<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2307669</hangar_id>
 <dok_id>GE03106</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>106</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:106</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>106</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-02-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:04</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 16:59:39</publicerad>
 <titel>om kontobaserat penningmarknadssystem</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03106/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03106</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03106</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:106&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om kontobaserat penningmarknadssystem&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03106/prop_199091__106-1.png" style="width:37pt;height:31pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 14 februari 1991 för de åtgärder och de ända-&lt;br&gt;mål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en lag om penningmarknadskonton.&lt;br&gt;Lagförslaget innebär att systemet med skuldebrev avskaffas i fråga om&lt;br&gt;ensidiga skuldförbindelser som är avsedda för allmän omsättning och&lt;br&gt;omfattas av låneemissioner som enligt avtal förvaltas av Penningmark-&lt;br&gt;nadsCentralen PmC Aktiebolag (penningmarknadscentralen). De rätts-&lt;br&gt;verkningar som för närvarande är förbundna med skuldebreven knyts i&lt;br&gt;stället till registrering på konto hos penningmarknadscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av en skuldförbindelse inom ramen för det nya systemet&lt;br&gt;skall penningmarknadscentralen under vissa förutsättningar svara gent-&lt;br&gt;emot överlåtaren för betalning av utfäst likvid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen avses träda i kraft den dag regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen i denna proposition har granskats av lagrådet. Proposi-&lt;br&gt;tionen innehåller därför tre delar som behandlar lagförslagen: lag-&lt;br&gt;rådsremissen (s. 28), lagrådets yttrande (s. 82) och föredragande&lt;br&gt;statsrådets ställningstaganden till lagrådets synpunkter (s.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste därför&lt;br&gt;läsa alla tre delarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 4 rad 14 Står: serna---stycket, Rättat till: serna,&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om penningmarknadskonton&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om ensidiga skuldförbindelser som är avsedda&lt;br&gt;för allmän omsättning och omfattas av låneemissioner som förvaltas av&lt;br&gt;Penningmarknadscentralen PmC Aktiebolag (penningmarknadscentra-&lt;br&gt;len).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldförbindelser som omfattas av denna lag och borgenärer som har&lt;br&gt;rätt till betalning på grund av sådana förbindelser skall registreras hos&lt;br&gt;penningmarknadscentralen med hjälp av automatisk databehandling i ett&lt;br&gt;sådant register som avses i 4 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skuldförbindelser som omfattas av denna lag får inte skuldebrev&lt;br&gt;utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall övervaka att denna lag följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om förandet av register och förteckningar enligt den-&lt;br&gt;na lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Medlemmar i penningmarknadscentralen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast riksbanken, riksgäldskontoret och den som har bankinspektio-&lt;br&gt;nens tillstånd att delta i penningmarknadscentralens verksamhet får öppna&lt;br&gt;konton (penningmarknadskonton) och göra anmälningar för registrering&lt;br&gt;hos centralen. Deltagarna i verksamheten benämns i denna lag medlem-&lt;br&gt;mar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bankinspektionens prövning av en ansökan om tillstånd enligt för-&lt;br&gt;sta stycket skall beaktas om sökanden med hänsyn till sin organisation,&lt;br&gt;ekonomiska ställning och verksamhet på penningmarknaden är lämplig&lt;br&gt;som medlem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall återkalla ett tillstånd om tillståndshavaren ge-&lt;br&gt;nom att överträda denna lag eller på annat sätt visat sig olämplig att delta i&lt;br&gt;penningmarknadscentalens verksamhet. Återkallelsebeslut gäller omedel-&lt;br&gt;bart, om ej annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionens beslut enligt 1 § överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut varigenom bankinspektionen meddelat tillstånd eller avslagit&lt;br&gt;en framställning av penningmarknadscentralen om återkallelse av till-&lt;br&gt;stånd, får överklagas av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Ombud och förvaltare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i penningmarknadscentralen kan av bankinspektionen auk-&lt;br&gt;toriseras att såsom ombud öppna penningmarknadskonton och göra an-&lt;br&gt;mälan för registreringsåtgärder för borgenärers och andra rättighetshava-&lt;br&gt;res räkning hos penningmarknadscentralen (placerarombud) och att på&lt;br&gt;motsvarande sätt företräda utfärdare av skuldförbindelser hos centralen&lt;br&gt;(emittentombud). Riksbanken har rätt att utan auktorisation uppträda&lt;br&gt;som placerarombud och emittentombud inom ramen för riksbankens upp-&lt;br&gt;gifter som centralbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank eller en fondkommissionär kan av bankinspektionen auktorise-&lt;br&gt;ras att såsom förvaltare i stället for borgenären registreras på penning-&lt;br&gt;marknadskonto i fråga om skuldförbindelser som omfattas av ett förvalt-&lt;br&gt;ningsuppdrag (förvaltarregistrering). Riksbanken har rätt att utan auktori-&lt;br&gt;sation uppträda som en sådan förvaltare inom ramen for sina uppgifter&lt;br&gt;som centralbank. Är skuldförbindelser föremål för handel utomlands kan,&lt;br&gt;efter tillstånd av bankinspektionen, i stället for borgenär som är bosatt&lt;br&gt;utomlands, den som i utlandet fått uppdrag att förvalta hans förbindelser&lt;br&gt;registreras som förvaltare på penningmarknadskonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En auktorisation eller ett tillstånd enligt första eller andra stycket får&lt;br&gt;förenas med särskilda villkor for att allmänna och enskilda intressen skall&lt;br&gt;tillgodoses. Auktorisationen eller tillståndet kan återkallas av bankinspek-&lt;br&gt;tionen, om ett villkor har åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om&lt;br&gt;det annars inte längre finns förutsättningar for auktorisation eller tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av bankinspektionen i frågor om auktorisation eller tillstånd får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten. Beslutet skall verkställas även om det har&lt;br&gt;överklagats, om inte kammarrätten beslutar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör den som har auktoriserats enligt 1 § första stycket att vara&lt;br&gt;medlem i penningmarknadscentralen, är auktorisationen utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har auktoriserats som placerarombud men auktorisationen&lt;br&gt;återkallas eller förlorar sin verkan enligt 2 §, skall de uppdrag som lämnats&lt;br&gt;ombudet med stöd av 1 § första stycket på begäran av den berättigade&lt;br&gt;övertas av annan medlem av penningmarknadscentralen som har auktori-&lt;br&gt;serats som sådant ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje utfärdare av sådana skuldförbindelser som förvaltas av pen-&lt;br&gt;ningmarknadscentralen skall hos centralen finnas ett register. Registret&lt;br&gt;skall bestå av en förteckning över skuldförbindelserna, en löpande journal,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en förteckning över förhandsregistreringar samt de penningmarknadskon- Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;ton som har öppnats för borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I penningmarknadskonto för skuldförbindelser som inte är förvaltarre-&lt;br&gt;gistrerade skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skuldbelopp och lånevillkor samt, i förekommande fall, antalet&lt;br&gt;skuldförbindelser och dessas nominella belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verkställd utbetalning av kapitalbelopp eller ränta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. borgenärens namn, identifieringsnummer och postadress, om borge-&lt;br&gt;nären är medlem i penningmarknadscentralen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pantsättningar utom i fall som avses i 7 kap. 7 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i förekommande fall att borgenären har förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken med uppdrag som omfattar förvaltning av skuldförbindel-&lt;br&gt;serna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. konkurs avseende borgenären samt utmätning, kvarstad eller betal-&lt;br&gt;ningssäkring avseende en skuldförbindelse eller panträtt i skuldförbindel-&lt;br&gt;sen utom i sådana fall av utmätning som avses i 7 kap. 7 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förbehåll enligt 15 kap. 8 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. andra inskränkningar för borgenären att ta emot betalning eller att i&lt;br&gt;övrigt göra skuldförbindelsen gällande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. namn, identifieringsnummer och postadress för panthavare och den&lt;br&gt;som har en rättighet på grund av inskränkning eniigt 8 eller, om rättighets-&lt;br&gt;havaren inte är medlem i penningmarknadscentralen, uppgift om vem&lt;br&gt;som i egenskap av placerarombud är behörig att företräda honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I penningmarknadskonto för annan än medlem skall i stället för de&lt;br&gt;uppgifter som avses i första stycket 3 antecknas en särskiljbar beteckning&lt;br&gt;för borgenären samt en uppgift om vem som i egenskap av placerarombud&lt;br&gt;är behörig att göra anmälan om registreringsåtgärder. Vad som föreskrivs i&lt;br&gt;denna lag om den som är antecknad på penningmarknadskonto som&lt;br&gt;borgenär gäller även borgenär för vilken särskiljbar beteckning har anteck-&lt;br&gt;nats enligt vad nu har sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen skall med hjälp av automatisk databehand-&lt;br&gt;ling föra en särskild förteckning över de borgenärer som avses i andra&lt;br&gt;stycket. I förteckningen skall anges de uppgifter som avses i första stycket 3&lt;br&gt;samt den särskiljbara beteckning som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett penningmarknadskonto för skuldförbindelser som är förvaltarregist-&lt;br&gt;rerade skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de uppgifter som avses i 2 § första stycket 1 och 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvaltarens namn, identifieringsnummer samt postadress, om för-&lt;br&gt;valtaren är medlem i penningmarknadscentralen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anmärkning att skuldförbindelserna förvaltas för annans räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om förvaltaren inte är medlem i penningmarknadscentralen, uppgift&lt;br&gt;om vem som i egenskap av placerarombud är behörig att göra anmälan om&lt;br&gt;registreringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvaltaren inte är medlem i penningmarknadscentralen, skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 § andra och tredje styckena tillämpas på förvaltaren. Vad&lt;br&gt;som där föreskrivs om borgenär skall i stället avse förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje anteckning i en löpande journal, i en förteckning över för-&lt;br&gt;handsregistreringar eller i ett penningmarknadskonto skall det framgå av&lt;br&gt;registret vilken dag och vid vilken tidpunkt på dagen som anteckningen&lt;br&gt;gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom penningmarknadscentralens försorg skall en skuldförbindelse på&lt;br&gt;ett penningmarknadskonto förses med ett nummer eller annat kännetec-&lt;br&gt;ken, om det finns behov av att särskilja skuldförbindelsen från andra&lt;br&gt;förbindelser på samma konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen skall ansvara för att registren och förteck-&lt;br&gt;ningarna enligt 2 § tredje stycket förs på sådant sätt som föreskrivs i denna&lt;br&gt;lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen är registeransvarig enligt datalagen (1973:&lt;br&gt;289) för registren och förteckningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Registreringsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av anmälningar från medlemmarna skall penningmark-&lt;br&gt;nadscentralen i fråga om skuldförbindelser registrera förvärv, pantsätt-&lt;br&gt;ningar och andra ändringar i förhållanden som enligt 4 kap. 2 eller 3 § skall&lt;br&gt;vara angivna i registret. Medlemmarna är skyldiga att göra anmälan till&lt;br&gt;centralen om sådana ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen skall vidta registreringsåtgärder med anled-&lt;br&gt;ning av sådana anmälningar från statliga myndigheter som avser medlem-&lt;br&gt;mars förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panträtt som följer av 9 kap. 3 § första stycket skall utan anmälan från&lt;br&gt;medlem registreras av penningmarknadscentralen. Medlem kan bemyndi-&lt;br&gt;ga centralen att utan anmälan registrera panträtt även i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förhållande som skall registreras anmäls till penningmarknads-&lt;br&gt;centralen, skall den registreringsåtgärd som anmälan avser genast vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registreringsåtgärd vidtas genom anteckning i den löpande journalen,&lt;br&gt;genom förhandsregistrering i de fall då detta skall ske enligt 9 kap. 2 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § samt, sedan samtliga villkor för registrering har uppfyllts, genom&lt;br&gt;anteckning på ett penningmarknadskonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall än som avses i 2 § sker anteckning i den löpande journalen&lt;br&gt;genom medlemmarnas försorg. En anteckning i den löpande journalen&lt;br&gt;som berör penningmarknadskonton för vilka olika medlemmar svarar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall anses ha skett när sammanstämmande anmälningar av dessa har Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om registreringsåtgärd som avses i 2 § sker anteckning i den&lt;br&gt;löpande journalen genom penningmarknadscentralens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anmälan till penningmarknadscentralen är ofullständig men&lt;br&gt;bristen går att avhjälpa, skall anmälaren föreläggas att inom viss tid&lt;br&gt;komplettera underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om registreringsåtgärd skall avslås av penningmarknads-&lt;br&gt;centralen, om förutsättningar för registrering saknas och det inte är fråga&lt;br&gt;om fall som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan anteckning på penningmarknadskonto skett får en anmälan rät-&lt;br&gt;tas. Detta gäller dock inte, om anmälan har lett till förhandsregistrering&lt;br&gt;enligt 9 kap. 2 eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anteckning på penningmarknadskonto skall rättas av penningmark-&lt;br&gt;nadscentralen, om anteckningen innehåller någon uppenbar oriktighet till&lt;br&gt;följd av penningmarknadscentralens eller någon annans skrivfel, räknefel&lt;br&gt;eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig skall lämnas den vars rätt berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen får ur register avföra anteckningar som up-&lt;br&gt;penbarligen saknar betydelse. De avförda uppgifterna skall bevaras i minst&lt;br&gt;tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Insyn och sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem i penningmarknadscentralen skall beredas möjlighet att&lt;br&gt;med hjälp av egna terminaler fortlöpande ta del av uppgifter om de&lt;br&gt;penningmarknadskonton som medlemmen förfogar över för egen del eller&lt;br&gt;som placerarombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som i övrigt är registrerad på ett penningmarknadskonto har&lt;br&gt;rätt att på begäran få besked från penningmarknadscentralen om kontots&lt;br&gt;innehåll i den mån innehållet berör hans rätt. Den som har ett placerarom-&lt;br&gt;bud skall rikta sin begäran till ombudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalning av kapitalbelopp eller ränta på grund av skuldförbindelse&lt;br&gt;skall göras utan förmedling av penningmarknadscentralen, har utfärdaren&lt;br&gt;av skuldförbindelsen rätt att i den mån det behövs för detta ändamål få&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter beträffande de penningmarknadskonton som ingår i registret Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;samt, beträffande penningmarknadskonto som avses i 3 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket, uppgift om borgenärens namn, personnummer eller annat identi-&lt;br&gt;fieringsnummer samt postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också, om penningmarknadscentralens förvalt-&lt;br&gt;ning av låneemissionen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit anställd vid penningmarknadscentralen får&lt;br&gt;inte obehörigen röja uppgifter som har antecknats i ett sådant register som&lt;br&gt;avses i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger misstanke om brott mot insiderlagen (1990:1342) skall pen-&lt;br&gt;ningmarknadscentralen på begäran lämna bankinspektionen eller åklagare&lt;br&gt;besked om innehållet i register och förteckningar som avses i 4 kap. Besked&lt;br&gt;skall lämnas utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Rättsverkan av registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är antecknad på ett penningmarknadskonto som borgenär är&lt;br&gt;med de begränsningar som framgår av kontot behörig att förfoga över den&lt;br&gt;skuldförbindelse till vilken anteckningen hänför sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att ta emot betalning med anledning av en skuldförbindelse är&lt;br&gt;den som på förfallodagen eller på fastställd avstämningsdag är antecknad&lt;br&gt;som borgenär på ett penningmarknadskonto i registret eller som är berätti-&lt;br&gt;gad att i andra fall ta emot betalningen. Detta gäller dock inte om gäldenä-&lt;br&gt;ren eller, då betalningen erläggs av penningmarknadscentralen för gälde-&lt;br&gt;närens räkning, centralen insåg eller borde ha insett att betalningsmottaga-&lt;br&gt;ren inte var berättigad att ta emot betalning för skuldförbindelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte i fråga om en skuldförbindelse för&lt;br&gt;vilken förvärvet är förhandsregistrerat enligt 9 kap. 2 § första stycket. Så&lt;br&gt;länge förhandsregistreringen består får inte borgenären förfoga över för-&lt;br&gt;bindelsen. Under samma tid är penningmarknadscentralen behörig att ta&lt;br&gt;emot betalning som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är antecknad på ett penningmarknadskonto som placerarom-&lt;br&gt;bud för en borgenär är behörig att på borgenärens vägnar ta emot betalning&lt;br&gt;som avses i andra stycket eller betalning som erläggs med anledning av&lt;br&gt;förfogande över skuldförbindelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skuldförbindelser som avses i denna lag tillämpas 15 —18 §§ lagen&lt;br&gt;(1936:81) om skuldebrev. Med besittning av eller anteckning på skulde-&lt;br&gt;brev jämställs därvid motsvarande registrering på penningmarknadskon-&lt;br&gt;to.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skuldförbindelse har överlåtits och anmälan om förvärvet har&lt;br&gt;registrerats, får skuldförbindelsen därefter inte tas i anspråk av överlåta-&lt;br&gt;rens borgenärer för andra rättigheter än sådana som var registrerade vid&lt;br&gt;överlåtelsen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har samma skuldförbindelse överlåtits till flera var för sig, har det&lt;br&gt;förvärv företräde som registrerades först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen ger dock inte en överlåtelse företräde framför en tidigare&lt;br&gt;överlåtelse, om förvärvaren vid förvärvet kände till eller borde ha känt till&lt;br&gt;den tidigare överlåtelsen. Detta gäller ej, om förvärvaren i sin tur har&lt;br&gt;överlåtit skuldförbindelsen till någon annan och denne vid sitt förvärv&lt;br&gt;varken kände till eller borde ha känt till den första överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf skall även tillämpas på förvärv genom&lt;br&gt;bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärvssätt när&lt;br&gt;fråga uppkommer om företräde mellan ett sådant förvärv och en senare&lt;br&gt;överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en skuldförbindelse i annat fall än som avses i 4 § förvärvats genom&lt;br&gt;överlåtelse från någon som inte var borgenär, blir förvärvet giltigt om&lt;br&gt;överlåtaren vid tidpunkten för förvärvet var antecknad på penningmark-&lt;br&gt;nadskonto som borgenär samt förvärvet har registrerats och förvärvaren&lt;br&gt;vid sitt förvärv varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte&lt;br&gt;var borgenär. Vad nu sagts tillämpas även vid förvärv från den som var&lt;br&gt;borgenär men som på grund av ett förvärvsvillkor eller bestämmelser i lag&lt;br&gt;saknade rätt att förfoga över förbindelsen genom överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsverkan av en registrering enligt 3 — 5 §§ inträder då förvärvet för-&lt;br&gt;handsregistreras, under förutsättning att förvärvet därefter även registre-&lt;br&gt;ras genom anteckning på penningmarknadskonto. Om förhandsregistre-&lt;br&gt;ring inte äger rum, inträder rättsverkan när förvärvet registreras genom&lt;br&gt;anteckning på penningmarknadskonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 — 6 §§ tillämpas även vid pantsättning och vid fri-&lt;br&gt;släppande av pant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är registrerad som borgenär i fråga om en skuldförbindelse&lt;br&gt;som inte är förvaltarregistrerad upplåter panträtt i denna till förmån för&lt;br&gt;någon annan än den hos vilken förbindelsen redan är pantsatt, inträder&lt;br&gt;dock genom underrättelse till den sistnämnde eller, om denne har placerar-&lt;br&gt;ombud, till ombudet de rättsverkningar som i andra fall uppkommer&lt;br&gt;genom registrering av en pantsättning på penningmarknadskonto för upp-&lt;br&gt;låtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket om pantsättning genom underrättelse skall&lt;br&gt;även tillämpas vid utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förvaltarregistrerade skuldförbindelser skall vad som i 1 och&lt;br&gt;5 §§ sägs om den som är antecknad på ett penningmarknadskonto som&lt;br&gt;borgenär i stället avse den auktoriserade förvaltaren eller den som har&lt;br&gt;tillstånd enligt 3 kap. 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättas den auktoriserade förvaltaren eller tillståndshavaren om att&lt;br&gt;en förvaltarregistrerad skuldförbindelse har överlåtits eller pantsatts, in-&lt;br&gt;träder samma rättsverkningar som om överlåtelsen eller pantsättningen&lt;br&gt;hade registrerats i register hos penningmarknadscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om till följd av 7 kap. 4 — 6 §§ ett förvärv av skuldförbindelser gäller&lt;br&gt;mot den som var borgenär eller mot någon till vars förmån en rådighets-&lt;br&gt;inskränkning gäller, har denne rätt till ersättning av penningmarknads-&lt;br&gt;centralen för sin skada till följd av förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också, om till följd av 7 kap. 7 § en pantsättning&lt;br&gt;av skuldförbindelser gäller mot den som äger förbindelserna eller mot&lt;br&gt;någon till vars förmån en rådighetsinskränkning gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfogas någon skada till följd av oriktig eller missvisande uppgift i ett&lt;br&gt;register eller i annat fall genom fel i samband med uppläggning eller&lt;br&gt;förande av ett sådant register, har han rätt till ersättning av penningmark-&lt;br&gt;nadscentralen, om inte centralen visar att felaktigheten beror på en om-&lt;br&gt;ständighet utanför dess kontroll vars följder den inte skäligen kunde ha&lt;br&gt;undvikit eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beror felaktigheten på en medlem i penningmarknadscentralen, är cen-&lt;br&gt;tralen fri från skadeståndsskyldighet om också medlemmen skulle vara fri&lt;br&gt;enligt första stycket. Motsvarande gäller om felaktigheten beror på någon&lt;br&gt;som har anlitats av penningmarknadscentralen eller av en medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfogas någon skada genom beslut om rättelse, har han rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning av penningmarknadscentralen, om han inte insåg eller med hänsyn&lt;br&gt;till arten av felet eller andra omständigheter borde ha insett att fel före-&lt;br&gt;kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beror skada som avses i 1 — 3 §§ på en medlem eller någon som har&lt;br&gt;anlitats av en medlem, är penningmarknadscentralen fri från skadestånds-&lt;br&gt;skyldighet, om centralen visar att medlemmen eller den som medlemmen&lt;br&gt;har anlitat uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 1—3 §§ kan efter skälighet sättas ned eller helt falla&lt;br&gt;bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlem eller någon annan genom vållande har medverkat till en&lt;br&gt;skada som avses i 1 — 3 §§, har penningmarknadscentralen rätt att från den&lt;br&gt;vållande kräva tillbaka utbetald ersättning i den mån det är skäligt med&lt;br&gt;hänsyn till skadans orsak och omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 1-6 §§ gäller ej i förhållandet mellan penning-&lt;br&gt;marknadscentralen och medlem i centralen i den mån annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Likvidansvar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen svarar jämte förvärvaren gentemot överlå-&lt;br&gt;taren för betalningen ,av utfäst likvid för en skuldförbindelse (likvid-&lt;br&gt;ansvar), om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. riksbanken har åtagit sig att medverka vid betalningsutjämning (riks-&lt;br&gt;banksclearing) av likvider för förvärv av skuldförbindelser som omfattas&lt;br&gt;av lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. riksbanken har åtagit sig att lämna penningmarknadscentralen kredit&lt;br&gt;i den mån det behövs för att centralen skall kunna fullgöra sitt likvidansvar&lt;br&gt;för skuldförbindelsen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. penningmarknadscentralen har godkänt förvärvet av skuldförbindel-&lt;br&gt;sen för riksbanksclearing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast dagen före den då betalning skall göras skall penningmarknads-&lt;br&gt;centralen pröva om förvärvet av en skuldförbindelse kan godkännas för&lt;br&gt;riksbanksclearing. Godkännande får ske endast under förutsättning att&lt;br&gt;överlåtaren, sedan penningmarknadscentralen på parternas vägnar verk-&lt;br&gt;ställt utjämning av de överlåtelser och förvärv som skett under samma&lt;br&gt;dag, finnes ha rätt att förfoga över skuldförbindelsen samt att säkerhet som&lt;br&gt;svarar mot utfäst likvid kan tas i anspråk enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännandet sker genom förhandsregistrering. Sådan registrering får&lt;br&gt;endast ske om även de i 1 § 1 och 2 angivna förutsättningarna för likvid-&lt;br&gt;ansvar föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning på penningmarknadskonto görs sedan likvid har erlagts. Om&lt;br&gt;inte anteckning på penningmarknadskonto har gjorts före utgången av den&lt;br&gt;dag då betalningen skulle ha erlagts, är förhandsregistreringen utan ver-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som säkerhet för återgångsfordran gentemot förvärvaren i fall som avses&lt;br&gt;i 1 § får penningmarknadscentralen tillförsäkra sig panträtt i den skuldför-&lt;br&gt;bindelse som är föremål för förvärv. I den mån det erfordras får centralen&lt;br&gt;tillförsäkra sig panträtt i andra skuldförbindelser för vilka förvärvaren är&lt;br&gt;antecknad som borgenär utan inskränkning i rätten att förfoga över förbin-&lt;br&gt;delserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen kan genom avtal förbehålla sig annan säker-&lt;br&gt;het än som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket andra meningen gäller inte i fråga om förvaltarregistrera-&lt;br&gt;de skuldförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett placerarombud erlägger likvid för förvärvarens räkning, gäller&lt;br&gt;panträtt som avses i 3 § till säkerhet för ombudets fordran mot förvärva-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån riksbanken lämnar penningmarknadscentralen kredit för&lt;br&gt;fullgörande av likvidansvar enligt 1 § gäller säkerhet som avses i 3 § för&lt;br&gt;riksbankens fordran gentemot centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 1 — 5 §§ gäller i tillämpliga delar vid pantsättning och&lt;br&gt;frisläppande av pant samt vid erläggande av i skuldförbindelsen utfäst&lt;br&gt;kapitalbelopp och ränta. Vid erläggande av kapitalbelopp och ränta skall&lt;br&gt;därvid vad som sägs i 4 § om placerarombud och förvärvare i stället gälla&lt;br&gt;emittentombud och utfärdare av skuldförbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skuldförbindelse i vilken panträtt har stiftats enligt denna lag får av&lt;br&gt;panthavaren försäljas eller åter pantsättas utan tillämpning av 10 kap. 2 §&lt;br&gt;handelsbalken eller lagen (1979:750) om rätt att förfoga över annan tillhö-&lt;br&gt;riga fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelser i annan lag eller författning om rättigheter som repre-&lt;br&gt;senteras av skuldebrev skall tillämpas även i fråga om rättigheter som&lt;br&gt;registreras enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om denna lag skall tillämpas på en skuldförbindelse för vilken skul-&lt;br&gt;debrev dessförinnan har utfärdats, skall följande iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet att första gången antecknas som borgenär eller som förvalta-&lt;br&gt;re av förbindelsen på ett penningmarknadskonto hos penningmarknads-&lt;br&gt;centralen tillkommer den som enligt reglerna i lagen (1936:81) om skul-&lt;br&gt;debrev är behörig att som borgenär förfoga över skuldebrevet. Skulde-&lt;br&gt;brevet skall makuleras på betryggande sätt och förvaras av utfärdaren i&lt;br&gt;minst tio år. En panthavare är behörig att påkalla att bestämmelserna i&lt;br&gt;detta stycke tillämpas, om han visar upp skuldebrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av ett skuldebrev som har utfärdats innan denna lag blev&lt;br&gt;tillämplig på skuldförbindelsen har inte rätt till därefter förfallen betalning&lt;br&gt;förrän innehavet har registrerats på penningmarknadskonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att skuldförbindelsen första gången registreras på pen-&lt;br&gt;ningmarknadskonto får penningmarknadscentralen fastställa avstäm-&lt;br&gt;ningsdag för ränta och kapitalbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Frågor om auktorisation och tillstånd enligt 3 kap. 1 § får prövas före&lt;br&gt;ikraftträdandet. Ett beslut i en sådan fråga skall gälla tidigast från och med&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:106&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om Penningmarknadscentralen PmC Aktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Penningmarknadscentralen PmC Aktiebolag (penningmarknads-&lt;br&gt;centralen) skall fullgöra de uppgifter som anges i lagen (1991:000) om&lt;br&gt;penningmarknadskonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ Aktiebolagslagen (1975:1385) är tillämplig på penningmarknads-&lt;br&gt;centralen, om något annat inte följer av 3 eller 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bolagsordningen för penningmarknadscentralen skall fastställas av&lt;br&gt;regeringen och får inte ändras utan regeringens godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Penningmarknadscentralen står under tillsyn av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen får förelägga vite vid meddelande av villkor eller&lt;br&gt;förbud i samband med tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor som rör tillsynen skall verkställas även om beslutet har&lt;br&gt;överklagats, såvida inte regeringen beslutar något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare föreskrifter om tillsynsverksamheten meddelas av regering-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Penningmarknadscentralen skall med en årlig avgift bekosta bankin-&lt;br&gt;spektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen skall med belopp som bankinspektionen be-&lt;br&gt;stämmer betaia ersättning till en revisor som bankinspektionen förordnat&lt;br&gt;enligt bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Styrelseledamot, verkställande direktör eller någon annan tjänste-&lt;br&gt;man hos penningmarknadscentralen som uppsåtligen eller av grov oakt-&lt;br&gt;samhet till bankinspektionen lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter&lt;br&gt;om centralen eller dess verksamhet döms till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission,&lt;br&gt;handelsagentur och handelsresande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1914:45) om kommission, handels-&lt;br&gt;agentur och handelsresande skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningskommissionär, som givit kommittenten förskott å köpeskil-&lt;br&gt;lingen eller som eljest i anledning av uppdraget har fordringsrätt hos&lt;br&gt;kommittenten, äge i det gods, som lämnats honom till försäljning, panträtt&lt;br&gt;till säkerhet för sådan fordran, såvida han själv eller genom annan är i&lt;br&gt;besittning av godset eller av konossement eller sådan fraktsedel därå, att&lt;br&gt;avsändaren icke utan företeende av densamma äger förfoga över godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om panträtt i&lt;br&gt;första stycket tillämpas även på rät-&lt;br&gt;tigheter som registreras enligt aktie-&lt;br&gt;kontolagen (1989:827). I sådana&lt;br&gt;fall krävs i stället för besittning att&lt;br&gt;panträtten registreras enligt sist-&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om panträtt i&lt;br&gt;första stycket tillämpas även på rät-&lt;br&gt;tigheter som registreras enligt aktie-&lt;br&gt;kontolagen (1989:827) eller lagen&lt;br&gt;(1991:000) om penningmarknads-&lt;br&gt;konton. 1 sådana fall krävs i stället&lt;br&gt;för besittning att panträtten regi-&lt;br&gt;streras enligt de sistnämnda lagar-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Jfr prop. 1990/91:63 lagförslag 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:835.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1924: 322) om vård av omyndigs&lt;br&gt;värdehandlingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13a § lagen (1924: 322) om vård av omyndigs&lt;br&gt;värdehandlingar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får en förmyndare i fråga om en&lt;br&gt;rättighet som registreras enligt ak-&lt;br&gt;tiekontolagen (1989:827) endast&lt;br&gt;med överförmyndarens tillstånd&lt;br&gt;överlåta eller pantsätta rättigheten&lt;br&gt;eller uppbära på denna belöpande&lt;br&gt;kapitalbelopp, gäller 9—12 §§ i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får en förmyndare i fråga om en&lt;br&gt;rättighet som registreras enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827) eller&lt;br&gt;lagen (1991:000) om penningmark-&lt;br&gt;nadskonton endast med överför-&lt;br&gt;myndarens tillstånd överlåta eller&lt;br&gt;pantsätta rättigheten eller uppbära&lt;br&gt;på denna belöpande kapitalbelopp,&lt;br&gt;gäller 9 —12 §§ i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1976:616.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:836.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1927: 85) om dödande av&lt;br&gt;förkommen handling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 9 §§ lagen (1927:85) om dödande av&lt;br&gt;förkommen handling' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande skuldebrev, växlar, ko-&lt;br&gt;nossement eller andra handlingar&lt;br&gt;vilkas företeende utgör villkor för&lt;br&gt;rätt att kräva betalning, att påkalla&lt;br&gt;fullgörande av någon annan för-&lt;br&gt;pliktelse eller att antecknas som in-&lt;br&gt;nehavare av en rättighet på ett kon-&lt;br&gt;to som avses i aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) får, om det kan antas&lt;br&gt;att handlingen har förstörts eller&lt;br&gt;kommit bort, dödas på begäran av&lt;br&gt;den som har förlorat handlingen.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om aktie-&lt;br&gt;brev, pantbrev och företagshypo-&lt;br&gt;teksbrev, liksom beträffande in-&lt;br&gt;tecknade fordringshandlingar som&lt;br&gt;är ställda till viss man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande skuldebrev, växlar, ko-&lt;br&gt;nossement eller andra handlingar&lt;br&gt;vilkas företeende utgör villkor för&lt;br&gt;rätt att kräva betalning, att påkalla&lt;br&gt;fullgörande av någon annan för-&lt;br&gt;pliktelse eller att antecknas som in-&lt;br&gt;nehavare av en rättighet på ett kon-&lt;br&gt;to som avses i aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) eller lagen (1991:000)&lt;br&gt;om penningmarknadskonton får,&lt;br&gt;om det kan antas att handlingen&lt;br&gt;har förstörts eller kommit bort, dö-&lt;br&gt;das på begäran av den som har för-&lt;br&gt;lorat handlingen. Detsamma gäller&lt;br&gt;i fråga om aktiebrev, pantbrev och&lt;br&gt;företagshypoteksbrev, liksom be-&lt;br&gt;träffande intecknade fordrings-&lt;br&gt;handlingar som är ställda till viss&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas inte på banksedlar. Den tillämpas inte heller på&lt;br&gt;obligationer eller förlagsbevis utom i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. obligationer och förlagsbevis som har ställts till viss man eller till viss&lt;br&gt;man eller order och som har utfärdats genom Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;Aktiebolags försorg, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. obligationer med en löptid på högst ett år som har ställts till innehava-&lt;br&gt;ren och som utges av bankinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varder handlingen dödad, må&lt;br&gt;den omständigheten att den ej kan&lt;br&gt;företes icke utgöra hinder för sö-&lt;br&gt;kanden att göra gällande den rätt,&lt;br&gt;som på handlingen kunnat grundas;&lt;br&gt;och har den. som är förpliktad att&lt;br&gt;fullgöra vad i handlingen blivit ut-&lt;br&gt;fäst, eller, i fråga om intecknad&lt;br&gt;fordringshandling, den intecknade&lt;br&gt;egendomens ägare att utfärda ny&lt;br&gt;handling, som mot den dödade sva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varder handlingen dödad, må&lt;br&gt;den omständigheten att den ej kan&lt;br&gt;företes icke utgöra hinder för sö-&lt;br&gt;kanden att göra gällande den rätt,&lt;br&gt;som på handlingen kunnat grundas;&lt;br&gt;och har den, som är förpliktad att&lt;br&gt;fullgöra vad i handlingen blivit ut-&lt;br&gt;fäst, eller, i fråga om intecknad&lt;br&gt;fordringshandling, den intecknade&lt;br&gt;egendomens ägare att utfärda ny&lt;br&gt;handling, som mot den dödade sva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1981:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:837.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:837.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rar. Ny handling skall inte utfärdas,&lt;br&gt;om dödandet gällde en handling&lt;br&gt;vars företeende endast utgjorde ett&lt;br&gt;villkor för att någon skall antecknas&lt;br&gt;som innehavare av en rättighet på&lt;br&gt;ett konto som avses i aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rar. Ny handling skall inte utfärdas,&lt;br&gt;om dödandet gällde en handling&lt;br&gt;vars företeende endast utgjorde ett&lt;br&gt;villkor for att någon skall antecknas&lt;br&gt;som innehavare av en rättighet på&lt;br&gt;ett konto som avses i aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827) eller lagen&lt;br&gt;(1991:000) om penningmarknads-&lt;br&gt;konton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny handling, som enligt första stycket utfärdats i stället för dödad&lt;br&gt;inteckningshandling, gälle ej såsom inteckningshandling förrän anteckning&lt;br&gt;skett jämlikt 10 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om växel och konossement gälle tillika vad därom är särskilt&lt;br&gt;stadgat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1936: 83) angående vissa utfästelser&lt;br&gt;om gåva&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1936:83) angående vissa&lt;br&gt;utfästelser om gåva skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är genom skuldebrev eller annor-&lt;br&gt;ledes gåva utfäst i penningar eller&lt;br&gt;lösören, gälle den ej såsom fullbor-&lt;br&gt;dad, med mindre det som utfäst är&lt;br&gt;kommit i gåvotagarens besittning. I&lt;br&gt;fråga om skepp eller skeppsbygge&lt;br&gt;gäller i stället att gåva ej är att anse&lt;br&gt;såsom fullbordad, med mindre in-&lt;br&gt;skrivning för förvärvet sökts enligt&lt;br&gt;vad som stadgas därom i sjölagen&lt;br&gt;(1891:35s. 1). Har genom ett skul-&lt;br&gt;debrev eller på annat sätt en gåva&lt;br&gt;utfasts i en rättighet som registreras&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen (1989:827),&lt;br&gt;fullbordas gåvan genom att rättig-&lt;br&gt;heten registreras för gåvotagaren&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i den lagen&lt;br&gt;eller, om rättigheten förvaltas en-&lt;br&gt;ligt 8 kap. i sistnämnda lag, genom&lt;br&gt;att förvaltaren underrättas om ut-&lt;br&gt;fästelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är genom skuldebrev eller annor-&lt;br&gt;ledes gåva utfäst i penningar eller&lt;br&gt;lösören, gälle den ej såsom fullbor-&lt;br&gt;dad, med mindre det som utfäst är&lt;br&gt;kommit i gåvotagarens besittning. I&lt;br&gt;fråga om skepp eller skeppsbygge&lt;br&gt;gäller i stället att gåva ej är att anse&lt;br&gt;såsom fullbordad, med mindre in-&lt;br&gt;skrivning för förvärvet sökts enligt&lt;br&gt;vad som stadgas därom i sjölagen&lt;br&gt;(1891:35s. 1). Har genom ett skul-&lt;br&gt;debrev eller på annat sätt en gåva&lt;br&gt;utfästs i en rättighet som registreras&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen (1989:827)&lt;br&gt;eller lagen (1991:000) om penning-&lt;br&gt;marknadskonton, fullbordas gåvan&lt;br&gt;genom att rättigheten registreras&lt;br&gt;för gåvotagaren enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i de lagarna eller, om rättig-&lt;br&gt;heten förvaltas enligt 8 kap. aktie-&lt;br&gt;kontolagen eller 3 kap. 1§ andra&lt;br&gt;stycket lagen om penningmarknads-&lt;br&gt;konton, genom att förvaltaren&lt;br&gt;underrättas om utfästelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortgiver någon aktiebrev eller löpande skuldebrev eller annan handling&lt;br&gt;vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller för utövande&lt;br&gt;av annan rättighet, gälle gåvan såsom fullbordad då gåvotagaren fått&lt;br&gt;handlingen i sin besittning. Efterskänkes fordran enligt sådan handling,&lt;br&gt;vare gåvan för fullbordad hållen först då handlingen återställts eller gjorts&lt;br&gt;obrukbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon ger bort en rättighet&lt;br&gt;som registreras enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827), fullbordas gåvan&lt;br&gt;genom att rättigheten registreras&lt;br&gt;för gåvotagaren enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i den lagen eller, om rättighe-&lt;br&gt;ten förvaltas enligt 8 kap. i sist-&lt;br&gt;nämnda lag, genom att förvaltaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon ger bort en rättighet&lt;br&gt;som registreras enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827) eller lagen&lt;br&gt;(1991:000) om penningmarknads-&lt;br&gt;konton, fullbordas gåvan genom att&lt;br&gt;rättigheten registreras för gåvotaga-&lt;br&gt;ren enligt bestämmelserna i de la-&lt;br&gt;garna eller, om rättigheten förval-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:838.