<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2274380</hangar_id>
 <dok_id>GE03128</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>128</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:128</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>128</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-03-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:14</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:00:08</publicerad>
 <titel>om sjöfylleri m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03128/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03128</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03128</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:128&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om sjöfylleri m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03128/prop_199091__128-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odd Engström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag dels om vissa ändringar i bestämmelserna&lt;br&gt;om onykterhet till sjöss, dels om en ny straffsanktionerad bestämmelse om&lt;br&gt;störande sjötrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjölagens onykterhetsbrott delas enligt förslaget in i två grader som kal-&lt;br&gt;las sjöfylleri och grovt sjöfylleri. Vid bedömning av om ett brott skall anses&lt;br&gt;som grovt skall förutom påverkansgraden särskilt beaktas om den uppgift&lt;br&gt;gärningsmannen haft att fullgöra varit särskilt krävande till följd av fartygets&lt;br&gt;egenskaper eller andra omständigheter eller om framförandet av fartyget&lt;br&gt;inneburit en påtaglig fara för säkerheten till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan för sjöfylleri föreslås vara böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader och för grovt sjöfylleri fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några promilleregler för sjötrafiken föreslås inte i detta ärende. Frågan&lt;br&gt;skall i stället bli föremål för en särskild utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen om störande sjötrafik innebär att man vid&lt;br&gt;sjöfärder är skyldig att anpassa färdväg, hastighet och färdsätt i övrigt så att&lt;br&gt;inte omgivningen störs i onödan. Straffet för överträdelse av bestämmelsen&lt;br&gt;föreslås vara penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1891:35 s. 1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 325, 332 och 334 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas tvä nya paragrafer, 324 a och 325 a §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som framför fartyg eller&lt;br&gt;eljest pä fartyg fullgör uppgift av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för säkerheten till&lt;br&gt;sjöss så påverkad av alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker eller annat berusningsmedel,&lt;br&gt;att det måste antagas, att han inte pä&lt;br&gt;ett betryggande sätt kan utföra vad&lt;br&gt;som därvid åligger honom, döms&lt;br&gt;han till böter eller fängelse i högst ett&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a y&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tar sådan färdväg, håller&lt;br&gt;sådan hastighet eller annars med&lt;br&gt;fartyg färdas så att han i onödan stör&lt;br&gt;omgivningen döms till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som framför fartyg eller i&lt;br&gt;övrigt på fartyg fullgör uppgift av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för säkerheten till&lt;br&gt;sjöss och då är sä påverkad av alko-&lt;br&gt;holhaltiga drycker eller något annat&lt;br&gt;medel, att det kan antas, att han inte&lt;br&gt;på ett betryggande sätt kan utföra&lt;br&gt;vad som därvid åligger honom,&lt;br&gt;döms för sjöfylleri till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ett brott som avses i 325 § att&lt;br&gt;anse som grovt, skall dömas för&lt;br&gt;grovt sjöfylleri till fängelse i högst&lt;br&gt;ett år. Vid bedömande av om brottet&lt;br&gt;är grovt skall särskilt beaktas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gärningsmannen varit avsevärt&lt;br&gt;påverkad av alkohol eller något annat&lt;br&gt;medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den uppgift som gärnings-&lt;br&gt;mannen haft att fullgöra varit särskilt&lt;br&gt;krävande med hänsyn till fartygets&lt;br&gt;egenskaper eller andra omständighe-&lt;br&gt;ter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framförandet av fartyget inne-&lt;br&gt;burit en påtaglig fara för säkerheten&lt;br&gt;till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon gjort sig skyldig till&lt;br&gt;gärning som avses i 323, 324, 325,&lt;br&gt;326, 327, 328 eller 329 § och däri-&lt;br&gt;genom visat sig olämplig att utöva&lt;br&gt;sådan befattning på fartyg, för vil-&lt;br&gt;ken särskilda behörighetsvillkor&lt;br&gt;gäller, skall domstolen besluta att&lt;br&gt;han för viss tid eller för alltid inte&lt;br&gt;skall ha rätt att utöva befattningen.&lt;br&gt;Beslutet får även avse andra befatt-&lt;br&gt;ningar än den i vilken gärningen&lt;br&gt;begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas ett sådant beslut, skall&lt;br&gt;domstolen ofördröjligen underrätta&lt;br&gt;sjöfartsverket. I fråga om radiotele-&lt;br&gt;grafist skall även televerket underrät-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidtas åtgärd för att anställa åtal,&lt;br&gt;får sjöfartsverket i uppenbara fall&lt;br&gt;meddela beslut enligt första stycket&lt;br&gt;för tiden intill dess lagakraftägande&lt;br&gt;dom föreligger eller domstolen, se-&lt;br&gt;dan åtal väckts, förordnar annor-&lt;br&gt;lunda. Finns det inte längre fog för&lt;br&gt;beslutet, skall detta omedelbart hä-&lt;br&gt;vas. Rätten till besvär hos rege-&lt;br&gt;ringen över sjöfartsverkets beslut är&lt;br&gt;inte inskränkt till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon gjort sig skyldig till&lt;br&gt;gärning som avses i 323, 324, 325,&lt;br&gt;325 a. 326, 327, 328 eller 329 §&lt;br&gt;och därigenom visat sig olämplig att&lt;br&gt;utöva sådan befattning på fartyg, för&lt;br&gt;vilken särskilda behörighetsvillkor&lt;br&gt;gäller, skall domstolen besluta att&lt;br&gt;han för viss tid eller för alltid skall&lt;br&gt;fråntas rätten att utöva befattningen.&lt;br&gt;Beslutet får även avse andra befatt-&lt;br&gt;ningar än den i vilken gärningen be-&lt;br&gt;gåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas ett sådant beslut, skall&lt;br&gt;domstolen samma dag underrätta&lt;br&gt;sjöfartsverket. I fråga om radiotele-&lt;br&gt;grafist skall även televerket underrät-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidtas åtgärd för att väcka åtal,&lt;br&gt;får sjöfartsverket i uppenbara fall&lt;br&gt;meddela beslut enligt första stycket&lt;br&gt;för tiden intill dess lagakraftägande&lt;br&gt;dom föreligger eller domstolen, se-&lt;br&gt;dan åtal väckts, förordnar annor-&lt;br&gt;lunda. Finns det inte längre fog för&lt;br&gt;beslutet, skall detta omedelbart hä-&lt;br&gt;vas. Rätten att överklaga sjöfarts-&lt;br&gt;verkets beslut till regeringen är inte&lt;br&gt;inskränkt till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334 P&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning&lt;br&gt;som avses i 323, 324, 325, 326,&lt;br&gt;327, 328 eller 329 §, gäller 23 kap.&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff ådömes ej enligt denna lag,&lt;br&gt;om gärningen är belagd med sträng-&lt;br&gt;are straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning&lt;br&gt;som avses i 323, 324, 325, 325 a,&lt;br&gt;326, 327, 328 eller 329 §, gäller&lt;br&gt;23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff döms inte ut enligt denna&lt;br&gt;lag, om gärningen är belagd med&lt;br&gt;strängare straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Till och med utgången av år 1991 skall straffet för brott mot 324 a §&lt;br&gt;vara böter, högst ettusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Senaste lydelse 1986:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:297.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1958:205) om förverkande av alko-&lt;br&gt;holhaltiga drycker m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhaltiga drycker eller andra&lt;br&gt;berusningsmedel, vilka påträffas hos&lt;br&gt;den som brutit mot 4 § eller 4 a §&lt;br&gt;lagen (1951:649) om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott, 30 § järnvägssäkerhets-&lt;br&gt;lagen (1990:1157), 13 kap.l§ luft-&lt;br&gt;fartslagen (1957:297) eller 325 §&lt;br&gt;sjölagen (1891:35 s.l) skall förkla-&lt;br&gt;ras förverkade, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhaltiga drycker eller andra&lt;br&gt;berusningsmedel, vilka påträffas hos&lt;br&gt;den som brutit mot 4 § eller 4 a §&lt;br&gt;lagen (1951:649) om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott, 30 § järnvägssäkerhets-&lt;br&gt;lagen (1990:1157), 13 kap.l § luft-&lt;br&gt;fartslagen (1957:297) eller 325 §&lt;br&gt;eller 325 a § sjölagen (1891:35 s.l)&lt;br&gt;skall förklaras förverkade, om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla om sådana drycker eller berusningsmedel påträffas&lt;br&gt;hos den som medföljt vid tillfället, om berusningsmedlen kan antas ha varit&lt;br&gt;avsedda även för den som begått gärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför någon i strid tpot gällande bestämmelser spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl vid en offentlig tillställning, skall dessa också förklaras förverkade,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1161.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;J ustitiedepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,&lt;br&gt;S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, Johansson, Lindqvist, G.&lt;br&gt;Andersson, Lönnqvist, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin,&lt;br&gt;Sahlin, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om sjöfylleri m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av trafiken till sjöss har varit utomordentligt snabb under&lt;br&gt;senare år och i många avseenden har sjötrafiken mer och mer kommit att&lt;br&gt;likna trafiken på våra vägar. Antalet fritidsbåtar har ökat kraftigt och båtarna&lt;br&gt;är också ofta större och snabbare. Ökningen av sjötrafiken gör att det blir än&lt;br&gt;mer angeläget än tidigare att ställa höga krav på nykterhet till sjöss. Den gör&lt;br&gt;också att behovet av aktsamhet och hänsyn i sjötrafiken blir större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att anpassa sjölagens bestämmelser om onykterhet till de be-&lt;br&gt;stämmelser som finns för vägtrafiken har aktualiserats i riksdagen, som ställt&lt;br&gt;sig bakom ett uttalande av lagutskottet (LU 1987/88:23, rskr. 199) enligt vil-&lt;br&gt;ket regeringen i lämpligt sammanhang bör överväga, om inte en strängare&lt;br&gt;syn på onykterhet till sjöss bör komma till uttryck genom en ändring av&lt;br&gt;325 § sjölagen (1891:35 s.l) så att bestämmandet av påföljd vid brottet&lt;br&gt;närmare anpassas till vad som gäller enligt lagen (1951:649) om straff för&lt;br&gt;vissa trafikbrott (trafikbrottslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom justitiedepartementet har utarbetats departementspromemorian&lt;br&gt;(Ds 1990:52) Sjöfylleri m.m. 1 promemorian föreslås bl.a. att sjölagens be-&lt;br&gt;stämmelser om onykterhet till sjöss delas in i två svårhetsgrader, sjöfylleri&lt;br&gt;och grovt sjöfylleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås också en straffsanktionerad bestämmelse om stö-&lt;br&gt;rande sjötrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag bör fogas som bilaga 1 till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av hovrätten för&lt;br&gt;Nedre Norrland, Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, riksåklagaren&lt;br&gt;(RÅ), brottsförebyggande rådet (BRÅ), socialstyrelsen, transportforsknings-&lt;br&gt;beredningen, sjöfartsverket, sjösäkerhetsrådet, statens väg- och trafikinstitut&lt;br&gt;(VTj), kustbevakningen, juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms uni-&lt;br&gt;versitet, rikspolisstyrelsen (RPS), polismyndigheten i Stockholm, Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund, Centralorganisationen SACO, Svenska tulltjänstemanna-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundet, Sveriges fartygsbefälsförening, Svenska maskinbefälsförbundet, Prop. 1990/91:128&lt;br&gt;Svenska sjöfolksförbundet, Föreningen Sveriges åklagare, Föreningen&lt;br&gt;Sveriges polischefer, Nämnden för båtlivsutbildning (NFB), Sveriges reda-&lt;br&gt;reförening, Svenska kryssarklubben, Svenska båtunionen och 1OGT-NTO-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ har överlämnat yttranden från överåklagarna vid åklagarmyndigheterna&lt;br&gt;i Stockholm, Göteborg och Malmö samt från överåklagarna vid regionåkla-&lt;br&gt;garmyndigheterna i Stockholm, Jönköping, Kalmar och Luleå. Över-&lt;br&gt;åklagaren vid regionåklagarmyndigheten i Stockholm har vid sitt yttrande&lt;br&gt;fogat yttranden från chefsåklagaren i Handen och distriktsåklagaren Erik&lt;br&gt;Hasselrot. RPS har överlämnat yttranden från polismyndigheterna i Göte-&lt;br&gt;borg och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skrivelse har kommit in från Motorförarnas helnykterhetsförbund&lt;br&gt;(MHF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom justitiedepar-&lt;br&gt;tementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 88-1480).