ökningen av den reala disponibla inkomsten, som ökar med 1,8% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.13 Hushållens inkomster, konsumtion och sparande 1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Faktorinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;708,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;738,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;763,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;795,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;834,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;877,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;376,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;418,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor och utdelningar, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkt skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;288,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;305,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;695,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;816,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;850,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;888,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;929,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;695,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;774,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;812,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;844,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;880,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;918,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettosparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalen.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12:5 Hushållens nettosparkvot 1970 - 1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-39.png" style="width:278pt;height:186pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man skall bedöma utvecklingen av den privata konsumtionen under&lt;br&gt;de närmaste åren är det avgörande vilket antagande man gör om&lt;br&gt;skattereformens effekter på hushållens sparande. Skattereformen ökar&lt;br&gt;hushållens räntekänslighet. Skatteavdraget för ränteutgifter sjunker från&lt;br&gt;47% 1989 till 30% 1991 samtidigt som avkastningen på fullt beskattat&lt;br&gt;sparande ökar. Det bör öka det finansiella sparandet. I huvudkalkylen&lt;br&gt;uppgår hushållens finansiella sparande till 0,8% av BNP 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen och det nya bostadsfinansieringssystemet ökar&lt;br&gt;kostnaderna för boende, vilket bör minska det reala sparandet. Det&lt;br&gt;svenska pensionssystemet är också så utformat att hushållen inte behöver&lt;br&gt;spara för sina framtida pensioner. Därmed saknas det viktigaste&lt;br&gt;långsiktiga sparmotivet för hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettosparkvot förbättrades med 4,6 procentenheter 1990,&lt;br&gt;vilket medförde att den disponibla inkomsten för första gången på flera&lt;br&gt;år motsvarade konsumtionen. I huvudkalkylen antas att sparkvoten ökar&lt;br&gt;till 1,2% av den disponibla inkomsten 1995, se diagram 12.5. Därmed&lt;br&gt;kan den privata konsumtionen i fasta priser öka med i genomsnitt 1,5%&lt;br&gt;per år. Ar 1995 motsvarar hushållens nettosparande ca 0,6% av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.5 Högre produktivitetstillväxt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Produktiviteten har ökat långsammare i hela OECD-området sedan mitten&lt;br&gt;av 1970-talet. Det finns många orsaker till detta. En övergripande för-&lt;br&gt;klaring är att produktionen allt mer har inriktats mot att förbättra kvali-&lt;br&gt;teten, istället för att höja kvantiteten. Det kan minska tillväxten i&lt;br&gt;produktiviteten - som den redovisas i statistiken - eftersom det är svårt&lt;br&gt;att mäta kvalitetsförbättringar. Tänkbart är också att den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen ger ett mindre bidrag än tidigare till produktiviteten. Några&lt;br&gt;förklaringar tar sin utgångspunkt i oljekrisen vid mitten av 1970-talet och&lt;br&gt;dess följdeffekter för den ekonomiska tillväxten. Andra förklaringar&lt;br&gt;betonar istället att marknaderna för varor och tjänster och arbetsmarkna-&lt;br&gt;den fungerar sämre än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.14 Produktivitetstillväxten i OECD 1960-1988. Real BNP per&lt;br&gt;sysselsatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1960-1968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1968-1973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1973-1979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1979-1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986-1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Långtidsutredningen 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om produktiviteten ökar långsammare i Sverige än&lt;br&gt;i omvärlden. I kapitel 13 jämförs bl.a. produktivitetsutvecklingen i&lt;br&gt;industrin i Sverige med utvecklingen i elva OECD-länder. Resultaten&lt;br&gt;tyder på att produktiviteten i Sverige inte har ökat långsammare än&lt;br&gt;genomsnittet för de sex rikaste av de elva länderna. Men vilken slutsats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man kommer till beror mycket på vilken tidsperiod som studeras och Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;vilka länder Sverige jämförs med. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns goda argument för att produktiviteten åter kan öka snabbare&lt;br&gt;under 1990-talet. Vinsterna i den konkurrensutsatta sektorn har sjunkit&lt;br&gt;kraftigt under de senaste åren. Vid liknande tillfällen under 1970-talet&lt;br&gt;och början av 1980-talet medförde devalveringar att vinsterna ganska&lt;br&gt;snabbt återhämtade sig. Någon ny devalvering kommer emellertid inte att&lt;br&gt;genomföras. Det tar därför längre tid för vinsterna att återhämta sig&lt;br&gt;denna gång. Insikten om den förändrade situationen kan medföra att&lt;br&gt;företagen mer aktivt än tidigare kommer att leta efter kostnadsbesparande&lt;br&gt;rationaliseringar som höjer produktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna har ökat snabbt under andra hälften av 1980-talet. Det&lt;br&gt;bör på sikt öka produktivitetstillväxten, eftersom kapitalintensiteten stiger&lt;br&gt;och effektivare teknik introduceras genom nya maskiner. Under 1980-&lt;br&gt;talet har omfattande investeringar gjorts inom den s.k. informationstek-&lt;br&gt;nologin. Historiska studier tyder på att det kan ta lång tid innan nya&lt;br&gt;teknologier får fullt genomslag på den ekonomiska utvecklingen. Kanske&lt;br&gt;får investeringarna i ny informationsteknologi full effekt på produktivite-&lt;br&gt;ten först senare under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under andra hälften av 1980-talet har liberaliseringen av handeln&lt;br&gt;mellan länder fått ny fårt. EG har bl.a. som mål att genomföra en inre&lt;br&gt;marknad med rättigheter för varor, tjänster, kapital och arbetskraft att&lt;br&gt;röra sig fritt över de nationella gränserna. Konkurrensen mellan olika&lt;br&gt;tillverkare blir då hårdare och möjligheterna att utnyttja stordriftsfördelar&lt;br&gt;i produktionen ökar. Därmed bör också produktivitetstillväxten stimule-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har insikten ökat att samhället bör främja institutio-&lt;br&gt;nella lösningar som ger medborgarna motiv att göra ekonomiskt&lt;br&gt;rationella val. Ett exempel är förändringen av skattesystemet, som har&lt;br&gt;gjort det lönsammare för de flesta inkomsttagare att öka sin arbetsinsats.&lt;br&gt;Den här typen av förändringar kan få märkbara positiva effekter på&lt;br&gt;produktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kalkyl med högre produktivitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att det finns ett antal goda argument för en bättre&lt;br&gt;produktivitetsutveckling än under 1980-talet presenteras ett scenario med&lt;br&gt;en väsentligt högre produktivitetstillväxt än i huvudkalkylen. För&lt;br&gt;näringslivet totalt ökar produktiviteten efter 1991 med 1,7% per år i&lt;br&gt;huvudkalkylen och 2,6% per år i denna kalkyl. I industrin ökar&lt;br&gt;produktiviteten efter 1991 med 3,1% per år i huvudkalkylen och 4,4%&lt;br&gt;per år i denna kalkyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba försämringen av den svenska konkurrenskraften under&lt;br&gt;speciellt åren 1988 till 1990 berodde på att de höga löneökningarna inte&lt;br&gt;hade någon som helst motsvarighet i produktivitetsförbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På så sätt kan man säga att kostnaden per producerad enhet drevs upp&lt;br&gt;från två håll. Den nu nödvändiga kostnadsanpassningen kommer i&lt;br&gt;huvudscenariet i allt väsentligt till stånd via låga nominella löneökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kompletterande scenario underlättas och förstärks denna anpass- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;ning av den starka produktivitsutvecklingen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.15 Arbetskraftens produktivitet 1990-1995. Kalkyl med högre&lt;br&gt;produktivitetstillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.16 Försörjningsbalansen och vissa nyckeltal 1990-1995. Kalkyl med&lt;br&gt;högre produktivitetstillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring. 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk efterfrågan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI (årsgenomsnitt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportnetto&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;br&gt;Procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten i kalkylen blir i genomsnitt 2,8% under perioden 1992-&lt;br&gt;1995. Åren 1994 och 1995 stiger BNP så pass kraftigt som med ca&lt;br&gt;3,5%. De ökade tillväxtmöjligheter som den starka produktiviteten&lt;br&gt;generar kommer, via olika mekanismer, till uttryck på efterfrågesidan.&lt;br&gt;Det relativa kostnadsläget förbättras snabbare, vilket ger ökade möjlighe-&lt;br&gt;ter till relativprissänkningar på världsmarknaden. På så sätt kan&lt;br&gt;marknadsandelsförluster återtas på ett mer markant sätt, vilket ger en&lt;br&gt;kraftigt ökad export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utrymme skapas också för förbättrad lönsamhet. Efter den starka&lt;br&gt;press på vinsterna, som de senaste årens stora kostnadsökningar gett&lt;br&gt;upphov till, är en förbättrad lönsamhet nödvändig för att investeringarna&lt;br&gt;skall öka. I detta scenario skapas möjligheter för företagen att förbättra&lt;br&gt;relativpriserna samtidigt som lönsamheten stärks och därmed uppnås en,&lt;br&gt;i jämförelse med huvudkalkylen, starkare export och höjd investerings-&lt;br&gt;aktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.17 Konsumtionen 1990-1995. Kalkyl med högre produktivitetstill-&lt;br&gt;växt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring. 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettosparkvot&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Hushållens totala nettosparande i procent av disponibel inkomst.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som i huvudkalkylen medför en lägre ränta och högre vinster att&lt;br&gt;bruttoinvesteringarna tar lärt efter 1992. Investeringsuppgången blir dock&lt;br&gt;kraftigare i detta fall, p.g.a. lönsamhetsförbättringen. Investeringarna&lt;br&gt;ökar med i genomsnitt ca 5% per år efter 1992, jämfört med 3,5% per&lt;br&gt;år i huvudkalkylen. Den totala investeringsnivån är därför drygt 5%&lt;br&gt;högre 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.18 Investeringar 1990-1995. Kalkyl med högre produktivitetstillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring. 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högre produktivitetstillväxten medför att industrins investeringar&lt;br&gt;ökar med drygt 10% per år efter 1992, jämfört med knappt 8% per år&lt;br&gt;i huvudkalkylen. För övrigt näringsliv ökar investeringstillväxten efter&lt;br&gt;1992 från knappt 5% per år i huvudkalkylen till knappt 7% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisökningarna blir lägre både för produktion som avsätts på hemma-&lt;br&gt;marknaden och produktion för export. På hemmamarknaden ökar&lt;br&gt;konsumentpriserna med ca 2,2% per år, jämfört med ca 2,5% per år i&lt;br&gt;huvudkalkylen. På exportmarknaderna sänker företagen sina relativpriser&lt;br&gt;för bearbetade varor med 1,2% per år efter 1992, jämfört med knappt&lt;br&gt;0,8% per år i huvudkalkylen. Den totala exporten ökar därför med drygt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 150. Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7% per år, vilket är ca 1 procentenhet snabbare än i huvudkalkylen. &amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportnettot förbättras med drygt 30 miljarder kr. mellan 1990 och 1995, &amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämfört med drygt 20 miljarder kr. i huvudkalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.19 Utrikeshandeln 1990-1995. Kalkyl med högre produktivitetstill-&lt;br&gt;växt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring. 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttovinster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Världsmarknadspris&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relativpris&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Världsmarknad&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real utrikesbalans&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I procent av förädlingsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bearbetade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Exportpris/världsmarknadspris för bearbetade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Bearbetade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 och 1993 ökar hushållens reala disponibla inkomster&lt;br&gt;endast marginellt jämfört med huvudkalkylen. Den förstärkning som&lt;br&gt;kommer till stånd under de åren beror främst på något lägre konsument-&lt;br&gt;priser. Aren 1994 och 1995 har i kalkylerna en del av produktivitetsför-&lt;br&gt;bättringen också tagit sig uttiyck i högre nominella löneökningar.&lt;br&gt;Därmed kan man säga att produktivitetsförbättringen i första skedet&lt;br&gt;främst används till en förbättring av konkurrensläge och lönsamhet&lt;br&gt;medan den i andra skedet också kommer hushållen till del. I viss mån&lt;br&gt;leder de förstärkta disponibelinkomstema till en ökad sparkvot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En snabb produktivitetsuppgång genererar tillväxtmöjligheter som i&lt;br&gt;detta scenario kan mötas av en ökad efterfrågan. På lång sikt är detta&lt;br&gt;naturligtvis också fallet. På kort sikt kan dock resultatet bli en märkbart&lt;br&gt;stigande arbetslöshet och en mer begränsad ökning i tillväxten. Detta&lt;br&gt;kännetecknade inte minst den norska utvecklingen under slutet av 1980-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med huvudkalkylen är arbetslösheten här något högre i början&lt;br&gt;av perioden, men oförändrad år 1995. Det finns dock en risk för att&lt;br&gt;denna skillnad skulle kunna bli betydligt kraftigare. På lång sikt bör&lt;br&gt;emellertid en högre produktivitet bidra till lägre arbetslöshet. En&lt;br&gt;löneutveckling i ekonomin som är förenlig med långsiktigt bibehållen&lt;br&gt;konkurrenskraft underlättas av en god produktivitetstillväxt och därmed&lt;br&gt;ökar möjligheterna att uppnå full sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.20 Arbetsmarknaden 1990-1995. Kalkyl med högre produktivitets-&lt;br&gt;tillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning, timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelarbetstid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning, personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Arbetsutbud, personer&lt;br&gt;Arbetslöshet*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Procent av arbetskraften.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparandet höjs i denna kalkyl med ytterligare en procentenhet och&lt;br&gt;uppgår 1995 till 18,5% av BNP. Även bruttoinvesteringarna förbättras&lt;br&gt;något och motsvarar 20,2% av BNP 1995. Sammantaget medför det att&lt;br&gt;underskottet i bytesbalansen minskar med 8 miljarder kr. till ca 30&lt;br&gt;miljarder kr. 1995. År 1995 är underskottet en halv procentenhet lägre&lt;br&gt;än i huvudkalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan verka förvånande att bytesbalansens saldo inte förbättras&lt;br&gt;ytterligare i det mer gynnsamma scenariet. En förklaring är att den högre&lt;br&gt;produktiviteten stimulerar investeringar och export, båda med en hög&lt;br&gt;importandel. En annan förklaring är att den snabba exportökningen -&lt;br&gt;som innebär att de svenska marknadsandelarna ökar - förutsätter att de&lt;br&gt;svenska relativpriserna sjunker något snabbare än i huvudkalkylen.&lt;br&gt;Därmed ökar priset på den svenska exporten något långsammare.&lt;br&gt;Handelsbalansen förbättras därför inte lika snabbt som man skulle&lt;br&gt;förvänta sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.21 Finansiellt sparande 1990-1995. Kalkyl med högre produktivi-&lt;br&gt;tetstillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-85,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-86,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-74,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-66,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-75,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-88,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-82,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-83,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-80,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-75,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-87,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-104,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(Andel av BNP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalen.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandets utveckling i de inhemska sektorerna&lt;br&gt;redovisas i tabell 12.21. Det är främst den offentliga sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande som förbättras när tillväxten ökar. Statens sparande stiger med&lt;br&gt;ytterligare 6 miljarder kr. 1995, eftersom skatteunderlaget ökar vid en&lt;br&gt;högre tillväxt. Kommunernas finansiella sparande försämras marginellt,&lt;br&gt;medan de övriga sektorernas sparande ökar med en halv till en miljard&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr. 1995. Trots ett större skatteunderlag ökar inte kommunernas Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;inkomster nämnvärt fram till 1995. Det beror på att deras inkomster Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;resp, år baseras på skatteunderlaget två år tidigare. Den goda tillväxten&lt;br&gt;under 1994 och 1995 hinner därför inte påverka kommunernas inkomster&lt;br&gt;under den studerade perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Konkurrenskraften i svensk industri&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet behandlas utvecklingen av den svenska industrins konkurrens-&lt;br&gt;kraft från början av 1970-talet fram till 1995. Med konkurrenskraft avses&lt;br&gt;här löne-, produktivitets- och vinstutvecklingen i Sverige jämfört med&lt;br&gt;våra viktigaste konkurrentländer. Andra mer svårfångade komponenter&lt;br&gt;i konkurrenskraftsbegreppet, som t.ex. produktkvalitet, service, snabba&lt;br&gt;och pålitliga leveranser, diskuteras däremot inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan fråga sig om det är möjligt för högteknologiska länder som&lt;br&gt;Sverige, att ha en lika snabb utveckling av t. ex industriproduktiviteten&lt;br&gt;som länder med en i utgångsläget låg teknisk nivå. De i analysen&lt;br&gt;ingående länderna delas därför in i två grupper beroende på teknisk och&lt;br&gt;ekonomisk utveckling i böijan av 1970-talet. De båda ländergruppema&lt;br&gt;jämförs dels med varandra dels med Sverige. I kapitlet görs också ett&lt;br&gt;försök att analysera konkurrenskraftens nivå i jämförelse med omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Kostnadsutvecklingen fram till 1990&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Timlönekostnadema (inklusive sociala avgifter) inom industrin, räknat i&lt;br&gt;nationella valutor, har ända sedan 1973 ökat snabbare i Sverige än i våra&lt;br&gt;konkurrentländer. Skillnaden var emellertid relativt måttlig fram till&lt;br&gt;böijan av 1980-talet - i genomsnitt ca 1% per år. Åren 1981-1990 växte&lt;br&gt;skillnaden till nästan 3 procentenheter per år, och den har varit särskilt&lt;br&gt;stor under de senaste fem åren. Diagram 13.1 visar utvecklingen av de&lt;br&gt;svenska timlönekostnadema satta i relation till motsvarande utveckling&lt;br&gt;i 11 OECD-länder. De utländska lönekostnaderna är omräknade i svenska&lt;br&gt;kronor och hopvägda med vikter som återspeglar ländernas betydelse som&lt;br&gt;konkurrenter till svensk export. Den snabbare löneökningstakten i Sverige&lt;br&gt;var en av anledningarna till de växelkursförändringar, som genomfördes&lt;br&gt;under mitten av 1970-talet. Diagrammet visar, att dessa växelkursför-&lt;br&gt;ändringar mer än väl återställde de relativa lönekostnaderna till läget före&lt;br&gt;den s.k. kostnadskrisen 1974-1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora devalveringarna 1981 och 1982 medförde en mycket kraftig&lt;br&gt;nedpressning av det relativa löneläget. Trots den snabbare svenska&lt;br&gt;lönekostnadsutvecklingen i nationella valutor efter 1982 låg det relativa&lt;br&gt;löneläget år 1990 alltjämt ca 9% under nivån 1981 och i än högre grad&lt;br&gt;under nivån 1973. Härtill bidrog också, att en effektiv depreciering av&lt;br&gt;kronkursen skedde i samband med det kraftiga dollarfallet 1986-1987.&lt;br&gt;Därmed begränsades skillnaden mellan de svenska och utländska timlöne-&lt;br&gt;kostnademas utveckling under de senaste fem åren till knappt 2 procent-&lt;br&gt;enheter om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 13.1 visas också utvecklingen av arbetskraftskostnader per&lt;br&gt;producerad enhet i Sverige jämfört med våra viktigaste konkurrentländer.&lt;br&gt;Skillnaden mellan de båda kurvorna återspeglar skillnader i produktivi-&lt;br&gt;tetsutvecklingen mellan Sverige och våra konkurrentländer. Bilden blir&lt;br&gt;då mindre gynnsam för Sveriges del. Av diagrammet framgår att&lt;br&gt;devalveringarna 1976 och 1977 inte räckte för att återställa konkurrens-&lt;br&gt;kraften - i böijan av 1980-talet var de relativa arbetskraftskostnaderna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per producerad enhet alltjämt ca 5% högre än utgängsåret 1973. Deval- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;veringarna 1981 och 1982 medförde en kraftig nedpressning av den Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;relativa nivån. Under åren 1983-1990 har arbetskraftskostnaderna per&lt;br&gt;producerad enhet stigit med i genomsnitt 2,5% mer per år i Sverige än&lt;br&gt;utomlands, men den relativa nivån låg 1990 trots detta omkring 8%&lt;br&gt;under 1981 års nivå. Problemen för Sveriges del accentuerades markant&lt;br&gt;under 1989 och 1990, då de svenska arbetskraftskostnaderna per&lt;br&gt;producerad enhet steg med inemot 10% mer än i omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:1 Relativ timlönekostnad och relativ arbetskraftskostnad per&lt;br&gt;producerad enhet. Gemensam valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1973 = 100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-40.png" style="width:279pt;height:176pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Monthly Labor Review, SCB, OECD, Kl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktivitetsutvecklingen inom den svenska industrin var under&lt;br&gt;femårsperioden 1973-1978 väsentligt sämre än i utlandet, vilket framgår&lt;br&gt;av diagram 13.2. Detta sammanhängde framför allt med den s.k.&lt;br&gt;överbryggningspolitiken i mitten av 1970-talet. Man försökte då med&lt;br&gt;olika medel få företagen att hålla sysselsättningen uppe i avvaktan på&lt;br&gt;bättre konjunkturer. Efter devalveringarna 1976 och 1977 förbättrades&lt;br&gt;produktivitetsutvecklingen i Sverige, både jämfört med den tidigare&lt;br&gt;perioden och relativt omvärlden. Under åren 1980-1988 uppgick den&lt;br&gt;genomsnittliga årliga produktivitetstillväxten såväl i Sverige som i de 11&lt;br&gt;studerade OECD-länderna till omkring 3,5%. Under 1989 och framför&lt;br&gt;allt 1990 blev emellertid produktivitetsutvecklingen inom den svenska&lt;br&gt;industrin åter svagare - den relativa produktiviteten försämrades&lt;br&gt;sammantaget med drygt 3 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktivitetsutvecklingen för industrin kan beräknas med hjälp av två&lt;br&gt;olika källmaterial: SCB:s industristatistik eller nationalräkenskaperna.&lt;br&gt;Utmärkande för nationalräkenskaperna är att de är heltäckande och att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ger en sammanhängande konsistent bild av hela den svenska ekonomin. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;När det gäller en variabel som produktivitetsutvecklingen uppstår Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;emellertid problemet att man för produktionsvolymen (täljaren i&lt;br&gt;produktivitetsmåttet) och sysselsättningen (nämnaren) använder olika&lt;br&gt;primärstatistiskt underlag. Den osäkerhet som alltid finns i ett statistiskt&lt;br&gt;material kommer då att vara av olika slag i täljare och nämnare, vilket&lt;br&gt;gör kvoten särskilt osäker. Bäst är om de statistiska felen kan förmodas&lt;br&gt;gå i samma riktning i täljare och nämnare. Detta är fallet för industri-&lt;br&gt;statistikens del, där produktion och sysselsättning insamlas i ett samman-&lt;br&gt;hang i en enkät till industriföretagens arbetsställen. Att industristatistiken&lt;br&gt;inte har fullständig täckning och att täckningen rentav kan tänkas ha&lt;br&gt;försämrats under årens lopp är av mindre betydelse när det gäller en&lt;br&gt;kvotberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:2 Produktivitet inom industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1973 = 100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-41.png" style="width:277pt;height:176pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Monthly Labor Review, SCB, OECD, Kl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De produktivitetstal som här redovisas baseras därför på industri-&lt;br&gt;statistiken. Det kan nämnas att den långsiktiga produktivitetstillväxten&lt;br&gt;enligt detta källmaterial blir starkare än den produktivitetstillväxt som kan&lt;br&gt;framräknas med hjälp av nationalräkenskaperna. Skillnaden blir särskilt&lt;br&gt;markant perioden 1984-1989, då den uppgår till 1,8 procentenheter per&lt;br&gt;år i genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Jämförelser mellan sex &amp;quot;rika&amp;quot; länder och fem &amp;quot;fattiga&amp;quot;&lt;br&gt;länder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De 12 OECD-länder (inklusive Sverige), som ingår i jämförelse-&lt;br&gt;materialet, befann sig i början av den här studerade perioden på mycket&lt;br&gt;olika stadier av teknisk och ekonomisk utveckling. Man kan fråga sig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det är möjligt för Sverige att ha en lika snabb utveckling av t.ex&lt;br&gt;industriproduktiviteten som länder med en i utgångsläget lägre teknisk&lt;br&gt;nivå. Sådana länder borde uppvisa såväl en högre produktivitetstillväxt&lt;br&gt;som en snabbare löneökningstakt. Det kan därför vara av intresse att dela&lt;br&gt;upp de i analysen ingående länderna från denna utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse av BNP per capita mätt i s.k. köpkraftspariteter visar,&lt;br&gt;att BNP per capita i det rikaste landet (USA) år 1973 var inemot 75%&lt;br&gt;större än i det fattigaste landet (Italien). År 1989 var USA alltjämt det&lt;br&gt;rikaste landet, medan Belgien då hade hamnat på bottenplatsen. Spänn-&lt;br&gt;vidden hade emellertid krympt till omkring 50%. Sverige befann sig år&lt;br&gt;1973 på tredje plats och år 1989 beläde vi fjärde platsen, med en BNP&lt;br&gt;per capita för båda åren på 75% av USA:s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här har den enkla ansatsen valts, att i en grupp sammanföra de år 1973&lt;br&gt;sex rikaste länderna (exkl. Sverige) och jämföra dessa med de övriga fem&lt;br&gt;länderna. I den &amp;quot;rika&amp;quot; gruppen ingår USA, Canada, f.d. Västtyskland,&lt;br&gt;Storbritannien, Nederländerna och Danmark. I den &amp;quot;fattiga&amp;quot; gruppen&lt;br&gt;ingår Japan, Frankrike, Italien, Belgien och Noige. När motsvarande&lt;br&gt;indelning görs för 1989, hamnar Japan, Frankrike och Noige istället i&lt;br&gt;gruppen av &amp;quot;rika&amp;quot; länder, medan Storbritannien, Nederländerna och&lt;br&gt;Danmark hamnar i gruppen av &amp;quot;fattiga&amp;quot; länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen skall nämnas att de fem fettiga länderna (bland de elva här&lt;br&gt;ingående) från år 1973 till 1987 ökat sin vikt som konkurrenter till&lt;br&gt;svensk export av bearbetade varor från ca 35% till drygt 40%. Det är&lt;br&gt;framför allt Japan och i viss utsträckning även Italien som blivit allmer&lt;br&gt;betydelsefulla konkurrenter. Det är sålunda av stor vikt för Sverige att&lt;br&gt;kunna hävda sin konkurrenskraft även mot denna ländergrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 13.3 visas den relativa timlönekostnadsutvecklingen mellan&lt;br&gt;de sex rika och de fem övriga länderna, baserat på förhållandena 1973&lt;br&gt;och räknat i gemensam valuta. Som man kan vänta sig, har de sex rikare&lt;br&gt;länderna i huvudsak under hela perioden haft en långsammare timlöne-&lt;br&gt;kostnadsutveckling än de fem övriga länderna. Fram till 1982 var&lt;br&gt;skillnaderna i ökningstakt mätt i nationella valutor avsevärt större, då de&lt;br&gt;fem fettiga länderna under perioden deprecierade sina valutor mot de sex&lt;br&gt;rika länderna. Särskilt stor var denna effekt 1982 i samband med den&lt;br&gt;kraftiga förstärkningen av dollarkursen detta år. Efter 1982 har skillna-&lt;br&gt;derna i lönekostnadsutveckling, mätt i nationella valutor, varit avsevärt&lt;br&gt;mindre och efter 1985 relativt obetydliga. Sänkningen av de sex rika&lt;br&gt;ländernas relativa kostnadsläge har i huvudsak åstadkommits genom det&lt;br&gt;kraftiga dollarfall, som inleddes 1986. Sveriges timkostnader har såle-&lt;br&gt;des under hela perioden stigit mer mot de sex rika länderna än mot de&lt;br&gt;fem övriga. Skillnaden ökade markant 1986, vilket sammanhänger med&lt;br&gt;att kronan i samband med dollarfallet effektivt deprecierades med&lt;br&gt;omkring 10% mot de fem fettiga länderna, medan den i genomsnitt&lt;br&gt;förblev oförändrad mot de sex rika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:3 Relativa timlönekostnader. Gemensam valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1973 = 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-42.png" style="width:277pt;height:176pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: S/6 OECD=Sverige/6 OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S/5 OECD=Sverige/5 OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6/5 OECD=6 OECD-länder/5 OECD-länder.&lt;br&gt;Källor: Monthly Labor Review, SCB, OECD, Kl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:4 Relativ produktivitet inom industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1973 = 100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-43.png" style="width:277pt;height:177pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: S/6 OECD=Sverige/6 OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S/5 OECD=Sverige/5 OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6/5 OECD = 6 OECD-länder/5 OECD-länder.&lt;br&gt;Källor: Monthly Labor Review, SCB, OECD, Kl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av diagram 13.4 har produktiviteten i de i utgångsläget Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;sex rika länderna utvecklats betydligt långsammare än i de i utgångsläget Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;fattigare. Fram till 1982 var skillnaden ungefär 2,5 procentenheter i&lt;br&gt;årsgenomsnitt, medan den därefter krympt till klart under 1 procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till 1977 utvecklades produktiviteten i Sverige mycket dåligt&lt;br&gt;jämfört med båda ländergrupperna. En stor relativ förbättring skedde&lt;br&gt;under åren 1977-1980 jämfört med de sex rika länderna och även&lt;br&gt;därefter har produktivitetsutvecklingen fram till 1988 varit minst lika&lt;br&gt;stark i Sverige som i de sex rika länderna. Jämfört med de fem fättiga&lt;br&gt;länderna har produktivitetsutvecklingen i Sverige under 1980-talet i&lt;br&gt;ungefär samma grad varit svagare som för de sex rika länderna. Under&lt;br&gt;1989 och 1990 växte dock produktiviteten i Sverige långsammare än i&lt;br&gt;båda ländeigruppema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:5 Relativa arbetskraftskostnader per producerad enhet. Gemensam&lt;br&gt;valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1973 = 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-44.png" style="width:278pt;height:140pt;"/&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1973 &amp;nbsp;1975&amp;nbsp;&amp;nbsp;1977&amp;nbsp;&amp;nbsp;1979&amp;nbsp;&amp;nbsp;1981&amp;nbsp;&amp;nbsp;1983&amp;nbsp;&amp;nbsp;1985&amp;nbsp;&amp;nbsp;1987&amp;nbsp;&amp;nbsp;1989&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm: S/6 OECD=Sverige/6 OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S/5 OECD=Sverige/5 OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6/5 OECD=6 OECD-länder/5 OECD-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Monthly Labor Review, SCB, OECD, Kl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till 1982 växte arbetskraftskostnaden per producerad enhet i&lt;br&gt;nationella valutor knappt 2 procentenheter långsammare om året i de sex&lt;br&gt;rika länderna. Räknat i gemensam valuta räckte emellertid inte den sva-&lt;br&gt;gare löneutvecklingen i de sex rika länderna till för att kompensera den&lt;br&gt;långsammare produktivitetsutvecklingen. Arbetskraftskostnaden per&lt;br&gt;producerad enhet steg således snabbare i de sex rika länderna, vilket&lt;br&gt;framgår av diagram 13.5. Efter 1982 har denna tendens vänts i sin&lt;br&gt;motsats. Arbetskraftskostnaden per producerad enhet i gemensam valuta&lt;br&gt;steg då i årsgenomsnitt drygt 1 procentenhet långsammare i de sex rika&lt;br&gt;länderna, till en del beroende på de ovan beskrivna växelkursförändring-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ama. Under åren 1977-1983 utvecklades Sveriges relativa arbetskrafts- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;kostnader per producerad enhet mera gynnsamt mot de sex rika länderna Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;än mot de övriga länderna. Försvagningen efter 1983 har däremot i högre&lt;br&gt;grad skett gentemot de sex rika länderna än mot de fem övriga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Den svenska konkurrenskraftens nivå&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Timlönenivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående analys bygger på jämförelser av det relativa kostnadsläget&lt;br&gt;mellan olika tidsperioder. Ibland jämförs även uppgifter om den absoluta&lt;br&gt;nivån på de svenska lönekostnaderna per timme med andra länder. Den&lt;br&gt;statistik som används sammanställs och publiceras sedan många år av&lt;br&gt;SAF. Statistiken visar att av 17 redovisade länder endast två (Norge och&lt;br&gt;dåvarande Västtyskland) hade högre timlönekostnader i kronor räknat än&lt;br&gt;Sverige 1989. I förhållande till andra jämförbara västeuropeiska länder&lt;br&gt;samt USA och Japan låg Sverige i genomsnitt 20-25% högre. Under&lt;br&gt;större delen av perioden har Sverige legat bland de tre länderna med de&lt;br&gt;högsta lönekostnaderna per timme, se tabell 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13:1 Arbetskraftskostnader per timme inom tillverkningsindustrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kr. Sverige = 100&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning i&lt;br&gt;förhållande&lt;br&gt;till Sverige&lt;br&gt;1965-1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Canada&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;USA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västtyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Österrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: SAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bild av höga svenska lönekostnader är ju på intet sätt ny. Under&lt;br&gt;1960-talet var den mycket mer utpräglad, med avsevärt större avstånd&lt;br&gt;till ett flertal av de redovisade länderna. Sett över en period av ett par tre&lt;br&gt;decennier är således huvudintrycket att åtskilliga länder från mycket låga&lt;br&gt;nivåer har närmat sig Sveriges timlönekostnader. De enda viktiga undan-&lt;br&gt;tagen från det ovansagda är USA och Canada, där lönenivån i relation&lt;br&gt;till Sverige minskat kraftigt sedan 1960-talets mitt. Gapet mellan Sverige&lt;br&gt;och genomsnittet av de övriga länderna krympte dock endast fram till&lt;br&gt;1983. Särskilt kraftig blev naturligtvis minskningen åren efter de stora&lt;br&gt;devalveringarna 1981 och 1982. Därmed blev år 1983 unikt i det&lt;br&gt;avseendet, att Sverige låg på åttonde plats vad gäller nominella timlöne-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader, en position som med hänsyn till teknisk och ekonomisk&lt;br&gt;utveckling var mycket svår att &amp;quot;försvara&amp;quot;. Efter 1983 är det också bara&lt;br&gt;Japan, Noige och Finland, som haft en snabbare timlönekostnadsutveck-&lt;br&gt;ling än Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Absoluta mått på olika länders lönekostnader per timme säger mycket&lt;br&gt;litet om deras inbördes konkurrenskraft; möjligen kan de användas som&lt;br&gt;ofullständiga indikatorer på deras inbördes levnadsstandarder. Förklaring-&lt;br&gt;en är enkel: Arbetskraftens produktivitet är mycket olika i olika länder.&lt;br&gt;Detta återspeglar i sin tur hur mycket fysisk kapitalutrustning som står&lt;br&gt;till förfogande, hur hög utbildningsnivån är, hur väl utbyggd infrastruk-&lt;br&gt;turen är i olika avseenden, osv. De stora skillnader i timlönekostnader&lt;br&gt;som finns mellan länderna (t.ex. är Greklands lönekostnader i dag bara&lt;br&gt;30% av de svenska) är till allra största delen ett uttryck för dessa pro-&lt;br&gt;duktivitetsskillnader. Att lönerna i många länder ökat snabbt och närmat&lt;br&gt;sig de svenska beror på den tekniska och ekonomiska utveckling som&lt;br&gt;möjliggjort en standardstegring. Den är på inget sätt ett uttiyck för att&lt;br&gt;deras konkurrenskraft i förhållande till Sverige gått tillbaka, vilket annars&lt;br&gt;skulle bli den paradoxala tolkningen av siffermaterialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att definiera nivån på konkurrenskraften hos ett lands industri är&lt;br&gt;problematiskt. Vad som i förstone kan synas rimligt är att dividera&lt;br&gt;timlönekostnaden med produktivitetens nivå, och sålunda erhålla nivån&lt;br&gt;på arbetskraftskostnaden per producerad enhet. Resultatet av en sådan&lt;br&gt;operation blir löneandelen av förädlingsvärdet, d.v.s. spegelbilden av&lt;br&gt;vinstandelen. Detta mått associerar kanske inte omedelbart till kon-&lt;br&gt;kurrenskraften, om man är van att att uppfatta den som en relativ kostnad&lt;br&gt;eller ett relativt pris. Att den relativa vinstandelen ändå har ett samband&lt;br&gt;med konkurrenskraftsbegreppet är emellertid vid närmare eftertanke&lt;br&gt;klart: den visar näringslivets relativa förmåga att generera överskott vid&lt;br&gt;rådande löne- och prisrelationer. Dessvärre är relativa vinstandelar svåra&lt;br&gt;att mäta med någon större tillförlitlighet eftersom olika länder använder&lt;br&gt;olika definitioner och mätmetoder. Diagram 13.6 visar med denna&lt;br&gt;reservation ett sådant försök. Siffrorna för Sverige framkommer ur natio-&lt;br&gt;nalräkenskaperna och inbegriper således en sämre produktivitets-&lt;br&gt;utveckling (jfr. vad som tidigare sagts) och därmed implicit också en&lt;br&gt;sämre vinstutveckling än vad som i övrigt redovisats här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åren 1989 och 1990 låg vinstandelen i Sverige klart under kon-&lt;br&gt;kurrentländernas. I ännu högre grad var detta fallet under krisåren&lt;br&gt;1976-1982, varefter devalveringarna medverkade till att andelen under&lt;br&gt;några år kom upp i nivå med konkurrentländerna. Att tolka skillnaderna&lt;br&gt;i dessa vinstandelars nivå som uttryck för skillnader i konkurrenskraft är&lt;br&gt;emellertid som nämnts problematiskt - detta strängt taget både av prin-&lt;br&gt;cipiella skäl och med hänsyn till statistikens tillförlitlighet. Det kan näm-&lt;br&gt;nas att den svenska vinstandelsnivån även under 1960-talet låg i&lt;br&gt;genomsnitt lägre än i konkurrentländerna - med den ytterligare reserva-&lt;br&gt;tionen att datamaterialet då är mindre heltäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:6 Vinstmarginaler i Sverige och i OECD-området. Industrin&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-45.png" style="width:278pt;height:197pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Kl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurvornas kortsiktiga variationer är svagare för konkurrentländerna än&lt;br&gt;för Sverige. Detta beror till avsevärd del på att de utgör genomsnitt för&lt;br&gt;länder som befinner sig i något olika konjunkturfaser, varigenom en del&lt;br&gt;variationer utjämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balanskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån ett annorlunda synsätt skulle landets nivåmässiga konkurrenskraft&lt;br&gt;kunna definieras som avvikelsen mellan den nu rådande, faktiska löne-&lt;br&gt;nivån och den lönenivå som skulle erfordras för att på några års sikt&lt;br&gt;uppnå såväl balans på arbetsmarknaden som en på lämpligt sätt definierad&lt;br&gt;balans i utrikeshandeln. En sådan beräkning är principiellt möjlig att göra&lt;br&gt;inom ramen för en simuleringsmodell där de ekonomiska sambanden&lt;br&gt;mellan arbetsmarknadsläge och lönebildning måste sättas ur spel. De&lt;br&gt;flesta ekonometriska studier av lönebildningen visar nämligen, att&lt;br&gt;lönekostnadsutvecklingen i Sverige under 1980-talet väl låter sig förklaras&lt;br&gt;av arbetsmarknadsläget. Att lönefunktionen sätts ur spel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; betyder sålunda,&lt;br&gt;att lönerna skulle bestämmas av de priser som utrikesbalansrestriktionen&lt;br&gt;implicerar och den vinstnivå som arbetsmarknadsrestriktionen förut-&lt;br&gt;sätter. Konkurrenskraften skulle sedan kunna definieras som skillnaden&lt;br&gt;mellan denna modellmässiga lön och den faktiskt rådande lönen.&lt;br&gt;Ansatsen är visserligen primitiv, då man ju förutsätter att endast en lägre&lt;br&gt;lönekostnadsutveckling hade kunnat ge en bättre bytesbalans. Samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; En alternativ möjlighet vore att anta, att lönekostnadssänkningen hade&lt;br&gt;åstadkommits genom en stramare ekonomisk politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effekt på bytesbalansen skulle emellertid också kunna uppnås genom en&lt;br&gt;bättre produktivitetsutveckling, eftersom det är lönekostnaden per&lt;br&gt;producerad enhet som är relevant i detta sammanhang. Vidare bortses&lt;br&gt;helt från möjligheterna, att förbättra bytesbalansen med andra medel,&lt;br&gt;t.ex. genom en högre sparkvot för hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enkel simulering av detta slag har gjorts inom Konjunkturinstitutet&lt;br&gt;för perioden 1986-1992. Resultatet tyder på att, om lönekostnadstakten&lt;br&gt;hade kunnat pressas ned med i årsgenomsnitt 1,5 procentenhet så skulle&lt;br&gt;de ackumulerade överskotten i balansen för varor och tjänster sammanta-&lt;br&gt;get under perioden varit omkring 32 miljarder kr. högre än vad som nu&lt;br&gt;beräknas. Detta hade i sin tur förbättrat räntenettot i bytesbalansen med&lt;br&gt;grovt räknat omkring 9 miljarder kr. for de sju åren sammantaget. Ut-&lt;br&gt;landsskulden i förhållande till BNP hade då vid slutåret 1992 blivit&lt;br&gt;inemot 3 procentenheter lägre än vad som nu beräknas och underskottet&lt;br&gt;i bytesbalansen omkring 15 miljarder kr. lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att helt undvika underskotten i bytesbalansen under perioden&lt;br&gt;1988-1992, hade krävts en timlönekostnadsutveckling (inklusive sociala&lt;br&gt;avgifter) på grovt räknat endast 2% om året under perioden 1986-1992;&lt;br&gt;knappt 5 1/2 procentenheter lägre än den nu inträffade/beräknade och&lt;br&gt;drygt 4 procentenheter lägre än i våra konkurrentländer. Det hade&lt;br&gt;sålunda knappast varit möjligt, att enbart genom att pressa ned lönekost-&lt;br&gt;naderna undvika underskotten i bytesbalansen. Förutom försämringen i&lt;br&gt;det relativa kostnadsläget berodde nämligen de uppkomna bytesbalans-&lt;br&gt;underskotten till stor del på att avregleringen av kreditmarknaden ledde&lt;br&gt;till en kraftig kreditexpansion och sänkt sparkvot hos hushållen. Detta&lt;br&gt;hade varit mycket svårt att kompensera genom att pressa ned lönerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.4 Kostnadsutvecklingen fram till 1995&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De svenska timlönekostnadema (inklusive sociala avgifter) förutses under&lt;br&gt;perioden 1990-1995 stiga med i årsgenomsnitt 4 1/4% (se kapitel 12).&lt;br&gt;Samtidigt bedöms timlönekostnadema inom OECD-området stiga med i&lt;br&gt;genomsnitt närmare 6% om året, räknat i svenska kronor. Sverige&lt;br&gt;beräknas således förbättra det relativa timkostnadsläget med sammantaget&lt;br&gt;8 procentenheter fram till 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av kapitel 12 bedöms produktiviteten i den svenska&lt;br&gt;industrin växa med i genomsnitt 2,6% om året under perioden 1990-&lt;br&gt;1995. Detta är väl i linje med den förutsedda utvecklingen i våra kon-&lt;br&gt;kurrentländer. Ökningstakten för de svenska arbetskraftskostnaderna per&lt;br&gt;producerad enhet förutses därmed i huvudkalkylen avta till drygt 11/2%&lt;br&gt;per år, ungefär hälften av den förutsedda ökningstakten i OECD-områ-&lt;br&gt;det. Förbättringen av det relativa kostnadsläget dröjer dock till 1992, då&lt;br&gt;löneökningstakten i Sverige förutses avta ytterligare jämsides med en&lt;br&gt;betydande förstärkning av produktivitetsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant förlopp innebär att höjningarna i det relativa kostnadsläget&lt;br&gt;under 1989, 1990 och 1991 i stort sett tagits tillbaka år 1995. Denna&lt;br&gt;utveckling utgör grundvalen för att relativpriserna för svensk export av&lt;br&gt;bearbetade varor skall kunna sänkas med i genomsnitt knappt 1 % per år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under perioden 1990-1995, samtidigt som vinstläget inom industrin åter Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;förstärks markant. Under dessa förutsättningar kan underskottet i bytes- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;balansen börja minska från och med 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13:2 Arbetskraftskostnad per producerad enhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kronor. Ärlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudkalkyl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalkyl med högre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;produktivitetstillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 12 redovisas också en kalkyl med en högre produktivitets-&lt;br&gt;tillväxt i Sverige. Skillnaden i produktivitetsutvecklingen antas börja 1992&lt;br&gt;och för perioden 1991-1995 i genomsnitt uppgå till 1,3 procentenheter.&lt;br&gt;Den högre produktivitetsutvecklingen har beräknats leda till att lönekost-&lt;br&gt;naden per timme stiger med 0,3 procentenheter extra per år. Skillnaden&lt;br&gt;i utveckling av arbetskraftskostnader per producerad enhet skulle därmed&lt;br&gt;uppgå till i genomsnitt 1 procentenhet under åren 1991-1995. Utveck-&lt;br&gt;lingen av arbetskraftskostnaden per producerad enhet framgår av tabell&lt;br&gt;13.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relativpriserna för svensk export av bearbetade varor förutses sjunka&lt;br&gt;med 0,3 procentenheter extra per år 1991-1995. En stor del av&lt;br&gt;produktivitetsförbättringen antas således komma att användas till att&lt;br&gt;förbättra den i utgångsläget svaga lönsamheten i industrin. Underskottet&lt;br&gt;i bytesbalansen 1995 förutses vid en sådan utveckling bli omkring 10&lt;br&gt;miljarder kr. lägre än i huvudalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De scenarier för ekonomins utveckling fram till 1995 som redovisas i&lt;br&gt;kapitel 12 beskriver en exportledd konjunkturuppgång under första&lt;br&gt;hälften av 1990-talet. Det förutsätter i sin tur att den konkurrensutsatta&lt;br&gt;delen av näringslivet - som främst utgörs av industrin - har ett&lt;br&gt;kostnadsläge som inte är högre än i andra utvecklade industriländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timlönekostnadema i industrin, räknat i nationella valutor, har efter&lt;br&gt;1973 ökat snabbare i Sverige än i våra konkurrentländer. Devalveringar-&lt;br&gt;na under 1970-talet och början av 1980-talet medförde dock en mycket&lt;br&gt;kraftig nedpressning av det relativa löneläget, som 1990 fortfarande var&lt;br&gt;ca 9% under nivån 1981 och i än högre grad under nivån 1973.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studerar man istället arbetskraftskostnaden per producerad enhet blir&lt;br&gt;bilden mindre gynnsam. Aren 1973-1978 ökade produktiviteten i den&lt;br&gt;svenska industrin långsammare än för genomsnittet av de 11 OECD-&lt;br&gt;länder som Sverige jämförs med. Devalveringarna 1976 och 1977 var&lt;br&gt;därför inte tillräckliga för att återställa konkurrenskraften till samma nivå&lt;br&gt;som 1973. Ar 1980 var de relativa arbetskraftskostnaderna per produ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cerad enhet ca 5% högre än 1973. Devalveringarna 1981 och 1982 Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;medförde emellertid en kraftig nedpressning av de relativa arbetskrafts- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1989 och 1990 har den svenska konkurrenskraften försämrats&lt;br&gt;markant. De svenska arbetskraftskostnaderna per producerad enhet ökade&lt;br&gt;då med nästan 10% mer än i omvärlden. Den relativa nivån 1990 var&lt;br&gt;trots detta fortlårande ca 8% lägre än 1981 års nivå. Det bör dock&lt;br&gt;framhållas att bedömningarna av kostnadsnivån och konkurrensläget i hög&lt;br&gt;grad är beroende av vilket basår som väljs vid jämförelserna. Dessutom&lt;br&gt;styrs konkurrenskraften också av strukturella förhållanden i ekonomin.&lt;br&gt;Förbättringen av kostnadsläget antyder dock att det bör vara möjligt för&lt;br&gt;den konkurrensutsatta sektorn att expandera genom ökad export, om&lt;br&gt;löneökningarna nu kan begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Bytesbalansen och sparandet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1990/91:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;Sveriges bytesbalans har under flera år varit stadd i snabb försämring.&lt;br&gt;För 1991 beräknas underskottet komma att uppgå till 3% av BNP, vilket&lt;br&gt;är ett av de största underskotten i procent av BNP som registrerats sedan&lt;br&gt;andra världskriget. De tidigare redovisade kalkylerna visar också att stora&lt;br&gt;underskott kommer att kvarstå vid 1990-talets mitt, även vid en snabb&lt;br&gt;anpassning av löner och priser till de ökningstakter som gäller i&lt;br&gt;omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen har emellertid nu vid 1990-talets böijan en annorlunda&lt;br&gt;ekonomisk-politisk innebörd än under tidigare decennier, vilket diskuteras&lt;br&gt;i avsnitt 14.1 nedan. Det är också mer komplicerade faktorer som lig-&lt;br&gt;ger bakom saldots utveckling, som framgår av avsnitt 14.2 där bytes-&lt;br&gt;balansens olika komponenter analyseras. I avsnitt 14.3 diskuteras frågan&lt;br&gt;om de bytesbalansunderskott vi har att emotse kan anses acceptabla från&lt;br&gt;ekonomisk-politisk synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.1 Bytesbalansens förändrade roll i den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till stabiliseringspolitikens främsta mål har under de senaste 45 åren hört&lt;br&gt;hög och jämn tillväxt i ekonomin, full sysselsättning och låg inflation.&lt;br&gt;Målsättningen har därutöver omfattat en restriktion om balans i utrikes-&lt;br&gt;handeln. Restriktionen utformades aldrig så strängt att export och import&lt;br&gt;skulle balansera vaije år, men väl att de skulle göra det under en&lt;br&gt;konjunkturcykel, dvs 4 å 5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige var under 1950- och 1960-talen ingalunda ensamt om att&lt;br&gt;tillämpa en sådan restriktion; nästan alla länders ekonomiska politik&lt;br&gt;präglades av liknande strävanden. Orsaken var att de internationella&lt;br&gt;kapitalrörelserna var hårt reglerade inom bl.a. Bretton Woods-systemets&lt;br&gt;ram. Den primärkälla som stod till buds för att finansiera ett uppkom-&lt;br&gt;mande underskott var valutareserven. US-dollam utgjorde härvid den&lt;br&gt;dominerande reservvalutan. Med hjälp av valutareserven kunde man ju&lt;br&gt;emellertid bara klara mindre och relativt kortvariga bytesbalansunder-&lt;br&gt;skott. Uppstod större och långvariga underskott återstod i stort sett bara&lt;br&gt;möjligheten att låna hos internationella valutafonden, IMF, eller genom&lt;br&gt;dess förmedling. Denna kreditgivning förutsatte emellertid att låntagar-&lt;br&gt;landet förband sig att föra en ekonomisk politik som fonden till stor del&lt;br&gt;dikterade. Sådan inblandning kunde uppfattas som både kränkande och&lt;br&gt;skadlig för landets internationella anseende. Det kan nämnas att både&lt;br&gt;Storbritannien och Italien så sent som på 1970-talet fick underkasta sig&lt;br&gt;särskilda villkor i samband med finansieringshjälp från IMF. Att&lt;br&gt;bytesbalansen stod i fokus för den ekonomiska politiken både i Sverige&lt;br&gt;och andra länder var således naturligt och rationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av de internationella betalningsströmmarna kompletterades&lt;br&gt;med ett system med fasta växelkurser. Systemet medförde att världsvalu-&lt;br&gt;tomas inbördes värden blev alltmer orealistiska. Vid 1970-talets början&lt;br&gt;var sålunda US-dollam kraftigt övervärderad. En akut krissituation upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga I:1.1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stod 1971, vilket ledde till att dollarns utbytbarhet mot guld upphävdes Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;och till att den devalverades kraftigt gentemot övriga valutor. Detta var Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;ett steg mot ett uppbrytande av regleringssystemet, först särskilt vad&lt;br&gt;gällde valutakurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En andra viktig pådrivande fektor bakom den successiva liberalisering-&lt;br&gt;en av det internationella betalningssystemet var OPEC-kartellens&lt;br&gt;chockhöjning av oljepriserna i slutet av 1973. Härigenom framtvingades&lt;br&gt;en situation med stora bytesbalansöverskott i oljeländema och motsvaran-&lt;br&gt;de stora underskott i andra länder. Den världsomfattande omflyttning av&lt;br&gt;kapital som detta medförde blev i mindre grad en angelägenhet för IMF&lt;br&gt;än för snabbt expanderande internationella bankirfirmor. Därmed var isen&lt;br&gt;bruten; på alltmer välfungerande internationella marknader har under-&lt;br&gt;skottsländer kunnat låna på kommersiella villkor och överskottsländer&lt;br&gt;göra räntebärande placeringar. Industriländerna har successivt avskaffat&lt;br&gt;sina valutaregleringar och även Sverige har nu i väsentliga stycken fritt&lt;br&gt;in- och utflöde av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen har genom detta fått en annan roll i det ekonomiska&lt;br&gt;skeendet och föranleder delvis annorlunda ekonomisk-politiska ställnings-&lt;br&gt;taganden. Det är nu möjligt att utan risk för att skada sin nationella&lt;br&gt;integritet tillåta sig relativt starka svängningar i bytesbalanssaldot och&lt;br&gt;även ha beständiga underskott under en lång följd av år. Det finns&lt;br&gt;naturligtvis en gräns för utlandsskuldens storlek vid vilken de inter-&lt;br&gt;nationella kreditgivarna böljar ifrågasätta landets kreditvärdighet, eller i&lt;br&gt;varje fåll böljar tillämpa högre låneräntor. Skillnaden är emellertid&lt;br&gt;milsvid jämfört med förhållandena under Bretton Woods-systemets dagar.&lt;br&gt;Ett land som Sverige torde ha mycket långt till kreditvärdighetsgränsen.&lt;br&gt;Man måste emellertid komma ihåg att vaije år med bytesbalansunder-&lt;br&gt;skott medför att utlandsskulden ökar och att räntorna på denna skuld&lt;br&gt;utgör en växande belastning på bytesbalansen; landet riskerar att hamna&lt;br&gt;i en &amp;quot;räntefälla&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett bytesbalansunderskott skall finansieras på kommersiella mark-&lt;br&gt;nadsmässiga villkor begränsas landets penningpolitiska autonomi.&lt;br&gt;Finansieringen av ett bestående bytesbalansunderskott innebär en press&lt;br&gt;nedåt på växelkursen, dels direkt genom själva kapitalflödet, dels in-&lt;br&gt;direkt genom att devalveringsförväntningar uppstår. Eftersom Sverige&lt;br&gt;valt att hålla en fast växelkurs gentemot den s.k. valutakorgen måste&lt;br&gt;riksbanken upprätthålla en räntenivå som attraherar utländskt kapital i&lt;br&gt;tillräcklig mängd för att motverka pressen på växelkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte enbart eventuella bytesbalansunderskott som behöver&lt;br&gt;pareras med hjälp av penningpolitiken, utan även sådana kapitalutflöden&lt;br&gt;som i stort sett är opåverkbara och oberoende av riksbankens räntepo-&lt;br&gt;litik; i första hand nettoutflöden i form av direktinvesteringskapital och&lt;br&gt;köp av utländska portföljaktier. Dessa utflöden har under de senaste åren&lt;br&gt;varit mycket stora, och måste liksom bytesbalansunderskotten kompense-&lt;br&gt;ras av räntestyrda kapitalinflöden. Den penningpolitiska bördan av&lt;br&gt;direktinvesteringsflödena kan visserligen begränsas något genom att&lt;br&gt;investerarna har riskminimeringsskäl att finansiera sig i värdlandets&lt;br&gt;valuta, även om den svenska räntan vore relativt låg. Kvar står ändå att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bytesbalanssaldot är en ofullständig indikator som vägledare för Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;penningpolitiken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bytesbalansens inverkan på räntan via penningpolitiken och&lt;br&gt;räntans inverkan på bl.a. näringslivets investeringsvilja, har bytesbalan-&lt;br&gt;sen betydelse också för den ekonomiska politikens tillväxtmål. En&lt;br&gt;expansiv finanspolitik kan genom dessa mekanismer på längre sikt&lt;br&gt;hämma den ekonomiska tillväxten. En stram finanspolitik, som i och för&lt;br&gt;sig på kort sikt dämpar den ekonomiska aktiviteten, kan omvänt genom&lt;br&gt;sin gynnsamma effekt på bytesbalansen höja tillväxttakten på längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen kan vara annorlunda om underskottet i bytesbalansen&lt;br&gt;sammanhänger med stora och lönsamma investeringsprojekt inom landet.&lt;br&gt;Underskottet kan då vara uttryck för en sund och samhällsekonomiskt&lt;br&gt;riktig finansiering av dessa projekt. Som närmare framgår av avsnitt 14.3&lt;br&gt;karakteriserar detta dock inte entydigt landets nuvarande ekonomiska&lt;br&gt;läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan komplicerande faktor är att bytesbalansen inte, som på&lt;br&gt;1950-, 1960- och det tidiga 1970-talet, är ett renodlat uttryck för&lt;br&gt;skillnaden mellan export och import av varor och tjänster, dvs skillnaden&lt;br&gt;mellan realt produktionsresultat och real resursförbrukning. Huvuddelen&lt;br&gt;av det nuvarande underskottet består av ränteutgifter på den ackumu-&lt;br&gt;lerade utlandsskulden och dessa är inte nämnvärt påverkbara med hjälp&lt;br&gt;av finanspolitiken ens på några års sikt. I avsnitt 14.2 nedan analyseras&lt;br&gt;de olika komponenterna i bytesbalanssaldot med en utblick mot 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Bytesbalansens olika delar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En analys av bytesbalansens delkomponenter kompliceras något av att&lt;br&gt;man delvis använder olika terminologi i nationalräkenskaperna och i&lt;br&gt;riksbankens officiella betalningsbalansstatistik. Med tjänster avses i&lt;br&gt;nationalräkenskaperna tjänster som härrör från en produktionsprocess,&lt;br&gt;exempelvis konsulttjänster, transporter och turisttjänster. I riksbankens&lt;br&gt;tjänstebegrepp ingår, förutom sådana &amp;quot;reala&amp;quot; tjänster, även löne-&lt;br&gt;betalningar, räntor och annan kapitalavkastning till och från utlandet.&lt;br&gt;Dessa betalningar kallas i nationalräkenskaperna faktorinkomster till och&lt;br&gt;från utlandet och är i sin tur en del av nationalräkenskapernas transferer-&lt;br&gt;ingar. Transfereringarna omfattar även u-landsbistånd, invandrares&lt;br&gt;överföringar till hemlandet, emigrationsvaluta, m.m. Det är enbart den&lt;br&gt;senare gruppen betalningar som i riksbankens statistik kallas transferer-&lt;br&gt;ingar, ibland med det förklarande tillägget &amp;quot;utan motprestation&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till senare delen av 1960-talet var det totala bytesbalanssaldot i&lt;br&gt;stort sett liktydigt med balansen för varor och (reala) tjänster (se diagram&lt;br&gt;14.1). Då böljade emellertid u-landsbiståndet växa. Enprocentsmålet av&lt;br&gt;BNP nåddes i stort sett strax efter 1970-talets mitt. Därefter har nettot&lt;br&gt;av transfereringar (utan motprestation) legat tämligen konstant vid ca 1 %&lt;br&gt;av BNP. Mot 1970-talets slut böljade underskottet i posten avkastning på&lt;br&gt;kapital att öka. Orsaken var ränteutgifterna på den utlandsupplåning som&lt;br&gt;måste göras för att finansiera bytesbalansunderskotten (och ett stabilt&lt;br&gt;nettoutflöde av direktinvesteringskapital).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 14:1 Bytesbalansen med uppdelning pä komponenter&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-46.png" style="width:277pt;height:187pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-47.png" style="width:277pt;height:186pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: Nettot av återinvesterade vinstmedel ingår i kapitalavkastning och total&lt;br&gt;bytesbalans från och med 1980. Nivåhöjningen av kurvorna till följd av detta utgör&lt;br&gt;0,3 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Nationalräkenskaperna och riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet i kapitalavkastningen ökar för närvarande i snabb takt och&lt;br&gt;beräknas 1991 komma att uppgå till ca 2,2% av BNP. Orsaken är dels&lt;br&gt;att skuldsättningen ökar till följd av de stora bytesbalansunderskotten,&lt;br&gt;dels att det genomsnittliga internationella ränteläget ökat betydligt från&lt;br&gt;1988 till början av 1991. Under större delen av 1980-talet var det&lt;br&gt;tvärtom så att underskottet begränsades av en successivt fållande&lt;br&gt;räntenivå (jfr tabell 14.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 14:1 Bidrag till bytesbalansen. Bidrag från förändringar i nettoskulden&lt;br&gt;till utlandet och förändringar i den genomsnittliga räntesatsen på nettoskulden&lt;br&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnitt-&lt;br&gt;lig ränte-&lt;br&gt;sats, %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bidrag av förändrad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Total&lt;br&gt;bytes-&lt;br&gt;balans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räntesats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991 prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Nettoskuld är nettot av finansiella tillgångar och skulder, direktinvesterings-&lt;br&gt;och portföljaktiekapital i förhållande till utlandet. Genomsnittlig räntesats har&lt;br&gt;beräknats som total kapitalavkastning i bytesbalansen (inkl, återinvesterade&lt;br&gt;vinstmedel) i procent av medeltalet av ingående och utgående nettoskuld för&lt;br&gt;respektive år. Bidrag av förändrad räntesats har beräknats som förändring i den&lt;br&gt;genomsnittliga räntesatsen multiplicerad med den ingående nettoskulden. Bidrag av&lt;br&gt;förändring i nettoskulden har beräknats som skillnad mellan ingående och utgående&lt;br&gt;skuldstock, multiplicerad med genomsnittlig räntesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB, riksbanken och konjunkturinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med varor och (reala) tjänster uppvisade under större delen av&lt;br&gt;1980-talet ganska betydande överskott, vilket naturligtvis var en&lt;br&gt;förutsättning för att de växande transfererings- och kapitalavkastnings-&lt;br&gt;underskotten inte skulle resultera i mycket stora totala bytesbalansunder-&lt;br&gt;skott. De senaste åren har detta överskott minskat snabbt och raderades&lt;br&gt;ut 1990. Orsakerna var främst allt sämre konkurrenskraft i exportindu-&lt;br&gt;strin och minskat sparande i hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 14:2 Bytesbalansen med fördelning på komponenter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser,&lt;br&gt;miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor och (reala)&lt;br&gt;tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalavkastning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varor och (reala)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalavkastning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden fram till 1995 har överskottet i handeln med varor och&lt;br&gt;tjänster som framgår av tabell 14.2 bedömts växa, men inte särskilt&lt;br&gt;mycket. Detta innebär att de underskott som oundvikligen kommer att&lt;br&gt;uppstå på transfererings- och kapitalavkastningspostema manifesteras i&lt;br&gt;fortsatta bytesbalansunderskott. Följden blir att utlandskulden fortsätter&lt;br&gt;att växa kraftigt. Eftersom det internationella ränteläget väntas gå ned&lt;br&gt;under de närmaste åren, begränsas emellertid bytesbalansunderskottet så&lt;br&gt;att det 1995 uppgår till 2,2% av BNP, vilket är något lägre än 1990.&lt;br&gt;Huruvida detta kan anses vara en acceptabel utveckling diskuteras i det&lt;br&gt;följande avsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Är bytesbalansunderskotten acceptabla?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar, skulder och bytesbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges finansiella nettoskuld, exklusive portföljaktie- och direktinveste-&lt;br&gt;ringskapital, ökade dramatiskt under 1980-talet från knappt 10% av BNP&lt;br&gt;1980 till omkring 35% 1990. Bytesbalansunderskotten, vilka ju i princip&lt;br&gt;finansieras genom ökningar i utlandsskulden, kan bara förklara en mindre&lt;br&gt;del av denna utveckling. En betydande del av skuldökningama motsvara-&lt;br&gt;des av svenska direktinvesteringar i utlandet. Efter valutaavregleringen&lt;br&gt;gjordes dessutom mycket stora placeringar i utländska portföljaktier&lt;br&gt;under 1989 och 1990. Diagram 14.2 visar att ökningen i Sveriges net-&lt;br&gt;toskuld till utlandet var mer beskedlig om uppgången i dessa tillgångar&lt;br&gt;beaktas. Även uppgången i denna justerade nettoskuld överstiger&lt;br&gt;emellertid kraftigt de ackumulerade bytesbalansunderskotten, såsom&lt;br&gt;framgår av diagram 14.3. Ökningen i nettoskulden uppgick till i genom-&lt;br&gt;snitt 3,3% av BNP under perioden 1980-1990, medan det genomsnittliga&lt;br&gt;bytesbalansunderskottet var 1,4% av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 14:2 Sveriges nettoskuld till utlandet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-48.png" style="width:278pt;height:186pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansräkenskaperna och riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskrepansen sammanhänger i huvudsak med förändringar i kapi- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;talvärden; växelkursändringar på tillgångar och skulder som är denomine- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;rade i utländsk valuta, förändringar i fastighets- och byggnadsvärden,&lt;br&gt;kursförändringar på aktier etc. Sådana kapitalvinster och kapitalförluster&lt;br&gt;skall enligt gällande nomenklaturer inte tas med i bytesbalansen men&lt;br&gt;påverkar givetsvis landets förmögenhetsställning mot utlandet. De s.k.&lt;br&gt;återinvesterade vinstmedlen i utländska direktinvesteringsföretag ingår&lt;br&gt;däremot numera i bytesbalansen. Dessa vinster är rörelsevinster, inte&lt;br&gt;kapitalvinster, och i princip utdelningsbara. Det är närmast praktiska,&lt;br&gt;skattetekniska, koncemstrategiska och andra liknande förhållanden som&lt;br&gt;avgör om dessa vinster återinvesteras efter mellanliggande utdelning till&lt;br&gt;moderbolagen eller omedelbart plöjs tillbaka i dotterföretagens rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 14:3 Bytesbalans och förändringar i nettoförmögenhet i utlandet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-49.png" style="width:277pt;height:185pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: Nettoförmögenhet i utlandet är nettoskuld till utlandet, inkl, direktinvesterat&lt;br&gt;kapital och portföljaktier, med ombytt tecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansräkenskaperna och riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora skillnaderna åren 1981-1984 mellan bytesbalanssaldona och&lt;br&gt;förändringarna i nettoskuld till utlandet utgjordes av växelkursförluster&lt;br&gt;på utlandslånen, främst som följd av devalveringarna 1981 och 1982.&lt;br&gt;Ökningen i nettoskulden 1988 var till större delen en effekt av den kraf-&lt;br&gt;tiga stegringen i de svenska börsaktiekursema, som höjde utlänningars&lt;br&gt;förmögenhetsvärden i Sverige. Skillnaden under 1990 beror på en ännu&lt;br&gt;outredd mycket kraftig ökning i den negativa restposten i kapitalbalansen;&lt;br&gt;det togs upp utlandslån på motsvarande 3,3% av BNP som inte kan&lt;br&gt;förklaras varken av registreringar i bytesbalansen, på kapitalbalansens&lt;br&gt;tillgångssida eller i valutareserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Hållbara &amp;quot; bytesbalansunderskott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bedöma vilka framtida bytesbalansunderskott som är &amp;quot;hållbara&amp;quot;&lt;br&gt;har normer om utlandskuldens storlek i relation till exporten eller till&lt;br&gt;BNP diskuterats. Det finns en nivå på utlandsskulden ovanför vilken&lt;br&gt;ränteutgifterna blir så stora att det är praktiskt taget omöjligt att hindra&lt;br&gt;en okontrollbar ytterligare tillväxt i skulden. Flera u-länder är i en sådan&lt;br&gt;situation. För Sveriges del skulle - försöksvis - kunna anläggas det be-&lt;br&gt;traktelsesättet att nu rådande relation mellan den utländska nettoskulden&lt;br&gt;och BNP är acceptabel, och att landet kan tillåta sig bytesbalansunder-&lt;br&gt;skott i en utsträckning som inte ytterligare höjer relationstalet. Med&lt;br&gt;utgångspunkt från de prognoser som gjorts för den nominella BNP-&lt;br&gt;tillväxten fram till 1995, och med bortseende från eventuella för-&lt;br&gt;ändringar i kapitalvärdena, kan då följande enkla kalkyl göras av&lt;br&gt;&amp;quot;hållbara&amp;quot; bytesbalansunderskott under de närmaste åren:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nominell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-ökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utländsk&lt;br&gt;nettoskuld&lt;br&gt;mdr. kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;br&gt;mrd.kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;br&gt;% av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De &amp;quot;hållbara&amp;quot; underskotten blir alltså tämligen små och de underskott&lt;br&gt;som faktiskt har prognoserats är betydligt större. Ett problem med detta&lt;br&gt;sätt att räkna är att man vid ändrade förutsättningar kan få något pa-&lt;br&gt;radoxala resultat. BNP-tillväxttalen inbegriper en inflation som minskar&lt;br&gt;till i genomsnitt ca 2,5% per år. Om inflationstakten blir högre skulle en&lt;br&gt;motsvarande kalkyl ge &amp;quot;hållbara&amp;quot; bytesbalansunderskott som räknat i&lt;br&gt;procent av BNP är högre. Att det blir så beror på att inflationen delvis&lt;br&gt;&amp;quot;betalar&amp;quot; de gamla skulderna, men detta kan självfallet inte tolkas som&lt;br&gt;att en högre inflationstakt är önskvärd. En högre inflationstakt än omvärl-&lt;br&gt;dens försvagar näringslivets konkurrenskraft så att bl.a. just bytesbalans-&lt;br&gt;underskotten kan bli ohanterligt stora. En möjlighet vore att använda den&lt;br&gt;utländska inflationen i kalkylen i stället för Sveriges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som norm för vad som skall anses som acceptabla bytesbalans-&lt;br&gt;underskott kan beräkningar av ovanstående slag bara ge mycket grov och&lt;br&gt;ganska mekanisk vägledning. Mer inträngande analyser av underskotten&lt;br&gt;behöver göras, med avseende på deras karaktär och orsaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar, sparande och bytesbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en värld med fria internationella kapitalrörelser och ostörda interna&lt;br&gt;marknader för sparande och investeringar återspeglar förekomsten av&lt;br&gt;över- och underskott i olika länder idealt sett skillnader i kapitalavkast-&lt;br&gt;ning. I ett land som av någon anledning har särskilt hög kapitalavkast-&lt;br&gt;ning kan investeringsefterfrågan bli högre än det inhemska sparandet.&lt;br&gt;Det är då samhällsekonomiskt lönsamt att landet har ett bytesbalansunder-&lt;br&gt;skott, som motsvaras av överskott i någon annan del av världen. Som ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exempel på underskott av denna &amp;quot;goda&amp;quot; typ brukar man nämna de stora Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;underskott Sverige hade kring sekelskiftet i samband med jämvägsbyg- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;gandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 14:4 Bruttoinvesteringar och bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-50.png" style="width:277pt;height:185pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Nationalräkenskaperna och riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att de internationella kapitalrörelserna blev hårt reglerade efter&lt;br&gt;andra världskriget kunde bytesbalansunderskott inte komma ifråga som -&lt;br&gt;finansieringskälla för den kraftiga investeringsuppgång som ägde rum&lt;br&gt;fram till 1960-talets senare del (se diagram 14.4). Utlösande faktorer ba-&lt;br&gt;kom den långa period av bytesbalansunderskott som inleddes år 1974 var&lt;br&gt;OPEC-ländemas oljeprishöjningar, följda av den kostnadskris som&lt;br&gt;efterhand urholkade det svenska näringslivets konkurrenskraft. Återgång-&lt;br&gt;en till approximativ balans åren 1984-1988 sammanhängde bl.a. med de&lt;br&gt;gynnsamma effekterna av devalveringarna 1981 och 1982, men också&lt;br&gt;med fallande oljepriser. Den produktionstillväxt som ägde rum kunde till&lt;br&gt;att böija med åstadkommas utan någon nämnvärd uppgång i investering-&lt;br&gt;arna, vilket bidrog till att utrikeshandeln hölls i balans. Först 1987&lt;br&gt;inleddes en kraftigare uppgång i investeringarna, parallellt med att bytes-&lt;br&gt;balansen åter försvagades. Bytesbalansförsämringen berodde emellertid&lt;br&gt;också på att den konkurrensfördel, som devalveringarna medförde,&lt;br&gt;successivt böljade ätas upp av ökande relativa lönekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylerna för utvecklingen under de närmaste åren innebär att den&lt;br&gt;försvagning av ekonomins samlade investeringsutveckling som inleddes&lt;br&gt;1990 fortsätter under 1991 och 1992 (se tabell 14.3). En samtidig fortsatt&lt;br&gt;ökning av bytesbalansunderskottet är ofrånkomlig, som resultat av bl.a.&lt;br&gt;att de senaste årens relativa kostnadsökningar får ett fortsatt genomslag&lt;br&gt;i handelns utveckling. Detta betyder att ekonomins samlade sparande&lt;br&gt;(som är lika med summan av investeringar och bytesbalanssaldo) minskar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fram till 1992. Med den betydande och omedelbara nedgång i löneök-&lt;br&gt;ningstakten som är en förutsättning för beräkningarna kommer bytesba-&lt;br&gt;lansen att därefter successivt förbättras fram till 1995. Samtidigt förstärks&lt;br&gt;lönsamheten i näringslivet och produktionstillväxten i ekonomin, vilket&lt;br&gt;bedömts utgöra incitament till ökade investeringar, inte minst i industri-&lt;br&gt;sektorn. Däremot beräknas bostadsbyggandet komma att utvecklas svagt.&lt;br&gt;Den samlade effekten blir att sparkvoten i ekonomin ökar igen. Den&lt;br&gt;beräknas dock 1995 inte komma upp i samma nivå som 1990. Från detta&lt;br&gt;perspektiv kan därför den förutsedda bytesbalansutvecklingen ses som en&lt;br&gt;besvikelse, i synnerhet som den också innebär att utlandsskulden växer&lt;br&gt;snabbare än nominella BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 14:3 Investeringar, bytesbalans och sparande&lt;br&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar,&lt;br&gt;andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans,&lt;br&gt;andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;sparkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandet i hushåll, företag och offentlig sektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av sparandet i ekonomin har trots detta, som närmare&lt;br&gt;framgår av kapitel 12, en del andra mer gynnsamma inslag. Tabell 14.4&lt;br&gt;visar en aggregerad finansiell sparbalans för ekonomin. Summan av alla&lt;br&gt;inhemska sektorers finansiella sparande är definitionsmässigt lika med&lt;br&gt;bytesbalanssaldot. Det framgår att en betydande förbättring håller på att&lt;br&gt;ske i hushållens finansiella sparande, efter att under ett antal år ha varit&lt;br&gt;negativt. Orsakerna till det finansiella sparunderskottet var bl.a. den&lt;br&gt;kreditexpansion som följde i spåren av den inhemska kreditavregleringen,&lt;br&gt;samt att värdestegringsvinstema på aktier och fastigheter förstärkte&lt;br&gt;hushållens belåningskapacitet. Sannolikt har den uppdämda kreditefterfrå-&lt;br&gt;gan som frisläpptes vid avregleringen nu börjat ebba ut, samtidigt som&lt;br&gt;skattereformen från och med 1991 innebär att låne- och sparräntor&lt;br&gt;beskattas på ett från samhällsekonomisk synpunkt mindre snedvridande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av företagssektorns finansiella sparande sedan 1980-&lt;br&gt;talets mitt innebär också en återgång till mer normala förhållanden.&lt;br&gt;Sparöverskotten 1985 och 1986 återspeglade att företagsvinsterna böljat&lt;br&gt;stiga (bl.a. som resultat av de tidigare devalveringarna), medan investe-&lt;br&gt;ringsaktiviteten ännu var mycket låg. När investeringarna sedan växte&lt;br&gt;blev ett omslag till finansiellt sparunderskott en naturlig följd. Det bör&lt;br&gt;emellertid påpekas att den kraftiga ytterligare ökningen av underskottet&lt;br&gt;under 1990 och 1991 beror på en försvagad vinstutveckling. Kalkylerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för perioden fram till 1995 inrymmer förutsättningar om både förstärkt Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;lönsamhet och investeringsvilja. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 14:4 Aggregerad finansiell sparbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig&lt;br&gt;sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen illustrerar tabell 14.4 också hur underskottet i den offentliga&lt;br&gt;sektorn avvecklats och förbytts i överskott. I den internationella debatten&lt;br&gt;om &amp;quot;goda&amp;quot; och &amp;quot;dåliga&amp;quot; bytesbalansunderskott hävdas ofta att bytes-&lt;br&gt;balansunderskott som kan föras tillbaka på underskott i de offentliga&lt;br&gt;budgetarna är särskilt allvarliga. Skälet skulle vara att finansieringpn av&lt;br&gt;offentliga underskott i mindre grad än vad som gäller privata underskott&lt;br&gt;utsätts för en marknadsmässig prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansens känslighet för ränteutvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ovan sagda får inte tolkas som att den ökade utländska skuldsättning&lt;br&gt;som beräkningarna implicerar inte rymmer problem och risker. Landets&lt;br&gt;räntebärande utlandskuld ökar, inte bara som resultat av bytesbalans-&lt;br&gt;underskotten, utan också till följd av att svenska företags direktinveste-&lt;br&gt;ringar i utlandet även under de närmaste åren kan antas överstiga&lt;br&gt;utländska företags direktinvesteringar i Sverige. Skattereformen innebär&lt;br&gt;i och för sig att företagsbeskattningen blir mer likformig med omvärl-&lt;br&gt;dens, vilket torde öka intresset för utländska företag att investera här,&lt;br&gt;men de kvarstående asymmetrierna på bl.a. förvärvslagstiftningens&lt;br&gt;område talar för att nettoutflödet fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen bör kapitalinkomsterna på direktinvesteringama i och för&lt;br&gt;sig normalt något överstiga räntorna på de utlandslån som finansierat dem&lt;br&gt;och alltså som nettoresultat ge en pluspost i bytesbalansen. Den&lt;br&gt;sammantagna storleken på den räntebärande utlandsskulden - i det&lt;br&gt;skisserade scenariot skulle den 1995 kunna komma upp i närheten av&lt;br&gt;1 000 miljarder kronor - leder emellertid till en kraftig exponering för&lt;br&gt;ränterisk. Skulle exempelvis den genomsnittliga räntan på skulden under&lt;br&gt;perioden fram till 1995 bli 2 procentenheter högre än väntat (utan att&lt;br&gt;inflationstakterna i Sverige och utlandet blir annorlunda), så blir&lt;br&gt;bytesbalansen detta år mer än 25 miljarder kr. sämre, vilket motsvarar&lt;br&gt;ca 1,5% av BNP. Känsligheten för ränteutvecklingen är alltså stor och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;växande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktor att beakta i detta sammanhang är att en stigande andel av Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;utlandsupplåningen efter valutaavregleringen sker i svenska kronor.&lt;br&gt;Utländska placerare har nämligen visat ett ökat intresse av att ha kronor&lt;br&gt;i portföljerna. Det svenska ränteläget har alltså betydelse för de ränte-&lt;br&gt;kostnader som belastar bytesbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen och de långsiktiga demografiska problemen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis skall nämnas att demografiska olikheter mellan länder&lt;br&gt;ibland används som argument för även mycket långvariga under-&lt;br&gt;respektive överskott i bytesbalanserna. Ett land, som under några&lt;br&gt;decennier har en jämförelsevis liten förvärvsarbetande befolkning i rela-&lt;br&gt;tion till barn och gamla, kan ha anledning att låna av ett land som har&lt;br&gt;motsatta demografiska förhållanden. När de demografiska relationerna&lt;br&gt;så småningom eventuellt kastas om, kan kapitalflödenas riktning också&lt;br&gt;vändas. Man använder i detta sammanhang uttrycket &amp;quot;intertemporal&lt;br&gt;välfärdsoptimering mellan generationer&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japans nuvarande bytesbalansöverskott kan exempelvis motiveras med&lt;br&gt;att andelen pensionärer i befolkningen kommer att bli mycket stor om ett&lt;br&gt;par årtionden och att landet då kommer att ha underskott. Hur det&lt;br&gt;demografiska resonmenaget kan tillämpas på Sveriges bytes- och&lt;br&gt;betalningsbalans skall här inte närmare utredas. Man kan dock konstatera&lt;br&gt;att andelen pensionärer i befolkningen är ganska hög för närvarande, att&lt;br&gt;den sannolikt kommer att falla något fram till år 2000-2005 för att där-&lt;br&gt;efter stiga kraftigt. Redan omkring 2010 beräknas andelen pensionärer&lt;br&gt;komma att överstiga den som nu råder, och den väntas sedan fortsätta att&lt;br&gt;växa i vaije fall ett par decennier till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den demografiska bilden antyder därför snarast att Sverige åtminstone&lt;br&gt;mot senare delen under 1990-talet skulle vinnlägga sig om relativt&lt;br&gt;varaktiga överskott i bytesbalansen, för att sedan in på 2010-talet kunna&lt;br&gt;möta &amp;quot;befolkningspuckeln&amp;quot; med underskott. Ett sätt att praktiskt hantera&lt;br&gt;detta skulle kunna vara att bygga upp pensionsfonder som gör placeringar&lt;br&gt;på den internationella kapitalmarknaden. Något äventyrlig kan likväl ett&lt;br&gt;försök till så långsiktig &amp;quot;intertemporal optimering&amp;quot; te sig; några garantier&lt;br&gt;för att de internationella marknaderna på 20-30 års sikt fungerar lika&lt;br&gt;väl som i dag finns ju inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med perfekt fungerande svenska och internationella marknader för varor&lt;br&gt;och tjänster, kapital och arbetskraft samt med perfekt information om den&lt;br&gt;framtida utvecklingen, kommer enligt ekonomisk teori medborgarnas&lt;br&gt;värderingar att bestämma priser, kvantiteter etc. på marknaderna och den&lt;br&gt;totala samhälleliga välfärden att maximeras. I en sådan värld kan&lt;br&gt;bytesbalansunderskott definitionsmässigt aldrig utgöra ett &amp;quot;problem&amp;quot;.&lt;br&gt;Underskottet är bara en från samhällsekonomisk synpunkt optimal&lt;br&gt;anpassning till skillnader mellan kapitalavkastning och sparränta i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har förändringar skett som inneburit att ekonomins&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;funktion - både i Sverige och omvärlden - närmat sig denna idealbild. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Väsentliga &amp;quot;imperfektioner&amp;quot; finns dock kvar. I ett stort antal avseenden Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;vill samhället av fördelningspolitiska skäl ingripa i marknadernas sätt att&lt;br&gt;arbeta. På många områden finns också &amp;quot;naturliga trögheter&amp;quot; som gör&lt;br&gt;att den ideala lösningen inte uppnås - lönebildningen är i detta samman-&lt;br&gt;hang ett viktigt exempel. Vidare är kunskapen om framtiden, t.ex. vad&lt;br&gt;gäller ränteutvecklingen, långt ifrån perfekt för de flesta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför inte alls säkert att ett bytesbalansunderskott är uttryck för&lt;br&gt;en optimal marknadsmässig anpassning. Det växande underskottet under&lt;br&gt;1991 och 1992 är sålunda delvis resultatet av en kostnadsutveckling som&lt;br&gt;inte kan anses ha varit i linje med långsiktigt maximal ekonomisk till-&lt;br&gt;växt. Likaså influeras nivån på hushållssparandet sannolikt alltjämt av de&lt;br&gt;snedvridningar som det förutvarande skattesystemet förde med sig. Under&lt;br&gt;åren 1993-1995 ökar investeringarna samtidigt som bytesbalansen&lt;br&gt;förbättras. Det innebär att också sparkvoten i ekonomin ökar något. De&lt;br&gt;samlade bytesbalansunderskotten 1990-1995 medför emellertid en till-&lt;br&gt;växt i nettoskulden till utlandet som avsevärt överstiger tillväxten i&lt;br&gt;nominella BNP. Detta betyder att oförutsedda variationer i räntenivåerna&lt;br&gt;får allt allvarligare utslag i bytesbalansens kapitalavkastningpost. En&lt;br&gt;sammanfattande slutsats blir därför att bytesbalansutvecklingen inger viss&lt;br&gt;oro, även om det knappast kommer att erbjuda några svårigheter att&lt;br&gt;finansiera underskotten på den internationella kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Arbetsmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 12 redovisades två scenarier för den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;fram till år 1995. En gynnsam löneutveckling medför i båda scenarierna&lt;br&gt;att konjunkturuppgången inleds redan 1992. Tillväxten i ekonomin&lt;br&gt;begränsas emellertid från efterfrågesidan och ökar till att börja med&lt;br&gt;relativt långsamt. Bl.a. hålls den offentliga sysselsättningstillväxten&lt;br&gt;tillbaka för att skapa utrymme för en snabb tillväxt i den konkurrensut-&lt;br&gt;satta sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel diskuteras vilka konsekvenser denna ekonomiska utveck-&lt;br&gt;ling får för arbetsmarknaden. Inledningsvis redovisas en historisk&lt;br&gt;återblick på arbetskraftsutbudets utveckling och en prognos till år 1995.&lt;br&gt;Avsnittet ger en uppfattning om vilka förskjutningar som skett i&lt;br&gt;arbetskraftsutbudets bestämningsfaktorer och vilka förändringar som kan&lt;br&gt;förväntas ske. Därefter presenteras en huvudkalkyl för arbetsmarknads-&lt;br&gt;utvecklingen fram till år 1995. Av kalkylen framgår bl.a. vilken central&lt;br&gt;roll lönebildningen spelar för utvecklingen på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Avslutningsvis förs en diskussion om arbetslöshetens sammansättning,&lt;br&gt;dvs. vilka grupper som främst kan komma att omfettas av en stigande&lt;br&gt;arbetslöshet. Avsnittet utmynnar i en analys av hur arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiken kan utformas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.1 Utbudet av arbetskraft&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under 1970-talet ökade antalet personer i arbetskraften årligen med ca&lt;br&gt;40 000. 1980-talet karakteriserades av en viss avmattning i expansions-&lt;br&gt;takten, men innebar ändå en tillväxt av arbetskraften med drygt 30 000&lt;br&gt;personer i genomsnitt per år. Ökningstakten sjönk därmed från ca 1 %&lt;br&gt;till 0,7 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa inte alltför dramatiska förändringar avspeglar emellertid inte de&lt;br&gt;förskjutningar som skett i framför allt arbetskraftsutbudets bestämnings-&lt;br&gt;faktorer. Utbudet bestäms dels av befolkningsstorlek och arbetskraftsdel-&lt;br&gt;tagande, dels av genomsnittlig medelarbetstid och frånvaro. Främst tre&lt;br&gt;förändringar går att urskilja under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftsdeltagandet ökade långsammare. Den långsiktiga trenden&lt;br&gt;mot ett ökat arbetskraftsdeltagande fortsatte under 1980-talet, men i lägre&lt;br&gt;takt än tidigare. Liksom under 1970-talet stod kvinnorna för ökningen&lt;br&gt;och har därmed alltmer närmat sig männens AK-deltagande. Den relativa&lt;br&gt;betydelsen för arbetskraftstillväxten av kvinnornas AK-tal minskar&lt;br&gt;därmed successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1970-talet förklarades nästan hela tillväxten av arbetskraften med&lt;br&gt;ett ökat arbetskraftsdeltagande. Under 1980-talet fick däremot befolk-&lt;br&gt;ningsutvecklingen allt större betydelse, framför allt genom högre&lt;br&gt;nettomigration men också genom att den andel av befolkningen som är&lt;br&gt;i arbetsför ålder ökade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framför allt var det emellertid medelarbetstiden som ökade. Detta var&lt;br&gt;det markanta trendbrottet under 1980-talet. Medelarbetstiden ökade med&lt;br&gt;i genomsnitt ca 0,5 % per år efter år 1981, sedan den sjunkit oavbrutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under perioden 1963-1981. Tillsammans med sysselsättningsökningen&lt;br&gt;resulterade detta i en tillväxt av antalet arbetade timmar med ca 10 %.&lt;br&gt;För första gången på decennier ökade därmed det totala antalet arbetade&lt;br&gt;timmar under en längre sammanhängande period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bidragande orsak till arbetstidernas utveckling under 1980-talet är&lt;br&gt;att det till skillnad mot tidigare decennier inte genomfördes några större&lt;br&gt;arbetstidsreformer. Andra förklaringar som diskuterats utgår ifrån att&lt;br&gt;efterfrågeökningen efter år 1983 möjliggjorde för hushållen att öka&lt;br&gt;arbetskraftsdeltagandet och därmed kompensera för det fall i den&lt;br&gt;disponibla reallönen som inträffade under perioden 1977-1982. En&lt;br&gt;ytterligare hypotes är att den skattereform som genomfördes 1983-1985&lt;br&gt;stimulerat ökat arbete. Det kan också vara så att kvinnornas beteende på&lt;br&gt;arbetsmarknaden i allt högre grad liknar männens av skäl som har att&lt;br&gt;göra med sociala förändringar i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilken förklaring som har haft störst betydelse är det sannolikt&lt;br&gt;att effekterna successivt avtar. Samtidigt är det troligt att andra faktorer&lt;br&gt;som t.ex. skattereformen mer kommer att påverka arbetstiderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade medelarbetstiden under 1980-talet innebar en återgång till&lt;br&gt;de nivåer som uppmättes i böijan av 1970-talet. Ur internationell&lt;br&gt;synvinkel är dock den faktiska arbetstiden per anställd fortfarande låg&lt;br&gt;(tabell 15.1). Detta sammanhänger med den omfattande frånvaron i&lt;br&gt;Sverige. Under 1990 var ungefär 30 % av de sysselsatta frånvarande från&lt;br&gt;arbetet 1 dag eller mer vaije vecka året runt. Bilden av korta arbetstider&lt;br&gt;modifieras emellertid något om antalet arbetade timmar relateras till&lt;br&gt;befolkningen i åldern 15-64 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 15:1 Arbetskraftsdeltagande, normal och faktisk arbetstid per&lt;br&gt;anställd år 1987 i några länder&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbets-&lt;br&gt;krafts-&lt;br&gt;deltag-&lt;br&gt;ande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Normal&lt;br&gt;arbets-&lt;br&gt;tid&lt;br&gt;(timmar)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Faktiskt&lt;br&gt;antal&lt;br&gt;arbetade&lt;br&gt;timmar&lt;br&gt;per&lt;br&gt;anställd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetade&lt;br&gt;timmar&lt;br&gt;per vuxen&lt;br&gt;(15-64 år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spanien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;USA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1783&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanada&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1753&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Employment outlook 1990 och SOU 1989:53.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 15.1 visar att det finns en viss potential att öka arbetskraftsutbu-&lt;br&gt;det. Sverige har en jämförelsevis hög normalarbetstid, men en låg faktisk&lt;br&gt;arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett längre tidsperspektiv finns det emellertid mycket som talar för att&lt;br&gt;utrymmet för en tillväxt av arbetskraften kommer att vara begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnornas arbetskraftsdeltagande kommer vid sekelskiftet att vara lika Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;med männens och befolkningstillväxten i yrkesverksamma åldrar blir Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;betydligt långsammare. Möjligheterna att ytterligare öka medelarbetstiden&lt;br&gt;kan också diskuteras liksom förutsättningarna att dämpa frånvaron. Med&lt;br&gt;ett mycket högt arbetskraftsdeltagande torde automatiskt följa både något&lt;br&gt;lägre medelarbetstider och högre frånvaro. Det enda som radikalt kan&lt;br&gt;förändra denna bild är en omfattande invandring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodvis kommer emellertid även fortsättningvis utbudet att växa&lt;br&gt;snabbare än sysselsättningen och arbetslöshet att uppstå i varierande&lt;br&gt;omfattning. Med begränsade arbetskraftsresurser gäller det då att ta&lt;br&gt;tillvara temporära eller mer långvariga utbudsöverskott, främst i&lt;br&gt;produktivitetshöj ande syfte. Ett exempel är olika former av kompetens-&lt;br&gt;höjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudkalkylen antas att arbetskraftsutbudet under böijan av 1990-&lt;br&gt;talet kommer att öka svagt. Ökningen 1993-1995 blir ca 0,6 % per år,&lt;br&gt;efter en viss avmattning år 1991 och 1992 (tabell 15.2). Tillväxten beror&lt;br&gt;främst på att antalet personer i arbetsför ålder ökar, dvs. befolkningsför-&lt;br&gt;ändringar. Arbetskraftsdeltagandet utvecklas däremot svagt, vilket främst&lt;br&gt;sammanhänger med att den ekonomiska utvecklingen under perioden&lt;br&gt;förväntas bli förhållandevis dämpad. Färre personer finner det menings-&lt;br&gt;fullt att söka arbete och därmed ingå i arbetskraften när sysselsättningen&lt;br&gt;växer långsamt. En viss successiv uppgång sker emellertid i takt med att&lt;br&gt;det ekonomiska läget förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 15:2 Arbetskraftsutbud i huvudkalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelarbetstid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelarbetstiden bedöms minska under de inledande åren på 1990-talet,&lt;br&gt;vilket klart avviker från den hittillsvarande utvecklingen med en&lt;br&gt;trendmässigt ökande medelarbetstid efter 1981. Under 1990 har en&lt;br&gt;nedgång registrerats. I likhet med arbetskraftsutbudets utveckling&lt;br&gt;sammanhänger detta med den svaga ekonomiska utvecklingen. Korttids-&lt;br&gt;veckor införs, möjligheterna till övertid begränsas etc. Efter hand sker&lt;br&gt;det en uppgång i medelarbetstiden i samband med att efterfrågeutveck-&lt;br&gt;lingen förbättras. Först då kommer de positiva effekter skattereformen&lt;br&gt;kan förutses få på arbetsviljan att böija bli realiserade.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.2 Utvecklingen på arbetsmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nedgången på den svenska arbetsmarknaden har varit snabb. Efterfråge-&lt;br&gt;läget har på kort tid försvagats markant och arbetslösheten har böljat&lt;br&gt;stiga kraftigt (se kapitel 6). Orsaken är i första hand att pris- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneökningarna under en följd av år legat över de i omvärlden. Till detta Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;kommer en avmattning i den internationella konjunkturen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga tillväxttakten i början av 1990-talet medför i huvudkalkylen&lt;br&gt;en fortsatt uppgång av arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten kommer&lt;br&gt;gradvis att öka till en nivå på 3 % av arbetskraften år 1993, trots den&lt;br&gt;mycket dämpade ökningstakten i arbetskraftsutbudet (tabell 15.3).&lt;br&gt;Arbetslösheten sjunker därefter successivt till 2,61 % år 1995. Uppgången&lt;br&gt;är av ungefär samma storleksordning räknat i arbetslösa och åtgärder&lt;br&gt;totalt som vid den tidigare konjunkturnedgången i början av 1980-talet.&lt;br&gt;Nedgången är dock betydligt snabbare (I kalkylen ingår de förstärkningar&lt;br&gt;av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som föreslogs i 1991 års&lt;br&gt;budgetproposition och de som regeringen aviserade den 10 april. Dessa&lt;br&gt;åtgärder kan sammanlagt beräknas till 60 000 personer. Denna åtgärds-&lt;br&gt;volym antas avvecklas successivt under 1993-1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 15:3 Arbetsmarknaden 1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring från föregående år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning, timmar, %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelarbetstid, %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning, personer, %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Arbetsutbud, personer, %&lt;br&gt;Arbetslöshet, % av arbetskraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlönekostnad, %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen växer med i genomsnitt ca 10 000 personer, eller med&lt;br&gt;ca 0,2 %, per år under åren 1991-1995. Dessa genomsnittssiffror döljer&lt;br&gt;dock ett markant konjunkturförlopp. Aren 1991 och 1992 minskar&lt;br&gt;sysselsättningen med 38 000 respektive 3 000 personer. Det är denna&lt;br&gt;nedgång i sysselsättningen som ligger bakom arbetslöshetsökningen. Den&lt;br&gt;sysselsättningsuppgång som sedan sker medför en dämpning av arbetslös-&lt;br&gt;heten, men anpassningsprocessen tar tid. Orsaken är som tidigare berörts&lt;br&gt;att tillväxten i ekonomin begränsas från efterfrågesidan och ökar relativt&lt;br&gt;långsamt. Bl.a. hålls den offentliga sysselsättningstillväxten tillbaka för&lt;br&gt;att skapa utrymme för en snabb tillväxt i den konkurrensutsatta sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förhållandevis snabba försämringen i arbetsmarknadsläget medför&lt;br&gt;en kraftig dämpning av timlönernas ökningstakt. För åren 1991 och 1992&lt;br&gt;har antagits löneökningar i nivå med det stabiliseringsavtal som nu täcker&lt;br&gt;en stor del av arbetsmarknaden. Efter år 1993 växer lönerna något&lt;br&gt;snabbare i takt med att arbetsmarknadsläget förbättras. Trots detta&lt;br&gt;förbättras kostnadsläget jämfört med omvärlden under hela perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nödvändiga kostnadsanpassningen kommer i huvudkalkylen i allt&lt;br&gt;väsentligt till stånd via låga nominella löneökningar. Kalkylen med högre&lt;br&gt;produktivitetstillväxt, som redovisas i kapitel 12, visar hur utrymmet för&lt;br&gt;nominallöneökningama ökar vid högre produktivitetstillväxt. I denna&lt;br&gt;kalkyl underlättas och förstärks anpassningen också av att den starka&lt;br&gt;produktivitetsutvecklingen samtidigt ger ökad tillväxt. Arbetslösheten blir&lt;br&gt;något högre i början av perioden men oförändrad år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste orsaken till att löneökningstakten kan dämpas är att&lt;br&gt;lönerna är beroende av efterfrågeläget på arbetsmarknaden. I huvudkalky-&lt;br&gt;len påverkas den nominella löneökningstakten av arbetsmarknadsläget via&lt;br&gt;relationen mellan löneandelen av förädlingsvärdet och arbetslösheten.&lt;br&gt;Relationen innebär att hög arbetslöshet är associerad med låg löneandel&lt;br&gt;och vice versa. En ökning av arbetslösheten dämpar löneökningstakten&lt;br&gt;tills nivån på löneandelen är förenlig med den högre arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt har också varit Rehnberg-kommissionens förslag till&lt;br&gt;stabiliseringsavtal. Syftet med kommissionen var att i samband med&lt;br&gt;skattereformen få till stånd en radikal dämpning av de nominella lönernas&lt;br&gt;ökningstakt. Stabiliseringsavtalet har sannolikt bidragit till en snabbare&lt;br&gt;pris- och lönedämpning än vad som annars skulle varit möjlig. Det är&lt;br&gt;inte heller osannolikt att det kan bidra till att bryta de inflationsförvänt-&lt;br&gt;ningar som under en längre period präglat lönebildningen och att&lt;br&gt;effekterna av den s.k. löne-löne-spiralen dämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går naturligtvis att diskutera om det är troligt att en försvagning i&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget av den storleksordning som ligger i huvudkalkylen&lt;br&gt;får så stora effekter i lönedämpande riktning. En faktor som talar emot&lt;br&gt;detta är att lönekostnaderna inte något år sedan 1963 ökat långsammare&lt;br&gt;än med 6 %. En faktor som talar för är att den öppna arbetslösheten&lt;br&gt;under samma period aldrig uppnått samma höga nivå som den beräknade&lt;br&gt;för år 1993. Den genomförda skattereformen skapar också bättre&lt;br&gt;förutsättningar för lönebildningen. På längre sikt bör den minskade&lt;br&gt;progressiviteten i skattesystemet kunna medföra att lönekraven dämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växelkurspolitiken har sannolikt blivit gradvis allt trovärdigare under&lt;br&gt;senare år. Tidigare erfarenheter av hur lönebildningen fungerar kan&lt;br&gt;därmed tänkas vara mindre relevanta. Vid en fast växelkurs är huvudpro-&lt;br&gt;blemet att få en nominell löneökningstakt i nivå med omvärlden.&lt;br&gt;Samtidigt innebär en fast växelkurs, i kombination med en stram&lt;br&gt;finanspolitik, att sambanden mellan sysselsättning och löneutveckling blir&lt;br&gt;tydliga och att disciplinen i pris- och lönebildningen ökar. Den fördjupa-&lt;br&gt;de internationella integrationen medför också att det blir svårt att avvika&lt;br&gt;väsentligt ifråga om t.ex. priser, löner och vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudkalkylens resultat är också förenliga med de studier som finns&lt;br&gt;om reallöneflexibiliteten i Sverige. Även vid en internationell jämförelse&lt;br&gt;förefaller flexibiliteten vara betydande. Dessutom finns det indikationer&lt;br&gt;på att lönernas känslighet för arbetsmarknadsläget tilltar vid låga&lt;br&gt;arbetslöshetsnivåer, vilket närmast skulle gynna Sverige. Ett problem&lt;br&gt;med studier som illustrerar dessa samband är emellertid att det under den&lt;br&gt;studerade tidsperioden skedde flera devalveringar. Det är just i samband&lt;br&gt;med dessa tillfällen som reallönerna anpassats. Reallönerna har således&lt;br&gt;sänkts utan motsvarande nedväxling i de nominella lönernas utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal studier tyder på att den svenska ekonomin kan klara samma&lt;br&gt;inflationstakt som omvärlden vid en förhållandevis låg nivå på arbetslös-&lt;br&gt;heten. Den arbetslöshet som är förenlig med konstant inflationstakt,&lt;br&gt;NAIRU, förefaller ligga omkring 2 %, vilket internationellt sett är en låg&lt;br&gt;nivå. Även i detta fall inkluderar emellertid studierna ett antal devalve-&lt;br&gt;ringar som gör sambandet mer osäkert. Av huvudkalkylen framgår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslösheten under en öveigångsperiod kommer att överstiga denna nivå &amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innan en anpassning sker till omvärldens inflationstakt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadens anpassningsförmåga är av stor betydelse för att&lt;br&gt;lindra målkonflikten mellan arbetslöshet och inflation och därmed hålla&lt;br&gt;nere NAIRU. Det finns ett flertal indikatorer som pekar på att den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknadens anpassningsförmåga är hög. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;den låga arbetslösheten i konjunkturtoppar, den låga andelen långtids-&lt;br&gt;arbetslösa och liten regional spridning av arbetslösheten. Dessutom har&lt;br&gt;arbetsmarknadens förmåga att matcha arbetssökande med vakanser varit&lt;br&gt;stabil, eller möjligen förbättrats de senaste åren, i motsats till utveckling-&lt;br&gt;en i många andra västeuropeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta har sannolikt bidragit till att Sverige lyckats upprätthålla full&lt;br&gt;sysselsättning (och periodvis en överhettad arbetsmarknad) utan att&lt;br&gt;inflationen antagit helt dramatiska former. För att kombinera den&lt;br&gt;löneökningstakt och den arbetslöshetsnivå som redovisas i huvudkalkylen&lt;br&gt;krävs en mycket väl fungerande arbetsmarknad. En huvuduppgift för&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken blir därför att ytterligare söka förbättra&lt;br&gt;arbetsmarknadens funktionsförmåga, t.ex. genom matchnings- och&lt;br&gt;utbudsunderlättande åtgärder. Åtgärder som påverkar lönebildningen&lt;br&gt;negativt bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.3 Arbetslöshetens sammansättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten och andelen personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;förefaller att ha ökat i jämförbara konjunkturlägen. Av tabell 15.4&lt;br&gt;framgår slutåren i de fyra senaste högkonjunkturerna. Arbetslösheten var&lt;br&gt;visserligen lägre år 1990 än vid ingångarna till tidigare konjunkturned-&lt;br&gt;gångar, men tillsammans med åtgärdsvolymen har det skett en viss&lt;br&gt;ökning. Det finns således risk för att vi i kommande lågkonjunkturer&lt;br&gt;kommer att ha en högre nivå på arbetslösheten och åtgärdsvolymen än&lt;br&gt;vid tidigare konjunkturnedgångar. Den bild som målas upp i huvudalter-&lt;br&gt;nativet förstärker det intrycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 15:4 Arbetslöshet och åtgärdsvolym 1970, 1975, 1980 och 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar av arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid lägre efterfrågan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;på arbetskraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;drabbas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;normalt i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i första hand&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;sådana grupper som redan i utgångsläget har svag ställning på arbets-&lt;br&gt;marknaden. Det kan t.ex. vara arbetshandikappade, äldre arbetstagare&lt;br&gt;som mist sin anställning i samband med personalinskränkningar vid&lt;br&gt;företagen, nytillträdande ungdomar med svag utbildningsbakgrund och&lt;br&gt;invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal förändringar på arbetsmarknaden kan emellertid komma att&lt;br&gt;förändra bilden något. Antalet ungdomar kommer att minska, vilket kan&lt;br&gt;komma att underlätta deras problem (av störst betydelse är dock&lt;br&gt;utvecklingen av ungdomarnas relativlöner). Antalet äldre uppvisar&lt;br&gt;däremot en annan utveckling. Samtidigt har emellertid möjligheterna till&lt;br&gt;förtidspension av arbetsmarknadsskäl avskaffats, vilket bl.a. innebär att&lt;br&gt;turordningsreglema vid uppsägningar i högre grad kommer att följas (de&lt;br&gt;minskande ungdomskullama kan också komma att underlätta de äldres&lt;br&gt;problem).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av huvudkalkylen kommer expansionstakten i den&lt;br&gt;offentliga sektom att dämpas, vilket får konsekvenser för framför allt&lt;br&gt;kvinnorna, men även för tjänstemän. Tjänstemän i den privata sektom&lt;br&gt;har också i högre grad än tidigare kommit att beröras av varsel vid&lt;br&gt;uppsägningar. Det finns vidare tecken som tyder på att arbetskraft med&lt;br&gt;föråldrad eller otillräcklig utbildning får det allt svårare. Enbart under&lt;br&gt;1980-talet ökade andelen lediga platser med krav på utbildning och eller&lt;br&gt;erfarenhet från ca 50 till 70 %. En grupp med stora problem är&lt;br&gt;invandrarna som under de senaste 15 åren fått en allt svagare förankring&lt;br&gt;på arbetsmarknaden, vilket tagit sig i uttryck i lägre förvärvsfrekvenser&lt;br&gt;och högre arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsarbetslösheten tenderar normalt att stiga snabbt i en konjunk-&lt;br&gt;turnedgång, men också att minska relativt snabbt när konjunkturen&lt;br&gt;vänder. Den senaste högkonjunkturen visade dock ett annat mönster än&lt;br&gt;tidigare. Inte förrän efter 1987 minskade långtidsarbetslösheten (mätt som&lt;br&gt;andel av samtliga arbetslösa) mer märkbart. Det förefaller inte orimligt&lt;br&gt;att anta att den bilden kan upprepas i början av 1990-talet, delvis mot&lt;br&gt;bakgrund av den problembild som redovisats ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur välfärdssynpunkt är långtidsarbetslöshet den allvarligaste formen av&lt;br&gt;arbetslöshet. Utslagning av långtidsarbetslösa kan leda till bestående hög&lt;br&gt;arbetslöshet. Studier på t.ex. engelska data tyder dessutom på att&lt;br&gt;långtidsarbetslöshet har en obetydlig lönedämpande effekt. Orsaken kan&lt;br&gt;vara att långtidsarbetslösa förlorar allt inflytande över och all betydelse&lt;br&gt;för lönesättningen, t.ex. genom att yrkesfärdigheterna försämrats och att&lt;br&gt;sökintensiteten avtagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetens sammansättning och de krav som ställs i huvudkalkylen&lt;br&gt;ger vägledning för hur arbetsmarknadspolitiken kan utformas. Arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken i Sverige har under lång tid varit en integrerad del av&lt;br&gt;den ekonomiska politiken. Inriktning och omfattning har därför anpassats&lt;br&gt;till den generella ekonomiska politiken. Arbetsmarknadspolitikens&lt;br&gt;omfattning och inriktning måste nu underordnas kravet på att komma till&lt;br&gt;rätta med kostnadsutvecklingen. Som framgått av huvudkalkylen innebär&lt;br&gt;detta inte att arbetslösheten måste upp på varaktiga höga nivåer utan&lt;br&gt;snarare att arbetsmarknadspolitikens effektivitet måste öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 15.2 framgick att arbetsmarknadens anpassningsförmåga är&lt;br&gt;av stor betydelse för att lindra målkonflikten mellan arbetslöshet och&lt;br&gt;inflation. Arbetsmarknadspolitiken spelar därvidlag en viktig roll och&lt;br&gt;måste därför utformas så att den på ett effektivt sätt motverkar arbetslös-&lt;br&gt;het och bidrar till inflationsbekämpningen. Det innebär att åtgärder som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbättrar arbetsmarknadens funktionsförmåga kommer i förgrunden.&lt;br&gt;Rörlighetsfrämjande åtgärder är i detta sammanhang centrala, liksom&lt;br&gt;kompetenshöjning och omskolning. Insatser som stimulerar aktivt&lt;br&gt;arbetssökande är vidare nödvändiga för att de arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärderna inte skall påverka lönebildningen negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av detta avsnitt kan arbetslöshetens sammansättning ha&lt;br&gt;betydelse för lönebildningen. Detta ger ytterligare viktiga implikationer&lt;br&gt;för hur arbetsmarknadspolitiken kan utformas och står inte i motsatsställ-&lt;br&gt;ning till behovet av en väl fungerande arbetsmarknad. En viktig&lt;br&gt;implikation för arbetsmarknadspolitiken blir att undvika eller eliminera&lt;br&gt;långtidsarbetslöshet som inte påverkar lönebildningen och orsakar stora&lt;br&gt;välfärdsförluster. En stor uppgift blir att bryta sambandet mellan&lt;br&gt;genomsnittlig arbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Åtgärder riktade mot&lt;br&gt;långtidsarbetslösa eller grupper med hög risk att bli långtidsarbetslösa,&lt;br&gt;t. ex. de som nämnts ovan, är både socialt och ekonomiskt motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16. Den offentliga sektorn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En slutsats av analysen i kapitel 12 är att det låga sparandet är ett&lt;br&gt;grundläggande strukturellt problem i den svenska ekonomin. Under 1980-&lt;br&gt;talet skedde en omfördelning av sparandet från den privata till den&lt;br&gt;offentliga sektorn, som idag har ett betydande sparandeöverskott. Det&lt;br&gt;finns starka skäl för att även den privata sektorn måste öka sitt sparande.&lt;br&gt;Den långsiktiga fördelningen av sparandet mellan privat och offentlig&lt;br&gt;sektor är ytterst en fråga om politisk bedömning. En varaktig höjning av&lt;br&gt;det privata sparandet som är tillräcklig för att kunna kompensera ett&lt;br&gt;minskat offentligt sparande kommer dock sannolikt inte att kunna ske&lt;br&gt;annat än på längre sikt. Under kalkylperioden kommer därför att ställas&lt;br&gt;krav på ett fortsatt högt offentligt sparande för att inte det totala&lt;br&gt;sparandet skall äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt diskuteras, mot bakgrund av den kalkyl över den reala&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen som presenterades i kapitel 12, de finansiella&lt;br&gt;förutsättningarna för den offentliga sektorn under åren fram till 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.1 Den offentliga sektorn och samhällsekonomin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn har centrala samhällsekonomiska funktioner.&lt;br&gt;Viktiga delar av välfärden kanaliseras via offentliga budgetar. Utbildning,&lt;br&gt;infrastruktur m.m. som är nödvändiga för en god ekonomisk utveckling&lt;br&gt;är offentliga angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I analysen av de problem som kännetecknar den svenska ekonomin står&lt;br&gt;ofta den offentliga sektorn i fokus. En nödvändig utbyggnad av den&lt;br&gt;konkurrensutsatta sektorn har hämmats av att produktionsresurser, bl.a.&lt;br&gt;arbetskraft, låsts in i den skyddade sektorn. En fortsatt expansion av den&lt;br&gt;offentliga verksamheten har bidragit till detta. Vidare har en snabb&lt;br&gt;tillväxt av de offentliga transfereringarna spätt på den inhemska&lt;br&gt;efterfrågan och därmed förstärkt de senaste årens överhettning i&lt;br&gt;ekonomin. I ett långsiktigt perspektiv anges ofta det höga skattetrycket&lt;br&gt;och de offentliga transfereringssystemen som orsaker till den låga&lt;br&gt;produktivitetstillväxten och det låga sparandet i den privata sektorn.&lt;br&gt;Samtidigt pekas på brister i den offentliga verksamheten - otillräckliga&lt;br&gt;resurser inom vissa områden, men även en dålig förmåga att ta till vara&lt;br&gt;tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den offentliga sektorn räknas staten, dvs. regering, riksdag och de&lt;br&gt;statliga myndigheterna, socialförsäkringssektorn, som omfattar ATP,&lt;br&gt;sjukförsäkringen och arbetslöshetskassorna, samt kommuner, landsting&lt;br&gt;och kyrkoförsamlingar. De affärsdrivande verken, t.ex. SJ och telever-&lt;br&gt;ket, räknas i likhet med offentligt ägda företag normalt till näringslivet.&lt;br&gt;Detsamma gäller kommunernas affärsdrivande verksamhet. Den&lt;br&gt;offentliga sektorn påverkar samhällsekonomin i fyra olika funktioner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förbrukare av varor och tjänster. Den offentliga konsumtionen tar&lt;br&gt;i anspråk ca 27% av bruttonationalprodukten. Därtill används 2 1/2% av&lt;br&gt;BNP till offentliga investeringar. Av den offentliga konsumtionen står&lt;br&gt;kommunerna för ca 45 %, medan landstingen och staten står för drygt en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärdedel vardera. Av tabell 16.1 framgår hur offentlig konsumtion Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;fördelas på olika ändamål. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 16:1 Offentlig konsumtion fördelad på ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell andel, 1988&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning, forskning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorg, äldreomsorg,socialvård m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna offentliga tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fritid, kultur m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättskipning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten (ca 70%) av den offentliga konsumtionen har enskilda&lt;br&gt;individer och hushåll som slutliga förbrukare. Den offentliga konsumtio-&lt;br&gt;nen har därför snarast funktionen att finansiera viktiga delar av hushål-&lt;br&gt;lens konsumtion. Motivet är att, fr.a. av fördelningspolitiska skäl,&lt;br&gt;tillhandahålla sådana tjänster som anses speciellt angelägna och som&lt;br&gt;därför bör undanhållas fördelning efter hushållens köpkraft. Det&lt;br&gt;samhällsekonomiska värdet av t.ex. utbildning eller barnomsorg kan&lt;br&gt;också överstiga det värde den tillmäts av den enskilde. I jämförelse med&lt;br&gt;andra länder är det speciellt vad gäller konsumtionen som den offentliga&lt;br&gt;sektorn i Sverige avviker. Bland EG-ländema är t. ex. andelen offentlig&lt;br&gt;konsumtion i BNP ca 19%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som producent av varor och tjänster. En mycket stor del av den&lt;br&gt;offentliga konsumtionen produceras också i offentlig regi. Den offentliga&lt;br&gt;sektoros bidrog 1990 med ca 21% till den totala bruttonationalprodukten&lt;br&gt;mätt från produktionssidan. Av den totala mängden arbetade timmar&lt;br&gt;utförs ca 28% i offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning offentlig verksamhet finansieras med avgifter från&lt;br&gt;de som utnyttjar offentliga tjänster registreras detta i nationalräkenskaper-&lt;br&gt;na som privat konsumtion och försäljning från den offentliga sektorn. Det&lt;br&gt;innebär att omfattningen på den offentliga verksamheten i viss mån&lt;br&gt;underskattas om den offentliga konsumtionen används som mått. Under&lt;br&gt;1990 var värdet på denna försäljning 35 miljarder kr., vilket motsvarade&lt;br&gt;drygt 9% av offentlig konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På flera områden har offentliga producenter en dominerande ställning,&lt;br&gt;därför att den offentliga finansieringen knyts till offentlig produktion.&lt;br&gt;Motivet för offentlig produktion är att kontrollen över verksamheten skall&lt;br&gt;ligga kvar hos stat och kommun. Ofta har emellertid frånvaron av&lt;br&gt;konkurrens och marknadsmässig prövning av hur resurser används ett&lt;br&gt;samhällsekonomiskt pris genom att ge upphov till lägre effektivitet&lt;br&gt;därmed högre kostnader i produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som omfördelare av inkomster. Den offentliga sektorns inkomster&lt;br&gt;motsvarar ca 65% av nationalinkomsten, där 57% utgörs av skatter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter. Mer än hälften av dessa inkomster går tillbaka till hushåll och Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;företag i form av offentliga transfereringar. Drygt hälften av dessa utgörs Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;av pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna innebär en omfördelning av inkomster mellan&lt;br&gt;hushåll. Hushållens inkomster räknat efter skatter och transfereringar är&lt;br&gt;mindre än hälften så ojämnt fördelade som de är räknat före skatter och&lt;br&gt;bidrag. Denna omfördelning är förenad med en samhällsekonomisk&lt;br&gt;kostnad. Skatter och vissa transfereringar åstadkommer en skillnad&lt;br&gt;mellan samhällsekonomiskt och privatekonomiskt utfall av ekonomiska&lt;br&gt;beslut, som i sin tur ger upphov till en ineffektiv fördelning av resurser,&lt;br&gt;mellan arbete och fritid, sparande och konsumtion etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lagstiftare och beslutsfattare. Staten och viss mån kommunerna&lt;br&gt;påverkar samhällsekonomin även genom olika former av regleringar av&lt;br&gt;hur producenter och konsumenter kan använda sina resurser, vilka priser&lt;br&gt;som får sättas etc. Ofta kan ett beslut om reglering vara ett alternativ till&lt;br&gt;offentlig produktion eller transfereringar. Offentliga sektorns samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska inflytande går utöver vad som syns i offentliga budgetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 16:2 Offentliga sektorns inkomster och utgifter 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. respektive procentuell andel av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indirekta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-moms&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-sjukförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Social för-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-föräldra-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;säkrings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-livsmedels-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och ränte-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;subventioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till utlandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Konjunkturinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.2 De offentliga utgifterna ökar långsammare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet skedde ett trendbrott i den offentliga utgiftsutveckling-&lt;br&gt;en. Under i stort sett hela 1900-talet, med undantag för återanpassningen&lt;br&gt;efter världskrigen, har de offentliga utgifterna som andel av BNP vuxit.&lt;br&gt;Speciellt markant var uppgången under 1970-talet då offentliga sektorn&lt;br&gt;ökade från 45% till över 65% av BNP. Sedan 1982 har emellertid de&lt;br&gt;offentliga utgifterna vuxit långsammare än BNP, utgiftskvoten har&lt;br&gt;reducerats med sammanlagt 5 procentenheter från 67% till 62%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 16.1 Offentlig utgiftskvot&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-51.png" style="width:277pt;height:186pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utgiftskvotens utveckling kan delas upp i dels en volymkomponent som&lt;br&gt;anger hur omfattningen på offentlig konsumtion och transfereringar&lt;br&gt;förändras, dels en priskomponent, som mäter hur kostnaden för offentlig&lt;br&gt;verksamhet utvecklas i jämförelse med priset på samtliga komponenter&lt;br&gt;i BNP (BNP-deflatom). Av tabell 16.3 framgår hur förändringen i&lt;br&gt;utgiftskvoten under 1980-talet fördelar sig på olika slag av utgifter och&lt;br&gt;pris- respektive volymkomponenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från en mycket kraftig expansion på 1970-talet med en tillväxt på nära&lt;br&gt;4% per år växte den offentliga konsumtionen betydligt långsammare&lt;br&gt;under 1980-talet, med i genomsnitt 1,7% per år. Under första hälften av&lt;br&gt;1980-talet ökade konsumtionsvolymen ungefär i takt med BNP. Men&lt;br&gt;samtidigt ökade bl.a. lönekostnaderna långsammare i den offentliga&lt;br&gt;sektorn än i andra sektorer varför kostnaden för offentlig konsumtion&lt;br&gt;reducerades relativt andra komponenter i BNP. Detta behöver dock inte&lt;br&gt;betyda att offentligtanställda hade en långsammare löneutveckling utan&lt;br&gt;kan även förklaras av strukturella förändring i den offentliga verksam-&lt;br&gt;heten. Under senare delen av 1980-talet har dock offentlig konsumtion&lt;br&gt;även i volymtermer vuxit långsammare än BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 16:3 Förändring i offentlig utgiftsandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring av procentuell andel av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- volym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- pris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- volym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- P&lt;sup&gt;rls&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- nettoförsäljning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hushållen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- volym&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- pris&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;företagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Den offentliga sektorns nettoförsäljning av mark och fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Transfereringar deflaterade med KPI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Utveckling av KPI i förhållande till BNP-deflatom.&lt;br&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort sett hela ökningen av den offentliga konsumtionen har skett i&lt;br&gt;kommunerna, medan statens konsumtion är ungefär på samma nivå som&lt;br&gt;1980 även om det även här skett en viss ökning under de senaste åren.&lt;br&gt;Det främst hälso- och sjukvård och social omsorg (barn- och äldreom-&lt;br&gt;sorg) som expanderat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga investeringarna minskade kraftigt i början på 1980-talet.&lt;br&gt;Under senare år investeringsaktiviteten ökat bl.a. i samband med ett ökat&lt;br&gt;bostadsbyggande. Men samtidigt har den offentliga sektorn i ökad&lt;br&gt;omfattning finansierat nyinvesteringar genom att sälja ut mark och&lt;br&gt;fastigheter. Detta har medfört att investeringarna mätt som tillskott till&lt;br&gt;offentliga sektorns reala förmögenhet är mindre nu än för tio år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från den offentliga sektorns reala verksamhet - konsumtion&lt;br&gt;och investeringar - har transfereringarna till hushållen ökat betydligt&lt;br&gt;snabbare än BNP. Det reala värdet av hushållens inkomster i form av&lt;br&gt;pensioner, bidrag m.m. ökade med 36% under 1980-talet. Härav beror&lt;br&gt;diygt hälften på att ATP-systemet mognar ut, nya pensionärer har en&lt;br&gt;högre pensionsnivå. Men även utgifterna för sjuk- och arbetsskadeersätt-&lt;br&gt;ning har ökat kraftigt, liksom föräldraersättning och barnbidrag. Dessa&lt;br&gt;tre områden svarar för mer än 80% av expansionen av transfereringarna&lt;br&gt;under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.3 Höjd skattekvot och ökat offentligt sparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Drygt 85 % av den offentliga sektorns inkomster utgörs av skatter och av&lt;br&gt;sociala avgifter, som till största delen kan betraktas som skatter. Det bör&lt;br&gt;dock noteras att i den mån som offentlig verksamhet finansieras med&lt;br&gt;avgifter från hushållen räknas detta inte som inkomst utan som en&lt;br&gt;avdragspost från offentlig konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekvoten, dvs. skatterna uttryckt som andel av BNP, har stigit från&lt;br&gt;ca 50% 1980 till 56 1/2% 1990. Under 1980-talet var dock höjningarna&lt;br&gt;av skattesatserna relativt måttliga. Den tidigare relativt kraftiga höjningen&lt;br&gt;av marginaleffekterna i skattesystemet bromsades upp. Skatteintäkterna&lt;br&gt;steg till följd av tillväxten i skattebaserna i kombination med en hög&lt;br&gt;progression i skattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattereform som genomförts mellan 1989 och 1991 innebär stora&lt;br&gt;förändringar i beskattningens struktur. Det sker en förskjutning från&lt;br&gt;direkt till indirekt skatt, vilket innebär en förskjutning från skatt på&lt;br&gt;inkomst till skatt på konsumtion. Det sker vidare en förskjutning från&lt;br&gt;skatt på arbetsinkomster till skatt på kapitalinkomster. Skattereformen&lt;br&gt;innebär också att progressionen i skattesystemet minskar - skillnaden&lt;br&gt;mellan marginell och genomsnittlig skatt reduceras. Detta får till&lt;br&gt;konsekvens att skatteinkomsterna för en given tillväxt i skattebaserna&lt;br&gt;växer långsammare, den s.k. fiscal drag-effekten reduceras. Detta&lt;br&gt;förstärks ytterligare av att brytpunkten i inkomstskatteskalan räknas upp&lt;br&gt;realt med 2% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn har under en stor del av efterkrigstiden stått för&lt;br&gt;en betydande del av sparandet i ekonomin. Under 1960-talet och första&lt;br&gt;hälften av 1970-talet innebar uppbyggnaden av pensionssparandet i AP-&lt;br&gt;fonden och omfattande offentliga investeringar att den offentliga&lt;br&gt;nettosparkvoten var ca 10% av BNP. Den totala nettosparkvoten för hela&lt;br&gt;ekonomin var under denna period ca 15%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från mitten på 1970-talet fram till 1982 stagnerade de offentliga&lt;br&gt;inkomsterna, medan utgifterna fortsatte växa bl.a. till följd av en snabb&lt;br&gt;kommunal expansion och växande socialförsäkringsutgifter. Den&lt;br&gt;offentliga sektorn tvingades låna upp betydande belopp och en finansiell&lt;br&gt;nettofordran vändes till en nettoskuld gentemot andra sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet återställdes det offentliga sparandet. Den finansiella&lt;br&gt;sparkvoten ökade med 8 procentenheter. Denna förbättring kan till lika&lt;br&gt;delar förklaras av den reducerade utgiftskvoten och den ökade skattekvo-&lt;br&gt;ten. Delvis ökade det finansiella sparandet genom minskade investering-&lt;br&gt;ar, varför uppgången i nettosparkvot inte var lika markant.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.4 Nya förutsättningar för offentlig sektor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under första hälften av 1990-talet kommer sannolikt förutsättningarna för&lt;br&gt;den offentliga sektorn att förändras. Det sker för det första en ompröv-&lt;br&gt;ning av den offentliga verksamhetens organisation i syfte att finna&lt;br&gt;effektivare former. Det gäller t.ex. frågor som hur mycket av offentlig&lt;br&gt;konsumtion som också skall produceras i offentlig regi och att göra en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klarare åtskillnad mellan rollen som finansiär och rollen som producent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra kommer sannolikt ett trendbrott vad gäller skattetrycket.&lt;br&gt;Skatterna uttryckt som andel av BNP har under efterkrigstiden stigit så&lt;br&gt;gott som oavbrutet. Ar 1960 var skattekvoten 30%, vilket var i nivå med&lt;br&gt;förhållandena i andra industriländer. Idag är skattekvoten ca 56 %, vilket&lt;br&gt;kan jämföras med nivån i EG som är ca 45%. Riksdag och regering har&lt;br&gt;uttalat ambitionen att skattekvoten inte skall fortsätta stiga och på sikt&lt;br&gt;sänkas. Detta har gjorts både mot bakgrund av de samhällsekonomiska&lt;br&gt;kostnaderna som följer av höga skatter och den ökade internationalise-&lt;br&gt;ringen, inte minst den pågående integrationen med EG, som kommer att&lt;br&gt;göra det svårare för Sverige att avvika från de skattesatser som gäller i&lt;br&gt;andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en bedömning av det samhällsekonomiska utrymmet för den&lt;br&gt;offentliga sektorn hör även kraven på ett offentligt sparande till bilden.&lt;br&gt;Sparandet i ekonomin som helhet är för litet. Samtdigt står den offentliga&lt;br&gt;sektorn för ett betydande finansiellt sparandeöverskott. Skall detta&lt;br&gt;sparande bibehållas måste en svagare utveckling av de offentliga&lt;br&gt;inkomsterna mötas med en motsvarande reduktion av utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen att sänka skattetrycket och samtdigt bibehålla det offentliga&lt;br&gt;sparandet sätter starka restriktioner på den offentliga sektorns expansions-&lt;br&gt;möjligheter. Det kommer att skärpa kraven på en hårdare prioritering av&lt;br&gt;offentliga utgifter - vad skall finansieras över offentliga budgetar. Vidare&lt;br&gt;kan nya finansieringsformer, bl.a. ökade avgifter från hushållen, bli&lt;br&gt;aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 16.2 Sysselsättningsförändring i offentlig sektor och näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hundratal personer&lt;br&gt;glidande medelvärden&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-52.png" style="width:278pt;height:167pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också innebär att den offentliga sektorn får en annan stabilise-&lt;br&gt;ringspolitisk roll. Under de närmaste åren beräknas sysselsättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklas mycket svagt och arbetslösheten stiga. Tidigare har den&lt;br&gt;offentliga sektorns sysselsättning ökat trendmässigt och tenderat öka&lt;br&gt;särskilt mycket under perioder då den privata sektorns sysselsättning&lt;br&gt;minskat. Se diagram 16.2. Med krav på bibehållet skattetiyck och&lt;br&gt;offentligt sparande finns det knappast utrymme för den offentliga sektorn&lt;br&gt;att kunna kompensera en försvagning av privata sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande under&lt;br&gt;kalkylperioden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av tidigare kapitel framgår att den offentliga sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande beräknas minska med diygt 20 miljarder kronor mellan 1990&lt;br&gt;och 1992. Detta innebär att det offentliga sparandet som andel av BNP&lt;br&gt;reduceras från 4% till 2%. Det är i första hand en försvagning av&lt;br&gt;inkomstsidan som förklarar sparandeförsämringen, bl.a. reduceras&lt;br&gt;skattekvoten med över 2 procentenheter till 54%. Det är en konsekvens&lt;br&gt;främst av regelförändringar - de direkta skatterna reduceras kraftigt till&lt;br&gt;följd av skattereformen samtidigt som skatteskalan för 1992 räknas upp&lt;br&gt;med inflationen under 1991 och mervärdeskattesatsen sänks 1992. Den&lt;br&gt;registrerade skattekvoten påverkas även av att kommuner och statliga&lt;br&gt;myndigheter får rätt att lyfta av betald mervärdesskatt. Den påtagliga&lt;br&gt;dämpningen av löneutvecklingen under 1991 och 1992 i kombination med&lt;br&gt;en konjunkturavmattning leder därtill till en långsam tillväxt av skatte-&lt;br&gt;baserna. Under 1991 och 1992 sker en del tillfälliga inkomstförstärkning-&lt;br&gt;ar för den offentliga sektorn, bl.a. engångsinbetalningar från några av de&lt;br&gt;statliga affärsverken. Frånräknat dessa inkomster beräknas det finansiella&lt;br&gt;sparandet uppgå till ca 1 1/2% av BNP 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fasta priser växer den offentliga konsumtionen i takt med BNP, men&lt;br&gt;en långsam av löneutveckling och avlyft av mervärdesskatten innebär att&lt;br&gt;den offentliga konsumtionsandelen ändå reduceras. Däremot ökar&lt;br&gt;transfereringarna till hushållen kraftigt. Eftersläpningen i uppräkning av&lt;br&gt;de basbeloppsanknutna transfereringarna, bl.a. pensionerna, är en&lt;br&gt;förklaring. Den stigande arbetslösheten medför ökade arbetslöshetunder-&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åren 1993-1995 har en mer schablonmässig beräkning av den&lt;br&gt;offentliga sektorns inkomster och utgifter gjorts. På grundval av de&lt;br&gt;prognoser på lönesumma, prisutveckling, arbetslöshet, ränta m.m. som&lt;br&gt;redovisades i kapitel 12 samt prognoser på genomsnittlig ATP-poäng,&lt;br&gt;befolkningsutveckling, sjukfrånvaro m.m. har gjorts en framskrivning av&lt;br&gt;den offentliga sektorns olika inkomst- och utgiftsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna visar att det offentliga sparandet försämras ytterligare&lt;br&gt;mellan 1992 och 1993 med motsvarande 1/2% av BNP, främst till följd&lt;br&gt;av att tillfälliga inkomstförstärkningar då försvinner. Under 1994 och&lt;br&gt;1995 sker dock en betydande förbättring av den offentliga sektorns&lt;br&gt;finansiella sparande, som 1995 beräknas uppgå till drygt 50 miljarder&lt;br&gt;kr., motsvarande ca 3 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 16.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-53.png" style="width:278pt;height:172pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekvoten reduceras, trots antagande om oförändrade skatteregler,&lt;br&gt;med ytterligare 1/2 procentenhet till 53 1/2%. Förklaringen till detta är&lt;br&gt;att tillväxten bärs upp av kapitalbildning, som i praktiken belastas med&lt;br&gt;lägre skatt än konsumtion. Den privata konsumtionens andel av BNP&lt;br&gt;reduceras t. ex. med en procent, vilket innebär att inkomsterna från&lt;br&gt;indirekta skatter växer långsammare än BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandeförbättringen förklaras alltså helt av en dämpad utgiftsutveck-&lt;br&gt;ling. Den offentliga utgiftskvoten beräknas minska med nästan två&lt;br&gt;procentenheter. Antagandet om en historiskt sett mycket långsam tillväxt&lt;br&gt;av den offentliga konsumtionen spelar en stor roll. Medan BNP växer&lt;br&gt;med 2,3% per år i genomsnitt, har offentlig konsumtion antagits växa&lt;br&gt;med endast knappt 1/2% per år. Prisutvecklingen för den offentliga&lt;br&gt;konsumtionen beräknas följa den allmänna prisutvecklingen. Den andel&lt;br&gt;av BNP som används till offentliga sektorns konsumtion och investering-&lt;br&gt;ar reduceras därmed med nära en procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även transfereringarna till hushållen väntas växa betydligt&lt;br&gt;långsammare än tidigare. Ett förbättrat läge på arbetsmarknaden ger&lt;br&gt;utrymme för minskade arbetslöshetsunderstöd. En låg inflationstakt i&lt;br&gt;kombination med en högre real tillväxt innebär att inflationsskyddade&lt;br&gt;transfereringar, bl.a. pensionsutbetalningama, ökar långsammare än BNP&lt;br&gt;trots en volymmässig ökning. Omläggningen av bostadsfinansieringen och&lt;br&gt;livsmedelpolitiken bidrar också till att reducera utgiftskvoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn behåller under hela perioden 1990-1995 ett&lt;br&gt;betydande finansiellt överskott, vilket innebär att den finansiella&lt;br&gt;nettoställningen successivt förbättras. Detta ger utslag i räntenettot, som&lt;br&gt;förbättras från ett underskott på 7 miljarder kronor 1990 till ett överskott&lt;br&gt;på 8 miljarder kronor 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 16:4 Offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuella andelar av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990-92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992-95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Konsumtion och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Transfereringar till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Arbetslösheters,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AMU-bidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Sjukersättning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Socialbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Transfereringar till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Livmedels och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räntesubventioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntenetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exkl. räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 16.4 Offentliga sektorns räntenetto&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-54.png" style="width:277pt;height:188pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån, finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 12 presenterades en alternativ kalkyl för den samhällsekono-&lt;br&gt;miska utvecklingen där produktivitetstillväxten under åren 1992-95 antogs&lt;br&gt;vara högre än i huvudkalkylen. De finansiella beräkningarna visar att för&lt;br&gt;den offentliga sektorns del skulle en utveckling i enlighet med detta&lt;br&gt;alternativ resultera i ett bättre finansiellt sparande förutsatt att den&lt;br&gt;offentliga konsumtionen växer i samma takt som i huvudkalkylen. Vid&lt;br&gt;slutet av perioden uppgår skillnaden till 7 miljarder kr., vilket innebär ett&lt;br&gt;finansiellt överskott motsvarande 3,4% av BNP istället för 3,0% i&lt;br&gt;huvudkalkylen. Den huvudsakliga förklaringen till skillnaden gentemot&lt;br&gt;huvudkalkylen är att en del av skillnaden i produktivitetstillväxt slår&lt;br&gt;igenom i en långsammare prisökning och därmed även en långsammare&lt;br&gt;uppräkning av basbeloppet. Transfereringarna till hushållen reduceras&lt;br&gt;som andel av BNP med 1/2%. Därtill blir den offentliga konsumtionen&lt;br&gt;billigare i relation till BNP. Sammantaget reduceras utgiftskvoten till&lt;br&gt;58,3% 1995, vilket är nästan en procentenhet lägre än i huvudkalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.6 Staten och socialförsäkringen.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av den offentliga sektorns utgifter står staten, inklusive socialförsäkring-&lt;br&gt;en, för tre fjärdedelar. Huvuddelen av dessa utgifter är transfereringar till&lt;br&gt;hushåll och företag, medan staten står för en mindre del av den offentliga&lt;br&gt;konsumtionen och sysselsättningen. Trenden under de senaste decennier-&lt;br&gt;na har varit att staten i allt högre grad omfördelar inkomster medan&lt;br&gt;offentlig verksamhet istället expanderar i kommunal regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kraftiga svängningar som ägt rum i det offentliga sparandet under&lt;br&gt;de senaste femton åren har främst berört den statliga sektorn, i synnerhet&lt;br&gt;den del av inkomster och utgifter som administreras över statsbudgeten.&lt;br&gt;När underskottet var som störst, under 1982, översteg statens utgifter&lt;br&gt;dess inkomster med över 60 miljarder kronor. Det kompenserades delvis&lt;br&gt;av ett finansiellt överskott i ATP-systemet på nära 20 miljarder. Vid&lt;br&gt;slutet av 1980-talet redovisade staten och ATP-systemet ett finansiellt&lt;br&gt;överskott på 39 respektive 33 miljarder kr., dvs sammanlagt över 70&lt;br&gt;miljarder kr. Denna omsvängning i statens finansiella netto förklaras både&lt;br&gt;av en hårdare utgiftsprövning, dvs. resultat av budgetarbetet, och av en&lt;br&gt;relativt kraftigt höjning av den statliga skattekvoten från 35% i början på&lt;br&gt;1980-talet till 42% 1990. Det var således de statliga skatterna som drog&lt;br&gt;upp skattekvoten under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ibland hävdats att staten förbättrat sitt finansiella netto genom&lt;br&gt;att flytta över en större finansieringsbörda på kommunerna. Statsbidra-&lt;br&gt;gen till kommunerna minskade under 1980-talet i fasta priser och&lt;br&gt;kommunerna skatteunderlag begränsades genom att de fråntogs rätten att&lt;br&gt;beskatta företag. Det bidrag till förbättringen av statens finanser detta har&lt;br&gt;medfört är emellertid förhållandevis blygsam. Det är istället ökade skatter&lt;br&gt;på hushållens och företagens inkomster som är den viktigaste förklaring-&lt;br&gt;en till att staten förbättrat sina finanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga konsumtionen uttryckt i fasta priser har under kalkylperio-&lt;br&gt;den i sin helhet antagits minska med 1/2% per år i genomsnitt. Regering-&lt;br&gt;en har bl.a. aviserat nedskärningar av den statliga administrationen under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de närmaste tre åren. Antagandet att inga nya utgiftsbeslut tillkommer Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;medför därutöver en ytterligare minskning av den statliga konsumtionen. Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största utgiftsposten för stat och socialförsäkring är pensioner och&lt;br&gt;bostadsstöd till pensionärer. Mer en fjärdedel av utgifterna går till&lt;br&gt;pensioner. De socialförsäkringsavgifter som skall finansiera pensionerna&lt;br&gt;täcker drygt 85 % av utgifterna. Under kalkylperioden beräknas emellertid&lt;br&gt;pensionsutgiftema öka snabbare än avgiftsunderlaget - 1995 kommer&lt;br&gt;avgifterna att räcka bara till knappt 80% av pensionsutbetalningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ATP-systemet balanserade avgiftsintäkterna i stort sett pensionsut-&lt;br&gt;betalningama under 1990. Vid mitten av 1990-talet beräknas avgiftsnettot&lt;br&gt;ge ett underskott på 23 miljarder kr. Detta kompenseras emellertid av&lt;br&gt;avkastningen på AP-fonden, Med givna antaganden om ränteutvecklingen&lt;br&gt;beräknas dock socialförsäkringssektorns bidrag till sparandet minska&lt;br&gt;under kalkylperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 16.5 Finansiellt sparande i stat och socialförsäkring.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-55.png" style="width:276pt;height:181pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens finansiella sparande försämrades kraftigt förra året och&lt;br&gt;fortsätter att försämras i år och enligt beräkningarna även de närmaste&lt;br&gt;två åren. Den totala statliga sektom, dvs. inklusive socialförsäkringen,&lt;br&gt;kommer dock fortfarande att ha ett positivt finansiellt sparande på ca 8&lt;br&gt;miljarder kr. 1993. Denna försämring av sparandet är en följd av att de&lt;br&gt;statliga skattebaserna växer långsammare. Låga löneökningar under 1991&lt;br&gt;och 1992 ger en kraftig uppbromsning av skattebaserna i reala termer.&lt;br&gt;En relativt hög inflationssiffra mellan oktober 1990 och oktober 1991 slår&lt;br&gt;igenom på alla basbeloppanknutna transfereringar under 1992. Stora&lt;br&gt;utbetalningar av skattemedel till kommunerna registreras också som en&lt;br&gt;försämring av statens finansiella sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försämringen av den statliga sektoms finanser är således till stor del&lt;br&gt;en konsekvens av en kostnadsanpassning i kombination med konjunktur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga I:1.1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avmattningen. Det innebär också att det är en temporär försvagning. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Under åren 1994-1995 väntas, med de antaganden som gjorts i treårskal- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;kylema, återigen ske en markant förbättring av statens finansiella&lt;br&gt;sparande. Dels uppstår en rekyl i skatteutbetalningarna till kommunerna&lt;br&gt;som reduceras kraftigt, samtidigt som det sker snabbare real tillväxt i&lt;br&gt;statens skattebaser, främst lönesumman. Huvudförklaringen ligger dock&lt;br&gt;på utgiftssidan. De transfereringar som växer långsammare än BNP är&lt;br&gt;statliga. Detta visar de finansiella effekterna för staten av att värdesäkra-&lt;br&gt;de transfereringar minskar som andel av BNP och därmed även som&lt;br&gt;andel av skatteunderlaget vid en real tillväxt i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.7 Den kommunala sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medan statens och socialförsäkringssektorns utgifter till största delen är&lt;br&gt;transfereringar till hushåll och företag, ställer huvuddelen av de&lt;br&gt;kommunala utgifterna anspråk på ekonomins reala resurser. Drygt 80%&lt;br&gt;av kommunernas utgifter avser konsumtion och investeringar, vilket&lt;br&gt;innebär att 21% av BNP används i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet reducerades den kommunala utgiftskvoten med tre&lt;br&gt;procentenheter. Nedgången förklaras i huvudsak av långsammare&lt;br&gt;kostnadsutveckling, först mot slutet av decenniet ökade den kommunala&lt;br&gt;verksamheten något långsammare än BNP. Endast under ett enda år&lt;br&gt;(1988) ökade den kommunala konsumtionen i den takt som riksdagen och&lt;br&gt;regeringen bedömt att det finns samhällsekonomiskt utrymme för. Ett&lt;br&gt;uttryck för att kommunerna expanderat snabbare än ekonomin i övrigt är&lt;br&gt;att kommunernas andel av sysselsättningen ökat från 19,5% 1980 till&lt;br&gt;22% 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna befinner sig för närvarande i en besvärlig finansiell&lt;br&gt;situation. Sedan 1985 har inkomsterna varit mindre än utgifterna, det&lt;br&gt;finansiella sparandet har varit negativt. Under 1990 beräknas utgifterna&lt;br&gt;ha överstigit inkomsterna med drygt 8 miljarder kr. Detta underskott&lt;br&gt;måste täckas med upplåning eller genom att ta i anspråk fonderade&lt;br&gt;medel. Den försämrade finansiella nettoställningen visar sig i ett växande&lt;br&gt;negativt räntenetto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försämringen av det finansiella sparandet motsvaras inte heller av&lt;br&gt;någon uppbyggnad av kommunernas reala tillgångar, tvärtom har&lt;br&gt;nettoinvesteringarna minskat. Det är således nettot av löpande inkomster&lt;br&gt;och utgifter som försämrats. Ull bilden hör också att kommunerna under&lt;br&gt;de senaste åren ökat inkomsterna genom nettoförsäljning av mark och&lt;br&gt;fastigheter. Frånräknat dessa intäkter var det finansiella underskottet 17&lt;br&gt;miljarder kr. 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskatten är kommunernas största inkomstkälla och svarar för&lt;br&gt;hälften av primärkommunemas och två tredjedelar av landstingens&lt;br&gt;inkomster. Underlaget för kommunalskatten utgörs till ca 75% av den&lt;br&gt;samlade lönesumman och transfereringar knutna till denna. Kommunernas&lt;br&gt;inkomster är således nära knutna till hur löner och sysselsättning&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten står för uppbörden av all skatt, inklusive kommunalskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningen av kommunalskatten är organiserad så att de skattemedel&lt;br&gt;som betalas ut till kommunerna under ett år baseras på skatteunderlaget&lt;br&gt;två år tidigare. Denna eftersläpning i kommunernas skatteintäkter har stor&lt;br&gt;betydelse för kommunernas finansiella utveckling på kort sikt. När löne-&lt;br&gt;och prisökningstakten dämpas under 1991 och 1992 reduceras också&lt;br&gt;ökningen av kommunernas utgifter för löner och inköp. Skatteinkomster-&lt;br&gt;na räknas emellertid upp med den kraftiga ökning av lönesumman som&lt;br&gt;rådde under 1989 och 1990. Detta bidrar till en tillfällig förstärkning av&lt;br&gt;kommunernas finanser under 1991 och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med 1970-talet och början på 1980-talet har det under de&lt;br&gt;senaste fem åren skett förhållandevis måttliga höjningar av kommunal-&lt;br&gt;skatten. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen uppgår 1991 till&lt;br&gt;31,15 kronor per skattekrona, vilket är 78 öre högre än 1985. För 1991&lt;br&gt;och 1992 gäller ett lagstadgat skattestopp för kommunerna och regeringen&lt;br&gt;och kommunförbunden har i en överenskommelse uttalat ambitionen att&lt;br&gt;det kommunala skattetrycket inte skall höjas efter 1992. I beräkningarna&lt;br&gt;av kommunernas skatteinkomster har antagits att den genomsnittliga&lt;br&gt;kommunalskatten ligger kvar på en oförändrad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar från stat och socialförsäkring till kommunerna svarar&lt;br&gt;netto för ca en fjärdedel av kommunernas inkomster. Det bör understry-&lt;br&gt;kas att även dessa finansieras med skatter varför den totala skattefinansie-&lt;br&gt;ringen av kommunernas utgifter är drygt 85%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettotransfereringama från staten till kommunerna har under 1980-&lt;br&gt;talet reducerats i betydelse för kommunernas finansiering. I början på&lt;br&gt;1980-talet utgjorde de 30% av inkomsterna. Denna utveckling kommer&lt;br&gt;att fortsätta under första hälften av 1990-talet om inte regelsystemet&lt;br&gt;förändras. Ar 1995 beräknas bidragen från stat och socialförsäkring svara&lt;br&gt;för knappt 18% av kommunernas inkomster. Denna siffra påverkas dock&lt;br&gt;av den s.k. avräkningsskatten, som avser att neutralisera effekterna av&lt;br&gt;skattereformen på kommunernas inkomster och utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxttakten i den kommunala konsumtionen har successivt avtagit.&lt;br&gt;Under första hälften av 1980-talet ökade den kommunala konsumtionen&lt;br&gt;med mer 2,5% per år i genomsnitt. Sedan 1985 har tillväxten begränsats&lt;br&gt;till 1,5% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kalkylerna för den kommunala ekonomins utveckling har antagits att&lt;br&gt;den kommunala konsumtionen växer med 1/2% per år. Det innebär&lt;br&gt;således en ytterligare uppbromsning av den kommunala expansionen.&lt;br&gt;Kommunernas svaga finansiella situation är en förklaring till den låga&lt;br&gt;expansionstakten. En viktig orsak till det begränsade finansiella utrymmet&lt;br&gt;är de restriktioner som finns när det det gäller skattehöjningar. De har&lt;br&gt;i sin tur införts för att förhindra att den kommunala sektorn genom en&lt;br&gt;snabb tillväxt äventyrar strävandena att skapa balans i ekonmin och få till&lt;br&gt;stånd en utbyggnad av ekonomins konkurrensutsatta delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas investeringar har tagit i anspråk en allt mindre del av&lt;br&gt;kommunernas utgifter. Under 1990 användes 6% av kommuneras utgifter&lt;br&gt;till investeringar i fastigheter och maskiner. I böijan på 1980-talet var&lt;br&gt;den andelen över 10%. Omfattningen på nyinvesteringarna har uttryckt&lt;br&gt;i fästa priser varit ungefär oförändrad, men har i en växande utsträckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansierats med en nettoutförsäljning av kommunala fastigheter och&lt;br&gt;mark. Förra året beräknas denna utförsäljning ha gett kommunerna&lt;br&gt;inkomster på 8 miljarder kronor. För perioden 1991-95 har kommunernas&lt;br&gt;nyinvesteringar antagits växa med i genomsnitt 1% per år. Vidare har&lt;br&gt;antagits att kommunernas nettoförsäljning successivt trappas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de antaganden som gjort om den samhällsekonomiska utveckling-&lt;br&gt;en och kommunala verksamheten kommer den kommunala utgiftskvoten&lt;br&gt;att reduceras med en procentenhet under 1990-talets första hälft, från&lt;br&gt;25% till 24%. Detta förklaras av att den kommunala konsumtionen&lt;br&gt;volymmässigt växer långsammare än BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från att ha haft en finansiellt underskott på nära 10 miljarder kronor&lt;br&gt;förra året förbättras kommunernas finanser påtagligt fram tom 1993, då&lt;br&gt;kommunsektorn beräknas få ett finansiellt överskott på 13 miljarder kr.&lt;br&gt;Förbättringen av kommunernas finansiella sparande är emellertid tillfällig&lt;br&gt;och helt en effekt av den tidsmässiga eftersläpningen i utbetalningen av&lt;br&gt;kommunalskattemedlen. Det är således effekten av att utgiftstillväxten&lt;br&gt;begränsas av den långsammare pris- och löneökningstakten, medan&lt;br&gt;inkomsterna styrs av den historiskt höga inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter 1993 växer, med de antaganden som gjorts, kommunernas&lt;br&gt;inkomster betydligt långsammare än utgifterna. Under 1994 och 1995, då&lt;br&gt;dämpningen av löneutvecklingen slår igenom fullt ut i kommunernas&lt;br&gt;skatteinkomster försämras det finansiella sparandet påtagligt. Dessutom&lt;br&gt;förstärks effekterna av eftersläpningen i utbetalningens av kommunalskat-&lt;br&gt;ten av systemet med förskott och slutavräkning av kommunalskattemed-&lt;br&gt;len. Detta leder till att under 1994 beräknas kommunernas inkomster&lt;br&gt;t.o.m. minska i nominella termer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kalkylperiodens slut beräknas kommunerna ha fått ett finansiellt&lt;br&gt;underskott på ca 8 miljarder kronor, vilket är ungefär samma finansiella&lt;br&gt;sparande som 1990. Men med hänsyn till att kommunerna då ökade sina&lt;br&gt;inkomster genom att sälja av sina reala tillgångar, vilket har antagits inte&lt;br&gt;vara fallet under 1995, sker det ändå en viss underliggande förbättring&lt;br&gt;av kommunernas finansiella netto under perioden som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots antagandet om en historiskt sett mycket långsam expansion av&lt;br&gt;den kommunala konsumtionen kvarstår dock ett finansiellt underskott i&lt;br&gt;den kommunala sektorn. Beräkningar visar att även med en oförändrad&lt;br&gt;kommunal konsumtionsvolym mellan 1992 och 1995 skulle den kommu-&lt;br&gt;nala sektorn få ett underskott på 6 miljarder kr. 1995. På längre sikt&lt;br&gt;skulle emellertid en oförändrad konsumtionsvolym så småningom ge&lt;br&gt;finansiell balans i den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönesumman är kommunernas viktigaste skattebas och lönekostnaderna&lt;br&gt;i den kommunala konsumtionen den största utgiftsposten. På lång sikt&lt;br&gt;påverkas därför kommunernas finansiella utveckling i hög grad av hur&lt;br&gt;den kommunalt finansierade sysselsättningen utvecklas i förhållande till&lt;br&gt;den totala sysselsättningen. Den potentiella sysselsättningstillväxten under&lt;br&gt;1990-talet har uppskattats till 1/2 - 3/4% per år. Om kommunerna skall&lt;br&gt;hämta in ett finansiellt underskott utan att höja skatteuttaget och&lt;br&gt;statbidragen fortsätter att minska i betydelse för kommunernas finansie-&lt;br&gt;ring torde utrymmet för kommunal konsumtionstillväxt vara högst 1/2%&lt;br&gt;per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till 1990 års långtidsutredning gjorde kommun- och Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;landstingsförbunden en bedömning av vilken kommunal konsumtionsut- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;veckling den demografiska utvecklingen och redan fattade beslut om&lt;br&gt;kommunala åtaganden kommer att kräva. Enligt dessa kalkyler skulle den&lt;br&gt;kommunala konsumtionen behöva växa med 1,6 - 1,9% per år under&lt;br&gt;perioden 1990-1995. Av detta krav på expansion står sjukvården, en&lt;br&gt;utbyggd barnomsorg och utökad äldreomsorg för merparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att en tillväxt av den storlekordningen inte kommer&lt;br&gt;att vara möjlig om kommunernas sparande inte skall försämras ytter-&lt;br&gt;ligare och kommunalskatterna inte skall höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den typ av beräkningar som kommun- och landstingsförbunden&lt;br&gt;redovisade bortser emellertid till stor del från möjligheter till produktivi-&lt;br&gt;tetshöjningar och effektivisering av verksamheten. Möjligheten att möta&lt;br&gt;en ökad efterfrågan på kommunal service genom att utnytta befintliga&lt;br&gt;resurser bättre beaktas inte. För att kunna upprätthålla en god standard&lt;br&gt;i den kommunala verksamheten inom ramen för i stort sett oförändrade&lt;br&gt;resurser kommer det att bli nödvändigt med åtgärder som effektiviserar&lt;br&gt;verksamheten, omprioriteringar och en ökad grad av avgiftsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 16.6 Kommunernas finansiella sparande&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-56.png" style="width:276pt;height:187pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen under 1991 och&amp;nbsp;1992&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;Kalkyler och analyser&amp;nbsp;av den ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen fram till 1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Den internationella utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Allmän översikt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Länderöversikter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Utrikeshandeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Exporten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Importen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Bytesbalansen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Produktion&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Lönsamhet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Näringslivets tjänster&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sysselsättning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Utbud av arbetskraft&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Löner och konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Löner&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Konsumentpriser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Hushållens ekonomi och privat konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Sammanfattning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Inkomster&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;Hushållens konsumtion och&amp;nbsp;sparande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Näringslivets investeringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Bostadsinvesteringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;Byggnadsverksamheten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;Lagerinvesteringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Den offentliga verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Den offentliga sektorn och samhällsekonomin&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Statens finanser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Socialförsäkringssektorns finanser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Kommunernas finanser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Kapitalmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Internationell ränte- och valutakursutveckling&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Svensk ränte- och valutakursutveckling&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 Utvecklingen på kreditmarknaden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 Utvecklingen på aktiemarknaden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Utvecklingen åren 1990-1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 Inledning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Internationell utveckling&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;1980-talet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 Huvudkalkylen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 Högre produktivitetstillväxt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Konkurrenskraften i svensk industri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Kostnadsutvecklingen fram till 1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Jämförelser mellan sex &amp;quot;rika&amp;quot; länder och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fem &amp;quot;fettiga&amp;quot; länder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 Den svenska konkurrenskraftens nivå&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 Kostnadsutvecklingen fram till 1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Bytesbalansen och sparandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;Bytesbalansens förändrade roll i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska utvecklingen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 Bytesbalansens olika delar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 Är bytesbalansunderskotten acceptabla?&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 Utbudet av arbetskraft&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 Utvecklingen på arbetsmarknaden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 Arbetslöshetens sammansättning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Den offentliga sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 Den offentliga sektom och samhällsekonomin&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 De offentliga utgifterna ökar långsammare&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.3 Höjd skattekvot och ökat offentligt sparande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.4 Nya förutsättningar för offentlig sektor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.5 Den offentliga sektoms finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under kalkylperioden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.6 Staten och socialförsäkringen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.7 Den kommunala sektom&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Täbeller&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktionen inom industrin och övriga sektorer&lt;br&gt;1990-1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella förutsättningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner och priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till BNP-tillväxten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalansen och vissa nyckeltal 1990-1995.&lt;br&gt;Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalansen och vissa nyckeltal 1990-1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkyl med högre produktivitetstillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttonationalproduktens utveckling i vissa&lt;br&gt;OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal för Central- och Östeuropa samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sovjetunionen 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sydostasiatiska DAEs andelar av den totala&lt;br&gt;varuimporten till några marknader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportmarknadstillväxt, relativa priser,&lt;br&gt;marknadsandelar och export av bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export av varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import av varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörliga kostnader, produktpriser, marginaler&lt;br&gt;per producerad enhet samt bruttoöverskottsandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förädlingsvärde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönsamhet inom bolagssektom 1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktion och sysselsättning i timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativa arbetskraftstal för olika åldersgrupper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ arbetslöshet i olika åldrar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlöner och arbetskraftskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållssektoms disponibla inkomster, konsumtion&lt;br&gt;och sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster och tillfälligt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstöverföringar från offentlig sektor till&lt;br&gt;hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsanalys för hushållssektom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar efter näringsgren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar i näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagervolymförändringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattekvoten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns inkomster och&lt;br&gt;utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitiska effekter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens inkomster och utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringssektorns inkomster och&lt;br&gt;utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas inkomster och utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betalningsbalansen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoutlåning till allmänheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoutlåning till hushållen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i 14 OECD-länder 1980-1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försöijningsbalansen och vissa nyckeltal&lt;br&gt;1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionen 1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionen 1975-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar 1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandeln 1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden 1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftens produktivitet 1975-1990.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftens produktivitet 1990-1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen 1990-1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande 1990-1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande 1990-1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens inkomster, konsumtion och sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitetstillväxten i OECD 1960-1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Real BNP per sysselsatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftens produktivitet 1990-1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkyl med högre produktivitetstillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalansen och vissa nyckeltal&lt;br&gt;1990-1995. Kalkyl med högre produktivitetstillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionen 1990-1995. Kalkyl med högre&lt;br&gt;produktivitetstillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar 1990-1995. Kalkyl med högre&lt;br&gt;produktivitetstillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandeln 1990-1995. Kalkyl med högre&lt;br&gt;produktivitetstillväxt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden 1990-1995. Kalkyl med högre&lt;br&gt;produktivitetstillväxt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande 1990-1995. Kalkyl med högre&lt;br&gt;produktivitetstillväxt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftskostnader per timme inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillverkningsindustrin &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftskostnad per producerad enhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till bytesbalansen. Bidrag från förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i nettoskulden till utlandet och förändringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den genomsnittliga räntesatsen på nettoskulden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen med fördelning på komponenter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar, bytesbalans och sparande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aggregerad finansiell sparbalans &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftsdeltagandet, normal och faktisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstid per anställd år 1987 i några länder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftsutbud i huvudkalkylen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden 1990-1995. Huvudkalkylen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet och åtgärdsvolym 1970, 1975,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980 och 1990 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion fördelad på ändamål &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga sektorns inkomster och utgifter 1990 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring i offentlig utgiftsandel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga sektorns inkomster och utgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diagram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:1 BNP och produktivitetsutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:2 Handels- och bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:3 Bruttosparande, bruttoinvesteringar och bytesbalansens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;saldo i procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2:1 BNP-tillväxt i Förenta staterna, Japan och Västeuropa,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989-1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:1 Marknadsandel och relativpris för Sveriges export av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bearbetade varor till 14 OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:2 Industrins relativa arbetskraftskostnad per producerad enhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uppdelad på delkomponenter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:3 Nettot för varor och tjänster, avkastning på kapital samt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;transfereringar i bytesbalansen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:1 Industriproduktionen i Sverige, EG och OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:2 Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:3 Industrins bruttoöverskottsandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:1 Fördelning av privat tjänsteproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:1 Antal varsel om uppsägningar per kvartal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:2 Arbetslösheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:1 Nominell timlön inom industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:2 Industrins prisförväntningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:3 Konsumentpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:1 Disponibel inkomst och privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:2 Reallön per timme före och efter skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:3 Hushållens nettosparkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:4 Hushållens förväntningar om den egna ekonomin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 månader framåt - t.o.m. januari 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:5 Detaljhandelns omsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:1 Näringslivets investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:2 Näringslivets investeringar, procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:3 Antal outhyrda lägenheter respektive antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;påbörjade lägenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:4 Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:5 Lagervolymförändringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:1 De offentliga utgifternas andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:1 6-månaders euromarknadsräntor 1989-1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:2 Växelkursen för USA-dollar i D-mark och Yen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989-1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:3 Ränteutvecklingen 1989-1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:4 Valutaflöden och räntedifferens mot utlandet 1990-1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:5 Börsutvecklingen 1990-1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:1 Bruttosparande, bruttoinvesteringar och bytesbalansen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1950-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:2 Investeringar 1970-1995. Huvudkalkylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12:3 &amp;nbsp;Tillväxten och dess användning 1975-1995. Huvudkalkylen 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12:4 &amp;nbsp;Bytesbalansen 1980-1995. Huvudkalkylen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12:5 &amp;nbsp;Hushållens nettosparkvot 1970-1995. Huvudkalkylen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13:1 &amp;nbsp;Relativ timlönekostnad och relativ arbetskraftskostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per producerad enhet. Gemensam valuta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13:2 &amp;nbsp;Produktivitet inom industrin&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13:3 &amp;nbsp;Relativa timlönekostnader. Gemensam valuta&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13:4 &amp;nbsp;Relativ produktivitet inom industrin&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13:5 &amp;nbsp;Relativa arbetskraftskostnader per producerad enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam valuta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13:6 &amp;nbsp;Vinstmarginaler i Sverige och i OECD-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrin &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14:1 &amp;nbsp;Bytesbalansen med uppdelning på komponenter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14:2 &amp;nbsp;Sveriges nettoskuld till utlandet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14:3 &amp;nbsp;Bytesbalans och förändringar i nettoförmögenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i utlandet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14:4 &amp;nbsp;Bruttoinvesteringar och bytesbalans&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16:1 &amp;nbsp;Offentlig utgiftskvot&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16:2 &amp;nbsp;Sysselsättningsförändring i offentlig sektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och näringslivet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16:3 &amp;nbsp;Finansiellt sparande i offentlig sektor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16:4 &amp;nbsp;Offentliga sektorns räntenetto&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16:5 &amp;nbsp;Finansiellt sparande i stat och socialförsäkring&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16:6 &amp;nbsp;Kommunernas finansiella sparande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsbudget för perioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 - 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Långtidsbudget för perioden&lt;br&gt;1991/92-1995/96&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;1. Inledning och sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Syftet med långtidsbudgeten är att analysera statsbudgetens, men även&lt;br&gt;övriga offentliga sektorns, finansiella utveckling budgetåren 1991/92 -&lt;br&gt;1995/96. Avsikten är att visa hur inkomster och utgifter och därmed&lt;br&gt;förmögenhetsställning utvecklas under perioden och vad som ligger&lt;br&gt;bakom förändringarna. Inkomst- och utgiftsutveckling ställs sedan mot&lt;br&gt;den ekonomiska tillväxten for att bl.a. visa i vad mån offentliga sektorns&lt;br&gt;andel av ekonomin förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna i långtidsbudgeten visar vilka konsekvenser stats-&lt;br&gt;makternas redan fattade beslut och gjorda åtaganden får för inkomster&lt;br&gt;och utgifter. Långtidsbudgeten är sådeles inte en prognos för den troliga&lt;br&gt;eller ett program för den önskvärda utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I analysen i årets långtidsbudget redovisas bl.a. vilka faktorer som&lt;br&gt;främst styr utvecklingen av de offentliga inkomsterna och utgifterna. Den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen spelar här en avgörande roll. Utöver den bild&lt;br&gt;som ges i bilaga 1.1 har därför beräkningar gjorts även enligt ett&lt;br&gt;referensaltemativ. På så vis tydliggörs hur den offentliga sektorns&lt;br&gt;finanser påverkas vid å ena sidan en ekonomisk utveckling präglad av&lt;br&gt;real tillväxt och å andra sidan en ekonomi med återfall i inflations-&lt;br&gt;utveckling och svagare tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Beräkningsresultat&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna är gjorda utifrån antaganden om ekonomisk utveckling&lt;br&gt;enligt två alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudalternativet genereras en högre tillväxt genom att löneöknings-&lt;br&gt;takten hålls tillbaka och anpassas till utvecklingen i omvärlden. Arbets-&lt;br&gt;löshet och räntor hålls därigenom nere.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I referensalternativet antas den ekonomiska tillväxten bli lägre till följd&lt;br&gt;av en högre löneökningstakt och därmed försämrad konkurrenskraft. En&lt;br&gt;anpassning till lönenivån i omvärlden sker istället genom en högre&lt;br&gt;arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsresultaten visar att statsbudgetens inkomster iförhållande&lt;br&gt;till BNP sjunker i båda alternativen; från 31,4% till ca 28,9% i&lt;br&gt;huvudalternativet och 28,2% i referensaltemativet. Även statsbudgetens&lt;br&gt;utgifter som andel av BNP minskar i båda alternativen. Minskningen sker&lt;br&gt;från 32,1% till 28,6% i huvudalternativet och till 30,1% i referensalter-&lt;br&gt;nativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo försämras kraftigt under de första åren i båda&lt;br&gt;alternativen. Mot slutet av perioden ger beräkningarna ett överskott i&lt;br&gt;huvudalternativet medan utvecklingen i referensaltemativet ger fortsatt&lt;br&gt;stora underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.1 Statsbudgetens saldo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-57.png" style="width:215pt;height:188pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Huvud-&lt;br&gt;alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referens-&lt;br&gt;alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna ökar under perioden något snabbare i referensaltemativet,&lt;br&gt;eftersom den nominella pris- och lönekningstakten är högre framför allt&lt;br&gt;i början av perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under långtidsbudgetens andra år minskar inkomsterna drastiskt i båda&lt;br&gt;alternativen. Det sker framför allt eftersom skatteutbetalningama till&lt;br&gt;kommunerna då ökar starkt. Anledningen är att kommunalskatte-&lt;br&gt;utbetalningama, som sker med två års eftersläpning, hänför sig till den&lt;br&gt;höga löneökningstakt som tidigare varit gällande. Samtidigt faller stora&lt;br&gt;engångsinkomster bort, vilka förstärkt budgeten för 1991/92. Ökningen&lt;br&gt;av momsinkomstema blir begränsad p.g.a. att den tillfälliga momshöj-&lt;br&gt;ningen upphör den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av utgifterna präglas av att en stor del av statsbudgetens&lt;br&gt;utgifter med automatik följer pris- och löneutvecklingen. Detta gäller&lt;br&gt;framför allt transfereringar till hushållen men också t.ex. utgifter för&lt;br&gt;försvaret. Till följd av de högre pris- och löneantagandena i referens-&lt;br&gt;altemativet ökar utgifterna i detta alternativ snabbare. Till detta kommer&lt;br&gt;högre utgifter för att begränsa arbetslösheten. Saldoutvecklingen och&lt;br&gt;ränteantagandena medför att statsskuldräntoma efter några år också blir&lt;br&gt;högre i referensaltemativet än i huvudalternativet. Som en följd av&lt;br&gt;antagandena blir den sammanlagda utgiftsökningen därmed betydligt&lt;br&gt;större i referensaltemativet än i huvudalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utgiftsutvecklingen märks i båda alternativen i övrigt att om-&lt;br&gt;ställningskostnadema för jordbruket avvecklas under perioden och att&lt;br&gt;antagna låga realräntor i det nya räntelånesystemet gör att utgifterna för&lt;br&gt;räntebidrag till bostäder sjunker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den offentliga sektorn minskar inkomsterna i förhållande till BNP&lt;br&gt;under perioden. Skattekvoten sjunker från 54,2% till 52,2% i huvud-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alternativet och till 51,8% i referensaltemativet. De offentliga utgifternas&lt;br&gt;andel av BNP sjunker från 62,3% till 58,0% i huvudalternativet och till&lt;br&gt;60,3% i referensaltemativet. Detta medför att det finansiella sparandet&lt;br&gt;i den offentliga sektom försämras. I huvudalternativet är det trots detta&lt;br&gt;positivt under hela perioden medan det i referensaltemativet slutar med&lt;br&gt;svagt negativt sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor i förhållande till BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentandel av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-58.png" style="width:215pt;height:191pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Huvud-&lt;br&gt;alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referens-&lt;br&gt;alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I AP-fonden ökar utgifterna mer än inkomsterna i båda alternativen.&lt;br&gt;Som andel av BNP minskar inkomsterna medan utgifterna ökar.&lt;br&gt;Sparandet försämras mer i huvudalternativet främst p.g.a. jämförelsevis&lt;br&gt;låga inkomster både från räntor och arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunerna blir sparandet positivt under det andra året i perioden,&lt;br&gt;eftersom kommunalskatteutbetalningama från staten då ökar kraftigt.&lt;br&gt;Utgifterna ökar dock betydligt mer än inkomsterna under perioden, vilket&lt;br&gt;medför att utgifterna som andel av BNP sjunker långsammare än&lt;br&gt;inkomsterna. Stora underskott uppstår efter ett par år i båda alternativen&lt;br&gt;trots antaganden om en historisk sett mycket måttlig volymutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Slutsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Analysen i årets långtidsbudget är främst inriktad på hur den offentliga&lt;br&gt;sektorns andel av ekonomin förändras under perioden och vad som styr&lt;br&gt;denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast en mindre del av såväl inkomster som utgifter styrs av separata&lt;br&gt;beslut. Största delen följer regelsystem enligt vilka de automatiskt föränd-&lt;br&gt;ras i takt med volym-, pris- och löneutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss tillväxttakt i ekonomin ger, vid ett givet skattetryck, motsva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande ökning av den offentliga sektorns reala inkomster. En dominerande&lt;br&gt;del av den offentliga sektorns utgifter räknas emellertid upp med&lt;br&gt;prisökningen men påverkas inte direkt av av den reala tillväxten. Endast&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt ger därför offentlig sektor utrymme att öka verksam-&lt;br&gt;heten eller att höja det finansiella sparandet utan att skattetrycket behöver&lt;br&gt;höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt leder hög nominell pris- och löneökningstakt till snabbt&lt;br&gt;stigande inkomster. Om lönerna en längre tid utan motsvarande&lt;br&gt;produktivitetsökningar stiger snabbare än i våra konkurrentländer,&lt;br&gt;försämras konkurrenskraften. Detta leder på sikt till svagare ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt och påverkar därmed inkomstutvecklingen negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hög inflation slår igenom på utgiftsutvecklingen. En sämre ekonomisk&lt;br&gt;utveckling ger även större arbetslöshet och högre räntor, vilket också&lt;br&gt;ökar de offentliga utgifterna. Merparten av transfereringarna hör till de&lt;br&gt;utgifter som med automatik följer inflationsutvecklingen. Välfärdssyste-&lt;br&gt;men utgörs till stor del av den offentliga sektorns transfereringar till&lt;br&gt;hushåll. Ju högre pris- och löneökningstakt desto större blir hushållstrans-&lt;br&gt;fereringarna i förhållande till BNP. För att bibehålla ambitionsnivån i&lt;br&gt;välfärdssystemen medför hög pris- och löneökningstakt att övriga utgifter&lt;br&gt;måste minskas, förutsatt att inte skattetrycket skall ökas eller det&lt;br&gt;finansiella sparandet försämras. Endast vid en jämförelsevis hög tillväxt&lt;br&gt;kan välfärdssystemen i sin nuvarande utformning finansieras med&lt;br&gt;oförändrat skattetryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En oförändrad utgiftskvot skulle medföra en ytterligare försämring av&lt;br&gt;det finansiella sparande som beräknats i långtidsbudgeten. Riksdagen har&lt;br&gt;uttalat ambitionen att sänka utgiftskvoten, vilket på sikt även skulle&lt;br&gt;möjliggöra en sänkning av skattekvoten. Långtidsbudgeten visar, under&lt;br&gt;förutsättning att fattade beslut ligger fast och inga nya åtaganden görs,&lt;br&gt;på en sänkt utgiftskvot under perioden i båda alternativen. Samtidigt&lt;br&gt;försämras dock det finansiella sparandet. Vid en ekonomisk utveckling&lt;br&gt;som i referensaltemativet med jämförelsevis låg tillväxt och hög inflation&lt;br&gt;är denna försämring i sparandet betydligt större än sänkningen av&lt;br&gt;utgiftskvoten. Ett behov av utgiftsminskning eller ändrade finansie-&lt;br&gt;ringsformer skulle då uppstå, om en försämring av det finansiella&lt;br&gt;sparandet samtidigt skall undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatserna av analysen i årets långtidsbudget kan enligt vad som&lt;br&gt;framkommit ovan sammanfattas i följande två villkor. För att upprätt-&lt;br&gt;hålla ambitionsnivån i välfärdssystemen i den offentliga sektom krävs låg&lt;br&gt;pris- och löneökningstakt och hög tillväxt, om inte skattetrycket skall&lt;br&gt;behöva höjas. För att kunna sänka utgiftskvoten och därmed även möjlig-&lt;br&gt;göra en sänkning av skattekvoten, krävs en förhållandevis gynnsam&lt;br&gt;ekonomisk utveckling om inte de offentliga utgifterna skall behöva&lt;br&gt;minskas och/eller finansiering sökas utanför den offentliga sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Samhällsekonomisk bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella utveckling bestäms dels av beslut om&lt;br&gt;förändringar i regelsystem, ambitionsnivåer i offentliga åtaganden,&lt;br&gt;effektiviseringar i offentlig verksamhet etc., dels av den samhällsekono-&lt;br&gt;miska utvecklingen. Långtidsbudgeten har karaktären av konsekvens-&lt;br&gt;analys - beräkningarna görs med förutsättningen att den offentliga&lt;br&gt;sektorns åtaganden skall vara oförändrade och att fattade beslut ligger&lt;br&gt;fast. De antaganden som görs om den samhällsekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;får därmed stor betydelse för resultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en rad kopplingar mellan samhällsekonomin och offentliga&lt;br&gt;inkomster och utgifter. Skatteinkomsterna bestäms ytterst av den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten. Lönesumman, dvs. sysselsättning och löneutveck-&lt;br&gt;ling, är jämte den privata konsumtionen den viktigaste skattebasen. En&lt;br&gt;ökad andel löner och privat konsumtion i BNP kan visserligen öka&lt;br&gt;skatteinkomsterna, men innebär samtidigt att vinstandel och resurser till&lt;br&gt;investeringar pressas tillbaka, vilket på sikt reducerar BNP-tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk tillväxt ger den offentliga sektorn ökade reala inkomster.&lt;br&gt;En stor del av de offentliga utgifterna räknas upp med prisutvecklingen,&lt;br&gt;men påverkas inte direkt av realinkomstema. Det innebär att ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt ger den offentliga sektom utrymme att antingen öka den&lt;br&gt;offentliga verksamheten eller att med bibehållen ambitionsnivå reducera&lt;br&gt;den offentliga utgiftskvoten. En svag tillväxt och sysselsättningsut-&lt;br&gt;veckling generar ökade offentliga utgifter via arbetsmarknadspolitik, ar-&lt;br&gt;betslöshetersättningar etc. En högre inflation ger i nominella termer den&lt;br&gt;offentliga sektom högre inkomster, men slår samtidigt direkt igenom på&lt;br&gt;utgiftssidan genom prisuppräkning av transfereringar, högre utgifter för&lt;br&gt;löner till offentliganställda etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektom har i sin tur på flera sätt betydelse för den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten. Beskattning är förenad med en samhällsekonomisk&lt;br&gt;kostnad genom att skatter påverkar prisrelationer och motiven för arbete&lt;br&gt;och sparande m.m., vilket ger effekter på tillväxten. Många av de&lt;br&gt;offentliga utgifterna har å andra sidan positiva effekter på den ekono-&lt;br&gt;miska tillväxten, t.ex. utbildning, infrastruktur, arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning, barnomsorg, sjukvård m.m. Idag står den offentliga sektom&lt;br&gt;också för en betydande del av det sparande som på sikt är nödvändigt för&lt;br&gt;att kunna upprätthålla en hög investeringsaktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt ges en kortfattad beskrivning av den bedömning av den&lt;br&gt;makroekonomiska utvecklingen under perioden 1991-1996 som ligger till&lt;br&gt;grand för kalkylerna i årets långtidsbudget. Bedömningarna överens-&lt;br&gt;stämmer med dem som görs i den reviderade nationalbudgeten för åren&lt;br&gt;1991 och 1992 respektive dem i treårskalkylema för åren därefter. I ett&lt;br&gt;särskilt referensaltemativ undersöks de statsfinansiella effekterna av en&lt;br&gt;sämre ekonomisk utveckling efter 1992. Detta alternativ är baserat på&lt;br&gt;antagandet att konkurrenskraften återigen försämras och tillväxten&lt;br&gt;därigenom hämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Internationella förutsättningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden bedöms bli relativt gynnsam&lt;br&gt;under kalkylperioden. Den konjunkturavmattning som pågår och som&lt;br&gt;framför allt varit märkbar i Nordamerika, Storbritannien och de nordiska&lt;br&gt;länderna, väntas under nästa år brytas och konjunkturen vända uppåt. Det&lt;br&gt;snabba slutet på Gulf-kriget och prisfallet på olja väntas ge världs-&lt;br&gt;ekonomin en stimulans via lägre inflation och räntor och stärka för-&lt;br&gt;troendet hos företag och konsumenter. Samtidigt fortsätter expansionen&lt;br&gt;i Japan där en snabb sysselsättningsökning och löneutveckling spär på&lt;br&gt;den inhemska efterfrågan. De expansiva effekterna av den tyska&lt;br&gt;integrationen ger stimulans till den västeuropeiska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lite längre sikt finns förutsättningar för en god ekonomisk utveck-&lt;br&gt;ling under kalkylperioden. Förverkligandet av EGs inre marknad och&lt;br&gt;genomförandet av strukturella förändringar i form av avregleringar och&lt;br&gt;skattereformer i en rad länder ger utrymme för en effektivisering av den&lt;br&gt;internationella ekonomin och därmed en hög produktivitetstillväxt. En&lt;br&gt;hög investeringsnivå under slutet av 1980-talet bör ge utrymme för en&lt;br&gt;relativt hög produktionstillväxt utan att de större västekonomiema slår i&lt;br&gt;kapacitetstaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten i OECD-området beräknas successivt öka från knappt&lt;br&gt;2% i år till 2,5% nästa år och till 3% per år under åren 1993-1996. För&lt;br&gt;hela kalkylperioden innebär detta en genomsnittlig tillväxt på drygt 2,5 %.&lt;br&gt;Prisutvecklingen dämpas från 4,5% 1991 till ca 4% 1994 och räntenivån&lt;br&gt;reduceras under samma period med nära två procentenheter. Denna&lt;br&gt;utveckling ger förutsättningar för en snabb expansion av världshandeln.&lt;br&gt;Marknadstillväxten för svensk export beräknas uppgå till i genomsnitt&lt;br&gt;5,5% per år under åren 1992-1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Utgångsläget 1991 och 1992&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin kännetecknas för närvarande av stora balansprob-&lt;br&gt;lem. Efter ett år med svag tillväxt 1990 väntas BNP i år minska.&lt;br&gt;Sysselsättningen har stagnerat och arbetslösheten har det senaste året&lt;br&gt;stigit snabbt och är nu 2,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen har fortsatt att försvagas och beräknas i år visa ett&lt;br&gt;underskott på nära 50 miljarder kronor jämfört med drygt 30 miljarder&lt;br&gt;kronor 1990. Detta är således det finansiella sparandeunderskott som den&lt;br&gt;svenska ekonomin har gentemot utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste förklaringen till dessa balansproblem är att den överhett-&lt;br&gt;ning som rått i den svenska ekonomin under senare år drivit upp&lt;br&gt;lönekostnaderna över en nivå som är förenlig med produktivitetsut-&lt;br&gt;vecklingen. Därigenom har svenska företag tappat andelar på världs-&lt;br&gt;marknaden. Inflationstakten och räntan har varit hög vilket hämmat viljan&lt;br&gt;att investera i Sverige. De negativa effekterna av det höga kostnadsläget&lt;br&gt;förstärks av att den internationella konjunkturen försvagas. Konjunktur-&lt;br&gt;nedgången har särskilt drabbat för svensk export viktiga länder och&lt;br&gt;produktområden. Därtill har den inhemska efterfrågan mattats av, med&lt;br&gt;en i förhållande till tidigare år svag ökning av privat och offentlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera tecken tyder emellertid på att det finns förutsättningar för en&lt;br&gt;anpassning av kostnadsutvecklingen. Försvagningen av läget på arbets-&lt;br&gt;marknaden i kombination med ansträngningarna att få till stånd stabili-&lt;br&gt;seringsavtal på arbetsmarknaden har antagits medföra en påtaglig&lt;br&gt;lönedämpning i år och nästa år, med nominella löneökningar på 5%&lt;br&gt;respektive 3,5%. Detta skall jämföras med löneökningar på 10% under&lt;br&gt;vart och ett av åren 1989 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med en snabb lönedämpning kommer dock både 1991 och 1992&lt;br&gt;att vara lågkonjunkturår. Sysselsättningen minskar både 1991 och 1992,&lt;br&gt;arbetslösheten stiger och beräknas, trots en ökad insats av arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder, vara nära 3% 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönedämpningen i kombination med en svag efterfrågan och ledig&lt;br&gt;produktionskapacitet slår igenom på priserna. Under resterande del av det&lt;br&gt;här året beräknas konsumtionspriserna öka med endast 2,5%. Effekter&lt;br&gt;av skattereformen och överhäng i löneavtalen från 1990 ger emellertid ett&lt;br&gt;högt genomsnittligt inflationstal även 1991 men under 1992 dämpas&lt;br&gt;inflationen påtagligt. En snabb kostnadsanpassning ger ett ökat interna-&lt;br&gt;tionellt förtroende för svensk ekonomi, vilket ger utrymme för sänkning&lt;br&gt;av det svenska ränteläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbromsningen av den nominella löneökningstakten förstärks av en&lt;br&gt;ökad produktivitetstillväxt, vilket sammantaget innebär en mycket&lt;br&gt;dämpad kostnadsutveckling och förstärkning av konkurrenskraften. Detta&lt;br&gt;leder till att exporten 1992 kan växa med 2,7% i volym och att netto-&lt;br&gt;exporten ger ett positivt bidrag till tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots en svag sysselsättningsökning och en negativ reallöneutveckling&lt;br&gt;under 1991 och 1992 ökar hushållens disponibla inkomster med 1,0%&lt;br&gt;respektive 1,8%. I år bidrar skattereformen till att förstärka hushållens&lt;br&gt;köpkraft. Eftersom många transfereringar till hushållen räknas upp med&lt;br&gt;den inflationstakt som rådde under föregående år innebär den kraftiga&lt;br&gt;dämpningen av inflationen 1992 att realvärdet av transfereringarna och&lt;br&gt;därmed köpkraften förstärks. Sänkningen av marginalskatterna 1991&lt;br&gt;stimulerar till ett ökat sparande hos hushållen och sparkvoten beräknas&lt;br&gt;öka med drygt en halv procentenhet 1992. Det antas finnas utrymme för&lt;br&gt;en ökning av privat konsumtion med drygt 1% vardera året. Sam-&lt;br&gt;mantaget vänder tillväxten från en nedgång med 0,2% i år till en BNP-&lt;br&gt;tillväxt på 1,0% nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Utvecklingen 1993-1996&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomins möjligheter att dra nytta av den goda internatio-&lt;br&gt;nella utveckling som förutspås för kalkylperioden kommer att i hög grad&lt;br&gt;vara beroende av att den lönedämpning som beräknas ske under 1991&lt;br&gt;och 1992 blir bestående. Den påtagliga nedväxling i löneökningstakten&lt;br&gt;som nu sker bör emellertid ge goda förutsättningar för ett trendbrott i&lt;br&gt;lönebildningen och att löneutvecklingen varaktigt kommer ned på en&lt;br&gt;lägre nivå än vad som varit fallet det senaste decenniet. De nominella&lt;br&gt;timlönerna antas i ett huvudscenario öka med ca 4% per år under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;perioden 1993-1996. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett referensscenario antas istället att lönedämpningen i år och nästa Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år visar sig vara tillfällig och att löneutvecklingen återgår till ett tidigare&lt;br&gt;mönster. I detta alternativ antas timlönerna öka med 7 % 1993 och 1994,&lt;br&gt;därefter kommer en växande arbetslöshet att dämpa löneutvecklingen&lt;br&gt;något. Till skillnad från huvudalternativet bygger detta scenario inte på&lt;br&gt;någon bedömning av en trolig utveckling utan skall betraktas som&lt;br&gt;underlag for en känslighetsanalys av hur statsfinanserna påverkas av den&lt;br&gt;samhällsekonomiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.1 Nyckeltal huvudalternativ&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;br&gt;från föregående år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP, volym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetald lönesumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI (årsgenomsnitt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en ekonomisk utveckling enligt huvudalternativet förstärks de&lt;br&gt;positiva dragen i utvecklingen 1992. Åren efter 1992 präglas av en&lt;br&gt;export- och investeringsledd konjunkturuppgång. Arbetslösheten minskar&lt;br&gt;successivt ned till en nivå strax under 2,5%. En ökad efterfrågan på&lt;br&gt;arbetskraft gör att lönerna stiger något snabbare, ca 4 % per år, men inte&lt;br&gt;snabbare än i omvärlden. Konkurrenskraften kan bevaras, varför&lt;br&gt;exporten beräknas kunna växa med över 6% per år, vilket är 2% mer än&lt;br&gt;importen. Inflationstakten går ned till 2,3%, vilket innebär en markant&lt;br&gt;reallönehöjning. Tillsammans med en sysselsättningsuppgång med nära&lt;br&gt;1 % per år leder det till att hushållens disponibla inkomster ökar i reala&lt;br&gt;termer med nära 2 % per år och att den privata konsumtionen växer med&lt;br&gt;1,7% trots en fortsatt uppgång i sparandet. Under perioden anpassas den&lt;br&gt;inhemska räntenivån succesivt ner mot internationell nivå. Även real-&lt;br&gt;räntan, viken är av stor betydelse för de statliga bostadssubventionerna,&lt;br&gt;sänks under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dämpad kostnadsutveckling och därmed bättre lönsamhet i kombination&lt;br&gt;med lägre ränta far genomslag på investeringarna som beräknas växa&lt;br&gt;kraftigt; 2,5% 1993 och 3,2% per år under perioden 1994-1996. Fr.o.m.&lt;br&gt;1993 beräknas BNP-tillväxten 2,4% per år i genomsnitt. Även om&lt;br&gt;nettoexporten förbättras, gör de stora räntebetalningarna på den växande&lt;br&gt;utlandsskulden att det dröjer flera år innan den negativa utvecklingen av&lt;br&gt;bytesbalansens saldo kan brytas. Först 1994 reduceras bytesbalans-&lt;br&gt;underskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I referensaltemativet visar sig effekterna av den snabbare kostnads-&lt;br&gt;ökningen framfor allt i en svagare utveckling av kapitalbildningen, dvs.&lt;br&gt;nettoexporten och investeringarna. Även om exporten också i detta&lt;br&gt;alternativ ökar, till följd av den internationella utvecklingen, blir&lt;br&gt;ökningen påtagligt mindre än i huvudalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.2 Nyckeltal referensalternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;br&gt;från föregående år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP, volym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetald lönesumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI (årsgenomsnitt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabbare kostnadsutvecklingen innebär att lönsamheten blir svag&lt;br&gt;och att räntan ligger kvar på en förhållandevis hög nivå - räntegapet&lt;br&gt;gentemot utlandet kvarstår. Detta ger påtagliga effekter på investering-&lt;br&gt;arna. En viss uppgång i investeringsaktiviteten sker visserligen, men&lt;br&gt;1996 väntas investeringsvolymen i detta alternativ vara 6-7% lägre än i&lt;br&gt;huvudalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De snabbare löneökningarna har däremot effekter på hushållens&lt;br&gt;ekonomi först mot slutet av perioden. Den svagare sysselsättningstill-&lt;br&gt;växten kompenseras under de första åren av högre löner, varför&lt;br&gt;lönesumman mätt i festa priser ökar snabbare i referensaltemativet. Först&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 får den svagare ekonomiska utvecklingen genomslag på hushållens&lt;br&gt;löneinkomster, som då ökar betydligt långsammare än i huvud-&lt;br&gt;alternativet. Skillnaden är dock liten, den reala lönesumman vid&lt;br&gt;kalkylperiodens slut i det närmaste lika stor i båda alternativen. Detta&lt;br&gt;leder till att även den privata konsumtionen växer ungefär lika mycket i&lt;br&gt;båda alternativen. Ur den offentliga sektorns synvinkel innebär detta att&lt;br&gt;de viktigaste skattebaserna räknat i festa priser utvecklas ungefär lika.&lt;br&gt;Den högre prisökningstakten i referensaltemativet ger däremot en&lt;br&gt;snabbare nominell ökning av skattebaserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De negativa effekterna på kapitalbildningen innebär emellertid att&lt;br&gt;tillväxten i ekonomin blir svagare. Visserligen ökar tillväxttakten, men&lt;br&gt;den ligger hela perioden under 1,5%. Sysselsättningen ökar mycket svagt&lt;br&gt;och arbetslösheten fortsätter växa under hela perioden och blir nära 5 %&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga BNP-tillväxten under hela kalkylperioden 1990-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 beräknas i huvudalternativet uppgå till 1,7% per år, medan den&lt;br&gt;genomsnittliga tillväxten i referensaltemativet blir knappt 0,9% per år.&lt;br&gt;Sammantaget leder det till en skillnad i BNP-nivå som, frånräknat&lt;br&gt;inflationen, 1996 uppgår till nära 5%. Räknat i 1991 års penningvärde&lt;br&gt;motsvarar detta drygt 60 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3. Beräkningsmetod &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Syftet med beräkningarna är att klarlägga konsekvenserna av redan Biläga 1.1.2&lt;br&gt;fattade beslut och gjorda åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Inkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inkomstberäkningarna baseras på rikrevisionsverkets (RRV) beräkningar&lt;br&gt;med utgångspunkt utifrån antaganden om den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;som redovisats i tabellerna 2.1 och 2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inkomstnivå vid vilken skyldighet föreligger för fysiska personer&lt;br&gt;att betala statlig inkomstskatt skrivs fr.o.m. 1992 upp med utvecklingen&lt;br&gt;av konsumentprisindex plus två procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna av inkomstskatter för juridiska personer baseras på&lt;br&gt;antaganden om företagens driftsöverskott. Det antas att driftsöverskotten&lt;br&gt;återhämtas under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. 1991/92 kommer myndigheternas ställning i mervärdeskatte-&lt;br&gt;systemet att ändras. Myndigheterna kommer att kompenseras för&lt;br&gt;ingående mervärdeskatt genom avräkning mot inkomsttitel istället för mot&lt;br&gt;anslag. Myndigheternas anslag skall därför budgeteras exkl. mervärde-&lt;br&gt;skatt. Av tekniska skäl är budgetförslaget för 1991/92 fortfarande&lt;br&gt;bruttoredovisat vad gäller myndigheterna. Omläggningen sker istället i&lt;br&gt;samband med att regleringsbreven utfärdas för budgetåret 1991/92. För&lt;br&gt;att få jämförbarhet redovisas mervärdeskatten brutto för hela perioden.&lt;br&gt;Nivåerna blir därmed högre på både inkomst- och utgiftssidan än enligt&lt;br&gt;den genomförda nettobudgeteringen. Vad gäller beräkningar av t.ex.&lt;br&gt;utgiftskvot har dock korrigeringar gjorts för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala utdebiteringen, dvs. kommunalskatten, antas vara&lt;br&gt;oförändrad under långtidsbudgetperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Utgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att beräkna utgifterna som följer av redan fattade&lt;br&gt;beslut och gjorda åtaganden. En konsekvens av beräkningsmetoden är att&lt;br&gt;många anslag antas ha realt oförändrad nivå under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna antas komma att utvecklas enligt beräkningar av&lt;br&gt;volymförändringarna. Här kan nämnas utvecklingen av antalet pension-&lt;br&gt;ärer resp, antalet barn i skolålder vilket direkt styr utgifterna på folkpen-&lt;br&gt;sionsanslaget och statsbidraget till grund- och gymnasieskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa anslag styrs av ramar eller särskilda program för viss verksam-&lt;br&gt;het. I de fall det tydligt klargjorts att anslagen är tidsbegränsade har&lt;br&gt;utgifterna minskats vid sluttidpunkten för programmet. I annat fall ligger&lt;br&gt;utgifterna kvar oförändrade. Utgifter för investeringar har behandlats på&lt;br&gt;likartat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa inkomst- och utgiftsförändringar redovisas som tillkommande ut-&lt;br&gt;giftsbehov, netto. Så sker för att i långtidsbudgeten ge en rättvisande bild&lt;br&gt;av utvecklingen med anledning av förändringar som inte redovisas på&lt;br&gt;något annat ställe i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värdesäkring av vissa ej formellt indexerade utgifter har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonmässigt ligger en oförändrad sjukfrånvaro i förhållande till det&lt;br&gt;som antagits för 1992 till grund för beräkningarna i långtidsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att hålla nere arbetslösheten har&lt;br&gt;inkluderats i beräkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tioprocentiga besparingen inom statsförvaltningen är beaktad i&lt;br&gt;beräkningarna, utöver förslaget för 1991/92, genom en successiv&lt;br&gt;minskning av de årliga utgifterna med sammanlagt 1,2 miljarder kronor&lt;br&gt;under åren 1992/93 och 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av anslagsbehållningarna antas schablonmässigt uppgå till&lt;br&gt;1,5 miljarder kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningen av utgifterna från fästa till löpande priser har gjort enligt&lt;br&gt;de antaganden om pris- och löneutvecklingen som redovisats i tabellerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 och 2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För långtidsbudgetperioden är beräkningarna i lästa priser gjorda i&lt;br&gt;1991/92 års prisnivå. För den historiska perioden avser fasta priser 1985&lt;br&gt;års priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av statsskuldsräntoma för budgetåret 1991/92 har&lt;br&gt;beräknats enligt gällande räntenivå vid beräkningstillfället. För tids-&lt;br&gt;perioden framöver baseras ränteberäkningama på antagen räntenivå. I&lt;br&gt;beräkningarna antas nettoupplåningen i utlandet vara oförändrad, varför&lt;br&gt;räntebetalningarna till utlandet blir desamma i båda alternativen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4. Statsbudgetens inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:15O&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster är starkt beroende av den ekonomiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1-1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen och därmed i hög grad beroende av de antaganden som&lt;br&gt;presenterats i avsnitt 2. På kort sikt leder hög nominell pris- och&lt;br&gt;löneökningstakt till snabbt stigande inkomster. Om löneökningstakten,&lt;br&gt;utan motsvarande produktivitetsökningar, varaktigt ligger på en högre&lt;br&gt;nivå än våra konkurrentländers, leder detta till att konkurrensläget&lt;br&gt;försämras. Denna utveckling leder på sikt till försämrad tillväxt och&lt;br&gt;påverkar därmed inkomstutvecklingen negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lång sikt är det produktivitetsutveckling och sysselsättning som&lt;br&gt;avgör tillväxten i ekonomin och därmed utvecklingen av inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Skattereformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen syftar till att höja effektiviteten i ekonomins funktionssätt.&lt;br&gt;Inkomstskattesatsema sänks och skattebaserna breddas for både inkomst-&lt;br&gt;och mervärdeskatt. Sammantaget innebär skattereformen att skatten på&lt;br&gt;arbete sänks kraftigt medan skatten på konsumtion och kapital skärps. En&lt;br&gt;viktig del av reformen är att arbetsutbudet stimuleras genom sänkning&lt;br&gt;av marginalskatten på arbetsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Utveckling 1985/86 - 1995/96&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen 1991/92 av statsbudgetens olika inkomstslag framgår av&lt;br&gt;diagram 4.1 och inkomsternas utveckling av tabell 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.1 Statsbudgetens inkomster 1991/92&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-59.png" style="width:182pt;height:167pt;"/&gt;