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:838.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underrättas om gåvan. Om en ford-&lt;br&gt;ran som registreras enligt sistnämn-&lt;br&gt;da lag efterskänks, fullbordas&lt;br&gt;gåvan genom registrering eller un-&lt;br&gt;derrättelse i enlighet med vad nu&lt;br&gt;sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas enligt 8 kap. aktiekontolagen el-&lt;br&gt;ler 3 kap. 1 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;penningmarknadskonton, genom&lt;br&gt;att förvaltaren underrättas om&lt;br&gt;gåvan. Om en fordran som registre-&lt;br&gt;ras enligt de sistnämnda lagarna&lt;br&gt;efterskänks, fullbordas gåvan ge-&lt;br&gt;nom registrering eller underrättelse&lt;br&gt;i enlighet med vad nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortgives annan fordran än i första eller andra stycket sägs, vare överlå-&lt;br&gt;telsen for fullbordad ansedd då gäldenären underrättats av givaren. Har&lt;br&gt;gåvan tillkommit genom skriftlig utfästelse varom sägs i 1 § första stycket,&lt;br&gt;eller under sådana särskilda omständigheter som där avses, och sker un-&lt;br&gt;derrättelse genom gåvotagaren, gälle överlåtelsen ock såsom fullbordad.&lt;br&gt;Efterskänkes fordran varom här är fråga, gälle gåvan strax såsom fullbor-&lt;br&gt;dad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 1 och 8 §§ föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmyndaren vare pliktig att tillse, att den omyndiges tillgångar äro&lt;br&gt;anbragta sålunda att erforderlig trygghet finnes för deras bestånd och&lt;br&gt;skälig avkastning erhålles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;om rättigheter som representeras&lt;br&gt;av värdepapper och värdehandling-&lt;br&gt;ar tillämpas, om inte annat anges,&lt;br&gt;även i fråga om rättigheter som re-&lt;br&gt;gistreras enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;om rättigheter som representeras&lt;br&gt;av värdepapper och värdehandling-&lt;br&gt;ar tillämpas, om inte annat anges,&lt;br&gt;även i fråga om rättigheter som re-&lt;br&gt;gistreras enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) eller lagen (1991:000)&lt;br&gt;om penningmarknadskonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier, obligationer, pantbrev, foretagshypoteksbrev, skuldebrev och&lt;br&gt;andra sådana värdehandlingar skall, om sammanlagda värdet överstiger&lt;br&gt;ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, i den omyndiges namn nedsättas i öppet&lt;br&gt;förvar hos bank. Vill förmyndaren ta ut nedsatt värdehandling, skall han&lt;br&gt;söka överförmyndarens tillstånd. Sådant tillstånd erfordras ej, där värde-&lt;br&gt;handlingen endast skall genom bankens försorg överföras till annan bank&lt;br&gt;för att där nedsättas i öppet förvar. De nedsatta värdehandlingarna skall&lt;br&gt;under överförmyndarens tillsyn vårdas i enlighet med vad som föreskrivs&lt;br&gt;om vård av omyndigs värdehandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sålunda om nedsättning av omyndigs värdehandlingar föreskrivits&lt;br&gt;skall ej äga tillämpning med avseende å bevis eller motbok rörande tillgo-&lt;br&gt;dohavande å räkning hos bank, ej heller med avseende å bevis, som&lt;br&gt;utfärdats om inskrivning i statsskuldboken eller Sveriges allmänna hypo-&lt;br&gt;teksbanks skuldbok eller skuldbok hos annan inrättning, som regeringen&lt;br&gt;bestämmer, såframt å beviset finnes antecknat, att inskrivningen skett&lt;br&gt;med förbehåll att kapitalbelopp å inskriven fordran eller därå utställd&lt;br&gt;obligation eller ock inskriven obligation eller å sådan obligation belöpande&lt;br&gt;kapitalbelopp ej må lyftas utan överförmyndarens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premieobligationer, vilka utfärdats av staten, skola, såframt ej obligatio-&lt;br&gt;nerna äro nedsatta i öppet förvar hos bank eller överförmyndaren med-&lt;br&gt;giver undantag, inskrivas i statsskuldboken med förbehåll, varom i andra&lt;br&gt;stycket sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver en förmyndare förmynderskap för flera omyndiga, skola vid&lt;br&gt;tillämpning av det i första stycket givna stadgandet de omyndigas värde-&lt;br&gt;handlingar sammanräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1990: 1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:839.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:839.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnas omyndigs värdehandlingar, som skola förvaltas av förmyndaren,&lt;br&gt;i öppet förvar hos bank utan att hava nedsatts enligt bestämmelse i detta&lt;br&gt;kapitel, skall å dem tillämpas vad i denna balk är stadgat om nedsatta&lt;br&gt;värdehandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om rättigheter som regi-&lt;br&gt;streras enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) gäller i fall som avses i&lt;br&gt;denna paragraf, i stället för nedsätt-&lt;br&gt;ning i öppet förvar eller anteckning&lt;br&gt;om förbehåll på bevis, att förmyn-&lt;br&gt;daren på konto i avstämningsregis-&lt;br&gt;ter skall låta registrera eller, om rät-&lt;br&gt;tigheten förvaltas av en auktorise-&lt;br&gt;rad förvaltare, till denne skall an-&lt;br&gt;mäla att förmyndaren endast med&lt;br&gt;överförmyndarens tillstånd får&lt;br&gt;överlåta eller pantsätta rättigheten&lt;br&gt;eller uppbära på rättigheten belö-&lt;br&gt;pande kapitalbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättigheter som regi-&lt;br&gt;streras enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) eller lagen (1991:000)&lt;br&gt;om penningmarknadskonton gäller&lt;br&gt;i fall som avses i denna paragraf, i&lt;br&gt;stället för nedsättning i öppet&lt;br&gt;förvar eller anteckning om förbe-&lt;br&gt;håll på bevis, att förmyndaren på&lt;br&gt;konto i avstämningsregister respek-&lt;br&gt;tive register enligt lagen om pen-&lt;br&gt;ningmarknadskonton skall låta re-&lt;br&gt;gistrera eller, om rättigheten förval-&lt;br&gt;tas av en auktoriserad förvaltare,&lt;br&gt;till denne skall anmäla att förmyn-&lt;br&gt;daren endast med överförmynda-&lt;br&gt;rens tillstånd får överlåta eller pant-&lt;br&gt;sätta rättigheten eller uppbära på&lt;br&gt;rättigheten belöpande kapitalbe-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4§ förmånsrättslagen (1970:979)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt följer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjöpanträtt och luftpanträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handpanträtt och rätt att kvar-&lt;br&gt;hålla lös egendom till säkerhet för&lt;br&gt;fordran (retentionsrätt) samt pant-&lt;br&gt;rätt på grund av registrering eller&lt;br&gt;underrättelse enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989: 827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. panträtt på grund av inteck-&lt;br&gt;ning i skepp eller skeppsbygge eller&lt;br&gt;i luftfartyg och reservdelar till luft-&lt;br&gt;fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. registrering av båtbyggnads-&lt;br&gt;forskott enligt lagen (1975:605) om&lt;br&gt;registrering av båtbyggnadsför-&lt;br&gt;skott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt följer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjöpanträtt och luftpanträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handpanträtt och rätt att kvar-&lt;br&gt;hålla lös egendom till säkerhet för&lt;br&gt;fordran (retentionsrätt) samt pant-&lt;br&gt;rätt på grund av registrering eller&lt;br&gt;underrättelse enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827) eller lagen&lt;br&gt;(1991:000) om penningmarknads-&lt;br&gt;konton,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. panträtt på grund av inteck-&lt;br&gt;ning i skepp eller skeppsbygge eller&lt;br&gt;i luftfartyg och reservdelar till luft-&lt;br&gt;fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. registrering av båtbyggnads-&lt;br&gt;förskott enligt lagen (1975:605) om&lt;br&gt;registrering av båtbyggnadsfor-&lt;br&gt;skott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1975:1248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:840.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 30 § och 6 kap. 2 § utsökningsbalken&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet, om ej annat följer av&lt;br&gt;andra eller fjärde stycket eller 7 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning av här i riket registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade&lt;br&gt;reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför ej förmånsrätt&lt;br&gt;förrän ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på inskriv-&lt;br&gt;ningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende,&lt;br&gt;skall den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i riket regi-&lt;br&gt;strerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i främmande&lt;br&gt;stat innan det har tagits om hand av kronofogdemyndigheten, skall den&lt;br&gt;rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning av fast egendom medför företräde framför rättighet i egendo-&lt;br&gt;men, om ärende angående anteckning om utmätningen tas upp senast på&lt;br&gt;den inskrivningsdag då inskrivning av rättigheten söks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning av en rättighet som är&lt;br&gt;registrerad enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) medför förmånsrätt ge-&lt;br&gt;nom registrering av utmätningen&lt;br&gt;enligt den lagen. Utmäts en rättig-&lt;br&gt;het som förvaltas enligt 8 kap. i sist-&lt;br&gt;nämnda lag inträder förmånsrätten&lt;br&gt;i stället genom underrättelse till&lt;br&gt;förvaltaren om utmätningen. Det-&lt;br&gt;samma gäller om utmätningen av-&lt;br&gt;ser en panträtt i en rättighet som&lt;br&gt;förvaltas enligt sistnämnda kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning av en rättighet som är&lt;br&gt;registrerad enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) eller lagen (1991:000)&lt;br&gt;om penningmarknadskonton med-&lt;br&gt;för förmånsrätt genom registrering&lt;br&gt;av utmätningen enligt de lagarna.&lt;br&gt;En utmätning som avses i 7 kap. 7 §&lt;br&gt;tredje stycket lagen om penning-&lt;br&gt;marknadskonton medför dock för-&lt;br&gt;månsrätt genom underrättelse till&lt;br&gt;panthavaren eller, om denne har&lt;br&gt;placerarombud, till ombudet. Ut-&lt;br&gt;mäts en rättighet som förvaltas en-&lt;br&gt;ligt 8 kap. aktiekontolagen eller&lt;br&gt;3 kap. 1 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;penningmarknadskonton inträder&lt;br&gt;förmånsrätten i stället genom un-&lt;br&gt;derrättelse till förvaltaren om ut-&lt;br&gt;mätningen. Detsamma gäller om&lt;br&gt;utmätningen avser en panträtt i en&lt;br&gt;rättighet som förvaltas enligt&lt;br&gt;nämnda kap. i aktiekontolagen eller&lt;br&gt;sistnämnda lagrum i lagen om pen-&lt;br&gt;ningmarknadskonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:842.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars företeende&lt;br&gt;utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av annan&lt;br&gt;förpliktelse, skall tagas i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmäts pantbrev i skepp eller fastighet eller skuldebrev som är intecknat&lt;br&gt;i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg hos den intecknade egendomens&lt;br&gt;ägare, skall pantbrevet eller inteckningshandlingen tagas i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antagas att handling som avses i första eller andra stycket&lt;br&gt;undanhålls eller har förkommit, skall i stället sekundogäldenären eller&lt;br&gt;annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning av en rättighet som är&lt;br&gt;registrerad enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) skall säkerställas genom&lt;br&gt;registrering av utmätningen enligt&lt;br&gt;den lagen. Utmäts en rättighet som&lt;br&gt;förvaltas enligt 8 kap. i sistnämnda&lt;br&gt;lag skall säkerställandet i stället ske&lt;br&gt;genom underrättelse till förvaltaren&lt;br&gt;om utmätningen. Detsamma gäller&lt;br&gt;om utmätningen avser en panträtt i&lt;br&gt;en rättighet som förvaltas enligt&lt;br&gt;sistnämnda kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning av en rättighet som är&lt;br&gt;registrerad enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) eller lagen (1991:000)&lt;br&gt;om penningmarknadskonton skall&lt;br&gt;säkerställas genom registrering av&lt;br&gt;utmätningen enligt de lagarna. En&lt;br&gt;utmätning som avses i 7 kap. 7 §&lt;br&gt;tredje stycket lagen om penning-&lt;br&gt;marknadskonton skall dock säker-&lt;br&gt;ställas genom underrättelse till&lt;br&gt;panthavaren eller, om denne har&lt;br&gt;placerarombud, till ombudet. Ut-&lt;br&gt;mäts en rättighet som förvaltas en-&lt;br&gt;ligt 8 kap. aktiekontolagen eller&lt;br&gt;3 kap. 1 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;penningmarknadskonton skall sä-&lt;br&gt;kerställandet i stället ske genom un-&lt;br&gt;derrättelse till förvaltaren om ut-&lt;br&gt;mätningen. Detsamma gäller om&lt;br&gt;utmätningen avser en panträtt i en&lt;br&gt;rättighet som förvaltas enligt&lt;br&gt;nämnda kap. i aktiekontolagen eller&lt;br&gt;sistnämnda lagrum i lagen om&lt;br&gt;penningmarknadskonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:842.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 och 10 §§ försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett belopp motsvarande forsäkringstekniska skulder för livförsäkringar&lt;br&gt;skall alltid redovisas i följande slag av tillgångar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garante-&lt;br&gt;rats av staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. obligationer, som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Ko-&lt;br&gt;nungariket Sveriges hypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlånekassa, Nordiska inves-&lt;br&gt;teringsbanken eller av ett kreditaktiebolag, eller andra av nu angivna&lt;br&gt;kreditinstitut utfärdade skuldförbindelser, med undantag av sådana for&lt;br&gt;den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt till betal-&lt;br&gt;ning först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. obligationer, utfärdade eller garanterade av ett svenskt bankaktiebo-&lt;br&gt;lag, en svensk sparbank eller en central föreningsbank, eller av ett sådant&lt;br&gt;bankinstitut eller av riksbanken utfärdade andra fordringsbevis, med un-&lt;br&gt;dantag av förlagsbevis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade&lt;br&gt;av en svensk kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av ett svenskt näringsföretag utfärdade obligationer som offentligen&lt;br&gt;utbjudits av ett svenskt bankaktiebolag, Sveriges investeringsbank aktie-&lt;br&gt;bolag eller Nordiska investeringsbanken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skuldförbindelser för vika bolaget äger säkerhet genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;panträtt i en jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom 70&lt;br&gt;procent av fastighetens uppskattade värde eller, om pantvärde har fast-&lt;br&gt;ställts för fastigheten enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel&lt;br&gt;till främjande av bostadsbyggandet, inom 75 procent av pant värdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;panträtt i tomträtt, till vilken hör en byggnad som är avsedd för bo-&lt;br&gt;stads-, kontors- eller affärsändamål, inom 70 procent av det uppskattade&lt;br&gt;värdet av byggnaden eller någon annan egendom som hör till tomträtten&lt;br&gt;eller, om pantvärde har fastställts för egendomen enligt nämnda bestäm-&lt;br&gt;melser, inom 75 procent av pantvärdet, allt med den ytterligare begräns-&lt;br&gt;ning som försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsav-&lt;br&gt;talets innehåll eller någon annan omständighet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;panträtt i en fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell&lt;br&gt;verksamhet, eller i en tomträtt till vilken hör byggnad som helt eller delvis&lt;br&gt;är inrättad för sådan verksamhet, inom 60 procent av det uppskattade&lt;br&gt;värdet av egendomen, såvitt avser tomträtt med den ytterligare begräns-&lt;br&gt;ning försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets&lt;br&gt;innehåll eller någon annan omständighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varvid dock en förutsättning för att panträtt i fastigheten eller tomträt-&lt;br&gt;ten skall godkännas — utom i fråga om sådant lån till en svensk kommun&lt;br&gt;för vilket försäkringsinspektionen har medgett undantag — är att tillhö-&lt;br&gt;rande byggnader skall vara brandförsäkrade i försäkringsbolag som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:1081.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag eller i utländskt försäkringsföretag med rätt att driva försäk-&lt;br&gt;ringsrörelse här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. inhemska eller utländska värdehandlingar, som till sin art och till den&lt;br&gt;säkerhet de erbjuder kan anses jämförliga med några av de under 1 —6&lt;br&gt;nämnda, varvid dock värdehandlingar, som enligt sin lydelse skall inlösas i&lt;br&gt;främmande valuta, får användas för redovisning endast i den mån de&lt;br&gt;motsvarar försäkringstekniska skulder för egen räkning för försäkringar i&lt;br&gt;samma valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lån mot säkerhet i bolagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. värdet av återförsäkringsgivarnas ansvarighet på grund av de livför-&lt;br&gt;säkringar som har övertagits i form av återförsäkring, i den mån ansvarig-&lt;br&gt;heten överstiger värdet av reservdeposition som har ställts av återförsäk-&lt;br&gt;ringsgivare hos det avgivande bolaget, varvid dock värdet av utländskt&lt;br&gt;försäkringsföretags ansvarighet inte får användas till redovisning av för-&lt;br&gt;säkringstekniska skulder i större omfattning än vad försäkringsinspek-&lt;br&gt;tionen medger med hänsyn till försäkringstagarnas säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. försäkringsbolagets egna fastigheter och tomträtter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. aktier i dotterbolag, som har till ändamål att äga fastigheter eller&lt;br&gt;tomträtter (fastighetsbolag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. medel på konto i bank.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12. medel på konto i bank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. likvidansvar för Penning-&lt;br&gt;marknadscentralen PmC AB enligt&lt;br&gt;9 kap. 1 § lagen (1991:000) om pen-&lt;br&gt;ningmarknadskonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett försäkringsbolag har hållit kvar tillgångar som motsvarar en&lt;br&gt;avgiven livåterförsäkring, får återförsäkringsgivaren använda sin fordran&lt;br&gt;hos det avgivande bolaget för redovisning av försäkringstekniska skulder&lt;br&gt;för den mottagna livåterförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det uppskattade värdet avses det värde som försäkringsbolaget&lt;br&gt;bestämt på grundval av en särskild värdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får ett belopp motsvarande högst 20&lt;br&gt;procent av de försäkringstekniska skulderna för egen räkning redovisas i&lt;br&gt;andra tillgångar än som avses i första stycket dock inte i aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås den del av&lt;br&gt;dessa skulder som överstiger värdet av återförsäkringsgivarnas ansvarig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett försäkringsbolag för läng-&lt;br&gt;re tid än tio år meddelar försäkring-&lt;br&gt;ar av annat slag än personförsäk-&lt;br&gt;ringar, skall i fråga om redovisning&lt;br&gt;av premiereserv för sådana försäk-&lt;br&gt;ringar bestämmelserna i 9 § första&lt;br&gt;stycket 1—7 och 9—12, andra och&lt;br&gt;fjärde styckena samt 9a § tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett försäkringsbolag för läng-&lt;br&gt;re tid än tio år meddelar försäkring-&lt;br&gt;ar av annat slag än personförsäk-&lt;br&gt;ringar, skall i fråga om redovisning&lt;br&gt;av premiereserv för sådana försäk-&lt;br&gt;ringar bestämmelserna i 9 § första&lt;br&gt;stycket 1—7 och 9—13, andra och&lt;br&gt;fjärde styckena samt 9a § tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989: 1081.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i aktiekontolagen (1989: 827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 §, 4 kap. 11 § och 9 kap. 7 § aktiekon-&lt;br&gt;tolagen (1989:827) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att vara kontoförande institut meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de kontoförande instituten skall minst ett vara helägt dotteraktiebo-&lt;br&gt;lag till värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får ge&lt;br&gt;kontoförande institut tillstånd att&lt;br&gt;sätta annan i sitt ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anteckning på ett aktiekonto&lt;br&gt;skall rättas av den som har vidtagit&lt;br&gt;registreringsåtgärden, om anteck-&lt;br&gt;ningen innehåller en uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av skrivfel, räk-&lt;br&gt;nefel, något annat förbiseende eller&lt;br&gt;något tekniskt fel. Tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig skall lämnas den vars rätt be-&lt;br&gt;rörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anteckning på ett aktiekonto&lt;br&gt;skall rättas av den som har vidtagit&lt;br&gt;registreringsåtgärden, om anteck-&lt;br&gt;ningen innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av att den som&lt;br&gt;vidtagit registreringsåtgärden eller&lt;br&gt;någon annan har gjort sig skyldig&lt;br&gt;till skrivfel, räknefel eller liknande&lt;br&gt;förbiseende eller till följd av något&lt;br&gt;tekniskt fel. Tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;skall lämnas den vars rätt berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att ta emot betalning&lt;br&gt;med anledning av en skuldförbin-&lt;br&gt;delse är den som på förfallodagen&lt;br&gt;är antecknad på ett konto i avstäm-&lt;br&gt;ningsregistret som borgenär eller&lt;br&gt;som berättigad att i andra fall ta&lt;br&gt;emot betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att ta emot betalning&lt;br&gt;med anledning av en skuldförbin-&lt;br&gt;delse är den som på förfallodagen&lt;br&gt;eller på fastställd avstämningsdag&lt;br&gt;är antecknad på ett konto i avstäm-&lt;br&gt;ningsregistret som borgenär eller&lt;br&gt;som berättigad att i andra fall ta&lt;br&gt;emot betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om gäldenären insåg eller borde ha insett att&lt;br&gt;betalningsmottagaren inte var berättigad att ta emot betalning för skuld-&lt;br&gt;förbindelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder ikraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989: 828) om införande av&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989: 827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1989:828) om införande av aktie-&lt;br&gt;kontolagen (1989:827) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av ett skuldebrev&lt;br&gt;som har utfärdats innan aktiekon-&lt;br&gt;tolagen (1989:827) blev tillämplig&lt;br&gt;på skuldförbindelsen har inte, när&lt;br&gt;det gäller därefter förfallen betal-&lt;br&gt;ning, rätt till betalning förrän inne-&lt;br&gt;havet har registrerats på konto för&lt;br&gt;skuldförbindelser. Med betalning&lt;br&gt;jämställs andra ekonomiska rättig-&lt;br&gt;heter gentemot utfärdaren som&lt;br&gt;följer med skuldebrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av ett skuldebrev&lt;br&gt;som har utfärdats innan aktiekon-&lt;br&gt;tolagen (1989:827) blev tillämplig&lt;br&gt;på skuldförbindelsen har inte, när&lt;br&gt;det gäller därefter förfallen betal-&lt;br&gt;ning, rätt till betalning förrän inne-&lt;br&gt;havet har registrerats på konto för&lt;br&gt;skuldförbindelser. Med betalning&lt;br&gt;jämställs andra ekonomiska rättig-&lt;br&gt;heter gentemot utfärdaren som&lt;br&gt;följer med skuldebrevet. Isamband&lt;br&gt;med att skuldförbindelsen första&lt;br&gt;gängen registreras på kontot får vär-&lt;br&gt;depapperscentralen fastställa av-&lt;br&gt;stämningsdagför ränta och kapital-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skuldebrev i första stycket gäller även då det är&lt;br&gt;fråga om ett bevis om aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning&lt;br&gt;förvarar aktier i ett utländskt bolag (depåbevis). Med betalning jämställs&lt;br&gt;därvid utdelning och andra ekonomiska rättigheter som följer med de&lt;br&gt;utländska aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av en inköpsrätt som avses i 9 kap. 1 § andra stycket 4&lt;br&gt;aktiekontolagen och som har utfärdats innan aktiekontolagen blev tillämp-&lt;br&gt;lig på denna, har inte rätt att därefter göra inköpsrätten gällande mot&lt;br&gt;utfardaren förrän inköpsrätten har registrerats på konto för skuldeförbin-&lt;br&gt;delser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:971.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 januari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Larsson,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Jo-&lt;br&gt;hansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,&lt;br&gt;Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Persson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremiss om kontobaserat penningmarknads-&lt;br&gt;system&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen PmC AB (penningmarknadscentralen) över-&lt;br&gt;lämnade i mars 1989 till regeringen en promemoria daterad 1989-03-13&lt;br&gt;med förslag till lagstiftning om ett kontobaserat systern vid penningmark-&lt;br&gt;nadscentralen för hantering av vissa skuldförbindelser. Promemorian,&lt;br&gt;som hade utarbetats av en av penningsmarknadscentralen tillsatt arbets-&lt;br&gt;grupp, remissbehandlades därefter. Efter remissbehandlingen har de mate-&lt;br&gt;riella förutsättningarna för en lagstiftning på området i viss mån ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det nu anförda uppdrog chefen för finansdepartemen-&lt;br&gt;tet åt justitierådet Johan Munck att ytterligare överväga frågan om en&lt;br&gt;rättslig reglering av den planerade verksamheten vid penningmarknads-&lt;br&gt;centralen. Munck redovisade resultatet av sitt arbete i departementspro-&lt;br&gt;memorian (Ds 1990:26) Lagreglering angående penningmarknadscentra-&lt;br&gt;len .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av departementspromemorian har i finansdepartemen-&lt;br&gt;tet den 19 april 1990 hållits en hearing med företrädare för Sveriges&lt;br&gt;riksbank, riksgäldskontoret, datainspektionen, bankinspektionen, försäk-&lt;br&gt;ringsinspektionen, allmänna pensionsfonden, penningmarknadscentralen,&lt;br&gt;Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, Svenska Fondhandlareförening-&lt;br&gt;en, Sveriges Advokatsamfund, Svenska Bankföreningen, Industrins Fi-&lt;br&gt;nansförening, Sparbankernas Bank och Sveriges Föreningsbankers För-&lt;br&gt;bund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid hearingen bereddes de närvarande tillfälle att även komma in med&lt;br&gt;skriftliga synpunkter i lagstiftningsärendet. Med anledning härav har ytt-&lt;br&gt;randen getts in till finansdepartementet av Sveriges riksbank, riksgälds-&lt;br&gt;kontoret, datainspektionen, bankinspektionen, försäkringsinspektionen,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska&lt;br&gt;sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Svenska För-&lt;br&gt;säkringsbolags Riksförbund, Sveriges Industriförbund och Industrins Fi-&lt;br&gt;nansförening. Yttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som&lt;br&gt;bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bl. a. ett brev den 5 oktober 1990 till justitiedepartementet (Dnr 90 —&lt;br&gt;2543) har penningmarknadscentralen framfört vissa ytterligare synpunk-&lt;br&gt;ter på utformningen av en lagstiftning om den planerade verksamheten vid&lt;br&gt;centralen. Det nämnda brevet bör fogas till protokollet i detta ärende som&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ärende kommer jag också att ta upp en fråga angående kontofö-&lt;br&gt;rande institut enligt aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ärendets fortsatta beredning i justitiedepartementet har kontakt&lt;br&gt;hållits med företrädare för de danska, finländska, isländska och norska&lt;br&gt;justitiedepartementen samt det danska industridepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas i avsnitt 2 behovet av att reformera hanteringen&lt;br&gt;på penning- och obligationsmarknaden samt i avsnitt 3 huvuddragen i det&lt;br&gt;av penningmarknadscentralen planerade systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter behandlas frågorna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftningsbehovet i avsnitt 4.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka låneemissioner som det nya systemet skall omfatta i avsnitt 4.2,&lt;br&gt;registren hos penningmarknadscentralen och rättsverkningar av regist-&lt;br&gt;reringar i avsnitt 4.3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andrahandspantsättning i avsnitt 4.4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öppnande av konton m. m. i avsnitt 4.5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likvidansvar m.m. i avsnitt 4.6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsrörelselagen och penningmarknadscentralens likvidansvar&lt;br&gt;m. m. i avsnitt 4.7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgenärernas anonymitetsskydd gentemot emittenten i avsnitt 4.8,&lt;br&gt;rätten till ersättning i avsnitt 4.9,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överprövning av beslut i avsnitt 4.10,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontoförande instituts delegationsrätt enligt aktiekontolagen i avsnitt&lt;br&gt;4.11,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följdändringar i annan lagstiftning i avsnitt 4.12,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ikraftträdande i avsnitt 4.13, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsbestämmelser i avsnitt 4.14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda lagbestämmelserna kommenteras i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Behovet av att reformera hanteringen på&lt;br&gt;penning- och obligationsmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Penning- och obligationsmarknaden har under 1980-talet vuxit mycket&lt;br&gt;snabbt. Den har samtidigt effektiviserats genom tillkomsten av nya instru-&lt;br&gt;ment och en successiv utveckling av marknadens organisation. Det är dock&lt;br&gt;en nackdel att de värdepapper som omsätts på marknaden är utfärdade i&lt;br&gt;fysisk form. Detta medför att hanteringen blir långsam och dyrbar med&lt;br&gt;risk för stölder och bedrägerier (jfr prop. 1987/88:109 s. 18 f). Aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827) erbjuder visserligen ett papperslöst, kontobaserat sy-&lt;br&gt;stem, men detta är i första hand avsett för aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln på penning- och obligationsmarknaden kännetecknas av en hög&lt;br&gt;omsättningshastighet. Ett och samma värdepapper kan byta ägare flera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gånger under en och samma dag. Handeln ger upphov till ett stort antal Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;fordringar och motfordringar i stora belopp som skall regleras samtidigt. I&lt;br&gt;dag genomförs utväxlingen av likvider och värdepapper i stor utsträckning&lt;br&gt;direkt mellan parterna i varje affärsuppgörelse. Det innebär att varje aktör&lt;br&gt;måste genomföra ett stort antal transaktioner, vilket ställer stora krav på&lt;br&gt;aktörernas likviditet, leveranskapacitet och transaktionsrutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man i stället tillämpar ett system som innebär att alla parters krav&lt;br&gt;utjämnas mot varandra samtidigt (s. k. multilateral nettning) reduceras&lt;br&gt;antalet transaktioner. Varje aktörs samtliga fordringar och skulder under&lt;br&gt;en dag reduceras till en enda nettofordran eller nettoskuld och varje aktör&lt;br&gt;behöver därmed bara genomföra en enda transaktion. En sådan ordning&lt;br&gt;tillämpas bl. a. mellan bankerna för betalningar inom ramen for bankgirot&lt;br&gt;och riksbankens clearing. Därigenom minskar de direkta transaktionskost-&lt;br&gt;naderna och kostnaderna for att hålla stora likviditetsreserver. Om man&lt;br&gt;skulle tillämpa ett liknande system på penning- och obligationsmarkna-&lt;br&gt;den, skulle det vidare vara möjligt för aktörerna att minska sina handelsla-&lt;br&gt;ger av värdepapper och därmed reducera de kostnader och risker som är&lt;br&gt;förbundna med lagerhållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att handeln skall kunna bedrivas effektivt och riskfritt är det nöd-&lt;br&gt;vändigt att utväxlingen av parternas avtalsprestationer sker samtidigt. Så&lt;br&gt;är inte fallet idag. Betalningarna görs i allmänhet av köparna först efter det&lt;br&gt;att värdepapperen har överlämnats till dem. Detta innebär att säljarna bär&lt;br&gt;en kreditrisk. I fall då utväxlingen sker i omvänd ordning löper i stället&lt;br&gt;köparna en risk för att värdepapperen inte överlämnas. Existensen av&lt;br&gt;sådana s. k. motpartsrisker hämmar i dag effektiviteten i handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att få till stånd en samtidighet i utväxlingen i ett system med&lt;br&gt;multilateral nettning är att låta en clearingorganisation överta motpartsris-&lt;br&gt;kerna. Clearingorganisationen kan antingen inträda som part mellan köpa-&lt;br&gt;re och säljare efter avtalets ingående eller ställa garantier till både köpare&lt;br&gt;och säljare. Clearingorganisationer av detta slag förekommer redan i dag&lt;br&gt;såväl i Sverige som utomlands. Det vanligaste är att clearingorganisa-&lt;br&gt;tionen inträder som part, som t. ex. i den svenska handeln med standardi-&lt;br&gt;serade optioner. Det är dock inte någon principiell skillnad mellan en&lt;br&gt;sådan lösning och en lösning som bygger på garantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att clearingorganisationen i ett system av det angivna slaget tar&lt;br&gt;på sig motpartsriskerna koncentreras dessa till en enda part. Det ställs&lt;br&gt;därför stora krav på clearingorganisationens tillgång till likvida medel och&lt;br&gt;finansiella styrka. Man undviker då att hela marknaden slås ut till följd av&lt;br&gt;att några enskilda aktörer drabbas av betalningssvårigheter (s. k. domino-&lt;br&gt;effekter). En clearingorganisation bidrar därigenom även till att öka stabi-&lt;br&gt;liteten på och tilltron till marknaden. Det är också viktigt att clearingorga-&lt;br&gt;nisationen försöker begränsa aktörernas risktagande. Clearingorganisatio-&lt;br&gt;nerna brukar därför ställa krav på s. k. marginella säkerheter. Dessa krav&lt;br&gt;kan dock inte vara alltför långtgående eftersom det skulle kunna leda till&lt;br&gt;att omsättningen och effektiviteten i handeln blir for låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden framstår det som angeläget att skapa&lt;br&gt;ett system som med högt ställda säkerhetskrav&lt;br&gt;— undanröjer de problem som följer med värdepapper i fysisk form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— tillförsäkrar likvid mot leverans, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— förhindrar att s. k. dominoeffekter slår ut marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Huvuddragen i det av penningmarknads-&lt;br&gt;centralen planerade systemet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen är ett aktiebolag som är avsett att ägas av&lt;br&gt;huvudaktörerna på den svenska kreditmarknaden. Centralen skall admini-&lt;br&gt;strera ett kontobaserat system för hantering av vissa skuldförbindelser&lt;br&gt;avsedda for allmän omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet avses i främsta rummet omfatta sådana kreditmark-&lt;br&gt;nadsinstrument som ges ut av riksbanken, riksgäldskontoret, bostadsfi-&lt;br&gt;nansierande kreditaktiebolag och Stadshypotekskassan samt därutöver så-&lt;br&gt;dana kreditmarknadsinstrument som bedöms vara utan kreditrisk och&lt;br&gt;som ges ut av annan utfärdare (emittent), om de är avsedda for allmän&lt;br&gt;omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvuduppgift for penningmarknadscentralen avses vara att förvalta&lt;br&gt;de emissioner som hanteras i systemet samt att i förening härmed tillhan-&lt;br&gt;dahålla ett system för kontoföring av rättighetshavare. I princip skall&lt;br&gt;däremot inte några värdepapper i fysisk form förekomma inom systemet. I&lt;br&gt;centralens förvaltningsuppdrag skall ingå att på emittentens vägnar ombe-&lt;br&gt;sörja registrering av skuldförbindelser samt räntebetalning och inlösen.&lt;br&gt;Systemet omfattar främst s. k. avistaaffärer, men även s. k. forward- och&lt;br&gt;terminsaffärer i anslutna kreditmarknadsinstrument och till kreditmark-&lt;br&gt;nadsinstrumenten anknutna derivatprodukter skall kunna hanteras inom&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bl. a. säkerhetsskäl skall konton hos penningmarknadscentralen kun-&lt;br&gt;na öppnas och anmälningar för registreringsåtgärder kunna göras endast&lt;br&gt;av de institutioner som är medlemmar av centralen. Medlemmarna avses&lt;br&gt;vara riksbanken, riksgäldskontoret och andra större emittenter, AP-fon-&lt;br&gt;derna, större försäkringsbolag samt banker och fondkommissionsbolag.&lt;br&gt;Övriga aktörer på marknaden blir hänvisade till att anlita en medlem som&lt;br&gt;auktoriserats såsom ombud för att kunna öppna konton och göra anmälan&lt;br&gt;för registreringsåtgärder hos penningmarknadscentralen. På motsvarande&lt;br&gt;sätt är avsikten att emittenten gentemot penningmarknadscentralen måste&lt;br&gt;låta sig företrädas av medlem som är auktoriserat ombud om penning-&lt;br&gt;marknadscentralen skall förvalta en emission från någon som inte är&lt;br&gt;medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsskap i penningmarknadscentralen innebär ett åtagande av pri-&lt;br&gt;märt och subsidiärt ekonomiskt delansvar efter huvudtalet (pro rata parte)&lt;br&gt;för centralens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens medverkan är en grundläggande förutsättning för att pen-&lt;br&gt;ningmarknadscentralen skall kunna fungera på det sätt som är avsett.&lt;br&gt;Riksbanken skall dels svara för betalningsutjämning (clearing) när netto-&lt;br&gt;likvider mellan medlemmarna skall utväxlas, dels ikläda sig ett kreditlöfte&lt;br&gt;för fall då brister i likvider för någon medlem uppstår. Detta sker på det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättet att penningmarknadscentralen, sedan ett förvärv godkänts för clear- Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;ing, garanterar likvid mot leverans och tillförsäkras en s. k. dragningsrätt i&lt;br&gt;riksbanken för eventuellt uppkommande kreditbehov.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Lagstiftningsbehovet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det planerade systemet (penningkontosystemet) skall&lt;br&gt;stödjas av en särskild lag. Denna skall i åtskilliga avseenden anpas-&lt;br&gt;sas till vad som gäller beträffande det kontobaserade aktiesystemet&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se pro-&lt;br&gt;memorian s. 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandena över departementspromemorian: I de flesta yttrandena har&lt;br&gt;departementspromemorians förslag tillstyrkts eller lämnats utan erinran.&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund och Industrins Finansförening har emellertid,&lt;br&gt;med hänvisning till vissa angivna brister i det planerade systemet, förordat&lt;br&gt;att projektarbetet åtminstone för tillfället avbryts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De fördelar med det nya systemet som redovisats&lt;br&gt;i föregående avsnitt gör enligt min mening systemet väl ägnat att vinna&lt;br&gt;marknadsaktörernas förtroende och att bidra till att skapa förutsättningar&lt;br&gt;för en långsiktig stabilitet på penningmarknaden. Jag ser därför positivt på&lt;br&gt;att det nya systemet nu införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralens planerade verksamhet kommer att röra&lt;br&gt;utomordentligt stora värden och får betydelse såväl för statens och bo-&lt;br&gt;stadssektorns finansiering som för penningpolitiken. Även om det kanske&lt;br&gt;skulle vara teoretiskt möjligt att låta verksamheten vid penningmarknad-&lt;br&gt;scentralen i sin helhet bygga på en avtalsreglering, talar därför enligt min&lt;br&gt;uppfattning övervägande skäl för att det planerade systemet bör stödjas av&lt;br&gt;en lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utformningen av denna lagstiftning vill jag erinra om den&lt;br&gt;nyligen antagna aktiekontolagen (1989:827). Denna lag innebär att syste-&lt;br&gt;met med aktiebrev avskaffas i alla avstämningsbolag, dvs. sådana aktiebo-&lt;br&gt;lag för vilka Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentra-&lt;br&gt;len) för aktieboken. De rättsverkningar som tidigare varit förbundna med&lt;br&gt;aktiebreven knyts i stället till registrering på konto hos värdepapperscen-&lt;br&gt;tralen. Särskilda kontoförande institut skall vidta registreringsåtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av den som utfärdar ensidiga skuldförbindelser avsedda för&lt;br&gt;allmän omsättning får aktiekontolagen tillämpas även på sådana förbin-&lt;br&gt;delser. Aktiekontolagen kan alltså i och för sig tillämpas även på sådana&lt;br&gt;skuldförbindelser som är avsedda att ingå i det nya aktuella systemet. Jag&lt;br&gt;anser emellertid att det är ändamålsenligt med en särskild lagreglering i&lt;br&gt;fråga om sistnämnda system. Som närmare utvecklats i departementspro-&lt;br&gt;memorian (s. 13) skiljer sig nämligen penningmarknaden i åtskilliga av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;seenden från aktiemarknaden, som aktiekontolagen i första hand är av-&lt;br&gt;sedd för. Bl. a. ställer penningmarknaden mycket höga krav på riskelimi-&lt;br&gt;nering och likviditet. Dessa krav skulle inte få något rättsligt stöd i lagstift-&lt;br&gt;ningen, om verksamheten skulle bedrivas enbart enligt aktiekontolagens&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan har vid regleringen av det kontobaserade aktiesystemet&lt;br&gt;åtskilliga spörsmål behandlats, t. ex. frågor om skadestånd och om rätts-&lt;br&gt;verkningar av registreringar, som får aktualitet även när det gäller det nya&lt;br&gt;aktuella systemet. I många avseenden bör därför enligt min mening de&lt;br&gt;lösningar som valts i den nyligen antagna aktiekontolagen tjäna som&lt;br&gt;förebilder vid utformningen av lagstiftningen om det nya aktuella syste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det nu sagda vill jag inte utesluta att det längre fram, när praktiska&lt;br&gt;erfarenheter har vunnits av den kontobaserade hanteringen, kan vara skäl&lt;br&gt;att överväga en enhetlig lagstiftning för det kontobaserade aktiesystemet&lt;br&gt;och det nya aktuella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller namnet på den nya lag som skall reglera penningmark-&lt;br&gt;nadssystemet har jag stannat för att föreslå ”penningkontolagen”. Den&lt;br&gt;beteckningen är kortfattad men enligt min mening ändå tillräckligt sär-&lt;br&gt;skiljande. Den bildar dessutom en lämplig parallell till beteckningen ”ak-&lt;br&gt;tiekontolagen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Vilka låneemissioner skall det nya systemet omfatta?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det nya systemet skall gälla i fråga om ensidiga skuld-&lt;br&gt;förbindelser vilka är avsedda för allmän omsättning och omfattas av&lt;br&gt;låneemissioner som enligt avtal mellan emittenten och penning-&lt;br&gt;marknadscentralen skall förvaltas av centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se pro-&lt;br&gt;memorian s. 