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén (Kn 1981:02) för undersökning av allvarliga olyckshändelser&lt;br&gt;(katastrofkommissionen) lade i februari 1990 fram betänkandet (SOU&lt;br&gt;1990:15) Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. I betänkandet föreslås bl.a.&lt;br&gt;att lagstiftningen om straff för onykterhet till sjöss ses över. För straffansvar&lt;br&gt;bör, enligt kommissionen, gälla samma bestämmelser om alkoholkoncentra-&lt;br&gt;tion i blodet som i trafikbrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats av försvarsdepartementet. Frågan om&lt;br&gt;onykterhet till sjöss har därvid kommenterats av kustbevakningen, Svenska&lt;br&gt;petroleuminstitutet och Sveriges redareförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ har överlämnat yttranden från överåklagarna vid regionåklagarmyndig-&lt;br&gt;heterna i Göteborg, Malmö, Kalmar och Härnösand. Överåklagaren vid&lt;br&gt;regionåklagarmyndigheten i Kalmar har vid sitt yttrande fogat yttranden från&lt;br&gt;chefsåklagarna i Kalmar och Karlskrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning över remissyttrandena beträffande frågan om&lt;br&gt;onykterhet till sjöss har upprättats inom justitiedepartementet och finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer nu att ta upp de frågor som behandlas i promemorian och i&lt;br&gt;betänkandet beträffande regleringen av onykterhet till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 februari 1991 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över lagförslag som utarbetats i ärendet. De till lagrådet remitterade lagförsla-&lt;br&gt;gen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 25 februari 1991 lämnat förslagen utan erinran. I&lt;br&gt;förhållande till lagrådsremissen har en ändring av redaktionell karaktär gjorts&lt;br&gt;i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sjölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 324 § sjölagen finns ansvarsbestämmelser om vårdslöshet i sjötrafik. Där&lt;br&gt;stadgas att den som brister i gott sjömanskap till förekommande av sjöolycka&lt;br&gt;skall dömas, om inte oaktsamheten är ringa, till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader. Om brottet är grovt, är straffskalan fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 325 § sjölagen föreskrivs straff för den som framför fartyg eller annars&lt;br&gt;på fartyg fullgör uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss och&lt;br&gt;som är så påverkad av alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel att&lt;br&gt;det måste antas att han inte på betryggande sätt kan utföra vad som därvid&lt;br&gt;åligger honom. Straffskalan omfattar böter eller fängelse i högst ett år.&lt;br&gt;Bestämmelsen har inte ändrats mer än i formellt hänseende sedan den inför-&lt;br&gt;des i lagstiftningen år 1966.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra sjörättsliga regleringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. sjötrafikförordningen (1986:300) finns bestämmelser om föreskrifter&lt;br&gt;för sjötrafiken. 1 1 § finns ett bemyndigande för sjöfartsverket att meddela de&lt;br&gt;föreskrifter som behövs med hänsyn till sjösäkerheten vid förande av fartyg.&lt;br&gt;Enligt 2 § får länsstyrelsen i samråd med sjöfartsverket meddela föreskrifter&lt;br&gt;om bl.a. fartbegränsning och om andra begränsningar och förbud som avser&lt;br&gt;rätten att använda ett vattenområde för trafik med fartyg under vissa närmare&lt;br&gt;angivna förutsättningar (andra stycket). I tredje stycket anges att&lt;br&gt;länsstyrelsen efter samråd med sjöfartsverket får meddela även andra&lt;br&gt;föreskrifter om användandet av Sveriges sjöterritorium när de är av tillfällig&lt;br&gt;natur. Ansvarsbestämmelserna finns i 5 kap. 1 § 3 där det anges att den som&lt;br&gt;bryter mot bl.a. föreskrift som har meddelats med stöd av 2 kap. 1 eller 2 §&lt;br&gt;döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av dessa bestämmelser har länsstyrelser utfärdat lokala föreskrif-&lt;br&gt;ter om hastighetsbegränsningar, förbud mot trafik med motordrivna fartyg,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traflkbrottslagen, järnvägssäkerhetslagen och vägtrafikkungörelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 och 4 a §§ trafikbrottslagen finns bestämmelser om rattfylleri och grovt&lt;br&gt;rattfylleri. Bestämmelserna fick sin nuvarande lydelse år 1990 (SFS&lt;br&gt;1990:149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om rattfylleri inleds med en promilleregel som straffbe-&lt;br&gt;lägger framförande av motordrivet fordon om föraren har en alkoholhalt i&lt;br&gt;blodet som uppgår till minst 0,2 promille eller motsvarande värde för alko-&lt;br&gt;holhalten i utandningsluften. Därefter följer en straffbestämmelse om s.k.&lt;br&gt;kliniskt rattfylleri. Med detta uttryck avses att föraren är så påverkad av alko-&lt;br&gt;hol eller något annat medel att det kan antas att han inte på ett betryggande&lt;br&gt;sätt kan föra fordonet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen om grovt rattfylleri anges vissa omständigheter som sär- Prop. 1990/91:128&lt;br&gt;skilt skall beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt. Förutom ett värde&lt;br&gt;för alkoholhalten i förarens blod eller utandningsluft (1,5 promille resp. 0,75&lt;br&gt;milligram per liter luft) nämns i bestämmelsen annan avsevärd påverkan av&lt;br&gt;alkohol eller något annat medel samt påtaglig fara för trafiksäkerheten som&lt;br&gt;sådana omständigheter som skall beaktas särskilt i sammanhanget. Också&lt;br&gt;andra omständigheter kan emellertid kvalificera brottet som grovt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan för rattfylleri är böter eller fängelse i högst sex månader och&lt;br&gt;för grovt rattfylleri fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allt väsentligt motsvarande straffbestämmelser finns i jämvägssäkerhets-&lt;br&gt;lagen (1990:1157) beträffande den som för maskindrivet spårfordon på järn-&lt;br&gt;väg eller tunnelbana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägssäkerhetslagen innehåller dessutom en bestämmelse om ansvar&lt;br&gt;för den som utan att föra sådant fordon vid järnväg eller tunnelbana fullgör&lt;br&gt;tjänst, i vilken ingår uppgifter av väsentlig betydelse för säkerheten, och då&lt;br&gt;är så påverkad av alkohol eller något annat medel att det kan antas att han inte&lt;br&gt;kan utföra dessa uppgifter på betryggande sätt. Straffskalan är böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § första stycket trafikbrottslagen finns ansvarsbestämmelser om vårds-&lt;br&gt;löshet i trafik. Brister en vägtrafikant, den som för spårvagn eller den som&lt;br&gt;någon annanstans än på väg för motordrivet fordon i den omsorg och var-&lt;br&gt;samhet, som till förekommande av trafikolycka betingas av omständighe-&lt;br&gt;terna, och är inte oaktsamheten ringa, döms enligt dessa bestämmelser för&lt;br&gt;vårdslöshet i trafik till böter. I andra stycket finns ansvarsbestämmelser om&lt;br&gt;grov vårdslöshet i trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 vägtrafikkungörelsen (1972:603, VTK) finns regler för trafik med mo-&lt;br&gt;tordrivna fordon. I 116 § anges att fordonsförare skall behandla fordonet så&lt;br&gt;att det inte bullrar onödigt mycket. Det anges också att föraren i möjligaste&lt;br&gt;mån skall se till att fordonet inte släpper ut avgaser i sådan mängd att de för-&lt;br&gt;orsakar olägenheter. Bestämmelsen i 117 § tar sikte på körningar som är&lt;br&gt;onödiga och störande. Där sägs att sådan körning inte får äga rum med mo-&lt;br&gt;tordrivet fordon vid bostadsbebyggelse. Det anges också att färdväg, hastig-&lt;br&gt;het och färdsätt i övrigt skall anpassas så att andra inte störs i onödan. Dessa&lt;br&gt;regler är straffsanktionerade genom 164 § 10 VTK. Där sägs att den som&lt;br&gt;bryter mot bl.a. 116 och 117 §§ skall dömas till böter, högst ettusen kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Utländsk rätt m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dansk rätt föreskrivs straff för en skeppsförare, som utför arbete ombord på&lt;br&gt;ett skepp, om han har använt alkohol eller andra rusmedel i en sådan omfatt-&lt;br&gt;ning att han är ur stånd att utföra sin tjänst på fullt betryggande sätt. Straffet&lt;br&gt;är böter eller haefte (ett kortvarigt fängelsestraff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland döms den för fylleri i sjötrafik som framför fartyg efter att ha förtärt&lt;br&gt;alkohol eller annat rusmedel i sådan mängd att hans förmåga till de prestatio-&lt;br&gt;ner som uppgiften kräver är nedsatt eller alkoholhalten i blodet medan&lt;br&gt;uppgiften handhas eller därefter är minst 1,5 promille när omständigheterna&lt;br&gt;är sådana att gärningen är ägnad att äventyra annans säkerhet. Straffskalan&lt;br&gt;upptar böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fylleri i sjötrafik döms även ett fartygs befälhavare, styrman eller lots&lt;br&gt;eller någon annan person i tjänst på fartyget som efter att ha förtärt nyss&lt;br&gt;nämnda mängd alkohol eller rusmedel och under i övrigt samma omständig-&lt;br&gt;heter manövrerar fartyget eller handhar uppgift av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;dess trafiksäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fartyg avses i finsk rätt inte roddbåt, segeljolle eller annan därmed&lt;br&gt;jämförbar farkost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I norsk rätt föreskrivs ansvar för förare av skepp, maskinist, styrman,&lt;br&gt;steward, telegrafist, skeppselektriker eller lots som avsiktligt eller oaktsamt&lt;br&gt;berusar sig under tjänsten eller när den förestår. Straffet är böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffelovrådet har fått i uppdrag att utreda frågan om en fast promillegräns&lt;br&gt;för båtförare och för manskap och besättningsmedlemmar ombord på båten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2,3 Vissa tidigare överväganden om regleringen av&lt;br&gt;nykterhet i sjötrafiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en anpassning av sjölagens bestämmelser om onykterhet till de&lt;br&gt;bestämmelser som finns för vägtrafiken har vid flera tillfällen aktualiserats&lt;br&gt;motionsvägen i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare redovisat har lagutskottet i ett betänkande som riksdagen&lt;br&gt;ställt sig bakom (LU 1987/88:23, rskr. 199) anfört att regeringen bör i&lt;br&gt;lämpligt sammanhang överväga om inte en strängare syn på onykterhet till&lt;br&gt;sjöss