<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2766340</hangar_id>
 <dok_id>GE03145</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>145</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:145</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>145</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:24</systemdatum>
 <publicerad>1990-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Proposition 1990/91:145</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skarven</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03145/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03145</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03145</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91: 145&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om byggnaders inomhusmiljö m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03145/prop_199091__145-1.png" style="width:40pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91: 145&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade&lt;br&gt;utdrag ur regeringsprotokollet den 26 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas förslag till ändringar i plan- och bygglagen (1987:10).&lt;br&gt;Ett av förslagen syftar till att möjliggöra för regeringen att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om bl.a. funktionskontroll av ventilationssystem. Avsikten är att&lt;br&gt;regeringen genom förordning skall kunna meddela bestämmelser om sådan&lt;br&gt;kontroll vid nyinstallation och återkommande under byggnadens driftsperiod.&lt;br&gt;Ett annat förslag avser att byggnadsnämnden vid ett samrådsmöte med den&lt;br&gt;ansvarige arbetsledaren och övriga i byggprocessen inblandade uppmärk-&lt;br&gt;sammar frågor om en byggnads egenskaper och funktioner, bl.a. med av-&lt;br&gt;seende på ventilationssystem, byggnadsmaterial och fuktskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas även frågor som gäller produktinformation om&lt;br&gt;byggvaror. Ett förslag läggs fram som innebär att boverket inom ramen för&lt;br&gt;kemikalielagstiftningen ges ett ansvar i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)'&lt;br&gt;dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 3 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter det att&lt;br&gt;bygglov lämnats skall byggnads-&lt;br&gt;nämnden, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, hälla ett samrädsmöte.&lt;br&gt;Till detta möte skall den ansvarige&lt;br&gt;arbetsledaren, yrkesinspektionen&lt;br&gt;samt byggherren, entreprenören,&lt;br&gt;projektören och andra som bestäms&lt;br&gt;av nämnden kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samrådsmötet skall en&lt;br&gt;genomgäng göras av arbetenas&lt;br&gt;planering, de ätgärder för besikt-&lt;br&gt;ning, tillsyn och kontroll som är&lt;br&gt;nödvändiga för att byggnaden skall&lt;br&gt;uppfylla egenskaperna och funk-&lt;br&gt;tionerna i 3 kap. samt den sam-&lt;br&gt;ordning som behövs. Vid samräds-&lt;br&gt;möte t skall föras protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1987:246.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03145/prop_199091__145-2.png" style="width:8pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela de föreskrifter om krav på&lt;br&gt;byggnader m.m. som utöver be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till skydd för liv, personlig&lt;br&gt;säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en lämplig utformning av&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar&lt;br&gt;samt tomter och allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndig&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer får,&lt;br&gt;utom i fråga om 3 kap. 7 §, i&lt;br&gt;enskilda fall medge undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela de föreskrifter om krav på&lt;br&gt;byggnader m.m. som utöver be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till skydd för liv, personlig&lt;br&gt;säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en lämplig utformning av&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar&lt;br&gt;samt tomter och allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för kontroll av att föreskrifter&lt;br&gt;som avses i 1 efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndig&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer får,&lt;br&gt;utom i fråga om 3 kap. 7 §, i&lt;br&gt;enskilda fall medge undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BOSTADSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallén, Göransson, Hellström, Johansson, Lindqvist, Lönnqvist, Thalén,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om byggnaders inomhusmiljö m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 22 juni 1988 inrättades inom bostadsdepartementet en ar-&lt;br&gt;betsgrupp för frågor som rör s.k. sjuka hus. Arbetsgruppen, som letts av&lt;br&gt;hovrättslagmannen Lars Uno Didön, har bl.a. haft i uppdrag att föreslå åt-&lt;br&gt;gärder som syftar till att förebygga och undanröja sådana förhållanden i&lt;br&gt;byggnader som kan vålla ohälsa. Arbetsgruppen fick också uppdraget att be-&lt;br&gt;handla frågor om ansvaret för byggfel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av ett antal motioner om byggnaders inomhusmiljö m.m.&lt;br&gt;tillkännagav riksdagen för regeringen att en bred översyn borde göras med&lt;br&gt;syfte att komma tillrätta med bristerna i inomhusmiljön och problemen med&lt;br&gt;s.k. sjuka hus (se 1988/89:BoU2, rskr. 29). Den förordade översynen, som&lt;br&gt;genomförts inom ramen för arbetsgruppens uppdrag, omfattar bl.a. frågor&lt;br&gt;om behovet av forskning, ökad kunskap och kartläggning av problemens om-&lt;br&gt;fattning. Den omfattar också frågor om byggmaterial, ventilation, fukt, bygg-&lt;br&gt;processen samt den nämnda frågan om ansvaret för byggfel. Arbetsgruppens&lt;br&gt;överväganden och förslag finns upptagna i betänkandet (Ds 1990:14)&lt;br&gt;Byggnaders inomhusmiljö m.m. Betänkandet har remissbehandlats. Till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende bör fogas betänkandets sammanfattning som&lt;br&gt;bilaga 1, författningsförslagen i betänkandet som bilaga 2 samt en förteck-&lt;br&gt;ning över remissinstanserna som bilaga 3. En remissammanställning finns&lt;br&gt;tillgänglig i bostadsdepartementets akt (Bo89/2750/H).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid som arbetsgruppen arbetade presenterades allergiutredning-&lt;br&gt;ens betänkande (SOU 1989:76) Att förebygga allergi/överkänslighet. En&lt;br&gt;sammanfattning av allergiutredningens betänkande i nu aktuella delar (kap. 5,&lt;br&gt;Inomhusmiljö) har fogats till arbetsgruppens betänkande som en särskild&lt;br&gt;bilaga. Remissyttrandena över allergiutredningens betänkande återfinns i en&lt;br&gt;särskild promemoria (Ds 1991:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 mars 1991 att inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;ett förslag till lag om byggnadsgaranti samt ett förslag till ändringar i plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10). Lagrådet yttrade sig över de remitterade förslagen&lt;br&gt;den 26 mars 1991. I för propositionen relevanta avsnitt bör de remitterade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagförslagen fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4 och lagrådets Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;yttrande som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har från sina utgångspunkter inte kunnat tillstyrka förslaget till&lt;br&gt;lag om byggnadsgaranti. Innan förslaget föreläggs riksdagen bör det därför&lt;br&gt;överarbetas. Jag avser att snarast återkomma till riksdagen i denna fråga.&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter beträffande förslaget till lag om ändring i plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) kommer jag att ta upp i avsnitt 3 och i special-&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de ändringar som föranleds av lagrådets yttrande, har jag i förhål-&lt;br&gt;lande till de remitterade lagförslagen gjort vissa redaktionella jämkningar och&lt;br&gt;kompletteringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har misstankarna vuxit sig starka att våra hus inte alltid är&lt;br&gt;hälsosamma. Besvär har uppträtt hos människorna i form av allergi och andra&lt;br&gt;överkänslighetssymptom. Vanliga symptom har varit irritationer i ögon, näsa&lt;br&gt;och hals, huvudvärk, illamående m.m. I många fall har det varit svårt att in-&lt;br&gt;vändningsfritt visa att det varit husen som givit upphov till de olika formerna&lt;br&gt;av besvär eller hälsorisker. Beteckningen &amp;quot;sjuka hus&amp;quot; har använts utan att&lt;br&gt;denna beteckning närmare har preciserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt betänkande tar arbetsgruppen upp vissa frågor om sjuka-husproble-&lt;br&gt;mens omfattning och dess orsaker. Trots de kunskapsbrister som finns, anser&lt;br&gt;sig gruppen kunna utgå från att det finns ett samband mellan byggnaders&lt;br&gt;inomhusmiljö och ohälsa hos dem som vistas i byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de faktorer som antas kunna medverka till ohälsa hos brukarna sätts&lt;br&gt;tre faktorer i fokus, nämligen byggnadens ventilationssystem, byggnads-&lt;br&gt;materialet och fukt i byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktor som ansetts ha väsentlig och övergripande betydelse för hela&lt;br&gt;frågan om att få sundare hus är dock enligt gruppen frågan om ansvaret för&lt;br&gt;fel och skador i byggandet En dålig inomhusmiljö hänger ofta samman med&lt;br&gt;brister i byggnadens konstruktion, material och utförande. Ett ökat ansvars-&lt;br&gt;tagande för entreprenörer, byggherrar, projektorer, materialtillverkare m.fl.&lt;br&gt;bör enligt gruppen tillsammans med andra åtgärder ge flera positiva effekter&lt;br&gt;på byggandet Som jag tidigare har nämnt avser jag att snarast återkomma till&lt;br&gt;riksdagen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag ingen heltäckande kartläggning av sjukahusproblemens&lt;br&gt;omfattning (se arbetsgruppens betänkande s. 26 f). Inom ramen för ett större&lt;br&gt;forskningsprojekt om elhushållningen i bebyggelsen (den s.k. ELIB-under-&lt;br&gt;sökningen), som genomförs av statens institut för byggnadsforskning,&lt;br&gt;undersöks dock för närvarande bostadsbeståndets inneklimat. Under-&lt;br&gt;sökningen har på förslag av arbetsgruppen anpassats så att den tillgodoser&lt;br&gt;vissa krav som bör ställas på en kartläggning av aktuella problem. Det&lt;br&gt;innebär bl.a. att sådana hälsoeffekter hos människor som kan antas härröra&lt;br&gt;från byggnader undersöks liksom även byggnadernas tekniska egenskaper&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från inneklimatsynpunkt. Vidare görs det mätningar av kemisk avgivning från Prop. 1990/91:145&lt;br&gt;byggnadsmaterial samt av luftföroreningar och andra föroreningar i bygg-&lt;br&gt;naderna. Undersökningen beräknas kunna vara klar under år 1992. En&lt;br&gt;preliminär rapport förväntas dock redan under hösten 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det är angeläget att den angivna kartläggningen fullföljs. Jag&lt;br&gt;anser också, liksom arbetsgruppen, att forskning och utveckling (FoU) be-&lt;br&gt;träffande byggnaders inomhusmiljö måste intensifieras. Gruppen har lämnat&lt;br&gt;förslag på olika forskningsinsatser som behövs (se bilaga 3 i betänkandet).&lt;br&gt;Det gäller bl.a. kartläggningsfrågor, utveckling av provningsmetoder för&lt;br&gt;kontroll av kemisk avgivning från byggnadsmaterial, studier av ventilations-&lt;br&gt;behov och möjligheter till behovsstyrd ventilation i bostadslägenheter m.m.&lt;br&gt;Ett annat viktigt område är forskning om fuktsäkerhetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1989/90:90 s. 283 f) har&lt;br&gt;regeringen ställt sig bakom arbetsgruppens bedömning av nödvändigheten av&lt;br&gt;en intensifierad forskning om inomhusmiljöfrågoma. Den samordning mellan&lt;br&gt;olika forskningsområden som är nödvändig i detta sammanhang bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening lämpligen hanteras inom eller i anslutning till bygg-&lt;br&gt;forskningsrådets verksamhet. Jag förutsätter att rådet i sin verksamhetsplan&lt;br&gt;beaktar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningen på forskning och utveckling är lägre inom byggsektorn än&lt;br&gt;inom näringslivet i stort. Detta beror bl.a. på att material och byggmetoder ut-&lt;br&gt;provas i produktionen. Det är nödvändigt att kunskap om material och bygg-&lt;br&gt;metoder i ökad utsträckning vinns genom ökad satsning på FoU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom riksdagen har understrukit (jfr 1988/89:BoU2) måste den kunskap&lt;br&gt;som redan finns tas till vara, systematiseras och föras ut till berörda parter.&lt;br&gt;Med anledning härav har arbetsgruppen tagit initiativ till ett program för in-&lt;br&gt;formation och utbildning kring &amp;quot;sjuka hus&amp;quot;. Detta har resulterat i den nu på-&lt;br&gt;gående riksomfattande Hus &amp;amp; Hälsakampanjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampanjen genomförs av boverket och byggforskningsrådet i samverkan&lt;br&gt;med branschens parter. Målet är att öka kunskaperna om orsakerna till sjuka&lt;br&gt;hus hos så många att man får en direkt effekt i praktiken. Uppskattningsvis&lt;br&gt;50 000 personer kommer att nås av utbildning om hur man undviker de van-&lt;br&gt;ligaste orsakerna till sjuka hus. För att klara denna stora utbildningsinsats&lt;br&gt;utbildas uppskattningsvis 500 handledare under våren 1991. Utbildningen&lt;br&gt;kommer främst att ske branschvis, dvs. arkitekter utbildar arkitekter, kom-&lt;br&gt;munala företrädare utbildar kommunens förtroendevalda och tjänstemän osv.&lt;br&gt;Det blir därigenom naturligt för branschens egna organisationer att verka för&lt;br&gt;utbildningens genomförande. Enligt vad jag erfarit visar branschens organi-&lt;br&gt;sationer genom sitt engagemang att de vill ändra utvecklingen i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen kommer att bedrivas i många olika former eftersom t.ex.&lt;br&gt;projektorer, arbetsledare, politiker eller byggherrar har olika utbildnings-&lt;br&gt;behov. De organisationer som genomför utbildningen kan ur det centralt&lt;br&gt;framtagna utbildningsmaterialet välja ett material som blir väl anpassat för&lt;br&gt;respektive målgrupps behov. För detta utbildningsmaterials innehåll och av-&lt;br&gt;gränsning svarar sju av landets ledande experter i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min förhoppning är givetvis att Hus &amp;amp; Hälsakampanjen skall ge sädana Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;kunskaper att s.k. sjuka hus kan undvikas samt att man ocksä fär erfarenheter&lt;br&gt;som kan initiera ny forskning, utveckling och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de förslag som jag lägger fram i det följande kommer boverket att&lt;br&gt;tillföras uppgifter som delvis är nya. Inriktningen av de förslag som arbets-&lt;br&gt;gruppen har lagt fram och som jag anser att boverket självmant bör beakta,&lt;br&gt;t.ex. överväganden om system för erfarenhetsåterföring m.m. (jfr betänkan-&lt;br&gt;det s. 31), innebär ocksä nya arbetsuppgifter. Frågan om resurser för de nya&lt;br&gt;uppgifterna och vilka omprioriteringar som kan behövas fär tas upp inom&lt;br&gt;ramen för den sedvanliga budgetbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Kontrollen enligt PBL av ventilationssystem,&lt;br&gt;byggmaterial och fuktskydd m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Byggnadsnämnden skall vid ett samrädsmöte tillsam-&lt;br&gt;mans med den ansvarige arbetsledaren och övriga i byggprocessen in-&lt;br&gt;blandade parter gä igenom byggprojektet och därvid uppmärksamma en&lt;br&gt;byggnads egenskaper och funktioner. Detta skall bl.a. ske med av-&lt;br&gt;seende pä ventilationssystem, byggmaterial och fuktskydd. Vid sam-&lt;br&gt;rädsmötet skall ocksä en genomgäng göras av arbetenas planering och&lt;br&gt;den samordning som behövs. Mötet skall äga rum snarast efter det att&lt;br&gt;bygglov har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Sakkunnigbevis beträffande en byggnads&lt;br&gt;egenskaper och funktioner med avseende pä ventilationssystem, byggmaterial&lt;br&gt;och fuktskydd skall obligatoriskt företes vid byggnadsnämndens slutbesikt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag har fått ett blandat mot-&lt;br&gt;tagande. Ett flertal remissinstanser, bl.a. Stockholms tingsrätt, arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen, räddningsverket, statens institut för byggnadsforskning,&lt;br&gt;HSBs Riksförbund och SBC tillstyrker förslaget. Stockholms tingsrätt har&lt;br&gt;dock betonat vikten av att det finns ett antal kvalificerade yrkesmän för kon-&lt;br&gt;trollen. Det har av andra remissinstanser också framförts andra betänkligheter&lt;br&gt;mot arbetsgruppens förslag, t.ex. beträffande samordningen av de olika kon-&lt;br&gt;trollfunktionerna och ansvarsförhållandena vid byggnadsarbetena. Även vissa&lt;br&gt;farhågor om ökad byråkrati har framförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket, Byggherreföreningen, Industriförbundet, Chalmers tekniska&lt;br&gt;högskola m.fl. avstyrker förslaget. Boverket har påpekat att de sakkunnigas&lt;br&gt;uppgifter enligt förslaget överensstämmer med dem som redan åvilar den an-&lt;br&gt;svarige arbetsledaren. Det borde därför övervägas om inte sakkunnigbevis&lt;br&gt;kunde utfärdas av denne. I vart fall fordras enligt verket närmare övervägan-&lt;br&gt;den om samordningen av tillsyns- och kontrolluppgifterna i entreprenad-&lt;br&gt;skedet. Verket anser vidare att det mot bakgrund av det internationella har-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;moniseringsarbetet är olämpligt att generellt införa en separat sakkunnig- Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som framgår är remissopinionen splittrad&lt;br&gt;beträffande arbetsgruppens förslag om obligatoriska sakkunnigbevis. Flera&lt;br&gt;av dem som tillstyrkt förslaget har trots detta betänkligheter. Även jag känner&lt;br&gt;mig tveksam till arbetsgruppens förslag. Jag kan t.ex. dela de farhågor om&lt;br&gt;oklara ansvarsförhållanden som framförts av flera remissinstanser. Jag ställer&lt;br&gt;mig vidare tveksam till att införa föreskrifter i PBL enbart i fråga om vissa av&lt;br&gt;PBLs egenskapskrav på byggnader. En sådan lösning ligger inte i linje med&lt;br&gt;PBLs allmänna syfte att åstadkomma ett flexibelt bygglovförfarande.