<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2360275</hangar_id>
 <dok_id>GE03147</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>147</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:147</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>147</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-03-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:24</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:00:34</publicerad>
 <titel>om förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03147/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03147</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03147</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:147&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om förstärkt konkurrens på&lt;br&gt;livsmedelsområdet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03147/prop_199091__147-1.png" style="width:35pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande vid regeringssammanträdet har varit statsrådet Johans-&lt;br&gt;son.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odd Engström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt K. Å. Johansson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås åtgärder för att förstärka konkurrensen på livsme-&lt;br&gt;delsområdet i samband med att riksdagens beslut om avveckling av de&lt;br&gt;interna marknadsregleringarna på livsmedelsområdet träder i tillämpning&lt;br&gt;den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att ett straffsanktionerat förbud införs mot vissa for-&lt;br&gt;mer av samverkan mellan näringsidkare som från jordbrukare eller andra&lt;br&gt;primärproducenter köper jordbruksprodukter som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. Förbudet skall&lt;br&gt;också gälla näringsidkare som i efterföljande produktionsled bearbetar&lt;br&gt;eller förädlar sådana produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samarbetsformer som förbjuds är dels marknadsdelning och andra&lt;br&gt;produktions- eller utbudsbegränsningar inom landet, dels gemensam fi-&lt;br&gt;nansiering av underskott vid försäljning av jordbruksprodukter på export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet gäller enligt förslaget inte förfaranden som endast i begränsad&lt;br&gt;utsträckning kan påverka konkurrensen på den marknad som det är fråga&lt;br&gt;om i varje särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen kan enligt förslaget meddela en näringsidkare till-&lt;br&gt;stånd till ett förfarande som omfattas av förbud enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna tas in i en särskild lag om förbud mot konkurrensbegränsning i&lt;br&gt;fråga om jordbruksprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen avses träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i en försöksverksamhet har denna proposition utformats&lt;br&gt;på ett nytt sätt. Den nya utformningen syftar till att vinna erfarenhe-&lt;br&gt;ter för en eventuell övergång till en ändamålsenligare utformning av&lt;br&gt;regeringens förslag m. m. till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regeringen vill att riksdagen skall ta ställning till redovisas i&lt;br&gt;propositionen under rubriken Ärendet till riksdagen, som alltså mot-&lt;br&gt;svarar den tidigare rubriken Hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Konkurrens och regleringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensförhållandena spelar en avgörande roll för möjligheterna att&lt;br&gt;öka tillväxten i svensk ekonomi och att varaktigt få till stånd en långsam-&lt;br&gt;mare prisökningstakt. Konkurrens stimulerar bättre användning av sam-&lt;br&gt;hällets resurser och stärker det svenska näringslivets förmåga att långsik-&lt;br&gt;tigt hävda sig på internationella marknader. Därigenom pressar en ökad&lt;br&gt;konkurrens priser och breddar utbud. På så sätt kan konsumenterna få ut&lt;br&gt;mer av sin köpkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom viktiga delar av den svenska ekonomin är konkurrensen otillräck-&lt;br&gt;lig. Sålunda är betydande delar av dagens varu- och tjänsteproduktion&lt;br&gt;genom regleringar avskärmade från marknadens signaler. Detta gäller inte&lt;br&gt;minst livsmedelsområdet. Under de senaste åren har ett omfattande arbete&lt;br&gt;bedrivits för att avreglera den svenska ekonomin. En av de mest genomgri-&lt;br&gt;pande förändringarna gäller livsmedelsområdet. Riksdagen har under år&lt;br&gt;1990 beslutat om en ny livsmedelspolitik (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr.&lt;br&gt;327).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet innebär en successiv avveckling av de interna mark-&lt;br&gt;nadsregleringarna på livsmedelsområdet inklusive den kollektiva exportfi-&lt;br&gt;nansieringen fr. o. m. den 1 juli 1991. Beslutet förutsätter vidare att företag&lt;br&gt;inom livsmedelssektorn inte tar över delar av regleringen och administ-&lt;br&gt;rerar den i egen regi. Gränsskyddet i form av rörliga införselavgifter på&lt;br&gt;vissa jordbruksvaror och livsmedel behålls tills vidare. Möjligheten att&lt;br&gt;främja konkurrensen på livsmedelsområdet genom en fri utrikeshandel är&lt;br&gt;därmed begränsad. Väl fungerande hemmamarknader på detta område är&lt;br&gt;därför av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av ökad konkurrens och effektivare marknader tas särskilt&lt;br&gt;upp i den proposition (prop. 1990/91:87) om näringspolitik för tillväxt&lt;br&gt;som regeringen nyligen har förelagt riksdagen. Det förslag som nu läggs&lt;br&gt;fram tas där upp (s. 187 ff) som en av flera åtgärder som skall vidtas för att&lt;br&gt;främja konkurrensen inom näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konkurrenskommittén&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1989 tillkallade civilministern med stöd av regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande en kommitté med uppdrag att utreda hur konkurrenspolitiken ytter-&lt;br&gt;ligare kan förstärkas. Kommittén, som sedermera antog namnet konkur-&lt;br&gt;renskommittén (C 1989:03), fick därvid i uppdrag (dir. 1989:12) bl. a. att&lt;br&gt;med förtur presentera överväganden och förslag för reglerade sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om livsmedelssektorn skulle kommittén överväga möjligheterna&lt;br&gt;att öka konkurrenstrycket inom sektorn. Industri- och handelsleden skulle&lt;br&gt;särskilt uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén avlämnade i februari 1990 delbetänkandet&lt;br&gt;(SOU 1990:25) Konkurrensen inom livsmedelssektorn. Kommitténs sam-&lt;br&gt;manfattning av sitt betänkande återfinns i bilaga 1. Kommitténs lagförslag&lt;br&gt;framgår av bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna har lagts som bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena har&lt;br&gt;upprättats inom civildepartementet och finns tillgänglig i detta lagstift-&lt;br&gt;ningsärende (dnr MA 745/90).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 mars 1991 att inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till lag om konkurrensen inom livsmedelsområdet. Det till lagrådet&lt;br&gt;remitterade lagförslaget redovisas i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 12 mars 1991 yttrat sig över förslaget. Lagrådet har&lt;br&gt;därvid föreslagit att lagen ges rubriken lag om förbud mot konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsning avseende jordbruksprodukter. 1 övrigt har lagrådet godtagit för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande är fogat till propositionen som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken i propositionens lagförslag har anpassats till lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skiljer sig propositionens lagförslag från det till lagrådet remitte-&lt;br&gt;rade förslaget bara genom att vissa redaktionella ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger i denna proposition fram ett lagförslag som innehåller&lt;br&gt;ett straffsanktionerat förbud mot vissa former av samverkan mellan nä-&lt;br&gt;ringsidkare inom livsmedelsområdet. Syftet är att motverka vissa skadliga&lt;br&gt;konkurrensbegränsningar som kan uppstå efter avvecklingen av de interna&lt;br&gt;marknadsregleringarna på livsmedelsområdet och därigenom främja att&lt;br&gt;vinsterna av avregleringen kommer konsumenterna till godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens allmänna överväganden presenteras under huvudrubriken&lt;br&gt;lagstiftning om konkurrensen inom livsmedelsområdet (avsnitt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En specialmotivering till det upprättade lagförslaget ges i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Nuvarande ordning m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Konkurrenslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslagen (1982:729, ändrad senast 1985:219) har till ändamål att&lt;br&gt;främja en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens inom näringslivet&lt;br&gt;genom åtgärder mot skadliga konkurrensbegränsningar (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket konkurrensbegränsning i konkurrenslagen har i sig en mycket&lt;br&gt;vid innebörd. Det anses i princip omfatta varje förhållande som innebär&lt;br&gt;eller har till följd att konkurrensen inte är fullkomligt fri och ohämmad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensbegränsningar förekommer på praktiskt taget alla markna-&lt;br&gt;der. Den klassiska nationalekonomins modeller, som bygger på förutsätt-&lt;br&gt;ningen att det finns en fullständig eller fri konkurrens, förekommer inte i&lt;br&gt;praktiken annat än på mycket speciella marknader. Den modell som man&lt;br&gt;numera brukar utgå från betecknas som fungerande eller effektiv konkur-&lt;br&gt;rens. En sådan anses föreligga, om antalet säljare inte är för begränsat, de&lt;br&gt;utbjudna produkterna inte är för differentierade, företagen inte handlar i&lt;br&gt;samförstånd med varandra och inga väsentliga hinder finns för nyetable-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ingripande enligt konkurrenslagen förutsätter att konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsningen är kvalificerad på visst sätt. Detta uttrycks i lagen genom&lt;br&gt;begreppet skadlig verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslagen är ett medel för att undanröja vissa konkurrenshinder,&lt;br&gt;när de är negativa från samhällssynpunkt. Därigenom bidrar lagen, utan&lt;br&gt;att i detalj styra företagens verksamhet, till att främja den konkurrens som&lt;br&gt;framstår som positiv från allmän synpunkt. Lagens skyddsintresse är en&lt;br&gt;sådan konkurrens som är till konsumenternas — d. v. s ytterst samhälls-&lt;br&gt;medborgarnas — bästa (prop. 1981/82:165 s. 40 ff och s. 249).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsingripanden mot konkurrensbegränsningar sker efter två prin-&lt;br&gt;ciper, förbudsprincipen och missbruksprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudsprincipen innebär att förfaranden, som anses i allmänhet ha&lt;br&gt;skadlig verkan, preciseras och förbjuds generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbruksprincipen innebär att lagstiftaren ger samhällsorgan befogen-&lt;br&gt;het att gripa in mot ett enskilt företag när det konstateras att detta i ett&lt;br&gt;enskilt fall framkallar skadlig verkan av en konkurrensbegränsning. Syftet&lt;br&gt;med ingripandet, som riktas enbart mot det berörda företaget, är att för&lt;br&gt;framtiden undanröja en sådan skadlig verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslagen bygger på missbruksprincipen (2 §) i kombination&lt;br&gt;med två särskilda förbudsregler (13 och 14 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för konkurrenslagen begränsas i realiteten genom&lt;br&gt;särregleringar som uttrycker samhällets syn på hur verksamheten bör&lt;br&gt;bedrivas på vissa områden (prop. 1981/82:165, s. 185 ff). Lagtekniskt&lt;br&gt;anses detta framgå av det i generalklausulen uppställda kravet för ingri-&lt;br&gt;panden att en konkurrensbegränsning skall medföra en från allmän syn-&lt;br&gt;punkt skadlig verkan. Det rör sig här om en elastisk och över tiden&lt;br&gt;föränderlig begränsning av möjligheterna till ingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 147&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Den hittillsvarande regleringen på livsmedelsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaden på livsmedelsområdet karaktäriseras av omfattande reglering-&lt;br&gt;ar och stöd. Det är fråga om omfattande offentliga ingrepp i prisbildningen&lt;br&gt;som innebär att produktionen av livsmedelsråvaror avskärmas inte bara&lt;br&gt;från utländsk priskonkurrens utan också från variationer i efterfrågan hos&lt;br&gt;de svenska konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringarna innebär bl. a. att priserna på jordbruksprodukter i stor&lt;br&gt;utsträckning upprätthålls på administrativ väg. Regleringen omfattar alla&lt;br&gt;viktiga jordbruksprodukter och avser förutom primärledet även viss in-&lt;br&gt;samling och förädling. Genom regleringen upprätthålls de på administra-&lt;br&gt;tiv väg fastställda priserna på jordbruksprodukter. För att detta skall vara&lt;br&gt;möjligt krävs dels att pristryckande import förhindras, dels att pristryc-&lt;br&gt;kande överskott på den svenska marknaden avlägsnas. Regleringen består&lt;br&gt;därför av två huvudkomponenter: ett gränsskydd och en intern marknads-&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsskyddet upprätthålls i form av rörliga införselavgifter som syftar&lt;br&gt;till att ge en stabil prisnivå inom landet oberoende av svängningar i&lt;br&gt;världsmarknadspriser. Regler om detta ges i tullagstiftningen — främst&lt;br&gt;tullagen (1987:1065, ändrad senast 1990:400) — för livsmedel på vilka&lt;br&gt;tull tas ut och i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område&lt;br&gt;(upphävd 1990:616, ändrad senast 1990:619) för de prisreglerade produk-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande författningarna för den interna prisregleringen är&lt;br&gt;lagen om prisreglering på jordbrukets område och förordningen (1984:62)&lt;br&gt;om prisreglering på jordbrukets område (ändrad senast 1989:414).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den interna marknadsregleringen är något olika utformad för olika&lt;br&gt;produkter, men principerna är desamma. I korthet innebär marknadsreg-&lt;br&gt;leringen att lantbrukarna, genom avgifter på all produktion, kollektivt&lt;br&gt;finansierar huvuddelen av kostnaderna för export av de jordbruksproduk-&lt;br&gt;ter som inte efterfrågas inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om bidrag eller annat stöd i marknadsreglerande syfte prövas&lt;br&gt;enligt lagen om prisreglering på jordbrukets område av sju regleringsför-&lt;br&gt;eningar. Medlemmar i regleringsföreningarna är företag och organisatio-&lt;br&gt;ner inom respektive bransch.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Den nya livsmedelspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut våren 1990 om en ny livsmedelspolitik innebär en&lt;br&gt;successiv avreglering av jordbruket och en övergång till ett mer marknads-&lt;br&gt;inriktat system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för livsmedelspolitiken skall enligt beslutet vara att&lt;br&gt;produktionen i princip skall vara underkastad samma villkor som andra&lt;br&gt;näringar. Producenterna skall endast ersättas för efterfrågade varor och&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett gränsskydd i form av rörliga införselavgifter behålls tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om gränsskydd och andra stöd behandlas inom ramen för de&lt;br&gt;pågående GATT-förhandlingarna. Inom GATT råder nu enighet om att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftiga successiva neddragningar skall göras av såväl stöd som skydd i Prop. 1990/91:147&lt;br&gt;form av specifika internstöd, gränsskydd och exportsubventioner. Fortfa-&lt;br&gt;rande återstår dock en rad frågor att lösa. Det är för närvarande svårt att&lt;br&gt;bedöma när en GATT-uppgörelse kan nås. Regeringen avser att i ljuset av&lt;br&gt;GATT-förhandlingarna återkomma beträffande en sänkning av det svens-&lt;br&gt;ka gränsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De interna marknadsregleringarna avvecklas successivt. Lagen om pris-&lt;br&gt;reglering på jordbrukets område upphör att gälla den 1 juli 1991 och&lt;br&gt;ersätts med lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter&lt;br&gt;m.m. Övergångsbestämmelser till sistnämnda lag finns i lagen (1990:616)&lt;br&gt;om införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksproduk-&lt;br&gt;ter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffandet av de interna regleringarna innebär i huvudsak att den&lt;br&gt;kollektiva finansieringen av överskott avvecklas. Regleringsföreningarnas&lt;br&gt;myndighetsuppgifter avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen 1991 (prop. 1990/91:&lt;br&gt;100 bilaga 11 s. 21) inrättas en ny myndighet, statens jordbruksverk, den 1&lt;br&gt;juli 1991. Samtidigt uphör enligt förslaget lantbruksstyrelsen och statens&lt;br&gt;jordbruksnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta omställningen av jordbruket till en mer marknadsan-&lt;br&gt;passad situation har riksdagen beslutat om vissa övergångsåtgärder. I det&lt;br&gt;följande redovisas några av de viktigaste produktvisa övergångsåtgärder-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut innebär bl. a. att ett förenklat system för lönsamhets-&lt;br&gt;utjämning utan exportfinansiering inom mjölkprisregleringen skall vara i&lt;br&gt;kraft till den 1 juli 1995. Systemet avtrappas med 50 procent den 1 juli&lt;br&gt;1994. Vidare införs en temporär budgetfinansiering av en begränsad&lt;br&gt;köttexport t.o. m. budgetåret 1993/94. För budgetåren 1991/92, 1992/93&lt;br&gt;och 1993/94 anvisas 200, 150 respektive 100 milj. kr. för ändamålet. Den&lt;br&gt;typ av kollektiv finansiering genom avgifter på produktionen för export&lt;br&gt;som inte täcks av det beslutade stödet avvecklas genom riksdagsbeslutet.&lt;br&gt;Detta gäller även på mejeriområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förenklat system för inlösen av överskott av spannmål behålls t. o. m.