<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288401</hangar_id>
 <dok_id>GE03111</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>111</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:111</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>111</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-02-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:14</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 16:59:45</publicerad>
 <titel>om sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03111/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03111</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03111</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:111&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om sekretess inom och mellan myndigheter&lt;br&gt;på vårdområdet m. m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03111/prop_199091__111-1.png" style="width:35pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 14 februari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att sekretesslagen (1980:100) ändras så att hälso-&lt;br&gt;och sjuk vårdssekretess eller socialtjänstsekretess inte hindrar att uppgifter&lt;br&gt;om barn och ungdomar eller om den som är missbrukare lämnas mellan&lt;br&gt;myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, om det be-&lt;br&gt;hövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat&lt;br&gt;stöd. Motsvarande skall gälla om det behövs för en nödvändig insats för ett&lt;br&gt;väntat barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall enligt propositionen uppgifter få lämnas mellan olika myn-&lt;br&gt;digheter inom den kommunala och landstingskommunala hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården för statistik, forskning och administration, om ett s. k. rakt skade-&lt;br&gt;rekvisit tillåter detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny lag om uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvården föreslås&lt;br&gt;också. Enligt lagen bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter för&lt;br&gt;kommuner och landstingskommuner att lämna uppgifter till socialstyrel-&lt;br&gt;sen och läkemedelsverket för forskning och statistikframställning inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 111&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1§ och 14 kap. 2§ sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 §, inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden,&lt;br&gt;om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk&lt;br&gt;verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, in-&lt;br&gt;semination, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastre-&lt;br&gt;ring och åtgärder mot smittsamma sjukdomar samt i verksamhet som&lt;br&gt;avser särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och därmed lik-&lt;br&gt;ställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan verksamhet hos myn-&lt;br&gt;dighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över&lt;br&gt;allmän eller enskild hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får&lt;br&gt;uppgift lämnas till enskild enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1984:1140) om insemination och&lt;br&gt;lagen (1988:1473) om undersök-&lt;br&gt;ning beträffande HIV-smitta i&lt;br&gt;brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommunal eller&lt;br&gt;kommunal myndighet som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som avses i första styc-&lt;br&gt;ket får lämna uppgift till en annan&lt;br&gt;sådan myndighet för forskning eller&lt;br&gt;framställning av statistik eller för&lt;br&gt;administration på verksamhetsom-&lt;br&gt;rådet, om det inte kan antas att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom närstå-&lt;br&gt;ende lider men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Vidare får utan hinder av sekretes-&lt;br&gt;sen uppgift lämnas till enskild en-&lt;br&gt;ligt vad som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1984:1140) om insemination och&lt;br&gt;lagen (1988:1473) om undersök-&lt;br&gt;ning beträffande HIV-smitta i&lt;br&gt;brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än som avses i 1 § lämnas&lt;br&gt;till myndighet, om uppgiften behövs där för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förundersökning, rättegång, ärende om diciplinansvar eller skiljande&lt;br&gt;från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndighe-&lt;br&gt;ten mot någon rörande hans deltagande i verksamheten vid den myndighet&lt;br&gt;där uppgiften förekommer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1414.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften&lt;br&gt;förekommer, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekom-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas i muntligt eller skriftligt yttran-&lt;br&gt;de av sakkunnig till domstol eller myndighet som bedriver förundersök-&lt;br&gt;ning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift om enskilds adress,telefonnummer och&lt;br&gt;arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgiv-&lt;br&gt;ning enligt delgivningslagen (1970:428). Uppgift hos televerket om en-&lt;br&gt;skilds telefonnummer får dock, om den enskilde hos televerket begärt att&lt;br&gt;abonnemanget skall hållas hemligt och uppgiften omfattas av sekretess&lt;br&gt;enligt 9 kap. 8 § tredje stycket, lämnas ut endast om den myndighet som&lt;br&gt;begär uppgiften finner att det kan antas att den som söks for delgivning&lt;br&gt;håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott lämnas&lt;br&gt;till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att&lt;br&gt;ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet for brottet och detta kan&lt;br&gt;antas föranleda annan påföljd än böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgift som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1 — 6 §§, 8 kap. 8 §&lt;br&gt;första stycket, 9 eller 15 § eller 9 kap. 4 eller 7 §, 8 § första eller andra&lt;br&gt;stycket eller 9 § andra stycket gäller vad som föreskrivs i fjärde stycket&lt;br&gt;endast såvitt angår misstanke om brott for vilket inte är föreskrivet lindri-&lt;br&gt;gare straff än fängelse i två år. Dock hindrar sekretess enligt 7 kap. 1 eller&lt;br&gt;4 §, inte att uppgift som angår misstanke om brott enligt 3, 4 eller 6 kap.&lt;br&gt;brottsbalken mot någon som inte har fyllt arton år lämnas till åklagarmyn-&lt;br&gt;dighet eller polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och fjärde styckena gäller inte uppgift som omfattas av sekretess&lt;br&gt;enligt 9 kap. 9 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 7 kap. 1 § och 4 §&lt;br&gt;första och tredje styckena hindrar&lt;br&gt;inte att uppgift om enskild, som inte&lt;br&gt;fyllt arton år eller som fortgående&lt;br&gt;missbrukar alkohol, narkotika eller&lt;br&gt;flyktiga lösningsmedel, eller närstå-&lt;br&gt;ende till denne lämnas från myndig-&lt;br&gt;het inom hälso- och sjukvården och&lt;br&gt;socialtjänsten till annan sådan&lt;br&gt;myndighet, om det behövs för att&lt;br&gt;den enskilde skall få nödvändig&lt;br&gt;vård, behandling eller annat stöd.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om läm-&lt;br&gt;nande av uppgift om gravid kvinna&lt;br&gt;eller närstående till henne, om det&lt;br&gt;behövs för en nödvändig insats till&lt;br&gt;skydd för det väntade barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:111&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om viss uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att en landstingskommun eller en annan kom-&lt;br&gt;mun, enligt vad regeringen närmare föreskriver, skall lämna uppgifter från&lt;br&gt;hälso- och sjukvården eller annan sådan verksamhet som avses i 7 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket sekretesslagen (1980:100) till socialstyrelsen och läkeme-&lt;br&gt;delsverket för forskning eller framställning av statistik på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,&lt;br&gt;Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om sekretess inom och mellan&lt;br&gt;myndigheter på vårdområdet m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagen (1980:100, omtryckt 1989:713, ändrad senast 1991:19)&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1981. Med hänsyn till ämnesområdets natur&lt;br&gt;och till lagens vidsträckta tillämpningsområde bevakas fortlöpande upp-&lt;br&gt;kommande frågor om ändringar i lagen. Jag skall nu ta upp ett antal frågor&lt;br&gt;om sådana ändringar som har aktualiserats i skilda sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet behandlade hösten 1988 vissa motioner som in-&lt;br&gt;nehöll önskemål om vidgade möjligheter för myndigheter att till andra&lt;br&gt;myndigheter få lämna ut sekretessbelagda uppgifter inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård samt socialtjänst. Efter hörande av socialutskottet ansåg konstitu-&lt;br&gt;tionsutskottet att det var påkallat att begära en översyn av sekretessregler-&lt;br&gt;na i fråga. Översynen borde enligt utskottet syfta till en smidigare tillämp-&lt;br&gt;ning av de grundläggande sekretessreglerna i de fall där tillämpningen i dag&lt;br&gt;är till uppenbar nackdel för den enskilde ur vård- och behandlingssyn-&lt;br&gt;punkt (1988/89:KU14). Vad utskottet anfört gav riksdagen regeringen till&lt;br&gt;känna (rskr. 1988/89:51).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom justitiedepartementet har med anledning av riksdagens begäran&lt;br&gt;upprättats promemorian (Ds 1990:11) Sekretess inom och mellan myndig-&lt;br&gt;heter på vårdområdet. I promemorian behandlas förutom frågor om upp-&lt;br&gt;giftslämnande inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten för vård,&lt;br&gt;behandling och stöd till den enskilde även frågor om sekretessen inom en&lt;br&gt;myndighet på hälso- och sjukvårdsområdet samt frågor om uppgiftsläm-&lt;br&gt;nande för forskning, statistikframställning och sjukvårdsadministration på&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdsområdet. Promemorian utgör i de sistnämnda delarna&lt;br&gt;en omarbetning av de förslag till ändringar i sekretesslagen som data- och&lt;br&gt;offentlighetskommittén (DOK) lämnade i sitt delbetänkande (SOU&lt;br&gt;1986:24) Integritetsskyddet i informationssamhället 1 Rättelse och skade-&lt;br&gt;stånd. Patientuppgifter i personregister. Promemorians förslag behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 2. Promemorians lagförslag och sammanfattning bör fogas till&lt;br&gt;protokollet som bilaga 1 och 2. Promemorian har remissbehandlats. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förteckning över remissinstanserna bör fogas till protokollet som bilaga 3.&lt;br&gt;En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom justitiede-&lt;br&gt;partementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 88 — 4353).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i en framställning begärt en ändring i sekretessla-&lt;br&gt;gen så att konkursförvaltare skall få möjlighet att ta del av vid taxerings-&lt;br&gt;och skatterevision upprättade promemorior. Framställningen har remiss-&lt;br&gt;behandlats. Vid beredningen av ärendet i departementet har det visat sig&lt;br&gt;att frågan kräver ytterligare överväganden. Jag kommer därför inte att&lt;br&gt;behandla den frågan i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storstockholms intagningsnämnd för gymnasieskolan har i en framställ-&lt;br&gt;ning begärt att sekretess införs för vissa uppgifter hos intagningsnämnden.&lt;br&gt;Framställningen, som tas upp i avsnitt 3, bör fogas till protokollet som&lt;br&gt;bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3 diskuteras även en fråga som postverket har väckt i en&lt;br&gt;framställning, nämligen om sekretesskydd gentemot enskilda för uppgifter&lt;br&gt;om tillfällig adress. Framställningen bör fogas till protokollet som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 31 januari 1991 att inhämta lagrådets yttran-&lt;br&gt;de över justitiedepartementets förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) och förslag till lag om viss uppgiftsskyldighet inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. De till lagrådet överlämnade förslagen överenstämmer, från-&lt;br&gt;sett en redaktionell ändring, med de lagförslag som jag avser att lägga fram&lt;br&gt;nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 4 februari 1991 lämnat de remitterade förslagen utan&lt;br&gt;erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som&lt;br&gt;bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i detta ärende samrått med cheferna för social-, kommunika-&lt;br&gt;tions- och utbildningsdepartementen samt statsrådet Lindqvist i de frågor&lt;br&gt;som rör resp, statsråds ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Sekretess för uppgifter inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården samt socialtjänsten&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Uppgiftslämnande mellan myndigheter för vård, stöd&lt;br&gt;och behandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna i sekretesslagen ändras så att hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdssekretessen och socialtjänstsekretessen inte hindrar att&lt;br&gt;uppgifter om barn och ungdomar eller den som är missbrukare&lt;br&gt;lämnas mellan myndigheter inom hälso- och sjukvården och social-&lt;br&gt;tjänsten, om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård,&lt;br&gt;behandling eller annat stöd. Detsamma skall gälla om det behövs för&lt;br&gt;en nödvändig insats till skydd för ett väntat barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överenstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser utom tre har tillstyrkt eller inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;haft något att invända mot förslaget. Hovrätten över Skåne och Blekinge Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;anser att frågan kräver vidare överväganden, varför en eventuell lagänd-&lt;br&gt;ring bör anstå. Stockholms stad anser att nu gällande sekretessbestämmel-&lt;br&gt;ser är rimliga och väl avvägda och att några förändringar inte är nödvändi-&lt;br&gt;ga. Staden instämmer dock i att det finns behov av regler som medger&lt;br&gt;uppgiftslämnande mellan myndigheter till skydd för ett väntat barn. Upp-&lt;br&gt;sala universitet avstyrker förslaget då det är ett för stort och inte tillräckligt&lt;br&gt;motiverat avsteg från den grundsyn som bestämt ramen for bl. a. sekretess-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen gäller med vissa undantag sekretess inom&lt;br&gt;den offentliga hälso- och sjukvården för uppgifter om enskildas hälsotill-&lt;br&gt;stånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgif-&lt;br&gt;terna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men. Sekretessen inom socialtjänsten för uppgifter om enskildas personli-&lt;br&gt;ga förhållanden är enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen utformad&lt;br&gt;på samma sätt. Sekretessen på hälso- och sjukvårdsområdet och social-&lt;br&gt;tjänstområdet avgränsas alltså med ett s. k. omvänt skaderekvisit. Presum-&lt;br&gt;tionen är för sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet men har i sekretesslagen en mycket vidsträckt innebörd och&lt;br&gt;tar framför allt sikte på de olika kränkningar av den personliga integriteten&lt;br&gt;som kan uppstå om uppgifterna lämnas ut (jfr prop. 1979/80:2, Del A s.&lt;br&gt;83). Med men anses sådant som att någon blir utsatt för andras missakt-&lt;br&gt;ning, om hans personliga förhållanden blir kända. Redan den omständig-&lt;br&gt;heten att vissa personer känner till en för någon enskild ömtålig uppgift&lt;br&gt;kan i många fall anses vara tillräckligt för att medföra men. Utgångspunk-&lt;br&gt;ten för en bedömning av om men föreligger är den enskildes egen upplevel-&lt;br&gt;se. I konsekvens med detta kan även helt rättsenliga åtgärder utgöra men,&lt;br&gt;t. ex. att utlämnande av uppgifter om en person från en myndighet till en&lt;br&gt;annan leder till att den aktuella personen blir föremål för sluten psykiatrisk&lt;br&gt;vård. Vid bedömningen av vad som utgör men finns det ett visst utrymme&lt;br&gt;för att ta hänsyn till vad som enligt gängse värderingar i samhället uppfat-&lt;br&gt;tas som men. Enbart det förhållandet att en person tycker att det är&lt;br&gt;obehagligt i största allmänhet att andra vet var han bor kan t. ex. inte anses&lt;br&gt;som men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redogörelse för vissa uttalanden om menbegreppet dels i lagstift-&lt;br&gt;ningsärenden, dels av riksdagens ombudsmän finns i promemorian s. 9 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sekretess gäller för uppgifter hos en myndighet, får uppgifterna inte&lt;br&gt;heller röjas för andra myndigheter i andra fall än som anges i sekretessla-&lt;br&gt;gen eller i en lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar (1 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket). Begränsningarna i möjligheten att lämna uppgifter&lt;br&gt;mellan olika myndigheter gäller också i förhållandet mellan olika verksam-&lt;br&gt;hetsgrenar inom samma myndighet, om de är att betrakta som självständi-&lt;br&gt;ga i förhållande till varandra (1 kap. 3 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sekretesslagen finns flera undantagsbestämmelser, som innebär att en Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;uppgift får lämnas ut trots att sekretess normalt gäller för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 5 § sekretesslagen framgår att sekretess inte hindrar att en&lt;br&gt;uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndig-&lt;br&gt;heten skall kunna fullgöra sin egen verksamhet. Av förarbetena framgår att&lt;br&gt;bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Den kan inte heller åberopas för&lt;br&gt;att hjälpa en annan myndighet att fullgöra sin verksamhet (prop.&lt;br&gt;1979/80:2 Del A s. 465 och 494).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen hindrar sekretessen inte heller att en&lt;br&gt;uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av&lt;br&gt;lag eller förordning. Bestämmelser om sådan uppgiftsskyldighet för myn-&lt;br&gt;digheter på vårdområdena finns i ett flertal författningar. Uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het föreskrivs bl. a. i 7 och 7 a §§ lagen (1980:1 l)om tillsyn över hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen m.fl. (tillsynslagen), 63 — 66 och 71 §§ socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (1980:620, omtryckt 1988:871, ändrad senast 1990:1527) samt 6&lt;br&gt;och 7 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen är enligt 7 § tillsynslagen&lt;br&gt;skyldiga att lämna uppgifter m.m. till socialstyrelsen i dess egenskap av&lt;br&gt;tillsynsmyndighet. I 7 a § samma lag anges bl. a. att uppgifter om att någon&lt;br&gt;vistas på en sjukvårdsinrättning på begäran skall lämnas ut till vissa&lt;br&gt;rättsinstanser och till folkbokföringsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 71 § andra stycket socialtjänstlagen gäller numera att myndighe-&lt;br&gt;ter vars verksamhet berör barn eller ungdom samt andra myndigheter&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till&lt;br&gt;socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något&lt;br&gt;som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till underårigs&lt;br&gt;skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter&lt;br&gt;samt läkare, lärare, sjuksköterskor och barnmorskor som inte har sådan&lt;br&gt;anställning. Bestämmelsen fick denna lydelse genom en ändring som träd-&lt;br&gt;de i kraft den 1 juli 1990 (prop. 1989/90:28, SoU15, rskr. 112, SFS&lt;br&gt;1990:53). Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten utvidgades då till att&lt;br&gt;gälla — förutom myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom —&lt;br&gt;också andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsplikten gäller även för dem som är verksamma inom kom-&lt;br&gt;munal familjerådgivning, om de i sin verksamhet får kännedom om att en&lt;br&gt;underårig misshandlas i hemmet (tredje stycket). Myndigheter, befatt-&lt;br&gt;ningshavare och yrkesutövare som anges i andra stycket är skyldiga att&lt;br&gt;lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utred-&lt;br&gt;ning av en underårigs behov av skydd (fjärde stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande bestämmelser om skyldighet för myndigheter som i sin verk-&lt;br&gt;samhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare att göra anmälan&lt;br&gt;till länsstyrelsen och att lämna uppgifter dit finns i 6 och 7 §§ LVM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 kap. 2 § sekretesslagen föreskrivs bl. a. att sekretessen inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården och socialtjänsten inte hindrar att uppgifter lämnas till&lt;br&gt;polis och åklagare angående misstankar om brott med ett minimistraff på&lt;br&gt;två års fängelse eller misstankar om vissa allvarliga brott mot minderåriga.