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandena över departementspromemorians förslag: Förslaget har till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrkts eller lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som framhållits i departementspromemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(s. 16) bör den nya lagstiftningen begränsas till att avse skuldförbindelser&lt;br&gt;som ingår i låneemissioner som skall förvaltas av penningmarknadscentra-&lt;br&gt;len. När det gäller vilka låneemissioner som här kan komma i fråga vill jag&lt;br&gt;erinra om att det nya systemet i första hand är avsett för kreditmarknads-&lt;br&gt;instrument som ges ut av riksbanken, riksgäldskontoret, bostadsfinansie-&lt;br&gt;rande kreditaktiebolag och Stadshypotekskassan, dvs. sådana instrument&lt;br&gt;som traditionellt anses vara utan kreditrisk. Efter beslut om ändring av&lt;br&gt;penningmarknadscentralens bolagsordning och beslut av centralen bör&lt;br&gt;systemet emellertid kunna få användas även för andra låneemissioner.&lt;br&gt;Med hänsyn till denna penningmarknadscentralens prövningsrätt anser&lt;br&gt;jag inte att det bör införas någon i lag föreskriven skyldighet för centralen&lt;br&gt;att åta sig förvaltningen av en emission. Enligt min mening bör å andra &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 106&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sidan inte heller föreskrivas att vissa slag av emissioner får förvaltas endast Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;av penningmarknadscentralen. Det måste rimligen stå varje emittent fritt&lt;br&gt;att avstå från att överlämna hanteringen till penningmarknadscentralen&lt;br&gt;och i stället vända sig till värdepapperscentralen eller anlita ett utländskt&lt;br&gt;kontosystem eller låta emissionen vara dokumentbaserad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Registren hos penningmarknadscentralen.&lt;br&gt;Rättsverkningarna av registreringar.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: För varje utfärdare av sådana skuldförbindelser som&lt;br&gt;förvaltas av penningmarknadscentralen skall hos centralen finnas&lt;br&gt;ett register. Registret skall bestå av en förteckning över skuldförbin-&lt;br&gt;delserna, en löpande journal, en förteckning över förhandsregistre-&lt;br&gt;ringar (dvs. registreringar av förvärv för vilka penningmarknads-&lt;br&gt;centralen har åtagit sig likvidansvar) samt de konton (penningkon-&lt;br&gt;ton) som har öppnats för borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsverkan av en registrering inträder då ett förvärv förhandsre-&lt;br&gt;gistreras, under förutsättning att förvärvet därefter även registreras&lt;br&gt;på penningkonto. Om förhandsregistrering inte skall äga rum, inträ-&lt;br&gt;der rättsverkan när förvärvet registreras genom anteckning på pen-&lt;br&gt;ningkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;mitt (se promemorian s. 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandena över departementspromemorians förslag: Förslaget har till-&lt;br&gt;styrkts eller lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: På motsvarande sätt som i fråga om skuldförbin-&lt;br&gt;delser vilka registreras enligt aktiekontolagen bör enligt min mening rätts-&lt;br&gt;ligt sett ett register föras för varje emittent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att penningmarknadscentralen skall ombesörja bl. a.&lt;br&gt;räntebetalningar och inlösen av lån anser jag att det är lämpligt att en&lt;br&gt;förteckning över emittentens samtliga skuldförbindelser inom systemet&lt;br&gt;ingår i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvuduppgift för penningmarknadscentralen är att registrera förvärv&lt;br&gt;av äganderätt och andra rättigheter med avseende på skuldförbindelser&lt;br&gt;som ingår i systemet. Liksom enligt aktiekontolagen skall de rättsverkning-&lt;br&gt;ar som hittills varit knutna till innehavet av ett skuldebrev i stället knytas&lt;br&gt;till dessa registreringar. Enligt aktiekontolagen inträder de nyss angivna&lt;br&gt;rättsverkningarna i huvudsak redan när förvärvet antecknas i en daglig&lt;br&gt;journal, under förutsättning att förvärvet därefter även registreras på&lt;br&gt;konto (se 6 kap. 5 § aktiekontolagen). Anteckningen i den dagliga journa-&lt;br&gt;len utgör en dagboksanteckning som inte innefattar något slags prövning&lt;br&gt;av förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kan det förefalla naturligt att även enligt den nu&lt;br&gt;aktuella lagstiftningen låta rättsverkningarna i princip inträda genom an-&lt;br&gt;teckning i någon form av daglig journal. I motsats till aktiekontolagen&lt;br&gt;innehåller emellertid den nu föreslagna lagstiftningen även bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om likvidansvar för penningmarknadscentralen (se härom i avsnitt 3.6). Prop. 1990/91:106&lt;br&gt;Dessa bestämmelser föranleder mig att i enlighet med departementspro-&lt;br&gt;memorians förslag föreslå att även en förteckning över s. k. förhandsregi-&lt;br&gt;streringar skall ingå i ett register enligt penningmarknadssystemet. Sedan&lt;br&gt;penningmarknadscentralen från leverans- och säkerhetssynpunkt har be-&lt;br&gt;dömt att centralen jämte förvärvaren kan åta sig betalningsansvar för&lt;br&gt;utfäst likvid för ett förvärv, skall centralen förhandsregistrera förvärvet i&lt;br&gt;förteckningen. Detta innebär att en kontroll har gjorts av att förvärvs-&lt;br&gt;objektet innehas och kan disponeras av överlåtaren och att objektet ”lå-&lt;br&gt;ses” så att vidare förfoganden inte kan äga rum. Förvärvaren är härmed&lt;br&gt;garanterad att erhålla de ifrågavarande skuldförbindelserna. Den slutliga&lt;br&gt;registreringen i form av anteckning om förvärvet på förvärvarens konto i&lt;br&gt;registret (penningkonto) får därefter göras först sedan förvärvaren erlagt&lt;br&gt;likviden. Med hänsyn till den betydelse som enligt det nu sagda skall&lt;br&gt;tillkomma förhandsregistreringen är det enligt min mening ändamålsenligt&lt;br&gt;att denna, i överensstämmelse med vad penningmarknadscentralen har&lt;br&gt;föreslagit i sitt brev den 5 oktober 1990 till justitiedepartementet, i princip&lt;br&gt;får bilda utgångspunkten för de rättsverkningar som hittills har varit&lt;br&gt;knutna till innehavet av ett skuldebrev. Detta innebär att skyddet mot&lt;br&gt;överlåtarens borgenärer och mot obehöriga förfaranden från överlåtarens&lt;br&gt;sida skall inträda genom förhandsregistreringen, under förutsättning att&lt;br&gt;denna följs av registrering på penningkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det planerade penningkontosystemet är det avsikten att handel&lt;br&gt;med skuldförbindelser skall kunna äga rum även utan att penningmark-&lt;br&gt;nadscentralen har tagit på sig något likvidansvar. Någon förhandsregi-&lt;br&gt;strering kommer då inte att ske. I sådana fall är det enligt min uppfattning&lt;br&gt;mest praktiskt och i överensstämmelse med marknadsaktörernas intressen&lt;br&gt;att de rättsverkningar, som hittills har varit knutna till innehavet av ett&lt;br&gt;skuldebrev, får inträda först räknat från tidpunkten för den slutliga regis-&lt;br&gt;treringen i form av anteckning på penningkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till vad som är fallet med den dagliga journalen enligt aktie-&lt;br&gt;kontolagen föreslår jag inte att några särskilda rättsverkningar knyts till&lt;br&gt;anteckningar i den löpande journalen inom penningkontosystemet. An-&lt;br&gt;teckningar i en sådan journal kan emellertid dokumentera de uppdrag som&lt;br&gt;lämnas penningmarknadscentralen och kan även tjäna som bevisunderlag&lt;br&gt;i fråga om parterna emellan bindande avtal som av någon anledning inte&lt;br&gt;blir förhandsregistrerade. Jag anser därför att den nya lagen bör föreskriva&lt;br&gt;att även en löpande journal skall ingå i varje sådant register som nu är i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Andrahandspantsättning m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Om den som står registrerad som borgenär i fråga om&lt;br&gt;en skuldförbindelse som inte är förvaltarregistrerad upplåter pant-&lt;br&gt;rätt i denna till förmån för någon annan än den hos vilken förbindel-&lt;br&gt;sen redan är pantsatt, inträder genom underrättelse till den sist-&lt;br&gt;nämnde eller, om denne har placerarombud, till ombudet de rätts-&lt;br&gt;verkningar som i andra fall uppkommer genom registrering av en&lt;br&gt;pantsättning på penningkonto för upplåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts nu skall även tillämpas då utmätning sker av en&lt;br&gt;pantsatt skuldförbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Om viss egendom, t. ex. en skuldförbindel-&lt;br&gt;se, inte är utnyttjad som pant till sitt fulla värde kan egendomens ägare&lt;br&gt;utnyttja denna som pantsäkerhet for ytterligare lån. Upptas det nya lånet&lt;br&gt;hos en annan kreditgivare, talar man om andrahandspantsättning eller&lt;br&gt;pantsättning av överhypotek. Denne andre kreditgivare får då säkerhet i&lt;br&gt;egendomen efter förstahandspanthavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt aktiekontolagen skall i fråga om icke forvaltarregistrerade aktier&lt;br&gt;och skuldförbindelser registrering ske i avstämningsregister av bl. a. pant-&lt;br&gt;sättningar (se 2 kap. 3 § och 9 kap. 4 § i nämnda lag). Av 6 kap. 6 § samma&lt;br&gt;lag framgår vidare att panthavaren bl. a. blir skyddad mot pantsättarens&lt;br&gt;borgenärer genom registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framställningen den 5 okober 1990 till justitiedepartementet, se bilaga&lt;br&gt;2, har penningmarknadscentralen bl. a. hemställt att andrahandspantsätt-&lt;br&gt;ningar av skuldförbindelser inom penningkontosystemet inte skall ske&lt;br&gt;genom registreringar utan genom underrättelser till förstahandspanthavar-&lt;br&gt;na. Som grund för sin framställning har penningmarknadscentralen främst&lt;br&gt;anfört att den datatekniska uppbyggnaden av penningkontosystemet inte&lt;br&gt;medger registrering av andrahandspantsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen har i den nämnda framställningen även fö-&lt;br&gt;reslagit att utmätning av ett överhypotek skall förutsätta underrättelse till&lt;br&gt;panthavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: De nyss redovisade bestämmelserna i aktiekon-&lt;br&gt;tolagen om registrering av panträtt gör inte undantag för andrahandspant-&lt;br&gt;sättningar. Aktiekontolagen innebär därmed att även pantsättningar i&lt;br&gt;andra hand av aktier och skuldförbindelser som omfattas av den lagen&lt;br&gt;måste registreras för att de rättsverkningar som avses i 6 kap. i nämnda lag&lt;br&gt;skall inträda. Detsamma gäller utmätning av överhypotek. Emellertid kan&lt;br&gt;det finnas skäl att välja en annan lösning i fråga om andrahandspantsätt-&lt;br&gt;ningar och utmätningar av överhypotek inom ramen for penningkontosys-&lt;br&gt;temet. Av penningmarknadscentralens framställning framgår att det från&lt;br&gt;teknisk synpunkt skulle vara förenat med avsevärda olägenheter att knyta&lt;br&gt;rättsverkningarna av en andrahandspantsättning eller en utmätning av&lt;br&gt;överhypotek till en registreringsåtgärd. Det kan vidare konstateras att det&lt;br&gt;inom civilrätten är en vanlig princip att knyta rättsverkningar till en&lt;br&gt;underrättelse till någon annan rättsinnehavare (se t. ex. lagen, 1936:88, om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pantsättning av lös egendom som innehaves av tredje man). Jag anser Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;därför att rättsverkningarna av en andrahandspantsättning eller en utmät-&lt;br&gt;ning av överhypotek inom ramen för penningkontosystemet bör kunna&lt;br&gt;knytas till en underrättelse till panthavaren i stället för till registrering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Öppnande av penningkonton m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Endast medlemmar i penningmarknadscentralen får&lt;br&gt;öppna penningkonton och göra anmälan för registreringsåtgärder&lt;br&gt;hos centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem kan av bankinspektionen auktoriseras att som ombud&lt;br&gt;öppna penningkonton och göra anmälan för registreringar för borge-&lt;br&gt;närers och andra rättighetshavares räkning (placerarombud). Riks-&lt;br&gt;banken har rätt att utan auktorisation uppträda som placerarombud&lt;br&gt;inom ramen för riksbankens uppgifter som centralbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se pro-&lt;br&gt;memorian s. 8 och 41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandena över departementspromemorians förslag: Förslaget har till-&lt;br&gt;styrkts eller lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För att kunna ombesörja kommunikation med&lt;br&gt;penningmarknadscentralen inom det nya systemet fordras förtrogenhet&lt;br&gt;med detta och även andra kvalifikationer. För att systemet skall fungera på&lt;br&gt;ett tillfredsställande sätt, bl. a. från säkerhetssynpunkt, är det dessutom&lt;br&gt;väsentligt att direktkommunikation med penningmarknadscentralen inte&lt;br&gt;sker från alltför många aktörers sida. Enligt min mening bör därför endast&lt;br&gt;medlemmar kunna öppna penningkonton och göra anmälan om registre-&lt;br&gt;ringsåtgärder hos penningmarknadscentralen. Andra aktörer får anlita&lt;br&gt;medlemmar i centralen som ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Likvidansvar m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid förvärv av en skuldförbindelse skall penningmark-&lt;br&gt;nadscentralen svara jämte förvärvaren gentemot överlåtaren för&lt;br&gt;betalning av utfäst likvid. Penningmarknadscentralens likvidansvar&lt;br&gt;skall dock endast gälla om riksbanken har åtagit sig att medverka&lt;br&gt;vid betalningsutjämning (riksbanksclearing) av likvider för förvärv&lt;br&gt;av skuldförbindelser som omfattas av penningkontolagen. En ytter-&lt;br&gt;ligare förutsättning för att penningmarknadscentralens likvidansvar&lt;br&gt;skall inträda är att riksbanken har åtagit sig att lämna centralen&lt;br&gt;kredit (s. k. nödfallskredit) för fullgörande av centralens likvid-&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som säkerhet för sitt likvidansvar skall penningmarknadscentra-&lt;br&gt;len kunna tillförsäkra sig panträtt i den skuldförbindelse som är&lt;br&gt;föremål for förvärv. I den mån det behövs får centralen tillförsäkra&lt;br&gt;sig panträtt också i andra skuldförbindelser for vilka förvärvaren är&lt;br&gt;antecknad som borgenär. Säkerheterna skall även gälla för fordran&lt;br&gt;som riksbanken har mot penningmarknadscentralen med anledning&lt;br&gt;av lämnad nödfallskredit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna principerna skall tillämpas på motsvarande sätt då&lt;br&gt;det i stället for överlåtelse är fråga om pantsättning av en skuldför-&lt;br&gt;bindelse eller om erläggande av i skuldförbindelsen utfäst kapitalbe-&lt;br&gt;lopp och ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några lagbestämmelser om clearingförfarandet föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians forslag: Överensstämmer med mitt (se pro-&lt;br&gt;memorian s. 21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandena över departementspromemorians förslag: Förslaget har till-&lt;br&gt;styrkts eller lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Betalningsutjämning (clearing) mellan ak-&lt;br&gt;törerna inom det nya systemet avses äga rum i två steg, varav det första&lt;br&gt;avser själva skuldförbindelserna och det andra likviderna. Clearingen av&lt;br&gt;skuldförbindelserna skall ske genom penningmarknadscentralens försorg&lt;br&gt;och innebär en utjämning av de överlåtelser och förvärv som har ägt rum&lt;br&gt;under samma dag. Resultatet av denna s. k. nettning blir att vad någon av&lt;br&gt;aktörerna har att leverera respektive erhålla i fråga om skuldförbindelser&lt;br&gt;som hör till en och samma emission begränsas till nettot av dagens affärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan penningmarknadscentralen har verkställt denna nettning sker&lt;br&gt;clearing av likvider hos riksbanken. Sistnämnda clearing innebär att riks-&lt;br&gt;banken genom överföring av bankmedel verkställer en daglig likvidavräk-&lt;br&gt;ning mellan aktörerna i det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen avser även att jämte förvärvaren påta sig ett&lt;br&gt;likvidansvar för förvärvsobjekt som omfattas av det nyss beskrivna clear-&lt;br&gt;ingförfarandet. Avsikten är också att riksbanken skall ta på sig att lämna&lt;br&gt;penningmarknadscentralen kredit för fullgörande av centralens likvid-&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som säkerhet för sitt likvidansvar avses penningmarknadscentralen till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en början kunna tillförsäkra sig panträtt i själva förvärvsobjektet. Denna Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;säkerhet kan emellertid vara otillräcklig med hänsyn till risken för ett&lt;br&gt;prisfall sammanhängande med förändring i den allmänna räntenivån.&lt;br&gt;Tanken är att penningmarknadscentralen därför i de fall då det erfordras&lt;br&gt;skall ha rätt till s. k. marginella säkerheter som enligt viss beräkningsgrund&lt;br&gt;skall tas i anspråk från köparens innehav i övrigt av skuldförbindelser&lt;br&gt;inom systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån kredit från riksbankens sida behöver tas i anspråk, skall&lt;br&gt;säkerheten gälla till förmån för riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Från allmän synpunkt finns det enligt min&lt;br&gt;mening inget att erinra mot att ett clearingförfarande byggs upp enligt de&lt;br&gt;riktlinjer som jag nyss redovisat. Själva clearingförfarandet med dess&lt;br&gt;utpräglat tekniska karaktär behöver enligt min mening inte regleras av&lt;br&gt;någon särskild lagstiftning utan kan lämpligen grundas på avtal mellan&lt;br&gt;intressenterna. Som framgått av vad jag anfört i avsnitt 4.4 bör emellertid&lt;br&gt;den nya lagstiftningen innehålla bestämmelser om registerföring av för-&lt;br&gt;värv som har godkänts av penningmarknadscentralen för clearing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett likvidansvar för penningmarknadscentralen i förening med panträtt&lt;br&gt;i förvärvsobjektet och vissa andra tillgångar är enligt min mening en&lt;br&gt;lämplig ordning för att minimera riskerna för likvid- och leveransbrister&lt;br&gt;inom det nya systemet. En fråga är i vilken utsträckning systemet i dessa&lt;br&gt;delar bör bygga på lagstiftning. För en avtalslösning av frågorna om&lt;br&gt;likvidansvar och panträtt talar det förhållandet att man efter någon tids&lt;br&gt;erfarenhet kan finna anledning att ompröva systemet i det ena eller andra&lt;br&gt;hänseendet. En avtalslösning innebär å andra sidan en viss omgång för&lt;br&gt;aktörerna och man kan inte bortse från risken för förbiseenden. Från&lt;br&gt;intressenternas — främst riksbankens och bankernas — sida synes det&lt;br&gt;föreligga en mycket stark opinion för att panträttighetema så långt möjligt&lt;br&gt;bör vara lagfästa. Man kan enligt min mening ha förståelse för detta med&lt;br&gt;hänsyn till de utomordentligt höga värden som det är fråga om och&lt;br&gt;pantreglernas grundläggande betydelse för systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad jag nu har anfört har jag kommit till den uppfatt-&lt;br&gt;ningen att likvidansvaret och panträtten bör vara lagfasta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Försäkringsrörelselagen och penningmarknadscentralens&lt;br&gt;likvidansvar m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Penningmarknadscentralens likvidansvar får räknas&lt;br&gt;som en tillgång enligt 7 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Enligt 7 kap. 9 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) skall ett belopp som motsvarar de försäkringstekniska skulder-&lt;br&gt;na för livförsäkring redovisas i vissa angivna slag av tillgångar. Dessa&lt;br&gt;tillgångar utgörs främst av skuldförbindelser som har utfärdats av staten,&lt;br&gt;svensk kommun, svenskt kreditinstitut eller näringsföretag och av medel&lt;br&gt;på konto i bank. Tillgångarna skall enligt 7 kap. 10a § i nämnda lag tas upp&lt;br&gt;i ett särskilt register. Försäkringstagarna har förmånsrätt enligt 4a § för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månsrättslagen (1970: 979) i de i registret upptagna tillgångarna. Avsikten Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;med dessa bestämmelser är att ge försäkringstagarna trygghet på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen och Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;br&gt;har under beredningen av förevarande lagstiftningsärende understrukit&lt;br&gt;vikten av att penningkontosystemet inte utformas så att det kan leda till en&lt;br&gt;minskning av försäkringstagarnas trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Penningmarknadscentralens likvidansvar för ett&lt;br&gt;förvärv inom penningkontosystemet inträder vid förhandsregistreringen.&lt;br&gt;Samtidigt får centralen rätt att till säkerhet för detta likvidansvar tillför-&lt;br&gt;säkra sig en panträtt i förvärvsobjektet och vissa andra tillgångar (se&lt;br&gt;avsnitten 4.3 och 4.6). Denna panträtt, som normalt inträder i och med&lt;br&gt;förhandsregistreringen, är enligt förmånsrättslagen förenad med en bättre&lt;br&gt;förmånsrätt än den som tillkommer försäkringstagarna enligt samma lag.&lt;br&gt;Om ett försäkringsbolag överlåter en penningkontobaserad skuldförbin-&lt;br&gt;delse kommer denna skuldförbindelse att förlora sitt säkerhetsvärde för&lt;br&gt;försäkringstagarna vid förhandsregistreringen, alltså innan likviden för de&lt;br&gt;överlåtna skuldförbindelserna har betalats till försäkringsbolaget. Bolaget&lt;br&gt;skulle då behöva i förmånsrättsregistret föra in tillgångar av annat slag till&lt;br&gt;motsvarande belopp. För att underlätta den praktiska hanteringen av&lt;br&gt;registret och även försäkringsinspektionens tillsyn över detta bör enligt&lt;br&gt;min mening penningmarknadscentralens likvidansvar godtas som en så-&lt;br&gt;dan tillgång som enligt 7 kap. 9 § försäkringsrörelselagen får användas för&lt;br&gt;att täcka försäkringstekniska skulder. Detta får emellertid praktisk bety-&lt;br&gt;delse endast i fall då ett försäkringsbolag förvärvar en annan skuldförbin-&lt;br&gt;delse samma dag som en överlåtelse sker. Likvidansvaret överbryggar då&lt;br&gt;det glapp som annars kan uppstå i förmånsrättsregistret. Om något förvärv&lt;br&gt;inte görs, får normalt sett andra tillgångar föras in i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga uppkommer beträffande penningmarknadscentralens&lt;br&gt;panträtt i andra tillgångar än själva förvärvsobjektet, när ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag förvärvar en skuldförbindelse. Eftersom en sådan tilläggspant är&lt;br&gt;förenad med en bättre förmånsrätt än den som tillkommer försäkringsta-&lt;br&gt;garna, måste försäkringsbolaget se till att det med beaktande av värdet på&lt;br&gt;tilläggspanten finns tillgångar införda i det i 7 kap. 10 a § förmånsrätts-&lt;br&gt;lagen avsedda registret som täcker de försäkringstekniska skulderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får ankomma på försäkringsinspektionen att utfärda de närmare&lt;br&gt;föreskrifter som kan behövas i fråga om försäkringsbolagens redovisning&lt;br&gt;av tillgångar som belastas av panträtt enligt penningkontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om sammansättningen och värdet av de skuldförbindelser&lt;br&gt;som redovisas på konton enligt den nu föreslagna penningkontolagen kan&lt;br&gt;vid varje tidpunkt på ett smidigt sätt tas fram hos penningmarknadscen-&lt;br&gt;tralen. När det gäller sådana skuldförbindelser kan det därför enligt min&lt;br&gt;uppfattning vara ändamålsenligt att i de register som avses i 7 kap. 10 a §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen endast ange kontona utan att redovisa själva skuld-&lt;br&gt;förbindelserna. Enligt min mening utgör inte försäkringsrörelselagens be-&lt;br&gt;stämmelser något hinder mot ett sådant förfarande. Vad jag nu har sagt&lt;br&gt;gäller för övrigt på samma sätt i fråga redovisningen enligt försäkringsrö-&lt;br&gt;relselagen av sådana skuldförbindelser som hanteras inom aktiekontosy-&lt;br&gt;40&lt;br&gt;stemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Borgenärernas anonymitetsskydd gentemot emittenten Prop. 1990/91:106&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En emittent har rätt att få kännedom om borgenärer-&lt;br&gt;nas identitet endast om så föreskrivs i lånevillkoren, om betalning&lt;br&gt;av kapitalbelopp och ränta skall ske utan förmedling av penning-&lt;br&gt;marknadscentralen eller om centralens förvaltning av låneemis-&lt;br&gt;sionen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Anonymitetsskyddet får brytas en-&lt;br&gt;dast om betalning av kapitalbelopp och ränta skall ske utan förmedling av&lt;br&gt;penningmarknadscentralen eller om centralens förvaltning av låneemis-&lt;br&gt;sionen upphör (se promemorian s. 32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandena över departementspromemorians förslag: Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen, Svenska fondhandlareföreningen, Svenska sparbanksföreningen&lt;br&gt;och Sveriges Föreningsbankers Förbund anser att något anonymitetsskydd&lt;br&gt;för borgenärerna gentemot emittenten inte bör införas eller att ett sådant&lt;br&gt;skydd i varje fall bör kunna genombrytas genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de övriga yttrandena har departementspromemorians forslag godta-&lt;br&gt;gits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 9 kap. 9 och 10 §§ aktiekontolagen har en&lt;br&gt;emittent av skuldförbindelser generell rätt att få kännedom om borgenä-&lt;br&gt;rernas identitet. Denna rätt gäller även i fråga om forvaltarregistrerade&lt;br&gt;skuldförbindelser, dvs. situationer där någon förvaltar förbindelsen for&lt;br&gt;annans räkning och själv står registrerad som förvaltare av den. Det kan&lt;br&gt;synas ligga nära till hands att motsvarande bestämmelser införs i den nu&lt;br&gt;aktuella lagstiftningen. Denna tanke har emellertid mötts av starkt mot-&lt;br&gt;stånd av företrädare för bl. a. penningmarknadscentralen. Man har menat&lt;br&gt;att en sådan rätt for emittenten — som saknar motsvarighet i ett doku-&lt;br&gt;mentbaserat system — inte fyller något legitimt ändamål och skulle kunna&lt;br&gt;ge denne en från konkurrenssynpunkt skadlig möjlighet till insyn i andra&lt;br&gt;instituts affärshemligheter, något som i sin tur skulle kunna leda till oforut-&lt;br&gt;sebara effekter på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu aktuella systemet skiljer sig från aktiekontolagens system på det&lt;br&gt;sättet att betalning av ränta och inlösenbelopp avses ske genom penning-&lt;br&gt;marknadscentralens försorg i enlighet med de förvaltningsuppdrag som&lt;br&gt;penningmarknadscentralen träffar med emittenterna. Denna betalning av-&lt;br&gt;ses liksom flertalet andra utväxlingar av likvider komma att ske genom&lt;br&gt;riksbanksclearing. Genom penningmarknadscentralens försorg kommer&lt;br&gt;vidare emittenten att kunna kommunicera med borgenärerna via s. k.&lt;br&gt;elektronisk post. I normalfallen behöver alltså inte emittenterna få del av&lt;br&gt;uppgifter om borgenärerna. Jag har därför ansett mig böra acceptera&lt;br&gt;ståndpunkten att någon generell rätt för emittenten att få information i&lt;br&gt;berört hänseende inte bör föreskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anonymitetsskyddet bör emellertid enligt min mening kunna avtalas&lt;br&gt;bort i lånevillkoren. Vidare anser jag att emittenten i följande två fall bör&lt;br&gt;ha rätt att få uppgifter om borgenärerna. Det ena fallet föreligger om&lt;br&gt;riksbanken eller penningmarknadscentralen på grund av kreditrisken inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner att betalning av ränta eller kapital sker över clearing. Emitten- Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;ten måste då själv verkställa betalningarna utanför systemet. Det andra&lt;br&gt;fallet inträffar om penningmarknadscentralens förvaltningsuppdrag skulle&lt;br&gt;upphöra, med följd att emissionen måste konverteras till ett dokumentba-&lt;br&gt;serat system. Som närmare kommer att utvecklas i specialmotiveringen&lt;br&gt;kan emellertid det sistnämnda fallet i princip endast förekomma om en&lt;br&gt;överenskommelse om konverteringen föreligger mellan emittenten och&lt;br&gt;borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Rätten till ersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Om till följd av reglerna om godtrosförvärv ett förvärv&lt;br&gt;kommer att gälla mot den tidigare ägaren, har denne rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning av penningmarknadscentralen for sin skada till följ d av förvär-&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon tillfogas skada till följd av oriktig eller missvisande&lt;br&gt;uppgift i ett register enligt det nya systemet eller i annat fall genom&lt;br&gt;fel i samband med uppläggning eller förande av ett sådant register,&lt;br&gt;har penningmarknadscentralen ett s. k. kontrollansvar. Det innebär&lt;br&gt;att den skadelidande har rätt till ersättning av penningmarknads-&lt;br&gt;centralen, om det inte visas att felaktigheten beror på en omständig-&lt;br&gt;het utanför penningmarknadscentralens och dess medlemmars kon-&lt;br&gt;troll vars följder de inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.&lt;br&gt;Motsvarande gäller om felaktigheten beror på någon som har anli-&lt;br&gt;tats av penningmarknadscentralen eller av en medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillfogas skada genom att penningmarknadscentralen&lt;br&gt;har rättat ett felaktigt beslut är berättigad till ersättning av centra-&lt;br&gt;len, om han inte borde ha insett att fel förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beror skada på en medlem eller någon som har anlitats av en&lt;br&gt;medlem är penningmarknadscentralen dock fri från skadestånds-&lt;br&gt;skyldighet, om centralen visar att medlemmen eller den som med-&lt;br&gt;lemmen har anlitat av oaktsamhet eller uppsåtligen har orsakat&lt;br&gt;skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till den skadelidande kan efter skälighet sättas ned eller&lt;br&gt;helt falla bort, om vållande på den skadelidandes sida har medver-&lt;br&gt;kat till skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlem eller någon annan genom vållande har medverkat&lt;br&gt;till en skada, har penningmarknadscentralen rätt att från den vållan-&lt;br&gt;de kräva tillbaka utbetald ersättning i den mån det är skäligt med&lt;br&gt;hänsyn till skadans orsak och omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna reglerna gäller inte i förhållandet mellan penning-&lt;br&gt;marknadscentralen och medlem i centralen i den mån annat har&lt;br&gt;avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt utom&lt;br&gt;såtillvida att promemorian inte innehåller någon bestämmelse om kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trollansvar för penningmarknadscentralen när det gäller felaktigheter i&lt;br&gt;registren som beror på en medlem eller på någon som har anlitats av&lt;br&gt;centralen eller av en medlem (se promemorian s. 29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandena över departementspromemorians förslag: Förslaget har till-&lt;br&gt;styrkts eller lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Övergången till ett kontobaserat system innebär&lt;br&gt;att vissa risker för skador på grund av bl. a. tekniska fel uppkommer.&lt;br&gt;Risker för skador får visserligen i än högre grad anses föreligga inom&lt;br&gt;ramen för det nuvarande systemet. Då beror det emellertid vanligen på&lt;br&gt;oaktsamhet hos någon av aktörerna, och i den mån någon annan blir&lt;br&gt;drabbad kan han kräva ersättning enligt allmänna regler. I ett kontobaserat&lt;br&gt;system kan emellertid tekniska och andra fel tänkas uppstå utan att skuld&lt;br&gt;kan konstateras på något håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter av detta slag har legat till grund för de regler om rätt till&lt;br&gt;ersättning som införts i 7 kap. aktiekontolagen och som ingående motive-&lt;br&gt;rats i prop. 1988/89:152 (s. 79 ff och 114 fl). Dessa regler innebär ett&lt;br&gt;långtgående ekonomiskt ansvar för värdepapperscentralen när det gäller&lt;br&gt;skador till följd av godtrosförvärv, tekniska brister inom systemet eller&lt;br&gt;rättelser av felaktiga registreringsbeslut. Enligt min mening bör ett motsva-&lt;br&gt;rande ersättningsansvar nu införas för penningmarknadscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl. a. bör således vid felaktigheter i registren ett s. k. kontrollansvar gälla&lt;br&gt;för penningmarknadscentralen. Detta innebär att den skadelidande bör ha&lt;br&gt;rätt till ersättning av penningmarknadscentralen, om det inte visas att&lt;br&gt;felaktigheten beror på en omständighet utanför centralens och dess med-&lt;br&gt;lemmars kontroll vars följder de inte skäligen kunde ha undvikit eller&lt;br&gt;övervunnit. Liksom värdepapperscentralens ansvar i motsvarande fall bör&lt;br&gt;penningmarknadscentralens kontrollansvar även gälla för felaktigheter&lt;br&gt;som beror på någon som har anlitats av penningmarknadscentralen eller&lt;br&gt;av en medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralens ansvar enligt aktiekontolagen gäller även om&lt;br&gt;ett kontoförande institut eller någon som institutet anlitat bevisligen av&lt;br&gt;ovarsamhet eller t.o. m. uppsåtligen har orsakat skadan. Riksbanken och&lt;br&gt;övriga marknadsaktörer samt bankinspektionen har emellertid motsatt sig&lt;br&gt;att penningmarknadscentralens ansvar på motsvarande sätt får omfatta&lt;br&gt;skador som orsakas av ett oaktsamt eller uppsåtligt handlande av en&lt;br&gt;medlem eller någon som denne anlitar. Man har därvid bl. a. framhållit att&lt;br&gt;förutsättningarna för medlemmarnas solidariska ansvar för penningmark-&lt;br&gt;nadscentralens förpliktelser (se avsnitt 3) skulle komma att allvarligt rub-&lt;br&gt;bas, om detta solidariska ansvar även skulle omfatta de skadeståndsan-&lt;br&gt;språk som kan bli aktuella på grund av en enskild medlems försumlighet.&lt;br&gt;Med hänsyn till att penningkontosystemet, i motsats till aktiekontosyste-&lt;br&gt;met, avser en förhållandevis begränsad krets av aktörer och knappast&lt;br&gt;kommer att beröra några enskilda småsparares intressen har jag ansett mig&lt;br&gt;kunna godta den ståndpunkt som riksbanken m. fl. företräder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något ansvar för skador till följd av godtrosförvärv, tekniska brister&lt;br&gt;m. m. inom systemet eller rättelser av felaktiga beslut bör alltså enligt min&lt;br&gt;mening inte inträda för penningmarknadscentralen, om denna kan visa att&lt;br&gt;en medlem eller någon som medlemmen har anlitat av oaktsamhet eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppsåtligen har orsakat skadan. I sådana fall får den skadelidande i stället Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;vända sig mot medlemmen eller den som medlemmen har anlitat. Som&lt;br&gt;grund för anspråket mot dem får då åberopas det vållande som har före-&lt;br&gt;kommit. Någon särskild lagregel om det behövs enligt min mening inte,&lt;br&gt;eftersom ansvaret i dessa fall — i den mån det inte är reglerat genom avtal&lt;br&gt;eller annan lag — följer redan av allmänna rättsgrundsatser om skadestånd&lt;br&gt;inom avtals- eller avtalsliknande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av utredningen i lagstiftningsärendet framgår att enighet råder mellan&lt;br&gt;medlemmarna i penningmarknadscentralen om att medlemmarnas rätt till&lt;br&gt;ersättning från centralen inte bör vara underkastad någon tvingande lag-&lt;br&gt;reglering. Enligt min mening finns det inte heller från allmän synpunkt&lt;br&gt;något hinder mot att medlemmarna när det gäller deras rätt till ersättning&lt;br&gt;från centralen får överenskomma med denna om en ordning som avviker&lt;br&gt;från den i lag föreskrivna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Överprövning av beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Någon särskild nämnd med uppgift att prö-&lt;br&gt;va tvister med anledning av beslut som penningmarknadscentralen&lt;br&gt;har fattat skall inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians ställningstagande: Överensstämmer med&lt;br&gt;mitt (se promemorian s. 32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandena över departementspromemorian: Ställningstagandet har till-&lt;br&gt;styrkts eller lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt ställningstagande: Hos värdepapperscentralen finns en&lt;br&gt;särskild nämnd, aktiekontonämnden, med uppgift att pröva tvister med&lt;br&gt;anledning av beslut som värdepapperscentralen eller ett kontoförande&lt;br&gt;institut har fattat med stöd av aktiekontolagen. Nämnden skall endast ge&lt;br&gt;en rekommendation om hur en tvist bör lösas. Vem som helst av parterna&lt;br&gt;kan föra saken till domstol utan hinder av att nämnden först har prövat&lt;br&gt;tvisten. Det förhållandet att det nu aktuella systemet i många avseenden&lt;br&gt;överensstämmer med det som regleras i aktiekontolagen talar för att en&lt;br&gt;motsvarande nämnd bör inrättas vid penningmarknadscentralen. Emeller-&lt;br&gt;tid torde man ha anledning att räkna med att de intressenter som det här är&lt;br&gt;fråga om som regel skulle låta en eventuell tvist gå till skiljedom utan att&lt;br&gt;avvakta proceduren hos en särskild nämnd. Jag har därför avstått från att&lt;br&gt;lägga fram förslag om en nämnd av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.11 Kontoförande instituts delegationsrätt enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer får ge kontoförande institut enligt aktiekontolagen till-&lt;br&gt;stånd att sätta annan i sitt ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Enligt aktiekontolagen vidtas registrerings- Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;åtgärder enligt den lagen, utöver av värdepapperscentralen, av kontofö-&lt;br&gt;rande institut (se 1 kap. 1 § nämnda lag, jfr även 4 kap. 1 §). Av 5 kap. 2 §&lt;br&gt;framgår att utöver värdepapperscentralen och kontoinnehavare endast&lt;br&gt;kontoförande institut har rätt till insyn i konton som ingår i avstämnings-&lt;br&gt;register enligt lagen. Enligt 3 kap. 1 § meddelas tillstånd att vara kontofö-&lt;br&gt;rande institut av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer. I 1 § aktiekontoförordningen (1989:845) har regeringen bemyndigat&lt;br&gt;bankinspektionen att pröva frågor om sådana tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en framställning den 8 mars 1990 till finansdepartementet (Dnr&lt;br&gt;1853/90) har Sveriges Föreningsbankers Förbund hemställt att aktiekonto-&lt;br&gt;lagen ändras så att ett kontoförande institut i sitt ställe kan sätta annan&lt;br&gt;affärsbank, sparbank eller central eller lokal föreningsbank. En liknande&lt;br&gt;framställning, dagtecknad den 17 maj 1990, har Sparbankernas bank gjort&lt;br&gt;till finansdepartementet och justitiedepartementet (finansdepartementets&lt;br&gt;Dnr 3025/90). Grunden för framställningarna är följande. Föreningsban-&lt;br&gt;kernas Bank och Sparbankernas Bank är kontoförande institut. De har&lt;br&gt;båda behov av att kunna lägga ut vissa registreringsuppgifter som ankom-&lt;br&gt;mer på kontoförande institut till lokala föreningsbanker respektive spar-&lt;br&gt;banker. I motsats till vad som gäller om andra bankorganisationers lokala&lt;br&gt;kontor är emellertid de lokala föreningsbankerna och sparbankerna sär-&lt;br&gt;skilda juridiska personer. Bankinspektionen har gjort den bedömningen&lt;br&gt;att det enligt aktiekontolagen inte är tillåtet för ett kontoförande institut&lt;br&gt;att delegera befogenheter till annan juridisk person som inte är kontofö-&lt;br&gt;rande institut. För att föreningsbanksrörelsen och sparbanksrörelsen skall&lt;br&gt;få möjlighet att agera på marknaden under samma villkor som andra&lt;br&gt;bankorganisationer, anser därför Föreningsbankernas Bank och Sparban-&lt;br&gt;kernas Bank att det behövs en lagändring som möjliggör sådan delegation&lt;br&gt;som nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag Det är givetvis angeläget att föreningsbanksrörel-&lt;br&gt;sen och sparbanksrörelsen har samma rättsliga möjligheter att agera på&lt;br&gt;marknaden som övriga bankorganisationer när det gäller hanteringen av&lt;br&gt;aktier och andra rättigheter enligt aktiekontolagen. En förutsättning för en&lt;br&gt;sådan likställighet är att Föreningsbankernas Bank och Sparbankernas&lt;br&gt;Bank kan delegera vissa av ett kontoförande instituts funktioner till de&lt;br&gt;lokala föreningsbankerna respektive sparbankerna, trots att dessa är fristå-&lt;br&gt;ende rättssubjekt. Aktiekontolagens lydelse ger emellertid inget klart be-&lt;br&gt;sked huruvida och i så fall under vilka förutsättningar en sådan delegation&lt;br&gt;är möjlig. Frågan har inte heller behandlats i förarbetena till aktiekonto-&lt;br&gt;lagen. Jag anser därför att aktiekontolagen nu bör kompletteras med en&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse som anger att sådan delegation får förekomma&lt;br&gt;efter regeringens eller myndighets tillstånd. Även om det för närvarande&lt;br&gt;endast är aktuellt att medge delegationsrätt i fråga om banker, kan det inte&lt;br&gt;uteslutas att det i framtiden kan bli lämpligt med delegation från ett&lt;br&gt;kontoförande institut som inte är bank till ett annat rättssubjekt som inte&lt;br&gt;heller är bank. Enligt min mening bör därför möjligheten att delegera inte&lt;br&gt;begränsas till att avse enbart banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.12 Följdändringar i annan lagstiftning m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Följdändringar med anledning av införandet av penningkontosystemet&lt;br&gt;måste göras i lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och han-&lt;br&gt;delsresande, lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar,&lt;br&gt;lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, lagen (1936:83)&lt;br&gt;angående vissa utfästelser om gåva, föräldrabalken, förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979) och utsökningsbalken. Ändringarna, som beror på att penning-&lt;br&gt;kontosystemet är dokumentlöst, motsvarar de ändringar som gjordes i de&lt;br&gt;angivna lagarna i samband med aktiekontolagens tillkomst (se SFS&lt;br&gt;1989:835-840 och 842).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad som föreslås i fråga om penningkontosy-&lt;br&gt;stemet bör vidare även aktiekontolagen och lagen (1989:828) om införan-&lt;br&gt;de av aktiekontolagen kompletteras med bestämmelser om avstämnings-&lt;br&gt;dag i fråga om skuldförbindelser som hanteras inom ramen för aktiekonto-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.13 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det tekniska system som den nya lagstiftningen kräver håller på att byggas&lt;br&gt;upp. Lagstiftningen förutsätter vidare en omfattande avtalsreglering mel-&lt;br&gt;lan penningmarknadscentralen och dess medlemmar. Det behövs också en&lt;br&gt;betydande utbildningsinsats från centralens sida. Med hänsyn till det&lt;br&gt;anförda går det ännu inte att med säkerhet ange när det nya systemet bör&lt;br&gt;tas i bruk. Jag föreslår därför att den nya lagstiftningen angående penning-&lt;br&gt;kontosystemet får träda i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i aktiekontolagen och i lagen om införande&lt;br&gt;av aktiekontolagen bör träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.14 Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Pappersbaserade skuldförbindelser skall på begäran av&lt;br&gt;en emittent kunna föras över till kontobaserad hantering, även om&lt;br&gt;förbindelserna har tillkommit före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldebrev som har utfärdats för skuldförbindelser innan den nya lag-&lt;br&gt;stiftningen blev tillämplig på förbindelserna blir inte ogiltiga. För att&lt;br&gt;förmå en skuldebrevsinnehavare att medverka till övergången till den&lt;br&gt;kontobaserade hanteringen skall dock gälla att en långivare inte har rätt till&lt;br&gt;betalning förrän han har låtit registrera skuldförbindelsen på ett konto&lt;br&gt;enligt den nya lagstiftningen. 