<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286133</hangar_id>
 <dok_id>GE03146</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>146</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:146</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>146</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-03-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:24</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:00:31</publicerad>
 <titel>om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03146/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03146</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03146</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:146&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03146/prop_199091__146-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91:146&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som tagits upp i bifogade utdrag ur&lt;br&gt;regeringsprotokollet den 21 mars 1991 för den åtgärd och det ändamål som&lt;br&gt;framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O dd Engström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplan skall skyldighet att anordna utrymme för parkering, lastning&lt;br&gt;och lossning kunna regleras. Vidare skall det vara möjligt att i detaljplan&lt;br&gt;kunna förbjuda att en byggnad används för parkering. Användningsområdet&lt;br&gt;för förhandsbesked utvidgas till att avse även kraven på tillgänglighet och på&lt;br&gt;anordnande av parkeringsutrymme. Med anledning av riksdagens uttalande i&lt;br&gt;fråga om s.k. parkeringsköp redovisas i det sammanhanget även över-&lt;br&gt;väganden i den frågan. Vidare redovisas överväganden i fråga om brand-&lt;br&gt;säkerhet vid alternativa boendeformer, inbrottsskydd och källsortering av&lt;br&gt;sopor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planändringar underlättas genom att reglerna om genomförandetid modi-&lt;br&gt;fieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden skall i vissa fall kunna förordna att beslut att anta, än-&lt;br&gt;dra eller upphäva fastighetsplaner får genomföras utan hinder av att beslutet&lt;br&gt;inte vunnit laga kraft. Bygglov, rivningslov och marklov skall vidare i vissa&lt;br&gt;fall kunna ges innan beslut avseende detaljplaner, områdesbestämmelser och&lt;br&gt;fastighetsplaner vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner skall i en detaljplan eller i områdesbestämmelser kunna infora&lt;br&gt;bygglovsplikt för anordnande eller väsentlig ändring av anläggningar för&lt;br&gt;vissa grundvattentäkter. Vidare skall fritidshus med högst två bostäder i skä-&lt;br&gt;lig omfattning omfattas av de krav på god hushållning med vatten som gäller&lt;br&gt;för byggnader i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner ges rätt att i områdesbestämmelser besluta att bygglov skall&lt;br&gt;krävas för att sätta upp eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar inom&lt;br&gt;områden som utgör värdefulla bebyggelsemiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett förtydligande klargörs att PBL^systemets regleringar i alla delar&lt;br&gt;skall gälla för äldre planer, om inte annat föreskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner ges möjlighet att i vissa fall förelägga den som kan komma att&lt;br&gt;begära ersättning till följd av ett senare beslut i fråga om en detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser att inom viss tid framställa krav på ersättning eller in-&lt;br&gt;lösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantiregeln avseende ersättning för skador när äldre planer eller bestäm-&lt;br&gt;melser ändras eller upphävs anpassas efter ändringar i skattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991. Ändringen beträf-&lt;br&gt;fande garantiregeln bör dock träda i kraft så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:1g)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att l kap. 4 §, 3 kap. 9 och 10 §§, 5 kap. 7, 12, 25 och 30 §§,&lt;br&gt;6 kap. 15 §, 8 kap. 2, 6, 7 och 34 §§ samt 17 kap.4 och 8 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 5 kap. 28 a §, 8 kap.&lt;br&gt;12 a och 18 a §§ samt närmast före 8 kap. 18 a § en ny rubrik av följ-&lt;br&gt;ande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning,&lt;br&gt;trädfällning och skogsplantering fordras tillstånd i form av bygglov, rivnings-&lt;br&gt;lov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande åtgärder som kräver&lt;br&gt;bygglov får ges förhandsbesked hu-&lt;br&gt;ruvida byggande kan tillätas pä den&lt;br&gt;avsedda platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande åtgärder som kräver&lt;br&gt;bygglov får ges förhandsbesked i de&lt;br&gt;fall som särskilt anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fritidshus med högst&lt;br&gt;två bostäder gäller inte bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3, 7 och 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fritidshus med högst&lt;br&gt;två bostäder gäller inte bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 § första stycket första me-&lt;br&gt;ningen, andra och tredje styckena&lt;br&gt;samt 7 och 8 §§ och skall kravet i&lt;br&gt;3 § första stycket andra meningen&lt;br&gt;gälla endast i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader som får uppföras utan bygglov skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i 1-8 §§ tillämpas i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad skall ut-&lt;br&gt;föras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska,&lt;br&gt;historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till&lt;br&gt;vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver skall tillses att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillbyggnader som kräver bygglov uppfyller kraven i 1-8 §§ och att an-&lt;br&gt;dra tillbyggnader uppfyller dessa krav i skälig utsträckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:246.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2. ombyggnader utförs så att de delar som byggs om tillförs de i 1-8 §§&lt;br&gt;angivna egenskaperna i den omfattning som följer av föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra ändringar än tillbyggnad eller ombyggnad utförs så att ändringar-&lt;br&gt;na i skälig utsträckning uppfyller kraven i 1-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplan eller områdesbestämmelser kan kommunen ställa lägre krav än&lt;br&gt;vad som följer av andra stycket 2 under förutsättning att bebyggelsen inom&lt;br&gt;området får långsiktigt godtagbara egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall hänsyn tas till&lt;br&gt;byggnadens förutsättningar. Vid än-&lt;br&gt;dring av fritidshus med högst två&lt;br&gt;bostäder gäller inte bestämmelserna i&lt;br&gt;3, 7 och 8§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall hänsyn tas till&lt;br&gt;byggnadens förutsättningar. Vid än-&lt;br&gt;dring av fritidshus med högst två&lt;br&gt;bostäder gäller inte bestämmelserna i&lt;br&gt;3 § första stycket första meningen,&lt;br&gt;andra och tredje styckena samt 7 och&lt;br&gt;8 §§ och skall, även sävitt avser till-&lt;br&gt;byggnader som kräver bygglov och&lt;br&gt;ombyggnader, kravet i 3 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen gälla endast i&lt;br&gt;skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § första stycket,&lt;br&gt;6 § första stycket 2 och 3, andra&lt;br&gt;stycket samt tredje stycket 2, 8 §&lt;br&gt;första och tredje styckena samt 9 §&lt;br&gt;första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen med-&lt;br&gt;delas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § första stycket,&lt;br&gt;6 § första stycket 2 och 3 samt an-&lt;br&gt;dra stycket, 8 § första och tredje&lt;br&gt;styckena samt 9 § första och andra&lt;br&gt;styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan får&lt;br&gt;ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen el-&lt;br&gt;ler miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas&lt;br&gt;andelen lägenheter av olika slag och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar&lt;br&gt;och tomter, varvid ombyggnadsbestämmelser enligt 3 kap. 10 § tredje&lt;br&gt;stycket, skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § och&lt;br&gt;rivningsförbud för sådana byggnader får meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen&lt;br&gt;inte skall vara huvudman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av 8. placering och utformning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parkeringsplatser samt förbud att an- parkeringsplatser, förbud att an-&lt;br&gt;vända viss mark för parkering, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vända viss mark eller byggnader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parkering samt skyldighet att anord-&lt;br&gt;na utrymme för parkering, lastning&lt;br&gt;och lossning enligt 3 kap. 15 §&lt;br&gt;första stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behöver&lt;br&gt;tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik-&lt;br&gt;och väganordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom luft-&lt;br&gt;förorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prövas enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemensam-&lt;br&gt;hetsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssamverkan&lt;br&gt;enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett exploateringsbeslut&lt;br&gt;enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;det anges i planen om den skall genomföras enligt nämnda lag. Skall mark tas&lt;br&gt;i anspråk från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen&lt;br&gt;innehålla uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till&lt;br&gt;syftet med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-10 §§ skall&lt;br&gt;tillämpas även när en detaljplan än-&lt;br&gt;dras eller upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-4 och 6-&lt;br&gt;10 §§ skall tillämpas även när en de-&lt;br&gt;taljplan ändras eller upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en detaljplan ändras skall vad&lt;br&gt;som gäller om genomförandetid för&lt;br&gt;planen gälla även för de frågor som&lt;br&gt;planändringen avser. Om det vid&lt;br&gt;planändringen inte gäller någon ge-&lt;br&gt;nomförandetid för planen, skall dock&lt;br&gt;särskild genomförandetid bestämmas&lt;br&gt;enligt 5 § för de frågor som planän-&lt;br&gt;dringen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om innehållet i kungörelsen skall senast dagen för kungö-&lt;br&gt;randet i brev sändas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kända sakägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. känd organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning&lt;br&gt;för en fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlingsordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1049.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;inte gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten till en riksorganisa-&lt;br&gt;tion och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra som har ett väsentligt intresse av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förslaget berör en samfallighet för vilken finns styrelse eller annan ut-&lt;br&gt;sedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, får underrättelsen sändas till&lt;br&gt;en ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare,&lt;br&gt;får underrättelsen sändas till en av delägarna för att hållas tillgänglig för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse enligt första stycket&lt;br&gt;behöver inte sändas, om ett stort an-&lt;br&gt;tal personer skall underrättas och det&lt;br&gt;skulle innebära större kostnad och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse enligt första stycket&lt;br&gt;behöver inte sändas, om ett stort an-&lt;br&gt;tal personer skall underrättas och det&lt;br&gt;skulle innebära större kostnad och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besvär än som är försvarligt med&lt;br&gt;hänsyn till ändamålet med under-&lt;br&gt;rättelsen att sända den till var och en&lt;br&gt;av dem. Ägare av sådan mark och&lt;br&gt;innehavare av sådan särskild rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besvär än som är försvarligt med&lt;br&gt;hänsyn till ändamålet med under-&lt;br&gt;rättelsen att sända den till var och en&lt;br&gt;av dem. Ägare av sådan mark och&lt;br&gt;innehavare av sådan särskild rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mark som avses i 24 § första styck-&lt;br&gt;et 3 skall dock alltid underrättas&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mark som avses i 24 § första stycket&lt;br&gt;3 skall dock alltid underrättas enligt&lt;br&gt;första stycket. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som har meddelats ett föreläggande&lt;br&gt;enligt 28 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en detaljplan antas får kom-&lt;br&gt;munen förelägga den som till följd&lt;br&gt;av antagandet kan komma att drab-&lt;br&gt;bas av skada som avses i 14 kap.&lt;br&gt;8 § första stycket 2 eller 3 att inom&lt;br&gt;viss tid, dock minst tvä månader,&lt;br&gt;anmäla sina anspråk på ersättning el-&lt;br&gt;ler inlösen till kommunen. Ett sådant&lt;br&gt;föreläggande skall åtföljas av uppgift&lt;br&gt;om de bestämmelser som avses bli&lt;br&gt;utfärdade, ändrade eller upphävda.&lt;br&gt;Den som inte anmäler sina anspråk&lt;br&gt;inom den utsatta tiden förlorar sin&lt;br&gt;rätt till ersättning eller inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket ut-&lt;br&gt;gör inte hinder mot att anspråk på er-&lt;br&gt;sättning eller inlösen framställs på&lt;br&gt;grund av skada som inte rimligen&lt;br&gt;kunde förutses inom den angivna ti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om anta-&lt;br&gt;gande av detaljplanen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1049.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;meddelande om tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet samt uppgift&lt;br&gt;om vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta sändas i brev till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av pla-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sakägare, bostodsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan or-&lt;br&gt;ganisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast un-&lt;br&gt;der utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden skrift-&lt;br&gt;ligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda eller&lt;br&gt;om de har rätt att överklaga på grund av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett stort antal personer skall&lt;br&gt;underrättas enligt första stycket 2&lt;br&gt;och det skulle innebära större kost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett stort antal personer skall&lt;br&gt;underrättos enligt första stycket 2&lt;br&gt;och det skulle innebära större kost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad och besvär än som är försvarligt&lt;br&gt;med hänsyn till ändamålet med un-&lt;br&gt;derrättelsen att sända den till var och&lt;br&gt;en av dem, får underrättelse i stället&lt;br&gt;ske genom kungörande på det sätt&lt;br&gt;som anges i 24 § eller genom en&lt;br&gt;kungörelse som anslås på kommu-&lt;br&gt;nens anslagstavla, informationsblad&lt;br&gt;om kungörelsen som sprids till de&lt;br&gt;boende som berörs av beslutet och&lt;br&gt;brev till sådana sakägare och sådan&lt;br&gt;organisation eller förening som av-&lt;br&gt;ses i första stycket 2. Ägare av så-&lt;br&gt;dan mark och innehavare av sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad och besvär än som är försvarligt&lt;br&gt;med hänsyn till ändamålet med un-&lt;br&gt;derrättelsen att sända den till var och&lt;br&gt;en av dem, får underrättelse i stället&lt;br&gt;ske genom kungörande på det sätt&lt;br&gt;som anges i 24 § eller genom en&lt;br&gt;kungörelse som anslås på kommu-&lt;br&gt;nens anslagstavla, informationsblad&lt;br&gt;om kungörelsen som sprids till de&lt;br&gt;boende som berörs av beslutet och&lt;br&gt;brev till sådana sakägare och sådan&lt;br&gt;organisation eller förening som av-&lt;br&gt;ses i första stycket 2. Ägare av så-&lt;br&gt;dan mark och innehavare av sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild rätt till mark som kan kom-&lt;br&gt;ma att tas i anspråk enligt 6 kap.&lt;br&gt;17-19 §§ skall alltid underrättas&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild rätt till mark som kan kom-&lt;br&gt;ma att tas i anspråk enligt 6 kap.&lt;br&gt;17-19 §§ skall dock alltid under-&lt;br&gt;rättas enligt första stycket. Det-&lt;br&gt;samma gäller den som har meddelats&lt;br&gt;ett föreläggande enligt 28 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kungörelse som avses i andra stycket skall framgå vad beslutet avser,&lt;br&gt;tidpunkten för beslutets tillkännagivande på kommunens anslagstavla och vad&lt;br&gt;den som vill överklaga beslutet har att iaktta. Om kungörelsen införs i orts-&lt;br&gt;tidningen, skall detta ske samma dag som beslutet tillkännages på anslagstav-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att anta, ändra eller upp-&lt;br&gt;häva fastighetsplan gäller först sedan&lt;br&gt;beslutet har vunnit laga kraft eller får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att anta, ändra eller upp-&lt;br&gt;häva fastighetsplan gäller först sedan&lt;br&gt;beslutet har vunnit laga kraft eller får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomföras efter förordnande enligt genomföras efter förordnande enligt&lt;br&gt;13 kap. 8 § andra stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13 kap. 8§ andra stycket. Bygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsnämnden får dock förordna att ett&lt;br&gt;sådant beslut som fattats efter till-&lt;br&gt;lämpning av reglerna om enkelt&lt;br&gt;planförfarande får genomföras trots att&lt;br&gt;beslutet inte vunnit laga kraft, om en&lt;br&gt;ägare av en fastighet som omfattas av&lt;br&gt;planen begär det och samtliga som&lt;br&gt;berörs av beslutet skriftligen godkänt&lt;br&gt;det förslag som ligger till grund för&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anordna nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar,&lt;br&gt;campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och&lt;br&gt;golfbanor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna upplag eller materialgårdar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anordna tunnlar eller bergrum som inte är avsedda för tunnelbana eller&lt;br&gt;gruvdrift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inrätta fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för kemiska pro-&lt;br&gt;dukter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand&lt;br&gt;eller andra olyckshändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppföra radio- eller telemaster eller tom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter&lt;br&gt;eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än&lt;br&gt;kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en&lt;br&gt;byggnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uppföra murar eller plank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. anordna parkeringsplatser utomhus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. anordna begravningsplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. väsentligt ändra anläggningar som avses i 1-9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygglov för att inrätta eller uppföra en anläggning enligt första stycket 4&lt;br&gt;eller 5 eller för att ändra anläggningen krävs inte, om det är fråga om en min-&lt;br&gt;dre anläggning avsedd endast för en viss fastighets behov. Bygglov för åt-&lt;br&gt;gärder enligt första stycket 8 behövs inte, om det på fastigheten finns endast&lt;br&gt;ett eller två enbostadshus eller et; tvåbostadshus och parkeringsplatsen är av-&lt;br&gt;sedd uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs&lt;br&gt;med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till&lt;br&gt;gata eller väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1049.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § får kommunen medge&lt;br&gt;undantag från kravet på bygglov. I&lt;br&gt;10 § finns särskilda bestämmelser&lt;br&gt;för vissa anläggningar och anord-&lt;br&gt;ningar avsedda för totalförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § och 6 § tredje styck-&lt;br&gt;et 2 får kommunen besluta om un-&lt;br&gt;dantag frän kravet på bygglov eller&lt;br&gt;om längre gdende krav. I 10 § finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser för vissa an-&lt;br&gt;läggningar avsedda för totalförsva-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 §5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får för ett område som utgör en värdefull miljö bestämma att&lt;br&gt;bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgärder&lt;br&gt;som avses i 3 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inom områden med detaljplan färga om en- eller tvåbostadshus och&lt;br&gt;komplementbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i&lt;br&gt;3 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områden för&lt;br&gt;vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma att bygglov krävs för att ut-&lt;br&gt;föra sådana åtgärder som avses i 4 § andra stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får vidare, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, bestämma att&lt;br&gt;bygglov krävs för att inom områden&lt;br&gt;som inte omfattas av detaljplan upp-&lt;br&gt;föra, bygga till eller på annat sätt&lt;br&gt;ändra ekonomibyggnader för jord-&lt;br&gt;bruk, skogsbruk eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig näring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får vidare, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, bestämma att&lt;br&gt;bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. inom områden som inte omfat-&lt;br&gt;tas av detaljplan uppföra, bygga till&lt;br&gt;eller på annat sätt ändra ekonomi-&lt;br&gt;byggnader för jordbruk, skogsbruk&lt;br&gt;eller därmed jämförlig näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna eller väsentligt ändra&lt;br&gt;anläggningar för sådana grundvat-&lt;br&gt;tentäkter som avses i 4 kap. 1 a § 1&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser enligt första-tredje styckena skall meddelas genom detalj-&lt;br&gt;plan eller områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 10 § får bestämmelser enligt första&lt;br&gt;och andra styckena inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader och andra&lt;br&gt;anläggningar som avses i 10 § får&lt;br&gt;bestämmelser enligt första och andra&lt;br&gt;styckena samt tredje stycket 2 inte&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i områdesbestäm-&lt;br&gt;melser besluta att bygglov krävs för&lt;br&gt;att sätta upp eller väsentligt ändra&lt;br&gt;ljusanordningar inom områden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i områdesbestäm-&lt;br&gt;melser besluta att bygglov krävs för&lt;br&gt;au&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. sätta upp eller väsentligt ändra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1049.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;ligger i närheten av befintliga eller&lt;br&gt;planerade anläggningar för totalför-&lt;br&gt;svaret, statliga flygplatser, andra&lt;br&gt;flygplatser för allmänt bruk, käm-&lt;br&gt;reaktorer, andra kärnenergianlägg-&lt;br&gt;ningar eller andra anläggningar som&lt;br&gt;kräver ett skydds- eller säkerhets-&lt;br&gt;område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ljusanordningar inom områden som&lt;br&gt;ligger i närheten av befintliga eller&lt;br&gt;planerade anläggningar för totalför-&lt;br&gt;svaret, statliga flygplatser, andra&lt;br&gt;flygplatser för allmänt bruk, käm-&lt;br&gt;reaktorer, andra kärnenergianlägg-&lt;br&gt;ningar eller andra anläggningar som&lt;br&gt;kräver ett skydds- eller säkerhetsom-&lt;br&gt;råde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sätta upp eller väsentligt ändra&lt;br&gt;skyltar eller ljusanordningar inom&lt;br&gt;områden som utgör värdefulla be-&lt;br&gt;byggelsemiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om bygglov för åtgärder&lt;br&gt;som avses i 6 § tredje stycket 2 skall&lt;br&gt;bifallas om åtgärden inte medför risk&lt;br&gt;för skada på befintliga eller i den&lt;br&gt;kommunala planeringen redovisade&lt;br&gt;grundvattentäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut fattats om antagande,&lt;br&gt;ändring eller upphävande av detalj-&lt;br&gt;plan, områdesbestämmelser eller fa-&lt;br&gt;stighetsplan får bygglov, rivningslov&lt;br&gt;eller marklov ges med villkor att&lt;br&gt;planbeslutet vinner laga kraft. I be-&lt;br&gt;slutet om lov skall därvid tas in en&lt;br&gt;upplysning om att sökanden inte har&lt;br&gt;rätt att påbörja åtgärden innan plan-&lt;br&gt;beslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;34 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På ansökan skall byggnadsnämn-&lt;br&gt;den ge förhandsbesked huruvida en&lt;br&gt;åtgärd som kräver bygglov kan tillå-&lt;br&gt;tas på den avsedda platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas det sökta tillståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan skall byggnadsnämn-&lt;br&gt;den ge förhandsbesked huruvida en&lt;br&gt;åtgärd som kräver bygglov kan tillå-&lt;br&gt;tas på den avsedda platsen. För-&lt;br&gt;handsbesked kan även avse huruvida&lt;br&gt;åtgärden kan antas uppfylla de krav&lt;br&gt;som anges i 3 kap. 7 § och 15 §&lt;br&gt;första stycket 6.&lt;br&gt;bestämmas de villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndet är bindande vid prövning av ansökan om bygglov som görs inom&lt;br&gt;två år från dagen för beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs inte ansökan om bygglov inom den tid som anges i andra stycket,&lt;br&gt;upphör tillståndet att gälla. I beslutet om förhandsbesked skall tas in en upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;lysning om detta. Sökanden skall också upplysas om att tillståndet inte med-&lt;br&gt;för rätt att påbölja den sökta åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19-23 samt 25-28 §§ skall tillämpas i fråga om för-&lt;br&gt;handsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadsplaner och byggnadsplaner&lt;br&gt;enligt byggnadslagen (1947:385) el-&lt;br&gt;ler stadsplanelagen (1931:142),&lt;br&gt;sådana äldre planer och bestämmel-&lt;br&gt;ser som anges i 79 och 83 §§ sist-&lt;br&gt;nämnda lag samt avstyckningspla-&lt;br&gt;ner, till den del de inte omfattas av&lt;br&gt;förordnande enligt 168 § byggnads-&lt;br&gt;lagen, skall gälla som detaljplan en-&lt;br&gt;ligt denna lag. Avstyckningsplaner,&lt;br&gt;till den del de omfattas av förord-&lt;br&gt;nande som nyss har angetts, skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadsplaner och byggnadsplaner&lt;br&gt;enligt byggnadslagen (1947:385) el-&lt;br&gt;ler stadsplanelagen (1931:142),&lt;br&gt;sådana äldre planer och bestämmel-&lt;br&gt;ser som anges i 79 och 83 §§ sist-&lt;br&gt;nämnda lag samt avstyckningspla-&lt;br&gt;ner, till den del de inte omfattas av&lt;br&gt;förordnande enligt 168 § byggnads-&lt;br&gt;lagen, skall gälla som detaljplaner&lt;br&gt;som antagits med stöd av denna lag.&lt;br&gt;Avstyckningsplaner, till den del de&lt;br&gt;omfattas av förordnande som nyss&lt;br&gt;har angetts, skall upphöra att gälla&lt;br&gt;vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stadsplaner och byggnadsplaner, som har fastställts efter ut-&lt;br&gt;gången av år 1978, skall genomförandetiden enligt 5 kap. 5 § vara fem år&lt;br&gt;räknat från ikraftträdandet. I fråga om övriga planer och bestämmelser som&lt;br&gt;avses i första stycket skall genomförandetiden anses ha gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat är föreskrivet i sådan plan eller bestämmelse som enligt för-&lt;br&gt;sta stycket skall gälla som detaljplan enligt denna lag, skall 39 § byggnads-&lt;br&gt;stadgan (1959:612) tillämpas som bestämmelse i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skada uppkommer till följd av att en plan eller bestämmelse, vars ge-&lt;br&gt;nomförandetid enligt 4 § skall anses ha gått ut, ändras eller upphävs, har&lt;br&gt;ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet rätt till ersättning av kom-&lt;br&gt;munen under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastigheten är belägen i ett område som till större delen är bebyggt i hu-&lt;br&gt;vudsak i enlighet med planen eller bestämmelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om ändring eller upphävande av planen eller bestämmelsen med-&lt;br&gt;delas före utgången av juni 1992 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fastigheten efter ändringen eller upphävandet inte får bebyggas eller får&lt;br&gt;bebyggas endast i en utsträckning som är uppenbart oskälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras eller upphävs planen eller bestämmelsen efter utgången av juni&lt;br&gt;1992 skall första stycket tillämpas, om bygglov har sökts men ärendet inte&lt;br&gt;har avgjorts före den nämnda tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning skall bestämmas som&lt;br&gt;skillnaden mellan fastighetens mark-&lt;br&gt;nadsvärde före och efter beslutet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning skall bestämmas som&lt;br&gt;skillnaden mellan fastighetens mark-&lt;br&gt;nadsvärde före och efter beslutet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphäva eller ändra planen. Fastig-&lt;br&gt;hetens marknadsvärde före beslutet&lt;br&gt;skall bestämmas med hänsyn till så-&lt;br&gt;väl de planförhållanden som de er-&lt;br&gt;sättningsprinciper som gällde vid&lt;br&gt;lagens ikraftträdande. Om kommu-&lt;br&gt;nen begär det, får dock värdet inte&lt;br&gt;bestämmas högre än ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar vad som enligt anvis-&lt;br&gt;ningarna till 36 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) får dras av vid&lt;br&gt;beräkning av realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphäva eller ändra planen. Fastig-&lt;br&gt;hetens marknadsvärde före beslutet&lt;br&gt;skall bestämmas med hänsyn till så-&lt;br&gt;väl de planförhållanden som de er-&lt;br&gt;sättningsprinciper som gällde vid&lt;br&gt;lagens ikraftträdande. Om kommu-&lt;br&gt;nen begär det, får dock värdet inte&lt;br&gt;bestämmas högre än ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar vad som enligt anvis-&lt;br&gt;ningarna till 36 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) i deras lydelse vid&lt;br&gt;utgången av juni 1990 fick dras av&lt;br&gt;vid beräkning av realisationsvinst&lt;br&gt;om fastigheten avyttrats den 31 de-&lt;br&gt;cember 1990 ändrat med det procent-&lt;br&gt;tal med vilket basbeloppet enligt la-&lt;br&gt;gen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring ändrats fram till värdetidpunk-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ersättning enligt första stycket skall väckas inom två år från det&lt;br&gt;att beslutet på vilket talan grundas vann laga kraft. Har fastighetsägare eller&lt;br&gt;innehavare av särskild rätt till fastighet väckt talan och har han rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning, får kommunen i stället lösa fastigheten eller rättigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om ersättning och inlösen skall i övrigt 14 kap. 9 § samt 15 kap. 1&lt;br&gt;och 6 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 17 kap. 8 § tre veckor efter den dag&lt;br&gt;då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssam-&lt;br&gt;ling, och i övrigt den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i 17 kap. 8 § tillämpas i sin nya lydelse endast i de fall&lt;br&gt;planen eller bestämmelsen ändras eller upphävs efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i väglagen (1971:948)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 46 § väglagen (1971:948)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde får inte utan länsstyrel-&lt;br&gt;sens tillstånd skyltar eller därmed jämförliga anordningar för reklam, propa-&lt;br&gt;ganda eller liknande ändamål finnas uppsatta utomhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som be-&lt;br&gt;hövs med hänsyn till trafiksäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden med detaljplan eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för sådana anordningar som är uppsatta på byggnader för upplysning&lt;br&gt;om affärsrörelse eller annan verksamhet på stället eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för anslagstavlor för meddelanden som rör kommunala angelägenheter,&lt;br&gt;föreningssammanträden, auktioner eller dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åtgärder för vilka bygglov&lt;br&gt;krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1987:459.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bostadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,&lt;br&gt;S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,&lt;br&gt;Wallström, Persson, Sahlin, Larsson, Äsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bygglagen (1987:10), PBL, lagen (1987:11) om exploateringssam-&lt;br&gt;verkan, ESL, och lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser, NRL,&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1987. Lagarna är resultatet av en genomgripande re-&lt;br&gt;form av byggnadslagstiftningen. Introduktionen av den nya lagstiftningen har&lt;br&gt;letts av en s.k. styrgrupp med representanter för bostadsdepartementet, sta-&lt;br&gt;tens lantmäteriverk, boverket och Svenska kommunförbundet. Det är natur-&lt;br&gt;ligt att en så omfattande lagstiftningsreform måste ses över efter en tids erfa-&lt;br&gt;renheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan under riksdagens behandling av propositionen med förslag till PBL&lt;br&gt;(prop. 1985/86:1) uttalade bostadsutskottet i sitt betänkande (1986/87:BoUl&lt;br&gt;s. 71) att det fanns anledning för riksdagen att förorda ytterligare övervägan-&lt;br&gt;den i avsikt att utforma ett system med s.k. parkeringsköp och att det borde&lt;br&gt;överlåtas åt regeringen att avgöra i vilka former dessa överväganden skulle&lt;br&gt;ske. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets uttalande (rskr. 27).&lt;br&gt;Bakgrunden till riksdagens beslut var att det kommit att råda osäkerhet om i&lt;br&gt;vilken utsträckning det är lagligen möjligt att använda sig av parkeringsköp&lt;br&gt;för att uppfylla PBL:s krav på att parkeringsutrymmen skall anordnas. Med&lt;br&gt;anledning av riksdagens beslut tillkallades en särskild utredare med uppdrag&lt;br&gt;att se över frågan om parkeringsköp. Utredningen överlämnade i februari&lt;br&gt;1989 betänkandet (SOU 1989:23) Parkeringsköp. Sammanfattningen av be-&lt;br&gt;tänkandet och lagförslaget i betänkandet bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilaga 1 resp, bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna bör fogas till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;som bilaga 3. Frågan har efter remissbehandlingen ytterligare bearbetats i&lt;br&gt;bostadsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin behandling av prop. 1986/87:1 förordade riksdagen också en an-&lt;br&gt;passning av PBL:s besvärsordning till förvaltningsrätten i övrigt. Denna fråga&lt;br&gt;övervägs inom ramen för en samlad översyn av PBL:s överklaganderegler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1987 inleddes ett treårigt erfarenhetsprojekt avseende tillämp- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;ningen av den nya lagstiftningen. Projektet leds av den styrgrupp som också&lt;br&gt;hade ansvaret för introduktionen av PBL. Styrgruppen utarbetade i början av&lt;br&gt;år 1989 en rapport som bearbetades av boverket och lantmäteriverket. I maj&lt;br&gt;1989 överlämnade de båda verken gemensamt promemorian Förslag till än-&lt;br&gt;dringar i plan- och bygglagen och naturvårdslagen till mig. Promemorian&lt;br&gt;remissbehandlades och låg till grund för de ändringar i PBL som trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 april 1990 (prop. 1989/90:37, BoU6, rskr. 85,&lt;br&gt;SFS 1989:1049). En förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian återfinns som bilaga 3 i propositionen. I propositionen uttalade&lt;br&gt;jag att de av verkens förslag som då inte behandlades behövde övervägas yt-&lt;br&gt;terligare. Jag återkommer nu med de förslag som utgår från förslagen i pro-&lt;br&gt;memorian som jag anser bör genomföras. De resterande förslagen bör enligt&lt;br&gt;min mening inte genomföras för närvarande. Jag kommer i det följande att re-&lt;br&gt;ferera till verkens förslag som promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag bör i de delar som rör de förslag till ändringar i&lt;br&gt;PBL som jag nu lägger fram fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det fortsatta arbetet med uppföljningen av PBL begärde bostadsde-&lt;br&gt;partementet under hand att boverket skulle utveckla motiven för vissa av de&lt;br&gt;förslag som lämnats i promemorian och gav samtidigt verket tillfälle att lämna&lt;br&gt;de ytterligare förslag till ändringar i PBL som det ansåg behövliga. Verkets&lt;br&gt;förslag - till vilka lantmäteriverket har medverkat - överlämnades till mig&lt;br&gt;den 26 oktober 1990 och avsåg vissa förenklingar vid ändring av detaljplan&lt;br&gt;och en möjlighet för byggnadsnämnden att i vissa fall förordna att ett beslut&lt;br&gt;att anta en fastighetsplan omedelbart får genomföras. Förslagen har därefter&lt;br&gt;ytterligare bearbetats i bostadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1989/90 års riksmöte behandlades två motioner med förslag om att&lt;br&gt;bygglovsplikt för brunnsborrning skulle införas i PBL. Med anledning av&lt;br&gt;motionerna beslutade riksdagen att ge regeringen till känna att regeringen för&lt;br&gt;riksdagen bl.a. skulle redovisa sin syn på frågan om bygglov för anläggande&lt;br&gt;av vattentäkt (1989/90:BoUl 1, s. 18 ff, rskr. 141). Frågan har beretts i&lt;br&gt;bostadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av betänkandet Parkeringsköp, boverkets nya förslag i fråga&lt;br&gt;om detaljplaner och fastighetsplaner och riksdagsmotionerna med förslag till&lt;br&gt;bygglovsplikt för brunnsborrning utarbetades promemorian (Ds 1990:79)&lt;br&gt;Förslag till ändringar i plan- och bygglagen (1987:10) inom bostadsdeparte-&lt;br&gt;mentet. Promemorian har remissbehandlats. Departementspromemorians lag-&lt;br&gt;förslag och en förteckning över remissinstanserna bör fogas till protokollet i&lt;br&gt;detta ärende som bilaga 5 resp, bilaga 6. Remissyttrandena finns tillgängliga&lt;br&gt;i lagstiftningsärendet (dnr BO90/2567/P).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag refererar i det följande till departementspromemorians förslag som de-&lt;br&gt;partementsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 28 februari 1991 remitterade regeringen till lagrådet de&lt;br&gt;förslag till lagändringar jag då föreläde regeringen. Förslagen överensstäm-&lt;br&gt;mer med dem jag nu lägger fram, med vissa undantag. De förslagen bör fo-&lt;br&gt;gas till protokollet i detta ärende som bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen den 14 mars 1991. Yttrandet bör &amp;nbsp;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 8. Lagrådet lämnar förslagen&lt;br&gt;utan erinran. I förhållande till det remitterade förslaget till ändring i PBL&lt;br&gt;föreslår jag ändringar, dels i 3 kap. 9 och 10 §§, dels i 17 kap. 8 §. I övrigt&lt;br&gt;föreslår jag i förhållande till de remitterade förslagen vissa redaktionella änd-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Plan- och bygglagen - tre års erfarenheter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Reformerad lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen inom plan- och byggområdet samt om hushållningen med&lt;br&gt;mark- och vattenresurserna genomgick i och med 1987 års lagreformer en&lt;br&gt;samlad och genomgripande förändring. Reformen syftade till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- decentralisera ansvaret för planläggning och lokal miljö till kommunerna&lt;br&gt;genom att begränsa statens kontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ge bättre förutsättningar för de boende att delta i planeringen och därigenom&lt;br&gt;påverka utformningen av närmiljön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ge större frihet och ansvar för den enskilda människan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främja en från social, ekologisk och samhällsekonomisk synpunkt god&lt;br&gt;hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ge riksintressen i fråga om hushållning med naturresurser stöd i de kom-&lt;br&gt;munala planerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förenkla och modernisera plansystemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ge en starkare ställning för sociala och ekonomiska hänsyn i planering och&lt;br&gt;byggande samt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ge bättre förutsättningar för planering av förnyelse och andra förbättringar i&lt;br&gt;redan bebyggda områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med plan- och bygglagen har kommunen fått ett självständigt ansvar för&lt;br&gt;utvecklingen av den lokala miljön. Statens ansvar begränsas i huvudsak till att&lt;br&gt;bevaka riksintressen, mellankommunala intressen samt hälso- och säkerhets-&lt;br&gt;frågor. De statliga myndigheternas uppgifter inom plan- och byggnadsväsen-&lt;br&gt;dets område har därigenom kommit att väsentligt förändras. Tillsynen och&lt;br&gt;uppsikten från statens sida riktas nu mindre in på en bevakning av enskilda&lt;br&gt;beslut i den kommunala planeringen och mer mot samråd och samverkan med&lt;br&gt;kommunerna kring långsiktiga frågor. Statens tillsyn och uppsikt får där-&lt;br&gt;igenom en mer framåtsyftande inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning - erfarenhetsåterföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av vad jag inledningsvis har sagt introducerades reformen ge-&lt;br&gt;nom en informations- och utbildningsinsats som väckt stor uppmärksamhet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även internationellt. Utbildningen samordnades av dåvarande statens planverk Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;- numera boverket - och engagerade cirka 400 lärare från kommuner, läns-&lt;br&gt;styrelser och de berörda verken. Sammanlagt har över 30 000 politiker och&lt;br&gt;tjänstemän deltagit i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är närmast självklart att en så omfattande reform kan få konsekvenser&lt;br&gt;som inte i alla avseenden var avsedda. De lärare som deltog i utbildningen&lt;br&gt;engagerades därför för att återföra erfarenheter från de första årens tillämp-&lt;br&gt;ning av den nya lagstiftningen. Genom att utbildningsinsatserna övergick i ett&lt;br&gt;erfarenhetsprojekt kunde sådana oförutsedda effekter snabbt komma till de&lt;br&gt;ansvariga myndigheternas och regeringens kännedom och åtgärder sättas in&lt;br&gt;för att snabbt rätta till ofullkomligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första erfarenheterna summerades vid ett s.k. riksmöte i september&lt;br&gt;1988. Som jag redan har nämnt resulterade mötet - efter bearbetning av den&lt;br&gt;s.k. styrgruppen - i en rapport som sedermera ledde till vissa ändringar i&lt;br&gt;PBL (SFS 1989:1049). Erfarenhetsprojektet har därefter fortsatt och ett nytt&lt;br&gt;riksmöte genomfördes i september 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har boverket i sina anslagsframställningar årligen lämnat rappor-&lt;br&gt;ter om hur lagreformen har utvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att redovisa mina överväganden mot bakgrund av de er-&lt;br&gt;farenheter som vunnits i det s.k. erfarenhetsprojektet och genom boverkets&lt;br&gt;allmänna uppsiktsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformens utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1990 skulle alla kommuner ha antagit kommunomfattande över-&lt;br&gt;siktsplaner. Vid den tidpunkten hade emellertid endast ca 20 procent av&lt;br&gt;kommunerna antagit sådana planer. Vid årsskiftet 1990/91 hade knappt hälf-&lt;br&gt;ten av landets kommuner en antagen kommuntäckande översiktsplan. Ett&lt;br&gt;mindre antal - eller ca 10 procent av kommunerna - synes dock ännu inte ha&lt;br&gt;påbörjat det egentliga arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid årsskiftet 1990/91 hade kommunerna antagit över 5 000 detaljplaner&lt;br&gt;och drygt 150 områdesbestämmelser. Kommunerna har främst gjort de-&lt;br&gt;taljplaner för att ändra äldre inaktuella planer. Ändamålet är till dominerande&lt;br&gt;del att bygga bostäder i redan bebyggda områden. Planerna är vanligtvis små&lt;br&gt;- 40 procent är till ytan ett ha eller mindre. Enkelt planförfarande har tilläm-&lt;br&gt;pats i stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet antagna områdesbestämmelser är få. Det beror självfallet på att un-&lt;br&gt;derlag i form av översiktsplaner saknats i många kommuner. Vanligtvis har&lt;br&gt;kommunerna använt områdesbestämmelser för att reglera bebyggelsemiljön&lt;br&gt;antingen av kulturmiljöskäl eller för att förhindra oönskad omvandling av fri-&lt;br&gt;tidshus till helårsbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket fick i mars 1990 i uppdrag att undersöka i vad mån detaljplane-&lt;br&gt;processen kunde effektiviseras och föreslå lämpliga åtgärder. I uppdraget in-&lt;br&gt;gick också att undersöka i vilken omfattning detaljplaner överklagas och att&lt;br&gt;analysera orsakerna till och effekterna av överklagandena. Uppdraget redo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visades till regeringen i augusti samma år. Bakgrunden till uppdraget var bl.a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rapporter om att antalet överklaganden ökat oroväckande mycket i och med&lt;br&gt;PBL-reformen. Boverkets redovisning visar att antalet överklaganden inte&lt;br&gt;ökat genom övergången till PBL. Andelen till regeringen överklagade planer&lt;br&gt;är nu till och med något färre än tidigare trots den vidgade kretsen av be-&lt;br&gt;svärsberättigade. Den genomsnittliga handläggningstiden efter det kommu-&lt;br&gt;nala antagandet har minskat påtagligt, medan den kommunala planerings-&lt;br&gt;processen fram till antagandet däremot har blivit mer tids- och resurs-&lt;br&gt;krävande. Detta är en naturlig följd av att samrådskretsen har vidgats. Den&lt;br&gt;längre handläggningstiden före antagandebeslutet är emellertid också i en del&lt;br&gt;fall orsakad av tunga rutiner i kommunerna och mellan kommuner och läns-&lt;br&gt;styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de ansvariga verken har de grundläggande syftena med lagreformen&lt;br&gt;i huvudsak uppfyllts såväl i kommunerna som inom länsförvaltningen.