<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230639</hangar_id>
 <dok_id>GE03141</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>141</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:141</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>141</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-03-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:24</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:00:25</publicerad>
 <titel>om rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03141/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03141</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03141</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:141&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;om rehabilitering och&lt;br&gt;rehabiliteringsersättning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 141&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1990/91:141&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;om rehabilitering och&lt;br&gt;rehabiliteringsersättning m. m.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03141/prop_199091__141-1.png" style="width:36pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 21 mars 1991 för de åtgärder och de ändamål&lt;br&gt;som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odd Engström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas förslag till lagstiftning inom ramen för den allmän-&lt;br&gt;na försäkringen om ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering och om&lt;br&gt;ekonomisk ersättning vid sådan rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstahandsansvaret för att den enskildes behov av rehabilitering klar-&lt;br&gt;läggs föreslås åvila arbetsgivaren. Denne skall svara för att behovet av&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärder utreds när den anställde på grund av sjukdom har&lt;br&gt;varit borta från arbetet i fyra veckor i följd, när den anställde haft upprepa-&lt;br&gt;de korta sjukfall eller när den anställde själv begär det. En sådan rehabilite-&lt;br&gt;ringsutredning skall ske i samråd med den anställde. Den bör vara genom-&lt;br&gt;förd inom viss bestämd tid och skall tillställas försäkringskassan. Arbetsgi-&lt;br&gt;varen skall vidare svara för att sådana arbetslivsinriktade rehabiliterings-&lt;br&gt;åtgärder vidtas som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna&lt;br&gt;verksamheten. Inriktningen skall därmed vara att den anställde skall bere-&lt;br&gt;das fortsatt arbete hos arbetsgivaren och att andra alternativ prövas först&lt;br&gt;när dennes möjligheter är uttömda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rätt till rehabiliteringsersättning införs för den som deltar i arbets-&lt;br&gt;livsinriktad rehabilitering. Ersättningen omfattar dels rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ning motsvarande 100% av den försäkrades sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst, dels särskilt bidrag för vissa merkostnader vid rehabilitering. Reha-&lt;br&gt;biliteringspenning skall kunna utges som hel, tre fjärdedels, halv eller en&lt;br&gt;fjärdedels förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rehabiliteringsersättning förutsätts att rehabiliteringen ingår i en av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringskassan upprättad rehabiliteringsplan, som anger bl. a. vilka åt- Prop. 1990/91:141&lt;br&gt;gärder som aktualiseras, vem som ansvarar för dem och när de skall&lt;br&gt;genomföras. Försäkringskassan skall fortlöpande se till att planen följs och&lt;br&gt;vid behov anpassas efter ändrade förhållanden. Som underlag för bedöm-&lt;br&gt;ning och fortsatt rehabiliteringsarbete skall den försäkrade på försäkrings-&lt;br&gt;kassans begäran vara skyldig att lämna ett mer ingående läkarutlåtande&lt;br&gt;när en sjukperiod har varat i fyra veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna ordningen ändras försäkringskassans arbete med&lt;br&gt;rehabilitering. Försäkringskassan ges ett övergripande samordningsansvar&lt;br&gt;för rehabiliteringsverksamheten, innefattande ansvar för regionalt och&lt;br&gt;lokalt samarbete mellan olika myndigheter och organ med uppgifter på&lt;br&gt;rehabiliteringsområdet. Försäkringskassan skall samordna och ha tillsyn&lt;br&gt;över de utredande och andra insatser som enligt lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring krävs för rehabilitering av enskilda försäkrade. Den skall också när&lt;br&gt;det behövs ta initiativ till sådana insatser. I ansvaret ingår att ge stöd åt&lt;br&gt;den enskilde i kontakter med andra rehabiliteringsansvariga. Gentemot&lt;br&gt;den försäkrades arbetsgivare får försäkringskassan ett tillsynsansvar för att&lt;br&gt;denne fullgör sina rehabiliteringsuppgifter. I speciella fall skall försäkrings-&lt;br&gt;kassan överta ansvaret för att rehabiliteringsutredning kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sitt samarbete med olika arbetsgivare om rehabilitering av deras&lt;br&gt;anställda får försäkringskassan kunskaper om arbetsmiljön i företagen och&lt;br&gt;dess betydelse för rehabiliteringsbehoven. Härigenom stärks det behövliga&lt;br&gt;sambandet mellan rehabiliteringsinsatserna och strävandena mot arbets-&lt;br&gt;miljöförbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram vissa ytterligare förslag på sjukförsäkringens&lt;br&gt;område. En kompletterande reglering föreslås för bedömning av arbetsför-&lt;br&gt;mågans nedsättning vid längre sjukfall. Vidare begränsas rätten till en&lt;br&gt;fjärdedels sjukpenning till att avse högst 365 dagar för en sjukperiod.&lt;br&gt;Ersättning i form av bidrag till arbetshjälpmedel skall kunna utges av&lt;br&gt;försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På pensionsområdet föreslås en bestämd nedre åldersgräns vid 60 år för&lt;br&gt;förtidspension enligt de s. k. äldrereglerna. Möjlighet införs att samtidigt&lt;br&gt;uppbära halv förtidspension och halv ålderspension från folk- och tilläggs-&lt;br&gt;pensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen föreslås bli genomförd den 1 januari 1992. Förslaget om&lt;br&gt;bidrag från sjukförsäkringen till arbetshjälpmedel avser dock tiden fr. o. m.&lt;br&gt;den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 11 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 3 kap. 7, 8, 9, 13 och 15 §§, 7 kap. 3 §, 11 kap. 2 och&lt;br&gt;3 §§, 16 kap. 1 § samt 20 kap. 3 och 10 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 2 kap. 14 §, 3 kap. 7&lt;br&gt;b § och 7 kap. 3 a §, en ny avdelning, åttonde avdelningen, och ett nytt&lt;br&gt;kapitel, 22 kap., samt närmast före 22 kap. nya rubriker av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringen be-&lt;br&gt;står av sjukförsäkring, folkpensio-&lt;br&gt;nering och försäkring för tilläggs-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den allmänna försäkringen&lt;br&gt;äro anslutna frivillig sjukpenning-&lt;br&gt;försäkring och frivillig pensionsför-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringen be-&lt;br&gt;står av sjukförsäkring, folkpensio-&lt;br&gt;nering och försäkring för tilläggs-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sjukförsäkringen hör frågor&lt;br&gt;om rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den allmänna försäkringen&lt;br&gt;är anslutna frivillig sjukpenningför-&lt;br&gt;säkring och frivillig pensionsför-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till sådana arbetshjälpme-&lt;br&gt;del som en förvärvsarbetande för-&lt;br&gt;säkrad behöver som ett led i sin re-&lt;br&gt;habilitering utges enligt föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades&lt;br&gt;arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med sjukdom jämställs ett tillstånd&lt;br&gt;av nedsatt arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning&lt;br&gt;utgetts och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar den försäkrade arbetsför-&lt;br&gt;måga utges hel sjukpenning. Om ar-&lt;br&gt;betsförmågan inte saknas helt men&lt;br&gt;är nedsatt med minst tre fjärde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar den försäkrade arbetsför-&lt;br&gt;måga utges hel sjukpenning. Om ar-&lt;br&gt;betsförmågan inte saknas helt men&lt;br&gt;är nedsatt med minst tre fjärde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 2 kap. 11 § 1990:1407.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop.1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;delar utges tre fjärdedels sjukpen-&lt;br&gt;ning. Är arbetsförmågan nedsatt i&lt;br&gt;mindre grad men med minst hälf-&lt;br&gt;ten utges halv sjukpenning. I annat&lt;br&gt;fall utges en fjärdedels sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar utges tre fjärdedels sjukpen-&lt;br&gt;ning. Är arbetsförmågan nedsatt i&lt;br&gt;mindre grad men med minst hälf-&lt;br&gt;ten utges halv sjukpenning. I annat&lt;br&gt;fall utges en fjärdedels sjukpenning.&lt;br&gt;En fjärdedels sjukpenning får dock&lt;br&gt;under samma sjukperiod utges för&lt;br&gt;högst 365 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan får när det finns skäl till det kräva att läkarintyg ges&lt;br&gt;in för att styrka nedsättning av arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en sjukperiod har pågått fyra&lt;br&gt;veckor skall den försäkrade ge in ett&lt;br&gt;läkarutlåtande till försäkringskas-&lt;br&gt;san, om kassan begär det. Ett så-&lt;br&gt;dant läkarutlåtande skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om behovet av rehabilite-&lt;br&gt;ring, pågående och planerad be-&lt;br&gt;handling eller rehabiliteringsåtgärd&lt;br&gt;samt, om möjligt, beräknad återstå-&lt;br&gt;ende sjukdomstid med nedsatt ar-&lt;br&gt;betsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utgifter för läkarundersök-&lt;br&gt;ning och utlåtande som föranleds av&lt;br&gt;en utredning enligt fjärde stycket&lt;br&gt;lämnas ersättning i enlighet med&lt;br&gt;vad regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning enligt 7 § utges även&lt;br&gt;när den försäkrade går miste om&lt;br&gt;förvärvsinkomst i samband med att&lt;br&gt;han genomgår en behandling som&lt;br&gt;syftar till att förebygga sjukdom och&lt;br&gt;nedsättning av arbetsförmågan.&lt;br&gt;Som villkor gäller att behandlingen&lt;br&gt;har ordinerats av läkare och ingår i&lt;br&gt;en av försäkringskassan godkänd&lt;br&gt;behandlingsplan. Vidare förutsätts&lt;br&gt;att den försäkrade för behandlingen&lt;br&gt;behöver avstå från förvärvsarbete&lt;br&gt;minst två timmar under en dag och&lt;br&gt;därvid går miste om minst en fjärde-&lt;br&gt;del av sin dagsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande huruvida full-&lt;br&gt;ständig nedsättning av arbetsförmå-&lt;br&gt;gan föreligger skall, om sjukdomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om arbets-&lt;br&gt;förmågan är fullständigt nedsatt&lt;br&gt;skall, om sjukdomen kan antas vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;kan antas vara kortvarig, särskilt&lt;br&gt;beaktas huruvida den försäkrade på&lt;br&gt;grund av sjukdomen är ur stånd att&lt;br&gt;utföra sitt vanliga eller därmed&lt;br&gt;jämförligt arbete. Om den försäkra-&lt;br&gt;de på grund av sjukdomen behöver&lt;br&gt;avstå från förvärvsarbete under&lt;br&gt;minst hälften av sin normala ar-&lt;br&gt;betstid en viss dag, skall hans ar-&lt;br&gt;betsförmåga anses nedsatt i minst&lt;br&gt;motsvarande mån den dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den försäkrade föremål för åt-&lt;br&gt;gärd av beskaffenhet, som angives i&lt;br&gt;2 kap. 11 § skall arbetsförmågan&lt;br&gt;anses nedsatt i den mån den försäk-&lt;br&gt;rade på grund av åtgärden är hind-&lt;br&gt;rad att utföra förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kortvarig, särskilt beaktas om den&lt;br&gt;försäkrade på grund av sjukdomen&lt;br&gt;är ur stånd att utföra sitt vanliga&lt;br&gt;eller därmed jämförligt arbete. Om&lt;br&gt;den försäkrade på grund av sjukdo-&lt;br&gt;men behöver avstå från förvärvsar-&lt;br&gt;bete under minst en fjärdedel av sin&lt;br&gt;normala arbetstid eri viss dag, skall&lt;br&gt;hans arbetsförmåga anses nedsatt i&lt;br&gt;minst motsvarande mån den da-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukdomen kan antas bli&lt;br&gt;långvarig eller den försäkrade be-&lt;br&gt;döms inte kunna återgå till sitt arbe-&lt;br&gt;te, skall försäkringskassan undersö-&lt;br&gt;ka om den försäkrade efter sådan&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärd, som avses i&lt;br&gt;22 kap. 7 §, kan försörja sig själv ge-&lt;br&gt;nom förvärvsarbete om arbetsför-&lt;br&gt;hållandena ändras eller om annat&lt;br&gt;lämpligt arbete erhålls. Därvid skall&lt;br&gt;beaktas vad som rimligen kan begä-&lt;br&gt;ras av honom med hänsyn till sjuk-&lt;br&gt;domen, hans utbildning och tidigare&lt;br&gt;verksamhet samt ålder, bosättnings-&lt;br&gt;förhållanden och andra sådana om-&lt;br&gt;ständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade uppbär förtidspension eller särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades rätt till&lt;br&gt;sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende från&lt;br&gt;den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig inkomst&lt;br&gt;genom arbete som ligger till grund för utgående pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd&lt;br&gt;lider av sjukdom som avses i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om havande-&lt;br&gt;skap har satt ned hennes förmåga att utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbe-&lt;br&gt;te med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre&lt;br&gt;ansträngande arbete enligt bestämmelserna i 12 § lagen (1978:410) om rätt&lt;br&gt;till ledighet för vård av barn, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna har även rätt till&lt;br&gt;havandeskapspenning om hon inte&lt;br&gt;får sysselsättas i sitt förvärvsarbete&lt;br&gt;på grund av en föreskrift om förbud&lt;br&gt;mot arbete under havandeskap,&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;5kap. 16 § arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160), och hon inte kan om-&lt;br&gt;placeras till annat arbete enligt be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna har även rätt till&lt;br&gt;havandeskapspenning om hon inte&lt;br&gt;får sysselsättas i sitt förvärvsarbete&lt;br&gt;på grund av en föreskrift om förbud&lt;br&gt;mot arbete under havandeskap,&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;4 kap. 6§ arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160), och hon inte kan om-&lt;br&gt;placeras till annat arbete enligt be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;stämmelserna i 12 § lagen om rätt stämmelserna i 12 § lagen om rätt&lt;br&gt;till ledighet för vård av barn, m. m. till ledighet för vård av barn, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning utges i fall som avses i första stycket för varje dag&lt;br&gt;som nedsättningen består, dock tidigast från och med den sextionde dagen&lt;br&gt;före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, och i fall som avses i&lt;br&gt;andra stycket för varje dag som förbudet gäller. Havandeskapspenning&lt;br&gt;utges längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för&lt;br&gt;barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning utges med belopp som motsvarar kvinnans sjuk-&lt;br&gt;penning enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förmåner enligt detta kapitel prövas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa hos vilken den försäkrade är inskriven eller skulle ha varit&lt;br&gt;inskriven, om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 §. Denna försäkrings-&lt;br&gt;kassa får dock uppdra åt en annan försäkringskassa att pröva sådana frågor&lt;br&gt;med undantag av frågor som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 11 och&lt;br&gt;13 §§ tillämpas även i fråga om&lt;br&gt;sjukpenning. Vid tillämpning av 2&lt;br&gt;kap. 13 § andra stycket skall hänsyn&lt;br&gt;inte tas till särskild sjukpenning en-&lt;br&gt;ligt lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 13 § till-&lt;br&gt;lämpas även i fråga om sjukpen-&lt;br&gt;ning. Vid tillämpning av 2 kap.&lt;br&gt;13 § andra stycket skall hänsyn inte&lt;br&gt;tas till särskild sjukpenning enligt&lt;br&gt;lagen (1977:265) om statligt per-&lt;br&gt;sonskadeskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3, 5 och 8 §§ i fråga om förtidspension tillämpas även&lt;br&gt;där den försäkrade skulle ha erhållit sådan pension, om han varit svensk&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försäkrad, utan att be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket är tillämpliga, efter ingång-&lt;br&gt;en av den månad då han uppnådde&lt;br&gt;sextiofem års ålder, erhållit sjuk-&lt;br&gt;penning under etthundraåttio da-&lt;br&gt;gar, får den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassan besluta att sjukpenning inte&lt;br&gt;längre skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försäkrad, utan att be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. 3 § är&lt;br&gt;tillämpliga, efter ingången av den&lt;br&gt;månad då han uppnådde sextiofem&lt;br&gt;års ålder, erhållit sjukpenning un-&lt;br&gt;der etthundraåttio dagar, får den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan besluta&lt;br&gt;att sjukpenning inte längre skall&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utgår ej för tid då den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår mili-&lt;br&gt;tär grundutbildning för kvinnor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § sagda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) i annat fall än under b) eller c) sagts av annan orsak än sjukdom tagits&lt;br&gt;om hand på det allmännas bekostnad;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vistas utomlands i annat fall än&lt;br&gt;då den försäkrade insjuknar medan&lt;br&gt;han utför arbete som ett led i en här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vistas utomlands i annat fall än&lt;br&gt;då den försäkrade insjuknar medan&lt;br&gt;han utför arbete som ett led i en här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:1064.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:56.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;i riket bedriven verksamhet eller&lt;br&gt;som sjöman anställd på svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg eller under sjukdom&lt;br&gt;eller i fall som avses i 8§ andra&lt;br&gt;stycket reser till utlandet med för-&lt;br&gt;säkringskassans medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i riket bedriven verksamhet eller&lt;br&gt;som sjöman anställd på svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg eller under sjukdom&lt;br&gt;eller i fall som avses i 7b § reser till&lt;br&gt;utlandet med försäkringskassans&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då en försäkrad bereds vård i ett sådant hem för vård eller&lt;br&gt;boende eller familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) som ger vård&lt;br&gt;och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika, skall sjukpen-&lt;br&gt;ningen på begäran av den som svarar för vårdkostnaderna minskas på det&lt;br&gt;sätt som framgår av 4 § andra stycket. Det belopp som sjukpenningen&lt;br&gt;minskas med skall betalas ut till den på vars begäran minskningen har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket utgår sjukpenning till försäkrad som avses&lt;br&gt;under c) vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas utom anstalt&lt;br&gt;och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande i vad mån ar-&lt;br&gt;betsförmågan är nedsatt skall beak-&lt;br&gt;tas den försäkrades förmåga att vid&lt;br&gt;den nedsättning av prestationsför-&lt;br&gt;mågan, varom är fråga, bereda sig&lt;br&gt;inkomst genom sådant arbete, som&lt;br&gt;motsvarar hans krafter och färdig-&lt;br&gt;heter och som rimligen kan begäras&lt;br&gt;av honom med hänsyn till hans ut-&lt;br&gt;bildning och tidigare verksamhet&lt;br&gt;samt ålder, bosättningsförhållan-&lt;br&gt;den och därmed jämförliga omstän-&lt;br&gt;digheter. Bedömningen skall göras&lt;br&gt;efter samma grunder oavsett arten&lt;br&gt;av den föreliggande nedsättningen&lt;br&gt;av prestationsförmågan. I fråga om&lt;br&gt;försäkrad som fyllt sextio år skall&lt;br&gt;bedömningen främst avse hans för-&lt;br&gt;måga och möjlighet att bereda sig&lt;br&gt;fortsatt inkomst genom sådant ar-&lt;br&gt;bete som han tidigare utfört eller&lt;br&gt;genom annat för honom tillgängligt&lt;br&gt;lämpligt arbete. Med inkomst av&lt;br&gt;arbete likställs i skälig omfattning&lt;br&gt;värdet av hushållsarbete i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den försäkrade föremål för åt-&lt;br&gt;gärd av beskaffenhet, som anges i&lt;br&gt;22 kap. 7 §, skall arbetsförmågan&lt;br&gt;under tiden för åtgärden anses ned-&lt;br&gt;satt i den mån den försäkrade på&lt;br&gt;grund av åtgärden är hindrad att&lt;br&gt;utföra förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande i vad mån ar-&lt;br&gt;betsförmågan är nedsatt skall beak-&lt;br&gt;tas den försäkrades förmåga att vid&lt;br&gt;den nedsättning av prestationsför-&lt;br&gt;mågan, varom är fråga, bereda sig&lt;br&gt;inkomst genom sådant arbete, som&lt;br&gt;motsvarar hans krafter och färdig-&lt;br&gt;heter och som rimligen kan begäras&lt;br&gt;av honom med hänsyn till hans ut-&lt;br&gt;bildning och tidigare verksamhet&lt;br&gt;samt ålder, bosättningsförhållan-&lt;br&gt;den och därmed jämförliga omstän-&lt;br&gt;digheter. Bedömningen skall göras&lt;br&gt;efter samma grunder oavsett arten&lt;br&gt;av den föreliggande nedsättningen&lt;br&gt;av prestationsförmågan. I fråga om&lt;br&gt;äldre försäkrad skall bedömningen&lt;br&gt;främst avse hans förmåga och möj-&lt;br&gt;lighet att bereda sig fortsatt in-&lt;br&gt;komst genom sådant arbete som&lt;br&gt;han tidigare utfört eller genom an-&lt;br&gt;nat för honom tillgängligt lämpligt&lt;br&gt;arbete. Med inkomst av arbete lik-&lt;br&gt;ställes i skälig omfattning värdet av&lt;br&gt;hushållsarbete i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den försäkrade föremål för åt-&lt;br&gt;gärd av beskaffenhet, som angives i&lt;br&gt;2 kap. 11 §, skall arbetsförmågan&lt;br&gt;under tiden för åtgärden anses ned-&lt;br&gt;satt i den mån den försäkrade på&lt;br&gt;grund av åtgärden är hindrad att&lt;br&gt;utföra förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som uppbär hel ål-&lt;br&gt;derspension enligt denna lag har&lt;br&gt;inte rätt till förtidspension. En för-&lt;br&gt;säkrad som uppbär halv ålderspen-&lt;br&gt;sion enligt denna lag har inte rätt&lt;br&gt;till hel förtidspension eller två tred-&lt;br&gt;jedelar av hel förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i&lt;br&gt;pengar eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått&lt;br&gt;såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnads-&lt;br&gt;ersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär A-skatt. Till sådan inkomst räknas dock inte från&lt;br&gt;en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till&lt;br&gt;1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan&lt;br&gt;ersättning som enligt 1 § första stycket 2 — 6 lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt utgör underlag för nämnda skatt. I fråga om arbete som har&lt;br&gt;utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning enligt denna lag&lt;br&gt;eller lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning som utgår enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av rege-&lt;br&gt;ringens förordnande, i den mån er-&lt;br&gt;sättningen träder i stället för för-&lt;br&gt;säkrads inkomst såsom arbetstaga-&lt;br&gt;re i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande ersättning som utgår&lt;br&gt;enligt annan författning eller på&lt;br&gt;grund av regeringens förordnande,&lt;br&gt;i den mån ersättningen träder i stäl-&lt;br&gt;let för försäkrads inkomst såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild&lt;br&gt;tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant ar-&lt;br&gt;betsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repeti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;tionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbands-&lt;br&gt;övning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under&lt;br&gt;försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxen-&lt;br&gt;utbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av att en arbetsgi-&lt;br&gt;vare lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-&lt;br&gt;ständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension samt i fråga om ersättning till&lt;br&gt;idrottsutövare från visst slag av ideell förening gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska&lt;br&gt;medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juri-&lt;br&gt;disk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande infly-&lt;br&gt;tande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;br&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i&lt;br&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses&lt;br&gt;såsom arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av annat förvärvsarbete avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) inkomst av aktiv näringsverksamhet här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ersättning for arbete för någon annans räkning i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) sjukpenning enligt denna lag d) sjukpenning och rehabilite-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1428.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;eller lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeforsäkring eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning som utgår enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av rege-&lt;br&gt;ringens förordnande, i den mån er-&lt;br&gt;sättningen träder i stället för in-&lt;br&gt;komst som ovan nämnts samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeforsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande ersättning som utgår&lt;br&gt;enligt annan författning eller på&lt;br&gt;grund av regeringens förordnande,&lt;br&gt;i den mån ersättningen träder i stäl-&lt;br&gt;let för inkomst som ovan nämnts&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928: 370) och som, utan att anställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk juridisk person;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av&lt;br&gt;anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inkomst som avses i första stycket a) eller b) inte uppgått till 1 000&lt;br&gt;kronor för år, tas den inte i beräkning. Ej heller tas sådan ersättning som&lt;br&gt;avses i första stycket c) i beräkning, om ersättningen från den, för vilken&lt;br&gt;arbetet utförts, under året inte uppgått till 1 000 kronor. Intäkt som avses i&lt;br&gt;32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller&lt;br&gt;sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid&lt;br&gt;arbetsskada som enligt 2§ första stycket lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt utgör underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som önskar pension skall göra ansökan hos allmän försäkringskassa&lt;br&gt;i enlighet med vad regeringen förordnar. Försäkringskassan skall dock&lt;br&gt;utan ansökan besluta om hel ålderspension till en hos kassan inskriven&lt;br&gt;pensionsberättigad från och med den månad han fyller 65 år, om han inte&lt;br&gt;skriftligen begärt annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter försäkrad sjukpenning&lt;br&gt;eller ersättning för sjukhusvård en-&lt;br&gt;ligt denna lag, må allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa tillerkänna honom för-&lt;br&gt;tidspension utan hinder av att han&lt;br&gt;icke gjort ansökan därom. Detsam-&lt;br&gt;ma skall gälla då försäkrad åtnjuter&lt;br&gt;sjukpenning, ersättning för sjuk-&lt;br&gt;husvård eller livränta enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller motsvarande ersättning&lt;br&gt;som utgår enligt annan författning&lt;br&gt;eller på grund av regeringens för-&lt;br&gt;ordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär en försäkrad sjukpenning&lt;br&gt;eller ersättning för sjukhusvård el-&lt;br&gt;ler rehabiliteringspenning enligt&lt;br&gt;denna lag och kan nedsättningen av&lt;br&gt;den försäkrades arbetsförmåga inte&lt;br&gt;undanröjas genom rehabiliterings-&lt;br&gt;åtgärder, får försäkringskassan till-&lt;br&gt;erkänna honom förtidspension&lt;br&gt;utan hinder av att han inte gjort&lt;br&gt;ansökan därom. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla då en försäkrad uppbär sjuk-&lt;br&gt;penning, ersättning för sjukhusvård&lt;br&gt;eller livränta enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller motsvarande ersättning&lt;br&gt;som utgår enligt annan författning&lt;br&gt;eller på grund av regeringens för-&lt;br&gt;ordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Uppbär en försäkrad sjukbidrag eller har handikappersättning eller&lt;br&gt;vårdbidrag tillerkänts honom för begränsad tid, får den tid för vilken&lt;br&gt;förmånen skall utgå förlängas utan att ansökan har gjorts. Motsvarande&lt;br&gt;gäller i fråga om särskild efterlevandepension som tillerkänts en efterle-&lt;br&gt;vande för begränsad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tillerkän-&lt;br&gt;na den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder av att han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;icke gjort ansökan därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnader för läkarundersök-&lt;br&gt;ning och läkarutlåtande vid ansö-&lt;br&gt;kan om förtidspension, handikapp-&lt;br&gt;ersättning, vårdbidrag eller särskild&lt;br&gt;efterlevandepension skall ersätt-&lt;br&gt;ning lämnas i enlighet med vad re-&lt;br&gt;geringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnader för läkarundersök-&lt;br&gt;ning och läkarutlåtande vid ansö-&lt;br&gt;kan om förtidspension, handikapp-&lt;br&gt;ersättning, vårdbidrag eller särskild&lt;br&gt;efterlevandepension skall ersätt-&lt;br&gt;ning lämnas i enlighet med vad re-&lt;br&gt;geringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, riksförsäkringverket&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag må&lt;br&gt;indragas eller skäligen nedsättas,&lt;br&gt;om den som är berättigad till ersätt-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag får&lt;br&gt;dras in eller sättas ned, om den som&lt;br&gt;är berättigad till ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) uppsåtligen åsamkat sig sjukdom eller skada, som orsakat den utgift&lt;br&gt;eller nedsättning av arbetsförmågan, för vilken ersättning begäres;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid förövandet av handling, för&lt;br&gt;vilken ansvar genom lagakraftägande dom ådömts honom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vägrar att underkasta sig undersökning av läkare eller att följa läkares&lt;br&gt;föreskrifter eller eljest gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosyn-&lt;br&gt;punkt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande&lt;br&gt;uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar en försäkrad utan giltig&lt;br&gt;anledning att underkasta sig åtgärd&lt;br&gt;av beskaffenhet som avses i 2 kap.&lt;br&gt;11 § får sjukpenning eller förtids-&lt;br&gt;pension helt eller delvis tills vidare&lt;br&gt;förvägras honom, under förutsätt-&lt;br&gt;ning att han erinrats om denna på-&lt;br&gt;följd. Motsvarande skall gälla i frå-&lt;br&gt;ga om särskild efterlevandepen-&lt;br&gt;sion, om den efterlevande utan gil-&lt;br&gt;tig anledning vägrar att följa ett&lt;br&gt;villkor som uppställts med stöd av&lt;br&gt;16 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar en försäkrad utan giltig&lt;br&gt;anledning att underkasta sig sådan&lt;br&gt;rehabilitering som avses i 22 kap.&lt;br&gt;7 § får sjukpenning, rehabiliterings-&lt;br&gt;ersättning eller förtidspension helt&lt;br&gt;eller delvis tills vidare förvägras ho-&lt;br&gt;nom, under förutsättning att han&lt;br&gt;erinrats om denna påföljd. Motsva-&lt;br&gt;rande skall gälla i fråga om särskild&lt;br&gt;efterlevandepension, om den efter-&lt;br&gt;levande utan giltig anledning väg-&lt;br&gt;rar att följa ett villkor som upp-&lt;br&gt;ställts med stöd av 16 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10§&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa som har fattats av tjänsteman&lt;br&gt;i ärenden om försäkring enligt den-&lt;br&gt;na lag skall omprövas av kassan,&lt;br&gt;om det begärs av en enskild som&lt;br&gt;beslutet angår och beslutet inte har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 10 a §. Om-&lt;br&gt;prövningen skall göras av socialför-&lt;br&gt;säkringsnämnden om beslutet gäl-&lt;br&gt;ler fråga om avses i 2 kap. 12 a §,&lt;br&gt;3 kap. 7 - 9 eller 17 § eller 20 kap. 3&lt;br&gt;eller 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa som har fattats av tjänsteman&lt;br&gt;i ärenden om försäkring enligt den-&lt;br&gt;na lag skall omprövas av kassan,&lt;br&gt;om det begärs av en enskild som&lt;br&gt;beslutet angår och beslutet inte har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 10 a §. Om-&lt;br&gt;prövningen skall göras av socialför-&lt;br&gt;säkringsnämnden om beslutet gäl-&lt;br&gt;ler fråga som avses i 2 kap. 12 a&lt;br&gt;eller b§, 3 kap. 7 — 9 eller 17 §,&lt;br&gt;20 kap. 3 eller 4 § eller 22 kap. 7—&lt;br&gt;10 eller 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omprövning begärs av ett beslut och riksförsäkringsverket överkla-&lt;br&gt;gar samma beslut, skall försäkringskassan inte ompröva beslutet. Begäran&lt;br&gt;om omprövning skall anses som ett överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅTTONDE A VDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rehabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. Om rehabilitering och reha-&lt;br&gt;biliteringsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som är inskriven&lt;br&gt;hos allmän försäkringskassa har&lt;br&gt;möjligheter till rehabilitering och&lt;br&gt;rätt till rehabiliteringsersättning en-&lt;br&gt;ligt vad som anges i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabilitering enligt detta kapitel&lt;br&gt;skall syfta till att återge den som har&lt;br&gt;drabbats av sjukdom sin arbetsför-&lt;br&gt;måga och förutsättningar att försör-&lt;br&gt;ja sig själv genom förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsåtgärder skall pla-&lt;br&gt;neras i samråd med den försäkrade&lt;br&gt;och utgå från dennes individuella&lt;br&gt;förutsättningar och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrades arbetsgivare&lt;br&gt;skall i samråd med den försäkrade&lt;br&gt;svara för att dennes behov av rehabi-&lt;br&gt;litering snarast klarläggs och för att&lt;br&gt;de åtgärder vidtas som behövs för en&lt;br&gt;effektiv rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte framstår som obehöv-&lt;br&gt;ligt skall arbetsgivaren påbörja en&lt;br&gt;rehabiliteringsutredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:121.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop.199&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03141/prop_199091__141-2.png" style="width:33pt;height:20pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1. när den försäkrade till följd av&lt;br&gt;sjukdom har varit helt eller delvis&lt;br&gt;frånvarande från sitt arbete under&lt;br&gt;längre tid än fyra veckor i följd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när den försäkrades arbete ofta&lt;br&gt;har avbrutits av kortare sjukperio-&lt;br&gt;der eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när den försäkrade begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsutredningen skall&lt;br&gt;i fall som avses i andra stycket 1&lt;br&gt;tillställas försäkringskassan inom&lt;br&gt;åtta veckor från dagen för anmälan&lt;br&gt;om sjukdomsfallet och i fall som av-&lt;br&gt;ses i andra stycket 2 inom samma&lt;br&gt;tid räknat från dagen för anmälan&lt;br&gt;om det sjukdomsfall som närmast&lt;br&gt;föregick rehabiliteringsutredningen.&lt;br&gt;Har rehabiliteringsutredningen&lt;br&gt;gjorts på begäran av den försäkrade,&lt;br&gt;skall den tillställas kassan inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtta veckor från den dag då begäran&lt;br&gt;framställdes hos arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rehabiliteringsutredningen&lt;br&gt;inte kan slutföras inom den i tredje&lt;br&gt;stycket angivna tiden, skall detta&lt;br&gt;anmälas till försäkringskassan&lt;br&gt;inom samma tid. Därvid skall upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift lämnas om orsaken till dröjsmå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;let och om den tidpunkt då utred-&lt;br&gt;ningen beräknas vara avslutad. Se-&lt;br&gt;dan utredningen slutförts skall den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omgående-tillställasförsäkringskas-&lt;br&gt;.sartU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall genomföras i&lt;br&gt;samråd med den försäkrades arbets-&lt;br&gt;\ tagarorganisation, om den försäkra- j /&lt;br&gt;de medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Försäkringskassan skall överta'&lt;br&gt;ansvaret för rehabiliteringsutréd-&lt;br&gt;ningen, om det finns skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;f§—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrade skall lämna de&lt;br&gt;upplysningar som behövs för att&lt;br&gt;klarlägga hans behov av rehabilite-&lt;br&gt;ring och efter bästa förmåga aktivt&lt;br&gt;medverka i rehabiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan samordnar&lt;br&gt;och utövar tillsyn över de insatser&lt;br&gt;som behövs för rehabiliteringsverk-&lt;br&gt;samhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall i samråd&lt;br&gt;med den försäkrade se till att hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;behov av rehabilitering snarast klar-&lt;br&gt;läggs och att de åtgärder vidtas som&lt;br&gt;behövs för en effektiv rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall, om den&lt;br&gt;försäkrade medger det, i arbetet&lt;br&gt;med rehabiliteringen samverka med&lt;br&gt;hans arbetsgivare och arbetstagaror-&lt;br&gt;ganisation, hälso- och sjukvården,&lt;br&gt;socialtjänsten samt arbetsmark-&lt;br&gt;nadsmyndigheterna och andra&lt;br&gt;myndigheter som kan vara berörda.&lt;br&gt;Försäkringskassan skall därvid ver-&lt;br&gt;ka för att dessa, var och en inom sitt&lt;br&gt;verksamhetsområde, vidtar de åt-&lt;br&gt;gärder som behövs för en effektiv&lt;br&gt;rehabilitering av den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall se till att&lt;br&gt;rehabiliteringsinsatser påbörjas så&lt;br&gt;snart det av medicinska och andra&lt;br&gt;skäl är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade behöver en re-&lt;br&gt;habiliteringsåtgärd, för vilken er-&lt;br&gt;sättning kan utges enligt detta kapi-&lt;br&gt;tel, skall försäkringskassan upprätta&lt;br&gt;en rehabiliteringsplan. Planen skall&lt;br&gt;såvitt möjligt upprättas i samråd&lt;br&gt;med den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsplanen skall ange&lt;br&gt;de rehabiliteringsåtgärder som skall&lt;br&gt;komma i fråga och vem som har&lt;br&gt;ansvaret för dem, en tidsplan för re-&lt;br&gt;habiliteringen samt uppgifter i öv-&lt;br&gt;rigt som behövs för att genomföra&lt;br&gt;rehabiliteringen. Planen skall även&lt;br&gt;innehålla uppgift om den beräknade&lt;br&gt;kostnaden för ersättning under re-&lt;br&gt;habiliteringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall fortlö-&lt;br&gt;pande se till att rehabiliteringsplan-&lt;br&gt;en följs och att det vid behov görs&lt;br&gt;nödvändiga ändringar i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsersättning utges&lt;br&gt;när en försäkrad, vars arbetsförmå-&lt;br&gt;ga till följd av sjukdom är nedsatt&lt;br&gt;med minst en fjärdedel, deltar i ar-&lt;br&gt;betslivsinriktad rehabilitering som&lt;br&gt;avser att förkorta sjukdomstiden el-&lt;br&gt;ler att helt eller delvis förebygga el-&lt;br&gt;ler häva nedsättning av arbetsför-&lt;br&gt;mågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsersättning består&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;av rehabiliteringspenning och sär-&lt;br&gt;skilt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabili t er i ngsersättn i ng u t be ta-&lt;br&gt;las efter ansökan av den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsersättning utges&lt;br&gt;för högst 365 dagar i följd om inte&lt;br&gt;synnerliga skäl talar för att ersätt-&lt;br&gt;ningskall utges för längre tid. Reha-&lt;br&gt;biliteringsersättning utges längst till&lt;br&gt;och med månaden före den då den&lt;br&gt;försäkrade fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om rehabiliterings-&lt;br&gt;ersättning vid utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel rehabiliteringspenning utgör&lt;br&gt;100 procent av den fastställda sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365. Rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ningen avrundas till närmaste hela&lt;br&gt;krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som beviljats&lt;br&gt;förtidspension eller sjukbidrag en-&lt;br&gt;ligt denna lag utgör rehabiliterings-&lt;br&gt;penningen lägst det sammanlagda&lt;br&gt;belopp av pension eller sjukbidrag,&lt;br&gt;pensionstillskott och bostadstillägg,&lt;br&gt;räknat per dag, som den försäkrade,&lt;br&gt;om han inte hade deltagit i rehabili-&lt;br&gt;teringsåtgärden, skulle ha haft rätt&lt;br&gt;till enligt denna lag, lagen&lt;br&gt;(1969:205) om pensionstillskott och&lt;br&gt;lagen (1962:392) om hustrutillägg&lt;br&gt;och kommunalt bostadstillägg till&lt;br&gt;folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar den försäkrade arbetsför-&lt;br&gt;måga utges hel rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ning. Om arbetsförmågan inte sak-&lt;br&gt;nas helt men är nedsatt med minst&lt;br&gt;tre fjärdedelar utges tre fjärdedels&lt;br&gt;rehabiliteringspenning. Är arbets-&lt;br&gt;förmågan nedsatt i mindre grad&lt;br&gt;men med minst hälften utges halv&lt;br&gt;rehabiliteringspenning. I annat fall&lt;br&gt;utges en fjärdedels rehabiliterings-&lt;br&gt;penning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmågan skall under tiden&lt;br&gt;för rehabiliteringsåtgärden anses&lt;br&gt;nedsatt i den mån den försäkrade på&lt;br&gt;grund av åtgärden är förhindrad att&lt;br&gt;förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt bidrag utges under reha-&lt;br&gt;biliteringstiden för kostnader som&lt;br&gt;uppstår för den försäkrade i sam-&lt;br&gt;band med rehabiliteringen. Ytterli-&lt;br&gt;gare föreskrifter om sådant bidrag&lt;br&gt;får meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrade skall så snart det&lt;br&gt;kan ske och senast inom två veckor&lt;br&gt;till försäkringskassan anmäla sådan&lt;br&gt;ändring av sina förhållanden som är&lt;br&gt;av betydelse för rätten till rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättning eller för rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 16 §&lt;br&gt;första-femte styckena tillämpas&lt;br&gt;även i fråga om rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som får rehabiliteringsersätt-&lt;br&gt;ningfår behålla ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid kortvarig ledighet för en-&lt;br&gt;skild angelägenhet av vikt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid ledighet på grund av uppe-&lt;br&gt;håll i rehabiliteringen enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då den försäkrade&lt;br&gt;får sjukhusvård eller vistas vid en&lt;br&gt;sådan vårdinrättning som anges i&lt;br&gt;3 kap. 4a § skall rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ningen minskas med belopp som&lt;br&gt;framgår av 3 kap. 