1 samband med registreringen skall skulde-&lt;br&gt;brevet makuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se pro-&lt;br&gt;memorian s. 27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandena över departementspromemorians förslag: Förslaget har till-&lt;br&gt;styrkts eller lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min mening möter det inte något hinder Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;mot att det nya systemet, om emittenten begär det, tillämpas också på&lt;br&gt;skuldförbindelser som har tillkommit före ikraftträdandet eller eljest base-&lt;br&gt;rar sig på skuldebrev. Bestämmelserna härom kan lämpligen utformas i&lt;br&gt;huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande regler i lagen (1989: 828)&lt;br&gt;om införande av aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. penningkontolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om Penningmarknadscentralen PmC AB,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och&lt;br&gt;handelsresande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehand-&lt;br&gt;lingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen hand-&lt;br&gt;ling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1989:828) om införande av aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd har skett med chefen for finansdepartementet beträffande lag-&lt;br&gt;förslag 2 och 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Bilagan har uteslutits här. I den mån förslagen inte är likalydande med dem som är&lt;br&gt;fogade till propositionen kan i allt väsentligt hänvisas till den i specialmotiveringen&lt;br&gt;intagna lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Förslaget till penningkontolag&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen överensstämmer i huvudsak både innehållsmässigt och till sin dis-&lt;br&gt;position med motsvarande lagförslag i departementspromemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om ensidiga skuldförbindelser som är avsedda för&lt;br&gt;allmän omsättning och omfattas av låneemissioner som förvaltas av Pen-&lt;br&gt;ningmarknadscentralen PmC AB (penningmarknadscentralen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen bestämmer lagens tillämpningsområde genom att ange vilka&lt;br&gt;skuldförbindelser som omfattas av lagen. Obligationer, statsskuldväxlar&lt;br&gt;och bankcertifikat är exempel på sådana skuldförbindelser som omfattas&lt;br&gt;av lagen. Lagen kan alltså tillämpas både på skuldförbindelser med kort&lt;br&gt;löptid (”penningmarknaden”) och på mera långfristiga låneemissioner&lt;br&gt;(”obligationsmarknaden”). Penningmarknadscentralen avses vidare han-&lt;br&gt;tera s. k. dagslån, dvs. upplåning mellan två bankdagar mot pantsäkerhet,&lt;br&gt;samt s. k. repor, dvs. återköpsavtal som består av två mot varandra ståen-&lt;br&gt;de sälj- och köptransaktioner som avser samma skuldförbindelser och sker&lt;br&gt;mellan samma parter med minst en bankdag mellan transaktionernas&lt;br&gt;likviddagar. Dagslån hanteras som pantsättning inom systemet och repor&lt;br&gt;behandlas som två överlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att penningmarknadscentralen också skall kunna hantera&lt;br&gt;handel med s. k. derivatprodukter, t. ex. terminer. Denna handel regleras&lt;br&gt;emellertid inte av förevarande lag utom i ett speciellt hänseende (se&lt;br&gt;5 kap. 2 § andra stycket andra meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lagen skall bli tillämplig i fråga om en emission fordras en&lt;br&gt;överenskommelse om detta mellan emittenten och penningmarknadscen-&lt;br&gt;tralen. Centralen avses inte ha en sådan allmän skyldighet att åta sig&lt;br&gt;hanteringen av en emission som enligt 9 kap. 1 § aktiekontolagen gäller för&lt;br&gt;värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en låneemission förvaltas av penningmarknadscentralen innebär&lt;br&gt;normalt bl. a. att centralen ombesörjer ränte- och kapitalbetalningar avse-&lt;br&gt;ende lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen erbjuder inte penningmarknadscentralen någon möjlighet att med&lt;br&gt;anledning av sitt likvidansvar (se 9 kap.) avsäga sig ett åtagande att förval-&lt;br&gt;ta en låneemission av det skälet att de skuldförbindelser som ingår i&lt;br&gt;emissionen bedöms vara förenade med kreditrisk. Penningmarknadscen-&lt;br&gt;tralens styrelse och riksbanken kan emellertid bestämma att förbindelser-&lt;br&gt;na i fråga inte skall godtas som säkerheter vid likvidhanteringen (jfr 9 kap.&lt;br&gt;2och3§§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;1 den till propositionen fogade lagtexten har lagens rubrik ändrats till lag om&lt;br&gt;penningmarknadskonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldförbindelser som omfattas av denna lag och borgenärer som har rätt&lt;br&gt;till betalning på grund av sådana förbindelser skall registreras hos penning-&lt;br&gt;marknadscentralen med hjälp av automatisk databehandling i ett sådant&lt;br&gt;register som avses i 4 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skuldförbindelser som omfattas av denna lag får inte skuldebrev&lt;br&gt;utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslagen från penningmarknadscentralens arbetsgrupp byggde regle-&lt;br&gt;ringen på tanken att en låneemission, som är avsedd att förvaltas av&lt;br&gt;penningmarknadscentralen, skall inledas med att ett s. k. enhetsbrev utfär-&lt;br&gt;das av emittenten. Tanken på utfärdande av sådana enhetsbrev har emel-&lt;br&gt;lertid därefter övergetts (se departementspromemorian s. 14 f och 39). I&lt;br&gt;stället anges i förevarande stycke att skuldförbindelser som omfattas av&lt;br&gt;emissionen och borgenärerna enligt sådana förbindelser skall registreras&lt;br&gt;hos penningmarknadscentralen med hjälp av automatisk databehandling.&lt;br&gt;Det register som här avses regleras närmare i 4 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att de rättsverkningar, som i allmänhet knyts till innehavet av&lt;br&gt;ett löpande skuldebrev, inom ramen för det nu aktuella systemet i stället&lt;br&gt;skall knytas till själva registreringen. Med hänsyn härtill har föreskrivits&lt;br&gt;att skuldebrev inte får utfärdas för sådana förbindelser som omfattas av&lt;br&gt;systemet (jfr 1 kap. 3 § andra stycket aktiekontolagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle likväl skuldebrev utfärdas, får detta i en förvärvares hand de&lt;br&gt;verkningar som enligt skuldebrevslagen är knutna till innehavet av ett&lt;br&gt;skuldebrev. Dokumentet påverkar emellertid inte rättsverkningarna av&lt;br&gt;registreringen (jfr prop. 1988/89:152 s. 97).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts nu hindrar självfallet inte att penningmarknadscen-&lt;br&gt;tralen på begäran bör kunna utfärda ett intyg om registrerade innehav för&lt;br&gt;en viss borgenär eller en viss förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om emittenten efter överenskommelse med penning-&lt;br&gt;marknadscentralen kan konvertera hela emissionen till ett dokumentba-&lt;br&gt;serat system. Om emittenten och samtliga borgenärer är ense om saken&lt;br&gt;möter det inget hinder mot att en sådan konvertering äger rum. Denna&lt;br&gt;situation kan tänkas bli aktuell, om t. ex. samtliga skuldförbindelser har&lt;br&gt;samlats på en hand eller hos ett fåtal borgenärer. En konvertering utan&lt;br&gt;borgenärernas medgivande måste däremot i princip anses otillåten. En&lt;br&gt;sådan konvertering skulle vara ägnad att medföra förvirring bland de&lt;br&gt;berörda rättighetshavarna och risk för rättsförluster. Dessutom skulle be-&lt;br&gt;hov av regler uppstå för tillgodoseende av panträttigheter och för fall då&lt;br&gt;skuldebrev av ett eller annat skäl inte kan tillställas den berättigade. I&lt;br&gt;akuta nödsituationer, föranledda exempelvis av att penningmarknadscen-&lt;br&gt;tralens drift omöjliggörs av utomordentliga förhållanden, torde man emel-&lt;br&gt;lertid kunna hämta stöd för tillfälliga konverteringsåtgärder ur allmänna&lt;br&gt;principer om nöd. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall övervaka att denna lag följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 kap. 4 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om förandet av register och förteckningar enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har viss motsvarighet i 1 kap. 5 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen avses register enligt 4 kap. 1 § och förteckningar enligt 4&lt;br&gt;kap. 2 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde vara lämpligt att regeringen bemyndigar bankinspektionen att&lt;br&gt;meddela de föreskrifter som avses i förevarande paragraf och som alltså&lt;br&gt;berör det område som regleras av penningkontolagen. Avsikten är däremot&lt;br&gt;inte att begränsa datainspektionens befogenheter att utförda föreskrifter&lt;br&gt;enligt datalagen till skydd för den personliga integriteten (jfr 6a § data-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Medlemmar i penningmarknadscentralen&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast medlemmar i penningmarknadscentralen får öppna konton (pen-&lt;br&gt;ningkonton) och göra anmälan för registreringsåtgärder hos centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken och riksgäldskontoret har rätt att vara medlemmar i pen-&lt;br&gt;ningmarknadscentralen. En fråga om medlemskap för annan prövas av&lt;br&gt;centralen. Vid prövning av en ansökan om medlemskap skall beaktas om&lt;br&gt;sökanden med hänsyn till organisation, ekonomisk ställning samt den&lt;br&gt;verksamhet han bedriver på penningmarknadsområdet och övriga om-&lt;br&gt;ständigheter är lämplig att antas som medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen kan besluta om villkor för medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen får endast anta den som medlem för vilken&lt;br&gt;bankinspektionen har tillstyrkt medlemskap. Beslut av bankinspektionen i&lt;br&gt;en sådan fråga får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare utvecklats i den allmänna motiveringen (se avsnitt 4.5) är&lt;br&gt;det en grundläggande princip i det nya penningkontosystemet att endast&lt;br&gt;medlemmar i penningmarknadscentralen skall kunna öppna penningkon-&lt;br&gt;ton hos centralen och anmäla registreringsåtgärder. Övriga förvärvare av&lt;br&gt;skuldförbindelser är hänvisade till att låta medlemmar som har auktorisa-&lt;br&gt;tion att vara placerarombud ombesörja sådana åtgärder (se 4 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen medlem synes inte kräva någon närmare förklaring. Självfallet&lt;br&gt;måste från ”medlem” i denna mening — dvs. deltagare i systemet —&lt;br&gt;skiljas styrelseledamot och aktieägare i penningmarknadscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ I den till propositionen fogade lagtexten har detta kapitel fått en annan utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att riksbanken, riksgäldskontoret och andra större emitten-&lt;br&gt;ter, AP-fonderna, större försäkringsbolag samt banker och andra fond-&lt;br&gt;kommissionärer skall kunna vara medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna skall i princip antas av penningmarknadscentralen, var-&lt;br&gt;vid centralens styrelse förutsätts fatta besluten. Det har dock inte ansetts&lt;br&gt;vara förenligt med riksbankens och riksgäldskontorets ställning att frågan&lt;br&gt;om dessas medlemskap formellt skall vara beroende av beslut av penning-&lt;br&gt;marknadscentralen. Riksbankens och riksgäldskontorets rätt till medlem-&lt;br&gt;skap framgår därför direkt av lagen, medan medlemskap i övrigt förutsät-&lt;br&gt;ter beslut av centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i lagen av förutsättningarna för medlemskap innebär att det&lt;br&gt;vid prövningen av en ansökan om medlemskap skall beaktas om sökanden&lt;br&gt;med hänsyn till organisation, ekonomisk ställning samt den verksamhet&lt;br&gt;som han bedriver på penningmarknadsområdet och övriga omständighe-&lt;br&gt;ter skall vara lämplig att antas som medlem. Detta har angetts i andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har i tredje stycket angetts att penningmarknadscentralen kan&lt;br&gt;uppställa villkor för medlemskap. De krav som penningmarknadscentra-&lt;br&gt;lens styrelse för närvarande har uppställt för medlemskap är att medlem-&lt;br&gt;men skall ha ett aktiekapital på minst 50 milj, kr., att medlemmen skall åta&lt;br&gt;sig pro rata parte ansvar för penningmarknadscentralens förpliktelser och&lt;br&gt;att medlemmen skall bedriva en verksamhet likartad nuvarande medlem-&lt;br&gt;mars verksamhet. I sistnämnda krav ligger att handelsfunktionärer —&lt;br&gt;banker och fondkommissionärer — normalt avses kunna utan vidare&lt;br&gt;erhålla medlemskap på angivna villkor, under förutsättning att de bedriver&lt;br&gt;verksamhet på penningmarknadsområdet. Däremot är inte avsikten att&lt;br&gt;andra emittenter än sådana som ger ut i verklig mening ”guldkantade&lt;br&gt;papper ” skall kunna bli medlemmar och inte heller andra placerare än&lt;br&gt;stora institutionella placerare. Denna ordning torde från allmän synpunkt&lt;br&gt;anses godtagbar. I allmänhet torde vidare vid sidan av riksbanken och&lt;br&gt;riksgäldskontoret endast sådana rättssubjekt som står under bankinspek-&lt;br&gt;tionens eller försäkringsinspektionens tillsyn komma i fråga som medlem-&lt;br&gt;mar. I vissa fall torde dock ett medlemskap kunna bli aktuellt även för&lt;br&gt;rättssubjekt, t. ex. AP-fonderna, som inte står under sådan tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de från allmän synpunkt viktiga uppgifter som ankommer&lt;br&gt;på en medlem har, vid sidan av riksbanken och riksgäldskontoret, endast&lt;br&gt;den ansetts kunna komma i fråga som medlem för vilken bankinspektio-&lt;br&gt;nen har tillstyrkt medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rätt att överklaga med anledning av bankinspektionens beslut i fråga&lt;br&gt;angående tillstyrkan har den som beslutet angår, om det har gått honom&lt;br&gt;emot (se 22 § förvaltningslagen, 1986:223). Naturligtvis har den rätt att&lt;br&gt;överklaga vars medlemskap inspektionen har avstyrkt. Om inspektionen&lt;br&gt;har tillstyrkt ett medlemskap, torde varje medlem vara besvärsberättigad.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna har nämligen med hänsyn till sitt pro rata ansvar ett ekono- Prop. 1990/91:106&lt;br&gt;miskt intresse att bevaka när det gäller antagande av nya medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att den som har inträtt som medlem skall kunna&lt;br&gt;fråntas medlemskapet har inte angetts i lagen utan får regleras i de avtal&lt;br&gt;som penningmarknadscentralen måste träffa med medlemmarna. Av all-&lt;br&gt;männa principer följer att en medlem äger utträda ur centralen i den mån&lt;br&gt;medlemsavtalet inte ställer upp några begränsningar. Är fråga om en&lt;br&gt;medlem som har auktorisation som ombud torde utträde förutsätta att&lt;br&gt;ombudsuppdragen först avvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle riksbanken eller riksgäldskontoret önska utträda, torde det inne-&lt;br&gt;bära att förutsättningarna för penningmarknadscentralens verksamhet fal-&lt;br&gt;ler eller i varje fall måste omprövas av statsmakterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om penningmarknadscentralen har beslutat att avslå en framställning om&lt;br&gt;medlemskap eller att utesluta en medlem, skall beslutet på ansökan av den&lt;br&gt;berörde prövas av bankinspektionen. Inspektionen får besluta att centra-&lt;br&gt;len skall vara skyldig att anta den berörde som medlem på de villkor som&lt;br&gt;eljest tillämpas eller att ett beslut om uteslutning skall sakna verkan.&lt;br&gt;Ansökan om bankinspektionens prövning skall ha kommit in till inspek-&lt;br&gt;tionen inom tre veckor från det att den berörde fått del av penningmark-&lt;br&gt;nadscentralens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av bankinspektionen i en fråga som avses i första stycket får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av penningmarknadscentralen i en fråga som avses i första stycket&lt;br&gt;får tillämpas utan hinder av att bankinspektionens prövning har påkallats,&lt;br&gt;om inte inspektionen beslutar annat. Bankinspektionens beslut i en sådan&lt;br&gt;fråga skall verkställas även om det har överklagats, om inte kammarrätten&lt;br&gt;beslutar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap i penningmarknadscentralen är en förutsättning för rätten att&lt;br&gt;öppna penningkonton och göra anmälan om registreringsåtgärder hos&lt;br&gt;centralen, och medlemskapet är därmed även ett villkor för auktorisation&lt;br&gt;som placerarombud. En fråga om medlemskap synes därför röra en civil&lt;br&gt;rättighet i den mening som avses i art. 6 i den europeiska konventionen om&lt;br&gt;mänskliga rättigheter. Det har därför ansetts nödvändigt att införa regler&lt;br&gt;som ger möjlighet till domstolsprövning i fall då penningmarknadscentra-&lt;br&gt;len har vägrat någon medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut i ärenden om auktorisation av ombud föreslås nedan&lt;br&gt;under 3 kap. 1 § efter mönster av vad som gäller i andra sammanhang att&lt;br&gt;beslutsbefogenheten skall ankomma på bankinspektionen med möjlighet&lt;br&gt;att överklaga till kammarrätt. Det har ansetts lämpligt att beslut i fråga om&lt;br&gt;medlemskap och uteslutande av medlem prövas i samma ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa överväganden har i förevarande paragraf föresla-&lt;br&gt;gits den ordningen att ett beslut, varigenom penningmarknadscentralen&lt;br&gt;avslagit en framställning om medlemskap eller uteslutit en medlem, på&lt;br&gt;ansökan av den berörde skall kunna omprövas av bankinspektionen och&lt;br&gt;att inspektionens beslut därefter skall kunna överklagas till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som paragrafen har avfattats kan bankinspektionens beslut överklagas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även av penningmarknadscentralen i fall då inspektionen har ändrat ett Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;beslut som centralen har fattat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 1 § fjärde stycket kan penningmarknadscentralen som&lt;br&gt;medlem vid sidan av riksbanken och riksgäldskontoret endast anta den för&lt;br&gt;vilken bankinspektionen har tillstyrkt medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Ombud och förvaltare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i penningmarknadscentralen kan av bankinspektionen aukto-&lt;br&gt;riseras att såsom ombud öppna penningkonton&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; och göra anmälan för&lt;br&gt;registreringsåtgärder för borgenärers och andra rättighetshavares räkning&lt;br&gt;hos penningmarknadscentralen (placerarombud) och att på motsvarande&lt;br&gt;sätt företräda utfärdare av skuldförbindelser hos centralen (emittentom-&lt;br&gt;bud). Riksbanken har rätt att utan auktorisation uppträda som placerar-&lt;br&gt;ombud och emittentombud inom ramen för riksbankens uppgifter som&lt;br&gt;centralbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank eller en fondkommissionär kan av bankinspektionen auktorise-&lt;br&gt;ras att såsom förvaltare i stället för borgenären registreras på penningkon-&lt;br&gt;to i fråga om skuldförbindelser som omfattas av ett förvaltningsuppdrag&lt;br&gt;(förvaltarregistrering). Riksbanken har rätt att utan auktorisation uppträ-&lt;br&gt;da som en sådan förvaltare inom ramen för sina uppgifter som central-&lt;br&gt;bank. Är skuldförbindelser föremål för handel utomlands kan, efter till-&lt;br&gt;stånd av bankinspektionen, i stället för borgenär som är bosatt utomlands,&lt;br&gt;den som i utlandet fått uppdrag att förvalta hans förbindelser registreras&lt;br&gt;som förvaltare på penningkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En auktorisation eller ett tillstånd enligt första eller andra stycket får&lt;br&gt;förenas med särskilda villkor för att allmänna och enskilda intressen skall&lt;br&gt;tillgodoses. Auktorisationen eller tillståndet kan återkallas av bankinspek-&lt;br&gt;tionen, om ett villkor har åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om&lt;br&gt;det annars inte längre finns förutsättningar för auktorisation eller tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av bankinspektionen i frågor om auktorisation eller tillstånd får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten. Beslutet skall verkställas även om det har&lt;br&gt;överklagats, om inte kammarrätten beslutar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av lagtexten kan en auktorisation avse behörighet att företrä-&lt;br&gt;da placerare (placerarombud) eller emittenter (emittentombud). Inte bara&lt;br&gt;placerare utan även emittenter som inte är medlemmar måste alltså låta&lt;br&gt;sig företrädas gentemot penningmarknadscentralen av medlemmar som&lt;br&gt;erhållit auktorisation som ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet kan auktorisation samtidigt meddelas för rätt att uppträda&lt;br&gt;både som placerarombud och emittentombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon generell skyldighet för medlemmarna eller någon av dem att ta på&lt;br&gt;sig uppdrag som ombud har inte föreskrivits i lagen. Frågan om en sådan&lt;br&gt;skyldighet kan lämpligen regleras i penningmarknadscentralens avtal med&lt;br&gt;medlemmarna (jfr departementspromemorian s. 43 f). Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om möjligheten att återkalla ett åtagande gentemot en viss kund att&lt;br&gt;vara placerarombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;1 den till propositionen fogade lagtexten benämnda penningmarknadskonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att erhålla auktorisation som ombud har inte begränsats till Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;medlemmar som är banker och fondkommissionärer, låt vara att det i&lt;br&gt;första hand är sådana institut som bör komma i fråga. Det torde emellertid&lt;br&gt;vara ändamålsenligt att även t. ex. försäkringsbolag och Stadshypoteks-&lt;br&gt;kassan i viss utsträckning kan uppträda som placerarombud. Det bör&lt;br&gt;ankomma på bankinspektionen att bedöma behovet av eventuella be-&lt;br&gt;gränsningar for sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen bör lämpligen höras i ärenden angående&lt;br&gt;auktorisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att riksbanken på ett smidigt sätt skall kunna fortsätta sin nuvaran-&lt;br&gt;de verksamhet att företräda bl. a. vissa utländska centralbanker på den&lt;br&gt;svenska penningmarknaden har riksbanken i andra meningen tillerkänts&lt;br&gt;en viss rätt att utan auktorisation uppträda som placerarombud och emit-&lt;br&gt;tentombud (jfr 24 § lagen, 1988:1385, om Sveriges riksbank). Den nu&lt;br&gt;angivna behörigheten innebär inte någon skyldighet för riksbanken att i&lt;br&gt;likhet med övriga placerarombud överta uppdrag från placerarombud som&lt;br&gt;har förlorat sin behörighet (jfr 3 § i förevarande kapitel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från ett placerarombud skall skiljas en förvaltare som avses i förevarande&lt;br&gt;stycke. Placerarombudets uppgifter är i princip begränsade till att företrä-&lt;br&gt;da placerare gentemot penningmarknadscentralen. Förvaltaren däremot&lt;br&gt;har att förvalta en placerares skuldförbindelser enligt vad som kan vara&lt;br&gt;bestämt i ett forvaltningsavtal mellan placeraren och förvaltaren. En för-&lt;br&gt;valtare som inte själv är medlem i penningmarknadscentralen måste gent-&lt;br&gt;emot denna låta sig företrädas av ett placerarombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som enligt aktiekontolagen har innehav av skuldförbin-&lt;br&gt;delser som avses i förevarande lag ansetts böra kunna förvaltarregistreras&lt;br&gt;hos svensk auktoriserad förvaltare. En auktorisation som har meddelats&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen medför emellertid inte utan vidare behörighet att&lt;br&gt;också vara förvaltare även enligt förevarande lag. I stället fordras enligt&lt;br&gt;styckets första mening ett särskilt auktorisationsbeslut. Härigenom blir det&lt;br&gt;möjligt att auktorisera en förvaltare enbart med avseende på penningkon-&lt;br&gt;tosystemet och att därvid ställa villkor som är specifika for detta system. I&lt;br&gt;praktiken torde emellertid den som auktoriseras som förvaltare enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen ofta auktoriseras som förvaltare även enligt förevarande&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma omfattning som när det enligt första stycket är fråga om att&lt;br&gt;uppträda som ombud kan riksbanken enligt andra meningen i förevarande&lt;br&gt;stycke uppträda som förvaltare utan att först erhålla auktorisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 10 § andra stycket aktiebolagslagen, 1975:1385, (jfr prop.&lt;br&gt;1970:99 s. 61 f och 113) finns möjlighet for forvaltarregistrering av aktier&lt;br&gt;hos utländsk förvaltare efter särskilt tillstånd som kan meddelas på ansö-&lt;br&gt;kan av vederbörande bolag. Någon motsvarande möjlighet har inte genom&lt;br&gt;aktiekontolagen tillskapats i fråga om skuldförbindelser. Bl. a. sådana lån&lt;br&gt;som kommer i fråga inom penningmarknadssystemet placeras emellertid&lt;br&gt;ofta utomlands. Det finns därför ett påtagligt praktiskt behov av att tillåta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländsk forvaltarregistrering i fråga om skuldförbindelser som hanteras Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;enligt förevarande lag. Inte heller några principiella skäl talar emot att&lt;br&gt;tillåta detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund härav föreskrivs i styckets tredje mening att utländsk förvalta-&lt;br&gt;re (s. k. nominee) efter särskilt tillstånd skall kunna registreras som borge-&lt;br&gt;när för sina kunders räkning, förutsatt att dessa är bosatta utomlands.&lt;br&gt;Även sådana tillstånd meddelas av bankinspektionen. Frågor om tillstånd&lt;br&gt;bör kunna prövas på ansökan av emittenten eller av den tillämnade förval-&lt;br&gt;taren (eller ombud för denne).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltare som avses i detta stycke får själv göra anmälningar till&lt;br&gt;penningmarknadscentralen för registrering endast om han är medlem i&lt;br&gt;centralen. I annat fall är han hänvisad till att anlita någon medlem som&lt;br&gt;ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något hinder torde inte föreligga mot att ett utländskt förvaltarinstitut, i&lt;br&gt;stället för att vara nominee enligt förevarande stycke, väljer att i eget namn&lt;br&gt;men för sina kunders räkning låta registrera skuldförbindelser hos en&lt;br&gt;svensk auktoriserad förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och fjärde styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styckenas innehåll motsvarar i huvudsak vad som föreskrivs i 8 kap. 1 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena aktiekontolagen angående auktorisation och&lt;br&gt;tillstånd som avses i sistnämnda paragraf (jfr även 1 § 3 aktiekontoförord-&lt;br&gt;ningen, 1989:845).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller auktorisation som placerarombud kan det ibland komma i&lt;br&gt;fråga att med stöd av bestämmelserna i tredje stycket första meningen&lt;br&gt;begränsa ombudsfunktionen till att avse endast vissa placerare. Beträffan-&lt;br&gt;de ett försäkringsbolag kan det t. ex. vara naturligt att begränsa dess&lt;br&gt;auktorisation som placerarombud till att omfatta placeringsservice endast&lt;br&gt;för egna koncernbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör den som har auktoriserats enligt 1 § första stycket att vara medlem&lt;br&gt;i penningmarknadscentralen, är auktorisationen utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tydlighetens skull har i denna paragraf upptagits en regel av innebörd&lt;br&gt;att ett auktorisationsbeslut omedelbart förfaller om den auktoriserade&lt;br&gt;medlemmen upphör att vara medlem. Någon återkallelse av auktorisa-&lt;br&gt;tionen är alltså inte nödvändig i ett sådant fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har auktoriserats som placerarombud men auktorisationen&lt;br&gt;återkallas eller förlorar sin verkan enligt 2 §, skall de uppdrag som lämnats&lt;br&gt;ombudet med stöd av 1 § första stycket på begäran av den berättigade&lt;br&gt;övertas av annan medlem av penningmarknadscentralen som har auktori-&lt;br&gt;serats som sådant ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon skyldighet för placerarombud att alltid stå till förfogande som Prop. 1990/91:106&lt;br&gt;ombud har inte införts. Ett undantag har dock ansetts böra gälla i fall då&lt;br&gt;ett auktoriserat placerarombud förlorar sin behörighet att vara ombud. De&lt;br&gt;placerare som har lämnat ombudet uppdrag måste även då kunna förfoga&lt;br&gt;över sina förbindelser. Det torde visserligen kunna förutses att i sådana fall&lt;br&gt;normalt beviljas en frist för avveckling av uppdragen, men detta kan inte&lt;br&gt;alltid förutsättas vara möjligt. Om ett placerarombud förlorar sin behörig-&lt;br&gt;het, är därför enligt förevarande paragraf varje annan medlem i penning-&lt;br&gt;marknadscentralen som auktoriserats som placerarombud skyldig att&lt;br&gt;överta de förvaltningsuppdrag som har utövats av ett ombud som har&lt;br&gt;förlorat sin behörighet. Det kan i detta sammanhang anmärkas att funktio-&lt;br&gt;nen som ombud i sig inte medför något ansvar för placerarens förpliktel-&lt;br&gt;ser. Även i nu avsedda fall torde emellertid en viss möjlighet föreligga för&lt;br&gt;ett placerarombud att i extremfall återkalla sitt åtagande gentemot en kund&lt;br&gt;att vara placerarombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje utfärdare av sådana skuldförbindelser som förvaltas av penning-&lt;br&gt;marknadscentralen skall hos centralen finnas ett register. Registret skall&lt;br&gt;bestå av en förteckning över skuldförbindelserna, en löpande journal, en&lt;br&gt;förteckning över förhandsregistreringar samt de penningkonton som har&lt;br&gt;öppnats för borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om registren hos penningmarknads-&lt;br&gt;centralen. Frågorna har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;br&gt;4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller inte någon särskild bestämmelse om ändamålet med&lt;br&gt;ett register enligt förevarande paragraf (jfr 5 och 6 a §§ datalagen,&lt;br&gt;1973:289). Ändamålet med ett sådant register, nämligen att bilda underlag&lt;br&gt;för rättsverkningar av registreringar och för likvidhanteringen, har emel-&lt;br&gt;lertid ansetts framgå på ett tillräckligt tydligt sätt av lagen i övrigt (jfr prop&lt;br&gt;1988/89:152 s. 147 och 150).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I penningkonto för skuldförbindelser som inte är förvaltarregistrerade&lt;br&gt;skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skuldbelopp och lånevillkor samt, i förekommande fall, antalet skuld-&lt;br&gt;förbindelser och dessas nominella belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verkställd utbetalning av kapitalbelopp eller ränta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. borgenärens namn, identifieringsnummer och postadress, om borge-&lt;br&gt;nären är medlem i penningmarknadscentralen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pantsättningar utom i fall som avses i 7 kap. 7 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i förekommande fall att borgenären har förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken med uppdrag som omfattar förvaltning av skuldförbindel-&lt;br&gt;serna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. konkurs avseende borgenären samt utmätning, kvarstad eller betal-&lt;br&gt;ningssäkring avseende en skuldförbindelse eller panträtt i skuldförbindel-&lt;br&gt;sen utom i sådana fall av utmätning som avses i 7 kap. 7 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förbehåll enligt 15 kap. 8 § föräldrabalken,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. andra inskränkningar för borgenären att ta emot betalning eller att i&lt;br&gt;övrigt göra skuldförbindelsen gällande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. namn, identifieringsnummer och postadress för panthavare och den&lt;br&gt;som har en rättighet på grund av inskränkning enligt 8 eller, om rättighets-&lt;br&gt;havaren inte är medlem i penningmarknadscentralen, uppgift om vem&lt;br&gt;som i egenskap av placerarombud är behörig att företräda honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I penningkonto för annan än medlem skall i stället för de uppgifter som&lt;br&gt;avses i första stycket 3 antecknas en särskiljbar beteckning för borgenären&lt;br&gt;samt en uppgift om vem som i egenskap av placerarombud är behörig att&lt;br&gt;göra anmälan om registreringsåtgärder. Vad som föreskrivs i denna lag om&lt;br&gt;den som är antecknad på penningkonto som borgenär gäller även borgenär&lt;br&gt;för vilken särskiljbar beteckning har antecknats enligt vad nu har sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen skall med hjälp av automatisk databehand-&lt;br&gt;ling föra en särskild förteckning över de borgenärer som avses i andra&lt;br&gt;stycket. I förteckningen skall anges de uppgifter som avses i första stycket 3&lt;br&gt;samt den särskiljbara beteckning som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad ett penningkonto för icke förvaltarregistrerade&lt;br&gt;skuldförbindelser skall innehålla. Angående förvaltarregistrerade skuldför-&lt;br&gt;bindelser hänvisas till 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket har avfattats i huvudsak efter förebild av 9 kap. 4 § aktiekonto-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 3 framgår att denna punkt endast skall tillämpas på en borge-&lt;br&gt;när som är medlem av penningmarknadscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hänvisningen i punkt 4 till 7 kap. 7 § andra stycket i förevarande lag&lt;br&gt;följer att andrahandspantsättningar inte skall anges på penningkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hänvisningen i punkt 6 till 7 kap. 7 § tredje stycket framgår vidare att&lt;br&gt;inte heller utmätning av en pantsatt skuldförbindelse skall anges på pen-&lt;br&gt;ningkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 9 skall en panthavare individualiseras i registret endast om&lt;br&gt;panthavaren är medlem av penningmarknadscentralen. I andra fall, dvs.&lt;br&gt;då en panthavare måste låta sig företrädas av ett placerarombud (se 3 kap.&lt;br&gt;1 §), skall av praktiska skäl registret endast ange vem som är placerarom-&lt;br&gt;bud för panthavaren. Placerarombudet får här en ställning som påminner&lt;br&gt;om en förvaltares. Det som nu har sagts om panthavare gäller även&lt;br&gt;innehavare av andra begränsade rättigheter till en skuldförbindelse. Be-&lt;br&gt;stämmelserna angående panthavare i punkt 9 blir givetvis tillämpliga&lt;br&gt;endast om det är fråga om en pantsättning som skall anges i penningkontot&lt;br&gt;(se punkt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sekretesskäl har identiteten hos en placerare som inte är medlem av&lt;br&gt;penningmarknadscentralen inte ansetts böra framgå av penningkontot. En&lt;br&gt;sådan placerare skall därför enligt förevarande stycke anges på penning-&lt;br&gt;konto genom en för honom unik identifikationsbeteckning jämte uppgift&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vem som är placerarombud. Vad som föreskrivs i lagen (se exempelvis Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;7 kap. 1 §) om rättsverkningarna av att någon är antecknad som borgenär&lt;br&gt;gäller även i ett sådant fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förevarande stycke skall penningmarknadscentralen vid sidan av&lt;br&gt;penningkontona föra en förteckning som anger identiteten hos de borgenä-&lt;br&gt;rer som avses i andra stycket. Förteckningen har till ändamål att ge&lt;br&gt;penningmarknadscentralen möjlighet att identifiera de på konton registre-&lt;br&gt;rade borgenärerna, bl. a. för att penningmarknadscentralen skall kunna&lt;br&gt;utföra uppdrag att förvalta låneemissionerna. För att identifiering skall&lt;br&gt;kunna ske måste även den i andra stycket avsedda, särskiljbara beteck-&lt;br&gt;ningen registreras i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckningen ingår inte i det register som anges i 1 §. Eftersom förteck-&lt;br&gt;ningen skall föras med hjälp av automatisk databehandling utgör den&lt;br&gt;emellertid, i den mån fysiska personer är intagna i denna, ett personregis-&lt;br&gt;ter enligt datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett penningkonto för skuldförbindelser som är förvaltarregistrerade skall&lt;br&gt;innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de uppgifter som avses i 2 § första stycket 1 och 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvaltarens namn, identifieringsnummer samt postadress, om förval-&lt;br&gt;taren är medlem i penningmarknadscentralen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anmärkning att skuldförbindelserna förvaltas för annans räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om förvaltaren inte är medlem i penningmarknadscentralen, uppgift&lt;br&gt;om vem som i egenskap av placerarombud är behörig att göra anmälan om&lt;br&gt;registreringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvaltaren inte är medlem i penningmarknadscentralen, skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 § andra och tredje styckena tillämpas på förvaltaren. Vad&lt;br&gt;som där föreskrivs om borgenär skall i stället avse förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vad ett penningkonto för förvaltarregistrerade skuldför-&lt;br&gt;bindelser skall innehålla. Paragrafen gäller både vid svenskt och utländskt&lt;br&gt;förvaltarskap (jfr 3 kap. 1 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i punkterna 1 — 3 överensstämmer i huvudsak med vad som&lt;br&gt;gäller enligt 9 kap. 5 § aktiekontolagen. Av punkt 2 framgår att denna&lt;br&gt;punkt endast skall tillämpas på en förvaltare som är medlem av penning-&lt;br&gt;marknadscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 4 , som saknar motsvarighet i aktiekontolagen, ges en regel med&lt;br&gt;sikte på den situationen att förvaltaren inte är medlem i penningmark-&lt;br&gt;nadscentralen. I ett sådant fall måste förvaltaren låta sig företrädas av ett&lt;br&gt;placerarombud, vilkens identitet skall framgå av kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andrastycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna i detta stycke innebär att en förvaltare som inte är med-&lt;br&gt;lem i penningmarknadscentralen från sekretessynpunkt skall behandlas på&lt;br&gt;samma sätt som en borgenär som innehar ett penningkonto för skuldför-&lt;br&gt;bindelser men som inte är medlem i centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije anteckning i en löpande journal, i en förteckning över förhands-&lt;br&gt;registreringar eller i ett penningkonto skall det framgå av registret vilken&lt;br&gt;dag och vid vilken tidpunkt på dagen som anteckningen gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de rättsverkningar som är knutna till införandet av olika&lt;br&gt;uppgifter i penningkonton (se t. ex. 7 kap. 3 §) har det ansetts angeläget att&lt;br&gt;det för varje anteckning anges vilken dag och tidpunkt på dagen som&lt;br&gt;anteckningen skedde. En motsvarande tidsangivelse har ansetts motiverad&lt;br&gt;när det är fråga om anteckningar i den löpande journalen och förteckning-&lt;br&gt;en över förhandsregistreringar. 1 förevarande paragraf har därför tagits in&lt;br&gt;en uttrycklig föreskrift om tidsangivelse i enlighet med vad nu har sagts (jfr&lt;br&gt;2 kap. 4 § aktiekontolagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom penningmarknadscentralens försorg skall en skuldförbindelse på&lt;br&gt;ett penningkonto förses med ett nummer eller annat kännetecken, om det&lt;br&gt;finns behov av att särskilja skuldförbindelsen från andra förbindelser på&lt;br&gt;samma konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som motsvarar 2 kap. 5 § aktiekontolagen innebär att en skuld-&lt;br&gt;förbindelse på ett penningkonto skall individualiseras i förhållande till&lt;br&gt;andra skuldförbindelser på samma konto, om det finns behov av det. Ett&lt;br&gt;sådant behov kan föreligga t. ex. om en pantsättning eller annan rådighets-&lt;br&gt;inskränkning som hänför sig till ett visst konto inte belastar alla skuldför-&lt;br&gt;bindelserna på kontot likformigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen skall ansvara för att registren och förteckning-&lt;br&gt;arna enligt 2 § tredje stycket förs på sådant sätt som föreskrivs i denna lag&lt;br&gt;eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen är registeransvarig enligt datalagen&lt;br&gt;(1973:289) för registren och förteckningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 kap. 6 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av penningmarknadscentralens ansvar framgår främst av reg-&lt;br&gt;lerna i 8 kap. om ersättningsskyldighet för centralen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andrastycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som värdepapperscentralen i fråga om avstämnings-&lt;br&gt;register enligt aktiekontolagen har penningmarknadscentralen ansetts böra&lt;br&gt;betraktas som registeransvarig enligt datalagen för registren och förteck-&lt;br&gt;ningarna enligt förevarande kapitel. Penningmarknadscentralen ansvarar&lt;br&gt;alltså för att de uppgifter fullgörs som enligt datalagen ankommer på den&lt;br&gt;registeransvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Registreringsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i förevarande kapitel har i viss omfattning motsvarigheter i 4&lt;br&gt;kap. aktiekontolagen. En skillnad föreligger så tillvida att bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det sistnämnda kapitlet avser bl. a. anmälningar till kontoförande insti-&lt;br&gt;tut. Enligt den nu aktuella lagen förekommer inte några kontoförande&lt;br&gt;institut och bestämmelserna om anmälningar i förevarande kapitel avser&lt;br&gt;endast sådana som sker till penningmarknadscentralen. De anmälningar&lt;br&gt;som en enskild placerare gör till sitt placerarombud omfattas alltså inte av&lt;br&gt;regleringen i förevarande kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av anmälningar från medlemmarna skall penningmarknads-&lt;br&gt;centralen i fråga om skuldförbindelser registrera förvärv, pantsättningar&lt;br&gt;och andra ändringar i förhållanden som enligt 4 kap. 2 eller 3 § skall vara&lt;br&gt;angivna i registret. Medlemmarna är skyldiga att göra anmälan till centra-&lt;br&gt;len om sådana ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att det som regel endast är medlemmarna som får&lt;br&gt;göra anmälan till penningmarknadscentralen för registreringsåtgärder (jfr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket). En sådan anmälan kan en medlem göra för egen räkning&lt;br&gt;eller, i egenskap av placerarombud, för någon annans räkning. Den i andra&lt;br&gt;meningen angivna skyldigheten att göra anmälan till penningmarknad-&lt;br&gt;scentralen om förändringar gäller inte bara för affärstransaktioner utan&lt;br&gt;också för fall då en placerare för vilken medlemmen är ombud t. ex. har&lt;br&gt;försatts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen skall vidta registreringsåtgärder med anled-&lt;br&gt;ning av sådana anmälningar från statliga myndigheter som avser medlem-&lt;br&gt;mars förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panträtt som följer av 9 kap. 3 § första stycket skall utan anmälan från&lt;br&gt;medlem registreras av penningmarknadscentralen. Medlem kan bemyndi-&lt;br&gt;ga centralen att utan anmälan registrera panträtt även i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket som har viss motsvarighet i 4 kap. 3 § aktiekontolagen, innebär att&lt;br&gt;statliga myndigheter kan göra anmälningar för registreringar direkt till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;penningmarknadscentralen. Detta gäller dock endast sådana anmälningar Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;som avser medlemmars förhållanden. Om en anmälan i stället avser en&lt;br&gt;placerare som företräds av ett placerarombud, skall anmälningen göras hos&lt;br&gt;ombudet, som i så fall i enlighet med 1 § andra meningen i sin tur är&lt;br&gt;skyldig att göra anmälan hos penningmarknadscentralen. När en sådan&lt;br&gt;anmälan görs hos ett placerarombud, får det ankomma på ombudet att&lt;br&gt;pröva behörigheten hos den som uppträder som placerare eller som ställfö-&lt;br&gt;reträdare för en placerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan från en statlig myndighet kan innehålla exempelvis uppgift&lt;br&gt;om utmätning, kvarstad eller betalningssäkring. Det är då fråga om rådig-&lt;br&gt;hetsinskränkningar som skall registreras (se 4 kap. 2 § första stycket).