&lt;br&gt;Reformens genombrott styrks också av den omständigheten att endast tre&lt;br&gt;procent av de planer som överklagas upphävs av länsstyrelserna och en pro-&lt;br&gt;cent upphävs av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förenklingar för den enskilde som också varit ett huvudsyfte med re-&lt;br&gt;formen har emellertid endast delvis uppnåtts. Många förenklingsåtgärder är&lt;br&gt;beroende av aktiva avregleringsinsatser i kommunerna genom bl.a. antagna&lt;br&gt;detaljplaner eller områdesbestämmelser. Beroende på det högt uppdrivna&lt;br&gt;byggandet har kommunernas kapacitet att genomföra förenklingar genom&lt;br&gt;planbeslut vid sidan av de produktionsförberedande planerna varit liten.&lt;br&gt;Möjligheterna att förenkla för den enskilde är också beroende av att det finns&lt;br&gt;antagna översiktsplaner i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket har uttryckt oro för att naturresurslagens hushållningsbestäm-&lt;br&gt;melser inte har slagit igenom vid beslut enligt PBL och speciallagstiftningen.&lt;br&gt;Huvudförklaringen är enligt verket att de kommunala översiktsplanerna, som&lt;br&gt;skall konkretisera lagens hushållningsregler, ännu inte finns framme till stöd&lt;br&gt;för beslut enligt de NRL-anknutna lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gör emellertid boverket bedömningen att lagreformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1987 i huvudsak har uppnått sina syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.2.1 Fysisk planering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Lagreformen är 1987 har uppnått sina huvudsyften.&lt;br&gt;Fortsatt uppmärksamhet krävs dock vad gäller översiktsplanerna, som&lt;br&gt;nu måste fullföljas i kommunerna om PBL:s intentioner vad gäller för-&lt;br&gt;enkling för den enskilde samt hushållningsmålen enligt naturresurs-&lt;br&gt;lagen skall uppnås. Även detaljplaneförfarandet behöver följas upp så&lt;br&gt;att en effektivisering kan ske utan att demokratimålet i PBL eftersätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Plan- och bygglagen är ett viktigt instru-&lt;br&gt;ment för utvecklingen av en god livsmiljö. Bestämmelserna i lagen uttrycker&lt;br&gt;hur planläggning av mark och vatten skall ske med beaktande av lokala och&lt;br&gt;nationella mål och den enskildes rättigheter samt med öppenhet och med-&lt;br&gt;borgarinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plansystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar boverkets bedömning att huvudsyftena med lagreformen har upp-&lt;br&gt;nåtts. Kommunerna beslutar nu självständigt om hur mark och vatten skall&lt;br&gt;utnyttjas. De allmänna intressena skall i princip inte omprövas av länsstyrelse&lt;br&gt;eller regering annat än i undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det första halvåret 1991 kommer de flesta av landets kommuner att&lt;br&gt;ha antagit en kommunomfattande översiktsplan. Den skall redovisa de all-&lt;br&gt;männa intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden och om bebyggelseutvecklingen samt hur kommunen avser att&lt;br&gt;tillgodose riksintressen enligt naturresurslagen. Decentraliseringen förutsätter&lt;br&gt;att aktuella översiktsplaner finns i landets kommuner. Flera av de problem&lt;br&gt;som uppmärksammats i det s.k. erfarenhetsprojektet kan också hänföras till&lt;br&gt;att översiktsplanerna inte funnits framme. Det gäller både att förenklings-&lt;br&gt;strävandena inte har kunnat tillgodoses och att naturresurslagens hushåll-&lt;br&gt;ningsbestämmelser inte kommit att tillämpas på det sätt som avsågs i förar-&lt;br&gt;betena till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att boverket fortsätter att noga följa utvecklingen och att&lt;br&gt;verket, tillsammans med länsstyrelserna, verkar för att lagstiftningens inten-&lt;br&gt;tioner i dessa avseenden fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fysiska planeringens främsta uppgift i ett samhälle som förändras är&lt;br&gt;att lösa konflikter mellan de olika intressen som ställer anspråk på mark- och&lt;br&gt;vattenresurserna. Kravet på en aktuell översiktsplan har enligt min mening&lt;br&gt;skapat ett unikt tillfälle att pröva olika kommunala strategier att möta fram-&lt;br&gt;tidens anspråk på våra samlade fysiska resurser. När arbetet i landets kom-&lt;br&gt;muner bedrivs samtidigt kan framtidsfrågorna diskuteras och analyseras även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett mellankommunalt perspektiv. Det är enligt min mening en förutsättning Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;för den viktiga koppling mellan bebyggelse och infrastruktur, som enligt re-&lt;br&gt;geringens proposition (1990/91:87) om näringspolitik för tillväxt blir betydel-&lt;br&gt;sefull under 1990-talet. Det gäller bl.a. att vända den utveckling som inne-&lt;br&gt;burit ett kraftigt ökat transportarbete. Detta förutsätter en mer aktiv roll i den&lt;br&gt;övergripande samhällsplaneringen från länsstyrelsernas sida. Boverket har&lt;br&gt;regeringens uppdrag att senast i september 1991 redovisa vilka konsekvenser&lt;br&gt;olika trafikinvesteringar får på bebyggelseutvecklingen och på hushållningen&lt;br&gt;med naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållningsbegreppet i naturresurslagen måste göras tydligare. Enligt re-&lt;br&gt;geringens uppfattning bör länsstyrelserna också här mer aktivt verka för att&lt;br&gt;tillvarata riksintressen och slå vakt om en långsiktigt god hushållning med&lt;br&gt;naturresurser. Detta framhålls också i regeringens proposition (1990/91:90)&lt;br&gt;om en god livsmiljö. Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksintressen&lt;br&gt;är ett värdebegrepp. Översiktsplanens uppgift är bl.a. att redovisa de värden&lt;br&gt;som karaktäriserar riksintresset. Den skall också beskriva hur riksintresset&lt;br&gt;enligt kommunen kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PBL och NRL förutsätter ett väl utvecklat samarbete mellan berörda stat-&lt;br&gt;liga myndigheter. Det ankommer på boverket att verka för samordning av de&lt;br&gt;statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av PBL och&lt;br&gt;NRL. Däri ingår bl.a. att sprida kunskap som verket erhåller genom att följa&lt;br&gt;kommunernas arbete med översiktsplanerna. Enligt min mening har samar-&lt;br&gt;betet mellan boverket och övriga centrala myndigheter fungerat väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utvärdering av den första generationen översiktsplaner, som jag er-&lt;br&gt;farit att boverket redan har påbörjat, är det enligt min mening av särskilt in-&lt;br&gt;tresse att få belyst dels om dessa blivit tillräckligt konkreta för att bidra till en&lt;br&gt;god hushållning med naturresurser och för att effektivisera hanteringen av en-&lt;br&gt;skilda ärenden, dels blivit tillräckligt förankrade bland politiker och med-&lt;br&gt;borgare för att styra grunddragen i den framtida bebyggelseutvecklingen i&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverkets utredning om detaljplaneringens effektivitet har gett underlag&lt;br&gt;för några slutsatser. Min bedömning är att det för närvarande inte finns något&lt;br&gt;som talar för principiella förändringar i PBL till följd av exempelvis över-&lt;br&gt;klagandesituationen. Jag kommer dock i det följande (avsnitt 5 och 6) att&lt;br&gt;föreslå vissa ändringar såvitt avser reglerna för fastighetsplan och bygglov&lt;br&gt;som avser att minska tidsutdräkten i planeringsprocessen. Erfarenhets-&lt;br&gt;projektet och boverkets utredning visar enligt min mening dessutom att änd-&lt;br&gt;ring av detaljplaner i vissa situationer måste kunna ske på ett annat och&lt;br&gt;enklare sätt än vad dagens praxis medger. Det gäller särskilt vid den om-&lt;br&gt;rådessyn som följer av översiktsplanearbetet. Jag kommer därför i det&lt;br&gt;följande (avsnitt 4) att föreslå ändringar som gör detta möjligt. Vad gäller för-&lt;br&gt;faranderegler i övrigt har boverkets utredning påvisat behovet av en kom-&lt;br&gt;plettering av gällande allmänna råd. Detaljplanehandboken skall därför&lt;br&gt;genomgå en översyn i syfte att förenkla vad som visat sig leda till onödig&lt;br&gt;pappersexercis i kommunernas interna arbetsrutiner. Jag har vidare erfarit att&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet riktar in sitt arbete på att tillvarata lagstiftningens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förenklingsmöjligheter. Jag vill i sammanhanget erinra om regeringens till Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;riksdagen nyligen lämnade förslag om en ny kommunallag (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:117). Förslaget innebär bl.a. att kravet på att det skall finnas en sär-&lt;br&gt;skild byggnadsnämnd överges. Genom den nya kommunallagen får kommu-&lt;br&gt;nerna i princip fullständig frihet att organisera nämndarbetet. Genom förslaget&lt;br&gt;skapas enligt min mening goda förutsättningar för att också förenkla kommu-&lt;br&gt;nernas interna administration såvitt gäller plan- och byggärenden. Jag har&lt;br&gt;därför inte bedömt att ytterligare åtgärder för att förenkla hanteringen behövs&lt;br&gt;för närvarande. Samtidigt vill jag framhålla att ett slopande av kravet på att det&lt;br&gt;skall finnas en särskild byggnadsnämnd inte får leda till att kompetensen på&lt;br&gt;detta område försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang ta upp en annan fråga som har väckts i sam-&lt;br&gt;band med den pågående uppföljningen av PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en uttrycklig bestämmelse i PBL skall byggnadsnämnden till sitt bi-&lt;br&gt;träde ha minst en person med arkitektutbildning och i övrigt ha tillgång till&lt;br&gt;personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för&lt;br&gt;att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt&lt;br&gt;(11 kap. 4 §). I vissa - särskilt mindre - kommuner anlitas utomstående kon-&lt;br&gt;sulter för de uppgifter som normalt ankommer på stadsarkitekten. I förar-&lt;br&gt;betena till PBL har en sådan ordning också accepterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län har i en skrivelse till regeringen föreslagit en&lt;br&gt;översyn av gällande instruktion för deltidsanställda stadsarkitekter. Med gäl-&lt;br&gt;lande instruktion avses då de rekommendationer som utfärdades år 1964 av&lt;br&gt;dåvarande Byggnadsstyrelsen i samråd med bl.a. Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet. Bakgrunden till förslaget är enligt skrivelsen risken för att jäv eller&lt;br&gt;jävsliknande situationer skall uppstå, om kommunen anlitar utomstående&lt;br&gt;konsulter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PBL har gett kommunerna ansvaret för handläggningen av plan- och&lt;br&gt;byggärenden. Det kan knappast anses vara en statlig uppgift att genom sär-&lt;br&gt;skilda instruktioner, utöver vad som föreskrivs i PBL och annan lagstiftning,&lt;br&gt;närmare reglera kommunala tjänster. Jag är självfallet medveten om risken för&lt;br&gt;att jävsliknande situationer kan uppstå i det enskilda fallet, särskilt med ex-&lt;br&gt;ternt anlitad personal. Enligt min mening är dock förvaltningslagens&lt;br&gt;(1986:223) regler om jäv fullt tillräckliga. Förvaltningslagens bestämmelser&lt;br&gt;skall tillämpas hos byggnadsnämnd. Enligt min mening får det anses an-&lt;br&gt;komma på kommunerna att se till att förvaltningslagen efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsplanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företeelse som har uppmärksammats sedan PBL bereddes i regerings-&lt;br&gt;kansliet är den s.k. förhandlingsplaneringen. Den är delvis en följd av en an-&lt;br&gt;strängd kommunalekonomi. Jag vill i detta sammanhang anföra följande.&lt;br&gt;Med förhandlingsplanering avses en planering som tidigt binder exploatering-&lt;br&gt;ens inriktning, omfattning och finansiering genom ett avtal mellan kommun&lt;br&gt;och exploatör. Initiativet tas vanligen av en exploatör som erbjuder kommu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen ett &amp;quot;paket&amp;quot;. Detta innehåller, vid sidan av exploatörens eget projekt, Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;någon typ av åtagande som är fördelaktigt från kommunalekonomisk syn-&lt;br&gt;punkt. Förhandlingsplaneringen kan enligt min mening förändra förut-&lt;br&gt;sättningarna för den gängse planeringen enligt PBL. Infrastruktur och be-&lt;br&gt;byggelse har en varaktighet och en mångsidig användbarhet som bara kan tas&lt;br&gt;till vara utifrån långsiktiga sociala, samhällsekonomiska och ekologiska ut-&lt;br&gt;gångspunkter. Konkurrensen i byggandet får inte åsidosättas och markpris-&lt;br&gt;utvecklingen får inte snedvridas till följd av förhandlingsuppgörelsema. De&lt;br&gt;olika allmänna och enskilda intressen som berörs måste kunna göras gällande&lt;br&gt;på det sätt som PBL förutsätter. Det ankommer på boverket att i sin uppsikts-&lt;br&gt;verksamhet noga följa utvecklingen och föreslå åtgärder som förhindrar&lt;br&gt;negativa effekter av sådana förhandlingsuppgörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna debatten har på senare tid uppmärksamhet riktats på hur kon-&lt;br&gt;kurrensfrågor behandlas i den kommunala planeringen. Det gäller bl.a. den&lt;br&gt;lämplighetsprövning som kommunerna gör enligt PBL i samband med plan-&lt;br&gt;läggning av markanvändningen för olika ändamål och i samband med bygg-&lt;br&gt;lov. Även konkurrenskommittén har i betänkandet (SOU 1990:25)&lt;br&gt;Konkurrensen inom livsmedelssektorn konstaterat att den prövning av han-&lt;br&gt;delns etableringar som kommunerna gör inom ramen för det kommunala&lt;br&gt;planmonopolet och vid bygglovgivningen har konkurrensaspekter. Enligt&lt;br&gt;kommittén finns det skäl att mera lyfta fram konkurrensfrågorna i dessa&lt;br&gt;sammanhang. Om det visar sig att kommunerna inte beaktar konkurrens-&lt;br&gt;intresset vid sin planläggning kan det enligt kommittén finnas skäl att tyd-&lt;br&gt;ligare markera detta intresse genom att i PBL uttryckligen ta in konkurrens-&lt;br&gt;intresset så att detta intresse kommer att ingå i den avvägning mellan olika&lt;br&gt;allmänna intressen som skall göras enligt PBL. Konkurrenskommitténs be-&lt;br&gt;tänkande har remissbehandlats. Av dem som har yttrat sig delar flera, bl.a.&lt;br&gt;konsumentdelegationen, statskontoret, näringsfrihetsombudsmannen och&lt;br&gt;statens pris- och konkurrensverk kommitténs bedömning att konkurrens är en&lt;br&gt;faktor som bör beaktas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommitténs uppfattning att möjligheterna att etablera sig fritt har&lt;br&gt;en central betydelse för konkurrensen inom handeln. Kommunerna har bl.a.&lt;br&gt;genom plan- och byggnadslagstiftningen getts vissa möjligheter att styra och&lt;br&gt;kontrollera handelns etableringar. För egen del vill jag starkt markera vikten&lt;br&gt;av att kommunerna vid tillämpningen av PBL verkar för att begränsningar av&lt;br&gt;konkurrensen i dessa avseenden så långt möjligt undviks. Detta synsätt&lt;br&gt;kommer också till klart uttryck i förarbetena till PBL. I sitt anförande till pro-&lt;br&gt;positionen om PBL betonade dåvarande departementschefen (s. 576) kom-&lt;br&gt;munernas ansvar för att markens användning planeras så att konsumenterna&lt;br&gt;så långt möjligt har tillgång till ett allsidigt utbud av varor och tjänster och&lt;br&gt;möjlighet att välja mellan t.ex. låga priser, närhet till butiker och hög service-&lt;br&gt;grad. Kommunen har också ett ansvar för att markens användning planeras så&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att denna valfrihet också skall kunna upprätthållas. I propositionen om PBL Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;betonade departementschefen vidare kommunernas ansvar för att den fysiska&lt;br&gt;miljön i stort får en lämplig utformning. Inom ramen för denna planering&lt;br&gt;borde, enligt departementschefen, konkurrensen ges ett så fritt spelrum som&lt;br&gt;möjligt för att hålla priserna nere och öka företagens effektivitet till kon-&lt;br&gt;sumenternas fördel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag närmare redovisar min syn på konkurrensfrågornas behandling i&lt;br&gt;samband med planläggning och bygglov vill jag kort beskriva gällande ord-&lt;br&gt;ning. Närmare reglering av markens användning och av bebyggelsen inom&lt;br&gt;kommunen sker genom detaljplaner. Bestämmelser om detaljplan finns i&lt;br&gt;5 kap. PBL. Bestämmelser om ett visst minsta innehåll som alla planer måste&lt;br&gt;ha finns i 3 och 5 §§. Bestämmelser som en detaljplan dessutom får innehålla&lt;br&gt;anges i 7 och 8 §§. Den bestämmelse som är av störst intresse i samman-&lt;br&gt;hanget finns i 5 kap. 7 §. Där sägs att utöver vad som enligt 3 § skall redo-&lt;br&gt;visas i detaljplanen får i planen meddelas bestämmelser om bl.a. byggnaders&lt;br&gt;användning (7 § första stycket 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller byggnaders användning kan i detaljplaner urskiljas vissa&lt;br&gt;huvudändamål. Ett sådant ändamål är handel. PBL ökade möjligheterna till&lt;br&gt;preciseringar i förhållande till den tidigare gällande byggnadslagstiftningen.&lt;br&gt;Vad gäller handelsändamål kan med stöd av motivtexten tre kategorier regle-&lt;br&gt;ras särskilt, nämligen partihandel, detaljhandel med skrymmande varor och&lt;br&gt;detaljhandel med livsmedel. Bakgrunden till att man i PBL öppnade möjlig-&lt;br&gt;heter till preciseringar är att olika typer av handel också påverkar omgiv-&lt;br&gt;ningen på olika sätt. Huvudregeln är dock att handelsändamålet inte får preci-&lt;br&gt;seras ytterligare i detaljplaner. Skälet till detta är att konkurrensen inom ramen&lt;br&gt;för den kommunala planeringen skall ges ett så fritt spelrum som möjligt.&lt;br&gt;Detaljplaner skall vidare utformas så att de möjliggör förändring och för-&lt;br&gt;nyelse, t.ex. etablering av nya butiksformer. Preciseringar bör göras endast&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl till detta. Beträffande möjligheterna till en regle-&lt;br&gt;ring inom gruppen detaljhandel uttalade departementschefen (s. 577) att en&lt;br&gt;viss reglering bör vara möjlig, men att det även här är ett samhällsintresse att&lt;br&gt;inte onödigtvis begränsa konkurrensmöjligheterna. När det är fråga om livs-&lt;br&gt;medel krävs särskilda skäl som kan motivera en reglering, t.ex. att kommu-&lt;br&gt;nen har stöd i en översiktsplan, varuförsörjningsplan eller annan service-&lt;br&gt;utredning (s. 578). Innebörden av detta är att på en övergripande nivå till-&lt;br&gt;godose kommuninvånarnas livsmedelsförsörjning och inte att i detalj styra&lt;br&gt;handelns etablering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bygglov finns i 8 kap. PBL. Enligt 1 § krävs bygglov&lt;br&gt;bl.a. för att uppföra nya byggnader, göra tillbyggnader eller ta i anspråk eller&lt;br&gt;inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det&lt;br&gt;för vilken byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats.&lt;br&gt;I 11 § anges att ansökningar om bygglov skall bifallas bl.a. om åtgärden inte&lt;br&gt;strider mot detaljplan. Vid prövningen av en ansökan om lov inom en detalj-&lt;br&gt;plan skall kommunen inte ta ställning vare sig till behovet av verksamheten i&lt;br&gt;fråga eller till frågan om olika företag skall ges likvärdiga förutsättningar&lt;br&gt;inom området &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening ger en tillämpning av PBL i enlighet med de i förar- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;betena uttalade intentionerna goda förutsättningar för att pröva lämpligheten&lt;br&gt;av markens användning för olika ändamål, t.ex. för butiksetableringar, utan&lt;br&gt;att konkurrensen i något väsentligt avseende sätts ur spel. Planläggningen -&lt;br&gt;och den lämplighetsprövning som ligger i denna process - kan givetvis upp-&lt;br&gt;fattas som konkurrensbegränsande i sig, eftersom det just handlar om att göra&lt;br&gt;avvägningar mellan olika markanvändningsanspråk och att därvid pröva&lt;br&gt;lämpligheten av en viss verksamhet på en viss plats. Det är då väsentligt att&lt;br&gt;kommunens planer inte i onödan ges en sådan detaljeringsgrad att det förhin-&lt;br&gt;drar en vitaliserande nyetablering av handeln (jfr. 5 kap. 7 § tredje stycket).&lt;br&gt;Som framgått av vad jag tidigare har sagt medger PBL också en reglering av&lt;br&gt;olika former av handel. Jag anser att sådan reglering genom bestämmelser i&lt;br&gt;detaljplan måste kunna användas även i framtiden. De begränsningar som&lt;br&gt;även i fortsättningen bör kunna läggas på t.ex. livsmedelsförsäljning bör an-&lt;br&gt;vändas mycket restriktivt. Kommunerna bör således vid sin prövning av olika&lt;br&gt;etableringar noga beakta behovet av att konkurrensen förstärks inom handeln&lt;br&gt;och då särskilt inom livsmedelsområdet. Ökad konkurrens inom handeln&lt;br&gt;måste enligt min mening utgöra ett naturligt inslag i vad som allmänt torde av-&lt;br&gt;ses med en lämplig samhällsutveckling. Ett etableringstillstånd bör därför inte&lt;br&gt;kunna styras av företagsformen. Jag räknar med att näringsfrihetsombuds-&lt;br&gt;mannen och andra berörda myndigheter liksom hittills kommer att följa ut-&lt;br&gt;vecklingen på området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag nämnde tidigare att det från en del håll har framförts önskemål om att&lt;br&gt;införa konkurrens som ett allmänt intresse i 2 kap. PBL. Av vad jag nyss har&lt;br&gt;sagt framgår att jag anser att en sådan ändring inte är behövlig. Konkurrens&lt;br&gt;som ett särskilt allmänt intresse att beakta vid planläggning och vid lokalise-&lt;br&gt;ring av bebyggelse skulle dessutom medföra en del mindre önskvärda kom-&lt;br&gt;plikationer. Ett sådant allmänt främjande av konkurrens inom ramen för den&lt;br&gt;kommunala planeringen skulle nämligen inte bara främja konkutTensen inom&lt;br&gt;handeln utan all konkurrens om mark skulle i så fall behandlas utifrån ett&lt;br&gt;sådant perspektiv. Enligt min uppfattning kan ett sådant synsätt komma att&lt;br&gt;strida mot plan- och byggnadslagstiftningens grundläggande syfte, nämligen&lt;br&gt;att på saklig grund väga olika intressen i samhället mot varandra och där in-&lt;br&gt;tressen som en god social och fysisk miljö fått en särskild tyngd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.2 Byggande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i plan- och byggförordningen (1987:383) bemyndigat bo-&lt;br&gt;verket att meddela verkställighetsföreskrifter och de övriga föreskrifter som&lt;br&gt;behövs för tillämpningen av ett flertal bestämmelser i PBL. Med stöd av be-&lt;br&gt;myndigandet har verket bl.a. beslutat om nybyggnadsregler som trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1989. Reglerna är till stor del utformade som funktions-&lt;br&gt;inriktade krav på byggnaders egenskaper, vilket innebär att den tidigare&lt;br&gt;detaljregleringen genom tekniska föreskrifter har kunnat begränsas.&lt;br&gt;Funktionskraven främjar också utvecklingen av ny teknik och nya metoder på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggområdet. Under en övergångstid fram till den 1 januari 1991 har även Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;bestämmelserna i Svensk Byggnorm 1980 kunnat tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna har introducerats genom den informations- och utbild-&lt;br&gt;ningsverksamhet som jag redan har beskrivit. Boverket har samlat in erfaren-&lt;br&gt;heter av deras tillämpning och kommer på gnindval härav att göra vissa för-&lt;br&gt;ändringar av reglerna. Enligt min uppfattning är det angeläget att verket i det&lt;br&gt;arbetet eftersträvar ytterligare förenklingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom verket pågår för närvarande ett arbete som syftar till att åstadkomma&lt;br&gt;föreskrifter och allmänna råd för ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har frågor som rör byggnaders inomhusmiljö upp-&lt;br&gt;märksammats alltmer. Den inom bostadsdepartementet tillsatta arbetsgruppen&lt;br&gt;för frågor som rör s.k. sjuka hus har redovisat sitt slutbetänkande (Ds&lt;br&gt;1990:4) Byggnaders inomhusmiljö m.m. i februari 1990. Betänkandet har&lt;br&gt;remissbehandlats. Proposition i ämnet kommer att lämnas till riksdagen inom&lt;br&gt;kort. Med anledning av förslag från gruppen har boverket i samråd med&lt;br&gt;statens råd för byggnadsforskning inlett en riksomfattande kampanj &amp;quot;Hus &amp;amp;&lt;br&gt;hälsa&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens beslut (1988/89:BoUl, rskr. 28) har uppdrag&lt;br&gt;givits till boverket att utreda frågor om inbrottssäkrare dörrar, brandsäkerhet&lt;br&gt;vid alternativa boendeformer och källsortering av sopor. De nämnda upp-&lt;br&gt;dragen har nyligen redovisats till bostadsdepartementet. I det följande kom-&lt;br&gt;mer jag att redovisa min bedömning beträffande boverkets förslag (av-&lt;br&gt;snitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.3 EG-frågor m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det internationella samarbetet intensifieras. På byggområdet pågår sedan&lt;br&gt;länge ett omfattande arbete med att harmonisera byggreglerna i syfte att un-&lt;br&gt;derlätta handeln med byggvaror. Sverige har varit verksamt främst på nordisk&lt;br&gt;nivå men även europeiskt och globalt. Av särskilt intresse är för närvarande&lt;br&gt;harmoniseringsarbetet inom EG och de påbörjade förhandlingarna om att ut-&lt;br&gt;vidga dessa även till EFTA-ländema. EG:s direktiv (89/106/EEC) om till-&lt;br&gt;närmande av medlemsstaternas lagar, förordningar och administrativa be-&lt;br&gt;stämmelser rörande byggvaror antogs i december 1988 och skall vara genom-&lt;br&gt;fört i medlemsländernas lagstiftning senast den 27 juni 1991. Direktivet om-&lt;br&gt;fattar i princip alla varor som permanent skall ingå i byggnader och anlägg-&lt;br&gt;ningar. Harmoniseringen mellan ländernas byggregler innebär inte att exem-&lt;br&gt;pelvis befintliga och berättigade nationella skyddsnivåer sänks. Direktivet är&lt;br&gt;utformat så att medlemsländerna skall harmonisera byggreglerna när det gäller&lt;br&gt;väsentliga säkerhetskrav medan utarbetandet av tekniska specifikationer i hu-&lt;br&gt;vudsak överlåts till standardiseringsorgan. De väsentliga säkerhetskraven&lt;br&gt;kommer att utryckas som funktionskrav. Jag kan således konstatera att bo-&lt;br&gt;verkets arbete med att utveckla nybyggnadsreglerna väl ligger i linje med&lt;br&gt;strävandena inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den fysiska planeringens område har arbetet främst riktats in mot att Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;verka för en bättre miljö i tätortsområden. Jag kan konstatera att det för när-&lt;br&gt;varande råder stor osäkerhet om det framtida arbetet inom EG vad gäller&lt;br&gt;frågor om fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är min avsikt att noga följa utvecklingen på plan- och byggnads-&lt;br&gt;väsendets område och därmed upprätthålla en hög beredskap inför kommande&lt;br&gt;förändringsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till ändringar i PBL som jag lägger fram i det följande synes&lt;br&gt;inte komma i konflikt med våra strävanden att åstadkomma en fri marknad för&lt;br&gt;varor, tjänster, kapital och personer genom ett s.k. EES-avtal mellan EFTA-&lt;br&gt;ländema och EG. Boverkets förslag till ändringar av nybyggnadsreglerna och&lt;br&gt;om brandsyn som jag återkommer till längre fram (avsnitt 12), kan inte heller&lt;br&gt;förorsaka några handelshinder eftersom de inte ställer några krav på bygg-&lt;br&gt;varor som sådana. Däremot är det givetvis av vikt att de tekniska kraven på&lt;br&gt;t.ex. brandvamare bevakas i det internationella harmoniseringsarbetet. Efter&lt;br&gt;ett EES-avtal får de svenska byggreglerna inte ha avvikande tekniska detalj-&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Parkeringsköp m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1.1 &amp;nbsp;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om krav på att det skall finnas utrymmen för bl.a. parkering&lt;br&gt;finns i 3 kap. 15 och 16 §§ PBL. Enligt 3 kap. 15 § första stycket 6 skall&lt;br&gt;sålunda tillses att lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av&lt;br&gt;fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. (I&lt;br&gt;fortsättningen kallar jag detta sammanfattningsvis för parkeringsutrymme.)&lt;br&gt;Regeln avser tomter som tas i anspråk för bebyggelse, men får enligt 3 kap.&lt;br&gt;16 § första stycket tillämpas i skälig utsträckning på bebyggda tomter och&lt;br&gt;enligt andra stycket i nämnda paragraf också vid tillbyggnad som kräver&lt;br&gt;bygglov eller vid ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill nu ta upp bl.a. frågan om hur kravet på parkeringsutrymme skall&lt;br&gt;kunna tillgodoses i de fall då utrymmet skall anordnas i närheten av tomten. I&lt;br&gt;praktiken löses frågan på i huvudsak två sätt Antingen ordnar fastighetsäga-&lt;br&gt;ren själv parkeringsplatser, vilket ofta sker i samverkan med andra fastighets-&lt;br&gt;ägare genom att de ordnar en gemensamhetsanläggning, eller så deltar han fi-&lt;br&gt;nansiellt i en av kommunen anordnad parkeringsanläggning. Sistnämnda&lt;br&gt;lösning brukar kallas parkeringsköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan även förekomma att en privat fastighetsägare anordnar en parke-&lt;br&gt;ringsanläggning. Framställningen i det följande kommer dock att i huvudsak&lt;br&gt;inriktas på de fall då kommunen är huvudman för anläggningen eftersom&lt;br&gt;dessa fall är helt dominerande. Även det privata alternativet skall dock upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märksammas i den mån de speciella problem som detta är förenat med kan Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;påverka frågan om behovet av lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har kommit att råda osäkerhet om i vilken utsträckning det är lagligen&lt;br&gt;möjligt att använda sig av parkeringsköp för uppfyllande av kraven i 3 kap.&lt;br&gt;15 §. Jag kommer till en början att ta upp denna fråga till bedömning.&lt;br&gt;Härefter kommer jag att överväga behovet av att förbättra möjligheterna dels&lt;br&gt;för kommunen att behandla frågor om krav på parkeringsutrymmen i plan-&lt;br&gt;läggningen, dels för fastighetsägarna att kunna erhålla besked om de krav&lt;br&gt;som kan komma att ställas på anordnande av parkeringsutrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.2 Problemet rörande parkeringsköp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen till PBL (s. 406) uttalade dåvarande departementschefen&lt;br&gt;följande beträffande parkeringsköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen bör kunna välja att själv aktivt gå in och tillhandahålla fastig-&lt;br&gt;hetsägarna parkeringsanläggningar som uppförs och drivs av kommunen eller&lt;br&gt;ett av kommunen ägt bolag. Detta kan vara en lämplig utväg särskilt när det&lt;br&gt;gäller stora och komplicerade anläggningar. Kravet på fastighetsägarna att&lt;br&gt;själva eller i samverkan svara för att behovet av parkering tillgodoses kan&lt;br&gt;därvid omvandlas till en skyldighet att ekonomiskt bidra till anläggningens&lt;br&gt;tillkomst och drift. En form av sådan ekonomisk samverkan är s.k. parke-&lt;br&gt;ringsköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet yttrade följande i denna fråga (prop. 1985/86:1 bil. s. 248).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill framhålla att det för närvarande råder osäkerhet om i vilken&lt;br&gt;utsträckning det är lagligen möjligt att av en byggande kräva åtaganden av&lt;br&gt;detta slag. Också frågan om förutsättningarna och formerna för ett åtagande är&lt;br&gt;oviss. Den föreslagna lagtexten kan inte anses undanröja denna osäkerhet.&lt;br&gt;Särskilt må framhållas tveksamheten i fråga om att framtvinga skyldighet att&lt;br&gt;fortlöpande bidra till driften av en parkeringsanläggning. Frågan om framtida&lt;br&gt;ägares bundenhet av den byggandes åtaganden är också ett problem som inte&lt;br&gt;belysts. Departementschefens uttalande synes böra förtydligas i flera hän-&lt;br&gt;seenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av lagrådets uttalande anmälde departementschefen i sitt an-&lt;br&gt;förande i propositionen om PBL att han inte längre vidhöll rekommendatio-&lt;br&gt;nen om parkeringsköp (prop. 1985/86:1 s. 521).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsutskottet uttalade i sitt betänkande (1986/87:BoUl s. 71) att det&lt;br&gt;fanns anledning för riksdagen att föreslå att man ytterligare utreder hur ett&lt;br&gt;system med parkeringsköp skall utformas och att det borde överlåtas åt rege-&lt;br&gt;ringen att avgöra i vilka former detta skall göras. Riksdagen beslöt i enlighet&lt;br&gt;med utskottets uttalande (rskr. 27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 19 november 1987 bemyndigade regeringen dåvarande&lt;br&gt;chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag&lt;br&gt;att se över frågan om parkeringsköp. Med stöd av detta bemyndigande tillkal-&lt;br&gt;lade departementschefen den 1 december 1987 som särskild utredare direktö-&lt;br&gt;ren Rolf Romson. Senare förordnades som sakkunniga företrädare för orga-&lt;br&gt;nisationer, företag m.m. Den 21 februari 1989 avlämnades betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1989:23) Parkeringsköp. Betänkandet har remissbehandlats. (Rom- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;sons utredning och betänkandet kallas i det följande utredningen.')&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog att frågan om parkeringsköp skulle regleras i en ny&lt;br&gt;paragraf, 3 kap. 16 a §, med följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att anordna fordonsutrymme kan fullgöras genom parke-&lt;br&gt;ringsköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med parkeringsköp avses avtal varigenom en fastighetsägare, eller den&lt;br&gt;som har bestämmanderätt över fastighetens nyttjande, mot ersättning får till-&lt;br&gt;gång till fordonsutrymme i närheten av den egna fastigheten. Rätten att ut-&lt;br&gt;nyttja fordonsunymmet skall vara knuten till fastigheten på betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med parkeringsköp avses ej anordnande av fordonsutrymme vid upplå-&lt;br&gt;telse med tomträtt eller vid förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parkeringsköp får ej avse fordonsutrymme på sådan allmän plats för vil-&lt;br&gt;ken kommunen är huvudman enligt 6 kap. 26 § eller staten väghållare enligt&lt;br&gt;6 kap. 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslogs att 1 kap. 4 § ändras så att förhandsbesked skall få ges&lt;br&gt;beträffande frågan huruvida en åtgärd kan antas uppfylla krav i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslogs en ändring av bestämmelsen i 5 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket 8 för att möjligheten att i detaljplan förbjuda användningen av viss&lt;br&gt;mark för parkering skall utökas till att avse även användning av byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan samtliga remissinstanser tillstyrkte förslaget att systemet med par-&lt;br&gt;keringsköp skulle få ett uttryckligt lagstöd genom en tilläggsbestämmelse i&lt;br&gt;PBL. Endast hovrätten för Västra Sverige motsatte sig att förslaget skulle&lt;br&gt;läggas till grund för lagstiftning. Enligt hovrätten hade de av lagrådet påtalade&lt;br&gt;rättsliga oklarheterna inte analyserats tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att det skulle införas en möjlighet att lämna förhandsbesked av-&lt;br&gt;seende kraven på parkeringsutrymme tillstyrktes eller lämnades utan erinran&lt;br&gt;av samtliga remissinstanser. Länsstyrelsen i Örebro län framhöll dock att&lt;br&gt;byggnadsnämnden redan i dag kan ange kraven på parkeringsutrymme i för-&lt;br&gt;handsbesked som ett till detta knutet villkor. Många remissinstanser motsatte&lt;br&gt;sig förslaget att förhandsbesked skulle kunna lämnas beträffande även andra&lt;br&gt;krav enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser betonade betydelsen av att parkeringsplanering och&lt;br&gt;detaljplanläggning kopplas samman och av att kraven avseende parkeringsut-&lt;br&gt;rymmen läggs fast i detaljplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av utredningens förslag och remisskritiken utarbetades inom&lt;br&gt;bostadsdepartementet en promemoria (Ds 1990:79) i vilken bl.a. frågan om&lt;br&gt;parkeringsköp behandlades. Promemorian har remissbehandlats. Jag kommer&lt;br&gt;i det följande att redogöra för departementsförslaget och remisskritiken över&lt;br&gt;detta i anslutning till överväganden av de olika delproblem rörande parke-&lt;br&gt;ringsköp som behandlas i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.3 Gällande ordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 15 § finns bestämmelser om hur tomter som tas i anspråk för be-&lt;br&gt;byggelse skall anordnas. Enligt första stycket 6 skall tillses att lämpligt ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;anordnas pä tomten eller i närheten av denna. (I fortsättningen talas för enkel-&lt;br&gt;hetens skull om anordnande av parkeringsutrymme).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 16 § första stycket fär bestämmelsen i den nämnda punkten 6 till-&lt;br&gt;lämpas i skälig utsträckning pä bebyggda tomter och enligt andra stycket skall&lt;br&gt;vid tillbyggnad som kräver bygglov eller vid ombyggnad tomten anordnas sä&lt;br&gt;att den uppfyller det nämnda kravet i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av ordalydelsen föreligger vissa skillnader mellan de olika&lt;br&gt;bestämmelserna. Enligt 15 § och 16 § andra stycket skall kommunen tillse&lt;br&gt;att de angivna kraven uppfylls. Enligt 16 § första stycket däremot får kom-&lt;br&gt;munen ställa krav pä anordnande av parkeringsutrymmen. Vidare föreligger&lt;br&gt;den olikheten att kravet enligt 15 § är strängare än det som anges i 16 §.&lt;br&gt;Enligt 16 § fär eller skall kravet i 15 § tillämpas endast i skälig utsträckning.&lt;br&gt;Sistnämnda skillnad beror naturligtvis pä att det kan vara svårare att anordna&lt;br&gt;parkeringsutrymmen inom redan bebyggda områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak skall jag här behandla frägan om det krav pä anordnande av&lt;br&gt;parkeringsutrymme som skall ställas i samband med att en tomt skall tas i an-&lt;br&gt;språk för bebyggelse, alltså kravet enligt 3 kap. 15 §. Kommunen har enligt&lt;br&gt;bestämmelsen en laglig skyldighet att se till att kravet uppfylls. Detta sker i&lt;br&gt;sista hand i samband med ansökan om bygglov. Om byggnadsnämnden där-&lt;br&gt;vid finner att kravet avseende anordnande av parkeringsutrymme kan antas&lt;br&gt;inte bli uppfyllt så skall ansökningen avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyllande av kravet på anordnande av parkeringsutrymme kan ske ge-&lt;br&gt;nom att utrymmet anordnas antingen på tomten eller i närheten av denna.&lt;br&gt;Sistnämnda alternativ kan ses från två synpunkter. Ä ena sidan kan fastig-&lt;br&gt;hetsägaren inte undgå skyldigheten att anordna parkeringsutrymme därför att&lt;br&gt;hinder mot detta föreligger på den egna tomten. Å andra sidan ges fastighets-&lt;br&gt;ägaren möjlighet att lösa parkeringsfrågan tillsammans med andra fastighets-&lt;br&gt;ägare, vilket självfallet ofta kan vara förmånligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektiva lösningar av parkeringsfrågan kan komma till stånd pä olika&lt;br&gt;sätt. I första hand kan en parkeringsanläggning som är gemensam för flera&lt;br&gt;fastigheter inrättas genom förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149).&lt;br&gt;Initiativ till inrättande av en gemensamhetsanläggning kan tas av antingen&lt;br&gt;kommunen eller fastighetsägarna. Vid sidan härav förekommer den form för&lt;br&gt;kollektiva lösningar som något oegentligt brukar kallas parkeringsköp.&lt;br&gt;Förfarandet innebär i allmänhet att fastighetsägaren - som ett alternativ till att&lt;br&gt;han själv ordnar parkeringsplatser - erbjuds av kommunen att delta finansiellt&lt;br&gt;i en gemensam parkeringsanläggning. Därvid har i huvudsak tvä former till-&lt;br&gt;lämpats, nämligen s.k. friköp och avlösen. Friköpsavtal innebär att fastig-&lt;br&gt;hetsägaren betalar ett engångsbelopp till kommunen, som förbinder sig att&lt;br&gt;anordna parkering och hålla den tillgänglig. Vid avlösen förbinder sig fastig-&lt;br&gt;hetsägarna att hyra platser och ibland även att bidra till anläggningskostna-&lt;br&gt;derna för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.2.1 Principiell bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågan om parkeringsköp togs upp av 1968 års parkeringskommitté i betän-&lt;br&gt;kandet (SOU 1968:18) Parkering. Vid den tiden gällde 1959 års byggnads-&lt;br&gt;stadga och enligt dess 53 § 3 mom. begränsades fastighetsägarens skyldig-&lt;br&gt;het att anordna parkeringsutrymme till den egna tomten. Byggnadsnämnden&lt;br&gt;kunde emellertid medge undantag från detta krav. bl.a. om särskild plats för&lt;br&gt;fordonen hade beretts utanför tomten. Det fanns alltså även med denna regle-&lt;br&gt;ring anledning att ordna kollektiva lösningar, t.ex. parkeringsköp. Den dåva-&lt;br&gt;rande ordningen, som alltså innebar att fastighetsägaren kunde befrias från&lt;br&gt;skyldigheten att anordna parkeringsutrymme, förklarar användningen av ter-&lt;br&gt;merna friköp och avlösen. Nuvarande regler i PBL medför naturligtvis att&lt;br&gt;termerna blir vilseledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med parkeringsköp hade tillämpats sedan slutet av 1950-talet i&lt;br&gt;vissa kommuner. Kommittén konstaterade emellertid att kritik hade riktats&lt;br&gt;mot såväl rättsenligheten som lämpligheten av friköpsmetoden (s. 193).&lt;br&gt;Kommittén instämde i kritiken såvitt avser utformningen av en del före-&lt;br&gt;kommande typer av avtal men framhöll att det inte fanns några principiella&lt;br&gt;hinder mot att använda parkeringsköp. I anslutning till ett förslag att skyldig-&lt;br&gt;heten att anordna parkeringsutrymme skulle ges sådan utformning som den&lt;br&gt;nu har i PBL, alltså att utrymme kan anordnas på tomten eller i närheten av&lt;br&gt;denna, utvecklade kommittén sin syn på hur avtalen om parkeringsköp bör&lt;br&gt;utformas för att lagens krav skall kunna bli tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen finns en redovisning av hur kommunerna tillämpar systemet&lt;br&gt;med parkeringsköp och enligt min mening framgår därav att det i vissa kom-&lt;br&gt;muner förekommer avtal som inger tvekan om de verkligen kan leda till att&lt;br&gt;kraven i 3 kap 15 § på anordnande av parkeringsutrymme blir tillgodosedda.&lt;br&gt;Jag kan därför förstå att lagrådet efterlyste ett förtydligande av dåvarande de-&lt;br&gt;partementschefens allmänt hållna rekommendation avseende parkeringsköp i&lt;br&gt;det ovan citerade uttalandet i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen synes lagrådet ifrågasätta möjligheten att omvandla en&lt;br&gt;offentligrättslig förpliktelse till civilrättslig (s. 82). Någon sådan omvandling&lt;br&gt;kan det emellertid enligt min mening inte vara fråga om. Parkeringsköp inne-&lt;br&gt;bär att fastighetsägaren för att uppfylla sin skyldighet att anordna parkerings-&lt;br&gt;utrymme ingår ett avtal med kommunen som civilrättslig part om parkerings-&lt;br&gt;köp, varefter byggnadsnämnden som företrädare för kommunen som myn-&lt;br&gt;dighet i samband med ansökan om bygglov prövar om fastighetsägaren där-&lt;br&gt;med skall anses ha uppfyllt de krav som man har anledning att ställa enligt&lt;br&gt;3 kap. 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från principiell synpunkt skiljer sig en lösning av parkeringsfrågan genom&lt;br&gt;parkeringsköp inte från andra kollektiva lösningar, men parkeringsköp är&lt;br&gt;ändå i vissa hänseenden en säregen form för lösning av frågan. Det finns så-&lt;br&gt;ledes en större risk än vid andra lösningar att preciseringen när det t.ex. gäller&lt;br&gt;parkeringsutrymmets lokalisering och tidsmässiga utbyggnad blir alltför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obestämd. Dessutom finns det särskild anledning att vid parkeringsköp vara Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;uppmärksam på risken för att fastighetsägaren kan komma att utsättas för&lt;br&gt;obehöriga påtryckningar. Det kan antas ha varit problem av sådana slag som&lt;br&gt;lagrådet önskade att få belysta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parkeringsköp är en i många kommuner effektiv form för att lösa parke-&lt;br&gt;ringsfrågoma och för fastighetsägarna är det ofta ekonomiskt fördelaktigt att&lt;br&gt;använda sig av denna form. Många kommuner har emellertid efter tillkomsten&lt;br&gt;av PBL blivit mycket försiktiga när det gäller att utnyttja detta effektiva in-&lt;br&gt;strument. Det sammanhänger naturligtvis med att de olika uttalanden som har&lt;br&gt;gjorts i lagstiftningsärendet har skapat osäkerhet beträffande parkeringsköpets&lt;br&gt;rättsenlighet. Jag anser dock att farhågorna i detta hänseende måste betraktas&lt;br&gt;som överdrivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet framträder ganska tydligt om man i enlighet med vad jag har&lt;br&gt;antytt i det föregående håller isär kommunens dubbla roller i sammanhanget.&lt;br&gt;Byggnadsnämnden är den myndighet som i samband med bygglovsprövning&lt;br&gt;har att bevaka att de i lag angivna kraven uppfylls, bl.a. kravet i 3 kap. 15 §&lt;br&gt;första stycket 6. En av fastighetsägaren presenterad lösning som innefattar&lt;br&gt;samverkan med andra parter skall bedömas oberoende av om det är kommu-&lt;br&gt;nen eller något annat subjekt som uppträder som part i samarbete med fastig-&lt;br&gt;hetsägaren. Det avgörande är om fastighetsägaren kan prestera en lösning&lt;br&gt;som tillgodoser lagens krav avseende anordnande av parkeringsutrymme. Jag&lt;br&gt;anser således att det är uppenbart att det inte kan föreligga något principiellt&lt;br&gt;hinder mot att fastighetsägaren löser frågan genom avtal med kommunen om&lt;br&gt;parkeringsköp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.2 Utformningen av avtal om parkeringsköp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilken lösning fastighetsägaren väljer för att anordna parkeringsut-&lt;br&gt;rymme så måste den valda lösningen för att tillgodose lagens krav falla inom&lt;br&gt;ramen för bestämmelsen i 3 kap. 15 §. Denna bygger på principen att det&lt;br&gt;behov av utrymme för både långtids- och korttidsparkering som normalt al-&lt;br&gt;stras av en fastighet av viss typ i första hand skall tillgodoses av den som&lt;br&gt;äger fastigheten. Upprätthållande av denna princip måste ske av hänsyn fram-&lt;br&gt;för allt till dem som bor och driver verksamhet på fastigheten samt till trafik-&lt;br&gt;säkerheten och trafikavvecklingen på angränsande gator och vägar.