<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284311</hangar_id>
 <dok_id>GE03142</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>142</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:142</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>142</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-03-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:24</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:00:26</publicerad>
 <titel>om handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03142/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03142</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03142</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:142&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om handel och tjänster på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden, m. m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03142/prop_199091__142-1.png" style="width:35pt;height:30pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifoga-&lt;br&gt;de utdrag ur regeringsprotokollet den 14 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till lag om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument och lag om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om handel med finansiella instrument riktar sig till samtliga&lt;br&gt;aktörer på värdepappersmarknaden och innehåller bestämmelser om hur&lt;br&gt;handeln på värdepappersmarknaden skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelslagen föreslås grundläggande bestämmelser för den tidigare&lt;br&gt;icke lagreglerade options- och terminshandeln. Lagstiftningen tar sikte på&lt;br&gt;sådana optioner och terminer som handlas på en reglerad marknad eller&lt;br&gt;blir föremål för clearingverksamhet. Det föreslås att betryggande säkerhet&lt;br&gt;skall finnas för sådana optioner och terminer som blir föremål för clearing-&lt;br&gt;verksamhet. Alla aktörer skall ställa säkerhet. Endast om det är uppenbart&lt;br&gt;att säkerhet inte erfordras bör kravet på säkerhet kunna efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att blankningsförbudet för fondkommissionärer upp-&lt;br&gt;hävs. I stället införs i handelslagen enhetliga regler för alla slag av förfogan-&lt;br&gt;den över finansiella instrument som tillhör annan. För sådana förfoganden&lt;br&gt;uppställs krav på ett särskilt skriftligt avtal vari det förfogande som avses&lt;br&gt;noggrant anges. Bestämmelserna föreslås gälla företag som står under&lt;br&gt;bankinspektionens eller försäkringsinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om värdepappersrörelse ersätter nuvarande fondkommissionslag.&lt;br&gt;Lagen innehåller regler för företag som bedriver verksamhet på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden. Tillstånd skall krävas för företag som yrkesmässigt till-&lt;br&gt;handahåller någon av följande tjänster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn&lt;br&gt;(kommissionshandel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strument eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseende sådana&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Handel med finansiella instrument for egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förvaltning av annans finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Garantigivning eller annan medverkan vid emission av fondpapper&lt;br&gt;eller offentligt erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instru-&lt;br&gt;ment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva värdepappersrörelse får ges till aktiebolag, bankin-&lt;br&gt;stitut och utländskt företag (filial). Dessa kallas med en gemensam benäm-&lt;br&gt;ning värdepappersinstitut. Värdepappersrörelse skall bedrivas så att den&lt;br&gt;kan anses sund. För aktiebolag (värdepappersbolag) krävs ett med hänsyn&lt;br&gt;till verksamhetens omfattning och beskaffenhet tillräckligt stort aktiekapi-&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som fått tillstånd att bedriva värdepappersrörelse får inom&lt;br&gt;ramen för tillståndet bedriva finansiell rådgivning och värdepappersförva-&lt;br&gt;ring samt ta emot medel med redovisningsskyldighet. Efter tillstånd av&lt;br&gt;bankinspektionen får sådant företag också lämna kredit mot betryggande&lt;br&gt;säkerhet och ta emot kunders medel på konto (inlåning). Därutöver skall&lt;br&gt;tillstånd kunna ges till förvärv av organisationsaktier m. m. och, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, till andra sidoverksamheter som underlättar rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fasta gränsen för handelslagrets storlek slopas. I stället får ett&lt;br&gt;värdepappersinstitut som har tillstånd att handla för egen räkning eller att&lt;br&gt;medverka vid emission förvärva finansiella instrument inom risknivåer&lt;br&gt;relaterade till institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersbolag som har tillstånd att handla för egen räkning eller att&lt;br&gt;medverka vid emission eller har bankinspektionens medgivande att ta&lt;br&gt;emot medel på konto skall ha åtta procent kapitaltäckning. Ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag och ett utländskt värdepappersföretag skall ha en ansvarsför-&lt;br&gt;säkring för att täcka skadeståndsanspråk från i första hand mindre kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot att ge ut obligationer, förlagsbevis och andra för den&lt;br&gt;allmänna rörelsen avsedda förskrivningar tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska företag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;från filial här i landet skall gälla i allt väsentligt samma regler som för de&lt;br&gt;svenska värdepappersbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;I Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om handel med finansiella instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiellt instrument: fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse&lt;br&gt;avsedd för handel på värdepappersmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondpapper: aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller&lt;br&gt;fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i värdepap-&lt;br&gt;persfond och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning förvarar&lt;br&gt;aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;option: en rätt att till ett bestämt pris i framtiden få köpa eller sälja&lt;br&gt;tillgångar eller en rätt att vid en framtida tidpunkt få ett belopp som räknas&lt;br&gt;ut på grundval av ändringar i ett kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;termin: ett avtal om köp av tillgångar som mot ett i avtalet bestämt pris&lt;br&gt;skall levereras vid en framtida tidpunkt eller ett avtal om att betalning&lt;br&gt;mellan parterna i framtiden skall ske på grundval av ändringar i ett&lt;br&gt;kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;clearingverksamhet: verksamhet vid handel med finansiella instrument&lt;br&gt;som går ut på att räkna ut parternas förpliktelser att betala och leverera&lt;br&gt;eller att garantera att dessa förpliktelser fullgörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;clearingorganisation: den som bedriver clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Handel med finansiella instrument skall bedrivas så, att allmänhe-&lt;br&gt;tens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas&lt;br&gt;kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap. Särskilda bestämmelser för handel med optioner och&lt;br&gt;terminer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Optioner och terminer får bli föremål för handel på en reglerad&lt;br&gt;marknad eller för clearingverksamhet bara om det förekommer en bety-&lt;br&gt;dande handel med tillförlitlig kurssättning i den eller de tillgångar som&lt;br&gt;optionen eller terminen grundas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en option eller en termin blir föremål för clearingverksamhet,&lt;br&gt;skall clearingorganisationen se till att det ställs betryggande säkerhet för&lt;br&gt;gjorda åtaganden och att sådan säkerhet vidmakthålls så länge åtagandet&lt;br&gt;består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten skall anses betryggande om det kan antas att åtagandet kan&lt;br&gt;avvecklas utan att ytterligare kapital behöver tillskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Clearingorganisationen får besluta att efterge kravet på säkerhet, i&lt;br&gt;den mån det är uppenbart att sådan säkerhet inte behövs. Ett sådant beslut&lt;br&gt;får inte tillämpas innan det har godkänts av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om säkerhetskravets utformning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. Förfoganden över finansiella instrument som tillhör Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;någon annan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Om ett foretag som står under tillsyn av bankinspektionen eller&lt;br&gt;försäkringsinspektionen vill ingå avtal med ägaren till ett finansiellt instru-&lt;br&gt;ment om att företaget skall ha rätt att förfoga över det finansiella instru-&lt;br&gt;mentet för egen räkning, skall avtalet slutas skriftligen i en handling som&lt;br&gt;upprättats särskilt för ändamålet. Detsamma gäller om företaget medver-&lt;br&gt;kar till ett sådant avtal mellan andra parter. Det förfogande som avses skall&lt;br&gt;anges noggrant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett avtal som ger en panthavare rätt att sälja ett pantsatt finansiellt&lt;br&gt;instrument om panten inte löses i tid behöver inte ingås på det sätt som&lt;br&gt;anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett sådant företag som avses i 1 § har fått finansiella instrument&lt;br&gt;som pant, får företaget i sin tur pantsätta eller överlåta panträtten bara&lt;br&gt;tillsammans med den fordran som de utgör pant för. För återpantsättning&lt;br&gt;eller överlåtelse på annat sätt fordras sådant avtal som anges i 1 §. Åter-&lt;br&gt;pantsättning eller överlåtelse får inte ske för högre belopp eller på stränga-&lt;br&gt;re villkor än vad som gäller hos panthavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om villkor för sådana avtal som avses i 1 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap. Tillsyn m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Bankinspektionen övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i den-&lt;br&gt;na lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bankinspektionen får vid vite förelägga den som deltar eller medver-&lt;br&gt;kar i handel med ett finansiellt instrument att upphöra därmed, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handeln strider mot 1 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kravet enligt 2 kap. 1 § på en betydande handel med tillförlitlig&lt;br&gt;kursättning inte är uppfyllt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föreskrifterna om förfoganden över någon annans finansiella instru-&lt;br&gt;ment i 3 kap. 1 och 3 §§ inte iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För att bekosta bankinspektionens övervakning enligt denna lag skall&lt;br&gt;de institut som står under bankinspektionens tillsyn betala årliga avgifter&lt;br&gt;enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 kap. Överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten. Inspektionen får bestämma att ett beslut skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den ljuli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1979:750) om rätt att förfoga över&lt;br&gt;annan tillhöriga fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller dock den&lt;br&gt;upphävda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte verksamhet som drivs av Sveriges riksbank eller sådan&lt;br&gt;förvaltning av finansiella instrument som är reglerad i annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värdepappersrörelse: verksamhet som består i att yrkesmässigt till-&lt;br&gt;handahålla sådana tjänster som anges i 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdepappersbolag: svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva&lt;br&gt;värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bankinstitut: bankaktiebolag, sparbank, central föreningsbank och&lt;br&gt;utländskt bankföretag som fått tillstånd att driva bankrörelse från filial här&lt;br&gt;i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utländskt värdepappersföretag: utländskt företag som inte är bankin-&lt;br&gt;stitut och som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse från filial här i&lt;br&gt;landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. värdepappersinstitut: företag som fått tillstånd att driva värdepap-&lt;br&gt;persrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillståndsplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Värdepappersrörelse får drivas endast efter tillstånd av bankinspek-&lt;br&gt;tionen. Tillstånd får ges för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella instru-&lt;br&gt;ment eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseende sådana&lt;br&gt;instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handel med finansiella instrument för egen räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förvaltning av någon annans finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. garantigivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper&lt;br&gt;eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument som är&lt;br&gt;riktade till en öppen krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillstånd enligt 3 § krävs inte när ett bankinstitut för egen räkning&lt;br&gt;förvärvar och driver handel med obligationer, förlagsbevis och andra&lt;br&gt;fordringsbevis avsedda för den allmänna marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillstånd att driva värdepappersrörelse får meddelas svenska aktie-&lt;br&gt;bolag, bankinstitut och utländska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett värdepappersbolag får efter tillstånd av bankinspektionen inrätta&lt;br&gt;filial i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sund hetskrav&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 § Värdepappersrörelse skall bedrivas så att allmänhetens förtroende&lt;br&gt;för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser&lt;br&gt;inte otillbörligen äventyras samt i övrigt så att rörelsen kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § En styrelseledamot eller befattningshavare hos ett värdepappersbolag&lt;br&gt;eller ett utländskt värdepappersföretag, som i den egenskapen får kunskap&lt;br&gt;om en uppdragsgivares affärsförhållanden eller personliga förhållanden,&lt;br&gt;får inte obehörigen röja vad han har fått veta och inte heller utnyttja&lt;br&gt;kunskapen i strid med uppdragsgivarens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommission&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § För ett värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepap-&lt;br&gt;persrörelse enligt 3 § 1 gäller bestämmelserna om handelskommission i&lt;br&gt;lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och handelsresande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, om&lt;br&gt;inte annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vad som föreskrivs om självinträde i 40 — 45 §§ lagen (1914:45) om&lt;br&gt;kommission, handelsagentur och handelsresande gäller även när ett värde-&lt;br&gt;pappersinstitut som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt 3 § 1&lt;br&gt;utför uppdrag avseende köp, försäljning eller byte av finansiella instru-&lt;br&gt;ment genom avtal med ett företag som har sådant samband med värdepap-&lt;br&gt;persinstitutet som avses i 6 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket skall också tillämpas då avtalet ingås med&lt;br&gt;någon som äger tio procent eller mer av aktiekapitalet eller andelarna eller&lt;br&gt;av röstetalet i värdepappersinstitutet eller företag som har sådant samband&lt;br&gt;med värdepappersinstitutet som sägs i 6 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap. Förutsättningar för tillstånd m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Värdepappersbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Tillstånd för ett svenskt aktiebolag att driva värdepappersrörelse får&lt;br&gt;meddelas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan författ-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven&lt;br&gt;på en sund värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ansökan om tillstånd får göras innan bolaget har registrerats. Har&lt;br&gt;sådan ansökan gjorts inom sex månader från stiftelseurkundens underteck-&lt;br&gt;nande, räknas den i 2 kap. 9 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;föreskrivna tiden från tillståndsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten. Rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får med-&lt;br&gt;dela närmare föreskrifter om vad en sådan plan skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen ny lydelse av den lagens rubrik, se prop. 1990/91:63.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ Ett värdepappersbolags bolagsordning skall godkännas av bankin- Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;spektionen i samband med att bolaget får tillstånd att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av bolagsordningen får inte registreras innan det&lt;br&gt;har godkänts av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget skall ha en verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett värdepappersbolag skall ha ett aktiekapital som med hänsyn till&lt;br&gt;verksamhetens art och omfattning är tillräckligt stort. Regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om aktiekapitalets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bankinstitut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Tillstånd for ett bankinstitut att driva värdepappersrörelse får med-&lt;br&gt;delas endast om den planerade verksamheten kan antas komma att uppfyl-&lt;br&gt;la kraven på en sund värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utländska värdepappersföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett utländskt foretag får efter tillstånd av bankinspektionen driva&lt;br&gt;värdepappersrörelse från avdelningskontor med självständig förvaltning&lt;br&gt;(filial).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till filialetablering skall lämnas om företaget står under tillsyn av&lt;br&gt;myndighet eller något annat behörigt organ i hemlandet och den planerade&lt;br&gt;verksamheten här i landet kan antas komma att uppfylla kraven på en&lt;br&gt;sund värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten i filialen gäller bestämmelserna i lagen (1968:555) om&lt;br&gt;rätt for utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket, om inte&lt;br&gt;annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. Rörelseregler&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Egendomsförvärv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett värdepappersbolag och ett utländskt värdepappersföretag får en-&lt;br&gt;dast förvärva sådan egendom som behövs i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag eller utländskt värdepappersföretag får förvärva&lt;br&gt;aktier eller andelar i företag bara efter tillstånd av bankinspektionen, om&lt;br&gt;förvärvet ingår som ett led i organisationen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För att skydda en egen fordran får ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;utländskt värdepappersföretag dels på offentlig auktion eller börs eller&lt;br&gt;annan reglerad marknad eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som&lt;br&gt;är utmätt eller utgör säkerhet för fordringen, dels överta egendom som&lt;br&gt;betalning för fordran även om egendomen inte behövs i rörelsen, om det&lt;br&gt;finns anledning att anta att bolaget eller det utländska företaget annars&lt;br&gt;skulle göra en avsevärd förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan egendom skall avyttras så snart det är lämpligt och senast när det&lt;br&gt;kan ske utan förlust for värdepappersbolaget eller det utländska värdepap-&lt;br&gt;persföretaget. Har egendomen inte avyttrats inom tre år från förvärvet,&lt;br&gt;krävs bankinspektionens tillstånd för fortsatt innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ytterligare bestämmelser om värdepappersinstituts rätt att förvärva Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;finansiella instrument finns i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sidoverksamheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett värdepappersbolag och ett utländskt värdepappersföretag får som&lt;br&gt;ett led i rörelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna råd i finansiella frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta emot värdepapper för förvaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta emot medel med redovisningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta värdepappersrörelsen får ett värdepappersbolag och&lt;br&gt;ett utländskt värdepappersföretag, efter tillstånd av bankinspektionen, ta&lt;br&gt;emot medel på konto och lämna kredit mot säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns särskilda skäl får bankinspektionen medge att ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag och ett utländskt värdepappersföretag utövar annan verk-&lt;br&gt;samhet än som anges i första och andra styckena, om den kan antas&lt;br&gt;komma att underlätta rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kunders medel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Medel som tas emot med redovisningsskyldighet enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket 3 skall genast avskiljas och sättas in på räkning i bankinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett utländskt värdepappersföretag som enligt&lt;br&gt;4 § andra stycket tar emot medel på konto skall träffa skriftlig överenskom-&lt;br&gt;melse om detta med kunden. Regeringen eller, efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, bankinspektionen får meddela närmare föreskrifter om motta-&lt;br&gt;gande av medel på konto.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kreditgivning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Kredit enligt 4 § andra stycket får beviljas endast om låntagaren på&lt;br&gt;goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. För kredit som&lt;br&gt;lämnas skall det finnas betryggande säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas aktier som säkerhet för kredit och ingår som en mindre del&lt;br&gt;bland dessa även aktier i ett värdepappersbolag som lämnar krediten eller&lt;br&gt;dess moderbolag, får värdepappersbolaget trots för-budet i 7 kap. 1 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) som pant ta emot även dessa aktier. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får utfärda när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om vilka begränsningar som skall gälla i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Värdepappersbolag och utländska värdepappersföretag som fått bank-&lt;br&gt;inspektionens medgivande att lämna kredit får inte ha fordringar på sam-&lt;br&gt;ma låntagare eller låntagare som är förbundna med varandra i väsentlig&lt;br&gt;ekonomisk gemenskap i sådan omfattning att det finns risk att bolaget eller&lt;br&gt;det utländska företaget inte kan fullgöra sina skyldigheter om en sådan&lt;br&gt;låntagare inte kan betala sin skuld. Detsamma gäller fordringar mot säker-&lt;br&gt;het i aktier eller förlagsbevis, som har getts ut av samma aktiebolag eller&lt;br&gt;aktiebolag som är förenade i sådan gemenskap. Med fordran jämställs&lt;br&gt;säkerhet i form av borgen eller annan garantiförbindelse till värdepappers-&lt;br&gt;bolaget eller det utländska värdepappersforetaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller också i fråga om garantiförbindel-&lt;br&gt;ser som värdepappersbolag och utländska värdepappersföretag utfärdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddela närmare föreskrifter om vilka begränsningar som skall gälla för Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;sådana fordringar och garantiförbindelser som avses i första och andra&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Börs- eller noteringsstopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Under den tid, då sådant beslut om avbrytande av handel och note-&lt;br&gt;ring som avses i 25 § lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs gäller, får&lt;br&gt;ett värdepappersinstitut inte handla eller medverka vid handel med ett&lt;br&gt;finansiellt instrument som beslutet avser. En tidigare avtalad affär får&lt;br&gt;dock genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas också under den tid då ett beslut enligt 26 §&lt;br&gt;lagen om Stockholms fondbörs gäller, om inte regeringen föreskriver an-&lt;br&gt;nat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avräkningsnota&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid köp, försäljning eller byte av finansiella instrument skall en&lt;br&gt;avräkningsnota upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om avräkningsnotor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap. Förvärv av finansiella instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett värdepappersinstitut får förvärva finansiella instrument som ett&lt;br&gt;led i en normal likviditetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrö-&lt;br&gt;relse enligt 1 kap. 3 §3 får förvärva finansiella instrument för den rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrö-&lt;br&gt;relse enligt 1 kap. 3 § 5 får förvärva finansiella instrument som institutet&lt;br&gt;medverkar till att avsätta på marknaden. Dessa skall avyttras så snart det&lt;br&gt;är lämpligt och senast inom tre år från förvärvet. Om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl kan bankinspektionen medge att de finansiella instrumenten får inne-&lt;br&gt;has under längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen&lt;br&gt;skall i föreskrifter ange risknivåer för värdepappersbolags och svenska&lt;br&gt;bankinstituts innehav av finansiella instrument. Föreskrifterna skall avse&lt;br&gt;alla innehav av finansiella instrument utom sådana som avses i 3 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket och, i fråga om bankinstitut, 1 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett värdepappersbolagslagen och ett svenskt bankinstitut som har till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 får, trots&lt;br&gt;förbuden i 7 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 6 kap. 9 § bankak-&lt;br&gt;tiebolagslagen (1987:618), förvärva egna aktier och aktier i moderbolag för&lt;br&gt;att underlätta rörelsen. Detta gäller dock endast aktier som är inregistrerade&lt;br&gt;vid Stockholms fondbörs eller som har utbjudits till försäljning under så-&lt;br&gt;dana förhållanden att det är sannolikt att de inom ett år kommer att inre-&lt;br&gt;gistreras vid fondbörsen och aktier som omfattas av sådant avtal som avses&lt;br&gt;i 2 § första stycket 3 insiderlagen (1990:1342).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavet av sådana aktier som sägs i första stycket får inte överstiga Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;fem procent av aktiekapitalet i något av bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 kap. Kapitaltäckning m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett värdepappersbolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 eller som har bankinspektionens medgivande att&lt;br&gt;ta emot medel på konto enligt 3 kap. 4 § andra stycket skall vid varje&lt;br&gt;tidpunkt ha en kapitalbas, beräknad enligt 2 §, som motsvarar åtta procent&lt;br&gt;av värdet av bolagets placeringar, beräknat enligt 3 § (kapitalkrav).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapi-&lt;br&gt;tal efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra&lt;br&gt;minst hälften av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärt kapital avses:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Sjuttio procent av skatteutjämningsreserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsbevis&lt;br&gt;och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och&lt;br&gt;med rätt till betalning först efter värdepappersbolagets övriga borgenärer,&lt;br&gt;dock sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primä-&lt;br&gt;ra kapitalet. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid&lt;br&gt;understiger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent&lt;br&gt;av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan-&lt;br&gt;de av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektio-&lt;br&gt;nen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas&lt;br&gt;av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i&lt;br&gt;annan form i ett företag som driver något slag av finansiell verksamhet&lt;br&gt;som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet&lt;br&gt;uppgår till högst fem procent av företagets egna kapital eller motsvarande&lt;br&gt;och det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger&lt;br&gt;tio procent av bolagets egna kapital. Avräkning skall inte heller göras för&lt;br&gt;tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kapitalkravet enligt 1 § bestäms i förhållande till värdepappersbola-&lt;br&gt;gets tillgångar samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på&lt;br&gt;kapitalmarknaden som innebär en kreditrisk för bolaget (placeringar).&lt;br&gt;Placeringarna delas in i följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket A&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket B&lt;br&gt;bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket C&lt;br&gt;bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket D&lt;br&gt;bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— sådana tillskott som enligt 2 § sista stycket skall räknas av från kapital-&lt;br&gt;basen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de placeringar som anges i första stycket A,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fordringar mot foretag som ingår i samma koncern som värdepappers-&lt;br&gt;bolaget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som&lt;br&gt;värdepappersbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp&lt;br&gt;till sammanlagt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket&lt;br&gt;B,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket&lt;br&gt;C samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— hela summan av de placeringar som anges i första stycket D.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall&lt;br&gt;placeringarna värderas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Tillgångar värderas till sitt bokförda värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Garantiförbindelser med anknytning till kreditgivning värderas till sitt&lt;br&gt;nominella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Övriga garantiförbindelser värderas till halva sitt nominella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Andra åtaganden på kapitalmarknaden värderas till sitt nominella&lt;br&gt;belopp, om inte regeringen föreskriver ett lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana före-&lt;br&gt;skrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett värdepappersbolag har ett dotterföretag, skall vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 1 § om kapitalkrav tillämpas även på koncernen (konsoliderat&lt;br&gt;kapitalkrav).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernens kapitalbas och placeringar skall bestämmas med tillämp-&lt;br&gt;ning av de regler som enligt 11 kap. 11 § aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;gäller för upprättandet av koncernbalansräkningar. Även den del av kapi-&lt;br&gt;talbasen som belöper på minoritetsandelar skall ingå. Redovisad goodwill&lt;br&gt;skall räknas av från primärt kapital. Placeringarna skall tas upp till de&lt;br&gt;värden som föreskrivs i 3 § eller, om dotterföretaget inte är ett värdepap-&lt;br&gt;persbolag, i annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett värdepappersbolag och ett utländskt värdepappersföretag skall ha&lt;br&gt;en försäkring för skadeståndsskyldighet som de kan komma att ådra sig vid&lt;br&gt;utförande av tjänster i rörelsen. Närmare föreskrifter om sådan försäkring&lt;br&gt;får meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankin-&lt;br&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 kap. Tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Upplysningsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Värdepappersinstitut står under tillsyn av bankinspektionen. Institu-&lt;br&gt;ten skall lämna inspektionen de upplysningar om sin verksamhet och&lt;br&gt;därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilka upplysningar ett värdepappersinstitut skall lämna till inspektio-&lt;br&gt;nen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett värdepappersinstituts löpande bokföring, årsbokslut och årsredo-&lt;br&gt;visning samt förvaring och inventering av värdehandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ Om det finns ett väsentligt samband mellan ett värdepappersinstitut Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;och ett annat företag som handlar med finansiella instrument eller lämnar&lt;br&gt;kredit mot säkerhet i finansiella instrument, får bankinspektionen besluta&lt;br&gt;att värdepappersinstitutet och det andra företaget skall lämna upplysning-&lt;br&gt;ar om förhållandet mellan dem och om den verksamhet som anknyter till&lt;br&gt;värdepappersinstitutets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentligt samband skall anses föreligga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värdepappersinstitutet och annat företag som sägs i första stycket&lt;br&gt;leds eller står under väsentligt inflytande av samma eller i huvudsak&lt;br&gt;samma personer eller personer som genom släktskap eller äktenskap eller&lt;br&gt;liknande förhållande är varandra närstående, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. resultatet av verksamheterna i värdepappersinstitutet och annat före-&lt;br&gt;tag som sägs i första stycket helt eller till betydande del skall direkt eller&lt;br&gt;indirekt fördelas inom sådan personkrets som avses i 1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur tillsynen skall bedrivas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Bankinspektionen skall vid sin tillsyn över värdepappersinstituten se&lt;br&gt;till att en sund utveckling av värdepappersmarknaden främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bankinspektionen får förordna en revisor att med övriga revisorer&lt;br&gt;delta i revisionen av ett värdepappersinstitut. Inspektionen får när som&lt;br&gt;helst återkalla ett sådant förordnande och utse en ny revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn har rätt till skäligt arvode för sitt arbete av värdepappersinsti-&lt;br&gt;tutet. Arvodets storlek bestäms av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bankinspektionen får, när det anses nödvändigt, sammankalla styrel-&lt;br&gt;sen i ett värdepappersbolag och i ett svenskt bankinstitut som fått tillstånd&lt;br&gt;att driva värdepappersrörelse. Har styrelsen inte rättat sig efter en begäran&lt;br&gt;från inspektionen om att kalla till en extra stämma, får inspektionen&lt;br&gt;utfärda sådan kallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för inspektionen får närvara vid stämma och vid sådant&lt;br&gt;styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i&lt;br&gt;överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ingripanden mot värdepappersinstitut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Om ett värdepappersinstitut har fattat beslut som strider mot denna&lt;br&gt;lag eller någon annan författning som reglerar dess verksamhet, mot före-&lt;br&gt;skrift som meddelats med stöd av denna lag eller mot bolagsordningen, får&lt;br&gt;bankinspektionen förbjuda verkställighet av beslutet. Har beslutet redan&lt;br&gt;verkställts får inspektionen förelägga institutet att göra rättelse, om det är&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bankinspektionen får förelägga ett värdepappersinstitut att upphöra&lt;br&gt;med verksamhet som innefattar handel med finansiella instrument på en&lt;br&gt;marknad, om det med hänsyn till reglerna för eller tillsynen över markna-&lt;br&gt;den framstår som uppenbart olämpligt att institutet bedriver handel där.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återkallelse av tillstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett värdepappersinstitut&lt;br&gt;skall återkallas av bankinspektionen om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. institutet genom att överträda denna lag eller föreskrift som medde- Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;lats med stöd av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att utöva sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelse som tillståndet avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. institutet inte bedriver sådan värdepappersrörelse som tillståndet&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags tillstånd skall dessutom återkallas om bolagets&lt;br&gt;egna kapital understiger två tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet&lt;br&gt;och bristen inte har täckts inom tre månader efter det att den blev känd för&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I i stället för att återkalla tillståndet meddela varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas får inspektionen besluta om hur avvecklingen&lt;br&gt;av rörelsen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ingripanden mot den som saknar tillstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Om någon driver sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan&lt;br&gt;att ha tillstånd till det, skall bankinspektionen förelägga honom att upphö-&lt;br&gt;ra med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet, får inspek-&lt;br&gt;tionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten som behövs för att bedöma om lagen är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt denna paragraf som avser ett utländskt företag&lt;br&gt;får riktas såväl mot det utländska företaget som mot den som här i landet&lt;br&gt;är verksam för företagets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifter till bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;II § Värdepappersbolag och svenska bankinstitut skall med årliga avgif-&lt;br&gt;ter bekosta bankinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vite&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Meddelar bankinspektionen föreläggande eller förbud enligt denna&lt;br&gt;lag får inspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 kap. Överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Bankinspektionens beslut enligt 6 kap. 6 § och 10 § andra stycket får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som inspektionen meddelar enligt denna lag får överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud eller föreläggande&lt;br&gt;enligt 6 kap. 7 eller 8 § eller om återkallelse enligt 9 § skall gälla omedel-&lt;br&gt;bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs fondkommissionslagen (1979:748) och lagen&lt;br&gt;(1985:571) om värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett företag som vid lagens ikraftträdande har tillstånd att driva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondkommissionsrörelse får fortsätta rörelsen till utgången av år 1992&lt;br&gt;eller, om ansökan om tillstånd enligt den nya lagen då getts in, till dess att&lt;br&gt;ansökan har prövats slutligt. Under denna tid gäller fondkommissionla-&lt;br&gt;gens bestämmelser samt 3 kap. 9 § denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som vid lagens ikraftträdande driver rörelse som avses i 1 kap.&lt;br&gt;3 §, som inte fordrar tillstånd enligt fondkommissionslagen (1979:748),&lt;br&gt;får utan tillstånd enligt den nya lagen fortsätta med verksamheten till&lt;br&gt;utgången av år 1991 eller, om ansökan om tillstånd då getts in, till dess att&lt;br&gt;ansökan har prövats slutligt. Under denna tid gäller fortfarande bestäm-&lt;br&gt;melserna i 22 och 23 §§ lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen&lt;br&gt;får, intill utgången av år 1992, föreskriva lägre kapitalkrav än som anges i&lt;br&gt;5 kap. 1 §. Sådana föreskrifter får dock inte innebära att det kommer att&lt;br&gt;gälla ett lägre kapitalkrav än som svarar mot kapitalbasens storlek i förhål-&lt;br&gt;lande till placeringarnas värde den 1 juli 1991 eller mot den högre grad av&lt;br&gt;kapitaltäckning som därefter har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Utan hinder av vad som föreskrivs i 5 kap. 2 § tredje stycket får&lt;br&gt;förlagsbevis och andra skuldförbindelser som har utfärdats före den 1&lt;br&gt;februari 1990 räknas in i kapitalbasen även om den ursprungliga löptiden&lt;br&gt;uppgår till mindre än fem år, dock endast till det lägre belopp som anges i&lt;br&gt;lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Utan hinder av vad som föreskrivs i 5 kap. 3 § första stycket får, intill&lt;br&gt;utgången av år 1991, värdehandlingar och andra fordringar för vilka&lt;br&gt;försäkringsbolag svarar hänföras till grupp B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. För aktiebolag som har ett räkenskapsår som påbörjats före den&lt;br&gt;1 mars 1991 och som vid lagens ikraftträdande ännu inte har avslutats&lt;br&gt;gäller bestämmelsen i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1990:1309) om ändring i fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. I fråga om överklagande av beslut som bankinspektionen meddelat&lt;br&gt;före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)’&lt;br&gt;dels att i punkt 3 a av anvisningarna till 32 § orden ”en svensk fondkom-&lt;br&gt;missionär med skyldighet för denne” skall bytas ut mot ”ett svenskt&lt;br&gt;värdepappersinstitut med skyldighet för detta”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i punkt 14 av anvisningarna till 32 § orden ”lagen (1985:571) om&lt;br&gt;värdepappersmarknaden” skall bytas ut mot ”insiderlagen (1990:1342)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i punkt 3 a av anvisningarna till 32 § sägs om värdepappers-&lt;br&gt;institut skall också gälla sådan fondkommissionär som med stöd av punkt&lt;br&gt;3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:000) om värdepappersrörel-&lt;br&gt;se driver rörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3 a av anvisningarna till 32 § 1989:1017&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 § 1990:1421.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 11 § lagen (1949:722) om pantlånerörelse&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;ordet ”fondkommissionär” skall bytas ut mot ”värdepappersinstitut&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i 11 § sägs om värdepappersinstitut skall också gälla sådan&lt;br&gt;fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt fond-&lt;br&gt;kommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 11 § 1985:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och&lt;br&gt;utländskt foretag att idka näring här i riket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom forskrivs att 13 § lagen (1968:555) om rätt för utlänning och&lt;br&gt;utländskt foretag att idka näring här i riket skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländskt företag får idka näring här i riket endast efter tillstånd av&lt;br&gt;regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Tillstånd får be-&lt;br&gt;viljas företag, vilket enligt sitt hemlands lag är registrerat som bolag eller&lt;br&gt;ekonomisk förening och driver näringsverksamhet i hemlandet. Annat&lt;br&gt;företag kan erhålla tillstånd, om särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för utländskt bankföre-&lt;br&gt;tag att bedriva verksamhet gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 4 § bank-&lt;br&gt;rörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för utländskt bankföre-&lt;br&gt;tag och utländskt värdepappersföre-&lt;br&gt;tag att bedriva verksamhet gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 4 § bank-&lt;br&gt;rörelselagen (1987:617) och 2 kap.&lt;br&gt;7 § lagen (1991:000) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:825.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bankinstitut: bankaktiebolag, sparbank, central föreningsbank och&lt;br&gt;utländskt bankföretag som fått regeringens tillstånd att driva bankrörelse&lt;br&gt;från filial här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försäkringsinstitut: allmänna pensionsfonden och försäkringsföretag&lt;br&gt;med svensk koncession,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kreditinstitut: bankinstitut, lo-&lt;br&gt;kal föreningsbank, kreditaktie-&lt;br&gt;bolag, finansbolag, fondkommis-&lt;br&gt;sionsbolag, försäkringsinstitut,&lt;br&gt;landshypoteks- och stadshypoteks-&lt;br&gt;institutionerna och Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kreditinstitut: bankinstitut, lo-&lt;br&gt;kal föreningsbank, kreditaktie-&lt;br&gt;bolag, finansbolag, värdepappers-&lt;br&gt;institut, försäkringsinstitut, lands-&lt;br&gt;hypoteks- och stadshypoteksinsti-&lt;br&gt;tutionerna och Svenska skeppshy-&lt;br&gt;potekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i 2 § sägs om värdepappersinstitut skall också gälla sådan&lt;br&gt;fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt fond-&lt;br&gt;kommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:826.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 kap. 10 och 11 §§ samt 4 kap. 3 a och 17 §§ ordet ”fondkom-&lt;br&gt;missionär” skall bytas ut mot ”värdepappersinstitut”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4 kap. 1 § och 5 kap. 1 § orden ”lagen (1985:571) om värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden” skall bytas ut mot ”insiderlagen (1990:1342)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i 3 kap. 10 och 11 §§ samt 4 kap. 3 a och 17 §§ sägs om&lt;br&gt;värdepappersinstitut skall också gälla sådan fondkommissionär som med&lt;br&gt;stöd av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:000) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse driver rörelse enligt fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:739.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 § 1989:831&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 11 § 1990:1295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 § 1987:465&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 a§ 1990:1295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 17 § 1989:831&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 § 1989:-”-.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslagtill&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:749) om Stockholms fond-&lt;br&gt;börs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 25 § ordet ”fondkommissionsrörelse” skall bytas ut mot ”vär-&lt;br&gt;depappersrörelse”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2, 11 och 12 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fondbörsverksamhet förstås i denna lag att köp- och säljanbud&lt;br&gt;beträffande fondpapper regelbundet vid offentligt upprop eller på liknan-&lt;br&gt;de sätt sammanförs för handel och notering av kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fondpapper förstås i denna&lt;br&gt;lag aktie, annat bevis om delaktig-&lt;br&gt;het i bolag, obligation, förlagsbevis&lt;br&gt;och liknande skuldebrev avsett för&lt;br&gt;allmän omsättning samt andel i ak-&lt;br&gt;tiefond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fondpapper förstås i denna&lt;br&gt;lag aktie och obligation samt såda-&lt;br&gt;na andra delägarrätter eller ford-&lt;br&gt;ringsrätter som är utgivna för all-&lt;br&gt;män omsättning, andel i värdepap-&lt;br&gt;persfond och aktieägares rätt gent-&lt;br&gt;emot den som för hans räkning för-&lt;br&gt;varar aktiebrev i ett utländskt bolag&lt;br&gt;(depåbevis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsverksamhet får här i riket utövas endast av Stockholms fond-&lt;br&gt;börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket utgör ej hinder&lt;br&gt;mot att i Stockholms fondbörs lo-&lt;br&gt;kaler bedrivs verksamhet som&lt;br&gt;följer av att ett avtal träffats mellan&lt;br&gt;en fondkommissionär och ett aktie-&lt;br&gt;bolag om att fondkommissionären&lt;br&gt;på begäran skall ange kurser på ak-&lt;br&gt;tier i bolaget och till dessa kurser&lt;br&gt;köpa och sälja sådana aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket utgör ej hinder&lt;br&gt;mot att i Stockholms fondbörs lo-&lt;br&gt;kaler bedrivs verksamhet som&lt;br&gt;följer av att ett avtal träffats mellan&lt;br&gt;ett värdepappersinstitut med till-&lt;br&gt;stånd enligt 1 kap. 3 § 1 och 3 lagen&lt;br&gt;(1991:000) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;och ett aktiebolag om att institutet&lt;br&gt;på begäran skall ange kurser på ak-&lt;br&gt;tier i bolaget och till dessa kurser&lt;br&gt;köpa och sälja sådana aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till medlem av fondbörsen får an-&lt;br&gt;tagas endast den som enligt fond-&lt;br&gt;kommissionslagen (1979:748) har&lt;br&gt;tillstånd att driva fondkommissions-&lt;br&gt;rörelse och i övrigt är lämplig som&lt;br&gt;börsmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till medlem av fondbörsen får an-&lt;br&gt;tagas endast värdepappersinstitut&lt;br&gt;som har tillstånd enligt 1 kap. 3 § 1&lt;br&gt;lagen (1991:000) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse och i övrigt är lämpligt som&lt;br&gt;börsmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om medlemskap prövas av börsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1982:547.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1984:439.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallas börsmedlems tillstånd Återkallas börsmedlems tillstånd&lt;br&gt;att driva fondkommissionsrörelse, att driva värdepappersrörelse enligt&lt;br&gt;upphör medlemskapet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 kap. 3§ 1 lagen (1991:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersrörelse, upphör med-&lt;br&gt;lemskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i 2 och 11 §§ sägs om värdepappersinstitut skall också gälla&lt;br&gt;sådan fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt&lt;br&gt;fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som i 12 § sägs om återkallelse av tillstånd att driva värdepap-&lt;br&gt;persrörelse enligt 1 kap. 3§ 1 lagen (1991:000) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;skall också gälla återkallelse av tillstånd enligt fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1979:748) att driva fondkommissionsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Underrättelse enligt 25 § andra stycket andra meningen skall lämnas&lt;br&gt;också till sådan fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörel-&lt;br&gt;se enligt fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndig-&lt;br&gt;hets verksamhet, som består i till-&lt;br&gt;ståndsgivning eller tillsyn med av-&lt;br&gt;seende på bank- och kreditväsen-&lt;br&gt;det, fondbolag, fondkommissio-&lt;br&gt;närs- och fondbörsväsendet eller&lt;br&gt;försäkringsväsendet, för uppgift&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndig-&lt;br&gt;hets verksamhet, som består i till-&lt;br&gt;ståndsgivning eller tillsyn med av-&lt;br&gt;seende på bank- och kreditväsen-&lt;br&gt;det, fondbolag, värdepappersinsti-&lt;br&gt;tut, fondbörsväsendet eller försäk-&lt;br&gt;ringsväsendet, för uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet&lt;br&gt;avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;br&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som be-&lt;br&gt;står i övervakning enligt lagen&lt;br&gt;(1985:571) om värdepappersmark-&lt;br&gt;naden och insiderlagen (1990:&lt;br&gt;1342), för sådan uppgift om en-&lt;br&gt;skilds ekonomiska eller personliga&lt;br&gt;förhållanden, vilken på begäran har&lt;br&gt;lämnats av någon som är skyldig att&lt;br&gt;lämna uppgifter till myndigheten.&lt;br&gt;Rör uppgiften den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;gäller dock sekretess endast om&lt;br&gt;denne kan antas lida skada eller&lt;br&gt;men om uppgiften röjs och sekre-&lt;br&gt;tess inte motverkar syftet med upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som be-&lt;br&gt;står i övervakning enligt insider-&lt;br&gt;lagen (1990:1342), för sådan upp-&lt;br&gt;gift om enskilds ekonomiska eller&lt;br&gt;personliga förhållanden, vilken på&lt;br&gt;begäran har lämnats av någon som&lt;br&gt;är skyldig att lämna uppgifter till&lt;br&gt;myndigheten. Rör uppgiften den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige gäller dock sekre-&lt;br&gt;tess endast om denne kan antas lida&lt;br&gt;skada eller men om uppgiften röjs&lt;br&gt;och sekretess inte motverkar syftet&lt;br&gt;med uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med&lt;br&gt;främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksam-&lt;br&gt;het som avses i första och andra stycket för sådan uppgift om affärs- eller&lt;br&gt;driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myn-&lt;br&gt;digheten erhållit enligt avtalet. Föreskrifterna i 14 kap. 1 — 3 §§ får inte i&lt;br&gt;fråga om denna sekretess tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen&lt;br&gt;enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1345.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i 8 kap. 5 § sägs om värdepappersinstitut skall också gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt&lt;br&gt;fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i hemförsäljningslagen (1981:1361)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § hemförsäljningslagen (1981:1361) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas då näringsidkare vid hembesök eller vid telefon-&lt;br&gt;samtal som utgör led i telefonförsäljning yrkesmässigt säljer lös egendom&lt;br&gt;till konsumenter för huvudsakligen enskilt bruk. Hembesök föreligger då&lt;br&gt;näringsidkaren söker upp konsumenten i dennes bostad eller på någon&lt;br&gt;annan plats där konsumenten inte endast för stunden befinner sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas också då näringsidkare, under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i första stycket, mot ersättning åtager sig att utföra fortlöpande&lt;br&gt;tjänster i form av underhåll eller tillsyn av egendom, undervisning eller&lt;br&gt;liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas dock ej, om det&lt;br&gt;pris som konsumenten sammanlagt&lt;br&gt;skall betala understiger 300 kr.&lt;br&gt;Lagen tillämpas inte heller vid för-&lt;br&gt;säljning av livsmedel eller av fond-&lt;br&gt;papper som avses i lagen&lt;br&gt;(1985:571) om värdepappersmark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas dock ej, om det&lt;br&gt;pris som konsumenten sammanlagt&lt;br&gt;skall betala understiger 300 kr.&lt;br&gt;Lagen tillämpas inte heller vid för-&lt;br&gt;säljning av livsmedel eller av finan-&lt;br&gt;siella instrument som avses i lagen&lt;br&gt;(1991:000) om handel med finansi-&lt;br&gt;ella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:492.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av&lt;br&gt;svenska företag m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 b § lagen (1982:617) om utländska förvärv&lt;br&gt;av svenska företag m. m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i denna lag får sådan egendom som sägs i 14 a §&lt;br&gt;förvärvas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en svensk bank och ett ut-&lt;br&gt;ländskt bankföretag genom filial&lt;br&gt;här i landet, i den utsträckning&lt;br&gt;förvärvet får ske enligt 2 kap. 7 och&lt;br&gt;8 bankrörelselagen (1987:617),&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett fondkommissionsbolag, i&lt;br&gt;den utsträckning förvärvet får ske&lt;br&gt;enligt 13 §, 15 § första stycket 4 och&lt;br&gt;tredje stycket samt 16 och 17 §§&lt;br&gt;fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en svensk bank och ett ut-&lt;br&gt;ländskt bankföretag genom filial&lt;br&gt;här i landet, i den utsträckning&lt;br&gt;förvärvet får ske enligt 2 kap. 8 §&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett värdepappersinstitut, i den&lt;br&gt;utsträckning förvärvet får ske enligt&lt;br&gt;4 kap. lagen (1991:000) om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 14 b § skall fortfarande gälla för bankinstitut och&lt;br&gt;fondkommissionsbolag som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt&lt;br&gt;fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1990:1418.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i forsäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att i 3 kap. 10 och 11 §§ samt 4 kap. 6 a och 19 §§ ordet ”fondkom-&lt;br&gt;missionär” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”värdepappersinsti-&lt;br&gt;tut” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4 kap. 1 § orden ”lagen (1985:571) om värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den” skall bytas ut mot ”insiderlagen (1990:1342)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i den nya lydelsen av 3 kap. 10 och 11 §§ samt 4 kap. 6 a och&lt;br&gt;19 §§ sägs om värdepappersinstitut skall också gälla sådan fondkommis-&lt;br&gt;sionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt fondkommis-&lt;br&gt;sionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 § 1989:832&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 11 § 1990:1296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 § 1987:466&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 a§ 1990:1296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 19 § 1989:832.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 15 § lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;br&gt;ordet ”fondkommissionär” skall bytas ut mot ”värdepappersinstitut”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i den nya lydelsen av 15 § sägs om värdepappersinstitut&lt;br&gt;skall också gälla sådan fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;driver rörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 15 § 1989:989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning&lt;br&gt;av vissa värdepapper&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 5, 13 och 14 §§ lagen (1983:1053) om skatt&lt;br&gt;på omsättning av vissa värdepapper&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett köp skall anses innefatta ett säljled och ett köpled och ett byte dubbla&lt;br&gt;sälj- och köpled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en omsättning skall skatt betalas såväl i säljledet som i köpledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fondkommissionär för&lt;br&gt;egen räkning omsätter värdepapper&lt;br&gt;som avses i 1 § utgår inte skatt för&lt;br&gt;hans led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett värdepappersinstitut med&lt;br&gt;stöd av 4 kap. lagen (1991:000) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse för egen räk-&lt;br&gt;ning omsätter värdepapper som av-&lt;br&gt;ses i 1 § utgår inte skatt för dess led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är fondkommis-&lt;br&gt;sionär som sluter avtal om omsätt-&lt;br&gt;ning av värdepapper som avses i 1 §&lt;br&gt;eller medverkar till ett sådant avtal.&lt;br&gt;Om den för vars räkning kommis-&lt;br&gt;sionären medverkar inte är bosatt i&lt;br&gt;Sverige skall skatt inte erläggas för&lt;br&gt;hans led när omsättningen avser ut-&lt;br&gt;ländska värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omsättning där fondkommis-&lt;br&gt;sionär inte medverkar är den skatt-&lt;br&gt;skyldig som är bosatt i Sverige och&lt;br&gt;som under ett halvt kalenderår om-&lt;br&gt;sätter värdepapper som avses i 1 §&lt;br&gt;till ett värde av minst 500000 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är värdepappersin-&lt;br&gt;stitut som sluter avtal om omsätt-&lt;br&gt;ning av värdepapper som avses i 1 §&lt;br&gt;eller medverkar till ett sådant avtal.&lt;br&gt;Om den för vars räkning institutet&lt;br&gt;medverkar inte är bosatt i Sverige&lt;br&gt;skall skatt inte erläggas för hans led&lt;br&gt;när omsättningen avser utländska&lt;br&gt;värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omsättning där värdepap-&lt;br&gt;persinstitut inte medverkar är den&lt;br&gt;skattskyldig som är bosatt i Sverige&lt;br&gt;och som under ett halvt kalenderår&lt;br&gt;omsätter värdepapper som avses i&lt;br&gt;1 § till ett värde av minst 500000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av omsättningens storlek under ett kalenderhalvår skall&lt;br&gt;vederlag eller del av sådant vederlag som avses i 12 § hänföras till det&lt;br&gt;kalenderhalvår under vilket avslut skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga skall anmäla sig till&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten för re-&lt;br&gt;gistrering. Den som godkänns som&lt;br&gt;fondkommissionär skall anmäla sig&lt;br&gt;innan verksamheten påbörjas.&lt;br&gt;Andra skattskyldiga skall anmäla&lt;br&gt;sig när den omsättning som enligt&lt;br&gt;5 § andra och tredje styckena skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga skall anmäla sig till&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten för re-&lt;br&gt;gistrering. Den som får tillstånd att&lt;br&gt;driva värdepappersrörelse skall an-&lt;br&gt;mäla sig innan verksamheten på-&lt;br&gt;börjas. Andra skattskyldiga skall&lt;br&gt;anmäla sig när den omsättning som&lt;br&gt;enligt 5 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1988:781.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:112.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;hänföras till ett halvt kalenderår &amp;nbsp;&amp;nbsp;skall hänföras till ett halvt kalen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har uppgått till 500000 kronor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;derår har uppgått till 500000 kro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig skall lämna deklaration för bestämda redovis-&lt;br&gt;ningsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsperioden är kalen-&lt;br&gt;dermånad för fondkommissionärer&lt;br&gt;och halvt kalenderår för övriga&lt;br&gt;skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsperioden är kalen-&lt;br&gt;dermånad för värdepappersinstitut&lt;br&gt;och halvt kalenderår, för övriga&lt;br&gt;skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 4 § gäller fortfarande för sådan fondkommis-&lt;br&gt;sionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt fondkommis-&lt;br&gt;sionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som i 5 och 14 §§ sägs om värdepappersinstitut skall också gälla&lt;br&gt;sådan fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt&lt;br&gt;fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 12 § lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”svenska fondkommissionsbolag” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”värdepappersbolag”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i 12 § sägs om värdepappersbolag skall också gälla sådant&lt;br&gt;svenskt fondkommissionsbolag som med stöd av punkt 3 i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse&lt;br&gt;enligt fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 12 § 1989:1038.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa&lt;br&gt;bulvanforhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1985:277) om vissa bulvanförhål-&lt;br&gt;landen ordet ”fondkommissionär” skall bytas ut mot ”värdepappersinsti-&lt;br&gt;tut”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i 3 § sägs om värdepappersinstitut skall också gälla sådan&lt;br&gt;fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt fond-&lt;br&gt;kommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa riktade&lt;br&gt;emissioner i aktiemarknadsbolag, m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1987:464) om vissa riktade emis-&lt;br&gt;sioner i aktiemarknadsbolag, m. m. orden ”lagen (1985:571) om värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden” skall bytas ut mot ”insiderlagen (1990:1342)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617)'&lt;br&gt;dels att 2 kap. 7 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får bedriva in- och utlåning av pengar samt, med den inskränk-&lt;br&gt;ning som följer av 2 §, driva annan verksamhet som har samband därmed.&lt;br&gt;Att en lokal föreningsbanks rätt att bedriva inlåning är begränsad följer av&lt;br&gt;1 kap. 5 § foreningsbankslagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fondkommissionslagen (1979:&lt;br&gt;748) finns bestämmelser om rätt&lt;br&gt;för bank att driva fondkommis-&lt;br&gt;sionsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1991:000) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse finns bestämmelser om&lt;br&gt;rätt för bank att driva värdepap-&lt;br&gt;persrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För banker som inte har fått tillstånd enligt 1 kap. 3 § 5 lagen&lt;br&gt;(1991:000) om värdepappersrörelse gäller föreskrifterna i 2 kap. 7 § första&lt;br&gt;och andra styckena till utgången av år 1992 eller, om ansökan om sådant&lt;br&gt;tillstånd då har getts in, till dess att ansökan har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Föreskrifterna i 2 kap. 7 § tredje stycket gäller fortfarande för banker&lt;br&gt;som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:000)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse driver rörelse enligt fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 2 kap. 7 § 1990:821.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankaktiebolagslagen (1987:618)*&lt;br&gt;dels att i 4 kap. 1 § och 5 kap. 1 § orden ”lagen (1985:571) om värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden” skall bytas ut mot ”insiderlagen (1990:1342)”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 kap. 11 och 12 §§ samt 4 kap. 4 a§ ordet ”fondkommis-&lt;br&gt;sionär” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”värdepappersinstitut” i&lt;br&gt;motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4 kap. 18 § orden ”en fondkommissionär” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”ett värdepappersinstitut”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 9 § och 7 kap. 9 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag får inte förvärva eller som pant ta emot egna aktier.&lt;br&gt;Ett dotterföretag får inte heller förvärva eller som pant ta emot aktier i&lt;br&gt;moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett bankaktiebolag tillstånd&lt;br&gt;att driva fondkommissionsrörelse,&lt;br&gt;får bolaget utan hinder av första&lt;br&gt;stycket förvärva egna aktier för att&lt;br&gt;underlätta sådan rörelse. Anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet av det sammanlagda in-&lt;br&gt;nehavet av egna aktier får inte vid&lt;br&gt;något tillfälle överstiga ett belopp&lt;br&gt;som svarar mot tre procent av det för&lt;br&gt;bolaget högsta tillåtna värdet enligt&lt;br&gt;16 § första stycket fondkommis-&lt;br&gt;sionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas aktier som säkerhet för kredit och ingår som en mindre del&lt;br&gt;bland dessa aktier även aktier i bankaktiebolaget, utgör första stycket inte&lt;br&gt;hinder för bolaget att som pant ta emot även de egna aktierna. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen utfärdar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om vilka begränsningar som i detta fall skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i banken får&lt;br&gt;inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvudsakliga verksamhet&lt;br&gt;består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som driver emis-&lt;br&gt;sionsrörelse. I andra företag får de vara styrelseledamöter, om bankaktie-&lt;br&gt;bolagets styrelse i varje särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som tillståndet&lt;br&gt;avser får inte delta i styrelsens beslut i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 11 § 1990:1307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 12 § 1990:1297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 a § 1990:-”-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 18 § 1989:833&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 § 1989:-”-.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte för så-&lt;br&gt;dant företag som ingår i samma&lt;br&gt;koncern som banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i 3 kap. 11 och 12 §§ samt 4 kap. 4 a och 18 §§ sägs om&lt;br&gt;värdepappersinstitut skall också gälla sådan fondkommissionär som med&lt;br&gt;stöd av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:000) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse driver rörelse enligt fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter i 6 kap. 9 § gäller fortfarande för bankaktiebolag&lt;br&gt;som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:000)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse driver rörelse enligt fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 § sparbankslagen (1987:619) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i sparbanken&lt;br&gt;får inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvudsakliga verksam-&lt;br&gt;het består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som driver&lt;br&gt;emissionsrörelse. I andra företag får de vara styrelseledamöter, om spar-&lt;br&gt;bankens styrelse i varje särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som tillståndet&lt;br&gt;avser får inte delta i styrelsens beslut i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte för så-&lt;br&gt;dant företag som ingår i samma&lt;br&gt;koncern som banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 8§ föreningsbankslagen (1987:620)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i en förenings-&lt;br&gt;bank får inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvudsakliga&lt;br&gt;verksamhet består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som&lt;br&gt;driver emissionsrörelse. I andra företag får de vara styrelseledamöter, om&lt;br&gt;föreningsbankens styrelse i varje särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som&lt;br&gt;tillståndet avser får inte delta i styrelsens beslut i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte för så-&lt;br&gt;dant företag som ingår i samma&lt;br&gt;koncern som banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i konkurslagen (1987:672)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 8 kap. 7 och 10 §§ konkurslagen (1987:672)’&lt;br&gt;ordet ”fondkommissionär” skall bytas ut mot ”värdepappersinstitut”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i 8 kap. 7 och 10 §§ sägs om värdepappersinstitut skall också&lt;br&gt;gälla sådan fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse&lt;br&gt;enligt fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 8 kap. 7 § 1989:1084.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella&lt;br&gt;sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas även på de homosexuella samborna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 19 § första stycket, punkt 1 nionde stycket av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;och punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bostadsrättslagen (1971:479),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 9 § rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1981:131) om kallelse&lt;br&gt;på okända borgenärer, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 5 kap. 18 § tredje stycket fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1981:131) om kallelse&lt;br&gt;på okända borgenärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 5 kap. 18 § tredje stycket fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988),&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 10 § insiderlagen (1990:&lt;br&gt;1342).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara ogif-&lt;br&gt;ta, gäller det också de homosexuella samborna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1103.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker, centra-&lt;br&gt;la föreningsbanker och utländska bankföretag som fått regeringens till-&lt;br&gt;stånd att driva bankrörelse från filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditinstitut förstås bank-&lt;br&gt;institut, lokala föreningsbanker,&lt;br&gt;kreditaktiebolag, finansbolag, fond-&lt;br&gt;kommissionsbolag, allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden, försäkringsföretag&lt;br&gt;med svensk koncession, landshypo-&lt;br&gt;teks- och stadshypoteksinstitutio-&lt;br&gt;nerna samt Svenska skeppshypo-&lt;br&gt;tekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditinstitut förstås bank-&lt;br&gt;institut, lokala föreningsbanker,&lt;br&gt;kreditaktiebolag, finansbolag, vär-&lt;br&gt;depappersinstitut, allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden, försäkringsföretag&lt;br&gt;med svensk koncession, landshypo-&lt;br&gt;teks- och stadshypoteksinstitutio-&lt;br&gt;nerna samt Svenska skeppshypo-&lt;br&gt;tekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i 3 § sägs om värdepappersinstitut skall också gälla sådan&lt;br&gt;fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt fond-&lt;br&gt;kommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:831.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 kap. 22, 27, 29 och 34 §§ ordet ”fondkommissionär” i olika&lt;br&gt;böjningsformer skall bytas ut mot ”värdepappersinstitut” i motsvarande&lt;br&gt;form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 33 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall den som har tillstånd&lt;br&gt;att driva fondkommissionsrörelse&lt;br&gt;enligt fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1979:748) lämna kontrolluppgift&lt;br&gt;för namngiven person. Kontroll-&lt;br&gt;uppgiften skall avse sådana uppgif-&lt;br&gt;ter som enligt 19§ lagen (1985:57)&lt;br&gt;om värdepappersmarknaden skall&lt;br&gt;tas in i avräkningsnota och som av-&lt;br&gt;ser avyttring av fondpapper enligt&lt;br&gt;4§ samma lag eller av optioner&lt;br&gt;som, utan att vara fondpapper, är&lt;br&gt;föremål för marknadsmässig om-&lt;br&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall den som har tillstånd&lt;br&gt;att driva värdepappersrörelse läm-&lt;br&gt;na kontrolluppgift för namngiven&lt;br&gt;person. Kontrolluppgiften skall&lt;br&gt;avse sådana uppgifter om avyttring&lt;br&gt;av finansiella instrument som tas in&lt;br&gt;i avräkningsnota enligt 3 kap. 9§&lt;br&gt;lagen (1991:000) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av riksskatteverket skall kontrolluppgift enligt första&lt;br&gt;stycket lämnas också i fråga om ej namngivna personer. Sådant föreläggan-&lt;br&gt;de får efter riksskatteverkets bestämmande utfärdas av skattemyndigheten&lt;br&gt;i det län där den uppgiftsskyldige har sitt säte eller driver verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i 3 kap. 22, 27, 29 och 34 §§ sägs om värdepappersinstitut&lt;br&gt;skall också gälla sådan fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1991:000) värdepappersrörelse&lt;br&gt;driver rörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kontrolluppgift enligt 3 kap. 33 § i dess nya lydelse skall lämnas&lt;br&gt;också av sådan fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörel-&lt;br&gt;se enligt fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 22 § 1990:1424&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 27 § 1990:-”-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 29 § 1990:752&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 34 § 1990:-”-.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföringav&lt;br&gt;obeskattade reserver&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ lagen (1990:655) om återföring av&lt;br&gt;obeskattade reserver skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett foretag som vid utgången av det beskattningsår som avslutats när-&lt;br&gt;mast före den 1 mars 1991 har obeskattade reserver kan i den omfattning&lt;br&gt;som anges i denna lag få uppskov med beskattningen vid återföringen av&lt;br&gt;reserverna. Med företag avses i denna lag fysiska och juridiska personer&lt;br&gt;med undantag för dödsbon som behandlas som handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med obeskattade reserver avses resultatutjämningsfond, avsättning till&lt;br&gt;internvinstkonto samt reserver i lager och pågående arbeten. Reserv i lager&lt;br&gt;och pågående arbeten skall anses föreligga om tillgångarna vid inkomsttax-&lt;br&gt;eringen har tagits upp till lägre värde än som skulle ha följt vid en&lt;br&gt;tillämpning av 24 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att särskilda regler gäller för&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbanker, för-&lt;br&gt;eningsbanker, fondkommissionsbo-&lt;br&gt;lag och kreditaktiebolag framgår av&lt;br&gt;6§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att särskilda regler gäller för&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbanker, för-&lt;br&gt;eningsbanker, värdepappersbolag&lt;br&gt;och kreditaktiebolag framgår av&lt;br&gt;6§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;föreningsbanker, finansbolag, fond-&lt;br&gt;kommissionsbolag och kreditaktie-&lt;br&gt;bolag gäller — i stället för vad som&lt;br&gt;anges i 4 och 5 §§ — följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;föreningsbanker, finansbolag, kre-&lt;br&gt;ditaktiebolag och sådana värdepap-&lt;br&gt;persbolag som skall uppfylla kapi-&lt;br&gt;talkrav enligt 5 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1991:000) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;gäller — i stället för vad som anges i&lt;br&gt;4 och 5 §§ — följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela uppskovsbeloppet skall tas upp till beskattning&lt;br&gt;vid 1992 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår&lt;br&gt;inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering. Vid tillämpning av&lt;br&gt;uppbördslagens (1953:272) regler om debitering av preliminär och slutlig&lt;br&gt;skatt skall dock anses som om skatten på uppskovsbeloppet hänför sig med&lt;br&gt;lika delar till de beskattningsår för vilka taxering sker åren 1992 - 1995.&lt;br&gt;Taxeras inte företaget år 1992 skall anses som om skatten på uppskovsbe-&lt;br&gt;loppet hänför sig med 50 procent till det beskattningsår för vilket taxering&lt;br&gt;sker år 1993 och med vardera 25 procent till de beskattningsår för vilka&lt;br&gt;taxering sker åren 1994 och 1995. Vad nu sagts äger motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning om taxering inte sker ett senare år under nämnda period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1447.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i 1 och 6 §§ sägs om värdepappersbolag skall också gälla&lt;br&gt;sådant fondkommissionsbolag som med stöd av punkt 3 i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse&lt;br&gt;enligt fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och&lt;br&gt;från utlandet m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1,4, 8 och 9 §§ lagen (1990:750) om betalning-&lt;br&gt;ar till och från utlandet m. m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning till utlandet: betalning direkt eller indirekt till en utländsk&lt;br&gt;juridisk person eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning från utlandet: betalning direkt eller indirekt från en utländsk&lt;br&gt;juridisk person eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valutahandlare: auktoriserad valutahandlare enligt lagen (1988:1385)&lt;br&gt;om Sveriges riksbank;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondpapper: aktie, annat bevis om&lt;br&gt;delaktighet i bolag, obligation, för-&lt;br&gt;lagsbevis och annat skuldebrev av-&lt;br&gt;sett för allmän omsättning samt an-&lt;br&gt;del i aktiefond. Med fondpapper&lt;br&gt;jämställs rättigheter och skyldighe-&lt;br&gt;ter som anknyter till sådana fond-&lt;br&gt;papper som nyss nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondpapper: aktie och obligation&lt;br&gt;samt sådana andra delägarrätter el-&lt;br&gt;ler fordringsrätter som är utgivna&lt;br&gt;för allmän omsättning, andel i vär-&lt;br&gt;depappersfond och aktieägares rätt&lt;br&gt;gentemot den som för hans räkning&lt;br&gt;förvarar aktiebrev i ett utländskt bo-&lt;br&gt;lag (depåbevis). Med fondpapper&lt;br&gt;jämställs rättigheter och skyldighe-&lt;br&gt;ter som anknyter till sådana fond-&lt;br&gt;papper som nyss nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk juridisk person eller en&lt;br&gt;fysisk person som är bosatt i Sveri-&lt;br&gt;ge får köpa eller sälja fondpapper&lt;br&gt;från respektive till en utländsk juri-&lt;br&gt;disk person eller en fysisk person&lt;br&gt;som inte är bosatt i Sverige endast&lt;br&gt;genom en valutahandlare som är&lt;br&gt;fondkommissionär eller genom en&lt;br&gt;av riksbanken särskilt godkänd&lt;br&gt;fondkommissionär. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler vid förvärv av svenska fondpap-&lt;br&gt;per som vid emission utbjuds ge-&lt;br&gt;nom en kommissionär i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk juridisk person eller en&lt;br&gt;fysisk person som är bosatt i Sveri-&lt;br&gt;ge får köpa eller sälja fondpapper&lt;br&gt;från respektive till en utländsk juri-&lt;br&gt;disk person eller en fysisk person&lt;br&gt;som inte är bosatt i Sverige endast&lt;br&gt;genom en valutahandlare som är&lt;br&gt;värdepappersinstitut eller genom ett&lt;br&gt;av riksbanken särskilt godkänt vär-&lt;br&gt;depappersinstitut. Detsamma gäller&lt;br&gt;vid förvärv av svenska fondpapper&lt;br&gt;som vid emission utbjuds genom en&lt;br&gt;kommissionär i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en svensk juridisk person el-&lt;br&gt;ler en fysisk person bosatt i Sverige&lt;br&gt;förvärvar fondpapper som har&lt;br&gt;emitterats av en utländsk juridisk&lt;br&gt;person eller en fysisk person som&lt;br&gt;inte är bosatt i Sverige, skall dessa&lt;br&gt;läggas i särskild depå hos valuta-&lt;br&gt;handlare eller av riksbanken sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en svensk juridisk person el-&lt;br&gt;ler en fysisk person bosatt i Sverige&lt;br&gt;förvärvar fondpapper som har&lt;br&gt;emitterats av en utländsk juridisk&lt;br&gt;person eller en fysisk person som&lt;br&gt;inte är bosatt i Sverige, skall dessa&lt;br&gt;läggas i särskild depå hos valuta-&lt;br&gt;handlare eller av riksbanken sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;skilt godkänd fondkommissionär.&lt;br&gt;Om förvärvet har skett på det sätt&lt;br&gt;som anges i 4 §, skall valutahandla-&lt;br&gt;ren eller fondkommissionären se till&lt;br&gt;att fondpapperen deponeras. Valu-&lt;br&gt;tahandlaren eller fondkommissio-&lt;br&gt;nären får i sin tur deponera fond-&lt;br&gt;papperen i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilt godkänt värdepappersinstitut.&lt;br&gt;Om förvärvet har skett på det sätt&lt;br&gt;som anges i 4 §, skall valutahandla-&lt;br&gt;ren eller värdepappersinstitutet se&lt;br&gt;till att fondpapperen deponeras.&lt;br&gt;Valutahandlaren eller värdepap-&lt;br&gt;persinstitutet får i sin tur deponera&lt;br&gt;fondpapperen i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar en svensk juridisk person eller en fysisk person som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige svenska obligationer eller andra skuldebrev avsedda för allmän&lt;br&gt;omsättning, skall dessa också deponeras enligt bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket om emissionen av fondpapperen särskilt riktats till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med att fondpapper läggs i depå&lt;br&gt;hos valutahandlare eller fondkom-&lt;br&gt;missionär jämställs i fråga om&lt;br&gt;fondpapper i ett kontobaserat sy-&lt;br&gt;stem att fondpapperen inte kan dis-&lt;br&gt;poneras utan valutahandlarens el-&lt;br&gt;ler fondkommissionärens medver-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Med att fondpapper läggs i depå&lt;br&gt;hos valutahandlare eller värdepap-&lt;br&gt;persinstitut jämställs i fråga om&lt;br&gt;fondpapper i ett kontobaserat sy-&lt;br&gt;stem att fondpapperen inte kan dis-&lt;br&gt;poneras utan valutahandlarens el-&lt;br&gt;ler värdepappersinstitutets medver-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar en utländsk juridisk&lt;br&gt;person eller en fysisk person som&lt;br&gt;inte är bosatt i Sverige på svenska&lt;br&gt;kronor lydande obligationer eller&lt;br&gt;andra skuldebrev avsedda för all-&lt;br&gt;män omsättning, skall dessa depo-&lt;br&gt;neras hos en valutahandlare eller&lt;br&gt;hos en av riksbanken särskilt god-&lt;br&gt;känd fondkommissionär om emit-&lt;br&gt;tenten är svenska staten eller kre-&lt;br&gt;ditinstitut enligt 2 § lagen&lt;br&gt;(1974:922) om kreditpolitiska me-&lt;br&gt;del. Om förvärvet har skett så som&lt;br&gt;anges i 4 §, skall valutahandlaren&lt;br&gt;eller fondkommissionären se till att&lt;br&gt;fondpapperen deponeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar en utländsk juridisk&lt;br&gt;person eller en fysisk person som&lt;br&gt;inte är bosatt i Sverige på svenska&lt;br&gt;kronor lydande obligationer eller&lt;br&gt;andra skuldebrev avsedda för all-&lt;br&gt;män omsättning, skall dessa depo-&lt;br&gt;neras hos en valutahandlare eller&lt;br&gt;hos ett av riksbanken särskilt god-&lt;br&gt;känt värdepappersinstitut om emit-&lt;br&gt;tenten är svenska staten eller kredi-&lt;br&gt;tinstitut enligt 2 § lagen (1979:922)&lt;br&gt;om kreditpolitiska medel. Om&lt;br&gt;förvärvet har skett så som anges i&lt;br&gt;4 §, skall valutahandlaren eller vär-&lt;br&gt;depappersinstitutet se till att fond-&lt;br&gt;papperen deponeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i 4, 8 och 9 §§ sägs om värdepappersinstitut skall också gälla&lt;br&gt;sådan fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt&lt;br&gt;fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;28 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i insiderlagen (1990:1342)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 2, 7, 13 och 18 §§ insiderlagen (1990:1342)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om förbud att handla med fond-&lt;br&gt;papper på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;samt om skyldighet att anmäla in-&lt;br&gt;nehav av fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel med och förvaltning av&lt;br&gt;fondpapper skall bedrivas så att all-&lt;br&gt;mänhetens förtroende för värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden upprätthålls och en-&lt;br&gt;skildas kapitalinsatser inte otillbör-&lt;br&gt;ligen äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel på värdepappersmark-&lt;br&gt;naden: handel på börs eller annan&lt;br&gt;organiserad marknadsplats eller ge-&lt;br&gt;nom mellanhand som yrkesmässigt&lt;br&gt;bedriver handel med fondpapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fondpapper: aktie, annat bevis&lt;br&gt;om delaktighet i bolag, obligation,&lt;br&gt;förlagsbevis och liknande skuldebrev&lt;br&gt;avsett för allmän omsättning samt&lt;br&gt;andel i aktiefond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om förbud att handla med fond-&lt;br&gt;papper på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;samt om skyldighet att anmäla in-&lt;br&gt;nehav av fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel på värdepappersmark-&lt;br&gt;naden: handel på börs eller annan&lt;br&gt;organiserad marknadsplats eller ge-&lt;br&gt;nom värdepappersinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fondpapper: aktie och obliga-&lt;br&gt;tion samt sådana andra delägarrät-&lt;br&gt;ter eller fordringsrätter som är utgiv-&lt;br&gt;na för allmän omsättning, andel i&lt;br&gt;värdepappersfond och aktieägares&lt;br&gt;rätt gentemot den som för hans räk-&lt;br&gt;ning förvarar aktiebrev i ett ut-&lt;br&gt;ländskt bolag (depåbevis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fondkommissionär: den som&lt;br&gt;har tillstånd att driva fondkommis-&lt;br&gt;sionsrörelse enligt fondkommis-&lt;br&gt;sionslagen (1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. aktiemarknadsbolag: svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som utgivit aktier vilka&lt;br&gt;är inregistrerade vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs eller som trätt i stället for&lt;br&gt;utgivare av sådana aktier (börsbo-&lt;br&gt;lag) eller svenskt aktiebolag som&lt;br&gt;träffat avtal med fondkommis-&lt;br&gt;sionär om att denne på begäran&lt;br&gt;skall ange kurser på aktier i bolaget&lt;br&gt;och till dessa kurser köpa och sälja&lt;br&gt;aktier i bolaget (OTC-bolag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. värdepapperscentralen: Vär-&lt;br&gt;depapperscentralen VPC Aktiebo-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktiemarknadsbolag: svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som utgivit aktier vilka&lt;br&gt;är inregistrerade vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs eller som trätt i stället för&lt;br&gt;utgivare av sådana aktier (börsbo-&lt;br&gt;lag) eller svenskt aktiebolag som&lt;br&gt;träffat avtal med värdepappersinsti-&lt;br&gt;tut om att detta på begäran skall&lt;br&gt;ange kurser på aktier i bolaget och&lt;br&gt;till dessa kurser köpa och sälja ak-&lt;br&gt;tier i bolaget (OTC-bolag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdepapperscentralen: Vär-&lt;br&gt;depapperscentralen VPC Aktiebo-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om aktie skall också tillämpas på emissionsbevis,&lt;br&gt;interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis, aktieoption och aktie-&lt;br&gt;termin. Utfärdande av köpoption skall likställas med försäljning av de&lt;br&gt;aktier optionen avser medan utfärdande av säljoption skall likställas med&lt;br&gt;köp av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fondpapper jämställs i denna lag ränteoption, räntetermin, index-&lt;br&gt;option och indextermin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fondpapper ägs av två eller flera med samäganderätt, skall en&lt;br&gt;delägare vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare till så många av&lt;br&gt;fondpapperen som svarar mot hans lott i det samfällda innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 4 § får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befattningshavare hos fond- 1. befattningshavare hos värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommissionär fullgöra köp- eller pappersinstitut fullgöra köp- eller&lt;br&gt;säljorder i rörelsen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;säljorder i rörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. köp ske av annat än option eller termin då den icke offentliggjorda&lt;br&gt;omständigheten är ägnad att sänka kursen eller försäljning ske av annat än&lt;br&gt;option eller termin då omständigheten är ägnad att höja kursen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgifter fullgöras som åligger någon på grund av vad som föreskri-&lt;br&gt;vits i lag eller annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. köp ske i fall som avses i 5 § 1 för den juridiska personens räkning av&lt;br&gt;aktier i aktiebolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. innehavare av option när optionens löptid går ut köpa eller sälja den&lt;br&gt;underliggande tillgången eller sälja optionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utfärdare av option i samband med lösen sälja eller köpa den under-&lt;br&gt;liggande tillgången som optionen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. köpare och säljare av termin vid slutdag fullgöra avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 9 § om aktieinnehav eller ändring i innehavet skall göras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senast fjorton dagar efter det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktie i bolaget inregistrerats&lt;br&gt;vid Stockholms fondbörs eller så-&lt;br&gt;dant avtal som avses i 4§ första&lt;br&gt;stycket 3 lagen (1985:571) om vär-&lt;br&gt;depappersmarknaden antecknats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktie i bolaget inregistrerats&lt;br&gt;vid Stockholms fondbörs eller så-&lt;br&gt;dant avtal som avses i 2§ första&lt;br&gt;stycket 3 antecknats hos bankin-&lt;br&gt;spektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos bankinspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. insynsställning uppkommit enligt 8 § första stycket 1, 2, 4, 5 eller 7&lt;br&gt;eller den som avses med 8 § första stycket 3 eller 6 tagit emot underrättelse&lt;br&gt;enligt 14 eller 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den anmälningsskyldige förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller&lt;br&gt;annan ändring skett i aktieinnehavet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den anmälningsskyldige fått vetskap om att närstående, som avses i&lt;br&gt;10 §, innehar, förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller att annan&lt;br&gt;ändring skett i den närståendes aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att en bestämmelse i 4 § överträtts, har&lt;br&gt;bankinspektionen rätt att få de uppgifter som den behöver för sin utred-&lt;br&gt;ning från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som det finns anledning anta har gjort överträdelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett aktiebolag eller en juridisk person i övrigt vars fondpapper över-&lt;br&gt;trädelsen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska person som lämnat det offentliga erbjudandet om aktie-&lt;br&gt;förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretaget till det aktiebolag eller den juridiska person som&lt;br&gt;avses i 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fondkommissionär,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6. värdepappersinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. någon annan som köpt eller sålt fondpapper, om det finns anledning&lt;br&gt;anta att köpet eller försäljningen föranletts av otillåtet råd eller därmed&lt;br&gt;jämförlig åtgärd som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att någon har överträtt andra bestämmelser&lt;br&gt;i denna lag och är överträdelsen belagd med straff, får inspektionen i&lt;br&gt;utredningssyfte också infordra uppgifter av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i 2, 7 och 18 §§ sägs om värdepappersinstitut skall också&lt;br&gt;gälla sådan fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1991:000) om värdepappersrörelse driver rörelse&lt;br&gt;enligt fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;29 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av kungörelsen den 19 maj 1939 (nr 208)&lt;br&gt;med vissa bestämmelser angående försäljning av&lt;br&gt;svenska statens premieobligationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att kungörelsen den 19 maj 1939 (nr 208) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser angående försäljning av svenska statens premieobliga-&lt;br&gt;tioner&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1952:559.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, G. Andersson,&lt;br&gt;Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw, Persson, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om handel och tjänster på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden, m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;År 1987 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en kommitté,&lt;br&gt;värdepappersmarknadskommittén, Fi 1987:11 (justitierådet Staffan&lt;br&gt;Vängby, riksdagsledamoten Birgitta Johansson, riksdagsledamoten Arne&lt;br&gt;Kjörnsberg, dåvarande riksdagsledamoten Kjell A. Mattson, riksdagsleda-&lt;br&gt;moten Lennart Pettersson, riksdagsledamoten Per Westerberg och dåva-&lt;br&gt;rande riksdagsledamoten Olle Wästberg) för att göra en översyn av värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden. Kommittén skulle allsidigt belysa och överväga Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs ställning och organisation, normbildning och kontroll på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden, reglerna för börsverksamhet, fondkommissionä-&lt;br&gt;rernas verksamhet, insiderhandel och fristående optionsrätter. Kommit-&lt;br&gt;tén skulle också försöka göra en bedömning av vilka problem som kan&lt;br&gt;uppstå i framtiden och om möjligt lämna förslag till hur dessa skall lösas. I&lt;br&gt;tilläggsdirektiv (Fi 1987:03) fick kommittén också till uppgift att dels —&lt;br&gt;med anledning av Optionsutredningens (Fi 1987:01) då avlämnade betän-&lt;br&gt;kande (SOU 1988:13) Handel med optioner och terminer — lämna förslag&lt;br&gt;till hur handeln med standardiserade optioner och terminer bör vara&lt;br&gt;organiserad, dels ägna uppmärksamhet åt effekter av börsraset i oktober&lt;br&gt;1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén avgav i oktober 1989 slutbetänkandet (SOU 1989:72) Vär-&lt;br&gt;depappersmarknaden i framtiden. Betänkandet har remissbehandlats.&lt;br&gt;Kommitténs förslag till ny insiderlagstiftning togs upp i prop. 1990/91:42&lt;br&gt;om insiderhandel. Propositionen antogs av riksdagen (NU15, rskr. 84).&lt;br&gt;Insiderlagen (1990:1342) trädde i kraft den 1 februari 1991. I detta ärende&lt;br&gt;behandlas ytterligare delar av kommitténs betänkande, nämligen avsnitten&lt;br&gt;om handelsregler för fondpapper och andra finansiella instrument (kap. 8)&lt;br&gt;och fondkommissionärer och andra aktörer på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;(kap. 