<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2337475</hangar_id>
 <dok_id>GE03120</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>120</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:120</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>120</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-02-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:14</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 16:59:59</publicerad>
 <titel>om den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03120/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03120</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03120</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:120&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om den rättspsykiatriska&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;undersökningsverksamheten, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03120/prop_199091__120-1.png" style="width:40pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 28 februari 1991 för de åtgärder och det&lt;br&gt;ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att funktionen att leda och samordna den rättspsy-&lt;br&gt;kiatriska undersökningsverksamheten fr.o.m. den 1 oktober 1991 överförs&lt;br&gt;till en ny myndighet, rättsmedicinalverket, som regeringen tidigare före-&lt;br&gt;slagit skall inrättas den 1 juli 1991. Socialstyrelsen avlastas därmed helt&lt;br&gt;uppgiften som chefsmyndighet för sina hittillsvarande underförvaltningar.&lt;br&gt;Förslag om att inrätta den nya myndigheten har lagts fram i prop.&lt;br&gt;1990/91:93 om rättsmedicinsk verksamhet, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att staten även fortsättningsvis skall ha ett huvudman-&lt;br&gt;naansvar för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, men att&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen ges möjligheter att driva sådan verksamhet på&lt;br&gt;entreprenad. Preliminära avtal, som träffats mellan företrädare för vissa&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmän och staten om detta, redovisas i propositionen. Riks-&lt;br&gt;dagens bemyndigande att godkänna sådana avtal begärs, liksom bemyndi-&lt;br&gt;gande att besluta om avveckling av rättspsykiatriska kliniker och stationer&lt;br&gt;i den omfattning som träffade avtal kan motivera och med beaktande av&lt;br&gt;att tillräcklig total undersökningskapacitet skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den föreslagna nya organisationen är att dels skapa effektiva-&lt;br&gt;re ledning av och stöd för den rättspsykiatriska undersökningsverksam-&lt;br&gt;heten, dels påböija integreringen mellan denna och den allmänpsykiatris-&lt;br&gt;ka vården. Ett överförande, så långt det är möjligt, av rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningar till sjukvårdshuvudmännen genom entreprenadupphand-&lt;br&gt;ling överensstämmer med intentionerna bakom lagförslagen i prop.&lt;br&gt;1990/91:58 om psykiatrisk tvångsvård, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 februari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S. Andersson, Dahl, R. Carlsson, G. Andersson, Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om den rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningsverksamheten, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En domstol kan i ett brottmål begära att en undersökning görs av den&lt;br&gt;misstänktes psykiska tillstånd för att få ett underlag för att bedöma främst&lt;br&gt;påföljdsfrågan. En sådan undersökning benämns rättspsykiatrisk under-&lt;br&gt;sökning. Verksamheten regleras i lagstiftningen. Rättspsykiatriska under-&lt;br&gt;sökningar utförs inom en särskild organisation, som består av rättspsy-&lt;br&gt;kiatriska kliniker och stationer med socialstyrelsen som chefsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen inom det rättspsykiatriska undersökningsväsendet har under&lt;br&gt;en följd av år varit problematisk. Bl.a. har ett stort antal undersökningar&lt;br&gt;inte kunnat genomföras i enlighet med de krav på skyndsamhet som anges&lt;br&gt;i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om organisationen av den rättspsykiatriska verksamheten, men&lt;br&gt;också frågor om dess innehåll och omfattning, har varit föremål för&lt;br&gt;överväganden vid ett flertal tillfallen under de senaste tjugo åren. Både&lt;br&gt;den s.k. Bexéliuskommittén och socialstyrelsens översynsutredning,&lt;br&gt;ÖSoS, föreslog i slutet av 1970-talet att driftansvaret för den rättspsykiat-&lt;br&gt;riska undersökningsverksamheten skulle övertas av sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen men att staten skulle behålla huvudmannaskapet. Enligt ÖSoS borde&lt;br&gt;dock på sikt även en huvudmannaskapsförändring eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom socialstyrelsen, den s.k. ASV-gruppen, presentera-&lt;br&gt;de år 1981 ett planeringsunderlag för utveckling av bl.a. den rättspsykiat-&lt;br&gt;riska undersökningsverksamheten (Förslag till rättspsykiatrisk region-&lt;br&gt;vård).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppen föreslog att en gemensam s.k. rättspsykiatrisk regionsjukvårds-&lt;br&gt;organisation skulle byggas upp för både den rättspsykiatriska undersök-&lt;br&gt;ningsverksamheten och den psykiatriska vården av vissa patienter. Plane-&lt;br&gt;ringsunderlaget har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även socialberedningen behandlade i sitt betänkande (SOU 1984:64)&lt;br&gt;Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten frågan om organisationen av den&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningsverksamheten. Beredningen baserade sina&lt;br&gt;överväganden på ASV-gruppens förslag till rättspsykiatrisk regionvård,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men påpekade att dess förslag i princip kunde tillämpas även inom ramen Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;för hittillsvarande organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i februari 1985 åt statens förhandlingsnämnd att&lt;br&gt;förhandla om överförande av den rättspsykiatriska undersökningsverksam-&lt;br&gt;heten till sjukvårdshuvudmännen. I en skrivelse i november 1988 till&lt;br&gt;statens förhandlingsnämnd anförde dock Landstingsförbundet att parternas&lt;br&gt;ståndpunkter var så skiljaktiga att förutsättningar för förhandlingar inte&lt;br&gt;förelåg. Förbundets styrelse hade därför beslutat att avbryta förhand-&lt;br&gt;lingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1989 gav regeringen departementsrådet Thomas Luttropp,&lt;br&gt;socialdepartementet, i uppdrag att träffa avtal om att överföra driften av&lt;br&gt;den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen. Förhandlingar har förts direkt med resp, berörd huvudman och&lt;br&gt;slutförts under februari 1991. Resultatet har presenterats i en rapport,&lt;br&gt;Redovisning av förhandlingsuppdrag med förslag till åtgärder för att&lt;br&gt;utveckla och effektivisera den rättspsykiatriska verksamheten. Rapporten&lt;br&gt;inkl, de preliminära avtalen bör fogas till detta protokoll som bilagorna&lt;br&gt;1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen (1990/91:58) om psykiatrisk tvångsvård,&lt;br&gt;m.m., som för närvarande behandlas av riksdagen, lagt fram förslag till&lt;br&gt;ny lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård och behandlingen av psykiskt&lt;br&gt;störda lagöverträdare. Förslaget innehåller bl.a. en ny lagreglering för&lt;br&gt;de rättspsykiatriska undersökningarna. Lagförslagen grundas delvis på&lt;br&gt;socialberedningens betänkande och remissbehandlingen av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare i propositionen (1990/91:93) om rättsmedicinsk&lt;br&gt;verksamhet, m.m. föreslagit bl.a. att en ny myndighet, rättsmedicinalver-&lt;br&gt;ket, inrättas fr.o.m. den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör nu få en samlad redogörelse för reformarbetet inom det&lt;br&gt;rättspsykiatriska området, som underlag för sitt ställningstagande till&lt;br&gt;förslagen i det följande. Jag kommer därför att mer utförligt redovisa&lt;br&gt;tidigare utredningar om och ställningstaganden till den rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningsorganisationen och dess verksamhet samt de åtgärder som&lt;br&gt;hittills vidtagits i syfte att undanröja de problem, som länge präglat&lt;br&gt;verksamhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Nuvarande uppgifter och organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den rättspsykiatriska undersökningsverksamhetens huvuduppgift är att&lt;br&gt;lämna sakkunnigutlåtanden till domstolar om sinnesbeskaffenhet och&lt;br&gt;vårdbehov hos personer som är misstänkta för brott. Verksamheten&lt;br&gt;regleras för närvarande av bestämmelser i lagen (1966:301) om rättspsy-&lt;br&gt;kiatrisk undersökning i brottmål (LRPU). Ytterligare föreskrifter finns i&lt;br&gt;kungörelsen (1966:613) angående tillämpningen av lagen om rättspsykiat-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;risk undersökning i brottmål. De rättspsykiatriska utlåtandena används av Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;domstolarna främst vid bedömningen av om det finns förutsättningar för&lt;br&gt;att som påföljd enligt brottsbalken överlämna den tilltalade till sluten&lt;br&gt;psykiatrisk vård enligt lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiat-&lt;br&gt;risk vård i vissa fall (LSPV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättspsykiatriska undersökningarna utförs sålunda på uppdrag av&lt;br&gt;domstolarna. Verksamheten har därmed stark anknytning till rättsväsen-&lt;br&gt;det. Myndighetsansvaret åvilar dock socialstyrelsen med hänsyn till att&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningar är en medicinsk verksamhet som utförs&lt;br&gt;av hälso- och sjukvårdspersonal. Styrelsen är sålunda chefsmyndighet för&lt;br&gt;undersökningsenheterna, som består av statens rättspsykiatriska kliniker&lt;br&gt;och stationer. Styrelsen är också tillsynsmyndighet på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande organisation av den rättspsykiatriska undersökningsverksam-&lt;br&gt;heten är uppbyggd enligt de principer, som lades fast av riksdagen år&lt;br&gt;1961 (prop. 1961:85, 1LU 49, rskr. 398). Dessa innebar att den tidigare,&lt;br&gt;mellan kriminalvården och mentalvården delade, organisationen skulle&lt;br&gt;sammanföras till en enhetlig organisation baserad på rättspsykiatriska&lt;br&gt;kliniker och stationer nära anslutna till den dåvarande statliga sjukhus-&lt;br&gt;organisationen för mentalvården. Vid klinikerna förutsattes undersök-&lt;br&gt;ningar ske av såväl häktade som icke häktade personer och vid stationer-&lt;br&gt;na av i första hand icke häktade personer. Det betonades att klinikerna&lt;br&gt;skulle anordnas i städer med medicinska lärosäten för att underlätta&lt;br&gt;forskning, utbildning och rekrytering. Riksdagen tog dock inte närmare&lt;br&gt;ställning till förläggning och dimensionering av enheterna i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sålunda fastlagda riktlinjerna för den rättspsykiatriska undersök-&lt;br&gt;ningsorganisationen har i sina huvuddrag successivt genomförts. Den&lt;br&gt;utgörs för närvarande av rättspsykiatriska kliniker i Stockholm, Uppsala,&lt;br&gt;Lund och Göteborg samt rättspsykiatriska stationer i Linköping och&lt;br&gt;Umeå. Organisationen, som regleras i förordningen (1988:1239) med&lt;br&gt;instruktion för statens rättspsykiatriska kliniker och stationer, omfattar för&lt;br&gt;närvarande 296 tjänster och 73 undersökningsplatser. Samtliga kliniker&lt;br&gt;och stationer återfinns på orter med s.k. undervisningssjukhus och en-&lt;br&gt;heterna är lokaliserade i anslutning till psykiatriska vårdenheter hos resp,&lt;br&gt;sjukvårdshuvudman. Det finns alltså en enhet i varje sjukvårdsregion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Tidigare utredningar och ställningstaganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det rättspsykiatriska undersökningsväsendets organisatoriska&lt;br&gt;ställning och arbetsförutsättningar har, som inledningsvis nämnts, varit&lt;br&gt;föremål för överväganden vid ett flertal tillfällen under den senaste&lt;br&gt;20-årsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bexéliuskommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1971 års utredning om behandling av psykiskt avvikande, den s.k.&lt;br&gt;Bexéliuskommittén, hade i uppdrag att göra en översyn av påfölj dssyste-&lt;br&gt;met för psykiskt avvikande lagöverträdare. Den avlämnade år 1977 sitt&lt;br&gt;betänkande (SOU 1977:23) Psykiskt störda lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén förordade en förändring av brottsbalkens regler, som skulle&lt;br&gt;innebära att de flesta rättspsykiatriska undersökningar skulle kunna göras&lt;br&gt;betydligt mindre omfattande än dittills. Syftet var att eliminera eller&lt;br&gt;väsentligt förkorta väntetiderna för undersökningarna och att frigöra&lt;br&gt;resurser för vårdarbete. Utvidgade möjligheter till att bedriva vård och&lt;br&gt;forskning inom den rättspsykiatriska organisationen angavs som viktiga&lt;br&gt;förutsättningar för att bidra till att skapa bättre förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén förordade vidare ett fortsatt statligt huvudmannaskap för den&lt;br&gt;rättspsykiatriska organisationen. Staten borde behålla resursansvaret och&lt;br&gt;ansvaret för planeringen. Driftansvaret borde däremot överföras till&lt;br&gt;landstingen. Detta skulle enligt kommittén bidra till ett mera rationellt&lt;br&gt;utnyttjande av lokalerna, underlätta flyttningar av patienter och förbättra&lt;br&gt;möjligheterna att rekrytera personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bexéliuskommitténs betänkande remissbehandlades. Flertalet remissin-&lt;br&gt;stanser var positiva till huvudinriktningen av kommitténs förslag i dessa&lt;br&gt;frågor. Regeringen överlämnade betänkandet jämte remissyttrandena till&lt;br&gt;socialberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynsutredningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med socialstyrelsens översynsutredning (ÖSoS), som överläm-&lt;br&gt;nades till regeringen år 1977, föreslogs att driftansvaret för de rätts-&lt;br&gt;psykiatriska klinikerna och stationerna skulle överföras till landstingen.&lt;br&gt;Ett sådant förfarande betraktades som första steget i en utveckling, som&lt;br&gt;på sikt skulle innebära att sjukvårdshuvudmännen skulle ta över huvud-&lt;br&gt;mannaskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föredragande statsrådet anförde i prop. 1979/80:6 om socialstyrel-&lt;br&gt;sens uppgifter och organisation m.m. att starka skäl talade för en bättre&lt;br&gt;integrering av rättspsykiatrin med den allmänna psykiatriska vården. Hon&lt;br&gt;betonade att denna integration bäst kunde uppnås om huvudmannaskapet&lt;br&gt;lades över på sjukvårdshuvudmännen. Det förutskickades i propositionen&lt;br&gt;att statens förhandlingsnämnd skulle få i uppdrag att ta upp förhandlingar&lt;br&gt;med berörda sjukvårdshuvudmän om ett sådant överförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande (SoU&lt;br&gt;1979/80:45) att utskottet inte hade något att erinra mot att socialstyrelsen&lt;br&gt;avlastades uppgiften att vara chefsmyndighet för den rättspsykiatriska&lt;br&gt;organisationen. Utskottet betonade dock att slutlig ställning till om, och&lt;br&gt;i så fall i vilken omfattning, staten borde ha fortsatt ansvar för den rätts-&lt;br&gt;psykiatriska organisationen samt vilken myndighet ett sådant statligt&lt;br&gt;ansvar i så fall borde åvila borde tas först när klarhet vunnits om den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättspsykiatriska organisationen i framtiden skulle ha i huvudsak nuvaran- Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;de uppgifter eller tillföras ökade vårduppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ASV-gruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild arbetsgrupp inom socialstyrelsen med uppdrag att skyndsamt&lt;br&gt;planera framtida vårdformer för särskilt vårdkrävande patienter (ASV-&lt;br&gt;gruppen) presenterade år 1981 ett planeringsunderlag för uppbyggnad av&lt;br&gt;en rättspsykiatrisk regionvård. Gruppen utgick i sitt arbete från att såväl&lt;br&gt;det rättspsykiatriska undersökningsväsendet som den psykiatriska vården&lt;br&gt;av särskilt vårdkrävande behövde reformeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslog en gemensam s.k. rättspsykiatrisk region-&lt;br&gt;sjukvårdsorganisation för både rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet&lt;br&gt;och den psykiatriska vården av vissa patienter. Ett sammanhållet huvud-&lt;br&gt;mannaskap med den övriga sjukvården och därmed ett närmande till&lt;br&gt;allmänpsykiatrin skulle ge förutsättningar för förbättrade vård- och under-&lt;br&gt;sökningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen menade också att ett regionalt ansvar kunde ge bättre&lt;br&gt;stöd och handledning vid läkarundersökningar enligt 7 § lagen (1964:542)&lt;br&gt;om personundersökning i brottmål (s.k. § 7-undersökningar) och därmed&lt;br&gt;en bättre kvalitet i bedömningen. Detta skulle eventuellt kunna leda till&lt;br&gt;ett minskat behov av rättspsykiatriska undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med kriminalvården inom regionen beräknades bli viktigt&lt;br&gt;främst genom konsultation vid kriminalvårdens institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandlingsplaneringen inom regionvården förutsattes ske i samråd&lt;br&gt;mellan patienten, de som lett undersökningen, företrädare för hemortspsy-&lt;br&gt;kiatrin och i förekommande fall kriminalvården. Gruppen poängterade att&lt;br&gt;&amp;quot;den lokala hemortspsykiatrin har det basala och långsiktiga behandlings-&lt;br&gt;ansvaret och att vård på regional nivå skall ske endast så länge detta av&lt;br&gt;resursskäl är erforderligt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag lämnades vidare om en samarbetsgrupp - ett psykiatriskt sam-&lt;br&gt;rådsorgan med representanter från regionenheten och vaije sjukvårdsom-&lt;br&gt;råde - for regelbundet samråd i övergripande frågor, exempelvis om&lt;br&gt;regionalt vårdprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag till rättspsykiatrisk regionvård remissbehand-&lt;br&gt;lades. Flertalet remissinstanser ställde sig bakom gruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialberedningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten&lt;br&gt;behandlade socialberedningen den psykiatriska tvångsvården och redovi-&lt;br&gt;sade förslag till ny lagstiftning på detta område. Utgångspunkten för&lt;br&gt;beredningens arbete var att anpassa reglerna för tvångsåtgärder inom&lt;br&gt;psykiatrin till vad som tillämpades inom andra samhällsområden samt till&lt;br&gt;det förnyelsearbete som pågick inom den psykiatriska vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande organisationen av den rättspsykiatriska verksamheten base-&lt;br&gt;rade beredningen sina överväganden på ASV-gruppens förslag till rätts-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;psykiatrisk regionvård. Man utgick således från att det i framtiden skulle Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;finnas en sammanhållen organisation på regional nivå, som bl.a. skulle&lt;br&gt;göra rättspsykiatriska undersökningar och ha vårdplatser för i huvudsak&lt;br&gt;kriminellt belastade personer som behöver psykiatrisk vård. Enligt be-&lt;br&gt;redningens bedömning kunde dock dess förslag i princip tillämpas även&lt;br&gt;inom ramen för hittillsvarande organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1988 uppdrog regeringen åt statskontoret att genomföra en&lt;br&gt;översyn av de administrativa rutinerna m.m. vid de rättspsykiatriska&lt;br&gt;klinikerna och stationerna. Uppdraget redovisades i april 1989 i rapporten&lt;br&gt;Förändring och förnyelse av rättspsykiatrin (1989:14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten lämnades förslag till en rad administrativa åtgärder för att&lt;br&gt;rationalisera utredningsverksamheten. Statskontoret menade dock att ett&lt;br&gt;genomförande av dessa förslag även måste få konsekvenser för den&lt;br&gt;rättspsykiatriska organisationen bl. a. med hänsyn till de aviserade föränd-&lt;br&gt;ringarna i lagstiftningen. Statskontoret redovisade också alternativa för-&lt;br&gt;slag till sådana förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Föreliggande förslag till ny lagreglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen behandlar för närvarande propositionen (1990/91:58) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård, m.m. Förslagen omfattar bl.a. en ny lagstiftning&lt;br&gt;om psykiatrisk tvångsvård och en ny lagreglering för det medicinska&lt;br&gt;utredningsförfarandet vid straffrättsliga åtgärder mot psykiskt störda&lt;br&gt;lagöverträdare. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt syfte med förslaget till ny reglering av det medicinska utred-&lt;br&gt;ningsförfarandet vid straffrättsliga åtgärder mot psykiskt störda lagöver-&lt;br&gt;trädare är att begränsa behovet av rättspsykiatrisk undersökningsverksam-&lt;br&gt;het. Regleringen av undersökningsförfarandet stramas upp i olika avseen-&lt;br&gt;den samtidigt som möjligheterna för domstolarna att använda sig av andra&lt;br&gt;former av medicinsk utredning än rättspsykiatriska undersökningar utvid-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de rättspsykiatriska undersökningarna innebär förslaget i&lt;br&gt;korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättspsykiatrisk undersökning skall vara obligatorisk bara i de fall då&lt;br&gt;påföljden bestäms till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivnings-&lt;br&gt;prövning och lagöverträdaren inte redan genomgår sådan vård. (Påföljden&lt;br&gt;överlämnande till rättspsykiatrisk vård med eller utan särskild utskriv-&lt;br&gt;ningsprövning ersätter den nuvarande påföljden överlämnande till sluten&lt;br&gt;psykiatrisk vård enligt LSPV.) En undersökning får dock utföras för att&lt;br&gt;utröna om den misstänkte har begått gärningen under påverkan av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning eller om det finns medicinska förutsättningar&lt;br&gt;för att ge denne rättspsykiatrisk vård, med eller utan särskild utskriv-&lt;br&gt;ningsprövning, som brottspåföljd. Ändamålet med undersökningen skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges i domstolens beslut. Om undersökningen skall omfatta de medicin- Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;ska förutsättningarna för att överlämna lagöverträdaren till rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård med särskild utskrivningsprövning, skall detta således framgå av&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En undersökning som skall omfatta de medicinska förutsättningarna för&lt;br&gt;att överlämna lagöverträdaren till rättspsykiatrisk vård skall resultera i ett&lt;br&gt;ställningstagande till om personen i fråga lider av en allvarlig psykisk&lt;br&gt;störning. Om så är fallet skall det dessutom finnas en bedömning av&lt;br&gt;huruvida det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga för-&lt;br&gt;hållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning&lt;br&gt;för psykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vården skall vara förenad med särskild utskrivningsprövning krävs&lt;br&gt;också en bedömning av huruvida brottet har begåtts under påverkan av&lt;br&gt;en allvarlig psykisk störning och om det till följd av denna störning finns&lt;br&gt;risk för återfall i brottslighet av allvarligt slag. Särskild utskrivnings-&lt;br&gt;prövning innebär bl.a. att frågor om utevistelser och utskrivning i princip&lt;br&gt;alltid skall prövas av länsrätten i första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen skall utföras med största möjliga skyndsamhet och an-&lt;br&gt;passas efter domstolens syfte och övriga omständigheter i fallet. Den skall&lt;br&gt;inte göras mer omfattande eller bedrivas under längre tid än vad som&lt;br&gt;krävs för att domstolen skall kunna få de frågor besvarade, som den&lt;br&gt;begärt svar på. Det innebär att bedömningar och utredningsarbete, som&lt;br&gt;enbart avser den misstänktes behandling, skall anstå till dess vård kom-&lt;br&gt;mer till stånd. Hur ingående en undersökning bör vara kan alltså variera.&lt;br&gt;I vissa fall torde det vara möjligt att inom en kort tid, kanske bara några&lt;br&gt;dagar, ge domstolen ett tillräckligt medicinskt underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är häktad och skall genomgå rättspsykiatrisk undersökning&lt;br&gt;skall utan dröjsmål, och senast inom sju dagar från det att beslut om&lt;br&gt;undersökning kommit in till undersökningsenheten, föras över till denna.