&lt;br&gt;Byggnaders ventilationssystem och fuktskydd och byggnadsmaterialens&lt;br&gt;egenskaper är som jag tidigare anfört utan tvekan väsentliga för bl.a. byggna-&lt;br&gt;ders inomhusmiljö, men betydelsen varierar mellan olika slag av byggnader&lt;br&gt;och det finns också andra egenskaper som i det enskilda fallet kan vara lika&lt;br&gt;väsentliga för en byggnad. Vad jag främst vänder mig mot beträffande&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag är emellertid att ett obligatorium beträffande sak-&lt;br&gt;kunnigbevis ger byggherren ett väsentligt mindre ansvar för att själv och i&lt;br&gt;samråd med nämnden, ansvariga arbetsledare och övriga i byggprocessen&lt;br&gt;inblandade parter ta ansvar för vilken tillsyn och kontroll som behövs under&lt;br&gt;byggprocessen för att uppnå de av PBL bestämda funktionerna. Det är enligt&lt;br&gt;min mening av vikt att hålla fast vid principen om byggherrens ansvar enligt&lt;br&gt;PBL och att byggnadsnämndens verksamhet skall inriktas på en kontroll av&lt;br&gt;att han lever upp till detta ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i PBL följer att bygglov inte skall ges om det inte kan&lt;br&gt;antas att byggnaden kommer att ha tillfredsställande inomhusklimat (jfr 8 kap.&lt;br&gt;första stycket 3 och 3 kap. 5 §). I detta måste enligt min mening innefattas&lt;br&gt;bl.a. att byggnaden ges en god ventilation, skydd mot fukt och utförs av&lt;br&gt;material som inte förorsakar hälsoproblem. Som jag nyss framhållit finns det&lt;br&gt;redan i dag ett krav på att den ansvarige arbetsledaren skall kontrollera att&lt;br&gt;byggnaden utförs enligt gällande föreskrifter. Även byggnadsnämnderna&lt;br&gt;skall i erforderlig utsträckning kontrollera att byggnaderna uppfyller ställda&lt;br&gt;krav. I den mån det behövs får nämnderna enligt PBL också begära in sak-&lt;br&gt;kunnigbevis (se 9 kap. 6 §). Sådant sakkunnigbevis kan t.ex. ta sikte på de&lt;br&gt;frågor som arbetsgruppen framhållit som viktiga, dvs. ventilation, material&lt;br&gt;och fuktskydd. De instrument som behövs för att kontrollera efterlevnaden av&lt;br&gt;PBLs bestämmelser finns alltså redan. Problemet enligt min mening är att in-&lt;br&gt;strumenten inte alltid används eller åtminstone inte används på rätt sätt. Jag&lt;br&gt;anser därför att en ordning som skapar förutsättningar för att parterna enkelt&lt;br&gt;kan tillämpa redan gällande bestämmelser är att föredra framför ett sådant&lt;br&gt;obligatorium som arbetsgruppen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 29 § PBL föreskrivs det att byggnadsnämnden i ett beslut om&lt;br&gt;bygglov skall fastställa de ritningar och övriga handlingar som har legat till&lt;br&gt;grund för bygglovet samt att nämnden i beslutet eller senare kan bestämma att&lt;br&gt;konstruktionshandlingar och andra handlingar skall ges in till nämnden innan&lt;br&gt;arbetena påbörjas. I 9 kap. 4 § PBL föreskrivs det vidare att den ansvarige&lt;br&gt;arbetsledaren skall göra en anmälan till byggnadsnämnden innan arbetena på-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börjas, varvid nämnden enligt 9 kap. 5 § skall låta utstaka byggnaden, om Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;detta är motiverat. Slutligen får byggnadsnämnden enligt 9 kap. 6 §, som&lt;br&gt;redan framhållits, begära in sakkunnigbevis om sådant som inte enkelt kan&lt;br&gt;iakttas och bedömas vid nämndens besiktningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande byggnadsnämndens möjlighet att i beslutet om bygglov eller&lt;br&gt;senare bestämma att vissa handlingar skall ges in till nämnden anförde då-&lt;br&gt;varande departementschefen i propositionen med förslag till PBL (prop.&lt;br&gt;1985/86:1 s. 745), att nämnden i första hand bör välja att infordra sådana&lt;br&gt;handlingar som visar om byggherren har löst de för det speciella objektet be-&lt;br&gt;svärligaste tekniska problemen eller uppfyllt de strängaste tekniska kraven.&lt;br&gt;Syftet är att nämnden skall göra en engångskontroll av att byggherren tagit sitt&lt;br&gt;grundläggande ansvar att genomföra projektet i enlighet med kraven i PBL&lt;br&gt;och i tillämpningsföreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På liknande sätt skulle man kunna kräva att byggnadsnämnden innan&lt;br&gt;byggnadsarbetena påbörjas går igenom med den ansvarige arbetsledaren och&lt;br&gt;övriga i byggprocessen inblandade parter de olika frågor som har betydelse&lt;br&gt;för att byggnadsarbetena skall kunna genomföras med gott resultat. Därvid&lt;br&gt;kan bl.a. uppmärksammas en byggnads egenskaper och funktioner med av-&lt;br&gt;seende på ventilationssystem, byggmaterial och fuktskydd och vilka kontrol-&lt;br&gt;ler som i dessa och andra avseenden fortlöpande behövs under byggnads-&lt;br&gt;arbetet för att PBLs krav på ett gott inomhusklimat skall uppnås. Ett sådant&lt;br&gt;system tvingar arbetsledaren och byggnadsinspektören att diskutera igenom&lt;br&gt;utförandet av arbetena och gemensamt lägga upp kontrollprogram samt att&lt;br&gt;från fall till fall bedöma behovet av sakkunnigbevis och omfattningen av den&lt;br&gt;sakkunniges kontroll och samordning av denna med annan kontroll.&lt;br&gt;Nämnden kan givetvis redan vid detta tillfälle framföra att sakkunnigbevis&lt;br&gt;behövs i något hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det som sagt är angeläget att frågorna om ventilation, fukt och&lt;br&gt;byggmaterial tas upp vid ett sådant samrådsmöte som jag nu föreslagit, är det&lt;br&gt;också av vikt att de andra egenskapskraven i PBL beaktas. Vid mötet bör&lt;br&gt;vidare kunna tas upp frågor om arbetenas planering och om den samordning&lt;br&gt;som behövs i olika hänseenden. Vad som framkommit vid mötet bör doku-&lt;br&gt;menteras så att den plan som finns för projektet kan följas upp under arbetets&lt;br&gt;gång. Dokumentationen är också viktig for att i efterhand kunna kontrollera&lt;br&gt;vad man kommit överens om och att vaije part utfört de åtgärder som han&lt;br&gt;åtagit sig att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ventilationsfrågorna intar en särskild plats i detta sammanhang. I ett senare&lt;br&gt;avsnitt kommer jag att föreslå ett system med obligatorisk, periodisk funk-&lt;br&gt;tionskontroll av ventilationssystem. Kontroll skall utföras av sakkunnig. I&lt;br&gt;praktiken blir på så sätt ett sakkunnigbevis om ventilationen obligatoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår jag alltså följande. Byggnadsnämnden skall&lt;br&gt;kalla den ansvarige arbetsledaren samt företrädare för byggherre, entreprenör,&lt;br&gt;projektor och andra som bestäms av nämnden till ett samrådsmöte. Även&lt;br&gt;yrkesinspektionen bör kallas till mötet. Vid det mötet skall en genomgång&lt;br&gt;göras av arbetenas planering, de åtgärder för besiktning, tillsyn och kontroll&lt;br&gt;som är nödvändiga för att byggnaden skall uppfylla egenskaperna och funk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionema enligt 3 kap. PBL samt den samordning som behövs. Jag föreslår Prop. 1990/91:145&lt;br&gt;vidare att ett protokoll skall föras vid samrådsmötet Samrådsmötet bör kunna&lt;br&gt;undvaras, t.ex. vid uppförande av mindre byggnader eller mindre för-&lt;br&gt;ändringar av byggnader m.m. Jag föreslår därför att nämnden inte skall be-&lt;br&gt;höva kalla till samrådsmöte om det är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslog jag att bestämmelser om samrådsmöte utforma-&lt;br&gt;des så att mötet skulle äga rum innan byggnadsarbetena påbörjas. Lagrådet&lt;br&gt;har anfört att det kan bli svårt för nämnden att iaktta denna regel. I stället för-&lt;br&gt;ordar lagrådet att samrådsmötet skall äga rum snarast möjligt efter det att&lt;br&gt;bygglov lämnats av byggnadsnämnden. Jag ansluter mig till lagrådets förslag&lt;br&gt;i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag om samrådsmöte m.m. bör kunna tas upp i en ny paragraf,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 3 a § PBL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ventilation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Brister i fråga om ventilation brukar anges som en av de viktigaste faktorerna&lt;br&gt;för uppkomsten av &amp;quot;sjuka hus&amp;quot;. Ventilationssystemens funktion i praktiken,&lt;br&gt;deras kvalitet och skötsel, tillräckliga krav på luftomsättning, användningen&lt;br&gt;av s.k. återluft m.m. är därför centrala frågor när det gäller en god inom-&lt;br&gt;husmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alla byggnader finns det luftföroreningar av olika slag. Av särskild be-&lt;br&gt;tydelse i förevarande sammanhang är de kemiska emissioner som kommer&lt;br&gt;från olika byggnads- och inredningsmaterial, men även tilluftens kvalitet,&lt;br&gt;verksamheten i byggnaden, användningen av olika kemikalier, människomas&lt;br&gt;eget bidrag m.m. har betydelse för inomhusmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett funktionsdugligt ventilationssystem är givetvis av den största betydelse&lt;br&gt;för att uppnå en god luftkvalitet inomhus. Ventilationen har också stor be-&lt;br&gt;tydelse för att eliminera olägenheter av fukt och av radon - faktorer som även&lt;br&gt;de är väsentliga vid diskussionerna om en god inomhusmiljö. Särskilt när det&lt;br&gt;gäller kemiska emissioner från byggnadsmaterial m.m. vill jag också i likhet&lt;br&gt;med arbetsgruppen stryka under att det torde vara ett omöjligt företag att&lt;br&gt;&amp;quot;ventilera bort&amp;quot; de problem som det här är fråga om. Man kan alltså inte en-&lt;br&gt;bart förlita sig på en god ventilation för att komma tillrätta med &amp;quot;sjuka-hus-&lt;br&gt;problem&amp;quot;. Vad som måste angripas är i första hand källan till olägenheterna.&lt;br&gt;Det är bl.a. därför jag anser det så viktigt med en vederhäftig produktinfor-&lt;br&gt;mation beträffande byggmaterial. Jag återkommer till förslag i den delen i av-&lt;br&gt;snitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allergiutredningen har i sitt betänkande (SOU 1989:76 s. 178) tagit upp&lt;br&gt;olika frågor om funktionen m.m. hos ventilationssystemen. Samman-&lt;br&gt;fattningsvis konstaterar utredningen med stöd av vissa undersökningar och&lt;br&gt;rapporter att ventilationssystemen generellt sett fungerar dåligt. Utredningen&lt;br&gt;föreslår därför att funktionskontroll av ventilationssystem införs. Mot&lt;br&gt;bakgrund av allergikers berättigade krav, har allergiutredningen också rekom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;menderat väsentligt större uteluftflöden än som föreskrivs för närvarande. Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;Utredningen föreslår också ett förbud mot s.k. återluft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har för sin del funnit att kunskaperna inom ventilations-&lt;br&gt;området i sig är fullt tillräckliga för att väl fungerande installationer skall&lt;br&gt;kunna konstrueras, byggas och användas. Gruppen anser dock att det finns&lt;br&gt;brister i fråga om injustering samt rengöring och annat underhåll. Brister&lt;br&gt;finns också i fråga om drift- och skötselinstruktioner samt utbildning för att&lt;br&gt;kunna handskas med systemen på rätt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen ställer sig mot bakgrund av det anförda bakom det krav på&lt;br&gt;funktionskontroll som allergiutredningen föreslagit. Jag vill nu ta upp arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag i denna del samt de förslag i övrigt som gruppen lägger&lt;br&gt;fram i fråga om uteluftflöden, återluft och förändringar i boverkets nybygg-&lt;br&gt;nadsregler (Boverkets författningssamling, BFS 1988:18).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Funktionskontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ordning för funktionskontroll av ventilations-&lt;br&gt;system i byggnader införs. Byggnadens ägare skall ansvara för att&lt;br&gt;funktionskontroller utförs dels innan ventilationssystemet tas i bruk,&lt;br&gt;dels därefter regelbundet vid återkommande tillfällen. Kontrollerna&lt;br&gt;skall utföras av sakkunnig som fått godkännande av boverket.&lt;br&gt;Byggnadsnämnden bör övervaka bestämmelsernas efterlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer (boverket) att meddela de föreskrifter som behövs om funk-&lt;br&gt;tionskontrollen. Jag föreslår att plan- och bygglagen förtydligas med&lt;br&gt;syftet att möjliggöra bl.a. sådana föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta instanserna tillstyrker förslaget om funk-&lt;br&gt;tionskontroll. Flera instanser har dock synpunkter på enskildheter i förslaget.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. frågan om kompetens hos de sakkunniga som skall lämna in-&lt;br&gt;tyg om funktionskontrollen, byggnadsnämndernas uppgifter samt påpekande&lt;br&gt;om de kostnader och resurser som förslaget kräver. En fråga som tagits upp&lt;br&gt;av några instanser är i vilken utsträckning småhusen bör omfattas av kontrol-&lt;br&gt;len. Även andra detaljer i förslaget diskuteras. Bland de få remissinstanser&lt;br&gt;som avstyrker förslaget finns Sveriges fastighetsägareförbund och Bygg-&lt;br&gt;entreprenörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 3 kap. 5 § PBL skall byggnader vara&lt;br&gt;lämpliga för sitt ändamål och ge möjlighet till trevnad, god hygien, en god&lt;br&gt;arbetsmiljö och ett tillfredsställande inomhusklimat. Med anknytning till&lt;br&gt;denna bestämmelse finns i boverkets nybyggnadsregler föreskrifter och all-&lt;br&gt;männa råd om bl.a. luftväxling. Av 3 kap. 13 § följer vidare att ventilations-&lt;br&gt;system måste skötas och underhållas. Byggnadsnämnden har enligt bestäm-&lt;br&gt;melsen i 10 kap. PBL möjlighet att ingripa med förelägganden om det behövs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att upprätthålla underhållskravet. Kravet på underhåll innebär att en bygg- Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;nads funktioner inte påtagligt skall försämras i förhållande till vad som ur-&lt;br&gt;sprungligen krävdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i det underhåll skrav som följer av 3 kap. 13 § PBL&lt;br&gt;föreslår arbetsgruppen att som huvudregel alla byggnader skall omfattas av en&lt;br&gt;ordning med funktionskontroll av ventilationssystem. För detta ändamål har&lt;br&gt;arbetsgruppen utarbetat ett förslag till förordning om funktionskontroll av&lt;br&gt;ventilationssystem (se bilaga 2). I klargörande syfte har arbetsgruppen härut-&lt;br&gt;över föreslagit en ändring av 16 kap. 1 § PBL. Enligt lagrummets nuvarande&lt;br&gt;lydelse kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer be-&lt;br&gt;myndigas att meddela de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. PBL behövs bl.a. till skydd för liv, personlig säker-&lt;br&gt;het och hälsa (jfr 8 kap. 7 § regeringsformen). Arbetsgruppens förslag till&lt;br&gt;ändring av 16 kap. 1 § PBL innebär att det uttryckligen anges att regeringen&lt;br&gt;eller myndighet som regeringen bestämmer också får meddela de föreskrifter&lt;br&gt;som behövs för kontroll av att föreskrifterna till skydd för liv, personlig&lt;br&gt;säkerhet och hälsa efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar arbetsgruppens uppfattning om behovet av en författningsreg-&lt;br&gt;lerad funktionskontroll av ventilationssystem. En sådan kontroll har också&lt;br&gt;tillstyrkts av en överväldigande del av remissinstanserna. I enlighet med&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag anser jag att bestämmelserna lämpligen bör tas upp i&lt;br&gt;en särskild förordning som har det huvudsakliga innehåll som gruppen före-&lt;br&gt;slagit. För att så skall kunna ske bör, också i enlighet med gruppens förslag,&lt;br&gt;16 kap. 1 § PBL ändras i klargörande syfte. Om riksdagen godtar mitt förslag&lt;br&gt;till en sådan lagändring avser jag att därefter föreslå regeringen att genom för-&lt;br&gt;ordning meddela de föreskrifter som behövs om funktionskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock med anledning av de remissynpunkter som lämnats på&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag redan nu redovisa min principiella syn på de frågor&lt;br&gt;som tas upp i gruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag innebär att funktionskontroll skall ske dels vid&lt;br&gt;nyinstallation av ventilationssystem, dels återkommande under driftsskedet.&lt;br&gt;Boverket förutsätts enligt förslaget bestämma tidsfrister för de återkommande&lt;br&gt;kontrollerna. Intervallerna kan vara olika för olika typer av byggnader. En&lt;br&gt;riktpunkt för flerbostadshusen bör enligt gruppens förslag vara tre år.