<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2283926</hangar_id>
 <dok_id>GE031</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>1</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:1</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-05-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:36:31</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 16:58:41</publicerad>
 <titel>om säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE031/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE031</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE031</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:1&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om säkerheten vid järnväg, tunnelbana och&lt;br&gt;spårväg, m. m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE031/prop_199091__1-1.png" style="width:36pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 maj 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Georg Andersson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om säkerheten vid järnväg, tunnelbana&lt;br&gt;och spårväg, järnvägssäkerhetslagen. Banverket får bestämma till vilket av&lt;br&gt;dessa trafikslag en spåranläggning hör. De olika trafikslagen delas upp i tre&lt;br&gt;verksamhetsgrenar, nämligen spårinnehav, trafikutövning och särskild&lt;br&gt;trafikledningsverksamhet. Dessa verksamheter skall enligt lagen drivas så&lt;br&gt;att skador till följd av dem förebyggs, och de åtgärder och försiktighets-&lt;br&gt;mått skall vidtas som behövs för en betryggande säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specificerade säkerhetskrav uppställs i fråga om organisation, personal,&lt;br&gt;materiel och säkerhetsordning. Ansvaret för säkerheten åvilar verksam-&lt;br&gt;hetsutövaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamhet enligt lagen fordras tillstånd av järnvägsinspektionen.&lt;br&gt;Särskilda krav av personlig och ekonomisk natur ställs på den som skall få&lt;br&gt;tillstånd att driva sådan verksamhet. Om dessa krav inte längre uppfylls,&lt;br&gt;kan ett tillstånd återkallas. Statens järnvägar och banverket får driva&lt;br&gt;verksamhet utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya spåranläggningar eller anläggningar som har byggts om väsentligt&lt;br&gt;får inte upplåtas för trafik utan godkännande av järnvägsinspektionen.&lt;br&gt;Nya eller väsentligt ombyggda fordon får inte tas i bruk på en spåranlägg-&lt;br&gt;ning utan sådant godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet är banverket. I fråga om elektriska anläggningar ut-&lt;br&gt;övas dock tillsynen av statens energiverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förenat med straffansvar att driva verksamhet enligt lagen utan&lt;br&gt;tillstånd och att bl. a. eftersätta säkerhetskraven enligt lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningsföreskrifterna om förbud att beträda spårområden för järnväg&lt;br&gt;och om ingripande i anledning av sådan överträdelse samt reglerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nykterhetsbrott i 6 kap. järnvägstrafiklagen (1985:192) flyttas över till Prop. 1990/91:1&lt;br&gt;järn vägssäkerhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om bemyndigande för regeringen att utfärda bestäm-&lt;br&gt;melser om säkerheten i spårbunden trafik eller ordningens upprätthållande&lt;br&gt;i samband med sådan trafik samt om avgifter för granskning eller kontroll&lt;br&gt;i dessa hänseenden i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer fors över till den&lt;br&gt;nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1911:53) om järnvägsaktiebolag och lagen (1930:267) om bokfö-&lt;br&gt;ring vid enskild järnväg upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Järn vägssäkerhetslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket bestämmer om en spåranläggning är järnväg, tunnelbana eller&lt;br&gt;spårväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Till spåranläggningar hör spår och de övriga fasta anordningar som&lt;br&gt;behövs för spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och säkerhetsan-&lt;br&gt;läggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt anordningar för elför-&lt;br&gt;sörjning av trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Järnvägs-, tunnelbane- och spårvägsverksamhet består av drift av&lt;br&gt;spåranläggningar (spårinnehav) och drift av spårtrafik (trafikutövning). I&lt;br&gt;driften av spåranläggningar ingår trafikledning. Trafikledning är dock en&lt;br&gt;särskild verksamhetsgren om den som driver spåranläggningen har överlå-&lt;br&gt;tit ansvaret härför till någon annan (särskild trafikledningsverksamhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler for verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Spåranläggningar eller spårtrafik eller särskild trafikledningsverk-&lt;br&gt;samhet får drivas endast av den som har tillstånd till verksamheten. För&lt;br&gt;verksamhet som drivs av statens järnvägar eller banverket behövs inte&lt;br&gt;något tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får beviljas den som med hänsyn till yrkeskunnande, laglydnad&lt;br&gt;samt ekonomiska och andra förhållanden av betydelse kan anses uppfylla&lt;br&gt;kraven i denna lag och i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Frågor om tillstånd att driva spåranläggningar eller spårtrafik eller&lt;br&gt;särskild trafikledningsverksamhet prövas av banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett tillstånd kan meddelas tills vidare eller för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I samband med att tillstånd meddelas eller under ett tillstånds giltig-&lt;br&gt;hetstid får banverket föreskriva de villkor för verksamheten som behövs&lt;br&gt;från säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett tillstånd att driva spåranläggningar, spårtrafik eller särskild tra-&lt;br&gt;fikledningsverksamhet får återkallas, om förutsättningarna för tillstånd&lt;br&gt;enligt 4§ inte längre uppfylls eller om tillståndshavaren inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Frågor om återkallelse av tillstånd enligt 8 § prövas av banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Spåranläggningar, spårtrafik och särskild trafikledningsverksamhet&lt;br&gt;skall med hänsyn till verksamhetens art och övriga förhållanden drivas så&lt;br&gt;att skador till följd av verksamheten förebyggs. Därvid skall de åtgärder&lt;br&gt;och försiktighetsmått vidtas som behövs för att upprätthålla en betryggan-&lt;br&gt;de säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § För verksamheten skall den organisation finnas som krävs för att&lt;br&gt;verksamheten skall kunna bedrivas på ett säkert sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som är sysselsatt i verksamheten skall ha god kännedom om de&lt;br&gt;förhållanden, föreskrifter och villkor som gäller för verksamheten och som&lt;br&gt;berör hans arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras endast av den&lt;br&gt;som med hänsyn till yrkeskunnande, hälsotillstånd och personliga förhål-&lt;br&gt;landen i övrigt anses lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Spåranläggningar, fordon och annan materiel som används i verk-&lt;br&gt;samheten skall vara av sådan beskaffenhet att skador till följd av verksam-&lt;br&gt;heten förebyggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § För verksamheten skall det finnas en säkerhetsordning med sådana&lt;br&gt;säkerhetsbestämmelser som behövs utöver denna lag och de föreskrifter&lt;br&gt;som är utfärdade med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som driver verksamheten ansvarar för att de i 10—14 §§ angiv-&lt;br&gt;na kraven uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarundersökning och avstängning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som driver verksamhet får inte tilldela någon arbetsuppgifter&lt;br&gt;av betydelse för säkerheten utan att denne har genomgått läkarundersök-&lt;br&gt;ning som utvisar att hinder av hälsoskäl inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten skall regelbun-&lt;br&gt;det genomgå läkarundersökning. Verksamhetsutövare får från sådana ar-&lt;br&gt;betsuppgifter avstänga den som inte följer ett åläggande att genomgå&lt;br&gt;undersökning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av spåranläggningar eller fordon &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En spåranläggning eller en del av den får inte upplåtas for trafik&lt;br&gt;utan att den har godkänts av banverket. Detsamma gäller vid en väsentlig&lt;br&gt;ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ett fordon får inte framföras på en spåranläggning utan godkännan-&lt;br&gt;de av banverket. Detsamma gäller ett fordon som har byggts om väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Banverket skall före godkännande enligt 17 eller 18 § granska kon-&lt;br&gt;struktionsunderlaget för spåranläggningen eller fordonet och kontrollera&lt;br&gt;och prova materielen i den omfattning som verket finner nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter och&lt;br&gt;villkor som meddelats med stöd av lagen utövas av banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående elektriska anläggningar finns särskilda föreskrifter i lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som driver eller avser att driva verksamhet enligt denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall på begäran av banverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna myndigheten de upplysningar och tillhandahålla de handling-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ar som behövs för tillsynen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ge myndigheten tillträde till anläggningar, fordon och annan materi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;el, lokaler och områden som berörs av verksamheten för de undersökning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ar som behövs för tillsynen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid provkörningar och andra materielprov utan kostnad tillhanda-&lt;br&gt;hålla erforderlig personal, materiel och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polis- och tullmyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för tillsy-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Banverket får meddela de förelägganden och förbud som behövs i&lt;br&gt;enskilda fall för att denna lag eller de föreskrifter eller villkor som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Förelägganden och förbud enligt 22 § får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om det inträffar en olycka vid användningen av ett fordon på en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spåranläggning och medför olyckan att flera personer avlider eller blir&lt;br&gt;allvarligt skadade eller att fordonet, spåranläggningen eller egendom som&lt;br&gt;inte transporteras med fordonet får omfattande skador, skall den som&lt;br&gt;driver verksamheten rapportera det inträffade. Han skall också rapporte-&lt;br&gt;ra, när det funnits någon allvarlig fara för att en sådan olycka skulle&lt;br&gt;inträffa eller när något har hänt som tyder på ett väsentligt fel hos fordo-&lt;br&gt;net, spåranläggningen, trafikledningen eller på andra väsentliga brister i&lt;br&gt;säkerhetshänseende. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att rapportering av händelser som är av bety-&lt;br&gt;delse för spårtrafikens säkerhet skall ske också i andra fall än som anges i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om undersökning från säkerhetssynpunkt av jämvägsolyckor och andra&lt;br&gt;händelser som berör spårtrafiken finns bestämmelser i lagen (1990:000)&lt;br&gt;om undersökning av olyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Utan spårinnehavarens eller trafikutövarens tillstånd får inte någon&lt;br&gt;beträda spårområden för järnväg och tunnelbana utom på platser där det&lt;br&gt;av skyltar, utjämning av höjdskillnaden mellan spåren och markplanet,&lt;br&gt;gångfållor eller andra anordningar klart framgår att allmänheten har till-&lt;br&gt;träde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan spårinnehavarens eller trafikutövarens tillstånd får inte någon&lt;br&gt;beträda en sådan del av en spårvägs spårområde för vilken det genom&lt;br&gt;stängsel eller skyltar eller på annat liknande sätt klart framgår att allmän-&lt;br&gt;heten inte har tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst vid järnväg&lt;br&gt;får från järnvägens område avlägsna den som överträder förbudet i 25 §&lt;br&gt;första stycket, den som uppträder berusad eller stör ordningen och den&lt;br&gt;som genom sitt uppträdande äventyrar säkerheten i järnvägsdriften. Om&lt;br&gt;det är absolut nödvändigt, får han omhänderta en sådan person. Om så&lt;br&gt;sker, skall polisen omedelbart underrättas. Den omhändertagne får hållas&lt;br&gt;kvar till dess att han har överlämnats till en polisman eller det inte längre&lt;br&gt;finns skäl till omhändertagande, dock längst sex timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § För att verkställa en åtgärd enligt 26 § får befattningshavaren inte&lt;br&gt;använda strängare medel än förhållandena kräver. Han bör i första hand&lt;br&gt;försöka tala personen till rätta genom upplysningar och anmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våld får tillgripas endast när andra medel inte hjälper. Om våld tillgrips,&lt;br&gt;skall den lindrigaste form användas som kan förväntas leda till det avsed-&lt;br&gt;da resultatet. Våld får inte brukas längre än som är absolut nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Föreskrifter om undersökning av resgodskollin eller godssändning-&lt;br&gt;ar, omhändertagande av handresgods samt avlägsnande, oskadliggörande&lt;br&gt;och förstörelse av resgodskolli eller handresgods samt av visst farligt gods&lt;br&gt;finns i 6kap. järnvägstrafiklagen (1985:192).