&lt;br&gt;Bestämmelsen är med hänsyn härtill mycket konkret utformad såvitt avser lo-&lt;br&gt;kaliseringen av parkeringsutrymmet. Detta skall anordnas på tomten eller i&lt;br&gt;närheten av denna. Den alternativa möjligheten att parkeringsutrymmet an-&lt;br&gt;ordnas i närheten av tomten kan inte innebära något kvalitativt annorlunda än&lt;br&gt;att utrymmet anordnas på tomten. Det måste alltså fortfarande röra sig om ett&lt;br&gt;utrymme av bestämd storlek och bestämt läge. Ett avtal om parkeringsköp i&lt;br&gt;vilket läget av parkeringsutrymmet inte är preciserat kan enligt min mening&lt;br&gt;inte godtas eftersom fastighetsägaren med ett sådant avtal inte kan visa att ut-&lt;br&gt;rymmet kommer att lokaliseras i närheten av tomten. Självfallet möter det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte något hinder mot att storlek och läge anges som en viss andel av en Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;bestämd anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De motiv som ligger bakom bestämmelsen om anordnande av parkerings-&lt;br&gt;utrymme talar också för att det av fastighetsägaren måste krävas att han kan&lt;br&gt;visa att parkeringsutrymmet kommer att iordningställas inom rimlig tid. Det&lt;br&gt;avtal som presenteras för byggnadsnämnden, med vem det än har ingåtts,&lt;br&gt;måste alltså ge en rimlig garanti for att utbyggnad av parkeringsanläggningen&lt;br&gt;sker i takt med de växande behoven av parkeringsutrymmen. Byggnads-&lt;br&gt;nämnden bör dock kunna godta en viss eftersläpning med utbyggnaden av en&lt;br&gt;parkeringsanläggning under förutsättning att provisoriska platser anordnas&lt;br&gt;under övergångstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kravet på anordnande av parkeringsutrymme måste slutligen ligga inte&lt;br&gt;bara att en anläggning med tillgängligt utrymme kommer till stånd utan även&lt;br&gt;att utrymmet bibehålls till förmån för fastigheten. Fastighetsägaren måste&lt;br&gt;alltså visa upp ett avtal som garanterar en viss stabilitet i förhållandet fastig-&lt;br&gt;het- bilplatser. Hur avtalet i detta hänseende skall vara utformat för att&lt;br&gt;kunna godtas måste byggnadsnämnden få avgöra från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet utarbetade år 1970 på grundval av bl.a. parkerings-&lt;br&gt;kommitténs betänkande ett förslag till normalavtal om parkeringsköp. I för-&lt;br&gt;slaget till avtal föreskrivs att fastighetsägarens rättigheter och skyldigheter en-&lt;br&gt;ligt avtalet skall följa äganderätten till fastigheten och gälla såväl nuvarande&lt;br&gt;som varje framtida ägare av denna. Varje fastighetsägare är skyldig att vid&lt;br&gt;överlåtelse ta in en bestämmelse i överlåtelseavtalet om att forvärvaren övertar&lt;br&gt;överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt avtalet om parkeringsköp.&lt;br&gt;Fastighetsägare som underlåter att ta in en sådan bestämmelse skall utge vite&lt;br&gt;till kommunen med visst belopp. I kommentaren till normalförslaget fram-&lt;br&gt;hålls att fastighetsägarens rättigheter eventuellt kan säkerställas genom ett in-&lt;br&gt;tecknat servitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant avtal leder naturligtvis inte till samma fasta anknytning mellan&lt;br&gt;fastigheten och parkeringsutrymmet som den anknytning som kan åstad-&lt;br&gt;kommas genom t.ex. bildandet av en gemensamhetsanläggning. Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av om avtalet skall kunna godtas finns det emellertid anledning att be-&lt;br&gt;akta bestämmelsen i 3 kap. 16 § första stycket enligt vilken krav på anord-&lt;br&gt;nande av parkeringsutrymmen kan hävdas även i förhållande till bebyggda&lt;br&gt;tomter. Om fastighetsägaren i strid mot vad som har förutsatts vid bygglovet&lt;br&gt;inte ser till att avtalet upprätthålls, riskerar han alltså att omedelbart få ett åläg-&lt;br&gt;gande enligt 3 kap. 16 §. Visserligen är kravet enligt 3 kap. 16 § mindre&lt;br&gt;strängt än enligt 3 kap 15 §, men i nu åsyftade situationer finns det knappast&lt;br&gt;anledning att göra någon skillnad i detta hänseende. Med hänsyn till dessa&lt;br&gt;överväganden anser jag att avtal av det refererade slaget är sådana att de får&lt;br&gt;anses godtagbara för uppfyllande av kravet enligt 3 kap. 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu sagt utgör en tolkning av vad som kan anses ligga i kravet på&lt;br&gt;anordnande av parkeringsutrymme i de fall då utrymmet skall anordnas i när-&lt;br&gt;heten av tomten. I utredningen finns en redovisning av hur kommunerna till-&lt;br&gt;lämpar regeln i 3 kap. 15 § med avseende på parkeringsköp (s. 61 ff). Där&lt;br&gt;ges exempel på fall där parkeringsköp godtas trots att det inte finns någon an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;knytning mellan fastigheten och en speciell anläggning. Avsikten sägs i så- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;dana fall vara att kommunen skall kunna tillhandahålla platser i takt med upp-&lt;br&gt;kommande behov inom hela det område av kommunen där parkeringsköp till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den tolkning av kravet i 3 kap. 15 § som jag i det föregående har fö-&lt;br&gt;respråkat bör sådana avtal om parkeringsköp inte godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissyttrande från Sveriges Fastighetsägareförbund görs emellertid&lt;br&gt;gällande att det saknas anledning att upprätthålla ett strängt krav på knytning&lt;br&gt;av bilplatsema till fastigheten. Tankegången synes vara i huvudsak följande.&lt;br&gt;Det grundläggande syftet med kravet på anordnande av parkeringsutrymme&lt;br&gt;måste anses bli tillgodosett om byggnadsnämnden i samband med bygglovs-&lt;br&gt;prövningen ser till att det kommer till stånd ett visst antal bilplatser i närheten&lt;br&gt;av tomten och att dessa platser inte behövs för att täcka den upplåtande fastig-&lt;br&gt;hetens egna behov enligt kommunens krav. Härutöver måste emellertid förut-&lt;br&gt;sättas att parkeringsutrymmet i framtiden inte omvandlas för annan verksam-&lt;br&gt;het eller på annat sätt försvinner som bilplatser. Uppfyllande av denna förut-&lt;br&gt;sättning behöver dock inte ske genom att parkeringsutrymmet anknyts till&lt;br&gt;fastigheten på ett betryggande sätt utan kan i stället ske genom att man inför&lt;br&gt;ett allmänt krav på bygglov att anordna och förändra antalet bilplatser på hela&lt;br&gt;fastigheten och inte bara utomhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den tidigare nämnda redovisningen för kommunernas praxis framgår&lt;br&gt;enligt min mening inte att det för närvarande finns något utbrett behov av en&lt;br&gt;ordning som medger kommunen möjlighet att anordna bilplatser utan an-&lt;br&gt;knytning till en viss fastighet. Jag anser därför att det inte finns anledning att&lt;br&gt;efterge detta krav. Detta bör dock inte utgöra något hinder mot att bilplatsema&lt;br&gt;genom justering av avtalen flyttas allt eftersom parkeringsanläggningar byggs&lt;br&gt;ut och avtalen ändras och registreras för det tidigare givna bygglovet hos&lt;br&gt;byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.3 Behov av lagstiftning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Något behov av att föra in ett uttryckligt lagstöd för&lt;br&gt;parkeringsköp föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementsförslaget: Överensstämmer med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser instämmer i den be-&lt;br&gt;dömning som har gjorts i departementspromemorian. Några remissinstanser&lt;br&gt;anser dock att det skulle vara värdefullt med ett lagstöd för parkeringsköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Utredningen konstaterar att tveksamhet rö-&lt;br&gt;rande lagligheten av parkeringsköp har uppkommit genom de uttalanden som&lt;br&gt;gjordes i anslutning till lagrådsremissen rörande PBL och att man i vissa&lt;br&gt;kommuner har blivit försiktigare med att ingå parkeringsköpsavtal, särskilt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 146&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;form av s.k. friköpsavtal. Enligt utredningen är det dock fullt klart att regler- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;na i PBL innebär att avtal om parkeringsköp kan ingås, och för att undanröja&lt;br&gt;den osäkerhet som har uppkommit föreslås att systemet med parkeringsköp&lt;br&gt;ges ett uttryckligt lagstöd genom en tilläggsbestämmelse i PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min genomgång i det föregående av några grundläggande problem som&lt;br&gt;hänger samman med parkeringsköp torde visa att det inte bör kunna råda nå-&lt;br&gt;gon tvekan om att kravet i 3 kap. 15 § på anordnande av parkeringsutrymme&lt;br&gt;kan tillgodoses genom avtal om parkeringsköp. Samtidigt bör emellertid ha&lt;br&gt;framgått att det måste ställas vissa krav på avtalen för att dessa skall kunna&lt;br&gt;godtas. Om uttalandena i lagstiftningsärendet har stämt till eftertanke beträf-&lt;br&gt;fande de krav som måste ställas på parkeringsköpsavtal måste de anses ha&lt;br&gt;haft en positiv effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 15 § första stycket 6 vänder sig primärt till&lt;br&gt;kommunerna. Det är byggnadsnämnderna som skall pröva om en av fastig-&lt;br&gt;hetsägaren i bygglovsansökan föreslagen lösning av parkeringsfrågan är&lt;br&gt;godtagbar eller inte. En uttrycklig bestämmelse i lagen om att parkeringsköp&lt;br&gt;skall anses vara en godtagbar lösning skulle alltså tjäna som en upplysning åt&lt;br&gt;byggnadsnämnderna. En så självklar förklaring av innebörden av bestämmel-&lt;br&gt;sen i 3 kap. 15 § synes emellertid vara överflödig. Det är inte frågan om hu-&lt;br&gt;ruvida parkeringsköp kan godtas eller inte som är problematisk, utan proble-&lt;br&gt;met gäller den närmare utformningen av avtalen. För att en bestämmelse om&lt;br&gt;parkeringsköp skall vara meningsfull skulle den därför behöva innehålla en&lt;br&gt;beskrivning av de krav som det finns anledning att ställa på utformningen av&lt;br&gt;avtalen. Jag anser emellertid att det är olämpligt att tynga lagen med föreskrif-&lt;br&gt;ter som dock inte skulle innehålla något utöver vad som följer av en rimlig&lt;br&gt;tolkning av kravet i 3 kap. 15 §. Jag föreslår därför inte någon lagreglering&lt;br&gt;av frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid finnas behov av en viss enhetlighet i landet när det gäl-&lt;br&gt;ler utformningen av avtal om parkeringsköp. Detta skulle inte minst vara un-&lt;br&gt;derlättande för arbetet inom byggbranschen. Enligt vad jag har erfarit kommer&lt;br&gt;därför kommunförbundet att arbeta fram en reviderad utgåva att det förslag till&lt;br&gt;normalavtal som tidigare har publicerats av kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om fastighetsägarens beroendeställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har mot systemet med parkeringsköp invänts att fastighetsägaren lätt&lt;br&gt;hamnar i en beroendeställning i förhållande till kommunen. Problemet hänger&lt;br&gt;samman med kommunens dubbla roller i sammanhanget. I sin myndighetsut-&lt;br&gt;övning ställer kommunen krav på fastighetsägaren att anordna parkeringsut-&lt;br&gt;rymme. Samtidigt uppträder kommunen i en annan skepnad och erbjuder sig&lt;br&gt;att genom avtal om parkeringsköp se till att fastighetsägaren kan uppfylla sina&lt;br&gt;skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan urskilja två sidor av det här problemet. I de fall då fastighetsäga-&lt;br&gt;ren först i samband med bygglov får full klarhet om parkeringskraven kan&lt;br&gt;sägas att han har berövats möjligheten att lösa frågan på annat sätt än genom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parkeringsköp. Denna sida av problemet bör man kunna komma åt genom att Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;ge fastighetsägarna möjlighet att få besked om kraven i ett tidigt skede genom&lt;br&gt;ställningstaganden i samband med planläggning och eventuellt genom för-&lt;br&gt;handsbesked. Sådana förslag skall läggas fram i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra sidan av problemet visar sig när avtal om parkeringsköp skall&lt;br&gt;ingås, vilket i allmänhet torde ske i samband med bygglovsprövningen. Om&lt;br&gt;fastighetsägaren då inte har någon annan möjlighet att lösa parkeringsfrågan&lt;br&gt;än att ingå avtal om parkeringsköp får kommunen en dominerande ställning&lt;br&gt;inte bara som myndighetsutövare utan även som avtalsslutande part. Det som&lt;br&gt;man i första hand tänker på här är fastighetsägarens begränsade möjligheter&lt;br&gt;att påverka priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början bör emellertid uppmärksammas att det krav på anordnande&lt;br&gt;av parkeringsutrymme som kan ställas står i ett visst beroendeförhållande till&lt;br&gt;kostnaden. Parkeringsutrymme skall enligt 3 kap 15 § första stycket 6 an-&lt;br&gt;ordnas i skälig utsträckning. Innebörden härav måste anses vara att man skall&lt;br&gt;beakta de faktiska möjligheterna att till rimlig kostnad tillgodose parkerings-&lt;br&gt;behovet. Om kommunerna skulle driva igenom ett oskäligt högt pris per bil-&lt;br&gt;plats bör detta återverka på byggnadsnämndens bedömning av hur stort par-&lt;br&gt;keringsutrymme fastighetsägaren skall åläggas att anordna. Även om det ci-&lt;br&gt;vilrättsliga avtalet om parkeringsköp bara kan jämkas eller ogiltigförklaras av&lt;br&gt;allmän domstol så kan fastighetsägaren alltså få till stånd en indirekt prövning&lt;br&gt;av avtalet genom besvär över beslut i bygglovsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem är dock att fastighetsägaren ofta befinner sig i tidsnöd och där-&lt;br&gt;för drar sig för en utdragen besvärsprocess. Det har därför framförts tanken&lt;br&gt;på att man skulle kunna låta fastighetsägaren få prisets skälighet prövad av&lt;br&gt;någon domstolsliknande myndighet. Men även en sådan prövning skulle dra&lt;br&gt;ut på tiden och enligt min mening är problemet med fastighetsägarens beroen-&lt;br&gt;deställning inte så betydande att det motiverar en speciell reglering för att&lt;br&gt;möjliggöra prövning av parkeringsavtalens skälighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som parkeringskommittén anförde bör fastighetsägarens rättsskyddsbehov&lt;br&gt;kunna tillgodoses i tillräcklig mån, om man inom kommun som tillämpar&lt;br&gt;systemet med parkeringsköp utreder de genomsnittliga kostnaderna för byg-&lt;br&gt;gande av parkeringsanläggningar i inner- resp, ytterområden och kommunens&lt;br&gt;styrelse eller fullmäktige med ledning därav fattar principbeslut om det&lt;br&gt;maximibelopp per bilplats som får begäras vid blivande förhandlingar om&lt;br&gt;parkeringsköp. Det bör också beaktas att systemet med parkeringsköp bara är&lt;br&gt;ett av flera alternativ att lösa parkeringsfrågan, varför marknadskrafterna&lt;br&gt;torde sätta spärrar för en oskälig prispolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning leder dessa överväganden till att det, när det gäller&lt;br&gt;att komma till rätta med problemet rörande fastighetsägarnas beroendeställ-&lt;br&gt;ning i samband med parkeringsköp, måste anses vara tillräckligt att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för tidiga besked angående skyldigheten att anordna parkeringsut-&lt;br&gt;rymmen förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis kan följande anmärkas beträffande användningen av par-&lt;br&gt;keringsköp i samband med ålägganden enligt 3 kap. 16 §. I dessa situationer&lt;br&gt;finns det ju inte någon motsvarighet till den ovan nämnda tidsnöden för fas-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tighetsägama och besvärsinstitutet måste då anses utgöra ett fullgott skydd Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;mot oskäliga avtal till följd av det ovan nämnda sambandet mellan omfatt-&lt;br&gt;ningen av skyldigheten att anordna parkeringsutrymmen och kostnaden för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.4 Parkeringsfrågornas behandling i samband med&lt;br&gt;planläggning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelsen i 5 kap. 7 § första stycket 8 PBL kom-&lt;br&gt;pletteras så att det i detaljplanen får meddelas bestämmelser om skyl-&lt;br&gt;dighet att anordna utrymme för parkering, lastning och lossning enligt&lt;br&gt;3 kap. 15 § första stycket 6. Vidare ändras bestämmelsen så att förbud&lt;br&gt;mot användning av viss mark för parkering utökas till att avse även an-&lt;br&gt;vändning av byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementsförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker i allmänhet förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 2 kap. PBL ges bestämmelser om allmänna&lt;br&gt;intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyg-&lt;br&gt;gelse. Enligt 4 § första stycket 4 skall bebyggelsemiljön utformas med hän-&lt;br&gt;syn till behovet av trafikförsörjning och god trafikmiljö. I PBI^-propositionen&lt;br&gt;(s. 477) framhåller dåvarande departementschefen att därmed givetvis även&lt;br&gt;bör beaktas behovet av väl utformade och lokaliserade parkeringsutrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om detaljplan återfinns i 5 kap. PBL. Alla detaljplaner skall enligt&lt;br&gt;3-5 §§ ha ett visst minsta innehåll. Utöver detta minimiinnehåll kan&lt;br&gt;kommunerna ta in bestämmelser av sådant slag som anges i 7 och 8 §§.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 3-8 §§ sätter m.a.o. gränserna för de förhållanden som&lt;br&gt;kan regleras i en detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parkeringsfrågoma nämns i 5 kap. 7 § första stycket 8. Enligt denna&lt;br&gt;punkt får i planen meddelas bestämmelser om placering och utformning av&lt;br&gt;parkeringsplatser samt förbud att använda viss mark för parkering. Enligt&lt;br&gt;punkten 12 får bestämmelser dessutom meddelas om principerna för fastig-&lt;br&gt;hetsindelningen och för inrättande av gemensamhetsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I PBb-propositionen behandlar dåvarande departementschefen frågan om&lt;br&gt;kraven på anordnande av parkeringsutrymmen i dels den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen (s. 245 ff), dels specialmotiveringen till 3 kap. 15 § första stycket 6&lt;br&gt;(s. 518 ff). I specialmotiveringen sägs bl.a. följande (s. 519).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilken omfattning som utrymme för parkering skall krävas vid bygglovs-&lt;br&gt;prövningen bör bestämmas med utgångspunkt i första hand i sådana allmänna&lt;br&gt;riktlinjer för parkering som kommunen har antagit. Att dra upp sådana prin-&lt;br&gt;cipiella riktlinjer för hur parkeringen skall ordnas och att besluta efter vilka&lt;br&gt;grunder som behovet av parkeringsplatser skall bestämmas får anses tillhöra&lt;br&gt;den normala trafikplaneringen i en kommun. Den närmare utformningen av&lt;br&gt;sådana riktlinjer för särskilda områden kan lämpligen redovisas i översikts-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planen. Riktlinjerna kan sedan närmare utvecklas i efterföljande detaljplaner. I&lt;br&gt;dessa bör klargöras hur marken skall disponeras för bl.a. parkeringsanlägg-&lt;br&gt;ningar och om dessa skall vara gemensamma eller tillgodose enskilda fastig-&lt;br&gt;heters behov. Om kommunen vill engagera sig i en anläggning i kommunal&lt;br&gt;regi eller genom ett kommunalt bolag, bör även detta utredas och bestämmas i&lt;br&gt;detaljplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen bestämmer sig för en kollektiv lösning av parkeringsfrå-&lt;br&gt;gan för vissa fastigheter inom planområdet, ingår det som ett led i planarbetet&lt;br&gt;att utreda förutsättningarna för att bilda en sådan anläggning med tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelserna om gemensamhetsanläggningar i anläggningslagen.&lt;br&gt;Sådana utredningar samt en närmare beskrivning av gemensamhetsanlägg-&lt;br&gt;ningen bör tas in i planens genomförandebeskrivning. Om man redan vid&lt;br&gt;planarbetet vill ha garantier för att gemensamhetsanläggningen senare kom-&lt;br&gt;mer till stånd är det nödvändigt att anläggningen regleras i en fastighetsplan&lt;br&gt;som upprättas och antas samtidigt som detaljplanen. I fastighetsplanen kan&lt;br&gt;ställning tas till bl.a. omfattningen av parkeringsanläggningen och vilka fas-&lt;br&gt;tigheter som skall anslutas till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen (s. 34 f) kan parkeringskraven visserligen komma till&lt;br&gt;uttryck i detaljplanen, men ofta torde man få utgå från att planbestämmelsema&lt;br&gt;inte anger de närmare kraven för varje särskild fastighet, varför fastighets-&lt;br&gt;ägarna endast i stora drag kan få klarhet om vilket antal bilplatser som kan&lt;br&gt;komma att krävas för respektive fastighet. Bestämmelserna i detaljplan kan&lt;br&gt;alltså enligt utredningen inte få sådan precisering att man uppnår någon be-&lt;br&gt;svärsavskärande verkan enligt bestämmelsen i 13 kap. 2 § andra stycket och&lt;br&gt;man får därför utgå från att de parkeringskrav som byggnadsnämnden ställer&lt;br&gt;vid bygglovprövningen skall kunna besvärsprövas i full utsträckning. Dessa&lt;br&gt;överväganden har lett till att utredningen föreslår att det införs en möjlighet att&lt;br&gt;lämna förhandsbesked huruvida en åtgärd kan antas uppfylla krav i 3 kap.&lt;br&gt;Förslaget begränsas alltså inte till krav på anordnande av parkeringsutrymme&lt;br&gt;enligt 3 kap. 15 § första stycket 6, utan gäller samtliga krav enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dåvarande departementschefens överväganden i propositionen är fortfa-&lt;br&gt;rande giltiga och innebörden av dessa måste enligt min mening anses vara att&lt;br&gt;avsevärt mera preciserade ställningstaganden till kraven avseende anordnande&lt;br&gt;av parkeringsutrymmen bör göras i detaljplan än utredningen synes förut-&lt;br&gt;sätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parkeringsfrågoma är av sådant slag att de måste bedömas i ett samman-&lt;br&gt;hang för större områden, men samtidigt synes detaljplaneområdena tendera att&lt;br&gt;minska i omfång. När kollektiva lösningar väljs, vare sig det sker i form av&lt;br&gt;gemensamhetsanläggningar eller av kommunen drivna anläggningar, torde&lt;br&gt;det ofta bli så att själva anläggningen regleras i en detaljplan samtidigt som&lt;br&gt;den betjänar fastigheter inom flera andra detaljplaneområden. Det kan bli&lt;br&gt;fråga om ett helt nätverk av inbördes beroende detaljplaneområden. Jag finner&lt;br&gt;det således uppenbart att det krävs en områdesplanering som i stor utsträck-&lt;br&gt;ning bör kunna leda till bindande och därmed besvärsavskärande ställningsta-&lt;br&gt;ganden i detaljplan. Följden kan annars bli att förutsättningarna för den över-&lt;br&gt;siktliga parkeringsplanering, som ändå alltid måste bedrivas kan brista i sam-&lt;br&gt;band med prövningen av ansökan om bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning för bebyggelse bör alltså kraven avseende anordnande av&lt;br&gt;parkeringsutrymmen preciseras i möjligaste mån och dessa krav bör också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna preciseras i befintliga outbyggda detaljplaner genom att områdesvisa Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;bedömningar av parkeringskraven förs in i planerna med bindande verk-&lt;br&gt;ningar. Sådana kompletteringar av befintliga planer bör kunna underlättas ge-&lt;br&gt;nom det föreslag till förenkling av reglerna avseende ändring av detaljplan&lt;br&gt;som jag senare (avsnitt 4) kommer att lägga fram. Genom att kraven beträf-&lt;br&gt;fande anordnande av parkeringsutrymme anges i detaljplan kan alltså fastig-&lt;br&gt;hetsägarna få tidiga överklagbara besked i detta hänseende och de får dänned&lt;br&gt;också bättre möjligheter att påverka valet av parkeringslösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock framhålla att det inte alltid kan antas vara möjligt att ge en ut-&lt;br&gt;tömmande precisering av kraven avseende parkeringsutrymmen i en detalj-&lt;br&gt;plan. Kravet hänger nämligen samman med bl.a. det avsedda användnings-&lt;br&gt;sättet för byggnaden, således uppdelningen på bostäder, kontor, butiker etc.&lt;br&gt;Preciseringen av kravet på parkeringsutrymmen måste alltså anpassas till&lt;br&gt;preciseringen beträffande byggnadens användningssätt. Denna oklarhet i be-&lt;br&gt;dömningsunderlaget bör dock inte hindra att vissa ramar för kraven anges i&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som enligt 5 kap. 7 § första stycket 8 får meddelas i en&lt;br&gt;detaljplan är inriktade på förhållandena inom planområdet. Vid tillsynen av att&lt;br&gt;parkeringsutrymme anordnas i enlighet med 3 kap. 15 § första stycket 6 kan&lt;br&gt;bestämmelser i planen meddelas om placering av parkeringsplatser på tomten&lt;br&gt;eller i närheten av denna. Som nämnts berör emellertid parkeringsfrågoma&lt;br&gt;ofta flera planområden. I sådana fall då parkeringsutrymmet skall anordnas i&lt;br&gt;närheten av tomten kan detta innebära att det avsedda utrymmet är beläget&lt;br&gt;inom ett angränsande planområde. Det kan då finnas anledning att i detaljpla-&lt;br&gt;nen ta in en bestämmelse som gör exploateringsrätten beroende av att fastig-&lt;br&gt;hetsägaren ser till att han får tillgång till visst utrymme utanför planområdet.&lt;br&gt;Något stöd för att ta in en sådan bestämmelse i planen synes för närvarande&lt;br&gt;inte finnas. Jag föreslår därför att 5 kap. 7 § första stycket 8 kompletteras så&lt;br&gt;att det i planen får meddelas bestämmelser även om skyldighet att anordna ut-&lt;br&gt;rymme för parkering m.m. enligt 3 kap. 15 § första stycket 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 7 § första stycket 8 får i en detaljplan meddelas bestämmel-&lt;br&gt;ser om förbud att använda viss mark för parkering. Jag delar bedömningen i&lt;br&gt;departementsförslaget och. föreslår därför att det görs ett tillägg till bestäm-&lt;br&gt;melsen så att det blir möjligt att meddela förbud att anordna parkeringsplatser&lt;br&gt;även i en byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.5 Förhandsbesked&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förhandsbesked enligt 8 kap. 34 § skall kunna avse hu-&lt;br&gt;ruvida en åtgärd uppfyller kraven på tillgänglighet i 3 kap. 7 § och på&lt;br&gt;anordnande av parkeringsutrymme i 3 kap. 15 § första stycket 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementsförslaget: I bestämmelsen om förhandsbesked i 8 kap. Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;34 § förs in ett krav på att det vid meddelande av tillstånd skall bestämmas de&lt;br&gt;villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Många remissinstanser framhåller behovet av att det i&lt;br&gt;motiven preciseras vilka villkor som skall bestämmas i förhandsbeskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av min redogörelse i det föregående framgår&lt;br&gt;att fastighetsägaren ofta kan få full klarhet om parkeringskraven först då hans&lt;br&gt;ansökan om bygglov prövas. De risker för en beroendeställning som därmed&lt;br&gt;kan uppkomma bör kunna begränsas avsevärt om kommunerna redan i de-&lt;br&gt;taljplanerna preciserar parkeringskraven. Man torde dock få räkna med att det&lt;br&gt;i vart fall under en övergångstid kommer att finnas många detaljplaner med&lt;br&gt;knapphändiga upplysningar om parkeringskraven. En möjlighet till förhands-&lt;br&gt;besked i detta hänseende skulle därför kunna vara värdefull för fastighetsäga-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan skall byggnadsnämnden enligt 8 kap. 34 § ge förhandsbesked&lt;br&gt;huruvida en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen.&lt;br&gt;Behovet av förhandsbesked gör sig naturligtvis i vanliga fall starkast gällande&lt;br&gt;utanför detaljplan. Några begränsningar av tillämpningsområdet för för-&lt;br&gt;handsbesked finns dock inte. Även under en detaljplans genomförandetid kan&lt;br&gt;det finnas behov av förhandsbesked. Planen kan t.ex. vara så schematisk att&lt;br&gt;fastighetsägaren önskar erhålla närmare besked i vissa hänseenden innan han&lt;br&gt;påböijar projekteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att det införs en möjlighet att lämna förhandsbe-&lt;br&gt;sked huruvida en åtgärd uppfyller inte bara kraven beträffande parkeringsut-&lt;br&gt;rymme utan samtliga krav i 3 kap. PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt departementspromemorian skulle förhandsbesked med utredningens&lt;br&gt;förslag börja likna bygglov i så hög grad att institutet skulle bli alltför ohan-&lt;br&gt;terligt och förlora sin självständiga betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 34 § andra stycket stadgas att de villkor som behövs får bestäm-&lt;br&gt;mas om det sökta tillståndet meddelas. I departementspromemorian föreslås&lt;br&gt;att sådana villkor inte bara får, utan skall bestämmas. Utgångspunkten är&lt;br&gt;härvid att kravet i 3 kap. 15 § på parkeringsutrymme utgör ett sådant villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte ifrågasatt denna utgångspunkt för förslaget,&lt;br&gt;men från många håll har yppats osäkerhet om hur långt kravet på angivande&lt;br&gt;av villkor skall sträcka sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsbesked rör frågan huruvida en åtgärd kan tillåtas på den avsedda&lt;br&gt;platsen. I vissa fall kan särskilda krav behöva ställas på utförandet av åtgär-&lt;br&gt;den för att den skall kunna tillåtas. I förarbetena (prop. 1985/86:1 s. 753)&lt;br&gt;nämns att det kan vara påkallat av kulturhistoriska skäl eller t.ex. från energi-&lt;br&gt;hushållnings- eller grundläggningssynpunkt. Sådana särskilda upplysningar&lt;br&gt;bör anmärkas i förhandsbeskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen hade bestämmelserna i 8 kap. 34 § andra stycket formule-&lt;br&gt;rats så att det skall bestämmas de villkor som behövs. Det framhölls härvid att&lt;br&gt;det är angeläget inte minst med hänsyn till att det måste råda full klarhet om&lt;br&gt;vilka frågor som har avgjorts genom förhandsbeskedet. I samband med att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsutskottet senare formulerade om bestämmelsen (1986/87:BoUl Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;s. 107 f) kom ”skall” utan synbarlig anledning att ersättas med ”får”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det i propositionen anförda skälet for ett krav på an-&lt;br&gt;givande av nödvändiga villkor fortfarande giltigt. Av många remissyttranden&lt;br&gt;över den föreslagna återgången till ”skall” i bestämmelsen framgår emellertid&lt;br&gt;att det råder stor osäkerhet beträffande frågan om vilken typ av villkor som&lt;br&gt;åsyftas i 8 kap. 34 §. Många remissinstanser befarar att ett krav på angivande&lt;br&gt;av villkor skulle medföra att förhandsbesked kommer att likna bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De villkor som avses i 8 kap. 34 § är, som framgår av de nyss återgivna&lt;br&gt;uttalandena i förarbetena, av ett speciellt slag. Det skall vara fråga om villkor&lt;br&gt;som är nödvändiga för att tillstånd skall kunna ges till åtgärden på den till-&lt;br&gt;tänkta platsen. Ett krav på t.ex. anordnande av hiss kan inte betraktas som ett&lt;br&gt;sådant villkor. Bedömningen av den tilltänkta platsens lämplighet torde näm-&lt;br&gt;ligen inte vara beroende av om byggnaden förses med hiss eller inte. Mera&lt;br&gt;tveksamt kan det kanske vara med kravet på anordnande av parkeringsut-&lt;br&gt;rymme. Enligt min mening talar dock övervägande skäl for att inte heller en&lt;br&gt;viss lösning av parkeringsfrågan kan ses som ett nödvändigt villkor for valet&lt;br&gt;av plats for en byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner det angeläget att man gör en klar åtskillnad mellan de villkor&lt;br&gt;som skall behöva anges i ett förhandsbesked och övriga villkor som seder-&lt;br&gt;mera måste uppfyllas for lov. Denna skillnad kan lätt suddas ut om man hän-&lt;br&gt;för kravet på anordnande av parkeringsutrymme till de frågor som skall avgö-&lt;br&gt;ras i samband med ett förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad jag nu har anfört föreslår jag i principiell överens-&lt;br&gt;stämmelse med utredningens förslag att första stycket i 8 kap. 34 § komplet-&lt;br&gt;teras med en bestämmelse enligt vilken förhandsbesked även kan avse huru-&lt;br&gt;vida åtgärden kan antas uppfylla kravet på anordnande av parkeringsutrymme&lt;br&gt;i 3 kap. 15 § första stycket 6. Denna komplettering medför att ett tillägg måste&lt;br&gt;göras till bestämmelsen i 1 kap. 4 §, där möjligheten till förhandsbesked&lt;br&gt;presenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte beredd att låta möjligheten att erhålla förhandsbesked omfatta&lt;br&gt;samtliga krav enligt 3 kap. Förutom kravet avseende parkeringsutrymme bör&lt;br&gt;det dock utan olägenhet kunna foras in en rätt att erhålla förhandsbesked be-&lt;br&gt;träffande kravet på anordnande av hiss enligt 3 kap. 7 §. I 3 kap. 10 § finns&lt;br&gt;bestämmelser om vilka egenskaper, bl.a. med avseende på tillgänglighet, som&lt;br&gt;skall tillföras byggnader i samband med ändringar av olika slag. Enligt tredje&lt;br&gt;stycket kan kraven sänkas i detaljplan eller områdesbestämmelser under för-&lt;br&gt;utsättning att bebyggelsen inom området får långsiktigt godtagbara egenska-&lt;br&gt;per.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den ändring som jag senare (avsnitt 4) kommer att föreslå i 5 kap.&lt;br&gt;12 § blir det möjligt att ändra detaljplaner på ett enklare sätt än i dag.&lt;br&gt;Ändringen är motiverad av särskilt behovet att göra områdesvisa bedöm-&lt;br&gt;ningar i olika hänseenden, bl.a. beträffande tillgänglighetskravet. De tilläggs-&lt;br&gt;bestämmelser till detaljplaner som dessa bedömningar kan resultera i torde&lt;br&gt;ofta komma att bli av sådant slag att tillgänglighetskravet inte blir preciserat&lt;br&gt;för vajje fastighet. Det kan därför finnas ett behov för fastighetsägare inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden med detaljplan, och även områdesbestämmelser, av att kunna erhålla Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;förhandsbesked i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den här föreslagna lagtekniska lösningen bör det framgå på ett&lt;br&gt;tydligt sätt att de i 34 § andra stycket åsyftade villkoren uteslutande rör sådana&lt;br&gt;villkor som utgör en nödvändig förutsättning för att åtgärden skall få komma&lt;br&gt;till stånd på den tilltänkta platsen. Villkor av sådant slag bör alltid anges i för-&lt;br&gt;handsbeskedet Jag bedömer det dock inte som erforderligt att det i lagen förs&lt;br&gt;in ett krav på angivande av villkor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ändring av detaljplan&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om detaljplan finns i 5 kap. PBL. Dessa innehåller i huvudsak&lt;br&gt;följande. I 1 § anges för vilka fall detaljplan skall upprättas och i 2 § ges&lt;br&gt;bestämmelser om avvägningen mellan olika intressen. Bestämmelser om ett&lt;br&gt;visst minsta innehåll som alla planer måste ha finns i 3 och 5 §§. Bestäm-&lt;br&gt;melser som en plan dessutom får innehålla anges i 7 och 8 §§. I 4 § be-&lt;br&gt;handlas frågan om huvudmannaskap för allmänna platser och i 6 § finns&lt;br&gt;bestämmelser om s.k. tillfällig markanvändning. Slutligen finns i 9 och&lt;br&gt;10 §§ regler om vilka handlingar en detaljplan består av och vilka bilagor&lt;br&gt;som skall fogas till detaljplanehandlingama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 12 § skall de nämnda bestämmelserna i 1-10 §§ tillämpas&lt;br&gt;även när en detaljplan ändras eller upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så som bestämmelsen i 5 kap. 12 § har kommit att tillämpas i praktiken&lt;br&gt;innebär en ändring eller komplettering av en gällande detaljplan att ett förnyat&lt;br&gt;beslut tas om samtliga bestämmelser inom det aktuella planområdet. Man kan&lt;br&gt;säga att ändring av en detaljplan har blivit liktydig med att planen upphävs&lt;br&gt;och att en ny plan antas. Denna lagtillämpning, som anvisas i dåvarande sta-&lt;br&gt;tens planverks handbok om detaljplan och områdesbestämmelser 1987, torde&lt;br&gt;ha sin grund främst i önskemålet om att gamla detaljplaner i samband med&lt;br&gt;behov av ändringar bör föras upp till samma standard som planer antagna en-&lt;br&gt;ligt PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtillämpningen har lett till vissa svårigheter. Omprövningen av planens&lt;br&gt;alla delar medför ett stort arbete som i och för sig kan vara önskvärt men inte&lt;br&gt;alltid nödvändigt. I de delar av kommunen där byggrätten är utnyttjad och&lt;br&gt;förändringar inte är aktuella, är olägenheterna av en föråldrad detaljplan&lt;br&gt;mestadels överkomliga. Med detta förhållande har man levat i kommunerna&lt;br&gt;alltsedan stadsplaneringen blev obligatorisk. Planer har ändrats först då de&lt;br&gt;kommit i konflikt med någon akut åtgärd. I anslutning härtill skedde förr en&lt;br&gt;viss modernisering i den aktuella åtgärdens närmaste omgivning. Numera be-&lt;br&gt;gränsas detaljplanerna oftast snävt till den aktuella åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan svårighet har att göra med genomförandetiden. Enligt den praxis&lt;br&gt;som har utbildats skall hela planen i samband med även en begränsad planän-&lt;br&gt;dring ges ny genomförandetid. En sådan effekt kan få kommunen att avstå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från att vidta i och för sig önskvärda tillägg till planen i avvaktan på att denna Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;blir föremål för en mera genomgripande översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tidigt uppmärksammat problem till följd av nyssnämnda praxis uppstod&lt;br&gt;då en kommun ville införa någon bestämmelse med giltighet över ett större&lt;br&gt;detaljplanelagt område. En sådan komplettering skulle, som man såg det,&lt;br&gt;förutsätta att kommunen gjorde en ny plan för hela det berörda området. Ett&lt;br&gt;kompletteringsbehov som tidigt tilldrog sig intresse var naturligt nog den nya&lt;br&gt;möjligheten att variera lovplikten - en möjlighet som alltså i praktiken blivit&lt;br&gt;mycket måttligt utnyttjad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet togs upp i promemorian Förslag till ändringar i plan- och&lt;br&gt;bygglagen och naturvårdslagen, då med sikte på en snabb övergångslösning&lt;br&gt;beträffande äldre planer. Behovet verifierades av en positiv remissopinion,&lt;br&gt;som dock också efterlyste vidare möjligheter för att komma till rätta med fler&lt;br&gt;typer av problem. Sedan dess har frågan fått ytterligare belysning bl.a. i slut-&lt;br&gt;fasen av det s.k. erfarenhetsprojektet avseende tillämpningen av den nya&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya krav kan förväntas med anledning av de områdesvisa studierna i den&lt;br&gt;översiktliga planeringen. Regleringsbehovet kommer då att beröra områden&lt;br&gt;som på olika grunder kan avgränsas. Våra tätorter är vanligen täckta med&lt;br&gt;rättsverkande planer av varierande art, ålder och innehåll. PBL-systemet och&lt;br&gt;den hektiska byggmarknaden har också medfört att de enskilda detaljplanerna&lt;br&gt;fått en allt mer begränsad omfattning, inte sällan för bara en enda fastighet.&lt;br&gt;För att fullfölja översiktsplanens intentioner kommer därför ofta en stor&lt;br&gt;mängd planer att behöva ändras och/eller kompletteras med nya bestämmel-&lt;br&gt;ser. Samtidigt är dock kommunernas planläggningsresurser begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under byggnadslagens tid kompletterades i enstaka fall stadsplaner genom&lt;br&gt;att man upprättade gemensamma tilläggsbestämmelser för ett större område.&lt;br&gt;Så skedde bl.a. i Stockholm där den av fullmäktige antagna zonplanen för&lt;br&gt;malmama följdes upp med tilläggsbestämmelser om bostadsanvändning och&lt;br&gt;begränsning av rätten att bygga på djupet under mark. På detta sätt tillkom&lt;br&gt;under åren 1973-1983 sju &amp;quot;tilläggsstadsplaner&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av detta förfaringssätt var goda. Arbetsmetoden var ratio-&lt;br&gt;nell och arbetsbesparande. Fastighetsägarna hade förhållandevis lätt att accep-&lt;br&gt;tera bestämmelser som träffade en hel grupp lika. I fastighetsregistret och på&lt;br&gt;byggnadsnämndens expeditioner antecknades att resp, fastighet och kvarter&lt;br&gt;berördes av två eller i vissa fall tre omgångar planhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett uppenbart behov av att ändring av en detaljplan skall kunna&lt;br&gt;ske på ett enklare sätt än som föranleds av nuvarande tolkning av 5 kap. 12 §.&lt;br&gt;Svårigheten med att förändra tillämpningen hänger framför allt samman med&lt;br&gt;reglerna om genomförandetid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Genomförandetiden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 5 § PBL skall i detaljplanen anges en genomförandetid på fem&lt;br&gt;till femton år. Saknas bestämmelse om genomförandetid är tiden femton år.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot vad som gällde tidigare bygger PBL på ett system med tids- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;begränsning av en garanterad byggrätt och i detta system fyller genomföran-&lt;br&gt;detiden en central funktion. Lagtekniskt är den garanterade byggrätten upp-&lt;br&gt;byggd kring reglerna om kommunens möjligheter att ändra eller upphäva de-&lt;br&gt;taljplaner. Före genomförandetidens utgång får planen endast i undantagsfall&lt;br&gt;ändras eller upphävas mot berörda fastighetsägares bestridande (5 kap. 11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse kompletteras av bestämmelserna i 14 kap. 5 §, som ger&lt;br&gt;fastighetsägare m.fl. rätt till ersättning eller inlösen om detaljplanen ändras&lt;br&gt;eller upphävs före genomförandetidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandetiden har därutöver betydelse för dels kommunens skyldig-&lt;br&gt;heter att upplåta allmänna platser till allmänt begagnande (6 kap. 26 §), dels&lt;br&gt;kommunens rätt att lösa mark (6 kap. 24 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör uppmärksammas att angivande av en genomförandetid inte konsti-&lt;br&gt;tuerar några rättigheter. Sådana kan bara tillskapas genom planens materiella&lt;br&gt;bestämmelser. Genomförandetidens enda funktion är att ange den tid under&lt;br&gt;vilken rättigheterna skall beaktas. Beaktande av rättigheterna sker genom det&lt;br&gt;skydd mot planändring som finns under genomförandetiden. Eftersom be-&lt;br&gt;stämmelserna om genomförandetid bara har betydelse i anslutning till rättig-&lt;br&gt;heter behövs av hänsyn till fastighetsägarna egentligen inte någon genomfö-&lt;br&gt;randetid om en plan endast medför restriktioner eller skyldigheter eller om&lt;br&gt;rättigheterna enligt planen redan i stort sett är utnyttjade genom den befintliga&lt;br&gt;bebyggelsen. Skälet till att alla detaljplaner ändå skall ha genomförandetid är&lt;br&gt;att det måste komma att uppstå en hel del gränsfall där tveksamhet kan råda&lt;br&gt;om planen medför några fastighetsekonomiska fördelar eller om den medför&lt;br&gt;skyldigheter för kommunen i fråga om upplåtande av allmänna platser (se&lt;br&gt;prop. 1985/86:1 s. 568 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 kap. 12 § följer bl.a. att 5 § i samma kap. med dess föreskrift om&lt;br&gt;bestämmande av genomförandetid skall tillämpas även när en detaljplan än-&lt;br&gt;dras. Innebörden härav har inte berörts i förarbetena. I praxis tolkas emeller-&lt;br&gt;tid, som nämnts, bestämmelsen så att varje ändring medför ett krav på be-&lt;br&gt;stämmande av ny genomförandetid för hela det område planändringen avser.&lt;br&gt;En sådan tolkning är emellertid inte självklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början kan ifrågasättas om bestämmande av genomförandetid vid&lt;br&gt;planändring blir gällande för hela planen eller bara för den eller de frågor som&lt;br&gt;planändringen avser. Frågan berörs i Didöns m.fl. kommentar till PBL&lt;br&gt;(s. 275 ff) och det hävdas där att genomförandetiden blir gällande enbart i de&lt;br&gt;avseenden planen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sist nämnda tolkning är riktig kan vidare ifrågasättas om genomföran-&lt;br&gt;detid alltid måste bestämmas vid planändring. Det skäl som i förarbetena an-&lt;br&gt;fördes för att genomförandetid alltid skall bestämmas har inte samma bärkraft&lt;br&gt;när det gäller planändringar, men hänvisningen i 12 § till 5 § medför å andra&lt;br&gt;sidan att det förefaller svårt att komma ifrån att genomförandetid alltid måste&lt;br&gt;bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid ändring av en detaljplan skall vad som gäller om&lt;br&gt;genomförandetid för planen gälla även för de frågor som planändringen&lt;br&gt;avser. Om genomförandetiden för planen har gått ut, skall genomföran-&lt;br&gt;detid bestämmas för de frågor som planändringen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementsförslaget: Regeln i 5 kap. 12 § ändras så att bestäm-&lt;br&gt;melserna i 1-10 §§ skall gälla bara i tillämpliga delar när en detaljplan ändras&lt;br&gt;eller upphävs. Någon särskild reglering beträffande genomforandetid behövs&lt;br&gt;inte. Genomförandetid skall dock bestämmas bara om det är behövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser som har yttrat sig över denna&lt;br&gt;del stöder förslaget att underlätta detaljplaneändringar och flertalet instämmer i&lt;br&gt;att någon särskild reglering beträffande genomforandetid inte behövs. Av&lt;br&gt;remissinstanserna är det dock flera som befarar att systemet med olika ge-&lt;br&gt;nomförandetider kan bli krångligt och många anser att genomförandetid alltid&lt;br&gt;skall bestämmas. Några remissinstanser förordar att ändring av en detaljplan&lt;br&gt;skall begränsas till fall där genomforandetid inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den tolkning av 5 kap. 12 § som har kommit&lt;br&gt;att styra tillämpningen har lett till att kommunerna blivit mycket återhållsamma&lt;br&gt;med att ändra detaljplaner. Om behov av ändring uppkommer går man i stället&lt;br&gt;till väga så att planen upphävs, varefter en ny plan antas. Bland praktiker&lt;br&gt;torde man ofta tala om ändring av plan även i detta fall, men om bestämmel-&lt;br&gt;sen i 5 kap. 12 § skall ha någon självständig betydelse är det angeläget att de&lt;br&gt;två fallen hålls i sär. Uttrycket ändring bör, i enlighet med vad som anförs i&lt;br&gt;Didöns m.fl. kommentar s. 275, reserveras för sådana fall som avser förän-&lt;br&gt;dring av bestämmelser, bestämmelsegränser m.m. inom ett detaljplanelagt&lt;br&gt;område. En utvidgning av ett detaljplaneområde bör i princip anses som en ny&lt;br&gt;plan för det tillkommande området. Om däremot flera tidigare planbeslut&lt;br&gt;samlas i ett enda plandokument är det att betrakta som ändring (prop.