&lt;br&gt;budgetåret 1993/94, dvs. t. o. m. 1993 års skörd. Inlösenpriset sänks suc-&lt;br&gt;cessivt. Inlösenpriset för vete skall för respektive år vara följande:&lt;br&gt;1990/91 1,30 kr/kg, 1991/92 1,15 kr/kg, 1992/93 1 kr/kg samt 1993/940,90&lt;br&gt;kr/kg. Export av eventuella överskott bekostas under denna period av&lt;br&gt;budgetmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Konkurrensförhållandena inom livsmedelssektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De olika leden i livsmedelskedjan kännetecknas av en hög grad av koncen-&lt;br&gt;tration. I uppsamlingsledet och på flera delmarknader inom förädlingsin-&lt;br&gt;dustrin dominerar lantbrukskooperationen. I de reglerade leden har ko-&lt;br&gt;operationen marknadsandelar på mellan 70 och 100 procent. Det före-&lt;br&gt;kommer hinder för etablering på marknaden dels genom att det råder&lt;br&gt;leveransplikt och mottagningsplikt i förhållandet mellan åtskilliga för-&lt;br&gt;eningar och deras medlemmar, dels genom systemet för utjämning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;priser inom bl. a. mejerinäringen. Företagskoncentrationen är hög även på&lt;br&gt;områden som ligger utanför jordbruksregleringen. Importkonkurrensen är&lt;br&gt;svag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossist- och detaljhandelsleden domineras av tre partihandelsblock&lt;br&gt;(DAGAB, ICA och KF). Banden mellan parti- och detaljhandel är starka.&lt;br&gt;Konkurrensen från utlandet är svag. Konkurrensbegränsande inslag före-&lt;br&gt;kommer i samband med den kommunala planprocessen. Motståndet mot&lt;br&gt;bakifrån kommande prishöjningar är svagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Producentkooperationen i Sverige spelar en unik roll på livsmedelsom-&lt;br&gt;rådet. Den har kommit att inta en central roll inom prisregleringssystemet,&lt;br&gt;där den haft vissa myndighetsuppgifter som syftat till att genomfora riks-&lt;br&gt;dagens och regeringens livsmedelspolitiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperationen är organiserad i ekonomiska föreningar, för vilka lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar (ändrad senast 1990:1354) gäller.&lt;br&gt;Producentkooperationen kan delas in i primärföreningar (föreningar be-&lt;br&gt;stående av jordbrukare eller andra råvaruproducenter), riksorganisationer&lt;br&gt;(branschorganisationer) och riksförbund. Samverkan är vanlig inom pro-&lt;br&gt;ducentkooperationen. Det gäller framfor allt s. k. federativ samverkan,&lt;br&gt;dvs. samverkan som förekommer mellan ett centralförbund och flera&lt;br&gt;lokala föreningar inom en kooperativ organisationsstruktur. Koncern-&lt;br&gt;samverkan enligt 1 kap. 4§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;förekommer också, men inte i lika hög utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Lagstiftning om konkurrensen inom&lt;br&gt;livsmedelsområdet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Behovet av en lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En särskild lagstiftning som förbjuder vissa&lt;br&gt;för konkurrensen skadliga förfaranden behöver finnas när de inter-&lt;br&gt;na marknadsregleringarna på livsmedelsområdet avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland remissinstanserna finns delade meningar om&lt;br&gt;behovet av en lagstiftning. Majoriteten av de instanser som uttalar sig är&lt;br&gt;kritiska eller tveksamma till konkurrenskommitténs lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva är jordbruksnämnden, näringsfrihetsombudsmannen (NO),&lt;br&gt;statens pris- och konkurrensverk (SPK), liksom andra remissinstanser som&lt;br&gt;kan anses företräda konsumentintresset, såsom konsumentverket, LO och&lt;br&gt;TCO. Dessa instanser stöder kommitténs slutsats att det inför omläggning-&lt;br&gt;en av jordbrukspolitiken behövs klara spelregler för berörda företag. Några&lt;br&gt;av dessa instanser betonar att lagförslaget är motiverat främst under en&lt;br&gt;övergångsperiod eller med hänsyn till att hemmamarknaden är skyddad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa är främst sådana remissinstanser som representerar näringsli-&lt;br&gt;vet och kooperationen. En huvudlinje i kritiken är att man anser att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingripanden mot konkurrensbegränsningar på livsmedelsområdet efter av-&lt;br&gt;regleringen kan ske med stöd av konkurrenslagen och att det därmed inte&lt;br&gt;behövs särskilda lagregler. Vissa remissinstanser menar också att konkur-&lt;br&gt;rensregler inte bör gälla för en enskild sektor i näringslivet, och att man&lt;br&gt;därför bör avvakta den allmänna översyn av konkurrenslagen som konkur-&lt;br&gt;renskommittén nu genomför. Marknadsdomstolen anser att övertygande&lt;br&gt;skäl inte har visats för att konkurrenskommitténs lagförslag utgör det&lt;br&gt;lämpligaste sättet att främja konkurrensen vid en avreglering inom livsme-&lt;br&gt;delssektorn. Domstolen, liksom flera andra remissinstanser, hänvisar till&lt;br&gt;möjligheterna att aktivt utnyttja gränsskyddets nivå vid hot mot konkur-&lt;br&gt;rensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen framhöll i det livsmedels-&lt;br&gt;politiska beslutet (1989/90:JoU25 s. 96 och 97) bl. a. att det är av värde att&lt;br&gt;kooperationen även i framtiden kan samverka när det gäller forskning och&lt;br&gt;utveckling, viss marknadsföring och andra aktiviteter som kan anses för-&lt;br&gt;enliga med konkurrenslagstiftningen och internationella handelsavtal. Å&lt;br&gt;andra sidan, framhöll riksdagen, måste ett riksdagsbeslut om avskaffande&lt;br&gt;av de interna regleringarna innebära att företag inte kan få ta över vissa&lt;br&gt;delar av denna reglering och administrera den i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta borde enligt riksdagen inte hindra att lantbrukskooperationen och&lt;br&gt;andra enskilda aktörer får en mycket viktig roll i framtiden när det gäller&lt;br&gt;att stabilisera marknaden, upprätthålla olika former av kontraktsproduk-&lt;br&gt;tion och motverka att s. k. årsmånsvariationer slår igenom i alltför kraftiga&lt;br&gt;interna prisvariationer. Men också de mindre företagen måste enligt riks-&lt;br&gt;dagen ges viss möjlighet att samverka. Det måste också enligt riksdagen&lt;br&gt;finnas möjlighet att hantera försäljning av tillfälliga överskottskvantiteter,&lt;br&gt;och det borde vara möjligt att finna former för detta som förenar behovet&lt;br&gt;av samordning och utnyttjande av skalfördelar med de krav som samhället&lt;br&gt;måste ställa på väl fungerande marknader. Säljbolag, också branschvisa,&lt;br&gt;kan enligt riksdagen utgöra en lämplig form för att hantera säsongvari-&lt;br&gt;ationer och tillfälliga mindre exportkvantiteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen av livsmedelspolitiken i enlighet med riksdagens beslut&lt;br&gt;är mycket genomgripande och ändrar på ett avgörande sätt förutsättning-&lt;br&gt;arna för näringen. Sedan årtionden invanda beteenden måste ändras, när&lt;br&gt;de interna prisregleringarna avvecklas. Det statliga interna regleringssyste-&lt;br&gt;met har inneburit och i vissa fall förutsatt en långtgående samverkan i den&lt;br&gt;lantbrukskooperativa föreningsrörelsen. Starka företagsstrukturer och for-&lt;br&gt;mer för samverkan har därmed etablerats. Marknadssituationen inom&lt;br&gt;livsmedelsområdet kännetecknas inför den förestående avregleringen all-&lt;br&gt;mänt av en långtgående koncentration i flertalet led till ett fåtal domine-&lt;br&gt;rande marknadsaktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det statliga interna regelsystemet upphör att gälla faller flera av de&lt;br&gt;konkreta uppgifter som skötts av föreningsrörelsen bort. De närmare spel-&lt;br&gt;reglerna för företagens fortsatta agerande och samverkan på marknaden&lt;br&gt;framstår därmed inte så tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsskyddet i form av rörliga införselavgifter på vissa jordbruksvaror&lt;br&gt;bibehålls tills vidare. Därigenom ökar betydelsen av väl fungerande hem-&lt;br&gt;mamarknader inom livsmedelsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att företag inte i en eller annan form tar över vissa Prop. 1990/91: 147&lt;br&gt;delar av den interna marknadsregleringen och administrerar den i egen&lt;br&gt;regi bör i lag anges vilka spelregler som skall gälla för marknadens aktörer.&lt;br&gt;Om man inte förhindrar sådana förfaranden som innebär att regleringen i&lt;br&gt;väsentliga delar bibehålls i privat regi, finns det risk för att den effektivi-&lt;br&gt;tetsvinst och de andra positiva effekter som avregleringen syftar till inte&lt;br&gt;kommer konsumenterna till godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den successiva avregleringen på livsmedelsområdet innebär visserligen&lt;br&gt;att det efter den 1 juli 1991 kommer att finnas större utrymme för ingri-&lt;br&gt;panden mot konkurrensbegränsningar på livsmedelsområdet med stöd av&lt;br&gt;generalklausulen i 2 § konkurrenslagen. Detta är i sig viktigt. Det är&lt;br&gt;emellertid också viktigt att de oönskade förfarandena motverkas snabbt&lt;br&gt;och effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot konkurrensbegränsningar enligt den s. k. missbruks-&lt;br&gt;principen förutsätter att det i varje enskilt fall kan påvisas att konkurrens-&lt;br&gt;begränsningen har skadlig verkan. De former av konkurrensbegränsningar&lt;br&gt;på livsmedelsområdet som regeringens lagförslag tar sikte på, och som vi&lt;br&gt;strax återkommer till, är av den karaktären att de generellt får anses ha&lt;br&gt;skadlig verkan. Dessa former av konkurrensbegränsningar bör därför för-&lt;br&gt;bjudas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns sålunda enligt regeringens uppfattning starka motiv for att i&lt;br&gt;lag särskilt ange de konkurrensmässiga förutsättningarna för näringsidkar-&lt;br&gt;nas agerande i anslutning till avvecklingen av de interna marknadsregle-&lt;br&gt;ringarna. För att få åsyftad verkan måste dessa regler träda i kraft samti-&lt;br&gt;digt som de statliga regleringarna upphör att gälla, d. v. s. den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Detta innebär att den pågående översynen av konkurrenslagen inte kan&lt;br&gt;avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.1 Tillämpningsområdet för en ny lagstiftning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagstiftningen skall gälla for näringsidkare vars&lt;br&gt;verksamhet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. köp av jordbruksprodukter från jordbrukare eller andra råva-&lt;br&gt;ruproducenter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bearbetning eller förädling i något efterföljande produktions-&lt;br&gt;led av sådana produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen skall inte gälla verksamheten inom en koncern&lt;br&gt;eller inom en ekonomisk förening som bara har jordbrukare eller&lt;br&gt;andra råvaruproducenter som medlemmar (primärförening).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i princip med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Företrädare för framför allt producentkooperativa&lt;br&gt;intressen har mot den av kommittén föreslagna lagstiftningen invänt att&lt;br&gt;den innebär ett ingrepp i federativ samverkan mellan kooperativa för-&lt;br&gt;eningar och att den ensidigt riktas mot lantbrukskooperationen. Flera&lt;br&gt;remissinstanser har haft uppfattningen — även om de är positiva till en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftning — att åtgärder bör vidtas för att motverka konkurrensbegräns- Prop. 1990/91:147&lt;br&gt;ningar även i övriga led av livsmedelskedjan. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;också ifrågasatt om tillämpningsområdet är tillräckligt tydligt avgränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En lagstiftning på området bör i första&lt;br&gt;hand syfta till att förhindra sådana skadliga konkurrensbegränsningar som&lt;br&gt;kan uppstå genom att aktörer på marknaden i privat regi tar över den&lt;br&gt;interna marknadsregleringen. Den bör därför för det första omfatta sådana&lt;br&gt;jordbruksvaror som enligt lagen (1990:615) om avgifter på vissa jord-&lt;br&gt;bruksprodukter m. m. kommer att omfattas av gränsskydd. Vidare bör den&lt;br&gt;omfatta näringsidkare i de led av livsmedelskedjan där förutsättningarna&lt;br&gt;för att ersätta den nuvarande interna marknadsregleringen med annan&lt;br&gt;konkurrensbegränsande samverkan är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det förut angivna syftet bör en lagstiftning på området göras till-&lt;br&gt;lämplig på de näringsidkare som verkar i leden mellan de enskilda råva-&lt;br&gt;ruproducenterna och handelsledet. Lagstiftningen bör således inte bli til-&lt;br&gt;lämplig på enskilda jordbrukare eller andra råvaruproducenter, och inte&lt;br&gt;heller på dagligvarugrossister och dagligvarudetaljister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De näringsidkare som därmed kommer att omfattas av lagstiftningen är&lt;br&gt;för det första sådana som för vidare försäljning från rå varuproducenterna&lt;br&gt;köper varor utan att bedriva någon form av bearbetning eller förädling.&lt;br&gt;Vidare kommer lagstiftningen att omfatta sådana näringsidkare som i de&lt;br&gt;efterföljande produktionsleden för vidare försäljning bearbetar eller föräd-&lt;br&gt;lar varor (exempelvis slakt och efterföljande köttförädling).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte nödvändigt eller önskvärt att sådan samverkan som före-&lt;br&gt;kommer i verksamheten inom en ekonomisk förening bestående av enbart&lt;br&gt;jordbrukare eller andra råvaruproducenter träffas av lagstiftningen. En&lt;br&gt;sådan samverkan bör därför undantas från tillämpningsområdet för en ny&lt;br&gt;lagstiftning. Undantaget motiveras uteslutande av vad som framstår som&lt;br&gt;lämpligt från straffrättsliga utgångspunkter. I övrigt gäller generalklausu-&lt;br&gt;len i 2 § konkurrenslagen, som enligt rättspraxis är tillämplig också på&lt;br&gt;förhållanden inom en förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är från konkurrenssynpunkt mycket angeläget att dessa s.k. primär-&lt;br&gt;föreningar uppträder som konkurrenter till varandra på de marknader där&lt;br&gt;de verkar. Detta blir möjligt när den samverkan som ligger i den kollektiva&lt;br&gt;exportfinansieringen måste upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för de i konkurrenslagen uppställda förbu-&lt;br&gt;den bör lagstiftningen heller inte göras tillämplig på verksamheten inom&lt;br&gt;en koncern. Det bör därvid observeras att koncernsamverkan är något&lt;br&gt;annat än den s. k. federativa samverkan som förekommer inom lantbruks-&lt;br&gt;kooperationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen bör utformas med beaktande av vad riksdagen har uttalat&lt;br&gt;om att samverkan i säljbolag skall kunna förekomma för att hantera&lt;br&gt;säsongvariationer och tillfälliga mindre exportkvantiteter (1989/90:JoU25&lt;br&gt;s. 97). Frågan om sådana säljbolag har för övrigt behandlats även av&lt;br&gt;konkurrenskommittén. Kommittén har därvid formulerat ett antal krav&lt;br&gt;som den anser bör uppfyllas för att ett sådant säljbolag inte skall få sådana&lt;br&gt;effekter på den svenska marknaden som innebär skadlig verkan i konkur-&lt;br&gt;renslagens mening (betänkandet s. 236 — 239).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säljbolag av den typ som nu berörts kan enligt regeringens mening Prop. 1990/91: 147&lt;br&gt;utgöra en lämplig form för att hantera säsongvariationer och tillfälliga&lt;br&gt;mindre exportkvantiteter i enlighet med de av kommittén föreslagna prin-&lt;br&gt;ciperna. En förutsättning är självfallet att verksamheten inte strider mot&lt;br&gt;konkurrenslagstiftningen. Det är därvid av största vikt att de konkur-&lt;br&gt;rensvårdande myndigheterna noga följer utvecklingen och ingriper om&lt;br&gt;verksamheten inom ett nationellt säljbolag i något avseende innebär ett&lt;br&gt;övertagande av de regleringar som upphör i enlighet med det livsmedels-&lt;br&gt;politiska beslutet. Om verksamheten exempelvis innebär att producenter-&lt;br&gt;na på nationell nivå kollektivt bär förluster vid export strider förfarandet i&lt;br&gt;princip mot de här föreslagna förbuden. Varje förening måste själv bära&lt;br&gt;sina förluster vid produktion av överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla att inga marknadsaktörer — oavsett i vilken&lt;br&gt;form de verkar — bör kunna ersätta den offentliga regleringen och därige-&lt;br&gt;nom förhindra att syftena med avregleringen uppnås. Genom knytningen&lt;br&gt;till lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. träffar&lt;br&gt;regeringens lagförslag inte endast kooperativa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med flera remissinstanser att det hade varit&lt;br&gt;värdefullt att kunna bedöma livsmedelssektorn som helhet. En viktig&lt;br&gt;förutsättning för att vinsterna vid en avreglering inom livsmedelsområdet&lt;br&gt;skall komma konsumenterna till del och den nu föreslagna lagstiftningen&lt;br&gt;skall få full effekt är att konkurrensen fungerar effektivt även i efterföljan-&lt;br&gt;de distributions- och handelsled. Det kan alltså finnas skäl att senare&lt;br&gt;återkomma med förslag till konkurrensfrämjande åtgärder även inom&lt;br&gt;dessa led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om konkurrensen i dessa led har emellertid inte något direkt&lt;br&gt;samband med den nu förestående avvecklingen av den interna marknads-&lt;br&gt;regleringen. Frågorna övervägs av konkurrenskommittén i dess fortsatta&lt;br&gt;arbete. Resultatet av kommitténs fortsatta arbete bör därför avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra sammanhang har frågor som berör konkurrensen i dessa&lt;br&gt;led i livsmedelskedjan uppmärksammats. Detta gäller bl. a. den lämplig-&lt;br&gt;hetsprövning av etableringstillstånd som kommunerna gör enligt plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10, ändrad senast 1990:1376), i samband med bl. a. plan-&lt;br&gt;läggning av markanvändning för olika ändamål. Regeringen avser att&lt;br&gt;senare förelägga riksdagen förslag om vissa ändringar och förtydliganden i&lt;br&gt;PBL. I detta sammanhang kommer konkurrensfrågornas behandling i&lt;br&gt;samband med planläggning att beröras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att livsmedelskedjan nu inte kunnat bedömas i sin helhet bör emellertid&lt;br&gt;inte hindra ett genomförande av de åtgärder som är nödvändiga for att de&lt;br&gt;positiva effekterna av det livsmedelspolitiska beslutet skall uppnås och&lt;br&gt;som regeringen här föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.2 Förbud mot samverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbud infors mot sådan samverkan mellan&lt;br&gt;näringsidkare i samma led som innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att inköp av varor inom landet eller efterföljande produktion&lt;br&gt;eller försäljning delas upp i kvoter, i geografiska områden eller i&lt;br&gt;kundkretsar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att produktionen eller utbudet av varor inom landet begränsas på&lt;br&gt;annat sätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att underskott vid försäljning av jordbruksprodukter på export&lt;br&gt;finansieras gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Kommit-&lt;br&gt;tén har därutöver föreslagit förbud mot samverkan som innebär en utjäm-&lt;br&gt;ning av priserna på råvaror inom landet utan samband med den kollektiva&lt;br&gt;exportfinansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera av de remissinstanser som är kritiska mot en&lt;br&gt;särskild lagstiftning på området riktar principiella invändningar mot den&lt;br&gt;ordning med straffbelagda forbud, undantag och dispensförfarande som&lt;br&gt;kommittén föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har påpekat att riksdagens beslut om avreglering&lt;br&gt;på livsmedelsområdet innebär ändrade förutsättningar när det gäller för-&lt;br&gt;bud mot råvaruprisutjämning på mjölkområdet. NO anser dock att forsla-&lt;br&gt;get i den delen fortfarande har aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För budstekniken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken på att utvidga området i konkurrenslagstiftningen for den s. k.