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Till böter eller fängelse i högst ett år skall den dömas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan tillstånd driver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. av uppsåt eller grov oaktsamhet i sin verksamhet anlitar någon att&lt;br&gt;utföra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten eller använder materiel&lt;br&gt;som inte uppfyller säkerhetskraven enligt 12 eller 13 § eller inte uppfyller&lt;br&gt;kravet enligt 14 § på säkerhetsordning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. av uppsåt eller oaktsamhet bryter mot villkor som meddelats med Prop. 1990/91:1&lt;br&gt;stöd av 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. av uppsåt eller oaktsamhet i verksamheten använder materiel som&lt;br&gt;inte har godkänts enligt 17 eller 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har underlåtit att följa ett föreläggande vid vite eller som&lt;br&gt;överträtt ett vitesförbud skall inte dömas till ansvar enligt denna lag för&lt;br&gt;gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Den som för ett maskindrivet spårfordon på järnväg eller tunnelba-&lt;br&gt;na efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkon-&lt;br&gt;centrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i hans&lt;br&gt;blod eller 0,10 milligram per liter i hans utandningsluft döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms också den som för ett sådant fordon och då är så&lt;br&gt;påverkad av alkoholhaltiga drycker att det kan antas att han inte på ett&lt;br&gt;betryggande sätt kan föra fordonet. Detsamma gäller om föraren är lika&lt;br&gt;påverkad av något annat medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ett brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, skall&lt;br&gt;föraren dömas till fängelse i högst ett år. Vid bedömande av om brottet är&lt;br&gt;grovt skall särskilt beaktas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föraren har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,5&lt;br&gt;promille i hans blod eller 0,75 milligram per liter i hans utandningsluft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föraren annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något&lt;br&gt;annat medel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksä-&lt;br&gt;kerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utan att föra fordon som avses i första stycket vid järnväg eller&lt;br&gt;tunnelbana fullgör tjänst, i vilken ingår uppgifter av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;säkerheten och då är så påverkad av alkohol eller något annat medel att det&lt;br&gt;kan antas att han inte kan utföra dessa upgifter på betryggande sätt döms&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som för spårvagn finns bestämmelser i lagen (1951:649)&lt;br&gt;om straff för vissa trafikbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Verksamhetsutövare som försummar att rapportera enligt 24 § förs-&lt;br&gt;ta eller andra stycket skall dömas till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Den som bryter mot förbudet i 25 § skall dömas till böter, högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Till ansvar enligt 29 eller 31 § skall inte dömas i ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt 29, 31 eller 32 § skall inte dömas om gärningen är&lt;br&gt;belagd med straff i brottsbalken. Till ansvar enligt 32 § skall inte heller&lt;br&gt;dömas om gärningen är belagd med straff i lagen (1951:649) om straff för&lt;br&gt;vissa trafikbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Regeringen får föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från&lt;br&gt;denna lag. Regeringen får också meddela ytterligare föreskrifter som avses&lt;br&gt;i 8 kap. 3 och 5 §§ regeringsformen i de avseenden som anges i denna lag&lt;br&gt;samt föreskrifter om avgifter för granskning och kontroll enligt lagens&lt;br&gt;bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlåta dessa befogenheter till banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Beslut som banverket i särskilt fall har meddelat enligt denna lag&lt;br&gt;eller enligt föreskrift som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten. Andra beslut av banverket får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart. Ett beslut om återkal-&lt;br&gt;lelse av tillstånd gäller dock inte förrän det har vunnit laga kraft, om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl att bestämma annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991, då förordningen&lt;br&gt;(1967:604) om enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid denna lags ikraftträdande drev spåranläggning, spårtra-&lt;br&gt;fik eller särskild trafikledningsverksamhet får fortsätta att driva verksam-&lt;br&gt;heten i samma omfattning till utgången av december 1993 utan tillstånd&lt;br&gt;enligt 4§ denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som enligt 2. har rätt att driva verksamhet utan tillstånd och&lt;br&gt;som vill fortsätta med verksamheten efter den 1 januari 1994 skall senast&lt;br&gt;den 30 juni 1992 ansöka om tillstånd enligt 4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en före-&lt;br&gt;skrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället&lt;br&gt;den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om järnvägstrafiklagen (1985:192)&lt;br&gt;dels att 6 kap. 1 — 4 §§ skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 1 kap. 1 § och rubriken till 6 kap. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordning och säkerhet vid järnvägs- Järnvägs undersökningsrätt&lt;br&gt;trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas på järnvägstra-&lt;br&gt;fik på bana inom Sverige eller på&lt;br&gt;svensk tågfärja. Vad som föreskrivs&lt;br&gt;om järnväg i 1 kap., 2 kap. 1— 4§§&lt;br&gt;och 5 kap. tillämpas också på tun-&lt;br&gt;nelbana och spårväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. tilläm-&lt;br&gt;pas också på tunnelbana och spår-&lt;br&gt;väg i den utsträckning som anges&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas på järnvägs-&lt;br&gt;trafik på bana inom Sverige eller på&lt;br&gt;svensk tågfärja. Vad som föreskrivs&lt;br&gt;om järnväg i 1 kap., 2 kap. 1 — 4§§&lt;br&gt;och 5 kap. tillämpas också på tun-&lt;br&gt;nelbana och spårväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 3 § och 3 kap. 1 § följer att vissa bestämmelser i lagen kan&lt;br&gt;tillämpas även på befordran med annat transportmedel än som anges i&lt;br&gt;första stycket. I fall som avses i 2 kap. 3 § kan därvid bestämmelser i lagen&lt;br&gt;tillämpas på befordran även utom Sverige. Enligt 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 §&lt;br&gt;skall lagen i vissa fall inte tillämpas på befordran av gods eller inskrivet&lt;br&gt;resgods i trafik med utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte på postbefordran med järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om trafik, transporter och&lt;br&gt;kommunikationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1975:88) med bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3&lt;br&gt;eller 5 § regeringsformen, om föreskrifterna gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag till&lt;br&gt;komplettering av eller som ersättning för järnvägsbefordran som avses&lt;br&gt;under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. säkerheten i spårbunden trafik&lt;br&gt;eller ordningens upprätthållande i&lt;br&gt;samband med sådan trafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. postbefordran eller telekommunikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rätt att driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt&lt;br&gt;fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. trafikregler, sjövägmärken eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken&lt;br&gt;inom Sveriges sjöterritorium eller för sjötrafiken med svenska fartyg,&lt;br&gt;sjöflygplan och svävare utanför Sveriges sjöterritorium,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skeppsmätning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. trafik på väg eller i terräng,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fordons beskaffenhet och utrustning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. registrering eller annan kontroll av fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyldighet för kommunerna att tillhandahålla föreskrifter och andra&lt;br&gt;uppgifter som rör förhållandena i trafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. riksfärdtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. tillstånd att bruka svävare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om avgifter för&lt;br&gt;granskning eller kontroll enligt be-&lt;br&gt;stämmelse som avses i första styc-&lt;br&gt;ket 3, 9, 10 eller 13. Regeringen&lt;br&gt;bemyndigas också att besluta före-&lt;br&gt;skrifter om avgifter för farledsverk-&lt;br&gt;samheten samt om avgifter för&lt;br&gt;skeppsmätning och avgifter för till-&lt;br&gt;stånd enligt första stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om avgifter för&lt;br&gt;granskning eller kontroll enligt be-&lt;br&gt;stämmelse som avses i första styc-&lt;br&gt;ket 9, 10 eller 13. Regeringen be-&lt;br&gt;myndigas också att besluta före-&lt;br&gt;skrifter om avgifter för farledsverk-&lt;br&gt;samheten samt om avgifter för&lt;br&gt;skeppsmätning och avgifter för till-&lt;br&gt;stånd enligt första stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1978:233.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 och 21— 23 §§ körkortslagen (1977:477)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett körkort skall återkallas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om körkortshavaren har bru-&lt;br&gt;tit mot 1§ andra stycket, 4§ eller&lt;br&gt;4a§ lagen (1951:649) om straff för&lt;br&gt;vissa trafikbrott eller 6 kap. 2§förs-&lt;br&gt;ta, andra eller tredje stycket järn-&lt;br&gt;vägstrafiklagen (1985:192),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om körkortshavaren har bru-&lt;br&gt;tit mot 1 § andra stycket, 4 § eller&lt;br&gt;4a§ lagen (1951:649) om straff för&lt;br&gt;vissa trafikbrott eller 30§ första,&lt;br&gt;andra eller tredje stycket järnvägs-&lt;br&gt;säkerhetslagen (1990:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om körkortshavaren har brutit mot 5§ lagen om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig grad har&lt;br&gt;visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som&lt;br&gt;gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet&lt;br&gt;fordon eller spårvagn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om körkortshavaren i annat fall vid förandet av ett motordrivet&lt;br&gt;fordon eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot&lt;br&gt;rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller&lt;br&gt;brutit mot någon annan från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel, allt&lt;br&gt;om överträdelsen inte kan anses som ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende&lt;br&gt;ej bör ha körkort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om det med hänsyn till brottslig gärning som körkortshavaren har&lt;br&gt;gjort sig skyldig till kan antagas att han ej kommer att respektera trafikreg-&lt;br&gt;lerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på&lt;br&gt;grund av sina personliga förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som&lt;br&gt;förare av körkortspliktigt fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om körkortshavarens förutsättningar för rätt att föra körkortspliktigt&lt;br&gt;fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att&lt;br&gt;han från trafiksäkerhetssynpunkt ej vidare bör ha körkort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om körkortshavaren ej följer föreläggande att ge in läkarintyg eller&lt;br&gt;bevis om godkänt forarprov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. om körkortshavaren ej följer föreläggande att förnya körkort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. om körkortshavaren begär att körkortet skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid prövningen av en an-&lt;br&gt;sökan om förhandsbesked eller kör-&lt;br&gt;kortstillstånd finns hinder mot att&lt;br&gt;meddela körkortstillstånd på grund&lt;br&gt;av sökandens personliga förhållan-&lt;br&gt;den eller om ett körkort eller ett&lt;br&gt;körkortstillstånd återkallas med&lt;br&gt;stöd av 16 § 1—6, skall en spärrtid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid prövningen av en an-&lt;br&gt;sökan om förhandsbesked eller kör-&lt;br&gt;kortstillstånd finns hinder mot att&lt;br&gt;meddela körkortstillstånd på grund&lt;br&gt;av sökandens personliga förhållan-&lt;br&gt;den eller om ett körkort eller ett&lt;br&gt;körkortstillstånd återkallas med&lt;br&gt;stöd av 16§ 1—6, skall en spärrtid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1980:977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:151.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:151.