&lt;br&gt;Den senare bestämmelsen infördes på riksdagens initiativ (KU&lt;br&gt;1979/80:37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de flesta andra områden men inte inom området för hälso- och Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;sjukvårdssekretess och socialtjänstssekretess gäller dessutom den s. k. ge-&lt;br&gt;neralklausulen i sekretesslagen (14 kap. 3 §). Den innebär att en sekretess-&lt;br&gt;belagd uppgift får lämnas från en myndighet till en annan, om det är&lt;br&gt;uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut har företräde framför&lt;br&gt;det intresse som sekretessen skall skydda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna generalklausul är tillämplig på uppgiftslämnande mellan såväl&lt;br&gt;olika myndigheter som olika verksamhetsgrenar inom en och samma&lt;br&gt;myndighet. Bestämmelsen har kommit till för att inte några oförutsedda&lt;br&gt;hinder skall uppkomma i myndigheternas verksamhet. Den är alltså av-&lt;br&gt;sedd att tillgodose den självklara principen om myndigheternas skyldighet&lt;br&gt;att samarbeta i frågor där utbyte av information ingår som ett viktigt led i&lt;br&gt;samarbetet (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 91 och 326 f. samt KU&lt;br&gt;1979/80:37 s. 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till att myndigheter inom hälso- och sjukvården inte får lämna ut&lt;br&gt;uppgifter till en annan myndighet efter en intresseavvägning enligt gene-&lt;br&gt;ralklausulen är att vården bygger på att den enskilde skall känna förtroen-&lt;br&gt;de för dem som har hand om vården. En konsekvens är att samråd med&lt;br&gt;andra myndigheter i princip inte skall ske utan den enskildes samtycke (jfr&lt;br&gt;prop. 1981/82:186 s. 14 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess till skydd för en enskild gäller enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen i&lt;br&gt;allmänhet inte i förhållande till den enskilde själv. Vidare kan den enskilde&lt;br&gt;efterge sekretessen helt eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om myndigheternas möjligheter att samarbeta på vårdområdet&lt;br&gt;har under hela 1980-talet flera gånger tagits upp av riksdagen och regering-&lt;br&gt;en. Även i olika utredningar har frågan om sekretessens betydelse för&lt;br&gt;samarbetet mellan myndigheter behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om den nya sekretesslagen förordade föredragande stats-&lt;br&gt;rådet att en särskild lag om uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården&lt;br&gt;skulle utarbetas (prop 1979/80:2 Del As. 173 f.). Denna fråga behandlades&lt;br&gt;i propositionen om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen i fråga om&lt;br&gt;hälso- och sjukvården samt den allmänna försäkringen (prop.&lt;br&gt;1980/81:28). I den propositionen framhöll föredragande statsrådet att&lt;br&gt;tanken på att samla alla uppgiftsskyldigheter inom hälso- och sjukvården i&lt;br&gt;en enda särskild lag mötte på en rad svårigheter. Det ansågs därför att en&lt;br&gt;särskild lag i ämnet inte borde utfärdas. I stället föreslogs ett antal ändrade&lt;br&gt;bestämmelser om uppgiftsskyldighet på vårdområdet, vilket godtogs av&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närmare redogörelse för frågans behandling i lagstiftningssamman-&lt;br&gt;hang finns i promemorian s. 18 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementets uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den översyn av sekretessreglerna som riksdagen begärt&lt;br&gt;har inom justitiedepartementet sekretesslagens tillämpning följts upp vad&lt;br&gt;gäller sekretessen mellan olika myndigheter och verksamhetsgrenar inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Därvid har olika företrädare för&lt;br&gt;hälso- och sjukvården samt socialtjänsten intervjuats. Överläggningar har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägt rum även med tjänstemän vid socialstyrelsen, Svenska kommunfor- Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;bundet och Landstingsförbundet. Synpunkter har inhämtats också från&lt;br&gt;förre justitieombudsmannen Tor Sverne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningen har visat att sekretesslagen ibland ger upphov till pro-&lt;br&gt;blem då ett samarbete mellan myndigheterna är påkallat från vård- och&lt;br&gt;behandlingssynpunkt för att söka bistå en enskild. Även andra problem&lt;br&gt;som sammanhänger med vårdsekretessen har emellertid påtalats. De till-&lt;br&gt;lämpningsproblem som man har pekat på stämmer i stora drag med vad&lt;br&gt;som framgår av de motioner som låg till grund för riksdagens beslut och&lt;br&gt;remissvaren över dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande principen är ju som redan nämnts att det i princip krävs&lt;br&gt;samtycke från den enskilde för att uppgifter skall få lämnas mellan myn-&lt;br&gt;digheter och verksamhetsgrenar. Även om det är det normala att sådant&lt;br&gt;samtycke lämnas, visar uppföljningen att det förekommer fall då den&lt;br&gt;enskilde inte vill medverka till att uppgifter lämnas ut om honom eller&lt;br&gt;henne, också i de fall det är fråga om uppgiftslämnande i rent vård- och&lt;br&gt;behandlingssyfte. Från flera håll har framförts att det i dessa fall är mycket&lt;br&gt;svårt, om ens möjligt, att ge den enskilde det stöd som han eller hon är i&lt;br&gt;behov av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grupp av fall där sålunda problem uppstått rör barn som far illa&lt;br&gt;därför att vårdnadshavaren inte medger att uppgifter lämnas ut, kanske i&lt;br&gt;tanke att brister i vården om barnet inte skall komma fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De hinder som sekretesslagen tidigare utgjorde for att lämna uppgifter&lt;br&gt;till socialnämnden torde dock i stora delar ha undanröjts genom den&lt;br&gt;tidigare nämnda ändringen i 71 § socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialtjänstlagen ges dock inte socialtjänsten någon möjlighet att lämna&lt;br&gt;uppgifter till hälso- och sjukvården. Detta innebär enligt promemorian att&lt;br&gt;möjligheterna till samarbete mellan myndigheterna för att bistå barn och&lt;br&gt;ungdomar kan försvåras. En situation som tas upp i promemorian gäller&lt;br&gt;möjligheterna för socialtjänsten att lämna uppgifter till hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den i fall då ett barn har utsatts för eller kan misstänkas ha utsatts för&lt;br&gt;incest. Vid övergrepp av detta slag förekommer det ofta att s. k. incest-&lt;br&gt;grupper med företrädare för olika myndigheter inrättas. Syftet med dessa&lt;br&gt;grupper är att bevaka barnets intressen och ge barnet erforderligt stöd. I&lt;br&gt;dessa fall är det oftast inte möjligt att få något samtycke från vårdnads-&lt;br&gt;havaren till att uppgifter lämnas ut från socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan situation, som vid utvärderingen tagits upp från flera håll, har&lt;br&gt;behandlats i betänkandet (SOU 1987:11) Skydd för det väntade barnet 1.&lt;br&gt;Åtgärder vid missbruk m.m. under graviditeten. Vid vissa typer av miss-&lt;br&gt;bruk hos gravida kvinnor är det av mycket stor betydelse med särskilda&lt;br&gt;insatser i samband med förlossningen för att hjälpa barnet. På grund av&lt;br&gt;sekretesslagen kan emellertid en psykiatrisk klinik eller en social myndig-&lt;br&gt;het inte lämna ut uppgifter om en kvinnas personliga förhållanden till en&lt;br&gt;mödravårdscentral, om inte kvinnan samtycker till det. Med hänsyn här-&lt;br&gt;till föreslogs i det nämnda betänkandet en ändring i sekretesslagen. Ge-&lt;br&gt;nom den föreslagna ändringen skulle det öppnas en möjlighet för myndig-&lt;br&gt;heter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten att utan hinder av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekretessen lämna uppgifter till varandra, om det behövs för insats till&lt;br&gt;skydd för den ofödde. Betänkandet har remissbehandlats och fått ett&lt;br&gt;positivt mottagande i denna del men har ännu inte lett till någon lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra hinder i informationsutbytet mellan myndigheter som kommit&lt;br&gt;fram vid översynen rör de olika samverkansformer i form av narkotika-&lt;br&gt;grupper, rehabiliteringsgrupper och andra samrådsgrupper som inrättats&lt;br&gt;på det lokala planet. Uppgifter om enskildas personliga förhållanden kan&lt;br&gt;inte lämnas ut i dessa grupper av företrädare för vårdmyndigheterna utan&lt;br&gt;den enskildes samtycke. Det uppgiftslämnande som kan ske med stöd av&lt;br&gt;71 § socialtjänstlagen gäller bara barn och ungdomar och avser uppgifts-&lt;br&gt;lämnande till socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder för vårdmyndigheterna att utbyta information och därigenom&lt;br&gt;söka bistå den enskilde kan naturligtvis också uppstå utan att formella&lt;br&gt;arbetsgrupper har inrättats, då den enskilde av någon anledning inte vill ta&lt;br&gt;emot samhällets stödinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En vägledande utgångspunkt för lagstiftningen&lt;br&gt;på hälso- och sjukvårdsområdet och socialtjänstområdet är respekten för&lt;br&gt;den enskildes självbestämmande och integritet. I hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen (1982:763) föreskrivs bl. a. att vården skall bygga på respekt för&lt;br&gt;patientens självbestämmande och integritet samt att vården och behand-&lt;br&gt;lingen så långt möjligt skall utformas och genomföras i samråd med&lt;br&gt;patienten (2 a §). Enligt socialtjänstlagen skall socialtjänsten bygga på&lt;br&gt;respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Vidare&lt;br&gt;skall socialnämndens insatser för den enskilde utformas och genomföras&lt;br&gt;tillsammans med honom (1 och 9 §§). Dessa principer är av största bety-&lt;br&gt;delse både för den allmänna uppfattningen om hälso- och sjukvården och&lt;br&gt;socialtjänsten samt för innehållet och framgången i vård- och behandlings-&lt;br&gt;arbetet (jfr 1988/89:KU14 s. 21). En enskild skall således med förtroende&lt;br&gt;kunna vända sig till en vårdmyndighet för att få hjälp med sina problem i&lt;br&gt;förvissningen att de uppgifter han eller hon lämnar inte sprids vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid ifrågasättas om de hinder för informationsutbyte&lt;br&gt;mellan vårdmyndigheterna som har redovisats i promemorian verkligen&lt;br&gt;stämmer överens med de intentioner som ligger bakom lagstiftningen på&lt;br&gt;områdena. Av redogörelsen framgår att vårdmyndigheterna på grund av&lt;br&gt;sekretessen ibland är förhindrade att bistå enskilda på ett adekvat sätt.&lt;br&gt;Hindret att utbyta uppgifter behöver inte ha något samband med en ovilja&lt;br&gt;från den enskilde att få hjälp. I vissa undantagsfall får man räkna med att&lt;br&gt;den enskilde på grund av likgiltighet eller liknande inte vill eller förmår att&lt;br&gt;medverka. Det finns som bl. a. konstitutionsutskottet påpekat i sitt betän-&lt;br&gt;kande 1988/89:KU14 vissa situationer då reglerna om sekretess mellan&lt;br&gt;olika myndigheter på vårdområdet är till uppenbar nackdel för den enskil-&lt;br&gt;de från vård- och behandlingssynpunkt. De fall som jag pekat på avser&lt;br&gt;vårdnadshavare, vilkas barn far illa, och personer med missbruksproblem,&lt;br&gt;som ofta torde vara allvarliga. Jag har även nämnt behovet av skydd för ett&lt;br&gt;väntat barn. Ett uppgiftslämnande i nu nämnda fall framstår många&lt;br&gt;gånger som helt nödvändigt med hänsyn till den enskildes behov av stöd.&lt;br&gt;Det är enligt min mening inte förenligt med principerna bakom vårdlag-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftningen att dessa personer, som är särskilt utsatta i samhället, skall&lt;br&gt;kunna hamna i en situation som medför att de blir utan vård och behand-&lt;br&gt;ling på grund av de sekretessregler som gäller. De bör tvärtom få möjlighe-&lt;br&gt;ten till stöd eller vård genom att uppgifter lämnas. Omsorgen om den&lt;br&gt;enskilde måste därför enligt min uppfattning i dessa undantagsfall göra det&lt;br&gt;möjligt för vårdmyndigheterna att utbyta uppgifter med varandra för att&lt;br&gt;bistå en enskild trots att den enskilde inte har lämnat sitt samtycke till&lt;br&gt;uppgiftslämnandet. Därmed är inte sagt att någon åtgärd skall kunna&lt;br&gt;påtvingas dem utan särskilt stöd i lagstiftningen. Jag anser därför i likhet&lt;br&gt;med det stora flertalet remissinstanser att det bör bli möjligt för vårdmyn-&lt;br&gt;digheterna att utbyta uppgifter i vissa fall för att bistå en enskild trots att&lt;br&gt;han eller hon inte har lämnat sitt samtycke till uppgiftslämnandet. En ny&lt;br&gt;reglering bör utformas med den principiella uppläggning som föreslagits i&lt;br&gt;promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag även ta upp frågan om hur det föreslagna&lt;br&gt;undantaget från sekretessen förhåller sig till reglerna om den enskildes rätt&lt;br&gt;till skydd för sitt privat- och familjeliv i den europeiska konventionen&lt;br&gt;angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande&lt;br&gt;friheterna. Enligt artikel 8 i konventionen har envar rätt till skydd för bl. a.&lt;br&gt;sitt privat- och familjeliv. Offentlig myndighet får inte störa åtnjutandet&lt;br&gt;av denna rättighet med undantag för vad som är stadgat i lag och i ett&lt;br&gt;demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till bl. a. skyddandet av&lt;br&gt;hälsa eller moral. Förslaget är väl förenligt med konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsning av sekretessen skulle också som anförs i promemorian&lt;br&gt;kunna åstadkommas genom att man i vårdlagstiftningen anger de särskilda&lt;br&gt;fall då uppgifter skall få lämnas ut trots att de är sekretessbelagda. Förde-&lt;br&gt;len med preciserade undantagsregler är att undantagen från sekretess klart&lt;br&gt;och tydligt anges i lag. En nackdel med en sådan reglering är att det är svårt&lt;br&gt;att i detalj förutse de situationer då uppgifter kan behöva lämnas. Därtill&lt;br&gt;kommer att undantagen från sekretessen måste konstrueras som regler om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet (jfr 14 kap. 1 § sekretesslagen). Även om uppgiftsskyl-&lt;br&gt;digheten modifieras i olika hänseenden, är risken som anförts i promemo-&lt;br&gt;rian stor att sådana regler lätt blir ”trubbiga”. Vad som i första hand bör&lt;br&gt;eftersträvas är att skapa en möjlighet att få information, inte att införa en&lt;br&gt;skyldighet att på eget initiativ lämna information till en annan myndighet.&lt;br&gt;Jag anser därför i likhet med vad som anförs i promemorian att undanta-&lt;br&gt;gen från sekretess bör utformas generellt på ett sätt som gör det möjligt att&lt;br&gt;lämna ut information i de situationer då det bedöms finnas ett stort behov&lt;br&gt;av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en generell reglering står valet framför allt mellan en viss utvidgning&lt;br&gt;av generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen och en komplettering av de&lt;br&gt;olika undantagen från sekretessen som finns i 14 kap. 2 § samma lag. Med&lt;br&gt;hänsyn till den begränsade räckvidd som undantaget är avsett att få&lt;br&gt;framstår en ändring av 14 kap. 2 § som den mest lämpliga. Därtill kommer&lt;br&gt;att om regleringen tas in i 14 kap. 3 § sekretesslagen den bör utformas som&lt;br&gt;en allmän intresseavvägning i enlighet med vad som gäller enligt paragra-&lt;br&gt;fen. En sådan allmän intresseavvägning ger ofta upphov till tillämpnings-&lt;br&gt;problem. Vidare har bl. a. hovrätten över Skåne och Blekinge och kammar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten i Stockholm i sina remissvar ställt sig avvisande till en utvidgning av&lt;br&gt;generalklausulen. Jag delar därför den bedömning som gjorts i promemo-&lt;br&gt;rian att undantaget från sekretessen bör tas in i ett nytt stycke i 14 kap. 2 §&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny reglering bör omfatta barn och ungdomar samt missbrukare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för att ett uppgiftsutbyte utan den enskildes samtycke&lt;br&gt;skall kunna äga rum mellan myndigheter inom hälso- och sjukvården och&lt;br&gt;socialtjänsten bör vara att det framstår som nödvändigt för den enskilde&lt;br&gt;från vård- och behandlingssynpunkt. En undantagsregel av det avsedda&lt;br&gt;slaget bör ges ett begränsat tillämpningsområde. I justitiedepartementets&lt;br&gt;uppföljning av sekretesslagens tillämpning på vårdområdet har som jag&lt;br&gt;tidigare nämnt framkommit fall där barn och ungdomar far illa och där&lt;br&gt;missbrukare närmast på grund av sitt missbruksberoende inte vill medver-&lt;br&gt;ka till att uppgifter om dem lämnas ut. Även de bristande möjligheterna&lt;br&gt;att skydda ett väntat barn har uppmärksammats. Det är därför dessa fall&lt;br&gt;som bör omfattas av en ny reglering. Undantaget bör medge endast att&lt;br&gt;uppgifter som rör barn och ungdomar samt missbrukare får lämnas ut&lt;br&gt;fastän de annars är sekretessbelagda. När det gäller uppgiftslämnande till&lt;br&gt;skydd för den som ännu inte är född torde det främst vara uppgifter om&lt;br&gt;modern som kan behöva lämnas ut men även uppgifter om andra närstå-&lt;br&gt;ende bör omfattas av den nya möjligheten att lämna information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje form av missbruk bör inte leda till att uppgifter skall kunna&lt;br&gt;lämnas ut trots sekretessen. En sådan ordning skulle stämma dåligt med&lt;br&gt;principerna på vårdområdet om respekten för den enskildes självbestäm-&lt;br&gt;mande och integritet. Det är viktigt att undantaget från sekretessen inte&lt;br&gt;ges en så vid tillämpning att den enskilde avstår från att vända sig till&lt;br&gt;vårdmyndigheterna med sina missbruksproblem av rädsla för att de upp-&lt;br&gt;gifter han eller hon lämnar sprids vidare. Den enskilde skall därför även&lt;br&gt;fortsättningsvis med förtroende kunna vända sig till en vårdmyndighet&lt;br&gt;med sina missbruksproblem i förvissningen att uppgifterna om honom&lt;br&gt;eller henne inte lämnas vidare utan att samtycke därtill lämnats. Undanta-&lt;br&gt;get skall därför ta sikte på endast dem som mera varaktigt missbrukar&lt;br&gt;beroendeframkallande medel och för vilka behovet av vård och behand-&lt;br&gt;ling är påtagligt. Jag föreslår därför att undantag från sekretessen skall&lt;br&gt;kunna medges för dem som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller&lt;br&gt;flyktiga lösningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har framfört att begreppet fortgående missbruk är&lt;br&gt;mindre lämpligt. Ett par har föreslagit att ordet fortgående skall utgå för&lt;br&gt;att möjliggöra ett uppgiftslämnande även i fall där missbruket inte är så&lt;br&gt;allvarligt. En annan remissinstans har föreslagit att ordet fortgående byts&lt;br&gt;ut mot pågående. Andra har påtalat att begreppet fortgående missbruk&lt;br&gt;behöver preciseras i lagtexten eller genom uttalanden i motiven till be-&lt;br&gt;stämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått anser jag för egen del att begreppet fortgående missbruk är&lt;br&gt;lämpligt. Med det avser jag de fall när missbruket är allvarligt och såvitt&lt;br&gt;avser alkohol har en viss varaktighet. När det gäller den närmare innebör-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den av vad som menas med fortgående missbruk hänvisas till propositio- Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;nen 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare m. m. s. 44. Miss-&lt;br&gt;bruket skall dock inte behöva vara så allvarligt att uppgifterna får lämnas&lt;br&gt;endast då samtliga förutsättningar for tvångsvård är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LVM är en av förutsättningarna for tvångsvård att missbrukaren&lt;br&gt;till foljd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga&lt;br&gt;lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk och att&lt;br&gt;vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller någon annan&lt;br&gt;lag. Förutom detta krävs att den enskilde till följd av sitt missbruk utsätter&lt;br&gt;sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper en uppenbar risk att&lt;br&gt;förstöra sitt liv eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller&lt;br&gt;någon närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening föreligger det således en klar gradskillnad mellan de&lt;br&gt;fall när uppgifter avseende en missbrukare skall kunna lämnas mellan&lt;br&gt;olika vårdmyndigheter enligt förslaget och de fall när tvångsvård kan&lt;br&gt;komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt angeläget att unga missbrukare erhåller adekvat vård och&lt;br&gt;behandling. Det är viktigt att relevanta åtgärder kan sättas in på ett tidigt&lt;br&gt;stadium av missbruket och att arbetet kan inriktas på att förebygga en&lt;br&gt;utveckling till grövre missbruk. Beträffande denna kategori torde därför&lt;br&gt;frågan om att aktualisera undantag från sekretessen böra ske i ett tidigare&lt;br&gt;skede än eljest för att den unge skall få nödvändig vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare redogjort för bör undantaget från sekretessen även&lt;br&gt;kunna tillämpas när det behövs for en nödvändig insats till skydd för ett&lt;br&gt;väntat barn. Med detta avser jag närmast de fall när en gravid kvinna på&lt;br&gt;grund av missbruk, egen sjukdom eller sin livsföring i övrigt riskerar att&lt;br&gt;skada fostret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ju tidigare åtgärder vidtas beträffande en kvinna som missbrukar alko-&lt;br&gt;hol eller andra droger eller som i övrigt lever ett för fostret riskfyllt liv,&lt;br&gt;desto större är möjligheterna för att hon skall föda ett friskt barn. Det är&lt;br&gt;därför viktigt att de vårdorgan som kan ge en kvinna hjälp och stöd under&lt;br&gt;graviditeten, främst inom mödrahälsovården och socialtjänsten men även&lt;br&gt;inom den psykiatriska vården, så snart som möjligt får vetskap om kvin-&lt;br&gt;nans situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är det angeläget att alla samhällets resurser for&lt;br&gt;att skydda ett väntat barn kan samverka. Jag anser att den gravida kvin-&lt;br&gt;nans krav på integritet i vissa fall måste efterges, om det är nödvändigt för&lt;br&gt;att skydda ett foster från att skadas. I många fall kan sannolikt ett sam-&lt;br&gt;tycke till uppgiftslämnande erhållas eftersom de allra flesta gravida kvin-&lt;br&gt;nor torde vara villiga att göra en särskild ansträngning för att inte genom&lt;br&gt;missbruk eller livsföring i övrigt utsätta fostret for risk att skadas. Det bör&lt;br&gt;givetvis också på allt sätt eftersträvas att kvinnan går med på att uppgifter&lt;br&gt;om henne lämnas ut. Om en intressemotsättning skulle uppstå, bör emel-&lt;br&gt;lertid barnets intresse av att få födas friskt väga över kvinnans intresse av&lt;br&gt;integritetsskydd. De fall när en gravid kvinna på grund av detta skäl skulle&lt;br&gt;avstå från att söka upp en mödravårdscentral torde vara ytterst få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är angeläget med en samverkan mellan alla samhällets&lt;br&gt;resurser till skydd for ett väntat barn bör även uppgifter om närstående till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den gravida kvinnan i vissa fall kunna utlämnas. Givetvis bör även här i Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;första hand eftersträvas ett samtycke till att uppgifterna utlämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från länsstyrelsen i Malmöhus län anser jag att det inte finns&lt;br&gt;något behov av att låta undantaget även omfatta de fall när ett barn väntas&lt;br&gt;till ett adoptiv- eller familjehem eftersom socialnämnden i dessa fall har en&lt;br&gt;långt gående undersökningsplikt av förhållandena i det tilltänkta hemmet.