&lt;br&gt;1985/86:1 s. 596). Av 13 § följer att en begränsning av planområdet anses&lt;br&gt;som ett upphävande av planen i berörd del. Något hinder mot att i ett beslut&lt;br&gt;både ändra en plan i vissa delar och att upphäva eller utvidga den i andra delar&lt;br&gt;föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som har anförts inledningsvis framgår att det finns ett behov av att&lt;br&gt;kunna företa planändringar på ett enklare sätt än i dag. Till en början kräver&lt;br&gt;detta att man gör avkall på ambitionen att i samband med planändring alltid&lt;br&gt;föra upp gamla planer till PBD-standard. Något sådant krav kan emellertid&lt;br&gt;inte anses ligga i bestämmelsen i 5 kap. 12 §. En regel av detta slag måste&lt;br&gt;alltid läsas så att de bestämmelser till vilka hänvisning sker skall gälla bara i&lt;br&gt;tillämpliga delar. Departementsförslagets tillägg i detta hänseende är därför&lt;br&gt;överflödigt. Om en plan skall ändras genom att den t.ex. tillförs vissa hän-&lt;br&gt;syns- och varsamhetsregler kan detta således redan i dag ske utan att hela pla-&lt;br&gt;nen revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att planändring skall kunna vidtas utan ett alltför omfattande arbete Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;krävs emellertid att ändringsbeslutet inte automatiskt återverkar på planens&lt;br&gt;byggrätter. I praktiken synes man utgå från en tolkning av regelsystemet som&lt;br&gt;innebär att en ändring av en detaljplan också medför att genomförandetiden&lt;br&gt;avseende hela planen förlängs eller förnyas med så lång genomforandetid&lt;br&gt;som anges i ändringsbeslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anta t.ex. att man vill ändra en plan genom att infora en bestämmelse om&lt;br&gt;befrielse från krav på bygglov avseende vissa åtgärder. Visserligen kan en&lt;br&gt;bygglovsbefrielse betraktas som en fördel för fastighetsägaren, men någon&lt;br&gt;rättighet i den mening som avses i 5 kap. 11 § är det inte fråga om. Trots att&lt;br&gt;reglerna om genomforandetid egentligen saknar betydelse med avseende på&lt;br&gt;en bestämmelse om bygglovsbefrielse följer av hänvisningen i 12 § till 5 §&lt;br&gt;att planändringen kommer att bli förknippad med en genomforandetid på&lt;br&gt;femton år om inte kortare tid anges. Enligt den i praxis rådande tolkningen av&lt;br&gt;bestämmelserna blir den sålunda bestämda genomförandetiden gällande för&lt;br&gt;inte bara bestämmelsen avseende bygglovspliktens omfattning utan för hela&lt;br&gt;planen. Om genomförandetiden för planen hade gått ut vid planändringen,&lt;br&gt;medför alltså denna att genomförandetiden för planen förnyas med den tid&lt;br&gt;som angetts i samband med planändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de överväganden som görs i departementsförslaget kan det på goda&lt;br&gt;grunder antas att den nämnda tolkningen är felaktig och att gällande rätt i&lt;br&gt;stället innebär att genomförandetiden vid planändring blir gällande enbart i de&lt;br&gt;avseenden planen ändras. Något behov av lagändring föreligger därför inte&lt;br&gt;enligt departementsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även jag anser att övervägande skäl talar för att den i departementsförsla-&lt;br&gt;get förespråkade tolkningen är riktig. Det finns dock utrymme för viss tvekan&lt;br&gt;och eftersom effekterna på genomförandetiden är av så stor betydelse bör den&lt;br&gt;nuvarande oklarheten undanröjas genom en uttrycklig reglering i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar uppfattningen att planändringar skall kunna genomföras utan att&lt;br&gt;den genomforandetid som gäller för planen vid tiden för ändringen rubbas.&lt;br&gt;Reglerna bör härvid utformas så att man om möjligt undviker konsekvensen&lt;br&gt;att olika genomförandetider kan komma att gälla för samma område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare skall jag belysa det tänkta tillämpningsområdet för de förenklade&lt;br&gt;bestämmelser som jag här föreslår. I det här sammanhanget är det tillräckligt&lt;br&gt;att konstatera att flertalet av de planändringar som kan behöva göras är av så-&lt;br&gt;dant slag att de inte tillskapar några rättigheter. I och för sig skulle man därför&lt;br&gt;med avseende på dessa planändringar kunna helt koppla bort reglerna om ge-&lt;br&gt;nomförandetid. Detta kräver emellertid att man i lagen preciserar de slag av&lt;br&gt;planändringar som inte behöver förenas med genomförandetid. Möjligen kan&lt;br&gt;man då också låta begreppet planändring bli bestämt av de angivna slagen av&lt;br&gt;planändringar, vilket skulle innebära att reglerna om ändring av detaljplan&lt;br&gt;bara kan tillämpas på vissa bestämda slag av planändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till en reglering av antytt slag skulle vara dels att man därmed får till&lt;br&gt;stånd en begränsning av tillämpningsområdet för reglerna om ändring av de-&lt;br&gt;taljplan, dels att man undviker de komplikationer som reglerna om genomfö-&lt;br&gt;randetid kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening saknas anledning att införa en stel reglering för att be- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;gränsa möjligheterna att ändra en detaljplan. De krav som i 5 kap. 9 § upp-&lt;br&gt;ställs på att planen skall vara tydlig i olika hänseenden torde vara tillräckliga&lt;br&gt;för att hindra att planändringar skall leda till uppkomsten av svåröverskådliga&lt;br&gt;planer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering av ändringsmöjlighetema kan heller inte motiveras med hän-&lt;br&gt;visning till svårigheter att tillämpa systemet med genomforandetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör således inte införas något lagligt hinder mot planändringar som ger&lt;br&gt;upphov till rättigheter. Detta innebär att frågan om genomforandetid kan få&lt;br&gt;betydelse i åtminstone vissa fall. Härvid delar jag den uppfattning som har&lt;br&gt;kommit till uttryck i departementspromemorian, nämligen att genomforande-&lt;br&gt;tid skall knytas enbart till den eller de frågor som planändringen avser. För&lt;br&gt;bedömningen av hur sådana bestämmelseanknutna genomförandetider skall&lt;br&gt;kunna anpassas till vad som redan gäller om genomforandetid i planen vill jag&lt;br&gt;framhålla följande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har anfört tidigare torde det bli ganska sällsynt att det i samband&lt;br&gt;med planändringar uppkommer rättigheter som behöver skyddas av reglerna&lt;br&gt;om genomforandetid. Trots detta bör en genomforandetid alltid kopplas till&lt;br&gt;nytillkommande bestämmelser. Frågan huruvida genomförandetid är av bety-&lt;br&gt;delse eller inte bör nämligen inte avgöras i samband med planändringen utan&lt;br&gt;får prövas senare i enlighet med 5 kap. 11 § om det skulle bli aktuellt med&lt;br&gt;en förnyad ändring eller ett upphävande av planen under genomförandetiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De få fall som vid planändring motiverar att man alltid skall bestämma en&lt;br&gt;genomförandetid får inte leda till att man får ett oöverskådligt system av ge-&lt;br&gt;nomförandetider. Den enligt min mening enklaste lösningen erhåller man om&lt;br&gt;man ser till att de genomförandetider som skall knytas till planändringar an-&lt;br&gt;passas till den eller de genomförandetider som redan gäller för planen eller&lt;br&gt;delar av denna. Denna anpassning bör komma till stånd på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en genomforandetid för planen som fortfarande löper skall&lt;br&gt;denna tid även gälla för den eller de frågor som en planändring avser. Något&lt;br&gt;särskilt beslut om detta skall inte behöva fattas, utan det skall följa direkt av&lt;br&gt;lag. Jag föreslår att en bestämmelse härom skall tas in i 5 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 5 § skall genomförandetiden vara minst 5 år. 1 det här fallet&lt;br&gt;anser jag emellertid att det inte bör finnas något hinder mot den föreslagna&lt;br&gt;samordningen av genomförandetiderna även om det återstår mindre än fem år&lt;br&gt;av den gällande genomförandetiden. Om planändringen i något fall skulle ge&lt;br&gt;upphov till en rätt att genomföra något som kräver längre tid, saknas anled-&lt;br&gt;ning att anta annat än att kommunen då är beredd att förlänga genomförande-&lt;br&gt;tiden för den berörda delen av planen enligt 5 kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om genomförandetiden för den befintliga planen har gått ut, krävs emel-&lt;br&gt;lertid ett uttryckligt beslut om den genomförandetid som skall gälla för plan-&lt;br&gt;ändringen. För detta beslut skall vad som sägs i 5 kap. 5 § gälla i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sistnämnda fall kommer en genomförandetid att gälla för enbart nå-&lt;br&gt;gon eller några bestämmelser. Denna genomforandetid kommer vid en even-&lt;br&gt;tuell senare planändring att avse även de då tillkommande eller ändrade be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelsema. Med en ordning av det här slaget kan det således aldrig bli Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;fråga om att olika genomförandetider blir gällande för samma område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian har lämnats några exempel som skall illustrera&lt;br&gt;vilka effekter en planändring får i sådana fall då genomförandetiden för pla-&lt;br&gt;nen har gått ut och genomforandetid efter planändringen blir gällande för en-&lt;br&gt;bart någon begränsad bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt några remissinstanser illustrerar dessa exempel snarast komplikatio-&lt;br&gt;nerna med det föreslagna systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar den uppfattning som har kommit till uttryck i departementspro-&lt;br&gt;memorian rörande effekterna av genomförandetider som är knutna enbart till&lt;br&gt;vissa bestämmelser. Jag skall strax återkomma till frågan. Jag bedömer&lt;br&gt;emellertid att problemen har fått en alltför framskjuten plats. De kommer san-&lt;br&gt;nolikt att aktualiseras endast i undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet kan planändringama antas vara sådana att en genomforandetid&lt;br&gt;om fem år i förekommande fall är tillräcklig. Under denna tid kan det inte bli&lt;br&gt;särskilt vanligt att det uppkommer behov av förnyad ändring eller upphä-&lt;br&gt;vande av planen. Då fråga härom ändå uppkommer torde det endast i säll-&lt;br&gt;synta fall visa sig att den fråga som har föranlett bestämmande av genomfö-&lt;br&gt;randetid är av sådan beskaffenhet att den lägger hinder i vägen för ändring&lt;br&gt;eller upphävande av planen. Jag vill alltså ånyo betona att man måste upprätt-&lt;br&gt;hålla kravet på att genomförandetid alltid skall bestämmas som en säkerhets-&lt;br&gt;åtgärd för det ringa antal fall då en planändring kan ge upphov till en rättighet&lt;br&gt;som måste tryggas. Detta är det skäligen låga pris man måste betala för att&lt;br&gt;slippa en omfattande reglering av fall då planändring skulle kunna vidtas utan&lt;br&gt;angivande av genomförandetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör det inte vålla några större problem att bedöma ef-&lt;br&gt;fekterna av genomförandetider som är knutna enbart till vissa bestämmelser.&lt;br&gt;Som framhålls i departementspromemorian är det härvid viktigt att iaktta re-&lt;br&gt;striktivitet vid tolkningen av tillkommande bestämmelser. Byggrätter i planer&lt;br&gt;där genomförandetiden har gått ut kan alltså inte anses bli väckta till liv ge-&lt;br&gt;nom att man kompletterar planen med t.ex. hänsyns- och varsamhetsregler&lt;br&gt;eller med bestämmelser som begränsar tillåten byggnadsarea. Sådana be-&lt;br&gt;stämmelser kan ju vara motiverade för att styra det byggande som kan komma&lt;br&gt;till stånd trots att genomförandetiden avseende byggrätten har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Användningsområdet för planändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Någon uttrycklig regel som begränsar möjligheterna att ändra en detaljplan&lt;br&gt;finns inte idag bortsett från bestämmelserna i 5 kap. 11 §. Någon ytterligare&lt;br&gt;begränsning vill jag heller inte föreslå. Indirekt begränsas emellertid möjlig-&lt;br&gt;heterna genom de krav som i 5 kap. 9 § uppställs på att planen skall vara tyd-&lt;br&gt;lig i olika hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att en lång rad beslut om ändring av en plan kan leda till&lt;br&gt;att plansituationen blir svårgenomtränglig och oöverskådlig. Risken för miss-&lt;br&gt;förstånd och förbiseenden får inte underskattas. Det finns därför anledning till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss försiktighet när det gäller att ändra planer enligt det förenklade förfarande Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;som jag har föreslagit. Tydlighetskravet kan således leda till att det vid behov&lt;br&gt;av ytterligare ändringar bör övervägas att upphäva planen och anta en ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydlighetskravet medför vidare att det kan vara olämpligt att vidta alltför&lt;br&gt;omfattande ändringar i en plan. Om avsikten t.ex. är att förändra huvudsyftet&lt;br&gt;med en plan torde det vara bäst att upphäva den och anta en ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt är det främst önskemål om att kunna införa be-&lt;br&gt;stämmelser med giltighet över ett större detaljplanelagt område som har riktat&lt;br&gt;uppmärksamheten på behovet av regler som kan göra det enklare att ändra en&lt;br&gt;detaljplan. Det regleringsbehov som åsyftas gäller bestämmelser av olika&lt;br&gt;slag. Det kan gälla administrativa bestämmelser avseende t.ex. ändring av&lt;br&gt;lovplikt, ändring av huvudmannaskap för allmänna platser eller tillstånd till&lt;br&gt;exploateringssamverkan. Vidare kan det gälla användningsbestämmelser som&lt;br&gt;kan tillföras äldre planer, vilka helt eller delvis saknar bebyggelsereglerande&lt;br&gt;innehåll. Slutligen kan det gälla utformningsbestämmelser avseende t.ex.&lt;br&gt;hänsyns- och varsamhetsregler inom kulturmiljöer, tillgänglighetskrav och&lt;br&gt;krav på anordnande av parkeringsutrymmen. Byggande av trafiktunnel kan&lt;br&gt;ses som ett typexempel på fall där det finns behov av att kunna införa likar-&lt;br&gt;tade bestämmelser över ett större område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland ändringar som bör kunna företas på ett enkelt sätt nämnde jag än-&lt;br&gt;dring av huvudmannaskap for allmänna platser. Härvid bör bestämmelsen i&lt;br&gt;6 kap. 26 § första stycket observeras. Enligt denna skall kommunen vara&lt;br&gt;huvudman för allmänna platser inom område med detaljplan, om det inte&lt;br&gt;finns särskilda skäl till annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika slag av regleringsbehov som nu nämnts har i allmänhet sin grund&lt;br&gt;i den planering som bedrivs över större områden. Områdesavgränsningen&lt;br&gt;skiftar naturligtvis med hänsyn till vilken typ av planering det rör sig om. Det&lt;br&gt;väsentliga är emellertid att den planering som rör ett visst område ofta resulte-&lt;br&gt;rar i önskemål om att kunna föra in rättsverkande bestämmelser av samma&lt;br&gt;slag för hela området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorieförslaget skulle man kunna anta områdesbestämmelser&lt;br&gt;för områden med gamla planer. Jag har övervägt denna fråga. Bortsett från&lt;br&gt;invändningar från systematisk synpunkt skulle emellertid enligt min mening&lt;br&gt;en sådan lösning som verken har föreslagit kunna leda till att rättighetsin-&lt;br&gt;skränkande bestämmelser skulle kunna införas med kringgående av de regler&lt;br&gt;som skyddar fastighetsägarna mot planändringar under planens genomföran-&lt;br&gt;detid. Jag har därför stannat för att inte föreslå några ändringar i denna del.&lt;br&gt;Med de förenklingar som här föreslås beträffande möjligheterna att ändra de-&lt;br&gt;taljplaner bör i stället bestämmelser som avses gälla inom ett större område&lt;br&gt;kunna föras in i samtliga berörda detaljplaner på ett ganska smidigt sätt.&lt;br&gt;Sålunda bör under iakttagande av tydlighetskravet beslut om ändring av be-&lt;br&gt;rörda delar av detaljplanerna inom området kunna tas i ett sammanhang varef-&lt;br&gt;ter ändringarna noteras i respektive plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att på nytt understryka betydelsen av detta tydlighets-&lt;br&gt;krav i samband med planändringar. Planhandlingama måste utformas så att&lt;br&gt;det framgår klart vad som har prövats i samband med ändringsbeslutet och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka konsekvenser ändringen får för den befintliga planen. Byggrätterna kan Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;t.ex. påverkas på ett indirekt sätt och det är viktigt att denna påverkan klar-&lt;br&gt;görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de möjligheter som nu ges till att ändra detaljplaner på ett enklare&lt;br&gt;sätt kan det tänkas att ändring av huvudmannaskap för allmänna platser inom&lt;br&gt;områden som omfattas av stadsplaner eller byggnadsplaner kan komma att&lt;br&gt;aktualiseras i vissa fall. I 17 kap. 27 § finns bestämmelser om vad som skall&lt;br&gt;gälla när det i lag eller annan författning talas om stadsplan och byggnads-&lt;br&gt;plan. Jag har övervägt att komplettera denna bestämmelse med regler om vad&lt;br&gt;som skall gälla när huvudmannaskapet ändras beträffande sådana planer.&lt;br&gt;Eftersom samtliga författningar där stadsplan och byggnadsplan nämns skall&lt;br&gt;ha ändrats torde dock en komplettering av 17 kap. 27 § sakna praktisk bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Omedelbart genomförande av fastighetsplan i&lt;br&gt;vissa fall&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Byggnadsnämnden får förordna att ett beslut att anta,&lt;br&gt;ändra eller upphäva en fastighetsplan får genomföras utan hinder av att&lt;br&gt;beslutet inte vunnit laga kraft, om beslutet fattats efter tillämpning av&lt;br&gt;reglema om enkelt planförfarande och förslaget som ligger till grund&lt;br&gt;för beslutet skriftligen godkänts av alla berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementsförslaget: Avser enbart beslut att anta en plan men över-&lt;br&gt;ensstämmer i övrigt i sak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker i allmänhet departementsförslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Ett flertal av dem, däribland boverket och lantmäteri-&lt;br&gt;verket, föreslår att också beslut om ändring och upphävande av fastighetspla-&lt;br&gt;ner skall kunna genomföras utan hinder av att de inte vunnit laga kraft. En del&lt;br&gt;remissinstanser föreslår också att en motsvarande bestämmelse borde gälla&lt;br&gt;för beslut om detaljplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bygglov får inte lämnas för åtgärder på en&lt;br&gt;fastighet som inte stämmer överens med den fastighetsplan som gäller för&lt;br&gt;området (8 kap. 11 § första stycket 2 a). Det är således många gånger nöd-&lt;br&gt;vändigt att genomföra fastighetsbildningsåtgärder i anslutning till beslut avse-&lt;br&gt;ende fastighetsplaner. Eftersom beslut att anta, ändra, eller upphäva en fas-&lt;br&gt;tighetsplan gäller först sedan beslutet vunnit laga kraft eller s.k. genomföran-&lt;br&gt;deförordnande beslutats (6 kap. 15 §), måste tiden för överklagande ha gått&lt;br&gt;ut innan fastighetsbildning kan ske. Först efter det att fastighetsbildning skett&lt;br&gt;kan det bli aktuellt att behandla ansökningar om bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en plan antagits, ändrats eller upphävts efter enkelt planförfarande,&lt;br&gt;vilket bl.a. förutsätter att den saknar intresse för allmänheten, och alla berörda&lt;br&gt;godkänt förslaget, är risken för överklaganden mycket liten. Jag anser att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 146&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsnämnden i sådana fall bör ges möjlighet att förordna att beslutet Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;skall få genomföras utan hinder av att det inte vunnit laga kraft. Således delar&lt;br&gt;jag boverkets och lantmäteriverkets uppfattning att man inte bör skilja mellan&lt;br&gt;å ena sidan beslut att anta fastighetsplaner och å andra sidan beslut att ändra&lt;br&gt;eller upphäva sådana planer. En ytterligare förutsättning för ett förordnande&lt;br&gt;om genomförande bör vara att en ägare till någon av de fastigheter som om-&lt;br&gt;fattas av fastighetsplanen ansökt om det Efter ett förordnande kan fastighets-&lt;br&gt;ägarna på egen risk föranstalta om fastighetsbildning i enlighet med en ny el-&lt;br&gt;ler ändrad plan. En stor del av dem som vill bygga inom området kan då&lt;br&gt;slippa avvakta dubbla överklagandetider och på så sätt spara tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu anfört föreslår jag att byggnadsnämnden får&lt;br&gt;förordna att ett beslut att anta, ändra eller upphäva en fastighetsplan får ge-&lt;br&gt;nomföras utan hinder av att det inte vunnit laga kraft, om beslutet fattats efter&lt;br&gt;tillämpning av reglerna om enkelt planförfarande och förslaget som ligger till&lt;br&gt;grund för beslutet skriftligen godkänts av alla berörda. I specialmotiveringen&lt;br&gt;behandlas frågan om vilka som i dessa fall skall anses berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon trots de angivna förutsättningarna skulle överklaga beslutet att&lt;br&gt;anta planen följer det av allmänna förvaltningsrättsliga principer att den myn-&lt;br&gt;dighet som prövar överklagandet kan förordna om inhibition av beslutet avse-&lt;br&gt;ende fastighetsplanen. Det förtjänar dock att här påpekas att fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsåtgärder som vidtagits efter ett förordnande om genomförande i enlighet&lt;br&gt;med den av mig föreslagna bestämmelsen inte blir utan verkan för det fall att&lt;br&gt;beslutet avseende fastighetsplanen ändras. I sådana fall kan det erfordras yt-&lt;br&gt;terligare fastighetsbildningsåtgärder för att uppnå sådan överensstämmelse&lt;br&gt;med den till slut gällande fastighetsplanen att ett bygglov kan lämnas för åt-&lt;br&gt;gärder på en berörd fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller frågor om lov för åtgärder inom ett område som berörs av&lt;br&gt;beslutet avseende fastighetsplanen så kommer jag också att föreslå (avsnitt 6)&lt;br&gt;att beslut om lov skall kunna lämnas under villkor att lovet inte får utnyttjas&lt;br&gt;förrän ett beslut avseende antagande, ändring eller upphävande av en detalj-&lt;br&gt;plan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan har vunnit laga kraft. Jag&lt;br&gt;anser att den möjligheten är tillfyllest också för att tillgodose behovet av ett&lt;br&gt;snabbare förfarande vid genomförandet av okontroversiella detaljplaner. Det&lt;br&gt;saknas därför anledning att, såsom vissa remissinstanser förordat, föreslå att&lt;br&gt;beslut avseende detaljplaner i motsvarande situation skall kunna genomföras&lt;br&gt;utan hinder av att de inte vunnit laga kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut om lov innan plan har vunnit laga kraft&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Byggnadsnämnden skall redan vid beslut om anta-&lt;br&gt;gande, ändring eller upphävande av en detaljplan, områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser eller en fastighetsplan kunna lämna bygglov, rivningslov eller&lt;br&gt;marklov under förutsättning att det villkoras med att lovet inte får&lt;br&gt;utnyttjas förrän planbeslutet har vunnit laga kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker i allmänhet förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 8 kap. 11 § första stycket PBL föreskrivs&lt;br&gt;bl.a. att ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan&lt;br&gt;skall bifallas om åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan&lt;br&gt;som gäller för området. Den fastighet och den byggnad eller annan anlägg-&lt;br&gt;ning på vilken åtgärden skall utföras måste också stämma överens med de-&lt;br&gt;taljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området. På motsva-&lt;br&gt;rande sätt finns i 8 kap. 12 § krav på att den sökta åtgärden skall stämma&lt;br&gt;överens med områdesbestämmelser, där sådana gäller. Vidare förutsätts enligt&lt;br&gt;5 kap. 34 § respektive 6 kap. 15 § att den detaljplan och fastighetsplan&lt;br&gt;samt de områdesbestämmelser som avses, har tillkommit genom beslut som&lt;br&gt;har vunnit laga kraft eller omfattas av ett förordnande enligt 13 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa regler innebär bl.a. att då bygglov kräver en ny eller ändrad plan så&lt;br&gt;måste planbeslutet ha vunnit laga kraft innan bygglov kan ges. Visserligen&lt;br&gt;ställs det härefter inte något krav på att beslutet om lov skall ha vunnit laga&lt;br&gt;kraft innan lovet får tas i anspråk, men full trygghet får den byggande inte&lt;br&gt;förrän besvärstiden har gått till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt innebär det inte någon olägenhet att ett lagakraftägande planbeslut&lt;br&gt;måste föreligga innan bygglov kan ges. Grundtanken är ju att planläggningen&lt;br&gt;skall ligga ett steg före bygglovsprövning och genomförande. Det inträffar&lt;br&gt;dock att behovet av en ny eller ändrad plan inte blir klarlagt förrän byggstar-&lt;br&gt;ten är nära förestående. Den nya eller ändrade planläggning som då erfordras&lt;br&gt;är ofta av begränsad betydelse, okomplicerad till sin natur och inte mera kon-&lt;br&gt;troversiell än själva bygglovet. I sådana fall kan det vara en allvarlig olägen-&lt;br&gt;het att beslutsprocessen måste delas upp i dels ett planbeslut som måste vinna&lt;br&gt;laga kraft, dels därefter bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före tillkomsten av PBL fanns det i sådana situationer möjlighet att ge dis-&lt;br&gt;pens från planbestämmelser. Till en del har denna tidigare ordning med dis-&lt;br&gt;pens ersatts av bestämmelserna om enkelt planförfarande i 5 kap. 28 §.&lt;br&gt;Även med tillämpning av enkelt planförfarande kvarstår dock kravet på att&lt;br&gt;planbeslutet skall ha vunnit laga kraft innan bygglov kan ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet kan en återgång till någon form av dispensförfarande inte&lt;br&gt;komma i fråga. De skäl som ligger till grund för kravet i PBL på att bygglov i&lt;br&gt;princip inte får strida mot planer är fortfarande giltiga. Även i fortsättningen&lt;br&gt;måste alltså kravet på två beslut, planbeslut och bygglov, upprätthållas. I de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall då det inte föreligger några konflikter beträffande planbeslutet saknas Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;dock tillräckliga skäl for att ett lagakraftägande planbeslut skall behöva invän-&lt;br&gt;tas innan bygglov ges. De båda besluten bör därför kunna ges samtidigt eller i&lt;br&gt;anslutning till varandra i sådana fall då det är kommunfullmäktige eller kom-&lt;br&gt;munstyrelsen som beslutar om planen. Jag föreslår således att bygglov skall&lt;br&gt;kunna få ges i omedelbart samband med ett planbeslut. Givetvis måste därvid&lt;br&gt;bygglovet villkoras så att det inte får utnyttjas förrän planbeslutet har vunnit&lt;br&gt;laga kraft. Genom utnyttjande av denna möjlighet kan besvärstidema komma&lt;br&gt;att löpa parallellt och byggprocessen påskyndas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av en sådan bestämmelse föreligger naturligtvis främst beträffande&lt;br&gt;bygglov. I vissa fall kan dock motsvarande behov finnas när det gäller riv-&lt;br&gt;ningslov och marklov och bestämmelsen bör därför göras tillämplig på alla&lt;br&gt;former av lov. Med hänsyn härtill bör den tas in som en ny paragraf, 8 kap.&lt;br&gt;18 a §, under en ny rubrik i avsnittet om förutsättningar för lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det användningsområde för tillämpning av villkorade lov som jag nu har&lt;br&gt;angett kan synas i huvudsak överensstämma med användningsområdet för&lt;br&gt;enkelt planförfarande. Sådant kan enligt 5 kap. 28 § användas om förslaget&lt;br&gt;till detaljplan är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten.&lt;br&gt;Det kan därför ifrågasättas om man skall begränsa den nya bestämmelsens&lt;br&gt;tillämpningsområde till fall där enkelt planförfarande tillämpas. Även vid&lt;br&gt;normalt planförfarande kan det emellertid under samrådsförfarandet komma&lt;br&gt;att stå klart att det inte finns några konflikter beträffande planen. Det kan då&lt;br&gt;finnas samma skäl som vid enkelt planförfarande att utnyttja möjligheten till&lt;br&gt;villkorade lov. Bestämmelsen bör heller inte utformas så att den påverkar va-&lt;br&gt;let av planförfarande. Jag föreslår därför inte någon begränsning av tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet av antytt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill emellertid understryka betydelsen av att utnyttjande av möjligheten&lt;br&gt;till villkorade lov begränsas till fall i vilka någon konflikt om planbeslutet inte&lt;br&gt;föreligger. Visserligen förfaller lovet om planbeslutet upphävs efter besvär,&lt;br&gt;men i sådana fall har byggnadsnämnden lagt ned onödigt arbete på lovpröv-&lt;br&gt;ningen. Det finns också risk för att kommunen, om villkorat lov har lämnats,&lt;br&gt;låser sig i samband med en eventuell överprövning av planen. Enligt 13 kap.&lt;br&gt;8 § kan prövningsmyndigheten, om kommunen har medgett det, upphäva&lt;br&gt;planbeslutet i en viss del eller ändra det på annat sätt. Om villkorat lov har&lt;br&gt;lämnats kan detta tänkas påverka kommunernas inställning till eventuella än-&lt;br&gt;dringar av planen. Jag utgår emellertid ifrån att kommunerna i eget intresse&lt;br&gt;kommer att ge villkorade lov enbart i klara fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hushållning med grundvatten, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1.1 &amp;nbsp;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom många områden i Sverige utgör grundvatten en knapp resurs. Vidare är&lt;br&gt;det enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU, också vanligt att problem&lt;br&gt;med vattenförsöijning orsakas av felaktig exploatering av grundvattentill-&lt;br&gt;gångar. Det är således viktigt att befintligt grundvatten utnyttjas på bästa sätt&lt;br&gt;och att det skyddas mot föroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det naturligt att vattenfrågorna under senare år fått&lt;br&gt;en alltmer framträdande roll i den kommunala planeringen. Boverket och sta-&lt;br&gt;tens naturvårdsverk har i boken ”Vattnet i kommunal planering” behandlat&lt;br&gt;bl.a. vattenfrågornas hantering i de översiktsplaner som kommunerna är&lt;br&gt;skyldiga att ha. Boken behandlar vidare kopplingen mellan övrig fysisk pla-&lt;br&gt;nering och planering av bl.a. grundvattentillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stora uttag av grundvatten kan givetvis resultera i sinande brunnar.&lt;br&gt;Detta är emellertid inte det enda problem som kan uppstå. Om uttaget av&lt;br&gt;grundvatten överstiger vad som nybildas kan också salthalten i brunnsvattnet&lt;br&gt;öka, s.k. saltvatteninträngning. Detta förekommer på flera platser framför allt&lt;br&gt;i kustnära lägen, men också inom andra områden där s.k. inlagrat saltvatten&lt;br&gt;från den senaste istiden finns under det söta grundvattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet med saltvatteninträngning har under senare tid berörts i flera&lt;br&gt;sammanhang. I Stockholms län har länsstyrelsen under åren 1986-1989 ge-&lt;br&gt;nomfört ett projekt, ”Salt grundvatten i kustnära områden samt förslag till åt-&lt;br&gt;gärder” som presenterats i tre rapporter. Vidare diskuteras problemet i den i&lt;br&gt;september 1990 färdigställda ”Sötvatten ’90, strategi för god vattenkvalitet i&lt;br&gt;sjöar, vattendrag och grundvatten” som utarbetats av statens naturvårdsverk&lt;br&gt;på regeringens uppdrag. Verket har där föreslagit att skyddet av allmänna och&lt;br&gt;enskilda vattentäkter - både de som nu används och de som kan behövas i&lt;br&gt;framtiden - förbättras. Kommunerna bör enligt verket åläggas att genomföra&lt;br&gt;vattentäktsplanering för att långsiktigt säkerställa vattentäkter av god kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket har vidare i ”Sötvatten ’90” föreslagit att en utredning skall få över-&lt;br&gt;väga möjligheterna till en bättre reglering och effektivare fördelning av&lt;br&gt;grundvatten för enskild vattenförsörjning. Regeringen har i miljöpropositio-&lt;br&gt;nen (prop. 1990/91:90) förutskickat att en utredningsman kommer att tillsät-&lt;br&gt;tas för att se över reglerna om uttag och fördelning av grundvatten för enskild&lt;br&gt;vattenförsöijning och klarlägga myndighetsansvaret i detta sammanhang. En&lt;br&gt;utredning i huvudsaklig överensstämmelse med vad naturvårdsverket före-&lt;br&gt;slagit kommer således till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen med bristande tillgång på grundvatten har emellertid under de&lt;br&gt;senaste åren blivit akuta på många platser. Det är således angeläget att åtgär-&lt;br&gt;der vidtas så snart som möjligt. Jag lägger därför nu fram vissa förslag som&lt;br&gt;gör det möjligt för kommunerna att, inom områden där det kan befaras att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppstår problem med vattenförsöijningen, införa restriktioner med avseende Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;på åtgärder som ökar grundvattenuttagen eller som kan medföra risker för&lt;br&gt;förorening av grundvattenmagasin. De av mig föreslagna åtgärderna får se-&lt;br&gt;dermera övervägas förutsättningslöst av utredningsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritidshus med högst två bostäder är undantagna från de krav på hushåll-&lt;br&gt;ning med vatten och energi som eljest gäller för byggnader. Eftersom det&lt;br&gt;inom många områden med grundvattenproblem finns en stor andel fritidshus,&lt;br&gt;anser jag det i sammanhanget naturligt att även överväga frågan om att också&lt;br&gt;för sådana fritidshus införa samma krav på god hushållning med vatten som&lt;br&gt;gäller för andra byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fritidshus som byggs i dag har i de flesta fall en relativt hög standard,&lt;br&gt;vilket medger vistelser under längre tider och under större delen av året. Mot&lt;br&gt;den bakgrunden har också övervägts behovet av krav på hushållning med&lt;br&gt;energi för fritidshus.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.1.2 Gällande rätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vattenlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortledande av yt- eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning&lt;br&gt;eller bevattning definieras i vattenlagen (1983:291) som vattentäkt. Grund-&lt;br&gt;vattentäkter och utförande av anläggningar för det ändamålet är vattenföretag&lt;br&gt;enligt vattenlagen. Att ta upp brunnar tex. genom borrning är således vatten-&lt;br&gt;företag i vattenlagens mening. Emellertid krävs det inte tillstånd enligt den&lt;br&gt;lagen för vattentäkter för en- eller tvåfamiljsfastigheters eller jordbruks-&lt;br&gt;fastigheters husbehovsförbrukning eller vattenförsörjning (4 kap. 1 a § 1).&lt;br&gt;Vidare krävs inte tillstånd till ett vattenföretag om det är uppenbart att varken&lt;br&gt;allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenföretagets inverkan på&lt;br&gt;vattenförhållandena (4 kap. 2 § första stycket). I övriga fall är grundvatten-&lt;br&gt;täkter tillståndspliktiga enligt vattenlagen. Även om tillstånd inte krävs får ett&lt;br&gt;vattenföretag ändå inte komma till stånd, om det med hänsyn till valet av plats&lt;br&gt;eller på något annat sätt möter hinder från allmänna planeringssynpunkter.&lt;br&gt;Vattenföretag får inte heller strida mot en detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser. Den rådighet som fastighetsägaren som huvudregel har över vattnet inom&lt;br&gt;fastigheten är således inte oinskränkt, ens för tillståndsfria företag. Rådig-&lt;br&gt;heten kan också inskränkas genom annan lagstiftning (se t.ex. prop.&lt;br&gt;1981/82:130 med förslag till ny vattenlag m.m., s. 403).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bygglagen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med plan- och bygglagen (1987:10), PBL, och lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m. har kommunerna fått ett ökat ansvar för vattnets&lt;br&gt;användning. Lagarna anger vattnet som en sårbar resurs som vi skall hushålla&lt;br&gt;med för att bevara en god vattenkvalitet och för att undvika miljöproblem. I 2&lt;br&gt;och 3 kap. PBL finns bestämmelser som syftar till hushållning med grund-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vatten. Sålunda skall vattenförhållandena beaktas vid lokaliseringen av be- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;byggelse och byggnader placeras så att inverkan på grundvattnet som kan&lt;br&gt;vara skadlig för omgivningen begränsas. I områden där knapphet på vatten&lt;br&gt;råder eller kan befaras uppkomma skall byggnader enligt 3 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket PBL medge god hushållning med vatten. Detta innebär att byggnads-&lt;br&gt;nämnden vid bygglovsprövning kan ställa krav på byggnadernas utförande i&lt;br&gt;detta avseende. Bestämmelsen gäller enligt 3 kap. 9 § första stycket PBL&lt;br&gt;inte fritidshus med högst två bostäder. Förfogandet över vatten som sådant är&lt;br&gt;inte underkastat något krav på lov enligt PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 och 3 kap. PBL finns också bestämmelser som syftar till hushållning&lt;br&gt;med energi. Bebyggelse som för sin funktion kräver tillförsel av energi skall&lt;br&gt;lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och&lt;br&gt;energihushållningen. Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall be-&lt;br&gt;byggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av bl.a. hushållning med&lt;br&gt;energi. Byggnader skall enligt 3 kap. 3 § första stycket medge god hushåll-&lt;br&gt;ning med energi. Den bestämmelsen gäller enligt 3 kap. 9 § första stycket&lt;br&gt;inte fritidshus med högst två bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.2.1 Bygglovsplikt för grundvattentäkter i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En kommun skall, om det finns särskilda skäl, genom&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmelser kunna bestämma att bygglov&lt;br&gt;krävs för att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för grund-&lt;br&gt;vattentäkter för en- eller tvåfamiljsfastigheters eller jordbruksfastighe-&lt;br&gt;ters husbehovsförbrukning eller värmeförsöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementsförslaget: Avser enbart grundvattentäkter för vattenför-&lt;br&gt;söijning men omfattar även övriga grundvattentäkter för detta ändamål som&lt;br&gt;inte är tillståndspliktiga enligt vattenlagen. Det överensstämmer i övrigt i sak&lt;br&gt;med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker nästan undantagslöst förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Växjö tingsrätt, som gjort en ingående problemana-&lt;br&gt;lys, avstyrker dock förslaget. Tingsrätten pekar på att bygglovsplikt borde&lt;br&gt;vara lika aktuell för alla slag av grundvattentäkter, således även sådana för&lt;br&gt;värmeutvinning och bevattning. Tingsrätten anför vidare att de grundvatten-&lt;br&gt;täkter som enligt 4 kap. 2 § vattenlagen inte kräver tillstånd, dvs. när det är&lt;br&gt;uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenfö-&lt;br&gt;retagets inverkan på vattenförhållandena, är svåra att avgränsa och att bl.a.&lt;br&gt;detta kan medföra risk för dubbelprövning, eftersom vattenlagens tillstånds-&lt;br&gt;prövning inte ersätter annan prövning om detta inte särskilt anges i den lag-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftningen. Branschorganisationerna, Svenska Brunnsborrares Branschorga- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;nisation och Sveriges Avanti-Borrare Förening, avstyrker också förslaget.&lt;br&gt;Branschorganisationerna förordar att den av naturvårdsverket föreslagna ut-&lt;br&gt;redningen avvaktas. Svenska Brunnsborrares Branschorganisation pekar&lt;br&gt;också på att flertalet kommuner inte har kompetens inom området och att det&lt;br&gt;saknas normer och riktlinjer för hur vattentäkter skall anläggas och utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det finns som jag tidigare nämnt (av-&lt;br&gt;snitt 7.1.1) många områden där det uppkommit problem med grundvatten-&lt;br&gt;försörjningen eller där sådana problem kan förväntas uppkomma. Uttag ur&lt;br&gt;enskilda brunnar påverkar som regel grundvattenmagasinet även utanför den&lt;br&gt;egna fastigheten. Flera brunnar i närheten av varandra förstärker effekten och&lt;br&gt;i det område som påverkas kan äldre och grundare brunnar sina. Vidare med-&lt;br&gt;för ökade uttag risk för saltvatteninträngning i många områden. Sådana effek-&lt;br&gt;ter gör det angeläget att pröva även husbehovstäkter i riskområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl för prövning av i vart fall nya brunnar är risken för förore-&lt;br&gt;ning av grundvattnet. I många områden med äldre fritidsbebyggelse med ge-&lt;br&gt;mensam vattentäkt förekommer ofta primitiva infiltrationsanläggningar för&lt;br&gt;avloppsvatten. Detta är företrädesvis fallet när både den gemensamma vatten-&lt;br&gt;försöijningen och infiltrationsanläggningama är avsedda för enbart sommar-&lt;br&gt;bruk. I sådana områden kan ett okontrollerat upptagande av brunnar få till&lt;br&gt;följd att brunnarna förorenas av avloppsvatten. Vidare kan grundvattentäkter&lt;br&gt;för värmeutvinning förorsaka föroreningar genom läckage av frostskyddsme-&lt;br&gt;del eller liknande. I värsta fall kan grundvattenmagasinet som används för&lt;br&gt;den gemensamma vattenförsöijningen skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenförsörjningsproblem kan också orsaka kommunerna och enskilda&lt;br&gt;stora kostnader när skyldigheten att anordna allmänna va-anläggningar ak-&lt;br&gt;tualiseras enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanlägg-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer som nämnts på kommunerna att bedöma va-frågor i sam-&lt;br&gt;band med lokalisering av ny bebyggelse. Genom den översiktliga planeringen&lt;br&gt;bör kommunerna ha skaffat sig en god uppfattning av om det finns områden&lt;br&gt;där det kan uppkomma problem med grundvattnet. Jag anser att det mot&lt;br&gt;denna bakgrund är naturligt att kommunernas ansvar vidgas till att avse även&lt;br&gt;bedömningar av åtgärder som kan innebära faror för grundvattenförsöij-&lt;br&gt;ningen för befintlig eller planerad bebyggelse. En sådan bedömning bör ske i&lt;br&gt;två steg. Om grundvattensituationen i ett område är sådan att det finns risk för&lt;br&gt;att brist eller saltvatteninträngning skall uppkomma eller om det finns risk för&lt;br&gt;föroreningar bör kommunen kunna besluta om att införa bygglovsplikt för att&lt;br&gt;anordna eller väsentligt ändra sådana anläggningar för grundvattentäkt som&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 a § 1 vattenlagen inte kräver tillstånd enligt vattenlagen, dvs.&lt;br&gt;grundvattentäkter för en- eller tvåfamiljsfastigheters eller jordbruksfastighe-&lt;br&gt;ters husbehovsförbrukning eller värmeförsötjning. Detta kan i lagtexten ut-&lt;br&gt;tryckas som ett krav på särskilda skäl för att bygglovsplikten skall få införas.&lt;br&gt;Varje enskild åtgärd får sedan prövas i bygglovsärendet (se närmare avsnitt&lt;br&gt;7.2.2). Det saknas enligt min mening anledning att inom ramen för PBL&lt;br&gt;pröva övriga grundvattentäkter som är tillståndsfria enligt vattenlagen efter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sådana vattenföretags inverkan på vattenförhållandena är mycket liten. Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;Mitt förslag utesluter därför, till skillnad från departementsförslaget, möjlig-&lt;br&gt;heten att infora bygglovsplikt for sådana grundvattentäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av skälen för att föreskriva lovplikt måste självfallet ske&lt;br&gt;med utgångspunkt från vattensituationen. Även om kommunerna i allmänhet&lt;br&gt;torde ha en god överblick över var det råder brist på grundvatten eller var det&lt;br&gt;finns risk för saltvatteninträngning eller föroreningar och viss kompetens i&lt;br&gt;frågorna, är det troligt att det i många fall krävs utomstående experter for att&lt;br&gt;få ett fullgott underlag för kommunernas ställningstagande. Detta gäller såväl&lt;br&gt;bedömningen och avgränsningen av riskområdena som prövningen av en-&lt;br&gt;skilda bygglovsärenden. För många områden finns det redan bedömningsun-&lt;br&gt;derlag som har tagits fram av skilda myndigheter - tex. Sveriges geologiska&lt;br&gt;undersökning (SGU), statens naturvårdsverk och länsstyrelserna - men ma-&lt;br&gt;terialet kan säkert behöva kompletteras i många fall. De extra kostnader för&lt;br&gt;utredningar m.m. som förslaget innebär torde emellertid väl uppvägas av de&lt;br&gt;vinster som följer av att vattenbrist eller vattenföroreningar kan undvikas och&lt;br&gt;genom att kostnaderna för utbyggnad av det allmänna va-nätet kan begrän-&lt;br&gt;sas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu anfört, föreslår jag att kommunerna, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, genom detaljplan eller områdesbestämmelser skall kunna&lt;br&gt;bestämma att bygglov krävs för att anordna eller väsentligt ändra anlägg-&lt;br&gt;ningar för grundvattentäkter för en- eller tvåfamiljsfastigheters eller jord-&lt;br&gt;bruksfastigheters husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har efterlyst ett ställningstagande i frågan om kost-&lt;br&gt;nader för sådana undersökningar som skall ligga till grund för kommunernas&lt;br&gt;beslut i dessa frågor kan tas ut som planavgifter enligt PBL. Mitt förslag in-&lt;br&gt;nebär inte någon förändring i förutsättningarna för kommunernas möjligheter&lt;br&gt;att ta ut planavgifter. De gällande reglerna skall således tillämpas också på det&lt;br&gt;arbete som föregått införandet av bygglovsplikt i nu aktuellt avseende.&lt;br&gt;Uttagande av planavgift förutsätter emellertid bl.a. att fastighetsägaren har&lt;br&gt;nytta av planen eller bestämmelserna (se 11 kap. 5 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.2 Prövningen av ansökningar om bygglov för grund-&lt;br&gt;vattentäkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ansökningar om bygglov avseende grundvattentäkter&lt;br&gt;skall bifallas om åtgärden inte medför risk för skada på befintliga eller i&lt;br&gt;den kommunala planeringen redovisade grundvattentäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementsförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag&lt;br&gt;såvitt avser bedömningen av risken för skada på befintliga grundvattentäkter,&lt;br&gt;men omfattar inte något skydd för planerade täkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker i allmänhet förslaget eller lämnar det Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;utan erinran. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har dock anmärkt mot&lt;br&gt;att skaderekvisitet är utformat för konkret. Naturvårdsverket har påpekat att&lt;br&gt;det bör vara möjligt att vägra bygglov när den sökta åtgärden riskerar att&lt;br&gt;skada även planerade grundvattentäkter som redovisats i den kommunala pla-&lt;br&gt;neringen av vattenförsöijningen. Naturvårdsverket efterlyser också klarläg-&lt;br&gt;ganden om hur förhandsbesked för enskilda grundvattentäkter skall hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Införandet av bygglovsplikt för att anordna&lt;br&gt;eller väsentligt ändra anläggningar för vattenförsörjning genom grundvatten-&lt;br&gt;täkt inom ett område innebär givetvis inte något förbud mot sådana åtgärder.