&lt;br&gt;Funktionskontrollen skall enligt gruppens förslag få utföras endast av den&lt;br&gt;som godkänts som sakkunnig av boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill för egen del till en början slå fast att det bör vara fastighetsägarna&lt;br&gt;själva som svarar för att funktionskontrollen utförs samt för kostnaderna för&lt;br&gt;denna. Detta ligger helt i linje med det ansvar som fastighetsägarna har i dag&lt;br&gt;enligt den nyss nämnda bestämmelsen i 3 kap. 13 § PBL om att byggnader&lt;br&gt;skall underhållas så att deras egenskaper i huvudsak bevaras. Enligt 11 kap.&lt;br&gt;1 § 5 PBL ankommer det vidare på byggnadsnämnden att övervaka att lagens&lt;br&gt;bestämmelser efterlevs. Som arbetsgruppen föreslagit bör byggnadsnämnden&lt;br&gt;också övervaka att fastighetsägarna fullgör sina skyldigheter när det gäller&lt;br&gt;funktionskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system som innebär att kommunen skall kontrollera byggnaderna i Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;kommunen - på det sätt som förekommer beträffande sotning - är enligt min&lt;br&gt;mening orealistiskt. Jag ansluter mig därför till arbetsgruppens förslag att&lt;br&gt;funktionskontrollen skall utföras av en särskild sakkunnig som anlitas av fas-&lt;br&gt;tighetsägaren och som i protokoll antecknar resultatet av funktionskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har föreslagit att den sakkunnige som utför funktions-&lt;br&gt;kontrollen endast om det finns anledning till det skall underrätta byggnads-&lt;br&gt;nämnden om förekommande brister i systemet. I likhet med några remissin-&lt;br&gt;stanser, bl.a. Skorstensfejamas riksförbund och HSB, anser jag inte en&lt;br&gt;sådan ordning helt tillfredsställande. Jag förordar i stället att den sakkunnige&lt;br&gt;alltid skall underrätta byggnadsnämnden om kontrollen. Detta sker bäst&lt;br&gt;genom att ett exemplar av protokollet från funktionskontrollen sänds in till&lt;br&gt;kommunen. Detta bör underlätta för kommunen att övervaka bestämmelser-&lt;br&gt;nas efterlevnad. För att ytterligare underlätta kommunens kontroll anser jag&lt;br&gt;vidare att byggnadens ägare på väl synlig plats bör anslå ett intyg om genom-&lt;br&gt;förd kontroll och datum för denna. Härigenom ges också hyresgäster m.fl.&lt;br&gt;möjlighet att kontrollera om fastighetsägaren fullgjort sina skyldigheter. Vad&lt;br&gt;jag nu förordat i fråga om kontroll innebär alltså en avvikelse från arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga är givetvis vilka byggnader som bör omfattas av den obli-&lt;br&gt;gatoriska funktionskontrollen I likhet med arbetsgruppen anser jag att det är&lt;br&gt;mest ändamålsenligt att förordningen får omfatta alla byggnader, men att bo-&lt;br&gt;verket bemyndigas att undanta vissa typer av byggnader. Bostäder är natur-&lt;br&gt;ligtvis särskilt viktiga i sammanhanget Jag vill även framhålla den väsentliga&lt;br&gt;betydelse som ventilationsfrågorna har i byggnader där barn vistas, t.ex.&lt;br&gt;daghem och skolor, och där inomhusmiljön givetvis har den största be-&lt;br&gt;tydelse. Även arbetsmiljösynpunkter är i sammanhanget av stor betydelse.&lt;br&gt;Här kan även särskilda krav bli aktuella på grund av arbetsmiljölag-&lt;br&gt;stiftningen. Som arbetarskyddsstyrelsen har anfört i sitt remissyttrande be-&lt;br&gt;höver förhållandet mellan kraven i arbetsmiljölagstiftningen och byggnads-&lt;br&gt;lagstiftningen klargöras. Jag utgår från att samråd i denna del kommer att ske&lt;br&gt;mellan arbetarskyddsstyrelsen och boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Vi i Småhus och Sveriges Villaägareförbund,&lt;br&gt;anser att småhusen inte bör vara underkastade den återkommande funktions-&lt;br&gt;kontrollen utan att det bör räcka med en kontroll vid nyinstallation. Jag kan ha&lt;br&gt;förståelse för dessa synpunkter, bl.a. med hänsyn till de kostnader som kan&lt;br&gt;vara förenade med funktionskontrollen och den belastning för byggnads-&lt;br&gt;nämnderna som en sådan kontroll kan innebära. Trots detta anser jag att det är&lt;br&gt;av vikt att också småhusen bör finnas med i systemet med funktionskontroll.&lt;br&gt;Här kan dock intervallerna mellan kontrollerna göras längre än i andra sam-&lt;br&gt;manhang. Ställning får här tas till om arbetsgruppens förslag om intervaller&lt;br&gt;på tio år är lämpligt avvägt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i sammanhanget uppmärksammas att statens strålskyddsinstitut i&lt;br&gt;sitt remissyttrande ansett att funktionskontrollen är av stor betydelse för att&lt;br&gt;det radon som ofrånkomligen finns i hus inte skall öka på grund av bristande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhåll. Detta har enligt institutet störst betydelse i den befintliga bebyggel-&lt;br&gt;sen på grund av förekomsten av blåbetong, men också för nybebyggelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritidshus bör enligt min mening emellertid helt kunna undantas från kon-&lt;br&gt;trollen. Vad gäller undantag för byggnader i övrigt anser jag som sagt att det&lt;br&gt;bör överlämnas åt boverket att efter ytterligare överväganden meddela före-&lt;br&gt;skrifter om detta. Jag tänker här på att särskilda överväganden är nödvändiga&lt;br&gt;beträffande industribyggnader och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller de huvudsakliga moment som bör ingå i funktions-&lt;br&gt;kontrollen, kan jag även i denna del i allt väsentligt ansluta mig till arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag. Det innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att funktionen och egenskaperna hos nyinstallerade system överensstäm-&lt;br&gt;mer med gällande föreskrifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystem som är i drift i&lt;br&gt;huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i&lt;br&gt;bruk för sitt ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alt systemet inte innehåller föreningar som kan spridas i byggnaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem som&lt;br&gt;skall sköta systemet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första kontrollen av nyinstallationer kommer att i väsentliga avseenden&lt;br&gt;skilja sig från den återkommande kontrollen. Den förstnämnda bör gå ut på&lt;br&gt;inte bara att gällande föreskrifter iakttagits utan också att ritningar och projek-&lt;br&gt;teringshandlingar följts, att ventilationen är rätt injusterad och att den verk-&lt;br&gt;ligen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utgångspunkten för bedömningen&lt;br&gt;är bygglovhandlingama, i de avseenden som dessa fastställts av byggnads-&lt;br&gt;nämnden enligt 8 kap. 29 § PBL. I övrigt skall kontrollen ske mot funktions-&lt;br&gt;kraven i gällande föreskrifter. I de fall byggherren ställt högre krav på venti-&lt;br&gt;lationen än vad som följer av dessa föreskrifter, bör kontrollen också avse att&lt;br&gt;systemet fungerar på det avsedda sättet. Vid detta första kontrolltillfälle bör&lt;br&gt;det också kontrolleras att tillfredsställande instruktioner och skötselanvis-&lt;br&gt;ningar finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de återkommande funktionskontrollerna skall det konstateras om&lt;br&gt;ventilationssystemet i huvudsak bibehållit de egenskaper som föreskrevs när&lt;br&gt;det togs i drift. Även här bör en kontroll ske av att systemet fungerar som det&lt;br&gt;är avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av att systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i&lt;br&gt;byggnaden innebär bl.a. att systemet så långt det är möjligt bör göras rent. I&lt;br&gt;fråga om äldre byggnader kan detta ibland stöta på problem, även om tek-&lt;br&gt;niken för rengöring går framåt Någon absolut rengöringsplikt bör därför inte&lt;br&gt;föreskrivas. En god kvalitet på de filter som används kan ibland ersätta ren-&lt;br&gt;göring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller äldre byggnader bör den återkommande kontrollen gå ut på&lt;br&gt;att undersöka om ventilationssystemet uppfyller de krav som gällde när&lt;br&gt;byggnaden togs i bruk. Det innebär att den första av de periodiska kontrol-&lt;br&gt;lerna kan behöva göras mer omfattande än de efterföljande. I vissa avseenden&lt;br&gt;kan den komma att likna den första kontrollen av nyinstallerade ventilations-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system. Beträffande hus med självdragssystem torde den dock av praktiska Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;skäl inskränkas till en kontroll av att ventilationskanalerna inte innehåller för-&lt;br&gt;oreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket bör kunna meddela allmänna råd om hur kontrollerna skall ut-&lt;br&gt;föras och hur de skall dokumenteras. En punkt som mer ingående behöver&lt;br&gt;belysas blir därvid kontrollernas omfattning. Allmänna råd kan också behövs&lt;br&gt;hur man förhindrar att föroreningar sprids i byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den olika karaktären hos den första installationskontrollen och den fort-&lt;br&gt;löpande kontrollen ställer olika krav på kompetensen hos kontrollanterna.&lt;br&gt;Kompetensen kan också behöva vara högre när det gäller komplicerade venti-&lt;br&gt;lationssystem i t.ex. industribyggnader än när det gäller småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetenskraven liknar i mycket dem som gäller för ansvariga arbets-&lt;br&gt;ledare. Samma principer för godkännande bör därför kunna tillämpas i båda&lt;br&gt;fallen, (jfr 9 kap. 3 § PBL samt 17 och 18 §§ plan- och byggförordningen&lt;br&gt;[1987:383]). Det innebär att fastighetsägaren väljer vilken kontrollant han vill&lt;br&gt;anlita men att denne måste vara godkänd för den typ av kontroll som det är&lt;br&gt;fråga om antingen av boverket (riksbehörighet) eller av byggnadsnämnden&lt;br&gt;(lokal behörighet). Bestämmelser för kompetensbedömningen bör tas fram av&lt;br&gt;boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag framhålla att jag räknar med att sotningsväsendet i&lt;br&gt;hög grad kan anlitas för funktionskontrollen. Särskilt gäller det den återkom-&lt;br&gt;mande kontrollen av ordinära ventilationssystem som bör kunna samordnas&lt;br&gt;med sotningen. När det gäller kontroll av nyinstallerade eller mer komplice-&lt;br&gt;rade ventilationssystem behövs dock särskild kompetens. Vid nyinstallation&lt;br&gt;är det också av betydelse att en samordning sker med den normala entrepre-&lt;br&gt;nadkontrollen. Här bör den sakkunnige i många fall kunna förlita sig på andra&lt;br&gt;kontroller som görs och i den mån dessa är tillräckligt vederhäftiga kunna&lt;br&gt;lägga dem till grund för sin bedömning. Jag vill understryka att det inte är&lt;br&gt;någonting i mitt förslag som hindrar att en byggherre anlitar egna anställda&lt;br&gt;som sakkunniga i den mån dessa är godkända av boverket enligt mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagen godkänner mina förslag om funktionskontroll, bör reglerna&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1992. Beträffande funktionskontroll i gamla hus&lt;br&gt;bör dock den första utföras senast den 1 januari 1994 eller den senare tid-&lt;br&gt;punkt som boverket bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Uteluftsflöden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De grundläggande kraven på god luftkvalitet bör&lt;br&gt;även i fortsättningen garanteras genom krav på bestämda luftflöden.&lt;br&gt;Jag avser att föreslå regeringen att ge boverket i uppdrag att i samråd&lt;br&gt;med andra berörda myndigheter göra en utvärdering av dagens krav på&lt;br&gt;uteluftsflöden sammanställda med de medicinska, energipolitiska och&lt;br&gt;tekniska krav som bör ställas i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med min bedömning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i huvudsak ställt sig positiva till arbetsgruppens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Med uteluft menas luft som utifrån förs&lt;br&gt;in i byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allergiutredningen rekommenderade i sitt betänkande (SOU 1989:76-78)&lt;br&gt;väsentligt högre minimiluftflöden än som föreskrivs i nybyggnadsreglerna.&lt;br&gt;Enligt utredningens rekommendation bör luftflödena, förutom ett kontinuer-&lt;br&gt;ligt luftflöde motsvarande 0,5 oms/tim, vara 10-30 1/s och person, beroende&lt;br&gt;bl.a. på vilken kontroll som finns över emissionsavgivningen från bygg-&lt;br&gt;nadsmaterial m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen fann för sin del att det kan finnas skäl att ställa krav på&lt;br&gt;högre luftflöden än vad nu gällande normer ger uttryck för, men att en analys&lt;br&gt;av frågan är komplicerad och kräver ytterligare överväganden bl.a. med hän-&lt;br&gt;syn till ökade uteluftsflödens konsekvenser för energianvändningen och med&lt;br&gt;avseende på buller, drag och torr luft. Mot denna bakgrund föreslår arbets-&lt;br&gt;gruppen att boverket får i uppdrag att i samråd med andra berörda myndig-&lt;br&gt;heter göra en utvärdering av dagens krav på uteluftsflöden sammanställda&lt;br&gt;med de medicinska, energipolitiska och tekniska krav som bör ställas i sam-&lt;br&gt;manhanget. När denna utvärdering har gjorts, bör verket för regeringen lägga&lt;br&gt;fram de förslag som föranleds av utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gruppens förslag bör vidare en eller flera alternativa strategier läggas&lt;br&gt;fast för kontroll av luftkvalitet och modeller utarbetas för luftkvalitetsberäk-&lt;br&gt;ningar. Riskanalyser bör också göras som underlag för nya kravspecifika-&lt;br&gt;tioner på luftkvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör de grundläggande kraven på god luftkvalitet även&lt;br&gt;fortsättningsvis garanteras genom krav på bestämda luftflöden. Jag delar&lt;br&gt;vidare arbetsgruppens uppfattning att det kan finnas skäl att ställa krav på&lt;br&gt;högre luftflöden än vad nu gällande normer ger uttryck för. Kraven på luft-&lt;br&gt;flöden måste dock sättas i relation till energiförbrukningen och bestämmas så&lt;br&gt;att inomhusklimatet inte försämras i andra avseenden, t.ex. när det gäller&lt;br&gt;buller, drag, luftfuktighet m.m. I likhet med arbetsgruppen finner jag att&lt;br&gt;denna fråga närmare bör penetreras innan nya bindande föreskrifter om luft-&lt;br&gt;omsättningen meddelas. Jag avser därför att inom kort föreslå regeringen att&lt;br&gt;ge boverket ett uppdrag av det slag som arbetsgruppen föreslagit. I uppdraget&lt;br&gt;kommer det att ingå att boverket skall bedöma om luftflödeskraven kan höjas&lt;br&gt;tidigare i vissa avseenden än i andra eller i etapper.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Återluft&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Frågan om s.k. återluft bör noga övervägas och&lt;br&gt;förbud införas mot användning av återluft i större utsträckning än vad&lt;br&gt;som nu gäller. Jag avser att föreslå regeringen att ge boverket i uppdrag&lt;br&gt;att utreda även denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: I nybyggnadsreglerna bör föreskrivas att&lt;br&gt;återluft inte bör få tas från rum där rökning e.d. förekommer. Byggherren&lt;br&gt;skall kunna visa att egenskaper och funktion hos ett återluftssystem innebär&lt;br&gt;fördelar från föroreningssynpunkt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker i princip&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Med återluft menas luft från ett rum, vil-&lt;br&gt;ken efter rening i filter återförs till rummet eller till ett annat rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande nybyggnadsregler föreskrivs att återluft i bostäder tillåts endast&lt;br&gt;om installationen är så utförd att återluft från en lägenhet återförs till en och&lt;br&gt;samma lägenhet samt om kraven på luftkvalitet och luftväxling, bl.a. i fråga&lt;br&gt;om mängden uteluft, är uppfyllda. I andra utrymmen än bostäder tillåts åter-&lt;br&gt;luft. Återluften från hygienutrymmen får dock högst utgöra 7 % av det totala&lt;br&gt;tilluftsflödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allergiutredningen har föreslagit att förbud införs mot återluft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att en tillfredsställande rening av återluften kan upp-&lt;br&gt;nås om arbetsgruppens förslag om regelbunden rensning av ventilations-&lt;br&gt;kanalerna och kontroll av ventilationssystemens funktion genomförs. Detta&lt;br&gt;gäller dock med undantag för vissa gaser, rök och ånga som inte fångas upp&lt;br&gt;av filtren. Arbetsgruppen anser därför att återluft bör förbjudas från rum där&lt;br&gt;gas, rök eller ånga förekommer. Vidare anser arbetsgruppen att det generellt&lt;br&gt;skall gälla att återluftssystem bara får användas om byggherren kan visa att ett&lt;br&gt;sådant innebär fördelar beträffande kända föroreningar i byggnader och att&lt;br&gt;risken för skador och andra olägenheter med systemet är litet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av återluft har i en del fall påtagliga fördelar. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;när stora lokaler skall värmas eller kylas med luft och luftflödet därför måste&lt;br&gt;vara betydligt större än vad som fordras med hänsyn till behovet av ventila-&lt;br&gt;tion eller när luftcirkulationen i en lokal behöver kunna varieras kraftigt. Som&lt;br&gt;arbetsgruppen påpekat är det då emellertid väsentligt att återluften inte för-&lt;br&gt;orenas när den passerar genom fläktsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det inte godtagbart om ett återluftssystem medför att förorenad&lt;br&gt;luft förs från ett rum till ett annat eller återförs till det rum varifrån den kom-&lt;br&gt;mer på ett sådant sätt att luftkvaliteten försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med flera av remissinstanserna anser jag att förbud mot använd-&lt;br&gt;ning av återluft bör införas i större utsträckning än vad som nu gäller. Jag an-&lt;br&gt;ser mig emellertid inte ha grund för att ta ställning till i vad mån förbudet bör&lt;br&gt;vara generellt eller om vissa typer av lokaler eller byggnader bör undantas.