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstående avsnitt i betänkandet dvs. de om börs- och clearingorgani-&lt;br&gt;sationen (kap. 6), inregistrering av fondpapper och aktiehandeln vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs (kap. 7), grundläggande regler för aktiebolag med Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;allmänt spridda aktier (kap. 9), börsetikens former och innehåll (kap. 13),&lt;br&gt;sanktioner och disciplinnämnd (kap. 11), gränsöverskridande värdepap-&lt;br&gt;pershandel (kap. 14) samt bankinspektionens resurser (kap. 15) kräver&lt;br&gt;fortsatta överväganden. Jag avser att senare återkomma till dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande ges som en bakgrund en beskrivning av den svenska&lt;br&gt;värdepappersmarknaden och den gällande lagstiftningen (avsnitt 2) samt&lt;br&gt;den internationella utvecklingen, inklusive Europeiska gemenskapens di-&lt;br&gt;rektiv och direktivförslag för värdepappersmarknaden (avsnitt 3). Däref-&lt;br&gt;ter behandlas allmänna utgångspunkter för lagstiftningen på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden och värdepappersmarknadens funktion i samhällsekono-&lt;br&gt;min samt motiven för en reglering av denna marknad (avsnitt 4). Härefter&lt;br&gt;följer allmänmotiveringen för lagförslagen (avsnitt 5 och 6) och specialmo-&lt;br&gt;tiveringen till dessa (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av&lt;br&gt;kommitténs betänkande, i de delar som nu behandlas, som bilaga 1, dels&lt;br&gt;kommitténs lagförslag i dessa delar som bilaga 2, dels en förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena som bila-&lt;br&gt;ga 3-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 februari 1991 att inhämta lagrådets yttran-&lt;br&gt;de över inom finansdepartementet upprättade förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt&lt;br&gt;företag att idka näring här i riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i hemförsäljningslagen (1981:1361),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska&lt;br&gt;företag m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa&lt;br&gt;värdepapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag, m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade&lt;br&gt;reserver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och från&lt;br&gt;utlandet m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om upphävande av kungörelsen den 19 maj 1939 (nr 208) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser angående försäljning av svenska statens premieobliga-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 8 mars 1991 lämnat lagförslagen utan erinran. Lagrådets&lt;br&gt;yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lagrådsgranskningen har jag vidtagit en ändring i förslagen till 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ lag om värdepappersrörelse. Jag återkommer till den frågan i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 6.3). Vidare föreslår jag ett förtydligande i&lt;br&gt;förslagen till 3 kap. 6 § och 4 kap. 5 § lag om värdepappersrörelse som&lt;br&gt;markerar att bestämmelserna utgör undantag från de generella förbuden i&lt;br&gt;aktiebolagslagen och bankaktiebolagslagen att förvärva och som pant motta&lt;br&gt;egna aktier och aktier i moderbolag. Härutöver bör vissa redaktionella jämk-&lt;br&gt;ningar göras i de remitterade lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Den svenska värdepappersmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En fungerande värdepappersmarknad är uppbyggd kring olika funktioner&lt;br&gt;som alla är beroende av varandra. Genom information om värdepapperen&lt;br&gt;och emittenterna får köpare och säljare underlag för sina investeringsbe-&lt;br&gt;slut. Informationen kan spridas på många olika sätt, t. ex. på en marknads-&lt;br&gt;plats där köpare och säljare är fysiskt närvarande eller genom ett elektro-&lt;br&gt;niskt informationssystem. Själva avslutet vid en affär kan ske t. ex. på ett&lt;br&gt;börsgolv eller i ett elektroniskt handelssystem. I båda fallen krävs regler&lt;br&gt;om när avslut skall anses ha skett. Efter avslutet skall betalning ske och&lt;br&gt;leverans av värdepapperet äga rum. Såväl betalning som leverans kan ske&lt;br&gt;genom fysiskt överlämnande av kontanter resp, värdepapperet. Betalning&lt;br&gt;kan också ske genom överföring mellan bankkonton och leveransen fullgö-&lt;br&gt;ras genom registrering på köparens värdepapperskonto i ett datoriserat&lt;br&gt;värdepapperssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska värdepappersmarknaden kan delas in i tre delmarknader&lt;br&gt;nämligen aktiemarknaden, penning- och obligationsmarknaden och de-&lt;br&gt;rivatmarknaden. Penning- och obligationsmarknaden utgör en del av kre-&lt;br&gt;ditmarknaden. Den andra delen, som inte behandlas här, är kreditgivning&lt;br&gt;i banksystemet. Den handel som sker på derivatmarknaden utgör ett&lt;br&gt;komplement till både aktiemarknaden och penning- och obligationsmark-&lt;br&gt;naden. (Se vidare avsnitt 4.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknaden har under 1980-talet genomgått en dramatisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling. Handel med aktier på Stockholms fondbörs har förekommit Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;sedan lång tid tillbaka. Obligationer har emitterats alltsedan 1800-talet&lt;br&gt;som ett alternativ till vanliga krediter i bank. Andrahandsmarknaden för&lt;br&gt;obligationer vitaliserades i början av 1980-talet samtidigt som kreditmark-&lt;br&gt;naden avreglerades. Ungefar samtidigt introducerades bankcertifikaten,&lt;br&gt;vilket var ett sätt för bankerna att finansiera sig via ett instrument med&lt;br&gt;kort löptid. Man brukar säga att detta utgjorde början på penningmarkna-&lt;br&gt;den. Handeln på penningmarknaden tog fart i samband med introduk-&lt;br&gt;tionen av statsskuldväxlar och riksobligationer åren 1982 resp. 1983.&lt;br&gt;Handel med standardiserade köpoptioner i aktier påbörjades år 1985&lt;br&gt;vilket var starten för derivatmarknaden. Utvecklingstakten har varit hög&lt;br&gt;även på de internationella värdepappersmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen har haft mycket stor betydelse för samtliga&lt;br&gt;värdepappersmarknader i världen. Modern data- och kommunikations-&lt;br&gt;teknik har varit en förutsättning för utvecklingen av nya finansiella instru-&lt;br&gt;ment och nya handelssystem samt för internationaliseringen av värdepap-&lt;br&gt;persmarknaderna. Den tekniska utvecklingen kommer även fortsättnings-&lt;br&gt;vis att vara en viktig faktor för värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Aktiemarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid 1980-talets början, dvs. när den nuvarande börs- och fondkommis-&lt;br&gt;sionslagstiftningen trädde i kraft, var handeln vid Stockholms fondbörs&lt;br&gt;relativt obetydlig. Under 1980-talet har en markant förändring ägt rum.&lt;br&gt;Årsomsättningen på börsen ökade från ca 8 miljarder kronor under år&lt;br&gt;1980 till 113 miljarder kronor år 1989 för att under år 1990 sjunka till 93,5&lt;br&gt;miljarder kronor. Emissionsaktiviteten har under tioårsperioden 1981 —&lt;br&gt;90 uppgått till närmare 60 miljarder kronor avseende nyemissioner och&lt;br&gt;introduktioner av nya bolag. Vid slutet av år 1990 uppgick börsvärdet till&lt;br&gt;525 miljarder kronor mot 44 miljarder vid utgången av år 1979.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsakerna till det kraftiga uppsvinget för den svenska aktiemarknaden&lt;br&gt;står att finna i näringslivets allmänna expansion, ökad tillgång till place-&lt;br&gt;ringsvilligt kapital från pensionssparande, utlandet och den inhemska&lt;br&gt;allmänheten samt slutligen en kraftig tillväxt av antalet förmedlare på&lt;br&gt;marknaden. Den mycket snabba utvecklingen av aktiemarknaden har&lt;br&gt;under 1980-talet lett till att antalet fondkommissionsbolag ökat kraftigt,&lt;br&gt;från 7 i slutet av år 1980 till 23 vid utgången av år 1990. I mitten av 1980-&lt;br&gt;talet uppgick de samlade courtageintäkterna till ca 700 milj. kr. per år.&lt;br&gt;Åren 1989 och 1990 uppgick dessa intäkter till 1,9 resp. 1,7 miljarder&lt;br&gt;kronor. Förutom den ökade aktiviteten på Stockholms fondbörs har till-&lt;br&gt;komsten av nya finansiella instrument och möjligheten att fritt handla&lt;br&gt;med utländska aktier påverkat fondkommissionärernas intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1. Börsvärde och omsättning 1980 — 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdr kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdr kr&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03142/prop_199091__142-2.png" style="width:292pt;height:177pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1980 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1985&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Endast börsnoterade aktier. Löpande priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modern datateknik togs relativt tidigt i bruk i den svenska aktiehandeln.&lt;br&gt;Redan under år 1974 tog Stockholms fondbörs datorer i anspråk i liten&lt;br&gt;skala. Handeln på Stockholms fondbörs sker numera i det datoriserade&lt;br&gt;SAX-systemet. De nordiska fondbörserna bedriver sedan oktober 1990&lt;br&gt;samarbete om spridning av börsinformation i ett elektroniskt system,&lt;br&gt;Nordquote. (Se avsnitt 2.5.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier i tio utländska företag var i slutet av år 1990 föremål för handel&lt;br&gt;på den svenska marknaden. Sex av dessa företag härrör från de andra&lt;br&gt;nordiska länderna. Under år 1989 riktades också erbjudanden till den&lt;br&gt;svenska allmänheten att teckna aktier i vissa icke noterade utländska bolag&lt;br&gt;sedan valutaregleringen i början av året avskaffades i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Penning- och obligationsmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska obligationer har i åtskilliga decennier varit inregistrerade på&lt;br&gt;Stockholms fondbörs. All obligationshandel sker emellertid sedan många&lt;br&gt;år utanför börsen. Börsregistreringen motiveras främst av att vissa stora&lt;br&gt;obligationsplacerare enligt sina placeringsreglementen bara får investera i&lt;br&gt;obligationer som är börsnoterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1980 introducerades bankcertifikaten. Någon större andrahands-&lt;br&gt;marknad i just det instrumentet har emellertid aldrig uppkommit. En&lt;br&gt;fungerande andrahandsmarknad utvecklades först i och med stats-&lt;br&gt;skuldsväxlarnas introduktion i juli 1982. Detta instrument var ett sätt för&lt;br&gt;staten att tillgodose sitt lånebehov. Till penningmarknadens uppkomst&lt;br&gt;bidrog även att en effektiv försäljningsorganisation började utvecklas. En&lt;br&gt;annan viktig faktor för marknadens framväxt var det datorsystem för&lt;br&gt;spridning av information om kurser och räntor på olika värdepapper som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under år 1981 introducerades av Reuters. Med tiden har handeln i obliga- Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;tioner och i kortfristiga räntebärande värdepapper smält samman till det&lt;br&gt;som i dagligt tal brukar kallas penningmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln på penningmarknaden sker informellt genom telefonkontakter&lt;br&gt;mellan banker, fondkommissionsbolag och ett fåtal större placerare. Infor-&lt;br&gt;mation om marknadsläget sprids via bildskärmsterminaler. På dessa visas&lt;br&gt;s. k. indikativa kurser, dvs. information utan förpliktelse för avsändaren.&lt;br&gt;Någon information om avslutskurser och omsatta volymer sprids ännu&lt;br&gt;inte i dessa informationssystem. Omsättningssiffror för penning- och obli-&lt;br&gt;gationsmarknaden finns endast för statspapper fr.o.m. april 1987, vilka i&lt;br&gt;och för sig dominerar handeln på den marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2. Dagsomsättning av statspapper&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03142/prop_199091__142-3.png" style="width:294pt;height:198pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Månadsgenomsnitt, fr.o.m. april 1987 t.o.m. januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter några års fallande omsättning har aktiviteten åter stigit under år&lt;br&gt;1990. Den dagliga omsättningen av statspapper som under år 1989 låg på i&lt;br&gt;genomsnitt 6,5 miljarder kronor har under fjärde kvartalet 1990 stigit till&lt;br&gt;ca 22 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Den räntebärande värdepappersmarknaden&lt;br&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring under resp, år Ställning&lt;br&gt;1989 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90-12-31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadsinstrument&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsväxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bankcertifikat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Certifikat från&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bostadsinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Obligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;606,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;838,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Tabellen omfattar inte industri- och kommunobligationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutaregleringens avveckling under år 1989 har medfört att utländska&lt;br&gt;placerare fått tillgång till den svenska penning- och obligationsmarknaden.&lt;br&gt;Under perioden juli 1989 - december 1990 har utlänningar investerat i&lt;br&gt;räntebärande värdepapper emitterade i svenska kronor för ca 85 miljarder&lt;br&gt;kronor. Regeringen upphävde den 1 januari 1990 förbudet mot att vid&lt;br&gt;Stockholms fondbörs inregistrera utländska obligationslån m. m. som inte&lt;br&gt;bjudits ut offentligt i Sverige av svensk bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i statens upplåning har staten sedan lång tid tillbaka emit-&lt;br&gt;terat premieobligationer. Samtliga premieobligationslån noteras på Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs, där också en stor del av handeln sker. Omsättningen i&lt;br&gt;premieobligationer på fondbörsen uppgick under år 1990 till 4,8 miljarder&lt;br&gt;kronor. En stor del av handeln med premier sker utanför fondbörsen.&lt;br&gt;Sedan år 1986 förekommer också en omfattande terminshandel i premie-&lt;br&gt;obligationer utanför fondbörsen. Den handeln beräknas uppgå till om-&lt;br&gt;kring 20 miljarder kronor per år. I syfte att bl. a. få betryggande former för&lt;br&gt;terminshandeln och en förbättrad prisbildning för denna tillåts sedan den&lt;br&gt;1 januari 1990 sådan handel även på Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Derivatmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I juni 1985 påbörjades handel med standardiserade aktieoptioner hos&lt;br&gt;dåvarande Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB, nu-&lt;br&gt;mera OM Stockholms Fondkommission AB (OM). Handeln har senare&lt;br&gt;utvidgats till att gälla såväl optioner som terminskontrakt avseende aktier,&lt;br&gt;aktieindex, räntebärande värdepapper och vissa valutor. Clearing av dessa&lt;br&gt;instrument sker inom OM och är helt datoriserad. En del av handeln sker&lt;br&gt;direkt i datorsystemet genom att fondkommissionärer för sina kunders&lt;br&gt;räkning själva på sina terminaler lämnar köp- och säljorder. Den andra&lt;br&gt;delen sker genom telefonhandel där kunder genom fondkommissionärer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnar order till OM. Under perioden januari-december 1990 omsattes Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;aktierelaterade derivatinstrument för totalt 11,7 miljarder kronor. Det&lt;br&gt;underliggande värdet uppgår emellertid till betydligt högre belopp. Om&lt;br&gt;man mäter det underliggande värdet uppgick omsättningen år 1990 av&lt;br&gt;aktieindexoptioner till ca 300 miljarder kronor och av aktieoptioner till ca&lt;br&gt;40 miljarder kronor. Som jämförelse omsattes under samma år aktier på&lt;br&gt;Stockholms fondbörs för 93,5 miljarder kronor. Handeln i ränterelaterade&lt;br&gt;derivatinstrument har succesivt ökat under år 1990 efter avskaffandet av&lt;br&gt;omsättningsskatten detta år. Under december 1990 omsattes ränteop-&lt;br&gt;tioner till ett värde av 102 milj, kr., räknat på den premie som erläggs vid&lt;br&gt;en affär. Av den totala dagsomsättningen av statspapper, som samma år&lt;br&gt;uppgick till i genomsnitt ca 22 miljarder kronor per dag, utgör numera&lt;br&gt;terminshandeln ca 30 — 40%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM har flera intressebolag utomlands som är godkända options- och&lt;br&gt;terminsbörser. Ett helägt dotterbolag, OM London Ltd, har etablerat en i&lt;br&gt;London auktoriserad marknadsplats (Recognized Investment Exchange)&lt;br&gt;för handel och clearing av optioner och terminer. Denna marknadsplats är&lt;br&gt;länkad till den handel som sker i Sverige och därigenom erhålls i princip en&lt;br&gt;gemensam marknad för London och Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för den framtida utvecklingen för options- och terminshan-&lt;br&gt;deln i Sverige är riksbankens beslut att fr.o.m. den 1 juli 1989 upphäva&lt;br&gt;alla återstående valutarestriktioner. Härigenom får företag och privatper-&lt;br&gt;soner i Sverige fritt bl. a. göra termins- och optionsaffärer i utländsk valuta&lt;br&gt;inom landet och ut- och införa alla slag av värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Datorisering på värdepappersmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De tekniska framstegen, utvecklingen av nya finansiella instrument och&lt;br&gt;internationaliseringen hänger samman. De möjligheter till ökad aktivitet&lt;br&gt;över gränserna som datatekniken skapar, leder till nya krav på tekniska&lt;br&gt;lösningar. På motsvarande sätt sker t. ex. utvecklingen av nya finansiella&lt;br&gt;instrument i ett samspel mellan nya behov bland placerare och emittenter&lt;br&gt;på värdepappersmarknaden och nya tekniska möjligheter. Här skall redo-&lt;br&gt;visas de större tekniska framstegen som har gjorts under senare tid och&lt;br&gt;som har fått avgörande betydelse för den svenska värdepappersmarkna-&lt;br&gt;dens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAX (Stockholm Automated Exchange) är ett automatiskt handelssy-&lt;br&gt;stem som Stockholms fondbörs introducerade under år 1990. Genom&lt;br&gt;införandet av SAX har börsen blivit en datoriserad marknadsplats. Börs-&lt;br&gt;ombuden kan med sina datorer (arbetsstationer) delta i handeln från&lt;br&gt;valfri geografisk plats. Via sina datorer kan de registrera köp- och säljor-&lt;br&gt;der, inrapportera affärer som genomförts utanför SAX-systemet och ta del&lt;br&gt;av information från marknaden. Informationen presenteras såväl detalje-&lt;br&gt;rat i form av orderböcker som mer överskådligt i form av marknadssam-&lt;br&gt;manfattningar. I SAX finns även funktioner som medger handel med små&lt;br&gt;poster av värdepapper. Handeln i SAX styrs av ett regelverk som syftar till&lt;br&gt;genomlysning, koncentration och likabehandling. Affärer i SAX rapporte-&lt;br&gt;ras omedelbart såväl till börsmedlemmarna som till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla affarer av normal omfattning skall utföras genom SAX orderbok. Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;Större order kan utföras utanför SAX och därefter inrapporteras till SAX&lt;br&gt;under förutsättning att priset ligger inom rådande köp- och säljkurs, den&lt;br&gt;s. k. spreaden, i orderboken. Mycket stora affärer får genomföras till priser&lt;br&gt;som ligger utanför spreaden. Alla affärer som görs utanför SAX under&lt;br&gt;börsens öppethållande skall inrapporteras inom fem minuter från avslutet.&lt;br&gt;Övriga affärer skall efteranmälas senast nästföljande morgon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIX (Stockholm Information Exchange) är Stockholms fondbörs externa&lt;br&gt;informationssystem som distribuerar finansiell information till i första&lt;br&gt;hand aktörer på den svenska finansmarknaden. Ur systemet erhålls ögon-&lt;br&gt;blicklig information från bl. a. olika marknadsplatser världen över och&lt;br&gt;nyhetsbyråer. Abonnenter kan ta emot, bevaka och bearbeta mottagen&lt;br&gt;information i samma persondatorer som används för andra syften, t. ex.&lt;br&gt;ordbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordquote är ett elektroniskt system för spridning av börsinformation i&lt;br&gt;Norden. Genom att knyta samman de nordiska börsernas (med undantag&lt;br&gt;för Island ännu så länge) nationella informationssystem har de fyra börser-&lt;br&gt;na tagit ett första steg mot möjligheten att skapa en nordisk värdepappers-&lt;br&gt;marknad. Information från Nordquote finns också att tillgå för mottagare&lt;br&gt;utanför Norden. Norden kommer därigenom att för utländska aktörer för&lt;br&gt;första gången framstå som en marknad. Informationen kan tas emot via&lt;br&gt;satellit eller via det fasta telenätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VP-systemet är ett kontobaserat värdepapperssystem. Systemet tilläm-&lt;br&gt;pas sedan den 1 januari 1991 fullt ut på aktier, obligationer, m.m. som&lt;br&gt;emitterats av bolag som är registrerade i Värdepapperscentralen VPC AB&lt;br&gt;(VPC). Dessa värdepapper är registrerade på ett s. k. VP-konto hos VPC.&lt;br&gt;Banker och fondkommissionsbolag kan auktoriseras av bankinspektionen&lt;br&gt;som kontoförande institut (Kl) och fungerar som ombud för ägaren av&lt;br&gt;värdepapper. Ägaren kan själv välja det Kl som skall genomföra registre-&lt;br&gt;ringar på kontot, t. ex. köp, försäljning och pantsättning. På samma sätt&lt;br&gt;som tidigare kan en värdepappersägare välja mellan att ha eget VP-konto&lt;br&gt;hos VPC eller vara förvaltaregistrerad hos en fondkommissionär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordex är en datoriserad marknadsplats i London för professionella&lt;br&gt;aktörer som handlar med aktier i bolag från Danmark, Finland, Norge och&lt;br&gt;Sverige. I Nordex registrerar kunden själv sin köp- eller säljorder via en&lt;br&gt;dataterminal och avsluten sker automatiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reuters, som är ett brittiskt informationsföretag, sprider främst finansi-&lt;br&gt;ella nyheter och värdepappersnoteringar till professionella mottagare via&lt;br&gt;ett nät av ca 168 000 dataterminaler i världen. Härigenom får mottagaren&lt;br&gt;tillgång till ögonblicklig information om handeln i praktiskt taget alla&lt;br&gt;noterade värdepapper från ca 150 marknadsplatser och OTC-marknader i&lt;br&gt;hela världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reuters verksamhet baseras huvudsakligen på handeln i olika valutor&lt;br&gt;och i räntebärande värdepapper. I Sverige har Reuters sedan år 1981&lt;br&gt;förmedlat indikativa köp- och säljkurser till ledning för den telefonhandel&lt;br&gt;som sker i räntebärande värdepapper. För vissa icke börsnoterade aktier&lt;br&gt;och för vissa ej standardiserade aktieoptioner lämnas också kursuppgifter i&lt;br&gt;Reuters informationssystem. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PMC är ett clearingsystem som är avsett för leveranser, likvider och Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;säkerheter i samband med överlåtelser av värdepapper på penning- och&lt;br&gt;obligationsmarknaden. Den höga omsättningen av räntebärande värde-&lt;br&gt;papper under senare år har medfört att en rad administrativa och prak-&lt;br&gt;tiska företeelser av marknadens aktörer upplevs som problem och risker.&lt;br&gt;För att eliminera dessa problem har marknadens parter enats om att bilda&lt;br&gt;bolaget PenningmarknadsCentralen PmC AB. Tanken är att clearingen i&lt;br&gt;PMC skall erbjuda sina medlemmar, vilka också är aktieägare i bolaget&lt;br&gt;PMC, ett kontobaserat värdepapperssystem för registrering av räntebäran-&lt;br&gt;de värdepapper. Genom systemet möjliggörs utväxling av likvid mot leve-&lt;br&gt;rans vid omsättning av berörda värdepapper. Regeringen har till riksdagen&lt;br&gt;överlämnat förslag till lagstiftning om kontobaserat penningmarknadssy-&lt;br&gt;stem (prop. 1990/91:106).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PMI (penningmarknadsinformation) är ett elektroniskt informations-&lt;br&gt;system för den svenska penningmarknaden som startades år 1988. Verksam-&lt;br&gt;heten bedrivs av PMI AB som ägs av bl. a. riksbanken, svenska banker,&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen och fondkommissionsbolag. Informa-&lt;br&gt;tion från PMC om avslutskurser och omsatta volymer for berörda värde-&lt;br&gt;papper är tänkt att förmedlas av PMI. De närmare formerna för detta har&lt;br&gt;ännu inte fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM skapade år 1985 ett system för integrerad elektronisk handel och&lt;br&gt;clearing med derivatinstrument. Detta system förekommer nu för börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet i fem andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Internationalisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett 20-tal svenska företags aktier är nu föremål for notering på en eller flera&lt;br&gt;utländska marknader. Den utlandsägda andelen av den totala aktiestocken&lt;br&gt;i de svenska börsföretagen var vid ingången av år 1989 6,5%, vilket&lt;br&gt;motsvarade ett marknadsvärde på 48 miljarder kronor. Två svenska före-&lt;br&gt;tag, AGA och Volvo, noteras i såväl Stockholm, övriga Europa, New York&lt;br&gt;som Tokyo och är därmed i princip föremål för handel dygnet runt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska placerare svarade under femårsperioden 1983 — 87 för ca&lt;br&gt;10% av aktieomsättningen på Stockholmsbörsen. Under åren 1980 — 86&lt;br&gt;nettoköpte utländska placerare svenska aktier för 16,2 miljarder kronor.&lt;br&gt;Däremot nettosålde de aktier för 7,5 miljarder kronor under åren 1987 —&lt;br&gt;90. Till detta kommer omsättningen av svenska aktier på utländska mark-&lt;br&gt;nadsplatser. Den största handeln i utlandet med svenska aktier sker på&lt;br&gt;Londonbörsen. Vid utgången av år 1990 var aktier i 17 svenska bolag&lt;br&gt;noterade på Londonbörsen som det året svarade för 60% av omsättningen&lt;br&gt;för de fria aktierna i dessa bolag och 36% av den totala aktieomsättningen&lt;br&gt;(dvs. med de bundna aktierna inräknade).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska placerares affärer i utländska aktier har ökat kraftigt sedan&lt;br&gt;valutaregleringen avskaffades, från 3,1 miljarder kronor år 1988 till 27,9&lt;br&gt;miljarder kronor år 1989. Under år 1990 var intresset fortsatt stort och&lt;br&gt;utländska aktier köptes for 19,8 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny typ av utländsk aktiehandel av betydelse för den svenska markna-&lt;br&gt;den introducerades i augusti 1989 i och med igångsättandet av den datori-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serade marknadsplatsen Nordex i London. Denna datoriserade handel tar Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;sikte på de i utlandet mest omsatta nordiska aktierna, till en början ett&lt;br&gt;tjugotal svenska och ungefär lika många från de övriga nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska placerare kan efter valutaavregleringen också handla med op-&lt;br&gt;tioner och terminer på utländska marknader. Genom OMs etablering i&lt;br&gt;London kan svenskar handla med optioner och terminer på en marknad&lt;br&gt;som i princip är gemensam för London och Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Gällande lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknaden är ingående reglerad genom bl. a. författningar,&lt;br&gt;myndighetsföreskrifter, börsregler, allmänna avtalsvillkor och rekommen-&lt;br&gt;dationer från branschorgan. Här skall redovisas de viktigaste författning-&lt;br&gt;arna rörande bl. a. Stockholms fondbörs och fondkommissionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;bl. a. börsens organisation och förvaltning, börsmedlemmar och börsens&lt;br&gt;verksamhet. I förordningen (1979:996) om Stockholms fondbörs finns&lt;br&gt;bestämmelser om bl. a. inregistrering av fondpapper och hur handeln vid&lt;br&gt;börsen skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondkommissionslagen (1979:748) innehåller bestämmelser om bl. a.&lt;br&gt;kraven på aktiebolag och bankinstitut för att få tillstånd som fondkommis-&lt;br&gt;sionär, hur verksamheten skall bedrivas och tillsynsregler. Lagändringar&lt;br&gt;av större betydelse under senare tid är nya kapitaltäckningsregler och&lt;br&gt;upphävandet av förbudet mot utländskt ägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya kapitaltäckningsregler enligt internationell standard infördes den 1&lt;br&gt;februari 1990 för bl. a. fondkommissionsbolag och banker (prop.&lt;br&gt;1989/90:43, NU15, rskr. 103, SFS 1990:1086-1096). I korthet betyder&lt;br&gt;dessa regler att kapitalbasen skall efter en övergångsperiod utgöra lägst åtta&lt;br&gt;procent av placeringarnas värde. Kapitaltäckningsreglerna har också änd-&lt;br&gt;rats med anledning av skattereformen (prop. 1990/91:40, NU16, rskr. 85,&lt;br&gt;SFS 1990:1306—1313). Ändringen innebar bl. a. att värderegleringsreser-&lt;br&gt;verna ersattes med skatteutjämningsreserven (surven) som till 70% får räk-&lt;br&gt;nas in i kapitalbasen som primärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot utländskt ägande i bankaktiebolag, finansbolag och fond-&lt;br&gt;kommissionsbolag upphävdes den 1 augusti 1990 (prop. 1989/90:116,&lt;br&gt;NU38, rskr. 351, SFS 1990:821—835). I stället skall bestämmelserna i&lt;br&gt;1982 års lag om utländska förvärv av svenska företag m. m. tillämpas även&lt;br&gt;på dessa finansiella företag. Motsvarande förändringar infördes för fond-&lt;br&gt;bolag den 1 januari 1991 genom lagen (1990:1114) om värdepappersfon-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekontolagen (1989:827) innehåller bestämmelser om VP-systemet&lt;br&gt;som beskrivits i avsnitt 2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden fanns tidigare bestäm-&lt;br&gt;melserna om insiderhandel. Dessa har ersatts av insiderlagen (1990:1342)&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 februari 1991 (prop. 1990/91:42, NU 15, rskr. 84).&lt;br&gt;Insiderlagen innehåller betydligt strängare regler om förbud mot insider-&lt;br&gt;handel än vad som gällde tidigare. Var och en som genom anställning,&lt;br&gt;uppdrag eller annan befattning har fått information eller kunskap om en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;icke offentliggjord kursdrivande omständighet förbjuds att utnyttja infor- Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;mationen för handel på värdepappersmarknaden. Den som i sin handel&lt;br&gt;utnyttjar ett erhållet tips kan också straffas för insiderbrott. Insiderlagen är&lt;br&gt;en anpassning till EGs insider-direktiv (se avsnitt 3.5). Kvar i lagen om&lt;br&gt;värdepappersmarknaden finns bestämmelser om bl. a. avräkningsnota och&lt;br&gt;viss förvaltning av fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1990: 1114) om värdepappersfonder (prop. 1989/90:153, NU4,&lt;br&gt;rskr. 47) innebär en anpassning till minimikraven i EGs UCITS-direktiv&lt;br&gt;(se avsnitt 3.5). Fonderna åläggs att i större omfattning än tidigare infor-&lt;br&gt;mera om sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver kan nämnas aktiebolagslagen (1975:1385) som innehåller&lt;br&gt;regler om bl. a. emission av aktier m. m. och prospekt samt lagen&lt;br&gt;(1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m. m., den&lt;br&gt;s. k. Leo-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1989 upphävdes i huvudsak återstående valutarestriktioner.&lt;br&gt;Avvecklandet av valutaregleringen skulle dock enligt riksdagens beslut ske&lt;br&gt;på sådant sätt att skattekontroll och statistikinsamling kunde upprätthål-&lt;br&gt;las. I detta syfte tillkom lagen (1990:750) om betalningar till och från&lt;br&gt;utlandet m.m. (prop. 1989/90:135, FiU37, rskr. 343). Enligt den lagen&lt;br&gt;skall betalningar till och från utlandet ske via en auktoriserad valutahand-&lt;br&gt;lare. Vidare skall köp eller försäljning av utländska fondpapper till eller&lt;br&gt;från utländska juridiska personer eller fysiska personer bosatta utomlands,&lt;br&gt;ske genom auktoriserad valutahandlare som är fondkommissionär eller&lt;br&gt;genom en av riksbanken godkänd fondkommissionär. Detta gäller också&lt;br&gt;vid förvärv av svenska fondpapper som emitterats utomlands. Fondpap-&lt;br&gt;per som förvärvats från utlandet skall förvaras i depå hos en valutahandla-&lt;br&gt;re eller en av riksbanken godkänd fondkommissionär. Obligationer och&lt;br&gt;andra skuldebrev för allmän omsättning som emitterats av staten eller&lt;br&gt;vissa kreditinstitut skall också förvaras i depå om de förvärvats av perso-&lt;br&gt;ner som inte är bosatta här i landet. Vissa undantag görs från dessa&lt;br&gt;bestämmelser enligt 3 § förordningen (1990:757) om betalningar till och&lt;br&gt;från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Den internationella utvecklingen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 System för informationsspridning och handel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De system som beskrivs nedan har alla — i den mån de möjliggör elektro-&lt;br&gt;nisk handel — samma grundläggande syfte som en traditionell börs, dvs.&lt;br&gt;att sammanföra anbud från ett stort antal värdepappersförmedlare. Men&lt;br&gt;datatekniken har också gjort det möjligt för stora enskilda förmedlare att&lt;br&gt;genomföra värdepappershandel i sina egna system där avslut görs på&lt;br&gt;grundval av order från de egna kunderna. Följande system och länkar&lt;br&gt;mellan dessa är exempel på utvecklingen på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reuters har beskrivits i avsnitt 2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instinet är ett handelssystem i vilket ca 10000 olika amerikanska och&lt;br&gt;brittiska värdepapper noteras. Systemet har ca 1 000 anslutna terminaler&lt;br&gt;och används huvudsakligen för större blockorder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Londonbörsen övergick for några år sedan till ett helt datoriserat system Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;kallat SEAQ (The Stock Exchange Automated Quotations system). SEAQ&lt;br&gt;lämnar marknadsinformation om såväl den brittiska aktiemarknaden som&lt;br&gt;vissa större internationella börsaktier. Själva handeln baserad på detta&lt;br&gt;system sker genom telefonkontakter. Londonbörsen startade i februari&lt;br&gt;1989 också ett automatiskt avslutssystem vilket gör handeln på telefon&lt;br&gt;onödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NASDAQ (National Association of Securities Dealers Automated Quo-&lt;br&gt;tation) är ett elektroniskt handelssystem för den amerikanska OTC-mark-&lt;br&gt;naden och är världens tredje största värdepappersmarknad med ca 4 500&lt;br&gt;företags aktier noterade. I NASDAQ noteras för närvarande omkring 300&lt;br&gt;utländska företag som underkastas något mindre omfattande informa-&lt;br&gt;tionskrav än vid aktiebörserna i New York.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan Londonbörsen och NASDAQ finns ett utbyte av kursinformation&lt;br&gt;för ett stort antal aktier från de två marknaderna. Enligt planerna skall&lt;br&gt;samarbetet utvidgas till att gälla även avsluts- och bekräftelsefunktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GLOBEX är ett handelssystem mellan Reuters och optionsbörsen Chica-&lt;br&gt;go Mercantile Exchange (CME). Överläggningar har pågått med flera&lt;br&gt;andra marknadsplatser om anslutning, exempelvis råvarubörsen NYMEX&lt;br&gt;(New York Mercantile Exchange) för handel i optioner och terminskon-&lt;br&gt;trakt på olja och senare även i vissa råvarukontrakt, Sydney Futures&lt;br&gt;Exchange, den franska terminsbörsen MAT1F (Marche ä Terme dTnstru-&lt;br&gt;ments Financiers) och LIFFE (London International Financial Futures&lt;br&gt;Exchange) i Storbritannien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eurobondmarknaden är en internationell marknad för obligationer.&lt;br&gt;Handeln har hittills gått till på ungefär samma sätt som på den svenska&lt;br&gt;penning- och obligationsmarknaden, dvs. med budgivning i datatermina-&lt;br&gt;ler och avslut per telefon. Avsluten kan bekräftas i ett datoriserat system,&lt;br&gt;TRAX, som också sprider information om avslutskurser och omsättning.&lt;br&gt;Därefter sker leveranser via företagen Euroclear eller Cedel. För den&lt;br&gt;internationella handeln har bildats ett självreglerande organ, AIBD (Asso-&lt;br&gt;ciation of International Bond Dealers) med hemvist i Schweiz och ett&lt;br&gt;tusental medlemmar i ett 40-tal länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I något ytterligare fall har upprättats länkar mellan marknadsplatser för&lt;br&gt;options- och terminshandel i olika länder, t. ex. mellan Chicago Mercantile&lt;br&gt;Exchange (CME) och Singapore International Monetary Exchange (Simex)&lt;br&gt;för handel i terminskontrakt på eurodollar, mellan Sydney Futures Ex-&lt;br&gt;change i Australien och engelska LIFFE för handel i LIFFE: s terminskon-&lt;br&gt;trakt på amerikanska statsobligationer resp. Eurodollar samt mellan Syd-&lt;br&gt;ney och råvarubörsen Commodity Exchange i New York för handel i&lt;br&gt;guldterminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 System för leveranser av och likvidutväxling avseende Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;värdepapper&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En av flera nödvändiga förutsättningar för en fungerande internationell&lt;br&gt;värdepappershandel är effektiva och säkra system för leveranser och likvid-&lt;br&gt;utväxling beträffande aktier och andra värdepapper. I det följande redo-&lt;br&gt;visas några exempel på sådana system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har i en rad länder införts nationella s. k. värdepap-&lt;br&gt;perslösa system för registrering av innehav av värdepapper och föränd-&lt;br&gt;ringar i innehavet. Som exempel kan nämnas SICOVAM i Frankrike,&lt;br&gt;VPS-systemet i Danmark, VP-systemet i Norge, VP-systemet och det&lt;br&gt;planerade PMC-systemet i Sverige. I Tyskland finns ett system för leveran-&lt;br&gt;ser inom landet och ett annat system för leveranser över gränserna. Vid&lt;br&gt;Amsterdambörsen hanteras ca en tredjedel av de utländska aktieslagen&lt;br&gt;inom det s. k. ASAS-systemet (Amsterdam Security Account System) som&lt;br&gt;är kontobaserat och papperslöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Londonbörsen kan nämnas som exempel på en omfattande organiserad&lt;br&gt;internationell aktieclearing. I juli 1986 etablerades en leveranslänk mellan&lt;br&gt;London och Midwest Securities Clearing Corporation (MSCC) i Chicago&lt;br&gt;genom vilken Londonbörsens medlemmar kan genomföra leveranser av&lt;br&gt;amerikanska värdepapper. I oktober samma år skapades en länk med&lt;br&gt;International Securities Clearing Corporation (ISCC) i New York. Genom&lt;br&gt;denna kan amerikanska börsmäklare kopplas till Londonbörsens system&lt;br&gt;för brittiska aktier. Motsvarande arrangemang finns med clearingföretag i&lt;br&gt;Frankrike, Tyskland och Japan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den internationella värdepappershandeln arbetar också Euroclear&lt;br&gt;och Cedel. Euroclear i Bryssel svarar for leveransclearing av omkring&lt;br&gt;30000 transaktioner per dag. Clearingen avser vissa obligationer, aktier&lt;br&gt;och icke standardiserade derivatinstrument. Euroclear ägs av ett stort&lt;br&gt;antal större internationella banker och mäklarföretag som själva deltar i&lt;br&gt;clearingen. Cedel i Luxemburg hanterar i första hand clearing vid obliga-&lt;br&gt;tionsaffärer mellan ett antal banker i Europa utanför Storbritannien. Ett&lt;br&gt;hundratal finansiella institutioner är delägare och deltagare i clearingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationellt sammansatt grupp, den s. k. Trettio-gruppen, lämna-&lt;br&gt;de år 1989 rapporten Clearance and Settlement Systems in the World’s&lt;br&gt;Securities Markets. Rapporten innehåller nio rekommendationer som&lt;br&gt;syftar till att minimera riskerna i clearing- och likvid/leveransverksamhet.&lt;br&gt;Målet är att rekommendationerna skall implementeras i de olika länderna&lt;br&gt;senast år 1992 för att därigenom uppnå internationellt likvärdiga system.&lt;br&gt;Bl. a. rekommenderas att institutionella storplacerare skall vara medlem-&lt;br&gt;mar i ett s. k. matchningssystem, att varje land skall ha en central ”värde-&lt;br&gt;pappershållare” (Central Securities Depository), att varje land bör övervä-&lt;br&gt;ga att införa ett s. k. netting-system för att reducera risker och effektivisera&lt;br&gt;handeln och att regler utformas så att lån av värdepapper möjliggörs för att&lt;br&gt;undvika s. k. dominoeffekter (se beträffande det sistnämnda avsnitt 5.5).&lt;br&gt;Den s. k. Kesslerrapporten är EGs motsvarighet till Trettio-gruppens rap-&lt;br&gt;port och innehåller liknande rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Internationell värdepappershandel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förekomsten av utländska värdepapper samt utländska kunder och för-&lt;br&gt;medlare på enskilda, nationella marknader har successivt ökat överallt i de&lt;br&gt;västliga industriländerna. Ett viktigt inslag i denna utveckling är emissio-&lt;br&gt;ner av värdepapper i ett annat land än emittentens hemland. Motiven för&lt;br&gt;sådana emissioner kan vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— finansieringsbehov för den egna verksamheten i det aktuella landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— önskan att utnyttja en attraktiv kapital- och/eller andrahandsmarknad&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— strävan efter att förstärka företagets identitet på en viktig avsättnings-&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiellt är sådana emissioner och övriga utländska inslag av okom-&lt;br&gt;plicerad natur. De utländska deltagarna arbetar normalt inom ramen för&lt;br&gt;värdlandets institutioner och regler och medför därför inte någon kvalita-&lt;br&gt;tiv förändring av den berörda nationella värdepappersmarknaden. Emis-&lt;br&gt;sioner och värdepappershandel sker i dessa fall enligt samma regler som&lt;br&gt;för inhemska aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell värdepappershandel och finansiering har förekommit i&lt;br&gt;flera sekler. Under 1970- och 1980-talen har värdepappersmarknaderna i&lt;br&gt;världen knutits samman i ökad omfattning och i former som tidigare&lt;br&gt;delvis har varit okända. Nya behov har uppstått av kontakter mellan olika&lt;br&gt;nationella marknader. Tidigare legala hinder som valutaregleringar har i&lt;br&gt;hög grad avvecklats. Den tekniska utvecklingen har som tidigare nämnts&lt;br&gt;skapat praktiska möjligheter att i olika avseenden koppla samman verk-&lt;br&gt;samheter på olika marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På åtskilliga marknadsplatser sker värdepappershandeln numera helt&lt;br&gt;eller delvis i datoriserade system. Information om köp- och säljkurser samt&lt;br&gt;avslut sprids ögonblickligen (s.k. realtid) till mottagare runt världen i&lt;br&gt;stället för som tidigare med en större eller mindre tidseftersläpning. Detta&lt;br&gt;medför att finansiella tjänster av olika slag som tidigare har förutsatt fysisk&lt;br&gt;närvaro i ökande omfattning kan utföras från flera länder. Redan nu kan&lt;br&gt;en enda värdepapperstransaktion beröra parter i två, tre eller ännu flera&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande likvider och leveranser har utvecklingen gått fort.&lt;br&gt;Registrering av innehav och överlåtelser av värdepapper samt förmedling&lt;br&gt;av likvider sker numera på många håll i datasystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttryckt i ekonomiska termer har de tekniska framstegen allmänt sett&lt;br&gt;medfört väsentligt lägre kostnader för bearbetning av information och&lt;br&gt;genomförande av värdepapperstransaktioner, även om utvecklingstakten&lt;br&gt;skiljer sig åt mellan olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framväxten av elektronisk handel har medfört att påtagliga koncentra-&lt;br&gt;tionstendenser kan iakttas i länder som av tradition haft börshandeln&lt;br&gt;spridd på flera marknadsplatser. Bl. a. har gemensamma system för infor-&lt;br&gt;mationsspridning eller annat samarbete utvecklats. I vissa länder har&lt;br&gt;dessutom genomförts eller planeras samgående mellan konkurrerande&lt;br&gt;marknadsplatser. Genom de tekniska framstegen har möjligheter också&lt;br&gt;öppnats för börsverksamhet i regi av privatägda företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen av värdepappersmarknaderna i världen uppstår Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;genom att stora internationella bolag och organisationer emitterar värde-&lt;br&gt;papper på marknadsplatser i olika länder. Den tekniska utvecklingen har&lt;br&gt;lett till en handel mellan placerare i olika länder vilket man skulle kunna&lt;br&gt;kalla gränsöverskridande verksamhet. Därutöver har det skapats s. k. över-&lt;br&gt;nationella marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsöverskridande verksamhet kan avse en eller flera av värdepappers-&lt;br&gt;marknadernas olika delfunktioner som informationsspridning, marknads-&lt;br&gt;platser, mäklarverksamhet m.m. Mellan fondbörser i olika länder före-&lt;br&gt;kommer eller planeras överföring på elektronisk väg av information om&lt;br&gt;kursnoteringar och handeln i övrigt. Avsikten är i dessa sammanhang att&lt;br&gt;lämna information ”för kännedom” till de egna medlemmarna, inte att&lt;br&gt;direkt möjliggöra för dem att delta i handeln på andra börser. Utbyte av&lt;br&gt;information om handeln kan sägas vara en passiv form för sammankopp-&lt;br&gt;ling mellan olika marknadsplatser. En mer aktiv metod är att arrangera&lt;br&gt;möjligheter att delta i handeln på en marknadsplats för värdepappersför-&lt;br&gt;medlare från en annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan form för närmande mellan marknader i olika länder är ut-&lt;br&gt;sträckt öppethållande för att möjliggöra för förmedlare i en annan tidszon&lt;br&gt;att handla på en viss handelsplats. Så har t. ex. Philadelphiabörsen i USA&lt;br&gt;förlängt sitt öppethållande med ett kvällsskift (till kl. 23 lokal tid) för att&lt;br&gt;kunna förmedla handel i vissa valutaoptioner och -terminer till kunder i&lt;br&gt;Fjärran Östern under kontorstid där. För att nå europeiska aktörer har&lt;br&gt;fr. o. m. början av år 1989 införts ett morgonpass (lokal tid).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övernationella system är ett ytterligare utvecklingssteg. Detta är ett&lt;br&gt;försök att skapa marknader utan direkt anknytning till nationella verksam-&lt;br&gt;heter. Den första övernationella marknaden av detta slag utgjordes av&lt;br&gt;Eurobondmarknaden för handeln i vissa obligationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan typ av övernationella handelssystem är det som sker inom&lt;br&gt;ramen för olika datoriserade informationsföretag. Exempelvis offentlig-&lt;br&gt;gjordes i mars 1989 planer på elektronisk handel mellan Reuters, Instinet&lt;br&gt;samt de nordamerikanska marknadsplatserna Chicago Board Options Ex-&lt;br&gt;change (CBOE) och Cincinnati Stock Exchange. Informationsföretaget&lt;br&gt;Telerate har träffat en principöverenskommelse med derivatbörserna LIF-&lt;br&gt;FE i London och CBOT i Chicago om utnyttjande av Telerates terminal-&lt;br&gt;system för orderläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska värdepappersmarknaden är sedan början av 1980-talet i&lt;br&gt;viss och stigande utsträckning del av den sammanhängande internationel-&lt;br&gt;la marknaden. Börsnoteringar av företag och handel med värdepapper&lt;br&gt;förekommer över gränserna i båda riktningar. Fondkommissionsverksam-&lt;br&gt;het har etablerats i svensk regi utomlands och förbudet mot utländskt&lt;br&gt;ägande i svenska banker och fondkommissionsbolag har upphävts. En&lt;br&gt;starkt pådrivande faktor är utvecklingen av data- och kommunikationstek-&lt;br&gt;nologin inom värdepappershandeln på alla marknader av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland svenska och utländska bedömare talar man beträffande aktie-&lt;br&gt;marknaden allmänt om framväxten av delvis skilda typer av aktiemarkna-&lt;br&gt;der. På en i verklig mening internationell marknad kommer att noteras&lt;br&gt;aktier och liknande värdepapper från kanske 500 emittenter av högsta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvalitet (”world-class”), varav några svenska. I övrigt förväntas handeln Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;bli av huvudsakligen nationell karaktär med vissa internationella inslag&lt;br&gt;(av emittenter, placerare och/eller förmedlare). Även den svenska aktie-&lt;br&gt;marknaden kan komma att delas upp i en internationell och en inhemsk&lt;br&gt;del, där kurssättning och information för den förstnämnda blir internatio-&lt;br&gt;nellt bestämd. Motsvarande utveckling kan väntas för handeln med ränte-&lt;br&gt;bärande värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyheter på värdepappersmarknader i andra länder kan även i framtiden&lt;br&gt;förväntas få snabbt genomslag i Sverige, exempelvis ny handelsteknik&lt;br&gt;samt nya värdepapper och andra finansiella instrument. Över huvud taget&lt;br&gt;kan konstateras att innovationer på värdepappersmarknaderna tenderar&lt;br&gt;att sprida sig mycket snabbt över världen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Internationell reglering i utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genomgående innebär förändringarna på alla värdepappersmarknader en&lt;br&gt;förbättrad informationsspridning. Detta medför ökat intresse att placera i&lt;br&gt;utländska värdepapper och en ökad handel på inhemska marknader med&lt;br&gt;utländska värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika internationella studier pekar emellertid på att globaliseringen av&lt;br&gt;värdepappersmarknaderna kan komma att utvecklas långsammare än vad&lt;br&gt;man tidigare har trott. Händelserna på värdepappersmarknaderna i okto-&lt;br&gt;ber 1987 visade på riskfaktorer som tidigare har underskattats. Olösta&lt;br&gt;konflikter föreligger mellan regelsystem och tillsynsmyndigheter i olika&lt;br&gt;länder. Bank- och mäklarföretag har stött på svårigheter att effektivt styra&lt;br&gt;sin verksamhet på flera marknader. Stordriftsfördelarna framstår inte som&lt;br&gt;självklara. Skattebehandlingen av flernationella transaktioner anses också&lt;br&gt;vara oklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller konkurrensen och därmed fördelningen av handel mellan&lt;br&gt;olika marknader har regelsystemen stor betydelse. Effekterna av reglering&lt;br&gt;är dock inte entydiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av de nationella värdepappersmarknaderna följer i huvud-&lt;br&gt;sak två modeller, lagstiftning resp, självreglering, eller snarare olika bland-&lt;br&gt;ningar mellan dessa. I många länder har nyligen genomförts eller förbereds&lt;br&gt;omfattande förändringar av regelverket. Gemensamt för de flesta av dessa&lt;br&gt;synes vara en ökad tonvikt på lagstiftning och en förstärkning av den&lt;br&gt;statliga tillsynens roll. Därutöver sker en kontinuerlig översyn på praktiskt&lt;br&gt;taget alla marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad tillströmning av utländska mäklare möjliggörs av slopade etable-&lt;br&gt;ringshinder och samordning av krav och tillsyn mellan hemland och etab-&lt;br&gt;leringsland. Detta kan i sin tur öka konkurrenskraften för etableringslan-&lt;br&gt;dets värdepappersmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen av värdepappersmarknaderna har ställt lagstifta-&lt;br&gt;re och tillsynsmyndigheter världen över inför nya problem. Regelverken i&lt;br&gt;åtskilliga länder har genomgått omfattande förändringar under senare år.&lt;br&gt;Delvis har detta framtvingats som en anpassning till förändrade förhållan-&lt;br&gt;den på marknaderna. En annan orsak har varit en strävan att genom&lt;br&gt;ändrad lagstiftning påskynda en modernisering av värdepappershandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helt ny börs- och/eller värdepapperslagstiftning har genomförts eller är&lt;br&gt;på väg att genomföras i många länder, bl. a. Belgien, Frankrike, Spanien,&lt;br&gt;Storbritannien och de nordiska länderna. Inom de flesta andra länder har&lt;br&gt;mindre regeländringar införts. Av speciell betydelse är det samordningsar-&lt;br&gt;bete som bedrivs inom EG (se avsnitt 3.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två huvudtendenser kan skönjas i de mellanstatliga relationerna inom&lt;br&gt;värdepappershandeln. Ett samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter har&lt;br&gt;börjat byggas upp, dock huvudsakligen bilateralt snarare än multilateralt. I&lt;br&gt;vissa avseenden genomförs å andra sidan lättnader i regleringen av vissa&lt;br&gt;större internationellt verksamma emittenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom OECD (Organisation for Economic Co-operation and Develop-&lt;br&gt;ment) bedrivs kontinuerligt ett arbete som syftar till att åstadkomma fria&lt;br&gt;kapitalrörelser mellan medlemsländerna och att avskaffa inbördes restrik-&lt;br&gt;tioner i fråga om handel med varor och tjänster. Dessa målsättningar&lt;br&gt;utvecklas i två av OECD beslutade stadgar, nämligen kapitalliberalise-&lt;br&gt;ringsstadgan (Code of Liberalisation of Captal Movements) och stadgan&lt;br&gt;för liberalisering av löpande osynliga transaktioner (Code of Liberalisation&lt;br&gt;of Current Invisible Operations). Genom stadgarna, som har bindande&lt;br&gt;verkan, åläggs medlemsländerna dels att inte vidta åtgärder som begränsar&lt;br&gt;den frihet i fråga om kapitalrörelser och löpande osynliga transaktioner&lt;br&gt;som redan har uppnåtts, dels att sträva efter ytterligare liberalisering inom&lt;br&gt;dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentliga utvidgningar av de båda stadgarna beslutades i maj 1989 med&lt;br&gt;avseende på bankverksamhet och finansiella tjänster. Dessa utvidgningar&lt;br&gt;hänför sig till tre huvudområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kapitalrörelser (kapitalliberaliseringsstadgan): Stadgan har utvidgats&lt;br&gt;till att omfatta bl. a. penningmarknadstransaktioner och transaktioner&lt;br&gt;med olika nya finansiella instrument såsom terminer och optioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Gränsöverskridande tjänster (”invisiblestadgan”): Bl. a. har en rad&lt;br&gt;nya finansiella tjänster såsom investeringstjänster (t. ex. emissionsförmed-&lt;br&gt;ling och kommissionärsverksamhet), förmögenhetsförvaltning (t. ex. för-&lt;br&gt;valtning av värdepappersportföljer) och rådgivningsverksamhet tillförts&lt;br&gt;stadgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Etablering av och verksamhet via filialer, agenturer etc. (”invisible-&lt;br&gt;stadgan”): I ”invisiblestadgan” har gjorts tillägg som kompletterar kapital-&lt;br&gt;liberaliseringsstadgans etableringsregler. Genom dessa tillägg innehåller&lt;br&gt;”invisiblestadgan” bestämmelser om etablering av bl. a. filialer och agen-&lt;br&gt;turer till finansiella institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna har möjlighet att avge reservationer till de nya stadge-&lt;br&gt;reglerna. För närvarande pågår inom OECD en granskning av de förslag&lt;br&gt;till reservationer som medlemsländerna lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På anmodan av Nordiska rådet har Nordiska ministerrådet år 1989&lt;br&gt;antagit en Ekonomisk handlingsplan 1989— 1992.1 handlingsplanen anges&lt;br&gt;bl. a. att de nordiska länderna bör införa etableringsfrihet för finansiella&lt;br&gt;verksamheter från andra OECD-länder. Man bör också sträva efter att&lt;br&gt;koppla samman fondbörserna i de nordiska länderna. En sammankopp-&lt;br&gt;ling av informationssystemen är därvid ett betydelsefullt första steg. På&lt;br&gt;längre sikt bör också noteringar och handel över de nordiska ländernas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränser bli möjliga. En förutsättning är att länderna accepterar att börs- Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;mäklarföretagen får utföra tjänster utan geografiska hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ministerrådet har aviserat att en analys kommer att göras av möjlighe-&lt;br&gt;terna för ömsesidigt erkännande eller samordning av reglerna för börshan-&lt;br&gt;del och börsmäklare. Anpassningen till EGs regelsystem är därvid en viktig&lt;br&gt;utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 De europeiska gemenskaperna (EG)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EGs mål är att före utgången av år 1992 ha skapat en gränslös marknad för&lt;br&gt;varor, tjänster, kapital och personer. Handeln med finansiella tjänster&lt;br&gt;internationaliseras alltmer. Detta ställer ökade krav på samordning län-&lt;br&gt;derna emellan av de lagar och andra föreskrifter som reglerar denna&lt;br&gt;handel. Vad gäller Sveriges deltagande i en sådan harmonisering har sedan&lt;br&gt;juni 1990 EFTA-länderna fört förhandlingar med EG om att skapa ett&lt;br&gt;europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, EES (på engelska språket Euro-&lt;br&gt;pean Economic Area — EEA). Man har i dessa förhandlingar bl. a. enats&lt;br&gt;om att EGs regelsystem (relevant acquis communautaire) skall ligga till&lt;br&gt;grund för EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har år 1990 behandlat frågan om Sveriges närmande till EG,&lt;br&gt;bl. a. mot bakgrund av regeringens skrivelse 1990/91:50, i vilken regering-&lt;br&gt;en uttalar sin strävan att få till stånd ett nytt riksdagsbeslut, som tydligare&lt;br&gt;och i mer positiva ordalag uttrycker Sveriges ambition att bli medlem i den&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen (utrikesutskottets betänkande 1990/91:UU8,&lt;br&gt;rskr. 74). I betänkandet understryks den stora betydelsen av att förhand-&lt;br&gt;lingarna om ett utvidgat och mer strukturerat samarbete mellan EG och&lt;br&gt;EFTA snarast kan slutföras med gott resultat och att ett avtal om ett&lt;br&gt;europeiskt ekonomiskt samarbetsområde kan träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1993. I betänkandet anförs vidare att endast som medlem kan vårt land&lt;br&gt;fullt ut delta i och få inflytande på den Europeiska gemenskapens samarbe-&lt;br&gt;te och efter en samlad bedömning av de utrikes- och säkerhetspolitiska&lt;br&gt;faktorerna och efter samråd i utrikesnämnden, bör regeringen sannolikt&lt;br&gt;under år 1991 kunna lämna in en ansökan om medlemsskap. Riksdagen har&lt;br&gt;fattat beslut i enlighet med betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam finansiell marknad kräver en enhetlig värdepappersmark-&lt;br&gt;nad där olika aktörer kan emittera och handla med värdepapper över&lt;br&gt;gränserna utan några restriktioner. Avvecklingen av nationella regleringar&lt;br&gt;har blivit alltmer angeläget mot bakgrund av den pågående internationali-&lt;br&gt;seringen och nödvändigheten för EG att nå samma standard på detta&lt;br&gt;område som på andra stora finansiella marknader, t. ex. USA och Japan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG började tidigt i sin strävan till harmonisering genom att åstadkom-&lt;br&gt;ma enhetliga villkor för dels börsregistrering av aktier, dels vilken infor-&lt;br&gt;mation som investerarna för sitt skydd skall erhålla. Enligt EG innebär&lt;br&gt;ofullständigheter och skillnader i informationen till allmänheten om vär-&lt;br&gt;depapper ett ”andra hinder” för kapitalrörelser mellan medlemsländerna&lt;br&gt;vilket förhindrar kapitalmarknaden att nå alla de fördelar som var syftet&lt;br&gt;med avskaffandet av nationella valutaregleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första steget mot en gemensam värdepappersmarknad var antagandet i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mars 1979 av direktivet (79/279/EEG) om samordning av villkor för&lt;br&gt;officiell börsnotering av värdepapper&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; (första börsdirektivet). Direktivet&lt;br&gt;ställer upp de minimivillkor som måste iakttas av emittenter av värdepap-&lt;br&gt;per som antingen blivit inregistrerade eller är föremål för en ansökan om&lt;br&gt;inregistrering vid en börs inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett år senare antogs direktivet (80/390/EEG) om samordning av kraven&lt;br&gt;för upprättande, granskning och distribution av prospekt som skall offent-&lt;br&gt;liggöras inför börsnotering av värdepapper&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (andra börsdirektivet). Direk-&lt;br&gt;tivet föreskriver vilken information som måste tas in i ett introduktions-&lt;br&gt;prospekt inför börsregistrering av aktier, obligationer, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje steget följde i februari 1982 då direktivet (82/121/EEG) om&lt;br&gt;offentliggörande av regelbunden information av bolag vars aktier är offici-&lt;br&gt;ellt börsnoterade&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; (tredje börsdirektivet). Där föreskrivs att börsbolag skall&lt;br&gt;lämna halvårsrapporter om sin verksamhet, omsättning samt rörelseresul-&lt;br&gt;tat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En milstolpe på värdepappersmarknadsområdet inom EG var antagan-&lt;br&gt;det av direktivet (85/611/EEG) om samordning av lagar, förordningar och&lt;br&gt;administrativa föreskrifter som avser företag för kollektiv investering i&lt;br&gt;överlåtbara värdepapper&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; (UCITS-direktivet). Här infördes för första&lt;br&gt;gången inom värdepappersmarknadsområdet principerna om ömsesidigt&lt;br&gt;erkännande och harmonisering av vissa grundläggande bestämmelser och&lt;br&gt;om hemlandskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa nya principer resulterade också i ett direktiv (87/345/EEG) med&lt;br&gt;tillägg till andra börsdirektivet&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; om ömsesidigt erkännande av börspro-&lt;br&gt;spekt utgivna i olika medlemsländer och vilket lands tillsynsorgan som&lt;br&gt;skall granska introduktionsprospekt när ansökan om börsregistrering görs&lt;br&gt;samtidigt i flera EG-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG tog ytterligare två steg mot ökad integration under senare halvan av&lt;br&gt;1988. I december antogs direktivet (88/627/EEG) om offentliggörande av&lt;br&gt;information då en större ägarpost i ett börsnoterat aktiebolag har förvär-&lt;br&gt;vats eller avyttrats&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; (flaggnings-direktivet). Direktivet syftar till att garan-&lt;br&gt;tera att investerare och allmänheten informeras om när större aktieägare i&lt;br&gt;börsbolag ökar eller minskar sina innehav och samtidigt passerar vissa&lt;br&gt;gränser. Gränserna är satta till 10%, 20%, 1/3, 50% och 2/3 av rösterna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Council Directive of 5 March 1979 coordinating the conditions for the admission&lt;br&gt;of securities to official stock exchange listing (1979/279/EEC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Council Directive of 17 March 1980 coordinating the requirements for the drawing&lt;br&gt;up, scrutiny and distribution of the listing particulars to be published for the&lt;br&gt;admission of securities to official exchange listing (8O/39O/EEC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Council Directive of 15 February 1982 on information to be published on a regular&lt;br&gt;basis by companies the shares of wich have been admitted to official stock-exchange&lt;br&gt;listing (82/121/EEC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Council Directive of 20 December 1985 on the coordination of laws, regulations&lt;br&gt;and administrative provisions relating to undertakings for collective investment in&lt;br&gt;transferable securities (UC1TS) (85/611/EEC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Council Directive of 22 June 1987 amending Directive 80/390/EEC coordination&lt;br&gt;the requirements for the drawing-up, scrutiny and distribution of the listing particu-&lt;br&gt;lars to be published for the admission of securities to official stock exchange listing&lt;br&gt;(87/345/EEC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Council Directive of 12 December 1988 on the information to be published when a&lt;br&gt;major holding in a listed company is acquired or disposed of (88/627/EEC).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget. Medlemsstaterna kan sätta gränsen 25% istället för 20% och 1/3 Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;samt 75% istället för 2/3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 april 1989 antogs direktivet (89/298/EEG) om samordning av krav&lt;br&gt;med avseende på upprättande, granskning och distribution av prospekt&lt;br&gt;som skall offentliggöras när värdepapper utbjuds till allmänheten&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; (pro-&lt;br&gt;spekt-direktivet). Detta direktiv kompletterar tredje börsdirektivet och&lt;br&gt;tillläggsdirektivet till andra börsdirektivet och innehåller bestämmelser&lt;br&gt;om minimikrav för prospekt angående värdepapper som i ett eller flera&lt;br&gt;medlemsländer bjuds ut till allmänheten. Utöver ett antal angivna krav på&lt;br&gt;innehåll i ett prospekt skall motsvarande information som krävs enligt&lt;br&gt;andra börsdirektivet för noterade värdepapper, lämnas när värdepapper&lt;br&gt;för första gången bjuds ut till allmänheten. Enligt ett direktiv&lt;br&gt;(90/211/EEG) med tillägg till andra börsdirektivet&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; får prospekt som upp-&lt;br&gt;rättas vid erbjudanden till allmänheten i enlighet med prospekt-direktivet,&lt;br&gt;även användas som börsintroduktionsprospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet (88/592/EEG) om samordning av regler rörande insiderhan-&lt;br&gt;del&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; (insider-direktivet) syftar till att likställa olika medlemsländers regler&lt;br&gt;om utnyttjande av konfidentiell börsinformation som vissa personer får&lt;br&gt;genom sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag COM(89)629 till direktiv om investeringstjänster på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden&lt;sup&gt;1 1&lt;/sup&gt; (investeringstjänste-direktivförslaget) ställer upp&lt;br&gt;krav på obligatorisk auktorisation av finansiella tjänsteföretag som yrkes-&lt;br&gt;mässigt tillhandahåller olika typer av finansiella tjänster inom värdepap-&lt;br&gt;persmarknadsområdet. En sådan auktorisation skall enligt förslaget ge rätt&lt;br&gt;att utföra värdepapperstjänster i andra länder än hemlandet. Tillsynen&lt;br&gt;över sådan verksamhet utövas av tillsynsmyndigheten i hemlandet (hem-&lt;br&gt;landskontroll).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma genomlysta värdepappersmarknader och likvärdiga&lt;br&gt;möjligheter vid industriell uppbyggnad har EG lämnat ett förslag&lt;br&gt;COM(88)823 till direktiv om förfaringssättet vid offentliga erbjudanden&lt;sup&gt;12&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;(trettonde bolagsdirektivet). Där föreslås bl. a. regler om erbjudandeplikt&lt;br&gt;för den som når mer än 1/3 av rösterna i ett bolag, att den som lämnar ett&lt;br&gt;erbjudande i förväg förklarar vad han avser att göra med det köpta bolaget&lt;br&gt;och vilka försvarsåtgärder ett bolag som utsätts för ett övertagande får&lt;br&gt;vidta. Ett sådant direktiv är viktigt eftersom den gemensamma marknaden&lt;br&gt;och den ökande avregleringen av kapitalrörelser har medfört en ökning av&lt;br&gt;antalet sammanslagningar och uppköp av företag. Syftet är att likrikta de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Council Directive of 17 April 1989 coordinating the requirements for the drawing-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;up, scrutiny and distribution of the prospectus to be published when transferable&lt;br&gt;securities are offered to the public (89/298/EEC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Council Directive of 23 April 1990 amending Directive 80/390/EEC in respect of&lt;br&gt;the mutual recognition of public-offer prospectuses as stock-exchange listing particu-&lt;br&gt;lars (90/211/EEC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Council Directive of 13 November 1989 coordinating regulations on insider&lt;br&gt;dealing (89/592/EEC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Proposal for a Council Directive on investment services in the securities field&lt;br&gt;COM 89(629).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Proposal for a Thirteenth Council Directive on Company Law concerning take-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;over and other general bids COM(88)823. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika ländernas regler om offentliga erbjudanden för att garantera rättvisa Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;affärsmöjligheter och likabehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns ett förslag COM(90)141 till direktiv om kapitaltäckning för&lt;br&gt;finansiella tjänsteföretag.&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Detta förslag syftar till att finansiella företag&lt;br&gt;skall ha tillräckligt kapital för att täcka de risker som en placering i&lt;br&gt;finansiella instrument innebär.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter för lagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska värdepappersmarknaden har under 1980-talet som framgått&lt;br&gt;ovan genomgått en snabb, för att inte säga dramatisk, utveckling. Markna-&lt;br&gt;den har till viss del vuxit fram utifrån historiska betingelser där aktiemark-&lt;br&gt;naden omgärdats av en omfattande reglering. Penning- och obligations-&lt;br&gt;marknaden och derivatmarknaden har däremot vuxit fram utan ett sådant&lt;br&gt;regelsystem. Den tekniska utvecklingen tillsammans med utvecklingen av&lt;br&gt;nya instrument och marknader har förändrat förutsättningarna för mark-&lt;br&gt;nadens aktörer vilka i stor utsträckning försökt anpassa sig till den snabba&lt;br&gt;utvecklingen. Lagstiftningen har emellertid inte förändrats i samma takt&lt;br&gt;och till vissa delar motsvarar den inte de krav som allmänheten bör ha rätt&lt;br&gt;att ställa på en modern och internationaliserad värdepappersmarknad.&lt;br&gt;Det finns därför behov av förändring av regelsystemet som inte bara&lt;br&gt;innebär en anpassning till nuvarande förhållanden utan som också försö-&lt;br&gt;ker beakta den alltjämt pågående utvecklingen av såväl den svenska värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden som de internationella marknaderna. Med hänsyn till&lt;br&gt;den snabba utvecklingen inom detta område är det angeläget att dessa&lt;br&gt;förändringar genomförs snarast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en så omfattande förändring av regelsystemet för värdepappers-&lt;br&gt;marknaden som nu förestår är det angeläget att redovisa vilka utgångs-&lt;br&gt;punkter lagstiftaren bör ha för sina ställningstaganden. Jag vill därför med&lt;br&gt;utgångspunkt från värdepappersmarknadens funktion (avsnitt 4.2), dess&lt;br&gt;delmarknader (avsnitt 4.3) och olika skyddsintressen (avsnitt 4.4) redogö-&lt;br&gt;ra för behovet av lagstiftning för värdepappersmarknaden (avsnitt 4.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lagstiftning om börs- och clearingorganisationer är som an-&lt;br&gt;fördes inledningsvis inte medtaget i detta ärende. Trots detta är det nöd-&lt;br&gt;vändigt att i den fortsatta beskrivningen även beakta sådan verksamhet&lt;br&gt;eftersom denna utgör en integrerad och betydelsefull del av värdepappers-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Värdepappersmarknadens funktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadens framväxt och organisation är utförligt beskri-&lt;br&gt;ven i flera offentliga utredningar. Förutom i värdepappersmarknadskom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Proposal for a Council Directive on Capital adequacy of investment firms and&lt;br&gt;credit institutions COM(90) 141. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;73&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mitténs betänkande finns sådana beskrivningar i optionsutredningens be- Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;tänkande (SOU 1988:13) Handel med optioner och terminer och i kredit-&lt;br&gt;marknadskommitténs betänkande (SOU 1988:29) Förnyelse av kredit-&lt;br&gt;marknaden. Jag kommer därför här endast peka på några viktiga skillna-&lt;br&gt;der mellan värdepappersmarknaden och andra marknader som kan moti-&lt;br&gt;vera en särskild lagstiftning för värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknaden svarar i princip för samma samhällsekonomis-&lt;br&gt;ka funktion som andra delar av det finansiella systemet, nämligen att&lt;br&gt;omfördela sparande och risk. På denna marknad möts utbud och efterfrå-&lt;br&gt;gan av kapital. Bolag m.fl. efterfrågar riskvilligt kapital och lånekapital&lt;br&gt;och placerare är beredda att mot ersättning erbjuda sitt kapital om villko-&lt;br&gt;ren förefaller vara attraktiva. Bolag försörjs således med kapital genom att&lt;br&gt;överlåtbara värdepapper utges på den s. k. primärmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknaden skiljer sig från det finansiella systemet i övrigt&lt;br&gt;framför allt genom förekomsten av en andrahandsmarknad. Genom att&lt;br&gt;värdepapper är överlåtbara kan placerare sälja värdepapper på andra-&lt;br&gt;handsmarknaden utan att utgivaren av värdepapperet, t. ex. ett foretag&lt;br&gt;som anskaffat kapital genom att ge ut aktier eller obligationer, berörs.&lt;br&gt;Placerare kan därmed vid behov förändra sitt innehav av värdepapper,&lt;br&gt;eller omvandla det till likvida medel, på ett enkelt sätt. Andrahandsmark-&lt;br&gt;naden kan därför sägas erbjuda placerarna likviditet. Ju bättre likviditeten&lt;br&gt;i marknaden är, genom att många placerare är beredda att handla med&lt;br&gt;värdepapperen, desto lättare kan placerarna omfördela sina kapitalplace-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknaden skiljer sig i grunden inte från andra markna-&lt;br&gt;der. I likhet med andra marknader sker handel med tillgångar till priser&lt;br&gt;som bestäms av utbud och efterfrågan. Under förutsättning att marknaden&lt;br&gt;fungerar på ett tillfredsställande sätt kommer priserna att spegla all rele-&lt;br&gt;vant information om tillgångarna. Man kan därför säga att värdepappers-&lt;br&gt;marknaden liksom andra marknader tillhandahåller information. Vad&lt;br&gt;som däremot utgör en skillnad från andra marknader är att värdepapper&lt;br&gt;oftast är mer komplexa än andra tillgångar. Ett visst värdepappers värde&lt;br&gt;bestäms dels av värdepapperets ställning visavi andra värdepapper som&lt;br&gt;företaget har givit ut, dels av företagets soliditet, lönsamhet och framtids-&lt;br&gt;utsikter. Därmed ställs höga krav på informationen som lämnas av både&lt;br&gt;marknadsplatsen om priser och volymer i handeln med värdepapperet och&lt;br&gt;utgivaren av värdepapperet om sin egen verksamhet och ekonomiska&lt;br&gt;ställning. Det är därför av stor vikt för att upprätthålla förtroendet for&lt;br&gt;marknaden att den information som lämnas också sprids på marknaden så&lt;br&gt;effektivt som möjligt. Ju mer information som kan lämnas desto säkrare&lt;br&gt;kan marknaden bedöma hur effektivt t. ex. bolaget är och utifrån detta&lt;br&gt;sätta ett marknadsvärde. Från samhällets sida är riktiga marknadsvärden&lt;br&gt;på individuella företag, branscher, etc. också viktigt för bedömningen av&lt;br&gt;den totala samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadens två huvudfunktioner, att tillhandahålla in-&lt;br&gt;formation och likviditet, är i stor utsträckning separerade från varandra.&lt;br&gt;Informationen erhålls via en marknadsplats, såsom en börs eller ett annat&lt;br&gt;system för handel och information, medan likviditeten upprätthålls genom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellanhänder som yrkesmässigt tillhandahåller tjänster på värdepappers- Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;marknaden, t. ex. kommissionärer, förmedlare och market makers. Den&lt;br&gt;slutlige placeraren har sällan direktkontakt med säljaren av ett värdepap-&lt;br&gt;per. Avtalen ingås som regel med hjälp av eller genom t. ex. en kommis-&lt;br&gt;sionär, förmedlare eller market maker. I stället för att ingå ett antal avtal&lt;br&gt;med olika motparter kan en placerare genom ett avtal med en mellanhand&lt;br&gt;t. ex. erhålla de värdepapper han önskar köpa. Kommissionären handlar&lt;br&gt;för en parts räkning men i eget namn, förmedlaren sammanför parterna&lt;br&gt;utan att själv vara part i avtalet medan market makern alltid är ena parten&lt;br&gt;i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På värdepappersmarknaden finns också till skillnad mot många andra&lt;br&gt;marknader clearingsystem för hantering av likvid och leverans. I regel&lt;br&gt;fungerar dessa system så att en mellanhand registrerar köp och försäljning-&lt;br&gt;ar hos clearingen som sedan garanterar att likvid erläggs och leverans sker.&lt;br&gt;Detta bidrar till att öka värdepappersmarknadens effektivitet genom att&lt;br&gt;hanteringen av betalningar och genomförandet av leveranser utförs på ett&lt;br&gt;och samma ställe av en organisation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Värdepappersmarknadens delmarknader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kapitalmarknaden erbjuder kapital i olika former. Det kan vara riskkapi-&lt;br&gt;tal i form av aktiekapital eller lånat kapital i form av en kredit i bank. På&lt;br&gt;värdepappersmarknaden, som utgör en del av kapitalmarknaden, erhålls&lt;br&gt;kapital som regel genom utgivande av överlåtbara värdepapper för allmän&lt;br&gt;omsättning. Nedan behandlas värdepappersmarknadens olika delmarkna-&lt;br&gt;der var för sig varvid en avgränsning mot kapitalmarknaden i övrigt också&lt;br&gt;görs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Aktiemarknaden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna debatten om aktieägandets villkor handlar ofta om hur&lt;br&gt;aktieägarna skall skyddas i olika avseenden. Man bör dock inte förbise att&lt;br&gt;aktiemarknaden är en riskkapitalmarknad. Med detta menas att varje&lt;br&gt;placering i aktier medför en risk att kapitalet delvis eller helt och hållet går&lt;br&gt;förlorat. I aktiebolag är ägarna inte ansvariga för bolagets förpliktelser&lt;br&gt;med mer än satsat kapital, aktiekapitalet, som utgör en del av bolagets&lt;br&gt;egna kapital. Aktiekapitalet är den yttersta garantin för bolagets fortbe-&lt;br&gt;stånd och aktieägarna tar en risk att bolaget upplöses genom likvidation&lt;br&gt;eller konkurs. För den risken kan aktieägaren få ersättning i form av årlig&lt;br&gt;utdelning och värdestegring i aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För investeringar av olika slag, t. ex. i maskiner och byggnader, kan&lt;br&gt;bolaget behöva ett kapitaltillskott. Den ursprunglige ägaren kan då låta&lt;br&gt;även andra bli aktieägare i bolaget. Det är vanligt att ägandet på så vis&lt;br&gt;sprids till bolagets anställda, kunder, leverantörer eller till ägarens släkt&lt;br&gt;och vänner. Aktieägandet i bolaget kan härigenom få en större spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt för bolaget att skaffa kapital kan vara att vända sig till&lt;br&gt;professionella kapitalförvaltare. Dessa analyserar som regel bolaget och&lt;br&gt;gör utifrån analysen en riskbedömning av en kapitalplacering i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alltmer vanligt förekommande sätt för bolag att skaffa riskkapital är Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;att vända sig till någon mellanhand som kan ta in aktiekapital till bolaget&lt;br&gt;från en större krets, t. ex. kunderna till en fondkommissionär. Mellanhan-&lt;br&gt;den kan efter en sådan kapitalanskaffning underlätta handel med aktierna&lt;br&gt;genom att förmedla aktier och därvid hålla ett eget lager som han använder&lt;br&gt;vid förmedlingen. Mellanhanden kan också på förfrågan upplysa om rå-&lt;br&gt;dande sälj- och köpkurs. Genom förekomsten av en mellanhand är köpare&lt;br&gt;och säljare ofta anonyma för varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen återstår för ett aktiebolag som önskar ytterligare riskvilligt&lt;br&gt;kapital en större och effektivare spridning av aktieägandet genom en&lt;br&gt;börsregistrering. Kännetecknande för handeln på en värdepappersbörs är&lt;br&gt;att köpare och säljare inte vet vem den slutlige motparten är.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Penning- och obligationsmarknaden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag brukar som regel utöver aktiekapitalet också låna kapital för&lt;br&gt;sin rörelse, vilket brukar kallas bolagets främmande kapital. Den gängse&lt;br&gt;formen för att låna kapital är genom kredit i bank eller annat kreditinsti-&lt;br&gt;tut. Bolag som ansöker om kredit utsätts för en kreditprövning och kredi-&lt;br&gt;ten beviljas bara om bolaget bedöms ha förmåga att återbetala det lånade&lt;br&gt;kapitalet. Ofta krävs det att bolaget ställer säkerhet för krediten, t. ex.&lt;br&gt;borgen eller panträtt i fastighet. Sådana krediter är inte avsedda att överlå-&lt;br&gt;tas. Kreditgivning av det här slaget sker i första hand inom banksystemet&lt;br&gt;och är helt skild från värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skuldebrev är normalt mindre riskfyllt än en aktie. Båda instrumen-&lt;br&gt;ten har ett nominellt belopp som bolaget under vissa förutsättningar skall&lt;br&gt;återbetala. Aktiekapitalet återbetalas dock endast vid bolagets upplösning,&lt;br&gt;till skillnad från skuldebrev som har en bestämd förfallodag. Vid bolagets&lt;br&gt;upplösning skall långivarna, borgenärerna, först erhålla betalning innan&lt;br&gt;aktieägarna kan påräkna återbetalning av aktiekapitalet. Även inom bor-&lt;br&gt;genärskollektivet finns en turordning beroende på vilken typ av skulde-&lt;br&gt;brev som innehas. Skillnad görs t. ex. mellan skuldebrev med säkerhet och&lt;br&gt;skuldebrev utan säkerhet och mellan vanliga skuldebrev och förlagsbevis.&lt;br&gt;Sålunda kan vissa skuldebrev vara förenade med större risk än andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För större bolag finns möjlighet att låna kapital på penning- och obliga-&lt;br&gt;tionsmarknaden. Denna ses ibland som två marknader men gränsen mel-&lt;br&gt;lan dem har kommit att bli mycket diffus — i huvudsak är det endast&lt;br&gt;skuldebrevens löptid som skiljer. På denna marknad kan naturligtvis&lt;br&gt;också andra stora låntagare, t. ex. staten, kommuner och bostadsfinansi-&lt;br&gt;eringsinstitut, låna kapital. Dessa kan liksom aktiebolagen ta upp långfris-&lt;br&gt;tiga eller kortfristiga lån genom att till en vidare krets emittera standardi-&lt;br&gt;serade, räntebärande skuldebrev. Långfristiga lån kallas obligationslån.&lt;br&gt;Kortfristiga lån har en löptid på upp till två år och de skuldebrev som ges&lt;br&gt;ut kallas certifikat. Skuldebrev på penning- och obligationsmarknaden ges&lt;br&gt;som regel ut genom ett emissionsinstitut, vanligen bank eller fondkommis-&lt;br&gt;sionsbolag. Lånevillkor, som i hög grad är standardiserade, och prospekt&lt;br&gt;upprättas med institutets bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En emission av obligationer, certifikat eller andra skuldebrev kan rikta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig till vissa bestämda borgenärer som efter egen bedömning av bolaget och&lt;br&gt;emissionsvillkoren (ränta, löptid, eventuell säkerhet m. m.) väljer denna&lt;br&gt;kapitalplacering som ett alternativ till andra investeringar. Emellertid kan&lt;br&gt;hos en kreditgivare av olika skäl uppstå behov av att avveckla gjord&lt;br&gt;placering och han kan då sälja sitt skuldebrev på penning- och obligations-&lt;br&gt;marknaden. Handeln där sker till övervägande delen, utifrån information&lt;br&gt;om marknadsläget på bildskärmsterminaler, genom telefonkontakter mel-&lt;br&gt;lan säljare och köpare. Emissionsinstitutet, oftast flera institut, kan åta sig&lt;br&gt;mot låntagaren att köpa och sälja skuldebrev och därmed se till att en&lt;br&gt;marknad i skuldebrevet upprätthålls. Ett institut som gör sådana åtagan-&lt;br&gt;den brukar kallas market maker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige saknar for närvarande en börs för räntebärande instrument.&lt;br&gt;Handeln på penning- och obligationsmarknaden går därför nu till så att en&lt;br&gt;part ofta med hjälp av en mellanhand söker upp sin motpart. Många stora&lt;br&gt;kapitalplacerare får enligt sina placeringsreglementen placera i obligatio-&lt;br&gt;ner bara om dessa är börsnoterade. Av den anledningen är i stort sett alla&lt;br&gt;obligationslån i Sverige inregistrerade vid Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Derivatmarknaden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Redan under 1800-talet förekom i USA att jordbrukare sålde sina produk-&lt;br&gt;ter trots att dessa ännu inte hade skördats. Leveransen av produkterna&lt;br&gt;skedde efter skörden. Jordbrukaren kunde därigenom tillförsäkra sig ett&lt;br&gt;fast pris oberoende av om skörden blev bra eller dålig. Så kan en termins-&lt;br&gt;affär beskrivas. Instrumenten på derivatmarknaden består i huvudsak av&lt;br&gt;optioner och terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En option är ett avtal mellan två parter som ger den ena parten (options-&lt;br&gt;innehavaren) rätt att köpa eller sälja ett värdepapper eller något annat. För&lt;br&gt;den andra parten (optionsutfärdaren) innebär avtalet en skyldighet att på&lt;br&gt;anfordran sälja eller köpa det avtalet avser. En termin är ett avtal som&lt;br&gt;innebär skyldighet för båda parter att vid en viss framtida tidpunkt köpa&lt;br&gt;resp, sälja ett värdepapper eller något annat till det pris man vid avtalstill-&lt;br&gt;fället kom överens om. Såväl optioner som terminer sägs vara ett derivat&lt;br&gt;av en underliggande tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktieägare som tror på en kursnedgång i sina aktier, vilka han dock&lt;br&gt;vill behålla på längre sikt, kan utfärda en köpoption på aktierna for vilken&lt;br&gt;han erhåller ersättning, en premie. Får aktieägaren rätt i sin tro kan han&lt;br&gt;behålla aktierna samtidigt som han har ökat avkastningen på sitt innehav&lt;br&gt;genom den premie han erhållit. En leverantör som kommer att få betalning&lt;br&gt;om trettio dagar och som är övertygad om en nedgång i det allmänna&lt;br&gt;ränteläget, kan genom att köpa en obligation på termin tillförsäkra sig en&lt;br&gt;högre avkastning på det kapital han kommer att erhålla än om han varit&lt;br&gt;tvungen att vänta med köpet av obligationen i trettio dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är två exempel på praktisk användning av derivatinstrument,&lt;br&gt;optioner och terminer. Dessa instrument används för att omfördela eller&lt;br&gt;avlägga risker som sammanhänger med ett värdepappersinnehav men är&lt;br&gt;också ett sätt för ägaren att öka avkastningen på sitt innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Derivatinstrumenten har som sagts alltid ett samband med en underlig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande tillgång, t. ex. en obligation, en aktie, en valuta eller flera aktier Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;(index). Prissättningen av derivatet är till stor del beroende av vilken risk&lt;br&gt;man vill ta på sig och uppfattningen om priset på den underliggande&lt;br&gt;tillgången. Den som önskar handla med derivatprodukter måste söka en&lt;br&gt;part som har motsatt uppfattning om prisutvecklingen på den underliggan-&lt;br&gt;de tillgången eller motsatt önskemål om risktagande vad beträffar denna&lt;br&gt;tillgång. Banker, fondkommissionärer m. fl. kan i regel erbjuda sina kun-&lt;br&gt;der vissa derivatinstrument. Parterna träffar då individuella avtal och&lt;br&gt;villkoren utformas efter deras önskemål, även om avtalsvillkoren i viss&lt;br&gt;mån kan vara standardiserade. Varje part är bunden av avtalet och kan i&lt;br&gt;normalfallet inte överlåta det till någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En placerare, som vill förvärva en derivatprodukt och samtidigt kunna&lt;br&gt;sälja den när som helst, är hänvisad till en marknadsplats. Där är produk-&lt;br&gt;terna helt standardiserade och placeraren kan vid en affär i princip endast&lt;br&gt;påverka priset. Standardiseringen reducerar antalet avtalsvarianter på&lt;br&gt;marknaden och tack vare det kan en likvid marknad upprätthållas. Parter-&lt;br&gt;na i en affär, utfärdaren och köparen, behöver inte vara kända för varand-&lt;br&gt;ra. För att minimera motpartsrisken är ofta en clearingorganisation den&lt;br&gt;formella motparten till utfärdaren resp, köparen. Organisationen ingår&lt;br&gt;inte avtal utan att ha en part på vardera sidan. Därmed utsätter sig inte&lt;br&gt;organisationen direkt för risker som sammanhänger med att värdet på&lt;br&gt;produkterna varierar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Skyddsintressen på värdepappersmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Handel med värdepapper ger upphov till flera slags risker för inblandade&lt;br&gt;parter. Det ligger i sakens natur att en investering i ett värdepapper är&lt;br&gt;riskfylld såtillvida att dess värde bestäms av faktorer som är svåra att&lt;br&gt;förutse, såsom ett företags framtidsutsikter och den allmänna ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen. En av värdepappersmarknadens huvudfunktioner är att för-&lt;br&gt;dela dessa risker bland de placerare som är villiga och har förmåga att bära&lt;br&gt;dessa risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placerare har för sina investeringar i värdepapper ett behov av korrekt&lt;br&gt;information om det företag som har givit ut värdepapperet och om han-&lt;br&gt;deln i värdepapperet. Skulle sådan information vara missvisande eller&lt;br&gt;spridas på ett olämpligt sätt uppkommer en risk för att förtroendet för&lt;br&gt;marknaden försämras, vilket i sin tur kan leda till brister i marknadens&lt;br&gt;effektivitet och i förlängningen till att näringslivets kapitalanskaffning&lt;br&gt;fördyras. Detta skulle vara till nackdel både för de företag som har behov&lt;br&gt;av kapital och för placerarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa skäl bör lagstiftaren överväga vilka krav på information som&lt;br&gt;samhället har skäl att ställa på de företag som ger ut värdepapper och på&lt;br&gt;handeln på värdepappersmarknaden. Det är härvidlag av betydelse att&lt;br&gt;skilja på handel på värdepappersmarknaden och finansiella transaktioner&lt;br&gt;vid sidan av denna marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättning av aktier äger rum under vitt skilda omständigheter. Andra&lt;br&gt;intressen gör sig gällande då ett bolag endast spritt ägandet bland närståen-&lt;br&gt;de intressenter än när det är börsregistrerat. I ett s. k. närståendebolag och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra bolag med begränsad spridning av ägandet sker aktieplaceringen&lt;br&gt;oftast utifrån andra utgångspunkter än en ren kapitalplacering. Anställda&lt;br&gt;kan vilja vara med och dela på de framgångar som bolaget de arbetar for&lt;br&gt;kan få. Kunder och leverantörer vill kanske av industriella skäl ha ett&lt;br&gt;inflytande över bolaget. Professionella kapitalplacerare gör en långsiktig&lt;br&gt;investering och kräver kanske inflytande genom delägarskap. Aktieägarna&lt;br&gt;är i dessa fall oftast bekanta med varandra och inte sällan förekommer&lt;br&gt;aktieägaravtal, åtminstone när professionella kapitalförvaltare ingår i&lt;br&gt;ägarkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag som utan att vara börsnoterat spritt ägandet till en större och&lt;br&gt;mer anonym krets har inte samma relation till aktieägarna som ett s. k.&lt;br&gt;närståendebolag. Ur aktieägarens synvinkel finns därför ett stort behov av&lt;br&gt;information rörande bolaget i olika avseenden. För att åstadkomma en&lt;br&gt;tillfredsställande prissättning på aktier i börsnoterade bolag är kraven på&lt;br&gt;information ännu större, såväl rörande bolaget som själva handeln på&lt;br&gt;marknadsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer även att icke börsregistrerade bolag vänder sig till&lt;br&gt;allmänheten med erbjudanden att teckna aktier i bolaget. Detta ställer&lt;br&gt;stora krav på att informationen om bolaget är fullständig och korrekt. Det&lt;br&gt;finns därför anledning att se närmare på hur befintliga regler är utformade,&lt;br&gt;främst bestämmelserna i aktiebolagslagen om emissionsprospekt. Här&lt;br&gt;måste också EGs regler om prospekt beaktas. Till dessa frågor återkommer&lt;br&gt;jag senare i samband med förslag till lagstiftning om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som överväger att låna ut sitt kapital till ett bolag genom att&lt;br&gt;lämna en kredit eller köpa en obligation behöver få veta om bolaget kan&lt;br&gt;betala sina skulder. Den kreditgivning som sker inom banksystemet är&lt;br&gt;avtalad direkt mellan parterna och borgenären har oftast sett till att i&lt;br&gt;avtalet få med villkor som tillförsäkrar honom erforderlig insyn hos gälde-&lt;br&gt;nären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena är annorlunda för den borgenär som lånar ut sitt kapital&lt;br&gt;genom att placera i standardiserade skuldebrev på penning- och obliga-&lt;br&gt;tionsmarknaden. Visserligen är obligationer och liknande värdepapper i&lt;br&gt;praktiken oftast mindre riskfyllda än aktier. En borgenär på penning- och&lt;br&gt;obligationsmarknaden saknar emellertid den direkta insyn hos låntagaren&lt;br&gt;som t. ex. en bank kan tillförsäkra sig vid kreditgivning, liksom han saknar&lt;br&gt;den formella insyn i ett bolag som en aktieägare har. Borgenären har därför&lt;br&gt;stort intresse av att låntagaren lämnar utförlig information om sin verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om placerarna på penning- och obligationsmarknaden i dag till&lt;br&gt;största delen är institutioner och andra professionella aktörer vilka bör&lt;br&gt;kunna ta till vara sina egna intressen, går utvecklingen mot att allt fler och&lt;br&gt;mindre aktörer uppträder på den marknaden. Detta ställer krav på att&lt;br&gt;information från låntagarna är fullständig och görs tillgänglig för alla&lt;br&gt;intressenter och på att informationen om kursrörelser i den dagliga han-&lt;br&gt;deln sprids på ett tillförlitligt sätt. Som riksbanken påpekat i sitt remissvar&lt;br&gt;skulle penningmarknaden vinna på förbättrad genomlysning, i synnerhet&lt;br&gt;genom snabbare avslutsinformation till aktörerna på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en option eller en termin beror framfor allt av den tillgång Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;som den baseras på. Derivatmarknaden är därför beroende av den infor-&lt;br&gt;mation som finns tillgänglig på avistamarknaderna, dvs. aktiemarknaden&lt;br&gt;och penning- och obligationsmarknaden. Det betyder att en placerare på&lt;br&gt;derivatmarknaden vid bedömning av sin investering måste förlita sig på&lt;br&gt;avistamarknaderna och den information som finns där. Dessutom behövs&lt;br&gt;korrekt och snabb information om handeln på derivatmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om värdepapper och handel är dock inte det enda krav som&lt;br&gt;lagstiftaren kan ha anledning att ställa på värdepappersmarknaden. I&lt;br&gt;själva handeln uppkommer för placerarens del en naturlig koncentration&lt;br&gt;av transaktioner till en eller ett fåtal mellanhänder. Placeraren är beroende&lt;br&gt;av mellanhanden för att utväxla betalning och leverans av värdepapper.&lt;br&gt;Detta kan för placeraren medföra ett stort behov av att skaffa information&lt;br&gt;om mellanhandens solvens och kompetens vad gäller att tillvarata placera-&lt;br&gt;rens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan särskilt för de icke professionella placerarna vara förenat med&lt;br&gt;betydande svårigheter att bedöma en mellanhands ställning. Med hänsyn&lt;br&gt;till de betydande värden som hanteras av mellanhänderna, deras ställning&lt;br&gt;på värdepappersmarknaden och vikten av att upprätthålla förtroendet för&lt;br&gt;denna marknad, finns det därför skäl att pröva vilka krav som bör ställas&lt;br&gt;på mellanhändernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingorganisationer utgör en annan viktig grupp av aktörer på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden. En clearingorganisation svarar för att dess medlem-&lt;br&gt;mar kan utbyta likvider och leveranser av värdepapper på den delmarknad&lt;br&gt;de är verksamma. Den ger också i allmänhet garantier för betalningarnas&lt;br&gt;och leveransernas genomförande. Detta bidrar till en effektivisering av&lt;br&gt;handeln men innebär samtidigt att de risker som är förenade med själva&lt;br&gt;handeln koncentreras till clearingorganisationen. Frågan om reglering av&lt;br&gt;clearingorganisationer behandlas inte i detta sammanhang. För fullstän-&lt;br&gt;dighetens skull bör dock även deras ställning på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;kommenteras kort här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisations centrala ställning för utbyte av likvider och&lt;br&gt;leveranser av värdepapper motiverar att en reglering av sådana organisa-&lt;br&gt;tioner bör övervägas. Genom koncentrationen av betalningar till dessa&lt;br&gt;system blir de extra känsliga för störningar t. ex. i form av betalningsinstäl-&lt;br&gt;lelse från någon av dess medlemmar. Sådana händelser kan i värsta fall&lt;br&gt;fortplanta sig och leda till problem för både organisationen själv och dess&lt;br&gt;medlemmar. Detta kan i sin tur medföra risker för att värdepappersmark-&lt;br&gt;nadens funktion försämras. Ett sådant händelseförlopp kan även leda till&lt;br&gt;störningar i betalningssystemet i allmänhet. Jag avser därför att senare i år&lt;br&gt;behandla frågan om vilka regler som bör gälla för clearingorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Behovet av lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att värdepappersmarknaden skall kunna fullgöra sin uppgift på ett från&lt;br&gt;alla synpunkter tillfredsställande sätt måste regleringen tillgodose kravet&lt;br&gt;på att marknaden skall åtnjuta allmänhetens förtroende. För att uppnå&lt;br&gt;detta måste handeln baseras på relevant information från emittenter och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsplatser. Sådan information skall vara fullständig och korrekt Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;samt lämnas till aktörerna omedelbart och samtidigt. Vidare måste han-&lt;br&gt;delssystem och system för likvider och leveranser vara snabba och säkra&lt;br&gt;samt ge en likvärdig behandling av marknadens aktörer. Genom effektiv&lt;br&gt;tillsyn och kontroll skall garanteras att uppställda regler efterlevs och&lt;br&gt;sanktioner vidtas mot dem som bryter mot bestämmelserna. I tillsynen bör&lt;br&gt;även ingå att följa utvecklingen på värdepappersmarknaden och föreslå&lt;br&gt;förändringar av reglerna så att också de utvecklas i takt med ändrade&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av reglerna för värdepappersmarknaden bör hänsyn&lt;br&gt;tas till redan existerande lagstiftning. Aktiebolagslagen innehåller bestäm-&lt;br&gt;melser vars ändamål är att skydda olika intressenter i ett bolag såsom&lt;br&gt;aktieägare, fordringsägare, anställda och samhället. Bl. a. är aktiebolag&lt;br&gt;som når viss storlek skyldigt att anlita auktoriserad revisor vilket innebär&lt;br&gt;en mer kvalificerad kontroll av bolaget. Denna skyldighet inträder då&lt;br&gt;tillgångarnas nettovärde i ett bolag, vilka är ett mått på bolagets allmänna&lt;br&gt;ekonomiska betydelse, överstiger 1 000 basbelopp. Tillgångarna ger en&lt;br&gt;anvisning om vilket kapital som arbetar i bolaget och vilka summor som&lt;br&gt;tillförts bolaget från aktieägarna och borgenärerna. Ett annat kriterium för&lt;br&gt;revisorskravet är då antalet anställda i bolaget överstiger 200. Denna&lt;br&gt;faktor är ett uttryck för bolagets ekonomiska och sociala betydelse och&lt;br&gt;visar dess vikt för arbetsmarknaden. Ett ytterligare fall då auktoriserad&lt;br&gt;revisor krävs är när bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs. Kravet på auktoriserad revisor medför att den ekonomis-&lt;br&gt;ka informationen håller en viss standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån skyldigheten att anlita auktoriserad revisor följer också andra&lt;br&gt;krav enligt aktiebolagslagen som skall tillgodose olika skyddsintressen. Ett&lt;br&gt;sådant krav är skyldigheten att upprätta emissionsprospekt vid erbjudan-&lt;br&gt;den till en vidare krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anställda har även stöd i den arbetsrättsliga lagstiftningen. Samhäl-&lt;br&gt;lets intressen tillgodoses likaså genom aktiebolagslagen men också genom&lt;br&gt;bl. a. skattelagstiftningen och brottsbalken. Avtalslagen och brottsbalken&lt;br&gt;hör också till den lagstiftning som många gånger tillgodoser olika intresse-&lt;br&gt;grupper ett visst skydd mot otillbörliga förfaranden. Detta gäller inte&lt;br&gt;minst aktieägare och fordringsägare som ingår avtal med för dem kända&lt;br&gt;motparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagstiftning som nu är aktuell tar sikte på förhållanden som är&lt;br&gt;specifika för just värdepappersmarknaden. Sådan reglering är inte lämplig&lt;br&gt;utanför marknaden t. ex. i en värdepappersaffär mellan två privatpersoner&lt;br&gt;som själva ställer upp villkoren för och avslutar affären. Utmärkande för&lt;br&gt;den verksamhet som inte bedrivs på värdepappersmarknaden är främst att&lt;br&gt;aktieägare och borgenärer har ett nära förhållande till emittenten, och i&lt;br&gt;den mån handel mellan placerarna förekommer sker den som regel mellan&lt;br&gt;parter som är kända för varandra. De skyddsintressen som då gör sig&lt;br&gt;gällande tillgodoses redan genom befintlig lagstiftning. På värdepappers-&lt;br&gt;marknaden, dvs. på en marknadsplats eller då mellanhänder deltar i en&lt;br&gt;affär, är förhållandena däremot annorlunda. Detta har också kommit till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttryck i samband med lagstiftningen om insiderhandel (prop. 1990/91:42 Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;s. 50).