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på lägst en månad och högst tre år&lt;br&gt;bestämmas. Vid brott som avses i&lt;br&gt;1 § andra stycket eller 4 a § lagen&lt;br&gt;(1951:649) om straff för vissa tra-&lt;br&gt;fikbrott eller 6 kap. 2§ tredje stycket&lt;br&gt;järnvägstrafiklagen (1985:192)&lt;br&gt;skall spärrtiden bestämmas till lägst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på lägst en månad och högst tre år&lt;br&gt;bestämmas. Vid brott som avses i&lt;br&gt;1 § andra stycket eller 4 a § lagen&lt;br&gt;(1951:649) om straff för vissa tra-&lt;br&gt;fikbrott eller 30 § tredje stycket järn-&lt;br&gt;vägssäkerhetslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1990:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall spärrtiden bestämmas till lägst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att körkortet eller körkortstillståndet återkallas skall kör-&lt;br&gt;kortshavaren, utom då han avsevärt överskridit högsta tillåtna hastighet,&lt;br&gt;meddelas varning i sådana fall som avses i 16 § 2 —6, om varningen av&lt;br&gt;särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller om körkorts-&lt;br&gt;havaren har brutit mot 4§ första&lt;br&gt;stycket lagen (1951:649) om straff&lt;br&gt;för vissa trafikbrott eller 6 kap. 2§&lt;br&gt;första stycket järnvägstrafiklagen&lt;br&gt;(1985:192) och alkoholkoncentra-&lt;br&gt;tionen under eller efter färden inte&lt;br&gt;uppgick till 0,5 promille i hans blod&lt;br&gt;eller 0,25 milligram per liter i hans&lt;br&gt;utandningsluft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller om körkorts-&lt;br&gt;havaren har brutit mot 4§ första&lt;br&gt;stycket lagen (1951:649) om straff&lt;br&gt;för vissa trafikbrott eller 30§första&lt;br&gt;stycket järnvägssäkerhetslagen&lt;br&gt;(1990:000) och alkoholkoncentra-&lt;br&gt;tionen under eller efter färden inte&lt;br&gt;uppgick till 0,5 promille i hans blod&lt;br&gt;eller 0,25 milligram per liter i hans&lt;br&gt;utandningsluft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett körkort skall omhändertas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon eller en&lt;br&gt;spårvagn har företett tydliga tecken på påverkan av starka drycker eller&lt;br&gt;annat ämne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkal-&lt;br&gt;las enligt 16 § 1 eller 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om till följd av sjukdom, skada eller dylikt körkortshavaren saknar&lt;br&gt;förutsättningar att föra körkortspliktigt fordon på ett trafiksäkert sätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om körkortet är återkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett körkort inte gäller när det är omhändertaget framgår av 15 §. Om&lt;br&gt;ett körkort skall omhändertas på grund av brott som avses i 16§ 4, får&lt;br&gt;dock körkortshavaren medges att trots omhändertagandet föra fordon av&lt;br&gt;det slag som körkortet berättigar honom till. Ett sådant medgivande skall&lt;br&gt;avse en tid av tre dagar och får lämnas om det kan ske utan fara för&lt;br&gt;trafiksäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Misstänks att körkortshavaren&lt;br&gt;vid förande av ett maskindrivet&lt;br&gt;spårfordon på järnväg eller tunnel-&lt;br&gt;bana har brutit mot 6 kap. 2§ järn-&lt;br&gt;vägstrafiklagen (1985:192), gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket 2 i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Misstänks att körkortshavaren&lt;br&gt;vid förande av ett maskindrivet&lt;br&gt;spårfordon på järnväg eller tunnel-&lt;br&gt;bana har brutit mot 30§ järnvägssä-&lt;br&gt;kerhetslagen (1990:000) gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket 2 i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:151.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:591.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1958:205) om förverkande av alko-&lt;br&gt;holhaltiga drycker m. m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;!§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhaltiga drycker eller and-&lt;br&gt;ra berusningsmedel, vilka påträffas&lt;br&gt;hos den som brutit mot 4 § eller 4 a §&lt;br&gt;lagen (1951:649) om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott, 6 kap. 2§ järnvägstra-&lt;br&gt;fiklagen (1985:192), 13 kap. 1§&lt;br&gt;luftfartslagen (1957:297) eller 325 §&lt;br&gt;sjölagen (1891:35 s. 1) skall förkla-&lt;br&gt;ras förverkade om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhaltiga drycker eller and-&lt;br&gt;ra berusningsmedel, vilka påträffas&lt;br&gt;hos den som brutit mot 4 § eller 4 a §&lt;br&gt;lagen (1951:649) om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott, 30§ järnvägssäkerhets-&lt;br&gt;lagen (1990:000), 13 kap. 1§ luft-&lt;br&gt;fartslagen (1957:297) eller 325 §&lt;br&gt;sjölagen (1891:35 s. 1) skall förkla-&lt;br&gt;ras förverkade om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla om sådana drycker eller berusningsmedel påträf-&lt;br&gt;fas hos den som medföljt vid tillfället, om berusningsmedlen kan antas ha&lt;br&gt;varit avsedda även för den som begått gärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför någon i strid mot gällande bestämmelser spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl vid en offentlig tillställning, skall dessa också förklaras förverkade,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:151.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1911:53) om&lt;br&gt;järnvägsaktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1911:53) om järnvägsaktiebolag skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av december 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1930:267) om bokföring vid&lt;br&gt;enskild järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1930:267) om bokföring vid enskild&lt;br&gt;järnväg skall upphöra att gälla vid utgången av december 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 maj 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm —&lt;br&gt;Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson,&lt;br&gt;Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw,&lt;br&gt;Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet G. Andersson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om säkerheten vid järnväg, tunnelbana&lt;br&gt;och spårväg, m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom kommunikationsdepartementet har utarbetats en promemoria (Ds&lt;br&gt;1989:66) Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m. Prome-&lt;br&gt;morian innehåller bl. a. förslag till en järnvägssäkerhetslag med bestäm-&lt;br&gt;melser om säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg. En samman-&lt;br&gt;fattning av promemorian och den föreslagna författningstexten bör fogas&lt;br&gt;till protokollet i detta ärende som bilagor 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna bör fogas till protokollet som bilaga 3. En sammanställning av re-&lt;br&gt;missyttrandena har upprättats och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet&lt;br&gt;(Dnr 2635/89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till departementspromemorian är följande. Statens järnvä-&lt;br&gt;gar (SJ) har fram till den nya trafikpolitikens genomförande (prop.&lt;br&gt;1987/88:50) haft i uppgift både att driva järnvägstrafik och att ansvara för&lt;br&gt;den nödvändiga infrastrukturen, dvs. spåranläggningarna. SJ har varit sin&lt;br&gt;egen säkerhetsmyndighet och själv utfärdat normer och föreskrifter, ut-&lt;br&gt;övat tillsyn och utrett olyckor. De enskilda järnvägarna, spårvägarna och&lt;br&gt;tunnelbanorna har stått under tillsyn av vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1988 års trafikpolitiska beslut har i enlighet med den s. k. vägtra-&lt;br&gt;fikmodellen ansvaret för järnvägstrafiken och för statens spåranläggningar&lt;br&gt;delats upp mellan SJ och det den 1 juli 1988 inrättade banverket. SJ:s&lt;br&gt;huvuduppgift är att driva järnvägstrafik medan banverkets huvuduppgif-&lt;br&gt;ter är att främja järnvägens utveckling, driva och förvalta statens spåran-&lt;br&gt;läggningar och ha hand om säkerhetsfrågor för spårtrafik. Banverket har&lt;br&gt;därvid beträffande säkerhetsfrågorna också från vägverket övertagit upp-&lt;br&gt;giften att utöva tillsyn över enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser om säkerheten vid de av staten ägda järnvägarna&lt;br&gt;finns i förordningen (1988:1379) om statens spåranläggningar (FSA). I&lt;br&gt;övrigt gäller de föreskrifter som SJ eller banverket har utfärdat. För andra&lt;br&gt;spåranläggningar finns säkerhetsföreskrifter i förordningen (1967:604) om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar. Vidare innehåller järn- Prop. 1990/91: 1&lt;br&gt;vägstrafiklagen (1985:192) i 6kap.vissa bestämmelser om ordning och&lt;br&gt;säkerhet vid järnvägstrafik m.m., bl. a. i fråga om straff for den som for&lt;br&gt;spårfordon under inverkan av alkolhol eller annat berusningsmedel, tillträ-&lt;br&gt;de till spårområden och befogenhet för befattningshavare att från järnvä-&lt;br&gt;gens område avlägsna den som stör ordningen eller äventyrar säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom banverket finns en järnvägsinspektion. Inspektionen har ett själv-&lt;br&gt;ständigt ansvar för säkerheten vid spårtrafiken. Direktören for järnvägs-&lt;br&gt;inspektionen skall enligt förordningen (1988:707) med instruktion for&lt;br&gt;banverket fatta beslut om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säkerhetssystem för spårtrafik och tillsyn över systemens tillförlitlig-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. säkerhetsföreskrifter för spårtrafik och tillsyn över att föreskrifterna&lt;br&gt;följs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. undersökning av olyckor och olyckstillbud samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. undersökningar av sådana driftstörningar som berör säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till att en särskild järnvägsinspektion har inrättats hos&lt;br&gt;banverket är bl. a. att det på principiella grunder kan riktas invändningar&lt;br&gt;mot att ett trafikföretag är sin egen säkerhetsmyndighet. Järnvägsinspek-&lt;br&gt;tionen har inrättats efter mönster av de hos sjöfartsverket och luftfartsver-&lt;br&gt;ket inrättade sjöfarts- resp, luftfartsinspektionerna. — I det följande kom-&lt;br&gt;mer järnvägsinspektionen att anges, om det är detta organ inom banverket&lt;br&gt;som i praktiken avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ har under årens lopp utfärdat en mängd säkerhetsföreskrifter för den&lt;br&gt;spårtrafik som bedrivs på det staten tillhöriga järnvägsnätet. Dessa gäller&lt;br&gt;enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till FSA till utgången av år 1992,&lt;br&gt;om de inte upphävs dessförinnan. Eftersom föreskrifterna i princip är&lt;br&gt;bindande endast för SJ:s egen personal, har de kunnat utfärdas utan att&lt;br&gt;något särskilt bemyndigande från riksdagens eller regeringens sida har&lt;br&gt;krävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar har beho-&lt;br&gt;vet av säkerhetsföreskrifter kunnat tillgodoses genom en bestämmelse i&lt;br&gt;förordningen (1967:604) om enskilda järnvägar, tunnelbanor och spår-&lt;br&gt;vägar (FEJ) att tillstånd att upplåta en sådan anläggning för allmän trafik&lt;br&gt;inte får meddelas innan en säkerhetsordning med de trafiksäkerhetsföre-&lt;br&gt;skrifter som behövs har fastställts av järnvägsinspektionen, tidigare väg-&lt;br&gt;verket. Föreskrifterna skall så nära som möjligt ansluta till motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser för SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge SJ var ensam trafikutövare på det statliga järnvägsnätet har det&lt;br&gt;för den trafiken knappast funnits något behov av säkerhetsföreskrifter&lt;br&gt;utöver dem som SJ själv utfärdat. Genom det trafikpolitiska beslutet har&lt;br&gt;saken kommit i ett annat läge. Järnvägstrafik på det statliga nätet kan nu&lt;br&gt;komma att bedrivas även av andra än SJ, t. ex. av trafikhuvudmännen.&lt;br&gt;Andra trafikutövare måste naturligtvis också rätta sig efter föreskrifter för&lt;br&gt;trafiken. Det är emellertid i stor utsträckning fråga om föreskrifter som,&lt;br&gt;för att vara bindande för enskilda, kräver antingen lagform eller bemyndi-&lt;br&gt;gande av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som nu finns i FEJ är i stor utsträckning föråldrade&lt;br&gt;och dessutom ofullständiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller jämvägsinspektionens tillsynsfunktion finns det ännu inte&lt;br&gt;några närmare bestämmelser om hur den tillsynen skall bedrivas och vilka&lt;br&gt;befogenheter som inspektionen har utöver vad som finns i banverkets&lt;br&gt;instruktion och i FEJ. Bestämmelserna behöver därför kompletteras i&lt;br&gt;åtskilliga hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen tar inte sikte på säkerheten för arbetstagarna i ett&lt;br&gt;spårtrafikföretag, låt vara att dessa indirekt berörs av lagen och av före-&lt;br&gt;skrifter som utfärdats med stöd av den. I detta hänseende gäller i första&lt;br&gt;hand arbetsmiljölagen (1977:1160) och anslutande föreskrifter. Tillsynen&lt;br&gt;är en uppgift för arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen meddelar vidare de föreskrifter som t&amp;gt;ehövs för tillämp-&lt;br&gt;ningen av arbetsmiljölagen. När det gäller föreskrifter som rör arbetstagar-&lt;br&gt;nas säkerhet bör arbetarskyddsstyrelsen och järnvägsinspektionen samråda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsgranskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 8 mars 1990 att inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;inom kommunikationsdepartementet upprättade förslag till järnvägssä-&lt;br&gt;kerhetslag och till viss följ dlagstiftning. De till lagrådet remitterade försla-&lt;br&gt;gen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet yttrade sig över förslagen den 9 april 1990. Yttrandet bör fogas&lt;br&gt;till protokollet som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig till lagrådets synpunkter och godtar lagrådets förslag till&lt;br&gt;ändringar av de remitterade förslagen. Det innebär bl. a. att förslaget till&lt;br&gt;järnvägssäkerhetslag fått viss ändrad paragrafföljd. Vidare har med anled-&lt;br&gt;ning av vad lagrådet anfört bestämmelsen i 35 § i det remitterade förslaget&lt;br&gt;om möjlighet för banverket att efter regeringens bemyndigande överlåta en&lt;br&gt;förvaltningsuppgift till någon annan fått utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer till lagrådets ändringsförslag i det följande (s. 28, 43, 47,&lt;br&gt;48,50,51, 56). Lagrådsgranskningen har vidare lett till en del smärre språk-&lt;br&gt;liga justeringar i förhållande till de remitterade förslagen. Det bör också&lt;br&gt;anmärkas att regeringen numera utfärdat lagar med anledning av riksdagens&lt;br&gt;beslut nyligen om trafiknykterhetsbrotten (prop. 1989/90:2, JuU2,&lt;br&gt;rskr. 106).