&lt;br&gt;Efter det att undersökningen avslutats skall den misstänkte föras tillbaka&lt;br&gt;till häktet, om hans hälsotillstånd inte ger anledning till något annat. Om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl, får rättspsykiatrisk undersökning av häktad&lt;br&gt;person utföras i häktet. Beslut om detta skall meddelas av kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utlåtande över den rättspsykiatriska undersökningen skall avges inom&lt;br&gt;fyra veckor, om den misstänkte är häktad, och i annat fall inom sex&lt;br&gt;veckor från det att beslutet om undersökning kommit in till undersök-&lt;br&gt;ningsenheten. Domstolen, och inte som nu socialstyrelsen, skall få medge&lt;br&gt;anstånd om det finns synnerliga skäl. Avsikten är att bedömningen av&lt;br&gt;skälen för anstånd skall vara restriktiv.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Problem inom undersökningsverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Situationen inom den nuvarande rättspsykiatriska undersökningsorganisa-&lt;br&gt;tionen har under en följd av år varit problematisk. Ett stort antal under-&lt;br&gt;sökningar har inte kunnat genomföras inom den lagstadgade maximitiden&lt;br&gt;för det rättspsykiatriska förfarandet - sex veckor - och väntetiderna inför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undersökning av häktade har ofta varit oacceptabelt långa. Personer, som&lt;br&gt;varit färdigutredda, har i vissa fall varit kvar mycket länge på klinikerna&lt;br&gt;i anslutning till att de överklagat sina domar eller som följd av att mot-&lt;br&gt;tagande allmänpsykiatriska kliniker inte kunnat bereda patienterna plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvaliteten på undersökningarna har varit ojämn och inte alltid jämförbar&lt;br&gt;mellan de olika klinikerna. Personalen inom den rättspsykiatriska under-&lt;br&gt;sökningsverksamheten har inte kunnat erbjudas vidareutbildning i samma&lt;br&gt;utsträckning som t. ex. personalen inom allmänpsykiatrin. Dessutom har&lt;br&gt;det varit svårt att rekrytera specialistkompetenta läkare till verksamheten.&lt;br&gt;Systematiserade former for kvalitetsuppföljning och kvalitetssäkring har&lt;br&gt;inte heller funnits i tillräcklig omfattning, delvis beroende på personal-&lt;br&gt;brist eller otillräckliga resurser för dessa funktioner. Härtill kommer att&lt;br&gt;socialstyrelsens dubbla roll som chefs- och tillsynsmyndighet för verk-&lt;br&gt;samheten har bidragit till att styrelsen haft svårt att lägga tillräcklig kraft&lt;br&gt;i en samlad ledning av och ett samlat stöd till verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De administrativa villkoren for rättspsykiatrin och dess bedrivande&lt;br&gt;anges i ett stort antal lagbestämmelser och andra normer utfärdade av&lt;br&gt;riksdagen, regeringen och centrala myndigheter. En diskrepans rörande&lt;br&gt;målen för verksamheten kan skönjas i regelverket såtillvida att arbetsord-&lt;br&gt;ningen for de rättspsykiatriska klinikerna och stationerna, jämförd med&lt;br&gt;lagstiftningen och instruktionen (SFS 1988:1239), lägger en relativt större&lt;br&gt;vikt vid de vårdande och rehabiliterande funktionerna. Synen på de&lt;br&gt;vårdanknutna uppgifterna varierar. Ambitionen att utlåtandena även skall&lt;br&gt;kunna ligga till grund för den efterföljande vården är på många håll stor.&lt;br&gt;De skilda och oklara måluppfattningama som återfinns i organisationen&lt;br&gt;på olika nivåer bidrar sannolikt i hög grad till de problem som finns i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har under 1987/88 års riksmöte vid två tillfällen starkt kriti-&lt;br&gt;serat förhållandena och begärt att åtgärder vidtas för att i det kortare tids-&lt;br&gt;perspektivet avhjälpa missförhållandena (SoU 1986/87:15 och 16). Kriti-&lt;br&gt;ken har upprepats av riksdagen hösten 1987 (JuU 1987/88:3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med budgetbehandlingen våren 1987 erinrade socialutskottet&lt;br&gt;i sitt av riksdagen godkända betänkande (SoU 1986/87:16) om vad ut-&lt;br&gt;skottet tidigare (SoU 1979/80:45) hade uttalat om huvudmannaskapet för&lt;br&gt;det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. Utskottet anförde därvid att&lt;br&gt;det är en öppen fråga om och i vad mån staten bör överlåta sitt ansvar för&lt;br&gt;det rättspsykiatriska undersökningsväsendet på sjukvårdshuvudmännen.&lt;br&gt;Skäl kunde enligt utskottet anföras såväl för som emot ett ändrat huvud-&lt;br&gt;mannaskap. Utskottet förutsatte därför att dessa frågeställningar skulle&lt;br&gt;penetreras ingående i beredningsarbetet innan förslag lades fram för&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 &amp;nbsp;Tidigare åtgärder för att effektivisera verksamheten &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1990/91:120&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I en anmälan till konstitutionsutskottet år 1988 kritiserades regeringens&lt;br&gt;agerande vad gällde insatser för att i ett kortare perspektiv se till att de&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningarna utfördes inom lagstadgad maximitid&lt;br&gt;och att häktesköer undveks. Regeringen hade i olika sammanhang angett&lt;br&gt;att den delade den framförda kritiken. Regeringen pekade emellertid på&lt;br&gt;de åtgärder den vidtagit för att förbättra förhållandena, nämligen att den&lt;br&gt;lämnat uppdrag dels till socialstyrelsen att genomföra olika åtgärder för&lt;br&gt;att uppnå en effektivisering inom befintlig organisation, dels till statens&lt;br&gt;förhandlingsnämnd att träffa avtal med Östergötlands och Västerbottens&lt;br&gt;läns landsting om en särskild verksamhet avseende undersökning av&lt;br&gt;häktade undersökningsfall i anslutning till de rättspsykiatriska stationerna&lt;br&gt;inom dessa landsting. Regeringen pekade vidare på att anslaget till de&lt;br&gt;rättspsykiatriska klinikerna och stationerna budgetåret 1988/89 räknades&lt;br&gt;upp med cirka 3,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. de förslag som redovisades i statskontorets&lt;br&gt;rapport i april 1989 har socialstyrelsen vidtagit en rad åtgärder för att&lt;br&gt;höja effektiviteten i arbetet. Dessa åtgärder innefattar bl.a. förbättrade&lt;br&gt;undersökningsrutiner med utveckling av teamarbete på klinikerna, för-&lt;br&gt;bättrat och utvidgat teknikstöd, effektivare ledning och uppföljning av&lt;br&gt;verksamheten samt begränsning av vårdtiden i samband med väntan på&lt;br&gt;placeringsbeslut från styrelsen och i avvaktan på plats vid sjukvårds-&lt;br&gt;inrättning inom allmänpsykiatrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan budgetåret 1989/90 har socialstyrelsen delegerat ansvaret för&lt;br&gt;budget och måluppfyllelse till klinikcheferna. I samråd har mål fastställts&lt;br&gt;för vaije klinik både vad gäller rättspsykiatriska undersökningar och § 7-&lt;br&gt;undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa åtgärder har sammantaget inneburit en viss förbättring i verksam-&lt;br&gt;heten så tillvida att fler undersökningar numera utförs inom lagstadgad tid&lt;br&gt;och att väntetiderna på häktena i avvaktan på undersökning förkortats.&lt;br&gt;Situationen är dock fortfarande långt i från tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vårdorganisationen för särskilt vårdkrävande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänpsykiatriska vården har under senare år genomgått en snabb&lt;br&gt;förändring från att bedrivas vid stora avskilda mentalsjukhus med om-&lt;br&gt;fattande upptagningsområden till att utföras inom en i hög grad sektorsor-&lt;br&gt;ganiserad psykiatrisk vårdorganisation. En sådan organisation består&lt;br&gt;oftast av en enhet för sluten korttidssjukvård, som vanligtvis är samlokali-&lt;br&gt;serad med somatisk korttidsvård, kombinerad med mindre decentralisera-&lt;br&gt;de enheter. En ökad satsning har skett på öppna och halvöppna vårdfor-&lt;br&gt;mer. Målsättningen är att patienterna så långt möjligt skall kunna erbju-&lt;br&gt;das den nödvändiga vården utan att ryckas loss från sin invanda miljö. En&lt;br&gt;princip om närhet och vårdkontinuitet skall tillämpas. I den sammanhållna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationen baserad på sektorsprincipen eftersträvas att vårdpersonalen Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;i ett teamarbete skall svara for både öppen och sluten vård inom sektorer-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett betydande forändringsarbete har sålunda bedrivits som gett avsevärt&lt;br&gt;förbättrade vårdförhållanden för stora grupper av patienter. Vården av de&lt;br&gt;psykiskt störda lagöverträdarna har dock inte genomgått motsvarande ut-&lt;br&gt;veckling, även om en viss förbättring kan noteras under senare tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilt vårdkrävandepatienterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionsjukvårdsutredningen uttalade år 1978 (SOU 1978:70) att det&lt;br&gt;regionala samarbetet borde omfatta i princip samtliga medicinska verk-&lt;br&gt;samhetsområden. Vad beträffar psykiatrin angavs att det krävdes en&lt;br&gt;regionalt organiserad vård för sådana patienter som ställer särskilda krav&lt;br&gt;på säkerhet, utredning och behandling, s.k. särskilt vårdkrävande patien-&lt;br&gt;ter. I propositionen (1980/81:9) om regionsjukvården angavs att region-&lt;br&gt;sjukvården vid sidan av vissa allmänna vårdplatser för psykiatrisk vård&lt;br&gt;också omfattar regionalt anordnad vård för särskilt vårdkrävande samt&lt;br&gt;resurser för rättspsykiatriska undersökningar. Riksdagen godkände rikt-&lt;br&gt;linjerna i propositionen (SoU 1980/81:6, rskr. 123).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionsjukvårdsplatsema är alltså avsedda för de patienter, som be-&lt;br&gt;höver sådana speciella insatser som kan anordnas vid specialiserade&lt;br&gt;enheter. Det kan t.ex. vara fråga om särskild psykoterapeutisk kompetens&lt;br&gt;för att behandla våldtäktsmän eller personer som gjort sig skyldiga till&lt;br&gt;allvarliga våldsbrott. Det kan också gälla tillgång till specialutbildad&lt;br&gt;personal för att svara för samhällsskyddet och ändå ge patienterna en god&lt;br&gt;vårdmiljö. Vid regionsjukvårdsenhetema kan även särskilda säkerhets-&lt;br&gt;arrangemang tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionsjukvård i sig innebär dock att behovet av kontinuitet i behand-&lt;br&gt;lingen och närhet till hemorten i många fall inte kan tillgodoses. Men&lt;br&gt;flertalet till vård dömda personer behöver inte regionsjukvårdens resurser.&lt;br&gt;För dessa har större eller mindre enheter organiserats i sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männens egen vårdorganisation. Storstäderna, som relativt sett har fler&lt;br&gt;patienter som överlämnats till vård som brottspåföljd, utgör ett särskilt&lt;br&gt;problem. I den nuvarande organisationen har främst Stockholms läns&lt;br&gt;landsting svårigheter att på ett tillfredsställande sätt kunna bereda denna&lt;br&gt;patientgrupp erforderlig vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att genomföra en regionaliserad vårdorganisation för denna&lt;br&gt;patientgrupp fortgår emellertid. Sjukvårdshuvudmännen bedriver ett aktivt&lt;br&gt;förändringsarbete i huvudsak i enlighet med de principer som angivits i&lt;br&gt;ASV-gruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdplatserna vid regionsjukvårds- och specialenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdplatsresursema inom den nuvarande vårdorganisationen för särskilt&lt;br&gt;vårdkrävande patienter uppgår till totalt drygt 300 vårdplatser, varav 60&lt;br&gt;vid s.k. specialenheter och resten vid regionvårdsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första enheten som organiserades för sådan regionsjukvård var Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;Växjökliniken som i nybyggda lokaler omorienterade sig mot en region-&lt;br&gt;sjukvårdsverksamhet i böljan av 1980-talet. I dag finns där 66 vårdplat-&lt;br&gt;ser. Ett fungerande samarbete bedöms ha byggts upp inom den södra&lt;br&gt;regionen och regionenheten följer upp patienterna vid överflyttning till&lt;br&gt;hemortssjukhuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms- och Göteborgsregionerna har valt att gemensamt utveckla&lt;br&gt;Karsuddens sjukhus i Katrineholm som regionenhet. Sjukhuset håller på&lt;br&gt;att moderniseras och byggas om och därvid har platsantalet minskats till&lt;br&gt;nuvarande 96 vårdplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Umeå och Sundsvall finns sammanlagt 25 platser for den norra regio-&lt;br&gt;nen och vid sjukhuset i Säter 42 vårdplatser för Uppsala-Orebro-regio-&lt;br&gt;nens behov. Den sistnämnda regionenheten togs i bruk år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Vadstena finns 20 vårdplatser för särskilt vårdkrävande. Platserna där&lt;br&gt;är nära kopplade till resurserna för den rättspsykiatriska undersöknings-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också framhålla att man i flera landstingsområden har särskilda&lt;br&gt;avdelningar för patienter av den aktuella patientkategorin, vilket minskar&lt;br&gt;behovet av regionsjukvård. Stockholms läns landsting hyr t.ex. två avdel-&lt;br&gt;ningar av den rättspsykiatriska kliniken i Huddinge i avsikt att öppna&lt;br&gt;vårdplatser för särskilt vårdkrävande patienter. En avdelning vid den&lt;br&gt;rättspsykiatriska kliniken i Göteborg är uthyrd till Göteborgs kommun. På&lt;br&gt;denna avdelning med tio vårdplatser bedrivs vård för patienter som i&lt;br&gt;annat fall skulle behöva vårdas på Karsuddens sjukhus. Vidare driver&lt;br&gt;Malmö kommun en enhet, som utnyttjas för patienter som av domstol&lt;br&gt;överlämnats till vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialenhetema återfinns i Sundsvall och Västervik. Vid den f.d. fasta&lt;br&gt;paviljongen i Västervik har med stöd av socialstyrelsen den ena avdel-&lt;br&gt;ningen förändrats. Där finns numera en avdelning med tio platser för&lt;br&gt;specialvård främst av patienter som inte längre behöver vård enligt den&lt;br&gt;ordning som tidigare gällde för vad som benämndes fast paviljong. Vid&lt;br&gt;denna specialenhet finns också tio platser för vård enligt den sistnämnda&lt;br&gt;ordningen, sammanlagt alltså 20 vårdplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid specialenheten i Sundsvall med sina 40 vårdplatser vårdas förutom&lt;br&gt;patienter från regionen också patienter från Stockholm och Göteborg samt&lt;br&gt;från Uppsala-Orebro-regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots utvecklingen kvarstår flera problem. Bl.a. har vårdområdet av&lt;br&gt;tradition en isolerad ställning i relation till övrig psykiatrisk vård och det&lt;br&gt;saknas naturliga kontaktytor till denna. Det är också påfallande svårt att&lt;br&gt;rekrytera läkare till verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 &amp;nbsp;Psykiatrisk vård inom kriminalvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett förhållandevis stort antal av de intagna vid kriminalvårdsanstaltema&lt;br&gt;har psykiska störningar som fordrar psykiatrisk vård. Inom kriminal-&lt;br&gt;vårdsorganisationen finns cirka 70 platser fördelade på fem avdelningar&lt;br&gt;för intagna med påtagliga psykiska störningar. För närvarande finns åtta&lt;br&gt;överläkartjänster inrättade, men endast tre av tjänsterna är tillsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande förhållanden innebär således att det inom kriminalvården&lt;br&gt;finns en viss organisation för psykiatrisk vård. Även denna organisation&lt;br&gt;har svåra rekryteringsproblem vilket innebär att man i stor utsträckning&lt;br&gt;tvingas tillgodose de psykiatriska vårdbehoven genom konsulter från&lt;br&gt;sjukvården. Det bör emellertid här betonas att den s.k. normaliserings-&lt;br&gt;principen, som lades fast av riksdagen i samband med kriminalvårds-&lt;br&gt;reformen år 1973, innebär att de intagnas liksom övriga medborgares&lt;br&gt;behov av psykiatrisk vård skall tillgodoses av samhällets reguljära vårdre-&lt;br&gt;surser, dvs. av hälso- och sjukvården. I detta sammahang vill jag också&lt;br&gt;nämna att sjukvårdshuvudmännen fr.o.m. år 1987, som ett led i den s.k.&lt;br&gt;Dagmaröverenskommelsen, erhåller ersättning för sjukvård av bl.a.&lt;br&gt;kriminalvårdens intagna i form av en schablonersättning. Ersättningen för&lt;br&gt;de intagnas sjukvård ingår därvid som en del i den allmänna sjukvårdser-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Betydelsen av en väl fungerande rättspsykiatrisk&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag vill betona att en väl fungerande rättspsykiatisk undersökningsverk-&lt;br&gt;samhet är av grundläggande betydelse från rättssäkerhetssynpunkt vid&lt;br&gt;behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare. Vidare finns det ett&lt;br&gt;uttalat behov av fortsatt utveckling av det vårdområde inom psykiatrin&lt;br&gt;som har ett huvudansvar for bl.a. vården av de psykiskt störda lagöver-&lt;br&gt;trädarna. Enligt min mening är det därför väsentligt att den organisations-&lt;br&gt;form som nu fastställs för den rättspsykiatriska undersökningsverksam-&lt;br&gt;heten är flexibel till sin karaktär och ger förutsättningar för en vidareut-&lt;br&gt;veckling av såväl denna verksamhet i sig som vården av psykiskt störda&lt;br&gt;lagöverträdare. Inte minst angeläget är att organisationen utformas så att&lt;br&gt;kriminalvårdens behov av psykiatrisk vård för de intagna kan tillgodoses&lt;br&gt;på ett bättre sätt än i dag. Jag vill här hänvisa till vad jag uttalat i denna&lt;br&gt;fråga i prop. 1990/91:58 (bil. 1 avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de förslag som nu presenteras har jag samrått med chefen&lt;br&gt;för justitiedepartementet. Förslagen och övervägandena i den nyss nämn-&lt;br&gt;da propositionen skall därvid till vissa delar ses som samordnade med de&lt;br&gt;frågor jag här behandlar. De där föreslagna förändringarna ger bl.a.&lt;br&gt;förutsättningar för att de problem, som jag tidigare redogjort för, bör&lt;br&gt;kunna bemästras i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3. Den rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningsverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samarbetet med hälso-och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det rättspsykiatriska undersökningsväsendet har ända sedan sin tillkomst&lt;br&gt;präglats av en problematisk verksamhetssituation. Redan i förarbetena till&lt;br&gt;1961 års beslut om riktlinjer för organisation av verksamheten uttalades&lt;br&gt;att det förflöt alltför lång tid för att slutföra undersökningar. De långa&lt;br&gt;tiderna medförde allvarliga lidanden och olägenheter för den som skulle&lt;br&gt;undersökas och en pressad arbetssituation för personalen. Det påpekades&lt;br&gt;att det allmänna rättssäkerhetsintressets krav på en snabb rättslig procedur&lt;br&gt;inte kunde tillgodoses. Som orsak till problemen angavs bl.a. svårigheter&lt;br&gt;att få läkartjänster besatta samt den dåvarande organisationens isolering&lt;br&gt;i förhållande till den allmänna psykiatriska vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av vad jag tidigare framfört (avsnitt 2.4) är denna pro-&lt;br&gt;blembeskrivning i allt väsentligt giltig också för dagens rättspsykiatriska&lt;br&gt;verksamhet. I alla de utredningar om den rättspsykiatriska undersöknings-&lt;br&gt;verksamheten, som nämnts i det föregående, har det förordats att ett&lt;br&gt;närmande mellan denna och angränsande delar av hälso- och sjukvården&lt;br&gt;bör komma till stånd. En sådan utveckling har ansetts vara en viktig&lt;br&gt;förutsättning för en förbättrad undersökningverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättspsykiatriska klinikerna och stationerna är alltsedan tillkomsten&lt;br&gt;lokaliserade till sjukhusområden eller i omedelbar anslutning till sådana.&lt;br&gt;Detta närmande ur lokaliseringssynpunkt har dock inte medfört att inten-&lt;br&gt;tionerna om en närmare samverkan mellan den rättspsykiatriska under-&lt;br&gt;sökningsverksamheten och den allmänna psykiatriska verksamheten&lt;br&gt;kommit till stånd annat än i undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Det framtida behovet av rättspsykiatrisk&lt;br&gt;undersökningsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt syfte med lagförslagen i propositionen (1990/91:58) om psy-&lt;br&gt;kiatrisk tvångsvård, m.m. i de nu aktuella delarna är att begränsa det&lt;br&gt;totala behovet av rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet. Jag vill här&lt;br&gt;bl.a. peka på att det införs ett enhetligt sjukdomsbegrepp på området, att&lt;br&gt;reglerna om rättspsykiatrisk undersökning stramas upp och att det blir&lt;br&gt;möjligt att överlämna en person till rättspsykiatrisk vård utan särskild&lt;br&gt;utskrivningsprövning enbart med stöd av ett § 7-intyg utfärdat av en&lt;br&gt;läkare med särskild kompetens. Om dessa förändringar också kommer att&lt;br&gt;medföra en minskad efterfrågan på rättspsykiatriska undersökningar går&lt;br&gt;att bedöma med säkerhet först sedan den nya lagstiftningen tillämpats&lt;br&gt;under en tid. Till detta kommer naturligtvis också brottslighetens utveck-&lt;br&gt;ling och utvecklingen av antalet brottmål med psykiskt störda lagöverträ-&lt;br&gt;dare. På sikt bör dock de nya reglerna innebära att det totala behovet av&lt;br&gt;rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet gjordes 800-900 Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningar per år. Därefter har antalet undersök-&lt;br&gt;ningar successivt minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1989/90 utfördes totalt558 rättspsykiatriska undersökningar,&lt;br&gt;varav 437 på misstänkta som var häktade (H) och 122 på misstänkta ej&lt;br&gt;häktade personer (F). Undersökningarna fördelades på klinikerna och&lt;br&gt;stationerna enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Klinik/station&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(H)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(F)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Linköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Under &amp;quot;övrigt&amp;quot; ingår 16 undersökningar som utförts av Östergötlands&lt;br&gt;och Västerbottens läns landsting i enlighet med träffat avtal från år 1988.&lt;br&gt;Resterande sju undersökningar har utförts på häkte eller sjukhus av ut-&lt;br&gt;redningspersonal från Umeåstationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för att bedöma behovet av rättspsykiatrisk undersök-&lt;br&gt;ningsverksamhet fr.o.m. år 1992, då den nya lagstiftningen föreslås träda&lt;br&gt;i kraft, är den undersökningsvolym som gäller i dag. De förändringar,&lt;br&gt;som den föreslagna lagstiftningen innebär, gör det dock vanskligt att nu&lt;br&gt;beräkna detta behov. Den föreslagna möjligheten att i fortsättningen i&lt;br&gt;vissa fall ersätta rättspsykiatriska undersökningar med § 7-intyg innebär,&lt;br&gt;om man bortser från andra faktorer, att behovet av undersökningar min-&lt;br&gt;skar i förhållande till nuläget. Samtidigt är det svårt att bedöma hur&lt;br&gt;övriga faktorer påverkar detta behov. Sammantaget torde dock behovet&lt;br&gt;av rättspsykiatriska undersökningar kunna komma att minska med totalt&lt;br&gt;cirka tio procent i förhållande till nuläget. Minskningen förväntas därvid&lt;br&gt;bli kraftigast för undersökningar av misstänkta som ej är häktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkten att det under år 1991 kommer att göras lika många&lt;br&gt;undersökningar som under budgetåret 1989/90, dvs. cirka 550, kan&lt;br&gt;behovet under år 1992 beräknas till cirka 500.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Utförandet av rättspsykiatriska undersökningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sjukvårdshuvudmännen ges möjligheter att så långt&lt;br&gt;möjligt utföra rättspsykiatriska undersökningar enligt avtal som&lt;br&gt;riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: År 1985 uppdrog regeringen åt statens för-&lt;br&gt;handlingsnämnd att förhandla med sjukvårdshuvudmännen om ett över-&lt;br&gt;förande av den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare redovisat avbröt Landstingsförbundet förhandlingarna i Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;november 1988. I december 1989 fick departementsrådet Thomas&lt;br&gt;Luttropp, socialdepartementet, i uppdrag att förhandla med resp, berörd&lt;br&gt;sjukvårdshuvudman om ett överförande av verksamheten. Jag vill i detta&lt;br&gt;sammanhang närmare redogöra för inriktningen och resultatet av dessa&lt;br&gt;förhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för de förda förhandlingarna har varit att träffa ett&lt;br&gt;&amp;quot;generalentreprenadavtal&amp;quot; mellan staten och ett antal sjukvårdshuvudmän.