&lt;br&gt;Underrättelser om rådighetsinskränkningar i fråga om den som låtit&lt;br&gt;förvaltarregistrera sina förbindelser skall i stället göras till förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen är det fråga om en s. k. legal panträtt, dvs. en panträtt&lt;br&gt;som omedelbart följer av lag och alltså inte förutsätter något avtal om&lt;br&gt;panträttsupplåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att penningmarknadscentralen även genom avtal skall kun-&lt;br&gt;na tillförsäkra sig panträtt i registrerade skuldförbindelser, t. ex. i samband&lt;br&gt;med s. k. forward- och terminsaffärer. För tydlighetens skull har en regel&lt;br&gt;med sikte på sådana avtalsbaserade panträtter tagits in i andra meningen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förhållande som skall registreras anmäls till penningmarknadscen-&lt;br&gt;tralen, skall den registreringsåtgärd som anmälan avser genast vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 4 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 7 kap. är viktiga rättsverkningar knutna till registre-&lt;br&gt;ringsåtgärderna. Det är därför angeläget att en registreringsåtgärd vidtas så&lt;br&gt;snart förutsättningar för åtgärden föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En underlåtenhet att genast vidta registreringsåtgärden kan medföra&lt;br&gt;skadeståndsskyldighet enligt bestämmelserna i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registreringsåtgärd vidtas genom anteckning i den löpande journalen,&lt;br&gt;genom förhandsregistrering i de fall då detta skall ske enligt 9 kap. 2 eller&lt;br&gt;6 § samt, sedan samtliga villkor för registrering har uppfyllts, genom&lt;br&gt;anteckning på ett penningkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 annat fall än som avses i 2 § sker anteckning i den löpande journalen&lt;br&gt;genom medlemmarnas försorg. En anteckning i den löpande journalen&lt;br&gt;som berör penningkonton för vilka olika medlemmar svarar skall anses ha&lt;br&gt;skett när sammanstämmande anmälningar av dessa har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om registreringsåtgärd som avses i 2 § sker anteckning i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löpande journalen genom penningmarknadscentralens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt;. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i lagtexten förekommer tre olika slags&lt;br&gt;registreringsåtgärder, nämligen anteckning i den löpande journalen, för-&lt;br&gt;handsregistrering och anteckning på penningkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 7 kap. 6 § inträder i betydande utsträckning rättsverk-&lt;br&gt;ningarna av en registrering redan genom förhandsregistreringen, under&lt;br&gt;förutsättning att anteckning därefter även sker på penningkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att anteckningarna även i den löpande journalen skall ske med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling framgår av 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av förevarande stycke måste samtliga villkor för en trans-&lt;br&gt;aktion vara uppfyllda för att den slutliga registreringsåtgärden skall få&lt;br&gt;vidtas, nämligen att ett penningkonto påverkas av transaktionen. I vissa&lt;br&gt;fall, t. ex. vid en pantsättning, kan alla förutsättningarna för transaktionen&lt;br&gt;vara uppfyllda redan från början. Anteckning sker då i princip samtidigt i&lt;br&gt;den löpande journalen och på penningkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått av 1 § är det som regel penningmarknadscentralen som&lt;br&gt;vidtar de registreringsåtgärder som avses i lagen. Ett undantag från detta&lt;br&gt;gäller emellertid enligt bestämmelserna i första meningen i förevarande&lt;br&gt;stycke. Bestämmelserna innebär att anteckningar i den löpande journalen i&lt;br&gt;stället vidtas av medlemmarna. Den eventuella skada som kan uppkomma&lt;br&gt;genom att en medlem därvid handlar oaktsamt ligger således i princip&lt;br&gt;utanför penningmarknadscentralens kontrollansvar (jfr bestämmelserna i&lt;br&gt;8 kap. nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckningarna i den löpande journalen utgör underlag för den leve-&lt;br&gt;rans- och säkerhetskontroll som penningmarknadscentralen i förekom-&lt;br&gt;mande fall gör inför förhandsregistreringen, vilken resulterar i en tillfällig&lt;br&gt;”låsning” av förvärvsobjeket (jfr avsnitt 4.3). En anteckning i den löpande&lt;br&gt;journalen som berör penningkonton för vilka olika medlemmar svarar kan&lt;br&gt;därför enligt andra meningen äga rum endast om det föreligger samman-&lt;br&gt;stämmande anmälningar från dessa medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anmälan till penningmarknadscentralen är ofullständig men bris-&lt;br&gt;ten går att avhjälpa, skall anmälaren föreläggas att inom viss tid komplet-&lt;br&gt;tera underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 4 kap. 6 § aktiekontolagen, är avsedd för&lt;br&gt;sådana fall där ett registreringsärende är ofullständigt i formellt hänseende&lt;br&gt;men där bristen kan antas bli snabbt avhjälpt. Det kan t. ex. vara fråga om&lt;br&gt;behörighetshandlingar som behöver kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om registreringsåtgärd skall avslås av penningmarknadscentra-&lt;br&gt;len, om förutsättningar för registrering saknas och det inte är fråga om fall&lt;br&gt;som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 8 § aktiekontolagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett avslag på en begäran om registreringsåtgärd torde det vara&lt;br&gt;möjligt att väcka talan vid allmän domstol i registreringsfrågan. Denna lag&lt;br&gt;innehåller inte några motsvarigheter till bestämmelserna i aktiekontolagen&lt;br&gt;om omprövning av beslut hos värdepapperscentralen eller om prövning av&lt;br&gt;beslut hos aktiekontonämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan anteckning på penningkonto skett får en anmälan rättas. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte, om anmälan har lett till förhandsregistrering enligt 9 kap.&lt;br&gt;2 eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar närmast 4 kap. 9 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i första meningen avser att ge penningmarknadscentralens&lt;br&gt;medlemmar en möjlighet att på ett smidigt sätt rätta olika typer av fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förhandsregistrering innebär en ”låsning” av förvärvsobjektet så att&lt;br&gt;vidare förfoganden över detta inte kan äga rum under en viss tid. Som&lt;br&gt;framgår av andra meningen har därför en anmälan som lett till förhandsre-&lt;br&gt;gistrering inte ansetts böra kunna rättas enligt huvudregeln i första me-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anteckning på penningkonto skall rättas av penningmarknadscentralen,&lt;br&gt;om anteckningen innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av pen-&lt;br&gt;ningmarknadscentralens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknan-&lt;br&gt;de förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Tillfälle att yttra sig skall&lt;br&gt;lämnas den vars rätt berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har motsvarighet i bl. a. 4 kap. 11 § aktiekontolagen i dess&lt;br&gt;hittillsvarande lydelse men har närmast utformats efter mönster av bl. a. 4&lt;br&gt;kap. 22 § lagen (1984:649) om företagshypotek i dess lydelse enligt SFS&lt;br&gt;1990:455.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i förevarande paragraf fråga om sådana fall då en anteckning på&lt;br&gt;ett penningkonto av någon anledning har kommit att avvika från vad&lt;br&gt;penningmarknadscentralen har avsett. Om oriktigheten däremot beror på&lt;br&gt;något annat förhållande, t. ex. att en föreskrift i förevarande lag har åsido-&lt;br&gt;satts, kan rättelse vinnas endast genom prövning i rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse skall ske även i fall då felet har orsakats av någon annan än&lt;br&gt;penningmarknadscentralen själv (jfr prop. 1989/90:71 s. 50 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om rättelse enligt förevarande paragraf kan penningmarknads-&lt;br&gt;centralen ta upp självmant eller efter påpekande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelsebestämmelserna i förevarande paragraf innefattar en särregle-&lt;br&gt;ring i förhållande till reglerna i 8 § datalagen om rättelse, ändring eller&lt;br&gt;uteslutning av en oriktig eller missvisande uppgift i ett personregister. De&lt;br&gt;sistnämnda reglerna blir alltså inte tillämpliga i fråga om anteckningar på&lt;br&gt;penningkonton. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen får ur register avföra anteckningar som uppen-&lt;br&gt;barligen saknar betydelse. De avförda uppgifterna skall bevaras i minst tio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 13 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkiveringsregeln i andra meningen gör det möjligt att ta reda på tidiga-&lt;br&gt;re händelser och förhållanden när det gäller ett register. Detta kan t. ex.&lt;br&gt;vara av betydelse för en rättsägare i händelse av en tvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna arkiveringstiden utgör en minimitid. Inget hindrar alltså&lt;br&gt;att uppgifterna bevaras under längre tid än tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Insyn och sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem i penningmarknadscentralen skall beredas möjlighet att&lt;br&gt;med hjälp av egna terminaler fortlöpande ta del av uppgifter om de&lt;br&gt;penningkonton som medlemmen förfogar över för egen del eller som&lt;br&gt;placerarombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som i övrigt är registrerad på ett penningkonto har rätt att på&lt;br&gt;begäran få besked från penningmarknadscentralen om kontots innehåll i&lt;br&gt;den mån innehållet berör hans rätt. Den som har ett placerarombud skall&lt;br&gt;rikta sin begäran till ombudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jfr 5 kap. 1 — 3 §§ aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att medlemmarna i penningmarknadscentralen på egna&lt;br&gt;terminaler fortlöpande genom on line-förbindelse skall kunna följa utveck-&lt;br&gt;lingen på penningkonton som de förfogar över för egen räkning eller som&lt;br&gt;placerarombud. Dessutom har var och en som i övrigt är registrerad på ett&lt;br&gt;penningkonto ansetts böra ha möjlighet att få besked om kontots innehåll i&lt;br&gt;den mån det berör hans rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalning av kapitalbelopp eller ränta på grund av skuldförbindelse&lt;br&gt;skall göras utan förmedling av penningmarknadscentralen, har utfardaren&lt;br&gt;av skuldförbindelsen rätt att i den mån det behövs för detta ändamål få&lt;br&gt;uppgifter beträffande de penningkonton som ingår i registret samt, beträf-&lt;br&gt;fande penningkonto som avses i 3 kap. 1 § första stycket, uppgift om&lt;br&gt;borgenärens namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt&lt;br&gt;postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också, om penningmarknadscentralens förvalt-&lt;br&gt;ning av låneemissionen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller undantag från principen om borgenärernas anony-&lt;br&gt;mitetsskydd mot emittenten. Frågorna har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 4.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att en emittent har rätt att få kännedom om borgenä-&lt;br&gt;rernas identitet endast om betalning av kapitalbelopp eller ränta skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan förmedling av penningmarknadscentralen eller om centralens förvalt- Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;ning av låneemissionen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i den allmänna motiveringen bör borgenärernas anony-&lt;br&gt;mitetsskydd även kunna avtalas bort i lånevillkoren. Någon särskild lag-&lt;br&gt;bestämmelse om det har inte ansetts erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till huvudprincipen om borgenärernas anonymitetsskydd&lt;br&gt;har det inte införts några bestämmelser som motsvarar reglerna i 9 kap.&lt;br&gt;10 § aktiekontolagen om auktoriserad förvaltares uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit anställd vid penningmarknadscentralen får inte&lt;br&gt;obehörigen röja uppgifter som har antecknats i ett sådant register som&lt;br&gt;avses i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 kap. 4 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett obehörigt röjande av en uppgift föreligger givetvis inte, om skyldig-&lt;br&gt;het att lämna uppgiften följer av lag eller förordning. En sådan uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet föreligger enligt 1 § i förevarande kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppgiftslämnande kan vara behörigt även på annan grund. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas att de rättighetshavare som berörs av en viss konto-&lt;br&gt;uppgift har samtyckt till att uppgiften lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikten åsidosätts kan straffansvar inträda enligt 20 kap. 3 §&lt;br&gt;brottsbalken för brott mot tystnadsplikt. Även skadeståndsansvar kan&lt;br&gt;komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger misstanke om brott mot insiderlagen (1990:1342) skall pen-&lt;br&gt;ningmarknadscentralen på begäran lämna bankinspektionen eller åklagare&lt;br&gt;besked om innehållet i register och förteckningar som avses i 4 kap. Besked&lt;br&gt;skall lämnas utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 5 kap. 5 § första stycket aktiekontolagen i dess&lt;br&gt;lydelse enligt SFS 1990:1348, innebär att de myndigheter som utreder&lt;br&gt;överträdelser mot reglerna i insiderlagen (1990:1342) har rätt till upplys-&lt;br&gt;ningar ur register och förteckningar som skall föras enligt förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Rättsverkan av registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med aktiekontolagen innebär förevarande lag att de rättsverkning-&lt;br&gt;ar som eljest knyts till innehavet av ett värdepapper i stället följer av&lt;br&gt;registreringen. Dessa rättsverkningar inträder emellertid enligt den nya&lt;br&gt;lagen under vissa förutsättningar vid en förhandsregistrering och inte, som&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen, vid en anteckning i en daglig journal (se härom&lt;br&gt;närmare i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.3). I övrigt beskrivs rätts-&lt;br&gt;verkningarna i den nya lagen på samma sätt som enligt aktiekontolagen.&lt;br&gt;Förevarande kapitel motsvarar därför praktiskt taget helt och hållet 6 kap.&lt;br&gt;och 9 kap. 7 och 8 §§ aktiekontolagen. Beträffande den närmare innebör-&lt;br&gt;den av reglerna hänvisas till prop. 1988/89:152. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är antecknad på ett penningkonto som borgenär är med de&lt;br&gt;begränsningar som framgår av kontot behörig att förfoga över den skuld-&lt;br&gt;förbindelse till vilken anteckningen hänför sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att ta emot betalning med anledning av en skuldförbindelse är&lt;br&gt;den som på förfallodagen eller på fastställd avstämningsdag är antecknad&lt;br&gt;som borgenär på ett penningkonto i registret eller som är berättigad att i&lt;br&gt;andra fall ta emot betalningen. Detta gäller dock inte om gäldenären eller,&lt;br&gt;då betalningen erläggs av penningmarknadscentralen för gäldenärens räk-&lt;br&gt;ning, centralen insåg eller borde ha insett att betalningsmottagaren inte var&lt;br&gt;berättigad att ta emot betalning för skuldförbindelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte i fråga om en skuldförbindelse för&lt;br&gt;vilken förvärvet är förhandsregistrerat enligt 9 kap. 2 § första stycket. Så&lt;br&gt;länge förhandsregistreringen består får inte borgenären förfoga över för-&lt;br&gt;bindelsen. Under samma tid är penningmarknadscentralen behörig att ta&lt;br&gt;emot betalning som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är antecknad på ett penningkonto som placerarombud för en&lt;br&gt;borgenär är behörig att på borgenärens vägnar ta emot betalning som avses&lt;br&gt;i andra stycket eller betalning som erläggs med anledning av förfogande&lt;br&gt;över skuldförbindelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om behörighet att förfoga över skuld-&lt;br&gt;förbindelser och att ta emot betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styckena motsvarar 6 kap. 1 § respektive 9 kap. 7 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket som avser förhandsregistrerade skuldförbindelser saknar motsva-&lt;br&gt;righet i aktiekontolagen. Regleringen innebär att skuldförbindelsen ”låses”&lt;br&gt;och alltså inte kan disponeras av den som står antecknad som borgenär så&lt;br&gt;länge förhandsregistreringen gäller. Den kan alltså under denna tid inte&lt;br&gt;utmätas för borgenärens skuld (se 5 kap. 5 § utsökningsbalken). En för-&lt;br&gt;handsregistrering kan i normalfallet bestå i högst ett dygn (se 9 kap. 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket som saknar motsvarighet i aktiekontolagen innehåller en bestäm-&lt;br&gt;melse om behörighet för ett placerarombud att uppbära betalning på&lt;br&gt;borgenärens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 1 § första stycket framgår att placerarombudet är behörigt att&lt;br&gt;göra anmälan för registrering av borgenärens förfogande över en skuldför-&lt;br&gt;bindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skuldförbindelser som avses i denna lag tillämpas 15 — 18 §§ lagen&lt;br&gt;(1936:81) om skuldebrev. Med besittning av eller anteckning på skulde-&lt;br&gt;brev jämställs därvid motsvarande registrering på penningkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som motsvarar 9 kap. 8 § aktiekontolagen innehåller hänvis- Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;ningar till bestämmelserna i lagen (1936:81) om skuldebrev angående en&lt;br&gt;emittents invändningsrätt mot ny borgenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skuldförbindelse har överlåtits och anmälan om förvärvet har&lt;br&gt;registrerats, får skuldförbindelsen därefter inte tas i anspråk av överlåta-&lt;br&gt;rens borgenärer för andra rättigheter än sådana som var registrerade vid&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som motsvarar 6 kap. 2 § aktiekontolagen innehåller bestäm-&lt;br&gt;melser som innebär att skydd mot en överlåtares borgenärer inträder&lt;br&gt;genom registrering av förvärvet. Enligt aktiekontolagen inträder rättsver-&lt;br&gt;kan av en registrering i princip redan genom anteckning i en daglig journal.&lt;br&gt;Som närmare framgår av 6 § i förevarande kap. är emellertid huvudregeln&lt;br&gt;enligt penningkontolagen att rättsverkan av en registrering inträder först&lt;br&gt;då förvärvet förhandsregistreras (se även avsnitt 4.3 i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen). 1 fråga om förvaltarregistrerade skuldförbindelser inträder det&lt;br&gt;angivna skyddet i stället genom underrättelse till förvaltaren (se 8 § andra&lt;br&gt;stycket i förevarande kapitel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har samma skuldförbindelse överlåtits till flera var för sig, har det förvärv&lt;br&gt;företräde som registrerades först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen ger dock inte en överlåtelse företräde framför en tidigare&lt;br&gt;överlåtelse, om förvärvaren vid förvärvet kände till eller borde ha känt till&lt;br&gt;den tidigare överlåtelsen. Detta gäller ej, om förvärvaren i sin tur har&lt;br&gt;överlåtit skuldförbindelsen till någon annan och denne vid sitt förvärv&lt;br&gt;varken kände till eller borde ha känt till den första överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf skall även tillämpas på förvärv genom&lt;br&gt;bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärvssätt när&lt;br&gt;fråga uppkommer om företräde mellan ett sådant förvärv och en senare&lt;br&gt;överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlar dubbelöverlåtelser och liknande fall av konkur-&lt;br&gt;rens mellan flera förvärv, motsvarar 6 kap. 3 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en skuldförbindelse i annat fall än som avses i 4 § förvärvats genom&lt;br&gt;överlåtelse från någon som inte var borgenär, blir förvärvet giltigt om&lt;br&gt;överlåtaren vid tidpunkten för förvärvet var antecknad på penningkonto&lt;br&gt;som borgenär samt förvärvet har registrerats och förvärvaren vid sitt&lt;br&gt;förvärv varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte var&lt;br&gt;borgenär. Vad nu sagts tillämpas även vid förvärv från den som var&lt;br&gt;borgenär men som på grund av ett förvärvsvillkor eller bestämmelser i lag&lt;br&gt;saknade rätt att förfoga över förbindelsen genom överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlar godtrosförvärv i andra fall än då fråga är om&lt;br&gt;dubbelöverlåtelse och liknande, motsvarar 6 kap. 4 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsverkan av en registrering enligt 3 — 5 §§ inträder då förvärvet för-&lt;br&gt;handsregistreras, under förutsättning att förvärvet därefter även registre-&lt;br&gt;ras genom anteckning på penningkonto. Om förhandsregistrering inte äger&lt;br&gt;rum, inträder rättsverkan när förvärvet registreras genom anteckning på&lt;br&gt;penningkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger när rättsverkan av en registrering inträder. Frågan har&lt;br&gt;behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.3. I aktiekontolagen&lt;br&gt;motsvaras paragrafen närmast av 6 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 9 kap. i förevarande lag finns bestämmelser om förutsättningarna för&lt;br&gt;förhandsregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 — 6 §§ tillämpas även vid pantsättning och vid frisläp-&lt;br&gt;pande av pant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är registrerad som borgenär i fråga om en skuldförbindelse&lt;br&gt;som inte är förvaltarregistrerad upplåter panträtt i denna till förmån för&lt;br&gt;någon annan än den hos vilken förbindelsen redan är pantsatt, inträder&lt;br&gt;dock genom underrättelse till den sistnämnde eller, om denne har placerar-&lt;br&gt;ombud, till ombudet de rättsverkningar som i andra fall uppkommer&lt;br&gt;genom registrering av en pantsättning på penningkonto för upplåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket om pantsättning genom underrättelse skall&lt;br&gt;även tillämpas vid utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket motsvarar 6 kap. 6 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;4.4), stiftas andrahandspanträtt i en icke förvaltarregistrerad skuldförbin-&lt;br&gt;delse genom underrättelse till förstahandspanthavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelsen till förstahandspanthavaren kan lämnas av pantupplåta-&lt;br&gt;ren eller andrahandspanthavaren. Några särskilda formkrav för underrät-&lt;br&gt;telsen uppställs inte i lagtexten, men det är naturligtvis önskvärt att under-&lt;br&gt;rättelsen sker skriftligt eller på något annat från bevissynpunkt lämpligt&lt;br&gt;sätt (jfr lagen, 1936:88, om pantsättning av lös egendom som innehaves av&lt;br&gt;tredje man).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stycket framgår att vid utmätning av överhypotek de rättsverkningar&lt;br&gt;som enligt penningkontolagens huvudprincip uppkommer genom registre-&lt;br&gt;ring, i stället och på samma sätt som vid andrahandspantsättning inträder&lt;br&gt;genom underrättelse till förstahandspanthavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samtidigt föreslagna ändringar i 4 kap. 30 § och 6 kap. 2 § utsöknings-&lt;br&gt;balken framgår att utmätning i sådana fall som här avses även skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medföra förmånsrätt och säkerställas genom underrättelse till panthavaren Prop. 1990/91:106&lt;br&gt;eller, i förekommande fall, till dennes placerarombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § av förevarande kapitel finns bestämmelser om pantsättning av&lt;br&gt;förvaltarregistrerade förbindelser. Dessa bestämmelser bör kunna tilläm-&lt;br&gt;pas även vid utmätning av sådana förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förvaltarregistrerade skuldförbindelser skall vad som i 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §§ sägs om den som är antecknad på ett penningkonto som borgenär i&lt;br&gt;stället avse den auktoriserade förvaltaren eller den som har tillstånd enligt&lt;br&gt;3 kap. 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättas den auktoriserade förvaltaren eller tillståndshavaren om att&lt;br&gt;en förvaltarregistrerad skuldförbindelse har överlåtits eller pantsatts, in-&lt;br&gt;träder samma rättsverkningar som om överlåtelsen eller pantsättningen&lt;br&gt;hade registrerats i register hos penningmarknadscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som motsvarar 8 kap. 5 § aktiekontolagen behandlar rättsverk-&lt;br&gt;ningar vid hanteringen av förvaltarregistrerade skuldförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare utvecklats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.9) har&lt;br&gt;penningmarknadscentralen ansetts böra vara underkastad samma ersätt-&lt;br&gt;ningsansvar som enligt 7 kap. aktiekontolagen gäller i fråga om värdepap-&lt;br&gt;perscentralen, dock med den avvikelsen att penningmarknadscentralens&lt;br&gt;ansvar inte skall omfatta skador som av oaktsamhet eller uppsåtligen&lt;br&gt;orsakas av en medlem eller av någon som medlemmen har anlitat. Regler-&lt;br&gt;nas innebörd har ingående kommenterats i prop. i 988/89:152 sid. 78 f och&lt;br&gt;114f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 motsats till aktiekontolagen innehåller förevarande lag vissa bestäm-&lt;br&gt;melser angående likvidhantering (se 9 kap.). Reglerna i förevarande kapi-&lt;br&gt;tel är emellertid begränsade till att avse ansvaret till följd av registrerings-&lt;br&gt;systemet. Reglerna gäller alltså inte i fråga om likvidhanteringen i annat&lt;br&gt;fall än då någon skada i samband med denna hantering kan hänföras till en&lt;br&gt;vidtagen eller underlåten registreringsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om till följd av 7 kap. 4 —6 §§ ett förvärv av skuldförbindelser gäller mot&lt;br&gt;den som var borgenär eller mot någon till vars förmån en rådighetsin-&lt;br&gt;skränkning gäller, har denne rätt till ersättning av penningmarknadscent-&lt;br&gt;ralen for sin skada till följd av förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också, om till följd av 7 kap. 7 § en pantsättning&lt;br&gt;av skuldförbindelser gäller mot den som äger förbindelserna eller mot&lt;br&gt;någon till vars förmån en rådighetsinskränkning gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 7 kap. 1 § aktiekontolagen, innehåller regler&lt;br&gt;om strikt ansvar för penningmarknadscentralen vid skada på grund av&lt;br&gt;godtrosförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfogas någon skada till följd av oriktig eller missvisande uppgift i ett&lt;br&gt;register eller i annat fall genom fel i samband med uppläggning eller&lt;br&gt;forande av ett sådant register, har han rätt till ersättning av penningmark-&lt;br&gt;nadscentralen, om inte centralen visar att felaktigheten beror på en om-&lt;br&gt;ständighet utanför dess kontroll vars följder den inte skäligen kunde ha&lt;br&gt;undvikit eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beror felaktigheten på en medlem i penningmarknadscentralen, är cen-&lt;br&gt;tralen fri från skadeståndsskyldighet om också medlemmen skulle vara fri&lt;br&gt;enligt första stycket. Motsvarande gäller om felaktigheten beror på någon&lt;br&gt;som har anlitats av penningmarknadscentralen eller av en medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som närmast motsvarar 7 kap. 2 § aktiekontolagen har behand-&lt;br&gt;lats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.9). Den föreskriver ett s. k.&lt;br&gt;kontrollansvar för penningmarknadscentralen på grund av felaktigheter i&lt;br&gt;ett register eller annars vid uppläggning eller förande av registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndsbestämmelserna i förevarande paragraf innefattar en särreg-&lt;br&gt;lering på detta område i förhållande till bestämmelsen i 23 § datalagen om&lt;br&gt;skadestånd för oriktiga och missvisande uppgifter i personregister. Den&lt;br&gt;sistnämnda bestämmelsen blir alltså inte tillämplig, vilket innebär att&lt;br&gt;något ideellt skadestånd inte kan utgå för skada på grund av fel i ett&lt;br&gt;register (jfr prop. 1988/89: 152 s. 115 och 1989/90: LU 5 s. 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfogas någon skada genom beslut om rättelse, har han rätt till ersättning&lt;br&gt;av penningmarknadscentralen, om han inte insåg eller med hänsyn till&lt;br&gt;arten av felet eller andra omständigheter borde ha insett att fel förekom-&lt;br&gt;mit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 7 kap. 3 § aktiekontolagen, innehåller en sär-&lt;br&gt;skild regel om strikt ansvar för penningmarknadscentralen när ett registre-&lt;br&gt;ringsbeslut ändras genom rättelse. Rättelse kan ske enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 5 kap 7 och 8 §§ i förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beror skada som avses i 1 — 3 §§ på en medlem eller någon som har anlitats&lt;br&gt;av en medlem, är penningmarknadscentralen fri från skadeståndsskyldig-&lt;br&gt;het, om centralen visar att medlemmen eller den som medlemmen har&lt;br&gt;anlitat uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats närmare i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;4.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att penningmarknadscentralen skall undgå ansvar med stöd av&lt;br&gt;förevarande paragraf förutsätts det att skadan i sin helhet härrör från ett&lt;br&gt;oaktsamt eller uppsåtligt handlande från medlemmens eller den anlitades&lt;br&gt;sida. I andra fall kan i stället en regressrätt enligt bestämmelserna i 6 §&lt;br&gt;komma ifråga för penningmarknadscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 1 — 3 §§ kan efter skälighet sättas ned eller helt falla bort,&lt;br&gt;om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som motsvarar 7 kap. 4 § aktiekontolagen innehåller bestäm-&lt;br&gt;melser om jämkning av skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlem eller någon annan genom vållande har medverkat till en&lt;br&gt;skada som avses i 1 — 3 §§, har penningmarknadscentralen rätt att från den&lt;br&gt;vållande kräva tillbaka utbetald ersättning i den mån det är skäligt med&lt;br&gt;hänsyn till skadans orsak och omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som motsvarar 7 kap. 5 § aktiekontolagen, regleras den&lt;br&gt;slutliga fördelningen av ansvaret mellan penningmarknadscentralen och&lt;br&gt;den som genom vållande medverkat till en skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de närmare förutsättningarna för penningmarknadscen-&lt;br&gt;tralens regressrätt bör tillämpas samma principer som enligt förarbetena&lt;br&gt;till aktiekontolagen (se prop. 1988/89:152 s. 84 f.) gäller i förhållandet&lt;br&gt;mellan värdepapperscentralen å den ena sidan samt kontoförande institut&lt;br&gt;och övriga företag å den andra sidan. Därvid får en medlem i penning-&lt;br&gt;marknadscentralen jämställas med ett kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som anges i 4 § i förevarande kapitel inträder&lt;br&gt;inget skadeståndsansvar över huvud taget för penningmarknadscentralen.&lt;br&gt;I sådant fall blir naturligtvis inte heller förevarande lagrum tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som enligt aktiekontolagen omfattar inte bestäm-&lt;br&gt;melsen i förevarande paragraf återkrav mot anställda som vållat skadan. I&lt;br&gt;den mån de är medansvariga för skadan, vilket får bestämmas enligt&lt;br&gt;allmänna skadeståndsregler, blir 4 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)&lt;br&gt;tillämplig vid bedömningen av deras ansvarighet. Ersättning som penning-&lt;br&gt;marknadscentralen utgett kan då alltså återkrävas av dem bara i den mån&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligger för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 1 — 6 §§ gäller ej i förhållandet mellan penningmark-&lt;br&gt;nadscentralen och medlem i centralen i den mån annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som saknar motsvarighet i aktiekontolagen innebär att regle-&lt;br&gt;ringen i förevarande kapitel såvitt gäller rättsförhållandet mellan penning-&lt;br&gt;marknadscentralen och dess medlemmar inte är av tvingande natur utan&lt;br&gt;kan frångås genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Likvidansvar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till aktiekontolagen innehåller förevarande lag bestämmelser om&lt;br&gt;likvidansvar och om panträtt till säkerhet för detta ansvar. Frågorna har&lt;br&gt;behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen svarar jämte förvärvaren gentemot överlåta-&lt;br&gt;ren för betalningen av utfäst likvid för en skuldförbindelse (likvidansvar),&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. riksbanken har åtagit sig att medverka vid betalningsutjämning (riks-&lt;br&gt;banksclearing) av likvider för förvärv av skuldförbindelser som omfattas&lt;br&gt;av lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. riksbanken har åtagit sig att lämna penningmarknadscentralen kredit&lt;br&gt;i den mån det behövs för att centralen skall kunna fullgöra sitt likvidansvar&lt;br&gt;för skuldförbindelsen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. penningmarknadscentralen har godkänt förvärvet av skuldförbindel-&lt;br&gt;sen för riksbanksclearing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om penningmarknadscentralens lik-&lt;br&gt;vidansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av punkterna 1 och 2 förutsätter likvidansvaret att riksban-&lt;br&gt;ken dels står till förfogande för clearing av likvider och dels är beredd att&lt;br&gt;lämna centralen kredit (s. k. nödfallskredit). Som också framgår av lagtex-&lt;br&gt;ten föreligger inte någon ovillkorlig skyldighet för riksbanken att medver-&lt;br&gt;ka i de nu angivna hänseendena. Riksbanken kan således finna att den helt&lt;br&gt;eller delvis bör upphöra med sin medverkan, t. ex. om penningmarknads-&lt;br&gt;centralen underlåter att betinga sig säkerhet på sådant sätt som riksbanken&lt;br&gt;kräver eller extrema förhållanden av andra slag föranleder att riksbanken&lt;br&gt;inte anser sig kunna vidhålla sina åtaganden i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksbanken återkallar sådana åtaganden som avses i punkterna 1 och&lt;br&gt;2, hindrar inte detta att handeln med de berörda skuldförbindelserna&lt;br&gt;fortsätter och att registreringar av förvärven sker på penningkonton enligt&lt;br&gt;förevarande lag. Något likvidansvar i fråga om dessa skuldförbindelser&lt;br&gt;inträder dock inte i fortsättningen för penningmarknadscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återkallelse av ett åtagande som avses i punkt 1 eller 2 får inte någon&lt;br&gt;retroaktiv verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 anges som en ytterligare förutsättning för penningmarknads-&lt;br&gt;centralens likvidansvar att centralen har godkänt förvärvet för riksbanks-&lt;br&gt;clearing. I 2 § finns bestämmelser om hur detta godkännande skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast dagen före den då betalning skall göras skall penningmarknadscen-&lt;br&gt;tralen pröva om förvärvet av en skuldförbindelse kan godkännas för riks-&lt;br&gt;banksclearing. Godkännande får ske endast under förutsättning att överlå-&lt;br&gt;taren, sedan penningmarknadscentralen på parternas vägnar verkställt&lt;br&gt;utjämning av de överlåtelser och förvärv som skett under samma dag,&lt;br&gt;finnes ha rätt att förfoga över skuldförbindelsen samt att säkerhet som&lt;br&gt;svarar mot utfäst likvid kan tas i anspråk enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännandet sker genom förhandsregistrering. Sådan registrering får&lt;br&gt;endast ske om även de i 1 § 1 och 2 angivna förutsättningarna för likvid-&lt;br&gt;ansvar föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning på penningkonto görs sedan likvid har erlagts. Om inte Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;anteckning på penningkonto har gjorts före utgången av den dag då betal-&lt;br&gt;ningen skulle ha erlagts, är förhandsregistreringen utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av stycket skall penningmarknadscentralens prövning av om&lt;br&gt;ett förvärv kan godkännas för riksbanksclearing innefatta en kontroll i två&lt;br&gt;hänseenden: dels att överlåtaren äger och är berättigad att förfoga över den&lt;br&gt;skuldförbindelse som förvärvet avser, dels att förvärvaren kan förfoga&lt;br&gt;över skuldförbindelser för vilka säkerhet enligt 3 § kan registreras. Pen-&lt;br&gt;ningmarknadscentralen avses som framhållits i den allmänna motivering-&lt;br&gt;en (se avsnitt 4.6) ha befogenhet att verkställa en s. k. nettningprocess, dvs.&lt;br&gt;att på samtliga parters vägnar kvitta överlåtelser och förvärv som skett&lt;br&gt;samma dag mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av första meningen manifesterar sig ett godkännande från&lt;br&gt;penningmarknadscentralens sida i en förhandsregistrering, vilket som&lt;br&gt;framgår av 7 kap. bl. a. innebär att ägaren (borgenären) inte får förfoga&lt;br&gt;över förbindelsen och att den inte heller kan utmätas för hans skuld. I och&lt;br&gt;med att förhandsregistrering har ägt rum, inträder också penningmark-&lt;br&gt;nadscentralen som jämte förvärvaren ansvarig för likviden. Detta framgår&lt;br&gt;av andra meningen jämförd med 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl. a. med hänsyn till det utmätningsförbud som följer av förhandsregistre-&lt;br&gt;ringen (se specialmotiveringen till 7 kap. 1 § tredje stycket) har det ansetts&lt;br&gt;lämpligt att en förhandsregistrering förlorar sin verkan, om den inte leder&lt;br&gt;till anteckning på penningkonto senast den dag då betalning skolat erläg-&lt;br&gt;gas. En regel av denna innebörd finns i förevarande stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid följer att, om&lt;br&gt;dag som avses i första eller tredje stycket infaller på helgdag eller s. k. bank&lt;br&gt;holiday, åtgärden får företas nästa vardag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som säkerhet för återgångsfordran gentemot förvärvaren i fall som avses i&lt;br&gt;1 § får penningmarknadscentralen tillförsäkra sig panträtt i den skuldför-&lt;br&gt;bindelse som är föremål för förvärv. I den mån det erfordras får centralen&lt;br&gt;tillförsäkra sig panträtt i andra skuldförbindelser för vilka förvärvaren är&lt;br&gt;antecknad som borgenär utan inskränkning i rätten att förfoga över förbin-&lt;br&gt;delserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen kan genom avtal förbehålla sig annan säker-&lt;br&gt;het än som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket andra meningen gäller inte i fråga om förvaltarregistrera-&lt;br&gt;de skuldförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar panträttigheter till säkerhet för penningmarknads- Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;centralens likvidansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten for penningmarknadscentralen att tillförsäkra sig de panträttighe-&lt;br&gt;ter som avses i stycket följer direkt av lagen och förutsätter alltså inte&lt;br&gt;anmälan av part. Det ankommer i enlighet med 5 kap. 2 § andra stycket på&lt;br&gt;penningmarknadscentralen att sörja för registrering av panträttighetema.&lt;br&gt;Dessa gäller mot tredje man först sedan registrering ägt rum. Denna&lt;br&gt;ordning motsvarar vad som gäller i fråga om andra jämförbara legala&lt;br&gt;panträtter, se t. ex. 31 § lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur&lt;br&gt;och handelsresande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av tilläggssäkerhet enligt andra meningen avses ske enligt&lt;br&gt;av riksbanken godkända grunder. Dessa innebär att en skuldförbindelses&lt;br&gt;pantvärde sättes till marknadsvärdet reducerat med belopp motsvarande&lt;br&gt;dels den värdeförändring som marknadsvärdet skulle undergå vid en rän-&lt;br&gt;tehöjning om en procentenhet dels det kapitalkrav som enligt 2 kap. 10 §&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) gäller för ifrågavarande kategori av skuldför-&lt;br&gt;bindelser. Tilläggssäkerheten skall täcka skillnaden mellan marknadsvärde&lt;br&gt;och pantvärde. Utöver hänsynstagande till kreditrisker, bedömda efter&lt;br&gt;sådana generella grunder, måste emellertid penningmarknadscentralen&lt;br&gt;och riksbanken uppenbarligen fortlöpande bedöma den enskilde emitten-&lt;br&gt;tens kreditvärde. I förhållande till riksbanken är det med hänsyn till&lt;br&gt;rättsförhållandets natur inte bara en rättighet utan en skyldighet för pen-&lt;br&gt;ningmarknadscentralen att ta i anspåk skuldförbindelser som pant enligt&lt;br&gt;den beräkningsgrund som är aktuell. Beräkningsgrunden är inte fastlagd i&lt;br&gt;lagen utan kan ändras genom överenskommelse mellan penningmarknads-&lt;br&gt;centralen och riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle kunna hävdas att en teoretisk risk för missbruk av det sålunda&lt;br&gt;förutsatta systemet existerar genom att penningmarknadscentralens styrel-&lt;br&gt;se i otillbörligt konkurrenssyfte skulle kunna särbehandla en viss medlem,&lt;br&gt;exempelvis genom att bestämma kreditvärdet hos en viss förbindelse lägre&lt;br&gt;än vad som på objektiva grunder är motiverat. Risken torde visserligen&lt;br&gt;inte utgöra någon praktisk realitet men det bör ändå påpekas att bankin-&lt;br&gt;spektionens tillsyn måste inbegripa att se till att något sådant missbruk&lt;br&gt;inte förekommer. Skulle misstankar i denna riktning uppkomma, kan det&lt;br&gt;vara lämpligt att en utomstående värderingsman anlitas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet bygger på att det är penningmarknadscentralen som väljer ut&lt;br&gt;de skuldförbindelser som skall tas i anspråk som pant. Så till vida avses&lt;br&gt;också systemet vara flexibelt att penningmarknadscentralen, bl. a. av om-&lt;br&gt;sättningsskäl, kan frisläppa en tagen pant under förutsättning att ny pant&lt;br&gt;till motsvarande belopp kan registreras i andra skuldförbindelser för vilka&lt;br&gt;pantens ägare är antecknad som borgenär. Om exempelvis förvärvsobjek-&lt;br&gt;tet vidaresäljs, är avsikten att penningmarknadscentralen normalt skall&lt;br&gt;frisläppa detta, såvida centralen kan tillförsäkra sig säkerhet i andra för-&lt;br&gt;bindelser. Den nya säkerheten kommer att gälla mot tredje man först&lt;br&gt;sedan registrering av denna säkerhet har ägt rum. (Angående frisläppande&lt;br&gt;av pant, se även departementspromemorian s. 62).