&lt;br&gt;Det ligger dock i sakens natur att en stor restriktivitet kan förväntas vid lov-&lt;br&gt;givningen på grund av de förutsättningar som gäller för att få införa bygg-&lt;br&gt;lovsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om lov måste prövas mot de skäl som angetts för införandet&lt;br&gt;av lovplikten. Som anförts i det föregående (avsnitt 7.2.1) torde en del av det&lt;br&gt;underlagsmaterial som använts för beslutet att införa lovplikten också kunna&lt;br&gt;användas vid bedömningen av de enskilda bygglovsärendena. Det materialet&lt;br&gt;torde emellertid sällan vara tillräckligt för bedömningen i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller anmärkningen på skaderekvisitet så gör jag samma bedömning&lt;br&gt;som länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Jag anser således att ansök-&lt;br&gt;ningar om bygglov skall avslås när det föreligger risk för skada. I likhet med&lt;br&gt;naturvårdsverket anser jag att även risk för skada på grundvattentäkter som&lt;br&gt;redovisats i den kommunala planeringen bör utgöra grund för avslag på en&lt;br&gt;ansökan om bygglov. Det säger sig självt att planeringen i dessa fall måste ha&lt;br&gt;nått en viss konkretion. Vattentäkten måste således på något sätt ha redovi-&lt;br&gt;sats. Det vanligaste fallet torde bli att täkten redovisats i kommunens över-&lt;br&gt;siktsplan eller i en detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu anfört föreslår jag att en ny paragraf införs i&lt;br&gt;8 kap. som innebär att en ansökan om bygglov skall bifallas om åtgärden inte&lt;br&gt;medför risk för skada på befintliga eller i den kommunala planeringen redovi-&lt;br&gt;sade grundvattentäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att även täkter som avses ingå i en vattenanläggning&lt;br&gt;som drivs av annan än kommunen, men som redovisats i den kommunala&lt;br&gt;planeringen, får ett skydd genom den av mig föreslagna bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om förhandsbesked så anser jag att den inte är så kom-&lt;br&gt;plicerad som naturvårdsverket antytt. Vid lokalisering av ny bebyggelse&lt;br&gt;måste frågan om dess vattenförsörjning alltid prövas, oavsett om det är fråga&lt;br&gt;om att pröva en ansökan om förhandsbesked eller bygglov. Det torde därför&lt;br&gt;inte bli aktuellt att då pröva frågan om förhandsbesked för enbart t.ex. en ny&lt;br&gt;brunn. I övriga fall, dvs. när det är fråga om åtgärder avseende grundvatten-&lt;br&gt;täkter i samband med andra byggnadsåtgärder eller åtgärder avseende grund-&lt;br&gt;vattentäkter utan att några byggnadsåtgärder är aktuella, torde förhandsbesked&lt;br&gt;heller inte bli aktuellt, även om reglerna formellt är tillämpliga. Under sådana&lt;br&gt;förhållanden blir det knappast någon skillnad mellan prövningen av en ansö-&lt;br&gt;kan om förhandsbesked och en om bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om villkor i beslut om bygglov avseende grundvattentäkter be- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;handlar jag i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.3 Krav på hushållning med vatten m.m. för fritidshus&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fritidshus med högst två bostäder skall i skälig ut-&lt;br&gt;sträckning omfattas av de krav på god hushållning med vatten som gäl-&lt;br&gt;ler för byggnader i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementsförslaget: Överensstämmer med mitt förslag men innebär&lt;br&gt;även att kraven på god hushållning med energi i skälig utsträckning skall&lt;br&gt;ställas på de aktuella fritidshusen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker i allmänhet förslaget eller lämnar det&lt;br&gt;utan erinran. En del, däribland boverket, avstyrker emellertid eller uttalar tve-&lt;br&gt;kan såvitt avser kravet på hushållning med energi, huvudsakligen med hän-&lt;br&gt;visning till att det kan uppstå problem att fastställa nivån på kravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som framgått av avsnitt 7.1.2 är fritidshus&lt;br&gt;med högst två bostäder inte underkastade de bestämmelser med krav på god&lt;br&gt;hushållning med energi och vatten som finns i 3 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som framkommit i de tidigare nämnda utredningar-&lt;br&gt;na - bl.a. om ökade risker för alltför stora uttag av grundvatten i många om-&lt;br&gt;råden - talar starka skäl för att krav på hushållning med vatten i sådana om-&lt;br&gt;råden införs också för fritidshus med högst två bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standarden på fritidshus växlar och den tid som de brukas beror i de flesta&lt;br&gt;fall av deras standard. Många fritidshus har en sådan standard att de lämpar&lt;br&gt;sig för boende året runt. Om sådana hus dessutom är belägna i närheten av en&lt;br&gt;större tätort är det mycket troligt att de i vart fall periodvis kommer att använ-&lt;br&gt;das för permanent boende eller för boende under stora delar av året. Jag anser&lt;br&gt;det därför befogat att i vart fall sådana fritidshus som är av hög standard och&lt;br&gt;belägna så att de kan komma att användas under en relativt stor del av året&lt;br&gt;skall uppfylla i stort sett samma krav på hushållning med vatten som hus för&lt;br&gt;permanent bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra faktorer än husets standard och belägenhet måste emellertid&lt;br&gt;vägas in. Vad gäller kravet på god hushållning med vatten bör givetvis till-&lt;br&gt;gången på vatten inom det aktuella området tillmätas stor betydelse vid be-&lt;br&gt;dömningen av nivån på hushållningskravet. I vissa fall kan det t.o.m. bli tal&lt;br&gt;om att ställa strängare krav på fritidshus än på permanenthus. Enligt min me-&lt;br&gt;ning bör det nämligen vara möjligt att i en detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser förbjuda vattentoaletter i fritidshus om det råder knapphet pä vatten och&lt;br&gt;annan användning av vattnet måste prioriteras. Detta står för övrigt i sam-&lt;br&gt;klang med tillämpningen av hälsoskyddslagen (1982:1080) i motsvarande&lt;br&gt;situation (se RÅ 1988 ref 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har anfört föreslår jag att fritidshus med högst&lt;br&gt;två bostäder i skälig utsträckning skall omfattas av det krav på god hus-&lt;br&gt;hållning med vatten som gäller för byggnader i allmänhet Ett sådant krav bör&lt;br&gt;utformas med viss flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således föreslår jag att bestämmelserna i 3 kap. 9 § första stycket och&lt;br&gt;3 kap. 10 § fjärde stycket PBL ändras så att kraven i 3 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket PBL i fråga om hushållning med vatten i fritidshus med högst två&lt;br&gt;bostäder skall tillämpas i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på hushållning med energi, framför allt med el, förväntas öka.&lt;br&gt;Mycket av det som motiverar krav på god hushållning med vatten gäller även&lt;br&gt;energi. Mot den bakgrunden kan det enligt departementsförslaget ifrågasättas&lt;br&gt;att sådana fritidshus skall fortsätta att vara helt undantagna från det krav på&lt;br&gt;hushållning med energi som gäller för övriga byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag inser emellertid att det är svårt att nu åstadkomma en enhetlig tillämp-&lt;br&gt;ning av bestämmelser av detta slag och att det som flera remissinstanser på-&lt;br&gt;pekat kan uppstå även andra problem vid tillämpningen, vad gäller kravet på&lt;br&gt;hushållning med energi. I likhet med boverket anser jag att vinsten med en&lt;br&gt;reglering enligt departementsförslaget inte står i rimlig proportion till de&lt;br&gt;svårigheter som kan uppstå vid bygglovprövningen. Även om jag således inte&lt;br&gt;nu är beredd att ställa krav på hushållning med energi för de aktuella&lt;br&gt;fritidshusen vill jag stryka under vikten av att alla möjligheter till hushållning&lt;br&gt;tas till vara också när det gäller fritidshusen. Jag finner det angeläget att&lt;br&gt;kravet på en effektiv el- och energianvändning fortsättningsvis skall beaktas i&lt;br&gt;olika regelsystem rörande bl.a. byggande. I sammanhanget måste man också&lt;br&gt;beakta att fastighetsägarna har mycket att vinna på att deras hus uppfyller&lt;br&gt;rimliga krav på hushållning. Jag avser att snarast föreslå regeringen att upp-&lt;br&gt;dra åt berörda myndigheter att närmare analysera frågan och återkomma med&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Utökad bygglovsplikt för skyltar och ljus-&lt;br&gt;anordningar i värdefull bebyggelsemiljö&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunen ges rätt att i områdesbestämmelser besluta&lt;br&gt;att bygglov skall krävas för att sätta upp eller väsentligt ändra skyltar&lt;br&gt;och ljusanordningar inom sådana områden som utgör värdefulla bebyg-&lt;br&gt;gelsemiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Promemorieförslaget är dock utformat så att det skulle omfatta all värdefull&lt;br&gt;miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker i allmänhet förslaget eller lämnar det&lt;br&gt;utan erinran. Statens naturvårdsverk avstyrker dock promemorieförslaget&lt;br&gt;med hänvisning till att ingrepp i värdefull naturmiljö skulle undantas från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning enligt 22 § naturvårdslagen (1964:822). Vidare har vägverket- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;som förklarat att verket inte har något att erinra mot den utökade bygglovs-&lt;br&gt;plikten - påpekat att om bygglovsplikt införs för skyltar uppstår situationer&lt;br&gt;med dubbelprövning för skyltar som placeras närmare allmän väg än 50 m,&lt;br&gt;eftersom sådana skyltar är tillståndspliktiga enligt 46 § väglagen (1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har föreslagit att frågan löses genom en följdändring i väglagen så&lt;br&gt;att tillståndsplikten enligt 46 § väglagen bortfaller när bygglovsplikt infors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Inom områden med detaljplan krävs enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 § första stycket 2 bygglov för att sätta upp eller väsentligt ändra&lt;br&gt;skyltar eller ljusanordningar. Utanför sådana områden är dessa åtgärder&lt;br&gt;bygglovsfria. Däremot erfordras då i många fall tillstånd enligt 22 §&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822). Tillståndsplikten enligt den lagen bortfaller när&lt;br&gt;bygglov krävs för åtgärden. Vidare kan tillstånd enligt väglagen (1971:948)&lt;br&gt;erfordras om åtgärderna skall vidtas inom eller intill ett vägområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller tillståndsplikten enligt naturvårdslagen så omfattar den inte&lt;br&gt;alla slags skyltar och ljusanordningar. Således är t.ex. anordningar som tjänar&lt;br&gt;till upplysning om på stället bedriven affärsrörelse eller annan verksamhet inte&lt;br&gt;underkastade tillståndsplikt enligt naturvårdslagen. Om sådana och andra an-&lt;br&gt;ordningar som anbringats utan tillstånd eller i strid mot givet tillstånd befinns&lt;br&gt;vara uppenbart vanprydande i landskapsbilden får dock föreläggande medde-&lt;br&gt;las om avlägsnande av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig åt-&lt;br&gt;gärd med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian har företrädare för kulturminnesvården framhållit att&lt;br&gt;möjligheterna att enligt 8 kap. 6 § införa bygglovsplikt inom värdefulla mil-&lt;br&gt;jöer är alltför begränsade och att detta speciellt gäller i fråga om skyltar och&lt;br&gt;ljusanordningar. Jag delar bedömningen att en värdefull miljö kan ta påtaglig&lt;br&gt;skada av skyltar och ljusanordningar eller av att sådana utformas eller place-&lt;br&gt;ras på ett olämpligt sätt. Införandet av bygglovsplikt för skyltar och ljusan-&lt;br&gt;ordningar bör dock, enligt min mening, inte innebära att ingrepp i områden&lt;br&gt;som hyser särskilda naturvärden faller utanför prövningen enligt naturvårds-&lt;br&gt;lagen. En möjlighet att införa bygglovsplikt bör därför omfatta endast värde-&lt;br&gt;fulla bebyggelsemiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som utgör en värdefull bebyggelsemiljö måste givetvis avgöras från&lt;br&gt;fall till fall. Naturligtvis utgör sådana värdefulla bebyggelseområden som av-&lt;br&gt;ses i 3 kap. 12 § PBL sådana miljöer. Jag anser emellertid att även bebyg-&lt;br&gt;gelseområden av inte fullt så hög kvalitet bör kunna få det skydd som en be-&lt;br&gt;stämmelse om bygglovsplikt innebär. Vidare bör miljöer som präglas av nå-&lt;br&gt;gon enstaka byggnad med särskilda kvaliteter omfattas av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu anfört så föreslår jag att det i 8 kap. 7 § in-&lt;br&gt;förs en ny bestämmelse som gör det möjligt for kommunen att i områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser införa bygglovsplikt för att sätta upp eller väsentligt ändra skyltar&lt;br&gt;eller ljusanordningar inom sådana områden som utgör en värdefull bebyggel-&lt;br&gt;semiljö. Jag föreslår vidare, mot bakgrund av vad vägverket anfört, att till-&lt;br&gt;ståndsplikten enligt 46 § väglagen bortfaller för sådana åtgärder som kräver&lt;br&gt;bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det uppkommer gränsdragningsproblem vid tillämpningen av Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;den föreslagna bestämmelsen, t.ex. i fråga om värdefulla bebyggelsemiljöer&lt;br&gt;inom områden som även hyser särskilda naturvärden, kommer sådana pro-&lt;br&gt;blem att uppmärksammas och lösas vid det samråd som skall ske mellan&lt;br&gt;kommunen och länsstyrelsen innan bygglovsplikt infors.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Definitioner på byggnadshöjd m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Genom ett förtydligande klargörs att PBL-systemets&lt;br&gt;regleringar i alla delar skall gälla för äldre planer, om inte annat särskilt&lt;br&gt;föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i sak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker i allmänhet promemorieförslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har dock&lt;br&gt;ifrågasatt om det är möjligt att ändra enbart plan- och byggförordningen, vil-&lt;br&gt;ket föreslagits i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Regeringsrätten har i en dom (RÅ 1990&lt;br&gt;ref 30) funnit att PBL:s övergångsregler inte ger stöd för att tillämpa plan-&lt;br&gt;och byggförordningens (1987:383) definitioner på byggnadshöjd m.m. vid&lt;br&gt;tolkningen av planer som fastställts enligt den äldre byggnadslagstiftningen.&lt;br&gt;Enligt min mening är det inte lämpligt att olika regler i dessa avseenden gäller&lt;br&gt;för stadsplaner och byggnadsplaner å ena sidan och detaljplaner som antagits&lt;br&gt;enligt PBL å andra sidan. Jag föreslår därför att 17 kap. 4 § PBL ändras så&lt;br&gt;att det klart framgår att PBI^systemets regleringar i alla delar gäller för äldre&lt;br&gt;planer, om inte annat särskilt föreskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Handläggning av ersättningsfrågor i samband&lt;br&gt;med planläggning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunen får, innan ett beslut fattas om antagande&lt;br&gt;ändring eller upphävande av en detaljplan eller områdesbestämmelser,&lt;br&gt;förelägga den som till följd av beslutet kan komma att drabbas av så-&lt;br&gt;dana skador som avses i 14 kap. 8 § första stycket 2 och 3 PBL, att&lt;br&gt;inom viss tid framställa anspråk på ersättning eller inlösen. Den som&lt;br&gt;inte framställer sådant anspråk har förlorat sin rätt till ersättning eller&lt;br&gt;inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer delvis med mitt förslag.&lt;br&gt;Promemorians förslag innebär dock att föreläggande skall kunna riktas mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som till följd av beslutet kan komma att drabbas även av sädana skador Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;som avses i 14 kap. 5 § PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Hovrätten för Västra Sverige och vissa företrädare&lt;br&gt;för fastighetsägarna och näringslivet avstyrker däremot förslaget. Enligt hov-&lt;br&gt;rätten är ersättningsfrågorna med anledning av ifrågasatta detaljplaner kompli-&lt;br&gt;cerade och det finns risk för att den föreslagna bestämmelsen leder till att ut-&lt;br&gt;redningskostnadema vältras över på fastighetsägarna. Sveriges Fastighets-&lt;br&gt;ägareförbund framhåller att fastighetsägarna kan komma att tvingas att ta ställ-&lt;br&gt;ning till successivt modifierade planförslag som kanske ändå inte leder till&lt;br&gt;något beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Beslut om att en detaljplan skall ändras eller&lt;br&gt;upphävas kan enligt 14 kap. 5 § medföra rätt till ersättning eller inlösen.&lt;br&gt;Enligt 14 kap. 8 § första stycket 2 och 3 kan rätt till ersättning eller inlösen&lt;br&gt;också inträda om det i en detaljplan eller i områdesbestämmelser meddelas&lt;br&gt;rivningsförbud eller skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 §, alltså byggnader som är särskilt värdefulla från olika synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 kap. 4 § skall talan i de här nämnda fallen väckas inom två år&lt;br&gt;från det att beslutet på vilket talan grundas vann laga kraft. Talan får dock&lt;br&gt;väckas senare om skadan inte rimligen kunde förutses inom den angivna ti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan vid vilken tidpunkt fastighetsägarna bör ha rätt till kompensation&lt;br&gt;diskuterades i PBL-propositionen (sid. 398 ff). När det t.ex. gäller ersätt-&lt;br&gt;ningsfrågor i anledning av skyddsbestämmelser för värdefulla byggnader el-&lt;br&gt;ler bebyggelsemiljöer har man i lagen valt att knyta ersättningsrätten till den&lt;br&gt;tidpunkt när de inskränkande bestämmelserna meddelas i områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser eller i en detaljplan. Skälet till att man har valt denna tidpunkt och inte den&lt;br&gt;senare tidpunkten när lov vägras på grund av planbestämmelsen är bl.a. att&lt;br&gt;kommunen, om kompensationsfrågoma inte klaras av tidigt, kommer att&lt;br&gt;sväva i ovisshet om vilka kostnader som kan komma att uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om skaderegleringen enligt PBL sker i anslutning till det skadegö-&lt;br&gt;rande beslutet, är det en förutsättning att planbeslutet redan har meddelats för&lt;br&gt;att en ersättningsfråga skall kunna tas upp till prövning. Detta innebär att&lt;br&gt;kommunen under själva planärendets gång inte har möjlighet att till fullo&lt;br&gt;överblicka de ekonomiska konsekvenser som ett beslut kan komma att inne-&lt;br&gt;bära. Denna osäkerhet kan i sin tur leda till att i och för sig angelägna åtgärder&lt;br&gt;inte blir vidtagna eller till att orimliga konsekvenser uppstår från kommunale-&lt;br&gt;konomisk synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerheten gäller inte bara huruvida stora ersättningsbelopp kommer att&lt;br&gt;utgå. Minst lika stor osäkerhet grundas på det förhållandet att många relativt&lt;br&gt;små frågor kan komma att leda till en senare prövning i domstol, varvid&lt;br&gt;kommunen normalt får stå för fastighetsägarnas processkostnader. Dessa&lt;br&gt;kostnader kan många gånger komma att bli väl så höga som eventuella er-&lt;br&gt;sättningsbelopp. Enbart risken för att småskador uppstår, som inte ens är er-&lt;br&gt;sättningsgilla, kan således verka hämmande på benägenheten att besluta om&lt;br&gt;t.ex. skyddsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådana fall då ett beslut bara rör enstaka fastigheter finns det goda möj- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;ligheter att genom förhandlingar och avtal klara upp ersättningsfrågorna i för-&lt;br&gt;väg. Planbeslut rör emellertid ofta ett stort antal fastigheter och det kan då&lt;br&gt;vara svårt att uppnå överenskommelser med fastighetsägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsfrågor liknande dem som regleras enligt PBL förekommer i&lt;br&gt;samband med tillämpningen av naturvårdslagen (1964:822), NVL, och lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m., KML. Till skillnad mot PBL finns i&lt;br&gt;dessa lagar regler som gör det möjligt att åstadkomma ett bättre underlag inför&lt;br&gt;beslut som kan medföra ersättningsgilla skador. Enligt 32 § NVL och 3 kap.&lt;br&gt;11 § KML får således länsstyrelsen (och enligt NVL även kommunen) innan&lt;br&gt;beslut fattas som kan föranleda ersättningsskyldighet förelägga den som vill&lt;br&gt;göra anspråk på ersättning eller inlösen att anmäla detta till länsstyrelsen (eller&lt;br&gt;kommunen). Anmälan skall göras inom viss tid, minst två månader från del-&lt;br&gt;fående av föreläggandet. Den som inte anmäler sina anspråk inom den utsatta&lt;br&gt;tiden har förlorat sin rätt till ersättning eller inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skyddsbestämmelser som meddelas enligt PBL kan i stort sett vara av&lt;br&gt;samma slag som skyddsföreskrifter för byggnadsminnen. Skyddsföreskrifter&lt;br&gt;medför dock inte automatiskt rivningsförbud men kan kompletteras med så-&lt;br&gt;dant. De ersättningsfrågor som uppkommer till följd av att skyddsbestämmel-&lt;br&gt;ser och rivningsförbud meddelas enligt PBL kan inte antas vara mera kompli-&lt;br&gt;cerade än de som uppkommer till följd av att motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;meddelas enligt KML. Från den synpunkten kan det således inte vara något&lt;br&gt;som hindrar att man i PBL inför ett system efter mönster av KML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har emellertid invänts att ett sådant system kan leda till att kommunen&lt;br&gt;kommer att successivt modifiera sitt förslag med påföljd att fastighetsägarna&lt;br&gt;belastas med otillbörligt stora utredningskostnader. Det har dock inte fram-&lt;br&gt;kommit något som tyder på att den reglering som finns i KML, och som&lt;br&gt;fanns även i den tidigare lagen (1960:690) om byggnadsminnen, har medfört&lt;br&gt;några påtagliga negativa konsekvenser för fastighetsägarna. Det kan väl tvärt-&lt;br&gt;om vara så att det är en fördel för fastighetsägarna om de i god tid kan klar-&lt;br&gt;göra de ekonomiska konsekvenserna av ett planförslag för kommunen. De får&lt;br&gt;därmed bättre möjligheter att påverka planprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser således att det i PBL bör föras in regler som gör det möjligt för&lt;br&gt;kommunen att förelägga den som till följd av ett beslut kan komma att drab-&lt;br&gt;bas av skador att inom viss tid framställa anspråk på ersättning eller inlösen&lt;br&gt;vid äventyr att ersättningsrätten annars går förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilka beslut som skall kunna föregås av ett sådant&lt;br&gt;föreläggande är det, i enlighet med vad jag har anfört i det föregående, främst&lt;br&gt;i samband med att rivningsförbud och skyddsbestämmelser i bevarandesyfte&lt;br&gt;meddelas i en detaljplan eller områdesbestämmelser som det finns ett behov&lt;br&gt;av förhandsinformation om ersättningskraven. Det gäller alltså beslut som&lt;br&gt;anges i 14 kap. 8 § första stycket 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian skall ett föreläggande kunna avse även skador som&lt;br&gt;avses i 14 kap. 5 §, alltså skador till följd av att en detaljplan ändras eller&lt;br&gt;uphävs före genomförandetidens utgång. I dessa fall kan ersättningsfrågorna&lt;br&gt;bli mera komplicerade och jag är därför inte beredd att föreslå att även sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut skall kunna föregås av ett föreläggande om anmälan av ersätt- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;ningskrav. Meddelande av bestämmelser om rivningslov och skyddsbestäm-&lt;br&gt;melser i en detaljplan kan möjligen i vissa fall samtidigt innebära att planen&lt;br&gt;ändras under genomförandetiden. För sådana fall skulle man kunna tänka sig&lt;br&gt;att även skador till följd av ändringsbeslutet skall kunna föregås av ett före-&lt;br&gt;läggande av här åsyftat slag. Jag anser dock att något föreläggande om anmä-&lt;br&gt;lan av ersättningskrav inte skall kunna utfärdas ens i dessa fall av planändring&lt;br&gt;under genomförandetiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna möjligheten att utfärda föreläggande om anmälan av er-&lt;br&gt;sättningskrav bör således begränsas till fall som liknar dem som förekommer&lt;br&gt;i KML, alltså beslut om rivningslov och skyddsbestämmelser i bevaran-&lt;br&gt;desyfte, varvid förutsätts att beslutet inte innefattar ändring av en detaljplan&lt;br&gt;före genomförandetidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NVL och KML är det överlämnat åt myndigheten att avgöra om man&lt;br&gt;vill utnyttja möjligheten att förelägga den som vill göra anspråk på ersättning&lt;br&gt;att framställa sina krav i förväg. Samma ordning bör gälla enligt PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns inga särskilda formkrav för hur de fastighetsägare,&lt;br&gt;som kan beröras av ersättningsgilla skador, skall underrättas om detta under&lt;br&gt;planprocessen. Det nu föreslagna systemet med förelägganden kräver emel-&lt;br&gt;lertid att fastighetsägarna verkligen får del av detta och att det ger klara besked&lt;br&gt;om de bestämmelser som avses bli utfärdade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår alltså att regler om föreläggande att inom viss tid framställa&lt;br&gt;anspråk på ersättning eller inlösen förs in i en ny paragraf, 5 kap. 28 a §. 1&lt;br&gt;25 och 30 §§ samma kapitel intas bestämmelser om hur fastighetsägare skall&lt;br&gt;underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet med förelägganden bör hanteras som en separat procedur. Det&lt;br&gt;skall alltså inte knytas till något speciellt skede i planproceduren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Beräkning av ersättningsbelopp i visst fall&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 17 kap. 8 § PBL finns en övergångsbestämmelse om rätt till ersättning un-&lt;br&gt;der vissa angivna förutsättningar om en plan eller bestämmelse, vars genom-&lt;br&gt;förandetid skall anses ha gått ut, ändras eller upphävs (den s.k. garantire-&lt;br&gt;geln). Garantiregeln gäller för beslut om ändring eller upphävande som med-&lt;br&gt;delats under tiden fram till utgången av juni 1992. Den gäller också senare om&lt;br&gt;bygglov sökts men ärendet inte avgjorts före denna tidpunkt. Regeln har till&lt;br&gt;syfte att garantera att ägarna till berörda fastigheter eller innehavare av sär-&lt;br&gt;skild rätt under de angivna förutsättningarna kompenseras för fastighetens&lt;br&gt;värdeminskning. Kompensationen kan ske genom inlösen av fastigheten eller&lt;br&gt;genom skadeersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke regleras hur ersättningen skall bestämmas vid&lt;br&gt;tillämpningen av garantiregeln. Där föreskrivs att ersättningen skall bestäm-&lt;br&gt;mas som skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde före och efter beslutet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att upphäva eller ändra planen. Fastighetens marknadsvärde före beslutet skall&lt;br&gt;bestämmas med hänsyn till såväl de planförhållanden som de ersättnings-&lt;br&gt;principer som gällde när PBL trädde i kraft. Bestämmelsen innehåller emel-&lt;br&gt;lertid en begränsningsregel som kan åberopas av kommunen. Enligt denna&lt;br&gt;skall värdet på den aktuella fastigheten inte bestämmas högre än ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar vad som enligt anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) får dras av vid beräkning av realisationsvinst vid avyttring av fas-&lt;br&gt;tighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket tillkom på förslag av bostadsutskottet. I fråga om begräns-&lt;br&gt;ningsregeln och dess tillämpning anförde utskottet (1986/87:BoUl,&lt;br&gt;s. 170 f):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skadeersättningar enligt garantiregeln bör dock vissa kom-&lt;br&gt;pletterande överväganden göras. Fastighetsägaren behåller ju i sådana fall&lt;br&gt;fastigheten och skall enligt regeln fä viss ersättning for den skada planbeslutet&lt;br&gt;medför för honom. Även i dessa fall är det naturligt att det är en marknads-&lt;br&gt;värdesskillnad före och efter beslutet som bör ersättas. Dock är det här fråga&lt;br&gt;om en ganska speciell ersättningsrätt som dessutom kommer att få en tidsbe-&lt;br&gt;gränsad giltighetstid. Med skada är det i detta sammanhang naturligt att avse&lt;br&gt;den värdeminskning som fastighetsägaren får bära i förhållande till värdet av&lt;br&gt;vad han en gång betalat för fastigheten, omräknat till nuvärde. En metod för&lt;br&gt;sådana beräkningar finns i anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen, var-&lt;br&gt;av följer att vid realisationsvinstberäkning omkostnaderna för egendomen&lt;br&gt;(köpeskilling, inköpsprovision, förbättringskostnader m.m.) - uppräknat&lt;br&gt;med vissa index - får dras av från det pris som erhållits vid avyttring. Värdet&lt;br&gt;före beslutet bör enligt utskottets mening begränsas till vad som motsvarar det&lt;br&gt;belopp som kan framräknas som omkostnadsbelopp vid realisationsvinstbe-&lt;br&gt;räkning. Det krävs inte att fastighetsägaren är skattskyldig för realisations-&lt;br&gt;vinsten enligt 36 § kommunalskattelagen. De akt lella lagrummen anvisar al-&lt;br&gt;ternativa beräkningsmetoder. Enligt utskottets mening bör den för fastighets-&lt;br&gt;ägaren minst ogynnsamma metoden användas. I vissa fall kan beräkningarna&lt;br&gt;bli komplicerade. Begränsningsregeln bör därför bara användas när kommu-&lt;br&gt;nen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen upphörde att gälla den 1 juli&lt;br&gt;1990 då lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;trädde i kraft. De nya reglerna om beräkning av realisationsvinst, som tilläm-&lt;br&gt;pas första gången vid 1992 års taxering, har fått en principiellt annan ut-&lt;br&gt;formning än de tidigare och ger ett annat resultat än det som avsetts i PBL.&lt;br&gt;Ändringarna i skattelagstiftningen innebär vidare att den indexserie som fast-&lt;br&gt;ställts årligen och som har använts vid tillämpningen av anvisningarna till&lt;br&gt;36 § kommunalskattelagen inte kommer att fastställas efter utgången av&lt;br&gt;1990. Den nu redovisade effekten av ändringen i kommunalskattelagen förbi-&lt;br&gt;sågs i lagstiftningsarbetet. Det kan därför sättas i fråga om inte begränsnings-&lt;br&gt;regeln sattes ur spel redan när ändringen trädde i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Begränsningsregeln utformas så att värdet, om kommu-&lt;br&gt;nen begär det, inte får bestämmas högre än ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;vad som enligt anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen fick dras&lt;br&gt;av vid beräkningen av realisationsvinst om fastigheten avyttrats den 31&lt;br&gt;december 1990, omräknat till nuvärde vid värdetidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vad bostadsutskottet anförde i samband med&lt;br&gt;behandlingen av PBL-propositionen äger fortfarande giltighet. Det bör såle-&lt;br&gt;des fortfarande finnas en begränsningsregel som kan åberopas av kommu-&lt;br&gt;nen. Denna begränsningsregel bör så nära som möjligt ansluta till det mate-&lt;br&gt;riella innehållet i den av utskottet utformade regeln. Den av riksskatteverket&lt;br&gt;fastställda indexserien återspeglade förändringarna av konsumentprisindex&lt;br&gt;(jfr. prop. 1967:153 s. 125 ff). Det vore därför möjligt att få ett med det äl-&lt;br&gt;dre beräkningssättet nära nog identiskt utfall genom att utgå från vad som&lt;br&gt;hade fått dras av som omkostnadsbelopp om en avyttring skett den 31 de-&lt;br&gt;cember 1990 och sedan räkna om det beloppet efter förändringarna av kon-&lt;br&gt;sumentprisindex fram till värdetidpunkten. Jag anser emellertid att omräk-&lt;br&gt;ningen, liksom tidigare, bör ske efter en grund som fastställs årligen i för-&lt;br&gt;fattning eller på liknande sätt. Det är därför lämpligare att utgå från förän-&lt;br&gt;dringarna av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu anfört föreslår jag att begränsningsregeln i&lt;br&gt;17 kap. 8 § ändras så att det omkostnadsbelopp som hade kunnat dras av&lt;br&gt;med stöd av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen om fastigheten&lt;br&gt;avyttrats den 31 december 1990 skall räknas fram. Detta belopp justeras se-&lt;br&gt;dan med hänsyn till utvecklingen av basbeloppet fram till det år under vilket&lt;br&gt;värdetidpunkten infaller. Det sålunda framräknade beloppet blir det högsta&lt;br&gt;belopp som fastighetens värde får bestämmas till, om kommunen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av mig föreslagna nya begränsningsregeln kan dock inte användas om&lt;br&gt;någon förvärvat en fastighet efter den 31 december 1990 och ett beslut som&lt;br&gt;grundar rätt till ersättning fattas därefter. Denna brist anser jag försumbar,&lt;br&gt;eftersom jag svårligen kan tänka mig att en sådan köpare drabbas av någon&lt;br&gt;ersättningsgill skada. PBL har nu varit i kraft under så lång tid att marknaden&lt;br&gt;borde ha inrättat sig efter dess regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Vissa byggfrågor, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Brandsäkerhet vid alternativa boendeformer,&lt;br&gt;inbrottsskydd och källsortering av sopor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;12.1.1 &amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 betänkandet 1988/89:BoUl om regler om byggande m.m. fann bostads-&lt;br&gt;utskottet det vara motiverat att regeringen tog initiativ till en översyn av&lt;br&gt;reglerna för brandskydd vid alternativa boendeformer och, om så skulle visa&lt;br&gt;sig erforderligt, komplettera reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma betänkande anförde bostadsutskottet också att det fanns anledning&lt;br&gt;att förstärka inbrottsskyddet i bostäder genom krav på inbrottssäkrare dörrar&lt;br&gt;och föreslog att regeringen skyndsamt borde utreda frågan och i förening med&lt;br&gt;förslag lämna riksdagen sin syn därpå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslog bostadsutskottet i betänkandet att nybyggnads- och om-&lt;br&gt;byggnadsregler till plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skall utarbetas så att&lt;br&gt;det blir möjligt att med stöd av reglerna ge bostadshus en sådan utformning&lt;br&gt;att källsortering av sopor underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 skrivelse till regeringen den 7 december 1988, 1988/89:28, anmälde&lt;br&gt;riksdagens talman att riksdagen samma dag bifallit vad utskottet hemställt i&lt;br&gt;betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning härav uppdrog regeringen den 9 november 1989 åt plan-&lt;br&gt;och bostadsverket - numera boverket - dels att föreslå lämpliga åtgärder för&lt;br&gt;att öka säkerheten för äldre och handikappade vid främst brand i deras bostä-&lt;br&gt;der, dels att föreslå lämpliga åtgärder för att förstärka inbrottsskyddet i bostä-&lt;br&gt;der och dels att se över de byggregler som rör utrymmen och anordningar för&lt;br&gt;avfall i bostäder och komma med de förslag som behövs för att underlätta&lt;br&gt;källsortering av avfall från hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket har redovisat uppdragen i skrivelser till bostadsdepartementet&lt;br&gt;den 6 februari 1991, den 8 januari 1991 resp, den 9 november 1990.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.1.2 &amp;nbsp;Brandsäkerhet vid alternativa boendeformer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Boverkets förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I redovisningen av sitt uppdrag rörande brandsäkerheten vid alternativa boen-&lt;br&gt;deformer föreslår boverket följande ändringar av nybyggnadsreglerna (BFS&lt;br&gt;1988:18)-NR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avsnitt 1:313 ändras så att ett fönster inte skall godtas som nödutrym-&lt;br&gt;ningsväg från en gruppbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Avsnitt 2:27 utökas med ett nytt stycke, som föreskriver att i bostäder av-&lt;br&gt;sedda särskilt för äldre och handikappade med hjälpbehov den större risken&lt;br&gt;för personskador vid brand skall beaktas genom förstärkt brandskydd.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Automatiskt brandlarm skall anordnas om det inte genom särskild utredning Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;kan visas att detta är obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den sistnämnda föreskriften kompletteras med en rådstext om att det&lt;br&gt;automatiska brandlarmet bör vara rökdetekterande och ge signal till personal&lt;br&gt;på platsen. När personal inte finns tillgänglig bör larmet vidareföras via an-&lt;br&gt;slutning till kommunens räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket föreslår vidare att räddningstjänstförordningen (1986:1107) än-&lt;br&gt;dras så att bostäder byggda särskilt för äldre och handikappade blir föremål&lt;br&gt;för obligatorisk brandsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i nybyggnadsreglerna bör enligt boverket genomföras snarast&lt;br&gt;möjligt. De blir därmed på grund av bestämmelsen i 3 § plan- och byggför-&lt;br&gt;ordningen (1987:383), PBF, också normgivande för kravnivån vid ombygg-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket tar inte ställning till de samhälleliga kostnadskonsekvensema av&lt;br&gt;förslaget, men påpekar att det sammanlagt i Sverige vatje år omkommer cirka&lt;br&gt;130 människor vid bränder och att investeringskostnaden för ett automatiskt&lt;br&gt;brandlarm är ca 3 000 kr per boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Nybyggnadsreglerna bör ändras i syfte att öka&lt;br&gt;brandskyddet vid alternativa boendeformer. Frågan om brandsyn av&lt;br&gt;bostäder för äldre och handikappade bör övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Boverket framhåller visserligen att det inte&lt;br&gt;finns någon bra statistik över bränder vid alternativa boendeformer utan att&lt;br&gt;dess förslag grundar sig på allmänna kunskaper och bedömningar. Jag finner&lt;br&gt;emellertid verkets förslag till ändringar av NR väl motiverade. Jag utgår från&lt;br&gt;att boverket efter vederbörlig beredning snarast ändrar NR på i huvudsak det&lt;br&gt;sätt som verket föreslagit Därvid bör det beaktas att saken är brådskande men&lt;br&gt;att det behövs en viss övergångstid med hänsyn till redan pågående bygg-&lt;br&gt;nadsprojekteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkets förslag om brandsyn för bostäder byggda särskilt för äldre och&lt;br&gt;handikappade kommer att övervägas ytterligare inom försvarsdepartementet,&lt;br&gt;som är ansvarigt för beredningen av frågor rörande räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen finner jag det angeläget att påpeka att regeringen bl.a. med an-&lt;br&gt;ledning av vad som framkommit i boverkets rapport nyligen inom kort kom-&lt;br&gt;mer att ge boverket i uppdrag att utreda frågan om införande av ett generellt&lt;br&gt;krav på brandvamare i bostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.1.3 Inbrottsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Boverkets utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med bostadsutskottet konstaterar boverket inledningsvis i sin redo-&lt;br&gt;visning av uppdraget om förbättrat inbrottsskydd att frågan varit föremål för&lt;br&gt;överväganden under mycket lång tid. Verket noterar därefter att det sedan den&lt;br&gt;1 januari 1990 finns en gällande svensk produktstandard (SS 817345) för in-&lt;br&gt;brottskyddade dörrar med fyra olika säkerhetsklasser och att denna kom-&lt;br&gt;pletteras av en s.k. RUS-standard som innehåller villkor och regler för&lt;br&gt;affärslokaler, utgiven av Försäkringsbranschens Service AB, och en årligen&lt;br&gt;av Stöldskyddsföreningen utgiven förteckning över ur stöldskyddssynpunkt&lt;br&gt;godkända produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket pekar därefter på att bostadsinbrottens antal femdubblats under&lt;br&gt;perioden 1950-1986 men därefter minskat något. Är 1988 registrerades&lt;br&gt;20 200 bostadsinbrott, jämfört med 23 900 källar- och vindsinbrott, 9 200&lt;br&gt;inbrott i fritidshus och 49 800 andra inbrott i byggnader. Bostadsinbrotten är&lt;br&gt;i tiden koncentrerade till påskhelgen, semesterperioden och september månad.&lt;br&gt;Lägenhetsinbrotten görs nästan undantagslöst genom entrédörren medan cirka&lt;br&gt;40 procent av inbrotten i villor och radhus sker genom en altandörr. 80 pro-&lt;br&gt;cent av inbrotten görs med mycket enkla verktyg. Med en 30 cm lång skruv-&lt;br&gt;mejsel kan ett vanligt lås med snedkolv öppnas på mindre än en halv minut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att bostadsinbrotten tenderar att minska kan stå i samband&lt;br&gt;med att allt fler förbättrat inbrottskyddet i sina bostäder. Sådana åtgärder&lt;br&gt;stöds och premieras i viss utsträckning av försäkringsbolagen. Också många&lt;br&gt;ägare av hyresfastigheter låter förbättra inbrottskyddet i sina hus. Sedan år&lt;br&gt;1984 ger hyresförhandlingslagen hyresgästerna möjlighet att kräva sådana åt-&lt;br&gt;gärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bara byta själva låset i en dörr är oftast inte tillräckligt för att få ett gott&lt;br&gt;inbrottskydd. Också dörrkarmarna och dörrbladet behöver vanligen för-&lt;br&gt;stärkas och anpassas eller bytas ut helt. Inköp av och byte till en inbrotts-&lt;br&gt;säkrare dörr kostar 10 000-15 000 kr. Prisskillnaden i nyproduktion mellan&lt;br&gt;en dörr av hittills vanlig typ (vanligen med mindre än en halv minuts mot-&lt;br&gt;ståndstid mot inbrott) och en dörr i den nya säkerhetsklass 1 (minst 3 minu-&lt;br&gt;ters motståndstid) medför enligt boverket inte någon större ökning av bygg-&lt;br&gt;kostnaden och omfattas av det statliga finansieringssystemet. Prisskillnaden&lt;br&gt;mellan en dörr i säkerhetsklass 1 och en i säkerhetsklass 2 (minst 10 minuters&lt;br&gt;motståndstid) är 1 500-2 000 kr exkl. moms. Dessa tal kan jämföras med att&lt;br&gt;medelkostnaden år 1985 för ett lägenhetsinbrott var 10 000 kr och för ett&lt;br&gt;villainbrott 15 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dörrar i säkerhetsklass 2 och högre klasser har den nackdelen att de är&lt;br&gt;svårforcerade också för räddningstjänsten, polisen och andra som kan ha ett&lt;br&gt;legitimt behov av att snabbt ta sig in i en låst bostad. I småhus saknas det&lt;br&gt;vidare ofta anledning att sätta in så starka dörrar, eftersom man inte kan&lt;br&gt;åstadkomma samma skydd för altandörrarna och fönstren. För sådana hus är&lt;br&gt;enligt boverket larm det bästa inbrottsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket bedömer att byggherrarna i framtiden frivilligt kommer att in- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;stallera dörrar i säkerhetsklass 1 och att detta kommer att bli den vanliga dörr-&lt;br&gt;kvaliteten på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket anser det vara tekniskt möjligt att införa krav på inbrottssäkrare&lt;br&gt;dörrar i NR men föreslår att så inte sker. Anledningen till detta är dels att&lt;br&gt;verket inte anser det sakligt motiverat att föreskriva inbrottssäkrare dörrar i&lt;br&gt;småhus, dels att verket anser att det i flerbostadshus endast är dörrar i säker-&lt;br&gt;hetsklass 1 som kan komma i fråga men att verket bedömer att sådana dörrar&lt;br&gt;ändå kommer att installeras i stor utsträckning. Totalt beräknar verket att&lt;br&gt;50 000 dörrar i säkerhetsklass 1 årligen kommer att installeras även utan&lt;br&gt;föreskrifter härom. Bakom boverkets ställningstagande ligger också upp-&lt;br&gt;fattningen att man bör vara restriktiv med detaljkrav i byggforeskriftema och&lt;br&gt;lägga större ansvar på försäkringsbolagen och partema på bostadsmarknaden.&lt;br&gt;Verket påpekar också att en föreskrift av detta slag inte kan beslutas ensidigt&lt;br&gt;av Sverige utan föregående samråd med EFTA-ländema och EG, varvid&lt;br&gt;föreskriften skulle kunna komma att betraktas som ett tekniskt handelshinder&lt;br&gt;för import av dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Några föreskrifter om inbrottssäkrare dörrar bör&lt;br&gt;inte nu meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Som framgår av boverkets utredning har&lt;br&gt;förutsättningarna ändrats väsentligt sedan bostadsutskottet gjorde sitt ut-&lt;br&gt;talande. Jag avser därför inte att nu lämna något forslag om åtgärder för att&lt;br&gt;förbättra inbrottsskyddet i bostäderna, utan kommer att avvakta tills det visar&lt;br&gt;sig om boverkets bedömning av den framtida utvecklingen visar sig riktig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.1.4 Källsortering av sopor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Boverkets förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin skrivelse med redovisning av uppdraget rörande källsortering föreslår&lt;br&gt;boverket följande ändringar i NR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avsnitt 2:17 första stycket, som föreskriver att utrymmen och an-&lt;br&gt;ordningar för avfallshantering skall vara anpassade till avfallets mängd och&lt;br&gt;sammansättning samt till hämtningssystemet och hur ofta avfallet hämtas, ut-&lt;br&gt;ökas med en föreskrift om att utrymmena och anordningarna skall vara så ut-&lt;br&gt;formade att olika typer av avfall kan förvaras och hämtas var för sig. Därvid&lt;br&gt;bör det allmänna rådet om att den nuvarande föreskriften är uppfylld, om så-&lt;br&gt;väl rum för skrymmande avfall som för mellanlagring av fyllda sopbehållare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är uppdelade så att de olika typerna av avfall kan förvaras och hämtas var för&lt;br&gt;sig, utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Föreskriften i avsnitt 2:171 tredje stycket om att det i anslutning till ett&lt;br&gt;bostadshus skall finnas ett utrymme för uppsamling av sådant pappersavfall&lt;br&gt;som kan återanvändas, ändras så att den omfattar allt hushållsavfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket föreslår i sin skrivelse vidare att de ändrade föreskrifterna, som&lt;br&gt;gäller vid nybyggnad, beaktas i det pågående arbetet med ombyggnadsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den osäkerhet som råder beträffande den framtida omfatt-&lt;br&gt;ningen av källsorteringen och valet av tekniska lösningar för att möjliggöra&lt;br&gt;denna har boverket inte kunnat göra någon närmare kostnadsanalys av för-&lt;br&gt;slagen till ändrade föreskrifter. De föreslagna ändringarna är emellertid funk-&lt;br&gt;tionskrav och medger olika tekniska lösningar. Enligt boverket finns det där-&lt;br&gt;för möjlighet att välja utföranden som inte medför ökade kostnader i byggan-&lt;br&gt;det. Boverket påpekar också att de föreslagna ändringarna inte berör enskilda&lt;br&gt;byggprodukters utformning och därför är förenliga med de pågående harmo-&lt;br&gt;niseringssträvandena i syfte att undanröja handelshinder mellan EFTA- och&lt;br&gt;EG-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har boverket upplyst att verket med anledning av uppdraget ut-&lt;br&gt;arbetat handboken Att informera om källsortering - en handbok från&lt;br&gt;Boverket. Den vänder sig till kommunerna med råd och exempel på hur man&lt;br&gt;går till väga för att lösa de informationsproblem som uppstår vid införandet&lt;br&gt;av källsortering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det är tillräckligt om nybyggnadsreglerna ändras så&lt;br&gt;att källsortering av sopor underlättas. Frågan bör tas upp också i arbetet&lt;br&gt;med ombyggnadsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag finner boverkets förslag ändamåls-&lt;br&gt;enliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller andra byggnadsågärder än nybyggnader vill jag erinra om att de&lt;br&gt;föreslagna ändringarna i NR är tillämpningsföreskrifter till föreskriften i&lt;br&gt;3 kap. 6 § andra stycket PBL att nya byggnader skall utformas så att avfall&lt;br&gt;kan tas om hand och forslas bort på ett tillfredsställande sätt. Enligt 3 kap.