&lt;br&gt;Huvudmännen skulle förbinda sig att under vaije kalenderår utföra ett&lt;br&gt;givet antal rättspsykiatriska undersökningar. För detta åtagande skulle&lt;br&gt;staten betala en ersättning per utförd undersökning enligt överenskommen&lt;br&gt;taxa. Avtalet skulle inte närmare reglera hur eller var undersökningarna&lt;br&gt;utfördes. Huvudmännen föreslogs överta arbetsgivaransvaret för samtlig&lt;br&gt;personal. På klinikortema skulle de även överta befintliga byggnader&lt;br&gt;inkl. mark. En sådan lösning skulle ha inneburit att den nuvarande stat-&lt;br&gt;liga klinikorganisationen avvecklades i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till avtal med denna inriktning överlämnades till Stockholms,&lt;br&gt;Uppsala, Östergötlands, Malmöhus och Västerbottens läns landsting samt&lt;br&gt;till Göteborgs kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nämnda sjukvårdshuvudmän har preliminära avtal kunnat träffas&lt;br&gt;med Östergötlands och Västerbottens läns landsting. Avtalen - som gäller&lt;br&gt;under förbehåll att de godkänns av regeringen efter riksdagens bemyndi-&lt;br&gt;gande samt av resp, sjukvårdshuvudman - innebär bl.a. att de båda lands-&lt;br&gt;tingen tillsammans åtar sig att utföra 120 rättspsykiatriska undersökningar&lt;br&gt;per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalen vid de rättspsykiatriska stationerna i Linköping och Umeå&lt;br&gt;skall också enligt avtalen erbjudas anställning hos resp, sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns det inte förutsättningar att träffa avtal med Göte-&lt;br&gt;borgs kommun, Uppsala läns landsting och Stockholms läns landsting på&lt;br&gt;villkor, som kan godtas av mig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus läns landsting har klargjort att man inte är beredd att överta&lt;br&gt;vare sig Lundaklinikens personal eller fastigheten för detta ändamål.&lt;br&gt;Däremot har man förklarat sig beredd att mot ersättning utföra ett visst&lt;br&gt;antal rättspsykiatriska undersökningar per år, men då i första hand under-&lt;br&gt;sökningar i häkteslokaler vad gäller häktade personer. Endast i undan-&lt;br&gt;tagsfall skulle undersökningar på klinik inom den egna vårdorganisationen&lt;br&gt;kunna komma i fråga. Med dessa förutsättningar har det inte heller be-&lt;br&gt;dömts möjligt att träffa avtal med Malmöhus läns landsting om kliniken&lt;br&gt;i Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under pågående förhandlingar har även Malmö kommun förklarat sig&lt;br&gt;beredd att inom sin vårdorganisation utföra 50 undersökningar under år&lt;br&gt;1992 mot samma taxa, som gäller för avtalen med Östergötlands och&lt;br&gt;Västerbottens läns landsting. Malmö kommun åtar sig även att bygga upp&lt;br&gt;en verksamhet, som på sikt innebär att kommunen skall kunna utföra 125&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningar per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminära avtal har således träffats med tre sjukvårdshuvudmän. Till- Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;sammans är de beredda att på entreprenad utföra 170 rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningar per år fr.o.m den 1 januari 1992, varav 110 på häktade&lt;br&gt;och 60 på personer som inte är häktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att sjukvårdshuvudmännen åtar sig att utföra en del av det&lt;br&gt;beräknade behovet av rättspsykiatri ska undersökningar skapas förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att påbörja samordningen av undersökningsverksamheten med&lt;br&gt;den allmänna psykiatriska verksamheten. Härigenom inleds den önsk-&lt;br&gt;värda utvecklingen mot en integration mellan rättspsykiatrisk undersök-&lt;br&gt;ningsverksamhet och vård av psykiskt störda lagöverträdare som är en&lt;br&gt;viktig utgångspunkt för lagförslagen i prop. 1990/91:58 i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att god-&lt;br&gt;känna avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang framhålla att den framtida inriktningen vad&lt;br&gt;gäller utvecklingen av den rättspsykiatri ska undersökningsverksamheten&lt;br&gt;bör vara att undersökningsverksamheten så långt det är möjligt läggs ut&lt;br&gt;på entreprenad. För närvarande föreligger dock inte förutsättningar att&lt;br&gt;träffa avtal med huvudmännen i i större omfattning än vad som här&lt;br&gt;redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl som tidigare framförts mot att på detta sätt samordna vård och&lt;br&gt;undersökningar är att samordningen skulle kunna äventyra rättssäkerheten&lt;br&gt;för de undersökta. Frågan diskuterades redan i ASV-gruppens planerings-&lt;br&gt;underlag. Gruppen fann att några avgörande invändningar mot en organi-&lt;br&gt;sationsförändring inte borde kunna resas med hänsyn till rättssäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1990/91:58 också föreslagit lagstiftningsåtgärder&lt;br&gt;i syfte att underlätta för sjukvårdshuvudmännen att integrera allmänpsy-&lt;br&gt;kiatrisk vård och rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet. Jag vill i&lt;br&gt;detta sammanhang slå fast att det knappast kan finnas några vägande&lt;br&gt;principiella invändningar mot en sådan ordning. Jag har i denna fråga&lt;br&gt;samrått med chefen för justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock särskilt betona vikten av att arbetet med en systematiserad&lt;br&gt;kvalitetssäkring med fortlöpande resultatredovisning kommer till stånd&lt;br&gt;inom den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten. Någon mer&lt;br&gt;omfattande erfarenhet av sådant arbete finns ännu inte. Det är dock&lt;br&gt;viktigt att de metoder och system, som skall utnyttjas, är väl förankrade&lt;br&gt;bland dem som är mest kunniga inom verksamheten. Att befrämja kvali-&lt;br&gt;tetssäkring och gemensamma riktlinjer för såväl de upphandlade som de&lt;br&gt;i statlig regi utförda undersökningarna kommer att bli en central uppgift&lt;br&gt;för det nya rättsmedicinalverket. Jag återkommer till detta i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare vill jag framhålla socialstyrelsens framtida roll vad gäller den&lt;br&gt;rättspsykiatriska verksamheten. Från att ha varit både chefs- och tillsyns-&lt;br&gt;myndighet kommer styrelsen att i fortsättningen få en renodlad funktion&lt;br&gt;som tillsynsmyndighet. Detta innebär att styrelsen får möjlighet att kon-&lt;br&gt;centrera sina insatser i fråga om den rättspsykiatriska verksamheten till&lt;br&gt;det som är styrelsens egentliga uppgift, nämligen tillsyn. Detta bör enligt&lt;br&gt;min bedömning skapa ytterligare förutsättningar för styrelsen att med-&lt;br&gt;verka till ökad enhetlighet och hög standard i såväl utredningsarbetets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 120&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedrivande som utlåtandenas utformning. Enligt vad som föreslås i prop. Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;1990/91:58 skall styrelsen även i fortsättningen på begäran av domstol&lt;br&gt;avge yttranden över utförda rättspsykiatriska undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Ny organisationsstruktur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ny organisationsstruktur skapas för den rätts-&lt;br&gt;psykiatriska undersökningsverksamheten, som är flexibel och lätt&lt;br&gt;kan anpassas till förändringar i undersökningsvolymen. Riksdagen&lt;br&gt;bemyndigar mot denna bakgrund regeringen att besluta om avveck-&lt;br&gt;ling av rättspsykiatriska kliniker och stationer i den utsträckning&lt;br&gt;som bedöms motiverad med hänsyn till träffade avtal om rättspsy-&lt;br&gt;kiatrisk undersökningsverksamhet och med beaktande av att till-&lt;br&gt;räcklig total undersökningskapacitet skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Om sjukvårdshuvudmännen ges möjligheter&lt;br&gt;att utföra rättspsykiatriska undersökningar på entreprenad och avtal om&lt;br&gt;detta träffas, får det effekter för dimensioneringen av den statliga under-&lt;br&gt;sökningsorganisationen. Denna måste reducera sin verksamhet i samband&lt;br&gt;med att avtalen träder i kraft. Verksamheten måste också effektiviseras,&lt;br&gt;varför det även finns skäl att förändra och bredda den kvarvarande stat-&lt;br&gt;liga undersökningsorganisationens arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudkraven på en ny organisation är att denna är kapabel att pro-&lt;br&gt;ducera det antal rättspsykiatriska undersökningar som motsvarar efter-&lt;br&gt;frågan, att undersökningarna och utlåtandena är av tillfredsställande&lt;br&gt;kvalitet och enhetlighet vad avser innehåll och omfattning oavsett var i&lt;br&gt;landet de utförs samt att de blir färdiga inom lagstadgad tid. Domstolar-&lt;br&gt;nas beslut avgör hur många undersökningar som skall utföras vid en viss&lt;br&gt;tidpunkt. Undersökningsorganisationen totalt sett måste därför ha en&lt;br&gt;sådan kapacitet att den kan tillgodose de aktuella behoven. Möjligheterna&lt;br&gt;till detta ökar ju större organisation man har att repliera på. Genom att&lt;br&gt;sammanföra undersökningar och vård i en gemensam organisation så&lt;br&gt;långt det nu är praktiskt genomförbart ökar möjligheterna att utnyttja de&lt;br&gt;samlade resurserna på ett flexibelt sätt. Förutom att tillgängliga resurser&lt;br&gt;i form av personal och lokaler kan utnyttjas mer effektivt, höjs persona-&lt;br&gt;lens kompetens genom att arbetsuppgifterna breddas och bättre utveck-&lt;br&gt;lingsmöjligheter för personalen skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga undersökningsenheter, som kommer att finnas kvar, bör i&lt;br&gt;större utsträckning än vad som för närvarande är fallet kunna upphandla&lt;br&gt;personalresurser genom avtal med olika entreprenörer i syfte att såväl&lt;br&gt;öka undersökningskapaciteten som att effektivisera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättspsykiatriska undersökningar kommer således under förutsättning av&lt;br&gt;riksdagens godkännande att fr.o.m den 1 januari 1992 kunna utföras i&lt;br&gt;såväl statens regi som på entreprenad av vissa sjukvårdshuvudmän. Däri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom uppnås en samordning med den allmänna psykiatrin så långt det&lt;br&gt;är möjligt i dag samtidigt som det skapas en regional balans i undersök-&lt;br&gt;ningsverksamheten. Organisationen kommer att bli flexibel och borde ha&lt;br&gt;förutsättningar att kunna anpassas till förändringar i undersökningsvoly-&lt;br&gt;men. Organisationsstrukturen utgör heller inget hinder för ett eventuellt&lt;br&gt;utökat engagemang från sjukvårdshuvudmännen i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av avtalsförhandlingarna innebär att mindre än hälften av det&lt;br&gt;beräknade undersökningsbehovet kan tillgodoses genom dessa entrepre-&lt;br&gt;nadavtal. En del av den statliga klinikorganisationen måste därmed be-&lt;br&gt;hållas tills vidare, medan de rättspsykiatriska stationerna i Linköping och&lt;br&gt;Umeå kan avvecklas till följd av avtalen med Östergötlands och&lt;br&gt;Västerbottens läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även två av klinikerna bör kunna avvecklas inom överskådlig tid. Med&lt;br&gt;hänsyn bl.a. till avtalsutfallet, de nuvarande klinikernas utformning och&lt;br&gt;funktion, där Stockholmskliniken av vårdmiljö- och standardskäl har&lt;br&gt;försteg framför de andra klinikerna, och den regionala fördelningen av&lt;br&gt;undersökningskapacitet i förhållande till behoven är det i första hand&lt;br&gt;Stockholmskliniken som bör bibehållas samt kliniken i Göteborg. Lunda-&lt;br&gt;kliniken bör avvecklas under budgetåret 1991/92 i samband med att&lt;br&gt;avtalet med Malmö kommun träder i kraft och att den lokala undersök-&lt;br&gt;ningsverksamheten i Malmö i praktiken böljar fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det beräknade behovet av rättspsykiatriska undersökningar skall&lt;br&gt;kunna tillgodoses dels med den undersökningskapacitet som följer av&lt;br&gt;träffade preliminära avtal med vissa sjukvårdshuvudmän dels genom&lt;br&gt;fortsatt drift av de rättspsykiatriska klinikerna i Stockholm och Göteborg,&lt;br&gt;måste de sistnämnda öka sin undersökningskapacitet avsevärt jämfört med&lt;br&gt;nuläget. I rapporten Redovisning av förhandlingsuppdrag med förslag till&lt;br&gt;åtgärder för att utveckla och effektivisera den rättspsykiatriska verksam-&lt;br&gt;heten (bilaga 1) har flera förslag lämnats till hur en sådan kapacitets-&lt;br&gt;höjning kan åstadkommas. I avvaktan på att resultatet av ett sådant arbete&lt;br&gt;kan utläsas kan det dock finnas skäl att avvakta med ett beslut om att&lt;br&gt;avveckla Uppsalakliniken. En avveckling av denna klinik borde dock&lt;br&gt;kunna ske under budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av ingångna entreprenadavtal liksom möjligheterna att&lt;br&gt;sluta fler sådana avtal blir givetvis också vägledande inför ett eventuellt&lt;br&gt;beslut om att på sikt avveckla även kliniken i Göteborg. Vid Stockholms-&lt;br&gt;kliniken finns också möjligheter att utöka verksamheten om avtalet med&lt;br&gt;Stockholms läns landsting om uthyrningen av två avdelningar skulle sägas&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att, med&lt;br&gt;beaktande av att tillräcklig undersökningskapacitet skall kunna garanteras,&lt;br&gt;avveckla rättspsykiatriska kliniker och stationer i den omfattning, som de&lt;br&gt;bedöms kunna avvaras i samband med att möjligheter att bedriva rättspsy-&lt;br&gt;kiatisk undersökningsverksamhet på entreprenad tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4. Ledningen av den rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningsverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nya myndighet, rättsmedicinalverket, som i pro-&lt;br&gt;positionen 1990/91:93 om rättsmedicinsk verksamhet, m.m. före-&lt;br&gt;slås bli inrättad fr.o.m. den 1 juli 1991, skall fr.o.m. den 1 oktober&lt;br&gt;1991 även ta över ansvaret för den rättspsykiatriska undersöknings-&lt;br&gt;verksamheten. De rättspsykiatriska klinikerna blir i samband där-&lt;br&gt;med avdelningar inom rättsmedicinalverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag anser att det är angeläget att arbetet med&lt;br&gt;att renodla socialstyrelsens roll och ansvarsområde fullföljs enligt inten-&lt;br&gt;tionerna i 1989 års riksdagsbeslut. Enligt min mening är det dock varken&lt;br&gt;möjligt eller önskvärt att nu föra över huvudmannaskapet för den rätts-&lt;br&gt;psykiatriska verksamheten till sjukvårdshuvudmännen. Skilda uppfatt-&lt;br&gt;ningar i denna fråga har också framförts i de utredningar m.m., som&lt;br&gt;redovisats i det föregående. Med hänsyn bl.a. till detta samt till social-&lt;br&gt;utskottets uttalanden i sitt av riksdagen godkända betänkande (SOU&lt;br&gt;1986/87:16) i denna fråga vill jag i detta sammanhang beröra några&lt;br&gt;ytterligare aspekter av betydelse för frågan om huvudmannaskapet för den&lt;br&gt;rättspsykiatriska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har, som tidigare nämnts, i propositionen 1990/91:58 om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård, m.m. föreslagit en ny lagstiftning om det rättspsy-&lt;br&gt;kiatriska undersökningsförfarandet. Förslagen innebär bl. a. att en rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk undersökning även i fortsättningen skall utföras på uppdrag av&lt;br&gt;domstol i ett brottmål och att undersökningen skall vara avsedd att tillgo-&lt;br&gt;dose domstolens behov av utredning om den misstänktes psykiska till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten kan mot denna bak-&lt;br&gt;grund sägas vara nära anknuten till verksamheten inom rättsväsendet.&lt;br&gt;Utgångspunkten för verksamhetens uppbyggnad måste vara att domstolar-&lt;br&gt;nas behov av medicinsk sakkunskap av det aktuella slaget tillgodoses&lt;br&gt;samtidigt som de enskildas rättssäkerhet skall kunna garanteras och att&lt;br&gt;undersökningarna således utförs i enlighet med lagstiftningen på området.&lt;br&gt;Utifrån dessa aspekter skulle den rättspsykiatriska verksamheten i organi-&lt;br&gt;satoriskt hänseende kunna anknytas till rättsväsendet, vilket t.ex. Statsan-&lt;br&gt;ställdas förbund föreslog i en utredning av det rättspsykiatri ska under-&lt;br&gt;sökningsväsendet år 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kan man dock konstatera att undersökningarna är en medi-&lt;br&gt;cinskt diagnostisk verksamhet, där underlaget för den rättsliga bedöm-&lt;br&gt;ningen skall vara baserad på kvalificerade medicinska överväganden.&lt;br&gt;Undersökningarna utförs av hälso- och sjukvårdspersonal. Att verksam-&lt;br&gt;heten har en markerad medicinsk karaktär, där rättssäkerheten är be-&lt;br&gt;roende av den medicinska kompetensen, var också bakgrunden till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationen i samband med 1961 års beslut sammanfördes under Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;dåvarande medicinalstyrelsen. Att domstolarna anlitar organ utanför&lt;br&gt;rättsväsendet för att få medicinskt underlag för sina avgöranden tillämpas&lt;br&gt;för övrigt också inom andra områden. Som ett närliggande exempel kan&lt;br&gt;nämnas § 7-intygen. Andra exempel är att personal inom barn- och&lt;br&gt;ungdomspsykiatrin ofta får lämna utlåtanden i samband med vårdnadstvis-&lt;br&gt;ter och utredningar om omhändertagande av barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att rättspsykiatrin har ett nära samband med verksamheten&lt;br&gt;inom rättsväsendet är således enligt min mening inget skäl till att inlemma&lt;br&gt;den i organisationen av de rättsvårdande myndigheterna. Mot bakgrund&lt;br&gt;av de erfarenheter som vunnits bör i stället den centrala utgångspunkten&lt;br&gt;för val av huvudmannaskap och organisation vara att etablera en organi-&lt;br&gt;sationsform, som ger goda förutsättningar för att utveckla den rättspsyki-&lt;br&gt;atriska verksamheten i enlighet med regeringens ställningstaganden i&lt;br&gt;prop. 1990/91:58.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn bl.a. till att det rättspsykiatriska undersökningsväsendet har&lt;br&gt;starka kopplingar till det straffrättsliga området, där en särskild lagstift-&lt;br&gt;ning reglerar undersökningsförfarandet, förordar jag att rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningar också fortsättningsvis utförs under statligt huvudmanna-&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avlasta socialstyrelsen uppgiften som chefsmyndighet för den&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningsverksamheten föreslår jag att rättsmedici-&lt;br&gt;nalverket, som enligt prop. 1990/91:93 om rättsmedicinsk verksamhet,&lt;br&gt;m.m. förslås bli inrättat fr.o.m. den 1 juli 1991, fr.o.m. den 1 oktober&lt;br&gt;1991 även tar över ansvaret för den rättspsykiatriska undersökningsverk-&lt;br&gt;samheten. De rättspsykiatriska klinikerna avses därvid bli avdelningar&lt;br&gt;inom rättsmedicinalverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något närmare samband mellan den rättspsykiatriska undersöknings-&lt;br&gt;verksamheten och det föreslagna rättsmedicinalverkets övriga uppgifter&lt;br&gt;finns knappast utöver att de bistår de rättsvårdande instanserna med&lt;br&gt;underlag. En sammanslagning motiveras i första hand av ledningsfunk-&lt;br&gt;tionella skäl. Var för sig skulle de nämnda uppgifterna endast ge underlag&lt;br&gt;för mycket små myndigheter. En sammanhållen ledning för samtliga&lt;br&gt;dessa verksamheter ger ett vidare underlag för en mer kraftfull lednings-&lt;br&gt;funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens ledning,personal, uppgifter, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i propositionen 1990/91:93 om rättsmedicinsk verksamhet m.m.&lt;br&gt;redovisat vilka krav som ställs på den nya myndigheten och dess led-&lt;br&gt;ningsfunktion i förhållande till den rättsmedicinska, rättskemiska och&lt;br&gt;rättsserologiska verksamheten. Jag begränsar mig i det följande därför till&lt;br&gt;att behandla myndighetens ledning, personalbehov och utgifter m.m.&lt;br&gt;utifrån de behov och krav som finns i samband med dess ledningsfunktion&lt;br&gt;för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande rättspsykiatriska organisationen med fyra kliniker och&lt;br&gt;två stationer utgör var och en av dessa enheter en egen myndighet. In-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;struktionen är dock gemensam, och de hålls samman av socialstyrelsen Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;i dess roll som chefsmyndighet. Varje klinik och varje station avger sina&lt;br&gt;utlåtanden självständigt. Även i den nya organisationen bör enheterna,&lt;br&gt;som avdelningar inom rättsmedicinalverket, ha motsvarande ansvar för&lt;br&gt;utlåtandena i det enskilda fallet. Att socialstyrelsen avlastas uppgiften att&lt;br&gt;vara chefsmyndighet för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten&lt;br&gt;förändrar således inte handläggningen av dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att hålla samman verksamheten kvarstår och accentueras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av personal för ledningen av den rättsmedicinska, rättskemiska&lt;br&gt;och rättsserologiska verksamheten vid rättsmedicinalverket har beräknats&lt;br&gt;till cirka 4-6 årsarbetskrafter. När också den rättspsykiatriska verksam-&lt;br&gt;heten tillkommer kan behovet uppskattas till 7-9 årsarbetskrafter. Där-&lt;br&gt;utöver behövs resurser för kvalitetssäkring, kompetens- och personal-&lt;br&gt;utveckling, expertis- och konsultupphandling, samordning och samråd.&lt;br&gt;Personalbehovet beror dock till viss del på arbetsfördelningen mellan det&lt;br&gt;centrala kansliet och de statliga undersökningsenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i propositionen (1990/91:93) om rättsmedicinsk verksamhet&lt;br&gt;m.m. föreslagit att en organisationskommitté tillkallas för att medverka&lt;br&gt;i arbetet att genomföra den nya organisationen för de rättsmedicinska,&lt;br&gt;rättskemiska och rättsserologiska verksamheterna. Denna kommitté bör&lt;br&gt;också få i uppdrag att närmare pröva behovet av resurser för den nya&lt;br&gt;myndighetens ledning och kansli även vad avser den rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten skall bl.a. svara för följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter och ekonomiansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket bör ha myndighetsansvaret för att utfärda bl.a.&lt;br&gt;erforderliga föreskrifter om den rättspsykiatriska undersökningsverksam-&lt;br&gt;heten utöver dem som det ankommer på socialstyrelsen som tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet att utfärda. Verket bör också ha det ekonomiska ansvaret för den&lt;br&gt;samlade rättspsykiatriska undersökningsverksamheten. Detta ställer höga&lt;br&gt;krav på verket. Det gäller bl. a. att fördela anvisade medel mellan de olika&lt;br&gt;statliga enheterna, fullgöra ekonomiska och andra åtaganden enligt in-&lt;br&gt;gångna avtal samt följa utvecklingen. Vidare skall rättsmedicinalverket&lt;br&gt;ansvara för att budgeten hålls. Till detta ansvar hör också att utarbeta&lt;br&gt;anslagsframställningar och ta ställning till andra gemensamma budget-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål- och resultatstyrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klara och operationella mål för verksamheten måste anges. Dessa mål&lt;br&gt;skall utgå från domstolarnas behov i enlighet med kommande lagstiftning.