<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229397</hangar_id>
 <dok_id>GE03136</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>136</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:136</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>136</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-03-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:24</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:00:14</publicerad>
 <titel>om ändringar i sparbankslagen m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03136/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03136</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03136</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:136&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändringar i sparbankslagen m. m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03136/prop_199091__136-1.png" style="width:35pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odd Engström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Asbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till ändringar i bl. a. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) i syfte att göra det möjligt för en sparbank att byta associa-&lt;br&gt;tionsform till bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att ombildningen av en sparbank till bankaktiebolag skall gå&lt;br&gt;till på följande sätt. Efter beslut av sparbanksstämman om ombildning till&lt;br&gt;bankaktiebolag, skall sparbankens hela rörelse föras över till ett för ända-&lt;br&gt;målet bildat, eller ett redan etablerat, bankaktiebolag. Som vederlag erhål-&lt;br&gt;ler sparbanken aktier i bankaktiebolaget. Aktierna skall därefter föras över&lt;br&gt;till en särskild stiftelse vars huvudsakliga ändamål skall vara att främja&lt;br&gt;sparsamhet i Sverige. Efter ombildningsförfarandet är sparbanken upplöst&lt;br&gt;och stiftelsen ägare till aktier vilkas värde motsvarar sparbankens net-&lt;br&gt;tovärde vid bytet av associationsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra en sammanhållen ombildningsprocess föreslås att en&lt;br&gt;sparbank får möjlighet att bilda ett bankaktiebolag. Vidare föreslås att&lt;br&gt;sparbanken vid bildandet av bankaktiebolaget får teckna aktier mot betal-&lt;br&gt;ning med sparbankens rörelse som apportegendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall lämna tillstånd till ombildningen. Regeringsbeslutet&lt;br&gt;kommer i det mest omfattande fallet att innehålla följande moment: till-&lt;br&gt;stånd till ombildning, godkännande av stiftelseförordnande samt oktroj&lt;br&gt;och stadfästelse av bolagsordning för ett nybildat bankaktiebolag. Inom&lt;br&gt;sparbanksrörelsen planerar man att bilda ett holdingbolag, som skall vara&lt;br&gt;moderbolag för de bankaktiebolag som uppstår vid ombildningen. Det&lt;br&gt;kommer då också att krävas regeringens tillstånd till koncernbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall utöva tillsyn över bankerna och holdingbolaget.&lt;br&gt;Tillsynen över stiftelserna skall utövas av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 136&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sparbankslagen (1987:619)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 9 och 14 §§ samt 6 kap. 15 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in ett nytt kapitel, 8 kap., av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen kallar till sparbanksstämma. Kallelse får utfärdas tidigast fyra&lt;br&gt;veckor före stämman. Om inte reglementet föreskriver längre tid, skall&lt;br&gt;kallelsen utfärdas senast två veckor före stämman. Skjuts en stämma upp&lt;br&gt;till en dag som infaller senare än fyra veckor efter det att stämman har&lt;br&gt;inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt&lt;br&gt;denna lag eller reglementet krävs för att ett sparbanksstämmobeslut skall&lt;br&gt;bli giltigt att det fattas på två stämmor, får kallelse till den senare stämman&lt;br&gt;inte utfärdas innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall&lt;br&gt;anges vilket beslut den första stämman har fattat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelse skall ske enligt reglementet. Skriftlig kallelse skall dock alltid&lt;br&gt;sändas till varje huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kallelsen skall tydligt anges de&lt;br&gt;ärenden som skall förekomma på&lt;br&gt;stämman. Skall stämman behandla&lt;br&gt;ett ärende om överlåtelse av spar-&lt;br&gt;bankens rörelse eller om dess fu-&lt;br&gt;sion med annan sparbank eller om&lt;br&gt;sparbankens försättande i likvida-&lt;br&gt;tion, skall förslaget och grunden för&lt;br&gt;detta anges i kallelsen. Om ett ären-&lt;br&gt;de avser en ändring i reglementet,&lt;br&gt;skall det huvudsakliga innehållet av&lt;br&gt;förslaget till ändringen anges i kal-&lt;br&gt;lelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kallelsen skall tydligt anges de&lt;br&gt;ärenden som skall förekomma på&lt;br&gt;stämman. Skall stämman behandla&lt;br&gt;ett ärende om överlåtelse av spar-&lt;br&gt;bankens rörelse eller om dess fu-&lt;br&gt;sion med annan sparbank eller om&lt;br&gt;sparbankens försättande i likvida-&lt;br&gt;tion eller om ombildning enligt&lt;br&gt;8kap., skall förslaget och grunden&lt;br&gt;för detta anges i kallelsen. Om ett&lt;br&gt;ärende avser en ändring i reglemen-&lt;br&gt;tet, skall det huvudsakliga innehål-&lt;br&gt;let i förslaget till ändringen anges i&lt;br&gt;kallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast en vecka före den stämma som avses i 6 § skall redovisningshand-&lt;br&gt;lingarna och revisionsberättelsen samt, i sparbank som är moderföretag,&lt;br&gt;koncernredovisningshandlingarna och koncernrevisionsberättelsen eller&lt;br&gt;avskrifter av dessa sändas till huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksstämman är beslutför, när de på stämman närvarande huvud-&lt;br&gt;männens antal överstiger hälften av hela antalet huvudmän, om inte för&lt;br&gt;beslutförhet ett högre antal föreskrivits i reglementet. Om en närvarande&lt;br&gt;huvudman enligt 13 § är förhindrad att rösta i ett särskilt ärende och till&lt;br&gt;följd därav antalet av de deltagande inte uppgår till det för beslutförhet&lt;br&gt;bestämda, utgör detta inte hinder för ärendets avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än&lt;br&gt;hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna.&lt;br&gt;Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av&lt;br&gt;stämman innan valet förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte om an-&lt;br&gt;nat följer av denna lag, bankrörel-&lt;br&gt;selagen (1987:617) eller reglemen-&lt;br&gt;tet. Beträffande beslut som avses i&lt;br&gt;15 och 16 §§, 6 kap. 1 § andra styc-&lt;br&gt;ket och 7 kap. 3 § kan dock i regle-&lt;br&gt;mentet endast föreskrivas villkor&lt;br&gt;som går längre än som anges i dessa&lt;br&gt;paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte om an-&lt;br&gt;nat följer av denna lag, bankrörel-&lt;br&gt;selagen (1987:617) eller reglemen-&lt;br&gt;tet. Beträffande beslut som avses i&lt;br&gt;15 och 16 §§, 6 kap. 1 § andra styc-&lt;br&gt;ket. 7 kap. 3 § och 8 kap. 3 § kan&lt;br&gt;dock i reglementet endast föreskri-&lt;br&gt;vas villkor som går längre än som&lt;br&gt;anges i dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det enligt likvidatorernas slutredovisning finns ett överskott, skall&lt;br&gt;hälften av detta tillfalla sparbankernas säkerhetskassa samt återstoden,&lt;br&gt;enligt vad sparbanksstämman bestämmer, användas för allmännyttiga&lt;br&gt;eller därmed jämförliga ändamål. Sparbanksstämmans beslut skall under-&lt;br&gt;ställas bankinspektionen, som skall tillse såväl att angiven del av överskot-&lt;br&gt;tet utbetalas till säkerhetskassan som att återstoden används i enlighet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad sparbanksstämman beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sparbank i samband med&lt;br&gt;likvidation överlåter sin rörelse till&lt;br&gt;en annan sparbank, skall överskot-&lt;br&gt;tet utan hinder av vad som före-&lt;br&gt;skrivs i första stycket gå till den&lt;br&gt;andra sparbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sparbank i samband med&lt;br&gt;likvidation överlåter sin rörelse till&lt;br&gt;en annan sparbank, skall överskot-&lt;br&gt;tet utan hinder av första stycket gå&lt;br&gt;till den andra sparbanken. Om&lt;br&gt;överlåtelsen sker till ett bankaktie-&lt;br&gt;bolag som tidigare övertagit en spar-&lt;br&gt;banks rörelse i samband med om-&lt;br&gt;bildning enligt 8 kap., skall över-&lt;br&gt;skottet, enligt vad sparbanksstäm-&lt;br&gt;man bestämmer, gå till en stiftelse&lt;br&gt;som har uppkommit vid en sådan&lt;br&gt;ombildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildning till bankaktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksstämman kan besluta&lt;br&gt;att sparbanken skall upplösas utan&lt;br&gt;likvidation för ombildning till bank-&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ombildning skall gå till&lt;br&gt;på följande sätt. Sparbanken överlå-&lt;br&gt;ter sin rörelse till ett bankaktiebo-&lt;br&gt;lag. Som ersättning får sparbanken&lt;br&gt;aktier i bankaktiebolaget. Sparban-&lt;br&gt;ken överlämnar utan ersättning ak-&lt;br&gt;tierna till en stiftelse, som har bil-&lt;br&gt;dats a v en eller flera sparbanker och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;vars huvudsakliga ändamål är att&lt;br&gt;främja sparsamhet i Sverige på det&lt;br&gt;sätt som framgår närmare av stiftel-&lt;br&gt;seförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande handlingar skall dels&lt;br&gt;sändas till huvudmännen i sparban-&lt;br&gt;ken senast en vecka före den spar-&lt;br&gt;banksstämma vid vilken frågan om&lt;br&gt;ombildning till bankaktiebolag&lt;br&gt;skall behandlas, dels läggas fram på&lt;br&gt;stämman:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de i 7 kap. 1 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena angivna handlingarna&lt;br&gt;med undantag för fusionsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bankaktiebolagets bolagsord-&lt;br&gt;ning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelseförordnandet för den&lt;br&gt;stiftelse som aktierna i bankaktiebo-&lt;br&gt;laget skall överlämnas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sparbanken skall bilda bank-&lt;br&gt;aktiebolaget och stiftelsen, skall i&lt;br&gt;stället för de i första stycket 2 och 3&lt;br&gt;angivna handlingarna förslag till&lt;br&gt;bolagsordning och stiftelseförord-&lt;br&gt;nande sändas till huvudmännen och&lt;br&gt;läggas fram på stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ombildning som av-&lt;br&gt;ses i 1 § är giltigt endast om det på&lt;br&gt;stämman har fått stöd av samtliga&lt;br&gt;närvarande huvudmän, som skall&lt;br&gt;utgöra nio tiondelar av hela antalet&lt;br&gt;huvudmän, eller om det har fattats&lt;br&gt;på två på varandra följande spar-&lt;br&gt;banksstämmor och på den senare&lt;br&gt;stämman fått stöd av minst två tred-&lt;br&gt;jedelar av de vid stämman närva-&lt;br&gt;rande huvudmännen. Reglementet&lt;br&gt;får innehålla villkor som går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en sådan stiftelse som avses i 1 §&lt;br&gt;andra stycket får förutom styrelsen&lt;br&gt;finnas huvudmän till det antal och&lt;br&gt;med de uppgifter som framgår av&lt;br&gt;stiftelseförordnandet. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 kap. 3§ om kommun-&lt;br&gt;fullmäktiges och landstings val av&lt;br&gt;huvudmän i sparbanker gäller också&lt;br&gt;huvudmän i en sådan stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanken skall inom fyra må-&lt;br&gt;nader från stämmans beslut enligt&lt;br&gt;1 § första stycket anmäla beslutet&lt;br&gt;till bankinspektionen för registre-&lt;br&gt;ring. Frågan om ombildning har&lt;br&gt;fallit om anmälan inte gjorts inom&lt;br&gt;föreskriven tid eller om bankinspek-&lt;br&gt;tionen genom beslut som vunnit&lt;br&gt;laga kraft har avskrivit en sådan an-&lt;br&gt;mälan eller vägrat registrering av&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet får inte registreras om&lt;br&gt;ombildningen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1982:729). Hin-&lt;br&gt;der mot registrering föreligger också&lt;br&gt;om näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;inte har beslutat att lämna ombild-&lt;br&gt;ningen utan åtgärd enligt 20 § förs-&lt;br&gt;ta stycket konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast två månader efter det att&lt;br&gt;beslutet om ombildning har registre-&lt;br&gt;rats skall sparbanken ansöka om re-&lt;br&gt;geringens tillstånd att verkställa&lt;br&gt;ombildningen. Om sparbanken&lt;br&gt;skall bilda den stiftelse som aktier-&lt;br&gt;na i bankaktiebolaget skall över-&lt;br&gt;lämnas till, skall sparbanken inom&lt;br&gt;samma tid ansöka om regeringens&lt;br&gt;godkännande av stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen prövar om ombild-&lt;br&gt;ningen kan anses förenlig med in-&lt;br&gt;sättarnas och fordringsägarnas in-&lt;br&gt;tressen samt om ombildningen&lt;br&gt;framstår som ändamålsenlig från&lt;br&gt;allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom två månader från dagen för&lt;br&gt;regeringens beslut om tillstånd till&lt;br&gt;ombildningen skall styrelserna i&lt;br&gt;sparbanken, stiftelsen och bankak-&lt;br&gt;tiebolaget till bankinspektionen för&lt;br&gt;registrering anmäla att ombildning-&lt;br&gt;en verkställts. När anmälan har re-&lt;br&gt;gistrerats, är sparbanken upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inte ansökan om tillstånd till&lt;br&gt;ombildning gjorts inom den i 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;föreskrivna tiden eller har regering-&lt;br&gt;en avslagit ansökan, skall bankin-&lt;br&gt;spektionen förklara att frågan om&lt;br&gt;ombildning har fallit. Detsamma&lt;br&gt;gäller om anmälan enligt 7 § inte&lt;br&gt;har gjorts eller bankinspektionen&lt;br&gt;genom beslut som vunnit laga kraft&lt;br&gt;har avskrivit en sådan anmälan el-&lt;br&gt;ler vägrat registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en pensionsstiftelse eller per-&lt;br&gt;sonalstiftelse hör till den sparbank&lt;br&gt;som skall ombildas, gäller för stiftel-&lt;br&gt;sens överförande till bankaktiebola-&lt;br&gt;get bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 2 § samt 8 kap. 5 och 8 §§ bankrörelse-&lt;br&gt;lagen (1987:617) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks firma skall tydligt skilja&lt;br&gt;sig från andra ännu bestående fir-&lt;br&gt;mor, som är införda i bankregistret,&lt;br&gt;samt från benämningar på utländs-&lt;br&gt;ka bankföretag, som är allmänt&lt;br&gt;kända i Sverige. Firman för ett&lt;br&gt;bankaktiebolag i vilket ett ut-&lt;br&gt;ländskt bankföretag har ett bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande får dock innehål-&lt;br&gt;la det företagets firma. För registre-&lt;br&gt;ring av firma gäller i övrigt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i firmalagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks firma skall tydligt skilja&lt;br&gt;sig från andra ännu bestående fir-&lt;br&gt;mor, som är införda i bankregistret,&lt;br&gt;samt från benämningar på utländs-&lt;br&gt;ka bankföretag, som är allmänt&lt;br&gt;kända i Sverige. Firman för ett&lt;br&gt;bankaktiebolag i vilket ett ut-&lt;br&gt;ländskt bankföretag har ett bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande får dock innehål-&lt;br&gt;la det företagets firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag som har över-&lt;br&gt;tagit en sparbanks rörelse vid om-&lt;br&gt;bildning enligt 8 kap. sparbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:619) får, efter tillstånd&lt;br&gt;av bankinspektionen, använda or-&lt;br&gt;det sparbank i sin firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av firma gäller i&lt;br&gt;övrigt vad som föreskrivs i firma-&lt;br&gt;lagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall genast skriftligen underrätta banken när inspek-&lt;br&gt;tionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nedsatt aktiekapitalet enligt 4 kap. 14 § andra stycket bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förklarat beslut om nedsättning av aktiekapitalet förfallet enligt 6 kap.&lt;br&gt;7 § tredje stycket bankaktiebolagslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förklarat fråga om fusion förfallen enligt 11 kap. 6 § tredje stycket&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen, 7 kap. 7 § tredje stycket sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller 10 kap. 5 § tredje stycket föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förelagt eller dömt ut vite en-&lt;br&gt;ligt 9 kap. 3 § denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fattat beslut om att avskriva&lt;br&gt;anmälan eller vägra registrering en-&lt;br&gt;ligt 12 kap. 8 § första stycket bank-&lt;br&gt;aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förelagt eller dömt ut vite en-&lt;br&gt;ligt 9 kap. 3 § denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fattat beslut om att avskriva&lt;br&gt;anmälan eller vägra registrering en-&lt;br&gt;ligt 12 kap. 8 § första stycket bank-&lt;br&gt;aktiebolagslagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förklarat fråga om en spar-&lt;br&gt;banks ombildning till bankaktiebo-&lt;br&gt;lag förfallen enligt 8 kap. 8 § spar-&lt;br&gt;bankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:821&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1306.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av bankinspektionen&lt;br&gt;som innebär att anmälan avskrivits&lt;br&gt;eller registrering har vägrats enligt&lt;br&gt;4 § andra stycket överklagas till&lt;br&gt;kammarrätten genom besvär inom&lt;br&gt;två månader från beslutets dag.&lt;br&gt;Detsamma gäller ett beslut av&lt;br&gt;bankinspektionen som avses i 5 §&lt;br&gt;1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av bankinspektionen&lt;br&gt;som innebär att anmälan avskrivits&lt;br&gt;eller registrering har vägrats enligt&lt;br&gt;4 § andra stycket får överklagas till&lt;br&gt;kammarrätten inom två månader&lt;br&gt;från beslutets dag. Detsamma gäller&lt;br&gt;ett beslut av bankinspektionen som&lt;br&gt;avses i 5 § 1—3 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 2 §§ bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag skall bildas av en eller flera stiftare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftarna skall vara fysiska personer och bosatta i Sverige. Den som är&lt;br&gt;underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräld-&lt;br&gt;rabalken får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den som är underkas-&lt;br&gt;tad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av andra stycket får&lt;br&gt;ett bankaktiebolag bildas av ett el-&lt;br&gt;ler flera utländska bankföretag som&lt;br&gt;stiftare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av andra stycket får&lt;br&gt;ett bankaktiebolag bildas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett eller flera utländska bank-&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en eller flera svenska sparban-&lt;br&gt;ker, om bildandet av bankaktiebola-&lt;br&gt;get utgör ett led i en ombildning&lt;br&gt;enligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betämmelserna i detta kapitel gäller inte om annat följer av bestämmel-&lt;br&gt;serna om fusion i 11 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningen för en aktie får inte understiga det belopp på vilket aktien&lt;br&gt;skall lyda (det nominella beloppet). Aktierna skall betalas med pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bildandet av bankaktiebola-&lt;br&gt;get utgör ett led i en ombildning&lt;br&gt;enligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619), får aktier tecknas mot&lt;br&gt;betalning även med annan egendom&lt;br&gt;(apport). Värdet på egendomen får&lt;br&gt;inte sättas högre än det verkliga vär-&lt;br&gt;det för bankaktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1297.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 136&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;pensionsutfästelse m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1967:531) om tryggande av pen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionsutfästelse m. m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår näringsverksamhet från&lt;br&gt;en arbetsgivare till en annan och&lt;br&gt;avtalas därvid att ansvaret för pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse skall överflyttas på&lt;br&gt;efterträdaren, skall samtycke till&lt;br&gt;överflyttningen inhämtas från inne-&lt;br&gt;havaren av pensionsfordringen.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten äger medge&lt;br&gt;att samtycke icke behöver inhäm-&lt;br&gt;tas, om efterträdaren kan anses god&lt;br&gt;för pensionsutfästelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår näringsverksamhet från&lt;br&gt;en arbetsgivare till en annan och&lt;br&gt;avtalas därvid att ansvaret för pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse skall överflyttas på&lt;br&gt;efterträdaren, skall samtycke till&lt;br&gt;överflyttningen inhämtas från inne-&lt;br&gt;havaren av pensionsfordringen.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten äger medge&lt;br&gt;att samtycke icke behöver inhäm-&lt;br&gt;tas, om efterträdaren kan anses god&lt;br&gt;för pensionsutfästelsen. Något sam-&lt;br&gt;tycke behövs inte vid ombildning en-&lt;br&gt;ligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i författning meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande&lt;br&gt;av fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa i stället för reglerna i första&lt;br&gt;stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och&lt;br&gt;kallas i ärende om fusion enligt 14 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;eller 12kap.6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, om tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten medger det. Detsamma gäller i ärende om vinstutdelning&lt;br&gt;enligt 6 kap. 5§ andra meningen, nedsättning av aktiekapitalet enligt&lt;br&gt;6 kap. 6 § och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4§ tredje styc-&lt;br&gt;ket 3 aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästel-&lt;br&gt;sen ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos&lt;br&gt;efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter över-&lt;br&gt;flyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:624.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av&lt;br&gt;svenska företag m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1982:617) om utländska förvärv av&lt;br&gt;svenska företag m. m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollsubjekt enligt denna lag är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utländska medborgare och andra utländska rättssubjekt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svenska aktiebolag som inte har utlänningsförbehåll i bolagsordning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. svenska handelsbolag, om någon av bolagsmännen är kontrollsubjekt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svenska stiftelser, om stiftelsen&lt;br&gt;inte är ett allmännyttigt bostadsfö-&lt;br&gt;retag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. svenska ekonomiska förening-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ar vars verksamhet regleras av&lt;br&gt;lagen (1951:308) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bostadsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:479), lagen (1975:417) om&lt;br&gt;sambruksföreningar eller äldre lag-&lt;br&gt;stiftning, som motsvarar lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar eller bo-&lt;br&gt;stadsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svenska stiftelser, om stiftelsen&lt;br&gt;inte är ett allmännyttigt bostadsfö-&lt;br&gt;retag eller har bildats vid ombild-&lt;br&gt;ning enligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. svenska ekonomiska förening-&lt;br&gt;ar vars verksamhet regleras av&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479), lagen (1975:417) om&lt;br&gt;sambruksföreningar eller äldre lag-&lt;br&gt;stiftning, som motsvarar lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar eller bo-&lt;br&gt;stadsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 5 gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) föreningar — utom sambruksföreningar — som har till huvudsakligt&lt;br&gt;ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffa livsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsätta alster av medlemmarnas verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsätta transporttjänster som medlemmarna utför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bereda andra bostäder än fritidsbostäder åt medlemmarna eller anskaffa&lt;br&gt;lån åt medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föreningar som utgör en sammanslutning av föreningar som inte är&lt;br&gt;kontrollsubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom särskilt tillstånd kan medges att en svensk stiftelse eller en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening inte skall vara kontrollsubjekt. Sådana till-&lt;br&gt;stånd kan begränsas att gälla endast för viss tid och kan återkallas om&lt;br&gt;förutsättningarna för tillstånd inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1990:1418.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av&lt;br&gt;obeskattade reserver&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:655) om återföring av&lt;br&gt;obeskattade reserver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av uppskovsbeloppet skall fördelas så att&lt;br&gt;minst 25 procent av beloppet tas upp vid 1992 års taxering,&lt;br&gt;sammanlagt minst 50 procent av beloppet tas upp vid 1992 och 1993 års&lt;br&gt;taxeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanlagt minst 75 procent av beloppet tas upp vid 1992 — 1994 års&lt;br&gt;taxeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hela beloppet tas upp vid 1992—1995 års taxeringar eller, om taxering&lt;br&gt;inte sker år 1995, vid 1992 - 1996 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person behöver vid 1992 års taxering inte ta upp någon del av&lt;br&gt;uppskovsbeloppet. Ett handelsbolag behöver vid 1992 års taxering inte ta&lt;br&gt;upp mer än 25 procent av uppskovsbeloppet multiplicerat med den andel&lt;br&gt;av bolagets inkomst som belöper på andra delägare än fysiska personer.&lt;br&gt;Vid följande års taxeringar gäller bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeras inte företaget ett visst år skall vid taxeringen det följande året&lt;br&gt;till det uppskovsbelopp som då återförs läggas ett tillägg om tio procent av&lt;br&gt;det uppskovsbelopp som lägst skulle ha tagits upp till beskattning vid&lt;br&gt;taxeringen det förstnämnda året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2§ 4 mom.&lt;br&gt;första stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt får uppskovsbelopp&lt;br&gt;övertas. Därvid skall anses som om&lt;br&gt;överlåtande och övertagande företag ut-&lt;br&gt;gjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den förvärvskälla eller, i fråga om handelsbolag, den verksamhet,&lt;br&gt;till vilken de obeskattade reserverna hänför sig upphört, skall återstående&lt;br&gt;del av uppskovsbeloppet omedelbart tas upp till beskattning. Detta gäller&lt;br&gt;inte om en fysisk person överför sin näringsverksamhet eller driften av&lt;br&gt;denna till ett aktiebolag om intressegemenskap råder mellan företagen.&lt;br&gt;Återstående del av uppskovsbeloppet skall i sådana fall tas upp till beskatt-&lt;br&gt;ning hos aktiebolaget enligt bestämmelserna i denna lag. Vad nu sagts&lt;br&gt;gäller även i de fall verksamhet i handelsbolag eller driften av denna&lt;br&gt;överförs till ett aktiebolag om intressegemenskap råder mellan företagen.&lt;br&gt;Med återstående del av uppskovsbeloppet avses i dessa fall så stor andel av&lt;br&gt;beloppet som motsvarar den andel av bolagets inkomst som belöper på&lt;br&gt;delägare som är fysiska personer. Vid tillämpning av detta stycke anses&lt;br&gt;intressegemenskap råda mellan företag som står under i huvudsak gemen-&lt;br&gt;sam ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om dödsbon gäller att återstående del av uppskovsbeloppet&lt;br&gt;omedelbart skall tas upp till beskattning det beskattningsår då reglerna om&lt;br&gt;handelsbolag tillämpas första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1447.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 § 4 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt samt vid ombildning av&lt;br&gt;sparbank till bankaktiebolag enligt&lt;br&gt;8kap. sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;skall överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag anses som en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppskovsbeloppet för det&lt;br&gt;överlåtande företaget bestämts en-&lt;br&gt;ligt 4 och 5 §§ och är det övertagan-&lt;br&gt;de företaget ett sådant företag som&lt;br&gt;avses i 6 § skall återstående del av&lt;br&gt;uppskovsbeloppet samt i förekom-&lt;br&gt;mande fall tillägg enligt 5 § tredje&lt;br&gt;stycket omedelbart tas upp till be-&lt;br&gt;skattning hos det övertagande före-&lt;br&gt;taget. Bestämmelserna i 6§ skall&lt;br&gt;därvid äga motsvarande tilllämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, Johansson, Lindqvist,&lt;br&gt;G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin,&lt;br&gt;Sahlin, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändringar i sparbankslagen m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Allmänt om sparbanker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande kännetecknen för sparbankernas verksamhet är avsak-&lt;br&gt;naden av enskilt vinstintresse, syftet att främja sparsamhet och den lokala&lt;br&gt;anknytningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är sparbank som företagsform speciell. En sparbank kan i asso-&lt;br&gt;ciationsrättsligt hänseende närmast liknas vid en stiftelse. Sparbankerna&lt;br&gt;har inga ägare eller medlemmar. De kan betecknas som självägande eller&lt;br&gt;oägda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en sparbank skall drivas utan enskilt vinstintresse innebär emellertid&lt;br&gt;inte att sparbanken kan bortse från behovet av att generera vinst i verk-&lt;br&gt;samheten. Sparbankerna är hänvisade till att genom överskott bygga upp&lt;br&gt;det egna kapitalet. De har inte som affärsbankerna några aktieägare som&lt;br&gt;kan tillskjuta kapital. Sparbankerna kan således inte bilda eget kapital på&lt;br&gt;annat sätt än genom att avsätta en del av vinsten till de fonder som skall&lt;br&gt;finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas fonder skall trygga insättarnas medel. Hur stora fonder-&lt;br&gt;na skall vara beror på vilken verksamhet sparbanken bedriver och vilka&lt;br&gt;säkerheter sparbanken kräver vid sin utlåning. En mindre del av en spar-&lt;br&gt;banks redovisade vinst efter skatt kan användas till allmännyttiga ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje sparbank skall det finnas huvudmän. Dessa är de ytterst ansvari-&lt;br&gt;ga för sparbankens verksamhet. Huvudmännen skall vara minst 20. Det&lt;br&gt;allmänna har ett inflytande över sparbankerna genom det sätt på vilket&lt;br&gt;sparbankens huvudmän utses. De skall nämligen till hälften väljas av&lt;br&gt;kommunfullmäktige i de kommuner som ingår i sparbankens verksam-&lt;br&gt;hetsområde eller av landsting. Återstoden av huvudmännen skall väljas av&lt;br&gt;huvudmännen bland sparbankernas insättare. I sparbankens reglemente&lt;br&gt;anges verksamhetsområdets omfattning och vilka kommuner eller lands-&lt;br&gt;ting som skall utse huvudmännen. En huvudman skall vara bosatt inom&lt;br&gt;verksamhetsområdet och får inte vara anställd eller förtroendeman i an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nan sparbank eller bank. En huvudman utses för en tid av tre år. Huvud- Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;männen utser i sin tur sparbankens styrelse, som skall bestå av minst fem&lt;br&gt;ledamöter, och revisorer. Huvudmännen fastställer sparbankens regle-&lt;br&gt;mente. Årssammanträde med huvudmännen, sparbanksstämma, skall hål-&lt;br&gt;las varje år före maj månads utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudman i en sparbank representerar människorna i det område&lt;br&gt;där sparbanken verkar. Huvudmannen är samhällets och sparbankskun-&lt;br&gt;dernas representant och skall granska sparbankens verksamhet. Han skall&lt;br&gt;också påverka sparbankens utveckling, aktivt verka för att sparbanken&lt;br&gt;tillfredsställer de behov som finns i verksamhetsområdet, till sparbanken&lt;br&gt;förmedla den särskilda sakkunskap han kan ha inom näringslivet eller&lt;br&gt;andra delar av samhällslivet och som lekman representera sunt förnuft och&lt;br&gt;praktiskt synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sparbankslagen har sparbankerna som särskild uppgift att främja&lt;br&gt;sparande hos allmänheten. Denna uppgift fullgörs förutom genom tradi-&lt;br&gt;tionell bankverksamhet också genom direkt sparuppsamling, ekonomisk&lt;br&gt;rådgivning, publiceringsverksamhet och opinionsbildning i sparfrågor.&lt;br&gt;Sparbankerna driver i övrigt samma verksamhet som andra banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksrörelsen har en utpräglat decentraliserad struktur. Varje spar-&lt;br&gt;bank verkar inom ett avgränsat geografiskt område, som anges i sparban-&lt;br&gt;kens reglemente. Verksamhetsområdets storlek kan variera från delar av&lt;br&gt;kommuner till hela län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sparbanker var år 1928 så stort som 498. Därefter har antalet&lt;br&gt;minskat till för närvarande ca 100. Den stora reduceringen är resultatet av&lt;br&gt;omfattande samgåenden framför allt under 1960-talet. Samgåendena har&lt;br&gt;varit en följd av att urbaniseringen minskat kundunderlaget för många&lt;br&gt;små sparbanker och av att bankverksamhet i allmänhet blivit mer kompli-&lt;br&gt;cerad till sin natur, vilket krävt större enheter. En viktig orsak till spar-&lt;br&gt;banksfusionerna från slutet av 1960-talet har också varit utvecklingen&lt;br&gt;inom hela banksektorn, som tagit sig uttryck i en skarpare konkurrens&lt;br&gt;mellan de olika banktyperna. Flertalet sparbanker har nu nått en storlek,&lt;br&gt;som är bättre anpassad till tidens krav. Den 1 januari 1990 fanns det&lt;br&gt;således 24 sparbanker som hade mer än en miljard kr. i inlåning från&lt;br&gt;allmänheten. Inom sparbanksrörelsen har emellertid läget bedömts så, att&lt;br&gt;en fortsatt strukturomvandling är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Sparbanksföreningens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningens styrelse tillsatte den 5 april 1989 en kom-&lt;br&gt;mitté, Strukturkommittén, med uppdrag att förutsättningslöst utreda den&lt;br&gt;framtida sparbanksstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det huvudsakliga syftet med utredningen var att skapa förutsättningar&lt;br&gt;för att stärka sparbankernas positioner i en tid av ökad konkurrens på&lt;br&gt;kreditmarknaden och att genom en ny organisation rätta till problem och&lt;br&gt;brister i den nuvarande strukturen. Strukturkommittén förordade en lös-&lt;br&gt;ning som sammanfattningsvis innebar att en holdingbolagskoncern skulle&lt;br&gt;skapas. De elva sparbanker som enligt förslaget förutsattes ingå i koncer-&lt;br&gt;nen skulle ombildas till stiftelser som tillsammans med de sparbanker som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte ombildades skulle äga holdingbolaget. Bankrörelsen skulle överlåtas Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;vidare till bankaktiebolag som skulle vara dotterbolag till holdingbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Holdingbolaget skulle inte bedriva någon bankverksamhet. I stiftelserna&lt;br&gt;skulle finnas huvudmän och styrelse på samma sätt som i sparbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan sparbankerna beretts möjlighet att avge synpunkter på förslaget&lt;br&gt;beslutade sparbanksföreningens styrelse att lägga fram ett organisations-&lt;br&gt;förslag till sparbanksföreningens extra föreningsmöte den 31 januari 1990.&lt;br&gt;Det extra föreningsmötet beslöt enhälligt att fastställa styrelsens förslag.&lt;br&gt;Med anledning härav framställdes inom sparbanksföreningen en prome-&lt;br&gt;moria med förslag till ändringar i sparbankslagen m.m., dagtecknad den&lt;br&gt;15 mars 1990. Promemorian överlämnades till finansdepartementet den&lt;br&gt;28 mars 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Under den fortsatta beredningen i&lt;br&gt;regeringskansliet har hållits överläggningar med företrädare för sparbanks-&lt;br&gt;föreningen. Härvid har i allt väsentligt enighet uppnåtts om lagförslagens&lt;br&gt;utformning. På skatteområdet har sparbanksföreträdarna dock framfört&lt;br&gt;önskemål om mer långtgående lättnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av spar-&lt;br&gt;banksföreningens promemoria, promemorians författningsförslag, samt&lt;br&gt;en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena som bilaga 1 — 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 februari 1991 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över inom finansdepartementet upprättade förslag till ändringar i bl. a.&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619). Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i&lt;br&gt;detta ärende som bilaga 4. Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslagen&lt;br&gt;utan erinran. Lagförslagen bör nu föreläggas riksdagen. Dock bör vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar göras i de remitterade lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Utländska förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med sparbanksföreningens förslag är att det skall vara möjligt att&lt;br&gt;fortsätta att driva den bankverksamhet som bedrivits i sparbankens form i&lt;br&gt;en annan form, nämligen bankaktiebolagets, utan att behöva likvideras.&lt;br&gt;En sådan ombildning är inte möjlig enligt nuvarande lagstiftning. Spar-&lt;br&gt;banken skall enligt förslaget upplösas efter det att den till en stiftelse med&lt;br&gt;särskilt ändamål överlämnat de aktier som erhållits vid överförandet av&lt;br&gt;sparbankens rörelse till bankaktiebolaget. Till skillnad från sparbanksverk-&lt;br&gt;samheten kommer bankverksamheten därefter att kunna bedrivas med en&lt;br&gt;tydligt urskiljbar ägare, stiftelsen, eller stiftelsen genom ett holdingbolag.&lt;br&gt;En möjlighet att byta associationsform för sparbankerna kräver således&lt;br&gt;lagändringar, framför allt i sparbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussioner och utredningar om sparbankernas struktur och företags-&lt;br&gt;form förekommer även utomlands. I många länder har de senaste årens&lt;br&gt;utveckling på de finansiella marknaderna inneburit en skärpt konkurrens&lt;br&gt;samt en mer eller mindre ansträngd kapitalsituation för sparbankerna. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har då legat nära till hands att överväga möjligheterna att förändra före- Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;tagsformen och därigenom förbättra förutsättningarna för en tryggad kapi-&lt;br&gt;talförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några länder har lagstiftaren öppnat möjligheter för sparbankerna att&lt;br&gt;omvandlas till bankaktiebolag. I andra länder har man, i vart fall tills&lt;br&gt;vidare, valt att bevara associationsformen sparbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen har i sin promemoria redovisat förhållandena i&lt;br&gt;några europeiska länder. Sammanställningen bör fogas till protokollet i&lt;br&gt;detta ärende som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Stiftelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Stiftelsebegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon allmän lagstiftning om stiftelser finns inte i Sverige. I departe-&lt;br&gt;mentspromemorian (Ds Ju 1987:14) Stiftelser föreslås en lag om stiftelser.&lt;br&gt;Promemorian har remissbehandlats och en lag om stiftelser beräknas&lt;br&gt;kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser (tillsynslagen) före-&lt;br&gt;ligger en stiftelse, om ”någon anslagit egendom att såsom självständig&lt;br&gt;förmögenhet fort varande tjäna ett bestämt ändamål”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formellt sett är det två olika rättshandlingar av stiftaren som konstitue-&lt;br&gt;rar en stiftelse i tillsynslagens mening: ett förordnande (stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det) och en förmögenhetsdisposition. Någon viss form behöver inte iakttas&lt;br&gt;för ett stiftelseförordnande, även om det många gånger kan vara lämpligt&lt;br&gt;att det sker skriftligen. Inte heller i fråga om förmögenhetsdispositionen&lt;br&gt;följer av stiftelserättsliga regler några krav på viss form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med en stiftelse får utläsas av de föreskrifter som stiftaren&lt;br&gt;har lämnat beträffande användningen av stiftelsens tillgångar. I en ända-&lt;br&gt;målsbestämning ingår vanligen tre skilda moment: syfte, verksamhetsfö-&lt;br&gt;remål och destinatärkrets. Syftet anger det område stiftelsen skall verka&lt;br&gt;inom eller det behov den skall främja. De två andra momenten, verksam-&lt;br&gt;hetsföremålet och destinatärkretsen, bestämmer närmare på vilket sätt&lt;br&gt;stiftelsen skall tillgodose sitt syfte resp, vilka krav som måste vara uppfyll-&lt;br&gt;da för att någon skall kunna bli gynnad av stiftelsen. Samtliga dessa&lt;br&gt;moment behöver inte anges uttryckligen. Ändamålsangivelsen måste dock&lt;br&gt;under alla förhållanden ha en viss bestämdhet for att en giltig stiftelse skall&lt;br&gt;anses föreligga. Annars skulle det kunna uppstå problem vid verkställighe-&lt;br&gt;ten av stiftelseförordnandet. Förordnanden utan bestämda ändamål be-&lt;br&gt;traktas därför som ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer i huvudsak två typer av stiftelser. Den ena typen&lt;br&gt;tillgodoser sitt syfte genom att utge bidrag till andra, oftast fysiska perso-&lt;br&gt;ner, ur avkastningen av stiftelsens förmögenhet. Denna förmögenhet be-&lt;br&gt;står regelmässigt av värdepapper eller banktillgodohavanden. Som ett&lt;br&gt;exempel på sådana s. k. avkastningsstiftelser kan nämnas stipendiestiftel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra typen av stiftelse tillgodoser sitt syfte genom att, med stiftel-&lt;br&gt;seförmögenheten som bas, yrkesmässigt men utan sikte på vinst driva egen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 136&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet av ekonomisk art, t. ex. sjukvård eller undervisning. Av stiftel- Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;sens ändamål i sig följer således att den skall bedriva näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en avkastningsstiftelse kan bedriva näringsverksamhet genom att&lt;br&gt;ha sin förmögenhet placerad i en hyresfastighet eller en rörelse, men i så&lt;br&gt;fall bedrivs verksamheten i vinstsyfte. Näringsverksamheten följer där-&lt;br&gt;emot inte av stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1900-talets början var flertalet stiftelser med ändamål att utöva&lt;br&gt;näringsverksamhet inriktade på att tillfredsställa behov av utbildning och&lt;br&gt;social omvårdnad. Sedan dess har bilden förändrats. Det är numera inte&lt;br&gt;ovanligt med näringsdrivande stiftelser som tillfredsställer behov inom&lt;br&gt;andra områden. Det finns t. ex. bostadsstiftelser, stiftelser som ägnar sig åt&lt;br&gt;tidnings- eller bokutgivning samt en mångfald stiftelser inom kulturområ-&lt;br&gt;det. Andra exempel är kommunalt initierade stiftelser för mässverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Offentlig tillsyn över stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tillsynslagen skall en stiftelse i princip anmälas till länsstyrelsen i det&lt;br&gt;län där stiftelsens förvaltning utövas. Undantagna från anmälningsskyldig-&lt;br&gt;het — och därmed från tillsyn — är bl. a. stiftelser vilkas förmögenhet inte&lt;br&gt;överstiger 20000 kr, stiftelser som genom sin anknytning till staten eller&lt;br&gt;särskilda institutioner kan antas vara förvaltade på ett betryggande sätt,&lt;br&gt;s. k. familjestiftelser samt stiftelser som enligt regeringens förordnande&lt;br&gt;eller stiftarens föreskrift inte skall vara underkastade tillsyn enligt tillsyns-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte ens alla anmälningsskyldiga stiftelser omfattas av tillsyn enligt&lt;br&gt;tillsynslagen. Tillsyn är föreskriven endast för sådana stiftelser som läns-&lt;br&gt;styrelsen finner främja ett allmännyttigt ändamål. Härmed avses enligt&lt;br&gt;förarbetena till tillsynslagen sådana stiftelser som inte fullföljer rent enskil-&lt;br&gt;da syften. Länsstyrelsen kan vidare besluta att en allmännyttig stiftelse av&lt;br&gt;detta slag inte skall stå under dess tillsyn, om den redan står under nöjaktig&lt;br&gt;tillsyn eller om tillsyn enligt tillsynslagen på grund av särskilda omständig-&lt;br&gt;heter inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn enligt tillsynslagen innebär att förvaltningen av stiftelsen överva-&lt;br&gt;kas av länsstyrelsen, som kan ingripa om förvaltningen inte sköts i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i tillsynslagen eller de föreskrifter som gäller för&lt;br&gt;stiftelsen. Det ankommer på länsstyrelsen att i vissa fall utse ledamöter i&lt;br&gt;stiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en stiftelse står under tillsyn innebär vidare att stiftelsen skall till&lt;br&gt;länsstyrelsen för varje räkenskapsår sända in en berättelse över hur stiftel-&lt;br&gt;sens ändamål har tillgodosetts under året och ett sammandrag av räken-&lt;br&gt;skaperna. Länsstyrelsens övervakning av hur stiftelsen förvaltas sker&lt;br&gt;främst genom granskning av dessa handlingar. Vid granskningen skall&lt;br&gt;huvudsakligen tillses att stiftelsens medel inte dras från de ändamål för&lt;br&gt;vilka de har anslagits och att förmögenheten är nöjaktigt placerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen vid sin granskning av de insända handlingarna eller på&lt;br&gt;annat sätt upptäcker att stiftelsens styrelse har fattat ett beslut som strider&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot lag eller mot andra föreskrifter som gäller för stiftelsen, kan länsstyrel- Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;sen förbjuda att beslutet verkställs eller, om verkställighet redan har skett,&lt;br&gt;förelägga styrelsen att vidta rättelse. Även i övrigt kan länsstyrelsen före-&lt;br&gt;lägga styrelsen att fullgöra sina åligganden. Föreläggande och förbud kan i&lt;br&gt;vissa fall förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i styrelsen för en stiftelse har ett sysslomannaansvar. En-&lt;br&gt;ligt tillsynslagen svarar de solidariskt för den skada som kan drabba&lt;br&gt;stiftelsen, om de överträder tillsynslagens bestämmelser eller de föreskrif-&lt;br&gt;ter som gäller för stiftelsen. Vidare kan allmän domstol enligt tillsynslagen&lt;br&gt;förordna om annan förvaltning av stiftelsen, om styrelsen eller en styrelse-&lt;br&gt;ledamot gör sig skyldig till missvård av stiftelsens angelägenheter. Enligt&lt;br&gt;tillsynslagen kan länsstyrelsen — dock bara i fråga om stiftelser som står&lt;br&gt;under dess tillsyn — föra talan vid allmän domstol om skadestånd samt&lt;br&gt;om förordnande om annan förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har inte haft några invändningar mot att möjlig-&lt;br&gt;het till förändring av sparbanksstrukturen nu införs. På en del väsentliga&lt;br&gt;punkter har emellertid kritik framförts mot sparbanksföreningens förslag.