<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224967</hangar_id>
 <dok_id>GE03115</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>115</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:115</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>115</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-03-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:14</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 16:59:50</publicerad>
 <titel>om vissa skollagsfrågor m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03115/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03115</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03115</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91: 115&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om vissa skollagsfrågor m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03115/prop_199091__115-1.png" style="width:36pt;height:66pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91: 115&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifoga-&lt;br&gt;de utdrag ur regeringsprotokollet den 21 mars 1991 för de åtgärder och&lt;br&gt;de ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odd Engström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr.&lt;br&gt;76) har principerna för en mål- och resultatorienterad styrning av sko-&lt;br&gt;lan lagts fast. Det innebär att staten anger nationella mål och riktlinjer&lt;br&gt;för arbetet i skolan och att kommunerna ansvarar för genomförandet av&lt;br&gt;verksamheten. Dessa grundläggande principer för ansvarsfördelningen&lt;br&gt;har angivits i de två inledande kapitlen i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasiesko-&lt;br&gt;lan och vuxenutbildningen har förslag till reglering i lag av dessa skol-&lt;br&gt;former lagts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition presenteras slutsteget i den samlade reform av&lt;br&gt;skollagen som syftar till att genomföra mål- och resultatstyrning på sko-&lt;br&gt;lans område. I detta steg behandlas bl.a. grundskolan och motsvarande&lt;br&gt;skolformer men också fristående skolor och skolhälsovården. I proposi-&lt;br&gt;tionen föreslås också vissa följdändringar i andra lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överprövning av vissa beslut inom skolan tillskapas en särskild&lt;br&gt;nämnd, skolväsendets överklagandenämnd. Den skall pröva överklagan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den, vilka tidigare främst har överprövats av skolöverstyrelsen oeh läns-&lt;br&gt;skolnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ändringar i skollagen med anledning av den flexibla skol-&lt;br&gt;starten framläggs. Bl.a. föreslås en 6-årig övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av skolhälsovården bibehålls i allt väsentligt, dock före-&lt;br&gt;slås att de nuvarande obligatoriska hälsoundersökningarna i fortsätt-&lt;br&gt;ningen skall vara en rätt för eleverna. Skolverket skall vara tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare vissa sakliga förändringar föreslås i skollagen, bl.a. vad&lt;br&gt;gäller elevinflytandet, grundskoleelevers placering på olika skolor samt&lt;br&gt;förläggningen av icke-obligatoriska inslag i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag läggs om att tidigare riksdagsbindningar bakom olika bestäm-&lt;br&gt;melser i de skilda skolformsförordningarna och andra förordningar rö-&lt;br&gt;rande skolans verksamhet hävs och att det får ankomma på regeringen&lt;br&gt;att meddela de förordningsföreskrifter som behövs under den nu refor-&lt;br&gt;merade skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande objektivitetsgranskningen av läromedel i samhälls-&lt;br&gt;orienterande ämnen liksom fastställande av basläromedel föreslås upp-&lt;br&gt;höra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; (1985:1100)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 7, 9, 17, 19, 20 och 21 §§, 4 och 6-9 kap., 15 kap., 7 §&lt;br&gt;samt punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:1477) om&lt;br&gt;ändring i skollagen skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 3 kap. 17 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 1 kap. 14 § och 3 kap. 6 § skall betecknas 1 kap.&lt;br&gt;16 § resp. 3 kap. 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 1, 4, 5, 8, 10-14 och 16 §§, 5 kap. 11 och 30 §§, 10&lt;br&gt;kap. 1, 3 och 5 §§, 11 kap. 15 och 23 §§, 12 kap. 14 §, 13 kap. 13 §, 14&lt;br&gt;kap. 1, 3, 4 och 8 §§, 15 kap. 6 §, punkten 8 i övergångsbestämmelser-&lt;br&gt;na&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, rubriken till 3 kap. samt rubriken närmast före 3 kap. 1 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före nuvarande 3 kap. 6 § skall sättas när-&lt;br&gt;mast före 3 kap. 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fem nya kapitel, 4 och 6-9 kap., samt&lt;br&gt;fyra nya paragrafer, 1 kap. 14 §, 3 kap. 6 §, 10 kap. 6 §, 15 kap. 13 och&lt;br&gt;14 §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Allmänna föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolväsendels överklagande-&lt;br&gt;nämnd har till uppgift att pröva&lt;br&gt;överklaganden av vissa beslut på&lt;br&gt;skolväsendets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens ordförande skall vara&lt;br&gt;jurist och ha erfarenhet som doma-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut med anledning&lt;br&gt;av ett överklagande dit får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I dess lydelse enligt prop. 1990/91:85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 5 1988:631&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 19 § 1988:631&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 § 1990:495&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 § 1986:341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 § 1988:631&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. I § 1988:631&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 7 § 1988:631&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 11 § 1988:631.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Till ändringarna enligt prop. 1990/91:85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Skolplikt och rätt till utbild-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Skolplikt och motsvarande&lt;br&gt;rätt till utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikt och motsvarande rätt till Inledande bestämmelser&lt;br&gt;utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn som är bosatta i riket har&lt;br&gt;skolplikt enligt föreskrifterna i&lt;br&gt;detta kapitel. Skolplikt gäller dock&lt;br&gt;inte i fråga om barn, som varaktigt&lt;br&gt;vistas utom riket eller vars förhål-&lt;br&gt;landen är sådana att det uppen-&lt;br&gt;barligen inte kan begäras att bar-&lt;br&gt;net skall gå i skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten motsvaras av en rätt&lt;br&gt;att få utbildning inom det offentli-&lt;br&gt;ga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn som är bosatta i landet har&lt;br&gt;skolplikt enligt föreskrifterna i&lt;br&gt;detta kapitel. Skolplikt gäller dock&lt;br&gt;inte i fråga om barn, som varaktigt&lt;br&gt;vistas utomlands eller vars förhål-&lt;br&gt;landen är sådana att det uppenbar-&lt;br&gt;ligen inte kan begäras att barnet&lt;br&gt;skall gå i skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten motsvaras av en rätt&lt;br&gt;att få utbildning inom det offentli-&lt;br&gt;ga skolväsendet för barn och ung-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala styrelsen för särskolan&lt;br&gt;skall på framställning av barnets&lt;br&gt;vårdnadshavare eller skolstyrelsen i&lt;br&gt;barnets hemkommun pröva om bar-&lt;br&gt;net skall tas emot i särskolan under&lt;br&gt;sin skolpliktstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala styrelsen för special-&lt;br&gt;skolan skall på framställning av&lt;br&gt;barnets vårdnadshavare, skolstyrel-&lt;br&gt;sen i barnets hemkommun eller den&lt;br&gt;lokala styrelsen för särskolan pröva&lt;br&gt;om barnet skall las emot i special-&lt;br&gt;skolan under sin skolpliktstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn, som har tagits&lt;br&gt;emot i särskolan, bedöms kunna&lt;br&gt;gå över till grundskolan, skall den&lt;br&gt;lokala styrelsen för särskolan beslu-&lt;br&gt;ta att barnet inte längre skall vara&lt;br&gt;elev i den skolan. Motsvarande gäl-&lt;br&gt;ler för den lokala styrelsen för spe-&lt;br&gt;cialskolan, om ett barn, som har&lt;br&gt;tagits emot i den skolan, bedöms&lt;br&gt;kunna gå över till grundskolan el-&lt;br&gt;ler särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för särskolan prö-&lt;br&gt;var om ett barn skall las emot i sär-&lt;br&gt;skolan under sin skolpliktstid. Fråga&lt;br&gt;om mottagande får väckas av bar-&lt;br&gt;nets vårdnadshavare eller av barnets&lt;br&gt;hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för specialskolan&lt;br&gt;prövar om ett barn skall las emot i&lt;br&gt;specialskolan under sin skolplikts-&lt;br&gt;tid. Fråga om mottagande får&lt;br&gt;väckas av barnets vårdnadshavare,&lt;br&gt;barnets hemkommun eller huvud-&lt;br&gt;mannen för särskola där barnet har&lt;br&gt;tagits emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn, som har tagits&lt;br&gt;emot i särskolan, bedöms kunna&lt;br&gt;gå över till grundskolan, skall hu-&lt;br&gt;vudmannen för särskolan besluta&lt;br&gt;att barnet inte längre skall vara&lt;br&gt;elev där. Motsvarande gäller för&lt;br&gt;huvudmannen för specialskolan,&lt;br&gt;om den som tagits emot i special-&lt;br&gt;skolan, bedöms kunna gå över till&lt;br&gt;grundskolan eller särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av den lokala styrelsen för&lt;br&gt;särskolan eller specialskolan i ären-&lt;br&gt;de enligt 4 § får överklagas hos&lt;br&gt;skolöverstyrelsen genom besvär.&lt;br&gt;Skolöverstyrelsens beslut får över-&lt;br&gt;klagas hos regeringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 4 § om mottagande i&lt;br&gt;särskolan eller specialskolan får&lt;br&gt;överklagas hos skolväsendets över-&lt;br&gt;klagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besluten får överklagas endast av barnets vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är elev i grundskolan el-&lt;br&gt;ler motsvarande del av särskolan el-&lt;br&gt;ler specialskolan kan pä försök un-&lt;br&gt;der högst sex månader tas emot&lt;br&gt;som elev i en annan av dessa skol-&lt;br&gt;former, om de skolhuvudmän som&lt;br&gt;berörs är överens om detta och&lt;br&gt;barnets vårdnadshavare lämnar sitt&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av ett barns vårdnads-&lt;br&gt;havare får skolstyrelsen i barnets&lt;br&gt;hemkommun tillåta att barnet redan&lt;br&gt;höstterminen det kalenderår då bar-&lt;br&gt;net fyller sex år börjar i grundsko-&lt;br&gt;lan eller i en motsvarande skola för&lt;br&gt;barn med vanlig skolplikt. Till-&lt;br&gt;stånd får lämnas endast om barnet&lt;br&gt;är moget för skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma förutsättningar får&lt;br&gt;den lokala styrelsen för särskolan&lt;br&gt;eller specialskolan tillåta att ett&lt;br&gt;barn börjar skolgång där eller i en&lt;br&gt;motsvarande skola ett är tidigare än&lt;br&gt;normalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barns vårdnadshavare be-&lt;br&gt;gär del, skall barnet redan höstter-&lt;br&gt;minen del kalenderår det fyller sex&lt;br&gt;år jämställas med skolpliktiga barn i&lt;br&gt;fråga om rätten att börja skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då&lt;br&gt;barnet fyller 16 år eller, om barnet har särskild skolplikt, 17 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet dessförinnan till-&lt;br&gt;fredsställande slutför högsta års-&lt;br&gt;kursen i grundskolan eller motsva-&lt;br&gt;rande i någon annan skola där&lt;br&gt;barnet får fullgöra sin skolplikt,&lt;br&gt;upphör därmed denna. Skolplik-&lt;br&gt;ten upphör också, om barnet vid&lt;br&gt;särskild prövning visar att det har&lt;br&gt;motsvarande kunskaper. Sådan&lt;br&gt;prövning anordnas av skolstyrelsen&lt;br&gt;eller, för barn med särskild skol-&lt;br&gt;plikt, av den lokala styrelsen för sär-&lt;br&gt;skolan eller specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av den lokala styrelsen i&lt;br&gt;ärende om skolpliktens upphöran-&lt;br&gt;de får överklagas hos skolöversty-&lt;br&gt;relsen genom besvär. Skolöverstyrel-&lt;br&gt;sens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet dessförinnan till-&lt;br&gt;fredsställande slutför högsta års-&lt;br&gt;kursen i grundskolan eller motsva-&lt;br&gt;rande i någon annan skola där&lt;br&gt;barnet får fullgöra sin skolplikt,&lt;br&gt;upphör därmed denna. Skolplik-&lt;br&gt;ten upphör också, om barnet vid&lt;br&gt;särskild prövning visar att det har&lt;br&gt;motsvarande kunskaper. Sådan&lt;br&gt;prövning anordnas av styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen i ärende om skolpliktens&lt;br&gt;upphörande får överklagas hos&lt;br&gt;skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje barn som fullgör skolplikt&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;eller på något annat sätt skall delta&lt;br&gt;i den verksamhet som anordnas&lt;br&gt;för att ge den avsedda utbildning-&lt;br&gt;en, om barnet inte är sjukt eller&lt;br&gt;har annat giltigt skäl att utebli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje barn, som fullgör skol-&lt;br&gt;plikt inom det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet för barn och ungdom eller&lt;br&gt;på något annat sätt, skall delta i&lt;br&gt;den verksamhet som anordnas för&lt;br&gt;att ge den avsedda utbildningen,&lt;br&gt;om barnet inte är sjukt eller har&lt;br&gt;annat giltigt skäl att utebli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelä-&lt;br&gt;genheter. Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev får avse elevens när-&lt;br&gt;varo i skolan, dock endast i ringa omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen är på grund av skolplikt,&lt;br&gt;som fullgörs inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet, skyldig att gå i sko-&lt;br&gt;lan mer än 190 dagar per läsår el-&lt;br&gt;ler att någon dag delta mer än åtta&lt;br&gt;timmar eller, i de två lägsta års-&lt;br&gt;kurserna, sex timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen är på grund av skolplikt,&lt;br&gt;som fullgörs inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet för barn och ungdom,&lt;br&gt;skyldig att gå i skolan för att delta i&lt;br&gt;obligatoriska inslag i utbildningen&lt;br&gt;mer än 190 dagar per läsår eller att&lt;br&gt;någon dag delta i sådana inslag&lt;br&gt;mer än åtta timmar eller, i de två&lt;br&gt;lägsta årskurserna, mer än sex tim-&lt;br&gt;mar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare skall eleven befrias&lt;br&gt;från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten,&lt;br&gt;om det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att krä-&lt;br&gt;va att eleven deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse skall alltid medges fran undervisning i religionskunskap, om&lt;br&gt;eleven tillhör ett trossamfund, som har regeringens tillstånd att i sko-&lt;br&gt;lans ställe ombesörja sådan undervisning, och eleven visar att han del-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tar i denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om elevens vårdnadshavare krä-&lt;br&gt;ver det, skall begäran om befrielse&lt;br&gt;prövas av den lokala styrelsen för&lt;br&gt;skolan eller, för elever utanför det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet, av länsskol-&lt;br&gt;nämnden. Avslås begäran vid sådan&lt;br&gt;prövning, får beslutet överklagas&lt;br&gt;hos skolöverstyrelsen genom besvär.&lt;br&gt;Skolöverstyrelsens beslut får över-&lt;br&gt;klagas hos regeringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolstyrelsen skall se till att skol-&lt;br&gt;pliktiga elever i kommunens&lt;br&gt;grundskola fullgör sin skolgång.&lt;br&gt;Skolstyrelsen skall också se till att&lt;br&gt;skolpliktiga barn, som är kyrko-&lt;br&gt;bokförda i kommunen men inte&lt;br&gt;går i dess grundskola, på något&lt;br&gt;annat sätt får föreskriven utbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala styrelsen för särsko-&lt;br&gt;lan eller specialskolan skall se till&lt;br&gt;att skolpliktiga elever i skolenhe-&lt;br&gt;ter under dess ledning fullgör sin&lt;br&gt;skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om elevens vårdnadshavare krä-&lt;br&gt;ver det, skall begäran om befrielse&lt;br&gt;prövas av styrelsen för utbildning-&lt;br&gt;en eller, för elever utanför det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet, av den styrel-&lt;br&gt;se som ansvarar för grundskolan i&lt;br&gt;elevens hemkommun. Avslås begä-&lt;br&gt;ran vid sådan prövning, får beslu-&lt;br&gt;tet överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall se till att skol-&lt;br&gt;pliktiga elever i dess grundskola&lt;br&gt;fullgör sin skolgång. Kommunen&lt;br&gt;skall också se till att skolpliktiga&lt;br&gt;barn, som är bosatta i kommunen&lt;br&gt;men inte går i dess grundskola, på&lt;br&gt;något annat sätt får föreskriven&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för särskolan el-&lt;br&gt;ler specialskolan skall se till att&lt;br&gt;skolpliktiga elever i skolor under&lt;br&gt;dess ledning fullgör sin skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skolpliktig elev i en sko-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la utanför det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det är frånvarande i stor utsträck-&lt;br&gt;ning utan giltig orsak, skall hu-&lt;br&gt;vudmannen för skolan anmäla för-&lt;br&gt;hållandet till skolstyrelsen i barnets&lt;br&gt;hemkommun. Skolstyrelsen skall&lt;br&gt;pröva om barnet skall åläggas skol-&lt;br&gt;gång i grundskolan eller, om skäl&lt;br&gt;föreligger, överlämna anmälan till&lt;br&gt;den lokala styrelsen för särskolan&lt;br&gt;eller specialskolan, som skall prö-&lt;br&gt;va om barnet skall åläggas skol-&lt;br&gt;gång där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att ålägga barnet skol-&lt;br&gt;gång får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skolpliktig elev i en sko-&lt;br&gt;la utanför det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det för barn och ungdom är frånva-&lt;br&gt;rande i stor utsträckning utan gil-&lt;br&gt;tig orsak, skall huvudmannen för&lt;br&gt;skolan anmäla förhållandet till&lt;br&gt;barnets hemkommun. Kommunen&lt;br&gt;skall pröva om barnet skall åläggas&lt;br&gt;skolgång i grundskolan eller, om&lt;br&gt;skäl föreligger, överlämna anmä-&lt;br&gt;lan till huvudmannen för särskolan&lt;br&gt;eller specialskolan, som skall prö-&lt;br&gt;va om barnet skall åläggas skol-&lt;br&gt;gång där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att ålägga barnet skol-&lt;br&gt;gång får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skolpliktig elev i det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet inte fullgör&lt;br&gt;sin skolgång och detta beror på att&lt;br&gt;elevens vårdnadshavare inte har&lt;br&gt;gjort vad på dem ankommer för&lt;br&gt;att så skall ske, får länsskolnämn-&lt;br&gt;den vid vite förelägga elevens vård-&lt;br&gt;nadshavare att iaktta sina skyldig-&lt;br&gt;heter. Motsvarande gäller om vård-&lt;br&gt;nadshavare för ett skolpliktigt barn,&lt;br&gt;vars skolgång uppskjutits, inte ser&lt;br&gt;till all barnet går i förskola, när&lt;br&gt;skyldighet till detta föreligger. Ett&lt;br&gt;föreläggande gäller omedelbart,&lt;br&gt;även om beslutet överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skolpliktig elev i det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet för barn och&lt;br&gt;ungdom inte fullgör sin skolgång&lt;br&gt;och detta beror på att elevens&lt;br&gt;vårdnadshavare inte har gjort vad&lt;br&gt;på dem ankommer för att så skall&lt;br&gt;ske, får styrelsen för utbildningen&lt;br&gt;vid vite förelägga elevens vård-&lt;br&gt;nadshavare att iaktta sina skyldig-&lt;br&gt;heter. Ett föreläggande gäller ome-&lt;br&gt;delbart, även om beslutet överkla-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitet får inte förvandlas till fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsskolnämnden i Beslut av styrelsen för utbildning-&lt;br&gt;ärenden enligt denna paragraf får en i ärenden enligt denna paragraf&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten ge- får överklagas hos kammarrätten.&lt;br&gt;nom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Grundskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i grundskolan skall&lt;br&gt;syfta till all ge eleverna de kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter och den skol-&lt;br&gt;ning i övrigt som de behöver för att&lt;br&gt;delta i samhällslivet. Den skall kun-&lt;br&gt;na ligga till grund för fortsatt ut-&lt;br&gt;bildning i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt stöd skall ges till elever&lt;br&gt;som har svårigheter i skolarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över&lt;br&gt;hur deras utbildning utformas. Om-&lt;br&gt;fattningen och utformningen av ele-&lt;br&gt;vernas inflytande skall anpassas ef-&lt;br&gt;ter deras ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan skall ha nio årskur-&lt;br&gt;ser. Av dessa utgör 1-3 lågstadium,&lt;br&gt;4-6 mellanstadium och 7-9 högsta-&lt;br&gt;dium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i varje årskurs skall&lt;br&gt;bedrivas under ett läsår. Varje läsår&lt;br&gt;skall delas upp på en hösttermin&lt;br&gt;och en vårtermin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i grundskolan skall ha&lt;br&gt;en i huvudsak gemensam studie-&lt;br&gt;gång, om inte annat följer av före-&lt;br&gt;skrifter som meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i grundskolan skall&lt;br&gt;vara avgiftsfri för eleverna. De skall&lt;br&gt;utan kostnad ha tillgång till böcker,&lt;br&gt;skrivmateriel, verktyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för en tids-&lt;br&gt;enlig utbildning. I verksamheten får&lt;br&gt;dock förekomma enstaka inslag som&lt;br&gt;kan föranleda en obetydlig kostnad&lt;br&gt;för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För var och en som enligt denna&lt;br&gt;lag har rätt att gå i grundskolan&lt;br&gt;skall hemkommunen sörja för alt&lt;br&gt;sådan utbildning kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna skyldighet skall normalt&lt;br&gt;fullgöras genom att hemkommunen&lt;br&gt;anordnar grundskola i den omfatt-&lt;br&gt;ning som krävs för all bereda ut-&lt;br&gt;bildning ål samtliga i kommunen&lt;br&gt;som har rätt till sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;hemkommunen komma överens&lt;br&gt;med någon annan kommun att den-&lt;br&gt;na i sin grundskola skall ta emot&lt;br&gt;elever vars grundskoleutbildning&lt;br&gt;hemkommunen har alt sörja för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun år skyldig all vid&lt;br&gt;utformningen av sin grundskole-&lt;br&gt;verksamhet beakta vad som för ele-&lt;br&gt;verna är ändamålsenligt ur kommu-&lt;br&gt;nikationssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen kommun får organisera sin&lt;br&gt;grundskola så alt någon elev på&lt;br&gt;grund av skolgången behöver bo&lt;br&gt;utanför det egna hemmet. Avsteg&lt;br&gt;härifrån får dock göras om förhål-&lt;br&gt;landena är så speciella att det fram-&lt;br&gt;står som orimligt att kommunen an-&lt;br&gt;ordnar skolgång på sådant sätt att&lt;br&gt;eleven kan bo kvar i hemmet under&lt;br&gt;skolgången. Vid denna bedömning&lt;br&gt;skall särskild vikt fästas vid elevens&lt;br&gt;ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelningen av elever pä oli-&lt;br&gt;ka skolor skall kommunen eftersträ-&lt;br&gt;va att placera eleverna sä att de får&lt;br&gt;sä kort skolväg som möjligt. Värd-&lt;br&gt;nadshavares önskemål om att deras&lt;br&gt;barn skall tas emot vid en viss skola&lt;br&gt;inom kommunen skall beaktas så&lt;br&gt;långt det är möjligt utan all andra&lt;br&gt;elevers berättigade krav på placering&lt;br&gt;i en skola nära hemmel åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen är skyldig att sör-&lt;br&gt;ja för alt det för eleverna i grund-&lt;br&gt;skolan anordnas kostnadsfri skol-&lt;br&gt;skjuts, om sådan behövs med hän-&lt;br&gt;syn till färdvägens längd, trafikför-&lt;br&gt;hållandena, fysiskt handikapp hos&lt;br&gt;en elev eller någon annan särskild&lt;br&gt;omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en elev till följd av skolgång-&lt;br&gt;en måste bo utanför det egna hem-&lt;br&gt;met, skall hemkommunen svara för&lt;br&gt;alt eleven ulan extra koslnader får&lt;br&gt;tillfredsställande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunens skyldighet enligt&lt;br&gt;första och andra styckena omfattar&lt;br&gt;inte sådana elever som avses i 8 §.&lt;br&gt;Aven för dessa elever skall dock&lt;br&gt;den mottagande kommunen under&lt;br&gt;de förutsättningar som anges i första&lt;br&gt;stycket sörja för kostnadsfri skol-&lt;br&gt;skjuts inom den kommunen. Kost-&lt;br&gt;naden härför ingår i de utbildnings-&lt;br&gt;kostnader som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall i sin grundsko-&lt;br&gt;la även la emot en elev för vars&lt;br&gt;grundskoleutbildning kommunen&lt;br&gt;inte är skyldig att sörja, om eleven&lt;br&gt;med hänsyn till sina personliga för-&lt;br&gt;hållanden har särskilda skäl att få&lt;br&gt;gä i den kommunens grundskola.&lt;br&gt;En kommun som på grund av sådan&lt;br&gt;skyldighet tar emot en elev har rätt&lt;br&gt;till ersättning för sina kostnader för&lt;br&gt;elevens utbildning från elevens hem-&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan kommunen fattar beslut&lt;br&gt;om alt för visst läsår ta emot en så-&lt;br&gt;dan elev skall den inhämta yttrande&lt;br&gt;från elevens hemkomun, om sådant&lt;br&gt;yttrande inte bedöms som onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagits emot i en&lt;br&gt;kommuns grundskola ett visst läsår&lt;br&gt;har rätt all gå kvar hela läsåret,&lt;br&gt;även om de förhållanden som låg&lt;br&gt;till grund för beslutet ändras under&lt;br&gt;läsårets gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev i grundskolan inte&lt;br&gt;tillfredsställande har slutfört sista&lt;br&gt;årskursen når skolplikten upphör&lt;br&gt;men bedöms ha förmåga att fullföl-&lt;br&gt;ja utbildningen, skall eleven beredas&lt;br&gt;tillfälle att göra detta under högst&lt;br&gt;två år efter det att skolplikten upp-&lt;br&gt;hörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som en kommun fattar i&lt;br&gt;frågor som avses i 7 § andra stycket&lt;br&gt;om åtgärder för elever som inte bor&lt;br&gt;hemma, i 8 § första stycket om mot-&lt;br&gt;tagande av en elev från en annan&lt;br&gt;kommun samt i 10 § om rätt att&lt;br&gt;fullfölja utbildningen får överklagas&lt;br&gt;hos skolväsendets överklagande-&lt;br&gt;nämnd av eleven eller företrädare&lt;br&gt;för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen eller lands-&lt;br&gt;tingskommunen beslutar om någon sökande inte skall tas emot därför&lt;br&gt;att han inte är behörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen beslutar också om mottagande av en sökan-&lt;br&gt;de som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet&lt;br&gt;för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut enligt första&lt;br&gt;och andra styckena får överklagas&lt;br&gt;hos länsrätten av sökanden. Läns-&lt;br&gt;rättens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut enligt första&lt;br&gt;och andra styckena får överklagas&lt;br&gt;hos skolväsendets överklagande-&lt;br&gt;nämnd av sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om intagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa&lt;br&gt;gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning enligt 7 §&lt;br&gt;prövas av en särskild nämnd, gemensam för sådana gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall ha minst sju och&lt;br&gt;högst elva ledamöter. 