bör komma till uttryck genom en ändring i 325 § sjölagen så att be-&lt;br&gt;stämmandet av påföljd vid brottet närmare anpassas till vad som gäller enligt&lt;br&gt;trafikbrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet underströk i sitt betänkande att alkoholförtäring i samband med&lt;br&gt;sjötrafik inte är förenlig med de krav sjölivet ställer och leder till ökade risker&lt;br&gt;för allvarliga olyckor. Utvecklingen när det gäller antalet fritidsbåtar och de-&lt;br&gt;ras utrustning och fartegenskaper medförde enligt utskottets mening att man i&lt;br&gt;högre grad än förr måste inskärpa kravet på nykterhet till sjöss. När det gäller&lt;br&gt;anpassningen till den påföljdspraxis som tillämpas vid rattfylleri framhöll&lt;br&gt;emellertid utskottet att hänsyn måste tas till att sjölagens bestämmelser har ett&lt;br&gt;betydligt vidare tillämpningsområde än trafikbrottslagens. Bl.a. pekade ut-&lt;br&gt;skottet på att sjölagens regler inte gäller endast den som för fartyget utan&lt;br&gt;också andra personer som utför viktiga uppgifter ombord samt att reglerna&lt;br&gt;gäller inte bara motordrivna fortskaffningsmedel utan även t.ex. segelbåtar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 128&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och roddbåtar. Utskottet konstaterade mot den bakgrunden att det även i fort-&lt;br&gt;sättningen måste finnas ett betydande utrymme för att döma ut böter som på-&lt;br&gt;följd vid onykterhet till sjöss liksom annars för en nyanserad bedömning av&lt;br&gt;varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet diskuterade utskottet även frågan om att införa promille-&lt;br&gt;regler i sjölagen men utskottet ställde sig, i likhet med vid flera tidigare tillfäl-&lt;br&gt;len, avvisande till att i sjölagen införa särskilda ansvarsregler som anknyter&lt;br&gt;till promillehalten. Utskottet uttalade därvid bl.a. att man inte borde införa an-&lt;br&gt;svarsregler vars efterlevnad i praktiken inte kan övervakas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har därefter behandlats även i lagutskottets betänkanden&lt;br&gt;1989/90:LU8 och LU15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att införa en promilleregel för sjötrafikens del efter mönster av&lt;br&gt;trafikbrottslagen har även diskuterats i flera andra sammanhang. Den be-&lt;br&gt;handlades under förarbetena till den nuvarande straffbestämmelsen om&lt;br&gt;onykterhet till sjöss (prop. 1966:145, 1 LU 1967:3) och av fritidsbåtsutred-&lt;br&gt;ningen (SOU 1974:95 s. 79 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har även aktualiserats inom Nordiska rådet. Social- och miljöut-&lt;br&gt;skottet behandlade vid sina möten i november 1988 och i januari 1989 ett&lt;br&gt;medlemsförslag om samordnad insats för minskat alkoholbruk i Norden&lt;br&gt;(A 846/s). I medlemsförslaget hemställdes att Nordiska rådet skulle&lt;br&gt;rekommendera Nordiska mininsterrådet att utarbeta ett tidsbestämt&lt;br&gt;aktionsprogram för att uppfylla Världshälsoorganisationens (WHO) mål om&lt;br&gt;en 25-procentig minskning av alkoholkonsumtionen till år 2000, men&lt;br&gt;dessutom bl.a. att samma regler som tillämpas på land avseende pro-&lt;br&gt;millegränser och påföljder i trafiken skulle rekommenderas att gälla även till&lt;br&gt;sjöss. Social- och miljöutskottet inskränkte sin hemställan till Nordiska rådet&lt;br&gt;till att omfatta det ovan angivna aktionsprogrammet. Nordiska rådet beslutade&lt;br&gt;den 3 mars 1989 att följa social- och miljöutskottets rekommendation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I social- och miljöutskottets betänkande uttalades emellertid att den starkt&lt;br&gt;ökande trafiken med fritidsbåtar och antalet alkoholrelaterade båtolyckor&lt;br&gt;gjorde det rimligt att frågan om samma promillegränser till sjöss som vid tra-&lt;br&gt;fik till lands skulle utredas i samband med det tidsbegränsade aktionspro-&lt;br&gt;grammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av rekommmendationen har ministerrådet i meddelande re-&lt;br&gt;dovisat vilka åtgärder som vidtagits i Danmark, Finland, Norge och Sverige&lt;br&gt;samt anfört att det för närvarande inte är möjligt att utlova något tidsbestämt&lt;br&gt;aktionsprogram för att uppfylla WHO:s mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har år 1989 lagt fram ett handlingsprogram för förebyg-&lt;br&gt;gande åtgärder. Programmet utgör den första delen i ett mer omfattande alko-&lt;br&gt;holpolitiskt handlingsprogram för att minska alkoholkonsumtionen med&lt;br&gt;25 % till år 2000. Bland de åtgärder som socialstyrelsen anser bör prioriteras&lt;br&gt;anges i handlingsprogrammet att man bör verka för att ingen alkohol&lt;br&gt;konsumeras i situationer som ställer särskilda krav på reaktion sförmåga och&lt;br&gt;omdöme. I detta hänseende föreslår socialstyrelsen bl.a. att regeringen verkar&lt;br&gt;för att lagstiftningen jämställer onykterhet till sjöss med onykterhet i trafiken&lt;br&gt;samt att kontrollen ökas av nykterheten hos båtförare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Några statistiska uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fritidsbätolyckor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjösäkerhetsrådet ger årligen ut en redovisning av allvarligare fritidsbåt-&lt;br&gt;olyckor. Av redovisningen för år 1989 framgår bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1989 omkom 63 personer vid 58 olyckor med fritidsbåtar. Av&lt;br&gt;dessa personer var 55 % alkoholpåverkade. Av de som omkom under åren&lt;br&gt;1986, 1987 och 1988 var 43, 63 resp 79 % alkoholpåverkade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande olyckorna som skedde under år 1989 lämnas vissa uppgifter&lt;br&gt;om de närmare omständigheterna i redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Knappt hälften av de som omkom (31 personer) förolyckades i samband&lt;br&gt;med fritidsfiske. Många av de omkomna färdades i små, öppna båtar (28 per-&lt;br&gt;soner i öppen båt med motor och 17 i roddbåt eller jolle). När det gäller typ&lt;br&gt;av olycka kan sägas att fall över bord är den i särklass vanligaste orsaken (34&lt;br&gt;omkomna), närmast följd av kantring (15 omkomna). Kollision med annan&lt;br&gt;båt var inte olycksorsak i något fall och endast i ett fall var kollision med an-&lt;br&gt;nat föremål orsak till olyckan. Beträffande typen av olycksplats kan samman-&lt;br&gt;fattningsvis sägas att de flesta olyckorna, liksom under tidigare år, skedde på&lt;br&gt;mindre insjöar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöräddningsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de sjöräddningsinsatser som gjordes under år 1989 beträffande fritidsbå-&lt;br&gt;tar förorsakades 46 % av motorhaveri och 30 % av grundstötning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik beträffande yrkessjöfarten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket sammanställer uppgifter om till verket rapporterade sjöolyckor&lt;br&gt;med svenska handels- och fiskefartyg. Enligt den senaste statistiken&lt;br&gt;(sjöfartsverkets meddelanden nr 3 1989), som gäller år 1986, rapporterades&lt;br&gt;200 olyckor med svenska fartyg till sjöfartsverket. I sjöfartsverkets redogö-&lt;br&gt;relse anges inte i något fall drogpåverkan som sannolik orsak eller som en&lt;br&gt;omständighet som har bidragit till olyckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik om brott mot 325 § sjölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från statistiska centralbyrån har inhämtats statistik över lagföringar för brott&lt;br&gt;mot 325 § sjölagen under åren 1973-1988. Av statistiken framgår bl.a. föl-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagföringar som gällt brott endast mot 325 § sjölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de lagföringar som gällt brott endast mot 325 § sjölagen har påföljden ge-&lt;br&gt;nomsnittligt bestämts till fängelse i ca 4 % av fallen. Andelen fängelsedomar&lt;br&gt;har varierat de olika åren mellan 0 och ca 7 %. Knappt 40 % av de lagförda&lt;br&gt;har även lagförts för trafiknykterhetsbrott under åren 1973-1987. För dessa&lt;br&gt;är motsvarande siffror ca 5 % resp. 0 - ca 11,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga andelen bötesstraff vid lagföringar som gällt brott endast&lt;br&gt;mot 325 § sjölagen har varit ca 90 % med en variation de olika åren mellan&lt;br&gt;84 och 98 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagföringar i de fall där brott mot 325 § sjölagen varit huvudbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I genomsnitt har påföljden bestämts till fängelse i ca 6 % av fallen.&lt;br&gt;Variationen för de olika åren är 0 - ca 13 %. Drygt 40 % av de lagförda&lt;br&gt;personerna har också lagförts för trafiknykterhetsbrott under åren 1973-&lt;br&gt;1987. Motsvarande siffror för dem är ca 10 % resp. 0 - ca 21 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen bötesstraff vid lagföringar där brott mot 325 § sjölagen varit hu-&lt;br&gt;vudbrott är genomsnittligt ca 85 % med en variation de olika åren mellan 75&lt;br&gt;och 92 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Båtlivet blir för allt fler människor en källa till avkoppling och rekreation.&lt;br&gt;Den stora naturtillgång vi har i våra kuster, sjöar och andra vatten utnyttjas av&lt;br&gt;fler och fler med eller utan båt. Det är viktigt att det kan ske under så trygga&lt;br&gt;och angenäma former som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har antalet fritidsbåtar ökat kraftigt och trafiken i våra&lt;br&gt;vatten har därmed blivit allt tätare. Till bilden hör också att många fritidsbåtar&lt;br&gt;numera utrustas med starka motorer som medger att båtarna kan framföras&lt;br&gt;med i vissa fall mycket höga farter. Utvecklingen har enligt min mening med-&lt;br&gt;fört att det har blivit ännu viktigare än tidigare att inskärpa kraven på såväl&lt;br&gt;nykterhet som ett hänsynsfullt beteende i övrigt till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ju livligare trafiken till sjöss är desto viktigare är det att båtfärder sker på&lt;br&gt;ett sätt som inte utsätter andra som vistas till sjöss för risker eller som&lt;br&gt;onödigt stör eller medför andra olägenheter för omgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att skapa en säker och bra trafikmiljö har hög prioritet i vårt&lt;br&gt;land. När det gäller trafiken till lands har trafiknykterhetsfrågan länge utgjort&lt;br&gt;ett viktigt led i strävandena efter att förbättra säkerheten. Sverige får också,&lt;br&gt;som jag har framhållit i tidigare lagstiftningsärenden, sägas tillhöra före-&lt;br&gt;gångsländema på detta område. Man har här tidigare än i de flesta länder in-&lt;br&gt;sett vikten av att genom en strikt lagstiftning inskärpa kravet på nykterhet i&lt;br&gt;trafiken. Denna tradition har fortlöpande förts vidare. Sentida exempel på&lt;br&gt;detta är den sänkning av gränsen för straffbar alkoholpåverkan som trädde i&lt;br&gt;kraft förra året liksom även den möjlighet att använda alkoholutandningsprov&lt;br&gt;som bevismedel i trafiknykterhetsmål som infördes år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller nykterheten i trafiken till sjöss är situationen delvis annor-&lt;br&gt;lunda. I sak har lagstiftningen inte ändrats sedan de första bestämmelserna&lt;br&gt;som tog direkt sikte på denna fråga infördes år 1966.