&lt;br&gt;Det är visserligen riktigt som länsstyrelsen påpekat att uttrycket ”ett&lt;br&gt;väntat barn” skulle kunna anses innefatta även kommande adoptivbarn.&lt;br&gt;Jag anser dock att detta uttryck är att föredra framför uttrycket ”ofött&lt;br&gt;barn”. Jag föreslår dock en formulering av bestämmelsen som bör innebä-&lt;br&gt;ra att några missförstånd inte skall kunna uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och justitieombuds-&lt;br&gt;mannen Norell-Söderblom (JO) har ansett att möjligheterna till uppgifts-&lt;br&gt;utbyte mellan myndigheter inom vårdområdet skall omfatta även andra&lt;br&gt;grupper än dem jag föreslagit. De har förordat att undantag från sekretes-&lt;br&gt;sen även skall gälla äldre och psykiskt sjuka. Enligt HSAN kan samarbetet&lt;br&gt;mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten försvåras av gällande&lt;br&gt;sekretessregler för dessa grupper, särskilt som de i allt större utsträckning&lt;br&gt;skall överföras till öppenvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har med anledning av förslag i proposition 1990/91:14 om&lt;br&gt;ansvaret för service och vård av äldre och handikappade m. m. beslutat att&lt;br&gt;kommunerna skall få ett utvidgat ansvar for vården för dessa grupper.&lt;br&gt;Beslutet innebär att kommunerna skall överta ansvaret för den långvariga&lt;br&gt;hälso- och sjukvården från landstingen beträffande dem som är äldre samt&lt;br&gt;beträffande fysiskt och psykiskt handikappade (1990/9 l:SoU9, rskr. 97,&lt;br&gt;SFS 1990:1465). Den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjäns-&lt;br&gt;ten avses att fungera som komplement till varandra i en integrerad organi-&lt;br&gt;sation under ledning av den eller de nämnder som kommunfullmäktige&lt;br&gt;bestämmer. Detta innebär att den kommunala hälso- och sjukvården och&lt;br&gt;socialtjänsten i detta avseende inte blir att betrakta som självständiga i&lt;br&gt;förhållande till varandra i sekretesslagens mening (prop. 1990/91:14 s.&lt;br&gt;85). Sekretesslagens nuvarande utformning bör därför inte föranleda några&lt;br&gt;problem inom den kommunala hälso- och sjukvården. Jag anser därför att&lt;br&gt;det inte är nödvändigt med någon ändring av sekretessreglerna som tar&lt;br&gt;sikte särskilt på dessa grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget bör gälla endast myndigheter inom hälso- och sjukvården och&lt;br&gt;socialtjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det huvudsakliga syftet med lättnaden i sekretessen är att vårdmyndighe-&lt;br&gt;terna skall kunna samverka med varandra eller eljest lämna varandra&lt;br&gt;information, om det är nödvändigt för att kunna bistå en enskild. Undan-&lt;br&gt;taget från sekretessen bör därför göras tillämpligt bara på myndigheter&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I praktiken torde uppgifts-&lt;br&gt;utbyte främst behöva förekomma mellan myndigheter inom socialtjäns-&lt;br&gt;ten, mödrahälsovården, barnhälsovården, vuxenpsykiatrin och skolhäl-&lt;br&gt;sovården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har föreslagit att undantaget från sekretessen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvidgas till att omfatta även uppgiftsutbyte mellan vårdmyndigheterna å&lt;br&gt;ena sidan och skolan å andra sidan for att underlätta samarbetet avseende&lt;br&gt;barn och ungdomar. Jönköpings kommun anser att den nuvarande ut-&lt;br&gt;formningen av sekretessreglerna är alltför rigid eftersom den hindrar sam-&lt;br&gt;arbete mellan socialtjänsten och t. ex. polisen, arbetsförmedlingen och&lt;br&gt;kriminalvården beträffande underåriga och missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den uppföljning som gjorts inom departementet har dessa frågor be-&lt;br&gt;rörts. Det har enligt min mening inte kommit fram tillräckliga skäl för att&lt;br&gt;nu förordna om ytterligare undantag från sekretessen i dessa fall. Någon&lt;br&gt;lättnad i sekretessen som innebär att uppgifter skall kunna lämnas från&lt;br&gt;vårdmyndigheterna till myndigheter utanför vårdområdet utöver vad som&lt;br&gt;för närvarande gäller bör därför nu inte införas. Detta ställningstagande&lt;br&gt;motiveras inte minst av att uppgifterna får ett sämre sekretesskydd utanför&lt;br&gt;vårdområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser, bl. a. socialstyrelsen, Älvsborgs läns lands-&lt;br&gt;ting, Sveriges farmacevtförbund och Apoteksbolaget Aktiebolag, har påta-&lt;br&gt;lat problemet med att de nuvarande sekretessreglerna hindrar samarbetet&lt;br&gt;mellan apoteken och vårdmyndigheterna när det gäller möjligheterna att&lt;br&gt;ingripa mot missbruk av beroendeframkallande läkemedel. En del har&lt;br&gt;föreslagit att även apoteken skall omfattas av undantaget från sekretessen&lt;br&gt;så att de kan rapportera läkemedelsmissbrukare till de förskrivande läkar-&lt;br&gt;na. Andra har förordat att tillsynen över förskrivningen av dessa läkeme-&lt;br&gt;del samordnas genom de regionala enheter som är under uppbyggnad&lt;br&gt;inom socialstyrelsen och att detta arbete påskyndas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna för det dåvarande länsläkarväsendet hade länslä-&lt;br&gt;karna rätt att ”visitera” apoteken. De hade även rätt att fordra in uppgifter&lt;br&gt;och journaler från läkare. För att komma till rätta med missbruk av&lt;br&gt;läkemedel upprättade länsläkarna särskilda spärrlistor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det länsläkarorganisationen upphörde år 1981 aktualiserades frå-&lt;br&gt;gan om fortsatt organisation och tillsyn på lokal nivå rörande frågor om&lt;br&gt;läkemedelsmissbrukare. Efter förslag från socialstyrelsen inrättades ett&lt;br&gt;system med lokala s. k. samrådsgrupper. Deras verksamhet kom emellertid&lt;br&gt;att kritiseras av JO som ansåg bl. a. att gruppernas verksamhet i många fall&lt;br&gt;inte var förenlig med gällande sekretessbestämmelser och att grupperna i&lt;br&gt;mycket begränsad omfattning kunde bedriva en mot patienterna riktad&lt;br&gt;verksamhet, om inte samtycke härtill förelåg (JO:s ämbetsberättelse&lt;br&gt;1986/87 s. 157 ff.). Gruppernas verksamhet har därefter begränsats. Enligt&lt;br&gt;de allmänna råd som socialstyrelsen nyligen utfärdat kan samrådsgrupper-&lt;br&gt;na fortsättningsvis vara lämpliga organ för samråd och information i&lt;br&gt;frågor om användningen av beroendeframkallande läkemedel. Samråds-&lt;br&gt;grupperna bör också ha nära samarbete med de lokala läkemedelskommit-&lt;br&gt;téerna (Allmänna råd från socialstyrelsen 1990:7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1988/89:130 om socialstyrelsens framtida roll, uppgifter&lt;br&gt;och inriktning föreslog regeringen att regionalt lokaliserade enheter för&lt;br&gt;tillsyn av bl. a. hälso- och sjukvård skulle inrättas på högst sex orter i&lt;br&gt;landet. Enheterna skulle utgöra en del av socialstyrelsen. I propositionen&lt;br&gt;uttalade föredragande statsrådet att enheterna även borde svara för tillsyn&lt;br&gt;av förskrivningen av läkemedel i syfte att uppmärksamma och förhindra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missbruk (s. 19). Riksdagen beslutade att propositionen i denna del inte Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;skulle föranleda något riksdagens uttalande (1988/89:SoU24, rskr. 296).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala tillsynsenheterna är för närvarande under uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur tillsynen över förskrivningen av beroendeframkallande&lt;br&gt;medel närmare skall anordnas har ännu inte lösts. Innan det bestämts hur&lt;br&gt;tillsynsenheterna skall organisera sin verksamhet går det inte att fastställa&lt;br&gt;vilka förändringar i sekretesslagen eller andra lagar detta kan motivera. 1&lt;br&gt;likhet med remissinstanserna anser jag att det är angeläget att frågan får en&lt;br&gt;snar lösning. Jag vill även nämna att denna fråga kommer att behandlas i&lt;br&gt;huvudbetänkandet från utredningen (S 1987:03) om översyn av bestäm-&lt;br&gt;melserna om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen. Betänkandet&lt;br&gt;kommer enligt planerna att överlämnas till chefen för socialdepartementet&lt;br&gt;under våren 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor om undantagsregleringens utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund har föreslagit att undantaget från sekretessen&lt;br&gt;skall ges en restriktivare utformning än vad som föreslagits i promemo-&lt;br&gt;rian. Advokatsamfundet anser att undantaget från sekretessen endast skall&lt;br&gt;gälla utlämnande av aktuella uppgifter som är av väsentlig betydelse för att&lt;br&gt;den enskilde skall få nödvändig vård och behandling. Hovrätten över&lt;br&gt;Skåne och Blekinge har påpekat att med den lydelse som undantaget fått i&lt;br&gt;promemorian inskränkningarna i sekretessen synes komma att bli större&lt;br&gt;än vad som gällt, om generalklausulen i 14 kap. 3 § varit tillämplig. Enligt&lt;br&gt;denna är uppställt ett uppenbart-rekvisit för att en sekretessbelagd uppgift&lt;br&gt;skall få lämnas ut, medan det enligt förslaget är tillräckligt att uppgiftsläm-&lt;br&gt;nadet behövs för att den enskilde skall få vård eller behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt är syftet med det föreslagna undantaget från&lt;br&gt;sekretessen att göra det möjligt för vårdmyndigheterna att i undantagsfall&lt;br&gt;utbyta uppgifter med varandra för att kunna bistå en underårig eller en&lt;br&gt;missbrukare trots att samtycke till uppgiftslämnandet inte kunnat inhäm-&lt;br&gt;tas. Det framstår därför som naturligt att undantaget måste användas med&lt;br&gt;urskillning och varsamhet. Undantaget bör tillämpas endast i situationer&lt;br&gt;där det framstår som direkt påkallat för att bistå en enskild. Det är&lt;br&gt;emellertid svårt att i förväg förutse alla situationer där undantaget kan&lt;br&gt;komma att tillämpas. En alltför restriktiv formulering av undantaget från&lt;br&gt;sekretessen kan leda till tillämpningssvårigheter och försvåra ett nödvän-&lt;br&gt;digt uppgiftsutbyte mellan vårdmyndigheter. I praktiken föreställer jag&lt;br&gt;mig att det inte blir någon påtaglig skillnad mot att t. ex. generalklausulen&lt;br&gt;vore tillämplig. Jag finner därför inte anledning att ändra den föreslagna&lt;br&gt;lydelsen av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser föreslår att bestämmelsen kompletteras med en&lt;br&gt;föreskrift om att den enskilde skall informeras om att uppgifter lämnats till&lt;br&gt;en annan vårdmyndighet utan hans samtycke. En remissinstans förordar&lt;br&gt;att bestämmelsen bör innehålla en erinran om att samtycke till uppgifts-&lt;br&gt;lämnade skall inhämtas i första hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att tillämpa undantaget bör vara att den berörda&lt;br&gt;personen kan antas direkt motsätta sig att uppgifter lämnas ut eller att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;saken, utan att det föreligger en nödsituation, brådskar så att det inte finns Prop. 1990/91:111&lt;br&gt;tid att inhämta samtycke. I de fall uppgifter lämnas ut utan samtycke torde&lt;br&gt;det ofta vara lämpligt att den berörde i efterhand underrättas om detta. I&lt;br&gt;vissa undantagsfall kan dock uppgifter om den enskildes hälsotillstånd&lt;br&gt;vara sådana att sekretessen beträffande dem gäller även i förhållande till&lt;br&gt;patienten själv. Regler om detta finns i 7 kap. 3 § sekretesslagen. En&lt;br&gt;föreskrift om underrättelseskyldighet skulle därför i vissa fall komma att&lt;br&gt;strida mot denna bestämmelse. I förarbetena till sekretesslagen (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1979/80:2 Del As. 331) anförde föredragande statsrådet att han inte ville&lt;br&gt;förorda en regel om att en myndighet som lämnar ut sekretessbelagd&lt;br&gt;information skall vara skyldig att underrätta den som uppgiften rör. En&lt;br&gt;sådan ordning skulle vara praktiskt ogenomförbar. Enligt min mening&lt;br&gt;finns det inte någon anledning att nu göra en annan bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att uppgifter skall få lämnas bör vara att vårdmyn-&lt;br&gt;digheterna behöver samverka med varandra eller annars lämna varandra&lt;br&gt;information så att den enskilde skall få vård, behandling eller annat stöd.&lt;br&gt;Med dessa ord avser jag alla de insatser som kan göras för en enskild enligt&lt;br&gt;vårdlagstiftningen. Det är alltså inte bara fråga om åtgärder för att medi-&lt;br&gt;cinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador utan även om&lt;br&gt;olika åtgärder inom socialtjänsten för att bistå personer som behöver stöd&lt;br&gt;eller vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att en missbrukare motsätter sig all form av vård&lt;br&gt;eller behandling utesluter inte att undantaget tillämpas. En viktig uppgift&lt;br&gt;för vårdmyndigheterna i sådana fall är ju att söka motivera den enskilde&lt;br&gt;att frivilligt medverka till vård och behandling. För att detta skall vara&lt;br&gt;möjligt torde myndigheterna ofta behöva samverka med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår jag alltså att ett nytt stycke införs i 14 kap. 2 §&lt;br&gt;sekretesslagen av innehåll att hälso- och sjuk vårdssekretess och social-&lt;br&gt;tjänstsekretess inte hindrar att uppgifter om barn och ungdom eller den&lt;br&gt;som är missbrukare eller närstående till dessa lämnas mellan myndigheter&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården och socialvården, om det behövs för att den&lt;br&gt;enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla i fråga om lämnande av uppgift om en gravid kvinna eller&lt;br&gt;närstående till henne, om det behövs för en nödvändig insats för ett väntat&lt;br&gt;barn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Sekretess inom myndigheter på hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Någon särskild regel om att s. k. basenheter inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården skall jämställas med myndigheter vid tillämp-&lt;br&gt;ning av sekretesslagen införs inte nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag innebär att sekretesslagen ändras så att kliniker&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och andra s. k. basenheter inom hälso- och sjukvården blir att anse som&lt;br&gt;självständiga verksamhetsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har fått ett blandat mottagande av remiss-&lt;br&gt;instanserna men flertalet är positiva till det, bl. a. datainspektionen,&lt;br&gt;HSAN, Landstingsförbundet och Sveriges läkarförbund. Från flera håll,&lt;br&gt;bl. a. Landstingsförbundet, påpekas dock att begreppet basenhet måste&lt;br&gt;definieras närmare om förslaget skall genomföras. Några remissinstanser&lt;br&gt;bl. a. kammarrätten i Stockholm, socialstyrelsen och JO, avstyrker försla-&lt;br&gt;get. De kritiska remissinstanserna betonar bl. a. att ett genomförande av&lt;br&gt;förslaget kommer att medföra administrativt merarbete och betydande&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Sekretess innebär, som jag tidigare redovisat,&lt;br&gt;i princip att en uppgift inte får lämnas till en enskild eller till en annan&lt;br&gt;myndighet (1 kap. 2 och 3 §§ sekretesslagen). Förbudet mot att lämna&lt;br&gt;uppgifter mellan olika myndigheter gäller också mellan olika verksam-&lt;br&gt;hetsgrenar inom samma myndighet, om de är att betrakta som självständi-&lt;br&gt;ga i förhållande till varandra. Sekretessreglerna i 7 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;skall således tillämpas när uppgifter om en patient lämnas mellan organ&lt;br&gt;inom en landstingskommun eller en kommun som inte ingår i en lands-&lt;br&gt;tingskommun, om organen är att anse som olika myndigheter eller själv-&lt;br&gt;ständiga verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet. Avgörande&lt;br&gt;för vilket sekretesskydd som gäller för uppgifter som finns hos ett organ&lt;br&gt;inom en landstingskommun är alltså i vilken utsträckning hälso- och&lt;br&gt;sjukvården inom en landstingskommun är uppdelad på olika myndigheter&lt;br&gt;och på självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns olika åsikter om vad som gäller i detta avseende. Socialstyrel-&lt;br&gt;sen menar att hela hälso- och sjukvårdsverksamheten på ett sjukhus utgör&lt;br&gt;en självständig verksamhetsgren (socialstyrelsens allmänna råd 1982:4 s.&lt;br&gt;29). Enligt en mera restriktiv tolkning hävdas att vad som kan antas&lt;br&gt;motsvara olika kliniker på ett sjukhus i regel får anses som självständiga&lt;br&gt;verksamhetsgrenar, se t. ex. Norström-Sverne, Offentlighet och sekretess i&lt;br&gt;hälso- och sjukvården, 1981, s. 87, Journalutredningens betänkande (SOU&lt;br&gt;1984:73) Patientjournalen, s. 77, DOKs betänkande (SOU 1986:24) Inte-&lt;br&gt;gritetsskyddet i informationssamhället 1, s. 66 och JOs ämbetsberättelse&lt;br&gt;1986/87 s. 198 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag fortsättningsvis säger om landstingskommuner gäller i princip&lt;br&gt;även kommuner som inte ingår i en landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sekretesslagen används i princip samma myndighetsbegrepp som i 2&lt;br&gt;kap. tryckfrihetsförordningen (TF, omtryckt 1988:1448) och regeringsfor-&lt;br&gt;men (RF, omtryckt 1988:1444). Till myndigheter räknas i första hand&lt;br&gt;domstolar samt statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Bolag&lt;br&gt;och andra enskilda organ är däremot inte myndigheter. Som myndigheter&lt;br&gt;räknas heller inte beslutande kommunala församlingar, som landsting och&lt;br&gt;kommunfullmäktige. Vid tillämpningen av reglerna om offentlighet och&lt;br&gt;sekretess jämställs dock beslutande statliga och kommunala församlingar&lt;br&gt;och vissa enskilda organ med myndigheter (2 kap. 5 § TF och 1 kap. 8 §&lt;br&gt;sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen av den landstingskommunala verksamhet som nu är i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga regleras av bestämmelser i flera olika författningar. I spetsen för Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;verksamheten står tre nämnder, nämligen hälso- och sjukvårdsnämnden,&lt;br&gt;tandvårdsnämnden och omsorgsnämnden [(10 § hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763), 11 § tandvårdslagen (1985:125) och 14 § lagen (1985:568) om&lt;br&gt;särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (omsorgslagen)].&lt;br&gt;Dessa tre nämndfunktioner kan skötas av en eller flera särskilt tillsatta&lt;br&gt;nämnder eller av förvaltningsutskottet, enligt vad landstinget beslutar.