&lt;p&gt;I | Fysiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-60.png" style="width:17pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-61.png" style="width:17pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Juridiska&lt;br&gt;personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt pä&lt;br&gt;egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Social—&lt;br&gt;avg, netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V/A Mervärde-&lt;br&gt;skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M Övrandir.&lt;br&gt;skatter&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-62.png" style="width:17pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Avräkn.-&lt;br&gt;skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga&lt;br&gt;inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster har under de senaste fem åren ökat med 126&lt;br&gt;miljarder kronor och i genomsnitt med 10% per år i löpande priser. BNP&lt;br&gt;har under samma tidsperiod ökat med i genomsnitt 9,3% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.1 Statsbudgetens inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;per år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92-1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalt. Referensalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86-1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personers skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga indirekta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som andel av BNP&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönesumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;629,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;793,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1464,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Andelen var 30,4% 1985/86 och beräknas för 1995/96 till 28,9% i huvud-&lt;br&gt;alternativet och 28,2% i referensaltemativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna som andel av BNP ökade under samma tidsperiod från ca&lt;br&gt;29 % till ca 31%. Under perioden ökade skatteinkomsterna från fysiska&lt;br&gt;personer med i genomsnitt ca 17% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under långtidsbudgetperioden beräknas statsbudgetens inkomster till&lt;br&gt;följd av den lägre inflationstakten i huvudalternativet öka med i genom-&lt;br&gt;snitt 2,5 % per år. I huvudalternativet ökar inkomsterna från fysiska och&lt;br&gt;juridiska personer med i genomsnitt 2,3% resp. 6,9% per år. I referens-&lt;br&gt;altemativet blir ökningstakten lägre p.g.a. högre kommunalskatteutbetal-&lt;br&gt;ningar och mindre gynnsam vinstutveckling. Inkomsterna av socialav-&lt;br&gt;gifter och mervärdeskatt ökar relativt långsamt i huvudalternativet p.g.a.&lt;br&gt;låg löne- resp, prisutvecklingstakt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Skatter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens skatteinkomster utgörs av skatter från fysiska och&lt;br&gt;juridiska personer, lagstadgade sociala avgifter samt inkomster från&lt;br&gt;mervärdeskatt och övriga indirekta skatter. Sammantaget utgör skatterna&lt;br&gt;närmare 90 % av de totala statsinkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Fysiska personers skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster från fysiska personers skatt beror främst av de statliga&lt;br&gt;inkomstskattesatsema samt löneutveckling och därmed även av den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten. Inkomsterna från fysiska personers inkomstskatt&lt;br&gt;utgjorde ca 20% av de totala inkomsterna 1989/90. I och med att&lt;br&gt;skattesystemet reformerats minskar denna andel av de totala inkomsterna.&lt;br&gt;Förändringen beror främst på att den statliga inkomstskatten sänks. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkningarna minskar fysiska personers inkomstskatt som andel av de Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;totala inkomsterna för att 1991/92 uppgå till omkring 5%. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgränsen över vilken statlig skatt utgår är reallöneskyddad med&lt;br&gt;2%. En lägre reallönetillväxt än 2% bidrar till en sänkning av skatte-&lt;br&gt;kvoten genom att färre personer träffas av den högre skattesatsen ovanför&lt;br&gt;brytpunkten. Vid hög reallöneökning ökar skattekvoten. I det gamla&lt;br&gt;skattesystemet ökade skattekvoten vid nominell löneökning om skatte-&lt;br&gt;skalan inte justerades i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de första två åren i långtidsbudgetperioden minskar inkomsterna&lt;br&gt;till statsbudgeten från fysiska personer, netto. Utbetalningarna av&lt;br&gt;kommunalskattemedel ökar då kraftigt. Det är främst två orsaker till&lt;br&gt;detta. Den ena är att basbreddningen som ingår i skattereformen&lt;br&gt;genomförs helt fr.o.m. 1991. Denna ökning neutraliseras dock genom&lt;br&gt;avräkningsskatten som redovisas under övriga inkomster. Den andra&lt;br&gt;orsaken är att utbetalningarna baseras på löneutvecklingen två år före&lt;br&gt;tidpunkten för utbetalning. Sålunda påverkar löneutvecklingen under&lt;br&gt;1989/90 och 1990/91 förändringen i de kommunala skatteutbetalningama&lt;br&gt;under 1991/92 och 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Juridiska personers skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten från juridiska personer har under de senaste fem åren ökat med&lt;br&gt;i genomsnitt 10% per år, vilket motsvarar ökningstakten av de totala&lt;br&gt;inkomsterna. Den reformerade företagsbeskattningen innebär att bolags-&lt;br&gt;skatten sänks från 52% till 30% samtidigt som utrymmet för bokslutsdis-&lt;br&gt;positioner minskas. Sammantaget höjs den effektiva skattesatsen.&lt;br&gt;Beräkningarna baseras på antaganden om utvecklingen av näringslivets&lt;br&gt;resultat före skatt (driftsöverskott). Driftsöverskotten antas under&lt;br&gt;långtidsbudgetperioden öka från dagens relativt låga nivå. Ökningstakten&lt;br&gt;i driftsöverskotten ligger på högre nivå än löneutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden ökar skatteinkomsterna från juridiska personer med i&lt;br&gt;genomsnitt 6,9% per år i huvudalternativet. Känslighetsanalysen enligt&lt;br&gt;referensaltemativet visar på en lägre ökningstakt för dessa skatte-&lt;br&gt;inkomster. I och med den reformerade företagsbeskattningen kommer&lt;br&gt;obeskattade reserver till viss del att lösas upp och därmed beskattas.&lt;br&gt;Dessa tillfälliga skatteinkomster beräknas till drygt 6 miljarder kronor per&lt;br&gt;år under fyra år med böijan 1991. Avskattningen av företagens obe-&lt;br&gt;skattade reserver redovisas dock utanför statsbudgeten men ingår i statens&lt;br&gt;inkomster och påverkar statens upplåningsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Lagstadgade socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagstadgade socialavgifterna följer vid oförändrat avgiftsuttag&lt;br&gt;lönesummans utveckling och är således avhängiga den nominella och&lt;br&gt;reala tillväxten i ekonomin. Det totala avgiftssuttaget framgår av tabell&lt;br&gt;4.3. En tredjedel av avgiftsinkomsterna redovisas på statsbudgeten.&lt;br&gt;Resten överförs direkt till fonder utanför statsbudgeten, av vilka AP-&lt;br&gt;fonden är den största. Sjukförsäkrings- och arbetsskadeavgiftema&lt;br&gt;redovisas netto på statsbudgetens inkomstsida, dvs. med avdrag för de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.2 Lagstadgade socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell förändring&lt;br&gt;per år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/92-1995/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1985/86-1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalt. Referensalt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter, brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsutgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkrings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;’l detta belopp ingår administrationskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket, socialdepartementet och finansdepartementet&lt;br&gt;Anm: I socialavgifter brutto, ingår överföringen av sjukförsäkringsfonden&lt;br&gt;(4,9 miljarder kronor) under 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.3 Lagstadgade socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av avgiftsunderlag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsuttag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990-1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antaget avgiftsuttag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992-1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vilka helt redovisas pä statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorgsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,31'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän löneavgift&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,16&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vilka nettoredovisas på statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vilka ej redovisas pä statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP-avgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,12&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönegarantiavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift för sjöfolks pensionering&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöavgift&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Fr.o.m. 1 juli 1992. Under perioden 1 juli 1993 t.o.m. 30 juni 1994 är avgiften&lt;br&gt;0,35%. Fr.o.m. 1 juli 1994 höjs avgiften till 0,39%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Under första halvåret 1991 uppgår avgiften till 1,64%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Under perioden 1 juli 1991 t.o.m. 31 december 1992 uppgår avgiften till 0,16%.&lt;br&gt;Därefter är avgiften 0,34%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Ingår i skattereformen 1991. Den särskilda löneskatten utgår på passiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet, för lön och aktiv näringsverksamhet efter 65 års ålder samt för arbetsgivares&lt;br&gt;pensionspremier.(Ingår inte i &amp;quot;Summa&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Fr.o.m. 1 juli 1992. Under perioden 1 juli 1993 t.o.m. 30 juni 1994 är avgiften&lt;br&gt;2,08%. Fr.o.m. 1 juli 1994 sänks avgiften till 2,04%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Betalas endast av arbetsgivare som sysselsätter sjömansskattepliktig personal.&lt;br&gt;(Ingår inte i &amp;quot;Summa&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Fr.o.m. den 1 september 1989 t.o.m. december 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgifter som de avses finansiera. Sålunda kan underskott uppstå på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomsttitel beroende på att utgifterna överstiger avgiftsinkomsterna.&lt;br&gt;Socialavgifternas andel av de totala inkomsterna, som de redovisas&lt;br&gt;påbudgeten, minskade från ca 18% av de totala inkomsterna 1985/86 till&lt;br&gt;ca 14% under 1989/90. Minskningen av socialavgifternas andel av de&lt;br&gt;totala inkomsterna beror bl.a. på att utgifterna har ökat i snabbare takt&lt;br&gt;än avgiftsinkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under långtidsbudgetperioden ökar nivån på statens inkomster från de&lt;br&gt;sociala avgifterna sammantaget, brutto, från 248,9 till 294,5 miljarder&lt;br&gt;kronor i huvudalternativet i löpande priser. Detta motsvarar en årlig&lt;br&gt;genomsnittlig ökning med 4,3%. Ökningstakten är något lägre än löne-&lt;br&gt;summans utveckling, vilket beror på den engångsvisa överföringen av&lt;br&gt;sjukförsäkringsfonden under 1991/92. Dras de nettoredovisade utgifterna&lt;br&gt;bort blir ökningstakten i genomsnitt 3,6% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan dessa ökningstakter beror främst på att utgifterna&lt;br&gt;för arbetsskadeförsäkringen ökar i betydligt högre takt än inkomster av&lt;br&gt;sociala avgifter, brutto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referensaltemativet ger något snabbare ökning av dessa inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 Skatt på egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom utgörs av skatt på fäst egendom, förmögenhetsskatt,&lt;br&gt;arvs- och gåvoskatt, stämpelskatt och skatt på värdepapper. Sammantaget&lt;br&gt;inbringar dessa skatter 23,8 miljarder kronor under 1991/92 enligt det&lt;br&gt;reviderade budgetförslaget. Under de senaste fem åren har dessa skatte-&lt;br&gt;inkomster ökat med knappt 30% per år i genomsnitt. Den kraftiga&lt;br&gt;inkomstökningen beror främst på överföringen av inkomsterna av&lt;br&gt;fastighetsbeskattningen från kommunerna till staten fr.o.m. 1987 samt&lt;br&gt;på höjningen av stämpelskatten och omsättningsskatten på värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under långtidsbudgetperioden beräknas nivån på dessa skatte-&lt;br&gt;inkomster öka med 9,3 miljarder kronor, motsvarande knappt 9% per år.&lt;br&gt;Ökningen beror främst på höjda taxeringsvärden på fastigheter 1990 och&lt;br&gt;höjningen av fastighetsskatten i samband med skattereformen 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.5 Mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatten uppgår enligt det reviderade budgetförslaget för 1991/92&lt;br&gt;till 149,8 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste fem åren har statens inkomster av mervärdeskatt ökat&lt;br&gt;med drygt 12% i genomsnitt per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen finansieras bl.a. genom att fler varor och tjänster blir&lt;br&gt;momsbelagda. Därmed ökar mervärdeskattens andel av statsinkomsterna.&lt;br&gt;Under perioden 1989/90 - 1991/92 beräknas mervärdeskatteinkomsterna&lt;br&gt;öka från en fjärdedel till en tredjedel av de totala skatteinkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under långtidsbudgetperioden ökar inkomsterna av mervärdeskatt i&lt;br&gt;huvudalternativet med 3,1% per år i genomsnitt. Motsvarande ökning i&lt;br&gt;referensaltemativet är 5,0%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen är något lägre än utvecklingen av den privata konsumtionen.&lt;br&gt;Det finns främst två anledningar till detta. Dels upphör den tillfälliga&lt;br&gt;momshöjningen fr.o.m. 1992, dels får kommunerna fr.o.m. 1991 göra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag for nettot av ingående mervärdeskatt minus utgående mervärde- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;skatt. Den sistnämnda effekten neutraliseras genom avräkningsskatten.(Se Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;vidare avsnitt 4.3.7)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.6 Övriga indirekta skatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de övriga indirekta skatterna utgår med fästa belopp för viss&lt;br&gt;volym eller per enhet. Vid prisförändring innebär detta att den reala&lt;br&gt;skatten varierar. Under de senaste fem åren har dessa skatteinkomster&lt;br&gt;ökat med i genomsnitt 8 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den framforliggande femårsperioden beräknas inkomsterna från&lt;br&gt;övriga indirekta skatter öka med i genomsnitt 1,0% per år i huvud-&lt;br&gt;alternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.7 Avräkningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsskatten tillkom som ett led i skattereformen för att neutralisera&lt;br&gt;effekten för kommunerna av breddade skattebaser och för kommunernas&lt;br&gt;avdrag för mervärdeskatt. Skatten tas ut fr.o.m. 1990/91. Under&lt;br&gt;långtidsbudgetperioden ökar dessa skatteinkomster kraftigt, med i&lt;br&gt;genomsnitt 20,5 % per år i huvudalternativet. Enligt beräkningarna ökar&lt;br&gt;dessa skatteintäkter från 10,9 miljarder kronor 1991/92 till 23,4 miljarder&lt;br&gt;kronor 1993/94 i huvudalternativet. I referensaltemativet blir dessa&lt;br&gt;skatteintäkter något högre. De stora ökningarna beror på att effekterna&lt;br&gt;av basbreddningar och att kommunernas avdrag för mervärdeskatt slår&lt;br&gt;igenom successivt under perioden 1991/92 - 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Övriga inkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster består av inkomster från statens verksamhet (affärs-&lt;br&gt;verkens inleveranser, ränteinkomster, statliga avgifter m.m.), inkomster&lt;br&gt;av försåld egendom och återbetalning av lån m.m. Dessa inkomster utgör&lt;br&gt;15% av de totala inkomsterna på statsbudgeten. Under den framför-&lt;br&gt;liggande femårsperioden beräknas dessa inkomster årligen minska med&lt;br&gt;i genomsnitt 5,7% i huvudalternativet. Minskningen beror främst på att&lt;br&gt;inleveranser från televerket sker engångsvis 1991/92 och att statens&lt;br&gt;finansiering av statliga bostadslån fr.o.m. 1985 successivt förs över från&lt;br&gt;statsbudgeten till statens bostadsfinansieringsbolag (SBAB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5. Statsbudgetens utgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:15O&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter beräknas 1991/92 uppgå till sammanlagt 539 bilaga 1.1.2&lt;br&gt;miljarder kronor. Av dessa nettoredovisas 69 miljarder kronor på&lt;br&gt;inkomstsidan. Detta gäller 85 % av utgifterna för sjukförsäkringen (inkl,&lt;br&gt;föräldraförsäkringen) samt 100% av utgifterna för arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkringen, vilka räknas av mot de avgifter som avses finansiera dem.&lt;br&gt;Redovisningen sker under inkomsttitlarna sjukförsäkringsavgift, netto och&lt;br&gt;övriga socialavgifter, netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat anges avses med statsbudgetens utgifter i det följande&lt;br&gt;bruttoutgiftema, dvs. inklusive de utgifter som enligt ovan redovisas på&lt;br&gt;inkomstsidan. Med utgifter netto avses utgiftsidans utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Utveckling 1985/86 - 1995/96&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter exkl. statsskuldräntor ökade realt under perioden&lt;br&gt;1985/86 - 1989/90 med i genomsnitt ca 1,5% per år. Om de utgifter som&lt;br&gt;redovisas på inkomstsidan exkluderas blir ökningen ca 0,4%. Stats-&lt;br&gt;budgetens utgifter inkl, statsskuldräntor ökade med ca 0,1 % per år i festa&lt;br&gt;priser, vilket speglar de fallande ränteutgifterna. Den reala BNP-&lt;br&gt;tillväxten var samtidigt i genomsnitt 1,6% per år. Statsbudgetens utgifter&lt;br&gt;som andel av BNP minskade därmed från 40,5% 1985/86 till 37,3%&lt;br&gt;1989/90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.1 Statsbudgetens utgifter, brutto, inkl, och exkl. statsskuldräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985/86 - 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-63.png" style="width:212pt;height:171pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1985/86 &amp;nbsp;1986/87&amp;nbsp;&amp;nbsp;1987/88&amp;nbsp;&amp;nbsp;1988/89&amp;nbsp;&amp;nbsp;1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totala&lt;br&gt;utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;br&gt;exkl ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utgifter som ökat mest är transfereringar för räntebidrag till&lt;br&gt;bostäder och sjukförsäkring samt bidrag till kommunerna för för-&lt;br&gt;läggningskostnader för flyktingar. Att utgifterna totalt sett inte ökat mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förklaras av att utgiftsminskningar skett inom andra områden. Studielån Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;samt vissa affärsverks investeringsanslag har lyfts ut från statsbudgeten. Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;En minskning av utgifterna för sysselsättningsskapande åtgärder har&lt;br&gt;kunnat ske till följd av den goda konjukturen samtidigt som företags-&lt;br&gt;stöden dragits ner. Dessa utgiftsminskningar motsvarar tillsammans en&lt;br&gt;genomsnittlig årlig minskning av utgifterna med 1,1%. Samtidigt har&lt;br&gt;statsskuldens värde och därmed utgifterna för statsskuldräntor realt och&lt;br&gt;nominellt minskat. Vid utgången av 1989/90 uppgick statsskulden till 582&lt;br&gt;miljarder kronor, varav 498 miljarder kronor avsåg lån i svenska kronor&lt;br&gt;och 84 miljarder kronor avsåg lån i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under långtidsbudgetperioden, dvs. 1991/92 - 1995/96, beräknas&lt;br&gt;statsbudgetens utgifter exkl. statsskuldräntor realt successivt minska.&lt;br&gt;1995/96 är utgifterna ca 14 miljarder kronor lägre än 1991/92. Totalt&lt;br&gt;inkl, statsskuldräntor för perioden beräknas en minskning om 1,1 % per&lt;br&gt;år eller 24 miljarder kronor totalt att jämföra med en ökning om 0,1 %&lt;br&gt;per år i ökning den gångna femårsperioden. En viktig förklaring till&lt;br&gt;volymminskningen är att utgifterna för bostadssubventioner realt faller&lt;br&gt;under perioden, dock från en mycket hög nivå 1991/92. Detta är en följd&lt;br&gt;av att de nya regler för räntestöd som gäller fr.o.m. 1992 innebär ett&lt;br&gt;minskat åtagande för staten. En annan förklaring är att utgifterna för&lt;br&gt;programmet med omställningsåtgärder inom jordbruket fäller bort under&lt;br&gt;perioden. Stora utgiftsökningar beräknas i övriga transfereringssystem,&lt;br&gt;bl.a. för arbetsskadeförsäkring, barnbidrag och bidrag till kommunerna&lt;br&gt;för omsorg för barn och gamla. Automatisk ökning av vissa anslag, t.ex.&lt;br&gt;biståndet till u-ländema och skatteutjämningsbidraget till kommunerna,&lt;br&gt;ger också volymökningar under perioden. Ökningen av skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidraget finansieras dock helt av motsvarande ökning av skatteut-&lt;br&gt;jämningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I löpande priser beräknas statsbudgetens utgifter i huvudalternativet&lt;br&gt;öka med i genomsnitt ca 1,8% per år. Den genomsnittliga BNP-till-&lt;br&gt;växten är samtidigt ca 4,6 % per år. Sammantaget innebär detta att stats-&lt;br&gt;budgetens utgiftskvot fäller från 36,8% 1991/92 till 33,5% 1995/96. En&lt;br&gt;känslighetsanalys visar att om ekonomin utvecklas enligt referens-&lt;br&gt;altemativet, ökar utgifterna med i genomsnitt ca 4,4% per år samtidigt&lt;br&gt;som den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten är ca 6,0%. Detta innebär&lt;br&gt;att utgiftskvoten i referensaltemativet endast fäller till 35,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till den förhållandevis långsamma utgiftsutvecklingen är&lt;br&gt;antaganden om dämpning av pris- och löneökningstakten under perioden&lt;br&gt;samt antagandet om fällande räntor i båda alternativen. Nedväxlingen av&lt;br&gt;pris- och löneökningstakt är dock mer markerad i huvudalternativet än i&lt;br&gt;referensaltemativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utgifterna ökar snabbare i referensaltemativet kan huvudsakligen&lt;br&gt;hänföras till ett fåtal fäktorer. Till följd av svagare ekonomisk tillväxt&lt;br&gt;och därmed högre arbetslöshet är utgifterna för arbetsmarknadspolitik&lt;br&gt;större i referensaltemativet än i huvudalternativet. De indexbundna&lt;br&gt;transfereringarna justeras automatiskt till följd av prisutvecklingen och&lt;br&gt;ökar följdaktligen mer i referensaltemativet än i huvudalternativet. Den&lt;br&gt;sämre utvecklingen av budgetsaldot och den högre räntenivån i referens-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.2 Statsbudgetens utgifter, brutto, inkl, och exkl. statsskuldräntor&lt;br&gt;1991/92 - 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser, huvudalternativ&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-64.png" style="width:213pt;height:187pt;"/&gt;
&lt;p&gt;--- Totala&lt;br&gt;utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---- Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exkl ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alternativet medför mot slutet av perioden att utgifterna för statsskuld-&lt;br&gt;räntor blir högre i detta alternativ än i huvudalternativet. Även utgifter&lt;br&gt;för statlig konsumtion, dvs. löner, övriga förvaltningsutgifter, försvaret&lt;br&gt;m.m. ökar snabbare i referensaltemativet till följd av den snabbare pris-&lt;br&gt;och löneökningstakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.1 Utgifter för statsskuldräntor m.m.&lt;br&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutakursdifferenser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Referensaltemati v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutakursdifferenser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för räntor på statsskulden består dels av ränteutgifter för lån&lt;br&gt;inom och utom landet, dels av realiserade valutaförluster/-vinster. För&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 beräknas dessa utgifter uppgå till 61 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudalternativet beräknas utgifterna för statsskuldräntor vara i stort&lt;br&gt;sett oförändrade under perioden fram till 1993/94, eftersom de antagna&lt;br&gt;lägre räntorna gör att budgetunderskotten inte avspeglas i ökade&lt;br&gt;statsskuldräntor förrän 1994/95. De faller kraftigt 1995/96, dels beroende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på budgetöverskott, dels beroende på att stora lånestockar då omsätts till Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;betydligt lägre räntor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I referensaltemativet följer utvecklingen av statsskuldräntoma mönstret&lt;br&gt;i huvudalternativet under hela perioden fram till 1994/95. Sista året i&lt;br&gt;perioden blir dock dessa utgifter avsevärt större i referensaltemativet.&lt;br&gt;Detta beror dels på fortsatt budgetunderskott, dels på högre räntenivåer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Närmare 60% av statsbudgetens utgifter, vilket 1991/92 motsvarar 310&lt;br&gt;miljarder kronor, styrs av automatiskt verkande regelsystem. Dessa&lt;br&gt;utgifter ökar automatiskt i takt med t.ex. inflation, räntenivå eller volym,&lt;br&gt;om inga nya politiska beslut fettas. Exempel på stora utgifter, vilka styrs&lt;br&gt;av sådan automatik är sjukförsäkring, folkpensioner, anslag till det&lt;br&gt;kommunala skolväsendet, försvarsutgifter, räntebidrag till bostäder och&lt;br&gt;skatteutjämningsbidrag till kommunerna. Utgifter för räntor på stats-&lt;br&gt;skulden svarar för 11% och beräknas uppgå till 61 miljarder kronor.&lt;br&gt;Dessa utgifter styrs av den historiska utvecklingen av statsbudgetens&lt;br&gt;saldo, som avspeglas i statsskulden, samt av räntenivån. Därtill kommer&lt;br&gt;16% eller nära 90 miljarder kronor för utgifter som i efterhand kompen-&lt;br&gt;seras för historisk inflation. Till denna kategori hänförs främst utgifter&lt;br&gt;för den offentliga förvaltningen. Omkring 85 miljarder kronor eller ca&lt;br&gt;16% av statsbudgetens utgifter bestäms av separata beslut. De största av&lt;br&gt;dessa utgifter avser allmänna barnbidrag och utgifter för arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.3 Automatik i utgiftsutvecklingen&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-65.png" style="width:223pt;height:116pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att endast en liten del av utgifterna styrs&lt;br&gt;genom särskilda beslut, medan merparten endast kan påverkas genom&lt;br&gt;ändringar i befintliga regelsystem. Huvuddelen av utgifterna bestäms av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pris- och löneutvecklingen. Detta gör att en god ekonomisk utveckling&lt;br&gt;med hög BNP-tillväxt och måttliga pris- och löneökningar ger en långsam&lt;br&gt;ökning av statsutgifterna och fallande statlig utgiftskvot. En ekonomisk&lt;br&gt;utveckling med låg tillväxt och större pris- och löneökningar ger en&lt;br&gt;snabb ökning av statsutgifterna och stigande statlig utgiftskvot.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Utgifterna fördelade på realekonomiska kategorier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt görs en uppdelning av utgifterna i realekonomiska&lt;br&gt;kategorier. Denna innebär att utgifterna indelas i konsumtion, investe-&lt;br&gt;ringar, transfereringar och finansiella transaktioner. I stort sett överens-&lt;br&gt;stämmer denna uppdelning med det internationella nationalräkenskaps-&lt;br&gt;systemet SNA (System of National Accounts).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.2 Realekonomisk fördelning av statsbudgetens utgifter&lt;br&gt;Miljarder kronor, fasta priser (fp) och löpande priser (lp).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1P&lt;br&gt;Huvudalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;br&gt;1995/96&lt;br&gt;1P&lt;br&gt;Referensalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;br&gt;1995/96&lt;br&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86-&lt;br&gt;1989/90&lt;br&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar, brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;353,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till kommunerna&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till utlandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till företag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella transaktioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;541,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;varav transfereringar från inkomstsidan68,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'inkl. skatteutjämningsbidrag, brutto och statsbidrag till KBT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Inkl. tillkommande utgiftsbehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet, riksrevisionsverket och riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för statlig konsumtion beräknas 1991/92 utgöra en femtedel av&lt;br&gt;statsbudgetens utgifter. Dessa består av löner och andra utgifter för&lt;br&gt;framför allt statlig förvaltning, försvaret och högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1985/86 - 1989/90 ökade den statliga konsumtionen med&lt;br&gt;i medeltal 2,1% per år realt. De konsumtionsutgifter som ökat mest&lt;br&gt;avser drift av vägar och järnvägar, arbetsmarknadsutbildning samt&lt;br&gt;utgifter för förläggningskostnader för flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1991/92 - 1995/96 beräknas de statliga konsumtions-&lt;br&gt;utgifterna i festa priser minska med i genomsnitt 0,9% per år. Att&lt;br&gt;utgifterna minskar beror till stor del på att utgifter för förläggnings-&lt;br&gt;kostnader för flyktingar minskar. Ungefär en tredjedel av minskningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i konsumtionsutgifter förklaras av den aviserade bantningen av den Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;statliga administrationen med tio procent på tre år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsutgiftema beräknas 1991/92 utgöra drygt 2% av stats-&lt;br&gt;budgetens utgifter. De största investeringarna som finansieras över&lt;br&gt;statsbudgeten går till vägar och järnvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för byggnader och anläggningar samt materielinköp för civila&lt;br&gt;ändamål betraktas som investeringar. I likhet med statsbudgetens övriga&lt;br&gt;utgifter belastar investeringsutgiftema budgeten vid utgiftstillfallet. Någon&lt;br&gt;periodisering sker sådeles inte. Endast de av statens egna investeringar&lt;br&gt;som finansieras över statsbudgeten redovisas i denna kategori. Utgifter&lt;br&gt;som går till andra sektorer i ekonomin för investering redovisas som&lt;br&gt;transfereringar till respektive sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna minskade under perioden 1985/86 - 1989/90 i fästa&lt;br&gt;priser genomsnittligt med 1,3% per år. Att investeringarna minskat&lt;br&gt;förklaras av att statens vattenfällsverks investeringsanslag lyftes av från&lt;br&gt;statsbudgeten 1988/89. Övriga investeringar har ökat med 6,9% per år&lt;br&gt;i genomsnitt. Nästan hälften av investeringsökningen har bestått av&lt;br&gt;väginvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna fäller under långtidsbudgetperioden med 1,1% per år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 Transfereringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda transfereringarna beräknas 1991/92 utgöra två tredje-&lt;br&gt;delar av statsbudgetens utgifter. De hushållstransfereringar som redovisas&lt;br&gt;på inkomstsidan utgör 13% av utgifterna. Transfereringarna går främst&lt;br&gt;till hushåll, kommuner, företag och som bistånd till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåren 1985/86 - 1989/90 minskade utgifterna för företags-&lt;br&gt;stöd och arbetsmarknadspolitiska åtgärder samtidigt som transfereringarna&lt;br&gt;till hushåll ökade kraftigt. De hushållstransfereringar som ökat mest är&lt;br&gt;sjukförsäkring och studiemedel. Räntebidrag till bostäder, vilka betraktas&lt;br&gt;som transfereringar till företag, ökade också kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under långtidsbudgetperioden beräknas en liten minskning av stats-&lt;br&gt;budgetens transfereringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållstransfereringar svarar för mer än hälften av statsbudgetens&lt;br&gt;transfereringsutgifter. De största hushållstransfereringarna på budgetens&lt;br&gt;utgiftssida är folkpensioner, allmänna barnbidrag och studiestöd.&lt;br&gt;Hushållstransfereringarna på utgiftssidan minskar under långtidsbudgetpe-&lt;br&gt;rioden, främst på grund av minskade utgifter för folkpensioner. Denna&lt;br&gt;minskning motsvaras av ökade utgifter inom ATP-systemet utanför stats-&lt;br&gt;budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora hushållstransfereringar redovisas även på statsbudgetens in-&lt;br&gt;komstsida. Dessa är sjuk- och föräldraförsäkringen (85% redovisas på&lt;br&gt;inkomstsidan) samt arbetsskadeförsäkringen (100% redovisas på&lt;br&gt;inkomstsidan). Utgifterna på inkomstsidan har ökat kraftigt under senare&lt;br&gt;år, till följd av hög och växande sjukfrånvaro och att allt fler fått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeersättning. Sedan 1990 har sjukfrånvaron minskat, vilket till Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;en del kan antas bero på konjukturavmattningen. Till följd av sänkta Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;ersättningsnivåer i sjukförsäkringen, införande av en arbetsgivarperiod&lt;br&gt;och antagande om lägre sjukfrånvaro beräknas utgifterna för sjukpenning&lt;br&gt;falla ytterligare 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringens utgifter förväntas öka kraftigt även under&lt;br&gt;långtidsbudgetperioden. Utgifterna för sjukförsäkringen minskar under&lt;br&gt;samma period, vilket förklaras av att arbetsgivarperioden endast får&lt;br&gt;effekt under andra halvåret av budgetåret 1991/92. Föräldraförsäkringen&lt;br&gt;förväntas öka under perioden, om än inte lika snabbt som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.3 Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser (fp) och löpande priser (lp).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•P&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;br&gt;1995/96&lt;br&gt;1P&lt;br&gt;Referensalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;br&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86-&lt;br&gt;1989/90&lt;br&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensioner&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Ålderspensioner, förtidspensioner, efterlevnadspensioner och KBT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till kommuner omfattar både specialdestinerade och&lt;br&gt;generella statsbidrag. Under långtidsbudgetperioden förväntas de öka&lt;br&gt;med ca 1,6% per år. Framför allt är det bidraget till kommunal&lt;br&gt;barnomsorg, bidrag till äldreomsorgen och skatteutjämningsbidraget som&lt;br&gt;ökar. Den föreslagna reformen för äldreomsorgen medför förskjutning av&lt;br&gt;vissa utgifter från 1991/92 till 1992/93. Ökningen av skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidraget finansieras normalt genom beslut om höjning av skatteut-&lt;br&gt;jämningsavgiften på budgetens inkomstsida. Den extra höjningen av&lt;br&gt;skatteutjämningsavgifiten för 1992 antas återbetalas under åren 1993 -&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till företag m.m. förväntas minska kraftigt i fasta&lt;br&gt;priser. En viktig orsak är att de tillfälliga utgifterna för omställningsåt-&lt;br&gt;gärder inom jordbruket försvinner under perioden. Antagandet om låga&lt;br&gt;realräntor medför vidare minskade utgifter för räntebidrag till bostäder,&lt;br&gt;vilka betraktas som transfereringar till företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till utlandet består huvudsakligen av anslag till ut-&lt;br&gt;vecklingsbistånd. Utgifterna för biståndet uppgår till 1 % av BNI. Under&lt;br&gt;den kommande femårsperioden beräknas transfereringarna till utlandet&lt;br&gt;öka med i genomsnitt 2,3 % per år i festa priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.4 övriga transfereringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser (fp) och löpande priser (lp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Referensalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämn ingsb idrag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till utlandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ökningarna finansieras genom motsvarade höjning av skatteutjämningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Utgiftsutvecklingen i ett välfärds- och tillväxtperspektiv&lt;br&gt;Som tidigare nämnts styrs närmare 60% av statsbudgetens utgifter av&lt;br&gt;automatiskt verkande regelsystem. En konsekvens av denna automatik&lt;br&gt;är årligen växande utgifter, även utan att några nya reformbeslut fettas.&lt;br&gt;Detta forhållande blir särskilt accentuerat i perioder av låg tillväxt med&lt;br&gt;snabbt ökande priser. De automatikstyrda utgifterna tenderar då att öka&lt;br&gt;snabbare än de tillväxtberoende inkomsterna. Merparten av de automat-&lt;br&gt;iskt styrda utgifterna över statsbudgeten är transfereringar till hushåll&lt;br&gt;inom ramen för välfärdssystemen. Dessa transfereringar ställer således&lt;br&gt;i takt med inflationen med automatik krav på ökade resurser, även om&lt;br&gt;den reala tillväxten inte ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta en analys av statsbudgetens utgiftsutveckling under&lt;br&gt;långtidsbudgetperioden i ett välfärds- och tillväxtperspektiv görs i detta&lt;br&gt;avsnitt en uppdelning av utgifterna med avseende på om de framförallt&lt;br&gt;är inriktade mot att öka välfärden eller inriktade mot att mer direkt stödja&lt;br&gt;den ekonomiska tillväxten. Indelningen följer i stort uppdelningen av&lt;br&gt;verksamheten mellan departementen även om delar skulle kunna hänföras&lt;br&gt;till en annan grupp. Inom respektive område görs ett urval av de största&lt;br&gt;statliga utgiftsposterna för att belysa dessa utgifters betydelse för utveck-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett välfärdsperspektiv redovisas i första hand utvecklingen för vissa&lt;br&gt;av utgifterna inom social-, arbetsmarknads-, bostads- och delar av utbild-&lt;br&gt;ningsdepartementets verksamhetsområden (främst skolväsendet). I ett&lt;br&gt;tillväxtperspektiv redovisas på motsvarande sätt utgiftsutvecklingen för&lt;br&gt;ett urval av utgifterna inom industri-, kommunikations-, jordbruks- och&lt;br&gt;övriga delar av utbildningsdepartementets områden (främst högskola och&lt;br&gt;forskning). Som en tredje grupp redovisas övriga utgifter, vilka rör&lt;br&gt;justitie-, utrikes-, försvars-, finans- och civildepartementens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysen belyser skillnaderna i statsbudgetens utgiftsutveckling mellan&lt;br&gt;de olika alternativen i långtidsbudgeten inom dessa områden och hur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;automatiken påverkar utgiftsutvecklingen. Denna utveckling är avgörande Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;för hur statsbudgetens utgiftskvot utvecklas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 Statsbudgetens utgifter inom välfärdsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter för välfärd i vid mening, såsom vård, omsorg,&lt;br&gt;utbildning, barnbidrag, pensioner m.m. uppgår till ca 320 miljarder&lt;br&gt;kronor under budgetåret 1991/92. Staten finansierar en stor del av&lt;br&gt;välfärdssystemen genom transfereringar och merparten av dessa&lt;br&gt;transfereringar ökar automatiskt i takt med priser och löner. Trans-&lt;br&gt;fereringarnas ökningstakt är genom utgiftsautomatiken en viktig orsak till&lt;br&gt;den sämre utvecklingen av budgetsaldot i referensalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna inom välfärdsområdet beräknas i reala termer minska med&lt;br&gt;i genomsnitt 1% per år under långtidsbudgetperioden. Minskningen&lt;br&gt;förklaras främst av att nuvarande system för bostadsfinansiering i stort&lt;br&gt;lyfts över kapitalmarknaden. Utgiftsautomatiken bryts därmed och statens&lt;br&gt;utgifter minskar i fästa priser vid rimliga realräntor. Vidare förklaras&lt;br&gt;minskningen av att utgifterna för arbetsmarknadspolitiken sjunker, att en&lt;br&gt;arbetsgivarperiod införs i sjukförsäkringen samt att utgifterna för&lt;br&gt;pensioner alltmer belastar ATP-systemet istället för statsbudgeten.&lt;br&gt;Utgifterna ökar framför allt inom familjepolitiken och skolväsendet. I&lt;br&gt;följande tabell presenteras ett urval av de statliga utgifterna inom&lt;br&gt;välfärdsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.5 Statsbudgetens utgifter inom välfärdsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser (fp) och löpande priser (Ip)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändring per år&lt;br&gt;1991/92- 1991/92-&lt;br&gt;1995/96 1995/96&lt;br&gt;lp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalt. Referensalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;br&gt;fp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Familjcpolitik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjuk- och arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadssubventioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'inkl, statsbidrag för arbetslöshetsförsäkringen. Avser utvecklingen så som den skulle&lt;br&gt;bli om de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som i övrigt ligger i långtidsbudget-&lt;br&gt;beräkningarna ej beaktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utgiftsutvecklingen i huvudalternativet begränsas ökningen&lt;br&gt;till i genomsnitt 2,1 % per år jämfört med 4,7% per år i referensalter-&lt;br&gt;nativet. Det är främst den högre löne- och inflationsnivån i referensalter-&lt;br&gt;nativet som resulterar i en högre utgiftsnivå. Utgiftsautomatiken slår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt tydligt igenom i familjepolitiken, sjuk- och arbetsskadeför- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;säkringen och i statsbidragen till skolan. För dessa områden är skillnaden Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;mellan alternativen stor. Den sämre ekonomiska utvecklingen ger dock&lt;br&gt;även kraftigt ökade utgifter för bostadssubventioner i samband med att&lt;br&gt;räntenivån antas ligga på en högre nivå och att staten har åtagit sig att ge&lt;br&gt;ett realräntebidrag som stöd till låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjepolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna inom familjepolitiken beräknas öka realt med ca 3 miljarder&lt;br&gt;kronor under perioden. Detta beror främst på att antalet barn beräknas&lt;br&gt;stiga under perioden men även på antagandet om stigande förvärvsin-&lt;br&gt;komster. Utvecklingen innebär att utgifterna inom föräldraförsäkringen&lt;br&gt;stiger och att antalet utbetalade barnbidrag beräknas öka den närmaste&lt;br&gt;femårsperioden. Därutöver beräknas antalet utbetalade bidragsförskott&lt;br&gt;öka i takt med antalet barn från en redan hög nivå. Denna beror på att&lt;br&gt;systemet idag delvis kan manipuleras för att erhålla högre samhällsstöd&lt;br&gt;än vad som avsetts. Statens utgifter för kommunal barnomsorg beräknas&lt;br&gt;öka under förutsättningen att nuvarande målsättning om full behovs-&lt;br&gt;täckning ligger fäst under femårsperioden. Utgiftsutvecklingen är också&lt;br&gt;beroende av i vilken utsträckning den flexiblare skolstarten kommer att&lt;br&gt;utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuk- och arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för sjukpenningförsäkring beräknas minska under 1991/92.&lt;br&gt;Minskningen är en följd av en förväntad nedgång i sjukfrånvaron under&lt;br&gt;1991. Förväntningen baserar sig på beräknade effekter av den lägre&lt;br&gt;ersättningsnivån, konjunkturen och den allmänna opinionen. Schablon-&lt;br&gt;mässigt ligger en oförändrad sjukfrånvaro i förhållande till det som&lt;br&gt;antagits för 1992 till grund för beräkningarna i långtidsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för sjukvårdsförsäkringen beräknas ifråga om ersättning till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen utifrån gällande överenskommelse för 1991.&lt;br&gt;Beräkningarna i övrigt utgår från att volymökningar sker under de&lt;br&gt;närmaste åren inom vuxentandvården (+1 %) som en följd av att taxekon-&lt;br&gt;struktionen stimulerar till en ökande vårdproduktion och styr mot en allt&lt;br&gt;högre ambitionsnivå när det gäller tandhälsan. För läkemedel förutsätts&lt;br&gt;en fortsatt ökning (+5%), främst till följd av prisutvecklingen i synnerhet&lt;br&gt;vad gäller nya preparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeanmälningama har sedan böijan av 1980-talet ökat med ca&lt;br&gt;40 % fram till år 1989. Den ökande ärendemängden i kombination med&lt;br&gt;en ökad andel godkända fåll och stigande reallöner har medfört att&lt;br&gt;utgifterna för arbetsskadeförsäkringen ökat kraftigt under senare år.&lt;br&gt;Utgifterna antas öka kraftigt även under långtidsbudgetperioden. Arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen finansieras genom en socialavgift som för närvarande&lt;br&gt;uppgår till 0,9 % av lönesumman. Fondens kapital är för närvarande&lt;br&gt;förbrukat och underskottet beräknas belasta statsbudgeten med samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagt ca 80 miljarder kronor i löpande priser under långtidsbudget- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;perioden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensioner m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter inom välfärdsområdet är realt i stort sett&lt;br&gt;oförändrade under långtidsbudgetperioden. En viktig faktor bakom denna&lt;br&gt;utveckling är de minskande utgifterna till pensioner. Minskningen kom-&lt;br&gt;penserar i viss mån de kraftigt ökande utgifterna på andra områden. Folk-&lt;br&gt;pensioner och det statliga bidraget till kommunala bostadstillägg (KBT)&lt;br&gt;uppgår 1991/92 till 69 miljarder kronor. Statsbudgetens pensionsutgifter&lt;br&gt;minskar i takt med att ATP-systemet omfattar allt fler pensionärer med&lt;br&gt;allt högre ATP-nivå. Utgifterna för pensioner över statsbudgeten minskar&lt;br&gt;realt med ca 3 miljarder kronor under perioden. Utgiften belastar i stället&lt;br&gt;ATP-systemet och påverkar därigenom det finansiella sparandet och de&lt;br&gt;totala utgifterna i offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens sammanlagda utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;beräknas 1991/92 uppgå till ca 40 miljarder kronor. Statsbidragen till&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring finanserias via en arbetsgivaravgift, den s.k.&lt;br&gt;arbetsmarknadsavgiften, som går till arbetsmarknadsfonden. Vid stigande&lt;br&gt;arbetslöshet ökar utgifterna från denna statliga fond, om inte arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder genomförs över statsbudgeten. På statsbudgeten&lt;br&gt;redovisas för 1991/92 utgifter på ca 25 miljarder kronor, vilka främst går&lt;br&gt;till verksamheter som rör arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten&lt;br&gt;och arbetslivsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter för åtgärder inom området är starkt beroende av&lt;br&gt;utvecklingen på arbetsmarknaden men också av den allmänna löneut-&lt;br&gt;vecklingen. Skillnaden i utgiftsutveckling mellan huvudalternativet och&lt;br&gt;referensaltemativet förklaras huvudsakligen av att arbetslösheten antas bli&lt;br&gt;högre i referensaltemativet i samband med den lägre tillväxten samtidigt&lt;br&gt;som lönerna ökar snabbare. Utgifterna för arbetslöshetsersättning och ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska åtgärder växer därför snabbare i det sämre alter-&lt;br&gt;nativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig del av transfereringarna inom utbildningsdepartementets&lt;br&gt;område utgörs av statsbidragen till skolväsendet (ungdomsskolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen). Statens utgifter för denna verksamhet täcker ungefär&lt;br&gt;hälften av den totala kostnaden. Statsbidragen till skolområdet beräknas&lt;br&gt;utifrån ett bidrag per elev och utgifterna påverkas främst av elevut-&lt;br&gt;vecklingen och vissa strukturella kriterier. Prognoserna för elevutveckl-&lt;br&gt;ingen för grundskolan visar på en ökning under 1990-talet. Efter år 2000&lt;br&gt;sker en viss nedgång. För gymnasieskolans del sker en nedgång i antalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ungdomar i åldem 16-49 år under långtidsbudgetperioden. Utgiftsutveck- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;lingen de kommande åren kommer även att påverkas av i vilken Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;utsträckning möjligheten till flexibel skolstart utnyttjas. Sektorsbidraget&lt;br&gt;kommer årligen att räknas upp med ett särskilt skolindex som styrs av&lt;br&gt;löne- och prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag för bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga utgifterna for bostadssubventioner inkl, investeringsbidrag&lt;br&gt;beräknas för budgetåret 1991/92 uppgå till ca 30 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna domineras av räntebidrag till bostadsbyggande. Vid ny- och&lt;br&gt;ombyggnad täcker räntebidragen för närvarande skillnaden mellan den av&lt;br&gt;staten &amp;quot;garanterade räntan&amp;quot; och en beräknad marknadsränta för dels&lt;br&gt;bostadslån, dels underliggande kredit inom låneunderlaget för bostäder.&lt;br&gt;Det nuvarande systemet medför flera oönskade effekter. Systemet medför&lt;br&gt;bristande neutralitet mellan olika former av boende, bristande paritet&lt;br&gt;(kostnadsutjämning) mellan olika årgångar av bostadsproduktionen och&lt;br&gt;bidrar till en icke önskad förmögenhetsuppbyggnad hos dem som åtnjuter&lt;br&gt;de statliga subventionerna. Systemet är känsligt för höga räntelägen,&lt;br&gt;vilket innebär en mycket stor statsfinansiell belastning i perioder med hög&lt;br&gt;inflation och höga räntelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om att ersätta det nuvarande räntebidrags-&lt;br&gt;systemet med ett system som bygger på räntelån. Bostadsfinansieringen&lt;br&gt;lyfts i stort över på kapitalmarknaden. Utgiftsautomatiken för statliga&lt;br&gt;bostadssubventioner bryts därmed och statens utgifter minskar i fästa&lt;br&gt;priser vid rimliga realräntor. Vid höga realräntor utgår statliga realränte-&lt;br&gt;bidrag som ett extra stöd till låntagaren vilket ger stora utgifter på&lt;br&gt;statsbudgeten. Detta är förklaringen till den stora skillnaden i utgifter för&lt;br&gt;räntebidrag mellan referensaltemativet och huvudalternativet under&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de boende har skatteomläggningen medfört att boendekostnaderna&lt;br&gt;har ökat. I det nya räntelånesystemet kommer en hög låneandel att så&lt;br&gt;småningom öka bostadsutgiftema eftersom en del av räntekostnaderna&lt;br&gt;adderas till den totala skulden. Detta väntas på sikt leda till ökad efter-&lt;br&gt;frågan på mindre bostäder och ökad rörlighet på bostadsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande höga initiala subventionerna kan antas ha medfört en&lt;br&gt;prisokänslighet som drivit upp byggkostnaderna. I ett system där&lt;br&gt;boendekonsumenten i högre utsträckning får betala dessa kostnader torde&lt;br&gt;priskänsligheten öka och därmed en press nedåt uppstå på byggkostnad-&lt;br&gt;erna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 Utgiftsutvecklingen i ett tillväxtperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten påverkas av förändringar som görs inom den&lt;br&gt;offentliga sektom. I följande tabell redovisas ett urval av de största&lt;br&gt;utgifterna som finansieras över statsbudgeten inom de områden som mer&lt;br&gt;direkt kan hänföras till främjande av ekonomisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När resurserna är fullt utnyttjade bestäms tillväxten väsentligen av den&lt;br&gt;takt med vilken arbetskraften och produktiviteten ökar. Med höga pris-&lt;br&gt;och löneökningar i ekonomin faller kapacitetsutnyttjandet, samtidigt som&lt;br&gt;arbetslösheten stiger och den ekonomiska tillväxten blir lägre. Mark-&lt;br&gt;nadens funktionssätt och nivån på investeringarna i landet styr på sikt till-&lt;br&gt;växten. Huvuddelen av investeringarna sker och bör ske i företagen. Det&lt;br&gt;är viktigt att svensk industri ges förutsättningar för en tillräckligt god&lt;br&gt;lönsamhet för att främja en hög investeringsnivå. Mot den bakgrunden&lt;br&gt;avsätter staten bl.a. särskilda medel för investeringar framför allt i&lt;br&gt;infrastruktur i vid mening. Till infrastruktur kan utöver transportnätet&lt;br&gt;även tele-, post- och elnäten samt det högre utbildningsväsendet räknas.&lt;br&gt;Investeringarna över statsbudgeten uppgår 1991/92 till ca 12 miljarder&lt;br&gt;kronor och utgör endast ca 2,2% av utgifterna. Affärsverkens in-&lt;br&gt;vesteringar redovisas inte över statsbudgeten. Även de statliga utgifterna&lt;br&gt;för högre utbildning kan från analytiska utgångspunkter betraktas som&lt;br&gt;investeringar dvs. som ökningar av humankapitalet. Utgifterna för&lt;br&gt;högskola och forskning uppgår 1991/92 till ca 14 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.6 Statsbudgetens utgifter inom tillväxtområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser (fp) och löpande priser (lp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändring per år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92- 1991/92- &amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1P &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lp&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;f&lt;/sup&gt;P&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalt. Referensalt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Infrastruktur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksomställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter inom tillväxtområdet beräknas under perioden&lt;br&gt;minska realt med ca 1,8% i genomsnitt per år. Hela denna minskning&lt;br&gt;kan hänföras till den beslutade sänkningen av bidragen till jordbrukssek-&lt;br&gt;torn, vilken genomförs bl.a. i syfte att öka den ekonomiska tillväxten.&lt;br&gt;Utgifterna inom tillväxtområdet styrs främst genom enskilda beslut och&lt;br&gt;endast till liten del av automatik. Den ekonomiska utvecklingen avgör&lt;br&gt;därmed vilket resursutrymme som finns tillgängligt, efter det att&lt;br&gt;statsbudgetens utgiftsautomatik tagit sin andel. Det resterande resursut-&lt;br&gt;rymmet bestämmer statens möjligheter att genomföra satsningar inom&lt;br&gt;tillväxtområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infrastruktur &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av statens utgifter för infrastrukturen sker till stor del&lt;br&gt;utanför statsbudgeten via avgiftsfinansiering på marknaden av statliga&lt;br&gt;bolag och affärsverk. De utgifter som redovisas över statsbudgeten är&lt;br&gt;investeringar i väg- och järnvägsnät samt utgifter i form av bidrag till&lt;br&gt;samhällsekonomiskt prioriterade områden, t.ex. viss järnvägstrafik och&lt;br&gt;miljövänlig eneigi. Statsbudgetens utgifter för infrastruktur under&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 uppgår till ca 19 miljarder kronor. Utgifterna for&lt;br&gt;infrastruktur beräknas i långtidsbudgeten vara i stort sett oförändrade&lt;br&gt;eftersom de styrs av framtida politiska beslut. Utgifterna för infra-&lt;br&gt;strukturfonden under budgetåret 1991/92 belastar inte statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för en långsiktig, hög och stabil tillväxt i ekonomin&lt;br&gt;är en effektiv infrastruktur. Infrastrukturinvesteringar av kollektiv&lt;br&gt;karaktär finansieras huvudsakligen inom den offentliga sektorn. Vid en&lt;br&gt;svag ekonomisk utveckling enligt referensaltemativet kommer utgifts-&lt;br&gt;automatiken i transfereringssystemen - vid en given utgiftskvot - att hota&lt;br&gt;de tillväxtbefrämjande statliga investeringarna i infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utbildning av hög kvalitet är viktig för produktivitetstill-&lt;br&gt;växten. Riksdagen beslutade våren 1990 om inriktningen av forsknings-&lt;br&gt;politiken för perioden 1990/91-1992/93. Beslutet innehöll åtgärder för&lt;br&gt;att förbättra den vetenskapliga produktionen genom ett resurstillskott om&lt;br&gt;ca 1 miljard kronor under treårsperioden. Härav rör merparten förstärk-&lt;br&gt;ningar för grundforskning och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av den nya ingenjörsutbildningen fram till 1993/94&lt;br&gt;innebär att antalet nybörjare vid högskolan successivt kopimer att öka&lt;br&gt;med 5 000. Regeringens förslag i tillväxtpropositionen innebär att&lt;br&gt;ytterligare minst 320 nya doktorand tjänster successivt kommer att inrättas&lt;br&gt;inom de tekniska fakulteterna under 1991/92-1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ytterligare förbättrad effektivitet och förenklad administration&lt;br&gt;skall högskolan frigöra resurser så att antalet studenter därutöver kan&lt;br&gt;ökas med tio procent under perioden 1991/92-1993/94. Ett nytt styr- och&lt;br&gt;anslagssystem genomförs fr.o.m. budgetåret 1993/94. Beslut om&lt;br&gt;dimensionering av olika utbildningar skall fettas mot bakgrund av&lt;br&gt;samhällets behov av kompetens i vid mening och styrningen av resur-&lt;br&gt;serna kommer i högre grad att kopplas till utbildningens kvalitet och&lt;br&gt;antalet examinerade. Den högre utbildningen kompenseras normalt i takt&lt;br&gt;med pris- och löneutvecklingen, vilket gör att resurserna inte urholkas&lt;br&gt;vid en sämre ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter över statsbudgeten för att främja näringslivet är främst&lt;br&gt;satsningar på småföretagande, regionalpolitik och teknikutveckling. De&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samlade utgifterna uppgår till ca 5 miljarder kronor 1991/92 och Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;beräknas under perioden vara i stort sett oförändrade. För att främja Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;tillväxten har statens utgifter för stöd till vissa branscher successivt&lt;br&gt;avvecklats och inriktningen koncentrerats till att skapa effektivare&lt;br&gt;marknader och konkurrens, stödja teknisk utveckling samt underlätta&lt;br&gt;kapitalförsörjningen för småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1990 om en ny livsmedelspolitik. Den&lt;br&gt;livsmedelspolitiska reformen fullföljs nu och innebär bl.a. att den interna&lt;br&gt;marknadsregleringen avskaffas med böijan den 1 juli 1991. Jordbruket&lt;br&gt;ställs om med sikte på att nå bättre balans mellan inhemsk produktion&lt;br&gt;och efterfrågan. De särskilda omställningsbidragen uppgår till ca 14&lt;br&gt;miljarder kronor för perioden 1990/91-1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad konkurrens inom livsmedelsproduktionen spelar en avgörande roll&lt;br&gt;för effektiviteten inom sektorn och därmed för möjligheten att få en&lt;br&gt;varaktigt lägre prisökningstakt för livsmedel. Det befrämjas genom&lt;br&gt;minskad protektionism och sänkt gränsskydd samtidigt som konsumenten&lt;br&gt;får större valfrihet. GATTs s.k. Uruguayrunda har som mål att avlägsna&lt;br&gt;handelshinder också på jordbruksområdet, vilket innebär att stödet till&lt;br&gt;jordbruket successivt kan komma att sänkas även i andra länder. Det är&lt;br&gt;angeläget att det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin är inter-&lt;br&gt;nationellt konkurrenskraftiga och omställningen syftar bl.a. till att ge&lt;br&gt;sektorn en varaktig överlevnadsförmåga vid en ökad handel med andra&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde&lt;br&gt;uppgår 1991/92 till ca 9 miljarder kronor varav ca 5 miljarder kronor&lt;br&gt;avser stöd till jordbruksföretag i samband med reformeringen av&lt;br&gt;jordbrukspolitiken. Utgifterna under perioden är till stor del en följd av&lt;br&gt;riksdagens beslut om särskilda bidrag för genomförandet av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.3. Utgiftsutvecklingen inom övriga områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till övriga utgifter räknas här utgifter på statsbudgeten som inte direkt&lt;br&gt;kan hänföras till välfärds- eller tillväxtområdet. Detta gäller utgifterna för&lt;br&gt;bl.a. rättsväsendet, försvaret och biståndet. Utgifterna inom dessa&lt;br&gt;områden stiger realt med ca 1,4% årligen under perioden främst&lt;br&gt;beroende på att den totala biståndsramen justeras upp med BNI.&lt;br&gt;Utgifterna stiger även som en följd av ökande skatteutjämningbidrag till&lt;br&gt;kommunerna. De ökande bidragen finansieras dock via en motsvarande&lt;br&gt;avgiftshöjning för kommunerna, vilket innebär att statsbudgeten netto&lt;br&gt;inte belastas. Inom rättsväsendet och försvarsområdet beräknas utgifterna&lt;br&gt;vara realt oför- ändrade under perioden och deras andel av BNP sjunker&lt;br&gt;därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna inom området justeras i stort sett i takt med pris- och&lt;br&gt;löneökningstakten. Detta innebär att utgifterna i referensaltemativet blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.7 Statsbudgetens utgifter inom övriga områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser (fp) och löpande priser (lp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;1991/92- 1991/92- &amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1P &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1P&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalt. Referensalt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvaret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämning m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Ökningen finansieras genom motsvarande höjning av skatteutjämningsavgift&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ca 8 miljarder kronor högre än i huvudalternativet. Den totala bistånds-&lt;br&gt;ramen minskar dock sin andel av utgifterna eftersom den sämre tillväxten&lt;br&gt;ger en realt lägre (BNI) bruttonationalinkomst i referensaltemativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till rättsväsendet hör domstolar, åklagare, rättshjälp, kriminalvård och&lt;br&gt;polisen. Utgifterna inom detta område styrs till största delen av löneut-&lt;br&gt;vecklingen. I fästa priser visar således rättsväsendet oförändrad utgifts-&lt;br&gt;nivå över perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsutvecklingen, antalet anmälda brott, mängden mål och dess&lt;br&gt;svårighetsgrad, antalet dömda och strafftidens längd påverkar behovet av&lt;br&gt;resurser inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bistånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges samlade internationella utvecklingsarbete - biståndsramen -&lt;br&gt;uppgår till 1 % av BNI. Tillväxt i ekonomin möjliggör således ett ökat&lt;br&gt;bistånd. I långtidsbudgeten följer ökningen av biståndets storlek i stort&lt;br&gt;sett tillväxttakten i respektive alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samlade utgifterna för det svenska försvaret uppgår budgetåret&lt;br&gt;1991/92 till ca 37,8 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regel fastställs, utifrån det säkerhetspolitiska läget, femåriga&lt;br&gt;försvarsbeslut som anger försvarets planeringsramar. Den militära&lt;br&gt;utgiftsramen priskompenseras med ett försvarsprisindex som avspeglar&lt;br&gt;pris- och löneökningstakten inom sektom. Långtidsbudgeten utgår från&lt;br&gt;1987 års försvarsbeslut. Ett nytt försvarsbeslut avses fettas under våren&lt;br&gt;1992. Några utgiftsförändringar till följd av detta beslut är inte med-&lt;br&gt;räknade i långtidsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämning m.m. till kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidraget är 1991/92 budgeterat till 21 miljarder kronor.&lt;br&gt;Utvecklingen av bidraget påverkas framför allt av löneutvecklingen men&lt;br&gt;därutöver av skattesatsändringar och av hur skatteunderlaget i enskilda&lt;br&gt;kommuner och landsting förändras. Kommunerna finansierar själva&lt;br&gt;ungefär hälften av bidraget via skatteutjämningsavgiften. Staten står för&lt;br&gt;10,5 miljarder kronor av bidraget. Detta belopp hålls nominellt konstant&lt;br&gt;under långtidsbudgetperioden. De ökningar av bidraget som sker&lt;br&gt;förutsätts med andra ord komma att helt finansieras av kommunerna&lt;br&gt;själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget till kommunerna med anledning av avskaffandet av den&lt;br&gt;kommunala företagsbeskattningen uppgår budgetåret 1991/92 till ca 0,9&lt;br&gt;miljarder kronor. Under långtidsbudgetperioden behålls bidraget på&lt;br&gt;samma nominella nivå. Realt minskar därmed bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.4 Utgifter inom samtliga områden i de olika alternativen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är utgifterna inom statsbudgetens olika områden, exkl.&lt;br&gt;statsskuldräntor, realt oförändrade under perioden. En viktig förklaring&lt;br&gt;till denna utveckling är besluten om minskade utgifter inom bl.a.&lt;br&gt;jordbruksområdet, bostadssubventionerna och sjukförsäkringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsbudgettekniken förutsätter att dessa beslut ligger fäst och att&lt;br&gt;inga nya utgifter tillkommer under perioden. För att i praktiken nå realt&lt;br&gt;oförändrade utgifter under perioden krävs således att eventuella beslut om&lt;br&gt;ytterligare utgifter inom ett område motsvaras av en minskning av&lt;br&gt;resurserna på andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under långtidsbudgetperioden beräknas statsbudgetens utgifter exkl.&lt;br&gt;statskuldräntor i löpande priser öka med i genomsnitt 2,5 procentenheter&lt;br&gt;mer per år i referensaltemativet jämfört med huvudalternativet. BNP ökar&lt;br&gt;nominellt däremot endast med 1,4 procentenheter mer i referens-&lt;br&gt;altemativet jämfört med huvudalternativet. Den maiginella ökningen av&lt;br&gt;BNP är en effekt av att den högre inflationen medför sämre real&lt;br&gt;tillväxttakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av diagram 5.4 framgår att utgifterna i referensaltemativet exkl.&lt;br&gt;statsskuldräntor blir ca 50 miljarder kronor högre än i huvudalternativet&lt;br&gt;i slutet av långtidsbudgetperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden i utgiftsutveckling mellan alternativen kan till stor del&lt;br&gt;förklaras av att utgifterna inom välfärdsområdets transfereringssystem&lt;br&gt;ökar mer i referensaltemativet. Detta till följd av att de automatiskt&lt;br&gt;justeras till en högre pris- och löneutveckling. En sämre ekonomisk&lt;br&gt;utveckling ger även en högre arbetslöshet och därigenom ökade utgifter&lt;br&gt;för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i referensaltemativet. Som tidigare&lt;br&gt;visats i tabell 5.2 var transfereringarna de utgifter som ökade kraftigast&lt;br&gt;även under åren 1985/86 - 1989/90, vilket delvis förorsakades av höga&lt;br&gt;pris- och löneökningar under senare delen av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I referensaltemativet blir utgifterna för statsskuldräntor dessutom större Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;eftersom statsskulden växer i en snabbare takt och ränteläget är högre. Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget ger dessa faktorer en högre statlig utgiftskvot i referens-&lt;br&gt;altemativet jämfört med huvudalternativet. I huvudalternativet ger den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen en sänkt utgiftskvot med ca 3,8 procentenheter&lt;br&gt;under perioden. Den sämre utvecklingen i referensaltemativet ger en&lt;br&gt;sänkning av utgiftskvoten med endast 2,8 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.4 ökning av statsbudgetens utgifter i referensalternativet utöver&lt;br&gt;utgifterna i huvudalterantivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-66.png" style="width:220pt;height:186pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Välfärds&lt;br&gt;området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxt&lt;br&gt;området&lt;br&gt;övriga&lt;br&gt;områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom transfereringarna, som är en del av välfärden, med automatik&lt;br&gt;tar i anspråk en stor del av de resurser som skapas genom ekonomisk-&lt;br&gt;tillväxt kan de vid hög inflation till följd av automatiken i sig bli ett hot&lt;br&gt;mot välfärden. Det beror på att det endast vid en hög tillväxttakt i&lt;br&gt;ekonomin är möjligt att finansiera både välfärdssystemens utgifts-&lt;br&gt;automatik och ökade statliga utgifter inom t.ex. infrastruktur-, utbild-&lt;br&gt;nings- och miljöområdena inom ramen för en oförändrad utgiftskvot.&lt;br&gt;Därtill kommer kravet på resurser till statens traditionella uppgifter att&lt;br&gt;via rättsväsendet och försvaret trygga medborgarnas säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att skapa goda förutsättningar for ekonomisk tillväxt i landet&lt;br&gt;kan resurser skapas, som kan användas till att finansiera utgiftsökningar&lt;br&gt;inom det statliga området. Vid en svag tillväxttakt och en fortsatt hög&lt;br&gt;inflationsnivå försämras möjligheterna att upprätthålla ambitionsnivån i&lt;br&gt;välfärdssystemen och att genomföra angelägna nya åtgärder. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund är det viktigt att genom strukturförändringar dämpa ut-&lt;br&gt;giftsautomatiken i statsbudgeten och försöka göra det så att det samtidigt&lt;br&gt;stimulerar tillväxt i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Utgifterna fördelade efter ändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta en internationell jämförelse redovisas i tabell 5.8.&lt;br&gt;nedan statsbudgetens utgifter fördelade efter de ändamål de fyller.&lt;br&gt;Fördelningen är gjord utifrån den internationella klassifikationsmodellen&lt;br&gt;COFOG (Classification of the Functions of Goverment).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.8 Statsbudgetens utgifter fördelade efter ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj. kr. 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;br&gt;91/92-&lt;br&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93 93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna offentliga tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-801 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;599&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625 &amp;nbsp;&amp;nbsp;-658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsskydd och rättsskipning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-941 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och universietsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;408 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;846&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;637&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-560 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Social trygghet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 365 -2 727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsförsörjning och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samhällsutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188 &amp;nbsp;3 541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 094&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fritidsverksamhet, kultur och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;religion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-79 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk, jakt och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiske&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 252 -1 580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mineralbrytning, tillverkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28 -10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra närigslivsändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 477 -1 722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ofördelade offentliga utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;637&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 010 -1 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 508 -3 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15 697&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6. Budgetsaldo&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av statsbudgetens saldo framgår av tabell 6.1. Under&lt;br&gt;perioden 1985/86-1989/90 har saldot förbättrats successivt. Budgetåret&lt;br&gt;1985/86 uppvisade statsbudgeten underskott med 46,8 miljarder kronor&lt;br&gt;och 1989/90 överskott med 3,4 miljarder kronor. Det förbättrade budget-&lt;br&gt;läget beror främst på snabbt stigande statsinkomster som på kort sikt&lt;br&gt;följer av höga pris- och löneökningstakten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under långtidsbudgetperioden försämras saldot kraftigt 1992/93. Detta&lt;br&gt;förklaras främst av att skatteinbetalningarna beräknas öka relativt&lt;br&gt;långsamt jämfört med ökningen av kommunalskatteutbetalningama under&lt;br&gt;1992/93. Samtidigt bortfaller inkomster av engångskaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1993/94-1995/96 förbättras statsbudgetens saldo successivt och&lt;br&gt;ett mindre överskott uppstår. Som en jämförelse redovisas referens-&lt;br&gt;altemativet. I detta alternativ beräknas ett underskott uppstå 1995/96 om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35,2 miljarder kronor. Detta förklaras, som nämnts, av att den högre ar-&lt;br&gt;betslösheten ger högre utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och&lt;br&gt;av att den högre inflationstakten ökar utgifterna för transfereringarna.&lt;br&gt;Högre ränteläge och större upplåningsbehov till följd av större budget-&lt;br&gt;underskott medför vidare större utgifter för statsskuldräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.1 Budgetsaldo 1985/86 - 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;br&gt;exkl.&lt;br&gt;stads-&lt;br&gt;skuld-&lt;br&gt;räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stats-&lt;br&gt;skuld-&lt;br&gt;räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo som&lt;br&gt;andel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;367,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;296,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;334,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;382,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;409,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-18,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-1,3%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-0,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;459,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;436,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;433,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;441,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;506,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;444,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Referensalternativ&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;441,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;427,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;473,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;506,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;474,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;523,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;493,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7. Den offentliga sektorn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn omfattar staten, socialförsäkringssektorn samt bilaga 1.1.2&lt;br&gt;kommunerna. De samlade offentliga utgifterna beräknas uppgå till ca&lt;br&gt;62% av BNP 1991/92. Av detta belopp svarar staten för hälften och&lt;br&gt;kommunerna för ca 40%. Resterande 10 % utgörs av utgifter för ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens och riksdagens beslutsfattande är inte avgränsat enbart till&lt;br&gt;statsbudgeten. Gränserna mellan delsektorema är inte för alltid givna -&lt;br&gt;både finansierings- och verksamhetsansvar har över tiden ändrats. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas förstatligandet av den kommunala polisen under&lt;br&gt;1960-talet och den överflyttning av arbetsgivaransvaret för lärare från&lt;br&gt;staten till kommunerna som skett den 1 januari 1991. Skatter och avgifter&lt;br&gt;flyttas också mellan delsektorema. Detta gäller t.ex. avvecklingen av den&lt;br&gt;kommunala företagsbeskattningen. Ytterligare ett exempel utgör&lt;br&gt;växlingen av inkomster från arbetsgivaravgifter med två procentenheter&lt;br&gt;från statsbudgeten till AP-fonden fr.o.m. den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsbudgetens beräkningar avser i första hand statsbudgeten. För&lt;br&gt;att få en rättvisande och heltäckande bild av de offentliga finanserna och&lt;br&gt;den offentliga sektorns resursanspråk, är det dock nödvändigt att studera&lt;br&gt;även övriga delar av den offentliga sektom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Staten och socialförsäkringssektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster och utgifter har redan redovisats i avsnitten 4&lt;br&gt;och 5. I detta avsnitt redovisas inkomster och utgifter för statsbudgeten&lt;br&gt;samt AP-fonden, arbetsmarknadsfonden, delpensionsfonden, arbetslivs-&lt;br&gt;fonden, lönegarantifonden och arbetarskyddsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inkomster som inte redovisas på statsbudgeten består främst av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter samt AP-fondens ränteinkomster. Arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifternas utveckling styrs, vid oförändrat avgiftsuttag, av lönesummans&lt;br&gt;utveckling. Denna är beroende av timlön samt sysselsättningsgraden i&lt;br&gt;ekonomin. Ränteinkomsterna bestäms främst av räntenivån samt&lt;br&gt;fondstorleken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1985/86 - 1989/90 har statens och socialförsäkrings-&lt;br&gt;sektorns inkomster totalt ökat med ca 209 miljarder kronor i löpande&lt;br&gt;priser eller med 11,3% per år i genomsnitt. Inkomsternas andel av BNP&lt;br&gt;har därmed ökat från 43,8% till 46,9%. Därav svarar skatter och avgifter&lt;br&gt;för en ökning på ca 192 miljarder kronor. Därmed har sektom under&lt;br&gt;perioden bidragit till en höjning av skattekvoten med 4,3 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under långtidsbudgetperioden beräknas statsbudgetens inkomster&lt;br&gt;genomsnittligt öka med 2,5% per år i huvudalternativet och 3,3% per år&lt;br&gt;i referensaltemativet, se avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av arbetsgivaravgifter ökar i genomsnitt med 4,3 % per år i&lt;br&gt;huvudalternativet och med 5,9% i referensaltemativet. Den snabbare&lt;br&gt;ökningen i referensaltemativet förklaras av den högre löneökningstakten.&lt;br&gt;AP-fondens ränteinkomster minskar med i genomsnitt 0,7% per år i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7.1 Statens och socialförsäkringssektorns inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;1991/92-1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1985/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvud- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Referens- 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;alt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoredovisade inkomster'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP-avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga avgiftsinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens ränteinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som andel av BNP&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;691,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Avser inkomster som nettoredovisas mot sjuk- och arbetsskadeförsäkringsutgifter&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Andelen var 43,8% 1985/86 och beräknas för 1995/96 till 43,3% i huvud-&lt;br&gt;alternativet och referensalternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudalternativet och ökar med 4,6% i referensaltemativet. Skillnaden&lt;br&gt;förklaras av såväl snabbare tillväxt av fondkapitalet som högre räntenivå&lt;br&gt;i referensaltemativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen finansieras huvudsakligen genom arbets-&lt;br&gt;marknadsavgiften, som är en arbetsgivaravgift, vilken för närvarande&lt;br&gt;uppgår till 2,16% av lönesumman. Avgiften skall sänkas med 0,04&lt;br&gt;procentenheter per år under perioden 1992/93-1994/95. En motsvarande&lt;br&gt;höjning sker av vuxenutbildningsavgiften. Dämtöver betalar medlemmar&lt;br&gt;i a-kassan en avgift. Arbetsmarknadsfondens behållning genererar även&lt;br&gt;ränteinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7.2 Statens och socialförsäkringssektorns utgifter&lt;br&gt;Miljarder kronor, fasta priser (fp) och löpande priser (lp).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;br&gt;1995/96&lt;br&gt;1P&lt;br&gt;Huvudalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;br&gt;1995/96&lt;br&gt;1P&lt;br&gt;Referensalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;br&gt;1995/96&lt;br&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86-&lt;br&gt;1989/90&lt;br&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoredovisas på inkomstsidan'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän tilläggspension &lt;sub&gt;o&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkring&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga utgifter&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;654,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Som andel av BNP&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'innefattar 85% av utgifterna för sjuk- och föräldraförsäkring och 100% av utgifterna för arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Historiska uppgifter för arbetslöshetsförsäkringens utgifter är inte jämförbara med dagens system&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Innefattar utgifter för lönegaranti och delpension samt arbetslivsfondens och arbetarskyddsfondens utgifter&lt;br&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Andelen var 45,6% 1985/86 och beräknas för 1995/96 till 41,3% i huvudalternativet och 42,9% i referens-&lt;br&gt;alternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet, socialdepartementet, riksrevisionsverket och konjukturinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av sjuk-, föräldra- och arbets skadeförsäkringarna har Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;redovisats i avsnitt 5, och sammanfattas i tabell 7.3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7.3 Utgifter för sjuk-, föräldra- samt arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser (fp) och löpande priser (lp)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;br&gt;1995/96&lt;br&gt;1P&lt;br&gt;Huvudalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;br&gt;1995/96&lt;br&gt;lp&lt;br&gt;Referensalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;br&gt;1995/96&lt;br&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86-&lt;br&gt;1989/90&lt;br&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkring&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Som andel av BNP&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Av beloppet redovisas 15% på anslag på statsbudgeten utgiftssida, resterande 85% minskar avgiftsinkomsterna&lt;br&gt;på budgetens inkomstsida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Redovisas till 100% över inkomstsida på statsbudgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Andelen var 5,2% 1985/86 och beräknas för 1995/96 till 4,7% i huvudalternativet och 4,7%&lt;br&gt;i referensaltemativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet, socialdepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutgifterna avser folkpension, allmän tilläggspension (ATP) och&lt;br&gt;delpension. Utgifterna för dessa pensionstyper utvecklas olika.&lt;br&gt;Folkpensionerna har under den gångna femårsperioden ökat med i&lt;br&gt;genomsnitt 6,4% per år i löpande priser. Detta motsvarar en real ökning&lt;br&gt;om endast 0,4% per år. ATP har samtidigt ökat med i genomsnitt 6,5%&lt;br&gt;realt per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaringen till att dessa båda pensionssystem utvecklas så olika är att&lt;br&gt;ATP-systemet i allt högre grad ersätter folkpensionssystemet. I samma&lt;br&gt;takt som utbetalningarna av ATP ökar, minskar ökningstakten i&lt;br&gt;folkpensionsutbetalningama. Detta förklaras i sin tur av att&lt;br&gt;folkpensionssystemet ger pensionstillskott till pensionärer med låg eller&lt;br&gt;ingen ATP. Tillskottet avräknas krona för krona mot ATP. Idag har mer&lt;br&gt;än 90% av de nya pensionärerna ATP. Den genomsnittliga andelen&lt;br&gt;pensionärer med ATP är ca 70%. De som blivit pensionärer har&lt;br&gt;dessutom haft en allt högre realinkomst. Det ovan beskrivna mönstret för&lt;br&gt;pensionerna består under den kommande femårsperioden. Folkpensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7.4 Statens och socialförsäkringssektorns pensionsutgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser (fp) och löpande priser (lp)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;br&gt;1995/96&lt;br&gt;lp&lt;br&gt;Huvudalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;br&gt;1995/96&lt;br&gt;1P&lt;br&gt;Referensalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92-&lt;br&gt;1995/96&lt;br&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86-&lt;br&gt;1989/90&lt;br&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpension&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän tilläggspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10,9%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som andel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Ålderspension, förtidspension och efterlevnadspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Andelen var 10,1% 1985/86 och beräknas för 1995/96 till 11,2% i huvudalternativet och 11,1% i&lt;br&gt;referensaltemativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet, socialdepartementet, riksrevisionsverket och konjukturinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgifterna beräknas då minska med i genomsnitt 1,1% per år realt. I&lt;br&gt;löpande priser motsvarar detta en ökning med 1,7% per år i&lt;br&gt;huvudalternativet och 3,1% i referensaltemativet. ATP-utbetalningama&lt;br&gt;ökar däremot med 3,9% i genomsnitt per år realt. Detta innebär i&lt;br&gt;löpande priser en årlig ökning med 6,6% i huvudalternativet och 8,2%&lt;br&gt;i referensaltemativet. Utöver andelen ATP-pensionärer styrs&lt;br&gt;ökningstakten för pensionsutgiftema av den demografiska utvecklingen&lt;br&gt;och inflationstakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen styrs av arbetslösheten samt&lt;br&gt;lönenivån. Detta innebär att utgiftsutvecklingen är starkt beroende av&lt;br&gt;konjukturutveckl ingen. Med den högre ekonomiska tillväxten,&lt;br&gt;långsammare löneökningstakten och lägre arbetslösheten som avspeglas&lt;br&gt;i huvudalternativet ökar utgifterna med i genomsnitt 2,7% per år i&lt;br&gt;löpande priser. Med den långsamma ekonomiska tillväxt, höga löne-&lt;br&gt;ökningstakt och höga arbetslöshet som avspeglas i referensaltemativet&lt;br&gt;blir motsvarande ökning 4,9% per år. Detta motsvaras av en real&lt;br&gt;minskning på 0,1% resp, ökning 0,4%. Skillnaden förklaras av den&lt;br&gt;snabbare löneökningstakten i referensaltemativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland övriga statliga utgifter utanför statsbudgeten märks&lt;br&gt;delpensionsfondens, arbetslivsfondens och infrastrukturfondens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Den kommunala sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7.1 Verksamhetsfördelning av den kommunala sektorns utgifter 1989&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-67.png" style="width:141pt;height:141pt;"/&gt;
&lt;p&gt;18%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB, Kommunernas finanser 1989&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-68.png" style="width:15pt;height:80pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och&lt;br&gt;sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Social&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administra&lt;br&gt;tion m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritid och&lt;br&gt;kultur&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-69.png" style="width:14pt;height:29pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektom omfattar primärkommunema, landstingen,&lt;br&gt;kyrkokommunerna samt kommunalförbunden. Av sektoms totala utgifter&lt;br&gt;svarar primärkommunema för 65 % och landstingen för 33 %. Av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diagram 7.1 framgår hur utgifterna fördelar sig på olika typer av Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;verksamhet.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan statens och socialförsäkringssektorns utgifter till största delen&lt;br&gt;är transfereringar till hushåll och företag, ställer huvuddelen av de&lt;br&gt;kommunala utgifterna direkta anspråk på ekonomins reala resurser. Drygt&lt;br&gt;80 % av kommunernas utgifter avser konsumtion och investeringar, vilket&lt;br&gt;innebär att 21% av BNP används i kommunerna. En stor del av&lt;br&gt;kommunernas konsumtion produceras i kommunal regi, den kommunala&lt;br&gt;produktionen bidrog med 18% av den totala bruttonationalprodukten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7.5 Den kommunala sektorn inkomster och utgifter 1990&lt;br&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner mm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidrag,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;netto 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löpande förbrukning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Speciella statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kap ital förslitning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från socialförsäkringen 14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brutto investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning kommunal verksamhet finansieras med avgifter från&lt;br&gt;dem som utnyttjar kommunernas tjänster räknas detta som privat konsum-&lt;br&gt;tion. Kommunernas inkomster och omfattningen på dess verksamhet är&lt;br&gt;därför större än vad som framgår av tabellen. Under 1990 var kommun-&lt;br&gt;ernas inkomster av försäljning ca 18 miljarder kronor, vilket motsvarade&lt;br&gt;drygt 7% av den kommunala konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen innebär bl a att kommunernas skatteintäkter påverkas&lt;br&gt;positivt av basbreddningen i inkomstbeskattningen och att kommunernas&lt;br&gt;utgifter reduceras genom att de ges möjlighet att lyfta av betald&lt;br&gt;mervärdeskatt. I syfte att neutralisera skattereformens effekter på&lt;br&gt;kommunernas ekonomi skall kommunerna fr.o.m. 1991 erlägga avräk-&lt;br&gt;ningsskatt, baserad på deras skatteunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Kommunernas inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskatten är kommunernas största inkomstkälla och svarar för&lt;br&gt;hälften av primärkommunemas och två tredjedelar av landstingens&lt;br&gt;inkomster. Underlaget för kommunalskatten utgörs till ca 75% av den&lt;br&gt;samlade lönesumman och transfereringar knutna till denna (t.ex.&lt;br&gt;sjukpenningen) efter skattemässiga avdrag. Resterande del av kommun-&lt;br&gt;ernas skatteunderlag utgörs i huvudsak av pensioner. Kommunernas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Uppgifterna i detta avsnitt bygger, om inget annat anges, på national-&lt;br&gt;räkenskaperna. Det innebär att de affärsdrivande verksamheterna ej ingår&lt;br&gt;i redovisningen annat än till den del de finansieras med skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster är således nära knutna till hur löner och sysselsättning&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten står för uppbörden av all skatt, inkl, kommunalskatten.&lt;br&gt;Utbetalningen av kommunernas skatter är organiserad så att de skat-&lt;br&gt;temedel som betalas ut till kommunerna under ett år baseras på skat-&lt;br&gt;teunderlaget två år tidigare. Denna eftersläpning i kommunernas&lt;br&gt;skatteintäkter har stor betydelse på kort sikt för kommunernas finansiella&lt;br&gt;utveckling. Detta illustreras särskilt av situationen 1991 och 1992. Om&lt;br&gt;löne- och prisökningstakten dämpas under 1991 och 1992, begränsas&lt;br&gt;också ökningen av kommunernas utgifter för löner och inköp. Skat-&lt;br&gt;teinkomsterna räknas emellertid upp med den kraftiga ökning av&lt;br&gt;lönesumman som rådde under 1989 och 1990. Detta bidrar till en&lt;br&gt;tillfällig förstärkning av kommunernas finanser under 1991 och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med 1970-talet och böijan på 1980-talet har det under de&lt;br&gt;senaste fem åren skett förhållandevis måttliga höjningar av kommunal-&lt;br&gt;skatten. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen uppgår 1991 till&lt;br&gt;31,15 kronor per skattekrona. I beräkningarna av kommunernas&lt;br&gt;skatteinkomster har det antagits att den genomsnittliga kommunalskatten&lt;br&gt;ligger kvar på en oförändrad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar från stat och socialförsäkring till kommunerna svarar&lt;br&gt;netto för drygt 24% av kommunernas inkomster. Det bör understrykas&lt;br&gt;att även dessa finansieras med skatter varför den totala skattefinansie-&lt;br&gt;ringen av kommunernas utgifter är drygt 85%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av landets kommuner (83%) får statligt skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidrag, vars syfte är att utjämna skillnader mellan kommuner dels i&lt;br&gt;skattekraft, dels vad gäller kostnader för kommunal verksamhet beroende&lt;br&gt;på t.ex. näringslivsstruktur och befolkningssammansättning. Bidraget&lt;br&gt;uppgick 1990 till sammanlagt 17 miljarder kronor. Skatteutjämningen&lt;br&gt;finansieras delvis med skatteutjämningsavgifter som tas ut av samtliga&lt;br&gt;kommuner. Nettobidraget till kommunsektorn 1990 var drygt 10&lt;br&gt;miljarder kronor. Regeringen har föreslagit en tillfällig höjning av&lt;br&gt;skatteutjämningsavgiften 1992 motsvarande ca 3 miljarder kronor. Syftet&lt;br&gt;är att b. la. kommunerna inte skall underlåta att vidta nödvändiga&lt;br&gt;anpassningsåtgärder då den finansiella situationen tillfälligt förbättras på&lt;br&gt;grund av den ovan nämnda eftersläpningen i skatteinkomster. För övriga&lt;br&gt;år under långtidsbudgetperioden har skatteutjämningbidraget netto antagits&lt;br&gt;ligga på samma nominella nivå som under 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De specialdestinerade och sektorspecifika statsbidragen, som 1990&lt;br&gt;uppgick till 53 miljarder kronor, utgörs av ett flertal olika bidrag knutna&lt;br&gt;till den kommunala verksamheten. De största bidragen avser skolan (30&lt;br&gt;miljarder) och barnomsorgen (12 miljarder). Denna typ av statsbidrag&lt;br&gt;ses för närvarande över i syfte att ge dem en mer generell utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bidrag som sjukvårdshuvudmännen får inom ramen för den s.k.&lt;br&gt;Dagmaröverenskommelsen uppgick 1991 till drygt 15 miljarder kronor.&lt;br&gt;Bidragets storlek fästställs i särskilda beslut och har under kalkyl-&lt;br&gt;perioden antagits ligga kvar på en nominellt oförändrad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettotransfereringama från övriga delar av den offentliga sektorn till&lt;br&gt;kommunerna har under 1980-talet reducerats i betydelse. I böijan på&lt;br&gt;1980-talet utgjorde de 30% av inkomsterna, att jämföra med 24% idag.&lt;br&gt;Denna utveckling skall ses mot bakgrund av att kommunernas verksamhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;expanderat betydligt snabbare än vad statsmakterna bedömt som förenligt Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;med samhällsekonomisk balans. Med de antaganden och bedömningar Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;som görs i långtidsbudgeten kommer denna utveckling att fortsätta under&lt;br&gt;första hälften av 1990-talet. År 1996 beräknas bidragen från stat och&lt;br&gt;socialförsäkring svara för knappt 18% av kommunernas inkomster. Den&lt;br&gt;kraftiga minskningen under 1990-talet förklaras till stor del av att&lt;br&gt;avräkningsskatten fr.o.m. 1991 reducerar transfereringarna ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala skattefinansieringen av kommunernas utgifter blir i stort sett&lt;br&gt;oförändrad under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Kommunernas utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorns totala utgifter uppgick under 1990 till 333&lt;br&gt;miljarder kronor, vilket motsvarade 24,9% av BNP. Under 1970-talet&lt;br&gt;ökade de kommunala utgifterna snabbare än BNP och den kommunala&lt;br&gt;utgiftskvoten steg från 22% 1970 till 28% 1980. Under 1980-talet har&lt;br&gt;den kommunala utgiftsexpansionen begränsats. Medan BNP i fasta priser&lt;br&gt;vuxit med i genomsnitt 2,1% per år har de kommunala utgifterna,&lt;br&gt;deflaterade med samma prisindex som BNP, vuxit med drygt 1 % per år.&lt;br&gt;Den kommunala utgiftskvoten har därför reducerats med nära tre&lt;br&gt;procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7.2 De kommunala utgifterna som procentandel av BNP 1980-1996&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-70.png" style="width:229pt;height:188pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Huvud-&lt;br&gt;alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referens-&lt;br&gt;alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur den kommunala utgiftskvoten utvecklas bestäms emellertid både&lt;br&gt;av förändringar i den kommunala verksamhetens omfattning och av&lt;br&gt;förändringar i den relativa kostnaden för kommunernas konsumtion och&lt;br&gt;investeringar. En viktig förklaring till att utgiftskvoten minskade under&lt;br&gt;1980-talet är att det relativa priset för den kommunala konsumtionen&lt;br&gt;reducerades. Mätt i volymtermer har visserligen ökningstakten i den&lt;br&gt;kommunala konsumtionen successivt reducerats sedan 1970-talet, men&lt;br&gt;den har ändå fortsatt växa något snabbare än BNP. Under 1980-talet&lt;br&gt;kompenserades detta dock bl.a av att kommunernas lönekostnader ökade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;långsammare än andra sektorers. Detta beror inte på att de kommunal- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;anställdas löneutveckling varit långsammare än för anställda inom andra Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;sektorer utan kan förklaras av strukturella förskjutningar i kommunernas&lt;br&gt;verksamhet och att fler verksamheter förts över i bolagsform. Även en&lt;br&gt;förändring i den bokföringsmässiga beräkningen av kommunala pensioner&lt;br&gt;har bidragit till lägre relativpriser för kommunal konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De antaganden som gjorts för kommunernas verksamhet under perioden&lt;br&gt;1991-1996 skiljer sig inte mellan de båda alternativen för den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen. Den kommunala konsumtionen har i båda&lt;br&gt;fallen antagits växa med 0,5% per år. Däremot påverkas naturligtvis&lt;br&gt;kommunernas utgifter i löpande priser av den allmänna löne- och&lt;br&gt;prisutvecklingen. Eftersom tillväxten i den totala ekonomin varierar&lt;br&gt;mellan alternativen kommer kommunernas reala resursanspråk att vara&lt;br&gt;relativt större i referensaltemativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en samhällsekonomisk utveckling enligt huvudalternativet&lt;br&gt;reduceras den kommunala utgiftskvoten med en procentenhet under 1990-&lt;br&gt;talets första hälft, från 24,9% 1990 till 23,9% 1996. Detta förklaras av&lt;br&gt;att den kommunala konsumtionen volymmässigt växer långsammare än&lt;br&gt;BNP. Eftersom lönerna väger tyngre i kostnaden för kommunernas&lt;br&gt;konsumtion än för den privata sektoms konsumtion och investeringar,&lt;br&gt;kommer den snabba lönedämpningen i huvudalternativet att reducera den&lt;br&gt;kommunala utgiftskvoten. Nedgången 1991 förklaras dofk till största&lt;br&gt;delen av att kommunernas konsumtion och investeringar blir billigare&lt;br&gt;efter skattereformen eftersom kommunerna fått möjligheten att lyfta av&lt;br&gt;mervärdeskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en samhällsekonomisk utveckling enligt referensaltemativet ligger&lt;br&gt;däremot den kommunala utgiftskvoten kvar på en ungefär oförändrad&lt;br&gt;nivå. Den kommunala konsumtionen växer i detta alternativ ungefär i takt&lt;br&gt;med BNP, både i fasta och löpande priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningstakten i den kommunala konsumtionen har successivt avtagit.&lt;br&gt;Under första hälften av 1980-talet ökade den kommunala konsumtionen&lt;br&gt;med mer än 2,5% per år i genomsnitt. Sedan 1985 har tillväxten&lt;br&gt;begränsats till i genomsnitt 1,5% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kalkylerna för den kommunala ekonomins utveckling 1991-1996 har&lt;br&gt;antagits att den kommunala konsumtionen realt växer med ungefär 0,5 %&lt;br&gt;per år. Detta gäller för båda kalkylaltemativen. Det innebär således en&lt;br&gt;ytterligare och därtill mycket kraftig uppbromsning av den kommunala&lt;br&gt;expansionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas investeringar har tagit i anspråk en allt mindre del av&lt;br&gt;kommunernas utgifter. Under 1990 användes 5,5% av kommunernas&lt;br&gt;utgifter till investeringar i fastigheter och maskiner. I böijan på 1980-&lt;br&gt;talet var den andelen över 10%. Omfattningen på nyinvesteringarna har,&lt;br&gt;uttryckt i fasta priser, varit ungefär oförändrad men har i växande&lt;br&gt;utsträckning finansierats med en nettoutförsäljning av mark och bygg-&lt;br&gt;nader. Förra året beräknas denna utförsäljning ha gett kommunerna&lt;br&gt;inkomster på ca 8 miljarder kronor. För perioden 1991-1996 har&lt;br&gt;kommunernas investeringar antagits växa med i genomsnitt 1 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas transfereringar omfattar bl.a. bostadsbidrag, KBT,&lt;br&gt;socialbidrag m.m. till hushållen och subventioner till företag. Dessa&lt;br&gt;utgifter har under 1980-talet utvecklats i samma takt som övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunala utgifter. Under kalkylperioden antas att kommunernas Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;transfereringar följer den allmänna prisutvecklingen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7.6 Kommunernas inkomster och utgifter 1991-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;Huvudalt. Referensalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar och räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Den offentliga sektoms finansiella sparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående diagram redovisas hur det finansiella sparandet i offentlig&lt;br&gt;sektor utvecklas enligt långtidsbudgetberäkningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentandel av BNP, huvudalternativ&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-71.png" style="width:218pt;height:192pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet, riksrevisionsverket och socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster beräknas under&lt;br&gt;innevarade budgetår överstiga utgifterna med ca 51 miljarder kronor,&lt;br&gt;vilket motsvarar ca 4% av BNP. Budgetåret 1991/92 minskar den&lt;br&gt;offentliga sektorns finansiella sparande till ca 3 % av BNP. Försämringen&lt;br&gt;sker i staten till följd av det försämrade budgetsaldot. Under budgetåret&lt;br&gt;1992/93 faller 1991/92 års tillfälliga inkomstförstärkningar bort och den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfälliga momshöjningen upphör samtidigt som ökningen i den privata Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentandel av BNP, referensalterantiv&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-72.png" style="width:216pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet, riksrevisonsverket och socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumtionen dämpas. Detta leder till en kraftig försämring av det&lt;br&gt;finansiella sparandet i staten. Sparandet ligger därefter kvar på en&lt;br&gt;oförändrad nivå fram till 1995/96, då det ökar med ca 1 % av BNP till&lt;br&gt;följd av förbättrat budgetsaldo. I referensaltemativet försämras sparandet&lt;br&gt;ytterligare för att det sista året i långtidsbudgetperioden bli negativt.&lt;br&gt;Sparandet i kommunerna förbättras 1992/93, därefter fäller det och är&lt;br&gt;negativt 1994/95 och 1995/96. AP-fondens finansiella sparande minskar&lt;br&gt;under hela perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 Statens finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet i staten&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; följer i stort sett uvecklingen av&lt;br&gt;statsbudgetens saldo. Sparandet uppgår innevarande budgetår till ca 6&lt;br&gt;miljarder kronor. 1991/92 sker en försvagning och sparandet blir&lt;br&gt;negativt. 1992/93 faller det statliga sparandet kraftigt och uppvisar ett&lt;br&gt;underskott på mer än 40 miljarder kronor. Försvagningen förklaras&lt;br&gt;huvudsakligen av det försämrade budgetsaldot. Till följd av en kraftig&lt;br&gt;ökning av kommunalskatteutbetalningama och genom att inkomster av&lt;br&gt;engångskaraktär bortfaller detta år utan att motsvarande utgiftsminskning&lt;br&gt;sker, försämras budgetsaldot med ca 35 miljarder kronor. Därefter sker&lt;br&gt;i huvudalternativet en successiv förbättring. 1995/96 uppgår sparandet till&lt;br&gt;ca 8 miljarder kronor eller ca 0,4% av BNP. Även i referensaltemativet&lt;br&gt;förbättras sparandet efter 1992/93 om än inte alls i samma utsträckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som staten räknas här stat och socialförsäkringssektor exkl,. AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i huvudalternativet. I detta alternativ visar sparandet i staten Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;fortfarande underskott med drygt 30 miljarder kronor 1995/96. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandet i staten utanför statsbudgeten präglas framför allt av&lt;br&gt;utvecklingen i arbetsmarknadsfonden. Under långtidsbudgetperioden är&lt;br&gt;detta sparande negativt. Underskottet uppgår till 0,5 - 2,5 miljarder&lt;br&gt;kronor. Avskattningen av företagens reserver fors direkt till riksgälds-&lt;br&gt;kontoret 1991 - 1994 och bidrar under dessa år till det statliga sparandet&lt;br&gt;med drygt 5 miljarder kronor per år. Då denna inkomst försvinner 1995&lt;br&gt;medför det en minskning av det statliga sparandet i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sparande som därutöver sker i staten utanför statsbudgeten är i&lt;br&gt;stort sett oförändrat under hela perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 AP-fondens finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens svaga reallöneutveckling har medfört att de inbetalda&lt;br&gt;ATP-avgiftema ökat långsammare än pensionsutbetalningama. Det har&lt;br&gt;inneburit att fondens ränteinkomster har tagits i anspråk för de löpande&lt;br&gt;pensionsutgiftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens sparande försämras under hela perioden. Försämringen&lt;br&gt;förklaras av att pensionsutbetalningama överstiger avgiftsinkomsterna,&lt;br&gt;bl.a. till följd av att de pensionärer som inträder i systemet har högre&lt;br&gt;ATP-poäng än de som utträder. Denna utveckling beräknas fortsätta fram&lt;br&gt;till sekelskiftet och får till följd en allt långsammare tillväxt av fond-&lt;br&gt;kapitalet. På sikt innebär denna utveckling att ATP-systemet riskerar ett&lt;br&gt;inkomstunderskott som kan bli större och mer långvarigt än vad AP-&lt;br&gt;fonden kan klara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvagningen av AP-fondens sparande är mer accentuerad i huvud-&lt;br&gt;alternativet än i referensaltemativet. Orsaken är dels den lägre ränte-&lt;br&gt;nivån, dels den långsammare tillväxten av fondkapitalet till följd av lägre&lt;br&gt;avgiftsinkomster i huvudalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.3 Kommunernas finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna befinner sig för närvarande i en besväilig finansiell&lt;br&gt;situation. Sedan 1985 har inkomsterna varit lägre än utgifterna, vilket&lt;br&gt;medfört att det finansiella sparandet har varit negativt. Under 1990&lt;br&gt;beräknas utgifterna ha överstigit inkomsterna med drygt 8 miljarder&lt;br&gt;kronor. Detta underskott måste täckas med upplåning eller ianspråktag-&lt;br&gt;ande av fonderade medel. Kommunernas finansiella nettoställning har&lt;br&gt;således försämrats, vilket också visar sig i ett växande negativt ränte-&lt;br&gt;netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försämringen av det finansiella sparandet motsvaras inte av någon&lt;br&gt;uppbyggnad av kommunernas reala tillgångar. Tvärtom har nettoinveste-&lt;br&gt;ringarna minskat i löpande priser. Det är således nettot av löpande&lt;br&gt;inkomster och utgifter som försämrats. Kommunernas finansiella&lt;br&gt;underskott räknat före intäkter av försäljning av fastigheter och mark&lt;br&gt;uppgick till 17 miljarder kronor vilket motsvarar 6% av konsumtions-&lt;br&gt;utgifterna. Med en volymtillväxt på 1 % under 1980-talet, dvs. inom de&lt;br&gt;ramar riksdagen angett, hade kommunerna idag varit i finansiell balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år och under nästa år förbättras emellertid kommunernas finanser Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;enligt beräkningarna i långtidsbudgeten. Till följd av en snabb löne- Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;dämpning och därmed långsam kostnadsutveckling 1991 och 1992&lt;br&gt;beräknas kommunerna, trots den extra indragningen, få ett positivt&lt;br&gt;finansiellt sparande på 11 miljarder kronor 1992. I huvudalternativet&lt;br&gt;förbättras sparandet ytterligare 1993, medan den snabbare kostnadsut-&lt;br&gt;vecklingen i referensaltemativet ger ett sämre finansiellt sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av kommunernas finansiella sparande är emellertid&lt;br&gt;tillfällig. Det är en effekt av den tidsmässiga eftersläpningen i ut-&lt;br&gt;betalningen av kommunalskatten. Efter 1993 ökar, med de antaganden&lt;br&gt;som gjorts, kommunernas inkomster betydligt långsammare än utgifterna.&lt;br&gt;Detta gäller i båda kalkylal temati ven. Under 1994 och 1995, då&lt;br&gt;dämpningen av löneutvecklingen slår igenom fullt ut på skatteinkoms-&lt;br&gt;terna, försämras kommunernas finansiella sparande. Effekterna av&lt;br&gt;eftersläpningen i utbetalningen av kommunalskatten förstärks dessutom&lt;br&gt;av systemet med förskott och slutavräkning av kommunalskattemedlen.&lt;br&gt;Detta leder till att under 1994 beräknas kommunernas inkomster t.o.m.&lt;br&gt;minska i nominella termer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7.5 Kommunernas finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-73.png" style="width:229pt;height:189pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ExkL för-&lt;br&gt;säljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvud-&lt;br&gt;alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referens-&lt;br&gt;alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommmunemas finansiella utveckling blir sämre i referensaltemativet&lt;br&gt;än i huvudalternativet, därför att kommunernas utgifter stiger snabbare.&lt;br&gt;Ar 1996 beräknas skillnaden mellan alternativen i finansiellt sparande&lt;br&gt;uppgå till ca 4 miljarder kronor. Den skillnaden är framför allt effekten&lt;br&gt;av den högre inflationen i referensaltemativet. I reala termer växer&lt;br&gt;kommunernas skatteunderlag, dvs. löne- och pensionssumma, ungefär&lt;br&gt;lika mycket och den kommunala verksamheten har antagits växa lika&lt;br&gt;mycket i båda alternativen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr ISO. Bilaga I:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likheterna mellan alternativen är emellertid större än skillnaderna. Det&lt;br&gt;är samma mönster i kommunernas finansiella utveckling, i båda folien&lt;br&gt;en kraftig försämring efter 1993. Till bilden hör också att det finansiella&lt;br&gt;utgångsläget är bekymmersamt. De finansiella underskotten under senare&lt;br&gt;delen av 1980-talet innebar att kommunernas s.k. omsättningstillgångar,&lt;br&gt;dvs. kortfristiga fordringar och fonderade medel, i det närmaste tömdes.&lt;br&gt;Slutsatsen av dessa kalkyler är att oberoende av om löneanpassningen&lt;br&gt;1991 och 1992 blir varaktig eller ej, står kommunerna inför ett krav på&lt;br&gt;anpassning av verksamheten. Även med en expansionstakt begränsad till&lt;br&gt;0,5 % per år uppstår finansiella underskott vid slutet av kalkylperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förutsättningarna att de kommunala skatteuttaget inte skall höjas&lt;br&gt;och att de statliga transfereringarna inte ökas är det bara med en&lt;br&gt;långsammare real tillväxt av den kommunala konsumtionen som&lt;br&gt;kommunerna kan få en balanserad finansiell utveckling efter 1992.&lt;br&gt;Eftersom vissa delar, t.ex. barnomsorgen, växer snabbare, kommer detta&lt;br&gt;att kräva omprioriteringar mellan kommunernas verksamheter och ställa&lt;br&gt;starka krav på effektivisering och ökat resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Slutsatser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna i långtidsbudgeten visar att den offentliga sektorns&lt;br&gt;inkomster, som till största delen består av skatter, i genomsnitt ökar med&lt;br&gt;2,4% per år i huvudalternativet och med 3,9% i referensaltemativet. En&lt;br&gt;genomsnittlig BNP-ökning på 4,6% per år i huvudalternativet och 6,8%&lt;br&gt;i referensaltemativet medför en sänkning av skattekvoten från 54,2% till&lt;br&gt;52,2% resp. 51,8%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna växer med gällande åtaganden i genomsnitt med 2,8% per&lt;br&gt;år i det bättre alternativet. Detta innebär att utgiftskvoten sjunker från&lt;br&gt;62,3% till 58,0%. I det sämre alternativet är den årliga utgiftsökningen&lt;br&gt;i genomsnitt 5,2%. Utgiftskvoten faller därmed till 60,3%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som skattekvot och utgiftskvot sjunker försämras dock det&lt;br&gt;finansiella sparandet i offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två frågor är viktiga vid en bedömning av den offentliga utgiftsutveck-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första är: Hur stor offentlig sektor skall ekonomin bäral Skall den&lt;br&gt;offentliga sektorns andel av BNP vara oförändrad eller inte? Riksdagen&lt;br&gt;har uttalat sig för en på sikt sänkt utgiftskvot, vilket också skulle&lt;br&gt;möjliggöra en sänkning av skattekvoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan är: Vilka krav på sparande bör ställas pä den&lt;br&gt;offentliga sektornl Ett lågt eller försämrat privat sparande måste&lt;br&gt;kompenseras med ett ökat offentligt sparande. Avgörande här är således&lt;br&gt;sparandeutvecklingen i den privata sektom. Om inte det privata sparandet&lt;br&gt;ökar och blir tillräckligt högt för att vid god investeringsnivå hålla balans&lt;br&gt;i utrikesbetalningama, måste utgiftskvoten i den offentliga sektom sänkas&lt;br&gt;vid given skattekvot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysen i årets långtidsbudget är framför allt inriktad på den första&lt;br&gt;frågan. Främst visas hur den offentliga sektoms andel i ekonomin&lt;br&gt;förändras och vad som styr denna utveckling. Den andra frågan belyses&lt;br&gt;i och med att utvecklingen av det finansiella sparandet i offentlig sektor&lt;br&gt;redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Inkomst- och utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En viss tillväxttakt i ekonomin ger, vid givet skattetryck, motsvarande&lt;br&gt;ökning av den offentliga sektoms reala inkomster. En dominerande del&lt;br&gt;av den offentliga sektoms utgifter räknas emellertid upp med prisökning-&lt;br&gt;en men påverkas inte direkt av den reala tillväxten. Det är endast&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt som ger den offentliga sektom utrymme att öka&lt;br&gt;verksamheten eller att höja det finansiella sparandet utan att skattetrycket&lt;br&gt;behöver höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten påverkas i sin tur av den offentliga sektoms&lt;br&gt;storlek samt dess finansiering och utgiftsstruktur. Skatte- och trans-&lt;br&gt;fereringssystemens utformning påverkar effektiviteten i ekonomins&lt;br&gt;funktionssätt. Effektiva offentliga investeringar främjar tillväxten. I vid&lt;br&gt;mening kan sådana investeringar t.ex. omfatta satsningar på infra-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;struktur, utbildning, barnomsorg och rehabilitering. Den offentliga Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;sektorns verksamhet kan dock vid god konjunktur ta i anspråk för mycket Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;resurser (i första hand arbetskraft) och därmed hämma den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 Inkomststyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten är avgörande för inkomsternas utveckling.&lt;br&gt;Inkomsterna styrs i det närmaste helt enligt automatiskt verkande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt leder hög nominell pris- och löneökningstakt till snabbt&lt;br&gt;stigande inkomster. Om lönerna en längre tid utan motsvarande&lt;br&gt;produktivitetsökningar stiger snabbare än i våra konkurrentländer,&lt;br&gt;försämras konkurrenskraften. Det leder på sikt till svagare ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt och påverkar därmed inkomstutvecklingen negativt. På sikt är det&lt;br&gt;den reala lönesumman, dvs. produktivitetsutveckling och sysselsättning,&lt;br&gt;som avgör den reala tillväxten i ekonomin och därmed utvecklingen av&lt;br&gt;inkomstskatter och socialavgifter. I längden kan inte heller takten i&lt;br&gt;konsumtionsökningen avvika från reallöneutvecklingen. Detta speglas i&lt;br&gt;utvecklingen av mervärdeskatt och andra indirekta skatter. Förutom&lt;br&gt;löneökningstakten har räntenivån stor betydelse för inkomsterna i de&lt;br&gt;offentliga fondema. Det gäller i första hand AP-fonden, där den&lt;br&gt;övervägande delen av den offentliga sektoms kapital förvaltas. I övrigt&lt;br&gt;är vinstutvecklingen i företag samt avkastningskrav på statlig affärs-&lt;br&gt;verksamhet viktiga för den offentliga sektoms inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 Utgiftstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga utgifterna påverkas automatiskt av de ekonomiska&lt;br&gt;faktorernas nominella utveckling. Hög inflation slår automatiskt igenom&lt;br&gt;på utgifterna. Vid låg ekonomisk tillväxt är dessutom arbetslösheten&lt;br&gt;större. Vid hög arbetslöshet växer utgifterna för arbetsmarknadspolitik&lt;br&gt;samt socialbidrag. En god ekonomisk tillväxt ger utrymme för högre&lt;br&gt;reallöner och därmed realt större utgifter inom t.ex. sjuk-och föräldraför-&lt;br&gt;säkringarna, vilka styrs av just löneutvecklingen. En stor utgiftspost som&lt;br&gt;är direkt beroende av tillväxten är biståndet till utvecklingsländer, vilket&lt;br&gt;utgör 1 % av BNI. Övriga viktiga faktorer som automatiskt styr utgiftsut-&lt;br&gt;vecklingen är räntenivån, befolkningsutvecklingen, sjukfrånvaron samt&lt;br&gt;antalet arbetsskadade och förtidspensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Den offentliga sektoms storlek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utifrån redan fattade beslut och gjorda åtaganden utvecklas de offentliga&lt;br&gt;inkomsterna och utgifterna enligt vad som redovisas i tabellerna 8.1 och&lt;br&gt;8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna minskar i förhållande till BNP i båda alternativen. Så är&lt;br&gt;fallet även beträffande utgiftskvoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Takten i utgiftsökningarna i den offentliga sektoms olika delar framgår&lt;br&gt;av tabellerna 8.3 och 8.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.1 Offentliga sektorns finansiella utveckling&lt;br&gt;Miljarder kronor, löpande priser, huvudalternativ&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;953,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;946,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;978,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1011,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1050,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;912,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;932,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;962,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;995,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1017,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1464,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1524,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1594,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1672,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1754,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.2 Offentliga sektorns finansiella utveckling&lt;br&gt;Miljarder kronor, löpande priser, referensalternativ&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;953,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;955,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1007,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1060,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1113,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;912,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;943,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;993,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1061,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1116,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1464,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1540,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1645,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1754,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1852,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.3 Den offentliga sektorns utgifter 1991/92-1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser, huvudalternativ&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kronor&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel&lt;br&gt;av BNP&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring&lt;br&gt;per år&lt;br&gt;1991/92-1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel&lt;br&gt;av BNP&lt;br&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;538,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga sektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;912,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1464,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsolideringsbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.4 Den offentliga sektorns utgifter 1991/92-1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser, referensalternativ&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kronor&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel&lt;br&gt;av BNP&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring&lt;br&gt;per år&lt;br&gt;1991/92-1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel&lt;br&gt;av BNP&lt;br&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;538,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga sektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;912,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1464,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsolideringsbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt AP-fondens utgifter som växer snabbt. Öknings-&lt;br&gt;takten för ATP-utgifter ligger betydligt högre än för BNP i båda&lt;br&gt;alternativen. ATP-utgiftema ökar, liksom övriga pensioner utanför eller&lt;br&gt;inom statsbudgeten, automatiskt vid inflation. Det gäller också andra&lt;br&gt;transfereringar som går från den offentliga sektorn till hushållen.&lt;br&gt;Pensionerna utgör en dominerande del av transfereringarna till hushållen&lt;br&gt;vilka i övrigt omfattar sjuk-, arbetsskade- och föräldraförsäkringarna,&lt;br&gt;socialbidrag m.m. Hushållstransfereringarna utgör ca en tredjedel av den&lt;br&gt;offentliga sektorns utgifter, vilket framgår av nedanstående diagram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8.1 Realekonomisk fördelning av de offentliga utgifterna 1991/92&lt;br&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-74.png" style="width:249pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av de offentliga hushållstransfereringarna kan ses som&lt;br&gt;ett mått på kostnaden för att upprätthålla ambitionsnivån i dagens&lt;br&gt;välfärdssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållstransfereringarna stiger huvudsakligen i takt med inflationen.&lt;br&gt;Hög inflation medför därför snabbt stigande utgifter samtidigt som den&lt;br&gt;reala tillväxten blir låg. Ju högre pris- och löneökningstakten är, desto&lt;br&gt;större blir hushållstransfereringarna i förhållande till BNP. Om inte&lt;br&gt;utgiftskvoten skall växa vid hög pris- och löneökningstakt, måste övriga&lt;br&gt;utgifter begränsas eller tillväxten öka för att ambitionsnivån i välfärds-&lt;br&gt;systemen skall kunna bibehållas. Det finns sådeles i en sådan situation&lt;br&gt;inget utrymme för ökade offentliga investeringar för att främja den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten eller utöka åtagandena gentemot hushållen. En&lt;br&gt;oförändrad utgiftskvot skulle också medföra en ytterligare försämring av&lt;br&gt;det finansiella sparande som beräknats i långtidsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har uttalat ambitionen att sänka utgiftskvoten, vilket på sikt&lt;br&gt;även skulle möjliggöra en sänkning av skattekvoten. Långtidsbudgeten&lt;br&gt;visar, under förutsättning att fettade beslut ligger fest och inga nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtaganden görs, på en sänkt utgiftskvot under perioden i båda altema- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;tiven. Samtidigt försämras dock det finansiella sparandet. Vid en Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;ekonomisk utveckling som i referensaltemativet, med jämförelsevis låg&lt;br&gt;tillväxt och hög inflation, är försämringen betydligt större än sänkningen&lt;br&gt;av utgiftskvoten. Ett behov av ytterligare utgiftsminskning eller ändrade&lt;br&gt;finansieringsformer skulle då uppstå, om en försämring av det finansiella&lt;br&gt;sparandet samtidigt skulle undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Appendix&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementens verksamhetsområden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I följande appendix ges en beskrivning av i första hand den reala&lt;br&gt;utvecklingen inom de olika departementens verksamhetsområden.&lt;br&gt;Inledningsvis ges dock i sammanfattande tabeller även en redovisning av&lt;br&gt;utvecklingen i löpande priser enligt huvudalternativet och referensaltema-&lt;br&gt;tivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Utgiftsutvecklingen, huvudalternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnitti ig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-446&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7. Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8. Jordbruksdepartemetet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 617&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9. Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10. Bostadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11. Industridepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12. Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13. Miljödepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14. Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470 012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-3 232-15 697&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Utgiftsutvecklingen, huvudalternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7. Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 637&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8. Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-617&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9. Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10. Bostadsdepartmentet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 483&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11. Industridepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-754&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12. Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;617&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13. Miljödepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14. Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 408&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter i löpande priser&lt;br&gt;enligt huvudalternativet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740 012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 913&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Utgiftsutvecklingen, referensalternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;488&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7. Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 846&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8. Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-578&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9. Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10. Bostadsdepartmentet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 747&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11. Industridepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12. Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13. Miljödepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14. Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter i löpande priser&lt;br&gt;enligt referensalternativet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470 012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 488&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;II. Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstols- och åklagarväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Justitiedepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet svarar för beredning av lagstiftningsärenden på&lt;br&gt;många områden av samhällslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till justitiedepartementet hör åklagarväsendet, huvudparten av&lt;br&gt;domstolsväsendet, rättshjälpsmyndigheten och de allmänna advokat-&lt;br&gt;byråerna samt kriminalvården. Inom departementets område faller också&lt;br&gt;den verksamhet som utövas av justitiekanslem, datainspektionen,&lt;br&gt;brottsförebyggande rådet, bokföringsnämnden och brottsskadenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram II. 1 Realekonomisk fördelning avjustitiedepartementets utgifter 1991/92&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-75.png" style="width:261pt;height:138pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av departementets utgifter avser konsumtion, som till&lt;br&gt;största delen består av löner. En mindre del av utgifterna utgörs av&lt;br&gt;transfereringar till hushåll, framför allt rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftstyrande faktorer &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna inom området styrs till största delen av löneutvecklingen.&lt;br&gt;Huvuddelen av verksamheten inom justitiedepartementets område styrs&lt;br&gt;av faktorer som direkt eller indirekt regleras genom lagstiftning.&lt;br&gt;Brottsutvecklingen, anmälda brott, mängden mål och desshs svårighets-&lt;br&gt;grad samt inom kriminalvården av antalet utdömda frihetsstraff och&lt;br&gt;strafftidens längd är sådana faktorer. Antal brott mot brottsbalken som&lt;br&gt;kommit till polisens kännedom har under åren 1984-1988 ökat med i&lt;br&gt;genomsnitt 3,1% per år medan den senaste tioårsperioden anmälda brott&lt;br&gt;mot annan lagstiftning har ökat omkring 1 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för rättshjälp beror huvudsakligen på antalet mål och ärenden&lt;br&gt;vid domstolarna. När det gäller den del av rättshjälpen som avser&lt;br&gt;offentligt biträde är kostnadsutvecklingen i stor utsträckning beroende av&lt;br&gt;antalet asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Domstols- och åklagarväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domstolarna har under senare år haft att hantera en växande arbetsmängd&lt;br&gt;samtidigt som det tidvis har varit svårt att rekrytera och behålla&lt;br&gt;kvalificerad personal. På flera områden pågår lagstiftnings- och&lt;br&gt;utredningsarbete som med stor sannolikhet kommer att få direkt betydelse&lt;br&gt;för arbetet i domstolarna. Mot denna bakgrund påbörjades inom&lt;br&gt;justitiedepartementet under år 1988 en förutsättningslös och framtidsinrik-&lt;br&gt;tad diskussion om domstolsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av mer ingående överväganden och en fördjupad analys har lett&lt;br&gt;fram till att en parlamentariskt sammansatt kommitté har tillsatts för att&lt;br&gt;se över domstolarnas uppgifter, arbetssätt och organisation (dir.&lt;br&gt;1989:56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget ingår bl.a. att undersöka om fördelningen av mål mellan&lt;br&gt;olika domstolar och mellan domstolar och förvaltningsmyndigheter är&lt;br&gt;ändamålsenlig. Kommittén skall eftersträva att målen inte skall passera&lt;br&gt;fler domstolsinstanser än vad som är sakligt motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt beslut av riksdagen skall summarisk process handläggas av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna i stället för tingsrätterna. Detta minskar&lt;br&gt;resursbehovet i tingsrätterna. I en nyligen avlämnad proposition (prop.&lt;br&gt;1990/91:80) föreslås ändringar i socialförsäkringsrättskipningen. Också&lt;br&gt;denna reform kommer att på sikt minska kostnaderna för domstolsväsend-&lt;br&gt;et.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade förra året om meritvärderingen vid tillsättning av&lt;br&gt;domartjänster och om en snabbare och sammanhållen domarbana (prop.&lt;br&gt;1989/90:79). Beslutets syfte är bl.a. att alla ordinarie domartjänster skall&lt;br&gt;tillsättas efter en skicklighetsbedömning och att domarutbildningen skall&lt;br&gt;koncentreras och förkortas. Syftet är att trygga domarkårens höga&lt;br&gt;standard även i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsväsendet deltar nu i verksamheten med treåriga budgetramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarväsendet går från budgetåret 1991/92 in i en ny treårig budget-&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom ökar möjligheterna till långsiktig planering och smidigare Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;användning av anslagsmedlen, något som är särskilt betydelsefullt med Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;hänsyn till den växande arbetsbördan. Satsningarna på ADB har&lt;br&gt;intensifierats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också inom åklagarväsendet finns svårigheter att rekrytera och behålla&lt;br&gt;främst yngre jurister. Arbetsbördan har ökat. Riksåklagaren har gjort&lt;br&gt;betydande insatser för att förbättra rekryteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter mönster av det framtidsinriktade arbete som pågår beträffande&lt;br&gt;domstolsväsendet har också på åklagarväsendets område tillkallats en&lt;br&gt;parlamentariskt sammansatt kommitté med ett sektorövergripande&lt;br&gt;uppdrag, nämligen åklagarutredningen -90 (Ju 1990:04). Utredningens&lt;br&gt;uppgift är att se över åklagarväsendet och reglerna om förundersökning.&lt;br&gt;Utredningen skall överväga möjligheterna att ytterligare renodla&lt;br&gt;åklagarnas arbetsuppgifter, bl.a. genom att åklagarna befrias från&lt;br&gt;uppgifter som kan skötas av annan personal eller andra myndigheter.&lt;br&gt;Andra viktiga frågor rör effektivare förundersökningsförferande och&lt;br&gt;utvidgad användning av ordningsbot och strafförelägganden som frågor&lt;br&gt;om avkriminalisering. Även organisatoriska frågor omfettas av utred-&lt;br&gt;ningens uppdrag, som skall vara slutfört före utgången av juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättshjälp m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåren 1983/84 - 1989/90 ökade utgifterna för rättshjälp med&lt;br&gt;i genomsnitt 15 % per år och uppgick till 494 milj. kr. under budgetåret&lt;br&gt;1989/90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen av kostnaderna under budgetåren 1988/89 - 1989/90 förklaras&lt;br&gt;till en del av att äldre ärenden - som sedan den 1 juli 1988 är borttagna&lt;br&gt;från rättshjälpsområdet - har avslutats under dessa år samtidigt som det&lt;br&gt;har tillkommit nya, mindre kostnadskrävande ärenden, som både har&lt;br&gt;hunnit påbörjas och avslutas. Rättshjälpsavgiften har halverats och&lt;br&gt;inkomsttaket för rättshjälp har höjts och indexerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock inte möjligt att av tillgänglig statistik dra några säkra&lt;br&gt;slutsatser om kostnadseffekterna av de omfettande ändringar i rättshjälps-&lt;br&gt;lagen som genomfördes under år 1988. Regeringen avser att uppdra åt&lt;br&gt;riksrevisionsverket att utvärdera reformens effekter. I uppdraget skall&lt;br&gt;ingå inte bara att analysera kostnadsutvecklingen utan också att göra en&lt;br&gt;utvärdering av hur reformens syfte har uppfyllts. Uppdraget skall vidare&lt;br&gt;omfatta att analysera och föreslå åtgärder som nedbringar samhällets&lt;br&gt;kostnader för rättshjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kriminalvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjandet av kriminalvårdsanstalter och häkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åren 1987 och 1988 ökade beläggningen vid kriminalvårsanstaltema&lt;br&gt;med sammanlagt 13 % och vid häktena med sammanlagt 25 %&amp;gt;. Under&lt;br&gt;år 1989 och första halvåret 1990 har beläggningsnivån vid anstalter och&lt;br&gt;häkten varit i stort sett oförändrad. Under hösten 1990 har däremot en&lt;br&gt;uppgång skett vid såväl anstalter som häkten. Enligt kriminalvårdsstyrel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sens bedömning beror ökningen vid anstalterna till övervägande del på&lt;br&gt;att ett stort antal personer, som tidigare på fri fot avvaktade anstaltspla-&lt;br&gt;cering, under hösten tagits in i anstalt. Den redan tidigare ansträngda&lt;br&gt;situationen vid häktena har förvärrats genom att intagna med verkställbar&lt;br&gt;dom på grund av den höga anstaltsbeläggningen tidvis inte har kurmat&lt;br&gt;placeras i anstalt. Beläggningsnivån vid häktena var under Ijärde kvar-&lt;br&gt;talet 1990 högre än vid något tillfälle under 80-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beläggningsutvecklingen vid anstalter och häkten under första halvåret&lt;br&gt;1991 bör kunna ge bättre underlag for en bedömning av om uppgången&lt;br&gt;i beläggningen under hösten 1990 var tillfällig eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett arbete som syftar till omläggning av statsmakternas styrning av&lt;br&gt;verksamheten inom kriminalvården inledes våren 1991. Avsikten är att&lt;br&gt;styrningen fr.o.m. budgetåret 1993/94 skall ske i termer av resultatmål&lt;br&gt;kombinerat med tre-åriga anslagsramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt utvecklingsarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;498&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltningen m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Utrikesdepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar utrikes- och&lt;br&gt;säkerhetspolitik, internationellt utvecklingssamarbete, utrikeshandel och&lt;br&gt;exportfrämjande, rättsliga och konsulära frågor samt press- och infor-&lt;br&gt;mationsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utrikesdepartementet hör bl.a. utrikesrepresentationen med 114&lt;br&gt;lönade utlandsmyndigheter och 425 honorärkonsulat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram III.l Realekonomisk fördelning av utrikesdepartementets utgifter&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-76.png" style="width:251pt;height:138pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära 90% av utgifterna avser internationellt utvecklingssamarbete, i&lt;br&gt;figuren betecknat som övriga transfereringar. Utgifter för konsumtion&lt;br&gt;avser huvudsakligen utrikesförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom utrikesdepartementets verksamhetsområde utgör internationellt&lt;br&gt;utvecklingssamarbete den största enskilda posten. Biståndsramen skall&lt;br&gt;enligt riksdagsbeslut uppgå till 1 % av BNI. BNIs utveckling är därmed&lt;br&gt;den viktigaste utgiftsstyrande faktorn inom utrikesdepartementets område.&lt;br&gt;Nya krav och möjligheter i det internationella utvecklingssamarbetet&lt;br&gt;kräver anpassning både inom biståndsadministrationen och i analysen av&lt;br&gt;formerna för verksamhetens genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsbudgeten, som avser perioden 1991/92-1995/96, bygger på de&lt;br&gt;förutsättningar som gäller för regeringens förslag för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter i samband med Sveriges deltagande i internationella orga-&lt;br&gt;nisationer fastställs efter förhandling mellan de medverkande staterna&lt;br&gt;och fördelas efter överenskomna fördelningsnycklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade i beslut den 12 december 1990 (1990/91:UU8) att&lt;br&gt;Sverige bör eftersträva att bli medlem i EG med bibehållen neutralitets-&lt;br&gt;politik. Mycket talar för att ett svenskt medlemskapsavtal, om det&lt;br&gt;kommer till stånd, kan träda i kraft mot slutet av den period långtidsbud-&lt;br&gt;geten avser. I så fåll kommer ett svenskt bidrag till gemenskapens&lt;br&gt;centrala budget att uttaxeras. Det är för närvarande inte möjligt att ange&lt;br&gt;vilket belopp som skulle bli aktuellt. Som illustration kan dock nämnas&lt;br&gt;att Nederländernas bidrag för år 1991, omräknat till Sveriges BNI, skulle&lt;br&gt;motsvarat ca 18 miljarder kronor brutto. Mot bruttosumman skall dock&lt;br&gt;ställas ett omfattande &amp;quot;återflöde&amp;quot; från EG, som möjliggör utgiftsminsk-&lt;br&gt;ningar i medlemsländernas statsbudgetar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utrikespolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det möte, som hölls i Paris i november 1990 mellan deltagarna i Konfe-&lt;br&gt;rensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK), utgör en bekräftelse&lt;br&gt;på de vittgående förändringar, som ägt rum i Europa de senaste åren.&lt;br&gt;Den process, som omdaningen i Sovjetunionen inlett, har medfört&lt;br&gt;frigörelse och demokratisering i Central- och Östeuropa, Tysklands&lt;br&gt;enande och ett omfattande avtal om konventionell nedrustning i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Parisstadgan för ett nytt Europa, som undertecknades vid ESK-&lt;br&gt;mötet, har grunden lagts till en ny europeisk säkerhetsordning och&lt;br&gt;riktlinjerna dragits upp för det framtida samarbetet på skilda områden&lt;br&gt;mellan ESK-statema. Det är viktigt att ESK ytterligare befästs och stärks&lt;br&gt;som forum för europeisk säkerhet. Andra organ som Europarådet&lt;br&gt;kommer att få växande betydelse i europeiskt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stor osäkerhet råder emellertid om den fortsatta utvecklingen i Sov-&lt;br&gt;jetunionen, såväl ekonomiskt som politiskt. Det gäller inte minst för-&lt;br&gt;verkligandet av de baltiska republikernas legitima rätt till självständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången från diktatur och centralstyrd planekonomi till demokrati&lt;br&gt;och marknadshushållning i de central- och östeuropeiska länderna medför&lt;br&gt;betydande ekonomiska och sociala påfrestningar. Det kommer att ställa&lt;br&gt;stora krav på stöd från och samarbete med västländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de europeiska gemenskaperna (EG) fullföljs integrationen i första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hand med sikte på förverkligandet av den inre marknaden. Diskussioner-&lt;br&gt;na om en monetär och en politisk union intensifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba och positiva utvecklingen i Europa har ändrat förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för Sveriges deltagande i det västeuropeiska samarbetet.&lt;br&gt;Riksdagen har, som redan framhållits, uttalat att Sverige bör eftersträva&lt;br&gt;att bli medlem i EG med bibehållen neutralitetspolitik. Förverkligandet&lt;br&gt;av denna ambition kommer att kräva en omfettande och flerårig insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordeuropa kommer även i fortsättningen att tillmätas stor strategisk&lt;br&gt;betydelse av stormakterna. För Sverige kommer den nordiska samhörig-&lt;br&gt;heten och ett växande samarbete på olika områden mellan länderna kring&lt;br&gt;Östersjön att vara av stor vikt, inte minst som ett led i det alleuropeiska&lt;br&gt;och västeuropeiska samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens allt större samförstånd mellan stormakterna har&lt;br&gt;öppnat nya möjligheter för Förenta nationerna (FN) att spefe den centrala&lt;br&gt;rollen i arbetet för internationell fred och säkerhet. Samtidigt visar den&lt;br&gt;krigsutveckling, som inleddes med Iraks ockupation av Kuwait år 1990,&lt;br&gt;hur prekär freden är trots i många avseenden hoppingivande inter-&lt;br&gt;nationella tendenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse att värna om folkrättens&lt;br&gt;regler om respekt för statens suveränitet och territoriella integritet.&lt;br&gt;Främjandet av de mänsliga rättigheterna är ett annat grundläggande&lt;br&gt;element i vår utrikespoltik. Frågor om mänskliga rättigerhet väntas få en&lt;br&gt;ökad uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Svteriges&lt;br&gt;engagemang och åtaganden på detta område ställer anspråk på ökade&lt;br&gt;insatser och resurser. Samtidigt måste Sverige också uppfylla de&lt;br&gt;åtaganden som görs från svensk sida genom att vi ansluter oss till de&lt;br&gt;internationella överenskommelserna på området. En omfettande rappor-&lt;br&gt;teringsskyldighet skall fullgöras till internationella oigan. Härtill kommer&lt;br&gt;att antalet klagomål mot Sverige inför den europeiska kommissionen och&lt;br&gt;domstolen för de mänskliga rättigheterna har ökat kraftigt de senaste&lt;br&gt;åren. Hur utvecklingen kommer att bli i den närmaste framtiden är svårt&lt;br&gt;att förutsäga, men det kan inte uteslutas att en viss förändring av de&lt;br&gt;nuvarande arbetsformerna kan behöva övervägas. Andra för Sverige&lt;br&gt;viktiga folkrättsliga frågor är havsrätten med tillhörande avgränsningsfrå-&lt;br&gt;gor, miljörätten och rymdrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intensiva utvecklingen av de internationella förbindelserna medför&lt;br&gt;att Sverige årligen ingår ett antal avtal med främmande makter. Förhand-&lt;br&gt;lingsarbetet kräver traktatsrättslig medverkan i stor omfettning. En annan&lt;br&gt;viktig rättslig fråga är utlänningsärendena, då inte minst flyktingfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viseringsverksamheten vid utlandsmyndigheterna har fortsatt att öka&lt;br&gt;kraftigt. Denna utveckling styrs till inte ringa del av invandringen till&lt;br&gt;Sverige. Kontakterna med dem som fått stanna här leder till önskemål&lt;br&gt;såväl om besöksvisering som om tillstånd till anknytningsinvandring. En&lt;br&gt;annan omständighet som påverkat omfattningen av viseringsverksamheten&lt;br&gt;utgör det ökande resandet från Östeuropa efter öppningen av gränserna&lt;br&gt;där. Utlänningsärendena har fått ett ytterligare vidgat utrymme i utlands-&lt;br&gt;myndigheternas verksamhet genom en på försök införd ökad delegering&lt;br&gt;från statens invandrarverk av beslutsrätten i tillståndsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Internationellt utvecklingssamarbete &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop- 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens beslut uppgår biståndsramen till 1 % av BNI.&lt;br&gt;För budgetåret 1991/92 fördelas ramen enligt regeringens förslag med&lt;br&gt;24% till bidrag till internationella biståndsprogram, 53% till utveck-&lt;br&gt;lingssamarbete genom SIDA samt 14% till andra biståndsprogram för&lt;br&gt;bl.a. u-krediter, forskningsstöd, särskilt bistånd till skuldtyngda länder&lt;br&gt;och projektbistånd till vissa länder. För administration av och information&lt;br&gt;om biståndet beräknas 2,7 % av totalramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens världspolitiska förändringar, de stora skillnaderna i&lt;br&gt;u-ländemas utveckling under loppet av 1980-talet och de växande&lt;br&gt;ömsesidiga beroendena mellan u- och i-länder har ställt det internationella&lt;br&gt;samarbetet inför ofta svåra nya utmaningar. Angelägna uppgifter är nu&lt;br&gt;att återupprätta tillväxten i svårt krisdrabbade länder och att få till stånd&lt;br&gt;en mer öppen, stabil och gynnsam internationell ekonomisk omgivning.&lt;br&gt;Den fortsatta skuldkrisen i en stor del av främst Afrika och Latinamerika&lt;br&gt;framstår här som särskilt allvarlig. Krisen i Gulfområdet drabbar många&lt;br&gt;u-länder hårt bl.a. genom höjda oljepriser och dämpningen av den&lt;br&gt;internationella konjunkturen. De minst utvecklade länderna har svårast&lt;br&gt;för att anpassa sig till de stora förändringarna i den internationella&lt;br&gt;ekonomin och därigenom finna en väg till utveckling. Omfattande och&lt;br&gt;långsiktiga insatser för dessa länder behövs både bilateralt och i det&lt;br&gt;internationella utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella utvecklingen har präglats av demokratisering i&lt;br&gt;många tidigare centralstyrda länder. I dag betonas demokratin som&lt;br&gt;drivkraft för utveckling av allt fler aktörer i utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöfrågorna har fått ökad internationell uppmärksamhet. I u-ländema&lt;br&gt;är de stora miljöhoten ofta direkt fattigdomsrelaterade. Markförstöring,&lt;br&gt;skogsskövling, vattenbrist samt en alltför hög befolkningstillväxt och&lt;br&gt;urbanisering påverkar utvecklingen i en stor del av den tredje världen.&lt;br&gt;Även på detta område krävs samlade insatser inom utvecklingssamar-&lt;br&gt;betet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar och utvecklingstendenser som nu är uppenbara gör att&lt;br&gt;utvecklingssamarbetet ställs inför både nya krav och mojligheter. Ett&lt;br&gt;svenskt medlemskap i EG kommer även att påverka biståndsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Handelspolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som högt industrialiserat land med relativt liten hemmamarknad är&lt;br&gt;Sverige för sitt välstånd beroende av ett omfattande och fritt handelsut-&lt;br&gt;byte med omvärlden. Därför är det ett centralt mål för vår handelspolitik&lt;br&gt;att bidra till att bevara och vidareutveckla en ordning för världshandeln&lt;br&gt;som bygger på frihandelns principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar aktivt i den världsomspännande s.k. Uruguay-rundan&lt;br&gt;inom GATT. Rundan, vars syfte är att minska handelshindren, stärka&lt;br&gt;reglerna för internationell handel samt att utsträcka dem till nya områden,&lt;br&gt;skulle ha avslutats i december 1990. Emellertid kunde då ingen enighet&lt;br&gt;uppnås i centrala förhandlingsfrågor. Man beslöt därför att ajournera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandlingarna med sikte på att återuppta och slutföra dem i böijan av&lt;br&gt;år 1991. Under förutsättning av ett förlängt amerikanskt förhandlings-&lt;br&gt;mandat finns tämligen goda förutsättningar för ett slutförande av rundan.&lt;br&gt;Något slutdatum har ännu inte festställts, men flera länder, däribland&lt;br&gt;Sverige, verkar för att förhandlingarna avslutas under år 1991. De mål&lt;br&gt;som ursprungligen uppställdes för Uruguay -rundan ser dock inte ut att&lt;br&gt;helt kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna mellan EFTA-ländema och EG om ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde (EES) är inne i sin slutfes. Avsikten är att&lt;br&gt;de skall kunna slutföras under första halvåret 1991. Ett omfettande&lt;br&gt;informations- och lagstiftningsarbete kommer att krävas inför avtalets&lt;br&gt;beräknade ikraftträdande den 1 januari 1993. Arbetet med att implemen-&lt;br&gt;tera ett framtida EES-avtal kommer också att kräva omfettande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade sig i december 1990 för att Sverige skulle&lt;br&gt;eftersträva att bli medlem i EG med bibehållen neutralitetspolitik. En&lt;br&gt;svensk medlemskapsansökan kan enligt riksdagens bedömning sannolikt&lt;br&gt;lämnas in under år 1991. En sådan ansökan kommer att medföra behov&lt;br&gt;av omfattande förberedelser och förhandlingar med EG, liksom av ett&lt;br&gt;intensivt arbete med implementeringen av ett eventuellt medlemskapsav-&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De politiska och ekonomiska reformerna i Central- och Östeuropa&lt;br&gt;öppnar nya samarbetsmöjligheter också för handeln. I ett övergångsskede&lt;br&gt;ställs emellertid krav på särskilda insatser för analys och bedömningar av&lt;br&gt;reformprocessen, bl.a. som underlag för det stöd till denna process som&lt;br&gt;lämnas av svenska myndigheter, organisationer och näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortlöpande ansträngningar måste göras, inte minst inom handelspoli-&lt;br&gt;tikens ram, för att utveckla handelsförbindelserna med USA, Japan, de&lt;br&gt;snabbt växande ekonomierna i Stilla HavsAsien och med andra regioner.&lt;br&gt;Bevakningen av vissa utomeuropeiska marknader är av stor vikt inte&lt;br&gt;minst i en situation med tilltagande osäkerhet om världshandelns&lt;br&gt;utveckling och därav följande tendenser till protektionism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Militärt försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 613&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civila sektorer/funktioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Försvarsdepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementets verksamhetsområde omfattar utgifterna for&lt;br&gt;totalförsvarets militära och civila delar samt övrig verksamhet inom&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram IV. 1 Realekonomisk fördelning av försvarsdepartementets utgifter&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99% Konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o. invest&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-77.png" style="width:139pt;height:138pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1% Till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna styrs av i regel femåriga försvarsbeslut. Det nu gällande&lt;br&gt;försvarsbeslutet fastställdes genom riksdagens beslut i juni 1987 och&lt;br&gt;innehåller mål och planeringsram för perioden 1987/88 - 1991/92 (prop&lt;br&gt;1986/87:95, FöU 11, rskr. 310). Förutsättningarna för att genomföra&lt;br&gt;1987 års försvarsbeslut har förändrats i flera viktiga avseenden.&lt;br&gt;Regeringen tillsatte i december 1988 en parlamentarisk försvarskommitté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(dir. 1988:87) med uppgift att förbereda ett nytt försvarsbeslut våren Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;1991. På grund av den mycket snabba säkerhetspolitiska utvecklingen har Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;kommittén bedömt att det inte är möjligt att fatta ett långsiktigt försvars-&lt;br&gt;beslut under 1991. Regeringen har i december 1990 beslutat att den&lt;br&gt;inriktning av 1988 års försvarskommittés arbete som lagts fest i&lt;br&gt;direktiven till kommittén inte längre skall gälla. Regeringen har vidare&lt;br&gt;beslutat att kommittén skall ombildas till en beredning med företrädare&lt;br&gt;för regeringen och riksdagspartierna för samråd i frågor som rör&lt;br&gt;inriktningen av totalförsvaret under tiden 1992/93 - 1996/97. Ett nytt&lt;br&gt;försvarsbeslut avses fettas under våren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års långtidsbudget utgår från den inriktning, uppgiftsbeskrivning&lt;br&gt;och resursfördelning som bestämts i 1987 års försvarsbeslut. Hänsyn har&lt;br&gt;tagits till de ändringar som har beslutats. Hänsyn har även tagits till de&lt;br&gt;förändringar som anges i nyligen lämnade propositioner. För budgetåret&lt;br&gt;1992/93 och därpå följande budgetår förutsätts en oförändrad verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förhållande till budgetåret 1991/92 med undantag för vissa tids-&lt;br&gt;begränsade program och medeltillskott.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Militärt försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Planeringsramem för det militära försvaret har för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;angetts till 29 628 milj. kr. i pris- och löneläget februari 1989. I&lt;br&gt;planeringsramen ingår följande större justeringar. Enligt 1987 års&lt;br&gt;försvarsbeslutet skall planeringsramen höjas varje budgetår till och med&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 med 200 milj. kr. Riksdagen har beslutat att tillföra&lt;br&gt;det militära försvaret 700 milj. kr. t.o.m. 1991/92 för skydd mot&lt;br&gt;främmande undervattensverksamhet (prop. 1987/88:150, bil. 8, FöU 13,&lt;br&gt;rskr. 386). Planeringsramen har vidare justerats med hänsyn till ett antal&lt;br&gt;uppgiftsändringar av mindre ekonomisk omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsramen för budgetåret 1991/92 uppgår till 31 713 milj. kr. i&lt;br&gt;prisläget februari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den militära utgiftsramen priskompenseras med ett försvarsprisindex&lt;br&gt;som festställts i 1987 års försvarsbeslut. Försvarsprisindex är en&lt;br&gt;sammanvägning av fem officiella indexserier. Den förväntade priskom-&lt;br&gt;pensationen från prisläget februari 1990 till medelprisläget 1991/92 utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 900 milj. kr. för budgetåret 1991/92. Det beräknade utfellet den 30&lt;br&gt;juni 1992 blir därmed 34 613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1987 års försvarsbeslut angavs för totalförsvarets militära del i&lt;br&gt;huvudsak följande inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- På den allmänna värnpliktens grund prioriteras åtgärder som syftar&lt;br&gt;till att höja krigsorganisationens kvalitet och utbildningsnivå samt&lt;br&gt;åtgärder för att modernisera och komplettera befintliga och beslutade&lt;br&gt;system så att deras verkan förbättras. Underrättelsetjänsten skall&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Luftförsvarets utveckling och verkansmöjligheter prioriteras. Moderna&lt;br&gt;vapen och elektroniska motmedel samt förbättrad stridsledning och luft-&lt;br&gt;bevakning tillförs. Luftvärn med längre räckvidd utökas. En långsiktig&lt;br&gt;inriktning skall skapas för att förbättra flygstridskraftemas jaktbeväpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För att förbättra tillgången på effektiva system för att bekämpa en&lt;br&gt;angripares fartyg utökas på sikt antalet ubåtar och tillförs moderna tunga&lt;br&gt;kustrobotförband. Ubåtsskyddets kvalitet höjs genom ett antal åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Totalförsvarets civila del&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För totalförsvarets civila del beräknas den ekonomiska planeringsramen&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 uppgå till 1 993,4 milj. kr. i genomförandepris-&lt;br&gt;läge 1991/92. Den civila planeringsramen priskompenseras enligt ett&lt;br&gt;civilt prisindex som återspeglar pris- och löneutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska planeringsramens storlek är styrande jör utgifterna&lt;br&gt;inom den civila delen av totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för totalförsvarets civila del under budgetåret 1991/92&lt;br&gt;beräknas totalt uppgå till 3 360,3 milj. kr. Förutom den del på 1993,4&lt;br&gt;milj. kr. som ingår i planeringsramen utgör 700 resp. 666,9 milj. kr.&lt;br&gt;kapitalkostnader resp, övriga kostnader som beräknas utanför denna ram.&lt;br&gt;Av utgifterna för totalförsvarets civila del redovisas i tabellen endast de&lt;br&gt;utgifter som hör till funktioner under försvarsdepartementets verksam-&lt;br&gt;hetsområde d.v.s. funktionerna Civil ledning och samordning, Befolk-&lt;br&gt;ningsskydd och räddningstjänst, Psykologiskt försvar, Försöijning med&lt;br&gt;industrivaror (utom livsmedelsförsöijning och eneigiförsöijning) samt&lt;br&gt;Kyrklig beredskap. Dessa utgifter uppgår för budgetåret 1991/92 till&lt;br&gt;1 637,6 milj. kr. Utgifterna för övriga funktioner inom totalförsvarets&lt;br&gt;civila del redovisas under resp, departements verksamhetsområde. I&lt;br&gt;princip omfattar totalförsvarets civila del all samhällelig verksamhet som&lt;br&gt;avses fortgå i krig. I budgetsammanhang är dock avgränsningen snävare&lt;br&gt;och avser endast anslag eller delar av anslag som är direkt riktade mot&lt;br&gt;beredskapsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga verksamheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Övriga verksamheter omfattas i huvudsak av Sveriges medverkan i FN:s&lt;br&gt;fredsbevarande operationer. Svenskt deltagande fordrar regeringens beslut&lt;br&gt;i vaije enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;91/92 Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289 448 2 705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utanför statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 318 3 578&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 354 3 527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 964 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;på statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195 130 &amp;nbsp;&amp;nbsp;-873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensioner m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 011 &amp;nbsp;&amp;nbsp;-387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 595 &amp;nbsp;&amp;nbsp;-125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 952 - 7 074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 503 &amp;nbsp;&amp;nbsp;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 510 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsadministration&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 448 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inkl, föräldraförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 795 &amp;nbsp;1 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till barnsomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 045 &amp;nbsp;&amp;nbsp;596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 028 &amp;nbsp;&amp;nbsp;-563&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre- och handikappomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 768 4 957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialt behandlingsarbete, alkohol-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och narkotikapoltik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 051 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;424 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Socialdepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementets verksamhetsområde omfattar stöd till barnfamiljer,&lt;br&gt;pensioner, sjuk- och arbetsskadeförsäkring, hälso- och sjukvård, äldre-&lt;br&gt;och handikappomsorg, alkohol och narkotikafrågor samt övrig social-&lt;br&gt;tjänst. Huvuddelen av verksamheten inom hälso- och sjukvården samt&lt;br&gt;socialtjänsten bedrivs av kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samlade utgifterna inom verksamhetsområdet motsvarar omkring en&lt;br&gt;tredjedel av bruttonationalprodukten och beräknas 1991 komma att uppgå&lt;br&gt;till ca 415 miljarder kr. Landstingens och kommunernas kostnader för&lt;br&gt;sjukvård, barnomsorg och socialtjänst utgör ca 120 miljarder kronor av&lt;br&gt;totalsumman. De totala statliga utgifterna inom departementets verksam-&lt;br&gt;hetsområde såväl inom som utanför statsbudgeten för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;beräknas till ca 291 miljarder kronor, varav 127 miljarder kronor&lt;br&gt;redovisas på statsbudgetens utgiftssida, 70 miljarder kronor på statsbud-&lt;br&gt;getens inkomstsida samt 94 miljarder kronor utanför statsbudgeten. Sist-&lt;br&gt;nämnda belopp avser utgifter för ATP- och delpensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket stor del (84%) av utgifterna utgörs av transfereringar till&lt;br&gt;hushåll. De mest omfattande är folkpensioner, barnbidrag, sjukpenning&lt;br&gt;och föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna till hushåll ökar under perioden. Huvuddelen av&lt;br&gt;ökningen ligger inom området ekonomiskt stöd till barnfamiljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram V.l Realekonomisk fördelning av socialdepartementets utgifter 1991/92 Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-78.png" style="width:186pt;height:137pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för folkpensioner och KBT minskar till följd av att allt fler&lt;br&gt;pensionärer är berättigade till ATP, vilket finansieras utanför statsbud&lt;br&gt;geten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna till kommuner utgör 15% av utgifterna. De mest&lt;br&gt;betydande är statsbidragen till barnomsorg och äldreomsorg samt till&lt;br&gt;hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna till kommuner ökar under perioden, vilket främst är&lt;br&gt;en effekt av en fortsatt utbyggnad av barnomsorgen. Den är i sin tur en&lt;br&gt;följd av dels befolkningsutvecklingen, dels riksdagsmålet om full&lt;br&gt;behovstäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liten del av utgifterna (1 %) är egen konsumtion, förvaltningsutgifter&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En stor del av utgifterna styrs av automatiska bindningar till kon-&lt;br&gt;sumentprisindex och lönenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den faktor som därutöver har störst betydelse for utvedklingen inom&lt;br&gt;det sociala området är befolkningsutvecklingen. Ett ökat födelsetal&lt;br&gt;innebär ökade krav på främst föräldraförsäkring och barnomsorg. En&lt;br&gt;ökning av antalet äldre innebär höjda utgifter för pensioner och ökade&lt;br&gt;kostnader för vård och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsutvecklingen och utvecklingen på arbetsmarknaden har&lt;br&gt;också stor betydelse för möjligheterna att möta behoven inom vården och&lt;br&gt;omsorgen, exempelvis genom tillgången på personal i arbetsför ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga utgifterna inom sociala sektorn beräknas under långtids-&lt;br&gt;budgetperioden öka med ca 10 miljarder kronor. Huvuddelen av den&lt;br&gt;beräknade utgiftsökningen kommer att inträffa utanför statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen ligger främst inom ATP-systemet till följd av att allt fler Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;pensionärer blir berättigade till allt högre pensioner. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Familj epolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens del av familjepolitiken omfattar dels det ekonomiska stödet till&lt;br&gt;barnfamiljer inkl, föräldraförsäkring i form av barnbidrag, bidragsför-&lt;br&gt;skott, vårdbidrag och barnpensioner, dels statsbidraget till kommunerna&lt;br&gt;för barnomsorg. De totala utgifterna beräknas för budgetåret 1991/92 till&lt;br&gt;ca 51 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Totala statliga utgifter för familjepolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj.kr 1991/92 års pris- och lönenivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genom-&lt;br&gt;snittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring&lt;br&gt;1991/92-&lt;br&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnpension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårdbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kommunal barnomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa famifj epolitik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom försäldraförsäkringen ges föräldrar rätt till ledighet och ersättning&lt;br&gt;för vård av barn. Till föräldraförsäkringen räknas föräldrapenning,&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Ersättningen från&lt;br&gt;föräldraförsäkringen utges med belopp som motsvarar 90 % av förälderns&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Kompensationsnivån från den&lt;br&gt;tillfälliga föräldrapenningen utgör dock 80 % av SGI:n för de första 14&lt;br&gt;dagarna per barn och år. För den som inte har någon'sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst eller har låg sådan utges ersättning på en garantinivå&lt;br&gt;som är 60 kronor per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringen är en integrerad del av sjukförsäkringen såväl vad&lt;br&gt;gäller finansiering som administration. Finansieringen skall till 85 % ske&lt;br&gt;genom sjukförsäkringsavgiften, som f.n. är 10,1 % av avgiftsunderlaget&lt;br&gt;(lönesumman), och till 15 % genom bidrag från statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för föräldrapenningen är huvudsakligen beroende av antalet&lt;br&gt;födda barn och föräldrarnas förvärvsinkomster. Antalet födda barn&lt;br&gt;beräknas öka under långtidsbudgetperioden. Ersättning utges på&lt;br&gt;förälderns sjukpenningnivå under 12 månader och därefter under&lt;br&gt;ytterligare 3 månader med ersättning på garantinivån, 60 kr./dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer för de allmänna barnbidragen är det totala antalet&lt;br&gt;barn, antalet barn i varje familj samt barnbidragets storlek. Vid ingången&lt;br&gt;av år 1990 länns det ca 1 653 600 barn under 16 år. Antalet beräknas&lt;br&gt;öka den närmaste femårsperioden med drygt 100 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen fastställs av statsmakterna genom särskilda beslut. I anslu-&lt;br&gt;tning till förslaget om ett nytt skattesystem förslogs också en kraftig&lt;br&gt;höjning av barnbidraget. Höjningen genomförs i två steg. Den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 höjdes barnbidraget med 2 280 kr. till 9 000 kr. och den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 höjs det med ytterligare 1 020 kr. till 10 120 kr.per barn under 16&lt;br&gt;år. Härtill kommer flerbarnstillägg om någon uppbär barnbidrag for tre&lt;br&gt;eller flera barn. Studerande som uppbär studiehjälp inräknas vid&lt;br&gt;beräkningen av flerbarnstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn vars föräldrar lever åtskilda kan få bidragsförskott. Bidraget utgörs&lt;br&gt;av 40 % av basbeloppet per år. Kostnaderna för bidragsbeloppet beror&lt;br&gt;främst på det totala antalet barn som lever åtskilda från någon eller båda&lt;br&gt;föräldrarna, de underhållsskyldiga föräldrarnas betalningsförmåga samt&lt;br&gt;underhållsbidragets nivå. Under långtidsbudgetperioden beräknas antalet&lt;br&gt;barn med bidragsförskott öka med ca 2 000 per år bl a beroende på att&lt;br&gt;det totala antalet barn ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbidragskommitten pekar i sitt betänkande (SOU 1990:48)&lt;br&gt;Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam på flera problem med&lt;br&gt;nuvarande bidragsförskottssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system ger en sammanblandning mellan underhållsbidrag&lt;br&gt;och bidragsförskott som ger icke önskvärda effekter. Om under-&lt;br&gt;hållsbidraget understiger garantinivån saknar vårdnadshavaren intresse att&lt;br&gt;medverka till att underhållsbidraget höjs. Olika manipulationer för att&lt;br&gt;hålla underhållsbidraget nere kan förekomma i syfte att maximera&lt;br&gt;samhällsstödet. Detta leder till att nuvarande system delvis är okontroller-&lt;br&gt;bart ur kostnadssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp har tillsatts inom regeringskansliet med uppgift att med&lt;br&gt;utgångspunkt i underhållskommittens förslag arbeta fram an proposition&lt;br&gt;om stödet till särlevande föräldrar som skall kunna läggas fram under&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag lämnas till kommunerna för driften av olika former av&lt;br&gt;barnomsorg. Statsbidragsberättigade är kommunala daghem och familje-&lt;br&gt;daghem, föräldrakooperativ, personalkooperativ samt daghem med&lt;br&gt;särskild pedagogik. Enligt riksdagens principbeslut år 1985 skall alla bam&lt;br&gt;över ett och ett halvt års ålder beredas plats i en organiserad förskole-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens höga födelsetal, den ökade invandringen samt&lt;br&gt;kvinnornas förändrade förvärvsmönster mot förlängda arbetstider, innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det krävs en fortsatt kraftig utbyggnad av antalet platser inom&lt;br&gt;barnomsorgen för att målet om full behovstäckning skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet till barnomsorgen beräknas till ca 13 miljarder&lt;br&gt;kronor för budgetåret 1991/92. Statens bidrag till barnomsorgen styrs av&lt;br&gt;antalet barn som får del av verksamheten. Beräkningarna i långtidsbud-&lt;br&gt;geten har gjorts med hänsyn tagen till de senaste årens höga födelsetal,&lt;br&gt;den totala efterfrågan som den redovisas i bamomsorgsundersökningen&lt;br&gt;år 1990, samt den utbyggnad som krävs för att nå och bibehålla målet&lt;br&gt;full behovstäckning under den närmaste femårsperioden. Efterfrågan på&lt;br&gt;barnomsorgsplatser har således ökat mer än väntat. En flexibel skolstart&lt;br&gt;från sex års ålder kommer successivt att genomföras till hösten 1991.&lt;br&gt;Detta bidrar till att nå utbyggnadsmålet i bamomsrogpn. Trots att&lt;br&gt;utbyggnaden av daghemsplatser varit kraftigare än någonsin tidigare&lt;br&gt;under det senaste året är det fortfarande brist på platser. Bristen hänger&lt;br&gt;delvis samman med svårigheterna att rekrytera personal till daghem och&lt;br&gt;fritidshem, främst i storstäderna, samt på den nedgång i antalet bam hos&lt;br&gt;dagbamvårdare som har skett det senaste året. Den senaste tidens&lt;br&gt;förändrade arbetsmarknad kan göra det lättare att rekrytera personal till&lt;br&gt;barnomsorgen under den kommande perioden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Socialförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet ansvarar för följande förmåner inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringssystemet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Föräldraförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Sjukförsäkring inkl, tandvårdsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Folkpension och pensionstillskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Allmän tilläggspension (ATP)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Delpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska omfattningen av denna del av socialförsäkringen&lt;br&gt;beräknas under budgetåret 1991/92 uppgå till ca 244 miljarder kronor.&lt;br&gt;Utgifterna på statsbudgeten uppgår till 150 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna svarar för’merparten av&lt;br&gt;socialförsäkringsadministrationen. För försäkringskassorna finansieras&lt;br&gt;15% av utgifterna på statsbudgetens utgiftssida och resterande del med&lt;br&gt;socialavgifter på dess inkomstsida. Utgifterna påverkas bl.a av ärende-&lt;br&gt;belastningen, effektiviteten och produktiviteten samt försäkringssystemets&lt;br&gt;utformning. De totala utgifterna för administrationen beräknas för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 till 5,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsadministrationen står inför stora förändringar till följd&lt;br&gt;av beslutade och aviserade förslag om förändringar inom försäkringen.&lt;br&gt;I första hand berörs sjukförsäkrings- och rehabiliteringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om förändring av ersättningsnivåerna inom&lt;br&gt;sjukförsäkringen. I samband med detta beslut uttalade riksdagen&lt;br&gt;önskemål om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag&lt;br&gt;om införande av en arbetsgivarperiod på 14 dagar. Samtidigt fortsätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och förstärks satsningen på en effektivare rehabilitering. Förändringarna Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;ställer höga krav både på personalen ute på försäkringskassorna som skall Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;förverkliga rehabiliterings- och arbetslinjen inom socialförsäkringen och&lt;br&gt;på de gemensamma ADB-systemen som skall anpassas till de successivt&lt;br&gt;ändrade reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att det framtida ADB-stödet utformas både med hä-&lt;br&gt;nsyn till krav på kostnadseffektivitet och till den enskildes integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för regeringens program att reducera den statliga admi-&lt;br&gt;nistrationen med 10% på tre år kommer en översyn av socialförsäkrings-&lt;br&gt;administrationen att göras. För att åstadkomma en resursneddragning av&lt;br&gt;denna storleksordning krävs överväganden rörande annorlunda organisa-&lt;br&gt;tionsstrukturer och regelförenklingar som avsevärt reducerar omständlig&lt;br&gt;och komplicerad ärendehandläggning. I översynen ingår att utarbeta&lt;br&gt;förslag till en tydligare rollfördelning mellan RFV och försäkrings-&lt;br&gt;kassorna, samt en analys av deras ansvar och förutsättningar vad gäller&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering. En strategi för detta förändringsarbete&lt;br&gt;presenteras i kompletteringspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringssystemet omfattar hela befolkningen. Försäkringen ger rätt&lt;br&gt;till dels sjukpenning vid sjukdom med 65 % av arbetsinkomsten för de&lt;br&gt;första tre sjukpenningdagama, för tid därefter t.o.m. den 90:e dagen&lt;br&gt;80 % och fr.o.m. den 91:a dagen 90 % av samma inkomst upp till&lt;br&gt;7,5 gånger basbeloppet (241 500 kr. år 1991), dels ersättning i samband&lt;br&gt;med läkaivård och annan sjukvårdande behandling, läkemedelsinköp,&lt;br&gt;tandvård, sjukvård samt sjukresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för sjukpenning bestäms av antalet sjukpenningförsäkrade,&lt;br&gt;löneutvecklingen och antal ersatta sjukpenningdagar (sjuktalet). Även&lt;br&gt;arbetsmarknadssituationen har betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I löpande priser har utgifterna ökat från 8 miljarder kr. år 1975 till&lt;br&gt;prognostiserade 35,8 miljarder kr. för år 1990. Räknat i 1990 års pris är&lt;br&gt;ökningen 12,5 miljarder kr. eller 48 %. Av denna ökning avser&lt;br&gt;ca 4,5 miljarder kr. utgifter för timsjukpenningreformen. Timsjukpenning&lt;br&gt;infördes den 1 december 1987 och innebär bl.a. att reglerna om att&lt;br&gt;sjukpenning inte utges för insjuknandedagen (karensdag) eller för vissa&lt;br&gt;fridagar slopades. För år 1991 prognostiseras en kostnad för sjukpen-&lt;br&gt;ningförsäkringen på 30 miljarder kronor. Minskningen är huvudsakligen&lt;br&gt;en följd av de förändrade kompensationsnivåema inom försäkringen,&lt;br&gt;vilka trätt i kraft den 1 mars 1991, men också av en förväntad nedgång&lt;br&gt;i sjuktalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1991/91:141 om rehabilitering och rehabili-&lt;br&gt;teringsersättning m.m. lämnas förslag till lagstiftning inom'ramen för del&lt;br&gt;allmänna försäkringen om ansvar för arbetsinriktad rehabilitering och om&lt;br&gt;ekonomisk ersättning vid sådan rehabilitering. Förstahandsansvaret för&lt;br&gt;att den enskildes behov av rehabilitering klarläggs föreslås i proposition-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell V.2 Utvecklingen av antalet yukpenningförsäkrade, sjuktal och&lt;br&gt;Sjukpenningutgifter åren 1975-1990&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning-&lt;br&gt;försäkrade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjuktal&lt;br&gt;dagar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning&lt;br&gt;löpande priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 783 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 024&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 713 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 604&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 657 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 492&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 687 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 684 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 638 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 649 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 594 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 648 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 720 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ligga på arbetsgivaren. En rätt till rehabiliteringsersättning föreslås&lt;br&gt;införd för den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Ersättningen&lt;br&gt;omfattar dels rehabiliteringspenning, dels ersättning för vissa merkost-&lt;br&gt;nader till följd av rehabiliteringen. Genom den ökade satsningen på&lt;br&gt;rehabilitering av långtidssjukskrivna förväntas allt flera kunna återgå i&lt;br&gt;förvärvsarbetet, vilket i sin tur medför en nedgång i sjuktalet. Detta&lt;br&gt;innebär då samtidigt en minskning av försäkringens kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare nyligen lämnat en proposition till riksdagen med&lt;br&gt;förslag till lag om sjuklön (prop. 1990/91:000). I lagen föreslås att&lt;br&gt;arbetsgivarna skall betala ut sjuklön till sina anställda under de första 14&lt;br&gt;dagarna av en sjukperiod. Även denna åtgärd förväntas ha en positiv&lt;br&gt;inverkan på antalet sjukfall i och med att arbetsgivarna genom att vidta&lt;br&gt;arbetsmiljöförbättrande åtgärder av olika slag kan minska risken för att&lt;br&gt;de anställda skall drabbas av ohälsa. På så sätt minskar sjukfrånvaron på&lt;br&gt;arbetsplatsen, vilket gynnar såväl arbetstagarna som arbetsgivarna. De&lt;br&gt;nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Shablonmässigt ligger ett oförändrat sjuktal i förhållande tilld et&lt;br&gt;beräknade sjuktalet för år 1992 till brund för beräkningarna i långtidsbud-&lt;br&gt;geten. Varje förändring av sjuktalet med en enhet innebär en utgiftsför-&lt;br&gt;ändring med ca 1,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån och inriktningen på ersättningarna från sjukförsäkringen till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen fastställs efter överläggningar mellan staten och&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen. Den senast träffade överenskommelsen avser&lt;br&gt;ersättningarna under år 1991. Storleken på dessa ersättningar efter år&lt;br&gt;1991 beräknas därför i långtidsbudgeten vara oförändrade i förhållande&lt;br&gt;till det året, även om vissa förändringar kommer att inträffa under&lt;br&gt;perioden. Bl.a. kan nämnas redan fattade beslut i fråga om ansvaret för&lt;br&gt;äldreomsorgen fr.o.m. år 1992. I vilken utsträckning detta kommer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påverka ersättningarna till sj ukvårdshuvudmännen är ännu inte möj ligt att Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;bedöma. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna i övrigt utgår från att volymökningar sker under de&lt;br&gt;närmaste åren tandvårdsområdet (+1%). För läkemedelsområdet&lt;br&gt;förutsätts som tidigare en extra prisökning ( + 5%). Samtliga dessa&lt;br&gt;områden är för närvarande föremål för ett förändrings- och utvecklingsar-&lt;br&gt;bete som förväntas leda till systemförändringar under budgetperioden och&lt;br&gt;därmed också ge effekter på försäkringsutgiftema. Detta arbete finns&lt;br&gt;närmare redovisat i budgetpropositionen för 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom sjukvårdsförsäkringen har områdena läkemedel, tandvård och&lt;br&gt;sjukresor haft en otillfredställande utgiftsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inköp av läkemedel svarar sjukförsäkringen för kostnaden utöver&lt;br&gt;den avgift som patienten själv betalar. Denna avgift motsvarar den&lt;br&gt;faktiska kostnaden, dock högst 75 kr. vid varje inköpstillfälle. Detta&lt;br&gt;belopp föreslås öka i budgetpropositionen för 1991/92 till 90 kr. Vissa&lt;br&gt;läkemedel och förbrukningsartiklar tillhandahålls dock kostnadsfritt för&lt;br&gt;den enskilde. Det är dessa fria förmåner som uppvisar den snabbaste&lt;br&gt;utgiftsökningen för försäkringen, bl.a till följd av en successiv volymtill-&lt;br&gt;växt. Prisutvecklingen på läkemedel, förbrukningsartiklar och ut-&lt;br&gt;vecklingen mot nya och dyrare preparat samt läkarnas förskrivningsvanor&lt;br&gt;och terapitraditioner är andra bidragande orsaker till de kraftigt ex-&lt;br&gt;panderande utgifterna för läkemedelsförmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på sikt motverka denna utveckling planeras olika åtgärder. Bl.a.&lt;br&gt;utreds förutsättningarna att föra över kostnadsansvaret för läkemedel från&lt;br&gt;riksförsäkringsverket till sjukvårdshuvudmännen fr.o.m’ år 1992. I&lt;br&gt;samband med detta arbete görs en översyn av förmånsreglema. Det är&lt;br&gt;svårt att nu bedöma och uppskatta effekterna av dessa åtgärder.&lt;br&gt;Målsättningen är att de skall kunna påverka utvecklingen under senare&lt;br&gt;delen av budgetperioden. Frågan om en huvudmannaskapsändring på&lt;br&gt;läkemedelsområdet avses bli behandlad vid överläggningarna med&lt;br&gt;företrädarna för sjukvårdshuvudmännen om ersättningarna från sjuk-&lt;br&gt;försäkringen till huvudmännen för 1992. En proposition som en följd av&lt;br&gt;dessa överläggningar kan föreläggas riksdagen tidigast till sommaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare tillsatt en utredning om det samlade förmåns-&lt;br&gt;systemet för försäkrade med betydande kostnader för sjukdom och&lt;br&gt;handikapp. Denna kommer att beröra läkemedelsförmånerna. Utred-&lt;br&gt;ningens förslag kan senare under budgetperioden leda till en proposition&lt;br&gt;med utgiftseffekter på läkemedelsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tandvårdens område gäller att försäkringen ersätter 40 % av&lt;br&gt;behandlingskostnaderna för den enskilde upp till 3000 kr. och 75 % av&lt;br&gt;kostnaderna därutöver. Enligt budgetpropositionen för 1991/92 införs den&lt;br&gt;1 juli 1991 i utgiftsdämpande syfte en ny ersättningsnivå på 50 % för&lt;br&gt;behandlingskostnader i intervallet 3000-7000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandvårdstaxans nivå fastställs årligen av regeringen på förslag av&lt;br&gt;riksförsäkringsverket, varvid hänsyn tas till bl.a. pris- och löneutveck-&lt;br&gt;lingen. Utgiftsutvecklingen påverkas även av patienttillströmningen och&lt;br&gt;antalet tandläkare som arbetar inom tandvårdsförsäkringens ram. Trots&lt;br&gt;den allt bättre tandhälsan för större delen av befolkningen fortsätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringens utgifter att öka på ett otillfredsställande sätt. Den främsta Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;orsaken till detta anses vara att tandvårdstaxan alltjämt bygger på Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;principerna om ersättning per prestation och neutralitet så att vårdgivarna&lt;br&gt;skall erhålla samma ersättning per tidsenhet oavsett utförd&lt;br&gt;behandlingsåtgärd. En sådan taxekonstruktion stimulerar till en hög&lt;br&gt;vårdproduktion och styr samtidigt mot en hög ambitionsnivå vad gäller&lt;br&gt;reparativa och rehabiliterande tandvårdsinsatser festan tandhälsan blir allt&lt;br&gt;bättre. Detta ligger heller inte i linje med intentionerna i tandvårdslagen,&lt;br&gt;enligt vilken särskild vikt skall läggas vid de förebyggande insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förändra utvecklingen inom tandvården har riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket på regeringens uppdrag utarbetat förslag till en delvis ändrad&lt;br&gt;tandvårdsförsäkring med utgångspunkt från en mer förebyggande&lt;br&gt;inriktning. Verket föreslår införande av s.k. bastandvård för ålders-&lt;br&gt;gruppen 20-29 år vilken avses omfetta undersökning, röntgen och&lt;br&gt;förebyggande åtgärder till en fest och förhållandevis låg avgift för&lt;br&gt;patienten och en fest och schabloniserad ersättning till vårdgivaren.&lt;br&gt;Verket har dessutom föreslagit ytterligare mer eller mindre omfettande&lt;br&gt;ändringar i tandvårdstaxan. I budgetpropositionen för 1991/92 framhålls&lt;br&gt;att ett ställningstagande till förslaget om bastandvård inte är aktuellt för&lt;br&gt;närvarande. Vissa delar av verkets förslag i övrigt bör kunna genomföras&lt;br&gt;under år 1991. Därför föreslås att en omfettande försöksverksamhet på&lt;br&gt;tand vårdsområdet påböijas den 1 juli 1991 i ett antal landstingsområden&lt;br&gt;med syfte att bl.a. pröva olika system för ersättning från försäkringen till&lt;br&gt;vårdgivarna samt bastandvård. En mer omfettande förändring av&lt;br&gt;tandvårdsförsäkringen kan därefter bli aktuell först i slutet av budget-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sjukresa betalar den försäkrade ett karensbelopp för vaije enkel&lt;br&gt;resa. Detta är f.n. 30 kr. för resa med taxi, 20 kr. för resa med egen bil&lt;br&gt;och 15 kr. för resa med allmänna färdmedel. Resekostnader överstigande&lt;br&gt;dessa belopp ersätts i regel helt av försäkringen. De avsevärt ökande&lt;br&gt;försäkringsutgiftema för sjukresor under senare år beror till stor del på&lt;br&gt;den allmänna prisutvecklingen. Därtill kommer kraftiga höjningar av&lt;br&gt;taxitaxan, inte minst efter avregleringen av taxinäringen den 1 juli 1990&lt;br&gt;och införandet av mervärdesskatt på persontransporter den 1 januari&lt;br&gt;1991. Även volymen ersättningsberättigade sjukresor beräknas har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna motverka denna utveckling krävs både en mer aktiv&lt;br&gt;planering och samordning av sjukresoma och en bättre samordning av&lt;br&gt;transporterna av sjuka med övriga samhällsbetalda transporter av äldre&lt;br&gt;och handikappade. Eftersom de allmänna försäkringskassorna inom&lt;br&gt;ramen för sin ordinarie verksamhet saknar naturliga förutsättningar att&lt;br&gt;bedriva en sådan planering och samordning av sjukresoma, har det under&lt;br&gt;senare år varit en målsättning att överföra det ekonomiska och admini-&lt;br&gt;strativa ansvaret för detta område till sjukvårdshuvudmännen. Överlägg-&lt;br&gt;ningarna med företrädare för sjukvårdshuvudmännen resulterade i slu-&lt;br&gt;tet av år 1990 i en principöverenskommelse om att denna verksamhet&lt;br&gt;skall överföras till sjukvårdshuvudmännen fr.o.m. år 1992. En propo-&lt;br&gt;sition om detta har nyligen föreslagit riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen omfattar alla förvärvsarbetande samt personer&lt;br&gt;som genomgår utbildning i den mån utbildningen medför särskild risk för&lt;br&gt;arbetsskada. Den som drabbas av arbetsskada får i princip full ersättning&lt;br&gt;för inkomstbortfall upp till 7,5 basbelopp (241 500 kr. år 1991)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen omfattar dels arbetsskadesjukpenning, dels arbets-&lt;br&gt;skadelivränta. Arbetsskadesjukpenningen utgör 100 % av den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten till skillnad från sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring som fr.o.m. den 1 mars 1991 utges med 65, 80&lt;br&gt;eller 90 % av denna inkomst. Utgifterna för arbetsskadesjukpenning&lt;br&gt;redovisas helt inom arbetsskadeförsäkringen. Vid bestående nedsättning&lt;br&gt;av arbetsförmågan utges livränta för mellanskillnaden av vad den ska-&lt;br&gt;dade har i lön eller pension efter skadan och vad han skulle ha haft i lön&lt;br&gt;om skadan inte hade inträffat. En samordning med den allmänna&lt;br&gt;försäkringen sker under de första 90 dagarna efter en skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringens utgifter styrs, förutom av pris- och löneut-&lt;br&gt;vecklingen, av antalet som skadas, den ersättning dessa beviljas samt&lt;br&gt;praxis vid prövningen av rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell V.3 Utvecklingen av antal anmälningar och ärenden åren 1985 - 1990&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;br&gt;anmälningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;br&gt;ärenden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukdomar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan böijan av 1980-talet har antalet arbetsskadeanmälningar ökat&lt;br&gt;med ca 40 % fram till år 1989. Mellan åren 1985 och 1989 har antalet&lt;br&gt;ärenden för försäkringsmässig prövning nästan fördubblats. Under&lt;br&gt;perioden 1985 - 1988 ökade antalet ärenden med i genomsnitt 22 % per&lt;br&gt;år. År 1989 hade dock ökningen i stort sett avstannat. Som framgår av&lt;br&gt;tabell x är det i första hand arbetssjukdomarna som har ökat. Bland&lt;br&gt;arbetssjukdomarna utgörs den dominerande delen av s.k. belastnings-&lt;br&gt;skador. Antalet sjukdomsärenden ökade under åren 1985 - 1988 med i&lt;br&gt;genomsnitt 29 % per år. Även beträffande denna kategori hade ökningen&lt;br&gt;år 1989 avtagit kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av 1980-talet godkändes två av tre ärenden som arbetsskada.