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en mellanhand som yrkesmässigt utför tjänster på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden deltar i handeln förväntar sig den placerare som vänder sig till&lt;br&gt;en sådan aktör att han blir rättvist behandlad i förhållande till andra&lt;br&gt;kunder och att han får den information som han har rätt att kräva.&lt;br&gt;Betydelsen för placeraren av att mellanhanden på bästa sätt tar till vara&lt;br&gt;hans intressen kan vara stor. Mellanhänder som utför tjänster på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden skall därför bedriva sin verksamhet så att allmänhe-&lt;br&gt;tens förtroende för marknaden inte rubbas. Dessa mellanhänder bör där-&lt;br&gt;för vara auktoriserade och stå under tillsyn av det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för värdepappersmarknaden måste utformas så att de på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt kan möta den tekniska utvecklingen. De bör vara&lt;br&gt;generella och utformas så att de skapar utrymme och legala ramar för&lt;br&gt;nytillkommande former av värdepappershandel. Samtidigt bör de stå i&lt;br&gt;överensstämmelse med den internationella utvecklingen på värdepappers-&lt;br&gt;marknaderna, varvid EGs regler är en utgångspunkt. Det senare är inte&lt;br&gt;minst viktigt när det gäller möjligheten för svenska aktörer att verka på&lt;br&gt;internationella marknader och de svenska marknadernas förutsättningar&lt;br&gt;att attrahera utländskt kapital och utländska aktörer. Internationalisering-&lt;br&gt;en innebär betydande positiva effekter då förekomsten av ett stort antal&lt;br&gt;aktörer bidrar till att förbättra informationsspridningen och höja likvidite-&lt;br&gt;ten på marknaden. Därmed erhålls en mer rättvisande kurssättning av&lt;br&gt;svenska värdepapper. Ytterst bidrar detta till att öka tillgången på riskka-&lt;br&gt;pital och att sänka kapitalkostnaderna för vårt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen för värdepappersmarknaden bör innehålla vissa grund-&lt;br&gt;läggande regler. Dessa bör utgöra en ram inom vilken olika slag av själv-&lt;br&gt;reglering kan förekomma. Reglerna måste vidare lämna utrymme för&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten att meddela föreskrifter i stor omfattning och att&lt;br&gt;kunna ingripa mot osunda beteenden på marknaden. Tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;kommer alltså att spela en aktiv roll. Detta gäller inte minst det samarbete&lt;br&gt;med utländska tillsynsmyndigheter som kommer att vara nödvändigt i den&lt;br&gt;fortsatta internationaliseringen av värdepappersmarknaderna världen&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att nu aktuell lagstiftning för värdepappersmarknaden delas&lt;br&gt;upp i tre lagar — en för hur handeln med finansiella instrument skall gå&lt;br&gt;till, en för mellanhänder och en för börs- och clearingverksamhet. Den&lt;br&gt;sistnämnda lagen avser jag, som nämnts tidigare, att senare lämna förslag&lt;br&gt;till. Härutöver finns sedan tidigare insiderlagen vilken är en strafflag som&lt;br&gt;förbjuder handel på värdepappersmarknaden i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om handel med finansiella instrument innehåller näringsrättsliga&lt;br&gt;regler som riktar sig till värdepappersmarknadens aktörer. Här ges bl. a.&lt;br&gt;regler om handel med optioner och terminer samt förfoganden över an-&lt;br&gt;nans tillhöriga finansiella instrument. Senare tillkommande regler som tar&lt;br&gt;sikte på samtliga aktörer på värdepappersmarknaden, t. ex. prospekt som&lt;br&gt;erfordras då finansiella instrument utbjuds till allmänheten och vilken&lt;br&gt;information större aktieägare skall lämna om sina innehav, bör tas in i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag. Härigenom kan för värdepappersmarknaden relevant lagstift- Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;ning samlas på ett ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om värdepappersrörelse är en näringsrättslig lag vilken reglerar&lt;br&gt;verksamheten för företag som utför tjänster på värdepappersmarknaden.&lt;br&gt;Den lagen motsvarar till viss del den gällande fondkommissonslagen.&lt;br&gt;Lagen innhåller regler för olika mellanhänder och kraven på deras verk-&lt;br&gt;samhet. Det finns anledning att redan nu framhålla att bestämmelserna i&lt;br&gt;detta förslag snart kan behöva ändras till följd av att ett EES-avtal kommer&lt;br&gt;till stånd och att EGs förslag till direktiv om investeringstjänster och om&lt;br&gt;kaptaltäckning för finansiella tjänsteföretag antas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Handel med finansiella instrument&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Ny lag om handel med finansiella instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I en ny lag, benämnd lag om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument, bibehålls principen om att handel på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden skall bedrivas så att allmänhetens förtroende upprätt-&lt;br&gt;hålls och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras. Den&lt;br&gt;nya lagen bör omfatta även den tidigare icke lagreglerade options-&lt;br&gt;och terminshandeln. Till lagen förs regler som rör förfoganden över&lt;br&gt;finansiella instrument som tillhör annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit en lag om handel med&lt;br&gt;fondpapper och andra finansiella instrument, som behandlar i stort sett&lt;br&gt;samma frågor som omfattas av mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker kommitténs&lt;br&gt;förslag eller lämnar det utan erinran. Några ifrågasätter om en så generell&lt;br&gt;lagstiftning är lämplig med tanke på skillnaderna mellan aktiemarknaden&lt;br&gt;och penning- och obligationsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I aktiebolagslagen definieras aktier, emission-&lt;br&gt;bevis m. m. Där finns också utförliga regler om hur emissioner av aktier,&lt;br&gt;konvertibla skuldbrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till ny-&lt;br&gt;teckning skall gå till. Värdepappersrättsligt är räntebärande värdepapper&lt;br&gt;som t. ex. obligationer och statsskuldväxlar löpande skuldebrev. Lagregler&lt;br&gt;som rör bl. a. omsättningen av skuldebrev finns i skuldebrevslagen. Aktie-&lt;br&gt;kontolagen (1989:827) och den föreslagna lagen om penningmarknads-&lt;br&gt;konton (prop. 1990/91:106) reglerar värdepapper som ersatts av en regist-&lt;br&gt;rering på konto. Särskild lagstiftning om optioner och terminer saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande lagen om värdepappersmarknaden har de senaste åren&lt;br&gt;varit föremål för flera förändringar. Lagstiftningen bör nu utvidgas till att&lt;br&gt;även avse optioner och terminer. Även i övrigt bör ändringar i lagstiftning-&lt;br&gt;en göras. Den nya lagstiftningen bör lämpligen samlas i en ny lag kallad&lt;br&gt;lagen om handel med finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande principen om att handel med fondpapper skall be-&lt;br&gt;drivas så att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätthålls bör utvidgas till att omfatta samtliga finansiella instrument som Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;är föremål för handel på värdepappersmarknaden. Bestämmelsen om han-&lt;br&gt;del i 2 § värdepappersmarknadslagen bör med denna utvidgning överföras&lt;br&gt;till den nya lagen. Därmed kommer den grundsyn som bestämmelsen ger&lt;br&gt;uttryck för att sätta sin prägel på hela värdepappersmarknaden. Jag kan&lt;br&gt;inte se några skäl att i detta sammanhang särbehandla penning- och&lt;br&gt;obligationsmarknaden. Däremot bör det i andra frågor tas hänsyn till de&lt;br&gt;skillnader som finns mellan aktiemarknaden och penning- och obligations-&lt;br&gt;marknaden. Uttrycket handel på värdepappersmarknaden utvecklas i av-&lt;br&gt;snitt 5.2. I det avsnittet behandlas också närmare begreppen finansiella&lt;br&gt;instrument, fondpapper, optioner och terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med finansiella instrument skall alltså bedrivas så att allmän-&lt;br&gt;hetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas&lt;br&gt;kaptialinsatser inte otillbörligen äventyras. Med hänsyn härtill och till&lt;br&gt;värdepappersmarknadens betydelse för samhällsekonomin bör det allmän-&lt;br&gt;na ha en möjlighet att ingripa mot en från dessa utgångspunkter olämplig&lt;br&gt;utformning av nya finansiella instrument. Hur detta bör ske utvecklas&lt;br&gt;närmare i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de olika typer av finansiella instrument som har introducerats under&lt;br&gt;senare tid är det s. k. standardiserade optioner och terminer som har rönt&lt;br&gt;störst allmänt intresse. Handeln med sådana optioner och terminer sker på&lt;br&gt;särskilda marknadsplatser. Såsom tidigare nämnts sker denna handel i&lt;br&gt;Sverige för närvarande endast hos OM som står under bankinspektionens&lt;br&gt;tillsyn. Vid sidan av handeln hos OM förekommer en betydande termins-&lt;br&gt;handel på penning- och obligationsmarknaden. Med hänsyn till den bety-&lt;br&gt;delse och omfattning handeln med optioner och terminer har fått och&lt;br&gt;dessa instruments speciella egenskaper framstår det som angeläget att i lag&lt;br&gt;ange de grundläggande bestämmelserna för handeln med dem. Avsnitt 5.4&lt;br&gt;behandlar den föreslagna regleringen av handeln med optioner och termi-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler som rör förfogande över fondpapper finns för närvarande i skilda&lt;br&gt;lagar. Förfoganden över fondpapper som pantsatts m. m. regleras i lagen&lt;br&gt;(1979:750) om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper (förfogan-&lt;br&gt;delagen). Enligt 23 § fondkommissionslagen får inte fondkommissionsbo-&lt;br&gt;lag för egen räkning sälja fondpapper som bolaget mottagit som lån (blank-&lt;br&gt;ning) eller medverka vid blankning för annans räkning. Jag föreslår i&lt;br&gt;avsnitt 5.5 att denna bestämmelse upphävs och att det i stället införs&lt;br&gt;enhetliga regler for alla slag av förfogande över annans finansiella instru-&lt;br&gt;ment. Det bör lämpligen ske genom en modernisering av förfogandelagens&lt;br&gt;regler. För att göra värdepappersmarknadens regler mer överskådliga bör&lt;br&gt;bestämmelserna om förfoganden över fondpapper som tillhör annan över-&lt;br&gt;föras till den nya handelslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Definitioner&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I lagen definieras vissa viktigare begrepp på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden. Termen finansiella instrument används som sam-&lt;br&gt;lingsbeteckning för alla instrument som förekommer på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden. Definitionen av begreppet fondpapper modernise-&lt;br&gt;ras. Någon avgränsning i lag mellan standardiserade och icke stan-&lt;br&gt;dardiserade optioner och terminer bör inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Definitionerna av finansiella instrument och fond-&lt;br&gt;papper överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Kommittén föreslår&lt;br&gt;mer detaljerade definitioner av optioner och terminer i syfte att fånga in&lt;br&gt;alla typer av sådana instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar kommitténs förslag till&lt;br&gt;definitioner utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Med värdepapper avses en handling som tillför-&lt;br&gt;säkrar innehavaren en viss rättighet som vanligen kan omvandlas i pengar.&lt;br&gt;Till värdepapper räknas traditionellt aktier, obligationer, förlagsbevis,&lt;br&gt;värdepappersfondsandelar, växlar, checkar och vissa andra skuldebrev. En&lt;br&gt;värdepappersmarknad kan språkligt beskrivas som avsättningsområde för&lt;br&gt;värdepapper, dvs. där värdepapper bjuds ut och omsätts. Värdepappers-&lt;br&gt;marknadsutredningen beskrev i sitt betänkande (SOU 1984:2) värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden som den sammanfattande benämningen på primär- och&lt;br&gt;andrahandsmarknaderna för aktier och andra delägarrätter samt räntebä-&lt;br&gt;rande obligationer. Utvecklingen på detta område har som framgår av&lt;br&gt;avsnitt 2 emellertid gått mycket snabbt. Vissa värdepapper är i dag inte&lt;br&gt;längre ett papper i ordets bemärkelse. Handlingen som bärare av rättighe-&lt;br&gt;ten har i stor omfattning ersatts av en registrering i ett datasystem. Mark-&lt;br&gt;naden har blivit alltmer internationaliserad. Vidare har ett stort antal nya&lt;br&gt;finansiella instrument introducerats i Sverige och utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § 1 insiderlagen förstås med handel på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;i den lagen handel på börs eller annan organiserad marknadsplats eller&lt;br&gt;genom mellanhand som yrkesmässigt bedriver handel med fondpapper.&lt;br&gt;Om tolkningen av begreppet sades i förarbetena (prop. 1990/91:42 s. 50)&lt;br&gt;följande. ”Med uttrycket handel på värdepappersmarknaden avser jag all&lt;br&gt;den handel som sker på en organiserad marknadsplats, t. ex. avslut på&lt;br&gt;Stockholms fondbörs eller avtal om köp och försäljning som görs upp på&lt;br&gt;telefon på penningmarknaden. Till sådan handel hör också köp eller för-&lt;br&gt;säljning genom en mellanhand som yrkesmässigt tillhandahåller dessa&lt;br&gt;tjänster, för närvarande främst fondkommissionärer. Insiderreglerna bör&lt;br&gt;gälla inte bara då kommissionären handlar i kommission, utan även när&lt;br&gt;han handlar mot eget lager. Insiderlagen bör vara tillämplig på alla affarer&lt;br&gt;där en part saknar anledning att ta reda på vem som är motpart och på&lt;br&gt;affärer som avslutas vad gäller bl. a. likvid och leverans på för marknaden i&lt;br&gt;fråga sedvanligt sätt. Affärer som sker mellan parter som är kända för&lt;br&gt;varandra och som föregås av mer eller mindre omfattande förhandlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och upprättande av skriftliga avtal, faller utanför lagens tillämpningsområ-&lt;br&gt;de.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i avsnitt 4.5 är nu aktuell lagstiftning motiverad utifrån&lt;br&gt;kravet på en väl fungerande värdepappersmarknad. Handeln på denna&lt;br&gt;marknad skall ha allmänhetens förtroende. Den nu föreslagna lagen bör,&lt;br&gt;liksom insiderlagen, främst ta sikte på den verksamhet som bedrivs på&lt;br&gt;marknadsplatser och genom auktoriserade mellanhänder, medan värde-&lt;br&gt;pappersafTärer som sker direkt mellan två parter i huvudsak regleras av&lt;br&gt;annan lagstiftning, bl. a. avtalslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lag av insiderlagens typ där det gäller att ställa upp regler för vad&lt;br&gt;som är straffbart ställs stora krav på en exakt avgränsning av tillämpnings-&lt;br&gt;området. I insiderlagen begränsas det straffbara området bl. a. genom&lt;br&gt;avgränsningen till de fondpapper och därmed likställda finansiella instru-&lt;br&gt;ment som räknas upp i lagen (se prop. 1990/91:42 s. 78).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma krav på exakt avgränsning behöver inte ställas på en handelslag.&lt;br&gt;Den bör enligt min mening tvärtom få en relativt vid omfattning och&lt;br&gt;reglera handel med olika typer av finansiella instrument, även sådana&lt;br&gt;instrument som i dag inte är kända. Bankinspektionen bör ha en möjlighet&lt;br&gt;att ingripa mot handel med finansiella instrument på värdepappersmark-&lt;br&gt;naden som inte tillgodoser kravet på att allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;marknaden skall upprättshållas. För bedömningen av huruvida handel&lt;br&gt;med ett visst finansiellt instrument överensstämmer med detta krav bör en&lt;br&gt;prövning omfatta, förutom själva instrumentet, även vissa moment i han-&lt;br&gt;deln såsom t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— vilken information som ges till marknaden om instrumentet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— hur information lämnas om köp- och säljkurser samt omsättning, exem-&lt;br&gt;pelvis i datoriserade system,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— hur matchning sker av anbud att köpa och sälja,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— hur clearingen av gjorda affärer är anordnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— hur system för hantering av likvid och leverans är organiserade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansiella instrument&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening utgör begreppet finansiella instrument en lämplig sam-&lt;br&gt;lingbeteckning för de instrument som förekommer på värdepappersmark-&lt;br&gt;naden. Termen finansiella instrument har också tidigare i lagstiftningen&lt;br&gt;utnyttjats som samlingsbeteckning (jfr bl.a. 27 § lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt). En definition av finansiella instrument i den nu&lt;br&gt;föreslagna lagstiftningen bör kunna främja ett enhetligt språkbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med finansiella instrument avser jag fondpapper och andra rättigheter&lt;br&gt;eller förpliktelser avsedda för handel på värdepappersmarknaden. De fi-&lt;br&gt;nansiella instrument som inte är fondpapper kännetecknas av att rättighe-&lt;br&gt;ten eller förpliktelsen riktar sig mot någon annan än den som traditionellt&lt;br&gt;är att anse som emittent av fondpapper på värdepappersmarknaden. Ett&lt;br&gt;exempel på en annan rättighet eller förpliktelse är en köpoption avseende&lt;br&gt;aktier. Den som förvärvat en sådan option har en rätt men ej skyldighet att&lt;br&gt;köpa de aktier optionen avser. För utfärdaren innebär optionen en förplik-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telse att på anfordran sälja dessa aktier. Rättigheten riktar sig mot inneha- Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;varen av aktierna, inte emittenten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fondpapper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fondpapper definieras i ett flertal lagar, bl. a. värdepappersmarknads-&lt;br&gt;lagen, som aktie, annat bevis om delaktighet i bolag, obligation, förlagsbe-&lt;br&gt;vis och liknande skuldebrev avsett for allmän omsättning samt andel i&lt;br&gt;värdepappersfond. Jag delar kommitténs bedömning, att det inte är me-&lt;br&gt;ningsfullt att räkna upp alla förekommande finansiella instrument som är&lt;br&gt;att anse som fondpapper. Nya instrument introduceras ständigt och en&lt;br&gt;sådan uppräkning skulle därför riskera att snabbt bli föråldrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecken för ett fondpapper är att det ges ut av ett bolag eller annan&lt;br&gt;för kapitalanskaffning och att det kan bli föremål för exempelvis en inregi-&lt;br&gt;strering vid en börs. Emittenten av ett fondpapper åläggs vanligtvis av&lt;br&gt;statsmakterna enligt lag eller börsen enligt avtal att iaktta vissa skyldighe-&lt;br&gt;ter. Både i Sverige och utomlands Ställs krav på emittenten av ett fondpap-&lt;br&gt;per som är eller skall bli börsregistrerat. Ett annat kännetecken för ett&lt;br&gt;fondpapper är att instrumentet ges ut i bestämt antal (delägarrätter) eller&lt;br&gt;avser ett bestämt totalbelopp (fordringsrätter) och är avsett för allmän&lt;br&gt;omsättning. Enligt min mening är ett instrument avsett för allmän omsätt-&lt;br&gt;ning om det är konstruerat på ett sådant sätt att det enkelt och smidigt kan&lt;br&gt;överlåtas på värdepappersmarknaden. Ett exempel på ett sådant instru-&lt;br&gt;ment är löpande skuldbrev. Instrumentet bör således för varje behörig&lt;br&gt;innehavare medföra en självständig, av föregående innehavares förhållan-&lt;br&gt;de oberoende rätt att göra handlingen gällande (se Walin, Lagen om&lt;br&gt;skuldebrev, 1977 s. 87 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier är enligt 3 kap. 6 § aktiebolagslagen i väsentliga stycken jämställ-&lt;br&gt;da med löpande skuldebrev. Förlagsandelsbevis i ekonomiska föreningar&lt;br&gt;kan vara ställda till viss man eller till t. ex. innehavaren (se 5 kap. 4 och&lt;br&gt;5 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar). Enligt 2 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag får en bolagsman inte utan&lt;br&gt;de andra bolagsmännens samtycke sätta annan i sitt ställe. På senare år har&lt;br&gt;det förekommit att kommanditbolagsandelar blivit föremål för handel&lt;br&gt;bland allmänheten. Emellertid gäller den nämnda regeln i handelsbolags-&lt;br&gt;lagen också för kommanditdelägare (se prop. 1979/80:143 s. 138). Med&lt;br&gt;hänsyn till att en överlåtelse av en andel kräver samtycke från övriga&lt;br&gt;delägare bör dessa andelar som huvudregel inte anses vara avsedda för&lt;br&gt;allmän omsättning. Bestämmelsen i handelsbolagslagen är dock dispositiv,&lt;br&gt;dvs. bolagsmännen kan träffa avtal om att samtycke inte erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enkelt skuldebrev är i princip inte avsett för allmän omsättning på&lt;br&gt;exempelvis en börs eller genom mellanhand vilket framgår av reglerna i 3&lt;br&gt;kap. lagen (1936:81) om skuldbrev. Av bl. a. praktiska skäl har emellertid&lt;br&gt;begreppet ”liknande skuldebrev avsett för allmän omsättning” ansetts&lt;br&gt;omfatta förutom statsskuldväxlar och olika slags certifikat även marknads-&lt;br&gt;bevis (jfr bl.a. prop. 1989/90:153 s. 62 — 63, prop. 1990/91:42 s. 77).&lt;br&gt;Dessa bevis utges av finansbolag. Marknadsbevisen är enkla skuldbrev och&lt;br&gt;således i princip inte lämpade för allmän omsättning. Trots detta har det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under de senaste åren förekommit en relativt omfattande handel med Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;marknadsbevis på penningmarknaden. Denna handel har bedrivits under&lt;br&gt;likartade villkor som för certifikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt aktiekontolagen och förslaget till lag om penningmarknadskonton&lt;br&gt;skall de kontobaserade systemen omfatta ensidiga skuldförbindelser av-&lt;br&gt;sedda för allmän omsättning. De kontobaserade systemen omfattar bl. a.&lt;br&gt;obligationer, statsskuldväxlar, bankcertifikat och förlagslån (jfr prop.&lt;br&gt;1988/89:152 s. 76 - 77, s. 124 och prop. 1990/91:106 s. 31 och 48).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alltmer internationaliserad värdepappersmarknad medför ökade&lt;br&gt;krav på sådana instrument som handlas på marknadsplatserna att dessa&lt;br&gt;enkelt och smidigt skall kunna omsättas. De nya kontobaserade systemen&lt;br&gt;innebär också krav på instrumentens omsättningsbarhet. Delägarrätter&lt;br&gt;och fordringsrätter som inte är konstruerade för allmän omsättning passar&lt;br&gt;inte för handel på en börs eller annan reglerad marknadsplats och bör av&lt;br&gt;den anledningen inte kunna bli föremål för inregistrering vid t. ex. en börs.&lt;br&gt;Sådana instrument bör därför i fortsättningen inte omfattas av fondpap-&lt;br&gt;persbegreppet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Optioner och terminer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen bör tas in definitioner av begreppen option och termin. En&lt;br&gt;option är en rätt för optionsinnehavararen att i framtiden få köpa eller&lt;br&gt;sälja tillgångar eller få ett belopp som räknas ut på grundval av ändringar i&lt;br&gt;ett kursindex eller liknande. För den andra parten (optionsutfårdaren)&lt;br&gt;innebär optionen en förpliktelse att på anfordran köpa eller sälja den&lt;br&gt;tillgång optionen avser eller erlägga betalning. Ett terminsavtal innehåller i&lt;br&gt;princip en skyldighet för både köpare och säljare att fullgöra sina åtagan-&lt;br&gt;den enligt avtalet vid en överenskommen framtida tidpunkt. En termin&lt;br&gt;skiljer sig från en option genom att innehavaren av en option har rätt men&lt;br&gt;inte skyldighet att begära att avtalet fullföjs. En ytterligare skillnad är att&lt;br&gt;en termin vanligtvis inte ger upphov till någon penningtransaktion mellan&lt;br&gt;parterna när avtalet ingås medan den som förvärvar en option i de flesta&lt;br&gt;fall måste erlägga en premie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid köp och försäljningar på aktiemarknaden och penningmarknaden&lt;br&gt;skall i princip leverans och likvid av instrumentet ske omedelbart (avista-&lt;br&gt;handel). Rent faktiskt sker emellertid fullgörandet vid denna handel först&lt;br&gt;ett antal dagar efter avslut. De tekniska systemen för leverans, t. ex. VP-&lt;br&gt;systemet, medger för närvarande inte likvid och leverans på avslutsdagen.&lt;br&gt;Målet vid avistahandel är emellertid att korta tiden mellan avslut och&lt;br&gt;likvid/leverans i syfte att minimera motpartsrisker och exponering mot&lt;br&gt;marknaden vid värdepapperstransaktioner. Skillnaden mellan avistahan-&lt;br&gt;deln och handel på termin är således att avsikten med en terminsaffär är&lt;br&gt;att leverans skall ske vid en framtida tidpunkt medan avistahandeln syftar&lt;br&gt;till att affären skall fullgöras i så nära anslutning till avslutet som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Optioner och terminer förekommer i skilda sammanhang. Såväl två&lt;br&gt;privatpersoner som två stora aktörer, t. ex. två börsbolag, kan avtala om en&lt;br&gt;option för den ena parten beträffande den andra partens fondpapper.&lt;br&gt;Optioner och terminer kan avse tillgångar av olika slag, från fondpapper&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till råvaror. En option eller termin kan utgöra hela avtalet eller vara en&lt;br&gt;smärre del av ett omfattande avtal mellan två parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att en gränsdragning görs mellan standardiserade&lt;br&gt;och icke standardiserade optioner och terminer. En standardisering inne-&lt;br&gt;bär att villkoren för optionerna och terminerna görs enhetliga. Vanligen är&lt;br&gt;det den börs eller clearingorganisation som administrerar handeln som&lt;br&gt;anger de standardiserade villkoren. Såvitt gäller optioner avser standardi-&lt;br&gt;seringen oftast den tillgång som optionen gäller för och mängden därav,&lt;br&gt;lösenpriset samt avtalets giltighetstid (löptid). Dessutom anges om det är&lt;br&gt;fråga om en köp- eller säljoption. Det enda parterna normalt fritt avtalar&lt;br&gt;om är priset (premien). När det gäller terminer avser standardiseringen&lt;br&gt;vanligtvis den tillgång som omfattas och mängden därav samt kontraktets&lt;br&gt;giltighetstid. Det parterna fritt kan avtala om är priset och huruvida&lt;br&gt;leverans skall ske eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardisera innebär att likrikta eller bestämma en normaltyp. Inom&lt;br&gt;handeln med optioner och terminer förekommer olika grader av standar-&lt;br&gt;disering. Avtal mellan två parter kan vara standardiserade i den meningen&lt;br&gt;att ena parten tillhandahåller ett standardkontrakt. Terminskontrakten på&lt;br&gt;penning- och obligationsmarknaden avseende statsskuldväxlar och riksob-&lt;br&gt;ligationer är standardiserade såvitt avser den underliggande tillgången och&lt;br&gt;har fasta likviddagar. Kontraktsbeloppen är emellertid inte fasta utan är&lt;br&gt;en avtalsfråga mellan parterna. Handeln styrs i vissa fall av standardkon-&lt;br&gt;trakt och i övrigt av handelsbruk och sedvänja. I viss mån kan sägas att&lt;br&gt;parterna i dessa fall själva utformar villkoren för optionen eller terminen.&lt;br&gt;Till skillnad mot vad som gäller i handeln hos OM är parterna kända för&lt;br&gt;varandra på penning- och obligationsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skyddsintressen som föreligger vid avtal och handel direkt mellan två&lt;br&gt;parter bör, i enlighet med vad jag anfört i avsnitt 4.4 tillgodoses genom&lt;br&gt;annan lagstiftning. Med hänsyn härtill och till syftet med nu aktuell regle-&lt;br&gt;ring på värdepappersmarknaden bör lagbestämmelserna för handel med&lt;br&gt;optioner och terminer endast avse sådana optioner och terminer som&lt;br&gt;handlas på en reglerad marknadsplats eller blir föremål för clearingverk-&lt;br&gt;samhet. För en sådan lagstiftning erfordras inte någon gränsdragning&lt;br&gt;mellan standardiserade och icke standardiserade optioner eller terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den nu aktuella lagstiftningen är det inte heller erforderligt att i en&lt;br&gt;definition söka fånga in alla typer av optioner resp, terminer. Som kom-&lt;br&gt;mittén i annat sammanhang anfört introduceras ständigt nya instrument&lt;br&gt;och en sådan definition riskerar därför att snabbt bli föråldrad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Nya finansiella instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Någon förhandsgranskning av nya finansiella instru-&lt;br&gt;ment skall inte ske. Bankinspektionen bör i efterhand granska nya&lt;br&gt;finansiella instrument som introduceras på värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;det utan erinran. Kammarrätten i Stockholm anser dock att att frågan om&lt;br&gt;en bindande förhandsgranskning bör övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Både i Sverige och internationellt har en om-&lt;br&gt;svängning skett till att näringslivets upplåning i större omfattning sker via&lt;br&gt;marknadsnoterade fondpapper i stället för direkt hos bank eller annat&lt;br&gt;kreditinstitut. En rad nya finansiella instrument har introducerats och fått&lt;br&gt;stor utbredning. I Sverige tänker jag främst på utvecklingen av nya instru-&lt;br&gt;ment på penning- och obligationsmarknaden men även på handeln med&lt;br&gt;standardiserade optioner och terminer. Internationellt finns en rad finan-&lt;br&gt;siella instrument som ännu inte förekommmer i någon större omfattning i&lt;br&gt;Sverige. Nämnas kan handel med optioner på termin och icke standardise-&lt;br&gt;rade instrument som ”skräddarsys” for den individuella kundens behov&lt;br&gt;med större valfrihet i fråga om lösenpris, löptid och underliggande fond-&lt;br&gt;papper. Handel förekommer såväl internationellt som i Sverige med s. k.&lt;br&gt;syntetiska fondpapper. Med detta avses antingen kombinationer av befint-&lt;br&gt;liga fondpapper eller av derivatinstrument som är konstruerade för att&lt;br&gt;uppvisa vissa egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att skapa lagregler som uttömmande definierar även&lt;br&gt;framtida nyskapelser på detta område. Som framhölls i avsnitt 4.5 bör&lt;br&gt;reglerna på värdepappersmarknaden utformas så att de skapar utrymme&lt;br&gt;och legala ramar för nytillkommande former av värdepappershandel. För&lt;br&gt;allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden är det väsentligt att&lt;br&gt;nya instrument inte på ett otillbörligt sätt äventyrar kapitalinsatser och att&lt;br&gt;instrumenten är tekniskt fullgoda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till värdepappersmarknadens betydelse för samhällsekono-&lt;br&gt;mins funktion bör det allmänna ha möjlighet att påverka utformningen av&lt;br&gt;nya finansiella instrument. Därmed skulle förutsättningar för trygghet och&lt;br&gt;likformighet i handeln med sådana instrument jämfört med handeln med&lt;br&gt;traditionella fondpapper kunna skapas. När det gäller den verksamhet som&lt;br&gt;administreras av OM har bankinspektionen redan en sådan roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skall då prövningen av nya finansiella instrument gå till?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Optionsutredningen har föreslagit att börsverksamhet och clearingverk-&lt;br&gt;samhet med optioner och terminer inte skall få påbörjas förrän villkoren&lt;br&gt;för handeln har blivit godkända. Kommittén har diskuterat en sådan&lt;br&gt;ordning men har funnit den vara förenad med svaghet genom att den kan&lt;br&gt;leda till att nya finansiella instrument inte kommer att introduceras på&lt;br&gt;börserna. Dessutom torde det enligt kommittén vara svårt att på något&lt;br&gt;objektivt sätt fastställa att handel i det nya instrumentet kommer att bli&lt;br&gt;”skadlig”. Detta kan i stället komma att visa sig i efterhand. Många av de&lt;br&gt;nya finansiella instrument som förekommer på internationella värdepap-&lt;br&gt;persmarknader och som är eller kan komma att introduceras i Sverige är&lt;br&gt;dessutom inte alls riktade till allmänheten. Jag anser således i likhet med&lt;br&gt;kommittén att det inte kan anses föreligga behov av att införa en så&lt;br&gt;ingripande åtgärd som förhandsprövning av nya finansiella instrument på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden. Tillsynsverksamheten vad gäller nya finansiella&lt;br&gt;instrument bör såldes ligga på efterhandskontroll med en möjlighet att&lt;br&gt;förbjuda fortsatt handel. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i avsnitt 5.1 skall all handel med finansiella instrument Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;bedrivas så att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upp-&lt;br&gt;rätthålls och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras. Denna&lt;br&gt;grundsyn bör gälla alla nya finansiella instrument på värdepappersmark-&lt;br&gt;naden. Med hänsyn till exempelvis risken för kringgående bör en sådan&lt;br&gt;regel inte heller begränsas till att gälla enbart aktörer som står under&lt;br&gt;bankinspektionens tillsyn. Jag föreslår därför att bankinspektionen får vid&lt;br&gt;vite förbjuda alla som deltar i handel med finansiella instrument av visst&lt;br&gt;slag att upphöra med det, om denna handel strider mot de grundläggande&lt;br&gt;kraven för handel på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att övervaka utvecklingen på detta område bör alltså läggas&lt;br&gt;på bankinspektionen. Givetvis står det fritt för den som önskar introduce-&lt;br&gt;ra ett nytt finansiellt instrument att efterhöra bankinspektionens synpunk-&lt;br&gt;ter på utformningen av det nya instrumentet. Kammarrätten i Stockholm&lt;br&gt;har i sitt remissvar anfört att möjligheten att lämna bindande förhandsbe-&lt;br&gt;sked bör övervägas, främst mot bakgrund av att det redan i dag ofta&lt;br&gt;förekommer en skattemässig granskning av nya instrument. Som jag nyss&lt;br&gt;anfört är det emellertid förenat med stora svårigheter att i förväg bedöma&lt;br&gt;om handel med ett visst instrument kan få skadliga effekter. Detta sam-&lt;br&gt;manhänger bl. a. med att eventuella skadliga effekter kanske inte beror på&lt;br&gt;konstruktionen av instrumentet som sådant utan på hur instrumentet&lt;br&gt;utnyttjas ? ofta i kombination med andra åtgärder. Det skulle alltså kunna&lt;br&gt;vara förenat med påtagliga svårigheter att bestämma räckvidden av ett&lt;br&gt;förhandsbesked rörande ett visst instrument. Jag är därför inte beredd att&lt;br&gt;förorda en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Handel med optioner och terminer&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.4.1 Omfattningen av lagregleringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I lagen ges grundläggande bestämmelser för handel&lt;br&gt;med optioner och terminer på värdepappersmarknaden. Lagstift-&lt;br&gt;ningen tar sikte på sådana optioner och terminer som är föremål för&lt;br&gt;handel på en reglerad marknad eller för clearingverksamhet. Regler-&lt;br&gt;na bör gälla alla optioner och terminer, oavsett standardiserings-&lt;br&gt;grad, om dessa blir föremål för handel på en reglerad marknad eller&lt;br&gt;för clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Huvudreglerna för handeln i kommitténs förslag är&lt;br&gt;desamma som i mitt förslag. Kommittén föreslår emellertid mer detaljera-&lt;br&gt;de regler och delvis olika regler för standardiserade och icke standardisera-&lt;br&gt;de optioner och terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommitténs förslag tillstyrks eller lämnas utan erin-&lt;br&gt;ran av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Options- och terminsmarknaden erbjuder möj-&lt;br&gt;lighet för investerarna att omfördela de risker som sammanhänger med ett&lt;br&gt;innehav av bl. a. aktier och räntebärande värdepapper. En investerare kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vissa fall öka avkastningen på innehavet genom att göra placeringar i Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;t. ex. aktie- eller indexoptioner. Enligt flera gjorda undersökningar ökar&lt;br&gt;förekomsten av options- och terminshandel likviditeten i marknaden och&lt;br&gt;prisfluktuationen för de underliggande fondpapperen minskar. Handeln&lt;br&gt;på derivatmarknaden har inte heller visat sig medföra några negativa&lt;br&gt;konsekvenser for handeln i underliggande tillgångar eller for företagens&lt;br&gt;och andra organisationers möjlighet att anskaffa kapital. De professionella&lt;br&gt;kapitalplacerarnas stora aktivitet på denna marknad pekar också på att&lt;br&gt;instrumenten utgör ett väsentligt hjälpmedel för en effektiv kapitalförvalt-&lt;br&gt;ning. Options- och terminshandeln fyller således flera funktioner på en&lt;br&gt;fungerande värdepappersmarknad och kan sägas komplettera den övriga&lt;br&gt;värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel med optioner och terminer bör bedrivas i enlighet med den&lt;br&gt;grundläggande principen for värdepappersmarknaden, nämligen så att&lt;br&gt;allmänhetens förtroende for värdepappersmarknaden upprätthålls och en-&lt;br&gt;skildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras. De regler i den handels-&lt;br&gt;lag jag föreslår, som skall gälla för finansiella instrument i allmänhet, bör&lt;br&gt;alltså gälla även för optioner och terminer. När sådana instrument handlas&lt;br&gt;genom en auktoriserad mellanhand kommer vidare reglerna i den lag om&lt;br&gt;värdepappersrörelse som jag föreslår att gälla för mellanhandens agerande.&lt;br&gt;Härutöver bör i handelslagen tas in vissa särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;optioner och terminer som blir föremål för handel på en reglerad marknad&lt;br&gt;eller föremål för clearing. Det är nämligen i dessa situationer som det är&lt;br&gt;viktigast att allmänheten kan ha förtroende för handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja en tillförlitlig kurssättning på optioner och terminer och&lt;br&gt;motverka möjligheterna till kursmanipulation bör det i handelslagen stäl-&lt;br&gt;las vissa krav på den tillgång som dessa instrument avser. Mot bakgrund&lt;br&gt;av de risker som trots allt finns vid options- och terminshandeln föreligger&lt;br&gt;skäl att i handelslagen ange riktlinjerna för säkerhetskraven inom denna&lt;br&gt;handel (se avsnitt 5.4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit regler om säkerhet även för vissa icke standar-&lt;br&gt;diserade optioner och terminer som inte blir föremål för börs- eller clear-&lt;br&gt;ingverksamhet. Därvid avser kommittén sådana optioner och terminer där&lt;br&gt;parterna inte har träffat avtal om att säkerhet inte skall ställas. 1 dessa fall&lt;br&gt;skulle dessutom en innehavare av en option och köparen eller säljaren av&lt;br&gt;en termin kunna säga upp avtalet till omedelbart upphörande om motpar-&lt;br&gt;ten inte ställde säkerhet. Vid upprättandet av sitt förslag synes kommittén&lt;br&gt;främst ha haft terminshandeln på penning- och obligationsmarknaden i&lt;br&gt;åtanke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som innehåller en icke standardiserad option eller termin kan&lt;br&gt;emellertid, såsom nämnts i avsnitt 5.2, förekomma i många olika samman-&lt;br&gt;hang. En generell lagstiftning om icke standardiserade optioner och termi-&lt;br&gt;ner skulle träffa alla avtal mellan exempelvis privatpersoner om avtalet&lt;br&gt;innehåller en option eller termin. Ett sådant avtal föregås vanligen av&lt;br&gt;förhandlingar mellan parterna och det är parterna själva som ställer upp&lt;br&gt;villkoren och avslutar affären. Såsom jag tidigare anfört bör de skyddsin-&lt;br&gt;tressen som då uppträder i första hand tillgodoses genom annan lagstift-&lt;br&gt;ning än den som nu är aktuell för värdepappersmarknaden. Varken i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet eller i remissyttrandena har det framkommit något skäl eller&lt;br&gt;missförhållande som kan utgöra grund för att reglera parternas handlande&lt;br&gt;i nu diskuterat hänseende. Det finns således, som jag ser det, för närvaran-&lt;br&gt;de inte någon grund för att reglera dessa avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln på penning- och obligationsmarknaden sker för närvarande&lt;br&gt;utan medverkan av clearingorganisation. Avtalen ingås direkt mellan ex-&lt;br&gt;empelvis kund och bank. I enlighet med det tidigare anförda bör parterna&lt;br&gt;även vid denna handel själva råda över frågan om säkerhet skall ställas&lt;br&gt;eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har regeringen till riksdagen lämnat en proposition&lt;br&gt;om ett kontobaserat penningmarknadssystem. Enligt propositionen skall&lt;br&gt;PMC administrera ett kontobaserat system för hantering av vissa skuldför-&lt;br&gt;bindelser avsedda for allmän omsättning. Systemet omfattar främst s. k.&lt;br&gt;avistaaffärer men i framtiden skall även terminsaffärer kunna hanteras&lt;br&gt;inom systemet. Vid handel med derivatprodukter på penning- och obliga-&lt;br&gt;tionsmarknaden är avsikten att PMC längre fram skall åta sig ett clearing-&lt;br&gt;ansvar som innebär att PMC inträder som part i affärerna. Som förutsätt-&lt;br&gt;ning för clearingen av en sådan affär avses gälla att säkerhet ställs inte bara&lt;br&gt;vid själva registreringen (initial säkerhet) utan också att PMCs motpart&lt;br&gt;ställer kompletterande säkerhet (marginalsäkerhet) under kontraktets löp-&lt;br&gt;tid, om panten nedgår i värde till följd av förändringar i ränteläget.&lt;br&gt;Avsikten är att PMC skall kunna tillförsäkra sig panträtt i registrerade&lt;br&gt;skuldförbindelser vid options- och terminsaffärer. I propositionens lagför-&lt;br&gt;slag har intagits en regel med sikte på sådana avtalsbaserade panträtter (5&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket). Några lagbestämmelser om PMCs clearingförfa-&lt;br&gt;rande föreslås inte med hänsyn till clearingförfarandets utpräglade teknis-&lt;br&gt;ka karaktär. I stället skall reglerna för clearingen följa av avtal mellan&lt;br&gt;intressenterna (jfr prop. 1990/91:106 s. 39, 48 och 61 och Ds Fi 1990:26&lt;br&gt;Lagreglering angående penningmarknadscentralen s. 22, 28 — 29 och 54).&lt;br&gt;Den derivathandel som blir föremål för clearingverksamhet i PMC-syste-&lt;br&gt;met kommer att omfattas av den reglering jag nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.2 Säkerhetskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid options- och terminshandel som blir föremål för&lt;br&gt;clearingverksamhet skall betryggande säkerhet finnas. Clearingorga-&lt;br&gt;nisationen skall se till att säkerhet ställs och att sådan säkerhet&lt;br&gt;vidmakthålls under optionens eller terminens löptid. Det överlåts&lt;br&gt;på aktörerna att i sina avtalsvillkor för handeln precisera säkerhets-&lt;br&gt;kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att skyldigheten att ställa sä-&lt;br&gt;kerhet skall åvila den som utfärdar en option eller ingår ett terminsavtal. I&lt;br&gt;kommitténs förslag anges även vid vilken tidpunkt säkerhet senast skall&lt;br&gt;vara ställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar kommitténs förslag utan&lt;br&gt;erinran. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: I den verksamhet som administreras av OM&lt;br&gt;finns detaljerade bestämmelser om de krav på säkerheter som ställs i&lt;br&gt;handeln. Dessa bestämmelser föreskriver att utfärdare av en option eller&lt;br&gt;köpare eller säljare av ett terminskontrakt är skyldig att ställa säkerhet för&lt;br&gt;sitt åtagande. Motsvarande regler finns inom derivathandeln utomlands.&lt;br&gt;För varje kund finns vanligtvis ett konto hos clearingorganisationen där&lt;br&gt;kundens innehav av derivatinstrument är registrerade och där säkerhets-&lt;br&gt;kravet framgår, s. k. kundkonto. Säkerhetshanteringen kan ha varierande&lt;br&gt;utformning. Säkerhet kan ställas av slutkunden direkt gentemot clearing-&lt;br&gt;en. Slutkunden kan också ställa säkerhet gentemot den clearingmedlem&lt;br&gt;som företräder kunden och som i sin tur ställer säkerhet gentemot clearing-&lt;br&gt;en. Beräkningen av säkerheter sker i Sverige på kundnivå, dvs. clearingens&lt;br&gt;kontosystem är baserat på slutkund. 11, ex. USA beräknas i stället säkerhe-&lt;br&gt;ten på clearingmedlemsnivå. Det innebär att clearingmedlemmen ställer&lt;br&gt;säkerhet för det nettobelopp som summan av alla slutkunders säkerhetsbe-&lt;br&gt;hov utvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både i Sverige och internationellt används den s. k. marginalsäkerhets-&lt;br&gt;metoden för att beräkna hur stor säkerhet som behövs. Metoden kan&lt;br&gt;översiktligt beskrivas enligt följande. Storleken av en optionsutfärdares&lt;br&gt;åtagande eller.en köpares eller en säljares åtagande enligt ett terminskon-&lt;br&gt;trakt varierar under avtalets löptid. Orsaken härtill är främst att värdet på&lt;br&gt;den underliggande tillgångens värde varierar över tiden, vilket återverkar&lt;br&gt;på options- och terminskontraktets värde. Det går att dag för dag räkna ut&lt;br&gt;hur stor den ackumulerade vinsten eller förlusten är för varje kontrakt. De&lt;br&gt;säkerheter som skall ställas måste till att börja med täcka den ackumulera-&lt;br&gt;de förlusten. För att skapa en tidsfrist för clearingen att hinna reagera då&lt;br&gt;säkerhetsbeloppet inte uppgår till föreskriven nivå krävs även säkerhet för&lt;br&gt;den sannolika kursförändringsrisken för nästa eller några följande dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säkerhetskravet sätts för högt leder det till att resurser onödigtvis&lt;br&gt;dras från marknaden vilket leder till en lägre likviditet. Sätts kravet å&lt;br&gt;andra sidan för lågt uppstår i förlängningen risk för att t. ex. en clearingor-&lt;br&gt;ganisation inte klarar av sitt garantiåtagande. Utgångspunkten bör vara att&lt;br&gt;kravet på säkerhet sätts så högt att det är tillräckligt för att kundens konto&lt;br&gt;skall kunna avslutas eller neutraliseras utan att ytterligare medel behöver&lt;br&gt;tillskjutas. Samtidigt bör kraven på säkerhet kunna variera från tid till&lt;br&gt;annan beroende på hur kurserna på tillgången som optionen eller terminen&lt;br&gt;avser rör sig. Säkerhetsnivån skall således kunna förändras vid ändrat&lt;br&gt;marknadsläge och systemet kännetecknas av flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsnivån bör dock aldrig underskrida en viss lägsta nivå. Den&lt;br&gt;grundnivån bör vara så väl tilltagen att den säkerställer även relativt&lt;br&gt;kraftiga och snabba kurssvängningar i systemet. Innebörden härav är att&lt;br&gt;det alltid måste finnas ett viss mått av översäkerhet i systemet. Föränd-&lt;br&gt;ringar av kursen i den tillgång optionen avser varierar beroende på vilken&lt;br&gt;typ av tillgång det är fråga om. Det är därför varken lämpligt eller möjligt&lt;br&gt;att i lag ange hur stor säkerheten bör vara. I stället bör det åligga clearing-&lt;br&gt;organisationen att utifrån nu angivna riktlinjer utforma lämpliga säker-&lt;br&gt;hetssystem för handeln. Det får sedan ankomma på bankinspektionen att i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin tillsyn följa utvecklingen och se till att säkerheten i systemet uppfyller Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;rimliga krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av säkerheter sker i Sverige på kundnivå. Större aktörer&lt;br&gt;kan på olika konton dels ha positioner som inte kräver säkerhet, dvs. visar&lt;br&gt;ett överskott, dels sådana som gör det, dvs. visar ett underskott. Något&lt;br&gt;hinder mot att vid beräkningen av säkerhetsbehovet göra en samlad säker-&lt;br&gt;hetsbedömning av en kunds positioner, dvs. balansera över- och under-&lt;br&gt;skott, på kundens olika konton bör inte ställas upp. Inte heller bör hinder&lt;br&gt;ställas upp mot s.k. crossclearing, dvs. att olika instrument, t. ex. optioner&lt;br&gt;och terminer avseende samma underliggande tillgång är föremål för ge-&lt;br&gt;mensam riskvärdering med hänsyn till tänkbara värdeförändringar i den&lt;br&gt;underliggande tillgången och instrumenten själva. Denna metod att beräk-&lt;br&gt;na säkerhetsbehovet är vanligt förekommande i internationella samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något hinder i lag bör inte heller uppställas mot beräkning av säkerheter&lt;br&gt;på clearingmedlemsnivå såsom sker t. ex. i USA. Det väsentliga är att det&lt;br&gt;säkerhetssystem som tillämpas uppfyller kravet på att det skall föreligga&lt;br&gt;betryggande säkerhet för gjorda åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisations viktigaste uppgift är att trygga att alla avtal&lt;br&gt;som registreras kan uppfyllas. Det är clearingorganisationen som utformar&lt;br&gt;säkerhetssystemet och även kontinuerligt bevakar säkerhetssystemets&lt;br&gt;funktion vid handeln. Att systemet utformas så att det blir betryggande är&lt;br&gt;något som en clearingorganisation av självbevarelsedrift har ett stort eget&lt;br&gt;intresse av att se till. Vad nu anförts om en clearingorganisations ställning&lt;br&gt;talar starkt för att en sådan organisation även enligt lag bör ha ansvaret för&lt;br&gt;säkerhetskraven inom denna handel. Jag föreslår därför att det av lagtex-&lt;br&gt;ten skall framgå att det åligger en clearingorganisation att se till att erfor-&lt;br&gt;derliga säkerheter ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en marknad där konkurrens råder går det inte att bortse från risken för&lt;br&gt;att det tummas på säkerhetskrav och andra skyddsregler. Av vad som sagts&lt;br&gt;tidigare framgår att det inte i lag går att konkret fastställa miniminivån för&lt;br&gt;säkerheter. En sådan lagregel skulle bli alldeles för komplicerad. Bankin-&lt;br&gt;spektionen har här en viktig roll att spela. Inspektionen bör övervaka att&lt;br&gt;de säkerhetskrav som tillämpas på marknaden inte används som ett kon-&lt;br&gt;kurrensmedel och att uppställda krav är rimliga. Inspektionen bör ha en&lt;br&gt;möjlighet att påverka kraven på säkerhet. Detta kan tillgodoses genom att&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får&lt;br&gt;rätt att meddela föreskrifter om säkerhetskravens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.3 Undantag från kravet på säkerhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Alla aktörer skall ställa säkerhet. Endast om det är&lt;br&gt;uppenbart att säkerhet inte erfordras bör kravet på säkerhet kunna&lt;br&gt;efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag från-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sett att kommittén föreslår att banker skall kunna befrias från skyldigheten&lt;br&gt;att ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker kommitténs&lt;br&gt;förslag eller lämnar det utan erinran. Några remissinstanser, däribland&lt;br&gt;bankinspektionen, riksgäldskontoret och riksbanksfullmäktige, ifrågasätter&lt;br&gt;om undantag skall kunna medges från skyldigheten att ställa säkerhet.&lt;br&gt;Svenska Försäkringsbolags Riksförbund anser att samma skäl föreligger&lt;br&gt;som för bankerna att befria försäkringsbolagen från att ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I affärslivet graderas kunder bl. a. efter sin&lt;br&gt;kreditvärdighet. Att bygga upp en god kreditvärdighet kan ta lång tid och&lt;br&gt;kräver uppoffringar. Kunder med olika kreditvärdighet behandlas också&lt;br&gt;olika i affärslivet. Även i lagstiftningen finns exempel på bestämmelser&lt;br&gt;som anger att kunder kan behandlas olika beroende på kreditvärdighet. En&lt;br&gt;bank kan exempelvis med stöd av 2 kap. 13 § första stycket bankrörelse-&lt;br&gt;lagen i sin kreditgivning avstå från säkerhet om den kan anses obehövlig&lt;br&gt;eller om det annars föreligger särskilda skäl. Enligt uttalande i motiven till&lt;br&gt;bestämmelsen är säkerhet obehövlig vid kreditgivning till staten, kommu-&lt;br&gt;ner eller andra säkra låntagare (prop. 1986/87:12 s. 241).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elandel med optioner och terminer kan emellertid innefatta ett avsevärt&lt;br&gt;risktagande, vilket kan medföra att stora förluster uppstår på kort tid. De&lt;br&gt;kraftiga kursfallen hösten 1987 orsakade inom options- och terminshan-&lt;br&gt;deln stora förluster inte bara för privatpersoner utan också för bl. a. banker&lt;br&gt;och fondkommissionsbolag. Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas om&lt;br&gt;det är lämpligt att göra en traditionell kreditprövning i denna typ av&lt;br&gt;handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deposition och pantförskrivning av tillgångar för ställande av säkerhet&lt;br&gt;medför att resurser binds. Den som slipper ställa säkerhet, s. k. nollrisk-&lt;br&gt;kund, får därmed en fördel framför andra aktörer i handeln. Förekomsten&lt;br&gt;av nollriskkunder leder således till att aktörerna på marknaden konkurre-&lt;br&gt;rar på olika villkor. Optionsutredningen ansåg mot denna bakgrund att det&lt;br&gt;inte borde finnas några undantag från kravet på säkerhet vid handeln med&lt;br&gt;standardiserade optioner och terminer. Värdepappersmarknadskommit-&lt;br&gt;tén anser dock att det bör finnas en möjlighet att undanta banker från&lt;br&gt;skyldigheten att ställa säkerhet. Ett av skälen för ett undantag till förmån&lt;br&gt;för banker är att en bank svarar för att vissa betalningsutfästelser, t. ex.&lt;br&gt;inlåning, remburser och garantier, infrias utan att de är särskilt säkerställ-&lt;br&gt;da.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de i dag gällande reglerna för handeln hos OM, kan OM medge&lt;br&gt;undantag från kravet på säkerhet för vissa kategorier av kunder. Det kan&lt;br&gt;konstateras att medvetenheten om de risker som finns i derivathandeln&lt;br&gt;har ökat och att adekvata åtgärder för att förebygga en upprepning av vad&lt;br&gt;som hände hösten 1987 har vidtagits. De kontroll- och bevakningssystem&lt;br&gt;som banker och fondkommissionsbolag byggt upp i enlighet med bankin-&lt;br&gt;spektionens allmänna råd kan i någon mån anses ersätta den varningssig-&lt;br&gt;nal som krav på säkerhet skulle innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det tveksamt om det vid handeln med optioner&lt;br&gt;och terminer existerar kunder som inte är förenade med vare sig kredit-,&lt;br&gt;leverans eller annan risk. Erfarenheterna från hösten 1987 visar också att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t. ex. banker och kommuner kan drabbas av betydande förluster. Därtill Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;kommer att säkerhetskravet får anses utgöra en betydelsefull grundregel&lt;br&gt;som ytterst syftar till att bevara det finansiella systemets stabilitet. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill bör i princip alla aktörer ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har övervägt att låta denna skyldighet gälla utan undantag. En sådan&lt;br&gt;regel skulle emellertid kunna lägga oönskade hinder för nya typer av&lt;br&gt;säkerhetssystem, exempelvis genom en försäkringslösning. Bl. a. med hän-&lt;br&gt;syn härtill framstår det inte som lämpligt att i lag införa en undantagslös&lt;br&gt;regel och således skapa ett system utan någon som helst flexibilitet. Stränga&lt;br&gt;krav bör emellertid ställas för befrielse från säkerhetskravet. Endast om&lt;br&gt;det är uppenbart att säkerhet inte erfordras bör kravet på säkerhet kunna&lt;br&gt;efterges. Dessutom bör beslut av en clearingorganisation om att efterge&lt;br&gt;säkerhetskravet helt eller delvis kräva godkännande av bankinspektionen.&lt;br&gt;Inspektionen har därigenom möjlighet att följa och kontrollera handeln.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.4 Sanktioner mot den som inte uppfyller säkerhetskraven&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Jag är inte beredd att föreslå en lagstadgad&lt;br&gt;rätt för en clearingorganisation eller för en fondkommissionär att&lt;br&gt;omedelbart avsluta eller neutralisera ett konto för vilket säkerhets-&lt;br&gt;kraven inte blivit uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att det i lag införs en rätt för&lt;br&gt;såväl en clearingorganisation som en fondkommissionär att omedelbart&lt;br&gt;avsluta eller neutralisera de kundkonton för vilka säkerhetskraven inte&lt;br&gt;blivit uppfyllda. Vidare skall en clearingorganisation även i annat fall få&lt;br&gt;avveckla eller på annat sätt neutralisera eller minska risken i en kunds&lt;br&gt;options- eller terminsaffär om synnerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast några remissinstanser kommenterar kom-&lt;br&gt;mitténs förslag. Bankinspektionen anser det väsentligt att det i lag slås fast&lt;br&gt;en obligatorisk skyldighet för en clearingorganisation, ett bankinstitut eller&lt;br&gt;ett fondkommissionsbolag att tvångsvis avveckla eller neutralisera ett&lt;br&gt;konto för vilket säkerhetskravet inte blivit uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt ställningstagande: Bankinspektionen har utfärdat all-&lt;br&gt;männa råd angående handel med standardiserade optioner och aktieter-&lt;br&gt;miner (BFFS 1988:7). Däri anges att en fondkommissionär av säkerhets-&lt;br&gt;skäl bör ha rätt att tvångsvis avsluta ett kundkonto. Enligt optionsutred-&lt;br&gt;ningen var en sådan lagregel inte nödvändig eftersom det fick anses ligga i&lt;br&gt;sakens natur att, om betryggande säkerhet inte ställdes, kontot måste&lt;br&gt;avslutas. Däremot ansåg optionsutredningen att det skulle införas en lag-&lt;br&gt;stadgad skyldighet för en clearingorganisation att omedelbart avsluta eller&lt;br&gt;neutralisera de konton för vilka säkerhetskraven inte blivit uppfyllda.&lt;br&gt;Enligt kommittén är det ett väsentligt konsumentintresse att affärer på ett&lt;br&gt;konto där säkerhetskravet inte längre är uppfyllt verkligen avvecklas eller&lt;br&gt;neutraliseras snabbt om affärerna leder till allt större förluster. Skäl förelig-&lt;br&gt;ger därför enligt kommittén att införa en lagstadgad rätt för fondkommis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionär och clearingorganisation att neutralisera eller avveckla ett sådant Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare framhållit är det inte lämpligt att i lag exakt ange&lt;br&gt;säkerhetskraven. I lag angivet krav på att säkerheten skall vara betryggan-&lt;br&gt;de måste därför utfyllas och preciseras av aktörerna i handeln. En clearing-&lt;br&gt;organisation och en fondkommissionär måste således i sina avtalsvillkor&lt;br&gt;för handeln och avtal med kunder noggrant ange säkerhetskraven. Som&lt;br&gt;framgår av beskrivningen av säkerhetssystemens uppbyggnad är det fråga&lt;br&gt;om ett relativt detaljerat regelsystem. Därtill kommer regler om exempel-&lt;br&gt;vis vid vilken tidpunkt säkerhet resp, tilläggssäkerhet skall vara ställd och&lt;br&gt;vilka säkerheter som godtas. Att lagens regler om säkerheter måste utfyllas&lt;br&gt;av aktörerna för en tillfredställande reglering av handeln framgår också vid&lt;br&gt;en jämförelse mellan kommitténs förslag och de villkor som för närvaran-&lt;br&gt;de gäller på marknaden. Jag tänker då närmast på bankinspektionens ovan&lt;br&gt;nämnda allmänna råd och OMs bestämmelser om säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en kund som inte uppfyller säkerhetskraven innebär en poten-&lt;br&gt;tiell risk för förluster för en clearingorganisation och/eller en fondkommis-&lt;br&gt;sionär har dessa ett betydande eget intresse av att säkerhetskraven nog-&lt;br&gt;grant preciseras i allmänna villkor eller andra avtal. Dessutom torde det&lt;br&gt;ligga i deras intresse att reglerna är så klart utformade att tvister och&lt;br&gt;tolkningsproblem i största möjliga mån undviks. En naturlig följd av den&lt;br&gt;precisering av säkerhetskraven som måste ske av aktörerna är också att det&lt;br&gt;i avtalen och villkoren anges när en kunds konto får avvecklas på grund av&lt;br&gt;bristande säkerhet, dvs. vilka påföljder som kan komma i fråga vid ett&lt;br&gt;sådant avtalsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förenat med stora svårigheter att i lag på ett adekvat och entydigt&lt;br&gt;sätt fastställa när en clearingorganisation eller en fondkommissionär skall&lt;br&gt;ha rätt att tvångsvis avveckla ett kundkonto. Risk föreligger att en sådan&lt;br&gt;lagregel blir alldeles för komplicerad. Vidare kan ifrågasättas lämpligheten&lt;br&gt;i att ge en avtalspart en lagfäst rätt att avveckla ett kundkonto som utvisar&lt;br&gt;ett negativt säkerhetssaldo när detta beräknats utifrån grunder som parter-&lt;br&gt;na själva kommit överens om. En sådan åtgärd kan få långtgående effekter&lt;br&gt;och det kan inte uteslutas att tvist kan uppkomma om hur säkerhetssaldot&lt;br&gt;beräknats eller om ställd säkerhet är fullgod. Det sagda talar för att det i&lt;br&gt;första hand bör åligga clearingorganisationen att i sina avtalsvillkor för&lt;br&gt;clearingen ange såväl säkerhetskraven som vilka påföljder som kan kom-&lt;br&gt;ma ifråga vid ett avtalsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en effektiv tillsyn och kontroll av att gällande villkor efterlevs och&lt;br&gt;att sanktioner vidtas mot den som bryter mot villkoren bör förutsättningar&lt;br&gt;för en säker handel kunna skapas. Med hänsyn till vad jag nu anfört&lt;br&gt;föreligger det enligt min mening inte tillräckliga skäl för att ge vissa aktörer&lt;br&gt;en lagfäst rätt att tvångsavveckla ett kundkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.5 Obligatorisk clearing&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Jag är för närvarande inte beredd att föreslå&lt;br&gt;en regel om obligatorisk clearing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs föreslag: Kommittén föreslår att handeln med standardise-&lt;br&gt;rade optioner och terminer alltid skall organiseras med en clearingorgani-&lt;br&gt;sation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan erin-&lt;br&gt;ran. Bankinspektionen och PenningmarknadsCentralen PmC AB pekar i&lt;br&gt;sina remissyttranden bl. a. på att en regel om obligatorisk clearing kan leda&lt;br&gt;till att faktiska monopol tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt ställningstagande: Syftet med standardiseringen av op-&lt;br&gt;tioner och terminer är att underlätta hanteringen av dessa instrument så&lt;br&gt;att förutsättningar föreligger för en likvid options- eller terminsmarknad.&lt;br&gt;En clearing utgör sannolikt ytterligare en nödvändig förutsättning för en&lt;br&gt;mer omfattande handel med sådana instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda talar för att det inte skulle vara erforderligt att i lag kräva&lt;br&gt;obligatorisk clearing. Med hänsyn härtill och till att ytterligare övervägan-&lt;br&gt;den bör göras i samband med behandlingen av kommitténs förslag till ny&lt;br&gt;börs- och clearinglag är jag inte nu beredd att föreslå en regel om obligato-&lt;br&gt;risk clearing.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Lån av fondpapper och blankningsförbudet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Blankningsförbudet för fondkommissionärer tas bort.&lt;br&gt;En enhetlig reglering bör ske av alla slag av förfoganden över finan-&lt;br&gt;siella instrument som tillhör annan. Bestämmelserna bör gälla före-&lt;br&gt;tag som står under bankinspektionens eller försäkringsinspektions&lt;br&gt;tillsyn. Någon reglering i lag av s. k. oäkta blankning föreslås inte.&lt;br&gt;Något krav på leveranskapacitet inom options- och terminshandeln&lt;br&gt;uppställs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att avtal om lån av fondpapper&lt;br&gt;för blankning skall slutas skriftligen i särskild för ändamålet upprättad&lt;br&gt;handling. Formulär för avtalet fastställs av bankinspektionen. Denna regel&lt;br&gt;bör gälla alla näringsidkare. Blankning får endast ske av fondpapper som&lt;br&gt;bankinspektionen godkänt. Kommittén föreslår även ett förbud mot s. k.&lt;br&gt;oäkta blankning med undantag för viss korttidsblankning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanserna tillstyrker förslagen eller&lt;br&gt;lämnar dem utan erinran. LO motsätter sig att blankningsförbudet tas&lt;br&gt;bort. Riksbanksfullmäktige anser att handeln med räntebärande värdepap-&lt;br&gt;per är av den karaktären att generell möjlighet till blankning bör ges, i&lt;br&gt;synnerhet för stats- och bostadspapper. Bankinspektionen föreslår bestäm-&lt;br&gt;melser som ger inspektionen rätt att föreskriva krav på leveranskapacitet i&lt;br&gt;de fall blankning av det underliggande fondpapperet inte är tillåtet och rätt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att återta ett tidigare givet godkännande av ett fondpapper för blankning. Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;Riksskatteverket understryker vikten av att de skattemässiga konsekvenser-&lt;br&gt;na utreds innan blankning tillåts. Bankorganisationerna och Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen samt Invik &amp;amp; Co AB anser att det är tillräckligt&lt;br&gt;med kravet på skriftligt avtal och att det inte behövs något obligatoriskt&lt;br&gt;formulär upprättat av bankinspektionen. Invik &amp;amp; Co AB föreslår dessutom&lt;br&gt;att kravet på skriftligt avtal bör upprätthållas för alla slag av aktielån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for mitt förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Blankningsförbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 23 § andra stycket fondkommissionslagen finns förbud för ett fondkom-&lt;br&gt;missionsbolag att för egen räkning sälja fondpapper som bolaget har mot-&lt;br&gt;tagit som lån (blankning) eller att medverka vid blankning för annans&lt;br&gt;räkning. Förbudet gäller enligt 38 § samma lag även i banks fondkommis-&lt;br&gt;sionsrörelse. Utmärkande for denna typ av blankning är att man säljer ett&lt;br&gt;fondpapper man förfogar över men inte äger, s. k. äkta blankning. En&lt;br&gt;annan typ av blankning, som emellertid inte nämns i lagstiftningen, är att&lt;br&gt;man säljer ett fondpapper som man vid försäljningen inte förfogar över,&lt;br&gt;ibland kallat oäkta blankning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för att förbudet mot blankning infördes i 1979 års fondkommis-&lt;br&gt;sionslag var att Stockholms fondbörs ansågs vara alltför liten och ha ett&lt;br&gt;alltför begränsat material av fondpapper tillgängligt för omsättning. Här-&lt;br&gt;till kom att det i samband med blankning ansågs förekomma utpräglat&lt;br&gt;spekulativa inslag och att den part som har en närmare kännedom om&lt;br&gt;marknadsläget uppenbarligen har ett övertag i jämförelse med motparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena är i dag som kommittén anfört förändrade. Stockholms&lt;br&gt;fondbörs är numera tillräckligt stor. Såväl antalet börsbolag som börsom-&lt;br&gt;sättningen har ökat väsentligt under 1980-talet. Spekulativa inslag före-&lt;br&gt;kommer i all värdepappershandel och är således inget specifikt för blank-&lt;br&gt;ningsaffärer. Vid blankning försöker en aktör tjäna pengar vid en nedåtgå-&lt;br&gt;ende marknad och det kan knappast anses mer spekulativt än att göra det&lt;br&gt;vid en uppåtgående. Till detta kommer att det finns andra instrument på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden som ger ett positivt utfall i en vikande marknad,&lt;br&gt;t. ex. en köpt säljoption eller en såld termin. Påståendet att den som är&lt;br&gt;välinformerad om marknaden har ett övertag gäller generellt och har inte&lt;br&gt;något specifikt samband med blankning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt förekommer blankning på flera betydande värdepappers-&lt;br&gt;marknader. I Storbritannien finns det ingen regel som förbjuder blankning&lt;br&gt;vare sig det gäller lånade värdepapper eller värdepapper man inte förfogar&lt;br&gt;över. Den som blankar vid London Stock Exchange måste upplysa om&lt;br&gt;detta och information om blankningsvolymerna skall anges i börsens in-&lt;br&gt;formationssystem. Förmedling av aktielån sker via särskilda av Bank of&lt;br&gt;England auktoriserade firmor. Dessa firmors aktielån sker genom skriftli-&lt;br&gt;ga avtal och säkerheter motsvarande minst marknadsvärdet av aktierna&lt;br&gt;måste ställas. I USA är det också tillåtet att blanka genom att låna värde-&lt;br&gt;papper och genom att sälja värdepapper som man inte förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktielånemarknaden i USA uppkom initialt snarare för att lösa misslyc- Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;kanden i leveranssystemet än som en affärsstrategi. Om en handlare på&lt;br&gt;leveransdagen inte har tillräcklig mängd aktier så kan han bota den bristen&lt;br&gt;genom att låna aktier av någon annan. I USA sker aktielån i detta syfte i&lt;br&gt;ganska stor omfattning och sådana avtal sluts normalt i skriftlig form. I&lt;br&gt;Norge och Danmark är blankning tillåten men vissa restriktioner förelig-&lt;br&gt;ger. I Finland däremot finns ett förbud för värdepappersförmedlare (mot-&lt;br&gt;svarar en svensk fondkommisionär) att låna värdepapper av en kund för&lt;br&gt;blankning. Däremot finns inget förbud mot att blanka värdepapper som&lt;br&gt;värdepappersförmedlaren inte förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag om att slopa blankningsförbudet har behandlats vid&lt;br&gt;genomförandet av skattereformen. I propositionen (1989/90:110 s. 451)&lt;br&gt;påpekades att den skattemässiga synen på blankningsaffärer är helt avgö-&lt;br&gt;rande för om det skall förekomma sådana affarer och att skattesystemet&lt;br&gt;bör vara neutralt i detta hänseende och lämna möjligheten öppen så att ett&lt;br&gt;eventuellt slopande av blankningsförbudet kan få de avsedda positiva&lt;br&gt;effekterna för värdepappersmarknaden. I anledning härav har införts ett&lt;br&gt;förtydligande i 24 § 2 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;av vilket följer att med avyttring avses inte utlåning av egendom för&lt;br&gt;blankning. I nyss nämnda proposition tas även upp beskattningen av såväl&lt;br&gt;intäkter resp, kostnader vid utlåning som en blankningsaffär över ett&lt;br&gt;årsskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast fondkommissionärer omfattas av blankningsförbudet. För övri-&lt;br&gt;ga aktörer på värdepappersmarknaden är lån av fondpapper för blankning&lt;br&gt;tillåtet under förutsättning att ägaren av fondpapperet lämnar sitt sam-&lt;br&gt;tycke därtill (jfr 10 kap 4 § brottsbalken). Mot bakgrund härav framstår&lt;br&gt;det som olämpligt att i Sverige vidmakthålla ett förbud för en liten grupp&lt;br&gt;aktörer på en alltmer internationaliserad värdepappersmarknad. Tillåtan-&lt;br&gt;de av blankning medför också att svenska fondkommissionärer kan bättre&lt;br&gt;ta till vara sina kunders intressen på den internationella värdepappers-&lt;br&gt;marknaden. Blankningsmöjligheten skapar förutsättningar för en högre&lt;br&gt;likviditet och en effektivare prissättning eftersom prissättningen blir säkra-&lt;br&gt;re ju fler kunniga bedömare som vid varje tidpunkt kan uttrycka sin&lt;br&gt;uppfattning om priset på ett värdepapper. Med hänsyn härtill och till att&lt;br&gt;skälen för det rådande blankningsförbudet inte längre kan anses hållbara&lt;br&gt;bör förbudet upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lån av fondpapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit regler som endast tar sikte på lån av fondpapper&lt;br&gt;för blankning. Lån av fondpapper, som är en form av förfogande över&lt;br&gt;annans fondpapper, förekommer emellertid som tidigare nämnts även för&lt;br&gt;andra ändamål än för blankning. Om exempelvis en aktör när leverans av&lt;br&gt;fondpapper skall ske inte kan fullgöra sina förpliktelser, dvs. leverera den&lt;br&gt;överenskomna mängden av fondpapper, föreligger risk för en störning i&lt;br&gt;systemet. Mottagaren av de fondpapper som skulle levereras kan i sin tur&lt;br&gt;ha en förpliktelse att leverera dessa till en annan aktör. En sådan störning&lt;br&gt;kan fortplanta sig i systemet (en s. k. dominoeffekt) och utsätta det och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaden för fara. Genom ett temporärt lån av fondpapperet kan en Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;aktör uppfylla sin förpliktelse och därmed förhindra att marknaden drab-&lt;br&gt;bas av leveransproblem. Lån av fondpapper, för att täcka en brist vid&lt;br&gt;tidpunkten för leverans, kan således i vissa fall fylla en viktig funktion för&lt;br&gt;likviditeten på värdepappersmarknaden (jfr bl. a. Trettio-gruppens rap-&lt;br&gt;port, se avsnitt 3.2). En långivare som lånar ut fondpapper för att täcka en&lt;br&gt;leveransbrist har givetvis behov av att skydda sig mot risken att inte få&lt;br&gt;tillbaka samma mängd fondpapper eller ersättning därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1979:750) om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper&lt;br&gt;innebär att avtal om rätt för en panthavare att för annans räkning än&lt;br&gt;ägarens förfoga över fondpapper är ogiltigt om det inte slutits skriftligen i&lt;br&gt;särskild för ändamålet upprättad handling. Lagens regel om skriftligt avtal&lt;br&gt;för förfogande gäller även den som innehar fondpapper i kommission eller&lt;br&gt;till förvaring, dvs. huvudsakligen fondkommissionärer (2 §). Avtal om&lt;br&gt;försäljning av pantsatta fondpapper behandlas i 3 §. Återpantsättning och&lt;br&gt;överlåtelse av panträtt avseende fondpapper regleras i 4 §. Sådan återpant-&lt;br&gt;sättning eller överlåtelse får inte ske för högre belopp eller på strängare&lt;br&gt;villkor än hos den ursprunglige panthavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har ansett det vara en nackdel med att anpassa förfogande-&lt;br&gt;lagen även till blankningssituationen eftersom bestämmelserna om blank-&lt;br&gt;ning då skulle hamna i en speciell lag vid sidan om den egentliga värdepap-&lt;br&gt;persrättsliga lagstiftningen. Jag anser emellertid att det är av underordnad&lt;br&gt;betydelse för vilket ändamål lån eller andra förfoganden över fondpapper&lt;br&gt;sker. Om reglerna begränsas till lån av fondpapper för blankning är det&lt;br&gt;inte uteslutet att det kan uppkomma problem med tolkningen av ett&lt;br&gt;låneavtal i fråga om i vilket syfte lånet har skett. Det kan vidare finnas risk&lt;br&gt;för ett kringående av en sådan regel. Som tidigare framhållits kan lån av&lt;br&gt;fondpapper i vissa situationer fylla en väsentlig funktion på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden. Det väsentliga ur långivarens synpunkt är dessutom inte vad&lt;br&gt;låntagaren skall göra med exempelvis aktierna utan att långivaren får klart&lt;br&gt;för sig vad avtalet innebär och säkerhet att få tillbaka aktierna vid den i&lt;br&gt;avtalet bestämda tidpunkten. För att få en enhetlig reglering av lån och&lt;br&gt;andra förfoganden över fondpapper, oberoende av för vilket ändamål det&lt;br&gt;sker, bör bestämmelserna i förfogandelagen tas in i den av mig nu föreslag-&lt;br&gt;na lagen om handel med finansiella instrument och där göras tillämpliga&lt;br&gt;på alla typer av förfoganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt förfogandelagen har kommittén före-&lt;br&gt;slagit att lån av fondpapper för blankning skall få ske först efter skriftlig&lt;br&gt;överenskommelse i särskild för ändamålet upprättad handling. Enligt&lt;br&gt;kommittén bör regeln gälla alla näringsidkare och avtalet vara upprättat på&lt;br&gt;av bankinspektionen fastställt formulär. I detta formulär skulle bankin-&lt;br&gt;spektionen ange föreskrifter om säkerhet, tidsbegränsning, uppsägningstid&lt;br&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om lån av fondpapper sker vanligen direkt mellan två parter&lt;br&gt;som ställer upp villkoren och avslutar affären. Som jag tidigare anfört bör&lt;br&gt;de skyddsintressen som uppträder i sådana sammanhang i första hand&lt;br&gt;tillgodoses genom annan lagstiftning än den som nu är aktuell för värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden. Erfarenheterna i Sverige av lån av fondpapper för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blankning är små på grund av det rådande blankningsförbudet för fond- Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;kommissionärer. Mot bakgrund härav och att utlåning av fondpapper inte&lt;br&gt;är utan risker bör dock vissa övergripande regler ställas upp för att reglera&lt;br&gt;denna form av verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att ett krav på skriftligt avtal för sådana lån införs. Detta kan&lt;br&gt;lagtekniskt lämpligen ske genom att regeln i förfogandelagen utvidgas till&lt;br&gt;att avse alla slag av förfogande över annans finansiella instrument. I likhet&lt;br&gt;med kommittén anser jag att det inte är meningsfullt att föreskriva att&lt;br&gt;denna regel skall gälla även privatpersoner. Förfogandelagens regler är&lt;br&gt;relativt svårtillgängliga. Med hänsyn härtill bör en lämplig avgränsning ske&lt;br&gt;av bestämmelsernas tillämpningsområde. Reglerna riktar sig främst till de&lt;br&gt;företag som yrkesmässigt tillhandahåller tjänster på värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den. Reglerna bör således i första hand träffa värdepappersinstitut. Förfo-&lt;br&gt;ganden över annans finansiella instrument kan emellertid förekomma&lt;br&gt;även hos andra institut, t. ex. finansbolag och försäkringsbolag. Jag före-&lt;br&gt;slår därför att reglerna skall gälla företag som står under tillsyn av bankin-&lt;br&gt;spektionen eller försäkringsinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det uppställda kravet på skriftligt avtal måste kompletteras med mer&lt;br&gt;detaljerade regler. Det bör därvid åligga branschorganisationerna och&lt;br&gt;marknadsplatserna att utarbeta regler för hur t. ex. lån av fondpapper för&lt;br&gt;blankning skall gå till. Sådana regler bör innehålla anvisningar för hur&lt;br&gt;säkerhetskravet och säkerhetssystemet i övrigt bör utformas. Reglerna bör&lt;br&gt;även ge ledning om vilka interna kontroll- och bevakningsrutiner de en-&lt;br&gt;skilda aktörerna bör upprätta. Sådana regler kan också avse information&lt;br&gt;till marknadsplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skriftliga avtalet utgör en förutsättning för bankinspektionens&lt;br&gt;granskning. Genom att kontrollera dessa avtal och även granska företagens&lt;br&gt;rutiner för exempelvis lån av fondpapper har inspektionen möjlighet att se&lt;br&gt;till att aktuella företag vidtar de åtgärder som är förenliga med en sund&lt;br&gt;utveckling av verksamheten. Ett företag som åsidosätter säkerhetskraven&lt;br&gt;vid lån av finansiella instrument och därmed ökar sin riskexponering kan&lt;br&gt;dessutom komma att anses olämpligt att utöva verksamhet på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har vidare föreslagit att bankinspektionen skall avgöra vilka&lt;br&gt;fondpapper som är lämpliga för blankning. Motivet för detta är att undvi-&lt;br&gt;ka kursmanipulationer i papper med liten omsättning. Mycket talar för att&lt;br&gt;möjlighet till blankning gör att marknadspriserna blir mer rättvisande,&lt;br&gt;t. ex. genom att investerare som tror på ett kursfall men inte innehar&lt;br&gt;tillgången kan påverka kursutvecklingen. Detta minskar riskerna i handeln&lt;br&gt;och kan i sig bidra till att förbättra likviditeten. Att införa begränsningar i&lt;br&gt;blankningsmöjligheterna kan därför motverka syftet att minska riskerna&lt;br&gt;för kursmanipulationer. I likhet med riksbanksfullmäktige anser jag därför&lt;br&gt;att likviditeten i ett fondpapper inte bör utgöra utgångspunkt för en&lt;br&gt;bedömning av om blankning bör tillåtas eller inte. Inte heller i detta&lt;br&gt;avseende föreligger enligt min mening grund för en förhandsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;”Oäkta blankning” &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den form av blankning som kännetecknas av att man säljer ett fondpapper&lt;br&gt;som man inte förfogar över kallas av kommittén för oäkta blankning.&lt;br&gt;Enligt kommittén bör denna form av blankning inte tillåtas. Ett undantag&lt;br&gt;från huvudregeln föreslås dock, nämligen sådan kortsiktig blankning som&lt;br&gt;är möjlig i VPCs kontobaserade system. Mot bakgrund härav har kommit-&lt;br&gt;tén föreslagit en lagregel som tillåter sådan blankning under förutsättning&lt;br&gt;att den som blankar senast dagen efter förvärvar sådana fondpapper som&lt;br&gt;sålts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har som utgångspunkt för sitt förslag tagit aktiemarknaden&lt;br&gt;och det nya kontobaserade VP-systemet. Någon lagregel om s. k. oäkta&lt;br&gt;blankning finns för närvarande inte. Såväl i Sverige som internationellt går&lt;br&gt;utvecklingen mot att skapa datoriserade system för registrering av köp och&lt;br&gt;försäljningar av fondpapper samt hantering av betalning och leverans. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund är det olämpligt att i Sverige införa regler som helt bygger&lt;br&gt;på aktiemarknadens nuvarande handelssystem. Med hänsyn härtill och till&lt;br&gt;att det inte har framkommit några olägenheter av att denna form av&lt;br&gt;blankning inte är reglerad i lagstiftningen på värdepappersmarknaden bör&lt;br&gt;någon regel härom inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskapacitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom options- och terminshandeln avseende aktier fanns tidigare ett krav&lt;br&gt;på s. k. leveranskapacitet, dvs. att deposition av underliggande aktier&lt;br&gt;krävdes vid utfärdandet av köpoption eller förvärv av säljoption samt&lt;br&gt;försäljning av aktier på termin. Grunden för kravet var bankinspektionens&lt;br&gt;allmänna råd (BFFS 1988:7). Syftet med kravet på leveranskapacitet var&lt;br&gt;att säkerställa att aktierna kunde levereras och att bibehålla en fast anknyt-&lt;br&gt;ning mellan handeln i och prissättningen på aktien och handeln med&lt;br&gt;derivatinstrumenten. Kravet skulle också motverka risken för att blank-&lt;br&gt;ning behövde tillgripas för att kunna fullgöra leverans av det underliggan-&lt;br&gt;de fondpapperet. I praktiken har leveranskapacitetskravet inte upprätthål-&lt;br&gt;lits för alla aktörer på marknaden. Banker, fondkommissionsbolag och&lt;br&gt;försäkringsbolag utgör exempel på företagskategorier som inte behövt&lt;br&gt;deponera och pantförskriva de underliggande aktierna. Vidare har som ett&lt;br&gt;alternativ till leveranskapacitet s. k. motoptioner, dvs. innehavda köpop-&lt;br&gt;tioner accepterats. Sedan bl. a. regeländringar vidtagits av OM och fond-&lt;br&gt;handlareföreningen i syfte att skapa förutsättningar för att leveransbara&lt;br&gt;aktier finns att tillgå och att leveransförseningar undviks har bankinspek-&lt;br&gt;tionen upphävt kravet på leveranskapacitet (BFFS 1990:13, BFFS&lt;br&gt;1990:27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom blankningsförbudet föreslås bli upphävt, kan ett krav på leve-&lt;br&gt;ranskapacitet inom options- och terminshandeln inte motiveras utifrån&lt;br&gt;detta förbud. Ett upprätthållande av krav på leveranskapacitet binder i&lt;br&gt;onödan stora resurser och medför administrativa problem. Vidare fram-&lt;br&gt;står det som inkonsekvent att upprätthålla ett sådant krav på aktieoptioner&lt;br&gt;och aktieterminer men ej for övriga optioner och terminer. Internationellt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är det mycket ovanligt att uppställa krav på leveranskapacitet. Övervägan- Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;de skäl talar därför emot att i lag ställa krav på leveranskapacitet. Emeller-&lt;br&gt;tid står det en clearingorganisation eller annan aktör i handeln fritt att&lt;br&gt;träffa avtal om att t. ex. en utfärdare av en köpoption skall deponera de&lt;br&gt;underliggande aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låg omsättning, ett fåtal aktieägare eller en ringa mängd utestående&lt;br&gt;aktier skulle kunna medföra att det vid täckningsköp, dvs. ett köp av aktier&lt;br&gt;för att trygga leverans, inte finns några aktier att köpa på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden. Vid sådana förhållande skulle även ett aktielån väsentligt&lt;br&gt;försvåras. Det åligger i första hand marknadsplatserna och clearingorgani-&lt;br&gt;sationerna att tillse att optioner och terminer på alltför ”tunna” fondpap-&lt;br&gt;per inte noteras. För det fall en sådan handel mot förmodan skulle upp-&lt;br&gt;komma bör bankinspektionen ha rätt att ingripa.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Utestående frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår utvidgade regler om framför allt informationsskyldig-&lt;br&gt;het för aktiebolag som inte är börsregistrerade men vilkas aktier och vissa&lt;br&gt;andra fondpapper är spridda på minst 200 ägare. Till skillnad från kom-&lt;br&gt;mitténs förslag omfattar EGs prospektdirektiv även skuldförbindelser,&lt;br&gt;t. ex. obligationer, utgivna av såväl aktiebolag som andra juridiska perso-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med flaggningsregler avses regler som innebär skyldighet för förvärvare/&lt;br&gt;överlåtare att informera allmänheten och/eller börs vid förvärv eller avytt-&lt;br&gt;ring av större aktieposter. EG har antagit ett flaggningsdirektiv. Någon&lt;br&gt;lagstiftning avseende flaggningsregler finns för närvarande inte i Sverige.&lt;br&gt;Kommittén har, med hänvisning till de goda erfarenheterna som finns av&lt;br&gt;självreglering genom Näringslivets Börskommittés rekommendation rö-&lt;br&gt;rande offentliggörande vid förvärv av större aktieposter, inte lagt fram&lt;br&gt;något lagförslag om flaggningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare att lämna förslag på prospektregler i överensstäm-&lt;br&gt;melse med EGs direktiv. För en harmonisering med EGs regler krävs&lt;br&gt;också lagstiftning om flaggningsskyldighet. Jag avser därför att även i&lt;br&gt;denna fråga återkomma senare. Prospektreglerna och flaggningsreglerna&lt;br&gt;bör då tas in i handelslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Värdepappersrörelse&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Tillståndspliktiga verksamheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Flera av de tjänster som i dag får utövas inom ramen&lt;br&gt;för ett fondkommissionstillstånd skall i fortsättningen kräva särskilt&lt;br&gt;tillstånd. Härigenom kommer en del verksamheter, som i dag kan&lt;br&gt;drivas även utan fondkommissionstillstånd, att bli tillståndspliktiga&lt;br&gt;oavsett vem som bedriver verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall krävas för foretag som yrkesmässigt tillhandahåller&lt;br&gt;tjänster på värdepappersmarknaden genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Handel med finansiella instrument for annans räkning i eget&lt;br&gt;namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella&lt;br&gt;instrument eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseen-&lt;br&gt;de sådana instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Handel med finansiella instrument for egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förvaltning av annans finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Garantigivning eller annan medverkan vid emissioner av fond-&lt;br&gt;papper eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella&lt;br&gt;instrument som är riktade till en öppen krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bankinstitut skall vara skyldiga att söka tillstånd för var och&lt;br&gt;en av de tillståndspliktiga verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Huvuddragen i kommitténs förslag är desamma&lt;br&gt;som i mitt. Följande skillnader föreligger. Kommittén föreslår inte att&lt;br&gt;handel för egen räkning skall fordra särskilt tillstånd. Däremot vill kom-&lt;br&gt;mittén att placeringsrådgivning skall vara en verksamhet som fordrar&lt;br&gt;sådant tillstånd. En mindre skillnad ligger i att kommittén hänför förva-&lt;br&gt;ring av värdepapper till en tillståndspliktig verksamhet (fondpappers-&lt;br&gt;förvaltning) medan jag, liksom beträffande placeringsrådgivning, anser att&lt;br&gt;sådan service skall kunna ingå som ett led i rörelsen för företag som fått&lt;br&gt;tillstånd till någon av de av mig angivna tillståndsbundna verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som uttalar sig i&lt;br&gt;saken instämmer i huvudsak i kommitténs förslag. Bankinspektionen av-&lt;br&gt;styrker att banker och fondkommissionsbolag skall vara skyldiga att söka&lt;br&gt;tillstånd för samtliga typer av verksamheter och föreslår ett förenklat&lt;br&gt;prövningsförfarande. Även bankorganisationerna och Svenska Fondhand-&lt;br&gt;lareföreningen anser att tillståndsprövningen bör förenklas för banker och&lt;br&gt;för fondkommissionsbolag. Styrelsen för Stockholms fondbörs motsätter&lt;br&gt;sig att tillståndstvång skall gälla för placeringsrådgivning. Invik &amp;amp; Co AB&lt;br&gt;anser att tillståndsplikten, med undantag av fondkommissions- och mar-&lt;br&gt;ket maker-verksamhet, bör begränsas till sådan verksamhet som riktas till&lt;br&gt;den som inte är näringsidkare för dennes enskilda placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I fondkommissionslagen (1979:748) regleras den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av fondkommissionärer. Med fondkommissions-&lt;br&gt;rörelse förstås enligt 1 § yrkesmässigt utövad verksamhet som avser handel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med värdepapper för annans räkning i eget namn. Sådan rörelse får endast Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;bedrivas efter tillstånd av bankinspektionen. Tillstånd får lämnas svenskt&lt;br&gt;aktiebolag (fondkommissionsbolag) och bankinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondkommissionsbolags verksamhet får i princip endast avse fond-&lt;br&gt;kommissionshandel med värdepapper. Fondkommissionsbolag får dock&lt;br&gt;för att underlätta fondkommissionsrörelsen i samband med denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna kredit mot säkerhet i fondpapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta emot medel på konto,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. köpa, sälja och byta värdepapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. genom att lämna garanti eller på annat sätt medverka vid emission av&lt;br&gt;fondpapper på den allmänna marknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ta emot fondpapper och andra värdehandlingar till förvaring eller för-&lt;br&gt;valtning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lämna råd om placering av medel i värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondkommissionärerna har inte bara ensamrätt att yrkesmässigt få be-&lt;br&gt;driva handel med värdepapper för annans räkning i eget namn. Ensamrätt&lt;br&gt;föreligger också i fråga om möjligheten att fungera som market maker i&lt;br&gt;OTC-handeln med aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som bedrivs av olika förmedlare, handlare och andra utan&lt;br&gt;fondkommissionstillstånd omfattas för närvarande inte av vare sig fond-&lt;br&gt;kommissionslagen eller någon av de andra centrala lagarna för handel med&lt;br&gt;värdepapper. Härvid bortses från insiderreglerna. Sådana aktörer står&lt;br&gt;därmed heller inte under bankinspektionens tillsyn. Vissa av dem handhar&lt;br&gt;emellertid allmänhetens uppdrag på liknande sätt som fondkommissionä-&lt;br&gt;rerna. Det gäller t. ex. medverkan vid emissioner av fondpapper på den&lt;br&gt;allmänna marknaden, förvaltning av värdepapper och förmedling av vär-&lt;br&gt;depappersaffärer. Vissa aktörers verksamhet riktar sig inte omedelbart till&lt;br&gt;allmänheten. Detta gäller bl. a. interbank brokers och market makers.&lt;br&gt;Deras verksamhet påverkar ändå värdepappersmarknaden och därmed&lt;br&gt;även allmänhetens intressen inom handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som består i att erbjuda allmänheten tjänster på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden bör bedrivas så att allmänhetens förtroende för markna-&lt;br&gt;den inte rubbas. Samtidigt är det viktigt att reglerna inte motverkar ett&lt;br&gt;utvecklat och väl fungerande mellanhandssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänhetens förtroende torde inte kunna upprätthållas om inte sam-&lt;br&gt;hället ges möjlighet att ingripa mot en aktör som inte bedriver sin verk-&lt;br&gt;samhet på ett tillfredsställande sätt. Därför bör åtminstone sådana aktörer&lt;br&gt;som bedriver yrkesmässig värdepappershandel, förmedling eller annan&lt;br&gt;liknande verksamhet som kan påverka allmänhetens intressen inom han-&lt;br&gt;deln stå under det allmännas tillsyn och kunna bli föremål för korrigerande&lt;br&gt;ingripanden från en statlig myndighets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i likhet med vad som för närvarande gäller beträffande fond-&lt;br&gt;kommissionsrörelse krävas tillstånd för att få engagera sig i de avsedda&lt;br&gt;verksamheterna. Tillståndskravet gör det möjligt att gallra ut företag som&lt;br&gt;är olämpliga för uppgiften. Att endast företag med tillstånd får bedriva&lt;br&gt;viss verksamhet underlättar också tillsynen av marknaden. Även om det&lt;br&gt;kan vara svårt att vid en tilltänkt prövning bedöma företagets lämplighet&lt;br&gt;för framtiden ger tillståndskravet och tillsynen i förening möjlighet att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom återkallelse av tillstånd förhindra fortsatt verksamhet av olämpliga Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i vad som nu har sagts ämnar jag i det följande&lt;br&gt;närmare beskriva de verksamheter och aktörer på värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den som enligt min mening bör omfattas av tillståndskrav och stå under&lt;br&gt;det allmännas tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala i fondkommissionsbolagens verksamhet är uppdragen att&lt;br&gt;handla med värdepapper för annans räkning i eget namn. Ofta sker denna&lt;br&gt;kommissionshandel på uppdrag av enskilda personer. Kommissionshan-&lt;br&gt;deln är också den verksamhet som fondkommissionstillståndet primärt&lt;br&gt;avser. Mot bakgrund av vad som tidigare sagts ser jag ingen anledning att&lt;br&gt;ändra på den nu gällande ordningen med tillståndskrav för sådan verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmedlingsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmedlingsverksamhet kan beskrivas som yrkesmässigt utövad verksam-&lt;br&gt;het som avser att förmedla kontakt mellan köpare och säljare eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt medverka vid transaktioner avseende finansiella in-&lt;br&gt;strument. Med en sådan definition kommer såväl interbank broker-verk-&lt;br&gt;samhet som annan mäklarverksamhet att inrymmas. Vidare kommer även&lt;br&gt;förmedling av lån av finansiella instrument att omfattas av definitionen.&lt;br&gt;Lån av finansiella instrument behandlas i avsnitt 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värdepappersförmedlares verksamhet bidrar till att effektivisera han-&lt;br&gt;deln med finansiella instrument. Detta sker genom att verksamheten leder&lt;br&gt;till höjd omsättning beroende på att förmedlaren dels underlättar möjlig-&lt;br&gt;heterna till kombinationsaffärer, dels breddar kundkretsen för fondkom-&lt;br&gt;missionärerna. Förmedlarens verksamhet kommer såvitt kan bedömas&lt;br&gt;mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen på detta område sanno-&lt;br&gt;likt att få allt större omfattning och betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som beskrivs här utgör ett led i den handel som bedrivs&lt;br&gt;på värdepappersmarknaden. Även om förmedlaren inte tar egna posi-&lt;br&gt;tioner eller handhar likvider utgör han en länk i handeln. Förmedlarens&lt;br&gt;verksamhet underlättar handeln på värdepappersmarknaden vilket leder&lt;br&gt;till att likviditeten förbättras. Detta påverkar allmänhetens intresse för att&lt;br&gt;handla med finansiella instrument. En förmedlares verksamhet bör därför&lt;br&gt;vara tillståndspliktig. Lagstiftningen blir annars inte tillräckligt effektiv.