&lt;br&gt;Detta gäller t. ex. att den föreslagna lagstiftningen präglas av syftet att göra&lt;br&gt;det möjligt att bilda en viss holdingbolagskoncern. Förslagets omfattande&lt;br&gt;reglering av stiftelserna har också mött kritik. Det har vidare befarats att&lt;br&gt;organisationen blir svår att överskåda och att stiftelserna i praktiken inte&lt;br&gt;kommer att kunna utöva något verkligt ägarinflytande över bankverksam-&lt;br&gt;heten. Man har också varit kritisk mot att frågan om bankernas framtida&lt;br&gt;kapitalförsörjning inte har berörts närmare i förslaget. Invändningar har&lt;br&gt;också gjorts mot förslaget att genom en särskild lagstiftning uppnå att&lt;br&gt;ombildningen inte medför några beskattningseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början måste frågan ställas om det föreligger tillräckliga skäl för&lt;br&gt;att över huvud taget tillåta att sparbanker byter associationsform. Det&lt;br&gt;arbete som bedrivits av den av sparbanksföreningen utsedda strukturkom-&lt;br&gt;mittén och den enighet som kommitténs förslag mött inom sparbanksrö-&lt;br&gt;relsen visar att sparbankerna själva finner det angeläget att nu kunna&lt;br&gt;genomföra en omfattande omstrukturering av verksamheten, innefattande&lt;br&gt;byte av associationsform för ett antal sparbanker. En internationell jämfö-&lt;br&gt;relse visar att man även i andra länder har omprövat förutsättningarna för&lt;br&gt;bedrivande av sparbanksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bankrörelselagens krav på kapitaltäckning skall kunna uppfyllas&lt;br&gt;fordras att bankrörelsen drivs i en for det enskilda bankföretaget effektiv&lt;br&gt;företagsform. Här måste bl. a. beaktas behovet av att kunna tillföra kapital&lt;br&gt;till verksamheten på annat sätt än genom vinstavsättningar. Den nuvaran-&lt;br&gt;de associationsformen lägger hinder i vägen för en sparbank som vill&lt;br&gt;utvidga sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför enligt min mening goda skäl att även i Sverige öppna en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet för sparbanker att upplösas utan föregående likvidation i syfte Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;att bankverksamheten skall drivas vidare i ett bankaktiebolag. En förut-&lt;br&gt;sättning för ombildning till bankaktiebolag måste dock vara att det kapital&lt;br&gt;som under årens lopp byggts upp inom en sparbank kan tas till vara för att&lt;br&gt;även fortsättningsvis tjäna det ändamål sparbanken haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om ombildning bör utformas efter förebild av den&lt;br&gt;systematik som har använts för fusion av sparbanker enligt sparbanks-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Ombildningsprocessen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En sparbank får möjlighet att efter beslut på spar-&lt;br&gt;banksstämman byta associationsform på följande sätt. Sparbanken&lt;br&gt;bildar en stiftelse, vars huvudsakliga ändamål skall vara att främja&lt;br&gt;sparsamhet i Sverige. Sparbanken bildar också ett bankaktiebolag&lt;br&gt;till vilket sparbankens hela rörelse förs över. Som vederlag erhåller&lt;br&gt;sparbanken aktier i bankaktiebolaget. Aktierna förs över till stiftel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett alternativt förfarande kan sparbankens rörelse föras över&lt;br&gt;till ett redan etablerat bankaktiebolag. Aktierna i bankaktiebolaget&lt;br&gt;kan också överlämnas till en stiftelse som har bildats i samband med&lt;br&gt;ombildningen av en annan sparbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall lämna tillstånd till ombildningen. När ombild-&lt;br&gt;ningens olika led verkställts är sparbanken upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillstånd av bankinspektionen får ett bankaktiebolag som&lt;br&gt;övertagit en sparbanks rörelse vid ombildning använda ordet spar-&lt;br&gt;bank i sin firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet införs att upplösa sparbankernas obeskattade re-&lt;br&gt;server i bankaktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningens förslag: Sparbanksföreningens förslag överen-&lt;br&gt;stämmer till stor del med mitt förslag men syftar uttryckligen till bildandet&lt;br&gt;av en bankaktiebolagskoncern. Förslagets konstruktion medger dock bil-&lt;br&gt;dandet av flera sådana koncerner. En sparbanks verksamhet skall kunna&lt;br&gt;drivas i bankaktiebolagets form (sparbanksaktiebolag). Sedan rörelsen&lt;br&gt;överlåtits skall sparbanken ”få ställning av eller gå upp i” en eller flera&lt;br&gt;sparbanksstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har avstyrkts av kammarkollegiet, länssty-&lt;br&gt;relsen i Stockholms län och Uppsala universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge och Näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;har ingen erinran mot att lagstiftning genomförs som gör ombildning av&lt;br&gt;sparbanker till sparbanksaktiebolag och sparbanksstiftelser möjlig. Bank-&lt;br&gt;inspektionen framhåller att transformeringen av sparbanker till bankaktie-&lt;br&gt;bolag lägger en viktig formell grund för fortsatt strukturomvandling av&lt;br&gt;sparbankssektorn. De viktigaste utgångspunkterna för inspektionens&lt;br&gt;granskning av förslaget har varit att ingreppen i befintlig lagstiftning bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minimeras och vara konkurrensneutrala. Riksbanksfullmäktige är positiva Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;till att nya möjligheter till strukturell anpassning öppnas och tillstyrker att&lt;br&gt;bestämmelser förs in i sparbankslagen i syfte att reglera en ombildning av&lt;br&gt;den typ som föreslås. Anpassningen i lagstiftningen bör dock genomgående&lt;br&gt;vara av generell och neutral karaktär. Uppsala universitet framhåller att&lt;br&gt;speciallagstiftning för viss form av företag bör användas ytterst restriktivt&lt;br&gt;och att argumenten för att ha särlösningar för sparbankerna inte känts&lt;br&gt;övertygande; förslaget bör inte genomföras i sin nuvarande form. Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen finner konstruktionen vara konstlad. Genom samman-&lt;br&gt;blandning av olika associationsformer kommer den att ge sparbankerna&lt;br&gt;konkurrensfördelar framför de andra bankgrupperna. Sparbankerna bör&lt;br&gt;kunna komma på jämställd bas med bankaktiebolagen genom att ombildas&lt;br&gt;till vanliga bankaktiebolag utan att vara beroende av ett särskilt koncern-&lt;br&gt;förhållande. Sveriges Föreningsbankers Förbund anmärker att förslaget&lt;br&gt;innebär en lag som bl. a. reglerar sparbankernas interna organisation.&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen framhåller att den föreslagna uppbygg-&lt;br&gt;naden synes vara svåröverskådlig och krånglig med ett stort antal enheter&lt;br&gt;som på olika sätt griper in i varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Nu gällande banklagstiftning har varit i kraft&lt;br&gt;sedan år 1987. Av tradition har tre skilda associationsrättsliga former för&lt;br&gt;bedrivande av bankverksamhet, nämligen bankaktiebolag, sparbank och&lt;br&gt;föreningsbank, erbjudits. En utgångspunkt för sparbanksreformen bör&lt;br&gt;vara att någon fjärde associationsrättslig form för bedrivande av bank-&lt;br&gt;verksamhet, som skulle stå någonstans mellan bankaktiebolag och spar-&lt;br&gt;bank, inte är aktuell. För de till bankaktiebolag ombildade sparbankerna&lt;br&gt;bör således bankaktiebolagslagen gälla fullt ut. För de kvarvarande spar-&lt;br&gt;bankerna gäller sparbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser är det inte möjligt för en sparbank att&lt;br&gt;byta associationsform. En sparbank kan upplösas efter likvidation, kon-&lt;br&gt;kurs eller fusion med annan sparbank. Fusionsbestämmelserna i 7 kap. gör&lt;br&gt;det inte möjligt för en sparbank att genomföra en fusion med ett företag&lt;br&gt;som driver sin verksamhet i någon annan associationsform. En sparbank&lt;br&gt;kan dock överlåta hela eller del av sin rörelse till annan bank. Om hela&lt;br&gt;rörelsen överlåtits till annan bank, är emellertid sparbanken skyldig att&lt;br&gt;träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av problemen med att finna en lämplig ordning för en ombildning&lt;br&gt;har varit att sparbankerna inte har någon ägare. Detta problem finner sin&lt;br&gt;lösning genom att de aktier i bankaktiebolaget som sparbanken erhåller&lt;br&gt;vid överförandet av rörelsen till bankaktiebolaget i sin tur förs över till en&lt;br&gt;stiftelse vars huvudsakliga ändamål skall vara att främja sparsamhet i&lt;br&gt;Sverige. Genom denna lösning avskiljs i stiftelsen det ägarlösa kapital som&lt;br&gt;under årens lopp har byggts upp i sparbanken. Kapitalet kan där fortsätta&lt;br&gt;att tjäna sparbanksidéerna. Jag återkommer i nästa avsnitt närmare till&lt;br&gt;stiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svensk lagstiftningstradition skall en lag vara generell och neutral&lt;br&gt;i förhållande till skilda rättssubjekt. Det är därför inte lämpligt att genom-&lt;br&gt;föra en lagstiftning som syftar till att skapa en viss bestämd holdingbolags-&lt;br&gt;koncern, i vilken de sparbanker som ombildas skall ingå. Utgångspunkten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör alltså vara att ombildningen inte skall medföra skyldighet för den nya&lt;br&gt;banken att ingå i en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har sagt bör ombildningsprocessen utformas&lt;br&gt;på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan sparbanksstämman fattat beslut om att sparbanken skall ombil-&lt;br&gt;das till bankaktiebolag skall sparbankens tillgångar och skulder föras över&lt;br&gt;till ett särskilt bildat eller redan etablerat bankaktiebolag. Därvid erhåller&lt;br&gt;sparbanken aktier i bankaktiebolaget. Sparbanken skall sedan föra över&lt;br&gt;aktierna till en av sparbanken instiftad, eller till en redan befintlig, stiftelse&lt;br&gt;vars huvudsakliga ändamål skall vara att främja sparsamhet i Sverige. När&lt;br&gt;så har skett och åtgärderna på vederbörligt sätt registrerats, är sparbanken&lt;br&gt;upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga sparbanker äger i dag aktier i Sparbankernas Bank. Enligt&lt;br&gt;uppgift är avsikten att dessa aktier skall bytas mot aktier i holdingbolaget,&lt;br&gt;vilka skall ägas av stiftelserna. Eftersom ombildningsprocessen bör inne-&lt;br&gt;bära att sparbankens samtliga tillgångar överlämnas till bankaktiebolaget,&lt;br&gt;måste aktierna i Sparbankernas Bank i så fall överföras till stiftelsen innan&lt;br&gt;sparbankens rörelse förs över till bankaktiebolaget. Detta innebär i sin tur&lt;br&gt;att bildandet av stiftelsen i praktiken blir det första steget i ombildnings-&lt;br&gt;processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sparbanks ombildning till bankaktiebolag bör få ske först efter rege-&lt;br&gt;ringens tillstånd. Regeringens prövning kommer att omfatta flera olika&lt;br&gt;moment. Det blir fråga om att lämna tillstånd att verkställa ombildningen,&lt;br&gt;att godkänna stiftelseförordnandet samt att i förekommande fall meddela&lt;br&gt;oktroj och stadfästa bolagsordning för bankaktiebolaget. Regeringen bör&lt;br&gt;på motsvarande sätt som sker vid tillstånd att verkställa ett fusionsavtal,&lt;br&gt;pröva om ombildningen framstår som förenlig med insättarnas och ford-&lt;br&gt;ringsägarnas intressen. Regeringen skall också pröva om ombildningen&lt;br&gt;framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen bör vara neutral. Det bör således vara möjligt för den&lt;br&gt;sparbank som skall ombildas att välja om den vill överföra sin rörelse till&lt;br&gt;ett redan existerande bankaktiebolag eller till ett av sparbanken för det&lt;br&gt;särskilda ändamålet bildat bankaktiebolag. Även om det enligt sparbanks-&lt;br&gt;föreningen inte är aktuellt att i inledningsskedet tänka sig annat än att&lt;br&gt;sparbanken väljer det andra av de båda alternativen, så kommer det i&lt;br&gt;framtiden att finnas bankaktiebolag som redan fått en sparbanks rörelse&lt;br&gt;överförd till sig eller som av andra skäl framstår som ett lämpligt alternativ&lt;br&gt;till det mer omständliga förfarandet att bilda ett nytt bankaktiebolag. På&lt;br&gt;motsvarande sätt bör en sparbank ha frihet att överlämna aktierna i&lt;br&gt;bankaktiebolaget till en redan befintlig stiftelse, som har bildats i samband&lt;br&gt;med ombildningen av en annan sparbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sparbanken väljer holdingbolagsmodellen kan regeringen enligt&lt;br&gt;1 kap. 4 § bankaktiebolagslagen medge undantag från huvudregeln att&lt;br&gt;bank får ingå som dotterbolag i en koncern endast om ett annat bankbolag&lt;br&gt;är moderbolag. Någon ny regel om detta erfordras således inte. Saken skall&lt;br&gt;prövas på samma sätt som om det gällde vilken annan koncernbildning&lt;br&gt;inom banksektorn som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningsprocessen bör vara sammanhållen i den bemärkelsen att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erforderliga beslut för att ombildningen skall komma till stånd kan fattas Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;av en och samma instans, nämligen sparbanksstämman. En sådan ordning&lt;br&gt;förbättrar också möjligheterna att överblicka verkningarna av ombild-&lt;br&gt;ningen. För att åstadkomma detta fordras ändringar i bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen som ger en sparbank möjlighet att dels vara stiftare av ett bankaktie-&lt;br&gt;bolag, dels vid bildandet av bankaktiebolaget teckna aktier mot betalning&lt;br&gt;med annan egendom än pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma krav på röstmajoritet vid beslut om ombildning som vid beslut&lt;br&gt;om fusion bör ställas. Detta innebär inte att jag har tagit ställning för att&lt;br&gt;kraven på röstmajoritet i de båda fallen även för framtiden bör samman-&lt;br&gt;falla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sparbanksföreningens förslag nämns frågan om behovet av att tillföra&lt;br&gt;rörelsen externt kapital endast mycket kortfattat. Jag bedömer emellertid&lt;br&gt;frågan om möjlighet att tillföra bankverksamheten sådant kapital som&lt;br&gt;väsentlig. Ombildningsprocessen får inte utformas så att den utesluter att&lt;br&gt;externt kapital i framtiden kan tillföras de vid ombildningen bildade&lt;br&gt;bankaktiebolagen. För dessa skall bankaktiebolagslagen vara tillämplig&lt;br&gt;fullt ut. Det måste vara alldeles klart att lagstiftaren inte har ställt upp&lt;br&gt;några hinder mot att bankverksamheten efter ombildningen från sparbank&lt;br&gt;till bankaktiebolag kan öppnas för sådana aktörer utanför den s. k. spar-&lt;br&gt;bankssfären som är villiga att satsa kapital i verksamheten. Genom att&lt;br&gt;ägandet av koncernen eller bankaktiebolagen kommer att ligga hos stiftel-&lt;br&gt;serna och hos kvarvarande sparbanker, är det dessa som beslutar om de&lt;br&gt;vill tillåta externa ägare eller om de vill ordna den framtida finansieringen&lt;br&gt;av bankverksamheten på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt får ingen annan än bank i sin firma eller i övrigt vid&lt;br&gt;beteckning av sin affärsrörelse använda ordet bank (1 kap. 5 § bankrörelse-&lt;br&gt;lagen). Ett bankaktiebolags firma skall innehålla ordet bank och en spar-&lt;br&gt;banks firma ordet sparbank. Firman skall registreras i bankregistret. En&lt;br&gt;banks firma skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är&lt;br&gt;införda i bankregistret (6 kap. 2§ bankrörelselagen). För registrering av&lt;br&gt;firma gäller i övrigt vad som föreskrivs i firmalagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § firmalagen anges olika omständigheter som utgör hinder mot&lt;br&gt;firmaregistrering. Ett sådant hinder är om firman i annat fall än som anges&lt;br&gt;i 10 § första stycket 1 —2 är ägnad att vilseleda allmänheten. I förarbetena&lt;br&gt;exemplifierades detta med att en firma innehåller felaktig uppgift om den&lt;br&gt;associationsform i vilken verksamheten bedrivs (prop. 1974:4 s. 212).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sparbanksföreningens förslag framgår att avsikten är att holdingbola-&lt;br&gt;get skall använda firman Sparbanksgruppen AB. Det har nämnts olika&lt;br&gt;alternativa beteckningar på bankaktiebolagen som innehåller ordet spar-&lt;br&gt;bank. Företrädare för sparbanksföreningen har framhållit att firmafrågan&lt;br&gt;är ytterst betydelsefull för sparbanksrörelsen, eftersom avsikten är att&lt;br&gt;kvarvarande sparbanker och de nybildade bankaktiebolagen skall framstå&lt;br&gt;som ett samlat alternativ på den svenska kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag i firmafrågan som sparbanksföreningen framfört medför, om&lt;br&gt;de skall kunna registreras, att en specialreglering krävs för sådana bankak-&lt;br&gt;tiebolag som har övertagit en sparbanks rörelse i samband med ombild-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. För att göra registrering av firmor som de föreslagna möjlig krävs&lt;br&gt;således en lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen måste bedömas mot bakgrund av de nybildade bankaktiebola-&lt;br&gt;gens berättigade intresse av att, tillsammans med de kvarvarande sparban-&lt;br&gt;kerna, utåt kunna framstå som ett samlat alternativ på marknaden, obero-&lt;br&gt;ende av den associationsform i vilken verksamheten bedrivs. Den stora&lt;br&gt;omstrukturering av sparbankerna som nu görs möjlig får anses vara av&lt;br&gt;speciell karaktär. Jag föreslår därför en lagändring som ger dessa bankak-&lt;br&gt;tiebolag rätt att använda ordet sparbank i sin firma. Någon risk för att den&lt;br&gt;enskilde bankkunden skulle lida ekonomisk skada av en eventuell förväx-&lt;br&gt;ling föreligger enligt min mening inte heller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att detta förslag innebär ett visst avsteg från firmalagens&lt;br&gt;bestämmelser bör dock vissa begränsningar i rätten att använda ordet&lt;br&gt;sparbank gälla. Till att börja med bör bankinspektionen pröva varje en-&lt;br&gt;skilt fall. Det bör därvid krävas att firman utformas på ett sådant sätt att&lt;br&gt;risken för förväxling så långt möjligt undanröjs. Av det skälet bör det&lt;br&gt;krävas att ordet aktiebolag eller en förkortning av det ordet ingår i firman&lt;br&gt;även vid bankens egen marknadsföring — ett krav som annars inte gäller&lt;br&gt;för bankaktiebolag (6 kap. 1 § bankrörelselagen). I marknadsföring som är&lt;br&gt;gemensam för de nybildade bankaktiebolagen och kvarvarande sparban-&lt;br&gt;ker kan dock användas beteckningar utan dessa tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett bankaktiebolag skall få tillstånd att använda ordet sparbank i&lt;br&gt;sin firma bör enligt min mening förutsättas att bankaktiebolaget ingår i&lt;br&gt;sparbankssfären. I tillståndet bör därför en koppling till ägandet göras.&lt;br&gt;Skulle bankaktiebolaget till mer än 50% av röstetalet komma att ägas av&lt;br&gt;andra än sådana stiftelser som anges i 8 kap. sparbankslagen bör rätten för&lt;br&gt;bankaktiebolaget att använda ordet sparbank i sin firma omprövas. Det-&lt;br&gt;samma gäller om bankaktiebolaget ingår i en koncern och moderbolaget&lt;br&gt;till mer än 50% av röstetalet kommer att ägas av andra än sådana stiftelser&lt;br&gt;eller av sparbanker. Jag har i firmafrågan samrått med chefen för justitie-&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen ger också upphov till vissa skattefrågor. Utgångspunkten&lt;br&gt;är en sparbank som genomför sin ombildning under andra halvåret 1991&lt;br&gt;samt att sparbankens aktier i Sparbankernas Bank vederlagsfritt har forts&lt;br&gt;över till stiftelsen innan resterande delar av ombildningen genomförs.&lt;br&gt;Situationen kan därefter beskrivas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanken överlåter per den 1 januari 1991 sin bankrörelse till ett&lt;br&gt;helägt bankaktiebolag för ett pris motsvarande tillgångarnas skattemässiga&lt;br&gt;restvärden. Som betalning erhålls aktierna i bankaktiebolaget. Aktierna i&lt;br&gt;bankaktiebolaget överlåts vederlagsfritt till en av sparbanken bildad stif-&lt;br&gt;telse. Stiftelsen kan i sin tur överlåta aktierna i bankaktiebolaget (och&lt;br&gt;aktierna i Sparbankernas Bank) till ett holdingbolag mot betalning i ny-&lt;br&gt;emitterade aktier i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsombildningar medför många gånger bl. a. inkomstskattemässi-&lt;br&gt;ga effekter för de inblandade företagen. En överlåtelse av tillgångar som&lt;br&gt;ingår i näringsverksamhet för ett pris som understiger marknadsvärdet&lt;br&gt;skall enligt huvudregeln i punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) föranleda beskattning som om tillgången hade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avyttrats för marknadspris (uttagsbeskattning). Om särskilda skäl förelig-&lt;br&gt;ger får uttagsbeskattning underlåtas. Enligt förarbetena (prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s. 556 f.) borde uttagsbeskattning även fortsättningsvis kun-&lt;br&gt;na underlåtas i enlighet med gällande praxis. Det innebär att man under&lt;br&gt;vissa förutsättningar godtar att tillgångar vid företagsombildningar över-&lt;br&gt;förs från ett företag till ett annat till skattemässiga restvärden även om&lt;br&gt;marknadsvärdet är betydligt högre. Enligt min mening torde särskilda skäl&lt;br&gt;mot uttagsbeskattning föreligga i den aktuella ombildningssituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas värderegleringsreserver enligt bokslut den 31 december&lt;br&gt;1990 skall enligt huvudregeln — liksom andra företags lagerreserver —&lt;br&gt;återföras till beskattning vid 1992 års taxering enligt lagen (1990:655) om&lt;br&gt;återföring av obeskattade reserver. För enskilda näringsidkare som över-&lt;br&gt;går till att bedriva sin näringsverksamhet indirekt genom ett aktiebolag har&lt;br&gt;det ansetts motiverat att tillåta att de obeskattade reserverna i den enskil-&lt;br&gt;da näringsverksamheten får upplösas i aktiebolaget (prop. 1989/90:110 s.&lt;br&gt;606). En sådan möjlighet bör — för att undvika att ombildningen leder till&lt;br&gt;några mer betydande inkomstskattekonsekvenser — öppnas även för spar-&lt;br&gt;banker som ombildas till bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet till gåvoskatt torde inte föranledas av ifrågavarande&lt;br&gt;transaktioner. Däremot leder ombildningen till att vissa indirekta skatter&lt;br&gt;påförs, nämligen stämpelskatt på de aktier som emitterats i bankaktiebola-&lt;br&gt;get och holdingbolaget enligt lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier,&lt;br&gt;stämpelskatt för fastigheter som förs över från sparbanken till bankaktie-&lt;br&gt;bolaget enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heter samt omsättningsskatt på eventuella överlåtelser av aktier från stif-&lt;br&gt;telsen till holdingbolaget enligt lagen (1983:1053) om skatt på omsättning&lt;br&gt;av vissa värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden i sparbanksföreningens förslag är att ingen som helst be-&lt;br&gt;skattning skall utlösas till följd av ombildningen. En beskattning skulle&lt;br&gt;kunna försvåra eller förhindra genomförandet. Med hänsyn bl. a. till mitt&lt;br&gt;förslag om ändring av återföringslagen bör de inkomstskatteeffekter som&lt;br&gt;uppkommer inte bli mer betydande än att de kan accepteras. Någon åtgärd&lt;br&gt;som innebär en lindring av skyldigheten att betala indirekta skatter bör&lt;br&gt;inte komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Stiftelserna&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den stiftelse, till vilken aktierna i bankaktiebolaget&lt;br&gt;skall överlämnas, skall ha till huvudsakligt ändamål att främja&lt;br&gt;sparsamhet i Sverige i enlighet med vad som anges närmare i stiftel-&lt;br&gt;seförordnandet. Stiftelseförordnandet skall godkännas av regering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelsen får, förutom stiftelsens styrelse, finnas huvudmän till&lt;br&gt;det antal som anges i stiftelseförordnandet. Huvudmännen skall&lt;br&gt;utses på samma sätt som i dag gäller för huvudmän i sparbank.&lt;br&gt;Huvudmännen skall ha de uppgifter som framgår av stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningens förslag: Föreningen har lagt fram förslag till tre&lt;br&gt;kapitel i sparbankslagen som särskilt reglerar vad som skall gälla för&lt;br&gt;sparbanksstiftelser och huvudmän i dessa. Enligt förslaget skall det vara&lt;br&gt;fråga om stiftelser av särskilt slag. De skall svara för att Sparbanksgrup-&lt;br&gt;pens verksamhet bedrivs i enlighet med de grundläggande principerna för&lt;br&gt;sparbanksverksamhet. Avkastningen på stiftelsekapitalet skall användas&lt;br&gt;för att skapa resurser för nyemissioner i Sparbanksgruppen och till att&lt;br&gt;främja näringslivets och forskningens utveckling inom resp, stiftelses regi-&lt;br&gt;on. I stiftelserna skall, utöver styrelsen, finnas en organisation av huvud-&lt;br&gt;män som skall utses på samma sätt som gäller for huvudmän i en spar-&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bankinspektionen bedömer det som nödvändigt att&lt;br&gt;inrätta sparbankstiftelser för att möjliggöra en omstrukturering av spar-&lt;br&gt;banksrörelsen. Inspektionen betonar att stiftelsernas ägarinflytande bör&lt;br&gt;utövas i holdingbolaget. Det måste göras en klar åtskillnad mellan stiftel-&lt;br&gt;sen och den omvandlade sparbanken. Det är olämpligt om styrelserna&lt;br&gt;sammanfaller. Om ledamöter i stiftelsens styrelse över huvud taget skall&lt;br&gt;ingå i styrelsen för bankaktiebolaget, bör dessa utgöra en minoritet. Inget&lt;br&gt;hindrar att huvudmannakåren i stiftelsen kan lämna förslag till holdingbo-&lt;br&gt;laget om vilka personer som enligt deras mening bör ingå i styrelsen för&lt;br&gt;bankaktiebolaget. Kammarkollegiet framhåller att sparbanksföreningens&lt;br&gt;förslag till regler för sparbanksstiftelser inte stämmer helt överens med de&lt;br&gt;civilrättsliga principer som gäller för stiftelser i allmänhet. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län är inte beredd att förorda den föreslagna lösningen. Den&lt;br&gt;skulle medföra att svensk rätt tillförs en tvivelaktig associationsform med&lt;br&gt;stiftelseliknande drag men som ändå inte överensstämmer med vedertagna&lt;br&gt;stiftelserättsliga principer. En stiftelses styrelse är det enda organ som är&lt;br&gt;behörigt att fatta beslut i en stiftelses angelägenheter. Länstyrelsen ifråga-&lt;br&gt;sätter det ändamålsenliga i att inrymma en reglering av sparbanksstiftel-&lt;br&gt;serna i en lagstiftning som avser en annan associationsform, nämligen&lt;br&gt;”sparbank”. Riksbanksfullmäktige delar synen på behovet av särskilt an-&lt;br&gt;passad lagstiftning som kommit till uttryck i sparbanksföreningens förslag&lt;br&gt;och framhåller att avsikten är att till stiftelserna överföra ägarrollen,&lt;br&gt;liksom det övergripande ansvaret när det gäller att verka för sparbanksrö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relsens idéer och värderingar. Svenska Bankföreningen och Sveriges För- Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;eningsbankers Förbund konstaterar var for sig att man inom justitiedepar-&lt;br&gt;tementet befinner sig i slutfasen av ett arbete med en ny generell lagstift-&lt;br&gt;ning om stiftelser. Föreningarna har satt ifråga om det är lämpligt att infor&lt;br&gt;en sådan ny lagstiftning göra en speciallag för stiftelser ”av särskilt slag”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Arbetet med en ny lag om stiftelser befinner sig i&lt;br&gt;en slutfas. Det har mot den bakgrunden satts ifråga om det är lämpligt att&lt;br&gt;nu i sparbankslagen föra in bestämmelser om stiftelser som skall, direkt&lt;br&gt;eller indirekt, vara ägare av bankaktiebolagsaktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inte funnit behov av mer än ett par grundläggande bestämmelser&lt;br&gt;om de stiftelser som ingår som ett led i ombildningsprocessen. Vad som i&lt;br&gt;övrigt skall gälla för dessa stiftelser kan tas in i stiftelseförordnandet och i&lt;br&gt;stiftelsens stadgar. De stiftelser som uppkommer vid ombildningen bör&lt;br&gt;inte behandlas som något särskilt slag av stiftelser. Enligt sparbanksföre-&lt;br&gt;ningens förslag skall stiftelserna inte driva annan verksamhet än att utöva&lt;br&gt;sin ägarroll och verka för det i stiftelseförordnandet i övrigt angivna&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår en lagregel som anger att stiftelsens huvudsakliga ändamål&lt;br&gt;skall vara att främja sparsamhet i Sverige. För att stiftelseförordnandet&lt;br&gt;skall få någon rättsverkan måste ändamålet visserligen uttryckas med&lt;br&gt;större bestämdhet än så. För att åstadkomma viss valfrihet för stiftaren vid&lt;br&gt;ombildningsförfarandet bör emellertid ändamålet inte i lagtexten anges&lt;br&gt;mer bestämt än vad jag nu sagt. Om det i ändamålsbestämningen ingående&lt;br&gt;syftet är att främja sparsamhet i Sverige, måste av förordnadet t. ex.&lt;br&gt;framgå vilken verksamhet som skall bedrivas för att uppnå syftet och vilka&lt;br&gt;som skall ingå i kretsen av destinatärer. Att ändamålet uttryckts med&lt;br&gt;tillräcklig grad av bestämdhet kommer att prövas i samband med att&lt;br&gt;regeringen vid beslutet att lämna tillstånd till ombildningen även skall&lt;br&gt;godkänna stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom stiftelsebildningen uppkommer en klart urskiljbar ägare till en&lt;br&gt;förmögenhet som motsvarar nettovärdet av sparbankens tillgångar. Vidare&lt;br&gt;skapas en juridisk figur i vars uppgifter ingår att verka för de ideella och&lt;br&gt;allmännyttiga syften som ingår i ändamålsbestämmelsen för en sparbank.&lt;br&gt;Stiftelsen kan vara en av sparbanken i egenskap av stiftare bildad stiftelse,&lt;br&gt;eller en redan existerande stiftelse som bildats i samband med att en annan&lt;br&gt;sparbank ombildats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En för sparbanksföreningen väsentlig fråga har varit huvudmännens&lt;br&gt;fortsatta roll. Som tidigare nämnts finns i en sparbank huvudmän med&lt;br&gt;uppgift att vaka över sparbankens förvaltning. Genom att hälften av&lt;br&gt;antalet huvudmän utses av kommunfullmäktige eller landsting inom spar-&lt;br&gt;bankens verksamhetsområde har det allmänna insyn i och inflytande över&lt;br&gt;sparbanken. För att även efter en sparbanks upplösning genom ombild-&lt;br&gt;ning kunna ta i anspråk huvudmännens kunnande och insikter har spar-&lt;br&gt;banksföreningen föreslagit att det i stiftelserna skall finnas huvudmän med&lt;br&gt;uppgifter motsvarande de som huvudmännen har i dag i sparbankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något krav bör emellertid inte ställas att stiftelserna skall ha huvudmän.&lt;br&gt;Det får ankomma på sparbankstämman i den sparbank som skall ombildas&lt;br&gt;att ta ställning till om den stiftelse som skall bildas skall ha huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En klar funktionsfördelning mellan stiftelsens styrelse och dess huvud-&lt;br&gt;män måste göras. Det får inte råda någon tvekan om att det är stiftelsens&lt;br&gt;styrelse som har den beslutande funktionen och ansvaret för att stiftelsens&lt;br&gt;ändamål uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en klar åtskillnad mellan styrelsens och huvudmännens uppgifter i&lt;br&gt;stiftelsen upprätthålls tryggas genom att regeringen i samband med beslu-&lt;br&gt;tet att tillåta ombildningen också skall stadfasta stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de uppgifter huvudmännen skulle kunna ha kan nämnas att utse&lt;br&gt;stiftelsens styrelse, ordförande, revisorer och valberedning, avge yttranden&lt;br&gt;över stiftelsens och/eller bankaktiebolagets årsredovisning och revisions-&lt;br&gt;berättelse samt föreslå eller avge yttranden över ändringar i stiftelsens&lt;br&gt;stadgar eller rörande ombildning av stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen nämndes som ytterligare exempel på tänkbara uppgif-&lt;br&gt;ter för huvudmännen att de skulle kunna nominera styrelseledamöter i&lt;br&gt;holdingbolaget eller bankaktiebolaget under förutsättning att sådan rätt&lt;br&gt;lämnades huvudmännen av resp, bolag. För klarhets vinnande kan här&lt;br&gt;framhållas att stiftelsens ägarinflytande i holdingbolaget eller bankaktiebo-&lt;br&gt;laget utövas av stiftelsens styrelses representant vid bolagsstämman. Inget&lt;br&gt;hindrar emellertid att huvudmännen lämnar förslag på kandidater till&lt;br&gt;styrelsen i holdingbolaget eller bankaktiebolaget. Det blir bolagsstämman i&lt;br&gt;resp, bolag som avgör om förslagen skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett starkt önskemål från sparbanksföreningen att huvudmännen i&lt;br&gt;stiftelserna skall utses på samma sätt som i dag gäller för huvudmän i&lt;br&gt;sparbank. En sådan ordning kräver stöd av lag. Jag ser inget hinder mot att&lt;br&gt;tillmötesgå sparbanksföreningens förslag på denna punkt. Därigenom till-&lt;br&gt;försäkras det allmänna också ett visst inflytande över stiftelsernas verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om huvudmän skall finnas i stiftelsen bör det anges i stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det. Finner sparbanksstämman det lämpligt kan ett högsta resp, lägsta&lt;br&gt;antal huvudmän som skall ha uppdrag i stiftelsen anges i förordnandet.&lt;br&gt;Stiftaren bör ha möjlighet att erbjuda de huvudmän som verkat i den&lt;br&gt;sparbank som skall ombildas plats i stiftelsen. Uppdragets längd kan då&lt;br&gt;t. ex. bestämmas till den tid resp, huvudman hade kvar på sin mandatpe-&lt;br&gt;riod i sparbanken. Någon omfattande valprocedur behövs då inte i sam-&lt;br&gt;band med ombildningen. När någon står i tur att avgå inträder skyldighe-&lt;br&gt;ten för kommuner och landsting att förätta val av nya huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har framhållit att det vore olämpligt om styrelserna i&lt;br&gt;stiftelserna och bankaktiebolagen sammanfaller. Jag kan dela den uppfatt-&lt;br&gt;ningen. Stiftelsens ägarinflytande får utövas på sedvanligt sätt vid bolags-&lt;br&gt;stämman i holdingbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillsynen över bankaktiebolagen skall utövas av bank-&lt;br&gt;inspektionen. Tillsyn över stiftelserna utövas av länsstyrelsen. Stif-&lt;br&gt;telserna bör inte kunna genom föreskrift från stiftaren vara undan-&lt;br&gt;tagna från tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag med&lt;br&gt;undantag för att föreningen föreslagit att tillsyn över stiftelserna skall&lt;br&gt;tillkomma bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser synes godta eller forutsätta&lt;br&gt;att stiftelserna — såsom föreningen föreslagit — skall stå under bank-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn. Länsstyrelsen i Stockholms län finner inte något av-&lt;br&gt;görande skäl för att sparbanksstiftelserna skulle ställas under bankinspek-&lt;br&gt;tionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Tillsyn över stiftelser utövas enligt gällande rätt&lt;br&gt;av länsstyrelsen, som har en uppbyggd organisation för och erfarenhet av&lt;br&gt;sådan tillsyn. Som länsstyrelsen i Stockholms län anfört framgår av 7 kap.&lt;br&gt;17 § bankrörelselagen att bankernas pensions- och personalstiftelser står&lt;br&gt;under bankinspektionens tillsyn. Stiftelserna står genom reglerna i lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. också under länssty-&lt;br&gt;relsens tillsyn. Beträffande pensions- och personalstiftelser instiftade av&lt;br&gt;bank förekommer således viss dubbel tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stiftelser som uppkommer vid en sparbanks ombildning skall utöva&lt;br&gt;en ägares funktion gentemot den direkt eller indirekt ägda bankverksam-&lt;br&gt;heten. Bankinspektionen utövar inte i dag tillsyn över ägare till banker&lt;br&gt;annat än i det fall då banken ingår i en koncern. I det fallet utövas&lt;br&gt;emellertid inte tillsyn över ägarna till moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det inte något skäl att särbehandla stiftelserna i&lt;br&gt;förhållande till andra ägare av bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen kommer ändå att i samband med prövningen av&lt;br&gt;ombildningsbeslutet få möjlighet att framföra synpunkter på utformning-&lt;br&gt;en av stiftelseförordnandet. Ett väsentligt inslag i regeringens prövning av&lt;br&gt;ansökan om tillstånd att genomföra en ombildning kommer att vara god-&lt;br&gt;kännande av stiftelseförordnandet. Skulle detta innehålla inslag som be-&lt;br&gt;döms vara mindre lämpliga får det ändras eller, om så inte sker, ansökan&lt;br&gt;avslås. Eftersom ansökan kommer att inges till bankinspektionen och med&lt;br&gt;inspektionens yttrande överlämnas till regeringen, finns goda möjligheter&lt;br&gt;för inspektionen att i det sammanhanget avge synpunkter på handlingar-&lt;br&gt;nas innehåll. Någon befogad farhåga för att stiftelserna skulle kunna ägna&lt;br&gt;sig åt mindre lämplig verksamhet bör därför inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till vad jag nu sagt kommer effekterna av Sveriges pågående anpassning&lt;br&gt;till europeiska förhållanden. I EGs andra banksamordningsdirektiv anges&lt;br&gt;att en förutsättning för auktorisation av kreditinstitut är att kontroll av&lt;br&gt;större ägare skall kunna ske. Inom finansdepartementet övervägs för när-&lt;br&gt;varande vilka ändringar i svensk lagstiftning som erfordras för&lt;br&gt;anpassning till regeln om kontroll av ägare av kreditinstitut. Utan att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föregripa resultatet av det arbetet kan man utgå från att sådan kontroll, när Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;den genomfors, i första hand kommer att utövas av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen skall omfatta alla ägarkategorier, dvs. även stiftelser, som äger&lt;br&gt;kreditinstitut. Tillsyn över stiftelserna kommer då att utövas av både&lt;br&gt;länsstyrelsen och bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.5.1 Lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De stiftelser som uppstår vid en sparbanks ombildning&lt;br&gt;skall inte vara kontrollsubjekt enligt lagen (1982:617) om utländska&lt;br&gt;förvärv av svenska företag m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningens förslag: Frågan har inte berörts i sparbanksföre-&lt;br&gt;ningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inte heller remissinstanserna berör frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Svenska stiftelser är kontrollsubjekt enligt lagen&lt;br&gt;(1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. (företagsför-&lt;br&gt;värvslagen), om inte stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena till företagsförvärvslagen framgår att ett av skälen till att&lt;br&gt;svenska stiftelser skulle göras till kontrollsubjekt var att de annars kunde&lt;br&gt;bli ett medel för utländska intressen att på ett okontrollerat sätt utöva&lt;br&gt;inflytande över svenskt näringsliv och förvärva fast egendom i Sverige&lt;br&gt;(prop. 1981/82:135 s. 32). Detta hänger samman med att en svensk stiftel-&lt;br&gt;se kan bildas av ett utländskt rättsubjekt. Utländska intressen kan därige-&lt;br&gt;nom få inflytande i stiftelsens styrelse och fortlöpande utöva inflytande&lt;br&gt;över stiftelsen och dess tillgångar. Innehållet i en stiftelses stadgar kan&lt;br&gt;emellertid utgöra en tillräcklig garanti för att stiftelsen inte kommer under&lt;br&gt;utländskt inflytande. Därför infördes möjligheten att i särskilt beslut med-&lt;br&gt;ge att en svensk stiftelse inte skall vara kontrollsubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående anpassningen av den svenska lagstiftningen till europeis-&lt;br&gt;ka förhållanden medför att en översyn av företagsförvärvslagen måste&lt;br&gt;göras. Det finns trots detta skäl att nu pröva om de stiftelser som bildas&lt;br&gt;som ett led i ombildningsförfarandet bör vara kontrollsubjekt enligt före-&lt;br&gt;tagsförvärvslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de allmännyttiga bostadsföretagen undantogs från att vara kontroll-&lt;br&gt;subjekt angavs bl. a. att det var uppenbart att de kommunala stiftelser som&lt;br&gt;är allmännyttiga bostadsföretag inte kan användas som ett medel för&lt;br&gt;utländska intressen att på ett okontrollerat sätt utöva sådant inflytande&lt;br&gt;som befarats beträffande andra stiftelser. Genom den kontroll som kom-&lt;br&gt;mer att utövas bl. a. vid regeringens godkännande av stiftelseförordnandet&lt;br&gt;är det likaså uteslutet att stiftelser som uppkommer vid ombildning enligt&lt;br&gt;8 kap. sparbankslagen skulle komma att spela en sådan roll att de bör vara&lt;br&gt;kontrollsubjekt. Kontrollen bör i detta sammanhang omfatta vilka krav&lt;br&gt;som enligt förordnandet ställs på styrelseledamöter och eventuella huvud-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;män. Stiftelserna kan således undantas från företagsförvärvslagens til- Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;lämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.2 Sparbankernas säkerhetskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Jag föreslår inte någon ändring i reglerna om spar-&lt;br&gt;bankernas säkerhetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningens förslag: Överensstämmer med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: För bankinspektionen framstår det som mest prak-&lt;br&gt;tiskt att i avvaktan på en utredning om inlåningsförsäkring inte ändra i&lt;br&gt;den lagstiftning som reglerar säkerhetskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Enligt lagen (1934:300) om sparbankernas&lt;br&gt;säkerhetskassa skall för sparbankerna finnas en särskild fond, sparbanker-&lt;br&gt;nas säkerhetskassa, med uppgift att trygga sparbankernas verksamhet och&lt;br&gt;insättarnas rätt. Kassans behållning uppgår för närvarande till drygt 55&lt;br&gt;milj. kr. Någon ytterligare avsättning till kassan sker inte och behöver inte&lt;br&gt;heller ske enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken är säkerhetskassan inte den enda hjälp som står till buds om&lt;br&gt;en sparbank skulle hamna i ekonomiska svårigheter. Man kan räkna med&lt;br&gt;att andra sparbanker skulle försöka hjälpa till att reda upp situationen,&lt;br&gt;exempelvis genom att erbjuda sig att genom fusion eller på annat sätt&lt;br&gt;överta den aktuella sparbankens rörelse. Man kan därför fråga sig om&lt;br&gt;säkerheten för kvarvarande sparbanker kommer i fara, om de elva största&lt;br&gt;sparbankerna — som tillsammans svarar för nästan 90% av sparbankernas&lt;br&gt;totala balansomslutning — lämnar sparbankskretsen. Jag har emellertid&lt;br&gt;fått veta att avsikten är att upprätta samarbetsavtal mellan de sparbanker&lt;br&gt;som fortsätter att driva bankverksamhet i sparbankens form och det&lt;br&gt;holdingbolag som skall äga bankaktiebolagen. I samarbetsavtalen skall tas&lt;br&gt;in bestämmelser som på ett tillfredsställande sätt reglerar situationen om&lt;br&gt;någon av de kvarvarande sparbankerna skulle råka i allvarliga ekonomiska&lt;br&gt;problem. Skäl saknas därför att nu vidta några ändringar i bestämmelserna&lt;br&gt;om sparbankernas säkerhetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 juli 1991. Jag har inte funnit&lt;br&gt;behov av några övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättade författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska&lt;br&gt;foretag m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade&lt;br&gt;reserver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd har skett med chefen för justitiedepartementet beträffande lag-&lt;br&gt;förslag 4 samt med chefen för industridepartementet beträffande lagför-&lt;br&gt;slag 5.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om kallelse till sparbanksstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena är oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall de ärenden som skall behandlas på stämman&lt;br&gt;anges i kallelsen. I fråga om vissa ärenden som rör bankens fortsatta&lt;br&gt;existens och verksamhetsformer skall kallelsen också innehålla styrelsens&lt;br&gt;förslag till beslut samt grunderna för förslaget. Detta gäller ärenden om&lt;br&gt;överlåtelse av bankens rörelse och ärenden om fusion eller likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende om ombildning till bankaktiebolag är av sådan art och bety-&lt;br&gt;delse att huvudmännen redan i kallelsen bör få del av styrelsens förslag&lt;br&gt;m.m. Det kan ifrågasättas om inte ombildningsfallet omfattas av den&lt;br&gt;nuvarande formuleringen ”ärende om överlåtelse av sparbankens rörelse”.