&lt;br&gt;Praxisutvecklingen under 1980-talet ledde fram till att år 1988 godkändes&lt;br&gt;nio av tio ärenden. Under 1989 föll andelen godkända arbetsskador med&lt;br&gt;nästan två procentenheter. Andelen godkända arbetssjukdomar föll med&lt;br&gt;drygt två procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stadigt ökande ärendemängden under 1980-talet har medfört&lt;br&gt;administrativa påfrestningar för försäkringskassorna som trots betydande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resurstillskott inte har kunnat avverka ärendena i den takt de kommit in. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Antalet avgjorda ärenden har ökat men ärendebalansen uppgick vid Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;utgången av år 1989 till drygt 106 000 ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell V.4 Arbetsskadeförsäkringens utgifter, milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Är&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjuk-&lt;br&gt;penning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Liv-&lt;br&gt;ränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;1990 års&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 813&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 893&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 883&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 648&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökande ärendemängden i kombination med att andelen godkända&lt;br&gt;fall ökat har medfört att utgifterna för arbetsskadeförsäkringen har ökat&lt;br&gt;kraftigt under senare år. Okade reallöner har bidragit till denna ut-&lt;br&gt;giftsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har det skett en minskning i ökningstakten både&lt;br&gt;vad avser antal anmälningar och antal ärenden. Antalet inkomna ärenden&lt;br&gt;beräknas uppgå till ca 120 000 per år under de närmaste åren för att&lt;br&gt;därefter bölja minska något. Med hänsyn till ärendebalansema är det&lt;br&gt;dock på kort sikt utvecklingen av antalet avgjorda ärenden som har störst&lt;br&gt;betydelse. Antalet avgjorda ärenden beräknas ha ökat kraftigt under år&lt;br&gt;1990 bl.a. på grund av att försäkringskassorna har fått ett antal nya&lt;br&gt;tjänster för arbetsskadeprövning budgetåret 1989/90. För åren därefter&lt;br&gt;är det troligt att det sker en utplåning av antalet avgjorda ärenden.&lt;br&gt;Antalet livräntor kommer dock med stor sannolikhet att fortsätta att öka&lt;br&gt;under en följd av år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realt sett antas utgifterna öka under långtidsbudgetperioden till följd&lt;br&gt;av att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fler ärenden avgörs genom ökad produktivitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- antalet livräntetagare antas fortsätta att öka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- retroaktiva utbetalningar antas öka till följd av minskade ärendebalanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsökningen beräknas bli ca 700 milj. kr. per år (i fäst penning-&lt;br&gt;värde) under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen skall finansieras genom en socialavgift som&lt;br&gt;för närvarande uppgår till 0,90% av avgiftsunderlaget. Över- resp,&lt;br&gt;underskott redovisas mot arbetsskadefonden. Fondens kapital är för&lt;br&gt;närvarande förbrukat och utgifter utöver avgiftsinkomsterna belastar&lt;br&gt;statsbudgeten. Belastningen på statsbudgeten till följd av bristande&lt;br&gt;finansiering beräknas till ca 7,5 miljarder kr. för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Pensioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under detta avsnitt redovisas utgifter for folkpension, allmän tillägs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pension (ATP), delpension och bidrag till kommunalt bostadstillägg till Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;folkpension (KBT). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna på pensionsområdet är i huvudsak beroende av sådana&lt;br&gt;faktorer som befolkningsutvecklingen och ohälsotalet. Den första faktorn&lt;br&gt;inverkar främst på utgifterna för ålderspensioner och den senare faktorn&lt;br&gt;utgifterna för förtidspensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionssystemet omfattar hela befolkningen. För folkpensionärer&lt;br&gt;med låg eller ingen ATP kompletteras pensionen med pensionstillskott.&lt;br&gt;Pensionstillskottet avräknas krona för krona mot eventuell ATP-pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samlade utgifterna för folkpensioneringen redovisas på statsbudget-&lt;br&gt;ens utgiftssida. För finansiering av folkpensioneringen finns en social-&lt;br&gt;avgift som fr.o.m. år 1990 utgör 7,45 % av avgiftsunderlaget. Detta av-&lt;br&gt;giftsunderlag har breddats något genom att fler tidigare fria anställnings-&lt;br&gt;förmåner, som ett led i finansieringen av skattereformen, räknas in i&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för ersättning vid ålderdom har i fästa priser ökat med 25&lt;br&gt;% mellan år 1980 och år 1989. Detta beror främst på att antalet ålders-&lt;br&gt;pensionärer ökat samt de förbättrade pensionstilläggen till ålderspensio-&lt;br&gt;nerna. Antalet ålderspensionärer fortsätter att öka till år 1993 för att&lt;br&gt;därefter minska. I takt med att allt större andel ålderspensionärer får allt&lt;br&gt;högre medelpoäng för ATP minskar utgifterna för pensionstillskott.&lt;br&gt;Folkpensionsutgiftema för ålderspensionärer visar en svagt nedåtgående&lt;br&gt;trend under budgetperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för änkepension, hustrutillägg och bamtillägg kommer&lt;br&gt;också att minska eftersom dessa ersättningsformer successivt är under&lt;br&gt;avveckling i och med att nya regler för efterlevandepensionering trädde&lt;br&gt;i kraft år 1990. Utgifterna för änkepensioner sjunker något snabbare än&lt;br&gt;utgifterna ökar för de nya ersättninsformema omställningspension och&lt;br&gt;särskild efterlevandepension under budgetperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1991 hade 360 110 personer antingen förtidspension eller&lt;br&gt;sjukbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet förtidspensioner och sjukbidrag har stigit kraftigt under senare&lt;br&gt;år. Mellan åren 1985 och 1989 ökade antalet personer med folkpension&lt;br&gt;från dessa förmåner med 32 000 och antalet personer med ATP med&lt;br&gt;44 000. Denna ökning av förtidspensioner och sjukbidrag beräknas&lt;br&gt;fortsätta till år 1992. Därefter beräknas antalet minska till följd av&lt;br&gt;försäkringskassornas rehabiliteringsinsatser. Dessutom har möjligheten&lt;br&gt;till förtidspension på enbart arbetsmarknadsskäl avskaffats med verkan&lt;br&gt;från den 1 oktober 1991. Detta beräknas innebära en minskning av&lt;br&gt;antalet nybeviljade förtidspensioner med 5000 per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för pensionstillskott till förtidspension och sjukbidrag&lt;br&gt;förväntas sjunka p.g.a. att ATP-systemet omfattar allt fler av pen-&lt;br&gt;sionärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala bostadstillägg till folkpension &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;Kommunala bostadstillägg (KBT) utges till pensionärer med låg eller&lt;br&gt;ingen ATP. Sedan den 1 januari 1988 är det obligatoriskt för kom-&lt;br&gt;munerna att utge KBT. Statsbidrag lämnas för 25 % av kommunernas&lt;br&gt;bidragsberättigade kostnader. KBT skall utges för minst 80 % av&lt;br&gt;hyreskostnaderna mellan 80 och 1900 kr. per månad för en ensamstående&lt;br&gt;pensionär och mellan 80 och 2 050 kr. per månad för ett pensionärspar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden bestäms dels av antalet pensionärer som med hänsyn till&lt;br&gt;inkomst och bostadskostnad är berättigade till sådant tillägg, dels av&lt;br&gt;hyresnivån i kommunerna och kommunernas egna prioriteringar vad&lt;br&gt;gäller bostadstilläggets nivå. Hyreshöjningar ökar kostnaderna för KBT.&lt;br&gt;Samtidigt medför de ökade ATP-pensionema och de ökade av-&lt;br&gt;talsreglerade pensionerna en minskning av kostnaderna. Sammantaget&lt;br&gt;beräknas antalet KBT-tagare minska med i genomsnitt ca 2 - 3 % per år.&lt;br&gt;Totalkostnaderna beräknas sjunka något långsammare än statsbidraget.&lt;br&gt;Kostnaderna för statsbidraget belastar helt och hållet statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän tilläggspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän tilläggspension utges till den som haft en pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst minst 3 år. Storleken på pensionen räknas ut på ett genomsnitt&lt;br&gt;av de pensionsgrundande inkomsterna under de 15 bästa åren. Full&lt;br&gt;pension motsvarar 60 % av denna genomsnittsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av antalet personer som har ATP i någon form framgår&lt;br&gt;av följande sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;827&amp;nbsp;800&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;925&amp;nbsp;000&amp;nbsp;&amp;nbsp;*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;993&amp;nbsp;000&amp;nbsp;&amp;nbsp;*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&amp;nbsp;025&amp;nbsp;000&amp;nbsp;&amp;nbsp;*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-systemet har ännu inte nått fullfunktionsstadiet. Såväl antalet ATP-&lt;br&gt;pensionärer som storleken på medelutbetalningama mätt i antal basbelopp&lt;br&gt;ökar fortfarande. Detta har resulterat i att en allt större andel pensionärer&lt;br&gt;får rätt till full ATP. Till detta kommer en ökad förvärvsfrekvens bland&lt;br&gt;kvinnorna. Under 1980-talet har den ökat med 7,1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP finansieras genom en socialavgift som f.n. är 13,00% av av-&lt;br&gt;giftsunderlaget. Inkomster och utgifter redovisas över den allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden. Som en följd av att utgifterna överstiger inkomsterna&lt;br&gt;från socialavgifterna med ca 10 miljarder i snitt per år används också en&lt;br&gt;del av ränteinkomsterna för att täcka utbetalningarna till pensionärerna.&lt;br&gt;AP-fondens kapital var vid utgången av år 1990 430 miljarder kr. Inga&lt;br&gt;kostnader för ATP redovisas över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens fondstyrka, d.v.s det tal som anger fondstorleken i relation&lt;br&gt;till respektive års ATP-utgift, beräknas öka från 5,4 till 5,8 under&lt;br&gt;långtidsbudgetperioden. Detta beror på den relativt gynnsamma befolk-&lt;br&gt;ningsutvecklingen under 1990-talet då försöijningsbördan förbättras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något. På längre sikt, efter sekelskiftet, försämras bilden drastiskt Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;eftersom Sverige av demografiska skäl får allt färre yrkesverksamma. Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för ATP i fästa priser beräknas öka med ca 12 % under&lt;br&gt;långtidsbudgetperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpensionsförsäkringen ger förvärvsarbetande mellan 60 och 65 år&lt;br&gt;möjlighet att minska sin arbetstid genom att övergå till deltidsarbete i&lt;br&gt;kombination med delpension. Delpension utgör 65 % av inkomstbort-&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpensioneringen finansieras genom en socialavgift på 0,5 % av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget. Över- respektive underskott regleras mot delpen-&lt;br&gt;sionsfonden. Avgiftsinkomsterna överstiger f.n. utgifterna vilket har till&lt;br&gt;följd att delpensionsfondens storlek ökar med drygt 2 miljarder per år i&lt;br&gt;böijan av långtidsbudgetperioden och med drygt 3 miljarder per år i&lt;br&gt;slutet på perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalet i delpensionsfonden var vid utgången av år 1990 ca 9,2&lt;br&gt;miljarder kronor och beräknas ha ökat till ca 23 miljarder år 1995.&lt;br&gt;Inga kostnader för delpensioneringen redovisas över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården uppgick under 1989 till&lt;br&gt;drygt 103 miljarder kr. Detta motsvarar ca 8,5 % av brutto-&lt;br&gt;nationalprodukten. Staten bidrar med drygt en femtedel av kostnaderna&lt;br&gt;genom bidrag från den allmänna sjukförsäkringen och skatte-&lt;br&gt;utjämningsbidrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal faktorer påverkar utvecklingen av kostnaderna inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården. Enligt en studie som gjordes i böijan av 1980-talet stod&lt;br&gt;framstegen vad gäller teknik och metoder för omkring 90 % av den totala&lt;br&gt;kostnadsökningen under det att befolkningsökningen och den ökade&lt;br&gt;andelen äldre svarade för mindre än 10 %. Mycket av denna utveckling&lt;br&gt;samverkar dock med ökningen av andelen äldre i befolkningen, eftersom&lt;br&gt;den förändrade tekniken gör det möjligt att i allt högre grad behandla de&lt;br&gt;äldre befolkningsgrupperna. För patienter över 65 år har under de senaste&lt;br&gt;tjugo åren andelen vårddagar ökat från 53 % till ca 75 % inom den&lt;br&gt;slutna sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motverkande utveckling är att befolkningen i arbetsför ålder i allt&lt;br&gt;mindre utsträckning utnyttjar den slutna delen av hälso- och sjukvården.&lt;br&gt;Vidare minskar även gruppen i åldern 65—70 år sitt utnyttjande av den&lt;br&gt;slutna sjukvården. I stället utnyttjar dessa grupper i högre grad den öppna&lt;br&gt;vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med förhandlingarna om ersättning från sjukförsäkringen till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen för år 1991 — Dagmaröverenskommelsen — slöts&lt;br&gt;en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om&lt;br&gt;inriktningen på det fortsatta förändrings- och utvecklingsarbetet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Enligt överenskommelsen skall utvecklingsarbetet,&lt;br&gt;som har ett flerårsperspektiv, ha som mål att säkra ett effektivt utnyttjan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de av tillgängliga ekonomiska och personella resurser, att kontinuerligt&lt;br&gt;förbättra hälso- och sjukvården och att öka patienternas möjligheter att&lt;br&gt;fritt välja vårdgivare. Utvecklingsarbetet skall skapa förutsättningar att&lt;br&gt;bättre styra verksamheten och underlätta resultatuppföljningen. I arbetet&lt;br&gt;ingår bl.a. att utveckla former for att mäta och värdera vårdens kvalitet&lt;br&gt;samt att utarbeta kriterier för att sätta upp patienter på väntelista och&lt;br&gt;indikationer för intagning för behandling eller operation för ett antal&lt;br&gt;diagnoser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den offentliga sektorn behövs en större flexibilitet i fråga om&lt;br&gt;verksamhetsformer och arbetssätt. Styrning, ledning och organisation av&lt;br&gt;den offentliga verksamheten behöver successivt ses över och revideras.&lt;br&gt;Dagens splittring av resurserna för vård, rehabilitering och försäkring&lt;br&gt;resulterar i att möjligheterna till samordning och effektiv resursanvänd-&lt;br&gt;ning inte utnyttjas fullt ut. För att åstadkomma en bättre hushållning med&lt;br&gt;resurserna krävs en bättre samordning av ansvaret för hälso- och&lt;br&gt;sjukvård och sjukförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen till riksdagen överlämnat en propoisiton (prop.&lt;br&gt;1990/91:121) om försöksverksamhet med kommunalt huvudmannaansvar&lt;br&gt;för primärvård m.m. I propositionen uttalas bl.a. att försöksverksamhet&lt;br&gt;med finansiell samordning mellan hälso- och sjukvården och socialförsäk-&lt;br&gt;ringssystemet bör genomföras. Syftet med en sådan försöksverksamhet,&lt;br&gt;som bidrar till bättre hälsa och ett mer aktivt liv för hela befolkningen&lt;br&gt;samtidigt som belastningen på samhällsekonomin minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan försöksverksamhet planeras att inledas den 1 januari 1992 och&lt;br&gt;avses begränsas till ett mindre antal primärvårdsområden. I dessa skall&lt;br&gt;en befolkningsrelaterad tilldelning av sjukvårdsresurser tillämpas. Något&lt;br&gt;eller några av dessa försök bör om möjligt genomföras i primärvårdsom-&lt;br&gt;råden med kommunalt huvudmannaansvar för primärvården och några i&lt;br&gt;primärvårdsområden med landstingskommunalt huvudmannaansvar för&lt;br&gt;primärvården. Försök bör dessutom övervägas där den finansiella&lt;br&gt;samordningen läggs på någon eller några försäkringskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialdepartementet kommer under våren 1991 att övervägas&lt;br&gt;vilka landsting, kommuner och försäkringskassor som kan komma i fråga&lt;br&gt;för försöksverksamhet med finansiell samrodning mellan hälso- och&lt;br&gt;sjukvården och socialförsäkringssystemet. Under hösten 1991 planeras att&lt;br&gt;en i propositionen lägga fram förslag till den lagstiftning som behövs för&lt;br&gt;at genomföra denna försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Äldre- och handikappomsorg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för äldre- och handikappomsorgen vilar på kommuner och&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av äldreomsorg beräknas öka under långtidsbudgetperioden.&lt;br&gt;Den främsta orsaken är att antalet personer i gruppen 80 år och&lt;br&gt;därutöver, som har ett genomsnittligt högt vårdbehov, kommer att öka,&lt;br&gt;liksom antalet ensamstående äldre. Riksdagen har den 13 december 1990,&lt;br&gt;på grundval av propositionen (1990/91:14) Ansvaret för service och vård&lt;br&gt;till äldre och handikappade m.m., fettat beslut om att kommunerna skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges ett samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;handikappade. Syftet med förändringen är att skapa klara ansvarsför- Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;hållanden och ge organisatoriska förutsättningar för en bättre användning&lt;br&gt;av tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut innebär bl.a. att kommunerna den 1 januari 1992,&lt;br&gt;då reformen träder i kraft, skall överta sjukhem och andra somatiska&lt;br&gt;långvårdsinrättningar som har ett lokalt upptagningsområde. Kommuner-&lt;br&gt;nas ansvar för dagsjukvård förtydligas. Vidare ges kommunerna&lt;br&gt;skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård vid de övertagna sjukhemmen&lt;br&gt;liksom vid övriga särskilda boendeformer och vid kommunala dag-&lt;br&gt;verksamheter. För den somatiska långtidssjukvård som landstingen även&lt;br&gt;fortsättningsvis skall ha verksamhetsansvar för får kommunerna ett&lt;br&gt;betalningsansvar. Detta innebär att kommunerna skall betala för de&lt;br&gt;platser som utnyttjas hos landstingen. Detsamma kommer att gälla för de&lt;br&gt;s.k. medicinskt färdigbehandlade patienterna vid landstingens akutsjuk-&lt;br&gt;vårdskliniker och vid de geriatriska klinikerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för den ekonomiska reglering mellan landsting och&lt;br&gt;kommun som reformen förutsätter har godkänts av riksdagen. Regler-&lt;br&gt;ingen skall ske genom en kombination av förändringar i kommuners och&lt;br&gt;landstings skattesatser, skatteutjämningssystemet samt statens bidrag till&lt;br&gt;kommuner och landsting. Härutöver införs ett mellankommunalt&lt;br&gt;omfördelningssystem. Regeringen lägger i dag fram förslag tjll de&lt;br&gt;lagändringar m.m. som krävs i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett led i den ekonomiska regleringen är en förändring av grunderna för&lt;br&gt;fördelning av statens bidrag till kommunerna för stöd och hjälp i boendet.&lt;br&gt;Bidraget som tidigare varit prestationsbaserat utifrån antalet årsarbetare&lt;br&gt;övergår till att bli behovsrelaterat. De kriterier som skall användas är&lt;br&gt;antalet förtidspensionärer och antalet personer i de högsta åldrarna i&lt;br&gt;kommunen, andelen ensamboende äldre personer samt glesbygdsgraden&lt;br&gt;i resp, kommun. Detta innebär att statsbidragets förändring i huvudsak&lt;br&gt;kommer att följa den demografiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade också beslut om ett utökat statligt stöd om totalt&lt;br&gt;5,5 miljarder kronor under en femårsperiod. Av medlen avser 2,0&lt;br&gt;miljarder stimulansbidrag till gruppboenden. För utbyggnad och&lt;br&gt;ombyggnad av institutioner, så att de som så önskar skall få ett eget&lt;br&gt;rum, avsätts 1,0 miljard kronor. Kommunerna kompenseras under en&lt;br&gt;treårsperiod med ett statsbidrag om 1,5 miljarder kronor för att täcka&lt;br&gt;kostnader för betalningsansvaret avseende de medicinskt färdigbehand-&lt;br&gt;lade. Ett statligt stöd till utbildningsinsatser och viss information kommer&lt;br&gt;att utgå med 500 milj. kr. Landstingen och de landstingsfria kom-&lt;br&gt;munerna kommer att tillföras ett särskilt statsbidrag 1992 om 500 milj,&lt;br&gt;kr. bl.a. för att nedbringa kötiderna inom den somatiska korttidssjukvård-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget till färdtjänst beräknas även fortsättningsvis att, med vissa&lt;br&gt;begränsningsregler, utgå med 35 % av bruttodriftkostnadema. En viss&lt;br&gt;volymökning förutses under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det arbete som bedrivs i 1989 års handikapputredning (S 1988:03) är&lt;br&gt;av stor betydelse för utformningen av den framtida handikappolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att på grundval av utredningens bedömningar Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;och överväganden, förelägga riksdagen en proposition med förslag som Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;bl.a. syfta till att i högre grad än för för närvarande tillförsäkra svårt&lt;br&gt;handikappade ett väl fungerande samhällsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt socialtjänstlagen är kommunerna och landstingen ansvariga för det&lt;br&gt;socialbehandlingsarbetet. Stora insatser görs dock också av frivilliga&lt;br&gt;organisationer. Staten ger bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård&lt;br&gt;samt till frivilliga organisationer som är verksamma inom området.&lt;br&gt;Vidare ges bidrag till utvecklings- och försöksverksamhet inom området&lt;br&gt;individ- och familjeomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstlagens karaktär av ramlag, dess bestämmelser om det&lt;br&gt;yttersta ansvaret för att de som behöver får stöd och hjälp, be-&lt;br&gt;stämmelserna om rätten till bistånd m.m. har ifrågasatts i olika samman-&lt;br&gt;hang. Regeringen har nyligen tillsatt en parlamentarisk kommitté med&lt;br&gt;uppgift att göra en översyn och utvärdering av socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillfällig omläggning av statsbidraget till ungdomsvård och miss-&lt;br&gt;brukarvård som syftar till en snabb utbyggnad av vårdresurserna för de&lt;br&gt;mest utsatta ungdoms- och missbrukargruppema har föreslagits av&lt;br&gt;regeringen. Vidare pågår ett utredningsarbete som avses leda till en&lt;br&gt;förändrad organisation av institutionsresursema för dessa grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholkonsumtionen har under senare hälften av 1980-talet ökat&lt;br&gt;särskilt i ungdomsgrupperna vilket inger allvarlig oro. Samhällets&lt;br&gt;kostnader för social- och sjukvård, produktionsbortfall, rehabiliterings-&lt;br&gt;åtgärder m.m. som har sin orsak i alkoholmissbruk är mycket höga.&lt;br&gt;Uppskattningsvis har minst 300 000 personer en så hög alkohol-&lt;br&gt;konsumtion att den påverkar arbete, hälsa och familjeliv. Alkohol-&lt;br&gt;missbruk är en av de vanligaste orsakerna till för tidig död särskilt bland&lt;br&gt;vuxna män. Regeringen har i en särskild proposition föreslagit en ökad&lt;br&gt;satsning på information och opinionbildning där alkohol- och drog-&lt;br&gt;frågorna sätts in i ett bredare folkhälsoperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots intensiva insatser mot narkotikamissbruket är problemen&lt;br&gt;fortfarande stora. Vissa rapporter tyder på att den positiya utveckling&lt;br&gt;som skett när det gäller ungdomars kontakt med och inställning till&lt;br&gt;narkotika kan vara på väg att vända. Riskerna är stora för ett ökat&lt;br&gt;missbruk av kokain och andra nya preparat. Spridningen av HIV/aids&lt;br&gt;bland intravenösa missbrukare inger fortfarande oro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella narkotikasituationen är allvarlig. Sverige verkar för&lt;br&gt;en aktiv narkotikapolitik i internationella organ. Ett nordiskt samarbete&lt;br&gt;om narkotikafrågor pågår. Inom den s.k. Pompidougruppen, som är en&lt;br&gt;arbetsgrupp för narkotikafrågor inom Europarådet, genomförs ett&lt;br&gt;europeiskt samarbetsprogram. Ett svenskt förslag om att FN skulle&lt;br&gt;utveckla ett globalt aktionsprogram mot narkotika har accepterats av FNs&lt;br&gt;generalförsamling. Vidare har generalförsamlingen beslutat att genomföra&lt;br&gt;en organisationsförändring som möjliggör en effektivare och samordnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insats mot narkotika från FNs sida. Sverige stöder också aktivt WHOs Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;insatser för att förebygga alkohol- och narkotikamissbruk. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter riktar sig till ungdoms- och missbrukarvård (950 milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr.), bidrag till organisationer (74 milj.kr.) samt utvecklings- och&lt;br&gt;försöksverksamhet (27 milj.kr.) Merparten av samhällets utgifter bestrids&lt;br&gt;av kommunerna och till viss del av landstingen. Statens utgifter påverkas&lt;br&gt;av en rad faktorer som alkohol- och narkotikamissbrukets omfattning,&lt;br&gt;utveckling av vård- och behandlingsformer etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;VI. Kommunikationsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 716&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjö- och lufttransporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;747&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kommunikationsdepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde omfattar väg-,&lt;br&gt;järnväg-, sjö- och lufttransporter, post- och telekommunikationer,&lt;br&gt;trafiksäkerhet samt forsknings- och utvecklingsverksamhet på transport-&lt;br&gt;området. Till kommunikationsdepartementet hör också bl.a. Sveriges&lt;br&gt;meteorologiska institut (SMHI) och statens geotekniska institut (SGI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram VI.1 Realekonomisk fördelning av kommunikationsdepartementets&lt;br&gt;utgifter 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78% Konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o. invest.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-79.png" style="width:193pt;height:137pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De utgiftsdrivande faktorer inom kommunikationsdepartementet är främst&lt;br&gt;pris- och löneutvecklingen men utgifterna styrs också till stor del via nya&lt;br&gt;politiska beslut vilka inte beaktas i långtidsbudgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionsutgifterna avser huvudsakligen drift av statliga vägar. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Investeringsutgiftema avser främst väg- och jämvägsinvestéringar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Infrastrukur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I regeringens finansplan 1991 framhålls infrastrukturens betydelse for&lt;br&gt;samhällsutvecklingen. I regeringens proposition till riksdagen om&lt;br&gt;Näringspolitik för tillväxt (1990/91:87) har förslag lagts som bl.a. gäller&lt;br&gt;finansieringen av trafikinfrastrukturen och en reformerad in-&lt;br&gt;vesteringsplanering. Regeringen har också redogjort för sin bedömning&lt;br&gt;av behovet av investeringar i vägar, järnvägar, kollektivtrafikanlägg-&lt;br&gt;ningar och telekommunikationer. Föreslagna åtgärder syftar till att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för en långsiktigt uthållig tillväxt. Investeringar i vägar,&lt;br&gt;järnvägar och kollektivtrafikanläggningar beräknas sammantaget överstiga&lt;br&gt;100 miljarder kronor under 1990-talet. Förslag om en infrastrukturfond&lt;br&gt;på minst 20 miljarder kronor har lämnats till riksdagen. Fonden skall&lt;br&gt;genom samfinansiering med andra intressenter bidra till finansiering av&lt;br&gt;angelägna investeringar i järnvägar, vägar och kollek-&lt;br&gt;tivtrafikanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslås att det nationella perspektivet skall förstärkas i&lt;br&gt;investeringsplaneringen genom en ökad betoning på planering och&lt;br&gt;genomförande av större sammanhållna projekt av nationell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår för budgetåret 1991/92 ett nyinvesteringsanslag för&lt;br&gt;stomjämvägar på 1,5 miljarder kronor vilket är en ökning med 300 milj,&lt;br&gt;kr. i förhållande till innevarande budgetår. För vägväsendet däremot har&lt;br&gt;sedan år 1990 planeringsförutsättningarna byggt på reallt oförändrade&lt;br&gt;anslag. Via statsbudgeten finansieras för närvarande investeringar&lt;br&gt;motsvarande drygt 5,5 miljarder kronor per år inom trafikens infrastruk-&lt;br&gt;tur. För att effektivisera utnyttjandet av de resurser som kommer att&lt;br&gt;satsas på infrastrukturinvesteringar under 1990-talet ställs krav på en&lt;br&gt;mera sammanhållen investeringspolitik och en ökad helhetssyn. Det&lt;br&gt;medför bl.a. att regeringen bör ange vilka strategiska infrastrukturin-&lt;br&gt;vesteringar som bör genomföras samtidigt som inflytandet över lokalt&lt;br&gt;påkallade investeringsbehov bibehålls decentraliserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna genomföra investeringarna krävs stora resurser. Den&lt;br&gt;strama finanspolitiken förutsätter omprioriteringar och effektiviseringar&lt;br&gt;inom de offentliga utgifterna, samt att utrymme kan skapas även utanför&lt;br&gt;statsbudgetens ramar. Investeringarna skall finansieras med bl.a.&lt;br&gt;anslagsmedel, samfinansiering med externa intressenter i förhandlings-&lt;br&gt;uppgörelser via infrastrukturfonden samt vägavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redogör i propositionen om Näringspolitik för tillväxt också&lt;br&gt;för de förslag till överenskommelser om trafik och miljö i storstadsregio-&lt;br&gt;nerna som de s.k. storstadsförhandlama utarbetet. Regeringen har&lt;br&gt;förklarat sig beredd att avsätta 5,5 miljarder kronor inom ramen för&lt;br&gt;infrastrukturfonden för en utvecklad infrastuktur i de tre storstads-&lt;br&gt;områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare redovisas betydelsen av fasta förbindelser över Öresund.&lt;br&gt;Dessutom anges att formerna för styrningen av affärsverken fortlöpande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ses över. Inriktningen för den fortsatta affärsverksöversynen är att Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;televerkets verksamhetsform förändras fr.o.m. 1 juli 1992 medan Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;förutsättningarna för SJ och postverket skall utredas vidare. Avkastnings-&lt;br&gt;och utdelningskraven skärps.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan prioriterad fråga inom kommunikationsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde gäller trafikens miljöproblem. En särskild proposition&lt;br&gt;har under våren lämnats till riksdagen om bl.a. trafikens miljöfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare prioriteras arbetet med att verka för en gemensam europeisk&lt;br&gt;transportmarknad. Det internationella arbetet väntas under de kommande&lt;br&gt;åren få en ökad betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikarbetet har ökat kraftigt under efterkrigstiden. Det gäller i&lt;br&gt;synnerhet väg- och flygtrafiken. Under det senaste året har dock&lt;br&gt;utvecklingen påverkats av faktorer som gjort utvecklingen mera&lt;br&gt;svårbedömd. Skattereformen innebar att såväl bensin och dieselolja som&lt;br&gt;persontransporter i övrigt belädes med mervärdesskatt. Vidare tas ut&lt;br&gt;koldioxidskatter på bl.a. bensin och inrikesflyget. Enligt transportrådets&lt;br&gt;nyligen gjorda transportprognos förväntas dock den långsiktiga ökningen&lt;br&gt;fortsätta även under 1990-talet för samtliga trafikslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Investeringsutgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Investeringsutgiftema inom kommunikationsdepartementets område är&lt;br&gt;omfattande. De största insatserna avser vägbyggande samt järnvägs- och&lt;br&gt;teleanläggningar. I tabellen nedan visas de beräknade totala statliga in-&lt;br&gt;vesteringsutgiftema samt fördelning av dessa för budgetåret 1991/92,&lt;br&gt;oberoende av finansieringskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totala investeringsutgifter 1991/92, oberoende av finansieringskälla&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investerings utgifter milj kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tele&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Post&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Järnväg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tågtrafik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfart&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De investeringar i nät och annan utrustning som beräknas inom&lt;br&gt;televerkskoncemen uppgår för budgetåret 1991/92 till 9,8 miljarder&lt;br&gt;kronor. För de påföljande åren under långstidsbudgetperioden beräknas&lt;br&gt;investeringarna uppgå till drygt 10 mijarder kronor per år. Investeringar-&lt;br&gt;na finansieras helt utanför statsbudgeten vilket även gäller de av&lt;br&gt;postverket beräkande investeringarna på ca 2 miljarder kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyinvesteringarna i järnvägens infrastruktur beräknas för budgetåret Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;1991/92 uppgå till sammanlagt 2 600 miljarder kronor. För statens Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;järnvägars affärsrörelse beräknas investeringarna för år 1991/92 uppgå&lt;br&gt;till ca 2,9 miljarder kronor och finansieras utanför statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för vägbyggande och investeringar i kollek-&lt;br&gt;tivtrafikanläggningar i länen finansieras med anslag över statsbudgeten&lt;br&gt;och uppgår totalt för budgetåret 1991/92 till ca 3,4 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket räknar i sin prognos för de kommande åren med en&lt;br&gt;fortsatt låg och jämn investeringsnivå. Investeringarna avser till&lt;br&gt;övervägande del återanskaffhingar. Investeringsnivån beräknas till ca 100&lt;br&gt;milj.kr. per år i genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket prognoser anger en stadigt ökande passagerartillväxt&lt;br&gt;och i enlighet med detta förväntas investeringsbehoven bli stora. In-&lt;br&gt;vesteringsvolymen fram till år 2000 bedöms uppgå till ca 1 miljard&lt;br&gt;kronor per år i dagens priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;VII. Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91/92 Förändring till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomsnittlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;--------------------------------- procentuell för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring per år&lt;br&gt;92/93 &amp;nbsp;93/94 94/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;91/92-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;89/90&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kommunala sektorn, skatte-&lt;br&gt;utjämningsbidrag och kompensations-&lt;br&gt;utjämningsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 747&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteadministrationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullverket m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret och kostnader för&lt;br&gt;statsskuldens förvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Redovisades under riksdagen och dess myndigheter under denna period&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets verksamhetsområde omfattar frågor om ekonomisk&lt;br&gt;politik, skattepolitik samt frågor som rör statens budget och resurs-&lt;br&gt;fördelningen inom den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till departementets verksamhetsområde hör också frågor om skatte-&lt;br&gt;utjämningsbidrag m.fl. generella statliga bidrag till den kommunala&lt;br&gt;sektorn och andra kommunalekonomiska frågor och frågor som rör&lt;br&gt;statsskuldens förvaltning samt tullfrågor, exkl. frågor som rör tulltaxan&lt;br&gt;och befrielse från tull. Departementet bereder även frågor som rör statlig&lt;br&gt;lokalförsöijning, bank- och försäkringsväsendet, värdepappershandeln,&lt;br&gt;vissa statliga bolag och AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1984/85 - 1989/90 ökade utgifterna inom finansdepar-&lt;br&gt;tementets verksamhetsområde med i genomsnitt 5,1 procent per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991/92 har regeringen föreslagit att 28,8 miljarder&lt;br&gt;kronor anvisas till utgifter inom finansdepartementets verksam-&lt;br&gt;hetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar svarar för merparten av utgifterna inom finansdepar-&lt;br&gt;tementets område i form av skatteutjämningsbidrag till kommunerna.&lt;br&gt;Bidragets utveckling påverkas av skattesatsändringar och utvecklingen av&lt;br&gt;skatteunderlaget totalt sett. Konsumtionsutgifterna utgörs bl.a. av&lt;br&gt;löneutgifter för framförallt skatteförvaltning och tullväsendet. Dessa&lt;br&gt;utgifter styrs främst av löne- och prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram VII.l Realekonomiskt fördelning av finansdepartementets utgifter&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-80.png" style="width:3pt;height:112pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-81.png" style="width:223pt;height:135pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En ny organisation för skatteförvaltningen i länen gäller fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1991. Inom en gemensam myndighet i vaije län skall verksam-&lt;br&gt;heten under de närmaste åren successivt decentraliseras till de orter där&lt;br&gt;det hittills funnits lokala skattemyndigheter och där det i den nya&lt;br&gt;organisationen finns lokala skattekontor. Vid de lokala skattekontoren&lt;br&gt;skall handläggningen ske integrerat för olika skatter och avgifter. Inom&lt;br&gt;exekutionsväsendet genomfördes en organisation med en myndighet i&lt;br&gt;varje län den 1 juli 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna skall den 1 juli 1991 ta över arbetet med folkbok-&lt;br&gt;föringen från pastorsämbetena. Nytt blir att registren inom folkbokfö-&lt;br&gt;ringen skall föras med hjälp av ADB. En registerlag har utfärdats och&lt;br&gt;regeringen har nyligen lagt fram ett förslag till ny folkbokföringslag,&lt;br&gt;grundat på den nya organisationen. För budgetåret 1991/92 har ett&lt;br&gt;resurstillskott på drygt 300 milj. kr. beräknats för skatteförvaltningen&lt;br&gt;med anledning av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgripande skattereform har genomförts, med verkan i&lt;br&gt;huvudsak fr.o.m. 1991. Även under budgetåret 1991/92 medför reformen&lt;br&gt;tillfälligt ökade kostnader för bl.a. utbildning av personal och anpassning&lt;br&gt;av ADB-stödet till det nya regelsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl skattereformen som den nya organisationen ger under de följande&lt;br&gt;åren möjlighet till inte obetydliga minskningar av ad-&lt;br&gt;ministrationskostnaderna. Även kostnaderna for den nya folkbokförings-&lt;br&gt;organisationen kommer på sikt att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat en ny lag om betalningsföreläggande och&lt;br&gt;handräckning. Dessa summariska processformer skall omkring årsskiftet&lt;br&gt;1991/92 föras över från tingsrätterna till kronofogdemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom samordningsvinster och utbyggt ADB-stöd beräknas reformen ge Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;minskade kostnader totalt sett fr.o.m. budgetåret 1992/93. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tullverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under de närmaste åren är det särskilt angeläget att tullverket fortsätter&lt;br&gt;att bygga upp tulldatasystemet (TDS) så att i stort sett samtliga landets&lt;br&gt;tullplatser skall kunna ha tillgång till ett fullt utbyggt TDS under år 1993.&lt;br&gt;Det är samtidigt av stor vikt att det snarast tillskapas en mer effektiv och&lt;br&gt;rationell tullorganisation enligt de riktlinjer som har angetts i budgetpro-&lt;br&gt;positionen 1991. Under den kommande femårsperioden skall besparingar&lt;br&gt;om totalt 300 milj. kr. åstadkommas inom tullverksamheten. För&lt;br&gt;långtidsbudgetperioden redovisas de förväntade kostnaderna och&lt;br&gt;intäkterna för TDS med utgångspunkt i den av generaltullstyrelsen i&lt;br&gt;samråd med statskontoret redovisade förnyade ekonomiska bedömningen&lt;br&gt;och lönsamhetskalkylen för TDS.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Riksgäldskontoret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets huvuduppgift är att handha statens upplåning och&lt;br&gt;förvaltningen av statsskulden. Riksgäldskontoret har dessutom bl.a. till&lt;br&gt;uppgift att ge krediter till och motta inlåning från statliga myndigheter&lt;br&gt;samt att sköta viss annan kreditgivning. Riksgäldskontoret har ca 160&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har slagit fest att det övergripande målet för riksgälds-&lt;br&gt;kontoret och statsskuldspolitiken skall vara att minimera kostnaderna för&lt;br&gt;statens upplåning. Övriga ekonomisk-politiska mål som berör riksgälds-&lt;br&gt;kontorets förvaltning av statskulden skall uttryckas som restriktioner för&lt;br&gt;riksgäldskontorets möjligheter att uppfylla målet om kostnadsminimering.&lt;br&gt;Vidare gäller att riksgäldskontoret skall samråda med riksbanken om&lt;br&gt;statsskuldspolitiken för att säkerställa att denna avvägs mot pen-&lt;br&gt;ningpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig kreditgarantigivning bör beläggas med en avgift som står i&lt;br&gt;proportion till den ekonomiska risk som garantin medför för staten.&lt;br&gt;Utgångspunkten för avgiftssättningen skall vara att avgiften skall täcka&lt;br&gt;förväntade kostnader för garantin samt hanteringskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bestämdes också att riksgäldskontorets möjligheter till kostnads-&lt;br&gt;effektiv upplåning skall användas för att ge statliga myndigheter&lt;br&gt;finansiering till låga kostnader och att utlåning och inlåning i riksgälds-&lt;br&gt;kontoret som huvudregel bör ske till marknadsmässiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna bidrag till den kommunala sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anslagen omfattar skatteutjämningsbidrag till kommuner och landsting&lt;br&gt;och bidrag till kommuner med anledning av avskaffandet av den&lt;br&gt;kommunala företagsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningssystemet syftar till att utjämna de stora skillnader som&lt;br&gt;finns mellan enskilda kommuner resp, landsting i fråga om skattekraft&lt;br&gt;och kostnader för bedrivande av kommunal verksamhet. Systemet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främja en i möjligaste mån likvärdig kommunal service i olika delar av Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;landet, oavsett skattekraft. Systemet i sin helhet omfattar ordinarie Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;skatteutjämningsbidrag, extra skatteutjämningsbidrag, allmän skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsavgift samt särskild skatteutjämningsavgift. Det ordinarie skatteut-&lt;br&gt;jämningsbidraget utgör ett ekonimiskt stöd till kommuner och landsting&lt;br&gt;utan förbehåll beträffande användning och utan koppling till viss&lt;br&gt;verksmhet. Genom detta bidrag garanteras kommunerna och landstingen&lt;br&gt;ett visst skatteunderlag, dvs. antal skattekronor i förhållande till&lt;br&gt;riksgenomsnittet. Därutöver finns möjlighet att få extra skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidrag på vissa särskilda grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidragets utveckling påverkas, förutom av skat-&lt;br&gt;tesatsändringar, dels av utvecklingen av det egna skatteunderlaget i&lt;br&gt;enskilda kommuner och landsting, dels av hur skatteunderlaget totalt sett&lt;br&gt;förändras. Under senare år har kommunerna och landstingen själva fått&lt;br&gt;finansiera bidragsökningama genom att betala skatteutjämningsavgifter&lt;br&gt;till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna för långtidsbudgetperioden antas inga sys-&lt;br&gt;temförändringar vad gäller de allmänna skatteutjämningsbidragen till det&lt;br&gt;kommunala verksamhetsområdet. Statens kostnader förutsätts vara&lt;br&gt;nominellt oförändade. Detsamma gäller bidrag till kommunerna med&lt;br&gt;anledning av avskattandet av den kommunala företagsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgifter som helt eller delvis redovisas utanför statsbudgeten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statlig lokalförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde redovisas i&lt;br&gt;form av en rullande treårsplan. Planen omfattar medel för både bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten och fastighetsförvärv. Investeringarna &amp;lt; inom hela&lt;br&gt;byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde för budgetåren 1991/92 - 93/94&lt;br&gt;beräknas till 1,85 miljarder kronor per år. Byggnadsstyrelsen finansierar&lt;br&gt;investeringarna genom upptagande av lån i riksgäldskontoret till&lt;br&gt;marknadsmässiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;VIII. Utbildningsdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86-&lt;br&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga skolväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högre utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur och massmedia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I denna beräkning ingår även forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Utbildningsdepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utbildningsdepartementet hör skolväsendet, den grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildningen, forskningen och forskarutbildningen, vuxen-&lt;br&gt;utbildningen, folkbildnigen, studiestödet, kulturverksamheten samt&lt;br&gt;massmedierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna under utbildningsdepartementet har minskat realt med 1,7%&lt;br&gt;under perioden 1984/85 - 1989/90. Detta beror till stor del på att&lt;br&gt;utgifterna för studiemedel minskat på grund av minskat antal studie-&lt;br&gt;medelstagare samt förändrade regelsystem. Utgifterna för skolväsendet,&lt;br&gt;högre utbildning och forskning har ökat marginellt under denna period.&lt;br&gt;Under motsvarande period har kulturomådet ökat realt med 3,1 %.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Större delen av utgifterna styrs främst av löne- och prisutvecklingen.&lt;br&gt;Sektorsbidraget till skolverksamheten kommer t.ex. att följa ett särskilt&lt;br&gt;index sammanvägt av löne- och prisutvecklingen. I övrigt är elevutveck-&lt;br&gt;lingen helt styrande för sektorsbidragets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram VIH.l Realekonomisk fördelning av utbildningsdepartementets utgifter&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-82.png" style="width:216pt;height:166pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ungdomsskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen i enlighet med förslagen i propositionen (prop.&lt;br&gt;1990/91:18) om ansvaret för skolan beslutat om en klarare ansvars-&lt;br&gt;fördelning mellan staten och kommunerna på skolområdet. Det över-&lt;br&gt;gripande målet för reformeringen är att skapa en mål- och resultat-&lt;br&gt;orienterad styrning och att ge kommunerna ett ökat ansvar för skol-&lt;br&gt;väsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1991 har kommunerna det fulla ansvaret for&lt;br&gt;skolans personal i och med att den statliga regleringen av tjänster för&lt;br&gt;skolledare och lärare upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har också beslutat om ett nytt statsbidragssystem for skolan.&lt;br&gt;Sektorsbidraget införs fr.o.m. den 1 juli 1991 och utgör ett generellt&lt;br&gt;finansiellt stöd till driften av det offentliga skolväsendet, dvs. grundskola,&lt;br&gt;gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna exkl.’ särvux. Det&lt;br&gt;innebär bl.a. att statsbidragssystemet inte längre skall reglera skol-&lt;br&gt;organisationens utformning utan kommunerna skall få möjlighet till en fri&lt;br&gt;resursanvändning. Bidragsnivån i det nya systemet skall vara densamma&lt;br&gt;som i nuvarande system. En schabloniserad behovsrelaterad beräkning av&lt;br&gt;statsbidragen skall göras enligt olika beräkningsmodeller för skolformer-&lt;br&gt;na. Bidraget utgår sedan som ett enda bidrag till skolsektorn. I beräk-&lt;br&gt;ningsmodellerna skall strukturella kriterier som bygger på offentlig&lt;br&gt;statistik användas. Bidraget räknas vaije budgetår upp med ett skolindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsbidraget kommer fr.o.m. verksamhetsåret 1991/92 att betalas&lt;br&gt;Ut under pågående verksamhetsår och fördelas således inte som hittills på&lt;br&gt;förskott och slutreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten svarar för ca hälften av de totala kostnaderna för det obliga-&lt;br&gt;toriska skolväsendet i form av statsbidrag. Resterande kostnader fäller på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna. För vissa skolformer - sameskolan och specialskolan - Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;svarar staten för samtliga kostnader. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för grundskolan påverkas av elevutvecklingen. Under&lt;br&gt;senare delen av 1980-talet har en nedgång skett av antalet elever i det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet. Prognoserna för elevutvecklingen visar på en&lt;br&gt;ökning under 1990-talet, varefter en viss nedgång sker omkring år 2 000&lt;br&gt;för lågstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram VIII.2 Barn i grundskolan uppdelat på skolstadium 1988-2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-83.png" style="width:224pt;height:183pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen (prop. 1990/91:115) om vissa skollags-&lt;br&gt;frågor m.m. föreslagit att barns skolstart görs mer flexibel fr.o.m. låsäret&lt;br&gt;1991/92 på så sätt att vårdnadshavaren får avgöra om barnet skall böija&lt;br&gt;skolan det år barnet fyller sex år eller påföljande år. En övergångstid om&lt;br&gt;sex år tillämpas, under vilken kommunerna kan bestämma i vilken takt&lt;br&gt;sexåringar skall tas in i skolan. Antalet sexåringar som börjar skolan&lt;br&gt;kommer att påverka statsbidraget fr.o.m. budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den avreglering som blir följden av riksdagens beslut med&lt;br&gt;anledning av förslag i propositionen om ansvaret för skolan (prop.&lt;br&gt;1990/91:18, UbU4, rskr.76) avvecklas det nuvarande dimensionerings-&lt;br&gt;och planeringssystemet. Kommunerna skall själva besluta om om-&lt;br&gt;fattningen och organisationen av sin gymnasieskola. Målsättningen för&lt;br&gt;gymnasieskolan är dock att alla ungdomar under 20 år skall beredas&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolans andel av sektorsbidraget innehåller en resursnivå som&lt;br&gt;medger att målsättningen ska kunna uppfyllas. I detta underlag ingår&lt;br&gt;också medel som innevarande budgetår anvisats till åtgärder inom&lt;br&gt;kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gymnasieskolans del beräknas bidraget per elev utifrån antalet&lt;br&gt;ungdomar i åldern 16-19 år i kommunen. Under långtidsbudgetperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sker en nedgång i detta antal. Förändringen av populationen samt Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;förhållandet mellan antalet 16-åringar och antalet i den totala population- Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;en framgår av nedanstående bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram VIII.3 Andelen 16-åringar i förhållande till målpopulationen ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i åldern 16-19 år&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-84.png" style="width:269pt;height:189pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit (prop. 1990/91:85) att en ny struktur för&lt;br&gt;gymnasieskolan skall genomföras och att en utbyggnad skall ske under&lt;br&gt;en fyraårsperiod med start fr.o.m. den 1 juli 1992. Den nya strukturen&lt;br&gt;är utformad med hänsyn framför allt till arbetsmarknadens långsiktiga&lt;br&gt;behov av arbetskraft av god kvalitet med bredare studieingångar och färre&lt;br&gt;utgångar. Detta bör göra det möjligt att även för kommuner med vikande&lt;br&gt;elevunderlag att behålla sin gymnasieskola och kunna erbjuda sina&lt;br&gt;ungdomar gymnasieutbildning på eller nära hemorten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vuxenutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildning ges i form av kommunal och statlig vuxenutbildning,&lt;br&gt;grundutbildning förvuxna, vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;samt svenskundervisning för vuxna invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. budgetåret 1991/92 ingår statsbidraget för den kommunala&lt;br&gt;vuxenutbildningen i sektorsbidraget till skolan. Härigenom ges kom-&lt;br&gt;munerna en betydande frihet att inom fastställda ekonQmiska ramar&lt;br&gt;bestämma hur den kommunala vuxenutbildningen bör utformas. Bidraget&lt;br&gt;kommer, i likhet med vad som gäller för sektorsbidraget i sin helhet, att&lt;br&gt;fr. o. m. budgetåret 1992/93 följa det särskilda index som gäller för hela&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också föreslagit att (prop. 1990/91:85) de nuvarande&lt;br&gt;statens skolor för vuxna läggs ned och ersätts med ett resurscentrum för&lt;br&gt;distansundervisning. Detta innebär att fr.o.m. budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer statsutgifterna att i jämförelse med anvisat belopp för inne- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;varande budgetår att halveras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda har&lt;br&gt;beräknats drygt 38 milj. kr. för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för svenskundervisningen för vuxna invandrare påverkas i&lt;br&gt;huvudsak av det framtida antalet invandrare och från vilka länder dessa&lt;br&gt;kommer. För budgetåret 1991/92 har beräknats ett belopp om 290 milj,&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Folkbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit att fr.o.m. budgetåret 1991/92 införa ett nytt&lt;br&gt;system för statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund (prop.&lt;br&gt;1990/91:82). Grundtanken i det nya systemet är att övergå från regelstyr-&lt;br&gt;ning till målstyrning. Statsbidraget ges till ett folkbildningsråd som ett&lt;br&gt;samlat finansiellt stöd till folkbildningen. Det ankommer på folkbildnings-&lt;br&gt;rådet att fördela statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor med&lt;br&gt;hänsyn till de av regering och riksdag fastställda målen för folkbildning-&lt;br&gt;en. Den nya ordningen medför att staten får en förbättrad kostnadskont-&lt;br&gt;roll eftersom statsbidraget i fortsättningen kommer att anvisas under ett&lt;br&gt;anslag som inte får överskridas utan godkännande av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991/92 har anvisats ett belopp om sammanlagt 0000&lt;br&gt;miljarder kronor till folkbildningen. Därvid har, efter prisomräkning, en&lt;br&gt;besparing på 100 milj. kr. beräknats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Högre utbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Faktorerna som styr kostnaderna för den grundläggande högskole-&lt;br&gt;utbildningen är planeringsramar uttryckta i form av nybörjarplatser som&lt;br&gt;årligen fastställs av riksdagen, utbildningens längd, kostnad per ut-&lt;br&gt;bildningsplats samt kringkostnader såsom administration vid högskole-&lt;br&gt;enheterna m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten ger bidrag till kommuner och landstingskommuner för driften&lt;br&gt;av den kommunala högskole- utbildningen. Statsbidraget täcker för&lt;br&gt;närvarande 25-35% av de totala kostnaderna för utbildningen. Under&lt;br&gt;långtidsbudgetperioden antas inte någon real ökning av bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för den grundläggande högskoleutbildningen beräknas&lt;br&gt;öka med drygt 2% i oförändrat prisläge under långtidsbudgetperioden&lt;br&gt;som en konsekvens av redan fattade beslut om dimensioneringsökningar.&lt;br&gt;Till största delen hänför sig dessa kostnader till den reformerade&lt;br&gt;ingenjörsutbildningen. Kostnadsökningen motsvaras delvis av en minsking&lt;br&gt;av anslagen till gymnasieskolans tekniska linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har antalet nybörjare i högskolan varit relativt&lt;br&gt;konstant, ca 45 000. Antalet studerande på fristående kurser och lokala&lt;br&gt;linjer har varierat mer men senaste åren legat på ca 35 000. Utbyggnaden&lt;br&gt;av den nya ingenjörsutbildningen fram till budgetåret 1993/94 innebär att&lt;br&gt;antalet nybörjare i högskolan successivt kommer att öka med ca 5000.&lt;br&gt;Grundskollärarlinjen ökar med ca 700 nybörjarplatser fr.o.m. budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92. Genom förenklad administration och ett effektivare resursut- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;nyttjande kommer resurser att frigöras så att antalet studerande kan öka Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;med tio procent under prerioden 91/92-93/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i bugetpropositionen innebär att andra året i en treårig&lt;br&gt;planeringsperiod för den grundläggande högskoleutbildningen fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. budgetåret 1993/94 kommer anslagen till högskolans grund-&lt;br&gt;läggande utbildning att anvisas högskolevis. De lokala högskoleorganen&lt;br&gt;kommer då att få svara för den närmare fördelningen av de samlade&lt;br&gt;resurser som idag anvisas under de fem s.k. sektorsanslagen och till&lt;br&gt;lokala och individuella linjer samt fristående kurser. Samtidigt kommer&lt;br&gt;högskolans anslagssystem att omfattas av de nya former för budget-&lt;br&gt;processen som riksdagen tidigare beslutat om.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning inom högskolan bekostas framför allt av&lt;br&gt;staten, som anvisar medel till elva högskoleenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen till forskning och forskarutbildning m.m. inom utbildnings-&lt;br&gt;departementets verksamhetsområde uppgår innevarande budgetår till&lt;br&gt;drygt 6,54 miljarder kr. Fakultetsanslagen utgör härav ca 3,58 miljarder&lt;br&gt;kr. medan forskningsrådens anslag sammanlagt är ca 1,07 miljarder&lt;br&gt;kronor. Ytterligare en omfattande post i forskningsbudgeten utgörs av de&lt;br&gt;ersättningar för kostnader i samband med framförallt klinisk utbildning&lt;br&gt;och forskning som utgår till vissa landstingskommuner/kommuner enligt&lt;br&gt;avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. med nära 1,3&lt;br&gt;miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1990 om inriktningen av forskningspoli-&lt;br&gt;tiken. Inriktningen omfattar treårsperioden 1990/91-1992/93. Genom att&lt;br&gt;satsa ytterligare 1 miljard kronor finansieras åtgärder för att förbättra den&lt;br&gt;vetenskapliga produktionen. Härav kommer merparten, ca 0,65 miljarder&lt;br&gt;kronor att röra förstärkningar för grundforskning och forskarutbildning&lt;br&gt;inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Efter treårsperioden&lt;br&gt;slut antas utgifterna i långtidsbudgeten ligga på oförändrad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkningarna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde&lt;br&gt;rör framför allt studiefinansieringen inom forskarutbildningen (100 milj,&lt;br&gt;kr.), utrustning och lokaler (192 milj, kr.), rådsorganisationen (86 milj,&lt;br&gt;kr.) samt internationellt forskningssamarbete (68 milj. kr.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i tillväxtpropositionen innebär att minst 320 nya&lt;br&gt;doktorand tjänster inrättas inom de tekniska fakulteterna under budget-&lt;br&gt;åren 1991/92-94/95.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Studiestöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för studiehjälp uppgår för budgetåret 1991/92 till knappt 2,7&lt;br&gt;miljarder kr. Utgiften är framför allt beroende av antalet studerande på&lt;br&gt;gymnasial nivå. Under långtidsperioden beräknas antalet studiehjälps-&lt;br&gt;berättigade elever minska motsvarande en utgiftsminskning på ungefär&lt;br&gt;150 milj. kr. Därutöver minskas anslaget med drygt 260 milj. kr. fr.o.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1992/93 med hänsyn till att utgiften for de studerandes&lt;br&gt;inackordering då ingår i sektorsbidraget till skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för studiemedelsanslagets storlek beror i huvudsak av antalet&lt;br&gt;studiemedelstagare, basbeloppets storlek, upplåningsränta i riksgäldskon-&lt;br&gt;toret samt löneutvecklingen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel består av bidrag och lån. Utgifterna för bidrag beräknas&lt;br&gt;öka pga en viss ökning av antalet studiemedelstagare under långtidsper-&lt;br&gt;ioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för lån är beroende av följande förhållanden. Den del av&lt;br&gt;CSNs ränteutgifter till riksgäldskontoret som inte täcks genom återbetal-&lt;br&gt;ning av lån regleras genom ett bidrag över statsbudgeten. Den totala&lt;br&gt;skuldstocken ökar kontinurligt under hela långtidperioden då få låntagare&lt;br&gt;har påböijat återbetalningen i full omfattning. Detta medför en kraftig&lt;br&gt;ökning av ränteutgifterna. Efter hand som fler låntagare övergår till&lt;br&gt;förvärvsarbete ökar också återbetalningarna. I slutet av perioden&lt;br&gt;uppskattas den årliga återbetalningen närma sig 1 miljard kronor.&lt;br&gt;Systemet kommer att befinna sig i fullfunktionsstadium omkring år 2010.&lt;br&gt;Även räntenivån är av mycket stor betydelse för anslagsbelastningen. En&lt;br&gt;procents ökning av riksgäldskontorets utlåningsränta innebär vid slutet av&lt;br&gt;perioden en ökning av anslagsbelastningen med ca 300 milj. kr. Det bör&lt;br&gt;emellertid framhållas att beräkningarna fortfarande är osäkra eftersom&lt;br&gt;det, med de begränsade erfarenheter som finns av det nya studiemedels-&lt;br&gt;systemet, är svårt att förutse främst storleken av den årliga återbetalning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens vuxenstudiestöd finansieras av en särskild vuxenut-&lt;br&gt;bildningsavgift som för närvarande är 0,27 % av den totala lönesumman&lt;br&gt;i samhället. För budgetåret 1991/92 uppgår anslaget till drygt 1,6&lt;br&gt;miljarder kr. Avgiften finansierar också timersättning vid vissa vuxenut-&lt;br&gt;bildningar, bidrag till de fackliga organisationernas centrala kursverksam-&lt;br&gt;het och ett visst bidrag till folkbildningen. Inkomsterna från vuxenut-&lt;br&gt;bildningsavgiften är beroende av löneutvecklingen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kultur- och mediafrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom kulturverksamheten anslås medel till centrala och regionala&lt;br&gt;myndigheter och institutioner, organisationer och föreningar m.fl. inom&lt;br&gt;områdena teater, dans, musik, bibliotek, bildkonst, konsthantverk, arkiv,&lt;br&gt;museer och utställningar samt till konstnärsstöd och samekulturen. De&lt;br&gt;totala statsutgifterna för kulturverksamhet beräknas för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 uppgå till 2,4 miljarder kr. Kulturinstitutionerna finansierar en&lt;br&gt;del av sin verksamhet genom inkomster från entréavgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet kulturinstitutioner ingår i den tredje etappen av myndigheter&lt;br&gt;som skall budgeteras med treåriga budgetramar. Under våren kommer av&lt;br&gt;denna anledning särskilda direktiv att utarbetas som närmare redogör för&lt;br&gt;inriktning inför den fördjupade analys av verksamheten som skall&lt;br&gt;genomföras i samband med öveigången till ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom medieområdet handläggs frågor om radio och TV, film och&lt;br&gt;video, dagspress, kulturtidskrifter, fonogram, litteratur, bokhandel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nordiskt och europeiskt mediesamarbete samt vissa stöd till handi- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;kappade. De statliga utgifterna uppgår för budgetåret 1991/92 till 877 &amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande film- och videoavtal upphör att gälla den 1 juli 1991. En&lt;br&gt;överenskommelse om en förlängning av avtalet träffades mellan parterna&lt;br&gt;strax före årsskiftet 1990/91 och under våren 1991 har en proposition om&lt;br&gt;filmstöd förelagts riksdagen. Förslagen innebär att avtalet förlängs till&lt;br&gt;den 1 januari 1993. Nya parter i avtalet är videobranschens detaljhan-&lt;br&gt;delsoiganisationer. Den viktigaste ekonomiska förändringen är att&lt;br&gt;avgifterna för videogram sänks. Filminstitutet kommer att fa lägre&lt;br&gt;intäkter framöver. Avtalet innebär att en större andel av de totala&lt;br&gt;resurserna avsätts för produktionsstöd till svensk långfilm. Det statliga&lt;br&gt;fraktstödet för film upphör fr.o.m. bugetåret 1991/92 och motsvarande&lt;br&gt;resurser förs över till Filminstitutets visningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1991 har dessutom en proposition om radio- och TV-&lt;br&gt;frågor förelagts riksdagen. Propositionen innehåller förslag om lag-&lt;br&gt;stiftning för reklam i svensk TV samt medelsberäkningar för dels&lt;br&gt;Sveriges Radio AB och televerket avseende 1992, dels radionämnden&lt;br&gt;avseende 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;IX. Jordbruksdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- i&amp;quot;0/9i:i50&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91/92 Förändring till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomsnittlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;--------------------------------- procentuell för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring per år&lt;br&gt;92/93 &amp;nbsp;93/94 94/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91/92-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;89/90&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;9 440 -2 617&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk och trädgårdsnäring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;6 681 -2 549&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-302&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,8'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Här ingår även jordbruksprisregleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Jordbruksdepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till jordbruksdepartementet hör frågor rörande jordbruk, skogsbruk,&lt;br&gt;fiske, trädgårdsnäring och rennäring samt högre utbildning, forskning och&lt;br&gt;försök för dessa näringar, livsmedelsberedskap, djurskydd, djurens hälso-&lt;br&gt;och sjukvård, livsmedelskontroll och utsädeskontroll samt jakt och&lt;br&gt;viltvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram IX. 1 Realekonomisk fördelning av jordbruksdepartementets utgifter&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-85.png" style="width:211pt;height:160pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna består till över hälften av transfereringar, främst stöd till&lt;br&gt;jordbruksföretag i samband med reformeringen av jordbrukspolitiken.&lt;br&gt;Konsumtionsutgifterna avser förvaltningskostnader, av vilka lantbruks-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;universitetets kostnader utgör en stor del. Faktorer som är styrande för Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;utgifternas utveckling är framför allt löne- och prisutvecklingen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Den framtida jordbrukspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Huvudfrågorna för jordbruksdepartementet under de kommande åren&lt;br&gt;kommer att vara arbetet med en reformering av den svenska jordbruks-&lt;br&gt;och livsmedelspolitiken samt anpassning av politiken vid ett eventuellt&lt;br&gt;medlemskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1990 om en ny livsmedelspolitik (prop.&lt;br&gt;1989/90: 146, JoU 25, rskr. 327). Den livsmedelspolitiska reformen&lt;br&gt;fullföljs nu i enlighet med detta beslut. Det innebär att omställningen av&lt;br&gt;jordbruket genomförs med siktet inställt mot att få bättre balans mellan&lt;br&gt;produktion och efterfrågan inom landet tillsammans med en satsning på&lt;br&gt;alternativ till dagens livsmedelsproduktion. Därutöver kommer ytterligare&lt;br&gt;åtgärder att vidtas för att ge förutsättningar för lägre priser på livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om ett första steg mot en mer konsumentinriktad&lt;br&gt;livsmedelspolitik, den interna avregleringen, innebär att priserna kan&lt;br&gt;komma att sjunka. Det gäller därför att följa upp att reformens effekter&lt;br&gt;når fram till konsumenten. Det är också av största vikt att följa&lt;br&gt;jordbrukets utveckling, produktionens regionala fördelning, strukturut-&lt;br&gt;vecklingen i övrigt, utvecklingen av komplement och alternativ till&lt;br&gt;traditionell produktion samt lönsamhetsutvecklingen i sektorn. Utvecklin-&lt;br&gt;gens betydelse för livsmedel sförsörjningsförmågan måste följas.&lt;br&gt;Uppföljningen gäller också omställningens omfattning och påverkan på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att omställningen skall ske under socialt acceptabla former&lt;br&gt;beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag om en rad&lt;br&gt;övergångsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det livsmedelspolitiska beslutet innebär bl.a. att jordbruket ges tillfälle&lt;br&gt;att under en femårig övergångsperiod anpassa och ställa om produktionen&lt;br&gt;till nya villkor. Ett viktigt inslag är omställningsstödet vilket syftar till att&lt;br&gt;underlätta varaktig omställning av åkermark till annan produktion än&lt;br&gt;livsmedelsproduktion. Stödet lämnas i form av ett villkorslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudvillkoret är att marken är varaktigt omställd när den femåriga&lt;br&gt;övergångsperioden löper ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de andra övergångsåtgärder som vidtas kan nämnas ett direkt&lt;br&gt;inkomststöd, anläggningsstöd vid plantering av lövskog och anläggning&lt;br&gt;av energiskog eller våtmarker, stöd till utslaktning av mjölkkor, stöd till&lt;br&gt;skuldsatta jordbrukare, ett temporärt exportfinansieringsstöd för kött samt&lt;br&gt;särskilda medel för rådgivning och utbildning av lantbrukare. Samman-&lt;br&gt;lagt beräknas kostnaderna för dessa övergångsåtgärder samt de nya&lt;br&gt;permanenta åtgärder som beslutats, däribland en utbyggd livsmedelsbere-&lt;br&gt;dskap, uppgå till 13,6 miljarder kronor för perioden 1991/92/--/1994/95.&lt;br&gt;Huvuddelen av dessa kostnader uppstår under periodens inledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik innebär bl.a. att den&lt;br&gt;interna marknadsregleringen avskaffas med böijan den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Därmed avvecklas även de interna avgifterna som finansierar regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 juli 1991 skall också alla inflytande införselavgifter vid&lt;br&gt;import av jordbruksprodukter föras till statsbudgeten. De interna&lt;br&gt;avgifterna och införselavgiftema har fram till 1 juli 1991 disponerats&lt;br&gt;inom en särskild regleringsekonomi. Riksdagens beslut innebär också att&lt;br&gt;denna upphör. De särskilda regleringsföreningarna upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut skall jordbruket även fortsättningsvis tillföras&lt;br&gt;ett belopp motsvarande de s.k. inomramsmedlen, när regleringsekonomin&lt;br&gt;avskaffas och införselavgiftema förs till budgeten. Medlen skall tillföras&lt;br&gt;jordbruket antingen genom höjningar av gränsskyddet eller genom&lt;br&gt;budgetfinansiering av tidigare gemensamt finansierade verksamheter.&lt;br&gt;Ramen för dessa medel har fastställts till 450 milj. kr. vilka i sin helhet&lt;br&gt;tillförs jordbruket i form av budgetmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för de åtgärder som jordbruket tidigare har finansierat&lt;br&gt;kollektivt och som nu i stället har föreslagits skall tillföras via statsbud-&lt;br&gt;geten uppgår 1991/92 totalt till 492,4 milj. kr. Budgetbelastningen&lt;br&gt;minskar i takt med att de tillfälliga åtgärderna bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i finansieringen av en höjning av barnbidragen har subven-&lt;br&gt;tionerna på mjölk tagits bort fr.o.m. den 1 januari 1991. Detta slår helt&lt;br&gt;igenom på statsbudgeten från och med budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;GATT&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;GATTs Uruguay-runda har på jordbruksområdet som mål att leda till ett&lt;br&gt;avtal med successiv och kraftig sänkning av stödet till jordbruket. Genom&lt;br&gt;att sänka framför allt exportstöden och minska gränsskydd är avsikten att&lt;br&gt;få en stabilare och mer livskraftig världsmarknad för jordbrukets råvaror.&lt;br&gt;Genom att begränsa de handelssnedvridande stöden medges en öveigång&lt;br&gt;till direkta stöd som kan riktas med större precision mot viktiga&lt;br&gt;regionala, sociala och säkerhetsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett par månaders uppehåll efter ministermötet i december 1990,&lt;br&gt;har förhandlingarna återupptagits under våren 1991, men kommer&lt;br&gt;troligen inte kunna avslutas förrän i höst. Genom att förhandlingarna tar&lt;br&gt;vid där de slutade i december, dvs. med inriktning mot separata&lt;br&gt;åtaganden på de centrala områdena gränsskydd, inkomststöd och&lt;br&gt;exportsubventioner har ett viktigt steg tagits i förhandlingarna. Det är av&lt;br&gt;avgörande betydelse för målet om sänkta matpriser och minskad&lt;br&gt;produktionism att gränsskyddet sänks. Ett annat motiv för att sänka&lt;br&gt;gränsskyddet är att valfriheten för de svenska konsumenterna då kan öka.&lt;br&gt;Regeringen kommer inom kort förelägga riksdagen ett förslag till bl.a.&lt;br&gt;en sänkning av gränsskyddet i ljuset av Gatt-förhandlingama.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Miljöfrågor inom jordbruket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljömålet är en av de viktigaste målsättningarna i det livsmedelspolitiska&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya livsmedelspolitiken tar ett omfattande ansvar för att värna om&lt;br&gt;de odlings- och kulturlandskap som bedöms som värdefulla från kultur-&lt;br&gt;eller naturvårdssynpunkt. Ett anslag för att bevara vissa från natur- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturmiljövårdssynpunkt värdefulla odlingslandskap har därför inrättats.&lt;br&gt;För budgetåret 1990/91 har 100 milj. kr. anvisats. För budgetåren&lt;br&gt;1991/92 och 1992/93 har riksdagen beslutat att 200 resp. 250 milj. kr.&lt;br&gt;skall anvisas. Storleken på bidragen för åren därefter får bedömas när&lt;br&gt;närmare erfarenheter vunnits. Det nya landskapsvårdsstödet skall således&lt;br&gt;användas till att säkerställa nationellt intressanta natur- eller kultur-&lt;br&gt;miljövärden i landskapet. Regeringen har i prop. (1990/91:90) En god&lt;br&gt;livsmiljö föreslagit att ytterligare medel anvisas för att förstärka&lt;br&gt;miljöhänsynen i jordbruket med siktet inställt på att bevara vår biologiska&lt;br&gt;mångfald och utnyttja de positiva bidrag som näringen kan lämna i detta&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skogsbruk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skogsnäringens relativa betydelse för landets ekonomi har stärkts&lt;br&gt;samtidigt som konkurrensen på utlandsmarknaden har ökat. Skogen kan&lt;br&gt;vidare komma att få en viktig roll i vår energiförsörjning. Våra skogar&lt;br&gt;hotas dock på olika sätt av luftföroreningar från trafik och eldning med&lt;br&gt;fossila bränslen. Samtidigt ökar insikten om behovet att bevara en&lt;br&gt;biologisk mångfald i naturen och av ett skogsbruk som bygger på de&lt;br&gt;naturgivna förutsättningarna. Regeringen har mot denna bakgrund&lt;br&gt;tillkallat en kommitté med parlamentarisk sammansättning för att&lt;br&gt;utvärdera skogspolitikens mål och medel och föreslå de förändringar som&lt;br&gt;utvärderingen och bedömningar om den framtida utvecklingen kan&lt;br&gt;föranleda. Kommittén skall lämna sina förslag senast den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrin har haft ett högt kapacitetsutnyttjande under en&lt;br&gt;osedvanligt lång period. Virkesförbrukningen har under de senaste åren&lt;br&gt;ungefär motsvarat den volym som har varit möjlig att avverka i Sverige.&lt;br&gt;Drygt 10 % av råvaran har emellertid importerats. Under det gångna året&lt;br&gt;halverades dock virkesimporten. Virkesprisema har dämpats och&lt;br&gt;avverkningarna minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att öka den årliga gallringsarealen och förbättra gallringarnas&lt;br&gt;kvalitet har skogsvårdsorganisationen gjort en riksomfattande satsning på&lt;br&gt;särskild rådgivning till privatskogsbruket. Treårsprogrammet avslutas&lt;br&gt;under budgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåren 1979/80-1989/90 har ca 1,5 % av landets skogsareal&lt;br&gt;avverkats och återbeskogats med stöd av bidrag till avveckling av låg-&lt;br&gt;producerande bestånd. På dessa marker har den skogliga tillväxten ökat&lt;br&gt;med ca 15 milj, m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; skog. Den lågproducerande areal som återstår har&lt;br&gt;uppskattats till ca 628 000 ha, varav ca 3/4 finns i Norrland. Fr.o.m.&lt;br&gt;nästa budgetår upphör möjligheten att lämna dessa bidrag som ett led i&lt;br&gt;besparingsarbetet. I samma syfte minskas bidragen till skogsbilvägar med&lt;br&gt;en tredjedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fiske&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för den svenska fiskenäringen har förändrats väsentligt&lt;br&gt;de senaste åren framför allt genom en ökad internationalisering. Haven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har indelats i nationella fiskezoner vilket innebär att tyngdpunkten i det Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;svenska havsfisket har förskjutits från Västerhavet till Östersjön. Inom Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;EFTA har träffats en överenskommelse om en liberaliserad handel med&lt;br&gt;fisk och fiskprodukter. Mellan EFTA och EG pågår förhandlingar om&lt;br&gt;tillskapandet av ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, EEA&lt;br&gt;(European Economic Area). Förhandlingar pågår även inom GATT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har stora förändringar skett i fiskbestånd och marknad vilket&lt;br&gt;innebär stora påfrestningar både för yrkesfisket och den svenska&lt;br&gt;fiskberedningsindustrin. Ett exempel är det vikande beståndet av torsk i&lt;br&gt;Östersjön. Ett annat är det ökade beroendet av att avsätta sill på&lt;br&gt;marknaden samtidigt som efterfrågan generellt sett är svag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den 1 juli 1990 råder inom EFTA frihandel med fisk och fisk-&lt;br&gt;produkter. Det innebär bl.a. att statsstödet till fisket måste förändras och&lt;br&gt;minskas under perioden 1990-1993. Det är regeringens uppfattning att&lt;br&gt;hela anpassningsperioden, fram till den 1 januari 1994, bör utnyttjas för&lt;br&gt;att göra den nödvändiga omställningen inom framför allt sill/strömmings-&lt;br&gt;fisket så smidig som möjligt. En första anpassning av prisregleringen har&lt;br&gt;inletts genom att kostnaderna nu har behållits på en oförändrad nivå&lt;br&gt;jämfört med föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också på den statliga administrationen på fiskets område ökar kraven&lt;br&gt;på anpassning och effektivitet. Riksdagens tidigare beslut om att de&lt;br&gt;regionala fiskenämndema skall avvecklas och att i stället länsstyrelserna&lt;br&gt;skall ha motsvarande kompetens i fortsättningen motiverar förändringar&lt;br&gt;även i den centrala administrationen. Regeringen har i prop. (1990/91:0-&lt;br&gt;00) om .. lämnat förslag om en kraftigt minskad statlig administration på&lt;br&gt;fiskets område. Vidare har förslag lämnats om avveckling av vissa&lt;br&gt;branschstöd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den övergripande översyn som pågår av Sveriges lantbruksuniversitet&lt;br&gt;(SLU) kommer att redovisas hösten 1991. Den skall utgöra ett underlag&lt;br&gt;för nästa forskningspolitiska proposition år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag i forkningspropositionen 1990 anvisades ökade resurser&lt;br&gt;och skogs- och jordbrukets forskningsråd för perioden 1990/91-1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Jordförvärvslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I förslagen till ändringar i jordförvärvslagen (1979:230), som föreslås&lt;br&gt;träda i kraft den 1 juli 1991, innebär en omfattande avreglering vad&lt;br&gt;gäller krav på tillstånd till förvärv av jordbruksfastigheter. Bl.a. föreslås&lt;br&gt;att reglerna om prisprövning och bestämmelserna som tar sikte på&lt;br&gt;jordbrukets och skogsbrukets rationalisering tas bort lagstiftningen utom&lt;br&gt;i fråga om starkt ägosplittrade områden. Lagstiftningen förstärks som&lt;br&gt;regionalpolitiskt instrument. Juridiska personers förvärvsrätt begränsas&lt;br&gt;på samma sätt som för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För statsbudgetens del innebär förändringarna i första hand besparingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i administrationen under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;X. Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91/92 Förändring till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomsnittlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---------------------------------- procentuell för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring per år&lt;br&gt;92/93 93/94 94/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;95/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91/92-&amp;nbsp;&amp;nbsp;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;89/90&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 595 -6 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 733 -5 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 635 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 126 -1 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-654&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Arbetsmarknadsdepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till arbetsmarknadsdepartementets område hör frågor som rör arbets-&lt;br&gt;marknad, arbetsliv och invandring. Under perioden 1985/86-1989/90&lt;br&gt;minskade utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder med 4,4% per&lt;br&gt;år i genomsnitt, till följd av den förbättrade situationen på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den. Samtidigt ökade utgifterna för åtgärder för invandring på grund av&lt;br&gt;en kraftigt ökad flyktinginvandring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram X.l Realekonomisk fordelning av arbetsmarknadsdepartementets&lt;br&gt;utgifter 1991/92&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-86.png" style="width:233pt;height:134pt;"/&gt;
&lt;p&gt;20% Till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hushåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsutvecklingen inom arbetsmarknadsdepartementets område styrs till&lt;br&gt;stor del av pris- och löneutvecklingen. Statens utgifter är också starkt&lt;br&gt;beroende av utvecklingen på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsmarknad m.m&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad m.m. innefattar merparten av den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs vid arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), länsarbetsnämnderna och&lt;br&gt;arbetsförmedlingen exkl. arbetsmarknadsinstituten. Övriga myndigheter&lt;br&gt;som ingår i området är AMU-gruppen, arbetsdomstolen, statens&lt;br&gt;förlikningsmannaexpedition och statens nämnd för arbetstagares&lt;br&gt;uppfinningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning, beredskapsarbeten m.m. har hittills finansierats över&lt;br&gt;ett flertal anslag. Fr.o.m. budgetåret 1991/92 läggs dessa anslag&lt;br&gt;tillsammans till ett anslag benämnt Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;br&gt;Genom endast ett fåtal begränsningar i rätten att utnyttja medlen under&lt;br&gt;anslaget ökar arbetsförmedlingens möjligheter att i varje enskilt fäll välja&lt;br&gt;den lämpligaste åtgärden. Härigenom skapas också bättre förutsättningar&lt;br&gt;för ett effektivare medelsutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ökade frihet innebär större krav på klara målformuleringar för&lt;br&gt;verksamheten och på resultat- och ekonomiredovisning. AMS skall&lt;br&gt;löpande informera regeringen om uppnådda resultat och medelsför-&lt;br&gt;brukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för åtgärderna inom området är starkt beroende av&lt;br&gt;utvecklingen på arbetsmarknaden men också i viss mån av den allmänna&lt;br&gt;löneutvecklingen. Omfattningen av åtgärderna varierar med konjunktur-&lt;br&gt;utvecklingen och sysselsättningsläget medan kostnaden för vaije enskild&lt;br&gt;åtgärd, som oftast är en transferering till arbetsgivare eller hushåll,&lt;br&gt;påverkas av löneutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under nästa budgetår fullföljs den under innevarande budgetår inledda&lt;br&gt;utbyggnaden av jobb-sökar-akti vi teter inom arbetsförmedlingen. 210 milj,&lt;br&gt;kr. anvisas för detta vilket beräknas ge 3 500 personer per månad&lt;br&gt;möjlighet att delta i sådana aktiviteter. Dessa åtgärder syftar till att ge&lt;br&gt;arbetslösa kunskap och träning i att söka arbete och därigenom komma&lt;br&gt;ut snabbare på arbetsmarknaden. Detta kan i sin tur minska behovet av&lt;br&gt;andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder och kontantstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktaste åtgärden vid sidan av själva arbetsförmedlingen är arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildningen. I linje med inriktningen av arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken prioriteras arbetsmarknadsutbildningen kraftigt nästa&lt;br&gt;budgetår. Medel har beräknats för 129 000 deltagare i särskilt anordnad&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning och för 31 000 deltagare i arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet. Utbildningen upp-&lt;br&gt;handlas av länsarbetsnämnderna dels från AMU-gruppen, dels från andra&lt;br&gt;utbildningsanordnare. Priset per upphandlad kurs förhandlas fram mellan&lt;br&gt;nämnderna och utbildningsanordnama och är avgörande för om den&lt;br&gt;beräknande omfattningen av utbildningen skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sysselsättningsskapande åtgärderna skall användas först när andra&lt;br&gt;mer aktiva åtgärder inte bedöms tillfyllest för att lösa den enskilde arbets-&lt;br&gt;sökandes sysselsättningssituation. Åtgärderna, främst beredskapsarbeten,&lt;br&gt;rekryteringsstöd och inskolningsplatser, har för nästa budgetår beräknats&lt;br&gt;till i stort sett oförändrad omfattning. Genom inriktningen av arbets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadspolitiken på aktiva åtgärder har betydelsen av de syssel- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;sättningsskapande åtgärderna minskat och beräknas inte i framtiden få Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;den omfattning som de har haft i motsvarande konjunkturlägen tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991/92 har statens kostnader för de syssel-&lt;br&gt;sättningsskapande åtgärderna inkl, inskolningplatser beräknats till ca 2,7&lt;br&gt;miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utombudgetära frågor inom arbetsmarknadsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna for statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen och&lt;br&gt;permitteringslöneersättningen finansieras via en arbetsgivaravgift, den&lt;br&gt;s.k. arbetsmarknadsavgiften. Fr.o.m. nästa budgetår finansierar arbets-&lt;br&gt;marknadsavgiften dessutom det kontanta arbetsmarknadsstödet och&lt;br&gt;utbildningsbidrag till deltagare vid arbetsmarknadsutbildning och&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering som uppfyller medlems- och arbetsvillkoren&lt;br&gt;i arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under nästa budgetår skall arbetsmarknadsavgiften vidare engångsvis&lt;br&gt;finansiera vissa förstärkningar av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. jobb-sökar-aktiviteter och en ökad omfattning på&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetslivsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsområdet innefattar bl.a. verksamheten vid arbetarskyddsverket,&lt;br&gt;arbetslivsforskning samt verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten&lt;br&gt;(Ami), lönebidrag och Samhallgruppen. Myndigheterna inom området är&lt;br&gt;arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen, arbetsmiljöinstitutet och,&lt;br&gt;vad gäller Ami och lönebidrag, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Till&lt;br&gt;området hör också arbetsmiljöfonden och arbetslivscentrum som handhar&lt;br&gt;forskningsfrågor inom arbetslivsområdet. Sedan maj 1990 finns en&lt;br&gt;arbetslivsfond med uppgift att fördela de medel som den tillfälliga&lt;br&gt;arbetsmiljöavgiften inbringat. Fonden består av dels en central arbetslivs-&lt;br&gt;fond dels en regional arbetslivsfond i vaije län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit (prop. 1990/91:100, bil. 12) betydande&lt;br&gt;förenklingar av anslagsstruktur m.m. vad gäller de arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärderna för handikappade. Bl.a. föreslås att nfedel till olika&lt;br&gt;former av lönesubventioner m.m. vid anställning av arbetshandikappade&lt;br&gt;skall föras samman i ett anslag benämnt Särskilda åtgärder för arbets-&lt;br&gt;handikappade. Utgifterna under anslaget beräknas uppgå till 5,4 miljarder&lt;br&gt;kr. Riksdagen har godkänt förslaget (AU 1990/91:12, rskr. 165).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har riksdagen beslutat att lönebidraget vid anställning av&lt;br&gt;arbetshandikappade föreslås bli flexibelt, vilket innebär att det inte längre&lt;br&gt;knyts till arbetsgivarkategorier utan i stället bestäms av den arbetshandi-&lt;br&gt;kappade personens behov och förutsättningar. Ett system med flexibla&lt;br&gt;bidrag kan väntas öka omsättningen på platser bl.a. till följd av att&lt;br&gt;bidraget föreslås gälla för en begränsad tid och omprövas regelbundet.&lt;br&gt;I den mån förändringen leder till en ökad andel placeringar hos arbetsgi-&lt;br&gt;vare, som kan erbjuda övergång till reguljär anställning utan lönesubven-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tioner från arbetsmarknadsverket, kan också detta öka genomströmningen Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;och ge ett bättre resursutnyttjande. Vidare kan den genomsnittliga Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;kostnaden för lönebidragen väntas bli lägre, vilket ger en större&lt;br&gt;sysselsättningseffekt av anvisade medel. AMS åläggs som ett resultatkrav&lt;br&gt;att fler skall få arbete med hjälp av lönebidrag under det kommande&lt;br&gt;budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel till den yrkesinriktade rehabiliteringen - Ami-verksamheten -&lt;br&gt;anvisas över ett ramanslag för en treårig budgetperiod. Medel har&lt;br&gt;beräknats med utgångspunkt i en effektivitetsförbättring om 1,5% per&lt;br&gt;budgetår under treårsbudgetperioden. Ett resultatkrav på verksamheten&lt;br&gt;är att antalet arbetshandikappade som lämnar Ami och arbetsförmedling&lt;br&gt;och placeras i arbete eller utbildning inte får minska jämfört med&lt;br&gt;innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den sammantagna kostnaden för arbetsmarknadsinstitutens&lt;br&gt;väglednings- och rehabiliteringsverksamhet bättre skall kunna överblickas&lt;br&gt;och relateras till uppnådda resultat skall kostnaderna för utbildnings-&lt;br&gt;bidrag till inskrivna sökande vid Ami utbetalas från ett särskilt anslag.&lt;br&gt;Utgifterna under anslaget beräknas till 452 milj. kr. budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för yrkesinriktade rehabiliteringsinsatser kommer framledes&lt;br&gt;att finansieras dels av försäkringskassorna, dels av arbetslivsfonden, dels&lt;br&gt;även - och främst i fråga om personer som är arbetslösa - av arbets-&lt;br&gt;marknadsverket. Det finns anledning att följa utvecklingen beträffande&lt;br&gt;ansvars - och kostnadsfördelning, resultat m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för Samhallgruppen beräknas uppgå till 4,5 miljarder kr.&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. De föreslagna medlen motsvarar 110,6% av&lt;br&gt;lönesumman för arbetstagare i skyddat arbete. Sysselsättningsvolymen&lt;br&gt;föreslås bli oförändrad. En översyn (Dir. 1990:73) av Samhall beräknas&lt;br&gt;vara avslutad hösten 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utombudgetära frågor inom arbetslivsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av verksamheten på arbetslivsområdet finansieras&lt;br&gt;genom arbetarskyddsavgiften (f.n.0,35%). Dessa medel används för&lt;br&gt;arbetarskyddsverkets verksamhet samt för att finansiera samhällets bidrag&lt;br&gt;till företagshälsovården. Den återstående delen går till arbetsmiljöfonden,&lt;br&gt;som betalar viss del till arbetsmiljöinstitutet. Ca en tredjedel av institutets&lt;br&gt;forskning betalas med medel från arbetsmiljöfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget till företagshälsovården utgår per ansluten sysselsatt och&lt;br&gt;fastställs genom ett särskilt regeringsbeslut vaije år. Förslag om bl.a.&lt;br&gt;ändrade villkor för bidrag till företagshälsovård har förelagts riksdagen&lt;br&gt;(prop. 1990/91:140).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (prop. 1990/91:69, Au 16, rskr. 166) om&lt;br&gt;arbetslivsforskningens organisation m.m. Beslutet innebär bl.a. viss&lt;br&gt;neddragning av den festa organisationen hos arbetslivscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala och de regionala arbetslivsfondema har börjat sin verk-&lt;br&gt;samhet. Fondema beräknas fördela ca 12-15 miljarder kr. under en&lt;br&gt;tidsperiod om ca fem år. Vägledande för ansökningar om bidrag är bl.a.&lt;br&gt;av arbetsmarknadens parter framtagna branschprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandring m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De huvudsakliga verksamhetsområdena är tillståndsprövning avseende&lt;br&gt;invandring och medborgarskap, överföring och mottagande av flyktingar,&lt;br&gt;fördelning av statsbidrag till kommunerna för mottagande av flyktingar&lt;br&gt;och åtgärder för invandrares långsiktiga integration i det svenska sam-&lt;br&gt;hället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsutvecklingen styrs främst av antalet asylsökande, regel-&lt;br&gt;systemets tillämpning (andelen beviljande tillstånd), den tid de asyl-&lt;br&gt;sökande måste tillbringa i förläggningar i avvaktan på beslut om&lt;br&gt;uppehållstillstånd samt de normer enligt vilka staten ersätter kommunerna&lt;br&gt;för mottagandet av flyktingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet asylsökande ökade mycket kraftigt under budgetåret 1989/90,&lt;br&gt;då 39 000 personer sökte asyl i Sverige. Detta kan jämföras med 18 000&lt;br&gt;- 19 000 under de närmast föregående budgetåren. Under innevarande&lt;br&gt;budgetår väntas antalet asylsökande understiga 30 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vistelsetidema på invandrarverkets förläggningar är fortfarande&lt;br&gt;oacceptabelt långa. Tidigare berodde detta bl.a. på kommunernas&lt;br&gt;otillräckligt antal mottagningserbjudanden, vilket gjorde att alltför många&lt;br&gt;blev kvar i förläggningarna långt efter det att de fått uppehållstillstånd.&lt;br&gt;Kommunernas mottagningsmöjligheter har emellertid förbättrats.&lt;br&gt;Huvudproblemet nu är invandrarverkets långa handläggningstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mycket stora mängden asylansökningar under förra budgetåret&lt;br&gt;orsakade stora svårigheter för polisen att klara sina asylutredningar.&lt;br&gt;Sedan polisorganisationen förstärkts och köerna arbetats bort, har&lt;br&gt;stockningen flyttats till nästa led - invandrarverket. För att minska&lt;br&gt;väntetiderna, förkorta förläggningsvistelsema och därmed minska statens&lt;br&gt;utgifter härför har verkets kapacitet förstärkts via tilläggsbudget I.&lt;br&gt;Budgetförslaget för budgetåret 1991/92 innebär en konsolidering av&lt;br&gt;denna linje och förläggningskostnadema väntas kunna gå ned kraftigt&lt;br&gt;under de närmast följande budgetåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. budgetåret 1992/93 flyttas utredningsansvaret i asylärenden&lt;br&gt;över från polisen till invandrarverket. Härigenom får verket ett samlat&lt;br&gt;ansvar för tillståndsverksamheten och ökade möjligheter till rationell&lt;br&gt;samordning av handläggningen av asylärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt system för ersättning till kommunerna för deras kostnader för&lt;br&gt;flyktingar trädde i kraft den 1 januari i år. Detta innebär att kommunerna&lt;br&gt;får en schabloniserad ersättning för vaije mottagen flykting. Kommun-&lt;br&gt;erna beräknas under vart och ett av de närmaste åren ta emot ca 28 000&lt;br&gt;flyktingar och andra utlänningar som omfattas av det kommunala&lt;br&gt;flyktingmottagandet. Den årliga kostnaden för ersättningen till kommun-&lt;br&gt;erna för mottagandet av dessa flyktingar beräknas till ca 3 500 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåren 1991/92 och 1992/93 kommer kommunerna vid&lt;br&gt;sidan av den ersättning som utbetalas genom det nya ersättningssystemet&lt;br&gt;att övergångsvis få en schabloniserad ersättning för ekonomisk hjälp som&lt;br&gt;lämnas under 1991, 1992 och 1993 till vissa flyktingar som tagits emot&lt;br&gt;i kommunerna före år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1991 infördes också ett nytt system med, lån till hem-&lt;br&gt;utrustning för flyktingar. Lånet är ränte- och amorteringsfritt under två&lt;br&gt;år. Låntagare med låga inkomster skall kunna få anstånd med återbetal-&lt;br&gt;ning eller nedsättning av det belopp som skall betalas. Genom detta&lt;br&gt;bidrag till hemutrustning. Kostnaderna för hemutrustningslån kommer&lt;br&gt;under de närmaste åren att öka successivt i takt med att antalet låntagare&lt;br&gt;ökar. Med nuvarande räntenivå och volym på det kommunala flykting-&lt;br&gt;mottagandet beräknas kostnaderna för låneverksamheten uppgå till ca 200&lt;br&gt;milj. kr. per år när den är helt utbyggd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;XI. Bostadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94 94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 427 -4 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 338 -3 872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räntebidrag m.m., nuvarande system&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 410-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8 783 &amp;nbsp;&amp;nbsp;-276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räntebidrag, räntelånesystem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 878&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 505 &amp;nbsp;&amp;nbsp;-308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;real räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 616 -3 288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-112 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-767 &amp;nbsp;&amp;nbsp;-367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Bostadsdepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdepartementets verksamhetsområde omfattar frågor om bos-&lt;br&gt;tadförsöijning, planläggning av markanvändning och bebyggelse,&lt;br&gt;byggnads-, lantmäteri-, fastighetsdata- och kartfrågor samt frågor om stöd&lt;br&gt;till idrotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram XI. 1 Realekonomisk fördelning av bostadsdepartementets utgifter&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-87.png" style="width:259pt;height:139pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna består huvudsakligen av transfereringar till företag och&lt;br&gt;hushåll. Räntebidragen påverkas främst av räntenivåer. Volym och&lt;br&gt;kostnadsutveckling för ny- och ombyggnader av bostäder utgör andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;faktorer som påverkar ränte- och investeringsbidragen. Löne- och Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;boendekostnadsutvecklingen styr statens kostnader för bostadsbidragen. Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadssubventioner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsutgifter för bostadssubventioner domineras av räntebidrag för&lt;br&gt;bostadsbyggande. Vid ny- och ombyggnad täcker räntebidragen för&lt;br&gt;närvarande skillnaden mellan den s.k. garanterade räntan och en&lt;br&gt;beräknad marknadsränta för bostadslån och underliggande kredit inom&lt;br&gt;låneunderlaget för bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag lämnas även till vissa underhålls-, reparations- och&lt;br&gt;eneigiåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för räntebidrag påverkas av räntenivå och produktionspriser&lt;br&gt;samt av produktionsvolymer och deras fördelning på upplåtelseform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten delfinansierar bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan&lt;br&gt;bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet omfattar även bidrag för bostadsanpassning samt&lt;br&gt;vissa ränte- och amorteringsfria tilläggslån för ombyggnad och reparation&lt;br&gt;av bostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ny bostadsfinansiering m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande låne- och räntebidragssystem vid ny- och ombyggnad av&lt;br&gt;bostadshus förutsätts ersättas den 1 januari 1992 av ett system som&lt;br&gt;bygger på att hela lånefinansieringen sker på den allmänna lånemarkna-&lt;br&gt;den i konkurrens mellan kreditinstituten. En del av låneräntorna avses&lt;br&gt;omfördelas över tiden genom räntelån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hus med räntebidrag enligt gällande regler överförs till det nya&lt;br&gt;systemet den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har med hänsyn till skattereformen beslutat om vissa&lt;br&gt;räntebidragsbegränsningar för hyres- och bostadsrättshus och om höjda&lt;br&gt;bostadsbidrag fr.o.m. år 1991. Den 1 januari 1991 införs också&lt;br&gt;bostadsbidrag till andra hushåll utan bam än ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt investeringsbidrag lämnas fr.o.m. den 1 januari 1991 för ny-&lt;br&gt;och ombyggnad av permanenta bostäder i syfte att kompensera bostads-&lt;br&gt;byggandet för de ökade kostnader som följer av slopade reduceringsregler&lt;br&gt;för mervärdesskatt för byggnads- och anläggningsarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att bostadsbyggandet har ökat kraftigt under senare år redovisar&lt;br&gt;flertalet kommuner fortfarande bostadsbrist i varierande omfattning och&lt;br&gt;inriktning. De senaste årens överhettning på byggmarknaden har drivit&lt;br&gt;upp produktionskostnaderna kraftigt. Regeringen har vidtagit en rad&lt;br&gt;åtgärder i syfte att upprätthålla en tillräckligt stor produktion av bostäder&lt;br&gt;till priser som leder till rimliga bostadskostnader. Annat&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; byggande än&lt;br&gt;nyproduktion av bostäder har begränsats, särskilt i storstadsregionerna,&lt;br&gt;där en speciell investeringsskatt har införts. Denna kvarstår för närvaran-&lt;br&gt;de endast för Stockholm men föreslås att avskaffas fr.o.m. 1 juli. Även&lt;br&gt;ombyggnad av bostäder med statligt stöd har begränsats, dels genom&lt;br&gt;ramar för bostadslån, dels genom minskade statliga räntesubventioner.&lt;br&gt;Vidare får byggnadsmaterial som godtagits i annat nordiskt land användas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige utan nytt godkännande. Detta väntas medföra en dämpad Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;kostnadsutveckling för byggnadsmaterial. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utanför statsbudgeten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, finansierar f.n. ensamt de&lt;br&gt;statligatbostadslånen. Det nya stödsystemet medför att SBAB får lämna&lt;br&gt;fullständiga bottenlån i konkurrens med övriga låneinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XII. Industridepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regional utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Industridepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till industridepartementets verksamhetsområde hör bl a allmänna&lt;br&gt;riktlinjer för näringspolitiken, regionalpolitik, industrins struktur- och&lt;br&gt;branschfrågor, teknisk forskning och utveckling, energifrågor samt&lt;br&gt;förvaltning av en stor del av de statliga aktiebolagen inklusive för-&lt;br&gt;valtningsbolaget Fortia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industridepartementets verksamhet syftar till att främja ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt, fördelningen av tillgång till arbete, service och god miljö mellan&lt;br&gt;olika delar av landet samt en trygg eneigiförsöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen av industridepartementets verksamhet delas här in i fyra&lt;br&gt;olika områden: småföretagspolitik, teknikpolitik, eneigipolitik och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram XII.l Realekonomiskt fördelning av industrisdepartemetets utgifter&lt;br&gt;1991/92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32% Konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o. invest&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-88.png" style="width:163pt;height:128pt;"/&gt;
&lt;p&gt;9% övriga&lt;br&gt;utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58% Övr trans-&lt;br&gt;fereringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regionalpolitik. Inom vaije område redovisas kort verksamhetens syftee Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;och hur insatserna påverkar ekonomin och därigenom statsbudgetens och Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter. Vidare redovisas föränd-&lt;br&gt;ringar inom resp, område, föranledda av statsmaktsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De utgiftsdrivande faktorer inom industridepartementet är främst pris&lt;br&gt;och löneutvecklingen men utgifterna styrs också till stor del via nya&lt;br&gt;politiska beslut vilka inte beaktas i långtidsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industridepartementets utgifter består till ca 2/3 av transfereringar till&lt;br&gt;näringsverksamhet. Transfereringarna går främst till regional etablering,&lt;br&gt;teknisk utveckling och energiteknik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Småföretagspolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Småföretagen svarar för teknisk och kommersiella förnyelse i näringsli-&lt;br&gt;vet och bidrar till regional balans. De utgör ett viktigt komplement till&lt;br&gt;större företag, bl.a. som underleverantörer. En kontinuerlig nyetablering&lt;br&gt;av företag medverkar till att nya idéer prövas på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagspolitiken syftar till att främja etableringen av nya effektiva&lt;br&gt;och lönsamma företag samt att stimulera tillväxt, produktivitet samt en&lt;br&gt;strävan efter regelförenkling och förnyelse hos befintliga småföretag. Det&lt;br&gt;gäller såväl tillverkande företag som tjänsteföretag. Genom statliga&lt;br&gt;insatser kan småföretagen ges möjlighet till att utvecklas genom bl.a.&lt;br&gt;förbättrad försörjning med information, kompetensutveckling och&lt;br&gt;riskkapital. Regeringen eftersträvar att svenska småföretag skall ges&lt;br&gt;möjligheter att ta del av EG:s småföretagsprogram. Samtidigt görs&lt;br&gt;insatser för att informera småföretagen om bl.a. EG och affärsmöjligheter&lt;br&gt;i EG-ländema. Även andra former av kompetenshöj ande åtgärder är en&lt;br&gt;prioriterad uppgift inom småföretagspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga organ för att föra ut de riktade åtgärderna är främst de&lt;br&gt;regionala utvecklingsfonderna. De sex nya riskkapitalbolag som stats-&lt;br&gt;makterna beslutade om våren 1990 beräknas inrättas under innevarande&lt;br&gt;år. De kommer att på sikt tillföras sammanlagt 1,8 miljarder kr. Detta&lt;br&gt;sker genom omfördelningar inom den statliga sektom. En strävan är att&lt;br&gt;privata finansiärer skall svara för upp till hälften av riskkapitalbolagens&lt;br&gt;finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Teknikpolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Syftet med teknikpolitiken inom näringspolitiken är att uppnå tillväxt&lt;br&gt;genom förbättrad produktivitet och konkurrensförmåga i svensk industri.&lt;br&gt;För att uppnå detta syfte arbetar teknikpolitiken med ,två typer av&lt;br&gt;insatser. De avser dels att främja utveckling av ny teknik genom&lt;br&gt;forskning och utveckling, dels att effektivisera användningen av teknik&lt;br&gt;genom insatser i den tekniska infrastrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition om näringspolitik för tillväxt som framlades i februari&lt;br&gt;1991 föreslogs det teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;successivt tillföras medel för inrättandet av 250 nya doktorandtänster. I Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;propositionen föreslogs även att kreditgarantier införs för att delvis Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;ersätta den långivning som finns i dag hos fonden för industriell&lt;br&gt;utveckling, Industrifonden. Ett Ökat deltagande i forskning inom&lt;br&gt;EG-området eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Energipolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Energipolitiken har som syfte att trygga landets behov av eneigi. Detta&lt;br&gt;skall ske på ett sätt som är förenligt med samhällsekonomiska, sociala&lt;br&gt;och miljöpolitiska mål. Inriktningen är att en omställning skall ske men&lt;br&gt;att hänsyn måste tas till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av&lt;br&gt;sysselsättning och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den överenskommelse om energipolitiken som i januari 1991 träffades&lt;br&gt;mellan socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna och centern innebär att&lt;br&gt;kämkraftsavvecklingens inledning och takten i avvecklingen avgörs av&lt;br&gt;resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från milj oacceptabel&lt;br&gt;kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkur-&lt;br&gt;renskraftiga elpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen innebär utgifterna på statsbudgeten ökar med ca 3,8&lt;br&gt;miljarder kr under fem år. Resurserna satsas på stöd till teknik som idag&lt;br&gt;inte är kommersiell och som behöver statliga resurser för att utvecklas&lt;br&gt;och introduceras på marknaden. Insatserna gäller främst ener-&lt;br&gt;gihushållning och investeringsstöd till biobränsleeldad kraftvärme,&lt;br&gt;vindkraftverk, solenergi m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens livsmedelspolitiska beslut våren 1990 lämnas omställ-&lt;br&gt;ningsstöd för areal som varaktigt ställs om från livsmedelsproduktion till&lt;br&gt;alternativ användning. Partiöverenskommelsen innebär att del av&lt;br&gt;omställningsstödet kan ges direkt till anläggning för etanol framställning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regionalpolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitikens mål är att främja fördelningen av ekonomiska resurser&lt;br&gt;mellan människor i olika delar av landet och bidra till en balanserad&lt;br&gt;befolkningsutveckling. Detta för att främja valfrihet beträffande&lt;br&gt;bosättning samt att bidra till en rationell produktion och en god ekonom-&lt;br&gt;isk tillväxt i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter för regionalpolitiska insatserna består bl.a. av&lt;br&gt;stöd i samband med investeringar, åtgärder för företags- och tekni-&lt;br&gt;kutveckling samt av glesbygdsinsatser. Det regionalpolitiska stödet till&lt;br&gt;företag syftar främst till att skapa varaktiga sysselsättningstillfällen i&lt;br&gt;regioner i landet med undersysselsättning och arbetslöshet. Ökad vikt har&lt;br&gt;på senare år lagts vid åtgärder för att allmänt förbättra näringslivsmiljön&lt;br&gt;i de prioriterade regionerna vad gäller utbildning, kommunikationer,&lt;br&gt;teknisk kompetens m.m. Dessa löpande regionalpolitisk4 insatser har&lt;br&gt;under senare år kompletterats med särskilda insatser i regioner med&lt;br&gt;omfattande strukturförändringar inom näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala utvecklingen påverkas av åtgärder inom så gott som alla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;politikområden. I årets budgetproposition har en sammanfattning lämnats&lt;br&gt;av åtgärder av särskild betydelse för den regionala utvecklingen inom de&lt;br&gt;viktigaste politikområdena (Prop. 1990/91:100, Bil. 14, s. 17-21).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom turism- och rekreationssektom har Sveriges turistråd uppgiften att&lt;br&gt;som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för turism&lt;br&gt;i Sverige. En utredare har tillkallats med uppgift att ompröva statens roll&lt;br&gt;i Sveriges turistråds verksamhet. Utredaren bör härvid närmare precisera&lt;br&gt;de mål som bör gälla för Sveriges turistråds framtida verksamhet samt&lt;br&gt;pröva finansieringen av verksamheten och överväga eventuella organisa-&lt;br&gt;toriska följder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga prospekteringsverksamheten har varit föremål för&lt;br&gt;utredning. Med bl.a.utredningen som underlag övervägs for närvarande&lt;br&gt;inom regeringskansliet statens framtida roll och formerna för statliga&lt;br&gt;insatser inom prospekteringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XIII. Civildepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig stabsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 648&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Civildepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet ansvarar för samordning av arbetet med att förnya den&lt;br&gt;offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten omfattar härutöver allmänna frågor om den statliga&lt;br&gt;förvaltningen, formerna för styrning och organisation av statlig verksam-&lt;br&gt;het liksom formerna för myndigheternas anslagsframställning och-&lt;br&gt;resultatredovisning, statlig rationalisering och revision, budgetutveckling,&lt;br&gt;statistik, datafrågor, statlig löne- och personalpolitik, länsstyrelserna,&lt;br&gt;kommunerna, landstingen och kommunalförbunden, polisväsendet,&lt;br&gt;pris-, konkurrens- och konsumentfrågor, svenska kyrkan och andra&lt;br&gt;trossamfund, folkrörelserna och kooperationen, ungdomsverksamhet,&lt;br&gt;jämställdhet mellan kvinnor och män samt samhällsinformation.&lt;br&gt;Verksamheten omfattar även de kungliga hov- och slottsstatema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av departementets utgifter avser konsumtion, som till&lt;br&gt;största delen består av löner. Investeringarna utgörs i huvudsak av ADB-&lt;br&gt;investeringar och utrustning till polisen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet anslag som civildepartementet svarar för på statsbudgetens&lt;br&gt;utgiftssida avser förvaltningskostnader för myndigheterna. Pris- och&lt;br&gt;löneutvecklingen är således de faktorer som främst påverkar kostnadsut-&lt;br&gt;vecklingen inom civildepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de faktorer som styr utgifterna hör de avtal som träffås mellan&lt;br&gt;parterna på den statliga arbetsmarknaden. Statliga avtal bestämmer&lt;br&gt;utgifterna bl.a. på anslagen till täckning av merkostnader för löner och&lt;br&gt;pensioner m.m. och bidrag till Statshälsan. Andra faktorer som har&lt;br&gt;betydelse för utgifterna är brottsutvecklingen och hur stor andel av&lt;br&gt;brotten som kommer till polisens kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram XIII.l Realekonomisk fördelning av civildepartmentets utgifter 1991/92 Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-89.png" style="width:260pt;height:137pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utvecklingen av den offentliga sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet ansvarar för samordningen av regeringens arbete med&lt;br&gt;att utveckla och förnya den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt för utvecklingsarbetet är att den offentliga&lt;br&gt;verksamheten bör omprövas regelbundet. Syftet är att anpassa verksam-&lt;br&gt;heten till ändrade förhållanden och att frigöra resurser för nya ändamål.&lt;br&gt;Som ett led i detta arbete genomförs ett program där den statliga&lt;br&gt;administrationen genom strukturella förändringar skall reduceras med&lt;br&gt;10 % under en treårsperiod. En sådan omstrukturering av statsförvalt-&lt;br&gt;ningen påverkar i inte oväsentlig grad också statsbudgetens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för den offentliga verksamheten kommer i sin helhet inte att&lt;br&gt;kunna finansieras via statsbudgeten. Nya finansieringsformer måste&lt;br&gt;därför prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för samhälleliga tjänster måste också övervägas kontinuerligt&lt;br&gt;som ett bidrag till finansieringen av verksamheten. I fråga om nivån på&lt;br&gt;sådana avgifter är den grundläggande principen att ingen' skall behöva&lt;br&gt;avstå från vård, omsorg och utbildning på grund av begränsad betal-&lt;br&gt;ningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn utsätts i dag sällan för konkurrens. I verksamhet&lt;br&gt;som inte är konkurrensutsatt finns inte samma effektiva spärrar mot t.ex.&lt;br&gt;kostnadsökningar. Den offentliga sektorn måste därför utsättas för mer&lt;br&gt;marknadsliknande förutsättningar. Det innebär att producent- och&lt;br&gt;beställarrelationer behöver utvecklas och att entreprenader och upphand-&lt;br&gt;ling skall prövas systematiskt i den offentliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Stabsmyndigheterna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop- 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att höja effektiviteten i den statliga verksamheten pågår en målmed-&lt;br&gt;veten förändring av det sätt på vilket verksamheterna styrs. Myndigheter-&lt;br&gt;na ges ett ökat ansvar för resultaten av sin verksamhet och ökade&lt;br&gt;befogenheter att avgöra hur den skall bedrivas. Verksamheten vid de s.k.&lt;br&gt;stabsmyndigheterna, främst RRV, statskontoret, SAV, SPV och SIPU,&lt;br&gt;har präglats av den hittillsvarande ansvars- och befogenhetsfördelningen&lt;br&gt;mellan regeringen och myndigheterna. När denna ändras, förändras också&lt;br&gt;förutsättningarna för det centrala stödet till utvecklings- och förändrings-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har mot denna bakgrund uppdragit åt en särskild utredare&lt;br&gt;(C 1990:04) att lämna förslag om den framtida stödverksamhetens&lt;br&gt;inriktning, omfattning, organisation och finansiering. Utredningsarbetet&lt;br&gt;skall avrapporteras under maj 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag bör kunna leda till besparingar motsvarande minst&lt;br&gt;50 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Polisväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Polisens arbete skall, som ett led i samhällets verksamhet för att främja&lt;br&gt;rättvisa och trygghet, syfta till att upprätthålla allmän ordning och&lt;br&gt;säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd ocfi annan hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till polisens uppgifter hör att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förebygga brott och andra störningar av ordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- övervaka den allmäna ordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fullgöra verksamhet enligt särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom civildepartementet har nyligen inletts en översyn av organisa-&lt;br&gt;tionsstrukturen inom polisväsendet (jfr. prop. 1990/91:100, bil. 15 s.&lt;br&gt;63). Ett syfte med översynen är att anpassa organisationen efter det nya&lt;br&gt;budgetsystemet. Översynen syftar vidare till att undersöka vilka&lt;br&gt;förändringar i fråga om organisation och uppgifter på alla nivåer inom&lt;br&gt;polisen som behövs för att kunna fortsätta det sedan flera år pågående&lt;br&gt;decentraliseringsarbetet och för att polisen skall kunna fungera effektivt&lt;br&gt;under de budgetmässiga och andra förhållanden som kommer att gälla&lt;br&gt;under de närmaste åren. I förutsättningarna för översynen ingår att de&lt;br&gt;förändringar som vidtas skall leda till påtagliga besparingar utan att&lt;br&gt;polisens möjligheter att fullgöra sina funktioner försämras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avtalsstyrda utgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsutvecklingen på anslaget till täckning av merkostnader för löner&lt;br&gt;och pensioner m.m. styrs av de kollektivavtal om löner och andra&lt;br&gt;anställningsvillkor som träffas mellan parterna på den statliga arbets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaden. Avtal har träffats för tiden den 1 januari 1991 - den 31 mars Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;1993. För tiden därefter saknas kollektivavtal. Lönesumman för statligt Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;reglerade tjänster exkl. lönekostnaderna vid de statliga affärsverken&lt;br&gt;uppgår till ca 50 miljarder kronor inkl, sociala avgifter. Vaije procents&lt;br&gt;löneökning motsvarar således utgifter om drygt 500 milj. kr. Den 1&lt;br&gt;januari 1991 överfördes arbetsgivaransvaret för lärare från staten till&lt;br&gt;kommunerna. Detta innebär att utgifterna för de avtalsstyrda anslagen&lt;br&gt;beräknas minska under långtidsbudgetperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Statlig personalpolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten kommer att inriktas mot fortsatt decentralisering och&lt;br&gt;verksamhetsanpassning och mot att identifiera och lösa gemensamma&lt;br&gt;frågor inom det personalpolitiska området i statsförvaltningen utifrån ett&lt;br&gt;koncernperspektiv. Författningar och avtal inom enhetens ansvarsområde&lt;br&gt;utvecklas så att de stöder och underlättar strukturförändringar och&lt;br&gt;rationaliseringar samt så långt möjligt avreglerar den statliga an-&lt;br&gt;ställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga inslag i detta arbete är att anpassa den statliga personal-&lt;br&gt;utbildningen så att den svarar mot nya behov. Särskilt viktigt är att klara&lt;br&gt;statens personalförsöijning bl.a. mot bakgrund av den pågående&lt;br&gt;internationaliseringen. Andra uppgifter är att harmoniera villkoren för&lt;br&gt;statlig anställning med vad som gäller inom andra sektorer, och att satsa&lt;br&gt;på en aktiv chefsförsöijning och chefsutveckling på olika nivåer. Inom&lt;br&gt;arbetsmiljö- och rehabiliteringsområdet inriktas arbetet på att dessa frågor&lt;br&gt;integreras i myndigheternas linjeverksamhet och att tidiga och effektiva&lt;br&gt;insatser görs efter arbetslinjens principer samt på att företagshälsovården&lt;br&gt;effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Länsstyrelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den första juli 1991 omfattar länsstyrelsernas ansvarsområde de&lt;br&gt;verksamheter som i dag bedrivs av länsstyrelsen, lantbruksnämnden och&lt;br&gt;länsvägnämnden. Också när det gäller fiske, kommunikationer, trafik-&lt;br&gt;säkerhet samt bostadsförsöijning och annan samhällsplanering får den nya&lt;br&gt;länsstyrelsen ökade arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall våren 1991 ge länsstyrelserna direktiv för fördjupad&lt;br&gt;verksamhetsprövning. För länsstyrelsernas del kommer den första&lt;br&gt;fördjupade prövningen endast att omfatta två budgetår - budgetåren&lt;br&gt;1993/94-1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;ADB, statistik m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för anskaffning av ADB-utrustning föreslås för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 uppgå till 533 milj.kr. En försöksverksamhet med lån i&lt;br&gt;riksgäldskontoret för finansiering av ADB- och kommunikationsutrusting&lt;br&gt;inledes budgetåret 1990/91. Fr.o.m. budgetåret 1991/92 föreslås&lt;br&gt;försöksverksamheten utvidgas med ytterligare två myndigheter. Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökade lånefinansieringen innebär att belastningen på anslaget för&lt;br&gt;anskaffning av ADB-utrustning minskar i motsvarande grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den treårsram och allmänna inriktning av statistiska centralbyråns&lt;br&gt;verksamhet för budgetåren 1990/91 - 1992/93 som presenterades i&lt;br&gt;budgetpropositionen 1990 ligger i huvudsak fest. Översyn av den statliga&lt;br&gt;statistikens styrning, finansiering, samrodning m.m. har startats.&lt;br&gt;Förändringar på anslaget kan främst hänföras till kostnader'for inredning&lt;br&gt;och utrustning av SCBs hus i Örebro.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konkurrens- och konsumentfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensfrågornas betydelse för att stärka den svenska ekonomin har&lt;br&gt;uppmärksammats alltmer under senare år. Området prioriteras i 1991 års&lt;br&gt;budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konkurrensvårdande arbetet är inriktat på effektivitet och dynamik&lt;br&gt;i såväl den privata som den offentliga sektorn. Ökad frihandel och&lt;br&gt;omprövning av offentliga regleringar är viktiga inslag i konkurrens-&lt;br&gt;politiken. De sektorsvisa avregleringama kräver ökade insatser for att&lt;br&gt;välfärdsvinsterna skall komina konsumenterna till del. Flera förslag till&lt;br&gt;ytterligare avreglering bereds för närvarande inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den västeuropeiska harmoniseringen kräver ytterligare engagemang av&lt;br&gt;de konkurrensvårdande myndigheterna. I ett kommande EES-avtal&lt;br&gt;kommer konkurrensfrågorna att ha en central plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensutredningen kommer under sommaren att lägga fram förslag&lt;br&gt;om bl.a. en förstärkt konkurrenslag och lämplig myndighetsstruktur på&lt;br&gt;konkurrensområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten på konsumentområdet inriktas i hög grad på hushålls-&lt;br&gt;ekonomiska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det västeuropeiska integrationsarbetet kräver fortsatt stora insatser för&lt;br&gt;att de svenska konsumenternas intressen skall kunna värnas. Det&lt;br&gt;europeiska standardiseringsarbetet är centralt. Omställning av det svenska&lt;br&gt;regelverket på konsumentområdet till de regler som skall gälla inom&lt;br&gt;ramen för ett EES-avtal kommer att bli en viktig arbetsuppgift. Bl.a.&lt;br&gt;marknadsföringslagen måste europaanspassas och till viss del skärpas för&lt;br&gt;att möjliggöra en effektiv marknadsbevakning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkliga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till en ny samlad kyrkolagsstiftning kommer att efter yttrande av&lt;br&gt;kyrkomötet läggas fram för riksdagen hösten 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten för pastoraten av skatte- och folkbokföringsreformema följs&lt;br&gt;nu upp inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen (C 1989:02) om kyrkans ekonomiska och rättsliga&lt;br&gt;förhållanden kommer under hösten 1991 att lägga fram sitt betänkande&lt;br&gt;om svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden vid ändrade&lt;br&gt;relationer mellan stat och kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till de fria trossamfunden kan komma att ses över i samband&lt;br&gt;med en översyn av statens stöd till folkrörelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ungdomsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En översyn av de statliga organ (statens ungdomsråd m.fl.) som ansvarar&lt;br&gt;för genomförande och samordning av bam- och ungdomspolitiken&lt;br&gt;kommer att göras under budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett principförslag om ett reformerat bidragssystem till ungdomsorgani-&lt;br&gt;sationerna har lämnats i årets budgetproposition. Statens ungdomsråd har&lt;br&gt;att utveckla förslaget med inriktning på en tydligare målstyrning av&lt;br&gt;bidragen samt av uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stöd till internationellt ungdomssamarbete har en särskild&lt;br&gt;proposition lämnats under våren 1991 &amp;quot;Internationellt ungdomsutbyte&amp;quot;.&lt;br&gt;Förlagen i propositionen främjar framtida ungdomsutbyte.’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet &amp;quot;Ungdom och makt. Om ungdomars delaktighet,&lt;br&gt;inflytande och jämlighet på 1990-talet&amp;quot; (SOU 1991:12) har presenterats&lt;br&gt;av ungdomskommittén. Förslagen skall bilda underlag till en rad åtgärder&lt;br&gt;inkl. ev. en skrivelse till riksdagen. Ev. ekonomiska konsekvenser kan&lt;br&gt;för närvarande ej anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomskommittén kommer vidare under 1991 att lämna förslag som&lt;br&gt;handlar om att förbättra invandrar- och flyktingungdomars situation, vars&lt;br&gt;ev. ekonomiska konsekvenser inte heller kan anges.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Folkrörelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i att ompröva statens stöd till föreningslivet har statskontoret&lt;br&gt;haft i uppdrag att göra en kartläggning av det nuvarande stödet samt&lt;br&gt;lämna förslag till hur en fördjupad prövning, baserad på uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering kan göras. Uppdraget har redovisats till regeringen i februari&lt;br&gt;1991. En handlingsplan för det fortsatta arbetet kommer att upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget till lotterinämnden som från 1991/92 omfattas av treårs-&lt;br&gt;budgetering beräknas ha samma anslagsnivå även i fortsättningen. En&lt;br&gt;utredning kommer att tillsättas för att se över lotterilagen. Vilka&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenser det kan innebära för staten genom att bl.a.&lt;br&gt;folkrörelserna ev. ges ökade möjligheter att få intäkter genom lotterier&lt;br&gt;och spel kan idag ej beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformens effekter för folkrörelserna som följts upp inom reger-&lt;br&gt;ingskansliet har medfört förslag om att för budgetåret 1991/92 anvisa ett&lt;br&gt;särskilt bidrag på 100 milj.kr. till folkrörelser som bedriver bam- och&lt;br&gt;ungdomsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Jämstäldhetsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av förslaget om en ny jämställdhetslag tillförs jämställd-&lt;br&gt;hetsombudsmannen (JämO) bl.a. två nya tjänster budgetåret 1991/92.&lt;br&gt;JämO ges därmed betydligt bättre förutsättningar för att öka sin&lt;br&gt;opinionsbildande och rådgivande verksamhet. Detta bör ge effekter på&lt;br&gt;sikt för jämställdhetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JämO skall böija tillämpa treåriga budgetcykler och ramanslag fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort ansvar for att ett aktivt jämställdhetsarbete bedrivs läggs även&lt;br&gt;fortsättningsvis på arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att integrera jämställdhetsfrågoma i myndigheternas&lt;br&gt;förändringsarbete kommer att intensifieras. Statens arbetsgivarverks&lt;br&gt;insatser spelar här en avgörande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det västeuropeiska integrationsarbetet kräver fortsatt stora insatser även&lt;br&gt;på jämställdhetsområdet. Okadade insatser behövs för information om&lt;br&gt;och analys av hur i första hand de svenska kvinnornas villkor i arbetsliv&lt;br&gt;och samhälle kan komma att påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XIV. Miljödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;br&gt;95/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;91/92-&amp;nbsp;&amp;nbsp;85/86-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93 &amp;nbsp;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-0,8&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Miljödepartementet och riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljödepartementet hör frågor om miljövård - innefattande miljö-&lt;br&gt;skydd, naturvård, miljöforskning och avfällsforskning -, kemikaliekon-&lt;br&gt;troll, hantering av radioaktivt och annat avfall, strålskydd, säkerhet inom&lt;br&gt;kämenergiområdet samt fysisk riksplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram XIV.l Realekonomisk fördelning av miljödepartementets utgifter&lt;br&gt;budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-90.png" style="width:210pt;height:165pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av utgifterna på denna huvudtitel avser konsumtion, som&lt;br&gt;i sin tur till största delen består av löner. De största övriga utgifterna är&lt;br&gt;investeringar i mark för naturvård, bidrag till länsstyrelser och kom-&lt;br&gt;muner för kalkning av försurade sjöar samt bidrag för landskapsvårdande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader för miljöarbete styrs av pris- och löneutvecklingen och&lt;br&gt;separata politiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Miljöpolitikens mål och inriktning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;Regeringen har i februari 1991 i propositionen om en god livsmiljö&lt;br&gt;(prop. 1990/91:90) föreslagit mål och riktlinjer för miljöpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet med miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den&lt;br&gt;biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de&lt;br&gt;kan utnyttjas långsiktigt samt skydda natur- och kulturlandskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpolitiken skall utvecklas längs följande huvudlinjer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ökat internationellt samarbete för att begränsa gränsöverskridande och&lt;br&gt;globala miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förbättrad kunskapsuppbyggnad och uppföljning av miljötillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vidgat sektorsansvar och ökad decentralisering i vid mening för ökad&lt;br&gt;effektivitet och förankring av miljöarbetet. Arbetet med att utvärdera&lt;br&gt;resultat av insatta medel ges ökad tyngd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Miljöpolitikens medel och instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Internationella frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belastningen på Sveriges miljö kommer till allt större del från utländska&lt;br&gt;källor, i takt med att svenska utsläpp minskar. Av den utländska&lt;br&gt;belastningen står Östeuropa för en ökande andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återställningen av Östersjön prioriteras under den närmaste tiden.&lt;br&gt;Sverige har tillsammans med Polen tagit initiativ till att handlingsprogram&lt;br&gt;för samtliga Östersjöstater utarbetas och genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya internationella överenskommelser för att minska utsläppen av&lt;br&gt;svavel- och kväveoxider prioriteras. Utgångspunkten skall vara kritiska&lt;br&gt;belastningsgränser för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar i förberedelserna inför 1992 års FN-konferens om miljö&lt;br&gt;och utveckling och arbetar bl.a. för att globala konventioner för klimatet&lt;br&gt;och den biologiska mångfalden kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges internationella miljöarbete stärks och ges en effektivare&lt;br&gt;organisation. Miljöattachétjänster inrättas. Informationsinsatserna till&lt;br&gt;utlandet om svensk miljöpolitik förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervakning av tillståndet i miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt program införs för att övervaka miljötillståndet i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet byggs inledningsvis ut för att motsvara nationella och&lt;br&gt;internationella behov av information om miljötillståndet. En successiv&lt;br&gt;utbyggnad sker senare på regional nivå som stöd för länsstyrelsernas och&lt;br&gt;kommunernas arbete med miljöfrågorna. Programmet skall bidra till&lt;br&gt;förbättrad statistik och möjlighet att snabbt utvärdera gjorda insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska styrmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är ett av de internationellt ledande länderna när det gäller&lt;br&gt;användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med skatteomläggningen infördes nya miljöskatter, t.ex.&lt;br&gt;koldioxidskatt, svavelskatt och en differentiering av oljeskatten. Samtidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infördes en mervärdeskatt på energi. Miljöavgifter på utsläpp av Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;kväveoxider från stora förbränningsanläggningar införs den 1 januari Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En höjd avgift och återlämningspremier för nickel/kadiniumbatterier&lt;br&gt;införs. Ett system av miljöklasser införs på nya fordon och miljöklasser-&lt;br&gt;na på dieselbränsle skärps. Bensinskatten sänks den 1 juli 1991 med 3&lt;br&gt;öre per liter för bly fri bensin och höjs med 4 öre per liter för annan&lt;br&gt;bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivare miljöarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fortsatta miljöarbetet kommer sektorsmyndighetemas miljöansvar&lt;br&gt;att vara av stor betydelse. Decentralisering av arbetet inom miljömyndig-&lt;br&gt;heterna har inletts och fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De miljömål som riksdagen beslutar skall överföras till sektorsmål och&lt;br&gt;åtgärdsprogram av sektorsmyndighetema för olika samhällssektorer. De&lt;br&gt;nationella målen bryts ner för olika geografiska områden. Härigenom&lt;br&gt;ökar möjligheterna att prioritera och genomfora de åtgärder som behövs&lt;br&gt;för att förbättra miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centrala miljömyndigheternas roll att samordna och följa upp&lt;br&gt;åtgärderna inom olika sektorer görs tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningarn införs i det svenska planerings- och&lt;br&gt;beslutssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strålskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten finansieras genom såväl bidrag från statsbudgeten som&lt;br&gt;avgifter enligt bl.a. strålskyddslagen (1988:220) och inkomster från&lt;br&gt;uppdragsverksamhet. För nästa budgetår omfattar budgeten för verksam-&lt;br&gt;heten 67,6 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnsäkerhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten finansieras med avgifter för tillsyn av kämenergianlägg-&lt;br&gt;ningar m.m., avgifter för kämsäkerhetsforskning och avgifter från&lt;br&gt;elproduktion i kämkraftsreaktorer. För statens kämkraftinspektion och för&lt;br&gt;statens kämbränslenämnd omfattar nästa års budget 120,6 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XV. Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj, kr., 1991/92 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell för-&lt;br&gt;ändring per år&lt;br&gt;91/92-&lt;br&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93 &amp;nbsp;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434 -4 392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;739 -9 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;748&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på statsskulden m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 700 -2 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 400 -7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande utgiftsbehov m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 134 -2 092&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 661 -2 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet och riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt redovisas verksamhets- och utgiftsområden i statsbudgeten&lt;br&gt;som ej ingår i den departementsvisa redovisningen. Dessa områden är&lt;br&gt;kungliga hov- och slottsstatema, riksdagen och dess myndigheter, räntor&lt;br&gt;på statsskulden m.m. samt beräknat tillkommande utgiftsbehov m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sistnämnda utgiftsområdet uppdelas budgetåret 1991/92 dels i ett&lt;br&gt;nettoberäknat tillkommande utgiftsbehov med 11 miljarder kronor, dels&lt;br&gt;en minskning av anslagsbehållningar med 1,5 miljarder kronor samt&lt;br&gt;oförutsedda utgifter om 1 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med att beräkna tillkommande utgiftsbehov i förslaget till&lt;br&gt;statsbudget för 1991/92 är att visa en så realistisk budgetbelastning som&lt;br&gt;möjligt. Vid beräkningen har en uppskattning gjorts av sådana utgifts-&lt;br&gt;och inkomstförändringar som inte förts upp på något annat ställe i&lt;br&gt;budgeten. I enlighet med den beräkningsmetod som används i långtids-&lt;br&gt;budgeten - dvs. att budgetutvecklingen under långtidsbudgetperioden ska&lt;br&gt;följa av statsmakterna redan fettade beslut och gjorda åtaganden- har&lt;br&gt;några tillkommande utgiftsbehov fr.o.m. budgetåret 1992/93 inte&lt;br&gt;beräknats i långtidsbudgeten. I beräkningen över långtidsbudgetperioden&lt;br&gt;har dock tagits hänsyn till bl.a. arbetsmarknadspolitiska åtgärder,&lt;br&gt;kompensation för momsbreddning samt de besparingar den 10%-iga&lt;br&gt;minskningen av statlig förvaltning väntas ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för räntor på statsskulden beräknas till 61 miljarder kronor&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. Utgifterna för statsskuldsräntoma ökar något under&lt;br&gt;budgetåret 1994/95. Detta beror på öka upplåning på grund av de&lt;br&gt;beräknade budgetunderskotten 1992/93 och 1993/94. Under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 minskar ränteutgifterna. Minskningen beror på att en del av&lt;br&gt;statsskulden omsätts och placeras till ett lägre räntenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll:&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Långtidsbudget för perioden 1991/92 - 1995/96&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning och sammanfattning.................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Inledning............................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Beräkningsresultat...................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Slutsatser............................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samhällsekonomisk bakgrund.................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Internationella förutsättningar............... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Utgångsläget 1991 och 1992 ................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Utvecklingen 1993 - 1996.................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkningsresultat......................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Inkomster...........................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Utgifter.............................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens inkomster.....................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Skattereformen........................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Utvecklingen 1985/86 - 1995/96 ............. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Skatter............................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Fysiska personers skatt................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Juridiska personers skatt...............14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Lagstadgade socialavgifter.............. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 Skatt på egendom...................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.5 Mervärdeskatt.....................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.6 Övriga indirekta skatter...............17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.7 Avräkningsskatt.................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Övriga inkomster.......................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens utgifter......................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Utveckling 1985/86 - 1995/96 ............... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Utgiftstyrande faktorer....................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Utgifterna fördelade på realekonomiska kategorier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Konsumtion......................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Investeringar......................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 Transfereringar.....................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Utgiftsutvecklingen i ett välfärds- och tillväxt-&lt;br&gt;perspektiv ...........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 Statsbudgetens utgifter inom välfärdsområdet&amp;nbsp;.&amp;nbsp;.&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 Utgiftsutvecklingen i ett tillväxtperspektiv&amp;nbsp;....&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.3 Utgiftsutvecklingen inom övriga områden&amp;nbsp;....&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.4 Utgifterna inom samtliga områden i de olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alternativen. ....................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Utgifterna fördelade efter ändamål.............36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens saldo........................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Staten och socialförsäkringssektorn............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 Inkomster........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 Utgifter.........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Den kommunala sektorn...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Kommunernas inkomster...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Kommunernas utgifter................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Den offentliga sektorn finansiella sparande.......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 Statens finansiella sparande.............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 AP-fondens finansiella sparande..........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.3 Kommunernas finansiella sparande.........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Slutsatser..............................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Inkomst- och utgiftstyrande faktorer............51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 Inkomststyrande faktorer...............52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 Utgiftstyrande faktorer................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Den offentliga sektorns storlek...............52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Appendix&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementens verksamhetsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur riksrevisionsverkets&lt;br&gt;reviderade inkomst-&lt;br&gt;beräkningar för budgetåret&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt sin instruktion varje år till regering-&lt;br&gt;en lämna en reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster för det&lt;br&gt;kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkningen i&lt;br&gt;kompletteringspropositionen. RRV redovisar med denna skrivelse nya&lt;br&gt;beräkningar av inkomsterna för budgetåret 1991/92 på de större inkomst-&lt;br&gt;titlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. I anslutning&lt;br&gt;till beräkningarna har även utfallet för budgetåret 1990/91 bedömts. Un-&lt;br&gt;derlag för beräkningarna har inhämtats från berörda myndigheter. För&lt;br&gt;beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom uppgifter utnyttjats dels&lt;br&gt;från RRVs taxeringsstatistiska undersökning avseende inkomståret 1988,&lt;br&gt;dels från RRVs aktiebolagsenkät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna har hänsyn tagits till riksdagsbeslut samt propositioner&lt;br&gt;och andra regeringsbeslut som förelåg den 20 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. I den av&lt;br&gt;RRV utgivna publikationen Inkomstberäkningen våren 1991 lämnas kom-&lt;br&gt;mentarer till förändringar för vissa titlar avseende budgetåret 1991/92, där&lt;br&gt;RRV nu förordar förändringar. För att underlätta jämförelse med progno-&lt;br&gt;serna i den reviderade nationalbudgeten presenteras i bilaga 1 också beräk-&lt;br&gt;ningsresultaten kalenderårsvis för åren 1990—1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRVs inkomstberäkning från hösten 1990 finns utgiven i en separat&lt;br&gt;publikation och kan tillsammans med den av RRV utgivna Inkomstligga-&lt;br&gt;ren användas som ett komplement till den nu presenterade reviderade&lt;br&gt;inkomstberäkningen. Inkomstliggaren innehåller utförliga beskrivningar&lt;br&gt;av vilka inkomster som hänför sig till de olika inkomsttitlarna och vilka&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överdirektör Arne Gadd har beslutat i detta ärende i närvaro av revi-&lt;br&gt;sionsdirektör Georg Danielsson, byrådirektör Margareta Nöjd, förste revi-&lt;br&gt;sor Ann-Sofie Dalmo, förste revisor Mats Åberg, revisor Peter Håkansson,&lt;br&gt;revisor Jens Swahn och föredragande, avdelningsdirektör Birgitta Arons-&lt;br&gt;son.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Gadd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Aronsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;I. Sammanfattning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;br&gt;Förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets (RRV) förslag till reviderad beräkning av statsbudge-&lt;br&gt;tens inkomster under budgetåret 1991/92 och den nu gjorda beräkningen&lt;br&gt;av inkomsterna under budgetåret 1990/91 grundas på den ekonomiska&lt;br&gt;politik som har kommit till uttryck i beslut av statsmakterna eller i förslag&lt;br&gt;som har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den&lt;br&gt;20 mars 1991 samt därefter på antagandet om oförändrad ekonomisk&lt;br&gt;politik. Förutom de institutionella förutsättningarna är bedömningen av&lt;br&gt;konjunkturutvecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens&lt;br&gt;inkomster. Den bedömning som regeringen presenterade i den preliminära&lt;br&gt;nationalbudgeten har utgjort det huvudsakliga underlaget för antagandena&lt;br&gt;om den samhällsekonomiska utvecklingen. RRV har också haft kontakt&lt;br&gt;med finansdepartementet under det pågående arbetet med den reviderade&lt;br&gt;nationalbudgeten för år 1991. På grundval härav har RRV utgått från&lt;br&gt;följande antaganden för beräkningarna:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;br&gt;En-&lt;br&gt;ligt&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föränd r.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;br&gt;En-&lt;br&gt;ligt&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;br&gt;En-&lt;br&gt;ligt&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetald löne-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;summa&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisindex&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;årsmedeltal'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;löpande priser'&lt;br&gt;Privat konsumtion,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fasta priser'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadslåneränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basbelopp, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Procentuell förändring från föregående år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande beräkningar har hänsyn tagits till följande propositioner,&lt;br&gt;regeringsbeslut och skrivelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i brottsbalken m.m. (1990/91:68)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av statens aktier i Svenska Petroleum Exploration AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990/91:83)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik för tillväxt (1990/91:87)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitiken (1990/91:88)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god livsmiljö (1990/91:90)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering som skattskyldig återförsäljare eller förbrukare av bränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990/91:95)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetpropositionen (1990/91: 100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelse om tidigareläggning av särskild löneskatt (1990/91:151)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare grundas beräkningarna nu på aktuellare uppgifter för inkomst-&lt;br&gt;skatterna. RRV har även genomfört en enkät bland svenska aktiebolag&lt;br&gt;under februari månad för att förbättra underlaget för beräkningen av&lt;br&gt;juridiska personers inkomstskatt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens totala inkomster budgetåret 1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nu reviderade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster Bilaga I. 1.3&lt;br&gt;till 459,7 miljarder kr. Det är 4,7 miljarder kr. mer än vad som beräknades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18%&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-91.png" style="width:154pt;height:131pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer&lt;br&gt;6%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrig skatt på varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av inkomsterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1990/91 beräknas till 426,6 mil-&lt;br&gt;jarder kr. vilket är 11,3 miljarder kr. mindre än vad som beräknades i&lt;br&gt;budgetpropositionen. För budgetåret 1991/92 ökar inkomsterna med 4,7&lt;br&gt;miljarder kr. i förhållande till budgetpropositionen och beräknas därmed&lt;br&gt;uppgå till totalt 459,7 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I efterföljande tablå redovisas de inkomsttitlar som har de största för-&lt;br&gt;ändringarna och orsakerna till dessa förändringar för budgetåren 1990/91&lt;br&gt;och 1991/92 mellan beräkningarna till budgetpropositionen och RRVs&lt;br&gt;nuvarande beräkning (milj. kr.).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;br&gt;Enligt&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1464&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 609&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-902&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 956&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatt på&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på spritdrycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på malt- och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;läskedrycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 664&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Televerkets inlevererade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7413&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domänverkets inleve-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rerade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens inlevere-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;br&gt;Enligt&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på särskilda&lt;br&gt;räkningar i Riksbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2818&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av statens&lt;br&gt;aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;718&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av&lt;br&gt;försåld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga pensionsav-&lt;br&gt;gifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;867&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de flesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endast inkomster. På&lt;br&gt;ett mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en&lt;br&gt;nettoredovisning, dvs. saldot av inkomster och utgifter tas upp på stats-&lt;br&gt;budgetens inkomstsida. I tabell 1 finns en sammanställning av bruttobe-&lt;br&gt;loppen budgetåren 1990/91 och 1991/92. I RRVs prognosarbete ingår att&lt;br&gt;för dessa titlar bedöma utvecklingen av bruttobeloppen for såväl inkoms-&lt;br&gt;ter som utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgetåren 1990/91 —&lt;br&gt;1991/92 (milj, kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomster (brutto) Utgifter (brutto) Inkomster på stats-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudgrupp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;--------------- -------------- budgeten (netto)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 1991/92 &amp;nbsp;1990/91 1991/92 1990/91 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;908 178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;973 385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;531 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;577441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;376502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395 944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;varav 1100* Skatt på&lt;br&gt;inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;349739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;264893&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85718&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200* Lagstadgade&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244 667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;264407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182058&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62609&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400 Skatt på&lt;br&gt;varor och&lt;br&gt;tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;324498&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224 998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av statens&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av för-&lt;br&gt;såld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av&lt;br&gt;lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalkylmässiga&lt;br&gt;inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 947&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;varav 5200* Statliga&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pensionsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20954&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;867&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;978373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1059315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;551763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;599649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Omföringar mellan statsbudgetens inkomsttitlar är exkluderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen finns på&lt;br&gt;inkomsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna på huvudgruppen 1100 består till&lt;br&gt;största delen av preliminärskatter (statlig och kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;m. m.). Utgifterna utgörs bl. a. av utbetalningar av kommunalskattemedel&lt;br&gt;och överskjutande skatt. För huvudgrupp 1100 beräknas bruttoinkomster-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na minska med 0,25% mellan budgetåren 1990/91 och 1991/92. Bruttout-&lt;br&gt;gifterna beräknas öka med 12,1 % för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna på huvudgruppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter. I den tabellariska bruttosammanställningen ingår såväl ATP-avgif-&lt;br&gt;ter som de övriga arbetsgivaravgifter som överförs till fonderade medel&lt;br&gt;utanför statsbudgeten. Utgifterna utgörs av utbetalningar till ATP-syste-&lt;br&gt;met och olika fonderingar inom den statliga sektorn. Vidare utbetalas&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader. Bruttoin-&lt;br&gt;komsterna för huvudgruppen 1200 beräknas öka med 8,1% mellan budget-&lt;br&gt;åren 1990/91 och 1991/92. Utgifterna beräknas minska med 0,6%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas till 285,7 miljarder&lt;br&gt;kr. för budgetåret 1990/91 och bruttoutgiftema till 84,7 miljarder kr. för&lt;br&gt;samma år. Bruttoutgifterna utgör återbetalningar av mervärdeskatt. För&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 beräknas bruttoinkomsterna öka med 13,6% och brut-&lt;br&gt;toutgifterna med 17,4% jämfört med budgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskatterna för fysiska personer beräknas för budgetåret 1990/91 till&lt;br&gt;61,6 miljarder kr., vilket är en minskning med 7 670 milj. kr. jämfört med&lt;br&gt;budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991/92 beräknas fysiska personers inkomstskatt till&lt;br&gt;22,2 miljarder kr., vilket är en ökning med 1464 milj. kr. jämfört med&lt;br&gt;budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönesumman för 1990 har justerats ned med 0,3 procentenheter jämfört&lt;br&gt;med budgetpropositionen. För inkomståren 1991 och 1992 har lönesum-&lt;br&gt;man justerats upp med 0,2 resp, ned med 0,1 procentenheter. Utöver dessa&lt;br&gt;förändringar har RRV haft tillgång till nya antaganden vad gäller pen-&lt;br&gt;sionsutbetalningar, ränteinkomster, ränteavdrag, beskattade förmåner&lt;br&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tablån nedan redovisas en analys av orsakerna till förändringarna för&lt;br&gt;budgetåren 1990/91 och 1991/92 (milj. kr.).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antagandeförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfallskorrigering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;861&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ny beräkning av fas-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tighetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;956&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1464&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Av tablån framgår att antagandeförändringen står för en liten del av den&lt;br&gt;totala förändringen. Utfallskorrigeringar består av korrigeringar med hän-&lt;br&gt;syn till det definitiva taxeringsutfallet för 1989 samt korrigeringar för&lt;br&gt;inkomståret 1990 exklusive preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigposten består av skattskyldigas egna preliminära A-skatteinbetal-&lt;br&gt;ningar som har justerats ned med 8 miljarder kr. för 1990, med hänsyn till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfallet, jämfört med budgetpropositionen. En del av dessa uteblivna Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;inbetalningar beräknas tas igen genom fyllnadsinbetalningar, kvarskatt Bilaga 1:1.3&lt;br&gt;samt minskad överskjutande skatt. I denna post ligger även en nedjuste-&lt;br&gt;ring av skatteunderlaget for 1990 av tillfällig förvärvsverksamhet, som en&lt;br&gt;följd av de låga preliminära A-skatteinbetalningarna, samt en uppjustering&lt;br&gt;av pensionsförsäkringsinbetalningar for inkomståret 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personers inkomstskatter beräknas for budgetåret 1990/91 till&lt;br&gt;21,1 miljard kr. Det är en minskning med cirka 1,8 miljarder kr. jämfört&lt;br&gt;med budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991/92 beräknas inkomsterna till 25,6 miljarder kr.,&lt;br&gt;vilket är en minskning med 915 milj. kr. jämfört med budgetproposi-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräknade förändringen budgetåret 1990/91 jämfört med budget-&lt;br&gt;propositionen är främst en effekt av att den beskattningsbara inkomsten&lt;br&gt;för inkomståren 1990 och 1991 har justerats ned. Förändringen budgetåret&lt;br&gt;1991/92 jämfört med budgetpropositionen beror även denna till största del&lt;br&gt;på en nedjusterning av den beskattningsbara inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedjusteringen av den beskattningsbara inkomsten innebär att prelimi-&lt;br&gt;när B-skatt minskar med cirka 2 miljarder både för budgetåret 1990/91&lt;br&gt;och för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har även tagit hänsyn till den förstärkning av budgeten som antag-&lt;br&gt;ligen blir följden av att en del av tidigare obeskattade reserver återförs för&lt;br&gt;beskattning fr.o.m. 1991. De obeskattade reserverna beräknas förstärka&lt;br&gt;budgeten 1990/91 med 266 milj. kr. För budgetåret 1991/92 beräknas&lt;br&gt;avskattningen förstärka budgeten med 800 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstadgade socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettot på titeln Lagstadgade socialavgifter beräknas till 62,6 miljarder kr.&lt;br&gt;förbudgetåret 1990/91 och till 83,5 miljarder kr. förbudgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att nettot minskar för innevarande budgetår med 0,9 miljar-&lt;br&gt;der kr. jämfört med budgetpropositionen. Den främsta orsaken till det&lt;br&gt;lägre nettot är att hänsyn tagits till utfallsdata för andra halvåret 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1991/92 minskar nettot på titeln med 0,6 miljarder kr. jäm-&lt;br&gt;fört med budgetpropositionen. Denna minskning orsakas av att en ny&lt;br&gt;beräkning gjorts för inkomsttiteln Särskild löneskatt. Här har bl. a. hänsyn&lt;br&gt;tagits till att ett nytt uppbördsförfarande kommer att tillämpas vid infö-&lt;br&gt;randet av särskild löneskatt på pensionsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av skatt på egendom beräknas till totalt 23,9 miljarder kr. för&lt;br&gt;budgetåret 1990/91 och till 23,8 miljarder kr. för budgetåret 1991/92. Det&lt;br&gt;är en ökning med 0,4 miljarder kr. jämfört med budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på varor och tjänster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna av skatt på varor och tjänster beräknas till totalt 201,0 Bilägä 1-1-3&lt;br&gt;miljarder kr. för budgetåret 1990/91 och till 225,0 miljarder kr. för budget-&lt;br&gt;året 1991/92. För innevarande budgetår har inkomsterna räknats ned med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,3 miljard kr. jämfört med beräkningen i budgetpropositionen. För bud-&lt;br&gt;getåret 1991/92 har en nedrevidering gjorts av inkomsterna med 3,2 mil-&lt;br&gt;jarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beloppsmässigt största inkomsttiteln under Skatt på varor och&lt;br&gt;tjänster är Mervärdeskatt. Inkomsterna av mervärdeskatt har räknats upp&lt;br&gt;med 0,6 miljarder kr. för budgetåret 1990/91. För budgetåret 1991/92 har&lt;br&gt;inkomsterna av mervärdeskatt räknats ned med 0,6 miljarder kr. jämfört&lt;br&gt;med budgetpropositionen. Minskningen beror främst på ändrade antagan-&lt;br&gt;den om privat konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den varma vintern beräknas inkomsterna på titeln Energi-&lt;br&gt;skatt minska för innevarande budgetår med 0,8 miljarder kr. till 15,7&lt;br&gt;miljarder kr. jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. För bud-&lt;br&gt;getåret 1991/92 beräknas inkomsterna på energiskatt minska med 1,2&lt;br&gt;miljarder kr. till 17,6 miljarder kr. Minskningen beror bl. a. på att hänsyn&lt;br&gt;tagits till förslaget i prop. 1990/91:90 om sänkt skatt på vissa bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster på statsbudgeten består av huvudgrupperna Inkomster&lt;br&gt;av statens verksamnet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av&lt;br&gt;lån och Kalkylmässiga inkomster. I budgetpropositionen beräknades dessa&lt;br&gt;inkomster till 50,2 miljarder kr. för budgetåret 1990/91 och till 55,9&lt;br&gt;miljarder kr. för budgetåret 1991/92. För innevarande budgetår har in-&lt;br&gt;komsterna räknats ned med 0,1 milj. kr. För budgetåret 1991/92 beräknas&lt;br&gt;inkomsterna till 63,7 miljarder kr. vilket är 7,9 miljarder kr. mer än i&lt;br&gt;budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerkets inlevererade överskott beräknas för budgetåret 1990/91 till&lt;br&gt;190,2 milj. kr. Detta innebär ingen förändring i förhållande till budgetpro-&lt;br&gt;positionen. För budgetåret 1991/92 beräknas inkomsterna till 7412,7&lt;br&gt;milj, kr., vilket är drygt 7 200 milj. kr. mer än i budgetpropositionen. Enligt&lt;br&gt;prop. 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt beräknas en förändrad&lt;br&gt;associationsform för televerket införas fr. o. m. den 1 juli 1992.1 proposi-&lt;br&gt;tionen förordas att soliditetsnivån för televerkskoncernen skall fastställas&lt;br&gt;till lägst 30 procent fr.o.m. verksamhetsåret 1992. Detta innebär att tele-&lt;br&gt;verket beräknas kunna leverera in ca 7,2 miljarder kr. till staten budgetåret&lt;br&gt;1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna på titeln Domänverkets inlevererade överskott beräknas&lt;br&gt;till 176,4 milj. kr. budgetåret 1990/91, vilket är 4,6 milj. kr. lägre än i&lt;br&gt;budgetpropositionen. För budgetåret 1991/92 beräknas inkomsterna till&lt;br&gt;1616 milj, kr., vilket är 1 425 milj. kr. högre än i budgetpropositionen.&lt;br&gt;Regeringen föreslår i prop. 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt att&lt;br&gt;domänverket fr. o. m. årsskiftet 1991 — 1992 överförs till ett av staten ägt&lt;br&gt;aktiebolag. Enligt propositionen bedöms att en extra inleverans på 1 450&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;milj. kr. och en uppskrivning av tillgångarna med 3000 milj. kr. utgör en&lt;br&gt;godtagbar balans mellan å ena sidan statens behov av finansiering och å&lt;br&gt;andra sidan verkets behov av ekonomisk rörelsefrihet. Inleveransen bör&lt;br&gt;enligt propositionen ske senast vid utgången av budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens inlevererade överskott beräknas till 7 000 milj. kr. för bud-&lt;br&gt;getåret 1990/91 och till 7 500 milj. kr. för budgetåret 1991/92. Detta är en&lt;br&gt;ökning i förhållande till budgetpropositionen med 600 milj. kr. för budget-&lt;br&gt;året 1990/91 och med 1 300 milj. kr. för budgetåret 1991/92. Orsaken till&lt;br&gt;ökningarna i förhållande till budgetpropositionen är att riksbankens resul-&lt;br&gt;tat för 1990 fastställts till 11945 milj. kr. Detta är högre än vad som&lt;br&gt;tidigare antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntor på särskilda räkningar i riksbanken har räknats ned med 0,8&lt;br&gt;miljarder kr. till 1,3 miljarder kr. för budgetåret 1991/92. Orsaken till&lt;br&gt;minskningen är att investeringsfonderna släppts fria fr. o. m. den 1 febru-&lt;br&gt;ari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna av statens aktier beräknas minska med 364 milj. kr. för&lt;br&gt;budgetåret 1990/91. Orsaken till minskningen är att Nordbankens kredit-&lt;br&gt;förluster under 1990 medför att det inte blir någon aktieutdelning under&lt;br&gt;verksamhetsåret 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga pensionsavgifter, netto beräknas minska med 2 363 milj. kr. för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. Orsaken till minskningen är bl. a. införandet av sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på pensionsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I: 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Jämförelser mellan inkomster enligt budtetpropositionen och RRVs beräkning för budgetåren 1990/91 och&lt;br&gt;1991/92 (tusen kronor)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000 Skatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387714501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;376 502100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11212401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;399077001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395943900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3133101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100 Skatt på inkomst:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95155900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85717900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9438000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52147000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 696000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;549000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1110 Fysiska personers inkomstskatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69258000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61588000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— 7670000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 716000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22180000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1464000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1111 Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69258000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 588000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 670000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20716000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22180000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1464000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1120 Juridiska personers inkomstskatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22901000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21143000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— 1758000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28322000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27407000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— 915 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1121 Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1122 Avskattning av företagens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 901000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 143000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 758 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 522000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 607000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-915000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reserver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1123 Särskild skatt på tjänstegruppliv-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försäkringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1800000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1130 Ofördelbara inkomstskatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/ 100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1131 Ofördelbara inkomstskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1140 Övriga inkomstskatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1896900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 886900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2009000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2009000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1141 Kupongskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1142 Utskiftningsskatt och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ersättningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1143 Bevillningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1144 Lotterivinstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 545 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 545000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 524000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1524000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200 Lagstadgade socialavgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 511000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 609000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-902000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84142000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83509000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-633000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1211 Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 709000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47417000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-292000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 286000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49252000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1221 Sjukförsäkringsavgift, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-499000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 102000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-603000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9148000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9513000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1231 Barnomsorgsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13986000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 886000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14554000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14543000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1241 Vuxenutbildningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1661000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1650000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 726000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1724000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1251 Övriga socialavgifter, netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1271 I nkomster av arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;till arbetarskyddsverkets och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5874000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5751000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3227000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3230000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetsmiljöinsitutets verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1281 Allmän löneavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 707000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 690000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2959000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 956000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1291 Särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;595 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;595000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9497000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 530000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-967000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300 Skatt på egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23503600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23955700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23450000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23809400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;359400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1310 Skatt på fast egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6426300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6428400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8996000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9005 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1311 Skogsvårdsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1312 Fastighetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 986 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 988400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8556000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 565 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1320 Förmögenhetsskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1321 Fysiska personers förmögenhets-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3877300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3877300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3004000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3004000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1322 Juridiska personers förmögen-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 802000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3802000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2924000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2924000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1330 Arvsskatt och gåvoskatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1331 Arvsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1332 Gåvoskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1340 Övrig skatt på egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11900000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10150000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10450000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1341 Stämpelskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6900000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 750000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7050000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1342 Skatt på värdepapper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400 Skatt på varor och tjänster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202312001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200987 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1324501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228 202001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224997500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 204501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1410 Allmänna försäljningsskatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131040000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131600000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-600000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411 Mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131040000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131600000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-600000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1420.1430 Skatt på specifika varor:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57124001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55565500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1558501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60090001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 7 942 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2147501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1421 Bensinskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 600000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1422 Särskilda varuskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 150000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 150000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 160000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagal: 1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1423 Försäljningsskatt på&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 850000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1710000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-140000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1850000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1630000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-220000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1424 Tobaksskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 670000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5670000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 926000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 926000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1425 Skatt på spritdrycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6520000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 250000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-270000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1426 Skatt på vin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3430000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 430000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1427 Skatt på malt- och läskedrycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2781000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 580000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-201000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3094000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2664000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-430000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1428 Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-800000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18800000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17600000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1429 Särskild avgift på svavelhaltigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1431 Särskild skatt för oljeprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;825000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-155000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-52000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1432 Kassettskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1433 Skatt på videobandspelare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1434 Skatt på viss elektrisk kraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;983000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;983000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;958000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;958000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1435 Särskild skatt mot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försurning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1440 Överskott vid försäljning av varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med statsmonopol:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1441 AB Vin-&amp;amp; Spritcentralens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1442 Systembolaget AB:s inleve-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rerade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1450 Skatt på tjänster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2248000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2162000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-86000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2387000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2320000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-67000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1451 Reseskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-59000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;417000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1452 Skatt på annonser och reklam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 133000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 103000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1230000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 190000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1453 Totalisatorskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;650000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;650000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1454 Skatt på spel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1460 Skatt på vägtrafik:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 960000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— 240000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7010000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—390000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1461 Fordonsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3960000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1462 Kilometerskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3010000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-290000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1470 Skatt på import:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1471 Tullmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1480 Övriga skatter på varor och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjänster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1050000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1050 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1475000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1475 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1481 Övriga skatter på varor och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1482 Tillfällig regional investerings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500 Avräkningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 232000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 232000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11136000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10932000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-204000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1511 Avräkningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3232000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 232000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 136000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10932000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-204000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000 Inkomster av statens verksamhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40058 228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40472806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;414578&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45648 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55277776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9629398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100 Rörelseöverskott:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11361471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11791597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12106877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21917630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9810753&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2110 Affärsverkens inlevererade över-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;skott:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2317171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2267361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— 49810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3110377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11503436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 393059&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Postverkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Televerkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7412696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägars inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I: 1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2115 Affärsverket FFV:s inlevererade&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens vattenfallsverks inlevere-&lt;br&gt;rade utdelning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 540000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 540000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domänverkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1616000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1425 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens vattenfallsverks inleve-&lt;br&gt;rans av motsvarighet till statlig&lt;br&gt;skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;673000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheters inlevererade&lt;br&gt;överskott:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inlevererat överskott av uthyr-&lt;br&gt;ning av ADB-utrustning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inlevererat överskott av&lt;br&gt;riksgäldskontorets&lt;br&gt;garantiverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens inlevererade över-&lt;br&gt;skott:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens inlevererade över-&lt;br&gt;skott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott från spel verksamhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2503000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2382 936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— 120 064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2584500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2699194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tipsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 370000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1371294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1435000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1636 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lotterimedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 133000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1011642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-121358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 149 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 062 224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-87 276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;överskott av statens fastighets-&lt;br&gt;förvaltning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1030893&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1057 214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;975701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;975701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott av fastighets-&lt;br&gt;forvalting:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1030893&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1057214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;975 701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;975 701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott av kriminalvårdssty-&lt;br&gt;relsens fastighetsförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott av byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1030893&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1030893&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;975 701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;975 701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14983959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14960974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22 985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15139574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14683390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-456184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2310,2320 Räntor på näringslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2844215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2844215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 746834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2932 964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lokaliseringslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på statens&lt;br&gt;avdikningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån till fiske-&lt;br&gt;rinäringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på vatten-&lt;br&gt;kraftslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på luftfartslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på statens lån&lt;br&gt;till den mindre skeppsfarten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på skogsväglån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2322&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på övriga näringslån,&lt;br&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 858&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 858&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 13229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på övriga näringslån,&lt;br&gt;Lantbruksstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på televerkets statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;652&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på postverkets statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på affarverkets FFV:s&lt;br&gt;statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2327 Räntor på statens vattenfalls-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;verks statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2218808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2218808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2166679&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2352035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2330 Räntor på bostadslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 754350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 754350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7725240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7781240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2332 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;bostadsbyggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6752000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 752 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 723 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 779000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2333 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;bostadsförsörjning för mindre&lt;br&gt;bemedlade barnrika familjer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2334 Räntor på övriga bostadslån,&lt;br&gt;Boverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2340 Räntor på studielån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6/70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6/70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5/70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2341 Ränteinkomster på statens lån&lt;br&gt;för universitetsstudier och&lt;br&gt;garantilån för studerande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2342 Ränteinkomster på allmänna&lt;br&gt;studielån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2350 Räntor på energisparlån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;389000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;389000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;408000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2351 Räntor på energisparlån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;389000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;389000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;408000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2360 Räntor på medel avsatta till&lt;br&gt;pensioner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2361 Räntor på medel avsatta till&lt;br&gt;folkpensionering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2370 Räntor på beredskapslagring:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;545000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— 51253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;592286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;559000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—33286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2371 Räntor på beredskapslagring och&lt;br&gt;förrådsanläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;545000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;592286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;559000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2380,2390 Övriga ränteinkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4387971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4416239&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3656044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2969 016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— 687028&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2381 Ränteinkomster på lån till perso-&lt;br&gt;nal inom utrikesförvaltningen&lt;br&gt;m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2383 Ränteinkomster på statens&lt;br&gt;bosättningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2384 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;kommunala markförvärv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2385 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;studentkårslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2386 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;allmänna samlingslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2389 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;inventarier i vissa&lt;br&gt;specialbostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2391 Ränteinkomster pä markförvärv&lt;br&gt;för jordbrukets rationalisering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2392 Räntor på intressemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2394 Övriga ränteinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2395 Räntor på särskilda räkningar i&lt;br&gt;riksbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2818000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-800000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2396 Ränteinkomster på det av bygg-&lt;br&gt;nadsstyrelsen förvaltade&lt;br&gt;kapitalet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 529 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 539 721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 503 809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1616681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2400 Aktieutdelning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1081849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;717828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-364021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1290072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1290072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2410 Inkomster av statens aktier:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1081849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;717828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— 364021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1290072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1290 072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2411 Inkomster av statens aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1081849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;717828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-364021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1290072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1290072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2500 Offentligrättsliga avgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9405485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9353360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-52125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 383081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13508958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2511 Expeditionsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;672 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;672966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;651450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;851 766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2522&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för granskning av filmer&lt;br&gt;och videogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för särskild prövning&lt;br&gt;och fyllnadsprövning inom&lt;br&gt;skolväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för statskontroll av&lt;br&gt;krigsmaterieltillverkningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vid bergsstaten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vid patent- och registre-&lt;br&gt;ringsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för registrering i för-&lt;br&gt;enings m. fl. register&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2532&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsökningsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa avgifter för registrering av&lt;br&gt;körkort och motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172 825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183 548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för statliga garantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 804&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145714&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lotteriavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöavgift på bekämpnings-&lt;br&gt;medel och handelsgödsel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täktavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vid tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2542&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Patientavgifter vid tandläkar-&lt;br&gt;utbildningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2543&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7737000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 727000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11661000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11688000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter i ärenden om lokala&lt;br&gt;kabelsändningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28094&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28094&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närradioavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vid registrering av&lt;br&gt;fritidsbåtar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2547&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för statens telenämnds&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsinkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1114108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1114108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1103116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1178116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster vid kriminalvården&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster vid statens rätts-&lt;br&gt;kemiska laboratorium&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster vid riksantikvarie-&lt;br&gt;ämbetet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av uppbörd av&lt;br&gt;felparkeringsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utförsäljning av beredskapslager&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2626&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster vid banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;790000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;790000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Böter m.m.