&lt;br&gt;10 § andra stycket 2 PBL och 3 § andra stycket 3 PBF skall kravet i 3 kap.&lt;br&gt;6 § PBL uppfyllas också vid ombyggnader i den utsträckning det skäligen&lt;br&gt;kan fordras med hänsyn till den förlängning av brukstiden som ombyggnaden&lt;br&gt;medför. Detta innebär att de ändrade reglerna i NR i stor utsträckning torde&lt;br&gt;komma att tillämpas också vid ombyggnader, något som dock inte utesluter&lt;br&gt;att frågan måste beaktas i arbetet med särskilda ombyggnadsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 10 § andra stycket 1 PBL skall nybyggnadskraven även&lt;br&gt;tillämpas på sådana tillbyggnader som kräver bygglov. Beträffande övriga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillbyggnader och andra ändringar än tillbyggnader och ombyggnader skall Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;nybyggnadskraven uppfyllas i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1991 gäller enligt 8 § renhållningslagen (1979:596) att&lt;br&gt;det för varje kommun skall finnas en avfallsplan och enligt 6 § renhållnings-&lt;br&gt;förordningen (1990:984) att kommunfullmäktige får föreskriva att vissa slag&lt;br&gt;av avfall skall hållas skilda från annat avfall i avvaktan på bortforsling. Målet&lt;br&gt;är att en önskvärd sortering av avfall skall ha uppnåtts vid årskiftet 1993/1994&lt;br&gt;(prop. 1989/90:100 bil. 16). För att detta mål skall nås är det angeläget att de&lt;br&gt;av boverket föreslagna regeländringarna beslutas så snart som möjligt. Med&lt;br&gt;hänsyn till den tid som behövs för projektering av byggnader, innan bygglov&lt;br&gt;kan sökas, bör de dock få en tillräckligt lång genomforandetid. Boverket har&lt;br&gt;enligt 2 § PBF bemyndigande att utfärda föreskrifter med det föreslagna&lt;br&gt;innehållet Jag utgår ifrån att verket efter vederbörlig beredning inom kort än-&lt;br&gt;drar NR på i huvudsak det sätt som föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadutskottets hemställan avsåg inte källsortering av sopor i befintliga&lt;br&gt;byggnader som inte blir föremål för ombyggnad. Jag vill dock något beröra&lt;br&gt;den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De delar av en byggnad som berörs av ett krav på källsortering är lägen-&lt;br&gt;heter, främst köket, och de soprum där avfallet förvaras i avvaktan på hämt-&lt;br&gt;ning. Övergång till källsortering medför inte automatiskt behov av större ut-&lt;br&gt;rymmen och de befintliga utrymmena är många gånger möjliga att utnyttja på&lt;br&gt;ett mer effektivt sätt än idag. Experiment och forskning pågår på området. En&lt;br&gt;avgörande omständighet är hur komunens avfallshantering är organiserad.&lt;br&gt;Enligt 3 § renhållningsförordningen (1990:984) får kommunen föreskriva&lt;br&gt;hur utrymmen, behållare och andra anordningar för hantering av avfall skall&lt;br&gt;vara beskaffade. Kommunen har också andra möjligheter att påverka och&lt;br&gt;stimulera förändringar av utrymmena genom renhållningsordningen, abone-&lt;br&gt;mangsbestämmelser och avgifter. Vissa styrmöjligheter finns också genom&lt;br&gt;detaljplanebestämmelser och fastighetsbildningsförrättningar. Enligt bo-&lt;br&gt;verkets bedömning bör erforderliga extra utrymmen relativt enkelt kunna&lt;br&gt;åstadkommas även i befintlig bebyggelse. För flerbostadshus torde det, enligt&lt;br&gt;boverket, i allmänhet redan finnas eller kunna ordnas användbara gemen-&lt;br&gt;samma utrymmen i husen, på tomten eller inom gemensamhetsanläggningar.&lt;br&gt;Jag anser det därför inte nu vara nödvändigt eller lämpligt att i byggföre-&lt;br&gt;skrifter ålägga fastighetsägarna att, utan samband med andra förändringar av&lt;br&gt;byggnaderna, anordna särskilda utrymmen för källsortering. Skulle utveck-&lt;br&gt;lingen visa att kommunerna behöver ett stöd av detta slag för att kunna införa&lt;br&gt;källsortering, är jag beredd att på nytt överväga frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Säkerhets- och hälsofrågor inom och utanför samlad Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;bebyggelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det bör inte nu införas något krav på bygglov utan-&lt;br&gt;för detaljplan för en- och tvåbostadshus och tillhörande komplement-&lt;br&gt;byggnader som ej ingår i samlad bebyggelse för åtgärder som rör&lt;br&gt;bärande delar, eldstäder, rökkanaler samt vatten- och avloppssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Åtgärder som rör byggnaders bärande delar,&lt;br&gt;eldstäder, rökkanaler samt vatten- och avloppssystemet underkastas bygg-&lt;br&gt;lovsplikt både inom och utanför samlad bebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Uppvisar en splittrad bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Ändringar av en byggnads planlösning är&lt;br&gt;enligt 8 kap. 4 § första stycket 2 PBL för en- och tvåbostadshus allmänt&lt;br&gt;undantagna från bygglovsplikt i den mån det inte inreds någon ytterligare&lt;br&gt;bostad eller någon lokal för handel, hantverk eller industri. Även åtgärder be-&lt;br&gt;träffande anordningar för vattenförsöijning eller avlopp om byggnaden skall&lt;br&gt;vara ansluten till egen va-anläggning är enligt första stycket i samma paragraf&lt;br&gt;undantagna från bygglovsplikt. Denna ordning gällde även före PBL:s ikraft-&lt;br&gt;trädande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför samlad bebyggelse är det enligt 8 kap. 4 § andra stycket 3 också&lt;br&gt;tillåtet att ändra bärande konstruktioner och att installera eller ändra eldstäder,&lt;br&gt;rökkanaler eller anordningar för ventilation eller för vattenförsöijning i en-&lt;br&gt;och tvåbostadshus utan bygglov. Denna bygglovsfrihet tillkom under riks-&lt;br&gt;dagsbehandlingen av PBL-propositionen (1986/87:BoUl s. 99-101).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med promemorieförslaget är att värna om människors hälsa och&lt;br&gt;säkerhet Det är naturligtvis riktigt att en del åtgärder som inte kräver lov kan&lt;br&gt;utföras så att det uppkommer risker för att människor eller egendom kommer&lt;br&gt;till skada. Detta torde emellertid stå klart också för den byggande, som därför&lt;br&gt;har ett stort eget intresse av att kontakta byggnadsnämnden eller andra exper-&lt;br&gt;ter för att få råd. Även försäkringsbolagen torde ha ett stort intresse av att&lt;br&gt;upplysa dem som bygger på egen hand om vart de kan vända sig för att få råd&lt;br&gt;i säkerhetsfrågor. Slutligen finns också möjligheten att enligt 8 kap. 21 §&lt;br&gt;påkalla byggnadsnämndens prövning av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag sympatiserar givetvis med ambitionen att värna om människors hälsa&lt;br&gt;och säkerhet. PBL har emellertid tillämpats under så kort tid att någon säker&lt;br&gt;slutsats ännu inte kan dras om bygglovsfriheten i dessa avseenden kan anses&lt;br&gt;utgöra någon beaktansvärd risk. Vidare måste jag konstatera att den före-&lt;br&gt;slagna skärpningen av bygglovsplikten i hög grad skulle inskränka de möj-&lt;br&gt;ligheter att bygga utan lov som infördes genom PBL. Så skulle det t.ex. vara&lt;br&gt;svårt att göra mindre tillbyggnader utan att ändra bärande konstruktioner eller&lt;br&gt;rökkanaler. På grund av vad jag anfört vill jag inte nu föreslå någon be-&lt;br&gt;gränsning av bygglovsfriheten i de avseenden som föreslagits. Jag kommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock att noga följa utvecklingen för att se om det i framtiden blir nödvändigt Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;att begränsa området för bygglovsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har det inom bostadsdepartementet upprättats för-&lt;br&gt;slag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i väglagen (1971:948)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lagförslaget under 2 har jag samrått med chefen för kommuni-&lt;br&gt;kationsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning,&lt;br&gt;fyllning, trädfällning och skogsplantering fordras tillstånd i form av bygglov,&lt;br&gt;rivningslov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande åtgärder som kräver bygglov får ges förhandsbesked i de fall&lt;br&gt;som särskilt anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av ändringen i 8 kap. 34 § som vidgar använd-&lt;br&gt;ningsområdet för förhandsbesked&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 § I fråga om fritidshus med högst två bostäder gäller inte be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 § första stycket första meningen, andra och tredje styckena&lt;br&gt;samt 1 och 8 §§ och skall kravet i 3 § första stycket andra meningen gälla&lt;br&gt;endast i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader som får uppföras utan bygglov skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i 1-8 §§ tillämpas i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 7.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att krav på hushållning med vatten i viss utsträckning&lt;br&gt;införs även för fritidshus med högst två bostäder. Bestämmelsen har ut-&lt;br&gt;formats så att hushållningskravet skall tillämpas i skälig utsträckning.&lt;br&gt;Avsikten är att kravet i huvudsak skall ställas i relation till fritidshusens&lt;br&gt;standard, eftersom en högre standard medger - och oftast innebär - att husen&lt;br&gt;nyttjas under längre perioder och under en större del av året. Om ett hus har&lt;br&gt;en sådan standard att det lämpar sig för helårsboende, skall i princip samma&lt;br&gt;krav på hushållning som för permanenthus gälla. Kravet på hushållning med&lt;br&gt;vatten skall också kunna ställas högt på relativt enkla fritidshus där vatten-&lt;br&gt;situationen så kräver. Det är således möjligt att ställa krav på t.ex. snål-&lt;br&gt;spolande toaletter även för fritidshus som inte medger åretruntboende. Att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vissa fall också är möjligt att helt förbjuda installation av vattentoalett fram- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;går av den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 § Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en&lt;br&gt;byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess&lt;br&gt;byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnär-&lt;br&gt;liga värden tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver skall tillses att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillbyggnader som kräver bygglov uppfyller kraven i 1-8 §§ och att&lt;br&gt;andra tillbyggnader uppfyller dessa krav i skälig utsträckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ombyggnader utförs så att de delar som byggs om tillförs de i 1-8 §§&lt;br&gt;angivna egenskaperna i den omfattning som följer av föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra ändringar än tillbyggnad eller ombyggnad utförs så att ändringar-&lt;br&gt;na i skälig utsträckning uppfyller kraven i 1-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplan eller områdesbestämmelser kan kommunen ställa lägre krav än&lt;br&gt;vad som följer av andra stycket 2 under förutsättning att bebyggelsen inom&lt;br&gt;området får långsiktigt godtagbara egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra och tredje styckena skall hänsyn tas till bygg-&lt;br&gt;nadens förutsättningar. Vid ändring av fritidshus med högst två bostäder gäl-&lt;br&gt;ler inte bestämmelserna i 3 § första stycket första meningen, andra och tredje&lt;br&gt;styckena samt 7 och 8 §§ och skall, även såvitt avser tillbyggnader som krä-&lt;br&gt;ver bygglov och ombyggnader, kravet i 3 § första stycket andra meningen&lt;br&gt;gälla endast i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen tillsammans med&lt;br&gt;ändringen i 9 §, avsnitt 7.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att krav på hushållning med vatten i viss utsträckning&lt;br&gt;införs även vid ändring av fritidshus med högst två bostäder. Genom att 3 §&lt;br&gt;första stycket, såvitt avser hushållning med vatten, har uteslutits från de&lt;br&gt;undantag i 10 § fjärde stycket som gäller för sådana fritidshus, blir bestäm-&lt;br&gt;melserna i 10 § andra stycket i detta avseende tillämpliga på ändringar av&lt;br&gt;husen. Tillägget i fjärde stycket sista meningen mildrar emellertid kravet till&lt;br&gt;att gälla endast i skälig utsträckning även för sådana åtgärder som omfattas av&lt;br&gt;ett högre krav enligt andra stycket. Således skall hushållningskravet för vatten&lt;br&gt;gälla i skälig utsträckning vid tillbyggnader, ombyggnader och andra än-&lt;br&gt;dringar av fritidshus med högst två bostäder, oavsett om ändringen kräver&lt;br&gt;bygglov eller ej i de områden bestämmelsen är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 7 § Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i&lt;br&gt;planen meddelas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 § första&lt;br&gt;stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 § första och tredje&lt;br&gt;styckena samt 9 § första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan får&lt;br&gt;ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen el-&lt;br&gt;ler miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas&lt;br&gt;andelen lägenheter av olika slag och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar&lt;br&gt;och tomter, varvid ombyggnadsbestämmelser enligt 3 kap. 10 § tredje&lt;br&gt;stycket, skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § och&lt;br&gt;rivningsförbud för sådana byggnader får meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91’146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen &lt;sup&gt;F&lt;/sup&gt;'&lt;br&gt;inte skall vara huvudman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda viss&lt;br&gt;mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna utrymme för&lt;br&gt;parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behöver&lt;br&gt;tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik-&lt;br&gt;och väganordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom luft-&lt;br&gt;förorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prövas enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemensam-&lt;br&gt;hetsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssamverkan&lt;br&gt;enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett exploateringsbeslut&lt;br&gt;enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;det anges i planen om den skall genomföras enligt nämnda lag. Skall mark tas&lt;br&gt;i anspråk från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen&lt;br&gt;innehålla uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till&lt;br&gt;syftet med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 7.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya hänvisningen avser 8 kap. 6 § i dess nya lydelse. Ändringen in-&lt;br&gt;nebär att det är möjligt att i en detaljplan föreskriva bygglovsplikt för att an-&lt;br&gt;ordna eller väsentlig ändra anläggningar för vissa grundvattentäkter, se spe-&lt;br&gt;cialmotiveringen till 8 kap. 6 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis möjligt att i planen begränsa bygglovsplikten till vissa åt-&lt;br&gt;gärder, så att det tex. inte krävs bygglov att gräva en brunn men att det krävs&lt;br&gt;bygglov för att borra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen medför att det blir möjligt att i en detaljplan meddela bestäm-&lt;br&gt;melser om förbud mot parkering inte bara på viss mark utan även i en bygg-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget blir det möjligt att i en detaljplan göra exploateringsrätten i&lt;br&gt;en detaljplan beroende av att fastighetsägaren ser till att han får tillgång till ut-&lt;br&gt;rymme för parkering, lastning och lossning av fordon utanför fastigheten.&lt;br&gt;Kommunen bör alltså kunna göra områdesvisa bedömningar av parkerings-&lt;br&gt;frågoma, vilket har betydelse när avsikten är att åstadkomma gemensamma&lt;br&gt;lösningar for flera planområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 12 § Bestämmelserna i 1-4 och 6-10 §§ skall tillämpas även när&lt;br&gt;en detaljplan ändras eller upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en detaljplan ändras skall vad som gäller om genomforandetid för pla-&lt;br&gt;nen gälla även för de frågor som planändringen avser. Om det vid planän-&lt;br&gt;dringen inte gäller någon genomförandetid för planen, skall dock särskild ge-&lt;br&gt;nomförandetid bestämmas enligt 5 § för de frågor som planändringen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att det i ett nytt andra stycke ges bestämmelser om hur 5 kap 5 §&lt;br&gt;skall tillämpas när en detaljplan ändras har hänvisningen till 5 § uteslutits i&lt;br&gt;första stycket Vid upphävande av en detaljplan torde bestämmelsen i 5 § inte&lt;br&gt;vara tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom har anförts i den allmänna motiveringen måste innebörden av första&lt;br&gt;stycket anses vara att bestämmelserna i 1-^4 och 6-10 §§ skall gälla enbart i&lt;br&gt;tillämpliga delar när en detaljplan ändras eller upphävs. Det kan alltså inte an-&lt;br&gt;ses finnas något krav på att hela detaljplanen skall ses över och moderniseras&lt;br&gt;när den ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stycket, som är nytt, regleras frågan om vad som skall gälla beträffande ge-&lt;br&gt;nomförandetiden i samband med att en detaljplan ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen (avsnitt 4.4) har lämnats en redogörelse för&lt;br&gt;det avsedda användningsområdet för planändringar. I första hand är det tänkt&lt;br&gt;att möjligheten att ändra en detaljplan skall kunna utnyttjas när det finns be-&lt;br&gt;hov av an inom ett större område tillföra planerna bestämmelser av olika slag&lt;br&gt;- administrativa bestämmelser, användningsbestämmelser eller utformnings-&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet torde planändringar av det här slaget inte ge upphov till några&lt;br&gt;rättigheter för fastighetsägarna som motiverar bestämmande av genomföran-&lt;br&gt;detid. Eftersom sådana fall dock inte kan uteslutas har i paragrafen getts be-&lt;br&gt;stämmelser som garanterar att de ändrade eller tillkommande bestämmelserna&lt;br&gt;alltid blir förenade med en genomförandetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det redan finns en löpande genomforandetid för planen skall denna&lt;br&gt;automatiskt gälla även för de ändrade delarna. Om genomförandetiden för&lt;br&gt;planen däremot har gått ut vid tiden för ändringsbeslutet, skall genomföran-&lt;br&gt;detid bestämmas i enlighet med 5 kap. 5 §. Den tid som då bestäms gäller&lt;br&gt;emellertid bara för de egenskaper hos planen som ändras. Något upplivande&lt;br&gt;av byggrätter för vilka genomförandetiden har gått ut sker alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vid planändringar viktigt att se till att tydlighetskravet i 5 kap. 9 §&lt;br&gt;iakttas. Om det finns risk för att detta krav inte kan tillgodoses vid en ifråga-&lt;br&gt;satt planändring är det bättre att planen upphävs och en ny plan antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 24 § föreligger lösenrätt avseende mark som efter genomfö-&lt;br&gt;randetidens utgång inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med&lt;br&gt;detaljplanen. Med genomförandetid måste här avses vaije form av genomfö-&lt;br&gt;randetid, således även en efter planändring bestämd genomforandetid som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kanske bara gäller för någon enstaka planbestämmelse. Om en kommun, som Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;avser att ändra en detaljplan, samtidigt vill utnyttja möjligheten att lösa mark&lt;br&gt;kan det finnas anledning att vänta med planändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 26 § finns bestämmelser om kommunens ansvar för att upplåta&lt;br&gt;allmänna platser. Ansvaret beskrivs något olika med hänsyn till om genomfö-&lt;br&gt;randetiden har gått ut eller inte. Med genomforandetid måste även här avses&lt;br&gt;vaije form av genomforandetid som kan förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 25 § Underrättelse om innehållet i kungörelsen skall senast dagen&lt;br&gt;för kungörandet i brev sändas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kända sakägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. känd organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning&lt;br&gt;för en fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlingsordning&lt;br&gt;inte gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten till en riksorganisa-&lt;br&gt;tion och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra som har ett väsentligt intresse av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förslaget berör en samfallighet för vilken finns styrelse eller annan ut-&lt;br&gt;sedd att förvalta samfallighetens angelägenheter, får underrättelsen sändas till&lt;br&gt;en ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare,&lt;br&gt;får underrättelsen sändas till en av delägarna för att hållas tillgänglig för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse enligt första stycket behöver inte sändas, om ett stort antal&lt;br&gt;personer skall underrättas och det skulle innebära större kostnad och besvär&lt;br&gt;än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen att sända&lt;br&gt;den till var och en av dem. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan sär-&lt;br&gt;skild rätt till mark som avses i 24 § första stycket 3 skall dock alltid under-&lt;br&gt;rättas enligt första stycket. Detsamma gäller den som har meddelats ett före-&lt;br&gt;läggande enligt 28 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av den nya 28 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 28 a § Innan en detaljplan antas får kommunen förelägga den,&lt;br&gt;som till följd av antagandet kan komma att drabbas av skada som avses i&lt;br&gt;14 kap. 8 § första stycket 2 eller 3, att inom viss tid, dock minst två måna-&lt;br&gt;der, anmäla sina anspråk på ersättning eller inlösen till kommunen. Ett sådant&lt;br&gt;föreläggande skall åtföljas av uppgift om de bestämmelser som avses bli ut-&lt;br&gt;färdade, ändrade eller upphävda. Den som inte anmäler sina anspråk inom&lt;br&gt;den utsatta tiden förlorar sin rätt till ersättning eller inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket utgör inte hinder mot att anspråk på ersätt-&lt;br&gt;ning eller inlösen framställs på grund av skada som inte rimligen kunde förut-&lt;br&gt;ses inom den angivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den har behandlats i den allmänna motiveringen, av-&lt;br&gt;snitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ger kommunen möjlighet att förelägga fastighetsägare och in-&lt;br&gt;nehavare av särskild rätt till fastighet att framställa sina krav på ersättning eller&lt;br&gt;inlösen innan det beslut fattas genom vilket skadan uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är tillämplig på fall då skada uppkommer till följd av att be-&lt;br&gt;slut meddelas i detaljplan om rivningsförbud eller skyddsbestämmelser i be-&lt;br&gt;varandesyfte. Genom hänvisningarna i 32 och 33 §§ blir bestämmelsen till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämplig även när fråga väckts om att ändra eller upphäva detaljplan eller om Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet med föreläggande är inte knutet till något visst skede i plan-&lt;br&gt;processen och kommunen har frihet att välja om systemet med förelägganden&lt;br&gt;skall utnyttjas eller inte. Om det utnyttjas är det möjligt för kommunen att&lt;br&gt;meddela föreläggande till alla som kan komma att beröras av planåtgärden el-&lt;br&gt;ler endast till vissa av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett föreläggande meddelas är det viktigt att planbestämmelsema görs&lt;br&gt;så tydliga att sakägaren kan göra en riktig bedömning av deras ekonomiska&lt;br&gt;effekter. Detta innebär att planarbetet måste ha nått så långt att ett i princip&lt;br&gt;fullständigt planförslag har upprättats. Ett normalförfarande bör vara att före-&lt;br&gt;läggandena samordnas med utställningen så att sakägarna parallellt kan ta&lt;br&gt;ställning till planinnehåll och ersättningsanspråk, varefter kommunen kan&lt;br&gt;väga samman anspråk och övriga synpunkter inför beslutet om planen. Vid&lt;br&gt;enkelt planförfarande kan motsvarande samordning ske med underrättelser&lt;br&gt;enligt 28 §. Under förutsättning att en planåtgärd kan presenteras tydligt, är&lt;br&gt;det emellertid inte något som hindrar att kommunen i stället utfärdar föreläg-&lt;br&gt;ganden i ett tidigare skede, för att sedan kunna låta utfallet påverka planut-&lt;br&gt;formningen innan planförslaget ställs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av föreläggandet skall tydligt framgå att rätten till ersättning eller inlösen&lt;br&gt;förloras om anspråk på ersättning eller inlösen inte framställs i tid. Innebör-&lt;br&gt;den härav är också att kravet senare inte får höjas, såvida förhållandena inte är&lt;br&gt;sådana som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rätten till ersättning eller inlösen skall anses vara förlorad är det gi-&lt;br&gt;vetvis en förutsättning att innehållet i det planbeslut som senare meddelas i&lt;br&gt;berörda delar överensstämmer med föreläggandet. Skiljer sig det slutliga be-&lt;br&gt;slutet från det som angavs i föreläggandet har rätten till ersättning eller inlösen&lt;br&gt;inte förlorats även om några anspråk inte har anmälts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För visshet om att sakägaren nås av föreläggandet, så att tidsfristen för er-&lt;br&gt;sättningsanspråk böijar löpa, krävs bevis om underrättelse av föreläggandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som efter ett föreläggande har anmält sina anspråk på ersättning eller&lt;br&gt;inlösen måste härefter väcka talan inom viss tid, vilket framgår av 15 kap.&lt;br&gt;4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har tagits in en regel som motsvarar 15 kap. 4 § tredje&lt;br&gt;stycket och innebär att rätten till ersättning eller inlösen finns kvar om det&lt;br&gt;uppkommer en skada som inte rimligen kunde förutses vid tiden för föreläg-&lt;br&gt;gandet. Bestämmelsen innebär att rätten finns kvar i det angivna fallet om nå-&lt;br&gt;got krav aldrig har framställts i anledning av föreläggandet och även att ett&lt;br&gt;framställt krav kan ändras om skadan visar sig vara större än som rimligen&lt;br&gt;kunde förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 30 § Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med be-&lt;br&gt;slut om antagande av detaljplanen har tillkännagetts på kommunens anslags-&lt;br&gt;tavla skall meddelande om tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet&lt;br&gt;samt uppgift om vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta sändas i&lt;br&gt;brev till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av pla-&lt;br&gt;nen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan or-&lt;br&gt;ganisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast un-&lt;br&gt;der utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden skrift-&lt;br&gt;ligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda eller&lt;br&gt;om de har rätt att överklaga på grund av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett stort antal personer skall underrättas enligt första stycket 2 och det&lt;br&gt;skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn&lt;br&gt;till ändamålet med underrättelsen att sända den till var och en av dem, får un-&lt;br&gt;derrättelse i stället ske genom kungörande på det sätt som anges i 24 § eller&lt;br&gt;genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla, informa-&lt;br&gt;tionsblad om kungörelsen som sprids till de boende som berörs av beslutet&lt;br&gt;och brev till sådana sakägare och sådan organisation eller förening som avses&lt;br&gt;i första stycket 2. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt&lt;br&gt;till mark som kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall dock&lt;br&gt;alltid underrättas enligt första stycket. Detsamma gäller den som har medde-&lt;br&gt;lats ett föreläggande enligt 28 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kungörelse som avses i andra stycket skall framgå vad beslutet avser,&lt;br&gt;tidpunkten för beslutets tillkännagivande på kommunens anslagstavla och vad&lt;br&gt;den som vill överklaga beslutet har att iaktta. Om kungörelsen införs i orts-&lt;br&gt;tidningen, skall detta ske samma dag som beslutet tillkännages på anslagstav-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av den nya 28 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 15 § Beslut att anta, ändra eller upphäva fastighetsplan gäller först&lt;br&gt;sedan beslutet har vunnit laga kraft eller får genomföras efter förordnande en-&lt;br&gt;ligt 13 kap. 8 § andra stycket. Byggnadsnämnden fär dock förordna att ett&lt;br&gt;sådant beslut som fattats efter tillämpning av reglerna om enkelt planförfa-&lt;br&gt;rande får genomföras trots att beslutet inte vunnit laga kraft, om en ägare av&lt;br&gt;en fastighet som omfattas av planen begär det och samtliga som berörs av&lt;br&gt;beslutet skriftligen godkänt det förslag som ligger till grund för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det blir möjligt att genomföra okontroversiella beslut&lt;br&gt;om att anta, ändra eller upphäva fastighetsplaner innan beslutet vunnit laga&lt;br&gt;kraft om någon ägare av de fastigheter som omfattas av planen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De berörda som enligt bestämmelsen skall ha godkänt planen är alla de&lt;br&gt;som har rätt att överklaga beslutet, dvs. sakägare inom och utom planområdet&lt;br&gt;(de som skall framgå av fastighetsförteckningen), de bostadsrättshavare, hy-&lt;br&gt;resgäster och boende som berörs samt berörda organisationer och föreningar&lt;br&gt;av hyresgäster. Det är således inte tillräckligt att ägarna till de fastigheter som&lt;br&gt;omfattas av fastighetsplanen och eventuella innehavare av särskilda rättigheter&lt;br&gt;i dessa fastigheter är överens. Vidare skall man bortse från om rätten att&lt;br&gt;överklaga i det enskilda fallet redan skulle ha utsläckts enligt bestämmelsen i&lt;br&gt;13 kap. 5 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i enlighet med den nya bestämmelsen innebär att fastighetsbild- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;ning kan ske utan att fastighetsplanen vunnit laga kraft. Enligt den nya be-&lt;br&gt;stämmelsen i 8 kap. 18 a § kan bygglov ges under villkor att ett beslut att&lt;br&gt;anta, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastig-&lt;br&gt;hetsplan vinner laga kraft i de fall fastighetsbildningsåtgärder inte erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 § I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anordna nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar,&lt;br&gt;campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och&lt;br&gt;golfbanor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna upplag eller materialgårdar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anordna tunnlar eller bergrum som inte är avsedda för tunnelbana eller&lt;br&gt;gruvdrift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inrätta fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för kemiska produk-&lt;br&gt;ter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller&lt;br&gt;andra olyckshändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppföra radio- eller telemaster eller tom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter&lt;br&gt;eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än&lt;br&gt;kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en&lt;br&gt;byggnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uppfora murar eller plank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. anordna parkeringsplatser utomhus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. anordna begravningsplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. väsentligt ändra anläggningar som avses i 1-9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygglov för att inrätta eller uppföra en anläggning enligt första stycket 4&lt;br&gt;eller 5 eller för att ändra anläggningen krävs inte, om det är fråga om en min-&lt;br&gt;dre anläggning avsedd endast för en viss fastighets behov. Bygglov för åt-&lt;br&gt;gärder enligt första stycket 8 behövs inte, om det på fastigheten finns endast&lt;br&gt;ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är av-&lt;br&gt;sedd uteslutande for fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs&lt;br&gt;med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till&lt;br&gt;gata eller väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § och 6 § tredje stycket 2 får kommunen besluta om undantag&lt;br&gt;frän kravet pä bygglov eller om längre gäende krav. I 10 § finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser för vissa anläggningar avsedda för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket första meningen är föranledd av ändringen i 6 §&lt;br&gt;tredje stycket som innebär att kommunen genom bestämmelser i en detaljplan&lt;br&gt;eller områdesbestämmelser kan införa bygglovsplikt för att anordna eller vä-&lt;br&gt;sentligt ändra anläggningar för vissa grundvattentäkter. Ändringen i andra&lt;br&gt;meningen är endast redaktionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 6 § Kommunen får för ett område som utgör en värdefull miljö&lt;br&gt;bestämma att bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgärder&lt;br&gt;som avses i 3 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inom områden med detaljplan färga om en- eller tvåbostadshus och&lt;br&gt;komplementbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i&lt;br&gt;3 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områden för P]-&lt;sub&gt;O&lt;/sub&gt;p ] 990/91 -146&lt;br&gt;vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma att bygglov krävs för att ut- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föra sådana åtgärder som avses i 4 § andra stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får vidare, om det finns särskilda skäl, bestämma att bygglov&lt;br&gt;krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden som inte omfattas av detaljplan uppföra, bygga till eller&lt;br&gt;på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed&lt;br&gt;jämförlig näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sädana grundvattentäkter&lt;br&gt;som avses i 4 kap. 1 a § 1 vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser enligt första-tredje styckena skall meddelas genom detalj-&lt;br&gt;plan eller områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader och andra anläggningar som avses i 10 § får be-&lt;br&gt;stämmelser enligt första och andra styckena samt tredje stycket 2 inte medde-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 7.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att stycket indelas i två punkter, varav den andra inne-&lt;br&gt;håller en ny bestämmelse som innebär att kommunen kan införa bygglovs-&lt;br&gt;plikt för att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för vissa grundvatten-&lt;br&gt;täkter som är undantagna från vattenlagens tillståndsplikt. Bestämmelsen&lt;br&gt;öppnar en möjlighet for kommunen att kräva bygglov for att anordna eller vä-&lt;br&gt;sentligt ändra anläggningar för grundvattentäkter for en- eller tvåfamiljsfas-&lt;br&gt;tigheters eller jordbruksfastigheters husbehovsförbrukning eller värmeför-&lt;br&gt;sörjning. På grund av hänvisningen till vattenlagens bestämmelse kan det inte&lt;br&gt;bli fråga om någon dubbelprövning. Syftet med den nya bestämmelsen är att&lt;br&gt;göra det möjligt att genom en detaljplan eller områdesbestämmelser införa&lt;br&gt;bygglovsplikt till skydd för grundvattnet inom ett område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagtexten framgår att det krävs särskilda skäl för att införa bygglovs-&lt;br&gt;plikt. Sådana skäl får anses föreligga om det råder brist på grundvatten eller&lt;br&gt;om det finns risk för att brist eller saltvatteninträngning skall uppkomma.&lt;br&gt;Genom att även mera omfattande ändringar-av befintliga anläggningar blir&lt;br&gt;bygglovspliktiga, kan byggnadsnämnden kontrollera att grundvattenuttaget&lt;br&gt;inte ökas alltför mycket genom t.ex. borrning till större djup eller genom an-&lt;br&gt;dra åtgärder som kan höja kapaciteten. Som framgår av den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen kan bestämmelsen också tillämpas inom områden där det finns risk för&lt;br&gt;föroreningar av grundvattnet genom olämpliga brunnar. Bestämmelsen är&lt;br&gt;således avsedd att använda som ett skydd för grundvattnet som resurs, vilket&lt;br&gt;också framgår av 12 a § som reglerar förutsättningarna för att få bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av specialmotiveringen till 5 kap. 7 § första stycket 1 framgår att bygg-&lt;br&gt;lovsplikten i en detaljplan kan begränsas till att avse vissa åtgärder. Natur-&lt;br&gt;ligtvis gäller motsvarande för områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att en bygglovsplikt enligt tredje stycket 2 inte kan inforas&lt;br&gt;för sådana anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av&lt;br&gt;hemlig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 7 § Kommunen får i områdesbestämmelser besluta att bygglov&lt;br&gt;krävs for att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar inom områden som lig-&lt;br&gt;ger i närheten av befintliga eller planerade anläggningar för totalförsvaret,&lt;br&gt;statliga flygplatser, andra flygplatser för allmänt bruk, kämreaktorer, andra&lt;br&gt;kämenergianläggningar eller andra anläggningar som kräver ett skydds- eller&lt;br&gt;säkerhetsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar inom områ-&lt;br&gt;den som utgör värdefulla bebyggelsemiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att paragrafen delas upp i två punkter, varav punkten 2&lt;br&gt;innehåller en ny bestämmelse. Den nya bestämmelsen gör det möjligt för&lt;br&gt;kommunen att skydda värdefulla bebyggelsemiljöer från olämpligt placerade&lt;br&gt;och utformade skyltar och ljusanordningar. Bestämmelsen kan tjäna som ett&lt;br&gt;komplement till möjligheten enligt 5 kap. 16 § 4 att meddela skyddsbestäm-&lt;br&gt;melser for sådana värdefulla byggnader som avses i 3 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vad som skall anses utgöra en värdefull bebyggelsemiljö har&lt;br&gt;behandlats i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet möjligt att precisera bygglovsplikten så att den t.ex. avser&lt;br&gt;endast skyltar eller ljusanordningar av visst slag eller överstigande viss stor-&lt;br&gt;lek. Detta kan vara särskilt betydelsefullt om kommunen önskar få till stånd&lt;br&gt;en prövning av sådana skyltar och anordningar som är undantagna från till-&lt;br&gt;ståndsplikt i naturvårdslagen (1964:822) eller väglagen (1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prövningsgrunder som är aktuella framgår av 3 kap. 1, 2, 4 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 12 a § Ansökan om bygglov för åtgärder som avses i 6 § tredje&lt;br&gt;stycket 2 skall bifallas om åtgärden inte medför risk för skada på befintliga&lt;br&gt;eller i den kommunala planeringen redovisade grundvattentäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den har behandlats i den allmänna motiveringen, av-&lt;br&gt;snitt 7.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller förutsättningen för att en ansökan om bygglov för att&lt;br&gt;anordna eller väsentligt ändra en anläggning för grundvattentäkt för en en- el-&lt;br&gt;ler tvåfamilj sfastighets eller en jordbruksfastighets husbehovsförbrukning el-&lt;br&gt;ler värmeförsörjning skall bifallas. En prövning kan bara bli aktuell om bygg-&lt;br&gt;lovsplikt införts med stöd av 6 § tredje stycket 2, se specialmotiveringen till&lt;br&gt;den bestämmelsen. Som framgår av den allmänna motiveringen måste plane-&lt;br&gt;ringen för en vattentäkt ha nått en viss konkretion för att den planerade täkten&lt;br&gt;skall kunna åberopas som grund för ett avslag på en bygglovsansökan. Det är&lt;br&gt;emellertid inte nödvändigt att täkten avses ingå i en kommunal anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av risken för skada skall givetvis göras mot de skäl som an- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;förts för införandet av bygglovsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bygglov som meddelas med stöd av denna paragraf kan förenas med&lt;br&gt;villkor på samma sätt som gäller för andra bygglovsbeslut. Detta innebär att&lt;br&gt;ett lovbeslut, om det behövs, kan ange villkor om t.ex. det största djup till&lt;br&gt;vilket en brunn får borras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bestämmelsen i denna paragraf faller tillbaka på bestämmelsen i&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra meningen, kommer överklaganden av beslut som avser&lt;br&gt;bygglov i dessa fall att prövas enligt samma instansordning oavsett om åtgär-&lt;br&gt;den skall vidtas inom ett område med detaljplan eller inom ett område som&lt;br&gt;inte omfattas av en detaljplan. Länsstyrelsens beslut kommer således alltid att&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 18 a § Har beslut fattats om antagande, ändring eller upphävande&lt;br&gt;av detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan får bygglov, riv-&lt;br&gt;ningslov eller marklov ges med villkor att planbeslutet vinner laga kraft. I&lt;br&gt;beslutet om lov skall därvid tas in en upplysning om att sökanden inte har rätt&lt;br&gt;att påbörja åtgärden innan planbeslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den har behandlats i den allmänna motiveringen, av-&lt;br&gt;snitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller alla former av lov och den ger byggnadsnämnden möj-&lt;br&gt;lighet att lämna lov innan tiden för överklagande i planärendet har gått till&lt;br&gt;ända. Det spelar ingen roll om planärendet har handlagts enligt reglerna för&lt;br&gt;normalt eller enkelt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgandet är avsett att tillämpas enbart när någon konflikt om planbeslutet&lt;br&gt;inte föreligger. I annat fall riskerar man bl.a. att arbete på lovprövning läggs&lt;br&gt;ned helt i onödan. Lovet måste förses med villkor att det inte får utnyttjas&lt;br&gt;förrän planbeslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet skall lovprövningen ske mot bakgrund av den nya plansituation&lt;br&gt;som följer av planbeslutet. Prövningen skall alltså ske som om planbeslutet&lt;br&gt;hade vunnit laga kraft. Förutom att kravet på överensstämmelse med plan&lt;br&gt;härigenom skall anses uppfyllt påverkas frågan om vilka som enligt 8 kap.&lt;br&gt;22 § skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen om lov. Vid be-&lt;br&gt;dömningen av frågan om villkorat lov kan ges gäller i övrigt samma förut-&lt;br&gt;sättningar som vid vanlig lovgivning. En planändring kan t.ex. vara ett nöd-&lt;br&gt;vändigt villkor för lov enligt 8 kap. 11 § men den kanske inte alltid är ett till-&lt;br&gt;räckligt villkor. Kravet enligt 8 kap. 11 § 2 a att fastigheten skall vara an-&lt;br&gt;passad till fastighetsplan innefattar ett förbud att meddela bygglov innan fas-&lt;br&gt;tighetsplanen är genomförd genom att fastighetsbildning skett i enlighet med&lt;br&gt;planen. Om detta krav medför att bygglov inte kan ges förrän fastighetsbild-&lt;br&gt;ning skett så gäller givetvis detsamma för villkorat bygglov. Inte heller ett så-&lt;br&gt;dant kan alltså ges i det angivna fallet. Att en fastighetsplan i vissa fall får ge-&lt;br&gt;nomföras utan hinder av att den inte vunnit laga kraft framgår av 6 kap.&lt;br&gt;15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan bygglovet behöva förenas med dubbla villkor. Utöver vill- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;koret enligt förevarande bestämmelse kan det således finnas anledning att en-&lt;br&gt;ligt 8 kap. 32 § bestämma att byggnadsarbeten inte får påbörjas förrän&lt;br&gt;fastighetsägaren fullgjort viss prestation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om villkoret enligt bestämmelsen inte framgår av lovbeslutet och en be-&lt;br&gt;svärsprövning leder till att ett påbörjat bygge måste avbrytas, kan kommunen&lt;br&gt;bli skadeståndsskyldig gentemot såväl den klagande som den bygglovssö-&lt;br&gt;kande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 34 § På ansökan skall byggnadsnämnden ge förhandsbesked hu-&lt;br&gt;ruvida en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen.&lt;br&gt;Förhandsbesked kan även avse huruvida åtgärden kan antas uppfylla de krav&lt;br&gt;som anges i 3 kap. 7 § och 15 § första stycket 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas det sökta tillståndet får bestämmas de villkor som behövs.