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan denna reglering infördes kunde den som varit onykter till sjöss dö-&lt;br&gt;mas till ansvar enligt sjötrafikförordningens bestämmelse om vårdslöshet i&lt;br&gt;trafik till sjöss. Enligt förarbetena var den bestämmelsen tillämplig i mera&lt;br&gt;uppenbara fall av onykterhet. Lagföring kunde också ske med stöd av&lt;br&gt;sjölagens och sjömanslagens bestämmelser om ansvar för den som vållar&lt;br&gt;sjöolycka genom vårdslöshet eller försummelse i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den nuvarande regleringen infördes för 25 år sedan har såväl synen&lt;br&gt;på vikten av nykterhet i trafik som förhållandena till sjöss förändrats i viktiga&lt;br&gt;hänseenden. Det är därför angeläget att lagstiftningen såvitt möjligt anpassas&lt;br&gt;till nutida krav. 1 det sammanhanget är det naturligt att göra jämförelser med&lt;br&gt;trafiknykterhetsregleringen för trafiken i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ju högre farterna blir och ju mer båttrafiken tätnar desto mer kan det sägas&lt;br&gt;att förhållandena till sjöss kommer att likna dem som gäller för vägtrafiken&lt;br&gt;beträffande krav på reaktionssnabbhet, gott omdöme och andra egenskaper&lt;br&gt;som är viktiga i trafiksammanhang. Jag anser därför att det finns goda skäl&lt;br&gt;att utgå ifrån de regler som finns för vägtrafiken när ändringar av 325 §&lt;br&gt;sjölagen skall övervägas. Även av pedagogiska skäl kan det vara lämpligt att,&lt;br&gt;så långt det på sakliga grunder är motiverat, ha likartade regelverk för&lt;br&gt;trafiken till lands och till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt måste det hållas i minnet att förhållandena till sjöss på många&lt;br&gt;viktiga punkter skiljer sig från de villkor som gäller för trafiken till lands. En&lt;br&gt;viktig skillnad är att båtar på ett helt annat sätt än bilar och andra motorfordon&lt;br&gt;fungerar både som fortskaffningsmedel och som bostad. En annan viktig&lt;br&gt;skillnad är att det ofta är flera personer engagerade i framförandet av ett&lt;br&gt;fartyg medan normalt endast en person kör en bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjölagens bestämmelser om nykterhet, som tar sikte på alla personer som&lt;br&gt;utför viktiga uppgifter ombord, har även i andra avseenden betydligt större&lt;br&gt;spännvidd i tillämpningsområdet än trafikbrottslagens. Straffansvaret gäller&lt;br&gt;således inte bara motordrivna fartyg som i och för sig kan vara av högst&lt;br&gt;varierande storlek utan även andra farkoster, t.ex. segelbåtar och roddbåtar.&lt;br&gt;Alla dessa förhållanden som är speciella för sjötrafiken måste beaktas när&lt;br&gt;förslag till ändringar av reglerna för onykterhet till sjöss övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså viktiga skillnader, varav jag nu bara har pekat på några,&lt;br&gt;mellan trafiken till lands och till sjöss. Men likheterna är ändå stora, och i&lt;br&gt;många fall saknas det anledning att anlägga något principiellt annorlunda syn-&lt;br&gt;sätt på onykterhet till sjöss än det som tillämpas när det gäller vägtrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det därför en naturlig utgångspunkt att alla straffbe-&lt;br&gt;stämmelser om trafiknykterhetsbrott, oavsett om det gäller bilar, tåg eller bå-&lt;br&gt;tar, bör ha en likartad lagteknisk uppbyggnad. Genom en sådan ordning&lt;br&gt;kommer de gemensamma, grundläggande värderingar som ligger bakom be-&lt;br&gt;stämmelserna att strykas under. Det är uppenbart att det finns en bred enighet&lt;br&gt;om att alkohol i samband med väg-, tåg- eller båttrafik utgör en riskfaktor&lt;br&gt;som är både onödig och fullt möjlig att undvika. Det är viktigt att markera att&lt;br&gt;principen att alkohol och trafik inte hör ihop gäller inte endast landtrafiken&lt;br&gt;utan även sjötrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ju tätare trafiken till sjöss blir desto viktigare blir det att trafikanterna, även&lt;br&gt;i andra avseenden än när det gäller nykterhet, visar aktsamhet och hänsyn&lt;br&gt;både till varandra och till andra som vistas på eller i närheten av sjön. Det kan&lt;br&gt;hävdas att det regelverk som redan finns på området inte är utformat på ett&lt;br&gt;sådant sätt att det täcker de behov som dagens sjötrafik för med sig. Ju tätare&lt;br&gt;båttrafiken blir och ju fler de snabba båtarna med stora motorer blir desto&lt;br&gt;större blir riskerna för att vissa båtförares beteende kommer att medföra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olägenheter för omgivningen. Enligt min mening finns det därför ett behov Prop. 1990/91:128&lt;br&gt;av straffsaktionerade regler om skyldighet att ta hänsyn i sjötrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att närmare behandla frågan om onykterhet till sjöss&lt;br&gt;(avsnitt 3.2 och 3.3) samt frågan om straffreglering av vissa störande beteen-&lt;br&gt;den i sjötrafiken (avsnitt 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Promilleregler för sjötrafiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det finns inte nu tillräckligt beredningsunderlag&lt;br&gt;för att föreslå promilleregler för sjötrafiken. Frågan bör dock övervägas&lt;br&gt;närmare. En utredning bör därför tillsättas. Utredningen bör få i upp-&lt;br&gt;drag att överväga även andra frågor som kan ha samband med, eller&lt;br&gt;vara av betydelse för frågan, om promillegränser för sjöfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i departementspromemorian är att det i vart fall för&lt;br&gt;närvarande inte kan anses finnas tillräckliga skäl för promilleregler men att&lt;br&gt;det kan finnas anledning till förnyade överväganden mot bakgrund av den&lt;br&gt;fortsatta utvecklingen, främst av trafiken med snabba motorbåtar, och de&lt;br&gt;ställningstaganden den kan medföra när det gäller frågan om kompetenskrav&lt;br&gt;eller andra behörighetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt katastrofkommissionen bör lagstiftningen om straff för onyk-&lt;br&gt;terhet till sjöss ses över och samma bestämmelser om alkoholkoncentrationen&lt;br&gt;i blodet bör gälla för onykterhet till sjöss som de som finns i trafikbrottsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av de instanser som avgett remissytt-&lt;br&gt;randen över departementspromemorian delar bedömningen i den. Många för-&lt;br&gt;ordar dock uttryckligen att någon form av promilleregler för sjötrafiken in-&lt;br&gt;förs. De argument som framförs för promilleregler är av skiftande slag.&lt;br&gt;Många remissinstanser pekar på de processekonomiska vinster som skulle bli&lt;br&gt;följden. Det är också många som framhåller att de likheter som finns med&lt;br&gt;vägtrafiken motiverar ett likartat regelsystem. Vissa instanser har förslag om&lt;br&gt;på vilken nivå en promillegräns bör ligga. En del instanser anser att promille-&lt;br&gt;regler bör omfatta endast vissa kategorier av fartyg eller vissa delar av sjötra-&lt;br&gt;fiken. Konkreta förslag om hur promilleregler skall vara utformade har läm-&lt;br&gt;nats av några få remissinstanser. Flera instanser av dem som förordar&lt;br&gt;promilleregler, däribland RÅ, RPS, VTI och MHF, framhåller att frågan&lt;br&gt;behöver utredas ytterligare innan förslag kan läggas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet över katastrofkommissionens förslag är blandat. Flera re-&lt;br&gt;missinstanser anser att den föreslagna kriminaliseringen bör gälla hela eller&lt;br&gt;viss del av personalen ombord på fartyg. En instans anser att den föreslagna&lt;br&gt;ändringen kräver en mer ingående motivering än vad som redovisats i betän-&lt;br&gt;kandet. Flera remissinstanser avstyrker förslaget eller är tveksamma till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Som jag nyss berört anser jag att det är en&lt;br&gt;naturlig utgångspunkt för övervägandena om hur straffbestämmelserna för&lt;br&gt;onykterhet till sjöss bör vara utformade att dessa anpassas till den reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som gäller för andra trafiknykterhetsbrott. Detta talar naturligtvis för att&lt;br&gt;promilleregler bör införas även när det gäller onykterhet till sjöss. För en så-&lt;br&gt;dan ordning talar också att viktiga delar av sjötrafiken väl kan jämställas med&lt;br&gt;motorfordonstrafiken på land när det gäller de faror som alkoholpåverkan&lt;br&gt;kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det dock uppenbart att promilleregler för sjötrafiken är för-&lt;br&gt;enade med olika typer av problem. I promemorian lämnas en ingående redo-&lt;br&gt;görelse för dessa. En diskussion förs också om olika tänkbara avgränsningar&lt;br&gt;av en promillereglering. Slutsatsen i promemorian är att det i vart fall för&lt;br&gt;närvarande inte finns tillräckliga skäl för att införa promilleregler men att&lt;br&gt;frågan kan behöva tas upp till förnyade överväganden mot bakgrund av den&lt;br&gt;fortsatta utvecklingen av sjötrafiken och de ställningstaganden denna kan&lt;br&gt;medföra när det gäller frågan om kompetenskrav eller andra behörig-&lt;br&gt;hetsvillkor för olika delar av sjötrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av remissinstanserna har ställt sig bakom promemorians bedöm-&lt;br&gt;ning. Såvitt kan bedömas är det bara någon eller ett fåtal remissinstanser som&lt;br&gt;är av den uppfattningen att det finns ett tillräckligt underlag för att nu införa&lt;br&gt;promilleregler för sjötrafiken. Ett betydande antal av remissinstanserna föror-&lt;br&gt;dar emellertid promilleregler och många anser att frågan bör utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del delar jag uppfattningen att det med nuvarande beredningsun-&lt;br&gt;derlag inte är möjligt att föreslå promilleregler för sjötrafiken. Men jag anser&lt;br&gt;också att det är angeläget att frågan snarast blir föremål för förnyade övervä-&lt;br&gt;ganden. En utredning bör därför få i uppdrag att behandla frågan. Uppdraget&lt;br&gt;bör även omfatta frågor om behovet av kompetenskrav eller behörighetsvill-&lt;br&gt;kor för vissa typer av sjötrafik liksom vissa andra frågor som kan ha sam-&lt;br&gt;band med, eller vara av betydelse för, frågan om promilleregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för kommunikationsdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Uppbyggnad av sjölagens straffbestämmelser om&lt;br&gt;onykterhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna i 325 § sjölagen om onykterhet till&lt;br&gt;sjöss delas in i två grader, sjöfylleri och grovt sjöfylleri. I bestämmel-&lt;br&gt;sen om grovt sjöfylleri anges att det vid bedömningen av om brottet är&lt;br&gt;grovt särskilt skall beaktas om gärningsmannen har varit avsevärt på-&lt;br&gt;verkad av alkohol eller något annat medel, om den uppgift gärnings-&lt;br&gt;mannen haft att fullgöra varit särskilt krävande till följd av fartygets&lt;br&gt;egenskaper eller andra omständigheter eller om framförandet av fartyget&lt;br&gt;har inneburit en påtaglig fara för säkerheten till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i departementspromemorian överensstämmer med mitt&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Göteborgs tingsrätt och överåklagaren vid regionåklagarmyndighe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten i Jönköping är dock kritiska mot den föreslagna gradindelningen. Prop. 1990/91:128&lt;br&gt;Polismyndigheten i Stockholm föreslår att straffansvaret inte skall omfatta&lt;br&gt;färder med de allra minsta farkosterna. Även några andra remissinstanser har&lt;br&gt;kritiska synpunkter på delar av förslaget. Endast Sveriges advokatsamfund&lt;br&gt;avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagtekniska konstruktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har berört har konstruktionen av straffbestämmelserna om&lt;br&gt;onykterhet till sjöss inte ändrats sedan reglerna kom till på 1960-talet. Sedan&lt;br&gt;dess har sjötrafiken genomgått stora förändringar och mer än tidigare kommit&lt;br&gt;att likna trafiken till lands. I likhet med vad som föreslagits i promemorian&lt;br&gt;och som tillstyrkts av en stor majoritet av remissinstanserna har jag därför&lt;br&gt;funnit att det är lämpligt att använda nykterhetslagstiftningen för landtrafiken&lt;br&gt;som förebild för mina förslag om ändringar av regleringen för onykterhet till&lt;br&gt;sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gällande bestämmelserna om onykterhet till sjöss är i motsats till be-&lt;br&gt;stämmelserna om rattfylleri i trafikbrottslagen inte gradindelade. Det är endast&lt;br&gt;genom den relativt vida straffskalan, böter eller fängelse i högst