&lt;br&gt;För tydlighets skull har dock ombildningsfallet angetts särskilt i den nya&lt;br&gt;lydelsen av stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om den information huvudmännen skall ha&lt;br&gt;inför sparbanksstämman finns i nya 8 kap. 2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket är oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om sparbanksstämmans beslutförhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena är oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i andra stycket är att sparbanksstämmans beslut blir giltigt&lt;br&gt;om det har biträtts av mer än hälften av de avgivna rösterna. Enligt tredje&lt;br&gt;stycket ges emellertid företräde åt andra röstkravsregler — strängare eller&lt;br&gt;mildare — som kan finnas i bl. a. sparbankens reglemente. För vissa fall får&lt;br&gt;reglementet dock bara innehålla strängare krav än som anges i lagen. De&lt;br&gt;fall som anges är 15 § (beslut om ändring av reglementet), 16 § (beslut om&lt;br&gt;överlåtelse av rörelsen), 6 kap. 1 § andra stycket (beslut om frivillig likvi-&lt;br&gt;dation) och 7 kap. 3 § (beslut om fusion). I sådana fall kan alltså särskilda&lt;br&gt;bestämmelser i reglementet inte minska men väl skärpa kraven genom att&lt;br&gt;fordra ännu större röstmajoritet eller ställa andra villkor. Till de angivna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantagen fogas nu beslut om en sparbanks ombildning till bankaktiebo- Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;lag. Ett sådant beslut är av slutgiltig karaktär for sparbanken. För att&lt;br&gt;beslutet skall bli giltigt bör därför krävas kvalificerad majoritet. Motive-&lt;br&gt;ringen till vilka krav som bör ställas i rösthänseende redovisas i specialmo-&lt;br&gt;tiveringen till 8 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om förfarandet när det efter en spar-&lt;br&gt;banks likvidation finns ett överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket är oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras för närvarande hur man skall förfara med över-&lt;br&gt;skottet om en sparbank i samband med likvidation överlåter sin rörelse till&lt;br&gt;en annan sparbank. Även om det finns särskilda fusionsregler i 7 kap., kan&lt;br&gt;ett samgående också ske på så sätt att en sparbank övertar en annan&lt;br&gt;sparbanks tillgångar och skulder i samband med att den överlåtande&lt;br&gt;sparbanken träder i likvidation. Överskottet skall då utan hinder av vad&lt;br&gt;som föreskrivs i första stycket gå till den övertagande sparbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En likartad situation uppstår om en sparbank i samband med likvida-&lt;br&gt;tion överlåter sin rörelse till ett bankaktiebolag som har bildats i samband&lt;br&gt;med ombildning av en annan sparbank. Situationerna är emellertid inte&lt;br&gt;helt parallella, eftersom bankaktiebolaget senare kan ha fått andra ägare än&lt;br&gt;den stiftelse som bildades i samband med ombildningen. I enlighet med&lt;br&gt;principen att överskottet skall fortsätta att tjäna sparbanksidéerna bör&lt;br&gt;överskottet i den nu aktuella situationen i stället tillfalla en sparbanksstif-&lt;br&gt;telse. Det naturliga är att överskottet överlämnas till den stiftelse som&lt;br&gt;bildades vid bankaktiebolagets tillkomst. Med tanke på att det kan komma&lt;br&gt;att ske strukturella förändringar genom fusioner m. m. också beträffande&lt;br&gt;dessa stiftelser bör det emellertid överlämnas till sparbanksstämman att&lt;br&gt;bestämma till vilken stiftelse överskottet skall gå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Ombildning till bankaktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet har samma systematik som 7 kap. om fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om en sparbanks upplösning utan&lt;br&gt;likvidation för ombildning till bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att det är sparbanksstämman som skall fatta beslu-&lt;br&gt;tet om ombildning. För giltigt beslut krävs särskild röstmajoritet, vilket&lt;br&gt;framgår av 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket redovisas de olika moment som ingår i ombildningsförfa-&lt;br&gt;randet. Sparbanken skall överlåta sina tillgångar till ett bankaktiebolag&lt;br&gt;som vid övertagandet skall ikläda sig ansvar för sparbankens skulder.&lt;br&gt;Överlåtelsen skall betraktas som ett led i ombildningsprocessen. Det är&lt;br&gt;inte fråga om ett sådant avtal om överlåtelse av sparbankens hela rörelse&lt;br&gt;till en annan bank som avses i 4 kap. 16 §. Något undantag från röstkravs- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 136&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglerna i den paragrafen behövs därför inte. Regler om vilka krav på&lt;br&gt;kvalificerad majoritet som gäller i ombildningsfallet finns i nya 8 kap. 3§.&lt;br&gt;Bankaktiebolaget kan vara ett för ändamålet bildat bankaktiebolag eller ett&lt;br&gt;redan etablerat bankaktiebolag. För det fall att sparbanken väljer att bilda&lt;br&gt;ett nytt bankaktiebolag bör den nya bankens ansökan om oktroj och&lt;br&gt;stadfästelse av bolagsordning behandlas av regeringen samtidigt med spar-&lt;br&gt;bankens ansökan om tillstånd att verkställa ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt får, med ett speciellt undantag, endast fysiska perso-&lt;br&gt;ner vara stiftare av ett bankaktiebolag. Vidare skall vid bildandet aktierna&lt;br&gt;betalas med pengar. För att möjliggöra en sammanhållen ombildningspro-&lt;br&gt;cess görs undantag från dessa bestämmelser om det rör sig om ombildning&lt;br&gt;enligt de föreslagna bestämmelserna i 8 kap. sparbankslagen. Dessa frågor&lt;br&gt;kommenteras närmare i specialmotiveringen till förslaget till ändringar i&lt;br&gt;2 kap. 1 och 2 §§ bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktier sparbanken erhåller vid överföringen av rörelsen till bankak-&lt;br&gt;tiebolaget skall i sin tur föras över till en stiftelse vars huvudsakliga&lt;br&gt;ändamål skall vara att främja sparsamhet i Sverige. Stiftelsens ändamål&lt;br&gt;måste givetvis i det enskilda fallet anges mer precist än så för att en giltig&lt;br&gt;stiftelsebildning skall föreligga. Detta har berörts närmare i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om tillsyn över stiftelser finns i lagen (1929:116) om&lt;br&gt;tillsyn över stiftelser. Vid sin tillståndsprövning bör regeringen inte godta&lt;br&gt;en föreskrift i stiftelseförordnandet som undantar stiftelsen från tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ingår det i sparbanksföreningens strukturplan att aktierna&lt;br&gt;i bankaktiebolaget skall bytas ut mot aktier i ett holdingbolag, så att de&lt;br&gt;nybildade bankaktiebolagen kommer att ägas av holdingbolaget som i sin&lt;br&gt;tur ägs av sparbanksstiftelserna. Som lagtexten har utformats får detta byte&lt;br&gt;ske efter det att aktierna i bankaktiebolaget har överlämnats till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilken information som huvudmännen skall ha tillgång&lt;br&gt;till före sparbanksstämman. Ett beslut om ombildning till bankaktiebolag&lt;br&gt;är av lika ingripande karaktär som ett beslut om fusion med en annan&lt;br&gt;sparbank. Det är därför nödvändigt att huvudmännen har tillgång till lika&lt;br&gt;gott beslutsunderlag vid beslut om ombildning som vid beslut om fusion.&lt;br&gt;De i 7 kap. 1 § andra och tredje styckena angivna handlingarna, varvid&lt;br&gt;självfallet något fusionsavtal inte skall upprättas, skall därför skickas till&lt;br&gt;huvudmännen senast en vecka före sparbanksstämman. Inom samma tid&lt;br&gt;skall stiftelseförordnande för stiftelsen samt bankaktiebolagets bolagsord-&lt;br&gt;ning tillställas huvudmännen. När det är fråga om överlåtelse till ett&lt;br&gt;nybildat bankaktiebolag bör det av handlingarna framgå om ombildningen&lt;br&gt;sker i syfte att bankaktiebolaget skall ingå i en holdingbolagskoncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka krav i rösthänseende som gäller för ett giltigt&lt;br&gt;beslut om ombildning. Kraven är desamma som enligt 7 kap. 3§ gäller vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fusion. Därigenom uppnås att en omvandling, om vilken enighet i huvud- Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;sak föreligger, inte fördröjs genom att det i praktiken blir omöjligt för&lt;br&gt;sparbanken att fatta beslut i saken vid endast en stämma. Reglementet får&lt;br&gt;innehålla villkor som går längre. Som framhålls i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen innebär det nu framlagda förslaget inte något ställningstagande till&lt;br&gt;frågan om röstkraven vid fusion resp, ombildning även i framtiden bör&lt;br&gt;sammanfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på särskild röstmajoritet avser samtliga moment som ingår i&lt;br&gt;ombildningen. Det ter sig som mest naturligt att ombildningsbeslutet kan&lt;br&gt;fattas i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4kap. 9§ tredje stycket finns bestämmelser om utfärdande av kallelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till sparbanksstämma som skall behandla frågan om ombildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att det får finnas huvudmän i en stiftelse som har det&lt;br&gt;ändamål som anges i 1 § andra stycket och till vilken sparbanken över-&lt;br&gt;lämnar de aktier som erhållits vid ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på den sparbank som skall ombildas att, vid inrättande&lt;br&gt;av den stiftelse som skall ta över aktieinnehavet i bankaktiebolaget, be-&lt;br&gt;stämma om det utöver stiftelsens styrelse skall finnas huvudmän. Stiftaren&lt;br&gt;kan i stiftelseförordnandet ange det högsta resp, lägsta antal huvudmän&lt;br&gt;som skall finnas i stiftelsen. Detta har kommenterats närmare i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen (avsnitt 3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller för huvudman i en sparbank finns det&lt;br&gt;inte skäl att i lagstiftningen ange vilka krav som skall ställas på en huvud-&lt;br&gt;man i en stiftelse som avses här. Om stiftaren anser att krav i vissa&lt;br&gt;avseenden bör ställas på huvudman i en stiftelse, får stiftaren ange detta i&lt;br&gt;stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 4 kap. 3§ innebär, att av det antal huvudmän som&lt;br&gt;anges i stiftelseförordnandet skall hälften, i enlighet med närmare före-&lt;br&gt;skrifter i förordnandet, väljas av kommunfullmäktige eller landsting inom&lt;br&gt;det område som anges i förordnandet. Återstoden utses av huvudmännen&lt;br&gt;själva. Krav bör inte uppställas på att huvudmännen skall vara insättare i&lt;br&gt;viss bank. I övrigt har 4 kap. 3 § andra och tredje styckena motsvarande&lt;br&gt;tillämpning på val av huvudman i stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelseförordnandet bör anges vilken mandatperiod som skall gälla&lt;br&gt;för huvudman i en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 19 § stadgas att en huvudman i en sparbank i denna sin egenskap&lt;br&gt;får erhålla ersättning för deltagande i möten med huvudmännen i enlighet&lt;br&gt;med vad som anges i sparbankens reglemente. Ersättningen får avse förlo-&lt;br&gt;rad arbetsförtjänst, skäligt arvode för deltagande i sådana möten samt&lt;br&gt;resekostnader och traktamenten. Skäl saknas att införa särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om ersättning till huvudmän i en stiftelse som här avses eftersom&lt;br&gt;det får ankomma på sparbanken att vid stiftelsens bildande ta ställning till,&lt;br&gt;och i förslaget till stiftelseförordnandet ange, om huvudmän alls skall&lt;br&gt;finnas i stiftelsen. Skall huvudmän finnas i stiftelsen bör i förordnandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också anges enligt vilka grunder ersättning till dem skall beräknas. Regler- Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;na för ersättning till huvudmän i sparbank bör därvid vara vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering av beslutet att spar-&lt;br&gt;banken skall ombildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall sparbanken anmäla beslutet om ombildning till&lt;br&gt;bankinspektionen för registrering inom fyra månader från stämmans be-&lt;br&gt;slut. Om beslutet med hänsyn till kraven på röstmajoritet fattats på två på&lt;br&gt;varandra följande stämmor räknas tidsfristen från den senare stämman.&lt;br&gt;Behovet av ett registreringsförfarande hänger samman med att sparbanken&lt;br&gt;upplöses genom ombildningen. Det är därför betydelsefullt att alla som&lt;br&gt;har intressen i sparbanken har möjlighet att få kännedom om att beslut om&lt;br&gt;ombildning har fattats. Liksom vid beslut om fusion skall anmälan ske&lt;br&gt;oavsett om stämmans beslut har klandrats. Genom anmälan kommer&lt;br&gt;sparbanksstämmans beslut om ombildning att införas i bankregistret och&lt;br&gt;bankinspektionen är skyldig att kungöra det som införs i registret i Post-&lt;br&gt;och Inrikes Tidningar. Om anmälan försummas eller om inspektionen&lt;br&gt;avskriver ansökan eller vägrar registrering genom beslut som vinner laga&lt;br&gt;kraft, förfaller frågan om ombildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att det föreligger hinder mot registrering om&lt;br&gt;ombildningen förbjudits enligt konkurrenslagen eller om näringsfrihets-&lt;br&gt;ombudsmannen inte har beslutat att lämna ombildningen utan åtgärd&lt;br&gt;enligt 20 § första stycket konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om regeringens tillstånd att verkställa&lt;br&gt;ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall sparbanken ansöka om tillstånd att verkställa&lt;br&gt;ombildningen hos regeringen. Ansökan skall göras senast två månader&lt;br&gt;efter det att bankinspektionen registrerat beslutet om ombildning. Den&lt;br&gt;föreslagna tidsfristen får, liksom i fusionsfallet, anses vara tillräcklig och&lt;br&gt;bidra till att det inte blir fråga om onödig fördröjning av ombildningsforfa-&lt;br&gt;randet. Om inte ansökan görs inom den angivna tidsfristen förfaller frågan&lt;br&gt;om ombildning enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillståndsärendet måste regeringen kunna överblicka att ombildningen&lt;br&gt;i sin helhet skall genomföras på det sätt som anges i 1 §. Därför måste alla&lt;br&gt;de handlingar ges in som kan vara av betydelse för regeringens bedömning.&lt;br&gt;Hit hör naturligtvis stiftelseförordnandet och bankaktiebolagets bolags-&lt;br&gt;ordning, balansräkning m. m., om det är fråga om överlämnande till redan&lt;br&gt;bestående institutioner. Om sparbanken skall bilda en ny stiftelse, skall&lt;br&gt;stiftelseförordnandet underställas regeringen för godkännande i ombild-&lt;br&gt;ningsärendet. Om banken också bildar ett nytt bankaktiebolag, bör ansö-&lt;br&gt;kan om oktroj för den nya banken göras samtidigt med ansökan om&lt;br&gt;tillstånd till ombildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ändring av stiftelseförordnanden finns i permuta- Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;tionslagen (1972:205).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det nya bankaktiebolaget skall ingå i en holdingbolagskoncern skall&lt;br&gt;frågan om dispens för holdingbolaget enligt 1 kap. 4 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen prövas samtidigt som frågan om tillstånd till ombildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vilka hänsyn som skall tas vid regeringens prövning&lt;br&gt;av ansökan om tillstånd att verkställa ombildningen. Regeringen skall&lt;br&gt;bevaka sparbankens samtliga borgenärers intressen. Vidare krävs att om-&lt;br&gt;bildningen framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som vid fusion kan regeringen lämna tillstånd till&lt;br&gt;ombildningen utan att varje enskild borgenär lämnat sitt medgivande till&lt;br&gt;ombildningen. Regeringen får alltså bevaka att insättarnas och andra&lt;br&gt;borgenärers intressen inte äventyras vid ombildningen. I likhet med vad&lt;br&gt;som gäller vid fusion får de särskilda förhållandena när en sparbank skall&lt;br&gt;ombildas till bankaktiebolag motivera detta avsteg från de allmänna civil-&lt;br&gt;rättsliga reglerna om skuldövertagande. Genom att beslutet om ombild-&lt;br&gt;ning i ett tidigt skede av förfarandet görs offentligt i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar, har borgenärerna också möjlighet att lämna synpunkter på&lt;br&gt;ombildningen innan regeringen fattar beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beslut om tillstånd till ombildning behöver inte registreras&lt;br&gt;för sig i bankregistret. En annan sak är att ombildningstillståndet bör ingå&lt;br&gt;som en del av registreringen av anmälan att ombildningen verkställts&lt;br&gt;enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om den tid inom vilken det skall&lt;br&gt;anmälas att ombildningen verkställts och verkan av sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att styrelserna i sparbanken, stiftelsen och bankaktie-&lt;br&gt;bolaget skall till bankinspektionen för registrering anmäla att ombildning-&lt;br&gt;en verkställts. Anmälan skall ske inom två månader från dagen för rege-&lt;br&gt;ringens beslut att tillåta ombildningen. Registreringen av anmälan innebär&lt;br&gt;att ombildningen är rättsligt fullbordad. Bankinspektionen skall enligt&lt;br&gt;8 kap. 2 § bankrörelselagen kungöra registreringen i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När anmälan har registrerats, är sparbanken upplöst. Det får förutsättas&lt;br&gt;att överlåtelsen av sparbankens rörelse till bankaktiebolaget utformas på&lt;br&gt;så sätt att det framgår att även sådana tillgångar eller skulder som inte&lt;br&gt;varit kända eller uppgivits vid ombildningstillfället omfattas av överlåtel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att bankinspektionen skall förklara frågan om&lt;br&gt;ombiidning till bankaktiebolag förfallen om inte ansökan om regeringens&lt;br&gt;tillstånd till ombildning görs inom den föreskrivna tiden eller om vissa&lt;br&gt;andra angivna förhållanden föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 23 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. (tryggan-&lt;br&gt;delagen) finns bestämmelser om överflyttande av ansvaret för pensionsut-&lt;br&gt;fästelser i samband med att en näringsverksamhet övergår från en arbetsgi-&lt;br&gt;vare till en annan. Om det i författning har meddelats särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om tillvaratagande av fordringsägares rätt vid fusion, gäller emel-&lt;br&gt;lertid dessa i stället för tryggandelagens bestämmelser (23 § andra stycket).&lt;br&gt;Sådana författningsbestämmelser har meddelats bl. a. för sparbanksfu-&lt;br&gt;sioner, där det enligt 7 kap. 5 § andra stycket sparbankslagen ankommer&lt;br&gt;på regeringen att pröva om fusionen är förenlig med deras intressen som&lt;br&gt;har fordringar på de berörda sparbankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 6 § sparbankslagen införs nu en motsvarande prövning för&lt;br&gt;ombildningsfallet. På samma sätt som gäller vid fusioner bör regeringens&lt;br&gt;prövning ersätta den prövning som kan göras enligt 23 § första stycket&lt;br&gt;tryggandelagen. En regel om detta har tagits in i 23 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något samtycke av innehavarna av pensionsfordringar skall alltså inte&lt;br&gt;krävas i samband med en sparbanks ombildning till bankaktiebolag. Tryg-&lt;br&gt;gandelagens regler i övrigt om överföring av ansvaret för pensionsutfästel-&lt;br&gt;ser skall emellertid tillämpas. En erinran om detta har tagits in i förevaran-&lt;br&gt;de paragraf, som har sin förebild i 7 kap. 6 § sparbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har införts en regel som gör det möjligt för ett bankaktiebo-&lt;br&gt;lag som har övertagit en sparbanks rörelse vid ombildning enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen att använda ordet sparbank i sin firma. Regeln, som har&lt;br&gt;kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.2), motiveras av det&lt;br&gt;starka behovet inom sparbanksrörelsen att efter ombildningen kunna mar-&lt;br&gt;kera samhörighet mellan de nya bankaktiebolagen och de kvarvarande&lt;br&gt;sparbankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista meningen i paragrafens nuvarande lydelse har flyttats ned till ett&lt;br&gt;nytt tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om viss underrättelseskyldighet för bank-&lt;br&gt;inspektionen gentemot bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny sjätte punkt införs skyldighet för bankinspektionen att underrätta&lt;br&gt;banken då bankinspektionen förklarat fråga om sparbanks ombildning till&lt;br&gt;bankaktiebolag förfallen enligt 8 kap. 8 § sparbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom beträffande de övriga fall som omnämns i paragrafen skall&lt;br&gt;innehållet i sjätte punkten ses mot följande bakgrund. Av 21 § förvalt-&lt;br&gt;ningslagen (1986:223) framgår att en myndighet har skyldighet att, om det&lt;br&gt;inte är uppenbart obehövligt, lämna en sökande, klagande eller annan part&lt;br&gt;underrättelse om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärendet, t. ex. att anmälan avskrivits eller att registrering vägrats. Motsva- Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;rande skyldighet att underrätta någon föreligger inte i de fall då bank-&lt;br&gt;inspektionen meddelar beslut utan föregående anmälan. Föreskriften är&lt;br&gt;erforderlig bl. a. med hänsyn till möjligheten att överklaga enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 §&lt;br&gt;Ändringen, som är en följd av ändringen i 5 §, innebär att även beslut&lt;br&gt;enligt 5 § 6 kan överklagas till kammarrätten inom två månader från dagen&lt;br&gt;för beslutet. Vidare görs en redaktionell ändring avseende sättet att över-&lt;br&gt;klaga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som får vara stiftare av ett&lt;br&gt;bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena är oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tredje stycket görs för närvarande undantag från huvudregeln om att&lt;br&gt;stiftarna skall vara fysiska personer. Undantaget avser den situation då ett&lt;br&gt;bankaktiebolag bildas av ett eller flera utländska bankföretag som stiftare.&lt;br&gt;Nu görs det tillägget att en eller flera sparbanker får vara stiftare av&lt;br&gt;bankaktiebolaget, när bildandet av bankaktiebolaget utgör ett led i om-&lt;br&gt;bildningen av en eller flera sparbanker till bankaktiebolag enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen. Skälet för tillägget är att det skall vara möjligt för den eller&lt;br&gt;de sparbanker som vill byta associationsform att vara stiftare av det&lt;br&gt;bankaktiebolag till vilket sparbankens bankrörelse skall föras över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således inte något hinder mot att flera sparbanker gemensamt&lt;br&gt;bildar ett bankaktiebolag. Förutsättningen är emellertid att bildandet ut-&lt;br&gt;gör ett led i sparbankernas byte av associationform. Det är inte tillåtet att&lt;br&gt;en sparbank i annat sammanhang är stiftare av ett bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket är oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena är oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke införs möjligheten för en sparbank som skall&lt;br&gt;ombildas enligt 8 kap. sparbankslagen att vid bildandet av ett bankaktie-&lt;br&gt;bolag teckna aktier mot betalning med annan egendom än pengar. Bestäm-&lt;br&gt;melsen införs för att sparbankens hela rörelse skall kunna överföras till&lt;br&gt;bankaktiebolaget redan vid bildandet. På så vis underlättas ombildnings-&lt;br&gt;processen. Inget nyemissionsförfarande efter bildandet av bankaktiebola-&lt;br&gt;get behövs för att fora över sparbankens rörelse till bankaktiebolaget. De&lt;br&gt;olika beslut som fordras för genomförande av ombildningen kan fattas av&lt;br&gt;sparbanksstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att sparbankens hela rörelse skall föras över till bankaktiebo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;laget. Någon prövning av om egendomen kan antas bli till nytta för Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;bankaktiebolagets verksamhet behövs därför inte. Av andra stycket fram-&lt;br&gt;går att betalningen inte får understiga det nominella beloppet. Det innebär&lt;br&gt;att aktiekapitalets storlek kommer att bestämmas av nettovärdet av spar-&lt;br&gt;bankens rörelse. Skall sparbanksrörelsen föras över till ett redan existeran-&lt;br&gt;de bankaktiebolag utgörs ersättningen av nyemitterade aktier. I det fallet&lt;br&gt;skall reglerna om förfarandet vid bankaktiebolags nyemission i 4 kap.&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i specialmotiveringen till 8 kap. 9 § sparbanks-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:617) om&lt;br&gt;utländska förvärv av svenska företag m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka som är kontrollsubjekt enligt företagsförvärvs-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillägg till fjärde punkten undantas sådana stiftelser som bildats vid&lt;br&gt;ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen från att vara kontrollsubjekt.&lt;br&gt;Regeringen skall lämna tillstånd till ombildningen och godkänna stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet. Att bestämma vilka stiftelser som avses kommer därför inte&lt;br&gt;att vålla några problem vid tillämpningen av bestämmelsen. Stiftelserna&lt;br&gt;kommer inte att kunna bildas av några utländska rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har i femte punkten en hänvisning ändrats till att avse den nu&lt;br&gt;gällande lagen om ekonomiska föreningar. Det kan här antecknas att i&lt;br&gt;prop. 1990/91:92 föreslås en ny bostadsrättslag som skall träda i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring&lt;br&gt;av obeskattade reserver&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i nuvarande fjärde stycket upphävs som en konsekvens&lt;br&gt;av regleringen i den nya 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya 8§ har bestämmelser om sparbanksombildning tagits in. Dessa&lt;br&gt;har samordnats med den nuvarande bestämmelsen om fusion i 5§ fjärde&lt;br&gt;stycket och kommer därmed även att omfatta finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas — liksom andra företags — obeskattade reserver skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt återföringslagen återföras till beskattning vid — i normalfallet — Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;1992 års taxering. Av första stycket följer att reserverna kommer att upplö-&lt;br&gt;sas i det övertagande företaget, dvs. i sparbanksfallet i bankaktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bankaktiebolaget utgörs uppskovsbeloppet av skillnaden mellan spar-&lt;br&gt;bankens obeskattade reserver och bankaktiebolagets survavsättning. Vid&lt;br&gt;ombildningar som genomförs senare övertar bankaktiebolaget sparban-&lt;br&gt;kens uppskovsbelopp dvs. betalningsskyldigheten för resterande skatt på&lt;br&gt;uppskovsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att fusionsbestämmelsen görs tillämplig på finansiella företag aktualise-&lt;br&gt;rar en reglering av uppskovsbeloppets behandling vid fusion mellan ett&lt;br&gt;finansiellt moderföretag och dess icke-fmansiella dotterföretag. Andra&lt;br&gt;stycket innebär att vid en sådan fusion resterande del av dotterföretagets&lt;br&gt;uppskovsbelopp skall behandlas enligt bestämmelserna för finansiella fö-&lt;br&gt;retag i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel får illustrera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett icke-finansiellt dotterföretag fusioneras per den 1 januari 1993 med sitt&lt;br&gt;moderföretag som är ett bankaktiebolag. Dotterföretagets uppskovsbelopp&lt;br&gt;bestämdes till 1000 vid 1992 års taxering. Vid 1992 och 1993 års taxering-&lt;br&gt;ar skall enligt bestämmelserna i 5 § sammanlagt 500 tas upp till beskatt-&lt;br&gt;ning. Vid 1994 års taxering skall resterande uppskovsbelopp (500) tas upp&lt;br&gt;till beskattning i moderföretaget. Skatten får till lika delar fördelas på&lt;br&gt;beskattningsåren 1993 och 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild reglering av uppskovsbeloppets behandling vid fusion mel-&lt;br&gt;lan ett finansiellt dotterföretag och dess icke-fmansiella moderföretag har&lt;br&gt;inte ansetts behövlig. Det övertagande företagets betalningsskyldighet för&lt;br&gt;det överlåtande företagets skatter följer av allmänna regler.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att anta följande av lagrådet granskade lagförslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut-&lt;br&gt;fästelse m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av&lt;br&gt;svenska företag m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reserver.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av sparbanksföreningens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sparbanker har funnits i Sverige sedan början av 1800-talet. Den första&lt;br&gt;sparbanken, Göteborgs sparbank, tillkom år 1820. Under åren därefter&lt;br&gt;ökade antalet sparbanker i relativt snabb takt. Som mest har antalet&lt;br&gt;sparbanker varit 498 (år 1928). Därefter har antalet minskat ner till dagens&lt;br&gt;nivå, 109 sparbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Associationsformen sparbank är unik. En sparbank kan närmast sägas&lt;br&gt;vara ett slags stiftelse. Sparbankerna har inga ägare eller medlemmar.&lt;br&gt;Sparbankernas verksamhet bärs inte upp av något vinstsyfte för enskilda.&lt;br&gt;Varken dess stiftare eller annan har rätt att få del av den vinst som kan&lt;br&gt;uppkomma i rörelsen. Sparbankerna har till uppgift att befrämja sparande&lt;br&gt;och deras funktion är inriktad på allmännyttan. Utmärkande är även att&lt;br&gt;sparbankerna är lokalt verksamma och i första hand tjänar den bygd där&lt;br&gt;de verkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje sparbank skall som representanter för insättarna finnas minst 20&lt;br&gt;huvudmän. Huvudmännen skall till hälften väljas av kommunfullmäktige&lt;br&gt;eller landsting inom sparbankens verksamhetsområde. Återstoden skall&lt;br&gt;väljas av huvudmännen själva bland sparbankens insättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmännen är samhällets och sparbankskundernas representanter&lt;br&gt;och har formellt skyldigheten att granska sparbankens verksamhet. Reellt&lt;br&gt;är huvudmännens uppgift att bl a påverka sparbankens utveckling och&lt;br&gt;aktivt verka för att sparbanken tillfredsställer de behov som finns i verk-&lt;br&gt;samhetsområdet. Huvudmännen och övriga förtroendemän i sparbanken&lt;br&gt;spelar en avgörande roll för att befästa sparbanksrörelsens folkliga förank-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora minskningen av antalet sparbanker under 1900-talet är resul-&lt;br&gt;tatet av ett stort antal fusioner, framför allt under 1960-talet. Under de&lt;br&gt;senaste årtiondena har fusionerna fortsatt. En viktig orsak härtill är ut-&lt;br&gt;vecklingen inom hela banksektorn, som tagit sig uttryck i en allt hårdare&lt;br&gt;konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningens styrelse tillsatte den 5 april 1989 en kom-&lt;br&gt;mitté — Strukturkommittén — som fick i uppdrag att förutsättningslöst&lt;br&gt;utreda den framtida sparbanksstrukturen. Det huvudsakliga syftet med&lt;br&gt;denna utredning var att i en tid av ökad konkurrens på kreditmarknaden&lt;br&gt;skapa förutsättningar för att stärka sparbankernas positioner. Ett annat&lt;br&gt;motiv var att via en ny organisation rätta till problem och brister i&lt;br&gt;nuvarande struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturkommittén konstaterade bl. a. att sparbankerna på den snabbt&lt;br&gt;föränderliga kreditmarknaden kommer att möta utmaningen att genomfö-&lt;br&gt;ra stora förändringar och samtidigt bibehålla grundläggande sparbanksvär-&lt;br&gt;den på ett trovärdigt sätt. Kommittén underströk att dessa grundläggande&lt;br&gt;värden borde ligga fast och vara ett effektivt konkurrensmedel också i&lt;br&gt;fortsättningen. Styrkan i den regionala/lokala bankverksamheten samt&lt;br&gt;förtroendemannainflytandet genom huvudmännen måste bibehållas och&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs sammanfattande slutsats var att sparbankerna måste skapa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en organisationsstruktur som på ett effektivt sätt kan möte en föränderlig&lt;br&gt;omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturkommittén diskuterade därefter olika alternativa strukturlös-&lt;br&gt;ningar. Kommittén stannade slutligen för alternativet ”Holdingbolagsmo-&lt;br&gt;dellen Sparbanksgruppen AB”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturkommitténs slutsats var att ”Holdingbolagsmodellen Spar-&lt;br&gt;banksgruppen AB” hade de bästa förutsättningarna för att sparbankerna&lt;br&gt;skall kunna möta den kommande, såväl nationella som internationella&lt;br&gt;konkurrensen på ett så framgångsrikt och effektivt sätt som möjligt, samti-&lt;br&gt;digt som det ges förutsättningar för en verksamhet som kan bevara och&lt;br&gt;utveckla sparbankernas särart, inte minst den lokala och regionala förank-&lt;br&gt;ringen, som hittills varit en betydelsefull framgångsfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall i detta sammanhang framhållas att Strukturkommittén under-&lt;br&gt;strök att sparbankerna i en ny organisationsstruktur avsåg att alltjämt vara&lt;br&gt;oberoende av externa ägare. Kommittén konstaterade att sparbankerna f n&lt;br&gt;inte hade behov av externt kapital ur kapitaltäckningssynpunkt. Beträffan-&lt;br&gt;de den långsiktiga kapitalförsörjningen gjorde kommittén bedömningen&lt;br&gt;att framtiden visserligen var svåröverblickbar men att externt aktiekapital&lt;br&gt;inte erfordrades under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av Strukturkommittén förordade holdingbolagsmodellen&lt;br&gt;innebär sammanfattningsvis:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Sparbankerna bildar en holdingbolagskoncern, Sparbanksgruppen, i&lt;br&gt;vilken de centrala företagen Svenska Sparbanksföreningen AB och&lt;br&gt;Sparbankernas Bank Koncernen integreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Sparbankerna kan antingen integrera sina rörelser i Sparbanksgruppen&lt;br&gt;eller förbli juridiskt självständiga enheter med samarbetsavtal med&lt;br&gt;Sparbanksgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— De sparbanker som integrerar sina rörelser i Sparbanksgruppen ombil-&lt;br&gt;das till stiftelser, benämnda sparbanksstiftelser. Huvudmän och styrel-&lt;br&gt;ser i dessa stiftelser utses enligt samma principer som i dag. Stiftelserna&lt;br&gt;äger tillsammans med övriga sparbanker holdingbolaget i Sparbanks-&lt;br&gt;gruppen och utser styrelse i detta holdingbolag. Därtill föreslår stiftel-&lt;br&gt;serna styrelser för den lokala bankverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Svenska sparbanksföreningen kan ombildas till en stiftelse som äger&lt;br&gt;Sparbankernas Förvaltnings AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Sparbanksgruppen kan organiseras antingen som ett renodlat holding-&lt;br&gt;bolag med dotterbanker, benämnda sparbanksaktiebolag, utan en mel-&lt;br&gt;lanliggande moderbank (alternativ I) eller som ett holdingbolag med en&lt;br&gt;under holdingbolaget samlad bankkoncern med ett moderbolag (alter-&lt;br&gt;nativ II).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Strukturkommitténs förslag remissbehandlats i sparbankerna tog&lt;br&gt;Sparbanksföreningens styrelse slutlig ställning i strukturfrågan. Styrelsen&lt;br&gt;beslöt den 11 januari 1990 att framlägga ett organisationsförslag till Spar-&lt;br&gt;banksföreningens extra föreningsmöte den 31 januari 1990. Det extra&lt;br&gt;föreningsmötet beslöt att enhälligt fastställa styrelsens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av Sparbanksföreningens föreningsmöte fastställda organisations-&lt;br&gt;förslaget innebär i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas tillgångar och skulder i rörelserna överfors till en kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cern med arbetsnamnet Sparbanksgruppen. Denna koncern förutsätts ut-&lt;br&gt;göra en finansiell holdingbolagskoncern. Holdingbolaget förutsätts inte&lt;br&gt;bedriva bankverksamhet men vara rörelsedrivande i enlighet med gällande&lt;br&gt;skatteregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelserna av sparbankernas rörelsetillgångar och rörelseskulder&lt;br&gt;skall ske till holdingbolaget i koncernen Sparbanksgruppen. Eftersom hol-&lt;br&gt;dingbolaget inte skall bedriva bankverksamhet skall rörelserna överlåtas&lt;br&gt;vidare till dotterbolag i koncernen. Vart och ett av dessa bolag förutsätts&lt;br&gt;ha oktroj och bli i formell mening bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt organisationsförslaget förutsätts ett begränsat antal bankaktiebo-&lt;br&gt;lag i Sparbanksgruppen. Det av föreningsmötet fastställda förslaget inne-&lt;br&gt;bär att antalet kan överstiga sju men att mindre enheter än exempelvis&lt;br&gt;länsenheter inte kan ifrågakomma. I nuvarande läge förutsätts antalet&lt;br&gt;bankaktiebolag bli 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sparbanker som överlåtit sina rörelser till koncernenSparbanksgrup-&lt;br&gt;pen ombildas till stiftelser, som erhåller aktier i holdingbolaget i utbyte&lt;br&gt;mot de överlåtna rörelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centrala sparbanksföretagen, bl a Sparbankernas Bank Koncernen,&lt;br&gt;förs över till koncernen Sparbanksgruppen, vilket för Sparbankernas Bank&lt;br&gt;Koncernens del förutsätts ske genom att sparbankernas aktieinnehav i&lt;br&gt;Sparbankernas Bank byts ut mot aktier i holdingbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ombildningen är inte möjlig att genomföra utan ändring-&lt;br&gt;ar i sparbankslagen. Enligt nuvarande sparbankslag kan nämligen inte en&lt;br&gt;sparbank upphöra utan likvidations- eller konkursförfarande, såvida inte&lt;br&gt;sparbanken fusionerar med annan sparbank. Det är således inte möjligt att&lt;br&gt;inom ramen för gällande lagstiftning omvandla en sparbank till en stiftel-&lt;br&gt;se. Vidare skulle enligt gällande sparbankslagstiftning en överlåtelse av en&lt;br&gt;sparbanks hela rörelse leda till tvångslikvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från det av föreningsmötet fastställdaförslaget före-&lt;br&gt;slås i denna promemoria att gällande sparbankslag kompletteras med&lt;br&gt;bestämmelser om ombildning enligt följande. Den sparbank som avser att&lt;br&gt;helt integrera sin verksamhet med Sparbanksgruppen överlåter sin rörelse&lt;br&gt;till holdingbolaget och får ställning av eller går upp i en stiftelse, som&lt;br&gt;erhåller aktier i holdingbolaget i utbyte mot den till holdingbolaget överlåt-&lt;br&gt;na rörelsen. Holdingbolaget överlåter sedan sparbankens rörelse till något&lt;br&gt;av de bankaktiebolag som förutsätts enligt strukturmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningsbestämmelsen föreslås bli generell till sin natur. Den har&lt;br&gt;utformats så att det formellt skulle bli möjligt för en sparbank att ombildas&lt;br&gt;till bankaktiebolag utan att integreras i Sparbanksgruppen. Som förslaget&lt;br&gt;är utformat innebär i så fall en sådan omvandling att det bildas en koncern&lt;br&gt;med ett eller flera bankaktiebolag som dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har emellertid tillkommit för att göra det möjligt att bilda&lt;br&gt;koncernen Sparbanksgruppen. Bakom förslaget står en samlad och enig&lt;br&gt;sparbanksrörelse. Det förutsätts mot denna bakgrund att det i princip inte&lt;br&gt;skall vara möjligt att ombilda en sparbank och därmed tillskapa en annan&lt;br&gt;koncern än Sparbanksgruppen. En sådan ombildning bör förutsätta att&lt;br&gt;såväl Sparbanksgruppen som övriga sparbanker ger sitt samtycke, dvs att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enighet råder på samma sätt som sparbankerna nu är eniga i frågan om&lt;br&gt;tillkomsten av Sparbanksgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sparbanker som integrerar sin verksamhet i Sparbanksgruppen om-&lt;br&gt;bildas till stiftelser. För dessa stiftelser förutsätts gälla de civilrättsliga&lt;br&gt;principer som gäller för stiftelser i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock fråga om stiftelser av särskilt slag. En grundtanke är att den&lt;br&gt;sparbank som ombildas till stiftelse skall i denna associationsform fortsät-&lt;br&gt;ta den tidigare bedrivna sparbanksverksamheten, med undantag givetvis&lt;br&gt;för själva bankrörelsen. Stiftelserna kommer att bli av avgörande betydelse&lt;br&gt;för att sparbankernas starka lokala prägel skall kunna bevaras i en ny&lt;br&gt;struktur. Detta förhållande måste återspeglas i stiftelsernas organisation&lt;br&gt;och uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten i detta avseende är att den i dag förekommande för-&lt;br&gt;troendemannaorganisationen i sparbankerna skall gälla också för stiftel-&lt;br&gt;serna. Detta betyder att en stiftelse skall ha, utöver en styrelse, även en&lt;br&gt;organisation av förtroendemän, som i förslaget benämns huvudmän. Såväl&lt;br&gt;huvudmän som styrelse skall väljas enligt samma regler som i dag gäller för&lt;br&gt;huvudmän och styrelse i sparbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av huvuduppgifterna för stiftelserna blir att svara för att Sparbanks-&lt;br&gt;gruppens verksamhet bedrivs i enlighet med de hittillsvarande grundläg-&lt;br&gt;gande principerna på vilka sparbankernas verksamhet bygger. En annan&lt;br&gt;väsentlig uppgift för stiftelserna blir att förvalta stiftelsekapitalet, som i&lt;br&gt;huvudsak kommer att utgöras av aktier i holdingbolaget i koncernen&lt;br&gt;Sparbanksgruppen. I uppgiften att förvalta stiftelsekapitalet avses även&lt;br&gt;ingå möjligheten för en stiftelse att belåna stiftelsens egendom i syfte att&lt;br&gt;säkerställa Sparbanksgruppens kapitalförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna beslutar även om stiftelsekapitalets avkastning. Avsikten är&lt;br&gt;att avkastningen skall användas för att skapa resurser för nyemissioner i&lt;br&gt;Sparbanksgruppen. En del av avkastningen avses att komma till använd-&lt;br&gt;ning för att bl a främja utvecklingen inom respektive stiftelses region vad&lt;br&gt;avser näringsliv, forskning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på stiftelsernas speciella roll och prägel föreslås att stiftelser-&lt;br&gt;na i lag benämns sparbanksstiftelser och att sparbankslagen kompletteras&lt;br&gt;med vissa bestämmelser om uppgifter och funktioner för styrelse och&lt;br&gt;huvudmän i dessa stiftelser. Avsikten är därutöver att kompletterande&lt;br&gt;bestämmelser om stiftelserna skall finnas i stiftelsestadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på sparbanksstiftelsernas nära samband med bankverksam-&lt;br&gt;heten i Sparbanksgruppen är det naturligt att dessa stiftelser ställs under&lt;br&gt;bankinspektionens tillsyn. Anledning saknas att de dessutom står under&lt;br&gt;länsstyrelsens tillsyn enligt lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ombildningsmodellen innebär att en sparbank efter om-&lt;br&gt;bildning kan få ställning av en eller flera sparbanksstiftelser, dvs att det&lt;br&gt;bildas en eller flera nya stiftelser. En annan möjlighet är att sparbanken går&lt;br&gt;upp i en eller flera befintliga sparbanksstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter stiftelsebildning av nu angivet slag kan det uppkomma önskemål&lt;br&gt;om förändring av stiftelsestrukturen. Det kan exempelvis bli aktuellt med&lt;br&gt;ett samgående av två eller flera stiftelser. Eller också kan man vilja dela&lt;br&gt;upp en stiftelse i två eller flera mindre stiftelser. I detta avseende föreslås i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag fastställda möjligheter att slå samman två eller flera sparbanksstiftelser&lt;br&gt;genom fusion eller dela en stiftelse i två eller flera mindre stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sparbanks beslut om rörelseöverlåtelse och stiftelseomvandling har&lt;br&gt;sådan karaktär att beslutet måste fattas av sparbanksstämman. Kvalifice-&lt;br&gt;rad stämmomajoritet bör krävas. Det föreslås att för beslut därom bör&lt;br&gt;gälla samma röstmajoritet på sparbanksstämman som gäller for fusions-&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övrigt föreslås samma formella förfarande som gäller vid fusion&lt;br&gt;mellan sparbanker. Detta innebär bl a att regeringen skall ta ställning till&lt;br&gt;ett beslut enligt den föreslagna ombildningsmodellen. Regeringen skall bl a&lt;br&gt;pröva om ombildningen kan anses förenlig med insättarnas och övriga&lt;br&gt;borgenärers intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall alltså kunna ge tillstånd till ombildning utan att varje&lt;br&gt;enskild borgenär gett sitt samtycke. Detta innebär ett avsteg från allmänna&lt;br&gt;civilrättsliga principer om gäldenärsbyte. Liksom vid fusion får de speciel-&lt;br&gt;la förhållandena vid en ombildning av förevarande slag anses motivera ett&lt;br&gt;avsteg från dessa principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för tillstånd bör även vara att ombildningen framstår&lt;br&gt;som ändamålsenlig från allmän synpunkt. De bedömningsgrunder som&lt;br&gt;gäller vid regeringens prövning av fusionsavtal bör vara vägledande även i&lt;br&gt;detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tillståndsprövningen förutsätts regeringen även ta ställ-&lt;br&gt;ning till frågan om fastställande av stadgar för den eller de sparbanksstif-&lt;br&gt;telser som tillskapas som en följd av ombildningsförfarandet. Regeringen&lt;br&gt;föreslås dessutom i förekommande fall fastställa bolagsordning och bevilja&lt;br&gt;oktroj för det bankaktiebolag som skall fortsätta den tidigare sparbankens&lt;br&gt;bankrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernen Sparbanksgruppen kommer i associationsrättslig mening att&lt;br&gt;utgöra en koncern bestående av företag som driver verksamhet i aktiebo-&lt;br&gt;lagsform. Utgångspunkten är därför att bankaktiebolagslagen skall vara&lt;br&gt;tillämplig på den bankverksamhet som kommer att drivas i koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits förutsätter tillkomsten av Sparbanksgruppen&lt;br&gt;att sparbankernas traditionella särdrag bevaras. De grundläggande idéer&lt;br&gt;och värderingar på vilka sparbanksverksamheten i dag bygger skall ligga&lt;br&gt;fast också i fortsättningen och vara en grundsten för Sparbanksgruppensv&lt;br&gt;verksamhet. Även om koncernen Sparbanksgruppen blir en aktiebolags-&lt;br&gt;rättslig koncern, skall bankaktiebolagen i Sparbanksgruppen i praktiken&lt;br&gt;fortsätta den verksamhet som drivits av de sparbanker som integrerat sin&lt;br&gt;verksamhet i Sparbanksgruppen. Sparbanksgruppen kommer att ha ett&lt;br&gt;nära samarbete med de sparbanker som väljer att fortsätta sin verksamhet&lt;br&gt;i den traditionella associationsformen sparbank. Avsikten är att Spar-&lt;br&gt;banksgruppen och sparbankerna tillsammans, utåt sett, skall framstå som&lt;br&gt;en enhetlig banksfär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till Sparbanksgruppens och de däri ingående bankbolagens&lt;br&gt;särskilda prägel och funktion föreslås att dessa bankbolag, som associa-&lt;br&gt;tionsrättsligt sett kommer att vara bankaktiebolag, i lag benämns spar-&lt;br&gt;banksaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna ombildningsmodellen ingår som en grundläggande del&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det for sparbankerna gällande förtroendemannainflytandet genom hu-&lt;br&gt;vudmän skall bestå i den nya koncernen. Sparbanksföreningen anser mot&lt;br&gt;denna bakgrund att det allmännas möjligheter till inflytande i Sparbanks-&lt;br&gt;gruppen genom kommuners och landstings rätt och skyldighet att utse&lt;br&gt;stiftelsehuvudmän utgör en motsvarighet till möjligheterna till inflytande i&lt;br&gt;bankaktiebolag i allmänhet enligt reglerna om samhällsrepresentation i&lt;br&gt;styrelse och om godkännande av val av styrelseordförande. Det föreslagna&lt;br&gt;samhälleliga inflytandet i Sparbanksgruppen blir minst lika reellt och&lt;br&gt;effektivt som möjligheterna till inflytande i bankaktiebolag enligt nyss-&lt;br&gt;nämnda regler. Sparbanksföreningen föreslår därför att undantag görs för&lt;br&gt;dessa bestämmelsers tillämplighet på koncernen Sparbanksgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör bankaktiebolagslagens bestämmelser gälla för Sparbanks-&lt;br&gt;gruppen. Eftersom denna koncern förutsätts bli en finansiell holdingbo-&lt;br&gt;lagskoncern, blir även bankaktiebolagslagens regler om finansiella kon-&lt;br&gt;cerner tillämpliga. Sparbanksföreningen vill i detta sammanhang upplysa&lt;br&gt;om avsikten att senare detta år ge in en ansökan om dispens enligt 1 kap.