&lt;br&gt;Under de centrala nämnderna kan finnas ytterligare nämnder eller mot-&lt;br&gt;svarande organ, inrättade med stöd av lagen (1985:127) om särskilda&lt;br&gt;organ i landstingskommunerna (jfr 11 § hälso- och sjukvårdslagen samt&lt;br&gt;prop. 1981/82:97 s. 127, prop. 1984/85:98 och prop. 1986/87:91). Enligt&lt;br&gt;den lagen får landstingskommuner och kommuner som inte ingår i en&lt;br&gt;landstingskommun inrätta särskilda organ för att handha förvaltning och&lt;br&gt;verkställighet som ankommer på bl. a. de tre nyss berörda centrala nämn-&lt;br&gt;derna. Lagen gör det möjligt att decentralisera den politiska ledningen&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvård m.m. Det övergripande ledningsansvaret finns&lt;br&gt;dock kvar hos de tre centrala nämnderna. Med stöd av lagen kan t. ex.&lt;br&gt;inrättas nämnder för olika sektorer (öppen vård, sluten vård etc.) eller&lt;br&gt;lokala sektorövergripande nämnder. Särskilda organ kan inrättas under&lt;br&gt;andra sådana organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under nämnderna finns t. ex. sjukhus och vårdcentraler. Sjukhus inde-&lt;br&gt;las ofta i vad som brukar kallas kliniker. Kliniker och vårdcentraler är s. k.&lt;br&gt;basenheter inom den slutna respektive öppna vården. Till dessa enheter är&lt;br&gt;i praktiken ofta det medicinska ledningsansvaret knutet (jfr 14 § hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen). I detta ligger bl. a. ett ansvar för vården samt för olika&lt;br&gt;förhållanden som har samband med vården, exempelvis förande av pati-&lt;br&gt;entjournaler (prop. 1981/82:97 s. 81).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsansvaret inom den offentliga hälso- och sjukvården kommer&lt;br&gt;att ändras från den 1 juli 1991 (prop. 1989/90:81. SoU24. rskr. 313). Vid&lt;br&gt;varje enhet för diagnostik eller vård och behandling kommer det, om det&lt;br&gt;behövs för patienternas säkerhet, att finnas en chefsöverläkare som har det&lt;br&gt;samlade ansvaret för ledningen av verksamheten. Hur stor en sådan enhet&lt;br&gt;skall vara får huvudmannen avgöra med hänsyn till lokala förutsättningar,&lt;br&gt;verksamhetens art och inriktning m.m. Inom den öppna vården behöver&lt;br&gt;de nya enheterna inte vara geografiskt begränsade till t. ex. ett sjukhus eller&lt;br&gt;en vårdcentral utan kan omfatta verksamhet både inom och utom ett&lt;br&gt;sjukhus vid flera vårdinrättningar (prop. 1989/90:81 s. 46).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1985:1089, ändrad senast 1990:1170) om försöksverksam-&lt;br&gt;het inom hälso- och sjukvårdens område finns en möjlighet för landstings-&lt;br&gt;kommuner att överlåta driftsansvaret för primärvården till vissa utvalda&lt;br&gt;försökskommuner. Det innebär att den överlåtna verksamheten kommer&lt;br&gt;att bedrivas av en primärkommunal nämnd under landstingskommunens&lt;br&gt;huvudmannaskap (jfr prop. 1985/86:42 s. 7—10). Enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1419) om försöksverksamhet inom socialtjänstens, hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdens samt omsorgsverksamhetens område bedrivs inom Jämtlands län&lt;br&gt;ett försök med att ha ett gemensamt beslutsorgan för ett landsting och en&lt;br&gt;kommun för bl. a. socialtjänst och primärvård. En regel om överlåtelse av&lt;br&gt;viss verksamhet till primärkommuner finns i 12 § omsorgslagen. Enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den regeln kan dock även huvudmannaskapet for verksamheten överlåtas. Prop. 1990/91:111&lt;br&gt;Landstingskommunerna har alltså en stor frihet att organisera hälso- och&lt;br&gt;sjukvården efter vad de själva finner lämpligt. Organisationen varierar&lt;br&gt;också i praktiken mellan de olika landstingskommunerna. I åtskilliga&lt;br&gt;landstingskommuner är förvaltningsutskottet tillika hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;nämnd. En särskild hälso- och sjukvårdsnämnd finns dock i ett antal&lt;br&gt;landstingskommuner. Även den lokala organisationen varierar. I exempel-&lt;br&gt;vis Stockholms läns landstingskommun finns flera lokala sjukvårdsstyrel-&lt;br&gt;ser med ett antal sjukhus och vårdcentraler inom sitt område. Inom andra&lt;br&gt;landstingskommuner kan på det lokala planet finnas t. ex. en eller ett par&lt;br&gt;nämnder för sluten vård, varje nämnd med ett antal underlydande sjuk-&lt;br&gt;hus. Den öppna vården är i dessa landstingskommuner i regel anförtrodd&lt;br&gt;ett större antal nämnder, var och en med ett antal underlydande vårdcen-&lt;br&gt;traler. Även andra organisationsformer förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilka organisatoriska enheter inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården som utgör myndigheter torde det till en början vara klart att de&lt;br&gt;centrala nämnderna utgör egna myndigheter. Frågan om de lokala nämn-&lt;br&gt;derna skall anses ingå i den centrala myndigheten eller utgöra egna myn-&lt;br&gt;digheter får bedömas från fall till fall mot bakgrund av bl. a. vilken grad av&lt;br&gt;självständighet den lokala nämnden har i förhållande till den centrala.&lt;br&gt;Bedömningen torde ofta ge vid handen att även de lokala nämnderna är&lt;br&gt;egna myndigheter. På motsvarande sätt får man från fall till fall bedöma&lt;br&gt;om någon del av den till varje nämnd hörande förvaltningsorganisationen&lt;br&gt;intar en så självständig ställning i förhållande till nämnden att den får&lt;br&gt;anses utgöra en egen myndighet. Så bör i praktiken sällan vara fallet&lt;br&gt;eftersom principen anses vara att beslutsbefogenheter får delegeras till en&lt;br&gt;tjänsteman inom förvaltningsorganisationen endast när det gäller rutin-&lt;br&gt;ärenden (prop. 1975/76:187 s. 260). Det innebär att nämndkansli, sjuk-&lt;br&gt;hus, vårdcentraler och andra förvaltningsorgan under en nämnd i regel får&lt;br&gt;anses ingå i den myndighet som nämnden utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård m.m. inom en landstingskommun kan alltså vara&lt;br&gt;uppdelad på ett antal olika nämnder och andra organ med ställning av&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheter. Bestämmelserna om sekretess i 7 kap. 1 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen är tillämpliga då det är aktuellt att patientuppgifter lämnas ut&lt;br&gt;från en sådan myndighet. Det gäller även om uppgifterna lämnas till en&lt;br&gt;annan myndighet med uppgifter inom hälso- och sjukvården inom samma&lt;br&gt;landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om självständiga verksamhetsgrenar inom en myndig-&lt;br&gt;het finns som framgått i 1 kap. 3 § sekretesslagen. Av första stycket följer&lt;br&gt;att, om sekretess enligt den lagen gäller för en uppgift hos en viss myndig-&lt;br&gt;het, uppgiften inte får röjas för annan myndighet i annat fall än som anges&lt;br&gt;i lag eller förordning som sekretesslagen hänvisar till. I andra stycket&lt;br&gt;föreskrivs att vad som sägs om myndighet i bl. a. första stycket också gäller&lt;br&gt;i förhållandet mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet,&lt;br&gt;när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förarbetena till sekretesslagen har inte getts några exempel på självstän-&lt;br&gt;diga verksamhetsgrenar hos en myndighet. Vissa jämförelser har gjorts&lt;br&gt;med begreppet självständigt organ i 2 kap. 8 § TF (jfr. KU 1979/80:37 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13). Som exempel på myndigheter hos vilka sådana självständiga organ Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;kan finnas har nämnts postverket och televerket. Dessa myndigheter inne-&lt;br&gt;håller förutom en omfattande centralförvaltning även organ på såväl regio-&lt;br&gt;nal som lokal nivå (prop. 1975/76:160 s. 152 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna jämförelse ger dock knappast någon närmare ledning vid tolk-&lt;br&gt;ningen av begreppet självständig verksamhetsgren i sekretesslagen. Ut-&lt;br&gt;märkande för myndigheter som postverket och televerket är ju att de i&lt;br&gt;princip ägnar sig åt verksamhet av ett och samma slag. I begreppet själv-&lt;br&gt;ständig verksamhetsgren torde dock ligga att grenarna ägnar sig år verk-&lt;br&gt;samhet av olika slag. Detta får anses följa redan av ordalagen (jfr. prop.&lt;br&gt;1979/80:2 Del As. 120 f.). Lagrådet har också funnit att organisationskri-&lt;br&gt;teriet inte torde vara avgörande för bedömningen av om en viss organisa-&lt;br&gt;toriskt avgränsad enhet inom en myndighet är att anse som en verksam-&lt;br&gt;hetsgren i sekretesslagens mening utan att det centrala är att det är fråga&lt;br&gt;om en avgränsad verksamhet (prop. 1979/80:2, Del A, s. 463).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttalanden av intresse i sammanhanget har också gjorts i ett senare&lt;br&gt;lagstiftningsärende på sekretessområdet. Föredragande statsrådet uttalade&lt;br&gt;där att skolhälsovården och skolans verksamhet i övrigt torde få hänföras&lt;br&gt;till olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. I övrigt torde det&lt;br&gt;enligt föredraganden inte finnas flera verksamhetsgrenar inom en skol-&lt;br&gt;myndighet. I fråga om socialtjänsten anfördes att det endast mera sällan&lt;br&gt;inom förvaltningen under en socialnämnd eller inom en förvaltning som är&lt;br&gt;gemensam för flera nämnder lär förekomma en organisatorisk uppdelning&lt;br&gt;på olika verksamhetsgrenar med skilda slag av verksamhet. Som undantag&lt;br&gt;från detta nämndes de fall då hälso- och sjukvårdsverksamhet bedrivs&lt;br&gt;inom ramen för socialtjänsten. Så är fallet med de alkoholkliniker som&lt;br&gt;socialnämnden är huvudman för (prop. 1981/82:186 s. 38 och 47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har, som jag tidigare nämnt, nyligen fattat beslut om ansvaret&lt;br&gt;för service och vård till äldre och handikappade m. m., den s. k. äldrerefor-&lt;br&gt;men. Reformen innebär att kommunerna övertar vissa delar av lands-&lt;br&gt;tingens hälso- och sjuk vårdsansvar för äldre och handikappade. Social-&lt;br&gt;nämnden eller motsvarande organ kommer därigenom att få ansvaret för&lt;br&gt;den kommunala hälso- och sjukvården. Föredragande statsrådet anförde i&lt;br&gt;ärendet att den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten i&lt;br&gt;detta fall inte blir att betrakta som självständiga i förhållande till varandra&lt;br&gt;i den mening som avses i 1 kap. 3 § sekretesslagen eftersom det inte är&lt;br&gt;fråga om verksamheter av olika slag (prop. 1990/91:14 s. 85). Riksdagen&lt;br&gt;lämnade detta uttalande utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian är det endast myndigheter som bedriver olika slag&lt;br&gt;av verksamhet som kan anses uppdelade på olika verksamhetsgrenar.&lt;br&gt;Vilka verksamheter som skall anses olika i förhållande till varandra får&lt;br&gt;bedömas efter omständigheterna. En utgångspunkt kan enligt promemo-&lt;br&gt;rian vara om uppgifter rörande verksamheterna skyddas av olika sekre-&lt;br&gt;tessregler i sekretesslagen. För att verksamhetsgrenar skall anses självstän-&lt;br&gt;diga i förhållande till varandra bör det också krävas att de är organisato-&lt;br&gt;riskt uppdelade på olika enheter. Som typexempel på myndigheter med&lt;br&gt;organisatorisk uppdelning på olika verksamhetsgrenar nämns i promemo-&lt;br&gt;rian länsstyrelserna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har antytt gjorde DOK en annan bedömning i sitt&lt;br&gt;delbetänkande (SOU 1986:24) Integritetsskyddet i informationssamhället&lt;br&gt;1. Kommittén fann att basenheterna inom hälso- och sjukvården är att&lt;br&gt;anse som självständiga verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening, vilket&lt;br&gt;innebär att lagens regler redan i dag gäller i förhållandet mellan dessa&lt;br&gt;enheter (s. 66). Uppfattningen att kliniker och andra basenheter är själv-&lt;br&gt;ständiga verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening delades av omkring&lt;br&gt;hälften av de remissinstanser som yttrade sig om saken. Flera remissin-&lt;br&gt;stanser knöt begreppet självständig verksamhetsgren till en högre nivå&lt;br&gt;inom sjukvårdsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att det sålunda råder olika uppfattningar om en&lt;br&gt;basenhet utgör en självständig verksamhetsgren inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den eller inte har promemorians förslag utarbetats. Enligt förslaget skall ett&lt;br&gt;tillägg göras till bestämmelserna i 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen&lt;br&gt;av innebörd att basenheter inom hälso- och sjukvården skall betraktas som&lt;br&gt;självständiga verksamhetsgrenar i förhållande till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har som jag nämnt fått ett blandat mottagande av remissin-&lt;br&gt;stanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har påtalat att begreppet basenhet inte är reglerat i&lt;br&gt;lag eller författning. Begreppet bestäms av hur sjukvårdshuvudmannen&lt;br&gt;från tid till annan väljer att anordna sin organisation. En basenhet kan&lt;br&gt;därför vara allt från en liten högspecialiserad verksamhet till ett medi-&lt;br&gt;cinskt vårdområde, t. ex. en psykiatrisk sektorsenhet. Flera remissinstan-&lt;br&gt;ser har av denna anledning framfört att begreppet basenhet måste närmare&lt;br&gt;bestämmas i lagtext eller genom motivuttalanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av de kritiska remissinstanserna har bl. a. anfört att ett genomfö-&lt;br&gt;rande av förslaget kommer att leda till betydande administrativt merarbe-&lt;br&gt;te och försämra det nödvändiga samarbetet inom hälso- och sjukvården.&lt;br&gt;De har påpekat att en patients problem ofta inte är begränsade till vad som&lt;br&gt;finns inom en viss kliniks eller basenhets specialområde. Vid varje tillfälle&lt;br&gt;en journal eller en journaluppgift i vårdarbetet behöver lämnas över till en&lt;br&gt;annan enhet kommer det att krävas en sekretessprövning. I princip torde&lt;br&gt;det ankomma på läkare att göra denna prövning. Detta merarbete för&lt;br&gt;läkarna kommer enligt remissinstanserna att medföra kostnader som kan&lt;br&gt;uppgå till betydande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har även anförts från några remissinstanser att förslaget skulle&lt;br&gt;medföra stora svårigheter för försöken med den s. k. Dala-modellen. Dala-&lt;br&gt;modellen innebär att basen för sjukvården blir primärvården som köper&lt;br&gt;resurser från den högspecialiserade delen av sjukvården. För att samspelet&lt;br&gt;mellan primärvård och specialistvård kring vårdbehov och vårdkonsum-&lt;br&gt;tion skall fungera måste enligt remissinstanserna såväl primärvård som&lt;br&gt;kliniker ha tillgång till nödvändiga medicinska uppgifter. Enligt remissin-&lt;br&gt;stanserna är det därför en onödig komplikation och i praktiken svårt att&lt;br&gt;upprätthålla sekretess mellan beställaren (primärvården) och uppdragsta-&lt;br&gt;garen (sjukhuskliniken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna har dock uttryckt sin uppskattning över att&lt;br&gt;frågan om basenheterna är att betrakta som självständiga verksamhetsgre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nar äntligen löses. Vissa av dem har emellertid påpekat att förslaget&lt;br&gt;otvivelaktigt kommer att medföra visst merarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som framkommit vid remissbehandlingen har dock lett mig till&lt;br&gt;slutsatsen att det för närvarande inte är lämpligt att utforma regleringen på&lt;br&gt;det sätt som föreslagits i promemorian. Begreppet basenhet är inte närma-&lt;br&gt;re bestämt och storleken av de olika enheterna varierar mellan de olika&lt;br&gt;sjukvårdsmyndigheterna. Detta gör att begreppet, åtminstone for närva-&lt;br&gt;rande, inte bör läggas till grund för en rättslig reglering. Vidare har i&lt;br&gt;förslaget inte beaktats att enhetsindelningen inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;kommer att i viss utsträckning ändras fr. o. m. den 1 juli 1991. Detta&lt;br&gt;innebär bl. a. att en chefsöverläkares verksamhetsområde kan innefatta&lt;br&gt;flera kliniker. Ett genomförande av förslaget kan därför innebära att nya&lt;br&gt;problem skulle uppstå när det gäller att bestämma var sekretessgränserna&lt;br&gt;går inom den offentliga hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går heller inte att bortse från att förslaget kan medföra merarbete för&lt;br&gt;läkarna och därmed också ökade kostnader för sjukvården. Vidare kan&lt;br&gt;förslaget medföra komplikationer vid införande av nya organisatoriska&lt;br&gt;lösningar inom sjukvården, t. ex. den s. k. Dalamodellen. Jag vill dock&lt;br&gt;erinra om att hälso- och sjukvårdslagstiftningen bygger på att vården av&lt;br&gt;den enskilde patienten skall utformas och genomföras i samråd med ho-&lt;br&gt;nom. Patienten skall informeras om sitt hälsotillstånd och de behandlings-&lt;br&gt;metoder som står till buds. Det är därför ett naturligt inslag i vården att&lt;br&gt;inhämta patientens samtycke till att hans journalhandlingar lämnas vidare&lt;br&gt;till annan vårdenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är jag inte nu beredd att förorda att förslaget läggs&lt;br&gt;till grund för lagstiftning. Förslaget torde emellertid kunna utgöra ett&lt;br&gt;bidrag till fortsatta överväganden om den lämpligaste utformningen av&lt;br&gt;regleringen i förevarande hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om i vilka fall en sekretessprövning skall göras innan en uppgift&lt;br&gt;lämnas inom hälso- och sjukvården får därför, åtminstone tills vidare,&lt;br&gt;prövas enligt nu gällande regler. Enligt min mening behöver det inte heller&lt;br&gt;innebära några problem från integritetssynpunkt att tillämpa gällande&lt;br&gt;regler. Att sekretesslagen inte uttryckligen reglerar utbyte av uppgifter&lt;br&gt;mellan kliniker och andra basenheter inom en sjukvårdsmyndighet inne-&lt;br&gt;bär inte att avsikten är att sådant uppgiftslämnande är fritt. Visserligen&lt;br&gt;anses sekretessreglerna inte utgöra något hinder mot att lämna uppgifter&lt;br&gt;mellan befattningshavare hos en myndighet i den utsträckning som är&lt;br&gt;normal och behövlig för ett ärendes handläggning eller verksamhetens&lt;br&gt;bedrivande i övrigt (jfr Corell m. fl., Sekretesslagen, 1985, s. 96 och JO&lt;br&gt;1983/84 s. 262). Av grunderna för sekretesslagen torde emellertid följa att&lt;br&gt;en befattningshavare inte bör anse sig ha någon obegränsad frihet att&lt;br&gt;lämna uppgifter som omfattas av sekretess till andra anställda inom myn-&lt;br&gt;digheten. Jag vill i sammanhanget också peka på bestämmelsen i 7 § första&lt;br&gt;stycket patientjournallagen (1985:562), enligt vilken varje journalhand-&lt;br&gt;ling skall hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till den.