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förevarande stycke kan bara sådana skuldförbindelser för vilka Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;förvärvaren är antecknad som borgenär tas i anspråk såsom pant. Är en&lt;br&gt;medlem av penningmarknadscentralen förvärvare for egen del kan alltså&lt;br&gt;endast sådana förbindelser för vilka han är antecknad som borgenär tas i&lt;br&gt;anspråk. Är åter förvärvaren en placerare som företräds av placerarom-&lt;br&gt;bud, gäller panträtten enligt förevarande stycke inte i ombudets egna utan&lt;br&gt;endast i placerarens förbindelser. Vilka förbindelser som det här blir fråga&lt;br&gt;om framgår genom den for placeraren fastställda identifikationsbeteck-&lt;br&gt;ningen. Som nedan framhålls kan emellertid penningmarknadscentralen&lt;br&gt;genom avtal tillförsäkra sig rätt att inregistrera pant även i placerarombu-&lt;br&gt;dets förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av lagtexten kan penningmarknadscentralen förbehålla sig&lt;br&gt;annan säkerhet än som avses i första stycket. Exempelvis kan penning-&lt;br&gt;marknadscentralen med ett placerarombud avtala att panträtt i dennes&lt;br&gt;skuldförbindelser får inregistreras för betalningsförpliktelser som åvilar en&lt;br&gt;placerare. Ett sådant avtal kan vara generellt till förmån för en viss place-&lt;br&gt;rare, men det kan också träffas i särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är vidare att penningmarknadscentralen med medlemmarna&lt;br&gt;skall avtala om rätt att innehålla likvid för en medlem tillkommande&lt;br&gt;redovisningsfordran gentemot penningmarknadscentralen till säkerhet för&lt;br&gt;de betalningsförpliktelser som kommer att åvila medlemmen i anslutning&lt;br&gt;till nästa avräkning. Under den tid då likviden innehålls — normalt en dag&lt;br&gt;— uppkommer alltså en säkerhet för penningmarknadscentralen enligt&lt;br&gt;principen om ”panträtt i egen skuld ” (se Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985,&lt;br&gt;s. 540 ff). Förevarande stycke — och därmed även 5 § — blir tillämpligt&lt;br&gt;även på en sådan säkerhet, som alltså övergår till riksbanken för den&lt;br&gt;händelse nödfallskredit blir erforderlig. Säkerheten kan då tas i anspråk&lt;br&gt;genom kvittning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även rätten till ränta och inlösen är en sådan redovisningsfordran&lt;br&gt;gentemot penningmarknadscentralen som efter förhandsregistrering till-&lt;br&gt;kommer medlemmen. Penningmarknadscentralen bör därför kunna ta&lt;br&gt;också sådan fordran såsom säkerhet. Den blir då på samma sätt ”panträtt i&lt;br&gt;egen skuld” och tas i anspråk genom kvittning. Under förutsättning att&lt;br&gt;både riksbanken och styrelsen för penningmarknadscentralen godkänner&lt;br&gt;det kan säkerheten vidare bestå i medel som spärrats i bank eller av&lt;br&gt;skuldförbindelser som inte konverterats till kontoform hos penningmark-&lt;br&gt;nadscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket ger utrymme även för avtal om säkerhet i annan form. Avsikten&lt;br&gt;är emellertid att de avtal om säkerhet som avses i stycket skall ingås enligt&lt;br&gt;av riksbanken godkända grunder (jfr specialmotiveringen till första styc-&lt;br&gt;ket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen har inte ansetts böra få tillgodoräkna sig till-&lt;br&gt;äggssäkerhet i förvaltarregistrerade förbindelser. Det får förutsättas att i&lt;br&gt;förekommande fall i stället den medlem som fungerar såsom ombud ställer&lt;br&gt;erforderlig tilläggssäkerhet eller att förvaltaren gör det ur eget lager. Där-&lt;br&gt;emot har penningmarknadscentralen rätt att tillgodoräkna sig pant i&lt;br&gt;förvärvsobjektet på vanligt sätt även när detta utgörs av en förvaltarregi-&lt;br&gt;strerad förbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett placerarombud erlägger likvid för förvärvarens räkning, gäller&lt;br&gt;panträtt som avses i 3 § till säkerhet för ombudets fordran mot förvärva-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett placerarombud erlägger likvid för en placerares räkning, blir någon&lt;br&gt;betalningsskyldighet för penningmarknadscentralen inte aktuell. De pant-&lt;br&gt;rättigheter som avses i 3 § gäller emellertid enligt förevarande paragraf till&lt;br&gt;säkerhet för ombudets fordran gentemot placeraren. Vad nu sagts avser&lt;br&gt;inte bara säkerhet enligt 3 § första stycket utan också sådan säkerhet som&lt;br&gt;grundar sig på avtal enligt andra stycket i nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån riksbanken lämnar penningmarknadscentralen kredit för fullgö-&lt;br&gt;rande av likvidansvar enligt 1 § gäller säkerhet som avses i 3 § för riksban-&lt;br&gt;kens fordran gentemot centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som enligt 4 § gäller enligt förevarande paragraf till&lt;br&gt;förmån för riksbanken inte bara panträtt som avses i 3 § första stycket utan&lt;br&gt;också sådan säkerhet som grundar sig på avtal enligt andra stycket i&lt;br&gt;sistnämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 1— 5 §§ gäller i tillämpliga delar vid pantsättning och&lt;br&gt;frisläppande av pant samt vid erläggande av i skuldförbindelsen utfäst&lt;br&gt;kapitalbelopp och ränta. Vid erläggande av kapitalbelopp och ränta skall&lt;br&gt;därvid vad som sägs i 4 § om placerarombud och förvärvare i stället gälla&lt;br&gt;emittentombud och utfärdare av skuldförbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär till en början att penningmarknadscentralen, sedan&lt;br&gt;förhandsregistrering av en pantsättning har skett, blir ansvarig jämte pant-&lt;br&gt;förvärvaren för att lånevalutan erläggs. I gengäld har penningmarknads-&lt;br&gt;centralen säkerhet i panten och befogenhet att tillförsäkra sig ytterligare&lt;br&gt;säkerhet enligt bestämmelserna i 3 §. Vid frisläppande av en pant ansvarar&lt;br&gt;penningmarknadscentralen på motsvarande sätt för att långivaren får be-&lt;br&gt;talt för sin fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innebär paragrafen att penningmarknadscentralen, under de för-&lt;br&gt;utsättningar som närmare anges i 1 - 5 §§, skall jämte emittenten svara för&lt;br&gt;att borgenären erhåller i skuldförbindelsen utfäst kapital och ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skuldförbindelse i vilken panträtt har stiftats enligt denna lag får av&lt;br&gt;panthavaren försäljas eller åter pantsättas utan tillämpning av 10 kap. 2 §&lt;br&gt;handelsbalken eller lagen (1979: 750) om rätt att förfoga över annan tillhö-&lt;br&gt;riga fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till risken för prisfall kan, inte minst i ägarnas intressen,&lt;br&gt;skuldförbindelser i vilka panträtt har stiftats enligt förevarande lag behöva&lt;br&gt;realiseras omedelbart. Det förfarande som föreskrivs i lagen (1979:750)&lt;br&gt;om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper kan då inte alltid&lt;br&gt;iakttas. I förevarande paragraf föreskrivs därför att panthavaren får sälja&lt;br&gt;panten eller återpantsätta denna utan tillämpning av nämnda lag. För&lt;br&gt;tydlighetens skull har undantag även gjorts från 10 kap. 2 § handelsbalken&lt;br&gt;(det har i doktrinen yppats tvekan i vad mån de ålderdomliga reglerna i&lt;br&gt;sistnämnda lagrum skall anses obsoleta, se bl. a. Rodhe, a. a. s. 99).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är tillämplig inte endast när det är fråga om en panträtt enligt&lt;br&gt;3 — 6 §§ i förevarande kapitel utan även när en panträtt i andra fall har&lt;br&gt;stiftats enligt denna lag. I de senare fallen är det fråga om transaktioner&lt;br&gt;utan likvidansvar för penningmarknadscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelser i annan lag eller författning om rättigheter som repre-&lt;br&gt;senteras av skuldebrev skall tillämpas även i fråga om rättigheter som&lt;br&gt;registreras enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om denna lag skall tillämpas på en skuldförbindelse för vilken skul-&lt;br&gt;debrev dessförinnan har utfärdats, skall följande iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet att första gången antecknas som borgenär eller som förvalta-&lt;br&gt;re av förbindelsen på ett penningkonto hos penningmarknadscentralen&lt;br&gt;tillkommer den som enligt reglerna i lagen (1936:81) om skuldebrev är&lt;br&gt;behörig att som borgenär förfoga över skuldebrevet. Skuldebrevet skall&lt;br&gt;makuleras på betryggande sätt och förvaras av utfardaren i minst tio år. En&lt;br&gt;panthavare är behörig att påkalla att bestämmelserna i detta stycke tilläm-&lt;br&gt;pas, om han visar upp skuldebrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av ett skuldebrev som har utfärdats innan denna lag blev&lt;br&gt;tillämplig på skuldförbindelsen har inte rätt till därefter förfallen betalning&lt;br&gt;förrän innehavet har registrerats på penningkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med att skuldförbindelsen första gången registreras på pen-&lt;br&gt;ningkonto får penningmarknadscentralen fastställa avstämningsdag för&lt;br&gt;ränta och kapitalbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Frågor om auktorisation och tillstånd enligt 3 kap. 1 § får prövas före&lt;br&gt;ikraftträdandet. Ett beslut i en sådan fråga skall gälla tidigast från och med&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelsen i denna punkt har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 3.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I åtskilliga författningar finns bestämmelser om rättigheter som innefattas&lt;br&gt;i skuldebrev. Denna punkt innebär att dessa bestämmelser skall tillämpas&lt;br&gt;även om en rättighet registreras enligt förevarande lag i stället för att&lt;br&gt;representeras av ett skuldebrev. Punkten har en motsvarighet i 2 § lagen&lt;br&gt;om införande av aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 1 § i förevarande lag framgår att befintliga pappersbaserade&lt;br&gt;skuldförbindelser övergår till att bli hanterade enligt denna lag, om förbin-&lt;br&gt;delserna ingår i en låneemission för vilken penningmarknadscentralen&lt;br&gt;övertar förvaltningen. Det sagda gäller oavsett om de pappersbaserade&lt;br&gt;förbindelserna har tillkommit före eller efter ikraftträdandet av lagen. För&lt;br&gt;dessa fall finns särskilda övergångsbestämmelser i denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller bl. a. regler om vem som är behörig att anteck-&lt;br&gt;nas på penningkonto som innehavare av en skuldförbindelse. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i stycket har motsvarigheter i 7 § första stycket samt 9 och 10 §§&lt;br&gt;lagen om införande av aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en låneemission överförs från pappersbaserad till kontobaserad&lt;br&gt;hantering, upphör inte därmed redan utfärdade skuldebrev att vara giltiga.&lt;br&gt;För att förmå skuldebrevsinnehavarna att medverka till övergången till&lt;br&gt;den kontobaserade hanteringen föreskrivs emellertid i tredje stycket att en&lt;br&gt;långivare inte har rätt till betalning förrän han har låtit registrera skuldför-&lt;br&gt;bindelsen på penningkonto. Bestämmelsen har en motsvarighet i 8 § första&lt;br&gt;stycket lagen om införande av aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen hos penningmarknadscentralen av skuldförbindelser&lt;br&gt;som innefattas i en viss serie skuldebrev kan i många fall av praktiska skäl&lt;br&gt;antas komma att ske successivt under en övergångstid som fastställs av&lt;br&gt;penningmarknadscentralen. För tiden innan möjlighet har öppnats för&lt;br&gt;registrering av en viss skuldförbindelse har givetvis borgenären rätt att få&lt;br&gt;betalning i kraft av sitt innehav av skuldebrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett lån redan från sin tillkomst är anslutet till penningkontosyste-&lt;br&gt;met, kommer lånevillkoren att innehålla föreskrifter om avstämningsdag&lt;br&gt;(jfr 7 kap. 1 § andra stycket). För lån som överförs från pappersbaserad till&lt;br&gt;kontobaserad hantering saknar däremot lånevillkoren ofta bestämmelser&lt;br&gt;om avstämningsdag. Även om sådana bestämmelser finns, kan dock av-&lt;br&gt;stämningsdagen av praktiska skäl behöva ändras vid övergången till det&lt;br&gt;kontobaserade systemet. För dessa fall ges i fjärde stycket penningmark-&lt;br&gt;nadscentralen befogenhet att fastställa avstämningsdag för ränta och kapi-&lt;br&gt;talbelopp. En sådan avstämningsdag får givetvis verkan endast för framti-&lt;br&gt;den. En tidigare i lånevillkoren bestämd ränteavstämningsdag som pen-&lt;br&gt;ningmarknadscentralen ändrar gäller alltså för tiden fram till dess skuld-&lt;br&gt;förbindelsen första gången registreras på konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av praktiska skäl medges i punkten att auktorisations- och tillståndsfrågor&lt;br&gt;får prövas redan före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Förslaget till lag om Penningmarknadscentralen PmC Prop. 1990/91:106&lt;br&gt;AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen motsvarar lagen (1989:829) om Värdepapperscentra-&lt;br&gt;len VPC Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § i den föreslagna lagen föreskrivs att bolagsordningen för penning-&lt;br&gt;marknadscentralen skall fastställas av regeringen och att den inte får&lt;br&gt;ändras utan regeringens godkännande. Med hänsyn till riksbankens viktiga&lt;br&gt;roll i penningmarknadssystemet torde det vara lämpligt att regeringen&lt;br&gt;inhämtar riksbankens yttrande innan bolagsordningen fastställs eller en&lt;br&gt;ändring av denna godkänns. Någon särskild föreskrift om detta i lagen har&lt;br&gt;emellertid inte ansetts erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen om kommission,&lt;br&gt;handelsagentur och handelsresande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att en försäljningskommissionär tiller-&lt;br&gt;känns legal panträtt i skuldförbindelser som avses i penningkontolagen på&lt;br&gt;samma sätt som nu gäller i fråga om rättigheter enligt aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 36 § till 31 § innebär att den föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;får motsvarande tillämpning då det är fråga om en inköpskommissionärs&lt;br&gt;rätt mot en kommittent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en av regeringen den 29 november 1990 beslutad prop. 1990/91: 63 om&lt;br&gt;handelsagentur föreslås en lag om handelsagentur som skall ersätta be-&lt;br&gt;stämmelserna om sådan agentur i förevarande lag. I samband därmed&lt;br&gt;föreslås att sistnämnda lag skall byta namn till lag om kommission.&lt;br&gt;Däremot föreslås inte i nu nämnda prop. någon ändring i förevarande&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 30 § och 6 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna överensstämmer i huvudsak med dem som gjordes i lagrum-&lt;br&gt;men vid aktiekontolagen tillkomst. I motsats till vad som gäller enligt&lt;br&gt;aktiekontosystemet föreskrivs emellertid nu att utmätning av en pantsatt&lt;br&gt;skuldförbindelse som hanteras enligt penningkontolagen och som inte är&lt;br&gt;förvaltarregistrerad skall medföra förmånsrätt och säkerställas genom un-&lt;br&gt;derrättelse till panthavaren eller, i förekommande fall, dennes placerarom-&lt;br&gt;bud.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i första stycket punkt 13 har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen, avsnitt 4.7. Bestämmelsen innebär att penning-&lt;br&gt;marknadscentralens likvidansvar får räknas in i sådana tillgångar som&lt;br&gt;skall täcka de försäkringstekniska skulderna för livförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 10 §&lt;br&gt;Ändringen är redaktionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Förslaget till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya tredje stycket som har behandlats i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 4.11, innebär möjlighet för ett kontoförande institut att efter sär-&lt;br&gt;skilt tillstånd sätta annan i sitt ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höga krav ställs enligt förarbetena till aktiekontolagen på den som skall&lt;br&gt;vara kontoförande institut (se prop. 1988/89:152 s. 102). Givetvis får en&lt;br&gt;delegationsrätt inte medföra att säkerhetskraven i aktiekontosystemet&lt;br&gt;sänks. Krav på betydande ekonomiska, tekniska och juridiska resurser&lt;br&gt;måste alltså även ställas på den som ett kontoförande institut sätter i sitt&lt;br&gt;ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillstånd för ett kontoförande institut att sätta annan i sitt ställe bör&lt;br&gt;omfattningen av och de närmare förutsättningarna för delegationsrätten&lt;br&gt;anges. Av ett tillstånd bör t. ex. framgå i vilken omfattning rätten till insyn&lt;br&gt;i avstämningsregistret får delegeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i ärenden om tillstånd att vara kontoförande institut bör värde-&lt;br&gt;papperscentralen beredas tillfälle att yttra sig över en ansökan om delega-&lt;br&gt;tionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regresskrav enligt 7 kap. 5 § aktiekontolagen torde den som ett&lt;br&gt;kontoförande institut har satt i sitt ställe böra jämställas med ett sådant&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har skett efter förebild i bl. a. 22 § lagen (1984:649) om före-&lt;br&gt;tagshypotek i dess lydelse enligt SFS 1990:455 (se även 5 kap. 8§ i&lt;br&gt;förslaget till lag om penningkontolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att rättelse av en anteckning på ett aktiekonto skall&lt;br&gt;ske även i de fall felet har orsakats av någon annan än den som har vidtagit&lt;br&gt;registreringsåtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det efter mönster av 7 kap. 1 § i förslaget till&lt;br&gt;penningkontolag införs en uttrycklig bestämmelse om att den är betal-&lt;br&gt;ningsberättigad som är antecknad som sådan på en fastställd avstämnings-&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Förslaget till lag om införande av aktiekontolagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:106&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att värdepapperscentralen får fastställa&lt;br&gt;avstämningsdag for ränta och kapitalbelopp då en redan befintlig skuldför-&lt;br&gt;bindelse första gången registreras på konto enligt aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen motsvarar punkt 3 fjärde stycket i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till förslaget till penningkontolag (se specialmotiveringen till&lt;br&gt;den sistnämnda föreskriften).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Dessa lagförslag utgör följdändringar med anledning av införandet av&lt;br&gt;penningkontosystemet (jfr avsnitt 4.12 i den allmänna motiveringen).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. penningkontolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om Penningmarknadscentralen PmC AB,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission, handels-&lt;br&gt;agentur och handelsresande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs&lt;br&gt;värdehandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen&lt;br&gt;handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser&lt;br&gt;om gåva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982: 713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1989:828) om införande av aktiekon-&lt;br&gt;tolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-02-07&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Eskil Hellner, justitierådet Fredrik&lt;br&gt;Sterzel, regeringsrådet Björn Sjöberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanräde den 24 januari 1991 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Freivalds beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till penningkontolag m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Per Pettersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i remissen föreslagna hanteringssystemet för vissa av penningmark-&lt;br&gt;nadens instrument, nämligen ensidiga skuldförbindelser (penningutfåstel-&lt;br&gt;ser som enligt gällande rätt i princip kan omfattas av skuldebrev, se prop.&lt;br&gt;1988/89:152 s. 124) vilka är avsedda för allmän omsättning, företer i allt&lt;br&gt;väsentligt samma uppbyggnad som hanteringssystemet enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen. Det omfattar därtill — såvitt avser penningmarknaden — samma&lt;br&gt;instrument som aktiekontolagens system. Den som skall ta upp lån på den&lt;br&gt;allmänna marknaden kan följaktligen — om han av kostnadsskäl eller&lt;br&gt;eljest vill undvika att hans penningutfästelse på tradionellt sätt knyts till&lt;br&gt;skriftliga dokument som bärare av rättigheter och skyldigheter — valfritt&lt;br&gt;vända sig till antingen en inrättning som genom anslutning till värdepap-&lt;br&gt;perscentralen (VPC) fått befogenhet att sköta upplåningen (”kontoförande&lt;br&gt;institut”) eller en inrättning som genom anslutning till penningmarknads-&lt;br&gt;centralen (PMC) fått samma befogenhet (”medlem”). I båda fallen säkras&lt;br&gt;existensen av hans förpliktelse gentemot långivaren (den ursprunglige eller&lt;br&gt;en senare förvärvare) genom lagring i system för automatisk databehand-&lt;br&gt;ling. Där hänförs förpliktelsen till ett konto för den som vid varje tidpunkt&lt;br&gt;äger fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avseende på låntagarnas och långivarna ställning förefaller de&lt;br&gt;parallella VPC- och PMC-systemen likvärdiga. I vart fall redovisas i remis-&lt;br&gt;sen inte några förhållanden som skulle ge det ena systemet företräde&lt;br&gt;framför det andra. Skillnaden mellan systemen hänför sig såvitt kan utlä-&lt;br&gt;sas av remissprotokollet framför allt till de anslutna penningmarknadsak-&lt;br&gt;törernas förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Anlitas PMC åtföljs&lt;br&gt;marknadstransaktionerna under vissa förutsättningar, över vilka riksban-&lt;br&gt;ken råder, av en garanti av centralen som innebär att säljaren av en&lt;br&gt;fordran får betalt för denna, varvid avses inträda ett på avtal men ej på lag&lt;br&gt;grundat betalningsansvar för aktörerna i förhållande till PMC efter huvud-&lt;br&gt;talet. Motsvarighet härtill finns inte i VPC-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vad mån de angivna och vissa andra — synbarligen smärre — skiljak-&lt;br&gt;tigheter mellan system motiverar en lagstiftning om PMC vid sidan av&lt;br&gt;VPC-lagstiftningen kan ifrågasättas. I remissen antyds att det framdeles&lt;br&gt;kan bli aktuellt att sammanföra det föreslagna systemet med aktiekontola-&lt;br&gt;gens. Skillnaden mellan systemen — i fråga om likvidansvar för centralen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de anslutna aktörernas ansvar gentemot denna och riksbankens kreditut- Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;fästelse — rör egentligen heller inte ämnen som kräver lagreglering. I detta&lt;br&gt;sammanhang förtjänar framhållas att systemet med konton faktiskt knyter&lt;br&gt;ägaren av ett ”värdepapper” till den kontoförande inrättningen respektive&lt;br&gt;den inrättning som är hans placerarombud. Detta kan åtminstone av&lt;br&gt;allmänheten uppfattas som ett hinder vid omsättning. I den mån antalet&lt;br&gt;kontoförande institut och placerarombud hålls lågt kan systemet också få&lt;br&gt;en konkurrenshämmande elfekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller organisationen för handhavandet av penningmarknads-&lt;br&gt;transaktionerna i det föreslagna systemet är det tänkt att kärnan i PMC:s&lt;br&gt;struktur skall utgöras av ett aktiebolag efter i huvudsak vanliga regler i&lt;br&gt;aktiebolagslagen; avvikelserna från dessa föreslås följdriktigt få lags form.&lt;br&gt;Vid sidan av aktiebolaget skall en inte närmare beskriven, konstitutionellt&lt;br&gt;oklar krets av aktörer, i förslaget kallade ”medlemmar”, vara verksamma&lt;br&gt;och genomföra transaktionerna med varandra och med aktiebolaget. Des-&lt;br&gt;sa transaktioner görs dels för egen räkning, dels som ombud för långivare&lt;br&gt;(varvid medlemmen betecknas ”placerarombud”) och dels som ombud för&lt;br&gt;låntagare (varvid medlemmen benämns ”emittentombud”).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstatus — i praktiken befogenhet att vara verksam i systemet —&lt;br&gt;föreslås bli beviljad av aktiebolagets styrelse. Denna skall också kunna&lt;br&gt;utesluta medlem. Bolagsstyrelsens vägran att anta sökande som medlem&lt;br&gt;liksom beslut om uteslutning skall kunna överklagas hos bankinspektionen&lt;br&gt;och därefter hos kammarrätten. Bolagsstyrelsen handhar sålunda ett slags&lt;br&gt;auktorisation, vars rättsliga grund utgörs av lagens fåtaliga bestämmelser i&lt;br&gt;ämnet. En auktorisation som meddelas efter överklagande till bankinspek-&lt;br&gt;tionen eller förvaltningsdomstol kommer att innebära att det allmänna går&lt;br&gt;i god för medlemmens vederhäftighet medan detta ansvar eljest vilar på&lt;br&gt;bolagsstyrelsen, låt vara efter bankinspektionens tillstyrkan. Konstruk-&lt;br&gt;tionen med beslut av en bolagsstyrelse och överprövning av förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet och domstol liksom med en krets av medlemmar med i stor&lt;br&gt;utsträckning odefinierade relationer till aktiebolaget — i vilket de också&lt;br&gt;kan vara aktieägare — synes ägnad att leda till oklarheter i fråga om både&lt;br&gt;relationer och maktförhållanden. Man bör också hålla i minnet att intres-&lt;br&gt;senterna utgörs av en särskilt kvalificerad krets där anspråken på klara&lt;br&gt;spelregler torde vara höga, såväl när det gäller själva verksamheten som i&lt;br&gt;fråga om förutsättningarna att få delta i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att organisationen rensas från hybrider av beskrivet&lt;br&gt;slag. Auktorisation för deltagande i verksamheten bör således meddelas&lt;br&gt;och återkallas av bankinspektionen på rättsligt bestämda grunder — med&lt;br&gt;avseende på återkallelse av auktorisationen efter förebild i 3 kap. 3 §&lt;br&gt;aktiekontolagen — och med möjlighet till överprövning av förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till penningkontolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen ”penningkonto”, som är central för lagen och kärnan i dess&lt;br&gt;rubrik, har bildats efter mönster av ”aktiekonto” i aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827). Medan den senare termen knappast behöver föranleda någon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvekan hos läsaren om den åsyftade innebörden kan termen penningkonto Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;leda tanken fel. Den utsäger nämligen inte mer än att kontot avser nomi-&lt;br&gt;nella värden i någon form. För den som inte gör sig förtrogen med den&lt;br&gt;betydelse som termen ges i den föreslagna lagen kommer den att sakna&lt;br&gt;särskiljande förmåga. Lagrådet föreslår att i lagen och dess rubrik i stället&lt;br&gt;används termen ”penningmarknadskonto”, vars förled anknyter till en&lt;br&gt;vedertagen terminologi på området och i lagförslagen återfinns i benäm-&lt;br&gt;ningen på den institution som skall svara för kontoföringen, nämligen&lt;br&gt;penningmarknadscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet behandlar ordningen för antagning resp, uteslutning av ”medlem-&lt;br&gt;mar” i värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lagrådet har anfört i det föregående bör auktorisation för deltagan-&lt;br&gt;de i verksamheten såväl meddelas som återkallas av bankinspektionen.&lt;br&gt;Kapitlet bör därför omarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningen ”medlem” införs genom kapitlet som lagens benämning&lt;br&gt;på den som skall ha rätt att öppna konton hos PMC och i övrigt delta i&lt;br&gt;verksamheten på penningmarknaden inom ramen för det föreslagna syste-&lt;br&gt;met. Såsom inledningsvis anmärkts är det inte fråga om medlemmar i en&lt;br&gt;organisation med en konstitution utan ordet ”medlem” står här för ett&lt;br&gt;annat begrepp än eljest i det juridiska språkbruket. I själva lagtexten bör&lt;br&gt;därför klargöras vad ”medlem” betyder här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till vad lagrådet anfört inledningsvis bör i lagen anges på&lt;br&gt;vilka grunder tillstånd att delta i PMC:s verksamhet kan återkallas av&lt;br&gt;bankinspektionen. Återkallelsebeslut bör gälla omedelbart om inte annat&lt;br&gt;förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att en medlems handlande kan göra PMC ersättnings-&lt;br&gt;skyldig gentemot den som anlitat dess tjänster bör centralen, dvs. aktiebo-&lt;br&gt;laget, kunna påkalla överprövning av bankinspektionens beslut varigenom&lt;br&gt;denna meddelat någon tillstånd att delta i verksamheten. Likaså bör cen-&lt;br&gt;tralen kunna överklaga inspektionens beslut att avslå en framställning från&lt;br&gt;centralen om återkallelse av ett tillstånd. I övrigt synes vanliga regler för&lt;br&gt;besvärsrätt böra gälla i fråga om saklegitimation, kontraritet etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 2 kap. får lydelsen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 § Endast riksbanken, riksgäldskontoret och den som har bankinspek-&lt;br&gt;tionens tillstånd att delta i penningmarknadscentralens verksamhet får&lt;br&gt;öppna konton (penningmarknadskonton) och göra anmälningar föi regist-&lt;br&gt;rering hos centralen. Deltagarna i verksamheten benämns i denna lag&lt;br&gt;medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bankinspektionens prövning av en ansökan om tillstånd enligt för-&lt;br&gt;sta stycket skall beaktas om sökanden med hänsyn till sin organisation,&lt;br&gt;ekonomiska ställning och verksamhet på penningmarknaden är lämplig&lt;br&gt;som medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall återkalla ett tillstånd om tillståndshavaren ge-&lt;br&gt;nom att överträda denna lag eller på annat sätt visat sig olämplig att delta i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;penningmarknadscentralens verksamhet. Återkallelsebeslut gäller omedel- Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;bart, om ej annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bankinspektionens beslut enligt 1 § överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut varigenom bankinspektionen meddelat tillstånd eller avslagit&lt;br&gt;en framställning av penningmarknadscentralen om återkallelse av till-&lt;br&gt;stånd, får överklagas av denna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ingen erinran mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,&lt;br&gt;Wallström, Lööw, Person, Molin, Sahlin, Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om kontobaserat&lt;br&gt;penningmarknadssystem&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Anmälan av lagrådsyttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden anmäler lagrådets yttrande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. penningkontolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om Penningmarknadscentralen PmC Aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och&lt;br&gt;handelsresande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehand-&lt;br&gt;lingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1989:828) om införande av aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till penningkontolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tillstyrker lagrådets förslag att i stället för ”penningkonto” termen&lt;br&gt;”penningmarknadskonto” används i lagen och dess rubrik. Lagens rubrik&lt;br&gt;bör därför enligt min mening bestämmas till lag om penningmarknadskon-&lt;br&gt;ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 24 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig till vad lagrådet har anfört om att frågor om auktorisation&lt;br&gt;för att delta i penningmarknadscentalens verksamhet bör avgöras av bank-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag biträder vidare lagrådets uttalanden om att det i lagtexten bör&lt;br&gt;klargöras vad termen ”medlem” betyder i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tillstyrker vidare att paragraferna i kapitalet utformas enligt lagrå-&lt;br&gt;dets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen innebär att bankinspektionen, då den meddelar ett tillstånd&lt;br&gt;att vara medlem, kan uppställa villkor för medlemskapet. Det finns alltså&lt;br&gt;möjlighet att på denna väg uppställa som villkor för medlemskap att&lt;br&gt;sökanden tecknar avtal med penningmarknadscentralen i de hänseenden&lt;br&gt;som behövs för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat övriga lagförslag i remissen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Säkerhets- och sårbarhetsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden anför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den typ av system som penningmarknadscentralen skall handha är&lt;br&gt;säkerhets- och sårbarhetsfrågorna viktiga. Vid utvecklingen av systemet&lt;br&gt;har dessa frågor ägnats stor uppmärksamhet. Under år 1988 gjordes en s. k.&lt;br&gt;huvudstudie av bl. a. säkerheten i systemet. Därefter har under hösten&lt;br&gt;1990 ytterligare en studie av säkerheten i systemet utförts, vilken omfatta-&lt;br&gt;de avstämning av rapporten från huvudstudien samt granskning av bl. a.&lt;br&gt;ett grovt systemförslag, reservanläggning, katastrofplanering och utbild-&lt;br&gt;ning för systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en rapport från den sistnämnda studien framgår att granskningen på&lt;br&gt;vissa områden är avslutad och på återstående områden pågår eller snart&lt;br&gt;kommer att påbörjas. För att säkerställa säkerhetsnivån i systemet plane-&lt;br&gt;rar penningmarknadscentralen att, innan systemet tas i bruk, genomföra&lt;br&gt;ett s. k. acceptanstest i samverkan med ett antal medlemmar i centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag betona vikten av att penningmarknadssystemet&lt;br&gt;tillgodoser högt ställda krav på säkerhet. Innan systemet kan tas i bruk&lt;br&gt;måste säkerheten i systemet ha uppnått tillräcklig nivå, och det får ankom-&lt;br&gt;ma på bankinspektionen som tillsynsmyndighet att godkänna säkerheten i&lt;br&gt;systemet, såväl hos penningmarknadscentralen som hos medlemmarna.&lt;br&gt;Först sedan bankinspektionen har godkänt säkerheten i systemet bör rege-&lt;br&gt;ringen fatta beslut om att lagen skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.&lt;br&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta del av vad jag anfört om säkerhets- och sårbarhetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för&lt;br&gt;de åtgärder och de ändamål föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av skriftliga yttranden med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1990/91:106&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;anledning av departementspromemorian (Ds &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1990:26) Lagreglering angående&lt;br&gt;penningmarknadscentralen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skriftliga yttranden har avgetts av Sveriges riksbank, riksgäldskontoret,&lt;br&gt;datainspektionen, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska sparbanks-&lt;br&gt;föreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Svenska Försäkringsbo-&lt;br&gt;lags Riksförbund, Sveriges Industriförbund och Industrins Finansföre-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska&lt;br&gt;sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund har avgivit&lt;br&gt;ett gemensamt yttrande. Även Sveriges Industriförbund och Industrins&lt;br&gt;Finansförening har avgivit ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Sveriges riksbank:&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i riksbanken är mycket tveksamma till att låta PmC-systemet&lt;br&gt;omfatta även andra än nollriskpapper och anser att säkerheter utanför&lt;br&gt;PmC-systemet bör accepteras såsom pant för s. k. nödfallskrediter endast&lt;br&gt;under en övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige tillstyrker lagstiftning enligt de remitterade lagförslagen&lt;br&gt;med det tillägg att regeringens fastställelse av ändring i PmC:s bolagsord-&lt;br&gt;ning vad gäller av PmC förvaltade skuldförbindelser bör ske i samråd med&lt;br&gt;riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna synpunkter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:106&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har vid ett flertal tillfällen under PmC-projektets utveckling&lt;br&gt;beretts tillfälle yttra sig över detta och har därvid konsekvent framhållit&lt;br&gt;det angelägna i att nuvarande administrativa rutiner på penningmarkna-&lt;br&gt;den ersättes av ett mera rationellt system. I sitt yttrande 1988-06-16 över&lt;br&gt;projektets huvudstudie framhöll fullmäktige sålunda att dagens system&lt;br&gt;inte uppfyllde tillnärmelsevis rimliga krav på säkerhet och rationell hante-&lt;br&gt;ring och att det därför måste hälsas med tillfredsställelse att marknadens&lt;br&gt;parter genom ett gemensamt initiativ utvecklade ett system som onö-&lt;br&gt;diggjorde en tvingande lagstiftning vilken annars skulle aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt har fullmäktige i sitt yttrande 1989-06-22 över ett&lt;br&gt;tidigare lagförslag beträffande PmC framhålit ”som synnerligen angeläget&lt;br&gt;att en rationalisering av hanteringsrutinerna på penningmarknaden kom-&lt;br&gt;mer till stånd” och därvid också tillagt att det föreslagna registreringssyste-&lt;br&gt;met vore lämpligt. Fullmäktige betecknade samtidigt riksbankens åliggan-&lt;br&gt;den i förhållande till systemet såsom förenliga med riksbankens uppgifter&lt;br&gt;som centralbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige vidhåller sin sålunda flera gånger uttryckta uppfattning att&lt;br&gt;det är ”synnerligen angeläget” att komma till rätta med de besvärande&lt;br&gt;hanteringsproblem som föreligger på penningmarknaden och understryc-&lt;br&gt;ker igen att det system som nu är under utveckling inom PmC förefaller&lt;br&gt;lösa dessa på ett lämpligt sätt. De nu remitterade lagförslagen beträffande&lt;br&gt;PmC-systemet, som är en fullständig omarbetning av tidigare lagförslag,&lt;br&gt;har också blivit enklare och klarare och synes på ett mera naturligt sätt&lt;br&gt;ansluta sig till allmänna rättsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under PmC-projektets utvecklig har emellertid tillkommit vissa nya&lt;br&gt;inslag i detta, till vilka fullmäktige ställer sig tveksamma. Samtidigt som&lt;br&gt;fullmäktige sålunda livligt tillstyrker projektets genomförande enligt de&lt;br&gt;grundprinciper som uppbär detta, utvecklar fullmäktige nedan närmare&lt;br&gt;sin tveksamhet på dessa punkter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skuldförbindelser i PmC-systemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När fullmäktige på olika stadier av PmC-projektets utveckling yttrat sig&lt;br&gt;över de dokument som framtagits beträffande detta (principlösning, för-&lt;br&gt;studie, huvudstudie, tidigare lagförslag), har fulimäktige vid flera tillfällen&lt;br&gt;återkommit till frågan vilka skuldförbindelser som kunde accepteras i&lt;br&gt;systemet. Redan i sitt yttrande över det första principförslaget till ett&lt;br&gt;PmC-system betonade sålunda fullmäktige vikten av att endast värdepap-&lt;br&gt;per utan egentlig kreditrisk finge hanteras inom ramen för PmC-systemet&lt;br&gt;och preciserade sin inställning härvidlag sålunda: ”Endast sådana värde-&lt;br&gt;papper som emitterats av riksgäldskontoret, de bostadsfinansierande kre-&lt;br&gt;ditaktiebolagen och stadshypotekskassan bör ingå i systemet”. Fullmäkti-&lt;br&gt;ge återkom för övrigt till samma fråga i sitt yttrande över huvudstudierap-&lt;br&gt;porten och konstaterade då med gillande att enligt detta ”endast värdepap-&lt;br&gt;per som utgivits av svenska staten samt de bostadsfinansierande kredit-&lt;br&gt;aktiebolagen och stadshypotekskassan skall innefattas i PmC-systemet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sålunda av fullmäktige uppställda förutsättningen för riksbankens Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;deltagande fasthölls också vid motivskrivningen till det första lagförslaget, Bilaga 1&lt;br&gt;låt vara att där tillika angavs att också bankcertifikat av medlemsbanker&lt;br&gt;skulle kunna anslutas till systemt liksom det i ett senare skede kunde bli&lt;br&gt;aktuellt ”att överväga anslutning av även andra papper utan kreditrisk”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fullmäktige påtagit riksbanken uppgiften att låta clearingen för&lt;br&gt;PmC-systemet ske i riksbanken och att fungera såsom ”lender of last&lt;br&gt;resort” åt PmC, har motivet härför i första hand varit omsorgen och&lt;br&gt;vården av marknaden för statspapper och traditionella bostadspapper där&lt;br&gt;riksbanken agerar för att genomföra sina penningpolitiska intentioner och&lt;br&gt;av vars funktion riksbanken sålunda är beroende. Men även andra mera&lt;br&gt;praktiska skäl talar för den angivna begränsningen av de värdepapper som&lt;br&gt;skall få förvaltas i PmC-systemet. Förblir detta ett automatiskt system för&lt;br&gt;nollriskpapper finns, när programmen är skrivna och kontrollerade, i&lt;br&gt;princip ingen risk och riksbankens clearingsystem kan samköras med&lt;br&gt;PmC-systemet utan andra åtgärder än en löpande övervakning av att&lt;br&gt;automatiken fugerar. Medtas ”riskpapper” blir bilden en annan. Kreditris-&lt;br&gt;ken kan visserligen nedsättas eller elimineras genom nedsättning av pant-&lt;br&gt;värdet. Men i stället får riksbanken påtaga sig att övervaka och bedöma&lt;br&gt;var rimliga pantvärden skall ligga. Säkerligen måste då panter tas också&lt;br&gt;utanför systemet, vilket förutsätter nya arbetsrutiner i form av säkerhets-&lt;br&gt;bedömningar och olika kontroller. Allt detta är naturligtvis möjligt och&lt;br&gt;hanterligt men inenbär dock en annan belastning liksom, oundvikligt,&lt;br&gt;också ett annat risktagande än vad fullmäktige avsett när riksbanken åtog&lt;br&gt;sig att svara för PmC-systemets clearing och härmed sammanhängande&lt;br&gt;betalningsgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige är sålunda sammantaget mycket tveksamma till att använ-&lt;br&gt;da PmC-systemet även för emissioner från andra emittenter än vad som&lt;br&gt;ursprungligen angivits. Fullmäktige vill dock inte med ett bestämt av-&lt;br&gt;ståndstagande föregripa den interna utredning som PmC nu startat i denna&lt;br&gt;fråga men förbehåller sig att ta slutlig ställning när denna utredning förelig-&lt;br&gt;ger. Vad beträffar den behandlade frågans reglering i det remitterade&lt;br&gt;lagförslaget kan emellertid fullmäktige ansluta sig till att lagen ej bör&lt;br&gt;specificera skuldförbindelserna inom PmC-systemet. Fullmäktige tillstyr-&lt;br&gt;ker sålunda lagförslagets öppna formulering enligt vilken lagen omfattar de&lt;br&gt;skuldförbindelser som efter överenskommelse mellan emittent och PmC&lt;br&gt;förvaltas av PmC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eftersträvade begränsningen av de skuldförbindelser som får förval-&lt;br&gt;tas av PmC bör i stället, såsom också är förhållandet, åstadkommas genom&lt;br&gt;PmC:s bolagsordning. Genom att denna i sin tur skall fastställas av rege-&lt;br&gt;ringen och enligt förslaget till lag om PmC ej heller får ändras utan&lt;br&gt;regeringens godkännande vinnes den nödvändiga kontrollen över PmC:s&lt;br&gt;verksamhet. Till följd av riksbankens åtagande att lämna s. k. nödfallskre-&lt;br&gt;dit till PmC bör dock även riksbanken ha ett avgörande ord när det gäller&lt;br&gt;fastställelse av bolagsordningen eller sådan ändring av denna som gäller de&lt;br&gt;skuldförbindelser som får förvaltas av PmC. Det föreslås därför att beslut&lt;br&gt;om fastställelse eller ändring av bolagsordningen skall meddelas i samråd&lt;br&gt;med riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Säkerheter i PmC-systemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;PmC:s och därmed riksbankens garantigivning inom PmC-systemet förut-&lt;br&gt;sätter att säkerhet lämnas. Sådan säkerhet var ursprungligen avsedd att&lt;br&gt;bestå av förvärvsobjektet jämte visst tilläggspant i övrig portfölj. Riksban-&lt;br&gt;ken har sedan accepterat att pant får ställas även i likvid som tillkommer&lt;br&gt;en nettoköpare på grund av föregående dags försäljningar (s. k. likvid-&lt;br&gt;pant).