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;680463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;681438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;749957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;723909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Restavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387913&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388893&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402 364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bötesmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;347 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenföroreningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;övriga inkomster av statens&lt;br&gt;verksamhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;796 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;396287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av statens&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;796287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;396287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av försåld egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;559000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3100 Inkomster av försålda byggnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;32000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;27000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;25000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;20000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och maskiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3110 Affärsverkens inkomster av försål-&lt;br&gt;da fastigheter och maskiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3113 Statens järnvägars inkomster av&lt;br&gt;försålda fastigheter och maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3120 Statliga myndigheters inkomster&lt;br&gt;av försålda byggnader och&lt;br&gt;maskiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkoms-&lt;br&gt;ter av försålda byggnader och&lt;br&gt;maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3124 Statskontorets inkomster av&lt;br&gt;försålda datorer m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av&lt;br&gt;försålda byggnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3200 övriga inkomster av mark-&lt;br&gt;försäljning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3211 Övriga inkomster av mark-&lt;br&gt;försäljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3300 övriga inkomster av försåld&lt;br&gt;egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3311 Inkomster av statens gruv-&lt;br&gt;egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3312 Övriga inkomster av försåld&lt;br&gt;egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000 Återbetalning av lån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6489476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 534376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7063041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7108041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4100 Återbetalning av näringslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1038059&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1083059&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;428393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;473393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4110 Återbetalning av industrilån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4111 Återbetalning av lokaliseringslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4120 Återbetalning av jordbrukslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4122 Återbetalning av statens&lt;br&gt;avdikningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4123 Återbetalning av lån till fiskeri-&lt;br&gt;näringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4130 Återbetalning av övriga närings-&lt;br&gt;lån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4131 Återbetalning av vattenkraftslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4132 Återbetalning av luftfartslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4133 Återbetalning av statens lån till&lt;br&gt;den mindre skeppsfarten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4135 Återbetalning av skogsväglån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4136 Återbetalning av övriga närings-&lt;br&gt;lån, Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242 628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242 628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4137 Återbetalning av övriga närings-&lt;br&gt;lån, Lantbruksstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4138 Återbetalning av tidigare infri-&lt;br&gt;ade statliga garantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;665 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;665 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4200 Återbetalning av bostadslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3008467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3008467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4008467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4008467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4211 Återbetalning av lån till egnahem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4212 Återbetalning av lån för bostads-&lt;br&gt;byggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I: 1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4213 Återbetalning av lån för bostads-&lt;br&gt;försörjningen för mindre bemed-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lade barnrika familjer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av övriga bostads-&lt;br&gt;lån, Boverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studielån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2008650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2008650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2197150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2197150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av statens lån för&lt;br&gt;universitetsstudier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av allmänna&lt;br&gt;studielån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studiemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2003000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2003000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 192000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 192000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av energisparlån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av energisparlån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av övriga lån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån till personal&lt;br&gt;inom utrikesförvaltningen m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för kommu-&lt;br&gt;nala markförvärv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för student-&lt;br&gt;kårlokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för&lt;br&gt;allmänna samlingslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av utgivna startlån&lt;br&gt;och bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning från Portugal-&lt;br&gt;fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av statens&lt;br&gt;bosättningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för inventa-&lt;br&gt;rier i vissa specialbostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för svenska&lt;br&gt;FN-styrkor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av övriga lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalkylmässiga inkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3650517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3036 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-614287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3102 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;739300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 363000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar och amorteringar:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 696 517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2117 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-579 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1963300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1963300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5110 Affarsverkens avskrivningar och&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;amorteringar:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1428950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1231350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— 197600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1035000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1035 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5113 Statens järnvägars avskrivningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5115 Affärsverket FFV:s amorteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-197 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5116 Statens vattenfallsverks&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;amorteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 231 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 231 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1035000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1035000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5120 Avskrivningar på fastigheter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5121 Avskrivningar på fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5130 Uppdragsmyndigheters komple-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mentkostnader:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5131 Uppdragsmyndighetersm.fi.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;komplementkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5140 Övriga avskrivningar:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;796567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;414880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— 381687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5141 Vägverkets avskrivningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-364287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5143 Avskrivningar på ADB-utrust-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;396 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;379000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;424000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;424000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5144 Avskrivningar på förrådsanlägg-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningar för civilt totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5200 Statliga pensionsavgifter, netto:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5211 Statliga pensionsavgifter, netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5300 Statliga avgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5311 Avgifter för företagshälsovård&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;902000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;867000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 139000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1224000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 363000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;902 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;867000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 139000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1224000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2363000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;437949 222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;426609512 -11339710 454928420 459665717&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4737 297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SUMMA INKOMSTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar för anslaget&lt;br&gt;räntor på statsskulden, m.m.,&lt;br&gt;budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Beräkningar för anslaget räntor på statsskulden,&lt;br&gt;m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1990/91:100 med forslag till statsbudget för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 upptogs under utgiftsanslaget XVI. Räntor på stats-&lt;br&gt;skulden, m.m. ett — efter samråd med riksgäldskontoret — preliminärt&lt;br&gt;beräknat belopp på 61 000000000 kr. i bilaga 18 till budgetpropositionen&lt;br&gt;1991 angående Räntor på statsskulden m.m. erinrades om att under senare&lt;br&gt;år förslaget i budgetpropositionerna reviderats i kompletteringspropositio-&lt;br&gt;nerna och att avsikten därför var att återkomma till riksdagen i komplette-&lt;br&gt;ringspropositionen med förslag till beräkning av anslag för statsskuldrän-&lt;br&gt;torna avseende budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har överlämnat förslag till beräkning av anslaget Rän-&lt;br&gt;tor på statsskulden, m. m. budgetåret 1991/92. Riksgäldskontoret har också&lt;br&gt;lämnat en beskrivning som syftar till att belysa utvecklingen av ränteutgifter&lt;br&gt;för statsskulden, m. m. under några år bakåt i tiden samt en förnyad beräk-&lt;br&gt;ning av dessa utgifter for innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter för statsskulden, m.m. 1985/86—1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en tioårsperiod från mitten av 1970-talet ökade statsskulden kraf-&lt;br&gt;tigt år för år. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 avtog ökningstakten avsevärt&lt;br&gt;och under de tre senast förflutna budgetåren har statsskulden minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifterna m.m. for statsskulden ökade också snabbt från att ha&lt;br&gt;uppgått till ca 8% av de totala statsutgifterna budgetåret 1979/80 till som&lt;br&gt;högst ca 23% budgetåret 1984/85. Därefter har den brant stigande kurvan&lt;br&gt;för ränteutgifter m. m. i stort sett planat ut och budgetåret 1989/90 utgjor-&lt;br&gt;de de 16% av statsbudgetens totala utgifter eller 63,7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största utgiftsposten inom anslaget Räntor på statsskulden, m.m.&lt;br&gt;utgörs av ränteutgifterna. En annan stor post har varit realiserade valuta-&lt;br&gt;differenser. Förutom ränteutgifter och realiserade valutadifferenser har på&lt;br&gt;nämnda anslag också förts utgifter för provisioner och avgifter m. m., men&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1989/90 redovisas provisioner bland riksgäldskonto-&lt;br&gt;rets verksamhetsutgifter inom ett anslag för utgifter för upplåning och&lt;br&gt;låneförvaltning. På ränteanslaget redovisas också vissa inkomster, främst&lt;br&gt;ränteinkomster från riksgäldskontorets utlåningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 150. Bilaga 1:1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Ränteutgifter för statsskulden, m. m. Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i utländsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutadifferenser (netto)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Provisioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_ 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt (inkomsträntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m. m.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Fr.o.m. budgetåret 1989/90 redovisas provisioner bland verksamhetsutgifterna&lt;br&gt;inom ett anslag for upplåning och låneförvaltning och ej som tidigare inom anslaget&lt;br&gt;Räntor på statsskulden, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen under senare budgetår med minskade totala utgifter för&lt;br&gt;statsskulden bröts 1989/90 då såväl ränteutgifterna som realiserade valuta-&lt;br&gt;förluster ökade. Ränteutgifterna steg med 8,6 miljarder kronor och valuta-&lt;br&gt;förlusterna med 2,6 miljarder kronor jämfört med budgetåret 1988/89 och&lt;br&gt;uppgick till 62,0 resp. 2,3 miljarder kronor. Vid jämförelsen bör dock&lt;br&gt;uppmärksammas att för 1988/89 medförde en bokföringsteknisk omlägg-&lt;br&gt;ning av redovisningen av statsskuldväxelräntor en engångseffekt av mins-&lt;br&gt;kade ränteutgifter med 6,9 miljarder kronor. Bortsett från denna effekt har&lt;br&gt;ränteutgifterna sedan budgetåret 1984/1985 legat på en relativt konstant&lt;br&gt;nivå varierande mellan 62,0 och 58,6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabell 1 har förändringen av de totala utgifterna för&lt;br&gt;statsskulden i hög grad varit beroende av utvecklingen av realiserade&lt;br&gt;valutadifferenser uppkomna i samband med inlösen och amortering av lån&lt;br&gt;i utländsk valuta. Under de i tabellen redovisade senaste fem budgetåren&lt;br&gt;har valutadifferenserna svängt mellan valutaförlust (netto) med 4,2 miljar-&lt;br&gt;de kronor och valutavinst (netto) på 5,0 miljarder kronor. Budgetåret&lt;br&gt;1989/90 redovisades valutaförlust på 2,3 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter m. m. 1990/91 och 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Räntor på statsskulden, m. m. har i statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1990/91 upptagits till 59,0 miljarder kronor och i budgetpropositionen&lt;br&gt;1991 har for budgetåret 1991/92 upptagits ett beräknat belopp av 61,0&lt;br&gt;miljarder kronor. I tabell 2 redovisas inkomst- och utgiftsstat för i stats-&lt;br&gt;budgeten för 1990/91 upptaget belopp och en nu reviderad beräkning samt&lt;br&gt;förslag avseende budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Beräknade räntor på statsskulden, m. m. tkr&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt stats-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Reviderad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska kronor&lt;br&gt;Räntor på lån i utländsk valuta&lt;br&gt;Valutaförluster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underkurs vid emissioner (kapital-&lt;br&gt;rabatter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursförluster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 800000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 500000&lt;br&gt;700000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57450000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 150000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 600000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;600000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60100000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 300000&lt;br&gt;600000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 000002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66800001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66000002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 540000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutavinster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överkurs vid emission (uppgäld)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kursvinster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preskriberade obligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kuponger och vinster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktieutdelning i PMC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 300001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa nettoutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förnyad beräkning av anslaget Räntor på statsskulden, m. m. visar att&lt;br&gt;utgifterna för innevarande budgetår blir större än vad som angetts i stats-&lt;br&gt;budgeten, 62,5 miljarder kronor mot i statsbudgeten 59,0 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntorna för lån i svenska kronor beräknas öka med netto 3,8 miljarder&lt;br&gt;kronor till följd av att främst de korta räntorna tidvis under budgetåret&lt;br&gt;legat väsentligt högre än vad som antogs vid beräkningarna till statsbudge-&lt;br&gt;ten. Vidare har nettolånebehovet blivit större och upplåningen i utländsk&lt;br&gt;valuta mindre än vad som tidigare antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntorna för lån i utländsk valuta beräknas minska (netto) med 0,4&lt;br&gt;miljarder kronor. Realiserade valutadifferenser (netto) beräknas nu resul-&lt;br&gt;tera i valutaförlust på 0,7 miljarder kronor mot statsbudgetens beräknade&lt;br&gt;0,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års budgetproposition har anslaget Räntor på statsskulden, m. m.&lt;br&gt;upptagits med ett beräknat belopp på 61,0 miljarder kronor. Medel för&lt;br&gt;riksgäldskontoret att anvisas på anslaget Räntor på statsskulden, m. m. för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 beräknas nu till oförändrat 61,0 miljarder kronor. Spe-&lt;br&gt;cifikation av beräkningarna framgår av tabell 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beräkningsteknisk förutsättning är ett antaget nettoupplåningsbehov&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 på ca 5 miljarder kronor. Statens refinansieringsbe-&lt;br&gt;hov för lån i svenska kronor beräknas till ca 225 miljarder kronor, varav&lt;br&gt;räntelöpande obligationslån 41,4 milj årder kronor, riksobligationslån 8 m il-&lt;br&gt;jarder kronor, premielån 5,9 miljarder kronor, sparobligationslån 5,5 mil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jarder kronor, statsskuldväxlar 160 miljarder kronor. Beräkningen av stats-&lt;br&gt;skuldräntor har skett utifrån räntenivån i början av april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifterna for lån i svenska kronor beräknas öka med 2,6 miljarder&lt;br&gt;kronor jämfört med innevarande budgetår. Riksgäldskontorets räntein-&lt;br&gt;komster på grund av kreditgivning till affärsverk m.fl. beräknas under&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 uppgå till 3,5 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder&lt;br&gt;kronor mer än för innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifterna för lån i utländsk valuta beräknas mellan budgetåren&lt;br&gt;1990/91 och 1991/92 minska med 1,9 miljarder kronor beroende främst på&lt;br&gt;att valutaskulden minskat. Uppköp av obligationer i utländsk valuta be-&lt;br&gt;räknas ge inkomsträntor på 800 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känslighetsanalys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntornas storlek är självfallet i hög grad beroende av ränte-&lt;br&gt;nivån. Upplåningens inriktning på olika låneinstrument är också av bety-&lt;br&gt;delse. Kalkyleringen av räntorna avseende såväl budgetåret 1990/91 som&lt;br&gt;budgetåret 1991 /92 har skett utifrån räntenivån i början av april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att belysa känsligheten i beräkningarna kan det vara av intresse att&lt;br&gt;något närmare redovisa effekterna av ändrade antaganden om räntenivån&lt;br&gt;m. m. En förändring i räntenivån slår givetvis inte omedelbart igenom på&lt;br&gt;hela statsskulden utan endast på låneformer med rörlig ränta och på&lt;br&gt;nyupplåningen. Efter hand får den effekt på upplåning som sker för att&lt;br&gt;omsätta förfallande lån med bunden ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring i räntenivån med en procentenhet från 1 juli 1991 skulle&lt;br&gt;för inhemska lån betyda en förändring i ränteutgifterna för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 — under i övrigt oförändrade förhållanden vad gäller upplåning-&lt;br&gt;ens storlek och dess inriktning på olika låneinstrument — med ett belopp i&lt;br&gt;storleksordningen 0,8 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar räntor för lån i utländsk valuta skulle en ränteförändring&lt;br&gt;med en procentenhet från 1 juli 1991 leda till att ränteutgifterna, under i&lt;br&gt;övrigt oförändrade förhållanden, förändras med 0,2 miljarder kronor för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. Valutakursernas utveckling har numera mindre bety-&lt;br&gt;delse för både ränteutgifter och realiserade valutaförluster och valutavins-&lt;br&gt;ter. En förändring av dollarkursen med 10 öre påverkar ränteutgifterna&lt;br&gt;med 20 miljoner kr. och valutanettot med 50 miljoner kr. för budgetåret&lt;br&gt;1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reviderat förslag till&lt;br&gt;statsbudget för budgetåret&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Reviderat förslag till statsbudget för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 150. Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1991/92&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;propositionen&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare&lt;br&gt;ändringar&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;399 077 001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 303 601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395 834 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av statens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 648 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 9 647 398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 295 776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av försåld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 559 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 063 041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 108 041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalkylmässiga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 102 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 6 165 741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;897 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454 928 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 4 742 797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459 723 417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 289 214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;470 012 631&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1991/92 Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;propositionen&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Senare&lt;br&gt;ändringar&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungliga hov- och slottsstaterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 127 491&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 127 491&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 427 462&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 427 463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 459 916&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 2 336 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 796 197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 970 047&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212 968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 757 079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 311 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 328 775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 776 557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 796 686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 592 375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483 308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 075 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 346 401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 440 453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 921 589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 2 673 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 594 789&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 616 108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 416 108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industridepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 644 657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;723 549&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 368 206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 032 619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270 102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 302 721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 052 083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279 679&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 331 762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rikdsdagen och dess myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;682 997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;695 497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oförutsedda utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451 015 898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 6 496 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457 512 631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknad tillkommande utgifts-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;behov, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455 515 898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;14 496 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470 012 631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1991/92&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000 Skatter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers inkomstskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1111 Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personers inkomstskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1121 Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1122 Avskattning av företagens reserver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1123 Beskattning av tjänstegruppliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofördelbara inkomstskatter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1131 Ofördelbara inkomstskatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomstskatter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1141 Kupongskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1143 Bevillningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1144 Lotterivinstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstadgade socialavgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1211 Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1221 Sjukförsäkringsavgift, netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1231 Barnomsorgsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1241 Vuxenutbildningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1251 Övriga socialavgifter, netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till&lt;br&gt;arbetarskyddsverkets och arbets-&lt;br&gt;miljöinsitutets verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1281 Allmän löneavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1291 Särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på fast egendom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1311 Skogsvårdsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1312 Fastighetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvsskatt och gåvoskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1331 Arvsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1332 Gåvoskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig skatt på egendom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1341 Stämpelskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1342 Skatt på värdepapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på varor och tjänster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna försäljningsskatter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1411 Mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1430 Skatt på specifika varor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1421 Bensinskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1422 Särskilda varuskatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1423 Försäljningsskatt på motorfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1424 Tobaksskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1425 Skatt på spritdrycker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1426 Skatt på vin&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 232 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 232 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 607 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 407 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 524 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 009 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 027 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 280 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 780 700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 552 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 726 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 545 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 878 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 530 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 422 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 422 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 565 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 005 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 924 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 004 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 350 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 050 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 450 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 809 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;149 800 000 149 800 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 600 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 160 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 630 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 926 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 400 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 430 000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-92.png" style="width:9pt;height:9pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1427 Skatt på malt- och läskedrycker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1428 Energiskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1429 Särskild avgift på svavelhaltigt&lt;br&gt;bränslen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1431 Särskild skatt för oljeprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1432 Kassettskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1433 Skatt på videobandspelare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1434 Skatt på viss elektrisk kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1435 Särskild skatt mot försurning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1440 Överskott vid försäljning av varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med statsmonopol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1441 AB Vin- &amp;amp; Spritcentralens inleverera&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1442 Systembolaget AB:s inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1450 Skatt på tjänster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1451 Reseskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1452 Skatt på annonser och reklam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1453 Totalisatorskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1454 Skatt på spel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1460 Skatt på vägtrafik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1461 Fordonsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1462 Kilometerskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1470 Skatt på import:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1471 Tullmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1480 Övriga skatter på varor och tjänster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1481 Övriga skatter på varor och tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1500 Avräkningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1511 Avräkningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000 Inkomster av statens verksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2100 Rörelseöverskott:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2110 Affärsverkens inlevererade överskott:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2111 Postverkets inlevererade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2112 Televerkets inlevererade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2113 Statens järnvägars inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2114 Luftfartsverkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2115 Affärsverket FFV:s inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2116 Statens vattenfallsverks inlevererade&lt;br&gt;utdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2117 Domänverkets inlevererade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2118 Sjöfartsverkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2119 Statens vattenfallsverks inleverans av&lt;br&gt;motsvarighet till statlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:&lt;br&gt;2121 Vägverkets inlevererade överskott&lt;br&gt;2123 Inlevererat överskott av uthyrning av&lt;br&gt;ADB-utrustning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tusental kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 664 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 600 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;958 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 190 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;650 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 010 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 200 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 300 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 932 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 942 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 320 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 010 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 200 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 300 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 932 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa skatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223 922 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 932 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;395 834 600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 670&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 412 696&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;395 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 690 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 616 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 570&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;440 000 11 653 436&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215 000&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2124 Inlevererat överskott av riksgäldskon-&lt;br&gt;torets garantiverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens inlevererade överskott:&lt;br&gt;2131 Riksbankens inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott från spel verksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2151 Tipsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 636 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2152 Lotterimedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 062 224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 699 194 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22 067 630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott av statens fastighetsförvaltning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskott av fastighetsförvalting:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens&lt;br&gt;fastighetsförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2214 Överskott av byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;975 701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;975 701 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;975 701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2320 Räntor på näringslån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2311 Räntor på lokaliseringslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2317 Ränteinkomster på luftfartslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2318 Ränteinkomster på statens lån till de&lt;br&gt;mindre skeppsfarten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2321 Ränteinkomster på skogsväglån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2322 Räntor på övriga näringslån,&lt;br&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2323 Räntor på övriga näringslån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2324 Räntor på televerkets statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2325 Räntor på postverkets statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2326 Räntor på affärverkets FFV:s statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2327 Räntor på statens vattenfallsverks&lt;br&gt;statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 352 035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 932 964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på bostadslån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2332 Ränteinkomster på lån för bostads-&lt;br&gt;byggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 779 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2333 Ränteinkomster på lån för bostads-&lt;br&gt;försörjning för mindre bemedlad&lt;br&gt;barnrika familjer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2334 Räntor på övriga bostadslån,&lt;br&gt;Bostadsstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 781 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på studielån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2341 Ränteinkomster på statens lån för&lt;br&gt;universitetsstudier och garantilån&lt;br&gt;för studerande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2342 Ränteinkomster på allmänna studielån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på energisparlån:&lt;br&gt;2351 Räntor på energisparlån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på medel avsatta till pensioner:&lt;br&gt;2361 Räntor på medel avsatta till&lt;br&gt;folkpensionering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på beredskapslagring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2371 Räntor på beredskapslagring och&lt;br&gt;förråd sanläggn ingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;559 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;559 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tusental kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2380, 2390 Övriga ränteinkomster:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån till personal&lt;br&gt;inom utrikesförvaltningen m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på statens&lt;br&gt;bosättningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån för kommunala&lt;br&gt;markförvärv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån för student-&lt;br&gt;kårslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån för allmänna&lt;br&gt;samlingslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån för inventarier&lt;br&gt;vissa specialbostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på markförvärv för&lt;br&gt;jordbrukets rationalisering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på intressemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga ränteinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på särskilda räkningar i&lt;br&gt;riksbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på det av byggnads-&lt;br&gt;styrelsen förvaltade kapitalet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 616 681 &amp;nbsp;&amp;nbsp;2 969 016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14 683 390&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2400 Aktieutdelning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2410 Inkomster av statens aktier:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2411 Inkomster av statens aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 290 072 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1 290 072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentligrättsliga avgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2511 Expeditionsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;851 766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2522 Avgifter för granskning av filmer och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;videogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2523 Avgifter för särskild prövning och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fyllnadsprövning inom skolväsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2527 Avgifter för statskontroll av krigs-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;materieltillverkningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2528 Avgifter vid bergsstaten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2529 Avgifter vid patent- och registrering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;väsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2531 Avgifter för registrering i förening&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;register&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2532 Utsökningsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2534 Vissa avgifter för registrering av kör-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kort och motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2535 Avgifter för statliga garantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2536 Lotteriavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2537 Miljöskyddsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och handelsgödsel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2539 Täktavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2541 Avgifter vid tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2542 Patientavgifter vid tandläkarutbild-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2543 Skatteutjämningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 688 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2544 Avgifter i ärenden om lokala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kabelsändningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2545 Närrad ioavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2546 Avgifter vid registrering av fritids-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;båtar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2547 Avgifter för statens telenämnds&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 845 &amp;nbsp;13 388 958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 290 072&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 388 958&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tusental kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försälj ningsinkomster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2611 Inkomster vid kriminlavården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2624 Inkomster av uppbörd av felparkerings-&lt;br&gt;avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2625 Utförsäljning av beredskapslager&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2626 Inkomster vid banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;790 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 116 116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 116 116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Böter m.m.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 Restavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2712 Bötesmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2713 Vattenföroreningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402 364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;723 909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;723 909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av statens verksamhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2811 Övriga inkomster av statens verk-&lt;br&gt;samhemhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster av staten verksamhet 55 295 776&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3000 Inkomster av försåld egendom:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av försålda byggnader och&lt;br&gt;maskiner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3110 Affärsverkens inkomster av försålda&lt;br&gt;fastigheter och maskiner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3113 Statens järnvägars inkomster av för-&lt;br&gt;sålda fastigheter och maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheters inkomster av&lt;br&gt;försålda byggnader och maskiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försålda byggnader och maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3122 Vägverkets inkomster av försålda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;byggnader och maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3124 Statskontorets inkomster av försålda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;datorer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av&lt;br&gt;försålda byggnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av markförsäljning:&lt;br&gt;3211 Övriga inkomster av markförsäljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av försåld egendom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3311 Inkomster av statens gruvegendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3312 Övriga inkomster av försåld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster av försåld egendom &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;596 700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4000 Återbetalning av lån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4100 Återbetalning av näringslån:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4110 Återbetalning av industrilån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4111 Återbetalning av lokaliseringslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4120 Återbetalning av jordbrukslån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4122 Återbetalning av statens avdik-&lt;br&gt;ningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4123 Återbetalning av lån till fiskeri-&lt;br&gt;näringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 036 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29 038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4130 Återbetalning av övriga näringslån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4131 Återbetalning av vattenkraftslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4132 Återbetalning av luftfartslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4133 Återbetalning av statens lån till den&lt;br&gt;mindre skeppsfarten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4135 Återbetalning av skogsväglån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4136 Återbetalning av övriga näringslån,&lt;br&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4137 Återbetalning av övriga näringslån,&lt;br&gt;Lantb r ukssty rel sen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4138 Återbetalning av tidigare infriade&lt;br&gt;statliga garantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4211 Återbetalning av lån till egnahem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4212 Återbetalning av lån för bostads-&lt;br&gt;byggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4213 Återbetalning av lån för bostadsför-&lt;br&gt;sörjningen för mindre bemedlade&lt;br&gt;barnrika familjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4214 Återbetalning av övriga bostadslån,&lt;br&gt;Bostdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4300 Återbetalning av studielån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4311 Återbetalning av statens lån för&lt;br&gt;universitetsstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4312 Återbetalning av allmänna studielån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4313 Återbetalning av studiemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4400 Återbetalning av energisparlån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4411 Återbetalning av energisparlån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4500 Återbetalning av övriga lån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4511 Återbetalning av lån till personal in&lt;br&gt;utrikesförvaltningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4513 Återbetalning av lån för kommunala&lt;br&gt;markförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4514 Återbetalning av lån för studentkår-&lt;br&gt;lokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4515 Återbetalning av lån för allmänna&lt;br&gt;samlingslokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4516 Återbetalning av utgivna startlån och&lt;br&gt;bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4517 Återbetalning från Portugalfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4519 Återbetalning av statens bosättningslån&lt;br&gt;4521 Återbetalning av lån för inventarier&lt;br&gt;vissa specialbostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4525 Återbetalning av lån för svenska&lt;br&gt;FN-styrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4526 Återbetalning av övriga lån&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;102 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;473 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;507&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 008 467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 008 467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 192 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 197150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 197 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 890&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa återbetalning av lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 108 041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5000 Kalkylmässiga inkomster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5100 Avskrivningar och amorteringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5110 Affärsverkens avskrivningar och&lt;br&gt;amorteringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5113 Statens järnvägars avskrivningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5115 Affärsverket FFV.s amorteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5116 Statens vattenfallsverks amorteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 035 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1 035 000&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar pa fastigheter:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5121 Avskrivningar på fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;361 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsmyndigheters komplement-&lt;br&gt;kostnader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komp-&lt;br&gt;lementkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga avskrivningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5141 Vägverkets avskrivningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5143 Avskrivningar på ADB-utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar&lt;br&gt;för civilt totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;424 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 963 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga pensionsavgifter, netto:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5211 Statliga pensionsavgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 169 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 169 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 169 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga avgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5311 Avgifter för företagshälsovård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa kalkylmässiga inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;897 300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 459 732 417&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-93.png" style="width:13pt;height:9pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Specifikation av förändringar i utgiftsanslag för budgetåret Prop- 1990/91:150&lt;br&gt;1991/92 i förhållande till förslagen i budgetpropositionen Bilaga 1:1.5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning (4-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning/-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;III Utrikesdepartementet&lt;br&gt;Finansiellt stöd till Central- och&lt;br&gt;Östeuropa, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IV Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arméförband:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 723 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 755 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av materiel, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 594 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 470 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;875 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;432 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;530 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marinförband:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 537 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 681 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av materiel, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 333 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 410 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygvapenförband:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 094 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 384 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av materiel, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 908 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 056 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Operativ ledning m.m.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;880 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;890 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av materiel, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av anläggningar för gemensamma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;myndigheter, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsförvaltningen, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;922 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 015 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av anläggningar för försvarets&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;forskningsanstalt, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets radioanstalt, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330 883&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktsverket, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168 374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 024&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Militärhögskolan, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets förvaltningsskola, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets mediecenter, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krigsarkivet, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frivilliga försvarsorganisationer m.m.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets datacenter, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reserv för det militära försvaret, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gemensam försvarsforskning, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av försvarets rationaliseringsinstitut,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarshögskolan, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273 630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av material till kustbevakningen,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa nämnder m.m. inom det militära försvaret,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reglering av prisstegringar, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( + )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civil ledning och samordning, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavarna, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Signalskydd, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavarna: Förvaltningskostnader m.m.,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavarna: Utbildnings- och övnings-&lt;br&gt;verksamhet, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa teleanordningar, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsskydd och räddningstjänst,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;604 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anläggningar för räddningsskolorna&lt;br&gt;m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddsrum, m.m. förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;535 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;503 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Identitetsbrickor, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst&lt;br&gt;m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilligorganisationer inom den civila delen&lt;br&gt;av totalförsvaret m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsen, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Drift av beredskapslager, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179 384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslagring och industriella åtgärder,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av&lt;br&gt;förluster till följd av statliga beredskaps-&lt;br&gt;garantier, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt: Intaktsfinansierad&lt;br&gt;uppdragsverksamhet, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 876&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 234&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN-styrkors verksamhet utomlands, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244 540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267 640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övervakningskontingenten i Korea, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 954&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 954&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag för mervärdeskatt,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;971 397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;971 397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa nämnder m.m. inom försvarsdepartementets&lt;br&gt;område, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten: Intäkts-&lt;br&gt;finansierad uppdragsverksamhet, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 406 166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 742 447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+2 336 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;509 952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;517 421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens rättskemiska laboratorium,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens rättsläkarstationer, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso-&lt;br&gt;och sjukvård i krig, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Driftkostnader för beredskapslagring m.m.,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning/-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens folkhälsoinstitut, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statligt bidrag för viss vårdgaranti,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till allmän sjukvård m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 512 682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 067 682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna försäkringskassor, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;637 951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;649 651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 867 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150,181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 823 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;044 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kommunala bostadstillägg till folk-&lt;br&gt;pension, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 525 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 595 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till social hemhjälp, ålderdoms-&lt;br&gt;hem m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till byggande av gruppbostäder,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 496 852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 001 852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;505 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 749 288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 536 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212 968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VI Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket: Beredskap för civil luftfart,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transportrådet: Åtgärder inom den civila delen&lt;br&gt;av totalförsvaret, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VII Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;844 648&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;694 648&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bonusränta för ungdomsbosparande, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m.,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 698 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 868 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 542 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 562 779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIII Utbildningsdepartementet&lt;br&gt;Statets skolverk, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;371 759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219 609&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för handikappfrågor i&lt;br&gt;skolan, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till driften av särvux, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till undervisning av invandrare i&lt;br&gt;svenska språket, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 563&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sameskolor, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 532&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Statens skolor för vuxna, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till studieförbunden m.m.,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 166 633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166 633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till driften av folkhögskolor m.m.,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;676 288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;676 288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till folkbildningen, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 148 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa handikappåtgärder inom&lt;br&gt;folkbildningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till viss central kursverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kontakttolkutbildning, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till skolöverstyrelsen m.fl. myndigheters&lt;br&gt;avveckl ingsorganisation, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;br&gt;belopp&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;proposi-&lt;br&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio-&lt;br&gt;nens eller&lt;br&gt;skrivelsens&lt;br&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111 545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 697&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 697&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 445 777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 452 587&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;537 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;533 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för undervisningsyrken,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 007 063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;999 723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokala och individuella linjer och fristående&lt;br&gt;kurser, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;739 826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;890 296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inredning och utrustning av lokaler vid högskole-&lt;br&gt;enheterna m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;258 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa studiesociala ändamål, förslagsanslag 106 474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 867&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fraktstöd för film, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filmstöd, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kultur-&lt;br&gt;området m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 757 625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 240 933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483 308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IX Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin&lt;br&gt;i norra Sverige, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;660 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;839 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 075 752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 090 752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland&lt;br&gt;m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeristyrelsen, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskenämnderna, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87, 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 830&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till fiskets rationalisering m.m., förslagsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av förluster vid statlig kredit-&lt;br&gt;garanti till fiske, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisreglerande åtgärder på fiskets område,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 876&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för beredskapslagring av livsmedel&lt;br&gt;m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201 308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 241 141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 335 193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X Arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;Utredningar m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 619 139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 611 139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 418 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 100 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 2 682 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinriktad rehabilitering, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;753 153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;748 153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 809 244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 482 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 2 673 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;XI Bostadsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsbidrag för bostadsbyggande,&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;XII Industridepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitisk myndighet: Förvaltningskostnader,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitisk myndighet: Utredningar m.m. och&lt;br&gt;information, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda avvecklingskostnader, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens industriverk: Förvaltningskostnader,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens industriverk: Utredningsverksamhet,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småföretagsutveckling, reservationsanslag&lt;br&gt;Åtgärder för att främja utländska investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226 630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i Sverige, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning&lt;br&gt;och utveckling, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;818 815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;851 157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknikvenskapliga forskningsrådet, reservations-&lt;br&gt;anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionala utvecklingsinsatser, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;972 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;975 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk: Förvaltningskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk: Utredningar m.m. och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;; &amp;nbsp;&amp;nbsp;49 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;information, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens elektriska inspektion, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 069&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiforskning, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;343 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Drift av beredskapslager, förslagsanslag&lt;br&gt;Beredskapslagring och industriella åtgärder,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407 251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398 317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder inom delfunktionen Elkraft,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täckande av eventuella förluster i anledning av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa åtgärder för effektivare användning av energi,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insatser för ny energiteknik, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 150 341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 873 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;723 549&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;XIII Civildepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa utvecklingsåtgärder, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av ADB-utrustning, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;533 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;658 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Statshälsan, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;357 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;392 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Externa arbetstagarkonsulter, reservationsanslag&lt;br&gt;Trygghetsåtgärder för statsanställda,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länstyrelserna m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 639 722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 648 394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till internationellt ungdomssamarbete,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsombudsmannen m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 904&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda jämställdhetsåtgärder, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 595 279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 865 381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270 102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;XIV Miljödepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningar m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384 516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90, 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;423 776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211 855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar inom miljöområdet, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskning, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning för ett avfallssnålt samhälle:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avfallshantering, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Förenta Nationerna miljöfond,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Visst internationellt miljösamarbete, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms internationella miljöinstitut,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inredning och utrustning av lokaler vid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vissa myndigheter, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landskapsvårdande åtgärder, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sanering och återställning av miljöskadade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;områden, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;999 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 279 362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279 679&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;XV Riksdagen och dess myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens byggnader, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försl. 18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116 892 917&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123 389 650&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ 6 496 733&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utrikesdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Gradin&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig regler-&lt;br&gt;ing av statsbudget förbudgetåret 1991/92 m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Tredje huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för ska-&lt;br&gt;deersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinj erna för exportkreditnämndens (EKN) verksamhet förändrades den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1990 genom att riksdagen godkände propositionen (prop. 1989/90:44,&lt;br&gt;NU 19, rskr. 153) om statlig medverkan vid finansiering av export m. m. De&lt;br&gt;nya riktlinjerna innebär bl.a. att garantiverksamheten fortsatt bedrivs inom&lt;br&gt;två system: ett normalgarantisystem (N-system) och ett LT-system (Long&lt;br&gt;Term) i vilket särskild vikt skall läggas vid det svenska samhällsintresset av&lt;br&gt;garantigivningen. I N-systemet skall garantigivningen ske med målet att&lt;br&gt;verksamheten skall gå ihop och premiesättningen anpassas därefter. Beträf-&lt;br&gt;fande LT-verksamheten gäller att premien för varje enskild garanti skall&lt;br&gt;sättas med målet att verksamheten på sikt skall vara självbärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redogjordes för de underskott i EKNs verksamhet som&lt;br&gt;uppstått under de senaste tio åren på grund av stora skadefall. I samman-&lt;br&gt;hanget sades att det inte föreföll realistiskt att återställa balansen genom&lt;br&gt;premiehöjningar på nya affärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nya riktlinjerna skall underskott som uppstår i garantigivningen&lt;br&gt;finansieras genom räntebärande upplåning. Regeringen kan dock vid behov&lt;br&gt;besluta om räntefrihet för sådan upplåning om den avser fordringar som inte&lt;br&gt;bedöms vara möjliga att återvinna annat än möjligen på mycket lång sikt och&lt;br&gt;då med ett väsentligt begränsat värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av de nya riktlinjerna har EKN förberett en särredovisning av&lt;br&gt;verksamheten enligt de nya resp, de gamla riktlinjerna att tillämpas med&lt;br&gt;retroaktiv verkan fr. o. m. den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EKN har vidare i skrivelse till regeringen den 11 oktober 1990 hemställt&lt;br&gt;om ersättning för räntekostnader för en upplåning i riksgäldskontoret om&lt;br&gt;upp till 3 400 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föredraganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:100 Bilaga 5 angav jag att jag inte då var beredd att ta&lt;br&gt;ställning till EKNs hemställan om räntefri upplåning. Efter ytterligare över- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väganden avser regeringen att senare idag besluta att medge EKN räntefri&lt;br&gt;upplåning för innevarande budgetår i riksgäldskontoret upp till ett belopp&lt;br&gt;av 3000 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt vill jag understryka att framtida upplåning föranledd av ut-&lt;br&gt;betalningar av skadeersättningar till följd av garantier utfärdade i enlighet&lt;br&gt;med de nya riktlinjerna skall finansieras genom räntebärande upplåning.&lt;br&gt;Endast i exceptionella fall bör undantag från denna princip göras. Jag vill i&lt;br&gt;sammanhanget erinra om att garantiverksamheten i N-systemet skall ske&lt;br&gt;med målet att verksamheten skall gå ihop och att premiesättningen skall&lt;br&gt;anpassas därefter. EKN arbetar med ett system för premiesättning som&lt;br&gt;innebär att premierna anpassas så att de täckerbåde de förväntade förlustris-&lt;br&gt;kerna i systemet och administrationskostnaderna. I den mån LT-garanti&lt;br&gt;kommer ifråga bör vid varje enskilt beslutstillfälle målet vara att LT-&lt;br&gt;verksamheten på sikt skall vara självbärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya riktlinjerna innebär ingen ändring avseende EKNs förvaltningsan-&lt;br&gt;svar. Även fortsättningsvis skall ett samlat resultat av garantigivningsverk-&lt;br&gt;samheten redovisas. Jag förutsätter att EKN genom bl. a. aktiva återvin-&lt;br&gt;ningsåtgärder söker reducera det uppkomna underskottet så mycket som&lt;br&gt;möjligt. Samtidigt finner jag EKNs avsikt att särredovisa garantigivningen&lt;br&gt;bedriven enligt de nya riktlinjerna lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de nya riktlinjerna bör erhållna premier för garantigiv-&lt;br&gt;ning i svensk valuta fonderas som likvida reserver för att täcka framtida&lt;br&gt;förluster. Så sker i princip redan för garantigivning i utländsk valuta. Vid&lt;br&gt;skadereglering skall dessa medel användas. Premieintäkterna skall liksom&lt;br&gt;idag också täcka EKNs kostnader för administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fonderingen av erhållna premier i svensk valuta bör ett konto inrättas i&lt;br&gt;riksgäldskontoret. Förräntningen på kontot skall vara marknadsmässig för&lt;br&gt;den bindningstid EKN väljer, och ränteintäkter skall tillfalla EKN. Om&lt;br&gt;kontot längre fram kompletteras med en kredit skall räntekostnaderna be-&lt;br&gt;lasta EKN i enlighet med vad jag nyss anfört. Sett över en längre tidsperiod&lt;br&gt;bör den genomsnittliga balansen på kontot uppgå till noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att den föreslagna förändringen ej försämrar EKNs möjlig-&lt;br&gt;nVer att finansiera de underskott som tidigare uppstått i garantigivnings-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ett konto i riksgäldskontoret får ställas till EKNs förfogande för&lt;br&gt;fondering av premieintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 9. Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga&lt;br&gt;garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Nytt anslag (Förslag) 1000&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt anslag bör föras upp på statsbudgeten för täckande av eventuella&lt;br&gt;kostnader i samband med finansiellt stöd till länder i Central- och Öst-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;europa. OECD-länderna har genom den s.k. 24-gruppen etablerat en sam-&lt;br&gt;verkan sinsemellan och med de internationella institutionerna for att ge&lt;br&gt;finansiellt och annat stöd till Central- och Östeuropa. Inom ramen for detta&lt;br&gt;samarbete har finansiella stödaktioner förberetts för Tjeckoslovakien, Bul-&lt;br&gt;garien, Rumänien och Ungern. En mera kortsiktig stödaktion av liknande&lt;br&gt;karaktär har tidigare genomförts för Polen. Det kompletterande stödet från&lt;br&gt;24-gruppen utfästs i samband med att överenskommelser träffas med Inter-&lt;br&gt;nationella valutafonden om reformprogram. Sverige bör delta i dessa aktio-&lt;br&gt;ner. Finansieringsinsatserna kommer att få formen av garantiåtaganden för&lt;br&gt;långfristiga krediter. Garantier för sammanlagt 580 milj. kr. kan behöva&lt;br&gt;ställas ut från svensk sida. Härutöver behövs även en garanti intill ett belopp&lt;br&gt;om 220 milj.kr. avseende en kapitalhöjning i Europarådets fond för social&lt;br&gt;utveckling. Denna fond skall öppna sin verksamhet för Central- och Öst-&lt;br&gt;europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktionerna till stöd för Central- och Östeuropa befinner sig i ett inledande&lt;br&gt;skede. Eventuella skadefall skall finansieras genom omfördelning inom&lt;br&gt;statsbudgeten. Några skadefall förutses inte under budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de statliga garantiåtagandena föreslås en ram om 800 milj.kr. Jag&lt;br&gt;beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1991/92 till 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att medge att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsga-&lt;br&gt;ranti för kreditgi vning till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp&lt;br&gt;om högst 800 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga ga-&lt;br&gt;rantier for finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa för bud-&lt;br&gt;getåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Information om Sveriges samarbete med EG&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vid 1988 års riksdagsbehandling av regeringens proposition om Sverige och&lt;br&gt;den västeuropeiska integrationen betonades särskilt behovet av omfattande&lt;br&gt;information om det pågående integrationsarbetet. Mot denna bakgrund tog&lt;br&gt;regeringen initiativ till ett antal informationsaktiviteter för att tillmötesgå&lt;br&gt;detta krav. Informationen om Europafrågorna både till beslutsfattare och&lt;br&gt;allmänhet har sedan dess markant ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen hålls fortlöpande informerad om regeringens arbete med inte-&lt;br&gt;grationsfrågorna. Inför viktigare ställningstaganden samråder regeringen&lt;br&gt;med utrikesnämnden. Därtill samråder regeringen regelbundet med riksda-&lt;br&gt;gens EFTA-delegation i EFTA/EG-frågor. Som ett led i det ökade informa-&lt;br&gt;tionsbehovet beslutade riksdagen i juni 1989 att utvidga EFTA-&lt;br&gt;delegationen med företrädare för samtliga partier i riksdagen för att därige-&lt;br&gt;nom möjliggöra en effektivare förankring av integrationsprocessen hos de&lt;br&gt;folkvalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens satsning på det Västeuropeiska integrationsarbetet har också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapat ett ökat intresse hos den svenska allmänheten för dessa frågor. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund har regeringen tagit initiativ till ett flertal informationsak-&lt;br&gt;tiviteter. År 1988 upprättades en särskild arbetsgrupp för informationsfrå-&lt;br&gt;gor inom regeringskansliet. Gruppen fungerar som ett forum för samråd i&lt;br&gt;informationsfrågor med anknytning till Europasamarbetet. I gruppen ingår&lt;br&gt;företrädare för en rad olika intresseorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i strävan att öka informationen till allmänheten om det&lt;br&gt;svenska integrationsarbetet, är nu i stort hela regeringskansliet engagerat i&lt;br&gt;informationen om Europafrågorna. Departement och myndigheter har i&lt;br&gt;ökad omfattning i form av skrifter och seminarier informerat om sina spe-&lt;br&gt;ciella sakområden och eventuella konsekvenser av ett svenskt närmande till&lt;br&gt;EG. Detta informationsarbete sker i nära samråd med UDs handelsavdel-&lt;br&gt;ning (UDH).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsavdelningen har också ökat sin informationsspridning till all-&lt;br&gt;mänheten via regelbundna nyhetspublikationer, redovisningsskrifter och&lt;br&gt;lägesrapporter samt översiktliga och specialinriktade informationsskrifter.&lt;br&gt;Andra informationsaktiviteter, som EG-seminarier i olika fackdeparte-&lt;br&gt;ments och myndigheters regi samt journalistseminarier och stormöten om&lt;br&gt;Europafrågorna, har också initierats av UDH. För denna verksamhet dis-&lt;br&gt;ponerar UDH under budgetåret 1990/91 2.8 milj.kr. under anslaget E 2.&lt;br&gt;Exportfrämjande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De slutförhandlingar som nu förestår om Sveriges deltagande i ett euro-&lt;br&gt;peiskt ekonomiskt samarbetsområde, EES, och den debatt kring frågan om&lt;br&gt;svenskt medlemskap i EG som förutses, ställer krav på ytterligare informa-&lt;br&gt;tionssatsningar. I utrikesutskottets betänkande om Sverige och den väst-&lt;br&gt;europeiska integrationen (1990/91:UU8) betonas också ”betydelsen av att&lt;br&gt;allmänheten ges en god information om Sveriges samarbete med EG. Mot&lt;br&gt;bakgrund av de uttalanden utskottet tidigare i betänkandet gjort rörande&lt;br&gt;svenskt medlemskap i EG anser utskottet att ytterligare informations-&lt;br&gt;insatser är nödvändiga i syfte att främja en allsidig belysning av och diskus-&lt;br&gt;sion om Sveriges Europasamarbete. Utskottet förutsätter att regeringen in-&lt;br&gt;kommer med förslag med denna innebörd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillmötesgå kravet på bredast möjliga informationsverksamhet om&lt;br&gt;Sveriges samarbete med EG, planeras ett antal insatser med denna inrikt-&lt;br&gt;ning. Bl. a. kommer UDH som komplement till de fortlöpande informations-&lt;br&gt;aktiviteter som nyss redovisats att i en särskild skrift redogöra för EES-&lt;br&gt;avtalets innehåll och omfattning samt att i en ny ”grönbok” redogöra för&lt;br&gt;konsekvenserna på olika områden av ett svenskt EG-medlemskap. För att&lt;br&gt;möjliggöra genomförandet av nämnda insatser kommer en omdisponering&lt;br&gt;att göras inom anslaget E2. Exportfrämjande verksamhet. En fördubbling av&lt;br&gt;medlen för budgetåret 1991/92 förutses för information om Sveriges sam-&lt;br&gt;arbete med EG. Utav dessa kommer medel att användas för stöd till vissa&lt;br&gt;informationsinsatser utanför regeringskansliets regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillmötesgå riksdagens krav på ökad informationsspridning, har&lt;br&gt;även de övriga fackdepartementen intensifierat sina informationsinsatser.&lt;br&gt;Bl. a. har arbetsmarknadsdepartementet genom arbetsmiljöfonden ställt 4.3&lt;br&gt;milj .kr. till förfogande för TCOs, LOs och SACOs fackliga bevakning av och&lt;br&gt;information om det västeuropeiska integrationsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsministern har ställt 1 milj.kr. till förfogande för information &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vad ett närmare samarbete med EG kan betyda för kvinnorna. Medlen, Bilaga I: 2&lt;br&gt;som i första hand står till förfogande för de enskilda organisationer och&lt;br&gt;politiska partier som ingår i jämställdhetsrådet, avses i huvudsak bli an-&lt;br&gt;vända för information, dokumentation, seminarier och konferenser som&lt;br&gt;syftar till att öka kunskaperna i dessa frågor. Därigenom stimuleras en fort-&lt;br&gt;satt debatt och informationsverksamhet inom olika samhällsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa informationsinsatser bör bl. a. studieförbundens verksam-&lt;br&gt;het medföra att allmänheten ges möjlighet att ta del av information om&lt;br&gt;Europasamarbetet. 11991 års proposition (1990/91:82) Folkbildning anför&lt;br&gt;statsrådet Persson att ”målet med statsbidrag till folkbildningen är att stödja&lt;br&gt;en verksamhet som syftar till att göra det möjligt för människor att påverka&lt;br&gt;sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen&lt;br&gt;genom t. ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete”. I anslutning härtill&lt;br&gt;anser föredraganden det angeläget att ”... studieförbunden, liksom i dag,&lt;br&gt;anordnar verksamhet i glesbygdsområden, studiecirklar i hemspråk samt&lt;br&gt;lägger särskild vikt vid studiecirklar i svenska, engelska, matematik och&lt;br&gt;samhällsinriktade ämnen”. Mot bakgrund av den angivna inriktningen för&lt;br&gt;verksamheten, finns det förutsättningar för att studieförbunden även kom-&lt;br&gt;mer att ta upp Europafrågorna i sin studiecirkelverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ta del av vad jag anfört om information om Sveriges samarbete&lt;br&gt;med EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thalén såvitt avser punkt 1-3 och statsrådet&lt;br&gt;Lindqvist såvitt avser punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92,&lt;br&gt;m.m. (kompletteringsproposition)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Administration av socialförsäkring m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;ADB-stöd inom socialförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På socialförsäkringsområdet behövs ett förbättrat och moderniserat ADB-&lt;br&gt;stöd. Administrationen skall med hög säkerhet och rimliga resursinsatser&lt;br&gt;kunna hantera ett komplicerat regelsystem samtidigt som den skall kunna&lt;br&gt;möta högt ställda krav på flexibilitet och service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i de senaste årens budgetpropositioner är inriktningen lokala&lt;br&gt;register inom sjukförsäkringen. I årets budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil.7) anförde jag att, mot bakgrund av den då pågående&lt;br&gt;utredningen om socialförsäkringsregisterlag (S 1990:05) samt i avsaknad&lt;br&gt;av en mer omfattande investeringskalkyl för lokala sjukförsäkringsregister&lt;br&gt;var jag inte beredd att i budgetpropositionen ta ställning till av riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket (RFV) presenterad registeruppläggning och genomforandeplan.&lt;br&gt;Vidare aviserades ett uppdrag till RFV att närmare utreda behovet av en&lt;br&gt;utökning av antalet arbetsplatsutrustningar och deras tekniska utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om socialförsäkringsregisterlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om socialförsäkringsregisterlag har numera lämnat del-&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1991:9) Lokala sjukförsäkringsregister. Utredningen&lt;br&gt;lägger i delbetänkandet fram förslag till en registerlag för lokala sjukför-&lt;br&gt;säkringsregister. Utredningen föreslår bl.a. att i samband med inrättande&lt;br&gt;av lokala register, vilka innebär bättre skydd för känsliga uppgifter,&lt;br&gt;ytterligare uppgifter bör få registreras. För att säkerställa kraven på&lt;br&gt;integritetsskydd föreslås att särskilda villkor ställs rörande åtkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökbegrepp, gallring etc. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;närvarande inom socialdepartementet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFVs utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har den 22 februari 1991 redovisat sitt nyss angivna utredningsupp-&lt;br&gt;drag. I uppdraget presenteras nuvärdeskalkyler över de investeringar och&lt;br&gt;besparingar som ett införande av lokala sjukförsäkringsregister skulle&lt;br&gt;innebära. Kalkylerna utgår från ett tillskott om 3 900 arbetsplatsutrust-&lt;br&gt;ningar (terminaler), vilket motsvarar en terminal per utredare och en&lt;br&gt;terminal per tre övriga handläggare. RFV beräknar investeringskostnaden&lt;br&gt;för den maskinella utrustningen till ca 500 milj.kr. Genom viss förenkling&lt;br&gt;av utrustningen torde dock beloppet enligt verkets bedömning kunna&lt;br&gt;reduceras med 50 - 100 milj.kr. Härutöver tillkommer kostnader för&lt;br&gt;utvecklingsarbete m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rationaliseringseffekten på personalsidan beräknas av RFV sammanlagt&lt;br&gt;på fem års sikt uppgå till 1 700 årsarbetare med nuvarande regler inom&lt;br&gt;sjukförsäkringen och 1 270 om sjuklön införs. I dessa beräkningar ingår&lt;br&gt;en ambitionsnivåhöjning med ca 500 årsarbetare för rehabiliteringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande datasystemet inom socialförsäkringen följer principer från&lt;br&gt;tidigt 70-tal. Personalen på lokalkontoren har idag mycket begränsad&lt;br&gt;tillgång till ADB-teknik, både vad gäller handläggningsstöd och s.k.&lt;br&gt;kontorsstöd (ordbehandling, kalkylering etc). För närvarande finns sam-&lt;br&gt;manlagt 3 200 arbetsplatsutrustningar, vilka delas av ca 19 000 anställda.&lt;br&gt;Inom försäkringskassorna pågår en decentralisering där målet är att i&lt;br&gt;princip all individinriktad handläggning av försäkringsärenden skall&lt;br&gt;förläggas till kassornas lokalkontor. Detta innebär att ADB-teknikens&lt;br&gt;betydelse för personalen ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är försäkringskassorna i behov av ett moderniserat&lt;br&gt;ADB-stöd såväl för rationalisering av löpande ärendehandläggning som&lt;br&gt;för att skapa en grund för satsningen på rehabilitering och förebyggande&lt;br&gt;insatser. Vidare finns det ett stort behov av mer utvecklade kontorsstöds-&lt;br&gt;funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening måste det nya ADB-stödet byggas upp i etapper. I&lt;br&gt;en första etapp bör en satsning göras på en basinvestering i ADB-kapacitet&lt;br&gt;med syfte att bredda tillgången till arbetsplatsutrustningar, möjliggöra ett&lt;br&gt;mer kraftfullt kontorsstöd och förstärka nät- och kommunikationskapacitet.&lt;br&gt;Detta är enligt min mening en investering som under alla omständigheter&lt;br&gt;krävs för att modernisera försäkringskassornas ADB-stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en andra etapp är det min avsikt att i samband med en proposition&lt;br&gt;avseende en lagstiftning om lokala sjukförsäkringsregister lägga fram&lt;br&gt;förslag som skapar förutsättningar för det utvidgade datorstöd som behövs&lt;br&gt;för försäkringskassornas arbete med en mer aktiv rehabilitering och&lt;br&gt;förebyggande insatser. Det är härvid synnerligen viktigt med en noggrann&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvägning mellan hänsynen till den personliga integriteten och forsäkrings- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;kassornas behov av uppgifter på ADB-medium. Remissinstansernas Bil. 1:3&lt;br&gt;synpunkter kommer i samband härmed att vara av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad RFV anfört angående teknik och kostnader beräk-&lt;br&gt;nar jag den totala ramen för den sammanlagda investeringen i utrustning&lt;br&gt;för ett nytt ADB-stöd, som även innefattar lokala sjukförsäkringsregister,&lt;br&gt;till högst 350 milj.kr. varav 25 milj.kr. redan anvisats. Av denna ram&lt;br&gt;behövs nu högst 150 milj.kr för att under budgetåret 1991/92 täcka&lt;br&gt;investeringar som behövs oberoende av riksdagens ställningstagande till&lt;br&gt;propositionen om en registerlag. Medel för nämnda investeringskostnader&lt;br&gt;beräknas under civildepartementets huvudtitels reservationsanslag An-&lt;br&gt;skaffning av ADB-utrustning, som behöver tillföras ytterligare 125&lt;br&gt;milj.kr. Chefen för civildepartementet kommer senare i dag att ta upp&lt;br&gt;denna fråga. I samband med propositionen om en registerlag avser jag att&lt;br&gt;återkomma i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För socialförsäkringsadministrationen beräknar jag att utgifterna för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 till följd av investeringen uppgår till 120 milj.kr. I&lt;br&gt;detta belopp ingår 42 milj.kr. vilka tidigare beräknats i årets budget-&lt;br&gt;proposition for försöksverksamhet på ADB-området. Återstoden&lt;br&gt;78 milj.kr. föreslås slutligt finansieras via försäkringskassorna. Det&lt;br&gt;ankommer på RFV att med utgångspunkt från denna ram göra erforderliga&lt;br&gt;anpassningar i tekniklösningar och genomförandetakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringen skall finansieras främst via rationaliseringar inom social-&lt;br&gt;försäkringsadministrationen. Det är av stor vikt att RFV noga följer och&lt;br&gt;redovisar effekterna av det nya teknikstödet. Jag utgår vidare från att&lt;br&gt;fortsatt utveckling av datorstödet finansieras genom de rationaliserings-&lt;br&gt;vinster som uppstår vid RFV och försäkringskassorna. Försäkringskassor-&lt;br&gt;na kommer därigenom enligt min mening att få ett vidgat inflytande över&lt;br&gt;fortsatt datorisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser till de allmänna försäkringskassorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna for försäkringsadministrationen kommer att påverkas&lt;br&gt;av satsningen på aktiv rehabilitering och av införandet av sjuklön. Mot&lt;br&gt;den bakgrunden föreslogs i prop. 1990/91:100, bil.7, att medel för hälften&lt;br&gt;av försäkringskassornas förvaltningskostnader avseende budgetåret&lt;br&gt;1991/92 skulle ställas till regeringens disposition, tills dess att konsekven-&lt;br&gt;serna av förändringarna bättre kunde förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen påpekades att förutsättningarna för försäkringskassorna&lt;br&gt;skulle komma att påverkas av införandet av en arbetsgivarperiod i enlighet&lt;br&gt;med riksdagens tillkännagivande (SfU9, rskr. 104).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 31 januari 1991 att en parlamentarisk utredning&lt;br&gt;skulle tillsättas med uppgift att pröva vissa frågor i anknytning till in-&lt;br&gt;förandet av en arbetsgivarperiod om 14 dagar inom sjukpenningförsäk-&lt;br&gt;ringen. Utredningen, som antog namnet sjuklönekommittén, har i be-&lt;br&gt;tänkande den 22 mars 1991 behandlat frågan om likabehandling av olika&lt;br&gt;grupper på arbetsmarknaden vid införande av en arbetsgivarperiod inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukförsäkringen. Kommittén har vidare föreslagit en garanti inom sjukför-&lt;br&gt;säkringssystemet mot oberättigade inskränkningar i sjuklöneutbetalningen.&lt;br&gt;Förslag har också lämnats angående överföring av uppgifter från arbets-&lt;br&gt;givarna till försäkringskassorna angående sjukfall som föranlett utbetalning&lt;br&gt;av sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar denna dag om en proposition om att införa sjuklön&lt;br&gt;fr.o.m den 1 januari 1992. Riksförsäkringsverket har beräknat att 2 400&lt;br&gt;årsarbetare på sikt frigörs vid försäkringskassorna om en arbetsgivarperiod&lt;br&gt;införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen anmälde jag min avsikt att återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen om försäkringskassornas förvaltningskostnader i samband med&lt;br&gt;förslaget om en arbetsgivarperiod. Jag har emellertid valt att behandla&lt;br&gt;frågan om försäkringskassornas förvaltningsresurser i ett sammanhang&lt;br&gt;med beaktande av såväl införandet av sjuklön som satsningen på aktiv&lt;br&gt;rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klara den avsedda satsningen på rehabiliteringsområdet krävs&lt;br&gt;personalförstärkning vid försäkringskassorna. I enlighet med regeringens&lt;br&gt;proposition om rehabilitering och rehabiliteringsersättning, m.m. (prop.&lt;br&gt;1990/91:141) avses en i åtskilliga avseenden ändrad lagstiftning på om-&lt;br&gt;rådet träda i kraft den 1 januari 1992. RFV har beräknat det ökade perso-&lt;br&gt;nalbehovet till 2 500 årsarbetare vid nuvarande teknikstöd och till 2 000&lt;br&gt;årsarbetare under förutsättning att teknikstödet byggs ut i enlighet med&lt;br&gt;utredningsbetänkandet (SOU 1991:9) Lokala sjukförsäkringsregister. Detta&lt;br&gt;resurstillskott är enligt RFV ett minimum för att kassorna skall kunna&lt;br&gt;sköta det förebyggande arbetet och rehabiliteringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag föreslagit under anslaget Bl bör ADB-stödet successivt byggas&lt;br&gt;ut.För försäkringskassorna innebär det för budgetåret 1991/92 att moderni-&lt;br&gt;seringen av ADB-stödet påböijas. Detta medför att försäkringskassornas&lt;br&gt;förvaltningsutgifter ökar med 78 milj, kr., varav 15 %, dvs. 11.7 milj,&lt;br&gt;kr. belastar B2 anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i min beräkning av resurser till försäkringskassorna för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 utgått från nyss nämnda, delvis nya, förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett inledningsskede bör resurserna för kassornas arbete med rehabilite-&lt;br&gt;ring förstärkas med 2 000 årsarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringen kommer att kräva stora resurser under en följd av år.&lt;br&gt;Först när rehabiliteringsarbetet böijar ge effekt kan resurserna för rehabili-&lt;br&gt;tering minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om rehabilitering och rehabiliteringsersättning framhålls&lt;br&gt;att de nya reglerna i mycket innebär en stor omvälvning för inte minst&lt;br&gt;försäkringskassornas arbete med rehabiliteringsfrågorna. Jag är därför&lt;br&gt;medveten om att övergången till det nya arbetssättet kommer att ske&lt;br&gt;successivt. En viss inkörningsperiod behövs innan nya arbetsmetoder och&lt;br&gt;rutiner har fatt erforderlig stadga och kan ge full effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års budgetproposition (bilaga 7, s. 36) presenterades ett förslag Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;som i princip innebär oförändrade resurser till försäkringskassorna bud- Bil. 1:3&lt;br&gt;getåret 1991/92 och att de resurser som kan frigöras genom fortsatt&lt;br&gt;rationalisering och regelförenkling tills vidare får behållas och sättas in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kampen mot ohälsan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännedomen om vilka förändringar av verksamheten som är att vänta&lt;br&gt;under det kommande budgetåret är nu större. Jag anser det därför än mer&lt;br&gt;motiverat, med hänsyn till den kommande omställningen i arbetssätt i&lt;br&gt;kombination med genomgripande regelförändringar, att under budgetåret&lt;br&gt;1991/92 låta försäkringskassorna behålla de resurser som kan frigöras.&lt;br&gt;Resurser som frigörs genom införandet av sjuklön och andra regelföränd-&lt;br&gt;ringar skall således kunna användas för omställningen till en aktiv rehabili-&lt;br&gt;tering. För att medel verkligen skall frigöras, till kompetensutveckling och&lt;br&gt;särskilda insatser i samband med reformernas genomförande vid årsskiftet,&lt;br&gt;är det viktigt att kassorna planerar för omställningen från sjukfallshante-&lt;br&gt;ring till aktiv rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det angeläget att försäkringskassorna i ökad utsträckning får&lt;br&gt;incitament och möjlighet att avväga lokalkostnader mot övriga förvalt-&lt;br&gt;ningskostnader. Detta gäller inte minst mot bakgrund av de konsekvenser&lt;br&gt;som ett förändrat arbetssätt torde få för centralkontorens och lokalkonto-&lt;br&gt;rens dimensionering. Fr.o.m budgetåret 1991/92 avses därför försäkrings-&lt;br&gt;kassorna få rätt att själva omprioritera mellan lokalkostnader och förvalt-&lt;br&gt;ningskostnader (övriga förvaltningsutgifter).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;B. Administration av socialförsäkring m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B 2. Allmänna försäkringskassor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört beträffande resurser till försäk-&lt;br&gt;ringskassorna samt utbyggnaden av socialförsäkringens ADB-stöd hem-&lt;br&gt;ställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ta del av vad jag anfört beträffande resurser till Allmänna&lt;br&gt;försäkringskassor för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under femte huvudtitelns förslagsanslag Allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassor för budgetåret 1991/92 anvisa 11 700 000 kr. utöver vad som&lt;br&gt;förelagits i prop. 1990/91:100 bil. 7.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försäkring vid sjukdom, handikapp och&lt;br&gt;ålderdom&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;D 8. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Från detta anslag finansieras statsbidrag till kommunernas kostnader för&lt;br&gt;kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT). Regeringen har i pro-&lt;br&gt;position 1990/91:119 om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sion föreslagit införande av ett särskilt kommunalt bostadstillägg som Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;komplement till KBT. Kostnaden för det särskilda tillägget har beräknats Bil. 1:3&lt;br&gt;till ca 300 milj. kr. för helår för staten. De justeringar som riksdagen&lt;br&gt;nyligen gjort i förslaget innebär en total kostnadsökning med 30 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förhållande till regeringens förslag. Statsrådet Lönnquist kommer senare&lt;br&gt;denna dag att föreslå besparingar inom bostadsdepartementets område som&lt;br&gt;finansierar det statliga finansieringsåtagandet för det särskilda kommunala&lt;br&gt;bostadstillägget. För anslaget D8. Bidrag till kommunala bostadstillägg&lt;br&gt;till folkpension innebär detta en kostnadsökning med 70 milj. kr. för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till kommunala&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1991/92 anvisa&lt;br&gt;70 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100&lt;br&gt;bil.7.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Statligt stöd till vårdgaranti år 1992&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika&lt;br&gt;villkor för hela befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder, som kan förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården,&lt;br&gt;minska köer och minska antalet patienter som ligger kvar på klinikerna&lt;br&gt;trots att behandlingen är klar, måste ges en hög prioritet. Ansvaret för&lt;br&gt;åtgärderna vilar på huvudmännen för hälso- och sjukvården. Staten kan&lt;br&gt;emellertid gå in med olika stödinsatser för att främja utvecklingen av&lt;br&gt;hälso- och sjukvården mot ökad kvalitet och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen 1990/91:14 om ansvaret för service och&lt;br&gt;vård till äldre och handikappade m.m. lämnat förslag till åtgärder vad&lt;br&gt;avser äldrevård och omsorg. Den förändrade ålderssammansättningen i&lt;br&gt;landet medför ökade behov av service och vård. Mot bl.a. denna bak-&lt;br&gt;grund har regeringen föreslagit att kommunerna ges ett samlat och utvid-&lt;br&gt;gat ansvar för långvarig service och vård till äldre och handikappade&lt;br&gt;fr.o.m. år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottet har i sitt betänkande 1990/91:SoU9, vari nämnda pro-&lt;br&gt;position behandlas, bl.a. uppmärksammat problemet med färdigbehand-&lt;br&gt;lade patienter, som kvarligger på klinikerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet redovisade bl.a. en inventering av förekomsten av medicinskt&lt;br&gt;färdigbehandlade patienter, som gjorts av Landstingsförbundet i mars&lt;br&gt;1990. Av denna framgick att ca 4 000 eller ca 15 % av patienterna inom&lt;br&gt;den slutna akutsjukvården vid detta tillfälle var medicinskt färdigbehand-&lt;br&gt;lade. Av dessa hade 60 % fyllt 80 år. Nära 40 % av patienterna hade&lt;br&gt;emellertid varit utskrivningsklara i högst sju dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den stora omfattningen av medicinskt färdigbehand-&lt;br&gt;lade patienter inom akutsjukvården och de konsekvenser detta hade för&lt;br&gt;möjligheten att effektivt utnyttja samhällets samlade resurser för vård och&lt;br&gt;omsorg lade socialutskottet fram förslag om ett kommunalt betalnings-&lt;br&gt;ansvar för sådana patienter inom den somatiska korttidsvården och inom&lt;br&gt;geriatriken. Av kostnaderna för de medicinskt färdigbehandlade patienter-&lt;br&gt;na föreslogs 70 % ingå i den centrala ekonomiska regleringen av refor-&lt;br&gt;men mellan landsting och kommuner. Kommunerna föreslogs få viss&lt;br&gt;kompensation för återstående 30 % genom ett treårigt statsbidrag. Ut-&lt;br&gt;skottet föreslog att 1,5 miljarder kronor skulle avsättas till detta stats-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Lindqvist kommer att senare lägga fram förslag på grundval&lt;br&gt;av socialutskottets uttalande i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt syfte med införandet av ett kommunalt betalningsansvar för&lt;br&gt;medicinskt färdigbehandlade patienter är att öka sjukvårdens kapacitet i&lt;br&gt;fråga om att hjälpa de patienter som väntar på operation eller annan&lt;br&gt;behandling. För att nedbringa kötiden krävs emellertid, vilket social-&lt;br&gt;utskottet framhöll i sitt betänkande, koncentrerade insatser. Utskottet&lt;br&gt;föreslog därför att landstingen och de landstingsfria kommunerna skulle&lt;br&gt;övergångsvis tillföras ett särskilt statsbidrag på 500 milj.kr. under år&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen biföll den 13 december 1990 vad socialutskottet hemställt i&lt;br&gt;betänkandet (rskr. 1990/91:97). Riksdagen har härigenom bl.a. som sin&lt;br&gt;mening givit regeringen till känna vad utskottet anfört om att landstingen&lt;br&gt;och de landstingsfria kommunerna övergångsvis tillförs ett särskilt stats-&lt;br&gt;bidrag på 500 milj.kr. under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har i november 1990 i rapporten Köer i offentlig&lt;br&gt;verksamhet bl.a. för sjukvårdssektorns del tagit upp frågan om opera-&lt;br&gt;tionsköer för höftleder, kranskärl och grå starr samt rehabilitering av&lt;br&gt;långtidssjuka. En särskild tonvikt har i rapporten lagts på analys av köer&lt;br&gt;inom ortopedin samt effekterna av sannolika framtida terapigenombrott.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket framhåller bl.a. att köer för höftledsoperation ligger&lt;br&gt;på en konstant hög nivå, att efterfrågan på kirurgisk ortopedi ökar starkt&lt;br&gt;men att operationskapaciteten kan utökas väsentligt genom bättre verk-&lt;br&gt;samhetsplanering .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening inte acceptabelt att människor skall behöva&lt;br&gt;vänta en lång tid på operationer som skulle ge dem möjlighet att leva ett&lt;br&gt;fullvärdigt och självständigt liv. Detta gäller i hög grad operationer för&lt;br&gt;nya höftleder, mot grå starr och mot kranskärlsförträngning. Människor&lt;br&gt;som är i behov av denna typ av operationer skall i princip inte behöva&lt;br&gt;vänta mer än den tid som behövs för en effektiv planering av vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för staten och Landstingsförbundet har med anledning härav&lt;br&gt;den 9 april 1991 träffat en överenskommelse om statligt bidrag för in-&lt;br&gt;förande av en vårdgaranti fr.o.m. år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundets styrelse har godkänt överenskommelsen den 11 Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;april 1991. Regeringen har godkänt överenskommelsen för statens del Bil. 1:3&lt;br&gt;samma dag. Regeringen har därvid förklarat sig vilja senare meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter såvitt avser statens åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt överenskommelsen om statligt bidrag för införande av vårdgaran-&lt;br&gt;ti år 1992 utfäster sig Landstingsförbundet bl.a. att rekommendera sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen att införa en vårdgaranti fr.o.m. år 1992 för vissa&lt;br&gt;operationer och andra medicinska insatser. Beslut om att införa vård-&lt;br&gt;garanti fattas av resp, sjukvårdshuvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt överenskommelsen skall den patient som omfattas av vårdgaran-&lt;br&gt;tin bli behandlad inom tre månader från det att patienten har satts upp på&lt;br&gt;vårdplaneringslista. Om patienten inte skulle kunna bli behandlad inom&lt;br&gt;denna tid på den egna kliniken, skall patienten erbjudas vård vid annan&lt;br&gt;klinik inom sjukvårdsområdet, hos annan sjukvårdshuvudman eller hos&lt;br&gt;privat vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges i överenskommelsen att vårdgarantin skall gälla för ett&lt;br&gt;tiotal typer av behandlingar, som skall fastställas av Landstingsförbundet&lt;br&gt;- efter samråd med landstingen - och staten gemensamt. I dessa skall&lt;br&gt;ingå höftleds-, starr- och kranskärlsoperationer. De expertgrupper som&lt;br&gt;finns knutna till det s.k. Dagmar 50-projektet har engagerats i arbetet&lt;br&gt;med att utarbeta för landet gemensamma kriterier och indikationer för att&lt;br&gt;patienten skall placeras på vårdplaneringslista inom ett antal diag-&lt;br&gt;noser/åtgärder. Även Svenska Läkaresällskapet har förklarat sig vara&lt;br&gt;intresserat av att delta i detta arbete. För att det skall undvikas att en inte&lt;br&gt;önskvärd glidning av indikationsgränsema uppstår kommer socialstyrelsen&lt;br&gt;att noggrant följa denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att vårdgarantin är ett viktigt medel att utjämna&lt;br&gt;väntetiderna i landet för särskilt angelägna operationer och behandlingar.&lt;br&gt;Den ger ett incitament för sjukvårdshuvudmännen att bättre tillgodose&lt;br&gt;kravet enligt hälso- och sjukvårdslagen på att insatser för en god hälsa&lt;br&gt;och en vård på lika villkor skall erbjudas befolkningen i sin helhet. Ett&lt;br&gt;ytterligare syfte med vårdgarantisystemet är att förbättra utnyttjandet av&lt;br&gt;befintlig kapacitet inom hälso- och sjukvården. Ett tillfälligt statligt stöd&lt;br&gt;är därför i överensstämmelse med de riktlinjer som angivits i budgetpro-&lt;br&gt;positionen 1991 (prop. 1990/91:100 bil. 9). I denna uttalas att statsmak-&lt;br&gt;ternas stöd till kommuner och landsting bl.a. bör ges till åtgärder som&lt;br&gt;syftar till att öka produktivitet och effektivitet i den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet åtar sig också genom överenskommelsen att lämna&lt;br&gt;staten fortlöpande rapporter om kösituationen beträffande de behandlingar&lt;br&gt;som omfattas av vårdgarantin. Landstingsförbundet har beslutat att regel-&lt;br&gt;bundet kartlägga aktuella väntetider för vissa operationer i hela landet.&lt;br&gt;Kartläggningen avser till en böijan väntetiderna för operationer av grå&lt;br&gt;starr, höftleder och kranskärl. Kartläggningen kommer under år 1992 att&lt;br&gt;kompletteras med uppgifter om bl.a. hur många patienter som, på grund&lt;br&gt;av alltför långa väntetider vid den egna kliniken, har remitterats till annan&lt;br&gt;vårdgivare. Efter hand som inom resp, specialitet accepterade kriterier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och indikationer utarbetats bör även väntetider för vissa ingrepp inom Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;allmänkirurgi, urologi och kvinnosjukvård kartläggas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hälsar med tillfredsställelse att denna kartläggning görs. Under&lt;br&gt;perioden 1968-1978 redovisade socialstyrelsen köer och väntelistor kvar-&lt;br&gt;talsvis från landets samtliga kliniker för sluten vård. Bl.a. på grund av att&lt;br&gt;uppgifterna inte alltid var tillförlitliga och att efterfrågan på dessa var&lt;br&gt;begränsad lades den nationella redovisningen emellertid ner. Sedan år&lt;br&gt;1978 förekommer inte någon kontinuerlig rapportering beträffande köer&lt;br&gt;och väntetider m.m. på riksnivå. Mot bakgrund av den nu aktuella vård-&lt;br&gt;garantin och patienternas även i övrigt ökade möjligheter att fritt välja var&lt;br&gt;de vill bli behandlade, kan en ökad efterfrågan på information om bl.a.&lt;br&gt;väntetider förutses. En återkommande redovisning av väntetider och&lt;br&gt;antalet väntande patienter kommer också att bli ett betydelsefullt underlag&lt;br&gt;för ställningstagande till hur en fortsatt effektivisering av hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdssektorn bör ske. Resultaten bör således kunna utgöra underlag&lt;br&gt;för berörda enheter att diskutera, omprioritera och vidta åtgärder för att&lt;br&gt;bl.a. öka tillgängligheten och kapacitetsutnyttjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt bidrag skall enligt överenskommelsen lämnas engångsvis med&lt;br&gt;sammanlagt 500 milj.kr. för år 1992 till de sjukvårdshuvudmän som&lt;br&gt;förbinder sig att införa vårdgarantin. Avsikten med bidraget är att under-&lt;br&gt;lätta införandet av vårdgarantisystemet. Bidraget fördelas mellan sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen efter antalet invånare den 31 december 1990. Social-&lt;br&gt;styrelsen skall betala ut de statliga bidragen kvartalsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna koncentrerade insats bör vårdköerna kunna minskas högst&lt;br&gt;väsentligt. För tiden efter år 1992 kommer inte något statligt bidrag för&lt;br&gt;vårdgarantisystemet att utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för ändamålet bör beräknas under ett under femte huvudtiteln&lt;br&gt;nyuppfört reservationsanslag, E 20. Särskilt statsbidrag för viss vård-&lt;br&gt;garanti. För första halvåret 1992 erfordras 250 milj. kr. Jag räknar därför&lt;br&gt;med detta medelsbehov för budgetåret 1991/92 och avser att i samband&lt;br&gt;med budgetpropositionen 1992 föreslå regeringen att framlägga ett förslag&lt;br&gt;till riksdagen att under reservationsanslaget anvisa resterande 250 milj,&lt;br&gt;kr. för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Särskilt statsbidrag för viss vårdgaranti för budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 250 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4. Ekonomisk reglering av äldrereformen m.m. &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- &lt;sup&gt;1990/91:150&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av förslagen i regeringens proposition om ansvaret för&lt;br&gt;service och vård till äldre och handikappade m.m. (prop. 1990/91:14)&lt;br&gt;beslutade riksdagen i december 1990 om en reformering av äldre- och&lt;br&gt;handikappomsorgen, innefattande bl.a. ändrade ansvarsförhållanden inom&lt;br&gt;dessa verksamhetsområden (SoU9, rskr. 97). Propositionen byggde i&lt;br&gt;huvudsak på de bedömningar och förslag som framlagts av&lt;br&gt;äldredelegationen i betänkandet (Ds 1989:27) Ansvaret för äldreomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen innebär att kommunerna ges ett samlat ansvar för långvarig&lt;br&gt;service och vård till äldre och handikappade. Utöver att klargöra ansvars-&lt;br&gt;förhållandena syftar reformen till att skapa goda organisatoriska förutsätt-&lt;br&gt;ningar att förverkliga de av riksdagen tidigare fastlagda målen för äldre-&lt;br&gt;och handikappomsorgen. Jag skall här inledningsvis påminna om de&lt;br&gt;viktigaste huvuddragen i reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen innebär att kommunerna ges en i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;fastlagd skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för service och&lt;br&gt;omvårdnad för de äldre som behöver det. Med särskilda boendeformer&lt;br&gt;avses bl.a. servicebostäder, gruppboende, ålderdomshem och lokala&lt;br&gt;sjukhem. Kommunerna ges även en skyldighet att inrätta bostäder med&lt;br&gt;service för handikappade. Kommunernas ansvar för att bedriva dagverk-&lt;br&gt;samheter förtydligas genom ett tillägg i socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall kommunerna från landstingskommunerna fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1992 överta ansvaret för och driften av de sjukhem och andra&lt;br&gt;vårdinrättningar för somatisk långtidssjukvård som huvudsakligen har&lt;br&gt;kommunen eller del av kommunen som upptagningsområde. Om en&lt;br&gt;kommun och ett landsting är överens om det eller om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl behöver dock inte något övertagande ske. En kommun och en lands-&lt;br&gt;tingskommun kan även komma överens om övertagande av andra vårdin-&lt;br&gt;rättningar för långtidssjukvård. Bestämmelser kring detta finns i lagen&lt;br&gt;(1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom reformen införs en skyldighet för kommunerna att bedriva&lt;br&gt;sjukvård i de särskilda boendeformerna och i bostäder med särskild&lt;br&gt;service. Kommunerna ges även befogenhet att ge hemsjukvård i ordinärt&lt;br&gt;boende. En kommun och ett landsting kan komma överens om att kom-&lt;br&gt;munen skall ta över hela ansvaret för hemsjukvården. Som en följd av&lt;br&gt;förändringen får kommunerna ett ansvar för att tillgodose behov av&lt;br&gt;tekniska hjälpmedel hos personer som får service och vård i särskilda&lt;br&gt;boendeformer och bostäder med särskild service. Kommunernas ansvar&lt;br&gt;för hälso- och sjukvård regleras i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande syfte med huvudmannaskapsreformen är att genom&lt;br&gt;en intensifierad utbyggnad av alternativa boendeformer, öka äldres och&lt;br&gt;handikappades valfrihet och integritet. Det primärkommunala betalnings-&lt;br&gt;ansvaret har en viktig roll i detta sammanhang. Reformen innebär att&lt;br&gt;kommunerna fr.o.m. den 1 januari 1992 ges ett obligatoriskt betalningsan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svar som omfattar den somatiska långtidssjukvården samt medicinskt Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;färdigbehandlade patienter inom den somatiska akutsjukvården och geriat- Bil. 1:3&lt;br&gt;riken. Kommuner och landsting kan därutöver komma överens om ett&lt;br&gt;utvidgat kommunalt betalningsansvar innefattande psykiatrisk långtids-&lt;br&gt;sjukvård med omvårdnadsinriktning och hemsjukvård som är knuten till&lt;br&gt;sjukhus för långtidssjukvård. Bestämmelser om betalningsansvaret finns&lt;br&gt;i lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och&lt;br&gt;sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade inom&lt;br&gt;den somatiska akutsjukvården och geriatriken innebär riksdagens beslut&lt;br&gt;att kommunerna genom skatteväxling skall erhålla 70 % av kostnaden för&lt;br&gt;detta. Kommunerna kommer att kompenseras för återstoden av kostnaden&lt;br&gt;för betalningsansvaret genom ett statsbidrag som trappas av under en&lt;br&gt;treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om ansvaret för service och vård till äldre och handi-&lt;br&gt;kappade m.m. föreslogs att de ekonomiska konsekvenserna av huvud-&lt;br&gt;mannaskapsreformen skulle regleras genom en kombination av föränd-&lt;br&gt;ringar i kommunernas och landstingens skattesatser, skatteutjämnings-&lt;br&gt;systemet samt statsbidragen till kommunerna och landstingen. Vidare&lt;br&gt;förutsattes att ett särskilt mellankommunalt omfördelningssystem skulle&lt;br&gt;införas. Riksdagen hade inga principiella invändningar mot de föreslagna&lt;br&gt;regleringsinstrumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av den ekonomiska regleringen till följd av reformen är att&lt;br&gt;grunderna för fördelning av statens bidrag till kommunerna för stöd och&lt;br&gt;hjälp i boendet förändras så att medlen fördelas efter vissa behovskriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att påskynda och underlätta den önskvärda omstruktureringen när&lt;br&gt;det gäller service och vård till äldre och handikappade beslutade riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 princip, med utgångspunkt i förslag i regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:14, att vissa statliga stimulansbidrag skall införas. Bl.a. skall&lt;br&gt;införas ett statligt bidrag om 300 milj.kr. per år under fem år för att&lt;br&gt;stimulera kommuner och landsting att öka utbyggnaden av gruppbostäder&lt;br&gt;för åldersdementa och psykiskt utvecklingsstörda. Ett bidrag om&lt;br&gt;100 milj.kr. per år under fem år införs också för att stimulera utbyggna-&lt;br&gt;den av alternativa boendeformer för psykiskt sjuka och fysiskt handikappa-&lt;br&gt;de. Den totala bidragsramen för statliga stimulansbidrag till byggande av&lt;br&gt;gruppbostäder och andra alternativa boendeformer uppgår därmed till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 000 milj.kr. under femårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innebär principbeslutet av riksdagen att sammanlagt&lt;br&gt;1 000 milj.kr. kommer att avsättas under en femårsperiod till utbyggnad&lt;br&gt;och ombyggnad av institutioner, med inriktningen att alla som så önskar&lt;br&gt;det skall kunna få bo i eget rum. För utbildnings- och informationsinsatser&lt;br&gt;till personal inom kommuner och landsting som berörs av reformen avsätts&lt;br&gt;ett statligt bidrag om 500 milj.kr. Dessutom införs ett under år 1992&lt;br&gt;tillfälligt statligt bidrag om 500 milj .kr. till landstingen och de landstings-&lt;br&gt;fria kommunerna, med syfte att nedbringa kötiderna inom vissa delar av&lt;br&gt;sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisar jag mina bedömningar i fråga om äldrereformens Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;omfattning och den därav följande ekonomiska regleringen. Regleringen Bil. 1:3&lt;br&gt;är en förutsättning för reformen och den kommer att göras vid ett enda&lt;br&gt;tillfälle. Jag lägger också fram förslag när det gäller den närmare ut-&lt;br&gt;formningen av de olika regleringsinstrumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i de delar som avser förändringar i skatteutjämningssystemet&lt;br&gt;och skatteväxling samrått med chefen för finansdepartementet. I de frågor&lt;br&gt;som gäller villkor för statlig bostadsfinansiering har jag haft samråd med&lt;br&gt;chefen för bostadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Den ekonomiska regleringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Underlag för reformen och beräkningsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen av ansvaret för service och vård till äldre och handikappade&lt;br&gt;får stora ekonomiska konsekvenser för huvudmännen. De verksamhets-&lt;br&gt;mässiga förändringar som reformen innebär måste följas av att kommu-&lt;br&gt;nerna ges ekonomiska möjligheter att genomföra de nya uppgifterna.&lt;br&gt;Samtidigt är det viktigt att vid genomförandet beakta att landstingen inte&lt;br&gt;får svårigheter att klara av sina kvarvarande åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De landstingsfria kommunerna (Gotland, Göteborg och Malmö) berörs&lt;br&gt;inte av den ekonomiska reglering som innebär en överföring av resurser&lt;br&gt;från en huvudman till en annan. Däremot omfattas de landstingsfria&lt;br&gt;kommunerna av de generella förändringar som nu föreslås av statsbidragen&lt;br&gt;till landsting och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den proposition (1990/91:14) som lades fram hösten 1990 innehöll en&lt;br&gt;redovisning av hur de ekonomiska förhållandena i huvuddrag skulle&lt;br&gt;regleras mellan landsting och kommuner. Den ekonomiska regleringen&lt;br&gt;skulle enligt förslaget genomföras genom förändringar i skatteutjämnings-&lt;br&gt;systemet, statsbidragssystemen till kommuner och landsting samt en&lt;br&gt;skatteväxling mellan huvudmännen. Dessutom föreslogs att ett system för&lt;br&gt;omfördelning mellan kommunerna skulle införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagsbehandlingen av propositionen framhöll socialutskottet att&lt;br&gt;utskottet inte fann några principiella invändningar mot den modell till&lt;br&gt;ekonomisk reglering som föreslagits. Utskottet önskade dock avvakta&lt;br&gt;med sitt slutliga ställningstagande till behandlingen av en kommande&lt;br&gt;proposition om den ekonomiska regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aldrereformen innehåller både obligatoriska och frivilliga inslag. Detta&lt;br&gt;gör det möjligt för huvudmännen att i överläggningar gemensamt närmare&lt;br&gt;bestämma den nya ansvarsfördelningen dem emellan. I propositionen&lt;br&gt;(1990/91:14) förutsattes att resultaten från dessa överläggningar skulle&lt;br&gt;redovisas till socialdepartementet och ligga till grund för den ekonomiska&lt;br&gt;regleringen. Redovisningen skulle spegla huvudmännens gemensamma&lt;br&gt;uppfattning om storleken på de resurser som skall föras över från lands-&lt;br&gt;ting till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär också att den volymmässiga och ekonomiska omfattningen&lt;br&gt;av reformen inte närmare kunnat anges förrän huvudmännen kommit&lt;br&gt;överens om omfattningen, enats om storleken av de nettokostnader över-&lt;br&gt;tagandet medför samt, i län där tvister uppkommit, att den särskilt till-&lt;br&gt;satta delegationen för överförande av lokala sjukhem m.m. tagit ställning&lt;br&gt;i samtliga tvister. Sedan dessa förutsättningar uppfyllts kan nu en precise-&lt;br&gt;ring av den ekonomiska regleringen och en redovisning av det totala&lt;br&gt;utfallet av reformen presenteras för riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlagen för beräkning av reformens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få fram rättvisande resultat avseende de resurser den ändrade&lt;br&gt;ansvarsfördelningen m.m. motsvarar har ett omfattande beräkningsarbete&lt;br&gt;varit nödvändigt. Avlastningen från landstingen skall så långt möjligt&lt;br&gt;motsvara kommunernas tillkommande nettokostnader. För att underlätta&lt;br&gt;detta beräkningsarbete har socialdepartementet och de båda kommun-&lt;br&gt;förbunden utarbetat gemensamma riktlinjer för arbetet. Blanketter och&lt;br&gt;anvisningar tillställdes kommuner och landsting under hösten 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmännen ombads att lämna uppgifter om den verksamhetsmässiga&lt;br&gt;och ekonomiska omfattningen av reformen. De skulle skicka in uppgifterna&lt;br&gt;senast den 1 februari 1991 även om det fanns tvister dem emellan.&lt;br&gt;Underlaget till socialdepartementet skulle innehålla uppgifter om samt-&lt;br&gt;liga kostnader för den verksamhet som skall föras över (brutto- och&lt;br&gt;nettokostnader). Detta innebar att även indirekta kostnader för verksam-&lt;br&gt;heten skulle räknas med. Det mest aktuella beräkningsunderlag som stod&lt;br&gt;till buds var uppgifter ur landstingens bokslut för år 1989. Samtliga&lt;br&gt;kostnader skulle därför anges i 1989 års prisnivå (med undantag av&lt;br&gt;fastighetskostnader). Huvudmännen skullevidsinakostnadsuppskattningar&lt;br&gt;emellertid också ta hänsyn till verksamhetsmässiga förändringar fram till&lt;br&gt;den tidpunkt då reformen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där huvudmännen inte kom överens i alla delar fanns möjlighet&lt;br&gt;att vända sig till en av regeringen särskilt inrättad myndighet, delega-&lt;br&gt;tionen för överförande av lokala sjukhem m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen har varit en självständig myndighet med uppgift att ta&lt;br&gt;ställning i och till regeringen yttra sig över frågor där tvister uppkommit&lt;br&gt;mellan kommuner och landsting om reformens omfattning. Delegationen&lt;br&gt;har bestått av tre ledamöter som biträtts av ett sekretariat. Landshövdingen&lt;br&gt;Ivar Nordberg har som ordförande lett delegationens arbete medan de två&lt;br&gt;övriga ledamöterna varit regeringsrådet Susanne Billum Stegard och&lt;br&gt;generaldirektören Ingemar Mundebo. Delegationen har avslutat sin verk-&lt;br&gt;samhet i och med att yttranden lämnats i samtliga anhängiggjorda tvister.&lt;br&gt;Resultatet av delegationens arbete redovisades den 27 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen har tagit ställning i 589 tvister som rört förhållandena i&lt;br&gt;117 kommuner. Tvisterna har haft olika karaktär. I en del län har samt-&lt;br&gt;liga kommuner varit berörda av en eller flera tvistefrågor, i andra län har&lt;br&gt;tvisterna gällt enstaka frågor som endast avsett en kommuns förhållanden.&lt;br&gt;I 10 län kom huvudmännen överens om samtliga frågor beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlaget för den ekonomiska regleringen och reformens verksamhets-&lt;br&gt;mässiga omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningsfrågor avseende somatisk långtidssjukvård å ena sidan&lt;br&gt;och geriatrik å den andra sidan har föranlett tvister. Ett annat område där&lt;br&gt;tvister förekommit har varit omfattningen av den hemsjukvård som skall&lt;br&gt;föras över till kommunerna samt hur samverkansavtalen skulle regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlagen från landsting och kommuner samt, i förekommande fall,&lt;br&gt;från delegationen för överförande av lokala sjukhem m.m. har legat till&lt;br&gt;grund för beräkningsarbetet om reformens omfattning. De redovisade&lt;br&gt;kostnaderna har räknats upp till 1991 års prisnivå. Den ekonomiska&lt;br&gt;regleringen utgår från 1991 års förhållanden även vad avser skatteunder-&lt;br&gt;lag, ersättningen till sjukvårdshuvudmännen från den allmänna sjukför-&lt;br&gt;säkringen m.m. Härigenom har beräkningarna i huvudsak kunnat baseras&lt;br&gt;på faktiska uppgifter. Jag återkommer till frågan om skatteväxling och&lt;br&gt;beskriver då närmare vilken princip som enligt min mening bör tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Reformens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala omfattningen av reformen beräknad i 1991 års prisnivå uppgår&lt;br&gt;till 20,3 miljarder kronor vilket innebär att reformens ekonomiska volym&lt;br&gt;är betydande. Jag vill betona att bakom denna kostnadsangivelse finns&lt;br&gt;betydelsefulla verksamhetsmässiga förändringar som kommer att beröra&lt;br&gt;många människor. Jag avser då både de personer som kommer att ges&lt;br&gt;service, omsorg och vård inom kommunerna och den personal som skall&lt;br&gt;ge reformen ett verksamhetsmässigt innehåll. Regleringen av denna&lt;br&gt;beloppsmässigt stora överflyttning av resurser från landstingen till kom-&lt;br&gt;munerna är en förutsättning för reformens förverkligande och görs vid ett&lt;br&gt;enda tillfälle. Jag skall strax återkomma till de olika instrument som ingår&lt;br&gt;i regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer nu att närmare redovisa hur den totala reformen fördelar&lt;br&gt;sig mellan olika verksamheter och några av de kostnadsslag som döljer&lt;br&gt;sig i den totala regleringsvolymen 20,3 miljarder kr i 1991 års prisnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Den totala regleringsvolymen i 1991 års prisnivå, miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheter inkl. bet.ansvar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17,53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;somatisk långtidsjukv. m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatoriskt bet.ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;somatisk akutsjukvård &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(70 % av totalkostnad)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatoriskt bet.ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geriatrik (70 % av totalkostnad) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Total summa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20,28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala regleringsvolymen är beräknad utifrån de underlag huvud-&lt;br&gt;männen redovisat samt den centralt beräknade kostnaden för det obligato-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riska betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade inom somatisk&lt;br&gt;akutsjukvård och geriatrik. Nettokostnaden för verksamheter som kom-&lt;br&gt;mer att överföras respektive omfattas av kommunernas betalningsansvar&lt;br&gt;uppgår till 17,5 miljarder kronor. Kostnader för fastigheter för verksam-&lt;br&gt;heten uppgår till 1,4 miljarder kronor. I flertalet fall utgör denna kostnad&lt;br&gt;kommunernas hyreskostnader för dessa fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det obligatoriska betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade&lt;br&gt;inom somatisk akutsjukvård och geriatrik skall enligt riksdagens beslut&lt;br&gt;med anledning av prop. 1990/91:14 finansieras till 70 % med skatteväx-&lt;br&gt;ling. Det innebär att av den totala kostnaden på 1,9 miljarder kronor skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,3 miljarder kronor ingå i regleringsvolymen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter huvudmännen lämnat om verksamheter som skall föras&lt;br&gt;över eller omfattas av ett obligatoriskt eller frivilligt betalningsansvar&lt;br&gt;inklusive fastigheter visar kostnader som uppgår till 19,0 miljarder kronor.&lt;br&gt;Det är denna verksamhetskostnad som i det följande utgör grund för de&lt;br&gt;procentuella beräkningar som redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som överförs till kommunerna är personalintensiv och&lt;br&gt;merparten av den totala kostnaden avser personal i verksamheten. An-&lt;br&gt;delen varierar över landet men har genomsnittligt uppskattats till 70 % av&lt;br&gt;de totala kostnaderna exklusive det obligatoriska betalningsansvaret. Den&lt;br&gt;resterande delen, 30 % övriga kostnader, inrymmer bl.a. kostnader för&lt;br&gt;fastigheter och förbrukningsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Somatisk långtidssjukvård och annan verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen syftar bl.a. till att ge kommunerna ett samlat ansvar för lång-&lt;br&gt;varig somatisk vård och huvuddelen av de resurser som förs över från&lt;br&gt;landstinget till kommunerna avser också denna verksamhet. I underlaget&lt;br&gt;för beräkningarna finns kostnaderna för somatisk långtidssjukvård preci-&lt;br&gt;serade både vad gäller verksamhetsövertagande och betalningsansvar för&lt;br&gt;kommunen. I beloppet kan ingå kostnader för dagverksamheter knutna&lt;br&gt;till den somatiska långtidssjukvården men inte kostnader för fastigheter.&lt;br&gt;Totalt utgör den somatiska långtidssjukvården 64 % av den totala verk-&lt;br&gt;samhetskostnaden på 19,0 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 1 Somatisk långtidssjukvård — verksamhetsövertagande och betalningsan- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;svar (andel av verksamhetskostnaden 19,0 miljarder kr) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 1:3&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-94.png" style="width:145pt;height:139pt;"/&gt;
&lt;p&gt;E3 Somatisk 18ngtid3-&lt;br&gt;sjukvärd (övertagande)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Somatisk långtids-&lt;br&gt;sjukvård (betalningsansvar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E3 Övrig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av kommunerna kommer att överta verksamhetsansvaret for&lt;br&gt;den somatiska långtidssjukvården (247 kommuner eller 88 % av landets&lt;br&gt;kommuner). Betalningsansvaret utnyttjas således endast till mindre del (34&lt;br&gt;kommuner eller 12 % av det totala antalet kommuner). De landstingsfria&lt;br&gt;kommunerna ingår inte i denna redovisning. Ingen av landets kommuner&lt;br&gt;har således avstått från att ta över verksamhetsansvaret för långtidssjuk-&lt;br&gt;vården. I Stockholms kommun har redan under år 1991 ansvaret för&lt;br&gt;somatisk långtidssjukvård till viss del tagits över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare föreslå regeringen att besluta omförordnings-&lt;br&gt;bestämmelser som närmare anger vilka lokala sjukhem som skall föras&lt;br&gt;över till kommunerna respektive omfattas av betalningsansvaret. I detta&lt;br&gt;sammanhang kommer också de länspris som skall användas för betal-&lt;br&gt;ningsansvaret för den somatiska långtidssjukvården att anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatoriska och frivilliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen ger möjligheter att utvidga kommunernas ansvar utöver de&lt;br&gt;obligatoriska delarna under förutsättning att huvudmännen är överens om&lt;br&gt;detta. Skyldigheten att bedriva hemsjukvård i eget boende åvilar lands-&lt;br&gt;tingen men kan således överlåtas till kommunen om huvudmännen är&lt;br&gt;överens om detta och regeringen lämnar tillstånd därtill. Denna möjlighet&lt;br&gt;att utvidga kommunens ansvar har utnyttjats i nio län men önskemål har&lt;br&gt;funnits från kommuner också i andra län om att överta skyldigheten att&lt;br&gt;bedriva hemsjukvård i eget boende. Överenskommelserna mellan huvud-&lt;br&gt;männen när det gäller hemsjukvårdens omfattning och avgränsning varie-&lt;br&gt;rar mellan länen. Nattpatruller överförs regelmässigt till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan överta ett verksamhetsansvar, alternativt betalningsan-&lt;br&gt;svar, också för andra verksamheter/vård former än den somatiska långtids-&lt;br&gt;sjukvården. I begränsad omfattning har denna möjlighet utnyttjats vad&lt;br&gt;gäller den psykiatriska vården. I några län har huvudmännen kommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överens om att kommunen får ett begränsat ansvar för psykogeriatrik Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;respektive långvarig psykiatrisk vård med omvårdnadsinriktning. I ett län Bil. 1:3&lt;br&gt;införs också ett betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade inom&lt;br&gt;den psykiatriska vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska hjälpmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens ansvar för tekniska hjälpmedel angavs i prop. 1990/91:14 i&lt;br&gt;första hand gälla hjälpmedel i den dagliga livsföringen. Kommunens&lt;br&gt;ansvar angavs också gälla de hjälpmedel som behövs för att utföra den&lt;br&gt;hälso- och sjukvård samt rehabilitering som blir kommunens ansvar i&lt;br&gt;och med reformen. Ordinationsrätten förutsattes följa den personal som&lt;br&gt;övergår till kommunal tjänst. Landstingen förutsattes också fortsättnings-&lt;br&gt;vis ha ansvaret för de tekniska hjälpmedel som kräver speciell kompetens&lt;br&gt;och hjälpmedelscentralerna skulle genom tjänsteköp kunna tillgodose&lt;br&gt;kommunernas behov av kvalificerade hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de uppgifter huvudmännen lämnat för den ekonomiska regleringen&lt;br&gt;framgår att många län följt den i prop. 1990/91:14 föreslagna ansvars-&lt;br&gt;fördelningen. Gränsdragningen mellan huvudmännen har inte varit före-&lt;br&gt;mål för tvist, däremot har ersättningsnivån orsakat tvist i ett län. Huvud-&lt;br&gt;männen betonar i flera fall vikten av att hjälpmedelscentralen med dess&lt;br&gt;speciella kompetens också forsättningsvis skall hållas samlad. Flera län&lt;br&gt;uppger att huvudmännen tillsammans skall utreda hjälpmedelsfrågoma i&lt;br&gt;syfte att undersöka förutsättningarna för att gemensamt driva hjälpmedels-&lt;br&gt;centralerna i framtiden. Den del av den totala regleringsvolymen som&lt;br&gt;avser tekniska hjälpmedel uppgår till 1 % av den totala kostnaden för&lt;br&gt;verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också nämna något om dagverksamheter för psykiatrisk vård.&lt;br&gt;Huvudmännen har i sina överläggningar om det framtida ansvaret utgått&lt;br&gt;från vårdinnehållet i verksamheten. Där det medicinska vårdinnehållet&lt;br&gt;dominerat blir verksamheten fortsatt landstingets ansvar. Om i stället det&lt;br&gt;sociala perspektivet dominerat får kommunen ta över ansvaret för verk-&lt;br&gt;samheten. I flera län har kommunen tagit över hela dagverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagverksamheter knutna till de lokala sjukhemmen för somatisk lång-&lt;br&gt;tidssjukvård har regelmässigt förts över till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna ges genom reformen ett utökat ansvar vad gäller särskilda&lt;br&gt;boendeformer för service och omvårdnad. Detta innebär bl.a. att grupp-&lt;br&gt;boenden kommer att föras över från landstingen till kommunerna. Kost-&lt;br&gt;naderna för detta ingår också i den ekonomiska regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2 Procentuell fördelning mellan olika verksamheter och kostnadsslag som Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;ingår i verksamhetskostnaden 19,0 miljarder kronor (regleringsvolymen exklusive &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obligatoriskt betalningsansvar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 %&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-95.png" style="width:150pt;height:124pt;"/&gt;
&lt;p&gt;El Samverkan3avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hl Hemsjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Anhörigvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;ffl Administration&lt;br&gt;SS Fastigheter&lt;br&gt;S Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EZi Somatisk långtidssjuk-&lt;br&gt;vård (övertagande)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Somatisk långtidssjuk-&lt;br&gt;vård (betalningsansvar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär reformen att kommunerna ges ett samlat&lt;br&gt;ansvar för den somatiska långtidssjukvården. Kommunerna skall vidare&lt;br&gt;ta över dagverksamheter och får ett utökat ansvar för att lösa boende-&lt;br&gt;frågorna för dem med särskilda behov. Kommunerna får också skyldighet&lt;br&gt;att bedriva hälso- och sjukvård i de särskilda boendeformer som blir&lt;br&gt;kommunens ansvar. Om huvudmännen är överens kan kommunens ansvar&lt;br&gt;utvidgas ytterligare. Kommunerna skall genom den ekonomiska regle-&lt;br&gt;ringen ges möjligheter att ta på sig detta utökade ansvar. Grunden för&lt;br&gt;denna reglering är de lokala överenskommelser huvudmännen träffat&lt;br&gt;eller, i förekommande fall, ställningstaganden av delegationen för över-&lt;br&gt;förande av lokala sjukhem m.m. För dessa verksamheter som förs över&lt;br&gt;gäller att kommunerna vid överförandet skall få täckning för de tillkom-&lt;br&gt;mande kostnaderna genom den ekonomiska regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen innehåller också ett obligatoriskt betalningsansvar för medi-&lt;br&gt;cinskt färdigbehandlade inom den somatiska akutsjukvården och geriat-&lt;br&gt;riken som finansieras i särskild ordning. Detta betalningsansvar kommer&lt;br&gt;i huvudsak att regleras på grundval av centralt beräknade kostnader.&lt;br&gt;Riksdagen bedömde vid behandlingen av prop. 1990/91:14 totalkostnaden&lt;br&gt;för medicinskt färdigbehandlade till 2 340 milj. kr. Jag kommer i det&lt;br&gt;följande att föreslå vissa förändringar på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2.1 Medicinskt färdigbehandlade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunens obligatoriska betalningsansvar för medi-&lt;br&gt;cinskt färdigbehandlade inom somatisk akutsjukvård och geriatrik&lt;br&gt;avser endast patienter som vistas inom landstingets vårdinrättningar&lt;br&gt;i avvaktan på service och vård genom kommunens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala kostnaden för betalningsansvaret beräknas uppgå till&lt;br&gt;1 870 milj.kr. I det framräknade beloppet har hänsyn tagits till&lt;br&gt;antalet färdigbehandlade inom geriatriken samt till de patienter som&lt;br&gt;avvaktar fortsatt vård inom landstingens ansvarsområde. Av den&lt;br&gt;beräknade totala kostnaden ersätts kommunerna till 70 % genom&lt;br&gt;skatteväxling. Kommunerna får därutöver ett statsbidrag som trap-&lt;br&gt;pas av under tre år. Bidraget utbetalas också till de landstingsfria&lt;br&gt;kommunerna efter deras andel medicinskt färdigbehandlade. Bi-&lt;br&gt;draget uppgår för år 1992 till 700 milj.kr., för år 1993 till&lt;br&gt;500 milj.kr. och för år 1994 till 300 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget fördelas utifrån vaije kommuns faktiska kostnad för&lt;br&gt;betalningsansvaret förde medicinskt färdigbehandlade. Ersättningen&lt;br&gt;grundas på respektive kommuns antal medicinskt färdigbehandlade&lt;br&gt;enligt ett genomsnitt baserat på Landstingsförbundets undersök-&lt;br&gt;ningar från åren 1989, 1990 och 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Under riksdagsbehandlingen av prop.&lt;br&gt;1990/91:14 föreslog socialutskottet att ett obligatoriskt betalningsansvar&lt;br&gt;för medicinskt färdigbehandlade skulle införas för kommunerna i stället&lt;br&gt;för den möjlighet till frivilliga överenskommelser som föreslogs i pro-&lt;br&gt;positionen. Detta obligatoriska betalningsansvar föreslogs avse medicinskt&lt;br&gt;färdigbehandlade inom somatisk akutsjukvård och geriatrik bl.a. för att&lt;br&gt;påskynda kommunernas och landstingens utbyggnad av alternativa vård-&lt;br&gt;och boendeformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen följde utskottets förslag och fastställde också den modell för&lt;br&gt;finansiering som utskottet anvisade. Denna innebar att den totala kost-&lt;br&gt;naden skulle beräknas utifrån Landstingsförbundets två undersökningar&lt;br&gt;från den 21 mars 1989 respektive 1990 av antalet medicinskt färdigbe-&lt;br&gt;handlade inom somatisk akutsjukvård. Med ledning av dessa undersök-&lt;br&gt;ningar beräknades det genomsnittliga antalet medicinskt färdigbehandlade&lt;br&gt;inom den somatiska akutsjukvården uppgå till ca 4 000 personer. Kost-&lt;br&gt;naden per vårdplats angavs av utskottet till 1 800 kr (1992 års prisnivå).&lt;br&gt;Utskottet förordade att betalningsansvaret skulle inträda dagen efter det&lt;br&gt;att ansvarig läkare förklarat patienten som medicinskt färdigbehandlad&lt;br&gt;under förutsättning att landstinget och kommunen inlett en gemensam&lt;br&gt;vårdplanering senast fem dagar tidigare. Utskottet förordade även att en&lt;br&gt;viss reduktion av kostnaderna bör göras till följd av denna varseltid. Den&lt;br&gt;totala kostnaden för betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade&lt;br&gt;beräknades av utskottet uppgå till 2,34 miljarder kronor. Enligt utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle det också vara möjligt att komma överens om annan konstruktion&lt;br&gt;av varseltiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet förordade en finansiering av kommunernas betalningsansvar&lt;br&gt;som innebar att skatteväxling skulle ske motsvarande 70 % av den totala&lt;br&gt;kostnaden, medan resterande del av kommunernas kostnader skulle täckas&lt;br&gt;med ett statsbidrag under tre år på sammanlagt 1,5 miljarder kronor.&lt;br&gt;Landstingen skulle genom denna finansiering få behålla ett utrymme av&lt;br&gt;skatteunderlaget motsvarande 30 % av den beräknade kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet genomförde ytterligare en undersökning per den 15&lt;br&gt;januari 1991 av antalet medicinskt färdigbehandlade. Vid denna senare&lt;br&gt;mätning framkom att antalet medicinskt färdigbehandlade var ca 3 500&lt;br&gt;personer, dvs. ca 500 färre än vid de tidigare mätningarna. Vidare redo-&lt;br&gt;visades att närmare en tredjedel av de medicinskt färdigbehandlade vänta-&lt;br&gt;de på vård inom annan landstingskommunal vårdinrättning, företrädesvis&lt;br&gt;inom den geriatriska klinikfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den fortsatta beredningen avseende den ekonomiska regleringen&lt;br&gt;har det obligatoriska betalningsansvaret övervägts från min sida. Särskilt&lt;br&gt;gäller detta beräkningarna av kostnaderna för betalningsansvaret som jag&lt;br&gt;anser bör justeras i vissa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Landstingsförbundets mätningar från åren 1989 och 1990 framgick&lt;br&gt;att närmare 75 % av det totala antalet medicinskt färdigbehandlade väntar&lt;br&gt;på plats inom den somatiska långtidssjukvården. Ingen uppdelning mellan&lt;br&gt;somatisk långtidssjukvård och geriatrik redovisades varför det ur under-&lt;br&gt;sökningarna inte kunde utläsas hur många av de medicinskt färdigbehand-&lt;br&gt;lade som avvaktar fortsatt vård som också efter reformen kommer att&lt;br&gt;vara landstingets ansvarsområde. I den senaste undersökningen från 1991&lt;br&gt;finns dock en sådan uppdelning mellan somatisk långtidssjukvård och&lt;br&gt;geriatrik. Av denna framgår att det finns patienter som är medicinskt&lt;br&gt;färdigbehandlade men som avvaktar fortsatt vård inom landstingskommu-&lt;br&gt;nala vårdinrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning bör förekomsten av denna grupp medicinskt&lt;br&gt;färdigbehandlade som avvaktar fortsatt vård inom landstingen föranleda&lt;br&gt;vissa justeringar av den tidigare beräknade kostnaden för betalningsan-&lt;br&gt;svaret. Jag föreslår också ett förtydligande i lagen (1990:1404) om kom-&lt;br&gt;munernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård för att klarlägga&lt;br&gt;att kommunens betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade endast&lt;br&gt;kan aktualiseras då patienten väntar på service och vård inom kommunens&lt;br&gt;ansvarsområde. Förekomsten av &amp;quot;interna köer&amp;quot; till annan landstingskom-&lt;br&gt;munal vård innebär inte att kommunen i dessa fall skall åläggas ett be-&lt;br&gt;talningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinskt färdigbehandlade inom geriatriken ingick inte i Landstings-&lt;br&gt;förbundets undersökningar från 1989 och 1990. Med anledning härav&lt;br&gt;begärdes uppgifter i detta avseende in i det underlag som kommuner och&lt;br&gt;landsting skulle lämna till socialdepartementet för den ekonomiska regle-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet från denna inventering visade att det finns ca 1 100 medi-&lt;br&gt;cinskt färdigbehandlade inom geriatriken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att de uppgifter som begärts in beträffande medicinskt färdig- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;behandlade inom geriatriken bör ingå i beräkningsunderlaget. Jag be- Bil. 1:3&lt;br&gt;dömer att omvårdnadskostnaden per vårdplats och dag inom geriatriken&lt;br&gt;skall vara 1 300 kr. i 1992 års prisnivå och att samma reduktion bör&lt;br&gt;göras för varseltiden som för somatisk akutsjukvård. Den totala kost-&lt;br&gt;naden för medicinskt färdigbehandlade inom geriatriken kan då beräknas&lt;br&gt;till 441 milj.kr. Av denna totala kostnad skall 70 %, 309 milj.kr., ligga&lt;br&gt;till grund för skatteväxling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De landstingsfria kommunerna har en andel av de medicinskt färdigbe-&lt;br&gt;handlade som uppgår till 12,5 % av det totala antalet. Kostnaderna för&lt;br&gt;dessa kommuner ingick i den tidigare angivna totalkostnaden. För att ett&lt;br&gt;korrekt utfall skall uppnås bör totalkostnaden reduceras med de lands-&lt;br&gt;tingsfria kommunernas andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag påpekat baserades den tidigare beräknade totalkostnaden for&lt;br&gt;medicinskt färdigbehandlade på Landstingsförbundets undersökningar från&lt;br&gt;år 1989 och 1990. En ytterligare undersökning av antalet medicinskt&lt;br&gt;färdigbehandlade genomfördes av Landstingsförbundet i januari 1991.&lt;br&gt;Enligt min bedömning ökar säkerheten vid beräkningen av totalkostnaden&lt;br&gt;för medicinskt färdigbehandlade om denna grundas på samtliga dessa tre&lt;br&gt;undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här framhålla att i de fall där huvudmännen lokalt träffat in-&lt;br&gt;bördes överenskommelser som avviker från utskottets modell kommer&lt;br&gt;dessa att bli gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala kostnaden för medicinskt färdigbehandlade inom den soma-&lt;br&gt;tiska akutsjukvården och geriatriken kan mot nu angiven bakgrund upp-&lt;br&gt;skattas till 1 870 milj.kr. I enlighet med vad riksdagen angett bör skatte-&lt;br&gt;växling genomföras motsvarande 70 % av beloppet, dvs. 1 309 milj.kr.&lt;br&gt;Kommunerna får därutöver ett statsbidrag uppgående till totalt&lt;br&gt;1 500 milj.kr. Till grund för utbetalningen skall ligga antalet medicinskt&lt;br&gt;färdigbehandlade under de senaste tre åren. Statsbidrag bör sammanlagt&lt;br&gt;lämnas med 700 milj, kr för 1992, 500 milj, kr för 1993 och 300 milj.kr&lt;br&gt;för 1994. Bidraget bör utbetalas per kalenderår i efterskott och admi-&lt;br&gt;nistreras av socialstyrelsen. Jag avser att föreslå regeringen att besluta om&lt;br&gt;förordningsbestämmelser beträffande den närmare utformningen av stats-&lt;br&gt;bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget föreslå att detta statsbidrag även skall kunna&lt;br&gt;lämnas till de landstingsfria kommunerna. Det finns ett relativt stort antal&lt;br&gt;medicinskt färdigbehandlade i dessa kommuner. Antalet har också ökat&lt;br&gt;under senare år och uppgår enligt Landstingsförbundets senaste under-&lt;br&gt;sökning till 457 personer. Om dessa kommuner inte omfattas av det&lt;br&gt;obligatoriska betalningsansvaret kan följden bli att antalet medicinskt&lt;br&gt;färdigbehandlade fortsatt kommer att vara högt med negativa effekter för&lt;br&gt;såväl enskilda som samhällsekonomin. Mot denna bakgrund anser jag det&lt;br&gt;motiverat att också de landstingsfria kommunerna får del av statsbidraget.&lt;br&gt;Det skall dock lämnas endast under förutsättning att dessa kommuner&lt;br&gt;internt tillämpar ett motsvarande styrsystem som betalningsansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan landsting och kommuner. Jag har erfarit att de landstingsfria&lt;br&gt;kommunerna avser att införa ett sådant system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Allmänna överväganden kring regleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag redovisar förslaget till ekonomisk reglering och reglerings-&lt;br&gt;instrumenten i detalj vill jag nämna några punkter som haft betydelse vid&lt;br&gt;utformningen av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kombination av regleringsinstrument jag valt innebär att ingendera&lt;br&gt;av huvudmännen ensidigt blir beroende av statligt stöd för den verksam-&lt;br&gt;het som är föremål för verksamhetsförändringen. Inte heller kan någon-&lt;br&gt;dera av huvudmännen ensidigt tillgodogöra sig positiva effekter av skatte-&lt;br&gt;underlagets utveckling. Denna modell har också vunnit riksdagens gillan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen innebär att kommunerna, som genom reformen får ett långsik-&lt;br&gt;tigt åtagande, ges ekonomiskt utrymme främst genom skatteväxling men&lt;br&gt;också genom att statsbidraget för service och vård till äldre och handi-&lt;br&gt;kappade avsevärt utökas. Den förändring jag föreslår i skatteutjämnings-&lt;br&gt;systemet är en följd av ändrade ansvarsförhållanden beträffande den&lt;br&gt;somatiska långtidssjukvården på grund av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget påminna om det arbete som för närvarande&lt;br&gt;bedrivs i kommunalekonomiska kommittén (dir. 1990:20). Kommittén har&lt;br&gt;bl.a. i uppgift att utforma förslag till ett nytt system för statens bidrag till&lt;br&gt;kommuner och landsting, baserat på generella fördelningsprinciper. Enligt&lt;br&gt;direktiven bör förändringar på grundval av utredningens förslag kunna&lt;br&gt;bölja genomföras fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det pågående arbetet i kommittén har jag försökt be-&lt;br&gt;gränsa ingreppen i befintliga regelsystem. Jag anser emellertid att en&lt;br&gt;omläggning av statsbidraget till äldreomsorgen är nödvändig redan nu. De&lt;br&gt;förändringar jag föreslår bör inte ändra förutsättningarna för kommitténs&lt;br&gt;överväganden angående en generell bidragsgivning. Det har också varit&lt;br&gt;nödvändigt att införa ett mellankommunalt kostnadsutjämningssystem för&lt;br&gt;att enskilda kommuner år 1992 skall få täckning för sina tillkommande&lt;br&gt;kostnader för äldrereformen. Den kommunalekonomiska kommittén bör,&lt;br&gt;som framgår av dess direktiv, pröva möjligheterna att inarbeta eller&lt;br&gt;eventuellt avlösa regleringsåtgärderna i anslutning till äldrereformen i ett&lt;br&gt;nytt generellt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognoser har i huvudsak undvikits i de fall där det funnits ett faktiskt&lt;br&gt;beräkningsunderlag att tillgå. Jag har vidare så långt möjligt eftersträvat&lt;br&gt;enkla lösningar framför komplicerade. Jag har också sett det som viktigt&lt;br&gt;att nu samlat undanröja oklarheter beträffande de ekonomiska förhållande-&lt;br&gt;na inför genomförandet av reformen och de närmast därpå följande åren.&lt;br&gt;Detta är en viktig orsak till att jag nu föreslår ett samlat beslut om hur&lt;br&gt;den ekonomiska regleringen mellan huvudmännen skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som varit föremål för noggranna överväganden från min sida&lt;br&gt;är vilket år som skall ligga till grund för skatteväxlingen mellan huvud-&lt;br&gt;männen. De år som övervägts är 1991 resp. 1992. Vid valet mellan dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två år bör enligt min mening skatteväxling på 1991 års förhållanden Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;väljas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste skälet till detta är att det är verksamhetens omfattning och&lt;br&gt;utformning fram till ikraftträdandet som skall ligga till grund för regle-&lt;br&gt;ringen. Det är såväl verksamhetens kostnader som dess finansiering år&lt;br&gt;1991 som förs över från landsting till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skatteväxling med år 1991 som grund ger vidare ett långsiktigt&lt;br&gt;korrekt resultat för den totala ekonomiska regleringen mellan huvudmän-&lt;br&gt;nen. En fördel är dessutom att regleringen då kan ske på i huvudsak&lt;br&gt;kända förhållanden. En skatteväxling med år 1992 som grund skulle ställa&lt;br&gt;krav på ett omfattande prognosarbete bl.a. i fråga om skatteunderlagets&lt;br&gt;utveckling på kommun- och landstingsnivå. Prognoser av detta slag skulle&lt;br&gt;enligt min mening vara förenade med så stora mått av osäkerhet att&lt;br&gt;växling på 1992 års förhållanden inte kan betraktas som en framkomlig&lt;br&gt;väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i beräkningarna utgått från huvudmännens egna uppgifter om&lt;br&gt;kostnaderna for de verksamheter som omfattas av reformen. I de fall där&lt;br&gt;huvudmännen inte varit överens har kostnaderna istället beräknats med&lt;br&gt;ledning av ställningstaganden från delegationen för överförande av lokala&lt;br&gt;sjukhem m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är den sammantagna effekten av de använda regleringsinstrumen-&lt;br&gt;ten som skall åstadkomma att kommunerna ges täckning for sina tillkom-&lt;br&gt;mande kostnader för år 1992. Dessa regleringsinstrument bör användas&lt;br&gt;i en viss ordning för att resultatet på riksnivå och länsnivå skall bli kor-&lt;br&gt;rekt. Utgångspunkten för den ekonomiska regleringen är att den skall&lt;br&gt;vara kostnadsneutral mellan kommuner och landsting. Den ekonomiska&lt;br&gt;regleringen avses ske på ett sådant sätt att statens sammanlagda stöd till&lt;br&gt;landsting och kommuner totalt sett skall vara detsamma som före regle-&lt;br&gt;ringen. Härutöver tillkommer dock de stimulansbidrag som staten till-&lt;br&gt;skjuter under en övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag väljer att redovisa de olika regleringsinstrumenten i den ordning&lt;br&gt;som de bör komma till användning. De regleringsinstrument som kommer&lt;br&gt;i fråga är desamma som föreslogs i prop. 1990/91:14. De är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Reducering av ersättningen från sjukförsäkringen till landstingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den s.k. Dagmarersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Förändring av skatteutjämningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Skatteväxling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Nytt statsbidrag för service och vård till äldre och handikappade i&lt;br&gt;kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Mellankommunalt system för kostnadsutjämning. (Enligt min upp-&lt;br&gt;fattning speglar benämningen mellankommunal kostnadsutjämning&lt;br&gt;den funktion som systemet skall ha bättre än benämningen mellan-&lt;br&gt;kommunal omfördelning som användes i prop. 1990/91:14.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3.1 Förändring av ersättningen från sjukförsäkringen till&lt;br&gt;sj ukvårdshuvud männen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ramen för ersättningarna från sjukförsäkringen till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen, den s.k. Dagmarersättningen, skall från&lt;br&gt;och med år 1992 reduceras med hänsyn till den kostnadsandel för&lt;br&gt;hälso- och sjukvård som lyfts av sjukvårdshuvudmännen genom&lt;br&gt;äldrereformen. Reduceringen skall fastställas till ett visst antal&lt;br&gt;kronor per invånare och fördelas länsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I prop. 1990/91:14 anförde jag att den allmän-&lt;br&gt;na sjukvårdsersättning som utgår till sjukvårdshuvudmännen från den&lt;br&gt;allmänna sjukförsäkringen bör reduceras med utgångspunkt från kost-&lt;br&gt;naderna för den andel hälso- och sjukvård som förs över till kommuner-&lt;br&gt;na, inklusive kommunernas kostnader för betalningsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt beräknas kostnaderna för den totala andelen&lt;br&gt;hälso- och sjukvård som överförs till kommunerna till 20,3 miljarder&lt;br&gt;kronor i 1991 års prisnivå. Detta motsvarar ca 21 % av kostnaderna för&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännens totala andel hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att en generell reduktion bör göras motsvarande 21 % av&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännens ersättning från den allmänna sjukvårdsersätt-&lt;br&gt;ningen. Reduktionen uttrycks i ett visst antal kronor per invånare, samma&lt;br&gt;för alla sjukvårdshuvudmän. Reduktionen görs alltså även för de lands-&lt;br&gt;tingsfria kommunerna då dessa kommer att få del av det av mig föreslag-&lt;br&gt;na statsbidraget till kommunerna till service och vård till äldre och handi-&lt;br&gt;kappade. Sammanlagt uppgår reduktionen till 3,1 miljarder kronor. Re-&lt;br&gt;duktionens storlek i den ekonomiska regleringen uppgår till 2,8 miljarder&lt;br&gt;kronor då de landstingsfria kommunerna frånräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare föreslå regeringen att förordningen (1984:908) om&lt;br&gt;vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen från sjukförsäkringen enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring ändras i enlighet med vad jag nu&lt;br&gt;anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att sjukförsäkringsmedel inte i samma utsträckning som hittills&lt;br&gt;förs över till sjukvårdshuvudmännen skapas utrymme för att förstärka det&lt;br&gt;nya statsbidraget för service och vård till äldre och handikappade i kom-&lt;br&gt;munerna. Vidare ges möjigheter att finansiera den merkostnad som upp-&lt;br&gt;kommer för staten genom den förändring i skatteutjämningssystemet som&lt;br&gt;jag strax kommer att föreslå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3.2 Förändring av skatteutjämningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillägg eller avdrag för åldersstrukturens inverkan&lt;br&gt;avseende somatisk långtidssjukvård, vilken ingår i beräkningsunder-&lt;br&gt;laget för skatteutjämningsbidragen till landstingen, skall överföras&lt;br&gt;till beräkningsunderlaget för skatteutjämningsbidragen till kommu-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De högsta skattesatser som får utgöra grund för beräkning av&lt;br&gt;skatteutjämningsbidrag skall justeras för kommuner och landsting&lt;br&gt;motsvarande den förändring av skattesatserna i vaije län som upp-&lt;br&gt;kommer till följd av skatteväxlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna innebär en merkostnad för staten på 300 milj.kr.&lt;br&gt;En del av det finansiella utrymme som uppstår genom reduktionen&lt;br&gt;av Dagmarersättningen till landstingen används för att täcka denna&lt;br&gt;ökade kostnad för staten. Resterande del av utrymmet utnyttjas till&lt;br&gt;statsbidraget för service och vård till äldre och handikappade i&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Skatteutjämningssystemets syfte är att skapa&lt;br&gt;så lika ekonomiska förutsättningar som möjligt för den kommunala verk-&lt;br&gt;samheten i landets olika delar trots skiftande förhållanden. Skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsbidraget baseras på den garanterade skattekraften i landsting och&lt;br&gt;kommuner varvid hänsyn tas till bl.a. befolkningens åldersstruktur och&lt;br&gt;åldersberoende verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underlaget för beräkning av landstingens åldersfaktor ingår olika&lt;br&gt;åldersberoende verksamheter som åsatts olika tyngd vid beräkningarna.&lt;br&gt;Den somatiska långtidssjukvården är en av dessa verksamheter. Eftersom&lt;br&gt;den somatiska långtidssjukvården genom reformen blir kommunernas&lt;br&gt;ansvar i framtiden ser jag det som naturligt att tillägg eller avdrag för&lt;br&gt;somatisk långtidssjukvård i stället överförs till underlaget för beräkning&lt;br&gt;av kommunernas garanterade skattekraft. Tilläggen och avdragen bör&lt;br&gt;beräknas på samma sätt som gäller för de övriga åldersberoende verksam-&lt;br&gt;heterna avseende den kommunala äldreomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen som nu föreslås innebär att antalet äldre i de högsta&lt;br&gt;åldrarna kommer att väga tyngre vid beräkningen av kommunernas skat-&lt;br&gt;teutjämningsbidrag. För kommuner som har många äldre i de högsta&lt;br&gt;åldrarna, bl.a. många glesbygdskommuner, innebär förändringen relativt&lt;br&gt;sett högre skatteutjämningsbidrag jämfört med nuläget. Jag kommer i det&lt;br&gt;följande också att föreslå förändringar av statsbidraget till kommunerna&lt;br&gt;som ytterligare kommer att förstärka denna effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör de högsta skattesatser som anges i lagen (1988:491) om skat-&lt;br&gt;teutjämningsbidrag länsvis förändras med lika mycket som respektive&lt;br&gt;skatteväxlingssats. Jag avser därför att i samråd med chefen för finans-&lt;br&gt;departementet föreslå regeringen att med stöd av 6 § andra stycket lagen&lt;br&gt;om skatteutjämningsbidrag medge undantag från tillämpningen av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högsta skattesatser för beräkning av skatteutjämningsbidrag som anges i Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;6 § första stycket i samma lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1990/91:14 redovisade jag varför statens kostnader för&lt;br&gt;skatteutjämningsbidraget stiger med den föreslagna förändringen. Orsaken&lt;br&gt;är bl.a. att kommunernas garanterade skattekraft, som ligger till grund&lt;br&gt;för skatteutjämningsbidragen, är högre än landstingens. Merkostnaden&lt;br&gt;uppgår till 300 milj.kr. och bör täckas med medel motsvarande en del av&lt;br&gt;minskningen av sjukförsäkringsersättningama till landstingen. Medel&lt;br&gt;motsvarande den övriga minskningen av sjukförsäkringsersättningen förs&lt;br&gt;till det nya statsbidraget till kommunerna till service och vård till äldre&lt;br&gt;och handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändring jag föreslår innebär reellt att beräkningsunderlaget för&lt;br&gt;skatteutjämningsbidraget till kommunerna tillförs 2,2 miljarder kronor.&lt;br&gt;Landstingens beräkningsunderlag minskar med 1,9 miljarder kronor och&lt;br&gt;skillnaden, 300 milj, kr., till förs skatteutjämningssystemet av en del av de&lt;br&gt;medel som frigörs genom minskning av ersättningarna till landstingen&lt;br&gt;från den allmänna sjukförsäkringen. Effekten för landstingen till följd av&lt;br&gt;bortfallet av 1,9 miljarder kronor i skatteutjämningsbidrag beaktas vid&lt;br&gt;skatteväxlingen. Jag anser inte att vad jag nu har föreslagit föranleder&lt;br&gt;behov av några ändringar i lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag.&lt;br&gt;Däremot kommer chefen för finansdepartementet vid ett senare tillfälle&lt;br&gt;att föreslå erforderliga förändringar i förordningen (1988:494) om skatte-&lt;br&gt;utjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3.3 Skatteväxling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Från och med år 1992 sänker vaije landsting sin&lt;br&gt;skattesats. Samtidigt tillåts kommunerna inom respektive landstings-&lt;br&gt;område att höja sin skattesats högst vad som motsvarar landstingets&lt;br&gt;skattesänkning. Regleringen härav tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av det skatteutrymme som växlas bestäms med utgångs-&lt;br&gt;punkt i den nettokostnadsavlastning som landstinget får genom&lt;br&gt;äldrereformen. Härvid tas hänsyn till reduktionen av den allmänna&lt;br&gt;sjukvårdsersättningen och minskade skatteutjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skatteväxlingen skall kunna göras på en långsiktigt riktig&lt;br&gt;nivå föreslås en tillfällig förändring, under åren 1992 och 1993, i&lt;br&gt;avräkningsförfarandet vid statens utbetalning av kommunalskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare genomförs en ändring av avräkningsskatten så att kost-&lt;br&gt;nadsneutralitet mellan staten och landstingen å ena sidan och staten&lt;br&gt;och kommunerna å andra sidan bibehålls också efter reformens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen har antagit lagen (1990:608) om&lt;br&gt;tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt. Lagen innebär att&lt;br&gt;de skattesatser som gäller för skatt till bl.a. landstingskommun och kom-&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-96.png" style="width:14pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;mun för år 1990 inte får överskridas åren 1991 och 1992. Undantag från Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;skattestoppet gäller förändringar i utdebitering på grund av skatteväxling Bil. 1:3&lt;br&gt;i samband med att arbetsuppgifter omfördelas mellan kommuner och&lt;br&gt;landstingskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör den skatteväxling som krävs till följd av äldrere-&lt;br&gt;formen beräknas på respektive landstings totala skatteunderlag för år&lt;br&gt;1991 anpassade till de förändringar i avräkningsförfarandet som jag&lt;br&gt;föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämningen av skatteväxlingsnivåema bör ske så att landstingen får&lt;br&gt;sina skatteintäkter reducerade med ett belopp motsvarande reglerings-&lt;br&gt;volymen minskad dels med det belopp som regleras via reduktionen av&lt;br&gt;den allmänna sjukvårdsersättningen, dels med de minskade skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsbidragen. Det framräknade skatteväxlingsbeloppet öresutjämnas till&lt;br&gt;närmast hela femöring. Som bilaga 1:3.6 till protokollet i ärendet bör&lt;br&gt;fogas en redovisning av skatteväxlingsbeloppen för respektive landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna inom vaije landstingsområde tillåts höja sin skattesats&lt;br&gt;högst lika mycket som den för respektive landsting angivna skattesänk-&lt;br&gt;ningen. Regleringen av skatteväxlingen bör tas in i en ny lag om särskild&lt;br&gt;skatteväxling med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och&lt;br&gt;vård för äldre och handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteväxlingen bör ske vid ett tillfälle och på en långsiktigt riktig nivå.&lt;br&gt;För att åstadkomma detta behöver de nya skattesatserna även tillämpas på&lt;br&gt;det skatteunderlag som tillkommer vid slutavräkningen av kommunalskatt&lt;br&gt;avseende åren 1990 och 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsposten år 1992 hade utan reformen beräknats som antalet&lt;br&gt;skattekronor enligt taxeringen år 1991 multiplicerat med skattesatsen år&lt;br&gt;1990 och med avdrag för det förskott som redan erhållits för år 1990,&lt;br&gt;dvs. antalet skattekronor enligt taxeringen år 1989 (i förekommande fall&lt;br&gt;uppräknat skatteunderlag) multiplicerat med skattesatsen år 1990. Med&lt;br&gt;hänsyn tagen till äldrereformen bör avräkningsposten i stället beräknas&lt;br&gt;som antalet skattekronor enligt taxeringen år 1991 multiplicerat med&lt;br&gt;skattesatsen för år 1990 som justerats med förändringen på grund av&lt;br&gt;skatteväxlingen. Från detta avräknas sedan ett omräknat förskott för år&lt;br&gt;1990 beräknat som antalet skattekronor enligt taxeringen år 1989 (i&lt;br&gt;förekommande fall uppräknat skatteunderlag) multiplicerat med skattesat-&lt;br&gt;sen år 1990 som justerats medförändringen på grund av skatteväxlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av avräkningsposten år 1993 sker enligt samma princip&lt;br&gt;som för år 1992, dvs. antalet skattekronor enligt taxeringen år 1992&lt;br&gt;multipliceras med skattesatsen år 1991 som justerats medförändringenpå&lt;br&gt;grund av skatteväxlingen. Från detta avräknas sedan ett omräknat förskott&lt;br&gt;för år 1991 beräknat som antalet skattekronor enligt taxeringen 1990 (i&lt;br&gt;förekommande fall uppräknat skatteunderlag) multiplicerat med skattesat-&lt;br&gt;sen år 1991 som justerats medförändringenpä grund av skatteväxlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i avräkningsförfarandet för åren 1992 och 1993 bör i enlighet&lt;br&gt;med vad som nu sagts göras i lagen (1965:269) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den ekonomiska regleringen bör även vissa effekter av skattere-&lt;br&gt;formen beaktas. Det gäller dels effekterna av den reviderade inkomstbe-&lt;br&gt;skattningen, dels effekterna av att mervärdeskatt breddas, dels effekterna&lt;br&gt;av att kommuner och landsting från och med år 1991 får göra avdrag för&lt;br&gt;all ingående mervärdeskatt. I syfte att uppnå ett budgetmässigt neutralt&lt;br&gt;utfall i förhållandet mellan staten och kommuner respektive landsting har&lt;br&gt;beslutats om en avräkningsskatt (prop. 1989/90:150, FiU 29, rskr. 359).&lt;br&gt;Reglerna härom finns i lagen (1990:609) om avräkningsskatt. När verk-&lt;br&gt;samhet och resurser överförs från landsting till kommuner förändras&lt;br&gt;förutsättningarna för denna reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna kommer efter skatteväxlingen att tillgodoräkna sig ett&lt;br&gt;högre värde på det till följd av skattereformen ökade skatteunderlaget.&lt;br&gt;Vidare flyttas möjligheten att göra avdrag för ingående mervärdeskatt för&lt;br&gt;den från landsting till kommuner överförda verksamheten. Vid den eko-&lt;br&gt;nomiska regleringen av äldrereformen bör dessa förhållanden beaktas så&lt;br&gt;att den beräknade kostnadsneutraliteten mellan staten och kommunerna å&lt;br&gt;ena sidan och staten och landstingen å den andra sidan bibehålls också&lt;br&gt;efter reformens genomförande. Efter samråd med chefen för finansdepar-&lt;br&gt;tementet föreslår jag därför en ändring av avräkningsskatten enligt följan-&lt;br&gt;de:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronor per skattekrona&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya skattesatser:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (prop. 1990/91:100 bil. 9) har regeringen före-&lt;br&gt;slagit vissa ändringar av avräkningsskatten till följd av beslutade föränd-&lt;br&gt;ringar i skattesystemet. I de av mig nu föreslagna nya skattesatserna har&lt;br&gt;de i budgetpropositionen föreslagna förändringarna beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om avräkningsskatt bör ändras i enlighet med mitt förslag till&lt;br&gt;förändring av avräkningsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser inte att den av mig föreslagna skatteväxlingen bör föranleda&lt;br&gt;någon ändring av skatteutjämningsavgiftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3.4 Förändring av statsbidraget till kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Grunderna för fördelningen av statens bidrag till&lt;br&gt;kommunerna till service och vård till äldre och handikappade&lt;br&gt;förändras så att medlen fördelas efter behovskriterier. Som sådana&lt;br&gt;kriterier skall tjäna antalet personer i de högre åldrarna, andelen&lt;br&gt;ensamboende i de högre åldrarna, kommunens glesbygdsgrad samt&lt;br&gt;antalet förtidspensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget till kommunerna ökas kraftigt. Ökningen finansieras&lt;br&gt;genom att den allmänna sjukvårdsersättningen till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det nuvarande statsbidraget till kommunerna&lt;br&gt;för social hemhjälp och ålderdomshem är baserat på antalet årsarbetare&lt;br&gt;som kommunerna har inom den sociala hemhjälpen men är också relaterat&lt;br&gt;till antalet ålderdomshemsplatser. Statsbidraget utbetalas av socialstyrel-&lt;br&gt;sen för kalenderår i efterskott. Bidraget till social hemhjälp, ålderdoms-&lt;br&gt;hem m.m. för budgetåret 1991/92, vilket avser bidrag för verksamhets-&lt;br&gt;året 1991, beräknas i 1991 årsbudgetproposition (prop. 1990/91:100, bil.&lt;br&gt;7) uppgå till 3 496 852 000 kr. varav 3 485 000 000 kr. avser bidrag för&lt;br&gt;stöd och hjälp i boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragsramen bör, som jag förutsatt i proposition 1990/91:14 om&lt;br&gt;ansvaret för service och vård till äldre och handikappade m.m, kunna öka&lt;br&gt;med hänsyn till den reduktion av den allmänna sjukvårdsersättningen som&lt;br&gt;jag föreslagit i avsnitt 4.2.3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av det finansieringsutrymme som uppstår vid reduktionen av&lt;br&gt;den allmänna sjukvårdsersättningen bör tillföras kommunerna via det&lt;br&gt;statsbidrag jag nu ämnar föreslå. För att statens utgifter inte skall öka bör&lt;br&gt;en mindre del av tillgängliga medel användas för att finansiera de mer-&lt;br&gt;kostnader i skatteutjämningssystemet som jag tidigare har redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:14 pekade jag på vissa problem som är förknippade&lt;br&gt;med det nuvarande prestationsrelaterade statsbidraget. Jag konstaterade&lt;br&gt;härvid att kommuner med en hög andel äldre personer, vilket ofta sam-&lt;br&gt;manfaller med låg skattekraft, och som inte byggt ut sin verksamhet&lt;br&gt;missgynnas av det nuvarande bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare pekade jag på att det nuvarande bidraget premierar bl.a.&lt;br&gt;personalintensiva verksamheter, vilket är mindre lämpligt då personaltill-&lt;br&gt;gången är begränsad i flera delar av landet. Jag konstaterade också att det&lt;br&gt;sker en negativ styrning så till vida att service som ges vid dagcentraler,&lt;br&gt;genom varuhemsändning, matdistribution eller städpatruller inte är&lt;br&gt;bidragsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen av vad jag anförde i den nämnda propositionen är att det&lt;br&gt;behövs ett nytt behovsbaserat bidrag. Jag anser att ett bidrag utformat på&lt;br&gt;det sätt jag nu skall redogöra för kan bidra till att lösa de problem jag&lt;br&gt;tidigare nämnt och samtidigt ge så stor flexibilitet att det tar hänsyn till&lt;br&gt;framtida förändringar av behovsstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den faktor som mest påtagligt bestämmer behovet av service och vård&lt;br&gt;inom äldre- och handikappomsorgen är antalet äldre personer i de högsta&lt;br&gt;åldrarna. Behoven av service och vård, liksom kostnaderna för att till-&lt;br&gt;godose dessa påverkas av kommunens struktur. I glesbygder där de äldre&lt;br&gt;bor utspridda blir verksamhetskostnaderna per person högre än i kommu-&lt;br&gt;ner med en tätare bebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse för behovet av service och vård är hur många som&lt;br&gt;bor ensamma. Studier visar att andelen ensamboende är avsevärt högre&lt;br&gt;bland dem som får service och vård än bland andra människor i samma&lt;br&gt;åldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu nämnda variablerna, antalet äldre, antalet ensamboende och&lt;br&gt;glesbygdsgraden bör vara viktiga komponenter vid utformningen av det&lt;br&gt;nya statsbidraget. Ytterligare en viktig variabel som påverkar kommunens&lt;br&gt;kostnader är antalet yngre personer med stora funktionsnedsättningar.&lt;br&gt;Därför anser jag att en del av statsbidraget, motsvarande yngre personers&lt;br&gt;andel i konsumtionen av service och vård, bör fördelas mellan kommu-&lt;br&gt;nerna efter antalet förtidspensionärer i resp, kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragets utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt bör bidraget bygga på tre huvudkomponenter. En sådan faktor&lt;br&gt;tar hänsyn till att kostnaderna är högre i glesbygder och då antalet ensam-&lt;br&gt;boende äldre är högt. Denna faktor, som förändras då förhållandena i&lt;br&gt;kommunerna ändras, har jag kallat kostnadsjusteraren. Den bör beräknas&lt;br&gt;på följande sätt: Först delas landets kommuner in i fyra olika grupper allt&lt;br&gt;efter hur många personer i åldersgruppen 80 år och äldre som respektive&lt;br&gt;kommun har per ytenhet. Vaije klass får en matematisk vikt, glesbygds-&lt;br&gt;graden, varierande mellan 0,9 och 1,2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter beräknas, för vaije kommun, hur stor andel av personerna i&lt;br&gt;åldrarna 75 år och äldre som är ensamboende. Denna andel sätts i rela-&lt;br&gt;tion till (delas med) en motsvarande andel beräknad för hela riket. På så&lt;br&gt;sätt får man ett index, med ett vägt genomsnitt på 1. Detta index multi-&lt;br&gt;pliceras med glesbygdsgraden för att få fram den för respektive kommun&lt;br&gt;kostnadsjusterande faktorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De högre åldrarna indelas i fyra åldersgrupper (75-80, 80-84, 85-89 och&lt;br&gt;90 eller äldre). Ett bidragsgrundande belopp för vaije grupp beräknas&lt;br&gt;som summan av antalet individer i den åldersgruppen gånger ett visst&lt;br&gt;belopp, olika för vaije åldersgrupp. De fyra åldersgruppsbeloppen bör&lt;br&gt;vara 4 358 kr., 8 716 kr., 13 074 kr. och 17 432 kr. Sedan summeras de&lt;br&gt;fyra bidragsgrundande beloppen och multipliceras med den kostnadsjuste-&lt;br&gt;rande faktorn för att få fram det faktiska bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sista komponenten är ett tillägg 3 104 kr. per förtidspensionär i&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bilaga 1:3.10 bör till protokollet fogas en redovisning av ett beräk-&lt;br&gt;nat utfall av statsbidraget baserat på uppgifter som skulle ha använts om&lt;br&gt;bidraget hade böljat betalas ut redan år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya statsbidraget bör liksom det nuvarande administreras och utbe-&lt;br&gt;talas av socialstyrelsen. Principen bör vara att statsbidraget skall utges till&lt;br&gt;kommunerna kvartalsvis i efterskott och baseras på befolkningsunderlaget&lt;br&gt;per den 31 december föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de nya utbetalningsrutinema bör dock bidraget för år&lt;br&gt;1992 utbetalas halvårsvis i efterskott. Innebörden av detta är att det nya&lt;br&gt;statsbidraget till kommunerna till service och vård till äldre och handi-&lt;br&gt;kappade får budgetmässiga konsekvenser för staten först budgetåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till närmare&lt;br&gt;förordningsbestämmelser om statsbidraget till service och vård för äldre&lt;br&gt;och handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3.5 Mellankommunal kostnadsutjämning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett system införs för kostnadsutjämning mellan samt-&lt;br&gt;liga kommuner i landet med undantag av de landstingsfria kommu-&lt;br&gt;nerna. Systemet skall för år 1992 bidra till att ge kommunerna&lt;br&gt;täckning för de genom äldrereformen tillkommande kostnaderna.&lt;br&gt;Under en femårsperiod skall systemet ge kommunerna möjlighet att&lt;br&gt;gradvis anpassa sig till en behovsbaserad fördelning av statens stöd&lt;br&gt;till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet skall fördela resurser enligt samma behovskriterier som&lt;br&gt;statsbidraget till service och vård till äldre och handikappade, dvs.&lt;br&gt;viktat antal i kommunen bosatta personer i de högre åldrarna, den&lt;br&gt;relativa andelen ensamboende äldre, andelen förtidspensionärer&lt;br&gt;samt kommunens glesbygdsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för mellankommunal kostnadsutjämning regleras i lag&lt;br&gt;och administreras centralt. Skattemyndigheterna verkställer kost-&lt;br&gt;nadsutjämningen genom avräkning vid utbetalningen av kommunal-&lt;br&gt;skattemedel. Utjämningsbeloppen skall årligen justeras med hänsyn&lt;br&gt;till lönekostnadsutvecklingen för den berörda verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Målet för den ekonomiska regleringen är att&lt;br&gt;kommunerna för år 1992 skall ges täckning för de tillkommande kost-&lt;br&gt;nader som äldrereformen för med sig. Detta resultat kan inte uppnås helt&lt;br&gt;med de regleringsinstrument jag tidigare redovisat utan det krävs också&lt;br&gt;en kostnadsutjämning mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna i skatteutjämningssystemet och det nya&lt;br&gt;statsbidraget för service och vård till äldre och handikappade i kommu-&lt;br&gt;nerna innebär också en förändring av statens stöd i riktning mot en&lt;br&gt;behovsbaserad resursfördelning. För enskilda kommuner kan detta över-&lt;br&gt;gångsvis innebära vissa påfrestningar, varför en viss omställningsperiod&lt;br&gt;är nödvändig. Även av detta skäl fordras ett system för mellankommunal&lt;br&gt;kostnadsutj ämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mellankommunala systemet för kostnadsutjämning bör ha framför&lt;br&gt;allt två uppgifter. Den ena är att vaije kommun år 1992 skall få täckning&lt;br&gt;för sina genom reformen tillkommande kostnader. Den andra uppgiften&lt;br&gt;är att under en omställningsperiod ge kommunerna möjlighet att gradvis&lt;br&gt;anpassa sig till en fördelning av statens stöd som i högre grad baseras på&lt;br&gt;kommunens behov. Jämfört med dagens statsbidragssystem, som fördelar&lt;br&gt;resurser efter prestation, medför denna omläggning vissa omfördelnings-&lt;br&gt;effekter. Dessa kan hanteras bättre av kommunerna om de ges möjlighet&lt;br&gt;till en gradvis anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa effekter beror också på att landstingen idag har en omfördelande&lt;br&gt;roll i förhållande till kommunerna i länen. De skillnader som finns mellan&lt;br&gt;kommunerna inom ett län kan bero dels på hur kommunen utnyttjat&lt;br&gt;landstingens hälso- och sjukvård och åldersstrukturen i kommunen, dels&lt;br&gt;på hur strukturen på landstingets och kommunernas vårdutbud ser ut. Om&lt;br&gt;exempelvis landstinget valt att satsa på primärvård och en utbyggd hem-&lt;br&gt;sjukvård minskar kostnaderna för den somatiska långtidssjukvården jäm-&lt;br&gt;fört med det landsting där vårdstrukturen innehåller en stor andel soma-&lt;br&gt;tisk långtidssjukvård. Kommunens egen utbyggnad av social service kan&lt;br&gt;givetvis också påverka dess konsumtion av landstingets vårdinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på ett län med stort behov av kostnadsutjämning är Stockholms&lt;br&gt;län och exempel på ett län med små behov av kostnadsutjämning är&lt;br&gt;Kristiansstads län. Som bilaga 1:3.9 bör till protokollet fogas en redovis-&lt;br&gt;ning av utfallet av systemet för mellankommunal kostnadsutjämning för&lt;br&gt;landets samtliga berörda kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av systemet för mellankommunal kostnadsutjämning&lt;br&gt;finns det enligt min mening flera viktiga kriterier som måste vara upp-&lt;br&gt;fyllda. Samtidigt som systemet klarar de två huvuduppgifterna att ge&lt;br&gt;kommunerna täckning för kostnaderna år 1992 och att åstadkomma en&lt;br&gt;gradvis anpassning till en förändrad resursfördelning bör det vara så&lt;br&gt;utformat att vaije kommun kan förutse hur fördelningen av resurser blir&lt;br&gt;för den egna kommunen. Därför anser jag att systemet måste innehålla&lt;br&gt;sådana kända och förutsägbara komponenter att detta blir möjligt. Det&lt;br&gt;system jag nu föreslår uppfyller dessa kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När omställningsperioden är till ända, kan det fortfarande finnas län där&lt;br&gt;spännvidden är stor mellan kommunernas kostnader och resurser. Det bör&lt;br&gt;då vara möjligt att låta det mellankommunala kostnadsutjämnande syste-&lt;br&gt;met fortsätta att fördela medel inom sådana län. Av flera skäl anser jag&lt;br&gt;det dock inte lämpligt att redan nu ta ställning till detta. I detta samman-&lt;br&gt;hang vill jag också erinra om att den kommunalekonomiska kommittén&lt;br&gt;(dir. 1990:20) har i uppdrag att se över det totala statliga bidragssystemet&lt;br&gt;för den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemets utformning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts har det mellankommunala kostnadsutjämnande syste-&lt;br&gt;met två uppgifter. År 1992 skall det medverka till att kommunerna far&lt;br&gt;täckning for sina nya kostnader och under en omställningsperiod på fem&lt;br&gt;år skall systemet ge kommunerna möjlighet att gradvis anpassa sig till en&lt;br&gt;helt behovsbaserad fördelning av vissa utjämningsresurser. De kriterier&lt;br&gt;som skall ligga till grund för fördelningen inom det nya statsbidraget bör&lt;br&gt;vara tillämpliga också för det mellankommunala systemet för kostnads-&lt;br&gt;utjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tydligt beskriva själva systemet för den mellankommunala kost-&lt;br&gt;nadsutjämningen och dess funktion väljer jag att ge ett exempel där&lt;br&gt;systemet omfattar endast två kommuner, en kommun som får och en som&lt;br&gt;ger resurser till den mellankommunala kostnadsutjämningen. Avslutnings-&lt;br&gt;vis kommer jag att redovisa hur den mellankommunala kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen fungerar i praktiken för ett län där kommunerna har olika behov&lt;br&gt;av kostnadsutjämning. Som bilaga 1:3.7 bör till protokollet i ärendet fogas&lt;br&gt;en redovisning kommunvis för ingångsvärden i den mellankommunala&lt;br&gt;kostnadsutjämningen. Av denna bilaga framgår vilka kommuner som får&lt;br&gt;överskott i den ekonomiska regleringen och får avstå detta till systemet.&lt;br&gt;Utfallet av den mellankommunala utjämningen för samtliga kommuner&lt;br&gt;framgår av redovisningar, som bör fogas till protokollet som bilaga 1:3.8&lt;br&gt;respektive 1:3.9. Bilaga 1:3.8 innehåller den ekonomiska regleringens&lt;br&gt;utfall samt effekten av mellankommunal kostnadsutjämning. Bilaga 1:3.9&lt;br&gt;redovisar den mellankommunala kostnadsutjämningen i 1991 års prisnivå&lt;br&gt;från och med år 1992 och till och med år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allra först vill jag beskriva den mellankommunala kostnadsutjämningens&lt;br&gt;funktion år 1992 då det gäller att ge kommunerna täckning för sina&lt;br&gt;tillkommande kostnader. Systemet i fråga avses träda in först efter det att&lt;br&gt;övriga regleringsinstrument fördelat resurser mellan landsting och kom-&lt;br&gt;muner. Reducering av sjukförsäkringsersättningen, skatteväxling och&lt;br&gt;förändringar i skatteutjämningssystemet har således redan skett. I den&lt;br&gt;ekonomiska regleringen inräknas också utfallet för den enskilda kom-&lt;br&gt;munen av det nya statsbidraget till service och vård till äldre och handi-&lt;br&gt;kappade. Den sammantagna effekten av dessa regleringsinstrument utgör&lt;br&gt;kommunens nya intäkter. Dessa intäkter skall sättas i relation till de nya&lt;br&gt;kostnader kommunen får till följd av det nya åtagandet på hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens område. Härvid kan utfallet för den enskilda kommunen bli&lt;br&gt;antingen en överkompensation så att intäkterna överstiger de kostnader&lt;br&gt;kommunen får eller att det uppstår en bristsituation, dvs. kommunen får&lt;br&gt;inte tillräckligt med resurser för att klara de nya kostnaderna. I båda&lt;br&gt;dessa fall träder den mellankommunala kostnadsutjämningen in. I det fall&lt;br&gt;intäkterna är högre än kostnaderna får kommunen avstå resurser till&lt;br&gt;systemet, i det andra fallet får kommunen resurser från systemet. Utfallet&lt;br&gt;för kommunen år 1992 är det jag kallar kommunens ingångsvärde i den&lt;br&gt;mellankommunala kostnadsutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mellankommunala systemet bör omfatta samtliga kommuner utom&lt;br&gt;de landstingsfria kommunerna Gotland, Göteborg och Malmö. Det bör&lt;br&gt;inte under omställningsperioden finnas någon nedre gräns för fördelnings-&lt;br&gt;belopp utan alla kommuner förutom de sist nämnda bör ingå i systemet.&lt;br&gt;Motivet för detta är att alla resurser som kan avvaras av någon kommun&lt;br&gt;behövs för att ge stöd åt de kommuner som har störst behov. Alla kom-&lt;br&gt;muner som omfattas av systemet ges också samma omställningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 1 Resultat av den ekonomiska regleringen för kommunerna A resp. B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun B&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-97.png" style="width:98pt;height:118pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Till fördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n Nya kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Nya intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av figuren framgår att kommunen A får högre intäkter än kostnader år&lt;br&gt;1992. För kommunen A betyder det att den far ge överskjutande resurser&lt;br&gt;till den mellankommunala kostnadsutjämningen. Kommunen B får högre&lt;br&gt;kostnader än intäkter och behöver därför ett tillskott från systemet för att&lt;br&gt;år 1992 kunna täcka sina tillkommande kostnader. Exemplet bygger på&lt;br&gt;antagandet att båda kommunerna ligger i samma län. Det överskjutande&lt;br&gt;belopp som uppkommer i kommun A blir en del av länets totala utjäm-&lt;br&gt;ningsbelopp. Med detta menar jag tillgängliga medel från kommuner som&lt;br&gt;far överskott och som kan fördelas inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa län kommer de tillkommande kostnaderna att vara större än de&lt;br&gt;nya intäkter som finns inom länet, i andra län kommer motsatt förhållan-&lt;br&gt;de att råda. Därför måste systemet medge att resurser kan tas från de län&lt;br&gt;som har överskott och att detta fördelas på ett sådant sätt att behoven&lt;br&gt;täcks för vaije kommun år 1992. Den mellankommunala kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen får således endast medel från kommuner som får ett överskott i&lt;br&gt;den ekonomiska regleringen. De kommuner som redovisas i bilagorna&lt;br&gt;7-9 och som anges få avstå resurser har således i den ekonomiska&lt;br&gt;regleringen fått ett överskott av intäkter i förhållande till sina nya kost-&lt;br&gt;nader till följd av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna som finns inom den mellankommunala kostnadsutjämningen Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;bör fördelas efter samma kriterier som det nya statsbidraget till service Bil. 1:3&lt;br&gt;och vård till äldre och handikappade. På det sättet kan man förbättra&lt;br&gt;möjligheterna att förverkliga principen att alla kommuner skall ges lik-&lt;br&gt;artade förutsättningar att klara uppgiften trots att behoven och möjlig-&lt;br&gt;heterna att organisera verksamheten kan skifta. Dessa kriterier är antalet&lt;br&gt;förtidspensionärer, viktat antal personer i de högre åldrarna, den relativa&lt;br&gt;andelen ensamboende i kommunen samt kommunens glesbygdsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härnäst gäller att fastställa hur mycket resurser kommunen skulle få om&lt;br&gt;resurserna redan idag fördelades uteslutande efter de behovskriterier som&lt;br&gt;också bestämmer statsbidraget, dvs. kommunens behov jämfört med&lt;br&gt;andra kommuners behov enligt dessa kriterier. Om kommun A far 10 %&lt;br&gt;av statsbidraget i länet så får kommun A också 10 % av utjämnings-&lt;br&gt;beloppet i länet när omställningsperioden är slut. På detta sätt har jag&lt;br&gt;fått fram vad jag kallar utjämningsandelen för kommunen, dvs. vad&lt;br&gt;kommunen skall ha i ett rent behovsrelaterat system. Vid sidan av denna&lt;br&gt;andel av utjämningsbeloppet får givetvis kommunen sina övriga intäkter.&lt;br&gt;Om kommunen hör till dem som får överskott reduceras intäkterna med&lt;br&gt;det belopp kommunen ger till den mellankommunala kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av äldredelegationens rapport (Ds 1989:27)&lt;br&gt;framfördes från kommunalt håll att anpassningsperioden inte får bli för&lt;br&gt;lång. Jag delar denna uppfattning. De fördelningseffekter som uppstår är&lt;br&gt;enligt min mening inte större än att kommunerna bör kunna klara av att&lt;br&gt;hantera dem inom en femårsperiod. Jag anser därför att den gradvisa&lt;br&gt;anpassningen bör klaras inom loppet av fem år och att samma tidsperiod&lt;br&gt;skall gälla för alla kommuner som ingår i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommunerna i exemplet återstår att under en femårsperiod gradvis&lt;br&gt;anpassa sig till det utjämningsvärde som räknats fram utifrån deras behov&lt;br&gt;i jämförelse med andra kommuner i länet. För kommunen A gäller att&lt;br&gt;den år 1992 har mer intäkter än de tillkommande kostnaderna. Därför&lt;br&gt;får den avstå överskottet till den mellankommunala kostnadsutjämningen.&lt;br&gt;Kommunen har behov av 10 % av utjämningsbeloppet i länet. Netto får&lt;br&gt;kommun A således först ge överskottet till systemet för att sedan få sin&lt;br&gt;andel av länets totala utjämningsbelopp, kommunens utjämningsvärde.&lt;br&gt;Detta belopp utgör 10 % av länets utjämningsbelopp. Under omställnings-&lt;br&gt;perioden (1993-1997) skall således kommun A gradvis närma sig detta&lt;br&gt;utjämningsvärde. Under omställningsperioden får kommun A för vaije år&lt;br&gt;behålla mer och mer av överskottet. För kommun B gäller däremot, helt&lt;br&gt;fiktivt, att den får 20 % av statsbidraget i länet och därmed också 20 %&lt;br&gt;av länets utjämningsbelopp som utjämningsandel. Eftersom kommun B&lt;br&gt;inte fick något överskott i den ekonomiska regleringen år 1992 behöver&lt;br&gt;inte heller kommunen leverera in medel till systemet för kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ning. För kommun B innebär omställningsperioden åren 1993-1997 och&lt;br&gt;den gradvisa anpassningen till utjämningsvärdet att tillskottet från den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellankommunala kostnadsutjämningen avtrappas med en femtedel vaije Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2 Den mellankommunala kostnadsutjämningen - ingångsvärde år 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun B&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-98.png" style="width:98pt;height:119pt;"/&gt;