&lt;br&gt;förbudsprincipen har varit aktuell i tidigare sammanhang. Den konkur-&lt;br&gt;rensutredning som föregick tillkomsten av konkurrenslagen föreslog i sitt&lt;br&gt;betänkande (SOU 1978:9) Ny konkurrensbegränsningslag generella för-&lt;br&gt;bud mot priskarteller och marknadsdelningskarteller. Dessa förslag ge-&lt;br&gt;nomfördes dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven (prop. 1981/82:165 s. 135 ff) till konkurrenslagen berördes det&lt;br&gt;problem på konkurrensområdet som består i att ett och samma konkur-&lt;br&gt;rensbegränsande förfarande i vissa lägen kan ha övervägande fördelar eller&lt;br&gt;vara klart önskvärt från allmän synpunkt, medan motsatsen kan gälla i&lt;br&gt;andra situationer. Principiella invändningar anfördes därvid mot den&lt;br&gt;modell som hade föreslagits av utredningen, nämligen ett brett och gene-&lt;br&gt;rellt avfattat kriminaliserat område från vilket vissa för kriminalisering&lt;br&gt;icke lämpade företeelser återfördes genom undantagsbestämmelser. Bety-&lt;br&gt;dande tolkningsproblem bedömdes kunna uppstå beträffande såväl ytter-&lt;br&gt;gränserna för förbudet som undantagsområdet. En osäkerhet om vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är förbjudet är, anfördes det, redan från rättssäkerhetssynpunkt betänkligt. Prop. 1990/91:147&lt;br&gt;Ett undantag som hade föreslagits — undantag för förfaranden som endast&lt;br&gt;i mindre mån kan begränsa konkurrensen — bedömdes i sak också kunna&lt;br&gt;innebära att förbudet ändå träffade förfaranden som med hänsyn till de&lt;br&gt;mindre och medelstora företagens konkurrenssituation egentligen inte var&lt;br&gt;önskvärt att straffbelägga. Ett dispensförfarande i ett sådant system ansågs&lt;br&gt;visserligen nödvändigt, men bedömdes kunna leda till ett stort antal di-&lt;br&gt;spensansökningar med en betydande administrativ belastning för samhäl-&lt;br&gt;let och företagen som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har anfört motsvarande skäl mot en förbudslag-&lt;br&gt;stiftning på livsmedelsområdet, däribland marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om de komplikationer som finns i samman-&lt;br&gt;hanget. Vi vill dock i anslutning till detta framhålla att övervägandena i&lt;br&gt;allmänhet när det gäller frågor om generella förbud i konkurrenslagstift-&lt;br&gt;ningen kan komma att bygga på andra förutsättningar respektive bedöm-&lt;br&gt;ningsgrunder än de som förelåg vid konkurrenslagens tillkomst. Redan av&lt;br&gt;direktiven till konkurrenskommittén framgår att en utvidgad förbudstek-&lt;br&gt;nik skall övervägas. Det kan alltså senare, beroende på vad kommitténs&lt;br&gt;analyser leder till, komma att finnas anledning att ta ställning till frågor&lt;br&gt;om förbud med mer generell verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för regeringens ställningstagande när det gäller livsmedels-&lt;br&gt;området är den stora vikt vi lägger vid att effektivitetsvinsterna av avregle-&lt;br&gt;ringen verkligen kommer konsumenterna till godo. Konkurrensbegränsan-&lt;br&gt;de förfaranden som allvarligt kan äventyra huvudsyftet med avregleringen&lt;br&gt;på livsmedelsområdet är enligt regeringens uppfattning principiellt av&lt;br&gt;sådan art att de i allmänhet har skadlig verkan. Skälen för en ordning med&lt;br&gt;generella förbud på livsmedelsområdet väger därför över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi senare återkommer till (avsnitt 3.1.3 och 3.1.4) är det nödvän-&lt;br&gt;digt att ställa upp regler om undantag från förbuden och om möjlighet för&lt;br&gt;näringsidkare att söka dispens. Vi återkommer även till frågor om sanktio-&lt;br&gt;ner (avsnitt 3.1.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet bör träffa samverkan mellan näringsidkare som är eller kan bli&lt;br&gt;konkurrenter till varandra. Detta kan också uttryckas som att förbudet bör&lt;br&gt;gälla näringsidkare i samma led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam finansiering av underskott vid försäljning av jordbruksprodukter&lt;br&gt;på export&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisades i propositionen om livsmedelspolitiken (prop. 1989/90:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146 s. 51 f.) beror de negativa konsekvenser som den interna marknadsreg-&lt;br&gt;leringen medfört till stor del på den kollektiva exportfinansieringen. Ge-&lt;br&gt;nom att den lyfter bort allt som inte efterfrågas på den svenska markna-&lt;br&gt;den, minskar drivkrafterna för företagen att förändra sin produktion så att&lt;br&gt;den bättre överensstämmer med vad som efterfrågas av konsumenterna.&lt;br&gt;Svårigheten för marknadens signaler att nå fram förstärks genom att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exporten finansieras med hjälp av en avgift som tas ut på all produktion — Prop. 1990/91: 147&lt;br&gt;oavsett om varan är av en sådan sort eller kvalitet att avsättningen redan&lt;br&gt;är säkrad inom landet. Med kollektiv exportfinansiering tillgodoser man&lt;br&gt;inte det krav på anpassning till efterfrågan som är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av den kollektiva exportfinansieringen är en central del av&lt;br&gt;livsmedelsreformen. Om de avsedda effekterna av avvecklingen av de&lt;br&gt;interna marknadsregleringarna skall uppnås, är det enligt regeringens be-&lt;br&gt;dömning av grundläggande betydelse att den kollektiva exportfinansiering&lt;br&gt;som har förekommit inom regleringens ram inte övertas eller på annat sätt&lt;br&gt;drivs i privat regi. Sådana konkurrensbegränsningar som innebär att un-&lt;br&gt;derskott vid försäljning av jordbruksprodukter på export finansieras ge-&lt;br&gt;mensamt måste därför enligt regeringens uppfattning betraktas som i&lt;br&gt;allmänhet skadliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdelning och andra begränsningar av produktion eller utbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att hemmamarknaden i stor utsträckning är skyddad mot&lt;br&gt;pristryckande import är det särskilt viktigt att utbudet på livsmedelsmark-&lt;br&gt;naden inte hindras eller begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom överenskommelser om begränsningar av produktionen eller ut-&lt;br&gt;budet av varor, främst i form av s. k. marknadsdelning, kan de positiva&lt;br&gt;effekterna av en avreglerad marknad äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken upprätthålls på livsmedelsområdet en marknadsuppdelning&lt;br&gt;mellan de producentkooperativa föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avregleringen skall få åsyftad effekt är det av mycket stor vikt att&lt;br&gt;en sådan marknadsuppdelning upphör eller förhindras. Detta är särskilt&lt;br&gt;viktigt mot bakgrund av att de producentkooperativa föreningarna till-&lt;br&gt;sammans har monopol eller en dominerande ställning i fråga om vissa&lt;br&gt;produkter. Självfallet är det också viktigt att inga nya överenskommelser&lt;br&gt;eller förfaranden som innefattar marknadsdelning eller andra produk-&lt;br&gt;tions- eller utbudsbegränsningar inom livsmedelssektorn förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud mot marknadsdelning bör gälla indelning i kvoter, i geografis-&lt;br&gt;ka områden och i kundkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvotering kan innebära att var och en av de samverkande begränsar sin&lt;br&gt;tillverkning eller försäljning till viss mellan dem överenskommen andel av&lt;br&gt;deras sammanlagda omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S. k. områdesdelning kan innebära att var och en av parterna får sitt&lt;br&gt;geografiska distrikt att sälja i, fredat från konkurrens från de övrigas sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdelning efter kundkretsar kan vara antingen likvärdigt med en&lt;br&gt;geografisk delning eller ha någon annan karaktär. Ett exempel på det&lt;br&gt;sistnämnda är avtal mellan konkurrenter om att en av dem skall sälja&lt;br&gt;endast till vissa köpare på en marknad och den andre till övriga köpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningssystemet inom mejerinäringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik innebär bl. a. att ett förenk-&lt;br&gt;lat utjämningssystem på mejeriområdet införs under en avvecklingspe-&lt;br&gt;riod. Frågan om det av konkurrenskommittén föreslagna förbudet mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämning av priser på råvaror har, som flera remissinstanser påpekat,&lt;br&gt;därmed kommit i ett annat läge. Den lönsamhetsutjämning som förekom-&lt;br&gt;mer sker i huvudsak inom mejeriområdet. Genom riksdagens beslut kan&lt;br&gt;staten sägas ha sanktionerat en viss form av lönsamhetsutjämning under&lt;br&gt;en avvecklingsperiod. Någon annan lönsamhetsutjämning än den sålunda&lt;br&gt;sanktionerade skall inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger därför inte fram något förslag om förbud mot den typ&lt;br&gt;av utjämning av råvarupriser som avser annat än prisutjämning i syfte att&lt;br&gt;finansiera export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsförfaranden som inte har stöd av statsmakterna får angripas&lt;br&gt;med stöd av generalklausulen i 2 § konkurrenslagen. Det förenklade ut-&lt;br&gt;jämningssystemet har av riksdagen avgränsats på visst sätt och innebär en&lt;br&gt;övergångsvis avvikelse från den konkurrenslinje som förblir huvudinrikt-&lt;br&gt;ningen. Påbyggnader i privat regi av det sanktionerade systemet kan få&lt;br&gt;allvarliga effekter från prisbildnings- och effektivitetssynpunkt och står i&lt;br&gt;princip i strid med statsmakternas intentioner. Detta gäller också om&lt;br&gt;utjämningsförfaranden tillämpas på andra områden än mejeriområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.3 Undantag från förbudet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nya förbudet skall inte tillämpas på&lt;br&gt;förfaranden som bara i begränsad utsträckning kan påverka konkur-&lt;br&gt;rensen på den marknad som det är fråga om i vaije särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vissa remissinstanser anser att bestämmelsen om&lt;br&gt;förfaranden som endast i begränsad mån kan påverka konkurrensen är vag&lt;br&gt;och förenad med tillämpningssvårigheter. Marknadsdomstolen och nä-&lt;br&gt;ringsfrihetsombudsmannen har framhållit att man vid bedömningar angå-&lt;br&gt;ende undantaget bör utgå från hur stor del av den relevanta marknaden&lt;br&gt;som förfarandet omfattar och inte — som konkurrenskommittén redovisat&lt;br&gt;i sina överväganden — ta sikte på den nationella marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det förbud som regeringen här föreslår&lt;br&gt;bygger på presumtionen att de konkurrensbegränsande förfaranden som&lt;br&gt;avses i allmänhet har skadlig verkan. I vissa fall torde emellertid ett sådant&lt;br&gt;förfarande kunna ha övervägande fördelar eller t. o. m. vara klart önskvärt&lt;br&gt;från allmän synpunkt. Detta kan exempelvis gälla sådana fall när mindre&lt;br&gt;näringsidkare samverkar i syfte att konkurrera med större näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna förbudet bör därför inte gälla undantagslöst. Kriminali-&lt;br&gt;seringen bör i stället i princip avse enbart förfaranden som i mer än&lt;br&gt;begränsad utsträckning påverkar konkurrensen på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika utländska rättssystem är det inom konkurrenslagstiftningen inte&lt;br&gt;ovanligt med s.k. bagatellundantag från straffbelagda förbud. Därmed&lt;br&gt;avses i princip undantag för förfaranden som endast i begränsad mån kan&lt;br&gt;påverka konkurrensen på grund av att de näringsidkare som samverkar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast har en liten del av den marknad som det i varje särskilt fall gäller. Prop. 1990/91:147&lt;br&gt;Sådana undantag har bl. a. till syfte att motverka en omfattande dispens-&lt;br&gt;prövning av bagatellartade förfaranden. Undantag av denna typ föreslogs&lt;br&gt;för övrigt i det tidigare berörda betänkandet SOU 1978:9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ett undantag av detta slag är nödvändigt. Genom&lt;br&gt;ett sådant undantag kan man underlätta för mindre företag att samverka&lt;br&gt;på ett sätt som stärker konkurrensen gentemot större företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel som föreskriver undantag för förfaranden som endast i begrän-&lt;br&gt;sad utsträckning kan påverka konkurrensen måste visserligen, som flera&lt;br&gt;remissinstanser har framhållit, bli allmänt utformad. Med hänsyn till de&lt;br&gt;skiftande förhållanden som kan förekomma kan undantaget inte anges på&lt;br&gt;något mera konkret sätt. Bedömningarna angående vad som i varje särskilt&lt;br&gt;fall utgör förfaranden som endast i begränsad mån kan påverka konkur-&lt;br&gt;rensen bör i stället med ledning av motivuttalandena anförtros åt rättstill-&lt;br&gt;lämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av undantagets räckvidd, eller med andra ord förbu-&lt;br&gt;dets omfattning, måste flera faktorer beaktas. En grundläggande fråga är&lt;br&gt;givetvis vilken marknad som förfarandet i fråga täcker. Det är ju här som&lt;br&gt;konkurrensen mellan de samverkande upphör eller minskar till följd av&lt;br&gt;samarbetet. Därefter bör det prövas i vilken utsträckning det på denna&lt;br&gt;marknad finns någon sidokonkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet marknad avses det som utgör en relevant marknad.&lt;br&gt;Begreppet är vedertaget och centralt inom konkurrensrätten. Det medger&lt;br&gt;att man tar hänsyn till de ekonomiska realiteter som i varje enskilt fall&lt;br&gt;avgränsar en marknad. Ett flertal avgöranden i marknadsdomstolen bely-&lt;br&gt;ser bestämningen av den relevanta marknaden. Det är en rad aspekter som&lt;br&gt;måste uppmärksammas. Till kärnfrågorna hör vilka produkter som är&lt;br&gt;ägnade att konkurrera med varandra, den geografiska avgränsningen av&lt;br&gt;marknaden samt frågan huruvida en viss produkt utgör en egen marknad&lt;br&gt;eller ingår i en större sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samarbetet innebär att den totala konkurrensen på den relevanta&lt;br&gt;marknaden begränsas endast i mindre utsträckning, blir undantaget till-&lt;br&gt;lämpligt. Om de samverkande näringsidkarna tillsammans har endast en&lt;br&gt;mindre marknadsandel, bör man vid rättstillämpningen normalt utgå från&lt;br&gt;att konkurrensen begränsas endast i mindre utsträckning. Som tumregel&lt;br&gt;bör gälla att konkurrensen begränsas endast i mindre utsträckning, om den&lt;br&gt;samverkan som avses når en omfattning som påverkar mindre än 25&lt;br&gt;procent av den relevanta marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden att från de straffbelagda förbuden på detta sätt göra ett allmänt&lt;br&gt;hållet undantag kan, som flera kritiska remissinstanser också framhållit,&lt;br&gt;skapa oklarhet om kriminaliseringens gränser. Det får emellertid förutsät-&lt;br&gt;tas att näringsidkare som avser att samverka i allmänhet kan överblicka i&lt;br&gt;vilken utsträckning den relevanta marknaden kan påverkas av samarbetet.&lt;br&gt;Om de hyser tveksamhet huruvida ett förfarande som de deltar i omfattas&lt;br&gt;av kriminaliseringen eller inte, kommer de enligt vårt förslag att ha möjlig-&lt;br&gt;het att söka dispens hos marknadsdomstolen (se avsnitt 3.1.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget (13 §) föreslår regeringen att allmänt åtal för brott mot&lt;br&gt;förbudet skall få väckas först sedan näringsfrihetsombudsmannen har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnat åtalsmedgivande. Därigenom kommer frågan om i vilken omfatt- Prop. 1990/91: 147&lt;br&gt;ning förbudet påverkar konkurrensen på den relevanta marknaden också&lt;br&gt;att prövas av den myndighet som har särskild kompetens att bevaka&lt;br&gt;konkurrensfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner med hänvisning till det anförda att några avgörande&lt;br&gt;hinder från rättssäkerhetssynpunkt inte kan anses föreligga mot att ett&lt;br&gt;undantag av detta slag tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning av missbruksprincipen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att vad vi nu behandlat rör undantag från ett förbud&lt;br&gt;som enligt vad vi också föreslår skall vara belagt med straff. Förfaranden&lt;br&gt;som sålunda undantagits från det straffbara området torde emellertid i ett&lt;br&gt;enskilt fall ändå kunna vara att betrakta som en konkurrensbegränsning&lt;br&gt;med skadlig verkan. I ett sådant fall kan ingripande ske med stöd av&lt;br&gt;generalklausulen i 2 § konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör här, liksom vid tillämpningen av konkurrenslagen, gälla att&lt;br&gt;ett förfarande som är straffbelagt kan prövas alternativt enligt 2 § konkur-&lt;br&gt;renslagen. Näringsfrihetsombudsmannen kan därvid i stället for att lämna&lt;br&gt;medgivande till åtal, välja att föra talan hos marknadsdomstolen med&lt;br&gt;åberopande av generalklausulen. Om domstolen i ett sådant fall konstate-&lt;br&gt;rar att förfarandet strider mot de objektiva rekvisiten i ett förbud, krävs&lt;br&gt;inte särskild bevisning om skadlig verkan. Det kan tilläggas att ett förfa-&lt;br&gt;rande som i väsentliga avseenden ligger nära det kriminaliserade området&lt;br&gt;kan vara att bedöma som ägnat att föranleda skadlig verkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.4 Dispens från förbudet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Marknadsdomstolen skall, för en viss tid eller&lt;br&gt;tills vidare, kunna meddela en näringsidkare tillstånd till ett förfa-&lt;br&gt;rande som är förbjudet enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget lämnas i sig utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 16 § konkurrenslagen (prop.