ett år, som&lt;br&gt;det markeras att en gärning kan vara mer eller mindre allvarlig. Det finns an-&lt;br&gt;ledning att anta att detta är en viktig orsak till att påföljdsbestämningen vid&lt;br&gt;onykterhet till sjöss i så pass hög grad avviker från de principer som tilläm-&lt;br&gt;pas för rattfylleri. Genom att dela in även bestämmelsen om onykterhet till&lt;br&gt;sjöss i två grader skulle det kunna komma tydligare till uttryck att vissa gär-&lt;br&gt;ningar bör bedömas strängare och att samma principer för påföljdsbestäm-&lt;br&gt;ningen bör gälla vid onykterhet till sjöss som vid rattfylleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som förordas i promemorian föreslår jag därför att be-&lt;br&gt;stämmelsen om onykterhet till sjöss på samma sätt som trafikbrottslagens&lt;br&gt;motsvarande föreskrifter indelas i en normalgrad av brottet där böter ingår i&lt;br&gt;straffskalan och en grövre grad som inte ger möjlighet att döma till böter. Det&lt;br&gt;innebär att huvudstadgandet skulle omfatta huvudsakligen de brott som inte&lt;br&gt;är så allvarliga att de motiverar en annan påföljd än böter. Som lagutskottet&lt;br&gt;har påpekat (LU 1987/88:23, s. 6) måste det ju även i fortsättningen finnas&lt;br&gt;ett betydande utrymme för böter vid överträdelser av 325 § sjölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grova brottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grova brottet bör, liksom numera gäller i fråga om de övriga trafiknykter-&lt;br&gt;hetsbrotten, enligt min mening konstrueras på det sätt som normalt gäller för&lt;br&gt;gradindelade brott. Det innebär att domstolen skall avgöra frågan om vilken&lt;br&gt;grad av brottet som föreligger efter en samlad bedömning av omständighe-&lt;br&gt;terna i det konkreta fallet. I bestämmelsen bör dock anges vilka omständighe-&lt;br&gt;ter som särskilt bör beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt. En så-&lt;br&gt;dan ordning är ägnad att främja en enhetlig domstolspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de omständigheter som bör beaktas vid denna bedömning bör vara&lt;br&gt;om gärningsmannen har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket ”avsevärt påverkad” används även i övriga bestämmelser om Prop. 1990/91:128&lt;br&gt;trafiknykterhetsbrott och bör när det gäller onykterhet till sjöss i princip för-&lt;br&gt;stås på samma sätt som enligt dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som jag redovisat tidigare bör det inte nu, i motsats till vad som&lt;br&gt;gäller vid andra trafiknykterhetsbrott, införas en särskild promillegräns som&lt;br&gt;en av de omständigheter som särskilt skall beaktas vid bedömningen av om&lt;br&gt;brottet är grovt. Det utesluter inte att det är en fördel om det i förundersök-&lt;br&gt;ningarna finns tillgång till analysbevis beträffande alkoholhalten i den miss-&lt;br&gt;tänkte gärningsmannens blod eller, vilket kommer att bli alltmer vanligt, hans&lt;br&gt;utandningsluft. I de fall där analysresultatet visaratt alkoholhalten uppgått till&lt;br&gt;minst 1,5 promille i blodet resp. 0,75 milligram per liter utandningsluft torde&lt;br&gt;gärningsmannen, med hänsyn till vad som är känt om alkoholens inverkan på&lt;br&gt;människan, i allmänhet få anses ha varit avsevärt påverkad. Avsevärd påver-&lt;br&gt;kan kan dock föreligga även vid lägre alkoholhalter. Eftersom bedömningen&lt;br&gt;skall grundas på samtliga omständigheter bör det emellertid betonas att&lt;br&gt;förhållandena med hänsyn till t.ex.typen av fartyg eller de uppgifter som den&lt;br&gt;tilltalade fullgjort under färden kan ha varit sådana att brottet inte bör&lt;br&gt;bedömas som grovt trots att den tilltalade varit avsevän påverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra omständigheter som särskilt bör beaktas vid bedömande av om&lt;br&gt;brottet är grovt är om den uppgift på fartyget som gärningsmannen haft att&lt;br&gt;fullgöra varit särskilt krävande till följd av fartygets egenskaper eller andra&lt;br&gt;omständigheter eller om gärningen har inneburit en påtaglig fara för säkerhe-&lt;br&gt;ten till sjöss. De närmare övervägandena härom redovisas i specialmotive-&lt;br&gt;ringen. Utöver de nu nämnda omständigheterna bör givetvis även andra för-&lt;br&gt;hållanden kunna beaktas. Även detta redovisas närmare i specialmotive-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsbeteckningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte någon särskild brottsbeteckning i den nuvarande lydelsen av&lt;br&gt;325 § sjölagen. Av praktiska skäl finns det ofta ett behov av en vedertagen&lt;br&gt;benämning av ett brott. Det behovet blir särskilt påtagligt vid brott som är&lt;br&gt;gradindelade. Det förekommer nu relativt ofta att ett brott mot 325 § sjölagen&lt;br&gt;benämns onykterhet till sjöss. Denna brottsbenämning är ganska otymplig&lt;br&gt;och blir det ännu mer om uttrycket ”grov” skall läggas till. Jag föreslår i stäl-&lt;br&gt;let att brottet kallas sjöfylleri resp, grovt sjöfylleri. Detta ger en anknytning&lt;br&gt;till trafikbrottslagens regler om rattfylleri och det gemensamma grundläg-&lt;br&gt;gande i båda regleringarna markeras. Samtidigt indikerar beteckningen även&lt;br&gt;det förhållandet att brottet, till skillnad mot vad som gäller för rattfylleri, om-&lt;br&gt;fattar inte bara den som är förare utan även andra personer som utför viktiga&lt;br&gt;sysslor på fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande bestämmelsen om onykterhet till sjöss krävs för ansvar&lt;br&gt;att gärningsmannen är så påverkad ”att det måste antagas” att han inte på ett&lt;br&gt;betryggande sätt kan utföra sina uppgifter. Formuleringen skiljer sig från&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse om s.k. kliniskt rattfylleri i trafikbrottslagen enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken det räcker ”att det kan antas” att han inte på ett betryggande sätt kan&lt;br&gt;föra fordonet. Straffbestämmelsen i sjölagen bör även i detta hänseende an-&lt;br&gt;passas till trafikbrottslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för denna bestämmelse behandlades i samband med&lt;br&gt;de nyligen genomförda ändringarna av trafikbrottslagen. I denna fråga sade&lt;br&gt;jag (prop. 1989/90:2 s.36) bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Jag kan instämma i — att det uttryckssätt som används för att beskriva på-&lt;br&gt;verkansgraden - - - ger utrymme för olika tolkningar. Enligt min mening&lt;br&gt;måste emellertid en bestämmelse av detta slag tolkas och tillämpas i ljuset av&lt;br&gt;de kunskaper som vi har om alkoholens inverkan på körförmågan, den ut-&lt;br&gt;veckling som skett av bl.a. trafikens omfattning och intensitet samt de förän-&lt;br&gt;dringar som allmänt skett när det gäller inställningen till trafiksäkerhet och de&lt;br&gt;krav som måste ställas på fordon, förare och uppträdande i trafiken. Det&lt;br&gt;råder inte heller någon tvekan om att det i alla dessa hänseenden inträtt stora&lt;br&gt;förändringar sedan uttryckssättet infördes i lagstiftningen. Samtliga talar&lt;br&gt;också för en strängare syn på det kliniska rattfylleriet. Jag vill här endast&lt;br&gt;erinra om att de s.k. olycksriskundersökningarna visar på dramatiskt höjda&lt;br&gt;olycksrisker vid alkoholhalter som är klart under 1,5 promille.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett bör ansvar för kliniskt rattfylleri kunna komma i fråga så snart&lt;br&gt;föraren varit så berusad att han vid en objektiv bedömning framstår som&lt;br&gt;olämplig som förare. Vilka allmänna krav som kan ställas i det hänseendet&lt;br&gt;bör bl.a. ses i ljuset av de grunder som ligger bakom avgränsningen av straf-&lt;br&gt;fansvaret när det gäller promilleköming. Ett annat synsätt skulle enligt min&lt;br&gt;mening vara svårt att försvara sakligt. Det kan ju knappast vara rimligt att&lt;br&gt;upprätthålla radikalt olika krav när det gäller påverkan vid överskridande av&lt;br&gt;den i lagen fastställda promillegränsen å den ena sidan och ansvar för kliniskt&lt;br&gt;rattfylleri å den andra.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande över lagrådsremissen anförde lagrådet, utan att invända mot&lt;br&gt;mina allmänna synpunkter, att de ändringar som föreslogs beträffande kli-&lt;br&gt;niskt rattfylleri, även om man skärpte kraven på betryggande körning, prak-&lt;br&gt;tiskt sett inte innefattade någon mer vidsträckt nykriminalisering i förhållande&lt;br&gt;till tidigare lagstiftning. Bakgrunden till lagrådets påpekande var att trafik-&lt;br&gt;brottslagens bestämmelser om kliniskt rattfylleri främst tillämpas när det sak-&lt;br&gt;nas bevisning om blodalkoholhalten. Lagrådet framhöll att en fällande dom&lt;br&gt;därför i praktiken normalt förutsätter en utredning om den tilltalades körsätt&lt;br&gt;eller beteende i övrigt som ger tillräckligt underlag för slutsatsen att det är&lt;br&gt;ställt utom varje rimligt tvivel att det kan antas att den tilltalade till följd av sin&lt;br&gt;alkoholpåverkan inte kunde föra fordonet på ett betryggande sätt. Enligt lag-&lt;br&gt;rådets uppfattning skulle en sådan utredning knappast kunna åstadkommas&lt;br&gt;med mindre den tilltalade förtärt alkohol som gett en betydligt högre alkohol-&lt;br&gt;halt än 0,3 promille (som var den nedre gränsen i det av lagrådet granskade&lt;br&gt;förslaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bevisproblem som lagrådet berörde i sitt yttrande har, som jag nyss&lt;br&gt;nämnde, sin bakgrund i att lagrådet utgått från att det i tillämpningen av tra-&lt;br&gt;fikbrottslagens bestämmelse om kliniskt rattfylleri saknas utredning om alko-&lt;br&gt;holhalten i blodet eller utandningsluften. Motsvarande problem kan natur-&lt;br&gt;ligtvis uppkomma även vid tillämpning av sjölagens straffbestämmelser.&lt;br&gt;Som jag nyss sagt är det en fördel om man har blodprov eller utandningsprov&lt;br&gt;vid utredningen om misstänkta sjöfyllerier. En sådan utredning kan ge&lt;br&gt;underlaget för en slutsats om att det inte kan antas att den tilltalade kunnat&lt;br&gt;utföra sina uppgifter på ett betryggande sätt även när det inte finns tillräcklig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevisning av det slag som lagrådet angett. Det kan i detta samanhang&lt;br&gt;hänvisas bl.a. till den sammanställning av olika undersökningar om alkohol&lt;br&gt;och trafik som finns i propositionen till de senaste ändringarna i&lt;br&gt;trafikbrottslagen (prop 1989/90:2 s. 18 f, jfr även s. 31). Av den framgår att&lt;br&gt;en försämrad körförmåga normalt inträder vid mycket låga blodalkoholhalter&lt;br&gt;och därefter ökar kraftigt i förhållade till påverkansgraden. Men självfallet&lt;br&gt;kommer det även i fortsättningen för straffansvar att krävas att det på grund&lt;br&gt;av utredningen är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade faktiskt varit så&lt;br&gt;påverkad att det kan antas att han inte på ett betryggande sätt kunnat utföra de&lt;br&gt;uppgifter som ålegat honom. Vilket mått av påverkan det förutsätter hänger&lt;br&gt;förstås samman med arten av de uppgifter som den tilltalade haft att fullgöra.&lt;br&gt;Mer komplicerade inslag kräver naturligtvis en än högre grad av nykterhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Störande sjötrafik m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Straffbestämmelser om störande sjötrafik förs in i en&lt;br&gt;ny 324 a § i sjölagen. Straffansvar föreskrivs för den som tar en sådan&lt;br&gt;färdväg, håller en sådan hastighet eller annars med ett fartyg färdas så&lt;br&gt;att han i onödan stör omgivningen. Brott mot bestämmelsen bestraffas&lt;br&gt;med penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i departementspromemorian överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med mitt förslag. I promemorian föreslås dock särskilda bestämmelser som&lt;br&gt;tar sikte på onödigt buller och utsläpp av avgaser som orsakar olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ungefär en tredjedel av remissinstanserna tillstyr-&lt;br&gt;ker förslaget eller lämnar det utan erinran. Något fler anser att förslaget bör&lt;br&gt;genomföras men med vissa ändringar, som främst är av lagteknisk natur.