&lt;br&gt;För personregister kan datainspektionen meddela behövliga föreskrifter i&lt;br&gt;fråga om t. ex. behörighetskontroll och utlämnande, 6 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;datalagen (1973:289). Det följer därför av redan gällande regelsystem att Prop. 1990/91:111&lt;br&gt;uppgifter inte skall spridas i onödan inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag alltså att det inte nu föreligger tillräckligt&lt;br&gt;underlag för att införa en bestämmelse om att basenheterna inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården utgör särskilda verksamhetsgrenar i sekretesslagens me-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Uppgiftslämnande för forskning, statistikframställning&lt;br&gt;och sjukvårdsadministration&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna om hälso- och sjukvårdssekretess i sekretess-&lt;br&gt;lagen ändras så att det uttryckligen framgår att nödvändigt utbyte av&lt;br&gt;uppgifter för forskning, statistikframställning och sjukvårdsadmi-&lt;br&gt;nistration mellan kommunala och landstingskommunala myndighe-&lt;br&gt;ter inom hälso- och sjukvården skall kunna ske. En förutsättning for&lt;br&gt;uppgiftslämnandet skall vara att det inte kan antas att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider men om uppgifterna röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny lag om uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;införs. I lagen bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;skyldighet för kommuner och landstingskommuner att lämna upp-&lt;br&gt;gifter till socialstyrelsen och läkemedelsverket för forskning och&lt;br&gt;statistikframställning inom hälso- och sjukvårdens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överenstämmer i princip med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget godtas eller tillstyrks av det stora flertalet&lt;br&gt;av de remissinstanser som har yttrat sig, bl. a. hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge, kammarrätten i Stockholm, socialstyrelsen, Landstingsförbun-&lt;br&gt;det och Medicinska Forskningsrådet. Svenska läkaresällskapet är i huvud-&lt;br&gt;sak positivt till förslaget men ställer sig tveksamt till att uppgifter skall&lt;br&gt;kunna lämnas ut för administrativa ändamål. En del av dem som är&lt;br&gt;positiva anser att innebörden av uppgiftslämnande för sjukvårdsadmini-&lt;br&gt;stration behöver närmare preciseras. Socialstyrelsen har påpekat att upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten även bör innefatta det nyinrättade läkemedelsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser har avstyrkt förslaget. Datainspektionen anser&lt;br&gt;att beslutsunderlaget måste kompletteras med en behovsanalys och att det&lt;br&gt;är nödvändigt att socialstyrelsens register författningsregleras innan en&lt;br&gt;bestämmelse införs om utlämnande av uppgifter till dessa register. Data-&lt;br&gt;inspektionen anser också att man bör invänta det arbete som utredningen&lt;br&gt;(S 1988:02) om informationsstrukturen m. m. for hälso- och sjukvården —&lt;br&gt;INFHOS bedriver. JO hänvisar till samma utredning. Statistiska central-&lt;br&gt;byrån (SCB) ställer sig tveksam till förslaget om en särskild lag om upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet inom hälso- och sjukvården. Sveriges läkarförbund har&lt;br&gt;avstyrkt förslaget med motiveringen att administrativa datasystem inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården skall skiljas från hälso- och sjukvårdssystem. För-&lt;br&gt;bundet anser också att omfattningen av uppgiftsskyldigheten till socialsty-&lt;br&gt;relsen direkt skall anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting och Riksförbundet för Social och Mental Prop. 1990/91:111&lt;br&gt;Hälsa (RSMH) anser att uppgifter som lämnas ut för forskningsändamål&lt;br&gt;m. m. skall vara avidentifierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Hanteringen av uppgifter om patienter&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården sker i dag i stor utsträckning med utnyttjande&lt;br&gt;av ADB-teknik. Inom den landstingskommunala och kommunala hälso-&lt;br&gt;och sjukvården lagras uppgifterna i s. k. patientdatabaser eller andra infor-&lt;br&gt;mationssystem. Registren används i vården och vårdadministrationen&lt;br&gt;men också för forskning och statistik. Även regionala register för forskning&lt;br&gt;och statistik förs. Uppgifterna till sådana register hämtas från sjukvårdsor-&lt;br&gt;gan inom flera landstingskommuner och kommuner. Centrala register för&lt;br&gt;forskning och statistik förs av socialstyrelsen. Antalet sådana register upp-&lt;br&gt;går till ca 15. Uppgifterna till dessa register hämtas från samtliga lands-&lt;br&gt;tingskommuner och de kommuner som inte ingår i dessa. Totalt lär det&lt;br&gt;finnas ca 300 register med patientuppgifter inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag fortsättningsvis säger om landstingskommuner gäller i princip&lt;br&gt;även kommuner som inte ingår i en landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som uppgiftslämnande i vårdsyfte regleras av sekretessla-&lt;br&gt;gen styr den lagen också möjligheterna till uppgiftslämnande av sekretess-&lt;br&gt;belagda uppgifter för forskning, statistik och administration. De register&lt;br&gt;som nu har nämnts förs, liksom andra personregister, enligt reglerna i&lt;br&gt;datalagen. Det betyder att de har inrättats med stöd av ett beslut av&lt;br&gt;regeringen eller riksdag eller med tillstånd av datainspektionen. För regis-&lt;br&gt;ter som endast används för vård- eller behandlingsändamål krävs dock&lt;br&gt;inget sådant tillstånd (2 a § tredje stycket 2 datalagen). Datainspektionen&lt;br&gt;har tillsyn över registren och kan meddela föreskrifter för dem. Socialsty-&lt;br&gt;relsen har meddelat allmänna råd i fråga om landstingens patientdatabaser&lt;br&gt;(SOSFS 1983:45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos socialstyrelsen förs ett femtontal register för forskning och statistik-&lt;br&gt;framställning inom hälso- och sjukvårdens område. Däremot förekommer&lt;br&gt;inga administrativa register av intresse i detta sammanhang. Bland regist-&lt;br&gt;ren märks särskilt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cancerregistret inrättades år 1958 med stöd av kungörelsen (1957:632)&lt;br&gt;om cancerregister. Det innehåller uppgifter om samtliga cancerfall som&lt;br&gt;har konstaterats i Sverige och tjänar framför allt som underlag för forsk-&lt;br&gt;ning. Vissa läkare har skyldighet att lämna uppgifter till registret enligt&lt;br&gt;bestämmelser i kungörelsen. Med utgångspunkt från bl. a. uppgifterna i&lt;br&gt;cancerregistret förs för forskningsändamål även tre cancer-miljöregister,&lt;br&gt;som inrättades år 1978, 1987 och 1990 efter tillstånd av datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska födelseregistret inklusive missbildningsregistret inrättades år&lt;br&gt;1980. Det kom till genom en sammanslagning av två äldre register, inrätta-&lt;br&gt;de år 1973 respektive år 1964. I registret finns uppgifter om mödrar och&lt;br&gt;barn. Det används för forskning om sjuklighet och missbildningar bland&lt;br&gt;nyfödda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett register för sluten kroppssjukvård inrättades år 1964 och ett register&lt;br&gt;över sluten psykiatrisk vård år 1962. För registren finns tillstånd av data-&lt;br&gt;inspektionen. De används för forskning och statistikframställning. Avsik-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten är att registren skall ersättas av ett slutenvårdsregister for riket, vilket Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;även skall användas för bl. a. planering och viss tillsynsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LSPV-registret inrättades år 1983 efter tillstånd av datainspektionen.&lt;br&gt;Det innehåller uppgifter om personer som varit föremål för vård enligt&lt;br&gt;lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall&lt;br&gt;(omtryckt 1982:782). Uppgifterna används i socialstyrelsens tillsynsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa register för socialstyrelsen ytterligare några register med&lt;br&gt;patientuppgifter. Dessa register tillförs dock inte längre några nya uppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsbiverkningsregistret inrättades år 1965 och förs nu med till-&lt;br&gt;stånd av datainspektionen. Registret fördes tidigare hos socialstyrelsens&lt;br&gt;läkemedelsavdelning. Avdelningen avskildes den 1 juli 1990 från socialsty-&lt;br&gt;relsen och utgör numera en egen myndighet, läkemedelsverket. Registret&lt;br&gt;innehåller uppgifter om biverkningar av läkemedel och används i forsk-&lt;br&gt;ning om sådana biverkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommun bestämmer själv vilka register som skall föras&lt;br&gt;där, förutsatt givetvis att nödvändiga tillstånd har erhållits av datainspek-&lt;br&gt;tionen. Vilka register som finns hos landstingskommunerna varierar där-&lt;br&gt;för mellan dessa kommuner. Beroende på ändamålet kan dock registren&lt;br&gt;indelas huvudsakligen i medicinska serviceregister samt register för vård-&lt;br&gt;administration, hälsokontroller eller klinisk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska serviceregister används bl. a. for att samla in och bearbeta&lt;br&gt;mätvärden inom intensivvården (t. ex. EKG) och på laboratorier. Regist-&lt;br&gt;ren kan ställa samman och analysera undersökningsresultat. De kan också&lt;br&gt;användas for administrativa ändamål, såsom verksamhetsuppföljning och&lt;br&gt;utsändande av kallelser till blodgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mera renodlade registren for vårdadministration utgör ca en tredje-&lt;br&gt;del av personregistren inom hälso- och sjukvården. Registren kan i vissa&lt;br&gt;fall ersätta eller komplettera den vanliga journalföringen. De kan också&lt;br&gt;användas for andra ändamål, såsom tidbokning, in- och utskrivning av&lt;br&gt;patienter, statistikframställning eller forskning. Ekonomiadministrativa&lt;br&gt;rutiner, t. ex. utbetalning av hemsjukvårdsbidrag, kan också tillhöra an-&lt;br&gt;vändningsområdet. Register av detta slag kan ingå i en landstingskom-&lt;br&gt;muns s. k. patientadministrativa system (PAS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register for hälsokontroller har till huvudsyfte att administrera dessa&lt;br&gt;kontroller, t. ex. genom att ge underlag för kallelser till kontrollerna. De&lt;br&gt;kan även användas för klinisk uppföljning, viss journalföring, forskning,&lt;br&gt;statistikframställning m. m. Register för klinisk forskning utformas givet-&lt;br&gt;vis med hänsyn till de olika forskningsprojekt i vilka de används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register av detta slag får numera anses vara en av förutsättningarna för&lt;br&gt;att en modern hälso- och sjukvård skall kunna bedrivas. På forskningens&lt;br&gt;område ger registren underlag bl. a. för att finna samband mellan sjuk-&lt;br&gt;domar och miljöfaktorer, vilket gör det möjligt för samhällsorganen att på&lt;br&gt;ett effektivt sätt verka för en hälsosam miljö i arbetslivet och på andra&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statistik om befolkningens hälsotillstånd m. m. som framställs på&lt;br&gt;grundval av registren är vidare en förutsättning bl. a. för att landstings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna skall kunna uppfylla kravet i 7 § hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;att planera hälso- och sjukvården med utgångspunkt i befolkningens behov&lt;br&gt;av hälso- och sjukvård samt for att de skall kunna ge en vård på lika&lt;br&gt;villkor. De administrativa stödsystemen gör det möjligt att bedriva vården&lt;br&gt;på ett rationellt sätt med en koncentration på själva vårduppgifterna. De&lt;br&gt;bidrar också till att diagnoser och behandling kan grundas på ett såvitt&lt;br&gt;möjligt fullständigt beslutsunderlag. Statsmakterna har i olika samman-&lt;br&gt;hang tagit ställning for en utbyggnad av register och informationssystem&lt;br&gt;med dessa ändamål inom hälso- och sjukvården (jfr t. ex. prop. 1981/82:97&lt;br&gt;s. 93 och 97, prop. 1982/83:174 s. 10 och prop. 1984/85:181 s. 125 f.).&lt;br&gt;Flera remissinstanser i detta ärende har också understrukit informations-&lt;br&gt;systemens betydelse för att utveckla folkhälsan, bl. a. Medicinska Forsk-&lt;br&gt;ningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen anledning för statsmakterna att nu ändra sin inställning&lt;br&gt;till att patientuppgifter ADB-behandlas och används för de angivna ända-&lt;br&gt;målen inom hälso- och sjukvården. Självfallet måste informationssyste-&lt;br&gt;men utformas så att de inte ger upphov till otillbörligt intrång i den&lt;br&gt;personliga integriteten. En garanti för detta är bl. a. datainspektionens&lt;br&gt;medverkan då registren byggs upp samt inspektionens fortlöpande tillsyn&lt;br&gt;över registren. Såvitt utredningen i ärendet visar har registren heller inte i&lt;br&gt;praktiken visat sig innebära något beaktansvärt hot mot den personliga&lt;br&gt;integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en punkt finns dock anledning till tvekan om regelsystemet är utfor-&lt;br&gt;mat på ett godtagbart sätt. Det gäller formerna för den sekretessprövning&lt;br&gt;som görs innan uppgifterna lämnas till de tidigare berörda registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvården gäller som nämnts tidigare under vissa&lt;br&gt;förutsättningar sekretess enligt 7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen för&lt;br&gt;uppgifter om enskildas hälsotillstånd och andra personliga förhållanden.&lt;br&gt;Regeln är utformad med ett s. k. omvänt skaderekvisit. Det innebär att en&lt;br&gt;uppgift inte får lämnas ut, om det inte står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den enskilde eller hans närstående lider men. Presumtionen är&lt;br&gt;alltså för sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till paragrafen har förutsatts att uppgifter i regel skall kunna&lt;br&gt;lämnas för forskning eller från läkare till läkare som ett led i vården utan&lt;br&gt;att risk för men uppkommer (prop. 1979/80:2, del A, s. 168 och 347).&lt;br&gt;Även i andra sammanhang som nu behandlas torde en skadeprövning i&lt;br&gt;regel ge till resultat att en uppgift kan lämnas ut t. ex. för statistikändamål.&lt;br&gt;Uppgifterna är ju skyddade mot obehörig åtkomst även hos den mottagan-&lt;br&gt;de myndigheten genom bl. a. regler om sekretess och genom teknisk behö-&lt;br&gt;righetskontroll. I många fall torde man också kunna räkna med ett, åt-&lt;br&gt;minstone tyst, samtycke från den enskilde att lämna ut uppgiften. Man&lt;br&gt;kan därför knappast påstå att uppgifterna lämnas ut så att det i praktiken&lt;br&gt;uppkommer något men för de berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lagens tillkomst torde det dock ha varit avsett att en skadeprövning&lt;br&gt;enligt det omvända skaderekvisitet i regel skulle ske i varje enskilt fall,&lt;br&gt;alltså varje gång en uppgift lämnas ut från myndigheten. Ett mera rutin-&lt;br&gt;mässigt uppgiftslämnande av det slag som det nu är fråga om och som inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;författningsregleras särskilt bör däremot bygga på en mera generell skade- Prop. 1990/91:111&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sekretessbelagd uppgift kan i vissa fall lämnas ut med stöd av en&lt;br&gt;sekretessbrytande regel. Intressant i detta sammanhang är särskilt regeln i&lt;br&gt;14 kap. 1 § sekretesslagen att sekretessen inte hindrar att uppgift lämnas&lt;br&gt;till en annan myndighet, om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förord-&lt;br&gt;ning. En sådan sekretessbrytande uppgiftsskyldighet torde dock i nu före-&lt;br&gt;varande sammanhang förekomma endast i förhållande till cancerregistret&lt;br&gt;(2 § kungörelsen om cancerregister). I övrigt har uppgiftsutbytet reglerats i&lt;br&gt;annan ordning (jfr prop. 1981/82:97 s. 93).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stränga sekretess som sålunda råder på hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;område skall ses mot bakgrund av att avsikten som jag tidigare nämnt i&lt;br&gt;avsnitt 2.1 ursprungligen var att komplettera sekretessbestämmelserna&lt;br&gt;med en särskild lag om uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården&lt;br&gt;(prop. 1979/80:2, del A, s. 174). Tanken på en sådan lag övergavs emeller-&lt;br&gt;tid senare (se prop. 1980/81:28 s. 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas och berörda myndigheters ställningstagande till de nu&lt;br&gt;aktuella informationssystemen på hälso- och sjukvårdens område har up-&lt;br&gt;penbarligen byggt på uppfattningen att uppgiftslämnandet skulle stå i&lt;br&gt;överensstämmelse med sekretesslagens regler. Enskilda personers integri-&lt;br&gt;tet torde inte heller ha kränkts genom att uppgifterna har lämnats ut.&lt;br&gt;Däremot är det dock tveksamt om formerna för sekretessprövningen helt&lt;br&gt;stämmer överens med avsikten bakom den berörda sekretessregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Journalutredningen, som hade till uppgift bl. a. att se över utformningen&lt;br&gt;av den grundläggande patientdokumentationen inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den, uppmärksammade i sitt huvudbetänkande (SOU 1984:73) Patient-&lt;br&gt;journalen de särskilda integritets- och sekretessfrågor som uppkommer vid&lt;br&gt;dataregistrering av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Vid re-&lt;br&gt;missbehandlingen av betänkandet vitsordades behovet av klarlägganden i&lt;br&gt;frågor rörande integritet och sekretess inom hälso- och sjukvården av&lt;br&gt;flertalet remissinstanser. Mot denna bakgrund uppdrog regeringen åt&lt;br&gt;DOK att överväga frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK föreslog i denna del att 7 kap. 1 § sekretesslagen skulle ändras så&lt;br&gt;att sekretess inte skulle hindra att uppgifter lämnas mellan kliniker och&lt;br&gt;andra basenheter samt till socialstyrelsen för forskning och statistikfram-&lt;br&gt;ställning inom hälso- och sjukvårdens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrktes eller godtogs av omkring en tredjedel av de ca 30&lt;br&gt;instanser som hade yttrat sig, bl. a. datainspektionen, JK, socialstyrelsen,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation, Svenska Läkaresällskapet och Medicinska Forsk-&lt;br&gt;ningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något fler remissinstanser avstyrkte DOKs förslag om ändring i sekre-&lt;br&gt;tesslagen, bl. a. JO, Sveriges läkarförbund och Sveriges Handikappför-&lt;br&gt;bunds Centralkommitté. Sveriges läkarförbund menade att uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighetens omfattning direkt bör anges i lag. Ytterligare några instanser&lt;br&gt;uttalade allmänna synpunkter utan att ta ställning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det blandade mottagande DOKs förslag fick av remiss-&lt;br&gt;instanserna arbetades förslaget om i samband med den översyn av vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser i sekretesslagen som gjorts inom justitiedepartementet. Det Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;nya förslaget finns i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: DOK föreslog att den eftersträvade justeringen&lt;br&gt;skulle åstadkommas genom en regel i 7 kap. 1 § sekretesslagen om undan-&lt;br&gt;tag från sekretess när det gäller uppgiftslämnande av det slag som nu är i&lt;br&gt;fråga. Förslaget utsattes dock för krititik för att det gav en allt för vid ram&lt;br&gt;for utlämnande av integritetskänsliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot DOKs förslag kan också invändas att det innebär ett avsteg från den&lt;br&gt;metod som annars är den vanliga då man vill åstadkomma ett genombrott&lt;br&gt;av en sekretessregel, nämligen att i lag eller förordning föreskriva om&lt;br&gt;skyldighet att lämna ut uppgifterna. Den nyss nämnda regeln i 14 kap. 1 §&lt;br&gt;sekretesslagen gör att uppgifterna i ett sådant fall kan lämnas ut utan&lt;br&gt;hinder av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreskrift om uppgiftsskyldighet är dock mindre lämplig när det&lt;br&gt;gäller uppgiftsutbytet mellan olika hälso- och sjukvårdsmyndigheter inom&lt;br&gt;en landstingskommun eller mellan sådana myndigheter inom olika lands-&lt;br&gt;tingskommuner. Omfattningen av detta uppgiftslämnande bör bestämmas&lt;br&gt;av landstingskommunerna själva inom ramen för sekretesslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås därför att uppgiftslämnande inom landstings-&lt;br&gt;kommunerna skall regleras efter de principer DOK föreslog medan där-&lt;br&gt;emot uppgiftslämnandet till socialstyrelsen skall ske genom föreskrifter&lt;br&gt;om uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan nämnt har det omarbetade förslaget fått ett övervägande&lt;br&gt;positivt mottagande under remissbehandlingen. Jag anser därför i likhet&lt;br&gt;med majoriteten av remissinstanserna att det finns skäl att justera regel-&lt;br&gt;systemet i enlighet med vad som föreslagits i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen, som ifrågasatt behovet av förslaget, har påpekat att&lt;br&gt;det bör kombineras med en lagreglering av socialstyrelsens register. Denna&lt;br&gt;fråga har jag berört i den nyligen avlämnade propositionen 1990/91:60 om&lt;br&gt;offentlighet, integritet och ADB där jag bl. a. diskuterat behovet av särskil-&lt;br&gt;da registerlagar för socialstyrelsens register. Regeringen har i propositio-&lt;br&gt;nen ställt sig positiv till att vissa register hos socialstyrelsen på sikt regleras&lt;br&gt;i lag. Frågan om vilka register som skall lagregleras kräver dock ytterligare&lt;br&gt;överväganden vilket inte kan göras inom ramen för detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO har som jag tidigare nämnt avstyrkt förslaget och anser att det arbete&lt;br&gt;utredningen om informationsstrukturen m. m. inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;(INFHOS) bedriver skall inväntas. Denna ståndpunkt delas av datainspek-&lt;br&gt;tionen. Enligt min mening är det angeläget att snarast möjligt reglera de&lt;br&gt;förhållanden jag pekat på. Jag kan inte se att den nämnda utredningens&lt;br&gt;arbete kommer att påverka dessa frågor. De förslag utredningen lämnat i&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1990:83) Rapportering från den öppna vården, inne-&lt;br&gt;bär inte någon överföring av identifierbara uppgifter från basenheterna.&lt;br&gt;Jag kan inte finna skäl att i avvaktan på det resultat utredningen kan&lt;br&gt;komma fram till skjuta upp den nödvändiga justeringen av reglerna i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftslämnande inom och mellan kommuner och landstingskommuner Prop. 1990/91:111&lt;br&gt;Sekretesslagen bör därför kompletteras med en regel som tar sikte på&lt;br&gt;uppgiftslämnandet inom och mellan kommuner och landstingskommuner.