&lt;br&gt;Bl. a. bör det vara möjligt att förhindra förmedling av finansiella instru-&lt;br&gt;ment som är börsstoppade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 23 § andra stycket fondkommissionslagen anges att fondkommissions-&lt;br&gt;bolag inte för egen räkning får sälja fondpapper som bolaget mottagit som&lt;br&gt;lån (blankning) eller medverka vid blankning för annans räkning. Som&lt;br&gt;framgått av den angivna beskrivningen av förmedlingsverksamhet omfat-&lt;br&gt;tas även verksamhet som innefattar förmedling av lån av finansiella in-&lt;br&gt;strument. Som jag anfört i avsnitt 5.5 föreslås det nuvarande blanknings- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;108&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbudet bli upphävt. I stället införs bestämmelser om förfoganden över Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;annan tillhöriga finansiella instrument, vilket innefattar även lån av finan-&lt;br&gt;siella instrument för blankning. För att tillgodose de skyddssynpunkter&lt;br&gt;som ligger bakom förslaget bör det allmänna även ha insyn i och kontroll&lt;br&gt;över den som förmedlar kontakt mellan långivare och låntagare. Även&lt;br&gt;denna förmedlingsverksamhet bör därför få bedrivas endast efter tillstånd&lt;br&gt;av det allmänna och stå under tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med här avsedd förmedlingsverksamhet bör också likställas annan med-&lt;br&gt;verkan vid transaktioner avseende finansiella instrument. Detta innebär&lt;br&gt;bl. a. att verksamhet som har som affärsidé att låna aktier i eget namn för&lt;br&gt;att senare låna ut dessa till någon som t. ex. avser att utföra blankningsaffä-&lt;br&gt;rer i det aktuella aktieslaget bör räknas som förmedlingsverksamhet även&lt;br&gt;om mellanhanden alltså har ett partsförhållande både till aktieägaren och&lt;br&gt;låntagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel för egen räkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har ansett att den egenhandel, utan market maker-åtagande,&lt;br&gt;som fondkommissionärer, försäkringsbolag, investmentbolag, industrifö-&lt;br&gt;retag med flera större placerare sysslar med inte är så specialiserad som&lt;br&gt;anges i EGs direktivförslag och att det skulle leda för långt att ställa sådana&lt;br&gt;företag under samhällets tillsyn och kontroll. Kommittén har också funnit&lt;br&gt;att det inte föreligger något behov av en tillståndsplikt för egenhandel när&lt;br&gt;den som bedriver tillståndspliktig verksamhet har en egen värdepappers-&lt;br&gt;portfölj, dvs. ett handelslager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före 1979 års fondkommissionslag hade fondkommissionsbolagen en&lt;br&gt;obegränsad möjlighet att handla med värdepapper för egen räkning. För&lt;br&gt;banker fanns då ett absolut förbud mot att förvärva aktier, förlagsbevis&lt;br&gt;m.m. för egen räkning. I syfte att utan förbud minska riskerna för den&lt;br&gt;intressekonflikt som kan bli följden av att handel för egen räkning drivs&lt;br&gt;samtidigt med kommissionsuppdrag samt att nå en utjämning av konkur-&lt;br&gt;rensvillkoren mellan banker och andra fondkommissionärer, infördes reg-&lt;br&gt;ler om fondkommissionärers handelslager. Handelslagret begränsades till&lt;br&gt;10 milj. kr. (prop. 1978/79:9 s. 137 f.). Gränsen har höjts vid tre tillfällen&lt;br&gt;och är i dag 100 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att gränsen för handelslagret höjs och att det&lt;br&gt;samtidigt införs begränsningsregler avseende bl. a. rösträtt och aktieinne-&lt;br&gt;hav i ett enskilt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom de överväganden som ledde till att regler om fondkommissionä-&lt;br&gt;rers handelslager infördes låg en strävan att begränsa egenhandeln till vad&lt;br&gt;som var förenligt med en verksamhet, där kommissionshandeln utgör det&lt;br&gt;väsentliga (prop. 1978/79:9 s. 136 f.). Där anfördes också att syftet med&lt;br&gt;handelslagret skulle vara att underlätta kommissionshandeln genom att&lt;br&gt;göra marknaden mera likvid och bidra till kursutjämning och dessutom för&lt;br&gt;att rationalisera hanteringen av små värdepappersposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser, liksom kommittén, att aktiehandel med hög likviditet under-&lt;br&gt;lättar aktiebolagens kapitalförsörjning och ökar enskilda placerares vilja&lt;br&gt;att handla med aktier. Vid handel med utländska placerare finns behov av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kunna genomfora affärerna i egen portfölj. Kommittén vill därför skapa&lt;br&gt;förutsättningar för ytterligare utveckling av fondkommissionärernas egen-&lt;br&gt;handel men pekar samtidigt på intresset av att skydda den allmänhet som&lt;br&gt;berörs. Härvid framhåller kommittén den tidigare nämnda intressekon-&lt;br&gt;flikt som kan uppstå genom att en fondkommissionär kan driva handel för&lt;br&gt;egen räkning samtidigt med kommissionsuppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från kommittén kan jag se fördelar med att kommis-&lt;br&gt;sionsverksamhet och annan tillståndspliktig verksamhet hålls skild från&lt;br&gt;egenhandel vid en tillståndsprövning. Jag har därför valt en annan lösning&lt;br&gt;än den kommittén har föreslagit. I stället för att låta egenhandel utgöra en&lt;br&gt;s. k. sidoverksamhet utan krav på särskilt tillstånd för de aktuella bolagen,&lt;br&gt;föreslår jag att handel för egen räkning blir en egen tillståndspliktig verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handel för egen räkning avser jag i detta sammanhang handel med&lt;br&gt;finansiella instrument som bedrivs yrkesmässigt och där det primära är att&lt;br&gt;tillhandahålla en tjänst åt kunderna. Verksamhet som market maker är ett&lt;br&gt;exempel på sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det typiska för den verksamhet som avses är alltså att själva handeln är&lt;br&gt;ett huvudmoment i företagets affärsidé. Normalt kommer inkomsterna i&lt;br&gt;rörelsen från skillnaden mellan sälj- och köpkurser eller från avgifter; det&lt;br&gt;är alltså inte i första hand genom värdetillväxt i de finansiella instrumen-&lt;br&gt;ten som vinsten skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv och överlåtelser som utgör ett led i t. ex. ett industriföretags&lt;br&gt;eller försäkringsbolags normala kapitalförvaltning omfattas inte av detta&lt;br&gt;egenhandelsbegrepp; här är det knappast naturligt att säga att det ingår i&lt;br&gt;företagets affärsidé att utföra tjänster åt andra aktörer på marknaden. Det&lt;br&gt;gäller även om verksamheten drivs i ett särskilt bolag som enbart ägnar sig&lt;br&gt;åt kapitalförvaltning. Detta hindrar naturligtvis inte att exempelvis ett&lt;br&gt;industriföretag kan etablera ett dotterbolag som skall utföra tjänster på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden. Verksamheten i ett sådant tjänsteföretag kom-&lt;br&gt;mer dock att skilja sig påtagligt från den som ingår i en normal kapital-&lt;br&gt;förvaltning. Jag räknar inte med att det skall bli några praktiska svårighe-&lt;br&gt;ter att skilja mellan tillståndspliktig och icke tillståndspliktig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag behöver naturligtvis inte innebära att en kommissionär eller&lt;br&gt;förmedlare inte får handla för egen räkning. För att kunna göra det måste&lt;br&gt;bolaget emellertid erhålla ett sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare nämnda intressekonflikt som kan bli följden av att handel&lt;br&gt;för egen räkning drivs samtidigt med kommissionsuppdrag, blir med mitt&lt;br&gt;förslag lättare att lösa. Redan vid prövning av en kommissionärs ansökan&lt;br&gt;om tillstånd för egenhandel, bör bankinspektionen beakta om kommissio-&lt;br&gt;nären har kompetens och tekniska resurser som erfordras för att skilja på&lt;br&gt;kommissionshandel och egenhandel. Detta blir också en fråga att beakta&lt;br&gt;vid den löpande tillsynen. Inspektionen kan vidare återkalla ett tillstånd&lt;br&gt;avseende egenhandel utan att tillståndshavarens kunder i kommis-&lt;br&gt;sionsverksamheten behöver råka illa ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning av finansiella instrument &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning av finansiella instrument innefattar uppdrag för någon att mot&lt;br&gt;betalning efter vissa riktlinjer förvalta annans värdepapper, vilket ibland&lt;br&gt;kallas portföljförvaltning. Uppdraget kan vara allmänt hållet och t. ex.&lt;br&gt;innefatta uppgiften att göra de omplaceringar som marknadsförhållandena&lt;br&gt;kan motivera. Det kan också vara inskränkt till att endast innefatta de köp&lt;br&gt;eller försäljningar som uppdragsgivaren särskilt anger. Förvaltaren är om-&lt;br&gt;bud för kunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning av finansiella instrument förekommer i dag hos t. ex. fond-&lt;br&gt;kommissionsbolag, banker och finansbolag. Det finns dock också förvalta-&lt;br&gt;re som bedriver sådan verksamhet utan att ha någon form av auktorisa-&lt;br&gt;tion, s. k. fristående förvaltare. I värdepappersmarknadslagen finns be-&lt;br&gt;stämmelser som tar sikte på den verksamhet som sådana fristående fond-&lt;br&gt;pappersförvaltare bedriver. Bestämmelserna innehåller en skyldighet för&lt;br&gt;förvaltaren att på begäran av bankinspektionen lämna inspektionen upp-&lt;br&gt;gifter om verksamheten. Finner inspektionen att förvaltningen bedrivs i&lt;br&gt;former som otillbörligen äventyrar enskildas kapitalinsatser eller annars är&lt;br&gt;otillbörliga mot uppdragsgivare får inspektionen skriftligen uppmana för-&lt;br&gt;valtaren att rätta till missförhållandet på det sätt som är skäligt med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna. Om förvaltaren inte följer uppmaningen får&lt;br&gt;inspektionen i särskilt beslut göra anmärkning om missförhållandet. Läm-&lt;br&gt;nar förvaltaren inte inspektionen de uppgifter den begär får inspektionen&lt;br&gt;förelägga vite. En förvaltare som lämnar inspektionen oriktig eller vilsele-&lt;br&gt;dande information vid fullgörande av uppgiftsskyldigheten kan vidare&lt;br&gt;drabbas av straffansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser som i dag omfattar endast de fristående förvaltarna&lt;br&gt;gäller om förvaltningen inte är särskilt reglerad i annan lag. Detta innebär&lt;br&gt;att banker, fondkommissionsbolag, finansbolag och fondbolag inte omfat-&lt;br&gt;tas av bestämmelserna. Ej heller omfattas boutredningsmans förvaltning&lt;br&gt;av fondpapper tillhörande dödsbo eller förvaltning som kommit till stånd&lt;br&gt;på grund av sådant godmansförordnande som avses i 18 kap. ärvdabalken&lt;br&gt;eller konkursförvaltares förvaltning av fondpapper som ingår i konkursbo.&lt;br&gt;Om en förvaltare som avses i bestämmelserna går i konkurs kan den&lt;br&gt;situationen uppkomma att konkursförvaltaren driver förvaltarens rörelse.&lt;br&gt;Inte heller i ett sådant fall gäller bestämmelserna om förvaltning av fond-&lt;br&gt;papper i värdepappersmarknadslagen (se prop. 1984/85:157 s. 100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning av finansiella instrument som avses här innefattar yrkes-&lt;br&gt;mässig verksamhet som riktar sig direkt till allmänheten. Det är viktigt för&lt;br&gt;kunderna att verksamheten sköts på ett effektivt och omdömesgillt sätt.&lt;br&gt;Förvaltning kan också innefatta utnyttjandet av avancerade affärsstrategi-&lt;br&gt;er som kan få effekter på kurssättningen i de instrument där de används.&lt;br&gt;Fondpappersförvaltning bör därför endast få bedrivas av ansvarsfulla&lt;br&gt;personer med tillräckliga kunskaper. Detta talar för att även denna typ av&lt;br&gt;verksamhet endast bör få bedrivas efter särskilt tillstånd och att den skall&lt;br&gt;stå under bankinspektionens direkta tillsyn. Jag föreslår att en sådan&lt;br&gt;tillståndsplikt införs och att de som erhåller tillstånd ställs under bankin-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spektionens tillsyn. Bestämmelserna om s. k. fristående förvaltare i lagen Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;om värdepappersmarknaden kan därmed upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medverkan vid emission av fondpapper och köp eller försäljning av&lt;br&gt;finansiella instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondkommissionsbolag får enligt 13 § första stycket 4 fondkommissions-&lt;br&gt;lagen medverka vid emissioner av fondpapper på den allmänna markna-&lt;br&gt;den. Om bolaget i samband därmed har lämnat en garanti krävs enligt 15 §&lt;br&gt;tredje stycket samma lag tillstånd för förvärv av aktier på grund av garanti-&lt;br&gt;åtagandet. Bank får också enligt 2 kap. 7 § bankrörelselagen medverka vid&lt;br&gt;emissioner. En sparbank eller en föreningsbank får dock göra det endast&lt;br&gt;efter tillstånd av bankinspektionen. Något särskilt tillstånd för en bank att&lt;br&gt;i sådant sammanhang förvärva aktier som ingår i emissionen krävs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock även andra företag på marknaden som inte står under&lt;br&gt;bankinspektionens tillsyn och som erbjuder sin medverkan vid emissio-&lt;br&gt;ner. Det kan ifrågasättas om det inte även på detta område behövs ett&lt;br&gt;utökat skydd för de investerare som deltar vid emissioner. Det finns&lt;br&gt;exempel under senare tid på erbjudanden till allmänheten som saknat de&lt;br&gt;mest grundläggande uppgifter som bör ingå i ett prospekt, trots att en&lt;br&gt;emissionsförmedlare medverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolagslagen, försäkringsrörelselagen och bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;finns det regler om offentliggörande eller på annat sätt riktande av inbju-&lt;br&gt;dan till en vidare krets att förvärva fondpapper, under sådana former att&lt;br&gt;emissionsprospekt skall upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett marknadserbjudande, antingen det gäller emission av fondpapper&lt;br&gt;eller erbjudande i annat fall till en obestämd krets av personer att köpa&lt;br&gt;eller sälja finansiella instrument, måste föregås av ett relativt omfattande&lt;br&gt;förberedelsearbete. Detta syftar till att ta fram underlag för bedömning av&lt;br&gt;villkoren och att färdigställa redovisnings- och annat informationsmateri-&lt;br&gt;al. Detta arbete utförs i emissionsfallet i samarbete mellan emittenten och&lt;br&gt;den fondkommissionär eller annan förmedlare som medverkar vid emis-&lt;br&gt;sionen. Emissionsförmedlaren anses också ha till uppgift att granska de&lt;br&gt;uppgifter som emittenten lämnar om sin verksamhet, att se till att prospek-&lt;br&gt;tet är utformat på rätt sätt och att innehållet följer vad som anses vara god&lt;br&gt;sed på marknaden. Arbetet är sådant att det ställs krav på personella och&lt;br&gt;tekniska resurser för att ett sådant uppdrag skall kunna fullgöras. Ifall&lt;br&gt;villkoren är för oförmånliga eller förhållandena ändrats negativt under&lt;br&gt;erbjudandetiden kan den som medverkat vid emissionen — om han läm-&lt;br&gt;nat garantier eller tagit de emitterade fondpapperen i egen portfölj för&lt;br&gt;vidare spridning — bli tvungen att förvärva resp, behålla fondpapperen&lt;br&gt;eller del av dem. Det krävs i dessa fall därför även finansiell styrka hos den&lt;br&gt;som medverkar vid emissioner. Liksom andra tjänsteutövare på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden kan emissionsförmedlaren också behöva finansiella resur-&lt;br&gt;ser för att möta eventuella ersättningsanspråk från kunder, om emissions-&lt;br&gt;förmedlaren gör sig skyldig till försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts tidigare kommer jag senare att lämna förslag till prospekt-&lt;br&gt;regler i överensstämmelse med EGs prospektdirektiv. Dessa regler kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer att medföra att kraven på innehållet i emissionsprospektet skärps. Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;Detta innebär i sin tur att höga krav kommer att ställas på emissionsför-&lt;br&gt;medlarnas arbetsinsats och kunnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur en emission av aktier eller andra fondpapper genomförs och pro-&lt;br&gt;spekt utformas har betydelse för den som tar del i emissionen. Även vid&lt;br&gt;erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument som riktas&lt;br&gt;till en obestämd krets av personer bör det krävas att erbjudandet är korrekt&lt;br&gt;utformat. Det är därför viktigt att det även i dessa fall medverkar endast&lt;br&gt;sådana företag som har tillräckliga kunskaper och tekniska resurser och&lt;br&gt;som förfogar över tillräcklig finansiell styrka. Jag föreslår därför att sådan&lt;br&gt;verksamhet som består i medverkan vid emissioner eller köp eller försälj-&lt;br&gt;ning av finansiella instrument till en öppen krets görs tillståndspliktig.&lt;br&gt;Med öppen krets avses ett obestämt antal personer. Genom tillståndsplik-&lt;br&gt;ten ökar bankinspektionens möjligheter att övervaka att emissionsverk-&lt;br&gt;samheten sker på ett sätt som överensstämmer med gällande bestämmelser&lt;br&gt;och god sed på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En emissionsförmedlare kan, som nämnts, bli tvungen att förvärva de&lt;br&gt;fondpapper som han medverkat till att avsätta på marknaden. I tillståndet&lt;br&gt;för den som medverkar vid emission eller erbjudanden bör därför ingå rätt&lt;br&gt;att också få förvärva finansiella instrument för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eller flera verksamheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 13 § fondkommissionslagen följer att företag som i dag innehar fond-&lt;br&gt;kommissionstillstånd får ägna sig åt samtliga de verksamheter som jag&lt;br&gt;beskrivit. Emellertid bör särskilt tillstånd krävas för var och en av dessa&lt;br&gt;verksamheter. Mitt förslag innebär således att ett företag får söka tillstånd&lt;br&gt;för en eller flera av verksamheterna. Jag anser inte att de nuvarande&lt;br&gt;fondkommissionsbolagen bör särbehandlas i detta avseende. Det behöver&lt;br&gt;nämligen inte nödvändigtvis vara så att alla fondkommissionärer är lämp-&lt;br&gt;liga att driva samtliga tillståndspliktiga verksamheter. Således bör även en&lt;br&gt;kommissionär vara skyldig att söka tillstånd för var och en av de verksam-&lt;br&gt;heter som enligt mitt förslag skall vara tillståndspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att beakta i sammanhanget är också att EGs förslag till direktiv om&lt;br&gt;investeringstjänster, vilket jag berört i avsnitt 3.5, bygger på samma prin-&lt;br&gt;ciper. Slutlig ställning har emellertid inte tagits inom EG till hur det&lt;br&gt;framtida investeringstjänstedirektivet skall utformas. När så har skett kan&lt;br&gt;det finnas anledning att återkomma bl. a. till frågan om hur de svenska&lt;br&gt;reglerna om tillståndspliktiga verksamheter skall vara utformade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankerna måste enligt gällande regler ha ett särskilt tillstånd för att få&lt;br&gt;driva fondkommissionsrörelse. En bankoktroj inkluderar således inte rätt&lt;br&gt;att driva sådan verksamhet. En del av den verksamhet som en bank&lt;br&gt;bedriver vid sidan av bankrörelsen avser traditionellt förvaring och för-&lt;br&gt;valtning av värdepapper, rådgivning i ekonomiska angelägenheter, med-&lt;br&gt;verkan vid emissioner och market making, dvs. delvis sådana aktiviteter&lt;br&gt;som enligt mitt förslag skall fordra särskilt tillstånd. Bankerna är dock av&lt;br&gt;mycket olika storlek och har skilda förutsättningar att klara olika typer av&lt;br&gt;uppgifter. För framtiden kan man också tänka sig mer specialiserad verk- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet även från bankernas sida. Även beträffande banker bör alltså Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;krävas tillstånd till de verksamhetsgrenar som enligt mitt förslag skall vara&lt;br&gt;tillståndspliktiga. Även en bank bör därför ha särskilt tillstånd för var och&lt;br&gt;en av de omnämnda finansiella verksamheter som den vill utöva. Ett&lt;br&gt;undantag utgör dock banks förvärv och handel med obligationer, förlags-&lt;br&gt;bevis och andra fordringsbevis avsedda för den allmänna marknaden som&lt;br&gt;regleras direkt i 2 kap. 2 § bankrörelselagen. Vid tillståndsprövningen&lt;br&gt;torde man för banker i många fall kunna utgå från att tillstånd för sådan&lt;br&gt;verksamhet som i dag drivs av banker bör meddelas. Naturligtvis är det&lt;br&gt;inget som hindrar att flera tillstånd söks vid ett och samma tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Tillståndskraven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Verksamheten skall liksom hittills drivas i aktiebolags-&lt;br&gt;form eller av ett bankinstitut. Den planerade verksamheten skall&lt;br&gt;kunna antas komma att uppfylla kraven på en sund värdepappersrö-&lt;br&gt;relse. Någon behovsprövning skall inte göras. För aktiebolag (värde-&lt;br&gt;pappersbolag) krävs ett med hänsyn till verksamhetens omfattning&lt;br&gt;och beskaffenhet tillräckligt stort aktiekapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarbegränsningar införs inte. Regler om större ägares lämplighet&lt;br&gt;utreds i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med mitt förslag. Dock föreslår kommittén att kravet att rörelsen kan&lt;br&gt;antas inte bli till skada för det allmänna skall finnas kvar vid tillstånds-&lt;br&gt;prövningen och att de olika instituten skall ha ett i lag bestämt minsta&lt;br&gt;aktiekapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser lämnar förslaget utan erin-&lt;br&gt;ran eller avstår från att kommentera det. Bankinspektionen anser att det&lt;br&gt;föreslagna minsta aktiekapitalet är för lågt. OM motsätter sig att market&lt;br&gt;maker generellt skall ha ett aktiekapital på 10 milj. kr. Invik &amp;amp; Co AB har&lt;br&gt;synpunkter på aktiekapitalets storlek för vissa verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Associationsform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fondkommissionslagen anges att tillstånd att bedriva fondkommissions-&lt;br&gt;rörelse endast får meddelas svenskt aktiebolag eller svenskt bankinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till lagen anges att det, med hänsyn till verksamhetens art&lt;br&gt;och den ofta betydande kundkretsen, är rimligt att endast sådan företags-&lt;br&gt;form får användas som innebär en garanti för viss varaktighet vad gäller&lt;br&gt;kapitalinsatsen, för en tillfredsställande revision och för möjligheter till en&lt;br&gt;rimlig tillsyn. Vid sidan av bankinstituten ansågs aktiebolagsformen vara&lt;br&gt;underkastad den mest ingående regleringen, varför man stannade för att&lt;br&gt;fondkommissionsrörelse endast skulle få drivas i dessa två företagsformer&lt;br&gt;(prop. 1978/79:9 s. 35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige drivs sålunda fondkommissionsverksamhet uteslutande av ak- Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;tiebolag och bankinstitut. Det finns dock enstaka exempel på att market&lt;br&gt;maker-verksamhet drivs av fysiska personer. Så är fallet vad gäller en till&lt;br&gt;OM knuten market maker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande motivet för att införa tillståndsplikt för de verksamhe-&lt;br&gt;ter jag angett under avsnitt 6.1 är att dessa verksamheter direkt eller&lt;br&gt;indirekt påverkar allmänhetens förtroende för handeln på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden. Av detta skäl bör verksamheterna bedrivas i en form som i det&lt;br&gt;enskilda fallet kan förutses få en viss varaktighet samt ge de bästa möjlig-&lt;br&gt;heterna till offentlighet och insyn och där förutsättningarna för en tillfreds-&lt;br&gt;ställande tillsyn är bäst. Det framstår därför fortfarande som väl motiverat&lt;br&gt;att ställa upp ett krav på viss associationsform. Därvid är aktiebolag&lt;br&gt;lämpligast. Dessutom bör ifrågavarande verksamheter, liksom nu, få be-&lt;br&gt;drivas av bankinstitut. Jag återkommer i avsnitt 6.11 till motsvarande&lt;br&gt;fråga for utländska värdepappersföretag som vill öppna filial i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fondkommissionslagen anges att tillstånd får meddelas endast om bola-&lt;br&gt;get ej är olämpligt att driva fondkommissionsrörelse. Vidare måste det&lt;br&gt;kunna antas att rörelsen inte skall bli till skada for det allmänna (6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven (prop. 1978/79:9 s. 175 f.) anges att den lämplighetsprövning&lt;br&gt;som här föreskrivs utgör en väsentlig del av bankinspektionens prövning&lt;br&gt;av ett tillståndsärende. De organisatoriska förhållanden under vilka rörel-&lt;br&gt;sen skall drivas bör uppmärksammas. I sakens natur ligger vidare att en&lt;br&gt;prövning skall ske av den personliga lämpligheten hos den verkställande&lt;br&gt;ledningen och hos ägarna. Det sägs vidare att som villkor för tillstånd&lt;br&gt;måste krävas att verksamheten kan antas bli bedriven på ett korrekt och&lt;br&gt;omdömesgillt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 10 § fondkommissionslagen ställs krav på att verkställande direktören&lt;br&gt;och en av styrelseledamöterna genom tjänstgöring hos fondkommissionär&lt;br&gt;eller på annat sätt skall ha skaffat sig den erfarenhet som behövs for&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetsprövningen enligt gällande fondkommissionslag tar alltså&lt;br&gt;sikte på dels företagets organisatoriska uppbyggnad, dels erfarenheten och&lt;br&gt;sakkunskapen hos företagets ledning. Hänsyn tas också till ägarnas lämp-&lt;br&gt;lighet. Prövningen mynnar i realiteten ut i ett ställningstagande till om&lt;br&gt;rörelsen kan förväntas komma att uppfylla de krav på en sund verksamhet&lt;br&gt;som rimligen kan ställas. Enligt min mening bör tillståndskravet i den nya&lt;br&gt;lagen formuleras så att den planerade verksamheten skall kunna förväntas&lt;br&gt;uppfylla kraven på en sund värdepappersrörelse. Ett sådant krav bör enligt&lt;br&gt;min mening ställas upp för samtliga här diskuterade verksamheter. Kraven&lt;br&gt;på de organisatoriska förhållanden under vilka rörelsen skall bedrivas bör&lt;br&gt;sättas i relation till den planerade verksamheten. Detta bör beaktas vid&lt;br&gt;tillståndsprövningen. Höga krav ställs på verksamheten i auktoriserade bo-&lt;br&gt;lag. Styrelsen bör därför ha en viss minsta storlek och bolaget bör ha en&lt;br&gt;verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sakkunskapen hos företagsledningen, dvs. styrelsen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställande direktören, bör några formella krav på kunskap eller erfaren- Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;het inte ställas upp. Även här får det ankomma på tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;att från fall till fall göra en bedömning av om företagsledningen, med&lt;br&gt;hänsyn till önskemålet om kontinuitet i verksamheten och kravet på att&lt;br&gt;den bedrivs på ett korrekt och omdömesgillt sätt, har den erfarenhet som&lt;br&gt;behövs för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan erinras om att ett fondkommissionsbolag enligt&lt;br&gt;nuvarande lag är skyldigt att på tid och sätt som inspektionen bestämmer&lt;br&gt;till inspektionen anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot, verkstäl-&lt;br&gt;lande direktör eller suppleant samt ändring i förhållande som anmälts.&lt;br&gt;Inspektionen bör även i framtiden ha möjlighet att få del av sådana&lt;br&gt;förändringar. Detta tillgodoses med mitt förslag till tillsynsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ingår för närvarande i prövningen också att göra en bedöm-&lt;br&gt;ning av ägarnas lämplighet. Det faller sig naturligt att den prövningen vad&lt;br&gt;gäller sundhetskravet endast behöver avse ägare som kan ha ett icke&lt;br&gt;oväsentligt inflytande i bolaget. Inom finansdepartementet pågår en över-&lt;br&gt;syn av regler för lämplighetsprövning av ägare i bank bl. a. mot bakgrund&lt;br&gt;av vad EGs direktiv innehåller i denna fråga. Bestämmelser om ett värde-&lt;br&gt;pappersbolags ägares lämplighet bör ses över samtidigt som motsvarande&lt;br&gt;regler beträffande bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om generella ägarbegränsningar beträffande banker m.fl. har&lt;br&gt;nyligen behandlats av riksdagen (se avsnitt 2.7). Några regler som skulle&lt;br&gt;begränsa ägandet i banker och försäkringsbolag har inte införts. Jag ser&lt;br&gt;inga skäl för att införa sådana regler för värdepappersbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts får tillstånd enligt fondkommissionslagen meddelas bara&lt;br&gt;om rörelsen kan antas inte bli till skada för det allmänna. Det rekvisitet&lt;br&gt;inrymmer förutom en lämplighetsbedömning från allmänna utgångspunk-&lt;br&gt;ter också ett hänsynstagande till om behov av rörelsen föreligger (prop.&lt;br&gt;1978/79:9 s. 134 och 176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den behovsprövning som fanns tidigare vid beviljande av bankoktroj&lt;br&gt;har nyligen tagits bort genom en ändring i 2 kap. 3 § bankaktiebolagslagen.&lt;br&gt;Oktrojprövningen för banker är numera rent kvalitativ och inriktad på&lt;br&gt;bankens organisation, ägarförhållanden, kapitalstyrka och ledning m.m.&lt;br&gt;De överväganden som gjordes i det sammanhanget (prop. 1989/90:116) är&lt;br&gt;enligt min mening relevanta även vad gäller värdepappersbolagen. Här&lt;br&gt;kan nämnas den vansklighet som ligger i en kvantitativ bedömning av&lt;br&gt;marknaden och det utrymme för godtycke som därvid är närmast ofrån-&lt;br&gt;komligt. Jag anser därför att någon behovsprövning inte bör förekomma&lt;br&gt;vid beviljande av tillstånd för värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekapitalets storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lagstiftning måste ett fondkommissionsbolag ha ett ak-&lt;br&gt;tiekapital på minst 500000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att aktiekapitalet för fondkommissionärer, market&lt;br&gt;makers och emissionsförmedlare skall uppgå till minst 10 milj. kr. Denna&lt;br&gt;gräns bör enligt kommittén gälla för övriga tillståndspliktiga verksamheter&lt;br&gt;om de samtidigt har tillstånd att handla i egen portfölj. Annars skulle dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få en konkurrensfördel framför de tre först nämnda. För övriga tillstånds- Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;pliktiga verksamheter, som alltså inte handlar med finansiella instrument&lt;br&gt;för egen räkning, bör enligt kommittén syftet med regleringen bli tillgodo-&lt;br&gt;sett redan vid ett lägsta aktiekapital på 500000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till värdepappersmarknadens utveckling framstår det som&lt;br&gt;naturligt att kravet på aktiekapital anpassas till arten och omfattningen av&lt;br&gt;den rörelse värdepappersbolaget driver. Ett krav på ett relativt stort aktie-&lt;br&gt;kapital markerar att sådan rörelse endast bör bedrivas av företag med god&lt;br&gt;finansiell styrka och goda förutsättningar att driva verksamheten varak-&lt;br&gt;tigt. Mot ett krav på alltför stort aktiekapital kan invändas att det hämmar&lt;br&gt;konkurrensen — såväl internationellt som nationellt — genom att det dels&lt;br&gt;utgör ett hinder för mindre aktörer att etablera sig på marknaden, dels&lt;br&gt;kräver en högre lönsamhet på rörelsen än vad som skulle vara fallet med&lt;br&gt;ett lägre aktiekapital. Storleken på aktiekapitalet bör därför bestämmas&lt;br&gt;efter en avvägning mellan dessa båda intressen. Jag anser dock att det för&lt;br&gt;vissa verksamheter kan finnas skäl att ställa högre krav på aktiekapitalets&lt;br&gt;storlek än för andra. Ett högre aktiekapital skulle t. ex. kunna krävas av&lt;br&gt;bolag som driver flera av de tillståndspliktiga verksamheterna och där-&lt;br&gt;ibland handel för egen räkning och medverkan vid emissioner. Fondkom-&lt;br&gt;missionsbolagen bör få skälig tid på sig för anpassning till det nya kravet&lt;br&gt;på aktiekapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främst av praktiska skäl bör det överlåtas till regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, bankinspektionen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;hur stort aktiekapital som skall krävas för de olika verksamheterna. Såda-&lt;br&gt;na föreskrifter bör vara anpassade till de krav som i detta avseende&lt;br&gt;kommer att ställas inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Rörelseregler för värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Värdepappersbolag får inom ramen för tillståndet&lt;br&gt;bedriva rådgivning i finansiella frågor och värdepappersförvaring&lt;br&gt;och ta emot medel med redovisningsskyldighet. De får också efter&lt;br&gt;bankinspektionens tillstånd lämna kredit och ta emot medel på&lt;br&gt;konto. Därutöver skall tillstånd kunna ges till förvärv av organisa-&lt;br&gt;tionsaktier m. m. och om det finns särskilda skäl till andra sidoverk-&lt;br&gt;samheter som underlättar rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersbolag får inte förvärva annan egendom än sådan&lt;br&gt;som behövs för rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att fondkommissionsbolag&lt;br&gt;skall få lämna kredit mot säkerhet i fondpapper och ta emot medel på&lt;br&gt;konto. Samtliga tillståndspliktiga bolag tillåts med vissa begränsningar&lt;br&gt;handla med finansiella instrument. Om särskilda skäl föreligger skall de få&lt;br&gt;utöva även annan verksamhet. Vidare föreslås att nuvarande uppräkning&lt;br&gt;av vilken egendom som ett bolag får förvärva skall behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna del till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Bankorganisationerna och Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen vill dock att ordningen för att ange vilka&lt;br&gt;papper som kan belånas av fondkommissionsbolag snarast ses över. Enligt&lt;br&gt;nämnda remissinstanser måste det stå klart att ett fondkommissionsbolag i&lt;br&gt;likhet med en bank skall kunna ta säkerhet i de papper eller andra rättighe-&lt;br&gt;ter i vilka bolaget får handla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 13 § fondkommissionslagen finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om vilka verksamheter som ett fondkommissionsbolag får driva för att&lt;br&gt;underlätta fondkommissionsrörelsen. I lagen räknas upp vilka verksamhe-&lt;br&gt;ter som det är fråga om. Som framgått tidigare föreslår jag att flera av dessa&lt;br&gt;verksamheter får bedrivas först efter särskilt tillstånd. Detta gäller handel&lt;br&gt;för egen räkning, portföljförvaltning och emissionsförmedling. Vad som&lt;br&gt;därefter återstår av 13 § är kreditgivning mot säkerhet i fondpapper,&lt;br&gt;mottagande av medel på konto under förutsättning att avtal enligt 20 §&lt;br&gt;fondkommissionslagen träffats, värdepappersförvaring och placeringsråd-&lt;br&gt;givning. Medel som fondkommissionsbolag tar emot med redovisnings-&lt;br&gt;skyldighet skall enligt 20 § genast avskiljas och insättas på bankräkning om&lt;br&gt;inte annat har avtalats. Enligt 13 § andra stycket får bankinspektionen om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger ge ett fondkommissionsbolag tillstånd att driva&lt;br&gt;även annan rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § fondkommissionslagen finns bestämmelser om rätt för fondkom-&lt;br&gt;missionsbolag att förvärva dels fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för&lt;br&gt;att bereda bolaget lokaler för rörelsen, dels inventarier till rörelsen. I&lt;br&gt;paragrafen behandlas också rätten att placera likvida medel i fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser i likhet med kommittén att det är en fördel att i lagen räkna&lt;br&gt;upp de sidoverksamheter som bör vara tillåtna. Kommittén föreslår emel-&lt;br&gt;lertid att andra bolag än fondkommissionsbolag måste ha tillstånd för&lt;br&gt;sådan sidoverksamhet. Jag kan inte se något skäl att göra skillnad mellan&lt;br&gt;de olika tillståndspliktiga verksamheterna, utan alla bolag med tillstånd att&lt;br&gt;bedriva någon form av värdepappersrörelse bör ha möjlighet att ägna sig åt&lt;br&gt;uppräknade sidoverksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersförvaring, rådgivning i finansiella frågor och mottagande av&lt;br&gt;redovisningsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag är det tillåtet för ett fondkommissionsbolag att inom ramen&lt;br&gt;för tillståndet bedriva bl. a. värdepappersförvaring, placeringsrådgivning&lt;br&gt;och ta emot medel med redovisningsskyldighet. Med mitt lagförslag till-&lt;br&gt;kommer ytterligare tillståndpliktiga verksamheter, såsom förmedling, han-&lt;br&gt;del för egen räkning, förvaltning och medverkan vid emissioner. För dessa&lt;br&gt;verksamhetsformer utgör enligt min mening värdepappersförvaring och&lt;br&gt;placeringsrådgivning en naturlig och underordnad del av verksamheten.&lt;br&gt;Rådgivning bör utvidgas till att omfatta inte bara placeringar, utan också&lt;br&gt;andra finansiella frågor, t. ex. företagsfinansiering och företagsstrukturella&lt;br&gt;frågor. Även rätten att ta emot medel med redovisningsskyldighet utgör ett&lt;br&gt;naturligt inslag i ifrågavarande verksamheter och underlättar rörelsen.&lt;br&gt;Värdepappersbolag bör därför som ett led i rörelsen — utan särskilt till-&lt;br&gt;stånd — också kunna bedriva förvarings- och rådgivningsverksamhet samt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta emot medel med redovisningsskyldighet. När det gäller medel som tas&lt;br&gt;emot med redovisningskyldighet bör liksom hittills, som kommittén också&lt;br&gt;föreslagit, medlen genast avskiljas och sättas in på bank for kunds räkning.&lt;br&gt;Kunden är härigenom skyddad i det fall värdepappersbolaget skulle råka i&lt;br&gt;betalningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagande av medel på konto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som tas emot på konto, inlåning, skall enligt 20 § fondkommissions-&lt;br&gt;lagen som huvudregel genast avskiljas och insättas på räkning i bank, om&lt;br&gt;inte annat har överenskommits enligt skriftligt avtal. Har ett bolag träffat en&lt;br&gt;sådan överenskommelse med en kund kommer de medel som inte avskiljs&lt;br&gt;att ingå bland bolagets egna rörelsemedel. Motiven för 20 § var att slå vakt&lt;br&gt;om bankernas ensamrätt till inlåning och att så långt som möjligt skydda&lt;br&gt;kunderna i det fall fondkommissionsbolaget går i konkurs (prop. 1978/79:9&lt;br&gt;s. 144 f.). Kreditmarknadskommittén föreslog i sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1988:29 del II s. 64) att ett fondkommissionsbolag i stället för att sätta in&lt;br&gt;medlen på bankräkning skulle kunna teckna en försäkring eller en bankga-&lt;br&gt;ranti till förmån för insättarna. Här kan nämnas att insättarförsäkring av-&lt;br&gt;seende kreditinstitut för närvarande diskuteras inom EG men något direktiv&lt;br&gt;i ämnet finns ännu inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadskommittén har ansett att krav på försäkring el-&lt;br&gt;ler bankgaranti onekligen skulle stärka kundernas ställning i en konkurssi-&lt;br&gt;tuation. Emellertid skulle, enligt kommittén, en sådan ordning leda till&lt;br&gt;ökad byråkrati och ökade kostnader och eftersom det nuvarande systemet&lt;br&gt;såvitt känt inte lett till kundförluster har kommittén ansett att den nuva-&lt;br&gt;rande inlåningsrätten bör kunna bibehållas såvitt avser fondkommissions-&lt;br&gt;bolagen. För dessa bolag är enligt kommittén inlåningen av gammal hävd&lt;br&gt;och har stor betydelse för att underlätta fondkommissionsrörelsen. För&lt;br&gt;övriga bolag som inte bedriver fondkommissionsrörelse har kommittén&lt;br&gt;ansett att något motsvarande behov inte kan anses föreligga. Kommittén&lt;br&gt;föreslog därför att fondkommissionsbolag utan krav på ytterligare tillstånd&lt;br&gt;skall få ta emot inlåning genom att de får rätt att avtala bort den tidigare&lt;br&gt;nämnda huvudregeln om att mottagna medel skall sättas in på bankräk-&lt;br&gt;ning. Övriga värdepappersbolag skall däremot enligt kommittén inte få&lt;br&gt;avtala bort den regeln vilket betyder att de endast får ta emot medel om&lt;br&gt;dessa genast avskiljs och sätts in på bankräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening kan inlåning ha en särskild betydelse för en fondkom-&lt;br&gt;missionsrörelse. Likväl finns det risker för kunder som sätter in medel på&lt;br&gt;konto hos en fondkommissionär. I praktiken innebär detta att kunden&lt;br&gt;lånar ut dessa medel till fondkommissionsbolaget för att användas i dess&lt;br&gt;rörelse. I värsta fall kan insättarens fordran inte infrias om fondkommis-&lt;br&gt;sionsbolaget skulle råka i betalningssvårigheter. Denna osäkerhet inverkar&lt;br&gt;på allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden. Kommittén har&lt;br&gt;beträffande andra värdepappersbolag än fondkommissionsbolag framhål-&lt;br&gt;lit att dessa kan ha skilda förutsättningar vad gäller kompetens, kapital-&lt;br&gt;styrka och tekniska resurser varför endast en individuell prövning är&lt;br&gt;möjlig för att avgöra om ett sådant bolag skall få bedriva viss sidoverksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het. Jag instämmer i detta men vill samtidigt tillägga att detsamma i Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;princip gäller även for fondkommissionsbolag. Med hänsyn härtill och&lt;br&gt;särskilt med beaktande av skyddet för kunderna bör — till skillnad från&lt;br&gt;vad kommittén har föreslagit — för samtliga värdepappersbolag krävas&lt;br&gt;bankinspektionens tillstånd för att få ta emot inlåning. För samtliga bör&lt;br&gt;gälla att de för att erhålla tillstånd skall kunna visa att det finns kompe-&lt;br&gt;tens, kapitalstyrka och tekniska resurser att ta emot inlåning. Vidare bör&lt;br&gt;en kund som avser att sätta in medel tydligt informeras om vad detta kan&lt;br&gt;innebära för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till nuvarande fondkommissionslag (prop. 1978/79:9 s. 144)&lt;br&gt;uttalade föredraganden: ”Fondkommissionsbolag bör liksom f. n. ha rätt&lt;br&gt;att ta emot medel på särskilt konto, s. k. kundkonto. Dessa konton har stor&lt;br&gt;betydelse i fondkommissionsfirmornas verksamhet genom att vidga möj-&lt;br&gt;ligheterna till kreditgivning och handel med värdepapper för egen räkning.&lt;br&gt;Kundkontona fyller vidare en funktion genom att på ett smidigt sätt&lt;br&gt;reglera det löpande betalningsförhållandet mellan firman och dess kunder&lt;br&gt;och därigenom underlätta fondkommissionshandeln. Det bör dock beto-&lt;br&gt;nas, att inlåningen skall begränsas till vad som erfordras för att på ett&lt;br&gt;praktiskt sätt underlätta kommissionshandeln. Bolagen får lika litet som&lt;br&gt;nu driva en inlåningsverksamhet vid sidan härav på bankmässiga räkning-&lt;br&gt;ar i strid med 1 § lagen (1955:183) om bankrörelse.” Den syn på inlåning&lt;br&gt;som framgår av citatet ovan anser jag alltjämt bör vara gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare i dag ta upp ett ärende om rörelseregler för bank m. m.&lt;br&gt;I det ärendet behandlas också inlåningsbegreppet, varvid framhålls att in-&lt;br&gt;låningsverksamhet bör förbehållas bank. Vidare konstateras att kontoin-&lt;br&gt;sättningar med nära anknytning till någon annan affärsverksamhet än bank-&lt;br&gt;rörelse bör falla utanför inlåningsbegreppet. För att undvika missförstånd&lt;br&gt;bör därför medel som ett värdepappersbolag tar emot från sina kunder och&lt;br&gt;som inte avskiljs och sätts in på räkning i bankinstitut, i lagtext benämnas&lt;br&gt;medel på konto. Jag har ändrat det till lagrådet remitterade lagförslaget i&lt;br&gt;enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondkommissionsbolag får i dag, för att underlätta fondkommissionsrö-&lt;br&gt;relsen, i samband med denna, lämna kredit mot säkerhet i fondpapper.&lt;br&gt;Möjligheten för fondkommissionsbolag att lämna kredit har stor betydelse&lt;br&gt;för värdepappersmarknaden, bl. a. genom att handeln blir enklare och&lt;br&gt;smidigare. Jag kan se fördelar för allmänheten om man också i andra&lt;br&gt;tillståndspliktiga verksamheter får möjlighet att under samma förutsätt-&lt;br&gt;ningar lämna kredit, t. ex. förvaltning och medverkan vid emissioner.&lt;br&gt;Vidare är det svårt att rent generellt hävda att kreditgivning i någon av de&lt;br&gt;tillståndspliktiga verksamheterna skulle rubba allmänhetens förtroende&lt;br&gt;för värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgivning till kunder kräver emellertid enligt min mening stor kun-&lt;br&gt;skap och ansvarskännande, bl. a. måste även vid kreditgivning för värde-&lt;br&gt;pappersaffärer en kreditprövning ske. Kreditgivaren måste förvissa sig om&lt;br&gt;att kredittagaren har förmåga att uppfylla lånevillkoren. Detta gäller obe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;roende av om säkerhet lämnas. Värdepappersbolaget måste alltså kunna&lt;br&gt;visa att det har tillgång till den kompetens, kapitalstyrka och erfarenhet&lt;br&gt;som krävs för kreditgivning. Jag anser därför att rätten att lämna kredit&lt;br&gt;skall ges till värdepappersbolag endast efter särskild prövning. Det kan&lt;br&gt;finnas anledning att betona att kreditgivningen inte får utvecklas till att bli&lt;br&gt;en fristående del av verksamheten i ett värdepappersbolag utan den är&lt;br&gt;endast avsedd att underlätta rörelsen. Detta innebär att krediter som&lt;br&gt;lämnas måste ha direkt anknytning till en kunds värdepappersaffärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag ta upp frågan om säkerhet vid kreditgiv-&lt;br&gt;ningen. Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföreningen har i&lt;br&gt;sitt gemensamma remissvar pekat på att fondkommissionsbolagen saknar&lt;br&gt;möjlighet att ta emot annan säkerhet än fondpapper som har inregistrerats&lt;br&gt;vid fondbörs eller som har utbjudits till försäljning under sådana förhål-&lt;br&gt;landen att det är sannolikt att de inom ett år från kreditens beviljande&lt;br&gt;kommer att inregistreras eller OTC-aktier. Banker har inte denna begräns-&lt;br&gt;ning. Nämnda remissinstanser anser att fondkommissionsbolag skall få&lt;br&gt;lämna kredit mot betryggande säkerhet i svenska och utländska finansiella&lt;br&gt;instrument. Svenska Fondhandlareföreningen har i skrivelse till finansde-&lt;br&gt;partementet den 30 augusti 1990 (dnr 3941/90) hemställt att ändring så&lt;br&gt;snart som möjligt görs i 21 § fondkommissionslagen i enlighet med vad&lt;br&gt;som framhållits i föreningens och bankorganisationernas remissyttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att kredit får lämnas endast mot säkerhet i&lt;br&gt;fondpapper, och enligt en övergångsbestämmelse skall aktier som inte är&lt;br&gt;börsregistrerade men som noteras på en icke officiell kurslista också god-&lt;br&gt;kännas som säkerhet vid kreditgivningen. Då möjligheten att lämna kredit&lt;br&gt;infördes i nuvarande fondkommissionslag framhölls att kreditgivningen&lt;br&gt;skulle begränsas till vad som var erforderligt för att underlätta kommis-&lt;br&gt;sionshandeln och att sambandet med denna borde kunna framgå av att&lt;br&gt;endast fondpapper godtas som säkerhet (prop. 1978/79:9 s. 144). Kredit-&lt;br&gt;marknadskommittén, som föreslog att fondkommissionsbolagens rätt att&lt;br&gt;lämna kredit skulle behållas, berörde principen om att ägande och traditio-&lt;br&gt;nell kreditgivning inte får blandas. Efter att dels ha övervägt andra lösning-&lt;br&gt;ar vad gäller kravet på samband mellan kommissionsverksamhet och&lt;br&gt;kreditgivning, dels ha diskuterat en skärpning av sambandskravet genom&lt;br&gt;att ålägga bolagen att kontrollera vad krediterna används till, fann kredit-&lt;br&gt;marknadskommittén att den gällande ordningen att kreditgivning endast&lt;br&gt;får ske mot säkerhet i fondpapper hade klara fördelar (SOU 1988:29, del&lt;br&gt;2, s. 75 och 161).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersbolagen får med mitt förslag rätt att lämna kredit först&lt;br&gt;efter särskild prövning. Det förutsätts att kreditgivning liksom för närva-&lt;br&gt;rande skall underlätta och ske i samband med bolagens ordinarie verksam-&lt;br&gt;het. Värdepappersbolagens kreditgivning kan således bara ske i samband&lt;br&gt;med utförande av finansiella tjänster. Praktiska skäl talar dessutom van-&lt;br&gt;ligtvis för att just de finansiella instrument i en värdepappersaffär som&lt;br&gt;bolaget utfört åt en kund lämnas som säkerhet vid kreditgivning. Redan&lt;br&gt;enligt gällande rätt är det tillåtet att ta emot annan egendom eller borgen&lt;br&gt;som tilläggssäkerhet om den ursprungligen lämnade säkerheten går ned i&lt;br&gt;värde efter det att krediten beviljats. Någon risk att värdepappersbolag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att ägna sig åt allmän kreditgivning torde därför inte föreligga. Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;Det bör inte vara några svårigheter att konstatera om kredittagaren utför&lt;br&gt;sina värdepappersaffärer hos det bolag som lämnat krediten. Jag föreslår&lt;br&gt;därför att värdepappersbolag får lämna kredit mot säkerhet som är betryg-&lt;br&gt;gande, dvs. utan begränsning till finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan sidoverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att i lag ange alla de sidoverksamheter som ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag kan tänkas vilja ägna sig åt. Behovet av annan verksamhet&lt;br&gt;kan skifta med hänsyn till företagens organisation, men också den tekniska&lt;br&gt;och den allmänna utvecklingen inom detta område kan spela en stor roll.&lt;br&gt;Vilken annan verksamhet som bör tillåtas avgörs lämpligen av bankin-&lt;br&gt;spektionen från fall till fall. För tillstånd bör krävas att särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger. Tillstånd bör kunna ges om verksamheten på något sätt kom-&lt;br&gt;mer att underlätta rörelsen. Det kan t. ex. vara fråga om framställning av&lt;br&gt;tryckalster med ekonomisk information till kunder eller viss utbildnings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av organisationsaktier, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § andra stycket fondkommissionslagen får fondkommissionsbo-&lt;br&gt;lag som ett led i organisationen av bolagets verksamhet förvärva aktie eller&lt;br&gt;andel i ekonomisk förening efter tillstånd av bankinspektionen. I förarbe-&lt;br&gt;tena till bestämmelsen anges att en förutsättning för tillstånd är att förvär-&lt;br&gt;vet inte framstår som olämpligt från allmän synpunkt; t. ex. kan en uppdel-&lt;br&gt;ning på olika juridiska personer medföra risk för att regler i fondkommis-&lt;br&gt;sionslagen eller annan lagstiftning inte får avsedd verkan (prop. 1978/79:9&lt;br&gt;s. 178). Förvärv av aktie eller andel i företag som ett led i organisationen&lt;br&gt;av bolaget bör därför kräva bankinspektionens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal och inventarier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett värdepappersbolag skall kunna bedriva verksamhet måste bola-&lt;br&gt;get ha någon lokal och det måste finnas inventarier. Att bolaget får förvär-&lt;br&gt;va fast egendom m. m. för detta ändamål är så självklart att några detalje-&lt;br&gt;rade regler härom inte behövs. Om ett bolag skulle skaffa lokaler utöver det&lt;br&gt;behov som verksamheten rimligen ger upphov till bör bankinspektionen&lt;br&gt;med framgång kunna ingripa. I specialmotiveringen till 4 kap. 1 § behand-&lt;br&gt;las också denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Förvärv av finansiella instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som handlar för egen räkning eller som medver-&lt;br&gt;kar vid emission av fondpapper eller erbjudanden om köp eller&lt;br&gt;försäljning av finansiella instrument, begränsas i sin rätt att förvär-&lt;br&gt;va och driva handel med finansiella instrument till vissa risknivåer.&lt;br&gt;Dessa placeringar kräver även kapitaltäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag med tillstånd till handel for egen räkning eller emissionsmed-&lt;br&gt;verkan får för att underlätta rörelsen förvärva egna aktier resp, aktier&lt;br&gt;i moderbolaget motsvarande högst fem procent av aktiekapitalet i&lt;br&gt;resp, bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att bestämmelserna om han-&lt;br&gt;delslagret behålls och att för alla bolag gränsen för lagret höjs till 150 milj,&lt;br&gt;kr. Ett större lager tillåts om anskaffningsvärdet inte överstiger 50% av&lt;br&gt;kapitalbasen, dock högst en miljard kronor. Handelslagret kräver kapital-&lt;br&gt;täckning. Kommittén föreslår vidare ett förbud att äga mer än fem procent&lt;br&gt;av aktierna (röster eller kapital) i ett enskilt bolag och ett förbud att företräda&lt;br&gt;innehavda aktier i enskilda bolag på bolagstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;utan erinran att gränsen för handelslagret höjs. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;dock synpunkter på enskildheter i förslaget. Riksbanksfullmäktige föror-&lt;br&gt;dar att frågan om hanteringen av fondkommissionärernas handelslager&lt;br&gt;utreds närmare eftersom de föreslagna kapitaltäckningsreglerna har en&lt;br&gt;mycket svag koppling till institutens verkliga risktagande. Enligt styrelsen&lt;br&gt;för Stockholms fondbörs behövs — utöver den övre gränsen på en miljard&lt;br&gt;kronor — inga andra restriktioner än de som följer av kapitaltäckningsreg-&lt;br&gt;lerna. Svenska Försäkringsbolags Riksförbund anser att den föreslagna&lt;br&gt;höjningen av gränsen för handelslagret är alltför omfattande och att den&lt;br&gt;leder till att gränserna mellan mäklarverksamhet och kapitalförvaltnings-&lt;br&gt;verksamhet suddas ut. Enligt riksförbundet bör kommissionärerna endast&lt;br&gt;ha möjlighet att ha så stort lager som deras verksamhet som mäklare&lt;br&gt;kräver. I tidigare nämnd skrivelse anför Svenska Fondhandlareföreningen&lt;br&gt;att handelslagret bör sättas i relation till kapitalbasen i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for mitt förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förvärv för egen räkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler består en fondkommissionärs handelslager av&lt;br&gt;aktier, emissionsbevis, andelar i värdepappersfonder och i ekonomiska&lt;br&gt;föreningar. Fondkommissionärerna får för egen del förvärva obligationer,&lt;br&gt;förlagsbevis och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar.&lt;br&gt;Enligt bankrörelselagen får en bank för egen räkning förvärva bl. a. obliga-&lt;br&gt;tioner, förlagsbevis, förlagsandelsbevis och andra fordringsrätter som är&lt;br&gt;avsedda för den allmänna marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet till att fondkommissionärerna har tillåtits ha ett handelslager är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att detta kan underlätta kommissionshandeln genom att göra marknaden Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;mer likvid och bidra till kursutjämning samt genom att hanteringen av&lt;br&gt;små värdepappersposter kan rationaliseras med handelslagrets hjälp. För&lt;br&gt;att reducera riskerna med den intressekonflikt som kan bli följden av att&lt;br&gt;fondkommissionärerna driver handel för egen räkning samtidigt med&lt;br&gt;kommissionsuppdrag har emellertid en begränsning av handelslagrets stor-&lt;br&gt;lek föreskrivits (prop. 1978/79:9 s. 136 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondkommissionslagens utgångspunkt är att fondkommissionärerna i&lt;br&gt;princip uteslutande skall agera som kommissionärer. Den i lagen öppnade&lt;br&gt;möjligheten för en fondkommissionär att ha ett eget handelslager innebär&lt;br&gt;ett avsteg från denna princip. I takt med att gränsen för handelslagrets&lt;br&gt;storlek höjts har också egenhandeln ökat, vilket för flera fondkommis-&lt;br&gt;sionsbolag lett till att intäkterna av egenhandeln kommit att utgöra en allt&lt;br&gt;större andel av de totala intäkterna. För de flesta fondkommissionsbolag&lt;br&gt;utgör dock alltjämt courtageintäkterna den största inkomstkällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiveringen för handelslagerbegränsningen har varit att det kan uppstå&lt;br&gt;en intressekonflikt genom att en fondkommissionär kan driva handel för&lt;br&gt;egen räkning samtidigt med kommissionsuppdrag. Som kommittén fram-&lt;br&gt;hållit är detta motiv knappast hållbart i dag. Man kan varken principiellt&lt;br&gt;eller i en konkret affär minska den latenta intressekonflikten genom en&lt;br&gt;kvantitativ begränsning av handelslagret, eftersom lagret redan nu får vara&lt;br&gt;så stort att en fondkommissionär i regel inte har några svårigheter att&lt;br&gt;utnyttja sitt eget lager vid utförande av kommissionsuppdrag. Risken för&lt;br&gt;en intressekonflikt påverkas således inte nämnvärt, även om volymen av&lt;br&gt;egenhandeln skulle släppas helt fri. Effekten av att begränsningsregeln&lt;br&gt;upphävs eller att det absoluta taket for handelslagrets storlek kraftigt höjs&lt;br&gt;skulle sannolikt leda till en mer aktiv och målmedveten egenhandel med&lt;br&gt;framför allt aktier. Därmed skulle likviditeten på aktiemarknaden förbätt-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett större inslag av egenhandel på den svenska värdepappersmarknaden&lt;br&gt;bör kunna ge positiva effekter för marknaden genom att likviditeten höjs&lt;br&gt;och att prisbilden förbättras. En egenhandlare som är market maker måste&lt;br&gt;alltid vara beredd att sälja och köpa till de priser han offentliggör. En&lt;br&gt;begränsning av handelslagret innebär därför ett hinder i verksamheten.&lt;br&gt;Den ökade handeln över gränserna leder också till att det finns ett behov&lt;br&gt;av större handelslager. Den som gör affärer med utländska placerare bör ha&lt;br&gt;möjlighet att genomföra affärerna för egen räkning eftersom detta är en&lt;br&gt;internationellt tillämpad handelsteknik. Detta ökar servicenivån och inne-&lt;br&gt;bär också att konkurrensförutsättningarna för svenska fondkommissionä-&lt;br&gt;rer förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs förslag till investeringstjänste-direktiv (se avsnitt 3.5) innehåller&lt;br&gt;inga begränsningar för den som handlar för egen räkning. Däremot före-&lt;br&gt;slås i direktivförslaget om kapitaltäckning för finansiella tjänsteföretag att&lt;br&gt;också riskerna i ett aktuellt innehav skall beaktas. Några motsvarande&lt;br&gt;regler har inte föreslagits av kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är mot den här bakgrunden beredd att under vissa förutsättningar&lt;br&gt;helt överge de begränsningar som nu gäller för handelslagret. Kommittén&lt;br&gt;har varit inne på samma tankegångar men ändå stannat för att, utöver den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsning som realt följer av kravet på kapitaltäckning, fastställa en Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;direkt gräns. Detta ställningstagande motiveras med att ett formellt slo-&lt;br&gt;pande av handelslagerbegränsningen skulle kunna uppfattas som om aktie-&lt;br&gt;förvärvsförbudet för banker hade upphävts och att det är viktigt att undvi-&lt;br&gt;ka sådana slutsatser. Beträffande aktieförvärvsförbudet for bankerna vill&lt;br&gt;jag hänvisa till det förslag om nya rörelseregler för bankerna som jag senare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i dag kommer att presentera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan tidigare varit inne på utgör den tidigare berörda risken för&lt;br&gt;intressekonflikt som finns då en fondkommissionär också handlar för egen&lt;br&gt;räkning egentligen inte något hinder för att helt avskaffa handelslagerbe-&lt;br&gt;gränsningen. Bl. a. motverkas denna risk av Stockholms fondbörs nya&lt;br&gt;handelssystem SAX (se avsnitt 2.5) som innebär att en enskild kund kan&lt;br&gt;kontrollera att han fått den bästa kurs som gällde vid en viss tidpunkt.&lt;br&gt;Därutöver måste en kommissionär i handeln med optioner och terminer,&lt;br&gt;enligt bankinspektionens allmänna råd, göra tidsstämplingar när ett upp-&lt;br&gt;drag mottas och när det utförs, vilket också stärker kundernas intressen i&lt;br&gt;handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare föreslagit att den som har särskilt tillstånd som egen-&lt;br&gt;handlare skall ha rätt att för egen räkning handla med finansiella instru-&lt;br&gt;ment. Även detta kan vara ett sätt att möta risken för nämnda intresse-&lt;br&gt;konflikt. Det bör naturligtvis som jag tidigare framhållit vara möjligt för&lt;br&gt;en kommissionär att även få tillstånd att handla för egen räkning. Däremot&lt;br&gt;är denna rätt inte ovillkorlig. Tillstånd lämnas endast efter prövning i det&lt;br&gt;enskilda fallet och i den prövningen bör det finnas utrymme för att även&lt;br&gt;beakta kommissionärens förmåga att hantera denna risk. Skulle det visa&lt;br&gt;sig att en kommissionär inte klarar av att hantera denna intressekonflikt&lt;br&gt;kan tillståndet för egenhandel återkallas, vilket kan ske utan att kunderna i&lt;br&gt;kommissionsrörelsen behöver bli lidande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har pekat på vissa risker som sammanhänger främst med att&lt;br&gt;egenhandel kan utnyttjas för prismanipulationer eller för långsiktiga aktie-&lt;br&gt;innehav och i kontrollsyfte. Jag har därför övervägt kommitténs förslag&lt;br&gt;om en begränsningsregel som innebär förbud att förvärva mer än fem pro-&lt;br&gt;cent av aktierna (röster eller kapital) i ett enskilt bolag och förbud att före-&lt;br&gt;träda innehavda aktier i ett enskilt bolag på bolagsstämma. En sådan fem-&lt;br&gt;procentregel skulle inte kunna tillämpas på organisationsaktier och av prak-&lt;br&gt;tiska skäl inte heller på aktier som förvärvas av den som medverkar vid&lt;br&gt;emissioner. Den torde också medföra problem i market maker-verksamhet.&lt;br&gt;I den mån aktier som innehas av den som driver värdepappersrörelse skulle&lt;br&gt;utnyttjas i ett syfte som är oförenligt med verksamhetens ändamål, dvs. att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster på värdepappersmarknaden, så kan det anses tvek-&lt;br&gt;samt om bolaget är lämpligt att driva tillståndspliktig värdepappersrörelse.&lt;br&gt;Ett sådant förfarande skulle även kunna negativt påverka allmänhetens&lt;br&gt;förtroende för värdepappersmarknaden. Det har heller inte framkommit&lt;br&gt;några sådana missförhållanden att en så ingripande åtgärd som att införa&lt;br&gt;förbud att företräda innehavda aktier på bolagsstämma kan anses erforder-&lt;br&gt;lig. Jag anser därför att några begränsningsregler inte är nödvändiga utan att&lt;br&gt;eventuella missförhållanden kan åtgärdas i bankinspektionens tillsyns-&lt;br&gt;verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare förutsättning för att helt släppa handelslagerbegränsning- Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;en bör, som också kommittén framhållit, vara att riskerna med placeringar&lt;br&gt;i finansiella instrument minskas. Nuvarande kapitaltäckningsregler, som&lt;br&gt;beaktar kreditrisken i en placering, är otillräckliga för att möta den risk&lt;br&gt;som en placering i ett finansiellt instrument innebär, den s.k. kursrisken.&lt;br&gt;Riksbanksfullmäktige pekar i sitt remissvar på den mycket svaga koppling&lt;br&gt;som nuvarande kapitaltäckningsregler har till institutens verkliga riskta-&lt;br&gt;gande. Fullmäktige anser att det bör vara möjligt att i detta sammanhang&lt;br&gt;tillämpa samma metod som gäller för bankernas valutapositioner, dvs. ett&lt;br&gt;system med limiter som genom att även ta hänsyn till termins- och op-&lt;br&gt;tionsaffärer beaktar institutens nettoexponering. Även bankinspektionen&lt;br&gt;och styrelsen för Stockholms fondbörs anser att kapitaltäckningsreglerna&lt;br&gt;bör ta hänsyn till nettorisken i placeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens system med limitbelopp för valutakursrisker innebär i&lt;br&gt;korthet följande. För varje institut fastställs två limitbelopp som inte får&lt;br&gt;överskridas. Båda beloppen uttrycks som en procentsats av institutets&lt;br&gt;kapitalbas. Kapitalbasen beräknas enligt bankinspektionens anvisningar&lt;br&gt;förkapitaltäckningsrapporteringen (BFFS 1990:6). Det ena beloppet avser&lt;br&gt;den kursrisk som föreligger i varje enskild valuta och som normalt får&lt;br&gt;uppgå till högst 10% av kapitalbasen. Det andra beloppet avser den&lt;br&gt;samlade kursrisken i valutaportföljen som får uppgå till högst 20% av&lt;br&gt;kapitalbasen. Instituten kan allteftersom kapitalbasen ökar till riksbanken&lt;br&gt;anmäla detta och därigenom erhålla högre limitbelopp. Rapportering till&lt;br&gt;riksbanken sker såväl på daglig basis som veckovis. Här kan nämnas att&lt;br&gt;bankinspektionen har motsvarande regler för institut under dess tillsyn som&lt;br&gt;inte är av riksbanken godkända valutahandlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna bakom riksbankens system med limiter för valutakursrisker&lt;br&gt;bör enligt min mening kunna vara vägledande för fastställande av risk-&lt;br&gt;nivåer för placeringar i finansiella instrument. I båda fallen gäller det att ta&lt;br&gt;hänsyn till den kursrisk som en placering innebär. Principiellt är det ingen&lt;br&gt;skillnad på en placering i en valuta eller i en aktie eller annat finansiellt&lt;br&gt;instrument. Fördelen med detta system är att hänsyn också kan tas till&lt;br&gt;placeringar i optioner och terminer. Vissa svårigheter kan uppkomma&lt;br&gt;första gången limiter skall fastställas men detta bör inte få utgöra ett hinder&lt;br&gt;mot att ett sådant system införs. Jag vill här framhålla att det kan vara&lt;br&gt;lämpligt att till en början sätta förhållandevis låga limiter. Utgångspunk-&lt;br&gt;ten bör vara att de nya limiterna anpassas så att det totala innehavet av&lt;br&gt;finansiella instrument någotsånär överensstämmer med bolagens nuvaran-&lt;br&gt;de innehav. Allt eftersom man vinner erfarenhet av hur limiterna påverkar&lt;br&gt;de olika bolagen kan dessa justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett limitsystem uppfylls kravet på att beakta kursrisken med en&lt;br&gt;placering på ett godtagbart sätt. Detta system ligger också i linje med de&lt;br&gt;diskussioner om nya internationella kapitaltäckningsregler avseende kurs-&lt;br&gt;risker som för närvarande förs i Baselkommittén och inom EG. Jag före-&lt;br&gt;slår således att ett värdepappersbolag som får förvärva finansiella instru-&lt;br&gt;ment skall hålla sig inom de risknivåer som föreskrivs. Reglerna om&lt;br&gt;handelslager kan därmed tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får i sin rörelse förvärva och driva handel med obligationer och Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;andra fordringsrätter som är avsedda for den allmänna marknaden. Nya&lt;br&gt;kapitaltäckningsregler avseende kursrisker kommer att omfatta även ban-&lt;br&gt;kers placeringar i räntebärande instrument. Jag anser därför att regler om&lt;br&gt;risknivåer för sådana placeringar för närvarande inte bör införas för ban-&lt;br&gt;ker. Däremot bör sådana regler gälla för bankägda värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse bör införas som ger rätt för regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, bankinspektionen att utfärda närmare före-&lt;br&gt;skrifter om vilken högsta risknivå som kan tillåtas. I dessa föreskrifter bör&lt;br&gt;skillnad göras på aktier och andra aktierelaterade instrument å ena sidan&lt;br&gt;och obligationer och andra ränterelaterade instrument å den andra sidan.&lt;br&gt;Vid beräkning av risknivåer bör inte dessa båda grupper kunna läggas ihop&lt;br&gt;till en total nettorisk, utan varje grupp bör åsättas en egen risknivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om handelslagerbegränsning förutsatte för att den inte skulle&lt;br&gt;kunna kringgås att den gällde för en koncern i dess helhet, om flera bolag&lt;br&gt;eller banker med fondkommissionstillstånd ingick i koncernen. Med mitt&lt;br&gt;förslag till risknivåer finns det inte längre någon begränsningsregel att&lt;br&gt;kringgå. Risknivån beräknas individuellt för varje bolag endast med hän-&lt;br&gt;syn till det bolagets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska företag med filial här i landet bör det — på samma sätt&lt;br&gt;som i fråga om kapitaltäckningen — ankomma på tillsynsmyndigheten i&lt;br&gt;företagets hemland att kontrollera att företagets innehav av finansiella&lt;br&gt;instrument inte medför en oförsvarlig riskexponering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenhandlarens innehav av finansiella instrument är motiverat utifrån&lt;br&gt;de tjänster han erbjuder sina kunder. Det får anses ligga i sakens natur att&lt;br&gt;en egenhandlare regelbundet skall omsätta innehaven. Jag anser därför att&lt;br&gt;någon uttrycklig lagbestämmelse härom inte är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av egna aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1987 tillåts ett fond-&lt;br&gt;kommissionsbolag för att underlätta fondkommissionsrörelsen att förvär-&lt;br&gt;va egna aktier och aktier i moderbolag under förutsättning att aktierna är&lt;br&gt;inregistrerade på Stockholms fondbörs eller att de utbjudits till försäljning&lt;br&gt;under sådana förhållanden att det är sannolikt att de inom ett år kommer&lt;br&gt;att inregistreras vid fondbörsen eller att de är aktier i OTC-bolag. Det&lt;br&gt;sammanlagda anskaffningsvärdet av sådana aktier får inte överstiga ett&lt;br&gt;belopp motsvarande tre procent av värdet av handelslagret. Bestämmelsen&lt;br&gt;är ett undantag från det i 7 kap. 1 § aktiebolagslagen stadgade förbudet&lt;br&gt;mot förvärv av egna aktier och aktier i moderbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande bestämmelse för affärsbankerna finns i 6 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket bankaktiebolagslagen vilken dock inte gör undantag för aktier i&lt;br&gt;moderbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondkommissionärerna har tillåtits att handla med egna aktier och&lt;br&gt;aktier i moderbolag för att underlätta fondkommissionsrörelsen. Med mitt&lt;br&gt;förslag att det bara är företag med tillstånd för egenhandel och medverkan&lt;br&gt;vid emissioner som får förvärva aktier för egen räkning bör i konsekvens&lt;br&gt;härmed endast sådana företag ha möjlighet att förvärva egna aktier. Med&lt;br&gt;hänsyn till att det inte införs något generellt tak för innehav av aktier och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for att undvika att värdepappersbolag med ett lågt aktiekapital skall kunna Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;förvärva alltför stor andel av sina egna aktier bör taket för ägandet av egna&lt;br&gt;aktier begränsas i förhållande till det egna aktiekapitalets storlek. Den&lt;br&gt;tillåtna andelen kan lämpligen sättas till fem procent. Regeln bör utformas&lt;br&gt;så att ett värdepappersbolag eller ett svenskt bankinstitut med tillstånd att&lt;br&gt;handla för egen räkning eller medverkar vid emissioner får äga egna aktier&lt;br&gt;och aktier i moderbolag till ett belopp som svarar mot fem procent av&lt;br&gt;bolagets aktiekapital och såvitt gäller moderbolag fem procent av det&lt;br&gt;bolagets aktiekapital. Regeln bör tas in i den nya lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse och gälla dem som erhållit tillstånd enligt den lagen, inkl, de&lt;br&gt;svenska bankerna. Därmed kan 6 kap. 9 § andra stycket bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvida medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bedriva en rörelse av vilket slag det än må vara erfordras alltid&lt;br&gt;likvida medel. Behovet av likvida medel skiftar från tid till annan. Det&lt;br&gt;framstår enligt min mening som naturligt att värdepappersbolagen som ett&lt;br&gt;led i likviditetsförvaltningen får placera likvida medel i olika finansiella&lt;br&gt;instrument. Av praktiska skäl bör de begränsningar av innehav av finansi-&lt;br&gt;ella instrument som uppställs genom föreskrivna risknivåer även gälla för&lt;br&gt;likviditetsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Kapitaltäckning m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Värdepappersbolag som har tillstånd att handla för&lt;br&gt;egen räkning eller att medverka vid emission skall ha åtta procent&lt;br&gt;kapitaltäckning i överensstämmelse med nuvarande regler. Samma&lt;br&gt;gäller för bolag som har tillstånd att ta emot medel på konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla värdepappersbolag åläggs att ha en ansvarsförsäkring för att&lt;br&gt;täcka skadeståndsanspråk från i första hand mindre kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att samtliga tillståndspliktiga&lt;br&gt;verksamheter skall ha kapitaltäckning enligt nuvarande regler. Därutöver&lt;br&gt;föreslås 24% kapitaltäckningskrav på placeringar som ingår i handelslag-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt anser att ett försäkringssystem för&lt;br&gt;kundmedel bör tillskapas. Bankinspektionen, riksbanksfullmäktige och&lt;br&gt;styrelsen för Stockholms fondbörs anser att kapitaltäckningsbestämmelser-&lt;br&gt;na bör ta hänsyn till nettorisker i institutens placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondkommissionslagen innehåller kapitaltäckningsregler som efter möns-&lt;br&gt;ter från bankrörelselagen ålägger fondkommissionsbolag att ha eget kapital&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till visst lägsta belopp som är betryggande i förhållande till bolagets till-&lt;br&gt;gångar samt ingångna garantiförbindelser och andra åtaganden på kapital-&lt;br&gt;marknaden som innebär en kreditrisk för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya kapitaltäckningsreglerna som trädde i kraft den 1 februari 1990&lt;br&gt;har utformats i enlighet med de rekommendationer som utfärdats av den&lt;br&gt;s. k. Baselkommittén. Dessa regler innebär att kapitalbasen beräknad på&lt;br&gt;visst sätt skall uppgå till 8% av placeringarna med hänsyn tagen till deras&lt;br&gt;kreditrisk. Viktiga principer är att endast inbetalt belopp får medräknas i&lt;br&gt;kapitalbasen och att kapitalbasen till minst 50% skall innehålla kapital av&lt;br&gt;högsta kvalitet. För placeringarna är huvudregeln att de skall tas upp till&lt;br&gt;hela sitt belopp. Riskgraderingen sker genom att vissa placeringar får tas&lt;br&gt;upp till 50% eller lägre vilket då ger ett faktiskt kapitalkrav på 4% eller&lt;br&gt;lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar av kapitaltäckningsreglerna med anledning av skatterefor-&lt;br&gt;men innebär bl. a. vissa justeringar av kapitalbasens bestämning med&lt;br&gt;ikraftträdande den 1 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG har det tagits fram ett förslag till direktiv om kapitaltäckning&lt;br&gt;för finansiella tjänsteföretag (se avsnitt 3.5). Enligt detta skall inte endast&lt;br&gt;kreditrisker kräva kapitaltäckning utan även kurs- och valutarisker, öppna&lt;br&gt;positioner och viss del av föregående års fasta kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningsreglernas syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med kapitaltäckningsreglerna är att skydda företagens kunder. Reg-&lt;br&gt;lerna går ut på att företagen alltid måste ha en kapitalbas som är betryggan-&lt;br&gt;de i förhållande till företagets tillgångar samt till ingångna garantiförbin-&lt;br&gt;delser och andra åtaganden på kapitalmarknaden som innebär en kredit-&lt;br&gt;risk för bolaget. De nuvarande reglerna beträffande kapitaltäckning, som&lt;br&gt;är anpassade till EGs direktiv om kapitaltäckning för kreditinstitut, är&lt;br&gt;relaterade till bruttoinnehavet av aktier i handelslagret och beaktar inte de&lt;br&gt;nya möjligheter som tillskapats på senare tid att med hjälp av optioner&lt;br&gt;eller terminer minska risken i handelslagret. Ett kapitaltäckningskrav rela-&lt;br&gt;terat till nettorisken i handelslagret skulle, som flera remissinstanser också&lt;br&gt;anmärkt, bättre spegla den verkliga risken i lagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs direktivförslag till kapitaltäckningsregler för finansiella tjänsteföre-&lt;br&gt;tag, vilka på goda grunder kan förmodas komma att stämma överens med&lt;br&gt;de nya kapitaltäckningsregler som Baselkommittén senare kommer att&lt;br&gt;rekommendera, har många fördelar jämfört med nuvarande svenska be-&lt;br&gt;stämmelser. Det kan dock inte uteslutas att förslaget kommer att jämkas i&lt;br&gt;viktiga avseenden innan det slutligen antas. Jag anser därför att det inte är&lt;br&gt;lämpligt att nu ändra gällande kapitaltäckningsregler, utan en sådan änd-&lt;br&gt;ring får anstå till ett färdigt EG-direktiv föreligger. Däremot bör i avvak-&lt;br&gt;tan på nya kapitaltäckningsregler de risker som kan uppkomma med&lt;br&gt;innehav av finansiella instrument beaktas. Jag har behandlat detta i av-&lt;br&gt;snitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämndes syftar nuvarande kapitaltäckningsregler till att skyd-&lt;br&gt;da företagens kunder genom att företagens kapitalbas relateras till gjorda&lt;br&gt;placeringar. Med mitt förslag om tillståndsplikt för olika verksamhetsfor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer kommer endast värdepappersbolag med tillstånd att handla för egen Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;räkning att kunna göra placeringar i finansiella instrument i någon omfatt-&lt;br&gt;ning av betydelse. För värdepappersbolag som medverkar vid emissioner&lt;br&gt;eller erbjudanden kan också betydande innehav av finansiella instrument&lt;br&gt;uppkomma liksom garantiförbindelser utfärdas. Motsvarande skyddsin-&lt;br&gt;tresse finns även när värdepappersbolag har tillstånd att ta emot inlåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dessa bolag bör därför nuvarande kapitaltäckningsregler gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de tillståndspliktiga rörelser som består av kommission, förmedling&lt;br&gt;och förvaltning, skall det inte vara tillåtet att göra egna placeringar. Un-&lt;br&gt;dantag görs för tillgångar som behövs för rörelsen, för placeringar i finansi-&lt;br&gt;ella instrument i bolagets likviditetsförvaltning och för förvärv av aktie&lt;br&gt;eller andel i företag som ett led i organisationen av bolaget. Därutöver&lt;br&gt;kan ett värdepappersbolag för att skydda egen fordran köpa egendom som&lt;br&gt;är utmätt eller utgör säkerhet för fordran eller överta egendom som betal-&lt;br&gt;ning för fordran, men sådan egendom skall avyttras så snart det är lämp-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken i en kommissions-, förmedlings- eller förvaltningsrörelse finns&lt;br&gt;det behov av kapitaltäckningsregler för att skydda kunderna. I dessa&lt;br&gt;rörelser utgör värdepappersbolaget en mellanhand i ordets egentliga bety-&lt;br&gt;delse. Alla tillgångar som en sådan mellanhand tar emot från kunder&lt;br&gt;avskiljs från bolagets egna tillgångar. Vid köp och försäljning av finansiella&lt;br&gt;instrument genom en sådan mellanhand ligger risken för att leverans av&lt;br&gt;det köpta inte sker eller att betalning uteblir på motparten i avtalet, inte på&lt;br&gt;mellanhanden. Det förekommer i och för sig att förvaltare garanterar sina&lt;br&gt;kunder en viss minimiavkastning innebärande att förvaltaren, för det fall&lt;br&gt;den verkliga avkastningen inte når upp till den utlovade nivån, fyller på&lt;br&gt;med egna medel. Detta skulle kunna motivera krav på kapitaltäckning&lt;br&gt;även för förvaltare. Som kapitaltäckningsreglerna är utformade skulle&lt;br&gt;emellertid ett krav på kapitaltäckning inte medföra en tillräcklig kapital-&lt;br&gt;styrka för att uppfylla anspråk på grund av garantiförpliktelser. Kommis-&lt;br&gt;sionärer, förmedlare och förvaltare bör därför inte omfattas av kapital-&lt;br&gt;täckningsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en kommissionär, förmedlare eller förvaltare har tillstånd att ta&lt;br&gt;emot inlåning bör samma kapitaltäckningsregler som för egenhandlare och&lt;br&gt;emissionsförmedlare gälla. I de fall tillstånd föreligger för flera verksamhe-&lt;br&gt;ter och någon av dessa kräver kapitaltäckning bör kapitaikravet beräknas&lt;br&gt;på placeringarna i samtliga tillståndspliktiga verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A nsvarsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om kapitaltäckning tillgodoser inte i alla lägen kundernas intres-&lt;br&gt;sen av att värdepappersbolaget kan fullgöra den skadeståndsskyldighet&lt;br&gt;som kan uppkomma om det missköter sitt uppdrag. I lagen (1989:508) om&lt;br&gt;försäkringsmäklare finns bestämmelser om ansvarsförsäkring. En juridisk&lt;br&gt;person som skall registreras som försäkringsmäklare måste ha en ansvars-&lt;br&gt;försäkring för skadeståndsansvar som kan uppkomma gentemot uppdrags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givare m. fl. Liknande försäkringskrav gäller for fastighetsmäklare enligt Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;lagen (1984:81) om fastighetsmäklare. Jag anser att ett motsvarande för-&lt;br&gt;säkringssystem bör införas också för värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen bör i första hand täcka anspråk från mindre kunder som&lt;br&gt;inte har samma möjlighet att ta till vara sina intressen som en stor,&lt;br&gt;professionell placerare har. Det obligatoriska ansvarsbeloppet bör således&lt;br&gt;för varje försäkringsfall ge ett grundläggande skydd och inte alltför mycket&lt;br&gt;överstiga vad som kan antas bli aktuellt för ett bolag att betala i skadestånd&lt;br&gt;till en mindre kund. Premien för en sådan försäkring bör för de värdepap-&lt;br&gt;persbolag som har en stark finansiell ställning, vilket ofta gäller företag&lt;br&gt;med kapitaltäckning, kunna hållas nere genom att bolaget gentemot för-&lt;br&gt;säkringsgivaren tar på sig en relativt hög självrisk. Jag anser emellertid att&lt;br&gt;någon närmare bestämning av försäkringens utformning inte bör göras i&lt;br&gt;lagtext. Ytterligare föreskrifter om ansvarsförsäkring bör i stället kunna&lt;br&gt;meddelas av regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, bankin-&lt;br&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Frågerätt och uppgiftsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bankinspektionen har rätt att begära upplysningar&lt;br&gt;från sådana företag som har ett väsentligt samband med det bolag&lt;br&gt;som fått tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna del till-&lt;br&gt;styrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 25 § fondkommissionslagen (sambandspara-&lt;br&gt;grafen) föreskrivs att bestämmelserna om fondkommissionsbolags verk-&lt;br&gt;samhet och om tillsyn över sådana bolag i princip också skall gälla för vissa&lt;br&gt;företag som har ett nära samband med fondkommissionsbolaget. Nära&lt;br&gt;samband anses föreligga, om de båda företagen leds av samma eller i&lt;br&gt;huvudsak samma personer, eller om vinsten av företagens verksamhet helt&lt;br&gt;eller till betydande del skall, direkt eller indirekt, tillfalla samma eller i&lt;br&gt;huvudsak samma personer. Paragrafen är endast tillämplig på företag vars&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet består i att förvalta, handla med eller biträda vid&lt;br&gt;handel med fondpapper eller lämna kredit mot säkerhet i fondpapper.&lt;br&gt;Syftet med sambandsparagrafen är att bestämmelserna i fondkommis-&lt;br&gt;sionslagen inte skall kunna sättas ur spel genom organisatoriska arrange-&lt;br&gt;mang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det väsentligaste syftet med bestämmelserna i förslaget till lag om&lt;br&gt;värdepappersrörelse är att skydda kundernas intressen. Det man bör fästa&lt;br&gt;uppmärksamheten på är därför om ett sambandsföretags verksamhet kan&lt;br&gt;leda till att bolagets kunder förfördelas. En eventuell sambandsparagraf&lt;br&gt;bör därför vara anpassad för att förbättra kundernas ställning när sam-&lt;br&gt;bandsföretaget uppträder som deras motpart. Det kan därför ifrågasättas&lt;br&gt;om det behövs någon sambandsparagraf som har till syfte att hindra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sambandsföretaget att bedriva verksamhet på andra premisser än de som Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;gäller för värdepappersinstitutet. Det viktiga bör alltså vara att värdepap-&lt;br&gt;persinstitutet eller dess ledning inte engagerar sig i andra företags verksam-&lt;br&gt;het på ett sådant sätt att kundernas intressen otillbörligen åsidosätts. Att så&lt;br&gt;inte sker bör i tillräcklig grad kunna motverkas genom dels tillsyn, dels en&lt;br&gt;utökad upplysningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan tillsyn kan erhållas genom att en utvidgad motsvarighet till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § fondkommissionslagen införs. Den av mig föreslagna paragrafen in-&lt;br&gt;nebär att om det finns ett väsentligt samband mellan ett värdepappersin-&lt;br&gt;stitut och ett företag som handlar med finansiella instrument eller lämnar&lt;br&gt;kredit mot säkerhet i finansiella instrument, får bankinspektionen besluta&lt;br&gt;att värdepappersinstitutet och det andra företaget skall lämna vissa upp-&lt;br&gt;lysningar till bankinspektionen. Upplysningarna kan avse förhållandet&lt;br&gt;mellan dessa båda företag och den verksamhet som anknyter till värdepap-&lt;br&gt;persinstitutets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Upplåning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förbudet för värdepappersbolag att för sin verksamhet&lt;br&gt;ge ut obligationer, förlagsbevis eller andra för den allmänna rörelsen&lt;br&gt;avsedda förskrivningar tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Styrelsen för Stockholms fondbörs, bankorganisatio-&lt;br&gt;nerna och Svenska Fondhandlareföreningen som är de enda remissinstan-&lt;br&gt;serna som yttrat sig i denna del tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det är nu inte tillåtet for ett fondkommissions-&lt;br&gt;bolag att utfärda obligationer, förlagsbevis eller andra för den allmänna&lt;br&gt;rörelsen avsedda förskrivningar. Motivet till förbudet var att fondkommis-&lt;br&gt;sionsbolag inte fick utvecklas till allmänna kreditinstitut. Dessutom an-&lt;br&gt;gavs att bolagens behov av upplåning torde bli mindre än vad det varit&lt;br&gt;tidigare med hänsyn till de begränsningar av egenhandel och kreditgivning&lt;br&gt;som finns i fondkommissionslagen (prop. 1978/79:9 s. 143 och 178).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått föreslår jag att rätten att ta emot inlåning begrän-&lt;br&gt;sas till bolag som får sådant tillstånd och att handelslagerbegränsningen&lt;br&gt;slopas. Behov för värdepappersbolag som är egenhandlare av att kunna&lt;br&gt;finansiera sin verksamhet kommer därmed att öka. Jag föreslår också att&lt;br&gt;värdepappersbolag endast efter tillstånd skall få möjlighet att lämna kre-&lt;br&gt;dit. Mot denna bakgrund kan jag inte se att en rätt att ta upp lån på den&lt;br&gt;allmänna marknaden innebär någon risk för att bolagen utvecklas till&lt;br&gt;allmänna kreditinsitut. Således finns det inte något skäl för att förbjuda&lt;br&gt;värdepappersbolag att finansiera sin verksamhet genom lån på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Enhandskrediter och förbehåll om andel i vinst på affär Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna om enhandskrediter anpassas till vad&lt;br&gt;som gäller för banker. Bankinspektionen ges rätt att utfärda före-&lt;br&gt;skrifter rörande sådana krediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om förbud mot förbehåll om andel i vinst upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår ett förbud mot andel i vinst på&lt;br&gt;sådana affarer som bolaget inte självt får sluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna del till-&lt;br&gt;styrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enhandskrediter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 22 § fondkommissionslagen skall fondkommissionsbolag ägna sär-&lt;br&gt;skild uppmärksamhet åt att kredit inte lämnas till samma kredittagare eller&lt;br&gt;till kredittagare som är förbundna med varandra i väsentlig ekonomisk&lt;br&gt;intressegemenskap i sådan omfattning att fara kan uppkomma för att&lt;br&gt;fondkommissionsbolaget inte kan fullgöra sina förpliktelser. Detsamma&lt;br&gt;gäller om ställd säkerhet utgörs av aktier eller förlagsbevis som har utgivits&lt;br&gt;av samma aktiebolag eller av aktiebolag som är förenade i sådan intresse-&lt;br&gt;gemenskap. Bestämmelsen skall tillämpas även på borgen gentemot fond-&lt;br&gt;kommissionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande bestämmelse finns för bankernas del i 2 kap. 16 §&lt;br&gt;bankrörelselagen. Utöver vad som gäller för fondkommissionsbolagen&lt;br&gt;skall bestämmelsen tillämpas också på annan garantiförbindelse till ban-&lt;br&gt;ker än borgen. Enligt 2 kap. 18 § samma lag skall bestämmelsen också&lt;br&gt;tillämpas på garantiförbindelse som banken ikläder sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de återgivna bestämmelserna är att begränsa s. k. enhands-&lt;br&gt;krediter så att fara för bolagets solvens inte uppstår. Största tillåtna&lt;br&gt;engagemang har inte fastställts i lag. Bankinspektionen har i en särskild&lt;br&gt;rekommendation utarbetat beräkningsgrunder för enhandsengagemangens&lt;br&gt;storlek vad gäller banker. Engagemangen får inte vara så stora att fara kan&lt;br&gt;uppkomma för bankens säkerhet. De är således relaterade till bankens&lt;br&gt;förmåga att bära förluster i kreditgivningen utan att dessa drabbar insät-&lt;br&gt;tarna (prop. 1986/87:12 band 1 s. 244).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG finns en rekommendation (87/62/EEC) till medlemsländerna&lt;br&gt;att tillämpa vissa bestämmelser om enhandskrediter. Ett förslag till ett&lt;br&gt;direktiv med bindande regler beträffande enhandskrediter avses att pre-&lt;br&gt;senteras inom kort. I avvaktan på utvecklingen inom EG föreslår jag ingen&lt;br&gt;annan förändring beträffande nuvarande regler än att de anpassas till vad&lt;br&gt;som gäller för banker samt att bankinspektionen bör ges möjlighet att&lt;br&gt;utfärda föreskrifter beträffande enhandskrediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel i vinst&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § första stycket fondkommissionslagen får ett fondkommissions-&lt;br&gt;bolag inte förbehålla sig andel i vinst på affär som bolaget avslutar i sin&lt;br&gt;fondkommissionsrörelse eller i sådan verksamhet som avses i 13 § första&lt;br&gt;stycket. Regeln gäller inte för bankinstitut som driver fondkommissionsrö-&lt;br&gt;relse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet för denna bestämmelse var att fondkommissionsbolaget genom&lt;br&gt;ett sådant förbehåll kunde anses bli delaktigt i affären. Om denna var&lt;br&gt;sådan att bolaget inte självt hade fått avsluta den skulle det genom förbe-&lt;br&gt;hållet uppkomna engagemanget uppenbarligen stå i mindre god överens-&lt;br&gt;stämmelse med den restriktivitet som kommer till uttryck i 13 § (prop.&lt;br&gt;1978/79:9 s.181).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 15 § första och andra styckena bankrörelselagen får en&lt;br&gt;bank inte vid avtal om kredit eller i sin rörelse i övrigt förbehålla sig andel i&lt;br&gt;vinst på affär, som banken inte själv får avsluta. En bank får inte heller på&lt;br&gt;annat sätt beredas andel i vinst på verksamhet, som banken inte själv får&lt;br&gt;bedriva. Detta gäller dock inte utdelning på aktier eller vad banken som&lt;br&gt;ägare av aktier i övrigt har rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts är syftet med bestämmelsen att hindra att fondkommis-&lt;br&gt;sionsbolagen kringgår lagens begränsnings- och förbudsregler genom att&lt;br&gt;förbehålla sig del i vinst som bolagens kunder gör. För att tillgodose detta&lt;br&gt;syfte skulle det kunna betraktas som nödvändigt att behålla regeln. Som&lt;br&gt;framgått skiljer sig utformningen av förbudet i fondkommissionslagen och&lt;br&gt;bankrörelselagen åt. Medan förbudet i fondkommissionslagen är absolut&lt;br&gt;så är förbudet i bankrörelselagen utformat så att det bara gäller om banken&lt;br&gt;inte själv hade fått avsluta affären. Något sakligt skäl till denna skillnad&lt;br&gt;finns inte. Ett alternativ är därför att regeln i lagen om värdepappersrörel-&lt;br&gt;se utformas efter förebild i huvudregeln i bankrörelselagen. Emellertid&lt;br&gt;skulle, med den uppdelning på tillståndspliktiga verksamheter som jag&lt;br&gt;föreslår, enbart den som har tillstånd för handel för egen räkning kunna&lt;br&gt;förbehålla sig andel i vinst på affär som bolaget avslutar. Det finns enligt&lt;br&gt;min mening inga skäl att förbjuda t. ex. en förvaltare att ta betalt i relation&lt;br&gt;till utfallet på de affärer han låter utföra åt sina klienter. Det förekommer&lt;br&gt;dessutom att fondkommissionsbolag med uppdrag att förvalta en värde-&lt;br&gt;pappersportfölj trots bestämmelsen tar betalt av kunden i relation till&lt;br&gt;utfallet på de affarer som görs i portföljen. Metoden för avgiftens bestäm-&lt;br&gt;mande har utarbetats i samråd med bankinspektionen. Det finns mot&lt;br&gt;denna bakgrund enligt min mening inga skäl att fortsättningsvis ha kvar ett&lt;br&gt;lagstadgat förbud för värdepappersbolag att förbehålla sig andel i vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.9 Ingripanden mot verksamhet som bedrivs utan tillstånd Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nuvarande ansvarsregler ersätts med ett vitesförfaran-&lt;br&gt;de som ger bankinspektionen rätt att vid vite förelägga den som&lt;br&gt;driver tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd att upphöra med&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att nuvarande ansvarsregler&lt;br&gt;behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bankinspektionen och riksåklagaren förordar att&lt;br&gt;ansvarsreglerna ersätts med ett vitesförfarande i likhet med de regler som&lt;br&gt;kommittén föreslår beträffande börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 47 § fondkommissionslagen finns straffbestäm-&lt;br&gt;melser för den som driver fondkommissionsrörelse utan tillstånd eller&lt;br&gt;använder ordet fondkommission i sin firma utan att vara fondkommis-&lt;br&gt;sionär. Enligt 48 § kan styrelseledamot eller befattningshavare hos fond-&lt;br&gt;kommissionsbolag som lämnar felaktiga upplysningar om verksamheten&lt;br&gt;till bankinspektionen drabbas av straffansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening kan det ifrågasättas om en straffrättslig reglering av&lt;br&gt;dessa förfaranden är den mest effektiva. Den innebär att tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten för att beivra ett visst förfarande måste polisanmäla en händelse eller&lt;br&gt;ett pågående skeende för polisutredning och eventuellt allmänt åtal. En&lt;br&gt;sådan utredning kan ta lång tid. En mer effektiv ordning torde vara att&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten ges möjlighet att förelägga dem som driver till-&lt;br&gt;ståndspliktig verksamhet utan tillstånd vid vite att upphöra med verksam-&lt;br&gt;heten. Ett sådant ingripande skall kunna ske mot både svenska och ut-&lt;br&gt;ländska företag som inte uppfyller lagens krav. Det bör också gå att förena&lt;br&gt;ett återkallande av ett tillstånd med ett förbud vid vite att fortsätta verk-&lt;br&gt;samheten. Ett upprepat åsidosättande av uppgiftsskyldigheten bör också&lt;br&gt;kunna medföra att ett tillstånd dras in. En möjlighet att kunna utfärda&lt;br&gt;varning bör också införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1990:1114) om värdepappersfonder finns ett sådant vitesförfa-&lt;br&gt;rande. I förarbetena sägs att regler om vilka sanktioner som bankinspektio-&lt;br&gt;nen bör ha till sitt förfogande bör överensstämma med motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i annan lagstiftning inom den finansiella sektorn men att&lt;br&gt;denna fråga dock bör behandlas i ett senare sammanhang&lt;br&gt;(prop. 1989/90:153 s. 43). Jag anser att i avvaktan på att denna fråga ses&lt;br&gt;över kan ett likartat system som för värdepappersfonder även införas&lt;br&gt;i lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.10 Anställdas m. fl. innehav av finansiella instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Någon regel om skyldighet att anmäla innehav av&lt;br&gt;fondpapper infors inte for anställda m. fl. i värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén anser att både handelsförbudet och&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten bör finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna framfor inga invändningar mot&lt;br&gt;kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I nuvarande 40 och 41 §§ fondkommissionslagen&lt;br&gt;finns bestämmelser om skyldighet för anställda m.fl. hos fondkommis-&lt;br&gt;sionär att anmäla innehav av fondpapper och förändringar i innehavet.&lt;br&gt;Syftet med bestämmelserna är att allmänhetens förtroende för fondkom-&lt;br&gt;missionärer skall upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom insiderlagen (1990:1342) vidgas kategorin insider väsentligt.&lt;br&gt;Den omfattar bl.a. anställda m.fl. hos fondkommissionärer. Dessa är&lt;br&gt;förbjudna att göra affärer för egen räkning i fondpapper när de har känne-&lt;br&gt;dom om kurspåverkande information som inte offentliggjorts. Av denna&lt;br&gt;anledning upphävdes bestämmelsen i fondkommissionslagen om handels-&lt;br&gt;förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som finns i insiderlagen om anmälningsskyldighet avser främst&lt;br&gt;att komplettera och effektivisera förbudet mot insiderhandel. Reglerna&lt;br&gt;avses inte generellt träffa anställda m.fl. hos fondkommissionärer. Av&lt;br&gt;detta skäl bör inte heller specialregler om anmälningsskyldighet tas med i&lt;br&gt;den nya lagen om värdepappersrörelse. Den stora vikt som bör fästas vid&lt;br&gt;allmänhetens förtroende för verksamheten gör emellertid att ett åläggande&lt;br&gt;av anmälningsskyldighet genom frivillig överenskommelse inom branchen&lt;br&gt;enligt min mening bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.11 Utländska värdepappersföretags etablering i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utländska företag får efter tillstånd av bankinspektio-&lt;br&gt;nen driva värdepappersrörelse från filial i Sverige. För verksamhe-&lt;br&gt;ten skall lagen om värdepappersrörelse gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår ett anmälningsförfarande för&lt;br&gt;utländska företag som vill vara verksamma på den svenska värdepappers-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bankinspektionen förordar ett system med en for-&lt;br&gt;mell ansökan om tillstånd. Inspektionen hänvisar till den ordning som&lt;br&gt;finns i lagen om värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det tidigare förbudet för utlänningar att förvär-&lt;br&gt;va aktier i svenska fondkommissionsbolag upphävdes den 1 augusti 1990.