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringspenningen skall&lt;br&gt;minskas med det belopp den försäk-&lt;br&gt;rade för samma tid får som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning eller föräldrapen-&lt;br&gt;ningförmån enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan folk- och tilläggspension&lt;br&gt;enligt denna lag än efterlevandepen-&lt;br&gt;sion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan särskild pensionsförmån&lt;br&gt;enligt denna lag än handikapper-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pensionstillskott enligt lagen&lt;br&gt;(1969:205) om pensionstillskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;samt hustrutillägg eller kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folk-&lt;br&gt;pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sjukpenning eller livränta en-&lt;br&gt;ligt lagen (1976:380) om arbetsska-&lt;br&gt;deförsäkring eller motsvarande er-&lt;br&gt;sättning enligt någon annan författ-&lt;br&gt;ning, dock inte livränta till efterle-&lt;br&gt;vande samt i övrigt endast till den&lt;br&gt;del ersättningen avser samma in-&lt;br&gt;komstbortfall som rehabiliterings-&lt;br&gt;penningen är avsedd att täcka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. studiehjälp, studiemedel, kort-&lt;br&gt;tidsstudiestöd, särskilt vuxenstudie-&lt;br&gt;stöd eller utbildningsarvode enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. dagpenning enligt förordning-&lt;br&gt;en (1987:406) om arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsersättning enligt&lt;br&gt;detta kapitel får, om omständighe-&lt;br&gt;terna motiverar det, dras in eller&lt;br&gt;sättas ned om den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vägrar att ta emot besök av en&lt;br&gt;person, som fått i uppdrag av försäk-&lt;br&gt;ringskassan att utreda rätten till re-&lt;br&gt;habiliteringsersättning eller behovet&lt;br&gt;av rehabiliteringsåtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vägrar att lämna upplysningar&lt;br&gt;som behövs för att klarlägga behovet&lt;br&gt;av rehabiliteringsåtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåter att till försäkrings-&lt;br&gt;kassan anmäla sådan ändring av&lt;br&gt;förhållande, som är av betydelse för&lt;br&gt;rätten till rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;eller för rehabiliteringsersätt-&lt;br&gt;ningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nedsättning eller indragning i&lt;br&gt;andra fall av ersättning som här av-&lt;br&gt;ses föreskrivs i 20 kap. 3 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som avses i detta kapitel&lt;br&gt;prövas av den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassa hos vilken den försäkrade är&lt;br&gt;inskriven eller skulle ha varit inskri-&lt;br&gt;ven om han hade uppfyllt åldersvill-&lt;br&gt;koret i lkap. 4 §. Denna försäk-&lt;br&gt;ringskassa får dock uppdra åt en an-&lt;br&gt;nan försäkringskassa att pröva så-&lt;br&gt;dana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft i fråga om 2 kap. 14 § och 3 kap. 9 § den 1 juli&lt;br&gt;1991 och i övrigt den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpning av den nya föreskriften i 3 kap. 7 § andra stycket i fall&lt;br&gt;då sjukperioden har påbörjats före den 1 januari 1992 bortses från det&lt;br&gt;antal dagar med en fjärdedels sjukpenning som infallit före nämnda da-&lt;br&gt;tum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1990:156) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § och 13 kap. 1 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i paragrafernas lydelse enligt lagen (1990:156) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag samt punkterna 1 och 2 av ikraftträdande- och&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1990:156) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension har försäkrad,&lt;br&gt;som fyllt sexton år och som inte&lt;br&gt;uppbär ålderspension enligt denna&lt;br&gt;lag, för tid före den månad, då han&lt;br&gt;fyller sextiofem år, om hans arbets-&lt;br&gt;förmåga på grund av sjukdom eller&lt;br&gt;annan nedsättning av den fysiska&lt;br&gt;eller psykiska prestationsförmågan&lt;br&gt;är nedsatt med minst hälften och&lt;br&gt;nedsättningen kan anses varaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension har försäkrad,&lt;br&gt;som fyllt sexton år, för tid före den&lt;br&gt;månad, då han fyller sextiofem år,&lt;br&gt;om hans arbetsförmåga på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller annan nedsättning av&lt;br&gt;den fysiska eller psykiska presta-&lt;br&gt;tionsförmågan är nedsatt med&lt;br&gt;minst hälften och nedsättningen&lt;br&gt;kan anses varaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den&lt;br&gt;antas bli bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätt till folkpension i&lt;br&gt;form av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid; och&lt;br&gt;skall i övrigt vad som är föreskrivet om förtidspension enligt första stycket&lt;br&gt;gälla beträffande sjukbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till tilläggspension i form av&lt;br&gt;förtidspension har enligt vad&lt;br&gt;nedan sägs försäkrad, som inte upp-&lt;br&gt;bär ålderspension enligt denna lag,&lt;br&gt;för tid före den månad, då han fyl-&lt;br&gt;ler sextiofem år, om hans arbetsför-&lt;br&gt;måga på grund av sjukdom eller an-&lt;br&gt;nan nedsättning av den fysiska eller&lt;br&gt;psykiska prestationsförmågan är&lt;br&gt;nedsatt med minst hälften och ned-&lt;br&gt;sättningen kan anses varaktig samt&lt;br&gt;den försäkrade skall tillgodoräknas&lt;br&gt;pensionspoäng för tid före det år,&lt;br&gt;varunder pensionsfallet inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till tilläggspension i form av&lt;br&gt;förtidspension har enligt vad&lt;br&gt;nedan sägs försäkrad för tid före&lt;br&gt;den månad, då han fyller sextiofem&lt;br&gt;år, om hans arbetsförmåga på&lt;br&gt;grund av sjukdom eller annan ned-&lt;br&gt;sättning av den fysiska eller psyki-&lt;br&gt;ska prestationsförmågan är nedsatt&lt;br&gt;med minst hälften och nedsättning-&lt;br&gt;en kan anses varaktig samt den för-&lt;br&gt;säkrade skall tillgodoräknas pen-&lt;br&gt;sionspoäng för tid före det år, var-&lt;br&gt;under pensionsfallet inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den&lt;br&gt;antas bli bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätt till tilläggspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;i form av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid; och&lt;br&gt;skall i övrigt vad som är föreskrivet om förtidspension enligt första stycket&lt;br&gt;gälla beträffande sjukbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 7 kap. 2 och Föreskrifterna i 7 kap. 2, 3 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §§ skall tillämpas även beträffan-&lt;br&gt;de förtidspension enligt detta kapi-&lt;br&gt;tel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 3 kap. 5 §,&lt;br&gt;7 kap. 1 och 2 §§, 13 kap. 1 § samt&lt;br&gt;16 kap. 7 och 8 §§ gäller fortfarande&lt;br&gt;dels i fråga om försäkrad för vilken&lt;br&gt;rätten till förtidspension har inträtt&lt;br&gt;före ikraftträdandet, dels i fråga om&lt;br&gt;försäkrad som före den 1 januari&lt;br&gt;1990 blivit uppsagd på grund av&lt;br&gt;arbetsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §§ skall tillämpas även beträf-&lt;br&gt;fande förtidspension enligt detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga&lt;br&gt;om 7 kap. 1 ,§ och 13 kap. 1 § såvitt&lt;br&gt;avser rätt till förtidspension för för-&lt;br&gt;säkrad som uppbär ålderspension,&lt;br&gt;den 1 januari 1992 och i övrigt den&lt;br&gt;1 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De äldre föreskrifter i 3 kap.&lt;br&gt;5 §, 7 kap. 1 och 2 §§, 13 kap. 1§&lt;br&gt;samt 16 kap. 7 och 8 §§, som ändras&lt;br&gt;med verkan från och med den 1 ok-&lt;br&gt;tober 1991, gäller fortfarande dels i&lt;br&gt;fråga om försäkrad för vilken rätten&lt;br&gt;till förtidspension har inträtt före&lt;br&gt;ikraftträdandet, dels i fråga om för-&lt;br&gt;säkrad som före den 1 januari 1990&lt;br&gt;blivit uppsagd på grund av arbets-&lt;br&gt;brist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De äldre föreskrifter i 7 kap. 1 §&lt;br&gt;och 13 kap. 1 §, som ändras med&lt;br&gt;verkan från och med den 1 januari&lt;br&gt;1992, gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;förtidspension som avser tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utges inte i den mån&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdaren för samma dag får sjuk-&lt;br&gt;penning, havandeskapspenning el-&lt;br&gt;ler föräldrapenningförmåner enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring eller sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller får motsvarande ersätt-&lt;br&gt;ning enligt annan författning eller&lt;br&gt;på grund av regeringens beslut i ett&lt;br&gt;särskilt fall. Utan hinder härav ut-&lt;br&gt;ges dock ersättning enligt denna lag&lt;br&gt;om den avser annan tid än den and-&lt;br&gt;ra ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utges inte i den mån&lt;br&gt;vårdaren för samma dag får sjuk-&lt;br&gt;penning, havandeskapspenning,&lt;br&gt;föräldrapenningförmåner eller re-&lt;br&gt;habiliteringspenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;eller sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller får motsvarande ersätt-&lt;br&gt;ning enligt annan författning eller&lt;br&gt;på grund av regeringens beslut i ett&lt;br&gt;särskilt fall. Utan hinder härav ut-&lt;br&gt;ges dock ersättning enligt denna lag&lt;br&gt;om den avser annan tid än den and-&lt;br&gt;ra ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1989:225) om ersättning till smitt-&lt;br&gt;bärare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittbärarpenningen skall minskas med följande förmåner i den ut-&lt;br&gt;sträckning förmånerna utges för samma tid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning och sjukpenning-&lt;br&gt;tillägg enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring, lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd eller motsvaran-&lt;br&gt;de äldre lagstiftning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning och sjukpenning-&lt;br&gt;tillägg enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring, lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd eller motsvaran-&lt;br&gt;de äldre lagstiftning samt rehabili-&lt;br&gt;teringspenning enligt lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. havandeskapspenning och föräldrapenningförmåner enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning&lt;br&gt;och ledighet för närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring eller lagen om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd eller motsvarande äldre författning som smittbäraren&lt;br&gt;får på grund av att han är smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning enligt utländsk lagstiftning om arbetsskadeförsäkring som&lt;br&gt;smittbäraren får på grund av att han är smittbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1469) om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:225) om ersättning till smittbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1989:225) om ersättning till smitt-&lt;br&gt;bärare i paragrafens lydelse enligt lagen (1990:1469) om ändring i nämnda&lt;br&gt;lag samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1990:1469) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om smittbärarpenning tillämpas även följande föreskrifter i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 § första stycket om åt-&lt;br&gt;gärder för rehabilitering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § om ersättning när för-&lt;br&gt;tidspension utges m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 § andra stycket och 4 a §&lt;br&gt;om minskning av ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 § om anmälan av in-&lt;br&gt;komstförhållanden m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 § tredje stycket om tid&lt;br&gt;som skall jämställas med tid för&lt;br&gt;förvärvsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 § första stycket a) — d)&lt;br&gt;samt andra och tredje styckena om&lt;br&gt;ersättning när värnpliktstjänstgö-&lt;br&gt;ring fullgörs m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 § om arbetsgivarinträ-&lt;br&gt;de,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 § om indragning eller&lt;br&gt;nedsättning av ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1992. Har en kommun&lt;br&gt;och en landstingskommun med&lt;br&gt;stöd av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1990:1402) om överta-&lt;br&gt;gande av vissa sjukhem och andra&lt;br&gt;vårdinrättningar kommit överens&lt;br&gt;om att under år 1991 föra över en&lt;br&gt;vårdinrättning till kommunen till-&lt;br&gt;lämpas den nya bestämmelsen från&lt;br&gt;och med den dag övertagandet&lt;br&gt;skedde för dem som vistas vid&lt;br&gt;vårdinrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § om ersättning när för-&lt;br&gt;tidspension utges m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 § andra stycket och 4a §&lt;br&gt;om minskning av ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 § om anmälan av in-&lt;br&gt;komstförhållanden m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 § tredje stycket om tid&lt;br&gt;som skall jämställas med tid för&lt;br&gt;förvärvsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 § första stycket a) — d)&lt;br&gt;samt andra och tredje styckena om&lt;br&gt;ersättning när värnpliktstjänstgö-&lt;br&gt;ring fullgörs m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 § om arbetsgivarinträ-&lt;br&gt;de,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 § om indragning eller&lt;br&gt;nedsättning av ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som uppbär smitt-&lt;br&gt;bärarpenning tillämpas även före-&lt;br&gt;skrifterna om åtgärder för rehabili-&lt;br&gt;tering i 22 kap. 5 och 6 §§ lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1992. Har en kommun&lt;br&gt;och en landstingskommun med&lt;br&gt;stöd av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1990:1402) om överta-&lt;br&gt;gande av vissa sjukhem och andra&lt;br&gt;vårdinrättningar kommit överens&lt;br&gt;om att under år 1991 föra över en&lt;br&gt;vårdinrättning till kommunen till-&lt;br&gt;lämpas den nya bestämmelsen i vad&lt;br&gt;den hänvisar till 3 kap. 4a § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;från och med den dag övertagandet&lt;br&gt;skedde för dem som vistas vid&lt;br&gt;vårdinrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte&lt;br&gt;uppgått till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till arbetstagare vid&lt;br&gt;sjukdom eller ledighet för vård av&lt;br&gt;barn eller med anledning av barns&lt;br&gt;födelse, till den del ersättningen&lt;br&gt;motsvarar sjukpenning eller föräld-&lt;br&gt;rapenning som arbetsgivare får&lt;br&gt;uppbära enligt 3 kap. 16 § eller&lt;br&gt;4kap. 18 § lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till arbetstagare vid&lt;br&gt;sjukdom eller ledighet för vård av&lt;br&gt;barn eller med anledning av barns&lt;br&gt;födelse, till den del ersättningen&lt;br&gt;motsvarar sjukpenning, föräldra-&lt;br&gt;penning eller rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ning som arbetsgivare får uppbära&lt;br&gt;enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller&lt;br&gt;22kap. 12 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt&lt;br&gt;lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättig-&lt;br&gt;heter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i&lt;br&gt;hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som&lt;br&gt;arbetstagare haft att täcka med ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket civil-&lt;br&gt;försvarslagen (1960:74), i den mån ersättningen utgör eller motsvarar&lt;br&gt;dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna&lt;br&gt;inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfaran-&lt;br&gt;det är av utländsk nationalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947)&lt;br&gt;om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2 — 6 lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:121.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om&lt;br&gt;ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt basbe-&lt;br&gt;lopp enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan&lt;br&gt;beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från&lt;br&gt;arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares&lt;br&gt;kostnader i viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag skall&lt;br&gt;föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 11 av anvisningarna till 22 § och punkt&lt;br&gt;12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.' Sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;lagen (1954:243) om yrkesskade-&lt;br&gt;försäkring, lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:265) om statligt personska-&lt;br&gt;deskydd och lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän ut-&lt;br&gt;gör skattepliktig intäkt om sjukpen-&lt;br&gt;ningen grundas på inkomst, som&lt;br&gt;hänför sig till näringsverksamhet.&lt;br&gt;Till intäkt hänförs under nämnda&lt;br&gt;förutsättning också ersättning en-&lt;br&gt;ligt lagen (1989:225) om ersättning&lt;br&gt;till smittbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;lagen (1954:243) om yrkesskade-&lt;br&gt;försäkring, lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:265) om statligt personska-&lt;br&gt;deskydd och lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän ut-&lt;br&gt;gör skattepliktig intäkt av tjänst om&lt;br&gt;sjukpenningen grundas på förvärvs-&lt;br&gt;inkomst, som hänför sig till tjänst.&lt;br&gt;Till intäkt av tjänst hänföres under&lt;br&gt;nämnda förutsättning också ersätt-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1989:225) om er-&lt;br&gt;sättning till smittbärare samt annan&lt;br&gt;lag eller författning, som utgått an-&lt;br&gt;norledes än på grund av försäkring,&lt;br&gt;som nyss sagts, till någon vid sjuk-&lt;br&gt;dom eller olycksfall i arbete eller på&lt;br&gt;grund av militärtjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;och sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1954:243) om yrkesskadeförsäk-&lt;br&gt;ring, lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring, lagen (1977:265)&lt;br&gt;om statligt personskadeskydd och&lt;br&gt;lagen (1977:267) om krigsskadeer-&lt;br&gt;sättning till sjömän utgör skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt om förmånen grundas&lt;br&gt;på inkomst, som hänför sig till nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Till intäkt hän-&lt;br&gt;förs under nämnda förutsättning&lt;br&gt;också ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1989:225) om ersättning till smitt-&lt;br&gt;bärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;och sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1954:243) om yrkesskadeförsäk-&lt;br&gt;ring, lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring, lagen (1977:265)&lt;br&gt;om statligt personskadeskydd och&lt;br&gt;lagen (1977:267) om krigsskadeer-&lt;br&gt;sättning till sjömän utgör skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt av tjänst om förmå-&lt;br&gt;nen grundas på förvärvsinkomst,&lt;br&gt;som hänför sig till tjänst. Till intäkt&lt;br&gt;av tjänst hänföres under nämnda&lt;br&gt;förutsättning också ersättning en-&lt;br&gt;ligt lagen (1989:225) om ersättning&lt;br&gt;till smittbärare samt annan lag eller&lt;br&gt;författning, som utgått annorledes&lt;br&gt;än på grund av försäkring, som nyss&lt;br&gt;sagts, till någon vid sjukdom eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;olycksfall i arbete eller på grund av&lt;br&gt;militärtj änstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring samt ersättning enligt lagen (1988:1 465) om ersättning och ledig-&lt;br&gt;het för närståendevård utgör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan&lt;br&gt;del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt stu-&lt;br&gt;diestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander, timersätt-&lt;br&gt;ning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning för&lt;br&gt;psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskunder-&lt;br&gt;visning för invandrare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd, statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa&lt;br&gt;eller kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar&lt;br&gt;egen rörelse samt ersättning enligt 16 § lagen (1989:425) om särskilda&lt;br&gt;inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare räknas som skattepliktig in-&lt;br&gt;täkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas&lt;br&gt;som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av rege-&lt;br&gt;ringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltaga-&lt;br&gt;re i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag&lt;br&gt;likställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § och 6 kap. 5 § lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är någon som avses i 1 § ej berät-&lt;br&gt;tigad till sjukpenning från sjukför-&lt;br&gt;säkringen eller är den skadade ej&lt;br&gt;sjukförsäkrad enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;har han vid arbetsskada rätt till för-&lt;br&gt;måner från arbetsskadeförsäkring-&lt;br&gt;en i enlighet med vad som skulle ha&lt;br&gt;utgått om 2 och 3 kap. lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring hade varit&lt;br&gt;tillämpliga på honom. Sjukpenning&lt;br&gt;utgår dock ej till den som avses i&lt;br&gt;1 kap. 1 § andra stycket denna lag&lt;br&gt;och ej heller till arbetstagare som&lt;br&gt;enligt 3 kap. 16 § första stycket&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring har un-&lt;br&gt;dantagits från rätt till sjukpenning&lt;br&gt;vid sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tid då försäkrad är före-&lt;br&gt;mål för åtgärd som avses i 2kap.&lt;br&gt;77 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring skall hans förmåga att&lt;br&gt;skaffa sig inkomst genom arbete an-&lt;br&gt;ses nedsatt även i den mån åtgär-&lt;br&gt;den hindrar honom att förvärvsar-&lt;br&gt;beta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är någon som avses i 1 § ej berät-&lt;br&gt;tigad till sjukpenning från sjukför-&lt;br&gt;säkringen eller är den skadade ej&lt;br&gt;sjukförsäkrad enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;har han vid arbetsskada rätt till för-&lt;br&gt;måner från arbetsskadeförsäkring-&lt;br&gt;en i enlighet med vad som skulle ha&lt;br&gt;utgått om 2, 3och 22kap. lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring hade varit&lt;br&gt;tillämpliga på honom. Sjukpenning&lt;br&gt;utgår dock ej till den som avses i&lt;br&gt;1 kap. 1 § andra stycket denna lag&lt;br&gt;och ej heller till arbetstagare som&lt;br&gt;enligt 3 kap. 16 § första stycket&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring har un-&lt;br&gt;dantagits från rätt till sjukpenning&lt;br&gt;vid sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tid då den försäkrade är&lt;br&gt;föremål för sådan rehabilitering&lt;br&gt;som avses i 22kap. 7§ lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall hans förmåga att skaffa sig in-&lt;br&gt;komst genom arbete anses nedsatt&lt;br&gt;även i den mån åtgärden hindrar&lt;br&gt;honom att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1977:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Engström, ordförande och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,&lt;br&gt;Wallström, Lööw, Persson, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om rehabilitering och&lt;br&gt;rehabiliteringsersättning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringen ger ett ekonomiskt skydd vid sjukdom, arbetsskada,&lt;br&gt;handikapp, ålderdom m. m. Detta har byggts ut i väsentliga avseenden och&lt;br&gt;har kommit att täcka allt fler behovssituationer. Hittillsvarande principer&lt;br&gt;som tillämpas vid sjukdom och ger rätt till ersättning i form av sjukpen-&lt;br&gt;ning begränsar emellertid möjligheterna att använda sjukpenningen i reha-&lt;br&gt;biliteringssituationer och när allvarlig risk for framtida nedsättning i ar-&lt;br&gt;betsförmåga föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringens utgifter har stigit kraftigt under senare år. Denna&lt;br&gt;utveckling speglas i det s. k. ohälsotalet som anger det genomsnittliga&lt;br&gt;antalet dagar per försäkrad med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och&lt;br&gt;förtidspension. År 1975 var ohälsotalet 39,7 dagar per försäkrad och&lt;br&gt;nådde sin lägsta nivå år 1982 med 37,2 dagar. Därefter har talet stigit&lt;br&gt;kraftigt och var år 1989 46,6 dagar. Den ökning som skett hänför sig&lt;br&gt;huvudsakligen till de långa sjukfallen. Sjukfall som varat 90 dagar eller&lt;br&gt;mera utgör 2% av det totala antalet sjukfall men svarar för 48% av de&lt;br&gt;totala kostnaderna for sjukpenningförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ohälsotalets utveckling över åren styrs av en rad faktorer, bl. a. demo-&lt;br&gt;grafiska förändringar, utvecklingen på arbetsmarknaden samt förändringar&lt;br&gt;i socialförsäkringens regelsystem och dess tillämpning. Särskilt under åren&lt;br&gt;1984-88 har det skett en kraftig ökning av ohälsotalet. Denna ökning&lt;br&gt;avstannade under år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl. a. mot bakgrund av den oroväckande kostnadsutvecklingen och i&lt;br&gt;syfte att slå vakt om det generella trygghetssystem som socialförsäkringen&lt;br&gt;utgör har riksdagen efter förslag av regeringen beslutat om vissa sänkning-&lt;br&gt;ar i kompensationsgraden inom bl. a. sjukpenningförsäkringen (prop.&lt;br&gt;1990/91:59, S1U9, rskr.104). De nya reglerna, som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 mars 1991, innebär att kompensationsnivån under de tre första sjukpen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningdagarna kommer att utgöra 65%, för tid därefter t.o.m. den 9O:e Prop. 1990/91:141&lt;br&gt;dagen 80% och fr.o.m. den 91:a dagen 90% av sjukpenningunderlaget.&lt;br&gt;Den som lider av sådan sjukdom som kan antas medföra ett större antal&lt;br&gt;sjukperioder per år skall kunna få kompensation med 80% redan från den&lt;br&gt;första dagen. Om en försäkrad för samma tid som sjukpenning utges med&lt;br&gt;65 eller 80% får lön eller ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)&lt;br&gt;som överstiger dessa nivåer med mer än 10% skall sjukpenningen minskas&lt;br&gt;så att ersättningen vid sjukfrånvaron totalt stannar vid 75 resp. 90% av&lt;br&gt;inkomstbortfallet. På samma sätt minskar sjukpenningen fr. o. m. den 91 :a&lt;br&gt;dagen i samma utsträckning som lön eller AGS-ersättning utges utöver den&lt;br&gt;avsedda nivån 90%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare i skrivelse till riksdagen (skr. 1990/91:50) presen-&lt;br&gt;terat ett åtgärdsprogram i syfte att stabilisera ekonomin och begränsa&lt;br&gt;tillväxten av de offentliga utgifterna. I detta program ingår en ökad sam-&lt;br&gt;ordning av sjuk- och arbetsskadesjukpenningen. Omfattande personella&lt;br&gt;resurser används idag för att pröva rätten till ersättning från arbetsskade-&lt;br&gt;försäkringen. Trots detta får försäkrade vänta alltför lång tid innan rätten&lt;br&gt;till ersättning bedöms av försäkringskassan. Den nuvarande ordningen för&lt;br&gt;arbetsskadeersättning och prövning av sådana ersättningar har dessutom&lt;br&gt;av många rehabiliteringsaktörer ansetts utgöra ett hinder i rehabiliterings-&lt;br&gt;arbetet i och med att man hos den enskilde tyckt sig spåra en motvilja mot&lt;br&gt;att delta i rehabiliteringsåtgärder innan frågan om rätt till ersättning från&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utslagningsprocessen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utveckling av ohälsotalet som jag beskrivit har förutom de ökade&lt;br&gt;kostnaderna för sjukförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen och pensions-&lt;br&gt;försäkringen haft en rad negativa konsekvenser för den enskilde. Långvari-&lt;br&gt;ga sjukperioder har i alltför många fall lett till förtidspension i stället för&lt;br&gt;återgång till arbetslivet. Adekvata aktiva insatser har saknats eller kommit&lt;br&gt;alltför sent. Till viss del kan detta förklaras av lagstiftningens konstruk-&lt;br&gt;tion, till viss del har det berott på bristfälliga resurser i försäkringsadmi-&lt;br&gt;nistrationen. Detta har i sin tur lett till en bidragsanpassning hos den&lt;br&gt;enskilde, dvs. denne ställer in sig på en tillvaro utanför arbetslivet, i tron&lt;br&gt;att så kommer livet att se ut i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan se en utslagningsprocess från arbetslivet så här:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korta sjuk- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allt längre&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjuk-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtids-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sjuk-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;perioder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utslagningen sker i allmänhet under flera år. Under hela denna tid är&lt;br&gt;den enskilde ekonomiskt försörjd av socialförsäkringssystemet, men allt-&lt;br&gt;eftersom tiden går blir det svårare att komma tillbaka till arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiva rehabiliteringsinsatser måste sättas in tidigt för att underlätta&lt;br&gt;rehabiliteringen av den som drabbas av sjukdom. En effektiv rehabilite-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring förutsätter också att de olika åtgärder som sätts in samordnas och Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;inriktas mot samma mål. Individens delaktighet är därför av största bety-&lt;br&gt;delse for ett lyckat resultat av rehabiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utslagningsprocessen kan emellertid också ses i ett vidare perspektiv.&lt;br&gt;Sambandet mellan brister i arbetsmiljön i vid mening och utslagningspro-&lt;br&gt;cessen är tydlig. Olika möjligheter att förbättra arbetsmiljön undersöks&lt;br&gt;och genomförs i ökande utsträckning. Chefen för arbetsmarknadsdeparte-&lt;br&gt;mentet kommer senare denna dag att ta upp hithörande frågor och föreslå&lt;br&gt;en rad åtgärder. Det är uppenbart att det finns starka beröringspunkter&lt;br&gt;mellan arbetet för en god arbetsmiljö och arbetet för en framgångsrik&lt;br&gt;rehabilitering. I individfallet är det nödvändigt att uppmärksamma brister&lt;br&gt;i den sjukskrivnes arbetsmiljö lika mycket som den enskildes sjukdoms-&lt;br&gt;symptom. Kunskapen om sjukskrivningsmönster på en arbetsplats ger en&lt;br&gt;viktig indikation på arbetsmiljöns tillstånd. Detta är faktorer som talar för&lt;br&gt;att försäkringskassan i sitt löpande arbete måste uppmärksamma de signa-&lt;br&gt;ler om brister i arbetsmiljön som de individuella rehabiliteringsärendena&lt;br&gt;och sjukskrivningsmönstret på de olika arbetsplatserna kan utgöra. Dessa&lt;br&gt;erfarenheter måste kunna tas till vara av arbetarskyddsstyrelsen och yrkes-&lt;br&gt;inspektionen och andra berörda myndigheter och naturligtvis av arbetsgi-&lt;br&gt;varna själva inklusive företagshälsovården, som är en viktig resurs för&lt;br&gt;arbetsgivaren i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 28 mars 1985 tillkallade dåva-&lt;br&gt;rande chefen för socialdepartementet en kommitté för att göra en översyn&lt;br&gt;av främst sjukförsäkringens regler och uppgifter när det gäller förebyggan-&lt;br&gt;de åtgärder och i samband med rehabilitering. Kommittén antog namnet&lt;br&gt;rehabiliteringsberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningen har i sitt betänkande (SOU 1988:41) Tidig&lt;br&gt;och samordnad rehabilitering — Samverkansmetoder och rehabiliterings-&lt;br&gt;inriktad ersättning m. m. lämnat förslag om hur rehabiliteringsarbetet kan&lt;br&gt;göras mera effektivt. Beredningen har funnit att samhällets rehabiliterings-&lt;br&gt;insatser måste ta sig nya uttryck och förstärkas. Förslagen från beredning-&lt;br&gt;en omfattar de organisatoriska förutsättningar som bör gälla för att en&lt;br&gt;effektiv rehabilitering skall kunna komma till stånd samt de metoder och&lt;br&gt;ersättningssystem som kan behövas för att åstadkomma detta. Betänkan-&lt;br&gt;det har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena i ären-&lt;br&gt;det finns tillgänglig hos socialdepartementet (F 5 310/88).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har efter förslag av regeringen i proposition 1989/90:62 om&lt;br&gt;insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet m. m.&lt;br&gt;fattat beslut angående vissa delar av rehabiliteringsberedningens förslag&lt;br&gt;(SfU12, rskr. 185). Enligt riksdagsbeslutet har försäkringskassorna getts&lt;br&gt;möjlighet att köpa sådana rehabiliteringstjänster som bedöms direkt erfor-&lt;br&gt;derliga för att återföra en försäkrad i arbete. Det gäller tjänster dels för&lt;br&gt;utredning av förutsättningarna för rehabilitering och dels för de direkta&lt;br&gt;åtgärder som syftar till att underlätta en återgång till förvärvsarbete. Vida-&lt;br&gt;re omfattade riksdagsbeslutet vissa ändringar i sjukförsäkringen enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Sålunda infördes två nya Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;ersättningsnivåer, en fjärdedels och tre fjärdedels sjukpenning, samt en&lt;br&gt;möjlighet att utge ersättning för merutgifter för resor till och från arbetet i&lt;br&gt;stället för sjukpenning. De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 24 november 1988 tillkalla-&lt;br&gt;des en kommission med uppdrag att lägga fram förslag till åtgärder för att&lt;br&gt;ändra sådana arbetsförhållanden som skapar skador och ohälsa. Kommis-&lt;br&gt;sionen antog namnet arbetsmiljökommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljökommissionen har i betänkandet (SOU 1990:49) Arbete och&lt;br&gt;hälsa lämnat förslag till en reglering med syfte att fastslå ramarna för&lt;br&gt;arbetsgivaransvaret samt att förtydliga den enskilde arbetstagarens rättig-&lt;br&gt;heter i rehabiliteringssammanhang. Betänkandet har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissva-&lt;br&gt;ren finns tillgängliga på arbetsmarknadsdepartementet (dnr AL 5 383/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisar jag mina överväganden och förslag med anled-&lt;br&gt;ning av betänkandena. Vad beträffar mina förslag med anledning av&lt;br&gt;betänkandet SOU 1990:49 har jag samrått med chefen för arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 18 oktober 1984 tillkallade&lt;br&gt;dåvarande chefen för socialdepartementet en kommitté med uppdrag att&lt;br&gt;göra en översyn av vissa frågor inom den allmänna pensioneringen. Kom-&lt;br&gt;mittén antog namnet pensionsberedningen. Beredningen har i betänkan-&lt;br&gt;det (SOU 1989:101) Förtidspension och rörlig pensionsålder lämnat för-&lt;br&gt;slag angående den allmänna pensioneringen. Betänkandet har remissbe-&lt;br&gt;handlats. Jag kommer i det följande att redovisa överväganden och förslag&lt;br&gt;med anledning av vissa av förslagen i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills vidtagna åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven till rehabiliteringsberedningen pekade dåvarande departe-&lt;br&gt;mentschefen på några väsentliga brister i det existerande sjukförsäkrings-&lt;br&gt;systemet. Försäkringen bidrog genom sin konstruktion till en passivisering&lt;br&gt;av den enskilde försäkrade. Rehabiliteringsberedningen fick mot denna&lt;br&gt;bakgrund bl. a. i uppgift att pröva förutsättningarna för att lämna ersätt-&lt;br&gt;ning från sjukförsäkringen i förebyggande syfte. Beredningen skulle vidare&lt;br&gt;undersöka möjligheterna till en bättre samordning av rehabiliteringsåtgär-&lt;br&gt;derna och att införa enhetligare ersättningsformer under rehabiliteringen.&lt;br&gt;En viktig uppgift var också att klarlägga ansvarsfrågorna i rehabiliterings-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har efter det att rehabiliteringsberedningen avlämnat sitt&lt;br&gt;betänkande vidtagit en rad åtgärder för att förbättra möjligheterna till&lt;br&gt;rehabilitering. Jag har tidigare nämnt de av riksdagen godtagna förslagen i&lt;br&gt;proposition 1989/90:62. Ett ytterligare led i regeringens strävanden var&lt;br&gt;tillsättandet av arbetsmiljökommissionen i november 1988. Kommissio-&lt;br&gt;nens uppgift (dir. 1988:63) var att lägga fram förslag till åtgärder för att&lt;br&gt;ändra sådana arbetsförhållanden som skapar skador och ohälsa. Som&lt;br&gt;underlag för förslagen skulle kommissionen bl. a. kartlägga förhållanden i&lt;br&gt;arbetsmiljön som ger upphov till arbetsskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrev den 28juni 1990 angående anslaget till sjukförsäkringen&lt;br&gt;angav regeringen att riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas arbe-&lt;br&gt;te skulle inriktas på att upptäcka orsakerna till och vidta åtgärder för att&lt;br&gt;minska antalet långa sjukskrivningar. Målsättningen för budgetåret&lt;br&gt;1990/91 angavs vara att ohälsotalet skulle sänkas med två dagar i förhål-&lt;br&gt;lande till föregående budgetår. Försäkringskassorna har vidare getts möj-&lt;br&gt;ligheter att köpa tjänster för yrkesinriktad rehabilitering. Totalt har 500&lt;br&gt;milj. kr. ställts till kassornas förfogande för detta ändamål under budget-&lt;br&gt;året 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en viktig beståndsdel i arbetet med att förbättra möjligheter-&lt;br&gt;na till rehabilitering är den arbetslivsfond som inrättades genom beslut av&lt;br&gt;riksdagen (prop. 1989/90:62, FiU30, rskr. 327). Fondens tillgångar skall&lt;br&gt;enligt lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift utgöra bidrag till arbetsgivare&lt;br&gt;för utgifter dels för rehabiliteringsåtgärder för anställda med långvarigt&lt;br&gt;nedsatt hälsa, dels för åtgärder för att nedbringa anställdas sjukfrånvaro,&lt;br&gt;dels för investeringar för bättre arbetsmiljö i den mån det inte enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning åligger arbetsgivaren att göra sådan investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiv rehabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom regeringens olika initiativ har färdriktningen angetts för 90-talets&lt;br&gt;arbete för ett bättre arbetsliv för alla. Full sysselsättning, bred kompetens,&lt;br&gt;ansvar och utveckling är grunden för det goda arbetet. Utslagningen måste&lt;br&gt;förhindras och ökningen av antalet nybeviljade förtidspensioner måste&lt;br&gt;hejdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de förslag som läggs fram i det följande tas ytterligare ett steg för&lt;br&gt;att förhindra utslagningen från arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk arbetsmarknad har präglats av en, i internationellt perspektiv,&lt;br&gt;mycket låg arbetslöshet. Arbetsmarknadspolitiken har varit framgångsrik.&lt;br&gt;Arbetslinjen, istället för kontantlinjen, har varit och är utgångspunkten för&lt;br&gt;den svenska arbetsmarknadspolitiken. Den bygger på den mycket självkla-&lt;br&gt;ra insikten om arbetslöshetens effekter. Att bli arbetslös innebär att i hög&lt;br&gt;grad förlora fotfästet i livet, att förlora sitt sociala umgänge och känslan för&lt;br&gt;tidens gång. Arbetet skapar självförtroende och självkänsla, arbetslöshet&lt;br&gt;ger motsatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktiv arbetsmarknadspolitik bygger vidare på kunskapen att arbets-&lt;br&gt;löshet är dyrt för medborgarna. Arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;har också av det skälet varit självklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots en framgångsrik politik för full sysselsättning har utslagningen&lt;br&gt;från arbetsmarknaden ökat. Antalet långvarigt sjukskrivna och förtidspen-&lt;br&gt;sionerade har stigit. Insikten om sjukfrånvarons långsiktiga sociala effek-&lt;br&gt;ter har inte genomsyrat socialförsäkringssystemet på motsvarande sätt.