&lt;br&gt;De bör utformas i form av krav på undersökningarnas och utlåtandenas&lt;br&gt;innehåll, omfattning och kvalitet. Det är nödvändigt att utforma sådana&lt;br&gt;krav om verksamheten skall kunna utföras på entreprenad för statens&lt;br&gt;räkning av sjukvårdshuvudmän och om de statliga klinikerna skall kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphandla personalresurser för att utföra rättspsykiatriska undersök- Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;ningar. Dessa mål eller krav är ett av de viktigaste styrinstrumenten för&lt;br&gt;staten som huvudman för att säkerställa hög kvalitet och lika rättspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den del av undersökningsverksamheten som drivs i statlig regi ställs&lt;br&gt;motsvarande krav och därutöver att effektivitetsmål utformas och uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna fullgöra mål- och resultatstyrningen på ett effektivt sätt&lt;br&gt;blir det en angelägen uppgift för den nya myndighetens ledning att fort-&lt;br&gt;löpande följa och utvärdera utvecklingen inom den rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningsverksamheten, bl. a. vad gäller tillförlitlighet och skyndsam-&lt;br&gt;het i handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetskontroll och kvalitetssäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för den nya myndigheten blir att bevaka att rättssäker-&lt;br&gt;heten upprätthålls och att de rättspsykiatriska bedömningarna görs på ett&lt;br&gt;enhetligt sätt över hela landet. Det ankommer på rättsmedicinalverkets&lt;br&gt;ledning att i samråd med andra berörda parter utarbeta metoder och&lt;br&gt;system inom verksamheten som möjliggör kvalitetssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att värna om enhetlighet och en god kvalitativ utveckling av den&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningsverksamheten bör rättsmedicinalverket&lt;br&gt;som ett led i egenuppföljningen granska antingen ett urval av eller i vissa&lt;br&gt;fall alla utlåtandena kontinuerligt genom en till myndigheten knuten grupp&lt;br&gt;bestående av medicinsk och juridisk expertis. I vilken utsträckning och på&lt;br&gt;vilket sätt detta bör göras bör myndigheten själv få avgöra. Formerna för&lt;br&gt;erfarenhetsåterföring till dem som utför undersökningarna måste också&lt;br&gt;vara en angelägen fråga för myndigheten. Jag vill i detta sammanhang&lt;br&gt;erinra om att det i propositionen (1990/91:58) om psykiatrisk tvångsvård,&lt;br&gt;m.m. föreslås att socialstyrelsen också i fortsättningen på begäran av&lt;br&gt;rätten skall överpröva utlåtanden över rättspsykiatriska undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsanalyser och kostnadsuppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya organisation som jag föreslår för den rättspsykiatriska verksam-&lt;br&gt;heten finns förutsättningar för att utnyttja de resurser som tilldelas verk-&lt;br&gt;samheten på ett mer effektivt sätt än tidigare. Det ankommer på den nya&lt;br&gt;myndighetens ledning att utforma sådana metoder för kostnadsanalyser&lt;br&gt;och kostnadsuppföljning att dessa förutsättningar utnyttjas på bästa sätt i&lt;br&gt;den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Kostnadsanalyser och kost-&lt;br&gt;nadsuppföljning är också en viktig grund vid en eventuellt utvidgad&lt;br&gt;entreprenadverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till löpande effektivisering, upphandling och entreprenader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättspsykiatriska verksamhetens föreslagna organisation ger utrymme&lt;br&gt;för flexibilitet och fortsatt utveckling, där ett närmande mellan den rätts-&lt;br&gt;psykiatriska undersökningsverksamheten och allmänpsykiatrin är en viktig&lt;br&gt;målsättning. Rättsmedicinalverket bör därför få i uppdrag att i sina kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;takter med sjukvårdshuvudmännen söka få till stånd ytterligare entre- Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;prenadavtal. Verket bör också medverka till att upphandla personalresur-&lt;br&gt;ser i syfte att öka kapaciteten och effektivisera verksamheten vid de&lt;br&gt;statliga klinikerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalutveckling - fortbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalen inom den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten har&lt;br&gt;inte erbjudits fortbildning i samma utsträckning som personalen inom&lt;br&gt;allmänpsykiatrin. För att verksamheten skall kunna uppfylla samhällets&lt;br&gt;krav på kvalitet är det angeläget att fortbildningen av personalen för-&lt;br&gt;stärks. Det bör ingå i rättsmedicinalverkets uppgifter att stimulera och&lt;br&gt;samordna en sådan fortbildning. Det ingår dock i sjukvårdshuvudmännens&lt;br&gt;uppgifter att ansvara för fortbildningen av sin personal, medan staten har&lt;br&gt;ansvaret för fortbildningen av personalen vid de rättspsykiatriska kliniker-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten skall kunna&lt;br&gt;utvecklas i takt med samhället i övrigt och allmänpsykiatrin i synnerhet&lt;br&gt;krävs att forsknings- och utvecklingsarbete inom området får ett ökat&lt;br&gt;utrymme. Det finns ett stort behov av att sammanfoga kunskaper och&lt;br&gt;erfarenheter inom sjukvården, kriminalvården och socialtjänsten särskilt&lt;br&gt;vad gäller tidigt störda personer. Nya kunskaper och metoder kan leda till&lt;br&gt;ett förbättrat omhändertagande med positiva följder för individen och för&lt;br&gt;samhället i sin helhet. Det bör ankomma på rättsmedicinalverket att&lt;br&gt;stimulera och följa forskningen och initiera utvecklingsarbete inom om-&lt;br&gt;rådet. Verket bör därvid samarbeta med högskoleenheterna. Det ankom-&lt;br&gt;mer på berörda myndigheter att besluta om formerna för detta samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkans- och samordningsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt för förnyelsen av den offentliga sektorn är att&lt;br&gt;myndigheter och andra organ samverkar över myndighets- och sektors-&lt;br&gt;gränser för att bl.a. göra den offentliga förvaltningen mindre resurskrä-&lt;br&gt;vande och mindre beroende av indelningen i organisatoriska enheter.&lt;br&gt;Detta har framhållits i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 2&lt;br&gt;s. 17). Detta är speciellt viktigt för så små enheter som det här är fråga&lt;br&gt;om. Det är därför angeläget att rättsmedicinalverket bl.a. utökar samarbe-&lt;br&gt;tet med sjukvårdshuvudmännen på de orter där statliga kliniker kommer&lt;br&gt;att finnas även fortsättningsvis samt med de huvudmän som bedriver&lt;br&gt;verksamhet på entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer också på rättsmedicinalverket att samarbeta med andra&lt;br&gt;myndigheter, t.ex. socialstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen och domstols-&lt;br&gt;verket vad gäller utvecklingen av den rättspsykiatriska undersöknings&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten. Berörda myndigheter bör dock själva kunna besluta om&lt;br&gt;formerna för ett sådant samråd och samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstol kan förordna om läkarintyg enligt 7 § lagen om personunder-&lt;br&gt;sökning i brottmål. Drygt 2 000 sådana intyg utfärdas för närvarande per&lt;br&gt;år, varav cirka hälften utfärdas av läkare inom den rättspsykiatriska&lt;br&gt;organisationen. Det finns för närvarande ingen särskild administration för&lt;br&gt;samordning av dessa intyg, vilket medfört att domstolarna inte sällan har&lt;br&gt;svårigheter att finna läkare, som är villiga att åta sig denna typ av under-&lt;br&gt;sökningar. Enligt de preliminära avtal som träffats med Östergötlands och&lt;br&gt;Västerbottens läns landsting samt Malmö kommun åtar sig dessa att se till&lt;br&gt;att det finns läkare, som är beredda att utfärda sådana intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta domstolarnas möjligheter att få § 7-intygen utförda&lt;br&gt;även i andra delar av landet bör det ankomma på den nya myndigheten&lt;br&gt;att finna flexibla lösningar i samarbete med sjukvårdshuvudmännen eller&lt;br&gt;med privata entreprenörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Kostnaderna för ersättningar till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen enligt avtal om rättspsykiatrisk verksamhet bör bestridas&lt;br&gt;från det under femte huvudtiteln anvisade anslaget till rättspsykia-&lt;br&gt;triska stationer och kliniker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Medel till den rättspsykiatriska undersök-&lt;br&gt;ningsverksamheten anvisas på det under femte huvudtiteln anvisade&lt;br&gt;förslagsanslaget till rättspsykiatriska kliniker och stationer. Det är lämp-&lt;br&gt;ligt att statens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen enligt föreslagna&lt;br&gt;avtal får bestridas från detta förslagsanslag. Regeringen har i budgetpro-&lt;br&gt;positionen år 1991 föreslagit att riksdagen anvisar 112 979 000 kr. till&lt;br&gt;ändamålet förbudgetåret 1991/92 (prop. 1990/91:100, bil. 7 s. 97). Jag&lt;br&gt;räknar med att denna medelsram skall vara tillräcklig. Det bör emellertid&lt;br&gt;ankomma på regeringen att göra de omdispositioner mellan anslagsposter-&lt;br&gt;na som föranleds av att ersättningar skall utgå till den verksamhet inom&lt;br&gt;området, som bedrivs av sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för socialstyrelsens uppgifter som chefsmyndighet bestrids&lt;br&gt;från socialstyrelsens myndighetsanslag. När rättsmedicinalverket den 1&lt;br&gt;oktober 1991 övertar chefsmyndighetsfunktionen från socialstyrelsen, bör&lt;br&gt;medel som motsvarar rättsmedicinalverkets kostnader för ledningen av&lt;br&gt;den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten bestridas av de medel,&lt;br&gt;som under femte huvudtiteln anvisats på förslagsanslaget till rättspsykiat-&lt;br&gt;riska stationer och kliniker. Den organisationskommitté, som enligt prop.&lt;br&gt;1990/91:93 avses tillkallas, bör få i uppdrag att närmare klargöra rättsme-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dicinalverkets behov av resurser för ledningen av den rättspsykiatriska Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;undersökningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i det följande närmare beröra de mer långsiktiga ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna av mina förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bokslut för budgetåret 1989/90 uppgick statens kostnader för den&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningsverksamheten (fyra kliniker och två statio-&lt;br&gt;ner) till 107,5 milj. kr. Från detta belopp avgår intäkter i form av dels&lt;br&gt;ersättning från Göteborgs kommun för uthyrningen av en avdelning på&lt;br&gt;Göteborgskliniken, dels vårdavgifter från sjukvårdshuvudmännen för&lt;br&gt;färdigutredda patienter under den tid dessa kvarblir på de statliga klini-&lt;br&gt;kerna i avvaktan på placering inom den psykiatriska vården. Dessa intäk-&lt;br&gt;ter uppgick budgetåret 1989/90 till sammanlagt 8,5 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens nettokostnader för den rättspsykiatriska verksamheten uppgick&lt;br&gt;således till ca 99 milj, kr under budgetåret 1989/90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen med Östergötlands och Västerbottens läns landsting samt&lt;br&gt;Malmö kommun innebär att statens kostnader under år 1992 kan komma&lt;br&gt;att uppgå till ca 20 milj. kr. om resp, enhet utfor maximalt antal under-&lt;br&gt;sökningar enligt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader under år 1992 för Stockholms- och Göteborgskliniker-&lt;br&gt;na beräknas till cirka 55 milj. kr. Härtill kommer kostnaderna för&lt;br&gt;Uppsalakliniken, vilka kan uppskattas till cirka 25 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en avveckling av rättspsykiatriska kliniker får staten möjligheter att&lt;br&gt;avyttra klinikfastighetema på berörda orter. Intäkterna vid en sådan&lt;br&gt;försäljning torde täcka awecklingskostnadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt bör en förändrad organisation av den rättspsykiatriska undersök-&lt;br&gt;ningsverksamheten innebära besparingar på cirka 30-35 milj. kr. per år&lt;br&gt;jämfört med nuläget. Detta förutsätter dock att klinikerna i Lund och&lt;br&gt;Uppsala har avvecklats och att totalvolymen rättspsykiatriska undersök-&lt;br&gt;ningar per år inte överstiger den i avsnitt 3.2 beräknade. Det är således&lt;br&gt;först sedan omstruktureringen genomförts, som dessa effekter kan upp-&lt;br&gt;nås. En viss &amp;quot;puckeleffekt&amp;quot;, som innebär minskad eller ingen besparing,&lt;br&gt;under ett övergångsskede blir ofrånkomlig.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6. Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bemyndiga regeringen att godkänna avtal enligt de riktlinjer jag&lt;br&gt;angett i avsnitt 3.3 i fråga om uppdrag för sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;att utföra rättspsykiatriska undersökningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bemyndiga regeringen att besluta om avveckling av rättspsykia-&lt;br&gt;triska kliniker och stationer i den utsträckning som är motiverad&lt;br&gt;med hänsyn till ingångna avtal om att utföra rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningar och med beaktande av att tillräcklig total under-&lt;br&gt;sökningskapacitet skall kunna garanteras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänna att rättsmedicinalverket, som enligt proposition&lt;br&gt;1990/91:93 föreslås bli inrättat den 1 juli 1991, skall ta över an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svaret för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten från Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;socialstyrelsen fr.o.m. den 1 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ta del av vad jag anfört om ekonomiska konsekvenser av förslagen&lt;br&gt;(avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7. Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för&lt;br&gt;de åtgärder och det ändamål föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Redovisning av förhandlingsuppdrag med förslag till &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- &lt;sup&gt;1990/91:120&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;åtgärder för att utveckla och effektivisera den &lt;sup&gt;Bllaga 1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;rättspsykiatriska verksamheten, 1991-02-26&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av förslaget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt uppdrag har varit att - under förutsättning av godtagbara ekonomiska&lt;br&gt;villkor för staten - träffa avtal om att överföra driften av den&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningsverksamheten till sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal har träffats med tre sjukvårdshuvudmän, nämligen Östergötlands&lt;br&gt;och Västerbottens läns landstingskommuner samt Malmö kommun. Av-&lt;br&gt;talen - som gäller från och med den 1 januari 1992 och tills vidare med&lt;br&gt;en uppsägningstid av tre år - innebär bl.a. att huvudmännen tillsammans&lt;br&gt;åtagit sig att utföra 170 rättspsykiatriska undersökningar per år. Malmö&lt;br&gt;kommun har - utöver avtalad volym om 50 undersökningar - även åtagit&lt;br&gt;sig att bygga upp en verksamhet som ger möjlighet att utföra 125 under-&lt;br&gt;sökningar per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att det för närvarande saknas förutsättningar att träffa avtal&lt;br&gt;i den omfattning som krävs för att med nuvarande undersökningsbehov&lt;br&gt;kunna driva hela undersökningsverksamheten i sjukvårdshuvudmännens&lt;br&gt;regi. Det är av flera skäl svårt att idag med säkerhet bedöma det framtida&lt;br&gt;behovet av rättspsykiatriska undersökningar. Denna osäkerhet kräver en&lt;br&gt;stor flexibilitet hos den nya organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Differensen mellan dagens behov av undersökningar och den volym som&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen åtagit sig att utföra måste tills vidare täckas genom&lt;br&gt;att staten fortsätter att bedriva undersökningsverksamhet i viss&lt;br&gt;utsträckning. Jag anser att nödvändig kapacitet - ca 300 undersökningar&lt;br&gt;av häktade per år - bäst uppnås genom att utnyttja nuvarande 38 vård-&lt;br&gt;platser på klinikerna i Stockholm och Göteborg. På detta sätt skapas - till-&lt;br&gt;sammans med de engagerade sjukvårdshuvudmännen - en regional balans&lt;br&gt;i undersökningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de statliga enheterna skall uppnå den önskade kapaciteten förutsätter&lt;br&gt;detta en avsevärt högre produktivitet än för närvarande. Detta kan åstad-&lt;br&gt;kommas bl.a. genom att enheterna får ökade möjligheter att upphandla&lt;br&gt;undersökningsresurser (läkare, psykologer, etc.) av såväl privata intres-&lt;br&gt;senter som av sjukvårdshuvudmän. Jag anser att huvuddelen av undersök-&lt;br&gt;ningarna vid de statliga enheterna bör utföras med hjälp av köpta tjänster.&lt;br&gt;Detta leder till en effektivare och mer flexibel organisation som med&lt;br&gt;relativt kort varsel kan anpassa sig till förändringar i efterfrågan på un-&lt;br&gt;dersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag skapar intressanta möjligheter att bedriva konkurrerande&lt;br&gt;verksamhet i statlig, kommunal och privat regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av det framtida behovet av undersökningar och möjlig-&lt;br&gt;heterna att träffa överenskommelser med sjukvårdshuvudmännen om ett&lt;br&gt;utökat engagemang i undersökningsverksamheten bör på sikt innebära en&lt;br&gt;avveckling av kvarvarande statliga undersökningsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanblandningen av tillsynsansvaret och rollen som ansvarig myndig-&lt;br&gt;het för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten är en av an-&lt;br&gt;ledningarna till socialstyrelsens problem med att styra den nuvarande&lt;br&gt;verksamheten. Styrelsen bör därför befrias från sitt uppdrag som chefs-&lt;br&gt;myndighet för att endast ha kvar tillsynsanvaret. Regeringen har den 21&lt;br&gt;februari 1991 beslutat att till riksdagen överlämna en proposition med&lt;br&gt;förslag om att en ny självständig myndighet inrättas den 1 juli 1991 för&lt;br&gt;de uppgifter som rättsläkarstationema och statens rättskemiska laborato-&lt;br&gt;rium nu svarar för. Jag föreslår att även den rättspsykiatriska undersök-&lt;br&gt;ningsverksamheten inordnas i denna nya myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att de nuvarande klinikerna i Uppsala och Lund avvecklas.&lt;br&gt;Lundakliniken bör avvecklas omgående medan avvecklingen av Uppsala-&lt;br&gt;kliniken kan anstå till budgetåret 1992/93 för att säkerställa viss ytterligare&lt;br&gt;reservkapacitet i samband med övergången till den nya organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att - så snart beslut om avveckling föreligger - alla&lt;br&gt;tänkbara åtgärder vidtas för att avvecklingen av personalen skall ske i&lt;br&gt;former som är tillfredsställande för de berörda. Särskilt angeläget anser&lt;br&gt;jag det vara att man i möjligaste mån försöker ta till vara den kompetens&lt;br&gt;som personalen besitter, bl.a. då det gäller att ta hand om psykiskt sjuka&lt;br&gt;människor med kriminell bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten kan&lt;br&gt;uppskattas till lägst 110 mkr per år i 1992 års kostnadsläge. Mitt förslag&lt;br&gt;till organisationslösning och förändrad metodik bör i ett treårsperspektiv&lt;br&gt;innebära en möjlig kostnadsbesparing för staten om ca 35-40 mkr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten redovisar jag även en rad förslag till åtgärder för att utveckla&lt;br&gt;och effektivisera undersökningsverksamheten. Ett av förslagen är att&lt;br&gt;faställa en avgift på 10 000 kr per dag för patient som efter genomförd&lt;br&gt;undersökning ligger kvar på statlig undersökningenhet. Avgiften skall&lt;br&gt;betalas av patientens hemlandsting. Med denna avgiftsnivå vill jag mar-&lt;br&gt;kera vikten av att dessa patienter så snabbt som möjligt får den vård de&lt;br&gt;behöver. En sådan avgift är också en förutsättning för att kunna höja&lt;br&gt;effektiviteten vid de statliga undersökningenhetema genom att uppnå en&lt;br&gt;snabbare genomströmning av undersökningsfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fler undersökningar på häkte kan avsevärt förändra såväl de ekonomiska&lt;br&gt;som organisatoriska förutsättningarna för den rättspsykiatriska under-&lt;br&gt;sökningsverksamheten. Jag föreslår därför att socialstyrelsen ges i uppdrag&lt;br&gt;att närmare belysa förutsättningarna att i framtiden i större utsträckning&lt;br&gt;än för närvarande utföra rättspsykiatriska undersökningar på häkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verksamhet där den misstänkte vistas på en undersökningsenhet under&lt;br&gt;dagtid och på häkte nattetid skulle innebära många fördelar och bör därför&lt;br&gt;prövas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Syftet med den rättspsykiatri ska&lt;br&gt;undersökningsverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den rättspsykiatriska undersökningsverksamhetens huvuduppgift är att&lt;br&gt;lämna sakkunnigutlåtande om sinnesbeskaffenhet och vårdbehov hos&lt;br&gt;personer som är misstänkta för brott. Verksamheten regleras för närvaran-&lt;br&gt;de av bestämmelser i lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning&lt;br&gt;i brottmål. Utlåtandena utförs på uppdrag av brottmålsdomstolama och&lt;br&gt;används vid bedömningen av ansvars- och påfölj dsfrågor - i första hand&lt;br&gt;för att avgöra om den tilltalade skall överlämnas till sluten psykiatrisk&lt;br&gt;vård enligt lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i&lt;br&gt;vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 &amp;nbsp;Nuvarande undersökningsorganisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den rättspsykiatriska undersökningsverksamhetens nuvarande organisa-&lt;br&gt;tion har sin grund i de principer som lades fast i samband med riksdagsbe-&lt;br&gt;handlingen av proposition 1961:85 angående riktlinjer för omorganisation&lt;br&gt;av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet (1LU 1961:49, rskr. 398).&lt;br&gt;Den tidigare, mellan kriminalvården och mentalvården delade, organisa-&lt;br&gt;tionen skulle enligt detta beslut sammanföras till en enhetlig organisation&lt;br&gt;- rättspsykiatriska kliniker och stationer nära anslutna till den dåvarande&lt;br&gt;statliga anstaltsorganisationen för mentalvården. Avsikten var att man vid&lt;br&gt;klinikerna skulle undersöka såväl häktade som icke häktade personer,&lt;br&gt;medan stationerna i regel skulle utföra undersökningar på icke häktade&lt;br&gt;personer. Det betonades att klinikerna skulle inrättas på orter med medi-&lt;br&gt;cinska lärosäten för att underlätta forskning, utbildning och rekrytering.&lt;br&gt;I beslutet togs dock inte närmare ställning till enheternas förläggning och&lt;br&gt;dimensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i propositionen (1961:85) angivna riktlinjerna för organisationen av&lt;br&gt;den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten har i sina huvuddrag&lt;br&gt;successivt genomförts. Alla nuvarande kliniker och stationer återfinns på&lt;br&gt;orter med undervisningssjukhus. Enheterna är lokaliserade i anslutning till&lt;br&gt;psykiatriska vårdenheter hos sjukvårdshuvudmän - en enhet i vaije sjuk-&lt;br&gt;vårdsregion. I Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund finns rättspsykia-&lt;br&gt;triska kliniker och i Linköping och Umeå rättspsykiatriska stationer.&lt;br&gt;Denna organisation har administrativt fungerat sedan år 1967 i samband&lt;br&gt;med att lagen om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål trädde i kraft.&lt;br&gt;Socialstyrelsen är sedan år 1969 chefsmyndighet för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bokslutet för budgetåret 1989/90 uppgår socialstyrelsens kost-&lt;br&gt;nader för den rättspsykiatriska verksamheten (fyra kliniker, två stationer&lt;br&gt;samt centrala kostnader på socialstyrelsen) till 107,5 mkr. Från detta&lt;br&gt;belopp avgår intäkter i form av dels ersättning från Göteborgs kommun&lt;br&gt;för uthyrningen av en avdelning på Göteborgskliniken, dels vårdavgifter&lt;br&gt;från sj ukvårdshuvudmännen för färdigutredda patienter under den tid dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir kvar på de statliga klinikerna i avvaktan på placering inom den&lt;br&gt;psykiatriska vården efter lagakraftvunnen dom. Dessa intäkter uppgår för&lt;br&gt;budgetåret 1989/90 till sammanlagt 8,5 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens nettokostnader för den rättspsykiatriska verksamheten budgetåret&lt;br&gt;1989/90 uppgick således till ca 100 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Tidigare utredningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det rättspsykiatriska undersökningsväsendets organisation och&lt;br&gt;arbetsförutsättningar har varit föremål för överväganden vid flera tillfällen&lt;br&gt;under den senaste tjugoårsperioden. 1971 års utredning om behandling av&lt;br&gt;psykiskt avvikande (den s.k. Bexelius-kommittén) hade i uppdrag att göra&lt;br&gt;en översyn av påföljdssystemet för psykiskt avvikande lagöverträdare.&lt;br&gt;Kommittén lämnade år 1977 sitt betänkande (SOU 1977:23) Psykiskt&lt;br&gt;störda lagöverträdare, där man bl. a. förordade en förändring av brotts-&lt;br&gt;balkens regler så att de rättspsykiatriska undersökningarna skulle kunna&lt;br&gt;göras mindre omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild arbetsgrupp inom socialstyrelsen med uppdrag att skyndsamt&lt;br&gt;planera framtida vårdformer för särskilt vårdkrävande patienter (ASV-&lt;br&gt;gruppen) presenterade år 1981 ett planeringsunderlag för uppbyggnad av&lt;br&gt;en rättspsykiatrisk regionvård. Denna föreslog en gemensam s.k. rättspsy-&lt;br&gt;kiatrisk regionsjukvårdsorganisation for både rättspsykiatrisk undersök-&lt;br&gt;ningsverksamhet och vård av vissa psykiskt störda patienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten&lt;br&gt;behandlade socialberedningen den psykiatriska tvångsvården och föreslog&lt;br&gt;en ny lagstiftning på området. Utgångspunkten var att anpassa reglerna&lt;br&gt;för tvångsåtgärder inom psykiatrin till vad som tillämpas inom andra&lt;br&gt;samhällsområden och till det förnyelsearbete som pågår inom den psykia-&lt;br&gt;triska vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 februari 1985 att uppdra åt statens för-&lt;br&gt;handlingsnämnd att förhandla om överförande av den rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningsverksamheten till landstingskommunerna m.m. I skrivelse&lt;br&gt;den 10 november 1988 till statens förhandlingsnämnd anförde dock Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet att förbundets styrelse beslutat avbryta förhandlingarna.