&lt;br&gt;1981/82:165 s. 138 ff) kan marknadsdomstolen meddela näringsidkare&lt;br&gt;tillstånd till ett förfarande som strider mot de i konkurrenslagen uppställda&lt;br&gt;förbuden mot bruttopriser och anbudskarteller (dispens). Dispens får läm-&lt;br&gt;nas endast om förfarandet kan antas främja kostnadsbesparingar, som till&lt;br&gt;väsentlig del kommer konsumenterna till godo, eller i övrigt bidra till en&lt;br&gt;från allmän synpunkt ändamålsenlig ordning eller om eljest särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbuden i konkurrenslagen, liksom här föreslagna förbud, motiveras&lt;br&gt;av att de förfaranden som avses har bedömts utgöra konkurrensbegräns-&lt;br&gt;ningar som generellt anses ha skadlig verkan. Förbuden grundas alltså i sak&lt;br&gt;på en presumtion. I enskilda fall kan förfaranden som är förbjudna emel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 147&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lertid ha positiva effekter från konkurrenssynpunkt. Dispensförfarandets Prop. 1990/91:147&lt;br&gt;funktion är att i enskilda fall pröva om den uppställda presumtionen&lt;br&gt;brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan har framgått är ett dispensförfarande av motsvarande slag&lt;br&gt;nödvändigt även när det gäller de här föreslagna förbuden på livsmedels-&lt;br&gt;området. En regel motsvarande 16 § konkurrenslagen bör därför gälla även&lt;br&gt;i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.5 Straff m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som uppsåtligen bryter mot förbudet en-&lt;br&gt;ligt lagen skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet&lt;br&gt;att anse som grovt skall dömas till fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är ringa skall inte dömas till straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt lagen skall inte dömas för gärningar som är&lt;br&gt;belagda med straff enligt konkurrenslagen eller som omfattas av ett&lt;br&gt;sådant förbud eller åläggande som har meddelats vid vite med stöd&lt;br&gt;av den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal för brott mot lagen får väckas endast efter medgivan-&lt;br&gt;de av näringsfrihetsombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Lämnar i allmänhet förslagen i denna del utan erin-&lt;br&gt;ran i sig. Göta hovrätt påpekar att kommitténs lagförslag inte innehåller&lt;br&gt;någon bestämmelse om vad som skall beaktas vid bedömningen av om&lt;br&gt;brottet är grovt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Principen att lagstiftaren genom förbud&lt;br&gt;ingriper mot konkurrensbegränsningar innebär att förfaranden som i all-&lt;br&gt;mänhet anses ha skadlig verkan preciseras och förbjuds generellt. I kon-&lt;br&gt;kurrenslagen sker detta vid straffansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén har enligt sina direktiv att se över bl. a. sank-&lt;br&gt;tionssystemet och vid behov överväga ändringar. Regeringen utesluter inte&lt;br&gt;att det kan finnas andra mera ändamålsenliga former än straff för att&lt;br&gt;sanktionera förbudsregler i konkurrenslagstiftningen. Det finns emellertid&lt;br&gt;inte skäl — och inte heller underlag för — att här överväga någon annan&lt;br&gt;sanktionsordning än den som nu gäller för brott mot konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller straffskalor och andra med straff sammanhängande frågor&lt;br&gt;bör i princip samma ordning gälla som i konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.6 Den lagtekniska lösningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Uttalar sig inte särskilt i frågan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Konkurrenslagen är den allmänna lagen&lt;br&gt;på konkurrensområdet och gäller för hela näringslivet. Propositionens&lt;br&gt;förslag om straffsanktionerade förbud mot konkurrensbegränsande sam-&lt;br&gt;verkan tar sikte på bara vissa varor och vissa led i livsmedelskedjan.&lt;br&gt;Lagregleringen bör därför ske i en särskild lag och inte i konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen skall gälla vid sidan om konkurrenslagen. Det innebär&lt;br&gt;bl. a. att ingripanden med stöd av generalklausulen i 2 § konkurrenslagen&lt;br&gt;kan ske även mot förfaranden som träffas av propositionens förslag om&lt;br&gt;förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan den nya lagen och konkurrenslagen följer av all-&lt;br&gt;männa grundsatser. Någon särskild lagregel om detta är därför inte nöd-&lt;br&gt;vändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i anslutning till vad lagrådet avfört rubricerat sitt lagför-&lt;br&gt;slag &amp;quot;lag om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Förslagets förhållande till Europeiska Gemenskapens&lt;br&gt;regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande konkurrensreglerna inom EG framgår av Romfördra-&lt;br&gt;gets artiklar 85 och 86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 85 (1) är överenskommelser mellan företag, beslut av&lt;br&gt;företagssammanslutningar och samordnade förfaranden, som är ägnade&lt;br&gt;att påverka handeln mellan medlemsstaterna och som har till syfte eller&lt;br&gt;följd att konkurrensen inom den gemensamma marknaden förhindras,&lt;br&gt;inskränks eller förvanskas, oförenliga med den gemensamma marknaden&lt;br&gt;och förbjudna. I artikeln ges exempel på sådana förfaranden, däribland&lt;br&gt;begränsning eller kontroll av produktion m. m, prissamverkan och uppdel-&lt;br&gt;ning av marknader. Överenskommelser och beslut som är förbjudna sak-&lt;br&gt;nar enligt 85 (2) rättsverkan. Enligt 85 (3) ges möjlighet att under vissa&lt;br&gt;förutsättningar göra undantag från förbudet i 85 (1) i ett enskilt fall eller&lt;br&gt;för en viss grupp av överenskommelser. Så har också skett, särskilt i form&lt;br&gt;av s. k. gruppundantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 86 behandlar dominerande ställning för företag. Enligt artikeln&lt;br&gt;är missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på&lt;br&gt;den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av denna, i den ut-&lt;br&gt;sträckning det är ägnat att påverka handeln mellan medlemsstaterna,&lt;br&gt;oförenligt med den gemensamma marknaden och förbjudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbuden i artiklarna 85 och 86 tillämpas också på förfaranden av ett eller&lt;br&gt;flera företag i en medlemsstat om handeln mellan denna stat och andra&lt;br&gt;medlemsstater kan komma att påverkas .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av reglerna tar sikte på de effekter ett visst förfarande får&lt;br&gt;inom EG. Dessa effekter kan uppstå oavsett om de i ett visst förfarande&lt;br&gt;inblandade företagen har sitt säte inom eller utanför EG. Samhandelskrite-&lt;br&gt;riet har därmed getts en mycket vid tillämpning. EG-domstolen har slagit&lt;br&gt;fast att kriteriet är uppfyllt när ett förfarande äventyrar det fria flödet av&lt;br&gt;varor direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs konkurrensregler har omedelbar rättsverkan för de enskilda företa- Prop. 1990/91: 147&lt;br&gt;gen. Tillämpningen ankommer i första hand på EG-kommissionen. I sista&lt;br&gt;hand är det EG-domstolen som fattar beslut efter överklagande av Kom-&lt;br&gt;missionens avgöranden. EGs konkurrensregler kan också åberopas av&lt;br&gt;enskild part och tillämpas av allmänna domstolar i Gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller jordbruksområdet sägs i Romfördragets artikel 42 att&lt;br&gt;fördragets konkurrensregler skall gälla bara i den utsträckning som Rådet&lt;br&gt;bestämmer. Enligt rådsforfrågningen nr 26/62 gäller i princip att artiklarna&lt;br&gt;85 (1) och 86 är tillämpliga på produktion av och handel med jordbruksva-&lt;br&gt;ror. Artikel 85 (1) gäller dock inte sådana överenskommelser, förfaranden&lt;br&gt;och beslut som utgör en del av en nationell marknadsorganisation eller&lt;br&gt;som behövs för att uppnå målen for den gemensamma jordbrukspolitiken&lt;br&gt;enligt Romfördragets artikel 39. Beträffande vad som avses med en natio-&lt;br&gt;nell marknadsorganisation har kommissionen uttalat att artikel 85 inte&lt;br&gt;träffar förfaranden som beslutats av organ som står under statlig kontroll&lt;br&gt;vid genomförandet av en jordbruksreglering inom en stat. Bedömningen&lt;br&gt;angående vilka förfaranden som kan anses nödvändiga för att uppfylla de&lt;br&gt;mål som anges i Romfördragets artikel 39 är i praxis mycket restriktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Romfördragets artikel 85 (1) skall — sägs det vidare i förordningen 26/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 — i synnerhet inte tillämpas på överenskommelser m. m. mellan jord-&lt;br&gt;brukare eller sammanslutningar av sådana i samma medlemstat, när över-&lt;br&gt;enskommelsen avser produktion eller försäljning av jordbruksprodukter&lt;br&gt;eller utnyttjande av vissa gemensamma anläggningar och inte innebär&lt;br&gt;någon skyldighet att tillämpa ett fastställt pris, såvida inte kommissionen&lt;br&gt;konstaterar att konkurrensen på så sätt elimineras eller att målsättningen&lt;br&gt;för den gemensamma jordbrukspolitiken äventyras. Även här har praxis&lt;br&gt;intagit en restriktiv ställning. Undantag för jordbrukare och deras organi-&lt;br&gt;sationer kan inte bli aktuellt om inte något av de två förhållanden som&lt;br&gt;nämns först är för handen. Detta framgår av ett rättsfall där tyska bönder&lt;br&gt;bidrog genom avgifter till exportfinansiering av mjölkprodukter (The&lt;br&gt;Community v. Milchförderungsfonds, OJ 1985 L35/35). EG-domstolen&lt;br&gt;uttalande där att även ett privat utvecklat stödsystem för att finansiera&lt;br&gt;export var oförenligt med artikel 85. Domstolen konstaterade också att&lt;br&gt;gemensam finansiering av generisk marknadsföring inte stod i strid med&lt;br&gt;artikel 85 under förutsättning att marknadsföringen inte tog sin utgångs-&lt;br&gt;punkt i att varorna kommer från ett visst land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i propositionen föreslagna förbuden mot förfaranden inom landet&lt;br&gt;ligger i linje med de regler som gäller inom EG for handeln mellan med-&lt;br&gt;lemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Kostnader, administrativa konsekvenser m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De nya straffreglerna innebär att åklagarväsendet och de allmänna dom-&lt;br&gt;stolarna får ett nytt målområde. Enligt vad regeringen har inhämtat läm-&lt;br&gt;nar näringsfrihetsombudsmannen medgivande till åtal för brott mot kon-&lt;br&gt;kurrenslagen endast i några ytterst få fall om året. Det finns inte anledning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att anta att måltillströmningen skulle bli mer omfattande än så på grund av Prop. 1990/91:147&lt;br&gt;de nu föreslagna straffreglerna. De få fall som det här kan bli fråga om bör&lt;br&gt;därför kunna klaras av inom ramen för befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de berörda företagen torde de nya reglerna i princip inte innebära&lt;br&gt;något nytt i förhållande till vad som redan följer av den livsmedelspoliti-&lt;br&gt;ska reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de konkurrensvårdande myndigheterna kommer den nya lagen att&lt;br&gt;medföra utökade uppgifter i form av konkurrensövervakning, utredningar&lt;br&gt;och ingripanden. Avregleringen inom livsmedelsområdet kommer allmänt&lt;br&gt;att kräva större insatser på det konkurrensvårdande området. Insatser&lt;br&gt;krävs framför allt under det successiva avregleringsskedet åren 1991-1995.&lt;br&gt;Insatserna behöver intensifieras tämligen omgående, och en handlingsbe-&lt;br&gt;redskap för detta måste finnas hos framför allt näringsfrihetsombuds-&lt;br&gt;mannen (NO) och statens pris- och konkurrensverk (SPK). Det är angelä-&lt;br&gt;get att NO och SPK samarbetar i syfte att samordna sina insatser och&lt;br&gt;uppnå ett planerat och samfällt agerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1991 (prop. 1990/91:100 bilaga 15 s. 83 — 87) har&lt;br&gt;föreslagits att NO och SPK från den 1 juli 1991 tillförs nya resurser bl. a.&lt;br&gt;till följd av avregleringen inom livsmedelsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om livsmedelspolitiken (prop. 1989/90:146 s. 56 ff) har&lt;br&gt;regeringen redovisat sina bedömningar när det gäller produktionens och&lt;br&gt;prisernas utveckling i anledning av den livsmedelspolitiska reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan också nämnas att regeringen den 20 december&lt;br&gt;1990 lämnat olika uppdrag med anledning av den livsmedelspolitiska&lt;br&gt;reformen. SPK har fått i uppdrag att närmare följa avregleringens effekter&lt;br&gt;från konkurrenssynpunkt. Lantbruksstyrelsen och statens jordbruks-&lt;br&gt;nämnd har fått i uppdrag att följa och analysera utvecklingen i jordbruks-&lt;br&gt;sektorn och på marknaderna för jordbrukets produkter. Livsmedelsekono-&lt;br&gt;miska samarbetsnämnden har fått i uppdrag att under omställningsperio-&lt;br&gt;den följa och analysera effekterna av reformen. Vidare har regeringen&lt;br&gt;tillsatt en särskild konsumentberedning med uppgift att kontinuerligt följa&lt;br&gt;och utvärdera den livsmedelspolitiska reformen ur ett brett konsument-&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som nu har anförts har inom civildepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksproduk-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga&lt;br&gt;om jordbruksprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall tillämpas på näringsidkare vars verksamhet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. köp av jordbruksprodukter från jordbrukare eller andra råva-&lt;br&gt;ruproducenter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bearbetning eller förädling i något efterföljande produktions-&lt;br&gt;led av sådana produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Undantag från tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet regleras i 2 §. Beträffande de närmare skälen kan hänvisas&lt;br&gt;till den allmänna motiveringen (avsnitt 3.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan denna lag och konkurrenslagen har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 3.1.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller dock inte verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom en koncern, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inom en ekonomisk förening som bara har jordbrukare eller&lt;br&gt;andra råvaruproducenter som medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen undantas från lagens tillämpningsområde till att börja med&lt;br&gt;verksamheten inom en koncern. Detta motsvarar undantaget för koncern-&lt;br&gt;förhållanden i 15 § konkurrenslagen (jfr. prop. 1981/82:165 s. 128 ff och s.&lt;br&gt;282).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget avser sådana koncerner som avses i 1 kap. 2 § aktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1975:1385, ändrad senast 1990:1349) och i 1 kap. 4§ lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar (ändrad senast 1990:1354).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lagens tillämpningsområde undantas även verksamheten inom&lt;br&gt;producentkooperationens s. k. primärföreningar, dvs ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar med endast jordbrukare eller andra råvaruproducenter som med-&lt;br&gt;lemmar. Undantaget gäller självfallet även om föreningen har vissa inte&lt;br&gt;längre aktiva jordbrukare som medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses mednäringsidkare också en sammanslutning av&lt;br&gt;näringsidkare, även om den inte bedriver någon näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med jordbruksprodukter avses sådana varor som anges i bilagan&lt;br&gt;till lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet näringsidkare har i denna lag samma betydelse som i konkur-&lt;br&gt;renslagen (prop. 1981/82:165 s. 158 ff och s. 251). Enligt första stycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses med näringsidkare också en sammanslutning av näringsidkare, även Prop. 1990/91:147&lt;br&gt;om sammanslutningen inte bedriver någon näringsverksamhet. Bestäm-&lt;br&gt;melsen, som skall ses i sammanhang med 6 §, har en motsvarighet i 29 §&lt;br&gt;konkurrenslagen. Specialmotiveringen till den bestämmelsen finns i prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981/82:165 s. 299.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra strecksats definieras även vad som i lagen avses med&lt;br&gt;jordbruksprodukter. Detta sker genom en hänvisning till bilagan till lagen&lt;br&gt;(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. Där anges på&lt;br&gt;vilka varor som regeringen bl. a. får föreskriva att infbrselavgift skall tas&lt;br&gt;ut. Det rör sig alltså om s. k. gränsskyddade varor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbud&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om jordbruksprodukter är det — under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i 5 § — otillåtet för en näringsidkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att ingå eller tillämpa en överenskommelse med en annan&lt;br&gt;näringsidkare i samma led,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att tillämpa ett gemensamt förfarande i samförstånd med en&lt;br&gt;annan näringsidkare i samma led, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att utöva påtryckning på en annan näringsidkare i samma led i&lt;br&gt;syfte att få till stånd en överenskommelse eller ett gemensamt förfa-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet avser s. k. horisontell samverkan i fråga om jordbruksprodukter&lt;br&gt;under de närmare förutsättningar som anges i 5 §. De förfaranden i sam-&lt;br&gt;verkan som avses är att man ingår eller tillämpar en överenskommelse&lt;br&gt;eller i samförstånd tillämpar ett gemensamt förfarande i de avseenden som&lt;br&gt;anges punkterna 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 3 är det vidare otillåtet för en näringsidkare att utöva&lt;br&gt;påtryckning på en annan näringsidkare i syfte att få till stånd en överens-&lt;br&gt;kommelse eller ett gemensamt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande innebörden av dessa uttryck hänvisas till specialmotivering-&lt;br&gt;en till 14 § konkurrenslagen (prop. 1981/82:165 s. 274 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för förbudet gäller att näringsidkarna är eller kan bli&lt;br&gt;konkurrenter till varandra. Detta har i lagen uttryckts med ”i samma led”&lt;br&gt;(jfr. beteckningen ”i ett senare led” i 13 § konkurrenslagen). Även närings-&lt;br&gt;idkare som normalt inte konkurrerar med varandra kan i enskilda fall&lt;br&gt;verka i samma led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som när det gäller förbuden i konkurrenslagen mot&lt;br&gt;bruttopriser och anbudskarteller anses ett förfarande som strider mot här&lt;br&gt;uppställt förbud samtidigt strida mot generalklausulen i 2 § konkurrensla-&lt;br&gt;gen. Konkurrensbegränsningar som inte träffas av förbuden kan alltid&lt;br&gt;prövas enligt generalklausulen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i 4 § gäller, så snart överenskommelsen eller det gemen-&lt;br&gt;samma förfarandet innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att inköp av varor inom landet eller efterföljande produktion&lt;br&gt;eller försäljning delas upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i kvoter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i geografiska områden, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i kundkretsar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att produktionen eller utbudet av varor inom landet begränsas&lt;br&gt;på något annat sätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att underskott vid försäljning av jordbruksprodukter på export&lt;br&gt;finansieras gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf träffar förbudet i 4 § överenskommelser eller gemen-&lt;br&gt;samma förfaranden som innebär dels en uppdelning av marknader eller&lt;br&gt;andra produktions- eller utbudsbegränsningar, dels en gemensam finansi-&lt;br&gt;ering av underskott vid försäljning av jordbruksprodukter på export. Des-&lt;br&gt;sa förfaranden har behandlats i avsnitt 3.1.2 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 4 och 5 §§ om en överenskommelse eller ett gemen-&lt;br&gt;samt förfarande skall tillämpas också på ett beslut av en samman-&lt;br&gt;slutning av näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf likställs ett beslut av en sammanslutning av närings-&lt;br&gt;idkare med en överenskommelse eller ett gemensamt förfarande. Det är&lt;br&gt;här fråga om sådana sammanslutningar som avses i 3 § första strecksatsen.