&lt;br&gt;Det har inte byggts upp i syfte att bibehålla människors förankring i&lt;br&gt;arbetslivet. Det har skyddat människor från ekonomisk otrygghet vid&lt;br&gt;skada och sjukdom, men det har saknat en inbyggd mekanism för att&lt;br&gt;förkorta frånvaron från arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma synsätt måste emellertid tillämpas på långvarig sjukdom som på&lt;br&gt;arbetslöshet. De sociala konsekvenserna av lång sjukfrånvaro är minst lika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förödande som vid arbetslöshet. Socialförsäkringssystemet måste få sam- Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;ma självklara aktiva utformning som präglar arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utslagningsprocessen, som ofta slutar i en tillvaro utanför arbetslivet,&lt;br&gt;måste vändas till en rehabiliteringsprocess som öppnar möjligheterna till-&lt;br&gt;baka in i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för detta är det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Rehabilite-&lt;br&gt;ring och förebyggande av dåliga arbetsmiljöer går hand i hand. Parallellt&lt;br&gt;med en förstärkning av rehabiliteringsinstrumenten krävs kraftigare styr-&lt;br&gt;medel för det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljökommissionen&lt;br&gt;pekade i sitt betänkande på olika möjligheter till ekonomiska styrmedel för&lt;br&gt;en förbättrad arbetsmiljö. Inom regeringskansliet pågår arbetet med att&lt;br&gt;utforma direktiv för den utredning som avses behandla denna fråga ytterli-&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som nu läggs fram syftar till att bryta utslagningsprocessen i&lt;br&gt;ett tidigt skede. På arbetsplatserna och hos försäkringskassorna får man&lt;br&gt;genom de avsedda förändringarna av socialförsäkringssystemet ett kraft-&lt;br&gt;fullt stöd för att agera betydligt tidigare i den process som alltför ofta leder&lt;br&gt;till förtidspension. Förslagen bygger på en stark tilltro till arbetsplatsens&lt;br&gt;möjligheter, en aktiv socialförsäkring och en starkare ställning för försäk-&lt;br&gt;ringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framgångsrik rehabilitering efter en tids sjukdom bör leda till att en&lt;br&gt;anställd skall kunna behålla det tidigare arbetet eller, där så inte är möjligt,&lt;br&gt;åtminstone bli kvar på den gamla arbetsplatsen. Tyngdpunkten i rehabili-&lt;br&gt;teringsprocessen förskjuts mot arbetslivet. Skälen är uppenbara. Sjuk-&lt;br&gt;frånvaron beror ofta på brister i arbetsmiljö eller arbetsorganisation. Som&lt;br&gt;regel är det på arbetsplatsen som man först uppmärksammar sjukfrånva-&lt;br&gt;ron och därigenom också behovet av rehabilitering. Kunskapen om beho-&lt;br&gt;vet av förändringar finns där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för arbetsmarknadsdepartementet lägger senare i dag fram för-&lt;br&gt;slag om att arbetsgivarens ansvar för att organisera och bedriva en aktiv&lt;br&gt;rehabilitering slås fast i arbetsmiljölagen (1977:1 160). Genom mina för-&lt;br&gt;slag ges arbetsgivaren dessutom ett förstahandsansvar för att utreda och&lt;br&gt;bedöma behovet av rehabilitering i det enskilda fallet samt för att behövli-&lt;br&gt;ga arbetslivsinriktade åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av förutsättningarna för att förslagen skall kunna få avsedd effekt är&lt;br&gt;de fackliga organisationernas engagemang. Arbetsmiljölagens samverkans-&lt;br&gt;bestämmelser är betydelsefulla för arbetstagarnas inflytande. Samverkan&lt;br&gt;beträffande rehabiliterings- och anpassningsarbete skall i centrala avseen-&lt;br&gt;den ske inom ramen för skyddskommitténs verksamhet. En framgångsrik&lt;br&gt;rehabilitering i det enskilda fallet förutsätter ofta förändringar av arbets-&lt;br&gt;uppgifter och andra åtgärder på arbetsplatsen. Kunskaper och erfarenheter&lt;br&gt;finns i den fackliga organisationen. Genom ett aktivt partssamarbete,&lt;br&gt;kamratstödjande arbete i facklig regi och stöd till den enskilda medlem-&lt;br&gt;men kan den lokala fackliga organisationen bli pådrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag lägger i det följande fram förslag om en rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;som en ny ersättningsform i lagen om allmän försäkring. Genom sin&lt;br&gt;konstruktion ger denna en aktiv ersättning vid arbetslivsinriktad rehabili-&lt;br&gt;tering. Den förstärker arbetslinjen i välfärdspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag innebär att möjligheten nu öppnas för en 1 OO-procentig&lt;br&gt;ersättning vid rehabilitering. Därigenom får försäkringskassorna ett in-&lt;br&gt;strument att bryta utslagningsprocessen redan i ett tidigt skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan har länge haft ett samordningsansvar för rehabilite-&lt;br&gt;ringen. Det har emellertid varit oklart vari ansvaret har bestått. Bristande&lt;br&gt;personella resurser och passiva ersättningsformer har lett till att många&lt;br&gt;långtidssjukskrivningar har tenderat att bli allt längre. Kontakten med&lt;br&gt;arbetsplatsen har förlorats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag innebär att försäkringskassans samordningsansvar för-&lt;br&gt;stärks. Den får en sammanhållande funktion i rehabiliteringsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett aktivare rehabiliteringsarbete med arbetsplatsen som bas och&lt;br&gt;rehabiliteringsersättningen som verksamt hjälpmedel och med det nu före-&lt;br&gt;slagna utvidgade ansvaret får kassan en mer aktiv och offensiv roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det övergripande samordningsansvaret kan försäkringskassan&lt;br&gt;återta den uppgift som ombud för den försäkrade som kassorna historiskt&lt;br&gt;haft. Ombudsmannafunktionen framstår som särskilt viktig mot bakgrund&lt;br&gt;av andra uppgifter som kassan har fått sig ålagda, t. ex. uppgiften att&lt;br&gt;medverka till att snabbt sänka ohälsotalet. Enligt min uppfattning är&lt;br&gt;kassans långsiktiga uppgift att som ombud för den enskilde samordna&lt;br&gt;rehabiliteringen av överordnad betydelse också för möjligheterna att upp-&lt;br&gt;nå önskade resultat när det gäller ohälsotalet. Det är genom positiv sam-&lt;br&gt;verkan med de försäkrade kring frågorna om rehabilitering som varaktiga&lt;br&gt;resultat kan uppnås. På så sätt speglar en sänkning av ohälsotalet en ökad&lt;br&gt;välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom nära kontakter med företags-, förvaltnings- och organisationsled-&lt;br&gt;ning, personalavdelning, arbetsledare, fackliga organisationer och före-&lt;br&gt;tagshälsovård skall försäkringskassan medverka till att arbetsplatsens re-&lt;br&gt;surser mobiliseras och sätts in i arbetet för att minska sjukfrånvaro,&lt;br&gt;arbetsskador och förtidspensionering. Försäkringskassorna får genom sitt&lt;br&gt;nära samarbete med arbetsplatserna en insikt i olika problem som bör tas till&lt;br&gt;vara för att initiera olika aktörer i arbetet med att förbättra arbetsmiljön och&lt;br&gt;förebygga sjukdom och skador. Jag återkommer till kassornas roll under&lt;br&gt;avsnitt 2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anmälda arbetsskador, liksom antalet godkända skador har ökat&lt;br&gt;kraftigt under senare år. Av detta har följt allt längre handläggningstider&lt;br&gt;för prövning av arbetsskador i försäkringskassorna och allt större kostna-&lt;br&gt;der för arbetsskadeförsäkringen. De långa handläggningstiderna har vidare&lt;br&gt;visat sig vara rehabiliteringshindrande på så sätt att det varit svårt att&lt;br&gt;motivera den enskilde till att återgå i arbete innan prövning av arbetsska-&lt;br&gt;dan blivit gjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samordning av sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna är enligt min&lt;br&gt;uppfattning av mycket stor betydelse för ett framgångsrikt rehabiliterings-&lt;br&gt;arbete. Regeringen har vid flera tillfällen klart deklarerat sin avsikt att&lt;br&gt;genomföra en sådan samordning. Utgångspunkten har varit att den enskil-&lt;br&gt;de som skadas i sitt arbete skall hållas skadeslös. Samhällets åtaganden&lt;br&gt;gentemot den skadade skulle omfatta främst sjukpenning under sjukdoms-&lt;br&gt;tid, rehabiliteringspenning under rehabiliteringstid och livränta vid varak-&lt;br&gt;tig nedsättning av arbetsförmågan. Regeringens utgångspunkt har vidare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit att arbetsmarknadens parter därutöver skulle ta ansvar for vad som Prop. 1990/91:141&lt;br&gt;krävs för att hålla de arbetsskadade skadeslösa genom avtalsförsäkringar-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningen av sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna får dock större&lt;br&gt;konsekvenser for de avtalsförsäkringar som tecknats av parterna än vad&lt;br&gt;som kunnat förutses. Det lagstadgade systemet och den kompletterande&lt;br&gt;avtalsförsäkringen vid arbetsskada är sammanvävda i ett mycket kompli-&lt;br&gt;cerat mönster. Landsorganisationen, Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;och Svenska Arbetsgivareföreningen har uttryckt önskemål om ytterligare&lt;br&gt;tid för förberedelser och förhandlingar. Mot den bakgrunden finner jag att&lt;br&gt;samordningen bör senareläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är därför inte nu beredd att föreslå några förändringar av arbetsska-&lt;br&gt;deförsäkringen, utan har i stället för avsikt att tillsammans med arbets-&lt;br&gt;marknadens parter i en beredning klarlägga fördelningen av åtagandena&lt;br&gt;gentemot de arbetsskadade mellan samhället och parterna. En viktig upp-&lt;br&gt;gift för utredningen blir också att följa upp försäkringsöverdomstolens&lt;br&gt;praxis under den tid arbetskadeförsäkringen varit i kraft i syfte att få&lt;br&gt;klarlagt i vad mån nya vetenskapliga rön, förändrade sjukdomsmönster&lt;br&gt;och ökad kunskap om arbetsmiljöns inverkan på hälsan förändrat domsto-&lt;br&gt;lens bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som jag lägger fram i detta lagstiftningsärende har främst som&lt;br&gt;syfte att utveckla sådana rehabiliteringsåtgärder som är av betydelse för att&lt;br&gt;underlätta återgång till arbetslivet för personer som är långvarigt sjuk-&lt;br&gt;skrivna eller som uppbär sjukbidrag/förtidspension. Förslagen gäller där-&lt;br&gt;med i huvudsak sådan rehabilitering som är arbetslivsinriktad. Hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens rehabiliteringsverksamhet är många gånger av avgörande be-&lt;br&gt;tydelse för den enskildes möjligheter att påbörja arbetslivsinriktad rehabi-&lt;br&gt;litering. Det primära syftet för en betydande del av samhällets re-&lt;br&gt;habiliteringsåtgärder är således att — utan specifik inriktning på arbetslivet&lt;br&gt;— öka enskilda människors livskvalitet och ge dem möjligheter att fungera&lt;br&gt;på lika villkor i samhällslivet. Frågor som gäller rehabilitering i denna vidare&lt;br&gt;bemärkelse behandlas för närvarande i 1989 års handikapputredning (S&lt;br&gt;1988:03). Regeringen räknar med att på grundval av utredningens förslag&lt;br&gt;längre fram förelägga riksdagen förslag som innebär att svårt funktionshind-&lt;br&gt;rade i framtiden kan tillförsäkras ett väl fungerande samhällsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningen tar i sitt betänkande också upp frågor om&lt;br&gt;ersättning till unga handikappade. Det är angeläget att undvika förtidspen-&lt;br&gt;sionering av sådana ungdomar. Rehabiliteringsberedningens förslag i det&lt;br&gt;här avseendet är tekniskt komplicerat och flera tunga remissinstanser har&lt;br&gt;riktat invändningar mot förslagen. Frågan kräver därför ytterligare bered-&lt;br&gt;ning. Avsikten är att återkomma till riksdagen med förslag vid en senare&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga sektorn har sedan en längre tid tillbaka haft jämförelsevis&lt;br&gt;tydliga och klara rehabiliteringsbestämmelser bl. a. om arbetsgivarens an-&lt;br&gt;svar för att rehabiliteringsutredning görs och att rehabiliteringsåtgärder&lt;br&gt;sätts in så snart som möjligt. Flera av rehabiliteringsberedningens förslag&lt;br&gt;är inspirerade av det statliga rehabiliteringssystemet. De statliga arbetsgi-&lt;br&gt;varna har också haft möjlighet att från ett centralt anslag få ekonomiskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd för lönekostnader m. m. vid rehabilitering. Det har dock funnits en Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;del problem och brister i verksamheten. De som har haft ansvar för&lt;br&gt;rehabilitering på arbetsplatsen har t. ex. i vissa fall haft svårigheter att få&lt;br&gt;hjälp med insatser från samhällets organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för civildepartementet har i årets budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil. 15, s. 38) anfört att han utgår från att några särregler&lt;br&gt;beträffande rehabilitering inte skall behövas på det statliga området när de&lt;br&gt;förslag jag här lägger fram genomförs. Rehabiliteringsverksamheten på&lt;br&gt;detta område bör bedrivas på samma villkor som gäller för övriga arbets-&lt;br&gt;marknadssektorer. Jag är av samma mening. De föreliggande förslagen ger&lt;br&gt;statsanställda tillgång till samma möjligheter och resurser som övriga&lt;br&gt;försäkrade. En övergång till det nya systemet bör enligt min mening inte&lt;br&gt;innebära några försämringar för statsanställda utan istället skapa bättre&lt;br&gt;förutsättningar för en aktiv och arbetslivsinriktad rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsbehandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 31 januari 1991 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;främst såvitt avser föreskrifter i det nya 22 kapitlet som innebär åliggande&lt;br&gt;för arbetsgivare, samt förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter och lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370). De i&lt;br&gt;lagrådsremissen ingående lagförslagen bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilaga 1. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets&lt;br&gt;yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lagrådsgranskningen har vissa redaktionella ändringar gjorts i för-&lt;br&gt;hållande till de remitterade lagförslagen. Vidare har jag funnit skäl att, i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges under avsnitt 3.2, i 22 kap. 7 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring föra in en bestämmelse som anger den längsta tid för&lt;br&gt;vilken rehabiliteringsersättning skall kunna utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Ansvar och samarbetsformer vid rehabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Gällande ordning i huvuddrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabilitering i vid mening omfattar medicinsk, social och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering. Medicinsk rehabilitering avser närmast att återställa grund-&lt;br&gt;läggande funktioner. Till social rehabilitering kan man räkna åtgärder som&lt;br&gt;service, råd, upplysning och bistånd i personliga angelägenheter. Den&lt;br&gt;yrkesinriktade rehabiliteringen vänder sig till människor som av medicins-&lt;br&gt;ka, sociala eller liknande skäl har svårt att erhålla och behålla ett arbete.&lt;br&gt;Den skall hjälpa dessa att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassorna har enligt 2 kap. 11 § AFL ett allmänt ansvar när&lt;br&gt;det gäller rehabiliteringen. Försäkringskassorna skall spåra upp rehabilite-&lt;br&gt;ringsfall och i dessa fall undersöka om det finns skäl att vidta åtgärder för&lt;br&gt;att förkorta sjukdomstiden eller för att helt eller delvis häva nedsättning av&lt;br&gt;den försäkrades arbetsförmåga och se till att dessa åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den medicinska rehabiliteringen svarar i första hand landstingen i&lt;br&gt;sin egenskap av huvudmän för hälso- och sjukvården. Landstingen har&lt;br&gt;vidare ansvaret för tillhandahållande av vissa hjälpmedel åt handikappa-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsorganen svarar för den yrkesinriktade rehabiliteringen.&lt;br&gt;Arbetsmarknadsinstituten svarar därvid för viss del av denna rehabilite-&lt;br&gt;ring, bl. a. arbetsprövning och arbetsträning samt fördjupad vägledning.&lt;br&gt;Länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar beslutar om arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildningen. Bland de arbetsmarknadspolitiska stöden ingår också en rad&lt;br&gt;bidrag till olika hjälpmedel och anordningar, som är nödvändiga för att en&lt;br&gt;handikappad skall kunna utföra arbete. Även dessa frågor handläggs av&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna. Samhall tillhandahåller&lt;br&gt;anpassade arbetsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand är det kommunernas socialtjänst som bär ansvaret för den&lt;br&gt;sociala rehabiliteringen. Kommunerna har det yttersta ansvaret för att&lt;br&gt;invånarna i kommunen får den hjälp, service och det stöd de behöver. Vad&lt;br&gt;gäller omsorgen om de handikappade skall socialnämnden verka för att de&lt;br&gt;får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra, vilket&lt;br&gt;inbegriper meningsfull sysselsättning. Socialnämnderna skall vidare arbeta&lt;br&gt;för att motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande&lt;br&gt;medel. De skall också stödja de enskilda missbrukarna och se till att de får&lt;br&gt;den hjälp eller vård som behövs för att komma bort från missbruket. De&lt;br&gt;olika formerna av rehabilitering kan bedrivas var för sig eller jämsides&lt;br&gt;med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att observera, att det finns ett starkt samband mellan dessa&lt;br&gt;olika insatser. Vetenskapens nuvarande ståndpunkt är att ett villkor för&lt;br&gt;tillfrisknande i medicinsk mening ofta är att förutsättningen för återgång&lt;br&gt;till arbetet klarats ut. Ett uttryck för detta är att fler behandlingsmetoder&lt;br&gt;grundas på en helhetssyn där den rehabiliterande insatsen omfattar hela&lt;br&gt;människan, dvs. såväl hennes fysiska, psykiska som sociala förhållanden&lt;br&gt;och där insatser av medicinsk, social och yrkesinriktad karaktär varvas&lt;br&gt;under rehabiliteringens gång. Ett annat uttryck för den förändrade synen&lt;br&gt;på rehabilitering är att särskilda institutioner tillskapats för patienter med&lt;br&gt;multifaktoriella problem och rehabiliteringsbehov. Med tiden har det ock-&lt;br&gt;så vuxit fram olika alternativa rehabiliteringsformer bland vilka kan näm-&lt;br&gt;nas rygginstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) skall skyddskommittén på de ar-&lt;br&gt;betsplatser där sådan finns verka för att en på lämpligt sätt organiserad&lt;br&gt;arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet bedrivs på arbetsstället.&lt;br&gt;Anpassningsverksamheten regleras också i lagen (1974:13) om vissa an-&lt;br&gt;ställningsfrämjande åtgärder. Om arbetsgivarens möjligheter att omplace-&lt;br&gt;ra eller säga upp anställda finns bestämmelser i lagen (1982:80) om an-&lt;br&gt;ställningsskydd. Som framhålls av chefen för arbetsmarknadsdepartemen-&lt;br&gt;tet i det förslag som hon lägger fram senare i dag finns det i lagstiftningen&lt;br&gt;inte några generella regler om arbetsgivarens ansvar för att en anställd,&lt;br&gt;som drabbats av sjukdom eller skada, får del av de anpassnings- och&lt;br&gt;rehabiliteringsinsatser som behövs för att denne skall kunna fortsätta att&lt;br&gt;arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personer med statligt reglerad anställning åläggs dock staten som Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;arbetsgivare ett rehabiliteringsansvar i rehabiliteringsförordningen&lt;br&gt;(1987:221). Förordningen innebär bl. a. att arbetsgivaren har skyldighet&lt;br&gt;att genomföra de utredningsåtgärder och yrkesinriktade åtgärder som&lt;br&gt;krävs för en arbetstagare som behöver rehabilitering. Bestämmelserna ger&lt;br&gt;således arbetstagarna på detta område ett gott stöd för att få möjlighet till&lt;br&gt;rehabilitering och omplacering då handikapp eller sjukdom utgör hinder i&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Arbetsgivarens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Arbetsgivaren skall ha ansvar för att den anställdes&lt;br&gt;rehabiliteringsbehov klarläggs och för att erforderliga arbetslivsin-&lt;br&gt;riktade rehabiliteringsåtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Arbetsgivaren skall svara för att&lt;br&gt;den anställdes behov av rehabilitering klarläggs. När det finns behov av&lt;br&gt;rehabilitering skall arbetsgivaren se till att åtgärder för en effektiv rehabili-&lt;br&gt;tering snarast kommer till stånd. Begränsade rehabiliteringsinsatser som&lt;br&gt;har samband med arbetsförhållandena och som kräver små förändringar&lt;br&gt;av arbetsförhållandena eller som kräver en kort rehabiliteringstid bör&lt;br&gt;vanligtvis arbetsgivaren svara för inom ramen för arbetsplatsens egna&lt;br&gt;resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljökommissionens förslag: Arbetsgivarens direkta åtgärdsan-&lt;br&gt;svar omfattar åtgärder för yrkesinriktad rehabilitering som kan vidtas&lt;br&gt;inom eller i anslutning till arbetsplatsen. En grundprincip bör vara att&lt;br&gt;företagets eller förvaltningens möjligheter skall vara uttömda innan sam-&lt;br&gt;hällsorganens resurser tas i anspråk. Arbetsgivaransvaret för rehabilite-&lt;br&gt;ringsarbetet bör inriktas på att arbetstagaren återgår i arbete inom arbets-&lt;br&gt;givarens egen verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till rehabilite-&lt;br&gt;ringsberedningens förslag. Många anser dock att arbetsgivarens ansvar bör&lt;br&gt;definieras klarare än vad som framgår av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser ställer sig övervägande positiva till arbets-&lt;br&gt;miljökommissionens förslag om ökat arbetsgivaransvar för yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering m. m. Statens handikappråd och De Handikappades Riks-&lt;br&gt;förbund är emellertid i huvudsak tveksamma till förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt forslag: Både rehabiliteringsberedningen och arbets-&lt;br&gt;miljökommissionen förordar att arbetsgivaren ges ett större och tydligare&lt;br&gt;ansvar än för närvarande för de anställdas rehabilitering. I stort sett alla&lt;br&gt;remissinstanser har också i princip gett sitt stöd för denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för rehabilitering kan avse dels ett ansvar för att en anställd som&lt;br&gt;har behov av rehabilitering får detta behov utrett och tillgodosett, dels ett&lt;br&gt;ansvar för att det hos arbetsgivaren finns en fungerande organisation för&lt;br&gt;rehab iliteringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningen har framför allt behandlat ansvarsfrågan i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det första avseendet. Beredningen föreslår att detta ansvar regleras i AFL Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;genom en föreskrift om under vilka forhållanden arbetsgivaren är skyldig&lt;br&gt;att utreda den anställdes rehabiliteringsbehov och vidta åtgärder med&lt;br&gt;anledning därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljökommissionen förordar att arbetsgivaren skall ha ett första-&lt;br&gt;handsansvar för yrkesinriktad rehabilitering av arbetstagare. Kommissio-&lt;br&gt;nen uttrycker detta så att arbetsgivarens resurser bör vara helt uttömda&lt;br&gt;innan samhällsorganens, inklusive försäkringskassans, rehabiliteringsan-&lt;br&gt;svar tar vid. Försäkringskassan skall i första hand ha i uppgift att ge stöd åt&lt;br&gt;arbetsgivarens rehabiliteringsarbete och utöva tillsyn över hur arbetsgiva-&lt;br&gt;ren fullgör sitt ansvar för de anställdas rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljökommissionen förordar också att det i lag anges att arbetsgi-&lt;br&gt;varen skall ha en lämplig organisation för rehabiliteringsverksamheten. En&lt;br&gt;sådan reglering bör ske inom ramen för arbetsmiljölagen. Chefen för&lt;br&gt;arbetsmarknadsdepartementet tar upp denna del av kommissionens för-&lt;br&gt;slag liksom förslag om skärpta lagregler om arbetsgivarens ansvar för att&lt;br&gt;arbetsmiljön är sådan att den inte leder till ohälsa för de anställda. För&lt;br&gt;egen del behandlar jag fortsättningsvis framför allt frågan om ansvaret för&lt;br&gt;rehabilitering av enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i både arbetsgivarens och den anställdes intresse att rehabilite-&lt;br&gt;ring sker snabbt och effektivt. En första uppgift vid längre sjukfrånvaro&lt;br&gt;eller flera korta sjukfall är att ta reda på om det behövs några särskilda&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärder. Arbetsgivaren bör ha ansvaret för att en sådan&lt;br&gt;utredning görs. För att detta skall kunna fungera är det viktigt att arbetsgi-&lt;br&gt;varen har en ändamålsenlig organisation för rehabiliteringsarbetet och ett&lt;br&gt;system för att tidigt fånga upp behovet av rehabilitering. Chefen för&lt;br&gt;arbetsmarknadsdepartementet återkommer till detta. Ansvaret för att&lt;br&gt;klarlägga rehabiliteringsbehovet bör gälla oavsett hur behovet har upp-&lt;br&gt;stått. Det får förutsättas att den anställde är inskriven hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa. När jag i det följande talar om den anställde utgår jag således&lt;br&gt;ifrån att denne är inskriven försäkrad enligt AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsgivarens ansvar bör också ingå att vidta de arbetslivsinriktade&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den&lt;br&gt;egna verksamheten. Exempel på sådana åtgärder är arbetsprövning, ar-&lt;br&gt;betsträning, utbildning och omplacering. Det bör också kunna bli fråga om&lt;br&gt;att vidta tekniska åtgärder eller att anskaffa särskild utrustning för att&lt;br&gt;ändra den fysiska miljön och därmed minska arbetsbelastningen för den&lt;br&gt;enskilde. Det kan även gälla åtgärder beträffande arbetsinnehåll och ar-&lt;br&gt;betsorganisation. Jag återkommer i samband med mina överväganden om&lt;br&gt;ersättningssystemet vid rehabilitering till frågan om fördelningen av det&lt;br&gt;ekonomiska ansvaret mellan arbetsgivaren och samhället i övrigt i detta&lt;br&gt;sammanhang. Jag behandlar då också de ekonomiska villkor som bör gälla&lt;br&gt;för den anställde under den tid han deltar i rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen bör således vara att den anställde skall beredas fortsatt&lt;br&gt;arbete hos arbetsgivaren. Förvärvsarbetet och gemenskapen på arbetsplat-&lt;br&gt;sen är en betydelsefull del i det sociala livet. Arbetskamraterna är ofta ett&lt;br&gt;starkt stöd för den som efter en sjukdomsperiod behöver rehabiliteras för&lt;br&gt;att kunna återgå i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är också väsentligt för den enskildes trygghet i anställningen att&lt;br&gt;arbetsgivaren gör allt som är möjligt att göra för att anställningen skall&lt;br&gt;kunna bestå. Anställningsskyddet har ansetts så viktigt att det regleras i&lt;br&gt;lag. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet behandlar vissa frågor rö-&lt;br&gt;rande anställningsskyddet och de krav som bör ställas på arbetsgivaren när&lt;br&gt;det gäller arbetsanpassning, omplacering m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en del fall kommer det dock inte att vara möjligt att finna lösningar&lt;br&gt;som möjliggör att anställningen består. I kompletteringspropositionen&lt;br&gt;1989 (prop. 1988/89:150, bil. 9) har denna fråga berörts:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om den fysiska och psykiska belastningen på arbetsplatsen inte kan&lt;br&gt;förändras på ett sådant sätt att den anställde kan vara kvar i arbetet, är det&lt;br&gt;en viktig uppgift för samhället — bl. a. genom samverkan mellan arbetsför-&lt;br&gt;medling och försäkringskassa — att medverka till att den enskilde kan&lt;br&gt;finna ett annat och lämpligare arbete”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I åtskilliga fall bör dock arbetsgivaren med hjälp av företagshälsovården&lt;br&gt;kunna medverka till att finna en lösning, som är bra för den enskilde utan&lt;br&gt;att samhället behöver ingripa. Exempelvis bör arbetsgivaren kunna med-&lt;br&gt;verka till att finna träningsplatser utanför den egna arbetsplatsen och&lt;br&gt;medge tjänstledighet från anställningen när det behövs för att genomföra&lt;br&gt;en rehabilitering utanför arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt för de mindre arbetsplatserna kan det vara svårt att ordna&lt;br&gt;platser för arbetsprövning eller arbetsträning i tillräcklig omfattning. Ett&lt;br&gt;sätt att skapa möjlighet för de mindre arbetsplatserna att tillgodose beho-&lt;br&gt;vet av arbetsträning m. m. är att bilda s. k. arbetsgivarringar. Den som av&lt;br&gt;hälsoskäl inte kan fortsätta hos sin arbetsgivare kan på så sätt erbjudas att&lt;br&gt;pröva arbete hos en annan arbetsgivare inom ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att omplaceringar till en annan arbetsgivare måste&lt;br&gt;ske i samförstånd med den anställde och först sedan arbetsgivaren uttömt&lt;br&gt;sina egna möjligheter att finna en lösning. När samhällets organ måste&lt;br&gt;anlitas för att få fram ett lämpligt arbete har dessa också anledning att&lt;br&gt;pröva om arbetsgivarens egna möjligheter att bereda den anställde fortsatt&lt;br&gt;arbete är helt uttömda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Rehabiliteringsutredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Arbetsgivaren skall, om det inte framstår som obehöv-&lt;br&gt;ligt, svara för att behovet av rehabiliteringsåtgärder utreds och&lt;br&gt;bedöms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när den anställde på grund av sjukdom eller anmäld arbetsska-&lt;br&gt;da har varit helt eller delvis frånvarande från arbetet mer än fyra&lt;br&gt;veckor i följd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid upprepad korttidsfrånvaro på grund av sjukdom eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när den anställde begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utredning skall tillställas försäkringskassan senast åtta&lt;br&gt;veckor från sjukanmälningsdagen resp, senaste sjukanmälningsdag&lt;br&gt;eller, i fall då den anställde begärt utredningen, från den dag då&lt;br&gt;begäran gjordes. Om utredningen inte är avslutad vid denna tid-&lt;br&gt;punkt skall detta anmälas till kassan. Därvid skall orsaken till dröjs-&lt;br&gt;målet anges liksom tidpunkten för när utredningen beräknas vara&lt;br&gt;avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Arbetsgivaren skall göra en ar-&lt;br&gt;betsplatsutredning för att klarlägga den anställdes behov av rehabilite-&lt;br&gt;ringsåtgärder på arbetsplatsen. Om det inte framstår som obehövligt skall&lt;br&gt;en sådan utredning genomföras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när den anställdes arbete ofta har avbrutits av sjukledighetsperioder&lt;br&gt;eller när han under en längre tid har varit deltidssjukledig, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när den anställde har varit helt sjukledig längre tid än fyra veckor i&lt;br&gt;följd, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när den anställde begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall underrättas om resultatet av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningen föreslår också att en rehabiliteringsutredning skall göras av&lt;br&gt;företrädare för hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller arbetsmarknads-&lt;br&gt;myndigheterna när de kommer i kontakt med personer med rehabilite-&lt;br&gt;ringsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljökommissionens förslag: Kommissionen instämmer i rehabi-&lt;br&gt;literingsberedningens förslag. Den föreslår vidare att en lagbestämmelse&lt;br&gt;införs om att försäkringskassan skall kontakta arbetsgivaren om åtgärder&lt;br&gt;inte har vidtagits senast när en anställd varit sjukledig helt eller delvis i två&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser stöder förslaget om ar-&lt;br&gt;betsplatsutredning. Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) anser att de&lt;br&gt;tidsgränser för när en arbetsplatsutredning skall göras är för snävt satta.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket avvisar förslaget med hänsyn till de svårigheter som&lt;br&gt;förslaget medför för försäkringskasseadministrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Arbetsgivarens ansvar för de anställdas rehabili-&lt;br&gt;tering bör inbegripa skyldighet att svara för att en utredning om behovet&lt;br&gt;av rehabiliteringsåtgärder görs när vissa förutsättningar är uppfyllda. Re-&lt;br&gt;habiliteringsberedningen har föreslagit att en sådan första utredning skall&lt;br&gt;benämnas arbetsplatsutredning. Jag finner för egen del att benämningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rehabiliteringsutredning är lämpligare. Jag vill här också nämna att jag Prop, 1990/91: 141&lt;br&gt;inte kommer att föreslå att regler införs om en sådan ytterligare utredning&lt;br&gt;som beredningen har kallat rehabiliteringsutredning. Enligt min mening&lt;br&gt;bör en rehabiliteringsutredning av det slag jag nu förordar och skyldighet&lt;br&gt;att upprätta en rehabiliteringsplan av det slag som jag behandlar i det&lt;br&gt;följande (avsnitt 2.6) vara tillfyllest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i rehabiliteringsberedningens bedömning att en rehabili-&lt;br&gt;teringsutredning bör komma till stånd genom arbetsgivaren när den an-&lt;br&gt;ställde har varit helt eller delvis frånvarande från sitt arbete på grund av&lt;br&gt;sjukdom under mer än fyra veckor. Genom att tidpunkten för utredning-&lt;br&gt;ens påbörjande bestäms på detta sätt bör i regel också rehabiliteringen, om&lt;br&gt;en sådan anses nödvändig, kunna starta tidigt. All erfarenhet visar att&lt;br&gt;detta är av största vikt för att rehabiliteringen skall lyckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också ställas krav på att en rehabiliteringsutredning skall göras&lt;br&gt;av arbetsgivaren om den anställde har haft stor frånvaro i form av korta&lt;br&gt;sjukdomsperioder. Sådan upprepad sjukfrånvaro är ofta ett första tecken&lt;br&gt;på något som senare kan komma att utvecklas till ett långt sjukfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren bör också som regel vara skyldig att göra en rehabilite-&lt;br&gt;ringsutredning om den anställde begär det. I sådana fall kan det bli aktuellt&lt;br&gt;att göra en utredning även om någon sjukfrånvaro inte förekommer i&lt;br&gt;anslutning till den tidpunkt då begäran görs. Det kan också bli fråga om att&lt;br&gt;påbörja utredningen innan en fyraveckors sjukskrivningsperiod har förflu-&lt;br&gt;tit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljökommissionen har föreslagit att det bör åvila försäkrings-&lt;br&gt;kassan att kontakta arbetsgivaren om någon utredning inte har gjorts eller&lt;br&gt;några rehabiliteringsåtgärder inte har vidtagits efter två månaders sjukle-&lt;br&gt;dighet. Jag finner det mindre ändamålsenligt att generellt föreskriva en&lt;br&gt;tidpunkt när rehabiliteringsutredningen skall vara avslutad. I vissa fall kan&lt;br&gt;det vara svårt att inom två månader klarlägga vilka rehabiliteringsåtgärder&lt;br&gt;som bör komma i fråga. För att underlätta försäkringskassans arbete i&lt;br&gt;detta avseende anser jag dock att en regel bör införas som anger att en&lt;br&gt;rehabiliteringsutredning skall tillställas försäkringskassan senast åtta vec-&lt;br&gt;kor efter sjukanmälningsdagen. Om utredningen inte är avslutad vid den-&lt;br&gt;na tidpunkt skall det meddelas till kassan. Därvid skall orsaken till att&lt;br&gt;utredningen dragit ut på tiden anges liksom tidpunkten när utredningen&lt;br&gt;beräknas vara avslutad. I det fall den anställde själv har begärt att en&lt;br&gt;rehabiliteringsutredning skall göras bör tiden räknas från den dag han&lt;br&gt;framställde sin begäran till arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rehabiliteringsutredning bör beskriva de åtgärder som anses nödvän-&lt;br&gt;diga för att den anställde skall kunna återgå i arbete. Arbetsgivarens&lt;br&gt;utredningsansvar begränsas inte till att omfatta åtgärder på arbetsplatsen.&lt;br&gt;Det bör också ingå i arbetsgivarens ansvar att göra en bedömning av&lt;br&gt;orsakerna till arbetsoförmågan och utreda behovet av åtgärder även om&lt;br&gt;dessa står att finna utanför arbetsplatsen. Mer omfattande utredningar av&lt;br&gt;förhållanden utanför arbetsplatsen bör dock inte vara en uppgift för ar-&lt;br&gt;betsgivaren. Detta är inte minst viktigt ur integritetssynpunkt. Att se till&lt;br&gt;att de rehabiliteringsåtgärder som erfordras kommer till stånd när orsaker-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na till arbetsoförmågan finns utanför arbetsplatsen bör dock vara en upp- Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;gift för försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står klart att arbetsgivaren i många fall kommer att behöva stöd för&lt;br&gt;att kunna göra en fullständig utredning. Företagshälsovården är den resurs&lt;br&gt;som i första hand är aktuell för detta. Behovet av sådan medverkan kan&lt;br&gt;komma att variera beroende på bl. a. företagets storlek. Chefen för arbets-&lt;br&gt;marknadsdepartementet kommer att lägga fram förslag som syftar till att&lt;br&gt;förbättra anslutningen av mindre företag till företagshälsovården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medverkan till utredning kan i vissa fall även bli aktuell för försäkrings-&lt;br&gt;kassan utan att ansvaret för rehabiliteringsutredningen för den skull läm-&lt;br&gt;nas över till kassan. Om arbetsgivaren anser sig behöva hjälp med att göra&lt;br&gt;en rehabiliteringsutredning bör försäkringskassan undantagsvis kunna&lt;br&gt;lämna sådan. Försäkringskassans ansvar i de fall där arbetsgivaren inte&lt;br&gt;fullgör sitt utredningsansvar återkommer jag till i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsgivarens ansvar bör också ingå att denne själv eller tillsammans&lt;br&gt;med andra rehabiliteringsaktörer vidtar de arbetslivsinriktade åtgärder&lt;br&gt;som enligt rehabiliteringsutredningen behövs för att den anställde åter&lt;br&gt;skall kunna komma i arbete. I utredningen bör därför ingå att klara ut vem&lt;br&gt;eller vilka som skall svara for olika åtgärder. Arbetsgivaren skall svara för&lt;br&gt;de åtgärder som kan vidtas på arbetsplatsen eller i syfte att arbetstagaren&lt;br&gt;skall kunna vara kvar på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsutredningen bör göras i nära samråd med den anställde.&lt;br&gt;Det är en genomgående erfarenhet att individens intresse och medverkan&lt;br&gt;behövs för att en rehabilitering skall lyckas. Den som är föremål för en&lt;br&gt;rehabiliteringsutredning måste därför själv på ett aktivt sätt få medverka&lt;br&gt;vid planeringen av rehabiliteringen. Genom att utredningen genomförs i&lt;br&gt;nära samarbete med den anställde bör också på ett smidigt sätt den&lt;br&gt;information som behövs för utredningen kunna bli tillgänglig. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om orsaken till sjukfrånvaron, t. ex, sjukdomsdiagnos, bör I&lt;br&gt;arbetsgivaren således kunna få tillgång till enbart med den försäkrades I&lt;br&gt;samtycke. Jag utgår från att ett sådant samtycke i normala fall kommer att j&lt;br&gt;lämnas av den försäkrade. Jag är inte beredd att föreslå en rätt för arbetsgi-&lt;br&gt;varen att fa tillgäng till de uppgifter om den anställdes sjukdom som finns i&lt;br&gt;det läkarintyg den försäkrade skall lämna till försäkringskassan. Jag vill&lt;br&gt;emellertid framhålla möjligheten att genom avtal låta arbetsgivaren få&lt;br&gt;tillgång till läkarintyg i vissa situationer. Denna möjlighet har utnyttjats på&lt;br&gt;det statliga området och i vissa fall när de lokala parterna har träffat&lt;br&gt;överenskommelse om hur rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen skall be- j&lt;br&gt;drivas. ...........' &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—.... _   |&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några närmare krav utöver dem jag redan nämnt på en rehabiliterings- /&lt;br&gt;utrednings innehåll och utformning vill jag inte föreslå i detta samman- ■&lt;br&gt;hang. I rehabiliteringsberedningens förslag anges att utredning skall göras&lt;br&gt;om det inte framstår som obehövligt. Jag anser det naturligt att utredning-&lt;br&gt;ens omfattning och karaktär får avgöras med utgångspunkt i omständighe-&lt;br&gt;terna i de särskilda fallen. En rehabiliteringsutredning kan i vissa fall&lt;br&gt;komma att vara av mycket enkel beskaffenhet medan den i andra fall&lt;br&gt;behöver göras betydligt mer omfattande. Det bör ankomma på riksförsäk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsverket att utfärda de allmänna råd i ämnet som kan komma att Prop. 1990/91:141&lt;br&gt;behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av arbetsgivarens rehabiliteringsutredning bör som nämnts&lt;br&gt;alltid meddelas försäkringskassan. Detta gäller även i de fall där utredning-&lt;br&gt;en är av mycket enkelt slag. Genom en sådan ordning ges försäkringskas-&lt;br&gt;san möjlighet att följa upp att de försäkrades rehabiliteringsbehov klar-&lt;br&gt;läggs och beaktas. Jag återkommer i det följande (avsnitt 2.5 och i special-&lt;br&gt;motiveringen) till förfarandet om arbetsgivaren inte fullgör sitt ansvar för&lt;br&gt;de anställdas rehabilitering. Jag tar då också upp frågan om under vilka&lt;br&gt;förhållanden försäkringskassan bör överta ansvaret för att en rehabilite-&lt;br&gt;ringsutredning görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett lyckat resultat av rehabiliteringsansträngningarna skall bli&lt;br&gt;möjligt krävs att också de anställdas fackliga organisationer har en aktiv&lt;br&gt;del i rehabiliteringsarbetet. Av stor betydelse för att rehabiliteringen skall&lt;br&gt;bli framgångsrik ur den enskildes synpunkt är att också arbetskamraterna&lt;br&gt;visar en positiv attityd och bidrar med sina kunskaper och erfarenheter för&lt;br&gt;att underlätta rehabiliteringen. Denna medverkan kan naturligen också&lt;br&gt;kanaliseras via den enskildes fackliga organisation. En förutsättning för&lt;br&gt;detta bör vara att den enskilde ger sitt medgivande. Ett ökat partssamarbe-&lt;br&gt;te i dessa frågor är enligt min mening ytterst betydelsefullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Individens medverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En försäkrad som är inskriven hos allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa ges förbättrade möjligheter till behövlig rehabilitering. Utred-&lt;br&gt;ning av den försäkrades rehabiliteringsbehov samt planering och&lt;br&gt;genomförande av rehabiliteringsåtgärderna skall ske i samråd med&lt;br&gt;den försäkrade. Denne skall lämna de upplysningar som behövs för&lt;br&gt;att klarlägga rehabiliteringsbehoven. Den försäkrade skall efter bäs-&lt;br&gt;ta förmåga aktivt delta i rehabiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Överensstämmer i stort med mitt&lt;br&gt;förslag. Beredningen anser att den försäkrade själv alltid skall kunna&lt;br&gt;bestämma om han vill delta i en rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Frågan om individens medverkan i rehabiliterings-&lt;br&gt;arbetet berörs inte specifikt av remissinstanserna. Flertalet betonar dock&lt;br&gt;vikten av att individen medverkar för att uppnå ett positivt resultat av&lt;br&gt;insatta rehabiliteringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett centralt syfte med en rehabilitering är att göra&lt;br&gt;det möjligt för den som har drabbats av sjukdom eller skada att återgå i&lt;br&gt;arbete och därmed kunna försörja sig själv. Erfarenheten visar att rehabili-&lt;br&gt;tering, för att lyckas, bör utgå från individens egna behov och förutsätt-&lt;br&gt;ningar. I detta ligger att hänsyn behöver tas till den försäkrades ålder,&lt;br&gt;utbildning, bosättningsförhållanden och andra omständigheter. Därför&lt;br&gt;bör också utredning, planering och genomförande av rehabilitering ske i&lt;br&gt;nära samarbete med den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de förslag jag nu lägger fram kommer förutsättningar och resur- Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;ser för rehabilitering att avsevärt förbättras. Inom ramen för socialförsäk-&lt;br&gt;ringen införs en rätt till särskild ersättning för den försäkrade vid rehabili-&lt;br&gt;tering som utformas så att den ger ekonomiska incitament för den försäk-&lt;br&gt;rade att delta i rehabiliteringen. Arbetsgivarnas och olika myndigheters&lt;br&gt;ansvar för att den försäkrade får tillgång till behövlig rehabilitering klar-&lt;br&gt;görs och förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att bli en viktig uppgift för i första hand riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket och försäkringskassorna att upplysa de försäkrade om de ökade möjlig-&lt;br&gt;heter till och förbättrade rättigheter vid rehabilitering som mina förslag&lt;br&gt;kommer att ge upphov till. Det blir också viktigt för försäkringskassorna&lt;br&gt;att utifrån dessa nya möjligheter och rättigheter medverka till en positiv&lt;br&gt;inställning hos den försäkrade och motivera honom att delta aktivt i&lt;br&gt;rehabiliteringen med målet att han så snabbt som möjligt skall kunna&lt;br&gt;återgå till arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utökade och förstärkta möjligheterna till rehabilitering bör emeller-&lt;br&gt;tid enligt min mening också innebära att rimliga krav kan ställas på den &amp;lt;&lt;br&gt;försäkrade att delta i utredning och planering av en lämplig rehabilitering.&lt;br&gt;Även om erforderlig utredning och planering givetvis bör genomföras i ett&lt;br&gt;nära. samarbete med den försäkrade bör sådana åtgärder enligt min me-&lt;br&gt;ning inte kunna förhindras genom att den försäkrade inte medverkar.&lt;br&gt;Försäkringskassan bör ha möjlighet till erforderligt samråd med andra&lt;br&gt;rehabiliteringsansvariga i utrednings- och planeringsarbetet. Utan ett un- ;&lt;br&gt;derlag av detta slag är det enligt min mening inte möjligt att klarlägga det&lt;br&gt;ansvar som arbetsgivare och andra bör ha för de försäkrades rehabilite-&lt;br&gt;ring. Det blir inte heller möjligt för försäkringskassorna att utöva den&lt;br&gt;tillsyn de bör ha när det gäller rehabiliteringen av enskilda försäkrade. En&lt;br&gt;vägran från den försäkrade att delta i utredning och planering av lämplig&lt;br&gt;rehabilitering så att en sådan insats inte kan genomföras bör enligt min&lt;br&gt;mening inte godtas utan vidare. Försäkringskassan bör i sådana fall ha&lt;br&gt;möjlighet att dra in eller sätta ned ersättning i form av sjukpenning eller&lt;br&gt;annan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den försäkrades direkta deltagande i rehabiliteringsåtgär-&lt;br&gt;der enligt upprättad plan bör utgångspunkten vara att den försäkrade&lt;br&gt;accepterar att rehabiliteringsåtgärderna genomförs. Den försäkrades in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning till rehabiliteringen kommer att kunna bli klarlagd genom att det&lt;br&gt;förutsätts en särskild ansökan från denne för att rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;skall kunna utges. Detta innebär också att en försäkrad som inte vill delta i&lt;br&gt;en planerad rehabilitering inte heller får tillgång till de utvidgade och mera&lt;br&gt;förmånliga ersättningar som enligt mitt förslag skall kunna utges vid&lt;br&gt;rehabilitering. Om en försäkrad vägrar att delta aktivt i rehabiliteringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör försäkringskassan kunna dra in eller sätta ned ersättningen. Detta bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma i fråga t. ex. om det framgår att den försäkrade skulle kunna återgå&lt;br&gt;i arbete om han medverkade till en rimlig rehabiliteringsinsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Försäkringskassornas roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Försäkringskassan skall samordna och utöva tillsyn&lt;br&gt;över de insatser enligt AFL som behövs för rehabilitering av de&lt;br&gt;försäkrade. Vid behov skall försäkringskassan också ta initiativ till&lt;br&gt;sådana insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I speciella fall skall försäkringskassan överta ansvaret för att en&lt;br&gt;rehabiliteringsutredning kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Försäkringskassorna bör ges ett&lt;br&gt;ökat administrativt och samordnande ansvar för att rehabilitering genom-&lt;br&gt;förs i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett samtliga remissinstanser tillstyrker försla-&lt;br&gt;gen angående försäkringskassans roll i rehabiliteringsarbetet. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket avstyrker förslaget med motiveringen att försäkringskassan&lt;br&gt;med beredningens förslag inte ges faktiska förutsättningar för att ta ett&lt;br&gt;samordnat ansvar för dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Försäkringskassans rehabiliteringsansvar har&lt;br&gt;tidigare uttryckts så att kassan, i de fall ersättning för sjukhusvård eller&lt;br&gt;sjukpenning har utgetts till en försäkrad för nittio dagar i följd eller då det&lt;br&gt;annars föreligger skälig anledning till det, skall undersöka om det förelig-&lt;br&gt;ger behov av åtgärder som är ägnade att förkorta sjukdomstiden eller att på&lt;br&gt;annat sätt helt eller delvis förebygga eller häva nedsättningen av den&lt;br&gt;försäkrades arbetsförmåga. Om försäkringskassan finner att en sådan åt-&lt;br&gt;gärd behövs skall kassan se till att lämplig åtgärd vidtas. Riksdagen har&lt;br&gt;nyligen ( prop. 1990/91:51, SfU7, rskr.94) beslutat om en ändring i&lt;br&gt;2 kap. 11 § AFL av innebörd att tidsgränsen vid nittio dagar har slopats.