&lt;br&gt;Tillståndet är bindande vid prövning av ansökan om bygglov som görs inom&lt;br&gt;två år från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs inte ansökan om bygglov inom den tid som anges i andra stycket,&lt;br&gt;upphör tillståndet att gälla. I beslutet om förhandsbesked skall tas in en upp-&lt;br&gt;lysning om detta. Sökanden skall också upplysas om att tillståndet inte med-&lt;br&gt;för rätt att påbörja den sökta åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19-23 samt 25-28 §§ skall tillämpas i fråga om för-&lt;br&gt;handsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen blir det möjligt för den som avser att vidta en bygg-&lt;br&gt;lovspliktig åtgärd att erhålla förhandsbesked rörande de krav som ställs i&lt;br&gt;fråga om installation av hiss och anordnande av parkeringsutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsbeskedet kan vila på förutsättningen att vissa villkor uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa villkor bör då anges i beskedet i enlighet med andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 4 § Stadsplaner och byggnadsplaner enligt byggnadslagen&lt;br&gt;(1947:385) eller stadsplanelagen (1931:142), sådana äldre planer och be-&lt;br&gt;stämmelser som anges i 79 och 83 §§ sistnämnda lag samt avstyckningspla-&lt;br&gt;ner, till den del de inte omfattas av förordnande enligt 168 § byggnadslagen,&lt;br&gt;skall gälla som detaljplaner som antagits med stöd av denna lag. Avstyck-&lt;br&gt;ningsplaner, till den del de omfattas av förordnande som nyss har angetts,&lt;br&gt;skall upphöra att gälla vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stadsplaner och byggnadsplaner, som har fastställts efter ut-&lt;br&gt;gången av år 1978, skall genomförandetiden enligt 5 kap. 5 § vara fem år&lt;br&gt;räknat från ikraftträdandet. I fråga om övriga planer och bestämmelser som&lt;br&gt;avses i första stycket skall genomförandetiden anses ha gått ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat är föreskrivet i sådan plan eller bestämmelse som enligt för-&lt;br&gt;sta stycket skall gälla som detaljplan enligt denna lag, skall 39 § byggnads-&lt;br&gt;stadgan (1959:612) tillämpas som bestämmelse i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen gör det klart att PBL-systemets regleringar i alla delar gäller för&lt;br&gt;äldre planer, om inte annat särskilt föreskrivits. Givetvis innebär ändringen&lt;br&gt;inte att det blir möjligt att ta ut planavgifter för planer som upprättats före&lt;br&gt;PBL:s ikraftträdande. Planerna skall däremot behandlats som om de antagits&lt;br&gt;med stöd av PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 8 § Om skada uppkommer till följd av att en plan eller bestäm- p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1990/91:146&lt;br&gt;melse, vars genomforandetid enligt 4 § skall anses ha gått ut, ändras eller&lt;br&gt;upphävs, har ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning av kommunen under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastigheten är belägen i ett område som till större delen är bebyggt i hu-&lt;br&gt;vudsak i enlighet med planen eller bestämmelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om ändring eller upphävande av planen eller bestämmelsen med-&lt;br&gt;delas före utgången av juni 1992 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fastigheten efter ändringen eller upphävandet inte får bebyggas eller får&lt;br&gt;bebyggas endast i en utsträckning som är uppenbart oskälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andras eller upphävs planen eller bestämmelsen efter utgången av juni&lt;br&gt;1992 skall första stycket tillämpas, om bygglov har sökts men ärendet inte&lt;br&gt;har avgjorts före den nämnda tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning skall bestämmas som skillnaden mellan fastighetens marknads-&lt;br&gt;värde före och efter beslutet att upphäva eller ändra planen. Fastighetens&lt;br&gt;marknadsvärde före beslutet skall bestämmas med hänsyn till såväl de plan-&lt;br&gt;förhållanden som de ersättningsprinciper som gällde vid lagens ikraftträ-&lt;br&gt;dande. Om kommunen begär det, får dock värdet inte bestämmas högre än ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar vad som enligt anvisningarna till 36 § kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370) i deras lydelse vid utgången av juni 1990 fick dras av vid&lt;br&gt;beräkning av realisationsvinst om fastigheten avyttrats den 31 december 1990&lt;br&gt;ändrat med det procenttal med vilket basbeloppet enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring ändrats fram till värdetidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ersättning enligt första stycket skall väckas inom två år från det&lt;br&gt;att beslutet på vilket talan gnindas vann laga kraft. Har fastighetsägare eller&lt;br&gt;innehavare av särskild rätt till fastighet väckt talan och har han rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning, får kommunen i stället lösa fastigheten eller rättigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om ersättning och inlösen skall i övrigt 14 kap. 9 § samt 15 kap. 1&lt;br&gt;och 6 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att anvisningarna till 36 § kommunalskattela-&lt;br&gt;gen (1928:370) upphörde att gälla den 1 juli 1990. Den innebär att den s.k.&lt;br&gt;begränsningsregeln får ett innehåll som motsvarar det ursprungliga. Således&lt;br&gt;skall omkostnadsbeloppet per den 31 december 1990 räknas om till det upp-&lt;br&gt;räknade värdet vid värdetidpunkten och då utgöra det högsta belopp som vär-&lt;br&gt;det skall bestämmas till om kommunen begär det. Värdetidpunkten är enligt&lt;br&gt;praxis dagen för domen i ersättningsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Förslaget till ändring i väglagen (1971:948)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;46 § Inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde får inte utan länssty-&lt;br&gt;relsens tillstånd skyltar eller därmed jämförliga anordningar för reklam, pro-&lt;br&gt;paganda eller liknande ändamål finnas uppsatta utomhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som be-&lt;br&gt;hövs med hänsyn till trafiksäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden med detaljplan eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för sådana anordningar som är uppsatta på byggnader för upplysning&lt;br&gt;om affärsrörelse eller annan verksamhet på stället eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för anslagstavlor för meddelanden som rör kommunala angelägenheter,&lt;br&gt;föreningssammanträden, auktioner eller dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åtgärder för vilka bygglov krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ny a fjärde punkten i tredje stycket, som är en följdändring till 8 kap. Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;7 § PBL, har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya punkten är nödvändig för att undvika dubbelprövning i de fall&lt;br&gt;bygglovsplikt införs för att utanför områden med detaljplan sätta upp eller vä-&lt;br&gt;sentligt ändra skyltar och ljusanordningar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i väglagen (1971:948),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels ger riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. erfarenheter av plan- och bygglagen (avsnitt 2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. parkeringsköp (avsnitt 3.1 och 3.2.1-3.2.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. brandsäkerhet vid alternativa boendeformer, inbrottsskydd och käll-&lt;br&gt;sortering av sopor (avsnitt 12.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. säkerhets- och hälsofrågor inom och utanför samlad bebyggelse&lt;br&gt;(avsnitt 12.2).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den&lt;br&gt;åtgärd och det ändamål han har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1989:23)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Parkeringsköp&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bygglagen (PBL) innehåller i 3 kap. 15 § första stycket 6 krav på&lt;br&gt;att det, när tomter tas i anspråk för bebyggelse, skall tillses att lämpligt utrym-&lt;br&gt;me för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anord-&lt;br&gt;nas på tomten eller i närheten av denna. Enligt 3 kap. 16 § PBL gäller kravet&lt;br&gt;i skälig utsträckning även bebyggda tomter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningen parkeringsköp har kommit att användas på avtal som i hu-&lt;br&gt;vudsak innebär att ägaren till en fastighet mot ersättning får tillgång till bilplat-&lt;br&gt;ser i närheten av den egna fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppdrag har varit att undersöka hur olika former av parke-&lt;br&gt;ringsköp fungerar i praktiken och att mot bakgrund av resultatet av under-&lt;br&gt;sökningen lägga fram förslag till den lagstiftning som behövs på området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen har gjorts i form av en enkät till byggnadsnämnderna i&lt;br&gt;landets samtliga kommuner. Av svaren framgår att det i stora och medelstora&lt;br&gt;kommuner finns ett betydande behov av att tillämpa någon form av parke-&lt;br&gt;ringsköpsförfarande. Även om det från många kommuner efterlyses enhetliga&lt;br&gt;regler, uttalas det också skepsis inför detaljerade bestämmelser som låser för-&lt;br&gt;farandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som framkommit vid enkäten, och med beaktande&lt;br&gt;även av vad som år 1968 uttalades i ämnet av parkeringskommittén i betän-&lt;br&gt;kandet &amp;quot;Parkering&amp;quot; (SOU 1968:18), har utredningen stannat för att föreslå att&lt;br&gt;det i PBL införs en kortfattad bestämmelse om parkeringsköp. Genom be-&lt;br&gt;stämmelsen lagregleras möjligheten att fullgöra kravet på fordonsutrymme&lt;br&gt;genom parkeringsköp. I det föreslagna lagrummet definieras begreppet par-&lt;br&gt;keringsköp och föreskrivs att rätten att utnyttja fordonsutrymme som är för-&lt;br&gt;lagt utanför fastigheten skall vara knuten till fastigheten på betryggande sätt&lt;br&gt;Från reglerna om parkeringsköp har undantagits anordnande av fordonsut-&lt;br&gt;rymme vid tomträttsupplåtelse och vid förrättning enligt anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149). Parkeringsköp får inte avse utrymme på allmän plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av utredningen valda lösningen ger partema möjlighet att i viss ut-&lt;br&gt;sträckning själva bestämma hur parkeringsköpsavtalet skall konstrueras. För&lt;br&gt;att avtalet skall kunna godtas av byggnadsnämnden måste det emellertid inne-&lt;br&gt;hålla någon form av garanti för att fastighetsägarens rättigheter och skyldighe-&lt;br&gt;ter kommer att övergå oförändrade till varje ny ägare av fastigheten. Vidare&lt;br&gt;bör, enligt utredningens uppfattning, avtalet innebära att parkeringsbehovet&lt;br&gt;tillgodoses när det uppkommer. Det bör således inte godtas att anläggandet av&lt;br&gt;parkeringsplatserna skjuts på framtiden. I ett inledningsskede kan dock pro-&lt;br&gt;visoriska platser få godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lägger inte fram förslag till typavtal om parkeringsköp. Däre-&lt;br&gt;mot uttalas att det kan vara lämpligt att kommunala och enskilda intresseor-&lt;br&gt;ganisationer gemensamt utarbetar exempel på typavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår en utvidgning av möjligheterna till förhandsbesked.&lt;br&gt;Sådant besked bör kunna avse även huruvida en bygglovskrävande åtgärd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan antas uppfylla krav som ställs i 3 kap. PBL, däribland kravet på for-&lt;br&gt;donsutrymme. Genom att det införs möjlighet till bindande prövning av par-&lt;br&gt;keringsfrågan i ett tidigt skede, minskar risken för att fastighetsägaren hamnar&lt;br&gt;i den beroendeställning som kan sägas föreligga i samband med bygglovs-&lt;br&gt;prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplan får enligt 5 kap. 7 § första stycket 8 PBL meddelas bestäm-&lt;br&gt;melser bl.a. om förbud att använda viss mark för parkering. Om sådana de-&lt;br&gt;taljplanebestämmelser inte meddelats har fastighetsägaren i princip frihet att&lt;br&gt;själv bestämma om han vill förlägga parkeringsplatserna till den egna tomten&lt;br&gt;eller till utrymme i närheten av denna. Utredningen föreslår att ordet &amp;quot;mark&amp;quot;&lt;br&gt;utbyts mot &amp;quot;fastighet eller del därav&amp;quot;. Ändringen innebär att det med stöd av&lt;br&gt;bestämmelsen även kan meddelas förbud att anordna parkeringsplatser i&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har även övervägt finansieringen av parkeringsköp, och har&lt;br&gt;därvid behandlat reglerna om statlig belåning och skattefrågor. Då frågan om&lt;br&gt;statliga lån inte berör enbart parkeringsköpen utan parkeringskravens kost-&lt;br&gt;nadssida generellt och då utredningen inte ansett sig kunna väga in de statsfi-&lt;br&gt;nansiella skäl som kan inverka, har utredningen dock stannat för att inte fram-&lt;br&gt;lägga något förslag till ändrade låneregler. Inte heller när det gäller skattefrå-&lt;br&gt;gorna i samband med parkeringsköp framläggs några förslag. Utredningen&lt;br&gt;har emellertid funnit det angeläget att dessa frågor klarläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag i betänkandet (SOU 1989:23)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Parkeringsköp&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 §, 3 kap. 15 §, 5 kap. 7 § samt 8 kap. 34 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 16 a § av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning,&lt;br&gt;trädfällning och skogsplanering fordras tillstånd i form av bygglov, rivnings-&lt;br&gt;lov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande åtgärder som kräver&lt;br&gt;bygglov får ges förhandsbesked hu-&lt;br&gt;ruvida byggande kan tillåtas på den&lt;br&gt;avsedda platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande åtgärder som kräver&lt;br&gt;bygglov får ges förhandsbesked hu-&lt;br&gt;ruvida byggande kan tillåtas på den&lt;br&gt;avsedda platsen och huruvida en åt-&lt;br&gt;gärd kan antas uppfylla krav i&lt;br&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är&lt;br&gt;lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kul-&lt;br&gt;turvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. naturförutsättningama så långt möjligt tas till vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. betydande olägenheter for omgivningen inte uppkommer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för trafiken&lt;br&gt;inte uppkommer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt&lt;br&gt;anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på&lt;br&gt;framkomlighet för utryckningsfordon till och från bebyggelsen på tomten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållan-&lt;br&gt;dena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller oriente-&lt;br&gt;ringsförmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lämpligt utrymme för parke-&lt;br&gt;ring, lastning och lossning av for-&lt;br&gt;don i skälig utsträckning anordnas&lt;br&gt;på tomten eller i närheten av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lämpligt utrymme för parke-&lt;br&gt;ring, lastning och lossning av for-&lt;br&gt;don (fordonsutrymme) i skälig ut-&lt;br&gt;sträckning anordnas på tomten eller i&lt;br&gt;närheten av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tomter tas i anspråk för bebyggelse som innehåller en eller flera bostä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1987:246.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der eller lokaler för barnstuga, skola eller annan jämförlig verksamhet, skall&lt;br&gt;det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tom-&lt;br&gt;ten eller på utrymmen i närheten av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns tillräckliga utrymmen for att anordna både parkering och&lt;br&gt;friyta, skall i första hand friyta anordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att anordna fordons-&lt;br&gt;utrymme kan fullgöras genom parke-&lt;br&gt;ringsköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med parkeringsköp avses avtal&lt;br&gt;varigenom en fastighetsägare, eller&lt;br&gt;den som har bestämmaderätt över fa-&lt;br&gt;stighetens nyttjande, mot ersättning&lt;br&gt;får tillgång till fordonsutrymme i&lt;br&gt;närheten av den egna fastigheten.&lt;br&gt;Rätten att utnyttja fordonsutrymmet&lt;br&gt;skall vara knuten till fastigheten på&lt;br&gt;betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med parkeringsköp avses ej an-&lt;br&gt;ordnande av fordonsutrymme vid&lt;br&gt;upplåtelse med tomträtt eller vid för-&lt;br&gt;rättning enligt anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parkeringsköp får ej avse for-&lt;br&gt;donsutrymme på sådan allmän plats&lt;br&gt;för vilken kommunen är huvudman&lt;br&gt;enligt 6 kap. 26 § eller staten väghål-&lt;br&gt;lare enligt 6 kap. 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen med-&lt;br&gt;delas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 § första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 samt andra stycket, 8 § första och tredje styckena samt 9 §&lt;br&gt;första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan får&lt;br&gt;ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen&lt;br&gt;eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas&lt;br&gt;andelen lägenheter av olika slag och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar&lt;br&gt;och tomter, varvid ombyggnadsbestämmelser enligt 3 kap. 10 § tredje&lt;br&gt;stycket, skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § och&lt;br&gt;rivningsförbud för sådana byggnader får meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen&lt;br&gt;inte skall vara huvudman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av&lt;br&gt;parkeringsplatser samt förbud att&lt;br&gt;använda viss mark för parkering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av&lt;br&gt;parkeringsplatser samt förbud att&lt;br&gt;använda viss fastighet eller del därav&lt;br&gt;för parkering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behöver&lt;br&gt;tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik-&lt;br&gt;och väganordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom luft-&lt;br&gt;förorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prövas enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemensam-&lt;br&gt;hetsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssamverkan&lt;br&gt;enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett exploateringsbeslut&lt;br&gt;enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;det anges i planen om den skall genomföras enligt nämnda lag. Skall mark tas&lt;br&gt;i anspråk från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen&lt;br&gt;innehålla uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till&lt;br&gt;syftet med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan skall byggnadsnämn-&lt;br&gt;den ge förhandsbesked huruvida en&lt;br&gt;åtgärd som kräver bygglov kan tillå-&lt;br&gt;tas på den avsedda platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas det sökta tillståndet får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan skall byggnadsnämn-&lt;br&gt;den ge förhandsbesked huruvida en&lt;br&gt;åtgärd som kräver bygglov kan tillå-&lt;br&gt;tas på den avsedda platsen. För-&lt;br&gt;handsbesked kan även avse huruvida&lt;br&gt;åtgärden kan antas uppfylla krav i&lt;br&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmas de villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndet är bindande vid prövning av ansökan om bygglov som görs inom&lt;br&gt;två år från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs inte ansökan om bygglov inom den tid som anges i andra stycket,&lt;br&gt;upphör tillståndet att gälla. I beslutet om förhandsbesked skall tas in en upp-&lt;br&gt;lysning om detta. Sökanden skall också upplysas om att tillståndet inte med-&lt;br&gt;för rätt att påböija den sökta åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19-23 samt 25-28 §§ skall tillämpas i fråga om för-&lt;br&gt;handsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna beträffande be- Prop. 1990/91:146&lt;br&gt;tänkandet (SOU 1989:23) Parkeringsköp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten i Sundsvall, statens vägverk,&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen, riksskatteverket, boverket, statens råd för byggnads-&lt;br&gt;forskning, statens institut för byggnadsforskning, statens lantmäteriverket,&lt;br&gt;centralnämnden för fastighetsdata, statskontoret, länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län, länsstyrelsen i Uppsala län, länsstyrelsen i Södermanlands län, länssty-&lt;br&gt;relsen i Östergötlands län, länsstyrelsen i Jönköpings län, länsstyrelsen i&lt;br&gt;Kronobergs län, länsstyrelsen i Kalmar län, länsstyrelsen i Gotlands län,&lt;br&gt;länsstyrelsen i Blekinge län, länsstyrelsen i Kristianstads län, länsstyrelsen i&lt;br&gt;Malmöhus län, länsstyrelsen i Hallands län, länsstyrelsen i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, länsstyrelsen i Älvsborgs län, länsstyrelsen i Skaraborgs län,&lt;br&gt;länsstyrelsen i Värmlands län, länsstyrelsen i Örebro län, länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västmanlands län, länsstyrelsen i Kopparbergs län, länsstyrelsen i Gävle-&lt;br&gt;borgs län, länsstyrelsen i Västemorrlands län, länsstyrelsen i Jämtlands län,&lt;br&gt;länsstyrelsen i Västerbottens län, länsstyrelsen i Norrbottens län, länsstyrel-&lt;br&gt;sernas organisationsnämnd, Solna kommun, Stockholms kommun, Söder-&lt;br&gt;tälje kommun, Tyresö kommun, Uppsala kommun, Eskilstuna kommun,&lt;br&gt;Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings kommun, Tranås&lt;br&gt;kommun, Växjö kommun, Kalmar kommun, Karlskrona kommun, Helsing-&lt;br&gt;borgs kommun, Lunds kommun, Malmö kommun, Ystads kommun, Halm-&lt;br&gt;stads kommun, Göteborgs kommun, Mölndals kommun, Borås kommun,&lt;br&gt;Trollhättans kommun, Lidköpings kommun, Karlstads kommun, Örebro&lt;br&gt;kommun, Västerås kommun, Faluns kommun, Gävle kommun, Sundsvalls&lt;br&gt;kommun, Östersunds kommun, Umeå kommun, Luleå kommun, Handi-&lt;br&gt;kappförbundens centralkommitté, Svenska kommunförbundet, Svenska väg-&lt;br&gt;föreningen, Sveriges köpmannaförbund, Svenska bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;sparbanksföreningen, Byggentreprenörerna, Byggherreföreningen, Före-&lt;br&gt;ningen för samhällsplanering, Föreningen Sveriges Kommunala Parkerings-&lt;br&gt;bolag, HSB.s riksförbund, Hyresgästernas riksförbund, Näringslivets bygg-&lt;br&gt;nadsdelegation, Riksbyggen, Svenska kommunaltekniska föreningen,&lt;br&gt;Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges bostadsrättsföre-&lt;br&gt;ningars centralorganisation (SBC), Sveriges fastighetsägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i promemorian&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till ändringar i plan- och bygglagen och&lt;br&gt;naturvårdslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om innehållet i&lt;br&gt;kungörelsen skall senast dagen för&lt;br&gt;kungörandet i vanligt brev sändas&lt;br&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om innehållet i kun&lt;br&gt;görelsen skall senast dagen för kun&lt;br&gt;görandet i brev sändas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kända sakägare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. känd organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlings-&lt;br&gt;ordning för en fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlings-&lt;br&gt;ordning inte gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten till en&lt;br&gt;riksorganisation och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra som har ett väsentligt intresse av förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller annan&lt;br&gt;utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, får underrättelsen sändas&lt;br&gt;till en ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller för-&lt;br&gt;valtare, får underrättelsen sändas till en av delägarna för att hållas tillgänglig&lt;br&gt;för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse enligt första stycket&lt;br&gt;behöver inte sändas, om ett stort&lt;br&gt;antal personer skall underrättas och&lt;br&gt;det skulle innebära större kostnad&lt;br&gt;och besvär än som är försvarligt&lt;br&gt;med hänsyn till ändamålet med un-&lt;br&gt;derrättelsen att sända den till var och&lt;br&gt;en av dem. Ägare av sådan mark&lt;br&gt;och innehavare av sådan särskild rätt&lt;br&gt;till mark som avses i 24 § första&lt;br&gt;stycket 3 skall dock alltid under-&lt;br&gt;rättas enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse enligt första stycket&lt;br&gt;behöver inte sändas, om ett stort&lt;br&gt;antal personer skall underrättas och&lt;br&gt;det skulle innebära större kostnad&lt;br&gt;och besvär än som är försvarligt med&lt;br&gt;hänsyn till ändamålet med un-&lt;br&gt;derrättelsen att sända den till var och&lt;br&gt;en av dem. Ägare av sådan mark och&lt;br&gt;innehavare av sådan särskild rätt till&lt;br&gt;mark som avses i 24 § första&lt;br&gt;stycket 3 skall dock alltid under-&lt;br&gt;rättas enligt första stycket. Det-&lt;br&gt;samma gäller i fråga om den som har&lt;br&gt;meddelats föreläggande enligt&lt;br&gt;28 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1987:246.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Nuvarande lydelse 1989:1049. Aktuellt ändringsförslag avser tredje stycket sista&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en detaljplan antas får kom-&lt;br&gt;munen förelägga den, som till följd&lt;br&gt;av antagandet kan komma att drab-&lt;br&gt;bas av skada som avses i 14 kap. 5&lt;br&gt;eller 8 §, att inom viss tid, dock&lt;br&gt;minst två månader, anmäla sina an-&lt;br&gt;språk pä ersättning eller inlösen till&lt;br&gt;kommunen. Ett sådant föreläggande&lt;br&gt;skall åtföljas av uppgift om de&lt;br&gt;bestämmelser som avses bli ut-&lt;br&gt;färdade, ändrade eller upphävda.&lt;br&gt;Den som inte anmäler sina anspråk&lt;br&gt;inom den utsatta tiden förlorar sin&lt;br&gt;rätt till ersättning eller inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om någon som har med-&lt;br&gt;delats föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket inte har anmält anspråk på&lt;br&gt;ersättning eller inlösen inom den&lt;br&gt;angivna tiden, har han rätt till er-&lt;br&gt;sättning eller inlösen på grund av&lt;br&gt;skada som inte rimligen kunde förut-&lt;br&gt;ses inom denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast dagen efter det att ju-&lt;br&gt;steringen av protokollet med beslut&lt;br&gt;om antagande av detaljplanen har&lt;br&gt;tillkännagetts på kommunens&lt;br&gt;anslagstavla skall meddelande om&lt;br&gt;tillkännagivandet, protokollsutdrag&lt;br&gt;med beslutet samt uppgift om vad&lt;br&gt;den som vill överklaga beslutet har&lt;br&gt;att iaktta sändas i brev till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast dagen efter det att ju-&lt;br&gt;steringen av protokollet med beslut&lt;br&gt;om antagande av detaljplanen har&lt;br&gt;tillkännagetts på kommunens&lt;br&gt;anslagstavla skall meddelande om&lt;br&gt;tillkännagivandet, protokollsutdrag&lt;br&gt;med beslutet samt uppgift om vad&lt;br&gt;den som vill överklaga beslutet har&lt;br&gt;att iaktta sändas i vanligt brev till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av&lt;br&gt;planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sakägare, bostadsrättshavare,&lt;br&gt;hyresgäster och boende samt sådan&lt;br&gt;organisation eller förening som av-&lt;br&gt;ses i 25 § första stycket 2, om de&lt;br&gt;senast under utställningstiden eller&lt;br&gt;under den i 28 § andra stycket an-&lt;br&gt;givna tiden skriftligen har lämnat&lt;br&gt;synpunkter i ärendet som inte har&lt;br&gt;blivit tillgodosedda eller om de har&lt;br&gt;besvärsrätt på grund av bestäm-&lt;br&gt;melsen i 13 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sakägare, bostadsrättshavare,&lt;br&gt;hyresgäster och boende samt sådan&lt;br&gt;organisation eller förening som av-&lt;br&gt;ses i 25 § första stycket 2, om de&lt;br&gt;senast under utställningstiden eller&lt;br&gt;under den i 28 § andra stycket an-&lt;br&gt;givna tiden skriftligen har lämnat&lt;br&gt;synpunkter i ärendet eller har be-&lt;br&gt;svärsrätt på grund av bestämmelsen i&lt;br&gt;13 kap. 5 § andra stycket och det&lt;br&gt;inte är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3hluvarande lydelse 1989:1049. Aktuellt ändringsförslag avser tredje stycket sista&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ston antal personer skall&lt;br&gt;underrättas enligt första stycket 2&lt;br&gt;och det skulle innebära större kost-&lt;br&gt;nad och besvär än som är försvarligt&lt;br&gt;med hänsyn till ändamålet med&lt;br&gt;underrättelsen att sända den till var&lt;br&gt;och en av dem, får underrättelse i&lt;br&gt;stället ske genom kungörelse i orts-&lt;br&gt;tidning på det sätt som anges i 24 §.&lt;br&gt;Ägare av sådan mark och innehavare&lt;br&gt;av sådan särskild rätt till mark som&lt;br&gt;kan kom-ma att tas i anspråk enligt&lt;br&gt;6 kap. 17-19 §§ skall dock alltid&lt;br&gt;underrättas enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett stort antal personer skall&lt;br&gt;underrättas enligt första stycket 2&lt;br&gt;och det skulle innebära större kost-&lt;br&gt;nad och besvär än som är försvarligt&lt;br&gt;med hänsyn till ändamålet med&lt;br&gt;underrättelsen att sända den till var&lt;br&gt;och en av dem, får underrättelse i&lt;br&gt;stället ske genom kungörelse i orts-&lt;br&gt;tidning på det sätt som anges i 24 §&lt;br&gt;eller genom ett meddelande som&lt;br&gt;sprids till alla med adress inom det&lt;br&gt;berörda området. I sistnämnda fall&lt;br&gt;skall dock sakägare underrättas&lt;br&gt;enligt första stycket. Ägare av sådan&lt;br&gt;mark och innehavare av sådan&lt;br&gt;särskild rätt till mark som kan kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ma att tas i anspråk enligt 6 kap.&lt;br&gt;17-19 §§ skall alltid underrättas&lt;br&gt;enligt första stycket. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om den som har med-&lt;br&gt;delats föreläggande enligt 28 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse som avses i andra stycket skall införas i ortstidning samma&lt;br&gt;dag som beslutet att anta planen tillkännages på kommunens anslagstavla. Av&lt;br&gt;kungörelsen skall framgå vad beslutet avser, tidpunkten för tillkännagivandet&lt;br&gt;och vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder&lt;br&gt;beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus,&lt;br&gt;garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. installera eller ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp, om&lt;br&gt;byggnaden skall vara ansluten till en egen anläggning för vattenförsörjning&lt;br&gt;eller avlopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra andra invändiga ändringar, som inte innebär att det inreds någon&lt;br&gt;ytterligare bostad eller någon lokal för handel, hantverk eller industri och ej&lt;br&gt;heller berör konstruktionen av byggnadens bärande delar, eldstäder eller&lt;br&gt;rökkanaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. färga om byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens&lt;br&gt;karaktär därigenom inte ändras väsentligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till&lt;br&gt;bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte sträcker&lt;br&gt;sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmare gränsen än 4,5&lt;br&gt;meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anordna skärmtak över sådana uteplatser som anges i 4 eller över alta-&lt;br&gt;ner, balkonger eller entréer, om skärmtaket inte är större än 12,0 kvadrat-&lt;br&gt;meter och inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Nuvarande lydelse 1989:1049. Aktuellt ändringsförslag avser andra stycket andra&lt;br&gt;punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppföra högst två komplementbyggnader i omedelbar närhet av bo-&lt;br&gt;stadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte är större än&lt;br&gt;10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och bygg-&lt;br&gt;naderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande kom-&lt;br&gt;plementbyggnader som ej ingår i samlad bebyggelse undantagna från be-&lt;br&gt;stämmelserna i 1 och 2 §§ även i fråga om följande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. göra mindre tillbyggnader, om&lt;br&gt;gränsen än 4,5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utföra sädana åtgärder som&lt;br&gt;avses i 1 § första stycket 4 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de grannar som berörs med-&lt;br&gt;ger att åtgärder som avses i första&lt;br&gt;stycket 4-6 och i andra stycket 1&lt;br&gt;utförs närmare gränsen än 4,5&lt;br&gt;meter, krävs inte bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § får kommunen be-&lt;br&gt;stämma de åtgärder som avses i&lt;br&gt;första stycket 3 och andra stycket 1&lt;br&gt;kräver bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärden inte sträcker sig närmare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföra komplementbyggna-&lt;br&gt;der eller murar eller plank i ome-&lt;br&gt;delbar närhet av bostadshuset, om&lt;br&gt;åtgärden inte sträcker sig närmare&lt;br&gt;gränsen än 4,5 meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de grannar som berörs med-&lt;br&gt;ger att åtgärder som avses i första&lt;br&gt;stycket 4-6 och i andra stycket 1 och&lt;br&gt;2 utförs närmare gränsen än 4,5&lt;br&gt;meter, krävs inte bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § får kommunen be-&lt;br&gt;stämma att de åtgärder som avses i&lt;br&gt;första stycket 3 och andra stycket 1&lt;br&gt;och 2 kräver bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 §5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden som inte om-&lt;br&gt;fattas av detaljplan utföra sådana&lt;br&gt;åtgärder som avses i 3 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får för ett område som utgör en värdefull miljö bestämma att&lt;br&gt;bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden som inte om-&lt;br&gt;fattas av detaljplan utföra sådana&lt;br&gt;åtgärder som avses i 3 § första&lt;br&gt;stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inom områden med detaljplan färga om en- eller tvåbostadshus och&lt;br&gt;komplementbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i&lt;br&gt;3 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får, i områden som&lt;br&gt;utgör en värdefull miljö eller i&lt;br&gt;områden för vilka områdesbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får, i områden som&lt;br&gt;utgör en värdefull miljö eller i&lt;br&gt;områden för vilka områdesbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelser utfärdats, bestämma att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelser utfärdats, bestämma att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygglov krävs för att utföra sådana&lt;br&gt;åtgärder som avses i 4 § andra&lt;br&gt;stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygglov krävs för att utföra sådana&lt;br&gt;åtgärder som avses i 4 § andra&lt;br&gt;stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får vidare, om det finns särskilda skäl, bestämma att bygglov&lt;br&gt;krävs för att inom områden som inte omfattas av detaljplan uppföra, bygga till&lt;br&gt;eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller&lt;br&gt;därmed jämförlig näring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser enligt första - tredje styckena skall meddelas genom&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Nuvarande lydelse 1989:1049. Aktuellt ändringsförslag avser första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader som avses i 10 § får bestämmelser enligt första och&lt;br&gt;andra styckena inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut fattats om antagande,&lt;br&gt;ändring eller upphävande av detalj-&lt;br&gt;plan, områdesbestämmelser eller fa-&lt;br&gt;stighetsplan fär lov ges med villkor&lt;br&gt;att planbeslutet vinner laga kraft. I&lt;br&gt;beslutet skall därvid tas in en upp-&lt;br&gt;lysning om att sökanden inte har rätt&lt;br&gt;att påbörja den sökta åtgärden innan&lt;br&gt;detta har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 14 kap. 3, 5, 7 eller 8 § skall talan väckas inom två år&lt;br&gt;från det att beslutet på vilket talan grundas vann laga kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 14 kap. 4 eller 6 § skall talan väckas inom två år från&lt;br&gt;det att den åtgärd på vilken talan grundas utfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får dock väckas senare än som anges i första och andra styckena,&lt;br&gt;om skadan inte rimligen kunde förutses inom angiven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att talan i vissa fall får väckas&lt;br&gt;endast av den som före sådant beslut&lt;br&gt;som avses i första stycket framställt&lt;br&gt;anspråk på ersättning eller inlösen&lt;br&gt;framgår av 5 kap. 28 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadsplaner och byggnadsplaner enligt byggnadslagen (1947:385) eller&lt;br&gt;stadsplanelagen (1931:142), sådana äldre planer och bestämmelser som anges&lt;br&gt;i 79 och 83 §§ sistnämnda lag samt avstyckningsplaner, till den del de inte&lt;br&gt;omfattas av förordnande enligt 168 § byggnadslagen, skall gälla som detalj-&lt;br&gt;plan enligt denna lag. Avstyckningsplaner till den del de omfattas av för-&lt;br&gt;ordnande som nyss har angetts, skall upphöra att gälla vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stadsplaner och byggnadsplaner, som har fastställts efter&lt;br&gt;utgången av år 1978, skall genomförandetiden enligt 5 kap 5 § vara fem år&lt;br&gt;räknat från ikraftträdandet. I fråga om övriga planer och bestämmelser som&lt;br&gt;avses i första stycket skall genomförandetiden anses ha gått ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat är föreskrivet i sådan plan eller bestämmelse som enligt&lt;br&gt;första stycket skall gälla som detaljplan enligt denna lag, skall 39 §&lt;br&gt;byggnadsstadgan (1959:612) tillämpas som bestämmelse i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden som omfattas av&lt;br&gt;sådan plan eller bestämmelse som&lt;br&gt;enligt första stycket skall gälla som&lt;br&gt;detaljplan enligt denna lag, får om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser enligt 5 kap. 16&lt;br&gt;och 17 §§ antas för att reglera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 3 samt andra&lt;br&gt;stycket, 8 § första och tredje&lt;br&gt;styckena samt 9 § första och andra&lt;br&gt;styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. exploateringssamverkan enligt&lt;br&gt;6 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag i promemorian (Ds 1990:79)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till ändringar i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 9 och 10 §§, 5 kap. 7 och 12 §§, 6 kap. 15 §, 8 kap. 6&lt;br&gt;och 34 §§ samt 17 kap. 27 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap. 12 a § av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fritidshus med högst I fråga om fritidshus med högst&lt;br&gt;två bostäder gäller inte bestämmel- två bostäder gäller inte bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3, 7 och 8 §§. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;serna i 3 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt 7 och 8 §§. Bestämmelserna i&lt;br&gt;3 § första stycket skall i frdga om&lt;br&gt;sädana hus tillämpas i skälig ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader som får uppföras utan bygglov skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i 1-8 §§ tillämpas i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad skall ut-&lt;br&gt;föras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska,&lt;br&gt;historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till&lt;br&gt;vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver skall tillses att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillbyggnader som kräver bygglov uppfyller kraven i 1-8 §§ och att an-&lt;br&gt;dra tillbyggnader uppfyller dessa krav i skälig utsträckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ombyggnader utförs så att de delar som byggs om tillförs de i 1-8 §§&lt;br&gt;angivna egenskaperna i den omfattning som följer av föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra ändringar än tillbyggnad eller ombyggnad utförs så att ändringar-&lt;br&gt;na i skälig utsträckning uppfyller kraven i 1-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplan eller områdesbestämmelser kan kommunen ställa lägre krav än&lt;br&gt;vad som följer av andra stycket 2 under förutsättning att bebyggelsen inom&lt;br&gt;området får långsiktigt godtagbara egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1987:246.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall hänsyn tas till&lt;br&gt;byggnadens förutsättningar. Vid&lt;br&gt;ändring av fritidshus med högst tvä&lt;br&gt;bostäder gäller inte bestämmelserna i&lt;br&gt;3, 7 och 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall hänsyn tas till&lt;br&gt;byggnadens förutsättningar. Vid&lt;br&gt;ändring av fritidshus med högst två&lt;br&gt;bostäder gäller inte bestämmelserna i&lt;br&gt;3 § andra och tredje styckena samt 7&lt;br&gt;och 8 §§. Bestämmelserna i 3 §&lt;br&gt;första stycket skall i fråga om sådana&lt;br&gt;hus tillämpas i skälig utsträckning&lt;br&gt;även i fråga om tillbyggnader som&lt;br&gt;kräver bygglov och ombyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen med-&lt;br&gt;delas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § första stycket,&lt;br&gt;6 § första stycket 2 och 3, andra&lt;br&gt;stycket samt tredje stycket 2, 8 §&lt;br&gt;första och tredje styckena samt 9 §&lt;br&gt;första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § första stycket,&lt;br&gt;6 § första stycket 2 och 3 samt&lt;br&gt;andra stycket, 8 § första och tredje&lt;br&gt;styckena samt 9 § första och andra&lt;br&gt;styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan får&lt;br&gt;ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen el-&lt;br&gt;ler miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas&lt;br&gt;andelen lägenheter av olika slag och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar&lt;br&gt;och tomter, varvid ombyggnadsbestämmelser enligt 3 kap. 10 § tredje&lt;br&gt;stycket, skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § och&lt;br&gt;rivningsförbud för sådana byggnader får meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen&lt;br&gt;inte skall vara huvudman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av 8. placering och utformning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parkeringsplatser samt forbud att an- parkeringsplatser, förbud att använ-&lt;br&gt;vända viss mark för parkering, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;da viss fastighet eller del därav för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parkering, samt skyldighet att&lt;br&gt;anordna utrymme för parkering,&lt;br&gt;lastning och lossning enligt 3 kap.&lt;br&gt;15 § första stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behöver&lt;br&gt;tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt traftk-&lt;br&gt;och väganordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom luft-&lt;br&gt;förorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prövas enligt miljö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna for fastighetsindelningen och för inrättande av gemensam-&lt;br&gt;hetsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssamverkan&lt;br&gt;enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett exploateringsbeslut&lt;br&gt;enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;det anges i planen om den skall genomföras enligt nämnda lag. Skall mark tas&lt;br&gt;i anspråk från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen&lt;br&gt;innehålla uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen får inte göras mera detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till&lt;br&gt;syftet med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-10 §§ skall&lt;br&gt;tillämpas även när en detaljplan&lt;br&gt;ändras eller upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-10 §§ skall i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla även när en de-&lt;br&gt;taljplan ändras eller upphävs. Vid&lt;br&gt;ändring av en detaljplan skall dock&lt;br&gt;genomförandetid enligt 5 § anges&lt;br&gt;endast om det är behövligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att anta, ändra eller&lt;br&gt;upphäva fastighetsplan gäller först&lt;br&gt;sedan beslutet har vunnit laga kraft&lt;br&gt;eller får genomföras efter förord-&lt;br&gt;nande enligt 13 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att anta, ändra eller&lt;br&gt;upphäva fastighetsplan gäller först&lt;br&gt;sedan beslutet har vunnit laga kraft&lt;br&gt;eller får genomföras efter förord-&lt;br&gt;nande enligt 13 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket. Byggnadsnämndenfär dock&lt;br&gt;förordna att en fastighetsplan som&lt;br&gt;antagits efter enkelt planförfarande&lt;br&gt;får genomföras trots att beslutet att&lt;br&gt;anta planen inte vunnit laga kraft, om&lt;br&gt;en ägare av en fastighet som om-&lt;br&gt;fattas av planen begär det och samt-&lt;br&gt;liga som berörs av planen skriftligen&lt;br&gt;godkänt den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får för ett område som utgör en värdefull miljö bestämma att&lt;br&gt;bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgärder&lt;br&gt;som avses i 3 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inom områden med detaljplan färga om en- eller tvåbostadshus och&lt;br&gt;komplementbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1049.