&lt;br&gt;Knappt en tredjedel avstyrker förslaget. Många remissinstanser, både bland&lt;br&gt;dem som tillstyrker och dem som avstyrker förslaget, befarar att den före-&lt;br&gt;slagna regleringen kommer att medföra problem från såväl övervaknings-&lt;br&gt;som utrednings- och bevissynpunkt. Hovrätten för Nedre Norrland och&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund anser att straffansvar för onödigt buller och&lt;br&gt;utsläpp av avgaser bör kunna komma i fråga även när ett fartyg inte är under&lt;br&gt;färd. BRÅ anser att straffskalan bör vara böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det framförs allt oftare kritik i massmedierna&lt;br&gt;och i andra sammanhang mot hur framför allt vissa förare av fritidsbåtar beter&lt;br&gt;sig i sjötrafiken. Kritiken gäller kanske främst de motorstarka båtarna men&lt;br&gt;mänga av de beteenden som lyfts fram kan förstås även andra båtförare göra&lt;br&gt;sig skyldiga till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många olika exempel på båtmanövrar som är både onödiga och&lt;br&gt;störande för omgivningen. Det kan gälla att någon, utan att i tid visa att han&lt;br&gt;tänker iaktta de väjningsregler som finns, framför en båt med sådan hastighet&lt;br&gt;och kurs att andra personer som befinner sig till sjöss kan befara att en sam-&lt;br&gt;manstötning skall äga rum. Ett annat exempel är att någon hanterar båten på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett sätt som i onödan stör medtrafikanter eller personer som idkar friluftsliv&lt;br&gt;eller bor längs färdvägen. Onödiga störningar kan också uppstå genom starkt&lt;br&gt;motorljud i närheten av fågel skyddsområden eller genom att någon kör på ett&lt;br&gt;sådant sätt att svallvågor rivs upp och vållar problem för andra båtar,&lt;br&gt;badande eller personer som vistas på land. Det kan också vara fråga om att&lt;br&gt;någon under nattetid i onödan kör nära andra båtar eller boende på land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagreglering som finns särskilt för sjöfarten på detta område är be-&lt;br&gt;stämmelserna i 324 § sjölagen om vårdslöshet i sjötrafik. I förarbetena till&lt;br&gt;lagrummet (prop. 1966:145 s.201) sägs att detta omfattar varje åtgärd eller&lt;br&gt;underlåtenhet som strider mot gott sjömanskap och är ägnad att leda till sjö-&lt;br&gt;olycka. Med gott sjömanskap avses enligt propositionen närmast korrekt&lt;br&gt;uppträdande till sjöss eller riktigt bedömande av sakläget och rätt handlande i&lt;br&gt;olika situationer till sjöss eller i hamn. Det sägs också att ordet sjöolycka&lt;br&gt;skall ha samma vidsträckta betydelse som i t.ex. sjötrafikförordningen.&lt;br&gt;Bestämmelsen täcker uppenbarligen normalt inte in förfaranden av det slag&lt;br&gt;som jag nyss gett exempel på. Typiskt sett är det här fråga om handlingar&lt;br&gt;som väl kan sägas vara hänsynslösa mot omgivningen men som inte behöver&lt;br&gt;vara ägnade att leda till en sjöolycka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte heller med stöd av sjötrafikförordningen utfärdats föreskrifter&lt;br&gt;som reglerar den nu aktuella typen av handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det ett klart behov av att försöka komma till rätta&lt;br&gt;med den sorts beteenden i sjötrafiken som jag nyss gett exempel på. Som jag&lt;br&gt;har varit inne på tidigare i anslutning till att jag behandlade frågan om sjöfyl-&lt;br&gt;leri finns det numera många likheter mellan trafiken till lands och till sjöss.&lt;br&gt;Även trafiken till sjöss kan, många gånger helt i onödan, vara störande eller&lt;br&gt;medföra andra olägenheter både för med trafikanter och för andra som vistas&lt;br&gt;på eller i närheten av sjön. För egen del anser jag därför att det kan vara&lt;br&gt;lämpligt att utgå i från de regler som gäller för landtrafiken när frågan om re-&lt;br&gt;glering av skyldigheten att i nu aktuella avseenden visa hänsyn i sjötrafiken&lt;br&gt;skall övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vägtrafiken finns bestämmelser i 1 § trafikbrottslagen om vårdslöshet i&lt;br&gt;trafik. Dessutom finns straffsanktionerade bestämmelser i bl.a. 116 och&lt;br&gt;117 §§ VTK som tar sikte på hänsynslösa beteenden av det slag som jag&lt;br&gt;nyss har nämnt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den likhet som finns mellan land- och sjötrafiken är det&lt;br&gt;enligt min mening befogat att i det nu aktuella avseendet ställa liknande krav&lt;br&gt;på sjötrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör därför i sjölagen tas in en bestämmelse om straffansvar för den&lt;br&gt;som tar en sådan färdväg, håller en sådan hastighet eller annars med ett fartyg&lt;br&gt;färdas så att han i onödan stör omgivningen. Genom en sådan bestämmelse&lt;br&gt;markeras skyldigheten att vid båtfärder anpassa färdväg, hastighet och färd-&lt;br&gt;sätt i övrigt så att färden orsakar så små störningar som möjligt för omgiv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kan självfallet tillämpas även i sådana fall då omgivningen&lt;br&gt;störs i onödan genom buller eller avgasutsläpp. Jag vill i det sammanhanget&lt;br&gt;framhålla att störningen inte nödvändigtvis behöver avse människor utan&lt;br&gt;även kan gälla exempelvis djurlivet inom ett fågelskyddsområde. Mot den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bakgrunden anser jag, i motsats till vad som föreslås i promemorian, att det&lt;br&gt;inte behöver införas några särskilda bestämmelser som tar sikte på buller eller&lt;br&gt;avgasutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med promemorians förslag är mitt förslag begränsat till störningar&lt;br&gt;som uppkommer genom färd med ett fartyg. Vissa remissinstanser har före-&lt;br&gt;slagit att regleringen skall omfatta även stillastående fartyg. Jag kan ha viss&lt;br&gt;förståelse för dessa synpunkter men det framstår som tveksamt om problem&lt;br&gt;med exempelvis buller från stillastående fartyg lämpligen bör lösas inom ra-&lt;br&gt;men för sjölagens bestämmelser. Jag är därför inte beredd att på grundval av&lt;br&gt;det beredningsunderlag som nu finns föreslå någon reglering som tar sikte på&lt;br&gt;fartyg som inte är i trafik. Jag vill emellertid erinra om att brottsbalkens be-&lt;br&gt;stämmelser om ofredande i vissa fall kan vara tillämpliga, om man stör andra&lt;br&gt;genom oljud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att mitt förslag, i likhet med promemorians, i princip&lt;br&gt;omfattar alla former av sjötrafik. I praktiken torde den föreslagna bestämmel-&lt;br&gt;sen dock främst komma att få betydelse för fritidsbåttrafiken. Mot bl.a. den&lt;br&gt;bakgrunden föreslogs i promemorian att ansvaret skulle inskränkas till den&lt;br&gt;som framför ett fartyg. Såsom berörts av vissa remissinstanser kan en sådan&lt;br&gt;avgränsning medföra vissa problem. Enligt mitt förslag kan därför även and-&lt;br&gt;ra än förare drabbas av ansvar. Det framstår som naturligt att den som haft&lt;br&gt;det avgörande inflytandet över det störande förfarandet normalt också skall&lt;br&gt;vara den som hålls ansvarig för detta. Ofta är detta naturligtvis föraren men&lt;br&gt;det kan också vara någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om var i sjölagen den reglering som jag nu har före-&lt;br&gt;slagit bör tas in så anser jag att den lämpligen bör placeras i nära anslutning&lt;br&gt;till 324 § med hänsyn till det samband som finns mellan de båda reglering-&lt;br&gt;arna. Men för att markera att det ändå finns stora skillnader i regleringarna&lt;br&gt;bör den nya bestämmelsen placeras i en särskild paragraf. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att en ny 324 a § införs i sjölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s.l)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s.l)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;324 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tar sådan färdväg, håller sådan hastighet eller annars med fartyg&lt;br&gt;färdas så att han i onödan stör omgivningen döms till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om straff för den som färdas med ett Prop. 1990/91:128&lt;br&gt;fartyg så att han i onödan stör omgivningen. Som exempel på förfaranden&lt;br&gt;som kan vara störande nämns särskilt att man väljer en olämplig färdväg eller&lt;br&gt;håller en hastighet som inte är anpassad efter förhållandena. Omgivningen&lt;br&gt;kan dock störas även på andra sätt, exempelvis genom buller, avgasutsläpp&lt;br&gt;eller onödiga svallvågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om någon i onödan stör omgivningen måste hänsyn&lt;br&gt;tas inte endast till störningens karaktär utan också till vilka krav som kan&lt;br&gt;ställas på att undvika störningen genom att anpassa sättet att färdas. Detta in-&lt;br&gt;nebär exempelvis att buller som i och för sig kan framstå som störande kan&lt;br&gt;vara att bedöma annorlunda när det kommer från ett fartyg i yrkesmässig tra-&lt;br&gt;fik än när det kommer från en fritidsbåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare övervägandena bakom bestämmelsen har angetts i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen (avsnitt 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffet är penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som framför fartyg eller i övrigt på fartyg fullgör uppgift av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för säkerheten till sjöss och då är så påverkad av alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker eller något annat medel, att det kan antas, att han inte på ett betryg-&lt;br&gt;gande sätt kan utföra vad som därvid åligger honom, döms för sjöfylleri till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ett brott som avses i 325 § att anse som grovt, skall dömas för grovt sjö-&lt;br&gt;fylleri till fängelse i högst ett år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall&lt;br&gt;särskilt beaktas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gärningsmannen varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat&lt;br&gt;medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den uppgift som gärningsmannen haft att fullgöra varit särskilt krävande&lt;br&gt;med hänsyn till fartygets egenskaper eller andra omständigheter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framförandet av fartyget inneburit en påtaglig fara för säkerheten till&lt;br&gt;sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att den nuvarande bestämmelsen i 325 § sjölagen om&lt;br&gt;onykterhet till sjöss delas upp i två svårhetsgrader. Den ena brottstypen fö-&lt;br&gt;reslås bli benämnd sjöfylleri och den andra grovt sjöfylleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed kommer 325 § sjölagen att innehålla regler om sjöfylleri och en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ny 325 a § att behandla grovt sjöfylleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundregeln om ansvar för sjöfylleri finns i 325 §. Den innebär att den skall&lt;br&gt;dömas för sjöfylleri som framför fartyg eller i övrigt på fartyg fullgör uppgift&lt;br&gt;av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss och då är så påverkad av alko-&lt;br&gt;holhaltiga drycker eller något annat medel att det kan antas att han inte på ett&lt;br&gt;betryggande sätt kan utföra vad som därvid åligger honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller mindre båtar som kan föras av en person torde straff för sjö-&lt;br&gt;fylleri i första hand komma i fråga för den som styr båten. Även i sådana fall&lt;br&gt;kan dock annan person som finns på båten ha ett sådant ansvar för färden att&lt;br&gt;det kan komma i fråga att döma honom för sjöfylleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;berusningsmedel&amp;quot; i den nuvarande lagtexten har ersatts med Prop. 1990/91:128&lt;br&gt;&amp;quot;medel&amp;quot; i syfte att klart markera att bestämmelsen också omfattar påverkan av&lt;br&gt;exempelvis sömnmedel samt lugnande och smärtstillande preparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan är böter eller fängelse i högst sex månader. Det innebär att&lt;br&gt;straffet i allmänhet kommer att bli böter. Om brottet är sådant att det anses&lt;br&gt;motivera ett fängelsestraff, bör det normalt bedömas som grovt sjöfylleri.