&lt;br&gt;Fr. o. m. den 1 januari 1991 gäller i stället att försäkringskassan när det&lt;br&gt;finns anledning till det och i den omfattning som riksförsäkringsverket&lt;br&gt;närmare föreskriver skall undersöka behovet av rehabilitering och se till&lt;br&gt;att de åtgärder som behövs blir vidtagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken har utredningar av rehabiliteringsbehov sällan inletts förrän&lt;br&gt;en försäkrad har varit sjukskriven minst tre månader. Så mycket som sex&lt;br&gt;månaders sjukskrivning har varit vanligt innan en aktiv handläggning&lt;br&gt;påbörjats. Erfarenheterna visar att en rehabilitering som påbörjas efter en&lt;br&gt;så lång passiv sjukskrivningstid har små möjligheter att lyckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att försäkringskassan ges en initiativroll och ett&lt;br&gt;samordningsansvar för rehabilitering av de försäkrade. Samtidigt föreslås&lt;br&gt;att ersättningssystemet vid rehabilitering förändras så att rehabiliterings-&lt;br&gt;processen blir mer effektiv och försäkringskassans samordningsroll under-&lt;br&gt;lättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans initiativ- och samordningsansvar bör utgå från den&lt;br&gt;försäkrade med inriktning på att rehabiliteringsbehov upptäcks tidigt och&lt;br&gt;att initiativ till behövliga rehabiliteringsinsatser tas. Väsentliga inslag i&lt;br&gt;den nya rehabiliteringsprocessen skall vara att försäkrade med behov av&lt;br&gt;rehabilitering uppmärksammas, att behoven av åtgärder klarläggs och att&lt;br&gt;den försäkrade motiveras att delta i rehabiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en rehabiliteringsåtgärd som berättigar till ersättning från socialför- Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;säkringen efter en rehabiliteringsutredning eller annan utredning bedöms&lt;br&gt;vara behövlig, skall försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Jag&lt;br&gt;återkommer i det följande med förslag om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall följa upp rehabiliteringsplanen och se till att&lt;br&gt;nödvändiga anpassningar görs vid behov. I försäkringskassans samord-&lt;br&gt;ningsansvar skall också ingå att stötta den försäkrade i kontakterna med&lt;br&gt;andra rehabiliteringsansvariga och att verka för att dessa tar en aktiv del i&lt;br&gt;rehabiliteringsprocessen. Försäkringskassan har goda möjligheter att med&lt;br&gt;utgångspunkt dels i frånvarouppgifter, dels i annan information, t. ex.&lt;br&gt;läkarutlåtanden, tidigt kontakta den försäkrade och hans arbetsgivare för&lt;br&gt;att diskutera rehabiliteringsbehov som kan utläsas ur informationen. De&lt;br&gt;tidsgränser som föreslås för när utredningar senast skall påbörjas eller&lt;br&gt;redovisas bör givetvis inte utgöra några hinder för att rehabiliteringspro-&lt;br&gt;cessen påbörjas tidigare om så bedöms lämpligt och möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nödvändig förutsättning för en framgångsrik rehabilitering av den&lt;br&gt;försäkrade är som jag redan konstaterat i avsnitt 2.2 att arbetsgivarens&lt;br&gt;förstahandsansvar läggs fast. Även hälso- och sjukvården, socialtjänsten,&lt;br&gt;arbetsmarknadsmyndigheterna m. fl. har ett ansvar att inom ramen för sin&lt;br&gt;kompetens och sina resurser lämna det stöd som behövs för en lyckosam&lt;br&gt;rehabilitering. Jag återkommer till läkarnas medverkan i bedömningen av&lt;br&gt;behovet av särskilda rehabiliteringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans roll inom rehabiliteringsverksamheten omfattar&lt;br&gt;även ett bredare ansvar. Försäkringskassan bör verka för att det för försäk-&lt;br&gt;ringskassans geografiska område finns en fungerande organisation för&lt;br&gt;samverkan i rehabiliteringsfrågor. Försäkringskassan bör också ha ansvar&lt;br&gt;för att följa upp och utvärdera hur rehabiliteringsverksamheten i stort&lt;br&gt;fungerar inom området och ta de initiativ som resultatet av detta kan&lt;br&gt;motivera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansvaret för uppföljning och utvärdering bör också ingå att årligen till&lt;br&gt;riksförsäkringsverket lämna en redogörelse för rehabiliteringsverksamhe-&lt;br&gt;tens funktionssätt och resultat inom försäkringskassans område. Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket bör ha motsvarande ansvar på nationell nivå. Jag återkom-&lt;br&gt;mer i det följande till riksförsäkringsverkets roll och ansvar för uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering av rehabiliteringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ansvar ingår också att se till att arbetsgivarna fullgör vad som&lt;br&gt;faller inom deras ansvar när det gäller rehabiliteringen av en försäkrad.&lt;br&gt;Försäkringskassan har tillgång till sådana uppgifter om den försäkrades&lt;br&gt;sjukskrivningsförhållanden att kassan kan kontrollera att arbetsgivarna&lt;br&gt;inom föreskrivna tider gör den utredning som krävs och att när så behövs&lt;br&gt;kontakta en arbetsgivare när utredning inte gjorts inom den föreskrivna&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör försäkringskassan när arbetsgivare saknas eller inte fullgör&lt;br&gt;sina åtaganden ansvara för att rehabilitering kommer till stånd. I vissa fall&lt;br&gt;kan det förekomma att försäkringskassan övertar ansvaret för rehabilite-&lt;br&gt;ringsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare idag att lägga&lt;br&gt;fram förslag om att i arbetsmiljölagen slå fast arbetsgivarens ansvar för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliterings- Prop. 1990/9.&lt;br&gt;verksamhet. Genom arbetsmiljölagens tillsyns- och sanktionssystem kom-&lt;br&gt;mer det att finnas en lämplig ordning for bevakning av att åliggandena i&lt;br&gt;lagstiftningen efterlevs. Om det framkommer att arbetsgivaren försummar&lt;br&gt;sitt ansvar enligt AFL för rehabilitering i enskilda fall kan det vara skäl att&lt;br&gt;väcka frågan om arbetsgivarens organisation för anpassning och rehabili-&lt;br&gt;tering är tillfredsställande. Yrkesinspektionen bör i sådana situationer&lt;br&gt;kunna överväga lämpliga åtgärder enligt arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukskrivningsmönstret på en arbetsplats är en viktig indikation på&lt;br&gt;arbetsmiljöns tillstånd. Genom samarbetet med olika arbetsgivare om&lt;br&gt;rehabilitering av deras anställda kommer försäkringskassorna att få insik-&lt;br&gt;ter om problem och arbetsgivares förmåga att hantera rehabiliteringsfrå-&lt;br&gt;gor liksom om arbetsmiljön i företagen och dess inverkan på rehabilite-&lt;br&gt;ringsbehoven. Dessa insikter bör, givetvis med beaktande av gällande&lt;br&gt;sekretessregler, tillvaratas i ett systematiskt samarbete med yrkesinspek-&lt;br&gt;tionen som ett stöd i den tillsyn inspektionen skall utöva över efterlevan-&lt;br&gt;det av arbetsmiljölagen. Därmed förstärks arbetet med att förbättra ar-&lt;br&gt;betsmiljön genom att den nödvändiga kopplingen mellan rehabiliterings-&lt;br&gt;arbete och arbetsmiljöförbättring åstadkommes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Rehabiliteringsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När den försäkrade är i behov av en rehabiliteringsåt-&lt;br&gt;gärd som kan berättiga till rehabiliteringsersättning skall försäk-&lt;br&gt;ringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Av denna skall framgå&lt;br&gt;bl. a. vilka åtgärder som är aktuella, vem som ansvarar för att de&lt;br&gt;olika åtgärderna kommer till stånd och när de skall vidtas. Det skall&lt;br&gt;också framgå vilka kostnader som åtgärderna beräknas medföra.&lt;br&gt;Försäkringskassan skall fortlöpande se till att planen följs och vid&lt;br&gt;behov anpassas efter ändrade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Om det på grund av en arbetsplats-&lt;br&gt;eller rehabiliteringsutredning eller annan utredning konstateras att den&lt;br&gt;försäkrade är i behov av en ersättningsgrundande rehabiliteringsåtgärd&lt;br&gt;skall en rehabiliteringsplan upprättas. Rehabiliteringsplanen skall ange de&lt;br&gt;åtgärder som skall komma i fråga och vem som har ansvaret för dem, en&lt;br&gt;tidsplan för rehabiliteringen samt uppgifter i övrigt som är av betydelse för&lt;br&gt;rehabiliteringens genomförande. Den rehabiliteringsaktör som initialt&lt;br&gt;skall svara för rehabiliteringsåtgärden skall upprätta rehabiliteringsplanen.&lt;br&gt;Försäkringskassan skall tillse att planen upprättas och godkänna den om&lt;br&gt;den förutsätter ersättning från socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva till att en&lt;br&gt;särskild rehabiliteringsplan upprättas. Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;br&gt;anser att berört fack bör ha yttranderätt när rehabiliteringsplanen upprät-&lt;br&gt;tas. Riksrevisionsverket är däremot negativt eftersom verket anser att&lt;br&gt;enskilda rehabiliteringsaktörer saknar kunskap om andra aktörers resurser&lt;br&gt;för rehabiliteringsinsatser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nitt förslag: Rehabiliteringsberedningen föreslår att en reha- Prop. 1990/91:141&lt;br&gt;skall upprättas om den försäkrade är i behov av någon&lt;br&gt;&lt;sub&gt;ö&lt;/sub&gt;.,oerättigande rehabiliteringsåtgärd. Jag instämmer i detta för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_«g. Om ett sådant behov finns kommer det vanligen att framgå av&lt;br&gt;rehabiliteringsutredningen. Behovet kan dock även komma fram på annat&lt;br&gt;sätt. Det kan ske t. ex. genom utredningar som har gjorts hos försäkrings-&lt;br&gt;kassorna eller i hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag innebär att rehabiliteringsplanen&lt;br&gt;skall upprättas av den aktör som skall svara för den eller de inledande&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärderna. Jag anser för egen del att det alltid bör vara&lt;br&gt;försäkringskassan som skall upprätta denna plan och att den skall grundas&lt;br&gt;bl. a. på det material som redovisats i rehabiliteringsutredningen och even-&lt;br&gt;tuellt ytterligare underlag från andra rehabiliteringsansvariga. Detta finner&lt;br&gt;jag lämpligt bl. a. eftersom det är försäkringskassan som har att fatta beslut&lt;br&gt;om ersättningar från den allmänna försäkringen i samband med rehabilite-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att andra rehabiliteringsaktörer inte skall vara skyldiga att upprätta&lt;br&gt;rehabiliteringsplaner innebär dock inte att de fritas från ansvar för att&lt;br&gt;medverka i rehabiliteringsprocessen. Som jag sagt tidigare bör behovet av&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärder i första hand klarläggas i den rehabiliteringsutred-&lt;br&gt;ning som arbetsgivaren skall ombesörja. Men även andra aktörer kan i sin&lt;br&gt;verksamhet upptäcka behov av rehabiliteringsåtgärder. Det bör då åligga&lt;br&gt;dessa att snabbt kontakta försäkringskassan om man i det sammanhanget&lt;br&gt;ser behov av ersättningsberättigande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rehabiliteringsplan kommer att tjäna ett dubbelt syfte. Den kommer&lt;br&gt;dels att vara ett instrument för försäkringskassornas bevakning av att&lt;br&gt;erforderliga arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder genomförs i de en-&lt;br&gt;skilda fallen, dels ett underlag för försäkringskassorna för nödvändiga&lt;br&gt;beslut om rehabiliteringsersättning från den allmänna försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rehabiliteringsplanen bör framgå vilka åtgärder som behövs, vem&lt;br&gt;som ansvarar för att åtgärderna kommer till stånd, när de skall ske och&lt;br&gt;vilka av åtgärderna som bör vara förenade med ersättning från den all-&lt;br&gt;männa försäkringen samt en bedömning av kostnaderna. Detta förutsätter&lt;br&gt;naturligtvis att rehabiliteringsplanen är försedd med tidsangivelser för de&lt;br&gt;planerade åtgärderna samt uppgift om när rehabiliteringen beräknas vara&lt;br&gt;avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna upprätta rehabiliteringsplanen kan försäkringskassan be-&lt;br&gt;höva medverkan från arbetsgivare, företagshälsovård och hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården i övrigt, socialtjänsten, arbetsmarknadsmyndigheterna och andra&lt;br&gt;berörda. Var och en av dessa kan på olika sätt behöva medverka med&lt;br&gt;åtgärder inom sitt ansvarsområde för att en rehabilitering skall lyckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. Rehabiliteringsplanen bör upprättas i nära samarbete med den försäkra-&lt;br&gt;' de. Att så sker är en förutsättning för att rehabiliteringen skällkurinäTfli&lt;br&gt;framgångsrik. Jag anser dock inte att den enskildes uttryckliga medgivande&lt;br&gt;skall vara ett krav för att en rehabiliteringsplan skall kunna upprättas.'&lt;br&gt;Däremot bör det finnas ett medgivande från den försäkrade när åtgärder&lt;br&gt;enligt rehabiliteringsplanen skall genomföras. Att medgivande föreligger&lt;br&gt;bör kunna förutsättas i och med att den försäkrade gör ansökan om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rehabiliteringsersättning för åtgärder som ingår i rehabiliteringsplanen. Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;Om någon sådan ansökan inte görs kan heller inte planen genomföras. Jag&lt;br&gt;återkommer till denna fråga i avsnittet om ersättningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Läkarutlåtande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När en sjukperiod har pågått i fyra veckor skall den&lt;br&gt;försäkrade på begäran av försäkringskassan ge in ett läkarutlåtande.&lt;br&gt;Utlåtandet skall innehålla uppgift om rehabiliteringsbehov, pågåen-&lt;br&gt;de och planerad behandling eller rehabiliteringsåtgärd och, där så är&lt;br&gt;möjligt, beräknad återstående tid med nedsatt arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Begreppet utlåtande införs i stället&lt;br&gt;för intyg. Utlåtandet bör alltid innehålla uppgift om ett eventuellt behov&lt;br&gt;av rehabiliteringsåtgärd för att förbättra arbetsförmågan. När den försäk-&lt;br&gt;rade har uppburit sjukpenning under två månader i oavbruten följd skall&lt;br&gt;utlåtandet också innehålla uppgifter om pågående och planerad behand-&lt;br&gt;ling samt, om det är möjligt, beräknad återstående tid med nedsatt arbets-&lt;br&gt;förmåga. Rätten att utfärda utlåtande om arbetsförmågans nedsättning&lt;br&gt;bör kunna tillkomma inte enbart läkare utan även andra yrkeskategorier.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket bör ta initiativ till försöksverksamhet med sådana&lt;br&gt;förutsättningar tillsammans med försäkringskassorna och sjukvårdshu-&lt;br&gt;vudmännen för att pröva sig fram och göra successiva utvidgningar om&lt;br&gt;erfarenheterna talar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Försäkringskassan får i ett sjukpenningärende&lt;br&gt;när det finns skäl till det kräva att nedsättningen av arbetsförmågan styrks&lt;br&gt;genom läkarintyg (3 kap. 7 § AFL). Enligt riksförsäkringsverkets föreskrif-&lt;br&gt;ter (RFFS 1988:2) om kontroll i sjukpenningärenden skall som huvudregel&lt;br&gt;gälla att ett åläggande att förete läkarintyg skall avse tid fr. o. m. den sjunde&lt;br&gt;dagen efter sjukanmälningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningen har föreslagit att beteckningen intyg byts ut&lt;br&gt;mot utlåtande. Härigenom vill beredningen understryka att det är fråga&lt;br&gt;om ett utlåtande angående arbetsförmågans nedsättning och ett underlag&lt;br&gt;för försäkringskassans beslut om försäkringsersättning. Ett utlåtande av&lt;br&gt;detta slag bör enligt beredningen också alltid innehålla uppgift om eventu-&lt;br&gt;ellt behov av rehabiliteringsåtgärder för att förbättra arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningen har vidare föreslagit att när den försäkrade&lt;br&gt;har uppburit sjukpenning under två månader i oavbruten följd, så skall&lt;br&gt;utlåtandet också innehålla uppgifter om pågående och planerad behand-&lt;br&gt;ling samt, när så är möjligt, beräknad återstående tid med nedsatt arbets-&lt;br&gt;förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i rehabiliteringsberedningens bedömning att det efter en&lt;br&gt;viss tids sjukskrivning bör kunna krävas ett särskilt utlåtande, där läkaren&lt;br&gt;som utfärdar utlåtandet utöver pågående och planerade behandlingsåtgär-&lt;br&gt;der också anger vilka åtgärder som enligt hans bedömning behövs för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den försäkrade skall kunna återgå i arbete. Även den beräknade återståen- Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;de tiden med nedsatt arbetsförmåga bör anges. För de fall där en rehabili-&lt;br&gt;tering inte bedöms möjlig bör skälen för detta anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningen föreslår att ett utlåtande av detta slag skall&lt;br&gt;kunna krävas när ett sjukdomsfall har pågått i två månader. Jag anser för&lt;br&gt;egen del att ett sådant utlåtande bör kunna krävas tidigare. En lämplig&lt;br&gt;tidpunkt bör vara då den försäkrade har uppburit sjukpenning fyra veckor&lt;br&gt;i följd. Tidsgränsen blir då samordnad med den som jag har föreslagit som&lt;br&gt;regel skall gälla för arbetsgivarens skyldighet att påbörja en rehabiliterings-&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser de nya inslagen i utlåtandet som viktiga markeringar av läkarnas&lt;br&gt;roll i rehabiliteringsprocessen. Jag vill särskilt framhålla vikten av att den&lt;br&gt;sjukskrivande läkaren informerar sig om patientens arbetsförhållanden&lt;br&gt;som en del i bedömningen av arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag om att beteckningen intyg byts ut&lt;br&gt;mot utlåtande också i korta sjukfall anser jag otillräckligt motiverat. Fram-&lt;br&gt;för allt i samband med relativt kortvariga bagatellartade sjukdomar måste&lt;br&gt;det anses överflödigt att infordra uppgifter om rehabiliteringsbehov etc.&lt;br&gt;Mitt förslag begränsar sig därför till att avse möjlighet för försäkringskas-&lt;br&gt;san att begära läkarutlåtande när sjukperioden pågått fyra veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningen har, dock utan att föreslå någon lagändring,&lt;br&gt;också förordat att rätten att utfärda utlåtande om arbetsförmågans ned-&lt;br&gt;sättning skall tillkomma även vissa andra yrkeskategorier än läkare. Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket föreslås ta initiativ till försöksverksamhet i detta hänse-&lt;br&gt;ende tillsammans med försäkringskassorna och sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;för att pröva sig fram och göra successiva utvidgningar i takt med ökade&lt;br&gt;erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har för egen del inget att erinra mot att riksförsäkringsverket tar&lt;br&gt;initiativ till försöksverksamhet med utlåtande från andra yrkeskategorier&lt;br&gt;om nedsättning av arbetsförmågan och behovet av rehabiliteringsåtgärder.&lt;br&gt;Ett sådant initiativ får inbegripa framställning om de författningsändring-&lt;br&gt;ar som behövs om försök skall kunna genomföras. Erfarenheterna från&lt;br&gt;eventuell försöksverksamhet får sedan utvisa om det är lämpligt med en&lt;br&gt;mera generell utvidgning av kretsen som får utfärda utlåtanden av här&lt;br&gt;diskuterat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Övriga rehabiliteringsansvariga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Försäkringskassan bör ha ett övergripande samord-&lt;br&gt;ningsansvar för rehabiliteringsverksamheten. Försäkringskassan&lt;br&gt;bör dessutom ha ansvar för att arbetslivsinriktade rehabiliteringsåt-&lt;br&gt;gärder kommer till stånd för personer som har en anställning eller&lt;br&gt;annat förvärvsarbete medan arbetsmarknadsmyndigheterna bör ha&lt;br&gt;ansvar för personer som är arbetslösa och vänder sig till arbetsför-&lt;br&gt;medlingen. Sjukvårdshuvudmännens ansvar i rehabiliteringsarbetet&lt;br&gt;följer av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och kommunernas&lt;br&gt;ansvar av socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Rehabiliteringsberedningen har föreslagit att&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet att samverka i rehabiliteringsfrågor förs in i&lt;br&gt;olika lagar såsom hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Enligt&lt;br&gt;min mening får ett sådant ansvar att med de resurser som står till respekti-&lt;br&gt;ve aktörs förfogande samverka med andra anses föreligga redan genom&lt;br&gt;den lagstiftning som nu finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdslagen ger sjukvårdshuvudmännen ett ansvar för&lt;br&gt;befolkningens hälsa men också en stor frihet att utforma vården efter&lt;br&gt;lokala och regionala förutsättningar och behov. Målet för hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.&lt;br&gt;Verksamheten skall bedrivas så att den uppfyller krav på kvalitet, trygghet,&lt;br&gt;lättillgänglighet m. m. I planeringen av hälso- och sjukvården skall sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen samverka med samhällsorgan, organisationer och en-&lt;br&gt;skilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjukvårdshuvudmännens ansvar innefattas också olika former av be-&lt;br&gt;handlings- och rehabiliteringsinsatser. Till dessa räknas, utöver ordinär&lt;br&gt;sjukvård inom olika medicinska verksamhetsområden inklusive medi-&lt;br&gt;cinsk rehabilitering, undersökning och behandling vid enheter/avdelning-&lt;br&gt;ar för sjukgymnastik, syn- och hörcentraler, sysselsättnings- och arbetste-&lt;br&gt;rapi och tillhandahållande av tekniska hjälpmedel som handikappade&lt;br&gt;personer behöver i hem eller skola. Hit räknas också rådgivning, stödåtgär-&lt;br&gt;der och funktionsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdens rehabiliteringsmål är att så långt som möjligt återställa&lt;br&gt;funktionsförmågan. Rehabiliteringen kan också syfta till att förbättra en&lt;br&gt;nedsatt funktion och att träna kompenserande funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för sjukvårdshuvudmännen att ta sin del av ansvaret&lt;br&gt;inom rehabiliteringsprocessen och för ett närmare samarbete mellan sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen och försäkringskassorna har förbättrats genom den&lt;br&gt;överenskommelse som har träffats om vissa ersättningar från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen till sjukvårdshuvudmännen för år 1991. Överenskommelsen har&lt;br&gt;redovisats för riksdagen i regeringens proposition 1990/91:51 (SfU7, rskr.&lt;br&gt;94). Genom denna överenskommele avsätts 400 milj. kr. för år 1991 för att&lt;br&gt;öka rehabiliterings- och behandlingsinsatser hos sjukvårdhuvudmännen&lt;br&gt;och minska väntetiderna för rehabiliteringsåtgärder. Försäkringskassan&lt;br&gt;och sjukvårdshuvudmannen skall komma överens om hur medlen, i för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ening med en anpassning av huvudmannens verksamhet och resurser, bäst&lt;br&gt;kan användas för åtgärder som syftar till att snabbare återföra människor&lt;br&gt;till arbetslivet eller till ett aktivt liv i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas ansvar för social rehabilitering av den enskilde individen&lt;br&gt;regleras i socialtjänstlagen och ärendena handläggs av socialnämnden.&lt;br&gt;Övergripande mål för socialtjänsten är att skapa ekonomisk och social&lt;br&gt;trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhället.&lt;br&gt;Socialtjänsten skall därför ta reda på vilka hjälpbehov som finns, informe-&lt;br&gt;ra kommuninvånarna om vilka möjligheter till stöd och hjälp som står till&lt;br&gt;buds, vid behov förmedla kontakter med och insatser från andra myndig-&lt;br&gt;heter och ge stöd och hjälp om behoven inte tillgodoses av annan myndighet.&lt;br&gt;Kommunens ansvar för rehabiliteringsåtgärder träder således in först när&lt;br&gt;någon annan rehabiliteringsaktör inte har ansvaret för den enskilde och&lt;br&gt;varar till dess en annan rehabiliteringsaktör är skyldig att ta över ansvaret.&lt;br&gt;Det ligger därmed i socialtjänstens funktion och intresse att samverka med&lt;br&gt;andra ansvariga på rehabiliteringsområdet. Detta gäller i särskilt hög grad&lt;br&gt;samverkan med försäkringskassan såsom samordningsansvarig för rehabi-&lt;br&gt;literingsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsmyndigheternas rehabiliteringsansvar omfattar bl. a.&lt;br&gt;uppgiften att tillhandahålla insatser i form av vägledning, utbildning och&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering för att den enskilde skall kunna finna, få och&lt;br&gt;behålla ett arbete. Verksamheten i denna del innefattar enligt förordning-&lt;br&gt;en (1987:405) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten platsför-&lt;br&gt;medling och arbetsförberedande åtgärder. Enligt förordningen skall arbets-&lt;br&gt;marknadsmyndigheterna ägna särskild uppmärksamhet åt åtgärder för att&lt;br&gt;främja anställning av äldre arbetstagare och arbetstagare med nedsatt&lt;br&gt;arbetsförmåga samt för att underlätta för handikappade att behålla ett&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med yrkesinriktad rehabilitering förstås här sådan utredande, vägledan-&lt;br&gt;de och förberedande verksamhet som bl. a. arbetsmarknadsverket bedriver&lt;br&gt;vid arbetsmarknadsinstitut i syfte att pröva och förbättra yrkesobestämda&lt;br&gt;och arbetshandikappade personers förutsättningar för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsmyndigheterna skall i första hand använda sina resurser&lt;br&gt;för att hjälpa personer som saknar arbete att få ett sådant. Ansvaret&lt;br&gt;omfattar dock även att hjälpa personer som har en anställning med rehabi-&lt;br&gt;literingsinsatser om de riskerar att förlora sin anställning och rehabilite-&lt;br&gt;ringsinsatserna kan förhindra detta. Dessa uppgifter ger för närvarande i&lt;br&gt;vissa fall upphov till oklarheter om försäkringskassan eller arbetsmar-&lt;br&gt;knadsmyndigheterna skall ta det ekonomiska ansvaret för behövliga reha-&lt;br&gt;biliteringsåtgärder. Det förekommer också att ansvarets placering inte går&lt;br&gt;att fastställa, med betydande olägenheter för den enskilde som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min uppfattning är att försäkringskassan bör ha ett övergripande sam-&lt;br&gt;ordningsansvar för rehabiliteringsverksamheten. Försäkringskassorna bör&lt;br&gt;dessutom ha ansvar för att arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder&lt;br&gt;kommer till stånd för de personer som innehar en anställning eller annat&lt;br&gt;förvärvsarbete, medan arbetsmarknadsmyndigheternas ansvar främst bör&lt;br&gt;avse personer som är arbetslösa och vänder sig till arbetsförmedlingen. Jag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vill understryka att här avses ett ansvar for särskilda rehabiliteringsåtgär- Prop. 1990/91:141&lt;br&gt;der. Service till personer som söker annat arbete eller information och&lt;br&gt;vägledning inför val av arbete, yrke eller utbildning bör givetvis lämnas av&lt;br&gt;arbetsförmedlingen också fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de förslag jag i det följande kommer att lägga fram angående&lt;br&gt;rehabiliteringsersättning inom ramen för socialförsäkringen bör ges förut-&lt;br&gt;sättningar för en klarare gränsdragning mellan arbetsmarknadsmyndighe-&lt;br&gt;terna och försäkringskassorna när det gäller det ekonomiska ansvaret för&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärder för enskilda individer. Arbetsmarknadsmyndighe-&lt;br&gt;terna skall självfallet bistå försäkringskassorna med sin kompetens när det&lt;br&gt;exempelvis gäller att finna lämpliga arbetsuppgifter och anställning för&lt;br&gt;den som på grund av arbetshinder inte kan återgå till sitt gamla arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsmyndigheterna skall samverka med parterna på arbets-&lt;br&gt;marknaden. Samverkan skall också ske med skolan, med sociala och andra&lt;br&gt;myndigheter samt Samhall och enskilda organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom arbetslivsfonden kan arbetsgivare få bidrag till att genomföra&lt;br&gt;arbetsplatsprogram som syftar till att förbättra arbetsorganisation och&lt;br&gt;arbetsmiljön i övrigt och att genomföra rehabiliteringsåtgärder för de&lt;br&gt;anställda. Arbetslivsfonden skall när det gäller rehabilitering samverka&lt;br&gt;med försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Lokalt, regionalt och centralt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Försäkringskassorna skall ha ansvar för att ett lokalt&lt;br&gt;och regionalt samarbete om rehabiliteringsfrågor kommer till stånd&lt;br&gt;mellan myndigheter med ansvar inom rehabiliteringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Beredningen föreslår en lagfäst&lt;br&gt;skyldighet för rehabiliteringsaktörerna att samverka i rehabiliteringsfrå-&lt;br&gt;gor. Samverkan bör få utvecklas fritt utifrån de lokala och regionala&lt;br&gt;förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Från många håll understryks att samarbetet skall kunna utfor-&lt;br&gt;mas utifrån de lokala förhållandena och att centralt fastställda regler inte&lt;br&gt;bör styra verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett framgångsrikt arbete med rehabilitering&lt;br&gt;förutsätter ett nära samarbete mellan olika ansvariga inom området. I&lt;br&gt;enskilda ärenden bör detta enligt min mening i allt väsentligt ske genom&lt;br&gt;att handläggare och andra hos de rehabiliteringsansvariga samarbetar med&lt;br&gt;varandra direkt. Att låta samarbete i enskilda ärenden ske genom särskilda&lt;br&gt;samarbetsorgan skulle enligt min mening medföra alltför stor risk för&lt;br&gt;byråkratisering och tidsspillan. Det bör därför inte överlåtas åt särskilda&lt;br&gt;grupper att planera och samordna enskilda rehabiliteringsärenden. För-&lt;br&gt;säkringskassan bör ha det samordnande ansvaret för att rehabiliteringsåt-&lt;br&gt;gärder genomförs i de enskilda fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behöver emellertid också finnas möjlighet till samråd och samarbete&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om rehabiliteringsarbetets utformning och resultat även i annat än som Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;avser enskilda rehabiliteringsärenden. Likaså kan en sådan verksamhet&lt;br&gt;behövas för att diskutera rehabiliteringsärenden där särskilda problem&lt;br&gt;uppstår. För närvarande är lokala rehabiliteringsgrupper knutna till i stort&lt;br&gt;sett alla lokalkontor hos försäkringskassorna. Erfarenheterna av samarbe-&lt;br&gt;tet i dessa grupper är i stort sett positiva. Enligt min mening bör dessa&lt;br&gt;lokala rehabiliteringsgrupper kunna utgöra en god grund för samverkan&lt;br&gt;under smidiga arbetsformer inom det lokala rehabiliteringsarbetet. De&lt;br&gt;erfarenheter som samarbetet i enskilda rehabiliteringsärenden ger bör&lt;br&gt;kunna tas till vara vid en vidareutveckling av verksamheten. En sådan&lt;br&gt;grupp bör också kunna utnyttjas för att följa och utvärdera resultatet av&lt;br&gt;rehabiliteringsarbetet. En annan aktuell uppgift bör vara att få till stånd en&lt;br&gt;samordnad utbildning inom området. Det bör ankomma på försäkrings-&lt;br&gt;kassorna att ansvara för att lokala rehabiliteringsgrupper finns i tillräcklig&lt;br&gt;omfattning. Någon närmare reglering av hur dessa grupper skall utformas&lt;br&gt;eller vilka närmare uppgifter de skall ha vill jag inte föreslå. Detta bör i&lt;br&gt;stället få avgöras lokalt så att bästa möjliga samarbete kan åstadkommas&lt;br&gt;utifrån de förhållanden som föreligger. Jag vill emellertid, så som många&lt;br&gt;av remissinstanserna har gjort, peka på det angelägna i att man överväger&lt;br&gt;behovet av att knyta yrkesinspektionen till samarbetet i de lokala rehabili-&lt;br&gt;teringsgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även på det regionala planet behövs enligt min mening ett organiserat&lt;br&gt;samarbete kring rehabiliteringsfrågorna. De centrala rehabiliteringsgrup-&lt;br&gt;per som idag finns på länsnivå för enligt rehabiliteringsberedningen en&lt;br&gt;tynande tillvaro på grund av en oklar uppfattning om arbetsuppgifter och&lt;br&gt;ansvar. Enligt min mening bör ett regionalt organ för samordning och&lt;br&gt;samarbete inom rehabiliteringsområdet kunna svara för bl. a. uppläggning&lt;br&gt;av gemensam utbildning, initiering av projekt- och försöksverksamhet och&lt;br&gt;statistik över rehabiliteringsverksamheten i länet. En sådan samverkan&lt;br&gt;bör också kunna spela en viktig roll i den uppföljning och utvärdering som&lt;br&gt;skall göras på länsnivå. Det bör också vara en uppgift for en samrådsgrupp&lt;br&gt;att vara forum för de överläggningar som skall ske inför beslut om utnytt-&lt;br&gt;jande av de särskilda medel som har avsatts inom ramen för ersättningar-&lt;br&gt;na från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen. Det bör ankomma&lt;br&gt;på försäkringskassorna att svara för att samarbetsgruppper av detta slag&lt;br&gt;kommer till stånd på länsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också mellan ansvariga centrala myndigheter kan ett organiserat samar-&lt;br&gt;bete på riksnivå behövas. Uppgiften härvidlag bör framför allt vara att&lt;br&gt;svara för den uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsverksamheten&lt;br&gt;som behövs för statsmakternas ställningstaganden. En annan uppgift bör&lt;br&gt;vara att svara för att erfarenheter från lokal och regional nivå samman-&lt;br&gt;ställs och sprids över hela landet. Det bör ankomma på riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket att ta erforderliga initiativ till ett sådant samarbete på central nivå. Jag&lt;br&gt;vill samtidigt understryka behovet av samverkan for att få till stånd&lt;br&gt;förebyggande insatser. Jag förutsätter att den kommer till stånd såväl&lt;br&gt;centralt som på det lokala planet. I det förebyggande arbetet är samverkan&lt;br&gt;med arbetarskyddsmyndigheter och företagshälsovård särskilt betydelse-&lt;br&gt;full.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ersättningssystemet vid rehabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill som en inledning till vad jag här kommer att föreslå angående&lt;br&gt;ersättningssystemet i samband med rehabilitering något redogöra för min&lt;br&gt;syn på hur det ekonomiska ansvaret bör fördelas mellan olika ansvariga&lt;br&gt;inom rehabiliteringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringens olika delar finansieras helt eller delvis med hjälp av&lt;br&gt;socialavgifter. Beträffande arbetsgivaravgifter utgörs underlaget av den&lt;br&gt;lön eller annan ersättning för utfört arbete som arbetsgivaren betalat ut.&lt;br&gt;Avgiften betalas efter samma grunder av alla arbetsgivare, oavsett vilka&lt;br&gt;ersättningar som utges från socialförsäkringen till de av arbetsgivarens&lt;br&gt;anställda som drabbas av sjukdomar och olyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag jag nu lägger fram om ersättning vid rehabilitering bygger på&lt;br&gt;hittillsvarande principer för socialförsäkringens finansiering. Utformning-&lt;br&gt;en av dem är dock sådan att de, om det framöver visar sig att ett system&lt;br&gt;med mer direkta ekonomiska styrmedel bör införas, inte skall förhindra&lt;br&gt;detta. Snarare är deras utformning sådan att en övergång till ett sådant&lt;br&gt;system skulle underlättas jämfört med dagsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag redovisar i det följande bygger på grundtanken att nödvändiga&lt;br&gt;ekonomiska beslut i anslutning till en individs rehabilitering så långt som&lt;br&gt;möjligt skall kunna hållas samman och fattas i ett sammanhang. Jag&lt;br&gt;kommer därför att föreslå att försäkringskassan skall kunna fatta beslut&lt;br&gt;inte enbart om ersättning för inkomstbortfall i samband med rehabilite-&lt;br&gt;ring, utan även om en del andra kostnader som med nödvändighet följer&lt;br&gt;för att en rehabilitering skall kunna genomföras och som inte faller inom&lt;br&gt;t. ex. arbetsgivarens eller sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde. Detta&lt;br&gt;utvidgade kostnadsansvar för försäkringskassorna ger förutsättningar för&lt;br&gt;en klarare avgränsning av ansvarsfördelningen mellan framför allt social-&lt;br&gt;försäkringen och försäkringskassorna å ena sidan och arbetsmarknads-&lt;br&gt;myndigheterna och deras anslag å andra sidan. Därav följer att det i första&lt;br&gt;hand blir socialförsäkringen och försäkringskassorna som inom myndig-&lt;br&gt;hetssfären kommer att svara för ekonomiska ersättningar för rehabilitering&lt;br&gt;av personer som har en anställning eller i övrigt är etablerade på arbets-&lt;br&gt;marknaden. Jag vill påminna om att försäkringskassan fr. o. m. den 1 juli&lt;br&gt;1990 har möjlighet att med medel från sjukförsäkringen köpa vissa rehabi-&lt;br&gt;literingstjänster. Det är också i enlighet med tankarna bakom denna ord-&lt;br&gt;ning som jag utformat mina förslag i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsmyndigheterna kommer härigenom att få ett betal-&lt;br&gt;ningsansvar som i första hand avser arbetsmarknadspolitiska åtgärder för&lt;br&gt;personer som inte har en anställning. Givetvis skall arbetsmarknadsmyn-&lt;br&gt;digheternas kompetens i yrkesutbildnings-, arbetsmarknads- och andra&lt;br&gt;rehabiliteringsfrågor även i fortsättningen utnyttjas för personer som har&lt;br&gt;en anställning. Vad som förändras är placeringen av ansvaret för att&lt;br&gt;åtgärderna kommer till stånd och det sätt på vilket de finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här också peka på den möjlighet som numera finns för arbetsgi-&lt;br&gt;varna att genom bidrag från arbetslivsfonden få hjälp med att finansiera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsplatsprogram som syftar till att förbättra arbetsmiljö och rehabilite- Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;ring på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att närmare redogöra för mina förslag om utformning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en av ersättningssystemet i samband med rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Rehabiliteringsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Under tid när den försäkrade deltar i arbetslivsinriktad&lt;br&gt;rehabilitering skall denne erhålla rehabiliteringsersättning. Denna&lt;br&gt;ersättning, som hänförs till sjukförsäkringen enligt AFL, skall bestå&lt;br&gt;av två delar, rehabiliteringspenning och särskilt bidrag. Rehabilite-&lt;br&gt;ringspenningen skall täcka den inkomstförlust som uppstår för den&lt;br&gt;försäkrade då han deltar i rehabiliteringen medan det särskilda&lt;br&gt;bidraget skall täcka vissa kostnader i samband med rehabilitering-&lt;br&gt;en. För att rehabiliteringsersättning skall kunna utges skall rehabili-&lt;br&gt;teringsåtgärderna ingå i en av försäkringskassan upprättad rehabili-&lt;br&gt;teringsplan. Rehabiliteringsersättning utges normalt för längst ett&lt;br&gt;år. Rehabiliteringsersättningen skall finansieras på samma sätt som&lt;br&gt;sjukförsäkringsförmånerna, dvs. via socialavgifter till sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen och till viss del statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt&lt;br&gt;med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den helt övervägande delen av remissinstanserna är&lt;br&gt;positiv till förslaget om en särskild rehabiliteringsersättning. Avvisande är&lt;br&gt;statskontoret, riksrevisionsverket, SAF, Småföretagens riksorganisation&lt;br&gt;och Bohuslandstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Rehabiliteringsberedningen föreslår att en sär-&lt;br&gt;skild rehabiliteringsersättning skall införas. Denna skall utges till en för-&lt;br&gt;säkrad som deltar i arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Beredning-&lt;br&gt;en anser att det ligger ett viktigt psykologiskt värde i att den ersättning,&lt;br&gt;som den försäkrade får när han strävar efter att återfå sin arbetskapacitet&lt;br&gt;har en adekvat benämning som visar på den process han deltar i. Detta bör&lt;br&gt;medföra större insikt, aktivitet och engagemang från såväl de rehabilite-&lt;br&gt;ringsansvariga som den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsersättningen föreslås bestå av två delar, rehabiliterings-&lt;br&gt;penning och särskilt bidrag. Rehabiliteringspenningen skall täcka den in-&lt;br&gt;komstförlust som uppstår för den försäkrade när han deltar i rehabilite-&lt;br&gt;ringen medan det särskilda bidraget skall täcka hans kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i bedömningen att en särskild rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;bestående av rehabiliteringspenning och särskilt bidrag bör införas. Reha-&lt;br&gt;biliteringsberedningen har lämnat goda skäl för sin bedömning och remiss-&lt;br&gt;instanserna har med några undantag ställt sig positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att rätten till rehabiliteringsersättning inträder när&lt;br&gt;den försäkrade påbörjar en arbetslivsinriktad rehabilitering. Denna ersätt-&lt;br&gt;ning avlöser då som regel sjukpenning. Grundförutsättningen för att få&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rehabiliteringsersättning skall när det gäller nedsättning av arbetsformå- Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;gan vara densamma som gäller för sjukpenning. Rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;bör emellertid också kunna utges i samband med rehabiliteringsåtgärder&lt;br&gt;som sätts in i förebyggande syfte för att den enskilde skall kunna erhålla&lt;br&gt;eller behålla ett arbete. Arbetsförmågan får då anses nedsatt i den mån den&lt;br&gt;försäkrade genom deltagande i rehabiliteringen måste avhålla sig från&lt;br&gt;förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med en rehabiliteringsåtgärd som ger rätt till rehabiliteringsersätt-&lt;br&gt;ning skall vara att förkorta sjukdomstid, att helt eller delvis förebygga att&lt;br&gt;sjukdom leder till nedsatt arbetsförmåga eller att helt eller delvis häva en&lt;br&gt;befintlig nedsättning av arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rehabiliteringsåtgärder som kan berättiga till rehabiliteringsersät-&lt;br&gt;tning skall vara arbetslivsinriktade och vara sådana att de förutsätter en&lt;br&gt;aktiv medverkan från den försäkrades sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser jag att tid under vilken den försäkrade&lt;br&gt;genomgår enbart medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering inte&lt;br&gt;bör berättiga till rehabiliteringsersättning. Inkomstbortfallet under sådan&lt;br&gt;tid bör ersättas genom sjukpenning. Deltagande i viss medicinsk behand-&lt;br&gt;ling, t. ex. sjukgymnastik, under tid som arbetslivsinriktad rehabilitering&lt;br&gt;pågår bör dock inte utesluta att rehabiliteringsersättning kan utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika slag av utbildning ingår också bland rehabiliteringsåtgärderna.