&lt;br&gt;Parternas ståndpunkter i förhandlingarna ansågs vara så skiljaktiga att&lt;br&gt;förutsättningar för fortsatta förhandlingar inte förelåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1988 uppdrog regeringen åt statskontoret att genomföra en&lt;br&gt;översyn av de administrativa rutinerna m.m. vid de rättspsykiatriska&lt;br&gt;klinikerna och stationerna. Uppdraget redovisades i april 1989 och har&lt;br&gt;legat till grund för vissa effektivitetshöjande åtgärder inom ramen för&lt;br&gt;nuvarande organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Problem inom undersökningsverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inomdenrättspsykiatriskaundersökningsorganisationen har&lt;br&gt;under en följd av år varit mycket problematisk. Väntetiderna för undersök-&lt;br&gt;ning är ofta oacceptabelt långa på grund av att färdigutredda personer i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fall finns kvar mycket länge på klinikerna. Anledningen till detta kan Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;t. ex. vara att den misstänkte har överklagat sin dom eller att han måste Bilaga 1&lt;br&gt;vänta på placering inom den allmänpsykiatriska vården. Befintliga under-&lt;br&gt;sökningsplatser kan därmed inte utnyttjas effektivt. Dessutom är vänte-&lt;br&gt;och undersökningstiden ofta längre än vad lagen maximalt tillåter utan att&lt;br&gt;anstånd medges. Till och med år 1989 genomfördes mindre än 20 procent&lt;br&gt;av undersökningarna inom den lagstadgade längsta tiden om sex veckor&lt;br&gt;och alltså utan att anstånd behövde begäras. Under år 1990 skedde en&lt;br&gt;förbättring så att motsvarande andel detta år ökade till ca 30 procent. Det&lt;br&gt;var främst kliniken i Stockholm som svarade för det förbättrade resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvaliteten på undersökningarna är ojämn och inte alltid jämförbar mellan&lt;br&gt;skilda kliniker. Detta beror bl.a. på att det har utvecklats lokala traditioner&lt;br&gt;vid de olika klinikerna. För att åtgärda detta problem har socialstyrelsen&lt;br&gt;böljat samla de inom verksamheten anställda läkarna till konferenser för&lt;br&gt;att säkerställa en mer enhetlig undersökningspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett problem är att personalen inom den rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningsverksamheten inte har erbjudits vidareutbildning i samma&lt;br&gt;omfattning som personalen inom den allmänna psykiatrin. Som följd är&lt;br&gt;kompetensnivån bland personalen inom rättspsykiatrin inte lika hög som&lt;br&gt;inom allmänpsykiatrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att socialstyrelsen har dubbla roller. Dels är styrelsen&lt;br&gt;chefsmyndighet, dels tillsynsmyndighet för verksamheten. Denna dubbel-&lt;br&gt;roll har skapat konflikter som styrelsen haft svårt att hantera och som har&lt;br&gt;bidragit till att den nuvarande verksamheten inte fungerar tillfredsställan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen inom området är eftersatt. Resurserna för forskning och&lt;br&gt;utbildning inskränker sig till en professur samt det kriminologiska central-&lt;br&gt;arkivet vid kliniken i Stockholm. Konsekvenserna av detta har blivit att&lt;br&gt;rekryteringen av läkare med specialistkompetens har försvårats. De&lt;br&gt;otillräckliga resurserna för forskning och utbildning har även varit en&lt;br&gt;bidragande orsak till att kvaliteten är ojämn och att praxis skiljer sig&lt;br&gt;mellan klinikerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att specialiteten inte är eftertraktad av dem som studerar till läkare beror&lt;br&gt;sannolikt till stor del på de begränsade utvecklingsmöjligheterna både vad&lt;br&gt;gäller akademisk och klinisk karriär. Dessutom är vård- och behandlings-&lt;br&gt;inslagen i verksamheten, av naturliga skäl, mycket begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den framtida undersökningsverksamheten skall kunna fungera på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt är det angeläget att skapa förutsättningar för att lösa&lt;br&gt;de redovisade problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förutsättningar för den framtida rättspsykiatriska Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;verksamheten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bllagd 1&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Propositionen 1990/91:58 om psykiatrisk tvångsvård,&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 15 november 1990 i prop. 1990/91:58 om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård, m.m. bl.a. föreslagit en ny reglering av det medicinska&lt;br&gt;utredningsförfarandet vid straffrättsliga åtgärder mot psykiskt störda&lt;br&gt;lagöverträdare. Ett viktigt syfte med detta förslag är att begränsa behovet&lt;br&gt;av rättspsykiatriska undersökningar. Regleringen av det rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningsförfarandet stramas upp i olika avseenden samtidigt som&lt;br&gt;möjligheterna för domstolarna att använda sig av andra former av medi-&lt;br&gt;cinsk utredning utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen skall enligt den nya lagstiftningen utföras med största&lt;br&gt;möjliga skyndsamhet. Den skall anpassas efter domstolens syfte med&lt;br&gt;undersökningen och övriga omständigheter i fallet. Avsikten är att den&lt;br&gt;endast skall göras så omfattande och bara bedrivas så länge som krävs&lt;br&gt;för att ge svar på de frågor som domstolen önskar få besvarade. Bedöm-&lt;br&gt;ningar och utredningsarbete som enbart tar sikte på den misstänktes&lt;br&gt;behandling skall anstå till dess vård kommer till stånd. Undersöknings-&lt;br&gt;fältets beskaffenhet avgör hur ingående undersökningen behöver göras.&lt;br&gt;I klara fall bör det vara möjligt att på kort tid - ibland kanske efter redan&lt;br&gt;några dagar - ge domstolen ett tillräckligt medicinskt underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är häktad och skall genomgå undersökning skall utan dröjsmål&lt;br&gt;och senast inom sju dagar från det att beslutet om undersökning kom in&lt;br&gt;till undersökningsenheten föras över till denna. När den rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningen har avslutats skall den misstänkte föras tillbaka till häktet,&lt;br&gt;om hans hälsotillstånd inte ger anledning till något annat. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, får emellertid en rättspsykiatrisk undersökning av den som&lt;br&gt;är häktad utföras i häktet. Beslut om detta skall meddelas av kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utlåtande skall utan dröjsmål ges in till rätten sedan undersökningen&lt;br&gt;har avslutats. Utlåtandet skall ges in inom fyra veckor, om den misstänkte&lt;br&gt;är häktad, och annars inom sex veckor från det att beslutet om under-&lt;br&gt;sökning kom in till undersökningsenheten. Rätten får medge anstånd, om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl. Avsikten är att bedömningen av skälen för&lt;br&gt;anstånd skall vara restriktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De huvudsakliga förändringarna jämfört med nu gällande lagstiftning kan&lt;br&gt;sammanfattas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- behovet av rättspsykiatriska undersökningar begränsas genom en&lt;br&gt;uppstramning av undersökningsförfarandet samtidigt som möj lighetema&lt;br&gt;för domstolarna att använda sig av andra former av medicinsk utredning&lt;br&gt;utvidgas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den misstänkte är häktad skall undersökningsförfarandet ha slutförts&lt;br&gt;inom fyra veckor i stället för som nu inom sex veckor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den som är häktad skall senast inom sju dagar från beslutet om under- Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökning föras över till undersökningsenheten, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- domstolen - i stället for som nu socialstyrelsen - skall få medge an-&lt;br&gt;stånd med att avge utlåtande över en rättspsykiatrisk undersökning, om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rättspsykiatriska undersökningar skall i fortsättningen kunna utföras vid&lt;br&gt;undersökningsenheter som drivs av staten eller, efter överenskommelser&lt;br&gt;mellan staten och sjukvårdshuvudmännen, vid enheter inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Rättspsykiatriska undersökningar på häkte&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nya lagstiftningen tillåter rättspsykiatriska undersökningar&lt;br&gt;på häkte endast om det föreligger särskilda skäl t.ex. när den misstänkte&lt;br&gt;är våldsam eller kraven på säkerhet är särskilt höga. Beslut om att en&lt;br&gt;undersökning skall göras på häkte fattas av kriminalvårdsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning är det socialstyrelsen som beslutar om under-&lt;br&gt;sökningen av den som är häktad skall ske på häkte. Socialstyrelsen har&lt;br&gt;tidigare ansett att undersökningar på häkte är ett mindre humant för-&lt;br&gt;faringssätt och därför tillåtit sådana i mycket liten omfattning. Under&lt;br&gt;senare tid har det dock ägt rum en viss förskjutning i styrelsens uppfatt-&lt;br&gt;ning i denna fråga. Representanter för styrelsen har under hand bl.a.&lt;br&gt;framfört att det kan vara mer humant för den misstänkte att bli undersökt&lt;br&gt;inom lagstadgad tid på häkte än att få vänta i veckor på att få komma till&lt;br&gt;klinik för undersökning. De häktesundersökningar som hittills gjorts tyder&lt;br&gt;inte på att ett sådant förfaringssätt medför några påtagliga olägenheter för&lt;br&gt;den enskilde. Socialstyrelsen vill därför enligt uppgift under hand utvidga&lt;br&gt;möjligheterna att utföra rättspsykiatrisk undersökning på häkte. Sådana&lt;br&gt;undersökningar har också varit ett sätt att minska vänte- och undersök-&lt;br&gt;ningstiderna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Det framtida behovet av rättspsykiatriska undersökningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om psykiatrisk tvångsvård m.m. föreslås bl.a. att det s.k.&lt;br&gt;jämställdhetsbegreppet avskaffas. Det betyder att relativt sett en mindre&lt;br&gt;andel misstänkta än idag kan komma att dömas till psykiatrisk tvångsvård&lt;br&gt;(rättspsykiatrisk vård). Vidare tillkommer möjligheten att överlämna en&lt;br&gt;person till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning enbart&lt;br&gt;med stöd av ett läkarintyg enligt 7 § lagen om personundersökning i brott-&lt;br&gt;mål. Om dessa förändringar också kommer att leda till en minskad efter-&lt;br&gt;frågan på rättspsykiatriska undersökningar går att bedöma med säkerhet&lt;br&gt;först sedan den nya lagstiftningen tillämpats under en tid. De nya reglerna&lt;br&gt;torde dock på sikt komma att minska det totala behovet av rättspsykiatrisk&lt;br&gt;undersökningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under slutet av 1960-talet och böijan av 1970-talet gjordes 800 - 900&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningar per år. Därefter har det skett en successiv&lt;br&gt;minskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1989/90 utfördes totalt 559 rättspsykiatriska undersökningar,&lt;br&gt;varav 437 på misstänkta som var häktade, (H), och 122 på misstänkta på&lt;br&gt;fri fot, (F). Undersökningarna fördelades på respektive klinik/station enligt&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Klinik/station&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Linköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Under &amp;quot;Övrigt&amp;quot; ingår 16 undersökningar som utförts hos Östergötlands&lt;br&gt;och Västerbottens läns landstingskommuner i enlighet med särskilt träffade&lt;br&gt;avtal från år 1988. Resterande sju undersökningar har utförts på häkte&lt;br&gt;eller sjukhus av utredningspersonal från Umeåstationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för att bedöma behovet av rättspsykiatriska undersök-&lt;br&gt;ningar från och med år 1992 måste vara den undersökningsvolym som&lt;br&gt;gäller idag. De förändringar som den nya lagstiftningen innebär gör att&lt;br&gt;det är vanskligt att nu beräkna detta behov. Den föreslagna möjligheten&lt;br&gt;att i fortsättningen i vissa fall ersätta rättspsykiatriska undersökningar med&lt;br&gt;s.k. § 7-intyg innebär en minskning av undersökningsbehovet. Samtidigt&lt;br&gt;är det svårt att bedöma hur andra faktorer påverkar detta behov. Samman-&lt;br&gt;taget kan det emellertid beräknas att behovet av rättspsykiatriska undersök-&lt;br&gt;ningar kommer att minska med totalt cirka tio procent i förhållande till&lt;br&gt;nuläget. Minskningen kan därvid förutses bli störst relativt sett för under-&lt;br&gt;sökningar av misstänkta som är på fri fot. Med utgångspunkt i att det&lt;br&gt;under 1991 kommer att göras lika många rättspsykiatriska undersökning-&lt;br&gt;ar som under budgetåret 1989/90, dvs. ca 550, kan behovet av undersök-&lt;br&gt;ningar under år 1992 totalt sett beräknas till ca 500.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förhandlingsarbetet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Förhandlingsuppdraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt uppdrag har varit att - under förutsättning av godtagbara ekonomiska&lt;br&gt;villkor - träffa avtal om att överföra driften av den rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningsverksamheten till sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att sjukvårdshuvudmännen åtar sig att utföra rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningar skapas förutsättningar för att samordna undersöknings-&lt;br&gt;verksamheten med den allmänna psykiatriska verksamheten. En sådan&lt;br&gt;samordning innebär bl. a. ett ökat utbyte av erfarenheter och kunskaper&lt;br&gt;mellan rättspsykiatri och övrig psykiatri, vilket kommer att främja ut-&lt;br&gt;vecklingen av den rättspsykiatriska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolarnas beslut styr hur många undersökningar som efterfrågas vid&lt;br&gt;en viss tidpunkt. Detta innebär att undersökningsorganisationen totalt sett&lt;br&gt;måste ha en sådan kapacitet att den kan anpassas till de aktuella behoven.&lt;br&gt;Möjligheterna till detta ökar ju större organisation man har att repliera på.&lt;br&gt;Genom att sammanföra vård och undersökningar i en gemensam organisa-&lt;br&gt;tion breddas förutsättningarna för en tillfredsställande flexibilitet och&lt;br&gt;därmed också ett bättre resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelarna med en gemensam organisation är bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bättre utnyttjande av tillgängliga resurser i form av personal och&lt;br&gt;lokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lättare att rekrytera kvalificerad personal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;quot;bredare&amp;quot; arbetsuppgifter för personalen får en kompetenshöj ande&lt;br&gt;effekt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bättre utvecklingsmöjligheter för personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör nuvarande problem med färdigundersökta patienter, som&lt;br&gt;blockerar undersökningsplatser i väntan på placering inom den psykiat-&lt;br&gt;riska vården, minska. En av anledningarna till detta är att undersöknings-&lt;br&gt;verksamheten torde inordnas i de regionsjukvårdsavtal som träffas mellan&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen och som bl.a. reglerar kostnadsansvaret om vård&lt;br&gt;av patient sker hos annan huvudman än patientens hemlandsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bör detta skapa goda förutsättningar för att undersöknings-&lt;br&gt;verksamheten skall kunna bedrivas effektivt och därmed producera rätts-&lt;br&gt;psykiatriska undersökningar av god kvalitet till lägre kostnader än vad som&lt;br&gt;gäller för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Redovisning av förhandlingsarbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen för de förda förhandlingarna har varit att träffa ett &amp;quot;genera-&lt;br&gt;lentreprenadavtal&amp;quot; mellan staten och ett antal sjukvårdshuvudmän. Varje&lt;br&gt;huvudman skulle från och med den 1 januari 1992 förbinda sig att utföra&lt;br&gt;ett visst antal rättspsykiatriska undersökningar per år. För detta åtagande&lt;br&gt;skulle staten betala en fast ersättning per utförd undersökning oavsett&lt;br&gt;undersökningstidens längd i det enskilda fallet. Avtalet skulle inte reglera&lt;br&gt;hur eller var undersökningarna utförs. Huvudmännen föreslogs överta&lt;br&gt;arbetsgivaransvaret för samtlig personal. På klinikortema skulle de även&lt;br&gt;överta befintliga fastigheter. En sådan lösning skulle ha inneburit att den&lt;br&gt;nuvarande statliga klinikorganisationen avvecklats i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till avtal med den inriktning som här beskrivits överlämnades&lt;br&gt;till Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Malmöhus och Västerbottens läns&lt;br&gt;landstingskommuner samt till Göteborgs kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa sjukvårdshuvudmän har avtal kunnat träffas med Östergötlands&lt;br&gt;och Västerbottens läns landstingskommuner. Avtalen - som gäller tills&lt;br&gt;vidare med en uppsägningstid av tre år - innebär bl.a. att de två huvud-&lt;br&gt;männen tillsammans åtagit sig att utföra 120 rättspsykiatriska undersök-&lt;br&gt;ningar per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalen vid de rättspsykiatriska stationerna i Linköping och Umeå&lt;br&gt;kommer enligt avtalen att erbjudas anställning hos respektive landstings-&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommuns förhandlingsdelegation har i skrivelse den&lt;br&gt;20 december 1990 konstaterat att den inte anser sig kunna tillstyrka att&lt;br&gt;kommunen åtar sig att utföra rättspsykiatriska undersökningar med de&lt;br&gt;lösningar, som avtalsutkasten innebär. För närvarande föreligger det heller&lt;br&gt;inga förutsättningar att träffa avtal med Stockholms och Uppsala läns&lt;br&gt;landstingskommuner på villkor, som kan godtas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus läns landstingskommun har klargjort att man inte är beredd&lt;br&gt;att överta vare sig Lundaklinikens personal eller fastighet. Däremot har&lt;br&gt;man förklarat sig beredd att mot ersättning utföra ett visst antal rätts-&lt;br&gt;psykiatriska undersökningar per år. Därvid avsågs beträffande häktade&lt;br&gt;personer i första hand undersökningar på häkte och endast undantagsvis&lt;br&gt;undersökningar på klinik inom den egna vårdorganisation. Med dessa&lt;br&gt;förutsättningar har det inte bedömts möjligt att träffa avtal med Malmöhus&lt;br&gt;läns landstingskommun om kliniken i Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förfrågan har dock andra sjukvårdshuvudmän visat intresse för ett&lt;br&gt;samarbete med staten angående rättspsykiatrisk verksamhet. Sålunda har&lt;br&gt;Malmö kommun förklarat sig beredd att inom sin vårdorganisation utföra&lt;br&gt;50 undersökningar mot samma taxa som gäller i avtalen med de tidigare&lt;br&gt;nämnda sjukvårdshuvudmännen. Malmö kommun åtar sig även att bygga&lt;br&gt;upp en verksamhet som ger möjlighet att utföra 125 rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningar per år. Avtal härom har träffats den 18 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal har således träffats med tre sjukvårdshuvudmän som tillsammans&lt;br&gt;åtagit sig att utföra 170 rättspsykiatriska undersökningar per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att det för närvarande saknas förutsättningar att träffa avtal&lt;br&gt;med sjukvårdshuvudmännen i den omfattning som krävs för att med&lt;br&gt;nuvarande undersökningsbehov kunna driva hela undersökningsverksam-&lt;br&gt;heten i sjukvårdshuvudmännens regi. På grund av rådande osäkerhet om&lt;br&gt;kommande undersökningsbehov bör man för den närmaste framtiden&lt;br&gt;överväga kompletterande övergångslösningar med stor flexibilitet vad&lt;br&gt;gäller undersökningsvolym.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En alternativ organisationsform - som dock ligger utanför mitt förhand-&lt;br&gt;lingsuppdrag - skulle kunna vara att koncentrera verksamheten till en stor&lt;br&gt;undersökningsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kliniken i Stockholm torde vara den enda enhet i landet som i dagens&lt;br&gt;läge har förutsättningar att klara en verksamhet av denna omfattning.&lt;br&gt;Driftansvaret för en storenhet i Stockholm måste tills vidare - i vaije fall&lt;br&gt;under den närmaste framtiden - åvila staten då någon uppgörelse om ett&lt;br&gt;övertagande av Stockholmskliniken inte kunnat träffas med Stockholms&lt;br&gt;läns landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande utnyttjas två avdelningar (26 vårdplatser) för undersök-&lt;br&gt;ningsverksamhet vid Stockholmskliniken. Återstående tvåavdelningar hyrs&lt;br&gt;ut till Stockholms läns landstingskommun, somutnyttjar avdelningarna för&lt;br&gt;psykiatrisk vård av särskilt vårdkrävande patienter. Hyresavtalet löper ett&lt;br&gt;år i taget med sex månaders uppsägningstid. Säger staten upp avtalet före&lt;br&gt;den 1 juli 1991 upphör avtalet att gälla vid utgången av år 1991. Staten&lt;br&gt;har således möjlighet att förfoga över hela kliniken (ca 50 vpl) från och&lt;br&gt;med den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1989/90 utförde kliniken 142 undersökningar av häktade&lt;br&gt;personer. Genom att utveckla och effektivisera undersökningsverksam-&lt;br&gt;heten i enlighet med de förslag som redovisas i denna rapport (avsnitt 5.3)&lt;br&gt;torde det finnas förutsättningar för kliniken att med ca 50 vårdplatser&lt;br&gt;kunna prestera ca 400 undersökningar av häktade personer per år, dvs i&lt;br&gt;princip täcka större delen av det förväntade behovet. En sådan koncentra-&lt;br&gt;tion är dock inte problemfri. Sårbarheten skulle bl.a. öka, t.ex. på grund&lt;br&gt;av brist på kompetenta läkare. Det skulle därför vara motiverat att - i&lt;br&gt;vaije fall inledningsvis och i avvaktan på effekterna av den nya lagstift-&lt;br&gt;ningen - ha tillgång till en viss reservkapacitet för att klara tillfälliga&lt;br&gt;toppbelastningar. Det torde inte föreligga några större problem att träffa&lt;br&gt;avtal med någon utomstående intressent om ett sådant begränsat åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En storenhets för- och nackdelar kan kortfattat beskrivas på föjande sätt:&lt;br&gt;Fördelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det finns ändamålsenliga lokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en stor del av våldsbrotten, som föranleder undersökning, äger rum i&lt;br&gt;Stockholmsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- goda förutsättningar för forskning och utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de höga fasta kostnaderna för förvaring av de häktade i form av tillsyn&lt;br&gt;dygnet runt begränsas till en enhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- enhetlighet i undersökningspraxis underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nackdelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den önskvärda samordningen med den psykiatriska vården uteblir,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- dålig regional balans,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökad sårbarhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avsaknad av konkurrens från andra enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning som innebär att landets rättspsykiatriska undersökningsverk-&lt;br&gt;samhet koncentreras till en stor enhet torde ha goda förutsättningar att&lt;br&gt;kunna drivas kostnadseffektivt. Skälen till detta är bl.a. att de höga fasta&lt;br&gt;kostnaderna för förvaring av häktade med tillsyn dygnet runt begränsas&lt;br&gt;till en enhet. Nackdelar såsom utebliven samordning med den psykiatriska&lt;br&gt;vården, geografisk centralisering, sårbarhet, etc. anser jag dock väga&lt;br&gt;tyngre än de eventuella kostnadsfördelar som kan uppnås. I dagens läge&lt;br&gt;avvisar jag därför denna lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Detta avsnitt inleds med en redovisning av mitt förslag till organisations-&lt;br&gt;lösning för den rättspsykiatriska verksamheten. Som avslutning redovisar&lt;br&gt;jag åtgärder som - oavsett organisationsform — måste vidtas för att ut-&lt;br&gt;veckla och effektivisera undersökningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Undersökningsverksamheten bedrivs - så långt möjligt&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;- i sjukvårdshuvudmännens regi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det framtida behovet av rättspsykiatriska undersökningar av häktade på&lt;br&gt;särskild undersökningsenhet är en avgörande faktor då det gäller att&lt;br&gt;bedöma de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för den&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningsverksamheten. Det är svårt att idag förutse&lt;br&gt;volymeffektema av den nya lagstiftningen. Framtida möjligheter till&lt;br&gt;undersökningar på häkte är också oklara. Denna osäkerhet kräver - i vaije&lt;br&gt;fall inledningsvis - en stor flexibilitet hos den nya organisationen. Detta&lt;br&gt;innebär att man bör undvika att nu bygga upp en &amp;quot;fast&amp;quot; organisation&lt;br&gt;baserad på nuvarande undersökningsvolymer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtal som träffats med respektive Östergötlands och Västerbottens&lt;br&gt;läns landstingskommuner samt Malmö kommun innebär att dessa sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmän åtagit sig att utföra 170 undersökningar per år, varav 110&lt;br&gt;avser undersökningar av häktade personer som tas in på respektive huvud-&lt;br&gt;mans undersökningsenhet. Malmö kommun har dessutom åtagit sig att&lt;br&gt;bygga upp en verksamhet som ger möjlighet att utföra ytterligare 75&lt;br&gt;undersökningar, varav 65 avser undersökningar av häktade. När en&lt;br&gt;säkrare bedömning kan göras av den framtida undersökningsvolymen kan&lt;br&gt;det bli aktuellt att ta upp nya diskussioner med sjukvårdshuvudmännen om&lt;br&gt;ett utökat engagemang i undersökningsverksamheten. Enligt vad jag er-&lt;br&gt;farit under hand torde det finnas förutsättningar att träffa avtal - i vaije&lt;br&gt;fall om små volymer undersökningar - med fler sjukvårdshuvudmän.