&lt;br&gt;4 § bankaktiebolagslagen för Sparbanksgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skäl som ovan anförts för att bankaktiebolagen i Sparbanksgrup-&lt;br&gt;pen skall få benämnas sparbanksaktiebolag kan enligt Sparbanksföre-&lt;br&gt;ningens mening åberopas för att dessa bolag skall få använda ordet spar-&lt;br&gt;bank i sin firma eller i övrigt vid beteckningen av sin affärsrörelse.&lt;br&gt;Sparbanksföreningen föreslår att detta uttryckligen anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna strukturomvandlingen av sparbanker får enligt gällande&lt;br&gt;skatteregler vissa konsekvenser. Eventuellt kan uttagsbeskattning aktuali-&lt;br&gt;seras till följd av bl. a. överlåtelse av en sparbanks rörelse till Sparbanks-&lt;br&gt;gruppen. Vidare kan ombildningen ge upphov till stämpelskatt med anled-&lt;br&gt;ning av fastighetsöverlåtelser och aktieemissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen anser det rimligt att någon skattebelastning inte&lt;br&gt;uppkommer i detta sammanhang. Strukturomvandlingen genomförs inte&lt;br&gt;för att uppnå skattemässiga fördelar utan har till syfte att skapa en bättre&lt;br&gt;organisationsstruktur och därmed göra sparbankerna som helhet betraktad&lt;br&gt;bättre rustade i den framtida konkurrensen på kreditmarknaden. Spar-&lt;br&gt;banksföreningen vill i detta sammanhang hänvisa till bl a det nyligen&lt;br&gt;framlagda betänkandet om hypoteksinstitutens framtid, vari föreslås att&lt;br&gt;en strukturförändring avseende hypoteksinstituten får ske utan skattekon-&lt;br&gt;sekvenser. Sparbanksföreningen föreslår en motsvarande bestämmelse i&lt;br&gt;sparbankslagen för sparbankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningslagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt nu kan bedömas kommer i ett inledande skede 11 sparbanker,&lt;br&gt;däribland samtliga regionsparbanker, att ingå i Sparbanksgruppen genom&lt;br&gt;ombildning enligt föreliggande förslag. Övriga sparbanker förutsätts teck-&lt;br&gt;na samarbetsavtal med Sparbanksgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sparbanksföreningens författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lagom ändring i bankrörelselagen (1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap 17 § bankrörelselagen (1987:617) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till en bank och&lt;br&gt;stiftelsens förmögenhet huvudsakligen härrör från medel som tillskjutits&lt;br&gt;av banken, skall bankinspektionen se till att stiftelsens tillgångar är place-&lt;br&gt;rade på ett sätt som bereder skälig säkerhet. Därvid skall stiftelsens ända-&lt;br&gt;mål beaktas och hänsyn tas till vad som föreskrivs i denna lag om placering&lt;br&gt;av en banks medel. Har stiftelsens tillgångar inte placerats på ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt, får inspektionen förelägga stiftelsen att vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som företräder stiftelsen skall på bankinspektionens begäran hålla&lt;br&gt;stiftelsens kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra&lt;br&gt;handlingar tillgängliga för granskning. Han skall även lämna inspektionen&lt;br&gt;alla de upplysningar rörande stiftelsen som inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;även en sparbanksstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sparbankslagen (1987:619)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap 14 och 16 §§ samt 6 kap 2 och 15 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall föras in fyra nya kapitel, 8—11 kap, av följande&lt;br&gt;lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksstämman är beslutsför, när de på stämman närvarande hu-&lt;br&gt;vudmännens antal överstiger hälften av hela antalet huvudmän, om inte&lt;br&gt;för beslutsförhet ett högre antal föreskrivits i reglementet. Om en närva-&lt;br&gt;rande huvudman enligt 13 § är förhindrad att rösta i ett särskilt ärende och&lt;br&gt;till följd därav antalet av de deltagande inte uppgår till det för beslutsför-&lt;br&gt;het bestämda, utgör detta inte hinder för ärendets avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än&lt;br&gt;hälften av de angivna rösterna eller vid lika röstetal, den mening som&lt;br&gt;ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna.&lt;br&gt;Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av&lt;br&gt;stämman innan valet förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte om an-&lt;br&gt;nat följer av denna lag, bankrörel-&lt;br&gt;selagen (1987:617) eller reglemen-&lt;br&gt;tet. Beträffande beslut som avses i&lt;br&gt;15 och 16 §§, 6 kap 1 § andra styc-&lt;br&gt;ket och 7 kap 3 § kan dock i regle-&lt;br&gt;mentet endast föreskrivas villkor&lt;br&gt;som går längre än som anges i dessa&lt;br&gt;paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte om an-&lt;br&gt;nat följer av denna lag, bankrörel-&lt;br&gt;selagen (1987:617) eller reglemen-&lt;br&gt;tet. Beträffande beslut som avses i&lt;br&gt;15 och 16 §§, 6 kap 1 § andra styc-&lt;br&gt;ket, 7 kap 3 § och 8 kap 2 § kan&lt;br&gt;dock i reglementet endast föreskri-&lt;br&gt;vas villkor som går längre än som&lt;br&gt;anges i dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal, som inte avser fusion&lt;br&gt;men varigenom en sparbank för-&lt;br&gt;binder sig att överlåta hela eller en&lt;br&gt;icke obetydlig del av sin rörelse till&lt;br&gt;en annan bank, får inte träffas om&lt;br&gt;inte samtliga huvudmän i den över-&lt;br&gt;låtande sparbanken förenat sig om&lt;br&gt;beslutet att sparbanken skall biträ-&lt;br&gt;da avtalet eller beslutet fattats på&lt;br&gt;två på varandra följande stämmor&lt;br&gt;och på den senare stämman biträtts&lt;br&gt;av minst fyra femtedelar av de rös-&lt;br&gt;tande och dessa tillika utgjort minst&lt;br&gt;tre fjärdedelar av samtliga huvud-&lt;br&gt;män. Reglementet kan föreskriva&lt;br&gt;ytterligare villkor för beslutets gil-&lt;br&gt;tighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal, som inte avser fusion&lt;br&gt;eller förfarande som avses i 8 kap&lt;br&gt;2§ men varigenom en sparbank&lt;br&gt;förbinder sig att överlåta hela eller&lt;br&gt;en icke obetydlig del av sin rörelse&lt;br&gt;till en annan bank, får inte träffas&lt;br&gt;om inte samtliga huvudmän i den&lt;br&gt;överlåtande sparbanken förenat sig&lt;br&gt;om beslutet att sparbanken skall bi-&lt;br&gt;träda avtalet eller beslutet fattats på&lt;br&gt;två på varandra följande stämmor&lt;br&gt;och på den senare stämman biträtts&lt;br&gt;av minst fyra femtedelar av de rös-&lt;br&gt;tande och dessa tillika utgjort minst&lt;br&gt;tre fjärdedelar av samtliga huvud-&lt;br&gt;män. Reglementet kan föreskriva&lt;br&gt;ytterligare villkor för beslutets gil-&lt;br&gt;tighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall förordna att en spar-&lt;br&gt;bank skall träda i likvidation, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rörelsen inte öppnats inom ett&lt;br&gt;år från sparbankens bildande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sparbankens hela rörelse har&lt;br&gt;överlåtits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. regeringen har förklarat ok-&lt;br&gt;trojen förverkad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sparbanken efter en konkurs&lt;br&gt;som avslutats med överskott inte&lt;br&gt;inom föreskriven tid har fattat be-&lt;br&gt;slut om likvidation enligt 18 § and-&lt;br&gt;ra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall förordna att en spar-&lt;br&gt;bank skall träda i likvidation, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rörelsen inte öppnats inom ett&lt;br&gt;år från sparbankens bildande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sparbankens hela rörelse har&lt;br&gt;överlåtits till annan än bolag som&lt;br&gt;avses i 8 kap 2 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. regeringen har förklarat ok-&lt;br&gt;trojen förverkad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sparbanken efter en konkurs&lt;br&gt;som avslutats med överskott inte&lt;br&gt;inom föreskriven tid har fattat be-&lt;br&gt;slut om likvidation enligt 18 § and-&lt;br&gt;ra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvi-&lt;br&gt;dationgsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av bankin-&lt;br&gt;spektionen eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot eller huvudman.&lt;br&gt;1 det fall som avses i första stycket 4 prövas frågan även på ansökan av&lt;br&gt;borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon&lt;br&gt;som kan företräda sparbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det enligt likvidatorernas slutredovisning finns ett överskott, skall&lt;br&gt;hälften av detta tillfalla sparbankernas säkerhetskassa samt återstoden,&lt;br&gt;enligt vad sparbanksstämman bestämmer, användas för allmännyttiga&lt;br&gt;eller därmed jämförliga ändamål. Sparbanksstämmans beslut skall under-&lt;br&gt;ställas bankinspektionen, som skall tillse såväl att angiven del av överskot-&lt;br&gt;tet utbetalas till säkerhetskassan som att återstoden används i enlighet med&lt;br&gt;vad sparbanksstämman beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sparbank i samband med&lt;br&gt;likvidation överlåter sin rörelse till&lt;br&gt;en annan sparbank, skall överskot-&lt;br&gt;tet utan hinder av vad som före-&lt;br&gt;skrivs i första stycket gå till den&lt;br&gt;andra sparbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sparbank i samband med&lt;br&gt;likvidation överlåter sin rörelse till&lt;br&gt;en annan sparbank eller bolag som&lt;br&gt;avses i 8 kap 2 § första stycket, skall&lt;br&gt;överskottet utan hinder av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i första stycket gå till den&lt;br&gt;andra sparbanken eller bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildande av en sparbanksgemen-&lt;br&gt;sam koncern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sparbanks verksamhet kan&lt;br&gt;även drivas i ett sådant bankaktie-&lt;br&gt;bolag som avses i 2 § andra stycket&lt;br&gt;(sparbanksaktiebolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sparbank kan besluta att spar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banken skall upplösas utan likvida-&lt;br&gt;tion genom att sparbanken överlåter&lt;br&gt;tillgångar och skulder i rörelsen till&lt;br&gt;ett för ändamålet särskilt bildat bo-&lt;br&gt;lag varefter sparbanken får ställning&lt;br&gt;av eller går upp i en eller flera stiftel-&lt;br&gt;ser (sparbanksstiftelser), som erhål-&lt;br&gt;ler aktier i bolaget svarande mot&lt;br&gt;värdet av den överlåtna rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget skall vara moderbolag i&lt;br&gt;en koncern i vilken skall ingå ett&lt;br&gt;eller flera sparbanksaktiebolag, till&lt;br&gt;vilka tillgångar och skulder som av-&lt;br&gt;ses i första stycket skall överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt 2 § första stycket&lt;br&gt;fattas av sparbanksstämman. Beslu-&lt;br&gt;tet är giltigt endast om det på stäm-&lt;br&gt;man har biträtts av samtliga närva-&lt;br&gt;rande huvudmän, som skall utgöra&lt;br&gt;nio tiondelar av hela antalet huvud-&lt;br&gt;män, eller om det har fattats på två&lt;br&gt;på varandra följande sparbankss-&lt;br&gt;tämmor och på den senare stäm-&lt;br&gt;man biträtts av minst två tredjede-&lt;br&gt;lar av de vid stämman närvarande&lt;br&gt;huvudmännen. I reglementet får fö-&lt;br&gt;reskrivas villkor som går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sparbanksstämman fattat be-&lt;br&gt;slut enligt 2 § första stycket skall be-&lt;br&gt;slutet anmälas till bankinspektio-&lt;br&gt;nen för registrering. Därvid äger 7&lt;br&gt;kap 4 § motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast två månader efter det att&lt;br&gt;beslutet har registrerats skall spar-&lt;br&gt;banken ansöka om regeringens till-&lt;br&gt;stånd att verkställa beslutet. Spar-&lt;br&gt;banken skall i förekommande fall&lt;br&gt;underställa regeringen stiftelse-&lt;br&gt;stadgar för stadfdstelse samt bolags-&lt;br&gt;ordning för stadfdstelse och oktroj&lt;br&gt;enligt 2 kap 3§ bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen prövar om beslutet&lt;br&gt;kan anses förenligt med deras in-&lt;br&gt;tressen, som är insättare i eller i&lt;br&gt;övrigt har fordringar på sparban-&lt;br&gt;ken, samt om det framstår som än-&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;br&gt;damålsenligt från allmän synpunkt&lt;br&gt;att verkställa beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en pensionsstiftelse eller en&lt;br&gt;personalstiftelse hör till sparbanken,&lt;br&gt;gäller om stiftelsens överförande till&lt;br&gt;sparbanksaktiebolag som avses i 2 §&lt;br&gt;andra stycket bestämmelserna z&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom två månader från dagen for&lt;br&gt;regeringens beslut om tillstånd skall&lt;br&gt;sparbanken till bankinspektionen&lt;br&gt;för registrering anmäla att beslutet&lt;br&gt;verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillstånd enligt 5 § och anmä-&lt;br&gt;lan enligt första stycket registrerats&lt;br&gt;är sparbanken upplöst och dess till-&lt;br&gt;gångar och skulder övergår till det&lt;br&gt;sparbanksaktiebolag som avses i 2 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inte ansökan om tillstånd&lt;br&gt;gjorts inom den i 5 § föreskrivna ti-&lt;br&gt;den eller har regeringen avslagit an-&lt;br&gt;sökan, skall bankinspektionen för-&lt;br&gt;klara att frågan har fallit. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller om sparbanken inte har&lt;br&gt;gjort anmälan enligt första stycket&lt;br&gt;inom den föreskrivna tiden eller&lt;br&gt;bankinspektionen genom laga-&lt;br&gt;kraftägande beslut avskrivit sådan&lt;br&gt;anmälan eller vägrat registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanken och de bolag som av-&lt;br&gt;ses i 2 § är befriade från skyldighet&lt;br&gt;att erlägga skatt med anledning av&lt;br&gt;förfarande enligt 2 §, om rörelse-&lt;br&gt;överlåtelsen sker till bokförda vär-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncern som avses i 2 § gäller&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618) i&lt;br&gt;stället för bestämmelserna i 1 — 7&lt;br&gt;kap. Bestämmelserna i 7 kap 1 och&lt;br&gt;11 §§ nämnda lag om rätt för rege-&lt;br&gt;ringen att utse styrelseledamöter&lt;br&gt;och om regeringens godkännande&lt;br&gt;av val av styrelseordförande gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bank som ingår i koncern som&lt;br&gt;avses i 2§ får i sin firma eller i&lt;br&gt;övrigt vid beteckning av affärsrörel-&lt;br&gt;se använda ordet sparbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksstiftelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sparbanksstiftelse skall ha en&lt;br&gt;styrelse med minst fem ledamöter.&lt;br&gt;Styrelsen skall förvalta stiftelsens&lt;br&gt;angelägenheter i enlighet med vad&lt;br&gt;som föreskrivs i denna lag och i stif-&lt;br&gt;telsens stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen väljs av årsstämman.&lt;br&gt;Särskild bestämmelse om att styrel-&lt;br&gt;seledamot kan utses av annan än&lt;br&gt;stämman finns i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamots uppdrag gäl-&lt;br&gt;ler för den tid som anges i stadgar-&lt;br&gt;na. Uppdragstiden får inte omfatta&lt;br&gt;mer än fyra räkenskapsår och skall&lt;br&gt;bestämmas så att uppdraget upphör&lt;br&gt;vid slutet av den ordinarie årsstäm-&lt;br&gt;ma på vilken styrelseval förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta kapitel om&lt;br&gt;styrelseledamöter skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla även suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som styrelseledamot&lt;br&gt;upphör i förtid, om ledamoten eller&lt;br&gt;den som har utsett honom begär det.&lt;br&gt;Anmälan om avgång skall göras hos&lt;br&gt;styrelsen och, om en ledamot som&lt;br&gt;inte är vald på årsstämman vill&lt;br&gt;avgå, hos den som har tillsatt ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamots uppdrag&lt;br&gt;upphör i förtid eller hinder enligt 3 §&lt;br&gt;uppkommer för honom att vara sty-&lt;br&gt;relseledamot och det inte finns nå-&lt;br&gt;gon suppleant, som kan inträda i&lt;br&gt;hans ställe, skall övriga styrelseleda-&lt;br&gt;möter vidta åtgärder för att en ny&lt;br&gt;styrelseledamot tillsätts för den åter-&lt;br&gt;stående mandattiden. Skall ledamo-&lt;br&gt;ten väljas på årsstämma, kan valet&lt;br&gt;anstå till den nästa ordinarie stäm-&lt;br&gt;ma på vilken styrelseval förrättas,&lt;br&gt;om styrelsen är beslutsför med&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvarstående ledamöter och sup-&lt;br&gt;pleanter och deras antal inte under-&lt;br&gt;stiger fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamöterna skall vara&lt;br&gt;svenska medborgare. Den som är&lt;br&gt;underårig eller i konkurs eller som&lt;br&gt;har förvaltare enligt 11 kap 7 för-&lt;br&gt;äldrabalken kan inte vara styrelsele-&lt;br&gt;damot. Att detsamma gäller den&lt;br&gt;som är underkastad näringsförbud&lt;br&gt;följer av 6 § lagen (1986:436) om&lt;br&gt;näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får utse en verkställande&lt;br&gt;direktör att under styrelsens inseen-&lt;br&gt;de leda verksamheten i stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon annan än styrelseleda-&lt;br&gt;mot utses till verkställande direktör,&lt;br&gt;skall han ingå som ledamot i styrel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom styrelsen skall en av leda-&lt;br&gt;möterna vara ordförande. Styrelsen&lt;br&gt;skall välja ordförande om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs i stadgarna eller beslutas&lt;br&gt;av årsstämman. Styrelsen får även&lt;br&gt;utse vice ordförande. Vid lika röste-&lt;br&gt;tal avgörs valet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktör eller an-&lt;br&gt;nan anställd i stiftelsen får inte vara&lt;br&gt;ordförande eller vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden skall se till att sam-&lt;br&gt;manträden hålls när det behövs. På&lt;br&gt;begäran av en styrelseledamot skall&lt;br&gt;styrelsen sammankallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid styrelsens sammanträde skall&lt;br&gt;det föras protokoll, som underteck-&lt;br&gt;nas eller justeras av ordföranden&lt;br&gt;och den ledamot som styrelsen utser&lt;br&gt;till det. Styrelseledamot har rätt att&lt;br&gt;få avvikande mening antecknad till&lt;br&gt;protokollet. Protokollen skall föras i&lt;br&gt;nummerföljd och förvaras på betryg-&lt;br&gt;gande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen är beslutsför, om mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än hälften av hela antalet styrelsele-&lt;br&gt;damöter eller det högre antal som&lt;br&gt;föreskrivs i stadgarna är närvaran-&lt;br&gt;de. Beslut i ett ärende får dock inte&lt;br&gt;fattas, om inte såvitt möjligt samtli-&lt;br&gt;ga styrelseledamöter fått tillfälle att&lt;br&gt;delta i ärendets behandling och er-&lt;br&gt;hållit tillfredsställande underlag för&lt;br&gt;att avgöra ärendet. Om en styrelse-&lt;br&gt;ledamot inte kan komma och det&lt;br&gt;finns en suppleant, som skall träda&lt;br&gt;in i hans ställe, skall suppleanten&lt;br&gt;ges tillfälle till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte stadgarna föreskriver&lt;br&gt;särskild röstmajoritet, gäller som&lt;br&gt;styrelsens beslut den mening för vil-&lt;br&gt;ken mer än hälften av de närvaran-&lt;br&gt;de röstar eller, vid lika röstetal, den&lt;br&gt;mening som ordföranden biträder.&lt;br&gt;Är styrelsen inte fulltalig, skall de&lt;br&gt;som röstar för beslutet dock utgöra&lt;br&gt;mer än en tredjedel av hela antalet&lt;br&gt;styreleledamöter, om inte annat fö-&lt;br&gt;reskrivs i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot får inte hand-&lt;br&gt;lägga frågor om avtal mellan ho-&lt;br&gt;nom och stiftelsen. Han får inte hel-&lt;br&gt;ler handlägga frågor om avtal mel-&lt;br&gt;lan stiftelsen och tredje man, om&lt;br&gt;han i frågan har ett väsentligt intres-&lt;br&gt;se som kan strida mot stiftelsens.&lt;br&gt;Han får inte heller delta i beslut om&lt;br&gt;avtal mellan stiftelsen och tredje&lt;br&gt;man, som han ensam eller tillsam-&lt;br&gt;mans med annan får företräda.&lt;br&gt;Med avtal jämställs rättegång eller&lt;br&gt;annan talan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen företräder stiftelsen och&lt;br&gt;tecknar dess firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen kan bemyndiga en sty-&lt;br&gt;relseledamot eller annan att företrä-&lt;br&gt;da stiftelsen och teckna dess firma,&lt;br&gt;om inte ett förbud mot sådant be-&lt;br&gt;myndigande har tagits in i stadgar-&lt;br&gt;na. I fråga om den som inte är sty-&lt;br&gt;relseledamot gäller vad som sägs i&lt;br&gt;3 § om styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att teckna stiftelsens firma&lt;br&gt;får utövas endast av två eller flera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;personer i Jorening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen kan när som helst åter-&lt;br&gt;kalla ett bemyndigande som avses i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller annan ställföreträ-&lt;br&gt;dare för stiftelsen får inte följa såda-&lt;br&gt;na föreskrifter av årsstämman eller&lt;br&gt;annat sparbanksorgan som inte är&lt;br&gt;gällande därför att de står i strid&lt;br&gt;med denna lag, bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617) eller stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en ställföreträdare överskri-&lt;br&gt;dit sin befogenhet när han företog&lt;br&gt;en rättshandling för stiftelsen, gäller&lt;br&gt;inte rättshandlingen mot stiftelsen,&lt;br&gt;om den mot vilken rättshandlingen&lt;br&gt;företogs insåg eller borde ha insett&lt;br&gt;att befogenheten överskreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsstämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en sparbanksstiftelse skall som&lt;br&gt;representanter för insättarna i den&lt;br&gt;koncern som avses i 8 kap 2 § fin-&lt;br&gt;nas minst tjugo huvudmän för över-&lt;br&gt;vakning av stiftelsens verksamhet&lt;br&gt;och med uppgifter i övrigt enligt det-&lt;br&gt;ta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudman får inte vara under-&lt;br&gt;årig eller i konkurs. En huvudman&lt;br&gt;får inte heller ha förvaltare enligt 11&lt;br&gt;kap 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av antalet huvudmän skall hälf-&lt;br&gt;ten, i enlighet med närmare före-&lt;br&gt;skrifter i stadgarna, väljas av kom-&lt;br&gt;munfullmäktige eller landsting&lt;br&gt;inom stiftelsens verksamhetsområ-&lt;br&gt;de. Återstoden utses av huvudmän-&lt;br&gt;nen själva vid årsstämman. En hu-&lt;br&gt;vudman som står i tur att avgå får&lt;br&gt;inte delta i valet för besättande av&lt;br&gt;hans egen plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall flera korporationer förrätta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;val av huvudmän skall, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl föranleder till något an-&lt;br&gt;nat, fördelningen av antalet mandat&lt;br&gt;mellan dem ske efter det invånaran-&lt;br&gt;tal som de företräder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap 23 § förs-&lt;br&gt;ta stycket kommunallagen&lt;br&gt;(1977:179) om proportionellt val&lt;br&gt;gäller även kommunfullmäktiges&lt;br&gt;och landstings val av huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmännen skall utses för tre&lt;br&gt;år. Vid det första huvudmannavalet&lt;br&gt;skall mandattiderna dock sättas&lt;br&gt;kortare i den mån det behövs för att&lt;br&gt;åstadkomma successiva nyval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör huvudmans uppdrag i&lt;br&gt;förtid eller uppkommer för honom&lt;br&gt;hinder enligt 2§ att vara huvud-&lt;br&gt;man, skall stiftelsens styrelse se till&lt;br&gt;att fyllnadsval för den återstående&lt;br&gt;mandattiden anställs så snart det&lt;br&gt;kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ärenden vilka enligt denna lag&lt;br&gt;eller andra författningar eller stad-&lt;br&gt;garna tillhör huvudmännens pröv-&lt;br&gt;ning handläggs på årsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordinarie årsstämma skall hållas&lt;br&gt;inom fem månader efter utgången&lt;br&gt;av varje kalenderår. Vid sådan&lt;br&gt;stämma skall styrelsen lägga fram&lt;br&gt;årsredovisningen och revisionsberät-&lt;br&gt;telsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid stämman skall beslut fattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om fastställelse av resultaträk-&lt;br&gt;ningen och balansräkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om dispositioner beträffande&lt;br&gt;vinst eller förlust enligt den fast-&lt;br&gt;ställda balansräkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ansvarsfrihet för styrelse le-&lt;br&gt;damöterna, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i andra ärenden som ankom-&lt;br&gt;mer på huvudmännen enligt denna&lt;br&gt;lag eller stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stämman skjuter upp ett be-&lt;br&gt;slut i en fråga som avses i andra&lt;br&gt;stycket 1 — 3 till en fortsatt stämma,&lt;br&gt;skall denna hållas minst en och&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst två månader därefter. Något&lt;br&gt;ytterligare uppskov är inte tillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extra årsstämma skall hållas när&lt;br&gt;styrelsen finner skäl till detta. Så-&lt;br&gt;dan stämma skall även hållas när&lt;br&gt;det för uppgivet ändamål skriftligen&lt;br&gt;begärs av flertalet av revisorerna el-&lt;br&gt;ler en tiondel av samtliga huvud-&lt;br&gt;män. Kallelse skall utfärdas inom&lt;br&gt;fjorton dagar från den dag då begä-&lt;br&gt;ran kom in till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudman har rätt att få ett&lt;br&gt;ärende behandlat vid en årsstäm-&lt;br&gt;ma, om han skriftligen framställer&lt;br&gt;ett yrkande om detta hos styrelsen i&lt;br&gt;så god tid att ärendet kan tas upp i&lt;br&gt;kallelsen till stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen kallar till årsstämma.&lt;br&gt;Kallelse får utfärdas tidigast fyra&lt;br&gt;veckor före stämman. Om inte stad-&lt;br&gt;garna föreskriver längre tid, skall&lt;br&gt;kallelsen utfärdas senast två veckor&lt;br&gt;före stämman. Skjuts en stämma&lt;br&gt;upp till en dag som infaller senare&lt;br&gt;än fyra veckor efter det att stämman&lt;br&gt;har inletts, skall kallelse utfärdas till&lt;br&gt;den fortsatta stämman. Om det en-&lt;br&gt;ligt denna lag eller stadgarna krävs&lt;br&gt;för att ett årsstämmobeslut skall bli&lt;br&gt;giltigt att det fattas på två stämmor,&lt;br&gt;får kallelse till den senare stämman&lt;br&gt;inte utfärdas innan den första stäm-&lt;br&gt;man har hållits. I en sådan kallelse&lt;br&gt;skall anges vilket beslut den första&lt;br&gt;stämman har fattat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelse skall ske enligt stadgar-&lt;br&gt;na. Skriftlig kallelse skall dock all-&lt;br&gt;tid sändas till varje huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kallelsen skall tydligt anges de&lt;br&gt;ärenden som skall förekomma på&lt;br&gt;stämman. Om ett ärende avser en&lt;br&gt;ändring av stadgarna, skall det hu-&lt;br&gt;vudsakliga innehållet av förslaget&lt;br&gt;till ändringen anges i kallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast en vecka före den stämma&lt;br&gt;som avses i 6§ skall redovisnings-&lt;br&gt;handlingarna och revisionsberättel-&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen eller avskrifter av dessa sändas&lt;br&gt;till huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelser i denna lag el-&lt;br&gt;ler stadgarna rörande kallelse till&lt;br&gt;årsstämma eller tillhandahållande&lt;br&gt;av handlingar har åsidosatts i ett&lt;br&gt;ärende, får stämman inte besluta i&lt;br&gt;ärendet utan samtycke av alla hu-&lt;br&gt;vudmän som berörs av felet. Stäm-&lt;br&gt;man får dock även utan sådant sam-&lt;br&gt;tycke avgöra ett ärende som inte har&lt;br&gt;tagits upp i kallelsen, om ärendet&lt;br&gt;enligt stadgarna skall förekomma&lt;br&gt;på stämman eller omedelbart föran-&lt;br&gt;leds av ett annat ärende som skall&lt;br&gt;avgöras. Den får också besluta att&lt;br&gt;extra årsstämma skall sammankal-&lt;br&gt;las för behandling av ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsstämman öppnas av styrelsens&lt;br&gt;ordförande eller av den som styrel-&lt;br&gt;sen har utsett. Ordförande vid stäm-&lt;br&gt;man utses av denna bland huvud-&lt;br&gt;männen. I stadgarna kan dock be-&lt;br&gt;stämmas vem som skall öppna&lt;br&gt;stämman och vara ordförande vid&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden skall sörja för att det&lt;br&gt;förs protokoll vid stämman. I proto-&lt;br&gt;kollet skall antecknas de vid stäm-&lt;br&gt;man närvarande samt införas stäm-&lt;br&gt;mans beslut och, om röstning skett,&lt;br&gt;hur den utfallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet skall undertecknas av&lt;br&gt;ordföranden och minst en juste-&lt;br&gt;ringsman som utses av stämman.&lt;br&gt;Senast två veckor efter stämman&lt;br&gt;skall avskrift av det justerade proto-&lt;br&gt;kollet sändas till huvudmännen.&lt;br&gt;Protokollen skall förvaras på betryg-&lt;br&gt;gande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall, om en huvudman&lt;br&gt;begär det och styrelsen finner att det&lt;br&gt;kan ske utan nämnvärd olägenhet&lt;br&gt;för enskild, på årsstämman lämna&lt;br&gt;upplysningar om förhållanden, som&lt;br&gt;kan inverka på bedömandet av stif-&lt;br&gt;telsens årsredovisning och dess ställ-&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning i övrigt eller av ett ärende på&lt;br&gt;stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan en begärd upplysning lämnas&lt;br&gt;endast med stöd av uppgifter som&lt;br&gt;inte är tillgängliga på stämman,&lt;br&gt;skall upplysningen inom två veckor&lt;br&gt;därefter hållas skriftligen tillgänglig&lt;br&gt;för huvudmännen samt sändas till&lt;br&gt;de huvudmän som har begärt upp-&lt;br&gt;lysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner styrelsen att en begärd&lt;br&gt;upplysning inte kan lämnas till hu-&lt;br&gt;vudmännen utan nämnvärd olägen-&lt;br&gt;het för enskild, skall upplysningen i&lt;br&gt;stället på huvudmans begäran läm-&lt;br&gt;nas till stiftelsens revisorer inom två&lt;br&gt;veckor efter stämman. Revisorerna&lt;br&gt;skall inom en månad efter stäm man&lt;br&gt;till styrelsen skriftligen yttra sig hu-&lt;br&gt;ruvida den begärda upplysningen&lt;br&gt;har lämnats till dem samt huruvida&lt;br&gt;upplysningen enligt deras mening&lt;br&gt;borde ha föranlett ändring i revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen liksom huruvida&lt;br&gt;upplysningen i övrigt ger anledning&lt;br&gt;till erinran. Om så är fallet, skall&lt;br&gt;ändringen eller erinringen anges i&lt;br&gt;yttrandet. Styrelsen skall hålla revi-&lt;br&gt;sorernas yttrande tillgängligt för hu-&lt;br&gt;vudmännen samt sända det i av-&lt;br&gt;skrift till de huvudmän, som har be-&lt;br&gt;gärt upplysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning har varje huvud-&lt;br&gt;man en röst. Huvudmännen får en-&lt;br&gt;dast personligen utöva sin rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudman får dock inte rösta i&lt;br&gt;fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. talan mot honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;hans befrielse från skade-&lt;br&gt;ståndsansvar eller annan förpliktel-&lt;br&gt;se gentemot stiftelsen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. talan eller befrielse som avses i&lt;br&gt;1 eller 2 beträffande annan, om hu-&lt;br&gt;vudmannen i frågan har ett väsent-&lt;br&gt;ligt intresse som kan strida mot stif-&lt;br&gt;telsens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsstämman är beslutsför, när de&lt;br&gt;på stämman närvarande huvud-&lt;br&gt;männens antal överstiger hälften av&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hela antalet huvudmän, om inte för&lt;br&gt;beslutsförhet ett högre antal före-&lt;br&gt;skrivits i stadgarna. Om en närva-&lt;br&gt;rande huvudman enligt 13 § är för-&lt;br&gt;hindrad att rösta i ett särskilt ären-&lt;br&gt;de och till följd därav antalet av de&lt;br&gt;deltagande inte uppgår till de för&lt;br&gt;beslutsförhet bestämda, utgör detta&lt;br&gt;inte hinder för ärendets avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsstämmans beslut utgörs av den&lt;br&gt;mening som har fått mer än hälften&lt;br&gt;av de angivna rösterna eller, vid lika&lt;br&gt;röstetal, den mening som ordföran-&lt;br&gt;den biträder. Vid val anses den vald&lt;br&gt;som fått de flesta rösterna. Vid lika&lt;br&gt;röstetal avgörs valet genom lottning,&lt;br&gt;om inte annat beslutas av stämman&lt;br&gt;innan valet förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte om an-&lt;br&gt;nat följer av denna lag eller stadgar-&lt;br&gt;na. Beträffande beslut som avses i&lt;br&gt;15 § och 11 kap 4 § kan dock i stad-&lt;br&gt;garna endast föreskrivas villkor som&lt;br&gt;går längre än som anges i denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att ändra stadgarna fattas&lt;br&gt;av årsstämman. Beslutet är giltigt&lt;br&gt;om det har biträtts av minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de på stämman när-&lt;br&gt;varande huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut av årsstämman inte&lt;br&gt;har tillkommit i behörig ordning el-&lt;br&gt;ler i övrigt strider mot denna lag&lt;br&gt;eller stadgarna, kan talan mot stif-&lt;br&gt;telsen om att beslutet skall upphävas&lt;br&gt;eller ändras föras av huvudman, sty-&lt;br&gt;relsen eller styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan skall väckas inom tre må-&lt;br&gt;nader från dagen för beslutet. Väcks&lt;br&gt;inte talan inom denna tid, är rätten&lt;br&gt;till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får väckas senare än vad&lt;br&gt;som sägs i andra stycket när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslutet är sådant att det inte&lt;br&gt;lagligen kan fattas med alla huvud-&lt;br&gt;männens samtycke,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samtycke till beslutet krävs av&lt;br&gt;alla eller vissa huvudmän och så-&lt;br&gt;dant samtycke inte har getts, eller&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kallelse till stämman inte har&lt;br&gt;skett eller de bestämmelser om kal-&lt;br&gt;lelse som gäller för stiftelsen har&lt;br&gt;eftersatts i något väsentligt avseen-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten kan ändra årsstämmans&lt;br&gt;beslut endast om det kan fastställas&lt;br&gt;vilket innehåll beslutet rätteligen&lt;br&gt;borde ha haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion och annan ombildning av&lt;br&gt;spa rbanksstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal om fusion kan en&lt;br&gt;sparbanksstiftelse (den överlåtande&lt;br&gt;stiftelsen) gå upp i en annan spar-&lt;br&gt;banksstiftelse (den övertagande stif-&lt;br&gt;telsen). En sådan fusion innebär att&lt;br&gt;den överlåtande stiftelsen upplöses&lt;br&gt;utan likvidation samt att dess till-&lt;br&gt;gångar och skulder övertas av den&lt;br&gt;övertagande stiftelsen. Avtalet skall&lt;br&gt;för att bli giltigt godkännas av års-&lt;br&gt;stämman i den överlåtande stiftel-&lt;br&gt;sen. Fusion kan ske, trots att den&lt;br&gt;överlåtande stiftelsen har trätt i lik-&lt;br&gt;vidation. I ett sådant fall skall likvi-&lt;br&gt;dationen avslutas när tillstånd till&lt;br&gt;fusionen har registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande handlingar skall sändas&lt;br&gt;till huvudmännen i den överlåtande&lt;br&gt;stiftelsen senast en vecka före den&lt;br&gt;årsstämma vid vilken frågan om&lt;br&gt;godkännande av fusionsavtalet skall&lt;br&gt;behandlas samt läggas fram på&lt;br&gt;stämman:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslag till årsstämmans beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fusionsavtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse av styrelsen för&lt;br&gt;de omständigheter som kan vara av&lt;br&gt;vikt vid bedömningen av förslagets&lt;br&gt;lämplighet för stiftelsen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett yttrande av revisorerna över&lt;br&gt;styrelsens redogörelse enligt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om årsredovisningen inte skall&lt;br&gt;behandlas på stämman, skall följan-&lt;br&gt;de handlingar sändas till huvud-&lt;br&gt;männen samt läggas fram på stäm-&lt;br&gt;man:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avskrift av den senaste årsredo-&lt;br&gt;visningen, försedd med anteckning&lt;br&gt;om årsstämmans beslut om stiftel-&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sens vinst eller förlust, samt avskrift&lt;br&gt;av revisionsberättelsen för det år&lt;br&gt;årsredovisningen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en av styrelsen undertecknad&lt;br&gt;redogörelse för händelser av väsent-&lt;br&gt;lig betydelse för stiftelsens ställning&lt;br&gt;vilka har inträffat efter det att årsre-&lt;br&gt;dovisningen har avgetts, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett av revisorerna avgivet ytt-&lt;br&gt;rande över redogörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal om fusion kan två&lt;br&gt;eller flera sparbanksstiftelser (de&lt;br&gt;överlåtande stiftelserna) förenas ge-&lt;br&gt;nom att bilda en ny sparbanksstif-&lt;br&gt;telse (den övertagande stiftelsen).&lt;br&gt;En sådan fusion innebär att de över-&lt;br&gt;låtande stiftelserna upplöses utan&lt;br&gt;likvidation samt att den övertagan-&lt;br&gt;de stiftelsen övertar deras tillgångar&lt;br&gt;och skulder. Avtalet skall för att bli&lt;br&gt;giltigt godkännas av årsstämman i&lt;br&gt;varje överlåtande stiftelse. Bestäm-&lt;br&gt;melsen i 1 § första stycket fjärde me-&lt;br&gt;ningen skall därvid tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar som anges i 1 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena skall upp-&lt;br&gt;rättas för varje överlåtande stiftelse.&lt;br&gt;De skall sändas till huvudmännen i&lt;br&gt;de överlåtande stiftelserna senast en&lt;br&gt;vecka före årsstämma vid vilken frå-&lt;br&gt;gan om godkännande av fusionsav-&lt;br&gt;talet skall behandlas samt läggas&lt;br&gt;fram på stämmorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsavtalet skall innehålla ett&lt;br&gt;förslag till stadgar för den överta-&lt;br&gt;gande stiftelsen. Om årsstämmorna&lt;br&gt;i de överlåtande stiftelserna godkän-&lt;br&gt;ner avtalet, skall de genast se till att&lt;br&gt;huvudmän, styrelse och revisorer ut-&lt;br&gt;ses i den nya sparbanksstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sparbanksstiftelse kan besluta&lt;br&gt;att stiftelsen skall ombildas till två&lt;br&gt;eller flera sparbanksstiftelser. En så-&lt;br&gt;dan ombildning innebär att till-&lt;br&gt;gångar och skulder i stiftelsen över-&lt;br&gt;låts till en eller flera sparbanksstif-&lt;br&gt;telser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ombildning enligt förs-&lt;br&gt;ta stycket fattas av årsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid gäller 1 § i tillämpliga de-&lt;br&gt;lar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beslut enligt l — 3§§ gäller 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap 3—7§§ i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttrandena över&lt;br&gt;Svenska sparbanksföreningens promemoria den 15&lt;br&gt;mars 1990; Sparbanksgruppen, med förslag till&lt;br&gt;ändringar i Sparbankslagen m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över Svenska sparbanksföreningens promemo-&lt;br&gt;ria avgetts av hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrätten i Jönkö-&lt;br&gt;ping, bokföringsnämnden, kommerskollegium, bankinspektionen, försäk-&lt;br&gt;ringsinspektionen, riksskatteverket, kammarkollegiet, länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län, länsstyrelsernas organisationsnämnd, riksrevisionsverket,&lt;br&gt;konsumentverket, fullmäktige i Sveriges riksbank, riksgäldskontoret, nä-&lt;br&gt;ringsfrihetsombudsmannen (NO), Uppsala universitet, Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Konungariket Sveriges stads-&lt;br&gt;hypotekskassa, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Arbetsgiva-&lt;br&gt;reföreningen (SAF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation (SACO), Svenska Bankmannaförbun-&lt;br&gt;det, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Kooperativa för-&lt;br&gt;bundet, Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, Folksam, styrelsen för&lt;br&gt;Stockholms Fondbörs, Svenska fondhandlareföreningen, Finansbolagens&lt;br&gt;förening, Svenska handelskammarförbundet, Svenska revisorssamfundet,&lt;br&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;AB, Småföretagens riksorganisation och Sveriges Aktiesparares Riksför-&lt;br&gt;bund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsbankernas Bank, Foreign Bankers Association in Sweden, Sve-&lt;br&gt;riges allmänna hypoteksbank, Svenska skeppshypotekskassan, Industrins&lt;br&gt;finansförening, Sveriges Advokatsamfund, Statens Bostadsfinansierings-&lt;br&gt;aktiebolag (SBAB) och PenningmarknadsCentralen PmC AB som också&lt;br&gt;beretts tillfälle att yttra sig över promemorian, har inte inkommit med&lt;br&gt;något yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) har förklarat att från de&lt;br&gt;synpunkter LON har att beakta föranleder remissen inte något yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har inte haft något att anföra med anledning av&lt;br&gt;remissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har efter granskning av förslagen konstaterat att dessa&lt;br&gt;inte påverkar kontorets verksamhet i sådan betydelse att det finns anled-&lt;br&gt;ning för kontoret att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska Arbetsgivareför-&lt;br&gt;eningen (SAF), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveri-&lt;br&gt;ges Industriförbund, Kooperativa förbundet, Svenska Försäkringsbolags&lt;br&gt;Riksförbund, Styrelsen för Stockholms Fondbörs, Svenska handelskam-&lt;br&gt;marförbundet, Svenska revisorssamfundet, Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;AB och Sveriges Aktiesparares Riksförbund har, var och en för sin del,&lt;br&gt;förklarat att de avstår från att avge yttranden över promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 136&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Allmänna synpunkter på förslaget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden har anfört att bankinspektionen har i egenskap av&lt;br&gt;tillsynsmyndighet för bankerna att fullgöra uppgifter som angår bankernas&lt;br&gt;redovisning. Promemorian innehåller inte någon diskussion om redovis-&lt;br&gt;ningsfrågor vid sidan av bankväsendet. Bokföringsnämnden begränsar&lt;br&gt;därför sitt yttrande enligt vad som nu anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium har, med utgångspunkt från de intressen myndighe-&lt;br&gt;ten har att bevaka, inte något att erinra mot de i promemorian föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i sparbankslagen m. m. Kollegiet vill dock påpeka att en&lt;br&gt;svensk anpassning till EG:s direktiv på bankområdet även berör den&lt;br&gt;bankverksamhet som bedrivs av sparbankerna. Denna fråga behandlas&lt;br&gt;dock inte i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens förening har inga invändningar mot förslaget men vill&lt;br&gt;understryka att en ändrad lagreglering av sparbankerna inte får medföra&lt;br&gt;att dessa ges fördelar när det gäller kapitalanskaffning eller beskattning&lt;br&gt;som inte tillkommer andra bankkoncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) har noterat att promemorian&lt;br&gt;inte anvisar någon lösning på problemet med sparbanksväsendets långsik-&lt;br&gt;tiga kapitalförsörjning. Med bortseende från detta problem har FAR till-&lt;br&gt;styrkt förslagen i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens Riksorganisation har i princip inget att erinra mot före-&lt;br&gt;ningens förslag. Rent allmänt välkomnar organisationen ökad konkurrens&lt;br&gt;på riskkapitalmarknaden. Ur småföretagens synvinkel är det angeläget att&lt;br&gt;kreditinstituten kan möta och ta vara på de ökade möjligheter som öppna-&lt;br&gt;re gränser mot en snabbt föränderlig omvärld bjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser har anfört:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten har från sina utgångspunkter ingen erinran mot att lagstiftning&lt;br&gt;genomförs som gör ombildning av sparbanker till sparbanksaktiebolag och&lt;br&gt;sparbanksstiftelser möjlig. Hovrätten kan dock inte undanhålla reflexio-&lt;br&gt;nen att de delvis parallella sparbanksorganen innefattar en tung organisa-&lt;br&gt;torisk apparat, där den ena delen — sparbanksstiftelserna — knappast får&lt;br&gt;den betydelse som svarar mot den yttre konstruktionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Kammarrätten i Jönköping&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De framförda förslagen faller väsentligen utanför kammarrättens verksam-&lt;br&gt;hetsområde och innehåller vissa politiska överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska finansmarknaden har under några få år genomgått en omfat-&lt;br&gt;tande strukturomvandling som alltjämt pågår och som kan förväntas fort-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gå under överskådlig tid. Typiska drag i denna utveckling är en tilltagande&lt;br&gt;internationalisering av marknaderna och en koncentration av finansinsti-&lt;br&gt;tuten till större enheter i syfte att stärka aktörernas konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksväsendet har inte kunnat undgå att beröras av denna omvand-&lt;br&gt;lingsprocess men har hittills i huvudsak varit hänvisat till samgående&lt;br&gt;mellan sparbanker inom den givna associationsformen i syfte att stärka&lt;br&gt;konkurrenskraften. Att sparbankerna nu har tagit beslut om en ökad&lt;br&gt;integration genom inrättande av en bankholdingkoncern och ett långtgåen-&lt;br&gt;de samarbetsavtal måste enligt bankinspektionens mening hälsas med&lt;br&gt;tillfredsställelse. Bankinspektionen anser det följaktligen angeläget att&lt;br&gt;medverka till att sparbankslagstiftningen ändras så att den avsedda inte-&lt;br&gt;grationen blir genomförbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den transformering av sparbanker till bankaktieblag som åstadkommes&lt;br&gt;enligt förslaget lägger en viktig formell grund för fortsatt strukturomvand-&lt;br&gt;ling av sparbankssektorn. Det är inte överraskande att huvuddelen av&lt;br&gt;promemorian ägnas åt denna rättsliga problematik. Enligt bankinspektio-&lt;br&gt;nens mening reser emellertid promemorian explicit eller implicit ett antal&lt;br&gt;grundläggande frågeställningar om sparbanksstrukturens framtida utveck-&lt;br&gt;ling som inte bör förbigås i ett yttrande. Förslagen i promemorian torde&lt;br&gt;endast utgöra ett första led i en process mot en mer slagkraftig sparbanks-&lt;br&gt;struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grund för granskningen av förslagen har bankinspektionen upp-&lt;br&gt;ställt ett antal allmänna utgångspunkter. De viktigaste är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Ingreppen i befintlig lagstiftning för att möjliggöra omstruktureringen&lt;br&gt;bör minimeras och bör så långt som möjligt vara konkurrensneutrala&lt;br&gt;med avseende på andra finansmarknadsaktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Principen i banklagstiftnigen att ägande och kreditgivning skall hållas&lt;br&gt;isär skall upprätthållas även i en reviderad lagstiftning om sparbanker-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Möjligheten att om så befmnes lämpligt bilda flera koncerner bör vara&lt;br&gt;reell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Starka avkastningskrav som förutsättning för konkurrenskraftig&lt;br&gt;bankverksamhet måste gälla även sparbanksväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppställda principerna föranleder bankinspektionen att avstyrka ett&lt;br&gt;flertal förslag i promemorian men framför allt har de enligt inspektionens&lt;br&gt;mening viktiga implikationer för sparbanksväsendets strukturutveckling&lt;br&gt;på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian betonar sparbanksföreningen beslutsamheten att vara&lt;br&gt;oberoende av externa ägare också på sikt. Sparbanksstiftelsernas medels-&lt;br&gt;placering avses därför vara inriktad på att säkerställda Sparbanksgruppens&lt;br&gt;kapitalförsörjning. I de föreslagna stadgarna öppnas i samma syfte möjlig-&lt;br&gt;het att i samråd med Sparbanksgruppen belåna stiftelsernas egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen vill starkt ifrågasätta realismen i nämnda målsättning&lt;br&gt;och förslag till placeringsreglemente for sparbanksstiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All erfarenhet talar för att det i finansiell verksamhet inte är möjligt att&lt;br&gt;varaktigt uppnå en sådan vinstnivå att en självgenererad tillväxt av kapi-&lt;br&gt;talbasen säkerställs som inte lägger restriktioner på rörelsens expansions-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;takt. Det är också traditionellt en förutsättning för finansiell verksamhet&lt;br&gt;att insatser av ägarkapital inte kan finansieras med lånekapital eftersom&lt;br&gt;direktavkastningen på ägarkapital inte förslår till att täcka kapitalkostna-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningens antagande om långsiktigt oberoende av externt&lt;br&gt;ägarkapital strider således mot erfarenhetsmässiga förutsättningar för fi-&lt;br&gt;nansiell verksamhet. För sparbanksrörelsen blir möjligheten att få till&lt;br&gt;stånd en erfoderlig tillväxt av kapitalbasen särskilt prekär eftersom spar-&lt;br&gt;bankerna som grupp inte uppvisat en tillfredsställande vinstnivå. Även för&lt;br&gt;det fall man öppnar sparbanksrörelsen för externt ägande måste därför&lt;br&gt;avkastningen höjas för att locka till erfoderliga kapitalinsatser från nya&lt;br&gt;intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen vill därför starkt framhålla att organisatoriska för-&lt;br&gt;ändringar av sparbanksrörelsen och förändringar av associationsformen&lt;br&gt;ytterst måste syfta till att höja avkastningen i sparbankernas verksamhet.