1 nämnden&lt;br&gt;skall finnas bl.a. företrädare för&lt;br&gt;gymnasieskolan och grundskolan&lt;br&gt;samt för de rörelsehindrade. Leda-&lt;br&gt;möterna utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut i fråga om in-&lt;br&gt;tagning eller i övrigt om rätt till&lt;br&gt;utbildning får överklagas endast av&lt;br&gt;den som begärt utbildningen. Be-&lt;br&gt;slutet överklagas hos länsrätten. Ett&lt;br&gt;beslut får dock inte överklagas så-&lt;br&gt;vitt det gäller placering vid en viss&lt;br&gt;gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall ha minst sju och&lt;br&gt;högst elva ledamöter. I nämnden&lt;br&gt;skall finnas bl.a. företrädare för&lt;br&gt;gymnasieskolan och grundskolan&lt;br&gt;samt för de rörelsehindrade. Leda-&lt;br&gt;möterna utses av statens institut för&lt;br&gt;handikappfrågor i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut i fråga om in-&lt;br&gt;tagning eller i övrigt om rätt till&lt;br&gt;utbildning får överklagas endast av&lt;br&gt;den som begärt utbildningen. Be-&lt;br&gt;slutet överklagas hos skolväsendets&lt;br&gt;överklagandenämnd. Ett beslut får&lt;br&gt;dock inte överklagas såvitt det gäl-&lt;br&gt;ler placering vid en viss gymnasie-&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Enligt prop. 1990/91:85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Särskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i särskolan syftar till&lt;br&gt;att ge psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;barn och ungdomar en till varje&lt;br&gt;elevs förutsättningar anpassad ut-&lt;br&gt;bildning som sä långt det är möjligt&lt;br&gt;motsvarar den som ges i grundsko-&lt;br&gt;lan och gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över&lt;br&gt;hur deras utbildning utformas. Om-&lt;br&gt;fattningen och utformningen av ele-&lt;br&gt;vernas inflytande skall anpassas ef-&lt;br&gt;ter deras ålder, mognad och förut-&lt;br&gt;sättningar i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan omfattar grundsärskola,&lt;br&gt;träningsskola och yrkessärskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundsärskolan och träningssko-&lt;br&gt;lan skall ha tio årskurser. Av dessa&lt;br&gt;utgör 1-3 lågstadium, 4-6 mellansta-&lt;br&gt;dium och 7-10 högstadium. Trä-&lt;br&gt;ningsskolan är avsedd för elever&lt;br&gt;som inte kan gå i grundsärskolan.&lt;br&gt;Styrelsen för utbildningen avgör om&lt;br&gt;en elev som las emot i särskolan&lt;br&gt;skall gå i grundsärskolan eller trä-&lt;br&gt;ningsskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkessärskolan bygger på grund-&lt;br&gt;särskolan och träningsskolan. Styrel-&lt;br&gt;sen för utbildningen avgör om en&lt;br&gt;elev i yrkessärskolan skall få yrkes-&lt;br&gt;utbildning, yrkesträning eller verk-&lt;br&gt;samhetsträning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i särskolan skall va-&lt;br&gt;ra avgiftsfri för eleverna. De skall&lt;br&gt;utan kostnad ha tillgång till böcker,&lt;br&gt;skrivmateriel, verktyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för en tids-&lt;br&gt;enlig utbildning. / verksamheten får&lt;br&gt;dock förekomma enstaka inslag som&lt;br&gt;kan föranleda en obetydlig kostnad&lt;br&gt;för eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För var och en som enligt denna&lt;br&gt;lag har rätt att gå i särskolan skall&lt;br&gt;hemlandstingskommunen sörja för&lt;br&gt;att sådan utbildning kommer till&lt;br&gt;stånd. Motsvarande gäller för kom-&lt;br&gt;muner som inte ingår i någon&lt;br&gt;landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommun får komma&lt;br&gt;överens med en kommun som ingår&lt;br&gt;i landstingskommunen om att kom-&lt;br&gt;munen skall överta skyldigheten att&lt;br&gt;sörja för särskoleulbildning såvitt&lt;br&gt;avser barn och ungdomar i kommu-&lt;br&gt;nen. Kommunen får därvid i sin sär-&lt;br&gt;skola ta emot barn från andra kom-&lt;br&gt;muner om den som har att sörja för&lt;br&gt;barnens särskoleulbildning medger&lt;br&gt;del. Om en överlåtelse av huvud-&lt;br&gt;mannaskapet har skett får lands-&lt;br&gt;tingskommunen lämna ekonomiskt&lt;br&gt;bidrag till kommunen. Har överlå-&lt;br&gt;telse skett till samtliga kommuner i&lt;br&gt;landstingskommunen får kommu-&lt;br&gt;nerna samverka med varandra för&lt;br&gt;all anordna utbildningen och lämna&lt;br&gt;ekonomiska bidrag till varandra,&lt;br&gt;om det behövs för kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ning mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommun får med&lt;br&gt;bibehållande av huvudmannaskapet&lt;br&gt;överlåta ledningen av en enhet av&lt;br&gt;särskolan till den kommun där en-&lt;br&gt;heten är belägen, om kommunen&lt;br&gt;samtycker till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommun och kommun&lt;br&gt;som anordnar särskola är skyldiga&lt;br&gt;att så långt del är möjligt organisera&lt;br&gt;särskolan så att ingen elev blir&lt;br&gt;tvungen att bo utanför det egna&lt;br&gt;hemmet på grund av skolgången.&lt;br&gt;Även i övrigt skall huvudmannen&lt;br&gt;vid utformningen av sin särskole-&lt;br&gt;verksamhet beakta vad som ur kom-&lt;br&gt;munikationssynpunkt är ändamåls-&lt;br&gt;enligt för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje huvudman är skyldig all för&lt;br&gt;eleverna i sin särskola anordna&lt;br&gt;kostnadsfri skolskjuts, om sådan be-&lt;br&gt;hövs med hänsyn till färdvägens&lt;br&gt;längd, trafikförhållandena, elevens&lt;br&gt;handikapp eller någon annan sär-&lt;br&gt;skild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1985:568) om särskilda&lt;br&gt;omsorger om psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda m.fl. finns föreskrifter om&lt;br&gt;särskilda omsorger i form av boen-&lt;br&gt;de i familjehem eller elevhem för&lt;br&gt;barn och ungdomar som behöver&lt;br&gt;bo utanför föräldrahemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som inte kan gå i&lt;br&gt;gymnasieskolan därför all de är psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda har rätt att&lt;br&gt;efter skolpliktens upphörande tas&lt;br&gt;emot i särskolan intill utgången av&lt;br&gt;vårterminen det kalenderår då de&lt;br&gt;fyller 21 år om de inte bereds ut-&lt;br&gt;bildning i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev som har påbörjat yrkesut-&lt;br&gt;bildning eller motsvarande i särsko-&lt;br&gt;lan före utgången av vårterminen&lt;br&gt;det kalenderår då eleven fyller 21&lt;br&gt;år, skall beredas möjlighet att fort-&lt;br&gt;sätta i särskolan till utgången av&lt;br&gt;vårterminen del kalenderår då ele-&lt;br&gt;ven fyller 23 år, om det behövs för&lt;br&gt;att slutföra utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen fattar enligt 7 § om att en&lt;br&gt;elev inte skall tas emot i särskolan&lt;br&gt;därför att denne bedöms kunna gä i&lt;br&gt;gymnasieskolan trots att eleven är&lt;br&gt;utvecklingsstörd får överklagas av&lt;br&gt;eleven eller företrädare för denne&lt;br&gt;hos skolväsendets överklagande-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Specialskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i specialskolan skall&lt;br&gt;syfta till att ge barn och ungdomar&lt;br&gt;med synskada, dövhet, hörselskada&lt;br&gt;eller talskada en till varje elevs för-&lt;br&gt;utsättningar anpassad utbildning&lt;br&gt;som så långt det är möjligt motsva-&lt;br&gt;rar den utbildning som ges i grund-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver kan specialskolan till-&lt;br&gt;handahålla sådan utbildning som&lt;br&gt;avses i 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över&lt;br&gt;hur deras utbildning utformas. Om-&lt;br&gt;fattningen och utformningen av ele-&lt;br&gt;vernas inflytande skall anpassas ef-&lt;br&gt;ter deras ålder, mognad och förut-&lt;br&gt;sättningar i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolan skall för utbildning&lt;br&gt;pä grundskolenivå ha tio årskurser,&lt;br&gt;som fördelas på lågstadium, mellan-&lt;br&gt;stadium och högstadium enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i specialskolan skall&lt;br&gt;vara avgiftsfri för eleverna. De skall&lt;br&gt;ulan kostnad ha tillgång till böcker,&lt;br&gt;skrivmateriel, verktyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för en tids-&lt;br&gt;enlig utbildning. I verksamheten får&lt;br&gt;dock förekomma enstaka inslag som&lt;br&gt;kan föranleda en obetydlig kostnad&lt;br&gt;för eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall svara för all eleverna&lt;br&gt;i specialskolan kostnadsfritt erhåller&lt;br&gt;för utbildningen erforderliga resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever i specialskolan som till&lt;br&gt;följd av skolgången måste bo utan-&lt;br&gt;för det egna hemmet skall staten&lt;br&gt;svara för alt eleverna utan extra&lt;br&gt;kostnader får tillfredsställande för-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i specialskolan skall&lt;br&gt;bedrivas vid flera särskilda enheter.&lt;br&gt;För varje sådan enhet skall del fin-&lt;br&gt;nas en styrelse. Regeringen medde-&lt;br&gt;lar föreskrifter om enheterna och&lt;br&gt;deras upptagningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning i specialskolan kan&lt;br&gt;också anordnas i särskilda klasser&lt;br&gt;som är förlagda ull grundskolan&lt;br&gt;men leds av en styrelse för special-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev i specialskolan inte&lt;br&gt;tillfredsställande har slutfört sista&lt;br&gt;årskursen när skolplikten upphör&lt;br&gt;men bedöms ha förmåga att fullföl-&lt;br&gt;ja utbildningen, skall eleven beredas&lt;br&gt;tillfälle att göra detta under högst&lt;br&gt;två år efter del att skolplikten upp-&lt;br&gt;hörde. Vad nu sagts gäller dock inte&lt;br&gt;om eleven är psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som inte kan gå i&lt;br&gt;gymnasieskolan därför alt de är psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda får efter&lt;br&gt;skolpliktens upphörande i mån av&lt;br&gt;plats genomgå annan utbildning i&lt;br&gt;specialskolan intill utgången av vår-&lt;br&gt;terminen det kalenderår då de fyller&lt;br&gt;21 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen skall betala er-&lt;br&gt;sättning till staten för vissa kostna-&lt;br&gt;der för den som är elev i special-&lt;br&gt;skolan. Detta gäller dock inte om&lt;br&gt;eleven går i en sådan särskild klass&lt;br&gt;av specialskolan som är förlagd till&lt;br&gt;hemkommunens grundskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om ytterligare un-&lt;br&gt;danlag samt om ersättningens stor-&lt;br&gt;lek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildning-&lt;br&gt;en enligt 4 § tredje stycket om åtgär-&lt;br&gt;der för elever som inte bor hemma&lt;br&gt;samt enligt 6 § första stycket om rät-&lt;br&gt;ten att fullfölja utbildningen får&lt;br&gt;överklagas av eleven eller företräda-&lt;br&gt;re för denne hos skolväsendets över-&lt;br&gt;klagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S kap. Sameskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i sameskolan skall&lt;br&gt;syfta till alt ge samers barn en ut-&lt;br&gt;bildning med samisk inriktning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt motsvarar utbildningen till&lt;br&gt;och med årskurs 6 i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt stöd skall ges till elever&lt;br&gt;som har svårigheter i skolarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över&lt;br&gt;hur deras utbildning utformas. Om-&lt;br&gt;fattningen och utformningen av ele-&lt;br&gt;vernas inflytande skall anpassas ef-&lt;br&gt;ter deras ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samers barn får fullgöra sin skol-&lt;br&gt;plikt i sameskolan i stället för i&lt;br&gt;grundskolan. Detsamma gäller and-&lt;br&gt;ra barn, om del finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i sameskolan skall&lt;br&gt;vara avgiftsfri för eleverna. l)e skall&lt;br&gt;utan kostnad ha tillgång till böcker,&lt;br&gt;skrivmateriel, verktyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för en tids-&lt;br&gt;enlig utbildning. I verksamheten får&lt;br&gt;dock förekomma enstaka inslag som&lt;br&gt;kan föranleda en obetydlig kostnad&lt;br&gt;för eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever i sameskolan som till&lt;br&gt;följd av skolgången måste bo utan-&lt;br&gt;för det egna hemmet skall staten&lt;br&gt;svara för att eleverna ulan extra&lt;br&gt;kostnader får tillfredsställande för-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall svara för att eleverna&lt;br&gt;i sameskolan kostnadsfritt erhåller&lt;br&gt;för utbildningen erforderliga resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sameskolan skall finnas en&lt;br&gt;styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen beslutar om intagning&lt;br&gt;av elever i sameskolan. Styrelsens&lt;br&gt;beslut i sådana frågor får överklagas&lt;br&gt;av eleven eller företrädare för denne&lt;br&gt;hos skolväsendets överklagande-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Fristående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikt får fullgöras i en fri-&lt;br&gt;stående skola, om skolan är god-&lt;br&gt;känd för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande för&lt;br&gt;vanlig skolplikt prövas av statens&lt;br&gt;skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller särskild skolplikt prö-&lt;br&gt;vas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådant godkännande som avser&lt;br&gt;en skola som motsvarar särskolan&lt;br&gt;av styrelsen för särskolan där skolan&lt;br&gt;är belägen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådant godkännande som avser&lt;br&gt;en skola som motsvarar specialsko-&lt;br&gt;lan av styrelsen för den specialskola&lt;br&gt;som ansvarar för utbildning av sam-&lt;br&gt;ma handikappgrupp där skolan är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för vanlig skolplikt&lt;br&gt;skall meddelas, om skolans utbild-&lt;br&gt;ning ger kunskaper och färdigheter&lt;br&gt;som till an och nivå väsentligen&lt;br&gt;svarar mot de kunskaper och färdig-&lt;br&gt;heter som grundskolan förmedlar&lt;br&gt;och skolan även i övrigt väsentligen&lt;br&gt;svarar mot grundskolans allmänna&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för särskild skol-&lt;br&gt;plikt skall meddelas, om skolan ger&lt;br&gt;eleverna en utbildning som väsentli-&lt;br&gt;gen svarar mot den som de skulle&lt;br&gt;fä i särskolan eller specialskolan. En&lt;br&gt;ytterligare förutsättning är att elever-&lt;br&gt;na i samband med utbildningen be-&lt;br&gt;reds erforderliga omsorger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I godkännandet för särskild skol-&lt;br&gt;plikt skall anges om del avser sär-&lt;br&gt;skoleulbildning eller specialskoleut-&lt;br&gt;bildning eller båda dessa skolformer&lt;br&gt;samt för vilka handikappgrupper ut-&lt;br&gt;bildningen godkänns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn har handikapp som&lt;br&gt;enligt 3 kap. 3 § kan vara grund för&lt;br&gt;särskild skolplikt, får barnet fullgöra&lt;br&gt;sin skolplikt i en godkänd fristående&lt;br&gt;skola endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan är godkänd för elever&lt;br&gt;som har särskild skolplikt på grund&lt;br&gt;av samma handikapp som barnet&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudmannen för särskolan&lt;br&gt;respektive specialskolan bedömer all&lt;br&gt;barnet ändå kan tillgodogöra sig ut-&lt;br&gt;bildningen vid skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har vanlig skolplikt men&lt;br&gt;som endast för kortare tid är bosatt&lt;br&gt;i landet eller som har andra skäl att&lt;br&gt;få en utbildning med internationell&lt;br&gt;inriktning får fullgöra sin skolplikt i&lt;br&gt;en fristående skola med sådan in-&lt;br&gt;riktning (internationell skola), om&lt;br&gt;skolan av statens skolverk har god-&lt;br&gt;känts för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För godkännande krävs all sko-&lt;br&gt;lans utbildning som helhet betrak-&lt;br&gt;tad är likvärdig med grundskolans.&lt;br&gt;Skolan skall förmedla kunskaper&lt;br&gt;och färdigheter som underlättar fort-&lt;br&gt;satt skolgång utomlands. Undervis-&lt;br&gt;ning i svenska språket och om&lt;br&gt;svenska förhållanden skall meddelas&lt;br&gt;i den omfattning som de i landet för&lt;br&gt;kortare tid bosatta eleverna behö-&lt;br&gt;ver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1&lt;br&gt;och 4 §§ skall i fråga om sin utbild-&lt;br&gt;ning för skolpliktiga elever stå un-&lt;br&gt;der tillsyn av statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omedelbara tillsynen över så-&lt;br&gt;dan utbildning ankommer på den&lt;br&gt;styrelse som finns för grundskolan&lt;br&gt;respektive särskolan eller specialsko-&lt;br&gt;lan för den kommun där skolan är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 $&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola inte läng-&lt;br&gt;re uppfyller kraven för godkännan-&lt;br&gt;de och bristerna inte avhjälps efter&lt;br&gt;påpekande för huvudmannen, skall&lt;br&gt;godkännandet återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den&lt;br&gt;myndighet som beslutar om godkän-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett delegationsuppdrag enligt 3&lt;br&gt;kap. 12 § andra stycket kommunal-&lt;br&gt;lagen (1977:179) får inte omfatta&lt;br&gt;befogenhet att meddela eller återkal-&lt;br&gt;la godkännande för en fristående&lt;br&gt;skola enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skolpliktig elev börjar el-&lt;br&gt;ler slutar vid en fristående skola,&lt;br&gt;skall huvudmannen för skolan sna-&lt;br&gt;rast lämna uppgift om detta till sty-&lt;br&gt;relsen för utbildningen i elevens&lt;br&gt;hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 14 § finns föreskrifter om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet vid vissa fall av&lt;br&gt;frånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av statens skolverk i ären-&lt;br&gt;den om godkännande eller återkal-&lt;br&gt;lande av godkännande för en fri-&lt;br&gt;stående skola enligt I, 4 eller 6 § får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildning-&lt;br&gt;en i ärenden om godkännande eller&lt;br&gt;återkallande av godkännande för en&lt;br&gt;fristående skola för särskild skol-&lt;br&gt;plikt enligt 1 eller 6 § får överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildning-&lt;br&gt;en i ärenden som avses i 3 § får&lt;br&gt;överklagas hos skolväsendets över-&lt;br&gt;klagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Särskilda utbildningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internatskola kan på fram-&lt;br&gt;ställning från huvudmannen ges&lt;br&gt;ställning av riksinternatskola ge-&lt;br&gt;nom beslut av regeringen. Kommu-&lt;br&gt;ner och enskilda kan vara huvud-&lt;br&gt;män för riksinternatskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internatskola kan på fram-&lt;br&gt;ställning från huvudmannen ges&lt;br&gt;ställning av riksinternatskola ge-&lt;br&gt;nom beslut av statens skolverk.&lt;br&gt;Kommuner och enskilda kan vara&lt;br&gt;huvudmän för riksinternatskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som&lt;br&gt;motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa&lt;br&gt;skolformer, för i första hand barn och ungdomar som har&lt;br&gt;utlandssvenska föräldrar eller har behov av miljöombyte eller som är&lt;br&gt;från glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den del en riksinternatskola&lt;br&gt;motsvarar grundskolan skall den i&lt;br&gt;fråga om rätten att fullgöra skol-&lt;br&gt;plikt där anses vara en enligt 9&lt;br&gt;kap. 1 § godkänd fristående skola.&lt;br&gt;1 fråga om riksinternatskolornas&lt;br&gt;organisation och tillsynen över&lt;br&gt;dem meddelas föreskrifter av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den del en riksinternatskola&lt;br&gt;motsvarar grundskolan skall den i&lt;br&gt;fråga om rätten att fullgöra skol-&lt;br&gt;plikt där anses vara en enligt 9&lt;br&gt;kap. 1 § första och andra styckena&lt;br&gt;godkänd fristående skola. 1 fråga&lt;br&gt;om riksinternatskolornas organisa-&lt;br&gt;tion och tillsynen över dem med-&lt;br&gt;delas föreskrifter av regeringen el-&lt;br&gt;ler den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana elever i grundskolan, särskolan, specialskolan och same-&lt;br&gt;skolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl under längre&lt;br&gt;tid inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anord-&lt;br&gt;nas på sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på annan lämplig&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild undervisning anordnas av skolhuvudmannen. Denne får&lt;br&gt;överlåta åt sjukvårdshuvudman eller någon annan att anordna sådan&lt;br&gt;undervisning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild undervisning skall stå&lt;br&gt;öppen även för dem som fullgör&lt;br&gt;skolplikt utanför det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor enligt 4 § prövas av skol-&lt;br&gt;styrelsen i barnets hemkommun.&lt;br&gt;Om barnet har sådant handikapp&lt;br&gt;som enligt 3 kap. 3 § kan vara&lt;br&gt;grund för särskild skolplikt, an-&lt;br&gt;kommer dock prövningen på skol-&lt;br&gt;överstyrelsen, som skall höra so-&lt;br&gt;cialstyrelsen innan ett medgivande&lt;br&gt;lämnas eller återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i sådana ärenden får över-&lt;br&gt;klagas hos kammarrätten genom be-&lt;br&gt;svär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild undervisning skall stå&lt;br&gt;öppen även för dem som fullgör&lt;br&gt;skolplikt utanför det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet för barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor enligt 4 § prövas av sty-&lt;br&gt;relsen för den skola där barnet an-&lt;br&gt;nars skulle ha fullgjort sin skolplikt.&lt;br&gt;Om barnet har sådant handikapp&lt;br&gt;som enligt 3 kap. 3 § kan vara&lt;br&gt;grund för särskild skolplikt, skall&lt;br&gt;styrelsen höra socialstyrelsen innan&lt;br&gt;ett medgivande lämnas eller åter-&lt;br&gt;kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärenden enligt 1 § om att&lt;br&gt;ge en skola ställning av riksinternat-&lt;br&gt;skola och om återkallande av så-&lt;br&gt;dant beslut samt enligt 4 § om att&lt;br&gt;fullgöra skolplikten pä annat sätt än&lt;br&gt;som anges i denna lag får överkla-&lt;br&gt;gas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut enligt 14 § får&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten av eleven.&lt;br&gt;Länsrättens beslut får inte överkla-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut enligt 14 § får&lt;br&gt;överklagas hos skolväsendets över-&lt;br&gt;klagandenämnd av eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut om mottagande&lt;br&gt;får överklagas hos länsrätten av ele-&lt;br&gt;ven. Länsrättens beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut om mottagande&lt;br&gt;får överklagas hos skolväsendets&lt;br&gt;överklagandenämnd av eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om intagning får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut om mottagan-&lt;br&gt;de, om att utbildningen för en elev&lt;br&gt;skall upphöra och beslut om att&lt;br&gt;inte på nytt bereda en elev utbild-&lt;br&gt;ning får överklagas hos länsrätten&lt;br&gt;av eleven. Länsrättens beslut får in-&lt;br&gt;te överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut om mottagan-&lt;br&gt;de, om att utbildningen för en elev&lt;br&gt;skall upphöra och beslut om att&lt;br&gt;inte på nytt bereda en elev utbild-&lt;br&gt;ning får överklagas hos skolväsen-&lt;br&gt;dets överklagandenämnd av eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om intagning får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Svenskundervisning för invandrare (sfi)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut enligt 12 § får&lt;br&gt;överklagas till länsrätten av eleven.&lt;br&gt;Länsrättens beslut får inte överkla-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut enligt 12 § får&lt;br&gt;överklagas hos skolväsendets över-&lt;br&gt;klagandenämnd av eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Enligt prop. 1990/91:85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Skolhälsovård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhälsovård skall anordnas för&lt;br&gt;eleverna i grundskolan, särskolan,&lt;br&gt;specialskolan och sameskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ gymnasieskolan skall skolhälso-&lt;br&gt;vård anordnas för eleverna pä stu-&lt;br&gt;dievägar, som är minst ett läsår&lt;br&gt;långa, och för eleverna i gymnasial&lt;br&gt;lärlingsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever på kortare studievägar&lt;br&gt;i gymnasieskolan bör skolhälsovård&lt;br&gt;anordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhälsovård skall anordnas för&lt;br&gt;eleverna i grundskolan, gymnasie-&lt;br&gt;skolan, särskolan, specialskolan&lt;br&gt;och sameskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje elev i grundskolan eller&lt;br&gt;sameskolan skall genomgå allmän&lt;br&gt;hälsokontroll en gång på varje sta-&lt;br&gt;dium. Den första kontrollen skall&lt;br&gt;äga rum första läsåret. Eleven&lt;br&gt;skall också genomgå kontroll av&lt;br&gt;syn och hörsel och andra begrän-&lt;br&gt;sade hälsokontroller, som anordnas&lt;br&gt;för alla mellan de allmänna hälso-&lt;br&gt;kontrollerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skolläkaren på förekommen&lt;br&gt;anledning anser att en viss elev i&lt;br&gt;grundskolan eller sameskolan be-&lt;br&gt;höver undersökas utöver vad som&lt;br&gt;följer av första stycket, skall eleven&lt;br&gt;genomgå sådan undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i de delar av särskolan&lt;br&gt;och specialskolan som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan skall när det behövs&lt;br&gt;genomgå särskilda undersökningar&lt;br&gt;som föranleds av deras handi-&lt;br&gt;kapp. I övrigt gäller bestämmelser-&lt;br&gt;na i första och andra styckena&lt;br&gt;även för dessa elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje elev i grundskolan eller&lt;br&gt;sameskolan skall erbjudas alt ge-&lt;br&gt;nomgå allmän hälsokontroll en&lt;br&gt;gång på varje stadium. Den första&lt;br&gt;kontrollen skall äga rum första läs-&lt;br&gt;året. Eleven skall dessutom, mellan&lt;br&gt;de allmänna hälsokontrollerna, er-&lt;br&gt;bjudas att genomgå kontroll av syn&lt;br&gt;och hörsel och andra begränsade&lt;br&gt;hälsokontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skolläkaren på förekommen&lt;br&gt;anledning anser att en viss elev i&lt;br&gt;grundskolan eller sameskolan be-&lt;br&gt;höver undersökas särskilt, skall&lt;br&gt;eleven genomgå sådan undersök-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i de delar av särskolan&lt;br&gt;och specialskolan som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan skall när det behövs&lt;br&gt;erbjudas att genomgå särskilda un-&lt;br&gt;dersökningar som föranleds av de-&lt;br&gt;ras handikapp. I övrigt gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i första och andra&lt;br&gt;styckena även för dessa elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna på sådana studievägar i&lt;br&gt;gymnasieskolan, som är minst ett&lt;br&gt;läsår långa, och eleverna i yrkessär-&lt;br&gt;skolan skall beredas tillfälle att&lt;br&gt;genomgå minst en allmän hälso-&lt;br&gt;kontroll. Eleverna i yrkessärskolan&lt;br&gt;skall också erbjudas särskilda un-&lt;br&gt;dersökningar som föranleds av de-&lt;br&gt;ras handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i gymnasieskolan och&lt;br&gt;i yrkessärskolan skall beredas till-&lt;br&gt;fälle att genomgå minst en allmän&lt;br&gt;hälsokontroll. Eleverna i yrkessär-&lt;br&gt;skolan skall också erbjudas sär-&lt;br&gt;skilda undersökningar som föran-&lt;br&gt;leds av deras handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsen och länsskol- Statens skolverk skall ha tillsyn&lt;br&gt;nämnden skall ha tillsyn över över skol hälsovården,&lt;br&gt;skolhälsovården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Övriga föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får utan&lt;br&gt;hinder av föreskrifterna i 4 kap.&lt;br&gt;15 § och 5 kap. 14 § meddela fö-&lt;br&gt;reskrifter om skyldighet för den&lt;br&gt;som vill genomgå särskilt anord-&lt;br&gt;nad prövning i grundskolan eller&lt;br&gt;gymnasieskolan att betala avgift&lt;br&gt;som tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får utan hinder av&lt;br&gt;föreskrifterna i 4 kap. 4 §, 5 kap.