&lt;br&gt;För att få en lämplig lösning bör man som nämnts kunna utgå från den&lt;br&gt;metod att reglera sekretessfrågan som DOK har föreslagit, alltså en före-&lt;br&gt;skrift i 7 kap. 1 § sekretesslagen. Enligt min mening bör dock regeln&lt;br&gt;utformas på det sätt som föreslagits i promemorian bl. a. för att integritets-&lt;br&gt;skyddsintresset skall bli bättre tillgodosett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 7 kap. 1 § bör därför kompletteras så att sekretess enligt&lt;br&gt;paragrafens första stycke inte hindrar att uppgifter — under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar — lämnas till landstingskommunala organ för att användas i&lt;br&gt;verksamhet som avser forskning, framställning av statistik eller admini-&lt;br&gt;stration inom hälso- och sjukvårdens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att lämna uppgifter mellan berörda myndigheter för dessa&lt;br&gt;ändamål bör dock begränsas. Den personliga integriteten bör självfallet&lt;br&gt;tillmätas stor betydelse när man bedömer om uppgifter skall kunna lämnas&lt;br&gt;ut för nu aktuella ändamål. Det bör emellertid vara fullt tillräckligt från&lt;br&gt;integritetssynpunkt om denna bedömning i princip görs generellt. Jag&lt;br&gt;menar alltså att integritetsfrågan bör beaktas i första hand när man be-&lt;br&gt;stämmer vilka slag av uppgifter som skall tillföras ett visst register. Frågan&lt;br&gt;får då bedömas med hänsyn till bl. a. uppgifternas art, det sekretesskydd&lt;br&gt;uppgifterna kommer att få hos mottagaren samt den tekniska utformning-&lt;br&gt;en av informationssystemet (behörighetskontroll m. m.). Detta bör medfö-&lt;br&gt;ra bl. a. att uppgifter normalt inte lämnas för t. ex. administrativa ändamål&lt;br&gt;från en landstingskommun till en annan. Den generella bedömningen&lt;br&gt;hindrar givetvis inte att man kan göra en skadeprövning även i ett särskilt&lt;br&gt;fall, om särskilda omständigheter föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning kan åstadkommas, om man förser den nya regeln med&lt;br&gt;ett s. k. rakt skaderekvisit. Detta skaderekvisit, som är det vanliga i sekre-&lt;br&gt;tesslagen, innebär att en uppgift inte får lämnas ut om det kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Presumtionen är alltså att en uppgift får lämnas ut för de angivna ändamå-&lt;br&gt;len. När det gäller att lämna ut patientuppgifter för andra ändamål gäller&lt;br&gt;sekretessen enligt 7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare vara möjligt att lämna uppgifter till och från också&lt;br&gt;kommuner som ingår i ett landsting. Skälet för detta är att landstingskom-&lt;br&gt;muner kan träffa avtal med kommuner om att dessa skall åta sig driftan-&lt;br&gt;svaret för primärvården. Vidare kommer kommunerna, som jag tidigare&lt;br&gt;nämnt, att överta vissa delar av hälso- och sjukvårdsverksamheten från&lt;br&gt;landstingen i och med den s. k. äldrereformen. Förberedelser pågår också&lt;br&gt;för att genomföra försöksverksamhet med ett mera fullständigt ansvar för&lt;br&gt;vissa kommuner med avseende på primärvård (skr. 1990/91:50 s. 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reglering i sekretesslagen som jag här förordar skiljer sig från vad&lt;br&gt;DOK föreslagit bl. a. på så sätt att DOKs förslag avser endast uppgiftsläm-&lt;br&gt;nande för forsknings- och statistikändamål, däremot inte för administrati-&lt;br&gt;va ändamål. Enligt DOK innebär kommitténs förslag en viss åtstramning&lt;br&gt;av utbytet av uppgifter för administrationsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som framförts i promemorian finns dock enligt min Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;mening inte tillräckliga skäl att i fråga om den landstingskommunala och&lt;br&gt;kommunala verksamheten genomfora en sådan åtstramning, vars konse-&lt;br&gt;kvenser för övrigt inte har närmare utretts. De administrativa funktioner-&lt;br&gt;na är en nödvändig och integrerad del av hälso- och sjukvården särskilt på&lt;br&gt;den nivån. ADB-stödet inom sjukvårdsadministrationen gör det möjligt&lt;br&gt;att driva verksamheten säkert och ekonomiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har heller inte framkommit något som ger vid handen att den&lt;br&gt;patientadministrativa verksamheten skulle innebära något påtagligt hot&lt;br&gt;mot den personliga integriteten. En patientuppgift åtnjuter samma sekre-&lt;br&gt;tesskydd om den lämnas över for administrativ behandling hos en annan&lt;br&gt;enhet inom sjukvårdsorganisationen än den där patienten behandlas som&lt;br&gt;om den lämnas ut för vård- eller behandlingsändamål. Den patientadmi-&lt;br&gt;nistration som det här är fråga om är som nyss angivits en integrerad del av&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Uppgifterna skyddas därför mot åtkomst av utom-&lt;br&gt;stående genom sekretessen enligt 7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen,&lt;br&gt;oberoende av vilken enhet inom hälso- och sjukvårdsorganisationen som&lt;br&gt;handhar uppgifterna. Vidare är datalagens regelsystem tillämpligt på upp-&lt;br&gt;gifterna i den mån de förs med hjälp av ADB. Det är därmed en uppgift för&lt;br&gt;datainspektionen att i sin verksamhet ta ställning till integritetsskyddsas-&lt;br&gt;pekter. Av betydelse i detta sammanhang blir bl. a. arten och omfattningen&lt;br&gt;av de uppgifter som skall registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har påtalat att begreppet administration behöver&lt;br&gt;närmare preciseras. Detta låter sig dock knappast göras. För egen del anser&lt;br&gt;jag dock inte att det för den skull skall behöva uppstå några tillämpnings-&lt;br&gt;problem i detta avseende. Det är dock givetvis angeläget att uppgifter som&lt;br&gt;lämnas ut med stöd av den nya bestämmelsen enbart används för rent&lt;br&gt;administrativa ändamål som t. ex. beräkning av antalet vårdplatser och&lt;br&gt;utsändande av fakturor. Enligt min mening är det av vikt att de uppgifter&lt;br&gt;som lämnas ut för administrativa ändamål med tillämpning av den före-&lt;br&gt;slagna regeln inte blir tillgängliga hos den mottagande myndigheten för&lt;br&gt;andra ändamål. I många fall torde därför uppgifter om diagnos och andra&lt;br&gt;känsliga förhållanden kunna sorteras bort innan uppgifterna lämnas ut för&lt;br&gt;detta ändamål. När det gäller att lämna ut patientuppgifter for andra&lt;br&gt;ändamål än de nu aktuella gäller som jag tidigare nämnt sekretessen enligt&lt;br&gt;7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska läkaresällskapet framhåller betydelsen av att man i lagstiftning-&lt;br&gt;en skiljer register för forskning och statistik från sådana för patientadmi-&lt;br&gt;nistrativa ändamål. Betydelsen av att en tydlig åtskillnad görs mellan dessa&lt;br&gt;register har också framförts av några andra remissinstanser, bl. a. Medi-&lt;br&gt;cinska Forskningsrådet. Ifrågavarande personregister förs, som jag nämn-&lt;br&gt;de förut, enligt reglerna i datalagen. Det bör betyda att de inrättats med&lt;br&gt;stöd av beslut av riksdagen eller regeringen eller med tillstånd av datain-&lt;br&gt;spektionen. Datainspektionen har tillsyn över registren och kan meddela&lt;br&gt;föreskrifter för dem. Vid inrättandet av registren prövas noggrant att de&lt;br&gt;inte kommer att innehålla fler uppgifter än vad som behövs för deras&lt;br&gt;ändamål. Jag finner denna ordning tillfredsställande och är därför inte&lt;br&gt;beredd att föreslå någon sådan lagreglering som nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två remissinstanser anser att ett villkor för uppgiftslämnade till försk- Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;ning är att uppgifterna är avidentifierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör forskningsregister och andra register så långt det&lt;br&gt;är möjligt för verksamheten inte innehålla personnummer eller andra&lt;br&gt;uppgifter som gör att enskilda kan identifieras. En fördel med ett sådant&lt;br&gt;arbetssätt är att uppgifterna ofta kan utlämnas utan sekretessprövning&lt;br&gt;eftersom de inte är sekretesskyddade. I många fall bygger dock forskning&lt;br&gt;på att uppgifter tillförs registren under en längre tid. Någon form av&lt;br&gt;identifikation av uppgifter om de enskilda individerna måste därför fin-&lt;br&gt;nas. Det finns numera möjligheter som gör att det går att förena den&lt;br&gt;enskildes krav på sekretess med forskningens behov av enkelt åtkomliga&lt;br&gt;data. En sådan väg torde vara s. k. envägskryptering, där uppgifter succes-&lt;br&gt;sivt kan insamlas och samköras på individuell nivå men där en identifika-&lt;br&gt;tion av de enskilda individerna är omöjlig. Jag anser att det kan vara ett&lt;br&gt;betydelsefullt komplement till sekretessregleringen att man på detta och&lt;br&gt;andra sätt kan skydda den enskildes integritet. Frågan om användande av&lt;br&gt;krypterade forskningsregister övervägs för närvarande av Datalagsutred-&lt;br&gt;ningen (Ju 1989:02). Utredningen väntas avlämna sitt nästa delbetänkan-&lt;br&gt;de under våren 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftslämnande till socialstyrelsen och läkemedelsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanliga metoden att åstadkomma ett genombrott av en sekretessregel&lt;br&gt;är som jag tidigare nämnt att i lag eller förordning föreskriva en skyldighet&lt;br&gt;att lämna ut uppgifter. Regeln i 14 kap. 1 § sekretesslagen gör att uppgifter&lt;br&gt;i sådana fall kan lämnas ut utan hinder av sekretess. Genom att reglera&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten i författning får man också en bättre överblick över&lt;br&gt;vilka uppgifter som lämnas ut, vilket är en fördel för både patienter och&lt;br&gt;berörda myndigheter samt med hänsyn till allmänhetens insyn i verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftslämnandet till socialstyrelsen bör därför såsom föreslagits i&lt;br&gt;promemorian regleras i form av en uppgiftsskyldighet för de berörda&lt;br&gt;organen. Eftersom det knappast är praktiskt möjligt att i detalj lagreglera&lt;br&gt;en sådan uppgiftsskyldighet bör regeringen i lag bemyndigas att meddela&lt;br&gt;föreskrifter i ämnet (jfr 8 kap. 7 § första stycket 1 regeringsformen). Flär-&lt;br&gt;igenom blir landstingskommuner och kommuner skyldiga att utan hinder&lt;br&gt;av sekretess lämna uppgifter till socialstyrelsen för forskning eller fram-&lt;br&gt;ställning av statistik på hälso- och sjukvårdens område. Bestämmelsen bör&lt;br&gt;ges formen av en ny lag om uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;dens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har påpekat att uppgiftsskyldigheten bör omfatta även&lt;br&gt;uppgifter som läkemedelsverket behöver för sin forskning vad avser läke-&lt;br&gt;medelsbiverkningsregistet. Enligt min mening är det viktigt att läkeme-&lt;br&gt;delsbiverkningsregistret erhåller nödvändiga uppgifter. Jag delar därför&lt;br&gt;socialstyrelsens uppfattning att lagen bör ge utrymme för en uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet till läkemedelsverket. Detta innebär i praktiken ingen ändring i&lt;br&gt;förhållande till DOK:s förslag eftersom socialstyrelsen då hade hand om&lt;br&gt;de frågor som nu sköts av läkemedelsverket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att man vid tillkomsten av hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen avstod från att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet (jfr prop. 1981/82:97 s. 93). Enligt min mening är den&lt;br&gt;nu föreslagna bestämmelsen dock nödvändig för att den nu aktuella sekre-&lt;br&gt;tessfrågan skall lösas på ett tillfredsställande sätt. Genom föreskrifter av&lt;br&gt;regeringen kan en önskvärd precisering ske av vilka uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas ut. Jag är därför inte beredd att dela Sveriges läkarförbunds upp-&lt;br&gt;fattning att det bör åligga riksdagen att besluta för varje enskilt fall om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet skall föreligga för uppgifter som behövs till nya register,&lt;br&gt;ny forskning eller statistikframstälining. En sådan ordning skulle vara&lt;br&gt;alltför tungrodd och opraktisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB har ställt sig tveksam till den föreslagna lagen och anser att den bör&lt;br&gt;inarbetas i den generella reglering för den statliga statistiken som statistik-&lt;br&gt;regefutredningen nyligen föreslagit i sitt betänkande (SOU 1990:43) För-&lt;br&gt;enklad statistikreglering. För det fall förslaget genomförs, anser SCB att&lt;br&gt;regeringen bör ges möjlighet att i förordning föreskriva till vilka myndighe-&lt;br&gt;ter uppgifter skall lämnas istället för att som nu socialstyrelsen anges i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikregelutredningens förslag syftar till ett förenklat regelsystem för&lt;br&gt;den statliga statistikframställningen. För ändamålet har utredningen före-&lt;br&gt;slagit en särskild lag i ämnet. Förslaget tar närmast sikte på de uppgifter&lt;br&gt;SCB behöver för sin verksamhet och är inte avsett att innebära någon&lt;br&gt;ändring i nu gällande uppgiftsskyldighet från olika samhällsområden. Mot&lt;br&gt;bakgrund av den mycket restriktiva hållning som måste gälla för uppgifts-&lt;br&gt;utlämnande från hälso- och sjukvårdens myndigheter finns det enligt min&lt;br&gt;mening inte skäl att låta den här föreslagna uppgiftsskyldigheten ingå i&lt;br&gt;någon generell reglering för statistikframställning. Jag finner heller inte&lt;br&gt;anledning att förorda en lösning som innebär att regeringen kan föreskriva&lt;br&gt;om uppgiftsskyldighet till andra myndigheter än de jag föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av föreskrifterna ankommer det givetvis på regering-&lt;br&gt;en att väga behovet av uppgifter för forskning och statistikframställning&lt;br&gt;mot enskildas integritetsintresse. Vid bedömningen av vilka uppgifter som&lt;br&gt;skall lämnas har naturligtvis det sekretesskydd som uppgifterna får hos&lt;br&gt;socialstyrelsen och läkemedelsverket stor betydelse (jfr 9 kap. 4 § och 13&lt;br&gt;kap. 3 § sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna bemyndigandet eller därpå grundade föreskrifter om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet innebär inget ställningstagande till vilka personregister&lt;br&gt;for forskning och statistikframställning som skall finnas. Tillstånd att&lt;br&gt;inrätta och föra personregister skall liksom hittills prövas av datainspek-&lt;br&gt;tionen i den mån det inte är fråga om register som har beslutats av&lt;br&gt;riksdagen eller regeringen. Bemyndigandet och föreskrifterna med anled-&lt;br&gt;ning av detta innebär givetvis inte att riksdagen och regeringen genom&lt;br&gt;dem har beslutat om något register i datalagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte nu beredd att presentera några förslag till regeringsföreskrif-&lt;br&gt;ter om uppgiftsskyldighet. Utformningen av sådana föreskrifter förutsätter&lt;br&gt;ytterligare beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informerat samtycke &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag något beröra principen om s. k. informerat&lt;br&gt;samtycke eftersom denna fråga diskuterades i några av yttrandena över&lt;br&gt;DOKs förslag. Med informerat samtycke menas att en uppgift om en&lt;br&gt;enskild person registreras endast om den enskilde har informerats om&lt;br&gt;ändamålet med registreringen och lämnat sitt samtycke till den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om informerat samtycke har kommit till uttryck i flera rekom-&lt;br&gt;mendationer om etiska regler för forskning och statistisk verksamhet,&lt;br&gt;vilka utfärdats av olika svenska och internationella organisationer. Bl. a.&lt;br&gt;har Europarådet år 1983 antagit särskilda rekommendationer för skydd av&lt;br&gt;individdata som används för vetenskapliga undersökningar och statistik.&lt;br&gt;Rekommendationen innebär bl. a. att principen om informerat samtycke&lt;br&gt;är huvudregeln. Vissa undantag finns dock. Även i datainspektionens&lt;br&gt;praxis tillämpas principen om informerat samtycke som huvudregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också jag anser att man bör eftersträva att få samtycke från den enskilde&lt;br&gt;innan uppgifter om honom registreras för t. ex. forskningsändamål. Att&lt;br&gt;genomfora den principen utan undantag skulle dock i vissa fall kunna&lt;br&gt;hindra angelägen forskning på ett sätt som knappast vore acceptabelt.&lt;br&gt;Frågan om undantag från samtycke skall medges måste därför bedömas&lt;br&gt;från fall till fall mot bakgrund av bl. a. den tid registret kommer att&lt;br&gt;innehålla identifierbara uppgifter, personuppgifternas känslighet, angelä-&lt;br&gt;genheten av att registrering sker och det skydd uppgifterna har hos den&lt;br&gt;registeransvarige. Enligt datainspektionens praxis aktualiseras frågan om&lt;br&gt;undantag från informerat samtycke i huvudsak när hälsotillståndet hos&lt;br&gt;dem som skall registreras gör det svårt att informera på vanligt sätt, det&lt;br&gt;kan anses oetiskt att ta kontakt med dem som skall registreras eller när&lt;br&gt;informationen skulle förrycka undersökningens resultat. Prövningen an-&lt;br&gt;kommer i första hand på datainspektionen då den skall meddela de före-&lt;br&gt;skrifter för ett personregister som behövs för att förebygga risk för otillbör-&lt;br&gt;ligt intrång i personlig integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skall sekretessprövningen göras?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag lämnar de nu behandlade frågorna vill jag också något diskutera&lt;br&gt;huruvida de gemensamma ADB-baserade informationssystemen inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården är utformade så att de över huvud taget medger en&lt;br&gt;prövning enligt sekretesslagen innan uppgifter lämnas ut från systemen.&lt;br&gt;Denna fråga togs upp av JO under remissbehandlingen av DOKs betän-&lt;br&gt;kande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift som finns i form av upptagning på ADB-medium är att anse&lt;br&gt;som en handling vid tillämpningen av offentlighetsprincipen (2 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket TF). Det ankommer på den myndighet som förvarar en&lt;br&gt;handling att pröva om handlingen får lämnas ut med hänsyn till sekretess-&lt;br&gt;reglerna (2 kap. 14 § TF, 15 kap. 4 och 5 §§ sekretesslagen). En ADB-&lt;br&gt;upptagning anses i detta sammanhang förvarad hos en myndighet, om den&lt;br&gt;är tillgänglig for myndigheten i sådan form att den kan läsas, avlyssnas&lt;br&gt;eller på annat sätt uppfattas (2 kap. 3 § andra stycket TF). En uppgift i ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADB-register anses alltså i princip förvarad hos alla de myndigheter, som Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;har tillgång till uppgiften genom terminalanslutning till registret eller på&lt;br&gt;annat sätt. Det ankommer inte på den myndighet som har fört in uppgiften&lt;br&gt;i registret att pröva om en annan myndighet, hos vilken uppgiften är&lt;br&gt;tillgänglig, skall få ta del av uppgiften. I stället bör det ankomma på&lt;br&gt;myndigheten att göra en prövning enligt sekretesslagen innan den för in en&lt;br&gt;uppgift i ett ADB-register så att uppgiften blir tillgänglig för andra myndig-&lt;br&gt;heter. Eftersom uppgiften i och med införandet i registret blir att anse som&lt;br&gt;förvarad hos alla anslutna myndigheter får införandet anses innebära att&lt;br&gt;uppgiften i sekretesslagens mening lämnas ut till dessa myndigheter. Innan&lt;br&gt;detta sker har den utlämnande myndigheten att på vanligt sätt pröva om&lt;br&gt;uppgiften får lämnas ut med hänsyn till föreskrifterna i sekretesslagen.&lt;br&gt;Denna prövning får givetvis göras med hänsyn till alla föreliggande om-&lt;br&gt;ständigheter, såsom uppgiftens beskaffenhet, den enskildes egen inställ-&lt;br&gt;ning, behörighetskontroll och annan teknisk utformning av informations-&lt;br&gt;systemet, de ändamål för vilka uppgiften kan komma att användas samt&lt;br&gt;det sekretesskydd uppgiften kommer att ha hos de övriga myndigheterna.&lt;br&gt;Om uppgiften skall användas endast för sådana ändamål att den nyss&lt;br&gt;föreslagna regeln i sekretesslagen om internt uppgiftsutbyte är tillämplig,&lt;br&gt;är presumtionen att uppgiften får föras in i registret. Om bedömningen&lt;br&gt;däremot leder till att uppgiften inte får göras tillgänglig för andra myndig-&lt;br&gt;heter som är anslutna till registret, är myndigheten förhindrad att föra in&lt;br&gt;uppgiften i registret. Uppgiften får i så fall bevaras i ett register som inte är&lt;br&gt;tillgängligt för personer utanför myndigheten eller i en skriftlig handling&lt;br&gt;och hanteras manuellt. Det är givet att den bedömning som nu har angetts&lt;br&gt;i viss mån får göras generellt. Det raka skaderekvisitet, som nyss har&lt;br&gt;förordats, ger utrymme för ett sådant förfaringssätt. Detta bör dock inte&lt;br&gt;utesluta att man i enskilda fall, där det finns anledning till det, inte för in&lt;br&gt;sådana uppgifter i ett register som normalt kan lämnas ut på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad närmare gäller frågan hur bedömningen skall göras kan hänvisas till&lt;br&gt;följande uttalande av föredragande statsrådet i propositionen till sekretess-&lt;br&gt;lagen om skadebedömningen vid s. k. massuttag (prop. 1979/80:2, del A, s.&lt;br&gt;81).