&lt;br&gt;Denna strävan måste styra såväl utformningen av bankkoncernerna som&lt;br&gt;formerna för kapitaltillskotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bankinspektionens mening kan en möjlighet till belåning av spar-&lt;br&gt;banksstiftelsernas aktieinnehav medföra att kraven på lönsamhet inte&lt;br&gt;ställs tillräckligt kraftfullt. Särskilt betänklig framstår möjligheten att belå-&lt;br&gt;ningen av sparbanksaktier skulle ske i sparbanker inom samma koncern.&lt;br&gt;Belåning av stiftelsernas egendom annat än för att klara tillfälliga behov&lt;br&gt;bör därför vara utesluten. Stiftelsestadgarna bör innehålla en uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för lönsamheten blir också sparbankskoncernens förmåga att&lt;br&gt;hävda sig på penning- och valutamarknaderna. Det är därvid av största&lt;br&gt;vikt att koncernen organiseras så att den utåt framstår som överskådlig och&lt;br&gt;utrustad med en stark och kompetent ledning. Bankinspektionen vill här-&lt;br&gt;vidlag peka på nödvändigheten att ta väl vara på den kompetens som&lt;br&gt;byggts upp inom Sparbankernas Bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen tar i promemorian inte ställning till dessa organi-&lt;br&gt;satoriska huvudfrågor utan de hänskjuts till en organisationskommitté&lt;br&gt;som fungerar som ett slags interimistisk styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen diskuterar i det följande holdingbolagets funktion men&lt;br&gt;vill redan här betona vikten av att bolaget utrustas med tillfredsställande&lt;br&gt;resurser och överordnas endast få men starka bankdöttrar. Den lösning&lt;br&gt;som antyds i promemorian med en bank som moderbolag i enlighet med&lt;br&gt;huvudregeln i bankaktiebolagslagen framstår denna utgångspunkt som ett&lt;br&gt;starkt alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Försäkringinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har inte funnit anledning att från sin utgångspunkt ifrågasät-&lt;br&gt;ta den lösning på sparbanksrörelsens organisatoriska problem som rörel-&lt;br&gt;sen själv funnit lämpligast för den framtida verksamheten. Inspektionen&lt;br&gt;noterar att tanken är att under det föreslagna holdingbolaget skall kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inrymmas även försäkringsbolag. Med anledning härav konstaterar in- Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;spektionen att frågan om hur bl a banker och försäkringsbolag skall kunna Bilaga 3&lt;br&gt;inordnas i en och samma koncern är under utredning i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Riksskatteverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utifrån de intressen som verket har att bevaka finns ingenting att erinra&lt;br&gt;mot förslagen till ändringar i sparbankslagen m. m. Det kan tilläggas att av&lt;br&gt;de föreslagna nya bestämmelserna i sparbankslagen framgår bl a (8 kap&lt;br&gt;8 §) att ifrågavarande sparbank och bolag ska vara befriade från skyldighet&lt;br&gt;att erlägga skatt i samband med ombildningen om rörelseöverlåtelsen sker&lt;br&gt;till bokförda värden. Med skatt avses enligt motivtexten både inkomst-&lt;br&gt;skatt och stämpelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.6 Kammarkollegiet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet begränsar yttrandet till frågor som huvudsakligen rör&lt;br&gt;allmänna stiftelserättsliga principer och stämpelskatt. Förslaget i sin nuva-&lt;br&gt;rande utformning är alltför bristfällig för att kunna ligga till grund för&lt;br&gt;lagstiftning. Kollegiet tillstyrker i princip förslaget om sparbanksstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet avstyrker sparbanksföreningens förslag att sparbankerna och&lt;br&gt;de bolag som föreslås i promemorian skall bli befriade från skyldigheten&lt;br&gt;att betala stämpelskatt med anledning av omorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningens förslag till författningstext har stora brister. För-&lt;br&gt;slaget bör därför arbetas om innan det kan läggas till grund för lagstiftning.&lt;br&gt;Vissa texter är otydligt formulerade, vilket gör det svårt att förstå avsikten&lt;br&gt;med texten och tankegångarna bakom den. Förslagen till lagtext stämmer&lt;br&gt;ofta inte överens med sparbanksföreningens beskrivning av syftet med&lt;br&gt;förslagen. Vissa förslag till lagtext strider även mot andra förslag som ges i&lt;br&gt;promemorian eller mot nu gällande lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.7 Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen avstyrker förslaget. Förslaget motiveras med att ”i en tid av&lt;br&gt;ökad konkurrens på kreditmarknaden skapa förutsättningar för att stärka&lt;br&gt;sparbankernas positioner” och att ”via en ny organisation rätta till pro-&lt;br&gt;blem och brister i nuvarande struktur” (sid 5 — 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Sparbanksföreningen har funnit en ny organisation vara det&lt;br&gt;bästa sättet att möta den hårdnande konkurrensen inom banksektorn,&lt;br&gt;varvid man stannat vid den så kallade holdingbolagsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omorganisation av svensk sparbanksrörelse innebär konsekvenser&lt;br&gt;inom några av länsstyrelsernas verksamhetsområden, t ex länsstyrelsernas&lt;br&gt;tillsyn över stiftelser med stöd av tillsynslagen (1929:116). Därtill berörs&lt;br&gt;rättsfrågor som uppkommer när firmor ska registreras vid länsstyrelsernas&lt;br&gt;förenings- och handelsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens yttrande koncentreras på följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— frågan om bildandet av så kallade sparbanksstiftelser, och ombildning-&lt;br&gt;en av Svenska Sparbanksföreningen till en stiftelse som ska äga nuva-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande Sparbankernas Förvaltning AB, står i överensstämmelse med&lt;br&gt;allmänna stiftelserättsliga principer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— frågan om hur tillsyn över dessa stiftelser skall ske och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— frågan om användningen av ordet sparbank i bankrörelse som bedrivs i&lt;br&gt;bankaktiebolagsform är förenlig med sanningsprincipen i firmarätten.&lt;br&gt;Länsstyrelsen kan i och for sig förstå att sparbankerna i den utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som fn sker inom bank- och försäkringsbranschen genom sin regionala&lt;br&gt;anknytning kan komma att få arbeta under försämrade konkurrensförhål-&lt;br&gt;landen. Detta gör det naturligtvis angeläget att söka nya verksamhetsfor-&lt;br&gt;mer. Bankrörelser i Sverige bedrivs i allmänhet i aktiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen är inte beredd att förorda den av utredningen föreslagna&lt;br&gt;lösningen. Den skulle medföra att svensk rätt tillförs en tvivelaktig asso-&lt;br&gt;ciationsform med stiftelseliknande drag men som ändå inte överensstäm-&lt;br&gt;mer med vedertagna stiftelserättsliga principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bättre lösning av problemet vore, enligt länsstyrelsens mening, helt&lt;br&gt;enkelt att de sparbanker som så önskar går samman i ett aktiebolag och&lt;br&gt;upphör att vara sparbanker.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.8 Konsumentverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har i huvudsak inget att invända mot de bedömningar&lt;br&gt;som görs i promemorian och tillstyrker de föreslagna förändringarna av&lt;br&gt;nuvarande bankrörelselag och sparbankslag. Verket ifrågasätter dock om&lt;br&gt;inte det allmännas inflytande i Sparbanksgruppen via huvudmän i stiftel-&lt;br&gt;serna i realiteten blir svagare än det inflytande som samhällsrepresentation&lt;br&gt;i de traditionella bankaktiebolagens styrelser, i enlighet med bankaktiebo-&lt;br&gt;lagen, ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala förankring och det förtroendemannainflytande som känne-&lt;br&gt;tecknar sparbanksrörelsen, är enligt vår mening av värde för såväl enskilda&lt;br&gt;bankkunder som samhället i stort. Det är därför positivt att enheterna&lt;br&gt;inom sparbankssfären uttalat strävar efter att bibehålla grundläggande&lt;br&gt;sparbanksvärden i en förändrad kreditmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.9 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis konstaterar fullmäktige att den presenterade strukturplanen&lt;br&gt;för sparbankerna inbegriper övergången från traditionell federationsmo-&lt;br&gt;dell till holdingbolagsmodell, på aktiebolagsrättslig grund. Fullmäktige är&lt;br&gt;positiva till att nya möjligheter till strukturell anpassning öppnas och&lt;br&gt;tillstyrker att bestämmelser förs in i sparbankslagen i syfte att reglera en&lt;br&gt;ombildning av den typ som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen i lagstiftningen bör dock genomgående vara av generell&lt;br&gt;och neutral karaktär. Fullmäktige invänder mot en lagstiftningsteknik som&lt;br&gt;direkt styr den fortsatta omorganisationsprocessen inom sparbanksrörel-&lt;br&gt;sen med sikte på en speciell ombildningsmodell med ett övergripande&lt;br&gt;holdingbolag som sammanhållande enhet. Härvid understryks att det&lt;br&gt;krävs revideringar av nu föreliggande författningstexter och motiv innan&lt;br&gt;detta underlag kan läggas till grund för en förändrad lagstiftning på spar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankernas område. Fullmäktige uppmärksammar i sammanhanget det&lt;br&gt;tillägg i sparbankslagen som explicit rör bildandet av sparbanksgruppen&lt;br&gt;(”en sparbanksgemensam koncern”).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige kan tillstyrka en konstruktion som ger sparbankerna rätt att&lt;br&gt;ombildas till s k sparbanksstiftelser. Detta ställningstagande grundas i hög&lt;br&gt;grad på att de nya stiftelsernas ställning och ändamålsinriktning kan&lt;br&gt;regleras i nära överensstämmelse med befintlig lagstiftning för sparbanker&lt;br&gt;och att stiftelserna ställs under bankinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige föreslår vissa modifieringar när det gäller förslaget till regle-&lt;br&gt;ring av dessa stiftelser. Fullmäktige vill framförallt att de bestämmelser&lt;br&gt;som rör förvaltningens huvudinriktning skall återfinnas direkt i spar-&lt;br&gt;bankslagen. Vidare bör regleringen av stiftelsernas skuldsättning och likvi-&lt;br&gt;ditetsförvaltning närmare preciseras och avgränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige anser, liksom sparbanksföreningen, att de banker som om-&lt;br&gt;bildas för att gå in under sparbanksgruppen skall ha ställning som bankak-&lt;br&gt;tiebolag. Fullmäktige betonar också att de fullt ut bör regleras av befintlig&lt;br&gt;lagstiftning för sådana bankaktiebolag. Konstruktionen med dotterbolag&lt;br&gt;under ett holdingbolag är vidare sådan att den kräver dispens enligt 1 kap&lt;br&gt;4 § bankaktiebolagslagen. Den praxis som utarbetats för dispensärenden&lt;br&gt;av detta slag bör härvid gälla oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige avvisar mot denna bakgrund de undantag från bankaktie-&lt;br&gt;bolagens bestämmelser som sparbankerna uttryckt önskemål om. Det&lt;br&gt;gäller dels ifråga om tillsättningen av offentliga styrelserepresentanter och&lt;br&gt;godkännande av val av styrelseordförande, dels beträffande firmabeteck-&lt;br&gt;ningen för sparbanksgruppens banker. När det gäller namnfrågan avvisar&lt;br&gt;fullmäktige förslaget om att i lag införa beteckningen ”sparbanksaktiebo-&lt;br&gt;lag”. Fullmäktige känner vidare tveksamhet inför förslaget att banker&lt;br&gt;inom sparbanksgruppen skall få rätt att använda ordet sparbank i sin&lt;br&gt;affärsrörelse (i marknadsföringssammanhang o dyl).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några formella hinder mot att externa ägare inträder i den planerade&lt;br&gt;koncernen skall enligt förslaget inte finnas. Fullmäktige tillstyrker denna&lt;br&gt;ordning. Bolagsformen är direkt anpassad för extern kapitalförsörjning av&lt;br&gt;olika slag, däribland ägarinsatser där enskilda bereds del i rörelsens vinst.&lt;br&gt;Fullmäktige understryker den grundläggande skillnad gentemot ordinära&lt;br&gt;sparbanker, som direkt sammanhänger med den ändrade associationsfor-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen föreslås kunna ombildas till en fristående&lt;br&gt;stiftelse med huvudsaklig uppgift att förvalta och administrera ett antal&lt;br&gt;investment- och utvecklingsbolag för ägarinsatser i olika näringslivsföretag.&lt;br&gt;Detta förslag auktualiserar frågan om olika möjligheter att kringgå lagstift-&lt;br&gt;ningens principiella förbud mot bankers aktieförvärv. Fullmäktige fram-&lt;br&gt;håller att stiftelsekonstruktionen i sig inte ger garantier för att ägarrollen i&lt;br&gt;näringslivsföretag effektivt separeras från sparbanksgruppens egen rörelse.&lt;br&gt;Val av bemanning och organisationslösningar i övrigt måste därför grans-&lt;br&gt;kas närmare. Det blir också en tillsynsuppgift att motverka eventuella&lt;br&gt;anknytningar av otillåtet slag mellan stiftelsen och banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.10 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;NO ser sparbankerna som en gruppering som har en viktig roll att spela på&lt;br&gt;kreditmarknaden när det gäller att upprätthålla förutsättningarna för en&lt;br&gt;effektiv konkurrens. De olika sparbankerna konkurrerar inte, med några&lt;br&gt;undantag, inbördes och NO har hittills i princip inte funnit anledning att&lt;br&gt;bedöma samarbetet inom sparbankssfären som skadligt enligt konkurrens-&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO anser att det av Svenska sparbanksföreningen nu framlagda organi-&lt;br&gt;sationsförslaget för ombildning av sparbanker till koncernen Sparbanks-&lt;br&gt;gruppen är ägnat att stärka de svenska sparbankernas konkurrensförmåga,&lt;br&gt;dels gentemot andra inhemska aktörer på kreditmarknaden, dels på den&lt;br&gt;internationella marknaden. NO ser därför allmänt sett positivt på försla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO har efter granskning av de lagförslag som utarbetats av Sparbanks-&lt;br&gt;föreningen och som skall möjligöra den föreslagna organisationsföränd-&lt;br&gt;ringen inte funnit anledning till erinringar fån konkurrenssynpunkt. NO&lt;br&gt;kan därför tillstyrka lagändringar med i huvudsak det innehåll som läggs&lt;br&gt;fram i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande det förslag till samarbetsavtal mellan sparbanksgruppen och&lt;br&gt;de sparbanker som väljer att fortsätta sin verksamhet inom ramen för&lt;br&gt;nuvarande organisationsform, som omnämns på s 87 i promemorian, har&lt;br&gt;NO under hand till företrädare för Sparbanksföreningen framfört viss&lt;br&gt;kritik. NO har ansett att avtalets ordalydelse i alltför hög grad binder de&lt;br&gt;fristående sparbankerna till centralt fattade beslut vad gäller marknads-&lt;br&gt;uppträdandet, t. ex. i fråga om räntesättningen och prissättningen på olika&lt;br&gt;tjänster. Denna frågeställning, som på normalt sätt kan bedömas enligt&lt;br&gt;konkurrenslagens bestämmelser, kan NO ha anledning att följa upp genom&lt;br&gt;förnyade kontakter med parterna i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.11 Uppsalauniversitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Motivet för en alternativ organisationsform för sparbankerna är utveck-&lt;br&gt;lingen på de finansiella marknaderna. Huvudsyftet med förslaget är att&lt;br&gt;förbättra sparbankernas konkurrenskraft. Detta skall ske utan att sparban-&lt;br&gt;kernas särart påverkas och utan att sparbankerna blir beroende av externa&lt;br&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteten kan inte bedöma om de förslag som framläggs löser&lt;br&gt;de problem sparbankerna står inför. Fakulteten vill emellertid understryka&lt;br&gt;några principiellt viktiga frågor i det framlagda förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionen med ett holdingbolag med rörelsedrivande dotterbolag i&lt;br&gt;vilka de till stiftelser ombildade sparbankerna blir delägare torde i realite-&lt;br&gt;ten begränsa möjligheten till inflytande och kontroll över verksamheten.&lt;br&gt;Talet om att morgondagens sparbanker, som efter ombildningen till stiftel-&lt;br&gt;ser inte skall bedriva annan verksamhet än aktieförvaltning (?), skall&lt;br&gt;behålla sin lokala prägel ger ett närmast fiktionsartat intryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionen av Sparbanksgruppen är sådan att den inte möjliggör&lt;br&gt;för externa ägare att tillskjuta kapital. Detta har inte bedömts erforderligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under de närmaste åren. Är det verkligen realistiskt att tro att sparbanker-&lt;br&gt;na skall klara sig utan externt tillskott av eget kapital i framtiden?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med förslaget är att skapa förutsättningar för sparbankerna att&lt;br&gt;kunna konkurrera på lika villkor med andra banker och foretag som är&lt;br&gt;verksamma på den finansiella marknaden. Sparbankernas särart kommer&lt;br&gt;om förslaget genomförs att minska. Enligt fakultetens mening bör special-&lt;br&gt;lagstiftning för viss form av företag användas ytterst restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Argumenten för att ha särlösningar för sparbankerna känns inte överty-&lt;br&gt;gande. Mot bakgrund av vad som anförts anser fakulteten att förslaget inte&lt;br&gt;bör genomföras i sin nuvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.12 Svenska Bankföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreningen finns det anledning att rikta grundläggande invänd-&lt;br&gt;ningar mot den av sparbanksföreningen föreslagna konstruktionen av den&lt;br&gt;nya sparbankssfären. Till att börja med har någon beskrivning av de&lt;br&gt;bakomliggande problem, som kunde motivera en konstruktion som till sin&lt;br&gt;legala uppbyggnad avviker så markant från det vedertagan mönstret, inte&lt;br&gt;lämnats. Om problemen huvudsakligen rör sparbankernas kapitalförsörj-&lt;br&gt;ning, såsom har framskymtat i den allmänna debatten, kan föreningen inte&lt;br&gt;se att dessa får en rimlig lösning genom förslaget. Vilka mål som egentligen&lt;br&gt;uppnås genom den föreslagna omorganisationen av sparbanksrörelsen&lt;br&gt;framkommer i vart fall inte av promemorian. Själva konstruktionen före-&lt;br&gt;faller föreningen vara konstlad. Genom sammanblandning av olika asso-&lt;br&gt;ciationsformer kommer den att ge sparbankerna konkurrensfördelar fram-&lt;br&gt;för de andra bankgrupperna. Koncernen synes också vara främmande för&lt;br&gt;sparbanksidén eftersom de regionala rörelseresultaten inte självklart skulle&lt;br&gt;stanna inom den region där resultatet uppnåtts. Enligt föreningen bör&lt;br&gt;sparbankerna kunna komma på jämställd bas med bankaktiebolagen ge-&lt;br&gt;nom att ombildas till vanliga bankaktiebolag utan att vara beroende av ett&lt;br&gt;särskilt koncernförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.13 Sveriges Föreningsbankers Förbund (SFF)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande banklagstiftning vilar på principen att bankrörelselagen inne-&lt;br&gt;håller de regler som är gemensamma för bankinstituten medan specialla-&lt;br&gt;garna, dvs. bankaktiebolagslagen, sparbankslagen och föreningsbanks-&lt;br&gt;lagen, tar upp de specifika associationsrättsliga regler som erfordras för&lt;br&gt;respektive institutgrupp. Av betydelse i sammanhanget är att banklagstift-&lt;br&gt;ningen sedan 1987 inte innehåller regler som specifikt anger hur respektive&lt;br&gt;institut skall vara organiserade. Ändringen 1987 avsåg föreningsbankerna.&lt;br&gt;I den tidigare lagen om jordbrukskasserörelsen fanns bestämmelser om&lt;br&gt;SFF med precisering av SFFs ansvar och arbetsuppgifter inom förenings-&lt;br&gt;banksröreslen. Slopandet av bestämmelserna om SFF skedde på förenings-&lt;br&gt;banksrörelsens uttryckliga önskemål; det ansågs lämpligare att den interna&lt;br&gt;organisationen av föreningsbanksrörelsen skulle avgöras av förenings-&lt;br&gt;banksrörelsen, inte av lagstiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningens förslag innebär de facto en återgång till tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftningsprincip, nämligen en lag som bl a reglerar sparbankernas inter-&lt;br&gt;na organisation. Innebörden av förslaget är ju att skapa en legal grund för&lt;br&gt;Sparbanksgruppen AB och att ge detta foretag en faktisk ensamrätt såvitt&lt;br&gt;avser bedrivande av bankverksamhet i aktiebolagsform inom sparbanks-&lt;br&gt;sfären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer i och for sig inte på SFF att anlägga synpunkter på den&lt;br&gt;inre organisationen inom sparbanksrörelsen. SFF vill emellertid ifrågasät-&lt;br&gt;ta om inte sparbankerna har möjligheter att åstadkomma samma organisa-&lt;br&gt;tionsstruktur utan preciseringar i lagstiftningen av det slag som Sparbanks-&lt;br&gt;föreningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ skulle därför kunna vara införande av bestämmelser som&lt;br&gt;reglerar förutsättningarna för ombildning av sparbanker till aktiebolag,&lt;br&gt;dvs. affärsbanker, eller ekonomiska föreningar, dvs. föreningsbanker. Det&lt;br&gt;senare alternativet, ombildning av sparbanker till föreningsbanker, anser&lt;br&gt;SFF böra prövas i lagstiftningsärendet oavsett huruvida Sparbanksföre-&lt;br&gt;ningens förslag godtas eller ej. Det förekommer nämligen tid efter annan&lt;br&gt;diskussioner mellan sparbanker, främst relativt små, och föreningsbanker&lt;br&gt;om förutsättningarna för ett eventuellt samgående. Hittills har sådana&lt;br&gt;diskussioner — i alla fall utom ett — inte lett till något resultat, främst p g a&lt;br&gt;att ett samgående mellan sparbank och föreningsbank förutsätter att spar-&lt;br&gt;banken först likvideras innan föreningsbanken kan överta rörelsen, dock ej&lt;br&gt;upparbetade reserver i sparbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SFFs mening bör det inte ligga i lagstiftarens intresse att förhindra&lt;br&gt;en dylik strukturomvandling. De mindre sparbanker, som själva bedömer&lt;br&gt;att deras verksamhetsidé bäst kan utvecklas inom föreningsbanksrörelsen,&lt;br&gt;bör inte genom lagstiftningen vara förhindrade att förverkliga sådana&lt;br&gt;planer. En ombildning av sparbank till föreningsbank skulle tvärtom kun-&lt;br&gt;na vara ett utmärkt alternativ just för små sparbanker, särskilt om Spar-&lt;br&gt;banksgruppen AB realiseras, eftersom Sparbanksgruppen genom sin stor-&lt;br&gt;lek får en oerhörd dominans inom sparbankssfären. De mindre sparban-&lt;br&gt;kernas inflytande på Sparbanksgruppen torde bli mycket begränsat. Därför&lt;br&gt;bör andra utvecklingsalternativ stå öppna för dem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.14 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;LO får i första hand hänvisa till sitt remissyttrande i oktober 1988 över&lt;br&gt;kreditmarknadskommitténs betänkande i den del som avsåg sparbankers&lt;br&gt;och föreningsbankers kapitalförsörjning för verksamhetsexpansion. LO&lt;br&gt;har vidare i yttranden i april 1989 över kreditmarknadskommitténs slutbe-&lt;br&gt;tänkande angett sin syn på bank- och kreditsystemets framtida utform-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO framhöll beträffande sparbankers kapitalförsörjning att kommitténs&lt;br&gt;förslag var acceptabla och borde geonomföras. Frågan om konkurrens-&lt;br&gt;neutralitet i förhållande till affärsbankerna kunde dock inte betraktas som&lt;br&gt;slutgiltigt löst utan LO betraktade därför den föreslagna anordningen som&lt;br&gt;försöksartad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningens nu aktuella promemoria presenterar sparbanks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelsens eget förslag till en omstöpning av sparbanksstrukturen för att&lt;br&gt;förbättra sparbankernas konkurrensförutsättningar och marknadsposi-&lt;br&gt;tioner. LO anser att detta rörelseförslag i sig bör bemötas positivt, dvs. att&lt;br&gt;hinder inte bör resas mot att bilda ”Sparbanksgruppen” med ett holding-&lt;br&gt;bolag som genom dotterbolag (minst 7 och troligen 11 stycken) äger de&lt;br&gt;egentliga sparbanksrörelserna. Ägare till holdingbolaget skulle bli nuvaran-&lt;br&gt;de sparbanker, som erhåller aktier i utbyte mot att överlåta bankrörelsen&lt;br&gt;till gruppens dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningens förslag förutsätter vissa ändringar i sparbanks-&lt;br&gt;lagen och dispens från skatteuttag p g a omstruktureringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO avvisar dock förslaget att Sparbanksgruppen skulle ges ensamrätt att&lt;br&gt;bilda detta slags holdingbolag. Vidare pekas i yttrandet på att sparbanks-&lt;br&gt;föreningens utredning är oklar och ofullständig vad gäller sparbankers roll&lt;br&gt;vid den europeiska integration av bankväsendet som nu kan förutses. LO&lt;br&gt;anser inte att sparbankerna ska ges särskilda undantag och skyddsregler i&lt;br&gt;det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.15 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;TCO är positiv till att sparbankerna, genom att kunna bilda ett gemensamt&lt;br&gt;holdingbolag, får bättre möjligheter att möta framtiden på en alltmer&lt;br&gt;avreglerad kreditmarknad. Det är för TCO viktigt att det skapas konkur-&lt;br&gt;rensmässigt neutrala villkor mellan olika företagsformer på kreditmarkna-&lt;br&gt;den. Därför måste bland annat skattekonsekvenser av olika konstruktioner&lt;br&gt;beaktas av lagstiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representanter för de anställdas organisation har på nära håll deltagit i&lt;br&gt;arbetet med framtagandet av förslaget. Detta är bra. TCO vill understryka&lt;br&gt;nödvändigheten av att de anställdas representation i viktiga styrelseorgan&lt;br&gt;garanteras när konstruktioner med holdingbolag blir allt vanligare. Den&lt;br&gt;fackliga representationen i holdingbolags styrelser bör enligt TCOs mening&lt;br&gt;avse de anställda i hela koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.16 Svenska Bankmannaförbundet (SBmf)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankmannaförbundet (SBmf) har i november 1989 tillstyrkt&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningens förslag till ”Sparbanksgruppen inför 1990-&lt;br&gt;talet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom denna tillstyrkan låg att SBmfs sparbanksdelegation, en facklig&lt;br&gt;organisation för hela Sparbanksområdet, kunnat medverka i och påverkat&lt;br&gt;strukturkommitténs arbete och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillstyrkan förutsattes bl a:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att en frivillig konvertering till sparbanksaktiebolag medges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att garantier ges för ett fortsatt lokalt/regionalt förtroendemannainfly-&lt;br&gt;tande och att beslutsordningen blir välutvecklad och decentraliserad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att det fackliga inflytandet garanteras i holdingbolagets styrelse, dotter-&lt;br&gt;bolagens styrelser och andra beslutsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBmf vill framhålla att sparbanksstiftelserna, som bildas när en spar-&lt;br&gt;bank integrerar sin verksamhet i Sparbanksgruppen AB, ej får ägna sig åt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankfrämmande verksamhet. Det är också, enligt förbundets uppfattning,&lt;br&gt;en viktig förutsättning att lagreglerna inom den finansiella sektorn i alla&lt;br&gt;avseenden utformas konkurrensneutralt. SBmf vill med beaktande av&lt;br&gt;ovanstående tillstyrka förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.17 Svenska kommunförbundet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparbankerna har till uppgift at befordra sparsamhet och deras funktion är&lt;br&gt;helt inriktad på allmännyttan. Utmärkande är även att sparbankerna är&lt;br&gt;lokalt verksamma och i första hand tjänar den bygd där de verkar. Det&lt;br&gt;allmänna har ett faktiskt inflytande över sparbankerna genom att kom-&lt;br&gt;munfullmäktige eller landsting ska utse hälften av sparbankens s k huvud-&lt;br&gt;män, vilka ytterst är ansvariga för sparbankens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmännen representerar insättarna i det område där sparbanken&lt;br&gt;verkar. Deras uppgift är att granska sparbankens verksamhet, påverka dess&lt;br&gt;utveckling och aktivt verka för att sparbanken tillfredsställer de behov som&lt;br&gt;finns i verksamhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet saknar anledning att ifrågasätta behovet av en för-&lt;br&gt;nyelse av sparbankernas organisationsstruktur. För kommunernas vid-&lt;br&gt;kommande har emellertid möjligheterna till insyn och inflytande över&lt;br&gt;sparbanksverksamheten varit av stor betydelse. Sparbanksrörelsens folkli-&lt;br&gt;ga förankring genom det sätt på vilket huvudmännen utses och verkar&lt;br&gt;måste alltjämt bedömas vara av vikt för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär en risk för att huvudmännens möjligheter att påverka&lt;br&gt;den lokala sparbanksverksamheten de facto minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna risk kan dock delvis elimineras genom att t. ex. hälften av styrel-&lt;br&gt;seledamöterna för den lokala bankverksamheten utses av huvudmännnen i&lt;br&gt;sparbanksstiftelsen. Om den lokala förankringen inte kan säkerställas på&lt;br&gt;annat sätt, bör en sådan bestämmelse intas i sparbanksaktiebolagets bo-&lt;br&gt;lagsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.18 Landstingsförbundet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under senare tid har ett antal större banksammanslagningar ägt rum.&lt;br&gt;Sparbankernas möjligheter att i fortsättningen uppträda som en stark&lt;br&gt;konkurrensfaktor på den svenska kreditmarknaden främjas av det förelig-&lt;br&gt;gande förslaget. Även vid den bedömning av banker som görs av utländska&lt;br&gt;kreditgivare är det en fördel i konkurrenshänseende om sparbnkerna kan&lt;br&gt;uppträda som en stark samlad enhet. En förbättrad konkurrenssituation&lt;br&gt;innebär även möjligheter för sparbankerna att hålla låga avgifter gentemot&lt;br&gt;allmänheten. En del av avkastningen av sparbanksstiftelser avses komma&lt;br&gt;till användning för att främja utvecklingen inom respektive stiftelsers&lt;br&gt;region vad avser näringsliv, forskning m. m. Detta främjar också en ökad&lt;br&gt;ekonomisk aktivitet i samhället som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående tillstyrker Landstingsförbundet det&lt;br&gt;föreliggande förslaget till ändringar i bankrörelselagen och sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.19 Folksam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Folksam kan i allt väsentligt tillstyrka att sparbankerna ges möjlighet att&lt;br&gt;ombildas till sparbanksaktiebolag på sätt Sparbanksföreningen föreslår i&lt;br&gt;promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.20 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen företräder fondkommissionsbolagen och samtli-&lt;br&gt;ga bankgrupper, således även sparbankerna, i deras verksamhet på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaderna. Sett begränsat till dessa marknader finner före-&lt;br&gt;ningen att promemorieförslagen inte ger anledning till annat än följande&lt;br&gt;allmängiltiga synpunkter rörande främst konkurrensen i marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian synes i första hand vara inriktad på de för sparbanksrörel-&lt;br&gt;sen hittils centrala delarna i bankverksamheten, där värdepappersrörelsen&lt;br&gt;haft en förhållandevis begränsad betydelse. Den strukturomvandling i&lt;br&gt;sparbanksväsendet som beskrivs bör rimligen medföra en viss ytterligare&lt;br&gt;kraftsamling också på värdepappersrörelsen, vilket bör kunna komma&lt;br&gt;konkurrensen i värdepappersmarknaden till godo. Om de strukturella&lt;br&gt;förändringarna får en sådan effekt är det enligt föreningen positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den föreslagna uppbyggnaden av sparbanksväsenet synes&lt;br&gt;det fondhandlareföreningen något svåröverskådligt och krångligt med ett&lt;br&gt;stort antal ingående enheter som på olika sätt griper in i varandras verk-&lt;br&gt;samheter. Detta är emellertid i första hand ett sparbankernas, lagstiftarens&lt;br&gt;och tillsynsmyndighetens problem, som föreningen inte har anledning att&lt;br&gt;kommentera närmare än så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen vill i övrigt konstatera att promemorian förut-&lt;br&gt;sätter ett tämligen stort antal förvaltningsbeslut av regeringen i olika&lt;br&gt;avseenden. Föreningen anser det tveksamt att ytterligare bygga ut rege-&lt;br&gt;ringens beslutsfunktioner i sådana avseenden. Det torde vara bäst förenligt&lt;br&gt;med moderna förvaltningsprinciper att låta förvaltningsmyndigheten, i&lt;br&gt;detta fall bankinspektionen, fatta flertalet sådan beslut. Det bör prövas i&lt;br&gt;vilken utsträckning det bör ske i nu aktuellla sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Stiftelserna&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Då sparbank överlåter tillgångar och skulder till moderbolaget erhåller&lt;br&gt;sparbanken aktier i nämnda bolag som vederlag. Sparbanken kan dispone-&lt;br&gt;ra över aktierna genom att skänka dem till en sparbanksstiftelse. Enligt&lt;br&gt;promemorian skall de civilrättsliga principer som gäller för stiftelser i&lt;br&gt;allmänhet gälla även för sparbanksstiftelser. För att en stiftelse skall kom-&lt;br&gt;ma till stånd krävs bland annat att stiftaren avskiljer den egendom som&lt;br&gt;skall utgöra stiftelsens förmögenhet från sina egna tillgångar och över-&lt;br&gt;lämnar den till en företrädare för stiftelsen. I 8 kap 7 § SpbL föreskrivs att&lt;br&gt;då regeringen lämnat tillstånd till ombildningsbeslutet och tillståndsbeslu-&lt;br&gt;tet registrerats är sparbanken upplöst och dess tillgångar och skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergår till ett sparbanksaktiebolag. Först då kan vederlaget överföras till&lt;br&gt;en eller flera sparbanksstiftelser. Redan innan sparbankerna erhållit ak-&lt;br&gt;tierna i moderbolaget måste banken således ombesörja stiftelsebildning&lt;br&gt;och lämna giltig utfästelse om överförande av aktierna till stiftelse. Senast&lt;br&gt;när sparbanken som sådan upplöses, måste det finnas företrädare för&lt;br&gt;stiftelsen som kan ta emot aktierna. Det förfaller hovrätten osäkert hur&lt;br&gt;den tänkta proceduren sörjer för att behöriga ställföreträdare är utsedda&lt;br&gt;för stiftelsen i begynnelseskedet. F ö framstår det som oklart vilken rättslig&lt;br&gt;relevans som skall tilläggas regeringens beslut att stadfästa stadgarna för en&lt;br&gt;stiftelse. Av lagtexten framgår inte att även senare ändringar av stadgarna&lt;br&gt;måste stadfästas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian nämns som ett alternativ att sparbank överlåter aktierna&lt;br&gt;till en befintlig sparbanksstiftelse. Denna transaktion tycks ligga mycket&lt;br&gt;nära den som innebär att en sparbanksstiftelse går upp i en annan spar-&lt;br&gt;banksstiftelse. För detta senare fall ges särskilda regler i förslaget till 11&lt;br&gt;kap. Det kan ifrågasättas om inte direkt lagstöd bör ges också åt den&lt;br&gt;möjlighet att ändra stiftelsestrukturen som ligger i att en befintlig stiftelse&lt;br&gt;tar emot en upplöst sparbank.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen bedömer möjligheten att inrätta sparbanksstiftelser&lt;br&gt;som nödvändig för att möjliggöra en omstrukturering av sparbanksrörel-&lt;br&gt;sen. För sin del är bankinspektionen därför beredd att acceptera att insti-&lt;br&gt;tutet sparbanksstiftelse som ett led i omstruktureringen införs i sparbanks-&lt;br&gt;lagen. Förutom den tillsyn som enligt förslaget arrangeras genom ett tillägg&lt;br&gt;till 7 kap 17 § bankrörelsen anser bankinspektionen att verket på grund av&lt;br&gt;sparbanksstiftelsernas särskilda karaktär bör få en legal möjlighet att för-&lt;br&gt;ordna revisor i sparbanksstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om sålunda bankinspektionen är beredd att acceptera institutet&lt;br&gt;sparbanksstiftelse finns det anledning att uppmärksamma den koppling&lt;br&gt;som görs mellan styrelsen för stiftelsen och styrelsen för sparbanksaktiebo-&lt;br&gt;laget, stiftelsens handlingsutrymme såvitt avser medelsplacering samt stif-&lt;br&gt;telsens organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet i bankaktiebolagslagen 1 kap 4 § av begräns-&lt;br&gt;ning för annan än bank att vara moderbolag till bank diskuterades frågan&lt;br&gt;om överskådlighet i en bankholdingkoncern. Det lades också i praxis fast&lt;br&gt;att inflytandet över dotterbolag till en sådan koncern skulle av ägarna&lt;br&gt;utövas i styrelsen för holdingbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om bankinspektionen har förståelse för behovet av att i samband&lt;br&gt;med omstruktureringen föra vidare inflytändet för förtroendemännen i de&lt;br&gt;sparbanker som omvandlas till bankaktiebolag måste bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen, som kommer att gälla för såväl holdingbolaget som den omvandlade&lt;br&gt;banken bli avgörande för hur inflytandet arrangeras. Bankinspektionen&lt;br&gt;måste sålunda bestämt avvisa det resonemang som förs om att bankhol-&lt;br&gt;dingbolaget endast skulle ha en formell makt när det gäller att utse styrelse&lt;br&gt;i det helägda bankaktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsernas ägarinflytande bör utövas i holdingbolaget. Det måste göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en klar åtskillnad mellan sparbanksstiftelsen och den omvandlade spar-&lt;br&gt;banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen anser det olämpligt om styrelserna sammanfaller. I&lt;br&gt;den mån ledamöter i styrelsen för stiftelsen över huvud taget ingår i&lt;br&gt;styrelsen för bankaktiebolaget bör dessa i vart fall utgöra en minoritet. Det&lt;br&gt;sagda lägger naturligtvis inte hinder i vägen för huvudmannakåren i stiftel-&lt;br&gt;sen att fungera som valberedning och lämna förslag till holdingbolaget om&lt;br&gt;vilka personer som enligt dess mening bör ingå i styrelsen för bankaktiebo-&lt;br&gt;laget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Kammarkollegiet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte någon allmän lag som fullständigt reglerar stiftelser. Stiftel-&lt;br&gt;seväsendet har gamla anor i Sverige. Den lagstiftning som nu gäller för&lt;br&gt;stiftelser bygger på en oskriven rätt som utvecklats under århundraden.&lt;br&gt;Denna rätt består bl a av stiftelseförordnanden, stiftelsestadgar och avgö-&lt;br&gt;randen som Kungl Maj:t tidigare meddelade i administrativ väg t ex&lt;br&gt;genom permutationsbeslut. Däremot finns det lagregler som gäller endast&lt;br&gt;för vissa stiftelser eller som gjorts tillämpliga även för stiftelser. Det&lt;br&gt;viktigaste reglerna finns i lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser som&lt;br&gt;reglerar bl a länsstyrelsernas tillsyn över allmännyttiga stiftelser och i&lt;br&gt;permutationslagen (1972:205).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse föreligger enligt svensk rätt, om medel ställts under förvalt-&lt;br&gt;ning för att tjäna ett visst ändamål. Stiftaren fastställer ändamålet. En&lt;br&gt;stiftelses ändamål kan inte ändras av stiftaren sedan det en gång har&lt;br&gt;bestämts. En stiftelse har inga ägare eller medlemmar utan det är stiftelsen&lt;br&gt;som äger dess egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § tillsynslagen föreligger en stiftelse när ”någon anslagit egen-&lt;br&gt;dom att såsom självständig förmögenhet fortfarande tjäna ett bestämt&lt;br&gt;ändamål”. Om det inte finns ett någorlunda preciserat ändamål för en&lt;br&gt;stiftelse, anses inte en giltig stiftelsebildning ha kommit till stånd. Tillsyns-&lt;br&gt;lagen är tillämplig endast på allmännyttiga stiftelser. En stiftelse behöver&lt;br&gt;emellertid inte ha ett allmännyttigt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En egendomsbildning, där användandet av egendomen för ett bestämt&lt;br&gt;ändamål inte är det primära, kallas aldrig för stiftelse (jfr Henrik Hessler,&lt;br&gt;Om stiftelser s 140 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om ändring av stiftelser som bildats av enskild finns i permuta-&lt;br&gt;tionslagen. Med enskild avses i detta sammanhang även en sådan juridisk&lt;br&gt;person som bolag, förening eller stiftelse. En fråga om permutation enligt&lt;br&gt;permutationslagen prövas av kammarkollegiet. Om ett permutationsären-&lt;br&gt;de avser en ändamålsbestämmelse för egendom av mera betydande värde&lt;br&gt;eller om ärendet rör frågor av särskild vikt från allmän synpunkt, skall&lt;br&gt;kollegiet med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen. Av 2 kap 1 §&lt;br&gt;sparbankslagen framgår att en sparbank bildas av minst 20 stiftare. Stiftar-&lt;br&gt;na anger villkoren för sparbankens bildande (2 §) och upprättar ett regle-&lt;br&gt;mente (3 §). En sparbank har till ändamål att, utan rätt för dess stiftare&lt;br&gt;eller andra att få del av vinsten i rörelsen, främja sparsamhet genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driva bankverksamheten inom ett visst verksamhetsområde (1 kap 1 §).