&lt;br&gt;Sedan dess är det möjligt för utländska företag att etablera sig i Sverige&lt;br&gt;genom dotterbolag. Samtidigt öppnades möjlighet för utländska banker att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;etablera filialer i Sverige. För dessa filialer skall bankrörelselagens regler Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;gälla i tillämpliga delar. En bankfilial skall bl. a. kunna få tillstånd att driva&lt;br&gt;fondkommissionsrörelse här i landet. De skäl som framförts for denna&lt;br&gt;öppning är främst en anpassning till de regler som gäller inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skäl har naturligtvis bärkraft beträffande utländska värdepap-&lt;br&gt;persföretags möjlighet att etablera filialer i Sverige. Frågan berördes också&lt;br&gt;i det ovan nämnda lagstiftningsärendet (prop. 1989/90:116 s. 64) utan att&lt;br&gt;något förslag lades fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår ett anmälningsförfarande för utländska företag som&lt;br&gt;vill etablera filial i Sverige. Som skäl härför har kommittén anfört att&lt;br&gt;principen om hemlandsauktorisation skall gälla för det utländska bolaget&lt;br&gt;varför ett tillståndsförfarande inte är aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett EES-avtal (se avsnitt 3.5) skall Sverige anpassa sin lagstiftning&lt;br&gt;så att den överensstämmer med i avtalet ingående EG-direktiv. På detta&lt;br&gt;område föreligger ett förslag till investeringstjänste-direktiv som, när det&lt;br&gt;är antaget, sannolikt kommer att ingå i avtalet. Allt pekar på att EG i ett&lt;br&gt;sådant direktiv kommer att hålla fast vid principen som redan är införd på&lt;br&gt;bankområdet, att tillstånd och tillsyn över utländska etableringar skall ske&lt;br&gt;genom hemlandsauktorisation och hemlandskontroll. I avvaktan på en&lt;br&gt;svensk anslutning till denna princip bör emellertid enligt min mening ett&lt;br&gt;tillståndsförfarande tillämpas. Ett tillståndsförfarande kommer för övrigt&lt;br&gt;under alla omständigheter att behövas för företag från länder som saknar&lt;br&gt;tillfredsställande regler om auktorisation och tillsyn. Till frågan hur de&lt;br&gt;svenska reglerna skall utformas efter det att en anslutning uppnåtts avser&lt;br&gt;jag att återkomma senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte heller anledning att för närvarande avvika från principen&lt;br&gt;att en grundläggande förutsättning för tillstånd måste vara att en utländsk&lt;br&gt;filialetablering skall ha i huvudsak samma verksamhetsregler som motsva-&lt;br&gt;rande svenska verksamhet. För en utländsk filial bör därför bestämmelser-&lt;br&gt;na i lagen om värdepappersrörelse gälla i tillämpliga delar. Den utländska&lt;br&gt;verksamheten måste också stå under bankinspektionens tillsyn på samma&lt;br&gt;sätt som gäller för utländska bankfilialer. Filialetablering förutsätter också&lt;br&gt;att inspektionen skall ha möjlighet att samarbeta med tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;i värdepappersföretagets hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild prövning bör således göras av den tilltänkta rörelsen innan&lt;br&gt;tillstånd ges. Tillståndet bör avse en rätt för det utländska företaget att&lt;br&gt;över huvud taget öppna en filial med den tilltänkta verksamheten i Sveri-&lt;br&gt;ge. Om företaget vill öppna fler än ett avdelningskontor bör inget ytterliga-&lt;br&gt;re tillstånd krävas. Något hinder för ett utländskt företag att etablera sig&lt;br&gt;genom både dotterbolag och en filial bör inte heller finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningars och utländska företags rätt att driva näringsverksamhet&lt;br&gt;regleras av lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att&lt;br&gt;idka näring här i riket. Bl. a. gäller för utländska företagsfilialer i allmänhet&lt;br&gt;att de skall stå under ledning av en verkställande direktör och att därjämte&lt;br&gt;en vice verkställande direktör kan utses. För dessa båda gäller att de skall&lt;br&gt;vara myndiga och bosatta här i landet. Verkställande direktören är ansva-&lt;br&gt;rig för filialens verksamhet. Någon särskild styrelse behövs inte. Denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;modell bör också kunna tillämpas på filialer som omfattas av lagen om Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med den lösning som valts beträffande bankfilialer anser jag att&lt;br&gt;det inte bör ställas krav på ett särskilt avskilt kapital för de i Sverige&lt;br&gt;etablerade filialerna. Kapitalbasen bör i stället utgöras av koncernens&lt;br&gt;kapitalbas. Liksom beträffande bankerna bör kapitaltäckningsreglerna föl-&lt;br&gt;jas upp av hemlandets myndighet. Tillstånd bör ges bara till foretag som&lt;br&gt;har betryggande kapitaltäckningsregler eller något annat regelsystem som&lt;br&gt;ger väsentligen samma garantier for företagets soliditet som de svenska&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska företags förvärv av fast egendom krävs enligt lagen&lt;br&gt;(1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m. m. särskilt tillstånd.&lt;br&gt;Sådant tillstånd bör enligt min mening regelmässigt ges för fastighets-&lt;br&gt;förvärv som har samband med den verksamhet som ryms inom ramen för&lt;br&gt;den föreslagna lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.12 Courtage&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Storleken på den provision (courtage) som den som&lt;br&gt;har tillstånd att driva värdepappersrörelse får uppbära med anled-&lt;br&gt;ning av ett uppdrag som avser en affär med finansiella instrument&lt;br&gt;regleras inte i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår en oförändrad möjlighet for&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande bankinspektionen, att&lt;br&gt;om det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse meddela föreskrifter&lt;br&gt;om det courtage som får uppbäras vid värdepappersaffärer om högst&lt;br&gt;10000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna framför inga invändningar mot&lt;br&gt;kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I nuvarande 42 § fondkommissionslagen anges&lt;br&gt;att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om det courtage som en fondkommissionär får uppbära med&lt;br&gt;anledning av värdepappersaffärer om högst 10 000 kr. Regeringen har&lt;br&gt;bemyndigat bankinspektionen att utfärda sådana föreskrifter (SFS&lt;br&gt;1984:437). Bankinspektionen har inte utnyttjat denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motiverades med att en fri prissättning inte skulle få&lt;br&gt;försvåra eller omöjliggöra mindre aktieaffärer (prop. 1983/84:99 s. 6). För&lt;br&gt;egen del har jag svårt att se några skäl för en prisregel på detta område.&lt;br&gt;Emellertid är det angeläget att bankinspektionen följer utvecklingen, och&lt;br&gt;skulle det visa sig att kostnaden för mindre värdepappersaffärer blir&lt;br&gt;omotiverat hög är jag beredd att ompröva min ståndpunkt. Således bör&lt;br&gt;några regler om courtage inte nu tas in i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.13 Bestämmelser om premieobligationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kungörelsen den 19 maj 1939 (nr 208) med vissa&lt;br&gt;bestämmelser angående försäljning av Svenska statens premieobli-&lt;br&gt;gationer upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Kungörelsen den 19 maj 1939 (nr 208) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser angående försäljning av Svenska statens premieobliga-&lt;br&gt;tioner förbjuder yrkesmässig verksamhet som består i försäljning av an-&lt;br&gt;delar i premieobligationer eller att annan tillförsäkras rätt till utfallande&lt;br&gt;vinst. Andra än riksgäldskontoret är också förbjudna att sälja premieobli-&lt;br&gt;gationer på avbetalning eller att vid köp av sådana ta dessa som säkerhet&lt;br&gt;för köpesumman. Inte heller får andel i bolag eller annan sammanslutning&lt;br&gt;med huvudsakligt syfte att förvärva eller förvalta statens premieobliga-&lt;br&gt;tioner utbjudas till eller tillhandahållas allmänheten. Överträdelser av&lt;br&gt;förbuden i kungörelsen är straffbelagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt placeringsreglerna i lagen om värdepappersfonder kan en fonds&lt;br&gt;tillgångar till väsentlig del placeras i premieobligationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksgäldskontoret har meddelat vissa dispenser&lt;br&gt;från förbuden i kungörelsen. Varken riksgäldskontoret, bankinspektionen&lt;br&gt;eller riksbanken har något att erinra mot att kungörelsen upphävs. Kungö-&lt;br&gt;relsen synes inte längre fylla någon funktion och bör enligt min mening&lt;br&gt;därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ekonomiska effekter av mitt förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mina här framlagda förslag innebär att nuvarande ansvarsregler ersätts&lt;br&gt;med ett vitesförfarande som ger bankinspektionen rätt att förelägga värde-&lt;br&gt;pappersbolag vite. Sådant vite döms ut av länsrätt. Vidare föreslås att&lt;br&gt;bankinspektionens beslut skall kunna överklagas till kammarrätt istället&lt;br&gt;för som enligt gällande rätt till regeringen. Dessa lagändringar torde med-&lt;br&gt;föra endast ringa ökning i domstolarnas arbetsbelastning varför inga ytter-&lt;br&gt;ligare resurser erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen åläggs enligt propositionens förslag nya och utökade&lt;br&gt;uppgifter. Frågan i vad mån detta skall föranleda att inspektionen skall&lt;br&gt;tillföras ytterligare resurser får prövas i budgetprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats för-&lt;br&gt;slag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;företag att idka näring här i riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i hemförsäljningslagen (1981:1361),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska&lt;br&gt;företag m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa&lt;br&gt;värdepapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag, m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade&lt;br&gt;reserver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och från&lt;br&gt;utlandet m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om upphävande av kungörelsen den 19 maj 1939 (nr 208) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser angående försäljning av svenska statens premieobliga-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd har skett med chefen för justitiedepartementet beträffande lag-&lt;br&gt;förslag 7, 9, 10, 16, 17, 22 och 23, med chefen för industridepartementet&lt;br&gt;beträffande lagförslag 5 och 11 samt med chefen för civildepartementet&lt;br&gt;beträffande lagförslag 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förslaget till lag om handel med finansiella instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 § i kommitténs förslag samt 2 § i kommitténs förslag till lag om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den föreslagna lagen innehåller grundläggande bestämmelser&lt;br&gt;om handel med fondpapper och andra finansiella instrument har valts att i&lt;br&gt;den ta in dessa båda begrepp. Någon definition av begreppet blankning&lt;br&gt;erfordras inte eftersom 3 kap. 1 § gäller generellt för alla slag av förfogande&lt;br&gt;över annan tillhöriga finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionerna av finansiellt instrument, fondpapper, option och termin&lt;br&gt;har ingående behandlats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt definitionen skall ett finansiellt instrument vara avsett för handel&lt;br&gt;på värdepappersmarknaden. I 2§ 1 insiderlagen (1990:1342) definieras&lt;br&gt;vad i den lagen avses med begreppet handel på värdepappersmarknaden.&lt;br&gt;Förevarande lag är som utvecklats i avsnitt 5.2 inte begränsad på samma&lt;br&gt;sätt som insiderlagen (jfr 1 och 2 §§ insiderlagen). Sådana tillgångar som&lt;br&gt;råvaror och valutor utgör i och för sig inte finansiella instrument men en&lt;br&gt;option eller en termin som avser valuta eller en råvara kan utgöra ett&lt;br&gt;finansiellt instrument om optionen eller terminen är avsedd för handel på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden, t. ex. på en organiserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat exempel på ett finansiellt instrument kan vara s. k. inköpsrät-&lt;br&gt;ter, dvs. en rätt gentemot ett aktiebolag att av detta bolag förvärva aktie i&lt;br&gt;ett annat aktiebolag (jfr 9 kap. 1 § 4 aktiekontolagen och prop.&lt;br&gt;1989/90:160 s. 44 — 45, 53 — 54). Även en option utfärdad av en enskild&lt;br&gt;aktieägare på eget innehav kan utgöra ett finansiellt instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag till definition av fondpapper har förändrats i några&lt;br&gt;avseenden. Den 1 januari 1991 ersattes aktiefondslagen (1974:931) av&lt;br&gt;lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Detta har medfört att i defini-&lt;br&gt;tionen av fondpapper andel i aktiefond ersatts med andel i värdepappers-&lt;br&gt;fond. Vidare har efter andel i värdepappersfond lagts till en aktieägares&lt;br&gt;rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt&lt;br&gt;bolag. Dessa s. k. depåbevis representerar den rätt som en aktieägare har&lt;br&gt;gentemot den bank (depåbank) som för hans räkning förvarar aktier i ett&lt;br&gt;utländskt bolag (jfr prop. 1988/89:152 s. 76 — 77). Depåbevisen innefattar&lt;br&gt;således äganderätten till vissa fondpapper men av praktiska och lagtekni-&lt;br&gt;ska skäl riktar sig depåbevisen mot annan än den ursprunglige utgivaren.&lt;br&gt;Handel förekommer med depåbevis på likartat sätt som aktier och en&lt;br&gt;innehavare av depåbevis kan göra gällande sina rättigheter som delägare i&lt;br&gt;bolaget. För att klargöra att depåbevisen räknas till fondpapper och även&lt;br&gt;omfattas av insiderlagens bestämmelser har depåbevisen medtagits i fond-&lt;br&gt;pappersdefinitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt definitionen finns det två typer av rättigheter som ingår i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begreppet fondpapper, dels delägarrätt, dels fordringsrätt. I fortsättningen Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;diskuteras dessa rättigheter utifrån aktiebolagens horisont.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägarrätt som manifesteras genom ägandet av aktier innefattar ekono-&lt;br&gt;miska och förvaltande rättigheter. Ekonomiska rättigheter innefattar rätt&lt;br&gt;till andel i bolagets vinst och rätt till utdelning ur bolagets behållna&lt;br&gt;tillgångar vid likvidation. Förvaltande rättigheter innefattar rätt att rösta&lt;br&gt;på bolagsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringsrätt innebär här främst rätt att få tillbaka utlånade pengar. En&lt;br&gt;sådan fordringsrätt är som regel förenad med rätt till ränta på det utlånade&lt;br&gt;beloppet. Räntan utbetalas normalt oberoende av resultatet. Borgenärens&lt;br&gt;rätt att få ränta går före aktieägarens rätt till utdelning. Borgenären har&lt;br&gt;också vid likvidation rätt till betalning före aktieägaren. Ett bolag kan låna&lt;br&gt;pengar på vanligt sätt i t. ex. en bank eller genom att ge ut s. k. marknads-&lt;br&gt;lån. Marknadslån kan uppdelas i obligationslån och förlagslån. Obliga-&lt;br&gt;tionslån ger vid likvidation rätt till betalning före förlagslånen som i sin tur&lt;br&gt;ger rätt till betalning före aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till obligations- eller förlagslån kan knytas en konverteringsrätt, en&lt;br&gt;optionsrätt, en vinstandel eller en konvertibel vinstandel. Konverterings-&lt;br&gt;rätten innebär att det till skuldebrevet knyts en möjlighet för borgenären&lt;br&gt;att helt eller delvis byta ut sin fordran mot aktier i det bolag som emitterat&lt;br&gt;lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till ny-&lt;br&gt;teckning samt vinstandelsbevis och konvertibla vinstandelsbevis kan sägas&lt;br&gt;utgöra mellanformer mellan delägarrätt och fordringsrätt. Beroende på&lt;br&gt;hur den utnyttjas är den alltså antingen att betrakta som delägarrätt eller&lt;br&gt;som fordringsrätt utgiven av en emittent. Det finns därför inte skäl att i&lt;br&gt;definitionen särskilt ange dessa mellanformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolag kan efter bolagets bildande och innan aktiebrev utfärdats&lt;br&gt;utge bevis om rätt till aktier, interimsbevis. Aktieägare som har företrädes-&lt;br&gt;rätt att deltaga i nyemission eller fondemission har rätt att av aktiebolaget&lt;br&gt;få ett bevis på sin rätt i emissionen, emissionsbevis (vid nyemission&lt;br&gt;teckningsrättsbevis och vid fondemission delbevis). Dessa bevis utgör ett&lt;br&gt;förstadium till den delägarrätt en aktie representerar. Eftersom emissions-&lt;br&gt;bevisen och interimsbevisen ges ut av en emittent och liksom aktie och&lt;br&gt;optionsrätt enligt 3 kap. 5 och 6 §§ aktiebolagslagen i väsentliga stycken är&lt;br&gt;jämställda med löpande skuldebrev, bör även sådana presumtiva delägar-&lt;br&gt;rätter räknas som fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för alla dessa rättigheter är att de kan ges ut, emitteras, av&lt;br&gt;ett aktiebolag. De kan också ges ut av andra juridiska personer. Fordrings-&lt;br&gt;rätter ges exempelvis ut av staten och bostadsfinansieringsinstitut. Det&lt;br&gt;finns alltså en emittent som anskaffar kapital genom att ge ut sådana&lt;br&gt;finansiella instrument. En annan gemensam nämnare är att det för varje&lt;br&gt;tid finns ett av emittenten bestämt antal aktier eller ett bestämt nominellt&lt;br&gt;belopp för vilket skuldebrev utfärdats på marknaden. Det är möjligt för en&lt;br&gt;större enskild aktieägare att t. ex. utfärda optioner på eget aktieinnehav.&lt;br&gt;Detta påverkar dock inte bolagets finansiella ställning eller aktieägarens&lt;br&gt;ställning gentemot bolaget. Sådana optioner är enligt definitionen inte att&lt;br&gt;anse som fondpapper men väl som finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot uttrycket fondpapper kan den kritiken riktas att det inte alltid är så Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;att rättigheten finns manifesterad i ett fysiskt dokument vilket uttrycket&lt;br&gt;fondpapper ger intryck av. Samma kritik kan, i takt med den övergång&lt;br&gt;som sker till mer eller mindre papperslösa system, genom t. ex. dataregist-&lt;br&gt;rering av värdepappersinnehav, riktas mot uttryck såsom värdepapper,&lt;br&gt;värdepappersmarknad och skuldebrev. Jag har dock inte funnit att dessa&lt;br&gt;begrepp eller uttrycket fondpapper bör bytas ut av den anledningen. Även&lt;br&gt;”papperslösa” fondpapper är alltså att anse som fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen mellan fondpapper och andra rättigheter med vilka handel&lt;br&gt;förekommer på värdepappersmarknaden bör genom den föreslagna defini-&lt;br&gt;tionen bli klar. Sådana andra rättigheter tillskapas av andra än dem som&lt;br&gt;traditionellt är att anse som emittenter på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utländska finansiella instrument och fondpapper omfattas av de&lt;br&gt;föreslagna definitionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den underliggande tillgången för en option resp, en termin kan utgöras&lt;br&gt;av fondpapper eller andra finansiella instrument, valutor, råvaror och&lt;br&gt;andra tillgångar eller av olika typer av index. Ett exempel på den sistnämn-&lt;br&gt;da tillgången är när flera fondpappers sammanvägda kurser uttryckts i ett&lt;br&gt;index. I lagtexten kallas ett sådant index för kursindex. Oavsett vilken den&lt;br&gt;underliggande tillgången är fullgörs optioner eller terminer ofta genom&lt;br&gt;någon form av kontantavräkning. I andra fall sker leverans till följd av&lt;br&gt;lösen av optionen resp, av nettoposition i terminen. Det som då levereras&lt;br&gt;är den underliggande tillgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en grupp av derivat som omfattas av definitionen är de s. k.&lt;br&gt;syntetiska optionerna och terminerna. I vissa fall vill man skapa en möjlig-&lt;br&gt;het att välja vilket finansiellt instrument som skall levereras ur en grupp&lt;br&gt;sådana instrument. Detta förekommer framförallt när det finns en grupp&lt;br&gt;av finansiella instrument med likartade men inte identiska egenskaper och&lt;br&gt;där man söker öka totalmängden leveransbara instrument för att motverka&lt;br&gt;s. k. corners på marknaden (kapacitetsbrist på grund av att någon aktör&lt;br&gt;köpt merparten av en underliggande tillgång). Förfarandet med flera leve-&lt;br&gt;ransbara finansiella instrument är snarare regel än undantag på t. ex. de&lt;br&gt;flesta ränteterminsmarknaderna i världen. När flera finansiella instrument&lt;br&gt;är leveransbara måste det underliggande värdet för optionen eller termi-&lt;br&gt;nen definieras så att kontantavräkning eller värdejustering vid leverans av&lt;br&gt;olika finansiella instrument möjliggörs. Definitionen kan ske på två sätt.&lt;br&gt;Det första sättet innebär att man utser ett av de finansiella instrumenten&lt;br&gt;som ingår i leveransgruppen till att vara det underliggande värdet. Det&lt;br&gt;andra innebär att man konstruerar ett underliggande värde som inte exakt&lt;br&gt;överensstämmer med något av de existerande finansiella instrumenten&lt;br&gt;men vars egenskaper t. ex. utgör ett medelvärde av egenskaperna för de&lt;br&gt;leveransbara finansiella instrumenten. Ett på det senare sättet konstruerat&lt;br&gt;finansiellt instrument sägs vara ”syntetiskt” och optioner och terminer&lt;br&gt;baserade på ett sådant finansiellt instrument kallas syntetiska optioner och&lt;br&gt;syntetiska terminer. I Sverige förekommer handel med ränteoptioner och&lt;br&gt;ränteterminer där den underliggande tillgången är en konstruerad obliga-&lt;br&gt;tion. Bakom den underliggande tillgången finns en stor volym leveransba-&lt;br&gt;ra fondpapper i form av statsskuldväxlar och riksobligationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminsavtalen kan uppdelas i två typer, nämligen forwards och futures. Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;Den viktigaste skillnaden mellan dessa två typer är att det beträffande&lt;br&gt;futures sker en daglig avräkning av vinster och förluster. En annan skillnad&lt;br&gt;mellan forwards och futures är att ett future-avtal kan avslutas före löpti-&lt;br&gt;dens slut medan ett forward-avtal alltid regleras på slutdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns inte clearingverksamhet definierad i lag. Clearing&lt;br&gt;innebär enligt vanligt språkbruk utjämning eller kvittning av ömsesidiga&lt;br&gt;fordringar t. ex. mellan stater på grund av handelsavtal eller mellan bank-&lt;br&gt;er. Clearing kan inom options- och terminshandeln innefatta ytterligare&lt;br&gt;ett moment. Den som bedriver clearingverksamhet påtar sig då ansvaret&lt;br&gt;för att samtliga avtal som är föremål för clearing uppfylls. Detta åtagande&lt;br&gt;kan uppfyllas genom att en clearingorganisation inträder som motpart till&lt;br&gt;både köpare och säljare i varje options- och terminsaffär eller på annat sätt&lt;br&gt;garanterar ett fullgörande av affären. Begreppet clearing används ibland&lt;br&gt;internationellt för att uteslutande beteckna ett system för att fastställa&lt;br&gt;aktörernas förpliktelser att betala eller leverera (jfr Trettio-gruppens rap-&lt;br&gt;port, se avsnitt 3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till handelslag läggs fram innan förslaget till börs- och clearing-&lt;br&gt;lag är färdigberett. I anledning av den väsentliga funktion en clearingorga-&lt;br&gt;nisation har i handeln med optioner och terminer bör en definition åt-&lt;br&gt;minstone tills vidare tas in i handelslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande bedrivs clearingverksamhet av OM inom handeln med&lt;br&gt;optioner och terminer. PMCs verksamhet kommer att omfatta clearing-&lt;br&gt;verksamhet i enlighet med definitionen. Aven den verksamhet som VPC&lt;br&gt;bedriver när bolaget räknar ut de kontoförande institutens förpliktelser att&lt;br&gt;betala kommer att omfattas av definitionen på clearingverksamhet. OM&lt;br&gt;och VPC står för närvarande under bankinspektionens tillsyn. Enligt för-&lt;br&gt;slaget till lag om PenningmarknadsCentralen PmC AB i proposition&lt;br&gt;1990/91:106 om ett kontobaserat penningmarknadssystem skall PMC stå&lt;br&gt;under bankinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionerna av clearingverksamhet och clearingorganisation kan&lt;br&gt;komma att omprövas i samband med beredningen av kommitténs förslag&lt;br&gt;till börs- och clearinglag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 § andra stycket insiderlagen (jfr prop.&lt;br&gt;1990/91:42 s. 76) och 2§ lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden&lt;br&gt;med följande ändringar. Fondpapper har ersatts med finansiella instru-&lt;br&gt;ment. Detta begrepp omfattar, som framgår av definitionen i 1 §, fondpap-&lt;br&gt;per. Bestämmelser om hur förvaltning av finansiella instrument skall&lt;br&gt;bedrivas föreslås i lagen om värdepappersrörelse. Med hänsyn härtill och&lt;br&gt;innehållet i denna lag har paragrafens omfattning begränsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 5.3 utgör paragrafen en måttstock för utform-&lt;br&gt;ningen av de finansiella instrument som får förekomma på marknaden.&lt;br&gt;Om det skulle uppkomma en handel med finansiella instrument som&lt;br&gt;äventyrar allmänhetens förtroende för marknaden får bankinspektionen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;144&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med stöd av 4 kap. 2 § 1 vid vite förelägga den som deltar i handeln att Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;upphöra med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen utgör också grund för bankinspektionens verksamhet i syfte&lt;br&gt;att övervaka att handeln överensstämmer med god sed på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden. Inspektionen bör därvid även i fortsättningen när behov&lt;br&gt;föreligger aktivt medverka till att en självreglering kommer till stånd.&lt;br&gt;Inspektionen kan också påverka utvecklingen genom att ge ut rekommen-&lt;br&gt;dationer i form av allmänna råd eller vid behov vända sig till regeringen&lt;br&gt;med begäran om lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Särskilda bestämmelser för handel med optioner och terminer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 11 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande paragraf i kommitténs förslag innehöll en beskrivning av&lt;br&gt;syftet med bestämmelsen. Detta har utelämnats. Någon saklig förändring&lt;br&gt;innebär inte justeringen, utan bestämmelsen syftar till att motverka möj-&lt;br&gt;ligheterna till otillbörlig prismanipulation och främja en tillförlitlig kurs-&lt;br&gt;sättning på optioner och terminer. Parterna i en options- eller terminsaffär&lt;br&gt;har i regel olika intressen; en av värdeökning, en av värdeminskning. Vad&lt;br&gt;som måste iakttas för att bestämmelsens syften skall bli tillgodosedda&lt;br&gt;anges i paragrafen. Det får ankomma på bankinspektionen att i sin tillsyn&lt;br&gt;se till att dessa syften följs. Bankinspektionen kan med stöd av 4 kap. 2 § 2&lt;br&gt;vid vite förbjuda handel eller clearing av sådana instrument som inte&lt;br&gt;uppfyller paragrafens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket reglerad marknad är hämtat från lagstiftningen om värdepap-&lt;br&gt;persfonder. Paragrafen är tillämplig på den handel med optioner och&lt;br&gt;terminer som i dag förekommer hos OM och på penningmarknaden. Även&lt;br&gt;Stockholms fondbörs omfattas givetvis av begreppet reglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att optioner och terminer skall få handlas på en reglerad marknad&lt;br&gt;eller bli föremål för clearingverksamhet krävs enligt paragrafen att det&lt;br&gt;förekommer en betydande handel med tillförlitlig kurssättning i den eller&lt;br&gt;de tillgångar optionen eller terminen grundas på. För att ett fondpapper&lt;br&gt;skall få inregisteras på en börs uppställs vanligen krav på omsättning och&lt;br&gt;ägarspridning. För sådana fondpapper som är inregistrerade på en börs&lt;br&gt;och även omsätts där bör bestämmelsens krav i de flesta fall vara uppfyllt&lt;br&gt;(se dock avsnitt 5.5 om leveranskapacitet). Om ett fondpapper omsätts på&lt;br&gt;en annan reglerad marknad, liknande den telefonmarknad som förekom-&lt;br&gt;mer inom penning- och obligationshandeln, bör prövningen avse exempel-&lt;br&gt;vis likviditeten i fondpapperet och kurssättningen. Samma krav på till-&lt;br&gt;fredsställande handel bör uppställas beträffande leveransbara fondpapper&lt;br&gt;vid handel med s. k. syntetiska fondpapper. I detta fall utgör det underlig-&lt;br&gt;gande värdet ett konstruerat ”fondpapper” som inte exakt överensstäm-&lt;br&gt;mer med existerande fondpapper men vars egenskaper t. ex. utgör ett&lt;br&gt;medelvärde av egenskaperna för de leveransbara fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande optioner och terminer som baserar sig på råvaror,&lt;br&gt;valutor och andra finansiella instrument än fondpapper samt index eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat liknande värde som baserar sig på sådana tillgångar gäller ovan Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;nämnda krav. Dessa skall vara så konstruerade att en tillförlitlig kursätt-&lt;br&gt;ning kan ske och att möjligheter till prismanipulation motverkas. Det skall&lt;br&gt;förekomma en betydande handel i tillgången. Exempel på sådana tillgång-&lt;br&gt;ar är internationellt gångbara valutor, råolja, kaffe m. m. Vid denna pröv-&lt;br&gt;ning bör utländska erfarenheter av exempelvis handeln med optioner och&lt;br&gt;terminer på råvarubörser kunna vara till vägledning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utförligt behandlats i avsnitt 5.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här föreskrivs att en clearingorganisation skall se till att säkerheten i&lt;br&gt;clearingen är betryggande. I bestämmelsen anges inte vem clearingorgani-&lt;br&gt;sationens säkerhetskrav skall rikta sig mot. Av naturliga skäl riktas organi-&lt;br&gt;sationens krav i första hand mot den clearingmedlem som gentemot orga-&lt;br&gt;nisationen framträder som part i options- eller terminsavtalet om denne&lt;br&gt;handlar som kommissionär men möjligheten att vända sig direkt mot&lt;br&gt;slutkunden kan också finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens regler om säkerhet bör som framhållits i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen utfyllas av de avtal som skall gälla för handeln. Det åligger således&lt;br&gt;den som bedriver clearingverksamhet och andra aktörer att i avtalen&lt;br&gt;närmare utforma säkerhetskraven. Avtalen bör bl. a. ange när säkerhet&lt;br&gt;senast skall vara ställd, vilka säkerheter som godtas, inom vilken tid&lt;br&gt;ytterligare säkerhet skall vara ställd om säkerhetskraven ökar liksom vilka&lt;br&gt;sanktioner som kan komma i fråga om säkerhet inte ställs eller om säker-&lt;br&gt;heten inte är tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med betryggande säkerhet har närmare utvecklats i avsnitt&lt;br&gt;5.4.2. Den ställda säkerheten skall således vid varje tid vara så stor att det&lt;br&gt;med ianspråktagande av säkerheten går att avveckla det eller de konton&lt;br&gt;som säkerheten avser utan att ytterligare kapital behöver tillskjutas. För&lt;br&gt;att detta skall vara möjligt krävs att ett visst mått av översäkerhet finns,&lt;br&gt;eftersom det dels kan ta en viss tid innan bristen upptäcks, dels inte alltid&lt;br&gt;går att avveckla ett konto omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket avveckla täcker även andra åtgärder i syfte att neutralisera&lt;br&gt;eller minska risken på ett konto och således tillse att kontot åter täcks av&lt;br&gt;betryggande säkerhet. De möjligheter som står till buds för att avveckla&lt;br&gt;eller neutralisera ett konto är att återköpa eller återförsälja optioner,&lt;br&gt;begära lösen samt köpa eller sälja terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare utvecklats i avsnitt 5.4.3 skall i princip alla aktörer ställa&lt;br&gt;säkerhet enligt 2 §. Endast om det är uppenbart att säkerhet inte erfordras&lt;br&gt;kan säkerhetskravet efterges. Ett sådant beslut av en clearingorganisation&lt;br&gt;får inte tillämpas innan det har godkänts av bankinspektionen. Utrymmet&lt;br&gt;för en clearingorganisation att efterge kravet på säkerhet är således mycket&lt;br&gt;begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i den allmänna motiveringen bör det i första hand åligga&lt;br&gt;aktörerna att närmare utforma regler för handeln med optioner och termi-&lt;br&gt;ner. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen&lt;br&gt;bör dock ha möjlighet att meddela föreskrifter om säkerhetskravets ut-&lt;br&gt;formning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Förfogande över finansiella instrument som tillhör någon annan&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 13 § i kommitténs förslag och 2 § förfogandelagen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens syfte och omfattning har utförligt behandlats i avsnitt 5.5.&lt;br&gt;Till skillnad mot förfogandelagen är bestämmelsen endast tillämplig på&lt;br&gt;avtal som företag som står under bankinspektionens eller försäkringsin-&lt;br&gt;spektionens tillsyn sluter eller medverkar till. Innehav av finansiella in-&lt;br&gt;strument som tillhör annan förekommer i betydande omfattning på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden. Det kan vara fråga om instrument för försäljning i&lt;br&gt;kommission eller på grund av inköp i kommission. Vidare lämnas ofta&lt;br&gt;finansiella instrument för förvaring och förvaltning. Det kan också vara&lt;br&gt;fråga om pantsatta finansiella instrument. För att ett företag som står&lt;br&gt;under tillsyn och som innehar annans finansiella instrument skall få förfo-&lt;br&gt;ga över instrumentet för egen räkning krävs ett skriftligt avtal i särskild för&lt;br&gt;ändamålet upprättad handling. Samma krav uppställs om företaget lånar&lt;br&gt;in ett finansiellt instrument för att förfoga över det för egen räkning,&lt;br&gt;exempelvis ett aktielån för att bota en leveransbrist eller för blankning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen aktielån kan diskuteras eftersom lån tar sikte på att man lämnar&lt;br&gt;tillbaka just det lånande föremålet medan begreppet försträckning karakte-&lt;br&gt;riseras av att inte det lånade föremålet utan blott ett liknande föremål&lt;br&gt;överlämnas. Man försträcker sådana ting, där den ena enheten är lika god&lt;br&gt;som den andra, t. ex. pengar (fungibla ting). I allmänt språkbruk brukas&lt;br&gt;numera begreppet lån även vid sådana avtal som enligt nyss nämnda&lt;br&gt;terminologi borde benämnas försträckning. Även i skattelagstiftningen har&lt;br&gt;begreppet lån använts för att beskriva ifrågavarande transaktion (jfr 24 § 2&lt;br&gt;och 5 lagen om statlig inkomstskatt). Därtill kommer att begrepp såsom&lt;br&gt;aktielån, värdepapperslån, låneavtal, långivare och låntagare är allmänt&lt;br&gt;accepterade för aktuell avtalstyp. Mot bakgrund härav bör termen aktielån&lt;br&gt;kunna utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att avtalet skall slutas skriftligen i särskild för ändamålet Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;upprättad handling överensstämmer med såväl kommitténs förslag beträf-&lt;br&gt;fande blankning som förfogandelagens regel. Det förfogande som avses&lt;br&gt;skall anges noggrant i avtalet. Hinder föreligger inte mot att parterna i ett&lt;br&gt;ramavtal anger villkoren för exempelvis ett framtida lån av fondpapper&lt;br&gt;och att efterföljande muntliga avtal, t. ex. per telefon, bekräftas med en&lt;br&gt;avräkningsnota eller annan skriftlig dokumentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen kan med stöd av 4 kap. 2 § 3 ingripa mot företag som&lt;br&gt;inte följer föreskrifterna i förevarande paragraf. Till skillnad från motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelse i förfogandelagen är den nya regleringen av närings-&lt;br&gt;rättslig karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 § förfogandelagen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om ett kontobaserat penningmarknadssystem föreslås&lt;br&gt;att skuldförbindelser, i vilka panträtt har stiftats enligt den föreslagna&lt;br&gt;lagen om registrering av rätt till vissa skuldförbindelser, får säljas utan&lt;br&gt;tillämpning av bl. a. förfogandelagens bestämmelser. Som skäl för det&lt;br&gt;generella undantaget från förfogandelagen anges i propositionen följande&lt;br&gt;(s. 77). ”Med hänsyn till risken för prisfall kan, inte minst i ägarnas&lt;br&gt;intressen, skuldförbindelser i vilka panträtt stiftats enligt förevarande lag&lt;br&gt;behöva realiseras omedelbart. Det förfarande som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1979:750) om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper kan då&lt;br&gt;inte alltid iakttas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för undantaget vid pantrealisation i penningmarknadssystemet&lt;br&gt;har bärkraft även vid övriga försäljningar av pantsatta finansiella instru-&lt;br&gt;ment. För att underlätta en pantrealisation, som i många fall kan vara&lt;br&gt;önskvärd för båda parterna och även kan medföra att en högre köpeskil-&lt;br&gt;ling erhålls, bör formkravet inte gälla i detta fall. En ändring bör möjliggö-&lt;br&gt;ra en försäljning av pant under hand eftersom en sådan försäljning, av&lt;br&gt;exempelvis en s. k. kontrollpost, kan leda till högre pris. Bestämmelse om&lt;br&gt;rätt att sälja en pant bör därför kunna tas in i ett förfogandeavtal utan krav&lt;br&gt;på angivande av var panten får försäljas. Några väsentliga nackdelar för en&lt;br&gt;pantsättare synes denna förenkling av förfogandelagens regler inte medfö-&lt;br&gt;ra. För det första måste även i fortsättningen ett avtal träffas om rätt för&lt;br&gt;panthavaren att sälja de pantsatta instrumenten för det fall panten inte&lt;br&gt;löses i tid. För det andra är panthavaren enligt allmänna rättsprinciper&lt;br&gt;skyldig att vid en pantrealisation ta hänsyn till pantsättarens intressen,&lt;br&gt;dvs. att få ut bästa möjliga pris.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 § förfogandelagen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § förfogandelagen med i första hand den änd-&lt;br&gt;ringen att den endast riktar sig till företag som står under bankinspektio-&lt;br&gt;nens eller försäkringsinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i denna lag är som tidigare nämnts näringsrättliga. Återpant-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning av finansiella instrument regleras även av 10 kap. 6 § handelsbal-&lt;br&gt;ken. Lagrummet är till skillnad från förfogandelagen dispositivt. Här&lt;br&gt;uppställs två krav. Det ena är att panten inte får återpantsättas för högre&lt;br&gt;belopp eller på andra för pantsättaren sämre villkor än för vilka den häftar&lt;br&gt;hos panthavaren. Det andra kravet är att panthavaren skall underrätta&lt;br&gt;ägaren, innan åtgärden vidtas. Påföljden för otillåten pantsättning i strid&lt;br&gt;mot lagrummet är i första hand skadestånd. Om en olovlig återpantsätt-&lt;br&gt;ning leder till att pantsättaren frånhändes sin rätt är den straffbar enligt 10&lt;br&gt;kap. brottsbalken (jfr Lennander, Panthavares skyldigheter, s. 172 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelsen som finns i 5 § förfogandelagen har tagits bort.&lt;br&gt;Bestämmelsen var avsedd att tillämpas då fondkommissionärer förfogat&lt;br&gt;över fondpapper i strid med förfogandelagen (jfr bl. a. prop. 1978/79:9 s.&lt;br&gt;203). Om den som har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse överträder&lt;br&gt;bestämmelsen i den förevarandé lagen kan detta utgöra grund för återkal-&lt;br&gt;lelse av tillståndet. Straffrättsligt ansvar kan därtill alltjämt komma i fråga&lt;br&gt;enligt brottsbalkens bestämmelse i 10 kap. 4§ om olovligt förfogande.&lt;br&gt;Vidare finns möjligheten att kräva skadestånd. Skäl saknas därför för att&lt;br&gt;hålla fast vid straffbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, ger regeringen eller, efter regeringens bemyndigan-&lt;br&gt;de, bankinspektionen rätt att meddela föreskrifter om villkor för sådana&lt;br&gt;avtal som avses i 1 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i avsnitt 5.5 bör det i första hand åligga nu aktuella&lt;br&gt;företag att reglera hur avtal om förfogande över annans finansiella instru-&lt;br&gt;ment skall utformas. Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareför-&lt;br&gt;eningen har i sitt remissyttrande föreslagit att det bör anförtros åt bran-&lt;br&gt;schen att utarbeta regler för hur lån av fondpapper för blankning skall ske i&lt;br&gt;organiserad och säker form. En sådan s. k. självreglering kan lämpligen ske&lt;br&gt;genom att branschorganisationerna utarbetar förslag till avtalsinnehåll vid&lt;br&gt;lån och andra förfoganden över annans finansiella instrument och även&lt;br&gt;rekommendationer för hur denna verksamhet bör bedrivas. Beträffande&lt;br&gt;reglerna i förfogandelagen finns i dag sådana mallavtal utarbetade av&lt;br&gt;bankföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall i sin tillsyn bevaka att verksamheten bedrivs på&lt;br&gt;ett sätt som inte skadar allmänhetens förtroende för värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den eller äventyrar enskildas kapitalinsatser. Erfarenheterna från framför-&lt;br&gt;allt blankning är emellertid små i Sverige på grund av blankningsförbudet&lt;br&gt;för fondkommissionärer. Med hänsyn härtill bör regeringen ges en rätt att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om villkoren for förfogande över annans finansiella&lt;br&gt;instrument. Rätten till återpantsättning i 3 § är omdiskuterad och kan som&lt;br&gt;bl. a. kreditmarknadskommittén framhållit i sitt betänkande medföra ri-&lt;br&gt;sker för exempelvis en kund som pantsatt sina fondpapper hos en fond-&lt;br&gt;kommissionär (se SOU 1988:29 s. 65 — 71). Med hänsyn härtill bör rege-&lt;br&gt;ringen även ges rätt att meddela föreskrifter om villkor för sådan pantsätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Tillsyn m. m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 15 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall övervaka att lagens betämmelser följs. Inspek-&lt;br&gt;tionen skall alltså se till att de som agerar på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;följer den norm som anges i 1 kap. 2 §, att de optioner eller terminer som&lt;br&gt;är föremål för handel uppfyller de krav som sägs i 2 kap. 1 §, att säkerheter&lt;br&gt;ställs i den utsträckning som anges i 2 kap. 2 och 3 §§ samt att lån och&lt;br&gt;andra förfogande över annan tillhöriga finansiella instrument sker på sätt&lt;br&gt;som sägs i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionens övervakning skall i första hand inriktas på de institut som&lt;br&gt;erhållit tillstånd att bedriva verksamhet enligt den nya lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse. Dessa institut är tillsammans med olika marknadsplatser och&lt;br&gt;clearingorganisationer en förutsättning för en fungerande värdepappers-&lt;br&gt;marknad. Höga krav måste därför ställas på den verksamhet som dessa&lt;br&gt;institut bedriver så att inte förtroendet för dem och värdepappermarkna-&lt;br&gt;den rubbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda företag och de företag som står under försäkringsinspektionens&lt;br&gt;tillsyn är även föremål för tillsyn enligt andra lagar och i dessa finns&lt;br&gt;möjligheter att ingripa med olika slag av påföljder, såsom vite och återkal-&lt;br&gt;lelse av tillstånd. Skulle ett sådant företag inte följa bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag kan även påföljd komma i fråga enligt de andra lagar som&lt;br&gt;reglerar deras verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot andra aktörer som inte är föremål för offentlig tillsyn och som&lt;br&gt;bryter mot bestämmelser i förevarande lag, kan bankinspektionen endast&lt;br&gt;ingripa med stöd av detta kapitel. Hos dessa aktörer kan naturligtvis&lt;br&gt;inspektion inte utföras utan ingripande torde därför komma i fråga endast&lt;br&gt;om inspektionen blir särskilt uppmärksammad på saken av allmänheten&lt;br&gt;eller genom pressen eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 16 och 17 §§ i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som i huvudsak överensstämmer med kommitténs förslag&lt;br&gt;anger att vitesföreläggande är det sanktionsmedel bankinspektionen kan&lt;br&gt;tillgripa enligt denna lag. I punkt 1 är det fråga om en handel med&lt;br&gt;finansiella instrument som strider mot den grundläggande regeln i 1 kap.&lt;br&gt;2 §. Punkt 2 avser det fall en handel skulle uppkomma med optioner eller&lt;br&gt;terminer som inte uppfyller kraven i 2 kap. 1 §, dvs. om det inte förekom-&lt;br&gt;mer tillfredsställande handel i den eller de tillgångar som optionen eller&lt;br&gt;terminen grundas på. Enligt punkt 3 kan vitessanktionen tillgripas om ett&lt;br&gt;företag inte iakttar reglerna avseende förfogande över finansiella instru-&lt;br&gt;ment som tillhör annan i 3 kap. 1 eller 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 18 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med motsvarande bestämmelser i bl. a. in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;siderlagen. Som tidigare framhållits vid 1 § kommer bankinspektionens Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;övervakning av att denna lag följs att främst vara riktad mot marknads-&lt;br&gt;platser och institut med tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. Före-&lt;br&gt;skrifter om avgifter meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av överinstans motiveras i specialmotiveringen till 7 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;om värdepappersrörelse. Enligt 29 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;br&gt;kan domstol förordna att det överklagade beslutet tills vidare inte skall&lt;br&gt;gälla (inhibition).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen får inte någon rätt att döma ut vite. Detta innebär att&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1985:206) om viten kommer att gälla. Frågor om&lt;br&gt;utdömande av vite skall i enlighet med den lagen prövas av länsrätten på&lt;br&gt;ansökan av den myndighet som utfärdat vitesföreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av punkterna 1 och 2 framgår att lagen träder i kraft den 1 juli 1991 samt&lt;br&gt;att lagen om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper då upphör&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 föreskrivs att förfogandelagens regler skall gälla i fråga om&lt;br&gt;avtal som har ingåtts före ikraftträdandet. Bestämmelsen tar främst sikte&lt;br&gt;på forfogandelagens ogiltighetsregel. Enligt förfogandelagen är nämligen&lt;br&gt;avtal som inte uppfyller de i lagen angivna formföreskrifterna ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelsen i 5 § förfogandelagen har inte tagits in handelslagen.&lt;br&gt;Efter det förfogandelagen har upphört kan, enligt straffrättsliga principer,&lt;br&gt;straff inte utdömas för brott mot 5 § förfogandelagen. Däremot kan straff-&lt;br&gt;rättsligt ansvar komma i fråga enligt brottsbalkens bestämmelse i 10 kap.&lt;br&gt;4 § om olovligt förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslaget till lag om värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges att lagen gäller värdepappersrörelse. Detta begrepp,&lt;br&gt;som inte förekommer i den nuvarande lagstiftningen, definieras i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Andrastycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank är undantagen från lagens tillämpningsområde. Även&lt;br&gt;sådan förvaltning av finansiella instrument som är reglerad i annan lag&lt;br&gt;undantas från tillämpningen. Fondbolagens förvaltning av finansiella in-&lt;br&gt;strument berörs således inte av lagen, eftersom deras verksamhet regleras i&lt;br&gt;lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Av övrig förvaltning av finan-&lt;br&gt;siella instrument som är reglerad i annan lag kan nämnas boutrednings-&lt;br&gt;mans förvaltning av fondpapper tillhörande dödsbo eller förvaltning som&lt;br&gt;kommit till stånd på grund av sådant godmansförordnande som avses i 18&lt;br&gt;kap. ärvdabalken. Ett annat exempel är konkursförvaltares förvaltning av&lt;br&gt;fondpapper som ingår i konkursbo. På samma sätt bör också en förvaltare&lt;br&gt;enligt 8 kap. aktiekontolagen (1989:827) bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller definitioner av värdepappersrörelse, värdepap-&lt;br&gt;persbolag, bankinstitut, utländskt värdepappersföretag och värdepappers-&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersrörelse är en samlingsbeteckning på de olika yrkesmässigt&lt;br&gt;bedrivna verksamheter avseende finansiella instrument som lagens be-&lt;br&gt;stämmelser är tillämpliga på och som för att få utövas fordrar tillstånd av&lt;br&gt;bankinspektionen. Vilka de avsedda verksamheterna är framgår av 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en verksamhet skall betraktas som värdepappersrörelse skall den&lt;br&gt;enligt definitionen bestå i ett yrkesmässigt tillhandahållande av tjänster. I&lt;br&gt;kravet på yrkesmässighet ligger att det skall vara fråga om mer än enstaka&lt;br&gt;uppdrag. Om exempelvis en advokat vid enstaka tillfällen förmedlar eller&lt;br&gt;medverkar vid värdepappersafFärer, t. ex. i samband med en bodelning&lt;br&gt;eller en affärsuppgörelse, så skall detta inte omfattas av lagen. För bedöm-&lt;br&gt;ningen har det också betydelse hur verksamheten marknadsförs. Om ett&lt;br&gt;företag t. ex. i annonsering erbjuder sina värdepapperstjänster bör lagen&lt;br&gt;anses tillämplig även om det sedan skulle leda till endast ett fåtal uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva värdepappersrörelse kan enligt 5 § meddelas bl. a.&lt;br&gt;svenskt aktiebolag. Ett sådant bolag betecknas i lagen värdepappersbolag.&lt;br&gt;Den närmaste motsvarigheten härtill enligt gällande rätt är fondkommis-&lt;br&gt;sionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett aktiebolag skall vara svenskt innebär inte att bolaget måste vara&lt;br&gt;ägt av svenska fysiska eller juridiska personer. Med svenskt menas här att&lt;br&gt;bolaget bildats enligt svensk lag. Ett svensk aktiebolag kan alltså helt eller&lt;br&gt;delvis ägas av utländska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av bankinstitut överensstämmer, med en mindre språklig&lt;br&gt;justering, med den som finns i bl. a. 2 § lagen om kreditpolitiska medel&lt;br&gt;(1974:922) och 1 § fondkommissionslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utländskt värdepappersföretag avses annat utländskt företag än&lt;br&gt;bank som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse från filial här i&lt;br&gt;landet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet värdepappersinstitut täcker alla företag, både svenska och Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;utländska, som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse. De företag som&lt;br&gt;kan ges sådant tillstånd anges i 5 §. Av den paragrafen framgår att det är&lt;br&gt;svenska aktiebolag, bankinstitut och utländska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 och 3 §§ i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 1 § 2 och 3 § första stycket fondkommissions-&lt;br&gt;lagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast företag som fått bankinspektionens tillstånd får driva värdepap-&lt;br&gt;persrörelse. Vilka olika slags verksamheter som utgör värdepappersrörelse&lt;br&gt;framgår av punkterna 1 —5 i paragrafen. De olika verksamheter som anges&lt;br&gt;där har beskrivits i allmänmotiveringen (avsnitt 6.1). Här kommenteras&lt;br&gt;endast två av verksamhetsformerna ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillståndspliktig förvaltning enligt punkten 4 avses bl. a. då en kund&lt;br&gt;uppdragit åt en förvaltare att göra omplaceringar i en portfölj med finansi-&lt;br&gt;ella instrument. Uppdraget kan gå ut på att förvaltaren själv får avgöra&lt;br&gt;vilka omplaceringar som skall göras eller att en omplacering får göras&lt;br&gt;endast efter hörande av kunden. Att ett företag ger upplysningar till en&lt;br&gt;kund som på eget initiativ frågar om råd i enskilda affärer utgör inte&lt;br&gt;förvaltning enlig punkten 4. Rådgivning i finansiella frågor ryms inom vad&lt;br&gt;ett värdepappersbolag och ett utländskt värdepappersföretag får göra en-&lt;br&gt;ligt 3 kap. 4 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av allmänmotiveringen förekommer för närvarande att&lt;br&gt;finansbolag uppträder som förvaltare av finansiella instrument åt andra.&lt;br&gt;Emellertid kan inte finansbolag få tillstånd att driva rörelse enligt denna&lt;br&gt;lag. Detta följer av reglerna om vilken sidoverksamhet ett värdepappers-&lt;br&gt;bolag får ägna sig åt. Enligt dessa regler får ett värdepappersbolag lämna&lt;br&gt;kredit endast för att underlätta värdepappersrörelsen, och finansbolagens&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet är just kreditgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena till bankrörelselagen framgår att bl. a. notariatrörelse och&lt;br&gt;mottagande av värdehandlingar för förvaring och förvaltning enligt praxis&lt;br&gt;har ansetts utgöra bankverksamhet (prop. 1986/87:12 Band 1 s. 214).&lt;br&gt;Notariatrörelse karaktäriseras som en typ av förvaltning som kan röra&lt;br&gt;bevakning av emissioner, kupongtagning i de fall fondpapperen inte är&lt;br&gt;VPC-registrerade, anmälan om registrering av innehav m. m. Sådan rörel-&lt;br&gt;se som har karaktären av förvaring får en bank även i fortsättningen&lt;br&gt;bedriva inom ramen för bankoktrojen; ett värdepappersbolag, liksom ett&lt;br&gt;utländskt värdepapperföretag, får inom ramen för sitt tillstånd bedriva&lt;br&gt;motsvarande verksamhet enligt 3 kap. 4 § första stycket 2. Däremot kom-&lt;br&gt;mer sådan förvaltning av kundens finansiella instrument som går utöver&lt;br&gt;vad som ryms i notariatrörelse fortsättningsvis att kräva tillstånd enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förevarande lag. Sådan verksamhet skall alltså inte längre anses ingå i Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;bankoktrojen. Jag avser att inom kort i ett annat lagstiftningsärende före-&lt;br&gt;lägga regeringen förslag till nya regler om vad som skall anses vara&lt;br&gt;bankverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 5 innebär att tillstånd krävs för den som lämnar garanti eller på&lt;br&gt;annat sätt medverkar vid emission av fondpapper till en öppen krets. En&lt;br&gt;garanti kan bestå av ett löfte från institutet om att emissionen av fondpap-&lt;br&gt;peren kommer att tecknas fullt ut eller att institutet själv tecknar hela&lt;br&gt;emissionen för vidare spridning. Medverkar gör den som är en emittent&lt;br&gt;behjälplig t. ex. med utformande av villkor m. m. vid en emission eller som&lt;br&gt;tar hand om den praktiska hanteringen vid emissionen. Fondpapper är&lt;br&gt;definierade i lagen om handel med finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreligger krav på tillstånd för den som medverkar vid erbjudan-&lt;br&gt;den om köp eller försäljning av finansiella instrument som riktar sig till en&lt;br&gt;öppen krets. Det kan t. ex. vara fråga om när någon offentligt erbjuder sig&lt;br&gt;att köpa aktierna i ett marknadsnoterat bolag eller när en aktieägare som&lt;br&gt;vill sprida aktieägandet i ett bolag bjuder ut sina aktier till försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med emissioner eller erbjudanden som är riktade till en öppen krets&lt;br&gt;avses att emissionen eller erbjudandet offentliggörs på ett eller annat sätt,&lt;br&gt;t. ex. genom annonser i dagspress, eller att emissionen eller erbjudandet&lt;br&gt;riktar sig till t. ex. kunderna hos ett eller flera värdepappersinstitut. Emit-&lt;br&gt;tenten eller den som lämnar erbjudandet har alltså inte bestämt vilka&lt;br&gt;personer som kan teckna i emissionen eller acceptera erbjudandet; ett visst&lt;br&gt;bestämmande kan dock finnas kvar, t. ex. vid överteckning då någon&lt;br&gt;fördelning måste ske. Således omfattas bl. a. vad som brukar kallas upp-&lt;br&gt;köpserbjudanden, offentliga erbjudanden och introduktionserbjudanden.&lt;br&gt;Emissioner eller erbjudanden som riktas till vissa bestämda mottagare sker&lt;br&gt;däremot inte till en öppen krets. Det kan avse t. ex. anställda eller styrelsen&lt;br&gt;i ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt aktiebolagslagen, försäkringsrörelselagen och bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen föreligger i vissa fall skyldighet att upprätta emissionsprospekt.&lt;br&gt;Denna skyldighet gäller bl. a. när ett aktiebolag, försäkringsaktiebolag eller&lt;br&gt;bankaktiebolag eller aktieägare i sådana bolag offentliggör eller på annat&lt;br&gt;sätt till en vidare krets riktar inbjudan att förvärva aktier, teckningsrätter,&lt;br&gt;skuldebrev, optionsbevis och vinstandelsbevis (jfr 4 kap. 18 §, 5 kap. 16 §,&lt;br&gt;och 7 kap. 3 § aktiebolagslagen, 4 kap. 20 § och 5 kap. 2 § försäkringsrörel-&lt;br&gt;selagen samt 4 kap. 19 § och 5 kap. 18 § bankaktiebolagslagen). En vidare&lt;br&gt;krets i detta sammanhang har i förarbetena till aktiebolagslagen ansetts&lt;br&gt;vara då emissioner eller erbjudanden riktar sig till ca 200 personer eller&lt;br&gt;däröver (SOU 1971:9 s. 80). Detta innebär att skyldighet att upprätta&lt;br&gt;emissionsprospekt föreligger vid erbjudanden till t. ex. de anställda om de&lt;br&gt;är fler än 200. Däremot är det inget krav på att den som medverkar vid ett&lt;br&gt;sådant erbjudande har tillstånd enligt förevarande lag, eftersom erbjudan-&lt;br&gt;det inte riktar sig till en öppen krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Separat tillstånd fordras för var och en av de i paragrafen uppräknade&lt;br&gt;verksamheterna. Vad gäller motiven för en sådan ordning hänvisas till&lt;br&gt;allmänmotiveringen (avsnitt 6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 2 § bankrörelselagen får en bank för egen räkning förvärva&lt;br&gt;och driva handel med — förutom mynt, sedlar, checkar och anvisningar —&lt;br&gt;obligationer, förlagsbevis, förlagsandelsbevis och andra fordringsbevis&lt;br&gt;som är avsedda för den allmänna marknaden. Denna grundläggande rätt&lt;br&gt;för bank att med stöd av bankoktrojen kunna förvärva och driva handel&lt;br&gt;med angivna finansiella instrument har ansetts åtminstone inte för närva-&lt;br&gt;rande böra inordnas i regelsystemet för värdepappersrörelse. Eftersom&lt;br&gt;sådan verksamhet enligt 3 § är tillståndspliktig värdepappersrörelse ford-&lt;br&gt;ras ett särskilt undantag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 och 42 §§ i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar närmast 3 § andra stycket fondkommissionslagen.&lt;br&gt;De som har möjlighet att få tillstånd att driva värdepappersrörelse är&lt;br&gt;svenskt aktiebolag, bankinstitut och utländskt företag som inte är bankin-&lt;br&gt;stitut. Kraven i fråga om associationsform har behandlats i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen som utformats efter förebild i bankrörelselagen (1 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket) öppnar möjlighet för svenska aktiebolag som erhållit till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse enligt 1 kap. 3 § att etablera sig genom&lt;br&gt;en filial i utlandet. Vid prövningen av frågor om filialetablering bör i&lt;br&gt;princip samma överväganden göras som vid etablering genom dotterbolag.&lt;br&gt;I dotterbolagsfallet krävs också tillstånd enligt 3 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;eftersom en sådan etablering förutsätter förvärv av organisationsaktier.&lt;br&gt;För att tillstånd skall lämnas bör krävas att det land där etableringen sker&lt;br&gt;har tillfredsställande regler för auktorisation och tillsyn. Flärigenom ska-&lt;br&gt;pas vissa garantier för att det finns en tillfredsställande kontroll av att&lt;br&gt;filialen driver verksamhet på ett godtagbart sätt och att, om så inte sker,&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten i det främmande landet har tillräckliga befogenheter&lt;br&gt;att ingripa. En annan förutsättning för tillstånd att inrätta en filial bör vara&lt;br&gt;att det finns ett fungerande informationsutbyte mellan bankinspektionen&lt;br&gt;och tillsynsmyndigheten i det främmande landet. Visar det sig genom det&lt;br&gt;informationsutbyte som sker att bolaget inte sköter verksamheten på ett&lt;br&gt;sätt som bankinspektionen finner godtagbart och vidtas inte tillräckligt&lt;br&gt;kraftfulla åtgärder mot filialen av tillsynsmyndigheten i det land där fili-&lt;br&gt;alen finns kan bankinspektionen återkalla filialtillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 12 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i paragrafen intagna regeln för den som bedriver värdepappersrö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relse saknar motsvarighet i fondkommissionslagen. Däremot finns i både&lt;br&gt;2 § lagen om värdepappersmarknaden och 1 § insiderlagen liknande regler.&lt;br&gt;Dessa utgör förebild för den här intagna bestämmelsen. I den nu föreslag-&lt;br&gt;na lagen om handel med finansiella instrument finns också en likartad&lt;br&gt;regel. Denna och bestämmelsen i förevarande paragraf ersätter de nämnda&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden och insiderlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen införs begreppet sund värdepappersrörelse efter före-&lt;br&gt;bild i banklagstiftningen (se t. ex. 2 kap. 3 § tredje stycket bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen och 7 kap. 1 § andra stycket bankrörelselagen). Den materiella ok-&lt;br&gt;trojprövningen för banker baseras på en bedömning av huruvida rörelsen&lt;br&gt;kan antas komma att uppfylla kraven på en sund bankverksamhet. Vad&lt;br&gt;denna prövning utifrån sundhetskravet skall omfatta har utvecklats i prop.&lt;br&gt;1989/90:116 om ägande i banker och andra kreditinstitut m. m. (s. 59 f.)&lt;br&gt;Med stöd av sundhetskriteriet skall bl. a. en banks organisation, verksam-&lt;br&gt;het enligt bolagsordningen samt inre kontroll- och säkerhetsuppbyggnad&lt;br&gt;prövas. Vidare sägs att bankens verkställande ledning och större ägare skall&lt;br&gt;bedömas uppfylla de kunskapsmässiga krav och vara så omdömesgilla i sitt&lt;br&gt;handlande som erfordras för att de skall kunna på ett långsiktigt och stabilt&lt;br&gt;sätt driva sund bankverksamhet. Även de organisatoriska förhållandena&lt;br&gt;skall bedömas. Uppmärksamhet skall också riktas på t. ex. verksamhet som&lt;br&gt;en ägare driver vid sidan av den tillståndspliktiga rörelsen. Principen om&lt;br&gt;sund värdepappersrörelse är avsedd att uttrycka samma krav som de&lt;br&gt;nämnda i fråga om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av rekvisitet sund värdepappersrörelse är inte statisk utan&lt;br&gt;kan variera beroende på hur värdepappersmarknaden utvecklas. När det&lt;br&gt;gäller att fastställa innehållet i begreppet bör bankinspektionens verksam-&lt;br&gt;het i form av allmänna råd och praxis spela en viktig roll. Av betydelse är&lt;br&gt;naturligtvis också de rekommendationer som ges av Svenska Fondhand-&lt;br&gt;lareföreningen samt av Aktiemarknadsnämnden, Näringslivets Börskom-&lt;br&gt;mitté och liknande organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 55 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i sak 44 § fondkommissionslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i paragrafen föreskrivna tystnadsplikten gäller inte bara styrelsele-&lt;br&gt;damöter och anställda hos ett värdepappersbolag och ett utländskt värde-&lt;br&gt;pappersföretag utan också andra befattningshavare som fått kännedom&lt;br&gt;om förhållanden som omfattas av tystnadsplikt, t. ex. revisorer. I den&lt;br&gt;frågan hänvisas till motiven till motsvarande bestämmelse i lagen&lt;br&gt;(1979:749) om Stockholms fondbörs (prop. 1975/76:175 s. 26). Där an-&lt;br&gt;märks att utsedda revisorer räknas som befattningshavare och att de&lt;br&gt;sålunda omfattas av bestämmelsen utan att detta behöver anges på annat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot bestämmelsen kan dömas för brott mot tystnads-&lt;br&gt;plikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en banks fondkommissionsrörelse gäller föreskriften om tystnadsplikt i Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;1 kap. 6 § bankrörelselagen. Brott mot den tystnadsplikten är emellertid&lt;br&gt;inte straffsanktionerade, vilket framgår av bestämmelsen i 9 kap. 1 §&lt;br&gt;samma lag. Här föreligger alltså en skillnad gentemot fondkommissionsbo-&lt;br&gt;lagen. Den förevarande paragrafen ändrar inte på detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om straffsanktion för brott mot tystnadsplikt togs upp av lagrå-&lt;br&gt;det vid granskningen av lagen (1990:749) om valutareglering. Lagrådet&lt;br&gt;anmärkte i det sammanhanget på att straffsanktion ej fanns för befatt-&lt;br&gt;ningshavare vid bank eller annat kreditinstitut som bryter mot tystnads-&lt;br&gt;plikten vid behandling av ärende enligt valutaregleringslagen (prop.&lt;br&gt;1989/90:135 s. 153). I propositionen (s. 163) framhölls med anledning&lt;br&gt;härav att problematiken kring tystnadsplikt för tjänstemän vid kreditinsti-&lt;br&gt;tut bör övervägas i ett större sammanhang, där även frågan om brott mot&lt;br&gt;sekretessen i den allmänna bankverksamheten kan tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att sekretessen i kreditinstut utreds bör inte några änd-&lt;br&gt;ringar vidtas av bestämmelserna härom i vare sig bank- eller värdepap-&lt;br&gt;perslagstiftningen. Detta innebär att det vid överträdelse av tystnadsplik-&lt;br&gt;ten kommer att föreligga en olikhet i det straffrättsliga ansvaret mellan&lt;br&gt;anställda i värdepappersbolag och anställda i bank som bedriver värdepap-&lt;br&gt;persrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommission&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 § fondkommissionslagen. Den innehåller en&lt;br&gt;erinran om att bestämmelserna om handelskommission i lagen (1914:45)&lt;br&gt;om kommission, handelsagentur och handelsresande gäller i den mån&lt;br&gt;särskilda bestämmelser inte ges i lagen om värdepappersrörelse. Detta&lt;br&gt;innebär bl. a. att reglerna om självinträde i kommissionslagen gäller om&lt;br&gt;kommissionären uppträder som kundens motpart i en affär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör uppmärksammas att i prop. 1990/91:63 föreslås att en ny lag&lt;br&gt;om handelsagentur skall ersätta de delar av kommissionslagen som hand-&lt;br&gt;lar om handelsagenter och att lagen i samband härmed föreslås få ändrad&lt;br&gt;rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;lkap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen, som är ny, följer att reglerna om självinträde i kommis-&lt;br&gt;sionslagen skall gälla i alla de situationer där ett värdepappersinstitut som&lt;br&gt;erhållit tillstånd som kommissionär enligt 3 § 1 utför uppdrag åt en kund&lt;br&gt;och kundens motpart är en större ägare i värdepappersinstitutet eller är ett&lt;br&gt;sambandsföretag eller är en större ägare i ett sådant företag. Av 9 § framgår&lt;br&gt;att reglerna om självinträde gäller när värdepappersinstitutet uppträder&lt;br&gt;som kundens motpart. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;157&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förstastycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i kommissionslagen medför att värdepappersinstitutet skall med-&lt;br&gt;dela kunden vem som är motpart. Institutet är också skyldigt att tillvarata&lt;br&gt;kundens intresse med samma omsorg som när uppdraget utförts genom att&lt;br&gt;avtal skett med tredje man. I fråga om pris gäller bl. a. att detta inte får&lt;br&gt;sättas mindre fördelaktigt än det som var gängse vid den tidpunkt då&lt;br&gt;meddelande om självinträde avsändes eller gavs muntligen. Vill kunden&lt;br&gt;göra gällande att värdepappersinstitutet inte var berättigat att göra upp&lt;br&gt;affären med ägare till institutet, sambandsföretaget eller ägare till detta&lt;br&gt;åligger det kunden att utan oskäligt uppehåll, efter det han fått underrättel-&lt;br&gt;se om självinträdet, meddela institutet detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med sambandsföretag framgår av 6 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av främst praktiska skäl har självinträdesreglernas tillämpning på ägare&lt;br&gt;till värdepappersinstitutet eller sambandsföretaget begränsats till sådana&lt;br&gt;med betydande ägarandel. Denna har i paragrafen preciserats till tio procent&lt;br&gt;eller mer av aktiekapitalet eller andelarna eller av röstetalet i institutet resp,&lt;br&gt;sambandsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Förutsättningar för tillstånd m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 § första stycket i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterierna för den materiella prövningen har erhållit en ny lydelse som&lt;br&gt;knyter an till det i 1 kap. 7 § införda sundhetskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den materiella prövning som avses i punkten 2 har behandlats i allmän-&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 6.2). Vad gäller innebörden av sundhetskravet kan&lt;br&gt;också hänvisas till vad som anförts i anslutning till 1 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 § andra stycket och 9 § första stycket 2 och andra stycket i kommit-&lt;br&gt;téns förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket överensstämmer med 6 § andra stycket fondkommissions-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket saknar motsvarighet i fondkommissions-&lt;br&gt;lagen. Den har tillkommit efter förebild i banklagstiftningen. I bl. a. 2 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § bankaktiebolagslagen krävs att det till en ansökan om oktroj fogas en&lt;br&gt;plan för den tilltänkta verksamheten (verksamhetsplan). Prövningen av en&lt;br&gt;oktrojansökan innefattar bl. a. en allmän bedömning av omfattningen och&lt;br&gt;beskaffenheten av den planerade verksamheten. Syftet med uppgifterna i&lt;br&gt;verksamhetsplanen är att de skall komplettera de uppgifter om den till-&lt;br&gt;tänkta verksamheten som finns i bolagsordningen (se prop. 1984/85:191 s.&lt;br&gt;25 och prop. 1986/87:12 Band 2 s. 6). Kravet på att det till ansökan om&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappersrörelse skall fogas en verksamhetsplan har&lt;br&gt;uppställts från samma utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreskrifter i 3§ bankrörelseförordningen (1987:647) skall en&lt;br&gt;verksamhetsplan för banker innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en beskrivning av den tilltänkta verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en redogörelse för bankens organisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om bankens verksamhetsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en analys av det förväntade kapitalkravet fördelat på olika riskklasser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en prognos över det förväntade ekonomiska utfallet under det inle-&lt;br&gt;dande skedet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de uppgifter i övrigt som bankinspektionen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att avgöra frågan om tillstånd för ett bolag enligt den&lt;br&gt;föreslagna lagen om värdepappersrörelse synes i huvudsak samma typ av&lt;br&gt;uppgifter som krävs av en banks verksamhetsplan vara av betydelse.&lt;br&gt;Att, som kommittén föreslår, ta in detaljföreskrifterna om vad verksam-&lt;br&gt;hetsplanen skall innehålla i lagen synes inte ändamålsenligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 § första stycket 1 och tredje stycket i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 7 § fondkommissionslagen. Bolagsordningen skall&lt;br&gt;enligt 2 kap. 4 § aktiebolagslagen ange bl. a. föremålet för bolagets verk-&lt;br&gt;samhet, angivet till sin art. Redan där framgår vilken verksamhet bolaget&lt;br&gt;skall bedriva. Av verksamhetsplanen enligt 2 § andra stycket skall därut-&lt;br&gt;över framgå verksamhetens omfattning mer i detalj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 4 § aktiebolagslagen framgår att bolagsordningen skall inne-&lt;br&gt;hålla bolagets firma. Enligt 12 § fondkommissionslagen är ett aktiebolag&lt;br&gt;som erhållit tillstånd att driva fondkommissionsrörelse skyldigt att i sin&lt;br&gt;firma använda beteckningen fondkommission. Samtidigt framgår det av&lt;br&gt;4 § fondkommissionslagen att ingen annan får använda ordet fondkom-&lt;br&gt;mission eller avledning av det ordet i sin firma eller annars vid beteckning&lt;br&gt;av sin rörelse. Kommittén har föreslagit att dessa bestämmelser skall&lt;br&gt;finnas kvar. Samtidigt skall de utökas med förbud att använda någon av&lt;br&gt;beteckningarna på de övriga tillståndspliktiga verksamheterna. Däremot&lt;br&gt;föreslår kommittén att det nuvarande förbudet för en fondkommissionär&lt;br&gt;att använda ordet bankir i sin firma inte skall finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående internationella integreringen av värdepappersmarknader-&lt;br&gt;na kommer sannolikt att medföra att svenska aktörer i ökad utsträckning&lt;br&gt;etablerar sig även utomlands samtidigt som utländska aktörer kommer att&lt;br&gt;verka i Sverige. Att i detta skede söka vidmakthålla krav på viss beteck-&lt;br&gt;ning för de svenska aktörerna samtidigt som ett förbud att använda vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beteckningar införs är enligt min mening inte ägnat att skapa ordning och Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;reda på detta område. Att endast kräva att en av de tillståndspliktiga&lt;br&gt;aktörerna — kommissionärerna — skall vara tvungna att ha en i lag&lt;br&gt;bestämd beteckning med i sin firma förefaller inte ändamålsenligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu föreslagna lagen om värdepappersrörelse har, till skillnad från&lt;br&gt;kommitténs lagförslag, ingen beteckning åsatts de olika tillståndspliktiga&lt;br&gt;verksamheterna. Det överlåts i stället åt företagen som avser att driva&lt;br&gt;värdepappersrörelse i någon form att själva finna ut lämpliga firmabeteck-&lt;br&gt;ningar. Som nämnts skall bankinspektionen godkänna de olika bolagens&lt;br&gt;bolagsordningar; i bolagsordningen skall ingå bolagets firma. Det får i&lt;br&gt;samband därmed ankomma på inspektionen att se till att firmabeteckning-&lt;br&gt;en inte blir olämplig eller vilseledande för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 11 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § fondkommissionslagen anges att ett fondkommissionsbolags sty-&lt;br&gt;relse skall bestå av minst tre ledamöter, att styrelsen skall utse en verkstäl-&lt;br&gt;lande direktör och att denne och en av styrelseledamöterna skall genom&lt;br&gt;tjänstgöring hos fondkommissionär eller på annat sätt ha skaffat sig den&lt;br&gt;erfarenhet som behövs för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 1 och 3 §§ aktiebolagslagen framgår att ett aktiebolags styrelse&lt;br&gt;skall bestå av minst tre ledamöter om aktiekapitalet eller maximikapitalet&lt;br&gt;uppgår till minst 1 milj. kr. och att det i sådana bolag skall utses en&lt;br&gt;verkställande direktör. Som påpekats i allmänmotiveringen bör bolag som&lt;br&gt;bedriver värdepappersrörelse ha en styrelse av viss minsta storlek samt en&lt;br&gt;verkställande direktör. Som minsta antal styrelseledamöter har, i likhet&lt;br&gt;med kommitténs förslag, fem funnits lämpligt. Vilka som skall utses till&lt;br&gt;styrelseledamöter avgörs av aktieägarna. Huruvida styrelsens ledamöter&lt;br&gt;helt eller delvis skall rekryteras ur ägarkretsen blir därmed också en sak för&lt;br&gt;aktieägarna att avgöra. Av 8 kap. 3 § aktiebolagslagen framgår att den&lt;br&gt;verkställande direktören utses av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fondkommissionslagen, liksom i kommitténs förslag, ställs ett uttryck-&lt;br&gt;ligt krav på att verkställande direktören och en av styrelseledamöterna&lt;br&gt;genom tjänstgöring hos fondkommissionär eller på annat sätt skaffat sig&lt;br&gt;den erfarenhet som behövs för verksamheten. Detta får anses ingå i den&lt;br&gt;materiella tillståndsprövningen och behöver inte uttryckas särskilt i lagtex-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om värdepappersbolagens aktiekapital behandlas i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinstitut&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 48 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 37 § fondkommissionslagen. I paragrafen slås fast&lt;br&gt;att även banker måste söka särskilt tillstånd för att få driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse enligt lagen. Vid tillståndsprövningen skall inspektionen göra en&lt;br&gt;lämplighetsprövning på motsvarande sätt som gäller enligt 1 § första styc-&lt;br&gt;ket 2. Frågan om tillstånd för bank att bedriva värdepappersrörelse har&lt;br&gt;även kommenterats i avsnitt 6.1 i allmänmotiveringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska värdepappersföretag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 42 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utländska företag som avses är sådana som i sitt hemland bedriver&lt;br&gt;värdepappersrörelse. Om företaget vill etablera sig i Sverige krävs tillstånd&lt;br&gt;av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på inspektionen att undersöka om företaget blivit föremål&lt;br&gt;för en godtagbar auktorisationsprövning i hemlandet. Har så skett och&lt;br&gt;finns det också en tillfredsställande tillsyn av företaget bör företaget få&lt;br&gt;agera på den svenska marknaden. Det är här, liksom påtalats på andra&lt;br&gt;ställen, av vikt att bankinspektionen åstadkommer ett informationsutbyte&lt;br&gt;med tillsynsmyndigheten där företaget är auktoriserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för tillstånd till filialetablering är att det utländska&lt;br&gt;företagets planerade verksamhet här i landet kan antas uppfylla kraven på&lt;br&gt;en sund värdepappersrörelse. Sundhetskriteriet har utformats i överens-&lt;br&gt;stämmelse med vad som föreslås gälla som villkor för att svenska aktiebo-&lt;br&gt;lag skall få tillstånd att driva värdepappersrörelse. Som framhållits i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 6.2) skall denna tillståndsprövning uteslu-&lt;br&gt;tande grundas på en kvalitativ bedömning av företaget och dess planerade&lt;br&gt;verksamhet. Sundhetskravet har vidare utvecklats i anslutning till 1 kap.&lt;br&gt;7§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundtanken med bestämmelsen är att det vid tillståndsprövningen för&lt;br&gt;utländska företag skall ställas krav som i princip är likvärdiga med dem&lt;br&gt;som gäller för svenska aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis skall inte utländska företag som önskar etablera sig i Sverige&lt;br&gt;missgynnas av auktorisationsregler och tillståndspraxis. Det är emellertid&lt;br&gt;av vikt att stor omsorg ägnas den kvalitativa prövningen av ansökningar&lt;br&gt;om filialetablering. Även om den verksamhet som skall bedrivas här i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet kommer att vara underkastad svenska rörelseregler och svensk Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;tillsyn, så är det ofrånkomligt att vid tillståndsprövningen värdera de&lt;br&gt;förhållanden under vilka företaget verkar i hemlandet. Det måste därför&lt;br&gt;krävas att den lagstiftning och de övriga normer som i hemlandet styr&lt;br&gt;företagets verksamhet är i rimlig utsträckning tillgängliga och överskådli-&lt;br&gt;ga. Av stor betydelse är att ett företag, som vill ägna sig åt sådan verksam-&lt;br&gt;het som enligt 5 kap. fordrar kapitaltäckning, i sitt hemland är underkastat&lt;br&gt;betryggande kapitaltäckningsregler eller något annat regelsystem som ger&lt;br&gt;väsentligen samma garantier för företagets soliditet som de svenska kapi-&lt;br&gt;taltäckningsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att också bestämmelserna i lagen (1968:555) om rätt&lt;br&gt;för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket gäller för de&lt;br&gt;utländska företagens filialverksamhet här i Sverige. Av dessa bestämmel-&lt;br&gt;ser framgår bl. a. att ett utländskt företag skall bedriva sin näringsverksam-&lt;br&gt;het här genom ett avdelningskontor med självständig förvaltning, s. k.&lt;br&gt;filial. Filialen skall stå under ledning av en verkställande direktör för den&lt;br&gt;svenska rörelsen. Det utländska företagets verksamhet här skall drivas&lt;br&gt;under firma, som innehåller företagets namn med tillägg av ordet filial&lt;br&gt;som också tydligt anger företagets nationalitet. Firman tecknas av den&lt;br&gt;verkställande direktören. Filialen skall ha en bokföring som är helt skild&lt;br&gt;från det utländska företagets bokföring i övrigt. 1 övrigt hänvisas till&lt;br&gt;specialmotiveringen till förslaget till ändring i 1968 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Rörelseregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 14 § första och andra styckena i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ges den grundläggande regeln för ett värdepappersbolags&lt;br&gt;och ett utländskt värdepappersföretags förvärv av egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § första stycket fondkommissionslagen finns bestämmelser om rätt&lt;br&gt;för fondkommissionsbolagen att förvärva bl. a. fast egendom, tomträtt&lt;br&gt;eller bostadsrätt för att bereda bolaget lokaler för rörelsen samt inventarier&lt;br&gt;till rörelsen. I paragrafen ges fondkommissionsbolagen också rätt att för&lt;br&gt;egen räkning förvärva obligationer och aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett värdepappersbolag skall kunna bedriva den verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av lagen och som också skall finnas angiven i bolagsordningen&lt;br&gt;måste detta ske i någon lokal och det måste finnas inventarier. Vad som&lt;br&gt;stadgas i nuvarande lag utgör därför i och för sig en sådan absolut förut-&lt;br&gt;sättning för verksamheten att det, som kommittén anfört, kan ifrågasättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det behöver anges i lag. Jag anser, till skillnad från kommittén, att Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;denna bestämmelse kan tas bort. Om ett bolag förvärvar egendom som&lt;br&gt;inte har samband med den verksamhet som anges i bolagsordningen eller&lt;br&gt;verksamhetsplanen, bör bankinspektionen kunna ingripa mot detta. I den&lt;br&gt;här paragrafen har därför endast angetts särskilt att bolaget inte får förvär-&lt;br&gt;va annan egendom än sådan som behövs i rörelsen samt, i andra stycket,&lt;br&gt;att bolaget inte har rätt att utan särskilt tillstånd förvärva organisationsak-&lt;br&gt;tier m.m. Något särskilt tillstånd av bankinspektionen att få förvärva&lt;br&gt;annan egendom, som föreslagits av kommittén, behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersbolag, liksom utländskt värdepappersföretag, får endast med&lt;br&gt;bankinspektionens tillstånd förvärva aktier eller andelar i företag, om&lt;br&gt;förvärvet ingår som ett led i organisationen av bolagets resp, företagets&lt;br&gt;verksamhet. Med andelar i företag avses bl. a. andelar i handelsbolag och&lt;br&gt;ekonomiska föreningar samt aktier eller andra andelar i utländska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett svenskt bolag skall kunna etablera sig genom ett dotterbolag i&lt;br&gt;utlandet krävs således tillstånd från bankinspektionen att få förvärva&lt;br&gt;aktierna i dotterbolaget. Vid denna prövning bör i princip samma övervä-&lt;br&gt;ganden göras som vid tillstånd att etablera filial i utlandet enligt 1 kap. 6 §.&lt;br&gt;Vad gäller dessa överväganden hänvisas till vad som anförts i anslutning&lt;br&gt;till den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 17 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 17 § fondkommissions-&lt;br&gt;lagen. En ändring är att förvärv får ske även vid annan börs eller reglerad&lt;br&gt;marknad än Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande egna aktier följer av 7 kap. 1 § aktiebolagslagen att aktiebo-&lt;br&gt;lag får bl. a. på auktion inropa för bolagets fordran utmätt aktie. Värdepap-&lt;br&gt;persbolag får enligt 6 § ta emot egna aktier som säkerhet för kredit.&lt;br&gt;Värdepappersbolaget bör då också få kunna ta i anspråk denna säkerhet&lt;br&gt;om krediten inte blir löst. Enligt förevarande bestämmelse får ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag för att skydda egen fordran förvärva egna aktier även om de&lt;br&gt;inte är utmätta. Även för egna aktier gäller att de skall säljas så snart det är&lt;br&gt;lämpligt och senast när det kan ske utan förlust för bolaget. Av 9 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen framgår att egna aktier inte får företrädas vid bolagsstäm-&lt;br&gt;ma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser, liksom kommitténs förslag, skall den&lt;br&gt;typen av förvärv som det här gäller alltid anmälas till bankinspektionen.&lt;br&gt;En sådan regel ter sig onödigt formalistisk. Enligt min mening är det&lt;br&gt;tillräckligt att bevakningen av att egendomen inte innehas under längre tid&lt;br&gt;än vad som föreskrivs i andra stycket ingår i bankinspektionens fortlöpan-&lt;br&gt;de tillsyn över de ifrågavarande instituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förutom av bestämmelserna i 1 och 2 §§ regleras värdepappersinstitutens&lt;br&gt;förvärv av finansiella instrument även i 4 kap. Paragrafens syfte är att i&lt;br&gt;nära anslutning till de angivna bestämmelserna fästa uppmärksamhet på&lt;br&gt;detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoverksamheter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 13 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § första stycket fondkommissionslagen får ett fondkommissions-&lt;br&gt;bolag, för att underlätta rörelsen, i samband med denna ägna sig åt vissa&lt;br&gt;uppräknade verksamheter, däribland handel för egen räkning, förvaltning&lt;br&gt;av finansiella instrument samt medverkan vid emission av fondpapper.&lt;br&gt;Av 1 kap. 3 § i den förevarande lagen framgår att var och en av de nämnda&lt;br&gt;verksamheterna utgör värdepappersrörelse och fordrar tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket i den förevarande paragrafen ger ett värdepappersbolag&lt;br&gt;och ett utländskt värdepappersföretag rätt att, utan något ytterligare till-&lt;br&gt;stånd, som ett led i värdepappersrörelsen ge råd i finansiella frågor, förva-&lt;br&gt;ra värdepapper och ta emot medel med redovisningsskyldighet. I likhet&lt;br&gt;med vad som nu gäller skall medel som tas emot med redovisningsskyldig-&lt;br&gt;het genast avskiljas och sättas in på räkning i bank. Denna fråga berörs&lt;br&gt;närmare i kommentaren till 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i punkten 1 angivna rådgivningsverksamheten kan, liksom för&lt;br&gt;närvarande, avse placering i finansiella instrument. Den kan också avse&lt;br&gt;t. ex. rådgivning i samband med företagsförvärv (corporate finance).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör även påpekas att det inte föreligger någon till-&lt;br&gt;ståndsplikt enligt den förevarande lagen för företag som enbart sysslar med&lt;br&gt;placeringsrådgivning och förvaring av värdepapper eller endera av dessa&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta värdepappersrörelsen får ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;utländskt värdepappersföretag, efter tillstånd av bankinspektionen, ta&lt;br&gt;emot kunders medel på konto och lämna kredit mot säkerhet. Kunders&lt;br&gt;medel får liksom hittills mottas på konto endast om det finns ett skriftligt&lt;br&gt;låneavtal med kunden. Frågan om mottagande av medel på konto har&lt;br&gt;behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 6.3). Dessutom hänvisas till&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 § om kunders medel och vad som anförs i anslutning&lt;br&gt;till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tredje stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen har bankinspektionen möjlighet att efter en individu-&lt;br&gt;ell prövning tillåta ett värdepappersbolag och ett utländskt värdepappers-&lt;br&gt;företag att utöva annan verksamhet än som framgår av första och andra&lt;br&gt;styckena, om den kan antas komma att underlätta rörelsen. Sistnämnda&lt;br&gt;krav ställs inte i den motsvarande regel som nu finns i fondkommissions-&lt;br&gt;lagen. Ett exempel på sådan verksamhet som bör kunna tillåtas enligt&lt;br&gt;tredje stycket är utgivning av informationsblad eller tidning med informa-&lt;br&gt;tion och råd om placeringar på värdepappersmarknaden till företagets&lt;br&gt;kunder och presumtiva sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiveringen i övrigt har redovisats i avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunders medel&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 13 § första stycket 2 och 22 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 20 § fondkommissionslagen. I den nu föreslagna&lt;br&gt;lagen görs en uttrycklig distinktion mellan medel som tas emot med&lt;br&gt;redovisningsskyldighet och sådana som utgör inlåning. I fråga om redovis-&lt;br&gt;ningsmedlen har därför inte tagits med den möjlighet att avtala om annan&lt;br&gt;placering som 20 § fondkommissionslagen innehåller. Sakrättsliga regler&lt;br&gt;om medel som tagits emot med redovisningsskyldighet finns i lagen&lt;br&gt;(1944:181) om redovisningsmedel. Till skillnad från vad som annars gäller&lt;br&gt;enligt lagen om redovisningsmedel finns här ett krav på att medlen skall&lt;br&gt;sättas in på bankräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mottagande av kunders medel på konto i värdepappersrörelsen krävs&lt;br&gt;ett skriftligt avtal. Denna regel gäller redan i dag för fondkommissionsbo-&lt;br&gt;lagen. Som framgår av 4 § andra stycket måste ett värdepappersbolag och&lt;br&gt;ett utländskt värdepappersföretag inhämta bankinspektionens tillstånd för&lt;br&gt;att över huvud taget få ta emot kunders medel på konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har utfärdat rekommendationer för hur mottagande&lt;br&gt;av kunders medel på konto bör gå till. Eftersom det är av stor vikt att&lt;br&gt;kundernas medel inte äventyras finns i andra stycket en bestämmelse som&lt;br&gt;innebär att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspek-&lt;br&gt;tionen får utfärda föreskrifter avseende villkoren för mottagande av kun-&lt;br&gt;ders medel på konto. Föreskrifterna bör ges sådant innehåll att medel som&lt;br&gt;tas emot inte får användas för långsiktig placering eller över huvud taget&lt;br&gt;för annat ändamål än att underlätta kundens löpande värdepappershan-&lt;br&gt;del. Dessa företag får inte heller ta emot kunders medel på konto i sådan&lt;br&gt;utsträckning att det utgör en väsentlig finansiering av rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt hänvisas till vad som i allmänmotiveringen (avsnitt 6.3) sagts Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;om värdepappersbolags mottagande av kunders medel på konto i värde-&lt;br&gt;pappersrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgivning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 23 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens bestämmelser om säkerhet riktar sig till de värdepappersfö-&lt;br&gt;retag som enligt 4 § andra stycket fått bankinspektionens tillstånd att&lt;br&gt;bedriva kreditgivning. I motsats till vad som i dag gäller är den säkerhet&lt;br&gt;som får godtas inte begränsad till vissa värdepapper. Bestämmelsen kom-&lt;br&gt;menteras i avsnitt 6.3 i allmänmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla typer av säkerheter kan godtas redan vid kreditens beviljande. En&lt;br&gt;förutsättning är dock, liksom för närvarande, att säkerheten är betryggan-&lt;br&gt;de. En god vägledning för vad som skall anses vara betryggande säkerhet&lt;br&gt;erbjuder bankernas belåningsregler som vunnit allmänt erkännande. Yt-&lt;br&gt;terst får det ankomma på bankinspektionen att ange vad som skall anses&lt;br&gt;vara betryggande säkerhet i detta sammanhang. Detta bör liksom nu&lt;br&gt;kunna ske i form av allmänna råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket överensstämmer med andra stycket i 21 § fondkommis-&lt;br&gt;sionslagen. Sedan den 1 juli 1987 får ett fondkommissionsbolag som&lt;br&gt;säkerhet för kredit ta emot egna aktier och aktier i moderbolag. Det gäller&lt;br&gt;situationer då en kund önskar pantsätta hela sin aktieportfölj i vilken ingår&lt;br&gt;en mindre post aktier i fondkommissionsbolaget eller dess moderbolag. Av&lt;br&gt;praktiska skäl skall inte bolaget behöva avskilja dessa aktier utan kunna ta&lt;br&gt;emot hela aktieportföljen som pant (jfr prop. 1986/87:12 band 1 s. 360).&lt;br&gt;För bankaktiebolagen finns en liknande bestämmelse i 6 kap. 9 § tredje&lt;br&gt;stycket bankaktiebolagslagen vilken dock inte gör undantag för aktier i&lt;br&gt;moderbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 1 § första stycket aktiebolagslagen anges bl. a. att aktiebolag inte&lt;br&gt;får såsom pant ta emot egen aktie. Den föreliggande regeln utgör ett&lt;br&gt;undantag från bestämmelsen i aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 24 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser avsedda att förhindra att de risker&lt;br&gt;som värdepappersbolag är utsatta för vid kreditgivning och fordringsinne-&lt;br&gt;hav samt vid innehav och utfärdande av garantiförbindelser onödigtvis&lt;br&gt;ökar därför att de koncentreras till en eller ett fåtal personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande bestämmelser om s. k. enhandskrediter finns i 22 § fondkom- Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;missionslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har efter förebild i 2 kap. 16 och 18 §§ bankrörelselagen&lt;br&gt;utsträckts till att omfatta även andra fordringar än krediter samt garanti-&lt;br&gt;förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här framgår att reglerna i första stycket också skall tillämpas på garantiför-&lt;br&gt;bindelser som värdepappersbolagen och de utländska värdepappersföre-&lt;br&gt;tagen ikläder sig. Dessa får alltså inte lämna garanti för annans åtagande så&lt;br&gt;att det uppstår fara för att bolaget resp, företaget inte kan fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket är ny. Den innebär att bankinspektionen av&lt;br&gt;regeringen kan ges rätt att utfärda föreskrifter vad gäller de begränsningar&lt;br&gt;för enhandskrediter m. m. som avses i paragrafens två föregående stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt hänvisas till vad som anförts om dessa frågor i avsnitt 6.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börs- eller noteringsstopp&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 26 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om skyldighet att avbryta handeln med fond-&lt;br&gt;papper vid börsstopp och börsstängning finns i 24 § fondkommissions-&lt;br&gt;lagen. Enligt den förevarande paragrafen blir samtliga värdepappersinsti-&lt;br&gt;tut skyldiga att avbryta all handel med ett finansiellt instrument som är&lt;br&gt;börsstoppat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet enligt paragrafen avser finansiellt instrument som handlas på&lt;br&gt;eller noteras vid Stockholms fondbörs. I kravet på en sund värdepappers-&lt;br&gt;rörelse (1 kap. 7 §) får emellertid anses ligga att institutet också avhåller sig&lt;br&gt;från att handla eller medverka vid handel med samma instrument på börs&lt;br&gt;eller annan marknad i utlandet, även om instrumentet inte är börsstoppat&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsnota&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 43 — 47 §§ i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skyldighet att upprätta avräkningsnota finns i dag i&lt;br&gt;17 — 21 §§ lagen om värdepappersmarknaden. Skyldigheten att upprätta&lt;br&gt;avräkningsnota gäller enligt nuvarande regler även värdepappersaffärer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan privatpersoner. Det är bl. a. skattekontrollskäl som motiverat den- Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;na vittgående skyldighet (prop. 1984/85:157 s. 67). Detta kontrollbehov&lt;br&gt;tillgodoses numera i tillräcklig omfattning genom VP-systemet och det&lt;br&gt;kommande PMC-systemet (se avsnitt 2.5). Att avräkningsnota finns kan&lt;br&gt;emellertid underlätta bankinspektionens tillsyn och dessutom ges kunder-&lt;br&gt;na en möjlighet att på ett enkelt sätt kunna kontrollera genomförda affärer.&lt;br&gt;Därför bör skyldighet att upprätta avräkningsnota behållas när det gäller&lt;br&gt;värdepappersaffärer i vilka företag med tillstånd till värdepappersrörelse&lt;br&gt;deltar. Med dagens teknik kan det också finnas möjlighet att på elektronisk&lt;br&gt;väg överföra avräkningsnota till såväl kunder som bankinspektionen. Skyl-&lt;br&gt;digheten behöver därför inte bli alltför betungande. Med hänsyn till det&lt;br&gt;anförda och då det inte ansetts nödvändigt att i lagen införa detaljbestäm-&lt;br&gt;melser om avräkningsnota har överlämnats åt regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, bankinspektionen att utforma sådana bestämmel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Förvärv av finansiella instrument&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 14 § 3 i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ger värdepappersinstituten rätt att i syfte att underlätta&lt;br&gt;en normal likviditetsförvaltning förvärva finansiella instrument. Med nor-&lt;br&gt;mal likviditetsförvaltning avses en likviditetsförvaltning som till art och&lt;br&gt;omfattning är naturlig i förhållande till företagets verksamhet och storlek&lt;br&gt;(jfr prop. 1987/88:149 s. 25). Bestämmelsen har också kommenterats i&lt;br&gt;avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och ger ett värdepappersinstitut som har erhållit&lt;br&gt;verksamhetstillstånd enligt 1 kap. 3 § 3 rätt att förvärva finansiella instru-&lt;br&gt;ment för den rörelsen. Handel för egen räkning har behandlats i allmän-&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 6.1).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 15 § fjärde stycket i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en bestämmelse som till viss del motsvarar 15 § tredje&lt;br&gt;stycket fondkommissionslagen och 2 kap. 7 § andra stycket bankrörelse-&lt;br&gt;lagen. Bestämmelsen ger ett värdepappersinstitut som erhållit verksam-&lt;br&gt;hetstillstånd enligt 1 kap. 3 § 5 rätt att förvärva finansiella instrument som&lt;br&gt;institutet medverkar till att avsätta på marknaden. Företaget behöver&lt;br&gt;alltså inte ha tillstånd att bedriva handel för egen räkning med finansiella&lt;br&gt;instrument (1 kap. 3 § 3) för att kunna göra sådana förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella instrumenten i fråga skall avyttras så snart det är lämpligt&lt;br&gt;och senast inom tre år från förvärvet. Den nuvarande tidsfristen på ett år&lt;br&gt;har förlängts för att bankinspektionen inte onödigtvis skall belastas med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökningar om förlängning av innehavstiden. Bankinspektionen får med- Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;ge förlängning av denna om synnerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker med fondkommissionstillstånd finns i dag regler i 2 kap. 7 §&lt;br&gt;tredje stycket om förvärv i samband med emissionsmedverkan som mot-&lt;br&gt;svarar dem i 15 § tredje stycket fondkommissionslagen. Den nämnda&lt;br&gt;paragrafen i bankrörelselagen föreslås bli upphävd som en följd av att&lt;br&gt;emissionsmedverkan görs till föremål för särskilt tillstånd i den här lagen.&lt;br&gt;Detta innebär att för bank som erhåller verksamhetstillstånd enligt 1 kap.&lt;br&gt;3 § 5 att medverka vid emissioner och vid erbjudande om köp eller&lt;br&gt;försäljning av finansiella instrument kommer den förevarande paragrafens&lt;br&gt;bestämmelser om förvärv av finansiella instrument i samband därmed att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 15 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den förevarande paragrafen har det nu gällande systemet med handels-&lt;br&gt;lager i 16 § fondkommissionslagen ersatts med en bestämmelse som till-&lt;br&gt;låter förvärv och innehav av finansiella instrument inom risknivåer som&lt;br&gt;skall bestämmas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;bankinspektionen. Bestämmelsen har betydelse i första hand för värde-&lt;br&gt;pappersinstitut med tillstånd att bedriva handel för egen räkning (1 kap.&lt;br&gt;3 § 3) eller att medverka vid emissioner m. m. (1 kap. 3 § 5). Det är endast&lt;br&gt;dessa institut som har möjlighet att i någon större omfattning förvärva&lt;br&gt;finansiella instrument och därmed kunna utsätta sig för de risker som&lt;br&gt;sådana placeringar kan innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehav av organisationsaktier skall inte beaktas vid risknivåberäkning-&lt;br&gt;en. Däremot skall, främst av praktiska skäl, finansiella instrument som&lt;br&gt;förvärvats med stöd av 1 § rymmas inom de risknivåer som bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 6.4).