&lt;br&gt;Jag anser mig heller inte ha tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till&lt;br&gt;under vilka förutsättningar man eventuellt kan tillåta återluft i övrigt. Det är&lt;br&gt;vidare inte utrett vilka kostnaderna för samhället blir av ett mer eller mindre&lt;br&gt;omfattande förbud. Jag kommer därför att föreslå regeringen att uppdra åt&lt;br&gt;boverket att med utgångspunkt i arbetsgruppens förslag och efter de ytterli-&lt;br&gt;gare överväganden som är nödvändiga genomföra de förändringar som be-&lt;br&gt;döms vara nödvändiga i fråga om användningen av återluft. I den mån dessa&lt;br&gt;förändringar medför sådana kostnader att förslagen bör underställas regering-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 145&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ens prövning, bör detta ske. Uppdraget bör samordnas med det nyss nämnda Prop. 1 990/91: 145&lt;br&gt;uppdraget rörande uteluftsflöden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: En rad ändringar krävs i nybyggnadsreglerna såvitt&lt;br&gt;gäller bl.a. rensning av ventilationskanaler och att huvudkanaler och&lt;br&gt;stamkanaler förses med fasta mätställen för mätning av luftflöden.&lt;br&gt;Även vissa förtydliganden i reglema kan behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna ställer sig i huvudsak positiva till arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I en bilaga till sitt betänkande föreslår&lt;br&gt;arbetsgruppen en rad ändringar i nybyggnadsreglernas ventilationsbestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till förslaget om funktionskontroll av ventilationssystem&lt;br&gt;konstaterar arbetsgruppen att rensning av ventilationskanaler i vissa fall kan&lt;br&gt;bli besvärlig, eftersom kanalerna kan vara svåråtkomliga och rensningsluckor&lt;br&gt;till stor del saknas. Arbetsgruppen föreslår därför att den nuvarande föreskrif-&lt;br&gt;ten i nybyggnadsreglerna om att frånluftskanaler som är rensningspliktiga&lt;br&gt;samt kanaler med hög fukt- och dammalstring skall ha rensanordningar, er-&lt;br&gt;sätts med en föreskrift att samtliga kanaler skall ha rensanordningar. Vidare&lt;br&gt;föreslår arbetsgruppen att den nuvarande föreskriften om att till- och från-&lt;br&gt;luftskanaler skall förläggas så att de är åtkomliga för rensning, utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta alla ventilationskanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår vidare att det i nybyggnadsreglerna införs ett krav&lt;br&gt;på att huvudkanaler och stamkanaler förses med fasta mätställen för mätning&lt;br&gt;av luftflöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen ifrågasätter om det inte bör föreskrivas att sovrum endast&lt;br&gt;skall få tillföras uteluft och att överluft inte skall få föras från kontorsrum till&lt;br&gt;allmänna utrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår också ett antal andra ändringar i nybyggnads-&lt;br&gt;reglerna dels som en följd av arbetsgruppens ovan behandlade förslag på&lt;br&gt;ventilationsområdet, dels i syfte att språkligt förtydliga föreskrifterna på&lt;br&gt;punkter där arbetsgruppen inte funnit dem vara tillräckligt klart formulerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar arbetsgruppens åsikter när det gäller rensanordningar och mät-&lt;br&gt;ställen. Vissa av de språkliga förtydliganden som arbetsgruppen föreslagit&lt;br&gt;synes mig också välbetänkta. Jag utgår från att boverket kommer att överväga&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag och vidta nödvändiga åtgärder i sitt fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Produktinformation om byggvaror&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Någon särskild lag om produktinformation om&lt;br&gt;byggvaror läggs inte fram. Frågan bör i stället lösas inom kemikalie-&lt;br&gt;lagstiftningens ram. De åtgärder som i första hand behövs för att få en&lt;br&gt;bättre tillämpning av kemikalielagstiftningen är att effektivisera tillsynen&lt;br&gt;av dess efterlevnad när det gäller byggvarors innehåll samt att utarbeta&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter som särskilt tar sikte på problemet med&lt;br&gt;bristande produktinformation. Det är lämpligt att boverket ges ett&lt;br&gt;ansvar när det gäller byggvaror med kemiska risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: En ny lag om information om byggproduk-&lt;br&gt;ter, m.m. föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna ser positivt på lagför-&lt;br&gt;slaget. Vissa remissinstanser har inte varit avvisande, men har påpekat att det&lt;br&gt;inte behövs någon ny lag utan att det föreslagna systemet med produkt-&lt;br&gt;information kan åstadkommas inom ramen för kemikalielagstiftningen. Det&lt;br&gt;gäller bl.a. kemikalieinspektionen. Bland de remissinstanser som är negativa&lt;br&gt;till lagstiftning finns Industrins Byggmaterialgrupp som förordar en frivillig&lt;br&gt;linje. Kommerskollegium och statens pris- och konkurrensverk anser att för-&lt;br&gt;slaget står i strid med strävandena om EG-hannonisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Med anledning av problemen med s.k.&lt;br&gt;sjuka hus uttalade bostadsutskottet (1988/89:BoU2 s. 14) att frågor om an-&lt;br&gt;vändningen av olika byggmaterial m.m. bör belysas. Det gäller bl.a. åtgärder&lt;br&gt;som syftar till att förhindra användningen av ur olika aspekter olämpliga&lt;br&gt;byggmaterial. Ett exempel på en möjlig sådan åtgärd är enligt utskottet varu-&lt;br&gt;deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår mot bakgrund härav en ny lag om information om&lt;br&gt;byggprodukter m.m. Den innehåller i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lagen skall vara tillämplig på varor som tillverkas eller importeras för att&lt;br&gt;användas för uppförande eller ändring av byggnader eller som tillbehör till&lt;br&gt;byggnader (byggprodukter) med undantag av produkter som också är&lt;br&gt;kemiska produkter enligt kemikalielagstiftningen. Ytterligare undantag skall&lt;br&gt;kunna meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer. Syftet med sistnämnda bestämmelse är att produkter eller produktslag&lt;br&gt;som inte innehåller några hälsovådliga ämnen eller vars egenskaper är väl&lt;br&gt;kända skall kunna undantas från informationskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den som tillverkar eller importerar en byggprodukt skall genom egna&lt;br&gt;undersökningar eller på annat sätt se till att det finns tillfredsställande utred-&lt;br&gt;ning för bedömning av vilka olägenheter från hälso- och miljösynpunkt som&lt;br&gt;produkten kan orsaka. Utredningen skall vara gjord i enlighet med vetenskap&lt;br&gt;och beprövad erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den som tillverkar, importerar eller yrkesmässigt överlåter en bygg-&lt;br&gt;produkt skall genom märkning eller på annat sätt lämna sådana uppgifter om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktens innehåll och egenskaper som har betydelse från hälso- och miljö- Prop. 1990/91:145&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om utredningen och om produktinformationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bestämmelser om tillsyn av lagens efterlevnad och om sekretesskydd (4-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §§) finns också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lagen skall enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna inte gälla&lt;br&gt;produkter som satts i omlopp före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av arbetsgruppens förslag har omfattande diskussioner&lt;br&gt;förts otn hur förslagen kan förenas med strävandena till europeisk harmoni-&lt;br&gt;sering och om förslaget kan innebära s.k. tekniskt handelshinder. Jag vilt&lt;br&gt;därför lämna en redovisning av det europeiska arbetet på detta område samt&lt;br&gt;för den svenska lagstiftning som berör produktinformationsfrågan. Jag åter-&lt;br&gt;kommer därefter till mina överväganden i frågan. Jag vill dock redan nu an-&lt;br&gt;mäla att jag ställer mig mycket positiv till det förslag som gruppen har lagt&lt;br&gt;fram och att en god produktinformation och ett därpå grundat ansvar för&lt;br&gt;materialtillverkare m.fl. är en förutsättning för bra inomhusmiljöer hos bygg-&lt;br&gt;nader. Vad frågan nu gäller är hur en sådan produktinformation skall kunna&lt;br&gt;etableras så att den inte kommer i konflikt med det europeiska hannonise-&lt;br&gt;ringsar betet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. PBL skall nya byggnader bl.a. ge möjlighet till god hygien, en&lt;br&gt;god arbetsmiljö och ett tillfredsställande inomhusklimat. Till- och ombyggna-&lt;br&gt;der skall uppfylla dessa krav i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall bygglov krävs skall byggnadsnämnden vid bygglovprövningen&lt;br&gt;kontrollera att åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap. (8 kap. 11 och&lt;br&gt;12 §§). En ansökan om bygglov skall innehålla alla uppgifter som behövs&lt;br&gt;för prövningen (8 kap. 20 §). Byggnadsnämnden skall i erforderlig utsträck-&lt;br&gt;ning besikta arbeten som kräver bygglov. Om byggnadens egenskaper och&lt;br&gt;funktioner inte på ett enkelt sätt kan iakttas och bedömas vid nämndens be-&lt;br&gt;siktningar, får nämnden begära att byggherren företer bevis av sakkunnig om&lt;br&gt;att egenskaperna och funktionerna uppfyller kraven i 3 kap (9 kap. 6 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall enligt 9 kap. 1 § den som för egen räkning utför eller låter ut-&lt;br&gt;föra byggnadsarbeten se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i bl.a. 3&lt;br&gt;kap. Vid försummelse kan rättelse framtvingas enligt bestämmelser i 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser ger byggnadsnämnderna möjlighet att kräva informa-&lt;br&gt;tion av byggherren om egenskaperna hos de produkter som han avser att an-&lt;br&gt;vända i den mån sådana upplysningar behövs för att nämnden skall kunna&lt;br&gt;anta att byggnaden kommer att uppfylla kraven i 3 kap. Hittills har dock&lt;br&gt;byggnadsnämnderna i mycket ringa omfattning utnyttjat PBLs möjligheter i&lt;br&gt;detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § plan- och byggförordningen (1987:383) får boverket meddela&lt;br&gt;de verkställighetsföreskrifter som behövs för tillämpningen av bl.a. den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda bestämmelsen i 8 kap. 20 § PBL. Några sådana föreskrifter har Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;emellertid inte meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket får enligt 16 kap. 2 § PBL typgodkänna material, konstruktioner&lt;br&gt;och anordningar. Vid typgodkännandeprövning bör boverket givetvis inför-&lt;br&gt;skaffa sådan information om materials innehåll att hälsoriskerna kan be-&lt;br&gt;dömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typgodkännanden är frivilliga, men regeringen får föreskriva obligatorisk&lt;br&gt;typgodkännandekontroll, om det behövs till skydd för liv, personlig hälsa&lt;br&gt;eller säkerhet. Någon sådan föreskrift har ännu inte meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen och förordningen om kemiska produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1985:426) om kemiska produkter är - med vissa undantag som sak-&lt;br&gt;nar betydelse i detta sammanhang - tillämplig på hantering och import av&lt;br&gt;kemiska ämnen och beredningar (kemiska produkter). Om det är påkallat från&lt;br&gt;hälso- och miljöskyddssynpunkt, får regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer emellertid också föreskriva att lagens bestämmelser&lt;br&gt;skall tillämpas på varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk&lt;br&gt;produkt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;också föreskriva undantag från lagens tillämpning i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemiska ämnen är grundämnena och föreningar av dessa. Beredningar är&lt;br&gt;lösningar, emulsioner, pulverblandningar, pastor etc. Begreppet kemiska&lt;br&gt;produkter omfattar alla kemiska ämnen och beredningar som är föremål för&lt;br&gt;någon form av mänsklig hantering (prop 1984/85:118, s. 39-40). Lagen om-&lt;br&gt;fattar således såväl biologiska naturprodukter som målarfärg, lim och&lt;br&gt;spackel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som hanterar (dvs. tillverkar, bearbetar, behandlar, förpackar, för-&lt;br&gt;varar, transporterar, använder, omhändertar, destruerar, konverterar, saluför,&lt;br&gt;överlåter m.m.) eller importerar en kemisk produkt skall vidta de åtgärder och&lt;br&gt;iaktta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att hindra eller motverka&lt;br&gt;skada på människor eller miljön. Därvid skall sådana kemiska produkter&lt;br&gt;undvikas som kan ersättas med mindre farliga. Det åligger särskilt den som&lt;br&gt;tillverkar eller importerar en produkt som omfattas av lagen att genom egna&lt;br&gt;undersökningar eller på annat sätt se till att det finns tillfredsställande utred-&lt;br&gt;ning för bedömning av vilka hälso- eller miljöskador som produkten kan or-&lt;br&gt;saka. Utredningen skall vara gjord i enlighet med vetenskap och beprövad er-&lt;br&gt;farenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt hanterar eller importerar en kemisk produkt skall&lt;br&gt;genom märkning eller på annat sätt lämna uppgifter av betydelse från hälso-&lt;br&gt;eller miljöskyddssynpunkt. Enligt förarbetena skall produktinformationen&lt;br&gt;inte bara innehålla uppgifter av ren vamingskaraktär. Som exempel på annan&lt;br&gt;information som måste lämnas, nämns uppgifter om varans identitet, tillver-&lt;br&gt;karens eller importörens namn och resultatet av gjord bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om bl.a. utredningen för bedömning av vilka hälso-&lt;br&gt;och miljöskador en produkt kan orsaka och produktinformationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen, vilken är en av de två av regeringen utsedda före- Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;skriftsmyndigheterna, har meddelat föreskrifter bl.a. om hur hälsofarliga&lt;br&gt;kemiska produkter skall vara märkta samt vilken annan information som be-&lt;br&gt;höver lämnas vid överlåtelse (se KIFS 1986:3 och K1FS 1986:4).&lt;br&gt;Märkningssystemet är inte utformat med tanke på eventuella problem med ex-&lt;br&gt;ponering för boende, utan är inriktat på risker vid användningen och hur man&lt;br&gt;kan skydda sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 § andra stycket förordningen (1985:835) om kemiska produkter åläggs&lt;br&gt;envar som yrkesmässigt hanterar eller importerar en vara som innehåller eller&lt;br&gt;har behandlats med en kemisk produkt och på grund av sina egenskaper kan&lt;br&gt;befaras medföra skada på människor eller miljön att uppfylla bl.a. försiktig-&lt;br&gt;hetskravet och produktinformationskravet i lagen om kemiska produkter.&lt;br&gt;Vidare har kemikalieinspektionen i 2 § första stycket i förordningen bemyn-&lt;br&gt;digats att meddela föreskrifter om bl.a. försiktighetsmått och produkt-&lt;br&gt;information beträffande sådana varor, som inte är kosmetiska eller hygieniska&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen har hittills uppmärksammat tre typer av byggvaror.&lt;br&gt;Sålunda finns föreskrifter om krom i cement, om formaldehyd i träbaserade&lt;br&gt;skivor och om träskyddsbehandlat virke. De båda sistnämnda föreskrifterna&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 2 § förordningen om kemiska produkter och de är&lt;br&gt;inriktade också på hälsofaror för boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kemiska produkter innehåller också bestämmelser om krav på&lt;br&gt;kunskaper hos den som yrkesmässigt hanterar eller importerar produkter som&lt;br&gt;omfattas av lagen, om tillsyn av lagens efterlevnad samt om sekretesskydd,&lt;br&gt;ansvar, avgifter m.m. jämte särskilda bestämmelser om förhandsanmälan,&lt;br&gt;tillstånd m.m. och miljöfarligt avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att redan en på goda vetenskapliga grunder uppkom-&lt;br&gt;men misstanke om skaderisker utgör tillräcklig grund för ingripanden enligt&lt;br&gt;lagen. Det innebär bl.a. att en producent som vill marknadsföra en otillräck-&lt;br&gt;ligt känd vara som han kan på vetenskapliga eller andra grunder anta vara far-&lt;br&gt;lig från hälso- eller miljöskyddssynpunkt måste beakta denna risk vid be-&lt;br&gt;dömning av om han skall marknadsföra varan eller inte (prop. 1984/85:118,&lt;br&gt;s. 39-40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheter inom var sitt område är kemikalieinspektionen, sta-&lt;br&gt;tens naturvårdsverk, arbetarskyddsstyrelsen och läkemedelsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhets lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetslagen (1988:1604) som trädde i kraft den 1 juli 1989 (prop.