&lt;br&gt;Paragrafen har alltså en motsvarighet i en del av 29 § konkurrenslagen.&lt;br&gt;Med ”beslut” avses här samma sak som i den bestämmelsen. Det kan&lt;br&gt;alltså vara fråga om t. ex. överenskommelser som en sammanslutning av&lt;br&gt;näringsidkare skriver in i stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i 4 § gäller inte förfaranden som bara i begränsad utsträck-&lt;br&gt;ning kan påverka konkurrensen på den marknad som det är fråga&lt;br&gt;om i varje särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf gäller förbudet i 4 § inte förfaranden som bara i&lt;br&gt;begränsad utsträckning kan påverka konkurrensen på den relevanta mark-&lt;br&gt;naden. Förslaget i denna del har närmare behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 3.1.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dispens&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen kan, för en viss tid eller tills vidare, meddela&lt;br&gt;en näringsidkare tillstånd till ett förfarande som annars är förbjudet&lt;br&gt;enligt 4 § (dispens).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispens enligt 8 § får meddelas bara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förfarandet kan antas främja kostnadsbesparingar, som till&lt;br&gt;väsentlig del kommer konsumenterna till godo, eller i övrigt bidra&lt;br&gt;till en från allmän synpunkt ändamålsenlig ordning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna, som innehåller regler om dispens, motsvarar 16 § konkur-&lt;br&gt;renslagen (jfr prop. 1981/82:165 s. 138 ff, 282). Motsvarande bedömnings-&lt;br&gt;grunder som anges i motiv och praxis till konkurrenslagens dispensregler&lt;br&gt;får i princip beaktas även vid tillämpningen av denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt 8 § skall följande föreskrifter i konkurrenslagen&lt;br&gt;(1982:729) också tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § om ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.18 § om interimistiska beslut, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 — 25 §§ om omprövning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ansökan om dispens, interimistiska beslut om dispens och&lt;br&gt;omprövning av dispensbeslut skall genom hänvisningarna i paragrafen&lt;br&gt;reglerna om detta i konkurrenslagen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straff m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen bryter mot förbudet enligt 4 § skall dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är ringa skall dock inte dömas till straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är grovt, skall dömas till fängelse i högst två år. Vid&lt;br&gt;bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas i vad mån&lt;br&gt;det har utgjort ett led i en organiserad, omfattande samverkan eller i&lt;br&gt;en upprepad brottslighet eller har medfört betydande skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan för brott mot lagen enligt första stycket är densamma som&lt;br&gt;enligt 34 § konkurrenslagen. Specialmotiveringen till den bestämmelsen&lt;br&gt;finns i prop. 1981 /82:165 s. 300.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 35 § konkurrenslagen. Specialmotiveringen till&lt;br&gt;den bestämmelsen finns i prop. 1981/82:165 s. 300.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de uppsåtliga brotten enligt denna lag torde i vissa fall kunna vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att betrakta som ringa. Vad som därvid är att anse som ringa gärning får Prop. 1990/91:147&lt;br&gt;bedömas motsatsvis utifrån vad som enligt tredje stycket är att betrakta&lt;br&gt;som grovt brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvarar 36 § konkurrenslagen (jfr prop. 1981/82:165 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas for gärningar som är&lt;br&gt;belagda med straff enligt konkurrenslagen (1982:729) eller som&lt;br&gt;omfattas av ett sådant förbud eller åläggande som har meddelats vid&lt;br&gt;vite med stöd av den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde kunna förekomma att ett förfarande som strider mot förbudet i&lt;br&gt;lagen samtidigt strider mot något i konkurrenslagen uppställt förbud.&lt;br&gt;Paragrafen innehåller inledningsvis en lagvalsregel for sådana situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i övrigt 37 § konkurrenslagen. Ett ingripande med&lt;br&gt;stöd av generalklausulen i 2 § konkurrenslagen är alltid möjligt inom det i&lt;br&gt;denna lag uppställda förbudsområdet. Den situationen kan då inträda att&lt;br&gt;en åtgärd, som innefattar en överträdelse av ett förbud eller åläggande vid&lt;br&gt;vite som har meddelats med stöd av konkurrenslagen, även utgör ett brott&lt;br&gt;enligt denna lag. Vitesföreläggandet och straffregeln bygger då på samma&lt;br&gt;grund. I så fall bör inte mer än en av påföljderna dömas ut. Vitet bör&lt;br&gt;därvid ges företräde (jfr. specialmotiveringen till 37 § konkurrenslagen i&lt;br&gt;prop. 1981/82:165 s. 301).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal för brott mot denna lag får väckas bara efter medgivan-&lt;br&gt;de av näringsfrihetsombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 39 § konkurrenslagen. Specialmotiveringen till den&lt;br&gt;paragrafen finns i prop. 1981/82:165 s. 301 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen kan näringsfrihetsombudsmannen välja att gå&lt;br&gt;fram med stöd av generalklausulen i konkurrenslagen i stället för att låta&lt;br&gt;saken gå till åtalsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag skall följande föreskrifter i konkur-&lt;br&gt;renslagen (1982:729) också tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 och 30 — 32 §§ om uppgiftsskyldighet m. m,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § om begäran om biträde av myndighet för utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § om talan om utdömande av vite, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningarna i paragrafen tillämpas vissa regler i konkurrensla-&lt;br&gt;gen om uppgiftsskyldighet m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande-och övergångsbestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:147&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör träda i kraft samtidigt som riksdagens beslut om avveckling av&lt;br&gt;de interna marknadsregleringarna på livsmedelsområdet träder i tillämp-&lt;br&gt;ning. Vissa förfaranden som intill dess har varit en del av den interna&lt;br&gt;regleringen och därför inte varit möjliga att pröva enligt generalklausulen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § konkurrenslagen blir då förbjudna vid straffansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är rimligt att berörda näringsidkare ges möjlighet att gradvis ställa&lt;br&gt;om sig till de nya förhållandena. Det kommer att finnas möjlighet för&lt;br&gt;näringsidkare att enligt 8 § hos marknadsdomstolen ansöka om dispens för&lt;br&gt;förfaranden som strider mot lagen. Under en övergångstid bör näringsid-&lt;br&gt;karna kunna ha möjlighet att överväga om de skall upphöra med förfaran-&lt;br&gt;dena eller om de skall söka dispens. Om dispens inte har sökts före den 1&lt;br&gt;september 1991, bör åtal kunna väckas i fråga om ett förfarande som&lt;br&gt;strider mot lagen. Söks dispens före nämnda dag kan åtal väckas beträffan-&lt;br&gt;de förfaranden som utövats från och med två månader efter det att beslut i&lt;br&gt;dispensärendet meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ärendet till riksdagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om förbud mot&lt;br&gt;konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om&lt;br&gt;jordbruksprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag skall tillämpas på näringsidkare vars verksamhet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. köp av jordbruksprodukter från jordbrukare eller andra råvaruprodu-&lt;br&gt;center, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bearbetning eller förädling i något efterföljande produktionsled av&lt;br&gt;sådana produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen gäller dock inte verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom en koncern, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inom en ekonomisk förening som bara har jordbrukare eller andra&lt;br&gt;råvaruproducenter som medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I denna lag avses med näringsidkare också en sammanslutning av&lt;br&gt;näringsidkare, även om den inte bedriver någon näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med jordbruksprodukter avses sådana varor som anges i bilagan till lagen&lt;br&gt;(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbud&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § I fråga om jordbruksprodukter är det — under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i 5 § — otillåtet för en näringsidkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att ingå eller tillämpa en överenskommelse med en annan näringsid-&lt;br&gt;kare i samma led,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att tillämpa ett gemensamt förfarande i samförstånd med en annan&lt;br&gt;näringsidkare i samma led, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att utöva påtryckning på en annan näringsidkare i samma led i syfte&lt;br&gt;att få till stånd en överenskommelse eller ett gemensamt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Förbudet i 4 § gäller, så snart överenskommelsen eller det gemensam-&lt;br&gt;ma förfarandet innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att inköp av varor inom landet eller efterföljande produktion eller&lt;br&gt;försäljning delas upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i kvoter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i geografiska områden, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i kundkretsar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att produktionen eller utbudet av varor inom landet begränsas på&lt;br&gt;något annat sätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att underskott vid försäljning av jordbruksprodukter på export finan-&lt;br&gt;sieras gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vad som sägs i 4 och 5 §§ om en överenskommelse eller ett gemen-&lt;br&gt;samt förfarande skall tillämpas också på ett beslut av en sammanslutning&lt;br&gt;av näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Förbudet i 4 § gäller inte förfaranden som bara i begränsad utsträck- Prop. 1990/91: 147&lt;br&gt;ning kan påverka konkurrensen på den marknad som det är fråga om i&lt;br&gt;varje särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dispens&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Marknadsdomstolen kan, for en viss tid eller tills vidare, meddela en&lt;br&gt;näringsidkare tillstånd till ett förfarande som annars är förbjudet enligt 4 §&lt;br&gt;(dispens).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Dispens enligt 8 § får meddelas bara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förfarandet kan antas främja kostnadsbesparingar, som till väsentlig&lt;br&gt;del kommer konsumenterna till godo, eller i övrigt bidra till en från allmän&lt;br&gt;synpunkt ändamålsenlig ordning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § 1 ärenden enligt 8 § skall följande föreskrifter i konkurrenslagen&lt;br&gt;(1982:729) också tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § om ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om interimistiska beslut, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 — 25 §§ om omprövning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straff m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som uppsåtligen bryter mot förbudet enligt 4 § skall dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är ringa skall dock inte dömas till straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är grovt, skall dömas till fängelse i högst två år. Vid bedö-&lt;br&gt;mande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas i vad mån det har&lt;br&gt;utgjort ett led i en organiserad, omfattande samverkan eller i en upprepad&lt;br&gt;brottslighet eller har medfört betydande skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas för gärningar som är&lt;br&gt;belagda med straff enligt konkurrenslagen (1982:729) eller som omfattas&lt;br&gt;av ett sådant förbud eller åläggande som har meddelats vid vite med stöd&lt;br&gt;av den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Allmänt åtal för brott mot denna lag får väckas bara efter medgivan-&lt;br&gt;de av näringsfrihetsombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Vid tillämpningen av denna lag skall följande föreskrifter i konkur-&lt;br&gt;renslagen (1982:729) också tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 och 30 — 32 §§ om uppgiftsskyldighet m. m,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § om begäran om biträde av myndighet för utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § om talan om utdömande av vite, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om någon före utgången av augusti 1991 har sökt dispens enligt 8 §&lt;br&gt;for ett förfarande som står i strid mot denna lag men som inletts innan&lt;br&gt;lagen trädde i kraft, omfattas förfarandet inte av lagen förrän två månader&lt;br&gt;efter det att beslut i dispensärendet meddelats. Ansökningar om sådan&lt;br&gt;dispens får prövas före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommitténs sammanfattning av betänkandet (SOU&lt;br&gt;1990:25) Konkurrensen inom livsmedelssektorn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén föreslår i detta betänkande åtgärder för att förstär-&lt;br&gt;ka konkurrensen inom livsmedelssektorn efter ett beslut om avreglering på&lt;br&gt;jordbruksområdet. Kommittén föreslår en provisorisk lag mot marknads-&lt;br&gt;delning och visst annat samarbete på jordbrukets område. När det gäller&lt;br&gt;förväntade fusioner anser kommittén att de nuvarande reglerna i konkur-&lt;br&gt;renslagen (1982:729), KL, bör användas i enlighet med dess syften. Kom-&lt;br&gt;mittén föreslår att det skall vara möjligt att samarbeta inom ett försälj-&lt;br&gt;ningsföretag för export av s. k. biologiska överskott och delar av djurkrop-&lt;br&gt;par som inte går att avsätta i Sverige. Kommittén föreslår vissa kriterier&lt;br&gt;som bör vara uppfyllda för ett sådant bolag. Kommittén pekar vidare på&lt;br&gt;att efter ett beslut om avreglering är stora insatser på det konkurrensvår-&lt;br&gt;dande området nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till uppdraget att först behandla reglerade sektorer har det&lt;br&gt;inte varit möjligt att endast arbeta med generella medel, något som hade&lt;br&gt;varit önskvärt. I det fortsatta arbetet kommer dock kommittén att vara&lt;br&gt;mån om att ha en helhetssyn över varje sektor av näringslivet och över&lt;br&gt;näringslivet i stort. Detta kan leda till förslag till ändringar i konkurrens-&lt;br&gt;lagstiftningen och i annan berörd lagstiftning med generell räckvidd. De&lt;br&gt;förslag till särskild behandling av den nu reglerade sektorn som framförs i&lt;br&gt;detta betänkande kommer att omprövas i ljuset av en fortsatt och generell&lt;br&gt;analys. De skall ses mot bakgrund av den särskilda situation som uppstår&lt;br&gt;då en sektor som varit föremål för en lång tids reglering skall avregleras&lt;br&gt;och det måste observeras att åtgärderna i tiden är begränsade till avregle-&lt;br&gt;ringsskedet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Direktiven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén har enligt sina direktiv att kartlägga hur konkur-&lt;br&gt;rensförhållandena har förändrats inom olika sektorer av ekonomin under&lt;br&gt;de senaste tio åren samt analysera vilken betydelse konkurrensförhållande-&lt;br&gt;na har för att de centrala ekonomisk-politiska målen skall kunna uppnås.