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 15 § tredje stycket i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen tillåter värdepappersbolag och svenska bankinstitut med&lt;br&gt;verksamhetstillstånd enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 att förvärva egna aktier och&lt;br&gt;aktier i moderbolag för att underlätta rörelsen. Den motsvarar delvis 16 §&lt;br&gt;andra stycket fondkommissionslagen och 6 kap. 9 § andra stycket bankak-&lt;br&gt;tiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av egna aktier och aktier i moderbolag är tillåtet om aktierna är&lt;br&gt;inregistrerade vid Stockholms fondbörs eller om de har utbjudits till&lt;br&gt;försäljning under sådana förhållanden att det är sannolikt att de kommer&lt;br&gt;att inregistreras vid fondbörsen. Vidare tillåts förvärv om aktierna är&lt;br&gt;noterade på OTC-listan vid fondbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Andra stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innehavet av egna aktier och aktier i moderbolag får inte överstiga fem&lt;br&gt;procent av aktiekapitalet i något av bolagen. Av 9 kap. 1 § tredje stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen framgår att rösträtten för de avsedda aktierna inte får ut-&lt;br&gt;övas vid bolagsstämma, och aktierna skall inte heller medräknas för giltig-&lt;br&gt;heten av stämmobeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förslaget till ändring i bankaktiebolagslagen framgår att 6 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket, som ger bankaktiebolag rätt att i viss omfattning förvärva&lt;br&gt;egna aktier för att underlätta bankens fondkommissionsrörelse, skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla. Denna bestämmelse ersätts av den förevarande paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt hänvisas till de uttalanden om förvärv av egna aktier och aktier i&lt;br&gt;moderbolag som gjorts i allmänmotiveringen (avsnitt 6.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Kapitaltäckning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap 1-4 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 18 —20 §§ i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningsreglerna i 1 — 4 §§ motsvarar nu gällande bestämmelser&lt;br&gt;för fondkommissionsbolagen (se 18 § samt 18 a —c §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningskrav ställs i den nu föreslagna lagen på dels värdepap-&lt;br&gt;persbolag som har fått tillstånd att bedriva handel för egen räkning (1 kap.&lt;br&gt;3 § 3) eller att medverka vid emissioner m. m. (1 kap. 3 § 5), dels bolag som&lt;br&gt;har fått bankinspektionens medgivande att ta emot medel på konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningsreglerna har kommenterats i allmänmotiveringen (av-&lt;br&gt;snitt 6.5).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och har tillkommit efter förebild i 4 § 2 lagen&lt;br&gt;(1989:508) om försäkringsmäklare. Den har kommenterats i allmänmo-&lt;br&gt;tiveringen (avsnitt 6.5). Som där framhållits är försäkringen avsedd att i&lt;br&gt;första hand skydda privatpersoner och andra mindre kunder hos värde-&lt;br&gt;pappersbolagen och de utländska värdepappersföretagen. I de föreskrifter&lt;br&gt;som får meddelas om sådan försäkring bör detta avspeglas genom en&lt;br&gt;begränsning av det ersättningsbelopp som skall kunna utgå vid varje&lt;br&gt;skadefall. I övrigt torde viss vägledning vid utformningen av dessa före-&lt;br&gt;skrifter kunna hämtas i de föreskrifter som finns beträffande försäkrings-&lt;br&gt;mäklares ansvarsförsäkring (se SFS 1989:854).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 1 och 2 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 27 §, 29 § första stycket och 38 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna överensstämmer i huvudsak med 26 — 28 och 34 §§ fond-&lt;br&gt;kommissionslagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsbestämmelserna har förenklats och moderniserats. Avsikten är Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;att bankinspektionen därigenom skall kunna bedriva sin tillsyn på ett mer&lt;br&gt;effektivt sätt och ha viss flexibilitet i tillsynen så att den kan anpassas efter&lt;br&gt;ändrade förhållanden på värdepappersmarknaden. Av detta skäl har en del&lt;br&gt;onödiga detaljbestämmelser tagits bort. Inspektionens allmänna tillsyn&lt;br&gt;sker genom granskning av de uppgifter som inspektionen har rätt att&lt;br&gt;begära in. Inspektionen har vidare rätt att göra undersökningar hos värde-&lt;br&gt;pappersinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna innebär att bankinstutens värdepappersrörelser&lt;br&gt;kommer att stå under tillsyn enligt den förevarande lagen och inte som nu&lt;br&gt;enligt banklagstiftningen. De praktiska skillnaderna jämfört med den nu-&lt;br&gt;varande ordningen torde dock vara små eftersom tillsynsreglerna i huvud-&lt;br&gt;sak överensstämmer med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 40 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 6.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen vars första stycke har sin motsvarighet i 36 § fondkommis-&lt;br&gt;sionslagen behandlar bankinspektionens rätt till insyn i företag som har&lt;br&gt;väsentligt samband med ett värdepappersinstitut. I andra stycket anges&lt;br&gt;när ett väsentligt samband skall anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 36 § fondkommissionslagen anges de verksamheter som sambandsfö-&lt;br&gt;retaget skall bedriva för att paragrafen skall bli tillämplig. Verksamheterna&lt;br&gt;är att förvalta, handla med eller biträda vid handel med värdepapper eller&lt;br&gt;att lämna kredit mot säkerhet i värdepapper. Som framgår av 1 kap. 3 § i&lt;br&gt;den förevarande lagen är merparten av sådan verksamhet tillståndspliktig&lt;br&gt;och står därmed under bankinspektionens tillsyn. Förevarande bestäm-&lt;br&gt;melse kan därför begränsas till att avse företag som handlar med finansiel-&lt;br&gt;la instrument eller som lämnar kredit mot säkerhet i finansiella instru-&lt;br&gt;ment. För icke tillståndspliktiga företag har bankinspektionen genom den-&lt;br&gt;na paragraf en möjlighet till insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten har ålagts såväl det tillståndspliktiga institutet&lt;br&gt;som det s.k. sambandsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke anges när ett väsentligt samband skall anses&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 1 följer att värdepappersinstitutet och det s. k. sambandsfö-&lt;br&gt;retaget skall ha samma eller stå under väsentligt inflytande av samma eller&lt;br&gt;i huvudsak samma personer. Även släktskap eller äktenskap eller liknande&lt;br&gt;närståenderelationer mellan personer i de båda företagens ledningar eller&lt;br&gt;att de båda företagen står under väsentligt inflytande av personer närståen-&lt;br&gt;de varandra är tillräckligt för att väsentligt samband skall anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till företagets ledning hör verkställande direktören, vice verkställande Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;direktören och styrelseledamöterna. Till den grupp som utom företagsled-&lt;br&gt;ning kan anses ha ett väsentligt inflytande över företaget hör större ägare.&lt;br&gt;Den som har en ägarandel eller en röstandel på tio procent eller mer i de båda&lt;br&gt;företagen bör anses ha ett sådant inflytande. Bedömningen blir densamma&lt;br&gt;om samma personer tillsammans äger minst en sådan andel i de båda före-&lt;br&gt;tagen eller att personer närstående till varandra gör det. Detta utgör dock&lt;br&gt;bara en riktpunkt och får bedömas mot bakgrund av övriga förhållanden.&lt;br&gt;Omständigheter som kan vägas in är om personer tillhörande samma in-&lt;br&gt;tressesfär tillsammans kan anses ha ett väsentligt inflytande över de båda&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som handlar med finansiella instrument eller lämnar kredit mot&lt;br&gt;säkerhet i finansiella instrument kan bli sambandsföretag. Detta betyder att&lt;br&gt;bankinspektionen kan begära in upplysningar från i princip alla företag som&lt;br&gt;handlar med finansiella instrument och som leds eller står under väsentligt&lt;br&gt;inflytande av samma personer som i värdepappersinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 2 följer att väsentligt samband också anses föreligga om&lt;br&gt;resultatet av värdepappersinstitutets och sambandsföretagets verksamhet&lt;br&gt;helt eller till betydande del skall direkt eller indirekt fördelas inom en&lt;br&gt;sådan personkrets som anges i punkten 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har också betydelse för när reglerna om självinträde skall&lt;br&gt;göras tillämpliga, se vid 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur tillsynen skall bedrivas&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 28 § andra stycket i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande bestämmelse finns i 27 § andra stycket fondkommissions-&lt;br&gt;lagen. I den förevarande paragrafen anges att bankinspektionens tillsyn&lt;br&gt;över värdepappersinstituten skall syfta till att främja en sund utveckling&lt;br&gt;inom det aktuella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 7 § ställs krav på att en värdepappersrörelse skall vara sund. Vad&lt;br&gt;som avses härmed har utvecklats, förutom i anslutning till nämnda para-&lt;br&gt;graf, i allmänmotiveringen (avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 36 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer väsentligen med 32 § fondkommissions-&lt;br&gt;lagen. En ändring är att bankinspektionen har getts rätt att avgöra om en&lt;br&gt;av inspektionen förordnad revisor behövs eller inte. Med hänsyn till att de&lt;br&gt;verksamheter som kommer att kräva tillstånd kan vara av mycket skiftan-&lt;br&gt;de karaktär och omfattning kan det inte förutsättas att förhållandena i&lt;br&gt;varje värdepappersinstitut är sådana att de kräver en av inspektionen&lt;br&gt;särskilt förordnad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § fondkommissionslagen finns en bestämmelse om att minst en av&lt;br&gt;ett fondkommissionsbolags revisorer skulle vara auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet till bestämmelsen var att det ansågs vara ett viktigt komplement Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;till den tillsyn som utövas av bankinspektionen att fondkommissionsbo-&lt;br&gt;lagen är underkastade en sakkunnig och opartisk revisor. I aktiebolagsla-&lt;br&gt;gen ställs krav på att minst en utsedd revisor skall vara auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor. Denna regel om kvalificerade revisorer i alla aktiebolag&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1983. Den föreskrift som nu finns i aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen om kvalificerade revisorer torde utgöra en tillräcklig garanti för&lt;br&gt;att alla aktiebolag får en tillfredsställande revision. Det saknas därför skäl&lt;br&gt;att i förevarande lag ange någon specialregel i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 37 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen svarar mot 33 § fondkommissionslagen. Lydelsen har dock&lt;br&gt;ändrats något så att den harmonierar med motsvarande bestämmelse i&lt;br&gt;bankrörelselagen (7 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot värdepappersinstitut&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 30 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i fondkommissionslagen. Bestämmel-&lt;br&gt;serna har utformats efter förebild i 7 kap. 8 § bankrörelselagen, 7 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1963:76) om kreditaktiebolag och 16 § lagen om finansbo-&lt;br&gt;lag. Bestämmelsen ger inspektionen möjlighet att på ett tidigt stadium&lt;br&gt;ingripa mot felaktiga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 31 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens syfte är att hindra de auktoriserade företagen att agera på en&lt;br&gt;marknad där det inte finns en tillfredsställande tillsyn och kontroll samt&lt;br&gt;ett godtagbart regelsystem. I kommitténs förslag till lag om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet finns en bestämmelse enligt vilken en fondkommis-&lt;br&gt;sionär eller marknadsgarant som vill ansluta sig till en utländsk börs eller&lt;br&gt;en utländsk clearingorganisation måste ha regeringens eller bankinspektio-&lt;br&gt;nens medgivande innan anslutning får ske. Syftet med regeln är att hindra&lt;br&gt;att svenska företag handlar på börser eller anlitar clearingorganisationer&lt;br&gt;som inte står under en godtagbar tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är emellertid en regel som ger möjlighet att förbjuda&lt;br&gt;handel på en viss börs eller marknad eller genom en viss clearingorganisa-&lt;br&gt;tion att föredra framför en regel som kräver tillstånd. Ett tillståndsförfa-&lt;br&gt;rande riskerar nämligen alltid att skapa en onödig byråkratisk ordning.&lt;br&gt;Förevarande paragraf föreslås därför omfatta de fall då ett värdepappers-&lt;br&gt;institut verkar på en utländsk värdepappersmarknad från Sverige, alltså&lt;br&gt;utan egen etablering i det främmande landet. Den bör även gälla verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het via ett dotterbolag eller en filial i det främmande landet och fall där Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;bolaget verkar på en svensk marknadsplats. Enligt bestämmelsen får bank-&lt;br&gt;inspektionen förelägga ett värdepappersinstitut att upphöra med handel&lt;br&gt;med finansiella instrument om det framstår som uppenbart olämpligt att&lt;br&gt;institutet bedriver sådan verksamhet. Så är fallet om det regelsystem som&lt;br&gt;är uppställt för handeln, av marknadsplatsen eller av clearingorganisa-&lt;br&gt;tionen eller tillsynen över denna framstår som otillfredsställande. Det&lt;br&gt;olämpliga kan uttryckas så att verksamheten om den får fortsätta kan&lt;br&gt;komma att skada allmänhetens förtroende för bolaget och därmed den&lt;br&gt;svenska värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 32 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges två fall då återkallelse av ett värdepappersinstituts&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappersrörelse skall ske. Andra tillstånd som läm-&lt;br&gt;nats med stöd av denna lag skall återkallas enligt punkten 1. Punkten 1&lt;br&gt;överensstämmer i huvudsak med gällande rätt (29 § fondkommissions-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även här har bestämmelserna förenklats i förhållande till kommitténs&lt;br&gt;förslag. De krav som uppställs för tillstånd måste naturligtvis vara uppfyll-&lt;br&gt;da även efter det att sådant beviljats. Någon uttrycklig bestämmelse i detta&lt;br&gt;avseende har — i motsats till vad kommittén föreslagit — inte ansetts&lt;br&gt;nödvändig. Sker förändringar i dessa förhållanden som leder till att verk-&lt;br&gt;samheten inte drivs på ett sätt som överensstämmer med kravet på en&lt;br&gt;sund värdepappersrörelse skall i sista hand återkallelse av tillståndet kun-&lt;br&gt;na ske. I gällande rätt (29 § 2 fondkommissionslagen) och kommitténs&lt;br&gt;lagförslag (33 § första stycket) tas uppenbart åsidosättande av uppdragsgi-&lt;br&gt;varens intresse upp som exempel på sätt att visa sig olämplig att utöva&lt;br&gt;tillståndspliktig verksamhet. Enligt min mening är detta självklart och&lt;br&gt;behöver därför inte nämnas särskilt i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den återkallelsesituation som anges i punkten 2 är ny och är framför allt&lt;br&gt;en konsekvens av att separata tillstånd enligt den förevarande lagen kan&lt;br&gt;erhållas för flera olika verksamheter. Om ett bolag innehar tillstånd till&lt;br&gt;flera verksamheter kan oklarheter uppstå gentemot dess kunder och även i&lt;br&gt;förhållande till tillsynsmyndigheten ifall bolaget inte bedriver samtliga de&lt;br&gt;verksamheter som tillstånden avser. En sådan situation är om ett värde-&lt;br&gt;pappersinstitut i sin marknadsföring påstår att det bedriver värdepappers-&lt;br&gt;rörelse som det i realiteten inte gör. Innan ett tillstånd återkallas med stöd&lt;br&gt;av punkten 2 bör bolaget av bankinspektionen uppmärksammas på förhål-&lt;br&gt;landet och ges möjlighet att vidta lämpliga åtgärder. Självklart gäller&lt;br&gt;återkallelsegrunden även i de fall då ett företag endast har tillstånd att&lt;br&gt;driva en av de verksamheter som anges 1 kap. 3 § 1 —5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 12 § andra stycket framgår att ett beslut om återkallelse får förenas&lt;br&gt;med förbud vid vite att fortsätta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett värdepappersbolag, dvs. ett svenskt aktiebolag, skall tillstånd som&lt;br&gt;erhållits enligt denna lag återkallas om bolagets egna kapital reducerats till&lt;br&gt;en nivå som understiger 2/3 av det registrerade aktiekapitalet och bristen&lt;br&gt;inte täckts inom viss tid. När denna tid är till ända skall tillståndet&lt;br&gt;återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen för tvångslikvidation enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen är satt&lt;br&gt;till hälften av aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven om grund för återkallelse föreligger enligt punkten 1 i första stycket&lt;br&gt;har bankinspektionen möjlighet att i stället för att genast återkalla ett&lt;br&gt;tillstånd meddela varning. Bestämmelsen har utformats efter förebild i&lt;br&gt;43 § lagen om värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit vissa handlingsregler som skall gälla om tillstånd&lt;br&gt;som meddelats enligt lagen återkallas (se 33 och 34 §§ kommitténs förslag).&lt;br&gt;Genom bestämmelsen i fjärde stycket överlämnas i stället till bankinspek-&lt;br&gt;tionen att i sitt beslut om återkallelse av ett tillstånd ge anvisningar om hur&lt;br&gt;avvecklingen av rörelsen bör ske. Härmed uppnås en större flexibilitet och&lt;br&gt;möjlighet att ta hänsyn till individuella förhållanden hos det värdepap-&lt;br&gt;persinstitut som berörs av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bankinspektionen återkallar ett tillstånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;får samtidigt ges ett förbud vid vite att fortsätta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot den som saknar tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 41 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen saknar motsvarighet i gällande fondkom-&lt;br&gt;missionslagstiftning. De ger möjlighet för bankinspektionen att ingripa&lt;br&gt;mot den som utövar tillståndspliktig verksamhet utan att ha tillstånd.&lt;br&gt;Bestämmelserna är utformade efter förebild i 44 § lagen om värdepappers-&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förstastycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om straff för den som driver fondkommissionsrörelse&lt;br&gt;ersätts nu med ett vitesförfarande. Bestämmelserna om vite finns i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket har bankinspektionen också möjlighet att begära in&lt;br&gt;upplysningar från ett foretag om det är osäkert huruvida den verksamhet&lt;br&gt;som företaget bedriver omfattas av lagens bestämmelser om tillstånd eller&lt;br&gt;inte. Syftet med bestämmelsen är att öppna en möjlighet för bankinspek-&lt;br&gt;tionen att rikta en formell förfrågan till företag som kan antas ägna sig åt&lt;br&gt;tillståndspliktig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande att lämna upplysningar får enligt 12 § förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande med stöd av första eller andra stycket som avser ett&lt;br&gt;utländskt företag får riktas både mot företaget och den som här i landet är&lt;br&gt;verksam för företagets räkning. Förutom i lagen om värdepappersfonder&lt;br&gt;finns en motsvarande bestämmelse i 25 b § lagen (1950:272) om rätt för&lt;br&gt;utländska företag att driva försäkringsrörelse i Sverige (se prop.&lt;br&gt;1989/90:34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 53 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 43 § första stycket fondkommissionslagen. Av-&lt;br&gt;giftsplikten omfattar alla svenska värdepappersinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 43 § andra stycket fondkommissionslagen erinras om att för tillsyn av&lt;br&gt;banks fondkommissionsrörelse betalas avgift enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;bankrörelselagen. Någon motsvarande regel finns naturligvis inte här ef-&lt;br&gt;tersom en banks värdepappersrörelse står under tillsyn enligt den föreva-&lt;br&gt;rande lagen och avgiftsplikt också föreligger enligt denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 56 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin förebild i 45 § fondkommissionslagen. Där sägs att&lt;br&gt;inspektionen i samband med meddelande av föreskrift eller förbud får&lt;br&gt;utsätta vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall inte få döma ut förelagt vite. Därmed kommer&lt;br&gt;lagen (1985:206) om vite att bli tillämplig. Detta innebär att inspektionen&lt;br&gt;får ansöka hos länsrätten om utdömande av vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt hänvisas till vad som anförts om vite i allmänmotiveringen Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;(avsnitt 6.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 57 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges bestämmelser om överklagande. Sådana finns i dag i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § fondkommissionslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionens beslut i särskilda fall bör med två undantag kunna&lt;br&gt;överklagas. Beslut enligt 6 kap. 6 § och 10 § andra stycket bör inte kunna&lt;br&gt;överklagas. Om så vore fallet skulle den som vill tredskas kunna fördröja&lt;br&gt;bankinspektionens utredning i onödan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har som huvudprincip gällt att bankinspektionens beslut skall&lt;br&gt;överklagas hos regeringen. Denna princip har nu börjat brytas upp. I lagen&lt;br&gt;om värdepappersfonder som trädde i kraft vid årsskiftet föreskrivs nämli-&lt;br&gt;gen att bankinspektionens beslut enligt den lagen skall överklagas till&lt;br&gt;kammarrätten. I motiven anfördes att sådana ärenden som inte av någon&lt;br&gt;speciell orsak kräver regeringens bedömning i fortsättningen inte bör kun-&lt;br&gt;na överklagas till regeringen (prop. 1989/90:153 s. 75). Ärendena i den nu&lt;br&gt;föreslagna lagen får anses tillhör denna kategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6 i Europarådets konvention angående skydd för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna — som Sverige är&lt;br&gt;bunden av — gäller att den enskilde skall ha rätt att få sina civila rättighe-&lt;br&gt;ter och skyldigheter prövade inför en inhemsk domstol. En sådan civil&lt;br&gt;rättighet kan vara rätten att driva en viss näringsverksamhet. I EGs förslag&lt;br&gt;till direktiv om investeringstjänster ställs också, i likhet med andra direk-&lt;br&gt;tiv inom området finansiella tjänster, krav på att beslut som tillstånds- och&lt;br&gt;tillsynsmyndigheterna meddelar skall kunna överklagas hos domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör bankinspektionens beslut enligt förevarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag överklagas till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av allmänna principer om vilka beslut som kan överklagas följer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även ett beslut om varning kan överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anmärktes redan i förarbetena till lagen om värdepappersfonder&lt;br&gt;bör reglerna om bankinspektionens tillsyn inom den finansiella sektorn —&lt;br&gt;däri inbegripet också reglerna om hur man överklagar — utformas så&lt;br&gt;enhetligt som möjligt. Det kan emellertid inte uteslutas att den nu föreslag-&lt;br&gt;na instansordning, som alltså överensstämmer med den som gäller enligt&lt;br&gt;lagen om värdepappersfonder, kan komma att justeras i något hänseende.&lt;br&gt;Jag ser emellertid inte någon direkt olägenhet med detta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 142&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av punkterna 1 och 2 framgår att lagen träder i kraft den 1 juli 1991 samt&lt;br&gt;att fondkommissionslagen och lagen om värdepappersmarknaden då upp-&lt;br&gt;hör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkterna 3 och 4 infors övergångsbestämmelser som syftar till att&lt;br&gt;mildra konsekvenserna för de företag som driver någon eller några av de&lt;br&gt;verksamheter som kräver särskilt tillstånd enligt den förevarande lagen.&lt;br&gt;Det gäller såväl banker och fondkommissionsbolag som andra företag som&lt;br&gt;driver sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra meningen av punkten 3 innebär bl. a. att fond-&lt;br&gt;kommissionslagens bestämmelser om blankningsförbud och handelslager&lt;br&gt;fortsätter att gälla för fondkommissionsbolag och banker som efter lagens&lt;br&gt;ikraftträdande bedriver verksamhet med stöd av ett tillstånd enligt fond-&lt;br&gt;kommissionslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 5 —8 motsvarar de övergångsbestämmelser som föreskrivits i&lt;br&gt;samband med införandet av kapitaltäckningsregler i fondkommissions-&lt;br&gt;lagen (1979:748) och ändringar av dessa (SFS 1990:1309).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 9 följer att bankinspektionens beslut som meddelats före&lt;br&gt;lagens ikraftträdande skall prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt&lt;br&gt;för utlänning och utländskt foretag att idka näring här i riket&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av paragrafen anges nu att bestämmelserna i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;bankrörelselagen gäller beträffande utländskt bankföretags rätt att bedriva&lt;br&gt;verksamhet. Stycket tillfördes paragrafen den 1 augusti 1990 då möjlighet&lt;br&gt;för utländsk bank att etablera filial här i landet infördes. Det nu föreslagna&lt;br&gt;tillägget i andra stycket avseende utländska värdepappersföretag har sam-&lt;br&gt;ma bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av tillägget är att tillståndsprövning enligt 1968 års lag inte&lt;br&gt;skall ske i fråga om utländska värdepappersföretags rätt att verka i Sverige.&lt;br&gt;I stället skall de nu föreslagna bestämmelsen i 2 kap. 7 § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse tillämpas. Av denna framgår att utländska företag kan få&lt;br&gt;bankinspektionens tillstånd att driva värdepappersrörelse från filial i Sve-&lt;br&gt;rige. Som villkor gäller därvid att företaget står under tillsyn av myndighet&lt;br&gt;eller något annat behörigt organ i hemlandet och att den planerade verk-&lt;br&gt;samheten kan antas komma att uppfylla kraven på en sund värdepappers-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av bestämmelserna i värdepappersrörelselagen om verksam-&lt;br&gt;heten och förvärv av finansiella instrument i en värdepappersrörelse gäller&lt;br&gt;för de utländska värdepappersföretagen. Om inte annat följer av värde-&lt;br&gt;pappersrörelselagen gäller i övrigt de generella regler för utländska före-&lt;br&gt;tagsfiliäler som finns i 1968 års lag. Denna lag hänvisar i sin tur (1 §) till att&lt;br&gt;utlänningar och utländska företag skall följa de föreskrifter som enligt&lt;br&gt;andra författningar gäller för näringsverksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:922) om&lt;br&gt;kreditpolitiska medel&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med kreditinstitut avses i den nuvarande lydelsen av paragrafen bl. a.&lt;br&gt;fondkommissionsbolag. I och med att fondkommissionslagen upphävs&lt;br&gt;försvinner begreppet fondkommissionsbolag ur lagstiftningen. Enligt den&lt;br&gt;föreslagna lagen om värdepappersrörelse, som ersätter fondkommissions-&lt;br&gt;lagen, kan värdepappersbolag och utländska värdepappersföretag få till-&lt;br&gt;stånd av bankinspektionen att i sin värdepappersrörelse lämna kredit mot&lt;br&gt;säkerhet (se 3 kap. 4 § andra stycket och 6 § första stycket lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse). Både värdepappersbolagen och de utländska värde-&lt;br&gt;papperföretagen faller in under samlingsbeteckningen värdepappersinstut&lt;br&gt;i värdepappersrörelselagen (se 1 kap. 2 § 5 jfr med 1 kap. 5 §). Mot&lt;br&gt;bakgrund av angivna förhållanden har fondkommissionsbolag i den före-&lt;br&gt;varande definitionen av kreditinstitut ersatts med värdepappersinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 10 och 11 §§ samt 4 kap. 3 a och 17 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att lagen om värdepappersrörelse träder i stället&lt;br&gt;för fondkommissionslagen (1979:748). Definitionen av fondkommis-&lt;br&gt;sionär ersätts av en definition av värdepappersinstitut. Värdepappersinsti-&lt;br&gt;tut definieras som företag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;(1 kap. 2§ 5). Sådant tillstånd får bl. a. ges för handel med finansiella&lt;br&gt;instrument för annans räkning i eget namn (kommissionshandel).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 1 § och 5 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att lagen (1985:571) om värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:749) om&lt;br&gt;Stockholms fondbörs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i fondbörslagen är, med ett undantag, konsekvenser av att&lt;br&gt;fondkommissionslagen upphävs och att därvid begreppen fondkommis-&lt;br&gt;sionär och fondkommissionsbolag avlägnas ur lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lagen om handel med finansiella instrument (1 §) har&lt;br&gt;legaldefintionen av fondpapper erhållit en ny lydelse. Ändringen i paragra-&lt;br&gt;fen är en följd av detta. Den nya definitionen av fondpapper har behand-&lt;br&gt;lats i allmänmotiveringen (avsnitt 5.2) och i kommentaren till 1 § lagen om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handel med finansiella instrument. Som framgår där avses inte sådana Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;enkla skuldebrev som inte är konstruerade för allmän omsättning omfattas&lt;br&gt;av det nya fondpappersbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke innehåller en bestämmelse som möjliggör handel&lt;br&gt;med OTC-aktier på fondbörsen. Av bestämmelsen framgår att det i OTC-&lt;br&gt;handeln skall finnas ett avtal mellan bolaget och en fondkommissionär,&lt;br&gt;som skall fungera som market maker för bolagets aktier. Eftersom begrep-&lt;br&gt;pet fondkommissionär, som tidigare nämnts, tas bort ur lagstiftningen&lt;br&gt;måste det ersättas med något annat. I den förevarande paragrafen byts&lt;br&gt;fondkommissionär ut mot ”värdepappersinstitut med tillstånd enligt 1&lt;br&gt;kap. 3 § i och 3 lagen om värdepappersrörelse”. Tillstånd enligt 1 kap. 3 §&lt;br&gt;1 avser handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn,&lt;br&gt;dvs. kommissionsverksamhet, medan tillstånd enligt 1 kap. 3 § 3 omfattar&lt;br&gt;handel med finansiella instrument för egen räkning, häri inbegrips market&lt;br&gt;maker-verksamhet. Att det inte räcker med värdepappersinstitut som har&lt;br&gt;det senare tillståndet framgår av den föreslagna nya lydelsen av 11 § i&lt;br&gt;fondbörslagen. Där ställs nämligen krav på att värdepappersinstut, för att&lt;br&gt;kunna antas som medlem av fondbörsen och därmed ha möjlighet att&lt;br&gt;verka på börsen, skall inneha tillstånd för kommissionsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse kan enligt&lt;br&gt;den gällande lydelsen av paragrafen antas till medlem av fondbörsen.&lt;br&gt;Enligt lagen om värdepappersrörelse krävs separata tillstånd för verksam-&lt;br&gt;heter som nu ryms i ett tillstånd att bedriva fondkommissionsrörelse.&lt;br&gt;Frågan uppkommer då vilket eller vilka tillstånd som skall kunna medföra&lt;br&gt;medlemskap vid börsen. De uppgifter som fondkommissionärerna utför i&lt;br&gt;handeln på börsen hänför sig till två av de verksamheter som enligt&lt;br&gt;värdepappersrörelselagen är tillståndspliktiga, nämligen kommissions-&lt;br&gt;verksamhet (1 kap. 3 § 1) och egenhandel (1 kap. 3 § 3). Att kräva att båda&lt;br&gt;dessa tillstånd måste innehas av ett värdepappersinstitut som vill bli&lt;br&gt;medlem av fondbörsen synes dock inte nödvändigt. Tillståndet att handla&lt;br&gt;för egen räkning behövs ju endast om institutet vill fungera som market&lt;br&gt;maker i OTC-handeln. Detta har berörts i kommentaren till 2 §. Samtidigt&lt;br&gt;vill jag, innan värdepappersmarknadskommitténs förslag till ny börslagstift-&lt;br&gt;ning färdigberetts, vänta med att ta ställning till vilka krav som skall ställas&lt;br&gt;på den som vill antas till börsmedlem. Den bedömningen är också beroen-&lt;br&gt;de av hur frågan om tillträde till utländska börser löses i det förväntade&lt;br&gt;EG-direktivet om investeringstjänster (se avsnitt 3.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda bör i rådande situation endast värdepap-&lt;br&gt;persinstitut som har tillstånd enligt värdepappersrörelselagen att bedriva&lt;br&gt;kommissionsverksamhet få antas till börsmedlem. Den i paragrafen före-&lt;br&gt;skrivna lämplighetsprövningen gäller oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna nya lydelsen av 11 § skall endast värdepappersinstut&lt;br&gt;som har tillstånd enligt 1 kap. 3 § 1 lagen om värdepappersrörelse kunna&lt;br&gt;antas till medlem vid fondbörsen. Detta har utvecklats i motiveringen till&lt;br&gt;den paragrafen. Ändringen i den förevarande paragrafen är gjord i sym-&lt;br&gt;metri med 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.7 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är en följd av att lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;träder i stället för fondkommissionslagen (1979:748). Fondkommissio-&lt;br&gt;närsväsendet ersätts av värdepappersinstitut. Värdepappersinstitut defini-&lt;br&gt;eras som företag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse (1 kap. 2 §&lt;br&gt;5). Sådant tillstånd får bl. a. ges för handel med finansiella instrument för&lt;br&gt;annans räkning i eget namn (kommissionshandel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket föranleds av att lagen (1985:571) om värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.8 Förslaget till lag om ändring i hemförsäljningslagen&lt;br&gt;(1981:1361)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden&lt;br&gt;upphör att gälla. En definitionen av fondpapper införs i stället i lagen om&lt;br&gt;handel med finansiella instrument. Där definieras också det vidare begrep-&lt;br&gt;pet finansiella instrument som innebär fondpapper och annan rättighet&lt;br&gt;eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden. När fond-&lt;br&gt;papper undantogs från hemförsäljningslagens tillämpningsområde anförde&lt;br&gt;föredraganden att lagens skyddssyfte knappast har någon tyngd vid försälj-&lt;br&gt;ning av sådan lös egendom som omsätts på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;(prop. 1986/87:88 s. 5). Denna bedömning har alltjämt bärighet. Därför&lt;br&gt;utvidgas bestämmelsen till att avse alla typer av finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:617) om&lt;br&gt;utländska förvärv av svenska företag m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;14b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen infördes år 1990 i samband med att förbuden mot utländskt&lt;br&gt;ägande i bl. a. bankaktiebolag och fondkommissionsbolag togs bort (prop.&lt;br&gt;1989/90:116, NU38, rskr. 351). Enligt den nuvarande lydelsen ger bestäm-&lt;br&gt;melsen sådana banker och fondkommissionsbolag som är kontrollsubjekt&lt;br&gt;rätt att trots detta förvärva aktier m.m. under förutsättning att förvärvet&lt;br&gt;är tillåtet enligt bankrörelselagen resp, fondkommissionslagen. De förvärv&lt;br&gt;som omfattas är förvärv för att underlätta fondkommissionsrörelsen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att medverka vid en aktieemission samt förvärv för att skydda egen Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;fordran. Däremot omfattas inte s.k organisationsförvärv (2 kap. 5 och 6 §§&lt;br&gt;bankrörelselagen resp. 15 § andra stycket fondkommissionslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ändringsförslaget har i punkten 1, som enbart avser bankers&lt;br&gt;förvärv, hänvisningen till 2 kap. 7 § bankrörelselagen tagits bort, eftersom&lt;br&gt;den paragrafen upphävs och ersätts av bestämmelser i den föreslagna lagen&lt;br&gt;om värdepappersrörelse. För detta redogörs närmare i specialmotivering-&lt;br&gt;en till ändringarna i bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i punkten 2 är föranledda av att fondkommissionslagen&lt;br&gt;upphävs och ersätts av den föreslagna värdepappersrörelselagen. Till skill-&lt;br&gt;nad mot vad som för närvarande är fallet gäller punkten 2 även för banker.&lt;br&gt;Till värdepappersinstuten hör nämligen sådana banker som erhållit till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1053) om&lt;br&gt;skatt på omsättning av vissa värdepapper&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en konsekvens av att fondkommissionslagen (1979:749)&lt;br&gt;upphävs och ersätts med lagen om värdepappersrörelse. Värdepappersrö-&lt;br&gt;relse är enligt den lagen verksamhet som består i att yrkesmässigt tillhan-&lt;br&gt;dahålla tjänster på värdepappersmarknaden, t. ex. kommissionshandel,&lt;br&gt;förmedling och förvaltning. Företag som erbjuder sådana tjänster kallas&lt;br&gt;värdepappersinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersinstitut är enligt 4 § befriade från skatt för handel med&lt;br&gt;värdepapper för egen räkning. Uttrycket handel för egen räkning tog&lt;br&gt;tidigare sikte på fondkommissionärernas handel som sker mot eget han-&lt;br&gt;delslager (se prop. 1989/90:83 s. 8). Regler om handelslager finns inte&lt;br&gt;längre. Värdepappersinstitut får enligt 4 kap. 1 § lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörefse förvärva finansiella instrument för egen räkning som ett led i sin&lt;br&gt;likviditetsförvaltning. Värdepappersinstitut som handlar för egen räkning&lt;br&gt;får enlig 4 kap. 2 § förvärva finansiella instrument med vissa begränsning-&lt;br&gt;ar. Vidare får enligt 4 kap. 3 § värdepappersinstitut som bedriver emis-&lt;br&gt;sionsrörelse förvärva de finansiella instrument som institutet medverkar&lt;br&gt;till att avsätta på marknaden. För förvärv som ett institut med stöd av&lt;br&gt;dessa bestämmelser gör för egen räkning skall skatt inte tas ut. Detta innebär&lt;br&gt;i princip ingen förändring i förhållande till vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersinstitut som sluter avtal om omsättning av värdepapper&lt;br&gt;eller medverkar till sådant avtal är skattskyldiga. Skattskyldighet inträder&lt;br&gt;när avslut sker eller, om vederlagets storlek då inte är känd, vartefter&lt;br&gt;storleken blir känd. Institut som är förmedlare och som medverkar till&lt;br&gt;avslut mellan köpare och säljare, utan att själv vara part, är skattskyldigt&lt;br&gt;för såväl sälj- som köpledet. En förvaltare som på en kunds uppdrag t. ex.&lt;br&gt;köper ett värdepapper är inte skattskyldig om köpet sker hos ett annat&lt;br&gt;värdepappersinstitut, t. ex. kommissionär eller förmedlare. I den situatio-&lt;br&gt;nen sluts avtalet om omsättning av kommissionären eller förmedlaren,&lt;br&gt;vilken då är skattskyldig. Däremot är förvaltaren skattskyldig om han&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medverkar till ett avtal med någon som inte är ett värdepappersinstitut. Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;Förvaltaren är därvid skattskyldig för båda leden i transaktionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.11 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en konsekvens av att fondkommissionslagen&lt;br&gt;upphävs och ersätts av den föreslagna lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås bli upphävd eftersom den ersätts av bestämmelser i&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket får sparbank och central föreningsbank — till skill-&lt;br&gt;nad mot bankaktiebolag — medverka vid emissioner av aktier, förlagsbe-&lt;br&gt;vis och förlagsandelsbevis på den allmänna marknaden först efter tillstånd&lt;br&gt;av bankinspektionen. Medverkan vid emissioner av fondpapper och vid&lt;br&gt;erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument som är rik-&lt;br&gt;tade till en öppen krets fordrar enligt den föreslagna lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse (1 kap. 3 § 5) särskilt tillstånd. Sådant tillstånd krävs också för&lt;br&gt;finansiella instrument som är räntebärande. Tillståndsplikten gäller samt-&lt;br&gt;liga bankinstitut. Nämnda verksamheter skall därför inte kunna bedrivas&lt;br&gt;med stöd av en bankoktroj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra stycket regleras banks rätt att behålla aktie som förvärvats i&lt;br&gt;samband med en emission i vilken banken medverkat. Bestämmelsen&lt;br&gt;ersätts av 4 kap. 3 § lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innehåller regler om handelslager för bank med fondkom-&lt;br&gt;missionstillstånd. Motsvarande bestämmelser för fondkommissionsbolag&lt;br&gt;återfinns i 16 § fondkommissionslagen. Som framgår av förslaget till lag&lt;br&gt;om värdepappersrörelse (4 kap. 4 §) ersätts de nuvarande handelslagerbe-&lt;br&gt;gränsningarna med en bestämmelse som tillåter värdepappersinstitut som&lt;br&gt;fått tillstånd att bedriva handel för egen räkning eller att medverka vid&lt;br&gt;emissioner m.m. att förvärva och inneha finansiella instrument inom de&lt;br&gt;risknivåer som bestäms av regeringen eller, efter regeringens bemyndigan-&lt;br&gt;de, bankinspektionen. Bestämmelserna har behandlats i allmänmotive-&lt;br&gt;ringen (avsnitt 6.4) och i kommentaren till 4 kap. 4 § lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.12 Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär att andra stycket upphävs. Detta är en&lt;br&gt;följd av att bestämmelserna om banks värdepappersrörelse samlas i lagen&lt;br&gt;om värdepappersrörelse. Där finns bestämmelserna om förvärv av egna&lt;br&gt;aktier och aktier i moderbolag i 4 kap. 5 §. För bankaktiebolag med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 lagen om Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;värdepappersrörelse innebär den nyss nämnda bestämmelsen i samma lag&lt;br&gt;ett undantag från det principiella förbudet mot förvärv av sådana aktier&lt;br&gt;som finns i första stycket av den förevarande paragrafen i bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen. Detta innebär en utvidgning av undantaget eftersom bankerna nu&lt;br&gt;tillåts förvärva även aktier i moderbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett forbud for vissa i bank anställda att vara styrelse-&lt;br&gt;ledamot i sådana foretag vars huvudsakliga verksamhet består i att förval-&lt;br&gt;ta eller driva handel med aktier eller som driver emissionsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadskommittén föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1988:29&lt;br&gt;s. 283 f.) att förbudet skulle tas bort i fråga om företag som ingår i samma&lt;br&gt;koncern som banken. Även jag anser att förbudet bör begränsas. Det bör&lt;br&gt;ske på sätt som kommittén föreslagit, nämligen genom att ett andra stycke&lt;br&gt;införs som möjliggör för den i första stycket avsedda personkretsen att&lt;br&gt;vara styrelseledamot i t. ex. ett värdepappersbolag som är dotter- eller&lt;br&gt;systerföretag till banken. Övriga ändringar i bankaktiebolagslagen beror&lt;br&gt;på antingen att hänvisning vad gäller aktiemarknadsbolag inte längre kan&lt;br&gt;göras till lagen om värdepapersmarknaden, eftersom den upphävs, eller att&lt;br&gt;fondkommissionärsbegreppet avförs ur lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.13 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett andra stycke har tillförts paragrafen. Ändringen är av samma slag som i&lt;br&gt;7 kap. 9 § bankaktiebolagslagen och har kommenterats i anslutning till den&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.14 Förslaget till lag om ändring i föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett andra stycke har tillförts paragrafen. Ändringen är av samma slag som i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 9 § bankakatiebolagslagen och har kommenterats i anslutning till&lt;br&gt;den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.15 Förslaget till ändring i lagen (1987:813) om&lt;br&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;punkt 13&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att 10 § insiderlagen (1990:1342) skall tillämpas även på&lt;br&gt;homosexuella sambor om någon av dem är en person med insynsställning i&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag som fullgör anmälningsskyldighet för aktier enligt in-&lt;br&gt;siderlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.16 Förslaget till lagom ändring i lagen (1988:1385) om&lt;br&gt;Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är densamma som i lagen om kreditpolitiska medel och har&lt;br&gt;kommenterats i anslutning till förslaget till ändring i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 33 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att bestämmelserna om avräkningsnota förs över&lt;br&gt;från lagen om värdepappersmarknaden, som upphävs, till den föreslagna&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse. Som framgår av lagförslaget (3 kap. 9 §) har&lt;br&gt;överlämnats åt regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankin-&lt;br&gt;spektionen att meddela närmare föreskrifter om avräkningsnota. Vilka&lt;br&gt;uppgifter som skall finnas med i denna kommer därför att framgå av&lt;br&gt;föreskrifterna. Vid utformningen av dessa bör skattemyndighetens behov&lt;br&gt;av uppgifter beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändringar i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter be-&lt;br&gt;tingas av att fondkommissionärsbegreppet avförs ur lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.18 Förslaget till lagom ändring i lagen (1990:750) om&lt;br&gt;betalningar till och från utlandet m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att definitionen av fondpapper anpassas till den defini-&lt;br&gt;tion av fondpapper som införs i lagen om handel med finansiella instru-&lt;br&gt;ment. Den nya definitionen av fondpapper har behandlats i allmänmotive-&lt;br&gt;ringen (avsnitt 5.2) och i kommentaren till 1 § lagen om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4,8 och 9 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att lagen om värdepappersrörelse träder i stället&lt;br&gt;för fondkommissionslagen (1979:748). Definitionen av fondkommis-&lt;br&gt;sionär ersätts av en definition av värdepappersinstitut. Värdepappersinsti-&lt;br&gt;tut definieras som företag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;(1 kap. 2§ 5). Sådant tillstånd får bl. a. ges för handel med finansiella&lt;br&gt;instrument för annans räkning i eget namn (kommissionshandel).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.19 Förslaget till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande principen om att handel med och förvaltning av finan-&lt;br&gt;siella instrument skall bedrivas så att allmänhetens förtroende för värde-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pappersmarknaden upprätthålls överfors till lagen om handel med finansi- Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;ella instrument, såvitt gäller handel. I lagen om värdepappersrörelse regle-&lt;br&gt;ras förvaltning av finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket görs ändringar till följd av att fondkommissionslagen&lt;br&gt;ersatts med lagen om värdepappersrörelse. 1 punkt 2 anpassas definitionen&lt;br&gt;av fondpapper till den definition som införs i lagen om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument. Ändringen medför att s.k. depåbevis, dvs. hand-&lt;br&gt;ling som representerar aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning&lt;br&gt;förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag, omfattas av lagen. Den nya defini-&lt;br&gt;tionen av fondpapper har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 5.2)&lt;br&gt;och i kommentaren till 1 § lagen om handel med finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 har undantaget från handelsförbudet i 4 § ändrats till att avse&lt;br&gt;befattningshavare hos värdepappersinstitut. Värdepappersinstitut definie-&lt;br&gt;ras i 1 kap. 2 § 5 lagen om värdepappersrörelse såsom företag som har&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappersrörelse. Skyldighet att fullgöra köp- och&lt;br&gt;säljorder i rörelsen torde bara kunna komma att åligga dem som har&lt;br&gt;tillstånd att verka som kommissionär eller att handla med finansiella&lt;br&gt;instrument för egen räkning, de sistnämnda endast i den mån deras skyl-&lt;br&gt;dighet följer av ett åtagande som market maker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkt 6 är en följd av att fondkommissionslagen upphävs.&lt;br&gt;Den innebär att uppgifter kan inhämtas från kommissionär, den som&lt;br&gt;förmedlat kontakt mellan köpare och säljare på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;(t. ex. broker på penningmarknaden), den som handlar yrkesmässigt med&lt;br&gt;finansiella instrument for egen räkning (t. ex. market maker), förvaltare av&lt;br&gt;finansiella instrument, och den som medverkar vid emissioner. Detta&lt;br&gt;innebär en utvidgning i förhållande till gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.20 Förslaget till lag om upphävande av kungörelsen den 19&lt;br&gt;maj 1939 (nr 208) med vissa bestämmelser angående&lt;br&gt;försäljning av svenska statens premieobligationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 6.13 allmänmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.21 Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Övriga föreslagna lagändringar är konsekvenser av att fondkommissio-&lt;br&gt;närsbegreppet avförs ur lagstiftningen och att hänvisning till definitionen&lt;br&gt;av aktiemarknadsbolag inte längre kan ske till lagen om värdepappers-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt&lt;br&gt;företag att idka näring här i riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i hemförsäljningslagen (1981:1361),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska&lt;br&gt;företag m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa&lt;br&gt;värdepapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag, m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade&lt;br&gt;reserver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och från&lt;br&gt;utlandet m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om upphävande av kungörelsen den 19 maj 1939 (nr 208) med Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;vissa bestämmelser angående försäljning av svenska statens premieobliga-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;Värdepappersmarknaden i framtiden (kap. 8 och&lt;br&gt;10)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Handeln med optioner och terminer, blankning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap. 8 redogörs för vårt förslag till lagreglering av handeln med optioner&lt;br&gt;och terminer samt blankning av fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande lagstiftning saknas bestämmelser som är direkt tillämpliga&lt;br&gt;på optioner, terminer och liknande s. k. finansiella instrument (med den&lt;br&gt;terminologi vi har valt). Vi anser till att börja med att den grundläggande&lt;br&gt;bestämmelse som finns i den nuvarande 2 § värdepappersmarknadslagen&lt;br&gt;bör utvidgas även till finansiella instrument, dvs. att handel och förvalt-&lt;br&gt;ning skall bedrivas så att allmänhetens förtroende upprätthålls och enskil-&lt;br&gt;das kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras. Bestämmelsen bör vidare&lt;br&gt;överföras till en av oss utformad ny lag, benämnd lag om handel med&lt;br&gt;fondpapper och andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övrigt bör konsumentskyddet i handeln stärkas. Handel med&lt;br&gt;standardiserade optioner eller terminer skall enligt vårt lagförslag alltid&lt;br&gt;vara föremål för clearing hos en clearingorganisation. Den som utfärdar en&lt;br&gt;option eller köper eller säljer en termin skall ställa betryggande säkerhet&lt;br&gt;för sitt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ej standardiserade optioner och terminer anser vi det inte vara&lt;br&gt;möjligt att kräva att handeln skall clearas hos en clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardiserade optioner eller terminer avseende aktie får bli föremål&lt;br&gt;för handel endast om aktien är inregistrerad vid svensk&lt;br&gt;eller utländsk börs. Utgörs det underliggande fondpapperet av räntebäran-&lt;br&gt;de instrument, måste omfattningen av handeln i och storleken på lånet&lt;br&gt;vara tillfredsställande. Handel med indexoptioner eller -terminer får före-&lt;br&gt;komma bara om indexet beräknas på grundval av sådana fondpapper som&lt;br&gt;har angivits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har i Sverige företaget OM efter inrådan av bankinspektionen&lt;br&gt;ställt krav på att den som utfärdar en köpoption eller förvärvar en säljop-&lt;br&gt;tion avseende aktier eller säljer aktier på termin i princip måste inneha de&lt;br&gt;underliggande aktierna vid avtalets ingående, s. k. leveranskapacitet. Vi&lt;br&gt;anser inte tillräckliga skäl föreligga att i lag ge föreskrifter om leveranska-&lt;br&gt;pacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande fondkommissionslagen uppställs ett förbud mot med-&lt;br&gt;verkan från fondkommissionärs sida i blankningsaffarer för egen eller&lt;br&gt;annans räkning. Med blankning avses försäljning av fondpapper som&lt;br&gt;någon mottagit som lån med skyldighet att förvärva och återställa ett&lt;br&gt;sådant fondpapper vid en framtida tidpunkt. Vi föreslår att blankningsför-&lt;br&gt;budet upphävs av de skäl som har sammanfattats ovan under kap. 5 och&lt;br&gt;som närmare utvecklas i betänkandets kap. 8 och 10. Blankning bör dock&lt;br&gt;inte få ske i alltför ”tunna” fondpapper. Det är också viktigt att den som&lt;br&gt;lånar ut fondpapperet får tillräckliga garantier för att fondpapperet åter-&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevnaden av lagen skall övervakas av bankinspektionen. Liksom på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra områden anser vi att inspektionens tillsyn i första hand bör inriktas Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;på efterhandskontroll. Det krävs således enligt vårt förslag inte ett för- Bilaga 1&lt;br&gt;handsgodkännande för en introduktion av ett nytt finansiellt instrument&lt;br&gt;på marknaden. Skulle det visa sig att handeln med ett nytt instrument står&lt;br&gt;i strid med den grundläggande normen bör inspektionen ingripa för att&lt;br&gt;stoppa denna handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av bankinspektionen enligt denna lag bör kunna överklagas till&lt;br&gt;kammarrätten. Övriga bestämmelser i vårt förslag till ny lag om handel&lt;br&gt;med fondpapper och andra finansiella instrument framgår av redogörelsen&lt;br&gt;i kapitlet samt lagförslag och specialmotivering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fondkommissionärerna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kap. 10 behandlas förhållandena bland fondkommissionärer och andra&lt;br&gt;mellanhänder på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har konstaterat att en rad nya typer av finansiella tjänster numera&lt;br&gt;erbjuds på marknaderna. Interbankbrokers agerar som ombud for banker&lt;br&gt;och fondkommissionsbolag och utför affärer för annans räkning men ej i&lt;br&gt;eget namn. En likartad funktion fullgörs av företag som gentemot allmän-&lt;br&gt;heten agerar som ombud för vissa fondkommissionärer. Ett foretag bedri-&lt;br&gt;ver sedan några år tillbaka förmedling av aktielån. Market maker-verk-&lt;br&gt;samhet förekommer inom handeln med aktier, optioner och terminer resp,&lt;br&gt;penning- och obligationsmarknadsinstrument. Vidare förekommer yrkes-&lt;br&gt;mässigt specialiserad emissionsmedverkan, rådgivning, förvaltning och&lt;br&gt;förvaring avseende fondpapper och andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa verksamheter omfattas inte av gällande lagstiftning. Inom EG har&lt;br&gt;utarbetats ett direktivförslag enligt vilket ett enhetligt auktorisationsförfa-&lt;br&gt;rande bör införas för dem som på värdepappersmarknaden yrkesmässigt&lt;br&gt;utför finansiella tjänster av vissa slag. Enligt vår uppfattning bör alla&lt;br&gt;aktörer som bedriver sådan yrkesmässig verksamhet som kan påverka&lt;br&gt;allmänhetens intressen inom handeln med fondpapper och andra finansi-&lt;br&gt;ella instrument få utöva denna först efter särskilt tillstånd och stå under&lt;br&gt;statlig tillsyn. I vårt förslag till ny fondkommissionslag finns detaljerade&lt;br&gt;bestämmelser om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1983 finns ett förbud mot utländskt ägande i svenska fond-&lt;br&gt;kommissionsbolag. Vi ansluter oss till kreditmarknadskommitténs förslag&lt;br&gt;att detta förbud upphävs, eftersom vi anser att det inte finns anledning att&lt;br&gt;se principiellt annorlunda på utländska än på svenska företags etableringar&lt;br&gt;på den svenska marknaden. Utlänningars förvärv av svenska fondkom-&lt;br&gt;missionsbolag bör alltså falla under den allmänna förvärvskontroll som&lt;br&gt;stadgas i foretagsförvärvslagen och tillstånd lämnas om förvärvet inte&lt;br&gt;strider mot något väsentligt allmänt intresse och om företaget fyller upp-&lt;br&gt;ställda lämplighetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den s.k. sambandsparagrafen (25 §) i fondkommissionslagen före-&lt;br&gt;skrivs att vissa bestämmelser om fondkommissionsbolags verksamhet ock-&lt;br&gt;så skall gälla för vissa bolag som har ett nära samband med fondkommis-&lt;br&gt;sionsbolaget. Vi föreslår att sambandsparagrafen upphävs och att bankin-&lt;br&gt;spektionen i stället får rätt att begära upplysningar från sambandsbolaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om sådan verksamhet som anknyter till fondkommissionsbolagets rörelse. Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;Reglerna om självinträde i kommissionslagen bör vidare äga tillämpning i Bilaga 1&lt;br&gt;de fall då kundens motpart är en person eller ett foretag som är närstående&lt;br&gt;det förmedlande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett led i vår strävan att bevara och om möjligt förstärka den svenska&lt;br&gt;värdepappersmarknadens internationella konkurrenskraft är att skapa&lt;br&gt;vidgade möjligheter för s. k. market maker-handel. Detta bör kunna ske&lt;br&gt;genom vissa förändringar i lagstiftningen. Vi föreslår en kraftig höjning av&lt;br&gt;det absoluta taket för handelslagrets storlek, förenat med en rad begräns-&lt;br&gt;ningar för att förhindra missbruk. Som har framgått av sammanfattningen&lt;br&gt;av kap. 8 föreslår vi också att det nuvarande förbudet mot blankning&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi framför i detta sammanhang ytterligare några förslag som bland&lt;br&gt;annat syftar till att föra in en så stor del av aktiehandeln som möjligt på&lt;br&gt;fondbörsen. Det bör således bli möjligt att ansluta även en ny typ av&lt;br&gt;marknadsaktör till fondbörsen, nämligen s. k. marknadsgaranter. Utländs-&lt;br&gt;ka deltagare bör också kunna tas in som börsmedlemmar, oavsett om de&lt;br&gt;har egen etablering här i landet eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser i vårt förslag till ny fondkommissionslag framgår&lt;br&gt;av redogörelsen i kapitlet samt lagförslag och specialmotivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Värdepappersmarknadskommitténs lagförslag i&lt;br&gt;betänkandet SOU 1989:72&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag (1990:000) om handel med fondpapper och andra&lt;br&gt;finansiella instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs som följer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om handel med och förvaltning&lt;br&gt;av fondpapper och andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag förstås med:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. börs verksamhet, börs, clearingverksamhet, clearingorganisation,&lt;br&gt;fondpapper, finansiellt instrument, option och termin: vad som anges i 2 §&lt;br&gt;lagen (1990:000) om börs- och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. standardiserad option: en option för vilken börsen, clearingorganisa-&lt;br&gt;tionen eller eljest någon annan än parterna bestämt vad som är föremål för&lt;br&gt;handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. standardiserad termin: en termin för vilken börsen, clearingorganisa-&lt;br&gt;tionen eller eljest någon annan än parterna bestämt vad som är föremål för&lt;br&gt;handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fondkommissionsbolag och bankinstitut: vad som anges i 2 § fond-&lt;br&gt;kommissionslagen (1990:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. blankning: försäljning av ett fondpapper som mottagits som lån med&lt;br&gt;skyldighet att förvärva och återlämna ett sådant fondpapper som sålts vid&lt;br&gt;en framtida tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Handel med och förvaltning av fondpapper och andra finansiella&lt;br&gt;instrument skall bedrivas så att allmänhetens förtroende för värdepappers-&lt;br&gt;marknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen&lt;br&gt;äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för handel med optioner och terminer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Handel med standardiserade optioner eller terminer skall vara&lt;br&gt;föremål för clearingverksamhet hos en clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som utfärdar en standardiserad option eller&lt;br&gt;köper eller säljer en standardiserad termin skall senast klockan 12 dagen&lt;br&gt;efter det att avslut skett ställa betryggande säkerhet för sitt åtagande och&lt;br&gt;under avtalets löptid vidmakthålla sådan säkerhet, om inte annat följer av&lt;br&gt;7§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten skall anses betryggande, om det på goda grunder kan antas&lt;br&gt;att de standardiserade optioner eller terminer som säkerheten avser att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;täcka kan avvecklas utan att ytterligare kapital behöver tillskjutas utöver&lt;br&gt;ställd säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen får, om särskilda skäl föreligger, meddela föreskrifter&lt;br&gt;om att ytterligare säkerhet skall ställas utöver vad som tidigare krävts.&lt;br&gt;Sådana föreskrifter skall iakttas omedelbart och gälla intill dess&lt;br&gt;inspektionen upphävt dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Uppfyller en kund som skall ställa säkerhet inte kraven enligt 5 § skall&lt;br&gt;clearingorganisationen eller det bankinstitut eller det fondkommissionsbo-&lt;br&gt;lag som förmedlat affären så snart ske kan låta avveckla eller på annat sätt&lt;br&gt;neutralisera eller minska risken i kundens options- eller terminsaffärer, om&lt;br&gt;särskilda skäl inte talar däremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om synnerliga skäl föreligger får en clearingorganisation även i annat&lt;br&gt;fall än som sägs i första stycket låta avveckla eller på annat sätt neutralisera&lt;br&gt;eller minska risken i en kunds options- eller terminsaffärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Styrelsen för en clearingorganisation får i särskilt beslut medge ett&lt;br&gt;bankinstitut befrielse från det krav på säkerhet som anges i 5 §, om sådan&lt;br&gt;säkerhet kan anses obehövlig. Sådant medgivande skall tidsbegränsas och&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall omedelbart underrättas om beslut enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om villkor för befrielse från krav på säkerhet enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Blir avslut om optioner eller terminer som inte är standardiserade&lt;br&gt;föremål för clearingverksamhet hos en clearingorganisation gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 — 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För avslut om optioner eller terminer som inte är standardiserade&lt;br&gt;gäller i annat fall än som sägs i 8 § bestämmelserna i 5 § första och andra&lt;br&gt;styckena endast om avtal ej träffats att säkerhet inte skall ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Har i fall som avses i 9 § avtal ej träffats om att säkerhet inte skall&lt;br&gt;ställas, får innehavaren av en option eller köparen eller säljaren av en&lt;br&gt;termin säga upp avtalet till omedelbart upphörande, om motparten inte&lt;br&gt;fullgör sin skyldighet enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sagt upp avtalet enligt första stycket äger rätt att, oavsett&lt;br&gt;avtalets innehåll, påfordra att kontantavräkning sker mellan honom och&lt;br&gt;motparten som om slutdagen för avtalet inträffade den dag då uppsägning&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning skall anses ha skett klockan 12 dagen efter det att&lt;br&gt;underrättelse om uppsägning avsänts i brev eller på annat ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt under motpartens vanliga adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underliggande tillgång och index&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I syfte att motverka möjligheterna att skapa en värdestegring på&lt;br&gt;standardiserade optioner eller terminer genom att på ett otillbörligt sätt&lt;br&gt;påverka värdet på fondpapper eller annat finansiellt instrument eller index&lt;br&gt;eller annat liknande värde, som optionerna eller terminerna baseras på,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt för att främja en tillförlitlig kurssättning på optioner och terminer, Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;skall följande iakttas: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Standardiserade optioner eller terminer avseende aktie eller annan&lt;br&gt;delägarrätt i en juridisk person eller andel i aktiefond eller baserade på&lt;br&gt;index eller annat liknande värde avseende sådana fondpapper får bli&lt;br&gt;föremål för handel endast om fondpapperet är inregistrerat vid svensk&lt;br&gt;börs eller utländsk officiell börs och fondpapperets omsättning och ägar-&lt;br&gt;spridning är tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Standardiserade optioner eller terminer avseende obligation eller&lt;br&gt;annan fordringsrätt avsedd för allmän omsättning eller baserade på index&lt;br&gt;eller annat liknande värde avseende sådana fondpapper får bli föremål för&lt;br&gt;handel endast om omfattningen av handeln i och storleken på lånet är&lt;br&gt;tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardiserade optioner eller terminer med annan underliggande till-&lt;br&gt;gång eller baserade på index eller annat liknande värde av annat slag än&lt;br&gt;som sägs i första stycket får bli föremål för handel endast om de syften som&lt;br&gt;anges i första stycket ändå kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden för uträknande av sådant index eller annat liknande värde som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i första eller andra stycket skall vara utförligt redovisad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Optioner eller terminer som inte är standardiserade får bli föremål&lt;br&gt;för börs- eller clearingverksamhet endast om de uppfyller de förutsättning-&lt;br&gt;ar som anges i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blankning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En näringsidkare får i sin näringsverksamhet träffa avtal om lån av&lt;br&gt;fondpapper av visst slag för blankning eller medverka vid sådant avtal&lt;br&gt;endast om bankinspektionen godkänt fondpapperet för blankning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en näringsidkare i sin näringsverksamhet är part i avtal om lån av&lt;br&gt;fondpapper för blankning skall avtalet slutas skriftligen i särskild för&lt;br&gt;ändamålet upprättad handling. Detta skall gälla också när en näringsidka-&lt;br&gt;re medverkar vid lån av fondpapper för annans räkning. Formulär för&lt;br&gt;sådant avtal fastställs av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En näringsidkare får i sin näringsverksamhet för egen räkning sälja&lt;br&gt;fondpapper avista som näringsidkaren inte innehar eller medverka vid&lt;br&gt;sådan försäljning för annans räkning endast om han eller hans uppdragsgi-&lt;br&gt;vare förvärvar sådana fondpapper som sålts senast dagen efter försäljning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Bankinspektionen övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Bankinspektionen får vid vite förelägga den som deltar i handeln&lt;br&gt;med ett finansiellt instrument att upphöra därmed, om handeln strider&lt;br&gt;mot 3 §. Inspektionen får även vid vite förelägga den som deltar i handeln&lt;br&gt;med en option eller termin som inte uppfyller de krav som ställts upp i 11&lt;br&gt;eller 12 § att upphöra därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Bankinspektionen får vid vite förelägga en näringsidkare som deltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller medverkar vid blankning av fondpapper utan att iaktta bestämmel- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna i 13 § första stycket att upphöra därmed. Inspektionen får även vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vite förelägga en näringsidkare som bryter mot bestämmelserna i 13 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket eller 14 § att upphöra därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad för tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § För att täcka kostnaden för bankinspektionens övervakning enligt&lt;br&gt;denna lag skall aktiebolag och bankinstitut som erhållit tillstånd att driva&lt;br&gt;rörelse enligt fondkommissionslagen (1990:000) samt Stockholms fond-&lt;br&gt;börs och annan börs eller clearingorganisation som erhållit tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen (1990:000) om börs- och clearingverksamhet årligen betala bidrag&lt;br&gt;enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten. Inspektionens beslut skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Föreskrifter om hur beslut av styrelsen för en börs eller en clea-&lt;br&gt;ringorganisation klandras finns i 77 § lagen (1990:000) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Fondkommissionslag (1990:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs som följer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag reglerar de verksamheter som anges i 2 §. Den gäller dock&lt;br&gt;inte om sådan verksamhet drivs av Sveriges riksbank. Ej heller gäller&lt;br&gt;denna lag förvaltning av fondpapper som är reglerad i annan lag. För&lt;br&gt;bankinstitut gäller lagen endast om detta är särskilt angivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag förstås med:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fondkommissionsrörelse: yrkesmässigt utövad verksamhet som avser&lt;br&gt;handel med fondpapper och andra finansiella instrument för annans räk-&lt;br&gt;ning i eget namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. marknadsgarantrörelse: yrkesmässigt utövad verksamhet som avser&lt;br&gt;handel med fondpapper och andra finansiella instrument för egen räkning&lt;br&gt;grundad på ett i ett avtal fastställt åtagande att upprätthålla en marknad i&lt;br&gt;ett eller flera finansiella instrument genom att för dessa instrument ange&lt;br&gt;köp- och sälj pris och till dessa priser göra affärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. emissionsförmedlarrörelse: yrkesmässigt utövad verksamhet som av-&lt;br&gt;ser att lämna garanti eller på annat sätt medverka vid emission av fond-&lt;br&gt;papper på den allmänna marknaden eller vid försäljning av fondpapper&lt;br&gt;under sådana former att emissionsprospekt skall upprättas enligt aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1975:1385), försäkringsrörelselagen (1982:713) eller enligt&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fondpappersförvaltarrörelse: yrkesmässigt utövad verksamhet som&lt;br&gt;avser förvaring eller förvaltning av annans fondpapper och andra finansi-&lt;br&gt;ella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. placeringsrådgivarrörelse: yrkesmässigt utövad verksamhet som av-&lt;br&gt;ser personlig rådgivning i fråga om investering i fondpapper och andra&lt;br&gt;finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. värdepappersförmedlarrörelse: yrkesmässigt utövad verksamhet som&lt;br&gt;avser att förmedla kontakt mellan köpare och säljare av fondpapper och&lt;br&gt;andra finansiella instrument eller i annat fall medverka vid transaktioner&lt;br&gt;avseende sådana instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fondkommissionär, marknadsgarant, emissionsförmedlare, fondpap-&lt;br&gt;persförvaltare, placeringsrådgivare och värdepappersförmedlare: den som&lt;br&gt;har tillstånd att driva sådan rörelse som framgår av beteckningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. fondkommissionsbolag, marknadsgarantbolag, emmissionsförmed-&lt;br&gt;larbolag, fondpappersförvaltarbolag, placeringsrådgivarbolag och värde-&lt;br&gt;pappersförmedlarbolag: aktiebolag som har tillstånd att driva sådan rörel-&lt;br&gt;se som framgår av beteckningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bankinstitut: bankaktiebolag, sparbank eller central föreningsbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. fondpapper, finansiellt instrument, börs, option och termin: vad&lt;br&gt;som anges i 2 § lagen (1990:000) om börs- och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. blankning: vad som anges i 2 § 5 lagen (1990:000) om handel med&lt;br&gt;fondpapper och andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ Rörelse som anges i 2§ 1—6 får drivas endast efter tillstånd av&lt;br&gt;bankinspektionen. Tillstånd får meddelas svenskt aktiebolag och svenskt&lt;br&gt;bankinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § gäller vad som är&lt;br&gt;föreskrivet om aktiebolag i allmänhet, om annat ej följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om annat inte följer av denna lag, gäller för fondkommissionsrörelse&lt;br&gt;bestämmelserna om handelskommission i lagen (1914:45) om kommis-&lt;br&gt;sion, handelsagentur och handelsresande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vad som föreskrivs om självinträde i 40 — 45 §§ lagen (1914:45) om&lt;br&gt;kommission, handelsagentur och handelsresande gäller även när ett aktie-&lt;br&gt;bolag som erhållit tillstånd enligt 3 § utför uppdrag avseende köp, försälj-&lt;br&gt;ning eller byte av fondpapper och andra finansiella instrument genom&lt;br&gt;avtal med företag som har sådant samband med bolaget som avses i 40 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket skall också tillämpas då avtalet ingås med&lt;br&gt;någon som är ägare till aktiebolaget eller till ett företag som har sådant&lt;br&gt;samband med bolaget som avses i 40 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett aktiebolag som erhållit tillstånd att driva fondkommissionsrörel-&lt;br&gt;se skall i sin firma använda beteckningen fondkommission. Beteckningen&lt;br&gt;fondkommissionär, marknadsgarant, emissionsförmedlare, fondpappers-&lt;br&gt;förvaltare, placeringsrådgivare eller värdepappersförmedlare eller avled-&lt;br&gt;ning därav eller utländsk form av sådant ord får i firma eller i övrigt vid&lt;br&gt;beteckning av verksamhet inte användas av annan än den som erhållit&lt;br&gt;tillstånd att driva sådan verksamhet som framgår av beteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillstånd för ett aktiebolag att driva rörelse enligt 2 § 1 — 6 får medde-&lt;br&gt;las endast om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen ej strider mot denna lag eller annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolaget ej är olämpligt att driva sådan rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rörelsen kan antas ej bli till skada för det allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd får göras innan bolaget har registrerats. Har sådan&lt;br&gt;ansökan gjorts inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande,&lt;br&gt;räknas den i 2 kap. 9 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385) före-&lt;br&gt;skrivna tiden från tillståndsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bankinspektionen godkänner bolagsordningen för ett aktiebolag som&lt;br&gt;ansökt om tillstånd enligt 3 § i samband med att tillstånd meddelas för&lt;br&gt;bolaget. Till ansökan om tillstånd skall fogas en plan för den tilltänkta&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan som anges i första stycket skall innehålla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en beskrivning av den tilltänkta verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en redogörelse för bolagets organisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om bolagets verksamhetsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en prognos över det förväntade ekonomiska utfallet under det inle-&lt;br&gt;dande skedet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de uppgifter i övrigt som bankinspektionen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i det fall bolaget avser att för egen räkning driva handel med fondpap-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per och andra finansiella instrument en analys av det förväntade kapital- Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;behovet fördelat på olika riskklasser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ändring av bolagsordning för ett aktiebolag som erhållit&lt;br&gt;tillstånd enligt 3 § skall prövas av bankinspektionen och får inte registreras&lt;br&gt;innan det har godkänts av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Aktiekapitalet skall uppgå för fondkommissions-, marknadsgarant-&lt;br&gt;och emissionsförmedlarbolag till minst tio miljoner kronor samt för fond-&lt;br&gt;pappersförvaltar-, placeringsrådgivar- och värdepappersförmedlarbolag&lt;br&gt;till minst femhundratusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innefattar den verksamhet som drivs av ett fondpappersförvaltar-, pla-&lt;br&gt;ceringsrådgivar- eller värdepappersförmedlarbolag även handel med fond-&lt;br&gt;papper och andra finansiella instrument för egen räkning skall dock bola-&lt;br&gt;gets aktiekapital uppgå till minst tio miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Styrelsen för ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3§ skall&lt;br&gt;bestå av minst fem ledamöter. Styrelsen skall utse en verkställande direk-&lt;br&gt;tör. Denna och en av ledamöterna skall genom tjänstgöring hos fondkom-&lt;br&gt;missionär eller på annat sätt ha skaffat sig den erfarenhet som behövs för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § skall utöva sin verk-&lt;br&gt;samhet med iakttagande av god sed på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett fondkommissionsbolag får, för att underlätta fondkommissions-&lt;br&gt;rörelsen, i samband med denna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna kredit mot säkerhet enligt 23 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. motta medel på konto under förutsättning att avtal enligt 22 § har&lt;br&gt;träffats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. köpa, sälja och byta fondpapper och andra finansiella instrument för&lt;br&gt;egen räkning med den begränsning som följer av 14 och 15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som anges i första stycket punkt 3 får som ett led i rörelsen&lt;br&gt;drivas även av ett aktiebolag som fått tillstånd enligt 3 § till annan typ av&lt;br&gt;rörelse än fondkommissionrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger får ett aktiebolag som fått tillstånd enligt 3 §&lt;br&gt;efter tillstånd av bankinspektionen utöva även annan verksamhet än som&lt;br&gt;följer av tillståndet eller sägs i första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § får för egen räkning&lt;br&gt;förvärva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för att bereda bolaget lokaler&lt;br&gt;för rörelsen eller tillgodose därmed sammanhängande behov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inventarier för rörelsen eller till fastighet som bolaget äger eller till&lt;br&gt;lokaler som bolaget i övrigt innehar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fondpapper och andra finansiella instrument med de begränsningar&lt;br&gt;som följer av andra stycket och 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktie eller andel i ekonomisk förening får ett aktiebolag som erhållit&lt;br&gt;tillstånd enligt 3 § inte förvärva utan tillstånd av bankinspektionen, om&lt;br&gt;förvärvet ingår som ett led i organisationen av bolagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om synnerliga skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att ett aktie-&lt;br&gt;bolag som erhållit tillstånd enligt 3 § får förvärva annan egendom än som&lt;br&gt;avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § får, med iakttagande av&lt;br&gt;vad som i övrigt följer av andra —sjätte styckena, för att underlätta rörel-&lt;br&gt;sen inneha aktier, emissionsbevis och andelar i aktiefonder och ekonomis-&lt;br&gt;ka föreningar till ett anskaffningsvärde av högst 150 miljoner kronor eller&lt;br&gt;det högre värde som svarar mot femtio procent av aktiebolagets kapitalbas&lt;br&gt;enligt 18 §, dock högst en miljard kronor. Om ett sådant bolag ingår i&lt;br&gt;koncern, i vilken ingår ytterligare bolag eller bankinstitut som erhållit&lt;br&gt;tillstånd enligt 3 §, gäller denna begränsning för koncernen i dess helhet. I&lt;br&gt;sådant fall skall moderbolaget till bankinspektionen anmäla vilka värde-&lt;br&gt;gränser som bestämts för de olika företagens innehav av nämnda fondpap-&lt;br&gt;per.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger aktiebolagets styrelse att tillse att fondpapper som avses i&lt;br&gt;första stycket omsätts utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondkommissionsbolag får, för att underlätta fondkommissionsrörel-&lt;br&gt;sen, förvärva egna aktier och aktier i moderbolag utan hinder av bestäm-&lt;br&gt;melsen i 7 kap. 1 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385). Detta&lt;br&gt;gäller dock endast om aktierna är av det slag som sägs i 23 § första stycket.&lt;br&gt;Anskaffningsvärdet av det sammanlagda innehavet av egna aktier och&lt;br&gt;aktier i annat bolag i den koncern som bolaget tillhör får inte vid något&lt;br&gt;tillfälle överstiga tre miljoner kronor. Att innehavet ej heller får överstiga&lt;br&gt;viss andel av aktierna i något av bolagen föreskrivs i femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolag som erhållit tillstånd att driva emissionsförmedlarrörelse&lt;br&gt;får förvärva de fondpapper som aktiebolaget i denna sin rörelse medverkar&lt;br&gt;till att avsätta på marknaden. Avser förvärvet aktier, emissionsbevis,&lt;br&gt;andelar i aktiefonder eller andelar i ekonomiska föreningar skall dessa&lt;br&gt;avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet.&lt;br&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att nämnda&lt;br&gt;fondpapper får innehas längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § får i rörelsen inte äga eller&lt;br&gt;genom lån förfoga över en större andel av aktierna i ett enskilt bolag än&lt;br&gt;som svarar mot högst fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller&lt;br&gt;fem procent av aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och femte styckena skall inte medräknas&lt;br&gt;innehav av sådan aktie som avses i fjärde stycket eller i 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Aktier som förvärvats med stöd av bestämmelserna i 13 § första&lt;br&gt;stycket 3 och andra stycket får inte företrädas vid bolagsstämman. Sådana&lt;br&gt;aktier skall inte medräknas när det fordras samtycke av ägare till en viss&lt;br&gt;del av aktierna i bolaget för att ett beslut skall bli giltigt eller en befogenhet&lt;br&gt;skall få utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § För att skydda fordran får ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt&lt;br&gt;3 § utan hinder av vad som i övrigt föreskrivs i denna lag dels på offentlig&lt;br&gt;auktion eller Stockholms fondbörs eller annan börs eller vid exekutiv&lt;br&gt;försäljning köpa egendom som är utmätt eller utgör säkerhet för fordring-&lt;br&gt;en, dels som betalning överta egendom som utgör säkerhet för fordringen&lt;br&gt;eller annan egendom, om det finns anledning att bolaget annars skulle lida&lt;br&gt;avsevärd förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som ett aktiebolag har förvärvat enligt första stycket skall&lt;br&gt;avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum utan&lt;br&gt;förlust för bolaget. Har egendomen inte avyttrats inom tre år från förvär-&lt;br&gt;vet, krävs bankinspektionens tillstånd för fortsatt innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv enligt första stycket skall anmälas till bankinspektionen enligt&lt;br&gt;de närmare föreskrifter som utfärdas av regeringen eller efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § skall till uppdragsgi- Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;varnas skydd ha en kapitalbas som motsvarar lägst åtta procent av det Bilaga 2&lt;br&gt;sammanlagda belopp till vilket placeringar skall tas upp enligt 19 § andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket (kapitalkrav). Kapitalbasen utgörs av primärt kapital och supple-&lt;br&gt;mentärt kapital med den avräkning som föreskrivs i fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärt kapital avses dels eget kapital, dels femtio procent av ett&lt;br&gt;belopp som svarar mot bolagets reserver för utlåning, garantiförbindelser&lt;br&gt;och utländska valutor, mot bolagets reserver för obligationer och aktier,&lt;br&gt;varmed avses det belopp med vilket dessa tillgångars marknadsvärde&lt;br&gt;överstiger nettobokföringsvärdet, samt mot bolagets reserv i följd av av-&lt;br&gt;skrivning på egendom som upplåtits till nyttjande, dels andra reserver och&lt;br&gt;tillskott som efter regeringens eller, efter regeringens bemyndigande, bank-&lt;br&gt;inspektionens medgivande får likställas med eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses dels det nominella värdet av förlagsbe-&lt;br&gt;vis och andra skuldförbindelser, vilkas ursprungliga löptid överstiger fem&lt;br&gt;år och som medför rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenärer,&lt;br&gt;dock högst ett belopp som motsvarar hälften av bolagets primära kapital,&lt;br&gt;dels reserver och andra förbindelser som efter regeringens eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, bankinspektionens medgivande får inräknas i&lt;br&gt;kapitalbasen. Förlagsbevis och andra skuldförbindelser, vilkas återstående&lt;br&gt;löptid understiger fem år, skall därvid tas upp till ett belopp som motsva-&lt;br&gt;rar tjugo procent av nominellt värde för varje helt år som återstår till&lt;br&gt;förfallodagen. Supplementärt kapital får uppgå till ett belopp som högst&lt;br&gt;motsvarar det primära kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från summan av primärt kapital och supplementärt kapital skall avräk-&lt;br&gt;nas det bokförda värdet av vad som tillskjutits som aktiekapital eller i&lt;br&gt;annan form till in- eller utländskt företag som driver någon form av&lt;br&gt;verksamhet enligt denna lag. Sådan avräkning skall dock inte ske i fråga&lt;br&gt;om aktietillskott som motsvarar högst fem procent av bolagets eget kapital&lt;br&gt;och högst fem procent av företagets aktiekapital eller i fråga om tillskott i&lt;br&gt;företag som omfattas av bestämmelserna i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Kapitalkravet bestäms i förhållande till bolagets tillgångar samt&lt;br&gt;ingångna garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden&lt;br&gt;(placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i&lt;br&gt;följande fem grupper, nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § A bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § B bankrörelselagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § C bankrörelselagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. fordringar med efterställd betalningsrätt på aktiebolag vars aktier är&lt;br&gt;inregistrerade på Stockholms fondbörs eller annan svensk börs samt&lt;br&gt;tillgångar och åtaganden som enligt bankrörelselagen hänförs till 2 kap.&lt;br&gt;10 § E,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. aktier, emissionsbevis och andelar i aktiefond och ekonomisk förening&lt;br&gt;samt övriga tillgångar och åtaganden på kapitalmarknaden som inne-&lt;br&gt;has som ett led i rörelsen utom sådana som enligt 18 § fjärde stycket&lt;br&gt;skall avräknas vid kapitalbasens beräkning eller som omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För placeringar som anges under A gäller inte något kapitalkrav. Kapi-&lt;br&gt;talkrav gäller inte heller för en fordran på ett företag som ingår i samma&lt;br&gt;koncern som bolaget. I övrigt skall vid beräkningen av kapitalkravet&lt;br&gt;placeringarna tas upp till sammanlagt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tjugo procent av summan av placeringar som anges under B,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. femtio procent av summan av placeringar som anges under C,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. etthundra procent av summan av placeringar som anges under D,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. trehundra procent av summan av placeringar som anges under E.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För placeringar i optioner och terminer för vilka säkerhet ställts enligt&lt;br&gt;lagen (1990:000) om handel med fondpapper och andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment gäller inte något kapitalkrav. Tillgångar som använts för att ställa&lt;br&gt;sådan säkerhet får inte inräknas i aktiebolagets kapitalbas vid tillämpning&lt;br&gt;av 18 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för beräkningen enligt andra stycket skall placeringarna tas&lt;br&gt;upp till följande värden, nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgångar, för vilka reserver som avses i 18 § andra stycket avsatts,&lt;br&gt;till sitt bruttobokföringsvärde, obligationer och aktier dock till sitt mark-&lt;br&gt;nadsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. övriga tillgångar till sitt nettobokföringsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt nomi-&lt;br&gt;nella belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. övriga garantiförbindelser till halva sitt nominella belopp, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. andra åtaganden på kapitalmarknaden till sitt nominella belopp, om&lt;br&gt;inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektion i&lt;br&gt;föreskrift angivit ett lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § har ett dotterföre-&lt;br&gt;tag skall vad som i 18 § föreskrivs om kapitalkrav även tillämpas på&lt;br&gt;koncernen (konsoliderat kapitalkrav).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av koncernens kapitalbas (konsoliderad kapitalbas) och&lt;br&gt;koncernens placeringar skall göras med tillämpning av de regler som enligt&lt;br&gt;11 kap. 11 § aktiebolagslagen (1975:1385) gäller för upprättande av kon-&lt;br&gt;cernbalansräkning. Den konsoliderade kapitalbasen skall därvid i före-&lt;br&gt;kommande fall även omfatta redovisade minoritetsandelar. Redovisad&lt;br&gt;goodwill skall avräknas från primärt kapital. Placeringar skall tas upp till&lt;br&gt;de värden som föreskrivs i 19 § fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § skall hålla en med&lt;br&gt;hänsyn till rörelsens art och omfattning tillfredsställande betalningsbered-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Medel som ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § mottager&lt;br&gt;med redovisningsskyldighet skall genast avskiljas och insättas på räkning i&lt;br&gt;bankinstitut. Fondkommissionsbolag äger dock träffa överenskommelse&lt;br&gt;om annat, om detta sker i ett skriftligt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen får&lt;br&gt;utfärda närmare föreskrifter om villkoren för fondkommissionsbolagens&lt;br&gt;inlåning enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § För kredit som ett fondkommissionsbolag lämnar skall finnas be-&lt;br&gt;tryggande säkerhet i fondpapper som har inregistrerats vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs eller en annan svensk börs eller vid en utländsk officiell börs eller&lt;br&gt;som har utbjudits till försäljning under sådana förhållanden att det är&lt;br&gt;sannolikt att de inom ett år från kreditens beviljande kommer att inregi-&lt;br&gt;streras vid sådan börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket gäller också ett aktiebolag som erhållit&lt;br&gt;tillstånd att driva rörelse som avses i 2 § 2 — 6 och som enligt 13 § tredje&lt;br&gt;stycket erhållit tillstånd att lämna kredit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas aktier som säkerhet för kredit och ingår som en mindre del&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bland dessa aktier även aktier i det aktiebolag som lämnar krediten eller&lt;br&gt;dess moderbolag, får bolaget utan hinder av bestämmelsen i 7 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385) som pant motta även dessa aktier. Regering-&lt;br&gt;en eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen utfärdar när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om vilka begränsningar som i detta fall skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säkerhet som har ställts vid kreditens beviljande går ned i värde&lt;br&gt;under kredittiden, får även annan egendom eller borgen godtas som till-&lt;br&gt;läggssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Ett fondkommissionsbolag skall ägna särskild uppmärksamhet åt att&lt;br&gt;bolaget inte i sådan omfattning att fara kan uppkomma for dess säkerhet&lt;br&gt;har fordringar på samma låntagare eller på låntagare som är förbundna&lt;br&gt;med varandra i väsentlig ekonomisk intressegemenskap. Detsamma gäller&lt;br&gt;fodringar mot säkerhet i aktier eller förlagsbevis, som utgivits av samma&lt;br&gt;aktiebolag eller aktiebolag som är förenade i sådan gemenskap. Med ford-&lt;br&gt;ran jämställs säkerhet i form av borgen eller annan garantiförbindelse till&lt;br&gt;fondkommissionsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket skall gälla också på garantiförbindelse&lt;br&gt;som fondkommissionsbolaget ikläder sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen får&lt;br&gt;utfärda närmare föreskrifter om vilka begränsningar som skall gälla i fall&lt;br&gt;som avses i första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första—tredje styckena skall också tillämpas på aktiebo-&lt;br&gt;lag som avses i 23 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § får inte vid avtal om&lt;br&gt;köp eller försäljning av fondpapper och andra finansiella instrument eller i&lt;br&gt;sin rörelse i övrigt förbehålla sig andel i vinst på affär som bolaget inte&lt;br&gt;självt får avsluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget får inte heller på annat sätt beredas andel i vinst på verksamhet&lt;br&gt;som bolaget inte självt får bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Under tid, då sådant beslut om avbrytande av handel och informa-&lt;br&gt;tion om marknadsläget som avses i 51 eller 52 § lagen (1990:000) om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet gäller, får ett aktiebolag som erhållit tillstånd&lt;br&gt;enligt 3 § ej vid eller utanför Stockholms fondbörs eller en annan svensk&lt;br&gt;eller utländsk officiell börs avtala eller medverka vid avtal om köp eller&lt;br&gt;försäljning av fondpapper eller annat finansiellt instrument som beslutet&lt;br&gt;avser. Uppgörelse får dock ske av en redan avslutad affär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas också under tid då ett beslut enligt 53 §&lt;br&gt;lagen (1990:000) om börs- eller clearingverksamhet gäller, om regeringen&lt;br&gt;ej föreskriver annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § står under tillsyn av&lt;br&gt;bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Bankinspektionen övervakar att ett aktiebolag som erhållit tillstånd&lt;br&gt;enligt 3 § följer denna lag och annan författning som reglerar dess verksam-&lt;br&gt;het samt bolagsordningen och de beslut som med stöd av lag eller bolags-&lt;br&gt;ordningen har meddelats av bolagsstämman eller styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen skall även i övrigt med uppmärksamhet följa bolagets&lt;br&gt;verksamhet i den mån det behövs för kännedom om de förhållanden som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan inverka på bolagets säkerhet eller annars är av betydelse för en sund&lt;br&gt;utveckling av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen är inte skyldig att vaka över att sådana bestämmelser&lt;br&gt;iakttas som gäller rättigheter och skyldigheter för aktieägare i sådant&lt;br&gt;aktiebolag i förhållande till bolaget eller till annan aktieägare eller sådana&lt;br&gt;bestämmelser som angår bolagets inre angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Bankinspektionen utövar tillsyn med ledning av handlingar, vilka&lt;br&gt;ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § skall lämna till inspektionen,&lt;br&gt;och upplysningar som inspektionen enligt denna lag inhämtar vid under-&lt;br&gt;sökning hos bolaget eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökning hos ett sådant aktiebolag skall äga rum när bankinspek-&lt;br&gt;tionen anser det behövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Har ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § fattat beslut som&lt;br&gt;strider mot denna lag eller annan författning som reglerar bolagets verk-&lt;br&gt;samhet, mot föreskrift som meddelats med stöd av denna lag eller mot&lt;br&gt;bolagsordningen, får bankinspektionen förbjuda verkställighet av beslutet.