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områden för&lt;br&gt;vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma att bygglov krävs for att ut-&lt;br&gt;föra sådana åtgärder som avses i 4 § andra stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får vidare, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, bestämma att&lt;br&gt;bygglov krävs for att inom områden&lt;br&gt;som inte omfattas av detaljplan upp-&lt;br&gt;föra, bygga till eller på annat sätt&lt;br&gt;ändra ekonomibyggnader för jord-&lt;br&gt;bruk, skogsbruk eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig näring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får vidare, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, bestämma att&lt;br&gt;bygglov krävs for att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden som inte om-&lt;br&gt;fattas av detaljplan uppföra, bygga&lt;br&gt;till eller på annat sätt ändra ekono-&lt;br&gt;mibyggnader för jordbruk, skogs-&lt;br&gt;bruk eller därmed jämförlig näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna eller väsentligt ändra&lt;br&gt;sädana anläggningar för vattenför-&lt;br&gt;sörjning genom grundvattentäkt som&lt;br&gt;inte kräver tillstdnd enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser enligt första-tredje styckena skall meddelas genom detalj-&lt;br&gt;plan eller områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 10 § får bestämmelser enligt första&lt;br&gt;och andra styckena inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader som avses&lt;br&gt;i 10 § får bestämmelser enligt första&lt;br&gt;och andra styckena samt tredje&lt;br&gt;stycket 2 inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om bygglov för åtgärder&lt;br&gt;som avses i 6 § andra stycket 2 skall&lt;br&gt;bifallas om åtgärden inte kan för-&lt;br&gt;väntas medföra risk för skada på&lt;br&gt;befintliga grundvattentäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan skall byggnadsnämnden ge förhandsbesked huruvida en åt-&lt;br&gt;gärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas det sökta tillståndet får&lt;br&gt;bestämmas de villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas det sökta tillståndet&lt;br&gt;skall bestämmas de villkor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndet är bindande vid prövning&lt;br&gt;av ansökan om bygglov som görs&lt;br&gt;inom två år från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behövs. Tillståndet är bindande vid&lt;br&gt;prövning av ansökan om bygglov&lt;br&gt;som görs inom två år från dagen för&lt;br&gt;beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs inte ansökan om bygglov inom den tid som anges i andra stycket,&lt;br&gt;upphör tillståndet att gälla. I beslutet om förhandsbesked skall tas in en upp-&lt;br&gt;lysning om detta. Sökanden skall också upplysas om att tillståndet inte med-&lt;br&gt;för rätt att påbörja den sökta åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19-23 samt 25-28 §§ skall tillämpas i fråga om för-&lt;br&gt;handsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning föreskrivs om stadsplan&lt;br&gt;skall i stället avse detaljplan, inom&lt;br&gt;vilken kommunen är huvudman för&lt;br&gt;allmänna platser. Vad som före-&lt;br&gt;skrivs om byggnadsplan skall avse&lt;br&gt;detaljplan, inom vilken annan än&lt;br&gt;kommunen är huvudman för all-&lt;br&gt;männa platser. Vad som föreskrivs&lt;br&gt;om byggnadslov skall - beroende på&lt;br&gt;arten av den åtgärd som avses med&lt;br&gt;lovet - i stället gälla bygglov,&lt;br&gt;rivningslov eller marklov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning föreskrivs om stadsplan&lt;br&gt;skall i stället avse detaljplan, inom&lt;br&gt;vilken kommunen är huvudman för&lt;br&gt;allmänna platser. Vad som före-&lt;br&gt;skrivs om byggnadsplan skall avse&lt;br&gt;detaljplan, inom vilken annan än&lt;br&gt;kommunen är huvudman för all-&lt;br&gt;männa platser. Om en byggnadsplan&lt;br&gt;har ändrats sd att kommunen skall&lt;br&gt;vara huvudman för allmänna platser&lt;br&gt;skall för planen i stället gälla vad&lt;br&gt;som föreskrivs om stadsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning föreskrivs om byggnadslov&lt;br&gt;skall - beroende på arten av den&lt;br&gt;åtgärd som avses med lovet - i stället&lt;br&gt;gälla bygglov, rivningslov eller&lt;br&gt;marklov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna beträffande&lt;br&gt;departementspromemorian (Ds 1990:79)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till ändringar i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Nedre Norrland, Växjö tingsrätt, kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;boverket, statens lantmäteriverk, Sveriges geologiska undersökning (SGU),&lt;br&gt;statens naturvårdsverk, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut&lt;br&gt;(SMHI), statens livsmedelsverk, statens råd för byggnadsforskning, statens&lt;br&gt;institut för byggnadsforskning, statens energiverk, statskontoret, riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Stockholms län, länsstyrelsen i Uppsala län, länsstyrelsen i Söderman-&lt;br&gt;lands län, länsstyrelsen i Kronobergs län, länsstyrelsen i Gotlands län, läns-&lt;br&gt;styrelsen i Kristianstads län, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i&lt;br&gt;Hallands län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i Älvs-&lt;br&gt;borgs län, länsstyrelsen i Skaraborgs län, länsstyrelsen i Örebro län, länssty-&lt;br&gt;relsen i Västmanlands län, länsstyrelsen i Kopparbergs län, länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västemorrlands län, länsstyrelsen i Jämtlands län, länsstyrelsen i Väster-&lt;br&gt;bottens län, länsstyrelsen i Norrbottens län, länsstyrelsernas organisations-&lt;br&gt;nämnd, Sollentuna kommun, Solna kommun, Stockholms kommun, Tyresö&lt;br&gt;kommun, Värmdö kommun, Uppsala kommun, Eskilstuna kommun, Lin-&lt;br&gt;köpings kommun, Norrköpings kommun, Eksjö kommun, Tranås kommun,&lt;br&gt;Borgholms kommun, Kalmar kommun, Gotlands kommun, Karlskrona&lt;br&gt;kommun, Kristianstads kommun, Helsingborgs kommun, Lunds kommun,&lt;br&gt;Malmö kommun, Ystads kommun, Halmstads kommun, Kungsbacka kom-&lt;br&gt;mun, Göteborgs kommun, Uddevalla kommun, Borås kommun, Lidköpings&lt;br&gt;kommun, Karlstads kommun, Örebro kommun, Västerås kommun, Faluns&lt;br&gt;kommun, Mora kommun, Ockelbo, Gävle kommun, Sundsvalls kommun,&lt;br&gt;Örnsköldsviks kommun, Östersunds kommun, Umeå kommun, Kiruna&lt;br&gt;kommun, Luleå kommun, svenska kommunförbundet, Sveriges köpmanna-&lt;br&gt;förbund, Byggentreprenörerna, Byggherreföreningen, Föreningen för sam-&lt;br&gt;hällsplanering, Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer, Föreningen&lt;br&gt;Sveriges byggnadsnämndssekreterare, Föreningen Sveriges Kommunala&lt;br&gt;Parkeringsbolag, Föreningen Sveriges kommunala förvaltningsjurister, Före-&lt;br&gt;ningen Sveriges stadsarkitekter, HSB:s riksförbund, Hyresgästernas riks-&lt;br&gt;förbund, Näringslivets byggnadsdelegation, Riksbyggen, Svenska kom-&lt;br&gt;munaltekniska föreningen, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO),&lt;br&gt;Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC), Sveriges fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund, Sveriges lantmätareförening, Sveriges Trähusfabrikers&lt;br&gt;Riksförbund, Sveriges VVS-inspektörers förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har yttranden kommit in från Svenska Brunnsborrares&lt;br&gt;Branschorganisation och Sveriges Avanti-Borrare Förening samt Peter&lt;br&gt;Heimbiirger, f.d. teknisk direktör vid planverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;De till lagrådet remitterade lagförslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:1g)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 §, 3 kap. 9 och 10 §§, 5 kap. 7, 12, 25 och 30 §§,&lt;br&gt;6 kap. 15 §, 8 kap. 2, 6, 7 och 34 §§, 15 kap. 4 § samt 17 kap.4 och&lt;br&gt;8 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 5 kap. 28 a §, 8 kap.&lt;br&gt;12 a och 18 a §§ samt närmast före 8 kap. 18 a § en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03146/prop_199091__146-2.png" style="width:18pt;height:24pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning,&lt;br&gt;trädfällning och skogsplantering fordras tillstånd i form av bygglov, rivnings-&lt;br&gt;lov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande åtgärder som kräver&lt;br&gt;bygglov får ges förhandsbesked hu-&lt;br&gt;ruvida byggande kan tillätas pä den&lt;br&gt;avsedda platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande åtgärder som kräver&lt;br&gt;bygglov får ges förhandsbesked i de&lt;br&gt;fall som särskilt anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fritidshus med högst&lt;br&gt;två bostäder gäller inte bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3, 7 och 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fritidshus med högst&lt;br&gt;två bostäder gäller inte bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;samt 1 och 8 §§. Bestämmelserna i&lt;br&gt;3 § första stycket skall i fräga om&lt;br&gt;sädana hus tillämpas i skälig ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader som får uppföras utan bygglov skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i 1-8 §§ tillämpas i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad skall ut-&lt;br&gt;föras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska,&lt;br&gt;historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till&lt;br&gt;vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver skall tillses att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillbyggnader som kräver bygglov uppfyller kraven i 1-8 §§ och att an-&lt;br&gt;dra tillbyggnader uppfyller dessa krav i skälig utsträckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:246.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ombyggnader utförs så att de delar som byggs om tillförs de i 1-8 §§&lt;br&gt;angivna egenskaperna i den omfattning som följer av föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra ändringar än tillbyggnad eller ombyggnad utförs så att ändringar-&lt;br&gt;na i skälig utsträckning uppfyller kraven i 1-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplan eller områdesbestämmelser kan kommunen ställa lägre krav än&lt;br&gt;vad som följer av andra stycket 2 under förutsättning att bebyggelsen inom&lt;br&gt;området får långsiktigt godtagbara egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall hänsyn tas till&lt;br&gt;byggnadens förutsättningar. Vid än-&lt;br&gt;dring av fritidshus med högst två&lt;br&gt;bostäder gäller inte bestämmelserna i&lt;br&gt;3, 7 och 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra och tre-&lt;br&gt;dje styckena skall hänsyn tas till&lt;br&gt;byggnadens förutsättningar. Vid än-&lt;br&gt;dring av fritidshus med högst två&lt;br&gt;bostäder gäller inte bestämmelserna i&lt;br&gt;3 § andra och tredje styckena samt 7&lt;br&gt;och 8 §§. Bestämmelserna i 3 §&lt;br&gt;första stycket skall i fråga om sådana&lt;br&gt;hus dock tillämpas i skälig utsträck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning även såvitt avser tillbyggnader&lt;br&gt;som kräver bygglov och ombyggna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § första stycket,&lt;br&gt;6 § första stycket 2 och 3, andra&lt;br&gt;stycket samt tredje stycket 2, 8 §&lt;br&gt;första och tredje styckena samt 9 §&lt;br&gt;första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen med-&lt;br&gt;delas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § första stycket,&lt;br&gt;6 § första stycket 2 och 3 samt an-&lt;br&gt;dra stycket, 8 § första och tredje&lt;br&gt;styckena samt 9 § första och andra&lt;br&gt;styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan får&lt;br&gt;ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen el-&lt;br&gt;ler miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas&lt;br&gt;andelen lägenheter av olika slag och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar&lt;br&gt;och tomter, varvid ombyggnadsbestämmelser enligt 3 kap. 10 § tredje&lt;br&gt;stycket, skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § och&lt;br&gt;rivningsförbud för sådana byggnader får meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen&lt;br&gt;inte skall vara huvudman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parkeringsplatser samt förbud att parkeringsplatser, förbud att använ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;använda viss mark för parkering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da viss mark eller byggnader för&lt;br&gt;parkering samt skyldighet att anord-&lt;br&gt;na utrymme för parkering, lastning&lt;br&gt;och lossning enligt 3 kap. 15 §&lt;br&gt;första stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behöver&lt;br&gt;tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik-&lt;br&gt;och väganordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom luft-&lt;br&gt;förorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prövas enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemensam-&lt;br&gt;hetsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssamverkan&lt;br&gt;enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett exploateringsbeslut&lt;br&gt;enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;det anges i planen om den skall genomföras enligt nämnda lag. Skall mark tas&lt;br&gt;i anspråk från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen&lt;br&gt;innehålla uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till&lt;br&gt;syftet med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-10 §§ skall Bestämmelserna i 1-4 och 6-&lt;br&gt;tillämpas även när en detaljplan än- 10 §§ skall tillämpas även när en&lt;br&gt;dras eller upphävs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;detaljplan ändras eller upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en detaljplan ändras skall vad&lt;br&gt;som gäller om genomforandetid för&lt;br&gt;planen gälla även för de frågor som&lt;br&gt;planändringen avser. Om det vid&lt;br&gt;planändringen inte gäller någon ge-&lt;br&gt;nomförandetid för planen, skall dock&lt;br&gt;särskild genomförandetid bestämmas&lt;br&gt;enligt 5 § för de frågor som planän-&lt;br&gt;dringen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om innehållet i kungörelsen skall senast dagen för kungö-&lt;br&gt;randet i brev sändas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kända sakägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. känd organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning&lt;br&gt;för en fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlingsordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2Senaste lydelse 1989:1049.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten till en riksorganisa-&lt;br&gt;tion och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra som har ett väsentligt intresse av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller annan ut-&lt;br&gt;sedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, får underrättelsen sändas till&lt;br&gt;en ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare,&lt;br&gt;får underrättelsen sändas till en av delägarna för att hållas tillgänglig för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse enligt första stycket&lt;br&gt;behöver inte sändas, om ett stort an-&lt;br&gt;tal personer skall underrättas och det&lt;br&gt;skulle innebära större kostnad och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse enligt första stycket&lt;br&gt;behöver inte sändas, om ett stort an-&lt;br&gt;tal personer skall underrättas och det&lt;br&gt;skulle innebära större kostnad och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besvär än som är försvarligt med&lt;br&gt;hänsyn till ändamålet med under-&lt;br&gt;rättelsen att sända den till var och en&lt;br&gt;av dem. Ägare av sådan mark och&lt;br&gt;innehavare av sådan särskild rätt till&lt;br&gt;mark som avses i 24 § första&lt;br&gt;stycket 3 skall dock alltid underrät-&lt;br&gt;tas enligt första stycket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besvär än som är försvarligt med&lt;br&gt;hänsyn till ändamålet med under-&lt;br&gt;rättelsen att sända den till var och en&lt;br&gt;av dem. Ägare av sådan mark och&lt;br&gt;innehavare av sådan särskild rätt till&lt;br&gt;mark som avses i 24 § första stycket&lt;br&gt;3 skall dock alltid underrät-tas enligt&lt;br&gt;första stycket. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som har meddelats ett föreläggande&lt;br&gt;enligt 28 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en detaljplan antas får&lt;br&gt;kommunen förelägga den, som till&lt;br&gt;följd av antagandet kan komma att&lt;br&gt;drabbas av skada som avses i&lt;br&gt;14 kap. 8 § första stycket 2 eller 3,&lt;br&gt;att inom viss tid, dock minst tvd må-&lt;br&gt;nader, anmäla sina anspråk på ersätt-&lt;br&gt;ning eller inlösen till kommunen. Ett&lt;br&gt;sådant föreläggande skall åtföljas av&lt;br&gt;uppgift om de bestämmelser som av-&lt;br&gt;ses bli utfärdade, ändrade eller upp-&lt;br&gt;hävda. Den som inte anmäler sina&lt;br&gt;anspråk inom den utsatta tiden för-&lt;br&gt;lorar sin rätt till ersättning eller in-&lt;br&gt;lösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket ut-&lt;br&gt;gör inte hinder mot att anspråk pä er-&lt;br&gt;sättning eller inlösen framställs på&lt;br&gt;grund av skada som inte rimligen&lt;br&gt;kunde förutses inom den angivna ti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om anta-&lt;br&gt;gande av detaljplanen har tillkännagetts pä kommunens anslagstavla skall&lt;br&gt;meddelande om tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet samt uppgift&lt;br&gt;om vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta sändas i brev till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av pla-&lt;br&gt;nen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan or-&lt;br&gt;ganisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast un-&lt;br&gt;der utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden skrift-&lt;br&gt;ligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda eller&lt;br&gt;om de har rätt att överklaga på grund av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett stort antal personer skall&lt;br&gt;underrättas enligt första stycket 2&lt;br&gt;och det skulle innebära större kost-&lt;br&gt;nad och besvär än som är försvarligt&lt;br&gt;med hänsyn till ändamålet med un-&lt;br&gt;derrättelsen att sända den till var och&lt;br&gt;en av dem, får underrättelse i stället&lt;br&gt;ske genom kungörande på det sätt&lt;br&gt;som anges i 24 § eller genom en&lt;br&gt;kungörelse som anslås på kommu-&lt;br&gt;nens anslagstavla, informationsblad&lt;br&gt;om kungörelsen som sprids till de&lt;br&gt;boende som berörs av beslutet och&lt;br&gt;brev till sådana sakägare och sådan&lt;br&gt;organisation eller förening som av-&lt;br&gt;ses i första stycket 2. Ägare av så-&lt;br&gt;dan mark och innehavare av sådan&lt;br&gt;särskild rätt till mark som kan kom-&lt;br&gt;ma att tas i anspråk enligt 6 kap.&lt;br&gt;17-19 §§ skall alltid underrättas&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett stort antal personer skall&lt;br&gt;underrättas enligt första stycket 2&lt;br&gt;och det skulle innebära större kost-&lt;br&gt;nad och besvär än som är försvarligt&lt;br&gt;med hänsyn till ändamålet med un-&lt;br&gt;derrättelsen att sända den till var och&lt;br&gt;en av dem, får underrättelse i stället&lt;br&gt;ske genom kungörande på det sätt&lt;br&gt;som anges i 24 § eller genom en&lt;br&gt;kungörelse som anslås på kommu-&lt;br&gt;nens anslagstavla, informationsblad&lt;br&gt;om kungörelsen som sprids till de&lt;br&gt;boende som berörs av beslutet och&lt;br&gt;brev till sådana sakägare och sådan&lt;br&gt;organisation eller förening som av-&lt;br&gt;ses i första stycket 2. Ägare av så-&lt;br&gt;dan mark och innehavare av sådan&lt;br&gt;särskild rätt till mark som kan kom-&lt;br&gt;ma att tas i anspråk enligt 6 kap.&lt;br&gt;17-19 §§ skall dock alltid under-&lt;br&gt;rättas enligt första stycket. Det-&lt;br&gt;samma gäller den som har meddelats&lt;br&gt;ett föreläggande enligt 28 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kungörelse som avses i andra stycket skall framgå vad beslutet avser,&lt;br&gt;tidpunkten för beslutets tillkännagivande på kommunens anslagstavla och vad&lt;br&gt;den som vill överklaga beslutet har att iaktta. Om kungörelsen införs i orts-&lt;br&gt;tidningen, skall detta ske samma dag som beslutet tillkännages på anslagstav-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1049.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att anta, ändra eller upp-&lt;br&gt;häva fastighetsplan gäller först sedan&lt;br&gt;beslutet har vunnit laga kraft eller får&lt;br&gt;genomföras efter förordnande enligt&lt;br&gt;13 kap. 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att anta, ändra eller upp-&lt;br&gt;häva fastighetsplan gäller först sedan&lt;br&gt;beslutet har vunnit laga kraft eller får&lt;br&gt;genomföras efter förordnande enligt&lt;br&gt;13 kap. 8§ andra stycket. Bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden får dock förordna att&lt;br&gt;ett sådant beslut som fattats efter&lt;br&gt;tillämpning av reglerna om enkelt&lt;br&gt;planförfarande får genomföras trots&lt;br&gt;att beslutet inte vunnit laga kraft, om&lt;br&gt;en ägare av en fastighet som om-&lt;br&gt;fattas av planen begär det och samt-&lt;br&gt;liga som berörs av beslutet skrift-&lt;br&gt;ligen godkänt det förslag som ligger&lt;br&gt;till g rund för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anordna nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar,&lt;br&gt;campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och&lt;br&gt;golfbanor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna upplag eller materialgårdar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anordna tunnlar eller bergrum som inte är avsedda för tunnelbana eller&lt;br&gt;gruvdrift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inrätta fasta cisterner eller andra anläggningar för kemiska produkter,&lt;br&gt;som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller&lt;br&gt;andra olyckshändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppföra radio- eller telemaster tom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter&lt;br&gt;eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än&lt;br&gt;kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en&lt;br&gt;byggnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uppföra murar eller plank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. anordna parkeringsplatser utomhus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. anordna begravningsplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. väsentligt ändra anläggningar som avses i 1-9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygglov för att inrätta eller uppföra en anläggning enligt första stycket 4&lt;br&gt;eller 5 eller för att ändra anläggningen krävs inte, om det är fråga om en min-&lt;br&gt;dre anläggning avsedd endast för en viss fastighets behov. Bygglov för åt-&lt;br&gt;gärder enligt första stycket 8 behövs inte, om det på fastigheten finns endast&lt;br&gt;ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är av-&lt;br&gt;sedd uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs&lt;br&gt;med stöd av väglagen (1971 ;948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till&lt;br&gt;gata eller väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1049.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § får kommunen medge&lt;br&gt;undantag från kravet på bygglov. I&lt;br&gt;10 § finns särskilda bestämmelser&lt;br&gt;för vissa anläggningar och anord-&lt;br&gt;ningar avsedda för totalförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § och 6 § tredje&lt;br&gt;stycket 2 kan kommunen besluta om&lt;br&gt;undantag från kravet på bygglov el-&lt;br&gt;ler om längre gående krav. I 10 §&lt;br&gt;finns särskilda bestämmelser för&lt;br&gt;vissa anläggningar avsedda för total-&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får för ett område som utgör en värdefull miljö bestämma att&lt;br&gt;bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgärder&lt;br&gt;som avses i 3 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inom områden med detaljplan färga om en- eller tvåbostadshus och&lt;br&gt;komplementbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i&lt;br&gt;3 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områden för&lt;br&gt;vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma att bygglov krävs för att ut-&lt;br&gt;föra sådana åtgärder som avses i 4 § andra stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får vidare, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, bestämma att&lt;br&gt;bygglov krävs för att inom områden&lt;br&gt;som inte omfattas av detaljplan upp-&lt;br&gt;föra, bygga till eller på annat sätt&lt;br&gt;ändra ekonomibyggnader för jord-&lt;br&gt;bruk, skogsbruk eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig näring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får vidare, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, bestämma att&lt;br&gt;bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden som inte omfat-&lt;br&gt;tas av detaljplan uppföra, bygga till&lt;br&gt;eller på annat sätt ändra ekonomi-&lt;br&gt;byggnader för jordbruk, skogsbruk&lt;br&gt;eller därmed jämförlig näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna eller väsentligt ändra&lt;br&gt;anläggningar för sådana grundvat-&lt;br&gt;tentäkter som avses i 4 kap. 1 a§ 1&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser enligt första-tredje styckena skall meddelas genom detalj-&lt;br&gt;plan eller områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 10 § får bestämmelser enligt första&lt;br&gt;och andra styckena inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader och andra&lt;br&gt;anläggningar som avses i 10 § får&lt;br&gt;bestämmelser enligt första och andra&lt;br&gt;styckena samt tredje stycket 2 inte&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i områdesbestäm-&lt;br&gt;melser besluta att bygglov krävs för&lt;br&gt;att sätta upp eller väsentligt ändra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i områdesbestäm-&lt;br&gt;melser besluta att bygglov krävs för&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1049.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;ljusanordningar inom områden som&lt;br&gt;ligger i närheten av befintliga eller&lt;br&gt;planerade anläggningar for totalför-&lt;br&gt;svaret, statliga flygplatser, andra&lt;br&gt;flygplatser för allmänt bruk, käm-&lt;br&gt;reaktorer, andra kärnenergianlägg-&lt;br&gt;ningar eller andra anläggningar som&lt;br&gt;kräver ett skydds- eller säkerhets-&lt;br&gt;område&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 a&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sätta upp eller väsentligt ändra&lt;br&gt;ljusanordningar inom områden som&lt;br&gt;ligger i närheten av befintliga eller&lt;br&gt;planerade anläggningar för totalför-&lt;br&gt;svaret, statliga flygplatser, andra&lt;br&gt;flygplatser för allmänt bruk, käm-&lt;br&gt;reaktorer, andra kärnenergianlägg-&lt;br&gt;ningar eller andra anläggningar som&lt;br&gt;kräver ett skydds- eller säkerhetsom-&lt;br&gt;råde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. såna upp eller väsentligt ändra&lt;br&gt;skyltar eller ljusanordningar inom&lt;br&gt;områden som utgör värdefulla be-&lt;br&gt;byggelsemiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om bygglov för åtgärder&lt;br&gt;som avses i 6 § tredje stycket 2 skall&lt;br&gt;bifallas om åtgärden inte medför risk&lt;br&gt;för skada på befintliga eller i den&lt;br&gt;kommunala planeringen redovisade&lt;br&gt;grundvattentäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har beslut fattats om antagande,&lt;br&gt;ändring eller upphävande av detalj-&lt;br&gt;plan, områdesbestämmelser eller fa-&lt;br&gt;stighetsplan får bygglov, rivningslov&lt;br&gt;eller marklov ges med villkor att&lt;br&gt;planbeslutet vinner laga kraft. I be-&lt;br&gt;slutet om lov skall därvid tas in en&lt;br&gt;upplysning om att sökanden inte har&lt;br&gt;rätt att påbörja åtgärden innan plan -&lt;br&gt;beslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan skall byggnadsnämn-&lt;br&gt;den ge förhandsbesked huruvida en&lt;br&gt;åtgärd som kräver bygglov kan tillå-&lt;br&gt;tas på den avsedda platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas det sökta tillståndet får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan skall byggnadsnämn-&lt;br&gt;den ge förhandsbesked huruvida en&lt;br&gt;åtgärd som kräver bygglov kan tillå-&lt;br&gt;tas på den avsedda platsen. För-&lt;br&gt;handsbesked kan även avse huruvida&lt;br&gt;åtgärden kan antas uppfylla de krav&lt;br&gt;som anges i 3 kap. 7 § och 15 §&lt;br&gt;första stycket 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmas de villkor som behövs. Till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndet är bindande vid prövning av ansökan om bygglov som görs inom två&lt;br&gt;år från dagen for beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs inte ansökan om bygglov inom den tid som anges i andra stycket,&lt;br&gt;upphör tillståndet att gälla. I beslutet om förhandsbesked skall tas in en upp-&lt;br&gt;lysning om detta. Sökanden skall också upplysas om att tillståndet inte med-&lt;br&gt;för rätt att påböija den sökta åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19-23 samt 25-28 §§ skall tillämpas i fråga om för-&lt;br&gt;handsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 14 kap. 3, 5, 7 eller 8 § skall talan väckas inom två år&lt;br&gt;från det att beslutet på vilket talan grundas vann laga kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 14 kap. 4 eller 6 § skall talan väckas inom två år från&lt;br&gt;det att den åtgärd på vilken talan grundas utfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får dock väckas senare än som anges i första och andra styckena,&lt;br&gt;om skadan inte rimligen kunde förutses inom angiven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att talan i vissa fall får väckas en-&lt;br&gt;dast av den som före sådant beslut&lt;br&gt;som avses i första stycket framställt&lt;br&gt;anspråk på ersättning eller inlösen&lt;br&gt;framgår av 5 kap. 28 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;br&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadsplaner och byggnadsplaner&lt;br&gt;enligt byggnadslagen (1947:385) el-&lt;br&gt;ler stadsplanelagen (1931:142), så-&lt;br&gt;dana äldre planer och bestämmelser&lt;br&gt;som anges i 79 och 83 §§ sistnämn-&lt;br&gt;da lag samt avstyckningsplaner, till&lt;br&gt;den del de inte omfattas av förord-&lt;br&gt;nande enligt 168 § byggnadslagen,&lt;br&gt;skall gälla som detaljplan enligt&lt;br&gt;denna lag. Avstyckningsplaner, till&lt;br&gt;den del de omfattas av förordnande&lt;br&gt;som nyss har angetts, skall upphöra&lt;br&gt;att gälla vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadsplaner och byggnadsplaner&lt;br&gt;enligt byggnadslagen (1947:385) el-&lt;br&gt;ler stadsplanelagen (1931:142), så-&lt;br&gt;dana äldre planer och bestämmelser&lt;br&gt;som anges i 79 och 83 §§ sistnämn-&lt;br&gt;da lag samt avstyckningsplaner, till&lt;br&gt;den del de inte omfattas av förord-&lt;br&gt;nande enligt 168 § byggnadslagen,&lt;br&gt;skall gälla som detaljplaner som an-&lt;br&gt;tagits med stöd av denna lag.&lt;br&gt;Avstyckningsplaner, till den del de&lt;br&gt;omfattas av förordnande som nyss&lt;br&gt;har angetts, skall upphöra att gälla&lt;br&gt;vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stadsplaner och byggnadsplaner, som har fastställts efter ut-&lt;br&gt;gången av år 1978, skall genomförandetiden enligt 5 kap. 5 § vara fem år&lt;br&gt;räknat från ikraftträdandet. I fråga om övriga planer och bestämmelser som&lt;br&gt;avses i första stycket skall genomförandetiden anses ha gått ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat är föreskrivet i sådan plan eller bestämmelse som enligt för-&lt;br&gt;sta stycket skall gälla som detaljplan enligt denna lag, skall 39 § byggnads-&lt;br&gt;stadgan (1959:612) tillämpas som bestämmelse i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skada uppkommer till följd av att en plan eller bestämmelse, vars ge-&lt;br&gt;nomförandetid enligt 4 § skall anses ha gått ut, ändras eller upphävs, har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet rätt till ersättning av kom-&lt;br&gt;munen under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastigheten är belägen i ett område som till större delen är bebyggt i hu-&lt;br&gt;vudsak i enlighet med planen eller bestämmelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om ändring eller upphävande av planen eller bestämmelsen med-&lt;br&gt;delas före utgången av juni 1992 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fastigheten efter ändringen eller upphävandet inte får bebyggas eller får&lt;br&gt;bebyggas endast i en utsträckning som är uppenbart oskälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras eller upphävs planen eller bestämmelsen efter utgången av juni&lt;br&gt;1992 skall första stycket tillämpas, om bygglov har sökts men ärendet inte&lt;br&gt;har avgjorts före den nämnda tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning skall bestämmas som&lt;br&gt;skillnaden mellan fastighetens mark-&lt;br&gt;nadsvärde före och efter beslutet att&lt;br&gt;upphäva eller ändra planen. Fastig-&lt;br&gt;hetens marknadsvärde före beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning skall bestämmas som&lt;br&gt;skillnaden mellan fastighetens mark-&lt;br&gt;nadsvärde före och efter beslutet att&lt;br&gt;upphäva eller ändra planen. Fastig-&lt;br&gt;hetens marknadsvärde före beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bestämmas med hänsyn till så-&lt;br&gt;väl de planförhållanden som de er-&lt;br&gt;sättningsprinciper som gällde vid&lt;br&gt;lagens ikraftträdande. Om kommu-&lt;br&gt;nen begär det, får dock värdet inte&lt;br&gt;bestämmas högre än ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar vad som enligt anvis-&lt;br&gt;ningarna till 36 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) fär dras av vid&lt;br&gt;beräkning av realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bestämmas med hänsyn till så-&lt;br&gt;väl de planförhållanden som de er-&lt;br&gt;sättningsprinciper som gällde vid&lt;br&gt;lagens ikraftträdande. Om kommu-&lt;br&gt;nen begär det, får dock värdet inte&lt;br&gt;bestämmas högre än ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar vad som enligt anvis-&lt;br&gt;ningarna till 36 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) i deras lydelse vid&lt;br&gt;utgången av juni 1990 fick dras av&lt;br&gt;vid beräkning av realisationsvinst&lt;br&gt;om fastigheten avyttrats den 31 de-&lt;br&gt;cember 1990 multiplicerat med en&lt;br&gt;omräkningsfaktor som erhålls ge-&lt;br&gt;nom att konsumentprisindex vid&lt;br&gt;värdetidpunkten divideras med kon-&lt;br&gt;sumentprisindex för december 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ersättning enligt första stycket skall väckas inom två år från det&lt;br&gt;att beslutet på vilket talan grundas vann laga kraft. Har fastighetsägare eller&lt;br&gt;innehavare av särskild rätt till fastighet väckt talan och har han rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning, får kommunen i stället lösa fastigheten eller rättigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om ersättning och inlösen skall i övrigt 14 kap. 9 § samt 15 kap.&lt;br&gt;1 och 6 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 17 kap. 8 § tre veckor efter den dag&lt;br&gt;då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssam-&lt;br&gt;ling, och i övrigt den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i 17 kap. 8 § tillämpas i sin nya lydelse endast i de fall&lt;br&gt;planen eller bestämmelsen ändras eller upphävs efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i väglagen (1971:948)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 46 § väglagen (1971:948)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde får inte utan länsstyrel-&lt;br&gt;sens tillstånd skyltar eller därmed jämförliga anordningar för reklam, propa-&lt;br&gt;ganda eller liknande ändamål finnas uppsatta utomhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som be-&lt;br&gt;hövs med hänsyn till trafiksäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inom områden med detaljplan eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för sådana anordningar som är uppsatta på byggnader för upplysning&lt;br&gt;om affärsrörelse eller annan verksamhet på stället eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för anslagstavlor för meddelanden som rör kommunala angelägenheter,&lt;br&gt;föreningssammanträden, auktioner eller dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller inte heller i fräga om åtgärder&lt;br&gt;för vilka bygglov krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1987:459.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Stig von&lt;br&gt;Bahr, justitierådet Hans-Gunnar Solerud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 28 februari 1991 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Ulf Lönnqvist beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Henrik&lt;br&gt;Lagergren och jur.kand. Stig Hagelstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1990/91:146&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll.............................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991............14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning........................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Plan- och bygglagen - tre års erfarenheter..................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...............................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Överväganden..........................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Fysisk planering...............................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Byggande......................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 EG-frågor m.m...............................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Parkeringsköp m.m............................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...............................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Inledning.......................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Problemet rörande parkeringsköp...........................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 Gällande ordning..............................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag............................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Principiell bedömning........................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 Utformningen av avtal&amp;nbsp;om&amp;nbsp;parkeringsköp..................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.3 Behov av lagstiftning.........................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.4 Parkeringsfrågomas behandling i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planläggning...................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.5 Förhandsbesked...............................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändring av detaljplan..........................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...............................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförandetiden...................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag............................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Användningsområdet för planändringar............................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omedelbart genomförande av fastighetsplan i vissa fall...................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut om lov innan plan har vunnit laga&amp;nbsp;kraft.............................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållning med grundvatten, m.m.........................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...............................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 Allmänt.........................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 Gällande rätt...................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag............................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Bygglovsplikt för grundvattentäkter i vissa fall...........55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Prövningen av ansökningar om bygglov för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundvattentäkter..............................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.3 Krav på hushållning med vatten m.m. för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritidshus.......................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utökad bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i värdefull bebyggelsemiljö...................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Definitioner på byggnadshöjd m.m..........................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Handläggning av ersättningsfrågor i samband med planläggning........62 Prop. 1990/91:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Beräkning av ersättningsbelopp i visst&amp;nbsp;fall..................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Bakgrund...............................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Överväganden och förslag............................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Vissa byggfrågor, m.m.......................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;Brandsäkerhet vid alternativa boendeformer, inbrotts-&lt;br&gt;skydd och källsortering av sopor....................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.1 Bakgrund.....................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.2 Brandsäkerhet&amp;nbsp;vid alternativa boendeformer.............68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.3 Inbrottsskydd................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.4 Källsortering av sopor......................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;Säkerhets- och hälsofrågor inom och utanför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samlad bebyggelse....................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Upprättade lagförslag..........................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Specialmotivering..............................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i plan-och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygglagen (1987:10)..................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;Förslaget till ändring i väglagen (1971:948).......................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Hemställan......................................................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Beslut............................................................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1989:23)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parkeringsköp...........................................................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Författningsförslag i betänkandet (SOU 1989:23)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parkeringsköp...........................................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna beträffande betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1989:23) Parkeringsköp.......................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagförslag i promemorian Förslag till ändringar i plan- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygglagen och naturvårdslagen.......................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Författningsförslag i promemorian (Ds 1990:79)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ändringar i plan- och bygglagen (1987:10).......... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förteckning över remissinstanserna beträffande departements-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian (Ds 1990:79) Förslag till ändringar i plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10).................................................106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;De till lagrådet remitterade lagförslagen............................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande....................................................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 98351, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>1 delvis bifall 2 bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av erfarenheter av plan- och bygglagen (avsnitt 2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av erfarenheter av plan- och bygglagen (avsnitt 2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av parkeringsköp (avsnitt 3.1 och 3.2.1--3.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av parkeringsköp (avsnitt 3.1 och 3.2.1--3.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av brandsäkerhet vid alternativa boendeformer, inbrottsskydd och källsortering av sopor (avsnitt 12.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av brandsäkerhet vid alternativa boendeformer, inbrottsskydd och källsortering av sopor (avsnitt 12.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av säkerhets- och hälsofrågor inom och utanför samlad bebyggelse (avsnitt 12.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av säkerhets- och hälsofrågor inom och utanför samlad bebyggelse (avsnitt 12.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-04-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:27:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03146</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:27:52</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03146</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__146.pdf</filnamn>
<filstorlek>5295744</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A1D6A01F-57C6-47CA-B21B-B1B321101701</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:BoU17</uppgift>
<ref_dok_id>GE01BoU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändring i plan- och bygglagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:146&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:146&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:146&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo71</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo71</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:146&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo72</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo72</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:146&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo73</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo73</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:146&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo74</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo74</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:146&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo75</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo75</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Agne Hansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:146&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo74</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo74</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agne Hansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Bager  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:146&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Bager  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ivar Virgin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:146&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo73</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo73</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ivar Virgin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Strömdahl  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:146&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo71</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo71</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Strömdahl  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Dahlström  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:146&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo75</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo75</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Dahlström  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Knut Billing  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:146&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo72</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo72</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Knut Billing  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Ulander  och Barbro Evermo Palmerlund  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:146&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Ulander  och Barbro Evermo Palmerlund  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>