&lt;br&gt;Med utgångspunkt i den genomförda analysen och de uppmärksammade&lt;br&gt;bristerna skall kommittén föreslå åtgärder som verksamt kan bidra till en&lt;br&gt;ökad konkurrens samt överväga ändring i konkurrenslagstiftning. Direkti-&lt;br&gt;ven delar in arbetet i tre faser. Under den första skall kommittén gå&lt;br&gt;igenom de reglerade sektorerna bostads-, transport- och livsmedelssektorn&lt;br&gt;i syfte att lägga fram förslag som på relativt kort sikt kan genomföras för&lt;br&gt;att förbättra marknadernas funktionssätt inom dessa sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenspolitiken syftar bl. a. till att förbättra marknadens funktions-&lt;br&gt;sätt och motverka olika former av skadliga konkurrensbegränsningar,&lt;br&gt;medverka till en effektiv resursfördelning, förbättrad produktivitetstill-&lt;br&gt;växt och bättre balans i samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett vitalt samhällsintresse att marknadshushållningen förstärks&lt;br&gt;genom åtgärder som främjar önskvärd konkurrens och förhindrar olika&lt;br&gt;former av marknadsdominans. Det kan därför finnas skäl att ingripa på en&lt;br&gt;marknad i avsikt att främja konkurrens och motverka olämpliga konkur-&lt;br&gt;renshinder. Det blir här fråga om att kompensera för marknadsekonomins&lt;br&gt;ofullkomligheter och undanröja hinder för dess funktionsduglighet. I detta&lt;br&gt;sammanhang är det viktigt att skilja mellan företag som verkar på en fri&lt;br&gt;internationell marknad och företag som verkar inom ramen för en skyd-&lt;br&gt;dad marknad. När det gäller de senare är det särskilt betydelsefullt från&lt;br&gt;effektivitetssynpunkt att de konkurrensvårdande myndigheterna har möj-&lt;br&gt;lighet att verka för väl fungerande hemmamarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i sitt arbete haft att utgå ifrån förslaget från den livsme-&lt;br&gt;delspolitiska arbetsgruppen (LAG). En proposition i frågan beräknas före-&lt;br&gt;läggas riksdagen under våren 1990. I detta delbetänkande har mot bak-&lt;br&gt;grund härav avregleringens direkta effekter på framförallt konkurrensen i&lt;br&gt;jordbruksledet analyserats med förtur. I betänkandet behandlas emellertid&lt;br&gt;också konkurrensen i efterföljande led, dvs. industri, distribution och&lt;br&gt;handel. Kommittén avser att senare mer ingående fortsätta denna analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget från LAG innebär att den interna marknadsregleringen på&lt;br&gt;jordbrukets område avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1991 samtidigt som gräns-&lt;br&gt;skyddet bibehålls. I praktiken betyder detta att sektorn kommer att vara&lt;br&gt;avskuren från internationell konkurrens under avregleringsperioden. Det-&lt;br&gt;ta är ett förhållande som kommit att påverka kommitténs förslag genom&lt;br&gt;att vi funnit nödvändigt att föreslå en provisorisk och i praktiken tidsbe-&lt;br&gt;gränsad lagstiftning för att möta inte önskvärda förfaranden som skulle&lt;br&gt;kunna vidtas efter en avreglering för att förhindra eller försvåra att de&lt;br&gt;eftersträvade effekterna av avregleringen uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har motiverat sina förslag utifrån såväl existerande former&lt;br&gt;av konkurrensbegränsning som från en analys av hur marknaderna kan&lt;br&gt;komma att fungera efter en avreglering. Den allmänna avsikten har här&lt;br&gt;varit att föregripa framtida hinder mot väl fungerande marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste frågan i sammanhanget har då blivit att bedöma om den&lt;br&gt;befintliga konkurrenslagstiftningen behöver kompletteras i samband med&lt;br&gt;avregleringen eller om den kan anses vara tillräckligt effektiv för att möta&lt;br&gt;störningar i konkurrensförhållandena som kan bli en direkt följd av avreg-&lt;br&gt;leringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag syftar till att stärka de svaga grupperna på markna-&lt;br&gt;den och begränsa möjligheten till skadlig verkan genom ingrepp från de&lt;br&gt;starka marknadsaktörernas sida i de led som direkt berörs av avreglering-&lt;br&gt;en. Det är vidare viktigt att tillse att de effektivitetsvinster som ligger i&lt;br&gt;avregleringen verkligen kommer konsumenterna till del och således inte&lt;br&gt;stannar i något led på vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har slagit fast att konkurrens inte är något självändamål&lt;br&gt;utan är ett medel för resursfördelning. Givetvis måste en avvägning göras&lt;br&gt;så att samverkan, t. ex. mellan mindre företag eller inom kooperativa&lt;br&gt;organisationer kan förekomma. Redan i detta betänkande diskuterar kom-&lt;br&gt;mittén därför den samverkan som förekommer i kooperativ form. I det&lt;br&gt;fortsatta arbetet avser vi dock att göra ytterligare analyser av hur konkur-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;renslagstiftningen bör utformas och tillämpas för att vederbörlig hänsyn&lt;br&gt;skall kunna tas till kooperationens särart och olika behov av federativ&lt;br&gt;samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella handelspolitiska samarbetet och främst det pågåen-&lt;br&gt;de integrationsarbetet mellan EG och EFTA har också betydelse när det&lt;br&gt;gäller konkurrensförhållandena inom jordbruksområdet. Integrationsarbe-&lt;br&gt;tet EG/EFTA omfattar dock inte de reglerade varorna inom jordbrukssek-&lt;br&gt;torn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagarna i de s. k. GATT-samtalen, däribland Sverige, har förbundit&lt;br&gt;sig att tillse att nuvarande stödnivåer inte överskrids. Särskilt har nämnts&lt;br&gt;att importskyddet inte får intensifieras och att prisstöd inte får öka fr. o. m.&lt;br&gt;april 1989 fram till slutet av år 1990. Deltagarna har också förklarat sig ha&lt;br&gt;för avsikt att reducera stödnivåerna under år 1990. Detta arbete påverkar&lt;br&gt;givetvis också konkurrensen inom jordbruksområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Den nuvarande situationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet marknader inom livsmedelskedjan kännetecknas av olika former&lt;br&gt;av ofullkomligheter. Detta är fallet såväl inom insatsvaru-, förädlings-,&lt;br&gt;som grossistled. För det allmänna blir det därför av särskild vikt att någon&lt;br&gt;bevakar dels att ingen enskild aktör åtminstone inte helt kan dominera&lt;br&gt;marknaden, dels att det finns utrymme för potentiell konkurrens. Frågan&lt;br&gt;om marknadsmakt rör bl. a. prisbildningen. När det gäller frågan om&lt;br&gt;potentiell konkurrens är det viktigt att uppmärksamma olika former av&lt;br&gt;inträdes- och etableringshinder på en marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens livsmedelssektor kännetecknas i flertalet led av en långt gången&lt;br&gt;koncentration till ett fåtal större aktörer. I de reglerade leden dominerar&lt;br&gt;lantbrukskooperationen med marknadsandelar på 70—100%. Lantbruks-&lt;br&gt;kooperationen har en stark ställning även utanför de reglerade leden såväl&lt;br&gt;inom stycknings- och charkvaruindustrin som inom kvarnindustrin. Kon-&lt;br&gt;centrationen har gått långt även utanför det område som helt domineras av&lt;br&gt;kooperationen. Den del av livsmedelsindustrin som inte kontrolleras av&lt;br&gt;lantbrukskooperationen kännetecknas av att ett fåtal aktörer har en stark&lt;br&gt;ställning på marknaden. Även inom partihandelsledet finns ett litet antal&lt;br&gt;aktörer med stor marknadsmakt. Branschen domineras av tre block och&lt;br&gt;priskonkurrensen inom blocken är starkt begränsad. Detta har samband&lt;br&gt;med förekomsten av olika typer av prissamverkan t. ex. cirkaprislistor och&lt;br&gt;en i vissa fall alltför stark bindning mellan grossist och detaljist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt två omständigheter utgör ett starkt stöd för antagandet att&lt;br&gt;resursfördelningen inte varit effektiv inom livsmedelskedjan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kapacitetsutnyttjandet har varit mycket lågt och delvis kontracykliskt&lt;br&gt;inom den icke-konkurrensutsatta livsmedelsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Prisregleringen och dess avsättningsgarantier har medfört att så myc-&lt;br&gt;ket resurser tillförts jordbrukssektorn att vi tvingats subventionera export&lt;br&gt;av överskottskvantiteter som saknat köpkraftig efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har också pekat på att livsmedelsprisernas ökningstakt har&lt;br&gt;varit högre än den allmänna inflationstakten i genomsnitt under 1980-&lt;br&gt;talet. De svenska livsmedelspriserna har också stigit snabbare än motsva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande priser i andra europeiska OECD-länder. Reducerat för effekten av&lt;br&gt;minskade livsmedelssubventioner i Sverige är skillnaden i ökningstakt av&lt;br&gt;storleksordningen två procent per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de olika länkarna i livsmedelskedjan uppvisar handelsleden den&lt;br&gt;snabbaste kostnadsökningen. Detta är i och för sig inte överraskande, då&lt;br&gt;verksamheten i dessa led är mycket arbetskraftsintensiv och möjligheterna&lt;br&gt;till produktivitetshöjande mekanisering är jämförelsevis begränsade.&lt;br&gt;Kommittén har inte haft möjlighet att i arbetet med föreliggande betän-&lt;br&gt;kande mer ingående analysera sambandet mellan konkurrensförhållanden&lt;br&gt;och kostnader i livsmedelshandeln. En sådan analys kommer emellertid&lt;br&gt;att utgöra en nödvändig del av underlaget för fortsatta överväganden i&lt;br&gt;huvudbetänkandet om konkurrensbegränsningar och behov av åtgärder i&lt;br&gt;denna del av livsmedelssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den diskussion som förts om konkurrensbegränsning inom livsmedels-&lt;br&gt;sektorn kan man urskilja en gemensam problembeskrivning där olika led&lt;br&gt;har sina karaktäristiska kännetecken. Denna problembild kan sammanfat-&lt;br&gt;tas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Insatsvaruledet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;— få aktörer och dominerande ställning för producentkooperationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de producentkooperativa föreningarna samverkar sinsemellan&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förädlingsledet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;— få aktörer och dominerande ställning för producentkooperationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— hög företagskoncentration även på områden som ligger utanför jord-&lt;br&gt;bruksregleringen och på flera områden som inte domineras av produ-&lt;br&gt;centkooperationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— etableringshinder genom leveransplikt/mottagningsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— etableringshinder genom utjämningssystemet inom bl. a. mejeriregle-&lt;br&gt;ringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— svag importkonkurrens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— produktion av reglerade och icke-reglerade varor inom samma företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ingen uppdelning redovisningsmässigt inom mejeriföreningarna mellan&lt;br&gt;produktion av reglerade respektive icke-reglerade varor&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Parti- och detaljhandelsleden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;— marknaden domineras helt av tre partihandelsblock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— starka band mellan parti- och detaljhandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— minskade inslag av direktleverans från fabrik till detaljist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ingen eller svag importkonkurrens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— etableringshinder i den kommunala planprocessen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— svagt motstånd mot bakifrån kommande prishöjningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— prissättningen tar inte i tillräcklig utsträckning hänsyn till den lokala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadssituationen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsskyddet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan har framgått är en av utgångspunkterna for den livsmedelspoli- Biläga 1&lt;br&gt;tiska reformen att gränsskyddet skall behållas till dess att ett avtal med&lt;br&gt;annat innehåll har slutits inom ramen för GATT-samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från konkurrenssynpunkt innebär detta att större krav måste ställas på&lt;br&gt;väl fungerande marknader inom landet. I samband med avregleringen av&lt;br&gt;livsmedelsområdet måste därför olika åtgärder för att värna konkurrensen&lt;br&gt;vidtas. Detta medför att bl. a. den konkurrensvårdande verksamheten&lt;br&gt;måste intensifieras. Detta berör givetvis arbetet inom NO och SPK. Kom-&lt;br&gt;mittén har dessutom understrukit betydelsen av att statens jordbruks-&lt;br&gt;nämnd till vidare har en uppgift i konkurrenshänseende inom nuvarande&lt;br&gt;reglerade led. Detta motiveras bl. a. av nämndens kompetens på jord-&lt;br&gt;bruksområdet. Nämnden har i möjligheten att selektivt sänka gränsskyd-&lt;br&gt;det eller medge restitution av införselavgift vid import ett verksamt medel&lt;br&gt;till sitt förfogande för att snabbt kunna påverka konkurrenssituationen.&lt;br&gt;Den livsmedelspolitiska arbetsgruppen har lyft fram denna möjlighet.&lt;br&gt;Kommittén menar för sin del att det är viktigt att möjligheten att sänka&lt;br&gt;gränsskyddet för enskilt fall verkligen används då konkurrensen efter en&lt;br&gt;avreglering hotas på en marknad. Därvid är det av betydelse att de som&lt;br&gt;bevakar marknaden ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkarbegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperationen spelar en viktig roll inom livsmedelssektorn. Den finns&lt;br&gt;företrädd dels i form av konsumentkooperationen och dels i form av&lt;br&gt;lantbrukskooperationen. Den kooperativa samverkan inom ekonomiska&lt;br&gt;föreningar har alltid haft som ett viktigt motiv att stärka små och svaga&lt;br&gt;aktörers ställning på en marknad. Genom att samverka i organiserad form&lt;br&gt;kan man uppnå en sådan position att andra aktörers marknadsmakt ba-&lt;br&gt;lanseras. Traditionellt sett har det därför inte funnits någon inneboende&lt;br&gt;konflikt mellan konkurrenspolitiken, vilken ytterst syftar till att värna om&lt;br&gt;medborgarnas dvs. konsumentkollektivets intressen, och samverkan i ko-&lt;br&gt;operativa föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionen om näringsidkarbegreppet har i realiteten att göra med&lt;br&gt;KL:s tillämpning i praktiken, särskilt i förhållande till näringsverksamhet i&lt;br&gt;kooperativa former. Framför allt har två frågor fokuserats:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) föreningarnas interna arbete bl. a. med s. k. mottagnings- och leve-&lt;br&gt;ransplikt samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) krav från föreningarnas sida att kunna samverka inbördes på liknan-&lt;br&gt;de sätt som kan ske inom en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs genomgång av näringsidkarbegreppet och tillämpningen av&lt;br&gt;KL har skett mot bakgrund av kooperationens stora betydelse i svenskt&lt;br&gt;näringsliv. Kommittén har utgått från att kooperationen fortsättningsvis&lt;br&gt;kommer att ha stor betydelse. Men samtidigt har utgångspunkten varit att&lt;br&gt;privat, offentlig och kooperativ verksamhet skall ges likvärdiga villkor.&lt;br&gt;Kommittén har markerat att den för sin del inte kan finna anledning till&lt;br&gt;någon, ur konsumentintresset motiverad, konflikt mellan konkurrenslag-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftning och kooperativ samverkan inom ekonomiska föreningar. När det Prop. 1990/91:147&lt;br&gt;gäller tillämpningen av begreppet skadlig verkan i KL sker denna med Bilaga 1&lt;br&gt;utgångspunkt från förhållandena i varje enskilt fall. Vid fall av samverkan&lt;br&gt;mellan föreningar anser kommittén att KL måste tillämpas i enlighet med&lt;br&gt;nuvarande praxis eftersom dessa är självständiga affärsmässiga enheter.&lt;br&gt;Att godta sådan samverkan skulle i praktiken på det här området betyda&lt;br&gt;monopol eller nästintill monopol inom stora delar av såväl insats-, primär-,&lt;br&gt;och förädlingsledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det å andra sidan gäller tillämpningen av ett förbud bör ställning tas&lt;br&gt;generellt till vad som skall undantas. Det får då avgöras i vad mån&lt;br&gt;samverkan mellan företag — enskilda, kooperativa eller andra — skall&lt;br&gt;undantas från tillämpningen av förbudet. Till denna diskussion i förhål-&lt;br&gt;lande till det av kommittén föreslagna provisoriska förbudet mot bl. a.