&lt;p&gt;H Från andra län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Från fördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B Nya kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E3 Nya intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellankommunal kostnadsutjämning - Örebro län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallet av den ekonomiska regleringen i landet visar att utjämnings-&lt;br&gt;beloppet totalt för riket är 1 400 milj. kr. I bilaga 1:3.7 redovisas kom-&lt;br&gt;munvis ingångsvärdena för den mellankommunala kostnadsutjämningen.&lt;br&gt;För de kommuner som får överskott i den ekonomiska regleringen och&lt;br&gt;som skall avstå resurser till andra kommuner anges hur mycket resurser&lt;br&gt;som skall avräknas, övriga kommuner redovisas med 0. I bilaga 1:3.9&lt;br&gt;redovisas utfallet av den mellankommunala kostnadsutjämningen. I denna&lt;br&gt;bilaga redovisas med negativa tal de kommuner som får överskott och&lt;br&gt;skall avstå detta till systemet för den mellankommunala kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen. För att tydliggöra systemet redovisar jag i det följande det verk-&lt;br&gt;liga utfallet av den mellankommunala kostnadsutjämningen i ett län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Örebro läns ingångsvärden i den mellankommunala kostnadsutjäm- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;ningen i tkr, 1991 års prisnivå &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;B&lt;br&gt;Utfall av&lt;br&gt;ek. regi.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till mellankommunal&lt;br&gt;kostnadsutjämning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Askersund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Degerfors&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hallsberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hällefors&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karlskoga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14 507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kumla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Laxå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lindesberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ljusnarsberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nora&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16 364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Av tabellens kolumn A framgår att fem av länets kommuner fått över-&lt;br&gt;skott av intäkter i den ekonomiska regleringen. Totalt for länet skall 40,9&lt;br&gt;milj. kr. avstås till den mellankommunala utjämningen. De kommuner&lt;br&gt;som fatt underskott i länet markeras med 0 i denna kolumn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kolumn B redovisas för vaije kommun utfallet av den ekonomiska&lt;br&gt;regleringen. De kommuner som fått för lite resurser markeras med posi-&lt;br&gt;tiva tal och kommuner med överskott med negativa tal. Detta underskott&lt;br&gt;uppgår till 42,1 milj. kr. Örebro läns överskott räcker inte för att täcka&lt;br&gt;underskottet år 1992. Om länets kommuner skall få täckning för sina&lt;br&gt;tillkommande kostnader till följd av huvudmannaskapsreformen behövs&lt;br&gt;ett tillskott till länet uppgående till 1,3 milj.kr. Detta underskott täcks år&lt;br&gt;1992 av den mellankommunala kostnadsutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 Mellankommunal kostnadsutjämning i Örebro län 1992 - 1997 i nominella belopp i tkr, 1991&lt;br&gt;års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Askersund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Degerfors&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 838&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hallsberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 462&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 053&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hällefors&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karlskoga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14 507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13 633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12 759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11 885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11 012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10 138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kumla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 532&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Laxå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lindesberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8 762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ljusnarsberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nora&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 264&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16 364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12 822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;753&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I Örebro län har Askersunds kommun fått 9,0 milj. kr. för lite i den&lt;br&gt;ekonomiska regleringen. Askersund får genom den mellankommunala&lt;br&gt;kostnadsutjämningen under fem år (1993 - 1997) mindre och mindre&lt;br&gt;andel av utjämningsbeloppet. Om Askersund år 1992 fått en helt behovs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;baserad andel av utjämningsbeloppet skulle detta ha uppgått till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 milj.kr. Denna andel baseras på Askersunds andel av statsbidraget till&lt;br&gt;service och vård till äldre och handikappade i Örebro län. Under de fem&lt;br&gt;åren skall således Askersund anpassa sig till denna nya nivå, utjämnings-&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro kommun hör till dem som fått ett överskott i den ekonomiska&lt;br&gt;regleringen, 16,4 milj.kr. som avstås till den mellankommunala kost-&lt;br&gt;nadsutjämningen. Under de följande fyra åren får Örebro behålla en allt&lt;br&gt;större andel av detta överskott, dvs. kommunen lämnar ifrån sig en allt&lt;br&gt;mindre andel av överskottet till den mellankommunala kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen. Ar 1997, när omställningsperioden är slut, får Örebro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,3 milj.kr. (utjämningsvärdet) av den mellankommunala kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen. Kommunerna Karlskoga och Lindesberg får under hela omställ-&lt;br&gt;ningsperioden avstå medel till den mellankommunala kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen. Båda dessa kommuner har således fått ett överskott av intäkter i&lt;br&gt;förhållande till de nya kostnader kommunen övertar i och med reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av kostnadsutjämning netto (skillnaden mellan överskott och&lt;br&gt;underskott) är i länet inte särskilt stort, ett underskott om 1,3 milj.kr. av&lt;br&gt;det totala utjämningsbeloppet som uppgår till 1 400 milj.kr. För att ge&lt;br&gt;en bild av hur representativt Örebro län är vill jag nämna att 10 län får&lt;br&gt;underskott, det högsta underskottsbeloppet uppgår till 123,6 milj.kr. och&lt;br&gt;medelvärdet till 32,2 milj.kr. Av de 13 län som lämnar överskott till den&lt;br&gt;mellankommunala kostnadsutjämningen är det högsta överskottsbeloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90.1 milj.kr. och medelvärdet 24,8 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemets administration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När huvuddragen i den mellankommunala kostnadsutjämningen behand-&lt;br&gt;lades i äldredelegationens rapport (Ds 1989:27) föreslogs att systemet&lt;br&gt;skulle administreras centralt. Denna ordning, som för övrigt gäller för&lt;br&gt;skatteutjämningssystemet, fick också stöd av flertalet remissinstanser som&lt;br&gt;yttrade sig i frågan. Jag ansluter mig till denna ståndpunkt och menar att&lt;br&gt;socialstyrelsen och skattemyndigheterna får samverka i denna uppgift. En&lt;br&gt;naturlig uppdelning dem emellan är att socialstyrelsen lämnar underlag&lt;br&gt;till skattemyndigheterna för respektive kommun. Skattemyndigheternas&lt;br&gt;uppgift begränsas härigenom till att ansvara för att beloppen regleras mot&lt;br&gt;den månatliga utbetalningen av kommunalskattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att utjämningsbeloppen urholkas av inflationseffekter&lt;br&gt;och att systemet därigenom förlorar i effektivitet föreslår jag att utjäm-&lt;br&gt;ningsbeloppen räknas upp årligen. Justeringen av beloppen bör enligt min&lt;br&gt;mening följa kostnadsutvecklingen inom den kommunala sektorn, där&lt;br&gt;personalkostnaderna utgör en dominerande faktor. Jag föreslår mot bak-&lt;br&gt;grund av detta att lönekostnadsutvecklingen inom den berörda verksam-&lt;br&gt;heten av den kommunala sektorn får utgöra grund för uppräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system för mellankommunal kostnadsutjämning enligt den modell&lt;br&gt;jag har föreslagit bör införas från och med år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mellankommunala kostnadsutjämningen föreslås bli lagfäst genom&lt;br&gt;en särskild lag om mellankommunal kostnadsutjämning med anledning av&lt;br&gt;ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och handikappade.&lt;br&gt;Jag avser att senare föreslå regeringen besluta om närmare föreskrifter&lt;br&gt;om den mellankommunala kostnadsutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av den mellankommunala kostnadsutjämningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för mellankommunal kostnadsutjämning innebär i sammanfatt-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att de kommuner som efter den ekonomiska regleringen far intäkter&lt;br&gt;som överstiger de nya kostnaderna för huvudmannaskapsföränd-&lt;br&gt;ringen avstår detta överskott till den mellankommunala kostnads-&lt;br&gt;utjämningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att de kommuner som år 1992 inte får full täckning för sina nya&lt;br&gt;kostnader genom den ekonomiska regleringen får medel från den&lt;br&gt;mellankommunala kostnadsutjämningen så att målet kostnadstäck-&lt;br&gt;ning år 1992 kan uppnås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att den mellankommunala kostnadsutjämningen omfattar alla kom-&lt;br&gt;muner utom de landstingsfria och att samtliga kommuner som får&lt;br&gt;överskott i den ekonomiska regleringen avstår resurser till syste-&lt;br&gt;met, dvs. den mellankommunala kostnadsutjämningen är riks-&lt;br&gt;täckande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att den mellankommunala kostnadsutjämningen för åren 1993 -&lt;br&gt;1997 utjämnar kostnaderna gradvis mellan kommunerna så att&lt;br&gt;kommunerna får möjlighet att anpassa sig till en behovsbaserad&lt;br&gt;resursfördelning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att kommunerna år 1997 endast får den andel av utjämnings-&lt;br&gt;beloppet som motsvarar kommunens behov enligt de kriterier som&lt;br&gt;styr statsbidraget, dvs. en helt behovsbaserad fördelning. Det är&lt;br&gt;detta belopp som benämns utjämningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att utjämningsbeloppet fördelas till kommunerna efter de behov&lt;br&gt;respektive kommun har enligt samma kriterier som styr stats-&lt;br&gt;bidraget till service och vård till äldre och handikappade, dvs.&lt;br&gt;kommunens andel av statsbidraget i det egna länet styr kommunens&lt;br&gt;andel av utjämningsbeloppet i länet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att utjämningsbeloppet under åren 1993 - 1997 kommer att uppräk-&lt;br&gt;nas vilket innebär att beloppet totalt sett inte minskar under perio-&lt;br&gt;den men att kommunerna gradvis närmar sig utjämningsvärdet,&lt;br&gt;dvs. en helt behovsbaserad fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Stimulansbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att olika boendealternativ byggs ut och erbjuds män-&lt;br&gt;niskor som behöver nära tillgång till personal. Gruppboende för ålders-&lt;br&gt;dementa kan erbjuda trygghet och stimulans men också tillgodose till-&lt;br&gt;synsbehovet. Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda m.fl. ålägger landstingen, eller i förekommande fall&lt;br&gt;kommunerna, att tillhandahålla gruppbostad åt psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;som behöver sådan särskild omsorg. Också för andra personer med&lt;br&gt;funktionshinder och behov av stöd och hjälp kan en gruppbostad vara en&lt;br&gt;lämplig boendeform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1990/91:14 om ansvaret för service och vård till äldre&lt;br&gt;och handikappade m.m. föreslogs att särskilda medel skulle avsättas bl.a.&lt;br&gt;för att stimulera utbyggnaden av gruppbostäder samt för informations-&lt;br&gt;och utbildningsinsatser inför äldrereformens genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen godtog (1990/91:SoU9, rskr. 97) med utgångspunkt i pro-&lt;br&gt;positionen att 300 milj.kr. per år under fem år skall utgå for att påskynda&lt;br&gt;utvecklingen av gruppboende för åldersdementa och psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda. Vid sin behandling av propositionen framhöll socialutskottet&lt;br&gt;också behovet av nya boendeformer för psykiskt sjuka människor och&lt;br&gt;fysiskt handikappade. Riksdagen tog enligt utskottets förslag ställning för&lt;br&gt;att 100 milj.kr. per år skall avsättas under fem år för att stimulera ut-&lt;br&gt;vecklingen av nya boendeformer för dessa grupper. Riksdagen gav rege-&lt;br&gt;ringen till känna att regeringen borde utforma regler för detta stimulans-&lt;br&gt;bidrag och återkomma till riksdagen i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet uttalade också att särskilda satsningar måste göras så att&lt;br&gt;kravet på eget rum inom långtidssjukvården kan tillgodoses och att ett&lt;br&gt;särskilt stimulansbidrag för ombyggnader i sådant syfte bör införas.&lt;br&gt;Riksdagen gav enligt utskottets förslag regeringen till känna att staten&lt;br&gt;under en femårsperiod fr.o.m. år 1992 bör avsätta sammanlagt&lt;br&gt;1 000 milj.kr. för detta ändamål samt att regeringen borde återkomma&lt;br&gt;med förslag om hur ett sådant stimulansbidrag bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet behandlade i detta sammanhang villkoren för bostadslån och&lt;br&gt;stimulansbidrag till gruppbostäder och berörde också de villkor för bo-&lt;br&gt;stadslån som bör gälla vid ombyggnad av de sjukhem som kommunerna&lt;br&gt;tar över. Utskottet anförde bl.a. att det kan vara lämpligt att efterge&lt;br&gt;kravet på kokmöjlighet i gruppbostäder för åldersdementa men också, när&lt;br&gt;det gäller utformningen av boende för åldersdementa, att regelsystemet&lt;br&gt;bör ses över och sådana lösningar sökas att ett decentraliserat besluts-&lt;br&gt;fattande möjliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen gav i enlighet med utskottets förslag regeringen till känna att&lt;br&gt;ett statligt stöd till utbildning och information i samband med genom-&lt;br&gt;förande av äldrereformen bör utgå med totalt 500 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen tog också ställning för att ett tillfälligt statsbidrag för år Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;1992 skulle införas för landstingen och de landstingsfria kommunerna Bil. 1:3&lt;br&gt;med syfte att nedbringa kötiderna inom vissa delar av sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Stimulansbidrag till gruppbostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksdagen anvisar medel till ett särskilt&lt;br&gt;stimulansbidrag om 400 milj.kr. för budgetåret 1991/92 för att på-&lt;br&gt;skynda utvecklingen av gruppboende inom kommunerna och&lt;br&gt;landstingen. Motsvarande bidrag förutsätts utgå under de följande&lt;br&gt;fyra budgetåren, vilket innebär att sammanlagt 2 000 milj, kr&lt;br&gt;kommer att avsättas för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget lämnas med 500 000 kr. per enhet som färdigställts&lt;br&gt;fr.o.m. år 1991 och framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det föreligger idag stora behov av insatser för&lt;br&gt;gruppen åldersdementa. Bl.a. behöver dagverksamheter byggas ut och det&lt;br&gt;är angeläget att behovet av gruppbostäder tillgodoses. Med gruppboende-&lt;br&gt;enhet avser jag ett litet antal lägenheter som har tillgång till gemensamt&lt;br&gt;personalstöd och som delar på vissa gemensamma utrymmen. Gruppbo-&lt;br&gt;staden med sin småskaliga miljö är bättre anpassad till de åldersdementas&lt;br&gt;behov än t.ex. ålderdomshemmet och institutionsmiljön inom långtids-&lt;br&gt;sjukvården. Socialstyrelsen och boverket har i sin rapport till regeringen&lt;br&gt;angående gruppbostäder för äldre redovisat ett framtida behov av ca&lt;br&gt;18 000 bostäder varav ca 15 000 avser åldersdementa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbostad för psykiskt utvecklingsstörda är en särskild omsorg enligt&lt;br&gt;lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;m.fl (omsorgslagen). Avvecklingen av vårdhemmen för psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda och omsorgslagens vidgade personkrets innebär ett ökat behov&lt;br&gt;av bl.a. gruppbostäder, men också av nya bostadsformer av mer varieran-&lt;br&gt;de och flexibel karaktär än tidigare. För närvarande bor ca 5 000 per-&lt;br&gt;soner på vårdhem för psykiskt utvecklingsstörda och ca 3 000 vuxna&lt;br&gt;utvecklingsstörda personer bor i sina föräldrahem. Många av dessa kan&lt;br&gt;behöva gruppbostad som särskild omsorg. Också för hemmaboende barn&lt;br&gt;och ungdomar och för boende på elevhem kommer det att finnas behov&lt;br&gt;av gruppbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av propositionen 1990/91:14 om ansvaret för service&lt;br&gt;och vård till äldre och handikappade m.m. uttalade socialutskottet att det&lt;br&gt;också behövs en kraftig utbyggnad av alternativa boendeformer för män-&lt;br&gt;niskor med fysiska handikapp av olika slag och för människor som drab-&lt;br&gt;bats av psykiska störningar. Utflyttningen från institutionerna innebär att&lt;br&gt;olika former av gemensamt boende behöver utvecklas bl.a. i form av&lt;br&gt;gruppboende. För vissa grupper kan också ett antal separata men organi-&lt;br&gt;satoriskt och personalmässigt sammankopplade lägenheter med vissa&lt;br&gt;gemensamma utrymmen vara lämpliga. En viss utbyggnad sker redan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;idag av nya boendeformer för psykiskt sjuka och fysiskt handikappade. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Riksdagens beslut om tydligare ansvarsförhållande när det gäller boendet Bil. 1:3&lt;br&gt;för dessa grupper kan nu antas påskynda utvecklingen och jag ansluter&lt;br&gt;mig till utskottets bedömning att ett statligt stimulansbidrag bör utgå även&lt;br&gt;för dessa grupper. När det gäller alternativa boendeformer för psykiskt&lt;br&gt;sjuka och fysiskt handikappade utgår jag ifrån att utformning och innehåll&lt;br&gt;måste planeras flexibelt utifrån de enskilda människornas behov. Jag be-&lt;br&gt;dömer att samma regler bör gälla för erhållande av stimulansbidrag till&lt;br&gt;gemensamma boendeformer för psykiskt sjuka och fysiskt handikappade&lt;br&gt;som för de tidigare nämnda gruppbostäderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1990/91:14 angavs att bidrag borde utbetalas med&lt;br&gt;200 000 kr. per färdigställd enhet som ett engångsbidrag. Efter att ha&lt;br&gt;tagit del av den behovsanalys som socialstyrelsen lämnat vid redovis-&lt;br&gt;ningen av uppdraget angående gruppbostäder, vill jag föreslå vissa korri-&lt;br&gt;geringar av nivån på stimulansbidraget. För att åstadkomma en kraftfull&lt;br&gt;stimulanseffekt anser jag att bidragsnivån bör höjas. Nivån på stimulans-&lt;br&gt;bidraget för gruppboendeenheter färdigställda fr.o.m. år 1991 bör utgöra&lt;br&gt;500 000 kr. Bidraget bör utgå per färdigställd enhet som uppfyller de&lt;br&gt;allmänna förutsättningarna för statligt stöd vid ny- och ombyggnad av bo-&lt;br&gt;städer. Bidraget lämnas inom en total ram på 2 000 milj.kr. under fem&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget skall i huvudsak utgå till kommuner och landsting som enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) och omsorgslagen har en skyldighet att&lt;br&gt;inrätta särskilda boendeformer för olika grupper av äldre och handikappa-&lt;br&gt;de. Stimulansbidrag bör också kunna utgå i de fall en gruppboendeverk-&lt;br&gt;samhet uppförs och drivs av kooperativ eller stiftelse eller i andra former&lt;br&gt;av enskild regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stimulansbidraget bör utbetalas av socialstyrelsen kalenderårsvis i efter-&lt;br&gt;skott efter det att gruppboendeenheten färdigställts. Jag avser att återkom-&lt;br&gt;ma till regeringen med förslag om de närmare föreskrifter som behövs&lt;br&gt;om bidragets utformning, ansökningsförfarande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Stimulansbidrag för ombyggnad av lokala sjukhem och andra&lt;br&gt;vårdinrättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det stimulansbidrag som syftar till att få till stånd fler&lt;br&gt;enkelrum vid utbyggnad och ombyggnad av lokala sjukhem och&lt;br&gt;andra särskilda boendeformer för service och omvårdnad utges för&lt;br&gt;åren 1992-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget lämnas med 50 000 kr. per enkelrum som tillkommer&lt;br&gt;vid ombyggnad och i samband därmed gjord utglesning av befint-&lt;br&gt;liga flerbäddsrum samt vid utbyggnad av särskilda boendeformer&lt;br&gt;för service och omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De senaste åren har inneburit en förändring av&lt;br&gt;långtidssjukvårdens verksamhetsinriktning och allt större krav har också&lt;br&gt;ställts på miljön. Idag betonas omvårdnad och boende mer än tidigare&lt;br&gt;medicinska inriktning. Samtidigt eftersträvas en tydligare avgränsning&lt;br&gt;mot den geriatriska klinikfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemtjänsten och hemsjukvården har under senare år byggts ut och&lt;br&gt;organiserats för att möta mycket kvalificerade omvårdnads- och sjuk-&lt;br&gt;vårdsbehov hos de människor som idag kan ges möjlighet att bo kvar och&lt;br&gt;vårdas i sitt eget hem. Det lokala sjukhemmet har då en viktig funktion&lt;br&gt;att fylla som avlastning för anhöriga eller för en kortare tids s.k. växel-&lt;br&gt;vård. I glesbygdskommuner med stora avstånd till länssjukvård har i vissa&lt;br&gt;fall det lokala sjukhemmet kortvarigt kunnat erbjuda observation och viss&lt;br&gt;somatisk akutsjukvård. I huvudsak kan dock långtidssjukvården anses&lt;br&gt;utgöra en boende- och omvårdnadsfunktion för de människor som inte&lt;br&gt;kan eller vill bo kvar i den egna bostaden. Enligt Landstingsförbundets&lt;br&gt;senaste patientinventering (år 1988) hade 60 % av samtliga långvårds-&lt;br&gt;patienter vårdats mer än ett år. Andelen patienter med mycket långa&lt;br&gt;vårdtider har ökat under senare år och av dessa utgör äldre med ålders-&lt;br&gt;demens en växande grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den somatiska långtidssjukvården byggdes ut kraftigt framförallt under&lt;br&gt;1960- och 1970-talen men också under några år i böljan på 1980-talet.&lt;br&gt;Under denna tid tillkom drygt tre fjärdedelar av samtliga drygt 50 000&lt;br&gt;långvårdsplatser (år 1988). Under senare år har utbyggnaden framför allt&lt;br&gt;avsett de lokala sjukhemmen där platsantalet idag uppgår till närmare&lt;br&gt;20 000. Socialstyrelsen redovisade år 1987 en undersökning om sociala&lt;br&gt;förhållanden och miljö vid bl.a. landets institutioner för somatisk lång-&lt;br&gt;tidssjukvård (Att bo på institution, socialstyrelsen redovisar 1987:12). I&lt;br&gt;rapporten konstateras att boendestandarden är låg. 15 000 av patienterna&lt;br&gt;bor i enkelrum och övriga 35 000 delar rum med en (15 000 patienter)&lt;br&gt;eller flera andra personer. När det gäller de lokala sjukhemmen bor drygt&lt;br&gt;en tredjedel i ett eget rum. Patienterna har begränsade möjligheter att&lt;br&gt;hävda krav på valfrihet och ett självständigt liv inom institutionen. Det&lt;br&gt;finns t.ex. små möjligheter att välja alternativ maträtt och tidpunkt för&lt;br&gt;måltiden och för 90 % finns ingen möjlighet att ta med sig egna möbler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den bostadssociala inventeringen genomfördes i mitten på 80-&lt;br&gt;talet har förändringar skett av miljö och standard inom långtidssjuk-&lt;br&gt;vården. Många sjukhem har byggts om och glesats ut så att tidigare 4-&lt;br&gt;bäddsrum förändrats till 2-bädds- eller 1-bäddsrum och 2-bäddsrum har&lt;br&gt;på samma sätt blivit enkelrum. Några landsting har fattat principbeslut att&lt;br&gt;bygga om och förändra samtliga sjukhem i syfte att skapa en mer boen-&lt;br&gt;delik miljö och fler enkelrum. Platser ersätts med för kommunen och&lt;br&gt;landstinget gemensamma servicebostäder med förstärkning av medicinsk&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att förbättra den fysiska miljön inom långtidssjuk-&lt;br&gt;vårdens institutioner samtidigt som det är angeläget att utveckla&lt;br&gt;verksamhetsinnehållet. De sjukhem och andra vårdinrättningar som kom-&lt;br&gt;munerna övertar från landstingen kommer att inrymmas i begreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild boendeform for service och omvårdnad. Jag är medveten om att&lt;br&gt;bara en begränsad andel av dem uppfyller de krav på boendestandard&lt;br&gt;som vi idag ställer på andra särskilda boendeformer för äldre. Flertalet&lt;br&gt;av de sjukhem som förs över till kommunerna är utformade for akutsjuk-&lt;br&gt;vårdens krav på en effektiv och rationell vårdmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) har under&lt;br&gt;många år arbetat med utvecklingsprojekt dels kring den fysiska miljön&lt;br&gt;inom långtidssjukvården och dels med projekt som rör innehållet i vår-&lt;br&gt;den. I Spri:s projekt redovisas bl.a. exempel på förändringar och om-&lt;br&gt;byggnader som kan åstadkommas utan stora kapitalinsatser och som&lt;br&gt;syftar till att minska institutionsprägeln och öka boendekvaliteten. I&lt;br&gt;samband med att antalet platser i flerbäddsrum glesas ut kan t.ex. fler&lt;br&gt;hygienrum som är tillgängliga för personer i rullstol tillskapas. Stora&lt;br&gt;vårdavdelningar och korridorer kan delas upp i mindre enheter med&lt;br&gt;avskiljande väggar som kompletteras med utrymmen för kök, matplats&lt;br&gt;och gemenskap. En utbyggnad eller inglasning av balkonger kan innebära&lt;br&gt;att boendekvaliteten ökar. En förändring av ljud- och ljusförhållanden&lt;br&gt;liksom val av textil och färgsättning kan också minska prägeln av insti-&lt;br&gt;tutionsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att påskynda en utglesning av flerbäddsrummen och därigenom en&lt;br&gt;förbättring av institutionsmiljön så att krav på valfrihet och integritet kan&lt;br&gt;tillgodoses, bör stimulansbidrag lämnas inom en ram på 200 milj.kr. per&lt;br&gt;år i fem år, vilket ger en total ram på 1 000 milj.kr. Bidraget bör utgå&lt;br&gt;med 50 000 kr. per enkelrum som tillkommer vid ombyggnad och i&lt;br&gt;samband därmed gjord utglesning av befintliga flerbäddsrum samt vid&lt;br&gt;utbyggnad av särskilda boendeformer för service och omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget bör i huvudsak avse ombyggnadsprojekt med syfte att skapa&lt;br&gt;fler enkelrum i de till kommunerna överförda sjukhemmen. Stimulansbi-&lt;br&gt;draget bör även kunna utgå till de landstingskommuner som avser att&lt;br&gt;tillskapa fler enkelrum i samband med ombyggnad av långvårdsenheter&lt;br&gt;med huvudsaklig omvårdnadsinriktning. Avser ombyggnaden ett sjukhem&lt;br&gt;som enligt överenskommelse drivs på entreprenad åt kommunen, måste&lt;br&gt;partema vara överens om att ombyggnaden skall ske samt hur kostnader-&lt;br&gt;na för denna skall regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stimulansbidraget bör utbetalas av socialstyrelsen kalenderårsvis i efter-&lt;br&gt;skott. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till de närmare&lt;br&gt;föreskrifter som behövs om bidragets utformning, ansökningsförfarande&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis av stor betydelse att de föreslagna statsbidragen verk-&lt;br&gt;ligen får den avsedda stimulanseffekten för att åstadkomma en kraftfull&lt;br&gt;utbyggnad av gruppbostäder samt förbättra boendemiljön genom till-&lt;br&gt;skapande av fler enkelrum. Jag avser föreslå regeringen att ge social-&lt;br&gt;styrelsen i uppdrag att följa upp och beskriva utvecklingen när det gäller&lt;br&gt;särskilda boendeformer för äldre och handikappade och att fortlöpande&lt;br&gt;avrapportera hur stimulansbidragen utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3. Förutsättningar för statlig bostadsfinansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna for det statliga bostadsstödet i form av bostadslån och&lt;br&gt;räntebidrag framgår av nybyggnadslåneförordningen för bostäder&lt;br&gt;(1986:692) och ombyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:693).&lt;br&gt;För statligt stöd vid ny- och ombyggnad av bostäder i form av bostadslån&lt;br&gt;och räntebidrag krävs att bostäderna är fullvärdiga och avsedda for per-&lt;br&gt;manant bruk och självständigt boende. Med fullvärdiga bostäder avses&lt;br&gt;sådana bostäder som har alla primära bostadsfunktioner tillgodosedda i&lt;br&gt;lägenheten samt tillgång till anordningar för tvätt och till förrådsutrymme.&lt;br&gt;Lägenheterna skall bestå av minst ett rum och kök eller ett och ett halvt&lt;br&gt;rum och kokvrå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av boverkets föreskrifter framgår att mindre avsteg far göras från&lt;br&gt;kraven på utrustnings- och utrymmesstandard i kollektiva boendeformer,&lt;br&gt;t.ex. gruppbostäder. Avsteg får göras under förutsättning att den privata&lt;br&gt;bostaden kompenseras av intilliggande gemensamma utrymmen och&lt;br&gt;utrustning. I förordningen (1988:684) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;bostadslån m.m. för ny- och ombyggnad av ålderdomshem ges ytterligare&lt;br&gt;möjligheter till avsteg från den fullvärdiga bostadsstandard som krävs&lt;br&gt;enligt ny- och ombyggnadslåneförordningama för bostäder. Dessa möjlig-&lt;br&gt;heter till avsteg innebär att en lägenhet får bestå av ett rum och kokskåp&lt;br&gt;samt hygien- och entréutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade förra året om ett nytt bostadsfinansieringssystem&lt;br&gt;(prop. 1990/91:34, BoU4, rskr. 92). Beslutet innebär att nuvarande låne-&lt;br&gt;och räntebidragssystem ersätts av ett system som bygger på att hela&lt;br&gt;lånefinansieringen sker på den allmänna lånemarknaden och att en del av&lt;br&gt;låneräntorna omfördelas över tiden med hjälp av räntelån som också de&lt;br&gt;tas upp på marknaden. Räntelånen och en del av investeringslånen&lt;br&gt;garanteras genom statliga kreditgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för statligt stöd till ny- och ombyggnad i det nya&lt;br&gt;systemet är att projektet uppfyller vissa bostadspolitiska krav. En strävan&lt;br&gt;vid utformningen av de nya reglerna har varit att undvika dubbelprövning&lt;br&gt;och att förenkla kraven i förhållande till vad som idag gäller för&lt;br&gt;bostadslån. Sådana krav som följer av lagstiftning behöver inte ställas&lt;br&gt;särskilt. Detta gäller t.ex. sådana krav i fråga om bostäders utformning&lt;br&gt;och utrustning samt om tillgänglighet som följer av plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), plan- och byggförordningen (1987:383) och av föreskrifter&lt;br&gt;som utfärdats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen beslutat en förordning (1991:149) om allmänna&lt;br&gt;förutsättningar för statligt stöd vid ny- och ombyggnad av bostäder. Av&lt;br&gt;förordningen framgår bl.a. att bostäder skall vara avsedda för permanent&lt;br&gt;bruk och självständigt boende. Lägenheterna skall uppfylla de&lt;br&gt;grundläggande krav på utrymmes- och utrustningsstandard som följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i plan- och bygglagen. Kraven skall anses uppfyllda om&lt;br&gt;bygglov har lämnats för projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges när det gäller särskilda boendeformer för äldre att en&lt;br&gt;lägenhet får bestå av ett rum och kokskåp, utrymme med toalett och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dusch samt entréutrymme. Detta gäller under förutsättning att lägenheten Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;har en sådan storlek och utformning att den kan användas av en Bil. 1:3&lt;br&gt;rullstolsburen person och att den lägre standarden i lägenheten&lt;br&gt;kompenseras av gemensamma utrymmen för matlagning, måltider och&lt;br&gt;samvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av propositionen om ansvaret för service och vård till&lt;br&gt;äldre och handikappade m.m. uttalade socialutskottet (1990/91:SoU9) att&lt;br&gt;regelsystemet avseende kraven för statligt bostadsstöd bör ses över och&lt;br&gt;sådana lösningar sökas att ett decentraliserat beslutsfattande möjliggörs&lt;br&gt;när det gäller utformningen av boende för åldersdementa. Ifråga om&lt;br&gt;gruppbostäder för psykiskt utvecklingsstörda anförde socialutskottet att&lt;br&gt;det rör sig om ett långvarigt boende för människor som i många fall är&lt;br&gt;yngre eller medelålders och att detta ställer särskilda krav på&lt;br&gt;bostadsstandarden. Utskottet ansåg dock att det även på detta område&lt;br&gt;måste finnas utrymme för lokala bedömningar så att en utbyggnad av&lt;br&gt;bostäder inte motverkas av statliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya bostadsfinansieringssystemet innebär att reglerna blir enklare&lt;br&gt;när det gäller vilka krav som skall vara uppfyllda för att statligt stöd skall&lt;br&gt;lämnas till ny- och ombyggnad. Reglerna blir också mera enhetliga&lt;br&gt;genom att de bestämmelser som nu gäller för ålderdomshem får tillämpas&lt;br&gt;för alla särskilda boendeformer för äldre. Genom enklare och mer&lt;br&gt;enhetliga regler ges större utrymme för flexibilitet och ökade möjligheter&lt;br&gt;till lokala lösningar. Reglerna innebär vidare att prövningen av om&lt;br&gt;kraven på utrymmes- och utrustningsstandard är uppfyllda kan ske samlat&lt;br&gt;i kommunen vid bygglovsprövningen. Denna samordnade handläggning&lt;br&gt;ger enligt min mening de förutsättningar för ett decentraliserat&lt;br&gt;beslutsfattande som socialutskottet eftersträvat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag det viktigt att betona kraven pi att särskilda&lt;br&gt;boendeformer för äldre och handikappade planeras och byg s med sikte&lt;br&gt;på en långsiktig användbarhet. Jag vill särskilt betona utt det är&lt;br&gt;nödvändigt att ställa krav på hög tillgänglighet i denna typ av bostäder&lt;br&gt;och att behovet av en god arbetsmiljö uppmärksammas. Detta kommer till&lt;br&gt;uttryck genom reglerna för statligt bostadsstöd vilka ställer krav på att&lt;br&gt;lägenheten skall ha en sådan storlek och utformning att den kan användas&lt;br&gt;av en rullstolsburen person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planering av gruppbostäder för åldersdementa utgår jag från att&lt;br&gt;utformningen anpassas till denna grupps särskilda behov av en småskalig&lt;br&gt;och trygg boendemiljö. Socialstyrelsen och boverket redovisar i sin&lt;br&gt;rapport om gruppbostäder för äldre bl.a. erfarenheter av gruppstorlekens&lt;br&gt;betydelse för människor med åldersdemens. För äldre med demenspro-&lt;br&gt;blem bör antalet boende i en gruppbostad begränsas. Bedömningen av hur&lt;br&gt;många lägenheter som bör dela på gemensamma utrymmen måste dock&lt;br&gt;göras utifrån de boendes särskilda behov och utifrån vad som är lämpligt&lt;br&gt;i vaije enskilt byggnadsprojekt. Socialstyrelsen och boverket lämnar&lt;br&gt;också synpunkter på möjligheterna att samlokalisera gruppbostäder. Jag&lt;br&gt;delar myndigheternas uppfattning att det är angeläget att undvika institu-&lt;br&gt;tionsliknande boende för äldre och handikappade. Jag utgår från att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma synsätt delas av kommunerna och att lämplig gruppstorlek och Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;möjligheten att undvika institutionsprägel noga prövas vid den kommunala &amp;nbsp;Bil .1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planeringen av de olika boendeformerna. Några generella regler om&lt;br&gt;gruppstorlek och samlokalisering bör därför inte ställas upp. Jag vill dock&lt;br&gt;betona att planering och utformning av särskilda boendeformer för äldre&lt;br&gt;måste ta sin utgångspunkt i de mål om valfrihet, trygghet och integritet&lt;br&gt;som riksdagen fastställt för äldreomsorgen. Socialstyrelsen och boverket&lt;br&gt;har här en viktig uppgift att följa upp hur kommunerna planerar och&lt;br&gt;utformar olika boendeformer för äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottet framhöll i sitt betänkande att det för gruppen ålders-&lt;br&gt;dementa inte sällan är motiverat och dessutom ur medicinsk synpunkt&lt;br&gt;lämpligt att efterge kravet på att dessa bostäder skall ha kokmöjlighet. Av&lt;br&gt;de nya reglerna i förordningen 1991:149 om allmänna förutsättningar för&lt;br&gt;statligt stöd vid ny- och ombyggnad av bostäder följer att krav inte ställs&lt;br&gt;på att gruppbostäder för åldersdementa behöver innehålla ett fullt utrustat&lt;br&gt;kök. Däremot måste det finnas ett kokskåp eller pentry så att det i läg-&lt;br&gt;enheten finns möjlighet att koka kaffe eller tillreda en enkel måltid. Till-&lt;br&gt;gång till kokmöjlighet anser jag vara en viktig bostadskvalitet vilken inte&lt;br&gt;bör efterges med hänsyn till behovet av en flexibel användning av bostäd-&lt;br&gt;erna. I vissa fall kan det dock av säkerhetsskäl vara motiverat att avstå&lt;br&gt;från inkoppling av spis eller kokplatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller planering av gruppbostäder och andra gemensamma&lt;br&gt;boendeformer för utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och fysiskt handi-&lt;br&gt;kappade förutsätter jag att bostäderna inte standardiseras utan planeras&lt;br&gt;och utformas efter de boendes invididuella önskemål och behov av till-&lt;br&gt;gänglighet, trygghet och integritet. Mot bakgrund av att det många&lt;br&gt;gånger är fråga om yngre och medelålders människor vill jag emellertid&lt;br&gt;stryka under att denna grupp inte skall ha en lägre bostadsstandard än vad&lt;br&gt;som tillkommer övriga medborgare. Reglerna för det statliga bostads-&lt;br&gt;stödet ger också uttryck för detta. I propositionen 1984/85:176 med&lt;br&gt;förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;anges vad som bör gälla vid utformning och lokalisering av gruppbo-&lt;br&gt;städer för personer med utvecklingsstörning. Där framhöll föredragande&lt;br&gt;statsråd om gruppens storlek att det är eftersträvansvärt med ett fåtal&lt;br&gt;personer i vaije grupp. Antalet fyra angavs som ett riktmärke, men det&lt;br&gt;framhölls också att riktmärket inte bör ses som ett absolut krav i samtliga&lt;br&gt;fall, utan att det måste finnas utrymme för flexibilitet. Vidare framhölls,&lt;br&gt;att det är väsentligt att de som bor i gruppbostad känner att de inte bor&lt;br&gt;på en institution. En gruppbostad bör därför utgöra en naturlig del av den&lt;br&gt;vanliga bostadsbebyggelsen och skall kunna finnas både i hyres- och&lt;br&gt;bostadsrättshus, radhus och villor efter vad som är mest lämpligt på vaije&lt;br&gt;ort. Det framhölls också att det bör undvikas att flera gruppbostäder&lt;br&gt;placeras i omedelbar närhet av varandra. För egen del anser jag att den&lt;br&gt;inriktning som redovisas i förarbetena till omsorgslagen i kombination&lt;br&gt;med de allmänna förutsättningar som kommer att gälla för statligt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid ny- och ombyggnad av bostäder, ger utrymme for den flexibilitet som Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;riksdagen efterfrågat och som jag anser vara önskvärd. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Vissa övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Medel för personalutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksdagen anvisar medel till ett statligt bidrag om&lt;br&gt;sammanlagt 500 milj.kr. för budgetåret 1991/92 för informations-&lt;br&gt;och utbildningsinsatser inför reformens genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget lämnas till kommunerna och fördelas med 1393 kr. för&lt;br&gt;vaije i kommunen bosatt person som var 80 år eller äldre den 1&lt;br&gt;januari 1990. De medel som genom detta bidrag kommer att utgå&lt;br&gt;till kommunerna skall även täcka kostnader för information och&lt;br&gt;utbildning för viss landstingskommunal personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Inför genomförandet av den nya kommunala&lt;br&gt;organisationen för service och vård krävs omfattande informations- och&lt;br&gt;utbildningsinsatser för den personal som berörs av förändringarna. Jag&lt;br&gt;har i propositionen (1990/91:14) om ansvaret för service och vård till&lt;br&gt;äldre och handikappade m.m. utvecklat min syn på behovet av sådana ut-&lt;br&gt;bildningsinsatser och på målgruppen för dessa. Jag utgår ifrån att huvud-&lt;br&gt;männen gemensamt planerar och genomför informations- och utbildnings-&lt;br&gt;verksamhet för berörda grupper och när så är lämpligt integrerar denna&lt;br&gt;med ordinarie vidareutbildning och fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett statligt bidrag om sammanlagt 500 milj.kr. för åren 1991 och 1992&lt;br&gt;bör lämnas till kommunerna för att stödja informations- och utbildnings-&lt;br&gt;insatserna. Fördelningen mellan kommunerna bör ske med utgångspunkt&lt;br&gt;i att bidraget bör vara 1 393 kr. för vaije i kommunen bosatt person som&lt;br&gt;var 80 år eller äldre den 1 januari 1990. Bidraget bör administreras av&lt;br&gt;socialstyrelsen och utbetalas före utgången av år 1991. Bidraget bör&lt;br&gt;anvisas under samma anslag som statsbidraget till service och vård till&lt;br&gt;äldre och handikappade. Jag avser att återkomma med förslag till rege-&lt;br&gt;ringen beträffande de närmare föreskrifter som behövs om bidragets&lt;br&gt;utformning och ansökningsförfarande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Särskilda insatser krävs för uppföljning och utvärde-&lt;br&gt;ring av huvudmannaskapsreformen. För budgetåret 1991/92 an-&lt;br&gt;visas 5 milj.kr. för uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I prop. 1990/91:14 framhöll jag vikten av att Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;huvudmannaskapsreformen noga följs upp och utvärderas. Jag uttryckte Bil. 1:3&lt;br&gt;då bl.a. att huvudmannaskapsförändringen i sig motiverar en kontinuerlig&lt;br&gt;uppföljning av hur verksamheten utvecklas vad avser innehåll, kvalitet&lt;br&gt;och kostnader. Beträffande utvärdering av reformen framhöll jag att&lt;br&gt;denna inte kan göras förrän den nya ansvarsfördelningen varit i bruk ett&lt;br&gt;antal år. Utvärderingen av reformen måste få en bred ansats och både&lt;br&gt;beakta effekter för den enskilda människan och samhället i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill nu återkomma i denna fråga och närmare redovisa hur jag anser&lt;br&gt;att ansvaret för uppföljning och utvärdering bör fördelas. Huvudansvaret&lt;br&gt;för den kontinuerliga uppföljningen åvilar naturligen socialstyrelsen och&lt;br&gt;detsamma gäller ansvaret för utvärderingen av hur verksamheten till följd&lt;br&gt;av reformen utvecklas avseende sitt innehåll, kvalitet och kostnader i&lt;br&gt;förhållande till uppställda mål. Emellertid anser jag att den utvärdering&lt;br&gt;och uppföljning det här är fråga om kräver extra insatser utöver det som&lt;br&gt;ligger i socialstyrelsens reguljära verksamhet. Jag avser därför att föreslå&lt;br&gt;regeringen att ge socialstyrelsen ett uppdrag som närmare preciserar&lt;br&gt;inriktningen av denna uppgift. Jag ser det också som naturligt att social-&lt;br&gt;styrelsen i detta samverkar med de båda kommunförbunden och andra&lt;br&gt;myndigheter och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag redovisade vidare i prop. 1990/91:14 att en särskild delegation&lt;br&gt;skulle ges uppdraget att följa betalningsansvarets tillämpning, dess&lt;br&gt;tekniska konstruktion och de ekonomiska konsekvenserna av systemet. I&lt;br&gt;uppdraget bör också ingå att föreslå ändringar i systemet om sådana&lt;br&gt;skulle komma att krävas samt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna&lt;br&gt;av betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade. Jag avser åter-&lt;br&gt;komma till regeringen med förslag om att inrätta en sådan delegation där&lt;br&gt;företrädare för kommuner och landsting bör ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av socialstyrelsen och en betalningsansvarsdelegation bör&lt;br&gt;också forskningen engageras för utvärdering av reformen. Jag ämnar att&lt;br&gt;i samverkan med det socialvetenskapliga forskningsrådet och andra före-&lt;br&gt;trädare för forskningen ta initiativ till att detta kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformens omfattning och betydelse för det sociala området motiverar&lt;br&gt;att särskilda resurser sätts av för uppföljning och utvärdering. I den&lt;br&gt;tidigare framlagda propositionen aviserade jag att sammanlagt 25 milj, kr&lt;br&gt;borde användas för dessa ändamål under fem år. För budgetåret 1991/92&lt;br&gt;bör 5 milj.kr. anvisas för uppföljnings- och utvärderingsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Anslagsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förslag som jag nu redovisat får vissa anslagsmässiga konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare föreslagit att medel skall anvisas till informations- och&lt;br&gt;utbildningsinsatser inför reformens genomförande (500 milj.kr.) samt till&lt;br&gt;uppföljnings- och utvärderingsinsatser (5 milj.kr.). Dessa medel bör för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 anvisas på förslagsanslaget Bidrag till social hem-&lt;br&gt;hjälp, ålderdomshem m.m. Medelsbehovet för anslaget Bidrag till social&lt;br&gt;hemhjälp, ålderdomshem m.m. för budgetåret 1991/92 beräknar jag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 150. Bilaga 1:3&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därmed till 4 001 852 000 kr, dvs. 505 milj.kr. utöver vad som före-&lt;br&gt;slagits i prop. 1990/91:100 bil. 7. Som jag tidigare påpekat bör det nya&lt;br&gt;statsbidraget till service och vård till äldre och handikappade när det&lt;br&gt;gäller år 1992 utbetalas halvårsvis i efterskott. Innebörden av detta är att&lt;br&gt;det nya statsbidraget får budgetmässiga konsekvenser först för budgetåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i det föregående innebär bl.a. att ersättningen från sjukför-&lt;br&gt;säkringen till sjukvårdshuvudmännen (Dagmarersättningen) för år 1992&lt;br&gt;reduceras med 3 066 milj.kr. Detta medför ett minskat medelsbehov för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. I förhållande till vad som föreslagits i 1991 års&lt;br&gt;budgetproposition bör därför en reducering göras under anslaget Bidrag&lt;br&gt;till allmän sjukvård m.m. med 445 milj.kr. och under anslaget Bidrag till&lt;br&gt;sjukförsäkringen med 163 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändring av skatteutjämningssystemet som jag föreslagit får till&lt;br&gt;följd att statens kostnad för skatteutjämningsbidrag ökar. I 1991 års&lt;br&gt;budgetproposition har medelsbehovet för anslaget Skatteutjämningsbidrag&lt;br&gt;till kommunerna m.m. beräknats till 20 698 milj.kr. För att täcka de&lt;br&gt;ökade kostnader som följer av mitt förslag kommer chefen för finans-&lt;br&gt;departementet senare denna dag att föreslå att ytterligare medel anvisas&lt;br&gt;på anslaget för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det föreslagna treåriga statsbidraget för medicinskt färdig-&lt;br&gt;behandlade inom den somatiska akutsjukvården och geriatriken, bör detta&lt;br&gt;för år 1992 fastställas till 700 milj.kr. Eftersom detta statsbidrag bör&lt;br&gt;utbetalas kalenderårsvis i efterskott får bidraget budgetmässiga konsek-&lt;br&gt;venser först för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har vidare lagt fram förslag om riktlinjer för ett särskilt stimulans-&lt;br&gt;bidrag, som syftar till att påskynda utbyggnaden av gruppbostäder och&lt;br&gt;andra alternativa boendeformer för åldersdementa, psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda, fysiskt handikappade samt psykiskt sjuka. Statsbidraget bör utbe-&lt;br&gt;talas kalenderårsvis i efterskott. Eftersom bidraget bör kunna utges även&lt;br&gt;för sådana boendeenheter som färdigställs under år 1991 bör medel för&lt;br&gt;ändamålet anvisas i budgeten för 1991/92. Kostnaden för bidraget bör&lt;br&gt;täckas via ett nytt anslag under femte huvudtiteln, benämnt Bidrag till&lt;br&gt;byggande av gruppbostäder m.m. För budgetåret 1991/92 bör&lt;br&gt;400 milj.kr. anvisas för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna stimulansbidraget till ombyggnad av lokala sjukhem och&lt;br&gt;andra vårdinrättningar kommer att kunna lämnas fr.o.m. år 1992 och&lt;br&gt;under fem år framåt. Statsbidraget bör utges kalenderårsvis i efterskott,&lt;br&gt;varför bidraget inte får några budgetmässiga konsekvenser för budgetåret&lt;br&gt;1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om mellankommunal kostnadsutjämning med anledning av ändrat&lt;br&gt;huvudmannaskap för service och vård för äldre och handikappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om särskild skatteväxling med anledning av ändrat huvudmanna-&lt;br&gt;skap för service och vård för äldre och handikappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:1404) om kommunernas betalnings-&lt;br&gt;ansvar för viss hälso- och sjukvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:609) om avräkningsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under 2, 4 och 5 har upprättats i samråd med chefen för&lt;br&gt;finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 &amp;nbsp;Specialmotivering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.7.1 Förslaget till lag om mellankommunal kostnadsutjämning med&lt;br&gt;anledning av ändrat huvudmannaskap för service och vård för&lt;br&gt;äldre och handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § anges att kostnadsutjämning får ske mellan kommuner som ingår i&lt;br&gt;en landstingskommun. Därigenom framgår att landstingsfria kommuner&lt;br&gt;inte omfattas av kostnadsutjämningen. I bestämmelsen anges vidare att&lt;br&gt;kostnadsutjämning/år ske. Därmed avses att kostnadsutjämning i och för&lt;br&gt;sig inte är obligatorisk, utan är behovsgrundad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen anges att grunden för kostnadsutjämningen skall vara&lt;br&gt;det förändrade resursbehovet. Därigenom framgår att vaije förändring&lt;br&gt;kommer att spela roll för kommunen, dvs. oavsett om förändringen&lt;br&gt;innebär att kommunen avlastas resurser och sålunda bidrar till utjäm-&lt;br&gt;ningsbeloppet eller om den kommer att få ökade kostnader och således&lt;br&gt;skall erhålla ytterligare medel från systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § anges en del definitioner som är nödvändiga för tillämpningen. Som&lt;br&gt;jag anfört i den allmänna motiveringen bygger systemet på att vissa&lt;br&gt;värden slås fast en gång för alla på ett tydligt sätt. När väl dessa faktorer&lt;br&gt;en gång är fastlagda bygger systemet på dessa värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillkommande intäkter avses sålunda de intäkter som kan beräknas&lt;br&gt;uppkomma för en kommun med anledning av det förändrade huvudman-&lt;br&gt;naskapet. Dessa ökade intäkter består delvis av den intäktsökning som&lt;br&gt;uppkommer för en kommun med anledning av den skatteväxling som jag&lt;br&gt;föreslår i en särskild lag om skatteväxling. Detta innebär att en kommun&lt;br&gt;som tar över uppgifter från en landstingskommun skall ha möjlighet att&lt;br&gt;öka sitt skatteuttag högst motsvarande landstingskommunens sänkning.&lt;br&gt;Vidare ingår bland de ökade intäkterna den positiva förändring som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppkommer genom ändrade skatteutjämningsbidrag. Slutligen ingår även Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;en del av det nya statsbidrag som jag föreslår skall utgå till kommunerna. Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta nya statsbidrag spelar för övrigt en central roll för kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen. Detta bidrag utgår efter behovsbaserade grunder och inte, som&lt;br&gt;hittills varit fallet, efter prestationsgrund. Statsbidragsfördelningen inom&lt;br&gt;länen kommer att vara styrande för hur utjämningsbeloppen kommer att&lt;br&gt;fördelas. Detta innebär att utjämningsbeloppen kommer att fördelas efter&lt;br&gt;de behov kommunerna har, där behoven bestäms efter de för statsbidraget&lt;br&gt;fastställda kriterierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa nödvändiga faktor att fastställa är de tillkommande kostnaderna.&lt;br&gt;Dessa kostnader motsvarar de ökade åtagandena som ett förändrat&lt;br&gt;huvudmannaskap innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare definieras vad som menas med ingångsvärde. Detta värde utgörs&lt;br&gt;av resultatet av den beräkning som görs enligt 4 §, där ingångsvärdena&lt;br&gt;ytterligare specificeras som positiva eller negativa. I 4 § anges hur kost-&lt;br&gt;nadsutjämningen skall göras första gången, dvs. år 1992. Resultatet av&lt;br&gt;denna utjämning utgör sedan grunden för systemets fortsättning under&lt;br&gt;åren 1993 - 1997 och utgör kommunens ingångsvärde i systemet. Om&lt;br&gt;sålunda en kommun har tillkommande intäkter med 100 och tillkommande&lt;br&gt;kostnader med 300 kommer kommunen att ha behov av att erhålla del av&lt;br&gt;utjämningen. Kommunen får i detta fall ett positivt ingångsvärde med&lt;br&gt;200. På motsvarande sätt får den kommun som har nya intäkter med 200&lt;br&gt;och nya kostnader med 100 bidra till utjämningen genom att erlägga&lt;br&gt;medel. Den kommunen får ett negativt ingångsvärde med 100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De belopp som anges i bilaga till lagen bygger på 1991 års prisnivå.&lt;br&gt;Ingångsvärdena utgörs av skillnaden mellan kostnader och intäkter. En&lt;br&gt;marginell justering har dock skett så att summan av alla ingångsvärden&lt;br&gt;på riksnivå blir 0.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare fastslås vad som avses med utjämningsbelopp, dvs. det belopp&lt;br&gt;som kan fördelas eller, med andra ord, summan av de medel som kom-&lt;br&gt;muner med negativa ingångsvärden skall erlägga till systemet. Utjäm-&lt;br&gt;ningsbeloppet utgörs av summan av samtliga negativa ingångsvärden för&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare definieras länsutjämningsbeloppet. Detta belopp avser utjäm-&lt;br&gt;ningsbeloppet fördelat länsvis. Definitionen får betydelse vid fastställan-&lt;br&gt;det av utjämningsvärdet. Jag återkommer snart till denna faktor. Vidare&lt;br&gt;definieras utjämningsandelen. Denna andel utgörs av en kommuns pro-&lt;br&gt;centuella andel av det statsbidrag som tillfaller länet enligt den avsedda&lt;br&gt;förordningen om statsbidrag. Om en kommun har rätt till ett bidrag&lt;br&gt;motsvarande 10 % av det samlade statsbidraget till länet skall kommunen&lt;br&gt;också tillföras 10 % av länsutjämningsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag angett i den allmänna motiveringen syftar omläggningen av&lt;br&gt;huvudmannaskapet till att kommunerna gradvis skall gå över till ett&lt;br&gt;behovsbaserat system, så som även det nya statsbidraget är behovs-&lt;br&gt;baserat. Detta skall ske under den period som anges i 5 §. Det är därför&lt;br&gt;nödvändigt att slå fast nivån för denna övergång. Detta görs med hjälp av&lt;br&gt;ett utjämningsvärde som beräknas för vaije kommun som produkten av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsutjämningsbeloppet multiplicerat med kommunens utjämningsandel. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Denna produkt skall sedan minskas med det belopp som kommunen skall Bil. 1:3&lt;br&gt;erlägga första gången, dvs. vid den kostnadsutjämning som sker enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel får belysa hur utjämningsvärdet skall fastställas. Om ett län&lt;br&gt;har ett länsutjämningsbelopp på 100 och en kommun har en utjämnings-&lt;br&gt;andel med 50 %, skall 100 multipliceras med 0,50. Produkten av be-&lt;br&gt;räkningen blir 50. Om kommunen i fråga första gången erlägger 100&lt;br&gt;skall produkten 50 minskas med 100, varvid ett negativt värde om -50&lt;br&gt;uppkommer. Detta värde utgör utjämningsvärdet och innebär att kom-&lt;br&gt;munen under åren 1993 - 1997 skall erlägga årliga belopp som gradvis&lt;br&gt;minskar till 50, enligt vad som framgår av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om å andra sidan kommunen inte varit skyldig att erlägga något belopp&lt;br&gt;första gången kostnadsutjämning sker skall produkten 50 inte reduceras.&lt;br&gt;Kommunens utjämningsvärde blir sålunda det positiva värdet 50, vilket&lt;br&gt;innebär att kommunen slutligen skall erhålla 50 enligt vad som framgår&lt;br&gt;av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § bestäms vilka tillkommande kostnader och intäkter som vaije kom-&lt;br&gt;mun skall anses ha. Dessa belopp fastställs kommunvis i en bilaga till&lt;br&gt;lagen. För tydlighets skull anges även de ingångsvärden som blir följden&lt;br&gt;av att intäkter och kostnader fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges i bestämmelsen att en årlig uppräkning skall ske med&lt;br&gt;ledning av lönekostnadsutvecklingen inom den berörda sektorn. Denna&lt;br&gt;uppräkning bestäms lämpligen genom att en uppräkningsfaktor fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § anges hur kostnadsutjämningen skall göras första gången, dvs. år&lt;br&gt;1992. Detta år är speciellt i den meningen att grunden för omfördelningen&lt;br&gt;är de positiva och negativa ingångsvärdena och att omfördelningen detta&lt;br&gt;år sker med utgångspunkt just i dessa värden. De värden som anges i&lt;br&gt;bilagan utgör grunden för utjämningen år 1992. Före utjämning skall&lt;br&gt;dock värdena räknas upp enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § anges sedan hur kostnadsutjämningen skall göras under de efter-&lt;br&gt;följande åren 1993 - 1997 (omställningsperioden). Om sålunda en kom-&lt;br&gt;mun har ett negativt ingångsvärde med 100 - och därmed skall avstå 100&lt;br&gt;år 1992 - och samtidigt har ett negativt utjämningsvärde med 50 skall&lt;br&gt;kommunen under omställningsperioden avstå 90 år 1993, 80 år 1994 osv.&lt;br&gt;ner till 50 år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § hänvisas till lagen (1965:269) om särskilda bestämmelser om kom-&lt;br&gt;muns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Avräkningen skall&lt;br&gt;ske mot den fordran som vaije kommun har enligt 4 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges socialstyrelsen skyldighet att senast den 1 oktober&lt;br&gt;vaije år lämna skattemyndigheterna, riksrevisionsverket och kommunerna&lt;br&gt;uppgift om de belopp som skall tillföras eller avräknas nästkommande år.&lt;br&gt;Det ligger närmast till hands att socialstyrelsen har hand om denna upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift, eftersom socialstyrelsen är den myndighet som administrerar stats- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;bidragets fördelning mellan kommunerna. Styrelsen avses också fastställa Bil. 1:3&lt;br&gt;uppräkningsfaktorn enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista stycket anges att utjämningen skall administreras av skattemyn-&lt;br&gt;digheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § bemyndigas regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;att ge ut närmare föreskrifter om tillämpningen av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 1991. Uppgiftslämnade enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § skall första gången ske den 1 november 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.2. Förslaget till lag om särskild skatteväxling med anledning av&lt;br&gt;ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och&lt;br&gt;handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § föreskrivs att landstingskommun skall sänka sin skattesats med vad&lt;br&gt;utdebiteringsbehovet minskar med anledning av att landstinget avlyfts&lt;br&gt;huvudmannaansvar för en del av servicen för äldre och handikappade. I&lt;br&gt;andra stycket följs den bestämmelsen upp genom att den ger kommun&lt;br&gt;inom landstinget möjlighet att höja sin skattesats i motsvarande mån som&lt;br&gt;landstinget sänkt sin. Detta stycke är så formulerat att det givetvis inte är&lt;br&gt;nödvändigt för en kommun att alltid följa landstingets sänkning. Bestäm-&lt;br&gt;melsen föreskriver att kommunernas höjning skall motsvara högst lands-&lt;br&gt;tingens sänkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § anges med vilka belopp skattesatserna i landstingskommunerna skall&lt;br&gt;sänkas. De där angivna beloppen baseras på beräkningar som redovisas&lt;br&gt;i bilaga. Bestämmelsen tar bara sikte på skattesatsen år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandet anges till den 1 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269)med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § tredje stycket har ett tillägg gjorts avseende en hänvisning till den&lt;br&gt;nya lagen om särskild skatteväxling. I tillägget klargörs att den avräkning&lt;br&gt;som görs enligt 4 § skall justeras med de belopp som avses i lagen om&lt;br&gt;särskild skatteväxling med anledning av ändrat huvudmannaskap för&lt;br&gt;service och vård för äldre och handikappade. Den nya lagen om skatte-&lt;br&gt;växling föreskriver en viss landstingskommunal sänkning av resp, lands-&lt;br&gt;tingskommuns skattesats. Det är denna sänkning som skall ligga till grund&lt;br&gt;för avräkningen och detta oavsett om en landstingskommun skulle sänka&lt;br&gt;med ett större belopp. Med den tekniska lösning jag valt kommer näm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligen en eventuell sänkning utöver den som föreskrivs i lagen om särskild&lt;br&gt;skatteväxling inte att anses vara en sänkning till följd av det ändrade&lt;br&gt;huvudmannaskapet, såvitt avser det överskjutande beloppet. Den valda&lt;br&gt;tekniken innebär i samma mån att justeringen på den kommunala sidan&lt;br&gt;skall motsvara vad som faktiskt beslutats av kommunen så länge höj-&lt;br&gt;ningen understiger eller uppgår till motsvarande belopp som landstings-&lt;br&gt;kommunen skall sänka enligt lagen om särskild skatteväxling. I femte&lt;br&gt;stycket har en hänvisning införts till den nya lagen om mellankommunal&lt;br&gt;kostnadsutj ämning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänna de riktlinjer jag förordat i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. statsbidrag till kommunerna för medicinskt färdigbehandlade (avsnitt&lt;br&gt;4.2.2.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förändring av ersättningen från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen (avsnitt 4.2.3.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förändring av skatteutjämningssystemet (avsnitt 4.2.3.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skatteväxling (avsnitt 4.2.3.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förändring av statsbidraget till kommunerna (avsnitt 4.2.3.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. system för mellankommunal kostnadsutjämning (avsnitt 4.2.3.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stimulansbidrag till gruppbostäder (avsnitt 4.3.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. stimulansbidrag till lokala sjukhem och andra vårdinrättningar&lt;br&gt;(avsnitt 4.3.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bidrag till personalutvecklingsinsatser (avsnitt 4.4.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. uppföljning och utvärdering av huvudmannaskapsreformen (avsnitt&lt;br&gt;4.4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om mellankommunal kostnadsutjämning med anledning av&lt;br&gt;ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och handikappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om särskild skatteväxling med anledning av ändrat huvud-&lt;br&gt;mannaskap för service och vård för äldre och handikappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1990:1404) om kommunernas betalnings-&lt;br&gt;ansvar för viss hälso- och sjukvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.lag om ändring i lagen (1990:609) om avräkningsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till social hemhjälp,&lt;br&gt;ålderdomshem m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa 505 000 000 kr.&lt;br&gt;utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. till Bidrag till byggande av gruppbostäder m.m. för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på&lt;br&gt;400 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till allmän sjukvård Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett belopp som är 445 000 000 kr. Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägre än vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till sjukförsäkringen&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 anvisa ett belopp som är 163 000 000 kr. lägre än&lt;br&gt;vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om mellankommunal kostnadsutjämning med anledning&lt;br&gt;av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och&lt;br&gt;handikappade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kostnadsutjämning mellan kommuner som ingår i en landstingskom-&lt;br&gt;mun får ske enligt bestämmelserna i denna lag. Utjämningen skall vara&lt;br&gt;grundad på kommunernas förändrade resursbehov med anledning av&lt;br&gt;ändring av huvudmannaskapet för service och vård för äldre och handi-&lt;br&gt;kappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillkommande intäkter: de ökade intäkter som med anledning av det ändra-&lt;br&gt;de huvudmannaskapet för service och vård för äldre och handikappade&lt;br&gt;beräknas uppkomma för en kommun på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skatteväxling enligt lagen (1991:000) om särskild skatteväxling med&lt;br&gt;anledning av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och&lt;br&gt;handikappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ändrade skatteutjämningsbidrag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;det statsbidrag som tillförs kommunerna till den del finansiering&lt;br&gt;sker genom reduktion av den allmänna sjukvårdsersättningen till lands-&lt;br&gt;tingen som lämnas från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillkommande kostnader: de kostnader som beräknas uppkomma för en&lt;br&gt;kommun till följd av det ändrade huvudmannaskapet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingångsvärde: resultatet av den beräkning som görs enligt 4 §,&lt;br&gt;utjämningsbelopp:summan av samtliga de negativa ingångsvärden, som&lt;br&gt;beräknats enligt 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsutjämningsbelopp: utjämningsbeloppet fördelat länsvis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämningsandel: en kommuns procentuella andel av det statsbidrag som&lt;br&gt;år 1992 tillfaller samtliga kommuner i länet för service och vård för äldre&lt;br&gt;och handikappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämningsvärde: produkten av länsutjämningsbeloppet multiplicerat med&lt;br&gt;kommunens utjämningsandel, minskad med det belopp som kommunen&lt;br&gt;skall erlägga enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För kommunerna fastställs tillkommande intäkter och tillkommande&lt;br&gt;kostnader samt därmed också ingångsvärdena i 1991 års prisnivå till de&lt;br&gt;belopp som anges i bilaga till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsbeloppet uppräknas årligen med ledning av lönekostnads-&lt;br&gt;utvecklingen inom den berörda sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kostnadsutjämning enligt 1 § beräknas med utgångspunkt i en jäm-&lt;br&gt;förelse mellan tillkommande intäkter och tillkommande kostnader. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna beräkning visar att en kommun inte får sina kostnader täckta av&lt;br&gt;tillkommande intäkter skail kommunen, i samband med avräkningsför-&lt;br&gt;farandet i fråga om kommunalskatt år 1992, av utjämningsbeloppet få ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar bristen (positivt ingångsvärde). Om beräkningen&lt;br&gt;visar att en kommun får större tillkommande intäkter än den får tillkom-&lt;br&gt;mande kostnader skall kommunen, i samband med nämnda avräknings-&lt;br&gt;förfarande år 1992, erlägga ett belopp som motsvarar skillnaden (negativt&lt;br&gt;ingångsvärde).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Aren 1993 - 1997 skall det belopp som vaije kommun skall få eller&lt;br&gt;erlägga för vaije år minskas med en femtedel av skillnaden mellan kom-&lt;br&gt;munens positiva respektive negativa ingångsvärde och dess utjämnings-&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I fråga om kostnadsutjämning mellan kommuner gäller bestämmelser-&lt;br&gt;na i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av skatt, m.m. i tillämpliga delar. Avräkning&lt;br&gt;skall ske mot fordran enligt 4 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen skall senast den 1 oktober vaije år lämna skattemyndig-&lt;br&gt;heterna, riksrevisionsverket och kommunerna uppgift om de belopp som&lt;br&gt;skall tillföras eller avräknas nästkommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, socialstyrelsen&lt;br&gt;fastställer den uppräkningsfaktor som avses i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningen enligt första stycket görs av skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Föreskrifter om verkställigheten av denna lag får meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgift enligt 6 § andra stycket lämnas första gången senast den&lt;br&gt;1 november 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande Tillkommande Ingångs-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 OOO-tal kron&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;or, 1991 års pri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;värde&lt;br&gt;snivå)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOTKYRKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DANDERYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EKERÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HANINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-55299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HUDDINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÄRFÄLLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LIDINGÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NACKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRTÄLJE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYNÄSHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SALEM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIGTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42738&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOLLENTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOLNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2227681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1679350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;543101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNDBYBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERTÄLJE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150781&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TYRESÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63919&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TÄBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPLANDS-BRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34838&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPLANDS-VÄSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34013&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VALLENTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VAXHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13046&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRMDÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLMS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3716095&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3582763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ENKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÅBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIERP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPSALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVKARLEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPSALA LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;609895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;614457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESKILSTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FLEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55929&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KATRINEHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OXELÖSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STRÄNGNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63969&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VINGÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22643&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERMANLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;622907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;636779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande Tillkommande Ingångs-&lt;br&gt;kostnader intäkter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 OOO-tal kronor, 1991 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOXHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FINSPÅNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42613&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1691&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KINDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LINKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MJÖLBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MOTALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VADSTENA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VALDEMARS VIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;YDRE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅTVIDABERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖDESHÖG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERGÖTLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;798803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;805367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EKSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GISLAVED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GNOSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÖNKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;264209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NÄSSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄ VSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRANÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51799&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VAGGERYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VETLANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRNAMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57047&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÖNKÖPINGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;677064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;657577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALVESTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60905&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LESSEBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29691&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUNGBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARKARYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TINGSRYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPVIDINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄXJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158962&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLMHULT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRONOBERGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;519579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;516259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORGHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46846&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EMMABODA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HULTSFRED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖGSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MÖNSTERÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36234&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MÖRBYLÅNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OSKARSHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TORSÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30916&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIMMERBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALMAR LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;763273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GOTLAND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande Tillkommande Ingångs-&lt;br&gt;kostnader intäkter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 OOO-tal kronor, 1991 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EJ MED I HUVUDMANNASKAPSFÖRÄND-&lt;br&gt;RINGEN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71678&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSKRONA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OLOFSTRÖM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29046&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RONNEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖLVESBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BLEKINGE LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;348972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;331938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BROMÖLLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BÅSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄSSLEHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KLIPPAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTIANSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PERSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIMRISHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOMELILLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄNGELHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖRKELLJUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTRA GÖINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTIANSTADS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;755005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;751528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BJUV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36662&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BURLÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESLÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HELSINGBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;311487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖGANÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62883&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖRBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖÖR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KÄVLINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LANDSKRONA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LOMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALMÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EJ MED 1&lt;br&gt;RINGEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;[ HUVUDMANNASKAPSFORÄND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SJÖBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKURUP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STAFFANSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVALÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33492&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVEDALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-753&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRELLEBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VELLINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;YSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALMÖHUS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1327914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1414353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-90111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande Tillkommande Ingångs-&lt;br&gt;kostnader intäkter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 OOO-tal kronor, 1991 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALKENBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALMSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HYLTE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGSBACKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LAHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VARBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106302&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94669&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTEBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EJ MED 1&lt;br&gt;RINGEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;[ HUVUDMANNASKAPSFÖRÄND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRRYDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41891&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGÄLV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LYSEKIL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MUNKEDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MÖLNDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ORUST&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PARTILLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOTENÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STENUNGSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38674&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STRÖMSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30617&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TANUM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TJÖRN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDEVALLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135785&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖCKERÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTEBORG &amp;amp; BOHUS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;678235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;716076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALINGSÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BENGTSFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DALS-ED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÄRGELANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26894&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20746&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6084&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HERRLJUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LERUM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86026&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LILLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MELLERUD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3009&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVENUUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRANEMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TROLLHÄTTAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULRICEHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÅRGÅRDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄNERSBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅMÅL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVSBORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1246392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1281476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande Tillkommande Ingångs-&lt;br&gt;kostnader intäkter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 OOO-tal kronor, 1991 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESSUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GRÄSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GULLSPÅNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23867&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTENE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HABO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HJO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26058&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LIDKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARIESTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MULLSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKARA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKÖVDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIDAHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TÖREBODA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VARA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62594&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKARABORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;782742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;770485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARVIKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FIL1PSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FORSHAGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34604&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GRUMS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAGFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAMMARÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225069&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KIL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTINEHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MUNKFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STORFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNNE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄFFLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70606&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TORSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRJÄNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRMLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;973094&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;981842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ASKERSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DEGERFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLSBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄLLEFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSKOGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80024&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUMLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LAXÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LINDESBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUSNARSBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖREBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;288897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖREBRO LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;689131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;686036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande Tillkommande Ingångs-&lt;br&gt;kostnader intäkter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 OOO-tal kronor, 1991 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARBOGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FAGERSTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47264&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLSTAHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGSÖR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23092&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24732&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKINNSKATTEBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SURAHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTMANLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;705580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;752650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVESTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORLÄNGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3714&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GAGNEF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HEDEMORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LEKSAND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LUDVIKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALUNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38412&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ORSA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RÄTTVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SMEDJEBACKEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VANSBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVDALEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27946&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOPPARBERGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;764853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;785680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOLLNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄVLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HOFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HUDIKSVALL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUSDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORDANSTIG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35663&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OCKELBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19714&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OVANÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SANDVIKEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄVLEBORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;693181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;701166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRNÖSAND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRAMFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18783&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOLLEFTEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNDSVALL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIMRÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60629&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄNGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖRNSKÖLDSVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210734&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERNORRLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;932965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;942925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande Tillkommande Ingångs-&lt;br&gt;kostnader intäkter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 OOO-tal kronor, 1991 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÄCKE&lt;br&gt;HÄRJEDALEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33892&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40977&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35964&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2458&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4911&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KROKOM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RAGUNDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STRÖMSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68782&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÄMTLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;458654&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BJURHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DOROTEA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LYCKSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORDMALING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ROBERTSFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKELLEFTEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232506&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SORSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STORUMAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UMEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VILHELMINA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VINDELN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8929&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄNNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2838&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19802&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERBOTTENS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;727513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARJEPLOG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARVIDSJAUR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BODEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄLLIVARE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6547&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAPARANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JOKKMOKK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3067&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALIX&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KIRUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LULEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PAJALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PITEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVSBYN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖVERKALIX&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20412&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖVERTORNEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRBOTTENS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;954600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;867787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA TOTALT&lt;br&gt;MILJONER KR:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om särskild skatteväxling med anledning av ändrat&lt;br&gt;huvudmannaskap för service och vård för äldre och handi-&lt;br&gt;kappade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En landstingskommun skall när den fastställer sin skattesats för år&lt;br&gt;1992 sänka skattesatsen med ett belopp som motsvarar det minskade&lt;br&gt;utdebiteringsbehovet med anledning av ändrat huvudmannaskap för&lt;br&gt;service och vård för äldre och handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som ingår i en landstingskommun får när den fastställer sin&lt;br&gt;skattesats for år 1992 höja skattesatsen med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;högst landstingskommunens sänkning av skattesatsen enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Det minskade utdebiteringsbehovet med anledning av det ändrade&lt;br&gt;huvudmannaskapet innebär att landstingskommunerna för år 1992 skall&lt;br&gt;sänka skattesatserna med följande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommun &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krona per skattekrona&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södermanlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östergötlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronobergs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blekinge län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kristianstads län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hallands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Bohus län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alvsborgs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skaraborgs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västemorrlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1404) om kommunernas be-&lt;br&gt;talningsansvar för viss hälso- och sjukvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:1404) om kommunernas be-&lt;br&gt;talningsansvar för viss hälso- och sjukvård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun har betalningsansvar&lt;br&gt;för medicinskt färdigbehandlade&lt;br&gt;patienter vid landstingskommunens&lt;br&gt;enheter för somatisk akutsjukvård&lt;br&gt;eller geriatrisk vård. Medicinskt&lt;br&gt;färdigbehandlad är en patient som&lt;br&gt;är intagen på en sådan enhet men&lt;br&gt;inte längre behöver den medicinska&lt;br&gt;vård som ges vid enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun har betalningsansvar&lt;br&gt;för medicinskt färdigbehandlade&lt;br&gt;patienter vid landstingskommunens&lt;br&gt;enheter för somatisk akutsjukvård&lt;br&gt;eller geriatrisk vård. Medicinskt&lt;br&gt;färdigbehandlad är en patient som&lt;br&gt;är intagen på en sådan enhet men&lt;br&gt;inte längre behöver den medicinska&lt;br&gt;vård som ges vid enheten eller vid&lt;br&gt;annan enhet inom den landstings-&lt;br&gt;kommunala hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en patient är medicinskt färdigbehandlad avgörs av ansvarig&lt;br&gt;läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:609) om avräkningsskatt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1990:609) om avräkningsskatt&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsskatt utgör för lands-&lt;br&gt;tingskommun 0,34 kronor per&lt;br&gt;skattekrona avseende år 1991,&lt;br&gt;0,82 kronor per skattekrona avseen-&lt;br&gt;de år 1992, 7,20 kronor per skatte-&lt;br&gt;krona avseende år 1993, 7,72&lt;br&gt;kronor per skattekrona avseende år&lt;br&gt;1994, 1,03 kronor per skattekrona&lt;br&gt;avseende år 1995 och följande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsskatt utgör för&lt;br&gt;landstingskommun 0,34 kronor per&lt;br&gt;skattekrona avseende år 1991, 0,74&lt;br&gt;kronor per skattekrona avseende år&lt;br&gt;1992, 7,06 kronor per skattekrona&lt;br&gt;avseende år 1993, 0,99 kronor per&lt;br&gt;skattekrona avseende år 1994, 0,92&lt;br&gt;kronor per skattekrona avseende år&lt;br&gt;1995 och följande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:100, bil. 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsskatt utgör för kommun&lt;br&gt;0,60 kronor per skattekrona avseen-&lt;br&gt;de år 1991, 1,17 kronor per skatte-&lt;br&gt;krona avseende år 1992, 1,63&lt;br&gt;kronor per skattekrona avseende år&lt;br&gt;1993, 1,49 kronor per skattekrona&lt;br&gt;avseende år 1994, 1,41 kronor per&lt;br&gt;skattekrona avseende år 1995 och&lt;br&gt;följande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsskatt utgör för kommun&lt;br&gt;0,60 kronor per skattekrona avseen-&lt;br&gt;de år 1991,1,25 kronor per skatte-&lt;br&gt;krona avseende år 1992, 1,77&lt;br&gt;kronor per skattekrona avseende år&lt;br&gt;1993, 1,62 kronor per skattekrona&lt;br&gt;avseende år 1994, 1,52 kronor per&lt;br&gt;skattekrona avseende år 1995 och&lt;br&gt;följande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommun som inte ingår i landstingskommun utgör avräkningsskat-&lt;br&gt;ten, i stället för vad som föreskrivs i första stycket, 0,94 kronor per&lt;br&gt;skattekrona avseende år 1991, 1,99 kronor per skattekrona avseende år&lt;br&gt;1992, 2,83 kronor per skattekrona avseende år 1993, 2,61 kronor per&lt;br&gt;skattekrona avseende år 1994, 2,44 kronor per skattekrona avseende år&lt;br&gt;1995 och följande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om avräkningsskatt för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:100, bil. 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun är berättigad att under visst år av staten uppbära kommunal-&lt;br&gt;skatt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av&lt;br&gt;antalet skattekronor och skatteören i kommunen enligt skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) vid det föregående&lt;br&gt;årets (taxeringsåret) taxering, beräknat efter den skattesats som har be-&lt;br&gt;stämts för året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enligt 4 kap. 4 § kommunallagen (1977:179) annan skattesats&lt;br&gt;slutligt fastställts än den som har bestämts tidigare, skall till grund för&lt;br&gt;utbetalningen läggas den utdebitering som har bestämts i samband med&lt;br&gt;att budgeten fastställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1973:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen är berättigad att under&lt;br&gt;visst år av staten såsom förskott&lt;br&gt;uppbära ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;produkten av den skattesats som har&lt;br&gt;beslutats för året och det antal&lt;br&gt;skattekronor och skatteören, som&lt;br&gt;enligt skattemyndighets beslut enligt&lt;br&gt;4 kap. 2 § taxeringslagen rörande&lt;br&gt;det föregående årets taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt har påförts&lt;br&gt;de skattskyldiga. Det nu nämnda&lt;br&gt;beloppet ingår i kommunens fordran&lt;br&gt;hos staten vid ingången av året näst&lt;br&gt;efter det år, då beslutet fattades.&lt;br&gt;Förskottet avräknas mot den kom-&lt;br&gt;munalskatt, som kommunen har rätt&lt;br&gt;att uppbära av staten på grundval av&lt;br&gt;taxeringen under året efter det år,&lt;br&gt;då förskottet utanordnas enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen är berättigad att under&lt;br&gt;visst år av staten såsom förskott&lt;br&gt;uppbära ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;produkten av den skattesats som har&lt;br&gt;beslutats för året och det antal&lt;br&gt;skattekronor och skatteören, som&lt;br&gt;enligt skattemyndighets beslut enligt&lt;br&gt;4 kap. 2 § taxeringslagen rörande&lt;br&gt;det föregående årets taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt har påförts&lt;br&gt;de skattskyldiga. Det nu nämnda&lt;br&gt;beloppet ingår i kommunens fordran&lt;br&gt;hos staten vid ingången av året näst&lt;br&gt;efter det år, då beslutet fattades.&lt;br&gt;Förskottet avräknas mot den kom-&lt;br&gt;munalskatt, som kommunen har rätt&lt;br&gt;att uppbära av staten på grundval av&lt;br&gt;taxeringen under året efter det år,&lt;br&gt;då förskottet utanordnas enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i femte stycket. Vid&lt;br&gt;avräkningen för taxeringsåren 1991&lt;br&gt;och 1992skall skattesatsen justeras&lt;br&gt;med de belopp som anges i 2 § lagen&lt;br&gt;(1991:000) om särskild skatteväxling&lt;br&gt;med anledning av ändrat huvud-&lt;br&gt;mannaskap för service och vårdför&lt;br&gt;äldre och handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är antalet hos skattemyndigheten registrerade kyrkobokförda invånare&lt;br&gt;i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var&lt;br&gt;vid mitten av augusti månad två år tidigare, skall förskott, beräknat enligt&lt;br&gt;tredje stycket, ökas i förhållande till ökningen i kommunens invånarantal&lt;br&gt;mellan de angivna tidpunkterna. Sådant ökat förskott ingår i kommunens&lt;br&gt;fordran hos staten och avräknas enligt tredje stycket. Skattemyndigheten&lt;br&gt;skall senast den 10 september lämna kommunen uppgift om det invånar-&lt;br&gt;antal och det däremot svarande beräknade antalet skattekronor och skatte-&lt;br&gt;ören, som skall ligga till grund för ökningen av förskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid ingången av ett&lt;br&gt;år utgör kommunens fordran hos&lt;br&gt;staten enligt denna paragraf, för-&lt;br&gt;delas med en tolftedel på vaije&lt;br&gt;kalendermånad. Vad som återstår,&lt;br&gt;sedan avräkning har skett enligt&lt;br&gt;52 § uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;16 § lagen (1962:392) om hustrutil-&lt;br&gt;lägg och kommunalt bostadstillägg&lt;br&gt;till folkpension, 9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:668) om uppbörd av socialav-&lt;br&gt;gifter från arbetsgivare, 8 § lagen&lt;br&gt;(1987:560) om skatteutjämningsav-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid ingången av ett&lt;br&gt;år utgör kommunens fordran hos&lt;br&gt;staten enligt denna paragraf, för-&lt;br&gt;delas med en tolftedel på vaije&lt;br&gt;kalendermånad. Vad som återstår,&lt;br&gt;sedan avräkning har skett enligt&lt;br&gt;52 § uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;16 § lagen (1962:392) om hustrutil-&lt;br&gt;lägg och kommunalt bostadstillägg&lt;br&gt;till folkpension, 9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:668) om uppbörd av socialav-&lt;br&gt;gifter från arbetsgivare, 8 § lagen&lt;br&gt;(1987:560) om skatteutjämningsav-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift och 4 § lagen (1987:561) om&lt;br&gt;särskild skatteutjämningsavgift, skall&lt;br&gt;skattemyndigheten utanordna till&lt;br&gt;kommunen den 20 i månaden. Ar&lt;br&gt;kommunens fordran inte uträknad&lt;br&gt;vid utbetalningstillfällena i månader-&lt;br&gt;na januari och februari, skall utbe-&lt;br&gt;talningarna dessa månader grundas&lt;br&gt;på samma belopp som utbetalningen&lt;br&gt;i december månad det föregående&lt;br&gt;året. När särskilda skäl föranleder&lt;br&gt;det får skattemyndigheten dock&lt;br&gt;forordna att utbetalningen skall&lt;br&gt;grundas på ett annat belopp. Om&lt;br&gt;något av de belopp som utbetalning-&lt;br&gt;en i månaderna januari och februari&lt;br&gt;grundats på inte motsvarar en tolfte-&lt;br&gt;del av kommunens fordran, skall&lt;br&gt;den jämkning som föranleds av detta&lt;br&gt;ske i fråga om utbetalningen i mars&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift, 4 § lagen (1987:561) om sär-&lt;br&gt;skildskatteutjämningsavgiftocÄiö §&lt;br&gt;lagen (1991:000)om mellankommu-&lt;br&gt;nal kostnadsutjämning med anledning&lt;br&gt;av ändrat huvudmannaskap för ser-&lt;br&gt;vice och vård för äldre och handi-&lt;br&gt;kappade, skall skattemyndigheten&lt;br&gt;utanordna till kommunen den 20 i&lt;br&gt;månaden. Ar kommunens fordran&lt;br&gt;inte uträknad vid utbetalningstill-&lt;br&gt;fällena i månaderna januari och&lt;br&gt;februari, skall utbetalningarna dessa&lt;br&gt;månader grundas på samma belopp&lt;br&gt;som utbetalningen i december må-&lt;br&gt;nad det föregående året. När sär-&lt;br&gt;skilda skäl föranleder det får skatte-&lt;br&gt;myndigheten dock förordna att utbe-&lt;br&gt;talningen skall grundas på ett annat&lt;br&gt;belopp. Om något av de belopp som&lt;br&gt;utbetalningen i månaderna januari&lt;br&gt;och februari grundats på inte mot-&lt;br&gt;svarar en tolftedel av kommunens&lt;br&gt;fordran, skall den jämkning som&lt;br&gt;föranleds av detta ske i fråga om&lt;br&gt;utbetalningen i mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts om kommunalskatt tillämpas på motsvarande sätt i&lt;br&gt;fråga om landstingsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsanvisning till bilagorna sex till och med elva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.6:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här redovisas de skatteväxlingssatser som ligger till grund för den ekono-&lt;br&gt;miska regleringen. Exempelvis måste Stockholms läns landsting sänka sin&lt;br&gt;skattesats med 1.80. Samtidigt tillåts länets kommuner att höja sin skatte-&lt;br&gt;sats med högst samma belopp. Den totala skattesatsen ökar således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3. 7:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här redovisas de belopp som vaije kommun får betala i mellankommunal&lt;br&gt;kostnadsutjämning. Dessa belopp lagfästs och ligger till grund för hela&lt;br&gt;utjämningsperioden. Exempelvis betalar Botkyrka kommun 51 milj. kr.&lt;br&gt;i 1991 års prisnivå. Bakgrunden till beloppen återfinns i bilaga åtta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.8:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här redovisas en sammanställning av regleringsinstrumenten. Genom&lt;br&gt;förhandlingar mellan huvudmännen har det fastställts hur mycket den&lt;br&gt;verksamhet som flyttas är värd i pengar. Detta belopp återfinns i kolumn&lt;br&gt;A (Volym att reglera).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De följande kolumnerna B t.o.m. H visar steg för steg effekterna av&lt;br&gt;regleringsinstrumenten. I kolumn B (Via skatteväxling) visas effekten av&lt;br&gt;den i bilaga sex redovisade skattesatsförändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kolumn C (Via skatteutjämning) redovisas hur mycket resurser som&lt;br&gt;kommunerna tillförs extra via skatteutjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kolumn D (Via statsbidrag) redovisas nettoutfallet av det nya behov-&lt;br&gt;baserade statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen av skattesats är densamma för alla kommuner i ett län.&lt;br&gt;Förändringen av &amp;quot;utdebiteringstaken” i skatteutjämningssystemet är direkt&lt;br&gt;kopplade till förändringen av skattesatserna. Utfallet av skatteutjämnings-&lt;br&gt;systemet ändras också av att den åldersberoende verksamheten för soma-&lt;br&gt;tisk långtidssjukvård flyttas från landstingen till kommunerna. Alla dessa&lt;br&gt;förändringar har inte något omedelbart samband med den volym som skall&lt;br&gt;regleras for en enskild kommun. Det nya behovsbaserade statsbidraget är&lt;br&gt;kopplat till vaije enskild kommuns behov men inte direkt till den volym&lt;br&gt;som regleras. Detta innebär att de tre instrumenten skatteväxling, skatte-&lt;br&gt;utjämning och statsbidrag kan ge en enskild kommun for mycket eller för&lt;br&gt;lite resurser i förhållande till den övertagna volymen. Detta hanteras för&lt;br&gt;kommuner som ingår i landstingen av den mellankommunala kostnads-&lt;br&gt;utjämningen. Den sammantagna effekten av de tre instrumenten redovisas&lt;br&gt;i kolumn E.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kolumn F (Till mellankommunal utjämning) redovisar detsamma som&lt;br&gt;bilaga sju dvs. hur mycket vaije kommun får betala i mellankommunal&lt;br&gt;utjämning. Anledningen till att Botkyrka kommun får betala ca 51 milj,&lt;br&gt;kr. är således att kommunen fått ca 51 milj. kr. mer än vad kommunen&lt;br&gt;behöver för att nå full kostnadstäckning 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kolumn G (Från mellankommunal utjämning) visar hur mycket som&lt;br&gt;behöver tillföras en kommun för att den skall få full kostnadstäckning&lt;br&gt;1992. Här står det följaktligen 0 för Botkyrka kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen redovisas den sammantagna effekten av alla instrumenten. Att Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;den sammantagna effekten inte fullständigt överensstämmer med regle- Bil. 1:3&lt;br&gt;ringsvolymen beror bl.a. på att de i bilaga sex redovisade skatteväxlings-&lt;br&gt;satsema är avrundade till närmast hel femöring och att de landstingsfria&lt;br&gt;kommunerna påverkas av reformen via reduktionen av den allmänna&lt;br&gt;sjukvårdsersättningen och skatteutjämningssystemet samt det nya stats-&lt;br&gt;bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.9:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här redovisas nettoeffekterna av den mellankommunala utjämningen under&lt;br&gt;åren 1992-1997. Under dessa år kommer utjämningen i enlighet med det&lt;br&gt;nya behovsbaserade statsbidraget att få allt större effekt. I kolumn A&lt;br&gt;(Netto år 1992) känner vi exempelvis igen de 51 milj. kr. som Botkyrka&lt;br&gt;kommun betalar till systemet. Första året är detta hela nettoeffekten.&lt;br&gt;Under de följande åren kommer statsbidragsfördelningen att få allt större&lt;br&gt;genomslag vilket för Botkyrkas del innebär en allt mindre nettobetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ytterligare en avsikt med utjämningssystemets konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1992 sker transfereringar mellan länen för att garantera full kostnads-&lt;br&gt;täckning. Dessa transfereringar trappas successivt av för att efter fem år&lt;br&gt;helt upphöra. Transfereringarna, summan av kommunernas nettoutjäm-&lt;br&gt;ning, redovisas efter respektive läns kommunuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.10:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga tio redovisas det totala utfallet av det nya behovsbaserade stats-&lt;br&gt;bidraget till service och vård till äldre och handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.11:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna kommer, utöver de medel som redovisats i de tidigare&lt;br&gt;bilagorna, att få ett extra statsbidrag under tre år för medicinskt färdig-&lt;br&gt;behandlade. Det kommunvisa utfallet av detta bidrag redovisas i bilaga&lt;br&gt;elva. I kolumnerna A(1992), B(1993) och C( 1994) redovisas det årsvisa&lt;br&gt;utfallet. I kolumn D(Summa) redovisas det sammantagna utfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteväxlingsnivåer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LANDSTING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄXLING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLMS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPSALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERMANLANDS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERGÖTLANDS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÖNKÖPINGS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRONOBERGS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BLEKINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTIANSTADS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALMÖHUS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLANDS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTEBORGS &amp;amp; BOHUS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVSBORGS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKARABORGS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRMLANDS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖREBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTMANLANDS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOPPARBERGS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄVLEBORGS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERNORRLANDS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÄMTLANDS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERBOTTENS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRBOTTENS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RIKSGENOMSNITT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingångsvärden mellankommunal kostnadsutjämning. Alla belopp i tusentals Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;kronor. Uppgifter i 1991 års nivå. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betalar&lt;br&gt;till&lt;br&gt;systemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOTKYRKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DANDERYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EKERÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HANINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HUDDINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÄRFÄLLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LIDINGÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NACKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRTÄLJE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYNÄSHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SALEM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIGTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOLLENTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOLNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNDBYBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERTÄLJE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TYRESÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TÄBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPLANDSBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPLANDS-VÄSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VALLENTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VAXHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRMDÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLMS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;504 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ENKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIERP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPSALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVKARLEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPSALA LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESKILSTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FLEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KATRINEHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OXELÖSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STRÄNGNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VINGÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERMANLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*j&lt;sup&gt;talar&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:3. 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOXHOLM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FINSPÅNG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KINDA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LINKÖPING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MJÖLBY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MOTALA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NORRKÖPING&lt;br&gt;SÖDERKÖPING&lt;br&gt;VADSTENA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VALDEMARSVIK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;YDRE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅTVIDABERG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖDESHÖG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERGÖTLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 691&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;803&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;724&lt;br&gt;23 915&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 638&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANEBY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EKSJÖ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GISLAVED&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GNOSJÖ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖNKÖPING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NÄSSJÖ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÄ VSJÖ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TRANÅS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VAGGERYD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VETLANDA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRNAMO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖNKÖPINGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 848&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 388&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 417&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 868&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALVESTA&lt;br&gt;LESSEBO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LJUNGBY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MARKARYD&lt;br&gt;TINGSRYD&lt;br&gt;UPPVIDINGE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄXJÖ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÄLMHULT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KRONOBERGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;659&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 554&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORGHOLM&lt;br&gt;EMMABODA&lt;br&gt;HULTSFRED&lt;br&gt;HÖGSBY&lt;br&gt;KALMAR&lt;br&gt;MÖNSTERÅS&lt;br&gt;MÖRBYLÅNGA&lt;br&gt;NYBRO&lt;br&gt;OSKARSHAMN&lt;br&gt;TORSÅS&lt;br&gt;VIMMERBY&lt;br&gt;VÄSTERVIK&lt;br&gt;KALMAR LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 779&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 556&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;br&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 468&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;t&lt;/sub&gt;^&lt;sup&gt;talar&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:3. 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GOTLAND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EJ MED I HUVUDMANNASKAPSFÖRÄND-&lt;br&gt;RINGEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSHAMN&lt;br&gt;KARLSKRONA&lt;br&gt;OLOFSTRÖM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RONNEBY&lt;br&gt;SÖLVESBORG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BLEKINGE LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BROMÖLLA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BÅSTAD&lt;br&gt;HÄSSLEHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KLIPPAN&lt;br&gt;KRISTIANSTAD&lt;br&gt;OSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 528&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PERSTORP&lt;br&gt;SIMRISHAMN&lt;br&gt;TOMELILLA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅSTORP&lt;br&gt;ÄNGELHOLM&lt;br&gt;ÖRKELUUNGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖSTRA GÖINGE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KRISTIANSTADS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 093&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BJUV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BURLÖV&lt;br&gt;ESLÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 572&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HELSINGBORG&lt;br&gt;HÖGANÄS&lt;br&gt;HÖRBY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÖÖR&lt;br&gt;KÄVLINGE&lt;br&gt;LANDSKRONA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LOMMA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LUND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MALMÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 840&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 006&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EJ MED I HUVUDMANNASKAPSFÖRÄND-&lt;br&gt;RINGEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SJÖBO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKURUP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STAFFANSTORP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVALÖV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVEDALA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TRELLEBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 682&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 512&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 779&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;753&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VELLINGE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;YSTAD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MALMÖHUS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 593&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;Betalar&lt;br&gt;till&lt;br&gt;Systemet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3. 7&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALKENBERG&lt;br&gt;HALMSTAD&lt;br&gt;HYLTE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 569&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGSBACKA&lt;br&gt;LAHOLM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VARBERG&lt;br&gt;HALLANDSLÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 713&lt;br&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTEBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EJ MED I HUVUDMANNASKAPSFÖRÄND-&lt;br&gt;RINGEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRRYDA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KUNGÄLV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LYSEKIL&lt;br&gt;MUNKEDAL&lt;br&gt;MÖLNDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ORUST&lt;br&gt;PARTILLE&lt;br&gt;SOTENÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 827&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 520&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STENUNGSUND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STRÖMSTAD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TANUM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TJÖRN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UDDEVALLA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCKERÖ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GÖTEBORG &amp;amp; BOHUS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 731&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 607&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;625&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;742&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALINGSÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BENGTSFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DALS-ED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÄRGELANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HERRUUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LERUM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LILLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MELLERUD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 009&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVENUUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRANEMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TROLLHÄTTAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULRICEHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÅRGÄRDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄNERSBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅMÅL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVSBORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;Betalar&lt;br&gt;till&lt;br&gt;Systemet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3. 7&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESSUNGA&lt;br&gt;FALKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GRÄSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GULLSPÅNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTENE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HABO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HJO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LIDKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARIESTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MULLSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKARA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKÖVDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIDAHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TÖREBODA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VARA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKARABORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARVIKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FILIPSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FORSHAGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GRUMS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAGFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAMMARÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KIL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTINEHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MUNKFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STORFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNNE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄFFLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TORSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRJÄNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'&lt;sup&gt;Z&lt;/sup&gt;ÄRMLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ASKERSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DEGERFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLSBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄLLEFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSKOGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUMLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LAXÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LINDESBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUSNARSBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖREBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖREBRO LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalar&lt;br&gt;till&lt;br&gt;Systemet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3. 7&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARBOGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FAGERSTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLSTAHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGSÖR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKINNSKATTEBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SURAHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTMANLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVESTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORLÄNGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 714&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GAGNEF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HEDEMORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LEKSAND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LUDVIKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALUNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ORSA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RÄTTVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SMEDJEBACKEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VANSBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVDALEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOPPARBERGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOLLNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄVLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HOFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HUDIKSVALL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUSDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORDANSTIG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OCKELBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OVANÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SANDVIKEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄVLEBORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRNÖSAND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRAMFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOLLEFTEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNDSVALL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIMRÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅNGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖRNSKÖLDSVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERNORRLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;t&lt;/sub&gt;^&lt;sup&gt;talar&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:3. 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÄCKE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRJEDALEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 458&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KROKOM&lt;br&gt;RAGUNDA&lt;br&gt;STRÖMSUND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERSUND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÄMTLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 530&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 041&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 705&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 977&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BJURHOLM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOROTEA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LYCKSELE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MAI Å&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NORDMALING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NORSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;br&gt;1953&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ROBERTSFORS&lt;br&gt;SKELLEFTEÅ&lt;br&gt;SORSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STORUM AN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UMEÅ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VILHELMINA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;541&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VINDELN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄNNÄS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅSELE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERBOTTENS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARJEPLOG&lt;br&gt;ARVIDSJAUR&lt;br&gt;BODEN&lt;br&gt;GÄLLIVARE&lt;br&gt;HAPARANDA&lt;br&gt;JOKKMOKK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 037&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALIX&lt;br&gt;KIRUNA&lt;br&gt;LULEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PAJ ALA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PITEÅ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÄLVSBYN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVERKALIX&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVERTORNEÅ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NORRBOTTENS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA TOTALT&lt;br&gt;MILJONER KR:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplifierar utfallen av regleringsinstrumenten som om reformen genomförts Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;år 1991. Alla belopp i tusentals kronor. Uppgifter i 1991 års nivå &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VOLYM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FRÅN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E-F+G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STATS-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;B+C+D MELLANK.MELLANK.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;REGLERA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄXLING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOTKYRKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7802&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DANDERYO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EKERÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HANINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HUDDINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÄRFÄLLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LIDINGÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NACKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRTÄLJE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14057&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138921&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYNÄSHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3671&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SALEM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIGTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42738&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42604&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOLLENTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82956&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOLNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2227681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1326574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;352776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1679350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;543101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2222451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNDBYBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58094&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERTÄLJE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150781&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TYRESÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63919&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TÄBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPLANDS-BRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34838&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18688&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPLANDS-VÄSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34013&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VALLENTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VAXHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13046&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRMDÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLMS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3716095&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3088937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;482970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3582763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;504090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;627650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3706323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ENKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÅBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIERP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPSALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;326642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;373771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVKARLEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8734&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPSALA LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;609895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;509079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;614457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;608256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VOLYM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FRÅN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E-F+G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STATS-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;B+C+D MELLANK.MELLANK.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;REGLERA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄXLING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UT JÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESKILSTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FLEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55929&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KATRINEHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OXELÖSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28626&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STRÄNGNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63969&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VINGÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22643&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERMANLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;622907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;513323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;636779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;621221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOXHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FINSPÅNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42613&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1691&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KINDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LINKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220962&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MJÖLBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54894&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MOTALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VADSTENA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VALDEMARSVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;YDRE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅTVIDABERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖDESHÖG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3669&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERGÖTLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;798803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;608558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126789&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;805367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;796655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EKSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G1SLAVED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6403&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GNOSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÖNKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;264209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;263564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NÄSSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄVSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRANÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51799&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VAGGERYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29234&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VETLANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRNAMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57047&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÖNKÖPINGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;677064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;502544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;657577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;675277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VOLYM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FRÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E-F+G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STATS-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;B+C+D MELLANK.MELLANK.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;REGLERA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄXLING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALVESTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60905&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LESSEBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29691&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUNGBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARKARYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TINGSRYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPVIDINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄXJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158962&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLMHULT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRONOBERGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;519579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;516259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;518192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORGHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46846&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19785&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EMMABOOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5428&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HULTSFRED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖGSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MÖNSTERÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36234&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MÖRBYLÅNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30782&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OSKARSHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85858&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TORSÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30916&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIMMERBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6654&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALMAR LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;763273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;761246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;GOTLAND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EJ MED I HUVUDMANNASKAPSFÖRÄNDRINGEN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71678&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSKRONA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30522&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OLOFSTRÖH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29046&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RONNEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖLVESBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6018&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BLEKINGE LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;348972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;331938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;348060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VOLYM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FRÅN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E-F+G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STATS-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;B+C+D MELLANK.MELLANK.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;REGLERA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄXLING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BROMÖLLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BÅSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8947&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄSSLEHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KLIPPAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTIANSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204 736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9864&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PERSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14654&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1919&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26679&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIMRISHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51904&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOMELILLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄNGELHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64247&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11905&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;735 5 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖRKELLJUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29692&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTRA GÖINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTIANSTADS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;755005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;751528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;752988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BJUV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36662&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2893&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BURLÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31413&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESLÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HELSINGBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;311487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;236261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖGANÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62883&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖRBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖÖR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23446&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KÄVLINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3754&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LANDSKRONA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LOMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37857&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALMÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;EJ MED I HUVUDMANNASKAPSFÖRÄNDRINGEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SJÖBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKURUP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STAFFANSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2893&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVALÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33492&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVEDALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;753&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRELLEBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14057&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VELLINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;YSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20506&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALMÖHUS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1327914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1139094&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1414353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1324242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VOLYM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FRÅN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E-F+G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STATS-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;B+C+D MELLANK.MELLANK.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;REGLERA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄXLING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALKENBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALMSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HYLTE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGSBACKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LAHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VARBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106302&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8954&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94669&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;539576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;424519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;538120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTEBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EJ MED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;I HUVUDMANNASKAPSFÖRÄNDRINGEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRRYDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41891&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGÄLV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LYSEKIL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49399&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MUNKEDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MÖLNDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5047&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91629&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ORUST&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7692&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PARTILLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOTENÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STENUNGSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38674&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STRÖMSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17506&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7678&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30617&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TANUM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TJÖRN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26094&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDEVALLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135785&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87916&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8018&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖCKERÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTEBORG &amp;amp;&lt;br&gt;BOHUS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;678235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72046&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;716076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;676368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43674&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALINGSÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77547&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BENGTSFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;305951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DALS-ED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÄRGELANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26894&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2547&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20746&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6084&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26830&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HERRLJUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LERUM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2399&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86026&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LILLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;768&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10878&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MELLERUD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3009&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVENLJUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34099&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRANEMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TROLLHÄTTAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULRICEHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÅRGÅRDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄNERSBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅMÅL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ÄLVSBORGS LÄN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1246392 1020225 &amp;nbsp;125831&amp;nbsp;&amp;nbsp;135420 1281476&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52521 1243008&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VOLYM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FRÅN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E-F+G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STATS-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;B+C+D MELLANK.MELLANK.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;REGLERA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄXLING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESSUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5823&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GRÄSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GULLSPÄNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23867&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23807&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTENE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HABO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HJO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26058&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6489&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LIDKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9908&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARIESTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8486&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MULLSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKARA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8905&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKÖVDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TI BRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIDAHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TÖREBODA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VARA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62594&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62443&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKARABORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;782742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;578319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108599&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;770485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;780662&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARVIKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FILIPSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FORSHAGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34604&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GRUMS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAGFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38714&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAMMARÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6609&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205606&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23734&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225069&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;234494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KIL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTINEHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91026&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MUNKFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STORFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNNE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄFFLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70606&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TORSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRJÄNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRMLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;973094&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;694546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;981842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;970477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;VOLYM&lt;br&gt;ATT&lt;br&gt;REGLERA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;br&gt;VIA&lt;br&gt;SKATTE-&lt;br&gt;VÄXLING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;br&gt;SKATTE-&lt;br&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;br&gt;STATS-&lt;br&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B+C+D N&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;br&gt;TILL&lt;br&gt;IELLANK.N&lt;br&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRÅN&lt;br&gt;IELLANK.&lt;br&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;br&gt;E-F+G&lt;br&gt;TOTAL&lt;br&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ASKERSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11489&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DEGERFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLSBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄLLEFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSKOGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80024&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUMLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LAXÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LINDESBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16756&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUSNARSBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖREBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25403&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;288897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖREBRO LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;689131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;498062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;686036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;687290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARBOGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FAGERSTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6864&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47264&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36024&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLSTAHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27836&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGSÖR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23092&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24732&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKINNSKATTEBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SURAHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1488&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;311884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTMANLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;705580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;634783&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82488&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;752650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;703627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVESTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORLÄNGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3714&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GAGNEF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HEDEMORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LEKSAND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LUDVIKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALUNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38412&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ORSA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9443&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RÄTTVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17028&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SMEDJEBACKEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VANSBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVDALEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3302&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27946&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOPPARBERGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;764853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;785680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IblTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VOLYM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FRÅN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E-F+G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STATS-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;B+C+D MELLANK.MELLANK.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;REGLERA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄXLING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOLLNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42919&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17629&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄVLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215878&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HOFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HUDIKSVALL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUSDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORDANST IG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35663&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32732&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OCKELBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19714&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OVANÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SANDVIKEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66894&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12916&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄVLEBORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;693181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;469367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;701166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;691314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRNÖSAND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18587&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRAMFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18783&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOLLEFTEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42046&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109905&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNDSVALL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;281321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIMRÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5734&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60629&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅNGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖRNSKÖLDSVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210734&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERNORRLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;932965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;657123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;942925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;930453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18053&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BRÄCKE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRJEDALEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KROKOM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RAGUNDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STRÖMSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68782&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13829&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37322&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127609&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;969&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÄMTLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;263440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61643&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;458654&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VOLYM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FRÅN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E-F+G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKATTE-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STATS-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;B+C+D MELLANK.MELLANK.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;REGLERA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄXLING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTJÄMN.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BJURHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1464&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DOROTEA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LYCKSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;919&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORDMALING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10486&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ROBERTSFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2753&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKELLEFTEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232506&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SORSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STORUMAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UMEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44486&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VILHELMINA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VINDELN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8929&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄNNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2838&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7663&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19802&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERBOTTENS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;727513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;529314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;725641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARJEPLOG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARVIDSJAUR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19486&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13099&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BODEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄLLIVARE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6547&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAPARANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JOKKMOKK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3067&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALIX&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50522&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KIRUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LULEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PAJALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PITEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103028&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVSBYN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33491&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖVERKAL IX&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9302&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;716&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20412&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖVERTORNEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRBOTTENS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;954600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;692301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;867787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;952160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;SUMMA TOTALT&lt;br&gt;MILJONER KR:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20280 &amp;nbsp;&amp;nbsp;15570&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2157 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2498&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1433 &amp;nbsp;&amp;nbsp;20226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplifierar utfallet av mellankommunala kostnadsutjämningen. Alla belopp i&lt;br&gt;tusentals kronor. Uppgifter 1991 års nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.9&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOTKYRKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DANDERYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EKERÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10756&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HANINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-55299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-53743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-52187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HUDDINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45057&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÄRFÄLLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33813&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LIDINGÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NACKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRTÄLJE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYNÄSHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SALEM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIGTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOLLENTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOLNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;543101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;458804&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNDBYBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERTÄLJE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13747&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6768&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TYRESÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TÄBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30718&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPLANDS-BRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15302&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPLANDS-VÄSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VALLENTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7714&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6408&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5756&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VAXHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1613&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRMDÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22009&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21302&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLMS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ENKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÅBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23692&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIERP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2861&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPSALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVKARLEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3413&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPSALA LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.9&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESKILSTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-857&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5716&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FLEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KATRINEHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8662&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OXELÖSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STRÄNGNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VINGÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3626&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2859&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERMANLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12446&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOXHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FINSPÅNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1691&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KIND A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LINKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5904&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MJÖLBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;562&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MOTALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23234&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VADSTENA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VALDEMARSVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2047&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1867&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;YDRE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅTVIDABERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖOESHÖG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-692&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERGÖTLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EKSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GI SLAVED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3013&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GNOSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÖNKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26866&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NÄSSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄVSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2522&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRANÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VAGGERYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2859&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VETLANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRNAMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4486&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3969&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÖNKÖPINGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.9&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALVESTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;781&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LESSEBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;818&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUNGBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARKARYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TINGSRYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPVIDINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1692&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄXJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2662&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLMHULT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRONOBERGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1547&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORGHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EMMABOOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HULTSFRED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖGSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MÖNSTERÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MÖRBYLÅNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■6287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•&amp;gt;209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OSKARSHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'. 126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TORSÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-789&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-563&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIMMERBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6866&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5663&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;804&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALMAR LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;GOTLAND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EJ MED I HUVUDMANNASKAPSFÖRÄNDRINGEN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSKRONA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OLOFSTRÖM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1057&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;802&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RONNEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8095&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖLVESBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BLEKINGE LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9674&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.9&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BROMÖLLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BÅSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄSSLEHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26904&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24587&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KLIPPAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-869&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTIANSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21913&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17403&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PERSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIMRISHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13902&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOMELILLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄNGELHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖRKELLJUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTRA GÖ1NGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTIANSTADS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;876&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BJUV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4664&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BURLÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESLÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HELSINGBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30024&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖGANÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖRBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3858&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖÖR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KÄVLINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4691&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3846&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LANDSKRONA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LOMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3542&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2956&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALMÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EJ MED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;I HUVUDMANNASKAPSFÖRÄNDRINGEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SJÖBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2697&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKURUP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1799&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1053&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STAFFANSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17413&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17047&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVALÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVEDALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-753&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRELLEBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VELLINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;YSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALMÖHUS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-90111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-54067&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.9&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALKENBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALMSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9046&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14488&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HYLTE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5671&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGSBACKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LAHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VARBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTEBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EJ MEC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;i I HUVUDMANNASKAPSFÖRÄNDRINGEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRRYDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGÄLV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2782&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LYSEKIL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5602&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5871&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MUNKEDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2094&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4058&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MÖLNDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ORUST&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PARTILLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16408&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11962&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOTENÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STENUNGSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12024&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STRÖMSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;902&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TANUM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TJÖRN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDEVALLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖCKERÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTEBORG &amp;amp;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOHUS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15883&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALINGSÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7084&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BENGTSFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13057&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DALS-ED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÄRGELANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6084&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2613&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HERRLJUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4678&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3836&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LERUM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LILLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18443&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MELLERUD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3009&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVENLJUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1692&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRANEMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TROLLHÄTTAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2018&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULRICEHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5894&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5483&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÅRGÅRDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄNERSBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅMÅL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVSBORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.9&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESSUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GRÄSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GULLSPÅNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1562&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTENE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2648&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1663&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HABO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1716&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HJO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1817&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LIDKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARIESTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MULLSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKARA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKÖVDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TI BRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIDAHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2783&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TÖREBODA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;783&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VARA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9864&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKARABORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARVIKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FILIPSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3059&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FORSHAGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1654&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GRUMS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3024&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAGFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAMMARÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1954&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1489&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9599&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9859&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KIL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTINEHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MUNKFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2654&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STORFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNNE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4532&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄFFLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TORSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRJÄNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2929&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRMLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9092&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.9&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ASKERSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DEGERFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3838&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLSBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4462&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3053&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄLLEFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSKOGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUMLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6532&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LAXÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LINDESBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUSNARSBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1264&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖREBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖREBRO LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;753&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARBOGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FAGERSTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9099&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7671&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLSTAHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1412&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGSÖR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3413&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKINNSKATTEBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SURAHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1067&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23691&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10871&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTMANLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19609&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVESTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5483&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORLÄNGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3714&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7807&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GAGNEF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HEDEMORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4962&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4629&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3962&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3629&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LEKSAND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LUDVIKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7609&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALUNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3734&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15858&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OR SA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RÄTTVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SMEDJEBACKEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;846&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7026&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VANSBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVDALEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOPPARBERGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.9&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOLLNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄVLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HOFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2408&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HUDIKSVALL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6095&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUSDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10857&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10058&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORDANST IG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OCKELBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1861&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OVANÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-648&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SANDVIKEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄVLEBORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRNÖSAND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2732&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRAMFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18783&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15908&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4408&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOLLEFTEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3919&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNDSVALL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1788&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIMRÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅN GE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1664&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖRNSKÖLDSVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERNORRLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7483&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1781&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BRÄCKE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRJEDALEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1654&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KROKOM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2946&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2653&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2069&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RAGUNDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3846&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STRÖMSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2058&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÄMTLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5813&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.9&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;br&gt;NETTO&lt;br&gt;ÅR&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BJURHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;784&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DOROTEA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LYCKSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;836&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORDMALING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ROBERTSFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKELLEFTEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SORSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STORUMAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UMEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11095&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VILHELMINA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2754&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V1NDELN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8929&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5663&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄNNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2838&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERBOTTENS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43904&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARJEPLOG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARVIDSJAUR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BODEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄLLIVARE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6547&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1543&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAPARANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JOKKMOKK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3067&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;692&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALIX&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KIRUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;781&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LULEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18688&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PAJALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PITEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVSBYN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖVERKAL IX&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖVERTORNEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRBOTTENS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67498&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA TOTALT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KR:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplifierar utfallet av statsbidraget till kommunerna till service och vård till Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;äldre och handikappade. Alla belopp i tusentals kronor. Uppgifter i 1991 års nivå Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TKR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOTKYRKA&lt;br&gt;DANDERYD&lt;br&gt;EKERÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 434&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 525&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HANINGE&lt;br&gt;HUDDINGE&lt;br&gt;JÄRFÄLLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 641&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LIDINGÖ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NACKA&lt;br&gt;NORRTÄLJE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 936&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 988&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYNÄSHAMN&lt;br&gt;SALEM&lt;br&gt;SIGTUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 570&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 395&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOLLENTUNA&lt;br&gt;SOLNA&lt;br&gt;STOCKHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 480&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;690 302&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNDBYBERG&lt;br&gt;SÖDERTÄLJE&lt;br&gt;TYRESÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 761&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TÄBY&lt;br&gt;UPPLANDS-BRO&lt;br&gt;UPPLANDS-VÄSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 423&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 399&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VALLENTUNA&lt;br&gt;VAXHOLM&lt;br&gt;VÄRM DÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 777&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 508&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLMS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 046 981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ENKÖPING&lt;br&gt;HÄBO&lt;br&gt;TIERP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 902&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 484&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPSALA&lt;br&gt;ÄLVKARLEBY&lt;br&gt;ÖSTHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 015&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPSALA LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166 537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESKILSTUNA&lt;br&gt;FLEN&lt;br&gt;KATRINEHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 502&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 548&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYKÖPING&lt;br&gt;OXELÖSUND&lt;br&gt;STRÄNGNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 902&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 629&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VINGÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERMANLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;TKR&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.10&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOXHOLM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FINSPÅNG&lt;br&gt;KINDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5461&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 545&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LINKÖPING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MJÖLBY&lt;br&gt;MOTALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 586&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 579&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRKÖPING&lt;br&gt;SÖDERKÖPING&lt;br&gt;VADSTENA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 506&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VALDEMARS VIK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;YDRE&lt;br&gt;ÅTVIDABERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖDESHÖG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERGÖTLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303 119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANEBY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EKSJÖ&lt;br&gt;GISLAVED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GNOSJÖ&lt;br&gt;JÖNKÖPING&lt;br&gt;NÄSSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 855&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄ VSJÖ&lt;br&gt;TRANÅS&lt;br&gt;VAGGERYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VETLANDA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRNAMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 910&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÖNKÖPINGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216 071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALVESTA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LESSEBO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LJUNGBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 896&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 057&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARKARYD&lt;br&gt;TINGSRYD&lt;br&gt;UPPV1DINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄXJÖ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÄLMHULT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 413&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRONOBERGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORGHOLM&lt;br&gt;EMMABODA&lt;br&gt;HULTSFRED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 382&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖGSBY&lt;br&gt;KALMAR&lt;br&gt;MÖNSTERÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MÖRB YLÅNGA&lt;br&gt;NYBRO&lt;br&gt;OSKARSHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 495&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 010&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TORSÅS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VIMMERBY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 002&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALMAR LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GOTLAND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;TKR&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.10&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSKRONA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OLOFSTRÖM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RONNEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖLVESBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BLEKINGE LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BROMÖLLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 674&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BÅSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄSSLEHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KLIPPAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTIANSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PERSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIMRISHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOMELILLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 322&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄNGELHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖRKELUUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 718&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTRA GÖINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTIANSTADS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212 718&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BJUV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BURLÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 691&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESLÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HELSINGBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖGANÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖRBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖÖR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KÄVLINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LANDSKRONA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LOMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALMÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 8274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SJÖBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKURUP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STAFFANSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVALÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVEDALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRELLEBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VELLINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;YSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALMÖHUS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;591 449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALKENBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 962&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALMSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HYLTE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGSBACKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LAHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VARBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155 059&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;br&gt;TKR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTEBORG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRRYDA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KUNGÄLV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;338 655&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 920&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LYSEKIL&lt;br&gt;MUNKEDAL&lt;br&gt;MÖLNDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 603&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 989&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ORUST&lt;br&gt;PARTILLE&lt;br&gt;SOTENÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STENUNGSUND&lt;br&gt;STRÖMSTAD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TANUM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TJÖRN&lt;br&gt;UDDEVALLA&lt;br&gt;ÖCKERÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 693&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTEBORG &amp;amp; BOHUS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;514 619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALINGSÅS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BENGTSFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 088&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORÅS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DALS-ED&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÄRGELANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 894&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HERRLJUNGA&lt;br&gt;LERUM&lt;br&gt;LILLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 040&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 033&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARK&lt;br&gt;MELLERUD&lt;br&gt;SVENLJUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 397&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRANEMO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TROLLHÄTTAN&lt;br&gt;ULRICEHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 861&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRGÅRDA&lt;br&gt;VÄNERSBORG&lt;br&gt;ÅMÅL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 009&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 899&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVSBORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297 697&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;TKR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.10&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESSUNGA&lt;br&gt;FALKÖPING&lt;br&gt;GRÄSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GULLSPÅNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTENE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HABO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HJO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LIDKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARIESTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MULLSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKARA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 562&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKÖVDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIDAHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TÖREBODA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VARA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKARABORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARVIKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FILIPSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 913&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FORSHAGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GRUMS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAGFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAMMARÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KIL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTINEHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MUNKFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STORFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNNE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄFFLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TORSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRJÄNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRMLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ASKERSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DEGERFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLSBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄLLEFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSKOGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUMLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LAXÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LINDESBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUSNARSBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖREBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 486&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖREBRO LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227 372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 108-115 ändrade belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;A &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;BIDRAG &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil J.