&lt;br&gt;För närvarande kan sjukpenning med stöd av 3 kap. 8 § andra stycket AFL&lt;br&gt;betalas under studier. Genom utveckling av praxis har allt längre och allt&lt;br&gt;mera omfattande utbildningar kommit att bedrivas med ersättning i form&lt;br&gt;av sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket efterlyser i sitt remissvar på rehabiliteringsbered-&lt;br&gt;ningens betänkande skärpningar och förtydligande angående utnyttjandet&lt;br&gt;av sjukpenning i samband med utbildning. Riksrevisionsverket har också i&lt;br&gt;en revisionspromemoria benämnd Sjukpenning och rehabilitering — en&lt;br&gt;väg till omprövning (RRV Dnr 1989:1994) framhållit att en begränsning&lt;br&gt;bör övervägas så att s. k. 3:8-sjukpenning endast skall kunna utges under&lt;br&gt;en begränsad tid, t. ex. som längst två terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan för egen del till stora delar instämma i vad riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och riksrevisionsverket har anfört angående användningen av sjukpenning&lt;br&gt;i samband med utbildning som rehabiliteringsåtgärd. I anslutning härtill&lt;br&gt;vill jag erinra om att en särskild utredare har tillkallats (dir. 1990:2) för att&lt;br&gt;utreda vuxnas möjligheter att finansiera studier på grundskole- och gym-&lt;br&gt;nasieskolenivå. Enligt direktiven skall utredaren bl. a. belysa samordning-&lt;br&gt;en mellan studiemedel, vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag och sjukför-&lt;br&gt;måner. Arbetet bör enligt direktiven vara slutfört den ljuli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis angeläget att inte genom de ställningstaganden som&lt;br&gt;sker nu allvarligt försvåra möjligheterna till samlade lösningar i studiefi-&lt;br&gt;nansieringsfrågorna framöver. Jag kan emellertid inte finna att det skulle&lt;br&gt;behöva bli en följd av mitt förslag om en särskild rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;som kan utges bl. a. vid vissa former av utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att den nu föreslagna lösningen för personer som genomgår&lt;br&gt;utbildning som ett led i en rehabilitering skall omprövas i samband med&lt;br&gt;ställningstagande till den särskilde utredarens förslag på den här punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som framstår som viktigt i nuläget är att utifrån rådande förhållan- Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;den konstatera att vissa klarlägganden och skärpningar är på sin plats i&lt;br&gt;samband med förslaget om rehabiliteringsersättning. Enligt min mening&lt;br&gt;bör rehabiliteringsersättning i samband med utbildning kunna utges efter i&lt;br&gt;princip samma regler som gäller enligt 3 och 4 §§ i förordningen&lt;br&gt;(1987:406) om arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att utbildningen skall avse yrkesutbildning, allmänteoretisk&lt;br&gt;eller orienterande utbildning som är en nödvändig förberedelse för yrkes-&lt;br&gt;utbildning eller orienterande utbildning i datateknik för personer med&lt;br&gt;bristfällig eller föråldrad skolutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbildning som kan finansieras med studiestöd enligt avdelning B i&lt;br&gt;bilaga till studiestödsförordningen (1973:418) eller därmed jämförlig ut-&lt;br&gt;bildning bör kunna ge rätt till rehabiliteringsersättning endast om den&lt;br&gt;omfattar högst 40 studieveckor. Utbildningen bör inte få vara en fortsätt-&lt;br&gt;ning eller avslutning på en tidigare påbörjad eftergymnasial utbildning och&lt;br&gt;inte heller få vara en del i en längre sammanhållen eftergymnasial utbild-&lt;br&gt;ning. Däremot bör inte så som i arbetsmarknadsutbildningen en begräns-&lt;br&gt;ning göras till enbart utbildning som är inriktad mot sysselsättning i&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;riksförsäkringsverket att meddela de närmare föreskrifter som kan be-&lt;br&gt;hövas om rehabiliteringsersättning i samband med deltagande i utbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsersättningen bör som regel utges under längst ett år från&lt;br&gt;den tidpunkt rehabiliteringen startar. Om synnerliga skäl föreligger, t. ex.&lt;br&gt;om en rehabilitering beräknas vara avslutad inom kort och då förväntas&lt;br&gt;leda till ett arbete bör denna gräns naturligtvis kunna överskridas. Jag vill&lt;br&gt;dock understryka vikten av att försäkringskassan gör återkommande av-&lt;br&gt;stämningar av att rehabiliteringen fortlöper i enlighet med den plan som&lt;br&gt;har upprättats för denna. Vid avvikelser får ställning tas till om föränd-&lt;br&gt;ringar i planen kan vara motiverade eller om rehabiliteringen mot bak-&lt;br&gt;grund av de dittillsvarande resultaten bör avbrytas. Försäkringskassan&lt;br&gt;skall därvid bl. a. göra en bedömning av vilka insatser som är ekonomiskt&lt;br&gt;rimliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framhålla att vad jag nu har föreslagit inte avser att avlasta&lt;br&gt;arbetsgivarna den skyldighet de har att genomföra åtgärder enligt arbets-&lt;br&gt;miljölagen eller annan lag och författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsersättning bör kunna utges längst till och med månaden&lt;br&gt;före den månad då den försäkrade fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Närmare om rehabiliteringspenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Hel rehabiliteringspenning skall utgöra 100% av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten. För den som beviljats förtids-&lt;br&gt;pension eller sjukbidrag skall rehabiliteringspenningen utgöras lägst&lt;br&gt;av det sammanlagda beloppet av pension eller sjukbidrag, pensions-&lt;br&gt;tillskott och bostadstillägg. Rehabiliteringspenning skall kunna ut-&lt;br&gt;ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fjärdedels sjukpenning skall kunna utges under längst ett år för&lt;br&gt;ett och samma sjukfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Rehabiliteringspenningen skall vid&lt;br&gt;total inkomstförlust utgöra 100% av den sjukpenninggrundande inkoms-&lt;br&gt;ten. För den som arbetstränar i ett arbete med högre lön skall dock&lt;br&gt;rehabiliteringspenningen beräknas efter denna högre inkomst. Rehabilite-&lt;br&gt;ringspenningen skall lägst motsvara vad som utges såsom utbildningsbid-&lt;br&gt;rag i form av dagpenning enligt förordningen om arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning. Ersättningen skall kunna beräknas steglöst utifrån en samlad bedöm-&lt;br&gt;ning av lämplig arbetsinsats under rehabiliteringen. Denna arbetsinsats&lt;br&gt;ersätts med lön medan inkomstförlusten ersätts med rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ning om den uppgår till minst en fjärdedel av förvärvsinkomsten. Rehabi-&lt;br&gt;literingspenning skall också kunna utges under vissa slag av uppehåll i&lt;br&gt;rehabiliteringen. En samordning skall ske med andra socialförsäkringsför-&lt;br&gt;måner så att överkompensation inte uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan an-&lt;br&gt;ser att rehabiliteringspenning beräknad på inkomst utöver den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten inte skall utges och att fyra ersättningsnivåer är&lt;br&gt;tillfyllest. Detta gäller t. ex. riksförsäkringsverket, statskontoret, statens&lt;br&gt;avtalsverk, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet. Tillstyrker förslaget i denna del gör LO och TCO.&lt;br&gt;SACO/SR tillstyrker förslaget om steglös ersättning men anser att taket för&lt;br&gt;ersättningen bör motsvara den tidigare lönenivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Rehabiliteringsberedningen föreslår att rehabili-&lt;br&gt;teringspenningen vid total inkomstförlust till följd av deltagande i rehabi-&lt;br&gt;litering skall utgöra 100% av den sjukpenninggrundande inkomsten. Här-&lt;br&gt;igenom skapas en viss ekonomisk stimulans för deltagande i en aktiv&lt;br&gt;rehabilitering. Alternativet är ju i regel att ersättningen från den allmänna&lt;br&gt;försäkringen utges med högst 90% av den sjukpenninggrundande inkoms-&lt;br&gt;ten. Beredningen föreslår också, inte minst av administrativa skäl, att en&lt;br&gt;lägsta ersättningsnivå på 25% av den sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;skall gälla. Innebörden av detta blir att det krävs att arbetsförmågan är&lt;br&gt;nedsatt med minst en fjärdedel för att en försäkrad skall bli berättigad till&lt;br&gt;rehabiliteringsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser för egen del att rehabiliteringsberedningens förslag i denna del&lt;br&gt;är väl motiverade och jag kan därför ställa mig bakom dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningen har dock föreslagit ett undantag från huvud-&lt;br&gt;regeln. Om den försäkrade arbetstränar i ett arbete som skulle ha gett en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högre inkomst än det ordinarie arbete, på vilket den sjukpenninggrundan- Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;de inkomsten baseras, bör enligt beredningen rehabiliteringsersättningen&lt;br&gt;beräknas utifrån den högre lönen för det arbete den försäkrade tränar i.&lt;br&gt;För den som arbetstränar i ett arbete som ger lägre inkomst än det ordina-&lt;br&gt;rie skall enligt beredningen en ersättning utges som grundas på den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten för det ordinarie arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna undantagsreglering har kritiserats av ett flertal remissinstanser.&lt;br&gt;Betydande problem befaras uppkomma t. ex. vad gäller samordning med&lt;br&gt;andra socialförsäkringsförmåner. Regeln om ett övre tak på 7,5 gånger&lt;br&gt;basbeloppet för ersättningar från socialförsäkringen skulle också frångås.&lt;br&gt;Inte heller jag kan ställa mig bakom förslaget i denna del. Jag anser att en&lt;br&gt;klar och enkel regel bör gälla för beräkning av rehabiliteringspenning. Det&lt;br&gt;uppnås om rehabiliteringspenningen beräknas utifrån den försäkrades&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningen föreslår också att rehabiliteringspenningen&lt;br&gt;skall kunna utges steglöst mellan 25% och 100% beroende på hur omfat-&lt;br&gt;tande nedsättningen av arbetsförmågan bedöms vara. Även i denna del är&lt;br&gt;flera av remissinstanserna kritiska. Enligt deras bedömning skulle en steg-&lt;br&gt;lös ersättning medföra betydande administrativa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller jag kan godta beredningens förslag i detta avseende. Den&lt;br&gt;flexibilitet som behövs bör enligt min mening kunna tillgodoses om sam-&lt;br&gt;ma ersättningsnivåer som gäller för sjukpenning också får gälla för rehabi-&lt;br&gt;literingspenning. Detta innebär att rehabiliteringspenning skall kunna ut-&lt;br&gt;betalas som helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels dagsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här framhålla att syftet med tre fjärdedels, halv och en fjärdedels&lt;br&gt;rehabiliteringspenning främst bör vara att möjliggöra en successiv åter-&lt;br&gt;gång i arbete. Dessa ersättningsnivåer bör därför främst utnyttjas under&lt;br&gt;begränsade tider och ingå i en plan för hur arbetsinsatsen successivt skall&lt;br&gt;trappas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning kan utges som hel, tre fjärdedels, halv och en fjärdedels&lt;br&gt;sjukpenning. Också när fler nivåer infördes för sjukpenningen var avsikten&lt;br&gt;i första hand att möjliggöra en successiv återgång i arbete. Detta behov&lt;br&gt;finns kvar även sedan en särskild rehabiliteringspenning har införts. En&lt;br&gt;successiv återgång i arbete kan behöva främjas även i fall där några&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärder inte är erforderliga. Enligt min mening bör dock tre&lt;br&gt;fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning inte utnyttjas för längre&lt;br&gt;sjukskri vningsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till den nya ersättningsformen rehabiliteringspenning bedö-&lt;br&gt;mer jag det lämpligt att föreskriva att en fjärdedels sjukpenning inte skall&lt;br&gt;kunna utges för längre tid än ett år vid ett och samma sjukfall. Denna tid&lt;br&gt;torde vara tillräcklig för att denna sjukpenningnivå skall fylla sitt syfte att&lt;br&gt;underlätta en successiv återgång i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en ekonomisk grundtrygghet under rehabilitering kan också&lt;br&gt;bli aktuell för den som uppbär förtidspension eller sjukbidrag och som vill&lt;br&gt;pröva att återvända till arbetslivet. Härvidlag föreslår jag att en regel&lt;br&gt;införs som innebär att rehabiliteringspenning skall utgöra ett belopp som&lt;br&gt;lägst motsvarar vad pensionären är berättigad till i form av pension,&lt;br&gt;pensionstillägg och kommunalt bostadstillägg. Innebörden härav är att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtidspensionär kan pröva möjligheterna att genom en aktiv rehabilite-&lt;br&gt;ring helt eller delvis återvända till arbetslivet utan att detta medför någon&lt;br&gt;minskning av ersättningen från den allmänna försäkringen under prövoti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringspenningen skall kunna utges under hela den tid som den&lt;br&gt;försäkrade deltar i aktiva rehabiliteringsåtgärder. Tid då den försäkrade&lt;br&gt;väntar på att få genomgå rehabilitering omfattas således inte. Om rehabili-&lt;br&gt;teringen av något skäl måste avbrytas, upphör också rätten till rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättning. Andra ersättningsformer träder då som regel i stället, t. ex.&lt;br&gt;sjukpenning om avbrottet beror på att sjukdomstillståndet har förvärrats&lt;br&gt;så att något deltagande i rehabiliteringen inte är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vissa förhållanden bör dock rehabiliteringspenningen få behållas&lt;br&gt;även vid avbrott. Jag anser att detta är motiverat enbart i situationer då&lt;br&gt;det är fråga om kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt eller&lt;br&gt;ledighet enligt särskilda föreskrifter på grund av uppehåll i rehabilitering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Utbetalning av rehabiliteringspenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Rehabiliteringsersättning betalas ut av försäkringskas-&lt;br&gt;san. Arbetsgivarinträde skall kunna tillämpas beträffande rehabili-&lt;br&gt;teringspenning på motsvarande sätt som beträffande sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Om rehabiliteringsarbetet utförs&lt;br&gt;hos en arbetsgivare på arbetsmarknaden skall försäkringskassan kunna&lt;br&gt;träffa överenskommelse med arbetsgivaren om att denne skall betala ut&lt;br&gt;rehabiliteringspenningen om arbetet beräknas pågå mer än en kalendermå-&lt;br&gt;nad. I övriga fall skall försäkringskassan betala ut ersättningen. Det särskil-&lt;br&gt;da bidraget bör alltid betalas ut av försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om möjlighet för försäkringskassan att&lt;br&gt;träffa avtal med arbetsgivare om utbetalning av rehabiliteringspenning&lt;br&gt;avstyrks av försäkringsöverdomstolen och riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Rehabiliteringsberedningen har föreslagit att den&lt;br&gt;som har sitt rehabiliteringsarbete förlagt till en arbetsgivare på arbets-&lt;br&gt;marknaden skall kunna få sin rehabiliteringspenning utbetald av arbetsgi-&lt;br&gt;varen om arbetet beräknas pågå mer än en månad och om en överenskom-&lt;br&gt;melse har träffats med försäkringskassan om detta. Motivet för detta är att&lt;br&gt;den försäkrade sannolikt skulle uppleva det som mera tillfredsställande att&lt;br&gt;få ersättningen utbetald av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket pekar på en rad administrativa olägenheter som&lt;br&gt;skulle följa med ett sådant förslag. Problem skulle uppstå inte minst vad&lt;br&gt;gäller samordning med andra socialförsäkringsförmåner och ersättning vid&lt;br&gt;avbrott i rehabiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att de synpunkter som riksförsäkringsverket har&lt;br&gt;framfört måste beaktas. Jag är därför inte nu beredd att föreslå att överens-&lt;br&gt;kommelser om utbetalning av rehabiliteringpenning via arbetsgivaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna träffas. Regeln bör därför vara att rehabiliteringsersättning Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;betalas ut av försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet bör finnas att tillämpa s. k. arbetsgivarinträde i rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning på motsvarande sätt som gäller vid sjukpenning enligt&lt;br&gt;3 kap. 16 § AFL. Den situation som avses är att arbetsgivaren utger lön till&lt;br&gt;den försäkrade under rehabiliteringstid och till följd härav får rätt att&lt;br&gt;uppbära den försäkrades rehabiliteringspenning för samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Särskilt bidrag inom ramen för rehabiliteringsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett särskilt bidrag skall kunna utges för att täcka vissa&lt;br&gt;kostnader som uppstår för den försäkrade med anledning av att han&lt;br&gt;deltar i rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens forslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig särskilt i frågan&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Vissa remissinstanser har emellertid som redovisats i&lt;br&gt;avsnitt 3.2 avstyrkt hela förslaget om rehabiliteringsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det särskilda bidraget inom ramen för rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättningen är enligt rehabiliteringsberedningen avsett att täcka vissa&lt;br&gt;kostnader som den försäkrade åsamkas när han skall delta i den aktiva&lt;br&gt;rehabiliteringen. Rehabiliteringsberedningen föreslår att ett sådant bidrag&lt;br&gt;i allt väsentligt skall beräknas i enlighet med vad som gäller för utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag i form av särskilt bidrag enligt förordningen om arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningens regler innebär att ersättning kan ges för vissa kursavgif-&lt;br&gt;ter, för tal- och punktskriftsböcker, för vissa läromedelskostnader och för&lt;br&gt;vissa resekostnader i samband med studieresor och dagliga resor till och&lt;br&gt;från utbildningsplatsen. Det är också möjligt att ge ersättning för vissa&lt;br&gt;resor och traktamenten till den som när utbildningen pågår inte kan bo i&lt;br&gt;den ordinarie bostaden under veckorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det är viktigt att den typ av kostnader som det här är fråga&lt;br&gt;om kan täckas inom ramen för en rehabiliteringsersättning. Ett samlat&lt;br&gt;beslut om rehabilitering underlättas om ersättning ges inte bara för in-&lt;br&gt;komstbortfall utan också för att täcka vissa kringkostnader som blir&lt;br&gt;nödvändiga för att rehabiliteringen skall kunna genomföras som avsett.&lt;br&gt;Risken är annars att flera beslutsinstanser skall fatta ett antal delbeslut&lt;br&gt;med risk både för tidsfördröjning och för att kostnadstäckning för vissa&lt;br&gt;nödvändiga moment skall falla utanför beslutsfattarnas kompetensområ-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att bestämmelserna om det särskilda bidraget enligt förord-&lt;br&gt;ningen om arbetsmarknadsutbildning bör i huvudsak kunna utgöra före-&lt;br&gt;bild för hur reglerna för det särskilda bidraget inom rehabiliteringsersät-&lt;br&gt;tningen skall utformas. Regeringen bör bemyndigas att meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om kostnadsbidraget vid rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Ansökan om rehabiliteringsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den försäkrade skall själv ansöka om rehabiliteringser-&lt;br&gt;sättning hos försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frågan in-&lt;br&gt;stämmer i beredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare redogjort för min syn på den&lt;br&gt;enskildes medverkan både vad gäller upprättandet av en rehabiliterings-&lt;br&gt;plan och vad gäller genomförandet av en sådan. Jag delar rehabiliterings-&lt;br&gt;beredningens uppfattning att det förutsätts att den försäkrade är intresse-&lt;br&gt;rad av och motiverad för rehabiliteringen för att en rehabilitering skall få&lt;br&gt;avsedd effekt. Med hänsyn härtill är det lämpligt att ställa krav på ansökan&lt;br&gt;för att den försäkrade skall komma i åtnjutande av rehabiliteringsersätt-&lt;br&gt;ning. Det är dock viktigt att detta ansökningsförfarande utformas så att&lt;br&gt;det blir enkelt och smidigt. Ett särskilt ansökningsförfarande gör det&lt;br&gt;dessutom möjligt att klargöra för den försäkrade vilka ersättningsregler&lt;br&gt;m.m. som kommer att gälla i det fall han inte vill medverka aktivt i&lt;br&gt;rehabiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Ersättning i samband med arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Någon ändring av reglerna om rätt till ersättning&lt;br&gt;vid arbetslöshet bör inte göras i förevarande sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Den tid som en försäkrad deltagit i&lt;br&gt;en rehabiliteringsåtgärd för vilken rehabiliteringsersättning enligt AFL&lt;br&gt;utgått skall vid prövning av rätt till arbetslöshetsersättning och kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd (KAS) jämställas med förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker rehabilite-&lt;br&gt;ringsberedningens förslag. Försäkringsöverdomstolen och riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket avstyrker förslaget med motiveringen att arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ningen inte bör utvidgas till att omfatta personer som inte är förankrade på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Försäkringsöverdomstolen anser att dessa personer&lt;br&gt;istället bör bli föremål för aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ges&lt;br&gt;ekonomiskt stöd i form av kontant arbetsmarknadsstöd. Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen anser att förslaget bör utredas ytterligare vad avser frågan om att&lt;br&gt;jämställa tid med rehabiliteringsersättning med arbetad tid enligt arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringens regler och förordar i dessa fall ett system med löne-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Syftet med arbetslöshetsersättningen är i ett&lt;br&gt;väsentligt avseende detsamma som för ersättning från sjukpenningförsäk-&lt;br&gt;ringen. Ersättningen skall kompensera förlust av arbetsinkomst. För rätt&lt;br&gt;till arbetslöshetsersättning gäller därför ett arbetsvillkor. Under en ramtid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av tolv månader omedelbart före arbetslösheten skall den arbetslöse ha Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;förvärvsarbetat i minst 75 dagar fördelade på minst fyra månader. Ar-&lt;br&gt;betsvillkoret för KAS innebär att den arbetslöse under en ramtid av tolv&lt;br&gt;månader omedelbart före arbetslöshetens inträde skall ha utfört förvärvs-&lt;br&gt;arbete i minst fem månader. Den som har avslutat en heltidsutbildning om&lt;br&gt;minst ett läsår kan vara berättigad till KAS utan att ha uppfyllt arbetsvill-&lt;br&gt;koret om han stått till arbetsmarknadens förfogande eller förvärvsarbetat i&lt;br&gt;minst 90 dagar under en ramtid av tio månader i anslutning till utbildning-&lt;br&gt;ens upphörande. Med förvärvsarbete jämställs viss annan sysselsättning,&lt;br&gt;såsom arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vil-&lt;br&gt;ken statligt utbildningsbidrag utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av ramtiden om tolv resp, tio månader räknas enligt&lt;br&gt;8 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och 8 § lagen (1973:371)&lt;br&gt;om kontant arbetsmarknadsstöd inte tid då den arbetslöse varit hindrad&lt;br&gt;att arbeta på grund av bl. a. styrkt sjukdom, viss vuxenutbildning och&lt;br&gt;nykterhetsvård på anstalt. Sådan tid är således ”överhoppningsbar”. Det-&lt;br&gt;samma gäller då den arbetslöse varit hindrad att arbeta på grund av&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring, arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad reha-&lt;br&gt;bilitering, i den mån sådan tid inte jämställs med tid under vilken för-&lt;br&gt;värvsarbete utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med och målet för en rehabilitering är att göra det möjligt för den&lt;br&gt;försäkrade att utföra ett lämpligt arbete och att återföra honom till arbets-&lt;br&gt;marknaden. Sjukförsäkringens ersättningsformer omfattar dock endast&lt;br&gt;sjukdomstiden och inte den tid som därefter åtgår för att skaffa ett arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningen har ansett det rimligt att den som är frisk&lt;br&gt;och arbetsför, men som ännu inte fått ett lämpligt arbete, betraktas som&lt;br&gt;arbetslös och att ersättning därför bör lämnas inom ramen för de arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska stödformerna vid arbetslöshet. Beredningen har före-&lt;br&gt;slagit att reglerna ändras så att även den tid som en försäkrad deltagit i en&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärd för vilken rehabiliteringsersättning enligt AFL utgått&lt;br&gt;skall jämställas med tid för förvärvsarbete enligt lagen om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningen har framhållit att en sådan ändring visserli-&lt;br&gt;gen står i strid med strävandena att renodla arbetsvillkoret, men att sociala&lt;br&gt;rättvisekrav och de ökade möjligheterna att följa upp en lyckad rehabilite-&lt;br&gt;ring klart överväger detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar rehabiliteringsberedningens uppfattning att alla möjligheter att&lt;br&gt;följa upp en rehabilitering måste tas tillvara. Om en framgångsrik rehabili-&lt;br&gt;tering inte följs av en återgång i förvärvsarbete är det stor risk att rehabili-&lt;br&gt;teringen inte får den effekt som eftersträvas utan endast leder till passivitet&lt;br&gt;och overksamhet. Detta talar för en lösning i enlighet med beredningens&lt;br&gt;förslag om att tid under vilken rehabiliteringsersättning enligt AFL utgetts&lt;br&gt;skall jämställas med tid för förvärvsarbete. Å andra sidan kan det hävdas&lt;br&gt;att det är ett stort steg att låta personer, som inte före rehabiliteringen varit&lt;br&gt;etablerade på arbetsmarknaden, på detta sätt omfattas av reglerna om rätt&lt;br&gt;till arbetslöshetsersättning eller KAS. Jag är därför inte beredd att nu&lt;br&gt;tillstyrka rehabiliteringsberedningens förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan medräknas vid bestämmande av ramtid inte tid då&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den försäkrade varit hindrad att arbeta bl. a. på grund av styrkt sjukdom Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;eller yrkesinriktad rehabilitering, som inte jämställs med tid för förvärvs-&lt;br&gt;arbete. Under sådan tid för vilken rehabiliteringsersättning kommer att&lt;br&gt;utges enligt vad som föreslagits i det föregående är den försäkrade förhind-&lt;br&gt;rad att arbeta och tiden får således redan enligt nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;om rehabilitering i lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd anses som ”överhoppningsbar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 Ersättning för särskilda åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Försäkringskassan skall kunna ge bidrag till ar-&lt;br&gt;betshjälpmedel för försäkrade, om sådana hjälpmedel behövs som&lt;br&gt;en del i en rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Överensstämmer med mitt. Bered-&lt;br&gt;ningen föreslår också att försäkringskassan skall kunna träda in med&lt;br&gt;ekonomisk ersättning för åtgärder där ingen annan enligt gällande regelsys-&lt;br&gt;tem kan göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frågan in-&lt;br&gt;stämmer i beredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Rehabiliteringsberedningen lämnar förslag dels&lt;br&gt;angående arbetshjälpmedel, dels angående en möjlighet för försäkringskas-&lt;br&gt;sorna att träda in med ekonomisk ersättning i situationer där ingen annan&lt;br&gt;enligt gällande regelsystem kan göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till arbetshjälpmedel åt handikappade kan nu lämnas med stöd&lt;br&gt;av förordningen (1987:409) om bidrag till arbetshjälpmedel m. m. Enligt&lt;br&gt;denna kan bidrag till arbetshjälpmedel lämnas för att arbetssökande skall&lt;br&gt;kunna få en anställning. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag också&lt;br&gt;lämnas till den som redan har en anställning för att denne skall kunna&lt;br&gt;behålla anställningen. Stödet kan ges i sådana fall där det behövs särskilda&lt;br&gt;individanpassade arbetshjälpmedel som går utöver det grundläggande an-&lt;br&gt;svar för att arbetsmiljön är lämpligt utformad som arbetsgivaren alltid har&lt;br&gt;enligt arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag kan ges både till den enskilde och till arbetsgivaren. Som regel&lt;br&gt;lämnas stöd för kostnader på högst 50000 kr. Vid stöd till arbetsgivare&lt;br&gt;skall denne själv bekosta de första 10000 kronorna varefter bidrag sedan&lt;br&gt;kan ges för hälften av den återstående kostnaden. Till enskild kan bidrag&lt;br&gt;ges för hela kostnaden. Det är också möjligt att ge bidrag för högre&lt;br&gt;kostnader när det gäller avancerade datortekniska hjälpmedel. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen av stödet skall hänsyn också tas till i vilken mån hjälpmedlet&lt;br&gt;innebär rationalisering eller produktivitetshöjning för arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningen föreslår att en uppdelning av ansvaret nu&lt;br&gt;görs så att hälso- och sjukvårdshuvudmännen svarar för hjälpmedel som&lt;br&gt;handikappade behöver för sin dagliga livsföring, arbetsmarknadsverket&lt;br&gt;svarar för bidrag till arbetshjälpmedel och liknande som behövs för att en&lt;br&gt;arbetslös person med funktionshinder skall kunna få och utföra ett arbete&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medan försäkringskassorna svarar för motsvarande kostnader för funk- Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;tionshindrade som redan har en anställning. Försäkringskassorna föreslås&lt;br&gt;också få ett motsvarande kostnadsansvar för egna företagare och fria&lt;br&gt;yrkesutövare som redan är etablerade på arbetsmarknaden. Försäkrings-&lt;br&gt;kassans bidrag skall kunna bekostas av sjukförsäkringen och skall kunna&lt;br&gt;lämnas för arbetshjälpmedel när sådana kan medföra att en längre tids&lt;br&gt;sjukskrivning kan brytas och att den anställde kan återgå i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig till rehabiliteringsberedningens förslag i denna del. Det&lt;br&gt;innebär att ett klarläggande sker vad gäller det ekonomiska ansvaret för&lt;br&gt;arbetshjälpmedel. Eftersom bidragen från arbetsmarknadsverket idag till&lt;br&gt;en betydande del går till personer som redan har en anställning innebär&lt;br&gt;mitt förslag att vissa kostnader som nu belastar anslag hos arbetsmark-&lt;br&gt;nadsverket i stället kommer att belasta sjukförsäkringen. Hjälpmedlen&lt;br&gt;fyller ofta en viktig roll för att förebygga sjukskrivning och möjliggöra för&lt;br&gt;personer med funktionsnedsättningar och långvariga sjukdomstillstånd att&lt;br&gt;fortsätta som yrkesverksamma. Någon ändring av praxis beträffande rät-&lt;br&gt;ten till arbetshjälpmedel bör inte ske till följd av förändringen av det&lt;br&gt;ekonomiska ansvaret för hjälpmedlen. Jag utgår ifrån att försäkringskas-&lt;br&gt;sorna i sin handläggning av ärenden av detta slag kommer att utnyttja den&lt;br&gt;kompetens som redan finns inom arbetsmarknadsorganisationen och hos&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen för sakbedömning, utprovning etc. Någon egen&lt;br&gt;teknisk kompetens av motsvarande slag bör inte byggas upp inom försäk-&lt;br&gt;ringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att fastställa de närmare villkoren för&lt;br&gt;bidrag till arbetshjälpmedel från sjukförsäkringen. Dessa bör kunna utfor-&lt;br&gt;mas med ledning av de regler som nu finns fastlagda i förordningen om&lt;br&gt;bidrag till arbetshjälpmedel m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningen har också föreslagit att försäkringskassorna&lt;br&gt;med medel från sjukförsäkringen skall ges möjlighet att bekosta särskilda&lt;br&gt;åtgärder i sådana fall där ingen av de rehabiliterande myndigheternas&lt;br&gt;regelsystem medger att en åtgärd som bedömts som behövlig kan genomfö-&lt;br&gt;ras. Förutsättningen skall vara att åtgärden är väsentlig för att återföra den&lt;br&gt;försäkrade till förvärvsarbete, att kostnaden inte överstiger kostnaderna&lt;br&gt;för sjukpenningersättning, förtidspension eller sjukbidrag och att det inte&lt;br&gt;ligger inom någon annans ansvarsområde att genomföra den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har efter förslag i proposition 1989/90:62 om insatser för&lt;br&gt;aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet, m. m. beslutat&lt;br&gt;(SfU 12, rskr. 185) att en försöksverksamhet för att utveckla arbetsmetoder&lt;br&gt;och samarbetsformer som främjar en effektiv rehabilitering och för att&lt;br&gt;pröva nya verksamhetsidéer inom rehabiliteringsområdet skall genomfö-&lt;br&gt;ras vid två försäkringskassor under två år. För detta disponeras 10milj. kr.&lt;br&gt;per år från sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av syftena med denna försöksverksamhet är att genom praktisk&lt;br&gt;erfarenhet få kunskap om vilka typer av åtgärder som bedömts som&lt;br&gt;lämpliga i rehabiliteringshänseende men som inte genomförts på grund av&lt;br&gt;att någon ansvarig för kostnaderna inte har kunnat anges. Försöksverk-&lt;br&gt;samheten syftar också till att ge en uppfattning om vilken omfattning&lt;br&gt;sådana åtgärder kan ha. Riksförsäkringsverket skall löpande följa för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;söksverksamheten. En första utvärdering skall redovisas till socialdeparte- Prop. 1990/91:141&lt;br&gt;mentet senast den 1 november 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att närmare erfarenheter vunnits av den försöksverksam-&lt;br&gt;het jag nu har beskrivit är jag inte beredd att föreslå någon ytterligare&lt;br&gt;utökning av försäkringskassornas möjligheter att från sjukförsäkringen&lt;br&gt;bekosta speciella insatser av det beskrivna slaget. Jag avser i stället att&lt;br&gt;återkomma till regeringen i frågan när tillräcklig utvärdering av för-&lt;br&gt;söksverksamheten har kunnat göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Vissa sjukförsäkringsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Övergång från sjukpenning till förtidspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kan den försäkrades nedsättning av arbetsförmågan&lt;br&gt;inte undanröjas genom rehabiliteringsåtgärder skall försäkringskas-&lt;br&gt;san ta initiativ till en prövning av övergång till sjukbidrag eller&lt;br&gt;förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Beredningen föreslår en lagbestäm-&lt;br&gt;melse som innebär att försäkringskassan skall pröva om nedsättningen av&lt;br&gt;arbetsförmågan är varaktig om rehabiliteringsarbetet inte kan inledas&lt;br&gt;inom ett år, räknat från insjuknandedagen, eller om de rehabiliteringsåt-&lt;br&gt;gärder som vidtagits inte förbättrar den försäkrades arbetsförmåga. I före-&lt;br&gt;kommande fall skall försäkringskassan ta initiativ till förtidspension eller&lt;br&gt;sjukbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har inte haft några invändningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt de förslag jag har redovisat i det föregåen-&lt;br&gt;de kommer en särskild ersättning att utges under all aktiv arbetslivsinrik-&lt;br&gt;tad rehabilitering. Därigenom kommer sjukpenningens användningsområ-&lt;br&gt;de att begränsas. Ett grundläggande syfte med förslagen om rehabilite-&lt;br&gt;ringsansvaret och rehabiliteringsersättningen är att långa, passiva sjuk-&lt;br&gt;skrivningar skall undvikas. För de fall där nedsättningen av arbetsförmå-&lt;br&gt;gan bedöms vara bestående för avsevärd tid eller varaktigt skall sjukpen-&lt;br&gt;ning bytas ut mot sjukbidrag eller förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finner jag det motiverat att särskilt ta upp frågan&lt;br&gt;om övergång från sjukpenning till sjukbidrag eller förtidspension. Inrikt-&lt;br&gt;ningen bör enligt min mening vara att sjukpenning i regel inte skall utges&lt;br&gt;för en längre period än ett år. När sjukpenning har utbetalats under ett års&lt;br&gt;tid och rehabiliteringsåtgärder inte kan komma ifråga samt nedsättningen&lt;br&gt;av arbetsförmågan bedöms varaktig eller bestående för avsevärd tid bör&lt;br&gt;ersättningen utges i form av sjukbidrag eller förtidspension. I de allra flesta&lt;br&gt;fall som kan bli aktuella för en sådan prövning är det enligt min mening&lt;br&gt;rimligt att förvänta sig att tillräckligt underlag föreligger för att bedöma&lt;br&gt;varaktigheten av nedsättningen av arbetsförmågan och att tillräckliga för-&lt;br&gt;sök har kunnat göras för att helt eller delvis återställa denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock samtidigt framhålla att den angivna principen inte kan ges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;absolut giltighet. I situationer där en medicinsk behandling pågår och det Prop. 1990/91:141&lt;br&gt;förväntas att den försäkrade därefter helt eller delvis skall kunna återgå till&lt;br&gt;arbete direkt eller efter en aktiv rehabilitering bör sjukpenning kunna&lt;br&gt;utges även efter ett år. Jag vill också för klarhets skull framhålla att mitt&lt;br&gt;förslag givetvis inte innebär något hinder för att övergång från sjukpenning&lt;br&gt;till sjukbidrag eller förtidspension kan aktualiseras tidigare än efter ett års&lt;br&gt;utbetalning av sjukpenning. Sådan övergång bör genomföras så snart det&lt;br&gt;är utrett att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt varaktigt eller för&lt;br&gt;avsevärd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på vikten av att&lt;br&gt;rehabiliteringsmöjligheterna prövas noga innan sjukbidrag eller förtids-&lt;br&gt;pension beviljas. Det är särskilt viktigt att förtidspensioneringar så långt&lt;br&gt;det är.möjligt undviks. Detta gäller inte minst i fråga om unga handikapp-&lt;br&gt;ade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Rekvisitet nedsatt arbetsförmåga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En regel införs i 3 kap. 8 § AFL som anger hur nedsätt-&lt;br&gt;ningen av arbetsförmågan skall bedömas vid längre sjukfall. Om en&lt;br&gt;sjukdom blir långvarig eller den försäkrade bedöms inte kunna&lt;br&gt;återgå till sitt arbete, skall försäkringskassan undersöka om han efter&lt;br&gt;rehabilitering kan försörja sig om arbetsförhållandena ändras eller&lt;br&gt;om annat lämpligt arbete erhålls. Därvid skall försäkringskassan&lt;br&gt;beakta vad som rimligen kan begäras av den försäkrade med hänsyn&lt;br&gt;till sjukdomen, hans utbildning och tidigare verksamhet. Hänsyn&lt;br&gt;skall också tas till ålder, bosättningsförhållanden och andra sådana&lt;br&gt;omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning skall kunna utges till den som genomgår en behand-&lt;br&gt;ling i syfte att förebygga nedsättning av arbetsförmågan under förut-&lt;br&gt;sättning att behandlingen ordinerats av läkare och ingår i en be-&lt;br&gt;handlingsplan som godkänts av försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Överensstämmer med mitt beträf-&lt;br&gt;fande arbetsförmågans bedömning vid långa sjukfall och i fråga om sjuk-&lt;br&gt;penning vid behandling i förebyggande syfte. Dessutom skall sjukpenning&lt;br&gt;kunna utges vid viss sjukvårdsbehandling och donatorsundersökning eller&lt;br&gt;liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringsöverdomstolen och Försäkringsrätten för&lt;br&gt;Norra Sverige är positiva till förslaget beträffande bedömningen i långa&lt;br&gt;sjukfall, men vill ha ytterligare precisering av bedömningsgrunderna både&lt;br&gt;för långa och korta sjukfall. Även Försäkringskasseförbundet och LO&lt;br&gt;tillstyrker förslaget i denna del. De Handikappades Riksförbund tillstyrker&lt;br&gt;förslaget men motsätter sig att försäkringskassorna skall kunna skilja ut&lt;br&gt;vilka försäkrade som skall bli föremål för rehabiliteringsinsatser. Svenska&lt;br&gt;Reumatikerförbundet har liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker sjukpenning vid behandling i före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggande syfte. Försäkringsöverdomstolen framhåller att en klar avgräns- Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;ning behöver göras kring det ersättningsberättigade området. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket avstyrker med hänsyn till tolkningssvårigheter och risken för&lt;br&gt;ökade försäkringsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag delar rehabiliteringsberedningens uppfatt-&lt;br&gt;ning om att det, för att rehabiliteringsarbetet skall kunna ges en fast grund,&lt;br&gt;behövs en reglering i AFL av hur nedsättningen av arbetsförmågan skall&lt;br&gt;bedömas även i längre sjukdomsfall. Jag godtar i huvudsak den utform-&lt;br&gt;ning av regleringen som beredningen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna utformningen klargörs också att en prövning av&lt;br&gt;frågan om ett rehabiliteringsbehov föreligger skall ske så snart det kan&lt;br&gt;antas att sjukdomsfallet blir långvarigt eller så snart det bedöms att den&lt;br&gt;försäkrade inte kan återgå i arbete. Jag har också i anslutning till mina&lt;br&gt;förslag om rehabiliteringsutredning och rehabiliteringsplan föreslagit be-&lt;br&gt;stämmelser som syftar till att rehabiliteringsbehovet snarast klarläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av rehabiliteringsbehov skall beaktas vad som rimli-&lt;br&gt;gen kan begäras av den försäkrade med hänsyn till sjukdomen, hans&lt;br&gt;utbildning och tidigare verksamhet samt till ålder, bosättningsförhållan-&lt;br&gt;den och andra sådana omständigheter. Således ges möjlighet för försäk-&lt;br&gt;ringskassorna att göra individuella bedömningar av förutsättningar och&lt;br&gt;behov i varje enskilt fall. I sin bedömning av den försäkrades möjligheter&lt;br&gt;att få ett lämpligt arbete bör försäkringskassorna vid behov kunna samrå-&lt;br&gt;da med arbetsmarknadsmyndigheterna. Alla försäkrade skall kunna få&lt;br&gt;sina möjligheter till rehabilitering prövade i enlighet med dessa förutsätt-&lt;br&gt;ningar. Både utarbetandet av en rehabiliteringsplan och genomförandet av&lt;br&gt;denna skall som jag tidigare har understrukit ske i nära samverkan med&lt;br&gt;den försäkrade. Slutligen måste det dock få ankomma på försäkringskassan&lt;br&gt;att avgöra när och hur en rehabilitering lämpligen kan genomföras. Jag vill&lt;br&gt;emellertid tillägga att de beslut försäkringskassan fattar om rehabiliterings-&lt;br&gt;ersättning skall kunna överklagas på samma sätt som gäller för övriga&lt;br&gt;ersättningar inom socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebyggande hälsovård är ett viktigt inslag i kampen mot ohälsan. Den&lt;br&gt;som genomgår en behandling som syftar till att förebygga att sjukdom eller&lt;br&gt;nedsättning av arbetsförmågan uppstår bör därför kunna få ersättning i&lt;br&gt;form av sjukpenning för den tid som behandlingen kräver. Avsikten är att&lt;br&gt;sådan ersättning för inkomstbortfall skall kunna utges i samband med&lt;br&gt;behandling som är resultat av en läkares bedömning att den försäkrade&lt;br&gt;riskerar att bli sjuk och att de ordinerade åtgärderna väntas minska sjuk-&lt;br&gt;domsrisken. Behandlingen skall ingå i en plan, som försäkringskassan först&lt;br&gt;skall godkänna. Förutsättningarna för den här föreslagna utvidgningen av&lt;br&gt;sjukpenningrätten bör anges särskilt i 3 kap. AFL. De behandlas närmare i&lt;br&gt;specialmotiveringen, avsnitt 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Nytt orsaksrekvisit för sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Någon ändring av det nuvarande orsaksrekvisitet&lt;br&gt;för sjukpenning i 3 kap. 7 § AFL bör inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: Ett nytt orsaksrekvisit tillförs så att&lt;br&gt;sjukpenning kan utges, förutom vid sjukdom, vid annan nedsättning av&lt;br&gt;den fysiska eller psykiska prestationsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av bl. a. Försäkringsrätten för&lt;br&gt;Norra Sverige, socialstyrelsen, Svenska kommunförbundet, LO, TCO och&lt;br&gt;SACO/SR. Avstyrker förslaget gör försäkringsöverdomstolen, riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket, riksrevisionsverket, Försäkringskasseförbundet, SAF och&lt;br&gt;Svenska läkaresällskapet. Landstingsförbundet ser positivt på förslaget&lt;br&gt;men varnar för att ett utvidgat orsaksrekvisit kan leda till att människor i&lt;br&gt;kris somatiserar sina problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Rehabiliteringsberedningen föreslår en utvidg-&lt;br&gt;ning av rekvisiten för rätt till sjukpenning så att inte enbart sjukdom utan&lt;br&gt;även annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan&lt;br&gt;som sätter ned arbetsförmågan skall berättiga till ersättning. Som främsta&lt;br&gt;skäl för detta anför beredningen att man härigenom vill skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för tidiga och adekvata rehabiliteringsåtgärder. Rätt till sjukpen-&lt;br&gt;ning för mer ospecificerade besvär med få kliniska fynd i kombination&lt;br&gt;med psykosociala faktorer skulle enligt beredningen kunna bidra till att&lt;br&gt;göra de försäkrade mer benägna att medverka till att klarlägga och defini-&lt;br&gt;era bakomliggande orsaker till deras bristande arbetsförmåga, vilket i sin&lt;br&gt;tur skulle skapa bättre förutsättningar för en effektivare rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är för egen del mycket tveksam till att utvidga rätten till sjukpenning&lt;br&gt;på det sätt som rehabiliteringsberedningen föreslår. Flera av remissinstan-&lt;br&gt;serna har påpekat att begreppet sjukpenning borde bytas ut mot begreppet&lt;br&gt;dagpenning om den föreslagna förändringen av orsaksrekvisitet genom-&lt;br&gt;förs. Detta anser jag väl belyser hur sjukpenningförsäkringen skulle få en&lt;br&gt;karaktär av allmän inkomstbortfallsersättning om förslaget genomförs. Jag&lt;br&gt;är inte beredd att föreslå en ändring med denna innebörd. Som flera av&lt;br&gt;remissinstanserna påpekat är den praxis som gäller angående sjukdoms-&lt;br&gt;begreppets innebörd sådan att många av de situationer som rehabilite-&lt;br&gt;ringsberedningen har beskrivit redan täcks in av sjukpenningrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad rehabiliteringsberedningen anfört om behovet av&lt;br&gt;ett utvidgat orsaksrekvisit för att främja en effektiv rehabilitering vill jag&lt;br&gt;hänvisa till vad jag tidgare har föreslagit angående rehabiliteringsersätt-&lt;br&gt;ning och vad jag nyss har uttalat angående rekvisitet nedsatt arbetsförmå-&lt;br&gt;ga. Jag anser att de regler som där föreslås i det väsentliga kommer att ge&lt;br&gt;förutsättningar för en effektiv rehabilitering på det sätt som beredningen&lt;br&gt;har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Vissa förtidspensionsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förtidspension till äldre förvärvsarbetande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ändring görs i 7 kap. 3 § AFL så att en bestämd&lt;br&gt;nedre åldersgräns vid 60 år infors för förtidspension enligt de s. k.