&lt;br&gt;21 § och 11 kap. 5 § meddela före-&lt;br&gt;skrifter om skyldighet för den som&lt;br&gt;vill genomgå särskilt anordnad&lt;br&gt;prövning i grundskolan, gymnasie-&lt;br&gt;skolan eller kommunal vuxenut-&lt;br&gt;bildning att betala en avgift som&lt;br&gt;tillfaller huvudmannen för utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som efter skolpliktens upp-&lt;br&gt;hörande genomgår utbildning inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet eller an-&lt;br&gt;nars genomgår utbildning med stöd&lt;br&gt;av denna lag skall på egen eller&lt;br&gt;ställföreträdares begäran befrias från&lt;br&gt;deltagande i inslag som annars inte&lt;br&gt;kan väljas bort, om förutsättningar-&lt;br&gt;na i 3 kap. 12 § är uppfyllda. I frå-&lt;br&gt;ga om prövning och överklagande&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får i frå-&lt;br&gt;ga om utbildning enligt denna lag&lt;br&gt;efter skolpliktens upphörande med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om disciplinära åt-&lt;br&gt;gärder och skiljande av elev från en&lt;br&gt;viss utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse*&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Beslut som enligt 3 kap. 7 §,&lt;br&gt;4 kap. 5 §, 4 a kap. 6 § vuxenut-&lt;br&gt;bildningslagen och 10 § lagen&lt;br&gt;(1986:159) om grundläggande&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;får överklagas till skolöverstyrel-&lt;br&gt;sen, skall i stället överklagas till&lt;br&gt;länsrätten. Länsrättens beslut får in-&lt;br&gt;te överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Beslut som enligt 3 kap. 7 §,&lt;br&gt;4 kap. 5 §, 4 a kap. 6 § vuxenut-&lt;br&gt;bildningslagen och 10 § lagen&lt;br&gt;(1986:159) om grundläggande&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;får överklagas till skolöverstyrel-&lt;br&gt;sen, skall i stället överklagas hos&lt;br&gt;skol väsendets ö verklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Enligt prop. 1990/91:85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utöver vad som följer av 3 kap. i dess nya lydelse skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 7 och 16 §§ i deras äldre lydelse tillämpas beträffande&lt;br&gt;barn födda före år 1985. Vad som sägs om länsskolnämnden i 3 kap.&lt;br&gt;16 § skall dock i stället avse styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i 3 kap. 8 § skall tillämpas först från och med den&lt;br&gt;1 juli 1997. Till dess gäller att hemkommunen får medge barn att börja i&lt;br&gt;grundskolan eller i annan skola för vanlig skolplikt redan det kalender-&lt;br&gt;år de fyller sex år, om barnets vårdnadshavare begär det. Motsvarande&lt;br&gt;skall under samma tid gälla huvudmannen för särskolan respektive spe-&lt;br&gt;cialskolan såvitt gäller skola för särskild skolplikt. I fråga om samesko-&lt;br&gt;lan lämnas sådant medgivande av sameskolstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Sådana godkännanden av fristående skolor som har meddelats en-&lt;br&gt;ligt bestämmelserna i 9 kap. 1-3 §§ i deras äldre lydelse och inte återkal-&lt;br&gt;lats skall alltjämt gälla. Motsvarande skall för riksinternatskolor gälla&lt;br&gt;beträffande sådana förklaringar som avses i bestämmelsen i 10 kap. 1 § i&lt;br&gt;dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förekommer i lag eller annan författning beteckningen den lokala&lt;br&gt;styrelsen för specialskolan skall därmed avses den styrelse för special-&lt;br&gt;skolan som föreskrivs i 7 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Beträffande sådana ärenden som överklagats till en länsskolnämnd&lt;br&gt;eller skolöverstyrelsen enligt äldre bestämmelser och som inte avgjorts&lt;br&gt;den 1 juli 1991 skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklaganden av beslut enligt 3 kap. 4 § om lämplig skolform, 3&lt;br&gt;kap. 7 § om uppskjuten skolstart, 3 kap. 10 § om skolpliktens upphö-&lt;br&gt;rande, 3 kap. 17 § om fullföljande av skolgången sedan skolplikten upp-&lt;br&gt;hört samt enligt 4 kap. 13 § och 5 kap. 10 § om mottagande av en elev&lt;br&gt;från en annan kommun prövas av skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även överklaganden av beslut som får överklagas enligt 3 kap. 7 §, 4&lt;br&gt;kap. 5 §, 4 a kap. 6 § vuxenutbildningslagen (1984:1118) och 10 § lagen&lt;br&gt;(1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare prövas&lt;br&gt;av skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skolväsendets överklagandenämnd får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklaganden av beslut enligt 3 kap. 12 § om befrielse från under-&lt;br&gt;visning och 9 kap. 1, 3 eller 7 § om godkännande eller återkallande av&lt;br&gt;godkännande av fristående skola prövas av kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga sådana överklaganden som anges i första stycket prövas av re-&lt;br&gt;geringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet men för vil-&lt;br&gt;ka tiden för överklagande inte har gått ut vid den tidpunkten gäller att,&lt;br&gt;utan hinder av äldre bestämmelser om överinstans, överklagandena&lt;br&gt;skall prövas av den instans som ovan i denna punkt har föreskrivits så-&lt;br&gt;vitt gäller redan överklagade ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelserna i 2 kap. 3-7 §§ skall tillämpas på sfi som anordnas&lt;br&gt;efter den 1 juli 1991. För sådan sfi som anordnas av någon annan än en&lt;br&gt;kommun skall bestämmelserna i 2 kap. 4-7 dock inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommu-&lt;br&gt;na Iskatte lagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.' Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen&lt;br&gt;(1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt&lt;br&gt;av tjänst om sjukpenningen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig&lt;br&gt;till tjänst. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättning&lt;br&gt;också ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare&lt;br&gt;samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund av&lt;br&gt;försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbe-&lt;br&gt;te eller på grund av militärtjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och le-&lt;br&gt;dighet för närståendevård utgör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej så-&lt;br&gt;dan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidsstudiestöd, vuxenstudie-&lt;br&gt;bidrag och utbildningsarvode en-&lt;br&gt;ligt studiestödslagen (1973:349),&lt;br&gt;utbildningsbidrag för doktorander,&lt;br&gt;timersättning vid grundutbildning&lt;br&gt;för vuxna (grundvux), vid vuxenut-&lt;br&gt;bildning för psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda (särvux) och vid grundläg-&lt;br&gt;gande svenskundervisning för in-&lt;br&gt;vandrare räknas som skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidsstud iestöd, v u xe nstud ie-&lt;br&gt;bidrag och utbildningsarvode en-&lt;br&gt;ligt studiestödslagen (1973:349),&lt;br&gt;utbildningsbidrag för doktorander,&lt;br&gt;timersättning vid kommunal vux-&lt;br&gt;enutbildning (komvux), vid vuxen-&lt;br&gt;utbildning för psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;(sfi) räknas som skattepliktig in-&lt;br&gt;täkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd, statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa&lt;br&gt;eller kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar&lt;br&gt;egen rörelse samt ersättning enligt 16 § lagen (1989:425) om särskilda&lt;br&gt;inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare räknas som skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räk-&lt;br&gt;nas som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av re- Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;geringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till&lt;br&gt;deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana&lt;br&gt;bidrag likställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialsko-&lt;br&gt;lan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift&lt;br&gt;som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator,&lt;br&gt;om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften&lt;br&gt;rör eller någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verk-&lt;br&gt;samhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för&lt;br&gt;uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om&lt;br&gt;skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om&lt;br&gt;det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsä-&lt;br&gt;rende eller i annat ärende som nu har nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom utbild-&lt;br&gt;ningsväsendet i övrigt för uppgift&lt;br&gt;som hänför sig till psykologisk un-&lt;br&gt;dersökning eller behandling och&lt;br&gt;för uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden hos psykolog, kura-&lt;br&gt;tor, eller syofunktionär, om det in-&lt;br&gt;te står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den som uppgiften rör el-&lt;br&gt;ler någon honom närstående lider&lt;br&gt;men. Dessutom gäller inom arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildningen, den kom-&lt;br&gt;munala vuxenutbildningen, grund-&lt;br&gt;utbildningen för vuxna, vuxenut-&lt;br&gt;bildningen för psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda och folkhögskolan&lt;br&gt;sekretess i annan elevvårdande&lt;br&gt;verksamhet för uppgift om en-&lt;br&gt;skilds personliga förhållanden, om&lt;br&gt;det kan antas att den som uppgif-&lt;br&gt;ten rör eller någon honom närstå-&lt;br&gt;ende lider men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom utbild-&lt;br&gt;ningsväsendet i övrigt för uppgift&lt;br&gt;som hänför sig till psykologisk un-&lt;br&gt;dersökning eller behandling och&lt;br&gt;för uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden hos psykolog, kura-&lt;br&gt;tor eller syofunktionär, om det in-&lt;br&gt;te står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den som uppgiften rör el-&lt;br&gt;ler någon honom närstående lider&lt;br&gt;men. Dessutom gäller inom arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildningen, den kom-&lt;br&gt;munala &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vuxenutbildningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenutbildningen för psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda, svenskundervis-&lt;br&gt;ningen för invandrare (sfi) och&lt;br&gt;folkhögskolan sekretess i annan&lt;br&gt;elevvårdande verksamhet för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds personliga förhål-&lt;br&gt;landen, om det kan antas att den&lt;br&gt;som uppgiften rör eller någon ho-&lt;br&gt;nom närstående lider men om&lt;br&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Andringen innebär bl.a. att fjärde stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;alltjämt i fråga om uppgifter som hänför sig till ärenden om uppfölj-&lt;br&gt;ningsansvar enligt 3 kap. 18 § skollagen (1985:1100) eller motsvarande&lt;br&gt;tidigare lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1986:163) om rätt till&lt;br&gt;ledighet för grundläggande svenskundervisning för&lt;br&gt;invandrare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:163) om rätt till ledighet&lt;br&gt;för grundläggande svenskundervisning för invandrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 och 3 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om rätt till ledighet för svenskundervisning för&lt;br&gt;invandrare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare, som har anta-&lt;br&gt;gits till undervisning enligt lagen&lt;br&gt;(1986:159) om grundläggande&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare,&lt;br&gt;har rätt att vara ledig från sin an-&lt;br&gt;ställning för att delta i undervis-&lt;br&gt;ningen enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare, som har anta-&lt;br&gt;gits till svenskundervisning för in-&lt;br&gt;vandrare (sfi) enltgi 13 kap. skolla-&lt;br&gt;gen (1985:100), har rätt att vara le-&lt;br&gt;dig från sin anställning för att del-&lt;br&gt;ta i undervisningen enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid under vilken en arbetstagare är ledig enligt denna lag räknas som&lt;br&gt;arbetad tid vid tillämpning av andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överenskommelse träffats&lt;br&gt;om svenskundervisning på arbets-&lt;br&gt;tid vid ett sådant samråd som avses&lt;br&gt;i 7 $ lagen (1986:159) om grund-&lt;br&gt;läggande svenskundervisning för in-&lt;br&gt;vandrare, har en arbetstagare som&lt;br&gt;vill delta i undervisningen rätt till&lt;br&gt;erforderlig ledighet för att göra&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överenskommelse träffats&lt;br&gt;om svenskundervisning på arbets-&lt;br&gt;tid vid ett sådant samråd som avses&lt;br&gt;i 13 kap. 5 § skollagen (1985:100),&lt;br&gt;har en arbetstagare som vill delta i&lt;br&gt;undervisningen rätt till erforderlig&lt;br&gt;ledighet för att göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träffas inte överenskommelse&lt;br&gt;enligt första stycket, har en arbets-&lt;br&gt;tagare rätt till ledighet för att delta&lt;br&gt;i grundläggande svenskundervisning&lt;br&gt;för invandrare dels i form av hel&lt;br&gt;ledighet i samband med heltidsstu-&lt;br&gt;dier, dels i form av förkortning av&lt;br&gt;arbetstiden till hälften av den för&lt;br&gt;arbetsplatsen normala arbetstiden i&lt;br&gt;samband med deltidsstudier. En&lt;br&gt;arbetstagare vars arbetstid är mind-&lt;br&gt;re än hälften av den för arbetsplat-&lt;br&gt;sen normala arbetstiden har dock&lt;br&gt;rätt till hel ledighet i samband&lt;br&gt;med deltidsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träffas inte överenskommelse&lt;br&gt;enligt första stycket, har en arbets-&lt;br&gt;tagare rätt till ledighet för att delta&lt;br&gt;i sfi dels i form av hel ledighet i&lt;br&gt;samband med heltidsstudier, dels i&lt;br&gt;form av förkortning av arbetstiden&lt;br&gt;till hälften av den för arbetsplatsen&lt;br&gt;normala arbetstiden i samband&lt;br&gt;med deltidsstudier. En arbetstagare&lt;br&gt;vars arbetstid är mindre än hälften&lt;br&gt;av den för arbetsplatsen normala&lt;br&gt;arbetstiden har dock rätt till hel&lt;br&gt;ledighet i samband med deltidsstu-&lt;br&gt;dier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ledighet i den omfattning som följer av andra stycket har&lt;br&gt;även en arbetstagare som deltar i undervisningen på tid som inte är ar-&lt;br&gt;betstagarens arbetstid. I ett sådant fall skall vid förkortning av arbetsti-&lt;br&gt;den hela ledigheten förläggas antingen till arbetsdagens början eller slut&lt;br&gt;i enlighet med arbetstagarens önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i arbetsrättsliga beredskapslagen&lt;br&gt;(1987:1262)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 &amp;nbsp;§ arbetsrättsliga beredskapslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:1262) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När denna lag skall tillämpas,&lt;br&gt;gäller inte lagen (1974:981) om ar-&lt;br&gt;betslagares rätt till ledighet för ut-&lt;br&gt;bildning, lagen (1979:1)84) om&lt;br&gt;rätt till ledighet för vissa förenings-&lt;br&gt;uppdrag i skolan och lagen&lt;br&gt;(1986:163) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;grundläggande svenskundervisning&lt;br&gt;för invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När denna lag skall tillämpas,&lt;br&gt;gäller inte lagen (1974:981) om ar-&lt;br&gt;betstagares rätt till ledighet för ut-&lt;br&gt;bildning, lagen (1979:1184) om&lt;br&gt;rätt till ledighet för vissa förenings-&lt;br&gt;uppdrag i skolan och lagen&lt;br&gt;(1986:163) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;svenskundervisning för invandra-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjä-&lt;br&gt;nandeåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbets-&lt;br&gt;skada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av&lt;br&gt;barn, m.m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3&lt;br&gt;kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för vil-&lt;br&gt;ken föräldrapenning utges i anledning av barns födelse eller adoption&lt;br&gt;enligt 4 kap. 3 och 5 samma lag, i den mån frånvaron för varje barn,&lt;br&gt;eller vid flerbarnsbörd sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller för&lt;br&gt;ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och 11 §§ samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstaga-&lt;br&gt;ren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger&lt;br&gt;180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till se-&lt;br&gt;mesterlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudiebi-&lt;br&gt;drag eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349) eller om&lt;br&gt;utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksam-&lt;br&gt;het sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret&lt;br&gt;icke överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av sådan i 27 § värnpliktslagen (1941:967) eller&lt;br&gt;med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, som ej är&lt;br&gt;beredskapsövning och ej heller direkt ansluter sig till grundutbildning,&lt;br&gt;eller ledighet på grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån från-&lt;br&gt;varon under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ledighet på grund av att arbetstagaren efter det kalenderår då han&lt;br&gt;fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret på annan tid än då&lt;br&gt;civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får anordnas vid&lt;br&gt;försvarsmakten, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke översti-&lt;br&gt;ger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1986:163) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;grundläggande svenskundervisning&lt;br&gt;för invandrare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1986:163) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;svenskundervisning för invandra-&lt;br&gt;re, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1 ‘XX): 638.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;närståendevård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaro under de första 90&lt;br&gt;dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Ilar&lt;br&gt;arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet&lt;br&gt;frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter&lt;br&gt;infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under&lt;br&gt;perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hell-&lt;br&gt;ström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Frei-&lt;br&gt;valds, Wallström, Persson, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om vissa skollagsfrågor m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen våren 1989 (prop. 1988/89:150) presente-&lt;br&gt;rade jag för första gången för riksdagen det arbete med förändringen av&lt;br&gt;styrningen av skolan som då inleddes i utbildningsdepartementet (skol-&lt;br&gt;projektet). Detta projekt var ett led i arbetet med förnyelsen av den of-&lt;br&gt;fentliga sektorn och syftade till att minska den statliga detaljstyrningen,&lt;br&gt;lägga anvaret för skolan längre fram i organisationen och ge eleverna&lt;br&gt;och dem som arbetar i skolan större inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett första resultat av detta arbete beslutade riksdagen att den&lt;br&gt;statliga regleringen av tjänsterna som lärare, skolledare, biträdande skol-&lt;br&gt;ledare och syofunktionärer skulle upphöra med utgången av år 1990&lt;br&gt;(prop. 1989/90:41, UbU9, rskr. 58). Beslutet innebär att kommunerna&lt;br&gt;från den 1 januari 1991 har ett helt och odelat arbetsgivaransvar för all&lt;br&gt;personal i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens ställningstagande hösten 1990 till propositionen&lt;br&gt;om ansvaret för skolan lades principerna för en mål- och resultatorien-&lt;br&gt;terad styrning av skolan fast (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76). Det in-&lt;br&gt;nebär att staten anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan&lt;br&gt;och att kommunerna ansvarar för genomförandet av verksamheten.&lt;br&gt;Dessa grundläggande principer för ansvarsfördelningen har lagts fast i&lt;br&gt;två inledande kapitel i en ny skollag som omfattar alla skolformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den 1 juli 1991 kommer ett nytt statsbidragssystem för grund-&lt;br&gt;skolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen att tillämpas. Statsbi-&lt;br&gt;dragssystemet har utformats som ett finansiellt stöd till skolverksamhe-&lt;br&gt;ten som skall ge kommunerna förutsättningar att bedriva en likvärdig&lt;br&gt;skolverksamhet. Statsbidraget reglerar inte skolans organisation och det&lt;br&gt;står skolhuvudmännen fritt att använda statsbidragen för olika ändamål&lt;br&gt;inom skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen för riksdagen lagt fram två propositioner Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;som utgår från och bygger vidare på de principer som riksdagen lagt fast&lt;br&gt;om skolans styrning. Det är propositionen Växa med kunskaper - om&lt;br&gt;gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85) samt propo-&lt;br&gt;sitionen om folkbildning (prop. 1990/91:82). I den förstnämnda proposi-&lt;br&gt;tionen presenteras förslag för de angivna skolformerna, som står i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med de fastlagda principerna för styrning och inflytande.&lt;br&gt;Förslag till reglering i lag av dessa skolformer läggs fram. Förslaget på&lt;br&gt;folkbildningens område ansluter till förändringarna på skolområdet på&lt;br&gt;så sätt att statens detaljstyrning av verksamheterna föreslås upphöra och&lt;br&gt;folkbildningens företrädare föreslås få ett större ansvar och inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ställningstagande hösten 1990 innebar också att nya cen-&lt;br&gt;trala myndigheter inrättas på skolområdet, statens skolverk och statens&lt;br&gt;institut för handikappfrågor i skolan. Båda myndigheterna skall börja&lt;br&gt;sin verksamhet den 1 juli 1991, då tidigare centrala och regionala myn-&lt;br&gt;digheter på skolområdet upphör. Jag avser att återkomma till regeringen&lt;br&gt;med en redovisning av myndigheternas organisation och resursbehov i&lt;br&gt;samband med förslag till kompletteringsproposition i vår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för det nya skolverket är att följa och utvärdera&lt;br&gt;skolans verksamhet. Ett arbete pågår inom utbildningsdepartementet&lt;br&gt;med att utarbeta ett uppföljningssystem som kan utvecklas vidare av&lt;br&gt;skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändrade styrningen och inte minst uppföljningen och utvär-&lt;br&gt;deringen förutsätter att läroplaner och kursplaner utformas så att de&lt;br&gt;kan konkretiseras och preciseras på lokal nivå och att de är möjliga att&lt;br&gt;utvärdera. Regeringen har nyligen bemyndigat mig att tillkalla en kom-&lt;br&gt;mitté med uppgift att lämna förslag till mål och riktlinjer för det offent-&lt;br&gt;liga skolväsendet samt för barnomsorgen. Kommittén skall i sitt arbete&lt;br&gt;utgå från de riktlinjer för styrningen av skolan som riksdagen lagt fast.&lt;br&gt;Förslag skall redovisas senast den 1 september 1992. Avsikten är att det-&lt;br&gt;ta förslag skall ligga till grund för nya mål och riktlinjer samt kurspla-&lt;br&gt;ner för samtliga skolformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betygsberedning har tillkallats för att ge förslag till ett nytt betygs-&lt;br&gt;system i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Arbetet i&lt;br&gt;beredningen har nära anknytning till den nyssnämnda kommitténs ar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som jag presenterar nu avser att för grundskolan, särsko-&lt;br&gt;lan, specialskolan och sameskolan i lag lägga fast de regler för styrning&lt;br&gt;som följer av riksdagens tidigare ställningstaganden. Vidare görs juste-&lt;br&gt;ringar av bestämmelserna om skol hälsovården och om fristående skolor.&lt;br&gt;Med de nu föreliggande förslagen har reformeringen av skollagen slut-&lt;br&gt;förts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skollagen och läroplanerna är de grundläggande styrdokumenten för&lt;br&gt;skolans verksamhet. Uppföljningen och utvärderingen skall ge riksda-&lt;br&gt;gen och regeringen underlag för kompletteringar och förändringar av&lt;br&gt;styrningen och kontrollera måluppfyllelsen. Grundutbildningen för lä-&lt;br&gt;rare och fortbildningen är andra statliga medel att påverka verksamhe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten i skolan och garantera en likvärdig utbildning. I nyssnämnda propo- Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;sition om gymnasieskolan och vuxenutbildningen anmälde jag att för-&lt;br&gt;ändringarna på skolområdet motiverade en analys av vilka krav som&lt;br&gt;med anledning härav kunde ställas på lärarnas kunskaper och kompe-&lt;br&gt;tens. En sådan analys bör enligt min mening bedrivas i samverkan med&lt;br&gt;läroplanskommittén. Jag avser därför att återkomma till regeringen i&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering till lagförslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Överprövning av beslut enligt skollagen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Beslut enligt skollagen skall som regel överprövas&lt;br&gt;av en särskild nämnd, skolväsendets överklagandenämnd. Un-&lt;br&gt;dantag görs för ett antal beslut som har utpräglat judiciell ka-&lt;br&gt;raktär eller gäller sådant som utgör eller ligger nära vad som an-&lt;br&gt;ses som civila rättigheter, i den mening detta begrepp har enligt&lt;br&gt;europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläg-&lt;br&gt;gande friheter. Överklaganden av dessa beslut förs till kammar-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens ordförande skall vara jurist och ha erfarenhet&lt;br&gt;som domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut med anledning av överklaganden dit far in-&lt;br&gt;te överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet öppnas att låta nämnden överpröva också beslut&lt;br&gt;enligt förordning som meddelas med stöd av skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Med utgången av juni månad 1991 upphör&lt;br&gt;skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna. På dessa myndigheter har an-&lt;br&gt;kommit att pröva åtskilliga av de överklaganden som kommit ifråga en-&lt;br&gt;ligt skollagen och till den anslutande förordningar. Även efter de samla-&lt;br&gt;de förslag till ändringar i skollagen som nu föreligger finns det kvar ett&lt;br&gt;antal beslut som bör få överklagas. Flera av dem är av det slag som nu&lt;br&gt;överprövas av skolöverstyrelsen. Fråga inställer sig då om lämplig över-&lt;br&gt;instans för överklagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (prop. 1990/91:85) Växa med kunskaper föreslog jag&lt;br&gt;som intermistisk lösning att överklagandena i samtliga fall som då var&lt;br&gt;aktuella skulle gå till länsrätten. Jag förutskickade emellertid att jag&lt;br&gt;skulle återkomma till instansfrågan sedan reformarbetet förts vidare ge-&lt;br&gt;nom förslag till återstående delar av skollagen. I dessa delar kunde det&lt;br&gt;förutses att åtskilliga nya överklagandefall skulle komma upp till be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad genomgång av de beslut där överklagandemöjlighet bör&lt;br&gt;finnas - eller i vissa fall måste finnas - ger vid handen att överprövning-&lt;br&gt;en bör delas upp på två skilda håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa överklaganden bör prövas av domstol. Det gäller sådana fall&lt;br&gt;där beslutet kan anses vara sådant att det angår någons civila rättigheter,&lt;br&gt;i den mening detta begrepp har enligt europakonventionen. Det gäller&lt;br&gt;också beslut som ligger nära beslut av nyss nämnt slag. Vidare gäller det&lt;br&gt;beslut som är av utpräglat judiciell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med detta ställningstagande bör till domstol föras överkla-&lt;br&gt;ganden av beslut som gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- godkännande av en fristående skola och återkallelse av sådant god-&lt;br&gt;kännande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medgivande till enskild undervisning och motsvarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åläggande att en elev i en fristående skola fortsättningsvis skall full-&lt;br&gt;göra sin skolplikt inom det offentliga skolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vitesföreläggande mot vårdnadshavare för att de skall se till att barn&lt;br&gt;under deras vårdnad fullgör skolplikten samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- befrielse från viss undervisning (annat än kortare ledigheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i sådana ärenden som enligt vad nu sagts bör föras till domstol&lt;br&gt;är förhållandevis få. I vissa fall prövas de redan enligt gällande bestäm-&lt;br&gt;melser av kammarrätt. Dessa överklaganden kan därmed lämpligen alla&lt;br&gt;föras till kammarrätt. Någon särskild sammansättning av kammarrätten&lt;br&gt;i dessa mål är inte påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de beslut i övrigt som bör få överklagas finns det grundad an-&lt;br&gt;ledning tro att de som främst kommer att överklagas är de som rör mot-&lt;br&gt;tagande vid viss skola eller i viss kommun. Såväl på grundskolesidan&lt;br&gt;som på gymnasiesidan dominerar de antalsmässigt. Av årligen numera&lt;br&gt;omkring 170 överklagade ärenden hos skolöverstyrelsen hänför sig drygt&lt;br&gt;130 till mottagandebeslut. Med de lagändringar som jag föreslagit torde&lt;br&gt;antalet visserligen sjunka något genom att kommuner inte längre med-&lt;br&gt;ges klagorätt, men sannolikt kommer det ändå att röra sig om ett inte&lt;br&gt;obetydligt antal. Frågor om mottagande av en elev i en kommun eller&lt;br&gt;en skola är näppeligen av den arten att domstolsprövning är påkallad.