&lt;br&gt;Vid flerfaldig brottslighet och återfall kan dock fängelse komma i fråga även&lt;br&gt;för sjöfylleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 325 a § föreskrivs ansvar för grovt sjöfylleri. Straffet är fängelse i högst ett&lt;br&gt;år. Böter ingår inte i straffskalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett sjöfylleri skall anses grovt skall avgöras med beaktande av&lt;br&gt;samtliga omständigheter vid brottet. I bestämmelsen har emellertid angetts att&lt;br&gt;domstolen vid bedömningen av om brottet är grovt särskilt skall beakta vissa&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första omständighet som anges i lagtexten är om gärningsmannen&lt;br&gt;varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel. Vad som avses&lt;br&gt;därmed har kommenterats i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra omständighet som är särskilt angiven i lagtexten är att den upp-&lt;br&gt;gift som gärningsmannen har haft att fullgöra på fartyget varit särskilt krä-&lt;br&gt;vande till följd av fartygets egenskaper eller andra omständigheter. Det ligger&lt;br&gt;i sakens natur att sådana omständigheter som fartygets storlek och med&lt;br&gt;vilken fart det har framförts eller kan framföras bör ha betydelse vid&lt;br&gt;bedömande av hur allvarlig gärningen är. Andra exempel på förhållanden&lt;br&gt;som kan vara relevanta i detta sammanhang är väderleken liksom om färden&lt;br&gt;sker i en livligt trafikerad farled eller om vattnen är särskilt svåmavigerade på&lt;br&gt;sätt som innebär ökade risker för att en sjöolycka skall inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en tredje omständighet som särskilt skall beaktas anges att gärningen&lt;br&gt;har inneburit en påtaglig fara för säkerheten till sjöss. Bestämmelsen över-&lt;br&gt;ensstämmer i detta hänseende med motsvarande reglering av grovt rattfylleri i&lt;br&gt;trafikbrottslagen. När det gäller tillämpningsfrågorna gör sig också samma&lt;br&gt;slags synpunkter gällande (se prop. 1989/90:2 s. 49 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332 och 334 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna har justerats så till vida att det gjorts en hänvisning även till de&lt;br&gt;nya bestämmelserna i 325 a §. Dessutom har det gjorts ändringar av redak-&lt;br&gt;tionell natur. Däremot har det i paragraferna inte gjorts någon hänvisning till&lt;br&gt;324 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Till och med utgången av år 1991 skall straffet för brott mot 324 a §&lt;br&gt;vara böter, högst ettusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:68 om ändring i brottsbalken m.m. (böter) har föreslagits Prop. 1990/91:128&lt;br&gt;bl.a. att uttrycket — böter, högst visst belopp i kronor — som används i&lt;br&gt;enskilda straffbestämmelser för att ange penningböter skall bytas ut mot&lt;br&gt;termen penningböter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1992. Med anledning av dessa förslag har i 324 a § angetts att straffet är&lt;br&gt;penningböter och i övergångsbestämmelsen att straffet t.o.m. utgången av år&lt;br&gt;1991 skall vara böter, högst ettusen kronor, vilket är maximibeloppet för&lt;br&gt;penningböter i gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:205) om&lt;br&gt;förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1 § har gjorts en hänvisning även till den nya bestämmelsen i 325 a §&lt;br&gt;sjölagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s.l),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1891:3(5 s. 1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 324, 325, 332 och 334 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 324 a och 325 a §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324 §1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som brister i gott sjöman-&lt;br&gt;skap till förekommande av sjöolycka&lt;br&gt;döms, om ej oaktsamheten är ringa,&lt;br&gt;för vårdslöshet i sjötrafik till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brottet grovt, döms till fängelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som brister i gott sjömanskap&lt;br&gt;till förekommande av sjöolycka&lt;br&gt;döms, om inte oaktsamheten är&lt;br&gt;ringa, för oaktsamhet i sjötrafik till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som framför motordrivet&lt;br&gt;fartyg och som behandlar detta så att&lt;br&gt;det bullrar onödigt mycket eller i&lt;br&gt;onödan släpper ut avgaser i sådan&lt;br&gt;mängd att de orsakar olägenheter&lt;br&gt;döms till böter, högst ettusen kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms den som&lt;br&gt;framför fartyg och som därvid inte&lt;br&gt;anpassar färdväg, hastighet och&lt;br&gt;färdsätt i övrigt sä att inte omgiv-&lt;br&gt;ningen onödigtvis störs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325 a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År den som framför fartyg&lt;br&gt;ellere/Jest på fartyg fullgör uppgift&lt;br&gt;av väsentlig betydelse för säkerheten&lt;br&gt;till sjöss så påverkad av alkoholhal-&lt;br&gt;tiga drycker eller annat berusnings-&lt;br&gt;medel, att det måste antagas att han&lt;br&gt;inte på ett betryggande sätt kan ut-&lt;br&gt;föra vad som därvid åligger honom,&lt;br&gt;döms han till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som framför fartyg eller i&lt;br&gt;övrigt på fartyg fullgör uppgift av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för säkerheten till&lt;br&gt;sjöss och då är så påverkad av alko-&lt;br&gt;holhaltiga drycker eller något annat&lt;br&gt;medel, att det kan antas att han inte&lt;br&gt;på ett betryggande sätt kan utföra&lt;br&gt;vad som därvid åligger honom,&lt;br&gt;döms för sjöfylleri till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ett brott som avses i 325 § att&lt;br&gt;anse som grovt, skall dömas för&lt;br&gt;grovt sjöfylleri till fängelse i högst&lt;br&gt;ett år. Vid bedömande av om brottet&lt;br&gt;är grovt skall särskilt beaktas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gärningsmannen varit avsevärt&lt;br&gt;påverkad av alkohol eller något annat&lt;br&gt;medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgiften till följd av fartygets&lt;br&gt;egenskaper eller andra omständighe-&lt;br&gt;ter ställt särskilda krav på gärnings-&lt;br&gt;mannen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framförandet av fartyget inne-&lt;br&gt;burit en påtaglig fara för säkerheten&lt;br&gt;till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon gjort sig skyldig till&lt;br&gt;gärning som avses i 323, 324, 325,&lt;br&gt;326, 327, 328 eller 329 § och däri-&lt;br&gt;genom visat sig olämplig att utöva&lt;br&gt;sådan befattning på fartyg, för vil-&lt;br&gt;ken särskilda behörighetsvillkor gäl-&lt;br&gt;ler, skall domstolen besluta att han&lt;br&gt;för viss tid eller för alltid inte skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha rätt att utöva befattningen.&lt;br&gt;Beslutet får även avse andra befatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon gjort sig skyldig till&lt;br&gt;gärning som avses i 323, 324, 325,&lt;br&gt;325 a, 326, 327, 328 eller 329 §&lt;br&gt;och därigenom visat sig olämplig att&lt;br&gt;utöva sådan befattning på fartyg, för&lt;br&gt;vilken särskilda behörighetsvillkor&lt;br&gt;gäller, skall domstolen besluta att&lt;br&gt;han för viss tid eller för alltid skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fräntas rätten att utöva befattningen.&lt;br&gt;Beslutet får även avse andra befatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar än den i vilken gärningen be-&lt;br&gt;gåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar än den i vilken gärningen&lt;br&gt;begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas ett sådant beslut, skall domstolen ofördröjligen underrätta sjö-&lt;br&gt;fartsverket. I fråga om radiotelegrafist skall även televerket underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidtas åtgärd för att anställa åtal, får sjöfartsverket i uppenbara fall med-&lt;br&gt;dela beslut enligt första stycket för tiden intill dess lagakraftägande dom före-&lt;br&gt;ligger eller domstolen, sedan åtal väckts, förordnar annorlunda. Finns det&lt;br&gt;inte längre fog för beslutet, skall detta omdelbart hävas. Rätten till besvär hos&lt;br&gt;regeringen över sjöfartsverkets beslut är inte inskränkt till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning&lt;br&gt;som som avses i 323, 324, 325,&lt;br&gt;326, 327, 328 eller 329 §, gäller&lt;br&gt;23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff ådörnes ej enligt denna lag,&lt;br&gt;straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning&lt;br&gt;som som avses i 323, 324, 325,&lt;br&gt;325 a, 326, 327, 328 eller 329 §,&lt;br&gt;gäller 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om gärningen är belagd med strängare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1958:205) om förverkande av alko-&lt;br&gt;holhaltiga drycker m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhaltiga drycker eller andra&lt;br&gt;berusningsmedel, vilka påträffas hos&lt;br&gt;den som brutit mot 4 § eller 4 a §&lt;br&gt;lagen (1951:649) om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott, 6 kap. 2 § järnvägstrafik-&lt;br&gt;lagen (1985:192), 13 kap. 1 § luft-&lt;br&gt;fartslagen (1957:297) eller 325 §&lt;br&gt;sjölagen (1891:35 s. 1) skall förkla-&lt;br&gt;ras förverkade, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhaltiga drycker eller andra&lt;br&gt;berusningsmedel, vilka påträffas hos&lt;br&gt;den som brutit mot 4 § eller 4 a §&lt;br&gt;lagen (1951:649) om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott, 6 kap. 2 § järnvägstrafik-&lt;br&gt;lagen (1985:192), 13 kap. 1§&lt;br&gt;luftfartslagen (1957:297), 325 eller&lt;br&gt;325 a § sjölagen (1891:35 s.l)&lt;br&gt;skall förklaras förverkade, om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla om sådana drycker eller berusningsmedel påträffas&lt;br&gt;hos den som medföljt vid tillfället, om berusningsmedlen kan antas ha varit&lt;br&gt;avsedda även för den som begått gärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför någon i strid mot gällande bestämmelser spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl vid en offentlig tillställning, skall dessa också förklaras förverkade,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:154.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1891:35 s. 1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 325, 332 och 334 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 324 a och 325 a §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som framför fartyg eller&lt;br&gt;eljest på fartyg fullgör uppgift av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för säkerheten till&lt;br&gt;sjöss så påverkad av alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker eller annat berusningsmedel,&lt;br&gt;att det måste antagas, att han inte på&lt;br&gt;ett betryggande sätt kan utföra vad&lt;br&gt;som därvid åligger honom, döms&lt;br&gt;han till böter eller fängelse i högst ett&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tar sådan färdväg, håller&lt;br&gt;sådan hastighet eller annars med&lt;br&gt;fartyg färdas så att han i onödan stör&lt;br&gt;omgivningen döms till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som framför fartyg eller i&lt;br&gt;övrigt på fartyg fullgör uppgift av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för säkerheten til!