&lt;br&gt;Stiftarna skjuter till medel till en grundfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till 1 kap 5 § bankrörelselagen (prop 1986/87:12 band 1 s 210)&lt;br&gt;sägs att en sparbank är en särskild associationsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sparbankslagen framgår att sparbankerna uppfyller de kriterier som&lt;br&gt;enligt svensk rätt ställs för att en stiftelse skall föreligga. En sparbank har&lt;br&gt;ett bestämt ändamål som stiftarna i viss mån bestämmer i och med att de&lt;br&gt;stiftar en sparbank. Stiftarna tillskjuter medel till en grundfond. En sär-&lt;br&gt;skild styrelse förvaltar medlen. Visserligen finns en speciell lagstiftning&lt;br&gt;som regelerar sparbankerna, men sådan lagstiftning finns även för andra&lt;br&gt;typer av stiftelser som t ex pensionsstiftelser. I promemorian (s 8 f och 58)&lt;br&gt;anges att sparbanksstiftelserna är ”stiftelser av särskilt slag”. Samtidigt&lt;br&gt;sägs att för dessa stiftelser förutsätts gälla de associationsrättsliga och&lt;br&gt;civilrättsliga principer som gäller for stiftelser i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningens förslag till regler för sparbanksstiftelser stämmer&lt;br&gt;dock inte helt överens med de civilrättsliga principer som gäller för stiftel-&lt;br&gt;ser i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till stadgar för sparbanksstiftelser skall regeringen eller&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande bankinspektionen besluta om ändring av&lt;br&gt;en sådan stiftelses stadgar. Om det är regeringen som skall besluta om&lt;br&gt;ändringar av bestämmelser för sparbanksstiftelser eller fusion av sådana&lt;br&gt;stiftelser eller annan ombildning enligt förslaget i 11 kap sparbankslagen,&lt;br&gt;måste detta regleras i lag, eftersom det enligt permutationslagen är kam-&lt;br&gt;markollegiet som är permutationsmyndighet. Detsamma gäller, om rege-&lt;br&gt;ringen skall kunna bemyndiga bankinspektionen att ändra stiftelsens stad-&lt;br&gt;gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslagen till ändring av 10 och 11 kap sparbankslagen föreslås en&lt;br&gt;mängd detaljerade bestämmelser för sparbanksstiftelserna. Många av des-&lt;br&gt;sa bestämmelser avser mindre väsentliga regler som t ex om firmatecknare&lt;br&gt;och om öppnande av årsstämman. Däremot föreslås inte någon reglering i&lt;br&gt;lag av sådan viktiga frågor som ändamålet för sparbanksstiftelserna, place-&lt;br&gt;ringsregler, regler om stiftelsernas konsolidering, tillsyn och utseende av&lt;br&gt;revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom tillsynslagen inte skall vara tillämplig på sparbanksstiftelserna,&lt;br&gt;bör det framgå direkt av lagtexten att dessa stiftelser skall stå under&lt;br&gt;bankinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelser för sparbanksstiftelser skall meddelas i en särskild&lt;br&gt;lag, anser kollegiet att den bör innehålla sådana väsentliga bestämmelser&lt;br&gt;som reglerar ändamål, medelsplacering och val av revisorer. Det bör&lt;br&gt;vidare framgå att endast avkastningen får användas till stiftelsens ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget i 10 kap 6 § om ändring av sparbankslagen skall stäm-&lt;br&gt;man besluta om fastställelse av resultaträkning och balansräkning, om&lt;br&gt;dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balans-&lt;br&gt;räkningen och om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet anser inte att en stiftelses stadgar bör ha regler om&lt;br&gt;ansvarsfrihet. En stiftelse har flera intressenter förutom styrelsen eller det&lt;br&gt;organ som skall utse styrelseledamöterna, t ex destinatärerna, stiftarna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsynsmyndigheten. Ingen av intressenterna äger som tidigare nämnts&lt;br&gt;någon del i stiftelsens förmögenhet eller kan på annan grund göra anspråk&lt;br&gt;på att få bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Även om en intressent kan förklara&lt;br&gt;sig avstå från rätten att föra skadeståndstalan mot styrelsen, kan denna&lt;br&gt;inte genom en sådan förklaring få ansvarsfrihet med bindande verkan för&lt;br&gt;stiftelsen eller övriga intressenter. Ett beslut om ansvarsfrihet är oförenligt&lt;br&gt;med det starka ändamålsskydd som kännetecknar en stiftelse och är per-&lt;br&gt;mutationsreglernas grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottet har också i ett betänkande (1987/88:4 s. 5) beträffande&lt;br&gt;stiftelsen Riksbankens jubileumsfond bl. a. anfört att det inte finns någon&lt;br&gt;som med rättslig verkan kan bevilja styrelseledamöterna i en stiftelse&lt;br&gt;ansvarsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisorerna inte funnit anledning till anmärkning, bör de mot bak-&lt;br&gt;grund av det anförda inte uttala sig om ansvarsfrihet för styrelsen utan&lt;br&gt;inskränka sig till att t ex konstatera att redovisningen fullgjorts på ett sätt&lt;br&gt;som överensstämmer med god redovisningssed och att ändamålet enligt&lt;br&gt;deras mening uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är styrelsen som har ansvar för stiftelsens verksamhet och skall&lt;br&gt;uppfylla stiftelsens ändamål enligt 8 § i förslag till stadgar, bilaga 1. Samti-&lt;br&gt;digt skall stämman som tidigare nämnts enligt lagförslaget besluta om&lt;br&gt;dispositionen beträffande vinst eller förlust. Kollegiet anser att ansvars-&lt;br&gt;fördelningen mellan stämman och styrelsen är oklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen uttalar (s 58) att sparbanksstiftelserna skall fort-&lt;br&gt;sätta den tidigare bedrivna sparbanksverksamheten, med undantag för&lt;br&gt;själva bankrörelsen. Det framgår inte av utredningen vilken sparbanks-&lt;br&gt;verksamhet som kan finnas kvar när rörelsen överlåts. Möjligen avser&lt;br&gt;sparbanksföreningen med sådan sparbanksverksamhet att sparbanksstif-&lt;br&gt;telserna skall främja de ideér som anges på s 86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns inte någon allmän lag om stiftelser, där ett mera allmängil-&lt;br&gt;tigt stiftelsebegrepp definieras. Genom doktrin och praxis har vissa krite-&lt;br&gt;rier utvecklats som ger stöd då det gäller att fastställa om en stiftelsebild-&lt;br&gt;ning i en mera vidsträckt mening, dvs utanför tillsynslagen, föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första skall en stiftelseurkund med ett någorlunda specificerat&lt;br&gt;ändamål finnas. För det andra skall förmögenhet ha överförts i stiftelsens&lt;br&gt;namn på sådant sätt att den inte kan återgå till stiftaren. När dessa&lt;br&gt;åtgärder vidtagits avses en stiftelse föreligga, dvs den är en juridisk&lt;br&gt;person. I 1 § tillsynslagen ges följande definition på begreppet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Har någon anslagit egendom att såsom självständig förmögenhet fort-&lt;br&gt;varande tjäna ett bestämt ändamål, skall den sålunda grundade stiftelsen&lt;br&gt;anmälas hos KB i det län där stiftelsens förvaltning huvudsakligen skall&lt;br&gt;utövas”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynslagen gäller i och för sig endast för stiftelser med allmännnyttigt&lt;br&gt;ändamål, och — i tillämpliga delar -för pensions- och personalstiftelser&lt;br&gt;enligt tryggandelagen (1967:531).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens fortvarighetsbegrepp liksom dess ansvarsregeler (§§ 6 och 7) Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;anses dock tillämpliga på stiftelser i allmänhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från t ex aktiebolag och ekonomiska föreningar kan en&lt;br&gt;stiftelse inte ha ägare eller medlemmar.Ändamålet ”äger” stiftelseförmö-&lt;br&gt;genheten. Härav följer också att regler om ansvarsfrihet saknas på stiftelse-&lt;br&gt;området. Som nämnts anses dock styrelseledamöterna kunna göras ansva-&lt;br&gt;riga enligt tillsynslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av detta följer också att en stiftelses styrelse är det enda organ som är&lt;br&gt;behörigt att fatta beslut i stiftelsens angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från det ovan sagda övergår länsstyrelsen till den i&lt;br&gt;promemorian Sparbanksgruppen presenterade ombildningsmodellen för&lt;br&gt;den svenska sparbanksrörelsen: Ombildningen innebär att Svenska Spar-&lt;br&gt;banksföreningen med dess tillgångar i dotterbolaget Sparbankernas För-&lt;br&gt;valtnings AB, och därtill hörande bolag överförs till en stiftelse. Förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för denna stiftelsebildning är inte närmare preciserade i Svenska&lt;br&gt;Sparbanksföreningens förslag. Men då stiftelsen inte är avsedd att vara en i&lt;br&gt;förslaget definierad så kallad sparbanksstiftelse har länsstyrelsen endast&lt;br&gt;följande kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen förutsätter att Sparbanksföreningen i sina stadgar har&lt;br&gt;regler som föreskriver vad som skall ske med dess tillgångar vid en even-&lt;br&gt;tuell upplösning. Stiftaren kan ju knappast som stiftelsekaptial tillskjuta&lt;br&gt;föreningen som sådan när stiftelsen bildas. Likaså finns bestämmelser i&lt;br&gt;aktiebolagslagen som reglerar förfarandet vid ett bolags upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problematiken är inte berörd i förslaget men länsstyrelsen förutsätter att&lt;br&gt;förslagsställarna tagit hänsyn till de problem bl a från tidssynpunkt som&lt;br&gt;kan uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen innebär att den befintliga centralbanken Sparbankernas&lt;br&gt;Bank, med dotterbolag, ”Sparbankernas Bank-koncernen”, slås samman&lt;br&gt;med Svenska Sparbanksföreningens andra dotterbolag Svenska Spar-&lt;br&gt;banksföreningen AB, med dotterbolag, till ett holdingbolag benämnt Spar-&lt;br&gt;banksgruppen, som inte ska bedriva någon bankrörelse. Länsstyrelsen har&lt;br&gt;ingen särskild kommentar till denna del av ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen innebär vidare att landets sparbanker erbjuds transfor-&lt;br&gt;mation dels vad gäller ”sparbanksverksamheten” till särskilda sparbanks-&lt;br&gt;stiftelser, som ej är bestämda till antalet; dels vad gäller bankrörelsen till&lt;br&gt;särskilda sparbanksaktiebolag, som avses vara begränsade till antalet (i&lt;br&gt;nuvarande läge 11 st enligt promemorian sid 54).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen gör inledningsvis den reflektion att de föreslagna ändring-&lt;br&gt;arna i lagstiftningen enbart är ägnade att tillgodose ett enskilt intresse från&lt;br&gt;en särskild sparbanksgrupp. Eftersom det inte ska vara möjligt att bilda&lt;br&gt;fler sparbanksgrupper är det fråga om ”in casu” lagstiftning, som det&lt;br&gt;utifrån legalitetsprincipen kan finnas skäl att förhålla sig restriktiv till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen konstaterar vidare att de särskilda inrättade sparbanks-&lt;br&gt;stiftelserna ska regleras genom nyskrivna bestämmelser i sparbankslagen&lt;br&gt;och i av regeringen fastställda stadgar. Sparbanksaktiebolagen, som är&lt;br&gt;aktiebolag, ska däremot regleras i bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålsenligheten med att inrymma en reglering av sparbanksstiftel-&lt;br&gt;serna i en lagstiftning som avser annan associationsform, ”sparbank”, kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt länsstyrelsens mening starkt i frågasättas. Svenska Sparbanksföre- Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;ningen har på sidan 5 i promemorian rubricerat de nuvarande sparbanker- Bilaga 3&lt;br&gt;na som stiftelser i associationsrättslig mening. Mot bakgrund av de i detta&lt;br&gt;yttrande inledningsvis nämnda stiftelsekriterierna delar inte länsstyrelsen&lt;br&gt;denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksstyrelsen är inte högsta beslutande organ i sparbanken, utan&lt;br&gt;sparbanksstämman. Vidare kan sparbanksstyrelsens ledamöter genom be-&lt;br&gt;slut på Sparbanksstämman beviljas ansvarsfrihet (4 kap 6 § 2 st 3 p&lt;br&gt;sparbankslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen finner därför att sparbankerna inte kan betecknas som&lt;br&gt;stiftelser. Det är mot denna bakgrund, enligt länsstyrelsens uppfattning,&lt;br&gt;inte riktig att använda benämningen stiftelse för de i förslaget beskrivna&lt;br&gt;företeelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Sparbanksföreningen har i förslaget, sidan 57, poängterat att&lt;br&gt;för sparbanksstiftelserna ska gälla de civilrättsliga principer som gäller för&lt;br&gt;stiftelser i allmänhet. Mot bakgrund av den utformning de föreslagna&lt;br&gt;stiftelserna avses få, är de, enligt länsstyrelsens mening, inte att betrakta&lt;br&gt;som stiftelser i den mening som begreppet f n har i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om t ex begreppet ”nöjaktig placering” i tillsynslagen inte skulle&lt;br&gt;komma att vara tillämpligt på en ”stiftelse” av detta slag, är uppenbart att&lt;br&gt;många frågetecken dyker upp på grund av vad som föreslås. Vem godtar de&lt;br&gt;berörda aktierna som säkerhet? Vilka ränte och amorteringsvillkor ska&lt;br&gt;tillämpas? Vilken omdömesgill placerare gör så begränsade placeringar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen anser det vara olämpligt att sparbanksstiftelserna ska vara&lt;br&gt;hänvisade till att endast placera i aktier i holdingbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sidan 76 sägs: ”Sparbanksstiftelserna kommer vid sin tillkomst att&lt;br&gt;erhålla aktier i Sparbanksgruppen och den fortsatta medelsplaceringen&lt;br&gt;kommer att vara inriktad på att säkerställa Sparbanksgruppens kapitalför-&lt;br&gt;sörjning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och så vidare på sidan 77: ”Sparbanksstiftelserna avses inte kunna&lt;br&gt;frånhända sig aktieinnehavet i Sparbanksgruppen. Meningen är att be-&lt;br&gt;stämmelser härom skall införas dels i Sparbanksgruppens bolagsordning,&lt;br&gt;dels i avtal mellan sparbanksstiftelserna och Sparbanksgruppen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom dessa inskränkningar i stiftelsens placeringsmöjligheter marke-&lt;br&gt;ras ytterligare det olämpliga i konstruktionen. Stiftelsen blir att betrakta&lt;br&gt;som en integrerad del i det hela och stiftelsestyrelsen kommer inte att&lt;br&gt;kunna bedriva den självständiga förvaltning som utmärker normala stiftel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om ombildning från sparbank till stiftelse delar&lt;br&gt;fullmäktige den syn på behovet av särskilt anpassad lagstiftning som&lt;br&gt;kommer till uttryck i sparbanksföreningens promemoria. Där föreslås att&lt;br&gt;de sparbanker som så önskar skall få lagfäst rätt att ombildas till en speciell&lt;br&gt;typ av stiftelser, s k sparbanksstiftelser. Avsikten är att överföra ägarrollen&lt;br&gt;till dessa stiftelser liksom det övergripande ansvaret när det gäller att verka&lt;br&gt;för sparbanksrörelsens ideér och värderingar. Den idag förekommande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtroendemannaorganisationen, med huvudmän, överförs följaktigen för Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;att tillämpas på de nya sparbanksstiftelserna. Detsamma gäller beträffande Bilaga 3&lt;br&gt;den regionala anknytningen. Grundtanken är att den sparbank som väljer&lt;br&gt;att ombildas till stiftelse skall fortsätta att verka med i princip oförändrad&lt;br&gt;inriktning — dock utan att själv driva bankrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige kan för egen del tillstyrka en konstruktion som på detta sätt&lt;br&gt;innebär att ombildningen från sparbank till stiftelse blir möjlig. Detta&lt;br&gt;ställningstagande grundas i hög grad på att de nya stiftelsernas ställning&lt;br&gt;och ändamålsinriktning kan regleras i nära överensstämmelse med befint-&lt;br&gt;lig lagstiftning för sparbanker. Det räcker alltså inte att bygga denna del av&lt;br&gt;ombildningslagstiftningen på de allmänna civilrättsliga principerna för&lt;br&gt;vanliga stiftelser. Enligt fullmäktiges uppfattning bör sparbankslagen mot&lt;br&gt;denna bakgrund kompletteras med bestämmelser angående sparbanksstif-&lt;br&gt;telsernas ändamål, inflytandestruktur och möjligheter till fusion och om-&lt;br&gt;bildning så att de formella förutsättningarna i dessa avseenden stämmer&lt;br&gt;överens med vad som gäller för sparbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige finner i ett av dessa fall skäl att gå längre än den förliggande&lt;br&gt;promemorian ifråga om lagstöd. De principiellt viktiga delarna av stiftel-&lt;br&gt;sernas stadgar som reglerar förvaltningens huvudinriktning bör nämligen&lt;br&gt;återfinnas direkt i sparbankslagen. Fullmäktige syftar främst på vad som i&lt;br&gt;stadgeförslaget (1 §) sägs om uppgiften att förvalta det aktieinnehav som&lt;br&gt;uppkommer vid bolagiseringen av en sparbanks rörelse och effektivt bidra&lt;br&gt;till konkurrensen på kreditmarknaden. Eftersom lagstiftningens bör har&lt;br&gt;till uppgift att definiera sparbanksstiftelsernas speciella roll och prägel&lt;br&gt;anser fullmäktige att en uttrycklig ändamålsparagraf med denna innebörd&lt;br&gt;bör ersätta den hänvisning till stiftelsernas stadgar som nu återfinns i 9 kap.&lt;br&gt;1 § lagförslaget. Därmed ges även riksdagen möjlighet att ta direkt ställ-&lt;br&gt;ning till sparbanksstiftelsernas primära inriktning och ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har att fastställa bestämmelserna i övrigt om stiftelsernas&lt;br&gt;förvaltning. Med hänsyn till stiftelsernas speciella karaktär och nära sam-&lt;br&gt;band med de bolag som driver bankrörelse, föreslås vidare att stiftelserna&lt;br&gt;ställs under bankinspektionens tillsyn. Fullmäktige har här inget att erinra.&lt;br&gt;Däremot ställer sig fullmäktige tveksamma till de bestämmlser som avser&lt;br&gt;att reglera förvaltningen av stiftelsernas likvida medel, vid sidan av det&lt;br&gt;huvudsakliga innehavet av aktier (8 — 9 §§ stadgeförslaget). Stiftelsernas&lt;br&gt;medel föreslås få placeras i ”egendom som bank får förvärva”. Vidare&lt;br&gt;öppnas möjligheter till belåning av stiftelsernas tillgångar i kapitalförsörj-&lt;br&gt;ningssyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fullmäktiges mening bör regleringen av likviditetsförvaltningen&lt;br&gt;närmare preciseras och avgränsas. Det bör författningstext och motiv&lt;br&gt;tydligare framgå att sparbanksstiftelserna utöver den rena förvaltningen av&lt;br&gt;stiftelsekapitalet (1 § stadgeförslaget) och dispositionen av överskotten&lt;br&gt;(2 §) inte skall driva verksamhet. Möjligheter till portföljförvaltning i&lt;br&gt;vidare mening bör alltså inte öppnas för sparbanksstiftelsernas vidkom-&lt;br&gt;mande. Den föreslagna lydelsen att stiftelsernas medel får placeras i sådan&lt;br&gt;egendom som banker får förvärva är därför enligt fullmäktiges mening&lt;br&gt;olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om belåning av stiftelsens aktier eller andra till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångar i kaptialforsörjningssyfte har fullmäktige också invändningar. Stif-&lt;br&gt;telserna driver inte egen bankrörelse men får som framgått ett mycket nära&lt;br&gt;samband med de bolag som driver sådan rörelse, vilket bör beaktas i&lt;br&gt;sammanhanget. I rollen som huvudaktieägare är det viktigt att stiftelserna&lt;br&gt;reser krav på marknadsmässig avkastning på sitt kapital och tillser att den&lt;br&gt;finansiella styrkan i bankkoncernen inte urholkas. Om det behövs for att&lt;br&gt;klara kapitalförsörjningen kan stiftelserna återinvestera hela den avkast-&lt;br&gt;ning som sparbanksgruppen genererar. Vidare öppnar övergången till ak-&lt;br&gt;tiebolagsformen nya möjligheter för externa intressenter att vid sidan av&lt;br&gt;sparbanksstiftelsernas delta i koncernens nyemissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa förutsättningar ifrågasätter fullmäktige behovet&lt;br&gt;av det belåningsutrymme i kaptialforsörjningssyfte som sparbankerna ut-&lt;br&gt;tryckt önskemål om. Man bör heller inte bortse från att förslaget är&lt;br&gt;förknippat med vissa risker ur kaptialförsörjningssynpunkt. Belåning av&lt;br&gt;det slag som här avses leder enligt fullmäktiges mening till en utspädning&lt;br&gt;av det kapital som ligger till grund för sparbanksgruppens samlade verk-&lt;br&gt;samhet. Lånemöjligheten skulle också kunna påverka stiftelsernas långsik-&lt;br&gt;tiga lönesamhetskrav i negativ riktning. Fullmäktige förordar således en&lt;br&gt;avgränsning och föreslår att lydelsen i stiftelsernas stadgar ändras så att&lt;br&gt;lånemöjligheten begränsas till att avse tillfälliga behov av likviditet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Svenska Bankföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av promemorian framgår att de sparbanker som integrerar sin verksamhet&lt;br&gt;i Sparbanksgruppen blir stiftelser ”av särskilt slag”. Stiftelserna skall ut-&lt;br&gt;över en styrelse ha en organisation av förtroendemän som skall betecknas&lt;br&gt;huvudmän. Huvudmännen skall liksom styrelsen väljas enligt samma&lt;br&gt;regler som idag gäller för huvudmän och styrelser i sparbank. Avsikten är&lt;br&gt;således att dessa stiftelser skall få en speciell roll och prägling och beteck-&lt;br&gt;nas sparbanksstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till att börja med kan det konstateras att man i justitiedepartementet&lt;br&gt;befinner sig i slutfasen av ett arbete med en ny generell lagstiftning om&lt;br&gt;stiftelser. Det kan alltså ifrågasättas det lämpliga i att inför en sådan ny&lt;br&gt;lagstiftning göra en speciallag för stiftelser av ”särskilt slag”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de bestämmelser som föreslås beträffande sparbanksstiftelser-&lt;br&gt;na, t. ex. de om huvudmän, årsmöte, möjlighet till ansvarsfrihet och fu-&lt;br&gt;sion, är främmande för stiftelseformen och innebär att stiftelserna till sin&lt;br&gt;rättsliga karaktär kommer att ligga någonstans mellan en stiftelse och en&lt;br&gt;förening. Utgångspunkten i promemorian, nämligen att för stiftelserna&lt;br&gt;skall gälla ”de civilrättsliga principer som gäller för stiftelser i allmänhet”,&lt;br&gt;är mot denna bakgrund föga realistisk. Utgångspunkten kunde lika gärna&lt;br&gt;vara att de civilrättsliga och övriga legala principerna som gäller för&lt;br&gt;föreningar skulle appliceras på dessa nya organ. Det kan tilläggas att inte&lt;br&gt;heller den blivande stiftelselagen kan förmodas komma att innehålla dylik&lt;br&gt;”stiftelsefrämmande” inslag. Denna fråga bör bli föremål för analys i&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan aspekt är att det kan vara förenat med svårigheter att ge stadga&lt;br&gt;åt en viss koncernkonstruktion när man med andra medel än lagstiftning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan åstadkomma en ändamålsförskjutning i koncernens verksamhet. Det-&lt;br&gt;ta torde nämligen kunna ske genom en permutation av stiftelsestadgarna&lt;br&gt;eller genom ändrigar i de blivande sparbanksaktiebolagens bolagsordning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent principiellt finns också anledning ifrågasätta det lämpliga i att&lt;br&gt;tillskapa ytterligare en associationsform, dvs. sparbanksaktiebolag, som&lt;br&gt;inte tillvaratar mer än en begränsad krets bankers intressen. En lagstiftning&lt;br&gt;bör ju vara generell till sin natur och inte tillgodose varje särskild koncerns&lt;br&gt;syften. En naturligare lösning vore att behålla associationsformen spar-&lt;br&gt;bank repektive bankaktiebolag. De sparbanker som önskar en annan struk-&lt;br&gt;turform bör kunna ombildas till vanliga bankaktiebolag som inte är bero-&lt;br&gt;ende av ett särskilt koncernförhållande. Ingenting hindrar ju att man i&lt;br&gt;bolagsordningen tar in en bestämmelse om ändamålet för ett sådant bolags&lt;br&gt;verksamhet så att sparbankskaraktären bibehålls oförändrad. Det borde i&lt;br&gt;så fall kunna övervägas att medge sparbanksrörelsen en skattemässig sär-&lt;br&gt;behandling vid omstrukturering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Sveriges Föreningsbankers Förbund (SFF)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall de sparbanker som integrerar sin verksamhet i Spar-&lt;br&gt;banksgruppen bli stiftelser av ”särskilt slag”. Stiftelserna skall utöver en&lt;br&gt;styrelse ha en organisation av förtroendemän som skall kallas huvudmän.&lt;br&gt;Huvudmännen och styrelsen skall väljas enligt samma regler som idag&lt;br&gt;gäller för huvudmän och styrelser i sparbank. Stiftelserna, som får en&lt;br&gt;speciell roll, skall betecknas sparbanksstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de föreslagna bestämmelserna rörande sparbanksstiftelserna, t&lt;br&gt;ex de om huvudmän, årsmöte, möjlighet till ansvarsfrihet och fusion&lt;br&gt;förekommer inte i andra stiftelser. Till sin rättsliga karaktär kommer&lt;br&gt;sparbanksstiftelserna att ligga någonstans mellan en stiftelse och en för-&lt;br&gt;ening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom justitiedepartementet slutförs f n arbetet med en ny generell lag-&lt;br&gt;stiftning om stiftelser. Lämpligheten av att helt vid sidan av detta arbete ta&lt;br&gt;fram en speciallag om sparbanksstiftelser kan naturligtvis diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga är den tilltänkta rollfördelning mellan stiftelserna, å ena&lt;br&gt;sidan, och Sparbanksgruppen, å andra sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SFFs mening kännetecknas inte Sparbanksföreningens förslag av&lt;br&gt;en distinkt skillnad mellan stiftelsernas ägarroll och sparbanksaktiebola-&lt;br&gt;gens bankverksamhet. Rollerna synes glida in i varandra, särskilt accen-&lt;br&gt;tuerat av förslaget om identiska styrelser. Denna oklarhet kan möjligen ge&lt;br&gt;sparbankerna konkurrensfördelar i vissa hänseenden. SFF tänker t ex på&lt;br&gt;förslaget om stiftelsernas förutsatta bidragsverksamhet, som innebär att&lt;br&gt;kombinationen stiftelser — Sparbanksgruppen har större möjligheter att&lt;br&gt;lämna bidrag för diverse forskningsändamål m. m. än andra banker, något&lt;br&gt;som möjligen kan vara positivt ur marknadssynpunkt. Detta är emellertid&lt;br&gt;ingen huvudinvändning. Allvarligare är att avsaknanden av en distinkt&lt;br&gt;rollfördelning innebär att andra intressen än bankintressen kan tillåtas&lt;br&gt;styra bankverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För SFF hade det varit mera naturligt om sparbankerna tagit vara på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den möjlighet som uppkommer i samband med en ombildning, nämligen Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;att utveckla stiftelserna till distinkta ägare av Sparbanksgruppen med Bilaga 3&lt;br&gt;uppgift att för vissa bestämda ändamål förvalta sitt aktieinnehav på bästa&lt;br&gt;sätt. Såsom ägare av aktierna i Sparbanksgruppen skulle stiftelserna ha&lt;br&gt;anledning att ställa marknadsmässiga avkastningskrav på Sparbanksgrup-&lt;br&gt;per.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en sådan klar åtskillnad mellan ägarrollen och styrelserollen i&lt;br&gt;sparbanksaktiebolagen finns ingen anledning att låta stiftelsernas styrelser&lt;br&gt;tillika utgöra styrelser i sparbanksaktiebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas särart ligger i att de bedrivs utan yttre vinstsyfte i stiftelse-&lt;br&gt;form med ett system för huvudmän, som dels består av ledamöter i&lt;br&gt;kommunfullmäktige eller landsting och dels utvalda insättare. En viss&lt;br&gt;lokal och regional förankring skapas på detta sätt. Principiellt är de dock&lt;br&gt;inte begränsade till en viss region för sin bankmässiga uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksrörelsens värderingar främjas genom ekonomisk rådgivning,&lt;br&gt;publicitetsverksamhet och oponionsbildning i sparfrågor förutom av spar-&lt;br&gt;uppsamling och annan traditionell bankverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en öppen fråga om sparbankerna genom frånvaron av ett yttre&lt;br&gt;vinstkrav blir i stånd att ge fömånligare villkor för kredittagare respektive&lt;br&gt;sparare. Svaret är också avhängigt av hur organisationen fungerar i stort i&lt;br&gt;kreditförmedlingsfunktionen jämfört med konkurrerande kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då sparbankerna nu möter en penning- och kaptialmarknad, som mer&lt;br&gt;eller mindre revolutionerats, inte minst genom internationaliseringen av&lt;br&gt;finanssektorn och statsmakternas medvetna avreglering, uppstår betydan-&lt;br&gt;de nackdelar för mindre banker och skalfördelar för storbanker och sär-&lt;br&gt;skilt sådana som är inflätade i internationella samarbeten och engage-&lt;br&gt;mang. Hittills har sparbanksrörelsen mött denna verklighet genom fusio-&lt;br&gt;nering av sparbanker och bildandet av Sparbankernas Bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildandet av Sparbanksgruppen skulle ytterligare markera denna om-&lt;br&gt;vandling till större affärsbank. Samtidigt tunnas den lokala och regionala&lt;br&gt;förankringen ut. Den skulle markeras genom sammansättningen av de&lt;br&gt;stiftelser som skulle inneha andelar i holdingbolaget men däremot inte ha&lt;br&gt;en direkt anknytning till det regionala dotterbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innefattar också ett förbud mot att tillskapa en annan koncern&lt;br&gt;än Sparbanksgruppen byggande på nu existerande sparbanker. LO ställer&lt;br&gt;sig tveksam till denna del av förslaget, eftersom den dels skulle strida mot&lt;br&gt;idén om lokal anknytning och dels skulle hindra konkurrerande initiativ&lt;br&gt;till lokal bankbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beslutsorganisationen i sparbanksorganisationen måste analyseras bättre&lt;br&gt;än som skett i promemorian. Där beskrivs hur det är tänkt att samma&lt;br&gt;personer skall sitta i de överordnade stiftelsernas styrelser och samtidigt i&lt;br&gt;styrelserna i de rörelsedrivande bankaktiebolagen. Lämpligheten i en allt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för långt driven samordning i detta avseende bör övervägas. Här måste Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;sådant som det lokala inflytandet vägas mot intresset att det skapas en på Bilaga 3&lt;br&gt;affärsmässig grund effektiv bankorganisation som kan gagna den svenska&lt;br&gt;kapitalmarknaden. Genom val av rörelseformen bankaktiebolag, låt vara&lt;br&gt;med föreslagen beteckning sparbanksaktiebolag, finns det anledning att&lt;br&gt;utgå från att den långsiktiga affärsmässigheten valts som rörelsemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen vill även peka på vad som sägs om att de föreslagna stiftel-&lt;br&gt;serna som en väsentlig uppgift har att förvalta stiftelsekapitalet — i huvud-&lt;br&gt;sak aktier i holdingbolaget i koncernen — med möjlighet för stiftelserna att&lt;br&gt;belåna stiftelsernas egendom för att säkerställa sparbanksgruppens kapital-&lt;br&gt;försörjning. Föreningen har inte närmare kunnat analysera dessa förhål-&lt;br&gt;landen men noterar att det sam-tidigt sägs att sparbanksväsendet skall stå&lt;br&gt;oberoende av externa ägare. Det finns därvid anledning att fråga om det är&lt;br&gt;möjlighet att åstadkomma en effektiv belåning av tillgångar, vilka i hög&lt;br&gt;grad torde vara undandragna från marknaden. Detta är i första hand dock&lt;br&gt;ett sparbankernas eget problem.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Lagstiftningsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rubriken till 8 kap SpbL avser enligt sin lydelse endast bildande av en&lt;br&gt;sparbanksgemensam koncern. Sparbank torde emellertid kunna inträda i&lt;br&gt;koncernen även vid ett senare tillfälle än vid det ursprungliga bildandet.&lt;br&gt;Detta bör framgå av rubriken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i promemorian är sparbank en särskild associations-&lt;br&gt;form. 8 kap 1 § SpbL bör därför omformuleras så att däri föreskrivs att&lt;br&gt;”sparbanksverksamhet” även kan bedrivas i bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om samtliga de transaktioner som beskrivs i 8 kap 2 § SpbL&lt;br&gt;förutsätts ske samtidigt, är det dock fråga om flera beslut, fattade av olika&lt;br&gt;rättssubjekt. Vad regeringen således enligt 8 kap 5 § 2 st SpbL skall pröva&lt;br&gt;är om tillstånd skall lämnas till ombildningen i dess helhet. Lagrummet&lt;br&gt;bör ändras i enlighet med vad som nu sagts. Som stycket f n är formulerat&lt;br&gt;tar det språkligt sikte endast på sparbankens beslut enligt 2 § 1 st om&lt;br&gt;överlåtelse till moderbolaget i koncernen, inte på moderbolagets vidare-&lt;br&gt;överlåtelse till ett eller flera sparbanksaktiebolag, fastän denna från bl a&lt;br&gt;insättarnas synpunkt är av väl stort intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i de föreslagna 9 och 10 kap SpbL är enligt hovrättens&lt;br&gt;mening klart överdimensionerad och kan i stora stycken ersättas av be-&lt;br&gt;stämmelser i stadgarna. Rubriksättningen till kapitlen är f ö haltande; även&lt;br&gt;10 kap handlar om sparbanksstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Kammarrätten i Jönköping&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreslagna 10 kap 16 § och 11 kap 1 § sparbankslagen har utformats efter&lt;br&gt;mönster av gällande 4 kap 17 § respektive 7 kap 1 § samma lag. I 10 kap&lt;br&gt;16 § tredje stycket 1. bör, i överensstämmelse med motsvarande punkt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gällande lag, ordet ”ens” inskjutas så att lydelsen blir följande: ”Talan får&lt;br&gt;väckas senare än vad som sägs i andra stycket när 1. beslutet är sådant att&lt;br&gt;det inte lagligen kan fattas ens med alla huvudmännens samtycke”. Vidare&lt;br&gt;bör 11 kap 1 § första stycket sista meningen avfattas så att det klart&lt;br&gt;framgår, liksom av 7 kap 1 § första stycket sista meningen, att tillstånd&lt;br&gt;enligt 7 kap 5 § avses. Lydelsen blir då följande:” I ett sådant fall skall&lt;br&gt;likvidationen avslutas när sådant tillstånd till fusionen som avses i 7 kap&lt;br&gt;5 § har registrerats”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har uppfattningen att lagstiftningen till sin karaktär&lt;br&gt;måste vara generell. Såtillvida är det tillfredställande att den grundläggan-&lt;br&gt;de paragrafen vad gäller omstruktureringen från sparbank till bankaktie-&lt;br&gt;bolag i en koncern med ett holdingbolag som moder fått en generell&lt;br&gt;utformning, dvs öppnar möjlighet för flera koncernbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen konstaterar för sin del i promemorian att bakom&lt;br&gt;förslaget till omstrukturering står en samlad och enig sparbanksrörelse.&lt;br&gt;Sparbankföreningen förutsätter mot den bakgrunden att det i princip inte&lt;br&gt;skall vara möjligt att ombilda en sparbank och tillskapa en annan koncern&lt;br&gt;än Sparbanksgruppen. Regeringens tillstånd till sådan ombildning lämnas&lt;br&gt;inte, utgår sparbanksföreningen från, utan att såväl Sparbanksgruppen&lt;br&gt;som övriga sparbanker ger sitt samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har i och för sig inte någon annan uppfattning än att&lt;br&gt;omstruktureringen av sparbanksrörelsen bör ske på ett samlat och kraft-&lt;br&gt;fullt sätt. För konkurrensförhållandena på marknaden men även för att&lt;br&gt;behålla den särskilda inriktning som sparbanksrörelsen har, är det emeller-&lt;br&gt;tid av vikt att den generella utformningen av lagstiftningen också i realite-&lt;br&gt;ten möjliggör andra koncerner än den promemorian skisserade. Vilken&lt;br&gt;struktur som framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt i en fram-&lt;br&gt;tida marknad under stark omvandling torde inte vara möjligt att nu&lt;br&gt;förutsäga och lagstiftningen måste utformas med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen anser att det är angeläget att ändringar i banklagstift-&lt;br&gt;ningen genomförs som möjliggör att en kraftfull omstrukturering av spar-&lt;br&gt;banksrörelsen kan förverkligas. Den föreslagna lagstiftningen kräver av&lt;br&gt;skäl som framgått ovan ändringar på en del väsentliga punkter. Redan av&lt;br&gt;promemorian framgår att oklarheter föreligger på avgörande punkter så-&lt;br&gt;vitt avse koncernstrukturen. Bankinspektionen har bl a pekat på behovet&lt;br&gt;av förtydligande vad gäller relationen mellan Stiftelsen för Sparande och&lt;br&gt;Utveckling och Sparbanksgruppen och mellan de olika till bankaktiebolag&lt;br&gt;omvandlade sparbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen utgår från att under den departementala bearbetning-&lt;br&gt;en den föreslagna lagstiftningen ändras i de hänseenden som bankinspek-&lt;br&gt;tionen angivit. Bankinspektionen bör därvid beredas tillfälle att komplet-&lt;br&gt;tera sitt nu angivna yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Kammarkollegiet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i bankrörelselagen; kommentarer till lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop- 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anges i lagtexten vilka delar som skall vara tillämpliga för en&lt;br&gt;sparbanksstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet anser att det är märkligt att det föreslås en lagstiftning om hur&lt;br&gt;tillsynen över sparbankstiftelser skall gå till men inte någon lagstiftning om&lt;br&gt;att stiftelserna skall stå under bankinspektionens tillsyn. Det är inte till-&lt;br&gt;räckligt med en föreskrift om detta i stadgarna för sparbanksstiftelserna (s&lt;br&gt;60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i sparbankslagen, kommentarer till lagtexten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap Bildande av sparbanksgemensam koncern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminologin i lagtexten är mycket förvillande. Sparbanksföreningen&lt;br&gt;tycks vid upprättande av förslaget inte ha tagit hänsyn till att samtliga&lt;br&gt;bolag som föreslås ingå i koncernen formellt är egna juridiska personer&lt;br&gt;utan ha betraktat dem som en enhet. Detsamma gäller även sparbankerna&lt;br&gt;och de s. k. sparbanksstiftelserna. Samtliga dessa juridiska personer har&lt;br&gt;egen beslutanderätt. Sparbanken kan således inte besluta, om moderbola-&lt;br&gt;get genom nyemission skall ta emot sparbankens bankrörelse som apport-&lt;br&gt;egendom. Sparbanken kan inte heller besluta att moderbolaget skall lämna&lt;br&gt;egendomen vidare till dotterbolaget eller att dotterbolaget genom nyemis-&lt;br&gt;sion skall ta emot bankrörelsen. Sparbanken kan därför inte heller bilda&lt;br&gt;dotterbolag till moderbolaget i koncernen eller söka oktroj för dotterbola-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall en sparbanks verksamhet kunna drivas i ett bankak-&lt;br&gt;tiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen stämmer inte överens med den beskriv-&lt;br&gt;ning som ges i promemorian av hur sparbankernas omorganisation skall gå&lt;br&gt;till (bl a s 7 f) eller med bestämmelserna i 8 kap 2 §. Enligt 2 § skall en&lt;br&gt;sparbank upphöra om den överlämnar sina tillgångar och skulder, dvs&lt;br&gt;själva bankrörelsen, till ett moderbolag i en koncern. Moderbolaget skall&lt;br&gt;sedan lämna tillgångarna vidare till ett dotterbolag som skall vara ett&lt;br&gt;bankaktiebolag, således inte en sparbank. Övrigt sparbanksverksamhet&lt;br&gt;skall bedrivas av sparbanksstiftelsen (s 58).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet avstyrker att bankaktiebolagen får kallas sparbanksaktiebolag.&lt;br&gt;Bankaktiebolag är en annan associationsform än en sparbank. Om ett&lt;br&gt;bankaktiebolag kallas sparbanksaktiebolag, kan det bli svårt att särskilja&lt;br&gt;de olika associationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen är otydligt formulerad och beskriver inte&lt;br&gt;heller korrekt den av bankföreningen beskrivna ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagtexten skall sparbanken upplösas utan likvidation, när den har&lt;br&gt;överlämnat sina tillgångar och skulder till moderbolaget. När sedan mo-&lt;br&gt;derbolaget överlämnar aktierna, får sparbanken ”ställning av” en stiftelse.&lt;br&gt;Enligt lagtexten existerar varken sparbank eller sparbanksstiftelse förrän&lt;br&gt;moderbolagets nyemission är klar och aktier kan överlåtas till sparbanks-&lt;br&gt;stiftelsen. Av promemorian (s 56) framgår dock att avsikten varit att&lt;br&gt;sparbanken inte skall upplösas förrän sparbanken erhållit aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall tillgångarna och skulderna lämnas över till ett ”särskilt&lt;br&gt;bildat bolag”. Det framgår inte av lagtexten vilken associationsform ”bola-&lt;br&gt;get” skall ha. ”Bolaget” kan betyda aktiebolag, bankaktiebolag, handelsbo-&lt;br&gt;lag m. m. Av promemorian framgår dock att sparbanksföreningen tänkt sig&lt;br&gt;att moderbolaget skall heta Sparbanksgruppen AB, dvs vara ett aktiebolag.&lt;br&gt;Detta bolag skall inte vara bank eller ha oktroj (s 79).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet anser att det bör klart framgå av lagtexten vilken associations-&lt;br&gt;form som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap 4 § bankaktiebolagslagen får ett bankaktiebolag ingå som&lt;br&gt;dotterbolag i en koncern endast om ett annat bankbolag är moderbolag.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl, kan regeringen medge undantag från denna&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela förslaget i 8 kap 2 § bygger således på att regeringen skall medge&lt;br&gt;dispens från regeln att moderbolaget skall vara ett bankbolag. Kollegiet&lt;br&gt;finner det märkligt att föreslå en lagstiftning som bygger på att regeringen&lt;br&gt;skall medge dispens från regler i en annan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår inte av lagtexten vad moderbolaget skall ha for verksamhet.&lt;br&gt;Detta omnämns emellertid på s 90 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett annat bolag än ett bankbolag skall tillåtas få vara moderbolag för&lt;br&gt;ett bankaktiebolag, bör enligt kollegiets mening detta bolags verksamhets-&lt;br&gt;område framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsaspekten har inte närmare diskuterats i promemorian utom på s 56&lt;br&gt;där det anges att det är fråga om en enda och samtidig process. Det&lt;br&gt;förefaller emellertid omöjligt att hela processen skulle kunna utföra samti-&lt;br&gt;digt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekapitalet i moderbolaget respektive dotterbolagen kan i de här&lt;br&gt;fallen endast öka genom nyemission. Nyemissionen måste först äga rum&lt;br&gt;hos moderbolaget och registreras innan moderbolaget kan överlämna&lt;br&gt;bankrörelsen som apportegendom i dotterbolagets nyemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall sparbanken överlämna samtliga tillgångar och skul-&lt;br&gt;der till moderbolaget. Moderbolaget skall sedan överlämna bankrörelsen&lt;br&gt;till ett s. k. sparbanksaktiebolag. Som tidigare nämnts skall moderbolaget&lt;br&gt;inte bedriva bankrörelse och inte ha oktroj (s 79).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet finner det tveksamt om ett aktiebolag som inte har oktroj kan&lt;br&gt;ta emot en bankrörelse som apportegendom vid nyemission. I varje fall&lt;br&gt;kan bankrörelsen inte bedrivas så länge ett sådant bolag innehar rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget sägs dels att sparbanken skall upplösas utan likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att sparbanken får ställning av eller går upp i en eller flera stiftelser. Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;Vad menas med ”få ställning av”? &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sparbank som associationsform skall betraktas som en stiftelse,&lt;br&gt;behöver sparbanken inte upplösas för att ändra ändamål och namn till&lt;br&gt;sparbanksstiftelse. Det borde räcka med att regeringen gav sparbanken&lt;br&gt;tillstånd att ändra sin verksamhet och byta namn till sparbanksstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i 6 kap 15 § stämmer inte överens med&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 kap 2 §. Av 8 kap 2 § framgår dels att sparbanken inte&lt;br&gt;skall gå i likvidation, dels att det är sparbanksstiftelsen som slutligen skall&lt;br&gt;erhålla sparbankens egendom. Enligt 15 § uppges dels att sparbanken är i&lt;br&gt;likvidation, dels att överskottet skall gå till moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i 8 kap 7 § andra stycket finns en motsägelse jämfört med 2 §. Av&lt;br&gt;andra stycket framgår dels att sparbanken skall vara upplöst vid ett senare&lt;br&gt;tillfälle än som sägs i 2 §, dels att sparbankens tillgångar och skulder skall&lt;br&gt;övergå till dotterbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § skall sparbanken ansöka om regeringens tillstånd att verkställa&lt;br&gt;beslutet och då även underställa regeringen bolagsordning för stadsfästelse&lt;br&gt;och oktroj enligt 2 kap 3 § bankaktiebolagslagen. Avsikten tycks vara att&lt;br&gt;sparbanken skall stifta det sparbanksaktiebolag och dotterbolag som skall&lt;br&gt;driva sparbankens rörelse och ansöka om oktroj för bolaget. Enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 2 kap 1 § bankaktiebolagslagen skall stiftarna till ett bankaktie-&lt;br&gt;bolag vara fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i denna lagtext tycks bankföreningen bortse från att sparbanken och&lt;br&gt;dotterbolaget är olika juridiska personer. Bankaktiebolaget måste självt ge&lt;br&gt;in bolagsordningen och ansöka om oktroj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lagtext är otydligt formulerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår inte av 7 § vilket beslut om tillstånd som avses. Avser beslu-&lt;br&gt;ten om tillstånd bankaktiebolagets eller moderbolagets verksamhet, är det&lt;br&gt;dessa som skall anmäla om beslutet verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernen föreslås bankaktiebolagslagen gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För moderbolaget i koncernen, som inte skall bedriva rörelse, gäller&lt;br&gt;enligt 1 kap 5 § bankaktiebolagslagen bestämmelserna i bankrörelselagen&lt;br&gt;om banks rörelse och om tillsyn av bank samt bestämmelserna i bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen om banks ledning i tillämpliga delar. I övrigt bör aktiebolags-&lt;br&gt;lagens bestämmelser vara tillämpliga på sådant aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9—11 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet anser inte att det finns någon anledning att dela upp bestämmel-&lt;br&gt;serna för sparbanksstiftelser i tre kapitel eftersom bestämmelserna har&lt;br&gt;nära samband med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap Sparbanksstiftelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet avstyrker att en verkställande direktör som inte är invald i&lt;br&gt;styrelsen av stämman automatiskt skall ingå som ledamot i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är otydligt formulerat. Vem skall utse firmatecknare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap Årsstämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka andra författningar avses?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § 4 punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka ärenden avses?&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i riksbanken har i flera tidigare remissammanhang uppmärk-&lt;br&gt;sammat sparbankernas speciella ställning på kreditmarknaden och de pro-&lt;br&gt;blem beträffande organisationsformen och kapitalförsörjningen som efter&lt;br&gt;hand kommit till uttryck. Fullmäktige behandlade i remissen angående&lt;br&gt;garantifonder (1988—10—13) frågan om sparbankernas tillväxtpotential&lt;br&gt;och behovet av förändringar i kaptialbasen. I den efterföljande remissen&lt;br&gt;över kreditmarknadskommitténs slutbetänkande och kapitaltäcknings-&lt;br&gt;gruppens rapport (1989-03-23) uppmärksammades sparbanksfrågorna på&lt;br&gt;nytt. Bl. a. anförde fullmäktige att sparbankernas organisation och infly-&lt;br&gt;tandestruktur borde bli förmål för utredning och diskussion. Fullmäktige&lt;br&gt;pekade på behovet av att finna mer permanenta lösningar på sparbanker-&lt;br&gt;nas problem, lösningar som kunde ge nya utvecklingsmöjligheter för de&lt;br&gt;sparbanker som så önskade. Härvid hänvisades till den internationella&lt;br&gt;utvecklingen men även till den interna process som vid denna tid på-&lt;br&gt;börjats inom sparbanksrörelsen. Fullmäktige underströk att val av organi-&lt;br&gt;sationsformer och inflytandeformer i sista hand är en fråga som måste&lt;br&gt;avgöras av sparbankerna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund välkomnar fullmäktige det initiativ till förändrad&lt;br&gt;organisationsstruktur som sparbanksföreningens medlemmar nu tagit.