&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.10&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARBOGA&lt;br&gt;FAGERSTA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HALLSTAHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 687&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 950&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HEBY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KUNGSÖR&lt;br&gt;KÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 583&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 751&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORBERG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SALA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKINNSKATTEBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 620&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 489&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SURAHAMMAR&lt;br&gt;VÄSTERÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 470&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 549&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTMANLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 488&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVESTA&lt;br&gt;BORLÄNGE&lt;br&gt;FALUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 0315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 642&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GAGNEF&lt;br&gt;HEDEMORA&lt;br&gt;LEKSAND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 423&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 379&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LUDVIKA&lt;br&gt;MALUNG&lt;br&gt;MORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 681&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 421&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ORSA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÄTTVIK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMEDJEBACKEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 063&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄTER&lt;br&gt;VANSBRO&lt;br&gt;ÄLVDALEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 727&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 538&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOPPARBERGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;236 542&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOLLNÄS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GÄVLE&lt;br&gt;HOFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 804&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HUDIKSVALL&lt;br&gt;LJUSDAL&lt;br&gt;NORDANSTIG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 902&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 247&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OCKELBO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OVANÅKER&lt;br&gt;SANDVIKEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 536&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 383&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 830&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄVLEBORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256 147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRNÖSAND&lt;br&gt;KRAMFORS&lt;br&gt;SOLLEFTEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 334&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 840&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNDSVALL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TIMRÅ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅNGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 693&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 615&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖRNSKÖLDSVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 041&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERNORRLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235 548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;TKR&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.10&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÄCKE&lt;br&gt;HÄRJEDALEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 824&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 069&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 883&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KROKOM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RAGUNDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STRÖMSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÄMTLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128 133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BJURHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 543&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DOROTEA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LYCKSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORDMALING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ROBERTSFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKELLEFTEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 637&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SORSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STORUMAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UMEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VILHELMINA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 859&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VINDELN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄNNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERBOTTENS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179 698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARJEPLOG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARVIDSJAUR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 492&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BODEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄLLIVARE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAPARANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JOKKMOKK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALIX&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KIRUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LULEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PAJ ALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PITEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVSBYN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖVERKALIX&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖVERTORNEÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRBOTTENS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA TOTALT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MILJONER KR:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar utfallet av det treåriga statsbidraget för medicinskt färdigbehandlade inom&lt;br&gt;den somatiska akutsjukvården och geriatriken. Alla belopp i tusentals kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOMMUN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BOTKYRKA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DANDERYD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EKERÖ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANINGE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUDDINGE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÄRFÄLLA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LIDINGÖ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NACKA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NORRTÄLJE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NYNÄSHAMN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SALEM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIGTUNA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOLLENTUNA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOLNA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SUNDBYBERG&lt;br&gt;SÖDERTÄLJE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TYRESÖ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÄBY&lt;br&gt;UPPLANDSBRO&lt;br&gt;UPPLANDS-VÄSBY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VALLENTUNA&lt;br&gt;VAXHOLM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRMDÖ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERÅKER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLMS LÄN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ENKÖPING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÅBO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TIERP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UPPSALA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÄLVKARLEBY&lt;br&gt;ÖSTHAMMAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UPPSALA LÄN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESKILSTUNA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FLEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KATRINEHOLM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NYKÖPING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OXELÖSUND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STRÄNGNÄS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VINGÅKER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖDERMANLANDS LÄN&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1634&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;817&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3678&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3678&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1492&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4443&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;746&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1491&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;486&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;506&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65781&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;328907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;643&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5046&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3028&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;864&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;617&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3239&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19587&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.11&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOXHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FINSPÅNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KINDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LINKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25663&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MJÖLBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;905&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MOTALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1483&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6648&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4748&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VADSTENA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VALDEMARS VIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;YDRE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅTVIDABERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖDESHÖG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERGÖTLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20823&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1234&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EKSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GISLAVED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;902&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GNOSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÖNKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21594&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NÄSSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1846&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄ VSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRANÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VAGGERYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VETLANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRNAMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÖNKÖPINGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14784&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8871&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALVESTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1067&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LESSEBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUNGBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARKARYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1067&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TINGSRYD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UPPVIDINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄXJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLMHULT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1067&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRONOBERGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.11&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TRE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORGHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EMMABODA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HULTSFRED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1587&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖGSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5028&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MÖNSTERÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MÖRBYLÅNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;648&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3239&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OSKARSHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TORSÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIMMERBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALMAR LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25871&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GOTLAND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9946&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSKRONA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OLOFSTRÖM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RONNEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖLVESBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BLEKINGE LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3563&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BROMÖLLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;587&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BÅSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄSSLEHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3563&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KLIPPAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTIANSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PERSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIMRISHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2908&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOMELILLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;894&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄNGELHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1652&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖRKELUUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTRA GÖINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;813&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTIANSTADS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20864&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;EXTRA&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;1992&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BJUV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BURLÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESLÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;663&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HELSINGBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖGANÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖRBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖÖR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KÄVLINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LANDSKRONA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LOMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALMÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SJÖBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKURUP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STAFFANSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVALÖV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVEDALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRELLEBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VELLINGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;YSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALMÖHUS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALKENBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALMSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HYLTE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGSBACKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LAHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VARBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTEBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRRYDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGÄLV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LYSEKIL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MUNKEDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MÖLNDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3861&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ORUST&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PARTILLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOTENÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STENUNGSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STRÖMSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TANUM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TJÖRN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDEVALLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖCKERÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTEBORG &amp;amp; BOHUS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;829&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3403&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;859&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;947&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;491&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1648&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2549&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2247&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70876&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;602&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1807&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4652&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. 1785&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;462&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;946&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4732&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2904&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39626&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;B&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;C&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;D&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;br&gt;TRE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALINGSÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2069&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BENGTSFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3954&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7891&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23674&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DALS-ED&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÄRGELANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;866&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HERRUUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LERUM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;799&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LILLA EDET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MELLERUD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;864&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVENUUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;549&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1648&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TRANEMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;768&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TROLLHÄTTAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2732&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULRICEHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÅRGÅRDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;857&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄNERSBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅMÅL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVSBORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ESSUNGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;804&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1543&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GRÄSTORP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GULLSPÅNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÖTENE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HABO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HJO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;804&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSBORG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LIDKÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MARIESTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MULLSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKARA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;542&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKÖVDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIDAHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;894&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TÖREBODA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VARA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKARABORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4807&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;B&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;C&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;D&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TRE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARVIKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;506&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F1LIPSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;674&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FORSHAGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GRUMS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAGFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAMMARÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1446&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSTAD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KIL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRISTINEHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MUNKFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STORFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNNE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄFFLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TORSBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRJÄNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄRMLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22053&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ASKERSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1716&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DEGERFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLSBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄLLEFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARLSKOGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUMLA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LAXÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LINDESBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;648&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUSNARSBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖREBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14876&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖREBRO LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10807&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARBOGA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FAGERSTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HALLSTAHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HEBY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KUNGSÖR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KÖPING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2692&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5768&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1807&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1084&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKINNSKATTEBERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SURAHAMMAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTMANLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.11&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;br&gt;EXTRA&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;br&gt;SUMMA&lt;br&gt;TRE&lt;br&gt;ÄR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVESTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;782&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3908&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BORLÄNGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1962&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FALUN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GAGNEF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HEDEMORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;799&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LEKSAND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LUDVIKA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALUNG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;446&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;956&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MORA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;594&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ORSA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;412&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RÄTTVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SMEDJEBACKEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VANSBRO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVDALEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOPPARBERGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BOLLNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄVLE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4768&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2861&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HOFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HUDIKSVALL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LJUSDAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3408&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7302&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORDANSTIG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OCKELBO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OVANÅKER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;643&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SANDVIKEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÖDERHAMN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄVLEBORGS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRNÖSAND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3547&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KRAMFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOLLEFTEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8883&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUNDSVALL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TIMRÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1067&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅNGE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;898&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖRNSKÖLDSVIK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2929&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERNORRLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60654&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BRÄCKE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRJEDALEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;626&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KROKOM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RAGUNDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STRÖMSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅRE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖSTERSUND&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JÄMTLANDS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7542&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;B&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;C&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;D&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;br&gt;BIDRAG&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EXTRA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BIDRAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TRE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BJURHOLM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1058&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DOROTEA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LYCKSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3046&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MALÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORDMALING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;921&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORSJÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ROBERTSFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;664&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKELLEFTEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7058&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SORSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;STORUMAN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UMEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21617&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VILHELMINA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VINDELN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;781&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄNNÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÅSELE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VÄSTERBOTTENS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARJEPLOG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARVIDSJAUR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BODEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1334&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GÄLLIVARE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAPARANDA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JOKKMOKK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALIX&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;578&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KIRUNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LULEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1023&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PAJALA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PITEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄLVSBYN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖVERKALIX&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖVERTORNEÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NORRBOTTENS LÄN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA TOTALT&lt;br&gt;MILJONER KR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bil. 1:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 Administration av socialföräkring m.m.................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom..........5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Statligt stöd till vårdgaranti år 1992 ..................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Ekonomisk reglering av äldrereformen m.m.............10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Inledning ......................  10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Den ekonomiska regleringen....................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Underlag för reformen och beräkningsarbete......12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Reformens omfattning ...................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medicinskt färdigbehandlade.........19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Allmänna överväganden kring regleringen.......22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändring av ersättningen från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukförsäkringen till landstingen.......24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3.2 Förändring av skatteutjämnings-&lt;br&gt;systemet .....................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteväxling ..................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3.4 Förändring av statsbidraget till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna.................. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3.5 &amp;nbsp;Mellankommunal kostnadsutjämning .... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Stimulansbidrag ...........................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Stimulansbidrag till gruppbostäder ...........41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Stimulansbidrag för ombyggnad av lokala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukhem och andra vårdinrättningar...........42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Förutsättningar för statlig bostadsfinansiering.....45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Vissa övriga frågor .........................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Medel för personalutveckling...............48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2. Uppföljning och utvärdering ...............48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Anslagsfrågor.............................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag........................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;Specialmotiveringar.........................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.1 Förslaget till lagen om mellankommunal&lt;br&gt;kostnadsutjämning med anledning av ändrat&lt;br&gt;huvudmannaskap för service och vård till äldre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och handikappade......................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.2 Förslaget till lag om särskild skatteväxling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av ändrat huvudmannaskap för&lt;br&gt;service och vård till äldre och handikappade .....54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med särskilda bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av skatt, m.m.......54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;Hemställan ..............................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.1 Förslag till lag om mellankommunal kostnads-&lt;br&gt;utjämning med anledning av ändrat huvudmannaskap för&lt;br&gt;service och vård till äldre och handikappade..............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.2 Förslag till lag om särskild skatteväxling med&lt;br&gt;anledning av ändrat huvudmannaskap för service och&lt;br&gt;vård till handikappade ...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1404)&lt;br&gt;om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och&lt;br&gt;sjukvård....................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:609)&lt;br&gt;om avräkningsskatt .............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om kommuns och annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;menighets utdebitering av skatt, m.m...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsanvisningar till bilagorna 6 till och med 11 ............73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.6 Skatteväxlingsnivåer (länsvis redovisning) .......75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.7 Ingångsvärden avseende mellankommunala&lt;br&gt;kostnadsutjämningen ........................... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.8 Utfall av regleringsinstrumenten länsvis och&lt;br&gt;kommunvis på beräkningsunderlag ...................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.9 Utfall av mellankommunala kostnadsutjämningen ... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.10 Utfall av statsbidraget för service och vård till&lt;br&gt;äldre och handikappade ..........................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.11 Utfallet av statsbidraget till kommunerna för&lt;br&gt;medicinskt färdigbehandlade........................108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Larsson avsnitt 3, och statsrådet Åsbrink, av-&lt;br&gt;snitten 1, 2 och 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av förslaget till statsbudget för budgetåret&lt;br&gt;1991/92, m.m., såvitt avser finansdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att dämpa aktiviteten på byggmarknaden och vidga utrymmet för&lt;br&gt;produktion av nya bostäder infördes i annan kommun i Stockholms län&lt;br&gt;än Norrtälje och Södertälje samt i Uppsala och Håbo kommuner i&lt;br&gt;Uppsala län (Stockholmsområdet) våren 1989 en tidsbegränsad skatt på&lt;br&gt;produktion av kontors- och butikslokaler och andra oprioriterade bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten (1988/89:FiU36, rskr. 329, SFS 1989:471-473). In-&lt;br&gt;vesteringsskatt utgick med 10 % på byggkostnaderna. Sedan den 9&lt;br&gt;februari 1990 är investeringsskatten 30 %. Skatten tas ut på byggnadsar-&lt;br&gt;beten som påböijas före utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från riksdagens sida har framhållits (SkU 1989/90:27) att regeringen&lt;br&gt;noga bör följa utvecklingen i de områden som berörs av skatten så att&lt;br&gt;åtgärder kan vidtas om de förhållanden som motiverar skatten ändras.&lt;br&gt;Efter utgången av år 1990 omfattas inte längre Nynäshamns kommun av&lt;br&gt;investeringsskatten (prop. 1990/91:56, SkUll, rskr. 105, SFS&lt;br&gt;1990:1461). I Göteborg och vissa närliggande kommuner där in-&lt;br&gt;vesteringsskatten infördes den 9 februari 1990 togs skatten bort den 30&lt;br&gt;september 1990 (1989/90:FiU40, rskr. 358, SFS 1990:840).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inga åtgärder vidtas kommer investeringsskatten automatiskt att&lt;br&gt;upphöra för byggnadsarbeten som påböijas efter årsskiftet. Med hänsyn&lt;br&gt;till utvecklingen på byggmarknaden finns det skäl att tidigarelägga av-&lt;br&gt;vecklingen av investeringsskatten redan till sommaren. Byggnadsarbeten&lt;br&gt;som påböijas den 1 juli 1991 eller senare bör inte längre omfattas av&lt;br&gt;investeringsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 10 januari 1991 gäller ett i det närmaste generellt frisläpp&lt;br&gt;av de allmänna investeringsfonderna. För investeringar i inventarier och&lt;br&gt;för kompetenshöj ande utbildning av anställda gäller frisläppet i hela&lt;br&gt;landet. Beträffande byggnadsarbeten i Stockholmsområdet är in-&lt;br&gt;vesteringsfonderna fria enbart för arbeten som väsentligt begränsar&lt;br&gt;störningar i den yttre miljön. I syfte att stimulera byggmarknaden och&lt;br&gt;öka sysselsättningen kommer denna begränsning av frisläppet i Stock-&lt;br&gt;holmsområdet att tas bort. Vidare kommer de volymbegränsningar i form&lt;br&gt;av ramar för byggnadstillstånd som reglerar byggaktiviteten i Stock-&lt;br&gt;holmsområdet att vidgas för att öka byggverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättat lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1989:471) om in-&lt;br&gt;vesteringsskatt för vissa byggnadsarbeten. Lagförslaget bör fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 1:4.1. Förslaget är av så enkel&lt;br&gt;beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att anta lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Kostnader för information om&lt;br&gt;ungdomsbosparandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under statsbudgetens sjunde huvudtitel finns uppfört förslagsanslaget&lt;br&gt;Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning. Anslaget&lt;br&gt;avser andra kostnader för upplåning och låneförvaltning än finansiella&lt;br&gt;utgifter och riksgäldskontorets egna förvaltningskostnader. Anslaget&lt;br&gt;belastas huvudsakligen med kostnader för inköp av externa tjänster för&lt;br&gt;upplåning och låneförvaltning. Fr.o.m. budgetåret 1991/92 avses anslaget&lt;br&gt;belastas även med externa kostnader för marknadsföring av&lt;br&gt;allemanssparkonton. Spardelegationen har ansvarat för marknadsförings-&lt;br&gt;insatser och annan informationsspridning gällande ungdomsbosparandet.&lt;br&gt;Till detta har använts medel från spardelegationens anslag för sparfräm-&lt;br&gt;jande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:100 bil. 9 har regeringen föreslagit att spar-&lt;br&gt;delegationen avvecklas. Jag anser därför att riksgäldskontoret bör ta över&lt;br&gt;ansvaret för informationsspridning om ungdomsbosparandet. Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret bestämmer redan nu minimiräntan för sparandet och svarar&lt;br&gt;dessutom för en del av administrationen. Kostnaden för informations-&lt;br&gt;spridning bör få uppgå till ca 300 000 kr. under budgetåret 1991/92 och&lt;br&gt;täckas genom omprioriteringar under anslaget för kostnader för upplåning&lt;br&gt;och låneförvaltning. Detta anslag är i förslaget till statsbudget för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 uppfört med 611 040 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår alltså att inga nya medel anslås för ändamålet, utan att&lt;br&gt;regeringen får bemyndiga riksgäldskontoret att använda ca 300 000 kr.&lt;br&gt;av anslaget Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvalt-&lt;br&gt;ning till informationsspridning om ungdomsbosparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att godkänna vad jag förordat om bestridande av kostnader för&lt;br&gt;information om ungdomsbosparandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ekonomisk reglering av äldrereformen m.m. Prop. 1990/91:15O&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:4&lt;br&gt;Statsrådet Lindqvist har tidigare i dag redovisat sitt förslag till ekonomisk&lt;br&gt;reglering av äldrereformen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller bl.a. en förändring av åldersfaktorn vid beräkning&lt;br&gt;av skatteutjämningsbidragen. Denna förändring innebär att kostnaderna&lt;br&gt;för somatisk långtidssjukvård vid beräkningen av tillägg och avdrag för&lt;br&gt;åldersberoende verksamheter förs över från landstingen till kommunerna.&lt;br&gt;Eftersom kommunernas garanterade skattekraft ligger högre än lands-&lt;br&gt;tingens, kommer statens kostnader för skatteutjämningsbidragen att år&lt;br&gt;1992 öka med drygt 0,3 miljarder kronor. Denna merkostnad finansieras&lt;br&gt;genom de förslag statsrådet Lindqvist tidigare i dag har presenterat.&lt;br&gt;Dessa förslag innebär bl.a. att ersättningen från sjukförsäkringen till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen (Dagmarersättningen) reduceras och en del av&lt;br&gt;denna reduktion används för att finansiera de ökade kostnaderna för&lt;br&gt;skatteutjämningsbidragen. Jag föreslår mot denna bakgrund att anslaget&lt;br&gt;Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. ökas med 170 000 000 kr.&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92. Beloppet avser första halvåret 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under sjunde huvudtitelns förslagsanslag Skatteutjämningsbidrag&lt;br&gt;till kommunerna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa 170 000 000 kr.&lt;br&gt;utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 9.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 G. Övriga ändamål&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;G 6. Bonusränta för ungdomsbosparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under år 1988 beslutade statsmakterna att ett speciellt ungdomsbosparan-&lt;br&gt;de skulle inrättas (prop. 1987/88:150 bil. 3, FiU21, rskr. 395). Lagen&lt;br&gt;(1988:846) om ungdomsbosparande trädde i kraft i december 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innebär att ungdomar mellan 16 och 25 år kan påbörja ett&lt;br&gt;sparande i vissa banker eller sparkassor som kan fortgå till och med det&lt;br&gt;år spararen fyller 28 år. Riksgäldskontoret fastställer en minimiränta.&lt;br&gt;Efter det att kontoinnehavaren har sparat under tre år och det sparade&lt;br&gt;kapitalet uppgår till minst 5 000 kr., blir kontoinnehavaren berättigad till&lt;br&gt;en årlig bonusränta på 3 %. Bonusräntan bekostas av staten. Då nämnda&lt;br&gt;villkor är uppfyllda kan kontoinnehavaren efter sedvanlig kreditprövning&lt;br&gt;också låna upp till tre gånger insatt kapital (exkl. ackumulerad ränta och&lt;br&gt;bonus). Bonusräntan betalas ut då kontoinnehavaren begär det eller när&lt;br&gt;lån erhålles. När bonusräntan betalas ut upphör kontots anslutning till&lt;br&gt;ungdomsbosparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december i år är det tre år sedan ett sparande på ungdomsbosparkonto&lt;br&gt;möjliggjordes. Under budgetåret 1991/92 kommer ca 14 000 sparare att&lt;br&gt;vara berättigade till bonusränta. Behovet av anslagsmedel är svårt att&lt;br&gt;bedöma eftersom bonusränta utbetalas först då kontot avslutas. Jag anser&lt;br&gt;att ett rimligt antagande om hur stor andel av spararna som kan tänkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsluta sina konton är 10 %, vilket skulle innebära att den totala Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;bonusräntan som skall betalas ut uppgår till ca 130 000 kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Bonusränta för ungdomsbosparande för budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisa ett förslagsanslag på 130 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:471) om investeringsskatt för Bilaga 1:4.1&lt;br&gt;vissa byggnadsarbeten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1989:471) om investeringsskatt för&lt;br&gt;vissa byggnadsarbeten&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggnadsarbete, som påbör-&lt;br&gt;jas under tiden den 27 maj 1989 -&lt;br&gt;31 december 1991, skall invester-&lt;br&gt;ingsskatt betalas till staten, om&lt;br&gt;arbetet utförs i annan kommun i&lt;br&gt;Stockholms län än Norrtälje, Sö-&lt;br&gt;dertälje och Nynäshamn samt i&lt;br&gt;Uppsala och Håbo kommuner i&lt;br&gt;Uppsala län och arbetet helt eller&lt;br&gt;till övervägande del avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggnadsarbete, som påbör-&lt;br&gt;jas under tiden den 27 maj 1989 -&lt;br&gt;30 juni 1991, skall investerings-&lt;br&gt;skatt betalas till staten, om arbetet&lt;br&gt;utförs i annan kommun i Stock-&lt;br&gt;holms län än Norrtälje, Södertälje&lt;br&gt;och Nynäshamn samt i Uppsala&lt;br&gt;och Håbo kommuner i Uppsala län&lt;br&gt;och arbetet helt eller till övervä-&lt;br&gt;gande del avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus&lt;br&gt;eller sådan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslutning till ny bo-&lt;br&gt;stadsbebyggelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restauranglokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvaltningsbyggnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sporthall eller annan idrottsanläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bostadshus som uppförs utan statligt stöd och inte är avsett&lt;br&gt;uteslutande för fritidsändamål, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, om arbetet&lt;br&gt;ingår i ett byggnadsföretag som omfattar mer än ett sådant hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rivning av byggnad anses vid tillämpning av denna lag inte som&lt;br&gt;byggnadsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1990:147.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1461.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Statsrådet Göransson såvitt avser littera D och I;&lt;br&gt;statsrådet Persson såvitt avser littera B och F.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92,&lt;br&gt;m.m. (kompletteringsproposition)&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Åttonde huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;B. Det offentliga skolväsendet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B 1. Statens skolverk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisades i årets budgetproposition tillkallade jag hösten 1990 en&lt;br&gt;särskild utredare med uppgift att lägga fram förslag om och förbereda&lt;br&gt;genomförandet av en ny organisation för den statliga skoladministratio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag aviserade i min anmälan till budgetpropositionen min avsikt att&lt;br&gt;återkomma till regeringen inför kompletteringspropositionen med för-&lt;br&gt;slag rörande resurs- och budgetfrågor för skolverket. I avvaktan härpå&lt;br&gt;har i 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil 10) under ansla-&lt;br&gt;get B 1. Statens skolverk förts upp ett preliminärt beräknat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning härav får jag anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har med skrivelse den 6 februari 1991 lämnat ett princip-&lt;br&gt;förslag till organisation av statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 14 februari 1991 beslutat att principförslaget får&lt;br&gt;ligga till grund för utredningens fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket skall ledas av en generaldirektör med biträde av en över-&lt;br&gt;direktör och en verkstab. Rådgivande delegationer skall knytas till ver-&lt;br&gt;ket, bl.a. inom områdena för skolforskning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 —Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket organiseras med en central del och en fältorganisation för Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;uppföljning, utvärdering, tillsyn och utveckling av skolväsendet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala delen organiseras i tre huvudenheter, avdelningar. Där-&lt;br&gt;utöver får finnas andra enheter enligt skolverkets bestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelningen för basinformation skall utveckla och handha de upp-&lt;br&gt;följningssystem och databaser som behövs för verksamheten, bl.a. för ut-&lt;br&gt;värderingen, samt bevaka tillämpningen av kriterier och modeller för&lt;br&gt;statsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelningen för utvärdering skall på central nivå svara för utvärde-&lt;br&gt;ringen av skolan på grundval av bl.a. basinformationen och underlag&lt;br&gt;från fältorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelningen för utveckling svarar på central nivå för verkets med-&lt;br&gt;verkan i utvecklingen av skolan. Uppgiften innebär bl.a. att föreslå och&lt;br&gt;ta fram underlag för förändringar samt medverka vid genomförandet av&lt;br&gt;förändringar genom information, kommentarmaterial och insatser på&lt;br&gt;fortbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fältorganisationen skall indelas i åtta regioner. Skolverket skall be-&lt;br&gt;sluta om indelningen och på vilka orter som tjänstemännen skall vara&lt;br&gt;placerade (jfr UbU4, rskr. 76). Fältorganisationen skall delta i utvärde-&lt;br&gt;ringsarbetet, utöva tillsyn och delta i utvecklingsarbetet i skolan bl.a. ge-&lt;br&gt;nom insatser inom fortbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket beräknas bestå av ca 240 helårstjänster varav ca hälften&lt;br&gt;tillhör fältorganisationen. Därutöver skall det finnas resurser för sak-&lt;br&gt;kunniga och annan tillfällig expertis motsvarande ca 120 helårsarbets-&lt;br&gt;krafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade i samband med beslutet med anledning av försla-&lt;br&gt;gen i propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, UbU4,&lt;br&gt;rskr. 76) att samtliga tjänster i fältorganisationen bör inrättas med tids-&lt;br&gt;begränsade förordnanden för att ge möjligheter att ständigt tillföra orga-&lt;br&gt;nisationen ny kompetens och aktuella erfarenheter från utbildningsvä-&lt;br&gt;sendet. Rekrytering till tjänster med tidsbegränsade förordnanden för-&lt;br&gt;svåras om det inte finns möjlighet till automatisk tjänstledighet från s.k.&lt;br&gt;bottentjänst till vilken återgång kan ske när det tidsbegränsade förord-&lt;br&gt;nandet upphört. Den möjligheten försvann för lärare och skolledare i&lt;br&gt;och med att den statliga regleringen av ifrågavarande tjänster upphörde&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1991. Formerna för tidsbegränsade förordnanden&lt;br&gt;måste utredas ytterligare, bl.a. i samarbete med Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet. För riksdagens information kan anmälas att tidsbegränsade för-&lt;br&gt;ordnanden i vart fail för närvarande beräknas kunna tillämpas endast i&lt;br&gt;begränsad utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsberäkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid min medelsberäkning har jag beaktat den besparing på 100 milj.kr.&lt;br&gt;som jag aviserat i propositionen om ansvaret för skolan (prop.&lt;br&gt;1990/91:18). Den kraftiga nedskärningen av den statliga skoladministra-&lt;br&gt;tionen blir möjlig i och med att den statliga detaljregleringen av skolan&lt;br&gt;upphör och den förändrade ansvarsfördelningen på skolområdet. Jag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har vidare omfördelat resurser mellan detta anslag och anslaget B 2. Sta- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;tens institut för handikappfrågor i skolan utifrån gränsdragningen mel- Bilaga 1:5&lt;br&gt;lan de båda myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också beaktat den överföring som skall ske enligt propositio-&lt;br&gt;nen om folkbildning (prop. 1990/91:82) till dels anslaget C 2. Bidrag till&lt;br&gt;vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, dels anslaget C 4. Bidrag&lt;br&gt;till kontakttolkutbiidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar därefter sammanlagt 179 009 000 kr. för verkets löne-&lt;br&gt;kostnader, övriga förvaltningskostnader och lokalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer de medelsberäkningar jag redovisat i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen för statistikproduktion (9 236 000 kr.), nationell utvärdering och&lt;br&gt;prov (23 756 000 kr.), bidrag till elev- och föräldraorganisationer&lt;br&gt;(3 734 000 kr.) samt till löntagarorganisationer (3 874 000 kr.) vilka all-&lt;br&gt;tjämt gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslag i propositionen om vissa skollagsfrågor m.m.&lt;br&gt;(prop. 1990/91:115) skall en skolväsendets överklagandenämnd inrättas.&lt;br&gt;Nämnden föreslås knytas till skolverket, som skall bistå med kanslire-&lt;br&gt;surser. De resurser jag beräknat skall också omfatta kostnaderna för&lt;br&gt;överklagandenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Stalens skolverk&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 anvisa ett belopp som är 152 150 000 kr.&lt;br&gt;lägre än vad som beräknats i prop. 1990/91:100 bil. 10.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B 2. Statens institut för handikappfrågor i skolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i december 1990 beslutat att statens institut för läromedel&lt;br&gt;skall avvecklas med utgången av juni 1991 samt att en ny myndighet för&lt;br&gt;stöd vid handikappade elevers skolgång skall inrättas fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1991. Till den nya myndigheten skall föras länsskolnämndernas stödor-&lt;br&gt;ganisation, de delar av statens institut för läromedel som är inriktade&lt;br&gt;på handikappområdet samt förvaltningsansvaret för specialskolorna&lt;br&gt;(prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10) har föresla-&lt;br&gt;gits att institutet skall placeras i Härnösand. Vidare har, i avvaktan på&lt;br&gt;särskild proposition i ämnet, under anslaget B 2. Statens skolhandikapp-&lt;br&gt;institut förts upp ett preliminärt beräknat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning härav får jag anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 20 december 1990 (dir.&lt;br&gt;1990:83) tillkallade jag en särskild utredare (U 1991:01) med uppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\5 —Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att lägga fram förslag om och förbereda genomförandet av en ny myn-&lt;br&gt;dighet för stöd vid handikappade elevers skolgång m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har med skrivelse den 22 februari 1991 lämnat ett prin-&lt;br&gt;cipförslag till organisation av statens institut för handikappfrågor i sko-&lt;br&gt;lan (SIH).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär bl.a. att institutet skall ledas av en generaldirektör.&lt;br&gt;Ett rådgivande organ, bestående bl.a. av företrädare för handikapporga-&lt;br&gt;nisationerna, skall knytas till institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets organisation skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en specialpedagogisk stödorganisation (konsulenter) som verkar i&lt;br&gt;landets kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fyra rikscentraler för specialpedagogiska hjälpmedel, belägna i Gö-&lt;br&gt;teborg, Solna, Umeå och Örebro samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en central förvaltning i Härnösand fördelad på två avdelningar, va-&lt;br&gt;rav den ena svarar för specialpedagogisk ledning och den andra svarar&lt;br&gt;för produktionsmässig ledning och administrativt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 14 mars 1991 beslutat att principförslaget får läg-&lt;br&gt;gas till grund för det fortsatta arbetet med den nya myndigheten samt att&lt;br&gt;benämningen skall vara statens institut för handikappfrågor i skolan&lt;br&gt;(SIH).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den specialpedagogiska stödorganisationen beräknas bestå av ca 105&lt;br&gt;konsulenttjänster, de fyra rikscentralerna av ca 60 årsarbetskrafter samt&lt;br&gt;den centrala förvaltningen av ca 25 årsarbetskrafter, dvs. totalt ca 190&lt;br&gt;årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsulenterna inom den specialpedagogiska stödorganisationen&lt;br&gt;kommer att ha sin administrativa uppehållsplats där det är mest lämp-&lt;br&gt;ligt med avseende på deras uppgifter i kommunerna och på de platser&lt;br&gt;där det administrativa stödet bäst kan tillgodoses. Detta kan t.ex. vara&lt;br&gt;vid en rikscentral, ett resurscenter, en specialskola, skolverkets fältorga-&lt;br&gt;nisation eller skolförvaltningen i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande utgör specialskolorna nio egna förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;heter med var sin styrelse. Utredaren föreslår att specialskolornas ställ-&lt;br&gt;ning som egna myndigheter övervägs och att förvaitningsledningen ses&lt;br&gt;över. Enligt utredarens mening bör specialskolorna kunna inordnas i&lt;br&gt;institutets organisation och verksamheten vid skolenheterna ledas av en&lt;br&gt;rektor. Jag delar utredarens uppfattning att det bör övervägas om spe-&lt;br&gt;cialskolorna skall vara egna myndigheter. Enligt min mening bör dock&lt;br&gt;frågan ytterligare analyseras, varför jag inte är beredd att nu föreslå nå-&lt;br&gt;gon ändring av specialskolornas ställning som egna myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grund för mina anslagsberäkningar för institutets verksamhet&lt;br&gt;har jag utgått från dels nuvarande kostnader för den regionala stödorga-&lt;br&gt;nisationen vid länsskolnämnderna, dels statens instituts för läromedel&lt;br&gt;kostnader för de fyra rikscentralernas verksamhet, dels kostnaderna för&lt;br&gt;skolöverstyrelsens förvaltningsansvar för specialskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991/92 beräknar jag det sammanlagda anslagsbehovet&lt;br&gt;till 80 439 000 kr. för institutets lönekostnader, övriga förvaltningskost-&lt;br&gt;nader och lokalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det beräknade anslagsbeloppet ingår 0,9 milj.kr. för utvecklingsin- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;satser. Dessutom anser jag att institutet bör få disponera 1,2 milj.kr. från Bilaga 1:5&lt;br&gt;anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare räknar jag med att de inkomster som flyter in för försäljning&lt;br&gt;av rikscentralernas produktion, liksom hittills, får disponeras av riks-&lt;br&gt;centralerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslåi riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Statens institut&lt;br&gt;för handikappfrågor i skolan anvisa 53 906 000 kr. utöver vad som&lt;br&gt;beräknats i prop. 1990/91:100 bil. 10.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B 20. Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl.&lt;br&gt;myndigheters avvecklingsorganisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut med anledning av förslag i propositionen om&lt;br&gt;ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76) skall skolöversty-&lt;br&gt;relsen (SÖ), länsskolnämnderna, statens institut för läromedel (SIL)&lt;br&gt;samt fortbildningsnämnderna avvecklas med utgången av juni 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linder budgetåret 1991/92 kommer vissa avvecklingskostnader att&lt;br&gt;uppstå. Det är i första hand fråga om personal-, lokal- och övriga för-&lt;br&gt;valtningskostnader. Det går i dag inte att mer än översiktligt beräkna&lt;br&gt;dessa kostnader, varför de bör bestridas från ett särskilt anslag för bud-&lt;br&gt;getåret 1991/92. Jag bedömer att de samlade avvecklingskostnaderna kan&lt;br&gt;komma att uppgå till ca 70 milj. kr. varav ca 50 milj. kr. avser lönekost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har denna dag bemyndigat mig att tillkalla en särskild ut-&lt;br&gt;redare med uppdrag att ansvara för att fullfölja avvecklingen av SÖ,&lt;br&gt;länsskolnämnderna och SIL efter den 1 juli 1991. Uppdraget innebär att&lt;br&gt;den särskilda utredaren från angivna tidpunkt övertar arbetsgivaransva-&lt;br&gt;ret för kvarvarande personal och slutför avvecklingsarbetet i övrigt vad&lt;br&gt;avser lokaler, inventarier, arkiv m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att, det för täckande av sådana med avvecklingsorganisa-&lt;br&gt;tionen vid SÖ, länsskolnämnderna och SIL oundvikliga kostnader upp-&lt;br&gt;förs ett särskilt anslag på statsbudgeten för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3. att till Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters av-&lt;br&gt;vecklingsorganisation för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsan-&lt;br&gt;slag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;D. Grundläggande högskoleutbildning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Antalet platser i grundläggande högskoleutbildning&lt;br&gt;ökas med 5 000 höstterminen 1991. 150 000 000 kr. anvisas för&lt;br&gt;utbildningskostnaderna och 35 000 000 kr. till kostnader för lo-&lt;br&gt;kaler, utrustning och inredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens prognos bedöms arbetslösheten öka. Chefen för ar-&lt;br&gt;betsmarknadsdepartementet kommer senare idag att föreslå att de ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska insatserna skall förstärkas. Jag har vidare erfarit&lt;br&gt;att antalet sökande till högskoleutbildning inför höstterminen är större&lt;br&gt;än förra året. Jag anser att det är otillfredsställande med en situation där&lt;br&gt;en ökande andel av ungdomarna varken kan erbjudas utbildning eller&lt;br&gt;en plats på arbetsmarknaden samtidigt som det inom flera samhällssek-&lt;br&gt;torer finns brist på välutbildad arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna föreslår jag där-&lt;br&gt;för en förstärkning av högskoleutbildningen under kommande budgetår&lt;br&gt;med 5 000 platser för att kunna ge flera ungdomar tillträde till högsko-&lt;br&gt;lan. Förstärkningen skall avse högst tvååriga utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder som er-&lt;br&gt;fordras återkommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet senare&lt;br&gt;idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin planering av det tillkommande utbildningsutbudet skall hög-&lt;br&gt;skoleenheterna särskilt utgå från att platserna i första hand skall avse&lt;br&gt;ungdomsstuderande. Dessutom bör utbildningsutbudet kunna avse tek-&lt;br&gt;nisk fortbildning, 50-poängsutbildning till förskollärare, kompletterings-&lt;br&gt;utbildning för ej behöriga psykologer samt kompletteringsutbildning för&lt;br&gt;miljöskyddspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är naturligtvis medveten om att en ökad dimensionering som&lt;br&gt;högskolor och sökande får kännedom om endast några månader före&lt;br&gt;höstterminens start vållar vissa problem och knappast kan genomföras&lt;br&gt;enbart på allmänna utbildningslinjer. Jag förordar därför att ökningen&lt;br&gt;under 1991/92 formellt beräknas under anslaget för lokala och individu-&lt;br&gt;ella linjer samt fristående kurser (LIF-anslaget). 300 platser bör emeller-&lt;br&gt;tid föras upp under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. för att möjliggöra en ökning även inom den kommunala delen av Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;högskolan. De av mig föreslagna ökningarna bör fördelas på högskole- Bilaga 1:5&lt;br&gt;enheter enligt nedanstående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning&lt;br&gt;åpl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärarutbildning i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danshögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dramatiska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grafiska institutet och Institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för högre kommunikations- och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reklamutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstfackskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsthögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musikhögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Operahögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teaterhögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleutbildning på Gotland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Eskilstuna/Västerås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Falun/Borlänge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Gävle/Sandviken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Halmstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kalmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlskrona/Ronneby&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kristianstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Växjö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Borås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Skövde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Trollhättan/Uddevalla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Sundsvall/Härnösand&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Östersund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunal högskoleutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Den av mig förordade utbyggnaden av högskolan beräknas medföra Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;en ökning av statens kostnader för studiemedel med ca 65 milj.kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal-, inrednings- och utrustningskostnaderna bedöms uppgå till 35&lt;br&gt;milj.kr. Jag återkommer senare idag till den anslagsmässiga hanteringen&lt;br&gt;av dessa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. öka de i prop. 1990/91:100 bil. 10 föreslagna planeringsra-&lt;br&gt;marna för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad jag nu föreslagit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Lokala och&lt;br&gt;individuella linjer samt enstaka kurser för budgetåret 1991/92 anvi-&lt;br&gt;sa 144 750 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:90,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Bidrag till&lt;br&gt;kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa&lt;br&gt;5 250 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop 1990/91:100 bil. 10.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F. Studiestöd m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1990 års budgetproposition förordades att nuvarande studiemedels-&lt;br&gt;nämnder och vuxenutbildningsnämnder avvecklades och en länsstudie-&lt;br&gt;stödsnämnd inrättades successivt i varje län med början den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min avsikt var då att, när frågan om de nya nämndernas sammansätt-&lt;br&gt;ning och uppgifter ytterligare beretts, senare föreslå regeringen att åter-&lt;br&gt;komma till riksdagen med ett förslag om ändrad nämndorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog riksdagen att godkänna nämnda riktlinjer för en&lt;br&gt;successiv övergång till en organisation med en sammanhållen länsstudi-&lt;br&gt;estödsnämnd i varje län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen hade ingen erinran mot förslaget (prop. 1989/90:100 bil.&lt;br&gt;10, SfU14, rskr. 202).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10) anmälde jag&lt;br&gt;att frågan om den framtida regionala studiestödsorganisationen i sin hel-&lt;br&gt;het borde ytterligare belysas och prövas innan ställning togs till inrättan-&lt;br&gt;de av länsstudiestödsnämnder. Jag gjorde då den bedömningen att arbe-&lt;br&gt;tet härmed kunde vara slutfört i sådan tid att jag kunde återkomma till&lt;br&gt;regeringen med närmare förslag om den regionala studiestödsorganisa-&lt;br&gt;tionen i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har tillkallats för att utreda vuxnas möjligheter&lt;br&gt;att finansiera studier på grundskole- och gymnasieskolenivå (dir&lt;br&gt;1990:2). Arbetet härmed bör vara slutfört senast den 1 juli 1991. Jag har&lt;br&gt;nu erfarit att den särskilde utredaren överväger sådana förslag att de kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma att påverka även den regionala studiestödsorganisationen och Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;därmed behovet av lekmannanämnder. Jag anser det därför lämpligt att Bilaga 1:5&lt;br&gt;frågan om den regionala studiestödsorganisationen bör prövas först i&lt;br&gt;samband med beredningen av den särskilde utredarens kommande för-&lt;br&gt;slag. I avvaktan härpå bör den nuvarande ordningen med studiemedels-&lt;br&gt;nämnder och vuxenutbildningsnämnder ligga fast tills vidare. Detta får&lt;br&gt;dock inte leda till att det arbete som påbörjats med förändrad kanslior-&lt;br&gt;ganisation vid centrala studiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna&lt;br&gt;och vuxenutbildningsnämnderna avstannar utan fortsätter i planerad ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. godkänna vad jag har förordat beträffande fortsatt verksam-&lt;br&gt;het vid studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;I. Lokalförsörjning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid&lt;br&gt;högskoleenheterna m.m&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De i prop. 1990/91:87 och 1990/91:90 föreslagna förstärkningarna av&lt;br&gt;grundutbildningen inom högskolan kommer att föranleda behov av lo-&lt;br&gt;kaler, inredning och utrustning. 1 propositionerna har för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 medel om 5,1 milj.kr. beräknats för lokalkostnader inkl, inred-&lt;br&gt;ning och utrustning. Jag har tidigare under littera D. föreslagit en utök-&lt;br&gt;ning av grundutbildningen med ytterligare 5 000 platser. Kostnaderna&lt;br&gt;för lokaler, inredning och utrustning härför beräknar jag till 35 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att, när underlag föreligger för bedömning av medelstill-&lt;br&gt;skott för lokaler, inredning och utrustning, föreslå regeringen att fördela&lt;br&gt;tillgängliga medel. I avvaktan härpå bör en särskild anslagspost om&lt;br&gt;40,1 milj. kr. utöver förslaget i budgetpropositionen, föras upp under&lt;br&gt;anslaget I 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Inredning och&lt;br&gt;utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 anvisa 40 100 000 kr. utöver vad som föreslagits i&lt;br&gt;prop. 1990/91:100 bil. 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92,&lt;br&gt;m. m. (kompletteringsproposition)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1.1 Utvecklingen på arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsläget har försämrats ytterligare under slutet av år 1990&lt;br&gt;och början av år 1991. Efterfrågan på arbetskraft minskade under hela&lt;br&gt;förra året och nedgången har accelererat under de första månaderna av år&lt;br&gt;1991. Antalet nyanmälda lediga platser till arbetsförmedlingarna minska-&lt;br&gt;de med i genomsnitt 15% år 1990 och med 36% i januari och februari i år&lt;br&gt;jämfört med ett år tidigare. Den vikande efterfrågan härrör i mycket stor&lt;br&gt;utsträckning från den konkurrensutsatta sektorn. Industrikonjunkturen&lt;br&gt;vände redan i slutet av år 1988 och antalet nyanmälda platser inom&lt;br&gt;industrin har minskat ända sedan mitten av år 1989. Sedan slutet av&lt;br&gt;hösten 1990 har efterfrågan på arbetskraft dämpats inom samtliga sekto-&lt;br&gt;rer. Antalet varsel om uppsägning steg kraftigt mot slutet av år 1990 och i&lt;br&gt;början av år 1991 och har under ett flertal månader legat på en historiskt&lt;br&gt;sett mycket hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristen på yrkesarbetare, som varit mycket besvärande i många bran-&lt;br&gt;scher under de sista åren på 1980-talet har, enligt konjunkturinstitutets&lt;br&gt;(Kl) barometermätningar, mer än halverats sedan år 1989. Bristen på&lt;br&gt;övriga arbetare har minskat ännu mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba sysselsättningsökningen som ägde rum under 1980-talets&lt;br&gt;senare del avstannade helt under år 1990 som en följd av den vikande&lt;br&gt;efterfrågan på arbetskraft. Antalet sysselsatta minskade i säsongrensade&lt;br&gt;siffror successivt under loppet av andra halvåret 1990 och i början av år&lt;br&gt;1991. Arbetslösheten, som så sent som i juni 1990 låg på en mycket låg nivå,&lt;br&gt;ökade stegvis under samma period och uppgick i mars i år till 2,2% av&lt;br&gt;arbetskraften. Det är i mycket stor utsträckning ungdomar som har svarat&lt;br&gt;för uppgången i arbetslösheten. I mars uppgick antalet arbetslösa ungdomar&lt;br&gt;i åldern 16 — 19 år till 5,3% av arbetskraften i åldersgruppen, vilket är 3,3&lt;br&gt;procentenheter högre än för ett år sedan. Det är i synnerhet yngre ungdomar&lt;br&gt;utan yrkeserfarenhet som drabbats av det kärvare arbetsmarknadsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgängliga prognoser tyder på att avmattningen i ekonomin kommer&lt;br&gt;att bestå under innevarande år och en vändning i konjunkturen väntas ske&lt;br&gt;tidigast under senare delen av år 1991. Konkurrensläget gentemot utlandet&lt;br&gt;och en återhållsam internationell efterfrågan innebär att en fortsatt svag, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:6&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om än stigande, industrikonjunktur och sannolikt fallande industriinveste-&lt;br&gt;ringar kan väntas under åren 1991 och 1992. En nedgång i byggaktiviteten&lt;br&gt;förutses mot slutet av år 1991 till följd av minskade byggnadsinvesteringar&lt;br&gt;inom näringslivet och en dämpad efterfrågan på bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) och länsarbetsnämndernas prognoser&lt;br&gt;för år 1991 och början av år 1992 pekar mot en fortsatt nedgång i efterfrå-&lt;br&gt;gan på arbetskraft och en betydande ökning av arbetslösheten under loppet&lt;br&gt;av perioden. Ett flertal nämnder framhåller att vid sidan om den vikande&lt;br&gt;industrikonjunkturen kommer arbetsmarknadsläget att försvåras av om-&lt;br&gt;struktureringar och en begränsad efterfrågan på arbetskraft inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn. Vidare väntas en försämring av byggkonjunkturen. AMS&lt;br&gt;bedömer att arbetslösheten kommer att uppgå till i genomsnitt närmare 4 %&lt;br&gt;av arbetskraften under budgetåret 1991/92 och stiga till 4,5% vid halvårs-&lt;br&gt;skiftet 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag presenterat regering-&lt;br&gt;ens bedömning av den ekonomiska utvecklingen under innevarande och&lt;br&gt;nästa år. Enligt regeringen beräknas arbetslösheten fortsätta att stiga under&lt;br&gt;detta år och in på nästa år. För budgetåret 1991/92 beräknas den genom-&lt;br&gt;snittliga arbetslösheten uppgå till 2,7% med den förstärkning av de arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärderna som jag nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 AMS framställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har i skrivelse den 8 mars 1991 föreslagit att ytterligare arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder, utöver dem som har beräknats för innevarande&lt;br&gt;budgetår, sätts in under budgetåret 1991/92. AMS har beräknat kostnader-&lt;br&gt;na för dessa utifrån ett alternativ som motsvarar 1,5% av arbetskraften&lt;br&gt;eller för ca 68 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I AMS förslag till ytterligare insatser är inriktningen att utbudspåver-&lt;br&gt;kande åtgärder, främst arbetsmarknadsutbildning, skall prioriteras och att&lt;br&gt;sysselsättningsskapande åtgärder som beredskapsarbete skall användas&lt;br&gt;mer restriktivt. I enlighet härmed har AMS gjort en bedömning av i vilken&lt;br&gt;utsträckning utbildningen kan öka utan att effektiviteten försämras. AMS&lt;br&gt;bedömer det dock nödvändigt att som ett komplement till en kraftigt ökad&lt;br&gt;utbildning också öka omfattningen av de sysselsättningsskapande åtgär-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS föreslår att antalet personer i genomsnitt per månad i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning bör öka med 35 000 i förhållande till det beräknade genom-&lt;br&gt;snittet på 43000 per månad under innevarande budgetår. Detta bör vara&lt;br&gt;möjligt att genomföra med en bibehållen kvalitet i rekryteringen och&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturnedgången bör enligt AMS utnyttjas för att förbättra företa-&lt;br&gt;gens framtida kompetensförsörjning. I detta syfte och för att förenkla&lt;br&gt;systemet med bidrag till arbetsgivare vid utbildning av anställda föreslår&lt;br&gt;AMS att bidraget vid utbildning i företag skall få uppgå till högst hälften av&lt;br&gt;arbetsgivarens kurskostnader och lönekostnader, dock med högst 50000&lt;br&gt;kr. per utbildad. Under budgetåret 1991/92 bör dock bidraget tillfälligt få&lt;br&gt;uppgå till högst 100000 kr. för företag inom tillverkningsindustrin. Bidra-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get skall kunna utgå vid intern rekrytering och anpassning av personalens Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;kompetens till ändrade förhållanden samt vid risk för permittering och Bilaga 1:6&lt;br&gt;uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget vid utbildning för nyanställda bör ersättas med rekryterings-&lt;br&gt;stöd för personer som har varit arbetslösa tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör enligt AMS möjligheterna att köpa utbildning på högskole-&lt;br&gt;nivå utökas med hänsyn bl. a. till att neddragningar inom den offentliga&lt;br&gt;tjänstesektorn kommer att innebära arbetslöshet för vissa kategorier välut-&lt;br&gt;bildade personer, kanske med tidigare högskoleutbildning, som inte ome-&lt;br&gt;delbart kan få nytt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS föreslår också att anställda som saknar eller har en bristfällig&lt;br&gt;yrkesutbildning skall få delta i upphandlad arbetsmarknadsutbildning un-&lt;br&gt;der förutsättning att arbetsgivaren samtidigt anställer ersättare med rekry-&lt;br&gt;teringsstöd eller i beredskapsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräknade medlen för budgetåret 1991/92 för beredskapsarbeten,&lt;br&gt;rekryteringsstöd m.m. behöver öka kraftigt. Av olika skäl finns det en&lt;br&gt;gräns för hur stor omfattning på arbetsmarknadsutbildningen som kan bli&lt;br&gt;aktuell och det finns sökandegrupper och regioner för vilka beredskapsar-&lt;br&gt;beten är en mer ändamålsenlig åtgärd. Enligt AMS behöver omfattningen&lt;br&gt;på beredskapsarbeten, rekryteringsstöd m.m. öka med ca 21 000 platser i&lt;br&gt;genomsnitt per månad utöver den genomsnittliga omfattningen under&lt;br&gt;budgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra möjligheterna att möta den väntade ökningen av ar-&lt;br&gt;betslösheten inom bygg- och anläggningssektorn föreslår AMS att 500 milj,&lt;br&gt;kr. beräknas för beredskapsarbeten av investeringskaraktär. Vidare bör&lt;br&gt;bl.a. investeringar i infrastrukturen påskyndas och kvotbegränsningarna&lt;br&gt;för annat byggande än bostäder i Stockholms samt Göteborgs och Bohus&lt;br&gt;län liksom den 30-pocentiga investeringsskatten upphävas. Statliga inves-&lt;br&gt;teringsarbeten bör tidigareläggas i de mest utsatta länen och reparations-,&lt;br&gt;ombyggnads- och tillbyggnadsverksamheten stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsstödet för flyktingar bör enligt AMS ändras så att det an-&lt;br&gt;tingen kan utgå med högst 85% under sex månader, vilket gäller för&lt;br&gt;närvarande, eller med högst 50% under tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om åtgärder för ungdomar föreslår AMS att rekryteringsstöd skall&lt;br&gt;ersätta de avtalade inskolningsplatserna. Placering med rekryteringsstöd&lt;br&gt;bör kunna ske när den sökande har deltagit i jobb-sökar-aktiviteter med&lt;br&gt;vägledning under minst fyra veckor. Rekryteringsstödet för 18- och 19-&lt;br&gt;åringar inom tillverkningsindustrin bör få utgå antingen med högst 85%&lt;br&gt;under sex månader eller med högst 50 % under tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera ungdomar under 20 år med dålig eller på arbetsmark-&lt;br&gt;naden ej gångbar utbildning att utbilda sig bör utbildningsbidraget vid&lt;br&gt;upphandlad arbetsmarknadsutbildning höjas för denna kategori. Dagpen-&lt;br&gt;ningen vid sådan utbildning bör få utgå med samma belopp som utgår till&lt;br&gt;dem som har fyllt 20 år och som inte uppfyller villkoren för rätt till&lt;br&gt;ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av förslag i 1991 års budgetproposition om att AMS&lt;br&gt;fortsättningsvis inte skall lämna bidrag till arbetshjälpmedel åt redan&lt;br&gt;anställda förordar AMS att verkets ansvar för finansieringen av ar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betshjälpmedel bör kunna avse de första sex månaderna av en anställning. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Behovet av hjälpmedel kan inte alltid bedömas omedelbart vid en nyan- Bilaga 1:6&lt;br&gt;ställning utan det kan från såväl funktionell som ekonomisk synpunkt&lt;br&gt;behövas en prövotid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS förordar att strukturstödet för byggarbetsmarknaden skall få an-&lt;br&gt;vändas flexibelt som andra åtgärder under anslaget, till åtgärder för arbets-&lt;br&gt;handikappade och med hänsyn tagen till situationen för äldre lokalt bund-&lt;br&gt;na byggnadsarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS bedömer att behovet av insatser för anställda inom byggbranschen&lt;br&gt;kommer att öka vid en konjunkturdämpning. En begränsning av antalet&lt;br&gt;anställda i Galaxen vore olämpligt i det arbetsmarknadsläge som kommer&lt;br&gt;att råda under budgetåret 1991/92. Styrelsen aviserar vidare att den avser&lt;br&gt;att lämna förslag om hur Galaxen kan inrymmas i den ordinarie arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska verksamheten i samband med anslagsframställningen&lt;br&gt;förbudgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS bedömer att inom ramen för de medel som anvisas till lönebidrag&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 skall ytterligare ca 3 500 — 4000 arbetshandikappa-&lt;br&gt;de kunna placeras. Enligt AMS kommer detta att ge utrymme för bl. a. stöd&lt;br&gt;till tortyr- och krigsskadade flyktingar samt till ett systematiskt arbete med&lt;br&gt;övergångar från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden, vilket i sin tur&lt;br&gt;ger utrymme för placering av gravt handikappade hos Samhall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebidrag vid anställning av arbetshandikappade betalas nu av för-&lt;br&gt;slagsanslag men avses fr.o.m. budgetåret 1991/92 bli finansierade från&lt;br&gt;reservationsanslag. AMS vill ha klargjort om reservationsanslaget kommer&lt;br&gt;att omräknas med hänsyn till löneutvecklingen under budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens medelsberäkning för budgetåret 1991/92 har enligt AMS&lt;br&gt;inte tagit hänsyn till kostnader för arbetshjälpmedel avseende redan an-&lt;br&gt;ställda. Särskilt när det gäller avancerade hjälpmedel kan det emellertid gå&lt;br&gt;lång tid mellan beslut om bidrag och utbetalningen av bidraget. Därför&lt;br&gt;måste utbetalning av medel till arbetshjälpmedel för redan anställda ändå&lt;br&gt;ske under budgetåret 1991/92. AMS begär därför medgivande att överskri-&lt;br&gt;da anslaget C 7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar kostnaden för beslut om arbetshjälpmedel som har fattats&lt;br&gt;före den 1 juli 1991, men som inte har utbetalats vid den tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har vidare redovisat ett antal förslag som gäller flyttningsbidrag,&lt;br&gt;traktamente vid utbildning utanför hemorten m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnderna i Malmöhus, Västernorrlands, Västerbottens och&lt;br&gt;Norrbottens län har i skrivelser till AMS begärt bl. a. förstärkningar av de&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska resurserna i dessa län. AMS har överlämnat&lt;br&gt;skrivelserna till regeringen i de delar som AMS inte själv har kunnat&lt;br&gt;tillgodose länens önskemål. AMS har vidare redovisat antalet personer&lt;br&gt;som under budgetåret 1991/92 kan beredas sysselsättning i beredskapsar-&lt;br&gt;bete och med rekryteringsstöd. Även länsarbetsnämnden i Västerbottens&lt;br&gt;län har kommit in med en skrivelse i denna fråga. Vidare har länsarbets-&lt;br&gt;nämnden i Gävleborgs län i skrivelse den 14 mars 1991 hemställt om 50&lt;br&gt;milj. kr. per år i tre budgetår för att skapa arbeten i länet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Föredragandens överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 Arbetsmarknadspolitiken budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsläget under budgetåret 1991/92 förväntas bli sämre än vad&lt;br&gt;regeringen förutsåg i december 1990.1 årets budgetproposition anförde jag&lt;br&gt;att det kunde finnas anledning att under våren 1991 ompröva omfattningen&lt;br&gt;av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för budgetåret 1991/92 om ut-&lt;br&gt;vecklingen på arbetsmarknaden skulle kräva detta. Enligt regeringens pro-&lt;br&gt;gnos bedöms arbetslösheten öka. För att motverka denna utveckling anser&lt;br&gt;jag att de arbetsmarknadspolitiska insatserna nu måste förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens mål om full sysselsättning står fast. För att långsiktigt värna&lt;br&gt;den fulla sysselsättningen krävs en sund ekonomisk utveckling. Chefen för&lt;br&gt;finansdepartementet har tidigare i dag redogjort för det ekonomiska läget&lt;br&gt;och behovet av en fortsatt stram finanspolitik och en strukturförändring&lt;br&gt;av den offentliga sektorn. Samtidigt pekar han på att en del tecken nu&lt;br&gt;tyder på att pris- och lönekostnadsutvecklingen har dämpats. Rehnberg-&lt;br&gt;gruppens arbete har haft inflytande på de avtal som nu sluts på arbets-&lt;br&gt;marknaden. En vändning av konjunkturen kommer sannolikt mot slutet&lt;br&gt;av året. Genomslaget på arbetsmarknaden kommer dock senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möta den nu ökande arbetslösheten måste därför arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiken förstärkas och koncentreras till huvudproblemen, att tillsät-&lt;br&gt;ta platserna och begränsa långtidsarbetslösheten samtidigt som kompeten-&lt;br&gt;sen hos arbetskraften höjs. Varje person som blir arbetslös skall ha möjlig-&lt;br&gt;het att snabbt komma in i eller tillbaka till arbetslivet. Arbetslöshet är ett&lt;br&gt;slöseri med mänskliga resurser. Inte minst är det allvarligt när unga män-&lt;br&gt;niskor ställs utanför arbetsmarknaden och får börja sitt vuxenliv med att&lt;br&gt;känna att de inte behövs. Från tidigare lågkonjunkturer vet vi att unga&lt;br&gt;människor som haft svårt att komma in på arbetsmarknaden även långt&lt;br&gt;efter att konjunkturen vänt har haft problem med att få en fast förankring&lt;br&gt;på arbetsmarknaden. Detta är mycket allvarligt sett såväl ur den enskildes&lt;br&gt;perspektiv som samhällets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försvagade arbetsmarknaden innebär också ökad risk för arbetslös-&lt;br&gt;het speciellt bland flyktingar, invandrare och arbetshandikappade samti-&lt;br&gt;digt som risken för långtidsarbetslöshet ökar. De resursförstärkningar och&lt;br&gt;den inriktning av arbetsmarknadspolitiken som jag nu förordar har utfor-&lt;br&gt;mats för att motverka dessa risker och för att ta till vara de arbetslösas&lt;br&gt;kunskaper och erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Effektivisera arbetsmarknaden och begränsa långtidsarbetslösheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inriktning av arbetsmarknadspolitiken som jag angav i budgetpropo-&lt;br&gt;sitionen ligger fast, men jag vill i dagens arbetsmarknadsläge än tydligare&lt;br&gt;betona behovet av att utnyttja den öppna marknadens möjligheter och att&lt;br&gt;kraftfullt bekämpa långtidsarbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det platsinriktade arbetssättet sätts nu på prov. Det är nu det skall&lt;br&gt;bevisas att ett aktivt arbete med platsutbudet och ett systematiskt utnytt-&lt;br&gt;jande av de uppbyggda arbetsgivarkontakterna leder till såväl kortare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:6&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vakanstider som att ökningen av arbetslöshetstiden for samtliga sökanden&lt;br&gt;kan begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på arbetskraft har minskat mycket kraftigt, men trots detta&lt;br&gt;anmäldes 50600 lediga platser till arbetsförmedlingen i februari 1991 och&lt;br&gt;42 000 platser i mars 1991. Att utnyttja dessa arbetsmöjligheter effektivt är&lt;br&gt;en första prioritering för förmedlingens arbete. Varje ledig plats är en&lt;br&gt;möjlighet att avbryta arbetslösheten för en arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De redan anvisade resurserna förjobb-sökar-aktiviteterhar också en myc-&lt;br&gt;ket stor betydelse. Vi vet att förmedlingen och de arbetssökande genom&lt;br&gt;dessa aktiviteter får tillgång även till en del av det platsutbud som inte&lt;br&gt;anmäls till arbetsförmedlingen. De arbetssökandes aktivitet höjs, vilket är&lt;br&gt;en viktig förutsättning för att de skall finna och få arbete. Genom jobb-&lt;br&gt;sökaraktiviteter kan också inlåsningseffekter vid utnyttjande av de arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärderna undvikas genom att de som deltar i dessa&lt;br&gt;åtgärder samtidigt intensifierar sitt arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ökande trycket på arbetsförmedlingen påverkar förmedlingens arbe-&lt;br&gt;te och dess möjligheter att prioritera olika insatser. Arbetet med att kart-&lt;br&gt;lägga de sökandes behov av service måste utvecklas allt mer. Ju säkrare&lt;br&gt;kartläggning som görs desto mindre risk att insatskedjan blir för lång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som platsutbudet skall utnyttjas maximalt skall insatserna&lt;br&gt;inriktas på att begränsa ökningen av långtidsarbetslösheten. Att motverka&lt;br&gt;långtidsarbetslöshet kan ses som ett övergripande mål för att värna svaga&lt;br&gt;grupper på arbetsmarknaden. Vi vet att långtidsarbetslöshet riskerar att&lt;br&gt;snabbt passivisera och till sist slå ut människor permanent från arbets-&lt;br&gt;marknaden. Det är därför av största vikt att de som drabbas av arbetslös-&lt;br&gt;het så fort som möjligt får en chans att komma tillbaka till arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att det aktiva arbetet med metodutveckling måste fortsät-&lt;br&gt;ta så att arbetsförmedlingen får instrument att tidigt se vilka som riskerar&lt;br&gt;att drabbas av långtidsarbetslöshet och därmed kunna motverka det i ett&lt;br&gt;tidigt skede och rikta mer omfattande insatser mot dessa personer. I&lt;br&gt;budgetpropositionen pekade jag särskilt på behovet av insatser för flyk-&lt;br&gt;tingar, invandrare, arbetshandikappade och ungdomar. Bland dessa grup-&lt;br&gt;per finns ett stort antal personer med behov av särskilda insatser. Den extra&lt;br&gt;bör dock inte ges automatiskt utan efter en bedömning av problemen på den&lt;br&gt;lokala arbetsmarknaden och av varje enskilds persons behov av stöd och&lt;br&gt;hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer att följa utvecklingen av långtidsarbetslösheten med största&lt;br&gt;uppmärksamhet, men också utvecklingen för särskilt utsatta grupper. Den&lt;br&gt;stora tillströmningen av arbetssökande får exempelvis inte leda till att&lt;br&gt;insatserna för t. ex. flyktingar och invandrare minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Resursförstärkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer att föreslå en förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;resurserna så att ytterligare ca 20 000 personer kan erbjudas aktiva insatser&lt;br&gt;i stället för passivt arbetslöshetsunderstöd utöver den nivåhöjning jag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redan föreslagit i årets budgetproposition. Förstärkningen bör finansieras&lt;br&gt;via arbetsmarknadsfonden. Detta innebär med andra ord, att medel från det&lt;br&gt;passiva arbetslöshetsunderstödet förs över till aktiva åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom kommer ytterligare ett antal personer, uppskattningsvis minst&lt;br&gt;20000, att få möjlighet till arbete genom de erbjudanden om utbildningsvi-&lt;br&gt;kariat som jag nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har (1990/9 l:SkU 10 s. 165) understrukit vikten av att rege-&lt;br&gt;ringen kan stödja inflationsbekämpningen genom en aktiv arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitik i form av kompetenshöjande insatser, t. ex. utbildning och&lt;br&gt;andra offensiva åtgärder samt någon form av beredskapsarbeten och me-&lt;br&gt;nar att 600 milj. kr. bör reserveras i detta syfte. De förslag till omfattande&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska insatser som jag nu lägger fram är helt i enlighet&lt;br&gt;med utskottets framförda inriktning och på en betydligt högre resursnivå.&lt;br&gt;Med mitt tidigare förslag om förenklingar av anslagsstrukturen för AMS&lt;br&gt;och därmed ökad flexibilitet i medelsutnyttjandet får det ankomma på&lt;br&gt;AMS att i de enskilda fallen välja den åtgärd som är mest effektiv. Syftet&lt;br&gt;med utskottets uttalande borde därmed enligt min mening vara tillgodo-&lt;br&gt;sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkningen kommer att inriktas mot utbudsstimulerande insatser i&lt;br&gt;likhet med förslaget i budgetpropositionen. I första hand gäller det att&lt;br&gt;stärka kompetensutvecklingen i näringslivet och offentlig verksamhet för&lt;br&gt;att underlätta en omstrukturering och att långsiktigt stärka svenskt nä-&lt;br&gt;ringslivs konkurrensförmåga samtidigt som de arbetslösas kompetens tas&lt;br&gt;till vara. Jag kommer därför att föreslå en ny möjlighet för arbetsgivare att&lt;br&gt;från arbetsgivaravgifterna dra av en del av kostnaden för lönen för vikariat-&lt;br&gt;sanställning av arbetslösa och i vissa fall kompetenshöjande utbildning för&lt;br&gt;redan anställda. Härigenom uppnås två effekter, en bättre utbildad arbets-&lt;br&gt;kraft i företaget och praktisk erfarenhet från yrkeslivet för personer som&lt;br&gt;ännu inte har hunnit skaffa sig det eller har varit borta från arbetslivet en tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör arbetsmarknadsutbildningen förstärkas för att ge fler arbets-&lt;br&gt;lösa en chans att utnyttja arbetslöshetstiden till att skaffa sig en bra&lt;br&gt;grundutbildning eller kompetenshöjande utbildning för att stå bättre rusta-&lt;br&gt;de när konjunkturen vänder uppåt igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmedlingens andra instrument för att förhindra att långtidsarbetslös-&lt;br&gt;het uppstår måste också förbättras. Jag kommer därför att föreslå vissa&lt;br&gt;ändringar av reglerna för rekryteringsstödet för att bl.a. möjliggöra ett&lt;br&gt;tidigare utnyttjande av denna insats. Vidare kommer jag att föreslå att&lt;br&gt;stödvillkoren ändras vid anställning av flyktingar och invandrare så att&lt;br&gt;stödet bättre anpassas till den speciella situation som dessa personer&lt;br&gt;befinner sig i. De regelförändringar jag föreslår bör leda till att dessa medel&lt;br&gt;kan användas effektivare i arbetet för att förhindra långtidsarbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste ungdomsåtgärderna förstärkas för att förhindra en upp-&lt;br&gt;gång av ungdomsarbetslösheten. Genom en höjning av utbildningsbidraget&lt;br&gt;görs arbetsmarknadsutbildning till en mer attraktiv åtgärd för de yngsta&lt;br&gt;ungdomarna. Ytterligare resurser beräknas för inskolningsplatser samtidigt&lt;br&gt;som rekryteringsstöd skall kunna användas som ett alternativ till avtalade&lt;br&gt;inskolningsplatser. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare i dag&lt;br&gt;föreslagit en förstärkning av högskoleutbildningen under kommande bud-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;getår med ytterligare 5 000 platser för att bl. a. ge fler ungdomar tillträde till &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolan. I propositionen Växa med kunskaper (prop. 1990/91:85) före- Bilaga 1:6&lt;br&gt;slås vidare att kommunerna blir skyldiga att erbjuda gymnasieutbildning i&lt;br&gt;någon form till ungdomar som slutat grundskolan. Skyldigheten skall gälla&lt;br&gt;fram till och med det första kalenderhalvåret det år ungdomarna fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer vidare att föreslå att AMS ansvar för arbetstekniska hjälp-&lt;br&gt;medel i samband med arbetsplaceringar m. m. skall kunna avse de första&lt;br&gt;sex månaderna av en anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av arbetsmarknadsverkets förslag som jag inte tar upp till behandling&lt;br&gt;har jag inte funnit anledning att tillstyrka. De krav på ytterligare resurser&lt;br&gt;som har kommit in från olika länsarbetsnämnder får prövas av AMS inom&lt;br&gt;ramen för de förstärkningar som jag nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämndernas prognoser visar på en sjunkande byggverksam-&lt;br&gt;het andra halvåret 1991 som blir mer markant mot slutet av året. Rege-&lt;br&gt;ringen har successivt avvecklat begränsningarna inom byggverksamheten.&lt;br&gt;För år 1991 finns inga ramar för nybyggnads- eller ombyggnadsverksamhet&lt;br&gt;med undantag av Stockholms samt Göteborgs och Bohus län. Investerings-&lt;br&gt;fonderna har släppts fria i hela landet med undantag av den del av&lt;br&gt;Stockholms och Uppsala län som omfattas av investeringsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har mottagit flera skrivelser från såväl fackliga organisatio-&lt;br&gt;ner som branschorganisationer om byggsituationen i landet och i Stock-&lt;br&gt;holmsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det nu angeläget att också lätta på de restriktioner som gäller&lt;br&gt;byggandet i Stockholms län. Chefen för finansdepartementet har tidigare i&lt;br&gt;dag föreslagit att investeringsskatten i Stockholmsområdet tas bort den 1 juli&lt;br&gt;1991. Han kommer inom kort att föreslå regeringen att besluta att investe-&lt;br&gt;ringsfonderna släpps helt fria också i Stockholmsområdet. Ramen för övrigt&lt;br&gt;byggande kommer att vidgas för år 1991 till 80% av 1986 års byggvolym. Av&lt;br&gt;denna ramökning får ytterligare 250 milj.kr. utnyttjas för ombyggnad av&lt;br&gt;bostäder. Delegationen för frågor som rör nybyggnad av bostäder i Stock-&lt;br&gt;holmsområdet har begärt entledigande från sitt uppdrag. Länsarbetsnämn-&lt;br&gt;den bör därmed ges möjligheter att utföra den typ av prioriteringar som&lt;br&gt;delegationen tidigare har gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den satsning på infrastrukturinvesteringar som regeringen nyligen har&lt;br&gt;presenterat i propositionen om näringspolitik för tillväxt (prop.&lt;br&gt;1990/91:87) kommer att få stor betydelse för Sveriges internationella&lt;br&gt;konkurrenskraft. Ett väl fungerande transportsystem är en nödvändighet&lt;br&gt;för det svenska näringslivet. Ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt är det&lt;br&gt;angeläget att dessa investeringar påskyndas för att utnyttja den lediga&lt;br&gt;arbetskraft som kommer att finnas under åren 1991 och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Arbete och trygghet genom utbildning och kompetensutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förena produktionens krav på effektivitet och flexibilitet med medbor-&lt;br&gt;garnas krav på arbete och trygghet är sedan länge en vedertagen svensk&lt;br&gt;strategi. I syfte att underlätta anpassningen på arbetsmarknaden är det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför, som ett led i denna strategi, väsentligt att den nuvarande konjunk- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;turen utnyttjas till en bred offensiv i syfte att höja arbetskraftens kompe- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Utbildningsvikariat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutvecklingen på arbetsplatserna måste ses som en av 1990-&lt;br&gt;talets viktigaste frågor. Den tekniska utvecklingen i arbetslivet innebär&lt;br&gt;bl.a. förändrade arbetsuppgifter och ny arbetsorganisation som ställer&lt;br&gt;krav på nya eller utvecklade kunskaper hos arbetskraften. Behovet av en&lt;br&gt;ökad produktivitet ställer samtidigt ytterligare krav på en ökad flexibilitet&lt;br&gt;och förändringstakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också nödvändigt att fler arbeten ger möjligheter till utveckling&lt;br&gt;och inflytande om företagen skall klara sin framtida personalförsörjning.&lt;br&gt;En sjunkande andel nytillträdande ungdomar med yrkesutbildning och&lt;br&gt;goda baskunskaper och en ökande andel av arbetskraften i den övre&lt;br&gt;medelåldern med äldre utbildning och bristfälliga baskunskaper skärper&lt;br&gt;konkurrensen om den välutbildade arbetskraften och ökar företagens be-&lt;br&gt;hov av att vidareutbilda de redan anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningar som har gjorts av utbildningsnivån i företagen, bl. a. av&lt;br&gt;statens industriverk, visar på behoven av att höja de anställdas utbild-&lt;br&gt;ningsnivå. Särskilda medel har också tilldelats AMS för att i några län och&lt;br&gt;branscher göra inventeringar av företagens utbildningsbehov. Den redo-&lt;br&gt;visning som AMS har presenterat av denna försöksverksamhet visar på ett&lt;br&gt;stort utbildningsbehov i näringslivet och att många företag har en bristan-&lt;br&gt;de insikt om nödvändigheten av att stärka arbetstagarnas kompetens.&lt;br&gt;AMS menar även att man på goda grunder kan anta att förhållandena är&lt;br&gt;likartade i de delar av näringslivet som inte har varit föremål för dessa&lt;br&gt;inventeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utredning (A 1990:02) om kompetensutvecklingen i arbetslivet&lt;br&gt;som tillsattes under hösten 1990 har bl. a. till uppgift att föreslå åtgärder&lt;br&gt;för att stimulera utbildningsinsatser för de anställda. Utan att föregripa&lt;br&gt;utredningens resultat är det min uppfattning att arbetsgivarna, på alla&lt;br&gt;delar av arbetsmarknaden, måste ta tillfället i akt och utnyttja den nuva-&lt;br&gt;rande konjunkturen till en bred satsning på utbildning av de anställda. I en&lt;br&gt;tid med minskat kapacitetsutnyttjande i företagen och när den offentliga&lt;br&gt;sektorn ställer om sin verksamhet är det angeläget att arbetsgivarna ut-&lt;br&gt;nyttjar det utrymme som härigenom uppstår till att utveckla de anställdas&lt;br&gt;kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De produktionsstörningar som uppstår när personalen är frånvarande&lt;br&gt;brukar framhållas som ett väsentligt hinder för personalutbildning. För att&lt;br&gt;klara produktionen fordras det oftast en ersättare för den som genomgår&lt;br&gt;utbildning, vilket också medför ytterligare kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra det möjligt för såväl näringslivet som den offentliga sektorn&lt;br&gt;att göra denna nödvändiga satsning på personalutbildning föreslår jag att&lt;br&gt;arbetsgivarna skall erbjudas att få göra avdrag på arbetsgivaravgifterna, om&lt;br&gt;de efter anvisning av arbetsförmedlingen anställer en ersättare på heltid för&lt;br&gt;den som går i utbildning. I de fall där utbildningen är yrkesinriktad eller i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt ökar arbetstagarens förutsättningar att utföra nya arbetsuppgifter bör Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;arbetsgivarna ha möjlighet att därutöver kunna få göra avdrag på arbets- Bilaga 1:6&lt;br&gt;givaravgifterna för en del av utbildningskostnaden för den som utbildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget för lönekostnaderna för vikarien bör få göras med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar den genomsnittliga dagpenningen från arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen, dvs. 460 kr. per arbetsdag under budgetåret 1991/92. Avdraget för&lt;br&gt;utbildningskostnaden bör få ske med högst 75 kr. per utbildningstimme&lt;br&gt;och anställd, dock högst 30000 kr. per anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivares sammanlagda avdrag skall dock självfallet aldrig få över-&lt;br&gt;stiga vad han är skyldig att betala i totala avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som dras av från arbetsgivaravgifterna bör vid fördelningen av&lt;br&gt;avgifterna på olika ändamål minska inflytande abetsmarknadsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har beräknat omfattningen av utbildningsvikariaten till ca 20000&lt;br&gt;personer i genomsnitt per månad. De avdrag som görs från arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifterna för vikarierna innebär samtidigt en lika stor minskning av kostna-&lt;br&gt;derna för arbetslöshetsersättningarna. Avdragen från arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;som i vissa fall kan medges för utbildningskostnader har jag beräknat till&lt;br&gt;1000 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag i fråga om arbetsgivarnas rätt att få göra avdrag på arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifterna för lönekostnader vid anställning av ersättare för personal&lt;br&gt;som är under utbildning och för utbildningskostnader för den som utbildas&lt;br&gt;föranleder ändring i lagen (1991:000) om tillfällig avvikelse från lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter. Jag återkommer strax till denna fråga (avsnitt&lt;br&gt;2.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag till erbjudande till arbetsgivarna för att stimulera och&lt;br&gt;underlätta kompetensutvecklingen i arbetslivet är både till sin form och&lt;br&gt;konstruktion helt nytt och oprövat. Det är därför svårt att förutse vilken&lt;br&gt;genomslagskraft det kommer att få. Jag kommer därför tillsam-&lt;br&gt;mans med AMS att noga följa arbetsgivarnas utnyttjande av erbjudandet.&lt;br&gt;Om det skulle visa sig att effekten blir otillräcklig vill jag därför föreslå att&lt;br&gt;regeringen återkommer till riksdagen med förslag till andra arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det nyss framförda förslaget beträffande utbildningsvikariat i&lt;br&gt;samband med kompetensutveckling av redan anställda vill jag även föreslå&lt;br&gt;vissa förenklingar av det nuvarande regelsystemet för utbildning i företag&lt;br&gt;genom att minska antalet bidragsgrundande kriterier. Jag föreslår således&lt;br&gt;att fr. o. m. nästa budgetår bör endast följande kriterier gälla för bidrag till&lt;br&gt;utbildning i företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utbildningar som medverkar till intern eller extern rekrytering och&lt;br&gt;anpassning av personalens kompetens till ändrade förhållanden, t. ex.&lt;br&gt;ny teknik eller ny arbetsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utbildningar som medverkar till att förhindra permitteringar eller upp-&lt;br&gt;sägningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att den utbildning av nyanställda vid expansiva företag&lt;br&gt;med uttalad brist på arbetskraft, som riksdagen nyligen har beslutat om,&lt;br&gt;bör inrymmas under punkten 1. Detsamma gäller utbildning av nyanställ-&lt;br&gt;da inom textil- och konfektionsindustrin för vilka bidrag som ersättning&lt;br&gt;för lönekostnader bör få finnas kvar ytterligare ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver föreslår jag att bidrag skall kunna lämnas även till arbetsgiva- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;re inom den offentliga sektorn utan obligatoriskt krav på motprestation. Bilaga 1:6&lt;br&gt;Vid en prioritering mellan olika ansökningar bör emellertid som tidigare&lt;br&gt;värdet av eventuella motprestationer beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar inte med att dessa ändringar i fråga om bidrag vid utbildning&lt;br&gt;i företag skall innebära några merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Upphandlad arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det föränderliga behovet av yrkesutbildad arbetskraft som&lt;br&gt;jag nyss har nämnt måste en offensiv satsning på arbetskraftens kompe-&lt;br&gt;tensutveckling även innefatta den del av arbetskraften som står utanför&lt;br&gt;arbetslivet. Härigenom kan de omställnings- och anpassningsproblem som&lt;br&gt;finns på arbetsmarknaden mildras, samtidigt som arbetslöshetstiderna&lt;br&gt;kortas och de svaga grupperna kan stärka sin ställning på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få till stånd en anpassning till de ökade kraven på yrkesmässig&lt;br&gt;och geografisk rörlighet är min bedömning att de kompetenshöjande insat-&lt;br&gt;serna i form av upphandlade kurser inom arbetsmarknadsutbildningen&lt;br&gt;behöver omfatta ytterligare 10000 personer varje månad, utöver vad jag&lt;br&gt;förordade i årets budgetproposition. Kostnaden härför har jag beräknat till&lt;br&gt;1 942 milj, kr., varav 961,4 milj. kr. utgör utbildningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Utbildning i det reguljära utbildningsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots en vikande efterfrågan på arbetskraft finns det alltid brist på vissa&lt;br&gt;kategorier av arbetskraft. De förslag jag nyss framfört i fråga om arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildningen syftar både till en allmän kompetenshöjning av&lt;br&gt;arbetskraften och till att avhjälpa flaskhalsar på arbetsplatserna. Därut-&lt;br&gt;över finns det en efterfrågan på vissa högskoleutbildade yrkesgrupper som&lt;br&gt;t. ex. tekniker och förskollärare. Sådan utbildning ryms inte inom ramen&lt;br&gt;för vad som får vara arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att dels tillgodose den lokala efterfrågan på de yrkeskategorier som&lt;br&gt;genom påbyggnadskurser vid högskolan kan fylla nuvarande vakanser,&lt;br&gt;dels kunna ge fler ungdomar en möjlighet till inträde vid högskolan har&lt;br&gt;chefen för utbildningsdepartementet tidigare i dag föreslagit en utökning&lt;br&gt;av högskolan med 5000 årsstudieplatser under budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utvidgning av intagningskapaciteten vid högskolan borde även&lt;br&gt;tillgodose det behov av högskoleplatser som AMS i skrivelser den 9 januari&lt;br&gt;och den 8 mars 1991 har framhållit finns för arbetssökande akademiker&lt;br&gt;som behöver komplettera sin tidigare utbildning. Jag är därmed inte&lt;br&gt;beredd att tillstyrka AMS förslag om att få utökade möjligheter att upp-&lt;br&gt;handla utbildning på högskolenivå. Enligt de regler som gäller för den&lt;br&gt;utbildning som högskolan anordnar på uppdrag av företag, organisationer&lt;br&gt;eller myndigheter samt för samhällets behov av arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;får denna inte motsvara någon allmän utbildningslinje. Skälen till dessa&lt;br&gt;regler är att det inte skall gå att köpa sig förbi det allmänna ansökningsför-&lt;br&gt;farandet eller den kö som kan ha uppstått på grund av platsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Utbildningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har föreslagit att dagpenningen för ungdomar under 20 år som deltar&lt;br&gt;i upphandlad arbetsmarknadsutbildning skall få lämnas med samma be-&lt;br&gt;lopp som lämnas till dem som har fyllt 20 år och som inte uppfyller&lt;br&gt;villkoren för rätt till ersättning från arbetslöshetskassan. Förslaget innebär&lt;br&gt;en höjning av dagpenningen för denna grupp med 96 kr. till 326 kr. per&lt;br&gt;dag. Jag delar AMS uppfattning att detta bör stimulera ungdomar med&lt;br&gt;bristfälliga eller ej gångbara kunskaper att välja en arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning framför andra mindre aktiva åtgärder. Jag tillstyrker därför förslaget.&lt;br&gt;Kostnaden härför har jag beräknat till 100 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt AMS bedömning kommer den genomsnittliga dagpenningen vid&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning att bli högre än beräknat, vilket skulle medföra&lt;br&gt;att de medel som beräknats för utbildningsbidrag i budgetpropositionen&lt;br&gt;inte räcker till den beräknade utbildningsvolymen. Den nya anslagskon-&lt;br&gt;struktionen gör att kostnaderna för utbildningsbidragen nu får en helt&lt;br&gt;annan betydelse för AMS än tidigare. För närvarande finns inte tillräckligt&lt;br&gt;underlag för att med tillfredsställande precision fastställa den genomsnitt-&lt;br&gt;liga dagpenningens storlek. En uppföljning behöver därför göras av kost-&lt;br&gt;nadsutvecklingen för dagpenningen. Arbetsmarknadsdepartementet kom-&lt;br&gt;mer att tillsammans med AMS följa hur kostnaderna för dagpenningen&lt;br&gt;utvecklas under innevarande år för att regeringen till hösten 1991 skall&lt;br&gt;kunna göra en ny bedömning av medelsbehovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbidrag vid jobb-sökar-aktiviteter i samband med det utöka-&lt;br&gt;de antalet inskolningsplatser har jag beräknat till 23 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala kostnaden för utbildningsbidrag, inkl, höjningen av dagpen-&lt;br&gt;ningen för ungdomar under 20 år beräknar jag till 1 084,4 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Långtidsarbetslösheten måste bekämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet långtidsarbetslösa har minskat sedan mitten av 1980-talet. Denna&lt;br&gt;utveckling bröts dock under år 1990 då antalet var oförändrat. Under&lt;br&gt;första kvartalet i år kan en uppgång noteras, dock från en mycket låg nivå&lt;br&gt;under samma kvartal föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under varje lågkonjunktur sedan början av 1960-talet har långtidsar-&lt;br&gt;betslösheten, både som andel av den totala arbetslösheten och som andel&lt;br&gt;av arbetskraften, ökat. Arbetslöshetens bördor har med andra ord för varje&lt;br&gt;lågkonjunktur koncentrerats till relativt sett allt färre personer. De allt&lt;br&gt;längre arbetslöshetstiderna har också ett avgörande inflytande på den totala&lt;br&gt;arbetslöshetens utveckling, eftersom arbetslöshetstidens längd påverkar&lt;br&gt;den genomsnittliga arbetslöshetsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långtidsarbetslösa är en heterogen grupp vad gäller ålder, kön, natio-&lt;br&gt;nalitet, yrke, utbildning, arbetslivserfarenhet, boendeort m.m. Erfaren-&lt;br&gt;hetsmässigt har det dock visat sig att framförallt äldre, ny- och återinträ-&lt;br&gt;dande på arbetsmarknaden samt flyktingar och invandrare i högre grad än&lt;br&gt;andra grupper riskerar att bli långtidsarbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta sammanhang bör uppmärksammas riksdagens beslut (prop.&lt;br&gt;1989/90:62, SfU12, rskr. 185) om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring med innebörden att förtidspension inte skall kunna beviljas på&lt;br&gt;enbart arbetsmarknadsmässiga grunder. Ett skäl till lagändringen var att&lt;br&gt;arbetslöshetsproblem skall lösas inom arbetsmarknadspolitikens ramar&lt;br&gt;och inte genom förtidspensionering. Beslutet är ett ytterligare skäl för&lt;br&gt;arbetsmarknadsverket att uppmärksamma de äldres situation på arbets-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sociala och ekonomiska kostnaderna av långtidsarbetslöshet är höga&lt;br&gt;för både samhället och den enskilde. Personer som går arbetslösa långa&lt;br&gt;tider blir alltmer passiva och upphör efter hand att söka arbete. Dessa&lt;br&gt;individer riskerar till sist att bli permanent arbetslösa. Arbetslösheten får&lt;br&gt;därmed en från välfärdssynpunkt mycket allvarlig karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför angeläget att arbetsförmedlingen genom aktiva insatser&lt;br&gt;förhindrar långtidsarbetslöshet och, om sådan ändå uppstår, försöker bry-&lt;br&gt;ta den så snabbt som möjligt. Tyngdpunkten i den arbetsmarknadspolitis-&lt;br&gt;ka strategin mot långtidsarbetslöshet skall ligga på matchnings- och ut-&lt;br&gt;budspåverkande åtgärder. De mycket kraftfulla satsningarna på jobb-&lt;br&gt;sökar-aktiviteter, arbetsmarknadsutbildning samt utbildningsvikariat är&lt;br&gt;därför viktiga bidrag i arbetet med att motverka långtidsarbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att särskilt stödja unga människor vid deras etablering på arbets-&lt;br&gt;marknaden, men även för att motverka långtidsarbetslösheten för samtliga&lt;br&gt;sökandegrupper, föreslår jag, som ett komplement till dessa satsningar, att&lt;br&gt;rekryteringsstödets regler ändras så att stödet skall kunna utgå till sökande&lt;br&gt;i åldern 18 —24 år efter en månads arbetslöshet resp, till sökande äldre än&lt;br&gt;24 år efter tre månaders arbetslöshet. För närvarande är villkoret för att få&lt;br&gt;ett arbete med rekryteringsstöd att sökanden har varit arbetslös mer än sex&lt;br&gt;månader eller, för sökande mellan 18 — 24 år, mer än fyra månader. Vidare&lt;br&gt;bör rekryteringsstödets andel av den totala lönekostnaden höjas från högst&lt;br&gt;50 till högst 60%. Kostnaden för denna höjning har jag beräknat till 50&lt;br&gt;milj. kr. Slutligen föreslår jag ett slopande av kravet på att anställningar&lt;br&gt;med rekryteringsstöd hos kommuner och landstingskommuner måste gälla&lt;br&gt;tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor andel av de långtidsarbetslösa är invandrare. För vissa invand-&lt;br&gt;rargrupper finns behov av längre introduktionsperioder än vad som är&lt;br&gt;möjligt för närvarande. Av denna anledning bör reglerna för rekryterings-&lt;br&gt;stöd till flyktingar och invandrare ändras så att stödet skall kunna beviljas&lt;br&gt;med antingen högst 85% bidrag till lönekostnaderna under sex månader,&lt;br&gt;vilket gäller för närvarande, eller med högst 50% under tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening medför dessa förslag att arbetsmarknadsverket, un-&lt;br&gt;der nästa budgetår, på ett effektivare sätt kan använda medlen för arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder till att förhindra långtidsarbetslöshet. I detta&lt;br&gt;sammanhang är det särskilt angeläget att betona att de sysselsättningsska-&lt;br&gt;pande åtgärderna i första hand skall inriktas mot arbetssökande, bosatta i&lt;br&gt;regioner med strukturella sysselsättningsproblem, som trots övriga insat-&lt;br&gt;ser från arbetsförmedlingens sida, riskerar att bli långtidsarbetslösa. Med&lt;br&gt;denna inriktning på den arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen säker-&lt;br&gt;ställs att de som möter de största problemen på arbetsmarknaden alltid&lt;br&gt;som en sista åtgärd skall kunna erbjudas en sysselsättningsskapande åt-&lt;br&gt;gärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Insatser mot ungdomsarbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla ungdomar behövs om vi skall kunna utveckla ekonomi och välfärd.&lt;br&gt;Budskapet från arbetslivet och vuxenvärlden får därför inte bli att vissa inte&lt;br&gt;behövs. Ungdomsgarantin står fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsgarantin, som ger alla ungdomar under 20 år rätt till utbild-&lt;br&gt;ning, praktik eller arbete, är unik i ett internationellt perspektiv. Den har&lt;br&gt;aktivt bidragit till vår, i förhållande till andra europeiska länder, låga&lt;br&gt;ungdomsarbetslöshet. Ur både social och ekonomisk synvinkel är det&lt;br&gt;mycket viktigt att ungdomar som träder in på arbetsmarknaden får en bra&lt;br&gt;start.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett försämrat arbetsmarknadsläge är det främst de nytillträdande ton-&lt;br&gt;åringarna som mycket snabbt drabbas av hög arbetslöshet. De är, med sin&lt;br&gt;svaga förankring på arbetsmarknaden, i större utsträckning än andra bero-&lt;br&gt;ende av konjunkturens utveckling. Ungdomarna är också en grupp vars&lt;br&gt;arbetslöshet minskar långsammare än genomsnittet när konjunkturen vän-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten för 18 —19-åringarna, 5,5% i mars 1991, visar att insat-&lt;br&gt;serna för att uppfylla ungdomsgarantin inte har räckt till. AMS har vid flera&lt;br&gt;tillfällen framhållit svårigheterna med att få fram tillräckligt antal avtalade&lt;br&gt;inskolningsplatser såväl inom den offentliga sektorn som inom näringslivet.&lt;br&gt;En av de starkast bidragande orsakerna till svårigheterna är avsaknaden av&lt;br&gt;centrala avtal inom viktiga sektorer på arbetsmarknaden. Jag vill i detta&lt;br&gt;sammanhang nämna att jag skrivit till parterna inom dessa sektorer och&lt;br&gt;påtalat problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande konjunkturnedgång och infor hotet om en snabbt stigande&lt;br&gt;ungdomsarbetslöshet finner jag emellertid starka skäl som talar för att&lt;br&gt;dessutom förändra och vidareutveckla det nuvarande åtgärdssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har nämnt tillstyrker jag AMS förslag att ungdomar&lt;br&gt;under 20 år som beviljas arbetsmarknadsutbildning i upphandlade kurser&lt;br&gt;bör få dagpenning med belopp som motsvarar det som utgår till den som&lt;br&gt;har fyllt 20 år och som inte uppfyller villkoren för rätt till ersättning från&lt;br&gt;en erkänd arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att minska behovet av särskilda inskolningsplatser föreslår jag&lt;br&gt;vidare en temporär förändring av systemet med inskolningsplatser. Som&lt;br&gt;ett alternativ till avtalad inskolningsplats bör rekryteringsstöd kunna an-&lt;br&gt;vändas när inskolningsplats inte finns att tillgå. Jag har tidigare redovisat&lt;br&gt;mina förslag till ändringar av rekryteringsstödets regler. Ett förslag är att&lt;br&gt;rekryteringsstöd skall kunna utgå till ungdomar i åldern 18 —24 år efter en&lt;br&gt;månads arbetslöshet mot nuvarande fyra månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör de arbetsgivare som anställer ungdomar på avtalade inskol-&lt;br&gt;ningsplatser eller med rekryteringsstöd få statsbidrag med högst 60% av&lt;br&gt;den totala lönekostnaden. Anvisning skall, som AMS föreslår, endast&lt;br&gt;kunna ske när den sökande deltagit i jobb-sökar-aktiviteter med vägled-&lt;br&gt;ning under minst fyra veckor. Vidare föreslår jag att för de ungdomar som&lt;br&gt;går ut skolan på våren skall en inskolningsplats eller arbete med rekryte-&lt;br&gt;ringsstöd kunna anvisas tidigast den 1 oktober samma år. För närvarande&lt;br&gt;får anvisning ske tidigast den 1 november. De föreslagna ändringarna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär ett minskat behov av särskilda inskolningsplatser. Möjligheten att&lt;br&gt;anvisa till denna typ av inskolningsplats skall användas restriktivt. Andelen&lt;br&gt;särskilda inskolningsplatser bör därmed minska i förhållande till antalet&lt;br&gt;avtalade inskolningsplatser och anställningar med rekryteringsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att anvisning får ske tidigast den 1 oktober föranleder&lt;br&gt;ändring i lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga&lt;br&gt;arbetsgivare. Ett förslag till lagändring har upprättats inom arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som&lt;br&gt;underbilaga 1:6.1. Lagändringen bör träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer mot bakgrund av det förväntade arbetsmarknadsläget be-&lt;br&gt;hovet av ett utökat antal avtalade inskolningsplatser alternativt platser&lt;br&gt;med rekryteringsstöd till 5 000 under nästa budgetår. Kostnaden härför&lt;br&gt;inkl, höjningen av bidragsprocenten beräknar jag till 567 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Ny arbetsförmedlingslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition 1990/91:124 om privat arbetsförmedling och&lt;br&gt;uthyrning av arbetskraft, m. m. förelagt riksdagen ett förslag till en ny lag&lt;br&gt;om privat arbetsförmedling m. m. som skall ersätta 1935 års lag med vissa&lt;br&gt;bestämmelser om arbetsförmedling (1935:113). Den nya lagen föreslås&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås bl. a. att uthyrning av arbetskraft skall legalise-&lt;br&gt;ras samtidigt som den som hyr ut eller hyr in arbetskraft i sin verksamhet&lt;br&gt;måste iaktta vissa regler som syftar till att arbetstagare som har fått arbete&lt;br&gt;via uthyrningsföretag inte skall hamna i svårigheter av olika slag. Tillsynen&lt;br&gt;över att den nya lagen efterlevs skall skötas av AMS. För att klara denna&lt;br&gt;uppgift behöver AMS tillföras medel för att anställa erforderlig personal.&lt;br&gt;Medelsbehovet härför beräknar jag till 4 milj. kr. per budgetår, vilket&lt;br&gt;räcker till ca 13 tjänster med kringkostnader. Jag föreslår därför att AMS&lt;br&gt;för dessa kostnader under nästa budgetår tilldelas 2 milj, kr., dvs. för ett&lt;br&gt;halvt års kostnader, under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvalt-&lt;br&gt;ningskostnader, som jag strax återkommer till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Finansieringen — från passiva stöd till aktiva åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag till förstärkningar av de arbetsmarknadspolitiska resurserna&lt;br&gt;innebär att AMS bör tillföras 2682 milj.kr. på anslaget för arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder. Detta bör ske genom att passiva arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska stöd används för aktiva åtgärder. Tekniskt sett bör detta ske&lt;br&gt;genom att beloppet finansieras av medel från arbetsmarknadsfonden. Av&lt;br&gt;beloppet finansieras 469,7 milj, kr., som avser utbildningsbidrag till delta-&lt;br&gt;gare i arbetsmarknadsutbildning som uppfyller medlems- och arbetsvillko-&lt;br&gt;ren i arbetslöshetsförsäkringen, med automatik från arbetsmarknadsfon-&lt;br&gt;den genom en av riksdagen med anledning av 1991 års budgetproposition&lt;br&gt;beslutad (1990/91:AU 11, rskr. 164) ändring i lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter. Riksdagen har samtidigt godkänt ett förslag till en lag om tillfällig&lt;br&gt;avvikelse från lagen om socialavgifter som medger en under budgetåret&lt;br&gt;1991/92 engångsvis särskild disposition av 1 647,6 milj. kr. ur arbetsmark-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsfonden för vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den tillfälliga Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;lagen bör ändras så till vida att det belopp som får disponeras engångsvis Bilaga 1:6&lt;br&gt;under nästa budgetår höjs med 2212350000 kr. till 3859950000 kr. och&lt;br&gt;att användningsområdet för medlen utsträcks till att gälla även rekryte-&lt;br&gt;ringsstöd och inskolningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag och förslaget till avdrag för kostnaderna för utbildningsvi-&lt;br&gt;kariat och utbildning av anställda (avsnitt 2.2.1) föranleder ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:000) om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;br&gt;Ett förslag till lagändring har upprättats inom arbetsmarknadsdeparte-&lt;br&gt;mentet. Lagändringen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle&lt;br&gt;sakna betydelse. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som wn-&lt;br&gt;derbilaga 1:6.2. Lagändringen bör träda i kraft den 1 juli 1991. Jag har i&lt;br&gt;denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Anslagsfrågor m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Tionde huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;A. Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;A 2. Utredningar m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av regeringens överläggningar med arbetsmarknadens parter&lt;br&gt;i februari 1990 beslöt regeringen att tillsätta en särskild förhandlingsgrupp,&lt;br&gt;den s. k. Rehnberggruppen, med uppgift att överlägga med arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens parter om stabiliseringsavtal. En kort redogörelse för gruppens arbete&lt;br&gt;fram t. o. m. mars detta år har jag lämnat tidigare i prop. 1990/91:125 bil.&lt;br&gt;7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de diskussioner som förs mellan parterna på arbetsmarknaden i&lt;br&gt;syfte att nå ett allmänt stabiliseringsavtal står förhandlingsgruppen till&lt;br&gt;parternas förfogande. Avsikten är att gruppen skall biträda arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens parter även sedan ett avtal har träffats. För budgetåret 1991/92 har&lt;br&gt;jag därför i budgetpropositionen (prop. 1990/91:100 bil. 12) beräknat&lt;br&gt;medel för gruppens verksamhet. De beräknade medlen i budgetpropositio-&lt;br&gt;nen har emellertid visat sig vara otillräckligt tilltagna under förutsättning att&lt;br&gt;gruppen skall verka fram till sommaren 1992. Jag föreslår därför att ytter-&lt;br&gt;ligare 2,2 milj.kr. tillförs anslaget A2. Utredningar m.m. för budgetåret&lt;br&gt;1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste budgetåren har medel avsatts till löntagarorganisatio-&lt;br&gt;nerna för regionalt fackligt forskningssamarbete. Avsikten har varit att&lt;br&gt;utnyttja den praktiska erfarenhet som finns hos de fackliga företrädarna&lt;br&gt;och sammanföra den med den kunskap som finns inom universitet och&lt;br&gt;högskolor. Jag föreslår att även under nästa budgetår 2 milj.kr. tillförs&lt;br&gt;anslaget A 2. Utredningar m. m. att användas till nämnda ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under tionde huvudtitelns reservationsanslag Utredningar m. m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for budgetåret 1991/92 anvisa 4200000 kr. utöver vad som föreslå- Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;gits i prop. 1990/91:100 bil. 12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;B. Arbetsmarknad m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För nästa budgetår har riksdagen under rubricerade anslag anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 619139000 kr. (prop. 1990/91:100 bil. 12, AUll.rskr. 164).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag till besparingar vid AMS och länsarbetsnämnderna, som jag&lt;br&gt;kommer att redovisa i Bilaga 11:9 innebär att anslaget B 1. Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsverkets förvaltningskostnader skall minskas med 10 milj. kr. under&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. Förslaget till tillsynstjänster på grund av den nya&lt;br&gt;lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft (avsnitt&lt;br&gt;2.5) innebär en merkostnad under anslaget på 2 milj. kr. under nästa&lt;br&gt;budgetår. Anslaget B 1. bör således till följd av dessa två förslag minskas&lt;br&gt;med 8 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att med ändring av sitt tidigare beslut till Arbetsmarknadsverkets&lt;br&gt;förvaltningskostnader för budgetåret 1991 /92 anvisa ett ramanslag på&lt;br&gt;2611 139000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För nästa budgetår har riksdagen under rubricerade anslag anvisat&lt;br&gt;11418 687000 kr. (prop. 1990/91:100 bil. 12, AU 11, rskr. 164).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag beträffande arbetsmarknadsutbildning innebär att 980,7&lt;br&gt;milj. kr. bör beräknas för köp av arbetsmarknadsutbildning (avsnitt 2.2.2).&lt;br&gt;Vidare har jag beräknat (avsnitt 2.2.4) totalt 1084,4 milj. kr. för utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag, varav 100 milj. kr. för höjningen av dagpenningen för ungdo-&lt;br&gt;mar under 20 år som deltar i upphandlad arbetsmarknadsutbildning och&lt;br&gt;23 milj. kr. för utbildningsbidrag vid jobb-sökar-aktiviteter i samband&lt;br&gt;med inskolningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för höjning av statsbidraget för rekryteringsstöd uppgår till&lt;br&gt;50 milj. kr. (avsnitt 2.3). För ett utökat antal avtalade inskolningsplatser&lt;br&gt;alternativt platser med rekryteringsstöd för ungdomar inkl, en höjning av&lt;br&gt;statsbidragsprocenten, har jag beräknat 567 milj. kr. (avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillkommande medelsbehovet under anslaget B 2. Arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder uppgår således till sammanlagt 2 682 milj. kr. Som jag&lt;br&gt;har nämnt tidigare bör beloppet finansieras av medel från arbetsmark-&lt;br&gt;nadsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser hos offentliga arbetsgivare (avsnitt 2.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1991:000) om tillfällig avvikelse från&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter (avsnitten 2.2.1 och 2.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänna de ändringar i villkoren för bidrag till utbildning i&lt;br&gt;foretag som jag har förordat (avsnitt 2.2.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänna vad jag har förordat i fråga om dagpenningen vid&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning till ungdomar under 20 år (avsnitt 2.2.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänna de ändringar i fråga om rekryteringsstöd som jag har&lt;br&gt;förordat (avsnitt 2.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. godkänna den höjning av statsbidraget vid avtalade inskol-&lt;br&gt;ningsplatser som jag föreslagit (avsnitt 2.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. med ändring av sitt tidigare beslut till Arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på&lt;br&gt;14100687000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;C. Arbetslivsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;C 4. Yrkesinriktad rehabilitering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För nästa budgetår har riksdagen under rubricerade anslag anvisat&lt;br&gt;753 153000 kr. (prop. 1990/91:100 bil. 12, AU12, rskr. 165).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag till besparingar vid bl. a. arbetsmarknadsinstituten, som jag&lt;br&gt;kommer att redovisa i Bilaga 11:9, innebär att anslaget C 4. Yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering skall minskas med 5 milj. kr. under budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att med ändring av sitt tidigare beslut till Yrkesinriktad rehabilite-&lt;br&gt;ring för budgetåret 1991/92 anvisa ett ramanslag på 748 153000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C 7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För nästa budgetår har riksdagen under rubricerade anslag anvisat&lt;br&gt;5416489000 kr. (prop. 1990/91:100 bil. 12, AU12, rskr. 165).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetshjälpmedel åt handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen förelagt riksdagen förslag (prop. 1990/91:141) om&lt;br&gt;rehabilitering och rehabiliteringsersättning. Därvid har bl. a. föreslagits att&lt;br&gt;försäkringskassan skall kunna ge bidrag till arbetshjälpmedel åt försäkra-&lt;br&gt;de, om sådana hjälpmedel behövs som en del i en rehabilitering. Förslaget&lt;br&gt;innebär en uppdelning av ansvaret så att hälso- och sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen svarar för hjälpmedel som handikappade behöver för sin dagliga&lt;br&gt;livsföring, arbetsmarknadsverket svarar för bidrag till arbetshjälpmedel&lt;br&gt;och liknande som behövs för att en arbetslös person med funktionshinder&lt;br&gt;skall kunna få och utföra ett arbete, medan försäkringskassorna svarar för&lt;br&gt;motsvarande kostnader för funktionshindrade som redan har en anställ-&lt;br&gt;ning. Försäkringskassorna föreslås få ett motsvarande ansvar för egna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagare och fria yrkesutövare som redan är etablerade på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den. En omfördelning av medel till arbetshjälpmedel från arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementets anslag till socialdepartementets sker fr. o. m. budgetåret&lt;br&gt;1991/92. Som uttalas i propositionen fyller hjälpmedlen ofta en viktig roll&lt;br&gt;för att förebygga sjukskrivning och möjliggöra för personer med funktions-&lt;br&gt;nedsättningar och långvariga sjukdomstillstånd att fortsätta som yrkes-&lt;br&gt;verksamma. Någon ändring av praxis beträffande rätten till arbetshjälp-&lt;br&gt;medel bör inte ske till följd av förändringen av det ekonomiska ansvaret&lt;br&gt;för arbetshjälpmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller arbetsmarknadsverkets ansvar för arbetshjälpmedel i&lt;br&gt;samband med arbetsplaceringar m.m. av sökande delar jag AMS uppfatt-&lt;br&gt;ning att det bör kunna avse de första sex anställningsmånaderna. Som&lt;br&gt;AMS anför behövs ofta en viss prövotid för att bedöma vilka hjälpmedel&lt;br&gt;som behövs, hur dessa skall utformas etc. Det bör ankomma på regeringen&lt;br&gt;att utfärda föreskrifter på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturstödet inom byggarbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har föreslagit att strukturstödet inom byggarbetsmarknaden till den&lt;br&gt;s.k. Galaxen-verksamheten skall vara flexibelt på samma sätt som löne-&lt;br&gt;bidrag i övrigt. Jag vill erinra om att bidraget är flexibelt på så sätt att det&lt;br&gt;kan lämnas med upp till 75% av lönekostnaden för den sysselsatte bygg-&lt;br&gt;nadsarbetaren. Jag är inte beredd att förorda att bidraget skall kunna utgå&lt;br&gt;med en större andel av lönekostnaden än 75 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag anfört i budgetpropositionen bör Galaxen-verksamheten inte&lt;br&gt;öka i omfattning under budgetåret 1991/92. Inom ramen för de medel till&lt;br&gt;särskilda åtgärder för arbetshandikappade som har anvisats, har 93&lt;br&gt;milj. kr. beräknats för strukturstödet. Jag utgår från att högsta möjliga&lt;br&gt;antal sökande ges möjlighet till rehabilitering och sysselsättning hos Galax-&lt;br&gt;en inom ramen för de medel som har beräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa finansieringsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har begärt att få ytterligare medel anvisade under anslaget C 7. Sär-&lt;br&gt;skilda åtgärder för arbetshandikappade med belopp motsvarande kostna-&lt;br&gt;den för beslut om bidrag till arbetshjälpmedel som fattats före den 1 juli&lt;br&gt;1991, men inte utbetalats vid den tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att AMS ges möjlighet att använda reserverade medel som&lt;br&gt;tillförs det nämnda anslaget vid budgetårsskiftet för att betala utgifter för&lt;br&gt;arbetshjälpmedel, som hänför sig till det innevarande budgetåret. Medlen&lt;br&gt;har ursprungligen anvisats för andra ändamål än arbetshjälpmedel — bl. a.&lt;br&gt;lönebidrag för förtidspensionerade och strukturstödet inom byggarbets-&lt;br&gt;marknaden — men de ingår från den 1 juli 1991 i samma anslag som finan-&lt;br&gt;sierar arbetshjälpmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har också begärt klargörande av om anslaget till särskilda åtgärder&lt;br&gt;för arbetshandikappade skall omräknas ytterligare med hänsyn till löne-&lt;br&gt;och kostnadsökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av anslaget har gjorts de pris-och löneomräkningar och Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;övriga uppräkningar som bedömts erforderliga. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har anfört om finansieringsfrågorna är jag&lt;br&gt;inte beredd att tillföra anslaget C 7. Särskilda åtgärder for arbetshandikap-&lt;br&gt;pade ytterligare medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att godkänna vad jag har anfört om användningen av reserverade&lt;br&gt;medel under anslaget C 7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C 8. Bidrag till Stiftelsen Samhall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991/92 har riksdagen under rubricerade anslag anvisat&lt;br&gt;(prop. 1990/91:100 bil. 12, AU12, rskr. 165) 4557 milj.kr. Vidare har&lt;br&gt;riksdagen beslutat att anvisa medel motsvarande 110,6% av lönesumman&lt;br&gt;for arbetstagare i skyddat arbete upp till högst 31 450000 arbetstimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall har under treårperioden 1988/89 — 1990/91 en timram för sys-&lt;br&gt;selsättningsvolymen inom företagsgruppen om högst 94 350000 arbetstim-&lt;br&gt;mar. Genom ett tidigare högt timutnyttjande, bl.a. till följd av ökad&lt;br&gt;närvaro bland de anställda, har Samhall nödgats minska sysselsättningsvo-&lt;br&gt;lymen under det innevarande budgetåret, som är det sista i treårsperioden.&lt;br&gt;För att ge Samhall en möjlighet att utjämna sysselsättningen mellan bud-&lt;br&gt;getåren och slippa en ”svacka” i sysselsättningen fram till budgetårsskiftet&lt;br&gt;förordar jag att den nämnda treårsramen förlängs med ytterligare ett år.&lt;br&gt;För perioden 1988/89—1991/92 bör högst 125 800000 arbetstimmar få&lt;br&gt;utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att medge att Stiftelsen Samhall får utjämna antal arbetstimmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan budgetåren på det sätt som jag har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underbilaga 1:6.1 Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:425) om särskilda&lt;br&gt;inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1989:425) om särskilda inskolnings-&lt;br&gt;platser hos offentliga arbetsgivare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det står klart att ingen av de&lt;br&gt;åtgärder som avses i 2 § kan ordnas&lt;br&gt;för den unge, skall länsarbetsnämn-&lt;br&gt;den anvisa den unge arbete på en&lt;br&gt;särskild inskolningsplats. Anvis-&lt;br&gt;ning skall ske senast sju veckor efter&lt;br&gt;det att den unge har anmält sig som&lt;br&gt;sökande hos arbetsförmedlingen&lt;br&gt;och uppfyllt de villkor som i övrigt&lt;br&gt;gäller för anvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den unge har slutat skolan&lt;br&gt;eller någon annan längre utbildning&lt;br&gt;under våren, skall dock anvisning&lt;br&gt;ske den 1 november samma år, även&lt;br&gt;om tiden efter anmälan därvid över-&lt;br&gt;stiger sju veckor. Anvisning får i så-&lt;br&gt;dana fall ske även tidigare, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det står klart att ingen av de&lt;br&gt;åtgärder som avses i 2 § kan ordnas&lt;br&gt;för den unge, skall länsarbetsnämn-&lt;br&gt;den anvisa den unge arbete på en&lt;br&gt;särskild inskolningsplats. Anvis-&lt;br&gt;ning får ske först när den sökande i&lt;br&gt;fyra veckor deltagit i jobb-sökar-ak-&lt;br&gt;tiviteter som anordnats av länsar-&lt;br&gt;betsnämnden och uppfyllt de vill-&lt;br&gt;kor som i övrigt gäller för anvis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den unge har slutat skolan&lt;br&gt;eller någon annan längre utbildning&lt;br&gt;under våren, får anvisning ske tidi-&lt;br&gt;gast den 1 oktober samma år. An-&lt;br&gt;visning får i sådana fall ske även&lt;br&gt;tidigare, om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underbilaga 1:6.2 Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:000)om tillfällig avvikelse från&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:000) om tillfällig avvikelse&lt;br&gt;från lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande bestämmelse skall betecknas 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 2 — 4 §§, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03150/prop_199091__150-99.png" style="width:13pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Av de arbetsmarknadsavgifter&lt;br&gt;som enligt 4 kap. 7 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter förs&lt;br&gt;till staten skall under budgetåret&lt;br&gt;1991/92 sammanlagt 1 647,6 milj,&lt;br&gt;kr. användas för finansiering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utbildningsbidrag till sådan&lt;br&gt;deltagare i arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning enligt förordningen (1987:&lt;br&gt;406) om arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;som inte uppfyller medlems- och&lt;br&gt;arbetsvillkoren i 6§ lagen (1973:&lt;br&gt;370) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bidrag enligt förordningen&lt;br&gt;(1984:518) om utbildning i företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphandling av särskilt anord-&lt;br&gt;nad arbetsmarknadsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetsmarknadsverkets kost-&lt;br&gt;nader för att anordna jobb-sökar-&lt;br&gt;aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de arbetsmarknadsavgifter&lt;br&gt;som enligt 4 kap. 7 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter förs&lt;br&gt;till staten skall under budgetåret&lt;br&gt;1991/92 sammanlagt 3859,95 milj,&lt;br&gt;kr användas för finansiering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utbildningsbidrag till sådan&lt;br&gt;deltagare i arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning enligt förordningen (1987:406)&lt;br&gt;om arbetsmarknadsutbildning som&lt;br&gt;inte uppfyller medlems- och arbets-&lt;br&gt;villkoren i 6§ lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bidrag enligt förordningen&lt;br&gt;(1984:518) om utbildning i företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphandling av särskilt anord-&lt;br&gt;nad arbetsmarknadsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetsmarknadsverkets kost-&lt;br&gt;nader för att anordna jobb-sökar-&lt;br&gt;aktiviteter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;bidrag enligt förordningen&lt;br&gt;(1986:414) om rekryteringsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;bidrag enligt förordningen&lt;br&gt;(1987:8) om bidrag för inskolnings-&lt;br&gt;platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som låter en an-&lt;br&gt;ställd delta i utbildning får från de&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter som han enligt 2&lt;br&gt;kap. 1 § lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter skall betala göra avdrag en-&lt;br&gt;ligt bestämmelserna i 3—4§§ om&lt;br&gt;han efter anvisning av länsarbets-&lt;br&gt;nämnden anställer en ersättare för&lt;br&gt;den som deltar i utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt 1990/91: AU 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ersättare som avses i 2§ får&lt;br&gt;avdrag göras med 460 kronor per&lt;br&gt;arbetsdag som arbetsgivaren har haft&lt;br&gt;ersättaren anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje arbetstagare som deltar&lt;br&gt;i av länsarbetsnämnden godkänd yr-&lt;br&gt;kesinriktad utbildning eller utbild-&lt;br&gt;ning som ökar arbetstagarens förut-&lt;br&gt;sättningar att tillgodogöra sig ny tek-&lt;br&gt;nik eller utföra nya arbetsuppgifter&lt;br&gt;får avdrag göras med högst 75 kronor&lt;br&gt;per utbildningstimme, sammanlagt&lt;br&gt;dock högst 30 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;B ostadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1: 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Elfte huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;B. Bostadsförsörjning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B 17. Investeringsbidrag till bostadsbyggande&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har för budgetåret 1991/92 under anslaget B 17. Investerings-&lt;br&gt;bidrag till bostadsbyggande anvisat ett förslagsanslag på 5 500 milj.kr.&lt;br&gt;(prop. 1990/91:100 bil. 13, BoU 12, rskr. 199).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas bidrag enligt förordningen (1990:1369) om statligt&lt;br&gt;investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder. Sådana bidrag läm-&lt;br&gt;nas fr.o.m. den 1 januari 1991 för ny- och ombyggnad av permanenta bo-&lt;br&gt;städer. Syftet med bidraget är att kompensera bostadsbyggandet för ökade&lt;br&gt;kostnader som följer av de slopade reduceringsreglema för mervärdeskatten&lt;br&gt;för byggnads- och anläggningsarbeten. Bidraget lämnas med 9,7 % av de be-&lt;br&gt;räknade kostnaderna inkl, mervärdeskatt för bidragsberättigade ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Ändring av bidragsandelen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att finansiera vissa insatser för pensionärer med låg&lt;br&gt;eller ingen ATP sänks investeringsbidraget för bostadsbyggande från&lt;br&gt;nuvarande 9,7 % till 9,0 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I prop. 1990/91:119 har regeringen föreslagit&lt;br&gt;att ett särskilt kommunalt bostadstillägg införs som komplement till det nuva-&lt;br&gt;rande kommunala bostadstillägget till folkpension. Förslaget avser att kom-&lt;br&gt;pensera pensionärer med ingen eller låg ATP för boendekostnadsökningar ut-&lt;br&gt;över dem som skattereformen medfört, dvs. sådana ökningar som inte mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 —Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga I: 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svaras av höjda kommunala bostadstillägg. Enligt regeringsförslaget skall det Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;särskilda kommunala bostadstillägget fylla ut skillnaden mellan å ena sidan Bilaga 1: 7&lt;br&gt;pensionsberättigades allmänna pension och övriga inkomster enligt reglerna&lt;br&gt;för beräkning av årsinkomst vid prövning av KBT och å andra sidan social-&lt;br&gt;bidragsnormen i den pensionsberättigades kommun. Från inkomsterna skall&lt;br&gt;avdrag göras för skälig boendekostnad. Den totala kostnaden för såväl staten&lt;br&gt;som kommunerna för det särskilda kommunala bostadstillägget beräknades&lt;br&gt;till ca 300 milj.kr. för 1991 och ett förslag till finansieringen av åtgärden&lt;br&gt;skulle presenteras i kompletteringspropositionen. Riksdagen har därefter gjort&lt;br&gt;vissa justeringar i regeringens förslag bl.a. beträffande kostnadsfördelningen&lt;br&gt;mellan stat och kommun (1990/91:SfU 19, rskr. 196). Statens andel av kost-&lt;br&gt;naden för det särskilda tillägget kan numera beräknas uppgå till ca 220 milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har regeringen tidigare denna dag beslutat om förslag till vissa för-&lt;br&gt;bättringar av det särskilda grundavdraget vid inkomstbeskattningen för pen-&lt;br&gt;sionärer. Förslaget innebär att reglerna om begränsningar av det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget för folkpensionärer ändras så att vissa pensionärer med redu-&lt;br&gt;cerade pensionsförmåner får högre särskilt grundavdrag. Inkomstbortfallet&lt;br&gt;har beräknats till ca 180 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att ifrågavarande insatser finansieras genom att investerings-&lt;br&gt;bidraget för bostadsbyggande sänks från nuvarande 9,7 % till 9,0 %.&lt;br&gt;Sänkningen av bidraget beräknas medföra en minskning av statens utgifter&lt;br&gt;för investeringsbidrag med ca 400 milj.kr. per helår. Jag har vid min beräk-&lt;br&gt;ning utgått från det av boverket beräknade bostadsbyggandet innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att sänkningen av investeringsbidragets storlek skall träda&lt;br&gt;ikraft den 1 juli 1991 och att den med hänsyn till pågående planering av ny-&lt;br&gt;och ombyggnad av bostäder endast tillämpas i fråga om projekt för vilka an-&lt;br&gt;sökan om bidrag kommer in till kommunen efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av sistnämnda kommer sänkningen att ge full budgeteffekt först&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1992/93. För budgetåret 1991/92 beräknar jag att&lt;br&gt;ändringen ger halv effekt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna vad jag förordat i fråga om investeringsbidrag till bostads-&lt;br&gt;byggande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med ändring av riksdagens beslut (1990/9 l:BoU 12, rskr. 199) till&lt;br&gt;Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 under elfte&lt;br&gt;huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 5 300 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten förbudgetåret 1991/92,&lt;br&gt;m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Trettonde huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Statliga löneavtal 1991 — 1993&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetsgivarverk (SAV) och de statsanställdas huvudorganisationer&lt;br&gt;— SACO, Statsanställdas förbund (SF) och TCO-OF — har i mars 1991&lt;br&gt;träffat stabiliseringsavtal för perioden den 1 januari 1991—den 31 mars&lt;br&gt;1993. Avtalen berör ca 400000 statligt anställda. Det rör sig såvitt här är&lt;br&gt;av intresse om tre avtal vars viktigaste innehåll redovisas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om slutlig reglering av RALS 1989—90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första är ett avtal om slutlig reglering av RALS 1989 — 90 (ramavtal&lt;br&gt;om löner m. m. 1989— 1990 för statstjänstemän m. fl.). I avtalet har prisut-&lt;br&gt;vecklingsgarantin fastställts till 1,2%, dock lägst 180 kr. i månaden, i&lt;br&gt;likhet med vad som avtalats på det kommunala området. Dessa löneök-&lt;br&gt;ningar sker generellt fr. o. m. den 1 oktober 1990. Nivåökningen beräknas&lt;br&gt;till totalt 1,4% och kostnadsökningen till 0,3%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har parterna avsatt 35 milj. kr. för uppräkning av anslaget till&lt;br&gt;Statshälsan för budgetåret 1991/92. För den s. k. Masterutbildningen har&lt;br&gt;avsatts 8 milj. kr. SACO och SF har tilldelats 8 milj. kr. för rationalise-&lt;br&gt;ringsåtgärder inom polisväsendet; i RALS 1989 — 90 avsattes medel för&lt;br&gt;polispersonal. Dessutom har Trygghetsstiftelsen tillförts 30 milj. kr. som&lt;br&gt;engångsanvisning (se avsnitt C 16. Trygghetsåtgärder för statsanställda).&lt;br&gt;Slutligen har parterna fördelat avsatta medel (totalt 60 milj, kr.) för löneåt-&lt;br&gt;gärder för arbete av lika värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtal om löner 1991 —1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra avtalet, ramavtalet om löner m.m. 1991 — 1993 för statstjänste-&lt;br&gt;män m.fl. (RALS 1991 —93) regleras löner m.m. under avtalsperioden&lt;br&gt;den 1 januari 1991 —den 31 mars 1993. I fråga om lönehöjningar innebär&lt;br&gt;avtalet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 juli 1991 får de som tjänar upp till 13 800 kr. 209 kr. i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lönelyft, de som tjänar upp till 14 000 kr. 200 och de med en månadslön på Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;högst 14200 kr. 100 kr. i lönelyft. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det icke nivåhöjande utrymmet (INU), dvs. ålders- och kvalifikations-&lt;br&gt;tillägget, betalas fr.o.m. den 1 januari 1991 som ett generellt tillägg på&lt;br&gt;1,15% för anställda med individuella löner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 april 1992 fördelas lokalt ett löneutrymme motsvarande&lt;br&gt;3,3% av den genomsnittliga lönesumman, dock lägst 320 kr. per månad.&lt;br&gt;Utöver detta tillkommer det icke nivåhöjande utrymmet (INU) på drygt&lt;br&gt;1%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RALS 1991 —1993 innehåller vidare nya sjuklöneregler som har anpas-&lt;br&gt;sats till ändringarna i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Reglerna&lt;br&gt;gäller fr.o.m. den 1 mars 1991 och innebär att de tre första sjukdagarna&lt;br&gt;ersätts med 75% av lönen. Fr.o.m. den fjärde sjukdagen är ersättningen&lt;br&gt;90% av lönen. Inkomstbortfall för vård av sjukt barn ersätter försäkrings-&lt;br&gt;kassan direkt med 80% av inkomsten. Arbetsgivaren ersätter kostnader för&lt;br&gt;patientavgiften för läkarvård upp till 85 kr. fr.o.m. den 1 juli 1991 och&lt;br&gt;upp till 95 kr. fr.o.m. den 1 april 1992. Sjukvårdande behandling ersätts&lt;br&gt;med högst 50 resp. 55 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avtalet har vidare avsatts 0,1% av lönesumman för finansiering av&lt;br&gt;Trygghetsstiftelsen fr.o.m. den 1 juli 1991 (se avsnitt C 16. Trygghetsåt-&lt;br&gt;gärder för statsanställda).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneökningarna fr.o.m. den 1 juli 1991 medför en nivåökning på 1%&lt;br&gt;och en kostnadsökning på 0,5%. Inberäknat prisutvecklingsgarantin blir&lt;br&gt;kostnadsökningen för år 1991 sammanlagt 1,6%. För år 1992 uppgår&lt;br&gt;nivåökningen till 3,3% och kostnadsökningen till 2,5%, vartill kommer&lt;br&gt;0,5% från år 1991. Till år 1993 överförs en kostnadsökning på 0,8%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RALS 1991—93 ansluter till förslag till stabiliseringsavtal som lagts&lt;br&gt;fram av regeringens särskilda förhandlingsgrupp (FHG) under ledning av&lt;br&gt;f. d. generaldirektören Bertil Rehnberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt pensionsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje stabiliseringsavtalet är det nya statliga pensionsavtalet som&lt;br&gt;träder i kraft den 1 januari 1992. Avtalet är resultatet av många års&lt;br&gt;förhandlingar. Den största nyheten i avtalet är en övergång från s. k.&lt;br&gt;brutto- till nettosystem. Det innebär att den statliga pensionen beräknas&lt;br&gt;som ett tillägg till folkpension och allmän tilläggspension (ATP) och utan&lt;br&gt;att hänsyn tas till storleken av de allmänna förmånerna. Pensionssystemet&lt;br&gt;för de statligt anställda kommer därigenom att likna det system som gäller&lt;br&gt;på den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr. o. m. år 1992 blir pensionsåldern 65 år för i princip alla statsanställ-&lt;br&gt;da. Om arbetsgivaren medger det får arbetstagaren kvarstå i anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet innehåller dock långtgående övergångsbestämmelser för de kate-&lt;br&gt;gorier arbetstagare som i dag har en lägre pensionsålder eller pensione-&lt;br&gt;ringsperiod. De som väljer att utnyttja dessa bestämmelser får dock inte&lt;br&gt;den nya pensionsnivån fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet innehåller två särbestämmelser när det gäller pensionsålder.&lt;br&gt;Den ena avser anställda i säkerhetstjänst, dvs. lokförare. Om en sådan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställd på grund av nedsatt arbetsförmåga inte anser sig kunna fullgöra&lt;br&gt;tjänsten på tillfredsställande sätt, får han efter prövning i varje särskilt fall&lt;br&gt;en lägre pensionsålder, dock lägst 60 år. Läkarintyg behövs inte. Den&lt;br&gt;andra särbestämmelsen gäller yrkesofficerarnas pensionsålder. Den frågan&lt;br&gt;utreds vidare under år 1991. Utredningen genomförs så att förhandlingar&lt;br&gt;om nytt pensionsavtal för yrkesofficerare kan slutföras senast den 31&lt;br&gt;december 1991.1 avvaktan på ett sådant nytt avtal gäller nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om efterlevandepensionering har i det nya pensionsav-&lt;br&gt;talet anpassats till ändringarna i den allmänna försäkringen. Avtalets&lt;br&gt;regler om efterlevandepension träder i kraft fr.o.m. den 1 april 1991.&lt;br&gt;Arbetstagare som avgår med ålderspension (motsvarande) under år 1991&lt;br&gt;behåller dock nuvarande avtalsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsavtalet innehåller slutligen en annan nyhet som också har sin&lt;br&gt;förebild på den privata sidan. Det gäller individuell kompletterande ål-&lt;br&gt;derspension. Avsättningarna till denna sker fr. o. m. den 1 januari i år med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l, 5% av lönesumman. Den kompletterande ålderspensionen kan tas ut&lt;br&gt;fr.o.m. pensionsavgången, antingen livsvarigt eller temporärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya pensionsavtalet är totalfinansierat. Det åstadkoms i huvudsak&lt;br&gt;genom höjning av pensionsåldrarna, löneutvecklingsgarantin (LUG) i&lt;br&gt;RALS 1989 — 90 och vissa förändringar i de allmänna anställningsvillko-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu redovisade avtalen har godkänts såväl av riksdagens finansutskott&lt;br&gt;som av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i årets budgetproposition beräknat medel för avtalskost-&lt;br&gt;nader under anslaget till täckning av merkostnader för löner och pensioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ta del av vad jag nu har anfört om de statliga löneavtalen för&lt;br&gt;1991 -1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förordnandepension m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den särskilda rätten till förordnandepension var föremål för&lt;br&gt;överväganden i samband med tillkomsten av statens allmänna tjänstepen-&lt;br&gt;sionsreglemente (1959:287) (prop. 1959:151, s. 34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler om pensionsförmåner finns i förordningen (1984:1041)&lt;br&gt;om förordnandepension m. m. och i förordningen om tjänstepensionsrätt&lt;br&gt;för statsråd (SAVFS 1987:6 B 4). Reglerna i dessa förordningar innehåller&lt;br&gt;tillägg till och undantag från det allmänna pensionsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya pensionsavtalet är — till skillnad från det tidigare — formellt inte&lt;br&gt;tillämpligt i fråga om förordnandetjänster. För att åstadkomma en anpass-&lt;br&gt;ning till det nya pensionsavtalet måste därför reglerna i de nämda förord-&lt;br&gt;ningarna ändras. I anslutning härtill bör även särskilda övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser beslutas i fråga om bl. a. efterlevandepension i vissa fall. Det gäller&lt;br&gt;bl.a. beträffande den som efter den 31 mars 1991 men innan de aktuella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordningsändringarna trätt i kraft avgått med rätt till förordnandepension &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller avlidit under innehavd tjänst. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa av dem som innehar förordnandetjänster kan de nya pensions-&lt;br&gt;reglerna medföra en lägre total pension från 65 år om de inte får rätt till hel&lt;br&gt;ATP. Regeringen bör få rätt att, om särskilda skäl föreligger, besluta om en&lt;br&gt;höjning av förordnandepensionen efter 65 år i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsreglerna för statsråden bör ändras i huvudsak i överensstäm-&lt;br&gt;melse med förändringarna av reglerna för förordnandepensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att godkänna de riktlinjer för förordnandepension m. m. som jag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;B. Utvecklingsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B 1. Vissa utvecklingsåtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (prop. 1990/91:100 bil. 15 s. 12—13) har föreslagits&lt;br&gt;att till Vissa utvecklingsåtgärder skall för budgetåret 1991/92 anvisas ett&lt;br&gt;reservationsanslag på 38 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från detta anslag finansieras olika utvecklingsarbeten i syfte att förnya&lt;br&gt;den offentliga sektorn för vilka lämnas en redogörelse i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen. Bl. a. har medel avsatts för utveckling av högre förvaltningsstudier&lt;br&gt;för statstjänstemän. Utbildningen omfattar fyra områden: strategiskt per-&lt;br&gt;sonalarbete och kompetensutveckling, förvaltningspolitik och förnyelsear-&lt;br&gt;bete, internationellt förvaltningsarbete och förhandlingar samt ekonomi&lt;br&gt;och styrning. För tre av dessa områden startar utbildningen under denna&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avtal om slutlig reglering enligt RALS 1989 — 90 m.m. har statens&lt;br&gt;arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer kommit över-&lt;br&gt;ens om att avsätta 8 milj. kr. för denna utbildning. Regeringen har godkänt&lt;br&gt;avtalet. Jag föreslår att anslaget räknas upp med detta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under trettonde huvudtitelns reservationsanslag Vissa utveck-&lt;br&gt;lingsåtgärder för budgetåret 1991 /92 an visa 8 000 000 kr. utöver vad&lt;br&gt;som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 15.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B 3. Anskaffning av ADB-utrustning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Över detta anslag finansieras och redovisas generellt användbar ADB-&lt;br&gt;utrustning som anskaffas inom den civila statsförvaltningen exkl. de af-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;färsdrivande verken, universiteten och högskolorna. I budgetproposi- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;tionen (prop. 1990/91:100 bil. 15) har föreslagits att till Anskaffning av Bilaga 1:8&lt;br&gt;ADB-utrustning för budgetåret 1991/92 anvisas ett reservationsanslag på&lt;br&gt;533 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för socialdepartementet har tidigare denna dag behandlat frågan&lt;br&gt;om en utbyggnad av ADB-stödet inom försäkringskassorna. Jag har i&lt;br&gt;samråd med henne för anskaffning av ADB-utrustning till socialförsäk-&lt;br&gt;ringsadministrationen beräknat ett anslagsbehov för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;på högst 125 000000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att under trettonde huvudtitelns reservationsanslag Anskaff-&lt;br&gt;ning av ADB-utrustmngförbudget&amp;amp;ret 1991/92anvisa 125000000 kr.&lt;br&gt;utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att medge att datorutrustning beställs — utöver tidigare med-&lt;br&gt;givet belopp — till ett värde av högst 101 000000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;C. Statistik, förvaltning m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;C 8. Bidrag till Statshälsan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 budgetpropositionen (prop. 1990/91:100 bil. 15 s. 42 — 43) har föreslagits&lt;br&gt;att till Bidrag för Statshälsan skall för budgetåret 1991/92 anvisas ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 357 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas bidrag till Statshälsan i enlighet med kollektivavtal&lt;br&gt;mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisatio-&lt;br&gt;ner. I avtal om slutlig reglering enligt RALS 1989 — 90 m. m. har parterna&lt;br&gt;funnit att för finansieringen av Statshälsans verksamhet krävs det ytterligare&lt;br&gt;35 milj. kr. fr. o. m. den 1 juli 1991 jämfört med de 357 milj. kr. som angavs&lt;br&gt;i RALS 1989 — 90. Avtalet har godkänts av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen anmäldes också att förhandlingar pågick om ett&lt;br&gt;nytt statligt avtal om företagshälsovård och att frågor med anledning av&lt;br&gt;resultatet av förhandlingarna skulle tas upp i kompletteringsproposi-&lt;br&gt;tionen. Vidare anmäldes att frågan om ett höjt belopp per anställd som&lt;br&gt;myndigheterna under budgetåret 1991/92 skall betala som bidrag till fi-&lt;br&gt;nansieringen av företagshälsovårdens insatser skulle tas upp i propositio-&lt;br&gt;nen. För innevarande budgetår bidrar myndigheterna med 145 kr. per&lt;br&gt;anställd. Bidraget, som betalas till en inkomsttitel på statsbudgeten, har&lt;br&gt;varit oförändrat sedan budgetåret 1987/88.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna om ett nytt statligt avtal om företagshälsovård har&lt;br&gt;ännu inte slutförts. Förhandlingarna rör bl. a. en ny finansieringsform för&lt;br&gt;Statshälsan som innebär att verksamheten till största delen skall finansi-&lt;br&gt;eras med avgifter som myndigheterna betalar direkt till Statshälsan för&lt;br&gt;dess tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att anslaget räknas upp med det belopp parterna kommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överens om i avtalet om slutlig reglering enligt RALS 1989 — 90 m.m. I &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvaktan på att avtal träffas om ny finansieringsform för Statshälsan skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;affärsverken under budgetåret 1991/92 bidra till finansieringen av de&lt;br&gt;ökade kostnaderna för företagshälsovården genom att till en inkomsttitel&lt;br&gt;på statsbudgeten betala 600 kr. per anställd. På motsvarande sätt skall&lt;br&gt;övriga myndigheter bidra med 300 kr. per anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under trettonde huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till Stats-&lt;br&gt;hälsan för budgetåret 1991/92 anvisa 35000000 kr. utöver vad som&lt;br&gt;föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 15.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C 12. Externa arbetstagarkonsulter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (prop. 1990/91:100 bil. 15 s. 45) har föreslagits att&lt;br&gt;till Externa arbetstagarkonsulter skall för budgetåret 1991/92 anvisas ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 8 409 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas utgifter för konsulter som personalorganisationer-&lt;br&gt;na anlitar i rationaliseringsfrågor med stöd av medbestämmandeavtal som&lt;br&gt;har godkänts av regeringen. Anslaget disponeras av statens arbetsgivar-&lt;br&gt;verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I RALS 1991—93 har parterna enats om att medlen för anlitande av&lt;br&gt;externa arbetstagarkonsulter räknas upp med 1 % för budgetåret 1991/92.&lt;br&gt;Regeringen har godkänt avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under trettonde huvudtitelns förslagsanslag Externa arbetsta-&lt;br&gt;garkonsulter för budgetåret 1991/92 anvisa 84 000 kr. utöver vad som&lt;br&gt;föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 15.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C 16. Trygghetsåtgärder för statsanställda&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;RALS 1989 — 90 omfattade ett nytt trygghetsavtal för statsanställda som&lt;br&gt;började gälla fr.o.m. den 1 april 1990. För det nya trygghetssystemet har&lt;br&gt;för budgetåret 1990/91 anvisats ett reservationsanslag på 300 milj. kr. (se&lt;br&gt;prop. 1989/90:100 bil. 15 s. 45, AU 18, rskr. 213). Förbudgetåret 1989/90&lt;br&gt;avsattes preliminärt 50milj. kr. i avvaktan på det nya trygghetsavtalet&lt;br&gt;(se prop. 1988/89:150 bil. 12 s. 7, FiU30, rskr. 327).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghetssystemet innefattar förutom ett trygghetsavtal (SAV Cirk.&lt;br&gt;1989 A 37) fonderade medel om 350 milj. kr. samt en partsgemensam&lt;br&gt;stiftelse, Trygghetsstiftelsen, som ger råd och stöd i övertalighetsfrågor och&lt;br&gt;som ansvarar för användningen av de avsatta medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avtal om slutlig reglering enligt RALS 1989 — 90 m.m. har statens&lt;br&gt;arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer kommit över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ens om att för finansiering av Trygghetsstiftelsen avsätta ett engångstill-&lt;br&gt;skott på 30 milj. kr. per den 1 juli 1991. Vidare har parterna i RALS&lt;br&gt;1991—93 för finansiering av Trygghetsstiftelsen avsatt 0,1 % av lönesum-&lt;br&gt;man fr.o.m. den 1 juli 1991. Beloppen skall enligt förhandlingsprotokoll&lt;br&gt;den 15 mars 1991 ökas med ränta för ett kvartal enligt den 15 mars&lt;br&gt;gällande diskonto. Regeringen har godkänt avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens treåriga program för att reducera kostnaderna för den statli-&lt;br&gt;ga administrationen med 10% genom strukturella förändringar kommer&lt;br&gt;att innebära att personal måste sägas upp. Omställningen kommer att&lt;br&gt;ställa stora krav på både arbetsgivare och anställda. Den hjälp Trygghets-&lt;br&gt;stiftelsen kan ge i detta sammanhang är enligt min mening mycket betydel-&lt;br&gt;sefull och bör uttnyttjas av alla berörda. Jag har med ledning av avtalen&lt;br&gt;beräknat medelsbehovet för budgetåret 1991/92 till 89 175000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Trygghetsåtgärder för statsanställda för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;anvisa ett reservationsanslag på 89 175 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1 Reviderad finansplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En politik för bättre tider ............................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Det ekonomiska läget................................................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige och den internationella integrationen....................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stabiliseringspolitiken ................................................ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillväxtpolitiken ....................................................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Välfärdspolitiken ..................................................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Politik för uthållig tillväxt ........................................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgeten och särskilda frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgeten budgetåret 1990/91&amp;nbsp;och 1991/92.................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Underliggande budgetutveckling ..................................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Statens lånebehov och statsskuldens&amp;nbsp;förändring..................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rörliga krediter ........................................................ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statliga garantier ...................................................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Årsbokslut för staten .................................................. 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Finansfullmakten ....................................................... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Budgetering exklusive mervärdeskatt .............................. 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statliga betalningar och postgirot&amp;nbsp;&amp;nbsp;................................... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Statlig lokalförsöijning ............................................... 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Konsekvenser för de statliga myndigheterna av införandet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt ..................................................... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Bemyndigande att uppta lån i riksgäldskontoret för vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADB-investeringar ...................................................... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan .................................................................. 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:1.1 Reviderad nationalbudget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:1.2 Långtidsbudget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:1.3 Utdrag ur riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkningar&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:1.4 Beräkningar för anslaget räntor på statsskulden, m.m.&lt;br&gt;budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:1.5 Reviderat förslag till statsbudget för budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U trikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1:1.5 Innehall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-&lt;br&gt;ström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw,&lt;br&gt;Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsråden Johansson, Freivalds, Hjelm-Wallén, Gradin, R.&lt;br&gt;Carlsson, Thalén, G. Andersson, Larsson, Åsbrink, Göransson, Persson,&lt;br&gt;Hellström, Sahlin, Lööw, Lönnqvist, Molin, Dahl&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagen rörande omställning och&lt;br&gt;minskning av den statliga administrationen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Johansson anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse 1990/91: 50 om åtgärder för att stabilisera ekono-&lt;br&gt;min och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna aviserades ett&lt;br&gt;treårigt program där hela den statliga administrationen genom strukturella&lt;br&gt;förändringar skall reduceras med 10%. I budgetpropositionen&lt;br&gt;(prop. 1990/91:100 bil.2) redovisades vissa åtgärder. Jag återkommer nu&lt;br&gt;till det samlade program som då aviserades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omställning och minskning av administrationen som nu redovisas&lt;br&gt;är ett resultat av politiska beslut inom en rad områden. Inom t.ex. det&lt;br&gt;jordbrukspolitiska området sker nu en mycket snabb avveckling av de&lt;br&gt;omfattande regelsystem som under lång tid har styrt verksamheten. Det&lt;br&gt;bostadspolitiska stödsystemet förändras genom förenklingar och effektivi-&lt;br&gt;seringar. Inom social- och arbetsmarknadspolitiken har en systematisk&lt;br&gt;tillämpning av arbetslinjen introducerats, d.v.s. en rad olika insatser vidtas&lt;br&gt;som syftar till att motverka en ökad utslagning i arbetslivet. Inom skolom-&lt;br&gt;rådet har en långtgående decentralisering med ett samlat ansvar i kommu-&lt;br&gt;nerna genomförts. Inom näringspolitiken har en samordning av statens&lt;br&gt;insatser i syfte att främja den ekonomiska tillväxten beslutats. Ytterligare&lt;br&gt;förslag till förändringar kommer att presenteras inom kort. Det planerade&lt;br&gt;försvarsbeslutet år 1992 kan komma att få genomgripande konsekvenser&lt;br&gt;för administrationen inom försvaret. Den internationella integrationen&lt;br&gt;kommer att få betydande återverkningar på stora delar av den statliga&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som dessa förändringar genomförs pågår inom alla samhälls-&lt;br&gt;sektorer en utveckling mot internationalisering, avreglering och decentra-&lt;br&gt;lisering. Denna utveckling påverkar administrationen inom såväl den&lt;br&gt;privata som den kommunala och den statliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det statliga området har ett omfattande förvaltningspolitiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete bedrivits. Grundläggande i detta arbete är att införa en&lt;br&gt;resultatorienterad styrning i statsförvaltningen. Det innebär att de direkt&lt;br&gt;verksamhetsansvariga ges ett större utrymme att finna lösningar för att&lt;br&gt;uppnå de mål som statsmakterna sätter upp för verksamheten. Samtidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga II.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skärps kraven på uppföljning och utvärdering. Viktiga inslag utgörs av&lt;br&gt;decentralisering, delegering och regelförenkling samt att förvaltningen&lt;br&gt;utformas på ett sätt som stimulerar till ett effektivt resursutnyttjande. Inte&lt;br&gt;minst gäller det att utveckla en ökad grad av efterfrågestyrning genom&lt;br&gt;intäktsfinansiering och utvecklade beställar- och leverantörsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redogör jag för de utgångspunkter som har gällt för arbetet&lt;br&gt;med omställningen och minskningen av den statliga administrationen och&lt;br&gt;hur de har tillämpats i vissa fall. Jag kommer också att behandla personal-&lt;br&gt;frågornas hantering i förändringsarbetet, internationaliseringens betydelse&lt;br&gt;för statsförvaltningen samt utvecklingen av regeringens och regeringskan-&lt;br&gt;sliets arbetsformer. Respektive statsråd behandlar förändringarna inom&lt;br&gt;sina områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som är aktuella avser både anslagsfinansierad och avgiftsfi-&lt;br&gt;nansierad administrativ verksamhet. För att undvika negativa effekter för&lt;br&gt;medborgarna har särskild hänsyn tagits till behovet av att upprätthålla den&lt;br&gt;direkta fåltverksamhet som staten bedriver. Kraven på effektiviseringar i&lt;br&gt;affärsverken och annan konkurrensutsatt verksamhet ställs enligt affärs-&lt;br&gt;mässiga priciper. De omfattas därför inte av detta program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet omfattar budgetåren 1991/92—1993/94. Flera åtgärder i&lt;br&gt;programmet har redan förelagts riksdagen i budgetpropositionen 1991 eller&lt;br&gt;i särpropositioner. Nu föreslås ytterligare ett antal åtgärder inför nästa&lt;br&gt;budgetår. Övriga åtgärder avses att genomföras successivt under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya budgetprocessen bör verksamt kunna bidra till både precisering&lt;br&gt;och genomförande av de riktlinjer för omställning och minskning av&lt;br&gt;förvaltningen som nu föreläggs riksdagen. I många fall är den planerade&lt;br&gt;tidpunkten för ställningstagande och genomförande av de strukturföränd-&lt;br&gt;ringar, som nu presenteras, sådan att den sammanfaller med den fördju-&lt;br&gt;pade verksamhetsprövningen i den nya budgetprocessen. Om en sådan&lt;br&gt;överensstämmelse inte finns får en bedömning ske från fall till fall av hur&lt;br&gt;statsmakternas beslut för verksamheten bör utformas och vilken tidsperiod&lt;br&gt;det bör avse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala myndighetsnivån stärks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till resultatorienterad styrning ställer nya krav på de centrala&lt;br&gt;myndigheterna. Inslaget av planering samt detalj- och regelstyrning min-&lt;br&gt;skar. Detta ger utrymme för en betydande delegering till regional och lokal&lt;br&gt;nivå. Ansvarsförhållandena bör anpassas till denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del förvaltningar har byggts upp som en enda rikstäckande myndig-&lt;br&gt;het med regionala och lokala nivåer inom myndigheten. Andra har struk-&lt;br&gt;turerats med ett antal myndigheter med olika slags hierarkiskt ansvar eller&lt;br&gt;sidoordnade ansvar. I vissa fall saknas klarläggande föreskrifter från stats-&lt;br&gt;makterna om hur förvaltningsansvaret mellan myndigheter i en sådan&lt;br&gt;myndighetsstruktur skall vara fördelat. I verksinstruktionerna används&lt;br&gt;ofta obestämda uttryck som tillsyn, kontroll, samråd etc. Därigenom kan&lt;br&gt;ansvarsförhållandena bli oklara eller i praxis utvecklas efter riktlinjer som&lt;br&gt;inte övervägts närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som nu föreslås syftar bl.a. till en mer ändamålsenlig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighetsstruktur och en renodling av förvaltningsmyndigheternas upp-&lt;br&gt;gifter och roller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera centrala myndigheter bör anpassas till nya förutsättningar och till&lt;br&gt;en resultatorienterad styrning. Det gäller bl. a. universitets- och högsko-&lt;br&gt;leämbetet (UHÄ), rikspolisstyrelsen, domstolsverket, riksåklagaren och&lt;br&gt;riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av styrningen och resursutnyttjandet inom högskolan pågår.&lt;br&gt;En resultatorienterad styrning och en fortsatt decentralisering av ansvar&lt;br&gt;och befogenheter till högskolorna får konsekvenser för UHÄ. Planeringen&lt;br&gt;av högskolans dimensionering bör i fortsättningen ske i sådana termer att&lt;br&gt;behovet av central planering på UHÄ försvinner. UHÄs uppgifter kommer&lt;br&gt;i framtiden att koncentreras på uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av organisationsstrukturen inom polisväsendet pågår. Fö-&lt;br&gt;rändringar i fråga om organisation och uppgifter avses genomföras på alla&lt;br&gt;nivåer inom polisen. Ett syfte med förändringen är att åstadkomma en&lt;br&gt;renodling av rikspolisstyrelsens roll som central förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;och en fortsatt decentralisering. Bl.a. kommer en anpassning till det nya&lt;br&gt;budgetsystemet att medföra en decentralisering av viktiga ekonomiadmi-&lt;br&gt;nistrativa funktioner från central nivå till polisens fältorganisation. Som en&lt;br&gt;följd av detta kommer rikspolisstyrelsen att omorganiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av domstolsverkets och riksåklagarens resurser tas idag i&lt;br&gt;anspråk för löpande administrativa uppgifter. Ansvaret för t. ex. personal-&lt;br&gt;och ekonomiadministrationen bör flyttas över till regional eller lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna i skatteförvaltningens och exekutionsväsendets länsorga-&lt;br&gt;nisation gör det möjligt att sänka administrationskostnaderna. Föränd-&lt;br&gt;ringarna innebär bl.a. en omfattande decentralisering och integrering av&lt;br&gt;arbetet med olika skatter och avgifter. En översyn kommer också att göras&lt;br&gt;av fördelningen av arbetsuppgifter och ansvar mellan rikskatteverket och&lt;br&gt;de regionala myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna ges större handlingsutrymme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt mål för förändringsarbetet är att skapa en klarare ansvarsfördel-&lt;br&gt;ning mellan stat och kommun och att stärka den lokala nivån. Statens&lt;br&gt;styrning av kommunerna förändras genom att statliga detaljregler avskaf-&lt;br&gt;fas. Kommunerna ges därigenom större möjligheter att anpassa verksam-&lt;br&gt;heterna till medborgarnas behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga administrationen måste anpassas till de nya styrformerna.&lt;br&gt;En minskad omfattning av arbetet med medelstilldelning, planering och&lt;br&gt;detaljreglering leder till att den statliga administrationen på dessa områden&lt;br&gt;kan minskas. De statliga myndigheterna bör koncentrera sitt arbete på att&lt;br&gt;ge statsmakterna underlag för sin styrning genom att följa upp och utvär-&lt;br&gt;dera de kommunala verksamheterna mot de mål som statsmakterna har&lt;br&gt;satt upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på detta är det nya styrsystemet för skolan. Det innebär att&lt;br&gt;det nya skolverkets uppgifter huvudsakligen skall vara utveckling av skolan&lt;br&gt;och uppföljning och utvärdering av skolverksamheten. Den tidigare regio-&lt;br&gt;nala förvaltningen avvecklas. I stället får skolverket en särskild fältorgani-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sation, och skolverket bestämmer själv var i landet personerna i fältorga- Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;nisationen skall placeras. Rollfördelningen mellan staten och kommunerna&lt;br&gt;klargörs. Verksamheten på lokal nivå stärks medan den regionala mellan-&lt;br&gt;nivån minskar kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialstyrelsen har regionala tillsynsenheter för hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den och tandvården inrättats. Genom decentraliseringen av tillsynsfunk-&lt;br&gt;tionen skapas en närhet till den verksamhet som skall följas och en klarare&lt;br&gt;intern rollfördelning inom socialstyrelsen. Socialstyrelsens centrala verk-&lt;br&gt;samhet kan nu i ökad grad koncentreras till uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens uppgifter på beredskapsområdet bör i fortsättningen&lt;br&gt;omfatta övergripande planering och tillsyn i frågor av riksintresse. Primär-&lt;br&gt;och landstingskommuner svarar enligt totalförsvarets ansvarsprinciper för&lt;br&gt;övriga frågor. De har också ett ansvar för att de nationella målen uppfylls.