&lt;br&gt;Arendetypen kan t.o.m. anses något främmande även för förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna. Hade det rört sig om några få ärenden kunde man ha&lt;br&gt;övervägt att ändå, för enhetlighetens skull föra även dem och de fåtal&lt;br&gt;andra överklagandefall, som för närvarande hanteras i administrativa or-&lt;br&gt;gan, till domstolarna. Nu anser jag emellertid inte det vara rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening kan de överklaganden, som inte bör gå till kam-&lt;br&gt;marrätt, med fördel hanteras av en för ändamålet inrättad nämd. En så-&lt;br&gt;dan nämnd kommer uppenbart inte att få underlag för något kontinuer-&lt;br&gt;ligt arbete och ledamöterna kan därför ha nämnduppdraget som bisyss-&lt;br&gt;la. Kanslifunktionerna torde inte bli mer omfattande än att en annan&lt;br&gt;myndighet kan utföra dem för nämnden. En förebild i detta hänseende&lt;br&gt;kan sökas i högskolans avskiljandenämnd. En grundläggande bestäm-&lt;br&gt;melse om en nämnd av det slag som jag här har förordat bör tas in i&lt;br&gt;skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lämpligt att nämndens ordförande är en lagfaren domare. Det&lt;br&gt;bör därför Finnas såväl en ordförande som en ersättare för denne med&lt;br&gt;dessa kvalifikationer. Antalet ledamöter utöver dessa två torde kunna&lt;br&gt;begränsas till två personer. De kan lämpligen ha anknytning till skol-&lt;br&gt;verksamhet. Kravet på nämndens ordförande bör anges i lag, men i öv-&lt;br&gt;rigt bör regeringen få bestämma nämndens sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya skolverket bör kunna sörja för kanslifunktioner åt nämnden&lt;br&gt;och även för den föredragning som kan behövas. Detta är dock en fråga&lt;br&gt;som bör hanteras i myndigheternas instruktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ärendegrupp, som enligt gällande bestämmelser går till kammar-&lt;br&gt;rätt, bör kunna föras över till nämnden. Det gäller rätten att tas emot&lt;br&gt;till Rh-anpassad gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör finnas möjlighet att till nämnden föra inte bara överklagan-&lt;br&gt;den av beslut enligt själva skollagen utan även överklaganden av beslut&lt;br&gt;enligt sådana förordningar som meddelas med stöd av skollagen. Grund-&lt;br&gt;bestämmelsen i lagen om nämnden bör utformas med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om nämndens beslut med anledning av överkla-&lt;br&gt;ganden dit bör få överklagas. Jag anser inte att det finns skäl att medge&lt;br&gt;något sådant överklagande. Antingen skulle dessa då gå till domstolarna,&lt;br&gt;vilka enligt vad förut sagts knappast bör belastas med de ärenden som&lt;br&gt;torde komma att dominera, eller till regeringen. Att föra ärendena till&lt;br&gt;regeringen skulle strida mot den konsekventa strävan som funnits sedan&lt;br&gt;flera år att föra bort förvaltningsärenden av det här slaget från regering-&lt;br&gt;en. En föreskrift att beslut, som nämnden har fattat med anledning av&lt;br&gt;överklagande dit, inte får överklagas bör innebära, att inte heller beslut&lt;br&gt;på formell grund i ett överklagat ärende - t.ex. avvisningsbeslut - får&lt;br&gt;överklagas. Även ett sådant beslut fattas ju med anledning av överkla-&lt;br&gt;gandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i frågan om instansordningen samrått med chefen för justitie-&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare lägga fram förslag beträffande de anslag som be-&lt;br&gt;hövs för den nu föreslagna nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Flexibel skolstart&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skolplikten skall som hittills inträda höstterminen&lt;br&gt;det år barnet fyller sju år men barnets vårdnadshavare får be-&lt;br&gt;stämma att barnet skall börja i skolan det år barnet fyller sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna får dock under en övergångstid om sex år be-&lt;br&gt;stämma i vilken mån sexåringar skall tas in i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En internationell jämförelse visar att de nor-&lt;br&gt;diska länderna över huvud taget har en sen skolstart jämfört med övriga&lt;br&gt;länder. Utvecklingen går mot att de länder som traditionellt har haft en&lt;br&gt;sen skolstart nu sänker skolstartsåldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 årets budgetproposition pekade jag på att vi med en fullt utbyggd&lt;br&gt;barnomsorg har en av samhället driven social och pedagogisk verksam-&lt;br&gt;het som når alla barn och ungdomar i åldrarna 1,5 till 16 år. Hur denna&lt;br&gt;verksamhet utformas är av stor betydelse. Forskningen visar att barnens&lt;br&gt;språkliga utveckling grundläggs mycket tidigt och att den är avgörande&lt;br&gt;för barnens möjligheter att tillägna sig kunskaper och färdigheter i sko-&lt;br&gt;lan. Barnens intellektuella utveckling är beroende av stöd och stimulans&lt;br&gt;kreativt, socialt och känslomässigt. Det går inte att dela upp barnets ut-&lt;br&gt;veckling i en del som hör till dess fritid och en annan del som utgörs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teoretisk inlärning. Alla som arbetar med barn måste således göra det&lt;br&gt;utifrån en helhetssyn på barnets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att nästan alla barn deltar i någon form av samhällelig barnomsorg&lt;br&gt;leder mot denna bakgrund till att principerna för hur mål skall utfor-&lt;br&gt;mas och hur innehållet skall systematiseras behöver samordnas. Försko-&lt;br&gt;lan och skolan är på varandra följande led i samhällets insatser för&lt;br&gt;barns utveckling. Det är således fullt naturligt att barnomsorgen och&lt;br&gt;grundskolan nu bör få ett gemensamt måldokument, något som fram-&lt;br&gt;står som än mer berättigat om en flexibel skolstart införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga utbyggnaden av förskolan gör att allt fler barn har erfa-&lt;br&gt;renhet av pedagogisk verksamhet och organiserad social samvaro när de&lt;br&gt;börjar skolan. Skolans arbetssätt förändras också genom ökade inslag av&lt;br&gt;kreativa uttryckssätt och större utrymme för barnens sociala och kultu-&lt;br&gt;rella behov. Utvecklingen går alltså mot att skillnaderna mellan barn-&lt;br&gt;omsorgen och skolan minskar och att de två verksamhetsformerna växer&lt;br&gt;samman. Detta gör att skolan numera har bättre förutsättningar att ta&lt;br&gt;sig an yngre barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte bara de verksamhetsmässiga utan även de organisatoriska hind-&lt;br&gt;ren mot en samordnad eller gemensam verksamhet för barnomsorgen&lt;br&gt;och skolan undanröjs. Kommunerna har numera det samlade arbetsgi-&lt;br&gt;varansvaret för både skolans och barnomsorgens personal. Möjligheten&lt;br&gt;att ha en gemensam kommunal nämnd för skolan och barnomsorgen&lt;br&gt;införs den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utveckling som jag nu beskrivit leder till att skolstarten avdra-&lt;br&gt;matiseras. Det blir innehållet i verksamheten, inte organisationsformen,&lt;br&gt;som med utgångspunkt i barnets behov blir det viktiga. Med en elevan-&lt;br&gt;passad undervisning kan skolstarten göras mera flexibel. Utifrån barnets&lt;br&gt;utvecklingsnivå kan det ofta vara positivt att få börja skolan redan vid&lt;br&gt;sex års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har en skyldighet att anpassa sin verksamhet till barnens&lt;br&gt;mognadsgrad. Som jag nyss antytt anser jag också att skolan har goda&lt;br&gt;möjligheter till detta. Den nuvarande möjligheten att skjuta upp barns&lt;br&gt;skolstart till det år de fyller åtta bör därför tas bort. Inför de förändring-&lt;br&gt;ar som kommer att genomföras inom skolan och barnomsorgen är det&lt;br&gt;viktigt att slå fast skolans grundprincip att i sin undervisning utgå från&lt;br&gt;varje elevs särskilda förutsättningar och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till såväl kommunernas som föräldrarnas planering an-&lt;br&gt;ser jag emellertid att möjligheten att skjuta upp skolstarten bör Finnas&lt;br&gt;kvar under nästa läsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att föräldrarna får rätten att avgöra om ett barn&lt;br&gt;skall börja i skolan vid sex eller sju års ålder. Det betyder att vi erkän-&lt;br&gt;ner att föräldrarna har de bästa förutsättningarna att bedöma barnets&lt;br&gt;mognadsnivå och vilka förutsättningar det har att delta i skolans verk-&lt;br&gt;samhet. Både skolan och förskolan kommer naturligtvis att stödja för-&lt;br&gt;äldrarna när de skall avgöra den saken. Detta förutsätter att förskolans&lt;br&gt;personal, som ju känner barnet, är väl förtrogen med innehållet i den&lt;br&gt;verksamhet barnet kommer att delta i. Lika viktigt är det att läraren får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;veta från förskolan var den blivande eleven befinner sig utvecklingsmäs- Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;sigt så att undervisningen kan anpassas därefter. En smidig övergång&lt;br&gt;från förskola till grundskola för varje elev förutsätter således samverkan&lt;br&gt;mellan olika personalgrupper och med elevens vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den flexibla skolstarten och den gradvisa sammansmältningen av&lt;br&gt;skola och barnomsorg får naturligtvis också personalpolitiska konse-&lt;br&gt;kvenser. De metodiska och pedagogiska förutsättningarna ändras för bå-&lt;br&gt;de förskolans och skolans personal, vilket får följder för personalutbild-&lt;br&gt;ningen. Därvid kan gemensamma studiedagar och annan gemensam&lt;br&gt;fortbildning för förskolan och skolan vara ett sätt att stimulera erfaren-&lt;br&gt;hetsutbyte mellan verksamhetsgrenarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst lika viktigt som utbildning i formell mening är det att de be-&lt;br&gt;rörda personalgrupperna får praktiska erfarenheter av varandras verk-&lt;br&gt;samhetsområden. Det förekommer redan att lärare tjänstgör i förskolan,&lt;br&gt;liksom att förskollärare tjänstgör på lågstadiet. Att organisera tjänstgö-&lt;br&gt;ringen på det sättet kommer självklart att bli vanligare framöver. Att&lt;br&gt;t.ex. en förskollärare ingår i arbetsenheten på lågstadiet finner jag natur-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner bedriver försök och projekt som gäller samverkan&lt;br&gt;mellan förskolan och skolan. Därmed finns också på många håll perso-&lt;br&gt;nal som är insatt i verksamheten från både skolans och förskolans ut-&lt;br&gt;gångspunkter. Sådan personal utgör naturligtvis en värdefull resurs både&lt;br&gt;i fortbildning och som handledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarnas val kan komma att grundas på andra faktorer än barn-&lt;br&gt;ets förutsättningar. En sådan faktor skulle kunna vara rent ekonomisk.&lt;br&gt;På många håll är det billigare att ha barnen i skola och fritidshem än i&lt;br&gt;daghem, eftersom avgifterna är högre i daghemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig tror jag att dessa farhågor är överdrivna. För mig är det&lt;br&gt;självklart att föräldrarna har barnens bästa för ögonen när de fäller av-&lt;br&gt;görandet om tidpunkten för skolstarten. Jag ser det ändå som positivt att&lt;br&gt;man på kommunalt håll har börjat se över sin avgiftspolitik med anled-&lt;br&gt;ning av den flexibla skolstarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att de praktiska förutsättningarna att genomföra en flex-&lt;br&gt;ibel skolstart just nu är goda. Antalet elever på lågstadiet är för närva-&lt;br&gt;rande ganska lågt, ungefär 290 000, medan det kommer att öka succes-&lt;br&gt;sivt framöver för att, enligt preliminära beräkningar av statistiska cen-&lt;br&gt;tralbyrån från februari 1991 kulminera strax före år 2 000 med ca&lt;br&gt;375 000 elever. Också det totala antalet elever i grundskolan är för när-&lt;br&gt;varande och de närmaste åren lågt. I början på 1980-talet var det stadigt&lt;br&gt;över en miljon, för att nu och de närmaste åren ligga strax under&lt;br&gt;900 000. I slutet av det här decenniet kommer det totala elevantalet åter&lt;br&gt;att överstiga en miljon. 1 planeringen måste man alltså sett över riket&lt;br&gt;under alla förhållanden kalkylera med ökande elevantal. Den flexibla&lt;br&gt;skolstarten kan sägas innebära att denna elevexpansion läggs tidigare.&lt;br&gt;Självfallet är jag medveten om att de lokala variationerna är stora. Totalt&lt;br&gt;sett skulle ändå ett uppskjutande av reformen medföra väsentligt för-&lt;br&gt;sämrade planeringsförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya styrsystemet för skolan innebär i allt väsentligt ett kommu-&lt;br&gt;nalt genomförandeansvar. Staten skall inte längre detaljstyra och detalj-&lt;br&gt;planera verksamheten. Däremot skall statens styrning naturligtvis utfor-&lt;br&gt;mas sä att den kommunala planeringen inte försväras onödigtvis. Jag an-&lt;br&gt;ser att redan elevutvecklingen visar att förutsättningarna för kommuner-&lt;br&gt;na att genomföra reformen inte gärna kan vara bättre än nu. Jag vill&lt;br&gt;också hänvisa till de satsningar på lärarutbildningen som föreslås i årets&lt;br&gt;budgetproposition. Det som ändå enligt min mening utgör det största&lt;br&gt;bidraget till att underlätta den kommunala planeringen är att kommu-&lt;br&gt;nerna själva under en väl tilltagen tidsperiod om sex år kan avgöra i vil-&lt;br&gt;ket tempo de vill genomföra reformen. Därmed bör det föreligga förut-&lt;br&gt;sättningar för en mjuk och odramatisk övergång till den ordning där&lt;br&gt;föräldrarna ensamma avgör om skolstarten skall ske vid sju eller sex år.&lt;br&gt;Om inte alla sexåringar vilkas föräldrar så önskar kan få plats i skolan,&lt;br&gt;anser jag att barnets biologiska ålder bör utgöra den främsta urvalsgrun-&lt;br&gt;den för skolstarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har som jag nyss nämnt nyligen beslutat om direktiv för&lt;br&gt;en översyn av skolans läroplaner och barnomsorgens måldokument. Di-&lt;br&gt;rektiven innebär att grundskolan och motsvarande skolformer och&lt;br&gt;barnomsorgen får ett gemensamt måldokument. En sådan förändring är&lt;br&gt;naturlig med hänsyn till utvecklingen i skola och barnomsorg, egentli-&lt;br&gt;gen oavsett tidpunkten för skolstarten. Läroplanen uttrycker samhällets&lt;br&gt;mål för verksamheten. Det återstår sedan för dem som verkar i skolan&lt;br&gt;att omsätta målen i det konkreta arbetet. Vad beträffar kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter skall eleverna lära sig det samma oavsett vid vilken ålder de&lt;br&gt;börjar i skolan. De allmänna riktlinjerna för hur arbetet skall bedrivas,&lt;br&gt;exempelvis i samverkan med hemmen, med demokratiska arbetsformer,&lt;br&gt;med respekt för individen m.m., är också desamma oavsett elevernas ål-&lt;br&gt;der. Sedan är det en annan sak att utbildningen under alla förhållanden&lt;br&gt;måste anpassas till elevernas individuella förutsättningar, men också det&lt;br&gt;gäller naturligtvis oavsett elevernas ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har framfört önskemål om att den flexibla skolstarten&lt;br&gt;skulle hanteras på särskilt sätt i fråga om statsbidragen. Jag vill här erin-&lt;br&gt;ra om hur statsbidragssystemet är konstruerat. Det bygger på att kom-&lt;br&gt;munerna får ersättningen baserad på antalet elever året före bidragsåret.&lt;br&gt;Detta medför att bidraget inte ger kostnadstäckning för elevökningar&lt;br&gt;under ett verksamhetsår. Denna fördröjning i beräkningen av statsbidra-&lt;br&gt;get innebär å andra sidan att när elevantalet sjunker från ett år till ett&lt;br&gt;annat utgår bidrag för en organisation som motsvarar det högre elevan-&lt;br&gt;talet året före verksamhetsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lång sikt bör de kommunala kostnaderna minska om en flexibel&lt;br&gt;skolstart införs. På kort sikt är de ekonomiska konsekvenserna mer&lt;br&gt;svårbedömbara. Föräldrarnas intresse, önskemålen om skolbarnsomsorg&lt;br&gt;och behovstäckningen inom förskolebarnomsorgen är några faktorer&lt;br&gt;som inverkar. Alla dessa förhållanden varierar från kommun till kom-&lt;br&gt;mun. I och med den långa genomförandetiden och den slopade statliga&lt;br&gt;detaljstyrningen skapas dock möjligheter för kommunerna att genomfö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ra förändringen så att några negativa effekter inte uppstår för den kom-&lt;br&gt;munala ekonomin. Förslaget avviker därmed inte från vad regeringen&lt;br&gt;sagt om den kommunala ekonomin i årets budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1990/91:100, bil. 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal undersökningar, liksom den nationella utvärderingen av&lt;br&gt;skolan, visar att det för elever som uppvisar svårigheter i skolan är vik-&lt;br&gt;tigt att relevanta åtgärder sätts in tidigt. Detta pekar mot att det är sär-&lt;br&gt;skilt viktigt för dessa barn att tidigt komma in i en pedagogiskt medve-&lt;br&gt;ten miljö. Jag vill här peka på att det finns särskilda bestämmelser i so-&lt;br&gt;cialtjänstlagen som ger barn med behov av särskilt stöd i sin utveckling&lt;br&gt;en ovillkorlig rätt till plats i förskolan, socialnämnden måste också ge-&lt;br&gt;nom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn det gäller. Genom&lt;br&gt;att dessa barn tidigt får stöd och stimulans i begreppsbildning och språk-&lt;br&gt;förståelse underlättas deras inträde i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har stor förståelse för att det kan ta viss tid för kommunerna att&lt;br&gt;förbereda möjligheter till flexibel skolstart. Det är för mig angeläget att&lt;br&gt;markera att de förändringar jag nu föreslår måste bli av pedagogiskt hög&lt;br&gt;kvalitet. Genom att föräldrarna får möjlighet att välja blir det de som&lt;br&gt;kommer att avgöra om de anser att verksamheten har hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om den flexibla skolstarten får konsekvenser också för&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen genom att antalet barn som skall omfattas av denna&lt;br&gt;omsorg ökar. Det kan medföra svårigheter för kommunerna att på kort&lt;br&gt;sikt tillgodose behovet av ökad skolbarnsomsorg. Jag är väl medveten&lt;br&gt;om detta. Skolbarnsomsorgen är ett viktigt stöd för skolan. Jag ser det&lt;br&gt;därför som angeläget att de olika verksamheterna i större utsträckning&lt;br&gt;också lokalmässigt integreras. Jag menar också att man därigenom kan&lt;br&gt;möta en ökad tillströmning till skolbarnsomsorgen. Genom att de orga-&lt;br&gt;nisatoriska hindren för samverkan barnomsorg, skola och skolbarnsom-&lt;br&gt;sorg nu undanröjts öppnas möjligheterna till ökad samverkan mellan de&lt;br&gt;olika verksamheterna. Samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg&lt;br&gt;utreds för närvarande av skolbarnsomsorgskommittén som väntas avge&lt;br&gt;sitt betänkande före sommaren 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de viktigaste uppgifterna för skolverket är utvärderingen och&lt;br&gt;uppföljningen. Över huvud taget finner jag det naturligt att det arbetet&lt;br&gt;bl.a. inriktas på att följa upp större reformer inom skolan. Ett skäl till&lt;br&gt;detta är givetvis att studera om förändringarna fått åsyftad verkan. Om&lt;br&gt;så inte är fallet kommer också utvärderingen att utgöra underlag för de&lt;br&gt;insatser som behövs för att korrigera utvecklingen. Precis som beträffan-&lt;br&gt;de utvärderingen i allmänhet bör denna avse bl.a. resursanvändningen&lt;br&gt;och verksamhetsresultaten. Det ligger också ett särskilt värde i, särskilt&lt;br&gt;för den här reformen, att studera hur personalresurserna används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också en uppgift för skolverket att pröva vilka insatser som&lt;br&gt;föranleds av reformen, dels i fråga om centralt anordnad fortbildning&lt;br&gt;dels inom ramen för dess utvecklingsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Elevinflytande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Elevernas rätt till inflytande markeras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I alla utbildningsformer är ett inflytande för&lt;br&gt;eleverna på utbildningens innehåll och organisation, liksom på det inre&lt;br&gt;arbetet i skolan, väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är frågan om elevinflytande så väsentlig att&lt;br&gt;jag förordar att den binds i lag. Jag föreslår därför att det i skollagen tas&lt;br&gt;in bestämmelser om att eleverna i grundskolan, särskolan, specialskolan&lt;br&gt;och sameskolan skall ha inflytande över hur deras undervisning utfor-&lt;br&gt;mas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall an-&lt;br&gt;passas till elevernas ålder och mognad. Jag har i propositionen (prop.&lt;br&gt;1990/91:85) Växa med kunskaper föreslagit att motsvarande bör gälla för&lt;br&gt;elever i gymnasieskolan och kommunala utbildningen för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för elevernas inflytande i skolan är skollagens stad-&lt;br&gt;gande om att verksamheten inom det offentliga skolväsendet skall utfor-&lt;br&gt;mas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men skolan måste även i praktiken kunna visa vad demokrati inne-&lt;br&gt;bär. Ett sätt att till eleverna förmedla demokratiska värderingar är givet-&lt;br&gt;vis att i undervisningen använda ett demokratiskt arbetssätt. Demokrati&lt;br&gt;i det praktiska arbetet är enligt min åsikt den i särklass bästa vägen för&lt;br&gt;skolan att få eleverna att omfatta demokratiska värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall också förbereda för ett arbetsliv där decentralisering och&lt;br&gt;ökat personligt ansvar för arbetet blivit allt vanligare. Det kan inte ske&lt;br&gt;om skolan själv visar upp en auktoritär undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att elevinflytandet över skolarbetet är av avgörande&lt;br&gt;betydelse för en framgångsrik undervisning och en effektiv inlärning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också i direktiven till läroplankommittén framfört att elever-&lt;br&gt;nas inflytande över och ansvarstagande för sin egen utbildning måste va-&lt;br&gt;ra en central utgångspunkt i uppbyggnaden av läroplan och kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag att elevinflytandet har ett värde i sig;&lt;br&gt;skall skolan kunna fostra till fria och självständiga människor måste&lt;br&gt;skolan själv fungera demokratiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrars rätt till inflytande i skolan bör ske från delvis andra ut-&lt;br&gt;gångspunkter. Det är endast tillsammans med föräldrarna som en bra&lt;br&gt;skola för alla elever kan skapas. Skolan skall stödja hemmen men kan&lt;br&gt;aldrig ersätta eller ta ifrån föräldrarna huvudansvaret för barns och ung-&lt;br&gt;domars fostran. Föräldrarna kan också ses som ställföreträdrare, särskilt&lt;br&gt;för de yngre eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste 15-20 åren har frågan om elevers och föräldrars&lt;br&gt;möjligheter till inflytande i skolan utretts vid flera tillfällen. De gemen-&lt;br&gt;samma dragen i dessa utredningar har varit kraven på formellt inflytan-&lt;br&gt;de i olika typer av partssammansatta organ. Så t.ex. föreslog SIA-&lt;br&gt;utredningen (SOU 1974:53) att varje rektorsområde inom grundskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och varje skolenhet inom gymnasieskolan skulle ledas av en bestyrelse, Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;sammansatt av representanter för skolans personal, elever och föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre år senare föreslogen arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet&lt;br&gt;i promemorian (DsU 1977:20) Medinflytande i skolan att en skolnämnd&lt;br&gt;skulle inrättas med ■ stort sett samma sammansättning som bestyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 betänkandet (DsU 1982:5) Konferenser i skolan lämnade skolför-&lt;br&gt;fattningsutredningen förslag på vilka obligatoriska konferenser som bor-&lt;br&gt;de finnas i skolan, deras uppgifter samt vilka grupper som borde vara&lt;br&gt;representerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1985 lämnade en arbetsgrupp inom demokratiberedningen ett be-&lt;br&gt;tänkande (SOU 1985:30) Skola för delaktighet med en delvis ny inrikt-&lt;br&gt;ning. Arbetsgruppen föreslog att rätten till inflytande skulle slås fast&lt;br&gt;centralt men att formerna för elevernas inflytande skulle beslutas lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av bl.a. de ovan nämnda utredningarna har blivit en om-&lt;br&gt;fattande reglering av skolans samverkansformer. Sålunda finns i grund-&lt;br&gt;skoleförordningen föreskrifter om att arbetsenhetskonferens, klasskonfe-&lt;br&gt;rens, elevvårdskonferens och klassråd skall finnas i grundskolan. Dess-&lt;br&gt;utom finns föreskrifter bl.a. i arbetsmiljölagen om elevmedverkan i ar-&lt;br&gt;betsmiljöarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter i arbetsenhetskonferensen är rektor och den personal&lt;br&gt;som stadigvarande tjänstgör inom arbetsenheten. Arbetsenhetskonferen-&lt;br&gt;sen skall handlägga frågor om planering och uppföljning av verksamhe-&lt;br&gt;ten inom arbetsenheten, pedagogiska frågor av allmän karaktär och så-&lt;br&gt;dana frågor om skolmiljön som särskilt berör arbetsenheten. I dessa frå-&lt;br&gt;gor skall ordföranden kalla företrädare för eleverna att delta i konferen-&lt;br&gt;sens överläggningar och beslut. Vidare handlägger arbetsenhetskonferen-&lt;br&gt;sen frågor om elevernas skolgång, studiesituation, utveckling, uppföran-&lt;br&gt;de och ordning, i den mån handläggningen inte är en uppgift för elev-&lt;br&gt;vårdskonferensen samt andra frågor som enligt författning skall handhas&lt;br&gt;av konferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fråga endast berör en klass i en arbetsenhet skall frågan be-&lt;br&gt;handlas av en klasskonferens i stället för en arbetsenhetskonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevvårdskonferensen skall handlägga elevvårdsfrågor som rör en en-&lt;br&gt;skild elev och som med hänsyn till elevens bästa inte kan lösas på annat&lt;br&gt;sätt samt andra frågor som enligt författning ankommer på konferensen.