&lt;br&gt;sjöss och då är så påverkad av alko-&lt;br&gt;holhaltiga drycker eller något annat&lt;br&gt;medel, att det kan antas, att han inte&lt;br&gt;på ett betryggande sätt kan utföra&lt;br&gt;vad som därvid åligger honom,&lt;br&gt;döms för sjöfylleri till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ett brott som avses i 325 § att&lt;br&gt;anse som grovt, skall dömas för&lt;br&gt;grovt sjöfylleri till fängelse i högst&lt;br&gt;ett år. Vid bedömande av om brottet&lt;br&gt;är grovt skall särskilt beaktas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gärningsmannen varit avsevärt&lt;br&gt;påverkad av alkohol eller något annat&lt;br&gt;medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den uppgift som gärningsman-&lt;br&gt;nen haft att full göra varit särskilt krä-&lt;br&gt;vande med hänsyn till fa'tygets&lt;br&gt;egenskaper eller andra omständighe-&lt;br&gt;ter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framförandet av fartyget inne-&lt;br&gt;burit en påtaglig fara för säkerheten&lt;br&gt;till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Senaste lydelse 1986:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon gjort sig skyldig till&lt;br&gt;gärning som avses i 323, 324, 325,&lt;br&gt;326, 327, 328 eller 329 § och däri-&lt;br&gt;genom visat sig olämplig att utöva&lt;br&gt;sådan befattning på fartyg, för vil-&lt;br&gt;ken särskilda behörighetsvillkor gäl-&lt;br&gt;ler, skall domstolen besluta att han&lt;br&gt;för viss tid eller för alltid inte skall&lt;br&gt;ha rätt att utöva befattningen.&lt;br&gt;Beslutet får även avse andra befatt-&lt;br&gt;ningar än den i vilken gärningen&lt;br&gt;begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas ett sådant beslut, skall&lt;br&gt;domstolen ofördröjligen underrätta&lt;br&gt;sjöfartsverket. I fråga om radiotele-&lt;br&gt;grafist skall även televerket underrät-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidtas åtgärd för att anställa åtal,&lt;br&gt;får sjöfartsverket i uppenbara fall&lt;br&gt;meddela beslut enligt första stycket&lt;br&gt;för tiden intill dess lagakraftägande&lt;br&gt;dom föreligger eller domstolen, se-&lt;br&gt;dan åtal väckts, förordnar annor-&lt;br&gt;lunda. Finns det inte längre fog för&lt;br&gt;beslutet, skall detta omedelbart hä-&lt;br&gt;vas. Rätten till besvär hos rege-&lt;br&gt;ringen över sjöfartsverkets beslut är&lt;br&gt;inte inskränkt till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon gjort sig skyldig till&lt;br&gt;gärning som avses i 323, 324, 325,&lt;br&gt;325 a , 326, 327, 328 eller 329 §&lt;br&gt;och därigenom visat sig olämplig att&lt;br&gt;utöva sådan befattning på fartyg, för&lt;br&gt;vilken särskilda behörighetsvillkor&lt;br&gt;gäller, skall domstolen besluta att&lt;br&gt;han för viss tid eller för alltid skall&lt;br&gt;fråntas rätten att utöva befattningen.&lt;br&gt;Beslutet får även avse andra befatt-&lt;br&gt;ningar än den i vilken gärningen be-&lt;br&gt;gåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas ett sådant beslut, skall&lt;br&gt;domstolen samma dag underrätta&lt;br&gt;sjöfartsverket. I fråga om radiotele-&lt;br&gt;grafist skall även televerket underrät-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidtas åtgärd för att väcka åtal,&lt;br&gt;får sjöfartsverket i uppenbara fall&lt;br&gt;meddela beslut enligt första stycket&lt;br&gt;för tiden intill dess lagakraftägande&lt;br&gt;dom föreligger eller domstolen, se-&lt;br&gt;dan åtal väckts, förordnar annor-&lt;br&gt;lunda. Finns det inte längre fog för&lt;br&gt;beslutet, skall detta omedelbart hä-&lt;br&gt;vas. Rätten att överklaga sjöfartsver-&lt;br&gt;kets beslut till regeringen är inte in-&lt;br&gt;skränkt till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning&lt;br&gt;som avses i 323, 324, 325, 326,&lt;br&gt;327, 328 eller 329 §, gäller 23&lt;br&gt;kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff ådömes ej enligt denna lag,&lt;br&gt;om gärningen är belagd med sträng-&lt;br&gt;are straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning&lt;br&gt;som avses i 323, 324, 325, 325 a,&lt;br&gt;326, 327, 328 eller 329 §, gäller 23&lt;br&gt;kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff döms inte ut enligt denna&lt;br&gt;lag, om gärningen är belagd med&lt;br&gt;strängare straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Till och med utgången av år 1991 skall straffet för brott mot 324 a §&lt;br&gt;vara böter, högst ettusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1958:205) om förverkande av alko-&lt;br&gt;holhaltiga drycker m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhaltiga drycker eller andra&lt;br&gt;berusningsmedel, vilka påträffas hos&lt;br&gt;den som brutit mot 4 § eller 4 a §&lt;br&gt;lagen (1951:649) om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott, 30 § järnvägssäkerhets-&lt;br&gt;lagen (1990:1157), 13 kap.l§ luft-&lt;br&gt;fartslagen (1957:297) eller 325 §&lt;br&gt;sjölagen (1891:35 s. 1) skall förkla-&lt;br&gt;ras förverkade, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhaltiga drycker eller andra&lt;br&gt;berusningsmedel, vilka påträffas hos&lt;br&gt;den som brutit mot 4 § eller 4 a §&lt;br&gt;lagen (1951:649) om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott, 30 § järnvägssäkerhets-&lt;br&gt;lagen (1990:1157), 13 kap. 1 §&lt;br&gt;luftfartslagen (1957:297), 325 eller&lt;br&gt;325 a § sjölagen (1891:35 s. 1)&lt;br&gt;skall förklaras förverkade, om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla om sådana drycker eller berusningsmedel påträffas&lt;br&gt;hos den som medföljt vid tillfället, om berusningsmedlen kan antas ha varit&lt;br&gt;avsedda även för den som begått gärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför någon i strid mot gällande bestämmelser spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl vid en offentlig tillställning, skall dessa också förklaras förverkade,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1161.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-02-25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl,&lt;br&gt;regeringsrådet Bertil Werner, justitierådet Ulf Gad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringsammanträde den 21 februari 1991 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Freivalds beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1), m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammaråklagaren Agneta&lt;br&gt;Isborn-Lind.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen.....................................................................................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll...............................................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................................................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1991......................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning........................................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Bakgrund.......................................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Gällande rätt...........................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Utländsk rätt m.m...................................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Vissa tidigare överväganden om regleringen av nykterhet i sjö-&lt;br&gt;trafiken....................................................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Några statistiska uppgifter....................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Allmänmotivering.......................................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Allmänna utgångspunkter....................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Promilleregler för sjötrafiken...............................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Uppbyggnad av sjölagens&amp;nbsp;straffbestämmelser om onykterhet...........15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Störande sjötrafik m.m.........................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Upprättade lagförslag..................................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Specialmotivering........................................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s.l).........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av alkoholhaltiga drycker m.m............................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Hemställan...................................................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Beslut...........................................................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Promemorians lagförslag...............................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag..........................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande..........................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 98153, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:LU35</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-03-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-03-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-03-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:34:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03128</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:34:26</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03128</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__128.pdf</filnamn>
<filstorlek>1220900</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om sjöfylleri m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FC092CCD-2080-49F3-BF76-2A194E231F6A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:LU35</uppgift>
<ref_dok_id>GE01LU35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sjöfylleri m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:128&lt;br/&gt;
Sjöfylleri m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:128 Sjöfylleri m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:128&lt;br/&gt;
Sjöfylleri m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:128 Sjöfylleri m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:128&lt;br/&gt;
Sjöfylleri m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:128 Sjöfylleri m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:128&lt;br/&gt;
Sjöfylleri m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:128 Sjöfylleri m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:128&lt;br/&gt;
Sjöfylleri m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:128 Sjöfylleri m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisabet Franzén  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:128&lt;br/&gt;
Sjöfylleri m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:128 Sjöfylleri m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisabet Franzén  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Ericsson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:128&lt;br/&gt;
Sjöfylleri m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:128 Sjöfylleri m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Ericsson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Göran Franck  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:128&lt;br/&gt;
Sjöfylleri m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:128 Sjöfylleri m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Göran Franck  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Martin Olsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:128&lt;br/&gt;
Sjöfylleri m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:128 Sjöfylleri m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Martin Olsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sören Norrby  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:128&lt;br/&gt;
Sjöfylleri m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:128 Sjöfylleri m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sören Norrby  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>