&lt;br&gt;Den presenterade strukturplanen inbegriper bl a övergången från traditio-&lt;br&gt;nell federationsmodell till holdingbolagsmodell, på aktiebolagsrättslig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund. Den anknyter därmed till lösningar beträffande företagsformen Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;som aktualiserats i flera andra länder. I de motiv som sparbanksföreningen Bilaga 3&lt;br&gt;redovisar i promemorian framhålls bl a de affärsmässiga fördelarna med&lt;br&gt;en närmare samverkan inom ramen för denna holdingbolagslösning.&lt;br&gt;Framförallt tillvaratas samordningsvinster genom att de deltagande spar-&lt;br&gt;bankernas tillgångar och skulder överförs till en gemensam koncern. Man&lt;br&gt;bygger i detta avseende vidare på den tradition av fusioner som under lång&lt;br&gt;tid utvecklats. De sparbanker som väljer att kvarstå som självständiga&lt;br&gt;enheter förutsätts bli lösare knutna till den planerade koncernen, om än&lt;br&gt;via samarbetsavtal av förhållandevis långtgående slag. Sparbankerna beto-&lt;br&gt;nar här vikten av ett fortsatt gemensamt agerande på kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har i dessa avseenden inget att erinra. Inom ramen för den&lt;br&gt;typ av bolagsbildning som sparbanksföreningen presenterat kan en bety-&lt;br&gt;dande strukturomvandling äga rum och fullmäktige är som framgått posi-&lt;br&gt;tiva till att nya möjligheter till ombildning och utveckling öppnas för&lt;br&gt;sparbankernas vidkommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har understrukit vikten av att anpassningarna i sparbanker-&lt;br&gt;nas lagstiftning sker på ett sätt som verkar neutralt på marknaden, inte&lt;br&gt;minst i förhållande till de redan etablerade associationsformerna sparbank&lt;br&gt;respektive bankaktiebolag. En grundförutsättning för denna neutralitet är&lt;br&gt;att de banker som ombildas för att gå in under sparbanksgruppen, eller&lt;br&gt;under någon motsvarande konstruktion, får ställning som bankaktiebolag&lt;br&gt;och fullt ut regleras av befintlig lagstiftning för sådana bolag. När det gäller&lt;br&gt;bankerna inom den planerade sparbanksgruppen och auktorisationen av&lt;br&gt;dessa kan fullmäktige konstatera att konstruktionen med dotterbolag un-&lt;br&gt;der ett holdingbolag är sådan att den kräver dispens enligt 1 kap 4 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen. Den praxis som utarbetats för dispensärenden av&lt;br&gt;detta slag bör enligt fullmäktiges uppfattning oförändrat gälla vid pröv-&lt;br&gt;ningen av Sparbanksgruppen AB.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Holdingbolaget Sparbanksgruppen AB&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen anser det vara en allvarlig brist i det remitterade mate-&lt;br&gt;rialet att därav inte kan bedömas vilken roll holdingbolaget får i koncer-&lt;br&gt;nen. Som tidigare konstaterats har klarhet häri inte nåtts under remissti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för en positiv inställning för inspektionens del är som fram-&lt;br&gt;hållits inledningsvis att koncernen blir enhetlig och överskådlig. Däri&lt;br&gt;ligger att det upprättshålls en klar åtskillnad mellan holdingbolaget och&lt;br&gt;stiftlesen for Sparbanksstiftelserna utövas i styrelsen för holdingbolaget&lt;br&gt;och att bankdöttrarna blir få. Däri ligger också att holdingbolaget får reella&lt;br&gt;styrmöjligheter avseende koncernen. Det är naturligtvis viktigt att hol-&lt;br&gt;dingbolaget utrustas med tillfredsställande resurser härvidlag. Denna för&lt;br&gt;en bankholdingkoncern typiska problematik aktualiseras inte i samma&lt;br&gt;utsträckning om moderbolaget är en bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis har bankinspektionen diskuterat vikten av lönsamhets-&lt;br&gt;krav liksom en större öppenhet för externa ägare. Som framgått får i vart&lt;br&gt;fall inte belåning av sparbanksstiftelsernas egendom kompensera för lågt&lt;br&gt;ställda krav på lönsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen får i sammanhanget understryka att även de till Spar-&lt;br&gt;banksgruppen genom avtalet knutna sparbankerna måste visa tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande lönsamhet. Det är alltså viktigt att tillämpningen av avtalen inte&lt;br&gt;leder till att de sparbanker som inte ombildas kommer att sakna tillräckli-&lt;br&gt;ga skäl att hålla sin versamhet lönsam.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige kan konstatera att syftet med det föreliggande förslaget till&lt;br&gt;ändrad lagstiftning primärt är att tillskapa en namngiven finansiell kon-&lt;br&gt;cern, nämligen Sparbanksgruppen AB med tillhörande rörelsedrivande&lt;br&gt;dotterbolag. I de motiv som presenteras i promemorian förutsättes vidare&lt;br&gt;att några alternativa bostadslösningar vid sidan av sparbanksgruppen i&lt;br&gt;praktiken inte skall släppas fram på marknaden. Tillstånd till ombildning&lt;br&gt;och byte av företagsform ges av regeringen och sparbanksföreningen utgår&lt;br&gt;från att sådana tillstånd inte lämnas om inte såväl sparbanksgruppen som&lt;br&gt;övriga sparbanker samtycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På denna punkt har fullmäktige invändningar. Enligt fullmäktiges upp-&lt;br&gt;fattning är det angeläget att skapa nya förutsättningar för strukturell om-&lt;br&gt;vandling inom sparbankssektorn. Detta ställningstagande för ombildning&lt;br&gt;är dock inte liktydigt med att statsmakterna bör gå sparbanksföreningen&lt;br&gt;till mötes genom att utforma lagstiftning och motivuttalanden med sikte&lt;br&gt;på en speciell ombildning med ett övergripande holdingbolag som&lt;br&gt;sammanhållande enhet. Fullmäktige kan tillstyrka att nya bestämmelser&lt;br&gt;förs in i sparbankslagen i syfte att reglera övergången från en associations-&lt;br&gt;form på bankmarknaden till en annan. Syftet bör alltså inte vara att&lt;br&gt;tillskapa någon ny juridisk form för bedrivande av bankrörelse på den&lt;br&gt;svenska marknaden. Däremot måste ägarförhållandena regleras i särskild&lt;br&gt;ordning för att bolagisering skall kunna genomföras. Vissa förutsättningar&lt;br&gt;för myndigheternas tillståndsgivning måste härvid anges med detta inne-&lt;br&gt;bär inte att statsmakterna i detalj bör föreskriva ombildningens resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige invänder alltså mot en lagstiftningsteknik som direkt styr&lt;br&gt;den fortsatta omorganisationsprocessen inom sparbanksrörelsen och i&lt;br&gt;praktiken utesluter alternativ till den nu aktuella sparbanksgruppen. Full-&lt;br&gt;mäktige avvisar också tanken att sparbanksrörelsen tilldelas någon form&lt;br&gt;av veto mot framtida strukturella förändringar och val av organisations-&lt;br&gt;lösningar på denna del av kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige anser mot denna bakgrund att det krävs revideringar av nu&lt;br&gt;föreliggande författningstexter och motiv innan detta underlag kan läggas&lt;br&gt;till grund för en förändrad lagstiftning på sparbankernas område. Bland de&lt;br&gt;avsnitt som särskilt bör uppmärksammas återfinns de inledande paragra-&lt;br&gt;ferna i det tillägg i sparbankslagen som rör bildandet av en ”sparbanksge-&lt;br&gt;mensam koncern” (8 kap 1—2§§). Enligt fullmäktiges uppfattning bör&lt;br&gt;sparbankslagen innehålla en generell reglering av övergången från spar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bank till bankaktiebolag enligt vad som framgår av lagförslaget 8 kap. 2§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket. Däremot ifrågasätter fullmäktige behovet av den typ av &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler med sikte på en specifik koncernstruktur med moder- respektive&lt;br&gt;dotterbolag som föreslås i 2 § andra stycket lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Svenska Bankföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall elva stora sparbanker ombildas till sparbanksaktiebo-&lt;br&gt;lag som är dotterbolag till koncernens holdingbolag. Övriga 98 sparbanker&lt;br&gt;kvarblir som sådana och är delägare till holdingbolaget; de förutsätts ha ett&lt;br&gt;avtalsmässigt grundat nära samarbete med de övriga bankerna och företa-&lt;br&gt;gen i Sparbanksgruppen. Sparbanksföreningen förutsätter mot denna bak-&lt;br&gt;grund att det i princip inte skall vara möjligt att ombilda en sparbank och&lt;br&gt;därmed skapa en annan koncern än Sparbanksgruppen. Detta är tänkt att&lt;br&gt;ordnas så att regeringens tillstånd krävs till ombildningen och att sådant&lt;br&gt;tillstånd inte ges utan samtycke från Sparbanksgruppen och övriga bland&lt;br&gt;de 98 sparbankerna. Bakom denna ståndpunkt står, sägs det, en samlad&lt;br&gt;och enig sparbanksrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sålunda beskrivna monopolsituationen för sparbanksrörelsen av i&lt;br&gt;dag återspeglas inte i lagtexten. Det torde vara nödvändigt att i lag klarläg-&lt;br&gt;ga om det tilltänkta vetot skall få gälla också för framtiden. Det är ju inte&lt;br&gt;otänkbart att vissa sparbanker kan önska bilda en egen koncern vid sidan&lt;br&gt;av Sparbanksgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Sveriges Föreningsbankers Förbund (SFF)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som berörts i det inledande avsnittet kommer det — enligt Sparbanksföre-&lt;br&gt;ningens förslag — inte utan Sparbanksgruppens bifall vara möjliga att&lt;br&gt;tillskapa en koncern av sparbanksaktiebolag vid sidan om Sparbanksgrup-&lt;br&gt;pen. Denna förutsätts nämligen få vetorätt om en sådan bilagsbildning&lt;br&gt;skulle vara aktuell. Den monopolsituation som sparbanskförenings förslag&lt;br&gt;leder till täcks dock inte av lagtexten utan endast av kommentarerna till&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen har inte visat att det är oundgängligen nödvändigt&lt;br&gt;att Sparbanksgruppen måste ha möjlighet att själv bestämma om det skall&lt;br&gt;kunna förekomma konkurrens på det verksamhetsområde inom vilket&lt;br&gt;Sparbanksgruppen själv är verksam. SFF har in andra lagstiftningssam-&lt;br&gt;manhang — rörande Värdepapperscentralen VPC AB, Penningmarknads-&lt;br&gt;centralen PMC AB och Stockholms Fondbörs — betonat värdet av att&lt;br&gt;konkurrens förekommer eller i vart fall kan förekomma. Att konkurrens&lt;br&gt;eller möjlighet till konkurrens föreligger medför att verksamheten tvingas&lt;br&gt;fungera på sina egna meriter. Att i lagstiftningen inskriva ett hinder mot&lt;br&gt;konkurrens kan inte förordas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att enskilda sparbanker i viss utsträckning konkurrerar sinsemellan —&lt;br&gt;t. ex. på marknaden i Stockholm — talar ytterligare för att det inte är&lt;br&gt;lämpligt att det skulle krävas Sparbanksgruppens bifall till bildandet av en&lt;br&gt;konkurrerande organisation med samma syfte. Den föreslagna ordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synes inte innebära att sparbankerna i Sparbanksgruppen skulle gynnas&lt;br&gt;framför de sparbanker som väljer att ställa sig utanför Sparbanksgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF menar sammanfattningsvis att bedrivande av bankverksamhet i&lt;br&gt;sparbanksaktiebolagsform i en gemensam koncern kan accepteras endast&lt;br&gt;om lagstiftningen inte innebär ett formellt eller praktiskt monopol för den&lt;br&gt;av Sparbanksföreningen föreslagna Sparbanksgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Folksam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att den föreslagna ombildningsbestämmelsen i 8 kap.,&lt;br&gt;2 § sparbankslagen, är av generell natur och således enligt ordalydelsen inte&lt;br&gt;utesluter att flera koncerner än Sparbanksgruppen tillskapas vill Folksam&lt;br&gt;understryka vikten av att regeringen inte lämnar tillstånd till andra kon-&lt;br&gt;cernbildningar om inte mycket starka skäl föreligger. Om tillstånd skulle&lt;br&gt;lämnas för flera koncernbildningar än den åsyftade kan det finnas risk för&lt;br&gt;att sparbankernas samlade konkurrensförutsättningar och marknadsposi-&lt;br&gt;tioner försvagas, vilket skulle vara olyckligt mot bakgrund av sparbanker-&lt;br&gt;nas ställning och allmännyttiga ändamål på kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip bör, som Sparbanksföreningen anför, tillstånd till andra kon-&lt;br&gt;cernbildningar än Sparbanksgruppen lämnas endast under förutsättning&lt;br&gt;att Sparbanksgruppen och övriga sparbanker samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5. Firmafrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen konstaterar i promemorian att de ombildade spar-&lt;br&gt;bankerna i holdingkoncernen blir bankaktiebolag. Enligt bankinspektio-&lt;br&gt;nens uppfattning är det angeläget att inte den missuppfattningen uppstår&lt;br&gt;att det införs ett nytt fjärde slag av bankinstitut i banklagstiftningen. Ordet&lt;br&gt;sparbanksaktiebolag bör därför inte accepteras som beteckning på de nya&lt;br&gt;bankaktiebolagen. 8 kap. 1, 2 och 6 §§ bör följdaktligen justeras i enlighet&lt;br&gt;härmed. Bankinspektionen har för att möjliggöra omstruktureringen av&lt;br&gt;sparbanksrörelsen accepterat institutet sparbanksstiftelse och att sparbank&lt;br&gt;kan omvandlas till bankaktiebolag utan likvidation av sparbanken.Av&lt;br&gt;samma skäl anser bankinspektionen att det bör accepteras att bank som&lt;br&gt;ingår i en koncern med till bankaktiebolag omvandlade sparbanker vid&lt;br&gt;beteckningen av sin affärsrörelse får använda ordet sparbank. I promemo-&lt;br&gt;rian förutsätts sparbanksstiftelserna inte överlåta sina aktier i Sparbanks-&lt;br&gt;gruppen AB utanför sin egen krets. Skulle emellertid Sparbanksgruppen&lt;br&gt;AB eller enskilda i koncernen ingående banker komma att till en majoritet&lt;br&gt;ägas utanför den förutsatta kretsen bortfaller enligt bankinspektionens&lt;br&gt;uppfattning skäl att medge sådan bank att vid beteckning av affärsrörelse&lt;br&gt;använda ordet sparbank. För att möjliggöra en sådan mer nyanserad&lt;br&gt;särlagstiftning bör i 8 kap. 9 § andra stycket sparbankslagen införas att&lt;br&gt;användningen av ordet sparbank vid beteckning av affärsrörelse förutsät- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 136&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter ett särskilt tillstånd av regeringen eller efter delegation bankinspektio- Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;nen. Av förarbetena till paragrafen bör anges vid vilken gräns för externa Bilaga 3&lt;br&gt;ägare sådant medgivande inte bör kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Kammarkollegiet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet tillstyrker att sparbankerna får kallas sparbanksstiftelser när&lt;br&gt;bankrörelsen har överlåtits till ett annat företag. Förslaget innebär att det&lt;br&gt;går att skilja mellan sparbanker, som driver bankrörelse, och stiftelser som&lt;br&gt;driver annan bankverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen övergår slutligen till att något beröra den föreslagna firmabe-&lt;br&gt;teckningen Sparbanksgruppen, och användningen av beteckningen spar-&lt;br&gt;bank som sådan i orden sparbanksaktiebolag och sparbanksstiftelse. Dess-&lt;br&gt;utom berörs sparbanksaktiebolagens användning av ordet sparbank i öv-&lt;br&gt;rigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget sidan 68 har redogjorts för behovet av att holdingbolaget&lt;br&gt;Sparbanksgruppen ges tillstånd att använda ordet sparbank i sin firmabe-&lt;br&gt;teckning. Vidare fordras att sparbanksaktiebolagen ges tillstånd att använ-&lt;br&gt;da ordet sparbank dels i firmabeteckningen dels i övrigt i affärsrörelsen&lt;br&gt;(bankrörelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till firmalagen, prop 1974:4 sidan 170 och 171, har under-&lt;br&gt;strukits vikten av att firmabeteckningen korrekt återger förhållanden i&lt;br&gt;näringsverksamheten. Detta krav har kallats sanningsprincipen i firmarät-&lt;br&gt;ten (jfr t.ex. RegR dom den 9 juni 1989, mål nr 3416—1988 avseende&lt;br&gt;användning av firman Advokatfirman Foyen och Pedersen Handelsbolag.&lt;br&gt;Någon bolagsman med namnet Foyen fanns inte i handelsbolaget. Se även&lt;br&gt;Essen, Firmarätt, 1978, sidan 50).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sparbanksaktiebolagens bankrörelse framkommer i försla-&lt;br&gt;get att de inte ska driva ”sparbanksverksamhef’. Denna ska drivas av de&lt;br&gt;särskilt inrättade sparbanksstiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen finner mot ovanstående bakgrund att användningen av&lt;br&gt;ordet sparbank för verksamhet som inte är kännetecknande for sådan&lt;br&gt;måste betraktas som vilseledande. Det finns i varje fall risk för förväxling&lt;br&gt;med den sparbanksverksamhet som traditionellt kommer att drivas även i&lt;br&gt;fortsättningen genom sparbankernas försorg. Risken för förväxling är&lt;br&gt;störst vid användningen i övrigt i verksamheten. När ordet sparbank tas in&lt;br&gt;i firmateckningen för ett sparbanksaktiebolag är detta inte lika allvarligt&lt;br&gt;eftersom ordet sparbank då anger bankrörelsens ursprung (den forna spar-&lt;br&gt;banksrörelsen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige avvisar på principiell grund förslaget att bankerna inom spar-&lt;br&gt;banksgruppen i lag skall benämnas sparbanksaktiebolag. Förslaget skulle&lt;br&gt;om det genomförs i praktiken innebära att två — i juridisk bemärkelse —&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda typer av sparbanker etablerades på den svenska bankmarknaden, ett Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;förhållande som fullmäktige inte kan acceptera. Fullmäktige har i det Bilaga 3&lt;br&gt;föregående understrukit att någon ny juridisk form för bedrivande av&lt;br&gt;bankrörelse vid sådan av ordinära affärsbanker, föreningsbanker eller&lt;br&gt;sparbanker inte bör tillskapas. Anpassningarna i sparbankslagen bör ge-&lt;br&gt;nomgående vara av generell och neutral karaktär och fullmäktige är inte&lt;br&gt;beredda att göra avvägningar mellan sparbankspolitiska intressen och&lt;br&gt;allmänna intressen på det sätt som sparbanksföreningen önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet är något annorlunda när det gäller förslaget att få bruka&lt;br&gt;benämningen sparbank i marknadsföringssammanhang, t. ex. enligt de&lt;br&gt;regler som gäller för registrering och bruk av s. k. bifirma för en affärsrörel-&lt;br&gt;se vid sidan av den formella firmabeteckningen. Av promemorian framgår&lt;br&gt;att något uttryckligt förbud för annan bank än sparbank att använda&lt;br&gt;sparbanksbeteckningen för närvarande inte finns uppställt. Däremot mar-&lt;br&gt;kerar lagstiftningen tydligt att sparbank står som beteckning för en särskild&lt;br&gt;associationsform. Mot denna bakgrund känner fullmäktige tveksamhet&lt;br&gt;inför förslaget att sparbanksgruppens bankaktiebolag på grund av sin&lt;br&gt;koncerntillhörighet bör få lagfäst rätt att använda ordet sparbank i affärs-&lt;br&gt;rörelsen (8 kap. 9§ lagförslaget). Inget hindrar sparbanksgruppens bolag&lt;br&gt;att markera sin organisatoriska tillhörighet på samma sätt som andra&lt;br&gt;banker gör. En bank i sparbanksgruppen, ett företag i Sparbankernas Bank&lt;br&gt;Gruppen, eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Samhällets inflytande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Kammarrätten i Jönköping&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 8 kap. 9§ sparbankslagen att undanta sparbankskoncern från&lt;br&gt;bestämmelserna om rätt för regeringen att utse styrelseledamöter och om&lt;br&gt;regeringens godkännande av val av styrelseordförande motiveras med&lt;br&gt;kommuners och landstings inflytande genom val av stiftelsehuvudmän (till&lt;br&gt;sparbanksstiftelsernas årsstämmor). Det kan noteras att de båda formerna&lt;br&gt;för inflytande över stiftelserna medför ett endast indirekt inflytande över&lt;br&gt;holdingbolaget Sparbanksgruppens AB.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har ovan betonat betydelsen av att holdingbolaget får&lt;br&gt;en stark ställning. Även balansen mellan sparbanksstiftelsen och det bank-&lt;br&gt;aktiebolag som sparbanken omvandlas till är viktig. Härav följer att det till&lt;br&gt;bankaktiebolag omvandlade sparbankerna bör följa bankaktiebolagslagens&lt;br&gt;bestämmelser. Undantagen i 8 kap. 9§ i förslaget och 7 kap. 11 § i bankak-&lt;br&gt;tiebolagslagen bör inte genomföras. Regeringen bör alltså ha rätt att utse&lt;br&gt;styrelseledamöter och att godkänna val av styrelseordförande på samma&lt;br&gt;sätt som gäller i bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås dock vissa principiellt viktiga undantag från bank-&lt;br&gt;aktiebolagslagens bestämmelser. Ett sådant undantag gäller de regler som&lt;br&gt;styr tillsättningen av offentliga styrelserepresentanter i bankerna och rege-&lt;br&gt;ringens godkännande av val av styrelseordförande. Sparbankerna hävdar&lt;br&gt;beträffande Sparbanksgruppen AB och de dotterbolag som avser att driva&lt;br&gt;bankrörelse, att det samhälleliga inflytandet tillgodoses genom kommuner-&lt;br&gt;nas och landstingens val av huvudmän inom ramen för den befintliga&lt;br&gt;förtroendemannaorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige delar inte sparbankernas inställning i denne fråga. Huvud-&lt;br&gt;männen träder visserligen in i ägarrollen efter ombildningen och får förut-&lt;br&gt;sättas utöva sitt inflytande över den planerade koncernen. Detta ägarinfly-&lt;br&gt;tande utövas dock primärt via moderbolagets styrelse. Möjligheten att&lt;br&gt;nominera styrelserepresentanter i de regionala dotterbankerna som pro-&lt;br&gt;memorian antyder för ett reellt inflytande på lägre nivåer inom spar-&lt;br&gt;banksgruppen. Tvärt om kan det med fog hävdas att ett utvecklat ägarin-&lt;br&gt;flytande på både moder- och dotterbolagsnivån kommer i konflikt med de&lt;br&gt;principer som myndigheterna hittills upprätthållit beträffande ledning och&lt;br&gt;styrning av verksamheten i en bankkoncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förhållande har betydelse när det gäller att bedöma formerna för&lt;br&gt;insyn och inflytande i den planerade koncernen. Fullmäktige kan konstate-&lt;br&gt;ra att det finns etablerade regelverk, dels med sikte på ägarinflytandet dels&lt;br&gt;med sikte på samhällsinflytandet, för koncernbildningar där bankaktiebo-&lt;br&gt;lag ingår. Därmed bör dessa regler tillämpas på ett klart och entydigt sätt.&lt;br&gt;Kravet på neutralitet talar alltså för att samhällets insyn och inflytande&lt;br&gt;organiseras på samma sätt för sparbanksgruppen som för andra jämförba-&lt;br&gt;ra koncerner där bankaktiebolag ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna fråga har ledamöterna i riksdagsfullmäktige Staffan Burenstam-&lt;br&gt;Linder och Ingemar Eliasson avgivit särskilt yttrande och anfört följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi instämmer i fullmäktiges mening att lagstiftningen bör utformas så&lt;br&gt;att den är generellt giltig för att därmed undvika snedvridande effekter.&lt;br&gt;Det gäller också gällande lagstiftning om s. k. ”samhällsinflytande” i ban-&lt;br&gt;ker. För klarhets vinnande vill vi emellertid markera att vi inte anser&lt;br&gt;behov föreligga av särskilda av regeringen utsedda styrelserepresentanter i&lt;br&gt;bankernas styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Svenska Bankföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av promemorian framgår att man anser att huvudmannainstitutet i spar-&lt;br&gt;bankerna tillgodoser det samhällsinflytande som för affärsbanksaktiebo-&lt;br&gt;lagen utövas genom offentliga styrelseledamöter och regeringsgodkännan-&lt;br&gt;de av styrelseordföranden. Av lagen framgår knappast att stiftelsens hu-&lt;br&gt;vudmän skall nominera styrelser i sparbanksaktiebolagen. Om denna fråga&lt;br&gt;är tänkt att reglera i bolagsordningarna finns ju inga garantier för framti-&lt;br&gt;den att detta samhällsinflytande kommer att bevaras. Mot denna bak-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund bör man kanske inte medge ett undantag från bankaktiebolagslagens&lt;br&gt;(BAL) regler om offentlig representation i sparbanksaktiebolagens styrel-&lt;br&gt;ser, så länge sådan representation finns i bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Folksam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Folksam tillstyrker att sparbanksaktiebolagen undantas från bestämmel-&lt;br&gt;serna i 7 kap., 1 och ,bankaktiebolagslagen angående tillsättande av offent-&lt;br&gt;liga styrelseledamöter och godkännande av styrelseordförande i bankaktie-&lt;br&gt;bolag. Behovet av offentligt inflytande i bankverksamheten får anses väl&lt;br&gt;tillgodosett genom det inflytande som huvudmännen förutsätts komma att&lt;br&gt;utöva i sparbanksstiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian sägs att någon särskild samhällsrepresentation inte behövs&lt;br&gt;i de såsom bankaktiebolag organiserade enheterna i det omstrukturerade&lt;br&gt;sparbanksväsendet. Skälet anges vara att samhällsrepresentationen ändå&lt;br&gt;förekommer i sparbanksgruppen genom kommuners och landstings möj-&lt;br&gt;ligheter att utse stiftelsehuvudmän. Man kan dock konstatera att den&lt;br&gt;typen av samhällrepresentation inte är av samma slag som den nuvarande&lt;br&gt;i bankaktiebolagslagen. Här kan särskilt pekas på det förekommande&lt;br&gt;godkännandet av styrelseordförande. Fondhandlareföreningen har den&lt;br&gt;uppfattningen att oberoende — av vad som nu sker på sparbanksområdet&lt;br&gt;— den formaliserande samhällsrepresentationen i bankaktiebolag inte hör&lt;br&gt;hemma i ett modernt, internationellt, konkurrensutsatt bankväsende.&lt;br&gt;Kraven på samhällsrepresentation bör därför omedelbart slopas. Om så&lt;br&gt;inte skulle ske, visar sparbanksexemplet på ett dilemma med ”frivillig”&lt;br&gt;samhällsrepresentation genom huvudmännen i de överordnande stiftelser-&lt;br&gt;na och den nu lagreglerade representationen i de i gruppen ingående&lt;br&gt;bankaktiebolagen med risk för olikartad ”samhällsinriktning” på de olika&lt;br&gt;nivåerna. Dilemmat skall givetvis systematiskt inte lösas genom dispens&lt;br&gt;från kravet för de i sparbanksgruppen ingående bankaktiebolagen utan&lt;br&gt;genom att de legala kraven på samhällsrepresentation i bankaktiebolagen&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Frågan om externa ägare&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är sparbanksstiftelserna som enligt förslaget kommer att svara för&lt;br&gt;ägarinflytandet när sparbankerna ombildats för att verka under ändrad&lt;br&gt;företagsform. Fullmäktige kan samtidigt konstatera att övergången till&lt;br&gt;aktiebolag öppnar nya möjligheter att förändra ägarbilden i såväl holding-&lt;br&gt;bolag som rörelsedrivande enheter. Några formella hinder mot att externa&lt;br&gt;ägare inträder skall enligt förslaget inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna möjlighet till breddad ägarbild behandlas dock mycket summa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 136&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riskt i den aktuella promemorian. De begränsningar ur kapitalförsörj- Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;ningssynpunkt som följer av den nuvarande konstruktionen med själv- Bilaga 3&lt;br&gt;ägande diskuteras överhuvudtaget inte. Detta är en brist eftersom kapital-&lt;br&gt;försörjningsfrågan enligt fullmäktiges uppfattning är strategiskt mycket&lt;br&gt;betydelsefull för alla banker, oberoende av associationsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkraven håller på att skärpas och tillgången till fungerande rikska-&lt;br&gt;pitalmarknader blir därmed en allt viktigare konkurrensförutsättning.&lt;br&gt;Sparbanksföreningen undviker mer ingående analyser, bl. a. med hänvis-&lt;br&gt;ning till att externt aktiekapital inte torde erfordras de närmaste åren och&lt;br&gt;att frågan på längre sikt är svår att överblicka. Detta hindrar dock inte att&lt;br&gt;man mycket klart deklarerar avsikten att stå oberoende av externa ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likväl anser fullmäktige att uttrycklig ställning bör tas till ett eventuellt&lt;br&gt;inträde av externa ägare i den typ av koncern som sparbanksgruppen&lt;br&gt;representerar. Fullmäktige kan för egen del inte finna att sparbanksgrup-&lt;br&gt;pen får någon egentlig särställning på kreditmarknaden, som t. ex. motive-&lt;br&gt;rar extraordinära lagstiftningsåtgärder i form av spärrar mot externt ägar-&lt;br&gt;inflytande i holdingbolag eller rörelsedrivande bolag. Frågan om framtida&lt;br&gt;inflytandestruktur och vägval när det gäller kapitalanskaffning bör sålunda&lt;br&gt;kunna avgöras internt av förtroendemannaorganisationen i rollen som&lt;br&gt;huvudmän och ägare till den planerade sparbanksgruppen. Det kan vidare&lt;br&gt;ifrågasättas om det över huvudtaget är meningsfullt med en mycket ge-&lt;br&gt;nomgripande bolagiseringsprocess av det slag som föreslås om denna på&lt;br&gt;formell eller idémässig grund utesluter riskkapitalinsatser från externa&lt;br&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av motiven till författningsförslagen bör enligt fullmäktiges mening&lt;br&gt;kunna utläsas att bolagsformen är direkt anpassad för extern kapitalan-&lt;br&gt;skaffning av olika slag, däribland ägarinsatser där enskilda bereds del i&lt;br&gt;rörelsens vinst. Här finns således en grundläggande skillnad gentemot&lt;br&gt;ordinära sparbanker som direkt sammanhänger med den ändrade associa-&lt;br&gt;tionsformen. I detta avseende kan förslaget om tillskapandet av spar-&lt;br&gt;banksgruppen ses som inledningen till en genomgripande omstrukturering&lt;br&gt;av den svenska sparbanksrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Svenska Bankföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I förslaget sägs uttryckligen att sparbankerna också i fortsättningen avses&lt;br&gt;att vara oberoende av externa ägare. I bolagsordningen för holdingbolaget&lt;br&gt;Sparbanksgruppen AB skall intas bestämmelse om att sparbanksstiftelser-&lt;br&gt;na inte skall kunna frånhändas aktieinnehavet i hodlingbolaget. Avkast-&lt;br&gt;ning av stiftelsekapitalet skall vidare användas bl a för att skapa resurser&lt;br&gt;för nyemissioner ”i Sparbanksgruppen”. Sparbanksstiftelserna skall ha&lt;br&gt;rätt att förvärva aktier som emitterats av företag inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något hinder i lagen mot extern finansiering och således externa ägare&lt;br&gt;finns inte uppställt. Det kan alltså inte anses klarlagt att den nya koncer-&lt;br&gt;nen de facot kommer att kunna hålla sig fri fårn externa ägare. Att i&lt;br&gt;lagstiftningen föra in en specialbestämmelse härom — vilket egentligen&lt;br&gt;skulle erfordras för tillgodoseende av det angivna syftet — är självfallet en&lt;br&gt;orimlig lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Skattefrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Kammarrätten i Jönköping&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skattebefrilse skall medges vid frågavarande ombildning är en&lt;br&gt;politisk bedömning. Kammarrätten noterar därför endast att bestämmel-&lt;br&gt;ser motsvarande den i 8 kap 8 § sparbankslagen föreslagna finns i betän-&lt;br&gt;kandet SOU 1989:103 ”Hypoteksinstituten i framtiden”.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Kammarkollegiet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt en fast praxis, som godkänts av regeringen, medges som regel inte&lt;br&gt;dispens från stämpelskatt vid överlåtelse av fastigheter inom en koncern&lt;br&gt;eller annan företagsgrupp. Skäl saknas att behandla detta fall annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet avstyrker därför förslaget att sparbankerna och de bolag som&lt;br&gt;skall bildas enligt promemorian befrias från skyldigheten att betala stäm-&lt;br&gt;pelskatt med anledning av omorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen uppmärksammar också frågan om de skattemässiga&lt;br&gt;konsekvenser som kan uppstå, t ex i form av extra uttagsbeskattning vid de&lt;br&gt;planerade rörelseöverlåtelserna eller stämpelskatt vid olika fastighetsöver-&lt;br&gt;låtelser och aktieemissioner. Diskussionen i promemorian mynnar ut i&lt;br&gt;förslag om att någon extra skattebelastning inte skall uppkomma på grund&lt;br&gt;av omstruktureringen för sparbankerna, förutsatt att rörelseöverlåtelserna&lt;br&gt;sker till bokförda värden (8 kap 8 § lagförslaget). Fullmäktige har i detta&lt;br&gt;avseende inget att erinra.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Svenska Bankföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att stiftelserna inte är att anse som allmännyttiga,&lt;br&gt;vilket anges vara avsikten enligt promemorian, torde beskattningen av&lt;br&gt;medel som förs till stiftelserna från sparbanksaktiebolagen inte skilja sig&lt;br&gt;från vad som gäller för vanlig bankrörelse. På denna punkt är emellertid&lt;br&gt;förslaget inte helt entydigt. Av 2 § förslaget till stadgar för stiftelsen Spar-&lt;br&gt;banken framgår nämligen att stiftelsen — utöver att främja spararnas&lt;br&gt;villkor och verka för att Sparbanksgruppen skall vara en effektiv konkur-&lt;br&gt;rensfaktor på kreditmarknaden — har till ändamål att inom ramen för det&lt;br&gt;överskott som stifelsen lämnar i sin verksamhet främja den regionala&lt;br&gt;utvecklingen vad avser näringsliv, forskning, utbildning, kultur och lik-&lt;br&gt;nande inom det geografiska område som omfattas av stiftelsens verksam-&lt;br&gt;het. Stiftelsen skall för detta ändamål lämna bidrag till institutioner,&lt;br&gt;forskningsgrupper och andra fyskiska och juridiska personer. För dessa&lt;br&gt;bidrag kommer stiftelserna sannolikt att få full avdragsrätt (jfr förordning-&lt;br&gt;en (1975:127) om avdrag för bidrag till forskning m.m.) och därmed&lt;br&gt;skattebefrielse för viss del av stiftelsens intäkter. Det är osannolikt att&lt;br&gt;sparbanksaktiebolagen kan få viss revenue av den förutsatta bidragsverk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheten. Donationer och sponsring kan t ex vara ett sätt att vidga Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;sparbankernas kundkrets. För bankaktiebolag är möjligheten att ge dylika Bilaga 3&lt;br&gt;bidrag begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Folksam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att förslaget endast har till syfte att åstadkomma en intern&lt;br&gt;strukturomvandling av sparbankrörelsen anser Folksam det rimligt att en&lt;br&gt;omvandling av en sparbank till sparbanksaktiebolag inte drabbas av några&lt;br&gt;skatteeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid viktigt att konkurrensen får verka helt neutralt. Den&lt;br&gt;strukturella omvandling som är avsedd måste därför ske utan att spar-&lt;br&gt;banksrörelsen ges favörer i förhållande till vad som gäller i annan bank-&lt;br&gt;verksamhet. Härvid märks främst diskussionen om de rimliga i att om-&lt;br&gt;vandlingen inte föranleder någon skattebelastning och den jämförelse som&lt;br&gt;därvid görs med hypoteksinstituten och med sparbanker i andra nordiska&lt;br&gt;länder. Riktigare hade därvid varit att göra jämförelser med liknande&lt;br&gt;strukturella omvandlingar i det svenska bankväsendet i övrigt. Omvand-&lt;br&gt;lingen har närmast karaktär av fusion mellan ingående sparbanker. Fond-&lt;br&gt;handlareföreningen har inget att erinra mot skattebefrielse, men endast i&lt;br&gt;den mån det skulle ske om motsvarande åtgärder skulle vidtas inom det&lt;br&gt;svenska bankväsendet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ägarfrågor m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Sparbanksföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9.1.1 Bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan länge har principen upprättshållits att ägande och kreditgivning&lt;br&gt;skall hållas isär. I banklagstiftningen har principen kommit till uttryck t ex&lt;br&gt;i det generella förbudet för banker att förvärva aktier. Bankinspektionen&lt;br&gt;har också övervakat att förbudet inte överträtts genom t ex avtal mellan&lt;br&gt;bank och s k närstående foretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sparbanksföreningens engagemang i olika investment-och&lt;br&gt;utvecklingsbolag har bankinspektionen ansett det vara en lucka lagstift-&lt;br&gt;ningen att sådana engagemang har kunnat göras utan att inspektionen haft&lt;br&gt;möjlighet att inskrida däremot, eftersom sparbanksföreningen inte står&lt;br&gt;under inspektionens tillsyn. Frågan behandlades också kreditmarknads-&lt;br&gt;kommiteéns betänkande (SOU 1988:29) och utmynnade i ett förslag om&lt;br&gt;en bestämmelse om att en branch- och centralorganisation för bank inte&lt;br&gt;får bedriva verksamhet som står i strid med bankrörelselagen. Bankin-&lt;br&gt;spektionen har ställt sig bakom detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken är nu att Svenska Sparbanksföreningen ombildas till en stiftelse&lt;br&gt;som äger Sparbankernas Förvaltnings AB (SFAB). Detta bolag äger i sin&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tur Sparbankernas Utvecklings AB som äger aktier i dels industriföretag Prop. 1990/91: 136&lt;br&gt;som t ex Platzer dels investmentbolag som t ex Eken, Alma Industrier och Bilaga 3&lt;br&gt;Sydostinvest. Om stiftelsen uttalas i förslaget att dess ansvar är att styra&lt;br&gt;och leda SFAB:s verksamhet och i syfte att symbolisera sambandet med&lt;br&gt;Sparbanksgruppen AB skall den ha en minoritetspost i detta bolag. Vidare&lt;br&gt;uttalas att ägarsamordningen av sparbankssfären skall säkerställa genom&lt;br&gt;personsamband mellan styrelserna i stiftelsen, Sparbanksgruppen och&lt;br&gt;SFAB. T. ex., sägs det, kan presidiet i Sparbanksgruppen vara styrelse i&lt;br&gt;stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen är medveten om att principen om åtskillnad mellan&lt;br&gt;ägare och kreditgivning kan komma att får överges som en följd av anpass-&lt;br&gt;ning till internationella förhållanden. Intill dess en sådan ändring kan&lt;br&gt;komma att göras bör emellertid den nuvarande principen upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därav följer att det enligt bankinspektionens uppfattning är nödvändigt&lt;br&gt;med en klar åtskillnad mellan den nu diskuterade stiftelsen och Spar-&lt;br&gt;banksgruppen AB. Att låta presidiet i sistnämnda bolag utgöra styrelse i&lt;br&gt;stiftelsen är enligt inspektionens uppfattning inte acceptabelt. Den arm-&lt;br&gt;längds avstånd som krävs mellan stiftelse som står bank nära och banken&lt;br&gt;bör medföra att annan representation än viss sådan på styrelsenivå är&lt;br&gt;utesluten. Åtskillnaden bör också markeras genom att stiftelsen inte äger&lt;br&gt;aktier i Sparbanksgruppen AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller representation i SFAB med delägda bolag utgår bank-&lt;br&gt;inspektionen från att bankreresentation inte förekommer i företag som av-&lt;br&gt;ses i 7 kap 9 § bankrörelselagen eller utpräglade högriskföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bankinspektionens uppfattning bör stiftelsens roll klarlägga i det&lt;br&gt;fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.2 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är även att förändra rollen för Svenska Spabanksföreningen&lt;br&gt;genom att låta sparbanksgruppen träda i föreningens ställe som en central&lt;br&gt;somordnande instans. Föreningen föreslås mot denna bakgrund kunna&lt;br&gt;ombildas till en självständig stiftelse, med huvudsaklig uppgift att förvalta&lt;br&gt;och administrera ett antal investment- och utvecklingsbolag. Ägarrollen i&lt;br&gt;olika näringslivsföretag skulle därmed separeras från sparbankernas verk-&lt;br&gt;samhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissvaret över kreditmarknadskommiteéns slutbetänkande&lt;br&gt;(1989-03-33) behandlade fullmäktige frågan om sparbankernas ägarenga-&lt;br&gt;gemang och riskkapitalsatsningar via sparbanksföreningen. Utredningen&lt;br&gt;hade pekat på att de rådande indirekta ägarförhållandena skapade möjlig-&lt;br&gt;heter för sparbanker att kringgå centrala förbud i banklagstiftningen. För-&lt;br&gt;slag till kompletterande lagregler fördes fram, bl. a. förbud i vissa fall för&lt;br&gt;styrelseordförande i bank att vara ledamot i investmentbolag och begräns-&lt;br&gt;ningar i möjligheterna för branchorganisationer på bankområdet att för-&lt;br&gt;värva aktier. Fullmäktige tillstyrkte utredningens förslag, men erinrade&lt;br&gt;samtidigt om att de olika bankfrämmande verksamheter också kan bedri-&lt;br&gt;vas via bankanknutna stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas förslag aktualiserar på nytt dessa gränsdragningsproblem &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kringgåendemöjligheter. Fullmäktige vill understryka att den föreslag-&lt;br&gt;na stiftelsekonstruktionen i sig inte ger några garantier för att investment-&lt;br&gt;bolagsverksamheter eller andra bankfrämmande verksamheter effektivt&lt;br&gt;separeras från sparbanksgruppens egen rörelse. Val av bemanning och&lt;br&gt;organisationslösningar i övrigt måste därför granskas närmare som ett led i&lt;br&gt;den fortsatta beredningen av sparbanksföreningens förslag och i den erfor-&lt;br&gt;derliga dispensprövningen. En stiftelse av det slag som sparbankerna tän-&lt;br&gt;ker sig står formellt inte under någon banktillsyn. Det hindrar emellertid&lt;br&gt;inte att det enligt fullmäktiges mening är en viktig tillsynsuppgift för&lt;br&gt;bankinspektionen att övervaka att banklagstiftningens aktieförvärvsför-&lt;br&gt;bud inte kringgås via anknytningar av otillåtet slag mellan stiftelsen och&lt;br&gt;banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.3 Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom kreditmarknadskommittén konstaterar i sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1988:29, del 1, sid 350) har sparbankerna genom dotterbolag till Spar-&lt;br&gt;banksföreningen kunnat gå vid sidan av lagstiftningen och skaffat sig&lt;br&gt;sådana engagemang i enskilda näringslivsföretag som kan jämställas med&lt;br&gt;direkta ägarintressen. Detta strider mot grunderna för bankrörelselagens&lt;br&gt;principiella aktieförvärvsbud. Innebörden härav är alltså att sparbankerna&lt;br&gt;i viss mån har kunnat ägna sig åt bankfrämmande verksamhet. Även om&lt;br&gt;den bankfrämmande verksamheten enligt förslaget kommer att ligga utan-&lt;br&gt;för koncernen är avsikten att ett samband skall finnas mellan olika grenar&lt;br&gt;inom sparbankssfären genom en övergripande policy- och ägargemenskap.&lt;br&gt;Följden blir en legalisering av möjligheten för sparbankssfären att i sig&lt;br&gt;rymma bankfrämmande verksamhet. Enligt förarbetena till 1 kap 4 § BAL&lt;br&gt;utgör det förhållandet, att moderföretaget har intressen i andra företag&lt;br&gt;utanför koncernen som driver finansiell verksamhet, en omständighet som&lt;br&gt;bör kunna leda till att dispens inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bankfrämmande verksamhet, som idag bedrivs inom spar-&lt;br&gt;bankssfären, får bedrivas även i framtiden av Sparbankernas stiftelse för&lt;br&gt;sparande och utveckling men utanför den nya koncernen har sparbanksrö-&lt;br&gt;relsen givetvis ett försteg framför övriga bankgrupper. Denna verksamhet&lt;br&gt;bör därför vara tillåten endast under förutsättning att även övriga bank-&lt;br&gt;grupper får bedriva motsvarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Kapitaltäckningsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9.2.1 Bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mycket viktigt skäl till den omstrukturering som nu planeras är att&lt;br&gt;säkerställa sparbankernas kapitalförsörjning. Sparbankerna har ju till följd&lt;br&gt;av sin konstruktion varit hänvisade till att bygga upp sin kapitalbas genom&lt;br&gt;att av överskott i rörelsen bilda reserver samt att utge förlagslån. Med en&lt;br&gt;utveckling i sparbankerna mot mera kapitalkrävande placeringar har det&lt;br&gt;visat sig svårt att bygga upp en kapitalbas i takt med expansion av rörelsen.&lt;br&gt;Även om många — framför allt små och medelstora sparbanker — f n inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har svårigheter att uppfylla kapitaltäckningskravet torde kapitalbildningen&lt;br&gt;på sikt få lösas genom externa tillskott. Några av de större sparbankerna&lt;br&gt;har redan nu problem med kapitaltäckningen.Bankinspektionen har i det&lt;br&gt;föregående avvisat förslaget att kapitaltillskott skulle kunna göras genom&lt;br&gt;belåning av aktier i Sparbanksgruppen. Bankinspektionen vill påpeka&lt;br&gt;ytterligare en omständighet som bör beaktas vid ombildningen. Det har&lt;br&gt;sagts att stiftelsernas huvudsakliga tillgång blir aktier i Sparbanksgruppen.&lt;br&gt;Det framgår inte klart av utredningen hur sparbankernas fastigheter skall&lt;br&gt;behandlas. Om dessa avses föras till stiftelserna kommer inspektionen att&lt;br&gt;uppmärksamma att denna överföring inte ger en möjlighet till konstlad&lt;br&gt;kapitalbildning genom uppskrivning av fastighetsvärden. Banklagstift-&lt;br&gt;ningen kommer att förändras på grund av kreditmarknadskommitténs&lt;br&gt;förslag. Inspektionen har tidigare redovisat problematiken ”fri sektor” för&lt;br&gt;bankerna. Mot den bakgrunden bör det utrymme för medelsplacering som&lt;br&gt;sparbanksstiftelsen har enligt stadgeförslaget preciseras. Det bör vara helt&lt;br&gt;uteslutet att sparbanksstiftelserna utvecklas i riktning mot regionala ut-&lt;br&gt;vecklingsfonder. Bankinspektionen har också utgått från att så inte heller&lt;br&gt;är Sparbanksföreningens syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.2 Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen är en väsentlig uppgift för sparbanksstiftelserna att&lt;br&gt;förvalta aktierna i moderbolaget. Stiftelsekapitalet dvs aktierna i moder-&lt;br&gt;bolaget skall kunna belånas för ”att säkerställa Sparbanksgruppens kapital-&lt;br&gt;försörjning” (s 59). Enligt bl a 6 kap 9 § bankaktiebolagslagen får ett&lt;br&gt;bankaktiebolag inte förvärva eller som pant ta emot egna aktier. Ett&lt;br&gt;dotterbolag får inte heller förvärva eller som pant ta emot aktier i moder-&lt;br&gt;bolaget. Samma regler gäller (1 kap 5 §) även om moderbolaget inte är&lt;br&gt;bank. Kollegiet anser förslaget att sparbanksstiftelserna skall kunna pant-&lt;br&gt;sätta aktierna i moderbolaget för att trygga moderbolagets kapitalförsörj-&lt;br&gt;ning oförenlig med bankaktiebolagslagens bestämmelser i bl. a. 6 kap&lt;br&gt;9 §.En stiftelse skall normalt inte belåna sin egendom för att bedriva&lt;br&gt;affärsrörelse. Om sparbanksstiftelsen inte kan betala tillbaka lånen, kan&lt;br&gt;aktierna nämligen utmätas eller stiftelsen försättas i konkurs. Det kan&lt;br&gt;medföra att aktierna i moderbolaget säljs på öppna marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.3 Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den nya koncernkonstruktionen innebär några fördelar för&lt;br&gt;sparbankerna ur kapitaltäckningssynpunkt är inte alldeles lätt att bedöma.