&lt;br&gt;Så t.ex. skall enligt Läroplan för grundskolan (Lgr 80) elevvårdskonfe-&lt;br&gt;rensen höras innan beslut fattas om anpassad studiegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klassrådet behandlar frågor som är av gemensamt intresse för klas-&lt;br&gt;sens elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del är jag övertygad om att utvecklingen av elevinflytandet&lt;br&gt;måste ske på lokal nivå för att kunna bli framgångsrik. Själva utveck-&lt;br&gt;lingsprocessen som sådan är väsentlig för att eleverna skall bli delaktiga&lt;br&gt;i ett demokratiskt synsätt. En central reglering av elevinflytandet med&lt;br&gt;centralt givna institutioner kan ge en bild av att demokratins former är&lt;br&gt;givna en gång för alla. Ett elevengagemang också i utvecklingen av for-&lt;br&gt;merna för demokratin i skolan kommer att bidra till att elevinflytande-&lt;br&gt;frågorna hålls levande i skolan, samtidigt som det bidrar till ett praktiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lärande i hur ett demokratiskt samhällsliv formas och utvecklas. I någon&lt;br&gt;mening skulle man kunna säga att varje elevgeneration på så sätt själv&lt;br&gt;får erövra demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening skall man därför lokalt avgöra vilka former elev-&lt;br&gt;och föräldrainflytandet skall ha. Den nuvarande detaljregleringen av&lt;br&gt;skolans samverkansformer bör upphöra. Jag vill för riksdagens informa-&lt;br&gt;tion meddela att jag anser att föreskrifterna om arbetsenhetskonferens&lt;br&gt;och klasskonferens som obligatoriska samverkansformer i grundskolan&lt;br&gt;skall upphöra. Detsamma gäller reglerna om klasskonferens i gymnasie-&lt;br&gt;skolan och vuxenutbildningskonferens i den kommunala vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen. Till elevvårdskonferensen återkommer jag under avsnitt 2.4&lt;br&gt;Skol hälsovården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock understryka att mitt förslag inte får uppfattas som om&lt;br&gt;samarbetsformer av detta slag inte får förekomma. Jag vet t.ex. att ar-&lt;br&gt;betsenhetskonferensen har haft stor betydelse för att främja arbetet i ar-&lt;br&gt;betslag och för att stimulera den pedagogiska debatten. Mitt förslag skall&lt;br&gt;i stället ses som en anpassning till det nya styrsystemet för skolan; i en&lt;br&gt;skola med ett decentraliserat verksamhetsansvar kan inte elev- och för-&lt;br&gt;äldrainflytande garanteras av centrala bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör man emellertid behålla klassrådet som obli-&lt;br&gt;gatorisk samverkansform. Klassen är ett naturligt forum för planering&lt;br&gt;av undervisningen. Klassrådet är därför basen i skolans demokratiska&lt;br&gt;system där eleverna får möjlighet att delta i en demokratisk process och&lt;br&gt;utöva ett reellt inflytande över sin arbetssituation. Därmed läggs grun-&lt;br&gt;den för elevernas delaktighet i skolans beslutsprocesser. Ungdomskom-&lt;br&gt;mittén anser i ett nyligen framlagt betänkande Ungdom och makt (SOU&lt;br&gt;1991:12) att klassrådet är en viktig arena för att utöva inflytande över&lt;br&gt;gemensamma angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så sent som den 1 juli 1989 gavs skolkonferensen i gymnasieskolan&lt;br&gt;en ny utformning med angivna beslutsbefogenheter. Denna förändring&lt;br&gt;bör ges möjligheter att fungera under några år. Skolkonferensen bör så-&lt;br&gt;ledes tills vidare finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Skolhälsovården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skolhälsovården skall liksom hittills främst vara fö-&lt;br&gt;rebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enkla sjuk-&lt;br&gt;vårdsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhuvudmännen skall vara skyldiga att anordna skolhälso-&lt;br&gt;vård för eleverna i grundskolan, särskolan, specialskolan, same-&lt;br&gt;skolan och gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha rätt att anlita skolhälsovården men, till&lt;br&gt;skillnad från vad som gäller i dag för skolpliktiga elever, ingen&lt;br&gt;skyldighet att genomgå hälsokontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk skall vara tillsynsmyndighet för skolhälso-&lt;br&gt;vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Samhällets insatser under barnets uppväxttid&lt;br&gt;syftar till att bidra till en så gynnsam och positiv uppväxt, vård och fost-&lt;br&gt;ran som möjligt. Skolhälsovården är en del av samhällets insatser för&lt;br&gt;barn, ungdom och familjer och ingår som en integrerad del i samhällets&lt;br&gt;hälsovårdsprogram. Skolhälsovården är ett led i en kontinuerlig hälso-&lt;br&gt;övervakning, som påbörjas i samband med mödra- och barnhälsovård&lt;br&gt;och som sedan följs upp i form av företagshälsovård och andra former&lt;br&gt;av hälsokontroll. Hälsovården för barn är av avgörande betydelse för&lt;br&gt;barns hälsa och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhälsovården är den medicinska delen av skolans elevvård. I den&lt;br&gt;direkta elevvårdspersonalen ingår dels skolläkare och skolsköterska, dels&lt;br&gt;skolpsykolog och skolkurator. För en väl fungerande elevvård i vid me-&lt;br&gt;ning krävs att all personal i skolan, skolledare, lärare, skolhälsovårds-&lt;br&gt;personal, psykologer, kuratorer, syofunktionärer m.fl., samarbetar för&lt;br&gt;elevens bästa. Detta samarbete sker bl.a. inom ramen för elevvårdskon-&lt;br&gt;ferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevvårdspersonalen har kunskaper som är nödvändiga i arbetet med&lt;br&gt;elever med svårigheter. Elevvårdspersonalen kan bidra med kunskaper&lt;br&gt;om barns behov och uppväxtvillkor, sociala förhållanden, arbetsmiljöns&lt;br&gt;och samhällets betydelse. Kunskaper som i det dagliga arbetet ökar för-&lt;br&gt;ståelsen för varför elever kan få svårigheter i skolan. När man drar in&lt;br&gt;på resurser till elevvårdspersonal minskar möjligheterna att tillgodose&lt;br&gt;elevernas behov utifrån en helhetssyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang framhålla att jag i propositionen (prop.&lt;br&gt;1990/91:18) om ansvaret för skolan behandlat de grundläggande målen&lt;br&gt;och riktlinjerna för skolan. Jag föreslog bl.a. en särskild markering i&lt;br&gt;skollagen av att i utbildningen ta hänsyn till elever med särskilda behov.&lt;br&gt;Riksdagen hade inget att erinra (UbU4, rskr. 76). En sådan skyldighet&lt;br&gt;finns nu i 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När elever på grund av olika orsaker får svårigheter i skolarbetet sö-&lt;br&gt;ker man i så stor utsträckning som möjligt lösa uppkomna problem&lt;br&gt;inom klassens eller arbetsenhetens ram. De problem som inte kan lösas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på detta sätt tas som regel upp i elevvårdskonferensen, som i egenskap Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;av samverkansorgan inom elevvårdens område, har att diskutera och fö-&lt;br&gt;reslå lämpliga åtgärder. Elevvårdskonferensen är således ett samverkans-&lt;br&gt;organ för att behandla frågor som rör enskild elev, men också ett forum&lt;br&gt;för att ta upp allmänna insatser som rör eleverna och deras skolmiljö.&lt;br&gt;Den samverkan som på detta sätt sker mellan olika personalgrupper i&lt;br&gt;skolan är av stort värde för en väl fungerande elevvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har under avsnittet 2.3 Elevinflytande m.m. behandlat skolans&lt;br&gt;samverkansorgan. Vad gäller elevvårdskonferensen som formellt organ&lt;br&gt;anser jag att reglerna bör finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhälsovårdens organisation har i princip varit oförändrad sedan&lt;br&gt;1940-talet. Huvudmannaskapet är knutet till skolhuvudmännen. Under&lt;br&gt;1970-80-talen har frågan om huvudmannaskapet diskuterats i olika sam-&lt;br&gt;manhang. Skolhälsovården bör enligt min uppfattning ses som elevernas&lt;br&gt;företagshälsovård och ges i nära anslutning till deras arbetsplats och av&lt;br&gt;personal med kännedom om den aktuella arbetsmiljön, dvs. såväl sko-&lt;br&gt;lans innehåll och verksamhet som den aktuella skolans miljö och inre&lt;br&gt;arbete. Som jag nyss framhållit fyller skolhälsovårdspersonalen också en&lt;br&gt;viktig funktion för elevvården i en vidare bemärkelse. Enligt min me-&lt;br&gt;ning bör de regler som gäller i dag om skyldighet att anordna skolhälso-&lt;br&gt;vård gälla även fortsättningsvis. Jag har därför inte föreslagit någon änd-&lt;br&gt;ring i lagregleringen på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhälsovården är alltså en integrerad del av skolans elevvård. Sko-&lt;br&gt;lan har ett samlat ansvar för elevvården. Tillsynsmyndighet är i dag&lt;br&gt;skolöverstyrelsen. Denna uppgift överförs till skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhälsovården är emellertid inte bara en del av skolans elevvår-&lt;br&gt;dande verksamhet utan också en rent medicinsk del, som i sin tur är en&lt;br&gt;del av samhällets allmänna medicinska insatser, framför allt med ton-&lt;br&gt;vikt på förebyggande åtgärder. Skolhälsovården berör därmed både skol-&lt;br&gt;verket och socialstyrelsen. Det är självfallet viktigt att de båda myndig-&lt;br&gt;heterna samverkar på detta område. Det bör ankomma på myndigheter-&lt;br&gt;na själva att avgöra i vilken form det bäst kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhälsovården är i dag obligatorisk för eleverna i grundskolan och&lt;br&gt;motsvarande skolformer. Eleverna i gymnasieskolan har rätt att anlita&lt;br&gt;skolhälsovården, men den innebär inte någon skyldighet för eleverna.&lt;br&gt;Eram till år 1986 var skolhälsovården obligatorisk även för eleverna i&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag inledningsvis framhållit är skolhälsovården en del av sam-&lt;br&gt;hällets insatser för barn, ungdom och familjer och ingår som en integre-&lt;br&gt;rad del i samhällets hälsovårdsprogram. När det gäller barns hälsa och&lt;br&gt;utveckling är hemmen de primärt ansvariga. Skolhälsovården bygger på&lt;br&gt;att samråd sker med elever, föräldrar, lärare och annan elevvårdsperso-&lt;br&gt;nal. Ett förtroendefullt samarbete med hemmen är en viktig grund för&lt;br&gt;skolhälsovården. Enligt min mening bör skolhälsovården - liksom barn-&lt;br&gt;hälsovård i övrigt - ses som en rättighet och ett erbjudande som samhäl-&lt;br&gt;let ger till barn och deras föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället har de senaste decennierna genomgått en snabb utveck-&lt;br&gt;ling. De materiella levnadsvillkoren har förbättrats avsevärt. Sjukdoms-&lt;br&gt;bilden har förändrats radikalt så att elevernas hälsotillstånd inte längre&lt;br&gt;hotas av smitta från sjuka kamrater utan av psykosociala förhållanden&lt;br&gt;och miljöfaktorer. Också detta förhållande innebär att det i dagens sam-&lt;br&gt;hälle inte finns skäl att behålla en för eleverna obligatorisk hälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta kommer med all sannolikhet att delta i hälsokontrol-&lt;br&gt;lerna även om dessa inte är obligatoriska. Det kan dock även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis finnas skäl att ha en möjlighet för skolan att genomföra en me-&lt;br&gt;dicinsk undersökning av barn i grundskolan i sådana sällsynta fall där&lt;br&gt;en sådan undersökning bedöms som nödvändig och inte kan komma till&lt;br&gt;stånd på annat sätt. Jag vill betona att det här rör sig om mycket sällsyn-&lt;br&gt;ta fall. Orsaken till att jag anser att en sådan möjlighet bör finnas kvar&lt;br&gt;är att grundskolan är obligatorisk och att det därför av hänsyn till andra&lt;br&gt;elever måste finnas en möjlighet att t.ex. hindra spridning av smittsam-&lt;br&gt;ma sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Övriga ändringar i skollagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.S.1 Val av skola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När grundskoleeleverna skall fördelas på olika sko-&lt;br&gt;lor i hemkommunen, skall utgångspunkten vara att de placeras&lt;br&gt;så att de får så kort skolväg som möjligt. Vårdnadshavares ön-&lt;br&gt;skemål om placering vid viss skola skall beaktas så långt det är&lt;br&gt;möjligt utan att man åsidosätter andra elevers berättigade krav&lt;br&gt;på placering i en skola nära hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En fråga i samband med barn- och ungdoms-&lt;br&gt;skolan som har väckt mycket debatt gäller reglerna för hur de skolplik-&lt;br&gt;tiga barnen skall placeras på olika skolor inom grundskolan, framför&lt;br&gt;allt i vilken utsträckning föräldrarnas och barnens önskemål om att bar-&lt;br&gt;nen skall få gå i en viss skola skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan kräver ställningstaganden av såväl principiell som praktisk&lt;br&gt;natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att alla barn och ungdomar i Sverige skall ha samma rätt till utbild-&lt;br&gt;ning av hög kvalitet råder det numera stor enighet om. Ett medel att sö-&lt;br&gt;ka uppnå detta mål är skollagens krav på att utbildningen inom varje&lt;br&gt;skolform skall vara likvärdig varhelst den anordnas i landet. Jag har i&lt;br&gt;propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18) närmare ut-&lt;br&gt;vecklat vad jag avser med likvärdig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således en grundläggande skyldighet för samtliga kommuner -&lt;br&gt;i egenskap av huvudmän för grundskolan - att se till att utbildningen i&lt;br&gt;var och en av landets skolor håller en hög och jämn kvalitet. Att detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål uppnås skall kontrolleras genom uppföljning och utvärdering från Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;både kommunens och statsmakternas sida. Det saknas därför skäl att an-&lt;br&gt;ta att det kommer att uppstå bestående kvalitetsskillnader av någon be-&lt;br&gt;tydelse mellan olika skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna jämna utbildningskvalitet kommer säkert att innebära att en-&lt;br&gt;dast få elever vill gå i en särskild skola på grund av att utbildningen där&lt;br&gt;skulle vara bättre än i andra skolor. Jag gör i stället den bedömningen&lt;br&gt;att i de allra flesta fall andra faktorer kommer att vara avgörande för&lt;br&gt;elevernas önskemål. För en överväldigande andel av barnen kommer,&lt;br&gt;efter vad jag har förstått, önskan om en så kort skolväg som möjligt att&lt;br&gt;vara den viktigaste faktorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln för placeringen bör därför vara att platserna i en&lt;br&gt;grundskola skall förbehållas de elever för vilka skolan är den skola som&lt;br&gt;ligger närmast deras hem. Skulle skolan inte räcka till för alla dem som&lt;br&gt;har den som sin närmaste skola, måste man finna den därefter bästa&lt;br&gt;samlade lösningen med hänsyn till berörda elevers skolväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de flesta önskar gå i den skola som ger dem den kortaste&lt;br&gt;skolvägen kommer det med ali sannolikhet att finnas elever som vill gå&lt;br&gt;i någon annan skola. Skälen för dessa önskemål kommer säkert att vara&lt;br&gt;mycket varierande. Det kan t.ex. röra sig om att syskon eller kamrater&lt;br&gt;går i en annan skola, att den ena eller båda föräldrarnas arbetsplats är&lt;br&gt;så belägen att skolresorna kan ordnas bättre om barnet går i en viss sko-&lt;br&gt;la, att möjligheterna att ordna en tillfredsställande omsorg efter skolda-&lt;br&gt;gens slut kan vara större, att en skola tillämpar alternativa pedagogiska&lt;br&gt;arbetsformer, osv. Självfallet kan också elevers särskilda intressen, t.ex.&lt;br&gt;för vissa ämnen eller fritidssysselsättningar, motivera önskemål om att&lt;br&gt;få gå i en särskild skola i hemkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att sådana enskilda önskemål som jag nu har gett exempel&lt;br&gt;på i princip skall beaktas av kommunerna när de fördelar barnen mel-&lt;br&gt;lan sina olika skolor. Efterkommande av ett sådant önskemål får dock&lt;br&gt;inte medföra att någon annan elev som annars, enligt den huvudprincip&lt;br&gt;som jag nyss har redogjort för, skulle ha tagits emot i den önskade sko-&lt;br&gt;lan drabbas av en allvarlig försämring beträffande sin skolväg. Det skul-&lt;br&gt;le strida mot den grundläggande uppfattning om allas lika tillgång till&lt;br&gt;utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom som ligger&lt;br&gt;bakom huvudprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun måste vidare kunna bortse från sådana önskemål som&lt;br&gt;är förenade med väsentliga praktiska eller ekonomiska svårigheter att&lt;br&gt;tillgodose. Jag anser inte att statsmakterna med detaljreglering bör försö-&lt;br&gt;ka att närmare precisera hur dessa svårigheter skall vara beskaffade för&lt;br&gt;att få beaktas. 1 stället måste det ankomma på den berörda kommunen&lt;br&gt;att pröva detta från situation till situation. Detsamma gäller för de fall&lt;br&gt;då en kommun blir tvungen att rangordna enskilda elevers önskemål&lt;br&gt;därför att alla inte kan beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har anfört föreslår jag att det i skolla-&lt;br&gt;gens grundskolekapitel föreskrivs att kommunerna vid fördelningen av&lt;br&gt;eleverna på olika skolor skall eftersträva att placera eleverna så att de får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så kort skolväg som möjligt samt att vårdnadshavares önskemål om att Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;deras barn skall tas emot i en viss skola inom kommunen skall beaktas&lt;br&gt;så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på place-&lt;br&gt;ring i en skola nära hemmet åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagreglering som jag nu föreslår ligger, enligt min bedömning,&lt;br&gt;helt i linje med de uttalanden som riksdagen gjorde i samband med be-&lt;br&gt;handlingen av ansvarspropositionen (1990/91 :UbU4 s. 21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag lämnar detta avsnitt vill jag med några ord beröra de fall&lt;br&gt;då enskilda elever behöver särskilt stöd av något slag. I de flesta fall skall&lt;br&gt;sådant stöd naturligtvis lämnas i den skola som de har närmast till.&lt;br&gt;Skulle detta dock inte vara möjligt måste den reglering som jag har före-&lt;br&gt;slagit tolkas så att de skall placeras på den skola i kommunen som har&lt;br&gt;sådana resurser och ligger närmast deras bostad. Självfallet är det&lt;br&gt;mycket viktigt att sådana beslut fattas i samförstånd med elevens vård-&lt;br&gt;nadshavare. Eftersom det är kommunens oavvisliga skyldighet att ge sär-&lt;br&gt;skilt stöd till alla elever som behöver det, måste kommunen ytterst ha&lt;br&gt;möjlighet att även mot vårdnadshavarens vilja placera eleven i en skola&lt;br&gt;där sådant stöd kan lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som gäller för fördelning av barnen på skolor vid skol-&lt;br&gt;gångens början gäller också vid eventuella omplaceringar under skol-&lt;br&gt;gången. Jag vill än en gång betona den vikt jag lägger vid att omplace-&lt;br&gt;ringar av enstaka elever sker i samförstånd med vårdnadshavarna. En så-&lt;br&gt;dan omplacering som sker mot elevens och dennes vårdnadhavares vilja&lt;br&gt;kan nämligen mycket lätt komma att uppfattas som ett disciplinärt in-&lt;br&gt;gripande mot eleven trots att detta inte är reglernas syfte. Det är således&lt;br&gt;inte tillåtet att som ren bestraffning flytta en elev som uppfattas som be-&lt;br&gt;svärlig till en annan skola. Däremot kan kommunen dels för att uppfyl-&lt;br&gt;la sin skyldighet att ge särskilt stöd, dels för att kunna upprätthålla un-&lt;br&gt;dervisningens kvalitet för andra elever bli tvungen att, ytterst även mot&lt;br&gt;elevens vilja, flytta denne till en skola där det Finns möjligheter att ge&lt;br&gt;det behövliga stödet och att ge det utan att undervisningen för andra ele-&lt;br&gt;ver blir lidande därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 Förläggningen av icke obligatoriska inslag i utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I skollagens regler om skolpliktens omfattning görs&lt;br&gt;ett förtydligande så att det blir klart att det finns möjlighet att&lt;br&gt;förlägga undervisning i hemspråk och andra icke obligatoriska&lt;br&gt;inslag i utbildningen till lördagar utan att dessa räknas in i de&lt;br&gt;dagar som skolplikten gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har i årets budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil. 10 s. 46-48) lämnat förslag som syftar till att effektivise-&lt;br&gt;ra de former i vilka hemspråksundervisningen organiseras för att på ett&lt;br&gt;bättre sätt än i dag hushålla med de resurser som ställs till undervisning-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ens förfogande. Jag har där även närmare redogjort för bakgrunden till&lt;br&gt;förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemspråksundervisningen har i mycket hög grad styrts av de statsbi-&lt;br&gt;dragsregler som har funnits. Genom det nya statsbidragssystem för det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet som träder i kraft den 1 juli 1991 kommer dessa&lt;br&gt;regler att försvinna. Den övriga författningsreglering som i dag styr&lt;br&gt;hemspråksundervisningen finns i förordningarna för de olika skolfor-&lt;br&gt;merna, grundskoleförordningen, gymnasieförordningen osv. De föränd-&lt;br&gt;ringar som jag har föreslagit i budgetpropositionen torde därför, med ett&lt;br&gt;undantag till vilket jag strax återkommer, kunna genomföras genom&lt;br&gt;ändringar i dessa förordningar. Som jag närmare utvecklar i avsnitt 4&lt;br&gt;bör det ankomma på regeringen att utforma förordningsbestämmelser-&lt;br&gt;na. Jag vill emellertid redan i detta sammanhang kortfattat redogöra för&lt;br&gt;hur jag i dag bedömer att hemspråksundervisningen bör regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De principer för elevers rätt till hemspråksundervisning som riksda-&lt;br&gt;gen tidigare beslutat om ligger fast. Samma grupper av elever som tidi-&lt;br&gt;gare skall alltså ha rätt till undervisning. Liksom i dag gäller det rätt till&lt;br&gt;undervisning i den omfattning som fordras för att täcka elevens behov.&lt;br&gt;Det är emellertid aldrig fråga om någon skyldighet för eleven att delta i&lt;br&gt;hemspråksundervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall kommunerna få avgöra om villkoren för rätt till hem-&lt;br&gt;språksundervisning föreligger eller inte. Är villkoren uppfyllda skall&lt;br&gt;kommunen normalt vara skyldig att tillhandahålla undervisning. Skyl-&lt;br&gt;dighet skall dock inte föreligga om anordnandet medför sådana svårig-&lt;br&gt;heter eller kostnader för kommunen att det inte rimligen kan begäras&lt;br&gt;av kommunen att den anordnar undervisningen. Med svårigheter avser&lt;br&gt;jag främst praktiska hinder som t.ex. bristande tillgång på lämpliga lära-&lt;br&gt;re. 1 fråga om kostnader tänker jag främst på situationer då det visar sig&lt;br&gt;omöjligt att anordna undervisningen i rationella grupper. Som jag fram-&lt;br&gt;höll i den ovannämnda budgetpropositionen bedömer jag att en rimlig&lt;br&gt;minsta gruppstorlek är fem elever. Denna minsta gruppstorlek som för-&lt;br&gt;utsättning för att det skall föreligga skyldighet att anordna hemspråksun-&lt;br&gt;dervisning får dock inte tillämpas för samiska, tornedalsfinska och zi-&lt;br&gt;genska elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i budgetpropositionen framhållit att det nya statsbidragssyste-&lt;br&gt;met för det offentliga skolväsendet med all säkerhet kommer att medfö-&lt;br&gt;ra att undervisningen bedrivs i mer rationella former än som ofta sker i&lt;br&gt;dag. Jag förutsätter att kommunerna tillsammans med berörda elever,&lt;br&gt;vårdnadshavare och lärare i samband härmed gör allt för att skapa såda-&lt;br&gt;na lösningar att så många elever som möjligt far den undervisning som&lt;br&gt;de önskar och behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att göra detta är att i större utsträckning än i dag utnyttja&lt;br&gt;möjligheten att förlägga hemspråksundervisningen vid sidan om timpla-&lt;br&gt;nelagd undervisningstid. Jag menar att det även bör stå kommunerna&lt;br&gt;fritt att t.ex. lägga denna undervisning på lördagar för att därigenom&lt;br&gt;kunna åstadkomma rationella undervisningsgrupper och att så många&lt;br&gt;elever som möjligt får önskad undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en kommun skall kunna förlägga hemspråksundervisningen Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;till lördagar krävs, förutom förordningsändringar, ett förtydligande i&lt;br&gt;skollagens regler om skolplikten. Det bör nämligen uttryckligen anges&lt;br&gt;att de 190 dagar per läsår som en skolpliktig elev är skyldig att gå i sko-&lt;br&gt;lan avser de obligatoriska inslagen i utbildningen. För en elev som på&lt;br&gt;lördagar deltar i hemspråksundervisning eller annan icke obligatorisk&lt;br&gt;verksamhet skall inte skyldigheten att delta i obligatoriska inslag mins-&lt;br&gt;ka. Motsvarande förtydligande skall göras beträffande föreskriften om&lt;br&gt;hur många timmar per dag en elev på grund av skolplikten är skyldig&lt;br&gt;att gå i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.3 Fristående skolor for skolpliktiga elever&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Statens skolverk skall svara för ärenden om god-&lt;br&gt;kännande av samtliga fristående skolor för fullgörande av vanlig&lt;br&gt;skolplikt. Frågan om statsbidrag till fristående skolor bör liksom&lt;br&gt;hittills prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 9 kap. skollagen får vanlig skolplikt&lt;br&gt;fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för ändamålet.&lt;br&gt;Godkännande skall meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper&lt;br&gt;och färdigheter som grundskolan förmedlar, och skolan även i övrigt&lt;br&gt;svarar mot grundskolans allmänna mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande av fristående skolor vad gäller vanlig&lt;br&gt;skolplikt har hittills prövats av länsskolnämnden med undantag av in-&lt;br&gt;ternationella skolor. Dessa prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För särskild skolplikt gäller andra regler. Mitt förslag vad gäller fri-&lt;br&gt;stående skolor avser enbart vanlig skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om statsbidrag till godkända fristående skolor prövas av rege-&lt;br&gt;ringen enligt riktlinjer som godkänts av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör den statliga skoladministrationen även fort-&lt;br&gt;sättningsvis svara för godkännandet av fristående skolor. Skolverket blir&lt;br&gt;därmed den myndighet som efter hörande av kommunen beslutar i des-&lt;br&gt;sa frågor fr.o.m. den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om statsbidrag bör liksom hittills prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de fristående skolorna finns för närvarande sju statsbidragsbe-&lt;br&gt;rättigade internationella skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deras uppgift är att bereda undervisning åt barn till utländska med-&lt;br&gt;borgare, som vistas i Sverige för studier eller uppdrag under kortare tid.&lt;br&gt;I dessa skolor går även barn till kortvarigt hemmavarande utlandssvens-&lt;br&gt;kar, som i vistelselandet haft sina barn i skola med undervisning på an-&lt;br&gt;nat språk än svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen vid dessa skolor bedrivs inte efter svensk läroplan&lt;br&gt;utan efter förebilder från bl.a. England, USA, Frankrike och Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag påpekat ovan har regeringen hittills prövat ärenden om god- Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;kännande av internationella skolor. Skälet har bl.a. varit att en pröv-&lt;br&gt;ning av delvis annan och mer komplicerad natur skulle krävas för dessa&lt;br&gt;skolor. Erfarenheterna visar emellertid att så inte varit fallet. Jag före-&lt;br&gt;slår därför att skolverket fortsättningsvis skall godkänna även de inter-&lt;br&gt;nationella skolorna. Mitt förslag innebär att skolverket kommer att sva-&lt;br&gt;ra för godkännande av samtliga fristående skolor på grundskolenivå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Övriga lagändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (prop. 1990/91:85) Växa med kunskaper har föreslagits&lt;br&gt;att den kommunala vuxenutbildningen får en annan omfattning och att&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare infogas i det offentliga skolväsendet.