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen är emellertid här i viss mån en annan så till vida att den&lt;br&gt;berörde tjänstemannen av naturliga skäl inte kan bilda sig en uppfattning&lt;br&gt;om den särskilda skaderisk som kan vara förbunden med en enskild&lt;br&gt;uppgift. Å andra sidan har han emellertid alltid kännedom om beställarens&lt;br&gt;identitet och oftast också om dennes avsikt med uppgifterna. Dessa kun-&lt;br&gt;skaper i förening med en bedömning av den skaderisk som typiskt sett är&lt;br&gt;förbunden med uppgifter av det slag som avses med beställningen bör&lt;br&gt;enligt min mening i de allra flesta fall ge fullt tillräckligt underlag för&lt;br&gt;bedömningen av om sekretessregleringen skall anses hindra ett utlämnan-&lt;br&gt;de eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde endast sällan inträffa att sekretessreglerna med de ovan förorda-&lt;br&gt;de ändringarna hindrar att en patientuppgift hanteras i de ADB-baserade&lt;br&gt;informationssystem som i dag förekommer. Alldeles oavsett de nu före-&lt;br&gt;slagna ändringarna är det givetvis av största vikt att informationssystemen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformas med all tillbörlig hänsyn till den personliga integriteten. Jag vill i Prop. 1990/91:111&lt;br&gt;det sammanhanget också betona vikten av att de berörda myndigheterna&lt;br&gt;genom utbildning, information och kontroll ser till att personalen hands-&lt;br&gt;kas med uppgifterna på ett ansvarsfullt och lagenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslås alltså att regeln om hälso- och sjukvårdssek-&lt;br&gt;retess i 7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen kompletteras med en ny&lt;br&gt;regel i samma paragraf. Enligt den nya regeln får uppgifter lämnas från en&lt;br&gt;kommunal eller landstingskommunal myndighet som bedriver verksam-&lt;br&gt;het som avses i första stycket till en annan sådan myndighet för forskning,&lt;br&gt;framställning av statistik eller administration. Sekretess bör dock gälla för&lt;br&gt;en uppgift, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närståen-&lt;br&gt;de lider men om uppgiften röjs. Vidare föreslås att en ny lag om uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet inom hälso- och sjukvården införs. I lagen bemyndigas regering-&lt;br&gt;en att meddela föreskrifter för kommuner och landstingskommuner att&lt;br&gt;lämna uppgifter till socialstyrelsen och läkemedelsverket för forskning och&lt;br&gt;statistikframställning inom hälso- och sjukvårdens område.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Storstockholms intagningsnämnd för gymnasieskolan har i en framställ-&lt;br&gt;ning begärt att sekretess införs för vissa uppgifter hos gymnasieskolornas&lt;br&gt;intagningsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framställningen framhålls att det i vissa ärenden hos gymnasieskolans&lt;br&gt;intagningsnämnder åberopas uppgifter om den sökande eleven och dennes&lt;br&gt;anhöriga vilka är av karaktären att de bör beläggas med sekretess. De&lt;br&gt;ärenden som åsyftas är de i vilka särskilda skäl åberopas för intagning,&lt;br&gt;trots att meriterna inte är tillräckliga (”fria kvoten”). I dessa ärenden&lt;br&gt;förekommer enligt nämnden inte sällan uppgifter gällande känsliga per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden t. ex. missbruksproblem, sjukdomar och sociala för-&lt;br&gt;hållanden i övrigt. Dessa uppgifter är enligt framställningen ofta av den&lt;br&gt;karaktären att de är sekretessbelagda inom den avlämnande grundskolan&lt;br&gt;och inom den mottagande gymnasieskolan. Hos intagningsnämnden blir&lt;br&gt;uppgifterna emellertid offentliga. Enligt nämnden är detta förhållande&lt;br&gt;utomordentligt otillfredsställande. Den anser att allmänhetens intresse av&lt;br&gt;full insyn i intagningsnämndernas arbete på detta område måste få vika till&lt;br&gt;förmån för elevens och hans eller hennes familjs integritet. Nämnden&lt;br&gt;anser därför att sekretesslagen snarast bör kompletteras med en bestäm-&lt;br&gt;melse som medför att uppgifter som är sekretessbelagda i grundskolan och&lt;br&gt;gymnasieskolan bibehåller sin sekretess hos intagningsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 9 § första stycket sekretesslagen gäller sekretess i bl. a.&lt;br&gt;grundskolans och gymnasieskolan verksamhet för uppgifter om den enskil-&lt;br&gt;des förhållanden hos psykolog eller kurator med ett omvänt skaderekvisit,&lt;br&gt;dvs. presumtionen är för sekretess. För uppgifter inom elevvården i övrigt&lt;br&gt;i grundskolan och gymnasieskolan gäller sekretess med ett rakt skaderekvi- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sit, dvs. presumtionen är för offentlighet. För verksamheten hos gymnasie- Prop. 1990/91:111&lt;br&gt;skolans intagningsnämnder finns inte någon särskild sekretessbestämmel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införandet av sekretesslagen diskuterades om sekretessen skulle&lt;br&gt;följa en handling eller muntlig information utanför det primära sekretess-&lt;br&gt;området, s. k. sekundär sekretess, generellt eller om särskilda regler skulle&lt;br&gt;krävas för detta. Slutsatsen blev att någon allmän regel om sekundär&lt;br&gt;sekretess inte skulle införas. Den viktigaste invändningen mot en sådan&lt;br&gt;regel hängde samman med det förhållandet att behovet av och styrkan i en&lt;br&gt;sekretess inte kan bestämmas enbart med hänsyn till sekretessintresset.&lt;br&gt;Detta måste i varje sammanhang vägas mot intresset av insyn i myndighe-&lt;br&gt;ternas göranden och låtanden. Denna avvägning kunde enligt föredragan-&lt;br&gt;de statsrådet mycket väl tänkas utfalla på annat sätt utanför det område&lt;br&gt;där den primära sekretessregeln gäller än innanför området. Offentlighets-&lt;br&gt;intresset kunde kräva att de uppgifter som behandlas som hemliga hos den&lt;br&gt;ena myndigheten är offentliga hos en annan som har inhämtat dem hos&lt;br&gt;den förstnämnda (prop. 1979/80:2 Del A s. 75 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen behandlade hösten 1989 en motion med ett likalydande&lt;br&gt;yrkande (mot. 1987/88:K435, 1989/9O:KU5, prot. 27). I sin bedömning&lt;br&gt;fann konstitutionsutskottet, med hänvisning till de motivuttalanden jag&lt;br&gt;just redogjort för, att det förhållandet att någon sekretessbestämmelse för&lt;br&gt;uppgifter av aktuellt slag i ärenden hos gymnasieskolas intagningsnämnd&lt;br&gt;inte införts uppenbarligen sammanhängde med att de intressen som bär&lt;br&gt;upp offentlighetsprincipen i sådana ärenden gör sig starkt gällande. Ut-&lt;br&gt;skottet avstyrkte motionen. Riksdagen biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det inte nu anledning att göra någon annan&lt;br&gt;bedömning än den riksdagen gjort. Det är uppenbart att offentlighetsin-&lt;br&gt;tresset gör sig mycket starkt gällande hos intagningsnämnderna. Om sekre-&lt;br&gt;tess gällde för uppgifter av detta slag, skulle ju allmänheten inte få reda på&lt;br&gt;vilka skäl som föranlett intagningsnämndernas prioriteringar. Något mot-&lt;br&gt;svarande insynsintresse finns ju inte i skolornas elevvårdande verksamhet.&lt;br&gt;Jag är därför inte beredd att föreslå någon ändring i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har i en framställning föreslagit att sekretesslagens regler&lt;br&gt;ändras så att skyddet förbättras för uppgifter om tillfällig adress som&lt;br&gt;efterfrågas av enskilda personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 8 § tredje stycket sekretesslagen gäller sekretess hos&lt;br&gt;postverket för uppgift om en enskilds adress om det kan antas att ett&lt;br&gt;röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för över-&lt;br&gt;grepp eller annat allvarligt men. Bestämmelsen ändrades den 1 juli 1982&lt;br&gt;efter en framställning från Svenska Inkassoföreningen i anledning av att&lt;br&gt;postkontor med hänvisning till den dåvarande lydelsen av bestämmelsen&lt;br&gt;vägrade att lämna ut såväl fasta som tillfälliga adresser (prop.&lt;br&gt;1981/82:186, KU 1982/83:12, rskr. 74, SFS 1982:1 106). Föredragande&lt;br&gt;statsrådet anförde i propositionen bl. a. att lättnaden i sekretessen inte&lt;br&gt;rimligen borde komma enbart inkassoföretagen eller andra som driver in&lt;br&gt;fordringar till godo. Konsekvensen måste bli en generell begränsning av&lt;br&gt;sekretessen så att var och en som begär det i princip skall kunna få&lt;br&gt;upplysningar om adresser från postverket (prop. 1981/82:186 s. 56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin framställning framhåller postverket att uppgifter om tillfällig adress Prop. 1990/91:111&lt;br&gt;kan användas i brottsligt syfte genom att en person på detta sätt får reda på&lt;br&gt;vilka personer i ett område som är bortresta under en längre period.&lt;br&gt;Postverket föreslår därför att sekretesskyddet för uppgifter om tillfällig&lt;br&gt;adress skall förstärkas så att presumtionen är att adressen inte lämnas ut&lt;br&gt;till privatpersoner. Däremot önskar postverket inte någon ändring i myn-&lt;br&gt;digheters, inkassoföretags och andra företags möjligheter att få tillgång till&lt;br&gt;en tillfällig adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag vad först gäller postverkets förslag att olika regler&lt;br&gt;skall gälla beroende på om det är en privatperson eller ett inkassoföretag&lt;br&gt;m. m. som begärt att få ut en uppgift framhålla att det knappast går att göra&lt;br&gt;en sådan uppdelning som postverket avser. Frågan blir då om man gene-&lt;br&gt;rellt skall återinföra starkare sekretess för uppgifter om tillfälliga adresser.&lt;br&gt;Enligt min mening finns det inte nu tillräckligt underlag för att göra en&lt;br&gt;annan bedömning än den som gjordes i 1982 års ärende och på nytt skärpa&lt;br&gt;sekretessen för dessa uppgifter. Jag vill också peka på de möjligheter som&lt;br&gt;postverket har enligt gällande sekretessregler att hemlighålla adressuppgif-&lt;br&gt;ter, om det kan antas att ett utlämnande leder till personförföljelse eller&lt;br&gt;t. ex. inbrott. Jag är därför inte heller i detta avseende beredd att föreslå&lt;br&gt;någon ändring.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom justitiedepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om viss uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har granskats av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget under 2 har upprättats i samråd med chefen för socialdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Förslaget till ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess inom den allmänna&lt;br&gt;hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i fråga om hälso- och sjuk vårdssekretessen finns i första&lt;br&gt;stycket. I fjärde stycket finns regler om undantag från sekretessen enligt&lt;br&gt;första stycket. Regeln i första meningen är ny. Den nya regeln innebär,&lt;br&gt;enkelt uttryckt, att man i vissa fall skall tillämpa ett s. k. rakt skaderekvisit&lt;br&gt;vid sekretessprövningen. Det innebär en presumtion för att uppgiften får&lt;br&gt;lämnas ut. Enligt första stycket är presumtionen däremot den motsatta&lt;br&gt;(omvänt skaderekvisit). Rakt skaderekvisit skall tillämpas då uppgifter&lt;br&gt;lämnas från landstingskommunala och kommunala organ till ett annat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant organ for att användas i verksamhet som avser forskning, framställ- Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;ning av statistik samt administration inom hälso- och sjukvården och&lt;br&gt;övrig verksamhet som avses i första stycket. Ändringen har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av det uppgiftslämnande som avses i fjärde stycket kan&lt;br&gt;uppgifter givetvis lämnas ut för forskning, statistikframställning eller ad-&lt;br&gt;ministration med stöd av andra bestämmelser, t. ex. efter en skadepröv-&lt;br&gt;ning enligt första stycket eller i enlighet med en författningsreglerad upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet (14 kap. 1 § sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om uppgiftslämnande i ett flertal&lt;br&gt;situationer. Paragrafen innebär begränsningar i den sekretess som normalt&lt;br&gt;gäller enligt sekretesslagen. Bestämmelserna i paragrafen är tillämpliga&lt;br&gt;såväl i förhållandet mellan myndigheter som i förhållandet mellan olika&lt;br&gt;verksamhetsgrenar inom en enda myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första—sjätte styckena överenstämmer med nuvarande ordning. I ett&lt;br&gt;nytt sjunde stycke föreskrivs att i och för sig sekretessbelagda uppgifter kan&lt;br&gt;lämnas mellan olika vårdmyndigheter, dvs. myndigheter inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården och socialtjänsten. Det nya stycket har behandlats i avsnitt 2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen är det uppgifter som rör den som inte fyllt arton år,&lt;br&gt;alltså barn och ungdomar, och uppgifter som rör missbrukare samt närstå-&lt;br&gt;ende till dessa som under vissa förutsättningar får lämnas ut fastän uppgif-&lt;br&gt;terna annars är sekretessbelagda. Som påpekats av Sveriges läkarförbund&lt;br&gt;torde uppgift som ”rör” någon endast kunna omfatta uppgifter om perso-&lt;br&gt;nen själv. Bestämmelsen har därför förtydligats. Det torde dock endast&lt;br&gt;undantagsvis uppstå behov av att lämna ut uppgifter avseende närstående&lt;br&gt;i dessa fall. När det gäller uppgiftslämnande till skydd för ett ofött barn är&lt;br&gt;det främst uppgifter om den blivande modern som skall kunna lämnas ut.&lt;br&gt;Undantaget från sekretess kan även här gälla uppgifter om närstående till&lt;br&gt;henne om det behövs för att skydda ett ofött barn, vilket följer av bestäm-&lt;br&gt;melsens lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en person skall anses som missbrukare enligt paragrafen skall det&lt;br&gt;vara fråga om ett fortgående missbruk. Härigenom markeras att det måste&lt;br&gt;röra sig om ett mera allvarligt missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga&lt;br&gt;lösningsmedel. Den närmare innebörden av vad som menas med ett fort-&lt;br&gt;gående missbruk har behandlats under avsnitt 2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen medger att sekretessbelagda uppgifter lämnas endast till&lt;br&gt;en annan vårdmyndighet. Syftet med bestämmelsen är att vårdmyndighe-&lt;br&gt;terna inte skall vara förhindrade att utbyta uppgifter med varandra för att&lt;br&gt;bistå en enskild som är i behov av vård, behandling eller annat stöd. Det&lt;br&gt;skall alltså vara fråga om att vårdmyndigheterna behöver samverka med&lt;br&gt;varandra eller annars lämna varandra information för vård, behandling&lt;br&gt;eller annat stöd. Bestämmelsen kan i och för sig tillämpas även om en&lt;br&gt;missbrukare motsätter sig allt slags bistånd från vårdmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är också tillämplig när vårdmyndigheterna behöver läm-&lt;br&gt;na varandra uppgifter till skydd för ett väntat barn. Bestämmelsen är i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna del i första hand avsedd att underlätta samarbetet mellan myndig- Prop. 1990/91: 111&lt;br&gt;heter som har att göra med gravida kvinnor, nämligen inom mödravård,&lt;br&gt;socialtjänst, barnhälsovård och vuxenpsykiatri. Även skolhälsovården kan&lt;br&gt;spela en roll i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya sjunde stycket innebär ett undantag från det sekretesskydd som&lt;br&gt;den enskilde åtnjuter enligt sekretesslagen. Undantaget måste användas&lt;br&gt;med urskillning och varsamhet. Endast i de situationer där det framstår&lt;br&gt;som direkt påkallat att bistå en enskild bör undantag göras. En förutsätt-&lt;br&gt;ning for att tillämpa undantaget bör normalt vara att den berörde personen&lt;br&gt;kan antas direkt motsätta sig att uppgifter om hans eller hennes personliga&lt;br&gt;förhållanden lämnas ut eller att saken brådskar så att det inte finns tid att&lt;br&gt;inhämta samtycke. I första hand bör därför ett samtycke utverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifterna har lämnats ut utan den enskildes samtycke, är det&lt;br&gt;viktigt att han eller hon i möjligaste mån i efterhand underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Förslaget till lag om viss uppgiftsskyldighet inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om skyldighet for landstingskommuner och kommuner att lämna uppgif-&lt;br&gt;ter till socialstyrelsen och läkemedelsverket för forskning och framställ-&lt;br&gt;ning av statistik på hälso- och sjukvårdens område eller på området för&lt;br&gt;annan sådan verksamhet som avses i 7 kap. 1 § första stycket sekretessla-&lt;br&gt;gen, alltså även t. ex. tandvård och omsorgsverksamhet samt i det som där&lt;br&gt;benämns annan medicinsk verksamhet. En sådan av regeringen meddelad&lt;br&gt;föreskrift om uppgiftsskyldighet gör att annars sekretessbelagda uppgifter&lt;br&gt;kan lämnas ut med stöd av 14 kap. 1 § sekretesslagen. Saken har behand-&lt;br&gt;lats i avsnitt 2.3. Något hinder föreligger givetvis inte mot att utnyttja&lt;br&gt;bemyndigandet på det sättet att på vissa områden uppgift skall lämnas&lt;br&gt;endast i den mån den enskild samtycker.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om viss uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag föredraganden har&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorian (Ds 1990:11) Sekretess&lt;br&gt;inom och mellan myndigheter på vårdområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 §, 7 kap. 1 § och 14 kap. 2 § sekretess-&lt;br&gt;lagen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; (1980:100) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller enligt denna lag sekretess för uppgift som förekommer hos viss&lt;br&gt;myndighet, får uppgiften inte röjas för annan myndighet i andra fall än&lt;br&gt;som anges i denna lag eller i lag eller förordning till vilken denna lag&lt;br&gt;hänvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om myndighet i&lt;br&gt;första stycket, 5 §, 13 och 14 kap.&lt;br&gt;samt i särskilda bestämmelser i&lt;br&gt;denna lag om överföring av sekre-&lt;br&gt;tess mellan myndigheter gäller ock-&lt;br&gt;så i förhållandet mellan olika verk-&lt;br&gt;samhetsgrenar inom samma myn-&lt;br&gt;dighet, när de är att betrakta som&lt;br&gt;självständiga i förhållande till var-&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om myndighet i&lt;br&gt;första stycket, 5 §, 13 och 14 kap.&lt;br&gt;samt i särskilda bestämmelser i&lt;br&gt;denna lag om överföring av sekre-&lt;br&gt;tess mellan myndigheter gäller ock-&lt;br&gt;så i förhållandet mellan olika verk-&lt;br&gt;samhetsgrenar inom samma myn-&lt;br&gt;dighet, när de är att betrakta som&lt;br&gt;självständiga i förhållande till var-&lt;br&gt;andra. Det gäller dessutom i förhål-&lt;br&gt;landet mellan olika basenheter&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården och&lt;br&gt;inom annan verksamhet som avses i&lt;br&gt;7 kap. 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för&lt;br&gt;utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation annat än om utläm-&lt;br&gt;nande sker i enlighet med särskild föreskrift därom i lag eller förordning&lt;br&gt;eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få utlämnas till svensk myn-&lt;br&gt;dighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart, att&lt;br&gt;det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den ut-&lt;br&gt;ländska myndigheten eller mellanfolkliga organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 §, inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden,&lt;br&gt;om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk&lt;br&gt;verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;semination, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastre-&lt;br&gt;ring och åtgärder mot smittsamma sjukdomar samt i verksamhet som&lt;br&gt;avser särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och därmed lik-&lt;br&gt;ställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan verksamhet hos myn-&lt;br&gt;dighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över&lt;br&gt;allmän eller enskild hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får&lt;br&gt;uppgift lämnas till enskild enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1984:1140) om insemination och&lt;br&gt;lagen (1988:1473) om undersök-&lt;br&gt;ning beträffande HIV-smitta i&lt;br&gt;brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommunal eller&lt;br&gt;kommunal myndighet som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som avses i första styc-&lt;br&gt;ket får lämna uppgift till en annan&lt;br&gt;sådan myndighet för forskning eller&lt;br&gt;framställning av statistik eller för&lt;br&gt;administration på verksamhetsom-&lt;br&gt;rådet, om det inte kan antas att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom närstå-&lt;br&gt;ende lider men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Vidare får utan hinder av sekretes-&lt;br&gt;sen uppgift lämnas till enskild en-&lt;br&gt;ligt vad som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1984:1140) om insemination och&lt;br&gt;lagen (1988:1473) om undersök-&lt;br&gt;ning beträffande HIV-smitta i&lt;br&gt;brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än som avses i 1 § lämnas&lt;br&gt;till myndighet, om uppgiften behövs där för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljande&lt;br&gt;från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndighe-&lt;br&gt;ten mot någon rörande hans deltagande i verksamheten vid en myndighet&lt;br&gt;där uppgiften förekommer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften&lt;br&gt;förekommer, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekom-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas i muntligt eller skriftligt yttran-&lt;br&gt;de av sakkunnig till domstol eller myndighet som bedriver förundersök-&lt;br&gt;ning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift om enskilds adress, telefonnummer&lt;br&gt;och arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för&lt;br&gt;delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Vad nu sagts gäller dock&lt;br&gt;inte uppgift hos televerket om telefonnummer till enskilds bostad, om den&lt;br&gt;enskilde hos televerket begärt att abonnemanget skall hållas hemligt och&lt;br&gt;uppgiften omfattas av sekretess enligt 9 kap. 8 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott lämnas&lt;br&gt;till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att&lt;br&gt;ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan&lt;br&gt;antas föranleda annan påföljd än böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgift som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1 — 6 §§, 8 kap. 8 §&lt;br&gt;första stycket, 9 eller 15 § eller 9 kap. 4 eller 7 §, 8 § första eller andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket eller 9 § andra stycket gäller vad som föreskrivs i fjärde stycket&lt;br&gt;endast såvitt angår misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindri-&lt;br&gt;gare straff än fängelse i två år. Dock hindrar sekretess enligt 7 kap. 1 eller&lt;br&gt;4§ inte att uppgift som angår misstanke om brott enligt 3, 4 eller 6 kap.