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är nu att PmC vid lämnande av nödfallskredit skall kunna&lt;br&gt;avstå från den legala panträtt som PmC har i förvärvsobjektet för att i&lt;br&gt;stället med stöd av avtal ta pant till motsvarande värde i köparens övriga&lt;br&gt;hos PmC inregistrerade portfölj. Förslaget sammanhänger med den ovan&lt;br&gt;beskrivna planen på att PmC-systemet skulle stå till förfogande även för&lt;br&gt;andra än de ursprungligen angivna emittenterna. Detta skulle leda till att&lt;br&gt;systemet kommer att omfatta också emissioner som ej är föremål för mera&lt;br&gt;frekvent omsättning vilket kan medföra risk för förlust vid en snabb&lt;br&gt;pantrealisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av sådant utbyte av pant blir emellertid mindre angeläget om&lt;br&gt;man vidhåller att PmC-systemet i princip skall stå till förfogande blott för&lt;br&gt;ursprungligen angivna nollriskpapper. Värdefullt förblir emellertid att&lt;br&gt;t. ex. en skuldförbindelse med lång återstående löptid kan utbytas mot en&lt;br&gt;som förfaller till betalning inom kortare tid. Utbyte av pant bör därför&lt;br&gt;kunna ske. Med utgångspunkt härifrån göres då två observationer. För det&lt;br&gt;första noteras att utbyte naturligtvis inte kan ske om köparen gått i kon-&lt;br&gt;kurs under dygnet mellan förhandsregistreringen och likvidtidpunkten.&lt;br&gt;Detta måste bevakas. För det andra kan finnas en viss risk med ”hoppan-&lt;br&gt;de” pant så att vid senare inträffande konkurs pantsättningens giltighet&lt;br&gt;bestrides. Av största vikt är alltså att det klart framgår av lagmotiven att&lt;br&gt;”hoppande” pant är avsedd och av lagen sanktionerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare är avsikten att pant i förvärvsobjekt eller i övrig i PmC-&lt;br&gt;systemet registrerad portfölj skall kunna ersättas av medel på spärrat&lt;br&gt;konto i bank eller av spärrade värdepappersdepåer. Sådan pantsättning&lt;br&gt;skall bygga på särskild avtalsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna form av säkerhetskonstruktion kan invändas att den förut-&lt;br&gt;sätter sådana arbetsrutiner utanför ADB-systemet i form av säkerhetsbe-&lt;br&gt;dömningar och olika kontroller som helst borde undvikas. Men innan&lt;br&gt;tillräckligt många emissioner lagts in i systemet måste de säkerheter som&lt;br&gt;där registrerade skuldförbindelser erbjuder kompletteras med säkerhet&lt;br&gt;utanför systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom säkerhet bör då emellertid endast accepteras medel på bankräk-&lt;br&gt;ning och deposition av sådana värdepapper som är avsedda att tas in i&lt;br&gt;PmC-systemet. Men när alla sådana papper lagts in bör säkerhet utanför&lt;br&gt;systemet ej vidare tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagförslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:106&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige, som tillstyrker lagstiftning enligt de remitterade förslagen,&lt;br&gt;har på två punkter kommentarer till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom ovan utvecklats vill fullmäktige föreslå att bestämmelsen i 3 §&lt;br&gt;förslaget till lag om PmC om fastställelse av ändring i PmC:s bolagsord-&lt;br&gt;ning utformas så, att också riksbankens samtycke erfordras för sådan&lt;br&gt;ändring; i vart fall såvitt avser ändring av bolagsordningens stadgade om i&lt;br&gt;PmC-systemet förvaltade skuldförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra kommentaren gäller möjligheten för riksbanken att från&lt;br&gt;clearingförfarandet i riksbanken och därmed sammanhängande betal-&lt;br&gt;ningsgaranti utesluta skuldförbindelser som bedömes vara förenade med&lt;br&gt;alltför stor kreditrisk. Enligt lagmotiven är uttryckligen avsett att en sådan&lt;br&gt;möjlighet skall finnas men enligt vad som upplysts under hand under&lt;br&gt;remisstiden bedömes det knappast praktiskt genomförbart att utnyttja&lt;br&gt;denna möjlighet. Avsikten uppges därför numer vara att vid överarbetning&lt;br&gt;av lagförslaget utesluta denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige vill avstyrka att lagförslaget ändras i sådan riktning. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om clearing i riksbanken och därmed sammanhängande&lt;br&gt;betalningsgaranti bör såsom i det remitterade förslaget vara utformade så&lt;br&gt;att de ”tillämpas i den mån riksbanken enligt gällande åtagande förbundit&lt;br&gt;sig” medverka. Riksbanken bör sålunda alltid ha en exklusiv rätt att&lt;br&gt;bestämma hur långt åtagandet om betalningsgaranti skall sträcka sig. Det&lt;br&gt;kan också antas att en accepterad emission inte skall behöva uteslutas&lt;br&gt;annat än i helt extrema fall. Men för att undvika att riksbanken under den&lt;br&gt;mycket långa löptid som gäller för vissa skuldförbindelser skulle förbli&lt;br&gt;bunden vid att tillhandahålla clearing och därmed sammanhängande be-&lt;br&gt;talningsgaranti bör dock möjlighet finnas att utesluta viss emission från&lt;br&gt;clearing. Förändrade förhållanden måste kunna få föranleda förändringar&lt;br&gt;också härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med de kommentarer som gjorts under avsnitt 3 tillstyrker fullmäktige&lt;br&gt;lagstiftning i enlighet med de framlagda lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Riksgäldskontoret:&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har tidigare beretts tillfälle att under hand framföra&lt;br&gt;synpunkter på utkast till promemorian. De synpunkter kontoret därvid&lt;br&gt;har anfört har väsentligen beaktats i den slutliga promemorian. Kontoret&lt;br&gt;har därför inget att erinra mot promemorian utan tillstyrker att den&lt;br&gt;föreslagna lagstiftningen genomförs. Emellertid vill kontoret framhålla det&lt;br&gt;angelägna i att lagregleringen kan komma till stånd så snabbt som möjligt,&lt;br&gt;så att lagstiftningsfrågorna inte försenar PmC-projektets genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Datainspektionen:&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;DI konstaterar att det föreslagna registret blir ett personregister enligt&lt;br&gt;datalagen (1973:289), eftersom det kan komma att innehålla uppgifter om&lt;br&gt;fysiska personer, om än inte i stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI bedömer lagförslaget med utgångspunkt från datalagens regler till&lt;br&gt;skydd mot otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet och&lt;br&gt;konstaterar att de föreslagna reglerna på flera punkter avviker från vad&lt;br&gt;som gäller enligt datalagen. Lagföslaget har emellertid utformats med&lt;br&gt;regleringen i den av riksdagen beslutade aktiekontolagen (1989:827) som&lt;br&gt;förebild. Mot bakgrund härav och med hänsyn till registrets ändamål och&lt;br&gt;innehåll samt dess ringa integritetskänslighet vill DI i stort inte motsätta&lt;br&gt;sig att förslaget genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI pekar på att det är osäkert om 1 kap. 2 § (registreringen skall ske med&lt;br&gt;hjälp av ADB) omfattar samtliga delregister och anser att denna oklarhet&lt;br&gt;bör undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI anser vidare att tveksamhet skulle kunna uppstå huruvida vissa av de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna skall anses uttömmande eller om datalagens&lt;br&gt;regler skall anses gälla vid sidan av dem. Detta gäller framförallt bestäm-&lt;br&gt;melserna om rättelse och insyn. Tveksamheterna bör undanröjas i det&lt;br&gt;fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 2 § lagförslaget skall skuldförbindelser som omfattas av för-&lt;br&gt;slaget och borgenärer som har rätt till betalning på grund av sådana&lt;br&gt;skuldförbindelser registreras hos Penningmarknadscentralen PMC Aktie-&lt;br&gt;bolag (PMC). Registreringen skall ske med hjälp av automatisk databe-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna registret kommer — såvitt DI kan bedöma — att innehål-&lt;br&gt;la uppgifter om framförallt juridiska personer. Emellertid kan fysiska&lt;br&gt;personer komma att registreras i vart fall i egenskap av borgenärer. Den&lt;br&gt;särskiljbara beteckning, som enligt 4 kap. 2 § andra stycket lagförslaget&lt;br&gt;skall anges beräffande en borgenär, som inte är medlem i PMC, i förening&lt;br&gt;med uppgifterna i den särskilda förteckning över sådana borgenärer som&lt;br&gt;PMC skall föra enligt tredje stycket gör det möjligt att hänföra uppgifterna&lt;br&gt;på ett konto till den som registrerats på kontot. Registreringen hos PMC&lt;br&gt;innebär således att ett personregister enligt datalagen (1973:289) kommer&lt;br&gt;att inrättas och föras. Datalagens regler blir därvid tillämpliga om inte&lt;br&gt;annat bestäms i lag eller annan författning. Promemorian innehåller för-&lt;br&gt;slag till sådana andra bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en förutsättning för sina synpunkter på förslaget utgår DI från att&lt;br&gt;avsikten med lagförslaget är att registreringen hos PMC skall utgöra ett&lt;br&gt;personregister, innefattande flera delregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den remitterade promemorian framgår att lagförslaget har utarbetats&lt;br&gt;med utgångspunkt från regleringen i aktiekontolagen (1989:827), som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antagits av riksdagen. Med hänsyn härtill och till att den föreslagna regis- Prop. 1990/91:106&lt;br&gt;treringen hos PMC, enligt Dis uppfattning, kommer att bli mindre integri- Bilaga 1&lt;br&gt;tetskänslig än den som sker enligt aktiekontolagen, har DI inte något att&lt;br&gt;invända mot att förslaget genomförs om de synpunkter beaktas som fram-&lt;br&gt;förs av DI i detta yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI tar i sitt yttrande enbart upp förslaget till lag om registrering av rätt&lt;br&gt;till vissa skuldförbindelser med utgångspunkt från datalagen. Yttrandet&lt;br&gt;begränsas således till sådana avsnitt som berör fysiska personer som regi-&lt;br&gt;streras inom systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Registeransvarighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Registeransvarig enligt datalagen är den för vars verksamhet personregis-&lt;br&gt;ter förs om han förfogar över registret. Enligt DIs uppfattning är det en&lt;br&gt;fördel att det i lagförslaget slås fast att PMC ensam skall vara register-&lt;br&gt;ansvarig. 1 annat fall skulle oklarhet kunna råda om även placerarombud&lt;br&gt;och emittentombud skulle anses vara registeransvariga. Det är en fördel&lt;br&gt;för den enskilde att alltid veta till vem han kan rikta sig i frågor som rör&lt;br&gt;den registeransvariges skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Omfattar 1 kap. 2 § lagförslaget alla delregister?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 2 § lagförslaget skall skuldförbindelser och borgenärer regi-&lt;br&gt;streras med hjälp av automatisk databehandling. Den särskilda förteck-&lt;br&gt;ningen som skall föras enligt 4 kap. 2 § tredje stycket omfattas otvetydigt&lt;br&gt;av denna reglering. Däremot kan tveksamhet möjligen komma att uppstå&lt;br&gt;huruvida 1 kap. 2 § även omfattar vissa andra delregister, såsom löpande&lt;br&gt;journal och förteckning över förhandsregistreringar, beroende på vilka&lt;br&gt;uppgifter dessa delregister avses innehålla. DI har uppfattat förslaget så att&lt;br&gt;även dessa delregister skall anses inrättade genom den föreslagna lagen.&lt;br&gt;Den tveksamhet som kan uppstå bör undanröjas under det fortsatta lag-&lt;br&gt;stiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI konstaterar också att registrering av handel med derivatprodukter&lt;br&gt;inte kommer att omfattas av den föreslagna lagregleringen i annan ut-&lt;br&gt;sträckning än i fråga om panträtt i rättigheter i de registrerade skuldförbin-&lt;br&gt;delserna. Annan registrering av sådan handel kommer därför —om uppgif-&lt;br&gt;ter om enskilda personer registreras — att omfattas av datalagens regler&lt;br&gt;fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Registerändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § datalagen skall DI i samband med att tillstånd meddelas för&lt;br&gt;personregister alltid meddela föreskrift om ändamålet med registret. I&lt;br&gt;fråga om s. k. statsmaktsregister gäller enligt 6 a § datalagen motsvarande&lt;br&gt;skyldighet i den mån inte regeringen eller riksdagen har meddelat före-&lt;br&gt;skrift i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med ett personregister är av grundläggande betydelse för hur Prop. 1990/91:106&lt;br&gt;ett personregister får användas. Som framgår av 7 § datalagen begränsas Bilaga 1&lt;br&gt;såväl innehåll, inhämtande, utlämnande och annan användning av person-&lt;br&gt;uppgifter av ändamålet med personregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innehåller — med aktiekontolagen som förebild — ingen&lt;br&gt;bestämmelse om registrets ändamål, eftersom registret sägs ha samma&lt;br&gt;ändamål som lagen i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande över förslaget till lagrådsremiss om det kontobaserade&lt;br&gt;aktiesystemet framhöll DI att registerändamålet med avstämningsregi-&lt;br&gt;stren borde preciseras i lag. Lagrådsremissen innehöll också en ändamåls-&lt;br&gt;bestämmelse. Lagrådet ansåg emellertid att ändamålet med avstämnings-&lt;br&gt;registren på ett tillräckligt tydligt sätt framgick av de följande paragraferna&lt;br&gt;i lagen. Någon ändamålsbestämmelse har därför inte tagits in i aktiekonto-&lt;br&gt;lagen. Med hänsyn härtill vill DI inte motsätta sig att särskild ändamåls-&lt;br&gt;bestämmelse utelämnas även i den föreslagna lagen om PMCs register.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 8 § lagförslaget får PMC rätta en anteckning på konto om&lt;br&gt;anteckningen innehåller uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel,&lt;br&gt;något annat förbiseende eller tekniskt fel. Rättelse av annat slag synes&lt;br&gt;förutsätta en anmälan från ett placerarombud. I sammanhanget bör obser-&lt;br&gt;veras att placerarombuden inte är registeransvariga för registret. Enligt 8 §&lt;br&gt;datalagen skall den registeransvarige rätta en oriktig eller missvisande&lt;br&gt;uppgift, om det inte saknas anledning att anta att otillbörligt intrång i den&lt;br&gt;registrerades integritet skall uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelseskyldigheten enligt lagförslaget är således inskränkt i förhållan-&lt;br&gt;de till vad som gäller enligt datalagen. Enligt DIs uppfattning är datalagens&lt;br&gt;rättelseregel av stor betydelse för skyddet för den personliga integriteten.&lt;br&gt;Det diskuteras inte vare sig i den allmänna motiveringen eller i specialmo-&lt;br&gt;tiveringen till lagförslaget vilka motiv som ligger bakom inskränkningen.&lt;br&gt;Inte heller framgår om lagförslagets rättelsebestämmelse avses vara uttöm-&lt;br&gt;mande eller om datalagens regel skall gälla vid sidan om den föreslagna&lt;br&gt;regeln. Di anser att dessa frågor bör utvecklas närmare i det fortsatta&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållet i den särskilda förteckningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 2 § andra stycket i lagförslaget skall identiteten hos en&lt;br&gt;borgenär — som inte är medlem i PMC — inte framgå av konto. Sådan&lt;br&gt;borgenär anges i stället med en för honom unik identifikationsbeteckning&lt;br&gt;(särskiljbar beteckning) och uppgift om vem som är placerarombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall PMC föra en särskild förteckning över dessa borgenärer&lt;br&gt;med uppgift om namn, identifieringsnummer och adress. Avsikten med&lt;br&gt;denna förteckning måste vara att ge PMC möjlighet att identifiera de på&lt;br&gt;konto registrerade borgenärerna för att PMC skall kunna utföra uppdraget&lt;br&gt;att förvalta den ifrågavarande låneemissionen. DI vill peka på att en sådan&lt;br&gt;identifiering synes förutsätta att även den särskiljbara beteckningen regi-&lt;br&gt;streras i denna förteckning. Detta bör framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Insyn och sekretess&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;DI utgår från att 6 kap. 1 § första stycket lagförslaget innebär att medlem&lt;br&gt;inte kommer att få insyn i andra konton än sådana som medlemmen&lt;br&gt;förfogar över för egen del eller såsom placerarombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke regleras den registrerades rätt till insyn. Även&lt;br&gt;i detta avseende är den registrerades rätt enligt förslaget inskränkt i förhål-&lt;br&gt;lande till vad som gäller enligt datalagen. Insynsrätten enligt datalagen är&lt;br&gt;absolut och kostnadsfri. Lagförslagets regel har tillkommit med aktiekon-&lt;br&gt;tolagen som förebild, dock med den skillnaden att motsvarande besked&lt;br&gt;enlig aktiekontolagen uttrycklingen skall vara kostnadsfritt. Varken den&lt;br&gt;allmänna motiveringen eller specialmotiveringen till lagförslaget innehål-&lt;br&gt;ler motiv varför insynsrätten bör regleras annorlunda än i datalagen resp, i&lt;br&gt;aktiekontolagen. Inte heller framgår om regeln i förslaget är avsedd att&lt;br&gt;vara uttömmande eller om datalagens insynsregel skall anses gälla vid&lt;br&gt;sidan om lagförslagets. DI anser att dessa frågor bör klargöras i det fortsat-&lt;br&gt;ta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 2 § lagförslaget anges två situationer då borgenärens identitet&lt;br&gt;kan komma att avslöjas för emittenten. Med hänsyn till syftet med röjan-&lt;br&gt;det av den registrerades identitet i dessa fall godtar DI förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av specialmotiveringen framgår att åtkomsten till uppgifterna i ovan-&lt;br&gt;nämnda förteckning skall vara begränsad även for PMCs egen personal.&lt;br&gt;En särskild föreskrift om behörighetskontroll för att tillgodose behovet av&lt;br&gt;skydd för dessa uppgifter kan komma övervägas av DI.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Säkerhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt DIs uppfattning ställer inte renodlade integritetsskyddshänsyn sär-&lt;br&gt;skilt höga krav på säkerhet för ifrågavarande registrering. Andra skäl —&lt;br&gt;såsom hänsynen till de stora ekonomiska värden det här rör sig om — kan&lt;br&gt;motivera en hög eller mycket hög säkerhetsnivå for registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skadeståndsansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innehåller särskilda regler om rätt till ersättning vid skada i&lt;br&gt;tillämpliga delar motsvarande dem som gäller enligt aktiekontolagen. Det&lt;br&gt;innebär att datalagens regler om strikt skadeståndsansvar for den register-&lt;br&gt;ansvarige och om rätt till ersättning även för ideell skada inte skall gälla.&lt;br&gt;Enligt DIs uppfattning kan en felaktig registrering av t. ex. pantsättning,&lt;br&gt;konkurs eller dylikt utan tvekan komma att medföra ideell skada for en&lt;br&gt;borgenär. Såsom DI framhöll beträffande förslaget till aktiekontolag inne-&lt;br&gt;bär det en försämring av den enskildes integritetsskydd att rätten till&lt;br&gt;ersättning för ideell skada tas bort. Med hänsyn till att riksdagen har&lt;br&gt;godtagit regleringen i aktiekontolagen vill DI emellertid inte motsätta sig&lt;br&gt;att förslaget genomförs även på det nu aktuella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bankinspektionen:&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska penning- och obligationsmarknaden utvecklades starkt under&lt;br&gt;1980-talet till en framträdande position relativt jämförbara länder vad&lt;br&gt;gäller omsättning, likviditet och transaktionskostnader. Utvecklingen på&lt;br&gt;det administrativa området har släpat efter marknadsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska penningmarknaden kännetecknas därför av såväl hante-&lt;br&gt;ringsmässiga risker som motpartsrisker vilka i det närmaste skulle ha&lt;br&gt;kunnat elimineras med hjälp av ändamålsenliga administrativa system.&lt;br&gt;Det är därför mycket tillfredsställande att PmC-projektet nu avancerat så&lt;br&gt;långt att ett lagförslag inom kort kan föreläggas riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PmC-projektet har redovisats och varit föremål för remissbehandling i&lt;br&gt;flera etapper. Projektet har därvid successivt förändrats med marknadens&lt;br&gt;utveckling och som ett resultat av olika överväganden inom PmC-bolagets&lt;br&gt;styrelse. Det nu föreliggande lagförslaget baseras på ett flertal sådana&lt;br&gt;förändringar jämfört med tidigare redovisning som bankinspektionen nå-&lt;br&gt;got vill kommentera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omarbetning av ett tidigare förslag till regelsystem för verksamhe-&lt;br&gt;ten hos Penningmarknads-Centralen PmC AB som nu gjorts av justitierå-&lt;br&gt;det Johan Munck har som sägs i rubricerade PM så långt möjligt anpassats&lt;br&gt;till den systematik och begreppsbildning som förekommer i aktiekonto-&lt;br&gt;lagen. De önskemål i detta hänseende som bankinspektionen tidigare givit&lt;br&gt;uttryck för i sitt remissyttrande 1989—06 — 28 (dnr 899/89) till departe-&lt;br&gt;mentet rörande det tidigare lagförslaget har därmed tillgodosetts. Justitie-&lt;br&gt;rådet Johan Muncks överväganden har även lett fram till slutsatsen att&lt;br&gt;konstruktionen med utfärdande av sk enhetsbrev i en emission för depo-&lt;br&gt;nering hos PmC inte har ansetts nödvändig. Resultatet av omarbetningen&lt;br&gt;har blivit ett lagförslag som klart och enkelt strukturerar den principiella&lt;br&gt;ramen för dokumentlös penningmarknadshandel genom PmC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har för sin del inga andra invändningar mot lagförsla-&lt;br&gt;get och motiven än förslag till viss komplettering till stöd för inspektionens&lt;br&gt;tillsyn över medlemmarna i PmC samt deras registreringsåtgärder. Bank-&lt;br&gt;inspektionen har i det följande även utvecklat sin principiella syn på&lt;br&gt;frågan om vilka låneemissioner som skall kunna omfattas av den föreslag-&lt;br&gt;na lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;PmC’s roll på marknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De målsättningar för PmC som fastlagts av intressenterna är lovvärda&lt;br&gt;(promemorian s 9). Den långsiktiga stabilitet och förtroende hos deltagan-&lt;br&gt;de aktörer som enligt promemorian därigenom bör skapas kräver emeller-&lt;br&gt;tid enligt bankinspektionens mening att ytterligare förutsättningar är upp-&lt;br&gt;fyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av vikt att PmC’s verksamhet och system är utformade på ett&lt;br&gt;sådant sätt att de lätt kan anpassas till de strukturella förändringarna på&lt;br&gt;penningmarknaden. Att en sådan anpassbarhet är nödvändig har redan&lt;br&gt;demonstrerats under projektarbetet. Sålunda har den sk ombudsfunk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen förändrats inför parternas krav liksom de slag av värdepapper som Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;avses ingå i systemet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda implicerar också att PmC-systemet i sig så långt möjligt&lt;br&gt;bör vara neutralt i strukturellt hänseende. Skulle PmC genom utformning-&lt;br&gt;en av sina bestämmelser t ex eftersträva en rollfördelning på marknaden&lt;br&gt;som inte harmonierar med parternas preferenser kan effekten endast bli&lt;br&gt;att dessa lämnar PmC-systemet och rentav den svenska marknadsplatsen.&lt;br&gt;Den internationella finansiella integrationen har således reducerat den&lt;br&gt;svenska autonomin även i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl är det en förutsättnng för PmC’s ställning på marknaden&lt;br&gt;att samtliga aktörer, såväl medlemmar som icke medlemmar, upplever&lt;br&gt;PmC som en neutral serviceorganisation som likabehandlar alla utan&lt;br&gt;konkurrensbegränsande hinder. Det kan synas vara ett självklart påpekan-&lt;br&gt;de att kriterier för medlemskap, urval av deltagande emittenter, faststäl-&lt;br&gt;lande av pantvärden och avgifter etc skall ske på objektiva grunder.&lt;br&gt;Samtidigt måste emellertid inses att nämnda variabler är starkt konkur-&lt;br&gt;renspåverkande och därför kan antas bli föremål för allehanda diskussio-&lt;br&gt;ner i de beslutande organen. Eftersom marknadsparterna erfarenhetsmäs-&lt;br&gt;sigt sällan tvekar att utnyttja tillgängliga konkurrenspåverkande legala&lt;br&gt;eller administrativa argument, är det enligt bankinspektionens mening av&lt;br&gt;vikt att själva beslutsformerna inom PmC i dessa frågor blir föremål för&lt;br&gt;ingående överväganden. Neutrala, externa organ bör anlitas i viss utsträck-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Risker i PmC-systemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;PmC har goda förutsättningar att bli ett rationellt och säkert system som&lt;br&gt;medför en kraftig reduktion av riskerna i penningmarknaden jämfört med&lt;br&gt;nuvarande förhållanden. Även om sålunda PmC eliminerar en mängd&lt;br&gt;olika slags risker och sänker nivån på risktagandet totalt sett, uppstår&lt;br&gt;genom PmC nya risker vilka dessutom tenderar att koncentreras till en&lt;br&gt;plats — själva PmC-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte att konstruera ett ADB-system som inte är förknippat med&lt;br&gt;risker. De åtgärder som vidtagits inom PmC-systemet i form av säker-&lt;br&gt;hetsstrategi har dokumenterats i projektets huvudstudie. Bankinspektio-&lt;br&gt;nen har tidigare i yttrande över huvudstudien konstaterat att säkerhets-&lt;br&gt;strategin borgar för att en mycket hög säkerhetsnivå upprätthålls i syste-&lt;br&gt;met. Bankinspektionen vidhåller denna uppfattning och kommer att ingå-&lt;br&gt;ende kontrollera att den åsyftade säkerhetsnivån uppnåtts innan PmC-&lt;br&gt;systemet får sättas i drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid denna kontroll måste samtliga användares utbildningsnivå och&lt;br&gt;kompetens beaktas så att ingen aktör tillåts medverka utan dokumenterad&lt;br&gt;lämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Pantsättningssystemet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:106&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är tillfredsställande att PmC valt att likställa alla aktörer vad gäller Bilaga 1&lt;br&gt;kravet att ställa säkerhet i systemet. Det innebär att en praktiskt vansklig&lt;br&gt;och konkurrensmässigt känslig klassificering av aktörerna undvikits och&lt;br&gt;att systemets säkerhetsnivå blivit den högsta möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså är det tillfredsställande att det valda nettingsystemet medför att&lt;br&gt;krav endast behöver ställas på överlåtarens leveranskapacitet och på att&lt;br&gt;förvärvaren ställer marginalsäkerheter utan att for den skull PmC såsom&lt;br&gt;garant behöver utsättas för några risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avgörande för säkerheten blir då vilka säkerheter som godkänns och&lt;br&gt;vilket återpantsättningsvärde de åsätts. Bankinspektionen har tidigare till-&lt;br&gt;styrkt att återpantsättningsvärdet for alla värdepapper i systemet skall&lt;br&gt;återspegla ränterisken vid en momentan räntehöjning med en procenten-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste kreditrisken beaktas (se vidare nedan), varvid utgångs-&lt;br&gt;punkten bör sökas i motsvarande kapitaltäckningsregler som bankinspek-&lt;br&gt;tionen meddelar för placeringar i olika instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterhand som PmC-projektet fortskridit, har emellertid nya objekt&lt;br&gt;utöver värdepapper fogats till de säkerheter som skall godkännas i syste-&lt;br&gt;met. Det gäller bl a likvida medel från tidigare försäljningar inom systemet&lt;br&gt;som avses kunna spärras och användas som säkerhet liksom banktillgodo-&lt;br&gt;havanden samt värdepapper som ännu inte kunnat införas i PmC-syste-&lt;br&gt;met (t ex äldre obligationer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen tillstyrker i princip förslagen om alternativa säkerhe-&lt;br&gt;ter eftersom flexibiliteten därmed ökar i systemet. Inspektionen vill emel-&lt;br&gt;lertid peka på att det därvid, förutom maskinella kontroller, krävs en väl&lt;br&gt;fungerande manuell kontroll hos framför allt ombuden och hos PmC&lt;br&gt;självt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen kommer att lägga stor vikt vid att rutiner och kapaci-&lt;br&gt;tet finns för dessa kontroller hos aktörerna. Denna prövning kommer att&lt;br&gt;äga rum såväl vid auktorisationsprövningen av ombud som vid den konti-&lt;br&gt;nuerliga kontrollen av dessa och av PmC’s egen administration.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Urvalet av värdepapper i PmC-systemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Från början förutsattes att endast sk nollrisk-papper skulle ingå i PmC-&lt;br&gt;systemet, dvs statspapper och bostadspapper. Detta ställningstagande sy-&lt;br&gt;nes ha grundats på en strävan att minimera risktagandet i själva PmC-&lt;br&gt;systemet. Vidare synes urvalet ha begränsats till instrument av särskild&lt;br&gt;vikt för penningpolitiken och för bostadsfinansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu lagförslaget utformats så, att även andra räntebärande värdepap-&lt;br&gt;per än de nämnda avses kunna ingå i systemet, har detta skett under&lt;br&gt;antagande att risktagandet inom PmC och därmed för dess medlemmar/&lt;br&gt;garanter inte skall behöva öka. Motiv for att ytterligare värdepapper skall&lt;br&gt;kunna ingå i systemet torde också vara att aktörerna på marknaden vill&lt;br&gt;kunna utnyttja sina kostnadskrävande systeminvesteringar så långt som&lt;br&gt;möjligt och inte behöva investera i ett tredje system vid sidan av PmC och&lt;br&gt;VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har förståelse för dessa synpunkter och vill anföra&lt;br&gt;följande. Risknivån i PmC-systemet är primärt inte beroende av vilka&lt;br&gt;slags värdepapper som får ingå i systemet utan av vilka återpantsättnings-&lt;br&gt;värden de olika papperen åsätts. Om sålunda ett papper som är förenat&lt;br&gt;med kreditrisk (t ex en industriobligation) förvärvas inom systemet och&lt;br&gt;därvid ett statspapper ställs som säkerhet av köparen tills likvid erlagts, så&lt;br&gt;har givetvis inte risktagandet i systemet ökat genom införande av industri-&lt;br&gt;obligationen i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rätt avvägda återpantsättningsvärden for skilda papper i systemet&lt;br&gt;kan alltså risktagandet i PmC-systemet hållas på en oförändrad nivå jäm-&lt;br&gt;fört med att endast ”nollrisk-papper” får ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en introduktion av icke-nollriskpapper i systemet åtminstone på sikt&lt;br&gt;talar samtidigt att dagens systemrisker och hanteringsrisker är väl så&lt;br&gt;påtagliga på marknaden för sådana papper som när det gäller stats- och&lt;br&gt;bostadspapper. Risken för utslagning av fondkommisionärer via denna&lt;br&gt;marknad med åtföljande dominoeffekter är således en minst lika stor&lt;br&gt;systemrisk for hela penningmarknaden som de risker som är förknippade&lt;br&gt;med handeln i stats- och bostadspapper. För medlemmarna i PmC blir&lt;br&gt;sålunda riskreduktionen genom PmC partiell så länge medlemmar överhu-&lt;br&gt;vudtaget tillåts handla i papper som inte registreras i PmC, eller i ett&lt;br&gt;säkerhetsmässigt likvärdigt system. Sistnämnda alternativ framstår av&lt;br&gt;kostnadsskäl som orealistiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen kan därför i princip ställa sig bakom att det i lagstift-&lt;br&gt;ningen öppnas möjlighet för introduktion av andra räntebärande värde-&lt;br&gt;papper än stats- och bostadspapper i PmC-systemet. Detta ställningstagan-&lt;br&gt;de kringgärdas dock med en rad förbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionen av andra värdepapper än stats- och bostadspapper bör&lt;br&gt;ske först sedan systemet varit i drift så länge att grundliga erfarenheter av&lt;br&gt;dess funktionssätt vunnits av PmC’s egen personal och av marknadspar-&lt;br&gt;terna. Däri bör ingå en erfarenhetsgrundad bedömning av utnyttjandet av&lt;br&gt;riksbankens funktion som ”lender of last resort” i systemet. De utspärr-&lt;br&gt;ningsregler som föreslås for papper som hotas av fallissemang framstår&lt;br&gt;som ändamålsenliga och tillstyrks av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställande av värdepapperens återpantsättningsvärden måste ske i&lt;br&gt;former som säkerställer objektiv bedömning. Den övre gräns som bankin-&lt;br&gt;spektionen kan godta återspeglar ränterisken (1 procentenhet) och kredit-&lt;br&gt;risken såsom den återspeglas i kapitaltäckningsreglerna. Eventuell ytterli-&lt;br&gt;gare nedvärdering av återpantsättningsvärden bör endast ske utifrån vad&lt;br&gt;som motiveras på objektiva grunder eventuellt i form av en officiell rating&lt;br&gt;av värdepapperen. Under alla förhållanden bör värderingen ske i former&lt;br&gt;som motverkar att återpantsättningsvärdena blir föremål för konkurrens-&lt;br&gt;påverkande spel mellan parterna i PmC’s egna beslutsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen vill särskilt understryka vikten av att rättvisande&lt;br&gt;återpantsättningsvärden åsätts alla värdepapper i systemet. I annat fall kan&lt;br&gt;bankinspektionen inte godkänna att medlemmarnas pro rata parte-ansvar&lt;br&gt;icke blir förenat med kapitaltäckning för banker och fondkommissionsbo-&lt;br&gt;lag så som bankinspektionen hittills har förutsatt enligt skriftligt besked till&lt;br&gt;PmC. Det innebär att frågan om kapitaltäckningskrav for medlemmarnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pro rata parte-ansvar bör tas upp till omprövning om andra papper än&lt;br&gt;stats- och bostadspapper tas in i PmC-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Antagande av medlemmar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande kraven för att medlemskap skall kunna beviljas i PmC-&lt;br&gt;systemet har tidigare tillstyrkts av bankinspektionen. Inspektionen har&lt;br&gt;inte funnit anledning att frångå tidigare bedömning. Stor vikt måste vid&lt;br&gt;prövningen läggas vid den sökandes administrativa kapacitet och interna&lt;br&gt;rutiner samt sekretessregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmar i PmC har exklusivt rätten att för egen del (2 kap 1 §) eller i&lt;br&gt;egenskap av ombud (3 kap 1 §) för annans räkning öppna konton och vidta&lt;br&gt;övriga registreringsåtgärder i PmC-systemet. Bland skyldigheterna märks&lt;br&gt;att en medlem skall åta sig sk pro rata parte ansvar för PmC:s förpliktelser.&lt;br&gt;Frågan om kontroll över medlemsskapet är därför cental för bankinspek-&lt;br&gt;tionen i sin tillsyn över systemet. Enligt de föreslagna reglerna i 2 kap&lt;br&gt;tillkommer det PmC att avgöra en ansökan om medlemsskap. Om PmC&lt;br&gt;avslår ansökan och även då PmC fråntar någon medlemsskapet, kan det&lt;br&gt;berörda institutet hos bankinspektionen begära en överprövning av beslu-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiven (s45) anförs att inspektionen inte kan överpröva ett&lt;br&gt;positivt beslut av PmC i ett ärende om medlemsansökan annan väg än&lt;br&gt;med stöd av inspektionens allmänna tillsynsbefogenheter enligt förslaget i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §. Utan särskilt stöd i författning eller motiv förefaller det som om&lt;br&gt;bankinspektionen inte kan påkalla att inspektionen skall höras innan&lt;br&gt;PmC:s styrelse tar ett beslut att bevilja en sökande medlemsskap i PmC.&lt;br&gt;För att undanröja ett beslut som bankinspektionen anser vilar på en&lt;br&gt;felbedömning vid den lämplighetsprövning av sökanden som förutsätts i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap 1 § 2 st skulle inspektionen därmed vara hänvisad till att, med stöd&lt;br&gt;av tillsynsreglerna i lagförslaget om PmC, tillgripa ett förbud, eventuellt&lt;br&gt;förenat med vite, om verkställighet av styrelsebeslutet. Med hänvisning till&lt;br&gt;det anförda föreslår bankinspektionen att i den nya registreringslagen för&lt;br&gt;PmC eller i regeringsförfattning med stöd av PmC-lagen, bolagsordning&lt;br&gt;eller i vart fall i specialmotivering anges att ett godkännande från inspek-&lt;br&gt;tionens sida måste föreligga före bifall till en ansökan om medlemsskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här kan tilläggas att medlem kan vad gäller registreringsbefogenheterna&lt;br&gt;jämföras med det kontoförande institutet enligt aktiekontolagen. Tillstånd&lt;br&gt;att vara kontoförande institut för såväl egna som andra placerares konton&lt;br&gt;skall meddelas av bankinspektionen. Dessutom föreskrivs i lagen att kon-&lt;br&gt;toförande institut står under tillsyn av inspektionen. Från utgångspunkten&lt;br&gt;att full insyn skall kunna uppnås från det allmännas sida i en medlems&lt;br&gt;verksamhet, i den mån den har relevans till PmC-systemet, synes medlem-&lt;br&gt;mar i PmC, i vart fall sådana som får auktoriseras som ombud enligt 3 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § i lagförslaget endast böra tillhöra kretsen av institut som omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förvaltarregistrering av värdepappersinnehav &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:106&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det inledningsvis redovisade behovet av flexibilitet anser&lt;br&gt;bankinspektionen att PmC’s regelsystem skall medge att samtliga institu-&lt;br&gt;tionella placerare får individuella depåer i PmC-systemet dvs vara regist-&lt;br&gt;rerade i eget namn, vare sig kontot fors av placeraren själv som medlem&lt;br&gt;eller av icke medlem genom ombud. Med institutionell placerare avser då&lt;br&gt;inspektionen såväl placerare som står under bank- eller försäkringsinspek-&lt;br&gt;tionens tillsyn som andra större placerare, t ex industriföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska placerare har praxis utvecklats mot att godkänna ett sk&lt;br&gt;nominéeförfarande. Det innebär att samtliga utländska innehav registre-&lt;br&gt;ras i nominéens namn. Det förutsätts att nominéen blir godkänd av bank-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har på PmC’s begäran prövat frågan om ett nominée-&lt;br&gt;förfarande kan inforas också för svenska förvaltare av svenska placerares&lt;br&gt;portföljer. Bankinspektionen har därvid ställt sig positiv till en ordning&lt;br&gt;som inte riktas mot den institutionella marknaden utan mot privatperso-&lt;br&gt;ner och andra mindre placerare. En praktisk gräns vid 1 mkr som lägsta&lt;br&gt;handelspost i PmC har därvid ansetts som lämplig. Det innebär att inne-&lt;br&gt;hav under denna gräns skulle registreras inom PmC i förvaltarens namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 3 kap. 1 § 2 st om förvaltare utgår från ställningstagandet i&lt;br&gt;specialmotiveringen (s 47) att en bank eller fondkommissionär som aukto-&lt;br&gt;riseras som förvaltare enligt aktiekontolagen därmed också skall vara&lt;br&gt;behörig att fungera som förvaltare i PmC-systemet. Auktorisation av för-&lt;br&gt;valtare eller återkallelse av auktorisation enbart avseende PmC-systemet&lt;br&gt;för viss fondkommissionär skulle därmed inte vara möjlig. Vidare anser&lt;br&gt;bankinspektionen att en särskild prövning av en i aktiekontosystemet&lt;br&gt;auktoriserad förvaltares lämplighet att vara förvaltare även i PmC-syste-&lt;br&gt;met bör ske med hänsyn till skiljaktigheterna i de båda systemen. Det bör&lt;br&gt;vara möjligt att ställa villkor som är specifika för PmC-systemet. För&lt;br&gt;översyn med hänsyn härtill är bestämmelserna i 3 kap. 1 § 2 och 3 st&lt;br&gt;aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;PmC och aktiekontolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I aktiekontolagen har intagits en bestämmelse som gör det möjligt att&lt;br&gt;bemyndiga bankinspektionen att utfärda närmare föreskrifter om register-&lt;br&gt;föring enligt lagen. Någon motsvarande bestämmelse har inte föreslagits i&lt;br&gt;förevarande PM. Inspektionen ser ingen anledning till att i PmC-systemet&lt;br&gt;inte öppna möjligheten till att ge tillsynsmyndigheten samma befogenhet&lt;br&gt;som i VPC:s system för aktiekonton och konton för skuldförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för emittent till insyn i de konton för skuldförbindelser som&lt;br&gt;hos PmC kontoförts avseende emittentens skuld har i 6 kap. 2 § begränsats&lt;br&gt;till skillnad mot motsvarande insynsregler i aktiekontolagen. Vad gäller&lt;br&gt;insynsförhållandet hos auktoriserade förvaltare beträffande ägarkonton&lt;br&gt;som förs hos förvaltare har det inte omnämnts i lagförslaget. För PmC:s&lt;br&gt;del har överhuvudtaget inte tillagts någon insynsrätt i förvaltarnas redovis-&lt;br&gt;ning av ägarkontona. Jämför i detta hänseende aktiekontolagen. Det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väsentligt att emittenten gentemot PmC och PmC gentemot förvaltarna Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;får möjlighet till kontoavstämning och annan kontroll. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till 6 kap. 1 § 2 st har ansetts att det i lagen räcker&lt;br&gt;med den allmänt formulerade föreskriften om rätt till insyn för placerare.&lt;br&gt;Om specificering i likhet med aktiekontolagen inte anses böra ske, bör&lt;br&gt;närmare villkor tas in i avtalen mellan å ena sidan PmC och å andra sidan&lt;br&gt;medlemmar, ombud och förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Driftsättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har i detta yttrande framhållit ett stort antal regler och&lt;br&gt;krav som måste vara uppfyllda innan PmC tas i drift. Det är fråga om både&lt;br&gt;ett omfattande auktorisationssystem och en ingående kontroll av PmC’s&lt;br&gt;egna system och andra förhållanden. Förutsatt att de synpunkter och&lt;br&gt;förbehåll beaktas som bankinspektionen lämnat i detta yttrande tillstyrker&lt;br&gt;inspektionen förslagen i promemorian och är beredd att ta på sig de&lt;br&gt;uppgifter som åligger inspektionen enligt lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med PmC-systemet i drift kommer den svenska penningmarknaden att&lt;br&gt;ta ett avgörande steg mot att likställa den administrativa strukturen med&lt;br&gt;marknadens standard i andra avseenden. Ett allvarligt eftersatt område av&lt;br&gt;svensk penningmarknad kommer därmed att föras fram till god internatio-&lt;br&gt;nell standard. Infrastrukturen blir då fullt jämförbar med de bästa system&lt;br&gt;som erbjuds marknaderna i andra jämförbara länder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Försäkringsinspektionen:&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har under PmC’s tillblivelse tre gånger tidigare (1987-11-23,&lt;br&gt;1988-06-10 och 1989-07-14) avgivit yttranden. Inspektionen har vidare i&lt;br&gt;sitt yttrande över lagrådsremissen angående pantsättningsreglerna i för-&lt;br&gt;säkringsrörelselagen (1989-08-25) behandlat frågan om handel inom PmC-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvar från tidigare finns två olösta problemställningar som berör försäk-&lt;br&gt;ringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena avser det ansvar — pro rata parte — som ett försäkringsbolag,&lt;br&gt;som avser att bli medlem i PmC, automatiskt ikläder sig. Visserligen&lt;br&gt;förelsås i promemorian en förändring såtillvida att Aktiekontolagens kapi-&lt;br&gt;tel om rätt till ersättning kopieras till Lagen om registrering av rätt till&lt;br&gt;vissa skuldförbindelser (kap. 8). Såvitt inspektionen förstår innehåller&lt;br&gt;dessa regler inte något absolut tak vad gäller det ersättningskrav en med-&lt;br&gt;lem i PmC kan utsättas för. Inspektionen har tidigare (se inspektionens&lt;br&gt;yttrande 89—07—14 till finansdepartementet, Dnr 1647/89) framfört att&lt;br&gt;endast ett på förhand begränsat ersättningsanspråk bör accepteras för ett&lt;br&gt;försäkringsbolag. Inspektionens uppfattning i denna fråga är oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan berör den pantsättning respektive tilläggspantsättning&lt;br&gt;som automatiskt inträffar i olika skeden av köp- och säljsituationer. En&lt;br&gt;sådan ordning gör det omöjligt för försäkringsbolagen att registerföra&lt;br&gt;PmC-registrerade tillgångar i det register som avses i Försäkringsrörelse-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen 7 kap. 10 a § och därmed få inräkna dessa i den tillgångsmassa som&lt;br&gt;avses i samma lags 7 kap. 9 §. Inspektionen är av den uppfattningen att&lt;br&gt;frågan måste lösas för att det ska vara meningsfullt för försäkringsbolagen,&lt;br&gt;främst livbolagen, att deltaga i handel via PmC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har i sitt yttrande över lagrådsremissen angående pantsätt-&lt;br&gt;ningsregler i försäkringsrörelselagen (1989 — 08 — 25, dnr 714/89) föreslagit&lt;br&gt;en dellösning till pantsättningsproblemet (Yttrandet bifogas). Promemori-&lt;br&gt;eförslaget om alternativa säkerheter i avsnitt 5.5.3 öppnar också möjlighe-&lt;br&gt;ter att delvis lösa nämnda problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har noterat att PmC-konceptet undergått vissa förändring-&lt;br&gt;ar. Dels föreslås att det s k enhetsbrevet utgår, dels öppnas möjlighet för&lt;br&gt;PmC att omfatta andra värdehandlingar än rena O-riskinstrument. Inspek-&lt;br&gt;tionen har inget att invända mot dessa förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande vem som skall erhålla status som placerarombud finner&lt;br&gt;inspektionen det rimligt att de försäkringsbolag som kommer att bli med-&lt;br&gt;lemmer också får ombudsfunktionen om de så önskar. En sådan funktion&lt;br&gt;måste naturligt begränsas till att omfatta placeringsservice för egna kon-&lt;br&gt;cernbolag. Att gå utanför den kretsen skulle innebära en konflikt med&lt;br&gt;försäkringsrörelselagens förbud mot främmande rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Svenska Bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen, Svenska&lt;br&gt;sparbanksföreningen och Sveriges&lt;br&gt;Föreningsbankers Förbund:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till lagreglering av PmC:s verksamhet som lämnas i promemo-&lt;br&gt;rian klargör på ett tillfredsställande sätt den legala förutsättningen för den&lt;br&gt;tänkta handeln med kreditmarknadsinstrument. Förslaget är därför väl&lt;br&gt;ägnat att läggas till grund för lagstiftning. Dock finns enligt organisationer-&lt;br&gt;na anledning att ytterligare precisera och klargöra innebörden av förslaget&lt;br&gt;på vissa punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka låneemissioner skall regleras av en ny lagstiftning (avsnitt 5.