&lt;br&gt;marknadsdelning på jordbrukets område återkommer vi närmare nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionskontrollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs mening kommer NO:s arbete med prövning av före-&lt;br&gt;tagsförvärv inom livsmedelssektorn att fr. o. m. ett riksdagsbeslut om en&lt;br&gt;ny livsmedelspolitik få ökad betydelse. Generellt vägledande vid ställ-&lt;br&gt;ningstagande till en eventuell fusion bör enligt förarbetena till KL vara&lt;br&gt;situationen på den aktuella marknaden. Fusioner som medverkar till att&lt;br&gt;starka aktörer balanseras bör få genomföras. Sammanslagningar mellan&lt;br&gt;stora föreningar som ger eller förstärker marknadsdominans på en som här&lt;br&gt;skyddad hemmamarknad torde normalt innefatta skadlig verkan och för-&lt;br&gt;anleda ingripande av konkurrensmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrakt och säljbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den livsmedelspolitiska arbetsgruppen har utgått från att dagens avsätt-&lt;br&gt;ningsgarantier och den reglerade marknaden delvis kan ersättas med kon-&lt;br&gt;traktsteckning mellan producent och råvaruhandlare (förening, slakteri&lt;br&gt;m. m.). Kommittén har bl. a. påpekat att det från konkurrenssynpunkt är&lt;br&gt;viktigt att kontraktsteckningen inte tar sig sådana former att den ”låser”&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från producentkooperationens sida har framhållits att det måste finnas&lt;br&gt;möjlighet att på nationell nivå upprätthålla en gemensam organisation för&lt;br&gt;försäljning till utlandet av s. k. biologiska överskott (smör, mjölkpulver)&lt;br&gt;och delar av djurkroppar vilka ej går att sälja i Sverige. Enligt kommitténs&lt;br&gt;uppfattning bör en sådan organisation uppfylla ett antal preciserade krav&lt;br&gt;för att inte sådana effekter skall uppstå på svensk marknad som medför&lt;br&gt;skadlig verkan i KL:s mening. Enligt kommittén bör följande gälla för att&lt;br&gt;kooperationen skall ges möjlighet att bilda ett försäljningsföretag på natio-&lt;br&gt;nell nivå:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det skall vara en självständig juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget skall inte få verka för att utjämna pris eller lönsamhet i&lt;br&gt;underliggande led och måste utesluta varje form av kvotering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försäljningsaktiviteterna skall endast vara inriktade mot export,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det skall stå varje näringsidkare fritt att bilda konkurrerande bolag Prop. 1990/91: 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med samma inriktning och verksamhetsområde, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. företaget skall inte ingå exklusivavtal med föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén ser helst att ett sådant nationellt försäljningsföretag bedrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i aktiebolagets form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot marknadsdelning och visst annat samarbete på jordbrukets&lt;br&gt;område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En naturlig utgångspunkt för kommitténs arbete har varit att inte särbe-&lt;br&gt;handla någon sektor eller företagsform inom näringslivet. På grund av&lt;br&gt;uppdraget i direktiven att först behandla reglerade sektorer, däribland&lt;br&gt;livsmedelssektorn, har vi haft att, utan en generell analys av konkurrensut-&lt;br&gt;vecklingen i den svenska ekonomin, lägga fram förslag som enligt direkti-&lt;br&gt;ven ändock skall syfta till en ökad konkurrens inom de reglerade sektorer-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden har det inte varit möjligt att med generella&lt;br&gt;ändringar i KL möta de konkurrenshinder som kommittén har bedömt&lt;br&gt;som troliga efter en avreglering. Även om gränsskyddet som kommittén&lt;br&gt;pekat på kan justeras från fall till fall kommer livsmedelssektorn i prakti-&lt;br&gt;ken att vara avskuren från internationell konkurrens under övergångspe-&lt;br&gt;rioden. Genom att den interna prisnivån kan förväntas sjunka efter en&lt;br&gt;avreglering samtidigt som gränsskyddet generellt sett behålls på nuvarande&lt;br&gt;nivå betyder detta ett ännu effektivare skydd än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av en analys av de medel som av marknadsaktörerna&lt;br&gt;skulle kunna användas för att uppnå samma effekt som av den offentliga&lt;br&gt;regleringen har kommittén funnit det nödvändigt att föreslå en provisorisk&lt;br&gt;och i praktiken tidsbegränsad lagstiftning mot marknadsdelning och vissa&lt;br&gt;andra former av samarbete på jordbrukets område. Övervägandena för&lt;br&gt;jordbrukssektorn tar sin utgångspunkt i den mycket speciella situation&lt;br&gt;som kan uppstå då en sektor som varit föremål för en långvarig reglering&lt;br&gt;skall avregleras. Inom sektorn råder som redan beskrivits en stor domi-&lt;br&gt;nans på flera delmarknader. Enskilda aktörer på marknaden kan i skydd&lt;br&gt;av gränsskyddet och i kraft av sin dominerande ställning ersätta den&lt;br&gt;offentliga regleringen på så sätt att man med olika instrument uppnår&lt;br&gt;samma resultat som nu uppstår till följd av den offentliga regleringen. Om&lt;br&gt;ett sådant förfaringssätt inte förhindras riskerar man att de avsedda effek-&lt;br&gt;terna av avregleringen inte kan uppnås. Därmed föreligger bl. a. en väsent-&lt;br&gt;lig risk för att den effektivitetsvinst som bör ligga i avregleringen inte når&lt;br&gt;de enskilda konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den provisoriska lagen på jordbruksområdet är att den skall&lt;br&gt;möta de inte önskvärda förfaranden som skulle kunna vidtas efter en&lt;br&gt;avreglering för att förhindra eller försvåra att de önskvärda effekterna av&lt;br&gt;avregleringen uppnås. Målet bör vara att uppnå en generell behandling av&lt;br&gt;förevarande problem. Resultatet av kommitténs fortsatta arbete bör —&lt;br&gt;såvitt kommittén nu kan bedöma — bli att antingen inarbeta ett förbud&lt;br&gt;mot marknadsdelning och de andra former av samarbete som den proviso-&lt;br&gt;riska lagen avser att träffa i KL eller att föreslå att reglerna upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn måste därvid tas till att särskilda förhållanden kan råda inom olika&lt;br&gt;sektorer av näringslivet. Bedömningen av vilka medel som är nödvändiga&lt;br&gt;för att effektivt möta konkurrenshinder bör även för sådana områden ske&lt;br&gt;utifrån allmängiltiga utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits är livsmedelssektorn unik genom lantbruksko-&lt;br&gt;operationens framgångsrika verksamhet och starka ställning. Ett ställ-&lt;br&gt;ningstagande mot samverkan i form av marknadsdelning och annan pris-&lt;br&gt;utjämnande verksamhet avser att träffa samverkan i gängse mening, ej&lt;br&gt;endast kooperativ, utan samverkan som i konkurrensrättens mening inne-&lt;br&gt;bär kartellbildning eller liknande förfaranden. Kommittén har, som redan&lt;br&gt;framgått av diskussionen kring näringsidkarbegreppet, en positiv grund-&lt;br&gt;syn när det gäller kooperativ samverkan. I fråga om förhållandena inom&lt;br&gt;jordbrukssektorn efter en avreglering måste dock hänsyn tas till att domi-&lt;br&gt;nerande aktörer — av vilket slag det vara må — inte bör ges möjlighet att&lt;br&gt;ersätta den offentliga regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har enligt sina direktiv att i slutbetänkandet ta ställning till&lt;br&gt;om ytterligare förbud bör införas i KL. Uttryckligen nämns förbud mot&lt;br&gt;marknadsdelning och prissamarbete. I ett sådant sammanhang blir det&lt;br&gt;nödvändigt att också ta ställning till undantag från sådana eventuella&lt;br&gt;förbud bl. a. för kooperativ samverkan. Det är inte möjligt att mot bak-&lt;br&gt;grund av de mycket speciella förhållanden som kan komma att råda inom&lt;br&gt;jordbrukssektorn nu dra några slutsatser om hur kooperativ samverkan i&lt;br&gt;det sammanhanget skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man effektivt skall kunna förhindra de nu beskrivna förfarandena&lt;br&gt;krävs enligt kommitténs bedömning ett marknadsdelningsförbud som för-&lt;br&gt;hindrar såväl en uppdelning av marknader geografiskt som en kvotering av&lt;br&gt;produktion, förädling eller försäljning men som också förhindrar andra&lt;br&gt;överenskommelser om en begränsning av produktion eller utbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommitténs analys framgår vidare att ett sådant marknadsdelnings-&lt;br&gt;förbud inte är tillräckligt. Kommittén ser det som väsentligt att vinst- och&lt;br&gt;förlustutjämningar mellan primärföreningar inte kan förekomma. Lika&lt;br&gt;skadligt som marknadsdelning är om man genom överenskommelser om&lt;br&gt;en gemensam prissättning eller annorledes åstadkommer medel att finan-&lt;br&gt;siera inkomstöverföringar mellan självständiga primärföreningar när syf-&lt;br&gt;tet är att uppnå prisutjämning på råvaran eller att finansiera förluster av&lt;br&gt;exportförsäljning. Sådana förfaranden måste därför också kunna förhind-&lt;br&gt;ras. En komplettering av marknadsdelningsförbudet med ett förbud mot&lt;br&gt;överenskommelser som innebär antingen en utjämning av priserna på&lt;br&gt;råvaror inom landet eller en gemensam finansiering av förluster vid ex-&lt;br&gt;portförsäljning av råvaror är alltså nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för primärföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att det varken är önskvärt eller nödvändigt att samarbe-&lt;br&gt;tet inom en primärförening skall drabbas av de restriktioner som nu&lt;br&gt;diskuteras för undvikande av ett privat övertagande av den offentliga&lt;br&gt;regleringen. Snarare är det så att de beskrivna förfarandena förutsätter ett&lt;br&gt;gemensamt agerande från flera aktörer på marknaden för att bli fram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 147&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångsrika. Förfaranden inom en primärförening skall därför undantas från Prop. 1990/91:147&lt;br&gt;förbud av nu diskuterat slag. Samarbete av det slag som träffas av förbudet Bilaga 1&lt;br&gt;bör dock inte förekomma mellan föreningar. Kommittén anser att det är&lt;br&gt;angeläget att primärföreningarna uppträder som konkurrenter till varand-&lt;br&gt;ra på de olika marknader där de verkar. Ett sådant synsätt kan inte på&lt;br&gt;något sätt anses strida mot föreningsrättsliga grundprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna förbudet gäller inte förfaranden som endast i begränsad&lt;br&gt;mån kan påverka konkurrensen. Kommittén anser att med stöd av denna&lt;br&gt;regel kan samarbete som omfattar en mindre del än 25% av den nationella&lt;br&gt;marknaden generellt undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generalklausulen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfaranden som inte drabbas av det av kommittén föreslagna straffbelag-&lt;br&gt;da förbudet men som likväl innebär skadlig verkan från konkurrenssyn-&lt;br&gt;punkt får liksom hittills angripas från fall till fall med stöd av generalklau-&lt;br&gt;sulen i KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till jordbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En snabb anpassning till marknadskonforma regler inom jordbruksområ-&lt;br&gt;det kommer med nödvändighet att innebära påfrestningar för enskilda&lt;br&gt;producenter då priserna sjunker. Det är i detta sammanhang viktigt att&lt;br&gt;peka på de övergångsåtgärder i form av riktat stöd som föreslagits av den&lt;br&gt;livsmedelspolitiska arbetsgruppen. Man talar här bl. a. om temporärt in-&lt;br&gt;komststöd, avvecklingsersättning och stöd till skuldsatta brukare. Enligt&lt;br&gt;kommitténs uppfattning är sådant riktat stöd till enskilda producenter en&lt;br&gt;riktig väg för att undanröja negativa övergångseffekter efter ett beslut om&lt;br&gt;avreglering. Konkurrenshänsyn och regionalpolitiska överväganden kan&lt;br&gt;motivera särskilt stöd till småskalig förädling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs fortsatta arbete beträffande konkurrenslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för avregleringen på jordbruksområdet är att vinsterna av en över-&lt;br&gt;gång till fri konkurrens i producentledet till fullo kommer konsumenterna&lt;br&gt;till del. Kraven på anpassning, flexibilitet och en effektivare konkurrens&lt;br&gt;vid en avreglering gäller därför i lika hög grad även de delar av livsmedels-&lt;br&gt;kedjan som i olika mån faller utanför jordbruksprisregleringen, dvs. indu-&lt;br&gt;stri, distribution och handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri, distribution och handel kännetecknas på livsmedelsområdet av&lt;br&gt;få aktörer. I vissa fall finns dessutom starka bindningar mellan olika&lt;br&gt;handelsled. Möjligheterna att etablera konkurrenskraftiga alternativ som&lt;br&gt;kan stå för en vitalisering och ett nytänkande är mot den bakgrunden&lt;br&gt;begränsade. En alltför stark fokusering på konkurrensen mellan de stora&lt;br&gt;kedjeföretagen kan hämma en ökad lokal konkurrens. Kommittén pekar&lt;br&gt;mot bakgrund av dessa förhållanden på flera områden där konkurrensen&lt;br&gt;måste skärpas. Den kommande revideringen av konkurrenslagstiftningen&lt;br&gt;blir här en viktig del för att öka konkurrenstrycket i bl. a. livsmedelsindu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stri och livsmedelshandel. Det är av betydelse att i det fortsatta arbetet se&lt;br&gt;till konkurrensen inom hela livsmedelskedjan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett sammanhang, något som inte varit möjligt i detta betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den enskilde konsumenten har livsmedelssektorn en mycket stor&lt;br&gt;betydelse. Det är därför av vital betydelse från allmän synpunkt att kon-&lt;br&gt;kurrensen inom denna sektor fungerar väl. Det blir efter ett beslut om&lt;br&gt;avreglering av särskild vikt att de konkurrensvårdande organen kan tillse&lt;br&gt;att vinsterna av avregleringen verkligen kommer konsumenterna till del.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund avser kommittén att i det fortsatta arbetet överväga&lt;br&gt;frågan om ett förbud mot olika former av prissamarbete som också kan&lt;br&gt;komma att omfatta de här förekommande cirkaprislistorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringshinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträdes- och etableringsfrågor spelar en central roll på en fungerande&lt;br&gt;marknad. Om inträde och etablering på en marknad är fritt ökar den&lt;br&gt;potentiella konkurrensen. Detta är i många fall tillräckligt för att få till&lt;br&gt;stånd en mer effektiv resursanvändning. Det är också av stor betydelse att&lt;br&gt;motverka informella etableringshinder. Flera informella hinder kan kom-&lt;br&gt;ma att spela en central roll efter det att prisregleringen inom jordbrukets&lt;br&gt;område slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskild betydelse i detta sammanhang är upprätthållandet av en&lt;br&gt;effektiv konkurrensvårdande verksamhet, hinder mot marknadsdominans&lt;br&gt;och ett fortsatt handelspolitiskt samarbete i syfte att begränsa s. k. icke&lt;br&gt;tariffära handelshinder såsom införselavgifter, antidumpingregler och im-&lt;br&gt;portkvotering, direkt knutna till handelspolitiken. Det kan också vara&lt;br&gt;fråga om tekniska handelshinder dvs. bl. a. livsmedelslagstiftning och s. k.&lt;br&gt;fyto-sanitära regler (djurskydd m. m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang har kommittén låtit SPK utföra en undersökning av&lt;br&gt;kommunernas tillämpning av plan- och bygglagen (1987:10), PBL. SPK&lt;br&gt;har där visat att den styrning och kontroll av handelns etableringar som&lt;br&gt;kommunerna kan utöva inom ramen för det kommunala plan- och bygg-&lt;br&gt;monopolet även har konkurrensaspekter. Det är sålunda ofrånkomligt att&lt;br&gt;den kommunala planeringen och lovgivningen i sig är konkurrensbegrän-&lt;br&gt;sande eftersom den inte medger full etableringsfrihet. PBL, som trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 juli 1987, har dock inte — som ofta förmodats — ännu&lt;br&gt;inneburit någon avgörande förändring härvidlag. Det är en rad institutio-&lt;br&gt;nella faktorer utanför den direkta planeringssfär som styrs av PBL som&lt;br&gt;utgör grunden för att de stora kedjorna systematiskt gynnas i dessa sam-&lt;br&gt;manhang. Enligt kommitténs uppfattning finns det skäl att mera lyfta fram&lt;br&gt;konkurrensfrågorna i dessa sammanhang. Om det visar sig att kommuner-&lt;br&gt;na inte beaktar konkurrensintresset vid sin planläggning kan det finnas&lt;br&gt;skäl att tydligare markera detta intresse genom att i PBL uttryckligen ta in&lt;br&gt;intresset av konkurrens så att detta intresse kommer att ingå i den avväg-&lt;br&gt;ning mellan olika allmänna intressen som skall göras enligt PBL. Av SPK:s&lt;br&gt;analys har framgått att det ännu är för tidigt att utvärdera hur PBL&lt;br&gt;tillämpas. Kommittén anser emellertid att detta bör beaktas så snart en&lt;br&gt;sådan utvärdering kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blocken inom dagligvaruhandeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av den offentliga diskussionen kring dagligvaruhandeln har&lt;br&gt;kretsat kring de s. k. ”blocken”. Vad som då avses är olika former av&lt;br&gt;kopplingar mellan grossist och detaljist inom respektive block. Som exem-&lt;br&gt;pel kan nämnas att ICA-stadgan föreskriver att ICA-köpmannen i största&lt;br&gt;möjliga utsträckning skall täcka sitt varubehov från den distributionscen-&lt;br&gt;tral inom vars område affären ligger. Köptroheten visar sig i praktiken&lt;br&gt;genom att en genomsnittlig ICA-handlare täcker omkring 80% av sitt&lt;br&gt;varubehov via den egna grossisten. Konsumentföreningarna/konsument-&lt;br&gt;butikerna är formellt fria att göra sina inköp från vilken grossist de vill&lt;br&gt;men av dagligvarorna som levereras till konsumbutikerna kommer om-&lt;br&gt;kring 90% från den egna rörelsen. Den hembudsskyldighet på aktierna i&lt;br&gt;butiksrörelsen som föreligger inom ICA och Detaljinvest är en annan&lt;br&gt;bindning som knyter butiksinnehavaren till respektive kedja. Motsvaran-&lt;br&gt;de bindning gäller för det fall det föreligger hyresavtal mellan butiksinne-&lt;br&gt;havaren och regionföretaget/Detaljinvest. Till bilden hör också de cirka-&lt;br&gt;prislistor som utfärdas inom respektive kedja. Enligt kommitténs uppfatt-&lt;br&gt;ning föreligger här band mellan aktörer på marknaden som bl. a. får till&lt;br&gt;följd att grossisterna endast i begränsad utsträckning konkurrerar med&lt;br&gt;varandra vad gäller försäljningen till enskilda detaljhandelsföretag. Detta&lt;br&gt;kan ha konsekvenser för prisbildningen och medverka till en högre prisni-&lt;br&gt;vå än vad som annars skulle vara fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO har redan uppmärksammat vissa företeelser inom blocken som kan&lt;br&gt;medföra oönskade konkurrensbegränsande effekter. Det är enligt kommit-&lt;br&gt;téns uppfattning viktigt att åtgärder vidtas i avsikt att uppnå klarhet om&lt;br&gt;vad som bör gälla för förhållandena inom blocken. Det bör övervägas om&lt;br&gt;inte de av NO inledda förhandlingarna bör breddas. Syftet bör vara att&lt;br&gt;definiera vad som kan karaktäriseras som skadliga bindningar och att&lt;br&gt;uppnå en högre grad av konkurrens och flexibilitet inom grossist- och&lt;br&gt;detaljistleden. Kommittén kommer att följa ärendet och vid behov åter-&lt;br&gt;komma till frågan i sitt huvudbetänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfälliga prisnedsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén kommer att under det första halvåret 1990 behandla frågan&lt;br&gt;om prisinformation till konsument och därvid ta ställning till de föränd-&lt;br&gt;ringar som kan behöva göras i marknadsföringslagen. I detta sammanhang&lt;br&gt;kommer den form av tillfällig prisnedsättning som tagit sig uttryck i&lt;br&gt;extrapriserna också att övervägas. Då kommer också konkurrensaspekter-&lt;br&gt;na av extrapriserna att vägas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensvårdande insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en avreglering är stora insatser på det konkurrensvårdande området&lt;br&gt;nödvändiga. Uppgifterna omfattar förutom konkurrensövervakning och&lt;br&gt;konkurrensutredningar också ingripanden genom förhandlingar och sank-&lt;br&gt;tioner. Insatser krävs framför allt under den s. k. övergångsperioden. Kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mittén har dock pekat på att de konkurrensvårdande insatserna kan behö-&lt;br&gt;va intensifieras tämligen omgående i anslutning till ett beslut om avregle-&lt;br&gt;ring. En handlingsberedskap för detta måste finnas i berörda organisatio-&lt;br&gt;ner. Efter en avreglering anser kommittén det vara mycket angeläget att&lt;br&gt;SPK noga följer prisutvecklingen inom livsmedelssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning är det vidare angeläget att NO, SPK och JN&lt;br&gt;samarbetar i syfte att koordinera insatserna och for att uppnå ett planerat&lt;br&gt;och samfällt agerande. Allmänt utgår kommittén ifrån att avregleringen&lt;br&gt;inom livsmedelsområdet kommer att frigöra administrativa resurser. De&lt;br&gt;förstärkta insatser som behövs for det konkurrensvårdande arbetet bör&lt;br&gt;enligt kommittén kunna finansieras inom ramen