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådsremissen skulle lagändringarna träda i kraft den ljuli&lt;br&gt;1990. Eftersom riksdagsbehandling inte torde bli aktuell under våren 1990&lt;br&gt;föreslås att tiden för ikraftträdande sätts till den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Statens spåranläggningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om driften och förvaltningen av statens spåranläggningar&lt;br&gt;finns i förordningen (1988:1379) om statens spåranläggningar (FSA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till spåranläggningarna hör järnvägsspår och de övriga fasta anordning-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ar, som behövs för järnvägsspårens bestånd, drift eller brukande, signal- Prop. 1990/91:1&lt;br&gt;och säkerhetsanläggningar samt anordningar for elförsörjning av järnvägs-&lt;br&gt;trafiken (2 §). Anläggningarna skall hållas i ett för järnvägstrafiken betryg-&lt;br&gt;gande skick (6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsnäten och trafikeringsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens spåranläggningar består av stomjärnvägar (stomnätet), länsjärn-&lt;br&gt;vägar, malmbanan och inlandsbanan (3 §). Regeringen bestämmer vilka&lt;br&gt;anläggningar som är stomjärnvägar och om riktlinjer för byggande av&lt;br&gt;sådana järnvägar (4 §). Banverket bestämmer vilka av de spåranläggningar&lt;br&gt;som ingår i stomnätet som är länsjärnvägar (t. ex. kortare järnvägsspår vid&lt;br&gt;station, där en länsjärnväg ansluter till en stomjärnväg). Planer för byggan-&lt;br&gt;de av länsjärnvägar fastställs av länsstyrelsen efter hörande av banverket&lt;br&gt;m. fl. enligt förordningen (1988:1015) om riksvägplan och planer för kol-&lt;br&gt;lektivtrafikanläggningar (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ har trafikeringsrätten till persontrafiken på stomnätet och godstrafi-&lt;br&gt;ken på både stomnätet och länsjämvägarna. Trafikhuvudmännen har tra-&lt;br&gt;fikeringsrätten till persontrafiken på länsjämvägarna. Om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl kan banverket medge SJ begränsad trafikeringsrätt till person-&lt;br&gt;trafik på länsjärnvägar. Regeringen får medge trafikhuvudmännen trafike-&lt;br&gt;ringsrätt på stomnätet. Om SJ eller huvudmännen avstår från sin trafike-&lt;br&gt;ringsrätt, får trafiken drivas av någon annan efter beslut av banverket (7 —&lt;br&gt;9§§)-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsinspektionen skall se till att järnvägsfordon som används på sta-&lt;br&gt;tens spåranläggningar är betryggande från säkerhetssynpunkt. Järnvägsin-&lt;br&gt;spektionen skall godkänna nya fordon innan de tas i drift och får förbjuda&lt;br&gt;användningen av fordon (11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ har ansvaret för trafikledningen på statens spåranläggningar (13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ:s beslut i fråga om trafikledning får överklagas hos banverket. Banver-&lt;br&gt;kets beslut i sådana frågor eller i fråga om upphörande av underhåll eller&lt;br&gt;nedläggning av järnväg får inte överklagas. Andra beslut av banverket får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen (17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter för tillämpningen av förordningen meddelas av&lt;br&gt;banverket medan föreskrifter om trafikledningen meddelas av SJ (16 §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Enskilda järnvägar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har utan uttryckligt stöd i lag eller annan författning ansetts att en&lt;br&gt;järnväg m. m. inte fick anläggas utan tillstånd av regeringen. Enligt lagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:1075) om rätt att anlägga enskilda järnvägar m. m.har numera var Prop. 1990/91:1&lt;br&gt;och en rätt att utan särskilt tillstånd (koncession) av regeringen anlägga en&lt;br&gt;enskild järnväg, tunnelbana eller spårväg för allmän trafik. Redan bevilja-&lt;br&gt;de koncessioner skall dock fortfarande gälla med undantag for skyldighe-&lt;br&gt;ten att upprätthålla viss trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om tillsyn m. m. över enskilda järnvägar, tunnelbanor&lt;br&gt;och spårvägar finns i FEJ. Förordningen gäller enskilda järnvägar, tunnel-&lt;br&gt;banor och spårvägar som är avsedda for allmän trafik eller som i andra fall&lt;br&gt;får användas av allmänheten for personbefordran. Frågan till vilken typ en&lt;br&gt;spåranläggning skall hänföras avgörs med ledning av koncessionen, om det&lt;br&gt;finns en sådan. Annars bestämmer järnvägsinspektionen om detta (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar står under tillsyn av järn-&lt;br&gt;vägsinspektionen (2 och 17 §§). Innehavare av järnväg, tunnelbana eller&lt;br&gt;spårväg, som är upplåten för allmän trafik, är skyldig att lämna de uppgif-&lt;br&gt;ter om anläggningen eller dess trafik som järnvägsinspektionen begär (15 —&lt;br&gt;17§§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en järnväg, tunnelbana eller spårväg skall det finnas en säkerhets-&lt;br&gt;ordning med de trafiksäkerhetsföreskrifter som behövs utöver bestämmel-&lt;br&gt;serna i förordningen. Denna skall så nära som möjligt ansluta till motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelser för SJ (3 och 17 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om spåranläggningar och rullande materiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnväg, tunnelbana eller spårväg får inte upplåtas för allmän trafik&lt;br&gt;eller i övrigt för trafik för personbefordran utan tillstånd av järnvägsin-&lt;br&gt;spektionen (4, 16 och 17 §§). Tillstånd får inte meddelas innan säkerhets-&lt;br&gt;ordningen har fastställts (6 och 17 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en järnväg skall anläggas, skall järnvägens innehavare anmäla detta&lt;br&gt;till järnvägsinspektionen. Inspektionen prövar frågan om fastställelse av&lt;br&gt;arbetsplan och kontrollerar arbetets utförande. När en järnväg har anlagts,&lt;br&gt;skall inspektionen avsyna järnvägen efter anmälan av innehavaren. Vid&lt;br&gt;ansökan om tillstånd att upplåta en järnväg eller del därav för allmän&lt;br&gt;trafik eller för trafik för personbefordran utan samband med sådan anmä-&lt;br&gt;lan, skall inspektionen besiktiga järnvägen (5, 6 och 16 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om trafiktillstånd meddelas, skall järnvägsinspektionen också meddela&lt;br&gt;bestämmelser om högsta tillåtna hastighet och största tillåtna axeltryck&lt;br&gt;(6§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägens innehavare skall även inge arbetsplan till järnvägsinspek-&lt;br&gt;tionen om linjesträckningen ändras, större anläggningar som driftsplatser&lt;br&gt;eller broar skall byggas eller byggas om eller om något arbete av avsevärd&lt;br&gt;omfattning, som innebär ändring i planen för järnvägen, skall utföras. I&lt;br&gt;fråga om tillsyn över utförandet av ny anläggning eller ändring av anlägg-&lt;br&gt;ning enligt fastställd plan och om besiktning och godkännande för trafik&lt;br&gt;för sådan anläggning gäller 5 och 6 §§ i tillämpliga delar (8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rullande materiel som inte tidigare har använts vid en viss järnväg får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte tas i bruk vid denna innan materielen har godkänts av järnvägsinspek-&lt;br&gt;tionen (4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan görs om godkännande av ny rullande materiel utan&lt;br&gt;samband med avsyning eller besiktning av spåranläggning, skall järnvägs-&lt;br&gt;inspektionen besiktiga materielen i den mån det är påkallat (7 §). Inspek-&lt;br&gt;tionen skall efter ansökan av järnvägens innehavare förberedande granska&lt;br&gt;ritningar över rullande materiel som är avsedd att anskaffas för järnvägen&lt;br&gt;(9 §). Inspektionen får efter ansökan av innehavaren av en järnväg utse en&lt;br&gt;tjänsteman eller annan lämplig person att kontrollera tillverkningen av&lt;br&gt;rullande materiel för järnvägens räkning (10§). Allmänna bestämmelser&lt;br&gt;om rullande materiels konstruktion och utförande meddelas av järnvägs-&lt;br&gt;inspektionen efter samråd med SJ (11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det iakttas några brister vid en besiktning, skall besiktningsmannen&lt;br&gt;skriftligen underrätta järnvägens innehavare om detta och, om det är&lt;br&gt;påkallat, lämna anvisningar eller föreskrifter om åtgärder för att avhjälpa&lt;br&gt;bristerna. Kan bristerna medföra fara för trafiksäkerheten, får besiktnings-&lt;br&gt;mannen förbjuda att t.ex. bandelar och fordon används. Rapport över&lt;br&gt;besiktningen skall ges in till järnvägsinspektionen. Inspektionen kan vidta&lt;br&gt;åtgärder och meddela eller upphäva meddelade förbud (13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om spåranläggningar och rullande materiel gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar även spårvägar och tunnelbanor (17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från bestämmelserna i 4 —8§§ får meddelas av järnvägsin-&lt;br&gt;spektionen i fråga om järnvägar som utan att vara upplåtna för allmän&lt;br&gt;trafik får användas av allmänheten för personbefordran om särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten (18 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar och överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som upplåter en järnväg, tunnelbana eller spårväg för trafik utan&lt;br&gt;tillstånd eller den som använder rullande materiel som inte tidigare an-&lt;br&gt;vänts vid järnvägen eller ny eller ändrad anläggning utan godkännande av&lt;br&gt;järnvägsinspektionen döms till böter. Detsamma gäller den som använder&lt;br&gt;anläggningar eller rullande materiel i strid mot förbud som meddelats av&lt;br&gt;inspektionen (28 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut av besiktningsman om fel och brister i anläggning eller&lt;br&gt;rullande materiel får föras hos järnvägsinspektionen. Inspektionens beslut&lt;br&gt;enligt förordningen överklagas hos regeringen (30 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikregler för spårvägstrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FEJ innehåller också ett avsnitt om trafikregler för spårvägstrafik m. m.&lt;br&gt;(20 — 27 §§). Bestämmelserna innebär i korthet att spårvagnsförare skall&lt;br&gt;följa de trafikregler som gäller enligt vägtrafikkungörelsen (1972:603) i&lt;br&gt;den mån de passar. För förande av spårvagn krävs körkort med behörighe-&lt;br&gt;ten B. Ytterligare villkor för rätten att köra spårvagn kan uppställas i&lt;br&gt;säkerhetsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser finns också om straff för spårvagnsförare som bryter mot&lt;br&gt;trafikreglerna eller föreskrifter i säkerhetsordningen. Om gärningen är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belagd med straff i brottsbalken eller trafikbrottslagen (1951:649), gäller i Prop. 1990/91: 1&lt;br&gt;stället straffbestämmelserna där (29 §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Banverkets instruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § förordningen (1988:707) med instruktion för banverket är verket&lt;br&gt;central förvaltningsmyndighet för frågor som rör järnvägar. Verkets hu-&lt;br&gt;vuduppgifter är att främja järnvägens utveckling, driva och förvalta sta-&lt;br&gt;tens spåranläggningar samt ha hand om säkerhetsfrågor för spårtrafik (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom banverket finns en järnvägsinspektion och de andra enheter verket&lt;br&gt;bestämmer. Järnvägsinspektionen leds av en direktör (5§). Banverkets&lt;br&gt;styrelse skall bl. a. fastställa drift- och underhållsplaner för statens spåran-&lt;br&gt;läggningar samt sådana investeringsplaner för anläggningarna som upprät-&lt;br&gt;tats med anledning av regeringens planeringsdirektiv (6§). Direktören vid&lt;br&gt;järnvägsinspektionen skall, som tidigare nämnts, fatta beslut om säker-&lt;br&gt;hetssystem för spårtrafik och tillsyn över systemens tillförlitlighet, säker-&lt;br&gt;hetsföreskrifter för spårtrafik och tillsyn över att föreskrifterna följs, un-&lt;br&gt;dersökning av olyckor och olyckstillbud i spårtrafiken samt undersökning-&lt;br&gt;ar av sådana driftstörningar som berör säkerheten (8§). Direktören vid&lt;br&gt;järnvägsinspektionen får i lämplig utsträckning delegera sin beslutanderätt&lt;br&gt;till andra tjänstemän vid inspektionen (9§).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Järnvägstrafiklagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I järnvägstrafiklagen (1985:192) finns dels civilrättsliga regler om skade-&lt;br&gt;ståndsansvar för järnväg och om befordran av resande och gods, dels vissa&lt;br&gt;regler om ordning och säkerhet vid järnvägstrafik. I detta sammanhang är&lt;br&gt;endast de senare bestämmelserna av intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 1 § döms den till böter, högst 1 000kr., som utan trafikföre-&lt;br&gt;tagets tillstånd beträder spårområden för järnväg eller tunnelbana utom på&lt;br&gt;platser där det på olika sätt klart framgår att allmänheten har tillträde.