&lt;br&gt;Önskemålet om en samordning mellan undersökningsverksamheten och&lt;br&gt;den psykiatriska vården talar också för en utveckling som innebär att&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningar kommer att utföras på fler platser i landet&lt;br&gt;men där vaije enhet har en relativt begränsad undersökningskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att en någorlunda säker bedömning av den framtida under-&lt;br&gt;sökningsvolymen kan göras måste staten tills vidare bedriva undersök-&lt;br&gt;ningsverksamhet i viss utsträckning för att svara upp mot differensen&lt;br&gt;mellan dagens behov av undersökningar och den volym som sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen enligt avtal åtagit sig att utföra. Detta innebär att den&lt;br&gt;statliga verksamheten under 1992 måste ha en kapacitet som motsvarar&lt;br&gt;cirka 300 undersökningar av häktade per år. Detta kan bäst uppnås genom&lt;br&gt;att - liksom för närvarande - utnyttja två avdelningar (26 vårdplatser) på&lt;br&gt;Stockholmskliniken och en avdelning (12 vårdplatser) på Göteborgs-&lt;br&gt;kliniken. Härigenom skapas - tillsammans med de engagerade sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen — en regional balans i undersökningsverksamheten. Vidare&lt;br&gt;gäller för båda klinikerna att ungefär hälften av den totala vårdplatskapaci-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teten har hyrts ut till Stockholms läns landstingskommun respektive till&lt;br&gt;Göteborgs kommun för psykiatrisk vård. Detta innebär att det skapats&lt;br&gt;förutsättningar för viss samordning mellan undersökningsverksamheten&lt;br&gt;vid dessa enheter och den psykiatriska vården med de fördelar som detta&lt;br&gt;innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de statliga enheterna i Stockholm och Göteborg skall kunna uppnå&lt;br&gt;den önskade kapaciteten med nuvarande vårdplatsantal förutsätter detta en&lt;br&gt;avsevärt högre produktivitet än vad som är fallet för närvarande. Denna&lt;br&gt;effektivitetshöjning kan åstadkommas omenhetema ges nya förutsättningar&lt;br&gt;för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler om fast ersättning per undersökning som gäller för berörda&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmän borde kunna gälla även för de statliga enheterna.&lt;br&gt;Detta bör bidra till att pressa ner undersökningstiderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheterna måste också få betydligt större möjligheter än idag att upp-&lt;br&gt;handla undersökningsresurser (läkare, psykologer, etc.) av såväl privata&lt;br&gt;intressenter som av sjukvårdshuvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av rådande osäkerhet om behovet av undersökningar i&lt;br&gt;framtiden bör huvuddelen av undersökningarna vid de statliga enheterna&lt;br&gt;utföras med hjälp av köpta tjänster. Detta leder till en effektivare och mer&lt;br&gt;flexibel organisation som med relativt kort varsel kan anpassa sig till för-&lt;br&gt;ändringar i efterfrågan på undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utveckling skulle leda till att staten på egen enhet huvudsak-&lt;br&gt;ligen skulle svara för kost och logi samt bevakning av de intagna, medan&lt;br&gt;undersökningsresursema upphandlades genom avtal med olika entreprenö-&lt;br&gt;rer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling av undersökningsresurser skapar intressanta möjligheter att&lt;br&gt;bedriva konkurrerande verksamhet i statlig, kommunal och privat regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lösning skulle innebära att verksamheten vid de nuvarande klini-&lt;br&gt;kerna i Uppsala och Lund avvecklas. Lundakliniken bör avvecklas om-&lt;br&gt;gående medan det kan övervägas om avvecklingen av Uppsalakliniken kan&lt;br&gt;anstå till budgetåret 1992/93 för att säkerställa viss ytterligare reservkapa-&lt;br&gt;citet i samband med övergången till den nya organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelar med den föreslagna lösningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samordning med den psykiatriska vården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- regional balans,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- flexibel organisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- minskad sårbarhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- maximalt utnyttjande av de statliga lokaler som används i verksam-&lt;br&gt;heten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- konkurrens kan prövas mellan sjukvårdshuvudmän och stat och med&lt;br&gt;eller utan privata inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill starkt understryka att den föreslagna lösningen inte på något sätt&lt;br&gt;utgör hinder mot att sjukvårdshuvudmännen på sikt helt tar över drift-&lt;br&gt;ansvaret för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas ett försök till uppskattning av statens kostnader&lt;br&gt;om den föreslagna organisationslösningen förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens nettokostnader för den rättspsykiatriska verksamheten budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989/90 uppgick - som tidigare redovisats - till cirka 100 mkr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppskattningar som redovisas i det följande baseras på kostnadsläget Bilaga 1&lt;br&gt;år 1992. För att erhålla jämförbarhet uppräknas statens nuvarande netto-&lt;br&gt;kostnader till detta kostnadsläge. Jag uppskattar således statens nettokost-&lt;br&gt;nader för den rättspsykiatriska verksamheten till lägst 110 mkr i 1992 års&lt;br&gt;kostnadsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen med de tre sjukvårdshuvudmännen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om respektive sjukvårdshuvudman utför maximalt antal undersökningar&lt;br&gt;enligt avtal uppgår statens kostnader för 1992 till cirka 20 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheterna i Stockholm och Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för Stockholmskliniken (inkl, reducerad hyra p.g.a. uthyr-&lt;br&gt;ning) uppgick budgetåret 1989/90 till ca 31 mkr, medan motsvarande&lt;br&gt;kostnader för Göteborgskliniken (exkl. den uthyrda avd. 19) uppgick till&lt;br&gt;ca 17,5 mkr. Detta motsvarar en kostnad för båda enheterna om ca 55&lt;br&gt;mkr i 1992 års kostnadsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle den beräknade produktionen under 1992 vid de statliga enheterna&lt;br&gt;ersättas enligt den taxa som avtalats med sjukvårdshuvudmännen skulle&lt;br&gt;statens kostnader kunna uppskattas till cirka 50 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de förslag till åtgärder som jag redovisar i denna rapport bedömer&lt;br&gt;jag att kostnaderna för de två statliga enheterna bör kunna reduceras till&lt;br&gt;den nivå som enligt taxa gäller för sjukvårdshuvudmännen. Staten kommer&lt;br&gt;dock övergångsvis att få vissa merkostnader för sina enheter, bl.a. i&lt;br&gt;avvaktan på att personalstyrkan och dess sammansättning kan anpassas till&lt;br&gt;de nya förutsättningar som kommer att gälla för enheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avveckling av klinikerna i Uppsala och Lund innebär att staten får&lt;br&gt;möjlighet att avyttra klinikfastighetema på dessa orter. Intäkterna vid en&lt;br&gt;sådan försäljning torde minst täcka kostnaderna för att avveckla kliniker-&lt;br&gt;na. Av detta skäl kan man bortse från dessa kostnader/intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta - jämfört med nuvarande kostnader, som i&lt;br&gt;1992 års kostnadsläge uppskattas till lägst 110 mkr - att statens kostnader&lt;br&gt;för den rättspsykiatriska verksamheten - bortsett från nämnda awecklings-&lt;br&gt;kostnader - på kort sikt bör kunna reduceras med cirka 30 mkr per år.&lt;br&gt;Regeringen har antagit ett program att minska kostnaderna i den statliga&lt;br&gt;förvaltningen med tio procent under tre år. Föreslagna strukturföränd-&lt;br&gt;ringar bör minska statens kostnader med ytterligare 5-10 mkr i detta&lt;br&gt;treårsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Ledningen av den rättspsykiatriska verksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande rättspsykiatriska organisationen består, som tidigare&lt;br&gt;framgått, av fyra kliniker och två stationer. Var och en av dessa enheter&lt;br&gt;är egna myndigheter även om de har en gemensam instruktion. Dessa&lt;br&gt;myndigheter hålls samman av socialstyrelsen som chefsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanblandningen av tillsynsansvaret och rollen som ansvarig myndig-&lt;br&gt;het för verksamheten är en av anledningarna till socialstyrelsens problem&lt;br&gt;med att styra verksamheten. Styrelsen bör därför befrias från sitt uppdrag&lt;br&gt;som chefsmyndighet för att endast ha kvar tillsynsansvaret. Behovet av&lt;br&gt;att hålla samman verksamheten kvarstår dock oavsett vilken organisations-&lt;br&gt;form som kommer att tillämpas för själva undersökningsförfarandet. En&lt;br&gt;viss statlig ledningsfunktion för den rättspsykiatriska verksamheten måste&lt;br&gt;därför kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 21 februari 1991 beslutat att till riksdagen överlämna&lt;br&gt;en proposition med förslag om att en ny självständig myndighet inrättas&lt;br&gt;den 1 juli 1991 för de uppgifter som rättsläkarstationema och statens&lt;br&gt;rättskemiska laboratorium nu svarar för. I och med att den nya myndig-&lt;br&gt;heten bildas upphör statens rättsläkarstationer och den kemiska avdel-&lt;br&gt;ningen vid statens rättskemiska laboratorium samt socialstyrelsens uppgift&lt;br&gt;som chefsmyndighet för dessa verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten bör inordnas i&lt;br&gt;denna nya myndighet. Något närmare samband mellan undersöknings-&lt;br&gt;verksamheten och den rättsmedicinska verksamheten föreligger visserligen&lt;br&gt;inte. Den rättsmedicinska verksamheten har visst samband med sjuk-&lt;br&gt;vårdsorganisationen vad avser kompetens, metoder, utrustning och lokaler&lt;br&gt;men saknar den anknytning till de inslag av vård och behandling, som&lt;br&gt;finns inom den rättspsykiatriska verksamheten. De rättsliga verksam-&lt;br&gt;hetssambanden är dock påtagliga i båda verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första hand talar för en sådan sammanhållen myndighet är&lt;br&gt;ledningsfunktionella skäl. I regeringens proposition 1990/91:58 om psykia-&lt;br&gt;trisk tvångsvård, m.m. framhålls att en undersökning inte skall göras mer&lt;br&gt;omfattande eller bedrivas under längre tid än vad som krävs för att dom-&lt;br&gt;stolen skall kunna få de frågor besvarade, som den begärt. Bedömningar&lt;br&gt;och utredningsarbete, som enbart avser den misstänktes behandling, skall&lt;br&gt;anstå tills dess vård kommer till stånd. Om den misstänkte är häktad skall&lt;br&gt;utlåtande avges inom fyra veckor. Mot bakgrund av bl.a. de svårigheter&lt;br&gt;som idag finns att klara nuvarande tidsgräns för undersökningar framstår&lt;br&gt;kravet på en effektiv ledningsfunktion som uppenbart. En ny myndighet&lt;br&gt;för respektive den nuvarande rättsmedicinska verksamheten och den&lt;br&gt;rättspsykiatriska verksamheten skulle var för sig ge ett alltför svagt under-&lt;br&gt;lag för att tillskapa en effektiv ledningsfunktion med tillräcklig kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande rättspsykiatriska klinikerna och stationerna avger sina&lt;br&gt;utlåtanden självständigt. Enheterna i den nya organisationen oavsett om&lt;br&gt;de drivs i statlig eller i landstingskommunal regi genom entreprenadavtal,&lt;br&gt;bör ha samma ansvar för utlåtandet i det enskilda fallet. Detta innebär&lt;br&gt;dock krav på att det finns klara och operationella mål för verksamheten.&lt;br&gt;Det bör ankomma på den nya myndigheten att fastställa sådana mål och&lt;br&gt;krav grundade på domstolarnas behov i enlighet med kommande lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten bör även ha ansvaret att säkerställa en enhetlig&lt;br&gt;undersöknings- och rättspraxis. För att detta skall kunna ske är det ange-&lt;br&gt;lägetattpersonaleninomdenrättspsykiatriska undersökningsverksamheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erbjuds vidareutbildning. Detta har hittills varit ett eftersatt område och Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;den nya myndigheten har en viktig uppgift, när det gäller att utveckla och Bilaga 1&lt;br&gt;samordna sådan utbildning. Detta är angeläget såväl från personalutveck-&lt;br&gt;lings- som rättssäkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla samhällets krav på den rättspsykiatriska undersöknings-&lt;br&gt;verksamheten måste forsknings- och utvecklingsarbetet förstärkas. Det&lt;br&gt;finns ett stort behov av att sammanfoga kunskaper och erfarenheter inom&lt;br&gt;sjukvården, kriminalvården och socialtjänsten särskilt vad gäller tidigt&lt;br&gt;psykiskt störda personer. Att initiera, bevaka och stödja forsknings-och&lt;br&gt;utvecklingsarbetet inom området är också en angelägen uppgift för den&lt;br&gt;nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndighetens uppgifter gäller dock inte bara verksamhetens&lt;br&gt;innehåll. Ytterligare en viktig uppgift är att vidareutveckla undersöknings-&lt;br&gt;verksamhetens organisation och samverkan med den psykiatriska vården.&lt;br&gt;Det bör därför ingå i myndighetens uppgifter att - i den utsträckning det&lt;br&gt;är möjligt och lämpligt - träffa entreprenadavtal med andra huvudmän,&lt;br&gt;både landstingskommunala och privata entreprenörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör också ha det ekonomiska ansvaret för verksamheten.&lt;br&gt;Till detta ansvar hör att utarbeta anlagsframställningar och andra gemen-&lt;br&gt;samma budgetfrågor. Kostnadsanalyser och kostnadsuppföljning ingår som&lt;br&gt;en löpande och viktig del i myndighetens ansvar för att vidareutveckla och&lt;br&gt;effektivisera undersökningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de avtal som nu träffats med vissa sjukvårdshuvudmän är staten och&lt;br&gt;huvudmännen bl.a. ense om att gemensamt följa utvecklingen av den&lt;br&gt;rättspsykiatriska verksamheten i syfte att skapa sådana förutsättningar att&lt;br&gt;den kan bedrivas effektivt. Det bör ankomma på den nya myndigheten att&lt;br&gt;från statens sida initiera detta samarbete med huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diskussionerna om sjukvårdshuvudmännens övertagande av drift-&lt;br&gt;ansvaret för undersökningsverksamheten har det ursprungligen förutsatts&lt;br&gt;att vaije huvudman skall svara för behovet av undersökningar inom &amp;quot;sitt&amp;quot;&lt;br&gt;upptagningsområde. Detta är både logiskt och möjligt i det fall all under-&lt;br&gt;sökningsverksamhetutförs av sjukvårdshuvudmän. I en organisationsform&lt;br&gt;där verksamheten bedrivs såväl av staten som vissa sjukvårdshuvudmän&lt;br&gt;är en sådan uppdelning inte lika självklar. Det torde också vara en fordel&lt;br&gt;för domstolarna att i en sådan organisationsform bara ha en instans att&lt;br&gt;vända sig till, när en undersökning är aktuell. Den nya myndighet som&lt;br&gt;inrättas med bl.a. det övergripande ansvaret för den rättspsykiatriska&lt;br&gt;verksamheten i landet, kan även ges ett &amp;quot;clearingansvar&amp;quot; mellan dom-&lt;br&gt;stolarna och respektive undersökningsenhet. Domstolarna kan anmäla&lt;br&gt;behovet av undersökningar till myndigheten, som anvisar plats på en en-&lt;br&gt;het med tillgänglig kapacitet. En sådan central styrning borde underlätta&lt;br&gt;ett effektivt utnyttjande av undersökningskapaciteten vid de olika enheter-&lt;br&gt;na. Avtalsmässigt innebär detta att berörda sjukvårdshuvudmän ospecifice-&lt;br&gt;rat åtar sig att utföra ett visst antal undersökningar per år oavsett den&lt;br&gt;misstänktes hemort. Självfallet skall dock en regional indelning vara&lt;br&gt;vägledande vid fördelningen av undersökningsfallen. Vidare är det ett&lt;br&gt;oavvisligt krav att den lösning som väljs för hur fördelningen av under-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökningsfall skall gå till inte leder till en fördröjning av undersöknings-&lt;br&gt;arbetet så att frihetsberövandet för den som är häktad förlängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstol kan förordna om läkarintyg enligt 7 § lagen om personunder-&lt;br&gt;sökning i brottmål. Drygt 2 000 sådana intyg utfärdas per år, varav ca&lt;br&gt;hälften utfärdas av läkare inom den rättspsykiatriska organisationen. Det&lt;br&gt;finns för närvarande ingen särskild administration för samordning av&lt;br&gt;behovet av dessa intyg, vilket medfört att domstolarna ofta har svårigheter&lt;br&gt;att hitta läkare som är villiga att åta sig denna typ av undersökningar. Det&lt;br&gt;nära sambandet mellan rättspsykiatriska undersökningar och s.k § 7-intyg&lt;br&gt;gör det naturligt att den nya myndigheten även får ett ansvar för dessa&lt;br&gt;intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de avtal som träffats med Östergötlands och Västerbottens läns&lt;br&gt;landstingskommuner samt med Malmö kommun, åtar sig dessa huvudmän&lt;br&gt;att tillse att det finns läkare som är beredda att utfärda s.k. § 7-intyg. För&lt;br&gt;att underlätta domstolarnas möjligheter att få tillgång till läkare för § 7-&lt;br&gt;intyg även i andra delar av landet bör det ankomma på den nya myndig-&lt;br&gt;heten att finna flexibla lösningar i samarbete med sjukvårdshuvudmän och&lt;br&gt;privata entreprenörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret att genomföra den nya organisationen av undersökningsverk-&lt;br&gt;samheten kan åläggas den nya myndigheten eller t.ex. en särskilt tillsatt&lt;br&gt;organisationskommitté. En viktig uppgift i samband med genomförandet&lt;br&gt;är att svara för avvecklingen av de statliga klinikerna i Uppsala och Lund.&lt;br&gt;Jag förutsätter att - så snart beslut om avveckling föreligger - alla tänk-&lt;br&gt;bara åtgärder vidtas för att avvecklingen av personalen skall ske i former&lt;br&gt;som är tillfredsställande för de berörda. Särskilt angeläget anser jag det&lt;br&gt;vara att man i möjligaste mån försöker ta till vara den kompetens som&lt;br&gt;personalen besitter , bl. a. då det gäller att ta hand om psykiskt sjuka&lt;br&gt;människor med kriminell bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Åtgärder för att utveckla kvaliteten och effektivisera&lt;br&gt;undersökningsverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att den framtida undersökningsverksamheten skall kunna drivas&lt;br&gt;kostnadseffektivt och inom de tidsramar som anges i kommande lagstift-&lt;br&gt;ning bör följande åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Incitament som minskar undersökningstidens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningstiden måste förkortas så att undersökningarna avslutas&lt;br&gt;inom den ram om fyra veckor för häktade som föreslås i den nya lagen.&lt;br&gt;Den prissättning som införs bör stimulera en sådan utveckling. Ett enhets-&lt;br&gt;pris per undersökning bör innebära en press på entreprenören att hålla sig&lt;br&gt;inom denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt är att i mycket hög utsträckning låta undersökningarna&lt;br&gt;göras av personal som inte är anställda av enheten utan gör undersök-&lt;br&gt;ningen på konsultbasis. Dessa konsulter bör också ersättas med ett en-&lt;br&gt;hetspris som är oberoende av undersökningens längd. Ersättning bör dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast utgå i de fall konsulten håller sig inom givna tidsramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två nämnda åtgärderna bör kombineras för att få så stor effekt som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Höjd avgift för färdigutredda patienter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag finns en avgift per vårddag för dömda patienter som inte tas över&lt;br&gt;av det sjukhus där patienten skall vårdas enligt placeringsbeslut. Avgiften&lt;br&gt;betalas till staten av den sjukvårdshuvudman på vars sjukhus patienten&lt;br&gt;skall vara placerad. Avgiften för år 1991 är fastställd till 2 550 kr. per&lt;br&gt;vårddag enligt ett avtal mellan staten och Landstingsförbundet. Denna&lt;br&gt;avgift debiteras den misstänktes hemlandsting från och med den dag&lt;br&gt;domen vunnit laga kraft och socialstyrelsen beslutat om sjukhusplacering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det nämnda lagförslaget kommer det att ankomma på hemlands-&lt;br&gt;tinget att besluta om placering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan staten och Landstingsförbundet gäller inte undersöknings-&lt;br&gt;enheter som drivs av sjukvårdshuvudmän. Det är därför av yttersta vikt&lt;br&gt;att sjukvårdshuvudmännen sinsemellan inför regler som gör det möjligt&lt;br&gt;för de huvudmän som driver rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet att&lt;br&gt;ta ut en avgift av hemlandstinget för misstänkta personer som är i behov&lt;br&gt;av vård och som är kvar på undersökningsenheten efter avslutad undersök-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet med kvarvarande färdigutredda personer är speciellt besväran-&lt;br&gt;de för en statlig undersökningsenhet som saknar alternativa placerings-&lt;br&gt;möjligheter. Resultatet blir omgående en minskad intagningskapacitet för&lt;br&gt;nya undersökningsfall. För att uppnå önskad effekt bör nivån på avgiften&lt;br&gt;för kvarvarande patienter inom den statliga verksamheten ligga avsevärt&lt;br&gt;högre än idag. Jag föreslår att avgiften fastställs till 10 000 kr per dag&lt;br&gt;från och med den 1 januari 1992. Men denna avgiftsnivå vill jag markera&lt;br&gt;vikten av att dessa patienter så snabbt som möjligt får den vård de be-&lt;br&gt;höver. Betalningsansvaret för hemlandstinget föreslås inträda fem dagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lördagar samt helgdagar och likställda dagar oräknade - efter det att&lt;br&gt;enheten till hemlandstinget anmält att undersökningen slutförts och att den&lt;br&gt;misstänkte befunnits vara i behov av vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konkurrens inom verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens inom verksamheten mellan olika entreprenörer skulle skapa&lt;br&gt;både en prispress och en möjlighet att byta ut enheter som inte förmår&lt;br&gt;upprätthålla kraven på effektivitet och kvalitet. Detta kräver att målen för&lt;br&gt;verksamheten är preciserade i form av krav på undersökning, utlåtande,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensforhållandet kan utformas i två nivåer. Dels kan staten ha&lt;br&gt;flera entreprenörer som ansvarar för drift av undersökningsenheter med&lt;br&gt;hela spektrat av tjänster som förekommer i verksamheten. Dels kan dessa&lt;br&gt;entreprenörer själva köpa tjänster i form av t.ex en viss sorts undersökning&lt;br&gt;eller en jourlinje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den del av undersökningsverksamheten som skall drivas i statlig regi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är möjligheten att köpa tjänster utifrån av stor betydelse för att kunna Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;konkurrera på lika villkor med sjukvårdshuvudmän. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Införande av dagundersökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flertalet fall har det mycket liten betydelse för undersökningen att den&lt;br&gt;misstänkte vistas på undersökningsenheten under natten. Samtidigt är det&lt;br&gt;just kravet på förvaring nattetid som bidrar till den nuvarande under-&lt;br&gt;sökningsverksamhetens höga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verksamhet där den misstänkte vistas på en undersökningsenhet under&lt;br&gt;dagtid och på häkte nattetid skulle innebära många fördelar. Dock får&lt;br&gt;avståndet mellan häktet och undersökningsenheten inte vara så stort att det&lt;br&gt;uppstår påtagliga transportproblem. En sådan metodik borde med fördel&lt;br&gt;kunna tillämpas på Stockholmsenheten med många undersökningsfall inom&lt;br&gt;ett relativt begränsat geografiskt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättspsykiatriska undersökningar på häkte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fler undersökningar på häkte kan avsevärt förändra såväl de ekonomiska&lt;br&gt;som organisatoriska förutsättningarna för den rättspsykiatri ska verksam-&lt;br&gt;heten. Jag föreslår därför att socialstyrelsen ges i uppdrag att närmare&lt;br&gt;belysa förutsättningarna att i framtiden i större utsträckning än för när-&lt;br&gt;varande utföra rättspsykiatriska undersökningar på häkte. De internatio-&lt;br&gt;nella erfarenheterna bör härvid uppmärksammas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Klara och operationella mål anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolarnas behov i enlighet med den nya lagstiftningen definieras i&lt;br&gt;form av krav på undersökning, utlåtande och förvaring både vad gäller&lt;br&gt;kvalitet och innehåll. Det är nödvändigt att fastställa sådana krav om&lt;br&gt;verksamheten skall kunna utföras på entreprenad för statens räkning av&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmän och privata entreprenörer. Dessa mål eller krav är ett&lt;br&gt;av de viktigaste styrinstrumenten för huvudmannen staten att säkerställa&lt;br&gt;en hög kvalitet och en lika rättspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning och utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av förutsättningarna för att kunna uppfylla samhällets krav på verksam-&lt;br&gt;hetens kvalitet är att forskningen och framförallt utbildningen av all&lt;br&gt;personal förstärks. För att verksamheten skall utvecklas i takt med sam-&lt;br&gt;hället i övrigt och psykiatrin i synnerhet krävs att forskningen inom&lt;br&gt;området får ett ökat utrymme. I reala termer betyder detta att de totala&lt;br&gt;resurserna för verksamheten inte skall öka. Relativt sätt bör dock forsk-&lt;br&gt;ning och utbildning få en betydligt större tyngd inom verksamheten än vad&lt;br&gt;som gäller för närvarande. Mycket talar t. ex. för att insatsen av psyko-&lt;br&gt;loger och kuratorer kan minskas väsentligt i många undersökningsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll, fört vid förhandlingar den 21 december&lt;br&gt;1990 mellan svenska staten, företrädd av&lt;br&gt;departementsrådet Thomas Luttropp, och företrädare&lt;br&gt;för Östergötlands läns landstingskommun om&lt;br&gt;samarbete angående rättspsykiatrisk verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närvarande:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För svenska staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementsrådet Thomas Luttropp&lt;br&gt;Sakkunnige Ingvar Löfstrand&lt;br&gt;Departementssekreteraren Monica Albertsson&lt;br&gt;Departementssekreteraren Erik Holmstedt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Östergötlands läns landstingskommun&lt;br&gt;Landstingsdirektören Paul Almefelt&lt;br&gt;Administrative direktören Stig Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringschefen Birgitta Dahlgren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det antecknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att regeringen den 21 december 1989 har uppdragit åt departementsrådet&lt;br&gt;Thomas Luttropp att med företrädare för berörda sjukvårdshuvudmän för-&lt;br&gt;handla och - under förutsättning av godtagbara ekonomiska villkor - träffa&lt;br&gt;avtal om den rättspsykiatriska verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att regeringen den 15 november 1990 i prop. 1990/91:58 om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård, m.m. har föreslagit bl.a. en ny lag om rättspsykiatrisk vård,&lt;br&gt;en ny lag om rättspsykiatrisk undersökning och ändringar i lagen&lt;br&gt;(1964:542) om personundersökning i brottmål, som skall träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1992,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att staten och Östergötlands läns landstingskommun (LiÖ) denna dag&lt;br&gt;träffar avtal om arbetstagare m.m. vid statens rättspsykiatriska station i&lt;br&gt;Linköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är ense om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 rättspsykiatriska undersökningar är en angelägenhet för rättsväsendet&lt;br&gt;men att uppgiften att utföra dessa undersökningar bäst främjas genom att&lt;br&gt;undersökningsverksamheten samordnas med den allmänna psykiatriska&lt;br&gt;verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;gemensamt följa utvecklingen av den rättspsykiatriska verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i syfte att skapa sådana förutsättningar att den kan bedrivas effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund enas parterna om följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LiÖ åtar sig för statens räkning att från och med den 1 januari 1992 sva-&lt;br&gt;ra för att rättspsykiatriska undersökningar enligt bestämmelserna i den&lt;br&gt;föreslagna lagen om rättspsykiatrisk undersökning utförs samt att läkar-&lt;br&gt;intyg enligt de bestämmelser i lagen om personundersökning i brottmål&lt;br&gt;som då föreslås gälla avges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning: Enligt 2 § avtal denna dag om arbetstagare m.m. vid&lt;br&gt;statens rättspsykiatri ska station i Linköping inträder LiO i statens rättig-&lt;br&gt;heter och skyldigheter vad gäller stationens joumalhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LiÖ:s åtaganden enligt 1 § innebär följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;LiO svarar för att rättspsykiatrisk undersökning utförs på misstänkt&lt;br&gt;person som anvisas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LiÖ:s åtagande omfattar - om inte annat överenskommes - högst 80&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningar per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkningar: Staten avser att eftersträva en jämn arbetsbelastning&lt;br&gt;mellan de berörda huvudmännens undersökningsverksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelningen av undersökningsfall avser staten att till LiO i första&lt;br&gt;hand anvisa - om inte särskilda skäl talar däremot - misstänkta personer&lt;br&gt;som är bosatta eller stadigvarande vistas i Östergötlands, Jönköpings,&lt;br&gt;Kalmar och Örebro län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;LiÖ svarar för att läkare åtar sig att avge läkarintyg enligt 7 § lagen&lt;br&gt;om personundersökning i brottmål beträffande misstänkt person som&lt;br&gt;anvisas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För LiÖ:s åtaganden utgår ersättning från staten enligt särskild överens-&lt;br&gt;kommelse (bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LiÖ skall under år 1992 erhålla en engångsersättning om 500 000 kronor.&lt;br&gt;Ersättningen utbetalas efter rekvisition med halva beloppet före den 1 april&lt;br&gt;och med återstående hälft före den 1 oktober.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna överenskommelse träder i kraft den 1 januari 1992 och gäller tills&lt;br&gt;vidare med en uppsägningstid av tre år per den 31 december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som överenskommits i detta protokoll jämte bilaga skall godkännas&lt;br&gt;av regeringen samt av Östergötlands läns landstingskommun genom beslut&lt;br&gt;som vinner laga kraft. Det överenskomna blir dock gällande först sedan&lt;br&gt;avtal denna dag om arbetstagare m.m. vid statens rättspsykiatriska station&lt;br&gt;i Linköping blivit vederbörligen godkänt av parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Luttropp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Östergötlands läns&lt;br&gt;landstingskommun&lt;br&gt;Paul Almefelt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Överenskommelse om ersättning för rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningar m.m. 1990-12-21&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Överenskommelse&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;mellan staten och Östergötlands läns landstingskommun om ersättning för&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll fört vid förhandlingar denna dag mellan parterna har&lt;br&gt;överenskommelse träffats om att Östergötlands läns landstingskommun&lt;br&gt;(LiÖ) åtar sig för statens räkning att från och med den 1 januari 1992&lt;br&gt;svara för att rättspsykiatriska undersökningar enligt bestämmelserna i den&lt;br&gt;föreslagna lagen om rättspsykiatrisk undersökning utförs samt att läkar-&lt;br&gt;intyg enligt de bestämmelser i lagen om personundersökning i brottmål&lt;br&gt;som då föreslås gälla avges. För LiÖ:s åtaganden skall staten erlägga&lt;br&gt;ersättning enligt särskild överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 För LiÖ:s åtaganden utgår ersättning från staten enligt följande.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A Rättspsykiatrisk undersökning&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- intagen person på häkte samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- person på fri fot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B Rättspsykiatrisk undersökning&lt;br&gt;inkl, kost och logi samt bevak-&lt;br&gt;ning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- häktad person som är intagen&lt;br&gt;på enhet hos LiÖ samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- person på fri fot som är intagen&lt;br&gt;på enhet hos LiÖ med stöd av&lt;br&gt;10 § lagen om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C Läkarintyg enligt 7 § lagen&lt;br&gt;om personundersökning i brott-&lt;br&gt;mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- läkarintyg som skall innehålla&lt;br&gt;uttalanden i de frågor som av-&lt;br&gt;ses i 7 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen ovan nämnda lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- övriga läkarintyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 000 kr. per undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155 000 kr. per undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 300 kr. per intyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 100 kr. per intyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande rättspsykiatrisk undersökning typ B omfattar LiÖ:s åtagande&lt;br&gt;- om inte annat överenskommes - högst 55 undersökningar per kalender-&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning per undersökning/intyg utbetalas efter rekvisition kvartalsvis&lt;br&gt;sedan utlåtande över undersökning eller intyg inkommit till rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om LiÖ under ett kalenderår anvisats undersökningsfall av typ B i en&lt;br&gt;omfattning som innebär att antalet slutförda undersökningar under året&lt;br&gt;understiger 35, skall ersättning ändå utgå för 35 undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Denna överenskommelse gäller till och med den 31 december 1992.&lt;br&gt;Om uppsägning inte sker före den 1 juli 1992 förlängs överenskommelsen&lt;br&gt;ett år i sänder med en uppsägningstid av sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det under avtalstiden sker sådana förändringar i de lagar m.m. som&lt;br&gt;reglerar undersökningsverksamheten att villkoren i denna överenskommel-&lt;br&gt;se blir oskäliga äger part - oavsett bestämmelsen i första stycket - rätt att&lt;br&gt;påkalla förhandlingar om konsekvenserna av dessa förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överenskommelsen gäller under förutsättning av godkännanden som&lt;br&gt;anges i 6 § protokoll, fört vid förhandlingar denna dag mellan parterna&lt;br&gt;om samarbete angående rättspsykiatrisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka parterna&lt;br&gt;tagit var sitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Luttropp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Östergötlands läns&lt;br&gt;landstingskommun&lt;br&gt;Paul Almefelt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avtal om arbetstagare m.m. vid statens&lt;br&gt;rättspsykiatriska station i Linköping, 1990-12-21&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avtal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;mellan svenska staten och Östergötlands läns landstingskommun om&lt;br&gt;arbetstagare m.m. vid statens rättspsykiatriska station i Linköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten och Östergötlands läns landstingskommun (LiÖ) har denna dag&lt;br&gt;träffat överenskommelse om samarbete angående rättspsykiatrisk verksam-&lt;br&gt;het. Mot denna bakgrund enas parterna om följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs nedan gäller från och med den 1 januari 1992 om inte&lt;br&gt;annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare, förtecknad i bilaga till detta avtal och som är anställd vid&lt;br&gt;statens rättspsykiatriska station i Linköping (stationen) denna dag och&lt;br&gt;alltjämt är det den 31 december 1991, skall erbjudas anställning från och&lt;br&gt;med den 1 januari 1992 hos LiÖ som vederbörande skäligen bör kunna&lt;br&gt;godta. Detsamma skall gälla den som i samråd med LiÖ anställs efter det&lt;br&gt;att detta avtal träffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelning av framtida pensionskostnader för arbetstagare som enligt&lt;br&gt;första stycket övergår till anställning hos LiÖ skall det regelsystem (punkt&lt;br&gt;1-8 och 10) tillämpas varom överenskommelse träffats den 6 maj 1981&lt;br&gt;mellan budgetdepartementet samt Landstingsförbundet och Svenska kom-&lt;br&gt;munförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning: Parterna förutsätter att socialstyrelsen och LiÖ omgående&lt;br&gt;tar upp sådant samråd som avses i första stycket. Samrådet kan avse viss&lt;br&gt;tjänst eller viss grupp av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten överlåter - med nedan angivet undantag - utan vederlag på LiÖ alla&lt;br&gt;vid utgången av år 1991 befintliga inventarier, inklusive konstverk, och&lt;br&gt;annan utrustning samt driftfömödenheter som hör till stationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan utrustning för utbildningen och forskningen vid universitetet i&lt;br&gt;Linköping som inte omfattas av LiÖ: s åtaganden enligt avtal om samarbete&lt;br&gt;om läkarutbildning och forskning inbegrips inte i överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LiÖ inträder vidare i statens rättigheter och skyldigheter vad gäller&lt;br&gt;stationens joumalhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning: Universitetet förutsätts överta sådan utrustning som inte&lt;br&gt;överlåts på LiÖ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LiO inträder i statens rättigheter och skyldigheter enligt de avtal (mot-&lt;br&gt;svarande) som efter år 1991 gäller för stationens verksamhet. Detta skall&lt;br&gt;dock inte gälla avtal som rör förhållandet mellan arbetsgivare och ar-&lt;br&gt;betstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla inkomster och utgifter som härrör från stationens verksamhet före den&lt;br&gt;1 januari 1992 och som inte reglerats före nämnda dag skall tillkomma&lt;br&gt;respektive falla på LiO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning: Bland utgifterna ingår exempelvis avlöningsförmåner&lt;br&gt;inklusive kompensationsledighet och outtagna semesterdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet den 16 augusti 1976 om viss service till statens rättspsykiatriska&lt;br&gt;station i Linköping upphör att gälla vid utgången av år 1991. Samtidigt&lt;br&gt;upphör även samtliga övriga avtal och överenskommelser som träffats&lt;br&gt;för reglering av samarbetet mellan staten och LiÖ om stationens verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet skall godkännas av regeringen samt av Östergötlands läns lands-&lt;br&gt;tingskommun genom beslut som vinner laga kraft men blir gällande först&lt;br&gt;efter godkännanden som anges i 6 § protokoll, fort vid förhandlingar&lt;br&gt;denna dag mellan parterna om samarbete angående rättspsykiatrisk verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska staten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För Östergötlands läns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingskommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Luttropp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Paul Almefelt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över arbetstagare som skall erbjudas &lt;sup&gt;Prop&lt;/sup&gt;- &lt;sup&gt;1990/91:120&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;anställning hos Östergötlands läns landstingskommun &lt;sup&gt;Bllaga 3&lt;/sup&gt; ’&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;från och med den 1 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stenholm, Ulla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nilsson, Margareta&lt;br&gt;Averland, Anne-Mari&lt;br&gt;Larsson, Lena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villius, Anders&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsedatum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 08 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 09 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 03 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 04 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 01 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll, fört vid förhandlingar den 18 januari 1991 &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- &lt;sup&gt;1990/91:120&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;mellan svenska staten, företrädd av departementsrådet &lt;sup&gt;Bllaga 4&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Thomas Luttropp, och företrädare för Malmö&lt;br&gt;kommun om samarbete angående rättspsykiatrisk&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För svenska staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementsrådet Thomas Luttropp&lt;br&gt;Sakkunnige Ingvar Löfstrand&lt;br&gt;Departementssekreteraren Monica Albertsson&lt;br&gt;Departementssekreteraren Erik Holmstedt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Malmö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdsdirektören John-Fredrik Dymling&lt;br&gt;Psykiatrichefen Thomas Thelin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det antecknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att regeringen den 21 december 1989 har uppdragit åt departementsrådet&lt;br&gt;Thomas Luttropp att med företrädare för berörda sjukvårdshuvudmän för-&lt;br&gt;handla och - under förutsättning av godtagbara ekonomiska villkor - träffa&lt;br&gt;avtal om den rättspsykiatriska verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att regeringen den 15 november 1990 i prop. 1990/91:58 om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård, m.m. har föreslagit bl.a. en ny lag om rättspsykiatrisk vård,&lt;br&gt;en ny lag om rättspsykiatrisk undersökning och ändringar i lagen&lt;br&gt;(1964:542) om personundersökning i brottmål, som skall träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är ense om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 rättspsykiatriska undersökningar är en angelägenhet för rättsväsendet&lt;br&gt;men att uppgiften att utföra dessa undersökningar bäst främjas genom att&lt;br&gt;undersökningsverksamheten samordnas med den allmänna psykiatriska&lt;br&gt;verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 gemensamt följa utvecklingen av den rättspsykiatriska verksam-&lt;br&gt;heten i syfte att skapa sådana förutsättningar att den kan bedrivas effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund enas parterna om följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun (Kommunen) åtar sig för statens räkning att från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1992 svara för att rättspsykiatri ska undersökningar enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i den föreslagna lagen om rättspsykiatrisk undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utförs samt att läkarintyg enligt de bestämmelser i lagen om personunder- Prop. 1990/91:120&lt;br&gt;sökning i brottmål som då föreslås gälla avges. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens åtaganden enligt 1 § innebär följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Kommunen svarar för att rättspsykiatrisk undersökning utförs på&lt;br&gt;misstänkt person som anvisas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen åtar sig att bygga upp en verksamhet som ger möjlighet att&lt;br&gt;utföra 125 rättspsykiatriska undersökningar per år, varav 100 undersök-&lt;br&gt;ningar av typ B (bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avvaktan på denna uppbyggnad omfattar Kommunens åtagande 50&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningar per år, varav 35 undersökningar av typ&lt;br&gt;B (bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning: Staten avser att eftersträva en jämn arbetsbelastning mellan&lt;br&gt;de berörda huvudmännens undersökningsverksamheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunen svarar för att läkare åtar sig att avge läkarintyg enligt&lt;br&gt;7 § lagen om personundersökning i brottmål beträffande misstänkt person&lt;br&gt;som anvisas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Kommunens åtaganden utgår ersättning från staten enligt särskild&lt;br&gt;överenskommelse (bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna konstaterar följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patienter som har genomgått rättspsykiatrisk undersökning skall enligt&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen få den vård inom hälso- och sjukvården som de&lt;br&gt;har behov av. Kommunens skyldigheter i detta avseende gäller patienter&lt;br&gt;bosatta i Kommunen medan ansvaret för andra patienter, som genomgått&lt;br&gt;rättspsykiatrisk undersökning hos Kommunen, åvilar de sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmän inom vars upptagningsområde dessa patienter är bosatta.&lt;br&gt;Det ankommer därför på dessa sjukvårdshuvudmän att utan dröjsmål svara&lt;br&gt;för att sådan vård ges eller att genom avtal med andra sjukvårdshuvudmän&lt;br&gt;se till att denna skyldighet kan fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna överenskommelse träder i kraft den 1 januari 1992 och gäller tills&lt;br&gt;vidare med en uppsägningstid av tre år per den 31 december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vad som överenskommits i detta protokoll jämte bilaga gäller under&lt;br&gt;förbehåll att det godkänns av regeringen samt av sjukvårdsstyrelsen i&lt;br&gt;Malmö genom beslut som vinner laga kraft.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Detta protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 januari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska staten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För Malmö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sj ukvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Luttropp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;John-Fredrik Dymling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Överenskommelse om ersättning för rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningar m.m. 1991-01-18&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Överenskommelse&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;mellan staten och Malmö kommun om ersättning för rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll fört vid förhandlingar denna dag mellan parterna har&lt;br&gt;överenskommelse träffats om att Malmö kommun (Kommunen) åtar sig&lt;br&gt;för statens räkning att från och med den 1 januari 1992 svara för att rätts-&lt;br&gt;psykiatriska undersökningar enligt bestämmelserna i den föreslagna lagen&lt;br&gt;om rättspsykiatrisk undersökning utförs samt att läkarintyg enligt de&lt;br&gt;bestämmelser i lagen om personundersökning i brottmål som då föreslås&lt;br&gt;gälla avges. För Kommunens åtaganden skall staten erlägga ersättning en-&lt;br&gt;ligt särskild överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 För Kommunens åtaganden&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A Rättspsykiatrisk undersökning&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- intagen person på häkte samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- person på fri fot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B Rättspsykiatrisk undersökning&lt;br&gt;inkl, kost och logi samt bevak-&lt;br&gt;ning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- häktad person som är intagen&lt;br&gt;på enhet hos Kommunen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- person på fri fot som är intagen&lt;br&gt;på enhet hos Kommunen med&lt;br&gt;stöd av 10 § lagen om rättspsy-&lt;br&gt;kiatrisk undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C Läkarintyg enligt 7 § lagen&lt;br&gt;om personundersökning i brott-&lt;br&gt;mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- läkarintyg som skall innehålla&lt;br&gt;uttalande i de frågor som avses&lt;br&gt;i 7 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen ovan nämnda lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- övriga läkarintyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgår ersättning från staten enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 000 kr. per undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155 000 kr. per undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 300 kr. per intyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 100 kr. per intyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande rättspsykiatrisk undersökning typ B omfattar Kommunens&lt;br&gt;åtagande - om inte annat överenskommes - 35 undersökningar per kalen-&lt;br&gt;derår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning per undersökning/intyg utbetalas efter rekvisition kvartalsvis&lt;br&gt;sedan utlåtande över undersökning eller intyg inkommit till rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Kommunen under ett kalenderår anvisats undersökningsfall av typ&lt;br&gt;B i en omfattning som innebär att antalet slutförda undersökningar under&lt;br&gt;året understiger 20, skall ersättning ändå utgå för 20 undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Denna överenskommelse gäller till och med den 31 december 1992.