&lt;br&gt;Svenskundervisning för invandrare blir beteckningen på hela den sam-&lt;br&gt;manslagna utbildningen som införts från och med den 1 januari 1991&lt;br&gt;(prop. 1989/90:102, UbU27, rskr. 279). Det anförda föranleder ändring-&lt;br&gt;ar i p. 12 anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) och i&lt;br&gt;7 kap. 9 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100). Vidare bör lagen&lt;br&gt;(1986:163) om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning&lt;br&gt;för invandrare få en annan rubrik och 1 och 3 §§ samma lag ändras.&lt;br&gt;Detta medför i sin tur ändringar i 6 § arbetsrättsliga beredskapslagen&lt;br&gt;(1987:1262) och 17 § semesterlagen (1977:480).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även 7 kap. 5 § studiestödslagen (1973:349) bör så småningom än-&lt;br&gt;dras på motsvarande sätt. Då emellertid utredningen om vuxnas studie-&lt;br&gt;finansiering (FINVUX, U 1990:1) nu håller på att avsluta ett arbete som&lt;br&gt;kan förväntas leda till ändringar i studiestödslagen bör denna ändring&lt;br&gt;kunna anstå tills vidare. De ändrade beteckningarna leder också till att&lt;br&gt;3 kap. 5 § tredje stycket, 8 kap. 12 § f) och 11 kap. 2 § k) lagen&lt;br&gt;(1962:318) om allmän försäkring bör ändras. Jag har emellertid erfarit&lt;br&gt;att chefen för socialdepartementet har för avsikt att föreslå ändringar i&lt;br&gt;denna lagstiftning och då ta upp dessa konsekvensändringar, varför jag&lt;br&gt;inte nu framlägger något förslag om ändring i lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nämnda propositionen 1990/91:85 föreslås också att kommu-&lt;br&gt;nerna skall vara skyldiga att erbjuda alla ungdomar en gymnasieutbild-&lt;br&gt;ning, antingen i form av ett nationellt eller ett individuellt program.&lt;br&gt;Det nuvarande s.k. uppföljningsansvaret, som regleras i 3 kap. 18 §&lt;br&gt;skollagen, kan efter ändringarna i skollagen ingå som en del i ett indi-&lt;br&gt;viduellt program. Härav följer att någon särreglering avseende sekretess&lt;br&gt;inte längre behövs för uppföljningsansvaret. Således bör 7 kap. 9 § fjär-&lt;br&gt;de stycket sekretesslagen upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget nämna att chefen för socialdepartementet ti-&lt;br&gt;digare i dag föreslagit en ändring i p. 12 anvisningarna till 32 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag har anfört har inom utbildningsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagom ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen om rätt till ledighet för grundläggande&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare (1986:163),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagom ändring i semesterlagen (1977:480).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har beträffande utformningen av lagförslaget under 2 samrått&lt;br&gt;med chefen för finansdepartementet, beträffande förslaget under 1 och 3&lt;br&gt;med chefen för justitiedepartementet och beträffande lagförslagen under&lt;br&gt;4-6 med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av frågans beskaffenhet anser jag att lagrådets hörande skul-&lt;br&gt;le sakna betydelse i fråga om ändringarna i kommunalskattelagen och&lt;br&gt;sekretesslagen samt i skollagen om förändrad instans för överklagande&lt;br&gt;av vissa beslut. Övriga ändringar är inte sådana att de fordrar lagrådets&lt;br&gt;hörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förordningsregleringen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tidigare riksdagsbindningar bakom olika bestäm-&lt;br&gt;melser i de skilda skolformsförordningarna och andra förord-&lt;br&gt;ningar rörande skolans verksamhet hävs och det får ankomma&lt;br&gt;på regeringen att meddela de förordningsföreskrifter som be-&lt;br&gt;hövs under den nu reformerade skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har inledningsvis redogjort för reforme-&lt;br&gt;ringen av den svenska skolan och hur förslagen i denna proposition pas-&lt;br&gt;sar in i denna. Närmast skall reformeringen fortsätta genom att de för-&lt;br&gt;ordningar som närmare reglerar skolverksamheten görs om och anpas-&lt;br&gt;sas till de förändringar i lagstiftningen som riksdagen beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under årens lopp har en mängd olika frågor som regleras i de olika&lt;br&gt;skolformsförordningarna och som formellt framstår som regeringens fö-&lt;br&gt;reskrifter blivit föremål för olika uttalanden från riksdagens sida. Bero-&lt;br&gt;ende på hur dessa uttalanden har utformats har de blivit mer eller&lt;br&gt;mindre bindande för utformningen av förordningsregleringen. Sam-&lt;br&gt;mantaget har dessa med tiden bildat ett synnerligen svåröverskådligt sys-&lt;br&gt;tem av s.k. riksdagsbindningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har redan beslutat om grundläggande principiella änd-&lt;br&gt;ringar när det gäller styrningen av skolverksamheten. Om riksdagen an-&lt;br&gt;tar de olika, nu föreliggande förslagen har även lagregleringen för samt-&lt;br&gt;liga skolformer väsentligen förändrats. Till bilden hör att en del bestäm-&lt;br&gt;melser som funnits i förordning, men som bedömts som principiellt&lt;br&gt;viktiga, har lyfts upp till lagen. Jag utgår från att det nu, i linje med&lt;br&gt;principerna för riksdagens och regeringens styrning av verksamheten,&lt;br&gt;skall få ankomma på regeringen att under lagen ge de ytterligare förord-&lt;br&gt;ningsföreskrifter som kan anses behövliga. Dessa föreskrifter måste utgå&lt;br&gt;från den av riksdagen reformerade skollagen. Det skulle då bli vanskligt,&lt;br&gt;om regeringen samtidigt skulle ha att beakta riksdagsbindningar sam-&lt;br&gt;manhängande med den äldre lagstiftningen. Visserligen skulle i en del&lt;br&gt;fall kunna anses klart att de äldre ställningstagandena fallit på grund av&lt;br&gt;senare riksdagsbeslut, men i åtskilliga fall skulle regeringen tvingas till&lt;br&gt;en inte särskilt önskvärd värdering i vad mån riksdagsuttalandena ännu&lt;br&gt;kunde anses giltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Granskning av läromedel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Objektivitetsgranskning av läromedel i samhällsori-&lt;br&gt;enterande ämnen liksom fastställande av basläromedel skall&lt;br&gt;upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Statens institut för läromedel (SIL) svarar i&lt;br&gt;dag för de statliga insatser som görs vad gäller granskning av läromedel.&lt;br&gt;SIL fastställer basläromedel, granskar läromedel i samhällsorienterande&lt;br&gt;ämnen genom den till myndigheten knutna läromedelsnämnden samt&lt;br&gt;genomför s.k. temagranskningar och ämnesgranskningar. SIL:s uppgift&lt;br&gt;är också att informera om läromedel. I syfte att stimulera nytänkande&lt;br&gt;och pedagogisk utveckling har SIL sedan budgetåret 1989/90 också haft i&lt;br&gt;uppgift att utdela två årliga arbetsstipendier till läromedelsförfattare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen om&lt;br&gt;ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76) avvecklas med ut-&lt;br&gt;gången av juni 1991 skolöverstyrelsen (SÖ) och SIL. I propositionen&lt;br&gt;har jag bl.a. förordat att de uppgifter SIL har i dag när det gäller faststäl-&lt;br&gt;lande av läromedel, granskning och information om läromedel skall fö-&lt;br&gt;ras till det nya skolverket, som inrättas fr.o.m. den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya skolverket kommer att ha som en huvuduppgift att ansvara&lt;br&gt;för en nationellt sammanhållen och samordnad uppföljning och utvär-&lt;br&gt;dering av skolans verksamhet med sikte på de grundläggande målen för&lt;br&gt;skolan. En annan huvuduppgift kommer att vara att medverka i skolans&lt;br&gt;utveckling, där en viktig del kommer att vara läroplansutveckling. Läro-&lt;br&gt;medelsfrågorna har naturliga samband med läroplansutveckling och&lt;br&gt;kommer också självklart in som en viktig del i samband med utvärde-&lt;br&gt;ring av skolans verksamhet. Läromedelsfrågorna kommer således på ett&lt;br&gt;naturligt sätt att ingå i skolverkets arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det enligt min mening naturligt att i sam-&lt;br&gt;band med t.ex. en utvärdering av undervisningen i samhällsorienterande&lt;br&gt;ämnen också granska de läromedel som används i undervisningen. Jag&lt;br&gt;anser att granskningen i dess nuvarande form kan upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande bestämmelser skall ett läromedel fastställas som&lt;br&gt;basläromedel, om det är ett material som täcker väsentliga delar av äm-&lt;br&gt;ne, ämnesgrupp eller kursmoment enligt gällande läroplan och är ägnat&lt;br&gt;att ge fasthet och sammanhang i studierna. Något behov av att från cen-&lt;br&gt;tralt håll bestämma vilka läromedel som uppfyller kraven på att vara ett&lt;br&gt;sådant läromedel finns inte enligt min mening. Också fastställandet av&lt;br&gt;basläromedel bör således enligt min uppfattning upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till ändring i skollagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skollagen omfattar numera även den kommunala utbildningen för&lt;br&gt;vuxna. Detta har medfört att det i vissa fall särskilt markerats att en be-&lt;br&gt;stämmelse bara avser det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.&lt;br&gt;Ändringar av denna art, liksom förändringar av enbart språklig natur, i&lt;br&gt;förhållande till nuvarande lydelse av motsvarande bestämmelse kom-&lt;br&gt;menteras inte särskilt under resp, lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller regler om skolplikten, dvs. den enskildes skyldighet&lt;br&gt;att genomgå viss utbildning samt om den rätt till utbildning som svarar&lt;br&gt;mot denna skyldighet. Den enskildes rätt i övrigt när det gäller utbild-&lt;br&gt;ning, såväl inom de frivilliga som inom de obligatoriska skolformerna,&lt;br&gt;regleras däremot i de kapitel i lagen som handlar om resp, skolform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta och följande kapitel är till sin utformning&lt;br&gt;anpassade till de nya reglerna i 2 kap. 1 § om den kommunala organisa-&lt;br&gt;tionen. Eftersom kommunerna enligt de reglerna har frihet att lägga&lt;br&gt;uppgiften att vara styrelse för kommunens offentliga skolväsende på den&lt;br&gt;eller de nämnder kommunen vill, används i lagen som beteckning på&lt;br&gt;denna styrelse normalt det neutrala uttrycket &amp;quot;styrelsen för utbildning-&lt;br&gt;en&amp;quot;. I förevarande kapitel skulle emellertid texten bli något svårförståe-&lt;br&gt;lig, om det uttrycket användes genomgående. Sålunda behöver i vissa&lt;br&gt;paragrafer markeras att de avser den som svarar för särskolan resp, spe-&lt;br&gt;cialskolan. Därför används här i stället uttrycken huvudmannen för sär-&lt;br&gt;skolan resp, huvudmannen för specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 4 § om mottagande i särskolan eller specialskolan får över-&lt;br&gt;klagas hos skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besluten får överklagas endast av barnets vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om överklagande har behandlats utförligt i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen (avsnitt 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 14 § följer att beslut av skolväsendets överklagandenämnd&lt;br&gt;inte får överklagas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är elev i grundskolan eller motsvarande del av särskolan eller&lt;br&gt;specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev&lt;br&gt;i en annan av dessa skolformer, om de skolhuvudmän som berörs är&lt;br&gt;överens om detta och barnets vårdnadshavare lämnar sitt medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen öppnar möjligheten att på ett smidigt sätt pröva utbild-&lt;br&gt;ning i en annan skolform utan de formella beslut som föreskrivs i 4 §.&lt;br&gt;En förutsättning är dock att de berörda skolhuvudmännen och barnets&lt;br&gt;vårdnadshavare är överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ersätter en likalydande reglering i 3 kap. 3 § förord-&lt;br&gt;ningen (1986:572) med vissa tillämpningsföreskrifter till skollagen. Ef-&lt;br&gt;tersom den öppnar möjligheter att fullgöra skolplikten på ett annat sätt&lt;br&gt;än som sägs i skollagen bör regleringen finnas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barns vårdnadshavare begär det, skall barnet redan höstterminen&lt;br&gt;det kalenderår det fyller sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga&lt;br&gt;om rätten att börja skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den flexibla skolstarten har behandlats i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 2.2). Som framhållits där innehåller lagregleringen inga före-&lt;br&gt;skrifter om skolmognad. Det rör sig således om en ovillkorlig rätt för&lt;br&gt;barnet att börja vid den lägre åldern, om dess vårdnadshavare begär det.&lt;br&gt;Det får anses ligga i sakens natur att, om båda föräldrarna har vårdna-&lt;br&gt;den om barnet, de måste vara ense om den tidiga skolstarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bara i fråga om rätten att börja skolan som sexåringarna skall&lt;br&gt;jämställas med de ett år äldre barnen. Någon skolplikt föreligger inte&lt;br&gt;förrän påföljande år. Detta medför bl.a. att tvångsåtgärder för att få ett&lt;br&gt;barn till skolan givetvis är uteslutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till tidigare skolstart gäller alla de skolformer inom&lt;br&gt;vilka skolplikt kan fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av den flexibla skolstarten är särskilt reglerat i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då bar-&lt;br&gt;net fyller 16 år eller, om barnet har särskild skolplikt, 17 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i&lt;br&gt;grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får full-&lt;br&gt;göra sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om&lt;br&gt;barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper.&lt;br&gt;Sådan prövning anordnas av styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphö-&lt;br&gt;rande får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor i samband med överklagande har behandlats i den allmänna mo- Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;tiveringen (avsnitt 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 14 § följer att beslut av skolväsendets överklagandenämnd&lt;br&gt;inte får överklagas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje barn, som fullgör skolplikt inom det offentliga skolväsendet for&lt;br&gt;barn och ungdom eller på något annat sätt, skall delta i den verksamhet&lt;br&gt;som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är&lt;br&gt;sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelä-&lt;br&gt;genheter. Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev får avse elevens när-&lt;br&gt;varo i skolan, dock endast i ringa omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen är på grund av skolplikt, som fullgörs inom det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet för barn och ungdom, skyldig att gå i skolan för att delta i obli-&lt;br&gt;gatoriska inslag i utbildningen mer än 190 dagar per läsår eller att nå-&lt;br&gt;gon dag delta i sådana inslag mer än åtta timmar eller, i de två lägsta&lt;br&gt;årskurserna, mer än sex timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges skolpliktens omfattning. Där anges hur många da-&lt;br&gt;gar per läsår resp, hur många timmar per dag som eleverna som mest är&lt;br&gt;skyldiga att gå i skolan. I den angivna tiden skall dock inte räknas in så-&lt;br&gt;dana inslag i utbildningen som inte är obligatoriska. Bakgrunden till&lt;br&gt;detta har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare skall eleven befrias&lt;br&gt;från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten, om&lt;br&gt;det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att&lt;br&gt;eleven deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse skall alltid medges från undervisning i religionskunskap, om&lt;br&gt;eleven tillhör ett trossamfund, som har regeringens tillstånd att i skolans&lt;br&gt;ställe ombesörja sådan undervisning, och eleven visar att han deltar i&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om elevens vårdnadshavare kräver det, skall begäran om befrielse&lt;br&gt;prövas av styrelsen för utbildningen eller, för elever utanför det offentli-&lt;br&gt;ga skolväsendet, av den styrelse som ansvarar för grundskolan i elevens&lt;br&gt;hemkommun. Avslås begäran vid sådan prövning, får beslutet överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är skolhuvudmannens sak att avgöra vem som skall besluta om hu-&lt;br&gt;ruvida en elev skall befrias från obligatoriska inslag i utbildningen. En&lt;br&gt;vårdnadshavare som inte är nöjd med ett sådant beslut som fattats av nå-&lt;br&gt;gon annan än det organ som anges i tredje stycket har dock alltid rätt&lt;br&gt;att hänskjuta frågan till detta organ. För elever inom det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet är det styrelsen för utbildningen och för elever utanför det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet är det styrelsen för grundskolan i elevens hem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun som är dessa organ. För sistnämnda grupp elever låg denna Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;uppgift tidigare på länsskolnämnden. Om vårdnadshavaren inte heller&lt;br&gt;är nöjd med styrelsens beslut finns möjlighet att överklaga detta hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om överklagande har behandlats utförligt i den allmänna mo-&lt;br&gt;tiveringen (avsnitt 2.1). Inskränkningar i möjligheten att föra talan mot&lt;br&gt;kammarrättens beslut finns i 35 och 36 §§ förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskola fullgör&lt;br&gt;sin skolgång. Kommunen skall också se till att skolpliktiga barn, som är&lt;br&gt;bosatta i kommunen men inte går i dess grundskola, på något annat sätt&lt;br&gt;får föreskriven utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för särskolan eller specialskolan skall se till att skol-&lt;br&gt;pliktiga elever i skolor under dess ledning fullgör sin skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket bosatt i en viss kommun i första stycket avses den som&lt;br&gt;rätteligen skulle ha varit kyrkobokförd i kommunen. Se vidare prop.&lt;br&gt;1985/86:10 om ny skollag m.m. s. 81 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom&lt;br&gt;inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare&lt;br&gt;inte har gjort vad på dem ankommer för att så skall ske, får styrelsen&lt;br&gt;för utbildningen vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta si-&lt;br&gt;na skyldigheter. Ett föreläggande gäller omedelbart, även om beslutet&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitet får inte förvandlas till fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden enligt denna paragraf&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vårdnadshavaren till en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;inte fullgör sina skyldigheter enligt 15 § får styrelsen för utbildningen&lt;br&gt;vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa allmänna bestämmelser om viten finns i lagen (1985:206) om&lt;br&gt;viten. Av dessa framgår bl.a. att fråga om utdömande av vite prövas av&lt;br&gt;länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitet kan alltså inte tillgripas om eleven har valt en fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då gäller i stället att hemkommunen enligt 14 § får ålägga barnet att gå&lt;br&gt;över till det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Grundskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet om grundskolan, liksom kapitlen om särskolan, specialskolan&lt;br&gt;och sameskolan har strukturerats på ett nytt och, så långt möjligt, enhet-&lt;br&gt;ligt sätt. Principen om målstyrning av skolan har gjort det naturligt att&lt;br&gt;inleda dessa skolformskapitel med att ange de grundläggande målen för&lt;br&gt;utbildningen i fråga. Därefter upptas ett antal bestämmelser som anger&lt;br&gt;de ramar inom vilka huvudmännen skall hedriva utbildningen. En del&lt;br&gt;bestämmelser konstituerar också rättigheter för eleverna. Någon föränd-&lt;br&gt;ring i sak har dock inte åsyftats och därför har i åtskilliga fall ordalydel-&lt;br&gt;ser från gällande bestämmelser kunnat användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunskaper&lt;br&gt;och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i&lt;br&gt;samhällslivet. Den skall kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket om syftet med utbildningen i grundskolan motsvarar nu-&lt;br&gt;varande 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket om skyldigheten att ge särskilt stöd motsvarar nuva-&lt;br&gt;rande 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfatt-&lt;br&gt;ningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter de-&lt;br&gt;ras ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om elevinflytande har utförligt behandlats i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen (avsnitt 2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan skall ha nio årskurser. Av dessa utgör 1-3 lågstadium, 4-6&lt;br&gt;mellanstadium och 7-9 högstadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i varje årskurs skall bedrivas under ett läsår. Varje läs-&lt;br&gt;år skall delas upp på en hösttermin och en vårtermin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång,&lt;br&gt;om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket om att grundskolan skall ha nio årskurser och om hur&lt;br&gt;dessa skall delas in i stadier motsvarar nuvarande 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket om läsåret och dess uppdelning i ter- Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;miner fanns fram till och med år 1990 i de allmänna föreskrifterna i 1&lt;br&gt;kap. skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket om den gemensamma studiegången motsvarar nuva-&lt;br&gt;rande 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall&lt;br&gt;utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får&lt;br&gt;dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad&lt;br&gt;för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar med ett par ändringar nuvarande 15 §. Den&lt;br&gt;första ändringen avser att det inledningsvis siås fast att utbildningen&lt;br&gt;skall vara avgiftsfri för eleverna. Därmed avses att skolhuvudmännen in-&lt;br&gt;te får ta ut några avgifter av eleverna eller deras vårdnadshavare för ut-&lt;br&gt;bildningen. Elevernas kostnader i övrigt för utbildningen regleras däref-&lt;br&gt;ter. Den andra ändringen gäller att de hjälpmedel som skolhuvudman-&lt;br&gt;nen är skyldig att tillhandahålla kostnadsfritt skall möjliggöra en tidsen-&lt;br&gt;lig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För var och en som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan skall&lt;br&gt;hemkommunen sörja för att sådan utbildning kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna skyldighet skall normalt fullgöras genom att hemkommunen&lt;br&gt;anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbild-&lt;br&gt;ning åt samtliga i kommunen som har rätt till sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får hemkommunen komma överens med&lt;br&gt;någon annan kommun att denna i sin grundskola skall ta emot elever&lt;br&gt;vars grundskoleutbildning hemkommunen har att sörja för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf reglerar kommunernas skyldighet att&lt;br&gt;anordna grundskoleutbildning och vilka barn och ungdomar de är skyl-&lt;br&gt;diga att ta emot i denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket slår fast den grundläggande skyldigheten att sörja för&lt;br&gt;grundskoleutbildning för alla som enligt reglerna i 3 kap. har rätt till så-&lt;br&gt;dan. Denna skyldighet åvilar hemkommunen. Begreppet hemkommun&lt;br&gt;definieras i 1 kap. 15 8-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra och tredje styckena framgår att kommunerna normalt är&lt;br&gt;skyldiga att själva anordna denna grundskoleutbildning, men att en&lt;br&gt;kommun om det föreligger särskilda skäl får besluta att någon eller någ-&lt;br&gt;ra elever i stället skall tas emot i en annan kommuns grundskola. Själv-&lt;br&gt;fallet förutsätter ett sådant beslut att kommunerna träffat ett samarbets-&lt;br&gt;avtal om saken. Så kan t.ex. det förhållandet att eleven i fråga får korta-&lt;br&gt;re skolresor utgöra ett sådant särskilt skäl som fordras för att undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall få göras från huvudregeln. Bestämmelsen måste också tolkas mot Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;bakgrund av vad som föreskrivs i nästa paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskoleverk-&lt;br&gt;samhet beakta vad som for eleverna är ändamålsenligt ur kommunika-&lt;br&gt;tionssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen kommun får organisera sin grundskola så att någon elev på&lt;br&gt;grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg här-&lt;br&gt;ifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår&lt;br&gt;som orimligt att kommunen anordnar skolgång på sådant sätt att eleven&lt;br&gt;kan bo kvar i hemmet under skolgången. Vid denna bedömning skall&lt;br&gt;särskild vikt fästas vid elevens ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelningen av elever på olika skolor skall kommunen eftersträ-&lt;br&gt;va att placera eleverna så att de får så kort skolväg som möjligt. Vård-&lt;br&gt;nadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola&lt;br&gt;inom kommunen skall beaktas så långt det är möjligt utan att andra ele-&lt;br&gt;vers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf syftar till att eleverna inte skall belas-&lt;br&gt;tas med längre skolvägar och skolresor än vad som är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger grundsatsen att elevernas intresse av att behöva&lt;br&gt;lägga ned så lite tid som möjligt på att ta sig till skolan alltid måste utgö-&lt;br&gt;ra en betydelsefull faktor vid planeringen och utformningen av skol-&lt;br&gt;verksamheten i kommunen. Självfallet måste härvid avvägningar många&lt;br&gt;gånger göras t.ex mellan olika elever eller mellan vissa elevers intresse&lt;br&gt;av en kort skolväg och vikten av att skolorna får en rationell storlek.&lt;br&gt;Det är inte möjligt att ge några detaljerade föreskrifter för hur dessa av-&lt;br&gt;vägningar skall göras, men det är kommunernas skyldighet att alltid fin-&lt;br&gt;na sådana lösningar som ger varje elev en situation som vid en samlad&lt;br&gt;bedömning av omständigheterna framstår som rimlig för eleven. Att så&lt;br&gt;sker är ett förhållande som kan bli föremål för kontroll genom uppfölj-&lt;br&gt;ning och utvärdering av kommunens skolverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en skyldighet för kommunerna att organi-&lt;br&gt;sera sin grundskoleverksamhet så att alla elever kan bo i det egna hem-&lt;br&gt;met. Möjligheten till undantag från denna regel är avsedd att komma till&lt;br&gt;tillämpning enbart i sällsynta fall, vilket har markerats med att förhål-&lt;br&gt;landena skall vara så speciella att det skall framstå som orimligt med nå-&lt;br&gt;gon annan lösning. Bedömningarna måste naturligtvis göras från fall till&lt;br&gt;fall med beaktande av den berörda elevens individuella förhållanden.