&lt;br&gt;För den verksamhet som bedrivs inom koncernens ram är kraven på&lt;br&gt;kaptialtäckning troligtvis detsamma. Däremot kan det förhållandet att viss&lt;br&gt;sparbanksnära verksamhet kommer att bedrivas formellt utanför koncer-&lt;br&gt;nen innebära fördelar ur kapitaltäckningssynpunkt eftersom sådan verk-&lt;br&gt;samhet inte kommer att träffas av reglerna om konsoliderad kapitaltäck-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.4 Svenska Fondhandlareforeningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att konkurrensneutralitet med närmast jämförbar verksam-&lt;br&gt;het också i övrigt upprätthålls. Så t. ex. bör tillses att verksamheten som i&lt;br&gt;övriga banker, liksom i fondkommissionsbolag, organiseras så att den&lt;br&gt;kräver kapitaltäckning får en likartad behandling i det omstrukturerade&lt;br&gt;sparbanksväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Ägarinflytande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9.3.1 Svenska Bankförenigen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som är av intresse för dipensprövningen är hur ägarinfly-&lt;br&gt;tandet skall utövas av moderbolaget. Så som strukturen är tänkt skall&lt;br&gt;stiftelsernas styrelseledamöter och huvudmän vara representerade i spar-&lt;br&gt;banksaktiebolagen. Stiftelserna skall också ha rätt att förvärva aktier i&lt;br&gt;dessa bolag. På så sätt kommer alltså ägarinflytandet i dotterbolagen att&lt;br&gt;utövas av moderbolagets ägare i stället för såsom vederbort — av moder-&lt;br&gt;bolagets styrelse. Det finns idetta sammanhang anledning att erinra om&lt;br&gt;regeringens dispensbeslut beträffande Gotagruppen AB. I detta inskärptes&lt;br&gt;vikten av att inflytandet över koncernens verksamhet utövades från mo-&lt;br&gt;derbolaget och inte från enskilda inflytelserika ägare till detta. Styrningen&lt;br&gt;av koncernen sades skola vara klar och entydig. Risken för otillbörligt&lt;br&gt;inflytande på koncernensverksamhet skulle därmed förhindras. Av denna&lt;br&gt;anledning fickmoderbolagets största ägare i GotaGruppen-koncernen,&lt;br&gt;Proventus AB, vara representerad enbart i moderbolagets styrelse och där&lt;br&gt;utöva sitt ägarinflytande och inte i dotterbolagens styrelser. Det bör alltså&lt;br&gt;kunna anses strida mot själva koncernprincipen att låta stiftelserna i&lt;br&gt;egenskap av holdingbolagets ägare utöva sitt inflytande direkt i holdingbo-&lt;br&gt;lagets dotterbolag på det sätt som förutsätts i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.2 Sveriges Föreningsbankers Förbund (SFF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förslaget framgår att avsikten är att senare söka om dispens enligt 1&lt;br&gt;kap. 4 § bankaktiebolagslagen för de tilltänkta sparbanksaktiebolagen att&lt;br&gt;bli dotterbolag till holdingbolaget Sparbanksgruppen AB. Med hänsyn till&lt;br&gt;att hela förslaget bygger på att denna konstruktion kan genomföras finns&lt;br&gt;anledning att redan nu granska förutsättningarna för en sådan dispens.&lt;br&gt;SFF begränsar sig till att ta upp en aspekt, nämligen ägarinflytandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget kommer sparbanksstiftelsernas styrelseledamöter och&lt;br&gt;huvudmän att vara representerade i sparbanksaktiebolagen. Stiftelsernas&lt;br&gt;styrelseledamöter förutsätts tillika bli styrelseledamöter i sparbanksaktie-&lt;br&gt;bolagen, låt vara att styrelsevalen formellt sker på sparbanksaktiebolagens&lt;br&gt;årsstämmor, som ju kommer att helt kontrolleras av Sparbanksgruppen&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den faktiska innebörden av detta förslag är att Sparbanksgruppens&lt;br&gt;ägare, dvs sparbanksstiftelserna, kommer att utöva Sparbanksgruppens&lt;br&gt;ägarinflytande över sparbanksaktiebolagen. Detta är inte förenligt med&lt;br&gt;den praxis som utbildats sedan Gotagruppen bildats, nämligen att det är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;moderbolaget, inte moderbolagets ägare, som skall utöva moderbolagets&lt;br&gt;ägarinflytande i dotterbolagens styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan enligt SFFs mening inte vara rimligt att beträffande olika&lt;br&gt;holdingbolagskonstruktioner på bankområdet tillämpa två vitt skilda prin-&lt;br&gt;ciper i fråga om moderbolagets ägarinflytande på dotterbolagen. En likfor-&lt;br&gt;mig princip måste gälla. Denna fråga måste lösas i detta lagstiftningsären-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Vissa övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Begränsningar för anställda&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10.1.1 Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten anmärker att motsvarighet till de begränsningar för anställ-&lt;br&gt;da i sparbanken att vara styrelseledamot m. m., vilka återfinns i 3 kap 3 §&lt;br&gt;och 4 kap 2 § sparbankslagen, utan några motiv redovisats, har bortfallit i&lt;br&gt;föreslagna 9 kap 3§ och 10 kap 2§ samma lag. Vidare kan förbudet i&lt;br&gt;föreslagna 9 kap 5 § för anställd i stiftelsen att vara ordförande eller vice&lt;br&gt;ordförande inte anses fylla samma syfte som förbudet enligt 3 kap 10 § for&lt;br&gt;anställd ”i banken”. Domstolen anser, att de föreslagna lagrummen bör&lt;br&gt;innehålla motsvarande begränsningar, såvida inte starka skäl talar för&lt;br&gt;annat. Sådana skäl har inte redovisats i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Sparbankernas säkerhetskassa m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10.2.1 Bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen är beträffande den i särskild lagstiftning, nämligen&lt;br&gt;lagen (1934:300) om sparbankernas säkerhetskassa, reglerade säkerhets-&lt;br&gt;kassan inte f n beredd att ta ställning till kassans framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetskassan har ett slags försäkringsfunktion. Det pågår f n en&lt;br&gt;departemental utredning om inlåningsförsäkring. För bankinspektionen&lt;br&gt;framstår det under sådana omständigheter som mest praktiskt att till dess&lt;br&gt;utredningen är klar med sitt arbete inte ändra i den lagstiftning som&lt;br&gt;reglerar säkerhetskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller grundfond möter den föreslagna praktiska hanteringen inte&lt;br&gt;någon erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10.3.1 Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Sparbanksföreningen föreslår att 14 § i sparbanksstifelsens stad-&lt;br&gt;gar ska föreskriva att stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt tillsyns-&lt;br&gt;lagen. Av 2 § 8 p samma lag följer då att stiftelsen inte är anmälningsplik-&lt;br&gt;tig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså föreslår föreningen att regeringen ska fastställa sparbanksstiftel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sernas stdgar, vari framgår att stiftelserna står under särskilt anordnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsyn (bankinspektionen). Enligt 2 § 3 p tillsynslagen är stiftelserna befria- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de från anmälningsplikt även på denna grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av båda dessa omständigheter anser föreningen att det är&lt;br&gt;tillräckligt att stiftelserna står enbart under bankinspektionens tillsyn,&lt;br&gt;vilket kan ske med ett tillägg i 7 kap 17 § bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen kan inte finna något avgörande skäl för att sparbankstif-&lt;br&gt;telserna ska ställa under bankinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sidan 76 i förslaget framhåller visserligen föreningen att ”det är&lt;br&gt;naturligt att sparbanksstiftelserna står under bankinspektionens tillsyn,&lt;br&gt;eftersom dessa stiftelser har ett nära samband, såväl personellt som ägar-&lt;br&gt;mässigt, med -verksamheten i Sparbanksgruppen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämndes inledningsvis kan en stiftelse varken ha medlemmar eller&lt;br&gt;ägare. Det är ändamålet som ”äger” stiftelse förmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att sparbanksstiftelserna i förslaget givits ett nära samband&lt;br&gt;med Sparbanksgruppen ägarmässigt såväl som personellt, bör enligt läns-&lt;br&gt;styrelsens mening inte vara vägledande för en bedömning av tillsynsfrå-&lt;br&gt;gan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap 17 § bankrörelselagen framgår att bankernas pensions- och&lt;br&gt;personalstiftelser ska stå under bankinspektionens tillsyn. Stiftelserna står&lt;br&gt;genom tryggandelagens regler också under länsstyrelsens tillsyn. Då pen-&lt;br&gt;sions- och personalstiftelserna är av arbetsgivaren grundade stiftelser är&lt;br&gt;det i och för sig naturligt att även stiftelserna underkastas tillsyn av samma&lt;br&gt;myndighet som bedriver tillsyn över arbetsgivaren; jfr 7 kap bankrörelse-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta utesluter emellertid inte att tillsyn bedrivs även med stöd av&lt;br&gt;annan lagstiftning. Så är fallet beträffande pensions- och personalstiftelser,&lt;br&gt;eftersom de anses främja ett allmännyttigt ändamål. Tillsynslagen såväl&lt;br&gt;som tryggandelagen är tillämpliga på dessa stiftelser (se ovan). Bankin-&lt;br&gt;spektionens tillsyn enligt bankrörelselagen innefattar t ex ingen tillämp-&lt;br&gt;ning av de tidigare omnämnda ansvarsreglerna for styrelseledamöter (§§ 6&lt;br&gt;och 7 i tillsynslagen). Inte heller då det gäller frågan om tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;tens möjligheter att på olika sätt agera mot stiftelsen, har bankinspektio-&lt;br&gt;nen några befogenheter motsvarande dem som följer av tillsynslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsyn enligt förslaget får således inte den omfattning och det inne-&lt;br&gt;håll som sistnämnda lag föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Kravet på överskådlighet och enhetlighet m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10.4.1 Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av promemorian framgår att avsikten är att senare ansöka om dispens&lt;br&gt;enligt 1 kap 4 § bankaktiebolagslagen (BAL) för de tilltänkta sparbanksak-&lt;br&gt;tiebolagen att bli dotterbolag till holdingbolaget Sparbanksgruppen AB.&lt;br&gt;Med hänsyn till att den här konstruktionen är avgörande for hela omorga-&lt;br&gt;nisationen bör de rättsliga möjligheterna till en sådan dispens prövas&lt;br&gt;redani lagstiftningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav för dispens är att den nya organisationen skall vara enhetlig och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskådlig för såväl kunder som myndigheter. Som framgår av förslaget&lt;br&gt;kommer endast en begränsad del av sparbankssfären att verka inom kon-&lt;br&gt;cernen. T ex skall de nybildade stiftelserna även som Sparbankernas&lt;br&gt;stiftelse försparande och utveckling jämte dotterbolag ligga utanför kon-&lt;br&gt;cernen. Att koncernen är avgränsad på detta sätt är sannolikt inte lätt att&lt;br&gt;uppfatta för allmänheten. Vilken verksamhet som skall finnas kvar och&lt;br&gt;bedrivas i stiftelserna sedan själva bankrörelsen flyttats över till spar-&lt;br&gt;banksaktiebolagen framgår inte heller klart av förslaget. Stiftelserna är&lt;br&gt;vidare, som tidigare anförts, i sig diffusa till sin rättsliga associationsform.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.5 Internationellt perpektiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10.5.1 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med de förestående EES-forhandlingarna kommer Sverige att&lt;br&gt;förhandla med EG om att ingå i en stor europeisk marknad för bankverk-&lt;br&gt;samhet och finansiella tjänster i övrigt. Denna bygger på fri etablering av&lt;br&gt;filialer till olika slags finansföretag i ett annat EES-land. Diskriminering av&lt;br&gt;banker och företag från ett annat EES-land skulle vara förbjuden. Samti-&lt;br&gt;digt som banklagstiftningen skulle underkastas EES-normer, dvs. i stora&lt;br&gt;drag existerande och planerade EG-normer, skulle utlandsfilialer stå under&lt;br&gt;hemlandets banktillsyn. Den starkt ökade konkurrensen på finansmarkna-&lt;br&gt;derna som är att förutse som ett resultat, om denna del av EES-avtalet&lt;br&gt;kommer till stånd, kommer att leda till starkare förändringar i bankstruk-&lt;br&gt;turen än annars genom fusioner, sammanslagningar och nedläggningar.&lt;br&gt;För framgång på marknaden kommer det att krävas dels en effektiv och&lt;br&gt;snabb anknytning till billig finansiering och ett brett register av olika&lt;br&gt;finanstjänster och dels möjlighet att via ett utbrett kontorsnät samla upp&lt;br&gt;sparande och tjänstefterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som LO anfört i yttrande över kreditmarknadskommitténs slutbetän-&lt;br&gt;kande accepteras denna integration av de västeuropeiska bank- och finans-&lt;br&gt;marknaderna under förutsättning att tillsynsreglerna blir tillfredsställande&lt;br&gt;och principen om en neutral roll för banker i kreditförmedlingsprocessen&lt;br&gt;kommer att upprätthållas. För enskildheter hänvisas till denna skrivelse.&lt;br&gt;LO anser att sparbankerna ska ingå i denna integration och inte behandlas&lt;br&gt;som ett avgränsat område med särregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa grundlinjer för den västeuropeiska finansinte-&lt;br&gt;grationen ställer sig LO avvisande till att det i princip inte skulle vara&lt;br&gt;möjligt att ombilda en sparbank för att därigenom tillskapa en annan&lt;br&gt;koncern än Sparbanksgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningens promemoria behandlar inte den svenska spar-&lt;br&gt;banksrörelsens ambitioner och möjligheter att verka inom andra länder i&lt;br&gt;EFTA och EG, inte heller möjligheten att en tendens från utlandet att i&lt;br&gt;Sverige etablera bankfilialer med samma syfte och verksamhetsprofil som&lt;br&gt;sparbanker kan uppstå. Anmärkningsvärt är också att ”Internationell&lt;br&gt;översikt” behandlar sparbankernas utsikter i olika länder att försvara sina&lt;br&gt;traditionella positioner, men inte berör eventuella planer på konkurrens&lt;br&gt;på utlandsmarkanden eller integration med utländska sparbanksrörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-02-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil&lt;br&gt;Werner, justitierådet Ulf Gad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 7 februari 1991 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Anders&lt;br&gt;Davidsson och kammarrättsassessorn Johan Svanberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Internationell översikt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Diskussioner och utredningar om sparbankernas struktur och företags-&lt;br&gt;form förekommer inte endast i Sverige. Situationen är i stor utsträckning&lt;br&gt;likartad på många håll utomlands. I många länder har de senaste årens&lt;br&gt;utveckling på de finansiella marknaderna inneburit en skärpt konkurrens&lt;br&gt;samt en mer eller mindre ansträngd kapitalsituation för sparbankerna. Det&lt;br&gt;har då legat nära till hands att överväga möjligheterna att förändra före-&lt;br&gt;tagsformen och därigenom förbättra förutsättningarna för en tryggad kapi-&lt;br&gt;talförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas det aktuella läget i ett antal europeiska länder.&lt;br&gt;Som framgår av denna redovisning har lagstiftaren i några länder öppnat&lt;br&gt;möjligheter för sparbankerna att omvandlas till bankaktiebolag. I andra&lt;br&gt;länder har man, i vart fall tills vidare, valt att bevara associationsformen&lt;br&gt;sparbank.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Danmark&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns i Danmark ca 90 sparbanker. Två av dessa — SDS och Bikuben&lt;br&gt;— har efter fusioner utvecklat en landsomfattande verksamhet medan&lt;br&gt;övriga bedriver bankverksamhet inom begränsade geografiska områden.&lt;br&gt;De danska sparbankerna har ingen gemensam centralbank. Den tidigare&lt;br&gt;centralbanken — A/S Faellesbanken — är numera överlåten till ett försäk-&lt;br&gt;ringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De danska sparbankerna har sedan den 1 januari 1989 legal möjlighet att&lt;br&gt;omvandlas till aktiebolag enligt två alternativa modeller. Båda alterna-&lt;br&gt;tiven förutsätter att den sparbank som viil övergå till aktiebolagsformen&lt;br&gt;upplöses utan likvidation genom överlåtelse av tillgångar och skulder i&lt;br&gt;rörelsen till ett särskilt bildat bolag som har tillstånd att bedriva bankverk-&lt;br&gt;samhet. Som vederlag för den överlåtna rörelsen erhålles aktier i bolaget.&lt;br&gt;Antingen placeras dessa aktier i en stiftelseliknande fond eller också upp-&lt;br&gt;rättas i aktiebolaget en bunden sparkassereserv motsvarande värdet av den&lt;br&gt;överlåtna rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enligt den första alternativa ombildningsmodellen tillskapade fon-&lt;br&gt;den får ett aktieinnehav som motsvarar sparbankens reserver. Den enda&lt;br&gt;uppgift fonden i praktiken har är att förvalta aktierna och, för det fall dessa&lt;br&gt;ger utdelning, återinvestera utdelningen i nya aktier i bolaget. Fonden har&lt;br&gt;inget allmännyttigt syfte men kommer i fall av konkurs eller likvidation att&lt;br&gt;utdelas till allmännyttigt och välgörande ändamål. Fonden leds av en&lt;br&gt;styrelse bestående av minst fem ledamöter, varav flertalet väljs ur aktiebo-&lt;br&gt;lagets styrelse. Härigenom tillförsäkras att fonden och aktiebolaget fort-&lt;br&gt;sättningsvis betraktas som en enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enligt det andra ombildningsalternativet tillskapade sparkassere-&lt;br&gt;serven har en särställning som innebär att vid konkurs eller likvidation&lt;br&gt;aktiekapital och övriga reserver tas i anspråk före sparkassereserven samt&lt;br&gt;att, för det fall verksamheten upphör, sparkassereserven skall användas för&lt;br&gt;allmännyttigt och välgörande ändamål. Reserven skall årligen uppskrivas&lt;br&gt;med 10% på den del av vinsten som inte åtgår för att täcka tidigare års&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förluster. Avsikten är att sparkassereserven successivt skall minska sin&lt;br&gt;andel av aktiebolagets samlade reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sparbank som ombildar sig till aktiebolag har enligt ombildnings-&lt;br&gt;lagstiftningen rätt att beteckna sig som ”sparekasseaktieselskab” och an-&lt;br&gt;vända ordet sparbank i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan dessutom nämnas att en ombildning från sparbank till bankak-&lt;br&gt;tiebolag inte utlöser någon skatteeffekt. Enligt ombildningslagstiftningen&lt;br&gt;betraktas ombildningen i skatterättsligt hänseende som en fusion mellan&lt;br&gt;sparbanker. En sådan fusion föranleder enligt dansk rätt ingen skattebe-&lt;br&gt;lastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda ombildningsmodellerna förutsätter att det nybildade bankaktiebo-&lt;br&gt;laget skall emittera aktier, som erbjuds kunder, anställda och allmänheten.&lt;br&gt;Börsnotering ingår också i planerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera danska sparbanker — bl a SDS och Bikuben samt ett antal mindre&lt;br&gt;sparbanker — har eller kommer inom snar framtid att ombildas till aktie-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan SDS ombildats till aktiebolag har aviserats att denna bank skall gå&lt;br&gt;samman med de två affärsbankerna Privatbanken och Andelsbanken. Den&lt;br&gt;nya banken får namnet UNI BankDanmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en av de större sparbankerna — Sparekassen Sönderjylland&lt;br&gt;— kommer efter att ha ombildats till aktiebolag att fusionera med en&lt;br&gt;affärsbank.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Finland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparbankerna i Finland är ca 175. Sparbanksstrukturen är utpräglat fede-&lt;br&gt;rativ med en stark centralbanksfunktion genom Skopbank, som är spar-&lt;br&gt;bankernas centrala affärsbank. Sparbankerna verkar i princip inom av-&lt;br&gt;gränsade geografiska verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksfederationen i Finland har förändrats under 1980-talet i åt-&lt;br&gt;minstone två avseenden. De centrala organen har stärkts genom en koordi-&lt;br&gt;nering så att sparbankernas centralorganisation, Sparbanksförbun det i&lt;br&gt;Finland, och Skopbank i praktiken bildar en enda enhet, Sparbankscentra-&lt;br&gt;len. Vidare har sparbankernas gemensamma beslutsfattande och deras&lt;br&gt;inbördes samverkan utvecklats genom att man accepterat vissa gemensam-&lt;br&gt;ma spelregler för samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankerna i Finland avser att behålla federationen. En strukturplan&lt;br&gt;har utarbetats, enligt vilken målet är en strukturmodell med 37 regionspar-&lt;br&gt;banker. Denna plan beräknas bli förverkligad med början under de första&lt;br&gt;åren av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en sparbanksintern arbetsgrupp har — med federationstanken som&lt;br&gt;grund — utvecklats sparbankernas affärsidé under 1990-talet. Grundtan-&lt;br&gt;ken är ett bankservicenät med självständiga sparbanker som erbjuder ett&lt;br&gt;fullständigt utbud av banktjänster i alla delar av Finland samt en stark&lt;br&gt;Sparbankscentral som stöder sparbankerna i deras verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen räknar med att frågan om sparbankernas kapitalförsörj-&lt;br&gt;ning kan komma att bli den största utmaningen för sparbankerna under&lt;br&gt;1990-talet. Om nuvarande associationsform skulle innebära problem i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta avseende och därmed bli en rörelsehämmande faktor är arbetsgrup-&lt;br&gt;pen inte främmande för att ombilda sparbankerna till aktiebolag. Arbets-&lt;br&gt;gruppen anser emellertid att en ”öppen” bolagsform med externa aktieäga-&lt;br&gt;re och med aktier som fritt kan överlåtas skulle riskera att omintetgöra&lt;br&gt;sparbanks federationen. Man föredrar därför i första hand andra lösning-&lt;br&gt;ar, bl a holdingbolagskonstruktion och bildandet av en riksomfattande&lt;br&gt;koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild sparbank, Finlands Arbetarsparbank (STS- banken), har&lt;br&gt;emellertid genom särskild lagstiftning, ”lag om ombildning av Finlands&lt;br&gt;Arbetarsparbank till affärsbank”, beretts möjlighet att ändra associations-&lt;br&gt;form och ombildas till bankaktiebolag. Ombildning i enlighet med denna&lt;br&gt;lagstiftning har skett detta år. Lagen, som endast är tillämplig på STS-&lt;br&gt;banken, föreskriver bl a att ombildningen som sådan inte skall få några&lt;br&gt;skattemässiga konsekvenser för banken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Frankrike&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparbankerna i Frankrike uppgår till ca 300. De verkar inom avgränsade&lt;br&gt;geografiska områden och bedriver där traditionell bankverksamhet. I var&lt;br&gt;och en av de 21 regionerna (departementen) finns dessutom ett regionalt&lt;br&gt;finansbolag, (SOREFI), i vilket sparbankerna är hälftenägare. Den andra&lt;br&gt;hälften ägs av Caisse des Dépots et Consignations, som bl a fungerar som&lt;br&gt;”centralbank” för sparbankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De franska sparbankernas centralorgan är Centre National des Caisses&lt;br&gt;d’Epargne et de Prévoyance, CENCEP, som svarar för övergripande verk-&lt;br&gt;samhet av bl. a. policykaraktär. CENCEP företräder sparbankerna utåt&lt;br&gt;och har en mycket stark ställning som sparbankernas centralorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovan beskrivna struktur grundas på särkild lagstiftning från år 1983.&lt;br&gt;Denna lagstiftning skapade en tredelad organisation med en stark central-&lt;br&gt;organisation, CENCEP. De franska sparbankerna utgör en starkt samman-&lt;br&gt;hållen gruppering på den franska kreditmarknaden. Sparbankerna är dock&lt;br&gt;formellt självständiga juridiska personer utan ägare, och sparbanksorgani-&lt;br&gt;sationen har federativ karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts är den nuvarande sparbanksstrukturen av relativt sent&lt;br&gt;datum. Någon förändring av denna struktur eller sparbankernas associa-&lt;br&gt;tionsform torde inte övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Förbundsrepubliken Tyskland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den västtyska sparbanksorganisationen utgörs av ca 550 sparbanker och&lt;br&gt;12 Landesbanken/Girocentralen samt 12 regionala Landesbausparkassen,&lt;br&gt;som är låneinstitut för bostadsfinansiering. Sparbanksstrukturen är fede-&lt;br&gt;rativ. De västtyska sparbankerna verkar inom avgränsade geografiska&lt;br&gt;områden och får inte bedriva verksamhet utanför dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas centralorgan är Deutscher Sparkassen- und Giroverband&lt;br&gt;e.V., som företräder sparbankerna utåt och i övrigt har uppgifter av&lt;br&gt;övergripande policynatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den västtyska sparbanksrörelsen har under senare tid diskuterats om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparbanksstrukturen är lämplig och tillräcklig med tanke på utvecklingen &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom det finansiella området, såväl nationellt som internationellt. Natur- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligtvis har den kommande inre marknaden inom EG aktualiserat denna&lt;br&gt;fråga ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde dock inte finnas några planer på att radikalt förändra den&lt;br&gt;nuvarande sparbanksstrukturen. Det som i dag är utmärkande för spar-&lt;br&gt;bankerna och sparbanksrörelsen i Västtyskland beräknas alltså komma att&lt;br&gt;bestå inom överskådlig framtid. Däremot diskuteras hur man inom ramen&lt;br&gt;för nuvarande struktur skall kunna förändra denna så att den blir mera&lt;br&gt;ändamålsenlig och funktionsduglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett led i en sådan förändringsprocess är samgåenden/fusioner mellan två&lt;br&gt;eller flera ”Landesbanken”. Särskilt med tanke på den kommande inre&lt;br&gt;EG-marknaden anses att åtminstone vissa av dessa ”Landesbanken” är för&lt;br&gt;små för att kunna erbjuda tillräcklig service åt sparbankerna. Härtill&lt;br&gt;kommer kostnadsaspekterna i det nuvarande decentraliserade ”Landes-&lt;br&gt;bank”-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de enskilda sparbankerna har motsvarande problem. För att spar-&lt;br&gt;bankerna skall kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt och allsidigt utbud av&lt;br&gt;tjänster måste de ha kvalificerad personal för dessa uppgifter. Eftersom&lt;br&gt;åtminstone de mindre sparbankerna inte har ekonomiska möjligheter att&lt;br&gt;anställa den personal som behövs för dessa uppgifter, är fusioner oundvik-&lt;br&gt;liga för att öka sparbankernas samlade konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankerna i Västtyskland har i dagsläget inga kapitalförsörjnings-&lt;br&gt;problem. På sikt kan dock sådana uppstå. För att säkra kapitaltillförseln&lt;br&gt;på lång sikt bedömer man det nödvändigt att vidta särskilda åtgärder som&lt;br&gt;gör det möjligt för sparbankerna att få kapital utifrån. En sådan extern&lt;br&gt;kapitaltillförsel skulle t ex kunna ske genom ”participating certificates”.&lt;br&gt;Några tankar på konvertering till aktiebolag och därmed möjlighet att få&lt;br&gt;kapital genom aktieemissioner torde inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Italien&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De italienska sparbankerna uppgår till ca 75. Härtill kommer nio ”banche&lt;br&gt;del monte”, en form av pantbanker som härleder sitt ursprung från 1400-&lt;br&gt;talet. Dessa ”banche del monte” har samma legala status som sparbanker&lt;br&gt;och räknas alltså till sparbanksfamiljen. Sparbankernas centralbank är&lt;br&gt;Istituto di Credito delle Casse di Risparmio Italiane (ICCRI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas centralorgan är Associazione fra le Casse di Risparmio&lt;br&gt;Italiane (ACRI) med säte i Rom. ACRI har till funktion att representera&lt;br&gt;sparbankerna utåt men kan dock inte sägas utgöra ett centrum för den&lt;br&gt;italienska sparbanksrörelsen. Detta beror bl a på att Italiens industriella&lt;br&gt;och finansiella centrum ligger i norra Italien, där sparbankerna är mycket&lt;br&gt;stora och självständiga. Den största av dessa sparbanker är Cassa di&lt;br&gt;Risparmio delle Provincie Lombar de (CARIPLO) med säte i Milano.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De italienska sparbankerna har även samverkansorgan, ”Federazione”,&lt;br&gt;på det regionala planet. Det finns sju ”Federazione”, i vilka sparbanker&lt;br&gt;inom respektive region är medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer inga sparbanksgemensamma och övergripande diskus-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sioner rörande sparbanksstrukturen i Italien. Det finns mycket begränsade&lt;br&gt;sparbankspolitiska förutsättningar för någon sparbanksintern samordning&lt;br&gt;på detta område. De enskilda sparbankerna intar en alltför självständig&lt;br&gt;ställning för att detta skall vara möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot diskuteras på det allmänpolitiska planet de italienska finans-&lt;br&gt;institutens struktur och ställning, särskilt mot bakgrund av den internatio-&lt;br&gt;nella utvecklingen och integrationen inom EG. Under hösten 1988 framla-&lt;br&gt;des ett lagförslag angående en omstrukturering av de italienska finansinsti-&lt;br&gt;tutens ställning och rättigheter. Det konstaterades att den kommande EG-&lt;br&gt;integrationen kommer att starkt påverka finansinstituten. Det framhölls&lt;br&gt;att det från samhällets sida kommer att bli nödvändigt att ingripa och&lt;br&gt;påverka banksystemet, som i stor utsträckning utgörs av små och medel-&lt;br&gt;stora institut, i riktning mot fusioner och andra former av företagskoncent-&lt;br&gt;rationer. Detta bedöms vara nödvändigt med tanke på den ökande kon-&lt;br&gt;kurrensen och behovet av att kunna erbjuda ett kvalificerat och allsidigt&lt;br&gt;tjänsteutbud. I förslaget sägs även att man avser att utreda förutsättningar-&lt;br&gt;na för att använda holdingbolagskonstruktionen i samband med bildandet&lt;br&gt;av nya bankstrukturer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Norge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparbankerna i Norge uppgår till ca 150. Sparbankerna är, som i så många&lt;br&gt;andra länder, självägande institutioner, närmast ett slags stiftelser. Spar-&lt;br&gt;bankerna verkar i princip inom avgränsade geografiska områden, och&lt;br&gt;organisationen är federativ. Sparbankerna samverkar bl. a. genom Spare-&lt;br&gt;bankenes Kredittselskap A/S, som bistår sparbankerna med större och&lt;br&gt;mera långsiktig finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas centralorganisation på det näringspolitiska området är&lt;br&gt;Sparebankforeningen i Norge, som utåt tillvaratar sparbankernas samlade&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den norska sparbanksstrukturen har under senare tid varit föremål för&lt;br&gt;en samlad och sparbanksgemensam diskussion till följd av en utredning&lt;br&gt;som 1987 lades fram av en sparbanksintern utredningsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens huvuduppgift var att se närmare på förutättningarna att&lt;br&gt;driva bank- och försäkringsverksamhet i en och samma koncern. Utred-&lt;br&gt;ningen kom även in på vissa strukturfrågor. Den direkta anledningen till&lt;br&gt;detta var att Sparebanken ABC, den största sparbanken i Norge, uttryckt&lt;br&gt;avsikten att bli en landsomfattande bank med kontor över hela Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparebanken ABCs intentioner stod i strid med de riktlinjer som den&lt;br&gt;norska sparbanksrörelsen tidigare formulerat för den fortsatta struktur-&lt;br&gt;utvecklingen. Även utredningen stannade för uppfattningen att sparban-&lt;br&gt;kerna också i fortsättningen i princip skulle ha en klar distrikts- eller&lt;br&gt;regionprofil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturförändringar i Norge sker genom fusioner. Strukturutvecklingen&lt;br&gt;har hittills skett genom att mindre sparbanker gått samman och bildat en&lt;br&gt;distriktssparbank eller genom att mindre sparbanker gått upp i en redan&lt;br&gt;tidigare stor sparbank. Under detta år har dock tillkännagetts att Spare-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banken ABC avser att fusionera med ca fem relativt stora sparbanker med Prop. 1990/91:136&lt;br&gt;verksamhetsområden i centrala Norge norr om Oslo. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Spanien&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns i Spanien ca 75 sparbanker med Confederacion Espanola de&lt;br&gt;Cajas de Ahorros som nationellt centralorgan. Det finns dessutom 15&lt;br&gt;regionala sparbanksorganisationer som var och en utgör ett samverkansor-&lt;br&gt;gan för de i regionen verkande sparbankerna. Sparbankerna har en mycket&lt;br&gt;stark ställning på den spanska bankmarknaden, och de största spanska&lt;br&gt;sparbankerna, t ex den i Barcelona, är utomordentligt inflytelserika. Även&lt;br&gt;internationellt sett är dessa sparbanker mycket stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den spanska sparbanksstrukturen har aktualiserats under senare tid,&lt;br&gt;särskilt med tanke på den kommande inre EG-marknaden. Några övergri-&lt;br&gt;pande och centralt styrda diskussioner eller utredningar förekommer dock&lt;br&gt;inte. I den mån strukturella förändringar är aktuella i den spanska spar-&lt;br&gt;banksvärlden är det fråga om fusionsprocesser och andra samverkansfor-&lt;br&gt;mer mellan två eller flera sparbanker. Någon i grunden förändrad spar-&lt;br&gt;banksstruktur är med andra ord inte aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tidigare år har fusioner främst varit en konsekvens av sparban-&lt;br&gt;kers vilja att växa eller komma till rätta med interna ekonomiska problem.&lt;br&gt;Under senare tid har fusionsprocesser emellertid fått en klart strategisk&lt;br&gt;innebörd och även politisk prägel. Under senare tid har diskuterats ett&lt;br&gt;femtontal fusionsprojekt rörande totalt 35 sparbanker. Huvudmotivet för&lt;br&gt;dessa fusionsplaner har officiellt sagts vara en önskan att utnyttja stor-&lt;br&gt;driftsfördelar och kunna tillvarata de möjligheter som den kommande inre&lt;br&gt;marknaden erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I februari 1990 har, som ett led i strukturutvecklingen, tillkännagetts en&lt;br&gt;fusion mellan två stora sparbanker. Den nya sparbanken blir storleksmäs-&lt;br&gt;sigt Spaniens största bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgift är man i Spanien, i vart fall på centralt håll, inte be-&lt;br&gt;kymrad för de spanska sparbankernas konkurrensförmåga sett i ett inter-&lt;br&gt;nationellt perspektiv. Man tror med andra ord inte att andra europeiska&lt;br&gt;banker skall kunna bli något hot mot sparbankerna i Spanien.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Storbritannien&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I början av 1970-talet fanns det ca 70 sparbanker i Storbritannien. Genom&lt;br&gt;en omfattande fusionsprocess hade antalet sparbanker år 1983 reducerats&lt;br&gt;till endast fyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet tydliggjordes stora problem för den brittiska spar-&lt;br&gt;banksrörelsen. Den allmänna avregleringen ökade konkurrensen och där-&lt;br&gt;till kom samordningssträvandena inom EG. Sparbankernas totala mark-&lt;br&gt;nadsandel var låg, ca fyra procent av den totala inlåningen. Det största&lt;br&gt;problemet var dock kapitalförsörjningsfrågan. De brittiska sparbankernas&lt;br&gt;enda metod att förbättra kapitalbasen var vinstav sättningar. Detta var&lt;br&gt;inte tillräckligt för att möta konkurrensen och kraven på stora investering-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under början av 1980-talet diskuterades möjligheterna att förändra&lt;br&gt;sparbanksstrukturen ytterligare och att ändra associationsformen. Bak-&lt;br&gt;grunden var givetvis kapitalsvårigheterna. År 1985 tillkom en lagstiftning&lt;br&gt;som gjorde det möjligt för de återstående fyra sparbankerna att ombildas&lt;br&gt;till aktiebolag. Ombildningen inleddes med att ett holdingbolag bildades.&lt;br&gt;Holdingbolaget fick under sig ett antal helägda finansiella dotteraktiebo-&lt;br&gt;lag. Bland dessa finns de tidigare fyra sparbankerna, som alltså ombildats&lt;br&gt;till fyra bankaktiebolag. Den nya bankgruppen benämns TSB Group.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med TSB Group var att fullfölja sparbankstraditionen att spar-&lt;br&gt;banken skall vara en bank for privatpersoner. Vidare önskade man för-&lt;br&gt;hindra ägandekoncentration och i någon form ha kvar den regionala&lt;br&gt;förankringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1986 genomförde TSB Group en omfattande aktieemission, den&lt;br&gt;största emissionen som dittills genomförts i Storbritannien. Bl a sparban-&lt;br&gt;kernas kunder och anställda erbjöds aktieteckning. När emissionen var&lt;br&gt;avslutad hade man ca två miljoner aktieägare, vilka tillsammans betalat in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,3 miljard pund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarkoncentration i TSB Group förhindras genom att ingen kan äga mer&lt;br&gt;än fem procent av aktierna under de fem första åren efter emissionen.&lt;br&gt;Därefter skall ingen kunna kontrollera mer än femton procent av aktieka-&lt;br&gt;pitalet och därmed rösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom strukturomvandlingen har bildats en fond med regional förank-&lt;br&gt;ring. Fonden äger fem procent av aktierna i koncernen men saknar röst-&lt;br&gt;rätt. Fonden har till uppgift att stödja allmännyttiga och välgörande ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturförändringen av de brittiska sparbankerna har varit genomgri-&lt;br&gt;pande. På några få år har hela sparbanksväsendet omorganiserats och&lt;br&gt;omstrukturerats i grunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har TSB Group genomfört organisationsförändringar i&lt;br&gt;centraliserande riktning. Bankgruppen har försökt göra inbrytningar i&lt;br&gt;storstadsområdena, främst London, där man tidigare haft en låg mark-&lt;br&gt;nadsandel och över huvud taget en svag ställning. Enligt uppgift har dock&lt;br&gt;dessa satsningar varit mycket kostsamma och föga framgångsrika.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.9 Österrike&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De österrikiska sparbankerna har en total inlåning uppgående till ca 30%&lt;br&gt;av marknaden. Sparbanksstrukturen domineras av två stora sparbanker,&lt;br&gt;medan övriga ca 120 sparbanker är små och medelstora med relativt lokal&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankerna i Österrike har sedan slutet av 1970-talet möjligheter att&lt;br&gt;bedriva samma verksamhet som affärsbankerna. Till följd härav har spar-&lt;br&gt;bankerna, i vart fall de större, utvecklat sin verksamhet så att skillnaderna&lt;br&gt;i förhållande till affärsbankerna minskat mer och mer. Denna utveckling&lt;br&gt;har för sparbankerna inte varit problemfri, eftersom de österrikiska spar-&lt;br&gt;bankerna, i likhet med sina motsvarigheter på andra håll i världen, saknar&lt;br&gt;bankaktiebolagens möjligheter att skaffa externt kapital. Sparbankernas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behov av riskkapitalförsörjning har mot denna bakgrund blivit alltmer&lt;br&gt;accentuerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1987 fick sparbankerna i Österrike legala möjligheter att ombildas till&lt;br&gt;aktiebolag. Lagstiftningen skall ses mot bakgrund av den uttalade målsätt-&lt;br&gt;ningen från myndigheternas sida att alla banker med en balansomslutning&lt;br&gt;överstigande ca 5 miljarder svenska kronor bör bedriva verksamheten i&lt;br&gt;aktiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya lagstiftningen har sparbankerna möjlighet att lösa risk-&lt;br&gt;kapitalförsörjningen genom att överföra verksamheten till aktiebolags-&lt;br&gt;form. Alla sparbanker har, oavsett storlek, denna ombildningsmöjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen tillgår så att sparbanken bolagiseras, varefter aktierna i&lt;br&gt;bolaget överförs till ett holdingbolag vars syfte är att bedriva aktieförvalt-&lt;br&gt;ning samt allmännyttig verksamhet. Holdingbolagets aktieinnehav kan&lt;br&gt;inte överlåtas. Varje sparbank kan alltså ombildas till ett bankaktiebolag&lt;br&gt;med ett holdingbolag som ägare. Holdingbolaget är i sin tur i princip&lt;br&gt;självägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet finns för bankaktiebolaget att skaffa externt kapital genom&lt;br&gt;emissioner till allmänheten. Holdingbolagets aktier måste dock alltid utgö-&lt;br&gt;ra minst 51 % av aktiekapitalet och svara för en röstmajoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de större österrikiska sparbankerna räknar med att ombildas till&lt;br&gt;aktiebolag enligt den nya lagstiftningen. Ombildningen beräknas ske vid&lt;br&gt;årsskiftet 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1990/91: 136&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Proposition.................................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1991 .... &amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Allmänt om sparbanker ................................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Sparbanksföreningens förslag ............................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Bakgrund ................................................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Utländska förhållanden ................................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Stiftelser .............................................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Stiftelsebegreppet ................................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Offentlig tillsyn över stiftelser....................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Allmänmotivering ......................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Inledning.............................................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Ombildningsprocessen .................................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Stiftelserna ............................................ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Tillsyn ................................................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Övriga frågor .......................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.1 Lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska före-&lt;br&gt;tag m. m.......................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.2 Sparbankernas säkerhetskassa ...................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Ikraftträdande ......................................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Upprättade författningsförslag ............................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Specialmotivering.......................................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förslaget till lag om ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;sparbankslagen (1987:619) ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Förslaget till lagom ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;bankrörelselagen (1987:617) ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:618)............................................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av pensionsutfästelse m. m............................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärv av svenska företag m. m........................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av obeskattade reserver.................................. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Hemställan................................................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Beslut .................................................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sammanfattning av sparbanksföreningens förslag.............. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sparbanksföreningens författningsförslag ..................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förteckning över remissinstanserna och sammanställning av re-&lt;br&gt;missyttrandena ............................................ 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Utdrag ur lagrådets protokoll 1991-02-25 ..................... 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Internationell översikt...................................... 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de av lagrådet granskade och i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU41</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de av lagrådet granskade och i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de av lagrådet granskade och i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de av lagrådet granskade och i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-03-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-03-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljöpartiet de gröna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:44:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03136</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:44:47</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03136</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__136.pdf</filnamn>
<filstorlek>5134805</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändringar i sparbankslagen m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6AF89DAA-338E-4FA6-802B-B091152C52A8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:NU34</uppgift>
<ref_dok_id>GE01NU34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ombildning av sparbanker till bankaktiebolag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:NU41</uppgift>
<ref_dok_id>GE01NU41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rörelseregler för bank m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:136&lt;br/&gt;
Ändringar i sparbankslagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N96</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N96</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:136 Ändringar i sparbankslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Norberg  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:136&lt;br/&gt;
Ändringar i sparbankslagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N96</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N96</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:136 Ändringar i sparbankslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Norberg  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>