&lt;br&gt;Om uppsägning inte sker före den 1 juli 1992 förlängs överenskommelsen&lt;br&gt;ett år i sänder med en uppsägningstid av sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det under avtalstiden sker sådana förändringar i de lagar m.m. som&lt;br&gt;reglerar undersökningsverksamheten att villkoren i denna överenskom-&lt;br&gt;melse blir oskäliga äger part - oavsett bestämmelsen i första stycket - rätt&lt;br&gt;att påkalla förhandlingar om konsekvenserna av dessa förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överenskommelsen gäller under förutsättning av godkännanden&lt;br&gt;som anges i 6 § protokoll, fört vid förhandlingar denna dag mellan par-&lt;br&gt;terna om samarbete angående rättspsykiatrisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka parterna&lt;br&gt;tagit var sitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 januari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Luttropp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Malmö kommun&lt;br&gt;Sj ukvårdssty relsen&lt;br&gt;John-Fredrik Dymling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll, fört vid förhandlingar den 28 januari 1991&lt;br&gt;mellan svenska staten, företrädd av&lt;br&gt;departementsrådet Thomas Luttropp, och företrädare&lt;br&gt;för Västerbottens läns landstingskommun om&lt;br&gt;samarbete angående rättspsykiatrisk verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närvarande:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För svenska staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementsrådet Thomas Luttropp&lt;br&gt;Sakkunnige Ingvar Löfstrand&lt;br&gt;Departementssekreteraren Monica Albertsson&lt;br&gt;Departementssekreteraren Erik Holmstedt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Västerbottens läns landstingskommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsdirektören Sverker Norlén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektionschefen Karl-Eric Karlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektionschefen Göte Edelryd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det antecknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att regeringen den 21 december 1989 har uppdragit åt departementsrådet&lt;br&gt;Thomas Luttropp att med företrädare för berörda sjukvårdshuvudmän för-&lt;br&gt;handla och - under förutsättning av godtagbara ekonomiska villkor - träffa&lt;br&gt;avtal om den rättspsykiatriska verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att regeringen den 15 november 1990 i prop. 1990/91:58 om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård, m.m. har föreslagit bl.a. en ny lag om rättspsykiatrisk vård,&lt;br&gt;en ny lag om rättspsykiatrisk undersökning och ändringar i lagen&lt;br&gt;(1964:542) om personundersökning i brottmål, som skall träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1992,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att staten och Västerbottens läns landstingskommun (VLL) denna dag&lt;br&gt;träffar avtal om arbetstagare m.m. vid statens rättspsykiatriska station i&lt;br&gt;Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är ense om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 rättspsykiatriska undersökningar är en angelägenhet för rättsväsendet&lt;br&gt;men att uppgiften att utföra dessa undersökningar bäst främjas genom att&lt;br&gt;undersökningsverksamheten samordnas med den allmänna psykiatriska&lt;br&gt;verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 gemensamt följ a utvecklingen av den rättspsykiatriska verksamheten&lt;br&gt;i syfte att skapa sådana förutsättningar att den kan bedrivas effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund enas parterna om följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VLL åtar sig för statens räkning att från och med den 1 januari 1992 sva-&lt;br&gt;ra för att rättspsykiatriska undersökningar enligt bestämmelserna i den&lt;br&gt;föreslagna lagen om rättspsykiatrisk undersökning utförs samt att läkarin-&lt;br&gt;tyg enligt de bestämmelser i lagen om personundersökning i brottmål som&lt;br&gt;då föreslås gälla avges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning-, Enligt 2 § avtal denna dag om arbetstagare m.m. vid statens&lt;br&gt;rättspsykiatriska station i Umeå inträder VLL i statens rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter vad gäller stationens joumalhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VLL:s åtaganden enligt 1 § innebär följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;VLL svarar för att rättspsykiatrisk undersökning utförs på misstänkt&lt;br&gt;person som anvisas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VLL:s åtagande omfattar - om inte annat överenskommes - högst 40&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningar per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkningar: Staten avser att eftersträva en jämn arbetsbelastning&lt;br&gt;mellan de berörda huvudmännens undersökningsverksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelningen av undersökningsfall avser staten att till VLL i första&lt;br&gt;hand anvisa - om inte särskilda skäl talar däremot - misstänkta personer&lt;br&gt;som är bosatta eller stadigvarande vistas i Västerbottens, Jämtlands,&lt;br&gt;Norrbottens och Västemorrlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;VLL svarar för att läkare åtar sig att avge läkarintyg enligt 7 §&lt;br&gt;lagen om personundersökning i brottmål beträffande misstänkt person som&lt;br&gt;anvisas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För VLL:s åtaganden utgår ersättning från staten enligt särskild överens-&lt;br&gt;kommelse (bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna överenskommelse träder i kraft den 1 januari 1992 och gäller tills&lt;br&gt;vidare med en uppsägningstid av tre år per den 31 december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som överenskommits i detta protokoll jämte bilaga skall godkännas&lt;br&gt;av regeringen samt av Västerbottens läns landstingskommuns förvaltnings-&lt;br&gt;utskott genom beslut som vinner laga kraft. Det överenskomna blir dock&lt;br&gt;gällande först sedan avtal denna dag om arbetstagare m.m. vid statens&lt;br&gt;rättspsykiatriska station i Umeå blivit vederbörligen godkänt av parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 januari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Luttropp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Västerbottens läns&lt;br&gt;landstingskommun&lt;br&gt;Sverker Norlén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Överenskommelse om ersättning för rättspsykiatriska&lt;br&gt;undersökningar m.m. 1991-01-28&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Överenskommelse&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;mellan staten och Västerbottens läns landstingskommun om ersättning för&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll fört vid förhandlingar denna dag mellan parterna har&lt;br&gt;överenskommelse träffats om att Västerbottens läns landstingskommun&lt;br&gt;(VLL) åtar sig för statens räkning att från och med den 1 januari 1992&lt;br&gt;svara för att rättspsykiatriska undersökningar enligt bestämmelserna i den&lt;br&gt;föreslagna lagen om rättspsykiatrisk undersökning utförs samt att läkar-&lt;br&gt;intyg enligt de bestämmelser i lagen om personundersökning i brottmål&lt;br&gt;som då föreslås gälla avges. För VLL:s åtaganden skall staten erlägga&lt;br&gt;ersättning enligt särskild överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 För VLL:s åtaganden utgår ersättning från staten enligt följande.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A Rättspsykiatrisk undersökning&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- intagen person på häkte samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- person på fri fot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B Rättspsykiatrisk undersökning&lt;br&gt;inkl, kost och logi samt bevak-&lt;br&gt;ning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- häktad person som är intagen&lt;br&gt;på enhet hos VLL samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- person på fri fot som är intagen&lt;br&gt;på enhet hos VLL med stöd av&lt;br&gt;10 § lagen om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C Läkarintyg enligt 7 § lagen&lt;br&gt;om personundersökning i brott-&lt;br&gt;mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- läkarintyg som skall innehålla&lt;br&gt;uttalanden i de frågor som avses&lt;br&gt;i 7 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen ovan nämnda lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- övriga läkarintyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 000 kr. per undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155 000 kr. per undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 300 kr. per intyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 100 kr. per intyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande rättspsykiatrisk undersökning typ B omfattar VLL:s åtagande&lt;br&gt;- om inte annat överenskommes - högst 20 undersökningar per kalender-&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning per undersökning/intyg utbetalas efter rekvisition kvartalsvis&lt;br&gt;sedan utlåtande över undersökning eller intyg inkommit till rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om VLL under ett kalenderår anvisats undersökningsfall av typ B i en&lt;br&gt;omfattning som innebär att antalet slutförda undersökningar under året&lt;br&gt;understiger 15, skall ersättning ändå utgå för 15 undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Denna överenskommelse gäller till och med den 31 december 1992.&lt;br&gt;Om uppsägning inte sker före den 1 juli 1992 förlängs överenskommelsen&lt;br&gt;ett år i sänder med en uppsägningstid av sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det under avtalstiden sker sådana förändringar i de lagar m.m. som&lt;br&gt;reglerar undersökningsverksamheten att villkoren i denna överenskom-&lt;br&gt;melse blir oskäliga äger part - oavsett bestämmelsen i första stycket - rätt&lt;br&gt;att påkalla förhandlingar om konsekvenserna av dessa förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överenskommelsen gäller under förutsättning av godkännanden&lt;br&gt;som anges i 5 § protokoll, fört vid förhandlingar denna dag mellan par-&lt;br&gt;terna om samarbete angående rättspsykiatrisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka parterna&lt;br&gt;tagit var sitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 januari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Luttropp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Västerbottens läns&lt;br&gt;landstingskommun&lt;br&gt;Sverker Norlén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avtal om arbetstagare m.m. vid statens&lt;br&gt;rättspsykiatriska station i Umeå 1991-01-28&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Avtal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;mellan svenska staten och Västerbottens läns landstingskommun om&lt;br&gt;arbetstagare m.m. vid statens rättspsykiatriska station i Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten och Västerbottens läns landstingskommun (VLL) har denna dag&lt;br&gt;träffat överenskommelse om samarbete angående rättspsykiatrisk&lt;br&gt;verksamhet. Mot denna bakgrund enas parterna om följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs nedan gäller från och med den 1 januari 1992 om inte&lt;br&gt;annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare, förtecknad i bilaga till detta avtal och som är anställd vid&lt;br&gt;statens rättspsykiatriska station i Umeå (stationen) denna dag och alltjämt&lt;br&gt;är det den 31 december 1991, skall erbjudas anställning från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1992 hos VLL som vederbörande skäligen bör kunna godta.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla den som i samråd med VLL anställs efter det att&lt;br&gt;detta avtal träffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelning av framtida pensionskostnader för arbetstagare som enligt&lt;br&gt;första stycket övergår till anställning hos VLL skall det regelsystem (punkt&lt;br&gt;1-8 och 10) tillämpas varom överenskommelse träffats den 6 maj 1981&lt;br&gt;mellan budgetdepartementet samt Landstingsförbundet och Svenska kom-&lt;br&gt;munförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning-, Parterna förutsätter att socialstyrelsen och VLL omgående&lt;br&gt;tar upp sådant samråd som avses i första stycket. Samrådet kan avse viss&lt;br&gt;tjänst eller viss grupp av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten överlåter - med nedan angivet undantag - utan vederlag på VLL&lt;br&gt;alla vid utgången av år 1991 befintliga inventarier, inklusive konstverk,&lt;br&gt;och annan utrustning samt driftfömödenheter som hör till stationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan utrustning för utbildningen och forskningen vid universitetet i&lt;br&gt;Umeå som inte omfattas av VLL:s åtaganden enligt avtal om samarbete&lt;br&gt;om läkarutbildning och forskning inbegrips inte i överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VLL inträder vidare i statens rättigheter och skyldigheter vad gäller&lt;br&gt;stationens joumalhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning: Universitetet förutsätts överta sådan utrustning som inte&lt;br&gt;överlåts på VLL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VLL inträder i statens rättigheter och skyldigheter enligt de avtal (mot-&lt;br&gt;svarande) som efter år 1991 gäller for stationens verksamhet. Detta skall&lt;br&gt;dock inte gälla avtal som rör förhållandet mellan arbetsgivare och ar-&lt;br&gt;betstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla inkomster och utgifter som härrör från stationens verksamhet före den&lt;br&gt;1 januari 1992 och som inte reglerats före nämnda dag skall tillkomma&lt;br&gt;respektive falla på VLL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning: Bland utgifterna ingår exempelvis avlöningsförmåner&lt;br&gt;inklusive kompensationsledighet och outtagna semesterdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet den 14 mars 1974 om lokaler för statens rättspsykiatriska klinik&lt;br&gt;i Umeå och avtalet samma dag om samarbete beträffande statens rätts-&lt;br&gt;psykiatriska klinik i Umeå, m.m. upphör att gälla vid utgången av år&lt;br&gt;1991. Samtidigt upphör även samtliga övriga avtal och överenskommelser&lt;br&gt;som träffats för reglering av samarbetet mellan staten och VLL om sta-&lt;br&gt;tionens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet skall godkännas av regeringen samt av Västerbottens läns lands-&lt;br&gt;tingskommuns förvaltningsutskott genom beslut som vinner laga kraft men&lt;br&gt;blir gällande först efter godkännanden som anges i 5 § protokoll, fört vid&lt;br&gt;förhandlingar denna dag mellan parterna om samarbete angående rättspsy-&lt;br&gt;kiatrisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 januari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska staten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För Västerbottens läns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingskommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Luttropp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverker Norlén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över arbetstagare som skall erbjudas an- Bj|°&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;P&lt;/sup&gt;&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;.^°&lt;sup&gt;/91:120&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;ställning hos Västerbottens läns landstingskommun &lt;sup&gt;1 aga&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;från och med den 1 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lindholm, Nils&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taha, Muhammed&lt;br&gt;Olofsson, Lillemor&lt;br&gt;Gunnarsson, Monika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsedatum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 05 09&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 01 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 12 06&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 11 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition...................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 februari 1991 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Nuvarande uppgifter och organisation............3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Tidigare utredningar och ställningstaganden........4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Föreliggande förslag till ny lagreglering ..........7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Problem inom undersökningsverksamheten.........8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Tidigare åtgärder för att effektivisera verksamheten . . 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Vårdorganisationen för särskilt vårdkrävande ......10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;Psykiatrisk vård inom kriminalvården...........13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;Betydelsen av en väl fungerande rättspsykiatrisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet...........................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten.......14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Samarbetet med hälso-och sjukvården ..........14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Det framtida behovet av rättspsykiatrisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undersökningsverksamhet ..................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Utförandet av rättspsykiatriska undersökningar.....15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;Ny organisationsstruktur...................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ledningen av den rättspsykiatriska undersöknings-&lt;br&gt;verksamheten .............................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser.....................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ..............................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av förhandlingsuppdrag med förslag till åtgärder&lt;br&gt;för att utveckla och effektivisera den rättspsykiatriska verksam-&lt;br&gt;heten, 1991-02-26 .............................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll, fört vid förhandlingar den 21 december 1990 mellan&lt;br&gt;svenska staten, företrädd av departementsrådet Thomas Luttropp,&lt;br&gt;och företrädare för Östergötlands läns landstingskommun om&lt;br&gt;samarbete angående rättspsykiatrisk verksamhet............47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om arbetstagare m.m. vid statens rättspsykiatriska station&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Linköping, 1990-12-21 .......................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll, fört vid förhandlingar den 18 januari 1991 mellan&lt;br&gt;svenska staten, företrädd av departementsrådet Thomas Luttropp,&lt;br&gt;och företrädare för Malmö kommun om samarbete angående&lt;br&gt;rättspsykiatrisk verksamhet ........................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll, fört vid förhandlingar den 28 januari 1991 mellan&lt;br&gt;svenska staten, företrädd av departementsrådet Thomas Luttropp,&lt;br&gt;och företrädare för Västerbottens läns landstingskommun om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbete angående rättspsykiatrisk verksamhet............60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om arbetstagare m.m. vid statens rättspsykiatriska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;station i Umeå 1991-01-28 ......................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 98124, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna avtal enligt de riktlinjer som i propositionen angetts i avsnitt 3.3 i fråga om uppdrag för sjukvårdshuvudmännen att utföra rättspsykiatriska undersökningar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna avtal enligt de riktlinjer som i propositionen angetts i avsnitt 3.3 i fråga om uppdrag för sjukvårdshuvudmännen att utföra rättspsykiatriska undersökningar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om avveckling av rättspsykiatriska kliniker och stationer i den utsträckning som är motiverad med hänsyn till ingångna avtal om att utföra rättspsykiatriska undersökningar och med beaktande av att tillräcklig total undersökningskapacitet skall kunna garanteras</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om avveckling av rättspsykiatriska kliniker och stationer i den utsträckning som är motiverad med hänsyn till ingångna avtal om att utföra rättspsykiatriska undersökningar och med beaktande av att tillräcklig total undersökningskapacitet skall kunna garanteras</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att rättsmedicinalverket, som enligt proposition 1990/91:93 föreslås bli inrättad den 1 juli 1991, skall ta över ansvaret för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten från socialstyrelsen fr.o.m. den 1 oktober 1991</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att rättsmedicinalverket, som enligt proposition 1990/91:93 föreslås bli inrättad den 1 juli 1991, skall ta över ansvaret för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten från socialstyrelsen fr.o.m. den 1 oktober 1991</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om ekonomiska konsekvenser av förslagen (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om ekonomiska konsekvenser av förslagen (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-03-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-03-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-03-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:46:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03120</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:46:14</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03120</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__120.pdf</filnamn>
<filstorlek>2902046</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CB0D8AB0-9B23-42DD-927D-CD5DF08A5165</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:SoU13</uppgift>
<ref_dok_id>GE01SoU13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Psykiatrisk tvångsvård m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:120&lt;br/&gt;
Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:120 Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:120&lt;br/&gt;
Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:120 Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:120&lt;br/&gt;
Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:120 Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:120&lt;br/&gt;
Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:120 Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Ericsson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:120&lt;br/&gt;
Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:120 Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Ericsson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:120&lt;br/&gt;
Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02So55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:120 Den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>