&lt;br&gt;Största vikt skall härvid fästas vid elevens ålder. Kommunens skyldighet&lt;br&gt;att svara för elevens kostnader följer av den föreslagna bestämmelsen i&lt;br&gt;7 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i tredje stycket om fördelningen av eleverna på olika&lt;br&gt;skolor har utförligt kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;2.5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i grundsko-&lt;br&gt;lan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till&lt;br&gt;färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos en elev el-&lt;br&gt;ler någon annan särskild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna hem-&lt;br&gt;met, skall hemkommunen svara för att eleven utan extra kostnader får&lt;br&gt;tillfredsställande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunens skyldighet enligt första och andra styckena omfattar&lt;br&gt;inte sådana elever som avses i 8 §. Även för dessa elever skall dock den&lt;br&gt;mottagande kommunen under de förutsättningar som anges i första&lt;br&gt;stycket sörja för kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen. Kostnaden&lt;br&gt;härför ingår i de utbildningskostnader som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket om kostnadsfri skolskjuts motsvarar i allt&lt;br&gt;väsentligt nuvarande 17 §. Utformningen har dock anpassats till att reg-&lt;br&gt;leringen inte längre bygger på begreppet elevområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om när en kommun får organisera sin grundskoleverksam-&lt;br&gt;het så att en elev måste bo utanför det egna hemmet finns i 6 § andra&lt;br&gt;stycket. Att kommunen då är skyldig att svara för elevens&lt;br&gt;inackorderings- och resekostnader liksom övriga kostnader som kan va-&lt;br&gt;ra nödvändiga för att eleven skall få tillfredsställande förhållanden följer&lt;br&gt;av andra stycket av förevarande paragraf. Bestämmelser om överklagan-&lt;br&gt;de finns i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar som hemkommunen har enligt bestämmelserna i denna&lt;br&gt;paragraf gäller enligt tredje stycket inte de fall då kommunen har tagit&lt;br&gt;emot en elev från en annan kommun på grund av regeln i 8 §. Om en&lt;br&gt;sådan elev för skolgången bor i den kommun som anordnar utbildning-&lt;br&gt;en är denna kommun dock skyldig att inom kommunen sörja för kost-&lt;br&gt;nadsfri skolskjuts under samma förutsättningar som gäller för elever&lt;br&gt;från den kommunen. Elevens hemkommun är enligt bestämmelsen i&lt;br&gt;nästa paragraf skyldig att ersätta den anordnande kommunen för ifråga-&lt;br&gt;varande kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev för vars grund-&lt;br&gt;skoleutbildning kommunen inte är skyldig att sörja, om eleven med hän-&lt;br&gt;syn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den&lt;br&gt;kommunens grundskola. En kommun som på grund av sådan skyldighet&lt;br&gt;tar emot en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens ut-&lt;br&gt;bildning från elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan kommunen fattar beslut om att för visst läsår ta emot en sådan&lt;br&gt;elev skall den inhämta yttrande från elevens hemkomun, om sådant ytt-&lt;br&gt;rande inte bedöms som onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första styckets bestämmelse om elevers rätt att i vissa fall fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt i en skola utanför hemkommunen överensstämmer, frånsett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa smärre avvikelser, med nuvarande 11 § första stycket. Förändring- Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;arna sammanhänger med att begreppet elevområde inte längre förekom-&lt;br&gt;mer i regleringen och är i övrigt av språklig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om interkommunal ersättning har närmast sin motsvarighet i&lt;br&gt;nuvarande 18 § men har utformats efter förebild från de regler om in-&lt;br&gt;terkommunal ersättning som tidigare har föreslagits beträffande gymna-&lt;br&gt;sieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85 avsnitten 3.3.8, 4.9.1&lt;br&gt;och 8.1). Den nya regleringen innebär att den mottagande kommunen&lt;br&gt;inte får ta ut ett högre pris än vad som med tillämpning av den kommu-&lt;br&gt;nalrättsliga självkostnadsprincipen motsvarar de faktiska kostnaderna&lt;br&gt;för utbildningen. Självfallet skall vid beräkningen av kostnaderna för en&lt;br&gt;elev hänsyn tas till utgående statsbidrag. Olika kommuner kan ha olika&lt;br&gt;kostnader för sin grundskoleverksamhet. Regeln medför därför inte nå-&lt;br&gt;got enhetligt pris. Ingenting hindrar emellertid att kommunerna kom-&lt;br&gt;mer överens om schabloniserade ersättningar. Det kan nämligen knap-&lt;br&gt;past antas att en sådan schablon skulle ge någon kommun en så klar&lt;br&gt;överkompensation att den står i strid med självkostnadsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av föregående paragraf framgår att kostnader för skolskjuts kan vara&lt;br&gt;sådana kostnader som skall ersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet för eleven eller företrädare för denne att överklaga om en&lt;br&gt;kommun vägrar att ta emot eleven följer av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar nuvarande 12 § första stycket, dock med de&lt;br&gt;ändringar som motiveras av de nyligen antagna bestämmelserna i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § om den kommunala organisationen för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt&lt;br&gt;att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för&lt;br&gt;beslutet ändras under läsårets gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar nuvarande 14 § med en redaktionell ändring i syfte att göra&lt;br&gt;bestämmelsen tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev i grundskolan inte tillfredsställande har slutfört sista årskur-&lt;br&gt;sen när skolplikten upphör men bedöms ha förmåga att fullfölja utbild-&lt;br&gt;ningen, skall eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år ef-&lt;br&gt;ter det att skolplikten upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar delvis nuvarande 3 kap. 17 § första stycket. En&lt;br&gt;regel om möjlighet att överklaga beslut enligt denna bestämmelse finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som en kommun fattar i frågor som avses i 7 § andra stycket om&lt;br&gt;åtgärder för elever som inte bor hemma, i 8 § första stycket om motta-&lt;br&gt;gande av en elev från en annan kommun samt i 10 § om rätt att fullfölja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningen får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd av Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;eleven eller företrädare för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om överklagande har behandlats i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den föreslagna bestämmelsen i 1 kap. 14 § framgår att beslut av&lt;br&gt;skolväsendets överklagandenämnd inte får överklagas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Särskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i särskolan syftar till att ge psykiskt utvecklingsstörda barn&lt;br&gt;och ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som&lt;br&gt;så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymna-&lt;br&gt;sieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med den systematik som berörts inledningsvis i specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 4 kap. har det grundläggande syftet med skolformen placerats&lt;br&gt;i början av särskolekapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1 kap. 16 § finns angivet vilka som skall jämställas med psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda vid tillämpningen av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i sak nuvarande 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfatt-&lt;br&gt;ningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter de-&lt;br&gt;ras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om elevinflytande har utförligt kommenterats i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen (avsnitt 2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan omfattar grundsärskola, träningsskola och yrkessärskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundsärskolan och träningsskolan skall ha tio årskurser. Av dessa&lt;br&gt;utgör 1-3 lågstadium, 4-6 mellanstadium och 7-10 högstadium. Tränings-&lt;br&gt;skolan är avsedd för elever som inte kan gå i grundsärskolan. Styrelsen&lt;br&gt;för utbildningen avgör om en elev som tas emot i särskolan skall gå i&lt;br&gt;grundsärskolan eller träningsskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkessärskolan bygger på grundsärskolan och träningsskolan. Styrel-&lt;br&gt;sen för utbildningen avgör om en elev i yrkessärskolan skall få yrkesut-&lt;br&gt;bildning, yrkesträning eller verksamhetsträning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om särskolans uppbyggnad motsvarar i sak de regler&lt;br&gt;som i dag finns i 6 - 9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften om att det är styrelsen för särskolan som beslutar om&lt;br&gt;inom vilken del av särskolan en elev skall tas emot motsvarar till en del&lt;br&gt;nuvarande 10 § första stycket. När det gäller beslut om vilken inriktning&lt;br&gt;utbildningen i yrkessärskolan skall ha finns motsvarande regel i dag i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § särskoleförordningen (1986:573). Den nu föreslagna regleringen in- Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;nebär att reglerna sammanförs i samma lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut enligt denna paragraf om placering inom särskolan&lt;br&gt;eller om utbildningens inriktning inom yrkessärskolan kan inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i särskolan skall vara avgiftsfri for eleverna. De skall utan&lt;br&gt;kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälp-&lt;br&gt;medel som behövs for en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock&lt;br&gt;förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för&lt;br&gt;eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar helt den som föreslagits för grundskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4 kap. 4 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För var och en som enligt denna lag har rätt att gå i särskolan skall&lt;br&gt;hemlandstingskommunen sörja för att sådan utbildning kommer till&lt;br&gt;stånd. Motsvarande gäller för kommuner som inte ingår i någon lands-&lt;br&gt;tingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommun får komma överens med en kommun som ingår&lt;br&gt;i landstingskommunen om att kommunen skall överta skyldigheten att&lt;br&gt;sörja för särskoleutbildning såvitt avser barn och ungdomar i kommu-&lt;br&gt;nen. Kommunen får därvid i sin särskola ta emot barn från andra kom-&lt;br&gt;muner om den som har att sörja för barnens särskoleutbildning medger&lt;br&gt;det. Om en överlåtelse av huvudmannaskapet har skett får landstings-&lt;br&gt;kommunen lämna ekonomiskt bidrag till kommunen. Har överlåtelse&lt;br&gt;skett till samtliga kommuner i landstingskommunen får kommunerna&lt;br&gt;samverka med varandra för att anordna utbildningen och lämna ekono-&lt;br&gt;miska bidrag till varandra, om det behövs för kostnadsutjämning mellan&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommun får med bibehållande av huvudmannaskapet&lt;br&gt;överlåta ledningen av en enhet av särskolan till den kommun där enhe-&lt;br&gt;ten är belägen, om kommunen samtycker till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller föreskrifterna om skyldighet att anordna sär-&lt;br&gt;skola. Vem som har rätt att gå i särskola följer dels av 3 kap., dels av&lt;br&gt;den föreslagna bestämmelsen i 7 § nedan. Vad som avses med hemlands-&lt;br&gt;tingskommun framgår av 1 kap. 15 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra och tredje styckena om landstingskommu-&lt;br&gt;nens möjlighet att efter överenskommelse med kommun överlåta hu-&lt;br&gt;vudmannaskapet för särskolan resp, ledningen för viss särskola har sina&lt;br&gt;motsvarigheter i nuvarande 2 och 4 §§. De har dock dels genomgått en&lt;br&gt;språklig överarbetning, dels kompletterats med en uttrycklig föreskrift&lt;br&gt;om att kommun som övertagit huvudmannaskapet för särskolan i sin&lt;br&gt;särskola även får ta emot elever från andra kommuner inom landstings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området. Trots att den hittills gällande lagtexten inte ger någon upplys- Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;ning därom, har det enligt motiven bakom den avsetts att kommunerna&lt;br&gt;skulle ha denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommun och kommun som anordnar särskola är skyldiga att&lt;br&gt;så långt det är möjligt organisera särskolan så att ingen elev blir tvung-&lt;br&gt;en att bo utanför det egna hemmet på grund av skolgången. Även i öv-&lt;br&gt;rigt skall huvudmannen vid utformningen av sin särskoleverksamhet be-&lt;br&gt;akta vad som ur kommunikationssynpunkt är ändamålsenligt för elever-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje huvudman är skyldig att för eleverna i sin särskola anordna&lt;br&gt;kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens&lt;br&gt;längd, trafikförhållandena, elevens handikapp eller någon annan sär-&lt;br&gt;skild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda m.fl. finns föreskrifter om särskilda omsorger i form av boende i&lt;br&gt;familjehem eller elevhem för barn och ungdomar som behöver bo utanför&lt;br&gt;föräldrahemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket om skyldigheten att söka anordna särsko-&lt;br&gt;lan så att inga elever blir tvungna att bo utanför det egna hemmet mot-&lt;br&gt;svarar nuvarande 11 §. Föreskriften om skyldighet att även i övrigt be-&lt;br&gt;akta vad som för eleverna är ändamålsenligt ur kommunikationssyn-&lt;br&gt;punkt överensstämmer med vad som har föreslagits för grundskolan och&lt;br&gt;har kommenterats i anslutning till 4 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten enligt andra stycket att anordna skolskjuts överens-&lt;br&gt;stämmer också med vad som i 4 kap. 7 § första stycket föreslagits för&lt;br&gt;grundskolan så när som på att beträffande särskolan en elevs handikapp&lt;br&gt;skall beaktas oberoende av dess art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande särskolan finns i skollagen inte föreskrivet någon skyl-&lt;br&gt;dighet för skolhuvudmännen som sådan att svara för de kostnader som&lt;br&gt;kan uppstå därför att en elev på grund av skolgången tvingas bo utanför&lt;br&gt;det egna hemmet. I stället hänvisas i tredje stycket till omsorgslagen, vil-&lt;br&gt;ken garanterar eleverna erforderliga särskilda omsorger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda har rätt att efter skolpliktens upphörande tas emot i&lt;br&gt;särskolan intill utgången av vårterminen det kalenderår då de fyller 21&lt;br&gt;år om de inte bereds utbildning i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev som har påbörjat yrkesutbildning eller motsvarande i särsko-&lt;br&gt;lan före utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år,&lt;br&gt;skall beredas möjlighet att fortsätta i särskolan till utgången av vårter-&lt;br&gt;minen det kalenderår då eleven fyller 23 år, om det behövs för att slutfö-&lt;br&gt;ra utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf skall tillsammans med den föreslagna Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;regleringen för specialskolan i 7 kap. 6 § andra stycket ersätta föreskrif-&lt;br&gt;terna i nuvarande 3 kap. 19 § första och andra styckena. Någon ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sak är inte avsedd, utan förändringen är av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall observeras att särskolans skyldighet att ta emot elever enligt&lt;br&gt;första stycket omfattar alla ungdomar i angiven ålder som är psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda och därför inte kan gå i gymnasieskolan. Skyldigheten&lt;br&gt;bortfaller dock om specialskolan tar emot eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att överklaga beslut enligt denna bestämmelse regleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 följande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som styrelsen för utbildningen fattar enligt 7 § om att en elev inte&lt;br&gt;skall tas emot i särskolan därför att denne bedöms kunna gå i gymnasie-&lt;br&gt;skolan trots att eleven är utvecklingsstörd får överklagas av eleven eller&lt;br&gt;företrädare för denne hos skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor i samband med överklagande har behandlats i den allmänna mo-&lt;br&gt;tiveringen (avsnitt 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att överklagandenämndens beslut inte får överklagas vidare följer av&lt;br&gt;den föreslagna bestämmelsen i 1 kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Specialskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i specialskolan skall syfta till att ge barn och ungdomar&lt;br&gt;med synskada, dövhet, hörselskada eller talskada en till varje elevs för-&lt;br&gt;utsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar&lt;br&gt;den utbildning som ges i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver kan specialskolan tillhandahålla sådan utbildning som av-&lt;br&gt;ses i 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger specialskolans grundläggande syfte. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar nuvarande 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utbildning som avses i andra stycket är sådan utbildning som&lt;br&gt;enligt det angivna lagrummet ges efter skolpliktens upphörande. Be-&lt;br&gt;stämmelsen motsvarar nuvarande 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfatt-&lt;br&gt;ningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter de-&lt;br&gt;ras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om elevinflytande har utförligt kommenterats i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen (avsnitt 2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen av elevernas inflytande med hänsyn till deras förut-&lt;br&gt;sättningar i övrigt motsvarar den begränsning som finns även för särsko-&lt;br&gt;lan. Den avser enbart sådana inskränkningar som kan föranledas av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eleverna är psykiskt utvecklingsstörda eller har ett begåvningshandikapp Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;som enligt 1 kap. 16 § skall jämställas därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolan skall för utbildning på grundskolenivå ha tio årskurser,&lt;br&gt;som fördelas på lågstadium, mellanstadium och högstadium enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om specialskolans uppbyggnad motsvarar nuvarande 1 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i specialskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall&lt;br&gt;utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten far&lt;br&gt;dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad&lt;br&gt;för eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skali svara för att eleverna i specialskolan kostnadsfritt erhål-&lt;br&gt;ler för utbildningen erforderliga resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever i specialskolan som till följd av skolgången måste bo utan-&lt;br&gt;för det egna hemmet skall staten svara för att eleverna utan extra kost-&lt;br&gt;nader får tillfredsställande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket om den avgiftsfria utbildningen och rät-&lt;br&gt;ten till kostnadsfria hjälpmedel överensstämmer med den föreslagna&lt;br&gt;regleringen för bl.a. grundskolan i 4 kap. 4 § första stycket och har&lt;br&gt;kommenterats i anslutning till den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten för staten enligt andra stycket att betala elevernas resor&lt;br&gt;avser såväl dagliga resor mellan det egna hemmet eller elev-&lt;br&gt;hem/familjehem och skolan som resor mellan det egna hemmet och&lt;br&gt;elevhemmet/familjehemmet i rimlig omfattning. Omfattningen av denna&lt;br&gt;senare skyldighet måste bedömas från fall till fall. Bedömningen bör ut-&lt;br&gt;gå från vad som sägs i tredje stycket om att eleven skall få tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande förhållanden. Särskild hänsyn måste vid denna bedömning tas till&lt;br&gt;elevens ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i tredje stycket om statens skyldighet att sörja för ele-&lt;br&gt;ver som måste bo utanför det egna hemmet överensstämmer med den&lt;br&gt;reglering som i 4 kap. 7 § andra stycket har föreslagits för kommuner&lt;br&gt;beträffande grundskoleelever. I 8 § Finns bestämmelser om möjligheten&lt;br&gt;att överklaga beslut enligt detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera särskilda enheter.&lt;br&gt;För varje sådan enhet skall det finnas en styrelse. Regeringen meddelar&lt;br&gt;föreskrifter om enheterna och deras upptagningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning i specialskolan kan också anordnas i särskilda klasser som Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;är förlagda till grundskolan men leds av en styrelse för specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 3 § med de justeringar som föranletts&lt;br&gt;av att det sedan skolöverstyrelsen avskaffats saknas skäl att benämna sty-&lt;br&gt;relserna för de olika specialskolorna lokala styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev i specialskolan inte tillfredsställande har slutfört sista årskur-&lt;br&gt;sen när skolplikten upphör men bedöms ha förmåga att fullfölja utbild-&lt;br&gt;ningen, skall eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år ef-&lt;br&gt;ter det att skolplikten upphörde. Vad nu sagts gäller dock inte om eleven&lt;br&gt;är psykiskt utvecklingsstörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda får efter skolpliktens upphörande i mån av plats ge-&lt;br&gt;nomgå annan utbildning i specialskolan intill utgången av vårterminen&lt;br&gt;det kalenderår då de fyller 21 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket motsvarar för specialskolans del nuvaran-&lt;br&gt;de 3 kap. 17 § första stycket. Någon förändring i sak är inte avsedd utan&lt;br&gt;bestämmelsen har bara för tydlighetens skull överarbetats språkligt. Reg-&lt;br&gt;ler om överklagande finns i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt avses regleringen i andra stycket tillsammans&lt;br&gt;med föreslagna 6 kap. 7 § första stycket ersätta nuvarande 3 kap. 19 §&lt;br&gt;första stycket utan att någon ändring görs i sak. Specialskolans möjlighe-&lt;br&gt;ter att ta emot dessa ungdomar är beroende av om de kan beredas plats.&lt;br&gt;Med tanke på de specialskolor som för närvarande finns torde det bara&lt;br&gt;vara möjligt att bereda plats för vissa ungdomar med synskada. För hör-&lt;br&gt;selskadade psykiskt utvecklingsstörda har staten vidare sedan 1968 ett&lt;br&gt;avtal med Örebro läns landsting om yrkesundervisning. De ungdomar&lt;br&gt;som inte kan beredas plats på en specialskola men som i övrigt omfattas&lt;br&gt;av bestämmelsen skall tas emot i särskolan enligt föreslagna 6 kap. 7 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen skall betala ersättning till staten för vissa kostnader för&lt;br&gt;den som är elev i specialskolan. Detta gäller dock inte om eleven går i&lt;br&gt;en sådan särskild klass av specialskolan som är förlagd till hemkommu-&lt;br&gt;nens grundskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om ytterligare undantag samt om ersättningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket motsvarar vad som finns upptaget i 5 §&lt;br&gt;första stycket i kapitlets nu gällande lydelse samt vad som i övrigt till-&lt;br&gt;lämpats. De nu gällande föreskrifterna om beräkningen av ersättningens&lt;br&gt;storlek har däremot utgått, eftersom de anknyter till en reglering av in-&lt;br&gt;terkommunal ersättning som har föreslagits skola upphöra. I stället ges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket ett bemyndigande till regeringen att direkt meddela före- Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;skrifter om ersättningen och om ytterligare undantag från skyldigheten&lt;br&gt;att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen enligt 4 § tredje stycket om åtgärder&lt;br&gt;för elever som inte bor hemma samt enligt 6 § första stycket om rätten&lt;br&gt;att fullfölja utbildningen får överklagas av eleven eller företrädare för&lt;br&gt;denne hos skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om överklagande har behandlats i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att överklagandenämndens beslut inte får överklagas vidare följer av&lt;br&gt;föreslagna 1 kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Sameskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i sameskolan skall syfta till att ge samers barn en utbild-&lt;br&gt;ning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen till och&lt;br&gt;med årskurs 6 i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket anges det grundläggande syftet med sameskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket överensstämmer med vad som enligt 4 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket föreslås skall komma att gälla för grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfatt-&lt;br&gt;ningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter de-&lt;br&gt;ras ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen överensstämmer med vad som enligt 4 kap. 2 § föreslås&lt;br&gt;skall komma att gälla för grundskolan. Frågor om elevernas inflytande&lt;br&gt;har kommenterats utförligt i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samers barn får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i grund-&lt;br&gt;skolan. Detsamma gäller andra barn, om det Finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 2 §. Här anges den krets som är be-&lt;br&gt;rättigad till undervisning i sameskolan, nämligen samers barn. Huruvida&lt;br&gt;föräldrarna skall räknas som samer får liksom hittills i första hand bero&lt;br&gt;på deras egen uppfattning. Finns särskilda skäl har även andra barn rätt&lt;br&gt;till undervisning i sameskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i sameskolan skall vara avgiftsfri lör eleverna. De skall&lt;br&gt;utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får&lt;br&gt;dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad&lt;br&gt;för eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafen överensstämmer med den som finns för&lt;br&gt;grundskolan i 4 kap. 4 §. Den har kommenterats i anslutning till den&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever i sameskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det&lt;br&gt;egna hemmet skall staten svara för att eleverna utan extra kostnader far&lt;br&gt;tillfredsställande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall svara för att eleverna i sameskolan kostnadsfritt erhåller&lt;br&gt;för utbildningen erforderliga resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skyldigheter enligt första stycket överensstämmer i sak med vad&lt;br&gt;som i 4 kap. 7 § andra stycket föreslagits skall gälla för kommuner be-&lt;br&gt;träffande grundskoleelever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket överensstämmer med vad som i 7 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket föreskrivs för specialskolan. Vilken typ av resor som främst avses&lt;br&gt;har kommenterats i anslutning till specialmotiveringen till det lagrum-&lt;br&gt;met. Vid bedömningen av vilka resor som skall anses vara erforderliga&lt;br&gt;för utbildningen bör skolhuvudmännen vidare kunna finna viss ledning&lt;br&gt;i bestämmelserna om skolskjutsning i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sameskolan skall finnas en styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen beslutar om intagning av elever i sameskolan. Styrelsens be-&lt;br&gt;slut i sådana frågor får överklagas av eleven eller företrädare för denne&lt;br&gt;hos skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse som motsvarar första stycket finns för närvarande i&lt;br&gt;punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:1477) om ändring&lt;br&gt;i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i andra stycket om att styrelsen beslutar om intagning mot-&lt;br&gt;svarar första delen av nuvarande 3 §. Däremot är överklagandereglerna&lt;br&gt;nya. Frågan om till vilken instans överklagande skall riktas och om&lt;br&gt;möjligheten att överklaga vidare har utförligt kommenterats i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen (avsnitt 2.1). Vidare föreslås den förändringen att&lt;br&gt;talerätten uttryckligen skall begränsas till eleven eller företrädare för&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Fristående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande för vanlig skolplikt prövas av statens skol-&lt;br&gt;verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller särskild skolplikt prövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådant godkännande som avser en skola som motsvarar särskolan&lt;br&gt;av styrelsen för särskolan där skolan är belägen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådant godkännande som avser en skola som motsvarar specialsko-&lt;br&gt;lan av styrelsen för den specialskola som ansvarar för utbildning av sam-&lt;br&gt;ma handikappgrupp där skolan är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med en fristående skola framgår av 1 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller den grundläggande regeln om att skolplikt&lt;br&gt;får fullgöras i sådan fristående skola som är godkänd för ändamålet. I&lt;br&gt;andra stycket finns föreskrifter om vem som får godkänna fristående&lt;br&gt;skolor för fullgörande av skolplikt. Bestämmelserna innebär inga för-&lt;br&gt;ändringar i sak jämfört med regleringen i nuvarande 1 och 3 §§ annat&lt;br&gt;än att det skall ankomma på statens skolverk att godkänna fristående&lt;br&gt;skolor för fullgörande av vanlig skolplikt. Denna fråga har behandlats&lt;br&gt;närmare i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för vanlig skolplikt skall meddelas, om skolans utbildning&lt;br&gt;ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar&lt;br&gt;mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och sko-&lt;br&gt;lan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för särskild skolplikt skall meddelas, om skolan ger&lt;br&gt;eleverna en utbildning som väsentligen svarar mot den som de skulle få i&lt;br&gt;särskolan eller specialskolan. En ytterligare förutsättning är att eleverna&lt;br&gt;i samband med utbildningen bereds erforderliga omsorger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I godkännandet för särskild skolplikt skall anges om det avser särsko-&lt;br&gt;leutbildning eller specialskoleutbildning eller båda dessa skolformer samt&lt;br&gt;för vilka handikappgrupper utbildningen godkänns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven i första stycket för att en fristående skola skall godkännas för&lt;br&gt;fullgörande av vanlig skolplikt motsvarar till fullo vad som i dag gäller&lt;br&gt;enligt nuvarande 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kraven i andra stycket för att en fristående skola skall godkän-&lt;br&gt;nas för fullgörande av särskild skolplikt motsvarar till en del vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i nuvarande 3 § andra stycket. Till denna tidigare reglering&lt;br&gt;har i tredje stycket fogats en föreskrift om att ett godkännande skall&lt;br&gt;ange om det avser särskole- eller specialskoleutbildning samt i förekom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mande fall för vilka handikappgrupper utbildningen godkänts. Syftet Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;med denna föreskrift är att möjliggöra den prövning som förutsätts i föl-&lt;br&gt;jande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överklagande av beslut enligt denna paragraf finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn har handikapp som enligt 3 kap. 3 § kan vara grund för&lt;br&gt;särskild skolplikt, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd friståen-&lt;br&gt;de skola endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan är godkänd för elever som har särskild skolplikt på grund&lt;br&gt;av samma handikapp som barnet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudmannen för särskolan respektive specialskolan bedömer att&lt;br&gt;barnet ändå kan tillgodogöra sig utbildningen vid skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i huvudsak vad som följer av nuvarande 4 §.