&lt;br&gt;1988/89:23, LU13, rskr. 61) gör det möjligt från samhällets sida att ålägga en&lt;br&gt;näringsidkare att vidta åtgärder beträffande farliga varor som finns hos bru-&lt;br&gt;karna. Även om lagen inte omfattar fast egendom är den möjlig att tillämpa på&lt;br&gt;material som hos brukarna kommit att utgöra t.ex. tillbehör till fast egendom,&lt;br&gt;dvs. också byggvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka att varor och tjänster orsakar skada pä person eller egen- Prop. 1990/91:145&lt;br&gt;dom, fär näringsidkare bl.a. äläggas att lämna säkerhetsinformation, var-&lt;br&gt;ningsinformation eller att återkalla varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åläggande får dock inte meddelas i den mån det i en annan författning&lt;br&gt;eller ett beslut av en myndighet har meddelats särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;varan eller tjänsten med samma ändamål som åläggandet skulle fylla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket är tillsynsmyndighet. En myndighet, som enligt annan&lt;br&gt;författning skall se till att regler om produktsäkerhet i fråga om vissa varor&lt;br&gt;eller tjänster efterlevs, är dock tillsynsmyndighet även enligt produktsäker-&lt;br&gt;hetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs byggvarudirektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG har antagits ett byggvarudirektiv (89/106/EEC). Syftet med direk-&lt;br&gt;tivet är bl.a. att uppnå en harmonisering mellan ländernas byggbestämmelser&lt;br&gt;utan att befintliga och berättigade nationella skyddsnivåer sänks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet, som skall vara genomfört i EG-länderna den 27 juni 1991,&lt;br&gt;innehåller i huvudsak tre grupper av bestämmelser. Den första handlar om&lt;br&gt;vilka grundläggande krav som från hälso- och säkerhetssynpunkt skall ställas&lt;br&gt;på en byggnad, den andra om att byggvaror, som kan användas för att upp-&lt;br&gt;fylla dessa krav, fritt skall få säljas och användas i alla EGs medlemsländer&lt;br&gt;samt den tredje om hur man skall få garantier för att en vara har de erforder-&lt;br&gt;liga egenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande hälso- och säkerhetskraven på byggnader är sex till an-&lt;br&gt;talet och är, såsom de uttrycks i direktivet, i sak nästan identiska med de mot-&lt;br&gt;svarande krav på byggnader som anges i 3 kap. PBL (art. 3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av kraven gäller hygien, hälsa och miljö (bilaga III, punkt 3). Det inne-&lt;br&gt;bär att byggnadsverk skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att&lt;br&gt;de inte medför risk för de boendes eller grannars hygien eller hälsa, särskilt&lt;br&gt;inte genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- emissioner av giftig gas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- emission av farlig strålning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förorening eller förgiftning av vatten eller mark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bristfälligt omhändertagande av avloppsvatten, av rök eller av fast eller&lt;br&gt;flytande avfall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förekomst av fukt i byggnadsdelar eller på ytor inom byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande kraven i byggvarudirektivet är emellertid, liksom i&lt;br&gt;PBL, allmänt formulerade och måste preciseras för att bli praktiskt använd-&lt;br&gt;bara (art. 12). Vid preciseringarna av kraven skall hänsyn kunna tas bl.a. till&lt;br&gt;skillnader mellan länderna i fråga om klimat och till olika nationella skydds-&lt;br&gt;nivåer (art. 3.2). Detta innebär att en klassindelning kan ske med olika krav-&lt;br&gt;nivåer. Varje land får fritt välja vilken klass som skall användas i det enskilda&lt;br&gt;fallet (art. 6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har preciseringen av kraven i 3 kap. PBL skett genom föreskrif-&lt;br&gt;ter från boverket (nybyggnadsreglerna, NR). Dessa föreskrifter hänvisar i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin tur ofta till av Byggstandardiseringen (BST) antagna frivilliga standarder Prop. 1990/91:145&lt;br&gt;som exempel på godtagbara utföranden. 1 Sverige finns också av boverket&lt;br&gt;meddelade typgodkännanden av enskilda material, konstruktioner och an-&lt;br&gt;ordningar. Ett typgodkännande innebär en garanti för att PBLs egen-&lt;br&gt;skapskrav är uppfyllda i de avseenden som godkännandet gäller. Genom en&lt;br&gt;tidsbegränsad lagstiftning jämställs sedan den 15 september 1989 vissa god-&lt;br&gt;kännanden som meddelats i de andra nordiska länderna med svenska typgod-&lt;br&gt;kännanden (se 8 kap. 22 § PBL samt förordningen [1989:731] om god-&lt;br&gt;tagande av byggprodukter som godkänts i annat nordiskt land).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG är avsikten att byggvarudirektivets grundläggande krav skall&lt;br&gt;preciseras i så kallade tillämpningsdokument. Dessa skall inte, i motsats till&lt;br&gt;boverkets föreskrifter, vara bindande utan endast riktlinjer för tolkningen av&lt;br&gt;direktivet (art. 12). Med ledning av tillämpningsdokumenten skall CEN&lt;br&gt;(Comité Européen de Normalisation) få mandat att utarbeta standarder för&lt;br&gt;olika produktslag (art. 7). En vara som tillverkats enligt en sådan standard&lt;br&gt;skall anses uppfylla direktivets egenskapskrav, förutsatt att den används på&lt;br&gt;ett riktigt sätt (art. 4.2). I de fall det av någon anledning är för tidigt att ta&lt;br&gt;fram en standard eller standardisering över huvud taget inte kan ske eller då&lt;br&gt;en produkt är särpräglad, kan ett tidsbegränsat tekniskt godkännande medde-&lt;br&gt;las enligt riktlinjer som skall utarbetas av EOTA (European Organisation for&lt;br&gt;Technical Approval) på grundval av mandat som tagits fram med utgångs-&lt;br&gt;punkt från tillämpningsdokumenten. I vissa situationer kan tekniska godkän-&lt;br&gt;nanden ske interimistiskt också då standardisering är möjlig (art. 8). En typ-&lt;br&gt;godkänd produkt skall, rätt använd, anses uppfylla direktivets krav på samma&lt;br&gt;sätt som svenska typgodkännanden anses uppfylla PBLs krav (art. 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsaknad av fastställda EG-standarder och tekniska godkännande som&lt;br&gt;meddelatas enligt EGs regler kan en stat hos en annan stat begära att natio-&lt;br&gt;nella tekniska godkännanden, som meddelats i den förstnämnda staten, skall&lt;br&gt;jämställas med ett EG-godkännande i den andra staten. Ett krav är dock att&lt;br&gt;varan har provats och kontrollerats enligt reglerna i den mottagande staten&lt;br&gt;eller enligt regler som denna godkänner (art. 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen innehåller byggvarudirektivet omfattande regler om provning och&lt;br&gt;märkning av produkter i syfte att säkerställa att en byggprodukt uppfyller de&lt;br&gt;grundläggande kraven (art. 13-15). Även om det finns stora likheter skiljer&lt;br&gt;sig dessa regler i många avseenden från det svenska regelsystemet, beroende&lt;br&gt;på att våra regler i grunden bygger på att byggnaders tekniska egenskaper&lt;br&gt;skall granskas av byggnadsnämnderna vid ansökan om bygglov medan EGs&lt;br&gt;system i princip riktar in sig på en kontroll av de varor som släpps ut på&lt;br&gt;marknaden. Såtillvida kan det sägas att arbetsgruppens förslag om produkt-&lt;br&gt;information om byggprodukter ligger närmare EGs tänkesätt än reglerna om&lt;br&gt;bygglov i PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggvarudirektivets provnings- och kontrollprocedur är beroende på pro-&lt;br&gt;duktens betydelse , dess egenskaper och hur ändringar i produktens egen-&lt;br&gt;skaper påverkar dess användbarhet samt sannolikheten av att fel uppstår i&lt;br&gt;tillverkningen. Vid behov kan det krävas att en produkt både typprovas och&lt;br&gt;utsätts för kontinuerlig tillverkningskontroll under tillsyn av ett opartiskt or-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gan. En produkt som uppfyller direktivens krav får förses med ett bevis om Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;detta, bestående av ett märke med bokstäverna CE. Procedurerna för certifie-&lt;br&gt;ringen är ännu inte utarbetade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor som har mindre betydelse för hälsa och säkerhet och tagits upp på&lt;br&gt;en särskild förteckning av EG-kommissionen skall dock godkännas efter en-&lt;br&gt;bart en förklaring från tillverkaren om att de tillverkats enligt vedertagna tek-&lt;br&gt;niska metoder. Sådana varor får inte förses med CE-märket (art. 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig omständighet att notera är att CE-märkning skall innebära att&lt;br&gt;varan också är godkänd ur de aspekter som regleras i andra direktiv än bygg-&lt;br&gt;varudirektivet (art. 2.2-3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen innehåller byggvarudirektivet en s.k. säkerhetsklausul (art. 21)&lt;br&gt;om att ett land får förbjuda användningen av en godkänd produkt, om landet&lt;br&gt;finner att den inte uppfyller de grundläggande kraven i direktivet. Frågan om&lt;br&gt;produktens tillåtlighet skall då slutligt avgöras av EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivets bilaga III skall CE-märket åtföljas av tillverkarens namn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller identifikationsmärke samt i den mån det är lämpligt av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppgifter som gör det möjligt att identifiera produktens egenskaper och,&lt;br&gt;vid behov, tekniska specifikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de två sista siffrorna i tillverkningsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det kontrollerande organets identifikationssymbol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- numret på certifikatet om överensstämmelse med gällande krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Certifikatet skall i sin tur innehålla bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en beskrivning som identifierar produkten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppgift om vilka regler produkten överensstämmer med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppgift om vilka särskilda villkor som gäller för användandet av produk-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs direktiv om kemiska substanser och preparat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivet (67/548/EEC) om klassificering, förpackning och märkning av&lt;br&gt;farliga ämnen (substansdirektivet) säger att en lång rad av kemiska ämnen inte&lt;br&gt;får saluföras utan information om vilket ämnet är, vem som tillverkat, impor-&lt;br&gt;terat eller distribuerat det, på vilket sätt ämnet är farligt och hur det bör hante-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet (88/379/EEC) om klassificering, förpackning och märk-&lt;br&gt;ning av farliga produkter (preparatdirektivet) skall samma informationskrav&lt;br&gt;som för farliga ämnen gälla också för beredningar och preparat som inne-&lt;br&gt;håller ett farligt ämne i vissa angivna mängder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs upphandlingsdirektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs upphandlingsdirektiv (71/305/EEC) föreskriver en omfattande procedur&lt;br&gt;för upphandling av större byggnadsarbeten i syfte att öka den internationella&lt;br&gt;konkurrensen när det gäller offentlig upphandling. Varken detta direktiv eller&lt;br&gt;något annat lägger hinder för att vid upphandling kräva produktinformation,&lt;br&gt;blott det uttrycks klart redan i anbudshandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till produktsäkerhetsdirektiv för EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG finns ett förslag till allmänt produktsäkerhetsdirektiv (COM&lt;br&gt;90/259). Där föreskrivs (art. 3) att leverantörer skall förse brukare eller kon-&lt;br&gt;sumenter med relevant information för att göra det möjligt för dessa dels att&lt;br&gt;undvika risker som en produkt kan innebära i de fall riskerna i och för sig är&lt;br&gt;acceptabla men inte omedelbart är uppenbara utan att vara obetydliga, dels att&lt;br&gt;vidta skyddsåtgärder mot riskerna under produktens förutsebara brukstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till direktiv är dock avsett att gälla bara då en produkt inte om-&lt;br&gt;fattas av mer specificerade krav om produktsäkerhet i andra EG-direktiv. Det&lt;br&gt;torde utesluta tillämpning av direktivets informationskrav på produkter som&lt;br&gt;omfattas av byggvarudirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till produkts kade lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lagrådsremiss har en särskild produktskadelag föreslagits. Förslaget&lt;br&gt;innefattar ett skärpt skadeståndsansvar för produktskador och bygger på ett&lt;br&gt;EG- direktiv om produktansvar som antogs år 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skärpta skadeståndsansvaret för produktskador skall omfatta skador&lt;br&gt;som orsakas av lösa saker (produkter). Därmed avses såväl industriellt som&lt;br&gt;hantverksmässigt framställda produkter och även naturprodukter oavsett om&lt;br&gt;de har bearbetats eller ej. Ansvaret för en produkt skall inte upphöra därför att&lt;br&gt;produkten införlivas som en beståndsdel i annan lös eller fast egendom.&lt;br&gt;Förslaget omfattar därför bl.a. byggmaterial eller kemiska produkter som in-&lt;br&gt;fogats i en byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldighet skall föreligga oavsett om någon har varit vårdslös&lt;br&gt;eller ej (strikt ansvar). Det strikta ansvaret begränsas till att gälla sådana fall&lt;br&gt;där skadan har orsakats av att produkten inte har varit så säker som skäligen&lt;br&gt;kunnat förväntas. Produktens säkerhet skall bedömas med hänsyn till dess&lt;br&gt;förutsebara användning, marknadsföringen av produkten, bruksanvisningar,&lt;br&gt;tidpunkten då produkten sattes i omlopp och övriga omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det strikta ansvaret skall omfatta även s.k. utvecklingsskador, dvs. skador&lt;br&gt;som beror på säkerhetsbrister som inte ens den främsta vetenskapliga experti-&lt;br&gt;sen kunde förutse vid den tidpunkt då produkten sattes i omlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndsskyldigheten skall omfatta ersättning för personskador samt&lt;br&gt;skador på konsumentegendom. Detta innebär att skador på flerbostadshus&lt;br&gt;inte omfattas av förslaget. Däremot omfattar förslaget bl.a. personskador hos&lt;br&gt;dem som bor eller vistas i huset. Någon särskild definition av vad som avses&lt;br&gt;med personskador har inte gjorts i lagen. Här gäller i stället den praxis som&lt;br&gt;har utbildats i anslutning till de allmänna skadeståndsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndsskyldig skall vara i första hand den som har tillverkat den&lt;br&gt;skadegörande produkten och, i fråga om en importerad produkt, den som har&lt;br&gt;importerat den. Även den som har marknadsfört produkten som sin genom att&lt;br&gt;förse den med sitt namn eller varumärke eller något annat särskiljande känne-&lt;br&gt;tecken skall vara strikt ansvarig jämte tillverkaren och importören. Om det&lt;br&gt;inte framgår av en produkt vem som har tillverkat eller importerat den, skall&lt;br&gt;var och en som har tillhandahållit den skadegörande produkten vara ansvarig,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvida han inte pekar ut någon i ett tidigare led i distributionskedjan som an- Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;svarig för produkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det strikta produktansvaret skall begränsas till skador som orsakas av så-&lt;br&gt;dana produkter som tillverkas eller tillhandahålls inom ramen för en närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån någon är skyldig att ersätta en skada enligt produktskadelagen&lt;br&gt;skall den som har utgivit ersättning för skadan enligt konsumentköplagen&lt;br&gt;(1990:932) eller konsumenttjänstlagen (1985:716) ha rätt att av den som är&lt;br&gt;ansvarig enligt produktskadelagen återfå vad som har utgivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill ha ersättning enligt produktskadelagen skall väcka talan inom&lt;br&gt;tre år efter det att han fick eller borde ha fått kännedom om att fordringen&lt;br&gt;kunde göras gällande. Som yttersta gräns skall dock gälla att talan om ersätt-&lt;br&gt;ning måste väckas inom tio år efter det att den skadegörande produkten sattes&lt;br&gt;i omlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker ansvaret enligt produktskadelagen får inte&lt;br&gt;åberopas mot den som har rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktskadelagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd inom EFTA och med EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har under hand låtit inhämtat synpunkter på arbetsgruppens förslag från&lt;br&gt;EFTAs byggexpertgrupp och EGs permanenta byggkommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De andra EFTA-ländemas representanter i byggexpertgruppen var i och&lt;br&gt;för sig inte negativa till sakinnehållet i förslaget men avstyrkte mycket bestämt&lt;br&gt;ett ensidigt svenskt genomförande av förslaget. Man hade inga invändningar&lt;br&gt;mot ett system med frivillig produktinformation eller mot att Sverige inom&lt;br&gt;EFTA och EG verkar för ett system med obligatorisk produktinformation.