&lt;br&gt;brottsbalken mot någon som inte har fyllt arton år lämnas till åklagarmyn-&lt;br&gt;dighet eller polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och fjärde styckena gäller inte uppgift som omfattas av sekretess&lt;br&gt;enligt 9 kap. 9 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 7 kap. 1 § och 4 §&lt;br&gt;första och tredje styckena hindrar&lt;br&gt;inte att uppgift som rör någon som&lt;br&gt;inte fyllt arton år eller som fortgåen-&lt;br&gt;de missbrukar alkohol, narkotika&lt;br&gt;eller flyktiga lösningsmedel lämnas&lt;br&gt;mellan myndigheter inom hälo- och&lt;br&gt;sjukvården samt socialtjänsten, om&lt;br&gt;det behövs för att den enskilde skall&lt;br&gt;få nödvändig vård eller behandling.&lt;br&gt;Denna sekretess hindrar inte heller&lt;br&gt;att uppgift lämnas mellan myndig-&lt;br&gt;heter inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och socialtjänsten, om det behövs&lt;br&gt;för en nödvändig insats till skydd för&lt;br&gt;ett väntat barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om viss uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att en landstingskommun eller en kommun, enligt&lt;br&gt;vad regeringen närmare föreskriver, skall lämna uppgifter från hälso- och&lt;br&gt;sjukvården eller annan sådan verksamhet som avses i 7 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket sekretesslagen (1980:100) till socialstyrelsen för forskning eller&lt;br&gt;framställning av statistik på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorian (Ds Ju 1990:11)&lt;br&gt;Sekretess inom och mellan myndigheter på&lt;br&gt;vårdområdet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att ett nytt stycke infors i 14 kap. 2 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100, omtryckt 1989:713) av innebörd att hälso- och sjukvårdssekre-&lt;br&gt;tess och socialtjänstsekretess inte hindrar att uppgifter om barn och ungdo-&lt;br&gt;mar eller om den som är missbrukare lämnas mellan myndigheter inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, om det behövs för att den&lt;br&gt;enskilde skall få nödvändig vård eller behandling. Detsamma skall gälla&lt;br&gt;om det behövs for en nödvändig insats för ett väntat barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås också att utlämnandet av uppgifter om patienter&lt;br&gt;mellan olika myndigheter och mellan olika delar av en myndighet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården skall regleras genom vissa ändringar i sekretesslagen&lt;br&gt;och genom en ny lag om uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i sekretesslagen innebär bl. a. att kliniker och motsvarande&lt;br&gt;s. k. basenheter inom hälso- och sjukvården behandlas som självständiga&lt;br&gt;myndigheter i sekretesshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall enligt promemorian uppgifter få lämnas mellan olika myn-&lt;br&gt;digheter inom den landstingskommunala och kommunala hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården for statistik, forskning eller administration, om ett s. k. rakt skade-&lt;br&gt;rekvisit tillåter detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över departementspromemorian (Ds 1990:11)&lt;br&gt;Sekretess inom och mellan myndigheter på&lt;br&gt;vårdområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av justitiekanslem (JK), hovrätten över Skå-&lt;br&gt;ne och Bleking, kammarrätten i Stockholm, datainspektionen (DI), social-&lt;br&gt;styrelsen, hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, psykiatriska nämnden,&lt;br&gt;sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut&lt;br&gt;(Spri), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ),&lt;br&gt;statistiska centralbyrån (SCB), länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Malmöhus län, justitieombudsmannen Gunnel Norell Söderblom,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Stockholms stad, Göteborgs kommun, Jön-&lt;br&gt;köpings kommun, Umeå kommun, Landstingsförbundet, Stockholms läns&lt;br&gt;landsting, Kalmar läns landsting, Älvsborgs läns landsting, Sveriges advo-&lt;br&gt;katsamfund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Apoteksbolaget AB,&lt;br&gt;Svenska läkaresällskapet, Medicinska forskningsrådet (MFR), Riksför-&lt;br&gt;bundet mot alkohol- och narkotikamissbruk (RFMA), Riksförbundet för&lt;br&gt;social och mental hälsa (RSMH), Synskadades riksförbund (SRF), Sveri-&lt;br&gt;ges Tandläkarförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också avgetts av landstingsrådet Christer Wahlbäck vid&lt;br&gt;Kopparbergs läns landsting, smittskyddsläkaren i Stockholms läns lands-&lt;br&gt;ting och samrådsgruppen i beroendeframkallande medel i Uppsala län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÄ har bifogat yttranden från universiteten i Stockholm, Uppsala,&lt;br&gt;Lund, Göteborg, Umeå och Linköping, Karolinska institutet samt vård-&lt;br&gt;skolorna i Uppsala och Västerås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden från Malmö social-&lt;br&gt;nämnd och socialförvaltningen i Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) har avstått från att&lt;br&gt;avge eget yttrande och i stället bifogat yttranden från Sveriges Farmacevt-&lt;br&gt;förbund och Sveriges Läkarförbund. Tjänstemännens centralorganisation&lt;br&gt;(TCO) har avstått från att avge remissyttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Storstockholms intagningsnämnd för&lt;br&gt;gymnasieskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till&lt;br&gt;regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ärenden anhängiggjorda vid en intagningsnämnd saknas möjlighet att&lt;br&gt;sekretessbelägga uppgifter om elever och deras anhörigas personliga för-&lt;br&gt;hållanden, en möjlighet som finns inom utbildningsväsendet i övrigt. Det&lt;br&gt;innebär att den som inte har kommit in på en sökt utbildning har möjlighet&lt;br&gt;att jämföra sina meriter med meriterna hos dem som blivit intagna. En&lt;br&gt;sådan insyn bidrar till att förhindra orättvisor och godtycke. Emellertid&lt;br&gt;finns det vissa ärenden där det vore önskvärt att kunna belägga vissa&lt;br&gt;uppgifter med sekretess. Det gäller i fall där elever söker till en utbildning&lt;br&gt;med åberopande av särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Sö-FS: 1987:173 har intagningsnämnderna möjlighet att ta in&lt;br&gt;elever på en sökt utbildning även om de formella meriterna inte är tillräck-&lt;br&gt;liga. Förutsättningen är att eleven åberopar särskilda skäl och att intag-&lt;br&gt;ningsnämnden finner att dessa särskilda skäl är av sådan art att en intag-&lt;br&gt;ning är lämplig. Detta kallas att bli prövad i den fria kvoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger rektorn på den avlämnande skolan att ansvara for att sådan&lt;br&gt;information skriftligen lämnas till intagningsnämnden så att de särskilda&lt;br&gt;skälen kan beaktas. Elevvårdsteamen genom syofunktionärerna lämnar&lt;br&gt;informationen i form av en bilaga till ansökan kallad ”utlåtande” (se&lt;br&gt;bilaga 1). Dessa uppgifter är ofta av den karaktären att de är sekretessbe-&lt;br&gt;lagda på den avlämnande skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som åsyftas gäller personliga förhållanen om elever och&lt;br&gt;deras anhöriga. Det kan handla om grava missbruksproblem i familjen,&lt;br&gt;svåra sjukdomar och sociala förhållanden i övrigt som kan vara utomor-&lt;br&gt;dentligt känsliga för familjen om de kommer till offentlig kännedom. För&lt;br&gt;dessa uppgifter finns i dagsläget inget sekretesskydd eftersom allt intag-&lt;br&gt;ningsunderlag är offentligt. Den egendomliga situationen uppstår då att&lt;br&gt;uppgifterna är sekretessbelagda på den avlämnande grundskolan och blir&lt;br&gt;sekretessbelagda på den mottagande gymnasieskolan men är offentlig&lt;br&gt;handling på intagningsnämnden. Detta är utomordentligt otillfredsställan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När regeringen i proposition 1979/80:2 diskuterar sekretessen i skolan&lt;br&gt;sägs följande: ”1 likhet med vad som har föreslagits för utbildningsväsen-&lt;br&gt;det utanför den obligatoriska skolan och gymnasieskolan bör enligt min&lt;br&gt;mening uppgifter hos vissa funktionärer inom barn- och ungdomsun-&lt;br&gt;dervisningen med särskilda uppgifter på elevvårdens område också ha ett&lt;br&gt;starkare sekretesskydd än vad som bör gälla inom elevvården i övrigt. Den&lt;br&gt;verksamhet som skolpsykolog och kurator bedriver på elevvårdens område&lt;br&gt;har delvis en annan karaktär än den som övrig skolpersonal fullgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inslaget av förtrolighet kan här vara mer framträdande och de uppgifter&lt;br&gt;som psykolog och kurator inhämtar gäller inte sällan elevs personliga&lt;br&gt;förhållanden av mycket känslig och ömtålig natur. Intresset av att omgär-&lt;br&gt;da sådana uppgifter med ett starkt sekretesskydd är lika framträdande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom grundskolan och gymnasieskolan som inom utbildningsväsendet i&lt;br&gt;övrigt, hälsovården och socialtjänsten. Enligt min mening bör därför på&lt;br&gt;skolområdet gälla ett omvänt skaderekvisit, dvs en strängare sekretess, for&lt;br&gt;sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som finns hos psykolog&lt;br&gt;och kurator.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att allmänhetens intresse av full insyn måste få vika till&lt;br&gt;förmån för elevens och dess familjs integritet. Sekretesslagen bör därför&lt;br&gt;snarast kompletteras så att sådana uppgifter som är sekretessbelagda i&lt;br&gt;grundskolan och gymnasieskolan också är sekretessbelagda hos intagnings-&lt;br&gt;nämnderna. Enskilda människor måste kunna räkna med en obruten&lt;br&gt;sekretesskedja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högaktningsfullt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Arneson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Posten&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Generaldirektörens kansli&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J ustitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103 33 STOCKHOLM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag rörande ändring av sekretessreglerna för tillfällig adress&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten vill gärna att ovan angivna regler (Sekretesslagen 9 kap. 8 § tredje&lt;br&gt;stycket) ändras så att skyddet för tillfällig adress förbättras vid förfrågan&lt;br&gt;från enskilda personer. Postens förslag innebär inte någon ändring när det&lt;br&gt;gäller förfrågan från myndighet, inkassoföretag m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten anser att det är angeläget att skyddet för enskilds tillfälliga adress&lt;br&gt;utökas och förbättras. Postens koncernstyrelse känner en allvarlig oro för&lt;br&gt;att det kan vara alltför lätt att få tag i dessa adresser. De kan ju användas i&lt;br&gt;brottsligt syfte för att få reda på vilka personer inom ett område som är&lt;br&gt;bortresta under en längre period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som gäller nu skall Posten i princip lämna ut uppgift om&lt;br&gt;tillfällig adress när förfrågan görs. Som särskild anledning att inte lämna ut&lt;br&gt;tillfällig adress har angivits personförföljelse eller liknande obehag. I de&lt;br&gt;fall när detta kan bli aktuellt anmäler personen — oftast en kvinna — själv&lt;br&gt;att adressen inte skall lämnas ut. I andra åter begär sociala myndigheter&lt;br&gt;eller en advokat för klients räkning ”sekretess”. Detta förfarande fungerar&lt;br&gt;såvitt Posten känner till relativt bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avvägning måste ske mellan intresset av att lätt få tillgång till uppgif-&lt;br&gt;ter i myndighets handlingar samt den enskildes intresse av skydd för&lt;br&gt;uppgifterna. Myndigheter, företag har många gånger ett berättigat intresse&lt;br&gt;att få korrekta adressuppgifter. Posten har inte heller någon invändning&lt;br&gt;mot att ge nuvarande service även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller privatpersoner ligger det annorlunda till. Det är alltid&lt;br&gt;möjligt för den enskilde att komma i kontakt med den eftersökte genom att&lt;br&gt;skicka ett meddelande under personens fasta adress. Posten vidarebeford-&lt;br&gt;rar då meddelandet till den tillfälliga adressen varefter kontakt kan erhål-&lt;br&gt;las. För den som vill att den tillfälliga adressen skall lämnas ut kan det lätt&lt;br&gt;ordnas genom att anmäla detta vid adressförändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de sannolikt ytterst få fall då detta förfarande inte är praktiskt får&lt;br&gt;Posten pröva om den tillfälliga adressen skall lämnas ut. Presumtion bör&lt;br&gt;härvid vara att adressen inte skall lämnas ut. Detta bör komma till uttryck&lt;br&gt;i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet har föredragits vid sammanträde med Postens koncernstyrelse&lt;br&gt;den 19 december 1989. Vid sammanträdet var Klas Back (ordförande),&lt;br&gt;Ulf Dahlsten, Widar Georgsson, Uno Janson, Kjell Nilsson, Sven-Gösta&lt;br&gt;Signell och Christer Zetterberg närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Dahlsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Meyer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-&lt;sup&gt;1990/9&lt;/sup&gt;L111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-02-04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil&lt;br&gt;Werner, justitierådet Ulf Gad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 31 januari 1991 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Freivalds beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Erik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göransson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Propositionen................................................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...........  1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den februari 1991 ... &amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Sekretess for uppgifter inom hälso- och sjukvården samt social-&lt;br&gt;tjänsten ................................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Uppgiftslämnande mellan myndigheter for vård, stöd och be-&lt;br&gt;handling ............................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Sekretess inom myndigheter på hälso-och sjukvårdsområdet .&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Uppgiftslämnande för forskning, statistikframställning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdsadministration................................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Övriga frågor .............................................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Upprättade lagförslag....................................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Specialmotivering.......................................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förslaget till ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;sekretesslagen (1980:100)............ 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Förslaget till lag om viss uppgiftsskyldighet inom hälso- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvården............................................. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Hemställan................................................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Beslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;.................................................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Departementspromemorians (Ds&amp;nbsp;Ju&amp;nbsp;1990:11) lagförslag ... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Departementspromemorians sammanfattning ........... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Remissinstanser ..................................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Framställning från Storstockholms intagningsnämnd för&lt;br&gt;gymnasieskolan...................................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Framställning från postverket.......................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådets yttrande.................................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:KU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-02-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-03-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-03-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:01:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03111</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:01:14</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03111</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__111.pdf</filnamn>
<filstorlek>2400656</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/093F99AD-D3E5-4E30-B80A-03C72A329C12</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:KU34</uppgift>
<ref_dok_id>GE01KU34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:111&lt;br/&gt;
Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:111 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:111&lt;br/&gt;
Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:111 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:111&lt;br/&gt;
Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:111 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:111&lt;br/&gt;
Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:111 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:111&lt;br/&gt;
Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:111 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:111&lt;br/&gt;
Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:111 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Björck  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:111&lt;br/&gt;
Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:111 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Björck  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:111&lt;br/&gt;
Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:111 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:111&lt;br/&gt;
Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:111 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:111&lt;br/&gt;
Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:111 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av tredje vice talman Bertil Fiskesjö  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:111&lt;br/&gt;
Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:111 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av tredje vice talman Bertil Fiskesjö  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ylva Annerstedt  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:111&lt;br/&gt;
Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:111 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ylva Annerstedt  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>