&lt;br&gt;äldrereglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsberedningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett alla remissinstanser tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Socialstyrelsen är tveksam till ändringen. Avstyrker förslaget gör LO och&lt;br&gt;Kooperationens pensionsanstalt. LO anser att en låsning vid en bestämd&lt;br&gt;nedre åldersgräns för att omfattas av äldrereglerna innebär en avsevärd&lt;br&gt;försämring av möjligheterna att göra den individuella prövning i varje&lt;br&gt;pensionsärende som kan vara önskvärd. Kooperationens pensionsanstalt&lt;br&gt;befarar att en fixerad åldersgräns kan komma att uppfattas Som en nedre&lt;br&gt;generell pensionsålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De särskilda reglerna om rätt till förtidspension&lt;br&gt;för äldre försäkrade tillkom år 1970. Härigenom vidgades möjligheterna&lt;br&gt;för äldre förvärvsarbetande att få förtidspension. Äldrereglerna innebär&lt;br&gt;att mildare villkor gäller för invaliditetsbedömningen för denna kategori&lt;br&gt;försäkrade än för andra och att det inte krävs att äldre försäkrade blir&lt;br&gt;föremål för rehabiliteringsåtgärder eller flyttar till en annan ort för att få&lt;br&gt;arbete. Med äldre avsågs ursprungligen den som uppnått 63 års ålder. I&lt;br&gt;samband med 1976 års pensionsreform med den då genomförda sänkning-&lt;br&gt;en av den allmänna pensionsåldern gjordes vissa uttalanden som ledde till&lt;br&gt;att riktpunkten för förtidspension enligt äldrereglerna i praxis kommit att&lt;br&gt;utgöra 60 år. I särskilda fall har äldrereglerna också tillämpats för personer&lt;br&gt;som varit yngre än 60 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsberedningen slår fast att de särskilda äldrereglerna utgör ett&lt;br&gt;värdefullt inslag i det sociala trygghetssystemet. Reglerna bör kvarstå i&lt;br&gt;huvudsak oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i beredningens bedömning härvidlag. Det innebär att det&lt;br&gt;ifråga om äldre förvärvsarbetande inte kan krävas att de genomgår om-&lt;br&gt;skolning eller annan utbildning eller flyttar till annan ort. Inte heller kan&lt;br&gt;det fordras att de underkastar sig försök med arbetspiacering eller medi-&lt;br&gt;cinska rehabiliteringsåtgärder. Om det föreligger en medicinsk grund skall&lt;br&gt;förtidspension således kunna beviljas den försäkrade när arbetsmarknads-&lt;br&gt;myndigheterna inte tämligen omedelbart kan bereda honom ett lämpligt&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vilka som skall hänföras till gruppen äldre har, som nämnts,&lt;br&gt;riktpunkten i praxis kommit att bli 60 år. I vissa fall där speciella omstän-&lt;br&gt;digheter och vägande arbetsmarknadsmässiga skäl har förelegat har emel-&lt;br&gt;lertid försäkringsdomstolarna tillämpat äldrereglerna också för personer i&lt;br&gt;åldern under 60 år. Denna tillämpning synes ännu inte ha fått genomslag&lt;br&gt;hos alla försäkringskassor. Pensionsberedningen har genom egna under-&lt;br&gt;sökningar funnit att det ofta synes vara så att försäkringskassorna i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;praktiska tillämpningen inte klart skiljer mellan s. k. äldrefall och huvud-&lt;br&gt;fall. I stället tycks en ordning med successivt glidande bedömning tilläm-&lt;br&gt;pas där allt lägre krav ställs på den medicinska grunden ju äldre den&lt;br&gt;försäkrade är. Man tar således inte i varje särskilt fall ställning till om man&lt;br&gt;stöder sig på äldrereglerna eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldrereglerna har fört med sig att lägre medicinska krav ställs om&lt;br&gt;arbetsmarknadsfaktorn varit betydande. Man har också eftergett rehabili-&lt;br&gt;teringskravet for försäkrade under 60 år om sådana insatser från början&lt;br&gt;bedömts som utsiktslösa. I vissa försäkringskassor har man ansett sig&lt;br&gt;kunna gå ned till 58 — 59 år medan man i andra har underlåtit rehabilite-&lt;br&gt;ringsåtgärder redan för försäkrade i 55-årsåldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i pensionsberedningens uppfattning att det är väsentligt&lt;br&gt;att man vid förtidspensionering av äldre alltid klargör vilka regler det är&lt;br&gt;som prövningen baseras på. Av beslutet bör således framgå om det grundas&lt;br&gt;på de allmänna bestämmelserna om förtidspension eller om det grundas&lt;br&gt;på de särskilda äldrereglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner mot denna bakgrund att det finns skäl att närmare precisera&lt;br&gt;vilka personer som skall hänföras till kategorin äldre försäkrade. Detta bör&lt;br&gt;ske så att en bestämd nedre åldersgräns vid 60 år införs för tillämpning av&lt;br&gt;den mildare förtidspensionsprövningen enligt äldrereglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en sådan ändring uppnås en enhetligare tillämpning av äldrereg-&lt;br&gt;lerna. Ändringen innebär också att ett större ansvar läggs på försäkrings-&lt;br&gt;kassorna och arbetsmarknadsmyndigheterna när det är fråga om försäkra-&lt;br&gt;de som inte har uppnått 60 års ålder och som har enbart ett lindrigt&lt;br&gt;medicinskt handikapp. Det är viktigt att ordentliga rehabiliteringsförsök i&lt;br&gt;arbetshänseende görs för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill liksom beredningen framhålla att förutsättningarna för äldre att&lt;br&gt;fortsätta förvärvsarbeta inte får försämras. Att sluta arbeta och erhålla&lt;br&gt;förtidspension bör inte vara den enda utvägen för personer som inte orkar&lt;br&gt;fortsätta i samma utsträckning som tidigare i sitt arbete. Möjligheterna till&lt;br&gt;omplacering eller lättnader i arbetet bör tas till vara för den som vill&lt;br&gt;fortsätta att arbeta. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör också kunna&lt;br&gt;komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Halvt förtida uttag av ålderspension i kombination med&lt;br&gt;halv förtidspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Möjlighet ges att samtidigt uppbära halv förtidspen-&lt;br&gt;sion och halv ålderspension från folk- och tilläggspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsberedningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har behandlat denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det är enligt nuvarande regler inte möjligt att&lt;br&gt;samtidigt uppbära förtidspension som utges på medicinska grunder och&lt;br&gt;ålderspension från folk- och tilläggspensioneringen. Detta har sitt ur-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sprung från tiden före den 1 juli 1976 då ålderspension endast kunde utges Prop. 1990/91:141&lt;br&gt;som hel förmån. Fr. o. m. den 1 juli 1976 är det emellertid möjligt att ta ut&lt;br&gt;ålderspension också som halv förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har redogjort för har aktualiserat frågan om att skapa en&lt;br&gt;möjlighet att samtidigt uppbära halv förtidspension och halv ålderspen-&lt;br&gt;sion från folk- och tilläggspensioneringen. Även om frågan, så som pen-&lt;br&gt;sionsberedningen framhållit, inte torde ha någon mera grundläggande&lt;br&gt;betydelse för försäkringskollektivet i stort så kan den ändå tänkas ha en&lt;br&gt;betydelse för de försäkrade som berörs av de nuvarande reglerna. En&lt;br&gt;situation där reglerna kan få aktualitet är den där en försäkrad med halv&lt;br&gt;förtidspension och som har fyllt 60 år inte vill fortsätta att arbeta trots att&lt;br&gt;ett lämpligt arbete som svarar mot den återstående arbetsförmågan står till&lt;br&gt;förfogande för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge en försäkrad som befinner sig i en sådan situation en ökad&lt;br&gt;valmöjlighet anser jag i likhet med pensionsberedningen att en ändring bör&lt;br&gt;göras i 7 kap. 1 § och 13 kap. 1 § AFL samt en ny paragraf införas i&lt;br&gt;anslutning därtill med närmare reglering av frågan så att halv förtidspen-&lt;br&gt;sion kan uppbäras samtidigt med halv ålderspension från folk- och tilläggs-&lt;br&gt;pensioneringen. Med hänsyn till de regler som gäller för förtida uttag av&lt;br&gt;ålderspension kommer ändringen inte att medföra några merkostnader för&lt;br&gt;pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Resultatuppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att införa rehabiliterings- och arbetslinjen inom socialförsäkringen är&lt;br&gt;detsamma som att investera för framtiden. Det är därför angeläget att följa&lt;br&gt;upp och utvärdera rehabiliteringsverksamheten för att kunna bedöma om&lt;br&gt;arbetssättet är effektivt i den meningen att fler försäkrade återvänder till&lt;br&gt;arbetslivet eller ett aktivt liv i övrigt men också för att kunna bedöma om&lt;br&gt;investeringen ”lönar sig”. Det räcker inte med att de försäkrade återvän-&lt;br&gt;der till arbetslivet om de inom kort återigen blir långtidssjukskrivna.&lt;br&gt;Rehabiliteringssatsningen skall ha långsiktiga effekter för att anses ha&lt;br&gt;lyckats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna behöver utveckla meto-&lt;br&gt;der för att bättre kunna belysa sjukfrånvarons orsaker och regionala ut-&lt;br&gt;veckling. Vidare måste metoder för bedömning av effektiviteten inom&lt;br&gt;socialförsäkringens olika verksamhetsområden utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens intresse för resultatorienterad målstyrning har medfört&lt;br&gt;att kraven på riksförsäkringsverket och försäkringskassorna har preciserats&lt;br&gt;bl. a. i form av målsättningen att ohälsotalet skall minskas. Detta ställer&lt;br&gt;samtidigt krav på en delvis ny typ av uppföljnings- och utvärderingsverk-&lt;br&gt;samhet både på lokal och central nivå inom socialförsäkringsadministra-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De analysmetoder som hittills har använts har varit inriktade på att&lt;br&gt;utvärdera effekterna av kontantstöd. Att utvärdera och följa upp aktiva&lt;br&gt;åtgärder och ett nytt arbetssätt förutsätter delvis andra analysmetoder och&lt;br&gt;tillvägagångssätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksförsäkringsverkets fördjupade anslagsframställning som avlämna- Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;des i augusti 1990 presenterades ett program för en ny typ av resultatanaly-&lt;br&gt;ser. Arbetet med att utveckla dessa metoder måste bedrivas skyndsamt för&lt;br&gt;att kunna svara mot statsmakternas berättigade krav på att kunna följa&lt;br&gt;rehabiliteringssatsningen och försäkringskostnaderna för denna. Det är&lt;br&gt;angeläget att verket lägger särskild vikt vid att utveckla metoder för att&lt;br&gt;kunna bedöma effektiviteten i rehabiliteringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina samlade förslag ger socialförsäkringen en ny och aktiv profil. Mot&lt;br&gt;den bakgrunden anser jag att en samlad första utvärdering bör göras tre år&lt;br&gt;efter det att reformen trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att det är viktigt att utvärderingsverksamheten därefter&lt;br&gt;i största möjliga utsträckning integreras i den ordinarie och löpande verk-&lt;br&gt;samheten. De nya reglerna innebär en stor förändring av försäkringskas-&lt;br&gt;sornas arbete med rehabiliteringsfrågorna. Jag är därför medveten om att&lt;br&gt;övergången till det nya arbetssättet kommer att ske successivt. En viss&lt;br&gt;anpassningsperiod behövs innan nya arbetsmetoder och rutiner har fått&lt;br&gt;erforderlig stadga och kan ge full effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksförsäkringsverkets anslagsframställning nämns under punkten ut-&lt;br&gt;veckling av resultatanalys följande verksamheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— löpande system för resultatredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— uppföljnings verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— utvärderingsverksamhet inkl, servicemätningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— projektverksamhet inom försäkringskassorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— utveckling och anpassning av olika redovisningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överenstämmelse med vad som föreslogs i prop. 1989/90:62 pågår hos&lt;br&gt;två försäkringskassor försöksverksamhet med aktiv och förebyggande re-&lt;br&gt;habilitering. Av regleringsbrevet för budgetåret 1990/91 framgår att riks-&lt;br&gt;försäkringsverket löpande skall följa verksamheten och sprida erfarenhe-&lt;br&gt;terna till övriga försäkringskassor. En första utvärdering av försöksverk-&lt;br&gt;samheten skall redovisas till socialdepartementet senast den 1 november&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen skall särskilt avse det ekonomiska resultatet för socialför-&lt;br&gt;säkringen (uppdelat på sjukpenning, arbetskador och förtidspensioner)&lt;br&gt;och för samhällsekonomin. Mot denna bakgrund har riksförsäkringsverket&lt;br&gt;tillsammans med försökskassorna utformat ett särskilt utvärderingsprog-&lt;br&gt;ram. Det som man framför allt tar sikte på att analysera är huruvida&lt;br&gt;rehabiliteringen sker tidigare, mer samordnat och mer frekvent än för&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har framhållits vikten av att bedriva försöksverksamhet på reha-&lt;br&gt;biliteringsområdet för att utveckla nya arbetssätt. Min uppfattning är att&lt;br&gt;erfarenheterna av utvärderingsverksamheten på försökskassorna kommer&lt;br&gt;att få betydelse för den framtida utvärderingen av rehabilitering på såväl&lt;br&gt;lokal och regional som nationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Ekonomiska styrmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift&lt;br&gt;att utreda möjligheterna och konsekvenserna av ett system med&lt;br&gt;differentierade arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljökommissionens förslag: Kommissionen föreslår att en mind-&lt;br&gt;re del av arbetsgivaravgiften skall differentieras med hänsyn till företagets&lt;br&gt;kostnader för sjuk- och arbetsskadeförsäkring samt vissa kostnader för&lt;br&gt;sjukbidrag/förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva till kommis-&lt;br&gt;sionens principförslag att differentiera arbetsgivaravgiften utifrån företa-&lt;br&gt;gets kostnader för sjukdom och skador. Det gäller såväl myndigheter som&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter. Såväl LO, TCO och SACO som SAF uttalar sitt&lt;br&gt;stöd för en differentiering av arbetsgivaravgiften. Bland dem som är nega-&lt;br&gt;tiva kan nämnas riksskatteverket och De Handikappades Riksförbund.&lt;br&gt;Båda framför synpunkter som i viss utsträckning även delas av dem som&lt;br&gt;uttalat sig för en differentierad avgift. Riksskatteverket pekar på svårighe-&lt;br&gt;ten att administrera och kontrollera att avgiften är den rätta i förhållande&lt;br&gt;till avgiftsunderlaget. Den huvudsakliga tveksamheten mot kommissio-&lt;br&gt;nens förslag rör nedsättningen av avgiften, främst den praktiska hantering-&lt;br&gt;en. De Handikappades Riksförbund menar att förslaget kommer att leda&lt;br&gt;till utestängning av handikappade från arbetslivet. Denna farhåga fram-&lt;br&gt;förs även av socialstyrelsen, AMS och Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Arbetsmiljökommissionen uppmärksamma-&lt;br&gt;de i sitt arbete frågan om ekonomiska styrmedel för att åstadkomma&lt;br&gt;arbetsmiljöförbättringar. Med nuvarande system med generella sociala&lt;br&gt;avgifter har arbetsgivaren enligt kommissionen endast begränsade ekono-&lt;br&gt;miska incitament för att satsa på rehabilitering och arbetsmiljöförbättran-&lt;br&gt;de åtgärder. I kommissionens betänkande presenterades ett förslag att&lt;br&gt;differentiera arbetsgivaravgifterna i en s. k arbetslivsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är kommissionens förslag inte så genomarbetat&lt;br&gt;att det är möjligt att realisera i sin nuvarande form. Remissvaren var&lt;br&gt;visserligen övervägande positiva men det fanns kritik mot olika delar i det&lt;br&gt;skisserade förslaget. Reaktionen på förslaget är dock så positiv att den&lt;br&gt;manar till fortsatt arbete på att utveckla idén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att riksdagen fattade beslut om vissa förändringar i&lt;br&gt;sjukförsäkringen (prop. 1990/91:59, SfU9, rskr.104) gav riksdagen rege-&lt;br&gt;ringen till känna att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med&lt;br&gt;ett förslag om att införa en arbetsgivarperiod inom sjukförsäkringen om-&lt;br&gt;fattande 14 dagar med sjuklön. Såväl finansutskottet (1990/9 l:FiU 10) som&lt;br&gt;socialförsäkringsutskottet var av uppfattningen att en arbetsgivarperiod&lt;br&gt;inom sjukpenningförsäkringen skulle innebära ett starkt incitament för&lt;br&gt;arbetsgivarna att reducera korttidsfrånvarons orsaker. Socialförsäkrings-&lt;br&gt;utskottet påpekade också att detta skulle frigöra avsevärda resurser hos&lt;br&gt;försäkringskassorna för att fortsätta det redan påbörjade arbetet med att&lt;br&gt;aktivt verka för en rehabilitering av sjukskrivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en arbetsgivarperiod av angivet slag infors innebär det i praktiken Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;en form av differentiering av arbetsgivarnas kostnader med hänsyn till&lt;br&gt;korttidsfrånvaron. Frågan är dock om detta är ett tillräckligt incitament&lt;br&gt;för förebyggande insatser och rehabilitering. I ett eventuellt framtida sy-&lt;br&gt;stem med differentierade avgifter synes även kostnaderna för långtids-&lt;br&gt;frånvaron böra beaktas. Jag avser att återkomma till regeringen med&lt;br&gt;förslag om att en utredning skall tillsättas med uppgift att utreda möjlighe-&lt;br&gt;terna och konsekvenserna av differentierade avgifter. Utredningen bör&lt;br&gt;särskilt uppmärksamma de administrativa konsekvenserna av ett sådant&lt;br&gt;avgiftssystem och vidare beakta att systemet inte får leda till ökad utslag-&lt;br&gt;ning och utestängning av arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ikraftträdande och kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya regler rörande rehabilitering som jag föreslagit bör träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att införa rehabiliteringsersättning fr. o. m. år 1992 är kost-&lt;br&gt;nadsberäknat till 325 milj. kr. för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande arbetshjälpmedel som rehabiliteringsåtgärd för personer&lt;br&gt;som har förvärvsarbete har i 1991 års budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1990/91:100, bil. 7) föreslagits att anslaget D 1. Bidrag till sjukförsäkring-&lt;br&gt;en tillförs 86482000kr., som omfördelas från tolfte huvudtitelns anslag&lt;br&gt;Särskilda åtgärder för arbetshandikappade. Beloppet avser helt budgetår.&lt;br&gt;Den lagbestämmelse som föreslås för att ge stöd för att utge ersättning för&lt;br&gt;arbetshjälpmedel från sjukförsäkringen bör följaktligen träda i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen har för information om nya regler och om försäk-&lt;br&gt;ringskassornas nya arbetssätt föreslagits att 8milj. kr. engångsvis avsätts&lt;br&gt;för sådan information från riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:156) om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:1469) om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.&lt;br&gt;Lagförslaget under 7 har upprättats i samråd med statsrådet Åsbrink.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Specialmotivering till författningsförslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen (avsnitt 2 och 3) har förts fram förslag om&lt;br&gt;ansvarsfördelning m. m. vid rehabilitering och om ekonomisk ersättning&lt;br&gt;vid rehabilitering. Förslaget om förmåner vid rehabilitering innebär att&lt;br&gt;rehabiliteringsersättning skall utgöra en del av sjukförsäkringsförmånerna&lt;br&gt;enligt AFL. Förmånerna skall finansieras genom socialavgifter och stats-&lt;br&gt;medel enligt vad som anges for sjukförsäkringsförmåner i AFL. Det är&lt;br&gt;följaktligen naturligt att föreskrifterna om rehabiliteringsersättning tas in i&lt;br&gt;AFL. De regler som behövs om rehabiliteringsansvaret faller inte lika&lt;br&gt;naturligt in inom ramen för AFL, eftersom det här gäller bl. a. bestämmel-&lt;br&gt;ser som ålägger arbetsgivare vissa skyldigheter i fråga om utredning av&lt;br&gt;enskildas behov av rehabilitering och tillgodoseende av sådana behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag att samla lagbestämmelserna om&lt;br&gt;rehabilitering i ett nytt kapitel sist i AFL har under remissbehandlingen&lt;br&gt;tagits upp i några yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen har i sitt yttrande anfört bl. a. att det strider&lt;br&gt;mot den allmänna uppbyggnaden av AFL att foga bestämmelser som tar&lt;br&gt;sikte på primära ersättningsberättigande frågor efter kapitel som handlar&lt;br&gt;om för försäkringen gemensamma bestämmelser, bl. a. av administrativ&lt;br&gt;natur. Ur saklig synpunkt har reglerna om rehabilitering enligt domstolen&lt;br&gt;sin plats i lagens andra avdelning, som i dag innehåller kapitel om bl. a.&lt;br&gt;sjukvårdsersättning och sjukpenning. Bestämmelserna går knappast att i&lt;br&gt;sin helhet föra in i något av dessa kapitel. En uppdelning av dem på olika&lt;br&gt;kapitel förefaller opraktiskt och införandet av ett helt nytt kapitel inne i&lt;br&gt;lagen är av olika skäl olämpligt. Domstolen förordar därför att bestämmel-&lt;br&gt;serna om rehabilitering tas in i en särskild författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även försäkringsrätten för Norra Sverige har i sitt remissvar behandlat Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;frågan. Försäkringsrätten anser att det med hänsyn till socialförsäkrings-&lt;br&gt;systemets stora betydelse i rehabiliteringssammanhang finns starka skäl att&lt;br&gt;reglera rehabiliteringsarbetet i AFL tillsammans med ersättningsreglerna.&lt;br&gt;Regleringen blir därigenom också sammanhållen och mer överskådlig.&lt;br&gt;Beredningens förslag innebär visserligen att man bryter systematiken i&lt;br&gt;lagen, där övriga regler som rör sjukförsäkring finns först i lagen, efter&lt;br&gt;avdelningen med inledande bestämmelser. Förslaget är ändå att föredra&lt;br&gt;framför att inarbeta reglerna i t. ex. 3 kap., då detta synes medföra större&lt;br&gt;problem ur lagteknisk synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda remissinstansernas invändningar mot eller tvekan inför den&lt;br&gt;lagtekniska lösning som beredningen föreslagit synes i främsta rummet&lt;br&gt;gälla frågan var rehabiliteringsbestämmelserna skall infogas i AFL. För&lt;br&gt;försäkringsöverdomstolen leder övervägandena till slutsatsen att bestäm-&lt;br&gt;melserna får tas in i en särskild författning. Försäkringsrätten godtar&lt;br&gt;däremot beredningsförslaget trots de systematiska nackdelar det för med&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tyngsta invändning som kan anföras mot rehabiliteringsbered-&lt;br&gt;ningens förslag torde vara att karaktären hos vissa av de tillämnade rehabi-&lt;br&gt;literingsreglerna skiljer sig — på sätt som nyss nämnts — från övriga&lt;br&gt;föreskrifter i AFL. Å andra sidan har dessa till karaktären avvikande&lt;br&gt;bestämmelser en mycket nära anknytning till rehabiliteringsersättningen,&lt;br&gt;som ju avses utgöra en sjukförsäkringsförmån bland andra enligt AFL. Det&lt;br&gt;skulle också föra med sig nackdelar om rehabiliteringsansvaret skulle&lt;br&gt;regleras åtskilt från rehabiliteringsersättningen i en separat författning.&lt;br&gt;Utgångspunkten bör således vara att hela den behövliga regleringen av&lt;br&gt;rehabilitering och rehabiliteringsersättning hålls samman. I valet mellan&lt;br&gt;att godta förslaget om inarbetning i AFL och att ta in reglerna i en särskild&lt;br&gt;författning förordas det förstnämnda alternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsbestämmelserna kräver en sammanhållen reglering också&lt;br&gt;inom ramen för AFL. Den blir av sådan omfattning att den lämpligen förs&lt;br&gt;in i ett nytt kapitel i lagen. Ett sådant kapitel hör systematiskt hemma i&lt;br&gt;lagens andra avdelning om sjukförsäkring, men en inplacering där är&lt;br&gt;knappast möjlig. Med hänsyn till dessa förhållanden har beredningens&lt;br&gt;förslag om ett nytt 22 kapitel för rehabiliteringsbestämmelserna godtagits.&lt;br&gt;Som nämns i det följande (under 1 kap. 1 §) krävs då, på sätt försäkrings-&lt;br&gt;rätten för Norra Sverige påpekat, att förslaget kompletteras med en be-&lt;br&gt;stämmelse i lagens inledningskapitel för att klargöra att föreskrifterna om&lt;br&gt;rehabilitering hör till sjukförsäkring enligt lagen. Vidare bör det nya 22 ka-&lt;br&gt;pitlet bilda en ny åttonde avdelning i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar försäkringens omfattning. Förslaget om att i lagen&lt;br&gt;införa en ny åttonde avdelning som omfattar regler om rehabilitering&lt;br&gt;föranleder att ett förtydligande görs av innebörd att reglerna om rehabilite-&lt;br&gt;ring skall höra till sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar bl. a. försäkringskassans undersöknings- och ini-&lt;br&gt;tiativansvar i arbetet med rehabilitering. Genom att det nya kapitlet om&lt;br&gt;rehabilitering och rehabiliteringsersättning (22 kap.) reglerar rehabilite-&lt;br&gt;ringsverksamheten närmare blir förevarande paragraf obehövlig och kan&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, upptar en bestämmelse om sjukvårdsersättning i&lt;br&gt;form av bidrag till arbetshjälpmedel åt funktionshindrade försäkrade som&lt;br&gt;förvärvsarbetar. En försäkrad som drabbas av en funktionsnedsättning&lt;br&gt;kan i många fall fortsätta att arbeta, om arbetsförhållandena anpassas till&lt;br&gt;funktionsnedsättningen. Exempel på sådana anpassningsåtgärder kan vara&lt;br&gt;anskaffning av en ergonomiskt lämplig stol för den som har ryggbesvär, en&lt;br&gt;ståpulpet för den som behöver växla mellan stående och sittande arbete,&lt;br&gt;en telefonförstärkare för den som har fått nedsatt hörsel osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande ansvaret för att arbetsmiljön är lämpligt utformad&lt;br&gt;vilar på arbetsgivaren, som skall se till att arbetsplatsen, maskiner och&lt;br&gt;annan utrustning är ergonomiskt lämpligt utformade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan det dock förekomma att arbetstagaren behöver särskilda&lt;br&gt;individanpassade arbetshjälpmedel, som inte omfattas av vanliga arbets-&lt;br&gt;miljöhänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från sjukförsäkringen till anskaffning av sådana arbetshjälpme-&lt;br&gt;del skall enligt paragrafen kunna lämnas som ett led i en försäkrads&lt;br&gt;rehabilitering. Bidrag avses kunna utges såväl för dem som innehar anställ-&lt;br&gt;ning som för dem som är uppdragstagare eller egna företagare. Avsikten är&lt;br&gt;att de närmare bestämmelser som skall utfärdas med stöd av bemyndigan-&lt;br&gt;det i paragrafen skall knyta an till bestämmelserna i förordningen&lt;br&gt;(1987:409) om bidrag till arbetshjälpmedel m.m. Dessa bestämmelser&lt;br&gt;reglerar bidrag som utges av arbetsmarknadspolitiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfördelningen för hjälpmedel och anpassningsåtgärder kommer&lt;br&gt;genom förslaget att innebära, att hälso- och sjukvårdshuvudmännen svarar&lt;br&gt;för hjälpmedel som handikappade behöver för sin dagliga livsföring, ar-&lt;br&gt;betsmarknadsverket svarar för bidrag till arbetshjälpmedel och liknande&lt;br&gt;som behövs för att en person med funktionshinder skall kunna få och&lt;br&gt;utföra ett arbete, medan sjukförsäkringen svarar för kostnader for funk-&lt;br&gt;tionshindrade som redan är i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att tiden för hur länge en&lt;br&gt;fjärdedels sjukpenning kan utges under en sjukperiod begränsas till 365&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att ytterligare nivåer infördes i sjukpenningförsäkringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prop. 1989/90:62, SfU 12, rskr. 185) anförde chefen för socialdepartemen- Prop. 1990/91:141&lt;br&gt;tet (prop. s. 18 fF) att en försöksverksamhet med möjlighet till kvarts och&lt;br&gt;trekvarts sjukpenning sedan februari 1986 hade bedrivits inom tre försäk-&lt;br&gt;ringskassor med stöd av lagen (1985:1002) om försöksverksamhet inom&lt;br&gt;sjukförsäkringsområdet. Syftet med försöket hade varit att förbättra förut-&lt;br&gt;sättningarna för yrkesinriktad rehabilitering och för en smidigare återgång&lt;br&gt;till arbete efter lång sjukskrivning. Erfarenheterna av försöksverksamhe-&lt;br&gt;ten var goda och talade för att permanenta regler med mera flexibel&lt;br&gt;sjukpenning skulle införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av förslaget att införa en rehabiliteringspenning som vid&lt;br&gt;hel ersättning skall motsvara 100 procent av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, har det bedömts finnas anledning att begränsa tiden för utgi-&lt;br&gt;vande av en fjärdedels sjukpenning. En omställningstid på högst ett år med&lt;br&gt;ersättning på denna nivå har därför föreskrivits. Begränsningen gäller per&lt;br&gt;sjukperiod. Enligt punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;skall begränsningen gälla även för sjukperioder som påbörjats före utgång-&lt;br&gt;en av år 1991. I sådana fall skall inte medräknas det antal dagar med en&lt;br&gt;fjärdedels sjukpenning som infallit före årsskiftet 1991 — 1992. Detta inne-&lt;br&gt;bär viss ändring i sak i förhållande till lagrådsremissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl. a. för att ge försäkringskassan ett bredare underlag för rehabilite-&lt;br&gt;ringsverksamheten föreslås att det i paragrafen införs ett nytt fjärde stycke&lt;br&gt;med bestämmelser som innebär att den försäkrade på begäran av försäk-&lt;br&gt;ringskassan skall ge in ett läkarutlåtande när han har varit sjuk under en&lt;br&gt;period av fyra veckor. Ett sådant utlåtande skall innehålla uppgifter om&lt;br&gt;behovet av rehabilitering, pågående och planerad behandling eller rehabi-&lt;br&gt;literingsåtgärd samt — i de fall det är möjligt — beräknad återstående&lt;br&gt;sjukdomstid med nedsatt arbetsförmåga. Avsikten härmed är att den som&lt;br&gt;utfärdar utlåtandet redan i ett tidigt skede av sjukperioden skall bilda sig&lt;br&gt;en uppfattning om huruvida rehabilitering behövs och i förekommande&lt;br&gt;fall ge försäkringskassan en signal om att vidta åtgärder. Detta medför&lt;br&gt;också att den som skall utfärda utlåtandet måste informera sig om hur&lt;br&gt;länge den försäkrade har varit sjukskriven. Dessutom ställer det krav på&lt;br&gt;försäkringskassan att se till att ett sådant utlåtande vid behov kompletteras&lt;br&gt;med de nämnda uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt femte stycke har tagits in ett bemyndigande för regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bestämmande, riksförsäkringsverket att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om ersättning för läkarundersökning och utlåtande som föranleds&lt;br&gt;av en sådan utredning som nyss sagts. Ett motsvarande bemyndigande —&lt;br&gt;dock utan möjlighet till vidareöverlåtelse — finns för närvarande i 2 kap.&lt;br&gt;11 §, som föreslås upphävd. Med stöd av bemyndigandet har utfärdats&lt;br&gt;förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan det — som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;4.2) — vara befogat att sjukpenning utges utan att sjukdom föreligger och&lt;br&gt;utan att arbetsförmågan är nedsatt. I paragrafen, som är ny, anges förut-&lt;br&gt;sättningarna för sådan sjukpenningrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen avser situationer då den försäkrade deltar i en sjukdomsföre- Prop. 1990/91:141&lt;br&gt;byggande behandlingsåtgärd. För rätt till sjukpenning i detta fall krävs att&lt;br&gt;en läkare på grundval av vetenskap och beprövad erfarenhet har konstate-&lt;br&gt;rat att den försäkrade har en förhöjd sjukdomsrisk. Den sjukdom som kan&lt;br&gt;befaras uppkomma skall vara av sådan art att den kan förväntas leda till&lt;br&gt;nedsättning av arbetsförmågan. Vidare skall läkaren ha ordinerat delta-&lt;br&gt;gandet i behandlingen, som naturligtvis skall vara lämpad för att minska&lt;br&gt;sjukdomsrisken. Behandlingen skall ingå i en plan, som skall godkännas av&lt;br&gt;försäkringskassan. Något enstaka besök berättigar inte till ersättning. Det&lt;br&gt;är lämpligt att kassans förtroendeläkare yttrar sig innan planen godkänns.&lt;br&gt;För sjukpenningrätt enligt paragrafen har föreskrivits att den försäkrade&lt;br&gt;skall ha behövt avstå från förvärvsarbete för behandlingen åtminstone två&lt;br&gt;timmar under en dag och att han därvid går miste om minst en fjärdedel av&lt;br&gt;sin dagsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns regler för bedömningen av den försäkrades arbetsförmå-&lt;br&gt;ga. Första stycket innehåller en regel för det fall sjukdomen kan antas vara&lt;br&gt;kortvarig. Därvid skall särskilt beaktas om den försäkrade på grund av&lt;br&gt;sjukdomen inte kan utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete. Som&lt;br&gt;en följd av att rehabiliteringspenning enligt 22 kap., på motsvarande sätt&lt;br&gt;som numera gäller för sjukpenning, föreslås kunna utges som hel, tre&lt;br&gt;fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån, har tolkningsregeln i andra&lt;br&gt;meningen anpassats därefter. Den nuvarande bestämmelsen i andra styc-&lt;br&gt;ket om arbetsförmågans nedsättning vid deltagande i rehabiliteringsåtgärd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 11 § har ersatts av bestämmelser om vad som skall gälla om&lt;br&gt;sjukdomen kan antas bli långvarig eller annars göra den försäkrade oför-&lt;br&gt;mögen att återgå till sitt arbete. I sådana situationer skall det åligga&lt;br&gt;försäkringskassan att vid sjukpenningbedömningen pröva den försäkrades&lt;br&gt;försörjningsförmåga under antagande att de möjligheter som finns till&lt;br&gt;rehabilitering tas till vara. För att få en mer enhetlig och rättvis bedömning&lt;br&gt;av arbetsförmågans nedsättning i långa sjukdomsfall ges därvid begreppet&lt;br&gt;lämpligt arbete ett sakligt innehåll genom angivande av vilka omständig-&lt;br&gt;heter som skall beaktas. Reglerna för bedömningen av arbetsförmågan i de&lt;br&gt;långa sjukdomsfallen kommer därmed att bättre stämma överens med&lt;br&gt;motsvarande regler inom förtidspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeländringen i andra stycket är avsedd att skapa förutsättningar för&lt;br&gt;en större flexibilitet och ge försäkringskassan möjlighet att bättre än i dag&lt;br&gt;planera sin rehabiliteringsverksamhet. Det bör dock understrykas att man&lt;br&gt;inte generellt kan undanta vissa kategorier från rehabilitering. Möjlighe-&lt;br&gt;terna till rehabilitering skall alltid undersökas i dessa situationer och en&lt;br&gt;prioritering får därefter göras utifrån förutsättningarna i det enskilda&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av det av chefen för arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;senare denna dag framlagda förslaget till lag om ändring i arbetsmiljö-&lt;br&gt;lagen, varigenom nuvarande 3 kap. 16 § får sin motsvarighet i 4 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen är av redaktionell karaktär, och föranleds främst&lt;br&gt;av att 2 kap. 11 § upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats med hänsyn till de nya bestämmelserna i 7b § och&lt;br&gt;till att bestämmelsen i gamla 8 § andra stycket har utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att paragrafen föreslås ändrad med verkan fr. o. m.&lt;br&gt;den 1 juli 1991 i prop. 1990/91:102 om verksamhet och anslag inom total-&lt;br&gt;försvaret 1991/92 (bil. 1.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller de närmare bestämmelserna om invaliditetsbedöm-&lt;br&gt;ning vid prövning av rätten till förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens första stycke innebär att den mildare pen-&lt;br&gt;sionsprövning, som görs enligt de s. k. äldrereglerna och som främst skall&lt;br&gt;avse den försäkrades förmåga och möjlighet att bereda sig inkomst genom&lt;br&gt;sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom till-&lt;br&gt;gängligt lämpligt arbete, fortsättningsvis skall avse endast försäkrade som&lt;br&gt;fyllt 60 år. Avgörande för om äldrereglerna skall tillämpas eller inte är den&lt;br&gt;försäkrades ålder vid den tidpunkt då försäkringskassan prövar rätten till&lt;br&gt;förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens andra stycke är en följd av att 2 kap. 11 §&lt;br&gt;upphävs och delvis får sin motsvarighet i 22 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna nya paragraf har tagits in bestämmelser som ansluter till ändringen&lt;br&gt;i 7 kap. 1 § första stycket, se förslaget till lag om ändring i lagen (1990:156)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bestämmelserna&lt;br&gt;begränsar möjligheten för försäkrade att samtidigt uppbära både förtids-&lt;br&gt;pension och ålderspension från folkpensioneringen och — till följd av den&lt;br&gt;föreslagna hänvisningen i 13 kap. 1 § tredje stycket — försäkringen för&lt;br&gt;tilläggspension. Denna möjlighet begränsas på så sätt att endast halv&lt;br&gt;förtidspension kan utgå i förening med halv ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringarna i paragraferna görs rehabiliteringspenningen ATP-&lt;br&gt;grundande i samma omfattning som sjukpenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke regleras försäkringskassans möjlighet att i vissa&lt;br&gt;fall tillerkänna en försäkrad förtidspension utan föregående ansökan, s. k.&lt;br&gt;16:1-prövning. Genom det föreslagna tillägget i andra stycket får försäk-&lt;br&gt;ringskassan också besluta om förtidspension om rehabiliteringspenning&lt;br&gt;utges och nedsättningen av den försäkrades arbetsförmåga inte kan undan-&lt;br&gt;röjas genom rehabiliteringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i femte stycket ger stöd för att rätten att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om kostnadsersättningar av regeringen kan överlåtas på riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket. Bestämmelsen har sin motsvarighet i det föreslagna femte stycket i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som gäller i fråga om annan ersättning enligt lagen&lt;br&gt;skall rehabiliteringsersättning och annan ersättning enligt 22 kap. kunna&lt;br&gt;dras in eller sättas ned i de fall som är uppräknade i första stycket. Genom&lt;br&gt;ändringen i andra stycket omfattas också rehabiliteringsersättning av den&lt;br&gt;sanktionsregel som är avsedd för fall av vägran att underkasta sig sådan&lt;br&gt;rehabilitering som nämns i nya 22 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär att omprövning av beslut om rätt till&lt;br&gt;rehabiliteringsersättning samt indragning och nedsättning av sådan ersätt-&lt;br&gt;ning skall göras av socialförsäkringsnämnd. Detta överensstämmer med&lt;br&gt;vad som gäller beträffande sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En komplettering av lagteknisk natur har gjorts som följd av att en ny&lt;br&gt;paragraf, 2 kap. 12 b §, införts genom lagändring i annat ärende&lt;br&gt;(SFS 1990:1466).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya kapitlets inledande paragraf anger vem som omfattas av rehabili-&lt;br&gt;tering och rätten till rehabiliteringsersättning enligt lagen. En hos allmän&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringskassa inskriven försäkrad skall ha rätt till rehabiliteringsersätt- Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;ning enligt bestämmelserna i kapitlet oavsett om han är anställd, om han&lt;br&gt;är uppdragstagare eller egen företagare eller om han inte har något arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger en definition av vad som avses med rehabilitering i sjukför-&lt;br&gt;säkringsrättslig mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att nå målet för rehabiliteringen, kan bestå av förändringar&lt;br&gt;av den försäkrades arbetsförhållanden, t. ex. ändring i arbetstidens förlägg-&lt;br&gt;ning, ändrad arbetsorganisation, arbetsträning eller omskolning. Det är&lt;br&gt;viktigt att en gräns dras mellan å ena sidan en rehabiliteringsåtgärd enligt&lt;br&gt;AFL och å andra sidan någon annan åtgärd som ligger inom ramen för&lt;br&gt;arbetsgivarens allmänna skyldigheter när det gäller arbetsmiljön och an-&lt;br&gt;passningsverksamheten och som regleras i bl. a. arbetsmiljölagen och lagen&lt;br&gt;om vissa anställningsfrämjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen betonas att det är individen som står i centrum i rehabilite-&lt;br&gt;ringsprocessen. Det är varje individs särskilda förutsättningar och behov&lt;br&gt;som skall styra hans rehabilitering. Det är därför naturligt att rehabilite-&lt;br&gt;ringsåtgärderna skall planeras i samråd med honom. I sjukförsäkrings-&lt;br&gt;rättslig mening avses med rehabilitering framför allt att en försäkrad i&lt;br&gt;yrkesverksam ålder får hjälp att återvinna sin arbetsförmåga och bereds&lt;br&gt;möjlighet att genom förvärvsarbete försörja sig själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i paragrafens första stycke blir arbetsgivaren skyldig&lt;br&gt;att svara för att den försäkrades rehabiliteringsbehov klarläggs. Arbetsgi-&lt;br&gt;varen får också ett ansvar för att en effektiv rehabilitering kommer till&lt;br&gt;stånd när det visar sig att det finns ett sådant behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett inslag i arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet får han också&lt;br&gt;ansvaret för att det i vissa situationer genomförs en rehabiliteringsutred-&lt;br&gt;ning. Har arbetsgivaren tillgång till företagshälsovård, kan denna utföra&lt;br&gt;utredningen. I andra fall kan det vara en arbetsledare, personalman eller&lt;br&gt;annan inom eller utom företaget som gör utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke anges i vilka fall en rehabiliteringsutredning&lt;br&gt;skall genomföras. Om det inte framstår som obehövligt skall en utredning&lt;br&gt;göras när den försäkrade har varit frånvarande — helt eller delvis — från&lt;br&gt;sitt arbete under en sjukperiod på fyra veckor, när arbetet ofta har avbru-&lt;br&gt;tits av kortare sjukperioder eller när den försäkrade begär att en utredning&lt;br&gt;skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen kan i vissa fall vara av mycket enkel beskaffenhet medan&lt;br&gt;den i andra fall kan bli mer omfattande, allt beroende på förhållandena i&lt;br&gt;det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall blir en rehabiliteringsutredning obehövlig. Ett exempel på&lt;br&gt;detta är att det för arbetsåtergång inte krävs några särskilda åtgärder på&lt;br&gt;arbetsplatsen. Någon utredning behövs inte heller när det klart framgår att&lt;br&gt;de åtgärder som skall vidtas i rehabiliteringssyfte ryms inom arbetsgiva-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rens grundläggande skyldigheter enligt t. ex. arbetsmiljölagen. Exempel på Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;när en utredning bör komma till stånd är när rehabiliteringsbehoven är&lt;br&gt;oklara eller när det kan förmodas att det kan komma att krävas en rehabili-&lt;br&gt;teringsåtgärd, vid vilken ersättning skall utges från socialförsäkringen,&lt;br&gt;eller när andra än parterna på arbetsplatsen är bäst lämpade att handha&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning for att arbetet med rehabilitering skall kunna ske&lt;br&gt;snabbt och leda till ett gott resultat är att det på varje arbetsställe finns en&lt;br&gt;beredskap för rehabiliteringsinsatser. Denna fråga behandlas i de av che-&lt;br&gt;fen för arbetsmarknadsdepartementet senare denna dag framlagda försla-&lt;br&gt;gen till ändringar i brottsbalken och arbetsmiljölagen, se avsnitt 3.4 i&lt;br&gt;propositionen samt förslaget om ny 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen och speci-&lt;br&gt;almotiveringen till nämnda paragraf. I det sistnämnda förslaget slås fast&lt;br&gt;att arbetsgivaren skall se till att det finns en på lämpligt sätt organiserad&lt;br&gt;arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på arbetsstället för full-&lt;br&gt;görande av de uppgifter som enligt arbetsmiljölagen och enligt 22 kap.