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som utan spårvägens tillstånd beträder spårområde,&lt;br&gt;där det är klart utmärkt att allmänheten inte äger tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fört ett maskindrivet spårfordon på järnväg eller tunnelba-&lt;br&gt;na efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkon-&lt;br&gt;centrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i hans&lt;br&gt;blod eller 0,10 milligram i hans utandningsluft skall enligt 6 kap. 2§ i dess&lt;br&gt;lydelse från den 1 juli 1990 (prop. 1989/90:2, JuU2, rskr. 106) dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex månader. Till samma straff skall också den&lt;br&gt;dömas som för fordon och är så påverkad av alkoholhaltiga drycker eller&lt;br&gt;något annat medel att det kan antas att han inte på betryggande sätt kan&lt;br&gt;föra fordonet. Om brottet är att anse som grovt, skall föraren dömas till&lt;br&gt;fängelse i högst ett år. Härvid skall beaktas om föraren har haft en alkohol-&lt;br&gt;koncentration som har uppgått till minst 1,5 promille i hans blod eller 0,75&lt;br&gt;milligram i hans utandningsluft, om föraren har varit avsevärt påverkad&lt;br&gt;av alkohol eller annat medel eller om framförandet av fordonet har inne-&lt;br&gt;burit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som utan att föra fordon vid järnväg eller tunnelbana fullgör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst i vilken ingår uppgifter av väsentlig betydelse för säkerheten och då Prop. 1990/91:1&lt;br&gt;är så påverkad av alkohol eller något annat medel att det måste antas att&lt;br&gt;han inte kan utföra dessa uppgifter på betryggande sätt, skall han dömas&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst vid järnväg får&lt;br&gt;från järnvägens område avlägsna den som obehörigen vistas på spårområ-&lt;br&gt;de, uppträder berusad eller stör ordningen och genom sitt uppträdande&lt;br&gt;äventyrar säkerheten i järnvägsdriften. Han får också om det är oundgäng-&lt;br&gt;ligen nödvändigt omhänderta en person och hålla honom kvar i högst sex&lt;br&gt;timmar. Polisen skall dock omedelbart underrättas om omhändertagan-&lt;br&gt;det. Befattningshavaren får vid ingripande inte använda strängare medel&lt;br&gt;än förhållandena kräver. Våld får tillgripas endast om inte andra medel&lt;br&gt;hjälper (6 kap. 3 och 4 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägen får undersöka resgodskollin och godssändningar om innehål-&lt;br&gt;let är okänt och det finns skäl att misstänka att innehållet utgör en fara för&lt;br&gt;säkerheten. Vidare får resgods undersökas om det med fog kan antas att&lt;br&gt;innehållet är sådant att järnvägen inte transporterar det på det aktuella&lt;br&gt;sättet eller om avsändaren lämnat fel uppgift om det. Vid undersökningen&lt;br&gt;bör vittne vara närvarande och inblandade parter beredas tillfälle att vara&lt;br&gt;närvarande. Särskilda bestämmelser finns för inskrivet resgods i viss inter-&lt;br&gt;nationell trafik (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tågresenär medför otillåtet handresgods, får järnvägen under&lt;br&gt;vissa omständigheter omhänderta detta (6 §). Omhändertaget handres-&lt;br&gt;gods, inskrivet resgods som är farligt och visst annat farligt gods får&lt;br&gt;järnvägen avlägsna, oskadliggöra eller förstöra om det behövs av säker-&lt;br&gt;hetsskäl (7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningsstadgeutredningen har i betänkandet (SOU 1985:24) Ord-&lt;br&gt;ningslag m.m. föreslagit en särskild lag om ordning och säkerhet i kollek-&lt;br&gt;tivtrafik. Denna lag skall enligt förslaget innehålla bl. a. de bestämmelser&lt;br&gt;som nu finns i 6 kap. 1 § järnvägstrafiklagen om ordning och säkerhet vid&lt;br&gt;spårväg och tunnelbana. Förslaget övervägs efter remissbehandling i justi-&lt;br&gt;tiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Körkortslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 16 och 21 — 23 §§ körkortslagen (1977:477) finns regler om återkallelse av&lt;br&gt;körkort, spärrtid, varning och omhändertagande av körkort bl. a. i anled-&lt;br&gt;ning av nykterhetsbrott vid framförande av spårfordon på järnväg eller&lt;br&gt;tunnelbana.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Lagen om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1§ lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;br&gt;föreskrivs bl. a. att alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel&lt;br&gt;som har påträffats hos den som brutit mot 6 kap. 2 § järnvägstrafiklagen&lt;br&gt;skall förklaras förverkade om det inte finns särskilda skäl emot det. Det-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma gäller sådana drycker eller berusningsmedel som har påträffats hos&lt;br&gt;den som har medföljt vid tillfället om berusningsmedlen kan antas ha varit&lt;br&gt;avsedda även för den som har begått gärningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Järn vägsaktiebolagslagen och bokföringslagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1911:53 s. 1) om järnvägsaktiebolag gäller vissa särskilda&lt;br&gt;regler för aktiebolag, som har till ändamål att för allmän trafik bygga eller&lt;br&gt;använda järnväg eller att förvärva och förvalta aktier eller andra andelar i&lt;br&gt;bolag med sådant ändamål. Sålunda skall patent- och registreringsverket&lt;br&gt;underställa regeringen förslaget till bolagsordning. Regeringen skall pröva&lt;br&gt;bolagsordningens överensstämmelse med lag och författning och om det i&lt;br&gt;övrigt föreligger hinder från det allmännas sida mot godkännande. Rege-&lt;br&gt;ringen har också att godkänna ändring av bolagsordningen (3 §). Bara här i&lt;br&gt;riket bosatta svenska medborgare får vara ledamöter eller suppleanter i&lt;br&gt;styrelsen eller vara firmatecknare (4§). Vidare finns bestämmelser om&lt;br&gt;avsättning av vinstmedel, vinstutdelning och beräkning av förlust (5 —&lt;br&gt;7§§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1930:267) om bokföring vid enskild järnväg och den anslutande&lt;br&gt;kungörelsen (1930:369) med närmare bestämmelser om bokföring vid&lt;br&gt;enskild järnväg innehåller regler för bokföring och redovisning utöver vad&lt;br&gt;som stadgades i då gällande bokförings- och aktiebolagslagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1930 års lag är den bokföringsskyldig som har koncession på en&lt;br&gt;järnvägsanläggning och, med undantag för staten, den som fått järnvägs-&lt;br&gt;drift överlåten på sig (1 §). I lagen föreskrivs vidare särskilt bl. a. om&lt;br&gt;räkenskapsår och krav på bokföringsmässig redovisning (3 §) hur tillgångar&lt;br&gt;skall tas upp i inventariet och balansräkningen (4§), förnyelsefond (5 §),&lt;br&gt;kontot ”kostnader att framdeles täcka” (6 §), amortering av belopp på det&lt;br&gt;senare kontot (7 §), och närmare bestämmelser om hur posterna skall se ut&lt;br&gt;i en balansräkning samt vinst- och förlusträkning (8 §). Den bokförings-&lt;br&gt;skyldige skall skicka bl. a. balansräkning och vinst- och förlusträkning till&lt;br&gt;kommunikationsdepartementet m.fl. Straffansvar kan ådömas den som&lt;br&gt;lämnar felaktiga uppgifter i balansräkning eller vinst- och förlusträkning&lt;br&gt;eller som vid upprättandet förfar i strid mot lagen samt den som underlå-&lt;br&gt;ter att lämna in vederbörliga handlingar till myndighet i rätt tid och i&lt;br&gt;behörigt skick.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Lag om säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna i fråga om säkerheten vid statliga och enskil-&lt;br&gt;da järnvägar, tunnelbanor och spårvägar samlas i en lag, jämvägssäker-&lt;br&gt;hetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Många re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missinstanser har påpekat det angelägna och ändamålsenliga med en lag i&lt;br&gt;enlighet med promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag har framhållit inledningsvis innebär&lt;br&gt;1988 års trafikpolitiska beslut (prop. 1987/88:50, TU 19, rskr. 260) stora&lt;br&gt;förändringar när det gäller förvaltning och trafikering av statens spåran-&lt;br&gt;läggningar. Det nyinrättade banverket skall förvalta spåranläggningarna&lt;br&gt;medan SJ i huvudsak skall driva järnvägstrafik. SJ:s roll som affärsdrivan-&lt;br&gt;de verk utan egentliga myndighetsfunktioner har därmed accentuerats.&lt;br&gt;Banverket har vidare genom järnvägsinspektionen fått ansvaret för den&lt;br&gt;säkerhetsmässiga tillsynen över statens spåranläggningar och de fordon&lt;br&gt;som används på dessa. Inspektionens roll och befogenheter i det samman-&lt;br&gt;hanget behöver emellertid klarläggas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det trafikpolitiska beslutet innebär också att de trafikhuvudmän som&lt;br&gt;avses i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontra-&lt;br&gt;fik har vid sidan av SJ fått trafikeringsrätt till vissa av statens spåranlägg-&lt;br&gt;ningar. Även andra trafikutövare än SJ kan alltså komma att utföra trafik&lt;br&gt;på delar av det statliga järnvägsnätet. Detta förhållande medför att det&lt;br&gt;finns behov av delvis andra säkerhetsföreskrifter än de som nu gäller för&lt;br&gt;SJ. En hel del av dessa föreskrifter måste enligt regeringsformen meddelas&lt;br&gt;i form av lag eller med stöd av bemyndigande i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar finns, som&lt;br&gt;jag redan nämnt, en särskild förordning (1967:604, FEJ) om säkerheten&lt;br&gt;vid sådana anläggningar. Tillsynen över sådana anläggningar ankommer&lt;br&gt;på järnvägsinspektionen. Metoderna för att utöva tillsynen är emellertid&lt;br&gt;relativt omständliga och resurskrävande och befogenheterna när det gäller&lt;br&gt;att ingripa otillräckliga eller i vart fall oklara. Förordningen är också&lt;br&gt;ofullständig i en del andra hänseenden. Den omfattar t. ex. inte spåranlägg-&lt;br&gt;ningar för enbart godstrafik trots att de jämvägsfordon som trafikerar&lt;br&gt;sådana anläggningar mycket ofta också används på järnvägar med allmän&lt;br&gt;trafik. Förordningen är alltså i behov av en översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de bestämmelser som nu berörts finns spridda bestämmelser om&lt;br&gt;säkerheten i en del andra författningar. Det skulle från lagteknisk syn-&lt;br&gt;punkt och för att underlätta läsbarheten vara av värde om de bestämmel-&lt;br&gt;ser som behövs kunde samlas i en gemensam grundläggande författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare berörts krävs enligt regeringsformen att en del av de&lt;br&gt;aktuella föreskrifterna meddelas i lag eller efter bemyndigande i lag. Enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 3 och andra stycket lagen (1975:88) med bemyndigande&lt;br&gt;att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (be-&lt;br&gt;myndigandelagen) har regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter&lt;br&gt;som avses i 8 kap. 3 och 5 §§ regeringsformen bl. a. om föreskrifterna gäller&lt;br&gt;säkerheten i spårbunden trafik eller ordningens upprätthållande i samband&lt;br&gt;med sådan trafik eller avgifter för granskning eller kontroll i det avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det vid sidan av föreskrifter som i och för sig omfattas av&lt;br&gt;bemyndigandelagen behövs föreskrifter som inte kan delegeras, t. ex. i&lt;br&gt;fråga om domstolsprövning och straffansvar i vissa fall, bör alla de grund-&lt;br&gt;läggande säkerhetsföreskrifterna meddelas i form av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de mer detaljbetonade säkerhetsföreskrifterna måste fö-&lt;br&gt;reskriftsrätten i betydande omfattning delegeras till järnvägsinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen bör därför lämpligen innehålla även en motsvarighet till de Prop. 1990/91:1&lt;br&gt;tidigare nämnda bestämmelserna i bemyndigandelagen. Dessa senare kan&lt;br&gt;då upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Trafikslagen järnväg, tunnelbana och spårväg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Begreppen järnväg, tunnelbana och spårväg i lagen skall ha&lt;br&gt;samma innebörd som i nu gällande jämvägslagstiftning. Banverket be-&lt;br&gt;stämmer till vilket trafikslag en viss spåranläggning hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Förslaget överensstämmer med mitt med det&lt;br&gt;undantaget att enligt promemorians lagförslag en spåranläggning för lokal&lt;br&gt;persontrafik enbart kan utgöra tunnelbana eller spårväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har påpekat att en spåranlägg-&lt;br&gt;ning för endast lokal persontrafik kan utgöra en typisk järnväg. Järnvägs-&lt;br&gt;inspektionen har vidare anfört att det i grundläggande trafiksäkerhetsavse-&lt;br&gt;ende förekommer två artskilda driftformer inom spårtrafiken, nämligen&lt;br&gt;järnväg och spårväg, och att begreppet ”tunnelbana”, som egentligen&lt;br&gt;syftar på själva bankonstruktionen, inte har någon egen trafiksäkerhets-&lt;br&gt;mässig signifikans och bör utgå. Enligt kammarrätten i Stockholm bör&lt;br&gt;indelningen av trafikslagen kunna delegeras till järnvägsinspektionen utan&lt;br&gt;några i lagen tyngande definitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Frågan om en anläggning är att hänföra till&lt;br&gt;järnväg, tunnelbana eller spårväg har, som jag skall återkomma till, bety-&lt;br&gt;delse i en del fall. Detta talar för att järnvägssäkerhetslagen skall innehålla&lt;br&gt;en definition av vad som är järnväg, tunnelbana resp, spårväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon definition av begreppet järnväg finns i dag inte i någon författ-&lt;br&gt;ning. I prop. 1983/84:117 med förslag till jämvägstrafiklag, m.m., s. 33,&lt;br&gt;angavs dock som de huvudsakliga kännetecknen på en järnväg att den är&lt;br&gt;en inte alltför kort spåranläggning på vilken fordon som är avsedda för&lt;br&gt;transport förflyttas med hjälp av en längs spåren rörlig drivkälla som&lt;br&gt;utvecklar en sådan kraft att förflyttningen medför särskilda skaderisker. I&lt;br&gt;propositionen anfördes vidare att denna definition skulle göra det möjligt&lt;br&gt;att genomgående använda samma begrepp såväl i civilrättsliga bestämmel-&lt;br&gt;ser som i reglering av offentligrättslig eller administrativ karaktär. Någon&lt;br&gt;legal definition av begreppet järnväg ansågs dock inte behövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1980:37) Ny jämvägslagstiftning 11 som föregick&lt;br&gt;propositionen, ansågs att begreppet järnväg inte innefattade spåranlägg-&lt;br&gt;ningar längs vilka traverser eller liknande anordningar flyttar sig. Vidare&lt;br&gt;framhölls att t. ex. en berg- och dalbana eller en inom ett fabriksområde&lt;br&gt;anlagd bana som inte står i förbindelse med ett större järnvägsnät utanför&lt;br&gt;området inte har ansetts som järnväg i skadeståndsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tunnelbana och spårväg är transportmedel som har stora likheter med&lt;br&gt;järnväg, men vissa skillnader finns. En är att tunnelbana och spårväg är&lt;br&gt;avsedda endast för transport av passagerare, en annan att dessa trafikslag&lt;br&gt;har övervägande lokal karaktär, en tredje att järnväg är en