&lt;br&gt;Inte heller gjordes det några invändningar mot ett system med obligatorisk&lt;br&gt;produktinformation beträffande varor som innehåller hälsofarliga ämnen eller&lt;br&gt;ämneskombinationer om dessa anges på en lista som upprättas i samråd med&lt;br&gt;de andra EFTA-länderna och EG, så att handelshinder undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EGs permanenta byggkommitté betonade man att man också inom&lt;br&gt;EG är angelägen att lösa problemet med s.k. &amp;quot;sjuka hus&amp;quot;. Man ansåg inom&lt;br&gt;kommittén att arbetsgruppens förslag var alltför generellt. Kommittén vädjade&lt;br&gt;därför om att Sverige skulle överväga förslaget ytterligare och söka en lös-&lt;br&gt;ning som var bättre harmoniserad med EGs regler. Möjligheten att begränsa&lt;br&gt;kravet på produktinformation till varor som innehåller vissa angivna ämnen&lt;br&gt;påpekades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan arbetsgruppens förslag och kemikalielagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag omfattar alla byggvaror (varor som tillverkas eller&lt;br&gt;importeras för att användas för uppförande eller ändring av byggnader eller&lt;br&gt;som tillbehör till byggnader) som inte omfattas av lagen om kemiska produk-&lt;br&gt;ter eller undantagits genom regerings- eller myndighetsföreskrifter. Lagen om&lt;br&gt;kemiska produkter omfattar dels kemiska ämnen och beredningar dels sådana&lt;br&gt;varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt och som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattas av en regerings- eller myndighetsföreskrift. Praktiskt taget alla Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;byggvaror innehåller eller har behandlats med ett kemiskt ämne eller bered-&lt;br&gt;ning. Skillnaden mellan tillämpningsområdet for lagen om kemiska produkter&lt;br&gt;och arbetsgruppens förslag är därför att lagen omfattar sådana byggvaror som&lt;br&gt;särskilt angivits i regerings- eller myndighetsföreskrifter medan arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag omfattar övriga byggvaror, som inte särskilt undantagits i&lt;br&gt;en regerings- eller myndighetsföreskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen om kemiska produkter har regeringen föreskrivit att pro-&lt;br&gt;duktinformation skall lämnas beträffande varor som innehåller eller har be-&lt;br&gt;handlats med en kemisk produkt och på grund av sina egenskaper kan befaras&lt;br&gt;medföra skada på människor eller miljö. Det är alltså sådana byggvaror som&lt;br&gt;omfattas av informationskravet i 2 § andra stycket kemikalieförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationskravet är där detsamma enligt kemikalielagstiftningen som i&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag med två avvikelser. Den ena är att arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag omfattar också personer som icke yrkesmässigt tillverkar eller impor-&lt;br&gt;terar byggvaror. Denna olikhet är utan större praktisk betydelse. Den andra&lt;br&gt;avvikelsen är att arbetsgruppens förslag också omfattar dels byggvaror som&lt;br&gt;inte innehåller eller behandlats med kemiska produkter och som inte kan be-&lt;br&gt;faras vara skadliga, dels byggvaror som man inte kan bedöma om de kan an-&lt;br&gt;tas vara farliga eller ej. Arbetsgruppens avsikt är emellertid att varor av det&lt;br&gt;förstnämnda slaget skall undantas genom myndighetsföreskrifter. När det&lt;br&gt;gäller informationskravet föreligger det således den praktiska skillnaden mel-&lt;br&gt;lan redan gällande regler och arbetsgruppens föreslagna regler att de senare i&lt;br&gt;motsats till de förra omfattar en grupp varor som inte på goda grunder kan&lt;br&gt;antas kunna vara farliga men som man inte heller bestämt kan säga att de är&lt;br&gt;ofarliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller undersökningsplikten föreslår arbetsgruppen att en sådan&lt;br&gt;skall införas beträffande byggvaror som inte är kemiska produkter. Den&lt;br&gt;undersökningsplikt som föreskrivs i lagen om kemiska produkter omfattar&lt;br&gt;inte dessa varor. För att den i 2 § förordningen om kemiska produkter före-&lt;br&gt;skrivna informationsplikten skall kunna uppfyllas, måste dock den informa-&lt;br&gt;tionsskyldige skaffa sig erforderlig kännedom om varan. Därmed föreligger&lt;br&gt;det indirekt också enligt kemikalielagstiftningen en undersökningsplikt. I&lt;br&gt;praktiken bonde det således inte på denna punkt finnas någon skillnad mellan&lt;br&gt;den nuvarande kemikalielagstiftningen och arbetsgruppens förslag. Det är&lt;br&gt;emellertid uppenbart att det lagstadgade krav på utredningsskyldighet som&lt;br&gt;gruppen har föreslagit ändå skulle kunna ge väsentligt större möjligheter till&lt;br&gt;en styrning från statsmakternas sida när det gäller bl.a. innehåll och kemisk&lt;br&gt;avgivning i fråga om byggprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens tillsynsbestämmelser liknar dem i lagen om kemiska pro-&lt;br&gt;dukter. Lagen innehåller dock i anslutning till tillsynsbestämmelsema vissa&lt;br&gt;bestämmelser som inte finns med i arbetsgruppens förslag Det gäller möjlig-&lt;br&gt;heten att förordna om rättelse och att ta ut kostnader för provtagning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens bestämmelser om hantering, förhandsanmälan, tillstånd, avgifter&lt;br&gt;m.m., ansvar och miljöfarligt avfall saknar motsvarighet i arbetsgruppens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag men är ocksä av mindre intresse när det gäller de byggvaror som faller Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;utanför lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med arbetsgruppens förslag är begränsat till att skydda de boendes&lt;br&gt;hälsa medan lagen om kemiska produkter har till syfte att förebygga att&lt;br&gt;kemiska ämnen förorsakar skador pä människors hälsa över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehället i gällande rätt när det gäller produktinformation om byggvaror och&lt;br&gt;den utredning som tillverkare m.fl. bör göra för att ästadkomma en frän bl.a.&lt;br&gt;inomhusmiljösynpunkt vederhäftig produktinformation är otydligt. Mänga av&lt;br&gt;remissinstanserna synes ha missuppfattat innehället i redan gällande bestäm-&lt;br&gt;melser och trott att arbetsgruppen föreslagit nägot helt nytt i stället för en ut-&lt;br&gt;vidgning av tillämpligheten av redan gällande regler i kombination med en&lt;br&gt;förenkling av reglerna i vissa avseenden. Denna reaktion frän remissinstan-&lt;br&gt;serna är ett av mänga tecken pä att kemikalielagstiftningens regler inte fätt det&lt;br&gt;genomslag som var avsett för information om byggvaror. Redan detta moti-&lt;br&gt;verar att ätgärder vidtas för att förbättra produktinformationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utformning som arbetsgruppens förslag fätt, nämligen att produkt-&lt;br&gt;informationskravet generellt skall omfatta byggvaror som inte särskilt undan-&lt;br&gt;tagits är, vilket torde ha framgätt, inte lämplig med hänsyn till vära strävanden&lt;br&gt;till europeisk harmonisering. Däremot innebär den metod som använts inom&lt;br&gt;kemikalielagstiftningen, inte något principiellt problem i EG-sammanhang.&lt;br&gt;Produktinformationskravet omfattar här vissa angivna slag av varor. Jag an-&lt;br&gt;ser därför att den senare metoden är att föredra även om en mer aktiv roll från&lt;br&gt;statsmakternas sida vore önskvärd. Någon särskild lag om byggvaror behövs&lt;br&gt;då inte, utan frågan kan lösas inom kemikalielagstiftningens ram. De ätgärder&lt;br&gt;som i första hand behövs är att utarbeta tillämpningsföreskrifter som särskilt&lt;br&gt;tar sikte pä problemen med sjuka hus och behovet av produktinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen om kemiska produkter är föreskriftsansvaret delat&lt;br&gt;mellan kemikalieinspektionen och läkemedelsverket samt det centrala tillsyns-&lt;br&gt;ansvaret delat mellan dessa myndigheter samt statens naturvårdsverk och&lt;br&gt;arbetarskyddsstyrelsen. Jag anser det lämpligt att boverket ges ett ansvar när&lt;br&gt;det gäller byggvaror som kan vara farliga därför att de innehåller eller har be-&lt;br&gt;handlats med kemiska produkter. Ett sådant överförande av ansvar från&lt;br&gt;kemikalieinspektionen till boverket, som både verket och inspektionen har&lt;br&gt;ställt sig positiva till, är en intern svensk angelägenhet som inte kan päverka&lt;br&gt;relationerna till de andra EFTA-ländema och till EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer sedan pä boverket att i behövlig utsträckning meddela före-&lt;br&gt;skrifter för tillämpningen av lagen och förordningen om kemiska produkter&lt;br&gt;med avseende på produktinformation m.m. om de angivna byggvarorna.&lt;br&gt;Dessa föreskrifter kan behöva notifieras inom EFTA och med EG i syfte att&lt;br&gt;undvika handelshinder. Skulle en konflikt därvid uppstå beträffande någon&lt;br&gt;vara eller nägon föreskrift fär den frågan hänskjutas till regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning med hänsyn till våra då rådande relationer ull EFTA-ländema och EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod ger möjlighet till de närmare överväganden angående behovet&lt;br&gt;av föreskrifter om produktinformation beträffande enskilda varor, t.ex.&lt;br&gt;golvmaterial, som flera av remissinstanserna önskar. En lämplig utgångs-&lt;br&gt;punkt bör dock kunna vara att farliga ämnen i sammanhanget listas och att&lt;br&gt;byggmaterial som innehåller sådana farliga ämnen skall deklareras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den metod som jag har föreslagit ger boverket möjlighet att successivt an-&lt;br&gt;passa kravet på produktinformation till det pågående hannoniseringsarbetet.&lt;br&gt;Det bör vid sidan härav ankomma på verket att internationellt driva de frågor&lt;br&gt;om produktinformation, gränsvärden för kemisk emission m.m. som under&lt;br&gt;beredningen av detta ärende från svensk sida framförts bl.a. inom ramen för&lt;br&gt;EFTA. Det kan bl.a. innebära krav på att gränsvärden bör bestämmas med&lt;br&gt;hänsyn till olika klimatologiska förutsättningar olika krav på ventilation,&lt;br&gt;energisparkrav m.m. Det kan också innebära krav på att de tekniska specifi-&lt;br&gt;kationerna klart måste ange under vilka förhållanden (fukt, värme etc.) som&lt;br&gt;en vara kan användas utan risk för skadliga emissioner och att information&lt;br&gt;om detta måste medfölja CE-märkt m.m. Även på annat sätt bör boverket&lt;br&gt;kunna verka så att de mål som arbetsgruppen strävat efter kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget namna att det inom inom CEN sedan länge pågår&lt;br&gt;under svensk medverkan ett omfattande arbete med att ta fram standardiserade&lt;br&gt;frivilliga regler för bl.a. byggbranschen i alla EFTA- och EG-länderna.&lt;br&gt;Byggstandardiseringen (BST) har i samråd med bostadsdepartementet tagit&lt;br&gt;initiativ till att man inom CEN skall ta fram dels europeiska standardiserade&lt;br&gt;metoder för mätning av emissionsgraden av flyktiga organiska föreningar&lt;br&gt;från byggmaterial och dels regler för redovisning av skadliga ämnen. Sådana&lt;br&gt;metoder och regler är nödvändiga för att på ett enhetligt sätt kunna bestämma&lt;br&gt;och beskriva en byggprodukts egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av ett arbete inom Nordiska Kommittén för Byggbestäm-&lt;br&gt;melser (NKB) rörande riktlinjer för inomhusklimat och luftkvalitet vill jag&lt;br&gt;vidare nämna att boverket tagit initiativ till ett samlat nordiskt agerande inom&lt;br&gt;UEAtc (Union Européenne pour 1'Agretnent technique dans la construction)&lt;br&gt;för att få till stånd gemensamma riktlinjer för typgodkännanden av bygg-&lt;br&gt;produkter med hänsyn till inomhusklimat och luftkvalitet inom alla EFTA-&lt;br&gt;och EG-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår jag att arbetsgruppens förslag om en lag om&lt;br&gt;produktinformation inte läggs fram. Jag avser i stället, mot bakgrund av det&lt;br&gt;anförda att föreslå regeringen att förordningen om kemiska produkter ändras&lt;br&gt;på det sätt att boverket ges ansvar för bl.a. produktinformation om bygg-&lt;br&gt;varor. Riksdagen bör godkänna vad jag nu förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom bostadsdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a § Snarast möjligt efter det att bygglov lämnats skall byggnadsnämnden,&lt;br&gt;om det inte är uppenbart obehövligt, hälla ett samrädsmöte. Till detta möte&lt;br&gt;skall den ansvarige arbetsledaren, yrkesinspektionen samt byggherren, entre-&lt;br&gt;prenören, projektören och andra som bestäms av nämnden kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samrådsmötet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de&lt;br&gt;åtgärder för besiktning, tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att bygg-&lt;br&gt;naden skall uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 kap. samt den&lt;br&gt;samordning som behövs. Vid samrådsmötet skall föras protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, har behandlats i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samrådsmöte som skall hållas enligt första stycket skall äga rum så&lt;br&gt;snart som möjligt efter det att bygglov lämnats (jfr yttrande av lagrådet samt&lt;br&gt;allmänna motiveringen avsnitt 4). Det bör ankomma på byggnadsnämnden att&lt;br&gt;ta ställning till när det är lämpligt att genomföra mötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon närvaroplikt har inte föreskrivits, men mötet bör inte genomföras&lt;br&gt;om inte de syften som följer av tredje meningen kommer att uppfyllas. Mötet&lt;br&gt;bör då uppskjutas. Sista meningen i stycket har kommenterats under 8 § i&lt;br&gt;förslaget till lag om byggnadsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket anger vad som skall behandlas vid samrådsmötet. Enligt&lt;br&gt;andra meningen skall protokoll föras. Någon särskild rättsverkan av det&lt;br&gt;upprättade protokollet har inte föreskrivits. Det ligger dock i sakens natur att&lt;br&gt;protokollet kommer att bli ett viktigt hjälpmedel både för den ansvarige&lt;br&gt;arbetsledaren och för byggnadsnämnden vid slutbesiktningen. Det är inte&lt;br&gt;meningen att de åtgärder m.m. som anges i protokollet måste följas &amp;quot;till punkt&lt;br&gt;och pricka&amp;quot;. Om avvikelser görs, bör dock den ansvarige arbetsledaren lämp-&lt;br&gt;ligen anteckna detta. Vid slutbesiktningen bör klarläggas varför avvikelse har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mötet kan synpunkter lämnas på frågan i vilken utsträckning sådant&lt;br&gt;sakkunnigbevis som avses i 9 kap. 6 § PBL kan behövas. Därvid kan i pro-&lt;br&gt;tokoll eller på annat lämpligt sätt anges de närmare åtgärder som bör krävas&lt;br&gt;av den sakkunnige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3&lt;br&gt;kap. behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt&lt;br&gt;tomter och allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom i Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;fråga om 3 kap. 7 §, i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 3&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i första stycket 3 har kommenterats i inledningen av&lt;br&gt;avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels föreslår riksdagen att godkänna vad jag förordat om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. funktionskontroll av ventilationssystem (avsnitt 5.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. boverkets ansvar för produktinformation om byggvaror (avsnitt 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärder i fråga om ventilation (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. produktinformation om byggvaror (avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att ge-&lt;br&gt;nom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsgruppens sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;(Ds 1990:14) Byggnaders inomhusmiljö m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdepartementets arbetsgrupp för frågor som rör s.k. sjuka hus har en-&lt;br&gt;ligt sina direktiv som huvudsakliga arbetsuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att redovisa en översikt över tillgänglig kunskap om sambandet mellan&lt;br&gt;ohälsa och konstruktioner, installationer eller material i byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att föreslå åtgärder som syftar till att förebygga och undanröja sådana för-&lt;br&gt;hållanden i byggnader som kan vålla ohälsa samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att belysa ansvarssystemet och dess ändamålsenlighet när olägenheter&lt;br&gt;uppkommer samt lägga fram förslag eller ta andra initiativ som föranleds&lt;br&gt;härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppens arbete bör också ses i belysning av de tillkännagivanden i fråga&lt;br&gt;om byggnaders inomhusmiljö som riksdagen har gjort (se bostadsutskottets&lt;br&gt;betänkande 1988/89:BoU2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en delrapport den 29 december 1989 har arbetsgruppen gjort vissa all-&lt;br&gt;männa överväganden och lämnat förslag i olika frågor. I det slutliga be-&lt;br&gt;tänkande som nu föreligger tas samtliga förslag upp som lämnas av gruppen,&lt;br&gt;varvid också konkreta lagförslag läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemens orsaker och omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap. 2 görs en genomgång av problemen med &amp;quot;sjuka hus&amp;quot; och dess orsaker&lt;br&gt;och omfattning. Det konstateras att det i dag inte finns någon ordentlig kart-&lt;br&gt;läggning av problemens omfattning. En undersökning har dock påbörjats av&lt;br&gt;statens institut för byggnadsforskning (SIB). Undersökningen har anpassats&lt;br&gt;efter de krav som arbetsgruppen anser bör ställas i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning, information och utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 framhålls att forskningen beträffande byggnaders inomhusmiljö be-&lt;br&gt;höver intensifieras. Förslag till forskningsinsatser m.m. redovisas i en sär-&lt;br&gt;skild promemoria (bilaga 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår också att boverket överväger om det behöver in-&lt;br&gt;rättas något ytterligare branschsammansatt organ som kan ta del av forsk-&lt;br&gt;ningsresultat m.m. och föra ut dessa till berörda parter och till byggarbets-&lt;br&gt;platserna eller om andra åtgärder med motsvarande syfte bör vidtas. En om-&lt;br&gt;fattande information och utbildning kring s.k. sjuka hus startar inom kort ef-&lt;br&gt;ter initiativ som tagits av arbetsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat användning av sakkunnigbevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap. 4 innehåller en redovisning av lagstiftning av betydelse för inomhus-&lt;br&gt;miljön samt förslag till lagändringar och ny lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.3 föreslår arbetsgruppen en ändring i plan- och bygglagen (1987: Prop. 1990/91: 145&lt;br&gt;10, PBL) som innebär att en byggherre genom sakkunnigbevis måste visa att Bilaga 1&lt;br&gt;en byggnad, när den tas i bruk, uppfyller vissa av de egenskaper och funk-&lt;br&gt;tioner som gäller enligt PBL. Beviset skall avse byggnadens ventilation och&lt;br&gt;fuktskydd samt det byggnadsmaterial som har använts. En sådan ändring,&lt;br&gt;tillsammans med ett ökat ansvarstagande i byggandet från bl.a. entrepre-&lt;br&gt;nörernas och projektorernas sida, bör enligt gruppen kunna ge positiva effek-&lt;br&gt;ter även på byggprocessen, t.ex. när det gäller kvalitetssäkring och sam-&lt;br&gt;ordningen mellan byggprocessens olika led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionskontroll av ventilationssystem m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.4 föreslår arbetsgruppen att en ordning med funktionskontroll av&lt;br&gt;ventilationssystem införs. Förslaget innebär att sådana system skall kontrolle-&lt;br&gt;ras dels vid nyinstallation och dels återkommande under byggnadens drifts-&lt;br&gt;skede. Kontrollen skall avse bl.a. att systemets egenskaper och funktion upp-&lt;br&gt;fyller de krav som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något förslag om ökade krav på uteluftsflöden läggs inte fram. Den frågan&lt;br&gt;bör utredas närmare av boverket i samråd med andra berörda myndigheter.