&lt;br&gt;Har beslutet gått i verkställighet får inspektionen förelägga bolaget att göra&lt;br&gt;rättelse, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driver ett bolag verksamhet i strid mot de i första stycket angivna&lt;br&gt;reglerna för verksamheten eller åsidosätter bolaget uppenbart kunds in-&lt;br&gt;tresse eller visar det sig på annat sätt olämpligt att utöva verksamhet, får&lt;br&gt;bankinspektionen förelägga bolaget att inom viss tid göra rättelse, om det&lt;br&gt;kan ske. Ett sådant föreläggande får dock inte meddelas i fråga om sådana&lt;br&gt;föreskrifter i lag, som det är straffbart att överträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Bankinspektionen får förelägga ett aktiebolag som erhållit tillstånd&lt;br&gt;enligt 3 § att upphöra med verksamhet som innefattar handel med fond-&lt;br&gt;papper eller andra finansiella instrument för egen eller andras räkning på&lt;br&gt;en utländsk värdepappersmarknad, om det med hänsyn till reglerna för&lt;br&gt;eller tillsynen av marknaden framstår som olämpligt att bolaget utövar&lt;br&gt;verksamhet där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Tillstånd som enligt denna lag givits ett aktiebolag att driva rörelse&lt;br&gt;får återkallas av bankinspektionen om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets eget kapital understiger två tredjedelar av det registrerade&lt;br&gt;aktiekapitalet och bristen inte har blivit fylld inom tre månader efter det&lt;br&gt;att den blev känd för bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolaget genom att överträda denna lag eller föreskrift som meddelas&lt;br&gt;med stöd av lagen eller genom att uppenbart åsidosätta uppdragsgivares&lt;br&gt;intresse eller på annat sätt visar sig olämpligt att utöva sådan rörelse som&lt;br&gt;tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förutsättningar för tillstånd enligt denna lag inte längre föreligger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rörelsen annars prövas vara till skada för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Tillstånd som enligt 14 § andra stycket givits ett aktiebolag att&lt;br&gt;förvärva aktie eller andel i ekonomisk förening i ett utländskt företag som i&lt;br&gt;hemlandet driver rörelse som avses i 2 § 1 —6 får återkallas av bankinspek-&lt;br&gt;tionen, om företaget uppenbart åsidosätter svenska uppdragsgivares in-&lt;br&gt;tressen eller på annat sätt visat sig olämpligt att driva sådan rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tillstånd återkallats enligt första stycket skall aktiebolaget skynd-&lt;br&gt;samt sälja förvärvade aktier eller andelar eller på annat sätt avveckla sitt&lt;br&gt;ägande i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Återkallar bankinspektionen tillstånd att driva rörelse enligt denna&lt;br&gt;lag, kan inspektionen förelägga aktiebolaget att, intill dess denna rörelse&lt;br&gt;har avvecklats, upphöra med annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänför sig förhållande som anges i 32 § 2 —4 till verksamhet som drivs&lt;br&gt;med tillstånd enligt 13 § tredje stycket, kan bankinspektionen återkalla&lt;br&gt;sådant tillstånd och förelägga aktiebolaget att upphöra med denna verk-&lt;br&gt;samhet för viss tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tillstånd återkallats, får aktiebolaget dock vidta de åtgärder som&lt;br&gt;behövs för att fullgöra ingångna avtal eller för att skydda uppdragsgivare&lt;br&gt;mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Föreligger förhållande som anges i 32 § 2 —4, får bankinspektionen&lt;br&gt;meddela aktiebolaget skriftlig erinran i stället för att återkalla bolagets&lt;br&gt;tillstånd, om det kan antas att bolaget låter sig rättas därav. Inspektionen&lt;br&gt;får även meddela ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § skriftlig&lt;br&gt;erinran, om bolaget annars inte följer i 28 § första stycket angivna stadgan-&lt;br&gt;den och beslut eller om annat förhållande föreligger som menligt inverkar&lt;br&gt;på bolagets säkerhet eller motverkar en sund utveckling av verksamheten.&lt;br&gt;Skriftlig erinran får förenas med föreskrift om rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger missförhållande hos ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt&lt;br&gt;3 § i annat fall än som anges i första stycket, får bankinspektionen i särskilt&lt;br&gt;beslut göra anmärkning om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Bankinspektionen skall, om inte särskilda skäl talar däremot, för-&lt;br&gt;ordna en revisor att med övriga revisorer delta i revisionen av ett bolag&lt;br&gt;som erhållit tillstånd enligt 3 §. Inspektionen kan när som helst återkalla&lt;br&gt;sådant förordnande och i stället utse ny revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tillstånd för ett aktiebolag att driva rörelse återkallats, gäller förord-&lt;br&gt;nandet för den av bankinspektionen utsedde revisorn till dess rörelsen har&lt;br&gt;avvecklats och revisorn till inspektionen har avlämnat en berättelse över&lt;br&gt;avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget skall till revisor, som har förordnats enligt första stycket,&lt;br&gt;utge ersättning med belopp som bankinspektionen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Bankinspektionen får kalla till sammanträde med styrelsen för ett&lt;br&gt;aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § eller begära att styrelsen kallar&lt;br&gt;till extra bolagsstämma. Har styrelsen inte efterkommit sådan begäran, får&lt;br&gt;inspektionen kalla till extra bolagsstämma. Företrädare för inspektionen&lt;br&gt;får närvara vid styrelsesammanträde, som inspektionen har utlyst, och vid&lt;br&gt;bolagsstämma samt delta i överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om hur ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt&lt;br&gt;3 § skall föra räkenskaper och om hur dess värdehandlingar skall förvaras&lt;br&gt;och inventeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § skall på tid och sätt&lt;br&gt;som bankinspektionen bestämmer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hålla bolagets kassa, övriga tillgångar, räkenskapsmaterial och andra&lt;br&gt;handlingar tillgängliga för granskning av inspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upprätta och till inspektionen lämna översikt som visar bolagets&lt;br&gt;tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till inspektionen lämna årsredovisning och i förekommande fall kon-&lt;br&gt;cernredovisning jämte revisionsberättelse samt protokoll vid ordinarie&lt;br&gt;bolagsstämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till inspektionen anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot,&lt;br&gt;verkställande direktör eller suppleant samt ändring i förhållande som har&lt;br&gt;anmälts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. underrätta inspektionen om bolaget har beslutat upphöra eller annars&lt;br&gt;upphör med rörelse vartill bolaget fått tillstånd enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. även i övrigt meddela inspektionen alla de upplysningar och uppgifter&lt;br&gt;som inspektionen anser behövliga för tillämpningen av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner bankinspektionen anledning anta att bolagets eget kapital under-&lt;br&gt;stiger två tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet, skall bolaget på&lt;br&gt;anmodan av inspektionen ofördröjligen upprätta balansräkning och kalla&lt;br&gt;revisorerna att granska denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Finns ett väsentligt samband mellan ett aktiebolag som erhållit&lt;br&gt;tillstånd enligt 3 § och ett annat företag som handlar med fondpapper och&lt;br&gt;andra finansiella instrument eller lämnar kredit mot säkerhet i fondpap-&lt;br&gt;per, får bankinspektionen besluta att företaget skall lämna upplysning om&lt;br&gt;förhållandet till bolaget och om sådan verksamhet som anknyter till bola-&lt;br&gt;gets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentligt samband anses föreligga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktiebolaget och företaget leds eller står under väsentligt inflytande av&lt;br&gt;samma eller i huvudsak samma personer eller personer som genom släkt-&lt;br&gt;skap eller äktenskap eller liknande förhållande är varandra närstående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vinsten av bolagets och företagets verksamhet helt eller till betydande&lt;br&gt;del skall direkt eller indirekt tillfalla samma eller i huvudsak samma&lt;br&gt;personer eller personer som genom släktskap eller äktenskap eller liknande&lt;br&gt;förhållande är varandra närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Om någon driver sådan verksamhet, att denna lag kan antas vara&lt;br&gt;tillämplig, får bankinspektionen förelägga denne att till inspektionen läm-&lt;br&gt;na de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma om lagen&lt;br&gt;är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Den som i annat land driver rörelse som avses i 2 § 1 —6 får vara&lt;br&gt;verksam på den svenska värdepappersmarknaden endast om anmälan&lt;br&gt;härom skett till bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner bankinspektionen att den som enligt första stycket är anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldig inte i hemlandet meddelats tillstånd att driva rörelse efter&lt;br&gt;prövning som framstår som godtagbar eller att tillsynen i hemlandet av&lt;br&gt;den anmälningsskyldige inte är tillfredställande skall inspektionen offent-&lt;br&gt;liggöra detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anmälan enligt första stycket inte inkommit till bankinspektionen&lt;br&gt;eller har offentliggörande som avses i andra stycket skett, får ett aktiebolag&lt;br&gt;som erhållit tillstånd enligt 3 § inte medverka vid affärer avseende fond-&lt;br&gt;papper eller andra finansiella instrument där den anmälningsskyldige före-&lt;br&gt;träder någon part eller är verksam för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upprätta avräkningsnota&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Vid köp, försäljning eller byte av fondpapper eller andra finansiella&lt;br&gt;instrument skall avräkningsnota upprättas samma dag som avtal därom&lt;br&gt;slutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avtalet avslutats i kommission skall en särskild avräkningsnota&lt;br&gt;upprättas beträffande uppgörelsen mellan kommissionären och den för&lt;br&gt;vars räkning kommissionären handlat (kommittenten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsnotan skall upprättas på särskild blankett. Formulär till så- Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;dan blankett skall fastställas av bankinspektionen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Avräkningsnota skall upprättas av säljaren vid köp och av vardera&lt;br&gt;parten vid byte. Är fondkommissionsbolag, för egen del eller annans&lt;br&gt;räkning, part i avtalet skall avräkningsnotan dock alltid upprättas av&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § En avräkningsnota skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kontrahenternas namn och adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vilken dag avtalet ingåtts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det antal och de slag av fondpapper eller andra finansiella instrument&lt;br&gt;som omsatts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. köpeskillingen eller avtalat värde på de fondpapper eller andra finan-&lt;br&gt;siella instrument som omsatts genom byte och vid bytet avtalad mellan-&lt;br&gt;skillnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vem som upprättat notan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avtalet avslutats i kommission skall detta anges i avräkningsnotan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är kommissionären inte fondkommissionär skall även kommittentens&lt;br&gt;namn och adress anges i avräkningsnotan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Den som upprättat en avräkningsnota skall inom tre dagar sända en&lt;br&gt;kopia av notan till motparten i avtalet. Har ett fondkommissionsbolag&lt;br&gt;handlat för någon annans räkning skall en kopia av notan inom samma tid&lt;br&gt;sändas också till kommittenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § skall under minst tio år på&lt;br&gt;betryggande sätt förvara avräkningsnotor, som upprättats av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § Ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § skall, på sätt bankin-&lt;br&gt;spektionen beslutar, lämna inspektionen uppgift om innehållet i de avräk-&lt;br&gt;ningsnotor som upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsernas tillämplighet på bankinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Tillstånd för ett bankinstitut att driva rörelse som avses i 2 § 1—6&lt;br&gt;får meddelas endast om bankinstitutet inte är olämpligt att driva sådan&lt;br&gt;rörelse och om det kan antas att rörelsen inte blir till skada för det&lt;br&gt;allmänna. Ett bankinstitut får driva rörelse som avses i 2§ 1—6 och&lt;br&gt;samtidigt äga ett aktiebolag som erhållit tillstånd att driva rörelse som&lt;br&gt;avses i 2 § 1—6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § I fråga om rörelse som avses i 2 § 1—6 och som drivs av ett&lt;br&gt;bankinstitut gäller 6 §, 12 §, 26 §, 32 § 2 — 4, 34 § tredje stycket. 40 §, 42 §&lt;br&gt;tredje stycket, 43 — 47 §§ samt bankrörelselagen (1987:617) och, alltefter&lt;br&gt;bankinstituts art, bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) eller föreningsbankslagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot handel i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Den som på grund av befattning eller annars har anknytning till ett&lt;br&gt;aktiebolag eller ett bankinstitut som erhållit tillstånd enligt 3 § får inte for&lt;br&gt;egen räkning genom köp, byte eller därmed jämförligt fång förvärva fond-&lt;br&gt;papper eller förvärva eller sälja andra finansiella instrument annat än för&lt;br&gt;långsiktig förmögenhetsförvaltning, om han normalt har insyn i uppdrags-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givares affärer med fondpapper och andra finansiella instrument som har&lt;br&gt;sådan omfattning att det allmänna försäljningsvärdet kan påverkas. Vad&lt;br&gt;som nu sagts gäller också i fråga om blankning av fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får förvärv ske av sådana obligationer och&lt;br&gt;förlagsbesvis som inte är konvertibla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § Den som avses i 50 § skall till aktiebolaget eller bankinstitutet&lt;br&gt;ofördröjligen anmäla innehav av fondpapper och andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment och ändring i innehavet. Anmälningsskyldigheten gäller inte för&lt;br&gt;sådana obligationer och förlagsbevis som inte är konvertibla. Bolaget eller&lt;br&gt;bankinstitutet skall föra förteckning över anmälningarna och hålla den&lt;br&gt;tillgänglig för bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet enligt första stycket omfattar fondpapper och&lt;br&gt;andra finansiella instrument som ägs av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den anmälningsskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. make eller sambo till den anmälningsskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. omyndigt barn som står under den anmälningsskyldiges vårdnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. juridisk person över vars verksamhet den anmälningsskyldige har&lt;br&gt;väsentligt inflytande och i vilken den anmälningsskyldige eller någon som&lt;br&gt;avses i 2 eller 3 eller flera av dem tillsammans har en:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägarandel, uppgående till tio procent eller mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av aktiekapitalet om den juridiska personen är ett aktiebolag eller av&lt;br&gt;andelarna om den juridiska personen är av annat slag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomisk andel, innefattande rätt att uppbära tio procent eller mer av&lt;br&gt;avkastningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röstandel, uppgående till tio procent eller mer av röstetalet för samtliga&lt;br&gt;aktier om den juridiska personen är ett aktiebolag eller av röstetalet hos&lt;br&gt;det högsta beslutande organet om den juridiska personen är av annat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma innehav av ett&lt;br&gt;finansiellt instrument eller för ändring i innehavet behöver anmälan en-&lt;br&gt;dast göras av en av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § Styrelsen för eller verkställande direktör hos ett aktiebolag eller ett&lt;br&gt;bankinstitut som avses i 50 § skall skyndsamt skriftligen erinra den som&lt;br&gt;avses i 51 § första stycket om hans anmälningsskyldighet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift för tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § För att täcka kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet&lt;br&gt;enligt denna lag skall ett aktiebolag som erhållit tillstånd enligt 3 § årligen&lt;br&gt;betala bidrag enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn över rörelse som bedrivs av ett bankinstitut enligt denna lag&lt;br&gt;betalas avgift enligt bestämmelser i bankrörelselagen (1987:671).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Courtage&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § Om det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse får regeringen&lt;br&gt;eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om den provision (courtage) som ett aktiebolag eller ett bankinstitut&lt;br&gt;som erhållit tillstånd enligt 3 § får uppbära med anledning av ett uppdrag&lt;br&gt;som avser en affär med fondpapper eller andra finansiella instrument till&lt;br&gt;ett belopp av högst tiotusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 § Styrelseledamot eller befattningshavare hos ett aktiebolag eller ett&lt;br&gt;bankinstitut som erhållit tillstånd enligt 3 § får inte obehörigen röja upp-&lt;br&gt;dragsgivares affärsförhållanden eller personliga förhållanden, om vilka&lt;br&gt;han erhållit kännedom i denna sin egenskap, eller i strid med uppdragsgi-&lt;br&gt;vares intresse utnyttja sådan kännedom. Han får inte heller obehörigen&lt;br&gt;röja eller utnyttja vad han till följd av anmälan enligt 51 § har fått veta om&lt;br&gt;annans ekonomiska eller personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fzte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 § Meddelar bankinspektionen föreläggande, föreskrift eller förbud&lt;br&gt;enligt denna lag får inspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § Beslut som bankinspektionen i särskilt fall meddelat enligt denna&lt;br&gt;lag eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen får överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten. Inspektionens beslut skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av bankinspektionens beslut om föreskrif-&lt;br&gt;ter med stöd av ett bemyndigande enligt denna lag meddelas av regering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § Den som driver rörelse som avses i 2 § 1—6 utan tillstånd döms till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 7 § döms till&lt;br&gt;böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 § Om styrelseledamot eller befattningshavare hos aktiebolag som er-&lt;br&gt;hållit tillstånd enligt 3 § uppsåtligen eller av oaktsamhet genom oriktig&lt;br&gt;bokföring eller på annat sätt lämnar bankinspektionen felaktiga upplys-&lt;br&gt;ningar om verksamheten, döms han till böter eller fängelse i högst ett år. I&lt;br&gt;ringa fall döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett fondkommissionsbolag som vid ikraftträdandet vid sidan av&lt;br&gt;fondkommissionsrörelsen även driver annan rörelse som kräver tillstånd&lt;br&gt;enligt denna lag får utan hinder av att tillstånd inte meddelats fortsätta&lt;br&gt;verksamheten, dock längst till utgången av år 1992 eller, om ansökan om&lt;br&gt;tillstånd då getts in, till dess ansökningen slutligt har prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ett fondkommissionsbolag som vid lagens ikraftträdande inte uppfyl-&lt;br&gt;ler bestämmelsen i 10 § får utan hinder härav fortsätta verksamheten,&lt;br&gt;dock längst till utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Den som vid lagens ikraftträdande driver rörelse som avses i 2 § 2 —6&lt;br&gt;och som inte har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får utan&lt;br&gt;hinder av att tillstånd inte meddelats fortsätta verksamheten, dock längst&lt;br&gt;till utgången av år 1992 eller, om ansökan om tillstånd då getts in, till dess&lt;br&gt;ansökan slutligt har prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Regeringen får föreskriva lägre kapitalkrav än vad som anges i 18 §.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan föreskrift får dock gälla längst till utgången av år 1992. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Vad som sägs om fondpapper i 23 § första stycket gäller även aktier&lt;br&gt;som avses i punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:000) om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Besvär över bankinspektionens beslut som fullföljts till regeringen&lt;br&gt;före lagens ikraftträdande skall prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;värdepappersmarknadskommitténs betänkande&lt;br&gt;(SOU 1989:72) Värdepappersmarknaden i&lt;br&gt;framtiden innehållande allmänna synpunkter på&lt;br&gt;betänkandet och synpunkter på frågorna om regler&lt;br&gt;för handel på värdepappersmarknaden och för&lt;br&gt;fondkommissionärer och andra aktörer på samma&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över de i rubriken angivna avsnitten i betänkan-&lt;br&gt;det avgetts av Svea hovrätt, kammarrätten i Stockholm, bankinspektio-&lt;br&gt;nen, försäkringsinspektionen, riksskatteverket, konsumentverket, riks-&lt;br&gt;gäldskontoret, kommerskollegium, näringsfrihetsombudsmannen (NO),&lt;br&gt;riksbanksfullmäktige, styrelsen för Stockholms fondbörs, allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden, (1—3:e fondstyrelserna), allmänna pensionsfonden, (4:e&lt;br&gt;fondstyrelsen), allmänna pensionsfonden, (2:a löntagarfondstyrelsen),&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen, Sveriges För-&lt;br&gt;eningsbankers Förbund, Svenska Fondhandlareföreningen, Fondbolagens&lt;br&gt;Förening, Svenska Försäkringsbolags Riksförbund (numera Sveriges För-&lt;br&gt;säkringsförbund), Sveriges Finansanalytikers Förening, Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund, Svenska Handelskammarförbundet, Landsorganisationen i Sve-&lt;br&gt;rige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Svenska Arbetsgi-&lt;br&gt;vareföreningen (SAF), Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommis-&lt;br&gt;sion Aktiebolag, Konungariket Sverigs Stadshypotekskassa, Finansbola-&lt;br&gt;gens Förening, Svensk Industriförening, Penningmarknadscentralen PMC&lt;br&gt;AB, Sveriges Advokatsamfund och Invik &amp;amp; Co Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen, Sveriges För-&lt;br&gt;eningsbankers Förbund och Svenska Fondhandlareföreningen har inkom-&lt;br&gt;mit med ett gemensamt yttrande. Till detta har Fondbolagens Förening&lt;br&gt;och Finansbolagens Förening anslutit sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt yttrande har också avgetts av Sveriges Industriförbund och&lt;br&gt;Svenska Handelskammarförbundet. Svenska Arbetsgivareföreningen har&lt;br&gt;instämt i detta yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Allmänna och sammanfattande synpunkter på&lt;br&gt;betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Kammarrätten i Stockholm&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har haft i uppdrag att utvärdera värdepappershandelns organi-&lt;br&gt;sation och former i övrigt, förekommande värdepapper, mellanhänders&lt;br&gt;verksamhet, insiders ställning, börsetiska frågor samt tillsyn och sanktio-&lt;br&gt;ner. Den allt övervägande delen av det remitterade materialet rör sådant&lt;br&gt;som ligger vid sidan om kammarrättens ansvarsområde. Allmänt kan&lt;br&gt;domstolen dock säga att de önskemål, som uttalas i direktiven, synes bli i&lt;br&gt;huvudsak tillgodosedda om den nuvarande regleringen ändras i enlighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med kommitténs förslag. I det följande tas endast upp några frågor av mer&lt;br&gt;allmän räckvidd. Huvuddelen av yttrandet avser härvid sådant som på ett&lt;br&gt;mer direkt sätt berör eller kan komma att beröra domstolens arbetsområ-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén framhåller att lagförslagen på många punkter har fått karak-&lt;br&gt;tär av en förhållandevis generell ramlagstiftning. Kammarrätten har ofta i&lt;br&gt;remissyttranden krititserat en sådan lagstiftningsteknik. En lagstiftning&lt;br&gt;som riktar sig till såväl enskilda som myndigheter måste så långt som&lt;br&gt;möjligt utformas så att osäkerhet inte uppkommer hos dem som berörs.&lt;br&gt;Med hänsyn till den snabba utvecklingen på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;torde det dock både nationellt och internationellt vara ofrånkomligt att&lt;br&gt;lagstiftningen på området i viss mån får karaktär av ramlagstiftning.&lt;br&gt;Förarbetena får härvid en mycket stor betydelse. Det är därför angeläget&lt;br&gt;att där ges största möjliga vägledning för den praktiska tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna. I syfte att utan dröjsmål undanröja osäkerhet hos berör-&lt;br&gt;da parter är det angeläget att bankinspektionens och marknadsorganisatio-&lt;br&gt;nernas tänkta normeringsåtgärder tillkommer så snabbt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill kammarrätten framhålla, att den föreslagna lagstift-&lt;br&gt;ningen innebär att verksamhetsgrenar på värdepappersmarknaden blir&lt;br&gt;tillståndspliktiga i större omfattning än nu samt att bankinspektionens&lt;br&gt;tillsyn över verksamheten på marknaden utökas väsentligt. Denna utvid-&lt;br&gt;gning av den offentliga kontrollen och av det offentliga inflytandet i övrigt&lt;br&gt;medför ökade kostnader för kunderna på marknaden. Det har tidigare&lt;br&gt;visat sig att investerare väljer att förflytta sin handel i värdepapper utom-&lt;br&gt;lands när kostnaderna för handeln i Sverige har ökat. Det för företagen&lt;br&gt;nödvändiga riskvilliga kapitalet söker sig därmed i större utsträckning&lt;br&gt;utanför landets gränser. Mot den nackdel som antytts nu bör vägas in&lt;br&gt;intresset av att reglerna på området harmoniseras med de lösningar som&lt;br&gt;väljs inom EG samt att förtroendet för den svenska värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den upprätthålls och förstärks i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen anser att de förslag värdepappersmarknadskommittén&lt;br&gt;(VMK) lagt framt till övervägande del är väl avvägda och tillstyrker att&lt;br&gt;förslagen i huvudsak läggs till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen är dock kritisk mot flera av de koncessionsvillkor som&lt;br&gt;VMK ställer upp för den som vill bedriva börs- eller clearingverksamhet&lt;br&gt;och till att Stockholms fondbörs särbehandlas i den föreslagna lagstiftning-&lt;br&gt;en. Inspektionen avvisar också kommitténs förslag att inspektionen skall&lt;br&gt;godkänna emissionsprospekt utgivna av aktiebolag vars aktier inte är&lt;br&gt;registrerade vid en börs. Inspektionen föreslår att ett avskaffande av rätten&lt;br&gt;till förvaltarregistrering övervägs med hänsyn till det nya papperslösa&lt;br&gt;aktiesystemet. Vidare har inspektionen en avvikande uppfattning jämfört&lt;br&gt;med kommittén när det gäller om s. k. nollriskkunder bör få förekomma i&lt;br&gt;options- och terminshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera fall föreslår inspektionen dessutom att föreslagna bestämmelser&lt;br&gt;kompletteras eller preciseras. Det gäller bl. a. blankning, tillståndsplikt för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banker och fondkommissionsbolag som samtidigt bedriver t. ex. place-&lt;br&gt;ringsrådgivarrörelse och vissa sekretessfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om VMK:s förslag genomförs kommer bankinspektionen att få nya och&lt;br&gt;omfattande tillsynsuppgifter. Inspektionen är beredd att påta sig dessa&lt;br&gt;uppgifter under förutsättning att den får erforderliga kvalitativa och kvan-&lt;br&gt;titativa resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan bankinspektionen går in på olika sakfrågor och förslag i betänkan-&lt;br&gt;det vill inspektionen ta upp frågan om den lagtekniska utformningen av&lt;br&gt;förslagen. VMK:s förslag innebär att tre lagar upphävs och att sex nya lagar&lt;br&gt;införs. Dessutom föreslås följdändringar i en rad befintliga lagar. Kredit-&lt;br&gt;marknadskommittén föreslog i sitt betänkande Förnyelse av kreditmark-&lt;br&gt;naden (SOU 1988:29) att reglerna för instituten utanför banksystemet och&lt;br&gt;hypoteksinstituten inordnades i en gemensam lag, kapitalmarknadslagen.&lt;br&gt;I den lagen föreslogs reglerna för kreditaktiebolagen, finansbolagen och&lt;br&gt;fondkommissionsbolagen bli samlade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionens principiella inställning är att reglerna för värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden bör samlas helst i en enda lag eller i vart fall i endast några&lt;br&gt;få lagar. Detta är till fördel både vad gäller överskådlighet och överblick-&lt;br&gt;barhet för såväl myndigheter som enskilda personer och foretag. Inspek-&lt;br&gt;tionen vill mot bankgrund härav understryka betydelsen av att det fortsat-&lt;br&gt;ta lagstiftningsarbetet bedrivs så att de olika förslagen samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den lagtekniska utformningen som VMK föreslår anser bank-&lt;br&gt;inspektionen att det är olyckligt om utvecklingen skulle gå dithän att&lt;br&gt;antalet lagar som gäller för värdepappersmarknaden skulle utökas. Samti-&lt;br&gt;digt måste medges att de föreslagna lagarna i flera fall berör vitt skilda&lt;br&gt;områden och att det därför i och för sig är förståeligt att VMK valt den&lt;br&gt;föreslagna lagtekniska utformningen. Emellertid anser inspektionen att&lt;br&gt;den föreslagna lagen om börs- och clearingverksamhet och lagen om infor-&lt;br&gt;mationsskyldighet för aktiebolag vilkas aktier är allmänt spridda utan&lt;br&gt;nackdel kan sammanföras i en gemensam lag. Förhållandet är enligt in-&lt;br&gt;spektionens mening detsamma vad gäller förslaget till lag om handel med&lt;br&gt;fondpapper och andra finansiella instrument och lag om insynshandel på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden. Om dessutom VMK:s förslag till ny fondkom-&lt;br&gt;missionslag sammanförs med de lagar som reglerar kreditaktiebolagens&lt;br&gt;och finansbolagens verksamhet bör en större överskådlighet och en bättre&lt;br&gt;systematik uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Riksskatteverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med de utvecklingstendenser som anförts i betänkandet och vad som i&lt;br&gt;övrigt kan noteras, kommer de organ som skall övervaka den svenska&lt;br&gt;värdepappersmarknaden att få en delvis annorlunda roll, som ställer större&lt;br&gt;krav än hittills på utbyte av information och samordning. I betänkandet&lt;br&gt;föreslås utvidgade befogenheter för bankinspektionen (BI). RSV delar&lt;br&gt;denna uppfattning och vill framhålla vikten av att BI erhåller erforderliga&lt;br&gt;resurser for sin verksamhet. Samtidigt är det viktigt att andra berörda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter får ta del av Bis erfarenheter. Det vore värdefullt om man i&lt;br&gt;propositionen på ett mera påtagligt sätt kunde redogöra för hur man tänkt&lt;br&gt;sig att samverkan bör kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den utvidgade internationella handeln i värdepapper ser RSV som&lt;br&gt;viktigt att anpassa kontrollmöjligheterna till de nya situationerna, så att de&lt;br&gt;inte är mindre i fråga om utländska värdepapper eller vid anlitande av&lt;br&gt;utländsk fondkommissionär, i synnerhet sådan utan etablering i Sverige.&lt;br&gt;Här föreligger ett samband med pågående lagstiftning rörande valutaregle-&lt;br&gt;ring m. m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Konsumentverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har i princip inget att erinra mot de förslag till regeländ-&lt;br&gt;ringar och tillsyn inom området som läggs fram i betänkandet. Verket vill&lt;br&gt;dock peka på vissa detaljer i betänkandets överväganden och förslag&lt;br&gt;avseende information och skydd för enskilda värdepappersinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senare åren har en markant omvandling skett på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden. Samtidigt som privatpersonernas ägarandel av börskapi-&lt;br&gt;talet har minskat så har antalet småaktieägare ökat. Dessa ser aktieägande&lt;br&gt;o. dyl. som en alternativ sparform till banksparande. Det är viktigt att det&lt;br&gt;skapas tillfredsställande konsumentskydd för denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt viktigt är att informationen om olika erbjudanden på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden är tillfredsställande. Den måste vara tillräckligt utförlig,&lt;br&gt;vederhäftig, lättbegriplig och tillgänglig för alla, dvs. också för ovana&lt;br&gt;köpare och säljare på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Riksgäldskontoret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I ett antal fall vill riksgäldskontoret särskilt understryka vikten av vissa av&lt;br&gt;VMK:s förslag. Detta gäller slopandet av blankningsförbudet samt infö-&lt;br&gt;rande av insiderregler i offentlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om samhällsintressets roll på värdepappersmarknaden är enligt&lt;br&gt;riksgäldskontoret viktig. Enligt kontorets mening föreligger ett samhällsin-&lt;br&gt;tresse i att svara för att låneprospekt uppfyller vissa legala formkrav, att&lt;br&gt;informationsspridning från emittenter sker på ett godtagbart sätt, att ge-&lt;br&gt;nomlysning och informationsspridning om avslutskurser och handelsvoly-&lt;br&gt;mer sker så att vissa minimikrav uppfylls samt att handeln sker under&lt;br&gt;iakttagande av god etik. F n ombesörjer Stockholms Fondbörs vissa av&lt;br&gt;dessa arbetsuppgifter medan Bankinspektionen svarar för andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för utövningen av samhällsintresset bör samordnas med in-&lt;br&gt;ternationell praxis. EG:s regler härvidlag bör speciellt beaktas. Detta är av&lt;br&gt;speciell vikt bl. a. för emittenterna så att investerare inom bl. a. EG smidigt&lt;br&gt;kan investera i svenska värdepapper. Vidare är det enligt riksgäldskontoret&lt;br&gt;av vikt att regelverket anpassas till de speciella förutsättningar som gäller&lt;br&gt;på olika delmarknader då skyddsintresset varierar mellan olika markna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.6 Kommerskollegium&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan värdepappersmarknadskommittén avgav sitt betänkande har beslut&lt;br&gt;fattats om att inleda förhandlingar mellan EG och EFTA om ett Europe-&lt;br&gt;iskt ekonomiskt samarbetsområde (EES). EG-kommissionen har också&lt;br&gt;sedan i höstas fortlöpande överlämnat listor över s. k. relevant acquis dvs.&lt;br&gt;de delar av EG:s regelverk (Acquis communautaire) där samordnade reg-&lt;br&gt;ler bör finnas inom ett framtida EES. Kollegiet konstaterar att den acquis&lt;br&gt;som har presenterats på värdepappersområdet till sina huvudsakliga delar&lt;br&gt;utgörs av de EG-direktiv m. m. som omnämns i det aktuella betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De direktiv m. m. som ingår i det som betraktas som acquis, men som&lt;br&gt;inte omnämns i betänkandet, är dels vissa direktiv/direktivförslag som&lt;br&gt;handlar om aktiefonder s. k. UCITS dels ett direktivförslag som skall&lt;br&gt;framläggas under 1990 angående kapitaltäckningsregler för fondkommis-&lt;br&gt;sionärer och liknande. Kollegiet utgår ifrån att även dessa direktiv/direk-&lt;br&gt;tivförslag kommer att beaktas vid utformningen av framtida regler för&lt;br&gt;värdepappersmarknaden i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget konstateras också att samtliga rättsakter som aviserats i&lt;br&gt;EG:s vitbok på värdepappersområdet även ingår i det som betraktas om&lt;br&gt;acquis. Detta innebär att EG:s arbete med utformningen av den inre&lt;br&gt;marknaden på värdepappersområdet inte behöver beaktas i särskild ord-&lt;br&gt;ning, såvitt inte nya vitbokspunkter tillkommer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.7 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;NO anser att värdepappersmarknadskommittén i stort sett genom sina&lt;br&gt;förslag till ny och förändrad lagstiftning på värdepappersmarknadsområ-&lt;br&gt;det, inom ramen för sitt uppdrag, väl lyckats uppnå de övergripande&lt;br&gt;målsättningarna för reglering av dessa marknader. Angelägna mål från&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt är att verksamheten skall drivas effektivt och med&lt;br&gt;villkor som främjar likabehandling av olika aktörer. Konkurrens, häri&lt;br&gt;inbegripet möjligheter till nyetablering, är ett viktigt medel för att uppnå&lt;br&gt;den eftersträvade effektiviteten. NO har i vissa avseende invändningar&lt;br&gt;mot kommitténs förslag, bl. a. vad gäller systemet för tillståndsprövning&lt;br&gt;för börser och fondkommissionärer och andra aktörer på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden. NO har i övrigt inte funnit anledning att detaljerat kommen-&lt;br&gt;tera kommitténs många olika förslag utan begränsar sig främst till frågor&lt;br&gt;där det finns skäl att föra fram konkurrenspolitiska aspekter. Även i några&lt;br&gt;andra frågor framför NO synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som de effektivitetsfrämjande inslagen i kommitténs förslag&lt;br&gt;är speciellt angelägna att framhålla från NOs utgångspunkter vill NO inte&lt;br&gt;underlåta att peka på de negativa effekter som särskilt omsättningsskatten&lt;br&gt;på värdepapper har haft för den svenska värdepappersmarknadens kon-&lt;br&gt;kurrenskraft. Denna skall har medfört att en betydande del av handeln&lt;br&gt;med fria aktier i svenska börsnoterade bolag sker utomlands liksom blivit&lt;br&gt;fallet vad gäller handeln med obligationer. Utökningen år 1989 till att även&lt;br&gt;omfatta fondkommissionärernas affärer mot eget lager har medfört för-&lt;br&gt;sämrad likviditet på börsen och sämre service mot småkunderna. Jämfört&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;härmed bör effekterna av kommitténs förslag inte överdrivas. Det nyligen&lt;br&gt;fattade beslutet till justeringar vad gäller uttagandet av denna skatt är&lt;br&gt;därför välmotiverat. Man får hoppas att effekterna i form av utflyttning&lt;br&gt;från de svenska marknadsplatserna skall kunna gå att reparera. Eftersom&lt;br&gt;skatteproblematiken på värdepappersmarknadsområdet legat utanför&lt;br&gt;kommitténs uppdrag finns inte anledning att vidare kommentera dessa&lt;br&gt;aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.8 Riksbanksfullmäktige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadskommittén har haft i uppdrag att göra en översyn&lt;br&gt;av regler och tillsyn på den svenska värdepappersmarknaden. Fullmäktige&lt;br&gt;har funnit det nödvändigt att komplettera kommitténs analys av de grund-&lt;br&gt;läggande skyddsintressena på denna marknad och behovet av särskild&lt;br&gt;reglering. Slutsatserna av denna diskussion kan sammanfattas i tre punk-&lt;br&gt;ter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första är skyddsintressena på värdepappersmarknaden av en&lt;br&gt;annan karaktär än i bank- och försäkringsverksamhet och i flera avseende&lt;br&gt;av lägre samhällsekonomisk dignitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra är skyddsintressena i första hand knutna till verksamhet&lt;br&gt;som ansvarar för betalningar och hantering av värdepapper, där risk för&lt;br&gt;bedrägeri eller annan otillbörlig behandling uppstår. Intresset kommer&lt;br&gt;därmed att koncentreras på s. k. clearing- och settlementverksamhet, där&lt;br&gt;det även finns ett systemskyddsintresse, och mellanhänder av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje gäller skyddsintressena vid sidan av clearing och settle-&lt;br&gt;ment i allt väsentligt konsumentskydd. Behovet av ett sådant är koncent-&lt;br&gt;rerat till aktiemarknaden genom att det i första hand är där som för den&lt;br&gt;enskilde placeraren svårtillgänglig och svårtolkad information har betydel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fullmäktiges bedömning har kommittén överbetonat vikten av ett&lt;br&gt;generellt konsumentskydd på värdepappersmarknaderna. I synnerhet gäl-&lt;br&gt;ler detta de problem som kan uppstå på marknadsplatsen/börsen. Risker-&lt;br&gt;na för att konsumenterna ska råka illa ut just i detta led är relativt små, då&lt;br&gt;varken tillgångar hanteras eller betalningar sker via börsen. Vidare är det&lt;br&gt;nödvändigt att göra skillnad mellan marknadsplatser för olika typer av&lt;br&gt;instrument då de ger upphov till skilda problem för den enskilde investera-&lt;br&gt;ren. Mot denna bakgrund kan fullmäktige inte ansluta sig till kommitténs&lt;br&gt;förslag att skapa en generell lagstiftning för alla former av värdepappers-&lt;br&gt;handel. Det bör dessutom påpekas att den av kommittén föreslagna börs-&lt;br&gt;definitionen inte har någon motsvarighet inom EG, där det inte finns&lt;br&gt;någon ambition att samordna lagstiftningen på hela värdepappersområ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige tillstyrker kommitténs förslag att avskaffa det legala mono-&lt;br&gt;polet för Stockholms fondbörs att organisera börshandel i fondpapper.&lt;br&gt;Fullmäktige anser att behovsprövning vid auktorisation av börser och&lt;br&gt;clearingorganisationer kan hämma värdepappersmarknadens effektivitet.&lt;br&gt;Denna form av etableringshinder saknar dessutom internationella motsva-&lt;br&gt;righeter. I sitt remissvar på kreditmarknadskommitténs betäkande tog&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullmäktige avstånd från behovsprövning vid auktorisation av banker.&lt;br&gt;Skyddsintressena på själva marknadsplatsen är svagare än inom banksek-&lt;br&gt;torn och andra delar av värdepappershandeln, varför det finns än större&lt;br&gt;anledning att inte försvåra etablering av börser. Fullmäktige avstyrker&lt;br&gt;därför kommitténs förslag om att tillämpa behovsprövning vid auktorisa-&lt;br&gt;tion av börser. En kvalitativ prövning av den planerade verksamheten är&lt;br&gt;tillräcklig. De kvalitativa kraven bör sättas så högt att börsverksamheten&lt;br&gt;kan bedrivas under betryggande former, i synnerhet ges viss varaktighet.&lt;br&gt;De krav på kapitalbas i börsföretagen som kommittén föreslår framstår&lt;br&gt;därför som motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sina förslag till offentlig reglering av värdepappersmarknaderna tar&lt;br&gt;kommittén i mycket aktiemarknaden som utgångspunkt. Detta i förening&lt;br&gt;med kommitténs ambition att åstadkomma en enhetlig lagstiftning för&lt;br&gt;värdepappersmarknaderna har lett till förslag som kan få negativa konse-&lt;br&gt;kvenser på penning- och obligationsmarknaderna. Fullmäktige anser där-&lt;br&gt;för att den föreslagna börsdefinitionen inte är tillämpbar på handel med&lt;br&gt;räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens handelssystem är inte nöd-&lt;br&gt;vändigtvis lämpligt för penning- och obligationsmarknaden och regel- och&lt;br&gt;tillsynssystem måste anpassas till de skillnader i skyddsintressen som finns&lt;br&gt;mellan marknaderna. Däremot bör clearingverksamhet även på penning-&lt;br&gt;och obligationsmarknaderna stå under tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige ansluter sig till förslaget att tillåta blankning. Handeln med&lt;br&gt;räntebärande värdepapper är av den karaktären att generell möjlighet till&lt;br&gt;blankning bör ges, i synnerhet för stats- och bostadspapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande omfattning av den direkta tillsynsverksamheten betonar&lt;br&gt;fullmäktige att fördelarna med minskade risker måste vägas mot kostna-&lt;br&gt;derna. Det förhållandet att det är de tillsedda instituten som belastats med&lt;br&gt;avgifter för att täcka kostnaderna för bankinspektionens verksamhet får&lt;br&gt;inte undanskymma att det ytterst är kunderna, dvs. placerare och emitten-&lt;br&gt;ter som betalar huvuddelen. En överskattning av kundernas betalnings-&lt;br&gt;vilja gör att handeln flyttar utomlands och handeln fungerar sämre. Full-&lt;br&gt;mäktige noterar också att ett problem med att ge bankinspektionen omfat-&lt;br&gt;tande nya arbetsuppgifter är att den traditionella tillsynen av kreditinstitu-&lt;br&gt;ten kan få stå tillbaka. Fullmäktige förordnar mot denna bakgrund att&lt;br&gt;insiderfrågor skall hanteras av annan myndighet, eventuellt direkt av&lt;br&gt;åklagarmyndighet. Fullmäktige avvisar vidare förslaget att bankinspektio-&lt;br&gt;nen skall göras till tillsynsmyndighet för företag vars aktier är föremål för&lt;br&gt;allmän handel, men ej är börsnoterade. Det måste från såväl principiell&lt;br&gt;som praktisk synpunkt uppfattas som orimligt att förvandla bankinspek-&lt;br&gt;tionen, som är tillsynsmyndighet för finansiella institut, till en allmän&lt;br&gt;företagsinspektion med tillsynsansvar för ett stort antal icke-fmansiella&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.9 Styrelsen för Stockholm fondbörs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Gränsöverskridande handel med värdepapper i större omfattning har som&lt;br&gt;inledningsvis nämnts vuxit kraftigt under senare år. Utvecklingen med en&lt;br&gt;fortsatt ökning av denna handel kan förväntas fortsätta. På grund härav är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det välbetänkt att — i enlighet med VMKs förslag — undvika en detaljerad&lt;br&gt;materiell lagstiftning och i stället överlåta åt bankinspektionen att etablera&lt;br&gt;praxis i takt med att handeln utvecklas. Börsstyrelsen lämnar därför&lt;br&gt;VMKs förslag i dessa avseenden utan erinran. Dock vill börsstyrelsen&lt;br&gt;anmärka att regeln om anmälningsskyldighet för utländskt rättssubjekt&lt;br&gt;avseende verksamhet här i landet ej får ges den innebörden att svensk&lt;br&gt;fondkommissionär eller annan mellanhand åläggs undersökningsplikt här-&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet framförs synpunkter på vad som skall vara vägledande för&lt;br&gt;bedömande av frågan om var börsverksamhet skall anses vara utövad.&lt;br&gt;Enligt börsstyrelsens mening bör därvid särskilt beaktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— vid vilken eller vilka börser de värdepapper som är föremål för handel&lt;br&gt;är registrerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— var och på vilket sätt clearing och settlement sker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— var eventuellt uppkomna tvister skall lösas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.10 Allmänna pensionsfonden (1 — 3: e fondstyrelserna)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsernas utlåtande tar först upp frågan om den avgränsning av&lt;br&gt;värdepappershandeln som föreslås av kommittén. Enligt styrelsens me-&lt;br&gt;ning har gränsdragningen blivit oklar i vissa avseenden. Därefter behand-&lt;br&gt;las kommitténs krav på behovsprövning som villkor för tillträde till mark-&lt;br&gt;naderna. Betänkandet uppställer ett nyttorekvisit för all börsverksamhet.&lt;br&gt;Det av kommittén föreslagna regelsystemet har relaterats till skyddsintres-&lt;br&gt;set för olika verksamheter. Enligt fondstyrelsernas mening har dessa in-&lt;br&gt;tressen givits en alltför rigorös innebörd. Därför har också den av kommit-&lt;br&gt;tén föreslagna tillsynsverksamheten kommit att bli alltför omfattande och&lt;br&gt;betungande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett särskilt avsnitt tar styrelserna upp några frågor kring kommitténs&lt;br&gt;förslag om organisationen av handeln med räntebärande papper. Det är&lt;br&gt;denna marknad som ligger närmast 1 — 3 AP-fondens eget verksamhetsom-&lt;br&gt;råde. Fondstyrelserna koncentrerar därför framställningen till handeln&lt;br&gt;med värdepapper. Enligt fondens mening har kommittén inte tillräckligt&lt;br&gt;beaktat skillnaderna mellan aktiemarknaden och obligationsmarknaden&lt;br&gt;utan mekaniskt föreslagit att ett regelsystem anpassat till den förra skall&lt;br&gt;gälla även för den senare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.11 Allmänna pensionsfonden (4:e fondstyrelsen)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har på ett förtjänstfullt sätt kartlagt utvecklingen och utveck-&lt;br&gt;lingstendenserna på värdepappersmarknaderna såväl i Sverige som inter-&lt;br&gt;nationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsen vill understryka att, den snabba utvecklingen på de olika&lt;br&gt;marknaderna, den fortgående internationaliseringen och integrationen&lt;br&gt;mellan olika marknader kräver en kontinuerlig övervakning och anpass-&lt;br&gt;ning av regelsystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsen ställer sig bakom de flesta av kommitténs förslag. Fond-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen instämmer i kommitténs bedömning att lagstiftningen i många&lt;br&gt;avseende måste vara generell. Det måste ankomma på såväl övervakande&lt;br&gt;myndigheter som andra aktörer på marknaden att närmare utforma och&lt;br&gt;utveckla anvisningar och regler som verksamt bidrar till en väl fungerande&lt;br&gt;värdepappershandel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.12 Allmänna pensionsfonden (2:a löntagarfondstyrelsen)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I vår verksamhet är vi inriktade på att söka medverka till att lösa företa-&lt;br&gt;gens riskkapitalförsörjning samtidigt som vi har att tillgodose våra huvud-&lt;br&gt;mäns krav på god avkastning. Det är med dessa utgångspunkter vi läst och&lt;br&gt;bedömt föreliggande betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening kan man genom tillskapande av väl fungerande mar-&lt;br&gt;knader öka det kapital som vid varje tidpunkt ställs till förfogande. Det&lt;br&gt;gäller såväl det totala kapitalet men i synnerhet det kapital som ställs till&lt;br&gt;förfogande på olika delmarknader. Det senare har framförallt betydelse för&lt;br&gt;att få kapital att strömma från lågriskplaceringar till högriskplaceringar.&lt;br&gt;Slutsatsen av detta är att ju bättre värdepappersmarknaderna för riskkapi-&lt;br&gt;tal fungerar desto större blir flödet från placeringar med lägre risk till&lt;br&gt;placeringar med högre risk. Härigenom underlättas alltså företagens för-&lt;br&gt;sörjning med riskkapital. En god riskkapitalförsörjning är en förutsättning&lt;br&gt;för en långsiktigt bra utveckling av företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att tillskapa bättre fungerande marknader framlägger kommittén&lt;br&gt;förslag på en rad olika delområden. Dessa förslag gäller transaktionssyste-&lt;br&gt;men, transaktionskostnaderna, likviditeten, neutralitet gentemot berörda&lt;br&gt;aktörer, relevant information om företagen, information om handeln,&lt;br&gt;emissionsprospekt och god sed. I det följande vill vi särskilt kommentera&lt;br&gt;några av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt kommer enligt vår mening kommitténs förslag, om de genom-&lt;br&gt;förs, att bidra till en bättre fungerade marknad för riskkapital och därmed&lt;br&gt;också att bidra till en positiv utveckling av svenskt näringsliv. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund kan vi i korthet konstatera att vi kan ställa oss bakom de förslag&lt;br&gt;som kommittén framför.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.13 Bankorganisationerna och Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har gjort en mycket grundlig genomgång av den svenska&lt;br&gt;värdepappersmarknaden. Med tanke på sitt omfattande uppdrag har den&lt;br&gt;arbetat snabbt. Resultaten av arbetet är på många sätt mycket förtjänstful-&lt;br&gt;la. Många av de förslag som lagts fram tycks väl avvägda och kan tillstyr-&lt;br&gt;kas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den brett upplagda beskrivningen i betänkandet kan man konsta-&lt;br&gt;tera att genomgången i allt väsentligt har sin utgångspunkt i en juridisk&lt;br&gt;bedömning av värdepappersmarknaden. Det hade i stället varit lämpligt&lt;br&gt;att utgå från en ekonomisk-marknadsmässig syn på marknaden och dess&lt;br&gt;nytta och funktionssätt, varefter det rättsliga betraktelsesättet med frågor&lt;br&gt;om regleringen bort följa på detta. Nu har den nuvarande regleringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildat en väsentlig utgångspunkt för arbete med den större risk för ett&lt;br&gt;statiskt synsätt som detta ger. Föreningarna kommer därför i det följande&lt;br&gt;att föreslå en del förändringar i kommittéförslagen for att anpassa dessa till&lt;br&gt;den marknad i vilka de skall verka. Enligt föreningarnas uppfattning bör&lt;br&gt;en genomgång av värdepappersmarknaden ta sin utgångspunkt i det vikti-&lt;br&gt;gaste intresset i sammanhanget, nämligen nödvändigheten för samhället&lt;br&gt;och for vår välfärd att vi har en fungerande kapitalmarknad. För att&lt;br&gt;tillgodose detta intresse är det tydligt att regleringen i första hand måste&lt;br&gt;utformas så att den främjar kapitalmarknadens funktionsduglighet och&lt;br&gt;effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sammanhanget är det naturligt att, som kommittén gjort, undersö-&lt;br&gt;ka om det finns intressen som kräver särskilt skydd. Varje skyddande&lt;br&gt;regleringsingrepp måste dock vägas mot det övergripande intresset av en&lt;br&gt;god marknadsfunktion. Detta måste i det fortsatta lagstiftningsarbetet&lt;br&gt;genomföras mer systematiskt än vad kommittén gjort. Kommittén har i&lt;br&gt;stället haft en långtgående ambition att undanröja olika tänkbara risker&lt;br&gt;genom att tillgripa medel som hämmar funktionsdugligheten i marknaden.&lt;br&gt;Exempel på det är offentlig prisövervakning och t. o. m. offentlig prissätt-&lt;br&gt;ning, offentlig avtalskontroll i enskilda fall, alltför långtgående etablerings-&lt;br&gt;hinder och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna påkallar således att det fortsatt arbetet i högre grad inrik-&lt;br&gt;tas på marknadens effektivitet. En kostnadseffektiv kapitalbildning är en&lt;br&gt;grundsten för vårt samhälle liksom att näringsverksamhet — även på&lt;br&gt;värdepappersområdet — alltid är nödvändigt förknippad med vissa risker.&lt;br&gt;Om de senare elimineras, elimineras också förutsättningarna för markna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots arbetets stora bredd har betänkandet likväl kommit att starkt&lt;br&gt;koncentreras på aktie- och derivatmarknaderna, medan avistamarknader-&lt;br&gt;na i penningmarknadsinstrument och obligationer kommit att behandlas&lt;br&gt;mer summariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De framlagda förslagen synes med något undantag ligga väl i linje med&lt;br&gt;vad som gäller eller föreslås gälla inom EG-området. Det är viktigt att&lt;br&gt;denna aspekt beaktas också i det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har sökt kartlägga förekomsten av nya handelsmetoder, nya&lt;br&gt;finansiella produkter, nya marknadsaktörer etc. En fullständig kartlägg-&lt;br&gt;ning av detta synes emellertid omöjlig och blir naturligtvis alltid snabbt&lt;br&gt;föråldrad. Det är dock viktigt att den reglering som kommer till stånd inte&lt;br&gt;hindrar en fortlöpande anpassning till den pågående utvecklingen. För-&lt;br&gt;eningarna skall i det följande söka peka på de ändringar i förslagen detta&lt;br&gt;kan kräva. Det är också mycket viktigt att denna aspekt hålls aktuell i det&lt;br&gt;fortsatt lagstiftningsarbetet. Den rättsliga regleringen måste således tillåtas&lt;br&gt;ge utrymme för en större flexibilitet än vad kommitténs förslag i vissa&lt;br&gt;avseenden skulle ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda skall inte undanskymma det förtjänstfulla i kommitténs&lt;br&gt;arbete. Detta kan i många avseenden läggas till grund för en reglering av&lt;br&gt;framtidens svenska värdepappersmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande kommer föreningarna att behandla kommittéförslaget&lt;br&gt;kapitel för kapitel. Med tanke på betäkandets mycket breda genomgång av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersmarknaden kommer i huvudsak endast mer principiella frå- &amp;nbsp;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gor att tas upp. Det vore i och för sig nog så viktigt att lägga synpunkter &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också på lagtexten, men detta har inte varit möjligt med tanke på den&lt;br&gt;förhållandevis korta remisstiden. Föreningarna förutsätter dock att de&lt;br&gt;bereds möjlighet att ge ytterligare synpunkter i det fortsatta lagstiftningsar-&lt;br&gt;betet, ett förfarande som f ö synes mer effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidhänvisningarna i fortsättningen avser t. o. m. kap. 9 del I av betän-&lt;br&gt;kandet och därefter del II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Depåkravet för utländska värdepapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sid 197 sägs att valutabestämmelserna föreskriver att valutainlänning&lt;br&gt;som förvärvar utländska aktier måste anlita svenska valutabank eller av&lt;br&gt;riksbanken godkänd fondkommissionär. Denna föreskrift återfinns i den&lt;br&gt;nyligen framlagda departementspromemorian (Ds 1989:74) med förslag&lt;br&gt;till ny valutalagstiftning. Man måste emellertid konstatera att grunden&lt;br&gt;härför endast är behovet av skattekontroll. I en fortgående internationali-&lt;br&gt;sering är det tveksamt om en dylik begränsning kan upprätthållas under&lt;br&gt;någon längre tid. På sikt måste vi därför räkna med att konkurrensen&lt;br&gt;tillåts verka även på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att kommitténs uttalande om att utländska aktier skall&lt;br&gt;förvaras i särskild depå hos svensk valutabank eller fondkommissionär&lt;br&gt;inte är helt riktigt. Det behövs ingen särskild depå utan kundens vanliga&lt;br&gt;depå kan användas. Vidare gäller i praktiken att sådana aktier förvaras i&lt;br&gt;depå utomlands, medan de endast bokförs i den svenska depån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen rörande PmC m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utredningen — såsom på s 198 — beskriver den blivande Penning-&lt;br&gt;marknadscentralen PmC och Pml-systemet sker det utan någon analys av&lt;br&gt;betydelsen av dessa system. Även om kommittén alltså inte går djupare in&lt;br&gt;på dessa vill föreningarna göra ett principiellt påpekande om regleringen&lt;br&gt;av dylika system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller Pml-systemet är detta ett databaserat informationssys-&lt;br&gt;tem grundat på privaträttsliga avtal, låt vara med en offentligrättslig vä-&lt;br&gt;sentlig delägare, riksbanken. Beträffande detta finns lika lite som för andra&lt;br&gt;informationssystem något behov av särskild reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PmC däremot kommer att bli föremål för en ganska omfattande lagstift-&lt;br&gt;ning, liknande den som finns beträffande VPC. Föreningarna har i fråga&lt;br&gt;om såväl den nuvarande lagstiftningen rörande VP-systemet som den&lt;br&gt;föreslagna rörande PmC-systemet varit kritiska mot den kasuistiska lag-&lt;br&gt;stiftningsteknik som använts och den monopolställning som lagstiftningen&lt;br&gt;ger VPC resp PmC. Föreningarna har den principiella inställningen att&lt;br&gt;legala monopol bör undvikas inom den finansiella sektorn. En konkurrens-&lt;br&gt;kraftig svensk värdepappersmarknad gynnas av etableringsfrihet inom&lt;br&gt;generella legala ramar. Den kostnadseffektivitet en sådan frihet medför&lt;br&gt;gynnar det svenska samhället och dem som utnyttjar marknaden. En&lt;br&gt;etableringsfrihet får denna positiva effekt även om faktiska monopol kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer att kvarstå; dessa tvingas då nämligen försvara sin position genom att&lt;br&gt;hela tiden visa sin förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom arbetet med PmC-lagstiftningen nu ligger uppkommer visserligen&lt;br&gt;inget direkt legalt monopol för den typ av verksamhet som PmC kommer&lt;br&gt;att driva, såsom fallet är med VPC. Det är emellertid självklart att en&lt;br&gt;stödjande lagstiftning, såsom den rörande PmC-systemet, ger ett mycket&lt;br&gt;påtagligt försteg framför tänkbara konkurrenter, som inte kan falla tillbaka&lt;br&gt;på en dylik stödjande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna vill alltså påkalla att åtgärder vidtas för en förändring av&lt;br&gt;lagstiftningen i dessa hänseenden. Man borde således kunna tänka sig en&lt;br&gt;generell lagstiftning rörande verksamhet och rättsliga förutsättningar för&lt;br&gt;dokumentlös värdepappershantering med rätt för den som uppfyller preci-&lt;br&gt;serade auktorisationskrav att utföra sådan verksamhet. Man kan därvid&lt;br&gt;förutsätta att VPC och PmC uppfyller dessa krav, men också kanske andra&lt;br&gt;som kan skaffa behövliga tekniska, kunskapsmässiga och kapitalmässiga&lt;br&gt;förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningsskatten på värdepapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avsnittet 2.6 säger kommittén att omsättningsskatten på värdepapper har&lt;br&gt;lett till en viss överflyttning av handel i svenska värdepapper till utlandet.&lt;br&gt;Detta är en betydande underskattning. Utflyttningen har varit högst avse-&lt;br&gt;värd. Med det starka internationella konkurrenstrycket är detta mycket&lt;br&gt;allvarligt. Att reformera den svenska värdepappersmarknaden och lägga&lt;br&gt;fast grunden för en fungerande sådan i framtiden, som måste vara syftet&lt;br&gt;med värdepappersmarknadskommitténs arbete, kan bara göras om om-&lt;br&gt;sättningsskatten tas bort helt. Det partiella slopande av skatten som är&lt;br&gt;aktuellt är inte tillräckligt. Inte minst beskattningen av utlänningars han-&lt;br&gt;del med svenska värdepapper genom svensk fondkommissionär kommer&lt;br&gt;att leda till fortsatt utflyttning och föranleda stora svårigheter att återföra&lt;br&gt;marknad till Sverige, även i fall då den naturligen hör hemma här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det fulla syftet med värdepappersmarknadskommitténs arbete&lt;br&gt;skall uppnås måste därför hela omsättningsskatten tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2.7.1.2 behandlar utredningen utländska aktieemissioner i Sveri-&lt;br&gt;ge och nämner i samband därmed systemet med depåbevis. Det bör&lt;br&gt;påpekas att det numera, vid sidan om detta system, utvecklats ett särskilt&lt;br&gt;depåbanksystem. Detta har redan kommit till användning och kan förvän-&lt;br&gt;tas komma att få vidgad användning i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken Aktiehandel över gränserna tar kommittén bl. a. helt&lt;br&gt;kort upp bl a marknadsplatsen Nordex. Den är ett exempel på en alternativ&lt;br&gt;handelsplats till Stockholms fondbörs, låt vara endast till en mycket be-&lt;br&gt;gränsad del. Det hade varit angeläget om kommittén djupare än som skett&lt;br&gt;analyserat de internationella alternativ som kan finnas. En sådan analys&lt;br&gt;hade med all säkerhet visat att kommitténs förslag om ett faktiskt — om än&lt;br&gt;inte rättsligt — monopol för Stockholms fondbörs inte varit hållbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte råda någon tvekan om att i vart fall utländska fondkommis-&lt;br&gt;sionärer har rätt att utan svenskt tillstånd handla på t. ex. Nordex och&lt;br&gt;liknande marknadsplatser (jämför bankinspektionens uttalande om ut-&lt;br&gt;ländsk banks handel på SOFE, s 203). utländska foretag med mer eller&lt;br&gt;mindre stark anknytning till svenska fondkommissionärer kan således&lt;br&gt;handla på marknadsplatser utanför Sverige. Det kan då inte vara rimligt&lt;br&gt;att inte tillåta svensk fondkommissionär att göra detsamma. Med en&lt;br&gt;annan inställning skulle svensketablerad fondhandel ges en påtaglig an-&lt;br&gt;draplansroll i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan då konstatera att andra handelssystem som har utvecklats har&lt;br&gt;tekniska fördelar framför SAX-systemet på Stockholms fondbörs (exem-&lt;br&gt;pelvis genom bättre svarstider, mer användarvänligt s. k. interface och mer&lt;br&gt;användarvänlig dialog). SAX-systemet kan för sin del ha andra konkur-&lt;br&gt;rensfördelar. När man ändå tvingas öppna andra handelsplatser eller han-&lt;br&gt;delssystem för svenska fondkommissionärer vore det bättre att tillåta&lt;br&gt;sådana platser eller system att konkurrera med Stockholms fondbörs på&lt;br&gt;lika villkor också i Sverige. Härigenom skulle de fördelar dessa platser eller&lt;br&gt;system kan ha komma den svenska marknaden tillgodo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingstendenser på värdepappersmarknaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén tycks hävda att den tekniska utvecklingen är den starkaste&lt;br&gt;drivkraften bakom förändringen av värdepappersmarknaderna. Förening-&lt;br&gt;arna delar inte den uppfattningen. Störst betydelse har i stället den allmän-&lt;br&gt;na politiska situationen, vilken skapar marknadsförutsättningarna. Här&lt;br&gt;kan pekas på den aktuella utvecklingen i Europa — såväl inom EG som i&lt;br&gt;öststaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett viktigt exempel av detta slag kan nämnas utvecklingen av&lt;br&gt;eurobondmarknaden. Den var mindre beroende av skatteeffekter än vad&lt;br&gt;kommittén påstår utan började med det förhållandet att sovjetiska dollar-&lt;br&gt;innehav inte kunde placeras i amerikanska banker. De kom då i stället att&lt;br&gt;utgöra bas för en eurodollarmarknad och har därefter fyllt ett viktigt behov&lt;br&gt;inom internationell finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs allmänna mål för marknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet Krav på värdepappersmarknaderna (5.2) anger kommittén&lt;br&gt;några allmänt formulerade mål, som bör vara uppfyllda för att värdepap-&lt;br&gt;persmarknaderna skall kunna fullgöra sina uppgifter. Föreningarna ställer&lt;br&gt;sig bakom målen. De bör — såsom kommittén vill göra — tas till utgångs-&lt;br&gt;punkt för den fortsatta regleringen av marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet att transaktionssystemen skall vara snabba och säkra kan inte&lt;br&gt;uppnås på bästa sätt med mindre olika system tillåts fungera vid sidan av&lt;br&gt;varandra, varvid det visas vilket eller vilka som sammantaget är bäst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller marknadens likviditet, som är av avgörande betydelse för&lt;br&gt;marknadens funktionsduglighet, erbjuder inte SAX den oomtvistat bästa&lt;br&gt;lösningen. Likviditeten hämmas vidare högst påtagligt så länge det före-&lt;br&gt;kommer en transaktionsskatt i värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råvaru- och valutamarknaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.3 konstaterar kommittén att råvarumarknaderna liksom valuta-&lt;br&gt;marknaden faller utanför dess uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man bör inte utesluta att en råvarumarknad av finansiell betydelse kan&lt;br&gt;etableras också i Sverige. Utöver vad som sägs under rubriken Råvaru- och&lt;br&gt;valutaderivat längre fram i detta yttrande finns det dock inte skäl att här gå&lt;br&gt;närmare in på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer beklagligt är att värdepappersmarknadskommittén inte gått in på&lt;br&gt;valutamarknadens samband med värdepappersmarknaden. Trots att kom-&lt;br&gt;mittén själv inte ansett valutahandeln omfattas av dess uppdrag har flera&lt;br&gt;av kommitténs förslag direkt bäring på denna. Det gäller t. ex. för valuta-&lt;br&gt;derivat. Begreppet ”andra finansiella instrument”, som i lagförslagen&lt;br&gt;kompletterar begreppet fondpapper, skall emellertid uppenbarligen inte&lt;br&gt;avse valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den internationalisering som värdepappersmarknaden genomgått&lt;br&gt;och genomgår är en stor del av värdepappershandeln nödvändigt förknip-&lt;br&gt;pad med valutahandeln. När placeringar i utländska värdepapper blivit&lt;br&gt;vanligare kan det således mycket väl uppkomma krav på börshandel i&lt;br&gt;valuta. Likaså kommer placerarönskemål om valutakonton att uppträda&lt;br&gt;allt oftare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna hänvisar här till sina respektive yttranden över departe-&lt;br&gt;mentspromemorian (Ds 1989:74) om en ny valutalagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att valutahandeln också hålls utanför det fortsatta lagstift-&lt;br&gt;ningsarbetet i detta ärende, eftersom kommitténs genomgång inte ger&lt;br&gt;underlag för en bedömning av valutaområdet. I verkligeheten kan man&lt;br&gt;dock inte skilja så klart mellan valuta- och värdepappersmarknaderna som&lt;br&gt;kommittén tycks ha ansett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god bas för marknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På s 274 gör kommittén ett uttalande, som är värt att uppmärksamma. Där&lt;br&gt;sägs: ”En helt nödvändig förutsättning för att marknaden skall vara inter-&lt;br&gt;nationellt attraktiv och respekterad är dock att den inhemska basen för en&lt;br&gt;fungerande aktiemarknad inte urholkas”. Statsmakternas åtgärder, främst&lt;br&gt;omsättningsskatten, har dock lett till en sådan urholkning. Det är nu enligt&lt;br&gt;föreningarnas uppfattning viktigt att det fortsatt arbetet med kommitténs&lt;br&gt;förslag inte får en liknande effekt. Det är således viktigt att den svenska&lt;br&gt;marknaden inom ramen för en generell lagstiftning tillåts utvecklas fritt&lt;br&gt;och så att konkurrens och vinstintresse tillåts verka för en nödvändig&lt;br&gt;flexibilitet och anpassning till utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesystemets betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén pekar på s 283 — 284 på ett väsentligt problem, som ligger&lt;br&gt;utanför dess uppdrag, nämligen beskattningens betydelse för bolagens val&lt;br&gt;av notering på olika listor, och därmed — mer principiellt — beskattning-&lt;br&gt;ens betydelse för riskkapitalanskaffningen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fortsatta lagstiftningsarbetet måste skattelagstiftningens konse-&lt;br&gt;kvenser beaktas. Härvid kan konstateras att det i den stora reformering av&lt;br&gt;det svenska skattesystemet som föreslås återstår att ange inriktningen på&lt;br&gt;förmögenhetsbeskattningen och arvs- och gåvobeskattningen. När det sker&lt;br&gt;måste de nu aktuella problemen tas upp. Föreningarnas principiella in-&lt;br&gt;ställning är därvid att valet av listor, eller valet eller tvånget att utnyttja&lt;br&gt;kapitalmarknaden för att utveckla en verksamhet, inte bör få skattekon-&lt;br&gt;sekvenser som hämmar en för svensk näringsliv nyttig kapitalanskaffning.&lt;br&gt;Beskattningen får inte hindra företagens möjligheter att utveckla verksam-&lt;br&gt;heten genom att ta in kapital utifrån eller allmänhetens sparande i aktier&lt;br&gt;och andra värdepapper. Enda sättet att åstadkomma detta och undvika en&lt;br&gt;sakligt omotiverad skattestyrning är att hålla en rimlig nivå på beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa påpekanden nöjer sig föreningarna med att slå fast att en väl&lt;br&gt;fungerande värdepappersmarknad i högre grad beror på beskattningen än&lt;br&gt;på det slag av näringsrättslig reglering som kommittén behandlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsöverskridande värdepappershandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den internationalisering värdepappersmarknaden genomgått och&lt;br&gt;kommer att genomgå blir den gränsöverskridande handeln allt viktigare.&lt;br&gt;Den svenska valutaregleringen har mycket tydligt pekat på detta. Det är då&lt;br&gt;också viktigt att svenska aktörer kan agera effektivt i den utländska kon-&lt;br&gt;kurrensen. Samtidigt måste vi tillåta utlänska aktörer att vara verksamma&lt;br&gt;här i konkurrens med etablerade svenska verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mycket handlar det om en anpassning av det svenska regelverket till&lt;br&gt;internationella förhållanden. Kommitténs förslag är överlag i den delen i&lt;br&gt;huvudsak positiva. För att de internationella kapitalströmmarna skall&lt;br&gt;komma Sverige till godo måste också den svenska beskattningen anpassas&lt;br&gt;till den som gäller i vår omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den internationella harmoniseringen i stort pekar kom-&lt;br&gt;mittén på utvecklingen inom EG, till vilken vi självklart måste anpassa&lt;br&gt;oss. Vidare pekas t. ex. på frivillig internationell harmonisering (14.3.4),&lt;br&gt;varvid den s. k. Group of Thirty nämns. Det kan därvid påpekas att den&lt;br&gt;självreglerande verksamhet i fråga om leveransregler m.m. som bedrivits&lt;br&gt;på den svenska värdepappersmarknaden ligger mycket väl i linje med de&lt;br&gt;viktiga principer som slagits fast av the Group of Thirty.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande svensk internationell privaträtt (14.3.5) kan upplysas att&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen påbörjat ett arbete inriktat på vad som&lt;br&gt;sakrättsligt gäller beträffande överlåtelse, pantsättning m. m. av värdepap-&lt;br&gt;per i de viktigaste länderna i vår omvärld. Resultaten kommer bl. a. att&lt;br&gt;med sakkunnig hjälp analyseras från internationell privaträttslig utgångs-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.14 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är önskvärt att samhällets regler gäller lika för all handel med värde-&lt;br&gt;papper. LO tillstyrker därför den utvidgning av begreppet börsverksamhet&lt;br&gt;som föreslås av utredningen, och som leder till att handel med bl. a.&lt;br&gt;optioner och terminer omfattas av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särställning som enligt utredningens förslag även i framtiden förut-&lt;br&gt;sätts för Stockholms fondbörs är enligt LOs uppfattning väl motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att de särskilda krav som även i framtiden föreslås ställas på&lt;br&gt;Stockholms fondbörs bör kompletteras med ett krav på Stockholms fond-&lt;br&gt;börs att ge en fullgod service till kunder i hela landet via det nya datorisera-&lt;br&gt;de handelssystem som börsen nyligen infört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO delar däremot inte utredningens syn på sk blankning. Skall allmän-&lt;br&gt;hetens förtroende för värdepappersmarknadens funtion kunna upprätthål-&lt;br&gt;las är det väsentligt att verksamheten har stöd i allmänhetens rättsmedve-&lt;br&gt;teande och att reglerna inte i onödan uppmuntrar till spekulativa beteen-&lt;br&gt;den, vars samhällsekonomiska värde torde vara svåra att visa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO tillstyrker vidare kravet på auktorisation av aktörerna på de finansi-&lt;br&gt;ella marknaderna, vilket bör kunna leda till en välkommen sanering av&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.15 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;TCO instämmer i kommitténs uppfattning att värdepappersmarknadens&lt;br&gt;funktion är att omfördela sparande och att erbjuda möjligheter att begrän-&lt;br&gt;sa eller omfördela risk. TCO anser att om marknaden skall kunna fungera&lt;br&gt;effektivt så måste det finnas klara spelregler som respekteras av alla och&lt;br&gt;med välavvägda sanktionsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår på flera områden att de svenska reglerna anpassas&lt;br&gt;till internationella regler. I flera fall innebär denna anpassning en skärp-&lt;br&gt;ning av de svenska reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.16 Svensk Industriförening&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande värdepappershandel är en mycket viktig förutsättning&lt;br&gt;för ett livskraftigt svenskt näringsliv. Marknadssystemet och handelsplat-&lt;br&gt;serna måste åtnjuta förtroende hos allmänhet, marknadsaktörer och myn-&lt;br&gt;digheter. Handeln med värdepapper måste därför omgärdas med ett re-&lt;br&gt;gelverk som garanterar att detta förtroende består. Samtidigt får reglerna&lt;br&gt;ej störa eller förhindra en effektiv och rationell handel med värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén lägger fram ett antal förslag i syfte att förbättra börsetiken&lt;br&gt;och effektivisera handeln med värdepapper. Svensk Industriförening delar&lt;br&gt;i huvudsak kommitténs bedömningar och har därmed inga allvarliga erin-&lt;br&gt;ringar att anföra mot flertalet av de förslag kommittén lägger fram. Vad&lt;br&gt;gäller några av förslagen vill föreningen emellertid särskilt redogöra för sin&lt;br&gt;uppfattning och även framlägga vissa invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Handelsregler pa värdepappersmarknaden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1.1 Svea hovrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten tillstyrker i allt väsentligt utredarnas förslag till lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.2 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen anser att de regler som VMK föreslår skall gälla för&lt;br&gt;handel med optioner och terminer är i huvudsak väl avvägda och tillstyr-&lt;br&gt;ker en lagreglering enligt förslaget med de påpekanden som görs i det&lt;br&gt;följande. För inspektionen är det för detta ställningstagande av vikt att&lt;br&gt;inga väsentliga ändringar görs i förslaget i det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.3 Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén diskuterar ett antal områden inom derivathandeln för vilka&lt;br&gt;lagstiftning kan komma i fråga. Utgångspunkten har varit att stärka skyd-&lt;br&gt;det för mindre investerare. Därvid har kommittén föreslagit komplette-&lt;br&gt;ringen av begreppet fondpapper med ”andra finansiella instrument”. För-&lt;br&gt;eningarna tillstyrker detta. I det fortsatta lagstiftningsarbetet bör dock det&lt;br&gt;senare begreppet preciseras mer noggrant än vad kommittén gjort. Detta&lt;br&gt;gäller inte minst mot bakgrund av att begreppet avses förekomma i den&lt;br&gt;straffsanktionerade insiderregleringen. Bl a bör klargöras att valuta inte&lt;br&gt;ingår i begreppet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.4 Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskammarförbundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna tillstyrker de förslag som kommittén presenterar ifråga&lt;br&gt;om handelsregler för fondpapper och andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.5 Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget ”Lag om handel med fondpapper och andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment” avses vara en lag som skall täcka samtliga finansiella instrument&lt;br&gt;oavsett vilken delmarknad de är avsedda för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden i kraven på konsumentskydd, likviditet, insyn, clearing&lt;br&gt;m. m. mellan aktie- och obligationsmarknaderna är dock betydligt större&lt;br&gt;än vad kommittén gjort klart för sig. Kassastyrelsen ifrågasätter därför&lt;br&gt;lämpligheten av att en generell lagstiftning skall täcka hela området.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.6 Penningmarknadscentralen PMC AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Såsom vi uppfattar det, avser dock lagförslaget ”Lag om handel med&lt;br&gt;fondpapper och andra finansiella instrument” — en lag som skall täcka&lt;br&gt;samtliga finansiella instrument oavsett vilken delmarknad de är avsedda&lt;br&gt;för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första ifrågasätter vi lämpligheten av att en generell lagstiftning Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;skall täcka ett så brett område. För det andra grundar sig i detta fall den Bilaga 3&lt;br&gt;bakomliggande analysen för förslaget framförallt på aktiemarknadens&lt;br&gt;avista och derivathandel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Nya finansiella instrument&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.2.1 Kammarrätten i Stockholm&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller introduktion av nya finansiella instrument på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden uttalar (del 1 s 405) kommittén att bankinspektionen bör&lt;br&gt;övervaka utvecklingen. Tyngdpunkten för tillsynsverksamheten i denna&lt;br&gt;del bör enligt föreslaget ligga på efterhandskontroll med en möjlighet att&lt;br&gt;förbjuda handel i ett nyintroducerat instrument. En formlig förhands-&lt;br&gt;granskning avvisas. Kommittén anser dock att det bör vara möjligt för en&lt;br&gt;börs eller en clearingorganisation eller annan auktoriserad aktör att få ”ett&lt;br&gt;ej formaliserat förhandsbesked” av bankinspektionen innan en introduk-&lt;br&gt;tion sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som kommittén föreslår medför att en kapitalplacering i ett&lt;br&gt;nytt finansiellt instrument kan utgöra ett stort risktagande. I vart fall är&lt;br&gt;den ägnad att skapa osäkerhet så länge inte ett bindande besked kan&lt;br&gt;erhållas i förväg. Instrumentet kan ju komma att förbjudas i efterhand&lt;br&gt;vilket sannolikt medför ekonomiska förluster för investerarna. En sådan&lt;br&gt;osäkerhet i fråga om nya finansiella instrument måste innebära risker för&lt;br&gt;utvecklingen på värdepappersmarknaden. Den tänkta ordningen kommer&lt;br&gt;därmed att strida mot kommitténs uppfattning, till vilken kammarrätten&lt;br&gt;ansluter sig, att utvecklingen bör styras så att handeln bedrivs på ett sådant&lt;br&gt;sätt att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls&lt;br&gt;och att kapitalinsatser från enskilda inte otillbörligen äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten anser att frågan om en bindande förhandsgranskning bör&lt;br&gt;övervägas ytterligare. En sådan granskning torde i inte ringa omfattning&lt;br&gt;äga rum redan i dag när det gäller den skattemässiga sidan. Om ett nytt&lt;br&gt;finansiellt instrument skall lanseras, torde man nämligen normalt vara&lt;br&gt;intresserad av att i förväg veta vilka de skattemässiga konsekvenserna blir.&lt;br&gt;I sådana fall söks förhandsbesked hos riksskatteverkets nämnd för rätts-&lt;br&gt;ärenden. Det finns dock exempel på skatterättsliga innovationer där man&lt;br&gt;avsiktligt har underlåtit att begära förhandsbesked, med efterföljande be-&lt;br&gt;svärande effekter för enskilda som följd. Depositionsleasing är ett sådant&lt;br&gt;exempel. De nackdelar som kommittén har anfört (del 1 s 404 f) mot en&lt;br&gt;förhandsgranskning uppvägs enligt domstolens bedömning av de fördelar&lt;br&gt;som en sådan granskning innebär i fråga om stabilitet och förutsebarhet&lt;br&gt;för den enskilde investeraren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.2 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för en diskussion om huruvida man skall införa en tillstånds-&lt;br&gt;prövning för nya finansiella instrument. NO vill i denna fråga uttryckligen&lt;br&gt;avråda från någon form av förhandsgodkännande. En sådan förhands-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning skulle kunna vara en stark hämsko på innovationer och produkt- Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;utveckling. Kommitténs förordande av en efterhandsgranskning med möj- Bilaga 3&lt;br&gt;lighet till ingripande för bankinspektionen synes vara den rimliga lösning-&lt;br&gt;en och tillstyrks av NO. Den längst gående åtgärden att förbjuda ett&lt;br&gt;finansiellt instrument som introducerats på marknaden bör bara komma&lt;br&gt;ifråga i uppenbara fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.3 Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 8.3.3 diskuterar kommittén om en prövning av nya finansiella&lt;br&gt;produkter bör förekomma, och när prövningen i så fall skall ske. Det&lt;br&gt;föreslås en efterhandsprövning grundad på rekvisit som är fastlagda i&lt;br&gt;lagstiftningen. Föreningarna godtar en statlig efterhandsgranskning av nya&lt;br&gt;finansiella instrument. En sådan ligger i linje med bankinspektionens&lt;br&gt;nuvarande tillsynsuppgift. Genom att det klargörs att inspektionens pröv-&lt;br&gt;ning skall utgå från vad som kan vara till skada för det allmänna reduceras&lt;br&gt;risken för att handel i sådana instrument som med en annan prövning inte&lt;br&gt;skulle godtas söker sig vid sidan av banker och fondkommissionsbolag.&lt;br&gt;Sådana diskussioner som förekommit i sen tid om införande av s.k.&lt;br&gt;syntetiska derivat bör med förslaget kunna undvikas. Det bör understrykas&lt;br&gt;att prövningen måste göras på grundval av lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste alltid ankomma på utgivarna, marknadsplatserna, marknads-&lt;br&gt;aktörerna och de potentiella placerarna att inom ramen för gällande lag-&lt;br&gt;stiftning besluta om vilka nya instrument skall införas på marknaden. En&lt;br&gt;statlig förhandsgranskning på detta område vore således inte godtagbar.&lt;br&gt;En sådan skulle hämma utveckligen av den svenska finansiella marknaden&lt;br&gt;till nackdel för det väsentliga huvudsyfte den har att uppfylla, nämligen&lt;br&gt;kapitalanskaffning i samhället. För att detta skall kunna uppfyllas på bästa&lt;br&gt;sätt förutsätts möjligheter till smidig anpassning inte minst vid stora&lt;br&gt;internationella affärer. Att i sådana fall först skaffa tillstånd kunde många&lt;br&gt;gånger bli mycket besvärande för möjligheterna till svensk medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.4 Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskammarförbundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna vill här särskilt understryka förslaget om att det inte&lt;br&gt;skall krävas ett förhandsgodkännande för en introduktion av ett nytt&lt;br&gt;finansiellt instrument på marknaden. En statlig förhandsprövning skulle&lt;br&gt;riskera att hämma utvecklingen av den finansiella marknaden. Det bör&lt;br&gt;vara marknadsaktörerna som själva prövar lämpligheten av att lansera ett&lt;br&gt;nytt instrument. En sådan prövning måste antas ske med omdöme och&lt;br&gt;noggrannhet. Skulle introduktionen av det nya papperet senare trots allt&lt;br&gt;visa sig vara till skada kan bankinspektionen, enligt förslaget, ingripa och&lt;br&gt;stoppa handeln. Detta bör vara tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Frågor om säkerhet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.3.1 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen vill därvid särskilt understryka vikten av att betryggan-&lt;br&gt;de säkerhet skall ställas i de fall som anges i lagsförslaget. Vidare är det&lt;br&gt;väsentligt att det i lag slås fast en obligatorisk skyldighet för en clearingor-&lt;br&gt;ganisation, ett bankinstitut eller ett fondkommissionsbolag att tvångsvis&lt;br&gt;avveckla eller på annat sätt neutralisera eller minska risken i en intagen&lt;br&gt;position där säkerhetskravet inte blivit uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen känner tveksamhet inför kommitténs förslag att tillå-&lt;br&gt;ta att banker befrias från kravet på säkerhet i options- och terminshandeln.&lt;br&gt;Förslaget synes utgå från att banker undantagslöst skulle utgöra nollrisk-&lt;br&gt;kunder som motparter i handeln. Detta är ingalunda fallet i synnerhet inte&lt;br&gt;i ett internationellt perspektiv. Förslaget är också ett avsteg från en av&lt;br&gt;kommitténs huvuvdtankar nämligen att det bör råda konkurrensneutrali-&lt;br&gt;tet mellan olika institut på marknaden. Enligt inspektionens åsikt bör inga&lt;br&gt;undantag från kravet på ställande av säkerhet medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således ett överordnat intresse att säkerhetskraven uppfylls. Där-&lt;br&gt;emot synes det vara omotiverat att såsom kommittén föreslagit ha en regel&lt;br&gt;om krav på att clearing skall ske hos en clearingorganisation. En sådan&lt;br&gt;regel kan leda till att faktiska monopol tillskapas. I synnerhet om regeln&lt;br&gt;kombineras med ett fem procentigt kapitaltäckningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.2 Riksgäldkontoret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår att styrelsen för en clearingorganisation får medge ett bank-&lt;br&gt;institut befrielse från de säkerhetskrav i options- och terminshandel som&lt;br&gt;ställs upp i förslaget till lag om handel med fondpapper och andra finansi-&lt;br&gt;ella instrument. Riksgäldskontoret anser att några sådana undantag inte&lt;br&gt;bör vara möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget utgår från att banker är s. k. nollriskkunder, föreställningen att&lt;br&gt;det existerar kunder som inte är förenade med vare sig kredit-, leverans-&lt;br&gt;eller annan risk är emellertid felaktig. Riksgäldskontoret anser det vara en&lt;br&gt;betydelsefull grundregel, som ytterst syftar till att bevara det finansiella&lt;br&gt;systemets stabilitet, att några sådana undantag inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.3 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;NO anförde redan i yttrande över optionsutredningens betänkande att det&lt;br&gt;var värefullt från konkurrenssynpunkt att säkerhetskravet blev lika för alla&lt;br&gt;aktörer, eftersom detta främjar likabehandling av konkurrenter. Options-&lt;br&gt;utredningen ansåg inte att några s. k. nollriskkunder skulle få förekomma.&lt;br&gt;Kommittén för nu en diskussion (avsnitt 8.4.6.7) i denna fråga som leder&lt;br&gt;fram till att huvudprincipen bör vara att alla skall ställa säkerhet för sina&lt;br&gt;åtaganden. Dock finner man att det bör tillskapas en möjlighet att medge&lt;br&gt;undantag från säkerhetskravet för banker. NO anser inte att ett sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantag bör medges. Principen om likabehandling bör inte överges. Då &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slipper man också den av kommittén anförda risken att en clearingorgani- Bilaga 3&lt;br&gt;sation använder befrielse från säkerhetskravet som konkurrensmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.4 Riksbanksfullmäktige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att styrelsen för en clearingorganisation i särskilt&lt;br&gt;beslut får medge ett bankinstitut befrielse från de säkerhetskrav i options-&lt;br&gt;och terminshandel som ställs upp i förslaget till lag om handel med&lt;br&gt;fondpapper och andra finansiella instrument. I likhet med optionsutred-&lt;br&gt;ningen anser fullmäktige dock att några sådana undantag inte bör vara&lt;br&gt;möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget utgår från att banker är s. k. nollriskkunder. Föreställningen&lt;br&gt;att det existerar kunder som inte är förenade med vare sig kredit-, leve-&lt;br&gt;rans- eller annan risk är emellertid felaktig. Fullmäktige anser det vara en&lt;br&gt;betydelsefull grundregel, som ytterst syftar till att bevara det finansiella&lt;br&gt;systemets stabilitet, att några sådana undantag över huvud taget inte&lt;br&gt;medges. Fullmäktige avvisar därför förslaget att undanta bankinstitut från&lt;br&gt;säkerhetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.5 Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 8.4.6 anges att krav på säkerheter bör ställas vid handel i standar-&lt;br&gt;diserade optioner och terminer. Vidare ges möjligheten for vissa bankin-&lt;br&gt;stitut att, efter beslut av clearingorganisations styrelse, befrias från säker-&lt;br&gt;hetskravet vid egna affärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna anser att det bör anges att säkerhet skall ställas dels från&lt;br&gt;kund till fondkommissionär, dels från den senare till clearingorganisa-&lt;br&gt;tionen. Fondkommissionär bör dock har rätt att avstå från säkerhet av&lt;br&gt;kund när säkerhet kan anses obehövlig eller när särskilda skäl annars&lt;br&gt;föreligger för att avstå. I övrigt godtar föreningarna kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.6 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kraven på säkerhet för denna handel är enligt riksförbundet oerhört stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller VMKs diskussion på sid 419—424 i del 1 om undantag&lt;br&gt;från kraven att ställa säkerhet hävdar riksförbundet att begreppet nollrisk-&lt;br&gt;kund måste kunna behållas. VMK noterar själv på sid 420 att det mot&lt;br&gt;bakgrund av olika kunders kreditvärdighet kan framstå som naturligt att&lt;br&gt;kunder behandlas olika i affärslivet. Som riksförbundet anförde i sitt&lt;br&gt;yttrande över optionsutredningens förslag bör åtminstone de största för-&lt;br&gt;säkringsbolagen, med hänvisning just till deras kapitalstyrka och den&lt;br&gt;omfattande tillsyn som försäkringsinspektionen har över bolagen, kunna&lt;br&gt;bedömas som nollriskföretag. Eftersom försäkringsverksamhetens syfte är&lt;br&gt;att bära risker för försäkringstagarkollektivet måste bolagen enligt sitt&lt;br&gt;regelverk, försäkringsrörelselagen, ha en solid organisation for detta. De&lt;br&gt;måste i särskild ordning förvalta sin egendom för försäkringstagarnas&lt;br&gt;räkning. Ett krav på att avsätta säkerheter hos någon annan skulle innebä-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ra att de avhänder sig en del av sin egendom, vilket skulle utgöra samma&lt;br&gt;nackdel för försäkringsbolagens verksamhet som bankerna hänvisat till att&lt;br&gt;säkerhetskraven skulle innebära i deras rörelse. När VMK föreslår att&lt;br&gt;möjlighet skall finnas att befria vissa banker från att ställa säkerheter finns&lt;br&gt;enligt riksförbundets mening samma skäl att befria vissa försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle alla försäkringsbolag ändå omfattas av kraven på ställande av&lt;br&gt;säkerhet måste beaktas att det blir mycket komplicerat för bolagen att&lt;br&gt;ställa säkerheter hos varje fondkommissionär som de stora bolagen hand-&lt;br&gt;lar med. För att bevara anonymiteten i sina affärer sprider dessa bolag&lt;br&gt;affärerna hos olika fondkommissionärer. Att flytta säkerheter fram och&lt;br&gt;tillbaka mellan kommissionärerna allt efter affärernas skiftande omfatt-&lt;br&gt;ning skulle medföra transport- och ränterisker som bolagen ej kan accepte-&lt;br&gt;ra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.7 Penningmarknadscentralen PMC AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I § 4 föreslås att handel med standardiserade optioner och terminer skall&lt;br&gt;vara föremål för clearing hos en clearingorganisation. Det främsta motivet&lt;br&gt;bakom förslaget om en lagfäst skyldighet att cleara standardiserade termi-&lt;br&gt;ner och optioner hos en clearingorganisation torde vara en önskan om&lt;br&gt;förhöjd säkerhet på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskan om förhöjd säkerhet torde delas av samtliga aktörer, med un-&lt;br&gt;dantag av de som spekulerar med andras säkerheter. Vi ifrågasätter sålun-&lt;br&gt;da inte motiven för ny lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser vi att metoden att erhålla den förhöjda säkerheten ge-&lt;br&gt;nom ett krav på obligatorisk clearing hos en clearingorganisation är felak-&lt;br&gt;tig. Dessutom skulle detta leda till ett faktiskt monopol för en redan&lt;br&gt;etablerad clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den önskade säkerhetsnivån kan erhållas på annat och marknadsmäs-&lt;br&gt;sigt mer neutralt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enklaste torde vara att föreskriva att företag får bedriva handel i&lt;br&gt;standardiserade eller icke standardiserade optioner och i terminer först&lt;br&gt;efter godkännande av Bankinspektionen och att de därvid måste följa de&lt;br&gt;av Bankinspektionen fastställda kraven på säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att varje nytt finansiellt instrument som någon vill intro-&lt;br&gt;ducera på marknaden och som är avsett för allmän handel först klassifice-&lt;br&gt;ras ur risksynpunkt av Bankinspektionen som också utformar krav på&lt;br&gt;säkerhet utifrån denna klassificering. Motsvarande klassificering görs re-&lt;br&gt;dan i dag vad gäller kapitaltäckningskrav på banker och fondkommissions-&lt;br&gt;bolag vad gäller deras placeringar och exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger därefter Bankinspektionen att vid sin granskning av banker&lt;br&gt;och fondkommissionsbolag som bedriver handel i sådana finansiella in-&lt;br&gt;strument, kontrollera att säkerhetsföreskrifterna följs och att tillämpa de&lt;br&gt;sanktioner de finner lämpligt mot de som bryter mot föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Blankning och leveranskapacitet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.4.1 Svea hovrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den förhållandevis modesta form av fenomenet blank-&lt;br&gt;ning som förslaget innefattar och då fenomentet är allmänt godtaget i&lt;br&gt;internationella sammanhang har hovrätten inte något att invända mot att&lt;br&gt;förbudet mot blankning tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.2 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK har relativt noggrant prövat frågan om tillåtande av blankning och&lt;br&gt;stannat för att s. k. äkta blankning i princip bör vara tillåten medan s. k.&lt;br&gt;oäkta blankning i princip bör vara förbjuden. Bankinspektionen delar&lt;br&gt;denna kommitténs bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom kommittén framhållit är erfarenheterna av blankning i Sverige&lt;br&gt;små. Det är därför viktigt att avskaffandet av förbudet mot äkta blankning&lt;br&gt;sker under kontrollerade former. Det regelsystem som kommittén förordar&lt;br&gt;i denna fråga skapar också förutsättningar för att blankningsafTärer inled-&lt;br&gt;ningsvis endast sker i ett mycket begränsat antal aktieslag. Såsom nämnts&lt;br&gt;under avsnitt 3.2 anser inspektionen däremot att ett annat synsätt kan&lt;br&gt;läggas på räntebärande papper. Det är också av vikt att den som yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt förmedlar lån av fondpapper står under bankinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har av flera skäl en restriktiv inställning till blank-&lt;br&gt;ningsaffärer. Tillåtande av äkta blankning och slopandet av leveranskapa-&lt;br&gt;citetskravet för aktieoptioner kan antas öka möjligheterna att manipulera&lt;br&gt;kursen både på optionerna och på den underliggande aktien. Inspektionen&lt;br&gt;kommer därför att med uppmärksamhet följa utvecklingen. Visar det sig&lt;br&gt;att tillåtande av äkta blankning leder till bristande ordning på marknaden&lt;br&gt;bör inspektionen ges möjlighet att omedelbart stoppa sådana tendenser.&lt;br&gt;Detta kan ske genom att inspektionen ges rätt att återta ett tidigare givet&lt;br&gt;godkännande dvs. om inspektionen medgivit äkta blankning av ett före-&lt;br&gt;tags aktier så bör inspektionen också ha rätt att återta ett sådant medgivan-&lt;br&gt;de. Införs en sådan möjlihget bör det leda till att i vart fall de institut som&lt;br&gt;står under tillsyn själva stävjar varje tendens till missbruk. Inspektionen&lt;br&gt;förordar således att ett tillägg görs i 13 § första stycket i lagförslaget med&lt;br&gt;innehåll att sådant godkännande som där sägs kan återtas av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta tillägg i lagförslaget anser bankinspektionen att lagstiftaren&lt;br&gt;vidtagit så omfattande försiktighetsåtgärder att de risker för manipula-&lt;br&gt;tioner och andra oegentligheter som blankningsförbudets upphävande kan&lt;br&gt;leda till minimerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis kommer bankinspektionen att behandla frågan om äkta&lt;br&gt;blankning som en försöksverksamhet. Beroende på utvecklingen och aktö-&lt;br&gt;rernas benägenhet att inte missbruka den nyvunna friheten kan antalet&lt;br&gt;blankningsbara fondpapper utökas eller minskas. Eftersom de föreslagna&lt;br&gt;reglerna är flexibla är det aktörernas eget agerande som kommer att vara&lt;br&gt;avgörande för hur snabbt blankningsförbudet kan avvecklas i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK har inte förordat införandet av en regel om leveranskapacitet. I&lt;br&gt;stället har kommittén föreslagit en regel där krav på underliggande tillgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till standardiserade optioner och terminer ställs upp. Bankinspektionen&lt;br&gt;accepterar kommitténs synsätt utom på en avgörande punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de skäl som kommittén anför for att inte ställa upp något krav på&lt;br&gt;leveranskapacitet är att blankningsförbudet föreslås bli avskaffat. Bankin-&lt;br&gt;spektionen tillstyrker förslaget under förutsättning av — vilket närmare&lt;br&gt;redovisas nedan — att möjligheten till blankning kringgärdas med stränga&lt;br&gt;regler för hur blankning skall få gå till och att inspektionen ges rätt att ange&lt;br&gt;i vilka fondpapper blankning får ske. Tillåtande av blankningsaffärer torde&lt;br&gt;mot bakgrund härav i vart fall inledningsvis komma att avse endast ett&lt;br&gt;fåtal aktieslag. En trolig början kan vara att medge blankning i de 16 mest&lt;br&gt;omsatta aktieslagen på Stockholms fondbörs. När det gäller räntebärande&lt;br&gt;papper finns dock knappast skäl för en så restriktiv hållning. För sådana&lt;br&gt;papper bör inspektionen vara oförhindrad att ge ett generellt tillstånd till&lt;br&gt;blankning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den situationen kan komma att inträffa att det på marknaden kommer&lt;br&gt;att finnas aktieoptioner där blankning av den underliggande aktien är&lt;br&gt;tillåten och där sådan blankning är förbjuden. I sistnämnt fall kommer&lt;br&gt;nuvarande förhållanden således att bestå. Enligt bankinspektionens me-&lt;br&gt;ning finns det i dessa fall goda skäl som talar för ett krav på leveranskapa-&lt;br&gt;citet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen förordar mot bakgrund av vad som sagts att den&lt;br&gt;föreslagna lagen kompletteras med en bestämmelse som ger inspektionen&lt;br&gt;rätt att föreskriva krav på leveranskapacitet i de fall blankning av det&lt;br&gt;underliggande fondpapperet inte är tillåtet samt att det av lag eller motiv-&lt;br&gt;uttalanden framgår att inspektionens godkännande av fondpapper för&lt;br&gt;blankning kan ges generellt för en viss typ av fondpapper såsom t. ex.