for de resurser som finns&lt;br&gt;inom området. Kommittén går nu inte närmare in på enskilda myndighe-&lt;br&gt;ters behov av resurser. Vi återkommer i stället till fördelningen av resurser&lt;br&gt;i huvudbetänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i betänkandet (SOU 1990:25)&lt;br&gt;Konkurrensen inom livsmedelssektorn&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om förbud mot marknadsdelning m. m. på jordbrukets&lt;br&gt;område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I fråga om varor som omfattas av lagen (1990:000) om avgift vid&lt;br&gt;införsel av jordbruksvaror gäller utöver konkurrenslagen (1982:729) be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Näringsidkare som verkar inom insamling eller efterföljande produk-&lt;br&gt;tion eller förädling får inte, i den utsträckning som följer av andra och&lt;br&gt;tredje styckena, beträffande varor som anges i 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ingå eller tillämpa en överenskommelse med en annan näringsidkare i&lt;br&gt;samma säljled,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillämpa ett gemensamt förfarande i samförstånd med en annan&lt;br&gt;näringsidkare i samma säljled, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utöva påtryckning på en annan näringsidkare i samma säljled i syfte&lt;br&gt;att få till stånd en överenskommelse eller ett gemensamt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i första stycket gäller om överenskommelsen eller det gemen-&lt;br&gt;samma förfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innebär en delning av insamling eller efterföljande produktion, föräd-&lt;br&gt;ling eller försäljning av varor inom landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i kvoter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) på geografiska grund eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) i fråga om kunder, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innebär någon annan begränsning av produktionen eller utbudet av&lt;br&gt;varorna inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i första stycket gäller också om överenskommelsen eller det&lt;br&gt;gemensamma förfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innebär en utjämning av priserna på råvaror inom landet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innebär en gemensam finansiering av förluster vid exportförsäljning&lt;br&gt;av råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Är jordbrukare eller andra liknande primärproducenter sammanslut-&lt;br&gt;na i en ekonomisk förening (primärförening) gäller förbuden i 2 § mot&lt;br&gt;vissa förfaranden mellan näringsidkare inte i fråga om verksamheten inom&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Förbuden i 2 § gäller inte förfaranden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. endast i begränsad mån kan påverka konkurrensen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utgör ett led i åtagande att för annans räkning sälja vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som bryter mot 2 § döms till böter eller fängelse i högst ett år. Är&lt;br&gt;brottet att anse som grovt döms till fängelse i högst två år. Är gärningen att&lt;br&gt;anse som ringa skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I fråga om undantag i övrigt, dispens från förbuden och handläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall 15-18, 24-25, 28-33 och 37-40§§ konkurrenslagen (1982:729)&lt;br&gt;gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;----------- 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillstånd enligt 16 § konkurrenslagen (1982:729) sökts före den 1 Bilaga 2&lt;br&gt;september 1991 för ett förfarande som står i strid mot denna lag men som&lt;br&gt;inletts fore lagens ikraftträdande omfattas det inte av denna lag så länge&lt;br&gt;tillståndsprövningen pågår. Ansökan om sådant tillstånd kan prövas före&lt;br&gt;lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över de remissinstansser som har yttrat&lt;br&gt;sig över betänkandet (SOU 1990:25) Konkurrensen&lt;br&gt;inom livsmedelssektorn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Göta hovrätt,&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm, lantbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk,&lt;br&gt;statens jordbruksnämnd, statens jordbruksnämnds konsumentdelegation,&lt;br&gt;statskontoret, riksrevisionsverket, marknadsdomstolen, näringsfrihetsom-&lt;br&gt;budsmannen, statens pris- och konkurrensverk, konsumentverket, bover-&lt;br&gt;ket, länsstyrelsen i Jämtlands län, Centralorganisationen SACO/SR, Dag-&lt;br&gt;ligvaruleverantörers förbund, Delegationen för glesbygdsfrågor, Förening-&lt;br&gt;en Foder och Spannmål, Grossistförbundet Svensk Handel, Handelsan-&lt;br&gt;ställdas förbund, Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor, Hushåll-&lt;br&gt;ningssällskapens förbund, Axel Johnsson AB, ICA Förbundet, Kooperati-&lt;br&gt;va institutet, Konsument-Forum, Kooperativa förbundet, Sveriges Köp-&lt;br&gt;mannaförbund, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksför-&lt;br&gt;bund, Samarbetsgruppen för alternativ odling, Småföretagens Riksorgani-&lt;br&gt;sation, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska Livsmedelsarbetareförbundet, Sveriges Industriförbund, Sveriges&lt;br&gt;Jordägareförbund, Sveriges Livsmedelshandlareförbund, Sveriges Livs-&lt;br&gt;medelsindustriförbund, Tjänstemännens Centralorganisation samt Torg-&lt;br&gt;och Marknadshandlarnas Ekonomiska Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor hänvisar i de delar som inte&lt;br&gt;berörs i eget yttrande till de remissyttranden som till samarbetsorganet&lt;br&gt;anslutna parter samt Grossistförbundet Svensk Handel lämnat. Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen hänvisar på liknande sätt till de remissyttranden&lt;br&gt;som lämnats av Sveriges Livsmedelsindustriförbund och Sveriges Jordäga-&lt;br&gt;reförbund. Sveriges Industriförbund ansluter sig till det yttrande som&lt;br&gt;Sveriges Livsmedelsindustriförbund lämnat. SACO/SR ansluter sig till det&lt;br&gt;yttrande som konsumentdelegationen lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;om konkurrensen inom livsmedelsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag skall tillämpas på näringsidkare som i yrkesmässig verk-&lt;br&gt;samhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. köper jordbruksprodukter från jordbrukare eller andra råvaruprodu-&lt;br&gt;center, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i något efterföljande produktionsled bearbetar eller förädlar sådana&lt;br&gt;produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen gäller dock inte verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom en koncern, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inom en ekonomisk förening med jordbrukare eller andra råvarupro-&lt;br&gt;ducenter som medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I denna lag avses med näringsidkare också en sammanslutning av&lt;br&gt;näringsidkare, även om den inte bedriver någon näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med jordbruksprodukter avses sådana varor som anges i bilagan till lagen&lt;br&gt;(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbud&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § I fråga om jordbruksprodukter är det — under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i 5 § — otillåtet för en näringsidkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att ingå eller tillämpa en överenskommelse med en annan näringsid-&lt;br&gt;kare i samma led,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att tillämpa ett gemensamt förfarande i samförstånd med en annan&lt;br&gt;näringsidkare i samma led, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att utöva påtryckning på en annan näringsidkare i samma led i syfte&lt;br&gt;att få till stånd en överenskommelse eller ett gemensamt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Förbudet i 4 § gäller, så snart överenskommelsen eller det gemensam-&lt;br&gt;ma förfarandet innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att inköp av varor inom landet eller efterföljande produktion eller&lt;br&gt;försäljning delas upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i kvoter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i geografiska områden, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i kundkretsar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att produktionen eller utbudet av varor inom landet begränsas på&lt;br&gt;något annat sätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att underskott vid försäljning av jordbruksprodukter på export finan-&lt;br&gt;sieras gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vad som sägs i 4 och 5 §§ om en överenskommelse eller ett gemen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt förfarande skall tillämpas också på ett beslut av en sammanslutning Prop. 1990/91:147&lt;br&gt;av näringsidkare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Förbudet i 4 § skall inte tillämpas på förfaranden som bara i begrän-&lt;br&gt;sad utsträckning kan påverka konkurrensen på den relevanta marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dispens&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Marknadsdomstolen kan, för en viss tid eller tills vidare, meddela en&lt;br&gt;näringsidkare tillstånd till ett förfarande som annars är förbjudet enligt 4 §&lt;br&gt;(dispens).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Dispens enligt 8 § får meddelas bara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förfarandet kan antas främja kostnadsbesparingar, som till väsentlig&lt;br&gt;del kommer konsumenterna till godo, eller i övrigt bidra till en från allmän&lt;br&gt;synpunkt ändamålsenlig ordning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I ärenden enligt 8 § skall följande föreskrifter i konkurrenslagen&lt;br&gt;(1982:729) också tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § om ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om interimistiska beslut, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 — 25 §§ om omprövning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straff&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som uppsåtligen bryter mot förbudet enligt 4 § skall dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är ringa skall dock inte dömas till straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är grovt, skall dömas till fängelse i högst två år. Vid bedö-&lt;br&gt;mande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas i vad mån det har&lt;br&gt;utgjort ett led i en organiserad, omfattande samverkan eller i en upprepad&lt;br&gt;brottslighet eller har medfört betydande skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas för gärningar som är&lt;br&gt;belagda med straff enligt konkurrenslagen (1982:729) eller som omfattas&lt;br&gt;av ett sådant förbud eller åläggande som har meddelats vid vite med stöd&lt;br&gt;av den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Allmänt åtal för brott mot denna lag får väckas bara efter medgivan-&lt;br&gt;de av näringsfrihetsombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Vid tillämpningen av denna lag skall följande föreskrifter i konkur-&lt;br&gt;renslagen (1982:729) också tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 och 30 — 32 §§ om uppgiftsskyldighet m. m,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § om begäran om biträde av myndighet för utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § om talan om utdömande av vite, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om någon före utgången av augusti 1991 har sökt dispens enligt 8 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ett förfarande som står i strid mot denna lag men som inletts innan Prop. 1990/91:147&lt;br&gt;lagen trädde i kraft, omfattas förfarandet inte av lagen förrän två månader Bilaga 4&lt;br&gt;efter det att beslut i dispensärendet meddelats. Ansökningar om sådan&lt;br&gt;dispens får prövas före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil&lt;br&gt;Werner, justitierådet Ulf Gad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1991 har regering-&lt;br&gt;en beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om konkurren-&lt;br&gt;sen inom livsmedelsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lars&lt;br&gt;Schuer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet, som anser att lagen bör benämnas lag om förbud mot konkur-&lt;br&gt;rensbegränsning avseende jordbruksprodukter, lämnar i övrigt förslaget&lt;br&gt;utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, Hjelm-Wallén, S. Anders-&lt;br&gt;son, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lind-&lt;br&gt;qvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson,&lt;br&gt;Sahlin, Larsson, Åsbrink.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Johansson anmäler fråga om lagstiftning om förbud mot konkur-&lt;br&gt;rensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om&lt;br&gt;lag om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter&lt;br&gt;i enlighet med bilagan till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet........ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Nuvarande ordning m. m.................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Konkurrenslagen ....................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Den hittillsvarande regleringen på livsmedelsområdet....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Den nya livsmedelspolitiken ............................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Konkurrensförhållandena inom livsmedelssektorn.......... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Lagstiftning om konkurrensen inom livsmedelsområdet ......... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Behovet av en lagstiftning ............................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Tillämpningsområdet för en ny lagstiftning........... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Förbud mot samverkan ............................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 Undantag från förbudet............................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.4 Dispens från förbudet ............................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.5 Straff m.m....................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.6 Den lagtekniska lösningen.......................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Förslagets förhållande till Europeiska Gemenskapens regler .&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Kostnader, administrativa konsekvenser, m. m............. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Upprättat lagförslag ........................................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Specialmotivering.......................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Ärendet till riksdagen....................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Propositionens lagförslag.................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Kommitténs sammanfattning av betänkandet .......... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Kommitténs lagförslag .............................. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.......................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................. 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet den 21 mars 1991 ................. 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-03-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:27:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03147</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:27:54</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03147</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__147.pdf</filnamn>
<filstorlek>2073922</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/ABDBCC3D-4E7C-427B-B43C-689AFDB1F2A7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:NU33</uppgift>
<ref_dok_id>GE01NU33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Konkurrenslagstiftning på livsmedelsområdet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:147&lt;br/&gt;
Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:147 Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:147&lt;br/&gt;
Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:147 Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:147&lt;br/&gt;
Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:147 Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:147&lt;br/&gt;
Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:147 Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:147&lt;br/&gt;
Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:147 Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:147&lt;br/&gt;
Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N105</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N105</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:147 Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Norberg  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:147&lt;br/&gt;
Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:147 Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Norberg  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:147&lt;br/&gt;
Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:147 Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per-Ola Eriksson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:147&lt;br/&gt;
Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N105</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N105</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:147 Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per-Ola Eriksson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roland Sundgren  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:147&lt;br/&gt;
Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:147 Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roland Sundgren  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  och Kersti Johansson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:147&lt;br/&gt;
Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:147 Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  och Kersti Johansson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven Eric Lorentzon  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:147&lt;br/&gt;
Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:147 Förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven Eric Lorentzon  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>