&lt;br&gt;Socialstyrelsens roll blir att följa upp och utvärdera verksamheterna i&lt;br&gt;förhållande till de mål för totalförsvaret som statsmakterna har satt upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att skapa en sammanhållen och samordnad regional statlig&lt;br&gt;förvaltning underlättas dialogen mellan stat och kommun och det statliga&lt;br&gt;samordningsansvaret läggs så nära kommunerna som möjligt. Länsstyrel-&lt;br&gt;serna får också ett ökat ansvar för uppföljning och utvärdering av offentlig&lt;br&gt;verksamhet på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bättre samordning för gemensamma mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfördelningen mellan myndigheter bör vara så klar och tydlig som&lt;br&gt;möjligt. Samtidigt bör vissa verksamheter samordnas ochsamverkan mel-&lt;br&gt;lan myndigheter utvecklas. Beslut om samordning bör främst vägledas av&lt;br&gt;önskemålet att föra samman verksamheter med gemensamma politiska&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall bör myndigheter slås ihop och bilda en ny myndighet inom&lt;br&gt;samma verksamhetsområde. Ett sådant exempel är bildandet av en ny&lt;br&gt;näringspolitisk myndighet vars organisation anpassas till de nya näringspo-&lt;br&gt;litiska målen. Den nya myndigheten avses bli inrättad den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Statens energiverk, statens industriverk och styrelsen för tekninsk utveck-&lt;br&gt;ling läggs samtidigt ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett exempel på att närliggande verksamheter sammanförs kan&lt;br&gt;nämnas den lantbrukskemiska laboratorieverksamheten som föreslås föras&lt;br&gt;över från lantbruksstyrelsen till Sveriges lantbruksuniversitet i samband&lt;br&gt;med att en ny central jordbruksmyndighet inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag kommer att lämnas till riksdagen om att ett nytt folkhälsoinstitut&lt;br&gt;inrättas som skall vara det nationella samordningsorganet för folkhälsofrå-&lt;br&gt;gor i vid bemärkelse. Institutet föreslås överta och vidareutveckla det&lt;br&gt;tvärsektoriella folkhälsoarbetet som i dag utförs av bl.a. socialstyrelsen.&lt;br&gt;Syftet är att få en klarare rollfördelning mellan de olika sektorsorganen och&lt;br&gt;att de olika myndighetsinsatserna kan samordnas i gemensamma program&lt;br&gt;och därigenom effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan, som grundas mer på ekonomiska och kompetensmässiga&lt;br&gt;skäl, än på att berörda myndigheter har gemensamma verksamhetsmål,&lt;br&gt;bör i större utsträckning än hittills kunna åstadkommas genom att berörda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enheter genom frivilliga avtal kommer överens om lämpliga samverkans- Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;former. Regeringen föreslog i förra årets budgetproposition (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989/90:100 bil. 2 s. 25 — 27) att föreskrifter om myndigheters rätt att ta ut&lt;br&gt;ersättning för vissa varor och tjänster skulle få ges ut. Föreskrifterna skulle&lt;br&gt;bl.a. ge en sådan ökad möjlighet till samverkan. Riksdagen godkände de&lt;br&gt;riktlinjer som redovisades av regeringen (1989/90:FiU20, rskr 204). Jag&lt;br&gt;kommer att senare denna dag föreslå regeringen att besluta om sådana&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan och konkurrens får större betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns verksamheter utsätts i dag sällan för konkurrens. 1&lt;br&gt;konkurrensutsatt verksamhet finns effektivare spärrar mot kostnadsök-&lt;br&gt;ningar och ineffektivitet. Därför bör inslagen av marknadsliknande förut-&lt;br&gt;sättningar i offentlig verksamhet öka. Det innebär bl.a. att producent- och&lt;br&gt;beställarrelationer bör utvecklas och att en ökande andel avgiftsfinansie-&lt;br&gt;ring av tjänsterna bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom flera områden kommer nu en högre grad av efterfrågestyrning att&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare ser för närvarande på regeringens uppdrag över den&lt;br&gt;statliga statistikens styrning, finansiering och samordning (C 1990:68).&lt;br&gt;Utredningen bör leda till att den statliga statistiken i ökad omfattning&lt;br&gt;efterfrågestyrs och att användarna ges ett ökat finansiellt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s. k. stabsmyndigheterna riksrevisionsverket, statskontoret, statens&lt;br&gt;arbetsgivarverk och statens institut för personalutveckling m.fl. ses för&lt;br&gt;närvarande över. En särskild utredare (C 1990:04) skall på regeringens&lt;br&gt;uppdrag lämna förslag om den framtida stödverksamhetens inriktning,&lt;br&gt;omfattning, organisation och finansiering. Stödverksamhetens anpassning&lt;br&gt;till myndigheternas behov är i dag ofullständig och snedvridningar i&lt;br&gt;konkurrensförhållandena uppkommer genom att vissa delar finansieras&lt;br&gt;med anslag medan andra finansieras med inkomster. En av utredningens&lt;br&gt;utgångspunkter är därför att omfattningen av stödverksamheten på sikt&lt;br&gt;bör bestämmas av efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättmedicinalverket som föreslås inrättas, får ökade möjligheter att&lt;br&gt;upphandla undersökningsresurser. Syftet är att skapa en effektiv och flex-&lt;br&gt;ibel organisation som kan anpassa sig till förändringar i efterfrågan på&lt;br&gt;undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsens monopol som lokalhållare för statsförvaltningen fö-&lt;br&gt;reslås upphöra. Som en följd härav kommer verkets lokalförsörjningsverk-&lt;br&gt;samhet att ombildas till en efterfrågestyrd servicemyndighet som kan&lt;br&gt;säkerställa att myndigheterna och regeringen tillförsäkras kompetens i&lt;br&gt;lokalförsörjningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa förutsättningar för en effektivare statlig fastighetsförvalt-&lt;br&gt;ning föreslås att fastighetsförvaltningen eller delar av denna bolagiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Färre och enklare regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande arbete med att förenkla de regler som styr den offentliga&lt;br&gt;verksamheten pågår sedan flera år. En redovisning av erfarenheterna&lt;br&gt;lämnades i budgetpropositonen (prop. 1990/91:100 bil.2 avsnitt 5). Regel-&lt;br&gt;reformeringsarbetet är en väsentlig del i arbetet med att ompröva och&lt;br&gt;förnya den offentliga sektorn. De förslag som nu lämnas till administrativa&lt;br&gt;förändringar förutsätter i flera fall omfattande förändringar i regelsyste-&lt;br&gt;men för de verksamheter som berörs av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla regelsystem som kräver resurser måste granskas för att undersöka&lt;br&gt;möjligheterna till omprövning och förenkling. Det gäller inte bara att&lt;br&gt;minska den statliga administrationen utan också att få regler som innebär&lt;br&gt;förenklingar och besparingar för kommuner och enskilda m.fl. De mest&lt;br&gt;byråkratiska och kostnadsdrivande måste i första hand angripas och refor-&lt;br&gt;meras. Vissa regelsystem kan behöva reformeras i grunden. Särskilt ange-&lt;br&gt;läget är det att se över regelsystem med en inbyggd, kostnadsdrivande och&lt;br&gt;svårkontrollerad automatik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu krävs är att förändringsarbetet intensifieras och kommer till&lt;br&gt;stånd på en bred front. Regelreformeringsarbete med den här inriktningen&lt;br&gt;pågår inom flera departements verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsadministrationens inriktning och omfattning styrs i&lt;br&gt;hög grad av de regelsystem som omger de olika förmånerna. Bl.a. har ett&lt;br&gt;systematiskt arbete påbörjats som syftar till att klargöra särkostnader för&lt;br&gt;olika försäkringsgrenar och hur förmånernas utformning påverkar admini-&lt;br&gt;strationskostnaderna. En rad större regelförändringar är aktuella. De gäller&lt;br&gt;bl.a. införandet av en arbetsgivarperiod och reformer för en aktiv rehabi-&lt;br&gt;litering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut (prop. 1990/91: 34, BoU4, rskr.92) om en ny bostads-&lt;br&gt;finansiering innebär betydande förändringar av länsbostadsnämndernas&lt;br&gt;organisation, arbetsformer och dimensionering. Beslutet innebär bl.a. ett&lt;br&gt;slopande av nuvarande ordning med statligt reglerade bostadslån, som&lt;br&gt;beslutas av länsbostadsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik (prop.\9K9I9Q-. 146 JoU25,&lt;br&gt;rskr.325) innebär en avveckling av de interna marknadsregleringarna på&lt;br&gt;livsmedelsområdet. Detta har lett till stora förändringar inom jordbruks-&lt;br&gt;näringen, vilket ställer nya krav på de statliga jordbruksmyndigheterna&lt;br&gt;under omställningsperioden. Statens jordbruksverk får ansvaret för att&lt;br&gt;övervaka att den nya livsmedelspolitiken får ett enhetligt och snabbt&lt;br&gt;genomslag i hela landet. Samtidigt avvecklas de nuvarande myndigheterna&lt;br&gt;lantbruksverket och jordbruksnämnderna. Efter omställningsperioden&lt;br&gt;bortfaller flera arbetsuppgifter vid jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen föreslagit riksdagen väsentliga förenklingar av&lt;br&gt;jordförvärvslagstiftningen (prop. 1990/91:155) fr.o.m. den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Förändringarna innebär att ett avsevärt mindre antal jordförvärv kommer&lt;br&gt;att behöva prövas vilket leder till en väsentligt minskad administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsförvaltningen anpassas till ett öppet Europa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade internationaliseringen kommer att påverka den statliga förvalt-&lt;br&gt;ningen. Förhandlingarna om ett EES-avtal är nu i ett slutskede. Ett sådant&lt;br&gt;avtal ställer nya krav på förvaltningen. Riksdagen har bedömt det som&lt;br&gt;sannolikt att en ansökan om medlemskap i EG kan inlämnas redan under&lt;br&gt;år 1991. Riksdagen har också betonat vikten av att på olika områden belysa&lt;br&gt;konsekvenserna av ett medlemsskap (1990/91:UU8, rskr. 74). Jag vill mot&lt;br&gt;denna bakgrund ge min syn på denna sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta och allt mer intensifierade europeiska integrationsarbetet&lt;br&gt;bedrivs på en mängd områden. Närmast kommer det att ställas krav på&lt;br&gt;ökade berednings-, utrednings- och förhandlingsinsatser från regeringskan-&lt;br&gt;sliets och förvaltningsmyndigheternas sida. Redan nu är ambitionen att i&lt;br&gt;största möjliga utsträckning harmonisera den svenska lagstiftningen med&lt;br&gt;EG-rätten. Ett av uttrycken för detta är den ordning som nu tillämpas i&lt;br&gt;fråga om nya tekniska regler (SFS 1990:986). Vid en integration kommer&lt;br&gt;delar av det svenska regelsystemet att ändras med avseende på internatio-&lt;br&gt;nella överenskommelser och därtill hörande svensk intern normgivning.&lt;br&gt;Detta ställer i ett förberedande skede krav på ytterligare kompetens. Det&lt;br&gt;nya regelsystemet skall sedan bli föremål för tillämpning, uppföljning,&lt;br&gt;tillsyn och tolkning både nationellt och i det internationella samarbetet.&lt;br&gt;Slutligen kommer behovet av utbildning och information att öka markant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går redan nu att bedöma vilka uppgifter hos myndigheter och andra&lt;br&gt;organ som i särskilt hög grad och på längre sikt kommer att påverkas av&lt;br&gt;integrationsprocessen. Det är dock för tidigt att närmare precisera konse-&lt;br&gt;kvenserna på alla områden. Klart är dock att integrationsprocessen med&lt;br&gt;sin tonvikt på de fyra friheterna — fri rörlighet för varor, tjänster, kapital&lt;br&gt;och personer — och de angränsande politikområdena bl. a. inom socialpo-&lt;br&gt;litiken kommer att få betydande konsekvenser för ett flertal myndigheters&lt;br&gt;verksamhet. Detsamma gäller de rättsliga och institutionella frågorna som&lt;br&gt;integrationen föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att delar av den statliga förvaltningen och dess struktur,&lt;br&gt;organisation, planerings- och budgetcykel samt kompetens kommer att&lt;br&gt;påverkas. Effekterna kan bli påtagliga för vissa myndigheter som kan&lt;br&gt;komma att få en i grunden ändrad organisation och roll. Även myndighe-&lt;br&gt;ters samverkan såväl med varandra som med regeringskansliet kommer att&lt;br&gt;påverkas. Frågan om kommunikationen såväl inom regeringskansliet som&lt;br&gt;mellan riksdagen och regeringen kan också komma att aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De delar av den statliga förvaltningen, inklusive regeringskansliet, som&lt;br&gt;aktivt kommer att medverka i integrationsarbetet bör ges sådana förutsätt-&lt;br&gt;ningar att integrationsarbetet kan löpa på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att internationaliseringen kommer att ge upphov till&lt;br&gt;både administrativa besparingar på vissa områden och ökade insatser på&lt;br&gt;andra. Omställningen av den statliga administrationen skall därför ske på&lt;br&gt;ett sådant sätt att möjligheten till administrativa vinster tas tillvara samti-&lt;br&gt;digt som integrationsarbetet kan genomföras i enlighet med riksdagens&lt;br&gt;intentioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För regeringskansliets del etablerades en samråds- och utredningsorga-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nisation för EG-arbetet år 1988. Denna organisation har nu gett åtskilliga&lt;br&gt;erfarenheter av betydelse i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringens konsekvenser fordrar dock mera ingående över-&lt;br&gt;väganden. Regeringen kommer under våren att initiera ett utredningsar-&lt;br&gt;bete där uppgiften är att överväga åtgärder for att den svenska förvalt-&lt;br&gt;ningen skall få de rätta förutsättningarna för sina uppgifter i det framtida&lt;br&gt;i nt egrat ionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade internationaliseringen, förhandlingarna om ett EES-avtal&lt;br&gt;samt ett närmande till EG påverkar redan stora delar av den statliga&lt;br&gt;administrationen. Bl.a. bör vissa myndigheter som arbetar med näring-&lt;br&gt;slivsfrågor ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalfrågor vid strukturförändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas beslut med anledning av regeringens proposition om statlig&lt;br&gt;personalpolitik (prop. 1984/85:219, AU 1985/86:6, rskr. 48; UbU&lt;br&gt;1985/86:5, rskr. 50) innehåller de grundläggande principerna för personal-&lt;br&gt;politiken inom statsförvaltningen. Med stöd härav har utvecklingen gått&lt;br&gt;från en centralt reglerad personalpolitik till dagens situation med starkt&lt;br&gt;decentraliserade arbetsgivarbefogenheter där varje myndighet utformar&lt;br&gt;och ansvarar för sin egen löne- och personalpolitik utifrån myndighetens&lt;br&gt;egna förutsättningar och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyelsen och utvecklingen av den offentliga sektorn kräver i många&lt;br&gt;fall en ändrad kompetens och ett annat yrkeskunnande hos de anställda.&lt;br&gt;Den ökade satsningen under senare år på kompetensutveckling för an-&lt;br&gt;ställda hos staten skall ses mot den bakgrunden. Det är särskilt viktigt med&lt;br&gt;kompetensutvecklingsinsatser för anställda vars arbetsinnehåll förändras i&lt;br&gt;samband med utveckling av verksamhet, organisation och teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots satsningarna på kompetensutveckling kan det i samband med&lt;br&gt;strukturförändringar uppstå övertalighetssituationer. Flera av strukturfö-&lt;br&gt;rändringarna inom ramen för detta treåriga program, kommer att leda&lt;br&gt;till övertalighet. Om de som är övertaliga verkligen blir arbetslösa efter&lt;br&gt;uppsägningstidens utgång hänger bl.a. samman med hur väl trygghetssyste-&lt;br&gt;met fungerar och hur arbetsgivarna hanterar avvecklingsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsmålet är att så långt som möjligt tillse att ingen statsanställd&lt;br&gt;skall behöva bli arbetslös. För detta ändamål finns det statliga trygghetssy-&lt;br&gt;stemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har redovisat innebörden av det statliga trygghetsavtal som&lt;br&gt;gäller från den 1 april 1990 i 1990 års budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1989/90:100 bil. 15 s. 45-49, AU 18, rskr. 213, se även prop. 1990/91:100&lt;br&gt;bil. 2 s. 14 och 15). I olika ramavtal om löner för statstjänstemän m.fl.&lt;br&gt;(RALS) har de centrala parterna hittills avsatt sammanlagt ca 496 milj.kr.&lt;br&gt;till en partsgemensam trygghetsstiftelse med uppgift bl.a. att hjälpa upp-&lt;br&gt;sagda med personligt stöd i syfte att skapa förutsättningar för nytt arbete på&lt;br&gt;orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga trygghetssystemet torde vara det mest utbyggda trygghetssy-&lt;br&gt;stemet på arbetsmarknaden. Trygghetssystemet pekar ut arbetsgivarens&lt;br&gt;ansvar och det garanterar både tid och resurser för att lösa övertaligheten i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de enskilda fallen. Enligt min mening finns det därmed förutsättningar för Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;att genomföra nödvändiga strukturrationaliseringar inom staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att genomföra strukturförändringar vilar på myndigheten&lt;br&gt;och myndighetsledningen. Regeringen har i budgetpropositionen 1991&lt;br&gt;(bil. 15 s. 26) understrukit vikten av att statens arbetsgivarverk intensifierar&lt;br&gt;sitt arbete med att utveckla och ge stöd åt myndigheterna vid strukturfö-&lt;br&gt;rändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppgift är att ange mål och riktlinjer för förändringsarbetet.&lt;br&gt;Av propositioner och regeringens beslut bör det klart framgå vilka områ-&lt;br&gt;den eller uppgifter som berörs av en strukturförändring och vad en ny eller&lt;br&gt;förändrad verksamhet kommer att innebära i fråga om uppgifter, resurser&lt;br&gt;och struktur. Därmed underlättas också berörda myndigheters bedömning&lt;br&gt;av personalkonsekvenserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledningsfrågorna hanteras har en avgörande betydelse vid struktur-&lt;br&gt;förändringar. När en ny myndighet bildas, bör regeringen utse myndighet-&lt;br&gt;schefen så snart som möjligt. En ny myndighetschef kan tillfälligt förord-&lt;br&gt;nas i ett departement. Regeringen kan också välja att tillsätta en organisa-&lt;br&gt;tionskommitté med uppgift att bilda en ny myndighet. Ordförande i&lt;br&gt;organisationskommittén bör vara den nya myndighetens blivande chef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nedläggning av en myndighet eller avveckling av en verksamhet är&lt;br&gt;det särskilt viktigt att det finns en ansvarig ledningsfunktion som fullgör&lt;br&gt;både uppdraget att avveckla återstående verksamhet och de åligganden för&lt;br&gt;arbetsgivaren som följer av trygghetsavtalet. Det kan ske genom att en&lt;br&gt;avvecklingskommitté bildas som ansvarar för avvecklingen eller att någon&lt;br&gt;annan myndighet utses att fullgöra detta arbetsgivaransvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall personal måste sägas upp på grund av arbetsbrist skall detta&lt;br&gt;göras i enlighet med bl.a. lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS),&lt;br&gt;lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA) och tillämpliga kollekti-&lt;br&gt;vavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för hanteringen av frågor om anställningsskydd finns redo-&lt;br&gt;visade i propositionen om anställningsskydd i offentlig tjänst, m.m. (prop.&lt;br&gt;1974:174). Av denna proposition följer bl. a. att det inte finns några&lt;br&gt;skillnader i tillämpningen av LAS inom den statliga sektorn jämfört med&lt;br&gt;den privata utom i två viktiga avseenden. Den ena skillnaden gäller rätten&lt;br&gt;för personal i en nedlagd myndighet att få anställning i en ny myndighet&lt;br&gt;med i huvudsak motsvarande arbetsuppgifter. Den andra skillnaden gäller&lt;br&gt;företrädesrätten till återanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den privata sektorn styrs dessa frågor enbart av LAS och de&lt;br&gt;turordningsregler som finns i lagen. Inom den statliga sektorn styrs i första&lt;br&gt;hand samma frågor av regeringsformens krav på saklig grund vid varje&lt;br&gt;tjänstetillsättning. Även företrädesrätten till återanställning måste vägas&lt;br&gt;mot övriga sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. På offentlig&lt;br&gt;verksamhet ställs speciella krav, t. ex. på objektivitet och rättssäkerhet,&lt;br&gt;som skiljer den från annan verksamhet. Detta kan väga tyngre än det&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska intresset att anställa en företrädesberättigad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minimera risken för en konflikt mellan regeringsformens och&lt;br&gt;LAS regler i de enskilda fallen, kommer regeringen att skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att en myndighets beslut om uppsägningar skall kunna grunda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig på en sammanvägd bedömning av förändringens syfte och innebörd, de Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;anställdas rättigheter enligt lag och avtal samt vad som är personalekono-&lt;br&gt;miskt motiverat med hänsyn till kompetensbehovet i fortsatta eller nya&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall arbetsuppgifter överfors från en nedlagd myndighet till en&lt;br&gt;nybildad innebär detta bl.a. att regeringen bör besluta om särskilda förord-&lt;br&gt;ningar, som medger att personal, som i den nedlagda myndigheten inne-&lt;br&gt;hade i huvudsak motsvarande arbetsuppgifter, erbjuds anställning i den&lt;br&gt;nya myndigheten. Personal som på detta sätt får ny anställning behöver&lt;br&gt;inte sägas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av regeringens och regeringskansliets arbetsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av årets budgetproposition omfattas även regeringskansliet&lt;br&gt;av det treåriga programmet for omställning och minskning av den statliga&lt;br&gt;administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att regeringen och regeringskansliet skall kunna fungera effektivt i&lt;br&gt;ledningen och samordningen av den statliga verksamheten måste kompe-&lt;br&gt;tens, arbetsformer och organisation kontinuerligt anpassas till de föränd-&lt;br&gt;ringar som sker i den statliga verksamheten i övrigt. Det gäller bl.a. de&lt;br&gt;åtgärder som vidtas för att ställa om och minska den statliga förvaltningen&lt;br&gt;samt för att möta den ökade internationaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliet har under senare år i likhet med stora delar av stats-&lt;br&gt;förvaltningen i övrigt, för flera områden på ett påtagligt sätt, omprövat och&lt;br&gt;förnyat sin verksamhet. Antalet anställda i regeringskansliet exklusive&lt;br&gt;utrikesdepartementet har minskat sedan år 1982 med drygt 200 personer.&lt;br&gt;Särskilda program för en mer ändamålsenlig kompetensstruktur, personal-&lt;br&gt;försörjning och personalutveckling har beslutats och genomförs nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller regeringskansliets arbetsformer har flera åtgärder vidtagits.&lt;br&gt;Bland annat har sedan år 1987 en sammanhållen och mer omfattande&lt;br&gt;verksamhetsplanering bedrivits. Arbetet med treårsbudgetering och resul-&lt;br&gt;tatstyrning samt en förbättrad dialog mellan regeringskansliet och myndig-&lt;br&gt;heterna har också utvecklats. Internationaliseringen har bland annat inne-&lt;br&gt;burit att en särskild samråds- och utredningsorganisation för EG-arbetet&lt;br&gt;inrättades i regeringskansliet år 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har regeringens arbetsformer utvecklats på ett betydelsefullt sätt&lt;br&gt;genom bildandet av tre statsrådsgrupper med inriktning mot frågor om&lt;br&gt;välfärds-, närings- samt utrikes- och säkerhetspolitik. Detta har särskilt&lt;br&gt;underlättat bredare belysningar av frågor som spänner över flera samhälls-&lt;br&gt;sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt i det fortsatta utvecklingsarbetet är att intensifi-&lt;br&gt;era regeringskansliets anpassning till genomförandet av en resultatoriente-&lt;br&gt;rad styrning i statsförvaltningen. Det innebär att kompetens måste byggas&lt;br&gt;upp ytterligare och arbetsformerna förändras för att utveckla regeringskan-&lt;br&gt;sliets förmåga att betjäna regeringen i dess roller som beställare och&lt;br&gt;ledningsorgan i förhållande till myndigheterna. Tyngdpunkten i regerings-&lt;br&gt;kansliets arbete bör ytterligare förskjutas mot att ställa tydligare krav på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheterna, följa upp resultaten och se till att styrsystemen fungerar Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-integrationen kommer som tidigare har nämnts, att medföra att&lt;br&gt;kraven på insatser från regeringen och regeringskansliet ökar. Bland annat&lt;br&gt;kommer ett nytt normsystem med internationella överenskommelser och&lt;br&gt;tillhörande ändringar i intern svensk rätt att få stora återverkningar på&lt;br&gt;arbetet i statsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att regeringskansliet skall fungera smidigt i ledningen och samord-&lt;br&gt;ningen av den statliga verksamheten bör regeringskansliet även i framtiden&lt;br&gt;ha en internationellt sett liten storlek. De ökade kraven bör därför ses&lt;br&gt;tillsammans med andra åtgärder som minskar belastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En resultatorienterad styrning innebär inte bara ökade krav på regerings-&lt;br&gt;kansliet. De nya styrformerna inbegriper också ett fortsatt arbete med&lt;br&gt;avreglering på olika samhällsområden. Det arbetet bör medföra att det&lt;br&gt;löpande arbetet med detaljerade regelsystem märkbart skall kunna minska.&lt;br&gt;Genom delegeringsarbetet i fråga om grupper av förvaltningsärenden till&lt;br&gt;myndigheterna och överföring av vissa ärendegrupper från regeringen till&lt;br&gt;domstolarna kan också regeringskansliet frigöra resurser för att möta de&lt;br&gt;nya kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör det pågående förändringsarbetet när det gäller&lt;br&gt;regeringens och regeringskansliets arbetsformer intensifieras. En översyn&lt;br&gt;av arbetet inom regeringskansliet bör därför genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som redovisas i detta program kommer att leda till en effekti-&lt;br&gt;visering av den statliga administrationen samtidigt som direkta bespar-&lt;br&gt;ingar uppnås. Åtgärder av strukturell natur kommer att påverka statsutgif-&lt;br&gt;ternas utveckling på såväl kort som lång sikt. Efter den treårsperiod som&lt;br&gt;programmet omfattar beräknas en årlig nettobesparing på statsbudgeten ha&lt;br&gt;uppnåtts om ca 2 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsråden föredrar de riktlinjer och förslag till åtgärder för omställning&lt;br&gt;och minskning av den statliga administrationen under perioden 1991 /92 —&lt;br&gt;1993/94 som hör till vederbörandes ansvarsområde. Anförandena redovi-&lt;br&gt;sas i underprotokollen för resp, departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Johansson hemställer att regeringen i propositionen med&lt;br&gt;förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m. m.&lt;br&gt;(kompletteringspropositionen) även förelägger riksdagen vad han och de&lt;br&gt;övriga föredragandena nu har anfört för de åtgärder och de ändamål som&lt;br&gt;de har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar&lt;br&gt;att i kompletteringspropositionen förelägga riksdagen vad föredragandena&lt;br&gt;har anfört för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i underpro- Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;tokollen skall bifogas propositionen enligt följande:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industridepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J u s titiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92,&lt;br&gt;m.m. såvitt avser omställning och minskning av&lt;br&gt;administrationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter för förnyelsearbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet strävar efter att ta till vara alla möjligheter att&lt;br&gt;rationalisera och effektivisera verksamheten inom rättsväsendet utan att&lt;br&gt;rättssäkerheten eller medborgarnas berättigade anspråk på de rätts-&lt;br&gt;vårdande myndigheterna åsidosätts. Både domstolsväsendet och&lt;br&gt;åklagarväsendet ses för närvarande över i detta syfte av två stora&lt;br&gt;parlamentariska kommittéer, domstolsutredningen och åklagar-&lt;br&gt;utredningen -90. Organisationen inom kriminalvården och inriktningen&lt;br&gt;av verksamheten inom detta område har nyligen utretts och omställ-&lt;br&gt;ningen inom kriminalvården pågår nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en övergång till resultatorienterad styrning inom&lt;br&gt;departementets område får statsmakterna bättre redovisningar och&lt;br&gt;bedömningar av uppnådda resultat. En resultatinriktad styrning, med&lt;br&gt;mindre inslag av detalj- och regelstyrning, ger samtidigt utrymme för&lt;br&gt;betydande delegering till regional och lokal nivå. Det uppmuntrar och&lt;br&gt;underlättar initiativ till effektivisering och rationalisering. De centrala&lt;br&gt;verkens uppgifter och storlek måste anpassas till denna utveckling.&lt;br&gt;Förändringarna förutsätter att väl anpassade data - och kommunika-&lt;br&gt;tionssystem byggs upp och utnyttjas rationellt. Behovet av att utveckla&lt;br&gt;personalens kompetens och att då ta hänsyn till att verksamheten&lt;br&gt;förändras bör också tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelförenkling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av verksamheten hos myndigheterna under justitie-&lt;br&gt;departementet styrs på sådant sätt genom lagstiftning att myndigheterna&lt;br&gt;har ytterst begränsade möjligheter - om ens några - att själva påverka&lt;br&gt;tillflödet av arbetsuppgifter och därmed verksamhetens omfattning. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är därför viktigt att lagstiftningen fortlöpande ses över också från Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;synpunkten att regelsystemens hantering förenklas utan att de avsedda Bilaga II: 1&lt;br&gt;effekterna försämras eller går till spillo. En genomgång i regerings-&lt;br&gt;kansliet i detta syfte visar att det kan göras regelförenklingar på flera&lt;br&gt;områden. Det är i huvudsak fråga om lagstiftning för vilka andra&lt;br&gt;departement än justitiedepartementet har ansvaret. Genomgången har&lt;br&gt;inte slutförts än men det står dock klart att regelsystemen i flera fall&lt;br&gt;bör kunna förenklas så att belastningen på rättsväsendets myndigheter&lt;br&gt;minskar. Som ett exempel på arbetsmetoden kan körkortsingripanden&lt;br&gt;nämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hanteringen av körkortsmål i förvaltningsdomstolarna beräknas kosta&lt;br&gt;drygt 100 milj. kr. om året. Återkallelse av körkort och körkortstillstånd&lt;br&gt;beslutas alltid av länsrätt. Länsrättens beslut kan överklagas till&lt;br&gt;kammarrätt och därifrån till regeringsrätten. Alla mål initieras i nu&lt;br&gt;angivna fall av allmänna ombudet vid länsstyrelsen genom en&lt;br&gt;framställning till länsrätten. Systemet ses nu över av bl.a. körkorts-&lt;br&gt;utredningen 2000 och domstolsutredningen. Översynen bör leda till att&lt;br&gt;belastningen på domstolarna minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande arbetsmetod bör kunna begagnas på andra områden. Jag&lt;br&gt;räknar med att genom regelförenklande åtgärder av detta och liknande&lt;br&gt;slag kunna åstadkomma nettobesparingar under en treårsperiod om&lt;br&gt;minst 10 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Decentralisering av administrativa rutiner m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;inom rättsväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Domstolsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna&lt;br&gt;domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen,&lt;br&gt;arrende- och hyresnämnderna, försäkringsdomstolama, rättshjälps-&lt;br&gt;myndigheten och de allmänna advokatbyråerna. Domstolsverket har&lt;br&gt;också till uppgift att på det allmännas vägnar föra talan mot beslut i&lt;br&gt;rättshjälpsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av verkets resurser tas i dag i anspråk för löpande&lt;br&gt;administrativa uppgifter. Inom verkets personalenhet och ekonomienhet&lt;br&gt;handhas exempelvis en mängd administrativa rutiner som har sitt&lt;br&gt;ursprung i beslut eller underlag som tas fram ute på domstolarna. Enligt&lt;br&gt;min mening talar flera skäl för att en stor del av dessa personal- och&lt;br&gt;ekonomiadministrativa uppgifter bör flyttas över till domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent allmänt gäller att myndigheterna själva vanligen är bäst skickade&lt;br&gt;att avgöra hur sådana uppgifter skall lösas. Genom att ge domstolarna&lt;br&gt;större ansvar och inflytande över sin egen administration, skapas även&lt;br&gt;förutsättningar för nya och smidigare arbetsrutiner. Det finns vidare&lt;br&gt;anledning anta att dubbelarbete kan undvikas, om domstolarna får fatta&lt;br&gt;egna beslut i administrativa frågor och i allmänhet själva vidta de&lt;br&gt;följdåtgärder som krävs. En sådan decentralisering är också en&lt;br&gt;förutsättning för den övergång till resultatorienterad styrning som nu&lt;br&gt;sker inom statsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att domstolarna nu successivt förses med ADB-stöd ökar deras Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;möjligheter att ta över ansvaret för administrativa uppgifter. En del av Bilaga II: 1&lt;br&gt;de rationaliseringsvinster som uppstår genom användning av ADB och&lt;br&gt;ökad renodling av domstolarnas uppgifter kan tas i anspråk för de nya&lt;br&gt;administrativa uppgifter som här är aktuella. De större domstolarna som&lt;br&gt;redan i dag har erforderliga ADB-resurser och ett fullständigt&lt;br&gt;budgetansvar bör relativt snabbt kunna ta över de löpande&lt;br&gt;administrativa uppgifterna i full omfattning. Till andra domstolar bör&lt;br&gt;dessa uppgifter kunna föras över i takt med att domstolarna förses med&lt;br&gt;datorteknik och ges ett ökat eget ekonomiskt ansvar. I detta sam-&lt;br&gt;manhang bör nämnas att domstolsverket för närvarande förbereder att&lt;br&gt;låta ett tiotal tingsrätter och länsrätter gå in i en försöksverksamhet med&lt;br&gt;fullständigt budgetansvar fr.o.m. den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har nyligen på eget initiativ sett över verkets roll,&lt;br&gt;arbetsuppgifter och organisation i framtiden, översynen visar bl.a. att&lt;br&gt;det finns förutsättningar att successivt ytterligare decentralisera&lt;br&gt;personal- och ekonomiadministrativa uppgifter inom domstolsväsendet.&lt;br&gt;Jag avser att uppdra åt domstolsverket att till hösten 1991 komma med&lt;br&gt;förslag till hur besparingar i storleksordningen 15 milj. kr. skall kunna&lt;br&gt;göras genom åtgärder av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åklagarväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har flera funktioner. Under regeringen är riksåklagaren&lt;br&gt;högste åklagare i landet och leder och utövar tillsyn över åklagar-&lt;br&gt;verksamheten i landet. Riksåklagaren är allmän åklagare i högsta&lt;br&gt;domstolen. Riksåklagaren är också central förvaltningsmyndighet för&lt;br&gt;åklagarväsendet. Drygt hälften av riksåklagarens resurser går åt till&lt;br&gt;administrativ verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition anförde jag att riksåklagaren under den&lt;br&gt;kommande treårsperioden bör sträva efter att decentralisera besluts-&lt;br&gt;funktioner och budgetansvar. Det finns anledning anta att en del av de&lt;br&gt;personal- och ekonomiadministrativa uppgifterna med fördel skulle&lt;br&gt;kunna flyttas över till regional eller lokal nivå. Vad jag nyss anfört&lt;br&gt;beträffande domstolsverket torde i betydande grad ha giltighet även för&lt;br&gt;åklagarväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att ge även riksåklagaren i uppdrag att till hösten 1991&lt;br&gt;utreda och föreslå hur besparingar skall kunna åstadkommas genom&lt;br&gt;decentralisering och förenkling av de personal- och eko-&lt;br&gt;nomiadministrativa rutinerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny organisation av kriminalvårdsstyrelsen och en ny regional&lt;br&gt;organisation för kriminalvården har trätt i kraft i januari 1991. Antalet&lt;br&gt;tjänster vid styrelsen kommer att minskas från omkring 320 till&lt;br&gt;omkring 230. Antalet kriminalvårdsregioner minskas från tolv till sju&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och riksanstaltema förs in under regionerna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär förändringarna att tyngdpunkten inom Bilaga II: 1&lt;br&gt;kriminalvården förskjuts nedåt i organisationen. Huvuddelen av&lt;br&gt;klientarbetet skall skötas lokalt vid kriminalvårdsanstalter, häkten och&lt;br&gt;frivårdsmyndigheter. Den regionala organisationen förstärks och dess&lt;br&gt;framtida uppgift blir bl.a. att leda kriminalvården i regionerna enligt&lt;br&gt;kriminalvårdsstyrelsens riktlinjer, att stödja verksamheten vid de lokala&lt;br&gt;myndigheterna och att utöva tillsyn över deras verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens arbete skall koncentreras på övergripande&lt;br&gt;uppgifter. Förändringarna i fråga om arbetsuppgifter medför att behovet&lt;br&gt;av personal vid kriminalvårdsstyrelsen minskar. Inom ramen för den&lt;br&gt;nya organisationen bör finnas utrymme för ytterligare effektiviseringar&lt;br&gt;och delegering av arbetsuppgifter till regional och lokal nivå. Dessutom&lt;br&gt;bör en utveckling av ADB-stödet kunna ge rationaliseringsvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 24 januari 1991 uppdragit åt kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen att förbereda de rationaliseringar som föreslås i 1991 års&lt;br&gt;budgetproposition samt att lämna förslag till ytterligare rationaliseringar&lt;br&gt;för budgetåren 1992/93 - 1995/96. Rationaliseringarna skall sikta på&lt;br&gt;omfördelningar inom kriminalvården men bör också inriktas på en&lt;br&gt;nettobesparing under perioden av 50 milj. kr. Med hänsyn till det&lt;br&gt;aviserade arbetet med strukturförändringar inom departementets område&lt;br&gt;har i riktlinjerna för uppdraget angetts att kriminalvårdsstyrelsens&lt;br&gt;organisation inte bör omfattas av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning bör emellertid ett ytterligare rationaliserings-&lt;br&gt;krav ställas på kriminalvårdsstyrelsen för perioden 1991/92 - 1993/94.&lt;br&gt;Jag avser att föreslå regeringen att kriminalvårdsstyrelsen får i uppdrag&lt;br&gt;att i anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 redovisa förslag till&lt;br&gt;besparingar på minst 10 milj. kr. under anslaget E 1. Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen för den nämnda perioden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att de åtgärder som jag nu har redovisat sammanlagt&lt;br&gt;skall leda till en minskning av den statliga administrationen med 85&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den&lt;br&gt;statliga administrationen inom justitiedepartementets område&lt;br&gt;som jag har anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utrikesdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén såvitt avser avsnitt 1—4 och 6&lt;br&gt;samt statsrådet Gradin såvitt avser avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92, m.m. såvitt avser omställning och minskning av&lt;br&gt;den statliga administrationen&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Utrikesrepresentationen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Utgångspunkter för förnyelsearbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De snabba politiska förändringarna i Europa, utvecklingen i Mellanöstern&lt;br&gt;och den ökade internationaliseringen ställer större krav på den svenska&lt;br&gt;utrikesförvaltningen än vad som varit fallet sedan andra världskriget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland verksamhetsområden som de närmaste åren kommer att kräva&lt;br&gt;stora resurser kan nämnas behovet av att följa den säkerhetspolitiska&lt;br&gt;utvecklingen i vårt närområde, kontakterna med Baltikum, förberedelser&lt;br&gt;för ikraftträdande av ett kommande EES-avtal och deltagandet i det&lt;br&gt;västeuropeiska ekonomiska samarbetet samt arbetet inom ESK på att&lt;br&gt;åstadkomma en ny framtida alleuropeisk fredsordning. Riksdagen har&lt;br&gt;bedömt det som sannolikt att en ansökan om ett svenskt medlemskap i EG&lt;br&gt;kan lämnas in under år 1991. Detta medför krav på förändringar och högst&lt;br&gt;sannolikt resursförstärkningar för såväl departementet som för det övriga&lt;br&gt;regeringskansliet. Utrikesdepartementet har inom regeringskansliet ett sär-&lt;br&gt;skilt samordningsansvar för Europafrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hantera några av dessa verksamhetskomplex har i huvudsak&lt;br&gt;genom omprioritering inrättats tre särskilda sekretariat, nämligen ISEK&lt;br&gt;för det västeuropeiska integrationsarbetet, ÖSEK för samarbetet med&lt;br&gt;Östeuropa och ESEK för handläggningen av ESK-processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anspråk på svensk utrikespolitik som nyss skisserats innebär emel-&lt;br&gt;lertid inte att kraven på svenskt utrikespolitiskt agerande utanför Europa&lt;br&gt;kommer att minska. Snarare kommer större anspråk att resas på bistånds-&lt;br&gt;politiken, nedrustningspolitiken, den diplomatiska medverkan i regle-&lt;br&gt;ringen av regionala konflikter och det svenska FN-engagemanget — alltifrån&lt;br&gt;skyddet av mänskliga rättigheter till fredsbevarande operationer. Inte&lt;br&gt;minst är det rimligt att anta att intresset under kommande period särskilt&lt;br&gt;riktas mot den israelisk-arabiska konfliktens lösning liksom de problem&lt;br&gt;som uppstått i Gulfkrigets spår, samt mot den process som pågår i Syd-&lt;br&gt;afrika där slutmålet är avskaffandet av apartheidsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade internationaliseringen, tillkomsten av flera internationella&lt;br&gt;samarbetsorgan, utvecklingen av formerna för mellanstatligt umgänge,&lt;br&gt;formerna för hur myndigheter, organisationer och näringslivet etablerar&lt;br&gt;kontakter med andra länder m.m. innebär att förutsättningarna för utri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga II.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kesförvaltningens verksamhet i väsentlig grad har förändrats. De kommer Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ytterligare förändras i framtiden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga II: 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Omprioritering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i budgetpropositionen (prop. 1990/91:100 bil. 5 s. 22) har&lt;br&gt;under hösten 1990 en samlad översyn gjorts av verksamhetsinriktning och&lt;br&gt;resursbehov vid utlandsmyndigheterna i Central- och Östeuropa. Vidare&lt;br&gt;ser en särskild arbetsgrupp över myndighetsorganisationen i det enade&lt;br&gt;Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som med anledning härav lagts och kommer att läggas fram&lt;br&gt;om ökade resurser kan med hänsyn till vad jag inledningsvis har anfört&lt;br&gt;endast tillgodoses genom en omprioritering inom departementets verk-&lt;br&gt;samhetsområde. Jag föreslår därför att ett antal utlandsmyndigheter läggs&lt;br&gt;ned under den närmaste treårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av årets budgetproposition (s. 26) har beslut redan fattats&lt;br&gt;om att stänga en utlandsmyndighet under budgetåret 1991/92. Härutöver&lt;br&gt;bör ytterligare 5 — 6 myndigheter läggas ned och ersättas med annan form&lt;br&gt;av svensk närvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar, som jag har redovisat inledningsvis, medför att ytter-&lt;br&gt;ligare anpassning bör göras av verksamheten. Som aviserades redan i årets&lt;br&gt;budgetproposition avser jag därför att tillkalla en utredningsman. Utreda-&lt;br&gt;ren skall med utgångspunkt i en långsiktig strategi för den svenska utrikes-&lt;br&gt;förvaltningens verksamhet och organisation lämna konkreta förslag till hur&lt;br&gt;en successiv anpassning kan inledas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa former för utrikesrepresentationen används redan idag i&lt;br&gt;syfte att minska kostnaderna för verksamheten. Genom ett ökat utnytt-&lt;br&gt;jande och utveckling av sådana former bör ytterligare kostnadsminskning&lt;br&gt;kunna ske. I det följande ges en kort redovisning av de olika former av&lt;br&gt;representation och samarbete som finns i dag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sidoackrediteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I dag är 32 beskickningschefer sidoackrediterade i ett eller flera länder.&lt;br&gt;Sammanlagt ett femtiotal länder bevakas på detta sätt. Sidoackreditering&lt;br&gt;är trots sina nackdelar — bl. a. besvärliga kommunikationer — den vanli-&lt;br&gt;gaste formen för bevakning av länder utan fast representation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nordiskt samarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom de nordiska utrikesförvaltningarna har samnordiska lösningar under&lt;br&gt;många år eftersträvats, såväl organisatoriskt som personellt. Detta nor-&lt;br&gt;diska samarbete bygger på ett samarbetsavtal från år 1962 och på en&lt;br&gt;gemensam nordisk instruktion om det konsulära samarbetet från år 1966.&lt;br&gt;Instruktionen har år 1990 följts upp med gemensamma riktlinjer som gäller&lt;br&gt;även annat än konsulärt samarbete på stationeringsorterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Sverige hittills haft fler beskickningar än övriga nordiska&lt;br&gt;länder har de svenska utlandsmyndigheterna i större utsträckning bistått&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medborgare från andra nordiska länder än tvärtom. I några fall (Havanna, Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Marseille, Szczecin, Kinshasa) är svenska tjänstemän honorärkonsuler för Bilaga II: 2&lt;br&gt;andra nordiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge representerar i dag Sverige i Kapstaden och Rotterdam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det senaste exemplet på nordiskt samarbete är Rio de Janeiro. Det&lt;br&gt;svenska generalkonsulatet där läggs ned den 1 juni 1991 (prop.&lt;br&gt;1988/89:100 bil. 5, UU17, rskr. 114). Det norska generalkonsulatet kom-&lt;br&gt;mer efter detta datum att företräda svenska intressen i Rio genom att den&lt;br&gt;norske konsuln blir svensk honorärkonsul.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete på lokalsidan förekommer också i ökad utsträckning. Kansli&lt;br&gt;i gemensam fastighet för Finland och Sverige har nyligen färdigställts i&lt;br&gt;Maputo och motsvarande arrangemang med deltagande av flera nordiska&lt;br&gt;länder föreligger i långt framskridet stadium i New York. Diskussioner om&lt;br&gt;samlokalisering pågår vad gäller ytterligare ett antal orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser verka för att det nordiska samarbetet vid våra utlandsmyndig-&lt;br&gt;heter fortsätter att utvecklas och förstärkas för att på så sätt åstadkomma&lt;br&gt;en ytterligare effektivisering av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Integrering av utlandsmyndigheterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns biståndskontor inrättade i 17 mottagarländer. Sedan&lt;br&gt;många år tillbaka pågår ett samarbete mellan SIDA och departementet i&lt;br&gt;syfte att uppnå rationaliseringar. Lokalgemenskap råder således mellan&lt;br&gt;ambassaderna och biståndskontoren med ett undantag (Etiopien). I fem&lt;br&gt;länder (Sri Lanka, Guinea Bissau, Lesotho, Laos och Namibia) leds&lt;br&gt;ambassaden-biståndskontoret av en gemensam chef. Tjänsten har, bero-&lt;br&gt;ende på omständigheterna, ibland tillsatts med en UD-tjänsteman, ibland&lt;br&gt;med en SIDA-tjänsteman. Systemet har visat sig fungera utmärkt och kan&lt;br&gt;komma att tillämpas i ytterligare något land.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Stockholmsbaserade ambassadörer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Systemet med stockholmsbaserade ambassadörer infördes år 1979. I dag&lt;br&gt;finns sådana för fem områden. Ambassadörerna har till sitt förfogande ett&lt;br&gt;särskilt kansli, bemannat med kanslichef och assistenter. Systemet innebär&lt;br&gt;en klar besparing under förutsättning att Sverige i övrigt inte är represen-&lt;br&gt;terat på annat sätt än med en honorär konsul i berörda länder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Honorära konsulat&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt finns för närvarande 425 honorära konsulat. Antalet honorär-&lt;br&gt;konsuler har varit mer eller mindre oförändrat under de senaste åren.&lt;br&gt;Honorära konsuler, som kan ha svenskt eller utländskt medborgarskap,&lt;br&gt;erhåller ingen ersättning för sina arbetsinsatser. Däremot får de ersättning&lt;br&gt;för tjänsteutgifter samt i vissa fall kompensation för hyra av kontorslokaler&lt;br&gt;samt ersättning för lön till sekreterare m.m. Kraven på service som kan&lt;br&gt;lämnas av ett honorärt konsulat är helt naturligt avsevärt lägre än de som&lt;br&gt;ställs på lönade myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Kvarlåtenskapsärenden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett verksamhetsområde som det redan i dag står klart i framtiden bör&lt;br&gt;kunna skötas utan departementets medverkan gäller sådana ärenden rö-&lt;br&gt;rande kvarlåtenskap som avses i förordningen (1987:14) om avgifter för&lt;br&gt;bistånd av utrikesdepartementet i ärenden om kvarlåtenskap utomlands.&lt;br&gt;Antalet uppdrag har under de senaste åren kraftigt minskat och kommit att&lt;br&gt;så gott som enbart röra arvsmål i Nordamerika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den minskade efterfrågan kommer handläggningen av&lt;br&gt;arvsärenden vid UDs rättsavdelning och vid generalkonsulatet i New York&lt;br&gt;att reduceras, vilket medför att sammanlagt några tjänster kommer att&lt;br&gt;kunna frigöras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Den statligt finansierade Sverigeinformationen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under tredje huvudtiteln finns medel anvisade för information om Sverige&lt;br&gt;i utlandet och för kulturutbyte. En bättre samordning och en något ändrad&lt;br&gt;inriktning av den statligt finansierade informationsverksamheten samt en&lt;br&gt;minskad ambitions- och servicenivå på vissa områden bör vara möjlig att&lt;br&gt;uppnå och kan, rätt genomförd, innebära besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kort kommer en arbetsgrupp att tillsättas för att se över nuvarande&lt;br&gt;arbetsformer i syfte att också minska administrationskostnaderna. Organi-&lt;br&gt;satoriskt berörs Svenska institutet (SI), det svenska informationskontoret i&lt;br&gt;New York och dess filialer i Los Angeles respektive San Francisco samt&lt;br&gt;UDs press- och informationsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (s. 176) underströks betydelsen av en bättre&lt;br&gt;samordning mellan Svenska institutet, Sveriges exportråd och turistrådet&lt;br&gt;vad gäller den statligt finansierade informationsverksamheten utomlands.&lt;br&gt;Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Internationellt utvecklingssamarbete&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Utgångspunkter för förnyelsearbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det internationella utvecklingssamarbetet har under de senaste åren ställts&lt;br&gt;inför många nya krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragande orsaker har bl.a. annat varit de snabba världspolitiska för-&lt;br&gt;ändringarna, de växande ömsesidiga beroendena mellan u- och i-länder&lt;br&gt;samt många u-länders ekonomiska kris under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska biståndet är i enlighet med de biståndspolitiska målen&lt;br&gt;främst inriktat på stöd till de fattigaste länderna. I växande utsträckning&lt;br&gt;har biståndet även fått ta på sig uppgifter för att bidra till att möta kraven&lt;br&gt;som ställs i olika sammanhang på ökat internationellt samarbete för&lt;br&gt;utveckling och i olika krissituationer. Miljön är ett exempel där insikten&lt;br&gt;om behovet växt av en ökad internationell samverkan. U-ländernas&lt;br&gt;skuldproblem har också varit utgångspunkten för både nya internationellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samordnade aktioner och för direkt stöd till olika enskilda skuldtyngda&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kalla krigets slut har skapat möjlighet att bidra till fredsprocesser&lt;br&gt;och återuppbyggnad i några olika regioner. Snabba insatser och omfördel-&lt;br&gt;ningar har krävts. Kriget i Mellanöstern har inneburit nya och stora&lt;br&gt;anspråk på humanitära insatser och stöd till särskilt drabbade länder. En&lt;br&gt;händelse som Mellanöstern-kriget kan på ett mer djupgående och långva-&lt;br&gt;rigt sätt påverka förutsättningarna för utveckling i större grupper av&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndsmyndigheterna har under det senaste året påförts nya uppgifter&lt;br&gt;bl. a. genom Östeuropabiståndet. Sammantaget kan konstateras att bistån-&lt;br&gt;det i dag präglas av stor mångfald vad gäller såväl inriktning på länder som&lt;br&gt;verksamhetstyper. Stora krav på anpassning och flexibilitet ställs därför&lt;br&gt;kontinuerligt på verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med framtagande av de fördjupade anslagsframställningarna på&lt;br&gt;SIDA och BITS där bl. a. kapacitets- och kompetensbehov skall analyseras,&lt;br&gt;pågår. Under våren 1991 kommer myndighetsspecifika direktiv för&lt;br&gt;SAREC och Nordiska afrikainstitutet att fastställas där tyngdpunkten&lt;br&gt;också kommer att vara kapacitets- och kompetensbehov samt resultatana-&lt;br&gt;lys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet har ett särskilt utrednings- och analysprojekt&lt;br&gt;studerat effektivitetsfrågor i det svenska biståndet. Projektet har bl.a.&lt;br&gt;studerat vilken typ av utvärderingar som genomförs inom biståndet och&lt;br&gt;hur dessa används. Ett annat syfte med utredningen har varit att utveckla&lt;br&gt;begreppen inom ämnesområdet för att kunna diskutera effektivitet på ett&lt;br&gt;mer konkret och nyanserat sätt. Utredningen visar att det bör vara möjligt&lt;br&gt;att mot bakgrund av operationella och biståndspolitiska mål och utifrån&lt;br&gt;utvärderingen på program-, sektor- och projektnivå besvara frågan om det&lt;br&gt;inom biståndet görs rätt saker och om insatta resurser utnyttjas effektivt för&lt;br&gt;avsedda ändamål. På biståndsmyndigheterna bedrivs redan i dag ett om-&lt;br&gt;fattande utvärderingsarbete. En avsikt med detta utredningsarbete har&lt;br&gt;bl. a. varit att bidra till utvecklingen av metoder för den årliga resultatre-&lt;br&gt;dovisningen och resultatanalysen i de fördjupade anslagsframställning-&lt;br&gt;arna. Departementets promemoria remissbehandlas för närvarande. Jag&lt;br&gt;vill betona vikten av att fortlöpande granska effektiviteten i biståndet och&lt;br&gt;biståndsadministrationen och avser att från resurser som står till förfo-&lt;br&gt;gande för biståndsadministrationen finansiera inrättandet av ett separat&lt;br&gt;utvärderingssekretariat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom enprocentmålet ökar det svenska biståndet i takt med den&lt;br&gt;samlade produktionen. I nominella termer har anslagsökningarna på grund&lt;br&gt;av inflationen varit kraftiga. Detta innebär växande uppgifter för bistånds-&lt;br&gt;myndigheterna vars administration samtidigt har behållits på en i stort sett&lt;br&gt;oförändrad nivå. Biståndsmyndigheterna genomgår på så vis en kontinu-&lt;br&gt;erlig rationalisering som ställer stora krav på prioritering av insatser och&lt;br&gt;arbetsmetoder i ett redan mycket omfattande verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om organisation och arbetsformer inom det bilaterala utvecklings-&lt;br&gt;biståndet har behandlats av en särskild utredning. Utredningen har pre-&lt;br&gt;senterat sina förslag i betänkandet (SOU 1990:17) Organisation och ar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsformer inom det bilaterala utvecklingsbiståndet. Ett syfte med utred-&lt;br&gt;ningen har varit att belysa arbetssätt och metoder i biståndet som bidrar till&lt;br&gt;goda resultat och samtidigt till hushållning med knappa administrativa&lt;br&gt;resurser hos myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Graden av mångfald i biståndet och inriktningen på insatstyper, t. ex.&lt;br&gt;katastrofbistånd, utbyggnad av infrastruktur, demokratifrämjande och&lt;br&gt;förvaltningsutveckling påverkar i stor utsträckning behovet av kapacitet&lt;br&gt;och kompetens hos biståndsadministrationen. Också arbetsfördelningen&lt;br&gt;mellan myndigheterna och arbetssätt inte minst vad gäller anlitande av&lt;br&gt;extern expertis vid planering, genomförande och utvärdering av biståndet&lt;br&gt;avgör behov av kapacitet och kompetens. Med denna utgångspunkt och i&lt;br&gt;syfte att pröva olika vägar att effektivisera biståndets administration&lt;br&gt;kommer regeringen att i höstens budgetarbete ta ställning till BITS och&lt;br&gt;SlDA:s fördjupade anslagsframställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med utredningens förslag föreslogs i årets budgetproposition&lt;br&gt;en delvis ny inriktning av det näringslivsinriktade biståndet. Inom SIDA&lt;br&gt;inrättas som en följd därav en ny byrå för forvaltningsbistånd genom&lt;br&gt;omdisponering av administrativa resurser. En ny myndighet för näringslivs-&lt;br&gt;utveckling föreslås också bli inrättad genom en sammanslagning av&lt;br&gt;SWEDFUND, IMPOD och delar av SIDAs industribyrå. I samband med&lt;br&gt;att myndigheten bildas uppkommer rationaliseringsvinster genom att ad-&lt;br&gt;ministration, reception och andra servicefunktioner nu blir gemensamma.&lt;br&gt;Jag beräknar en rationalisering på 10% under treårsperioden om totalt&lt;br&gt;3 — 5 milj, kr., varav minst hälften tas det första året i perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens förslag ligger också frågan om samordningen mellan&lt;br&gt;biståndsmyndigheterna kan underlättas genom lokalmässig närhet. I årets&lt;br&gt;budgetpropositionen anmäls att denna fråga skall utredas vidare med&lt;br&gt;hänsyn till möjliga rationaliseringsvinster på myndigheterna. Statskonto-&lt;br&gt;ret har getts i uppdrag att se på vilka möjligheter som finns och om en&lt;br&gt;rationaliseringsvinst på 7 — 10 milj. kr. kunde uppnås genom skapandet av&lt;br&gt;ett Biståndets hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen for budgetåret 1991/92 föreslås även att en analys&lt;br&gt;av utbildningsfunktionen i biståndet görs. Det ökade deltagandet i bistån-&lt;br&gt;det inom såväl SIDA, BITS som SARECs verksamhetsområde ställer höga&lt;br&gt;krav på en väl anpassad utbildning inom såväl u-landskunskap som språk.&lt;br&gt;RRV har också påtalat behovet av relevant utbildning hos ett flertal&lt;br&gt;svenska myndigheter som sysslar med tjänsteexport. En analys av arbets-&lt;br&gt;fördelningen bl.a. på utbildningsområdet kommer att initieras. Villkoren&lt;br&gt;för utbildning som anordnas av SIDA respektive Sandö U-centrum skall&lt;br&gt;bl. a. analyseras. Jag avser att föreslå regeringen att RRV ges i uppdrag att&lt;br&gt;i ett första steg se över debiteringsfrågorna m.m. i Sandö U-centrums&lt;br&gt;respektive SIDAs utbildningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utrikeshandel och exportfrämjande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Utgångspunkter för förnyelsearbetet.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Omvärldens betydelse for den ekonomiska utvecklingen i Sverige har&lt;br&gt;fortsatt att öka kraftigt under det gångna årtiondet. Tendenserna härvidlag&lt;br&gt;kommer att förstärkas, inte minst genom den ekonomiska integrationen i&lt;br&gt;Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets finansplan konstateras att en huvuduppgift för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken är att skapa förutsättningar för Sverige att aktivt och framgångs-&lt;br&gt;rikt delta i den internationella integrationen. Det handelspolitiska arbetet&lt;br&gt;med att undanröja hinder for handel med varor och tjänster och att&lt;br&gt;tillvarata svenska intressen i uppbyggnaden av det internationella regelver-&lt;br&gt;ket spelar här en central roll. Detta arbete är en huvuduppgift för utrikes-&lt;br&gt;departementets handelsavdelning och för kommerskollegium som central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet på det handelspolitiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella arbete som leds och samordnas av handelsavdel-&lt;br&gt;ningen kommer att få ännu större tyngd under de kommande åren. För-&lt;br&gt;handlingarna om ett EES-avtal går nu in i ett slutskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De för världshandeln och det multilaterala handelssystemet utomor-&lt;br&gt;dentligt viktiga förhandlingarna inom den s.k. Uruguay-rundan i GATT&lt;br&gt;har nyligen återupptagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handelspolitiska relationerna med länderna i Central- och Östeuropa&lt;br&gt;kräver stor uppmärksamhet, inte minst förhandlingarna om frihandelsav-&lt;br&gt;tal mellan EFTA å ena sidan och Polen, Tjeckoslovakien resp. Ungern å&lt;br&gt;den andra. Frågan om åtgärder vad gäller exportfrämjande och exportfinan-&lt;br&gt;siering kräver kontinuerlig uppmärksamhet från handelsavdelningens&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis nämnts kommer inte minst utvecklingen av Sveriges&lt;br&gt;relationer till EG att leda till behov av resursförstärkningar inom delar av&lt;br&gt;utrikesförvaltningen. Effektiviseringsarbetet inom statsförvaltningen i&lt;br&gt;stort kan därmed ses som ett sätt att frigöra resurser för det internationella&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kommerskollegium&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition har regeringen föreslagit att vissa avsteg görs från&lt;br&gt;gällande rationaliseringskrav inför den kommande tre-årsperioden. Där-&lt;br&gt;med kan resurser, som under det kommande året frigörs i regleringsverk-&lt;br&gt;samheten, användas i andra delar av kollegiets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition har också anmälts att avregleringar och inter-&lt;br&gt;nationalisering påverkar förutsättningarna för flera myndigheters arbete&lt;br&gt;och att en översyn bör göras avseende ansvarsfördelningen mellan berörda&lt;br&gt;myndigheter, bl. a. kommerskollegium, näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;(NO) och statens pris- och konkurrensverk (SPK). Beröringspunkter finns&lt;br&gt;också med det nya jordbruksverket och med sammanslagningen av statens&lt;br&gt;industriverk (SIND), styrelsen för teknisk utveckling (STU) och energiver-&lt;br&gt;ket. Ett samlat översynsarbete som bl.a. syftar till ett effektivare resursut-&lt;br&gt;nyttjande har nyligen påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sveriges exportråd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens roll i exportfrämjande verksamhet genom Sveriges exportråd har&lt;br&gt;nyligen varit föremål för en utredning. Utredningen har presenterat sina&lt;br&gt;bedömningar och förslag i betänkandet (SOU 1991:3) Statens roll vid&lt;br&gt;främjande av export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har enligt sina direktiv (1989:38) bl.a. haft att lämna ett&lt;br&gt;underlag för regeringens ställningstagande till frågan om en treårsbudget&lt;br&gt;för verksamheten och att därvid ange tre alternativ — ett som innebär&lt;br&gt;fortsättning på nuvarande nivå, ett där en mindre sänkning av anslaget&lt;br&gt;genomförs och ett där en radikal sänkning genomförs. Betänkandet är nu&lt;br&gt;föremål för en bred remissomgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är beredd att inom ramen för översynen och mot bakgrund&lt;br&gt;av remissutfallet föreslå besparingar i statsanslaget i samband med att&lt;br&gt;rådets verksamhet klarare definieras med hänsyn till vad som är samhälls-&lt;br&gt;ekonomiskt motiverat. Jag avser att återkomma till hithörande frågor i den&lt;br&gt;proposition som planeras till senare i vår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att de åtgärder som jag och statsrådet Gradin nu redovisat&lt;br&gt;sammanlagt skall leda till en minskning av den statliga administrationen&lt;br&gt;med ca 90 milj. kr. Av besparingen används 22 milj. kr. dels för att&lt;br&gt;finansiera redan gjorda åtaganden bl. a. i enlighet med rekommendationer&lt;br&gt;avgivna av Östeuropautredningen dels för inrättandet av ett särskilt sekre-&lt;br&gt;tariat för utvärdering inom biståndet samt en byrå vid SIDA för förvalt-&lt;br&gt;ningsbistånd.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Hjelm-Wallén anför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlin-&lt;br&gt;jer för omställning och minskning av den statliga administrationen som jag&lt;br&gt;har anfört (avsnitt 1 —4 och 6) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Gradin anför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad&lt;br&gt;jag har anfört angående verksamheten inom kommerskollegium och Sve-&lt;br&gt;riges exportråd (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Försvarsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet R. Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92, m. m. såvitt avser omställning och minskning av&lt;br&gt;den statliga administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Utgångspunkter för förnyelsearbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Huvudinriktningen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde,&lt;br&gt;som jag redovisade den i prop. 1990/91:102 om verksamhet och anslag&lt;br&gt;inom totalförsvaret under budgetåret 1991/92, är att åstadkomma en&lt;br&gt;effektiv och rationell verksamhet samt att skapa en mer ändamålsenlig&lt;br&gt;myndighetsstruktur. Utgångspunkten för dimensioneringen och struktu-&lt;br&gt;ren skall för det militära försvaret vara krigsorganisationens storlek och&lt;br&gt;inriktning samt dess behov. Strävan är vidare att undvika särlösningar&lt;br&gt;inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör arbetet i första hand utgå från en renodling av&lt;br&gt;ansvars-, kompetens- och befogenhetsfördelningen samt från de behov som&lt;br&gt;verksamheterna, för det militära försvaret främst krigsorganisationen, har.&lt;br&gt;I propositionen redovisas därför bl. a. en översyn av rollfördelningen&lt;br&gt;mellan regeringen och myndigheterna och hur denna skall anpassas till de&lt;br&gt;nya och delvis förändrade styrformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens anvisningar för programplaner m. m. för perioden 1992/93&lt;br&gt;— 1996/97 ligger denna inriktning som en av grunderna för myndigheter-&lt;br&gt;nas fortsatta planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen med detta arbete och med de åtgärder som presenteras i&lt;br&gt;denna bilaga är att åtgärderna i allt väsentligt skall genomföras under den&lt;br&gt;kommande försvarsbeslutsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ett nytt långsiktigt försvarsbeslut om totalförsvarets långsiktiga&lt;br&gt;inriktning har blivit framskjutet till år 1992 känner vi inte den framtida&lt;br&gt;krigsorganisationens utformning och storlek. Därmed saknas konkret un-&lt;br&gt;derlag om dimensioneringen och strukturen av fredsorganisationen inom&lt;br&gt;det militära försvaret, den civila delen av totalförsvaret och ”stödverksam-&lt;br&gt;heterna”. Mot denna bakgrund är det i dagsläget svårt att exakt uppskatta&lt;br&gt;kommande minskningar av administrationskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omstruktureringar är en fortlöpande del av verksamheten. Under de&lt;br&gt;senaste tio åren har exempelvis antalet anställda inom det militära försva-&lt;br&gt;ret minskat med ca 7000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har en successiv anpassning skett av organisatio-&lt;br&gt;nen. Riksdagen har beslutat om ett antal avvecklingar av förband&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(13,111,117,T3 och T4). Dessutom skulle Ing 1 och Lv 7 omlokaliseras. Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare beslutades om att minska antalet militär- resp, civilområden från Bilaga II: 3&lt;br&gt;sex till fem.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Försvarets rationaliseringsinstitut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Försvarets rationaliseringsinstitut föreslås i årets budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1990/91: 100, bil 6) avvecklas den ljuli 1991. Anslaget till institutet&lt;br&gt;är f. n. ca 25 milj kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Översyn av totalförsvarets ledningsorganisation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet (försvarsdepartementet) bereds f. n. direktiv för en&lt;br&gt;översyn av totalförsvarets ledningsorganisation på central och regional&lt;br&gt;nivå. Direktiven beräknas föreligga under maj månad 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen bör lämna förslag till en ledningsorganisation för försvars-&lt;br&gt;makten på central och regional nivå där organisationen har anpassats till&lt;br&gt;yttre förutsättningar som en minskad krigsorganisation och en förändrad&lt;br&gt;hotbild. Minskningen av krigsorganisationen bör få genomslag i lednings-&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens grundorganisation har sedan att anpassas till krigsor-&lt;br&gt;ganisationen. Genom en översyn av bl. a. de fyra centrala militära staber-&lt;br&gt;nas roller och uppgifter bör grunden kunna läggas för en effektivare ledning&lt;br&gt;av försvarsmakten i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ledningsorganisation inom den civila delen av totalförsva-&lt;br&gt;ret bör grundas på bl. a. en förutsättningslös prövning av hur behovet av&lt;br&gt;samordning mellan militära och civila intressen kan tillgodoses. Förslagen&lt;br&gt;i dessa delar kan även komma att leda tili förändringar på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen bör slutrapportera sitt uppdrag senast den 1 maj 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för utredningens arbete bör vara att skapa en effektivare lednings-&lt;br&gt;organisation i såväl krig som fred. Utredningen bör därvid pröva och&lt;br&gt;redovisa konsekvenserna av sammantagna besparingar på central, högre&lt;br&gt;regional och lägre regional nivå om ca en tredjedel av nuvarande resursan-&lt;br&gt;vändning för ledningen i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av utredningens arbete förväntas utgöra ett viktigt underlag&lt;br&gt;för statsmakternas beslut när det gäller den fortsatta omstruktureringen av&lt;br&gt;myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och det&lt;br&gt;bör kunna genomföras i slutet på den kommande försvarsbeslutsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Översyn av flygtekniska försöksanstalten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten (FFA) har till uppgift att bl. a. genomföra&lt;br&gt;kunskapsuppbyggande forskning inom det flygtekniska området samt som&lt;br&gt;en komplettering till den anslagsfinansierade verksamheten bedriva in-&lt;br&gt;täktsfinansierat utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFA har under de senaste två budgetåren redovisat underskott i den Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;intäktsfinansierade verksamheten. Innevarande budgetår bedöms gå jämnt Bilaga II: 3&lt;br&gt;ut eller med ett eventuellt överskott. För de kommande budgetåren förut-&lt;br&gt;ses ånyo underskott i denna verksamhet. Mot denna bakgrund har rege-&lt;br&gt;ringen funnit anledning att se över den intäktsfinansierade verksamheten&lt;br&gt;vid FFA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 20 december 1990 chefen for försvarsde-&lt;br&gt;partementet att tillkalla en särskild utredningsman i avsikt att överväga&lt;br&gt;och lämna förslag till åtgärder som skapar balans mellan intäkter och&lt;br&gt;utnyttjande av den anslagsfinansierade verksamheten vid FFA. Resultatet&lt;br&gt;av utredningen skall redovisas till regeringen den 30 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet väntas främst påverka den intäktsfinansierade delen av an-&lt;br&gt;staltens versamhet och innebära en effektivisering av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Översyn och omprövning av&lt;br&gt;myndighetsstrukturen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Översynen omfattar myndigheter som hör till försvarsdepartementets ver-&lt;br&gt;samhetsområde. Målsättningen är att bl. a. utifrån dels den framtida krigs-&lt;br&gt;organisationens behov och inriktning, dels utifrån övergången till resultat-&lt;br&gt;orienterad styrning inom statsförvaltningen skapa en ändamålsenlig och&lt;br&gt;rationell myndighetsstruktur samtidigt som dubbelkompetens och särlös-&lt;br&gt;ningar undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av direktiv bereds f. n. inom regeringskansliet och beräk-&lt;br&gt;nas föreligga under våren 1991. Resultatet av arbetet bör kunna redovisas&lt;br&gt;i budgetpropositionen 1993. Därefter kan ytterligare studier eller genom-&lt;br&gt;förandeprojekt bli aktuella. Resultatet kan innebära att myndigheter om-&lt;br&gt;struktureras, slås samman, avvecklas eller reduceras. Vidare kan förändrat&lt;br&gt;huvudmannaskap, styrning och andra finansieringsformer komma att bli&lt;br&gt;aktuella. Genomförandet beräknas kunna ske under den kommande för-&lt;br&gt;svarsbeslutsperioden, dvs 1992/93—1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets civilförvaltning ingår i myndighetsöversynen men behandlas&lt;br&gt;även inom ramen för den pågående utredningen om ” Stöd till förnyelsear-&lt;br&gt;betet” (C Dir 1990:19).Utredningens resultat skall redovisas den 31 maj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Översyn av forskningsverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det planerade försvarspolitiska beslutet 1992 kommer med stor sannolik-&lt;br&gt;het att innebära stora förändringar för totalförsvaret. Som en följd härav&lt;br&gt;kan strukturförändringar komma att aktualiseras även inom totalförsva-&lt;br&gt;rets forskningsverksamhet. En översyn bör därför göras när det gäller&lt;br&gt;inriktning, omfattning, styrning, struktur m. m. avseende totalförvarets&lt;br&gt;forskningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Inriktning och omfattning. Forskningsverksamheten är anpassad till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalförsvarets nuvarande organisation och uppgifter. Kostnaderna för&lt;br&gt;verksamheten uppgår till mellan 600 och 700 miljoner kronor om man&lt;br&gt;bortser från de kostnader som ligger i materielanskaffningsprocessen. Som&lt;br&gt;ovan har nämnts finns det goda skäl att förmoda att åtminstone det&lt;br&gt;militära försvaret kommer att förändras i betydande grad i det kommande&lt;br&gt;försvarsbeslutet. Översynen bör därför, med det nya försvarsbeslutet som&lt;br&gt;grund, föreslå vilken inriktning och omfattning forskningsverksamheten&lt;br&gt;bör ha för att tillgodose de behov som kommer att finnas i en förändrad&lt;br&gt;försvarsmaktsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Struktur och styrformer. Forskningsmedel inom försvarsdepartemen-&lt;br&gt;tets område är fördelade på olika myndigheter och anslag för att tillgodose&lt;br&gt;olika behov. Detta kan dock försvåra överblicken och medföra dubbelar-&lt;br&gt;bete och/eller suboptimeringar. Forskningsverksamheten är i första hand&lt;br&gt;avsedd för totalförsvarets behov. Det måste därför finnas ett samband&lt;br&gt;mellan avnämarnas behov och den forskning som produceras. Utred-&lt;br&gt;ningen bör därför föreslå lämpliga former för denna samverkan så att&lt;br&gt;avnämarnas intressen tillgodoses på ett rimligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen bör huvudsakligen omfatta den forskningsverksamhet som&lt;br&gt;bedrivs inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— programmet gemensam försvarsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— anslaget E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— flygtekniska försöksanstalten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— berörda myndigheter inom den civila delen av totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen bör vidare beakta samverkansmöjligheter internationellt,&lt;br&gt;med andra samhällssektorer, med industrin och med universitet och hög-&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för översynen skall därvid vara att försvarets forsk-&lt;br&gt;ningsanstalt även fortsättningsvis skall vara huvudproducent för totalför-&lt;br&gt;varets forskningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen bör påbörjas tidigt under sommaren 1991 med en kartlägg-&lt;br&gt;ningsfas. Denna bör utmynna i ett delbetänkande med förslag till hur&lt;br&gt;utredningen fortsättningsvis bör bedrivas. Tilläggsdirektiv kan därefter&lt;br&gt;utfärdas för det fortsatta arbetet. Avrapportering bör kunna ske under juni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992. Riksdagen kan ta ställning till regeringens förslag under våren 1993&lt;br&gt;och eventuella förändringar bör kunna genomföras med början under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Omprövning av stiftelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom departementet övervägs f.n de statliga stiftelser som verkar inom&lt;br&gt;departementets område. Stiftelsen Försvarsbostäder beräknas kunna av-&lt;br&gt;vecklas fr.om. 1 juli 1991. Dessutom finns stiftelsen Gällöfsta kurscen-&lt;br&gt;trum, Stiftelsen MHS-eleven och Drottning Victorias örlogshem. Dessa&lt;br&gt;stiftelsers verksamhet bör också ses över i syfte att få underlag för beslut&lt;br&gt;om strukturförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förändrad hantering av familjebidragen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1990/91:150&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 11:3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1990/91:102 om verksamhet och anslag inom totalförsvaret&lt;br&gt;under budgetåret 1991/92, föreslås att administrationen av familjebidra-&lt;br&gt;gen förändras. Förändringen innebär en effektivare hantering bl. a. genom&lt;br&gt;färre ansvariga myndigheter och huvudmän. Riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;försäkringskassorna övertar administrationen från försvarets civilförvalt-&lt;br&gt;ning, länsstyrelserna och kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Översyn av prövningsförfarandet vid vapenfri&lt;br&gt;tjänst&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En översyn av prövningsförfarandet vid ansökan om vapenfri tjänst har&lt;br&gt;genomförts av en arbetsgrupp inom försvarsdepartementet. På grundval av&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag har regeringen i proposition 1990/91:169 i april&lt;br&gt;1991 förslagit ett förenklat prövningsförfarande samt en ökad flexibilitet&lt;br&gt;och snabbhet i handläggningen av vapenfriansökningar. Förenklingarna&lt;br&gt;innebär att besparingar på närmare 4 miljoner kronor per år kan göras&lt;br&gt;främst inom vapenfristyrelsens utredningsverksamhet. Förslagen föreslås&lt;br&gt;gälla fr. o. m. den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Översyn av tjänsteplikten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En parlamentariskt sammansatt kommitté kommer under våren att tillkal-&lt;br&gt;las för att se över grunderna för totalförsvarets personalförsörjning genom&lt;br&gt;pliktsystem.Resultatet kan påverka vapenfristyrelsens och värnpliktsver-&lt;br&gt;kets organisation och uppgifter.Utredningen kan även komma att bl.a.&lt;br&gt;påverka statens räddningsverk eftersom frågan om direktrekrytering av&lt;br&gt;värnpliktiga till civilförsvaret behandlas. Direktiv bereds för närvarande&lt;br&gt;inom regeringskansliet. Genomförandet av eventuella reformer inom om-&lt;br&gt;rådet kan ske tidigast den 1 juli 1994, alternativt 1 juli 1995 och får fullt&lt;br&gt;genomslag ett år senare. Målet med översynen är att skapa ett system som&lt;br&gt;ger en effektivare personalförsörjning för totalförsvaret. Vissa besparingar&lt;br&gt;inom administrationen kan förväntas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En utredning pågår för att se över den del av totalförsvarets personalför-&lt;br&gt;sörjning som sker genom de frivilliga försvarsorganisationerna. Den syftar&lt;br&gt;till att pröva organisationernas roll, uppgifter, ansvar och verksamhetens&lt;br&gt;finansiering. Utredningen skall vara avslutad senast den 31 december&lt;br&gt;1991. Genomförandet av utredningens förslag kan ske under de inledande&lt;br&gt;åren av nästa försvarsbeslutsperiod. Målsättningen är att skapa en effekti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vare ordning med administrativa förenklingar och tydligare ansvarsfördel- Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;ning mellan myndigheterna inbördes och i förhållandet till organisatio- Bilaga II: 3&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att de åtgärder som jag nu har redovisat sammanlagt skall&lt;br&gt;leda till en minskning av den statliga administrationen med 350 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den&lt;br&gt;statliga administrationen inom försvarsdepartementets verksamhetsom-&lt;br&gt;råde som jag har anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92,&lt;br&gt;m.m. såvitt avser omställning och minskning av den&lt;br&gt;statliga administrationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Utgångspunkter för förnyelsearbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementets ansvarsområde är inriktat på medborgarnas trygghet&lt;br&gt;och välfärd. De stora transfereringssystemen inom socialförsäkringen skall&lt;br&gt;dels kompensera för inkomstbortfall på grund av ohälsa eller ålder, dels&lt;br&gt;ge inkomstutfyllnad i övrigt under livets normala skeenden. Denna ekono-&lt;br&gt;miska uppgift får allt starkare beröringspunkter med de delar av trygg-&lt;br&gt;hetssystemen som skall förebygga och behandla ohälsan och dess upp-&lt;br&gt;komst och orsaker, nämligen hälso- och sjukvården, hälsoskyddet samt&lt;br&gt;socialtjänsten. Inom dessa områden, där staten inte har det direkta verk-&lt;br&gt;samhetsansvaret, kan statens huvuduppgift närmast beskrivas som inriktad&lt;br&gt;på framför allt tillsyn, kunskapsuppbyggnad och kvalitetssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsadministrationen bestående av riksförsäkringsverket&lt;br&gt;(RFV) och de allmänna försäkringskassorna svarar för ungefär 85 % av&lt;br&gt;de administrativa kostnaderna inom socialdepartementets område. Den&lt;br&gt;regionalt och lokalt förankrade verksamheten är i stor utsträckning&lt;br&gt;regelstyrd och inriktad på ärendehandläggning. På den centrala&lt;br&gt;myndighetsnivån tillhör uppföljning och utvärdering de viktigaste&lt;br&gt;uppgifterna för RFV liksom för socialstyrelsen såvitt avser den sociala&lt;br&gt;sektorn. Vidare finns ett antal myndigheter som helt eller delvis är&lt;br&gt;intäktsfinansierade, exempelvis läkemedelsverket, statens hundskola och&lt;br&gt;statens bakteriologiska laboratorium. Bilden rymmer också ett antal&lt;br&gt;mindre myndigheter med relativt väl avgränsade verksamhetsområden,&lt;br&gt;t.ex. statens handikappråd och bammiljörådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialdepartementets område koncentreras åtgärderna för om-&lt;br&gt;ställning och bantning av den statliga administrationen nu till socialstyrel-&lt;br&gt;sens område och till socialförsäkringsadministrationen. Riktlinjerna läggs&lt;br&gt;nu fast och skall konkretiseras i departementets dialog med berörda&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av besparingarna skall åstadkommas genom regelförändringar&lt;br&gt;och förenklingar, inte minst inom socialförsäkringsområdet. Vidare ingår&lt;br&gt;åtgärder som syftar till att stärka kompetensen och öka koncentrationen&lt;br&gt;på myndigheternas viktigaste uppgifter, dvs. uppföljning och utvärdering.&lt;br&gt;Detta berör i hög grad socialstyrelsens verksamhetsområde, där en av&lt;br&gt;åtgärderna är att bilda ett särskilt folkhälsoinstitut, som tillförs resurser&lt;br&gt;från olika håll för att få en effektivare medelsanvändning. Decentralisering&lt;br&gt;och delegering till lokal och regional nivå såväl inom socialförsäkrings-&lt;br&gt;systemet som i socialstyrelsens tillsynsverksamhet är verkningsfulla&lt;br&gt;åtgärder i sammanhanget. Ökad samverkan mellan olika organ samt&lt;br&gt;sammanslagning av besläktade verksamheter prövas också såsom i det&lt;br&gt;föreslagna rättsmedicinalverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutliga ställningstaganden till genomförandet av besparingar sker inom&lt;br&gt;ramen för ordinarie budgetberedning. Den samlade besparingseffekten&lt;br&gt;inom socialdepartementets område bedöms för treårsperioden uppgå till&lt;br&gt;ca 420 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Socialstyrelsen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Roll och uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen är statens viktigaste organ inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;samt socialtjänsten. Enligt av riksdagen våren 1989 godkända riktlinjer&lt;br&gt;(prop. 1988/89:130, SoU24, rskr. 296) skall socialstyrelsens huvudsak-&lt;br&gt;liga uppgifter vara tillsyn samt kunskapsutveckling och kunskapsförmed-&lt;br&gt;ling. I tillsynsfunktionen ligger dels en kontroll av verksamheten när det&lt;br&gt;gäller kvalitet, säkerhet och den enskildes rättigheter, dels en uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering av verksamheten gentemot av statsmakterna uppställda&lt;br&gt;mål. Vad avser kunskapsområdet är huvuduppgiften att samla in och&lt;br&gt;utvärdera för verksamheten relevant kunskap, t.ex. rörande vårdens och&lt;br&gt;omsorgens innehåll, kvalitet och kostnader i förhållande till uppsatta mål&lt;br&gt;och insatta resurser, och att förmedla denna kunskap så att den bl.a. kan&lt;br&gt;utgöra en grund för utveckling, förnyelse och omstrukturering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen i form av granskning av hur en verksamhet bedrivs eller av&lt;br&gt;hanteringen av enskilda ärenden, patienter och klienter bör främst full-&lt;br&gt;göras på regional nivå. Denna tillsyn utgör en viktig och självklar grund&lt;br&gt;för uppföljning och utvärdering, där ansvaret bör ligga inom socialstyrel-&lt;br&gt;sens centrala del. Med uppföljning avses att ta fram beskrivningar och&lt;br&gt;data vad avser metoder, resurser, prestationer och resultat för att kunna&lt;br&gt;göra jämförelser mellan huvudmän och över tid. Uppföljningen och&lt;br&gt;tillsynen är en grund för utvärderingen med bedömning och analys av&lt;br&gt;läge, resultat och utveckling inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala tillsynsenheter för hälso- och sjukvården och tandvården&lt;br&gt;finns nu inrättade på två orter och ytterligare tre etableras under år 1991.&lt;br&gt;Detta innebär en kraftig minskning av de centrala resurserna uttryckt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antal årsarbetare. Enheterna har varit i funktion kort tid. Säkra slutsatser &amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om decentraliseringens effekter kommer att kunna dras först om ett par &amp;nbsp;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att den regionala tillsynen inte bara avser tillsyn&lt;br&gt;i form av granskning av enskilda ärenden. Även på regional nivå måste&lt;br&gt;det ske ett mera systematiskt uppföljningsarbete med syfte att stödja&lt;br&gt;kvalitetssäkringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom decentraliseringen av tillsynsfunktionen skapas inte bara en&lt;br&gt;närhet till den verksamhet som skall följas utan också en klarare intern&lt;br&gt;rollfördelning inom socialstyrelsen. De centrala delarna av socialstyrel-&lt;br&gt;sen kan nu koncentrera sig på uppföljning och utvärdering. Som jag&lt;br&gt;tidigare har poängterat är visserligen tillsynen i form av kontroll och&lt;br&gt;även som instrument för kunskaps- och erfarenhetsinsamling en viktig&lt;br&gt;grund för uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Utvärderingsarbete&lt;br&gt;ställer i sig dock krav på kompetens av annat slag än vad som normalt&lt;br&gt;kan behövas i tillsynsverksamheten. En renodling av rollerna innebär&lt;br&gt;alltså fördelar både för personalen som kan arbeta med specifika upp-&lt;br&gt;gifter utifrån sin kompetens och för organisationen i arbetet med att finna&lt;br&gt;den för resp, uppgifter relevanta kompetensen. Tillsynsarbetet kräver&lt;br&gt;delaktighet i kvalificerat metodarbete där socialstyrelsens centrala och&lt;br&gt;regionala del måste samverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens andra huvuduppgift är att samla in, sammanställa och&lt;br&gt;sprida kunskap från olika områden, dvs. ha en roll som kunskapsorganisa-&lt;br&gt;tör. Förutom den egna tillsyns- och uppföljningsverksamheten är det&lt;br&gt;naturligt att socialstyrelsen särskilt utnyttjar universitet och högskolor som&lt;br&gt;huvudkällor för kunskap och i samma syfte samverkar med andra organ&lt;br&gt;och organisationer av betydelse för socialstyrelsens sektorsintresse. Hit&lt;br&gt;hör t.ex. sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliserings-&lt;br&gt;institut (SPRI) och statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik&lt;br&gt;(SBU). Jag avser för övrigt att återkomma till samarbetet med SBU i&lt;br&gt;samband med att förslag lämnas om SBUs framtida organisation och&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen bör koncentrera sina kunskapsspridande insatser till att&lt;br&gt;i första hand återföra resultaten av egna uppföljningar och utvärderingar.&lt;br&gt;Styrelsen kan också få preciserade uppdrag av regering och riksdag.&lt;br&gt;Vidare har styrelsen ett särskilt ansvar för att sprida ny frontkunskap,&lt;br&gt;nya internationella erfarenheter eller resultat av slitna tvister om vad&lt;br&gt;vetenskap och beprövad erfarenhet innebär. Viktig är också auktorisa-&lt;br&gt;tionen av kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kunskapsutveckling och kunskapsförmedling krävs liksom i andra&lt;br&gt;verksamheter ofta en specifik kompetens. Vid sidan av den kompetens&lt;br&gt;som gäller den mer eller mindre praktiska hanteringen krävs också tillgång&lt;br&gt;till en god kompetens inom det område som kunskapen härrör från. Med&lt;br&gt;socialstyrelsens omfattande verksamhetsområde kan alla slag av behövlig&lt;br&gt;kompetens inte rymmas inom den fasta organisationen. En del av kun-&lt;br&gt;skaps- och kompetensbehovet tillgodoses genom de vetenskapliga råden.&lt;br&gt;I andra fall kan det vara lämpligt att skapa referensgrupper eller projekt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupper. I åter andra fall bör socialstyrelsen tillfälligt knyta specifik&lt;br&gt;kompetens till den ordinarie organisationen. Över huvud taget är det&lt;br&gt;viktigt att socialstyrelsen är starkt vetenskapligt och professionellt för-&lt;br&gt;ankrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har också flera författningsreglerade förvaltningsupp-&lt;br&gt;gifter, exempelvis legitimations- och behörighetsuppgifter samt viss&lt;br&gt;tillståndsgivning. I fråga om sådana uppgifter är möjligheten till ratio-&lt;br&gt;naliseringar ofta begränsad. Socialstyrelsen svarar också för utbetalning&lt;br&gt;av vissa statsbidrag till kommuner och organisationer samt för därmed&lt;br&gt;sammanhängande uppgifter. Statsbidragsgivningen är för närvarande&lt;br&gt;föremål för översyn genom kommunalekonomiska kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens uppgifter kan sammanfattningsvis beskrivas som riktade&lt;br&gt;dels mot medborgarnas behov av kvalitativt hög och likvärdig vård och&lt;br&gt;omsorg, dels mot professionen med bl.a. kvalitet och säkerhet i det&lt;br&gt;medicinska handlandet eller den sociala omsorgen och behandlingsarbetet.&lt;br&gt;Arbetsfältet är mycket omfattande. Socialstyrelsen måste ha beredskap för&lt;br&gt;att inom ramen för den givna verksamhetsinriktningen möta sådana för-&lt;br&gt;skjutningar i krav och förväntningar som följer såväl av förändringar inom&lt;br&gt;den sociala sektorn som av den allmänna samhällsutvecklingen. Av detta&lt;br&gt;följer enligt min mening att den fasta organisationen bör vara av måttlig&lt;br&gt;omfattning samt präglad av flexibilitet och hög kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har sagt skall inte ses som en ny inriktning för socialstyrelsen&lt;br&gt;utan syftar till att ytterligare precisera och tydliggöra vad 1989 års riks-&lt;br&gt;dagsbeslut innebär. Inom socialstyrelsen har också drivits och pågår&lt;br&gt;fortfarande ett omstrukturerings- och omdaningsarbete. Detta innebär ett&lt;br&gt;fullföljande av den sedan slutet av 1970-talet gällande utvecklingslinjen&lt;br&gt;för socialstyrelsens verksamhet med en förstärkning av de primära upp-&lt;br&gt;gifterna tillsyn, uppföljning, utvärdering och kunskapsuppbyggnad. I en&lt;br&gt;organisation som också rymmer andra mer traditionella myndighetsupp-&lt;br&gt;gifter har det varit en svår uppgift att åstadkomma snabba förändringar&lt;br&gt;i denna riktning. Socialstyrelsen och dess personal har, genom mängden&lt;br&gt;av och spridningen i arbetsuppgifter, inte alltid getts de bästa förutsätt-&lt;br&gt;ningarna att leva upp till statsmakternas intentioner. Den nu pågående och&lt;br&gt;accelererande omdanings- och renodlingsprocessen syftar till att avlasta&lt;br&gt;socialstyrelsen såväl tunga samordningsuppgifter som en del uppgifter av&lt;br&gt;direkt operativ art. Genom socialstyrelsens egen prioritering av det interna&lt;br&gt;arbetet med metoder för och utveckling av tillsyns- och kunskapsfunktio-&lt;br&gt;nerna bör styrelsen därefter stå bättre rustad för sina viktiga huvudupp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget syftar åtgärderna inom socialstyrelsens verksamhetsområde&lt;br&gt;till att skapa en flexibel organisation som präglas av kompetens och med&lt;br&gt;stark vetenskaplig förankring och auktoritet. Omstruktureringen av social-&lt;br&gt;styrelsen har redan fått ett kraftigt genomslag om man ser till den centrala&lt;br&gt;organisationens omfattning och bemanning. Åtgärder som vidtagits eller&lt;br&gt;föreslagits t. ex i årets budgetproposition har visat på att det utöver den&lt;br&gt;naturliga avgången i den centrala delen krävs personalminskningar innan&lt;br&gt;bemanningen är anpassad till verksamhetsinriktningen. Till detta kommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsekvenserna av den ytterligare renodling av socialstyrelsens sektors- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;kompetens som jag nu närmare skall redovisa. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsofrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare denna dag i en särskild proposition presenterat&lt;br&gt;målsättningar och prioriteringar för folkhälsoarbetet de närmaste åren.&lt;br&gt;Förslag ges om inrättande av ett folkhälsoinstitut som skall vara det&lt;br&gt;nationella samordningsorganet för folkhälsofrågor i vid bemärkelse. Detta&lt;br&gt;institut föreslås överta det tvärsektoriella folkhälsoarbete i form av sam-&lt;br&gt;verkan och samordning i förhållande till andra myndigheter vilket i dag&lt;br&gt;i vissa fall utförs av socialstyrelsen. Vidare övertar institutet socialstyrel-&lt;br&gt;sens operativa uppgifter inom det tvärsektoriella förebyggande arbetet,&lt;br&gt;bl.a. huvudansvaret för den statliga informationsverksamheten inom&lt;br&gt;alkohol- och drogområdet. Jag räknar med att socialstyrelsens myndig-&lt;br&gt;hetsanslag därigenom kan minskas med 10 milj.kr. fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1992/93. Dessa medel kommer i stället att tillföras folkhälsoinstitutet, och&lt;br&gt;någon besparing på statsbudgeten uppnås därför inte. Ett bättre resurs-&lt;br&gt;utnyttjande uppnås dock genom att en klarare rollfördelning skapas mellan&lt;br&gt;olika sektorsorgan. Detta innebär att administrationen kan minskas och&lt;br&gt;att frigjorda medel i stället kan komma exempelvis forskningen till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen skall - i likhet med andra myndigheter på nationell nivå&lt;br&gt;- i första hand utveckla den sektorsspecifika kompetensen inom folk-&lt;br&gt;hälsoområdet. Socialstyrelsens arbete skall därvid rikta sig till&lt;br&gt;huvudmännen och de personalgrupper som har ansvar inom sakområdet.&lt;br&gt;Socialstyrelsen har vidare en mycket viktig funktion i den aktiva&lt;br&gt;uppföljningen av folkhälsoarbetet inom socialsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Epidemiologiskt centrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för socialstyrelsen är att på nationell nivå följa och&lt;br&gt;analysera utvecklingen av sjukdomar, sociala problem och deras risk-&lt;br&gt;faktorers utbredning i olika befolkningsgrupper. Inom socialstyrelsen&lt;br&gt;pågår arbetet med att utveckla ett epidemiologiskt centrum som avses&lt;br&gt;bl.a. svara för behövligt klassifikationsarbete och registerhållning in-&lt;br&gt;begripet kvalitetskontroll av befintliga epidemiologiska register. Avsikten&lt;br&gt;är att skapa hög tillgänglighet till registren för forskare, myndigheter,&lt;br&gt;kommuner och landsting. Jag avser att ge socialstyrelsen i uppdrag att&lt;br&gt;närmare klargöra roll och funktion för ett epidemiologiskt centrum.&lt;br&gt;Därvid bör bl.a. klargöras relationen till statistiska centralbyrån (SCB),&lt;br&gt;andra myndigheter och organisationer samt till forskningsanslagsbeviljan-&lt;br&gt;de organisationer, stiftelser m.fl. Vidare bör beaktas slutbetänkandet från&lt;br&gt;utredningen (S 1988:02) om informationsstrukturen för hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården. Även den informationsstrukturutredning för socialtjänsten som på&lt;br&gt;regeringens uppdrag pågår i socialstyrelsens egen regi skall beaktas i&lt;br&gt;sammanhanget. I detta arbete är det angeläget att vidga perspektivet till&lt;br&gt;att omfatta hela socialstyrelsens ansvarsområde, dvs. skissera hur det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;epidemiologiska centret kan stödja forskning och uppföljningsinsatser Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;inom hela den sociala sektorn. Styrelsen bör redovisa det avsedda upp- Bilaga 11:4&lt;br&gt;draget före utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HIV/aids&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HIV/aids är fortfarande ett allvarligt folkhälsoproblem. Insatserna mot&lt;br&gt;HIV/aids har alltmer integrerats som en naturlig del i de ordinarie sam-&lt;br&gt;hällsorganens reguljära verksamhet. Det finns dock fortfarande ett starkt&lt;br&gt;behov av att i särskild ordning initiera förebyggande insatser. I årets&lt;br&gt;budgetproposition redovisade jag min uppfattning att Aids-delegationen&lt;br&gt;bör bibehållas under ytterligare ett antal år, och att den bör verka för en&lt;br&gt;mer effektiv samverkan mellan myndigheter, kommuner, landsting och&lt;br&gt;frivilligorganisationer. Jag förordade också en bättre samordning av de&lt;br&gt;utåtriktade förebyggande insatserna från socialstyrelsens och social-&lt;br&gt;departementets sida vad gäller bekämpningen av HIV/aids. Samordningen&lt;br&gt;föreslogs också gälla kansliresurserna. Fortsättningsvis kommer alltså upp-&lt;br&gt;gifter av informations- och annan förebyggande karaktär liksom kansli-&lt;br&gt;resurserna för Aids-delegationen och vissa ytterligare uppgifter att be-&lt;br&gt;kostas via det särskilda aidsanslaget. Det innebär en besparing på statsbud-&lt;br&gt;geten på ca 7,7 milj.kr. och en motsvarande neddragning av anslaget till&lt;br&gt;socialstyrelsen har föreslagits för budgetåret 1991/92. Genom att på&lt;br&gt;liknande sätt som i folkhälsofrågan avlasta socialstyrelsen samordnings-&lt;br&gt;uppgifter på nationell nivå och det operativt preventiva arbetet kan styrel-&lt;br&gt;sens insatser också mer effektivt koncentreras på uppföljnings-, utvärde-&lt;br&gt;rings- och tillsynsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn och metodik inom socialtjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen har en särskild betydelse såväl för patienter inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården som för klienter inom socialtjänsten. I båda fallen befinner&lt;br&gt;sig individen i underläge gentemot vården och omsorgen och kan ofta&lt;br&gt;inte själv bedöma behandlingens eller åtgärdens relevans eller utfall. I&lt;br&gt;andra avseenden finns dock skillnader i tillsynsarbetet. Inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården granskas åtgärder som faller inom ramen för tydliga yrkes-&lt;br&gt;roller och verksamhet som bedöms mot vetenskap och beprövad erfaren-&lt;br&gt;het. Granskningen inom socialtjänsten har i långt större utsträckning&lt;br&gt;enskilda åtgärders lagenlighet som grund och tar i mycket sikte på ställ-&lt;br&gt;ningstaganden från politiska organ. En annan skillnad för socialstyrelsens&lt;br&gt;del är att den, i motsats till vad som gäller inom hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;området, inte har ett direkt ansvar på socialtjänstens område för tillsynen&lt;br&gt;i enskilda fall. Detta ansvar ligger på länsstyrelserna. Socialstyrelsen kan&lt;br&gt;dock gå in i viktigare eller mer principiella tillsynsärenden. Inom social-&lt;br&gt;tjänsten finns inte heller något regelbundet rapporteringssystem av Lex&lt;br&gt;Maria-modell. Det saknas också samlad statistik över antalet fall av tillsyn&lt;br&gt;liksom ett systematiskt arbete för kvalitetssäkring. Inom socialstyrelsen&lt;br&gt;pågår emellertid nu planering för ett viktigt metodarbete i syfte att finna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett system för kontinuerlig och systematisk tillsyn av socialtjänsten. Ett&lt;br&gt;sådant arbete måste naturligtvis ske i nära samarbete med bl.a. länsstyrel-&lt;br&gt;serna. I det arbetet bör också tas upp frågan om den nuvarande arbets-&lt;br&gt;fördelningen såvitt avser tillsynen inom socialtjänsten är den lämpligaste.&lt;br&gt;Även tillsynen inom omsorgsverksamheten bör analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är också angelägen om att få till stånd en väl fungerande utvärde-&lt;br&gt;ring av och ett stöd till utveckling av det sociala arbetets metodik. Jag&lt;br&gt;har erfarit att det inom socialstyrelsen finns tankar på att bygga upp en&lt;br&gt;centrumliknande verksamhet för det ändamålet. Ett sådant centrum skulle&lt;br&gt;vara öppet for samarbete med externa intressenter och i stor utsträckning&lt;br&gt;kunna utnyttja externa resurser inom högskolor, kommuner och landsting.&lt;br&gt;På motsvarande sätt som för det epidemiologiska centret avser jag att ge&lt;br&gt;socialstyrelsen i uppdrag att för regeringen presentera och närmare preci-&lt;br&gt;sera en tänkt uppbyggnad och på vilket sätt resursbehoven kan tillgodoses&lt;br&gt;genom omprioriteringar. Jag förutsätter att socialstyrelsen kan redovisa&lt;br&gt;uppdraget före utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsoskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör&lt;br&gt;bl.a. hälsoskydd. Enligt hälsoskyddslagen delar socialstyrelsen och&lt;br&gt;statens naturvårdsverk den centrala tillsynen enligt regeringens bestäm-&lt;br&gt;mande. Den under senare år ökade uppmärksamheten på frågor kring&lt;br&gt;hälsoskydd och miljömedicin har bl.a. lett till att allt fler myndigheter&lt;br&gt;fullgör uppgifter som angränsar till eller överlappar socialstyrelsens.&lt;br&gt;Förutom naturvårdsverket rör det sig om exempelvis statens livsmedels-&lt;br&gt;verk, statens strålskyddsinstitut, kemikalieinspektionen ocharbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsen. Något samlat ställningstagande till rollfördelningen mellan&lt;br&gt;myndigheterna har inte gjorts. Regeringen har därför för avsikt att ge&lt;br&gt;statskontoret i uppdrag att precisera och avgränsa socialstyrelsens roll&lt;br&gt;gentemot andra tillsynsmyndigheter när det gäller miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;frågor. Uppdraget bör redovisas före utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefsmyndighetsuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagen godkänner förslagen i propositionerna 1990/91:93 om&lt;br&gt;rättsmedicinsk verksamhet m.m. samt 1990/91:120 om den rättspsykiat-&lt;br&gt;riska undersökningsverksamheten m.m. vad avser en ny myndighet,&lt;br&gt;rättsmedicinalverket, och dess uppgifter kommer socialstyrelsen att helt&lt;br&gt;avlastas uppgiften som chefsmyndighet för sina hittillsvarande under-&lt;br&gt;förvaltningar. Ansvaret för tillsyn, uppföljning och utvärdering av rätts-&lt;br&gt;medicinsk och rättspsykiatrisk verksamhet kommer att ligga kvar på&lt;br&gt;socialstyrelsen. Detta innebär att socialstyrelsens möj lighet att koncentrera&lt;br&gt;sig på de huvudsakliga uppgifterna ytterligare förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskaps ansvaret för funktionen Hälso- och sjukvård m. m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition anmälde jag att det fanns anledning att genom-&lt;br&gt;föra en särskild översyn av hur socialstyrelsens uppgifter som funktionsan-&lt;br&gt;svarig myndighet inom totalförsvarets civila del såvitt avser hälso- och&lt;br&gt;sjukvården m.m. kan lösas framöver. Detta verksamhetsområde var&lt;br&gt;undantaget från den översyn som låg till grund för riksdagens beslut våren&lt;br&gt;1989 om socialstyrelsens inriktning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1991 har översynen av funktionen genomförts av en depar-&lt;br&gt;temental arbetsgrupp med företrädare för försvars- och socialdepartemen-&lt;br&gt;ten. I översynsarbetet har ett stort antal överläggningar genomförts med&lt;br&gt;berörda myndigheter och organisationer. Arbetsgruppen har redovisat sin&lt;br&gt;översyn i promemorian &amp;quot;Det fortsatta arbetet vid socialstyrelsen med&lt;br&gt;beredskapsfrågor inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m.” Promemo-&lt;br&gt;rian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 11:4.1. lag har i&lt;br&gt;det följande samrått med chefen för försvarsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen (1990/91:102) om verksamhet och anslag inom&lt;br&gt;totalförsvaret 1991/92 har genomförandet av 1987 års försvarsbeslut&lt;br&gt;(prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310) nu börjat ge påtagliga resultat&lt;br&gt;och förbättringar i hälso- och sjukvårdens beredskap. Jag vill understryka&lt;br&gt;betydelsen av denna positiva utveckling och av att den fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergripande princip i hela totalförsvarsplaneringen, den s.k. an-&lt;br&gt;svarsprincipen, är att så långt möjligt låta den fredstida organisationen&lt;br&gt;vara oförändrad i en krigssituation. En viktig förutsättning för att&lt;br&gt;beredskapsplaneringen skall fungera är också att de för planeringen&lt;br&gt;ansvariga har nära kontakt med och tar hänsyn till den fredsmässiga&lt;br&gt;utvecklingen på området. Beredskapsfrågorna måste enligt min mening&lt;br&gt;integreras i socialstyrelsens reguljära verksamhet i större omfattning än&lt;br&gt;vad som för närvarande är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens huvudsakliga uppgifter inom ramen för sitt funktions-&lt;br&gt;ansvar skall även på beredskapsområdet vara tillsyn samt kunskapsutveck-&lt;br&gt;ling och kunskapsförmedling. Tillsynen bör ske inom ramen för styrelsens&lt;br&gt;övriga tillsyn. Likaväl som socialstyrelsen skall svara för expertkunnandet&lt;br&gt;inom den sociala sektorn under fredstid skall den göra det för kriser och&lt;br&gt;i krig om uppgiften då inte ankommer på annan myndighet. Socialstyrel-&lt;br&gt;sen bör alltså exempelvis utarbeta det kunskapsunderlag som krävs för att&lt;br&gt;verksamheten inom sektom skall fungera enligt de av statsmakterna&lt;br&gt;uppsatta målen för totalförsvaret. Eftersom socialstyrelsens beredskaps-&lt;br&gt;uppgifter berör andra myndigheters verksamhetsområden är det angeläget&lt;br&gt;att utveckla samverkansformema för att uppnå ett mer effektivt resursut-&lt;br&gt;nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har översynsgruppen funnit att det även på beredskapsområdet&lt;br&gt;är möjligt att begränsa socialstyrelsens handläggning av rutin- och&lt;br&gt;individärenden. Bl.a. har framkommit att handläggningen av vapenfri-&lt;br&gt;frågor bör föras över till vapenfristyrelsen. Vidare bör sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen själva kunna svara för krigsplaceringen av sin personal med hjälp&lt;br&gt;av uppgifterna i det av socialstyrelsen och sjukvårdshuvudmännen gemen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt utvecklade personalförsöijningsregistret, det s.k. Integer-systemet. Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;Ett motsvarande informationssystem bör utvecklas för försöijningen av Bilaga 11:4&lt;br&gt;läkemedel och sjukvårds materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynsgruppen har beräknat att det bör vara möjligt att resurser i&lt;br&gt;storleksordningen 3-4 milj.kr. kan frigöras om gruppens förslag genom-&lt;br&gt;förs. I denna besparing ligger en avveckling av socialstyrelsens bered-&lt;br&gt;skapsförråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att det fortsatta utvecklingsarbetet bedrivs med den&lt;br&gt;inriktning som översynen lett fram till. De närmare organisatoriska kon-&lt;br&gt;sekvenserna torde vara av den arten att socialstyrelsen själv kan besluta&lt;br&gt;därom. Jag avser att inom ramen för mål- och resultatdialogen med&lt;br&gt;socialstyrelsen följa upp genomförandet av vad översynen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Rättsmedicinalverket&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna rättsmedicinalverket kommer att bestå av en lednings-&lt;br&gt;organisation med ett centralt kansli samt relativt fristående produktionsen-&lt;br&gt;heter inom de rättsmedicinska och rättsserologiska områdena samt inom&lt;br&gt;den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten. För ledningsfunktionen&lt;br&gt;kommer mål- och resultatstyrning att vara de övergripande inslagen.&lt;br&gt;Kvalitetskontroll och kvalitetssäkring blir viktiga inslag i ledningens&lt;br&gt;uppgifter bl.a. för att bevaka rättssäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den rättspsykiatriska undersökningsorganisationen har rege-&lt;br&gt;ringen föreslagit att undersökningar bör genomföras inte bara vid statliga&lt;br&gt;enheter utan även av vissa sjukvårdshuvudmän enligt ingångna avtal. De&lt;br&gt;statliga enheterna bör också för att kunna höja sin produktivitet och bättre&lt;br&gt;kunna möta variationer i behovet av undersökningar, få ökade möjligheter&lt;br&gt;att upphandla personalresurser (t.ex. läkare och psykologer) av sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmän och andra intressenter. På detta sätt kan uppnås en effektivare&lt;br&gt;och mer flexibel organisation, som i ett relativt kort tidsperspektiv kan&lt;br&gt;anpassa sig till förändringar i efterfrågan på undersökningar. Organisa-&lt;br&gt;tionen skapar möjligheter att bedriva konkurrerande verksamhet inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn. I bl.a. detta perspektiv kommer kostnadsuppföljning&lt;br&gt;och kostnadsanalyser liksom stöd till löpande effektivisering och upphand-&lt;br&gt;ling att vara viktiga uppgifter för rättsmedicinalverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av den verksamhet som det åligger rättsmedicinalverket att leda&lt;br&gt;kommer att vara avgiftsfinansierad. Det gäller den rättsserologiska verk-&lt;br&gt;samheten. Även när det gäller vissa undersökningar inom rättsmedicin&lt;br&gt;och den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten skulle verksamheten&lt;br&gt;på sikt åtminstone delvis kunna avgiftsfinansieras. Rättsmedicinalverket&lt;br&gt;kommer således att ha ansvar för och leda verksamheter där det finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stora möjligheter att vidareutveckla de olika verksamheterna såväl organi-&lt;br&gt;satoriskt som kvalitetsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också, främst inom den rättspsykiatriska undersökningsverk-&lt;br&gt;samheten, möjligheter att minska statens kostnader för verksamheten. I&lt;br&gt;dag utförs ca 550 rättspsykiatriska undersökningar till en kostnad av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115 milj.kr. Det är således en kostnadskrävande verksamhet, och en stor&lt;br&gt;del av kostnaderna är knutna till omhändertagandet av de personer som&lt;br&gt;utreds vid de rättspsykiatriska klinikerna. Kraven på säkerhet och&lt;br&gt;bevakning är att jämställa med förhållandena vid häkten. Genom att&lt;br&gt;avveckla rättspsykiatriska kliniker i den utsträckning som är motiverad&lt;br&gt;med hänsyn till ingångna avtal med sjukvårdshuvudmännen och den&lt;br&gt;reduktion av antalet undersökningsplatser som de nya reglerna enligt&lt;br&gt;förslagen i propositionen (1990/91:58) om psykiatrisk tvångsvård m.m.&lt;br&gt;på sikt torde innebära kan besparingar i de statliga utgifterna för denna&lt;br&gt;verksamhet uppnås samtidigt som man uppnår det eftersträvade närman-&lt;br&gt;det mellan den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten och allmän-&lt;br&gt;psykiatrin. Besparingarna i denna del bör under treårsperioden kunna ligga&lt;br&gt;i storleksordningen 20 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Socialförsäkringsadministrationen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Utgångspunkter och huvudinriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsadministrationen befinner sig i en intensiv förändrings-&lt;br&gt;fas. För det första är arbetssätt och verksamhetsinriktning stadda i om-&lt;br&gt;vandling. En långtgående decentralisering av ärendehandläggning till&lt;br&gt;lokalkontorsnivån är snart avslutad. Hittillsvarande tonvikt på att bevilja&lt;br&gt;och utbetala ersättningar skall kompletteras med ett aktivt arbetssätt med&lt;br&gt;syfte att främja rehabilitering och motverka uppkomsten av långa sjuk-&lt;br&gt;skrivningar och förtidspensioneringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra kommer väsentliga inslag i förmånssystemet att förändras.&lt;br&gt;Förslaget om införande av en 14 dagars sjuklöneperiod den 1 januari 1992&lt;br&gt;innebär att försäkringskassorna inte längre skall administrera sjuk-&lt;br&gt;penningutbetalningarna för de korta sjukfallen. I dag utgör detta en be-&lt;br&gt;tydande del av kassornas verksamhetsvolym inom sjukförsäkringen.&lt;br&gt;Vidare pågår eller planeras översyner av arbetsskadeförsäkringen, KBT&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje utvecklas försäkringskassornas relationer till angränsade&lt;br&gt;samhällssektorer. Fr.o.m. budgetåret 1989/90 har försäkringskassorna&lt;br&gt;möjligheter att upphandla yrkesinriktade rehabiliteringstjänster. Särskilda&lt;br&gt;medel har ställts till förfogande inom ramen för 1990 års&lt;br&gt;Dagmaröverenskommelse som bas för överläggningar och avtal mellan&lt;br&gt;kassor och sjukvårdshuvudmän. Försöksverksamhet med finansiell sam-&lt;br&gt;ordning mellan socialförsäkringen och hälso- och sjukvården avses in-&lt;br&gt;ledas under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag konstaterade i årets budgetproposition är resurssituationen och&lt;br&gt;arbetsbelastningen inom försäkringskassorna sådan att en neddragning av&lt;br&gt;administrationens kostnader inte kan åstadkommas med marginella an-&lt;br&gt;passningar. En långsiktig strategi för minskade förvaltningskostnader&lt;br&gt;måste utvecklas dels i termer av regelförändringar som ger administrativa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besparingar, dels i förändringar av organisationens utformning och funk-&lt;br&gt;tionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategin måste vidare beakta det grundläggande särdraget för verksam-&lt;br&gt;heten, nämligen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;socialförsäkringen är ett nationellt system för ekonomisk&lt;br&gt;grundtrygghet som skall tillämpas enhetligt över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl försäkringsutgifter som administrationskostnader finansieras&lt;br&gt;nationellt i form av statliga skattemedel och socialavgifter. Förändringar&lt;br&gt;i förmåner beslutas centralt. Genomförande av beslutade förändringar&lt;br&gt;måste ske samordnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsförmåner styrs av ibland komplicerade regler. Fast-&lt;br&gt;ställande av ersättningsbeloppen förutsätter ofta en rad uppgifter om den&lt;br&gt;försäkrade. Härav följer behov av informationssystem och hantering som&lt;br&gt;så långt möjligt tillvaratar fördelar med automatisering. Detta motiverar&lt;br&gt;gemensamma ADB-system för registrering, beräkning och utbetalning&lt;br&gt;samt möjligheter till automatisk samordning mellan olika förmåner. ADB-&lt;br&gt;systemens funktion är även att säkerställa likformig regeltillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortgående internationaliseringen och en eventuell framtida an-&lt;br&gt;slutning till EG kommer att ställa både centrala och lokala nivåer inför&lt;br&gt;nya uppgifter och kompetenskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det väsentligt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;socialförsäkringsadministrationen bibehåller en flexibilitet och&lt;br&gt;stabilitet för att klara av förändringskrav framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringen är i hög grad ett innehållsligt och produktionsmässigt&lt;br&gt;sammanhängande system. Samtidigt är det väsentligt att tillvarata de&lt;br&gt;fördelar som decentralisering och delegering ger för att åstadkomma ett&lt;br&gt;aktivt resultatansvar och ändamålsenlig anpassning till lokala förutsätt-&lt;br&gt;ningar och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående förändringsprocessen inom socialförsäkringen innebär&lt;br&gt;att försäkringskassorna tilldelas ett mer aktivt resultatansvar och ett&lt;br&gt;bredare handlingsutrymme än det som hittills gällt. Därtill kommer att&lt;br&gt;en rad administrativa beslut förs ut till kassorna. Denna utveckling följer&lt;br&gt;de riktlinjer för rollfördelningen inom socialförsäkringsadministrationen&lt;br&gt;som uttryckts bl.a. i propositionen 1988/89:100, bil. 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att även fortsättningsvis eftersträva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;en vidareutveckling av försäkringskassornas resultatansvar och av&lt;br&gt;rollfördelningen inom socialförsäkringsadministrationen i takt med&lt;br&gt;förändringar av verksamheten och målen för socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Regelförändringar som led i en strategi för&lt;br&gt;socialförsäkringsadministrationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det som i grunden styr socialförsäkringsadministrationens inriktning och&lt;br&gt;omfattning är de regelsystem som omger de olika förmånerna. Ett naturligt&lt;br&gt;steg i ett program för effektivisering och besparingar inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringsadministrationen är därför att undersöka hur reglerna påverkar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrationskostnaderna. I avsnitt 4.2.1 redovisas en preliminär över- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;sikt härav. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.2.2 redovisas de större regelförändringar som för närvarande&lt;br&gt;är aktuella. Vissa av dessa härstammar från det regelutvecklingsarbete&lt;br&gt;som sedan 1980-talet är en integrerad del i socialförsäkringsverksamheten.&lt;br&gt;Genom ett regeringsbeslut i juni 1985 fick RFV formellt i uppdrag att&lt;br&gt;fortlöpande redovisa idéer, uppslag och åtgärder för översyner av regel-&lt;br&gt;systemet inom socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.2.3 redovisas kortfattat den inverkan internationaliseringen&lt;br&gt;kan innebära för socialförsäkringsadministrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Administrationskostnaderna för olika försäkringsgrenar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den s.k. Helmergruppen (i denna ingår ledningen för&lt;br&gt;socialdepartementet, RFV och Försäkringskasseförbundet FKF) har ett&lt;br&gt;arbete inletts med syfte att klargöra särkostnader för olika försäkrings-&lt;br&gt;grenar och hur förmånernas utformning påverkar administrationskost-&lt;br&gt;naderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående tabell redovisas en preliminär uppskattning av olika&lt;br&gt;försäkringsområdens särkostnader i form av direkta administrationskost-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nader. Tabellen utgår&lt;br&gt;(milj.kr.).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;från tilldelade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;för budgetåret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsgren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbet.&lt;br&gt;ers.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dir.&lt;br&gt;pers,&lt;br&gt;kostn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ADB-&lt;br&gt;drift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Porto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;direkta&lt;br&gt;adm.&lt;br&gt;kostn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Adm.&lt;br&gt;kostn.&lt;br&gt;andel&lt;br&gt;av ut-&lt;br&gt;bet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag, bidrags-&lt;br&gt;förskott, barnpensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäkring vid&lt;br&gt;ålderdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdsersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217 468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassomas personalkostnader för direkt ärendehandläggning&lt;br&gt;utgör mellan 75 % och 95 % av administrationskostnaderna. Portokost-&lt;br&gt;nademas andel för olika verksamhetsområden varierar kraftigt från 0 %&lt;br&gt;till 20 %. För hanteringen av barnbidrag och pensionsutbetalningar utgör&lt;br&gt;portokostnaden en relativt tung post. I årets budgetproposition har jag&lt;br&gt;föreslagit att pensionsmottagare som har utbetalning till ett konto får&lt;br&gt;underrättelse om utbetald pension endast vid första utbetalningen och vid&lt;br&gt;ändring av beloppets storlek samt vid årsskifte och inte som i dag vaije&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad. Förändringen avses genomföras fr.o.m. den 1 januari 1992 och&lt;br&gt;beräknas medföra en kostnadsminskning på 24 milj.kr. per år. Mot-&lt;br&gt;svarande system har genomförts för bambidragsutbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den direkta administrationskostnaden utgör 0,3-4,5 % av utbetald&lt;br&gt;ersättning. Därtill kommer overhead-kostnader för intern administration&lt;br&gt;som utgör ca 17 % på de direkta administrationskostnaderna. De totala&lt;br&gt;administrationskostnaderna är i många fall mindre än 3 %, vilket kan&lt;br&gt;jämföras med de ca 25 % som privata försäkringsbolag uppger att deras&lt;br&gt;försäkringsadministration kostar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrationskostnaderna bör inte ställas i relation enbart till de&lt;br&gt;belopp de hanterar utan även till ärendemängden. Därvid framträder&lt;br&gt;också vilka ärenden som är enkla och vilka som är komplexa, t.ex. till&lt;br&gt;följd av att en rad utredningsunderlag är nödvändiga innan beslut kan&lt;br&gt;fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom RFV utarbetas för närvarande riktlinjer för en kostnads- och&lt;br&gt;prestationsredovisning. Denna skall kunna tjäna som underlag för närma-&lt;br&gt;re analyser av kostnaderna för att administrera olika delar av socialför-&lt;br&gt;säkringssystemet. Uppgifterna i följande tabell om direkta personalkost-&lt;br&gt;nader för några olika ärendeslag skall ses som exempel på vad en redo-&lt;br&gt;visning skulle kunna innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalkostnad per ärende&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagd&lt;br&gt;kostnad&lt;br&gt;(milj.kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mått*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styck-&lt;br&gt;kostn.&lt;br&gt;(kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 634 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(B)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;494 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(A)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 187 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(A)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 552 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(B)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(B)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 274 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(A)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdsersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 333 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(K)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resekostnad sersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 060 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(K)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;*) B = bidragsmottagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A = Anmälningar under en tolvmånadersperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K = Kvitton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom Helmergruppen rörande samband mellan förmånernas&lt;br&gt;utformning och administrationskostnaderna avses ge uppslag till ytter-&lt;br&gt;ligare regelförändringar och förändringar i regler och arbetssätt som kan&lt;br&gt;frigöra administrativa resurser utan att alltför påtagligt försämra utbytet&lt;br&gt;för den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Aktuella regelförändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabilitering och rehabiliteringsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1990/91:141) om rehabilitering och rehabiliteringser-&lt;br&gt;sättning lämnas förslag till lagstiftning inom ramen för den allmänna&lt;br&gt;försäkringen om ansvaret för arbetslivsinriktad rehabilitering och om&lt;br&gt;ekonomisk ersättning vid sådan rehabilitering. Förslagen avses i huvud-&lt;br&gt;sak träda i kraft samtidigt som sjuklön införs, dvs. den 1 januari 1992.&lt;br&gt;Genom den ökade satsningen på rehabilitering av långtidssjukskrivna&lt;br&gt;förväntas allt fler kunna återgå i förvärvsarbete eller till ett aktivt liv i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklön och sjuklöneperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnade i januari direktiv till en parlamentarisk kommitté&lt;br&gt;med uppgift att pröva vissa frågor i anslutning till införande av en arbets-&lt;br&gt;givarperiod om 14 dagar inom sjukpenningförsäkringen. Kommittén&lt;br&gt;redovisade sitt arbete i mars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare denna dag i en särskild proposition lämnat&lt;br&gt;förslag om en ny lag om sjuklön som skall utgöra grunden för sjukersätt-&lt;br&gt;ningen framför allt vid korta sjukfall. Under de första 14 dagarna av&lt;br&gt;vaije sjukdomsfall (sjuklöneperioden) föreslås arbetsgivaren utge sjuk-&lt;br&gt;lönen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införande av en sjuklöneperiod kommer att påverka försäkrings-&lt;br&gt;utgiftema samtidigt som ärendevolymen inom sjukförsäkringen reduceras&lt;br&gt;påtagligt. Enligt RFV kommer detta i sin tur medföra en minskning av&lt;br&gt;personalbehovet med 2 400 årsarbetskrafter. Därtill kommer den positiva&lt;br&gt;indirekta effekt som ett förändrat arbetsgivaransvar för sjukfrånvaron kan&lt;br&gt;komma att få för uppkomsten av långa sjukfall och därmed på försäk-&lt;br&gt;ringsadministrationen och försäkringsutgiftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att genomföra en samordning av sjuk- och&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen, vilket har beräknats innebära en administrativ&lt;br&gt;besparing på ca 800 årsarbetskrafter. I samband med beredningen av den&lt;br&gt;lagrådsremiss om rehabilitering som överlämnades till lagrådet i februari&lt;br&gt;1991, uttryckte arbetsmarknadens parter önskemål om ytterligare tid för&lt;br&gt;förberedelser och förhandlingar med hänsyn till konsekvenser för avtals-&lt;br&gt;försäkringarna. Mot denna bakgrund ansåg jag att samordningen skulle&lt;br&gt;senareläggas. En kommitté för översyn av arbetsskadeförsäkringen kom-&lt;br&gt;mer att tillsättas inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan en anpassning av de nuvarande reglerna för yrkes-&lt;br&gt;skadeersättningar aktualiseras för att skapa överensstämmelse med nya&lt;br&gt;regler för arbetsskadeförsäkringen. Detta torde i sin tur få konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för administrationskostnaderna för handläggningen av de ärenden som&lt;br&gt;sker vid yrkesskade- och avgiftsenheten vid RFV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överförande av administrationen av sjukreseersättningar från&lt;br&gt;försäkringskassorna till sjukvårdshuvudmännen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen framlagt en proposition med förslag att admini-&lt;br&gt;strationen av sjukreseersättningar fr.o.m. den 1 januari 1992 skall över-&lt;br&gt;föras från försäkringskassorna till sjukvårdshuvudmännen. En överflytt-&lt;br&gt;ning till sjukvårdshuvudmännen skapar förutsättningar för ett effektivare&lt;br&gt;resursutnyttjande, eftersom sjukvårdshuvudmännen t.ex. har goda möj-&lt;br&gt;ligheter att samordna patienternas besökstider med tillgängliga transporter&lt;br&gt;till och från mottagningarna. Samtidigt bortfaller en inte oväsentlig ad-&lt;br&gt;ministrationskostnad hos försäkringskassorna. Den administrativa be-&lt;br&gt;sparingen uppgår till ca 250 årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för sjukhusvårdsavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddragen i det nuvarande avgiftssystemet vid sjukhusvård för pensio-&lt;br&gt;närer gäller sedan år 1989 då det avgiftsfria året för ålderspensionärer&lt;br&gt;avskaffades. Systemet innebär att landstingen till försäkringskassorna&lt;br&gt;inrapporterar in- och utskrivningsdagar för ålderspensionärer vid sjukhus-&lt;br&gt;vård. Ca 100 årsarbetskrafter inom försäkringskassorna svarar för ad-&lt;br&gt;ministrationen av avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av äldreomsorgsreformen kommer kommunerna att överta en&lt;br&gt;stor del av sjukvården för pensionärer. Med nuvarande avdragssystem&lt;br&gt;kommer de att också inrapportera till kassorna om antalet vårddagar inom&lt;br&gt;långvården. Vidare innebär införandet av sjuklön att det inte längre är&lt;br&gt;möjligt för försäkringskassorna att för de första 14 dagarna av ett sjukfall&lt;br&gt;debitera sjukhus vårdsavgiften genom avdrag på sjukpenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av dessa förändringar bör en omläggning av systemet för&lt;br&gt;sjukhusvårdsavdrag aktualiseras inom ramen för överläggningar mellan&lt;br&gt;staten och sjukvårdshuvudmännen med inriktning på att vårdgivarna&lt;br&gt;själva svarar för debitering av sjukhusvårdsavgiften. Härigenom skulle&lt;br&gt;administrativa resurser inom försäkringskassorna kunna frigöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ytterligare en rad regelförändringar som bör övervägas mot&lt;br&gt;bakgrund av besparingsprogrammet. Några redovisas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har redovisat ett uppdrag att se över de administrativa konsekven-&lt;br&gt;serna av nuvarande regelsystem inom föräldraförsäkringen och att föreslå&lt;br&gt;förändringar som underlättar hanteringen av försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringsförslag som framförs skulle medföra relativt stora&lt;br&gt;administrativa och försäkringsmässiga besparingar. De förutsätter&lt;br&gt;lagändringar varför eventuella förändringar i föräldraförsäkringen inte&lt;br&gt;kan komma att träda i kraft och påverka administrationskostnaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förrän tidigast årsskiftet 1991/92. Sammanlagt beräknas ca 180 årsar- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;betare kunna frigöras om RF Vs samtliga förslag genomfors. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenföretagares sjukpenningförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har föreslagit nya regler för egenföretagares sjukpenningförsäkring&lt;br&gt;med en grundförsäkring och en tilläggsförsäkring, vilket bl.a. skulle&lt;br&gt;medföra administrativa besparingar. Ett genomförande bör lämpligen ske&lt;br&gt;efter det att en sjuklöneperiod i sjukpenningförsäkringen införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade regler för samordning av socialförsäkringsförmåner vid&lt;br&gt;retroaktiva ersättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har framfört förslag att schablonisera vissa beräkningar i samband&lt;br&gt;med samordning av förmåner vid retroaktiva ersättningar, vilket skulle&lt;br&gt;åstadkomma betydande administrativa besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra utredningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare pågår utredningar och beredning av förslag inom en rad olika&lt;br&gt;försäkringsområden. Pensionsberedningen har nyligen lämnat sitt slutbe-&lt;br&gt;tänkande. En utredning med uppgift att se över KBT-reglema kommer&lt;br&gt;att tillsättas. 1989 års handikapputredning beräknas avlämna sitt huvud-&lt;br&gt;betänkande under våren. Utredningen om det samlade förmånssystemet&lt;br&gt;för försäkrade med betydande kostnader för sjukdom och handikapp skall&lt;br&gt;lägga ett slutbetänkande efter sommaren. Regelförändringar till följd av&lt;br&gt;dessa utredningar torde på längre sikt få konsekvenser för&lt;br&gt;socialförsäkringsadministrationens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Konsekvenser av ökad internationalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortgående internationaliseringen och harmoniseringen visavi Europa&lt;br&gt;kommer att få konsekvenser för socialförsäkringen och för försäkrings-&lt;br&gt;kassorna. För närvarande arbetar en särskild kommitté med anpassning&lt;br&gt;av folkpensionsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortom detta arbete på regerings- och verksnivå kommer en ny fas att&lt;br&gt;följa med regelanpassningar och genomförande av nya regelsystem som&lt;br&gt;kommer att ställa höga krav på socialförsäkringsadministrationen. Det&lt;br&gt;kan inte uteslutas att en viss omprövning av nuvarande ärendedelegering&lt;br&gt;kan bli aktuell med hänsyn till kraven på specialistkompetens i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Organisatorisk utveckling av&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;socialförsäkringsadministrationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lokalkontoren och lokalkontorsnätet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV utfärdar föreskrifter om organisationen av de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna och utger rekommendationer om kontorsnätet. Försäkrings-&lt;br&gt;kassans styrelse har sedan att inom ramen för tillgängliga medel fatta&lt;br&gt;beslut om lokalkontorsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Decentraliseringen av de individinriktade ärendeslagen beräknas vara&lt;br&gt;genomförd under budgetåret 1991/92. Detta torde få konsekvenser för&lt;br&gt;såväl centralkontorens som lokalkontorens dimensionering. Arbetssättet&lt;br&gt;och verksamheten på lokalkontoren kommer att ytterligare förändras när&lt;br&gt;en sjuklöneperiod i sjukpenningförsäkringen införs och en mer aktiv roll&lt;br&gt;i rehabiliteringsverksamheten realiseras. Detta torde få konsekvenser för&lt;br&gt;lokalkontorens lämpliga storlek och på storleken av lokalkontorsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ett flertal kassor har kontorsnätet setts över under 1980-talet. Det&lt;br&gt;finns skäl att förvänta sig fler översyner när konsekvenserna av kassans&lt;br&gt;nya roll, ADB-stödets utbyggnad resp, av nu beslutade eller aviserade&lt;br&gt;förändringar inom sjuk- och arbetsskadeförsäkringen blir uppenbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrande för kontorsdimensioneringen bör vara en avvägning mellan&lt;br&gt;kraven på å ena sidan god resurshushållning och god kompetens, å andra&lt;br&gt;sidan lokal närhet och anpassning för handläggning av skilda ärenden&lt;br&gt;inom socialförsäkringen. Vidare bör samarbetet med arbetsgivare, hälso-&lt;br&gt;och sjukvård, arbetsförmedling, yrkesinspektion och socialtjänst i det&lt;br&gt;förebyggande arbetet och i rehabiliteringsarbetet vara en utgångspunkt vid&lt;br&gt;utformningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västemorrlands försäkringskassa startade år 1986 ett samverkansprojekt&lt;br&gt;med annan offentlig verksamhet, nämligen det s.k. SLOS-projektet (Sam-&lt;br&gt;ordnad Lokal Offentlig Service). Även RFV har i sina rekommendationer&lt;br&gt;framhållit vikten av personal- och lokalsambruk med kommuner, främst&lt;br&gt;i glesbygd. För att undanröja eventuella hinder för sambrukslösningar är&lt;br&gt;det min avsikt att vidta åtgärder för att underlätta försäkringskassornas&lt;br&gt;möjligheter till personalsambruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan mellan försäkringskassor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens försäkringskassor har sina rötter i en folkrörelse och en lång&lt;br&gt;tradition vad gäller olika former av samarbete och samverkan. Idag sker&lt;br&gt;samverkan dels mellan enskilda kassor och inom grupper av kassor (s.k.&lt;br&gt;block), dels inom ramen för Försäkringskasseförbundet, som är försäk-&lt;br&gt;ringskassornas intresse-, service- och arbetsgivarorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan inom de tre blocken (södra, mellansvenska och norra) avser&lt;br&gt;i första hand konferens- och utbildningsverksamhet. Denna har på senare&lt;br&gt;tid visat sig ha stora ekonomiska fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter många års diskussion har nu utvecklats en modell för fördelning&lt;br&gt;av medel till försäkringskassorna. Syftet är att införa ett ändamålsenligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och resultatanpassat budget- och uppföljningssystem till skillnad från Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;dagens alltför produktionsorienterade fördelningssystem. Ett sådant Bilaga 11:4&lt;br&gt;system kommer bl.a. att stärka incitamenten för försäkringskassorna att&lt;br&gt;samverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare pågår det inom Malmö- och Malmöhuskassoma diskussioner&lt;br&gt;om att gå samman till en kassa. Den nuvarande ordningen med två kassor&lt;br&gt;inom en begränsad geografisk yta som utgör ett sammanhängande tätorts-&lt;br&gt;område skapar hinder för en rationellt fungerande rehabiliteringsverksam-&lt;br&gt;het. En sammanslagning skulle vidare frigöra resurser som behövs för en&lt;br&gt;ökad satsning på rehabilitering. En sammanslagen kassa skulle också&lt;br&gt;innebära praktiska fördelar för de försäkrade och för de företag och&lt;br&gt;myndigheter som kassan samarbetar med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör åtgärder övervägas för att ge de två försäk-&lt;br&gt;ringskassorna möjlighet att gå samman. En lämplig tidpunkt för sam-&lt;br&gt;gående är den 1 juli 1992 när styrelsernas mandatperiod utgår. Samtidigt&lt;br&gt;avses decentraliseringen av den individinriktade ärendehandläggningen&lt;br&gt;vara slutförd hos kassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förlängningen av ett ställningstagande till Malmö- och Malmöhus-&lt;br&gt;kassornas förslag ligger den mer generella frågan om den nuvarande&lt;br&gt;länsprincipen skall bibehållas eller inte. Denna fråga bör dock bedömas&lt;br&gt;både utifrån försäkringskassornas perspektiv och i ett bredare läns-&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Förändringar av försäkringskassornas ansvar och&lt;br&gt;handlingsutrymme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktiv rehabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den s.k. kampen mot ohälsan pågår väsentliga föränd-&lt;br&gt;ringar av försäkringskassornas ansvar och handlingsutrymme. Det natio-&lt;br&gt;nella målet om ett sänkt ohälsotal har fördelats på resp, försäkringskassa.&lt;br&gt;Försäkringskassan har fr.o.m. den 1 juli 1990 möjlighet att inom en ram&lt;br&gt;på 500 milj.kr. köpa yrkesinriktade rehabiliteringstjänster. Vidare har&lt;br&gt;kassorna år 1991 erhållit en ram på sammanlagt 400 milj.kr. ur den s.k.&lt;br&gt;Dagmaröverenskommelsen för att kunna sluta avtal med sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition om rehabilitering och rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;läggs fram förslag med syfte att tydliggöra det övergripande samordnings-&lt;br&gt;och tillsynsansvar som försäkringskassorna bör bära för att målet om en&lt;br&gt;mer aktiv socialförsäkring skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. budgetåret 1991/92 kommer försäkringskassorna att ha rätt att&lt;br&gt;flytta medel mellan lokalkostnadsanslaget och förvaltningskostnads-&lt;br&gt;anslaget (övriga förvaltningskostnader). Avsikten är att på detta sätt&lt;br&gt;åstadkomma ett mer aktivt lokalt budgetansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för den ekonomiska redovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett antal år har riksrevisionsverkets redovisningsrevision framfört&lt;br&gt;kritik mot uppläggningen av den ekonomiska redovisningen inom social-&lt;br&gt;försäkringsadministrationen. En väsentlig bakgrund till revisionens kritik&lt;br&gt;är en bristande överenstämmelse mellan vad som är en ändamålsenlig&lt;br&gt;fördelning mellan RFV och kassorna i hantering av olika försäkrings-&lt;br&gt;grenar och de generella principer som uppställts för redovisningsansvar&lt;br&gt;inom staten. Enligt min mening är det av största vikt att dessa frågor blir&lt;br&gt;föremål för beredning och att reglerna för redovisningen överenstämmer&lt;br&gt;med den arbetsfördelning som av verksamhetsmässiga skäl är ändamåls-&lt;br&gt;enlig samtidigt som kraven på rättvisande redovisning tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna i ansvar och handlingsutrymme aktualiserar även frågor&lt;br&gt;rörande försäkringskassornas uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.&lt;br&gt;Ett lokalt verksamhetsansvar förutsätter att lokalkontoren följer upp&lt;br&gt;resultatet av arbetet. RFV bedriver i samarbete med försökskassoma ett&lt;br&gt;utvecklingsarbete i syfte att utveckla ett system för löpande resultatredo-&lt;br&gt;visning som skall kunna användas på lokalkontorsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 RFVs roll och ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV svarar som central förvaltnings- och tillsynsmyndighet för ledningen&lt;br&gt;av socialförsäkringsadministrationen. Verkets roll kan översiktligt delas&lt;br&gt;upp i följande uppdrag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledning och gemensam administrativ utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomförande av regelförändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;quot;regelvård&amp;quot;, dvs. insatser för att säkerställa likformighet och rätts-&lt;br&gt;säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. informationsunderlag för statsmaktsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. information till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utveckling och drift av det centrala ADB-systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ärendehandläggning (framförallt yrkesskador).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som det pågår en successiv förändring av kassornas arbets-&lt;br&gt;uppgifter och ansvar finns det anledning att fortlöpande överväga hur&lt;br&gt;rollfördelningen mellan verk och kassor kan renodlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att kassorna skall kunna tillgodogöra sig fördelarna&lt;br&gt;med decentraliseringen är att de får ett ökat resultatansvar samt hand-&lt;br&gt;lingsfrihet vad gäller såväl uppföljning som administrativ utveckling. Det&lt;br&gt;ankommer på RFV att i sin ledningsfunktion beakta detta. I det samman-&lt;br&gt;hanget finns det anledning att söka efter mindre centraliserade former för&lt;br&gt;överklagande av tjänstetillsättnings- resp, lokalbeslut. I RFVs ansvar för&lt;br&gt;ledning och gemensam administrativ utveckling ingår även fortsättnings-&lt;br&gt;vis att svara för den nationella överblicken av försäkringen. I det ansvaret&lt;br&gt;ingår bl.a. att upprätthålla expertkompetens på försäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassornas ökade självständighet såväl administrativt som&lt;br&gt;verksamhetsmässigt kan också komma att aktualisera en diskussion om&lt;br&gt;försäkringskassornas styrelser och deras sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tunga inslag i RFVs verksamhet kommer även framgent vara upp-&lt;br&gt;dragen 2-6. För det förstaskall verket bereda frågor om vidareutveckling&lt;br&gt;av förmånssystemen och genomföra av statsmakterna beslutade regel-&lt;br&gt;förändringar (inkl, att föra ut information till allmänheten). För det andra&lt;br&gt;gäller det att genom tillsyn, information och utbildningsinsatser säker-&lt;br&gt;ställa en likformig regeltillämpning. För det tredje är det en huvuduppgift&lt;br&gt;att utvärdera socialförsäkringen. Det är väsentligt att verket tar tillvara&lt;br&gt;möjligheterna att bedriva självständiga utvärderingsprojekt både för att&lt;br&gt;bidra till kunskapsutvecklingen inom området och för att uppmärksamma&lt;br&gt;behov av regelförändringar. Uppgiften att svara för den nationella upp-&lt;br&gt;följningen och utvärderingen blir också än mer väsentlig som led i&lt;br&gt;verkets ledning och tillsyn av de alltmer självständiga försäkringskassor-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala ADB-systemet drivs för närvarande som en integrerad&lt;br&gt;avdelning inom verket. Samtidigt betalar försäkringskassorna en&lt;br&gt;schablonavgift för driften. Mot bakgrund av den pågående ADB-utveck-&lt;br&gt;lingen och försäkringskassornas ökade resultatansvar kan det på sikt&lt;br&gt;finnas anledning att överväga alternativ till nuvarande organisation och&lt;br&gt;ansvarsfördelning i ADB-frågoma. I viss mån rör det sig om verksamhet&lt;br&gt;där decentralisering med inslag av efterfrågestyming skulle kunna över-&lt;br&gt;vägas. Detta skulle skapa större möjlighet för försäkringskassorna att&lt;br&gt;agera som ansvariga beställare visavi de ADB-tjänster som RFV står för.&lt;br&gt;Samtidigt är det av fundamental betydelse att en nationell enhetlighet&lt;br&gt;bibehålls vad gäller redovisningsprinciper, utbetalningsrutiner och under-&lt;br&gt;lag för nationell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar den ärendehandläggning som sker vid yrkesskade- och&lt;br&gt;avgiftsenheten på RFV har jag tidigare kommenterat vissa möjligheter&lt;br&gt;att påverka administrationskostnaderna genom en anpassning av regel-&lt;br&gt;verket till de nya regler som kan komma att gälla arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående bör det enligt min mening vara möjligt&lt;br&gt;att inom treårsperioden genomföra en besparing med 10 % av RFVs&lt;br&gt;förvaltningskostnader. Vidare är det väsentligt att RFV eftersträvar en&lt;br&gt;ökad rörlighet i sin resursanvändning bl.a. för att möjliggöra ompriorite-&lt;br&gt;ringar med inriktning dels på uppföljning och utvärdering, dels på kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;petens och beredskap inför framtida behov till följd av den ökande inter- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;nationaliseringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga strategi för socialförsäkringsadministrationen som jag nu&lt;br&gt;har redovisat innefattar en bruttobesparing på 900 milj.kr. under&lt;br&gt;förutsättning att samtliga förändringar kommer till stånd. Denna kraft-&lt;br&gt;fulla besparing, som huvudsakligen är en direkt konsekvens av regelför-&lt;br&gt;ändringar, gör det möjligt att inledningsvis satsa 450 milj.kr. för att&lt;br&gt;åstadkomma en omstrukturering inom hela socialförsäkringsadministra-&lt;br&gt;tionen i syfte att stärka rehabiliteringsarbetet. Jag återkommer strax till&lt;br&gt;detta i min bedömning av de samlade ekonomiska konsekvenserna inom&lt;br&gt;socialdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att de åtgärder som jag nu har redovisat sammanlagt skall&lt;br&gt;leda till ett minskat resursbehov inom den statliga administrationen under&lt;br&gt;femte huvudtiteln i storleksordningen 420 milj.kr. under treårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare redovisat uppnås en bruttobesparing på 900 milj.kr.&lt;br&gt;inom socialförsäkringsadministrationen under förutsättning att alla&lt;br&gt;avsedda förändringar också genomförs. Därav satsas inledningsvis 450&lt;br&gt;milj.kr. i omstruktureringssyfte. Resursneddragningen uppgår således till&lt;br&gt;450 milj.kr., och den når sin fulla effekt vid utgången av budgetåret&lt;br&gt;1993/94. Tyngdpunkten för besparingarna ligger under treårsperiodens&lt;br&gt;senare del. Organisationsutvecklingen bör ske i takt med de förändringar&lt;br&gt;av verksamheten som föranleds av regelförändringar inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringen. Under budgetåret 1991/92 avses försäkringskassorna få behålla&lt;br&gt;de resurser som kan inbesparas. Av nettobesparingen inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringsadministrationen föreslås 40 milj.kr. satsas på det förebyggande&lt;br&gt;folkhälsoarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resterande del av besparingarna uppgår till ca 42 milj.kr., varav&lt;br&gt;sammanlagt ca 22 milj.kr. på socialstyrelsen. Av dessa återförs 10&lt;br&gt;milj.kr. till det nyinrättade folkhälsoinstitutet budgetåret 1992/93.&lt;br&gt;Besparingarna inom den rättspsykiatri ska verksamheten har jag tidigare&lt;br&gt;beräknat till ca 20 milj.kr. under treårsperioden. Här uppstår besparingar&lt;br&gt;i den takt det är möjligt att bl.a. avyttra fastigheter. Med tanke på osäker-&lt;br&gt;heten därvidlag har jag tills vidare inte tagit ställning till om detta skall&lt;br&gt;utgöra en nettobesparing. Likadant är förhållandet med besparingen om&lt;br&gt;3-4 milj.kr. inom socialstyrelsens beredskapsenhet, där det som inte är&lt;br&gt;hänförligt till avvecklingen av beredskapsförråd kan behöva utnyttjas för&lt;br&gt;kompetensutveckling inom styrelsen. Under budgetåret 1991/92 uppstår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ren besparing på 7,7 milj.kr. genom samordningen inom Hiv/aids- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;området. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänna de riktlinjer som jag har anfört för omställning och&lt;br&gt;minskning av den statliga administrationen inom socialdepar-&lt;br&gt;tementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;br&gt;Arbetsgruppen för översyn av&lt;br&gt;socialstyrelsens beredskapsansvar&lt;br&gt;för funktionen Hälso- och sjukvård&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemoria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991-04-03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Det fortsatta arbetet vid socialstyrelsen med&lt;br&gt;beredskapsfrågor inom funktionen Hälso-&lt;br&gt;och sjukvård m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I översynsarbetet har ett stort antal överläggningar genomförts med&lt;br&gt;berörda myndigheter och organisationer. De principer som enligt 1989&lt;br&gt;års riksdagsbeslut gäller för socialstyrelsens roll och verksamhetsinrikt-&lt;br&gt;ning har varit vägledande för översynsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen (1990/91:102) om verksamhet och anslag inom&lt;br&gt;totalförsvaret 1991/92 har genomförandet av 1987 års försvarsbeslut&lt;br&gt;(prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310) nu böijat ge påtagliga resultat&lt;br&gt;och förbättringar i hälso- och sjukvårdens beredskap. Betydelsen av&lt;br&gt;denna positiva utveckling och av att den fullföljs bör understrykas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom total-&lt;br&gt;försvarets civila del är socialstyrelsen funktionsansvarig myndighet för&lt;br&gt;funktionen Hälso- och sjukvård m.m. I socialstyrelsens funktionsansvar&lt;br&gt;ingår delfunktionerna hälso- och sjukvård, socialtjänst samt miljö- och&lt;br&gt;hälsoskydd. Målen för hälso- och sjukvården i krig är att de medicinska&lt;br&gt;behandlingsresultaten skall hållas på en nivå så nära den fredstida som&lt;br&gt;möjligt med de resurser som står till förfogande. Målen för socialtjäns-&lt;br&gt;ten i krig liksom i fred är att vid behov och med hänsyn till rådande för-&lt;br&gt;hållanden tillförsäkra människorna bistånd för deras försöijning och&lt;br&gt;livsföring i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på samverkan mellan hälso- och sjukvården, särskilt primär-&lt;br&gt;vården, och socialtjänsten kommer att öka i krig. Socialtjänsten måste&lt;br&gt;kunna lämna bistånd till ett stort antal patienter som i fred skulle ha&lt;br&gt;vårdats på sjukhus men som under rådande förhållanden måste skrivas&lt;br&gt;ut för vård i hemmen. Det kan också gälla att vid utrymningar ta hand&lt;br&gt;om och anordna kollektivt boende för bl.a. ett stort antal äldre, långtids-&lt;br&gt;sjuka och handikappade. Genom att kommunerna enligt den s.k. Adel-&lt;br&gt;reformen övertar huvudmannaskapet för sjukhem m.m. bör möjligheterna&lt;br&gt;till erforderlig samverkan öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergripande princip i hela totalförsvarsplaneringen, den s.k.&lt;br&gt;ansvarsprincipen, är att så långt möjligt låta den fredstida organisationen&lt;br&gt;vara oförändrad i en krigssituation, om arbetsuppgifterna då fortfarande&lt;br&gt;skall utföras. En viktig förutsättning för att beredskapsplaneringen skall&lt;br&gt;fungera är också att de för planeringen ansvariga har nära kontakt med&lt;br&gt;och tar hänsyn till den fredsmässiga utvecklingen på området. Bered-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsfrågoma måste integreras i socialstyrelsens reguljära verksamhet i&lt;br&gt;större omfattning än vad som för närvarande är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid översynen har framkommit att socialstyrelsens beredskapsenhet&lt;br&gt;endast delvis utnyttjat de fördelar det innebär att verka inom en och&lt;br&gt;samma organisation. Vidare har framkommit att arbetet med beredskaps-&lt;br&gt;frågor varit alltför koncentrerat till beredskapsenheten. Den kompetens&lt;br&gt;som personalen representerar svarar inte i alla delar mot de krav som&lt;br&gt;ställs med hänsyn till socialstyrelsens nya roll och inriktning och till&lt;br&gt;behovet av en mer aktiv samverkan med andra myndigheter och organisa-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa lösningar för att uppnå en bättre integration har prövats&lt;br&gt;inom översynen. Övervägande skäl talar för att beredskapsfrågorna hålls&lt;br&gt;samman av en särskild enhet. Med hänsyn till beredskapsfrågornas över-&lt;br&gt;gripande karaktär bör en av överdirektörerna ha huvudansvaret. Där-&lt;br&gt;utöver bör olika åtgärder vidtas för att uppnå ett ökat tvärsektoriellt&lt;br&gt;arbetssätt med beredskapsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens huvudsakliga uppgifter skall vara tillsyn samt&lt;br&gt;kunskapsutveckling och kunskapsförmedling inom sitt verksamhetsom-&lt;br&gt;råde. Sakkunskapen och kompetensen skall härvid vara starkt markerad.&lt;br&gt;Det gäller i särskilt hög grad beredskapsarbetet med hänsyn till dess&lt;br&gt;tvärsektoriella karaktär. Förutom en förändring av den kompetens som&lt;br&gt;den nuvarande personalen representerar, bör resurser tillföras genom ett&lt;br&gt;ökat utnyttjande av socialstyrelsens övriga kompetens och av utomstående&lt;br&gt;expertis. För att förstärka ansvarsprincipen men även befrämja integratio-&lt;br&gt;nen, bör vissa arbetsuppgifter som berör fredstida verksamhet också&lt;br&gt;kunna tillföras enheten. Detta har redan skett i fråga om katastrofmedicin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialstyrelsens uppgifter på beredskapsområdet ingår övergripande&lt;br&gt;planering och tillsyn i frågor av riksintresse. Frågor vid sidan av&lt;br&gt;riksintresset åvilar enligt totalförsvarets ansvarsprinciper dem som har&lt;br&gt;verksamhetsansvaret, dvs. kommunerna och landstingskommunerna.&lt;br&gt;Dessa har också ett ansvar för att de nationella målen uppfylls.&lt;br&gt;Socialstyrelsen har en viktig roll i att följa upp och utvärdera dessa verk-&lt;br&gt;samheter i förhållande till statsmakternas uppsatta mål för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den medicinska tillsynen av hälso- och sjukvården i krig bör annars&lt;br&gt;fullgöras på samma sätt som socialstyrelsen i övrigt bedriver sin tillsyn,&lt;br&gt;eftersom verksamheten i fred och i krig skall vara så lika som möjligt.&lt;br&gt;Tillsyn skall således när det gäller beredskapsverksamheten liksom när&lt;br&gt;det gäller socialstyrelsens övriga verksamhet i allt väsentligt genomföras&lt;br&gt;inom ramen för socialstyrelsens allmänna tillsyn. Det bör åligga social-&lt;br&gt;styrelsen att närmare överväga vilka uppgifter de regionala enheterna&lt;br&gt;skulle kunna ha i detta sammanhang. På den centrala nivån skall tyngd-&lt;br&gt;punkten ligga på uppföljning och utvärdering. En form för uppföljning av&lt;br&gt;beredskapsläget är socialstyrelsens deltagande i övnings- och utbildnings-&lt;br&gt;verksamheten. Tillsyn över sjukvårdshuvudmännens beredskapsverksam-&lt;br&gt;het bör vara en uppgift för civilbefälhavama, som är den naturliga kon-&lt;br&gt;taktpunkten mellan staten på regional nivå och sjukvårdshuvudmännen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavama har att i sin tur rapportera beredskapsläget till social-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaväl som socialstyrelsen på den centrala myndighetsnivån skall svara&lt;br&gt;for expertkunnandet inom socialsektorn under fredstid skall den också&lt;br&gt;göra det för kriser och i krig. Denna del av verksamheten bör ges ökad&lt;br&gt;tyngd i beredskapsarbetet. Socialstyrelsen bör utarbeta det kunskaps-&lt;br&gt;underlag som krävs för att verksamheten inom socialsektorn skall fungera&lt;br&gt;enligt de fastlagda målen för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt angeläget att socialstyrelsen, förutom särskilda insatser&lt;br&gt;när det gäller socialtjänst, klargör de vårdprinciper som bör gälla under&lt;br&gt;kriser och krig. Styrelsen bör även ha administrativa rutiner klara för att&lt;br&gt;kunna vidta åtgärder för reglering och ransonering av läkemedel och&lt;br&gt;sj ukvårdsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens uppgifter på central nivå bör således även när det gäller&lt;br&gt;beredskapsfrågor inriktas mot övergripande frågor. Planeringsunderlag i&lt;br&gt;beredskapsfrågor bör, som redan delvis skett, riktas mot civilbefälhavama&lt;br&gt;och sjukvårdshuvudmännens planering genomföras med underlag från&lt;br&gt;civilbefälhavama. Förutom ökad kompetens krävs det höjd kvalitet och&lt;br&gt;även ökad flexibilitet för att uppnå de mål statsmakterna anger för social-&lt;br&gt;styrelsen som funktionsansvarig myndighet. De mångskiftande arbetsupp-&lt;br&gt;gifterna som ligger inom funktionen gör det omöjligt att i den fasta perso-&lt;br&gt;nalstyrkan på beredskapsenheten inrymma en heltäckande kompetens i&lt;br&gt;alla frågor. Även på beredskapsområdet har socialstyrelsen ett klart&lt;br&gt;behov av att till sig för kortare men även för längre projektarbete knyta&lt;br&gt;särskild expertis. Här har socialstyrelsen ett behov av fria och rörliga&lt;br&gt;medel för kompetensupphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens beredskapsuppgifter berör flera andra myndigheters&lt;br&gt;verksamhetsområden. Det är angeläget att myndigheterna utvecklar ända-&lt;br&gt;målsenliga samverkansformer för att undvika dubbelarbete och uppnå ett&lt;br&gt;mer effektivt resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen har visat att arbetsfördelningen mellan försvarets sjukvårds-&lt;br&gt;styrelse och socialstyrelsen i stort är ändamålsenlig. I vissa avseenden&lt;br&gt;bör dock samverkan öka, t.ex. på utbildningsområdet. Den särskilda&lt;br&gt;kompetens som sjukvårdsstyrelsen besitter inom krigssjukvården bör tas&lt;br&gt;till vara av socialstyrelsen i högre grad än vad som nu sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som funktionsansvarig myndighet har socialstyrelsen möjlighet att låta&lt;br&gt;andra myndigheter och organisationer genomföra uppgifter som ligger&lt;br&gt;inom funktionsansvaret. Så har redan skett vad gäller bl.a. läkemedels-&lt;br&gt;försöijningen där läkemedelsverket svarar för den civila delen av bered-&lt;br&gt;skapslagringen. Läkemedelsverket har i sin tur uppdragit åt försvarets&lt;br&gt;sjukvårdsstyrelse att handha en del av denna. Det finns skäl att överväga&lt;br&gt;ett genomförande av denna typ av samverkan även på andra delar av&lt;br&gt;beredskapsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den tidigare i princip beslutade överföringen av social-&lt;br&gt;styrelsens lager av s.k. varaktig sjukvårdsutrustning till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen bör den snarast genomföras. I den mån inte sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen kan överta denna utrustning bör det ankomma på överstyrelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för civil beredskap att i syfte att uppnå en kostnadseffektivare hantering&lt;br&gt;ta över ansvaret för den utrustning som inte i fred kan användas av sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör i likhet med vad som gäller socialstyrelsens övriga&lt;br&gt;verksamhet handläggningen av rutin- och individärenden begränsas. Som&lt;br&gt;socialstyrelsen föreslagit bör handläggningen av vapenfrifrågor föras över&lt;br&gt;till vapenfristyrelsen. Vidare bör sjukvårdhuvudmännen själva kunna&lt;br&gt;svara för krigsplaceringen av sin personal med hjälp av uppgifterna i det&lt;br&gt;av socialstyrelsen och sjukvårdshuvudmännen gemensamt utvecklade&lt;br&gt;personalförsöijningsregistret, det s.k. Integer-systemet. Ett motsvarande&lt;br&gt;informationssystem bör utvecklas i samverkan med berörda myndigheter&lt;br&gt;och sjukvårdshuvudmännen för försöijningen med bl.a. läkemedel och&lt;br&gt;sjukvårdsmateriel. Dessa system bör göra det möjligt för socialstyrelsen&lt;br&gt;att följa upp beredskapsläget på ett effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De organisatoriska konsekvenserna av översynsgruppens förslag an-&lt;br&gt;kommer det på socialstyrelsen att besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av översynsgruppen förordade inriktningen av socialstyrelsen&lt;br&gt;beredskapsverksamhet leder till viss övertalighet. Frågor om avveckling&lt;br&gt;bör hanteras på samma sätt som för socialstyrelsens övriga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna ger förutsättningar för rationaliseringar&lt;br&gt;genom ökad samordning och ett effektivare resursutnyttjande dels inom&lt;br&gt;socialstyrelsen, dels med andra myndigheter och sjukvårdshuvudmännen.&lt;br&gt;Förslagen bör också leda till en rationalisering av det administrativa&lt;br&gt;arbetet inom beredskapsenheten. Ytterligare rationaliseringar bör kunna&lt;br&gt;göras genom bl.a. en effektivare ADB-användning. Av de tillgängliga&lt;br&gt;medlen för personalen på enheten bör en icke obetydlig del avsättas för&lt;br&gt;utnyttjande av socialstyrelsens övriga kompetens och av utomstående&lt;br&gt;expertis. Det bör vidare beaktas att omorganisationen medför vissa extra&lt;br&gt;kostnader under en omställningsperiod. Det tillkommer också vissa kost-&lt;br&gt;nader av arbetssociala skäl. Totalt beräknas besparingarna på statsbud-&lt;br&gt;geten uppgå till 3-4 milj.kr. I denna besparing ligger en avveckling av&lt;br&gt;socialstyrelsens beredskapsförråd. Vid beräkningen av besparingarna har&lt;br&gt;förutsatts att det sker nödvändig kompetensförstärkning vid enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet G. Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92, m.m. såvitt avser omställning och minskning av&lt;br&gt;den statliga administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Utgångspunkter för förnyelsearbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde omfattar väg-,&lt;br&gt;järnvägs-, sjö- och lufttransporter, post- och telekommunikationer, trafik-&lt;br&gt;säkerhet samt forsknings- och utvecklingsverksamhet på transportområ-&lt;br&gt;det. Till kommunikationsdepartementet hör också Sveriges meteorologi-&lt;br&gt;ska och hydrologiska institut (SMHI) och statens geotekniska institut&lt;br&gt;(SGI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten for regeringens arbete är riksdagens trafikpolitiska be-&lt;br&gt;slut år 1988. Riksdagsbeslutet omfattar inriktningen av trafikpolitiken&lt;br&gt;under 1990-talet samt ett flertal åtgärder. Det övergripande målet för&lt;br&gt;trafikpolitiken är att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika&lt;br&gt;delar en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta&lt;br&gt;möjliga samhällsekonomiska kostnader. Beslutet följs kontinuerligt upp&lt;br&gt;och vidareutvecklas på vissa punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån detta har ett antal större frågeställningar prioriterats i departe-&lt;br&gt;mentets arbete. Dessa prioriteringar har redovisats i departementets verk-&lt;br&gt;samhetsplan vilken utformats med hänsyn till bl.a. den nya budgetproces-&lt;br&gt;sen med krav på ökad resurs- och resultatstyrning. Utvecklingen av trafik-&lt;br&gt;sektorns infrastruktur kommer att prioriteras som ett led i en fortsatt&lt;br&gt;tillväxtinriktad näringspolitik. Ett annat prioriterat område är minsk-&lt;br&gt;ningen av trafikens miljöproblem främst i storstäderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition (1990/91:87) om näringspolitik för tillväxt slås&lt;br&gt;fast att tillgången på goda kommunikationer i vid mening är en grundläg-&lt;br&gt;gande förutsättning för en positiv samhällsutveckling. I det moderna&lt;br&gt;samhället spelar en ändamålsenlig struktur för exempelvis tele- och data-&lt;br&gt;kommunikationer liksom gods- och persontransporter en allt viktigare roll.&lt;br&gt;Förmågan att tillgodose dessa behov är av stor betydelse för tillväxten i&lt;br&gt;ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Berörda verksamheter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga II: 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom kommunikationsdepartementets område föreslår regeringen i bud-&lt;br&gt;getpropositionen (prop 1990/91:100 bil.8) minskade administrativa kost-&lt;br&gt;nader inom vägområdet, en avveckling av transportrådet samt aviserar en&lt;br&gt;översyn av trafiksäkerhetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har på regeringens uppdrag redovisat forslag om en förändrad&lt;br&gt;organisation av verket. Genom förändringar av organisationen främst på&lt;br&gt;regional nivå bedöms förvaltningskostnaderna kunna minska med 300&lt;br&gt;milj. kr. per år, främst för administrativa enheter. I budgetpropositionen&lt;br&gt;har därför föreslagits att vägverkets anslagsnivå skall sänkas med 300 milj,&lt;br&gt;kr. I proposition 1990/91:87 om näringspolitik för ökad tillväxt föreslår&lt;br&gt;regeringen att riksdagen i huvudsak godkänner inriktningen av vägverkets&lt;br&gt;förslag till ny organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att se över trafiksäkerhetsarbetets inriktning och organisation har en&lt;br&gt;utredare tillkallats. Utredaren skall skyndsamt utreda dessa frågor. Bl. a.&lt;br&gt;skall organisationen hos de aktörer som arbetar med trafiksäkerheten ses&lt;br&gt;över. Effektiviseringar i trafiksäkerhetsarbetets organisation redovisas. De&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenserna av föreslagna åtgärder skall belysas. En ut-&lt;br&gt;gångspunkt skall vara att administrationskostnaderna skall minska med&lt;br&gt;10%. Uppdraget skall redovisas under hösten 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen har regeringen föreslagit att transportrådet av-&lt;br&gt;vecklas och att de olika delarna av verksamheten läggs ut på andra&lt;br&gt;myndigheter. Riksdagen har godtagit förslaget och därmed uppnås en total&lt;br&gt;besparing på ca 6 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att de åtgärder som jag nu har redovisat sammanlagt&lt;br&gt;skall leda till en minskning av den statliga administrationen inom kommu-&lt;br&gt;nikationsdepartementets verksamhetsområde med 306 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ta del av vad jag anfört om omstruktureringen och omställ-&lt;br&gt;ningen av den statliga administrationen inom kommunikationsde-&lt;br&gt;partementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Larsson vad avser avsnitt 1, 3 och 6 samt stats-&lt;br&gt;rådet Åsbrink vad avser avsnitt 2, 4 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten&lt;br&gt;for budgetåret 1991/92, m.m. såvitt avser omställning och minskning av&lt;br&gt;den statliga administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Utgångspunkter för förnyelsearbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom finansdepartementets verksamhetsområde inryms en betydande del&lt;br&gt;av den statliga förvaltningen. Myndigheterna under finansdepartementet&lt;br&gt;är riksskatteverket med skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter,&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen, riksgäldskontoret, tullverket, konjunkturinstitutet samt&lt;br&gt;bank- och forsäkringsinspektionerna. Sammanlagt arbetar inom dessa&lt;br&gt;myndigheter ca 22000 personer, de flesta inom skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste åren har ett aktivt arbete bedrivits i syfte att anpassa&lt;br&gt;verksamheten vid dessa myndigheter till samhällets förändringar och for&lt;br&gt;att effektivisera verksamheten. Nästan alla myndigheterna genomgår for&lt;br&gt;närvarande mycket stora förändringar. Det gäller både förutsättningarna&lt;br&gt;för myndigheternas arbete och deras organisation. Under senare tid har&lt;br&gt;också en mål- och resultatdialog inletts med samtliga myndigheter för att&lt;br&gt;ytterligare stimulera arbetet med att höja effektivitet och produktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter som de närmaste åren främst berörs av mer genomgri-&lt;br&gt;pande förändringar är skatteförvaltningen och exekutionsväsendet, tull-&lt;br&gt;verket, byggnadsstyrelsen samt de två inspektionsmyndigheterna, bank-&lt;br&gt;resp. forsäkringsinspektionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en genomgripande omorganisation av skatteför-&lt;br&gt;valtningen, som kommer att ge riksskatteverket och ledningen för skatte-&lt;br&gt;förvaltningen i länen bättre styr- och ledningsmöjligheter. Den nya organi-&lt;br&gt;sationen och de förenklingar av skattesystemet som har genomförts under&lt;br&gt;senare år bör kunna leda till väsentligt minskade administrationskostnader&lt;br&gt;under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutionsväsendet har nyligen omorganiserats. Den nya organisatio-&lt;br&gt;nen i kombination med ökad avgiftsfinansiering bör kunna leda till en mer&lt;br&gt;rationell verksamhet och en minskad belastning för statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer inom kort att ge riksskatteverket i uppdrag att göra&lt;br&gt;en översyn av fördelningen av arbetsuppgifter och ansvar mellan verket&lt;br&gt;och den regionala förvaltningen. Övergripande mål för översynen är de-&lt;br&gt;centralisering, utvecklad målstyrning och besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen har ålagts kraftigt höjda resultatkrav för budgetåret&lt;br&gt;1991/92. Byggnadsstyrelsens lokalhållningsmonopol föreslås bli avvecklat.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens härav föreslås också att verksamheten fr. o. m. budge-&lt;br&gt;tåret 1992/93 omstruktureras radikalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket kommer inom kort att genomföra en genomgripande omorga-&lt;br&gt;nisation och kommer de närmaste åren att rationalisera verksamheten&lt;br&gt;främst genom en datorisering av tullprocedurerna. Ett deltagande i det&lt;br&gt;västeuropeiska samarbetet kommer på längre sikt att få stora konsekvenser&lt;br&gt;för tullverket. Regeringen kommer att inleda ett utredningsarbete som&lt;br&gt;syftar till att belysa de närmare effekterna på tullverket av ett svenskt&lt;br&gt;närmande till EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit att bank- och forsäkringsinspektionerna den 1&lt;br&gt;juli 1991 förs samman till en myndighet, finansinspektionen. Sammanslag-&lt;br&gt;ningen möjliggör en bättre tillsyn av de finansiella marknaderna och ett&lt;br&gt;mer rationellt utnyttjande av tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nyligen genomförda skattereformen stimulerar hushållens sparande&lt;br&gt;och har i kombination med det ökade intresset för privatekonomi föränd-&lt;br&gt;rat förutsättningarna för spardelegationens arbete. Mot den bakgrunden&lt;br&gt;föreslogs i årets budgetproposition en avveckling av spardelegationen den&lt;br&gt;1 juli i år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom skatteförvaltningen pågår ett förnyelsearbete, som på sikt väntas ge&lt;br&gt;betydande effektivitetsvinster genom bl.a. flexiblare organisation och mer&lt;br&gt;rationella arbetsformer. Samordningen av service och kontrollinsatser&lt;br&gt;m.m. mellan olika skatter och avgifter kommer att förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller att den nya organisation för folkbokföringen som genom-&lt;br&gt;förs den 1 juli 1991 längre fram kommer att kunna drivas till lägre kostnad&lt;br&gt;än vad som är möjligt i inledningsskedet. Detta hänger bl.a. samman med&lt;br&gt;att de datorbaserade registren för folkbokföringen inte kommer att vara&lt;br&gt;kompletta i fråga om alla folkbokförda personer förrän några år efter&lt;br&gt;genomförandet av den nya organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition har jag också pekat på de möjligheter som&lt;br&gt;enligt min mening finns att minska kostnaderna för främst internadmini-&lt;br&gt;strativa funktioner hos myndigheterna. Detta kan ske genom samarbete&lt;br&gt;mellan myndigheter av samma slag i större regioner eller genom samarbete&lt;br&gt;mellan olika myndigheter på samma ort. Jag finner det mycket angeläget&lt;br&gt;att dessa möjligheter tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt gäller att det omfattande reformarbete som nu pågår vad&lt;br&gt;gäller såväl materiella beskattningsregler (skattereformen) som förfarande&lt;br&gt;(förenklad taxering, reformering av företagens uppgiftslämnande för be-&lt;br&gt;skattningsändamål) ställer mycket stora krav på skatteförvaltningen. Per-&lt;br&gt;sonalen deltar i stor omfattning i utbildning med anledning av ändringar i&lt;br&gt;lagstiftningen, jämsides med det ordinarie arbetet. Ärendebalanser i det&lt;br&gt;gamla systemet för processföring i skattemål måste arbetas av samtidigt&lt;br&gt;som myndigheterna bygger upp den kompetens som krävs för omprövning&lt;br&gt;och processföring enligt den nya taxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av vad som nu anförts måste enligt min mening utgiftsminsk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar inom skatteförvaltningens område under de närmaste åren göras Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;med försiktighet. Under budgetåren 1992/93 och 1993/94 är det enligt min Bilaga 11:6&lt;br&gt;bedömning bara begränsade utgiftsminskningar som kan göras utan att&lt;br&gt;verksamheten påverkas negativt. Budgetåret 1994/95 och de närmast föl-&lt;br&gt;jande åren bör administrationskostnaderna kunna minskas i snabbare takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom exekutionsväsendets område pågår ett omfattande föränd-&lt;br&gt;ringsarbete. Den 1 juli 1988 genomfördes en ny organisation, med en&lt;br&gt;myndighet i varje län i stället för de tidigare 81 kronofogdemyndigheterna.&lt;br&gt;Ett viktigt syfte med omorganisationen var att ge förutsättningar för att&lt;br&gt;avveckla de obalanser som hade konstaterats i resursfördelningen mellan&lt;br&gt;länen. Det som tidigare har sagts om samarbete i syfte att minska kostna-&lt;br&gt;derna för internadministrativa funktioner gäller i hög grad också i fråga om&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den geografiska omfördelningen av resurser bör vara avslutad vid ut-&lt;br&gt;gången av budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåren 1991/92 och 1992/93 kommer verksamheten också att på-&lt;br&gt;verkas av att kronofogdemyndigheterna omkring årsskiftet 1991/92 över-&lt;br&gt;tar arbetet med mål om betalningsföreläggande och handräckning från&lt;br&gt;tingsrätterna. Samtidigt gäller att tillströmningen till kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heterna av flera typer av mål och ärenden har ökat kraftigt, bl.a. till följd av&lt;br&gt;det ökade antalet företagskonkurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden bör kraven på utgiftsminskningar även&lt;br&gt;inom exekutionsväsendets område ställas med försiktighet de närmaste&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att administrationskostnaderna inom riksskatteverkets&lt;br&gt;verksamhetsområde kan minskas med ca 70 milj.kr. under budgetåren&lt;br&gt;1991/92-1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition aviserade jag att ett uppdrag skulle ges till&lt;br&gt;riksrevisionsverket att, i samarbete med riksskatteverket, göra den översyn&lt;br&gt;av taxesättningen på exekutionsväsendets område som riksdagen begärt.&lt;br&gt;Regeringen har nyligen gett ett sådant uppdrag. Utöver taxenivå och&lt;br&gt;taxekonstruktion m.m. vad gäller utsökningsavgifterna omfattar uppdra-&lt;br&gt;get att lämna förslag till taxesättning i mål om betalningsföreläggande och&lt;br&gt;handräckning, när handläggningen av dessa mål förs över till kronofogde-&lt;br&gt;myndigheterna, samt framtida utveckling av ett system med redovisning&lt;br&gt;av utsökningsavgifterna mot anslaget till kronofogdemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den sistnämnda frågan föreslår jag för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;följande ordning. Inkomsterna av utsökningsavgifterna bör redovisas mot&lt;br&gt;anslaget till Kronofogdemyndigheterna. Det anslag på 844648 000 kr. till&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna för nästa budgetår som riksdagen nyligen har&lt;br&gt;anvisat (prop. 1990/91:100 bil. 9, LU18, rskr. 191) skall därför minskas&lt;br&gt;med ett belopp som motsvarar inkomsterna under kalenderåret 1990, dvs.&lt;br&gt;150 000 000 kr. I den mån avgiftsinkomsterna överstiger nämnda belopp&lt;br&gt;på grund av ökat antal mål bör regeringen, efter en noggrann prövning,&lt;br&gt;kunna medge att ytterligare avgiftsinkomster får tillföras verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag aviserade i budgetpropositionen anser jag vidare att grundav-&lt;br&gt;giften i utsökningsmål bör höjas inom den närmaste tiden så att den bättre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än for närvarande täcker kostnaderna for förfarandet. Avgiftshöjningen&lt;br&gt;kan väntas ge en inkomstökning för staten på 60-70 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget räknar jag med att utgiftsminskningar och inkomstök-&lt;br&gt;ningar kommer att minska statens utgifter för skatteförvaltningen och&lt;br&gt;exekutionsväsendet med minst 300 milj.kr. under perioden 1991/92 —&lt;br&gt;1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Byggnadsstyrelsen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen styrs fr.o.m. innevarande budgetår genom ett resultat-&lt;br&gt;krav relaterat till verkets intäkter. I budgetpropositionen föreslår jag att&lt;br&gt;resultatkravet höjs med 274 milj. kr. till 1 272 milj. kr. för 1991/92. Vidare&lt;br&gt;aviserade jag i budgetpropositionen utvecklade former för att mäta resul-&lt;br&gt;taten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättrade resultat bör kunna uppnås genom en effektivisering av&lt;br&gt;verksamheten, högre utnyttjandegrad av fastighetsbeståndet och minsk-&lt;br&gt;ning av verkets kostnader. Kostnaderna för drift, underhåll och administ-&lt;br&gt;ration inom fastighetsförvaltningen uppgår f. n. till knappt 2000 milj. kr.&lt;br&gt;för det statsägda beståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare denna dag anfört (bil. 1:1) föreslår jag att myndighe-&lt;br&gt;terna i samband med övergången till resultatorienterad styrning ges möj-&lt;br&gt;lighet att besluta om sin lokalförsörjning fullt ut. Byggnadsstyrelsens mo-&lt;br&gt;nopol som lokalhållare för statsförvaltningen föreslås därför upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till en resultatorienterad budgetprocess där myndigheterna&lt;br&gt;ges möjlighet att disponera samtliga resurser inkl, lokaler väntas leda till ett&lt;br&gt;minskat lokalbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av avregleringen av lokalhållningsmonopolet kommer&lt;br&gt;byggnadsstyrelsens lokalförsörjningsverksamhet att ombildas till en efter-&lt;br&gt;frågestyrd servicemyndighet som kan säkerställa att myndigheterna och&lt;br&gt;regeringen har tillgång till kompetens i lokalförsörjningsfrågor. Med syfte&lt;br&gt;att upprätthålla kraven på konkurrensneutralitet och att skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för en effektivare fastighetsförvaltning och ökad avkastning föreslås&lt;br&gt;att fastighetsförvaltningen eller delar av denna bolagiseras. Arbetsinrikt-&lt;br&gt;ningen bör vara att en förändring kan genomföras per den 1 juli 1992.&lt;br&gt;Fram till budgetårsskiftet 1994 bedöms höjt avkastningskrav från den&lt;br&gt;statliga fastighetsförvaltningen m.m. kunna inbringa ytterligare 150 milj,&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen skall sammantaget ses som åtgärder för att effektivisera den&lt;br&gt;statliga förmögenhetsförvaltningen (Skr. 1990/91:50) och att få till stånd&lt;br&gt;en högre effektivitet i användningen av existerande resurser inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Tullverket&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av årets budgetproposition innebär de planerade förändring-&lt;br&gt;arna av tullverket att besparingar inom tullverksamheten om totalt 300&lt;br&gt;milj.kr. skall åstadkommas under den kommande femårsperioden. Enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget kan totalt 352 årsarbetskrafter motsvarande ett ackumulerat&lt;br&gt;belopp om ca 225 milj.kr. inbesparas genom omorganisation av tullverket&lt;br&gt;och datorisering av tullprocedurerna vid import och export. Ytterligare 75&lt;br&gt;milj.kr. kan sparas genom andra effekti viseringar av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett framtida svenskt medlemskap i EG skulle komma att medföra stora&lt;br&gt;förändringar för tullverksamheten. Regeringen kommer att inleda ett&lt;br&gt;utredningsarbete som syftar till att belysa de närmare effekterna för tull-&lt;br&gt;verket i ett EG-perspektiv. I detta arbete kommer att studeras vilka&lt;br&gt;samordnings- och samverkansmöjligheter med andra myndigheter som&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Finansinspektionen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1990/91:177 föreslagit att de två tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;terna inom den finansiella sektorn, bankinspektionen och försäkringsin-&lt;br&gt;spektionen, den 1 juli 1991 förs samman till en enda myndighet —&lt;br&gt;finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst avregleringen och internationaliseringen inom den finan-&lt;br&gt;siella sektorn under de senaste åren som kräver att tillsynen samlas under&lt;br&gt;en myndighet. Bland annat har kommande möjligheter till integrering&lt;br&gt;mellan försäkringsbolag och banker, s.k. branschglidning, lett fram till ett&lt;br&gt;skyndsamt avgörande i organisationsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sammanslagningen kan de båda myndigheternas resurser utnytt-&lt;br&gt;jas på ett mer effektivt och rationellt sätt. Härigenom skapas möjlighet att&lt;br&gt;utforma den tillsyn som en avreglerad och alltmer internationaliserad&lt;br&gt;finansiell sektor kräver.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att de åtgärder som jag och statsrådet Åsbrink nu redovisat&lt;br&gt;sammantaget skall leda till en minskning av den statliga administrationen&lt;br&gt;med ca 550 milj.kr. t.o.m. budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statsråden hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den&lt;br&gt;statliga administrationen inom finansdepartementets verksamhetsområde&lt;br&gt;som anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att — med ändring av riksdagens tidigare beslut (1990/91:LU 18, rskr.&lt;br&gt;191) — till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisa ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 694 648 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Statsrådet Göransson såvitt avser punkterna 1 , 3-6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2-7.9;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsrådet Persson såvitt avser punkterna 2,7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92,&lt;br&gt;m. m. såvitt avser omställning och minskning av den&lt;br&gt;statliga administrationen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utgångspunkter för förnyelsearbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min anmälan av detta avsnitt sker efter samråd med statsrådet Persson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör skolväsendet,&lt;br&gt;den grundläggande högskoleutbildningen, forskningen och forskarut-&lt;br&gt;bildningen, vuxenutbildningen, studiestödet, kulturverksamheten samt&lt;br&gt;massmedierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydande strukturförändringar och effekti viseringar har genomförts&lt;br&gt;inom departementets område under senare år. Detta arbete skall nu&lt;br&gt;fortsätta. Den minskning av statlig administration inom utbildningsde-&lt;br&gt;partementets område som blir konsekvensen av förändringsarbetet ge-&lt;br&gt;nomförs som förändringar i de styrsystem och administrativa system i&lt;br&gt;övrigt som myndigheterna har till uppgift att sköta eller medverka i. En&lt;br&gt;övergång till mer mål- och resultatorienterad styrning sker således som&lt;br&gt;får konsekvenser för verksamheten på alla nivåer. Vidare kan besparing-&lt;br&gt;ar göras genom en mer effektiv administration inom enskilda myndig-&lt;br&gt;heter. Statsrådet Persson och jag redogör i det följande för våra förslag&lt;br&gt;inom berörda områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den statliga skoladministrationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att den statliga regleringen av tjänster för skolledare och lära-&lt;br&gt;re upphörde fr.o.m. den 1 januari 1991 har kommunerna fått ett helt&lt;br&gt;och odelat arbetsgivaransvar för all personal inom skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om ett nytt statsbidragssystem för grundskola,&lt;br&gt;gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna (prop. 1990/91:18,&lt;br&gt;UbU 4, rskr. 76). Sektorsbidraget, som införs fr.o.m. den 1 juli 1991, ut-&lt;br&gt;gör ett generellt finansiellt stöd som inte skall styra verksamheten. Den&lt;br&gt;detaljerade statliga styrningen av skolan upphör därmed. Riksdag och&lt;br&gt;regering kommer i stället att ange mål och ramar för skolan medan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna får ansvaret för genomförandet. Utvecklingen går således Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;mot en mer mål- och resultatorienterad styrning av skolan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i vår lämnat propositionen (prop. 1990/91:85) Växa&lt;br&gt;med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Även för-&lt;br&gt;slagen i denna proposition innebär en avreglering och ett större lokalt&lt;br&gt;ansvar ute i kommunerna för ifrågavarande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga skoladministrationen har i hög grad berörts av det redo-&lt;br&gt;visade förändringsarbetet inom skolområdet. Enligt riksdagens beslut&lt;br&gt;med anledning av propositionen om ansvaret för skolan (prop.&lt;br&gt;1990/91:18, UbU4, rskr.76) avvecklas sålunda skolöverstyrelsen, läns-&lt;br&gt;skolnämnderna och statens institut för läromedel med utgången av juni&lt;br&gt;1991. I stället inrättas ett nytt ämbetsverk, statens skolverk, samt ett nytt&lt;br&gt;institut, statens institut för handikappfrågor i skolan den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Den nya direkta statliga skoladministrationen innebär en radikalt mins-&lt;br&gt;kad organisation som medför en besparing på 100 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den direkta statliga administrationen av skolverksamhet ingår de&lt;br&gt;nuvarande anslagen B 1. Skolöverstyrelsen, B 2. Länsskolnämnderna,&lt;br&gt;B 4. Statens institut för läromedel. Till skoladministrationen bör också&lt;br&gt;hänföras del av anslaget C 2. Statens skolor för vuxna. För denna admi-&lt;br&gt;nistration har innevarande budgetår anvisats sammanlagt 310 milj. kr.&lt;br&gt;Det uppsatta målet om en tioprocentig minskning av statlig administra-&lt;br&gt;tion betyder för skoldelen således ca 31 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det uppsatta målet har således för skolområdets del redan uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Grundläggande högskoleutbildning och forskning&lt;br&gt;och forskarutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina bedömningar och förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Administrativa besparingar inom högre utbildning och&lt;br&gt;forskning görs med sammanlagt 58 milj. kr. under treårsperio-&lt;br&gt;den 1991/92 - 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) får ändrade arbets-&lt;br&gt;uppgifter. UHÄ skall fortsättningsvis svara för uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av utbildning och forskning inom högskolan. Uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor lämnar anslagsframställningar direkt till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans nuvarande studieorganisation - det s.k. linjesyste-&lt;br&gt;met - upphör och ersätts med en helt ny organisation. 1 denna&lt;br&gt;utövas den centrala styrningen framför allt genom en examens-&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som professor skall fortsättningsvis endast inrättas ge-&lt;br&gt;nom beslut av berörda högskolemyndigheter. Dessa skall också&lt;br&gt;svara för tillsättningen av tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor skall se över den institutionella or-&lt;br&gt;ganisationen i syfte att åstadkomma större, mer slagkraftiga och&lt;br&gt;stimulerande arbetsmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl till mina bedömningar och förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i regeringens strävan att effektivisera den statliga administra-&lt;br&gt;tionen kan resurser frigöras avseende högre utbildning och forskning&lt;br&gt;med sammanlagt 58 milj.kr. Detta uppnås genom förändrade uppgifter&lt;br&gt;för universitets- och högskoleämbetet och förenklingar i det administra-&lt;br&gt;tiva arbetet inom högskoleenheterna framför allt i form av en bättre&lt;br&gt;fungerande institutionsorganisation. En effektivare administration inom&lt;br&gt;forskningsråden och andra forskningsmyndigheter utanför högskoleor-&lt;br&gt;ganisationen medför att kostnaderna för det administrativa arbetet kan&lt;br&gt;minska med 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vad avser universitets- och högskoleämbetet, forskningsråden,&lt;br&gt;forskningsinstitut och andra myndigheter med uppgifter inom forsk-&lt;br&gt;ningsområdet görs huvuddelen av neddragningarna under budgetåret&lt;br&gt;1992/93. För högskolans del skall nedskärningarna göras huvudsakligen&lt;br&gt;budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utbildningsdepartementet bedrivs ett särskilt beredningsarbete&lt;br&gt;som syftar till att inom tre år förverkliga de hösten 1990 redovisade må-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;len att bl.a. öka examinationen med minst en tiondel. Arbetet skall Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;också utveckla systemet för planering och styrning av högskolan samt ge Bilaga 11:7&lt;br&gt;underlag för hur dimensioneringen av olika utbildningar skall ske mot&lt;br&gt;bakgrund av samhällets framtida behov av högskoleutbildning. Jag räk-&lt;br&gt;nar med att det skall vara möjligt att remittera ett förslag beträffande&lt;br&gt;dessa frågor under våren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala myndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÅ:s tillkomst och uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) skapades 1976 som ett led i&lt;br&gt;1977 års högskolereform. Den nya myndigheten tillkom genom en sam-&lt;br&gt;manslagning av bl.a. universitetskanslersämbetet (UKÄ), nämnden för&lt;br&gt;socionomutbildning samt skolöverstyrelsens lärarutbildningsbyrå. Äm-&lt;br&gt;betet övertog också vissa uppgifter beträffande de konstnärliga högsko-&lt;br&gt;lorna, vilka tidigare handlagts direkt av utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÄ är central förvaltningsmyndighet för högskolan inom utbild-&lt;br&gt;ningsdepartementets område. Uppgifterna framgår av 2 och 3 §§ i för-&lt;br&gt;ordning med instruktion för universitets- och högskoleämbetet (SFS&lt;br&gt;1988:670, ändrad 1989:885).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av instruktionen framgår att ämbetet skall svara för beredning, upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering för högskolans utbildning och forskning samt&lt;br&gt;utöva tillsyn över verksamheten. Detta sker bl.a. genom anslagsfram-&lt;br&gt;ställningar samt utrednings- och utvecklingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet helårstjänster vid UHÄ uppgick budgetåret 1977/78 till 235.&lt;br&gt;Vid den regionala organisationen, regionstyrelserna för högskolan, som&lt;br&gt;inrättades samtidigt som UHÄ, fanns ca 50 tjänster. Sammanlagt upp-&lt;br&gt;gick antalet tjänster vid den regionala och centrala högskoleadmi-&lt;br&gt;nistrationen till 285.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionstyrelserna avskaffades vid utgången av budgetåret 1987/88.&lt;br&gt;Antalet helårstjänster vid UHÄ uppgår innevarande budgetår till 189.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHA:s organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chef för UHÄ är universitetskanslern som också är ordförande i myn-&lt;br&gt;dighetens styrelse. Styrelsen består av högst 10 ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom verket finns enligt instruktionen fyra avdelningar, nämligen&lt;br&gt;beredningsavdelningen, avdelningen för tillsyn och uppföljning, utveck-&lt;br&gt;lingsavdelningen och studerandeavdelningen. Varje avdelning leds av en&lt;br&gt;av regeringen utsedd avdelningschef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dessutom ett verksledningssekretariat, ett informationsse-&lt;br&gt;kretariat samt en byrå för intern administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalen inom UHÄ fördelas på de olika arbetsuppgifterna på följan-&lt;br&gt;de sätt budgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Helårstjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslagsframställning, beredning, planering,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utredningar av planeringskaraktär&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning, utvärdering, tillsyn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antagning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekvivalering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt, EG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personalutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Adm. utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försöksdjur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övr. utv.frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studerandeinformation och juridik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intern service och administration&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189,0&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 11:7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Löne- och andra personalkostnader uppgår till totalt 47,2 Mkr. De&lt;br&gt;rörliga medlen uppgår till 11,3 Mkr. varav ca hälften avser&lt;br&gt;informationsverksamhet (i huvudsak riktad till studerande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drift- och underhållskostnader uppgår till ca 10,2 Mkr. (personal-&lt;br&gt;och ekonomiadministration, telefon, porto etc). Lokalkostnaderna upp-&lt;br&gt;går till 11,3 Mkr. I årets budgetproposition har förvaltningskostnaderna&lt;br&gt;beräknats öka med 3,9 Mkr. och lokalkostnaderna med 1,7 Mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÄ:s framlida uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1977 års högskolereform betonade vikten av en högskoleplanering som i&lt;br&gt;hög grad utgick från samhällets och arbetslivets behov. Denna plane-&lt;br&gt;ringsfilosofi har förnyat den svenska högskolan och den framstår nu&lt;br&gt;med sin kombination av hög akademisk standard och stor öppenhet för&lt;br&gt;samhällets behov som en av de modernaste i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är emellertid fullt medveten om att den planeringsorganisation vi&lt;br&gt;skapat också medfört ett omfattande administrativt arbete och en struk-&lt;br&gt;tur på utbildningarna som inte alltid befordrat fördjupning i studierna.&lt;br&gt;Vårt nuvarande system innebär en alltför hög grad av detaljstyrning från&lt;br&gt;regering och riksdag vilket har medfört att tonvikten kommit att läggas i&lt;br&gt;högre grad på planering än på uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rådande samhällsekonomiska situation har medvetenheten ökat när&lt;br&gt;det gäller att utnyttja befintliga resurser mer effektivt och därigenom fi-&lt;br&gt;nansiera nödvändiga kvalitativa och kvantitativa förbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt decentralisering av ansvar och befogenheter inom högsko-&lt;br&gt;lesystemet, med införande av treåriga budgetramar, med en ökad foku-&lt;br&gt;sering på prestationer och examina på bekostnad av detaljerad styrning&lt;br&gt;genom beslut om antal utbildningsplatser, förutsätter att uppmärk-&lt;br&gt;samheten i växande utsträckning koncentreras till hur väl verksamheten&lt;br&gt;står sig vid en internationell jämförelse. I stället för den hittillsvarande&lt;br&gt;betoningen av långsiktig och relativt detaljerad central planering in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nebär detta en övergång till ett tänkande där förnyelse och idéutveckling&lt;br&gt;förutsätts ske på lokal nivå. De avgörande, samlade bedömningarna av-&lt;br&gt;seende inriktning, omfattning och lokalisering som regering och riksdag&lt;br&gt;har att fatta blir en integrerad del av en mera övergripande planering&lt;br&gt;på statsmaktsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lokala effektiviserings- och utvärderingsarbetet måste emellertid&lt;br&gt;kompletteras med en nationell organisation för tillsyn, uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering. Denna organisation måste ha en självständig ställning gen-&lt;br&gt;temot såväl högskoleenheterna som offentliga och enskilda sektoriella&lt;br&gt;intressen. Enligt min bedömning bör den verksamhet som UHÄ idag&lt;br&gt;bedriver inom det aktuella området kunna utvecklas ytterligare. UHÄ&lt;br&gt;måste ge en kontinuerlig redovisning av utvecklingen inom högskolan. De&lt;br&gt;verksamhetsberättelser UHÄ sedan början av 1980-talet avger bör ut-&lt;br&gt;vecklas till att vara det underlag som ger erforderligt uppföljnings- och&lt;br&gt;analysmaterial för regering och riksdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att UHÄ bedriver en fortlöpande utvärdering av&lt;br&gt;högskolans verksamhet. Detta gäller för hela högskolesystemet som så-&lt;br&gt;dant, där en utvärdering behövs av hur väl verksamheten svarar mot&lt;br&gt;samhällets krav på utbildningens inriktning och omfattning, på dess till-&lt;br&gt;gänglighet för olika studerandegrupper och på dess produktivitet. Det&lt;br&gt;gäller också kraven på yrkesskicklighet och förmåga att tillgodogöra sig&lt;br&gt;landvinningar inom de olika områden som utbildningen och forskning-&lt;br&gt;en avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bra exempel på utvärdering av det senare slaget inom två begränsade&lt;br&gt;områden är den genomgång av ämnena historia och sociologi som&lt;br&gt;UHÄ utfört i samverkan med humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet. Vid de medelsberäkningar jag snart kommer till har jag&lt;br&gt;utgått från att UHÄ skall kunna utföra minst åtta sådana större utvärde-&lt;br&gt;ringar per år. Det bör då vara möjligt att under återstoden av 1990-talet&lt;br&gt;kunna gå igenom i stort sett hela högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för en fortsatt konsekvent decentralisering inom&lt;br&gt;högskolan är också att tillsyn utövas i tillräcklig grad. Det finns ett be-&lt;br&gt;hov av att bevaka att vissa grundläggande regler tillämpas och tillämpas&lt;br&gt;lika inom hela högskolan bl.a. för att garantera tillräcklig rättssäkerhet&lt;br&gt;för studenter och anställda men också för att tillse att statsmakternas in-&lt;br&gt;tentioner beträffande målen för högskolans verksamhet förverkligas. I&lt;br&gt;sammanhanget har jag funnit anledning att påpeka att ett effektivt utö-&lt;br&gt;vande av tillsynsfunktionen förutsätter att högskoleenheterna respekte-&lt;br&gt;rar UHÄ:s beslut i tillsynsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillväxtpropositionen redovisade regeringen utgångspunkterna för&lt;br&gt;det förändringsarbete beträffande högskolan som bedrivs inom utbild-&lt;br&gt;ningsdepartementet. En viktig del av detta arbete gäller studie-&lt;br&gt;organisationen för den grundläggande utbildningen. Studieorganisatio-&lt;br&gt;nen bör nu kunna förändras så att ett linjevis uppbyggt planeringsarbete&lt;br&gt;på central nivå inte längre behövs. Även planeringen av högskolans di-&lt;br&gt;mensionering bör kunna ske i så övergripande termer att behovet av&lt;br&gt;central planering på myndighetsnivå kan avvaras. Från och med budge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tåret 1993/94 kommer dessutom beslutsordningen för fördelning av re-&lt;br&gt;surserna inom högskolan att decentraliseras ytterligare. Det är därför&lt;br&gt;möjligt att avstå från det arbete som UHÄ bedriver vad avser planering,&lt;br&gt;beredning och anslagsframställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom UHÄ bedrivs för närvarande ett ganska omfattande arbete som&lt;br&gt;kan beskrivas som service till högskolan eller till enskilda personer. Det&lt;br&gt;mest omfattande av detta är ekvivalering av utländska examina men det&lt;br&gt;finns också verksamheter som gäller försöksdjursfrågor, datafrågor, per-&lt;br&gt;sonalutveckling för högskolan etc, som helt eller delvis är serviceverk-&lt;br&gt;samhet. Med den nya syn på myndigheten som jag givit uttryck för bör&lt;br&gt;denna typ av verksamhet dimensioneras efter den efterfrågan som finns.&lt;br&gt;Jag har alltså inga invändningar mot att verksamhet av detta slag utförs&lt;br&gt;av UHÄ men jag anser att kostnaderna för verksamheten bör bäras av&lt;br&gt;den som efterfrågar tjänsterna. När det gäller ekvivalering av utländska&lt;br&gt;examina avser regeringen att uppdra till riksrevisionsverket att utreda&lt;br&gt;frågan om ansvar och finansiering. Verksamheten bör bedrivas i&lt;br&gt;oförändrad omfattning intill dess beslut fattats med anledning av riksre-&lt;br&gt;visionsverkets kommande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antagningen av studerande är en stor och viktig uppgift för UHÄ.