&lt;br&gt;riksobligationer eller statsskuldväxlar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.3 Riksskatteverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att blankning skall tillåtas. Det är Länsskattemyndig-&lt;br&gt;hetens uppfattning att nya instrument på finansmarknaden ofta ger upp-&lt;br&gt;hov till olika former av skatteplanering. Länsskattemyndigheten kan för&lt;br&gt;närvarande inte peka på några konkreta risker med blankning härvidlag&lt;br&gt;men anser att man noga bör utreda skattemässiga konsekvenser innan man&lt;br&gt;tillåter blankning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.4 Riksgäldskontoret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lagstiftning finns ett förbud för ett fondkommissionsbo-&lt;br&gt;lag att för egen räkning sälja fondpapper som bolaget har mottagit som lån&lt;br&gt;eller att medverka vid blankning för annans räkning. Riksgäldskontoret&lt;br&gt;instämmer med kommittén att de skäl som förelåg vid lagens ikraftträdan-&lt;br&gt;de inte föreligger i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot blankning har för den räntebärande marknaden inneburit&lt;br&gt;att en lånemarknad med internationell förebild ej utvecklats. En sådan&lt;br&gt;lånemarknad vore enligt kontorets åsikt ett framsteg för den svenska&lt;br&gt;räntebärande marknaen. En sådan skulle leda till en mer flexibel och likvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknad och en effektivare prissättning. Den risk for kursmanipulationer,&lt;br&gt;som skulle kunna befaras i en liten och tunn marknad, är ej vid handen när&lt;br&gt;det gäller handeln i räntebärande statspapper. Kontoret vill därför under-&lt;br&gt;stryka vikten av att förbudet för blankning slopas vad gäller handeln i&lt;br&gt;statspapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.5 Riksbanksfullmäktige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige ansluter sig till kommitténs förslag att avskaffa förbudet mot&lt;br&gt;blankningsaffärer. Möjlighet till blankning på penning- och obligations-&lt;br&gt;marknaderna kommer enligt fullmäktiges mening att leda till stabilare&lt;br&gt;marknader med reducerade räntevariationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att bankinspektionen skall avgöra vilka värdepap-&lt;br&gt;per som är lämpliga att blanka. Motivet för detta är att undvika kursmani-&lt;br&gt;pulation i papper med liten omsättning. På penning- och obligationsmark-&lt;br&gt;naderna finns emellertid inte de risker för kursmanipulationer som kan&lt;br&gt;finnas på aktiemarknaden. Den specifika risken i ett räntebärande värde-&lt;br&gt;papper är begränsad, varför kursen i huvudsak styrs av den allmänna&lt;br&gt;ränteutvecklingen. Fullmäktige anser därför att det bör ges en generell&lt;br&gt;möjlighet att utföra blankningsaffärer på penning- och obligationsmarkna-&lt;br&gt;derna, i synnerhet i stats- och bostadspapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiellt bör det dessutom betonas att möjligheterna till kursmanipu-&lt;br&gt;lationer inte är beroende av om blankning av tillgången i fråga är tillåten&lt;br&gt;eller ej. Problem med prissättningen uppkommer i första hand om omsätt-&lt;br&gt;ningen i tillgången är liten. Mycket talar för att möjlighet till blankning gör&lt;br&gt;att marknadspriserna blir mer rättvisande, t. ex. genom att investerare som&lt;br&gt;tror på ett kursfall men inte innehar tillgången kan påverka prisutveckling-&lt;br&gt;en. Detta miskar riskerna i handeln och kan i sig bidra till att förbättra&lt;br&gt;likviditeten. Att införa starka begränsningar i blankningsmöjligheterna&lt;br&gt;kan därför motverka syftet att minska riskerna för kursmanipulationer.&lt;br&gt;Fullmäktige ställer sig därför skeptiskt till kommitténs förslag att använda&lt;br&gt;likviditeten i ett värdepapper som utgångspunkt för bedömningen om&lt;br&gt;blankning bör tillåtas eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.6 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen tillstyrker att förbudet mot äkta blankning upphävs. Styrel-&lt;br&gt;sen kan vidare godta att oäkta blankning tillåts den korta tid en säljtrans-&lt;br&gt;aktion är registrerad i den dagliga journalen hos VPC. Styrelsen har ej&lt;br&gt;heller något att erinra mot de särskilda regler som föreslås om skriftligt&lt;br&gt;avtal, tidsbegränsning, begränsning av antalet blankningsbara fondpapper&lt;br&gt;och rapporteringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.7 Allmänna pensionsfonden (2:a löntagarfondstyrelsen)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi delar kommitténs uppfattning att endast äkta blankning bör tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.8 Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att det nuvarande förbudet mot äkta blankning upp-&lt;br&gt;hävs. Föreningarna tillstyrker förslaget och ställer sig bakom kommitténs&lt;br&gt;motiveringar i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även oäkta blankning tas upp i betänkandet, varvid det föreslås ett&lt;br&gt;förbud för sådan blankning, dock med undantag för blankning under den&lt;br&gt;korta tid då en säljtransaktion är registrerad i den dagliga journalen hos&lt;br&gt;VPC. Föreningarna har inget att invända mot detta, eftersom en sådan&lt;br&gt;”blankning” kan underlätta för handeln i vissa fall. Det kan dock förutses&lt;br&gt;att man inom fondhandeln alltjämt kommer att tillämpa huvudregeln att&lt;br&gt;den som säljer aktier skall kunna dokumentera ett innehav av dessa i&lt;br&gt;enlighet med grunderna för de leveransregler för den svenska marknaden&lt;br&gt;som Svenska fondhandlareföreningen utfärdat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den äkta blankningen föreslår kommittén ett antal form-&lt;br&gt;krav och begränsningar. Möjligheten till blankning är av stor vikt för att&lt;br&gt;upprätthålla en likvid marknad. Det är då också viktigt att regleringen inte&lt;br&gt;lägger hinder i vägen för ett utnyttjande av blankningsmöjligheterna på&lt;br&gt;den svenska marknaden till förfång för bästa möjliga utveckling av mark-&lt;br&gt;naden. Regelsystemet måste således medge effektiva och organiserade&lt;br&gt;lånemöjligheter. Lån av värdepapper i ordnade former förekommer på de&lt;br&gt;flesta större utländska marknader och anses där som en viktig funktion för&lt;br&gt;att möjliggöra korrekta leveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter från utländska stora marknader visar att blankning i denna&lt;br&gt;form är till mycket tydlig nytta för marknadsfunktionen. Det gäller både&lt;br&gt;aktie- och räntemarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna ser risker i att de av kommittén föreslagna restriktionerna&lt;br&gt;med ett föreskrivet avtalsformulär och en låst tidsram för lån på längst tre&lt;br&gt;månader kan få negativa effekter på möjligheterna att utnyttja blankning&lt;br&gt;till full nytta för marknaden. Blir det så, är de positiva effekterna med&lt;br&gt;kommitténs förslag begränsade. På de viktigaste utländska marknaderna&lt;br&gt;finns inga föreskrivna avtalsformulär. Däremot förekommer lånemed-&lt;br&gt;givanden, i t. ex. depåavtal som tecknas i samband med öppning av värde-&lt;br&gt;pappersdepå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vanlig form för blankning är återköpsavtal. Utan omsättningsskatt&lt;br&gt;bör s. k. repor kunna fungera också i Sverige. När en market maker skall&lt;br&gt;skydda risker i ett värdepapperslager skulle det t. ex. kunna ske genom att&lt;br&gt;”repa” in ett visst papper i lagret. Regleringen får inte hindra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett föreskrivet avtalsformulär uppstår risk för att de tillvägagångs-&lt;br&gt;sätt som vore mest lämpliga i en viss situation inte skulle kunna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden föreslår föreningarna att några föreskrifter&lt;br&gt;inte utfärdas rörande avtalsformulär och absolut tidsfrist. Det bör i stället&lt;br&gt;anförtros åt branschen genom organisationerna att — på det sätt fond-&lt;br&gt;handlareföreningen redan tagit initiativ till rörande market making —&lt;br&gt;utarbeta normer för hur en ändamålsenlig blankning skall ske i organiserad&lt;br&gt;och säker form. Det får sedan ankomma på bankinspektionen att i sin&lt;br&gt;tillsyn bevaka att allt går rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande s. k. leveranskapacitet har kommittén konstaterat att kravet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;härpå varit starkt förknippat med blankningsförbudget. Genom att detta Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;föreslås upphävt kan kravet på leveranskapacitet avskaffas. Föreningarna Bilaga 3&lt;br&gt;har tidigare invänt mot kravet på leveranskapacitet för förvärvade aktie-&lt;br&gt;säljoptioner. Kravet har föranlett att marknaden för sådana optioner i dag&lt;br&gt;liksom tidigare är ytterst tunn och att aktieoptionernas riskavläggande&lt;br&gt;funktion inte kunnat verka fullt ut. Föreningarna delar sålunda kommit-&lt;br&gt;téns uppfattning att det inte finns skäl att i lag ange krav på leveranskapa-&lt;br&gt;citet för vare sig utfärdade köpoptioner eller förvärvade sälj optioner.&lt;br&gt;Dock bör det, som kommittén anfört, få fritt för en clearingorganisation&lt;br&gt;att träffa avtal som leder till en garanterad leveranskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.9 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK:s förslag att tillåta s. k. äkta blankning är också ett led i att skapa god&lt;br&gt;likviditet. Riksförbundet kan tillstyrka förslaget med hänsyn till att verk-&lt;br&gt;samheten föreslås få ske i begränsade former.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.10 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;LO delar däremot inte utredningens syn på s. k. blankning. Skall allmänhe-&lt;br&gt;tens förtroende för värdepappersmarknadens funktion kunna upprätthål-&lt;br&gt;las är det väsentligt att verksamheten har stöd i allmänhetens rättsmedve-&lt;br&gt;tande och att reglerna inte i onödan uppmuntrar till spekulativa beteen-&lt;br&gt;den, vars samhällsekonomiska värde torde vara svåra att visa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.11 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Invik biträder kommitténs slutsatser vad avser blankning men anser inte&lt;br&gt;att reglerna bör göras så detaljerade vad avser bankinspektionens roll som&lt;br&gt;föreslås. Invik biträder inte kommitténs förslag till formella regler för&lt;br&gt;aktielån och blankning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs motivering till förslaget att bankinspektionen skall bestäm-&lt;br&gt;ma vilka fondpapper som får utnyttjas för blankning synes inte övertygan-&lt;br&gt;de. På sätt kommittén själv angett kan blankningseffekten uppnås genom&lt;br&gt;andra förfaranden (jfr betänkandet del 2 s 79 m). Kommittén har inte i&lt;br&gt;förslag till lag om handel med fondpapper och andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment infört krav på att bankinspektionen skall godkänna de fondpapper&lt;br&gt;som omfattas av optioner eller terminer. Principiellt får det anses strida&lt;br&gt;mot bankinspektionens roll som tillsynsmyndighet att myndigheten ges&lt;br&gt;möjlighet att styra vilka värdepapper som skall vara föremål för ett visst&lt;br&gt;slags handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommittén självt funnit är blankning tillåtet i ett flertal länder. Om&lt;br&gt;blankning tillåts i Sverige utöver vad som gäller i dag minskas risken för att&lt;br&gt;sådan verksamhet helt flyttar utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att blankningsförbudet tas bort bör de skattemässiga&lt;br&gt;konsekvenserna regleras. En sådan reglering får dock inte leda till att&lt;br&gt;förfarandet blir bedömt mer ogynnsamt än andra likvärdiga förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att aktielån för blankning skall ske enligt särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skriftlig handling enligt av bankinspektionen fastställt formulär. Invik &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfattar detta så att aktielån i andra sammanhang inte kräver skriftligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtal. Aktielån kan t. ex. förekomma for att uppfylla leveransskyldigheten i&lt;br&gt;samband med optionshandel. Invik vill i detta sammanhang när aktielån&lt;br&gt;diskuteras påpeka att det civilrättsligt egentligen inte är fråga om ”lån”&lt;br&gt;utan om ”forsträckning”. Då en avgift utgår kan det också tänkas att&lt;br&gt;frågan är om en slags hyra då ”lån” och ”forsträckning” i princip avser&lt;br&gt;benefika transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invik delar inte kommitténs uppfattning att formulär for avtal skall&lt;br&gt;fastställas av bankinspektionen. Däremot delar Invik kommitténs uppfatt-&lt;br&gt;ning att avtalen skall träffas skriftligen men detta krav bör upprätthållas&lt;br&gt;för alla slag av aktielån på motsvarande sätt som gäller for alla slag av&lt;br&gt;förfoganden som omfattas av lagen om rätt att förfoga över annan tillhöri-&lt;br&gt;ga fondpapper (förfogandelagen). Invik föreslår att en särskild lag införs&lt;br&gt;som reglerar både frågan om aktielån/aktieförsträckning och rätten att&lt;br&gt;förfoga över annan tillhörigt fondpapper så att en enhetlig reglering kom-&lt;br&gt;mer till stånd. Att förfoga över fondpapper genom lån eller försträckning&lt;br&gt;är inte mer ingripande än att förfoga över fondpapper som innehas som&lt;br&gt;pant eller säkerhet. Förfogandelagen tillämpas på den som innehar fond-&lt;br&gt;papper som pant eller på grund av inköp och på fondkommissionär som&lt;br&gt;har mottagit fondpapper till förvaring, dvs. sådan verksamhet som liknar&lt;br&gt;värdepappersforvaltning enligt förslaget till fondkommissionslag. Invik&lt;br&gt;har uppfattat att förfogandelagens bestämmelser avseende fondkommis-&lt;br&gt;sionärer och banker kommer att bli tillämplig på den som bedriver till-&lt;br&gt;ståndspliktig verksamhet enligt förslaget till fondkommissionslag. Detta&lt;br&gt;innebär att de generella förfogandeavtal som tillämpas av fondkommissio-&lt;br&gt;närer med stöd av 2 § förfogandelagen också kan användas av värdepap-&lt;br&gt;persförmedlare då dessa kommer att stå under bankinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inviks huvudsakliga motiv till att formulären inte skall fastställas av&lt;br&gt;bankinspektionen är i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfoganden enligt förfogandelagen skall ske skriftligen. Sådana förfo-&lt;br&gt;ganden kan vara mer ingripande än aktielån och något krav på att bankin-&lt;br&gt;spektionen skall fastställa särskilda avtalsformulär for sådan verksamhet&lt;br&gt;har inte uppställts. Motivet härtill är helt enkelt att man inte har funnit att&lt;br&gt;något behov föreligger. Kommittén har inte i förslaget förebringat något&lt;br&gt;sådant särskilt behov. Ur samhällets synpunkt måste det vara viktigare att&lt;br&gt;kontroll sker av den som driver verksamheten i fråga vilket kommer att&lt;br&gt;ske genom bankinspektionens tillsyn. Ett avtalsformulär kan inte heller&lt;br&gt;bota den fråga som är av störst betydelse för att skydda aktieutlånare vid&lt;br&gt;aktielånen, nämligen att erforderlig säkerhet ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på visst formulär skall enligt kommittén gälla i samband med att&lt;br&gt;näringsidkare lånar aktier. Kommitténs uttalanden om vem som är nä-&lt;br&gt;ringsidkare är något oklart då man dels hänvisar till konsumentlagstift-&lt;br&gt;ningens begrepp (betänkandet del 2 s 87 my), dels hänvisar till bokförings-&lt;br&gt;lagens bestämmelser (betänkandet del 2 s 354 x).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Avräkningsnota&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.5.1 Riksskatteverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadskommittén har inte ansett det meningsfullt att&lt;br&gt;räkna upp alla de olika finansiella instrument som förekommer på mark-&lt;br&gt;naden. ”Nya instrument introduceras ständigt och en sådan uppräkning&lt;br&gt;skulle snabbt bli föråldrad”. Kommittén har därför valt att ge de värde-&lt;br&gt;papper som omfattas av förslaget en allmän beskrivning. 1 konsekvens&lt;br&gt;med detta synsätt stadgas i 1 § förslag till lag om börs- och clearingverk-&lt;br&gt;samhet följande: ”Denna lag innehåller bestämmelser om börs- och cle-&lt;br&gt;aringverksamhet som avser fondpapper och andra finansiella instrument”.&lt;br&gt;Motsvarande paragraf finns intagen i 1 § förslag till lag om handel med&lt;br&gt;fondpapper och andra finansiella instrument. Det kan därför ifrågasättas&lt;br&gt;om kommitténs författningsforslag till lag om ändring i taxeringslagen 39 §&lt;br&gt;9 p bör kvarstå i sin nuvarande utformning vad gäller de uppgifter en&lt;br&gt;anmaning kan avse. Enligt 43 § fondkommissionslagen finns inte motsva-&lt;br&gt;rande begränsning för de fall vid vilka fondkommissionär är skyldig att&lt;br&gt;upprätta avräkningsnota. i 43 § stadgas ” vid köp, försäljning eller byte av&lt;br&gt;fondpapper eller andra finansiella instrument skall avräkningsnota upprät-&lt;br&gt;tas samma dag som avtal därom slutits ”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringslagen bör därför ändras till följande såvitt gäller vad uppgif-&lt;br&gt;tern skall avse i 39 § 9 p. ”Sådana uppgifter som enligt 45 § fondkommis-&lt;br&gt;sionslagen skall tas in i avräkningsnota och som skall upprättas enligt 43 §&lt;br&gt;samma lag”.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5.2 Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna 43 § fondkommissionslagen anges skyldigheten att upp-&lt;br&gt;rätta avräkningsnota. Denna skyldighet bör anpassas till rådande förhål-&lt;br&gt;landen. Det måste således vara möjligt att för utlandsrelaterade affarer&lt;br&gt;upprätta nota först nästkommande bankdag, eftersom sådana affärer kan&lt;br&gt;ske ”hur sent som helst” på dygnet. Vidare bör det vara möjligt att ersätta&lt;br&gt;notan med meddelande i annan form. 11, ex. SAX, liksom i andra system,&lt;br&gt;finns således möjlighet att bekräfta avslut på annat sätt än genom svarsno-&lt;br&gt;ta. Det bör också för depåkunder vara möjligt att komma överens om att&lt;br&gt;en registrering i depån skall ersätta en avräkningsnota. Nota bör således&lt;br&gt;kunna ersättas av meddelande eller registrering i annan form förutsatt att&lt;br&gt;mottagaren godtagit denna form eller att mottagaren på ett med notan&lt;br&gt;likvärdigt sätt får besked om affären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att kommitténs förslag leder till att det inte krävs att&lt;br&gt;avräkningsnota upprättas vid affärer mellan personer som inte är auktori-&lt;br&gt;serade. Det är oklart om detta varit avsikten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.6.1 Svea hovrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätt förefaller vara en lämplig fullföljdsinstans för bankinspektio-&lt;br&gt;nens beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6.2 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;NO anförde redan i remissyttrande över optionsutredningens betänkande&lt;br&gt;argument mot att införa positionsbegränsningsregler. NO ser därför posi-&lt;br&gt;tivt på att kommittén kommer till slutsatsen att sådana regler inte bör&lt;br&gt;införas. Det synes dock rimligt att införa en sådan regel om hur standardi-&lt;br&gt;serade optioner och terminer skall vara konstruerade som kommittén&lt;br&gt;föreslår i syfte att motverka prismanipulationer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6.3 Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareforeningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén diskuterar i avsnitten 8.4.8 och 8.4.9 behovet av att i lag ställa&lt;br&gt;krav på positions- och lösenlimiter. Kommitténs slutsats blir att detta inte&lt;br&gt;kan anses befogat mot bakgrund dels av att det föreslås krav på hur&lt;br&gt;derivativa instrument skall vara konstruerade, dels kontrollsvårigheterna&lt;br&gt;rörande sådana limiter. Syftet att via positionsbegränsningar minska ri-&lt;br&gt;skerna i handeln anser kommittén att man uppnår genom säkerhetssyste-&lt;br&gt;met. Föreningarna har inga invändningar mot kommitténs förslag. I det&lt;br&gt;fall behov av positions- eller lösenlimiter uppkommer är det den som&lt;br&gt;tillhandahåller marknadsplats eller clearing som är bäst skickad att sätta&lt;br&gt;upp regler för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att bankinspektionen skall övervaka efterlevnaden&lt;br&gt;av bestämmelserna rörande handel i fondpapper och andra finansiella&lt;br&gt;instrument. Sålunda föreslås att samtliga institut som medverkar i handel i&lt;br&gt;dessa instrument, vare sig de är auktoriserade av bankinspektionen eller&lt;br&gt;ej, skall omfattas av de föreslagna reglerna. Föreningarna, som tillstyrker&lt;br&gt;förslaget, anser att en utvidgning av den kontrollerbara kretsen som deltar&lt;br&gt;i handeln med fondpapper och andra finansiella instrument är nödvändig&lt;br&gt;bl. a. med tanke på allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden&lt;br&gt;som sådan. Det vore olyckligt om olika aktörer kunde agera olika p. g. a. att&lt;br&gt;de verkar utifrån skilda spelregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 8.4.11 diskuteras handeln i råvaru- och valutaderivat, varvid&lt;br&gt;kommittén föreslår att de särskilda bestämmelserna om handel med de-&lt;br&gt;rivat skall omfatta även sådana derivat. Föreningarna delar kommitténs&lt;br&gt;uppfattning att de föreslagna reglerna för derivat även bör vara tillämpliga&lt;br&gt;för handel i råvaru- och valutaderivat. Då det emellertid är ofrånkomligt&lt;br&gt;att det finns en koppling mellan handel i derivat och handel i underliggan-&lt;br&gt;de värden, anser föreningarna att de som bereds möjlighet att handla i&lt;br&gt;derivativa instrument även bör beredas möjlighet att handla i det underlig-&lt;br&gt;gande värdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6.4 Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Underliggande värde (11 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vissa krav på det underliggande värdet för att handel&lt;br&gt;skall få ske i optioner och terminer i detta värde. Syftet härmed sägs vara&lt;br&gt;att motverka värdestegring på derivatinstrument genom att på otillbörligt&lt;br&gt;sätt påverka värdet på det underliggande värdet samt att främja en tillför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;litlig kurssättning. Syftet kan också vara att motverka värdeminskningar&lt;br&gt;på derivatinstrument. Det finns ju alltid två parter med, i princip, rakt&lt;br&gt;motsatta intressen. Bestämmelsen bör ändras till ”att motverka möjlighe-&lt;br&gt;terna att skapa en värdeförändring på standardiserade optioner” etc.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Fondkommissionärer och andra aktörer på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Tillståndsfrågor m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1.1 Svea hovrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten tillstyrker att de med lagförslaget avsedda verksamheterna&lt;br&gt;underkastas ett gemensamt auktorisationsförfarande och instämmer i att&lt;br&gt;bankinspektionen är det lämpligaste organet att omhänderha såväl till-&lt;br&gt;ståndsprövningen som tillsynsfunktionen enligt lagen. Hovrätten instäm-&lt;br&gt;mer vidare i att bankinspektionens beslut enligt fondkommissionslagen&lt;br&gt;bör överklagas till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-harmoniseringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte börsdirektivet stipuleras att den som ansöker om tillstånd att&lt;br&gt;bedriva bl. a. fondkommissionsverksamhet har rätt till ett motiverat beslut&lt;br&gt;om tillstånd beviljats eller ej inom tre månader från det att en komplett&lt;br&gt;ansökan gjorts. Vidare anges att i den mån inget beslut ges inom sex&lt;br&gt;månader skall det anses som om ansökan lämnats utan bifall. Hovrätten&lt;br&gt;anser att regeln har ett klart berättigande även inom svensk lagstiftning&lt;br&gt;och föreslår att en bestämmelse av detta slag tas in i fondkommisions-&lt;br&gt;lagen. Därvid bör även anges att det formlösa avslagsbeslutet går att&lt;br&gt;överklaga till domstol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.2 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår att förutom fondkommissionsrörelse även ytterligare fem&lt;br&gt;typer av finansiella tjänster skall vara föremål för tillståndsplikt. Förslaget&lt;br&gt;är en anpassning till regler som föreslås gälla inom EG. Förslaget får till&lt;br&gt;följd att de flesta som bedriver någon form av finansiell verksamhet och&lt;br&gt;som riktar sig mot eller har betydelse för allmänheten kommer att regleras&lt;br&gt;på ett enhetligt sätt. Bankinspektionen tillstyrker att förslagen genomförs&lt;br&gt;utom såvitt avser skyldigheten för banker och fondkommissionsbolag att&lt;br&gt;söka tillstånd för samtliga typer av verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget medför en betydande arbetsinsats från bankinspektionens&lt;br&gt;sida. Detta är ofrånkomligt men den arbetsinsatsen bör kunna minskas&lt;br&gt;genom ett par enkla förändringar av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG-förslaget krävs inte särskild auktorisation för bank som bedri-&lt;br&gt;ver investeringsverksamhet och vars banktillstånd omfattar ifrågavarande&lt;br&gt;verksamhet. För en bank torde emissionsförmedlarrörelse, marknadsga-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rantrörelse, fondpappersförvaltarrörelse, placeringsrådgivarrörelse och&lt;br&gt;värdepappersförmedlarrörelse kunna anses utgöra en normal del av en&lt;br&gt;banks verksamhet. För att uppfylla de normer som föreslås gälla inom EG&lt;br&gt;synes det vara tillräckligt att i bankrörelselagen ange att dessa typer av&lt;br&gt;verksamhet omfattas av bankoktrojen. Därigenom kan en hel del onödig&lt;br&gt;tillståndsgivning undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för ett aktiebolag som beviljats fondkommissionstillstånd bör&lt;br&gt;presumtionen vara att bolaget har kapacitet att fullgöra nyss nämnda&lt;br&gt;uppgifter. I fondkommissionslagen bör därför införas en bestämmelse där&lt;br&gt;det slås fast att även dessa verksamheter omfattas av fondkommissions-&lt;br&gt;tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen finner det vara angeläget att här förordade föränd-&lt;br&gt;ringar genomförs. Varje möjlighet till förenkling av regelsystemet bör tas&lt;br&gt;till vara under förutsättning att kraven på säkerhet och sundhet inte&lt;br&gt;eftersätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK:s förslag innehåller regler om minimikapital for bolag som önskar&lt;br&gt;bedriva vissa finansiella verksamheter. För fondkommissionär, marknads-&lt;br&gt;garanter och emissionsförmedlare föreslås ett aktiekapital på minst 10&lt;br&gt;Mkr och för övriga tillståndspliktiga verksamheter under förutsättning att&lt;br&gt;bolagen inte handlar i egen portfölj minst 500000 kr. Inspektionen anser&lt;br&gt;att de föreslagna nivåerna är för låga. Det är av vikt att bolag som etablerar&lt;br&gt;sig på marknaden i kraft av ett tillstånd från bankinspektionen har goda&lt;br&gt;förutsättningar för att bedriva verksamheten varaktigt. Inspektionen anser&lt;br&gt;att ett aktiekapital på 25 Mkr för fondkommissionärer, marknadsgaranter&lt;br&gt;och emissionsförmedlare och 1 Mkr för fondpappersförvaltare, placerings-&lt;br&gt;rådgivare och värdepappersförmedlare bättre svarar mot syftet med regle-&lt;br&gt;ringen. Det högre kapitalkravet bör gälla så snart någon av de sistnämnda&lt;br&gt;även handlar i egen portfölj.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.3 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;NO är skeptisk till att inför nya regleringar på marknader där inte några&lt;br&gt;missförhållanden av betydelse har konstaterats och där skyddsintresset för&lt;br&gt;allmänheten inte är framträdande. Mot denna bakgrund är NO principiellt&lt;br&gt;negativ till kommitténs förslag att föra in nästan alla kategorier av aktörer&lt;br&gt;som yrkesmässigt driver finansiell verksamhet med anknytning till värde-&lt;br&gt;papper under den nya fondkommissionslagen, inkluderande auktorisation&lt;br&gt;och tillsyn. Med hänsyn till intresset av att uppnå en harmoniering med de&lt;br&gt;regler som kan förväntas inom EG enligt det av kommittén återgivna&lt;br&gt;direktivförslaget vill NO ändå inte motsätta sig förslaget att införa regle-&lt;br&gt;ring för även övriga verksamheten vid sidan av fondkommissionärer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.4 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen delar VMK:s uppfattning att kreditmarknadskommitténs&lt;br&gt;förslag om en uppdelning av aktiemarknad och penningmarknad inte bör&lt;br&gt;genomföras. Den nuvarande fondkommissionnärsstrukturen bör således&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bibehållas. Börsstyrelsen tillstyrker vidare kommitténs förslag om att till- Prop. 1990/91:142&lt;br&gt;stånd bör krävas för market-making, portföljförvalning, verksamhet avse- Bilaga 3&lt;br&gt;ende emissionsgarantier, förvaring och förvaltning av fondpapper samt&lt;br&gt;brokerverksamhet. Däremot avstyrker styrelsen tillståndstvånget såvitt&lt;br&gt;avser placeringsrådgivning. Enligt styrelsens mening föreligger inte behov&lt;br&gt;av bestämmelser på detta område. Därtill kommer svårigheter när det&lt;br&gt;gäller avgränsningen av verksamheten och möjligheten att ordna en me-&lt;br&gt;ningsfull tillsyn. Som kommittén föreslagit bör egenhandel utanför nu&lt;br&gt;angivna områden inte omfattas av tillståndsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen godtar kommitténs förslag i fråga om associationsform för&lt;br&gt;fondkommissionsrörelse och aktiekapital. Lika med kommittén anser sty-&lt;br&gt;relsen att nuvarande skaderekvisit vid tillståndsgivningen bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.5 Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareforeningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna delar kommitténs uppfattning att kreditmarknadskommit-&lt;br&gt;téns förslag om särskild tillståndsplikt för kommissionshandel resp, egen-&lt;br&gt;handel inte bör genomföras (10.4.1.). I likhet med kommittén anser för-&lt;br&gt;eningarna det vidare uteslutet att införa tillståndsplikt för egenhandel i&lt;br&gt;allmänhet (10.4.2.) Däremot bör — också i enlighet med kommitténs&lt;br&gt;förslag (10.4.3—10.4.8) — tillstånd krävas för den form av egenhandel&lt;br&gt;som innebär market making liksom för portföljförvaltning, verksamhet&lt;br&gt;avseende emissionsgarantier, placeringsrådgivning, förvaltning och förva-&lt;br&gt;ring av fondpapper samt brokerverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande brokerverksamhet finns det anledning att peka på att det&lt;br&gt;institut som har mest omfattande verksamhet i Sverige — Fulton — har&lt;br&gt;hemvist i Luxemburg. Här torde emellertid kommande EG-reglering ge&lt;br&gt;balans i förhållande till ett svenskt tillståndskrav och svensk tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de nya tillståndskraven införs, bör banker och fondkommissionsbo-&lt;br&gt;lag utan särskilt tillstånd få driva sådan verksamhet av de nämnda verk-&lt;br&gt;samhetsslagen som följer med en bankoktroj resp, ett fondkommissions-&lt;br&gt;tillstånd. Under alla förhållanden måste kommitténs förslag kompletteras&lt;br&gt;med en övergångsbestämmelse som säger att verksamhet på pågår får&lt;br&gt;fortsätta i avvaktan på tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna godtar kommitténs förslag ifråga om associationsform&lt;br&gt;(10.5.2) och aktiekapital (10.5.3) för fondkommissionsbolag. Förslaget att&lt;br&gt;inte införa en behovsprövning utan en skadeprövning av det slag förening-&lt;br&gt;arna vill ha också för börsverksamhet tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.6 Sveriges Finansanalytikers Förening&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SFF ställer sig positiv till förslaget att kräva särskilt tillstånd för att få&lt;br&gt;bedriva; marknadsgarantverksamhet, fondpappersförvaltning, verksam-&lt;br&gt;het innefattande medverkan vid emissioner, placeringsrådgivning och vär-&lt;br&gt;depappersförmedling. Bankinspektionen är en lämplig tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det som man säger i utredningen ”kan vara svårt att vid en&lt;br&gt;tilltänkt prövning bedöma företagets lämplighet för framtiden” så är det&lt;br&gt;ett tungt vägande skäl att man ”genom återkallelse av tillstånd kan för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hindra fortsatt verksamhet av olämpliga företag”. Ett annat viktigt skäl är&lt;br&gt;harmoniseringen till EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formella krav på godkända foretag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) verksamheten måste bedrivas i aktiebolagform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) aktiekapitalet skall uppgå till minst 500000 kronor eller om bolaget&lt;br&gt;också bedriver handel med värdepapper, 10 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) kontroll att verksamheten kan antas bedrivas korrekt. Betonas att&lt;br&gt;styrelsen är av viss minsta storlek och att några ledamöter rekryteras&lt;br&gt;utanför ägarkretsen. VD bör utnämnas efter samråd med Bankinspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser ovan nämnda formella krav anser inte SFF att de är speciellt&lt;br&gt;hårda. Kapitalkravet skulle t. ex. kunna vara högre. Föreningen ställer sig&lt;br&gt;dock tveksam till att VD inte ska kunna utses utan samråd med Bankin-&lt;br&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén nämner ingenting om auktorisation av enskilda personer i&lt;br&gt;ovannämnda verksamheter. En önskvärd följd av att företagen godkänns&lt;br&gt;och underställs något högre krav än idag, är att även kraven på anställda&lt;br&gt;ökar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.7 Landsorganisation i Sverige (LO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;LO har inga invändningar mot förslaget om att öka möjlijheterna till&lt;br&gt;market making, som ett sätt att öka marknadens likviditet. De farhågot&lt;br&gt;som tidigare funnits mot att market-making skulle leda till diskriminering&lt;br&gt;av vissa kunder torde till stor del bortfalla om handeln sker via datorisera-&lt;br&gt;de system, såsom Stockholmsbörsens nya SAX-system.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.8 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som medverkar vid en emission av aktier eller andra fondpapper skall&lt;br&gt;ha tillstånd av bankinspektionen (se förslag till fondkommissionslag 3 §&lt;br&gt;och betänkandet del II sid 30 —31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som innefattas i medverkan är oklart. Eventuellt omfattas rådgiv-&lt;br&gt;ning. Det bör klargöras att advokater som medverkar med rådgivning inte&lt;br&gt;behöver tillstånd av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.9 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Invik instämmer i kommitténs förslag till tillståndskrav för de olika rörel-&lt;br&gt;seidkare som upptas i förslaget till fondkommissionslag 2 § p 1—6. Invik&lt;br&gt;är dock av den uppfattningen att tillståndsplikten vad avser verksamheter-&lt;br&gt;na enligt p 3 — 5 bör begränsas till sådan verksamhet som riktas till den&lt;br&gt;som inte är näringsidkare för dennes enskilda placering. Invik delar inte&lt;br&gt;kommitténs samtliga förslag till regler för de olika verksamheterna bl. a.&lt;br&gt;vad avser kapitalkrav. Invik anser att de definitioner av tillståndspliktiga&lt;br&gt;verksamheter som upptas i förslaget till 2 § p 1 — 6 i många avseenden är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oklara, t. ex. vad avser värdepappersformedlare, eller ger upphov till en&lt;br&gt;alltför vid omfattning av lagens tillämpning, t. ex. vad avser emissionsför-&lt;br&gt;medlarrörelse, fondpappersförvaltarrörelse och placeringsrådgivarrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brokerverksamhet eller värdepappersförmedling som verksamheten&lt;br&gt;betecknats i förslaget till fondkommissionslag skall inrymmas sådan yrkes-&lt;br&gt;mässigt utövad verksamhet som avser att förmedla kontakt mellan köpare&lt;br&gt;och säljare av värdepapper, långivare och låntagare av aktier och överhu-&lt;br&gt;vudtaget verksamhet där utövaren inte uppträder i eget namn för annans&lt;br&gt;räkning (betänkandet del 2 sid 367y). Förmedlaren är med en annan&lt;br&gt;juridisk terminologi en mäklare eller en agent. För att falla in under&lt;br&gt;definitionen av värdepappersformedlare skall såsom förslaget måste tolkas&lt;br&gt;förmedlingen avse verksamhet där avslut skall ske direkt mellan parterna&lt;br&gt;(köpare och säljare, långivare och låntagare) vare sig det är fråga om köp&lt;br&gt;eller försäljning eller fråga om lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följden av kommitténs förslag är att fondkommissionslagen görs til-&lt;br&gt;lämplig på alla aktörer på värdepappersmarknaden som handlar med&lt;br&gt;aktier åt annan vare sig det sker i eget namn men för annans räkning&lt;br&gt;(kommissionär) eller i huvudmannens namn (agent). Denna utvidgning av&lt;br&gt;fondkommissionslagens tillämpningsområde bör dels markeras i lagens&lt;br&gt;namn, dels medföra en annan disponering av lagtexten. Lagtexten kan&lt;br&gt;inledas och avslutas med bestämmelse som skall gälla för all verksamhet&lt;br&gt;men särskilda kapitel bör införas för varje verksamhetsområde där de&lt;br&gt;särskilda reglerna för verksamheten upptas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inviks verksamhet med avseende på aktielån (nedan i texten kallas&lt;br&gt;denna verksamhet för ”Inviks verksamhet”) utgör inte sådan förmedlings-&lt;br&gt;verksamhet som definierats i kommitténs förslag, vilket också framgår av&lt;br&gt;den beskrivning av Inviks verksamhet som görs under 10.2.2.3. Invik&lt;br&gt;lånar värdepapper i eget namn av långivare och lånar därefter i sin tur ut&lt;br&gt;värdepapper till låntagare. Om avsikten är att även sådan verksamhet skall&lt;br&gt;falla in under tillståndspliktig värdepappersförmedling bör detta uttryckli-&lt;br&gt;gen anges i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta skälet till Inviks sätt att bedriva verksamheten är sekretess-&lt;br&gt;skäl. Parterna vid aktielån önskar oftast att den andra parten inte skall&lt;br&gt;känna till vem som är ursprunglig långivare respektive slutlig låntagare.&lt;br&gt;Det kan också vara av vikt att sekretess föreligger i dessa avseenden då&lt;br&gt;information, t. ex. att viss person lånar en större post aktier, annars skulle&lt;br&gt;kunna utnyttjas på ett otillbörligt sätt. Invik som part i varje lån innebär&lt;br&gt;för långivare och låntagare att en enhetlig säkerhetshantering sker där&lt;br&gt;Invik kontinuerligt följer upp värdet av ställd säkerhet och genomför&lt;br&gt;säkerhetsbevakning. Genom att Invik är både låntagare och långivare&lt;br&gt;finns alltid en part som tar ett ansvar för en enhetlig säkerhetshantering.&lt;br&gt;Härigenom minskas riskerna för inblandade parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Kapitaltäckning m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.2.1 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 februari 1990 gäller nya kapitaltäckningsregler för&lt;br&gt;bl. a. banker och fondkommissionsbolag. Reglerna grundar sig på de för-&lt;br&gt;slag kapitaltäckningsgruppen lade fram i sin rapport (Ds 1988:70). Desssa&lt;br&gt;kapitaltäckningsregler bör gälla också för de andra institut som enligt&lt;br&gt;VMK:s förslag till fondkommissionslag skall få bedriva verksamhet först&lt;br&gt;efter tillstånd och stå under tillsyn av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom kommittén själv anfört skulle ett kapitaltäckningskrav relaterat&lt;br&gt;till nettorisken i handelslagret bättre spegla den verkliga risken i lagret.&lt;br&gt;Kommittén har dock, mot bakgrund av att varken Kapitaltäckningsgrup-&lt;br&gt;pen, Cooke-kommittén eller Kreditmarknadskommittén byggt sina förslag&lt;br&gt;på en nettoriskberäkning, inte funnit skäl att frångå den existerande brut-&lt;br&gt;toriskprincipen. Inspektionen förordar dock att det i det fortsatta lagstift-&lt;br&gt;ningsarbetet görs ytterligare överväganden i denna fråga för att söka finna&lt;br&gt;en kapitaltäckningsmetod som tar hänsyn till institutens verkliga riskta-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar här nämnas att arbete pågår inom den tidigare nämnda&lt;br&gt;Cooke-kommittén och inom IOSCO (International Organization of Secu-&lt;br&gt;rities Commissions) för att söka komma fram till kapitaltäckningsregler&lt;br&gt;för här ifrågavarande risker, där nettorisken beaktas. Sådana regler skulle i&lt;br&gt;så fall vara desamma för banker och för fondkommissionsbolag. Dessutom&lt;br&gt;är att vänta att EG kommer att föreslå regler i samma syfte. Initiativ har&lt;br&gt;också tagits för att samordna arbetet mellan de olika grupperna, vilkas&lt;br&gt;förslag kan väntas komma under hösten i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.2 Styrelsen for Stockholms fondbörs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningsreglerna är av betydelse för bl. a. handelslagrets storlek.&lt;br&gt;Sedan VMK lämnat sitt förslag, har ny lagstiftning trätt i kraft avseende&lt;br&gt;kapitaltäckningsregler för banker, fondkommissionsbolag m fl. VMKs för-&lt;br&gt;slag till nya regler om handelslager behöver inte innebära något omedel-&lt;br&gt;bart behov av ändring i de nya kapitaltäckningsreglerna. Börsstyrelsen&lt;br&gt;utgår från att bankinspektionen med uppmärksamhet följer utvecklingen.&lt;br&gt;Det är emellertid önskvärt att så snart som möjligt finna system för&lt;br&gt;kapitaltäckningsregler grundade på institutens nettorisk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.3 Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har lagt fram förslag till ändrade kapitaltäckningsregler, som&lt;br&gt;bygger på kapitaltäckningsgruppens förslag (Ds 1988:70). Det uttalas dock&lt;br&gt;att kommittén inte har övervägt kapitaltäckningsgruppens förslag i sak&lt;br&gt;utan ”endast lagtekniskt anpassat” sina förslag till gruppens. Föreningarna&lt;br&gt;vill erinra om att riksdagen i december 1989 beslutade om nya kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsregler för banker, fondkommissionsbolag m fl. Dessa regler avviker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delvis från kapitaltäckningsgruppens förslag. Hänsyn härtill måste givetvis&lt;br&gt;tas i den fortsatta beredningen av kommitténs förslag såvitt avser kapital-&lt;br&gt;täckningsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén behandlar speciellt kapitaltäckningsreglerna för handelslag-&lt;br&gt;ret av aktier m. m. och ansluter sig därvid till kapitaltäckningsgruppens&lt;br&gt;förslag om ett krav på 24 % täckning. Föreningarna vill kraftigt understry-&lt;br&gt;ka att det krav på täckning till åtta procent som blev resultatet av den&lt;br&gt;senaste lagstiftningen på området alltjämt skall gälla. Föreningarna före-&lt;br&gt;slog den nivån vid remissbehandling av kapitaltäckningsgruppens förslag.&lt;br&gt;Högre krav skulle innebära en svensk reglering med strängare krav och&lt;br&gt;större kostnader än i omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén diskuterar vidare begränsningsreglerna för handelslagren.&lt;br&gt;Här nämns att ett sätt att ”förhindra uppkomsten av alltför stora handels-&lt;br&gt;lager skulle kunna vara att vid en viss nivå införa ett progressivt kapital-&lt;br&gt;täckningskrav”. Kommittén framlägger dock inget sådant förslag utan&lt;br&gt;föreslår att lagrets storlek skall stå i en direkt femtioprocentig relation till&lt;br&gt;kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna anser visserligen att kommitténs förslag kan synas något&lt;br&gt;komplicerade med ett par beloppsgränser jämte anknytningen till kapital-&lt;br&gt;basen. Bestämmelserna bör dock inte medföra några större tillämpnings-&lt;br&gt;problem för de berörda företagen och kan därför godtas. Något progressivt&lt;br&gt;kapitaltäckningskrav av det slag kommittén diskuterat bör inte komma i&lt;br&gt;fråga. Med en kapitalbasanknytning har en tillräcklig riskbegränsning er-&lt;br&gt;hållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén uttalar att ett formellt slopande av handelslagerbegränsning-&lt;br&gt;en skulle kunna uppfattas som om aktieförvärvsförbudet för banker hade&lt;br&gt;upphävts och tillägger att sådana slutsatser måste undvikas. Detta förbud&lt;br&gt;är enligt kommittén ”grundläggande och bör alltjämt framstå som huvud-&lt;br&gt;regel”. Kommittén berör här ett viktigt och omfattande frågekomplex,&lt;br&gt;som emellertid torde ha legat utanför dess uppdrag. Kommitténs referera-&lt;br&gt;de ställningstagande till aktieförvärvsförbudets bibehållande har inte mo-&lt;br&gt;tiverats i betänkandet. Inte heller förefaller kommittén före sitt ställnings-&lt;br&gt;tagande ha beaktat att Sveriges förändrade relationer till omvärlden nume-&lt;br&gt;ra måste vägas in vid bedömningen av denna fråga. Den pågående anpass-&lt;br&gt;ningen till EG kan således aktualisera en översyn även av reglerna på detta&lt;br&gt;område. De fria kapitalrörelserna mellan Sverige och omvärlden samt&lt;br&gt;framlagda förslag om ökade möjligheter för utlänningar — även utländska&lt;br&gt;banker — att köpa aktier i svenska företag kan motivera att svenska&lt;br&gt;banker, av bl. a. konkurrensskäl, bör ha generell möjlighet till aktieförvärv&lt;br&gt;inom vissa begränsningar, t. ex. på liknande sätt som följer av EGs andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektiv. Föreningarna anser mot denna bakgrund att&lt;br&gt;frågan om förbud eller rättighet för bankerna att förvärva aktier m. m.&lt;br&gt;måste bedömas i ett betydligt vidare perspektiv än vad kommittén har&lt;br&gt;gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att placeringar i optioner eller terminer, för vilka&lt;br&gt;säkerheter ställts i enlighet med kommitténs förslag till lag om handel med&lt;br&gt;fondpapper och andra finansiella instrument, inte skall kräva kapitaltäck-&lt;br&gt;ning. Föreningarna tillstyrker detta förslag. Däremot förstår föreningarna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte kommitténs uttalande att tillgångar som använts för sådan säkerhet Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;inte får inräknas i kapitalbasen. Denna bas består inte av tillgångar utan av Bilaga 3&lt;br&gt;eget kapital och vissa reserver. Om kommittén med sin formulering skulle&lt;br&gt;avse att de tillgångar, som använts för att ställa den ifrågavarande säkerhe-&lt;br&gt;ten, skall avräknas från kapitalbasen, skulle detta innebära 100 procents&lt;br&gt;kapitalkrav för placeringar i optioner och terminer. Detta skulle vara&lt;br&gt;uppenbart orimligt och bör inte komma ifråga. Förmodligen har kommit-&lt;br&gt;tén inte haft denna uppfattning utan uttalandet kan antas bygga på en&lt;br&gt;felsyn i fråga om kapitalbasens uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.4 Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På flertalet derivatmarknader finns olika aktörer med olika roller. Tidigare&lt;br&gt;har kort berörts specialistens roll på vissa börser. På andra marknader,&lt;br&gt;t. ex. i Chicago, Stockholm och Amsterdam finns market makers (mark-&lt;br&gt;nadsgaranter), med skyldighet att ställa tvåvägspriser för olika optionsseri-&lt;br&gt;er. Det finns också ”locals” på vissa golvmarknader med uppgiften att&lt;br&gt;fungera som handlare mellan handlarna, det finns ”orderbook officials”&lt;br&gt;och andra speciella aktörer. På börserna eller clearingorganisationerna&lt;br&gt;ställs för dessa kapitalkrav med hänsyn till effektiviteten i de kontrollsys-&lt;br&gt;tem som finns för att övervaka deras exponering, och med beaktande av&lt;br&gt;den finansiella buffert man därutöver anser sig behöva som skydd för&lt;br&gt;fallissemang. Hänsyn tas även till vad som är rimligt för att locka till sig&lt;br&gt;nya aktörer i likviditetsskapande syfte. I princip bör vad gäller antalet&lt;br&gt;maket markers helst ett ”överskott” föreligga som gör att de skickligaste&lt;br&gt;erhåller god avkastning medan de mindre skickliga lämnar uppgiften för&lt;br&gt;att andra istället ska kunna träda till och pröva sin kapacitet. I en sådan&lt;br&gt;situation erhålls ett ändamålsenligt konkurrenstryck som ger smala sprea-&lt;br&gt;dar och god likviditet. Att vara s. k. market maker i den svenska OTC-&lt;br&gt;marknaden, och därigenom slussa en ny aktie till handeln med hjälp av ett&lt;br&gt;åtagande att ställa priser, är en uppgift som är helt skild från den som&lt;br&gt;föreligger på derivatmarknaden för en market maker. Att därför i svensk&lt;br&gt;värdepappershandel enligt kommitténs förslag schablonmässigt kräva att&lt;br&gt;en market maker som sådan, förutom att vara godkänd av bankinspektio-&lt;br&gt;nen, skall ha ett eget kapital på 10 mkr och att det ska gälla båda dessa helt&lt;br&gt;olika slags aktörer, är inte ändamålsenligt och strider mot internationell&lt;br&gt;praxis och andra börsers nivåkrav. I flertalet börser är kapitalkravet betyd-&lt;br&gt;ligt lägre. Det måste komma an på marknadsplatsen/clearingorganisa-&lt;br&gt;tionen att värdera vad för finansiell buffert och yrkesmässig kompetens&lt;br&gt;market makern skall dokumentera visavi clearingorganisationen och i&lt;br&gt;övrigt genom lämpliga övervakningssystem se till att den risk som bärs av&lt;br&gt;clearingorganisationen på grund av sådana aktörer är väl anpassad. Man&lt;br&gt;får inte glömma att market markern i derivathandeln fortlöpande ställer&lt;br&gt;säkerhet som är beräknad just för att täcka kredit- och positionsrisk. OM&lt;br&gt;motsätter sig därför kravet på 10 Mkr för market makers i derivathandeln&lt;br&gt;och anser att ett minimikrav på 1 Mkr är tillfyllest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.5 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Aktiekapitalets storlek har i förslaget i princip gjorts beroende av huruvida&lt;br&gt;bolaget i den tillståndspliktiga verksamheten bedriver handel med fond-&lt;br&gt;papper och andra finansiella instrument för egen del eller ej. Bedrivs&lt;br&gt;handel för egen del skall det högre kravet på aktiekapital 10 miljoner&lt;br&gt;kronor gälla. Det är dock oklart vad som avses med ”handel” i detta&lt;br&gt;avseende. Reglerna om handel är kopplade till 10.9 som reglerar handelsla-&lt;br&gt;ger och dess storlek. I vissa avseenden jämställs lån med innehav i handels-&lt;br&gt;lager såsom vid regeln om begränsningar vid förvärv av aktier i enskilt&lt;br&gt;bolag (förslaget till fondkommmissionslag 15 § 5 st). Det är dock oklart om&lt;br&gt;handelsreglerna i övrigt omfattar lånade aktier t. ex. i anslutning till kapi-&lt;br&gt;taltäckningsreglerna. Invik bedriver på sätt angetts under föregående&lt;br&gt;punkt verksamhet där Invik självt lånar in aktier som låntagare. Om sådan&lt;br&gt;låneverksamhet är att betrakta som handel för egen del kan detta komma&lt;br&gt;att innebära att det högre kravet på aktiekapital skall gälla för Inviks del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invik anser inte att de högre krav på aktiekapitalets storlek for vissa&lt;br&gt;verksamheter som angetts under 10.5.3 skall gälla för det fall att aktier&lt;br&gt;lånas för egen del. För aktielån skall alltid ställas säkerhet och det högre&lt;br&gt;kravet på aktiekapitalets storlek bör därför inte vara tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invik delar inte kommitténs motiv till den synnerligen stora höjning av&lt;br&gt;lägsta aktiekapital som kommittén föreslår skall krävas. Ett högt aktiekapi-&lt;br&gt;tal innebär i princip ett initialt skydd men ger inget långsiktigt skydd i sig.&lt;br&gt;Invik anser att frågan om aktiekapitalets storlek och det skyddsbehov detta&lt;br&gt;skall täcka i stället uppfylls genom de krav på kapitaltäckning som föreslås&lt;br&gt;samt de förhållanden att verksamheterna kräver tillstånd och kommer att&lt;br&gt;stå under kontinuerlig myndighetstillsyn. Invik anser inte heller att särskil-&lt;br&gt;da kapitalkrav skall gälla för vissa verksamheter på sätt kommittén före-&lt;br&gt;slår. Genom att uppsätta det höga kravet på aktiekapital försvåras nyeta-&lt;br&gt;bleringar på marknaden och minskas konkurrensen. I vart fall bör kraven&lt;br&gt;på högre aktiekapitalkrav begränsas till den som riktar verksamheten till&lt;br&gt;annan än näringsidkare för dennes enskilda placering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även dessa bestämmelser hänför sig till handelslagret. Invik uppfattar&lt;br&gt;inte att det i handelslagret också skall inräknas aktier som lånats i eget&lt;br&gt;namn. Däremot är det något oklart om ställda säkerheter för sådana&lt;br&gt;aktielån skall räknas in i kapitaltäckningsbehovet. Invik föreslåratt förtyd-&lt;br&gt;ligande görs i dessa delar av lagtextförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Handelslager&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.3.1 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår att handelslagret av aktier m. m. tillåts vara betydligt större&lt;br&gt;än hittills och anger att syftet med handelslagret bör förutom att underlätta&lt;br&gt;fondkommissionsrörelsen även vara att bidra till utvecklandet av en mer&lt;br&gt;effektiv egenhandel. Vidare föreslår kommittén flera regler som syftar till&lt;br&gt;att aktier i handelslagret inte skall utnyttjas i syfte att utöva makt i de&lt;br&gt;enskilda bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen tillstyrker förslagen med anmärkningar som anges&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bankinspektionens uppfattning utgör de senaste årens volymut-&lt;br&gt;veckling och kursförändringar på aktiemarknaden i sig tillräckliga skäl för&lt;br&gt;att överväga en ytterligare höjning av gränsen for handelslagret. Inspektio-&lt;br&gt;nen vill emellertid framhålla att fondkommissionärernas behov av ökning&lt;br&gt;av beloppsgränsen med hänsyn till den historiska utnyttjandegraden vari-&lt;br&gt;erar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelslagrets egentliga funktion kan sägas vara att underlätta aktie-&lt;br&gt;handeln och handen i vissa andra värdepapper. Den omständigheten att&lt;br&gt;handelslagret har måst hållas på en nivå som for många fondkommisionä-&lt;br&gt;rer varit mycket låg i förhållande till omsättningen har emellertid gjort att&lt;br&gt;handelslagret inte fått denna eftersträvade effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa fondkommissionsbolag, liksom självfallet bankerna, medverkar&lt;br&gt;ofta i värdepappersaffärer med stora poster till avsevärda belopp. I dessa&lt;br&gt;fall har den gällande handelslagerbegränsningen omöjliggjort för en kom-&lt;br&gt;missionär att köpa och/eller sälja den aktuella posten vid ett tillfälle.&lt;br&gt;Kommissionären har då i stället tvingats att under en kortare tid samla på&lt;br&gt;sig den aktuella posten eller successivt sälja ut den. De problem som&lt;br&gt;härvid uppstått har tydligast kommit till uttryck hos de fondkommissions-&lt;br&gt;bolag som aktivt medverkat vid emissioner av fondpapper på den allmän-&lt;br&gt;na marknaden. Åtaganden från fondkommissionsbolagen i samband med&lt;br&gt;sådan medverkan, t. ex. genom garantiställanden, har således vid flera&lt;br&gt;tillfällen föranlett inspektionen att ge medgivanden enligt 16 § sista stycket&lt;br&gt;i fondkommissionslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något som även förtjänar att poängteras i detta sammanhang är att&lt;br&gt;konkurrensen från utlandet blivit alltmer märkbar när det gäller den&lt;br&gt;svenska aktiehandeln. Ett aktivt deltagande i den internationella aktiehan-&lt;br&gt;deln från de svenska fondkommissionsbolagens sida har tydligt visat beho-&lt;br&gt;vet av att kunna hålla hög likviditet i värdepapper genom att kommissio-&lt;br&gt;nären snabbt kan ta på sig en stor post i eget lager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika sammanhang har också uttalats att fondkommissionärer velat ha&lt;br&gt;högre gränser för handelslagrets storlek endast för att kunna utöka egen-&lt;br&gt;handeln. Bankinspektionen har dock kunnat notera att den egenhandel&lt;br&gt;som förekommit i de festa fall varit av relativt begränsad omfattning. De&lt;br&gt;vinster som gått att göra på egenhandeln har varit mindre jämfört med&lt;br&gt;andra vinster i handeln. Härtill kommer att de intressekonflikter som&lt;br&gt;ansetts kunna uppstå i kommissionärens egenhandel och i handeln för&lt;br&gt;kunders räkning inte i det konkreta fallet minskar genom en kvantitativ&lt;br&gt;begränsning av handelslagrets storlek. Något hinder för en utökning av&lt;br&gt;handelslagret bör alltså inte längre vara aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.2 Riksbanksfullmäktige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår som ett led i försöket att underlätta marknadsgarant-&lt;br&gt;handel att den tillåtna omfattningen av fondkommissionärers handelslager&lt;br&gt;skall vidgas avsevärt. Potentiellt kan detta leda till ökat risktagande.&lt;br&gt;Kommittén väljer att använda kapitaltäckningsregler för att begränsa han-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 142&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delslagrets storlek. Kapitalkravet relateras till bruttoinnehavet i handels-&lt;br&gt;lagret. Kommittén noterar att en nettoberäkning, där hänsyn tas till even-&lt;br&gt;tuella termins- eller optionspositioner, skulle ge en mer rättvisande bild av&lt;br&gt;den verkliga riskexponeringen. Denna möjlighet avvisas dock med hänvis-&lt;br&gt;ning till att regleringen skulle bli alltför komplicerad. Vidare anförs att&lt;br&gt;varken kreditmarknadskommittén, Cooke-kommittén eller EG-kommis-&lt;br&gt;sionen föreslagit nettoberäkning av riskexponeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa resonemang är dock inte invändningsfria. För det första framstår&lt;br&gt;det på principiella grunder som tveksamt att tillämpa kapitaltäckningsreg-&lt;br&gt;ler med mycket svag koppling till institutens verkliga risktagande. Denna&lt;br&gt;kommentar gäller inte bara kommitténs förslag utan i lika hög grad t. ex.&lt;br&gt;Cooke-kommitténs regler, som i huvudsak bortser från andra risker än&lt;br&gt;kreditrisk. För det andra bör det när det gäller den praktiska hanteringen&lt;br&gt;vara möjligt att tillämpa samma metoder som for bankernas valutaposi-&lt;br&gt;tioner. Valutalimiter, som tillämpas både i Sverige och andra länder,&lt;br&gt;beaktar bankens nettoexponering, dvs hänsyn tas även till termins- och&lt;br&gt;optionsafFärer, på ett sätt som bör kunna anpassas till värdepappersinne-&lt;br&gt;hav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att basera regelsystemet på rättvisande riskmått. I&lt;br&gt;annat fall kan kostnaderna för att hålla handelslager bli så stora att en&lt;br&gt;fungerande marknadsgaranthandel inte kan upprätthållas. Fullmäktige&lt;br&gt;förordar att frågan om hanteringen av fondkommissionärernas handelsla-&lt;br&gt;ger utreds närmare. Utgångspunkten bör därvid vara att finna mer till-&lt;br&gt;fredsställande riskmått än de som kommittén föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.3 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att göra marknaden mera likvid och bidra till kursutjämning föreslår&lt;br&gt;kommittén att fondkommissionärerna ges möjlighet att hålla större han-&lt;br&gt;delslager än för närvarande. Det föreslås att lagret utan andra begränsning-&lt;br&gt;ar än vad som följer av kapitaltäckningsreglerna skall kunna uppgå till 150&lt;br&gt;mkr. Därutöver skall gränsen bestämmas till ett anskaffningsvärde mot-&lt;br&gt;svarande 50% av kapitalbasen, dock får anskaffningsvärdet aldrig översti-&lt;br&gt;ga 1 miljard kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen tillstyrker den övre gränsen på 1 miljard kr. Enligt styrel-&lt;br&gt;sens mening finns emellertid därjämte inte behov av andra restriktioner än&lt;br&gt;vad som följer av kapitaltäckningsreglerna. Styrelsen avstyrker därför&lt;br&gt;förslaget i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen godtar de begränsningar som kommittén föreslår såvitt&lt;br&gt;avser rätten att ha egna aktier i lagret, rösträttsförbud för lageraktier samt&lt;br&gt;möjligheten till innehav i ett enskilt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.4 Allmänna pensionsfonden (2: a löntagarfondsstyrelsen)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Market maker funktion hos olika aktörer kan bidra till en bättre likviditet i&lt;br&gt;marknaden. Därför är det angeläget att denna typ av funktion underlättas&lt;br&gt;bl.a genom möjligheter till större handelslager hos fondkommissionärer&lt;br&gt;och banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effekt av detta kan emellertid bli att kursutvecklingen för de aktier &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som hålls i handelslagret får relativt stor resultatpåverkan för de olika &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktörerna. Med en market maker funktion följer därför också ett intresse&lt;br&gt;för kursutvecklingen på handelslagret. Idag har fondkommissionärer och&lt;br&gt;banker haft en mer renodlad mellanmansfunktion medan de med liggande&lt;br&gt;förslag också kommer att bli placerare. Detta innebär naturligtvis ett ökat&lt;br&gt;intresse för den insiderproblematik som finns hos dessa. Förslaget kan&lt;br&gt;leda till vissa strukturella förändringar vad avser uppbyggnad och utnytt-&lt;br&gt;jande av analyskapacitet, där analys i större utsträckning flyttas från&lt;br&gt;fondkommissioner och banker till mer renodlade placerare. Detta kan&lt;br&gt;innebära att villigheten hos placerare att betala courtage minskar samtidigt&lt;br&gt;som banker och fondkommissionärer har möjlighet att tjäna pengar på&lt;br&gt;skillnaderna mellan köp-och säljkurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utveckling kan innebära att vissa av de utgångspunkter som&lt;br&gt;kommittén haft för sina ställningstaganden kan komma att förändras. Det&lt;br&gt;finns därför skäl att följa den fortsatta utvecklingen i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.5 Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För en utvecklad market making och för en marknad med god internatio-&lt;br&gt;nell konkurrensförmåga förutsätts möjlighet för banker och fondkommis-&lt;br&gt;sionsbolag att hålla betydligt större handelslager än f. n. Detta har kommit-&lt;br&gt;tén insett och har lagt fram förslag med en sådan inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt föreningarna mycket viktigt att den nuvarande gränsen för&lt;br&gt;handelslagret vidgas. Föreningarna är därför beredda att godta de olika&lt;br&gt;begränsningsregler som beskrivs i avsnittet 10.9.3, såsom begränsning av&lt;br&gt;rätten att ha egna aktier i lagret, rösträttsförbud för lageraktier, begräns-&lt;br&gt;ning avseende innehav i visst bolag eller viss koncern m. m. När erfarenhe-&lt;br&gt;ter har vunnits av andra handelslagerrutiner än f. n. kan det dock vara&lt;br&gt;anledning att se över begränsningarna, främst de angivna beloppen och&lt;br&gt;procentuella gränserna. Det får ankomma på föreningarna att då ta upp&lt;br&gt;saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste handelslagerbegränsningen har dock samband med kopp-&lt;br&gt;lingen till kapitalbasen, som diskuteras i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén uttalar på s 378 att det som regel inte är rimligt att aktier&lt;br&gt;behålls i lagret längre än trettio dagar. Det är dock inte möjligt att ”töm-&lt;br&gt;ma” lagret inom trettio dagar, eftersom en market maker utan lager inte&lt;br&gt;kan ställa kurser. En omsättning av lagret per trettio dagar blir lika verklig-&lt;br&gt;hetsfrämmande, eftersom olika market makers mycket väl sig emellan kan&lt;br&gt;byta lagrade papper en gång i månaden. Den i lagtexten angivna skyldighe-&lt;br&gt;ten för styrelsen att tillse att papper i lagret ”omsätts utan dröjsmål” bör&lt;br&gt;således utgå. Vad som bör gälla kan bättre beskrivas av marknaden själv,&lt;br&gt;t. ex. genom fondhandlareföreningen, med möjlighet för bankinspektionen&lt;br&gt;att göra sig hörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande emissionsgarantier kan konstateras att några av fondkom-&lt;br&gt;missionsbolagen jämte de större affärsbankerna är det dominerande emis-&lt;br&gt;sionsinstituten. Det är då rimligt att de har samma rörelseförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna tillstyrker därför förslaget till fjärde stycke i 15 § fondkom-&lt;br&gt;missionslagen. Den nuvarande ordningen, som för fondkommissionsbola-&lt;br&gt;gens del bygger på tillstånd när förvärvet blir aktuellt, är givetvis helt&lt;br&gt;opraktisk. Innan en emission garanteras måste därför ett sådant bolag vara&lt;br&gt;förvissat om att ett tillstånd senare kommer att ges. Lagstiftningen bör&lt;br&gt;anpassas till denna verklighet, vilket sker med kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det senast sagda föranleder föreningarna att vidhålla en tidigare fram-&lt;br&gt;förd begäran om förlängd tidsfrist innan ett emissionsinstitut måste sälja&lt;br&gt;emissionsaktier, som institutet själv förvärvat. Den av kommittén bibe-&lt;br&gt;hållna fristen bör förlängas till tre år för såväl banker som fondkommis-&lt;br&gt;sionsbolag. Erfarenheterna visar att det många gånger behövs en så lång tid&lt;br&gt;för att i god ordning sälja aktierna. En sådan förlängning skulle inte öka&lt;br&gt;riskerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.6 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet delar VMKs uppfattning att en hög likviditet är av godo för&lt;br&gt;marknaden. För att åstadkomma detta föreslår VMK bl. a. en avsevärd&lt;br&gt;höjning av fondkommissionärernas handelslager. VMK anför att ett nytt&lt;br&gt;synsätt bör anläggas på syftet med handelslager. Det bör, förutom att&lt;br&gt;underlätta kommissionshandeln, främja en effektiv egenhandel. VMK på-&lt;br&gt;pekar dock att dessa båda syften kan leda till en intressekonflikt och till&lt;br&gt;spekulativa inslag i kommissionärernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet anser att VMKs förslag till höjning av handelslagren är&lt;br&gt;alltför omfattande och att det leder till att gränserna mellan mäklarverk-&lt;br&gt;samhet och kapitalförvaltningsverksamhet suddas ut, vilket riskerar att ge&lt;br&gt;de icke önskvärda konsekvenser som VMK varnar för. Fondkommissionä-&lt;br&gt;rer bör enligt riksförbundets mening ges möjlighet att ha endast så stora&lt;br&gt;handelslager som deras verksamhet som mäklare kräver, dvs. för att hålla&lt;br&gt;likviditet i de papper de handlar med. Det bör därför huvudsakligen vara&lt;br&gt;till rörelsens omfattning som gränsen för handelslagret bör knytas. Det bör&lt;br&gt;inte ges en generell gräns för handelslagrets storlek utan denna bör bedö-&lt;br&gt;mas från fall till fall. Givetvis bör det även beaktas att det egna kapitalet&lt;br&gt;hos fondkommissionären inte får riskeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller market markers kan riksförbundet instämma i att dessa&lt;br&gt;har behov av att ha ett relativt stort eget handelslager i de värdepapper de&lt;br&gt;åtar sig att garantera marknad för.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.7 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av egna aktier och aktier i moderbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om rätten att förvärva egna aktier och aktier i moderbolag&lt;br&gt;bör också utvidgas till aktielåneverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag som beriver aktielåneförmedling eller sådan aktielåneverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av Invik kan bli nödgat att göra täckningsköp i fall låntagare&lt;br&gt;inte uppfyller avtalet. Om aktielånet skulle omfattas av ett moderbolags&lt;br&gt;aktier skulle detta innebära att värdepappersförmedlaren inte kan genom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föra täckningsköpet. De motiv som anges för tillskapandet av undantags- Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;bestämmelsen för fondkommissonsrörelse äger motsvarande tillämplighet Bilaga 3&lt;br&gt;vid aktielån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsning av förvärv av aktier i ett enskilt bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna avser både ägande och lån. Invik utgår ifrån att med lån i&lt;br&gt;detta avseende avses lån för egen räkning och inte endast ett sådant lån&lt;br&gt;som förmedlats och där avtalsslut sker mellan två fristående parter eller&lt;br&gt;utlåning sker i anslutning till inlåningen. Klargörande bör ske i förslaget&lt;br&gt;till fondkommissionslag 15 § 5 st.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Sambandsparagrafen m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.4.1 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen tillstyrker att sambandsparagrafen upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4.2 Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna anser det välgörande att kommittén föreslagit att den s. k.&lt;br&gt;sambandsparagrafen slopas. Den har tjänat ut sitt syfte och har skapat ett&lt;br&gt;antal onödiga tillämpningssvårigheter. Förslaget tillstyrks alltså.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot ser föreningarna uppenbara problem med den upplysnings-&lt;br&gt;skyldighet för affärer med närstående, som kommittén föreslagit i enlighet&lt;br&gt;med kreditmarknadskommitténs förslag. En sådan upplysning skulle inne-&lt;br&gt;bära att en affär angavs vara gjord för egen räkning trots att den rättsligt&lt;br&gt;sett är en kommissionsaflar. Upplysningen blir således falsk med den&lt;br&gt;rättsliga osäkerhet och de komplikationer i övrigt detta kan föra med sig. I&lt;br&gt;en genomlyst marknad finns inget behov av en sådan bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4.3 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Invik delar kommitténs uppfattning att sambandsparagrafen bör upphä-&lt;br&gt;vas och att regler om ökad indirekt tillsyn och ökad upplysningsskyldighet&lt;br&gt;i stället införs. Om alla de verksamheter man nu gör tillståndspliktiga&lt;br&gt;skulle omfattas av sambandsparagrafen skulle bankinspektionens tillsyns-&lt;br&gt;verksamhet bli helt oöverskådlig. Det stora antalet bolag som skulle omfat-&lt;br&gt;tas av sambandsparagrafen skulle medföra betydande tillämpningssvårig-&lt;br&gt;heter för inspektionen och för inblandade parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sambandsparagrafen behålles är det av vikt att den inte görs tillämp-&lt;br&gt;lig på alla tillståndspliktiga verksamheter utan begränsas till de som kan&lt;br&gt;anses vara av särskild vikt såsom fondkommissionärsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Sidoverksamhet m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.5.1 Svea hovrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från utredarna anser hovrätten att kreditmarknadskommit-&lt;br&gt;téns förslag att tillskapa ett försäkringssystem för kundmedel bör vinna&lt;br&gt;gehör hos lagstiftaren. Hovrättens skäl för detta är desamma som framgår&lt;br&gt;av kreditmarknadskommitténs slutbetänkande SOU 1988:29 del II sid&lt;br&gt;63ff. Härutöver vill hovrätten påpeka överensstämmelsen med de krav&lt;br&gt;som finns uppställda i EG:s sjätte börsdirektiv rörande denna fråga. (SOU&lt;br&gt;1989:72 del II sid 528.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5.2 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen delar kommitténs uppfattning såvitt avser fondkommis-&lt;br&gt;sionsbolagens sidoverksamhet. Även i fortsättningen bör således anges att&lt;br&gt;fondkommissionsbolag får lämna kredit mot säkerhet i fondpapper, motta&lt;br&gt;medel på konto med redovisningsskyldighet och göra affärer med fondpap-&lt;br&gt;per och andra finansiella instrument för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag att upphäva nuvarande förbud för fondkommis-&lt;br&gt;sionsbolag till upplåning genom att utfärda obligationer, förlagsbevis&lt;br&gt;m. m. tillstyrks, likaså att bankinspektionen ges rätt att utfärda tvingande&lt;br&gt;föreskrifter vad gäller enhandskrediter. Börsstyrelsen har vidare inte något&lt;br&gt;att erinra mot att reglerna om möjlighet för fondkommissionsbolag att&lt;br&gt;förbehålla sig del i vinst på en affar anpassas till vad som gäller för banker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5.3 Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna delar kommitténs uppfattningar i fråga om sidoverksamhe-&lt;br&gt;ter i fondkommissionsbolag. Beträffande rätten att ge kredit mot säkerhet i&lt;br&gt;fondpapper och andra finansiella instrument måste dock följande påpekan-&lt;br&gt;den göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de stora förändringar som värdepappersmarknaden genomgått un-&lt;br&gt;der 1980-talet bör den hittillsvarande ordningen för att ange vilka papper&lt;br&gt;som kan belånas av fondkommissionsbolag ses över. Kommitténs förslag&lt;br&gt;avseende 23 § fondkommissionslagen synes därvid vara ett steg i rätt&lt;br&gt;riktning. Det måste således stå klart att ett fondkommissionsbolag — i&lt;br&gt;likhet med en bank — skall kunna ta säkerhet i de papper eller andra&lt;br&gt;rättigheter i vilka bolaget får handla. Lagen måste ges ett sådant innehåll.&lt;br&gt;Såsom hittills är det sedan lämpligt att de närmare förutsättningarna får&lt;br&gt;anges inom branschen i den belåningskurskommitté som fungerar inom&lt;br&gt;bankföreningen med deltagande också av fondhandlareföreningen. För att&lt;br&gt;åstadkomma en marknadsanpassad lösning borde lagtexten endast ange&lt;br&gt;att fondkommissionsbolag får ge kredit mot betryggande säkerhet i fond-&lt;br&gt;papper eller andra finansiella instrument, liksom i utländska motsvarighe-&lt;br&gt;ter som bolaget kan handla med. Det bör sedan ankomma på branschen att&lt;br&gt;— såsom hittills skett i belåningskurskommittén — närmare precisera&lt;br&gt;kravet på betryggande säkerhet. Bankinspektionen bör i sin tillsyn följa&lt;br&gt;denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på de snabba förändringar som marknaden genomgår bör en&lt;br&gt;anpassning av belåningsrätten behandlas med förtur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bankaktiebolagslagen finns ingen motsvarighet till 12 kap 7§ aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen avseende förbud att låna av bolaget. Fondkommissionslagen bör&lt;br&gt;för fondkommissionsbolagens del samordnas med vad som gäller för ban-&lt;br&gt;kerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5.4 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även värdepappersformedlare bör ha möjlighet att motta medel på konto&lt;br&gt;som säkerhet för utlåning av aktier. Den som erhållit sådant tillstånd bör&lt;br&gt;ha möjlighet att avtala bort huvudregeln så att medlen kan utnyttjas på&lt;br&gt;effektivast sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Enhandskrediter m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.6.1 Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna ansluter sig till kommitténs på kreditmarknadskommittén&lt;br&gt;grundade uppfattning om fondkommissionsbolags upplåningsrätt. Likaså&lt;br&gt;instämmer föreningarna i samordningen med vad som gäller för banker i&lt;br&gt;fråga om enhandskrediter och förbehåll om andel i vinst, varvid föreningar-&lt;br&gt;na i det senare hänseendet hänvisar till att frågan om kredit mot rätt till&lt;br&gt;andel i vinst behandlats av kreditmarknadskommittén. En sådan möjlig-&lt;br&gt;het bör enligt föreningarna ges i Sverige. I fråga om enhandskrediter måste&lt;br&gt;dock tilläggas att när ”borgen eller annan garantiförbindelse till fondkom-&lt;br&gt;missionsbolaget” skall tas med i beräkningen kan detta skapa svårigheter.&lt;br&gt;Säkerheter i clearingsystem ställs nämligen ofta i form av bankgarantier.&lt;br&gt;Denna ordning får givetvis inte försvåras. Bankinspektionen bör därför&lt;br&gt;kunna medge undantag när detta är påkallat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.6.2 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om enhandskrediter avser även garantiåtaganden. Ut-&lt;br&gt;formningen av lagtexten och kommitténs kommentarer ger vid handen att&lt;br&gt;med fordringar avses kredit i pengar och inte ett sådant fordringskrav som&lt;br&gt;kan uppkomma till följd av aktielån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersförmedling såsom denna är angiven i utredningens förslag&lt;br&gt;till fondkommissionslag omfattas av det civilrättsliga mäklarbegreppet.&lt;br&gt;Den vanligaste formen av arvode för mäklare och liknande slag av mellan-&lt;br&gt;män t. ex. agenter är provision på den affär som förmedlas. Detta är&lt;br&gt;vedertaget och anges t. ex. i lagen om kommissionärer och agenter och i&lt;br&gt;lagen om fastighetsmäklare. På den internationella marknaden är det inte&lt;br&gt;heller ovanligt att den som förmedlar en affär avseende aktier både vid&lt;br&gt;försäljning av samtliga aktier eller enstaka aktieposter erhåller provisions-&lt;br&gt;ersättning. Invik föreslår därför att bestämmelserna i 25 § förslaget till lag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om fondkommissionslag gör undantag för sådan verksamhet som avser Prop. 1990/91: 142&lt;br&gt;värdepappersförmedling även i de fall värdepappersförmedlaren inte Bilaga 3&lt;br&gt;självt skulle få avsluta affären&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Ansvarsregler&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.7.1 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår i likhet med vad som gäller i dag enligt fondkommissions-&lt;br&gt;lagen att den som bedriver tillståndspliktig rörelse enligt lagen utan till-&lt;br&gt;stånd döms till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK har i förslaget till börs- och clearingsverksamhet föreslagit en&lt;br&gt;annan lösning. Där sägs att bankinspektionen får vid vite förelägga den&lt;br&gt;som bedriver sådan verksamhet utan tillstånd att upphöra med verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen anser att sanktionssystemt bör vara likformigt utfor-&lt;br&gt;mat i dessa båda situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom kommittén framhållit i specialmotiveringen till 70 § i förslaget&lt;br&gt;till lag om börs- och clearingverksamhet innebär en straffbestämmelse ett&lt;br&gt;mindre effektivt sanktionsmedel än en kraftfull ekonomisk sanktion ge-&lt;br&gt;nom vite. Inspektionen förordar därför att den föreslagna straffbestäm-&lt;br&gt;melsen i förslaget till fondkommissionslag ersätts med en bestämmelse&lt;br&gt;som innebär att inspektionen får vid vite förelägga den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet utan tillstånd driver rörelse enligt 2 § 1 — 6 att upphöra&lt;br&gt;med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Ägarbegränsning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.8.1 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen konstaterar med tillfredsställelse att regeringen i prop&lt;br&gt;198/90:116 bl. a. föreslagit att 8 a § i fondkommissionslagen skall upp-&lt;br&gt;hävs. Propositionsförslaget innebär vidare att — i linje med VMKs förslag&lt;br&gt;— företagsförvärvslagen görs tillämplig också på fondkommissionsbo-&lt;br&gt;lagen, vilket enligt börsstyrelsens mening framstår som den lämpligaste&lt;br&gt;lösningen av frågan om utländskt ägande av dessa bolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.8.2 Bankorgansiationerna och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna delar kommitténs uppfattning att vanliga förvärvsregler,&lt;br&gt;dvs. företagsförvärvslagen, bör gälla också för fondkommissionsbolag. En&lt;br&gt;ändring i det avseendet — slopande av 8 a § i fondkommissionslagen —&lt;br&gt;bör genomföras samtidigt som rätt för utlänning att förvärva bankaktier&lt;br&gt;införs. Med tanke på Sveriges internationella relationer bör det ske skynd-&lt;br&gt;samt. Det är alltså viktigt att nu påbörjat lagstiftningsarbete fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna har tidigare avstyrkt de förslag till ägarbegränsningar i&lt;br&gt;bank som lades fram av kreditmarknadskommittén. Sådana begränsningar&lt;br&gt;är om möjligt än mindre motiverade för fondkommissionsbolag. För-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eningarna ställer sig således bakom kommitténs uppfattning i detta avse-&lt;br&gt;ende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna delar också uppfattningen att man inte kan kräva börsre-&lt;br&gt;gistrering av aktierna i fondkommissionsbolag. En sådan ordning skulle&lt;br&gt;f. ö. inte kunna fungera utan åtskilliga undantag, t. ex. för bankägda fond-&lt;br&gt;kommissionsbolag. Dessutom skulle nyetableringsmöjligheterna beskäras&lt;br&gt;till nackdel för en god marknad, som gynnas av att det finns ett flertal&lt;br&gt;aktörer med olika ”profil”.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.9 Anmälningsskyldighet för innehav av finansiella&lt;br&gt;instrument&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.9.1 Riksskatteverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rikskatteverket har inhämtat yttrande från länsskattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län som anför följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till fondkommissionslag 50 § stadgas förbud mot handel i&lt;br&gt;vissa fall. I 51 § stadgas om anmälningsskyldighet vid förändring av värde-&lt;br&gt;pappersinnehav. Enligt länsskattemyndigheten bör även stadgas ett direkt&lt;br&gt;förbud för anställd hos fondkommissionär att vid sidan av anställningen&lt;br&gt;bedriva fondkommissionärsverksamhet i eget bolag. Möjligen följer detta&lt;br&gt;redan av reglerna i 50 och 51 §§ men länsskattemyndigheten har erfarit att&lt;br&gt;denna typ av verksamhet har förekommit varvid diskussion uppkommit&lt;br&gt;om anställningsförhållande förelegat eller ej. Från skattesynpunkt är ett&lt;br&gt;klarläggande i denna fråga av stort intresse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.9.2 Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna hade förväntat sig att kommittén skulle ha satt bestämmel-&lt;br&gt;serna om handelsförbud m. m. i fondkommissionslagen, vilka nu flyttas till&lt;br&gt;50 —52 §§, i samband med sina förslag om insiderhandel. Detta måste&lt;br&gt;enligt föreningarnas uppfattning ske i det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;br&gt;Bestämmelserna avser en form av insynshandel. Det finns då inte skäl att&lt;br&gt;behandla den annorlunda än annan insynshandel. En samordning bör&lt;br&gt;således göras så långt det kan ske. Den tvåårsfrist för bestämning av&lt;br&gt;långsiktigheten som nuvarande och föreslagen bestämmelse i fondkom-&lt;br&gt;missionslagen enligt sina motiv bygger på bör i det sammanhanget ersättas&lt;br&gt;med en sexmånadersfrist. Den nuvarande tvåårsfristen baseras på den&lt;br&gt;skattefrist som inom kort upphävs. Också av det skälet bör en anpassning&lt;br&gt;ske. Samtidigt finns det skäl att vid bedömning av långsiktigheten bortse&lt;br&gt;från om ett förvärv finansierats med kredit. Vid en helt genomförd sam-&lt;br&gt;ordning med insiderregleringen skulle hithörande bestämmelse i fondkom-&lt;br&gt;missionslagen kunna utgå. För enhetlighetens skull skall vad nu sagts&lt;br&gt;givetvis gälla också börs- och clearingverksamhet och aktiefondsverksam-&lt;br&gt;het, liksom annan verksamhet i vilken nuvarande regler gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.10 Utländska fondkommissionärers etableringar i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.10.1 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår att utländska foretag som vill vara verksamma på den&lt;br&gt;svenska värdepappersmarknaden måste göra anmälan härom till bankin-&lt;br&gt;spektionen och att inspektionen vid misskötsamhet kan föra upp ett så-&lt;br&gt;dant företag på en särskild ”varningslista” som skall offentliggöras. In-&lt;br&gt;spektionen föreslås vidare kunna förbjuda svenska aktiebolag som erhållit&lt;br&gt;verksamhetstillstånd enligt fondkommissionslagen att göra affärer med ett&lt;br&gt;sådant företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande situation har i förslaget till ny aktiefondslag (Ds&lt;br&gt;1989:71) reglerats på ett något annorlunda sätt. Enligt det förslaget får ett&lt;br&gt;utländskt fondföretag agera på den svenska marknaden först efter tillstånd&lt;br&gt;av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av vikt att regler med anknytning till den internationella handeln&lt;br&gt;utformas så enhetligt som möjligt. Detta leder till ökad överblickbarhet&lt;br&gt;och överskådlighet. För inspektionen förenklas handläggningen genom att&lt;br&gt;samma rutiner kan tillämpas oavsett vilken typ av institut som åtgärderna&lt;br&gt;riktas mot. Bankinspektionen förordar därför att ytterligare överväganden&lt;br&gt;görs i denna fråga i det fortsatta lagstiftningsarbetet. För egen del önskar&lt;br&gt;inspektionen vid valet av vilken metod som bör tillämpas redovisa följan-&lt;br&gt;de synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en tillståndsprövning formaliseras förfarandet och tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheten får från början ett underlag att göra en bedömning av om sökan-&lt;br&gt;den fyller högt ställda krav. Det sökande företaget kan inte påbörja verk-&lt;br&gt;samheten förrän tillstånd givits. Ett anmälningsförfarande däremot leder&lt;br&gt;till att företaget omedelbart kan påbörja sin verksamhet i Sverige. Inspek-&lt;br&gt;tionen kan ingripa först i efterhand och då kan skadeverkningarna ha&lt;br&gt;hunnit bli betydande. Bankinspektionen förordar därför den lösning som&lt;br&gt;framlagts i förslag till ny aktiefondslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-08&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil&lt;br&gt;Werner, justitierådet Ulf Gad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 februari 1991 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om handel med finansiella instrument, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lars Afrell&lt;br&gt;och kammaråklagaren Catarina Walldén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Proposition.................................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 1991 ... &amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning ................................................ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Den svenska värdepappersmarknaden ....................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Allmänt............................................. 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Aktiemarknaden ..................................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Penning-och obligationsmarknaden .................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Derivatmarknaden ................................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Datorisering på värdepappersmarknaden................ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Internationalisering................................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;Gällande lagstiftning.................................. 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Den internationella utvecklingen............................ 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;System for informationsspridning och handel ............ 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;System for leveranser av och likvidutväxling avseende vär-&lt;br&gt;depapper ............................................ 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Internationell värdepappershandel...................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;Internationell reglering i utveckling..................... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;De europeiska gemenskaperna (EG) .................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Allmänna utgångspunkter för lagstiftningen................... 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Inledning............................................ 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Värdepappersmarknadens funktion..................... 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Värdepappersmarknadens delmarknader ................ 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Skyddsintressen på värdepappersmarknaden............. 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Behovet av lagstiftning................................ 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Handel med finansiella instrument .......................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Ny lag om handel med finansiella instrument............. 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Definitioner ......................................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Nya finansiella instrument............................. 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Handel med optioner och terminer ..................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 Omfattningen av lagregleringen................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 Säkerhetskrav .................................. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.3 Undantag från kravet på säkerhet ................. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.4 Sanktioner mot den som inte uppfyller säkerhetskra-&lt;br&gt;ven ............................................ 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.5 Obligatorisk clearing ............................ 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;Lån av fondpapper och blankningsförbudet.............. 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;Utestående frågor .................................... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Värdepappersrörelse....................................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Tillståndspliktiga verksamheter ........................ 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Tillståndskraven ..................................... 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Rörelseregler for värdepappersbolag .................... 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Förvärv av finansiella instrument....................... 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;Kapitaltäckning m. m................................. 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;Frågerätt och uppgiftsskyldighet........................ 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;Upplåning........................................... 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 &amp;nbsp;Enhandskrediter och förbehåll om andel i vinst på affär .... 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 &amp;nbsp;Ingripanden mot verksamhet som bedrivs utan tillstånd ... 135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10 Anställdas m.fl. innehav av finansiella instrument ........ 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.11 Utländska värdepappersföretags etablering i Sverige ...... 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.12 Courtage............................................ 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.13 Bestämmelser om premieobligationer................... 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Ekonomiska effekter av mitt&amp;nbsp;förslag.......................... 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Upprättade lagförslag...................................... 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Specialmotivering......................................... 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om handel med finansiella instrument .... 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om värdepappersrörelse ................ 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för&lt;br&gt;utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket ..178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:922) om kredit-&lt;br&gt;politiska medel....................................... 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1385) ............................................... 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:749) om Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs ...................................... 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) ... 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i hemförsäljninglagen (1981:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1361) ............................................... 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.9 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:617) om utländs-&lt;br&gt;ka förvärv av svenska företag m. m...................... 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omsättning av vissa värdepapper ...................... 182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.11 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) . 183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.12 Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;618) ................................................ 183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.13 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) .. 184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.14 Förslaget till lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;620) ................................................ 184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:813) om homo-&lt;br&gt;sexuella sambor...................................... 184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveri-&lt;br&gt;ges riksbank ......................................... 185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självde-&lt;br&gt;klaration och kontrolluppgifter ......................... 185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:750) om betal-&lt;br&gt;ningar till och från utlandet m.m....................... 185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.19 Förslaget till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342) .... 185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.20 Förslaget till lag om upphävande av kungörelsen den 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;maj 1939 (nr 208) med vissa bestämmelser angående försälj-&lt;br&gt;ning av svenska statens premieobligationer .............. 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.21 Övriga&amp;nbsp;lagförslag ..................................... 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Hemställan............................................... 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Beslut ................................................... 188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sammanfattning av betänkandet Värdepappersmarknaden i fram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiden (kap. 8 och 10) ....................................... 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kommitténs lagförslag ..................................... 192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Remissammanställning.....................................210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Utdrag ur lagrådets protokoll 1991-03-08 ..................... 259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall mom. 5 o 18</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU41</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1.1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-03-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:24:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03142</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:24:52</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03142</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__142.pdf</filnamn>
<filstorlek>11345474</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8E938784-0E12-437D-8D82-785B22205651</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:NU37</uppgift>
<ref_dok_id>GE01NU37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Handel och tjänster på värdepappersmarknaden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:NU41</uppgift>
<ref_dok_id>GE01NU41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rörelseregler för bank m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:142&lt;br/&gt;
Handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:142 Handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:142&lt;br/&gt;
Handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:142 Handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:142&lt;br/&gt;
Handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:142 Handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alf Wennerfors  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:142&lt;br/&gt;
Handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:142 Handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Wennerfors  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Krister Skånberg  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:142&lt;br/&gt;
Handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:142 Handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Krister Skånberg  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf L Nilson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:142&lt;br/&gt;
Handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:142 Handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf L Nilson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>