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av promemorian framgår att medlemmarnas avsikt är att systemet skall&lt;br&gt;kunna användas även för andra emissioner än s k guldkantade papper. En&lt;br&gt;sådan ordning förutsätter dock att vissa — än så länge utestående frågor —&lt;br&gt;får en tillfredsställande lösning. Vi syftar då närmast på att det blir klarlagt&lt;br&gt;att en redovisningsmässig kvittning av nettingprocessen i PmC-systemet&lt;br&gt;är möjlig liksom att bankinspektionen vidhåller sin hitintills tillkännagiv-&lt;br&gt;na uppfattning att någon kapitaltäckning inte skall krävas för medlemmar-&lt;br&gt;nas pro rata parte ansvar. Den sistnämnda förutsättningen blir givetvis av&lt;br&gt;än större betydelse om mer riskfyllda instrument tillåtts inom systemet&lt;br&gt;eftersom då också kravet på kapitaltäckning skulle komma att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom konstateras i promemorian medför den föreslagna lagstiftningen&lt;br&gt;att PmC får ett faktiskt monopol på det för PmC:s verksamhet utformade&lt;br&gt;likvidhanteringssystemet. Även om detta inte innebär att ett monopol i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 106&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egentlig mening tillskapas kan likväl konstateras att den föreslagna lagstift- Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;ningen ger PmC ett avsevärt försteg framför eventuella konkurrenter. Bilaga 1&lt;br&gt;Organisationernas principiella inställning är att man bör undvika att å&lt;br&gt;detta sätt i lagstiftningen låsa utvecklingen till ett bestämt subjekt. Efter-&lt;br&gt;som etableringsfrihet leder till ökad kostnadseffektivitet till nytta för&lt;br&gt;marknaden och därmed övriga samhället så är en sådan frihet att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna förordar därför på sikt en generell lagstiftning med&lt;br&gt;preciserade auktorisationskrav. Även andra som uppfyller de uppställda&lt;br&gt;kraven får härmed möjlighet att bedriva en verksamhet som kan konkurre-&lt;br&gt;ra med t. ex. PmC:s. Detta leder i sin tur till kostnadseffektivitet vilket är&lt;br&gt;nödvändigt för en konkurrenskraftig svensk finansiell sektor. Den som får&lt;br&gt;sådan auktorisation kan sedan inom auktorisationens ram skapa egna&lt;br&gt;speciallösningar till nytta för konkurrensen, t. ex. den lösning med riksban-&lt;br&gt;ken som yttersta garant, som förekommer i det aktuella fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den översyn av såväl VP- som PmC-systemet som naturligen bör ske&lt;br&gt;efter en tid bör den nu angivna lagtekniska frågan ges en annan mer&lt;br&gt;generell lösning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Clearingförfarande och panträttigheter (avsnitt 5.5)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av regleringen i 9 kap. 3 § andra stycket framgår att utrymme finns även&lt;br&gt;för avtal om säkerhet i annan form än som avses i paragrafens första&lt;br&gt;stycke. Som exempel på sådan annan säkerhet nämns likvida medel på&lt;br&gt;spärrat konto. 1 promemorian anförs även att lagtexten inte lägger hinder i&lt;br&gt;vägen för att en bankgaranti skulle kunna komma till användning men att&lt;br&gt;parterna för närvarande är ense om att bankgaranti ej skall godtas (sid 24 o&lt;br&gt;64). Enligt vår mening bör man i den kommande propositionen inte,&lt;br&gt;såsom skett, binda upp parternas handlingsfrihet härvidlag genom dylika&lt;br&gt;kategoriska uttalanden. Frågan om vilken typ av säkerhet som skall anses&lt;br&gt;godtagbar inom systemet får ju bli föremål för avtalsförhandlingar parter-&lt;br&gt;na emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem som behandlas i promemorian är PmC:s rätt att — i&lt;br&gt;den mån det behövs av främst omsättningsskäl — frisläppa säkerheter som&lt;br&gt;PmC tillförsäkrat sig. Detta avses förekomma t. ex. för det fall att förvärvs-&lt;br&gt;objektet sålts vidare och centralen har möjlighet att tillförsäkra sig säker-&lt;br&gt;het i andra förbindelser. Det är inte uteslutet att detta system med utbyte&lt;br&gt;av pant kan vålla problem t. ex. i en konkurssituation. Systemet som sådat&lt;br&gt;bör därför bli föremål för en grundlig analys inom departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att en enskild panthavare, som inte är medlem i PmC&lt;br&gt;och vilken företräds av ett placerarombud, inte kommer att få någon&lt;br&gt;individuell registrering av sin pant i PmC:s register kan enligt organisatio-&lt;br&gt;nerna komma att medföra problem, t. ex. vid dubbel pantsättning. Syste-&lt;br&gt;met bör väl i och för sig inte hindra att en enskild panthavare anges med&lt;br&gt;kod i PmC:s register på samma sätt som sker beträffande en placerare.&lt;br&gt;Genom en sådan registrering skulle man vid en dubbel pantsättning lätt&lt;br&gt;kunna avgöra vilken pantsättning som har förerträde framför den andra.&lt;br&gt;Det bör vidare klarläggas om det är 1936 års lag om pantsättning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skuldebrevslagens regler som skall gälla vid denuntiation till placerarom- Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;budet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Borgenärernas anonymitetsskydd gentemot emittenten&lt;br&gt;(avsnitt 5.7)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna delar inte utredarens uppfattning om behovet av anony-&lt;br&gt;mitetsskydd för borgenärerna gentemot emittenten. Det nuvarande förhål-&lt;br&gt;landet med en viss öppenhet såvitt avser borgenärerna har inte lett till&lt;br&gt;några påtagliga problem. Så t. ex. för såväl staten som mellanhandsinstitu-&lt;br&gt;ten skuldbok i det nuvarande pappersbaserade systemet. I vart fall vid&lt;br&gt;avstämningsdag för räntebetalning torde skuldboken visa aktuella inne-&lt;br&gt;hav. Frågan om anonymitet är knappast något som lagstiftaren bör ägna&lt;br&gt;uppmärksamhet åt om inte särskilda skäl, såsom integritetsskydd eller&lt;br&gt;betydande konkurrensaspekter, talar härför. Även om dylika skäl kan&lt;br&gt;anföras föreligger i vart fall för emissioner med komplicerade villkor eller&lt;br&gt;lång löptid ett starkt behov av att i vissa fall, såsom vid villkorsändring,&lt;br&gt;förtida lösen, utlottning, ställningstagande till ackordsförslag etc, snabbt&lt;br&gt;komma i direktkontakt med långivarna. VP-systemet tillhandahåller den-&lt;br&gt;na facilitet även för förvaltarregistrerade obligations- och förlagslån (9&lt;br&gt;kap. 9 och 10 §§ aktiekontolagen). Det skulle innebära en olycklig begräns-&lt;br&gt;ning av PmC:s möjligheter att omhänderta lån med lång löptid eller&lt;br&gt;sofistikerade villkor om ifrågavarande anonymitetsskydd införes. Skulle&lt;br&gt;lagstiftaren finna behov av ett dylikt anonymitetsskydd, bör detta under&lt;br&gt;alla förhållanden kunna genombrytas genom avtal (t. ex. i bestämmelse i&lt;br&gt;lånevillkoren). Reglerna måste i vart fall utformas på sådant sätt att en&lt;br&gt;lämplig avvägning görs mellan emittentens intresse av en smidig hantering&lt;br&gt;av instrumentet och borgenärernas skyddsintressen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyldighet för medlem att åta sig uppdrag som ombud (se&lt;br&gt;PM sid 44)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att ett placerarombud skall vara skyldigt att — för&lt;br&gt;det fall någon som auktoriserats som placerarombud mist sin auktorisa-&lt;br&gt;tion — på begäran av detta ombuds kunder överta dessas uppdrag. Någon&lt;br&gt;större risk bör enligt promemorian inte vara förenad med ett sådant&lt;br&gt;uppdrag. Som en sista utväg skall nämligen placerarombudet kunna begära&lt;br&gt;att likvidhanteringen sker utanför systemet. Enligt vad som upplysts vid&lt;br&gt;den hearing som har hållits angående lagreglering av PmC i finansdeparte-&lt;br&gt;mentet den 19 april 1990 skall placerarombudet ha rätt att registrera pant i&lt;br&gt;förvärvsobjekten, även om likvidhanteringen sker utanför systemet. Ris-&lt;br&gt;kerna med en likvidhantering utanför systemet är enligt organisationerna&lt;br&gt;onekligen mindre om en dylik pantsättning är möjlig. Att så är möjligt bör&lt;br&gt;dock klart framgå av lagen eller dess förarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt organisationerna bör ett placerarombud i extrema fall ha möjlig-&lt;br&gt;het att säga upp ett avtal med en viss kund, t. ex. om denne uppenbarligen&lt;br&gt;missköter sina åtaganden gentemot ombudet. Det föreslagna systemet ger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte någon möjlighet därtill. Denna fråga bör enligt vår mening övervägas Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;ytterligare inom departementet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utländska förvaltare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt organisationerna kan man ifrågasätta vilket syfte systemet med&lt;br&gt;auktorisation av utländska förvaltare tjänar. 1 denna fråga krävs en större&lt;br&gt;klarhet i fråga om den kontrollskyldighet m.m. som eventuellt kan anses&lt;br&gt;åvila placerarombudet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Placerarens innehav&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en placerares innehav flukturerar över tiden beroende på&lt;br&gt;egna köp eller försäljningar eller rena kursändringar kan placerarombudet&lt;br&gt;tvingas omregistrera placeraren från ombudets placerarfunktion till hans&lt;br&gt;förvaltarfunktion och vice versa. Det synes därför mindre praktiskt att ha&lt;br&gt;en fix beloppsgräns (1 milj kr) för förvaltarfunktionen. Möjligen kan man&lt;br&gt;finna en smidigare lösning på problemet. Denna fråga bör alltså övervägas&lt;br&gt;ytterligare inom departementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Medlemskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom medlemskap i PmC tillförsäkras företaget ifråga en rätt att öppna&lt;br&gt;konton och göra anmälningar för registreringar. Utövandet av dessa rättig-&lt;br&gt;heter ställer stora krav på kompetens och kunnande för att unvika fallisse-&lt;br&gt;mang inom systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna anser därför att medlemskap och därmed rätten att&lt;br&gt;öppna konton och göra anmälningar för registrering endast skall ges en&lt;br&gt;krets företag som uppfyller vissa klart uttryckta krav för sådan verksam-&lt;br&gt;het. Idag torde denna krets kunna avgränsas till nuvarande medlemmar.&lt;br&gt;Om den utvidgas måste detta ske efter noggrant övervägande och med&lt;br&gt;yttersta restriktivitet. Detsamma gäller en eventuell möjlighet för ett place-&lt;br&gt;rarombud att göra registreringar i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna vill påpeka att det på sidan 65 i specialmotiveringen&lt;br&gt;under rubricerad paragraf anges att PmC skall vid frisläppande av pant&lt;br&gt;garantera att pantens ägare återfår panten mot ”utfäst” betalning. Vi utgår&lt;br&gt;ifrån att detta är ett rent skrivfel och att avsikten är att betalningen skall&lt;br&gt;vara erlagd innan ett frisläppande sker. Att så är fallet bör alltså framgå av&lt;br&gt;de blivande förarbetena till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund:&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Endast medlemmar skall kunna öppna konton och göra anmälan om&lt;br&gt;registreringsåtgärder hos PmC. Medlemmar skall enligt förslaget av bank-&lt;br&gt;inspektionen kunna erhålla auktorisation som placerarombud och ombe-&lt;br&gt;sörja registreringar för andra förvärvare av skuldförbindelser som inte är&lt;br&gt;medlemmar. Detta framgår av 3 kap. 1 § förslaget till lag om registrering&lt;br&gt;av rätt till vissa skuldförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet understryker med hänvisning till vad som sägs på sid 46 i&lt;br&gt;promemorian nödvändigheten av att även de försäkringsbolag som är&lt;br&gt;medlemmar i PmC ges möjlighet att vara placerarombud för sådana an-&lt;br&gt;knutna företag för vilka de sköter kapitalförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för försäkringsbolagen viktigaste frågan och som är helt avgörande&lt;br&gt;för om bolagen överhuvudtaget skall kunna använda sig av PmC:s tjänster&lt;br&gt;har ej behandlats i promemorian. Som framfördes vid hearingen måste&lt;br&gt;denna fråga lösas innan PmC träder i funktion. Frågan gäller om de&lt;br&gt;säkerheter som PmC skall kunna tillförsäkra sig av köparen, dels i själva&lt;br&gt;förvärvsobjektet och dels i köparens innehav i övrigt av skuldförbindelser&lt;br&gt;inom systemet (s k tilläggssäkerhet), kommer att konkurrera med den&lt;br&gt;förmånsrätt som enl 7 kap. 11 § försäkringsrörelselagen gäller för vissa&lt;br&gt;försäkringstagares räkning i de tillgångar som uppräknas i 7 kap. 9 §. Bland&lt;br&gt;dessa tillgångar utgör sådana skuldförbindelser som avses handlas med i&lt;br&gt;PmC en betydande del. Vid utgången av 1989 uppgick livförsäkringsbola-&lt;br&gt;gens innehav av obligationer och penningmarknadsinstrumentet till ca 200&lt;br&gt;miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan diskuterades under sommaren 1989 vid remissbehandlingen av&lt;br&gt;ett utkast till lagrådsremiss ang pantsättningsreglerna i försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen m.m. Riksförbundet föreslog i sitt remissyttrande en väg att lösa&lt;br&gt;problemet (se bifogat remissyttrande sid 2 — 3). I proposition 1989/90:34&lt;br&gt;som följde av lagrådsremissen (s 72) hänsköts problemet till behandlingen&lt;br&gt;av lagstiftningen om PmC.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Sveriges Industriförbund och Industrins&lt;br&gt;Finansförening:&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det pågående arbetet att skapa en clearingcentral för penningmarknads-&lt;br&gt;instrument har blivit starkt försenast och oerhört mycket dyrare än plane-&lt;br&gt;rat. Det nuvarande manuella systemet fungerar dock tillfredsställande och&lt;br&gt;gjorde detta även när omsättningen på penningmarknaden var flerfaldigt&lt;br&gt;större än för närvarande. Internationella datoriserade system som Euro-&lt;br&gt;clear och Cedel är väl utprövade och spelar en viktig roll för svenska&lt;br&gt;emittenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PmCs viktigaste uppgift borde vara att minimera hanteringskostnader-&lt;br&gt;na. I den internationella konkurrensen om kapitalet får emittenter från ett&lt;br&gt;litet land som Sverige inte arbeta med extra transaktionskostnader. De har&lt;br&gt;normalt ingen komparativ fördel i kapitalhänseende som kan kompensera&lt;br&gt;en sådan merkostnad. Det system som nu är under uppbyggnad förefaller&lt;br&gt;ha vissa brister i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Enbart medlemmar får öppna konton hos PmC och göra anmärk- Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;ningar for registreringsåtgärder. En utländsk storbank måste alltså agera Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;via ett svenskt placerarombud. Detta kan skapa både psykologiska hinder&lt;br&gt;och transaktionskostnadströsklar för utländska inversterare att placera i&lt;br&gt;svenska papper. Medlemsvillkoren är dessutom genom pro rata parte-&lt;br&gt;klausulen ekonomiskt så hårda att de utestänger relativt bankerna små&lt;br&gt;men i högsta grad professionella aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Lagstiftningen for PmC får inte vara så svensk att tillgängligheten till&lt;br&gt;den svenska marknaden försvåras. Dagens PmC-projekt har en sådan&lt;br&gt;skevhet i konstruktionen. Det är viktigt att en svensk clearingcentral är väl&lt;br&gt;sammankopplad med Euroclear och andra betydande internationella mot-&lt;br&gt;svarigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund vill vi inte framföra detalj synpunkter på förelig-&lt;br&gt;gande promemoria. Vi föreslår i stället att det nuvarande projektarbetet&lt;br&gt;åtminstone för tillfället avbryts och att arbetet på en nödvändig institutio-&lt;br&gt;nell förändring av clearingorganisationen tar sikte på att dels utnyttja&lt;br&gt;erfarenheter från internationella system dels föra den svenska penning-&lt;br&gt;marknaden närmare den internationella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagstiftningen ang. Penningmarknadscentralen Prop. 1990/91:106&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med referens till vårt sammanträffande den 12 september får Penning-&lt;br&gt;marknadscentralen (PmC AB) utveckla sina synpunkter rörande några&lt;br&gt;återstående diskussionsfrågor om utformningen av en lagstiftning beträf-&lt;br&gt;fande Penningmarknadscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Pant i överhypotek&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som förut har framhållits medför PmC-systemets utformning att vid pant-&lt;br&gt;sättning endast en panthavare registreras i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PmC-systemets hantering av en pantsättningstransaktion kan beskrivas&lt;br&gt;på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantsättaren och blivande panthavare anmäler i PmC-systemet att en&lt;br&gt;pantsättning skall göras. För det fall pantsättningen skall ske med likvid&lt;br&gt;inom PmC-systemet, skall transaktionen förhandsregistreras. I och med&lt;br&gt;att detta sker, garanterar PmC att långivaren erhåller panten och att&lt;br&gt;låntagaren erhåller likviden. Panthavaren och pantsättaren har var sitt&lt;br&gt;konto för innehavda panter respektive gjorda pantsättningar. Den nu&lt;br&gt;beskrivna transaktionen medför således att pantsättarens disponibla&lt;br&gt;skuldförbindelseinnehav minskas samt att hos pantsättaren noteras att en&lt;br&gt;pantsättning gjorts och hos panthavaren att den aktuella panten innehas.&lt;br&gt;Skulle pantsättaren anmäla ytterligare en pantsättning av samma förbin-&lt;br&gt;delse till systemet, kommer följaktligen förhandsregistrering av denna att&lt;br&gt;vägras, eftersom skuldförbindelsen inte längre ingår i pantsättarens dispo-&lt;br&gt;nibla innehav av skuldförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu beskrivna systemuppbyggnaden går knappast att ändra, efter-&lt;br&gt;som den är en integrerad del av ett stort system. Det är härvidlag ytterliga-&lt;br&gt;re att märka att en registrering av en subsidiär pantsättning knappast&lt;br&gt;skulle kunna begränsas till en uppgift om att andrahandspantsättning&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PmC-systemet är uppbyggt för att de rutiner som marknaden har störst&lt;br&gt;behov av skall kunna hanteras på ett smidigt och säkert sätt. Andrahands-&lt;br&gt;pantsättningar är på det område som här är i fråga förhållandevis ovanliga&lt;br&gt;i dag. PmC-systemet erbjuder vidare ökade möjligheter till uppdelning av&lt;br&gt;skuldförbindelsernas belopp utöver vad som är möjligt i det nuvarande&lt;br&gt;dokumentbaserade systemet. Härigenom kan skuldförbindelserna bättre&lt;br&gt;anpassas till det aktuella behovet av pant. Det är emellertid självklart att&lt;br&gt;möjlighet till andrahandspantsättningar måste finnas även efter övergång-&lt;br&gt;en till ett nytt system, eftersom de stora förmögenhetsvärden som det här&lt;br&gt;är fråga om måste kunna utnyttjas rationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om man bortser från att andrahandspantsättningar inte med nuva-&lt;br&gt;rande systemuppbyggnad kan registreras hos PmC kan det dock starkt&lt;br&gt;ifrågasättas om det skulle vara principiellt riktigt att knyta rättsverk-&lt;br&gt;ningarna för sådana pantsättningar till en registrering. Både för att för-&lt;br&gt;ståelsen av systemet skall underlättas och för att rättsverkningarna av olika&lt;br&gt;åtgärder skall bli helt klara bör nämligen en strävan vara att systemet till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina principer så långt möjligt skall motsvara vad som gäller för den fysiska&lt;br&gt;hanteringen av värdepapper med den grundläggande avvikelsen att regist-&lt;br&gt;rering hos PmC ersätter innehavet av ett värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett dokumentbaserat system uppkommer sakrättslig verkan av en&lt;br&gt;andrahandspantsättning genom denuntiation till innehavaren av den pri-&lt;br&gt;mära panten. Det finns enligt PmC:s mening inte något skäl för annat&lt;br&gt;synsätt i ett värdepapperslöst system. PmC har därför utgått från att en&lt;br&gt;andrahandspantsättning vid behov kan ske genom denuntiation till den&lt;br&gt;som är registrerad som innehavare av den primära panten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen bör i enlighet med det anförda nu få den innebörden att en&lt;br&gt;andrahandspantsättning kan verkställas genom denuntiation till den pri-&lt;br&gt;märe panthavaren och att även en utmätning av överhypotek förutsätter&lt;br&gt;denuntiation till denne. Någon justering av den i Ds 1990:26 föreslagna&lt;br&gt;lagtexten för detta ändamål synes inte erforderlig. Då saken måhända inte&lt;br&gt;är helt självklar, skulle emellertid ett klargörande uttalande i motiven vara&lt;br&gt;av värde.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Pantsättning av medlem i&lt;br&gt;Penningmarknadscentralen till placerare m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Identitetsuppgifter beträffande en panthavare anges i PmC-systemet en-&lt;br&gt;dast i fall då pantsättningen skett till eller från en medlem och panthavaren&lt;br&gt;har konto i PmC. Att i andra fall ange identitetsuppgifter för panthavaren&lt;br&gt;skulle sakna praktisk mening. I stället anges i dessa fall vem som i egen-&lt;br&gt;skap av placerarombud äger företräda panthavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den i Ds 1990:26 intagna lagtextbilagan har vid utformningen av&lt;br&gt;4 kap. 2 § första stycket 6 förslaget till lag om registrering av rätt till vissa&lt;br&gt;skuldförbindelser förbisetts det fallet att pantsättning sker från medlem till&lt;br&gt;placerare. I det fallet individualiseras registreringen för panthavaren, un-&lt;br&gt;der förutsättning att denne har konto hos PmC. Placerarombud anges&lt;br&gt;givetvis även i detta fall. PmC får hemställa att punkten erhåller följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”6 namn, identifieringsnummer och postadress för panthavare och den&lt;br&gt;som har en rättighet på grund av inskränkning enligt 5, om konto hos&lt;br&gt;Penningmarknadscentralen har öppnats för rättighetshavaren och denne&lt;br&gt;eller upplåtaren är medlem av centralen, eller om rättighetshavaren inte har&lt;br&gt;konto hos centralen, uppgift om vem som i egenskap av placerarombud äger&lt;br&gt;företräda rättighetshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att panthavarnas anonymitetsskydd bevaras på sam-&lt;br&gt;ma sätt som gäller för borgenären och för att reglerna i paragrafen skall bli&lt;br&gt;kongruenta i övrigt bör andra och tredje styckena erhålla följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 konto som avses i 3 kap. 1 § första stycket skall istället för de uppgifter&lt;br&gt;som avses i första stycket 3 och 6 antecknas en särskiljbar beteckning för&lt;br&gt;borgenär, panthavare och innehavare av rättighet på grund av inskränkning&lt;br&gt;enligt första stycket 5 samt uppgift om vem som i egenskap av placerarom-&lt;br&gt;bud är behörig att göra anmälan om registreringsåtgärder. Vad som före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivs i denna lag om den som är antecknad på konto som borgenär, eller Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;panthavare, eller rättighetshavare enligt första stycket 5 gäller även borge- Bilaga 2&lt;br&gt;när, panthavare, eller sådan rättighetshavare för vilken särskiljbar beteck-&lt;br&gt;ning har antecknats enligt vad nu har sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen skall föra en särskild förteckning över de&lt;br&gt;borgenärer och rättighetshavare som avses i andra stycket. I förteckningen&lt;br&gt;skall anges de upphgifter som avses i första stycket 3 och 6. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare får PmC hemställa att i ett nytt andra stycke till 4 kap 3 §&lt;br&gt;anges att 2 § andra och tredje styckena skall tillämpas på motsvarande sätt&lt;br&gt;för de fall som avses i 4 kap 3 § första stycket 4. Vidare får PmC hemställa&lt;br&gt;för att göra lagtexten tydligare att 4 kap 2 § 3 erhåller följande lydelse: ”3.&lt;br&gt;borgenärens namn, identifieringsnummer och postadress om denne är&lt;br&gt;medlem ” och att 4 kap 3 § 2 erhåller följande lydelse; ”2. förvaltarens&lt;br&gt;namn, identifieringsnummer samt postadress om denne är medlem&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Rättsverkan av preliminärregistrering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Av 5 kap. 7 § i det i Ds 1990:26 intagna lagförslaget följer att en anmälan&lt;br&gt;för preliminärregistrering när som helst kan återkallas innan den har lett&lt;br&gt;till förhandsregistrering. Sedan förhandsregistrering skett kan däremot&lt;br&gt;enligt paragrafen återkallelse inte längre ske. Vidare gäller enligt 7 kap 1 §&lt;br&gt;att, sedan förhandsregistrering skett, borgenären inte får förfoga över den&lt;br&gt;ifrågavarande förbindelsen, och det har i motiven förutsatts att till följd av&lt;br&gt;förfogandeförbudet, utmätning inte kan ske för borgenärens (överlåtarens)&lt;br&gt;skuld (jmf Ds 1990:26 s57).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att återkalla en anmälan sedan preliminärregistrering skett&lt;br&gt;men före förhandsregistrering är av stor praktisk betydelse inte minst för&lt;br&gt;placerarombuden. Placerarombuden ansvarar gentemot PmC för de trans-&lt;br&gt;aktioner med likvid inom systemet som de anmäler för sina kunders&lt;br&gt;räkning. Om placerar-ombudet, efter det att preliminärregistrering skett&lt;br&gt;finner att placeraren inte har möjlighet att fullfölja den tillämnade transak-&lt;br&gt;tionen måste det finnas en möjlighet för placerarombudet att återkalla&lt;br&gt;affären. Det kan t ex röra sig om fall då placeraren inte har möjligheter att&lt;br&gt;ställa de säkerheter som ombudet fordrar eller inte kommer att kunna&lt;br&gt;erlägga utfäst likvid med följd att placerarombudet blir betalningsskyldig&lt;br&gt;för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även av andra skäl är det nödvändigt att en överlåtare, såvitt gäller&lt;br&gt;förhållandet till PmC, har fri förfoganderätt över den skuldförbindelse&lt;br&gt;som är avsedd att försäljas fram till dess att förhandsregistrering sker.&lt;br&gt;Självfallet är det så att parterna redan före förhandsregistreringen har&lt;br&gt;träffat en obligationsrättsligt bindande överenskommelse med skade-&lt;br&gt;ståndspåföljd som konsekvens för den som inte kan eller inte vill fullfölja&lt;br&gt;en affär, men sådana frågor kan av naturliga skäl inte prövas i PmC-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts nu innebär att en preliminärregistrering i PmC-&lt;br&gt;systemet på ett avgörande sätt skiljer sig från en sådan anteckning i daglig&lt;br&gt;journal som sker enligt aktiekontolagen (1989:827). En anteckning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sistnämnda slag får visserligen enligt 4 kap 9 § aktiekontolagen rättas av&lt;br&gt;det kontoforande institutet, innan den förts in på ett konto, men det är inte&lt;br&gt;förutsatt att någon återkallelse i detta läge skall kunna äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det alltså i PmC-systemet är förutsatt att en överlåtare har fri&lt;br&gt;förfoganderätt över en skuldförbindelse som är avsedd att försäljas fram&lt;br&gt;till dess att förhandsregistrering sker men mister förfoganderätten i och&lt;br&gt;med förhandsregistreringen, måste det — oavsett hur motsvarande frågor&lt;br&gt;är att bedöma enligt aktiekontolagen — vara följdriktigt att skyddet mot&lt;br&gt;utmätning och mot dubbelöverlåtelse uppkommer först genom förhands-&lt;br&gt;registreringen. Detta är så mycket mera naturligt som det i händelse av en&lt;br&gt;preliminärregistrerad dubbelöverlåtelse inte som PmC-systemet har kon-&lt;br&gt;struerats är tidsföljden mellan preliminärregistreringarna utan andra fak-&lt;br&gt;torer som avgör vilket förvärv som skall förhandsregistreras. Vad som har&lt;br&gt;sagts nu har motsvarande tillämpning i fråga om pantsättnng och liknande&lt;br&gt;transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de utgångspunkter som här har angetts blir den utformning som&lt;br&gt;7 kap 5 § har fått enligt lagförslaget i Ds 1990:26 missvisande. Det bör&lt;br&gt;vara förhandsregistreringen som skall utgöra utgångspunkten för att rätts-&lt;br&gt;verkningar inträder. I de fall då förhandsregistrering inte skall ske kommer&lt;br&gt;normalt preliminärregistrering och anteckning på konto att ske med myc-&lt;br&gt;ket kort tidsintervall och det avgörande bör i dessa fall vara anteckningar-&lt;br&gt;na på konto. PmC hemställler därför att vid den slutliga utformningen&lt;br&gt;paragrafen erhåller följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Rättsverkan av en registrering enligt 2 — 4 §§ inträder då förvärvet&lt;br&gt;förhandsregistrerats, under förutsättning att förvärvet därefter även regi-&lt;br&gt;streras genom anteckning på konto. Skall förhandsregistrering inte äga&lt;br&gt;rum, inträder rättsverkan när förvärvet registreras genom anteckning på&lt;br&gt;konto. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den skillnad som föreligger i PmC-systemet jämfört med&lt;br&gt;aktiekontolagens reglering av registerföringar i VPC-systemet finns myc-&lt;br&gt;ket att vinna om i 7 kap 2 § efter ordet ”registreras” följande tillägg görs:&lt;br&gt;”(förhandsregistrerats eller i förekommande fall registrerats genom an-&lt;br&gt;teckning på konto)”. Det är även värdefullt om här behandlade frågor&lt;br&gt;också kan beröras i motiven till 7 kap 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 7 kap 3 § första stycket blir dock missvisande så till vida&lt;br&gt;att det där talas om företräde för det förvärv som registrerades ”först”.&lt;br&gt;Eftersom endast en förhandsregistrering resp, slutregistrering kan före-&lt;br&gt;komma i den situationen som bestämmelsen tar sikte på, föreslås att ordet&lt;br&gt;”först” får utgå. En konsekvens av det nu anförda blir ytterligare att 5 kap&lt;br&gt;5 § andra meningen och 7 § tredje meningen bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom preliminärregistrering således inte avses medföra någon sak-&lt;br&gt;rättslig verkan, kan självfallet hävdas att denna registrering inte behöver&lt;br&gt;lagregleras. En reglering i enlighet med promemorieförslaget är dock av&lt;br&gt;värde så till vida att den ger upplysning om förfarandet i PmC-systemet.&lt;br&gt;Preliminärregistrering fyller också den funktionen att de uppdrag som&lt;br&gt;lämnas i PmC dokumenteras och kan även tjäna som bevisunderlag i fråga&lt;br&gt;om sådana obligationsrättsligt bindande avtal som av något skäl inte blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandsregistrerade. PmC anser därför att regleringen fyller sin plats i Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;lagstiftningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Antagande av medlemmar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I sitt remissyttrande över departementspromemorian Ds 1990:26 har&lt;br&gt;bankinspektionen föreslagit att ett godkännande från inspektionens sida&lt;br&gt;måste föreligga innan PmC:s styrelse beslutar att bifalla en ansökan om&lt;br&gt;medlemskap. PmC har ingen invändning mot detta förslag och förutsätter&lt;br&gt;att, om det genomförs, talan mot bankinspektionens beslut kommer att&lt;br&gt;kunna föras enligt vanliga förvaltningsrättsliga principer. Detta torde in-&lt;br&gt;nebära inte bara att talerätt föreligger for den som ansöker om medlem-&lt;br&gt;skap i den händelse bankinspektionen vägrar godkänna utan också att&lt;br&gt;envar medlem kan fora talan mot ett beslut av inspektionen att godkänna&lt;br&gt;den sökande for medlemskap. Varje medlem har nämligen med hänsyn till&lt;br&gt;sitt pro rata parte-ansvar ett ekonomiskt intresse att bevaka när det gäller&lt;br&gt;antagande av nya medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu angivna förhållanden kan förtjäna att beröras i motiven till den nya&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Övrigt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det kan förtjäna anmärkas att PmC-systemet avses hantera s. k. dagslån,&lt;br&gt;dvs upplåning mellan två bankdagar mot pantsäkerhet, samt s. k. repor,&lt;br&gt;dvs återköpsavtal bestående av två mot varandra stående sälj- och köp-&lt;br&gt;transaktioner avseende samma skuldförbindelse och mellan samma parter&lt;br&gt;med minst en bankdag mellan transaktionernas likviddagar. Dagslån han-&lt;br&gt;teras genom pant-sättning inom systemet och repor behandlas som två&lt;br&gt;överlåtelser. Dessa typer av transaktioner har inte berörts i promemorian&lt;br&gt;Ds 1990:26 men representerar en sådan praktisk betydelse for aktörerna&lt;br&gt;på marknaden att de kan förtjäna omnämnas i motiven till en kommande&lt;br&gt;proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap 7 § PmC-lagstiftningen är det vid försäljning av pant som&lt;br&gt;tagits i anspråk enligt 3 —6 §§ samma kapitel möjligt att bortse från 1979&lt;br&gt;års lag om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper. Denna be-&lt;br&gt;stämmelse gäller som framgår av 1 § endast då riksbanksclearing ska&lt;br&gt;förekomma. Emellertid medger medlemsavtalen överföring och pantsätt-&lt;br&gt;ning av skuldförbindelser utan lidvidutväxling inom PmC-systemet (se&lt;br&gt;bestämmelser för medlems affärer för egen räkning bil 1 pkt4). I dessa fall&lt;br&gt;kommer undantaget i 9 kap 7 § PmC-lagstiftningen inte att bli tillämpligt,&lt;br&gt;vilket innebär att man vid försäljning av i sådan ordning pantsatta skuld-&lt;br&gt;förbindelser skulle tvingas iakttaga bestämmelserna i 1979 års lag. Detta&lt;br&gt;skulle givetvis medföra problem motsvarande dem man velat undvika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom undantaget i 9 kap 7 §. PmC hemställer därför att detta undantag Prop. 1990/91: 106&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta även de fall då försäljning ska ske av skuldförbin- Bilaga 2&lt;br&gt;delser som pantsatts utan likvidutväxling inom PmC-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de bästa hälsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadscentralen PmC AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Aspling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen ........................................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll....................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag ........................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lag om penningmarknadskonton....................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lag om Penningmarknadscentralen PmC Aktiebolag........ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission, handelsagen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tur och handelsresande .............................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar ....................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handling ......................................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gåva ............................................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Lag om ändring i föräldrabalken ....................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) ............ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Lag om ändring i utsökningsbalken ..................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) ........ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827) ............. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Lag om ändring i lagen (1989: 828) om införande&amp;nbsp;av aktiekonto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1989:827) ................................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 januari 1991. &amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.......................................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Behovet av att reformera hanteringen på penning- och obligations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaden ........................................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Huvuddragen i det av penningmarknadscentralen planerade syste-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;met .............................................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Allmän motivering................................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Lagstiftningsbehovet .............................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Vilka låneemissisoner skall det nya systemet omfatta? ..... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Registren hos penningmarknadscentralen. Rättsverkningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av registreringar ................................. 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Andrahandspantsättning m. m....................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Öppnande av konton m.m.......................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Likvidansvar m. m................................ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Försäkringsrörelselagen och penningmarknadscentralens likvi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dansvar m.m.................................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Borgenärernas anonymitetsskydd gentemot emittenten..... &amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 Rätten till ersättning .............................. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Överprövning av beslut ........................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11 Kontoförande instituts delegationsrätt enligt aktiekontolagen 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12 Följdändringar i annan lagstiftning m. m............... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.13 Ikraftträdande.................................. 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.14 Övergångsbestämmelser........................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Upprättade lagförslag................................. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Specialmotivering ................................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Förslaget till penningkontolag ....................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Förslaget till lag om Penningmarknadscentralen PmC AB . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen om kommission, handels-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;agentur och handelsresande ......................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Förslaget till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om ändring i&amp;nbsp;utsökningsbalken .......... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Förslaget till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om ändring i&amp;nbsp;försäkringsrörelselagen...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Förslaget till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om ändring i&amp;nbsp;aktiekontolagen ........... 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Förslaget till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om införande av aktiekontolagen ........ 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 Övriga lagförslag ................................. 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Hemställan ........................................ 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Beslut ............................................ 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagrådets protokoll den 7 februari 1991.............. 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Anmälan av&amp;nbsp;lagrådsyttrande............................ 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Säkerhets- och sårbarhetsfrågor ......................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Hemställan&amp;nbsp;&amp;nbsp;........................................ 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Beslut ............................................ 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanställning av skriftliga yttranden över departe-&lt;br&gt;mentspromemorian (Ds 1990:26) Lagreglering angå-&lt;br&gt;ende penningmarknadscentralen ................. 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Brev 1990-10—05 från Penningmarknadscentralen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PmC AB till justitiedepartementet ............... 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 De remitterade lagförslagen (bilagan har här uteslutits)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda och av lagrådet granskade lagförslagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:LU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda och av lagrådet granskade lagförslagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförs om säkerhets- och sårbarhetsfrågor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförs om säkerhets- och sårbarhetsfrågor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:LU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-02-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-02-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 13:21:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03106</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 13:21:16</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03106</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__106.pdf</filnamn>
<filstorlek>4966553</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om kontobaserat penningmarknadssystem</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E8E41F8D-A3DA-4ED4-A799-1EB7280DB400</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:LU33</uppgift>
<ref_dok_id>GE01LU33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kontobaserat penningmarknadssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>