höghastighets-&lt;br&gt;form medan tunnelbana och spårväg är låghastighetsformer. Rent säker-&lt;br&gt;hetsmässigt finns den skillnaden att järnvägståg i de flesta fall styrs genom&lt;br&gt;ett s. k. blocksystem, vilket innebär att endast ett tåg åt gången skall kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas på en viss sträcka. Föraren av ett tunnelbanetåg eller en spårvagn&lt;br&gt;får i vart fall under vissa betingelser köra på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anläggning av den typ som brukar kallas tunnelbana finns inom&lt;br&gt;landet bara i Stockholm. Av 1 § andra stycket FEJ följer emellertid att vad&lt;br&gt;som i allmänhet benämns spårväg i själva verket kan vara att anse som&lt;br&gt;tunnelbana. Frågan huruvida anläggningen delvis går underjord eller inte&lt;br&gt;saknar i det sammanhanget betydelse. Det avgörande är i stället om&lt;br&gt;trafiken på anläggningen på någon sträcka blandas med vägtrafiken. Gör&lt;br&gt;den inte det, är anläggningen att betrakta som tunnelbana. Detta medför&lt;br&gt;att de bestämmelser som gäller för spårvagnsförare t. ex. i fråga om körkort&lt;br&gt;och trafikregler inte är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudsakliga skillnaden mellan en spårväg och en tunnelbana är&lt;br&gt;alltså att spårvägstrafiken blandas med vägtrafiken på vissa sträckor me-&lt;br&gt;dan tunnelbanan är väl avskild från annan trafik. Den är också, till&lt;br&gt;skillnad från järnvägen, helt fri från plankorsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan hålla med järnvägsinspektionen om att det kanske inte finns&lt;br&gt;några egentliga säkerhetsmässiga skäl att i den nya lagen särskilt nämna&lt;br&gt;tunnelbana. Å andra sidan används begreppet tunnelbana allmänt för att&lt;br&gt;beteckna den anläggning som finns i Stockholm och det vore därför otill-&lt;br&gt;fredsställande om begreppet inte skulle återfinnas i säkerhetslagen. Jag&lt;br&gt;förordar därför och med tanke på att det trots allt finns den skillnaden&lt;br&gt;mellan järnvägarna och tunnelbanan att den senare är fri från plankors-&lt;br&gt;ningar, att begreppet tunnelbana behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § andra stycket FEJ skall järnvägsinspektionen besluta om en&lt;br&gt;anläggning skall hänföras till enskild järnväg, tunnelbana eller spårväg.&lt;br&gt;Om det finns koncession för anläggningen avgörs frågan dock med ledning&lt;br&gt;av koncessionen. En anläggning för lokal trafik med koncession som&lt;br&gt;spårväg skall dock anses som tunnelbana, om trafiken går fram på egen&lt;br&gt;banvall som är väl avskild från annan trafik och anläggningen är fri från&lt;br&gt;korsningar i samma plan med annan trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet järnväg får åtminstone efter tillkomsten av järnvägstrafik-&lt;br&gt;lagen anses ha en så allmänt vedertagen innebörd att jag inte finner det&lt;br&gt;motiverat med en definition i den nya säkerhetslagstiftningen. Det finns&lt;br&gt;snarare en viss risk för att en legaldefinition som inte har sin motsvarighet&lt;br&gt;i järnvägstrafiklagen får till följd att begreppet med tiden får en något&lt;br&gt;annan innebörd i den civilrättsliga lagstiftningen än i den offentligrättsli-&lt;br&gt;ga. Någon uttrycklig definition av begreppet järnväg föreslås alltså inte&lt;br&gt;heller i detta sammanhang. Någon definition av begreppen tunnelbana och&lt;br&gt;spårväg bör då inte heller tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i sammanhanget anmärkas att en spårväg som delvis går avskild&lt;br&gt;från annan trafik och delvis blandas med vägtrafiken bör i sin helhet anses&lt;br&gt;utgöra spårväg (jfr Ds K 1975:5 s. 16 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1985:1075) om rätt att anlägga enskilda järnvägar&lt;br&gt;m. m. avskaffades tvånget att ha tillstånd (koncession) av regeringen för att&lt;br&gt;få anlägga en enskild järnväg, tunnelbana eller spårväg som är avsedd för&lt;br&gt;allmän trafik. I samband med lagens tillkomst konstaterades att koncessio-&lt;br&gt;nerna eller motsvarande tillstånd var förenade med olika rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter, bl. a. vad avser förvärvande och inlösen av mark. Lagstifta-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ren var därför inte beredd att föreskriva att beviljade koncessioner och&lt;br&gt;tillstånd skulle upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan naturligtvis hävdas att ett operativt tillstånd enligt en ny säker-&lt;br&gt;hetslag bör knytas till det slags trafik som en tidigare meddelad koncession&lt;br&gt;gäller. Detta system har använts i FEJ. Övervägande skäl talar emellertid&lt;br&gt;för att tillstånd som motiveras från säkerhetssynpunkt är adekvata i för-&lt;br&gt;hållande till den trafik som verkligen bedrivs av verksamhetsutövaren.&lt;br&gt;Den tidigare koncessionen torde inte utgöra något hinder mot detta efter-&lt;br&gt;som koncessionshavaren efter 1985 års lag får anses oförhindrad att byta&lt;br&gt;trafikslag på sin anläggning. Jag anser därför att järnvägsinspektionen på&lt;br&gt;grundval av de kriterier som jag nyss har nämnt bör få besluta till vilket&lt;br&gt;trafikslag en verksamhet är att hänföra enligt säkerhetslagstiftningen oav-&lt;br&gt;sett vad en meddelad koncession innehåller i det hänseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan till vilket trafikslag en anläggning är att hänföra torde i allmän-&lt;br&gt;het aktualiseras i ett tillståndsärende. Som lagrådet har påpekat kan emel-&lt;br&gt;lertid frågan komma upp utan samband med ett sådant ärende. Med de av&lt;br&gt;lagrådet utformade bestämmelserna om överklagande är det kammarrät-&lt;br&gt;ten som är besvärsinstans även i det fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagen omfattar i princip samtliga järnvägar, tunnelbanor och&lt;br&gt;spårvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena: Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt FSA och FEJ står statens spåranläggningar&lt;br&gt;och trafiken på dem samt enskilda järnvägar, spårvägar och tunnelbanor,&lt;br&gt;som är avsedda för allmän trafik eller i andra fall får användas av allmän-&lt;br&gt;heten för personbefordran, under järnvägsinspektionens kontroll. Detta&lt;br&gt;innebär att järnvägar, statliga såväl som enskilda, tunnelbanor och spår-&lt;br&gt;vägar vars syfte är att tillgodose ett allmänt behov av samfärdsel eller&lt;br&gt;transport omfattas av tillsynen. Det gör också järnvägar, spårvägar och&lt;br&gt;tunnelbanor för personbefordran som, utan att de tillgodoser ett allmänt&lt;br&gt;behov av samfärdsel eller transport, får nyttjas av allmänheten, t. ex. mu-&lt;br&gt;seijärnvägar. Någon tillsyn över enskilda industrispår som används till&lt;br&gt;godstransporter och över trafiken på dem finns däremot inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ojämförligt största innehavaren av järnväg i Sverige är staten.&lt;br&gt;Statens spåranläggningar består av ca 600 mil stomjärnvägar, ca 360 mil&lt;br&gt;länsjärnvägar samt malmbanan och inlandsbanan. Viss utbyggnad av&lt;br&gt;främst stomnätet planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har SJ drivit så gott som all trafik på statens spåranläggningar för&lt;br&gt;egen del eller som entreprenör åt bl. a. Storstockholms lokaltrafik (SL).&lt;br&gt;Genom 1988 års trafikpolitiska beslut har förutsättningarna för att driva&lt;br&gt;trafik på statens spåranläggningar förändrats. SJ har enligt 7 och 8 §§ FSA&lt;br&gt;trafikeringsrätt till all godstrafik på anläggningarna och i huvudsak till&lt;br&gt;persontrafiken på stomjärnvägarna. Trafikhuvudmännen har den huvud-&lt;br&gt;sakliga trafikeringsrätten till persontrafiken på länsjämvägarna. Syftet&lt;br&gt;med denna uppdelning är att ge trafikhuvudmännen, som har ett övergri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pande ansvar för all linjetrafik inom ett län, bättre möjlighet att på lokal Prop. 1990/91: 1&lt;br&gt;och regional nivå välja det kollektivtrafikmedel som passar regionen bäst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter reformen har trafikhuvudmannen i Västmanlands län utnyttjat sin&lt;br&gt;trafikeringsrätt till viss persontrafik på länsjärnvägar med SJ som entre-&lt;br&gt;prenör. I vilken utsträckning trafikhuvudmännen i övrigt när det blir&lt;br&gt;aktuellt väljer att driva trafiken i egen regi eller med anlitande av SJ eller&lt;br&gt;någon annan trafikutövare får framtiden utvisa. Visst intresse från trafik-&lt;br&gt;huvudmännen att själva bedriva trafik finns dock liksom i några fall långt&lt;br&gt;framskridna planer på att enskilda trafikutövare skall börja bedriva trafik&lt;br&gt;åt trafikhuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om SJ eller trafikhuvudmännen avstår från sin trafikeringsrätt på sta-&lt;br&gt;tens spåranläggningar kan någon annan efter beslut av regeringen eller&lt;br&gt;banverket få sådan rätt. Banverket beslutar vidare om vem som skall få&lt;br&gt;trafikera malmbanan och inlandsbanan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda järnvägarna är relativt många. Storstockholms Lokaltrafiks&lt;br&gt;järnvägar (SLJ) driver Roslagsbanan och Saltsjöbanan. Trafikaktiebolaget&lt;br&gt;Stockholm — Södra Lidingön (SSLidJ) driver Lidingöbanan. Dessa järnvä-&lt;br&gt;gar har tillsammans en längd av ca 9 mil. Av övriga enskilda järnvägar kan&lt;br&gt;nämnas Trafikaktiebolaget Grängesberg —Oxelösunds järnvägar (TGOJ),&lt;br&gt;Nordmark —Klarälvens Järnvägars Aktiebolag (NK1J), Malmö—Lim-&lt;br&gt;hamns Järnväg (MLJ), Växjö —Hultsfreds —Västervik Järnväg (VHVJ)&lt;br&gt;och Johannisberg—Ljungaverks Järnväg (JLJ). Vidare finns ett antal typis-&lt;br&gt;ka museijärnvägar och omfattande industrispår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spårvägstrafik drivs av SL, Göteborgs spårvägar AB och av Norrköpings&lt;br&gt;kommun och trafikhuvudmannen i Östergötlands län genom Norrköpings&lt;br&gt;lokaltrafik. Tunnelbanan i Stockholm drivs av SL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon mera betydande utveckling av de enskilda järnvägarna torde&lt;br&gt;knappast vara aktuell med tanke på de stora investeringar som erfordras i&lt;br&gt;anläggningar, fordon och annan materiel. Utvecklingen av spårvägarna&lt;br&gt;och tunnelbanorna är något vanskligare att förutspå. Otvivelaktigt är dessa&lt;br&gt;trafikmedel miljövänliga. Intresset för spårvägstrafik är stort utomlands&lt;br&gt;vilket tagit sig uttryck i bl. a. införandet av s. k. light rail, som kan beskri-&lt;br&gt;vas som en tyngre typ av spårvägstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan nämnt står statens spåranläggningar samt alla enskilda&lt;br&gt;järnvägar, tunnelbanor och spårvägar som är avsedda för allmän trafik&lt;br&gt;eller i andra fall får användas av allmänheten för personbefordran under&lt;br&gt;järnvägsinspektionens tillsyn. Detta bör vara fallet även i fortsättningen.&lt;br&gt;Den nya lagen bör alltså omfatta dels statens spåranläggningar, dels de&lt;br&gt;anläggningar som nu omfattas av FEJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av statens spåranläggningar såsom dessa har definierats i 3§&lt;br&gt;FSA finns det vissa kortare spårsträckor som tillhör staten och som förval-&lt;br&gt;tas av SJ och inte av banverket. Dessa spår kan t. ex tjäna som övergång&lt;br&gt;mellan statens spåranläggningar och enskilda industrispår. Antalet enskil-&lt;br&gt;da industrispår är betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa industrispår, liksom sådana staten tillhöriga spår som inte ingår i&lt;br&gt;statens spåranläggningar, bör i princip omfattas av tillsynen fortsättnings-&lt;br&gt;vis. Denna får givetvis anpassas efter vad behovet kräver. Behovet av&lt;br&gt;tillsyn är naturligtvis större i fråga om sådana industrispår som har en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattande trafik eller där det förekommer transporter av farligt gods än&lt;br&gt;när det gäller andra industrispår. Järnvägsinspektionen bör därför få be-&lt;br&gt;sluta generellt eller i det enskilda fallet att vissa anläggningar eller typer av&lt;br&gt;anläggningar skall vara undantagna från löpande tillsyn, t. ex. sådana som&lt;br&gt;är upplåtna endast för trafik i mycket låg hastighet med annat gods än&lt;br&gt;farligt gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsinspektionens tillsyn omfattar inte bara tillsyn över spåranlägg-&lt;br&gt;ningar utan också tillsyn av den trafik som bedrivs där. Att tillsyn enligt&lt;br&gt;det tidigare sagda inte behövs i fråga om vissa anläggningar innebär inte&lt;br&gt;nödvändigtvis att även den trafik som bedrivs på dessa anläggningar bör&lt;br&gt;vara undantagen från tillsyn. Tillsynen bör sålunda utöver själva trafikut-&lt;br&gt;övningen omfatta skötsel och hantering — t. ex. i samband med lastning&lt;br&gt;och lossning - av de fordon som används på anläggningarna, om fordo-&lt;br&gt;nen används även på andra järnvägsanläggningar. Används de på statens&lt;br&gt;spåranläggningar följer redan nu av 11 § FSA att tillsynen omfattar sådana&lt;br&gt;fordon.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Spårinnehav, trafikutövning och trafikledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Drift av järnväg, tunnelbana och spårväg delas upp i verk-&lt;br&gt;samhetsgrenarna drift av spåranläggningar (spårinnehav) och drift av spår-&lt;br&gt;trafik (trafikutövning). Trafikledningen, som omfattar tidtabellsplanering&lt;br&gt;och trafikledning, ingår i driften av spåranläggningar, om inte spårinne-&lt;br&gt;havaren har överlåtit ansvaret härför på någon annan. Trafikledningen&lt;br&gt;utgör då en egen verksamhetsgren (särskild trafikledningsverksamhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Enligt BK-&lt;br&gt;tåg bör spårinnehavaren få överlåta trafikledningen endast om en ensam&lt;br&gt;trafikutövare trafikerar spåranläggningen. Näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;(NO) m. fl. har riktat kritik mot att SJ skall ombesörja trafikledningen för&lt;br&gt;statens spåranläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som tidigare nämnts är det banverket som har&lt;br&gt;ansvaret för statens spåranläggningar medan SJ och trafikhuvudmännen&lt;br&gt;har trafikeringsrätten. Även andra trafikföretag kan få trafikera spåren.