&lt;br&gt;På kort sikt förutser jag inte några större förändringar av denna verk-&lt;br&gt;samhet, men en översyn av studieorganisationen får naturligtvis på läng-&lt;br&gt;re sikt konsekvenser för UHÄ:s roll även i detta avseende. Det bör&lt;br&gt;emellertid vara möjligt att redan nu överföra vissa speciella delar av an-&lt;br&gt;tagningsarbetet, som redan nu innehåller betydande inslag av samverkan&lt;br&gt;med den lokala nivån, till högskoleenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÄ är vidare besvärsinstans vad gäller lokalt fattade beslut inom&lt;br&gt;högskolan. Jag avser att ta initiativ till en översyn av dessa frågors fram-&lt;br&gt;tida behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÄ har under den senaste tiden fått utökade uppgifter inom det in-&lt;br&gt;ternationella området på grund av de avtal med de europeiska gemen-&lt;br&gt;skaperna som Sverige ingått. Det är nödvändigt att detta arbete hålls&lt;br&gt;samman centralt, och jag räknar med en viktig roll för UHÄ inom om-&lt;br&gt;rådet även i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom UHÄ administreras också högskolans eget sektorsforsknings-&lt;br&gt;program samt försöksverksamheten med grundutbildningsråd. Jag förut-&lt;br&gt;ser ingen förändring av formerna för dessa verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkets organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkets organisation fastställs av regeringen. Jag vill emellertid här läm-&lt;br&gt;na viss information om vissa övergripande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner ingen anledning att nu föreslå en ändring av myndighe-&lt;br&gt;tens namn. Myndigheten bör även i framtiden ledas av en verkschef&lt;br&gt;med titeln universitetskansler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÄ har för närvarande en styrelse där de flesta ledamöterna utsetts&lt;br&gt;efter förslag av organisationerna på arbetsmarknaden. Dessutom ingår i&lt;br&gt;styrelsen universitetskanslern och två högskolerektorer samt en ledamot&lt;br&gt;nominerad av Sveriges förenade studentkårer. Denna sammansättning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av styrelsen har varit motiverad då UHÄ har haft viktiga uppgifter i pla- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;neringen av högskolans dimensionering. De förslag beträffande UHÄ:s Bilaga 11:7&lt;br&gt;arbetsuppgifter jag nyss redovisat innebär att verkets planeringsuppgifter&lt;br&gt;i stort sett upphör. Mot den bakgrunden finner jag att det inte längre&lt;br&gt;finns några starka motiv för att ha en styrelse. Om universitetskanslern&lt;br&gt;så önskar kan han naturligtvis tillkalla ett eller flera rådgivande organ&lt;br&gt;för t.ex. utvärderingsarbetets uppläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrativ besparing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån den bedömning jag har gjort ovan av UHÄ:s framtida arbets-&lt;br&gt;uppgifter beräknar jag den ekonomiska besparingen till 23,1 Mkr. varav&lt;br&gt;ca 3,2 Mkr. avser myndighetens lokalkostnader och 4 Mkr. avser perso-&lt;br&gt;nalutveckling för högskolan under anslaget D 4. Vissa särskilda utgifter&lt;br&gt;inom högskolan m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingens fördelning på budgetår under anslaget D 1. framgår av&lt;br&gt;nedanstående sammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;br&gt;1992/93&lt;br&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9,105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,825&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalkostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingen under D 4. fördelas med 1 Mkr. för 1991/92 och 3 Mkr. för&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieorganisation inom grundläggande högskoleutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrningen av högskolans grundläggande utbildning bör avse inriktning,&lt;br&gt;omfattning och lokalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans nuvarande studieorganisation - det centralt fastställda&lt;br&gt;linjesystemet - bör upphöra och ersättas med en helt ny organisation.&lt;br&gt;Organisationen av utbildningen blir därmed helt och hållet en lokal frå-&lt;br&gt;ga. I denna nya organisation utövas den centrala styrningen framför allt&lt;br&gt;genom en examensordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en sådan ordning regleras mål för olika examina samt utbildningar-&lt;br&gt;nas längd, examenstitel etc. Omfattningen av kraven på en viss examen&lt;br&gt;blir beroende av vilken typ av yrke utbildningen syftar till. Jag förutser&lt;br&gt;en relativt preciserad målbeskrivning för t.ex. vård- och lärarutbild-&lt;br&gt;ningar å ena sidan medan kraven för t.ex. en filosofie kandidatexamen&lt;br&gt;kan uttryckas i antal poäng och fördjupningsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiernas organisation blir därmed en fråga som omfattas av det lo-&lt;br&gt;kala beslutsfattandet. Man kan förutse att det blir såväl lokala variatio-&lt;br&gt;ner som variationer mellan olika utbildningsområden från fasta linjer&lt;br&gt;över rekommenderade studiegångar till av studenterna fritt valda studie-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en examensordning bör också anges vid vilka högskoleenheter oli- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;ka examina får avläggas. Många skäl talar för att beslutanderätten även i Bilaga 11:7&lt;br&gt;dessa frågor borde förläggas lokalt i så stor utsträckning som möjligt.&lt;br&gt;Effektivitets- och kostnadsskäl talar emellertid för att regering och riks-&lt;br&gt;dag på detta sätt bör ha inflytande över lokaliseringen framför allt av ut-&lt;br&gt;bildningar som medför stora investeringskostnader och som kräver stora&lt;br&gt;årliga driftskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också rimligt att rätten att utdela en viss examen kan prövas&lt;br&gt;med anledning av resultaten från det utvärderingsarbete som genom-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns naturligtvis också ett behov av att kunna garantera att vissa&lt;br&gt;ämnen eller utbildningar finns åtminstone vid någon högskoleenhet.&lt;br&gt;Det bör därför på samma sätt som nu vara möjligt att ålägga bestämda&lt;br&gt;universitet eller högskolor vissa utbildningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som professor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets om-&lt;br&gt;råde finns i dag ca 1 400 tjänster som professor som tillsätts av regering-&lt;br&gt;en med fullmakt. Dessa tjänster har inrättats av regeringen efter bemyn-&lt;br&gt;digande från riksdagen i varje enskilt fall. När en sådan tjänst blir ledig&lt;br&gt;skall omprövning av ämnesinnehållet ske. Regeringen beslutar i fall av&lt;br&gt;oförändrat ämnesinnehåll. Föreslås ändring av ämnesinnehållet skall&lt;br&gt;frågan anmälas för riksdagen. Regeringen har bemyndigande att i bråd-&lt;br&gt;skande fall fatta beslut vilka i efterhand anmäles för riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även berörda högskoleenheter har rätt att inrätta tjänst som profes-&lt;br&gt;sor. Dessa tillsätts av rektorsämbetet med förordnande. Tillsätt-&lt;br&gt;ni ngsproced uren och lönesättningen för dessa professurer är densamma&lt;br&gt;som för de av regeringen tillsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid temaorganisationen i Linköping finns ett antal av regeringen in-&lt;br&gt;rättade professurer som tillsätts av regeringen med förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De professurer som finns inrättade vid forskningsråden inom&lt;br&gt;utbildningsdepartementets verksamhetsområde tillsätts även de av rege-&lt;br&gt;ringen med förordnande. Nyssnämnda professurer tillsätts med förord-&lt;br&gt;nande tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid högskolorna inom det konstnärliga området samt vid universite-&lt;br&gt;ten i Lund, Göteborg och Umeå finns inrättade ett antal professurer för-&lt;br&gt;enade med konstnärligt utvecklingsarbete. Dessa tjänster, som inrättas&lt;br&gt;av regeringen efter bemyndigande av riksdagen, tillsätts med förord-&lt;br&gt;nande för högst fem år vilket sedan kan förlängas ytterligare fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom inrättande av professurer har regering och riksdag beslutat&lt;br&gt;om den ämnesmässiga inriktningen av den fasta forskningsorganisatio-&lt;br&gt;nen och forskarutbildningen. Enligt min mening är det inte längre nöd-&lt;br&gt;vändigt att statsmakterna på detta ingående sätt tar ställning till använd-&lt;br&gt;ningen av de resurser som disponeras för forskarutbildning och forsk-&lt;br&gt;ning. Statsmakternas prioriteringar avseende forskarutbildning och&lt;br&gt;forskning inom högskolan skall innebära avvägningar mellan fakultets-&lt;br&gt;områden och mellan högskoleenheter. Regeringen bör dock kunna före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skriva hur forskarutbildning inom specialiserade ämnesområden, vilka Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;inte kan vara företrädda vid alla berörda fakulteter, skall fördelas mel- Bilaga 11:7&lt;br&gt;lan universitet och högskolor i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för planering och budgetering inom högskolan innebär att&lt;br&gt;det är de enskilda universitetens och högskolornas sak att avgöra vilka&lt;br&gt;resurser som skall användas för att på bästa sätt bedriva utbildning och&lt;br&gt;forskning. Detta görs inom de ramar för verksamhetens omfattning och&lt;br&gt;inriktning som anges av regering och riksdag. Även valet mellan att an-&lt;br&gt;vända tjänster som professor eller andra personella resurser eller resur-&lt;br&gt;ser av annat slag bör ankomma på de berörda högskoleorganen. Rege-&lt;br&gt;ring och riksdag bör således fortsättningsvis inte besluta om inrättande&lt;br&gt;eller omprövning av tjänster som professor. Det är inte rimligt att rege-&lt;br&gt;ringen utser innehavarna av tjänster som inrättats av myndigheterna.&lt;br&gt;Aven besluten om att tillsätta professorstjänsterna bör således i fortsätt-&lt;br&gt;ningen fattas av universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär givetvis ingen skillnad gentemot dagens förhållande i&lt;br&gt;fråga om vid vilka högskoleenheter tjänster som professor kan inrättas.&lt;br&gt;Sådana tjänster skall även framdeles endast kunna inrättas vid de enhe-&lt;br&gt;ter till vilka fakultetsorganisation är knuten samt vid enheter där konst-&lt;br&gt;närligt utvecklingsarbete bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsättning av tjänst som professor skall även fortsättningsvis gäl-&lt;br&gt;la de regler som fastställdes efter behandling av frågan i 1990 års forsk-&lt;br&gt;ningsproposition. Vilka regler i övrigt som skall gälla för de inom hög-&lt;br&gt;skolan inrättade professurerna kommer att behandlas i det tidigare om-&lt;br&gt;nämnda, särskilda beredningsarbetet inom utbildningsdepartementet.&lt;br&gt;Som allmän riktlinje för omläggningen bör gälla, att professorerna&lt;br&gt;också i framtiden skall vara garanterade största möjliga integritet. Ju&lt;br&gt;mer målstyrd organisationen blir, desto angelägnare blir det att de ve-&lt;br&gt;tenskapligt ledande befattningshavarna i sin yrkesutövning inte låter sig&lt;br&gt;styras av ovidkommande hänsyn. Detta gäller såväl i förhållande till for-&lt;br&gt;mellt överordnade myndigheter som till ekonomiska intressen och den&lt;br&gt;allmänna opinionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans organisation är i hög grad uppbyggd enligt principen om&lt;br&gt;självförvaltning. Det är lärare, forskare och studerande som själva inom&lt;br&gt;högskolans olika beslutande organ och i sitt dagliga arbete har det direk-&lt;br&gt;ta ansvaret för hur arbetet läggs upp och genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolelagen lägger ansvaret för frågor rörande forskning och fors-&lt;br&gt;karutbildning på fakultets- och sektionsnämnder. Fakultetsnämndens&lt;br&gt;verksamhet avser ett särskilt vetenskapsområde (fakultet) vid en eller&lt;br&gt;flera högskoleenheter. Sektionsnämndens verksamhet avser en del av en&lt;br&gt;fakultet (sektion). Den föreskrivna sammansättningen av fakultets- och&lt;br&gt;sektionsnämnderna - forskare inom den berörda fakulteten - är avsedd&lt;br&gt;att garantera kvalificerade vetenskapliga bedömningar. Fakultets- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sektionsnämnd leds av en dekan, som utses genom val bland forskarna&lt;br&gt;inom fakulteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den grundläggande utbildningen skall linjenämnder finnas inrät-&lt;br&gt;tade. Även ledamöterna i linjenämnden hämtas i huvudsak bland uni-&lt;br&gt;versitetets eller högskolans lärare, forskare och studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen och forskningen inom högskolan bedrivs inom institu-&lt;br&gt;tioner eller andra arbetsenheter. Också för dessa gäller principen om&lt;br&gt;självförvaltning. För varje institution skall normalt finnas en styrelse,&lt;br&gt;som företräder dem som arbetar och studerar inom institutionen. Pre-&lt;br&gt;fekten har ansvaret för att institutionsstyrelsens beslut verkställs och för&lt;br&gt;den direkta ledningen av arbetet inom institutionen. Också prefekten&lt;br&gt;utses bland de anställda inom institutionen. I vissa fall kan en institu-&lt;br&gt;tion ledas enbart av en prefekt. Detta är vanligen fallet när institutionen&lt;br&gt;är mycket liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av högskolans verksamhet medför att antalet organ&lt;br&gt;som medverkar i självförvaltningen blir stort. Det finns ungefär fyrtio&lt;br&gt;fakulteter, varav flera är uppdelade i sektioner. Vilka linjenämnder som&lt;br&gt;skall finnas avgörs lokalt inom högskolan. För närvarande finns ca 150&lt;br&gt;linjenämnder. I anslutning till dessa organ har också ofta tillsatts en el-&lt;br&gt;ler flera grupper med uppgift att på olika sätt förbereda ärendens be-&lt;br&gt;handling i nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i särklass största omfattningen har dock organisationen på insti-&lt;br&gt;tutionsnivå. Antalet institutioner inom högskolan är ca 1 000. Det inne-&lt;br&gt;bär att arbetet med självförvaltning av verksamheten här har en högst&lt;br&gt;betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för högskolans självförvaltning upplevs ofta som mycket&lt;br&gt;höga av de direkt berörda. Om detta vittnar de ofta förekommande kla-&lt;br&gt;gomålen från lärare och forskare på &amp;quot;för mycket sammanträdande&amp;quot;, på&lt;br&gt;att den interna planeringen och administrationen tar alltför mycket tid&lt;br&gt;från undervisning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter från statistiska centralbyrån visar att många av institutio-&lt;br&gt;nerna vid svenska universitet och högskolor är mycket små. Mer än&lt;br&gt;60 % av institutionerna har färre än 20 anställda, alla personalkatogori-&lt;br&gt;er inräknade. Mer än 80 % av institutionerna har färre än 20 lärare el-&lt;br&gt;ler forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större arbetsenheter skulle självfallet inte bara ha ekonomiska förde-&lt;br&gt;lar. På många sätt blir undervisnings- och forskningsmiljön mer stimu-&lt;br&gt;lerande om inte bara ett fåtal personer skall samverka om arbetsuppgif-&lt;br&gt;terna. Särskilt för forskarutbildningen kan alltför små enheter vara en&lt;br&gt;nackdel. Demokratiska former för självförvaltning förutsätter också en&lt;br&gt;viss omfattning på verksamheten för att bli meningsfulla. Att institu-&lt;br&gt;tionsstyrelser inte kunnat fungera eller ansetts rimliga i alltför små sam-&lt;br&gt;manhang framgår av att många av dagens institutioner leds enbart av en&lt;br&gt;prefekt. Härigenom riskerar såväl anställda som studerande att förlora&lt;br&gt;möjligheter till insyn och påverkan. Samtidigt kan heller inte besluten&lt;br&gt;fattas utifrån gemensamma erfarenheter och kunskaper hos de direkt&lt;br&gt;berörda, vilket måste vara en kärnpunkt i högskolans självförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera länder har uppmärksamheten riktats mot de nackdelar som är Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;förknippade med små arbetsenheter vid universitet och högskolor - det- Bilaga 11:7&lt;br&gt;ta trots att man där redan i utgångsläget ofta har betydligt större institu-&lt;br&gt;tioner än i Sverige. Det gäller bl.a. Frankrike, Nederländerna, Norge&lt;br&gt;och Storbritannien. Som exempel kan nämnas att man i Nederländerna&lt;br&gt;nyligen beslutat koncentrera forskarutbildningen till &amp;quot;forskarskolor&amp;quot;.&lt;br&gt;Ingen av dessa skall ha färre än 40 forskarstuderande och 15-20 lära-&lt;br&gt;re/handledare. Mycket få arbetsmiljöer inom den svenska högskolan är&lt;br&gt;så stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisades i prop. 1990/91:87 görs inom utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet en översyn av bestämmelserna i högskolelagen och högskoleför-&lt;br&gt;ordningen. Syftet med denna översyn är att åstadkomma en koncentra-&lt;br&gt;tion till rambestämmelser och förbättra möjligheterna för universitet&lt;br&gt;och högskolor att själva fatta de beslut som kan leda till bästa möjliga&lt;br&gt;resultat inom utbildning och forskning. Rambestämmelserna bör utfor-&lt;br&gt;mas med ett bestämt perspektiv för ögonen. Detta perspektiv är rättsstat-&lt;br&gt;lighet. För en sådan inriktning talar såväl effektivitets- som integritets-&lt;br&gt;och allmänna förtroendesynpunkter. Samtliga berörda vinner på att ett&lt;br&gt;minimum av procedurregler i vad avser examina, tjänstetillsättningar&lt;br&gt;och medelsfördelning gäller nationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen kommer naturligen att innebära preciseringar av institu-&lt;br&gt;tionernas arbetsuppgifter och kraven på institutionerna. Det är dock,&lt;br&gt;enligt min mening, inte lämpligt att i lag- eller förordningsform reglera&lt;br&gt;storleken av institutioner och andra arbetsenheter inom högskolan. Lik-&lt;br&gt;som i dag bör varje högskoleenhet besluta om hur arbetet skall organi-&lt;br&gt;seras i institutioner och på annat sätt. Det är dock nödvändigt att uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor ser över den institutionella organisationen i syfte&lt;br&gt;att åstadkomma betydligt större, mer slagkraftiga och stimulerande ar-&lt;br&gt;betsmiljöer. Samtidigt måste de anställda och de studerande ges de möj-&lt;br&gt;ligheter att kunna påverka de egna arbetsförhållandena, som är centrala&lt;br&gt;för självförvaltningen. Organisationen inom högskoleenheterna måste&lt;br&gt;därför utformas så att institutionsstyrelser kan fungera på ett menings-&lt;br&gt;fullt sätt. Ingen institution bör framdeles ledas enbart av en prefekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större arbetsenheter ger också möjligheter att på ett mer effektivt sätt&lt;br&gt;utnyttja administrativ personal för att förbereda och genomföra olika&lt;br&gt;beslut. En förbättrad institutionell organisation minskar också risken&lt;br&gt;för dubbelarbete inom högskolan och behovet av handläggning av olika&lt;br&gt;frågor på flera nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis talar således såväl akademiska, som demokratis-&lt;br&gt;ka och ekonomiska skäl för större arbetsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag inledningsvis redovisade skall administrativa besparingar gö-&lt;br&gt;ras inom högskolan med sammanlagt 58 milj. kr. Dessa kostnadsminsk-&lt;br&gt;ningar bör i första hand - utöver de redan redovisade besparingarna på&lt;br&gt;central nivå - komma till stånd genom att högskoleenheterna internt or-&lt;br&gt;ganiserar sig på ett effektivare sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionernas storlek varierar nu mycket mellan olika delar av&lt;br&gt;högskolan. Antalet små eller mycket små institutioner är särskilt stort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom områdena medicin och teknik men också inom vissa delar av det Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;humanistiska området. Eftersom möjligheterna att vinna ekonomiska Bilaga 11:7&lt;br&gt;fördelar genom att organisera arbetet i större enheter än för närvarande&lt;br&gt;givetvis är större där man i dag har ett stort antal mycket små institutio-&lt;br&gt;ner, bör enligt min mening de anslagsminskningar, som skall göras, för-&lt;br&gt;delas mellan verksamhetsområden och högskoleenheter med beaktande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av hur den institutionella organisationen i dag ser ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att förändringar i högskolans institutionella&lt;br&gt;organisation måste vara en långsiktig process. För att möjliggöra bästa&lt;br&gt;möjliga förberedelser inom högskoleenheterna föreslår jag därför att&lt;br&gt;nedskärningarna här skall göras huvudsakligen budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preciserade förslag i fråga om de aktuella anslagsminskningarna bör&lt;br&gt;redovisas i budgetpropositionerna för budgetåren 1992/93 och 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Kulturverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1991 (bil. 10 s. 16f) anmälde jag behovet av ett&lt;br&gt;analysarbete om kultursektorns myndighetsstruktur, ansvars- och kost-&lt;br&gt;nadsfördelning samt anslagsstrukturen. Även frågor om marknadens be-&lt;br&gt;tydelse för kulturverksamheten bör kunna beskrivas och analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta arbete bör nu drivas vidare bl.a. som ett led i ansträngningarna&lt;br&gt;att effektivisera statsförvaltningen och utveckla resultatorienterad styr-&lt;br&gt;ning och budgetdialog gentemot myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter hand fördjupas och breddas nu underlaget för analysarbetet.&lt;br&gt;Regeringen har tidigare (t.ex. prop. 1989/90:90 s. 55) anmält den utvär-&lt;br&gt;dering av svensk kulturpolitik som genomförts inom ramen för arbetet i&lt;br&gt;Europarådet. I den rapport som tagits fram av Europarådets granskare&lt;br&gt;har en grundläggande utgångspunkt varit kursändringen inom den eko-&lt;br&gt;nomiska politiken med offentliga utgiftsbegränsningar och krav på ökad&lt;br&gt;effektivitet inom den offentliga sektorn. Därigenom har rapporten för-&lt;br&gt;utsättningar att kunna tjäna som ett mycket viktigt underlag ifråga om&lt;br&gt;de ekonomiska aspekterna på förnyelsearbetet inom kulturområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportens sammanfattande slutsats är en varning för en alltför snäv&lt;br&gt;syn på kulturen som service inom ramen för välfärdspolitiken. Grans-&lt;br&gt;karna pekar på svagheter som följer av statens tillit till indirekta meto-&lt;br&gt;der för att verkställa politiken. De drar slutsatsen att staten lett en posi-&lt;br&gt;tiv utveckling när det gäller att öka utbudet av kultur och vidga tillgång-&lt;br&gt;en. När det gäller att definiera de nationella uppgifterna för 1990-talet&lt;br&gt;måste staten svara på de möjligheter i konstnärligt avseende som skapas&lt;br&gt;av den allmänna utvecklingen i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådsrapporten såsom ett kulturpolitiskt diskussionsinlägg kan&lt;br&gt;dock givetvis inte utgöra det enda underlaget för det strukturella föränd-&lt;br&gt;ringsarbetet inom kulturområdet. I årets budgetproposition (bil. 10 s.&lt;br&gt;15-16) hade jag sålunda anledning att notera ett antal utredningsarbeten&lt;br&gt;som drivs i syfte att ge underlag för strukturella insatser inom kultur-&lt;br&gt;området. Teaterkostnadsutredningens pågående granskning av de natio-&lt;br&gt;nella institutionsteatrarnas ekonomi är ett exempel på ett sådant arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivdepåkommitténs arbete med att strukturera de stora statliga arkiv- Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;depåerna är ett annat. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturområdets myndigheter träder fr.o.m. budgetåret 1993/94 in i&lt;br&gt;systemet med treåriga budgetramar. Särskilda direktiv för anslagsfram-&lt;br&gt;ställningarna kommer därför att meddelas inom kort. Dessa kommer&lt;br&gt;bl.a. att lägga fast vilka underlag för strukturella förändringar som myn-&lt;br&gt;digheterna skall svara för inom ramen för den fördjupade budgetpröv-&lt;br&gt;ningen. Parallellt med direktivarbetet bereds nu inom utbildningsdepar-&lt;br&gt;tementet frågan om vilka ytterligare fördjupningsstudier som erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har gjort bedömningen att det bör vara möjligt att, som ett led i&lt;br&gt;arbetet med att decentralisera, förenkla och rationalisera kulturområ-&lt;br&gt;dets myndighetsstruktur, sätta upp ett mål som innebär att myndigheter-&lt;br&gt;na skall åstadkomma minskade administrativa kostnader med minst&lt;br&gt;12 milj. kr. under den kommande treårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991/92 räknar jag med att kravet på en kostnadsef-&lt;br&gt;fektivisering uppnås genom vissa förändringar inom arkivområdet som&lt;br&gt;jag redogör för i det följande. För budgetåren 1992/93 och 1993/94 räk-&lt;br&gt;nar jag med att myndigheternas anslagsframställningar skall tillhanda-&lt;br&gt;hålla underlaget för vilka rationaliseringsvinster som kan tas ut. Jag räk-&lt;br&gt;nar sålunda med att dessa skall kunna uppgå till 2 resp. 7 milj, kr för de&lt;br&gt;resp, budgetåren. I reala termer innebär detta att bantningen med 10%&lt;br&gt;av den statliga administrationen kan beräknas till minst 9 milj. kr. un-&lt;br&gt;der de tre kommande budgetåren för kulturområdets del. Därutöver be-&lt;br&gt;räknas förändringar inom arkivområdet möjliggöra besparingar om&lt;br&gt;tre milj. kr. inom den offentliga sektorn som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet har sålunda redovisat ett förslag till förändrad använd-&lt;br&gt;ning av papperskvaliteter i statsförvaltningen. Myndigheterna använder&lt;br&gt;nu arkivbeständigt papper (Svenskt Arkiv) för sådana handlingar som&lt;br&gt;skall bevaras. Förslaget innebär att användningen av arkivbeständigt&lt;br&gt;papper delvis bör ersättas med s.k. åldringsbeständigt papper. Skillna-&lt;br&gt;derna mellan dessa papperskvaliteter är främst att arkivbeständigt pap-&lt;br&gt;per har högre styrka än det åldringsbeständiga papperet. Det åldringsbe-&lt;br&gt;ständiga papperet har dock sådana egenskaper att det anses fylla erfor-&lt;br&gt;derliga krav på hållbarhet i fråga om handlingar som inte beräknas bli&lt;br&gt;utsatta för ett mera omfattande slitage. Samtidigt är det åldringsbeständi-&lt;br&gt;ga papperet väsentligt billigare än arkivpapperet varför omläggningen&lt;br&gt;innebär en besparing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsförvaltningens arkivkostnader kan minskas genom riksarkivets&lt;br&gt;förslag. Det är vidare rimligt att utgå från att kommunerna och lands-&lt;br&gt;tingen i sin användning av papper för arkivändamål anpassar sig efter&lt;br&gt;riksarkivets föreskrifter. Även inom den kommunala sektorn kan där-&lt;br&gt;med en besparing uppnås. Sammanlagt för den offentliga sektorn har&lt;br&gt;jag beräknat värdet av besparingen till 3 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissbehandlingen av riksarkivets förslag avslutas för närvarande.&lt;br&gt;Omläggningen av pappersanvändningen bör kunna genomföras under&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. Jag räknar med att återkomma till regeringen i frå-&lt;br&gt;gan inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader för sina arkiv hänför sig dels till vården och förva-&lt;br&gt;ringen av de arkiv som förvaras hos myndigheterna, dels till kostnader-&lt;br&gt;na för arkivmyndigheterna som successivt övertar ansvaret för myndig-&lt;br&gt;hetsarkiven. Insatser för att minska kostnaderna för arkiven kan därför&lt;br&gt;inriktas antingen på myndigheternas arkivbildning eller på arkivmyn-&lt;br&gt;digheternas långsiktiga förvaring av arkiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om förändrade papperskvaliteter är därmed ett bra exempel&lt;br&gt;på en åtgärd som fyller det krav på rationaliseringseffekt som jag har&lt;br&gt;formulerat för kulturområdets myndigheter. Denna rationalisering in-&lt;br&gt;nebär sålunda att en andel - 3 milj, kr - av det formulerade rationalise-&lt;br&gt;ringsbetinget för kulturområdet är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Massmedier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag vill inledningsvis erinra om vad jag anfört i prop. 1990/91:149 om&lt;br&gt;radio- och TV-frågor när det gäller myndighetsorganisationen inom&lt;br&gt;radio- och TV-området. Där redovisar jag min bedömning att myndig-&lt;br&gt;hetsstrukturen bör ses över med syfte att få till stånd en gemensam orga-&lt;br&gt;nisation för myndighetsuppgifter i fråga om radio- och TV-sändningar&lt;br&gt;till allmänheten. Översynen bör omfatta dels radionämndens, kabel-&lt;br&gt;nämndens och närradionämndens verksamhetsområden, dels ansvaret&lt;br&gt;för nya former av radio- och TV-sändningar till allmänheten. Ett sam-&lt;br&gt;manförande av olika uppgifter som i dag bedrivs i skilda organisationer&lt;br&gt;bör leda till större effektivitet och till bättre möjligheter att hantera för-&lt;br&gt;ändringar. Översynen bör leda till att en förändrad organisation kan trä-&lt;br&gt;da i funktion under den tidsperiod som omfattas av det nu aktuella be-&lt;br&gt;sparingsprogrammet. Det är för närvarande inte möjligt att bedöma om&lt;br&gt;de aviserade strukturella förändringarna kommer att leda till att bespa-&lt;br&gt;ringar är möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en genomgång av verksamheterna vid myndigheter och motsva-&lt;br&gt;rande institutioner inom massmedieområdet har jag funnit att de admi-&lt;br&gt;nistrativa kostnaderna för innevarande budgetår bör beräknas till&lt;br&gt;6 milj. kr. Kostnaderna bör minskas med sammanlagt 10 % eller&lt;br&gt;600 000 kr. under de tre närmaste budgetåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet bör för massmedieområdets del genomföras med en för-&lt;br&gt;delning mellan myndigheterna och de tre budgetåren enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;------------------------------------------------------------------------- Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Myndighet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Besparing&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varav budgetåret&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992/93&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Presstödsnämnden och tal-&lt;br&gt;tidningsnämnden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;300 000&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;150 000&amp;nbsp;&amp;nbsp;150 000&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talboks- och punktskrifts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biblioteket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;300 000&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;300&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;600 000&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;150 000&amp;nbsp;&amp;nbsp;150 000&amp;nbsp;&amp;nbsp;300&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att de åtgärder som statsrådet Persson och jag nu har re-&lt;br&gt;dovisat sammanlagt skall leda till en minskning av den statliga adminis-&lt;br&gt;trationen med 170 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Persson anför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle&lt;br&gt;att ta del av vad jag anfört om den statliga skoladministrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsministern anför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna vad jag anfört om universitets- och högskoleämbe-&lt;br&gt;tets arbetsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Universitets- och&lt;br&gt;högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 anvisa ett belopp som är&lt;br&gt;4 970 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1990/91:100&lt;br&gt;bil. 10,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Vissa särskilda&lt;br&gt;kostnader inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett&lt;br&gt;belopp som är 1 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil. 10 ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänna vad jag förordat om inrättande, tillsättande och&lt;br&gt;omprövning av tjänst som professor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av&lt;br&gt;den statliga administrationen inom högskolan, universitets- och&lt;br&gt;högskoleämbetet, forskningsråden, forskningsinstitut samt andra&lt;br&gt;myndigheter med uppgifter inom forskningsområdet som jag har&lt;br&gt;anfört.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av&lt;br&gt;den statliga administrationen inom kulturområdet som jag har an-&lt;br&gt;fört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Presstödsnämnden Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;&amp;gt;c/i taltidningsnämnden för budgetåret 1991/92 anvisa ett belopp Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om är 150 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.990/91:100 bil. 10 ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att godkänna de riktlinjer för omställlning och minskning av&lt;br&gt;len statliga administrationen inom massmedieområdet som jag&lt;br&gt;tar anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92, m. m. såvitt avser omställningen och minskningen&lt;br&gt;av den statliga administrationen&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Utgångspunkter för förnyelsearbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Till jordbruksdepartementet hör frågor rörande jordbruk, skogsbruk, fiske,&lt;br&gt;trädgårdsnäring och rennäring samt högre utbildning, forskning och försök&lt;br&gt;för dessa näringar, livsmedelsberedskap, djurskydd, djurens hälso- och&lt;br&gt;sjukvård, livsmedelskontroll, växtskydd och utsädeskontroll samt jakt och&lt;br&gt;viltvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karaktäristiskt för verksamhetsområdet är således att departementet i&lt;br&gt;första hand ansvarar för frågor rörande biologiska produktionsprocesser&lt;br&gt;där landets mark- och vattentillgångar samt djur och växter utgör de&lt;br&gt;viktigaste produktionsresurserna. Till departementets verksamhetsområde&lt;br&gt;hör att tillse att dessa produktionsresurser kan utnyttjas långsiktigt. Till&lt;br&gt;departementets ansvarsområde hör också att trygga landets försörjning&lt;br&gt;med livsmedel i kristider och att kontrollera våra livsmedel ur främst&lt;br&gt;hygienisk synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för departementets ansvarsområde är också att det berör&lt;br&gt;verksamheter spridda över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom departementets verksamhetsområde har påbörjats ett arbete som&lt;br&gt;innebär stora strukturella förändringar. Den nya livsmedelspolitiken inne-&lt;br&gt;bär en övergång från ett system med en omfattande reglering och styrning&lt;br&gt;av marknaden till ett marknadsorienterat system där konsumenternas fria&lt;br&gt;val ytterst styr produktion och priser. Omställningen av jordbrukspolitiken&lt;br&gt;påverkar på motsvarande sätt även andra delar av departementets verk-&lt;br&gt;samhetsområden såsom veterinärväsendet och jordförvärvslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förändringsarbete som nu pågår inom departementets verksamhets-&lt;br&gt;område kan dels sägas syfta till att klarlägga samhällets och de olika&lt;br&gt;näringarnas ansvarsområden, dels uppnå en högre grad av måluppfyllelse&lt;br&gt;och effektivitet med de resurser som kommer att stå till förfogande. En&lt;br&gt;ytterligare kraftsamling och prioritering av tillgängliga resurser måste&lt;br&gt;därför enligt min mening göras för att uppnå dessa ambitioner. I samband&lt;br&gt;därmed bör arbetet under de närmaste åren särskilt inriktas mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fullfölja livsmedelsreformen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att höja ambitionerna inom miljöområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fullfölja arbetet med ett förbättrat djurskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utveckla skogspolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att offensivt satsa på FoU för jord- och skogsbrukets framtid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att modernisera och förnya administrationen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kan föras uppgiften att noga följa och delta i det internationella Bilaga II: 8&lt;br&gt;arbetet inom området. Detta gäller i första hand ett närmande till den&lt;br&gt;Europeiska Gemenskapen (EG) samt att genomföra och följa upp resulta-&lt;br&gt;tet från GATT-förhandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De strukturella förändringarna på departementets område ger ett natur-&lt;br&gt;ligt utrymme för den typ av besparingar i offentliga utgifter som avses i&lt;br&gt;regeringens program för omställning och minskning av den statliga admi-&lt;br&gt;nistrationen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Jordbrukets område&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Ny central myndighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1991 bildas statens jordbruksverk samtidigt som lantbrukssty-&lt;br&gt;relsen och statens jordbruksnämnd upphör (prop. 1990/91:100 bil. 11).&lt;br&gt;Förändringen skall ses mot bakgrund av den nya livsmedelspolitik som&lt;br&gt;riksdagen beslutade om våren 1990 och som bl. a. innebär en avreglering av&lt;br&gt;livsmedelssektorn. Tillskapandet av en ny myndighet av detta slag innebär&lt;br&gt;en bättre samordning av insatserna på jordbruksområdet samt en vitalise-&lt;br&gt;ring av organisationen och därmed också av verksamheten. En förnyelse av&lt;br&gt;myndighetsorganisationen på detta sätt leder till ökad flexibilitet och&lt;br&gt;effektivitet inom verksamheten. Denna strukturella förändring utgör där-&lt;br&gt;med ett led i förnyelsen av den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen innebär en besparing på statsbudgeten fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1991/92 med 18,3 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med avvecklingen av regleringen och omställningen av jord-&lt;br&gt;bruket tar det nya verket över vissa uppgifter från de s. k. regleringsför-&lt;br&gt;eningarna. Kostnaderna för detta finansieras inom ramen för omställnings-&lt;br&gt;kostnaderna. I takt med att arbetsuppgifterna försvinner avvecklas den&lt;br&gt;personal som anställts vid den nya myndigheten för dessa uppgifter. Detta&lt;br&gt;sker först efter budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Regleringsföreningarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den tidigare livsmedelspolitiken har sju regleringsför-&lt;br&gt;eningar, nämligen Föreningen för mejeriproducenter, Svensk spannmåls-&lt;br&gt;handel, Sveriges oljeväxtintressenter, Sveriges potatisintressenter, Svensk&lt;br&gt;sockerhandel, Svensk kötthandel, Svensk ägghandel, haft till uppgift att&lt;br&gt;sköta marknadsregleringar, främst exportfinansiering, inom sina resp, an-&lt;br&gt;svarsområden. För verksamheten har föreningarna disponerat interna&lt;br&gt;avgifter inom jordbruksprisregleringen och vissa införselavgiftsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid de särskilda regleringsföreningarna upphör som en&lt;br&gt;följd av den nya livsmedelspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1991 upphör alla statliga regleringar av verksamheten vid&lt;br&gt;föreningarna liksom den statliga representationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Statens engagemang i vissa kvalitetsregleringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1991 upphör statens engagemang i den kvalitetskontroll för&lt;br&gt;mejeriprodukter, ägg, fiskkonserver och potatis som handhafts av Svenska&lt;br&gt;kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg (KMÄ), Svenska konserv-&lt;br&gt;kontrollens råd och Svensk matpotatiskontroll (SMAK). Det blir i fortsätt-&lt;br&gt;ningen en fråga för resp, bransch om man vill behålla organisationer av&lt;br&gt;detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Ändrad jordförvärvslagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen föreslagit riksdagen väsentliga förenklingar av&lt;br&gt;jordförvärvslagstiftningen fr.o.m. den 1 juli 1991. Förändringarna inne-&lt;br&gt;bär att ett avsevärt mindre antal jordförvärv kommer att behöva prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar administrationen av ärenden enligt jordförvärvslagstift-&lt;br&gt;ningen bedöms nu att en besparing på ca 14milj.kr. bör kunna göras senast&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. En mer exakt bedömning av besparingarna inom&lt;br&gt;administrationen kan göras först då erfarenheter vunnits av tillämpningen&lt;br&gt;av den nya lagstiftningen. En del av besparingen bör dock kunna realiseras&lt;br&gt;redan fr. o. m. budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Besparingar inom länsstyrelsernas lantbruksverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 juli 1991 inordnas verksamheten vid lantbruksnämnderna&lt;br&gt;och fiskenämnderna i den nya länsstyrelseorganisationen. I samband här-&lt;br&gt;med görs besparingar utöver de som görs med anledning av det rationali-&lt;br&gt;seringskrav som ställs på den nya organisationen (prop. 1990/91:100 bil.&lt;br&gt;H).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksverksamheten vid länsstyrelserna skall således utöver rationa-&lt;br&gt;liseringskravet genomföra besparingar på 6 milj.kr. (exkl. besparingar till&lt;br&gt;följd av ändrad fiskeriadministration) budgetåret 1991/92. Detta kan ske&lt;br&gt;bl.a. mot bakgrund av minskningen av branschstöden på jordbrukets och&lt;br&gt;trädgårdsnäringens områden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Översyn av vissa verksamheter inom jordbrukets&lt;br&gt;område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det livsmedelspolitiska beslutet förutsätter en intensifierad rådgivnings-&lt;br&gt;och utbildningsverksamhet på lantbruksområdet vid länsstyrelserna under&lt;br&gt;omställningsperioden. Samtidigt förutsätts i samma beslut att näringen bör&lt;br&gt;ta ett större ansvar för sin egen utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer inom kort att föreslå regeringen en översyn av ansvarsför-&lt;br&gt;delningen och samordningsmöjligheterna på rådgivningsområdet. Verk-&lt;br&gt;samheten är i dag till viss del uppdragsfinansierad. Sammanlagt uppgår&lt;br&gt;omslutningen av statsbudget- och uppdragsfinansierad verksamhet till ca&lt;br&gt;80milj.kr. Det är i dag för tidigt att göra någon bedömning av om och i&lt;br&gt;vilken utsträckning perioden 1991/92— 1993/94 kan komma att påverkas&lt;br&gt;av en översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn kommer även att göras av vissa stödformer; framfor allt&lt;br&gt;kreditgarantigivningen på jordbrukets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kombination med förändringar i jordforvärvslagstiftningen kan över-&lt;br&gt;synerna beräknas leda till förändringar i verksamheten vid statens jord-&lt;br&gt;bruksverk och länsstyrelsernas lantbruksverksamhet med icke oväsentliga&lt;br&gt;besparingar som följd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Omorganisation av lantbrukskemisk&lt;br&gt;laboratorieverksamhet m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I samband med att regeringen föreslog en ny central jordbruksmyndighet&lt;br&gt;lämnades även förslag till ett ändrat huvudmannaskap för den lantbruks-&lt;br&gt;kemiska laboratorieverksamheten. Statens lantbrukskemiska laborato-&lt;br&gt;rium, för vilket lantbruksstyrelsen för närvarande är chefsmyndighet, och&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är i dag samlokaliserade. Vid univer-&lt;br&gt;sitetet och laboratoriet bedrivs också till viss del likartad verksamhet.&lt;br&gt;Regeringen har därför funnit det naturligt att inordna lantbrukskemiska&lt;br&gt;laboratoriet i lantbruksuniversitetet. Genom de strukturförändringar och&lt;br&gt;rationaliseringar som därvid kan genomföras samt de förändringar i övrigt&lt;br&gt;som skall vidtas vid universitetet beräknas de sammanlagda besparingarna&lt;br&gt;för lantbruksuniversitetet till 12,6 milj.kr. budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Utvärdering och översyn av verksamheten vid SLU&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En översyn av Sveriges lantbruksuniversitets verksamhetsinriktning och&lt;br&gt;styrning pågår. Översynen skall redovisas sensommaren 1991 och utgöra&lt;br&gt;underlag för kommande forskningsproposition. Översynen avser områ-&lt;br&gt;dena forskning, försöksverksamhet, förmedling av forskningsrön, utbild-&lt;br&gt;ningar och administrativa förnyelsefrågor. Översynen syftar bl.a. till att&lt;br&gt;utveckla den svenska forskningens konkurrenskraft och att granska fördel-&lt;br&gt;ningen av kostnaderna för forskning och försöksverksamhet mellan stat&lt;br&gt;och näring. Utredarens förslag beräknas innebära betydande effektivitets-&lt;br&gt;vinster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Översyn av statistikproduktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den pågående statistikutredningen på jordbrukets område har bl. a. till&lt;br&gt;uppgift att se över det statliga engagemanget i verksamheten. Utredningen&lt;br&gt;beräknas avge sitt slutbetänkande till sommaren 1991. Statens kostnader&lt;br&gt;för statistikproduktionen på området uppgår för närvarande till ca&lt;br&gt;50 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i SCBs statistik på jordbruksdepartementets område som&lt;br&gt;kan hänföras till det treåriga programmet för besparingar inom förvalt-&lt;br&gt;ningen ger besparingar på 1 milj.kr. för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Utredning om veterinärväsendet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom de olika organisationerna på veterinärområdet har&lt;br&gt;under senare tid fungerat mindre väl på grund av olika orsaker. Veterinär-&lt;br&gt;väsendet påverkas naturligen, som många andra verksamheter, av föränd-&lt;br&gt;ringar i det svenska samhället och vår omvärld. Härtill har emellertid flera&lt;br&gt;väsentliga förändringar i förutsättningarna för den veterinära verksamhe-&lt;br&gt;ten, däribland det nya livsmedelsbeslutet, tillkommit. Jag kommer därför&lt;br&gt;inom kort att föreslå regeringen att en översyn av veterinärväsendet bör&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinärväsendet är ett samlingsnamn för all veterinär verksamhet i&lt;br&gt;landet. Ca 1 500 veterinärer är sysselsatta med arbetsuppgifter som i de&lt;br&gt;flesta fall direkt eller indirekt har anknytning till djur. De största verksam-&lt;br&gt;hetsområdena är distriktsveterinärorganisationen, besiktningsveterinäror-&lt;br&gt;ganisationen, djursjukhus, privata praktiker och veterinärmedicinska fa-&lt;br&gt;kulteten vid SLU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader på statsbudgeten för distriktsveterinärorganisationen uppgår&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 till ca 85 milj.kr. Dessa kostnader finansierades tidi-&lt;br&gt;gare inom ramen för jordbrukets prisreglering. Kostnaden för den avgifts-&lt;br&gt;finansierade besiktningsveterinärorganisationen uppgår till ca 90 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall analysera behov av veterinär verksamhet och vilka&lt;br&gt;behov som förväntas uppkomma i framtiden. Mot bakgrund av denna&lt;br&gt;analys bör förslag till framtida organisation av veterinärväsendet lämnas.&lt;br&gt;Kostnaderna och finansieringen av organisationsförslag skall belysas. En&lt;br&gt;viktig utgångspunkt i detta arbete är att avlasta statsbudgeten kostnader för&lt;br&gt;djurens hälso- och sjukvård. Utredningsarbetet skall vara avslutat den&lt;br&gt;1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges närmande till EG bör också vara en utgångspunkt för förslag till&lt;br&gt;organisation, veterinärernas uppgifter och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i distriktsindelningen inom distriktsveterinärorganisatio-&lt;br&gt;nen medför besparingar på 2milj.kr. budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Organisation för statens utsädeskontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag föreligger rörande ändrad dimensionering av utsädeskontrollens&lt;br&gt;verksamhet. Förslagen förutsätter nedläggning av viss verksamhet på flera&lt;br&gt;platser i landet. Frågan bereds tillsammans med vissa lagstiftnings- och&lt;br&gt;författningsfrågor på utsädes- och växtskyddsområdena. Beslut om föränd-&lt;br&gt;ringar bör kunna fattas inför budgetåret 1992/93. Statens utsädeskontroll&lt;br&gt;belastar statsbudgeten med 2,5 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Skogens område&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Utvärdering och översyn av skogspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En parlamentarisk kommitté med uppdrag att utvärdera skogspolitikens&lt;br&gt;mål och medel har tillsatts. I uppdraget ingår bl. a. att se över den statliga&lt;br&gt;skogsvårdsorganisationen och pröva förenklingar i nuvarande regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall även göra en utvärdering av hur skogspolitikens mål har Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;uppfyllts sedan 1979 års beslut samt även göra en långsiktig framtidsbe- Bilaga II: 8&lt;br&gt;dömning. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid anpassning av skogsvårdsorganisationens basorganisation görs be-&lt;br&gt;sparingar på 3,7 milj.kr. budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att bidragen till avveckling av lågproducerande bestånd&lt;br&gt;och byggande av skogsbilvägar upphör eller minskas görs administrativa&lt;br&gt;besparingar motsvarande 6 milj.kr. budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Fiskets område&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Omorganisation av fiskeristyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I regeringens förslag om näringspolitik för tillväxt (prop. 1990/91:87)&lt;br&gt;föreslås en kraftigt minskad statlig administration på fiskets område både&lt;br&gt;centralt och regionalt. Förändringen möjliggörs genom en omorganisation,&lt;br&gt;förändrade arbetsuppgifter och rationaliseringar för såväl den centrala&lt;br&gt;myndigheten som för den regionala organisationen. För fiskeristyrelsens&lt;br&gt;del innebär förslaget besparingar på 7,5 milj.kr. Besparingarna i den&lt;br&gt;regionala organisationen beräknas till 7 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med omorganisationen byter fiskeristyrelsen namn till fiske-&lt;br&gt;riverket. Förändringarna genomförs den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:87 behandlades inte det förslag till besparingar vad&lt;br&gt;gäller driften av fiskeriundersökningsfartyget Argos och det därtill kopp-&lt;br&gt;lade förslaget om överföringar av resurser från naturvårdsverket. Översy-&lt;br&gt;nen av naturvårdsverkets organisation och arbetsuppgifter har nu slutförts.&lt;br&gt;Efter samråd med chefen för miljödepartementet tar jag därför upp denna&lt;br&gt;fråga i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Genom en samordning med naturvårdverkets laborato-&lt;br&gt;rium i Öregrund och verkets fartyg Ancylus samt effektiviseringar i driften&lt;br&gt;av fiskeriundersökningsfartyget Argos skall besparingar på ytterligare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,5 milj.kr. göras i fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsförslag: Statskontorets och den särskilda utredarens av natur-&lt;br&gt;vårdsverkets organisation och arbetsuppgifter förslag överensstämmer&lt;br&gt;med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Chefen för miljödepartementet föreslår i det&lt;br&gt;följande att naturvårdsverkets kustlaboratorium överförs till fiskeriverket&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 1991. Merparten av verksamheten finansieras med&lt;br&gt;intäkter från kraftindustrin. En mindre del finansieras över statsbudgeten.&lt;br&gt;Detta belopp, 1 040 000 kr., bör föras över till fiskeriverket. I samband med&lt;br&gt;att fiskeriverket övertar ansvaret för laboratoriet skall en besparing på 2,5&lt;br&gt;milj.kr. göras genom dels en samordning med verkets nuvarande verksam-&lt;br&gt;het, dels förändring av reglerna som rör bemanningen av Argos. Det&lt;br&gt;ankommer på fiskeristyrelsen att se över bemanningsreglerna. Detta inne-&lt;br&gt;bär att fiskeriverket bör anvisas ett 1 460000 kr. lägre belopp än vad som&lt;br&gt;regeringen föreslog i prop. 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att de åtgärder som jag nu har redovisat sammanlagt skall&lt;br&gt;leda till en minskning av den statliga administrationen under budgetåren&lt;br&gt;1991/92—1993/94 som minst motsvarar 115 milj.kr. Besparingar genom&lt;br&gt;fattade beslut uppgår till ca 60 milj.kr. för budgetåret 1991/92. Under detta&lt;br&gt;budgetår genomfors även vissa andra strukturella organisationsföränd-&lt;br&gt;ringar som inte har någon direkt effekt på statsbudgeten. För budgetåret&lt;br&gt;1992/93 uppgår besparingarna till följd av redan fattade beslut till ca&lt;br&gt;14 milj. kr. Ytterligare besparingar kan komma att göras under detta&lt;br&gt;budgetår. Huvuddelen av de återstående besparingarna på ca 40 milj.kr.&lt;br&gt;förutses dock ske under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga&lt;br&gt;administrationen inom jordbruksdepartementets verksamhetområde som&lt;br&gt;jag har anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under nionde huvudtitelns förslagsanslag Fiskeriverket för budget-&lt;br&gt;året 1991/92 anvisa ett belopp som är 1460000 kr. lägre än vad som&lt;br&gt;föreslagits i prop. 1990/91:87.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringsammanträde den 18 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Sahlin vad avser p. 1 — 4 och 6 — 7 samt statsrådet&lt;br&gt;Lööw vad avser p. 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92, m.m. såvitt avser omställning och minskning av&lt;br&gt;administrationen inom arbetsmarknadsdeparetmentets verksamhetsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Utgångspunkter för förnyelsearbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, arbets-&lt;br&gt;liv, invandring och svenskt medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter för en omställning och minskning av administrationen&lt;br&gt;inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde har varit de hu-&lt;br&gt;vudlinjer som regeringen presenterade i budgetpropositionen. Genom&lt;br&gt;främst övergången till mål- och resultatorienterad styrning ges möjligheter&lt;br&gt;för delegering av uppgifter till regional och lokal nivå. Samtidigt sker en&lt;br&gt;minskning av detalj- och regelstyrningen. De centrala myndigheternas&lt;br&gt;organisation och uppgifter bör anpassas till denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de berörda myndigheterna inom arbetsmarknadsdepartementets&lt;br&gt;versamhetsområde är målsättningen att verksamheten skall decentralise-&lt;br&gt;ras, så långt detta ger ökad effektivitet och service. Samtidigt ses de olika&lt;br&gt;regelsystemen fortlöpande över för att bl. a. förenkla handläggningar och&lt;br&gt;där det är möjligt, minska de administrativa kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projekt som pågår och som syftar till att förändra strukturen inom&lt;br&gt;departementets verksamhetsområde är bl. a. översynen av Stiftelsen Sam-&lt;br&gt;hall. Vidare har regeringen denna dag lämnat ett uppdrag till arbetarskydd-&lt;br&gt;styrelsen att i samråd med naturvårdsverket och kemikalieinspektionen&lt;br&gt;kartlägga förutsättningarna för en ökad samverkan i den regionala och&lt;br&gt;lokala tillsynen av arbetsmiljön och den yttre miljön i syfte att förbättra&lt;br&gt;och effektivisera den offentliga tillsynen. Denna och andra icke nämnda&lt;br&gt;utredningar kommer inte nödvändigtvis att medföra någon besparing på&lt;br&gt;statsbudgeten. Syftet med förändringsarbetet är främst att verksamheten&lt;br&gt;på ett effektivare sätt skall kunna uppfylla ställda mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare utreds på departementet frågor som mera inriktar sig på att ge&lt;br&gt;effekter för produktionen och i samhället i stort och därmed inte torde ha&lt;br&gt;någon effekt på statsbudgeten. Exempel på detta är utredningen om flexibla&lt;br&gt;arbetstider och utredningen om kompetensutveckling i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetsmarknadsdepartementet pågår en neddragning av organisatio-&lt;br&gt;nen. För treårsperioden fram t.o.m. budgetåret 1993/94 medför neddrag-&lt;br&gt;ningen en minskning av departementets anslag med 2,4 milj.kr. I detta&lt;br&gt;ingår den minskning på 761000 kr. som ingår i förslaget till anslag för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 i årets budgetproposition. Jag bedömer att neddrag-&lt;br&gt;ningen i stort inte påverkar verksamheten på grund av rationaliseringsåt-&lt;br&gt;gärder, t. ex. den pågående datoriseringen av departementets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Arbetsmarknadsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Arbetsmarknadsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Från tionde huvudtitelns anslag anslag Arbetsmarknadsverkets förvalt-&lt;br&gt;ningskostnader betalas förvaltningskostnaderna för arbetsmarknadsstyrel-&lt;br&gt;sen (AMS), länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen (exkl. arbets-&lt;br&gt;marknadsinstituten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av kostnaderna för arbetsmarknadsverkets förvaltning avser&lt;br&gt;rent operativ verksamhet såsom arbetsförmedlingen med sin direkta ser-&lt;br&gt;vice åt allmänheten. Den egentliga administrationen finns vid AMS och&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsverket har under 1980-talet genomgått en genomgri-&lt;br&gt;pande omorganisation som syftar till att anpassa de olika verksamhetsde-&lt;br&gt;larna till de principer som utgör grunden för det s. k. serviceprogrammet.&lt;br&gt;Programmets allmänna inriktning var att verkets resurser så långt som&lt;br&gt;möjligt skulle omfördelas från centrala och regionala verksamheter till&lt;br&gt;direkt förmedlingsservice och att arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;skulle hävdas. Till detta kan läggas att AMS successivt har övergått från&lt;br&gt;regel- till målstyrning och att man i detta sammanhang har infört verksam-&lt;br&gt;hatsplanering för de olika nivåerna inom verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i denna process genomfördes från årsskiftet 1986— 1987 en&lt;br&gt;omfattande ändring i arbetsförmedlingens lokala organisation och arbets-&lt;br&gt;former (prop. 1985/86: 138). Genom denna omorganisation skapades fö-&lt;br&gt;rutsättningar för att ytterligare genom decentralisering inom arbetsmark-&lt;br&gt;nadsverket effektivisera arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingen skall även fortsättningsvis utgöra det främsta och&lt;br&gt;primära arbetsmarknadspolitiska instrumentet. Denna inriktning ställer&lt;br&gt;krav på insatser i fråga om både personal och andra resurser men också på&lt;br&gt;åtgärder som syftar till att höja kompetensen och utveckla arbetsmetoder&lt;br&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att besparingar kan genomföras vid AMS och länsarbets-&lt;br&gt;nämnderna. Som jag har nämnt i 1991 års budgetproposition pågår ett&lt;br&gt;arbete med att rationalisera administrationen vid länsarbetsnämnderna&lt;br&gt;och att minska sjukfrånvaron i hela verket för att därigenom frigöra&lt;br&gt;resurser för den direkta förmedlingsverksamheten. Detta arbete måste&lt;br&gt;drivas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingsmålet bör för arbetsmarknadsverket exkl. arbetsmarknadsin-&lt;br&gt;stituten vara ca 71 milj.kr. Det innebär att medelstilldelningen under&lt;br&gt;anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader skall, utöver&lt;br&gt;den av riksdagen beslutade minskning i den treåriga budgetramen, vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70,6 milj.kr. lägre under budgetåret 1993/94 än vad som har beräknats för&lt;br&gt;nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS bör inom ramen för ett regeringsuppdrag ges en relativt stor frihet&lt;br&gt;att själv bestämma hur besparingsmålet skall uppnås. Regeringen bör dock&lt;br&gt;ange vissa riktlinjer för hur besparingsarbetet skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar därvid följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— besparingen skall avse AMS och länsarbetsnämnderna men inte arbets-&lt;br&gt;förmedlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— under budgetåret 1991/92 skall kostnaderna vid AMS och länsarbets-&lt;br&gt;nämnderna minska med sammanlagt minst 10 milj.kr., under budgetå-&lt;br&gt;ret 1992/93 med ytterligare minst 20 milj.kr. och under budgetåret&lt;br&gt;1993/94 med ytterligare minst 40,6 milj.kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— verksamheterna vid AMS och länsarbetsnämnderna skall i ökad grad&lt;br&gt;inriktas på utveckling av verksamheten samt på uppföljning och utvär-&lt;br&gt;dering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— besparingen skall genomföras genom främst strukturella förändringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— en koncentration av rutinartade och expertfunktioner till några länsar-&lt;br&gt;betsnämnder bör eftersträvas och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— besparingen får inte innebära en övervältring av kostnader på andra&lt;br&gt;myndigheter, kommuner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta besparingsarbetet bör åtgärder vidtas i syfte att&lt;br&gt;förenkla ärendehanteringen och därmed minska behovet av administrativ&lt;br&gt;personal. Det kan ske bl.a. genom en översyn av arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;regelverk och ett ökat utnyttjande av tekniska hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen skall med utgångspunkt i de nämnda riktlin-&lt;br&gt;jerna så snart som möjligt till regeringen redovisa hur en omställning och&lt;br&gt;minskning av arbetsmarknadsverkets administration skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om medelstilldelningen för nästa budgetår under anslaget B 1.&lt;br&gt;Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader har jag redovisat i anslut-&lt;br&gt;ning till mina förslag till ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder un-&lt;br&gt;der budgetåret 1991/92 (Bilaga 1:6).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Ändrad organisation för utbetalning av&lt;br&gt;lönegarantimedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett anspråk på utbetalning enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti&lt;br&gt;vid konkurs prövas inom ramen för konkursförfarandet i fråga om konkur-&lt;br&gt;ser där bevakning sker och i fråga om övriga konkurser av kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönegarantin finansieras genom en arbetsgivaravgift som för närva-&lt;br&gt;rande uppgår till 0,2 procent av avgiftsunderlaget. Avgifterna förs till en&lt;br&gt;fond, lönegarantifonden, som förvaltas av kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningen handhas av länsstyrelsen i det län dit konkursdomstolen&lt;br&gt;hör. Länsstyrelsen verkställer skatteavdrag, avdrag avseende införsel och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utmätning i lön samt eventuell avräkning för inkomst från annan anställ-&lt;br&gt;ning under uppsägningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt betänkande (SOU 1986:9) Ny lönegarantilag lade lönegaranti-&lt;br&gt;utredningen fram förslag till ett nytt förfarande för prövning av lönegaran-&lt;br&gt;tiärenden. Uppgiften att betala ut garantibelopp borde enligt utredningen&lt;br&gt;flyttas över från länsstyrelserna till kronofogdemyndigheterna. Utred-&lt;br&gt;ningen avstod dock från att föreslå detta med hänvisning till att de&lt;br&gt;dåvarande ekonomiadminstrativa rutinerna hos kronofogdemyndighe-&lt;br&gt;terna inte gjorde en överflyttning möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den omorganisation av kronofogdemyndigheterna som skett sedan&lt;br&gt;utredningen lade sitt betänkande, finns det nu inte längre några hinder mot&lt;br&gt;att en sådan rationalisering av lönegarantihanteringen genomförs, som&lt;br&gt;utredningen ansåg lämplig. En omorganisation som innebär att utbetal-&lt;br&gt;ningsfunktionen förs över från länsstyrelserna till kronofogdemyndige-&lt;br&gt;terna bör därför genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningarna har tidigare sysselsatt ca 45 årsarbetskrafter på länssty-&lt;br&gt;relserna. Om utbetalningarna förs över till kronofogdemyndigheterna kan&lt;br&gt;antalet årsarbetskrafter efter rationaliseringar reduceras till ca 25 — 30.&lt;br&gt;Detta skulle medföra en besparing av ca 3 milj, kr om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet lönegarantiärenden fördubblades år 1990 till följd av det kraftigt&lt;br&gt;ökade antalet företagskonkurser. Beräknat från den utgångspunkten bör&lt;br&gt;besparingseffekten kunna uppgå till ca 5 milj, kr om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reform bör kunna träda i kraft senast den 1 juli 1993. Under&lt;br&gt;beredning av reformen bör ställning dessutom tas till lönegarantiutredni-&lt;br&gt;gens övriga förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilministern kommer att ta upp den föreslagna besparingen i det&lt;br&gt;följande (Bilaga II: 12). Besparingen ingår inte i den beräknade besparingen&lt;br&gt;inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Arbetslivsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnade nyligen i en proposition om arbetsmiljö och rehabili-&lt;br&gt;tering (prop. 1990/91:140) förslag till ändringar av arbetsmiljölagen m.m.&lt;br&gt;Dessa förslag innebär att arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens&lt;br&gt;tillsynsuppgifter kommer att utvidgas och förändras. Ett arbete pågår&lt;br&gt;dessutom inom arbetarskyddsverket för att förändra arbetsformerna i&lt;br&gt;tillsynsarbetet och styrningen av verksamheten. Regeringen har i de myn-&lt;br&gt;dighetsspecifika direktiven inför den fördjupade anslagsframställningen&lt;br&gt;för budgetåren 1992/93 — 1994/95 ställt krav på en resultatanalys, en fram-&lt;br&gt;tidsanalys och en resursanalys som ansluter till detta arbete. Ett ändamåls-&lt;br&gt;enligt system för redovisning, uppföljning och utvärdering skall utarbetas.&lt;br&gt;Syftet är att införa mål- och resultatstyrning av arbetarskyddsverkets&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetarskyddsstyrelsen föreskriftsverksamhet sker ett fortlöpande&lt;br&gt;utvecklingsarbete vad gäller utformningen av konsekvensutredningar. Vi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dare utvecklar styrelsen metoder för uppföljning och utvärdering av före-&lt;br&gt;skrifter, i syfte att effektivisera regelgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa pågående förändringar bör arbetarskyddsstyrel-&lt;br&gt;sen få ett uppdrag att i anslutning till arbetet med de myndighetsspecifika&lt;br&gt;direktiven göra en fördjupad verksamhetsanalys for att ge ett underlag för&lt;br&gt;bedömning av resursfördelningen. Redovisningen bör visa den senaste och&lt;br&gt;den förväntade utvecklingen när det gäller resursfördelningen på de olika&lt;br&gt;insatsområdena och för verkets administrativa behov. De berörda föränd-&lt;br&gt;ringarna i kraven på verksamheten, ändringarna i lagstiftningen, ändrad&lt;br&gt;inriktning, ökat deltagande i det internationella standardiseringsarbetet&lt;br&gt;m.m. bör beaktas. Redovisningen skall utgå från att en besparing på 5&lt;br&gt;milj.kr. utöver de rationaliseringskrav som finns i regeringens budgetdirek-&lt;br&gt;tiv skall göras i den administrativa verksamheten under treårsperioden&lt;br&gt;1992/93— 1994/95 vilket innebär samma tidsperiod som också gäller för&lt;br&gt;arbetarskyddsstyrelsens treårsbudget. Arbetarskyddsstyrelsen skall även&lt;br&gt;ges i uppdrag att till den 15 februari 1992 föreslå på vilket sätt yrkesins-&lt;br&gt;pektionens arbete med förhandsbedömningar av främst arbetslokaler och&lt;br&gt;personalutrymmen bör förändras för att kunna utgöra ett effektivt medel i&lt;br&gt;verksamheten. Arbetet bör särskilt ta sikte på den s.k. obligatoriska för-&lt;br&gt;handsgranskning som sker i samband med sådan ny- och ombyggnation&lt;br&gt;som kräver bygglov. Styrelsen skall därvid också, i enlighet med vad jag&lt;br&gt;aviserade i årets budgetproposition, utreda förutsättningarna för att av-&lt;br&gt;giftsbelägga sådana förhandsbedömningar och föreslå hur ett avgiftssystem&lt;br&gt;i så fall kan se ut. Den senare delen av uppdraget bör ske i samråd med&lt;br&gt;riksrevisionsverket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Yrkesinriktad rehabilitering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsinstituten (Ami) inrättades med arbetsmarknadsverket&lt;br&gt;som huvudman den 1 januari 1980 genom samordning av verksamheter,&lt;br&gt;som dessförinnan varit landstings- och primärkommunala, statliga eller&lt;br&gt;privata. De ger service till arbetsförmedlingens sökande i form av fördju-&lt;br&gt;pad vägledning inför val av arbete och/eller utbildning samt arbetspröv-&lt;br&gt;ning och- träning och andra arbetsförberedande insatser. Vissa av institu-&lt;br&gt;ten har särskild kompetens på specifika handikappområden som syn- eller&lt;br&gt;hörselhandikapp, psykisk utvecklingsstörning m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan arbetsmarknadsverket under senare delen av 1980-talet inlett en&lt;br&gt;verksamhet med försäljning av konsulttjänster till arbetsgivare, inrättades&lt;br&gt;budgetåret 1990/91 ett särskilt anslag för uppdragsverksamhet inom den&lt;br&gt;yrkesinriktade rehabiliteringen. Ett skäl för detta var att uppdragsverksam-&lt;br&gt;heten kunde väntas öka i volym till följd av att försäkringskassorna och&lt;br&gt;arbetslivsfonderna från detta budgetår kan finansiera köp av rehabilite-&lt;br&gt;ringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ami-personalen arbetar nu dels med arbetsförmedlingens sökande med&lt;br&gt;finansiering av anslagsmedel, dels med externt finansierade ”arbetsliv-&lt;br&gt;stjänster”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att verksamheten nu finansieras från fler uppdragsgi-&lt;br&gt;vare bör innebära att kostnader för bl.a. metodutveckling och administra-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion m.m. kan fördelas på fler. Dessutom bör effektivitetsvinster kunna &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göras. Jag bedömer att besparingar motsvarande 15 milj.kr. bör kunna &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppnås under treårsperioden 1991/92—1993/94. Under budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 bör en tredjedel av besparingarna kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Arbetslivscentrum&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det förslag om en omorganisation av arbetslivscentrum (ALC) som lagts&lt;br&gt;fram i prop. 1990/91:69 om arbetslivsforskningens organisation m.m.&lt;br&gt;innebär en minskning av de fasta tjänsterna vid ALC med en besparingsef-&lt;br&gt;fekt på ca 10 milj.kr. Besparingen medför minskade utgifter för arbetsmil-&lt;br&gt;jöfonden, som finansierar ALCs verksamhet. Insparade medel skall använ-&lt;br&gt;das för att minska belastningen på statsbudgeten på anslag inom arbetsmil-&lt;br&gt;jösektorn. Regeringen har uppdragit åt ALC att i maj månad 1991 redovisa&lt;br&gt;ett förslag till ändrad organisation. Den nya organisationen kan väntas&lt;br&gt;börja sin verksamhet fr.o.m. budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Invandring m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk (SIV) arbetar sedan 1 juli 1989 i en ny decentralise-&lt;br&gt;rad organisation och med delvis nya arbetsmetoder. Verkets produktivitet&lt;br&gt;förbättras nu fortlöpande. Sambanden mellan resursinsatser, hur dessa&lt;br&gt;utnyttjas och samhällsekonomiska och statsfinansiella kostnadsbespa-&lt;br&gt;ringar är särskilt tydliga på vissa områden. Jag har tidigare (prop.&lt;br&gt;1990/91:25 bil. 6 och prop. 1990/91: 100 bil. 12) redovisat hur, genom&lt;br&gt;dessa strukturförändringar, förstärkningar av SIVs kapacitet för handlägg-&lt;br&gt;ning av asylärenden minskar utredningstiderna och därmed förkortar den&lt;br&gt;tid en asylsökande måste vistas på förläggning. Detta leder till stora&lt;br&gt;kostnadsbesparingar på tionde huvudtitelns anslag D 2. Förläggningskost-&lt;br&gt;nader, for innevarande budgetår beräknat till ca 400 milj. kr. och för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 till 1,7 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också räknat med (prop. 1990/91: 100 bil. 12) att SIV under&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 skall klara av att höja sin produktivitet i handlägg-&lt;br&gt;ningen av asyl-, tillstånds- och medborgarskapsärenden . Denna effekt&lt;br&gt;finns inräknad i mina förslag till budgetpropositionens bilaga 12 avseende&lt;br&gt;SIVs förvaltningskostnadsanslag for budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ärendebalanserna nedbringats bör SIV, som en följd av dessa&lt;br&gt;inledda strukturåtgärder, kunna åstadkomma ytterligare förbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den överföring av utredningsansvaret i asylärenden från polisen till SIV&lt;br&gt;som skall genomföras den 1 juli 1992 leder till en effektivare handläggning&lt;br&gt;av asylärenden. Den totala resursåtgången för detta ändamål bör därige-&lt;br&gt;nom kunna minskas samtidigt som resurser kommer att föras över från&lt;br&gt;polisen till invandrarverket. Även andra delar av SIVs verksamhet bör&lt;br&gt;kunna genomföras med något mindre resursåtgång. För budgetåren&lt;br&gt;1992/93 och 1993/94 bör produktivitetshöjningar och effektivitetsvinster&lt;br&gt;åstadkommas som motsvarar 6,2 resp. 11 milj.kr. i minskad resursåtgång.&lt;br&gt;Anslagets storlek bestäms dock till största delen av volymen asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar att de åtgärder som jag och statsrådet Lööw har redovisat&lt;br&gt;sammanlagt skall leda till en minskning av statlig administration med 124&lt;br&gt;milj. kr. Härav faller ca 20,7 milj. kr. på invandrarområdet. En förutsätt-&lt;br&gt;ning för beräkningen är att antalet asylsökande inte kraftigt förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer på mina och statsrådet Lööws vägnar att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den&lt;br&gt;statliga administrationen inom arbetsmarknadsdepartementets verksam-&lt;br&gt;hetsområde som anförts .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bostadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92, m.m. såvitt avser omställning och minskning av&lt;br&gt;den statliga administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Utgångspunkter för förnyelsearbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdepartementets verksamhetsområde omfattar myndigheter med&lt;br&gt;både central och regional verksamhet. Verksamhetsområdet är till stor del&lt;br&gt;regelstyrt och de administrativa resurserna är till stora delar beroende av&lt;br&gt;utformningen av dessa regler. Reformeringen av bostadsfinansieringssyste-&lt;br&gt;met möjliggör en anpassning och effektivisering av de administrativa&lt;br&gt;resurserna. Även ökad samverkan mellan myndigheter leder till administ-&lt;br&gt;rativa besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom bostadsdepartementets verksamhetsområde har besluten om ny&lt;br&gt;bostadsfinansiering bl.a. resulterat i en översyn av länsbostadsnämndernas&lt;br&gt;framtida organisation. Vidare har en översyn av den administrativa pröv-&lt;br&gt;ningen av det statliga stödet inletts. Utredningen om en översyn av verk-&lt;br&gt;samheten vid statens råd for byggnadsforskning har nyligen lämnat sina&lt;br&gt;förslag. Överläggningar med olika parter inom byggsektorn angående bygg-&lt;br&gt;nadsforskningens finansiering har genomförts. Inom lantmäteri- och fast-&lt;br&gt;ighetsdataområdet kommer möjligheterna till rationaliseringar att upp-&lt;br&gt;märksammas. Genomförandet är emellertid i hög grad beroende av att&lt;br&gt;fastighetsdatareformen blir klar i hela landet, vilket beräknas vara fallet år&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Översyn av länsbostadsnämnderna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut (prop. 1990/91: 34, BoU4, rskr. 92) om ny bostadsfinan-&lt;br&gt;siering innebär sammantaget betydande förändringar av länsbostadsnämn-&lt;br&gt;dernas organisation, arbetsformer och dimensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet innebär bl.a. att man slopar den nuvarande ordningen med ett&lt;br&gt;statligt reglerat bostadslån, dvs. sådana lån som idag kan beviljas av&lt;br&gt;länsbostadsnämnderna för ny- och ombyggnad av bostäder och som utgör&lt;br&gt;en förutsättning för statliga räntebidrag till kostnaden för ränta på bostad-&lt;br&gt;slånet och den underliggande krediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsfinansierade lån av typen ränte- och amorteringsfria lån, såsom&lt;br&gt;tilläggslån för ombyggnad och reparation av bostadshus m.m. kommer&lt;br&gt;länsbostadsnämnderna att ombesörja även i framtiden. Nämnderna kom-&lt;br&gt;mer också genom ett särskilt intygssystem att pröva när ett projekt uppfyl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler de bostadspolitiska krav som ställs för att statligt bostadsstöd skall Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;kunna utgå. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga II: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya finansieringssystemet måste den statliga bostadsadministratio-&lt;br&gt;nen bli neutral i förhållande till olika kreditinstitut. Länsbostadsnämnder-&lt;br&gt;nas uppgift att fungera som regionala organ åt Statens Bostadsfinansierings-&lt;br&gt;aktiebolag upphör därmed och motsvarande arbetsuppgifter försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1990 har en särskild utredare tillkallats för att se över&lt;br&gt;länsbostadsnämndernas organisation, arbetsformer och dimensionering&lt;br&gt;med anledning av riksdagens beslut om ny bostadsfinansiering. Resultatet&lt;br&gt;av utredningen beräknas föreligga inom kort. Vidare arbetar en särskild&lt;br&gt;arbetsgrupp inom bostadsdepartementet med att se över de administrativa&lt;br&gt;styrmedlen inom bostadsfinansieringen. Detta arbete avses vara klart i&lt;br&gt;augusti 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ställningstaganden och förslag som de två utredningarna kan förvän-&lt;br&gt;tas utmynna i kommer sannolikt att starkt påverka den regionala bostads-&lt;br&gt;administrationen, såväl vad gäller organisation som dimensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten av utredningarna kommer beredas i höstens budgetarbete i&lt;br&gt;samband med den fördjupade prövningen av boverket. En förändring av&lt;br&gt;länsbostadsnämndernas organisation, arbetsformer och dimensionering&lt;br&gt;kommer att ske successivt, dock senast fram till budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Översyn av verksamheten vid statens råd för&lt;br&gt;byggnadsforskning, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av riksdagens beslut våren 1990 om forskningspolitiken&lt;br&gt;(prop. 1989/90:90, BoU19, rskr. 339) har dels genomförts en översyn av&lt;br&gt;verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning (BFR), dels överlägg-&lt;br&gt;ningar med olika parter inom byggsektorn angående byggnadsforskningens&lt;br&gt;finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFRs verksamhet och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren (Bo 1990:02) som tillkallades hösten 1990 med&lt;br&gt;uppgift att utreda vissa frågor om verksamheten vid rådet avlämnade i&lt;br&gt;februari 1991 betänkandet (SOU 1991:23) Ett nytt BFR — Byggforsk-&lt;br&gt;ningen på 1990-talet. Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstan-&lt;br&gt;serna ställer sig i allmänhet positiva till utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren hade i uppgift att bl.a. överväga nya organisationsformer vid&lt;br&gt;rådet, pröva uppgiftsfördelningen mellan rådet och boverket respektive&lt;br&gt;statens energiverk samt föreslå de organisatoriska och andra åtgärder som&lt;br&gt;kan erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren konstaterar att BFR som sektorsforskningsråd spelar en vik-&lt;br&gt;tig roll för utvecklingen inom sektorn. Samtidigt behöver nya krav på BFR&lt;br&gt;formuleras, om rådet i framtiden skall kunna motsvara sektorns krav på ett&lt;br&gt;kompetent och aktivt forskningsråd. Rådet skall ha överblick över den&lt;br&gt;FoU-verksamhet som pågår inom sektorn i Sverige och internationellt och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med stöd av denna kunskap löpande beskriva kunskapsfronterna och&lt;br&gt;behovet av förändringar. Jag delar utredarens syn på behovet av överblick.&lt;br&gt;Det gäller inte minst det internationella forskningsfältet. Jag delar också&lt;br&gt;utredarens uppfattning att BFR skall vara en aktiv part i sektorns samlade&lt;br&gt;FoU-verksamhet. Behovet av samverkan mellan BFR och övriga aktörer&lt;br&gt;inom byggsektorn kommer att öka. Det blir då en viktig uppgift för rådet&lt;br&gt;att verka för att gemensamma FoU-satsningar kommer till stånd. Däri&lt;br&gt;ligger att dels stimulera sektorns olika grenar att samverka inom aktuella&lt;br&gt;problemområden och gemensamma program, dels utveckla samarbetsavtal&lt;br&gt;som bl.a. definierar ansvarsområden, former för samfmansiering, plane-&lt;br&gt;ring och beredning samt information om projekt och hur resultaten skall&lt;br&gt;kunna tillgodogöras i den praktiska verkligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den roll som jag nu har beskrivit bör BFR enligt&lt;br&gt;utredningen ha ett eget ansvar för att sörja för att sektorns behov av&lt;br&gt;kunskap tillgodoses genom FoU-arbete vid högskolor, universitet och&lt;br&gt;institut. Tyngdpunkten bör ligga på att stödja långsiktigt arbetande FoU-&lt;br&gt;miljöer med tvärfacklig eller mångvetenskaplig inriktning. Utredaren erin-&lt;br&gt;rar dock om att BFR också bör ha ett ansvar för att bevaka att den&lt;br&gt;disciplinära grundforskningen får erforderliga resurser. I det samman-&lt;br&gt;hanget diskuterar utredningen också former för beredning av ansökningar&lt;br&gt;om stöd till FoU. Utredningen föreslår bl.a. fasta ansökningstillfällen för&lt;br&gt;ram- och basanslag i en delvis ny beredningsform som bättre svarar mot&lt;br&gt;kraven på vetenskaplighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beredningen av ansökningar har BFR sedan länge arbetat med olika&lt;br&gt;externa grupper. På senare år har mer systematiskt organiserats program-&lt;br&gt;och uppföljningsgrupper som i första hand knutits till rådets program och&lt;br&gt;delprogram. Utredaren föreslår att BFR inrättar s.k. systemgrupper för&lt;br&gt;övergripande FoU-områden och som till övervägande delen består av&lt;br&gt;forskare. Genom sådana systemgrupper kan enligt utredaren den tvär- eller&lt;br&gt;mångvetenskapliga inriktningen stärkas. Utredaren föreslår vidare att&lt;br&gt;BFRs verksamhet skall delas in i tre huvudområden: samhällsplanering&lt;br&gt;och infrastruktur, produktion samt förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar utredarens uppfattning att BFR skall ha ett eget ansvar för den&lt;br&gt;långsiktiga forskningen för sektorns behov. I princip delar jag också utre-&lt;br&gt;darens uppfattning när det gäller beredningsformer och programindelning.&lt;br&gt;Det bör dock i stor utsträckning överlåtas åt BFR att slutligt besluta om&lt;br&gt;programindelningen och om hur ärenden bör beredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser utredaren att BFR bör verka för ökad samordning inom&lt;br&gt;sektorn på informations- och dokumentationsområdet. Rådet bör därvid&lt;br&gt;begränsa sin egen förlagsverksamhet. Jag delar även här i huvudsak utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning. Genom att närmare samverka med sektorn kan delar&lt;br&gt;av informationsverksamheten särskiljas från BFRs kansli i likhet med vad&lt;br&gt;som redan skett när det gäller dokumentation av forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar också utredningens positiva syn på den vetenskapliga nämn-&lt;br&gt;dens (BVN) verksamhet. Samtidigt vill jag betona vikten av att rådet —&lt;br&gt;med stöd av BVN — ökar sin aktivitet när det gäller resultatuppföljning&lt;br&gt;avseende kvalitet, relevans och effektivitet i den forskning som får stöd&lt;br&gt;från rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också att styrelsens ställning stärks. Det bör enligt&lt;br&gt;utredningen ankomma på styrelsen att besluta om policyskapande åtgärder&lt;br&gt;och vissa större ansökningar som bas- och ramanslag samt i fråga om&lt;br&gt;tillsättning av de tidigare nämnda beredningsgrupperna. För egen del anser&lt;br&gt;jag att starka skäl talar för att rådets styrelse ges en starkare ställning än vad&lt;br&gt;som är normalt för statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsförslagen är i stor utsträckning utformade som riktlinjer för&lt;br&gt;ett fortsatt arbete med att utveckla verksamheten vid BFR. Utredaren&lt;br&gt;föreslår också att det i allt väsentligt överlåts åt BFR att närmare utveckla&lt;br&gt;den organisation som man finner lämplig för att verksamheten skall ut-&lt;br&gt;vecklas i föreslagen riktning. I vissa avseenden kan det dock vara befogat&lt;br&gt;att regeringen närmare anger vissa riktlinjer för hur förändringsarbetet&lt;br&gt;skall bedrivas och preciserar i vilka avseenden organisationen skall ändras.&lt;br&gt;Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till sådana&lt;br&gt;riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren konstaterar slutligen att rådet bör kunna fullgöra sina uppgif-&lt;br&gt;ter med en organisation som innebär cirka 30 % färre anställda än dagens&lt;br&gt;organisation. I de förslag till riktlinjer för organisationen som jag senare&lt;br&gt;kommer att redovisa för regeringen — i form av myndighetsspecifika&lt;br&gt;direktiv avseende treårsperioden 1993/94—1995/96 — kommer jag att&lt;br&gt;uppdra åt rådet att planera sin verksamhet utifrån dessa förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningar med byggsektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förstärka näringslivets insatser inom byggnadsforskningen har&lt;br&gt;överläggningar ägt rum mellan bostadsdepartementet och företrädare för&lt;br&gt;ett stort antal organisationer inom planerings-, bygg- och förvaltningssek-&lt;br&gt;torerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan konstatera att propåerna om en ökad medverkan från bran-&lt;br&gt;schens sida i FoU-finansieringen mötts med en positiv attityd. Samtidigt&lt;br&gt;har inom vissa delbranscher redovisats osäkerhet, hinder eller problem när&lt;br&gt;det gäller att finna former för finansieringen av FoU-stödet. Överläggning-&lt;br&gt;arna har bl.a. visat att alla berörda parter anser det nödvändigt att de&lt;br&gt;grupper som medverkar i finansieringen också får ett avgörande inflytande&lt;br&gt;över medlens användning. Det är en förutsättning för ett aktivt och&lt;br&gt;positivt engagemang från sektorns sida i byggnadsforskningen. Detta enga-&lt;br&gt;gemang kan avse såväl planering och genomförande av FoU-projekt som&lt;br&gt;spridning av resultat och erfarenheter. Från sektorns sida betonas samti-&lt;br&gt;digt starkt statens ansvar för grundforskning och högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för överläggningarna har varit att nå ett resurstillskott&lt;br&gt;från sektorn med i storleksordningen 70milj.kr. per år. En överenskom-&lt;br&gt;melse har nu nåtts om en ökad medverkan från entreprenörsledet i bygg-&lt;br&gt;nadsforskningens finansiering med 25 milj.kr. Därutöver beräknar jag att&lt;br&gt;insatserna från förvaltningsorganisationerna m. fl. skall kunna öka med&lt;br&gt;omkring 5milj.kr. Förutsättningar har också skapats för nya eller ökade&lt;br&gt;projektinsatser och på sikt nya ramfinansieringsöverenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del ser jag positivt på utfallet av överläggningarna. Utöver&lt;br&gt;uppnådda faktiska resultat har också öppningar skapats för att på lite&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre sikt ytterligare öka sektorns insatser. Det gäller främst kommuner- Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;nas, byggmaterialindustrins och konsultledets insatser, där mera ingående Bilaga II: 10&lt;br&gt;överväganden visat sig nödvändiga. Överläggningarna bör fortsätta med&lt;br&gt;sikte på att senast den 1 juli 1993 — i samband med att en ny treårsperiod&lt;br&gt;inleds — uppnå den riktpunkt om 70 milj.kr. som sattes upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörernas utfästelse for de närmaste två åren ger således&lt;br&gt;möjligheter till en betydande expansion av FoU-verksamheten. Resurser&lt;br&gt;bör enligt överenskommelsen kunna utnyttjas för insatser av intresse för&lt;br&gt;hela byggsektorn, t.ex. i fråga om infrastruktur, informationsteknologi,&lt;br&gt;byggprocessfrågor och livscykelkostnader. Möjligheterna bör därigenom&lt;br&gt;öka att genom omprioriteringar och förskjutning av resurser göra strategi-&lt;br&gt;ska insatser som är angelägna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fortsatta överläggningarna kan föras parallellt och integrerat med alla&lt;br&gt;de överväganden och preciseringar som kommer att ske med anledning av&lt;br&gt;den genomförda översynen av verksamheten vid BFR. Som jag nämnde&lt;br&gt;tidigare kommer initiativet när det gäller att genomföra erforderliga änd-&lt;br&gt;ringar av organisationen i stor utsträckning att ligga hos rådet. Det är&lt;br&gt;därför naturligt att BFR successivt biträder i finansieringsdiskussionerna&lt;br&gt;med berörda parter efter hand som dessa närmar sig konkretisering i form&lt;br&gt;av FoU-program m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att de insatser det här är fråga om i första hand får sin&lt;br&gt;tyngdpunkt i tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet, dvs. i frågor&lt;br&gt;som ligger nära branschorganisationer och företag. Därför är det nödvän-&lt;br&gt;digt att finna arbetsformer som tillförsäkrar finansiärerna ett inflytande&lt;br&gt;över användningen av medlen. Sektorsföreträdarnas engagemang, erfaren-&lt;br&gt;heter och kunskaper samt deras möjligheter att medverka vid kunskaps-&lt;br&gt;spridning och information om forskning, är enligt min mening av lika stort&lt;br&gt;värde som ett ekonomiskt resurstillskott. En förebild för en principiell&lt;br&gt;uppläggning av ett vidgat sektorsstöd kan — utöver de redan befintliga&lt;br&gt;BFR-avtalen — vara de s. k. nationella program för informationsteknologi&lt;br&gt;respektive materialfrågor som styrelsen för teknisk utveckling har tagit&lt;br&gt;initiativet till. Detta arbetssätt skulle ge möjlighet till både en smidig&lt;br&gt;allokering av resurserna i stort och ett inflytande och engagemang i de&lt;br&gt;enskilda programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrund som jag nu har redovisat torde riksdagens önskemål&lt;br&gt;om ett ökat ansvarstagande från branschen i väsentliga avseenden kunna&lt;br&gt;bli tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att de åtgärder som jag nu har redovisat om översyn av&lt;br&gt;länsbostadsnämnderna och om översyn av verksamheten vid statens råd&lt;br&gt;för byggnadsforskning, m. m. (avsnitten 2 och 3) sammanlagt skall leda till&lt;br&gt;en minskning av den statliga administrationen med minst 64milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Vissa frågor om avhjälpande av fukt- och&lt;br&gt;mögelskador&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av lagen (1985:1040) om rätt för en skadenämnd att besluta i&lt;br&gt;vissa frågor om avhjälpande av fukt- och mögelskador, har regeringen&lt;br&gt;överlämnat till en särskild nämnd — småhusskadenämnden — att i vissa&lt;br&gt;fall besluta om avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus och därmed&lt;br&gt;sammanhängande frågor. Nämnden inrättades den 1 januari 1986 i enlig-&lt;br&gt;het med avtal om hjälp till småhusägare som fått fukt- och mögelskador i&lt;br&gt;sina hus, som staten har ingått med Byggentreprenörerna och med Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet. För småhus som inte omfattas av avtalen har staten&lt;br&gt;meddelat bestämmelser om stöd till reparation av fukt- och mögelskador.&lt;br&gt;Bestämmelserna återfinns i 4—11 §§ förordningen (1985:1 119) om den&lt;br&gt;statliga fonden för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus, m.m.&lt;br&gt;Till sin uppbyggnad följer bestämmelserna i förordningen i huvudsak&lt;br&gt;avtalen. För småhus som inte omfattas av avtalen eller 4—11 §§ fond-&lt;br&gt;förordningen har inrättats ett särskilt stöd till reparation av småhus som är&lt;br&gt;högst 30 år gamla och som är allvarligt skadade av fukt och mögel.&lt;br&gt;Bestämmelser om detta stöd finns i 12 § nämnda förordning. I 1991 års&lt;br&gt;budgetproposition har jag närmare redogjort för avtalen och de bestäm-&lt;br&gt;melser som jag nyss har nämnt (prop. 1990/91:100 bil. 13, s. 68 — 69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en överenskommelse mellan staten, Byggentreprenörerna och&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet har det bildats en ideell förening — Före-&lt;br&gt;ningen för avhjälpande av fukt- och mögelskador i en- och tvåbostadshus&lt;br&gt;— som har till ändamål att handha den verksamhet som småhusskade-&lt;br&gt;nämndens kansli har att fullgöra enligt avtalen. Nämndens kansli har till&lt;br&gt;uppgift att bereda ärendena hos nämnden. Överenskommelse har också&lt;br&gt;träffats om fördelningen av kostnaderna för småhusskadenämnden och&lt;br&gt;kansliet. Nämndens kansli fullgör motsvarande uppgifter åt den statliga&lt;br&gt;fonden. Ansökningar om stöd som skall prövas av styrelsen i den statliga&lt;br&gt;fonden lämnas sålunda in till nämnden och ärendena hos fonden bereds&lt;br&gt;och föredras av personal vid kansliet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Överväganden och forslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Småhusskadenämnden avvecklas den 31 december&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av de ärenden som nu finns hos nämndens&lt;br&gt;kansli avser flertalet sådana hus som vid ansökningstillfället var äldre än&lt;br&gt;tio år och som bl.a. därför inte omfattas av avtalen eller de bestämmelser i&lt;br&gt;fondförordningen som motsvarar avtalen. Endast enstaka ärenden som&lt;br&gt;numera kommer in till kansliet är sådana som skall behandlas enligt&lt;br&gt;avtalen. De få ärenden som kommer in till småhusskadenämnden motive-&lt;br&gt;rar enligt min mening inte ett vidmakthållande av prövningsordningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt avtalen. Inga tecken tyder heller på att någon ökad tillströmning av&lt;br&gt;sådana ärenden kan förväntas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden har överläggningar tagits upp med Byggentrepre-&lt;br&gt;nörerna och Svenska kommunförbundet om en avveckling av verksamhe-&lt;br&gt;ten hos småhusskadenämnden. Enligt vad jag har erfarit ställer sig parterna&lt;br&gt;positiva till en avveckling av verksamheten. De skadefall som kommer in&lt;br&gt;bör från och med den 1 juli 1991 behandlas inom ramen för det statliga&lt;br&gt;stödet till fukt- och mögelskadade småhus. Avtalen bör dock tillämpas på&lt;br&gt;ärenden som kommit in före den 30 juni 1991. Nämnden bör därför finnas&lt;br&gt;kvar fram till dess att de ärenden som finns hos nämnden den 1 juli 1991&lt;br&gt;har slutligt avgjorts. Jag bedömer att en avveckling av nämnden kan ske till&lt;br&gt;den 31 december 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det under tiden den 1 juli 1991 — den 31 december 1993&lt;br&gt;kommer in ansökningar som skulle ha behandlats enligt avtalen, bör det&lt;br&gt;företag som uppfort huset fullgöra sina förpliktelser i huvudsak i enlighet&lt;br&gt;med de nuvarande avtalen. Det ankommer då på styrelsen för den statliga&lt;br&gt;fonden att direkt med företaget förhandla om ansvaret för skadornas&lt;br&gt;uppkomst och — liksom i dag — om eventuell samverkan mellan företaget&lt;br&gt;och den statliga fonden i fråga om stöd till reparationsåtgärder. Mitt förslag&lt;br&gt;innebär alltså ingen ytterligare ekonomisk belastning på den statliga fon-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagens bifall till mitt förslag om avveckling av nämnden avser&lt;br&gt;jag att träffa avtal därom med berörda parter. Därefter skall jag återkomma&lt;br&gt;till regeringen med de förslag till ändringar i fondförordningen som kan&lt;br&gt;föranledas av fondens utökade förpliktelser. Som en konsekvens av mitt&lt;br&gt;förslag om avveckling av nämnden kan lagen (1985:1040) om rätt för en&lt;br&gt;skadenämnd att besluta i vissa frågor om avhjälpande av fukt- och mögel-&lt;br&gt;skador i ett senare skede upphävas. Jag avser att återkomma till regeringen&lt;br&gt;med den frågan under hösten 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nämnde tidigare finns hos nämnden ett kansli som förvaltas av&lt;br&gt;en ideell förening. Mina förslag förutsätter dels att föreningen avvecklar&lt;br&gt;sitt kansli och att staten inrättar ett motsvarande kansli för handläggning&lt;br&gt;av ärenden hos den statliga fonden, dels att föreningen till det nya fond-&lt;br&gt;kansliet överlåter den utrustning som finns hos föreningens kansli. Perso-&lt;br&gt;nalen hos föreningen bör erbjudas anställning hos det nya fondkansliet. En&lt;br&gt;överenskommelse med den innebörden bör, vid riksdagens bifall till mitt&lt;br&gt;förslag, träffas mellan staten och övriga parter i föreningen. Förändringen&lt;br&gt;medför inga kostnadskonsekvenser för staten eftersom staten redan i dag&lt;br&gt;svarar för kostnaderna för personal och utrustning m. m. vid kansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga&lt;br&gt;administrationen inom bostadsdepartementets verksamhetsområde som&lt;br&gt;jag har anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna förslaget om avveckling av småhusskadenämnden.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta del av vad jag har anfört om byggnadsforskningens finansiering. Bilaga II: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Industridepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Molin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92, m.m. såvitt avser omställning och minskning av&lt;br&gt;den statliga administrationen&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Utgångspunkter för förnyelsearbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har näringspolitiken fått en delvis ny inriktning. Ett&lt;br&gt;första steg togs i den näringspolitiska propositionen som beslutades våren&lt;br&gt;1990. Beslutet innebar en vidgad syn på näringspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 februari 1991 att lägga fram för riksdagen en&lt;br&gt;proposition med förslag om en samlad näringspolitik för ökad tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiken inriktas på att inom ett stort antal områden främja den&lt;br&gt;strukturomvandling som krävs för att möta bl.a. ändrade efterfrågemön-&lt;br&gt;ster, ökad internationell integration och ökad utländsk konkurrenskraft. I&lt;br&gt;denna omställning spelar ekonomins funktionssätt en viktig roll liksom&lt;br&gt;tillgång på väl fungerade marknader. Mot denna bakgrund presenterade&lt;br&gt;regeringen i propositionen ett stort antal förslag med i huvudsak följande&lt;br&gt;inriktning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Satsningar och vidareutveckling av kommunikationer och övrig infra-&lt;br&gt;struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Utbyggnad av den högre utbildningen inom det tekniska området samt&lt;br&gt;insatser för att främja teknisk utveckling och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Regeländring för att tillgodose behovet av väl fungerande marknader&lt;br&gt;och effektiv konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Åtgärder för en förnyelse av återväxten inom näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Utveckling och effektivisering av affärsverken och av myndigheter inom&lt;br&gt;näringspolitikens område.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Effektivare administration — ny näringspolitisk&lt;br&gt;myndighet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra en framgångsrik och kraftfull näringspolitik för ekono-&lt;br&gt;misk tillväxt krävs bl.a. en myndighetsorganisation som är anpassad till de&lt;br&gt;nya näringspolitiska målen. Regeringen har därför föreslagit i prop.&lt;br&gt;1990/91:87 att en ny central näringspolitisk myndighet inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten kommer att påbörja sin verksamhet den 1 juli&lt;br&gt;1991 och vara lokaliserad i Stockholm. Statens energiverk (STEV), statens&lt;br&gt;industriverk (SIND) och styrelsen för teknisk utveckling (STU) läggs&lt;br&gt;samtidigt ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten kommer att ha ansvar for bl.a. teknisk forskning&lt;br&gt;och utveckling, energiforskning, småföretagsutveckling, regionalpolitiskt&lt;br&gt;företagsstöd och utvecklingsarbete, energitillförsel, energianvändning&lt;br&gt;samt utredningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen och medlen för näringspolitiken har förändrats, liksom sättet att&lt;br&gt;genomföra olika åtgärder. I flera fall sker idag också dubbelarbete. Genom&lt;br&gt;att bilda en ny myndighet uppnås samordningsvinster och effektiviseringar&lt;br&gt;som bör ge förbättrade förutsättningar att på central myndighetsnivå&lt;br&gt;genomföra en offensiv näringspolitik. Internationaliseringen kommer&lt;br&gt;också att ges en stark återspegling i myndighetens näringspolitiska verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndighetens uppgifter kommer att ta sin utgångspunkt i en&lt;br&gt;ökad internationalisering, minskad detaljreglering och decentralisering av&lt;br&gt;genomförandet av olika åtgärder. Åtgärder som genomförs skall följas upp&lt;br&gt;och utvärderas av myndigheten. Myndigheten kommer också att ges en&lt;br&gt;flexibel organisation som medger succesiva förändringar efter hand som&lt;br&gt;arbetsuppgifterna förändras och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten kommer att omfatta ca 430 årsarbetskrafter. Idag&lt;br&gt;är ca 670 personer anställda vid SIND, STU och STEV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att de åtgärder som jag nu har redovisat skall leda till en&lt;br&gt;minskning av den statliga administrationen för den nya näringspolitiska&lt;br&gt;myndigheten med ca 60 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag&lt;br&gt;har anfört om omställningen och minskningen av den statliga administra-&lt;br&gt;tionen inom industridepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92, m.m. såvitt avser omställning och minskning av&lt;br&gt;den statliga administrationen inom civildepartementets verksamhetsom-&lt;br&gt;råde&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utgångspunkter för förnyelsearbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet svarar för en stor del av den statliga förvaltningen.&lt;br&gt;Inom verksamhetsområdet finns förvaltningar av skilda karaktärer. För&lt;br&gt;regeringskansliets del ansvarar departementet för vissa gemensamma ad-&lt;br&gt;ministrativa resurser i statsförvaltningen. Det gäller t. ex. att inom regerings-&lt;br&gt;kansliet ansvara för förvaltningskontoret. Andra sådana myndigheter är&lt;br&gt;statistiska centralbyrån på central nivå och länsstyrelserna på regional&lt;br&gt;nivå. Andra gemensamma resurser är de s. k. stabsmyndigheterna, främst&lt;br&gt;statskontoret, riksrevisionsverket, statens arbetsgivarverk och statens in-&lt;br&gt;stitut för personalutveckling. En annan myndighet med likartade arbet-&lt;br&gt;suppgifter är länsstyrelsernas organisationsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår ett brett förändringsarbete inom hela verksamhetsområdet. I&lt;br&gt;fråga om stabsmyndigheterna pågår en översyn inom ramen för utred-&lt;br&gt;ningen (C 1990:04) om stöd till förnyelsearbetet i statsförvaltningen. Syftet&lt;br&gt;är att få en myndighetsorganisation som ännu bättre skall kunna utgöra ett&lt;br&gt;stöd i förändringsarbetet, bl. a. genom att skapa en klarare rollfördelning&lt;br&gt;och tydliga finansieringsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom departementets verksamhetsområde finns också myndigheter med&lt;br&gt;centrala förvaltningsuppgifter, exempelvis kammarkollegiet och rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen. Avgiftsfinansieringen skall utvecklas på kammarkollegiets myn-&lt;br&gt;dighetsområde för att verksamheten mera skall kunna anpassas till efter-&lt;br&gt;frågan. En efterfrågestyrning av rikspolisstyrelsens stödjande funktioner&lt;br&gt;skall tillskapas för att öka kostnadseffektiviteten inom polisväsendet. En&lt;br&gt;regelreformering, som syftar till att minska detaljregleringen, skall medföra&lt;br&gt;en minskad central administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergång till resultatorienterad styrning, som nu genomförs inom&lt;br&gt;den offentliga sektorn, ger utrymme för delegeringar till regional och lokal&lt;br&gt;nivå inom polisorganisationen och därmed till att anvisade resurser kan&lt;br&gt;utnyttjas mer effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet svarar också för länsstyrelserna. En rad sektorer&lt;br&gt;utvecklar nu sin beställarroll gentemot länsstyrelserna. Det ankommer på&lt;br&gt;departementet att stödja och utveckla den samordnade länsförvaltningen&lt;br&gt;så att uppgifterna kan klaras bättre och administrativa vinster skapas.&lt;br&gt;Regionalt bör länsstyrelserna vara ett stöd för administrativ samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och samtidigt svara för erfarenhetsspridningen på detta område. Länssty-&lt;br&gt;relsens roll bör renodlas ytterligare i linje med riksdagens beslut om&lt;br&gt;samordnad länsförvaltning, bl.a. bör länsstyrelsens roll som mellannivå i&lt;br&gt;vissa förvaltningsärenden slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom civildepartementet pågår också en översyn av små myndigheter&lt;br&gt;och nämnder i avsikt att förenkla organisationen, avreglera och samordna&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Stabsmyndigheterna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För att höja effektiviteten i den statliga verksamheten pågår en målmedve-&lt;br&gt;ten förändring av det sätt på vilket verksamheterna styrs. Myndigheterna&lt;br&gt;ges ett ökat ansvar for resultaten av sin verksamhet och ökade befogenheter&lt;br&gt;att avgöra hur den skall bedrivas. Verksamheten vid de s.k. stabsmyndig-&lt;br&gt;heterna, främst riksrevisionsverket, statskontoret, statens arbetsgivarverk,&lt;br&gt;och statens institut for personalutveckling, har präglats av den hittillsva-&lt;br&gt;rande ansvars- och befogenhetsfördelningen mellan regeringen och myn-&lt;br&gt;digheterna. När denna ändras, förändras också förutsättningarna för det&lt;br&gt;centrala stödet till utvecklings- och förändringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har mot denna bakgrund uppdragit åt en särskild utredare&lt;br&gt;(C 1990:04) att lämna förslag om den framtida stödverksamhetens inrikt-&lt;br&gt;ning, omfattning, organisation och finansiering. Utredningsarbetet skall&lt;br&gt;avrapporteras under maj 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag bör leda till en förändrad arbetsinriktning och&lt;br&gt;effektivisering av verksamheterna som samtidigt möjliggör besparingar på&lt;br&gt;statsbudgeten med minst 50 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Statlig revision&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt arbete pågår for att anpassa revisionen till de nya förutsätt-&lt;br&gt;ningar som följer av övergången till resultatorienterad styrning och den nya&lt;br&gt;budgetprocessen. Ett viktigt underlag för detta är revisionsutredningens&lt;br&gt;betänkande (SOU 1990:64) Årlig revision i statsförvaltningen. Utredning-&lt;br&gt;ens förslag har remissbehandlats. I årets budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil. 2 s. 26) redovisade regeringen att ställning borde tas till&lt;br&gt;vissa frågor och förslag föreläggas riksdagen även om utredningens förslag&lt;br&gt;då fortfarande var föremål for beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de frågor som utredaren har behandlat är dock beroende av&lt;br&gt;budgetpropositionsutredningens förslag (SOU 1990:83) och den tidigare&lt;br&gt;nämnda utredningen om stöd till förnyelsearbetet i statsförvaltningen. De&lt;br&gt;beslut som nu är aktuella ankommer enligt min bedömning på regeringen&lt;br&gt;att fatta. Jag vill dock bereda riksdagen tillfälle att ta del av de förändringar&lt;br&gt;som nu kommer att genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella utvecklingen av myndigheternas löpande och årliga&lt;br&gt;redovisning och revisionen av denna innebär i korthet följande. Myndig-&lt;br&gt;hetens ledning, i förekommande fall dess styrelse, beslutar om en samlad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning och ansvarar för rapporteringen till regeringen en gång om&lt;br&gt;året. Årsredovisningen skall bestå av två delar. En resultatredovisning&lt;br&gt;samt ett sammandrag av årsbokslutet med viss komplettering och analys.&lt;br&gt;Det fullständiga bokslutet blir i huvudsak en myndighetsintern avslutning&lt;br&gt;av räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall revideras i sin helhet. I enlighet med regeringens&lt;br&gt;förslag i årets budgetproposition skall således även resultatredovisningsde-&lt;br&gt;len revideras. Revisionsberättelsen skall, liksom hittills, lämnas till myn-&lt;br&gt;digheten. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkningar mot myndig-&lt;br&gt;hetens redovisning, s.k. oren revisionsberättelse skall, till skillnad från&lt;br&gt;nuvarande ordning, kopia av den lämnas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas styrelser kommer att åläggas ett tydligare ansvar att&lt;br&gt;fatta beslut om åtgärder med anledning av revisionsberättelsen. Om revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen innehåller anmärkningar mot myndighetens årsredovis-&lt;br&gt;ning skall styrelsen om sådan finns och i annat fall verkschefen till reger-&lt;br&gt;ingen redovisa, vidtagna och planerade åtgärder senast två månader efter&lt;br&gt;det att myndighetens styrelse har fått revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket kommer att åläggas att en gång om året informera&lt;br&gt;regeringen om problem och behov av åtgärder av generell karaktär som&lt;br&gt;framkommit vid revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna följer i huvudsak utredningens förslag med undantag av att&lt;br&gt;utredningen föreslår att revisionsberättelsen skall lämnas till regeringen.&lt;br&gt;Jag är inte beredd att nu förorda en ändring av den nuvarande ordningen.&lt;br&gt;Slutlig ställning till denna fråga bör enligt min bedömning tas i anslutning&lt;br&gt;till den av regeringen aviserade översynen av styrelsernas roll och ansvar.&lt;br&gt;Med de justeringar av den nuvarande ordning som jag har redovisat&lt;br&gt;kommer myndighetsledningarnas skyldighet att till regeringen redovisa&lt;br&gt;åtgärder med anledning av orena revisionsberättelser att innebära en&lt;br&gt;mycket tydlig återkoppling till regeringen. Revisionsberättelserna blir där-&lt;br&gt;med en viktig del i den resultatorienterade styrningen och budgetdialogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Regeringskansliets internadministration&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förändringsarbetet inom den statliga verksamheten ställer ökade krav på&lt;br&gt;regeringskansliet. Det gäller bl.a. beställarrollen gentemot myndigheterna&lt;br&gt;och att utveckla metoder för att mäta det resultat som varje enskild&lt;br&gt;myndighet presterar. Därutöver behöver regeringskansliets internadmini-&lt;br&gt;stration rationaliseras och göras effektivare. Departementen skall i ökad&lt;br&gt;utsträckning ta ansvar för kostnader som rör den egna basservicen. En&lt;br&gt;översyn skall genomföras för att se över och föreslå förändringar som&lt;br&gt;möjliggör en ökad efterfrågestyrning och ett ökat kostnadsansvar och som&lt;br&gt;klargör ansvarsfördelningen mellan departementen och förvaltningskonto-&lt;br&gt;ret. Översynen bör leda till besparingar inom departementen och den&lt;br&gt;samlade administrationen på ca 45 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Statistik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare (SOU 1990:07) att se över&lt;br&gt;den statliga statistikens styrning, finansiering, samordning m.m. Utred-&lt;br&gt;ningen, som skall ha slutfört sitt arbete senast den 30 april 1992, bör leda&lt;br&gt;till att den statliga statistiken i ökad omfattning efterfrågestyrs och att&lt;br&gt;användarna ges ett ökat finansiellt ansvar. En anpassning till minskade&lt;br&gt;statistikbehov som en följd av en mindre reglerad förvaltning bedömer jag&lt;br&gt;kommer att leda till sänkta kostnader för statistikproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av omställningen och minskningen av den statliga admi-&lt;br&gt;nistrationen i övrigt bedömer jag att anpassningen av statistiken kommer&lt;br&gt;att leda till en besparing på statsbudgeten med ca 40 milj.kr. Besparingsåt-&lt;br&gt;gärderna kommer att redovisas i 1993 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Kammarkollegiet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiets verksamhet är till stora delar avgiftsfinansierad. Utöver&lt;br&gt;fondförvaltning tillhandahåller kollegiet också tjänster i fråga om ekono-&lt;br&gt;misk service till små och medelstora myndigheter. Verksamheten är i&lt;br&gt;denna del helt efterfrågestyrd, och den innebär att andra myndigheter inte&lt;br&gt;själva behöver anställa personal för vissa ekonomifunktioner utan i stället&lt;br&gt;köper motsvarande tjänster av kollegiet. Avsikten är att kartlägga om fler&lt;br&gt;verksamhetsgrenar kan avgiftsfinansieras. Dessutom bör klarläggas om&lt;br&gt;nuvarande avgifter är satta så att de motsvarar de faktiska kostnaderna för&lt;br&gt;verksamheten. Detta bör leda till besparingar på statsbudgeten med ca 3&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Små nämnder och myndigheter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En översyn pågår inom civildepartementet av små nämnder och myndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen med anledning av översynen gett statens arbets-&lt;br&gt;givarverk i uppdrag att förhandla med de statsanställdas huvudorganisa-&lt;br&gt;tioner om en ny form för samverkan i arbetsmiljöfrågor. Syftet är att&lt;br&gt;statens arbetsmiljönämnd skall upphöra som myndighet och att central&lt;br&gt;samverkan inom arbetsmiljöområdet skall organiseras och finansieras på&lt;br&gt;annat sätt av parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra små myndigheter och nämnder skall ses över. Inriktningen&lt;br&gt;är att uppgifter så långt möjligt skall samordnas hos andra myndigheter&lt;br&gt;eller organ. I den mån nämnderna är avtalsreglerade kommer regeringen&lt;br&gt;att uppdra åt statens arbetsgivarverk att förhandla om deras avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att utveckla en administrativ samordning av statlig verksamhet&lt;br&gt;har regeringen uppdragit åt statskontoret att lämna förslag till hur admi-&lt;br&gt;nistrationen kan förbättras inom ett geografiskt begränsat område, nämli-&lt;br&gt;gen Riddarholmen i Stockholm. Uppdraget avser administrativa rutiner&lt;br&gt;vid bl. a. kammarkollegiet, jämställdhetsombudsmannen, diskriminerings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombudsmannen och vissa domstolar. Genom en administrativ samord- Prop. 1990/91: 150&lt;br&gt;ning kan myndigheter eller annan statlig verksamhet få lägre kostnader för Bilaga 11:12&lt;br&gt;administrationen samtidigt som de får tillgång till högre kompetens än de&lt;br&gt;själva skulle ha råd till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt kan dessa åtgärder beräknas innebära en besparing på ca 2,5&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Länsstyrelserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas verksamhet har noga utretts och övervägts inför beslut&lt;br&gt;om och under genomförande av samordnad länsförvaltning (prop.&lt;br&gt;1988/89:154, BoU 1989/90:4 och 9, rskr. 89). Med utgångspunkt i den nya&lt;br&gt;länsstyrelseinstruktionen (1988:971, omtryckt 1990:251) anges i årets&lt;br&gt;budgetproposition följande huvudområden för länsstyrelsernas verksam-&lt;br&gt;het:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Länsstyrelsen skall följa upp att den nationella politiken och de natio-&lt;br&gt;nella målen inom ett stort antal verksamhetsområden får genomslag&lt;br&gt;inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Länsstyrelsen skall främja länets utveckling och på regional nivå an-&lt;br&gt;svara för samordningen av statens regionala utvecklingsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Länsstyrelsen skall svara för en effektiv statlig förvaltning på regional&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 15 s. 55) framgår&lt;br&gt;vidare att reformen med samordnad länsförvaltning kan beräknas ge&lt;br&gt;möjligheter till administrativa besparingar motsvarande minst 31 milj.kr.&lt;br&gt;Besparingarna fördelas över två år med 10 milj.kr. för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;och 21 milj.kr. förbudgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyligen beslutat om en översyn av organisationsstrukturen inom&lt;br&gt;polisväsendet. Översynen sker genom en särskild projektorganisation&lt;br&gt;inom civildepartementet och i enlighet med vad som anförs i en inom&lt;br&gt;civildepartementet upprättad promemoria (dnr C 91/443/PO). Av prome-&lt;br&gt;morian framgår att översynen bl.a. skall syfta till att stärka den regionala&lt;br&gt;nivån inom polisorganisationen. Samtidigt skall översynsarbetet bedrivas&lt;br&gt;med den utgångspunkten att funktionen som regional polischef skall vara&lt;br&gt;förenad med en befattning som polischef i den lokala polisorganisationen&lt;br&gt;(den s. k. länspolismästarmodellen). Enligt min bedömning kan resultatet&lt;br&gt;av översynen beräknas innebära en besparing på länsstyrelsernas förvalt-&lt;br&gt;ningskostnader med sammanlagt ca 15 milj.kr. från och med budgetåret&lt;br&gt;1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övriga möjligheter till besparingar på länsstyrelseområdet&lt;br&gt;vill jag anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som chefen för jordbruksdepartementet tidigare har redogjort för&lt;br&gt;(bil.11:8), har regeringen nyligen föreslagit väsentliga förenklingar av jord-&lt;br&gt;förvärvslagstiftningen (prop. 1990/91:155). De föreslagna ändringarna&lt;br&gt;kommer att innebära minskade arbetsuppgifter för länsstyrelserna genom&lt;br&gt;att ett avsevärt mindre antal jordförvärv kommer att behöva prövas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därigenom bedöms besparingar kunna göras på länsstyrelsernas förvalt-&lt;br&gt;ningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika åtgärder är tänkbara för att minska kostnaderna för myndigheter-&lt;br&gt;nas kungörelseannonsering i dagspressen. Ett sätt är att ändra eller helt&lt;br&gt;slopa det nuvarande kravet på att sådan annonsering skall ske i alla&lt;br&gt;dagstidningar med en spridning på utgivningsorten till minst fem procent&lt;br&gt;av hushållen. En sådan förändring skulle medföra minskade kostnader för&lt;br&gt;länsstyrelsernas kungörelseannonsering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna är utbetalningsmyndighet i ärenden om statlig lönega-&lt;br&gt;ranti vid konkurs. Som chefen för arbetsmarknadsdepartementet tidigare&lt;br&gt;har redogjort för (bil.11:9), bör i fortsättningen kronofogdemyndigheterna&lt;br&gt;vara utbetalningsmyndighet i sådana ärenden. Detta innebär möjligheter&lt;br&gt;till administrativa besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för länsstyrelsernas verksamhet med bil- och körkortsregis-&lt;br&gt;ter samt handels- och föreningsregister uppgår till sammanlagt ca 200&lt;br&gt;milj.kr. Verksamheterna är avgiftsbelagda och avgifterna täcker i stort sett&lt;br&gt;kostnaderna. Intäkterna för verksamheten tillförs dock inte registerverk-&lt;br&gt;samheten direkt, utan bokförs på en inkomsttitel på statsbudgeten, samti-&lt;br&gt;digt som kostnaderna täcks genom länsstyrelsernas förvaltningsanslag.&lt;br&gt;Utredningen (K 1989:03) om översyn av huvudmannaskapet för bilregist-&lt;br&gt;ret m.m. har nyligen lämnat förslag beträffande bil- och körkortsregistren&lt;br&gt;(SOU 1991:14). Denna verksamhet berörs också av den pågående utred-&lt;br&gt;ningen (K 1991:01) om det offentliga trafiksäkerhetsarbetets organisation&lt;br&gt;(dir. 1990:86). Statskontoret har nyligen lämnat förslag till effektivisering&lt;br&gt;av handels- och föreningsregistreringen. Jag räknar med att effektivitets-&lt;br&gt;förbättringar som också ger en bättre service till allmänheten kan genom-&lt;br&gt;föras vid de nämnda registerverksamheterna hos länsstyrelserna, bl.a. med&lt;br&gt;anledning av utredningsförslagen. T. ex. bör avgiftsintäkterna mer direkt&lt;br&gt;kanaliseras till den berörda verksamheten. På så sätt stimuleras att tillgäng-&lt;br&gt;liga resurser används på ett effektivt sätt, och ökad verksamhetsvolym ger&lt;br&gt;snabbt utslag i ökade intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En systematisk genomgång av länsstyrelsernas omfattande verksamhet&lt;br&gt;med olika förvaltningsärenden bör göras i syfte att slopa onödiga regler och&lt;br&gt;föra över viss verksamhet till andra myndigheter, om detta kan ge bättre&lt;br&gt;service och minskade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande genomgång av olika gemensamma arbetsuppgifter som rör&lt;br&gt;länsstyrelseorganisationen görs f. n. av den utredning om de s. k. stabsmyn-&lt;br&gt;digheterna (C 1990:04) som jag tidigare har nämnt. Genomgången sker&lt;br&gt;mot bakgrund av de ändrade förutsättningar som följer av reformen med&lt;br&gt;samordnad länsförvaltning och övergången till mål- och resultatorienterad&lt;br&gt;styrning. Bl.a. övervägs om det är lämpligare att arbetsuppgifter som nu&lt;br&gt;utförs av länsstyrelsernas organisationsnämnd i stället utförs av länsstyrel-&lt;br&gt;serna själva eller av andra myndigheter. Jag räknar med att detta arbete&lt;br&gt;skall leda till vissa besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan besparingsmöjligheterna kan beräknas i detalj på de sistnämnda&lt;br&gt;områdena krävs ytterligare överväganden. Jag gör dock den bedömningen&lt;br&gt;att de kan uppgå till sammanlagt ca 50 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang också peka på två utredningsuppdrag som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan leda fram till strukturförändringar på litet längre sikt när det gäller den&lt;br&gt;offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad. För det första har jag i dag&lt;br&gt;fått regeringens bemyndigande att tillkalla en särskild utredare med upp-&lt;br&gt;gift att göra en analys av den offentliga verksamhetens regionala uppbygg-&lt;br&gt;nad samt presentera en perspektivstudie med några alternativ för en&lt;br&gt;framtida struktur. För det andra har jag i dag också fått regeringens&lt;br&gt;bemyndigande att tillkalla en särskild utredare med uppgift att analysera&lt;br&gt;för- och nackdelar med nuvarande länsindelning i västra Sverige samt&lt;br&gt;föreslå de åtgärder som behövs för att komma tillrätta med nackdelarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Polisväsendet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom civildepartementet har — som framgår av vad som tidigare sagts —&lt;br&gt;nyligen påbörjats en översyn av organisationsstrukturen inom polisväsen-&lt;br&gt;det (jfr prop. 1990/91:100 bil.15 s. 63). Målet för översynen är att föreslå&lt;br&gt;förändringar i fråga om organisation och uppgifter på alla nivåer inom&lt;br&gt;polisen i syfte att skapa en organisationsstruktur som skall möjliggöra ett&lt;br&gt;effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Ett medel i detta arbete är att&lt;br&gt;fortsätta decentraliseringsarbetet inom polisen. En anpassning av organi-&lt;br&gt;sationen med hänsyn till det nya budgetsystemet med treåriga budgetramar&lt;br&gt;som avses bli infört för polisens del i och med budgetåret 1992/93 kommer&lt;br&gt;att medföra en decentralisering av viktiga ekonomiadministrativa funktio-&lt;br&gt;ner från central nivå till polisens fältorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förutsättningarna för översynen ingår att de förändringar som vidtas&lt;br&gt;skall leda till påtagliga besparingar på polisområdet utan att polisens&lt;br&gt;möjligheter att upprätthålla allmän ordning och säkerhet försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På central nivå inom polisväsendet bör besparingar kunna göras genom&lt;br&gt;en renodling av rikspolisstyrelsens roll som central förvaltningsmyndighet.&lt;br&gt;Styrelsens främsta uppgifter bör vara att förmedla statsmakternas beslut i&lt;br&gt;olika frågor till den övriga polisorganisationen, att följa upp att besluten&lt;br&gt;genomförts samt att förse regeringen med underlag för ställningstaganden.&lt;br&gt;Ett led i arbetet med att renodla rikspolisstyrelsens roll är att stödjande&lt;br&gt;funktioner som polishögskolan, kriminalpolisverksamheten samt register-&lt;br&gt;och ADB-verksamheten ges en självständigare ställning gentemot myndig-&lt;br&gt;heten med en efterfrågestyrning från polisorganisationen som främjar en&lt;br&gt;ökad kostnadseffektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den lokala polisorganisationen kan väsentliga besparingar göras&lt;br&gt;genom en rationalisering av de administrativa funktionerna, bl. a. på så&lt;br&gt;sätt att vissa funktioner sköts på regional nivå för ett helt län eller genom&lt;br&gt;att större polismyndigheter lämnar stöd till andra polismyndigheter i form&lt;br&gt;av administrativ service. Om inte åtgärder av detta slag ger ett tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande besparingsresultat kan ytterligare besparingar göras genom samman-&lt;br&gt;slagning av polismyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör nämnas det intensiva rationaliseringsarbete som&lt;br&gt;pågår inom polisen inom ramen för 1989/90 års avtalsuppgörelse. Resul-&lt;br&gt;tatet av detta arbete innebär inte bara att polisen blir avsevärt bättre rustad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att lösa sina uppgifter på ett effektivt sätt, utan också att det skapas Prop. 1990/91:150&lt;br&gt;gynnsamma förutsättningar för de kostnadsbesparingar som är förutsatta. Bilaga II: 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nu igångsatta översynen av organisationsstrukturen inom&lt;br&gt;polisen kommer det att bli möjligt att mera i detalj avgöra hur stora&lt;br&gt;besparingar som kan göras på central nivå respektive länsvis inom polisen.&lt;br&gt;Statsmakterna kommer därmed att få ett underlag för att fastställa sparmål&lt;br&gt;för olika delar av polisorganisationen. Det bör dock i princip vara en sak&lt;br&gt;för myndigheterna själva att besluta om de interna organisationsföränd-&lt;br&gt;ringar som behöver göras vid respektive myndighet för att sparmålen skall&lt;br&gt;uppnås. Också när det gäller en eventuell sammanslagning av polismyndig-&lt;br&gt;heter bör initiativet i första hand komma från lokal och regional nivå inom&lt;br&gt;polisorganisationen (jfr prop. 1989/90:155, s. 59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning kommer att tillsättas med uppdrag att se över möjlighe-&lt;br&gt;terna att införa en ökad avgiftsbeläggning av polisens verksamhet (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90: 155, s. 33).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetmässigt bör förändringarna leda till besparingar inom polisen på&lt;br&gt;130 milj.kr. Av detta belopp kan ca 20 milj.kr. hänföras till minskade&lt;br&gt;utgifter till följd av avgiftsbeläggning och 10 milj.kr. till besparingar på&lt;br&gt;central nivå. Återstoden av besparingarna fördelas på polisens regionala&lt;br&gt;och lokala nivå. Med hänsyn till polisorganisationens storlek och uppbygg-&lt;br&gt;nad torde förändringarna inte kunna vara helt genomförda på alla nivåer&lt;br&gt;förrän vid utgången av budgetåret 1993/94, då de avsedda besparingarna&lt;br&gt;också kan beräknas få fullt genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att ansvaret för utredning av s.k. asylärenden delvis&lt;br&gt;övergår från polisen till statens invandrarverk den 1 juli 1992 (jfr prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil. 15 s. 66) blir det aktuellt att föra över resurser från polisen&lt;br&gt;till invandrarverket.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Konkurrens- och konsumentfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Målet för den ekonomiska politiken är att öka effektiviteten i ekonomin&lt;br&gt;och att dämpa pris- och kostnadsökningarna. En väl fungerande konkur-&lt;br&gt;rens mellan företag och andra marknadsaktörer ökar effektiviteten och&lt;br&gt;stimulerar till bättre prestationer och lägre kostnader. En viktig del i&lt;br&gt;arbetet att skapa väl fungerande marknader är den pågående avvecklingen&lt;br&gt;av regleringar inom viktiga samhällsområden och att öka inslagen av&lt;br&gt;utländsk konkurrens. En annan viktig del är en effektiv konkurrensöver-&lt;br&gt;vakning. En kommitté har för närvarande i uppdrag att överväga ytterli-&lt;br&gt;gare konkurrensfrämjande åtgärder (Konkurrenskommittén C 1989:03).&lt;br&gt;Kommittén — som lämnar sitt slutbetänkande sommaren 1991 — kommer&lt;br&gt;också att föreslå hur en lämplig myndighetsstruktur på konkurrensområdet&lt;br&gt;bör vara utformad för framtiden inte minst med hänsyn till de uppgifter&lt;br&gt;som ett närmande till EG medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av en effektiv konkurrensövervakning tillsammans med de&lt;br&gt;omfattande avregleringar som nu genomförs innebär en strukturell tyngd-&lt;br&gt;punktsförskjutning från myndigheter som har att administrera regleringar&lt;br&gt;till myndigheterna på konkurrensområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den prioritet konkurrensövervakningen har — samt i avvaktan på&lt;br&gt;konkurrenskommitténs slutliga förslag när det gäller myndighetsstrukturen&lt;br&gt;— bedömer jag det möjligt att under budgetperioden 1992/93 — 1993/94&lt;br&gt;genomföra eflfektiviseringar i verksamheten som ger besparingar på ca 5 %&lt;br&gt;på konkurrensområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna för en förstärkt samhällsekonomisk utveckling är viktig för&lt;br&gt;konsumenterna men ställer också nya krav på konsumentpolitiken. De&lt;br&gt;hushållsekonomiska frågorna, den västeuropeiska integrationen samt ut-&lt;br&gt;vecklingen av den lokala konsumentverksamheten fordrar stora insatser av&lt;br&gt;konsumentmyndigheterna under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samråd med statsrådet Wallström finner jag dock att det i slutet av&lt;br&gt;planeringsperioden kommer att finnas utrymme för administrativa ratio-&lt;br&gt;naliseringar genom att datorstödet byggs ut, arbetsmetoder förändras och&lt;br&gt;ansvarsgränser till sektorsmyndigheter som arbetar med konsumentfrågor&lt;br&gt;renodlas. En besparing på ca 5% på konsumentområdet bör vara möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att en besparing på sammanlagt minst 7 milj.kr. kan göras&lt;br&gt;på förvaltningsanslagen för myndigheterna på konkurrens- och konsument-&lt;br&gt;områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Statliga myndigheters telekommunikationer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har regeringen i flera sammanhang uttalat att en samord-&lt;br&gt;nad syn på utbyggnaden av telekommunikationen inom och mellan myn-&lt;br&gt;digheter är av strategisk betydelse för hela statsförvaltningen och dess&lt;br&gt;avnämare. Rätt utnyttjade utgör de tjänster som den framtida telekommu-&lt;br&gt;nikationen kan erbjuda ett viktigt hjälpmedel i den fortsatta omställningen&lt;br&gt;av den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för den framtida statliga telekommunikationen bör&lt;br&gt;vara att standardiserade och kostnadseffektiva nättjänster skall kunna&lt;br&gt;erbjudas statliga myndigheter som service och stöd. Eftersom kostnaderna&lt;br&gt;för de statliga myndigheternas telekommunikationer och posthantering är&lt;br&gt;höga samt bedöms växa kraftigt under 1990-talet, bör infrastrukturen på&lt;br&gt;data- och kommunikationsområdet ses över. Viktigt för infrastrukturen är&lt;br&gt;upphandling, användning av standarder i data- och kommunikationssy-&lt;br&gt;stem samt användning av gemensamma kommunikationstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kommer regeringen våren 1991 att inrätta en&lt;br&gt;delegation, betående av företrädare för statliga myndigheter för att i&lt;br&gt;samverkan med statskontoret genomföra åtgärder som effektiviserar stat-&lt;br&gt;liga myndigheters telekommunikation. I arbetet ingår även att genomföra&lt;br&gt;åtgärder för att förbättra statliga myndigheters telefonservice åt allmänhe-&lt;br&gt;ten, vilket riksdagen har uttalat sig för (FiU 1988/89: 30, rskr. 328).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i 1992 års budgetproposition att lämna en redogö-&lt;br&gt;relse för de kostnadsminskningar som kan göras genom en bättre samord-&lt;br&gt;ning av telekommunikationstjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Regelförenkling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utöver den omstrukturering av verksamheten på civildepartementets om-&lt;br&gt;råde som de föreslagna besparingarna förutsätter och som nu kommer att&lt;br&gt;genomföras har flera utredningar till uppgift att ta fram nya regel- och&lt;br&gt;verksamhetsstrukturer som ytterst syftar till att få en bättre och mindre&lt;br&gt;resurskrävande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningen (C 1990:B) för samverkan mellan stat och kommun be-&lt;br&gt;handlar frågor om förnyelse och utveckling inom den offentliga sektorn.&lt;br&gt;Exempel på frågor som övervägs är statens styrning och uppföljning av&lt;br&gt;kommunal verksamhet samt effektivitet och produktivitet. En rapport om&lt;br&gt;regelreformering i bl.a. kommuner och landsting kommer inom kort att&lt;br&gt;läggas fram av 1983 års stat-kommunberedning (C 1983:02).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyligen tillkallad utredning (dir. 1991:22) skall se över lotterilagstift-&lt;br&gt;ningen för att bl.a. förbättra strukturen på hanteringen av lotterifrågorna.&lt;br&gt;Dessutom kommer reglerna om pantlånerörelse och redovisning att ses&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen har ett avtal slutits om pensionsplan för arbetstagare hos staten&lt;br&gt;m. fl. Avtalet ersätter 1974 års allmänna pensionsavtal för statliga och vissa&lt;br&gt;andra tjänstemän. Med anledning härav behöver det omfattande regelsy-&lt;br&gt;stem som ansluter till pensionsavtalet omarbetas. Arbetet härmed kommer&lt;br&gt;givetvis att bedrivas i syfte att uppnå regelförenklingar och därmed mins-&lt;br&gt;kade administrativa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om en förenklad regelstruktur och en ny verksamhetsstruktur för&lt;br&gt;att uppnå besparingar i statsverksamheten är ett genomgående inslag i&lt;br&gt;departementets utredningsarbete. Det gäller att finna enklare och därmed&lt;br&gt;mindre kostnadskrävande regler och verksamhetsformer samtidigt som&lt;br&gt;rollerna beställare-leverantör renodlas för att öka kostnadsmedvetandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med allt annat utredningsarbete bedrivs arbetet i dessa utred-&lt;br&gt;ningar i syfte att så smidigt som möjligt anpassa de svenska reglerna till&lt;br&gt;EG:s regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att de åtgärder som jag nu har redovisat sammanlagt skall&lt;br&gt;leda till en minskning av den statliga administrationen med ca 370 milj. kr.&lt;br&gt;under budgetåren 91/92 — 93/94.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga&lt;br&gt;administrationen inom civildepartementets verksamhetsområde som jag&lt;br&gt;har anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del&lt;br&gt;av vad jag har anfört angående statlig revision (avsnitt 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljödepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Dahl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten&lt;br&gt;for budgetåret 1991/92, m.m. såvitt avser omställning och minskning av&lt;br&gt;den statliga administrationen&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Utgångspunkter för förnyelsearbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer för verksamheten inom huvuddelen av miljödepartementets&lt;br&gt;ansvarsområde har nyligen lagts fast i regeringens proposition 1990/91:90&lt;br&gt;En god livsmiljö. Av propositionen framgår bl. a. att förändrade krav ställs&lt;br&gt;på administrationen av verksamheten. Till viss del föreslås ökade resurser.&lt;br&gt;I övrigt förutsätts myndigheterna klara de ökade uppgifterna genom effek-&lt;br&gt;tiviseringar och rationaliseringar i befintlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuduppgiften för 1990-talet är att ställa om samhällets alla verksam-&lt;br&gt;heter i miljövänlig riktning. Det innebär en omfattande miljöanpassning&lt;br&gt;av olika verksamheter. Olika samhällssektorer måste ta ett större ansvar&lt;br&gt;för miljöfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga administrationen inom miljödepartementets verksamhets-&lt;br&gt;område är relativt ny och fortfarande delvis under uppbyggnad. Till följd&lt;br&gt;av de krav som ställs inom miljöområdet enligt principen om att förorena-&lt;br&gt;ren skall betala (Polluter-Pays-Principle) är utgifterna på statsbudgeten för&lt;br&gt;den statliga administrationen relativt begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av förvaltningen inom miljödepartementets verksamhet-&lt;br&gt;sområde innebär dels effektiviseringar, dels en omställning av administra-&lt;br&gt;tionen till följd av politiska förändringar. Inriktningen av arbetet följer&lt;br&gt;därvid riktlinjerna för den förnyade styr- och budgetprocessen med över-&lt;br&gt;gång till mera resultatorienterad styrning, större krav på uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering och en ökad samverkan mellan olika myndigheter och organi-&lt;br&gt;sationer. Den ökade internationaliseringen ställer ökade krav men skapar&lt;br&gt;också möjligheter till samordningsvinster genom internationellt samar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande projekt av översyns- och samordningskaraktär pågår eller pla-&lt;br&gt;neras inom departementets verksamhetsområde. Chefen för arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet har tidigare denna dag redovisat ett uppdrag om ökad&lt;br&gt;samordning av tillsynen av arbetsmiljön och den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Översyn av miljölagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den parlamentariska kommitté som tillsattes i maj 1989 for att se över&lt;br&gt;miljölagstiftningen har i slutet av januari 1991 överlämnat ett principbe-&lt;br&gt;tänkande (SOU 1991:4). I propositionen En god livsmiljö redovisas ut-&lt;br&gt;gångspunkterna för kommitténs fortsatta arbete. Dessa är i huvudsak&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall ta sikte på att samla miljölagarna — bl. a. naturresur-&lt;br&gt;slagen, miljöskyddslagen, lagen om kemiska produkter och naturvårdsla-&lt;br&gt;gen — i en miljöbalk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsorgen om människors hälsa och miljön skall bilda utgångspunkten&lt;br&gt;för miljölagstiftningen. Lagstiftningen skall också omfatta bestämmelser&lt;br&gt;om en ansvarsfull hushållning med gemensamma resurser. Regleringen av&lt;br&gt;trafikens miljöfrågor skall harmoniseras med annan miljölagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillåtlighetsreglerna skall skärpas. Ett betydligt vidare utrymme bör ges&lt;br&gt;åt generella föreskrifter för verksamheter som finns i stort antal och som&lt;br&gt;har likartad utformning. Detta kommer att innebära rationaliseringar och&lt;br&gt;besparingar för den statliga administrationen, näringslivet och kommun-&lt;br&gt;sektorn. Det bör ankomma på kommittén att redovisa hur effektiviteten&lt;br&gt;påverkas av en sådan lagstiftning. Kommittén bör därvid ange besparings-&lt;br&gt;och rationaliseringseffekter för olika samhällssektorer. I syfte att bl.a.&lt;br&gt;vinna erfarenheter bör kommittén kunna pröva och redovisa sådana för-&lt;br&gt;ändringar av reglerna som i större utsträckning bygger på bl. a. generella&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att miljölagstiftningen blir enhetligare och lättare att tillämpa&lt;br&gt;bör vissa vinster i administrationen kunna uppnås. Kommittén bör lägga&lt;br&gt;fram förslag till de organisationsförändringar som föranleds av kommit-&lt;br&gt;téns förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsdirektiv till kommittén planeras under våren 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad miljöbalk enligt vad regeringen har beskrivit i propositionen&lt;br&gt;En god livsmiljö bör enligt min mening ge sådana effekter på samhällseko-&lt;br&gt;nomin och minska byråkratin att den bör ses som en viktig del av insat-&lt;br&gt;serna för att minska den statliga administrationen på sikt. Betydande&lt;br&gt;administrativa vinster bör kunna uppnås genom rationaliseringar i ansök-&lt;br&gt;ningsförfarande, tillståndsgivning etc. Dessa rationaliseringar bör enligt&lt;br&gt;min bedömning medföra effektiviseringar i av staten genererad administ-&lt;br&gt;ration inom näringslivet och kommunsektorn men också i den statliga&lt;br&gt;administrationen på sammanlagt flera tiotals milj. kr. när lagändringarna&lt;br&gt;har genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Översyn av statens naturvårdsverk&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare tillkallades den 1 november 1990 för att utreda statens&lt;br&gt;naturvårdsverks framtida uppgifter och organisation. Utgångspunkter för&lt;br&gt;arbetet är enligt direktiven (Dir. 1990:67) att naturvårdsverkets centrala&lt;br&gt;roll i det samlade miljöarbetet skall stärkas och att verkets organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anpassas till en mål- och resultatorienterad styrning, en medveten decent-&lt;br&gt;ralisering samt integrering av miljöarbetet i olika sektorer (sektorsprin-&lt;br&gt;cipen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har nyligen i betänkandet (SOU 1991:32) Naturvårdsverkets&lt;br&gt;uppgifter och organisation presenterat ett principförslag till förändrad&lt;br&gt;arbetsinriktning och organisation för naturvårdsverket. Utredaren föreslår&lt;br&gt;att naturvårdsverkets uppgifter när det gäller forskning och miljöövervak-&lt;br&gt;ning skall renodlas till en beställarroll, medan utförande av dessa verksam-&lt;br&gt;heter skall ske utanför verket. Härigenom sker en övergång till efterfråge-&lt;br&gt;styrning av dessa verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han föreslår att vissa verksamheter skall överföras från naturvårdsver-&lt;br&gt;ket till andra myndigheter och universitet. Av verkets nuvarande labora-&lt;br&gt;torieenheter föreslår utredaren att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kustlaboratorieenheten, som är inriktad på fiskeekologi, förs till fiskeri-&lt;br&gt;styrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de som genomför miljöövervakning — sötvattenenheten, landenheten&lt;br&gt;och delar av kustvattenenheten — förs till lantbruksuniversitetet eller&lt;br&gt;Uppsala universitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de som är inriktade på forskning — enheterna för organiska miljögifter&lt;br&gt;och akvatisk toxikologi — förs till universitetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de som är inriktade på kvalitetssäkring — luftenheten och enheten för&lt;br&gt;metallekologi och vattenkemi — tills vidare stannar kvar i verket, knyts&lt;br&gt;till tillsynsverksamheten och avgiftsfmansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår utredaren att verkets fjällenhet förs till länsstyrelsen i&lt;br&gt;Norrbottens län och att huvudansvaret för jaktfrågorna förs till skogssty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär vidare förenklingar när det gäller hantering av frågor&lt;br&gt;om bl.a. naturreservat, nationalparker och jakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar i verkets arbete med enskilda ärenden och detaljfrågor&lt;br&gt;ger, enligt utredaren, möjlighet till kraftsamling och förstärkning av verk-&lt;br&gt;ets centrala roll och insatser i de viktigaste miljöfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket föreslås få en utvecklad och mer renodlad roll med en&lt;br&gt;starkare tonvikt vid ett arbete med mål, vägledning, samordning och&lt;br&gt;uppföljning i miljöarbetet, särskilt i förhållande till sektorsmyndigheter&lt;br&gt;samt regionala och lokala myndigheter. Likaså anser han att verkets roll&lt;br&gt;som stabsorgan åt regeringen bör stärkas. Internationella, ekonomiska och&lt;br&gt;juridiska aspekter bör ges större tyngd i verkets arbete. Arbetet med&lt;br&gt;strategiska frågor bör ges högre prioritet och bedrivas i projektform direkt&lt;br&gt;under en förstärkt verksledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen En god livsmiljö angav regeringen att i avvaktan på&lt;br&gt;utredarens resultat borde naturvårdsverket inte nu ges någon treårig bud-&lt;br&gt;getram. Verket bör emellertid fasas in i den treåriga budgetcykel som&lt;br&gt;omfattar budgetåren 1991/92 — 1993/94. Regeringen angav därför att na-&lt;br&gt;turvårdsverket bör få direktiv för en förnyad fördjupad anslagsframställ-&lt;br&gt;ning avseende budgetåren 1992/93— 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket bör därvid enligt min mening redovisa vilka resurser som bör&lt;br&gt;föras över till andra myndigheter och organisationer. Verket bör också&lt;br&gt;redovisa vilka besparingar som den nya organisationen totalt sett beräknas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medföra. Vidare bör verket redovisa hur den laboratorieverksamhet som&lt;br&gt;enligt utredaren tills vidare bör finnas kvar inom verket kan föras samman&lt;br&gt;med annan laboratorieverksamhet utanför verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill redan nu ta upp den del av utredarens förslag som rör överföring&lt;br&gt;av naturvårdsverkets kustlaboratorium till fiskeristyrelsen. Utredarens för-&lt;br&gt;slag ligger helt i linje med vad naturvårdsverket har tagit upp i en skrivelse&lt;br&gt;våren 1990. Merparten av verksamheten finansieras med intäkter från&lt;br&gt;kraftindustrin. Resterande delar finansieras med medel från fjortonde&lt;br&gt;huvudtitelns anslag B 1. Statens naturvårdsverk. Regeringen har i prop.&lt;br&gt;1990/91: 90 föreslagit att riksdagen till Statens naturvårdsverk anvisar ett&lt;br&gt;ramanslag på 424 816 000 kr. Med ändring av detta förslag beräknar jag nu&lt;br&gt;anslaget Bl. Statens naturvårdsverk för nästa budgetår till 423 776 000 kr.,&lt;br&gt;vilket är en minskning med 1 040 000 kr. Chefen för jordbruksdepartemen-&lt;br&gt;tet har tidigare denna dag föreslagit en motsvarande ökning av anslaget till&lt;br&gt;fiskeristyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställningstagande till de organisatoriska förslagen i övrigt avses tas före&lt;br&gt;den 1 juli 1991 då nuvarande organisationsbeslut löper ut. Övriga förslag,&lt;br&gt;bl.a. de som rör lagändringar m.m., behandlas senare. Omorganisationen&lt;br&gt;bör vara helt genomförd den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11: 13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Samlokalisering och viss samordning av&lt;br&gt;kärnsäkerhets- och strålskyddsmyndigheterna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet har tidigare undersökt vilka delar av verksamheterna&lt;br&gt;vid statens kärnkraftinspektion, statens kärnbränslenämnd och statens&lt;br&gt;strålskyddsinstitut som har sådana nära beröringspunkter att ett sam-&lt;br&gt;gående skulle vara rationellt och kostnadsbesparande. Kartläggningen vi-&lt;br&gt;sade att det framför allt inom tre områden kan finnas utrymme för ett ökat&lt;br&gt;samarbete mellan de berörda myndigheterna, nämligen inom kärnavfall-&lt;br&gt;sområdet, informationsverksamheten och på ADB-området. I direktiven&lt;br&gt;för de fördjupade anslagsframställningarna har myndigheterna fått i upp-&lt;br&gt;drag att till hösten 1991 redovisa hur ett sådant ökat samarbete skulle&lt;br&gt;kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har vidare för avsikt att inom kort föreslå att regeringen uppdrar åt&lt;br&gt;statskontoret att i samråd med berörda myndigheter utreda vilka rationa-&lt;br&gt;liseringseffekter och samordningsvinster en samlokalisering av de tre kärn-&lt;br&gt;säkerhetsmyndigheterna i kvarteret Garnisonen i Stockholm skulle föra&lt;br&gt;med sig. Därvid bör bl. a. hänsyn tas till effekter av samordningsåtgärder&lt;br&gt;med andra organisationer som redan vidtagits från myndigheternas sida.&lt;br&gt;Resultatet av statskontorets arbete bör avrapporteras före utgången av år&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i strävandena att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten&lt;br&gt;i de offentliga utgifterna har i prop. 1990/91:90 för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;föreslagits en minskning om 15 milj.kr. av naturvårdsverkets forsknings-&lt;br&gt;verksamhet som är finansierad över anslaget B 1. Statens naturvårdsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De översyns- och samverkansprojekt som nu är aktuella inom miljöde-&lt;br&gt;partementets verksamhetsområde är delvis av långsiktig karaktär. De&lt;br&gt;besparingseffekter som slutligen blir aktuella i dessa projekt kan inte nu&lt;br&gt;detaljberäknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer emellertid att de åtgärder inom miljödepartementets om-&lt;br&gt;råde, som jag nu har redovisat, bör kunna ge en besparing på sammantaget&lt;br&gt;omkring 30 milj. kr. inom den närmaste treårsperioden. Jag avser då den&lt;br&gt;redan föreslagna minskningen av forskningen vid naturvårdsverket och&lt;br&gt;samlokaliseringen av och ökad samverkan mellan kärnsäkerhets- och strål-&lt;br&gt;skyddsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver räknar jag med att de av staten genererade besparingarna i&lt;br&gt;såväl statens som näringslivets administration, som bör bli följden av&lt;br&gt;miljölagsöversynen, kommer att uppgå till tiotals milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga&lt;br&gt;administrationen inom miljödepartementets verksamhetsområde som jag&lt;br&gt;har anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under fjortonde huvudtitelns ramanslag Statens naturvårdsverk for&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 anvisa ett belopp som är 1 040000 kr. lägre än vad som&lt;br&gt;föreslagits i prop. 1990/91:90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Förslag till riksdagen&amp;nbsp;rörande omställning och minskning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den statliga administrationen............................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Hemställan ............................................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Justitiedepartementet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:1................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan .......................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Utrikesdepartementet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:2................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan .......................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Försvarsdepartementet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga&amp;nbsp;11:3................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan .......................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Socialdepartementet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga&amp;nbsp;11:4................ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan .......................................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Kommunikationsdepartementet Bilaga 11:5................ 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan .......................................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Finansdepartementet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga&amp;nbsp;11:6................ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan .......................................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Utbildningsdepartementet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:7................ 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan .......................................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Jordbruksdepartementet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga&amp;nbsp;11:8................ 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan .......................................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga 11:9................ 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan .......................................... 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Bostadsdepartementet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga&amp;nbsp;11:10 .............. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan .......................................... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Industridepartementet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga&amp;nbsp;11:11 .............. 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan .......................................... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Civildepartementet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga&amp;nbsp;11:12 .............. 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan .......................................... 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Miljödepartementet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga&amp;nbsp;11:13 .............. 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan .......................................... 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse></lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1990/91:BoU12, rskr. 199) till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 5 300 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1990/91:BoU12, rskr. 199) till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 5 300 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de ändringar i villkoren för bidrag till utbildning i företag som i propositionen förordats (avsnitt 2.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de ändringar i villkoren för bidrag till utbildning i företag som i propositionen förordats (avsnitt 2.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildning till ungdomar under 20 år (avsnitt 2.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildning till ungdomar under 20 år (avsnitt 2.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de ändringar i fråga om rekryteringsstöd som i propositionen förordats (avsnitt 2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de ändringar i fråga om rekryteringsstöd som i propositionen förordats (avsnitt 2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det i propositionen framlagda förslaget om en höjning av statsbidraget vid avtalade inskolningsplatser (avsnitt 2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det i propositionen framlagda förslaget om en höjning av statsbidraget vid avtalade inskolningsplatser (avsnitt 2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 14 100 687 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 14 100 687 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1991/92, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad som förordats intill ett sammanlagt belop på 2 500 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1991/92, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad som förordats intill ett sammanlagt belop på 2 500 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att fortifikationsförvaltningen får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 200 milj.kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att fortifikationsförvaltningen får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 200 milj.kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att försvarets materielverk får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 150 milj.kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att försvarets materielverk får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 150 milj.kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för myndigheter med uppdragsverksamhet disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 400 milj.kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för myndigheter med uppdragsverksamhet disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 400 milj.kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för statliga garantier vid ombildning av affärsverk till aktiebolag som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för statliga garantier vid ombildning av affärsverk till aktiebolag som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för de av riksdagen fastlagda villkoren för lån till affärsverk under en övergångsperiod medge lån i riksgäldskontoret för de aktiebolag som bildas med utgångspunkt i tidigare affärsverk</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för de av riksdagen fastlagda villkoren för lån till affärsverk under en övergångsperiod medge lån i riksgäldskontoret för de aktiebolag som bildas med utgångspunkt i tidigare affärsverk</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om inbetalning av särskild löneskatt i enlighet med vad som förordats i propositionen (avsnitt 11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om inbetalning av särskild löneskatt i enlighet med vad som förordats i propositionen (avsnitt 11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen förlänger regeringens bemyndigande från budgetåret 1990/91 att ta upp lån i riksgäldskontoret för investeringar i ADB-utrustning m.m. till att gälla även budgetåret 1991/92 samt utöka regeringens bemyndigande att under budgetåret 1991/92 ta upp lån i riksgäldskontoret till ett belopp om 168 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen förlänger regeringens bemyndigande från budgetåret 1990/91 att ta upp lån i riksgäldskontoret för investeringar i ADB-utrustning m.m. till att gälla även budgetåret 1991/92 samt utöka regeringens bemyndigande att under budgetåret 1991/92 ta upp lån i riksgäldskontoret till ett belopp om 168 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att regeringen i den omfattning som förordats (avsnitt 9) beslutar dels om ökade möjligheter för bankerna/bankgirot att förmedla statliga betalningar, dels om rätt för postgirot att bestämma räntan på juridiska personers postgirokonton samt bevilja krediter till juridiska personer i samband med betalningsförmedling</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att regeringen i den omfattning som förordats (avsnitt 9) beslutar dels om ökade möjligheter för bankerna/bankgirot att förmedla statliga betalningar, dels om rätt för postgirot att bestämma räntan på juridiska personers postgirokonton samt bevilja krediter till juridiska personer i samband med betalningsförmedling</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjer för myndigheternas ansvar och befogenheter i lokalförsörjningsfrågor i enlighet med vad som har förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjer för myndigheternas ansvar och befogenheter i lokalförsörjningsfrågor i enlighet med vad som har förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att byggnadsstyrelsen ombildas till en servicemyndighet från den 1 juli 1992</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att byggnadsstyrelsen ombildas till en servicemyndighet från den 1 juli 1992</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för en effektivare statlig fastighetsförvaltning i enlighet med vad som har förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för en effektivare statlig fastighetsförvaltning i enlighet med vad som har förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om statliga garantier (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om statliga garantier (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om affärsverkskoncernernas placeringsverksamhet (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om affärsverkskoncernernas placeringsverksamhet (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om årsbokslut för staten (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om årsbokslut för staten (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om utnyttjandet av finansfullmakten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om utnyttjandet av finansfullmakten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om riktlinjer för kompensation till myndigheter och mottagare av statsbidrag till följd av förändringar inom  mervärdeskatteområdet (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om riktlinjer för kompensation till myndigheter och mottagare av statsbidrag till följd av förändringar inom  mervärdeskatteområdet (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om de statliga löneavtalen för 1991-1993.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om de statliga löneavtalen för 1991-1993.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om bestridande av kostnader för information om ungdomsbosparandet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om bestridande av kostnader för information om ungdomsbosparandet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för förordnandepension m.m. som i propositionen förordats.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för förordnandepension m.m. som i propositionen förordats.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under tionde huvudtitelns reservationsanslag Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 4 200 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 12.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under tionde huvudtitelns reservationsanslag Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 4 200 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 12.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 2 611 139 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 2 611 139 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under trettonde huvudtitelns reservationsanslag Vissa utvecklingsåtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar 8 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 15.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under trettonde huvudtitelns reservationsanslag Vissa utvecklingsåtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar 8 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 15.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om investeringsbidrag till bostadsbyggande</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om investeringsbidrag till bostadsbyggande</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts beträffande resurser till Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1991/92</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts beträffande resurser till Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1991/92</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget om</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget om</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under trettonde huvudtitelns reservationsanslag Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1991/92 anvisar 125 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 15</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under trettonde huvudtitelns reservationsanslag Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1991/92 anvisar 125 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 15</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10013</nummer>
<beteckning>10013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under trettonde huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till Statshälsan för budgetåret 1991/92 anvisar 35 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 15.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10013</nummer>
<beteckning>10013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under trettonde huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till Statshälsan för budgetåret 1991/92 anvisar 35 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 15.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10014</nummer>
<beteckning>10014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under trettonde huvudtitelns förslagsanslag Externa arbetstagarkonsulter för budgetåret 1991/92 anvisar 84 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 15.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10014</nummer>
<beteckning>10014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under trettonde huvudtitelns förslagsanslag Externa arbetstagarkonsulter för budgetåret 1991/92 anvisar 84 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 15.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10015</nummer>
<beteckning>10015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Trygghetsåtgärder för statsanställda för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 89 175 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10015</nummer>
<beteckning>10015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Trygghetsåtgärder för statsanställda för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 89 175 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10016</nummer>
<beteckning>10016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 748 153 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10016</nummer>
<beteckning>10016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 748 153 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10017</nummer>
<beteckning>10017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användningen av reserverade medel under anslaget C 7 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10017</nummer>
<beteckning>10017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användningen av reserverade medel under anslaget C 7 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10018</nummer>
<beteckning>10018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att Stiftelsen Samhall får utjämna antal arbetstimmar mellan budgetåren på det sätt som i propositionen förordats.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10018</nummer>
<beteckning>10018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att Stiftelsen Samhall får utjämna antal arbetstimmar mellan budgetåren på det sätt som i propositionen förordats.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10019</nummer>
<beteckning>10019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1991/92 anvisar 70 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10019</nummer>
<beteckning>10019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1991/92 anvisar 70 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10020</nummer>
<beteckning>10020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att ett konto i riksgäldskontoret får ställas till EKNs förfogande för fondering av premieintäkter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10020</nummer>
<beteckning>10020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att ett konto i riksgäldskontoret får ställas till EKNs förfogande för fondering av premieintäkter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 800 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 800 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10022</nummer>
<beteckning>10022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om information om Sveriges samarbete med EG.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10022</nummer>
<beteckning>10022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om information om Sveriges samarbete med EG.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10023</nummer>
<beteckning>10023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bonusränta för ungdomsbosparande för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 130 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10023</nummer>
<beteckning>10023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bonusränta för ungdomsbosparande för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 130 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10024</nummer>
<beteckning>10024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10024</nummer>
<beteckning>10024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10025</nummer>
<beteckning>10025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen som har anförts i propositionen (avsnitt 1 - 4 och 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10025</nummer>
<beteckning>10025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen som har anförts i propositionen (avsnitt 1 - 4 och 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10026</nummer>
<beteckning>10026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom finansdepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10026</nummer>
<beteckning>10026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom finansdepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10027</nummer>
<beteckning>10027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10027</nummer>
<beteckning>10027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10028</nummer>
<beteckning>10028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom bostadsdepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10028</nummer>
<beteckning>10028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom bostadsdepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10029</nummer>
<beteckning>10029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom civildepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10029</nummer>
<beteckning>10029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom civildepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10030</nummer>
<beteckning>10030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom miljödepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10030</nummer>
<beteckning>10030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom miljödepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10031</nummer>
<beteckning>10031</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom justitiedepartementets område som har anförts i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10031</nummer>
<beteckning>10031</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom justitiedepartementets område som har anförts i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10032</nummer>
<beteckning>10032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde som i propositionen anförts.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10032</nummer>
<beteckning>10032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde som i propositionen anförts.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10033</nummer>
<beteckning>10033</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen anförts för omställning och minskning av den statliga administrationen inom socialdepartementets verksamhetsområde.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10033</nummer>
<beteckning>10033</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen anförts för omställning och minskning av den statliga administrationen inom socialdepartementets verksamhetsområde.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10034</nummer>
<beteckning>10034</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om omstruktureringen och omställningen av den statliga administrationen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10034</nummer>
<beteckning>10034</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om omstruktureringen och omställningen av den statliga administrationen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10035</nummer>
<beteckning>10035</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10035</nummer>
<beteckning>10035</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10036</nummer>
<beteckning>10036</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om omställningen och minskningen av den statliga administra tionen inom industridepartementets verksamhetsområde.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10036</nummer>
<beteckning>10036</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om omställningen och minskningen av den statliga administra tionen inom industridepartementets verksamhetsområde.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10037</nummer>
<beteckning>10037</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under sjunde huvudtitelns förslagsanslag Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 170 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 9.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10037</nummer>
<beteckning>10037</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under sjunde huvudtitelns förslagsanslag Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 170 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 9.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10038</nummer>
<beteckning>10038</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om statsbidrag till kommunerna för medicinskt färdigbehandlade (avsnitt 4.2.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10038</nummer>
<beteckning>10038</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om statsbidrag till kommunerna för medicinskt färdigbehandlade (avsnitt 4.2.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10039</nummer>
<beteckning>10039</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 152 150 000 kr. lägre än vad som beräknats i proposition 1990/91:100 bil. 10</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10039</nummer>
<beteckning>10039</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 152 150 000 kr. lägre än vad som beräknats i proposition 1990/91:100 bil. 10</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10040</nummer>
<beteckning>10040</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om den statliga skoladministrationen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10040</nummer>
<beteckning>10040</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om den statliga skoladministrationen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20002</nummer>
<beteckning>20002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1991/92 anvisar 11 700 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20002</nummer>
<beteckning>20002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1991/92 anvisar 11 700 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20003</nummer>
<beteckning>20003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att datorutrustning beställs -- utöver tidigare medgivet belopp -- till ett värde av högst 101 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20003</nummer>
<beteckning>20003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att datorutrustning beställs -- utöver tidigare medgivet belopp -- till ett värde av högst 101 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20004</nummer>
<beteckning>20004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20004</nummer>
<beteckning>20004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20005</nummer>
<beteckning>20005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som har förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20005</nummer>
<beteckning>20005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som har förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20006</nummer>
<beteckning>20006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts angående verksamheten inom kommerskollegium och Sveriges exportråd (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20006</nummer>
<beteckning>20006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts angående verksamheten inom kommerskollegium och Sveriges exportråd (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20007</nummer>
<beteckning>20007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen -- med ändring av dess tidigare beslut (1990/91:LU:18, rskr. 191) -- till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 694 648 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20007</nummer>
<beteckning>20007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen -- med ändring av dess tidigare beslut (1990/91:LU:18, rskr. 191) -- till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 694 648 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20008</nummer>
<beteckning>20008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under nionde huvudtitelns förslagsanslag Fiskeriverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1 460 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1990/91:87.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20008</nummer>
<beteckning>20008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under nionde huvudtitelns förslagsanslag Fiskeriverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1 460 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1990/91:87.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20009</nummer>
<beteckning>20009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget om avveckling av småhusskadenämnden</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20009</nummer>
<beteckning>20009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget om avveckling av småhusskadenämnden</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20010</nummer>
<beteckning>20010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts angående statlig revision (avsnitt 2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20010</nummer>
<beteckning>20010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts angående statlig revision (avsnitt 2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20011</nummer>
<beteckning>20011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under fjortonde huvudtitelns ramanslag Statens naturvårdsverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1 040 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1990/91:90.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20011</nummer>
<beteckning>20011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under fjortonde huvudtitelns ramanslag Statens naturvårdsverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1 040 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1990/91:90.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20012</nummer>
<beteckning>20012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om förändring av ersättningen från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen (avsnitt 4.2.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20012</nummer>
<beteckning>20012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om förändring av ersättningen från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen (avsnitt 4.2.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20013</nummer>
<beteckning>20013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Statens institut för handikappfrågor i skolan anvisar 53 906 000 kr. utöver vad som beräknats i proposition 1990/91:100 bil. 10.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20013</nummer>
<beteckning>20013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Statens institut för handikappfrågor i skolan anvisar 53 906 000 kr. utöver vad som beräknats i proposition 1990/91:100 bil. 10.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20014</nummer>
<beteckning>20014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om universitets- och högskoleämbetets arbetsuppgifter</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20014</nummer>
<beteckning>20014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om universitets- och högskoleämbetets arbetsuppgifter</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle  att ta del av vad som anförts i propositionen om byggnadsforskningens finansiering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle  att ta del av vad som anförts i propositionen om byggnadsforskningens finansiering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30003</nummer>
<beteckning>30003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1991/92 enligt en vid propositionen fogad specifikation</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30003</nummer>
<beteckning>30003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1991/92 enligt en vid propositionen fogad specifikation</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30004</nummer>
<beteckning>30004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om förändring av skatteutjämningssystemet (avsnitt 4.2.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30004</nummer>
<beteckning>30004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om förändring av skatteutjämningssystemet (avsnitt 4.2.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30005</nummer>
<beteckning>30005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters avvecklingsorganisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30005</nummer>
<beteckning>30005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters avvecklingsorganisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30006</nummer>
<beteckning>30006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 4 970 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30006</nummer>
<beteckning>30006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 4 970 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40002</nummer>
<beteckning>40002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för budgetåret 1991/92</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40002</nummer>
<beteckning>40002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för budgetåret 1991/92</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40003</nummer>
<beteckning>40003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om skatteväxling (avsnitt 4.2.3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40003</nummer>
<beteckning>40003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om skatteväxling (avsnitt 4.2.3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40004</nummer>
<beteckning>40004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen ökar de i proposition 1990/91:100 bil. 10 föreslagna planeringsramarna för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad i propositionen föreslagits</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40004</nummer>
<beteckning>40004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen ökar de i proposition 1990/91:100 bil. 10 föreslagna planeringsramarna för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad i propositionen föreslagits</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40005</nummer>
<beteckning>40005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40005</nummer>
<beteckning>40005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50002</nummer>
<beteckning>50002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för budgetåret 1991/92</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50002</nummer>
<beteckning>50002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för budgetåret 1991/92</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50003</nummer>
<beteckning>50003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om förändring av statsbidraget till kommunerna (avsnitt 4.2.3.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50003</nummer>
<beteckning>50003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om förändring av statsbidraget till kommunerna (avsnitt 4.2.3.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50004</nummer>
<beteckning>50004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar 144 750 000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:90</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50004</nummer>
<beteckning>50004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar 144 750 000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:90</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50005</nummer>
<beteckning>50005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om inrättande, tillsättande och omprövning av tjänst som professor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50005</nummer>
<beteckning>50005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om inrättande, tillsättande och omprövning av tjänst som professor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60002</nummer>
<beteckning>60002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till inkomst- och utgiftsstat rörande Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1991/92</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60002</nummer>
<beteckning>60002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till inkomst- och utgiftsstat rörande Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1991/92</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU38</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60003</nummer>
<beteckning>60003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om system för mellankommunal kostnadsutjämning (avsnitt 4.2.3.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60003</nummer>
<beteckning>60003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om system för mellankommunal kostnadsutjämning (avsnitt 4.2.3.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60004</nummer>
<beteckning>60004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 5 250 000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60004</nummer>
<beteckning>60004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 5 250 000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60005</nummer>
<beteckning>60005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom högskolan, universitets- och högskoleämbetet, forskningsråden, forskningsinstitut samt andra myndigheter med uppgifter inom forskningsområdet som anförts i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60005</nummer>
<beteckning>60005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom högskolan, universitets- och högskoleämbetet, forskningsråden, forskningsinstitut samt andra myndigheter med uppgifter inom forskningsområdet som anförts i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70002</nummer>
<beteckning>70002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats beträffande fortsatt verksamhet vid studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70002</nummer>
<beteckning>70002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats beträffande fortsatt verksamhet vid studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70003</nummer>
<beteckning>70003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 61 000 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU38</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70003</nummer>
<beteckning>70003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 61 000 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70004</nummer>
<beteckning>70004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom kulturområdet som har anförts i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70004</nummer>
<beteckning>70004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom kulturområdet som har anförts i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70005</nummer>
<beteckning>70005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om stimulansbidrag till gruppbostäder (avsnitt 4.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70005</nummer>
<beteckning>70005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om stimulansbidrag till gruppbostäder (avsnitt 4.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80002</nummer>
<beteckning>80002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 150 000 kr. lägre än vad som har föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 10, prop. 1990/91:100 bil. 10</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80002</nummer>
<beteckning>80002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 150 000 kr. lägre än vad som har föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 10, prop. 1990/91:100 bil. 10</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80003</nummer>
<beteckning>80003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om stimulansbidrag till lokala sjukhem och andra vårdinrättningar (avsnitt 4.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80003</nummer>
<beteckning>80003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om stimulansbidrag till lokala sjukhem och andra vårdinrättningar (avsnitt 4.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80004</nummer>
<beteckning>80004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 40 100 000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80004</nummer>
<beteckning>80004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 40 100 000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90002</nummer>
<beteckning>90002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom massmedieområdet som har anförts i propositionen. propositionen anförts.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90002</nummer>
<beteckning>90002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom massmedieområdet som har anförts i propositionen. propositionen anförts.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FiU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90003</nummer>
<beteckning>90003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om bidrag till personalutvecklingsinsatser (avsnitt 4.4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90003</nummer>
<beteckning>90003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om bidrag till personalutvecklingsinsatser (avsnitt 4.4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100002</nummer>
<beteckning>100002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om uppföljning och utvärdering av huvudmannaskapsreformen (avsnitt 4.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100002</nummer>
<beteckning>100002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om uppföljning och utvärdering av huvudmannaskapsreformen (avsnitt 4.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110002</nummer>
<beteckning>110002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om mellankommunal kostnadsutjämning med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och handikappade</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110002</nummer>
<beteckning>110002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om mellankommunal kostnadsutjämning med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och handikappade</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120002</nummer>
<beteckning>120002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om särskild skatteväxling med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och handikappade</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120002</nummer>
<beteckning>120002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om särskild skatteväxling med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och handikappade</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160002</nummer>
<beteckning>160002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till social hemhjälp, ålderdomshem m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 505 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160002</nummer>
<beteckning>160002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till social hemhjälp, ålderdomshem m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 505 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170002</nummer>
<beteckning>170002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till byggande av gruppbostäder m.m. för budgetåret 1991/92 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 400 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170002</nummer>
<beteckning>170002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till byggande av gruppbostäder m.m. för budgetåret 1991/92 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 400 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180002</nummer>
<beteckning>180002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 445 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180002</nummer>
<beteckning>180002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 445 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>190002</nummer>
<beteckning>190002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 163 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>190002</nummer>
<beteckning>190002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 163 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-04-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-04-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-05-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 19:26:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03150</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 19:26:41</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03150</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__150.pdf</filnamn>
<filstorlek>31723246</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7A301CD0-43A8-4F01-AE7D-69CB191F6254</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:FiU30</uppgift>
<ref_dok_id>GE01FiU30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering för budgetåret 1991/92</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:FiU34</uppgift>
<ref_dok_id>GE01FiU34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Statliga betalningar och postgirot</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:FiU37</uppgift>
<ref_dok_id>GE01FiU37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Omställning och minskning av den statliga administrationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:FiU38</uppgift>
<ref_dok_id>GE01FiU38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Räntor på statsskulden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:FiU39</uppgift>
<ref_dok_id>GE01FiU39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1991/92</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:FiU40</uppgift>
<ref_dok_id>GE01FiU40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1991/92</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:SoU25</uppgift>
<ref_dok_id>GE01SoU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ekonomisk reglering av äldrereformen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:UbU12</uppgift>
<ref_dok_id>GE01UbU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Grundläggande högskoleutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:UbU21</uppgift>
<ref_dok_id>GE01UbU21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den statliga administrationen på utbildningsområdet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi66</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi66</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi67</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi67</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi68</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi68</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So96</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So96</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub191</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub191</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub192</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub192</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub193</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub193</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub194</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub194</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub195</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub195</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub196</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub196</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub197</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub197</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub198</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub198</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Agne Hansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agne Hansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders G Högmark  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders G Högmark  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ann-Cathrine Haglund  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub191</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub191</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ann-Cathrine Haglund  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anne Wibble  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anne Wibble  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anne Wibble  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anne Wibble  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anne Wibble  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anne Wibble  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Sandberg  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Sandberg  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Hurtig  och Bertil Måbrink  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Hurtig  och Bertil Måbrink  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn Samuelson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub197</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub197</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn Samuelson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britta Bjelle  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub196</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub196</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britta Bjelle  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Börje Hörnlund  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Börje Hörnlund  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  (M) och Bengt Westerberg  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  (M) och Bengt Westerberg  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  (M) och Bengt Westerberg  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub195</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub195</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  (M) och Bengt Westerberg  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Daniel Tarschys  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Daniel Tarschys  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elving Andersson  m.fl. (C, S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elving Andersson  m.fl. (C, S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av förste vice talman Ingegerd Troedsson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av förste vice talman Ingegerd Troedsson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Görel Thurdin  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Görel Thurdin  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Görel Thurdin  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi66</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi66</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Görel Thurdin  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Göran Franck  (S) och Lars Leijonborg  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Göran Franck  (S) och Lars Leijonborg  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingbritt Irhammar  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingbritt Irhammar  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Hestvik  och Berit Oscarsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Hestvik  och Berit Oscarsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Schörling  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Schörling  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Schörling  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Schörling  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Schörling  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Schörling  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Hyttring  och Stina Gustavsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Hyttring  och Stina Gustavsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan-Erik Wikström  m.fl. (FP, M, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan-Erik Wikström  m.fl. (FP, M, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  och Kjell Ericsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  och Kjell Ericsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Krister Skånberg  och Lars Norberg  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi67</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi67</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Krister Skånberg  och Lars Norberg  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Krister Skånberg  och Lars Norberg  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi68</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi68</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Krister Skånberg  och Lars Norberg  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Norberg  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Norberg  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Tobisson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Tobisson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Larz Johansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub198</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub198</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Larz Johansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leo Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leo Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margit Gennser  och Nils Fredrik Aurelius  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margit Gennser  och Nils Fredrik Aurelius  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Jönsson  m.fl. (C, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Jönsson  m.fl. (C, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Lindberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub192</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub192</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Lindberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Lindberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub193</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub193</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Lindberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Olof Johansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Olof Johansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Reynoldh Furustrand  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Reynoldh Furustrand  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fi52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Siw Persson  och Kjell-Arne Welin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub194</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub194</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Siw Persson  och Kjell-Arne Welin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So96</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So96</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Tillander  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Tillander  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>