&lt;br&gt;Smärre förändringar har gjorts dels för att anpassa lydelsen till de nya&lt;br&gt;benämningarna på de ansvariga organen för särskolan och specialsko-&lt;br&gt;lan, dels av redaktionella skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överklagande av beslut enligt denna paragraf finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har vanlig skolplikt men som endast för kortare tid är bosatt i&lt;br&gt;landet eller som har andra skäl att få en utbildning med internationell&lt;br&gt;inriktning får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola med sådan in-&lt;br&gt;riktning (internationell skola), om skolan av statens skolverk har god-&lt;br&gt;känts för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad&lt;br&gt;är likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i&lt;br&gt;svenska språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den om-&lt;br&gt;fattning som de i landet för kortare tid bosatta eleverna behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 2 §, dock med den förändringen att&lt;br&gt;rätten att godkänna en sådan fristående skola som här avses, en interna-&lt;br&gt;tionell skola, för fullgörande av skolplikt flyttas från regeringen till sta-&lt;br&gt;tens skolverk. Denna ändring har berörts i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 2.5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överklagande av beslut enligt denna paragraf finns&lt;br&gt;i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1 och 4 §§ skall i fråga om sin utbildning&lt;br&gt;för skolpliktiga elever stå under tillsyn av statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omedelbara tillsynen över sådan utbildning ankommer på den Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;styrelse som finns för grundskolan respektive särskolan eller specialsko-&lt;br&gt;lan för den kommun där skolan är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i sak den reglering som följer av nuvarande 5&lt;br&gt;och 6 §§, dock med den förändringen att alla godkända fristående sko-&lt;br&gt;lor skall stå under skolverkets tillsyn i stället för skolöverstyrelsens och&lt;br&gt;länsskolnämndernas. Vidare har bestämmelsens utformning anpassats&lt;br&gt;till de terminologiska förenklingar som möjliggjorts beträffande skolhu-&lt;br&gt;vudmännens ansvariga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande&lt;br&gt;och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall god-&lt;br&gt;kännandet återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i första stycket motsvarar nuvarande 7 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om återkallande i andra stycket har anpassats till de&lt;br&gt;föreslagna förändringarna i fråga om vem som skall godkänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överklagande av beslut enligt denna paragraf finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett delegationsuppdrag enligt 3 kap. 12 § andra stycket kommunallagen&lt;br&gt;(1977:179) får inte omfatta befogenhet att meddela eller återkalla god-&lt;br&gt;kännande för en fristående skola enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna delegeringsförbudet motsvarar nuvarande 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, skall&lt;br&gt;huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen i elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 14 § finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av&lt;br&gt;frånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 10 §, dock har styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen i elevens hemkommun satts in som mottagare av uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkallande&lt;br&gt;av godkännande för en fristående skola enligt 1, 4 eller 6 § far överkla-&lt;br&gt;gas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;återkallande av godkännande för en fristående skola för särskild skol-&lt;br&gt;plikt enligt 1 eller 6 § får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3 § får&lt;br&gt;överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om godkännande av en fristående skola eller återkallelse av så-&lt;br&gt;dant godkännande överklagas till kammarrätt. Skälen till denna instans-&lt;br&gt;ordning har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1). Hu-&lt;br&gt;ruvida kammarrättens avgörande skall kunna bli föremål för prövning i&lt;br&gt;regeringsrätten beror på vanliga regler om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen enligt 3 § får överklagas till skol-&lt;br&gt;väsendets överklagandenämnd. Av 1 kap. 14 § följer att nämndens be-&lt;br&gt;slut inte får överklagas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Särskilda utbildningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internatskola kan på framställning från huvudmannen ges ställning&lt;br&gt;av riksinternatskola genom beslut av statens skolverk. Kommuner och&lt;br&gt;enskilda kan vara huvudmän för riksinternatskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som&lt;br&gt;motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skol-&lt;br&gt;former, för i första hand barn och ungdomar som har utlandssvenska&lt;br&gt;föräldrar eller har behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och&lt;br&gt;inte kan beredas tillfredsställande inackordering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i frå-&lt;br&gt;ga om rätten att fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. 1 §&lt;br&gt;första och andra styckena godkänd fristående skola. I fråga om riksin-&lt;br&gt;ternatskolornas organisation och tillsynen över dem meddelas föreskrif-&lt;br&gt;ter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av om en internatskola skall ges ställning av riksinternat-&lt;br&gt;skola görs enligt första stycket av statens skolverk. Om en skola har för-&lt;br&gt;klarats som riksinternatskola innebär det, när det gäller en eventuell&lt;br&gt;grundskoledel av skolan, att skolan utgör en godkänd fristående skola i&lt;br&gt;den delen. Beslut om godkännande av fristående skolor för fullgörande&lt;br&gt;av vanlig skolplikt och om att förklara skolor för riksinternatskolor har&lt;br&gt;därför samlats hos samma myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ett beslut meddelat med stöd av denna paragraf får överklagas&lt;br&gt;följer av 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärenden enligt 1 § om att ge en skola ställning av riksinternat-&lt;br&gt;skola och om återkallande av sådant beslut samt enligt 4 § om att fullgö-&lt;br&gt;ra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor i samband med regleringen av överklaganden har behandlats i Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att överklaga kammarrättens avgörande till regeringsrät-&lt;br&gt;ten beror på regler om prövningstillstånd i förvaltningsprocesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Skolhälsovård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje elev i grundskolan eller sameskolan skall erbjudas att genomgå&lt;br&gt;allmän hälsokontroll en gång på varje stadium. Den första kontrollen&lt;br&gt;skall äga rum första läsåret. Eleven skall dessutom, mellan de allmänna&lt;br&gt;hälsokontrollerna, erbjudas att genomgå kontroll av syn och hörsel och&lt;br&gt;andra begränsade hälsokontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss elev i&lt;br&gt;grundskolan eller sameskolan behöver undersökas särskilt, skall eleven&lt;br&gt;genomgå sådan undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i de delar av särskolan och specialskolan som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan skall när det behövs erbjudas att genomgå särskilda under-&lt;br&gt;sökningar som föranleds av deras handikapp. I övrigt gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i första och andra styckena även för dessa elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhuvudmännen är skyldig att erbjuda eleverna hälsoundersökningar&lt;br&gt;i den omfattning som sägs i första och tredje styckena. För eleverna fö-&lt;br&gt;religger dock normalt ingen skyldighet att låta sig undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skolläkaren på förekommen anledning bedömer att en elev i&lt;br&gt;grundskolan eller sameskolan eller inom de delar av särskolan och spe-&lt;br&gt;cialskolan som motsvarar grundskolan behöver undersökas är eleven&lt;br&gt;emellertid enligt andra stycket skyldig att låta undersöka sig. Det har&lt;br&gt;förutsatts bara förekomma i undantagsfall att denna möjlighet till&lt;br&gt;tvångsvis undersökning utnyttjas. Bakgrunden till bestämmelsen har be-&lt;br&gt;handlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk skall ha tillsyn över skolhälsovården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket skall vara tillsynsmyndighet för skolhälsovården. Vad detta&lt;br&gt;innebär, liksom bakgrunden till bestämmelsen har berörts i den allmän-&lt;br&gt;na motiveringen (avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Övriga föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som efter skolpliktens upphörande genomgår utbildning inom det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet eller annars genomgår utbildning med stöd av den-&lt;br&gt;na lag skall på egen eller ställföreträdares begäran befrias från delta-&lt;br&gt;gande i inslag som annars inte kan väljas bort, om förutsättningarna i 3&lt;br&gt;kap. 12 § är uppfyllda. I fråga om prövning och överklagande gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. 12 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar med en redaktionell förändring nuvarande 3&lt;br&gt;kap. 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga&lt;br&gt;om utbildning enligt denna lag efter skolpliktens upphörande meddela fö-&lt;br&gt;reskrifter om disciplinära åtgärder och skiljande av elev från en viss ut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 3 kap. 21 §. Bemyndigandet gäller&lt;br&gt;för hela det offentliga skolväsendet, således såväl för barn- och ung-&lt;br&gt;domsskolan som för vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande-och övergångsbestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utöver vad som följer av 3 kap. i dess nya lydelse skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 7 och 16 §§ i deras äldre lydelse tillämpas beträffande&lt;br&gt;barn födda före år 1985. Vad som sägs om länsskolnämnden i 3 kap.&lt;br&gt;16 § skall dock i stället avse styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att den gamla möjligheten att skjuta upp skol-&lt;br&gt;starten ett år skall gälla för barn som fyller sju år under år 1991. Den&lt;br&gt;möjlighet som följer av nuvarande 3 kap. 9 § att överklaga beslut i den-&lt;br&gt;na typ av ärenden finns inte kvar efter den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i 3 kap. 8 § skall tillämpas först från och med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1997. Till dess gäller att hemkommunen får medge barn att börja i&lt;br&gt;grundskolan eller i annan skola för vanlig skolplikt redan det kalender-&lt;br&gt;år de fyller sex år, om barnets vårdnadshavare begär det. Motsvarande&lt;br&gt;skall under samma tid gälla huvudmannen för särskolan respektive spe-&lt;br&gt;cialskolan såvitt gäller skola för särskild skolplikt. I fråga om samesko-&lt;br&gt;lan lämnas sådant medgivande av sameskolstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till att skolhuvudmännen skall ha en sexårig övergångstid&lt;br&gt;för att fullt ut införa den flexibla skolstarten har berörts i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Sådana godkännanden av fristående skolor som har meddelats en-&lt;br&gt;ligt bestämmelserna i 9 kap. 1-3 §§ i deras äldre lydelse och inte återkal-&lt;br&gt;lats skall alltjämt gälla. Motsvarande skall för riksinternatskolor gälla&lt;br&gt;beträffande sådana förklaringar som avses i bestämmelsen i 10 kap. 1 § i&lt;br&gt;dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att lämnade godkännanden alltjämt skall gälla&lt;br&gt;och att således statens skolverk inte särskilt behöver pröva dessa på nytt.&lt;br&gt;Frågor om återkallande av godkännande skall efter den 1 juli 1991 prö-&lt;br&gt;vas av skolverket även om godkännandet meddelats dessförinnan. På&lt;br&gt;samma sätt gäller att en skola som vid ikraftträdandet har ställning som&lt;br&gt;riksinternatskola behåller denna ställning utan någon ny förklaring från&lt;br&gt;skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förekommer i lag eller annan författning beteckningen den lokala&lt;br&gt;styrelsen för specialskolan skall därmed avses den styrelse för special-&lt;br&gt;skolan som föreskrivs i 7 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra lagar och författningar förekommer den gamla beteckningen för&lt;br&gt;det ansvariga organet för specialskolan. I stället för att omedelbart ändra&lt;br&gt;samtliga dessa föreskrivs att dessa bestämmelser skall avse den styrelse&lt;br&gt;som skall finnas enligt den nya bestämmelsen i 7 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Beträffande sådana ärenden som överklagats till en länsskolnämnd&lt;br&gt;eller skolöverstyrelsen enligt äldre bestämmelser och som inte avgjorts&lt;br&gt;den 1 juli 1991 skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklaganden av beslut enligt 3 kap. 4 § om lämplig skolform, 3 kap. Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;7 § om uppskjuten skolstart, 3 kap. 10 § om skolpliktens upphörande, 3&lt;br&gt;kap. 17 § om fullföljande av skolgången sedan skolplikten upphört samt&lt;br&gt;enligt 4 kap. 13 § och 5 kap. 10 § om mottagande av en elev från en an-&lt;br&gt;nan kommun prövas av skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även överklaganden av beslut som får överklagas enligt 3 kap. 7 §, 4&lt;br&gt;kap. 5 §, 4 a kap. 6 § vuxenutbildningslagen (1984:1118) och 10 § lagen&lt;br&gt;(1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare prövas&lt;br&gt;av skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skolväsendets överklagandenämnd får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklaganden av beslut enligt 3 kap. 12 § om befrielse från undervis-&lt;br&gt;ning och 9 kap. 1, 3 eller 7 § om godkännande eller återkallande av god-&lt;br&gt;kännande av fristående skola prövas av kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga sådana överklaganden som anges i första stycket prövas av re-&lt;br&gt;geringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet men för vil-&lt;br&gt;ka tiden för överklagande inte har gått ut vid den tidpunkten gäller att,&lt;br&gt;utan hinder av äldre bestämmelser om överinstans, överklagandena skall&lt;br&gt;prövas av den instans som ovan i denna punkt har föreskrivits såvitt gäl-&lt;br&gt;ler redan överklagade ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna och skolöverstyrelsen upphör den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Även om det förutsätts att dessa myndigheter till dess skall söka avsluta&lt;br&gt;alla inneliggande ärenden kan det självfallet inträffa att något överkla-&lt;br&gt;gande enligt de äldre reglerna inte kan avgöras dessförinnan. Detta kan&lt;br&gt;bero t.ex. på att beslutet fattats så sent att tiden för överklagande inte&lt;br&gt;löpt ut före den 1 juli 1991. Denna bestämmelse reglerar vart sådana&lt;br&gt;överklagandeärenden skall överlämnas för prövning. Vid prövningen av&lt;br&gt;överklagandena skall naturligtvis de äldre bestämmelserna tillämpas&lt;br&gt;även av den instans som får ärendet överlämnat till sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelserna i 2 kap. 3-7 §§ skall tillämpas på sfi som anordnas&lt;br&gt;efter den 1 juli 1991. För sådan sfi som anordnas av någon annan än en&lt;br&gt;kommun skall bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§ dock inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sfi infogas i det offentliga skolväsendet den 1 juli 1992. Redan dessförin-&lt;br&gt;nan bör dock skollagens regler om lärarkompetens etc. ändras, bl.a. be-&lt;br&gt;roende på att skolöverstyrelsen som enligt äldre regler haft att meddela&lt;br&gt;kompetensförklaring för en stor del av sfi-lärarna upphör den 1 juli&lt;br&gt;1991. Kompetenskraven för sfi-lärare bör redan från den 1 juli 1991&lt;br&gt;motsvara vad som gäller för andra lärare inom det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det. Eftersom sådan korttidsanställning som avses i 2 kap. 5 § kräver&lt;br&gt;lagstöd bör ändringarna tas upp i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär således att reglerna om kompetens för lärare&lt;br&gt;att undervisa, om behörighet till anställning för lärare och för dem som&lt;br&gt;skall ha syouppgifter, om visstidsanställning och om fortbildning skall&lt;br&gt;tillämpas för sådan sfi som anordnas enligt lagen (1986:159) om grund-&lt;br&gt;läggande svenskundervisning för invandrare. För sfi som anordnas av&lt;br&gt;någon annan än en kommun är det dock av praktiska skäl inte lämpligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att andra bestämmelser än de om lärarkompetens tillämpas (jfr. special- Prop. 1990/91:115&lt;br&gt;motiveringen till 11 kap. 7 § i prop. 1990/91:85, s. 196).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen om rätt till ledighet för grundläggan-&lt;br&gt;de svenskundervisning för invandrare (1986:163),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagom ändring i arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262)&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i semesterlagen (1977:480)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänna vad jag har anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förordningsreglering (avsnitt 4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. granskning av läromedel (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder och de ändamål som föredraganden hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositon om vissa skollagsfrågor m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering till lagförslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överprövning av beslut enligt skollagen m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Flexibel skolstart&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Elevinflytande m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Skolhälsovården&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Övriga ändringar i skollagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 &amp;nbsp;Val av skola&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 &amp;nbsp;Förläggningen av icke obligatoriska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inslag i utbildningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.3 &amp;nbsp;Fristående skolor för skolpliktiga elever&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Övriga lagändringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förordningsregleringen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Granskning av läromedel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Special motivering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 98340, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förordningsreglering (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förordningsreglering (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om granskning av läromedel (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om granskning av läromedel (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-04-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:35:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03115</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:35:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03115</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__115.pdf</filnamn>
<filstorlek>2990260</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa skollagsfrågor m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CA6C93D8-E3B4-4BCB-B1FF-67A86114B658</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:UbU17</uppgift>
<ref_dok_id>GE01UbU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa frågor avseende skolväsendet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub178</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub178</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub179</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub179</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub180</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub180</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub181</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub181</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub182</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub182</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub183</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub183</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub184</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub184</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub185</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub185</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub186</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub186</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub187</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub187</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub188</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub188</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub185</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub185</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ann-Cathrine Haglund  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub183</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub183</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ann-Cathrine Haglund  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britta Bjelle  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub188</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub188</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britta Bjelle  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Daniel Tarschys  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub179</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub179</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Daniel Tarschys  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Goës  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub181</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub181</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Goës  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunilla Andersson  och Eivor Husing  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub178</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub178</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunilla Andersson  och Eivor Husing  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub186</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub186</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Larz Johansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub187</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub187</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Larz Johansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maj-Inger Klingvall  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub184</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub184</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maj-Inger Klingvall  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Tillander  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub182</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub182</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Tillander  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ylva Johansson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:115&lt;br/&gt;
Vissa skollagsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub180</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub180</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ylva Johansson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>