&lt;br&gt;Strängare krav föreslås för användningen av s.k. återluft. Även vissa andra&lt;br&gt;ändringar föreslås i nybyggnadsreglerna när det gäller ventilation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om information om byggvaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.5 föreslår arbetsgruppen lagstiftning om produktinformation be-&lt;br&gt;träffande byggvaror m.m. Detta sker bl.a. mot bakgrund av att det enligt&lt;br&gt;gruppens mening är viktigt att valet av byggnadsmaterial vid produktionen av&lt;br&gt;en byggnad sker med största omsorg och utifrån fakta om produktens egen-&lt;br&gt;skaper, kemiska sammansättning och användbarhet. Enligt förslaget skall den&lt;br&gt;som tillverkar, importerar eller överlåter en byggprodukt lämna information&lt;br&gt;om produktens innehåll. Denna information skall grundas på en utredning&lt;br&gt;som tillverkaren eller importören själv skall ansvara för. Lagen är en ramlag&lt;br&gt;och det förutsätts att bestämmelserna kompletteras med föreskrifter som ut-&lt;br&gt;färdas av boverket. Med tanke på att viss förberedelsetid behövs för bl.a. den&lt;br&gt;tillverkande industrin, föreslås lagen träda i kraft först den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot fukt i byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen konstaterar i avsnitt 4.6 att fukt är en av de svåraste proble-&lt;br&gt;men som våra byggnader utsätts för. Förekomsten av fukt kan ha negativa&lt;br&gt;konsekvenser för såväl själva byggnaden som inomhusklimatet. Förutom det&lt;br&gt;tidigare nämnda förslaget att en särskild sakkunnig skall granska att byggna-&lt;br&gt;den uppfyller egenskapskraven i PBL bl.a. från fuktskyddssynpunkt, före-&lt;br&gt;slår arbetsgruppen att s.k. fuktdimensionering skall komma till användning i&lt;br&gt;byggprocessen i större utsträckning. Med fuktdimensionering avses sådana&lt;br&gt;åtgärder som skall säkerställa att byggnaden inte får skador eller olägenheter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som direkt eller indirekt orsakas av fukt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för byggfel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om ett ökat ansvarstagande i byggandet från entrepre-&lt;br&gt;nörernas och övriga parters sida, föreslår arbetsgruppen att frågan i första&lt;br&gt;hand löses genom frivilliga överenskommelser. För den händelse detta inte&lt;br&gt;skulle lyckas, har arbetsgruppen lagt fram ett förslag till lag om entreprenad-&lt;br&gt;garanti. Förslaget syftar bl.a. till ett ökat ansvarstagande i byggandet och till&lt;br&gt;att byggfel skall kunna avhjälpas snabbt utan att frågorna om ansvaret för&lt;br&gt;felen dessförinnan behöver utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget bygger till stor del på det garanti- och försäkringssystem som&lt;br&gt;redan i dag finns beträffande småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en entreprenör uppfor eller bygger om en byggnad som helt eller till&lt;br&gt;inte oväsentlig del skall användas som bostad, som kontor eller som lokal för&lt;br&gt;undervisning, värd eller annan omsorg skall det enligt förslaget finnas en&lt;br&gt;entreprenadgaranti. En sådan garanti meddelas av garantiföretag som god-&lt;br&gt;känts av regeringen. Garantiföretagets åtagande skall tryggas genom en sär-&lt;br&gt;skild försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenadgarantin omfattar kostnader för avhjälpande av väsentliga fel i&lt;br&gt;konstruktion, material eller utförande. Ett byggfel är väsentligt om det kan&lt;br&gt;antas medföra olägenhet av betydelse - t.ex. hälsorisker - för dem som bor&lt;br&gt;eller vistas i lägenheten eller lokalen. Garantin gäller under tio dr efter det att&lt;br&gt;entreprenaden godkänts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ersättning har betalats ut har garantiföretaget en återkravsrätt mot den&lt;br&gt;som vållat felet eller enligt avtal svarar för felet. Äterkravsrätten kan gälla mot&lt;br&gt;t.ex. entreprenör, projektor eller materialtillverkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fond för reparationsätgärder i äldre hus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap. 5, slutligen, föreslår arbetsgruppen att det statliga lånestöd som i dag&lt;br&gt;kan lämnas för reparationsätgärder i hyres- och bostadsrättshus med brister&lt;br&gt;av betydelse från hälsoskyddssynpunkt, skall ersättas med bidrag. En sär-&lt;br&gt;skild fond bör inrättas för att handha bidragsgivningen. Fonden bör organise-&lt;br&gt;ras i huvudsak på samma sätt som den statliga fonden för fukt- och mögel-&lt;br&gt;skador i småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsgruppens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om entreprenadgaranti&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en entreprenör pä uppdrag av annan än konsument uppför byggnad&lt;br&gt;som helt eller till en inte oväsentlig del skall användas som bostad, som kon-&lt;br&gt;tor eller som lokal för undervisning, vård eller annan omsorg, eller företar&lt;br&gt;åtgärd som enligt plan- och bygglagen (1987:10) fordrar bygglov på en sådan&lt;br&gt;byggnad, skall för byggnadsarbetet finnas entreprenadgaranti. Garanti&lt;br&gt;behövs dock inte när ett sådant konsumentskydd som avses i konsument-&lt;br&gt;tjänstlagen (1985:716) gäller för byggnadsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenadgaranti ersätter vissa fel som uppkommit genom byggnads-&lt;br&gt;arbetet (byggfel) enligt vad som sägs i denna lag, även om äganderätten till&lt;br&gt;byggnaden övergått till annan än beställaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Entreprenadgaranti meddelas av garantiföretag, som godkänts av reger-&lt;br&gt;ingen, och tryggas genom särskild försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om garantiföretags verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett garantiföretag är skyldigt att på begäran meddela entreprenadgaranti,&lt;br&gt;om inte det finns särskilda skäl att vägra garanti med hänsyn till entrepre-&lt;br&gt;nörens ekonomi samt byggnadsarbetets art och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar garantiföretaget garanti i uppenbar strid med första stycket, har&lt;br&gt;entreprenören rätt till ersättning för ekonomisk skada, dock högst med&lt;br&gt;10 procent av entreprenadsumman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Entreprenadgarantin omfattar kostnad för avhjälpande av väsentliga fel i&lt;br&gt;konstruktion eller material som använts i byggnadsarbetet eller väsentliga fel i&lt;br&gt;byggnadsarbetets fackmässiga utförande, om byggfelet förekommer i&lt;br&gt;bostadslägenhet eller i lokal som används som kontor eller för undervisning,&lt;br&gt;vård eller annan omsorg. Ett byggfel anses väsentligt, om det kan antas med-&lt;br&gt;föra olägenhet av betydelse för dem som bor eller annars vistas i lägenheten&lt;br&gt;eller lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för kostnad enligt första stycket utgår till byggnadens ägare, om&lt;br&gt;entreprenören enligt entreprenadavtalet inte svarar för byggfelet eller om i&lt;br&gt;annat fall han inte avhjälper felet och ersättning inte kan erhållas från honom.&lt;br&gt;Genom garantin ersätts dock inte kostnad att avhjälpa byggfel som framträder&lt;br&gt;mer än tio år efter det att entreprenaden godkänts i den del där felet före-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantin får innehålla villkor om att ägaren skall stå viss självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om byggfelet beror av vållande av beställaren eller hans anställda, utgår&lt;br&gt;ersättning till honom endast om det föreligger särskilda skäl eller till att vål-&lt;br&gt;lande förekommit även på entreprenörens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vad som utgetts på grund av entreprenadgarantin som kostnad för av-&lt;br&gt;hjälpande av byggfelet får återkrävas av annan, om vållande till byggfelet&lt;br&gt;förekommit på hans sida eller om han enligt avtal svarar for felet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som företar byggnadsarbete utan att erforderlig garanti finns enligt&lt;br&gt;1 § är skyldig att vid byggfel utge ersättning i den utsträckning som enligt 2&lt;br&gt;och 3 §§ skulle ha gällt for garantiföretaget, med rätt till återkrav enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en entreprenör utför byggnadsarbete som anges i 1 § på egen bygg-&lt;br&gt;nad, skall det finnas en entreprenadgaranti för byggnaden enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 1-3 §§. Garantin träder i kraft när äganderätten till byggnaden&lt;br&gt;övergått till annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning genom garantin utgår enligt 4 §, om entreprenören inte svarar&lt;br&gt;för byggfelet enligt avtal med ägaren eller om entreprenören i annat fall inte&lt;br&gt;avhjälper felet och ersättning för kostnaden inte kan erhållas av honom.&lt;br&gt;Ersättningen får återkrävas enligt 6 §. Har arbetet utförts utan erforderlig&lt;br&gt;garanti, tillämpas 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag riksdagen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om information om byggprodukter, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag är tillämplig pä varor som tillverkas eller importeras för att&lt;br&gt;användas för uppförande eller ändring av byggnader eller som tillbehör till&lt;br&gt;byggnader (byggprodukter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte sådana byggprodukter som omfattas av bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1985:426) om kemiska produkter. Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer fär meddela ytterligare undantag från lagens till-&lt;br&gt;lämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning och produktinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som tillverkar eller importerar en byggprodukt skall genom egna&lt;br&gt;undersökningar eller pä annat sätt se till att det finns tillfredsställande utred-&lt;br&gt;ning för bedömning av vilka olägenheter frän hälso- och miljösynpunkt som&lt;br&gt;produkten kan orsaka. Utredningen skall vara gjord i enlighet med vetenskap&lt;br&gt;och beprövad erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som tillverkar, importerar eller yrkesmässigt överlåter en bygg-&lt;br&gt;produkt skall genom märkning eller på annat sätt lämna sådana uppgifter om&lt;br&gt;produktens innehåll och egenskaper som har betydelse från hälso- och miljö-&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om produktinformationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen skall utövas av den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och&lt;br&gt;handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har också rätt att få tillträde till områden, lokaler och&lt;br&gt;andra utrymmen som används i samband med hantering eller import av bygg-&lt;br&gt;produkter och får där göra undersökningar och ta prover. För uttaget prov&lt;br&gt;betalas inte ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen enligt&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för&lt;br&gt;efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som vid tillsyn enligt denna lag tagit del av uppgifter om affärs- Bilaga 2&lt;br&gt;eller driftförhållanden, får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erfarit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretess-&lt;br&gt;lagen (1980: 100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Föreskrifter om överklagande av tillsynsmyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte produkter som satts i omlopp före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de&lt;br&gt;föreskrifter som behövs med hänsyn till övergångssvårigheter för närings-&lt;br&gt;livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987: 10)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 6 § och 16 kap. 1 § plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987: 10) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden skall i erforderlig utsträckning besikta arbeten som&lt;br&gt;kräver bygglov. Slutbesiktning skall göras, om det inte är uppenbart onödigt,&lt;br&gt;och skall alltid göras, om byggherren eller yrkesinspektionen begär det Skall&lt;br&gt;en byggnad besiktas av nägon annan myndighet än nämnden, skall nämnden&lt;br&gt;verka för att den besiktningen på ett lämpligt sätt samordnas med nämndens&lt;br&gt;besiktningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får, om&lt;br&gt;byggnaders och andra anläggningars&lt;br&gt;egenskaper och funktioner inte på ett&lt;br&gt;enkelt sätt kan iakttas och bedömas&lt;br&gt;vid nämndens besiktningar, begära&lt;br&gt;att byggherren skall förete bevis av&lt;br&gt;sakkunnig om att egenskaperna och&lt;br&gt;funktionerna uppfyller kraven i&lt;br&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får, om&lt;br&gt;byggnaders och andra anläggningars&lt;br&gt;egenskaper och funktioner inte på ett&lt;br&gt;enkelt sätt kan iakttas och bedömas&lt;br&gt;vid nämndens besiktningar, begära&lt;br&gt;att byggherren skall förete bevis av&lt;br&gt;sakkunnig om att egenskaperna och&lt;br&gt;funktionerna uppfyller kraven i&lt;br&gt;3 kap. Vid slutbesiktning av en&lt;br&gt;byggnad skall ett sådant bevis&lt;br&gt;företes med avseende på byggna-&lt;br&gt;dens ventilationssystem och fukt-&lt;br&gt;skydd samt på byggnadsmaterial,&lt;br&gt;om inte byggnadsnämnden i ett visst&lt;br&gt;fall finner detta obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden skall utfärda skriftligt bevis över vad som förekommit&lt;br&gt;vid nämndens besiktningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela de föreskrifter om krav på&lt;br&gt;byggnader m.m. som utöver be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till skydd för liv, personlig&lt;br&gt;säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en lämplig utformning av&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar&lt;br&gt;samt tomter och allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela de föreskrifter om krav på&lt;br&gt;byggnader m.m. som utöver be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till skydd för liv, personlig&lt;br&gt;säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en lämplig utformning av&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar&lt;br&gt;samt tomter och allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för kontroll av att föreskrifter&lt;br&gt;som avses i 1 efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom i&lt;br&gt;fråga om 3 kap. 7 §, i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslaget till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förordning om funktionskontroll av ventilationssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 3 kap. plan- och bygglagen (1987: 10), skall&lt;br&gt;byggnadens ägare se till att funktionskontroll av ventilationssystem sker&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i denna förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Plan- och bostadsverket får meddela föreskrifter om att ventilations-&lt;br&gt;system i vissa slag av byggnader skall vara undantagna från bestämmelserna i&lt;br&gt;denna förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Funktionskontroll skall ske innan ett ventilationssystem första gången&lt;br&gt;tas