&lt;br&gt;AFL vilar på honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar som arbetsgivaren har för att en rehabiliteringsutredning&lt;br&gt;görs innebär också att en sådan utredning bör vara avslutad inom en viss&lt;br&gt;tid. I tredje stycket har därför införts en bestämmelse om att rehabilite-&lt;br&gt;ringsutredningar som direkt föranleds av långa sjukperioder skall tillställas&lt;br&gt;försäkringskassan inom åtta veckor från den dag då sjukdomsfallet anmäl-&lt;br&gt;des. När det gäller fall då den anställdes arbete ofta har avbrutits på grund&lt;br&gt;av sjukdom skall begynnelsetidpunkten för beräkningen vara den dag då&lt;br&gt;sjukanmälan gjordes i den sjukdomsperiod som närmast föregick rehabili-&lt;br&gt;teringsutredningen. Som utgångspunkt för vad som bör räknas som ofta&lt;br&gt;förekommande avbrott i arbetet kan anges frånvaro vid i vart fall sex&lt;br&gt;tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om en rehabiliteringsutredning&lt;br&gt;föranleds av en begäran av den anställde skall den lämnas till försäkrings-&lt;br&gt;kassan inom åtta veckor från den dag då en sådan begäran framställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utredningen inte kan slutföras och ges in inom angiven tid skall&lt;br&gt;detta anmälas till försäkringskassan före fristens utgång. Uppgift skall i så&lt;br&gt;fall lämnas om skälen till att utredningen inte kunnat färdigställas i tid och&lt;br&gt;om beräknad tidpunkt för dess slutförande. Försäkringskassan skall alltid&lt;br&gt;tillställas arbetsgivarens rehabiliteringsutredning, även om utredningen&lt;br&gt;skulle leda fram till att rehabiliteringsersättning inte är aktuell, eftersom&lt;br&gt;det är försäkringskassan som har tillsyns- och samordningsansvaret i arbe-&lt;br&gt;tet med rehabiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall genomföras i samråd med den försäkrades arbetsta-&lt;br&gt;garorganisation under förutsättning att den försäkrade medger det. Den&lt;br&gt;försäkrades medgivande betingas av kravet på hans rätt till integritet. Den&lt;br&gt;försäkrades arbetsgivare och arbetstagarorganisation bör gemensamt kun-&lt;br&gt;na finna lämpliga former för samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall i vissa fall ta över ansvaret för utredningen.&lt;br&gt;Detta kan bli aktuellt t. ex. när det är fråga om en liten arbetsplats, när&lt;br&gt;arbetsgivaren saknar kompetens eller resurser för ändamålet eller därmed&lt;br&gt;jämförbara situationer. Övertagande kan också bli aktuellt i sådana situa-&lt;br&gt;tioner där arbetsgivaren av någon anledning inte, trots påpekanden, gör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon utredning eller där en utredning försvåras på grund av förhållandet Prop. 1990/91:141&lt;br&gt;mellan arbetsgivare och arbetstagare. Genom bestämmelsen i paragrafens&lt;br&gt;sista stycke får försäkringskassan en skyldighet att se till att en utredning&lt;br&gt;kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare nämnda förslaget från chefen för arbetsmarknadsdeparte-&lt;br&gt;mentet föreslås en ändring i 7 kap. 13 § arbetsmiljölagen som avser sekre-&lt;br&gt;tess för dem i arbetsgivarens verksamhet som deltar i arbetsanpassnings-&lt;br&gt;och rehabiliteringsarbetet. Något behov att därutöver infora ytterligare&lt;br&gt;sekretessbestämmelser i AFL anses inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kan förutsättas ha den bästa kännedomen om behovet av rehabi-&lt;br&gt;literingsåtgärder är den försäkrade själv. Det är därför naturligt att han får&lt;br&gt;ett ansvar för att medverka i utredningen och lämna den information som&lt;br&gt;behövs för tillämpningen av lagen. Det får naturligtvis inte medföra att&lt;br&gt;den personliga integriteten åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilka åtgärder som sätts in eller kvaliteten på dem, är de tämli-&lt;br&gt;gen verkningslösa utan den försäkrades aktiva medverkan. Han åläggs&lt;br&gt;därför genom paragrafen en skyldighet att efter bästa förmåga medverka i&lt;br&gt;rehabiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade utan giltig orsak vägrar att lämna information som&lt;br&gt;behövs för att rehabiliteringsbehovet skall kunna klarläggas eller vägrar att&lt;br&gt;delta i en rehabiliteringsåtgärd, kan bestämmelserna om förvägrad rehabi-&lt;br&gt;literingsersättning eller nedsättning eller indragning av rehabiliteringser-&lt;br&gt;sättning i 16 § och 20 kap. 3 § bli tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen fastslås försäkringskassans ansvar för samordning och tillsyn&lt;br&gt;av insatser för rehabilitering. Kassan åläggs också ett generellt ansvar att se&lt;br&gt;till att den försäkrades rehabiliteringsbehov klarläggs och att de åtgärder&lt;br&gt;vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Detta innebär bl. a. att&lt;br&gt;försäkringskassan, under hänsynstagande även till andra rehabiliterings-&lt;br&gt;ansvarigas åligganden, vid behov skall se till att erforderliga utredningar&lt;br&gt;och undersökningar görs. Kassan får här hjälp bl. a. av de signaler som kan&lt;br&gt;finnas i utlåtanden om den försäkrades arbetsoförmåga. Det är av vikt att&lt;br&gt;kassan i varje sjukärende uppmärksammar frågan om en eventuell rehabi-&lt;br&gt;litering. När ett rehabiliteringsbehov har klarlagts, skall kassan verka för&lt;br&gt;att de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering snarast vidtas.&lt;br&gt;Bestämmelserna motsvarar försäkringskassans nuvarande ansvar för reha-&lt;br&gt;bilitering enligt 2 kap. 11 § och 3 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans administrativa samordningsfunktion kommer till&lt;br&gt;uttryck bl. a. genom att olika utredningar samlas på försäkringskassan som&lt;br&gt;skall ta initiativ till och följa upp olika åtgärder under rehabiliteringspro-&lt;br&gt;cessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan skall i arbetet med rehabiliteringen samarbeta med arbetsgivare,&lt;br&gt;arbetstagarorganisationer, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, arbets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsmyndigheter och andra myndigheter som kan ha beröring med Prop. 1990/91:141&lt;br&gt;ett ärende. För att den försäkrades personliga integritet inte skall kränkas,&lt;br&gt;förutsätter detta emellertid att den försäkrade gett sitt medgivande till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta medför att försäkringskassan redan i ett inledningsskede bör skaffa&lt;br&gt;den försäkrades medgivande härtill. Kassan bör även vara uppmärksam&lt;br&gt;på att viss information om den försäkrade kan vara sekretessbelagd. I&lt;br&gt;förekommande fall bör kassan därför diskutera med den försäkrade om&lt;br&gt;samtycke kan lämnas till att informationen får användas i samarbete med&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sista stycket får försäkringskassan skyldighet att se till att rehabi-&lt;br&gt;literingsinsatserna påbörjas så snart det av medicinska och andra skäl är&lt;br&gt;möjligt. Det krävs alltså att försäkringskassan kontinuerligt följer rehabili-&lt;br&gt;teringsärendena för att undvika att någon hamnar utanför verksamheten&lt;br&gt;och att ingenting görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att kassornas arbete med rehabilitering självfallet&lt;br&gt;gäller alla olika åtgärder som är lämpliga i rehabiliteringssyfte i långa&lt;br&gt;sjukdomsfall, således inte enbart sådana arbetslivsinriktade åtgärder som&lt;br&gt;sägs i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstateras det på grundval av en rehabiliteringsutredning att den försäk-&lt;br&gt;rade är i behov av en rehabiliteringsåtgärd som medför att ersättning enligt&lt;br&gt;detta kapitel kan komma att utges, skall försäkringskassan enligt första&lt;br&gt;stycket i förevarande paragraf upprätta en rehabiliteringsplan. 1 dessa fall&lt;br&gt;visar ju utredningen också vilken rehabiliteringsåtgärd som kan komma i&lt;br&gt;fråga. Vid upprättandet av planen kan försäkringskassan behöva medver-&lt;br&gt;kan av — förutom arbetsgivaren — företagshälsovården eller hälso- och&lt;br&gt;sjukvården i övrigt, socialtjänsten eller arbetsmarknadsmyndigheterna,&lt;br&gt;som inom ramen för respektive regelverk får anses ha ett rehabiliterings-&lt;br&gt;ansvar. Planen skall såvitt möjligt upprättas i samråd med den försäkrade.&lt;br&gt;Den försäkrades arbetsgivare förutsätts medverka till att planen upprättas&lt;br&gt;i den mån det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsplanen skall ange vilka rehabiliteringsåtgärder som kan&lt;br&gt;komma i fråga och vem som har ansvaret för dem, en tidsplan och&lt;br&gt;uppgifter i övrigt som kan behövas för att genomföra rehabiliteringen samt&lt;br&gt;den beräknade kostnaden för ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans ansvar upphör inte i och med att planen har upprät-&lt;br&gt;tats. I sista stycket i paragrafen anges att försäkringskassan fortlöpande&lt;br&gt;skall följa arbetet med rehabiliteringen och se till att planen följs och — i&lt;br&gt;förekommande fall — se till att planen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar den försäkrades rätt till rehabiliteringsersättning.&lt;br&gt;Rehabiliteringsersättning utges under aktiv rehabiliteringstid. Under den-&lt;br&gt;na tid utgår inte sjukpenning. Rehabiliteringsersättning utges sedan under&lt;br&gt;hela den tid som den försäkrade deltar i en rehabiliteringsåtgärd. Detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär bl. a. att rehabiliteringsersättningen upphör om den försäkrade gör Prop. 1990/91:141&lt;br&gt;uppehåll i rehabiliteringen. Om avbrottet beror på sjukdom ersätts rehabi-&lt;br&gt;literingsersättningen av sjukpenning, om rätt till sådan föreligger enligt 3&lt;br&gt;kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundförutsättningen för rätt till rehabiliteringsersättning är att den&lt;br&gt;försäkrade har en sjukdom som sätter ned hans arbetsförmåga med minst&lt;br&gt;en fjärdedel. Arbetsförmågan skall under tiden för rehabiliteringsåtgärden&lt;br&gt;anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är förhindrad&lt;br&gt;att förvärvsarbeta (se 9 § andra stycket). Detta innebär att rehabiliterings-&lt;br&gt;ersättning även kan utgå för vissa sjukdomsförebyggande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rätt till rehabiliteringsersättning skall inträda krävs det att den&lt;br&gt;försäkrade deltar i en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd. Att åtgärden&lt;br&gt;skall vara arbetslivsinriktad innebär att den skall behövas för att den&lt;br&gt;försäkrade skall kunna få eller behålla ett arbete. Åtgärden skall vara sådan&lt;br&gt;till sin karaktär att den förutsätter att den försäkrade är personligen&lt;br&gt;verksam och engagerad i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsåtgärden skall syfta till att förkorta en sjukdomstid, helt&lt;br&gt;eller delvis förebygga att sjukdomen leder till nedsatt arbetsförmåga eller&lt;br&gt;att helt eller delvis häva en befintlig nedsättning av arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen fordras att den försäkrade ansöker om rehabiliterings-&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsersättningen består av en del som skall kompensera in-&lt;br&gt;komstbortfallet, rehabiliteringspenning, och en del som är en kostnadser-&lt;br&gt;sättning, särskilt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2, bör den tid för&lt;br&gt;vilken rehabiliteringsersättning utges, som regel omfatta högst ett år. Om&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligger, t. ex. om en rehabilitering beräknas vara avslu-&lt;br&gt;tad inom kort och då förväntas leda till ett arbete bör denna gräns natur-&lt;br&gt;ligtvis kunna överskridas. En bestämmelse av denna innebörd har efter&lt;br&gt;lagrådsgranskningen införts i fjärde stycket. Föreskriften i fjärde stycket&lt;br&gt;sista meningen innebär att rätten till rehabiliteringsersättning upphör se-&lt;br&gt;nast vid utgången av månaden före den då den försäkrade fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissen har tillfogats ett nytt sista stycke med&lt;br&gt;ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer att meddela föreskrifter om rehabiliteringsersättning under&lt;br&gt;utbildning. Frågan har behandlats i avsnitt 3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringspenningen skall ersätta den inkomstförlust som den försäk-&lt;br&gt;rade gör genom att delta i rehabiliteringsåtgärden. Taket för kompensa-&lt;br&gt;tionen är 100 procent av den försäkrades fastställda sjukpenninggrundan-&lt;br&gt;de inkomst. Om en försäkrad som har beviljats förtidspension skulle&lt;br&gt;påbörja någon form av rehabilitering för att pröva möjligheten att återgå i&lt;br&gt;arbete, är det rimligt att han får behålla den ekonomiska standard som han&lt;br&gt;genom socialförsäkringen har som förtidspensionär. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som uppbär sjukbidrag. I paragrafen har därför intagits en bestämmelse&lt;br&gt;som anger att rehabiliteringspenningen fastställs till lägst det belopp, räk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nat per dag, som motsvarar hans förmåner i form av pension eller sjukbi- Prop. 1990/91: 141&lt;br&gt;drag jämte pensionstillskott och kommunalt bostadstillägg till folkpen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen (avsnitt 3.5) redovisas hur det särskilda&lt;br&gt;bidraget skall utformas. Det särskilda bidraget avser att täcka den försäk-&lt;br&gt;rades kostnader i samband med rehabiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrade åläggs genom denna paragraf en skyldighet att snarast och&lt;br&gt;senast inom två veckor anmäla sådana ändringar i sina förhållanden som&lt;br&gt;kan vara av betydelse för rätten till rehabiliteringsersättning och ersätt-&lt;br&gt;ningens storlek. Om skyldigheten åsidosätts kan sanktionsbestämmelserna&lt;br&gt;i 16 § bli tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningen i förevarande paragraf till 3 kap. 16 § första-femte&lt;br&gt;styckena blir det möjligt att låta det s. k. arbetsgivarinträdet omfatta också&lt;br&gt;rehabiliteringspenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar rätten till rehabiliteringsersättning vid tillfälligt av-&lt;br&gt;brott i rehabiliteringen, och innehåller sålunda undantag från huvudregeln&lt;br&gt;att rehabiliteringsersättning skall utgå endast under själva deltagandeti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om minskning av rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ning vid sjukhusvård och vistelse vid vissa andra vårdinrättningar. Detta&lt;br&gt;motsvarar vad som gäller för sjukpenning enligt 3 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;och 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar samordningen mellan rehabiliteringspenningen och&lt;br&gt;andra socialförsäkringsförmåner. Om rehabiliteringspenning utges för del&lt;br&gt;av dag skall samordningen avse den del för vilken rehabiliteringspenning-&lt;br&gt;en utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges sanktionsmöjligheter i form av indragning och nedsätt-&lt;br&gt;ning av rehabiliteringsersättning när den försäkrade försvårar utredningen&lt;br&gt;av rehabiliteringsbehovet och rätten till ersättning eller underlåter att&lt;br&gt;meddela försäkringskassan sådan ändring av förhållanden som har bety-&lt;br&gt;delse för rätten till eller storleken av rehabiliteringsersättningen. Föreskrif-&lt;br&gt;terna har sin förebild i reglerna om sjukpenning i 3 kap. 17 §. Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av när en påföljd enligt paragrafen kan komma ifråga kan ledning&lt;br&gt;hämtas från vad som i proposition 1985/86:38 om vissa socialförsäkrings-&lt;br&gt;frågor har anförts om tillämpningen av reglerna för indragning och ned-&lt;br&gt;sättning av sjuk- och föräldrapenning (prop. sid 8 fl). I 20 kap. 3 § finns&lt;br&gt;allmänna sanktionsregler som gäller ersättningar enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller föreskrifter om vilken försäkringskassa som är behö-&lt;br&gt;rig att pröva ärenden enligt detta kapitel. Det framgår av paragrafens&lt;br&gt;andra mening att den behöriga försäkringskassan kan uppdra åt en annan&lt;br&gt;försäkringskassa att handlägga ärenden enligt kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärenden om försäkring som avser rehabilitering överklagas i den&lt;br&gt;ordning som anges i 20 kap. 11 —13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:156) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar villkoren för rätt till förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att den nuvarande begränsningen, att&lt;br&gt;förtidspension inte kan utges till den som uppbär ålderspension, upphävs.&lt;br&gt;De nya bestämmelserna om begränsningar i detta avseende infors i en ny&lt;br&gt;paragraf, 3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren i första stycket för rätt till tilläggspension i form av förtidspen-&lt;br&gt;sion har ändrats på motsvarande sätt som 7 kap. 1 § första stycket beträf-&lt;br&gt;fande rätten till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningen i tredje stycket till 7kap. 3a § kommer den där&lt;br&gt;upptagna regeln om möjlighet att kombinera förtids- och ålderspension&lt;br&gt;från folkpensioneringen att gälla även beträffande pension från försäkring-&lt;br&gt;en för tilläggspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i lagrummet innebär att ersättning för närståendevård skall&lt;br&gt;minskas med för samma tid utgående rehabiliteringspenning på samma&lt;br&gt;sätt som gäller för vissa andra i paragrafen angivna socialförsäkringsför-&lt;br&gt;måner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i lagrummet innebär att smittbärarpenning skall minskas med&lt;br&gt;för samma tid utgående rehabiliteringspenning på samma sätt som gäller&lt;br&gt;för vissa andra i paragrafen angivna socialförsäkringsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1469) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen och tillägget i denna paragraf är en följd av förslagen att&lt;br&gt;upphäva 2 kap. 11 § och i stället reglera rehabiliteringsåtgärder i 22 kap. 5&lt;br&gt;och 6 §§ AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rehabiliteringspenning inte skall medföra extra kostnader i form av&lt;br&gt;sociala avgifter, i de fall rehabiliteringspenningen vid s. k. arbetsgivarin-&lt;br&gt;träde utges till en arbetsgivare, föreslås en komplettering i detta lagrum.&lt;br&gt;Den innebär att det vid bestämmande av avgiftsunderlaget för arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter skall bortses från vad arbetsgivaren har utgett i ersättning till&lt;br&gt;arbetstagare vid sjukdom, till den del ersättningen motsvarar rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning som arbetsgivaren får uppbära till följd av arbetsgivarinträ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås ändrad också i prop. 1990/91:159 om särskild in-&lt;br&gt;komstskatt för utomlands bosatta artister m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.7 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 22 § och 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringarna hänförs rehabiliteringspenningen till skattepliktig in-&lt;br&gt;täkt av näringsverksamhet respektive skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen, som inte togs upp i lagrådsremissen, föranleds av de regler om&lt;br&gt;rehabiliteringsersättning som tas in i det nya 22 kap. i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i denna paragraf är föranledd av att reglerna om rehabilitering i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AFL föreslås flyttade till ett nytt kapitel, 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:156) om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:1469) om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del&lt;br&gt;av vad jag har anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ansvarsfördelningen mellan försäkringskassan och övriga rehabilite-&lt;br&gt;ringsansvariga (avsnitt 2.8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. arbetslöshetsersättning (avsnitt 3.7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. orsaksrekvisitet för sjukpenning (avsnitt 4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. ekonomiska styrmedel (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Beslut&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för&lt;br&gt;de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen i lagrådsremissen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 11 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 3 kap. 7, 8, 9, 13 och 15 §§, 7 kap. 3 §, 11 kap. 2 och&lt;br&gt;3 §§, 16 kap. 1 § samt 20 kap. 3 och 10 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 2 kap. 14 §, 3 kap.&lt;br&gt;7 b § och 7 kap. 3 a §, en ny avdelning, åttonde avdelningen, och ett nytt&lt;br&gt;kapitel, 22 kap., samt närmast före 22 kap. nya rubriker av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringen be-&lt;br&gt;står av sjukförsäkring, folkpensio-&lt;br&gt;nering och försäkring för tilläggs-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den allmänna försäkringen&lt;br&gt;äro anslutna frivillig sjukpenning-&lt;br&gt;försäkring och frivillig pensionsför-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringen be-&lt;br&gt;står av sjukförsäkring, folkpensio-&lt;br&gt;nering och försäkring för tilläggs-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sjukförsäkringen hör frågor&lt;br&gt;om rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den allmänna försäkringen&lt;br&gt;är anslutna frivillig sjukpenningför-&lt;br&gt;säkring och frivillig pensionsför-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning i form av bidrag till&lt;br&gt;arbetshjälpmedel som behövs som&lt;br&gt;ett led i rehabilitering av förvärvsar-&lt;br&gt;betande försäkrad utges enligt före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades&lt;br&gt;arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med sjukdom jämställs ett tillstånd&lt;br&gt;av nedsatt arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning&lt;br&gt;utgetts och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar den försäkrade arbetsför-&lt;br&gt;måga utges hel sjukpenning. Om ar-&lt;br&gt;betsförmågan inte saknas helt men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar den försäkrade arbetsför-&lt;br&gt;måga utges hel sjukpenning. Om ar-&lt;br&gt;betsförmågan inte saknas helt men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 2 kap. 11 § 1990:1407.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är nedsatt med minst tre fjärde-&lt;br&gt;delar utges tre fjärdedels sjukpen-&lt;br&gt;ning. Är arbetsförmågan nedsatt i&lt;br&gt;mindre grad men med minst hälf-&lt;br&gt;ten utges halv sjukpenning. I annat&lt;br&gt;fall utges en fjärdedels sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;är nedsatt med minst tre fjärde-&lt;br&gt;delar utges tre fjärdedels sjukpen-&lt;br&gt;ning. Är arbetsförmågan nedsatt i&lt;br&gt;mindre grad men med minst hälf-&lt;br&gt;ten utges halv sjukpenning. I annat&lt;br&gt;fall utges en fjärdedels sjukpenning.&lt;br&gt;En fjärdedels sjukpenning får dock&lt;br&gt;under samma sjukperiod utges för&lt;br&gt;högst 365 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan får när det finns skäl till det kräva att läkarintyg ges&lt;br&gt;in för att styrka nedsättning av arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en sjukperiod har pågått fyra&lt;br&gt;veckor skall den försäkrade ge in ett&lt;br&gt;läkarutlåtande till försäkringskas-&lt;br&gt;san, om kassan begär det. Ett så-&lt;br&gt;dant läkarutlåtande skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om behovet av rehabilite-&lt;br&gt;ring, pågående och planerad be-&lt;br&gt;handling eller rehabiliteringsåtgärd&lt;br&gt;samt, om möjligt, beräknad återstå-&lt;br&gt;ende sjukdomstid med nedsatt ar-&lt;br&gt;betsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utgifter för läkarundersök-&lt;br&gt;ning och utlåtande som föranleds av&lt;br&gt;en utredning enligt fjärde stycket&lt;br&gt;lämnas ersättning i enlighet med&lt;br&gt;vad regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning enligt 7§ utges även&lt;br&gt;när den försäkrade går miste om&lt;br&gt;förvärvsinkomst i samband med att&lt;br&gt;han genomgår en behandling som&lt;br&gt;syftar till att förebygga sjukdom och&lt;br&gt;nedsättning av arbetsförmågan.&lt;br&gt;Som villkor gäller att behandlingen&lt;br&gt;har ordinerats av läkare och ingår i&lt;br&gt;en av försäkringskassan godkänd&lt;br&gt;behandlingsplan. Vidare förutsätts&lt;br&gt;att den försäkrade för behandlingen&lt;br&gt;behöver avstå från förvärvsarbete&lt;br&gt;minst två timmar under en dag och&lt;br&gt;därvid går miste om minst en fjärde-&lt;br&gt;del av sin dagsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande huruvida full-&lt;br&gt;ständig nedsättning av arbetsförmå-&lt;br&gt;gan föreligger skall, om sjukdomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om arbets-&lt;br&gt;förmågan är fullständigt nedsatt&lt;br&gt;skall, om sjukdomen kan antas vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan antas vara kortvarig, särskilt&lt;br&gt;beaktas huruvida den försäkrade på&lt;br&gt;grund av sjukdomen är ur stånd att&lt;br&gt;utföra sitt vanliga eller därmed&lt;br&gt;jämförligt arbete. Om den försäkra-&lt;br&gt;de på grund av sjukdomen behöver&lt;br&gt;avstå från förvärvsarbete under&lt;br&gt;minst hälften av sin normala ar-&lt;br&gt;betstid en viss dag, skall hans ar-&lt;br&gt;betsförmåga anses nedsatt i minst&lt;br&gt;motsvarande mån den dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År den försäkrade föremål för åt-&lt;br&gt;gärd av beskaffenhet, som angives i&lt;br&gt;2 kap. 11 §, skall arbetsförmågan&lt;br&gt;anses nedsatt i den mån den försäk-&lt;br&gt;rade på grund av åtgärden är hind-&lt;br&gt;rad att utföra förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kortvarig, särskilt beaktas om den&lt;br&gt;försäkrade på grund av sjukdomen&lt;br&gt;är ur stånd att utföra sitt vanliga&lt;br&gt;eller därmed jämförligt arbete. Om&lt;br&gt;den försäkrade på grund av sjukdo-&lt;br&gt;men behöver avstå från förvärvsar-&lt;br&gt;bete under minst en fjärdedel av sin&lt;br&gt;normala arbetstid en viss dag, skall&lt;br&gt;hans arbetsförmåga anses nedsatt i&lt;br&gt;minst motsvarande mån den da-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukdomen kan antas bli&lt;br&gt;långvarig eller den försäkrade be-&lt;br&gt;döms inte kunna återgå till sitt arbe-&lt;br&gt;te, skall försäkringskassan undersö-&lt;br&gt;ka om den försäkrade efter sådan&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärd, som avses i&lt;br&gt;22 kap. 7 §, kan försörja sig själv om&lt;br&gt;arbetsförhållandena ändras eller om&lt;br&gt;annat lämpligt arbete erhålls. Där-&lt;br&gt;vid skall beaktas vad som rimligen&lt;br&gt;kan begäras av honom med hänsyn&lt;br&gt;till sjukdomen, hans utbildning och&lt;br&gt;tidigare verksamhet samt ålder, bo-&lt;br&gt;sättningsförhållanden och andra så-&lt;br&gt;dana omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade uppbär förtidspension eller särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades rätt till&lt;br&gt;sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende från&lt;br&gt;den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig inkomst&lt;br&gt;genom arbete som ligger till grund for utgående pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd&lt;br&gt;lider av sjukdom som avses i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om havande-&lt;br&gt;skap har satt ned hennes förmåga att utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbe-&lt;br&gt;te med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre&lt;br&gt;ansträngande arbete enligt bestämmelserna i 12 § lagen (1978:410) om rätt&lt;br&gt;till ledighet för vård av barn, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna har även rätt till&lt;br&gt;havandeskapspenning om hon inte&lt;br&gt;får sysselsättas i sitt förvärvsarbete&lt;br&gt;på grund av en föreskrift om förbud&lt;br&gt;mot arbete under havandeskap,&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;3kap. 16 § arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160), och hon inte kan om-&lt;br&gt;placeras till annat arbete enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 § lagen om rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna har även rätt till&lt;br&gt;havandeskapspenning om hon inte&lt;br&gt;får sysselsättas i sitt förvärvsarbete&lt;br&gt;på grund av en föreskrift om förbud&lt;br&gt;mot arbete under havandeskap,&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;4kap. 7§ arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160), och hon inte kan om-&lt;br&gt;placeras till annat arbete enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 § lagen om rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ledighet for vård av barn, m. m. till ledighet för vård av barn, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning utges i fall som avses i första stycket för varje dag&lt;br&gt;som nedsättningen består, dock tidigast från och med den sextionde dagen&lt;br&gt;före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, och i fall som avses i&lt;br&gt;andra stycket för varje dag som förbudet gäller. Havandeskapspenning&lt;br&gt;utges längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för&lt;br&gt;barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning utges med belopp som motsvarar kvinnans sjuk-&lt;br&gt;penning enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förmåner enligt detta kapitel prövas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa hos vilken den försäkrade är inskriven eller skulle ha varit&lt;br&gt;inskriven, om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 §. Denna försäkrings-&lt;br&gt;kassa får dock uppdra åt en annan försäkringskassa att pröva sådana frågor&lt;br&gt;med undantag av frågor som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 11 och&lt;br&gt;13 §§ tillämpas även i fråga om&lt;br&gt;sjukpenning. Vid tillämpning av 2&lt;br&gt;kap. 13 § andra stycket skall hänsyn&lt;br&gt;inte tas till särskild sjukpenning en-&lt;br&gt;ligt lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 13 § till-&lt;br&gt;lämpas även i fråga om sjukpen-&lt;br&gt;ning. Vid tillämpning av 2 kap.&lt;br&gt;13 § andra stycket skall hänsyn inte&lt;br&gt;tas till särskild sjukpenning enligt&lt;br&gt;lagen (1977:265) om statligt per-&lt;br&gt;sonskadeskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3, 5 och 8 §§ i fråga om förtidspension tillämpas även&lt;br&gt;där den försäkrade skulle ha erhållit sådan pension, om han varit svensk&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försäkrad, utan att be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket är tillämpliga, efter ingång-&lt;br&gt;en av den månad då han uppnådde&lt;br&gt;sextiofem års ålder, erhållit sjuk-&lt;br&gt;penning under etthundraåttio da-&lt;br&gt;gar, får den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassan besluta att sjukpenning inte&lt;br&gt;längre skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försäkrad, utan att be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. 3 § är&lt;br&gt;tillämpliga, efter ingången av den&lt;br&gt;månad då han uppnådde sextiofem&lt;br&gt;års ålder, erhållit sjukpenning un-&lt;br&gt;der etthundraåttio dagar, får den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan besluta&lt;br&gt;att sjukpenning inte längre skall&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utgår ej för tid då den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår mili-&lt;br&gt;tär grundutbildning för kvinnor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § sagda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) i annat fall än under b) eller c) sagts av annan orsak än sjukdom tagits&lt;br&gt;om hand på det allmännas bekostnad;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vistas utomlands i annat fall än&lt;br&gt;då den försäkrade insjuknar medan&lt;br&gt;han utför arbete som ett led i en här&lt;br&gt;i riket bedriven verksamhet eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vistas utomlands i annat fall än&lt;br&gt;då den försäkrade insjuknar medan&lt;br&gt;han utför arbete som ett led i en här&lt;br&gt;i riket bedriven verksamhet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:1064.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:56.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sjöman anställd på svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg eller under sjukdom&lt;br&gt;eller i fall som avses i 8§ andra&lt;br&gt;stycket reser till utlandet med för-&lt;br&gt;säkringskassans medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sjöman anställd på svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg eller under sjukdom&lt;br&gt;eller i fall som avses i 7b § reser till&lt;br&gt;utlandet med försäkringskassans&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då en försäkrad bereds vård i ett sådant hem för vård eller&lt;br&gt;boende eller familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) som ger vård&lt;br&gt;och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika, skall sjukpen-&lt;br&gt;ningen på begäran av den som svarar för vårdkostnaderna minskas på det&lt;br&gt;sätt som framgår av 4 § andra stycket. Det belopp som sjukpenningen&lt;br&gt;minskas med skall betalas ut till den på vars begäran minskningen har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket utgår sjukpenning till försäkrad som avses&lt;br&gt;under c) vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas utom anstalt&lt;br&gt;och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande i vad mån ar-&lt;br&gt;betsförmågan är nedsatt skall beak-&lt;br&gt;tas den försäkrades förmåga att vid&lt;br&gt;den nedsättning av prestationsför-&lt;br&gt;mågan, varom är fråga, bereda sig&lt;br&gt;inkomst genom sådant arbete, som&lt;br&gt;motsvarar hans krafter och färdig-&lt;br&gt;heter och som rimligen kan begäras&lt;br&gt;av honom med hänsyn till hans ut-&lt;br&gt;bildning och tidigare verksamhet&lt;br&gt;samt ålder, bosättningsförhållan-&lt;br&gt;den och därmed jämförliga omstän-&lt;br&gt;digheter. Bedömningen skall göras&lt;br&gt;efter samma grunder oavsett arten&lt;br&gt;av den föreliggande nedsättningen&lt;br&gt;av prestationsförmågan. I fråga om&lt;br&gt;äldre försäkrad skall bedömningen&lt;br&gt;främst avse hans förmåga och möj-&lt;br&gt;lighet att bereda sig fortsatt in-&lt;br&gt;komst genom sådant arbete som&lt;br&gt;han tidigare utfört eller genom an-&lt;br&gt;nat för honom tillgängligt lämpligt&lt;br&gt;arbete. Med inkomst av arbete ZzTc-&lt;br&gt;ställes i skälig omfattning värdet av&lt;br&gt;hushållsarbete i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den försäkrade föremål för åt-&lt;br&gt;gärd av beskaffenhet, som angives i&lt;br&gt;2 kap. 11§, skall arbetsförmågan&lt;br&gt;under tiden för åtgärden anses ned-&lt;br&gt;satt i den mån den försäkrade på&lt;br&gt;grund av åtgärden är hindrad att&lt;br&gt;utföra förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande i vad mån ar-&lt;br&gt;betsförmågan är nedsatt skall beak-&lt;br&gt;tas den försäkrades förmåga att vid&lt;br&gt;den nedsättning av prestationsför-&lt;br&gt;mågan, varom är fråga, bereda sig&lt;br&gt;inkomst genom sådant arbete, som&lt;br&gt;motsvarar hans krafter och färdig-&lt;br&gt;heter och som rimligen kan begäras&lt;br&gt;av honom med hänsyn till hans ut-&lt;br&gt;bildning och tidigare verksamhet&lt;br&gt;samt ålder, bosättningsförhållan-&lt;br&gt;den och därmed jämförliga omstän-&lt;br&gt;digheter. Bedömningen skall göras&lt;br&gt;efter samma grunder oavsett arten&lt;br&gt;av den föreliggande nedsättningen&lt;br&gt;av prestationsförmågan. I fråga om&lt;br&gt;försäkrad som fyllt sextio år skall&lt;br&gt;bedömningen främst avse hans för-&lt;br&gt;måga och möjlighet att bereda sig&lt;br&gt;fortsatt inkomst genom sådant ar-&lt;br&gt;bete som han tidigare utfört eller&lt;br&gt;genom annat för honom tillgängligt&lt;br&gt;lämpligt arbete. Med inkomst av&lt;br&gt;arbete likställs i skälig omfattning&lt;br&gt;värdet av hushållsarbete i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den försäkrade föremål för åt-&lt;br&gt;gärd av beskaffenhet, som anges i&lt;br&gt;22 kap. 7 §, skall arbetsförmågan&lt;br&gt;under tiden för åtgärden anses ned-&lt;br&gt;satt i den mån den försäkrade på&lt;br&gt;grund av åtgärden är hindrad att&lt;br&gt;utföra förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som uppbär hel ål-&lt;br&gt;derspension enligt denna lag har&lt;br&gt;inte rätt till förtidspension. Inte hel-&lt;br&gt;ler föreligger rätt till hel förtidspen-&lt;br&gt;sion eller två tredjedelar av hel för-&lt;br&gt;tidspension för en försäkrad som&lt;br&gt;uppbär halv ålderspension enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop.1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i&lt;br&gt;pengar eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått&lt;br&gt;såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnads-&lt;br&gt;ersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär A-skatt. Till sådan inkomst räknas dock inte från&lt;br&gt;en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till&lt;br&gt;1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan&lt;br&gt;ersättning som enligt 1 § första stycket 2 — 6 lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt utgör underlag för nämnda skatt. I fråga om arbete som har&lt;br&gt;utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning enligt denna lag&lt;br&gt;eller lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning som utgår enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av rege-&lt;br&gt;ringens förordnande, i den mån er-&lt;br&gt;sättningen träder i stället för för-&lt;br&gt;säkrads inkomst såsom arbetstaga-&lt;br&gt;re i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande ersättning som utgår&lt;br&gt;enligt annan författning eller på&lt;br&gt;grund av regeringens förordnande,&lt;br&gt;i den mån ersättningen träder i stäl-&lt;br&gt;let för försäkrads inkomst såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild&lt;br&gt;tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant ar-&lt;br&gt;betsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repeti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1990/91:76.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbands-&lt;br&gt;övning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under&lt;br&gt;försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxen-&lt;br&gt;utbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av att en arbetsgi-&lt;br&gt;vare lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-&lt;br&gt;ständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension samt i fråga om ersättning till&lt;br&gt;idrottsutövare från visst slag av ideell förening gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska&lt;br&gt;medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juri-&lt;br&gt;disk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande infly-&lt;br&gt;tande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;br&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i&lt;br&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall&lt;br&gt;anses såsom arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av annat förvärvsarbete avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) inkomst av aktiv näringsverksamhet här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1428.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) sjukpenning enligt denna lag&lt;br&gt;eller lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning som utgår enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av rege-&lt;br&gt;ringens förordnande, i den mån er-&lt;br&gt;sättningen träder i stället för in-&lt;br&gt;komst som ovan nämnts samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande ersättning som utgår&lt;br&gt;enligt annan författning eller på&lt;br&gt;grund av regeringens förordnande,&lt;br&gt;i den mån ersättningen träder i stäl-&lt;br&gt;let för inkomst som ovan nämnts&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928: 370) och som, utan att anställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk juridisk person;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av&lt;br&gt;anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inkomst som avses i första stycket a) eller b) inte uppgått till 1 000&lt;br&gt;kronor för år, tas den inte i beräkning. Ej heller tas sådan ersättning som&lt;br&gt;avses i första stycket c) i beräkning, om ersättningen från den, för vilken&lt;br&gt;arbetet utförts, under året inte uppgått till 1000 kronor. Intäkt som avses i&lt;br&gt;32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller&lt;br&gt;sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid&lt;br&gt;arbetsskada som enligt 2§ första stycket lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt utgör underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som önskar pension skall göra ansökan hos allmän försäkringskassa&lt;br&gt;i enlighet med vad regeringen förordnar. Försäkringskassan skall dock&lt;br&gt;utan ansökan besluta om hel ålderspension till en hos kassan inskriven&lt;br&gt;pensionsberättigad från och med den månad han fyller 65 år, om han inte&lt;br&gt;skriftligen begärt annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter försäkrad sjukpenning&lt;br&gt;eller ersättning för sjukhusvård en-&lt;br&gt;ligt denna lag, må allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa tillerkänna honom för-&lt;br&gt;tidspension utan hinder av att han&lt;br&gt;icke gjort ansökan därom. Detsam-&lt;br&gt;ma skall gälla då försäkrad åtnjuter&lt;br&gt;sjukpenning, ersättning för sjuk-&lt;br&gt;husvård eller livränta enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller motsvarande ersättning&lt;br&gt;som utgår enligt annan författning&lt;br&gt;eller på grund av regeringens för-&lt;br&gt;ordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär en försäkrad sjukpenning&lt;br&gt;eller ersättning för sjukhusvård el-&lt;br&gt;ler rehabiliteringspenning enligt&lt;br&gt;denna lag och kan nedsättningen av&lt;br&gt;den försäkrades arbetsförmåga inte&lt;br&gt;undanröjas genom rehabiliterings-&lt;br&gt;åtgärder, får försäkringskassan till-&lt;br&gt;erkänna honom förtidspension&lt;br&gt;utan hinder av att han inte gjort&lt;br&gt;ansökan därom. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla då en försäkrad uppbär sjuk-&lt;br&gt;penning, ersättning för sjukhusvård&lt;br&gt;eller livränta enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller motsvarande ersättning&lt;br&gt;som utgår enligt annan författning&lt;br&gt;eller på grund av regeringens för-&lt;br&gt;ordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär en försäkrad sjukbidrag eller har handikappersättning eller&lt;br&gt;vårdbidrag tillerkänts honom för begränsad tid, får den tid för vilken&lt;br&gt;förmånen skall utgå förlängas utan att ansökan har gjorts. Motsvarande&lt;br&gt;gäller i fråga om särskild efterlevandepension som tillerkänts en efterle-&lt;br&gt;vande för begränsad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tillerkän-&lt;br&gt;na den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder av att han&lt;br&gt;icke gjort ansökan därom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För kostnader för läkarundersök-&lt;br&gt;ning och läkarutlåtande vid ansö-&lt;br&gt;kan om förtidspension, handikapp-&lt;br&gt;ersättning, vårdbidrag eller särskild&lt;br&gt;efterlevandepension skall ersätt-&lt;br&gt;ning lämnas i enlighet med vad re-&lt;br&gt;geringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnader för läkarundersök-&lt;br&gt;ning och läkarutlåtande vid ansö-&lt;br&gt;kan om förtidspension, handikapp-&lt;br&gt;ersättning, vårdbidrag eller särskild&lt;br&gt;efterlevandepension skall ersätt-&lt;br&gt;ning lämnas i enlighet med vad re-&lt;br&gt;geringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, riksförsäkringverket&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag må&lt;br&gt;indragas eller skäligen nedsättas,&lt;br&gt;om den som är berättigad till ersätt-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag får&lt;br&gt;dras in eller sättas ned, om den som&lt;br&gt;är berättigad till ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) uppsåtligen åsamkat sig sjukdom eller skada, som orsakat den utgift&lt;br&gt;eller nedsättning av arbetsförmågan, för vilken ersättning begäres;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid förövandet av handling, för&lt;br&gt;vilken ansvar genom lagakraftägande dom ådömts honom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vägrar att underkasta sig undersökning av läkare eller att följa läkares&lt;br&gt;föreskrifter eller eljest gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosyn-&lt;br&gt;punkt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande&lt;br&gt;uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar en försäkrad utan giltig&lt;br&gt;anledning att underkasta sig åtgärd&lt;br&gt;av beskaffenhet som avses i 2 kap.&lt;br&gt;77 § får sjukpenning eller förtids-&lt;br&gt;pension helt eller delvis tills vidare&lt;br&gt;förvägras honom, under förutsätt-&lt;br&gt;ning att han erinrats om denna på-&lt;br&gt;följd. Motsvarande skall gälla i frå-&lt;br&gt;ga om särskild efterlevandepen-&lt;br&gt;sion, om den efterlevande utan gil-&lt;br&gt;tig anledning vägrar att följa ett&lt;br&gt;villkor som uppställts med stöd av&lt;br&gt;16 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar en försäkrad utan giltig&lt;br&gt;anledning att underkasta sig åtgärd&lt;br&gt;av beskaffenhet som avses i 22 kap.&lt;br&gt;7 § får sjukpenning, rehabiliterings-&lt;br&gt;ersättning eller förtidspension helt&lt;br&gt;eller delvis tills vidare förvägras ho-&lt;br&gt;nom, under förutsättning att han&lt;br&gt;erinrats om denna påföljd.&lt;br&gt;Motsvarande skall gälla i fråga om&lt;br&gt;särskild efterlevandepension, om&lt;br&gt;den efterlevande utan giltig anled-&lt;br&gt;ning vägrar att följa ett villkor som&lt;br&gt;uppställts med stöd av 16 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa som har fattats av tjänsteman&lt;br&gt;i ärenden om försäkring enligt den-&lt;br&gt;na lag skall omprövas av kassan,&lt;br&gt;om det begärs av en enskild som&lt;br&gt;beslutet angår och beslutet inte har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 10 a §. Om-&lt;br&gt;prövningen skall göras av socialför-&lt;br&gt;säkringsnämnden om beslutet gäl-&lt;br&gt;ler fråga som avses i 2 kap. 12 a §,&lt;br&gt;3 kap. 7 — 9 eller 17 § eller 20 kap. 3&lt;br&gt;eller 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omprövningen får beslutet&lt;br&gt;inte ändras till den enskildes nack-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omprövning begärs av ett be-&lt;br&gt;slut och riksförsäkringsverket över-&lt;br&gt;klagar samma beslut, skall försäk-&lt;br&gt;ringskassan inte ompröva beslutet.&lt;br&gt;Begäran om omprövning skall an-&lt;br&gt;ses som ett överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa som har fattats av tjänsteman&lt;br&gt;i ärenden om försäkring enligt den-&lt;br&gt;na lag skall omprövas av kassan,&lt;br&gt;om det begärs av en enskild som&lt;br&gt;beslutet angår och beslutet inte har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 10 a §. Om-&lt;br&gt;prövningen skall göras av socialför-&lt;br&gt;säkringsnämnden om beslutet gäl-&lt;br&gt;ler fråga som avses i 2 kap. 12 a&lt;br&gt;eller b§, 3 kap. 7 — 9 eller 17 §,&lt;br&gt;20 kap. 3 eller 4 § eller 22 kap. 2—&lt;br&gt;10 eller 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omprövningen får beslutet&lt;br&gt;inte ändras till den enskildes nack-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omprövning begärs av ett be-&lt;br&gt;slut och riksförsäkringsverket över-&lt;br&gt;klagar samma beslut, skall försäk-&lt;br&gt;ringskassan inte ompröva beslutet.&lt;br&gt;Begäran om omprövning skall an-&lt;br&gt;ses som ett överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅTTONDE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rehabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. Om rehabilitering och rehabiliteringsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En försäkrad som är inskriven hos allmän försäkringskassa har möj-&lt;br&gt;ligheter till rehabilitering och rätt till rehabiliteringsersättning enligt vad&lt;br&gt;som anges i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Rehabilitering enligt denna lag syftar till att återge den som har&lt;br&gt;drabbats av sjukdom sin arbetsförmåga och förutsättningar att försörja sig&lt;br&gt;själv genom förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsåtgärder skall planeras i samråd med den försäkrade och&lt;br&gt;utgå från dennes individuella förutsättningar och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den försäkrades arbetsgivare skall i samråd med den försäkrade&lt;br&gt;svara för att dennes behov av rehabilitering snarast klarläggs och för att de&lt;br&gt;åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte framstår som obehövligt skall arbetsgivaren påbörja en&lt;br&gt;rehabiliteringsutredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när den försäkrade till följd av sjukdom har varit helt eller delvis&lt;br&gt;frånvarande från sitt arbete under längre tid än fyra veckor i följd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när den försäkrades arbete ofta har avbrutits av kortare sjukperioder&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1989:121.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när den försäkrade begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsutredningen skall i fall som avses i andra stycket 1 till-&lt;br&gt;ställas försäkringskassan inom åtta veckor från dagen för anmälan om&lt;br&gt;sjukdomsfallet och i fall som avses i andra stycket 2 inom samma tid&lt;br&gt;räknat från dagen för anmälan om det sjukdomsfall som närmast föregick&lt;br&gt;rehabiliteringsutredningen. Har rehabiliteringsutredningen gjorts på begä-&lt;br&gt;ran av den försäkrade, skall den tillställas kassan inom åtta veckor från&lt;br&gt;den dag då begäran framställdes hos arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rehabiliteringsutredningen inte kan slutföras inom den i tredje&lt;br&gt;stycket angivna tiden, skall detta anmälas till försäkringskassan inom&lt;br&gt;samma tid. Därvid skall uppgift lämnas om orsaken till dröjsmålet och om&lt;br&gt;den tidpunkt då utredningen beräknas vara avslutad. Sedan utredningen&lt;br&gt;slutförts skall den omgående tillställas försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall genomföras i samråd med den försäkrades arbetsta-&lt;br&gt;garorganisation, om den försäkrade medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall överta ansvaret för rehabiliteringsutredningen,&lt;br&gt;om det finns skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den försäkrade skall lämna de upplysningar som behövs för att&lt;br&gt;klarlägga hans behov av rehabilitering och efter bästa förmåga aktivt&lt;br&gt;medverka i rehabiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som&lt;br&gt;behövs för rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall i samråd med den försäkrade se till att hans&lt;br&gt;behov av rehabilitering snarast klarläggs och att de åtgärder vidtas som&lt;br&gt;behövs för en effektiv rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall, om den försäkrade medger det, i arbetet med&lt;br&gt;rehabiliteringen samverka med hans arbetsgivare och arbetstagarorganisa-&lt;br&gt;tion, hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt arbetsmarknadsmyndig-&lt;br&gt;heterna och andra myndigheter som kan vara berörda. Försäkringskassan&lt;br&gt;skall därvid verka för att dessa, var och en inom sitt verksamhetsområde,&lt;br&gt;vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäk-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall se till att rehabiliteringsinsatser påbörjas så&lt;br&gt;snart det av medicinska och andra skäl är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Är den försäkrade i behov av en rehabiliteringsåtgärd, för vilken&lt;br&gt;ersättning kan utges enligt detta kapitel, skall försäkringskassan upprätta&lt;br&gt;en rehabiliteringsplan. Planen skall upprättas i samråd med den försäkra-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsplanen skall ange de rehabiliteringsåtgärder som skall&lt;br&gt;komma i fråga och vem som har ansvaret för dem, en tidsplan för rehabili-&lt;br&gt;teringen samt uppgifter i övrigt som behövs för att genomföra rehabilite-&lt;br&gt;ringen. Planen skall även innehålla uppgift om den beräknade kostnaden&lt;br&gt;för ersättning under rehabiliteringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall fortlöpande se till att rehabiliteringsplanen följs&lt;br&gt;och att det vid behov görs nödvändiga ändringar i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Rehabiliteringsersättning utges när en försäkrad, vars arbetsförmåga&lt;br&gt;till följd av sjukdom är nedsatt med minst en fjärdedel, deltar i arbetslivs-&lt;br&gt;inriktad rehabilitering som avser att förkorta sjukdomstiden eller att helt&lt;br&gt;eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsersättning består av rehabiliteringspenning och särskilt&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsersättning utbetalas efter ansökan av den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsersättning utges längst till och med månaden före den då&lt;br&gt;den försäkrade fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Hel rehabiliteringspenning utgör 100 procent av den fastställda sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten, delad med 365. Rehabiliteringspenningen&lt;br&gt;avrundas till närmaste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som beviljats förtidspension eller sjukbidrag enligt&lt;br&gt;denna lag utgörs rehabiliteringspenningen lägst av det sammanlagda be-&lt;br&gt;lopp av pension eller sjukbidrag, pensionstillskott och bostadstillägg som&lt;br&gt;den försäkrade, om han inte hade deltagit i rehabiliteringsåtgärden, skulle&lt;br&gt;ha uppburit enligt denna lag, lagen (1969:205) om pensionstillskott och&lt;br&gt;lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folk-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ning. Om arbetsförmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre&lt;br&gt;fjärdedelar utges tre fjärdedels rehabiliteringspenning. Är arbetsförmågan&lt;br&gt;nedsatt i mindre grad men med minst hälften utges halv rehabiliterings-&lt;br&gt;penning. I annat fall utges en fjärdedels rehabiliteringspenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmågan skall under tiden för rehabiliteringsåtgärden anses ned-&lt;br&gt;satt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är förhindrad att&lt;br&gt;förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Särskilt bidrag utges under rehabiliteringstiden för kostnader som&lt;br&gt;uppstår för den försäkrade i samband med rehabiliteringen. Närmare&lt;br&gt;föreskrifter om sådant bidrag meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den försäkrade skall så snart det kan ske och senast inom två veckor&lt;br&gt;till försäkringskassan anmäla sådan ändring av sina förhållanden som är&lt;br&gt;av betydelse för rätten till rehabiliteringsersättning eller för rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § första-femte styckena tillämpas även i&lt;br&gt;fråga om rehabiliteringspenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som får rehabiliteringsersättning får behålla ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid ledighet för att fullgöra uppdrag i elevorganisation under sam-&lt;br&gt;manlagt högst 10 dagar per år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid ledighet på grund av uppehåll i rehabiliteringen enligt föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § För varje dag då den försäkrade får sjukhusvård eller vistas vid en&lt;br&gt;sådan vårdinrättning som anges i 3 kap. 4 a § skall rehabiliteringspenning-&lt;br&gt;en minskas med belopp som framgår av 3 kap. 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Rehabiliteringspenningen skall minskas med det belopp den försäk-&lt;br&gt;rade för samma tid får som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning eller föräldrapenningförmån enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan folk- och tilläggspension enligt denna lag än efterlevandepen-&lt;br&gt;sion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan särskild pensionsförmån enligt denna lag än handikappersätt-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392)&lt;br&gt;om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sjukpenning eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring eller motsvarande ersättning enligt någon annan författning, dock&lt;br&gt;inte livränta till efterlevande samt i övrigt endast till den del ersättningen&lt;br&gt;avser samma inkomstbortfall som rehabiliteringspenningen är avsedd att&lt;br&gt;täcka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. studiehjälp, studiemedel, korttidsstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd&lt;br&gt;eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. dagpenning enligt förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Rehabiliteringsersättning enligt detta kapitel får, om omständighe-&lt;br&gt;terna motiverar det, dras in eller sättas ned om den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av försäk-&lt;br&gt;ringskassan att utreda rätten till rehabiliteringsersättning eller behovet av&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vägrar att lämna upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåter att till försäkringskassan anmäla sådan ändring av förhål-&lt;br&gt;lande, som är av betydelse för rätten till rehabiliteringsersättning eller för&lt;br&gt;rehabiliteringsersättningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här avses&lt;br&gt;föreskrivs i 20 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Frågor som avses i detta kapitel prövas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa hos vilken den försäkrade är inskriven eller skulle ha varit&lt;br&gt;inskriven om han hade uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 §. Denna försäk-&lt;br&gt;ringskassa får dock uppdra åt en annan försäkringskassa att pröva sådana&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft i fråga om 2 kap. 14 § och 3 kap. 9 § den 1 juli&lt;br&gt;1991 och i övrigt den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya föreskriften i 3 kap. 7 § första stycket tillämpas inte i fall då&lt;br&gt;sjukperioden har påbörjats före den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1990:156) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7kap. 1 § och 13kap. 1 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i paragrafernas lydelse enligt lagen (1990:156) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag samt punkterna 1 och 2 av ikraftträdande- och&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1990:156) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension har försäkrad,&lt;br&gt;som fyllt sexton år och som inte&lt;br&gt;uppbär ålderspension enligt denna&lt;br&gt;lag, för tid före den månad, då han&lt;br&gt;fyller sextiofem år, om hans arbets-&lt;br&gt;förmåga på grund av sjukdom eller&lt;br&gt;annan nedsättning av den fysiska&lt;br&gt;eller psykiska prestationsförmågan&lt;br&gt;är nedsatt med minst hälften och&lt;br&gt;nedsättningen kan anses varaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension har försäkrad,&lt;br&gt;som fyllt sexton år, för tid före den&lt;br&gt;månad, då han fyller sextiofem år,&lt;br&gt;om hans arbetsförmåga på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller annan nedsättning av&lt;br&gt;den fysiska eller psykiska presta-&lt;br&gt;tionsförmågan är nedsatt med&lt;br&gt;minst hälften och nedsättningen&lt;br&gt;kan anses varaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den&lt;br&gt;antas bli bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätt till folkpension i&lt;br&gt;form av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid; och&lt;br&gt;skall i övrigt vad som är föreskrivet om förtidspension enligt första stycket&lt;br&gt;gälla beträffande sjukbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till tilläggspension i form av&lt;br&gt;förtidspension har enligt vad&lt;br&gt;nedan sägs försäkrad, som inte upp-&lt;br&gt;bär ålderspension enligt denna lag,&lt;br&gt;för tid före den månad, då han fyl-&lt;br&gt;ler sextiofem år, om hans arbetsför-&lt;br&gt;måga på grund av sjukdom eller an-&lt;br&gt;nan nedsättning av den fysiska eller&lt;br&gt;psykiska prestationsförmågan är&lt;br&gt;nedsatt med minst hälften och ned-&lt;br&gt;sättningen kan anses varaktig samt&lt;br&gt;den försäkrade skall tillgodoräknas&lt;br&gt;pensionspoäng för tid före det år,&lt;br&gt;varunder pensionsfallet inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till tilläggspension i form av&lt;br&gt;förtidspension har enligt vad&lt;br&gt;nedan sägs försäkrad för tid före&lt;br&gt;den månad, då han fyller sextiofem&lt;br&gt;år, om hans arbetsförmåga på&lt;br&gt;grund av sjukdom eller annan ned-&lt;br&gt;sättning av den fysiska eller psykis-&lt;br&gt;ka prestationsförmågan är nedsatt&lt;br&gt;med minst hälften och nedsättning-&lt;br&gt;en kan anses varaktig samt den för-&lt;br&gt;säkrade skall tillgodoräknas pen-&lt;br&gt;sionspoäng för tid före det år, var-&lt;br&gt;under pensionsfallet inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den&lt;br&gt;antas bli bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätt till tilläggspension&lt;br&gt;i form av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skall i övrigt vad som är föreskrivet om förtidspension enligt första&lt;br&gt;stycket gälla beträffande sjukbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 7 kap. 2 och Föreskrifterna i 7 kap. 2, 3 och&lt;br&gt;3 §§ tillämpas även beträffande för- 3 a §§ tillämpas även beträffande&lt;br&gt;tidspension enligt detta kapitel. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förtidspension enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 3 kap. 5 §,&lt;br&gt;7 kap. 1 och 2 §§, 13 kap. 1 § samt&lt;br&gt;16 kap. 7 och 8 §§ gäller fortfarande&lt;br&gt;dels i fråga om försäkrad för vilken&lt;br&gt;rätten till förtidspension har inträtt&lt;br&gt;före ikraftträdandet, dels i fråga om&lt;br&gt;försäkrad som före den 1 januari&lt;br&gt;1990 blivit uppsagd på grund av&lt;br&gt;arbetsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, z fråga&lt;br&gt;om 7 kap. 1 § och 13 kap. 1 § såvitt&lt;br&gt;avser rätt till förtidspension för för-&lt;br&gt;säkrad som uppbär ålderspension,&lt;br&gt;den 1 januari 1992 och i övrigt den&lt;br&gt;1 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 3 kap. 5 §,&lt;br&gt;7 kap. 1 och 2 §§, 13 kap. 1 § samt&lt;br&gt;16 kap. 7 och 8 §§, dock med undan-&lt;br&gt;tag av de föreskrifter i 7 kap. 1 § och&lt;br&gt;13 kap. 1 § som ändras med ikraft-&lt;br&gt;trädande den 1 januari 1992, gäller&lt;br&gt;fortfarande dels i fråga om försäk-&lt;br&gt;rad för vilken rätten till förtidspen-&lt;br&gt;sion har inträtt före den 1 oktober&lt;br&gt;1991, dels i fråga om försäkrad som&lt;br&gt;före den 1 januari 1990 blivit upp-&lt;br&gt;sagd på grund av arbetsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utges inte i den mån&lt;br&gt;vårdaren för samma dag får sjuk-&lt;br&gt;penning, havandeskapspenning el-&lt;br&gt;ler föräldrapenningförmåner enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring eller sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller får motsvarande ersätt-&lt;br&gt;ning enligt annan författning eller&lt;br&gt;på grund av regeringens beslut i ett&lt;br&gt;särskilt fall. Utan hinder härav ut-&lt;br&gt;ges dock ersättning enligt denna lag&lt;br&gt;om den avser annan tid än den and-&lt;br&gt;ra ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utges inte i den mån&lt;br&gt;vårdaren för samma dag får sjuk-&lt;br&gt;penning, havandeskapspenning,&lt;br&gt;föräldrapenningförmåner eller re-&lt;br&gt;habiliteringspenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;eller sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller får motsvarande ersätt-&lt;br&gt;ning enligt annan författning eller&lt;br&gt;på grund av regeringens beslut i ett&lt;br&gt;särskilt fall. Utan hinder härav ut-&lt;br&gt;ges dock ersättning enligt denna lag&lt;br&gt;om den avser annan tid än den and-&lt;br&gt;ra ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1989:225) om ersättning till smitt-&lt;br&gt;bärare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittbärarpenningen skall minskas med följande förmåner i den ut-&lt;br&gt;sträckning förmånerna utges för samma tid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning och sjukpenning-&lt;br&gt;tillägg enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring, lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd eller motsvaran-&lt;br&gt;de äldre lagstiftning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning och sjukpenning-&lt;br&gt;tillägg enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring, lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd eller motsvaran-&lt;br&gt;de äldre lagstiftning samt rehabili-&lt;br&gt;teringspenning enligt lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. havandeskapspenning och föräldrapenningförmåner enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning&lt;br&gt;och ledighet för närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring eller lagen om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd eller motsvarande äldre författning som smittbäraren&lt;br&gt;får på grund av att han är smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning enligt utländsk lagstiftning om arbetsskadeförsäkring som&lt;br&gt;smittbäraren får på grund av att han är smittbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1469) om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:225) om ersättning till smittbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1989:225) om ersättning till smitt-&lt;br&gt;bärare i paragrafens lydelse enligt lagen (1990:1469) om ändring i nämnda&lt;br&gt;lag samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1990:1469) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om smittbärarpenning tillämpas även följande föreskrifter i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 § första stycket om åt-&lt;br&gt;gärder för rehabilitering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § om ersättning när för-&lt;br&gt;tidspension utges m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 § andra stycket och 4a §&lt;br&gt;om minskning av ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 § om anmälan av in-&lt;br&gt;komstförhållanden m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 § tredje stycket om tid&lt;br&gt;som skall jämställas med tid för&lt;br&gt;förvärvsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 § första stycket a) — d)&lt;br&gt;samt andra och tredje styckena om&lt;br&gt;ersättning när värnpliktstjänstgö-&lt;br&gt;ring fullgörs m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 § om arbetsgivarinträ-&lt;br&gt;de,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 § om indragning eller&lt;br&gt;nedsättning av ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1992. Har en kommun och en&lt;br&gt;landstingskommun med stöd av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1990:1402) om övertagande av&lt;br&gt;vissa sjukhem och andra vårdin-&lt;br&gt;rättningar kommit överens om att&lt;br&gt;under år 1991 föra över en vårdin-&lt;br&gt;rättning till kommunen tillämpas&lt;br&gt;den nya bestämmelsen från och&lt;br&gt;med den dag övertagandet skedde&lt;br&gt;för dem som vistas vid vårdinrät-&lt;br&gt;tningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 5 och 6 §§ om åtgärder&lt;br&gt;för rehabilitering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § om ersättning när för-&lt;br&gt;tidspension utges m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 § andra stycket och 4a §&lt;br&gt;om minskning av ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 § om anmälan av in-&lt;br&gt;komstförhållanden m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 § tredje stycket om tid&lt;br&gt;som skall jämställas med tid för&lt;br&gt;förvärvsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 § första stycket a) — d)&lt;br&gt;samt andra och tredje styckena om&lt;br&gt;ersättning när värnpliktstjänstgö-&lt;br&gt;ring fullgörs m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 § om arbetsgivarinträ-&lt;br&gt;de,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 § om indragning eller&lt;br&gt;nedsättning av ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1992. Har en kommun och en&lt;br&gt;landstingskommun med stöd av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1990:1402) om övertagande av&lt;br&gt;vissa sjukhem och andra vårdin-&lt;br&gt;rättningar kommit överens om att&lt;br&gt;under år 1991 föra över en vårdin-&lt;br&gt;rättning till kommunen tillämpas&lt;br&gt;den nya bestämmelsen i vad den&lt;br&gt;hänvisar till 3kap. 4a§ lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;från och med den dag övertagandet&lt;br&gt;skedde för dem som vistas vid&lt;br&gt;vårdinrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte&lt;br&gt;uppgått till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till arbetstagare vid&lt;br&gt;sjukdom eller ledighet för vård av&lt;br&gt;barn eller med anledning av barns&lt;br&gt;födelse, till den del ersättningen&lt;br&gt;motsvarar sjukpenning eller föräld-&lt;br&gt;rapenning som arbetsgivare får&lt;br&gt;uppbära enligt 3 kap. 16 § eller&lt;br&gt;4 kap. 18 § lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till arbetstagare vid&lt;br&gt;sjukdom eller ledighet för vård av&lt;br&gt;barn eller med anledning av barns&lt;br&gt;födelse, till den del ersättningen&lt;br&gt;motsvarar sjukpenning, föräldra-&lt;br&gt;penning eller rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ning som arbetsgivare får uppbära&lt;br&gt;enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller&lt;br&gt;22kap. 12 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen&lt;br&gt;(1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i&lt;br&gt;hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som&lt;br&gt;arbetstagare haft att täcka med ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket civil-&lt;br&gt;försvarslagen (1960:74), i den mån ersättningen utgör eller motsvarar&lt;br&gt;dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna&lt;br&gt;inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfaran-&lt;br&gt;det är av utländsk nationalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947)&lt;br&gt;om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2 — 6 lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1990/91:76.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om&lt;br&gt;ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt basbe-&lt;br&gt;lopp enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna&lt;br&gt;kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från&lt;br&gt;arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares&lt;br&gt;kostnader i viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 11 av anvisningarna till 22 § och punkt&lt;br&gt;12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ll.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;lagen (1954:243) om yrkesskade-&lt;br&gt;försäkring, lagen (1976:380) om ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkring, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:265) om statligt personska-&lt;br&gt;deskydd och lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän ut-&lt;br&gt;gör skattepliktig intäkt om sjukpen-&lt;br&gt;ningen grundas på inkomst, som&lt;br&gt;hänför sig till näringsverksamhet.&lt;br&gt;Till intäkt hänförs under nämnda&lt;br&gt;förutsättning också ersättning en-&lt;br&gt;ligt lagen (1989:225) om ersättning&lt;br&gt;till smittbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;och sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1954:243) om yrkesskadeförsäk-&lt;br&gt;ring, lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring, lagen (1977:265)&lt;br&gt;om statligt personskadeskydd och&lt;br&gt;lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän ut-&lt;br&gt;gör skattepliktig intäkt om sjukpen-&lt;br&gt;ningen grundas på inkomst, som&lt;br&gt;hänför sig till näringsverksamhet.&lt;br&gt;Till intäkt hänförs under nämnda&lt;br&gt;förutsättning också ersättning en-&lt;br&gt;ligt lagen (1989:225) om ersättning&lt;br&gt;till smittbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;lagen (1954:243) om yrkesskade-&lt;br&gt;försäkring, lagen (1976:380) om ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkring, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:265) om statligt personska-&lt;br&gt;deskydd och lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän ut-&lt;br&gt;gör skattepliktig intäkt av tjänst om&lt;br&gt;sjukpenningen grundas på för-&lt;br&gt;värvsinkomst, som hänför sig till&lt;br&gt;tjänst. Till intäkt av tjänst hänföres&lt;br&gt;under nämnda förutsättning också&lt;br&gt;ersättning enligt lagen (1989:225)&lt;br&gt;om ersättning till smittbärare samt&lt;br&gt;annan lag eller författning, som ut-&lt;br&gt;gått annorledes än på grund av för-&lt;br&gt;säkring, som nyss sagts, till någon&lt;br&gt;vid sjukdom eller olycksfall i arbete&lt;br&gt;eller på grund av militärtjänstgö-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;och sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1954:243) om yrkesskadeförsäk-&lt;br&gt;ring, lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring, lagen (1977:265)&lt;br&gt;om statligt personskadeskydd och&lt;br&gt;lagen (1977:267) om krigsskadeer-&lt;br&gt;sättning till sjömän utgör skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt av tjänst om sjukpen-&lt;br&gt;ningen grundas på förvärvsin-&lt;br&gt;komst, som hänför sig till tjänst.&lt;br&gt;Till intäkt av tjänst hänföres under&lt;br&gt;nämnda förutsättning också ersätt-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1989:225) om er-&lt;br&gt;sättning till smittbärare samt annan&lt;br&gt;lag eller författning, som utgått an-&lt;br&gt;norledes än på grund av försäkring,&lt;br&gt;som nyss sagts, till någon vid sjuk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dom eller olycksfall i arbete eller på&lt;br&gt;grund av militärtjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledig-&lt;br&gt;het för närståendevård utgör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan&lt;br&gt;del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt stu-&lt;br&gt;diestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander, timersätt-&lt;br&gt;ning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning för&lt;br&gt;psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskunder-&lt;br&gt;visning för invandrare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd, statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa&lt;br&gt;eller kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar&lt;br&gt;egen rörelse samt ersättning enligt 16 § lagen (1989:425) om särskilda&lt;br&gt;inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare räknas som skattepliktig in-&lt;br&gt;täkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas&lt;br&gt;som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av rege-&lt;br&gt;ringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltaga-&lt;br&gt;re i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag&lt;br&gt;likställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tid då försäkrad är före-&lt;br&gt;mål för åtgärd som avses i 2 kap.&lt;br&gt;77 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring skall hans förmåga att&lt;br&gt;skaffa sig inkomst genom arbete an-&lt;br&gt;ses nedsatt även i den mån åtgär-&lt;br&gt;den hindrar honom att förvärvsar-&lt;br&gt;beta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tid då den försäkrade är&lt;br&gt;föremål för åtgärd som avses i&lt;br&gt;22kap. 7§ lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring skall hans förmåga&lt;br&gt;att skaffa sig inkomst genom arbete&lt;br&gt;anses nedsatt även i den mån åtgär-&lt;br&gt;den hindrar honom att förvärvsar-&lt;br&gt;beta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1977:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Stig von&lt;br&gt;Bahr, justitierådet Hans-Gunnar Solerud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 31 januari 1991 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Ingela Thalén beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av försäkringsrättsassessorn Ing-&lt;br&gt;rid Stenkula.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring ...................................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:156) om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1962:381) om allmän försäkring............................. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1988:1 465) om ersättning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledighet för närståendevård.................................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;smittbärare................................................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:1 469) om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:225) om ersättning till smittbärare...................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkring .................................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet.......................................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Inledning................................................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund................................................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utslagningsprocessen....................................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningar............................................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills vidtagna åtgärder ................................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiv rehabilitering ........................................ 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsbehandling......................................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ansvar och samarbetsformer vid rehabilitering ................ 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Gällande ordning i huvuddrag........................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Arbetsgivarens ansvar .................................. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Rehabiliteringsutredning................................ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Individens medverkan.................................. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Försäkringskassornas roll ............................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Rehabiliteringsplan .................................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Läkarutlåtande ........................................ 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Övriga rehabiliteringsansvariga.......................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Lokalt, regionalt och centralt samarbete................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ersättningssystemet vid rehabilitering ........................ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Inledning ............................................. 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Rehabiliteringsersättning ............................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Närmare om rehabiliteringspenning ...................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Utbetalning av rehabiliteringspenning .................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Särskilt bidrag inom ramen för rehabiliteringsersättning..... &amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Ansökan om rehabiliteringsersättning..................... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Ersättning i samband med arbetslöshet.................... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 Ersättning för särskilda åtgärder ......................... 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vissa sjukförsäkringsfrågor.................................. 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Övergång från sjukpenning till förtidspension.............. 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Rekvisitet nedsatt arbetsförmåga......................... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Nytt orsaksrekvisit för sjukpenning....................... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vissa förtidspensionsfrågor.................................. 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förtidspension till äldre förvärvsarbetande................ 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Halvt förtida uttag av ålderspension i kombination med halv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtidspension......................................... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Resultatuppföljning och utvärdering ......................... 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Ekonomiska styrmedel ..................................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Ikraftträdande och kostnader............................... 80 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Upprättade lagförslag ..................................... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Specialmotivering till författningsförslagen................... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring........................................... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:156) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring ................. 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1 465) om ersätt-&lt;br&gt;ning och ledighet for närståendevård ................... 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till smittbärare ...................................... 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 Förslaget till lagom ändring i lagen (1990:1 469) om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare ......... 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialav-&lt;br&gt;gifter ............................................... 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.7 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).......................................... 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8 Förslaget till lagom ändring i lagen (1976:380) om arbetsska-&lt;br&gt;deförsäkring ......................................... 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Hemställan .............................................. 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Beslut................................................... 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen i lagrådsremissen ................................. 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande............................................ 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antat de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SfU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antat de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om ansvarsfördelningen mellan försäkringskassan och övriga rehabiliteringsansvariga (avsnitt 2.8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om ansvarsfördelningen mellan försäkringskassan och övriga rehabiliteringsansvariga (avsnitt 2.8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SfU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om arbetslöshetsersättning (avsnitt 3.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SfU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om arbetslöshetsersättning (avsnitt 3.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om orsaksrekvisitet för sjukpenning (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om orsaksrekvisitet för sjukpenning (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SfU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om ekonomiska styrmedel (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SfU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om ekonomiska styrmedel (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SfU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-04-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:01:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03141</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:01:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03141</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__141.pdf</filnamn>
<filstorlek>5234011</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3B778429-9E45-4552-8920-3080D5354AC8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:SfU16</uppgift>
<ref_dok_id>GE01SfU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rehabilitering och rehabiliteringsersättning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:SfU18</uppgift>
<ref_dok_id>GE01SfU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sjuklön m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:141&lt;br/&gt;
Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:141 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:141&lt;br/&gt;
Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:141 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:141&lt;br/&gt;
Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:141 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:141&lt;br/&gt;
Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:141 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:141&lt;br/&gt;
Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:141 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Johansson  och Sten Östlund  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:141&lt;br/&gt;
Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:141 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Johansson  och Sten Östlund  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:141&lt;br/&gt;
Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:141 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:141&lt;br/&gt;
Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:141 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margó Ingvardsson  och Jan-Olof Ragnarsson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:141&lt;br/&gt;
Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:141 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margó Ingvardsson  och Jan-Olof Ragnarsson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:141&lt;br/&gt;
Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:141 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>