i bruk (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande till-&lt;br&gt;fällen (återkommande besiktning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen skall utföras av sakkunnig som har fått godkännande enligt&lt;br&gt;bestämmelser som plan- och bostadsverket meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket meddelar föreskrifter om de intervaller inom vilka&lt;br&gt;funktionskontroll skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid första besiktningen skall kontrolleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet överens-&lt;br&gt;stämmer med gällande föreskrifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem&lt;br&gt;som skall sköta systemet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återkommande besiktning skall kontrolleras att funktionen och egen-&lt;br&gt;skaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de före-&lt;br&gt;skrifter som gällde när systemet togs i bruk samt att kraven enligt första&lt;br&gt;stycket 2-4 är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid varje besiktning skall protokoll föras. I protokollet skall antecknas&lt;br&gt;resultatet av kontrollen enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exemplar av protokollet skall lämnas till byggnadens ägare. Om venti-&lt;br&gt;lationssystemet har väsentliga brister eller om det i övrigt finns anledning till&lt;br&gt;det, skall ett exemplar av protokollet sändas även till byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om besiktningen föranleder anmärkningar i något av de avseenden som&lt;br&gt;anges i 4 §, skall byggnadens ägare snarast möjligt avhjälpa påtalade brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Byggnadsnämnden skall i enlighet med vad som föreskrivs i plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) övervaka efterlevnaden av att fastighetsägarna fullgör&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt denna förordning och föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med anledning av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får byggnadsnämnden efterge kravet på funk-&lt;br&gt;tionskontroll enligt denna förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådana byggnader där ventilationssystemet redan har tagits i bruk när&lt;br&gt;denna förordning träder i kraft, skall den första funktionskontrollen utföras&lt;br&gt;före utgången av december månad 1993 eller den senare tidpunkt som plan-&lt;br&gt;och bostadsverket bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet (Ds 1990:14) Byggnaders inomhusmiljö m.m. har remiss-&lt;br&gt;behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av hovrätten över&lt;br&gt;Skåne och Blekinge, kammarrätten i Göteborg, Stockholms tingsrätt, bo-&lt;br&gt;verket, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnads-&lt;br&gt;forskning, socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, kemikalieinspektionen,&lt;br&gt;statens energiverk, skolöverstyrelsen, statens provningsanstalt, konsument-&lt;br&gt;verket, statens räddningsverk, byggnadsstyrelsen, fortifikationsförvalt-&lt;br&gt;ningen, statens vattenfallsverk, riksantikvarieämbetet, institutet för miljö-&lt;br&gt;medicin, arbetsmiljöinstitutet, statens strålskyddsinstitut, Chalmers tekniska&lt;br&gt;högskola, Lunds tekniska högskola, Kungl. tekniska högskolan (KTH),&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Stockholms och Malmö kommuner, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, HSBs riksförbund, Riksbyggen, Sveriges Bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningars Centralorganisation (SBC), Sveriges Allmännyttiga Bostads-&lt;br&gt;företag (SABO), Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Fastighetsägare-&lt;br&gt;förbund, Riksförbundet Vi i Småhus VIS, Sveriges Villaägareförbund,&lt;br&gt;Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund, Föreningen Sveriges Stads-&lt;br&gt;arkitekter, Sveriges Praktiserande Arkitekter, Svenska Konsultföreningen&lt;br&gt;SKIF, Sveriges Advokatsamfund, Byggherreföreningen, Näringslivets&lt;br&gt;Byggnadsdelegation, Byggentreprenörerna, Aktiebolaget Bostadsgaranti,&lt;br&gt;Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, Föreningen Sveriges VVS-&lt;br&gt;inspektörer, Föreningen Sveriges energirådgivare, Riksförbundet mot Astma-&lt;br&gt;Allergi (RMA), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Svenska arbets-&lt;br&gt;givareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Fastighets-&lt;br&gt;anställdas förbund, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO),&lt;br&gt;Industriförbundet, Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, Trygg Hansa,&lt;br&gt;Försäkrings AB Skandia, Folksam, De Handikappades Riksförbund (DHR),&lt;br&gt;Svenska Väg- och Vattenbyggares Riksförbund, VVS-Tekniska Föreningen,&lt;br&gt;Föreningen Ventilation-Klimat-Miljö, Elektriska Installatörsorganisationen,&lt;br&gt;Industrins Byggmaterialgrupp, Svenska Träskivor, VVS-Fabrikantemas&lt;br&gt;Råd, Sveriges Plastförbund, Golvbranschens Riksorganisation, Svenska&lt;br&gt;Sågverks- och Trävaruexportföreningen, Sveriges Färgfabrikanters Förening&lt;br&gt;(SVEFF) och Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har skrivelser inkommit från kommerskollegium, Sveriges Lim-&lt;br&gt;leverantörers Förening, statens pris- och konkurrensverk, byggstandardi-&lt;br&gt;seringen, Umeå komun, Grossistförbundet Svensk Handel, Industrins Kom-&lt;br&gt;mitté for Byggbestämmelser, samt juristfirman Bygg och Bo Elsa Krantz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande myndigheter och organisationer har avstått från att yttra sig.&lt;br&gt;Länsstyrelserna i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län, Malmöhus och&lt;br&gt;Västemorrlands län, miljömedicinska enheten vid regionsjukhuset i Örebro,&lt;br&gt;statens naturvårdsverk, Göteborgs och Malmö kommuner, Sveriges Arkitek-&lt;br&gt;ters Riksförbund, Handikappförbundens Centralkommitté (HCK), Betong-&lt;br&gt;elementforeningen samt Snickerifabrikanternas Riksförbund (SNIRI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag (utdrag)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om byggnadsgaranti&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)&lt;br&gt;dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 3 a §, av följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innan byggnadsarbetena påbörjas&lt;br&gt;skall byggnadsnämnden, om det inte&lt;br&gt;är uppenbart obehövligt, hålla ett&lt;br&gt;samrådsmöte. Till detta möte skall den&lt;br&gt;ansvarige arbetsledaren, yrkesinspek-&lt;br&gt;tionen samt företrädare för byggherre,&lt;br&gt;entreprenör, projektor och andra som&lt;br&gt;bestäms av nämnden kallas. Vid mötet&lt;br&gt;skall en genomgång göras av&lt;br&gt;arbetenas planering, de åtgärder för&lt;br&gt;besiktning, tillsyn och kontroll som är&lt;br&gt;nödvändiga för att byggnaden skall&lt;br&gt;uppfylla egenskaperna och funk-&lt;br&gt;tionerna i 3 kap. samt den samordning&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samrådsmötet skall föras&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan garanti för bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten behövs som avses i lagen&lt;br&gt;(1991.0000) om byggnadsgaranti,&lt;br&gt;skall byggnadsnämnden även bereda&lt;br&gt;företrädare för garantiföretaget att&lt;br&gt;närvara vid samrådsmötet. Bygg-&lt;br&gt;nadsarbetena får inte påbörjas förrän&lt;br&gt;bevis om garantin företetts för bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela de föreskrifter om krav på&lt;br&gt;byggnader m.m. som utöver&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till skydd för liv, personlig&lt;br&gt;säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en lämplig utformning av&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar&lt;br&gt;samt tomter och allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela de föreskrifter om krav på&lt;br&gt;byggnader m.m. som utöver bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 kap. behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till skydd för liv, personlig&lt;br&gt;säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en lämplig utformning av&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar&lt;br&gt;samt tomter och allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för kontroll av att föreskrifter&lt;br&gt;som avses i 1 efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom i&lt;br&gt;fråga om 3 kap. 7 §, i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 3&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet (utdrag)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Böret Palm, regeringsrådet Sigvard Berglöf, justitie-&lt;br&gt;rådet Lars K Beckman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1991 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Ulf Lönnqvist beslutat inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om byggnadsgaranti,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av rättschefen Håkan Julius.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det första stycket av den föreslagna paragrafen skall ett samrådsmöte&lt;br&gt;hållas innan ett byggnadsarbete påbörjas om det inte är uppenbart obehövligt.&lt;br&gt;Det är byggnadsnämnden som skall hålla mötet. Det förefaller lagrådet som&lt;br&gt;om det i vissa fall måste bli svårt för nämnden att iaktta denna tidsregel. Det&lt;br&gt;bör i stallet föreskrivas att mötet skall hållas så snart de syften med samman-&lt;br&gt;komsten som anges i tredje meningen kan uppfyllas. Första meningen bör&lt;br&gt;alltså ges följande lydelse: &amp;quot;Snarast möjligt efter det att bygglov lämnats skall&lt;br&gt;byggnadsnämnden, om det inte är uppenbart obehövligt, hålla ett samråds-&lt;br&gt;möte.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket i förslaget anknyter till den föreslagna lagen om byggnads-&lt;br&gt;garanti, som lagrådet inte har tillstyrkt. För det fall de föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melserna ändå blir aktuella anser lagrådet att sista meningen bör ges en mer&lt;br&gt;framträdande placering som ett nytt andra stycke i 1 § i kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll.............................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1991..............4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Inledning..........................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter.......................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Kontrollen enligt PBL av ventilationssystem, byggmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och fuktskydd m.m..............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Ventilation.......................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Funktionskontroll.......................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Uteluftsflöden...........................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Återluft...................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Övriga frågor............................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Produktinformation om byggvaror...........................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag..........................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Specialmotivering...............................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) ....31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Hemställan.......................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Beslut............................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagal Arbetsgruppens sammanfattning (Ds 1990:14).....................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Arbetsgruppens lagförslag............................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna.................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.........................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande......................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 98367, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagada förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagada förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om funktionskontroll av ventilationssystem (avsnitt 5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om funktionskontroll av ventilationssystem (avsnitt 5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om boverkets ansvar för produktinformation om byggvaror (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om boverkets ansvar för produktinformation om byggvaror (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i regeringsprotokollet förordats om åtgärder i fråga om ventilation (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i regeringsprotokollet förordats om åtgärder i fråga om ventilation (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om produktinformation om byggvaror (avsnitt 6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om produktinformation om byggvaror (avsnitt 6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-04-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 12:58:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 12:58:55</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:BoU19</uppgift>
<ref_dok_id>GE01BoU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Byggnaders inomhusmiljö</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:145&lt;br/&gt;
Byggnaders inomhusmiljö m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:145 Byggnaders inomhusmiljö m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:145&lt;br/&gt;
Byggnaders inomhusmiljö m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:145 Byggnaders inomhusmiljö m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:145&lt;br/&gt;
Byggnaders inomhusmiljö m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:145 Byggnaders inomhusmiljö m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:145&lt;br/&gt;
Byggnaders inomhusmiljö m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:145 Byggnaders inomhusmiljö m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:145&lt;br/&gt;
Byggnaders inomhusmiljö m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo66</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo66</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:145 Byggnaders inomhusmiljö m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:145&lt;br/&gt;
Byggnaders inomhusmiljö m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo67</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo67</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:145 Byggnaders inomhusmiljö m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:145&lt;br/&gt;
Byggnaders inomhusmiljö m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo68</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo68</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:145 Byggnaders inomhusmiljö m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Rosqvist  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:145&lt;br/&gt;
Byggnaders inomhusmiljö m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:145 Byggnaders inomhusmiljö m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Rosqvist  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Strömdahl  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:145&lt;br/&gt;
Byggnaders inomhusmiljö m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:145 Byggnaders inomhusmiljö m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Strömdahl  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Dahlström  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:145&lt;br/&gt;
Byggnaders inomhusmiljö m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo67</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo67</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:145 Byggnaders inomhusmiljö m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Dahlström  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Knut Billing  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:145&lt;br/&gt;
Byggnaders inomhusmiljö m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:145 Byggnaders inomhusmiljö m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Knut Billing  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Krister Skånberg  och Carl Frick  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:145&lt;br/&gt;
Byggnaders inomhusmiljö m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo66</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo66</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:145 Byggnaders inomhusmiljö m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Krister Skånberg  och Carl Frick  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Ulander  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:145&lt;br/&gt;
Byggnaders inomhusmiljö m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:145 Byggnaders inomhusmiljö m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Ulander  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Siw Persson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:145&lt;br/&gt;
Byggnaders inomhusmiljö m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo68</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo68</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:145 Byggnaders inomhusmiljö m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Siw Persson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>