&lt;br&gt;Det är också vanligt att SJ:s godsvagnar trafikerar olika industrispår, som&lt;br&gt;är privatägda. Detta innebär att det oftast är olika rättssubjekt som svarar&lt;br&gt;för driften av spåranläggningarna och som trafikerar dessa. Det kan därför&lt;br&gt;vara lämpligt att i arbetet med säkerhetsfrågor dela upp järnvägs-, tunnel-&lt;br&gt;bane- och spårvägsdrift i två olika verksamhetsgrenar, nämligen en som&lt;br&gt;avser driften av spåranläggningarna och en som avser trafikutövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2§ FSA finns en definition av vad som hör till statens spåranläggningar&lt;br&gt;som kan tas till utgångspunkt för vad som enligt säkerhetslagstiftningen&lt;br&gt;bör hänföras till begreppet spåranläggningar. Enligt den definitionen hör&lt;br&gt;till statens spåranläggningar järnvägsspår och de övriga fasta anordningar&lt;br&gt;som behövs för järnvägsspårens bestånd, drift eller brukande, signal- och&lt;br&gt;säkerhetsanläggningar samt anordningar för elförsörjning av trafiken. Det-&lt;br&gt;ta inkluderar banunderbyggnader och banöverbyggnader, signaler, felde-&lt;br&gt;tektorer i banan och andra säkerhetsanordningar, elanläggningar samt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plattformar vid en station, däremot inte själva stationshuset. Därutöver Prop. 1990/91:1&lt;br&gt;bör nu även trafikledningsanläggningarna hänföras till spåranläggningar-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driften av spåranläggningar bör i enlighet med det anförda omfatta&lt;br&gt;konstruktion, byggande, tillverkning, underhåll och övriga åtgärder som&lt;br&gt;får en bana funktionsduglig för trafik och säkerhetsmässigt godtagbar. Till&lt;br&gt;driften bör hänföras även åtgärder med avseende på fordon och annan&lt;br&gt;materiel som i och för sig inte hör till spåranläggningen men som behövs&lt;br&gt;för att bygga, handha och underhålla banan. Vidare bör elförsörjningen&lt;br&gt;hänföras dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarig för driften av en spåranläggning får i första hand anses vara&lt;br&gt;anläggningens ägare. Denne kan emellertid till någon annan ha överlåtit&lt;br&gt;rätten att förfoga över anläggningen på ett sådant sätt att han själv saknar&lt;br&gt;möjlighet att påverka driften av denna. Ansvarig bör då i stället vara den&lt;br&gt;till vilken rätten att självständigt förfoga över anläggningen har överlåtits.&lt;br&gt;I fråga om den grad av självständighet som bör krävas för att någon annan&lt;br&gt;än ägaren skall anses som innehavare bör gälla detsamma som enligt&lt;br&gt;järnvägstrafiklagen (se prop. 1983/84:117 s. 83 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig verksamhet i samband med järnvägstrafik bör i princip hänföras&lt;br&gt;till trafikutövning. Denna verksamhet omfattar då fordon och annan&lt;br&gt;materiel som behövs för trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutövarbegreppet har ingen enhetlig innebörd inom transporträt-&lt;br&gt;ten. 1 en lag om säkerhet vid spårtrafik bör som trafikutövare anses den&lt;br&gt;som för egen eller annans räkning faktiskt utför trafiken med helt eller&lt;br&gt;delvis egna resurser. Detta innebär att om en trafikhuvudman uppdrar åt&lt;br&gt;SJ att utföra huvudmannens trafik på länsjärnvägar är det SJ och inte&lt;br&gt;trafikhuvudmannen som är trafikutövare. Endast en trafikutövare bör&lt;br&gt;således kunna förekomma för en och samma trafik. Detta gäller även om&lt;br&gt;trafikhuvudmannen gentemot kunderna står som anordnare av trafiken.&lt;br&gt;Detta förhållande ändras inte av att t. ex. SJ i viss utsträckning använder&lt;br&gt;av huvudmannen ägda spårfordon i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett nära samband med trafikutövningen står trafikledningen. Denna&lt;br&gt;innefattar dels tidtabellsplanering, dels trafikledning. Sistnämnda verk-&lt;br&gt;samhet utövas såvitt gäller järnvägstrafiken av centralt placerade tågledare&lt;br&gt;eller av tågklarerare, vilka styr trafiken med hjälp av det s. k. CTC-syste-&lt;br&gt;met eller är placerade vid olika stationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan trafikutövning och trafikledning talar i och för sig för&lt;br&gt;att trafikledningen får ingå i begreppet trafikutövning och att sålunda&lt;br&gt;ansvaret för denna läggs på trafikutövaren. En sådan ordning kan emeller-&lt;br&gt;tid medföra problem i de fall det finns flera trafikutövare på en bana.&lt;br&gt;Ansvaret för trafikledningen måste självfallet ligga på ett enda subjekt.&lt;br&gt;Huvudregeln bör därför vara att innehavaren av spåranläggningen är&lt;br&gt;ansvarig för trafikledningen. Denne bör emellertid ha möjlighet att överlå-&lt;br&gt;ta uppgiften på trafikutövaren, om denne är en annan än anläggningens&lt;br&gt;innehavare, eller om det finns flera trafikutövare, på någon av dem. Så har&lt;br&gt;skett i fråga om statens spåranläggningar, där SJ såsom den huvudsakliga&lt;br&gt;trafikutövaren svarar för trafikledningen (13 § FSA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad NO och BK-tåg anfört vill jag framhålla att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan tänkas innebära en viss konkurrensfördel att som trafikutövare ombe-&lt;br&gt;sörja trafikledningen även av annan trafik än den egna på en spåranlägg-&lt;br&gt;ning. Denna fördel får i så fall elimineras genom särskilda föreskrifter om&lt;br&gt;trafikledningen och genom upplåtelseavtalen. När det gäller statens spår-&lt;br&gt;anläggningar får enligt 17 § förordningen om statens spåranläggningar de&lt;br&gt;som trafikerar anläggningarna klaga hos banverket över statens järnvägars&lt;br&gt;beslut i fråga om trafikledning. Givetvis bör innehavaren av spåranlägg-&lt;br&gt;ningen eller den trafikutövare som svarar för trafikledningen samråda med&lt;br&gt;övriga trafikutövare när det gäller t. ex. att fastställa tidtabeller för den&lt;br&gt;trafik som bedrivs på anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Säkerhetskraven och ansvaret för dem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.3.1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägen är ett utpräglat masstransportmedel. I ett enda järnvägståg kan&lt;br&gt;befordras ett stort antal resande och stora mängder gods, ofta i betydande&lt;br&gt;hastighet. Redan dessa förhållanden medför att det måste ställas stora krav&lt;br&gt;på säkerheten i järnvägstrafiken. Möjligheten för järnvägen att hävda sig&lt;br&gt;gentemot andra transportmedel är också, särskilt när det gäller person-&lt;br&gt;transporter, till betydande del avhängig av att järnvägen har namn om sig&lt;br&gt;att vara ett säkert transportmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu sagt gäller i huvudsak även beträffande tunnelbanor och&lt;br&gt;spårvägar, låt vara att förhållandena inte är helt jämförbara. En spårvägs-&lt;br&gt;olycka får naturligtvis mer sällan så drastiska konsekvenser som en järn-&lt;br&gt;vägsolycka kan få, men den omständigheten att spårvägstrafik blandas&lt;br&gt;med annan vägtrafik ställer å andra sidan särskilda krav när det gäller&lt;br&gt;säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De säkerhetskrav som bör ställas måste givetvis anpassas till verksamhe-&lt;br&gt;tens art. Samma säkerhetskrav behöver sålunda inte ställas på trafiken på&lt;br&gt;en museijärnväg som ifråga om fjärrtrafik på järnväg med höghastighets-&lt;br&gt;tåg. På en bana med ett stort antal samtidiga tågrörelser krävs större&lt;br&gt;säkerhetsinsatser än på banor med ringa trafik osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetskraven måste omfatta all verksamhet som har betydelse från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt. Kraven bör sålunda omfatta själva infrastrukturen,&lt;br&gt;dvs. spåranläggningen med vad därtill hör. De bör vidare gälla de spårfor-&lt;br&gt;don som används på anläggningen, vare sig dessa används vid driften av&lt;br&gt;spåranläggningen eller vid trafikutövningen. Även yrkeskunnande och&lt;br&gt;andra personliga kvalifikationer hos personalen har stor betydelse från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt, liksom frågan om hur verksamheten är organiserad&lt;br&gt;och vilka rutiner som gäller hos den som driver en spåranläggning eller&lt;br&gt;utför trafik på den. Trafikledningen skall som tidigare nämnts som huvud-&lt;br&gt;regel skötas av den som driver spåranläggningen men kan också anförtros&lt;br&gt;trafikutövaren. Givetvis måste kravet på personalens kvalifikationer, or-&lt;br&gt;ganisationen hos företaget m. m. anpassas till hur förhållandena gestaltar&lt;br&gt;sig i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att verksamheten är betryggande från säkerhetssynpunkt&lt;br&gt;måste ytterst vila på den som driver verksamheten. Det är därvid viktigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det är klart och entydigt fastställt vem eller vilka personer inom Prop. 1990/91:1&lt;br&gt;organisationen som ansvarar for säkerhetsfrågorna och att dessa har till-&lt;br&gt;räcklig kompetens och de nödvändiga befogenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsinspektionens roll är bl. a. att utfärda säkerhetsföreskrifter och&lt;br&gt;utöva tillsyn i de hänseenden som har betydelse från säkerhetssynpunkt.&lt;br&gt;Det säger sig emellertid självt att tillsynen inte kan bestå i en kontinuerlig&lt;br&gt;övervakning av att föreskrifterna följs eller att verksamheten i övrigt drivs&lt;br&gt;på ett från säkerhetssynpunkt betryggande sätt. Ansvaret för att så sker&lt;br&gt;måste ligga på den som driver verksamheten. Inspektionen bör utöva&lt;br&gt;tillsynen i huvudsak genom att ställa krav på och granska verksamhetsut-&lt;br&gt;övarnas internkontroll. Därutöver bör tillsyn utövas genom punktvisa&lt;br&gt;kontroller med en viss regelbundenhet eller när det förekommer särskild&lt;br&gt;anledning til) det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas mer i detalj de olika aspekter på säkerheten i&lt;br&gt;spårtrafik som nu har berörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.2 Materiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Verksamhetsutövaren svarar för att spåranläggningar, fordon&lt;br&gt;och annan materiel är av säker beskaffenhet så att skador till följd av&lt;br&gt;verksamheten undviks. En ny eller väsentligt ombyggd spåranläggning får&lt;br&gt;inte upplåtas för trafik utan godkännande av järnvägsinspektionen. Ett&lt;br&gt;fordon får inte framföras på en spåranläggning utan sådant godkännande.&lt;br&gt;Detsamma gäller ett fordon som har byggts om väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i princip med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena: Remissinstanserna har i allmänhet lämnat förslaget&lt;br&gt;utan erinran. Museijärnvägarnas riksorganisation har dock ansett att det&lt;br&gt;skall fordras nytt materielgodkännande om en vagn skall användas för ett&lt;br&gt;nytt ändamål. Enligt NO är det tveksamt om järnvägsinspektionen skall ge&lt;br&gt;synpunkter på utvecklingsarbetet under arbetets gång, eftersom staten kan&lt;br&gt;komma att få ett skadeståndsrättsligt eller i vart fall moraliskt medansvar&lt;br&gt;för produktutformningen, anläggningskonstruktionen o. d. För att under-&lt;br&gt;lätta att utländsk materiel kan användas i Sverige och svensk utomlands&lt;br&gt;bör man enligt NO samordna kraven på materielen med de normer som&lt;br&gt;gäller inom EG med den målsättningen att ett typgodkännande inom EG&lt;br&gt;”automatiskt” skall gälla i Sverige och vice versa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det är väsentligt för säkerheten att materielen är&lt;br&gt;fullgod för sitt ändamål. Detta gäller naturligtvis såväl spåranläggningar&lt;br&gt;som fordon och annan materiel. Som tidigare nämnts bör till spåranlägg-&lt;br&gt;ningarna hänföras spår och de övriga fasta anordningar som behövs för&lt;br&gt;spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och säkerhetsanläggningar,&lt;br&gt;trafikledningsanläggningar samt anordningar för elförsörjning av trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns regler om materielens beskaffenhet i FEJ och FSA samt i de&lt;br&gt;föreskrifter som utfärdats av SJ och järnvägsinspektionen. I fråga om&lt;br&gt;kraven på de fordon som används och deras utnyttjande finns vissa be-&lt;br&gt;stämmelser i de s. k. UlC-normerna samt i RIV- och RlC-överenskommel-&lt;br&gt;serna om ömsesidigt utnyttjande av godsvagnar resp, personvagnar. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser har utarbetats inom den internationella järnvägsunionen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(U1C), som är ett samarbetsorgan för olika länders järnvägsförvaltningar. 1&lt;br&gt;framtiden kommer givetvis det utvecklingsarbete som pågår inom EG att&lt;br&gt;följas. Särskilda bestämmelser om elektriska anläggningar finns i lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts bör det enligt den nya säkerhetslagstiftningen åligga&lt;br&gt;varje verksamhetsutövare att se till att de grundläggande säkerhetskraven&lt;br&gt;för hans verksamhet uppfylls. Denne har således ansvaret för att den&lt;br&gt;materiel som används i verksamheten är betryggande från säkerhetssyn-&lt;br&gt;punkt och uppfyller de krav som ställs i tillämpliga föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ställer vissa krav på den tekniska kompetensen hos företagets&lt;br&gt;personal. Därvid kan knappast begäras en lika hög kompetens som hos&lt;br&gt;t. ex. en tillverkare av fordon och annan materiel. Det bör emellertid inom&lt;br&gt;varje spårtrafikföretag finnas sådan kompetens att den tillverkning av&lt;br&gt;materiel som sker för företagets räkning fortlöpande kan följas och en&lt;br&gt;bedömning göras av om den uppfyller säkerhetskraven. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om materiel som köps in eller förhyrs eller annars används i verk-&lt;br&gt;samheten. Om underhållet av materielen ombesörjs av någon utomståen-&lt;br&gt;de, bör verksamhetsutövaren kunna i vart fall bedöma dennes kompetens&lt;br&gt;och kvaliteten på utfört arbete samt i vilken omfattning materielen behö-&lt;br&gt;ver underhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om de tekniska krav som skall ställas på den materiel som&lt;br&gt;används vid spårtrafik bör, med undantag för elektriska anläggningar,&lt;br&gt;liksom för närvarande meddelas av järnvägsinspektionen. Frågor om elek-&lt;br&gt;triska anläggningar regleras, som jag tidigare nämnt, i särskild ordning.&lt;br&gt;Inspektionen bör vid utarbetandet av sina föreskrifter ta hänsyn till inter-&lt;br&gt;nationella överenskommelser på området och till vad som i övrigt kan&lt;br&gt;anses vara internationell standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsinspektionen kan utöva sin tillsyn över materielen på olika sätt.&lt;br&gt;Detta kan ske genom verksamhetskontroller av olika slag hos dem som&lt;br&gt;driver spårtrafik eller spåranläggningar. En sådan kontroll bör omfatta all&lt;br&gt;materiel som används i verksamheten oavsett vem som äger den. Kontroll&lt;br&gt;bör också kunna ske hos den som tillverkar t. ex. järnvägsfordon eller den&lt;br&gt;som har underhållsverkstäder. Möjligheter till en sådan kontroll bör lämp-&lt;br&gt;ligen tillskapas genom att det vid upphandlingen av materiel eller under-&lt;br&gt;hållsarbeten ställs som villkor att järnvägsinspektionen får kontrollera det&lt;br&gt;arbete som utförs för spårföretagens räkning. Tillsynen i fråga om elan-&lt;br&gt;läggningar ombesörjs av statens energiverk enligt lagen (1902:71 s. 1),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om de särskilda bestämmelser som&lt;br&gt;finns om farligt gods i lagen (1982:821) om transport av farligt gods samt&lt;br&gt;om lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av spåranläggningar, fordon och annan materiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ny materiel av väsentlig betydelse för säkerheten tas i bruk bör&lt;br&gt;järnvägsinspektionen kontrollera att materielen är lämplig för ändamålet&lt;br&gt;och annars betryggande från säkerhetssynpunkt (tillträdeskontroll). Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan röra sig om t. ex. en ny linjesträckning, en ny säkerhetsanläggning eller&lt;br&gt;ett spårfordon av en ny typ. Tillträdeskontrollen bör också omfatta om-&lt;br&gt;byggnader av spåranläggningar m.m. och av spårfordon. Hur omfattande&lt;br&gt;tillträdeskontrollen behöver vara bör bestämmas av järnvägsinspektionen&lt;br&gt;från fall till fall. Vid en bedömning bör UlC-normerna samt RIV- resp.&lt;br&gt;RIC-överenskommelserna beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kontrollen skall kunna ske på ett effektivt sätt är det väsentligt att&lt;br&gt;inspektionen kommer in på ett tidigt stadium i processen. Inspektionen&lt;br&gt;bör redan på projekteringsstadiet få kännedom om planer på investeringar&lt;br&gt;i materiel av olika slag och ges tillfälle att granska konstruktionsritningar,&lt;br&gt;modeller e. d. Detta är i praktiken en förutsättning för att inspektionen&lt;br&gt;skall få ett tillräckligt underlag för sitt beslut om slutgodkännande. En&lt;br&gt;sådan ordning överensstämmer i stort sett med vad som redan i dag gäller&lt;br&gt;enligt FEJ och på sjö- och luftfartsområdena. Till skillnad från NO anser&lt;br&gt;jag att den risk för skadeståndsansvar som staten kan drabbas av vid fel&lt;br&gt;från inspektionens sida, är så liten att den knappast kan få någon betydelse&lt;br&gt;för hur granskningsprocessen bör utformas. Skadeståndsansvar förutsätter&lt;br&gt;att inspektionen gör sig skyldig till fel eller försummelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller serietillverkade fordon bör ett typgodkännande av det&lt;br&gt;första fordonet vara tillräckligt, förutsatt givetvis att tillverkarens uppgif-&lt;br&gt;ter är pålitliga. Det bör emellertid observeras att spårfordon måste vara&lt;br&gt;anpassade till den typ av anläggning på vilken de är avsedda att användas.&lt;br&gt;Ett typgodkännande kan därför inte vara generellt utan måste vara knutet&lt;br&gt;till användningen av fordonet i en viss verksamhet. Om fordon som redan&lt;br&gt;har godkänts för användning i en verksamhet skall användas också i en&lt;br&gt;annan verksamhet, kan naturligtvis den ytterligare prövning som skall ske&lt;br&gt;göras mer summarisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad museijärnvägamas riksorganisation har anfört&lt;br&gt;vill jag påpeka att t. ex. en vagn som skall användas för ett nytt ändamål&lt;br&gt;som regel byggs om. Det får således antas att en godsvagn måste av&lt;br&gt;säkerhetsskäl byggas om väsentligt för att kunna användas till persontrans-&lt;br&gt;porter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillträdeskontroll förutsätter att den som avser att ta i bruk materiel&lt;br&gt;eller anläggningar som inte tidigare har använts i verksamheten eller ta i&lt;br&gt;bruk ombyggd materiel skall vara skyldig att anmäla detta till järnvägsin-&lt;br&gt;spektionen. Anmälan bör, som framgår av det tidigare anförda, ske i så&lt;br&gt;god tid att inspektionen vid behov kan vara med i bilden redan på&lt;br&gt;projekteringsstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillträdeskontroll bör givetvis också äga rum innan utländska spårfor-&lt;br&gt;don som inskaffats för användning i Sverige tas i bruk här. Den kontrollen&lt;br&gt;bör ske på samma sätt som när det gäller svenska fordon. Undantag från&lt;br&gt;kravet på tillträdeskontroll skall emellertid, i den mån en sådan kontroll är&lt;br&gt;oförenlig med UlC-normerna samt RIV- och RIC-överenskommelserna,&lt;br&gt;göras i fråga om utländska person- och godsvagnar, som har registrerats&lt;br&gt;och godkänts av en utländsk järnvägsförvaltning och som används i Sveri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge inom ramarna för nämnda överenskommelser. Det är här fråga om&lt;br&gt;fordon som tillhör en utländsk järnvägsförvaltning eller andra fordon som&lt;br&gt;har satts i trafik genom en sådan förvaltning i enlighet med nyssnämnda&lt;br&gt;överenskommelser. Trafikutövaren svarar givetvis ändå alltid för att såda-&lt;br&gt;na fordon är betryggande från säkerhetssynpunkt. I allmänhet bör han&lt;br&gt;kunna utgå från att fordon tillverkade enligt de fastställda internationella&lt;br&gt;normerna är lämpliga för trafik även på det svenska järnvägsnätet, liksom&lt;br&gt;att registrerade och godkända fordon är i tillfredsställande skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska fordon som får användas i Sverige utan tillträdeskontroll bör,&lt;br&gt;på samma sätt som svenska fordon, vid behov kunna kontrolleras av&lt;br&gt;järnvägsinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.3 Personal och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som är anställd vid en järnväg, tunnelbana eller spårväg&lt;br&gt;skall ha god kännedom om verksamheten och de regler som gäller för&lt;br&gt;denna och som berör hans arbetsuppgifter. Särskilda lämplighetskrav i&lt;br&gt;fråga om yrkeskunnande, hälsotillstånd och personliga förhållanden i öv-&lt;br&gt;rigt ställs upp för dem som arbetar i säkerhetstjänst. Den som har arbets-&lt;br&gt;uppgifter av betydelse för säkerheten bör också genomgå regelbundna&lt;br&gt;läkarkontroller. Det är av säkerhetsskäl väsentligt att varje verksamhetsut-&lt;br&gt;övare har en väl fungerande organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Från säkerhetssynpunkt är det viktigt att den&lt;br&gt;personal som arbetar med drift av spåranläggningar eller med spårtrafik&lt;br&gt;har tillräckliga kunskaper på sitt arbetsområde. Detta gäller givetvis i&lt;br&gt;särskilt hög grad beträffande dem som är direkt sysselsatta i säkerhets-&lt;br&gt;tjänst. För den personalen måste därför gälla särskilda kompetenskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetspersonal i spårtrafiken utgörs av fordonsförare, tågbefälhava-&lt;br&gt;re, bangårdspersonal och verkstadspersonal samt dessas överordnade i den&lt;br&gt;mån de inte själva räknas till dessa kategorier. Dit hör också vid driften av&lt;br&gt;spåranläggningar ledare för arbetslag, A-, B- och C-fordonsförare (s. k.&lt;br&gt;småfordonsförare), tillsyningsmän och den personal som sysslar med spår-,&lt;br&gt;signal- och teleunderhåll. Vidare räknas tågledare och tågklarerare liksom&lt;br&gt;dessas chefer såsom sysselsatta i säkerhetstjänst. Ytterligare grupper som&lt;br&gt;kan höra hit men inte alltid gör det är konstruktörer, materieltillverkare&lt;br&gt;m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent allmänt måste av var och en som arbetar i en verksamhet för drift&lt;br&gt;av spåranläggningar eller för utövande av spårtrafik fordras att han har ett&lt;br&gt;tillräckligt yrkeskunnande såvitt rör hans arbetsuppgifter. För personal i&lt;br&gt;säkerhetstjänst bör dessutom krävas att vederbörande har en teoretisk och&lt;br&gt;praktisk utbildning med inriktning på säkerhetsfrågor och en medvetenhet&lt;br&gt;om dessa frågors betydelse. Det bör också av personal i säkerhetstjänst&lt;br&gt;krävas att den som har ett visst ansvarsområde har sådana kunskaper&lt;br&gt;också om övriga ansvarsområden att han kan bedöma och påtala säker-&lt;br&gt;hetsrisker inom dessa senare områden. Över huvud taget är det önskvärt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att all personal i företaget känner till vad som är viktigt från säkerhetssyn- Prop. 1990/91:1&lt;br&gt;punkt så att de vet när deras egen verksamhet berör sådana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På säkerhetspersonalen måste även ställas krav i fråga om personliga&lt;br&gt;egenskaper. Kraven måste givetvis anpassas efter den befattning det är&lt;br&gt;fråga om. För stora grupper av säkerhetspersonalen måste krävas ett gott&lt;br&gt;hälsotillstånd, t. ex. god hörsel och syn — bl. a. färgsinne — samt god fysisk&lt;br&gt;status i övrigt. Vissa personalkategorier såsom lokförare bör regelbundet&lt;br&gt;genomgå läkarundersökning som utvisar att de inte är från hälsosynpunkt&lt;br&gt;olämpliga för sitt säkerhetsarbete. Även när det gäller andra kategorier bör&lt;br&gt;detta kunna krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om läkarundersökning av anställda i statligt reglerade&lt;br&gt;anställningar, som t. ex. säkerhetspersonal hos statens järnvägar, finns i 6&lt;br&gt;och 7 §§ anställningsförordningen (1965:601, omtryckt 1990:98) och i&lt;br&gt;13 kap. 2§ lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA, omtryckt&lt;br&gt;1987:1000, ändrad senast 1989:665). Dessa stadganden har — bortsett&lt;br&gt;från att de endast gäller statligt reglerade anställningar — en i detta&lt;br&gt;sammanhang begränsad räckvidd. Med stöd av bestämmelserna i anställ-&lt;br&gt;ningsförordningen kan en myndighet utfärda föreskrifter om att läkarintyg&lt;br&gt;skall lämnas vid nyanställning, nämligen om arbetsuppgifterna i tjänsten&lt;br&gt;är sådana, att särskilda krav måste ställas på innehavarens hälsotillstånd i&lt;br&gt;något visst hänseende. Bestämmelsen i LOA är tillämplig under pågående&lt;br&gt;anställning och innebär att läkarundersökning mot arbetstagarens vilja&lt;br&gt;endast är tillåten om arbetstagarens bristande tjänstduglighet sannolikt&lt;br&gt;beror på sjukdom eller därmed jämförligt förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågan om läkarundersökningar har företrädare för kommunika-&lt;br&gt;tionsdepartementet samrått med företrädare för LOA —utredningen&lt;br&gt;(C 1989:07), som har tillsatts för att se över lagstiftningen om offentlig&lt;br&gt;anställning. Enligt direktiven (Dir. 1989:50) bör utredningen bl. a. särskilt&lt;br&gt;överväga frågan om periodiska hälsoundersökningar i vissa tjänster. Den-&lt;br&gt;na fråga har tidigare behandlats i promemoriorna (Ds C 1986:6) Hälsoun-&lt;br&gt;dersökningar i statlig tjänst m. m. med sammanställning av remissyttran-&lt;br&gt;dena (DsC 1987:1) och (Ds 1989:45) Periodiska hälsoundersökningar i&lt;br&gt;vissa offentliga anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även god psykisk balans kan vara viktig. Ansvarskänsla, attityden till&lt;br&gt;regler och normer, förhållandet till droger, anpassningsförmåga t. ex. när&lt;br&gt;det gäller att klara en oregelbunden dygnsrytm är andra omständigheter av&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om inte fordonsförare i likhet med t. ex. piloter&lt;br&gt;borde ha ett särskilt certifikat för att få köra spårfordon. Enligt min&lt;br&gt;uppfattning kan emellertid kontroll av fordonsförarnas lämplighet göras&lt;br&gt;fortlöpande inom ramen för den normala verksamheten. Det viktiga är att&lt;br&gt;en lämplighetskontroll sker med viss regelbundenhet och ett krav på certi-&lt;br&gt;fikat skulle knappast tillföra något nytt från säkerhetssynpunkt. Som&lt;br&gt;nämnts krävs i dag B-körkort av spårvagnsförare. Det kravet bör fortfaran-&lt;br&gt;de gälla eftersom spårvägstrafiken blandas med annan vägtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om lämplighetskraven för dem som arbetar med&lt;br&gt;drift av spåranläggningar eller med spårtrafik bör meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, av järnvägsinspektionen. I fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter som rör hälsotillstånd bör järnvägsinspektionen därvid samrå-&lt;br&gt;da med socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalen måste givetvis vara väl dimensionerad för verksamheten.&lt;br&gt;Organisationen måste vara uppbyggd på ett sådant sätt att den personal,&lt;br&gt;som enligt särskilda krav skall ha en viss kompetens, fungerar väl tillsam-&lt;br&gt;mans. En god organisation är även en förutsättning för att den som driver&lt;br&gt;verksamheten skall kunna förvissa sig om att de krav som ställs på honom&lt;br&gt;är uppfyllda. Vidare är en god organisation en förutsättning för att järn-&lt;br&gt;vägsinspektionen i sin tillsynsverksamhet skall kunna göra sig en bild av&lt;br&gt;hur verksamheten i stort fungerar så att den kan sätta in sin kontroll&lt;br&gt;t. ex. genom inspektioner på rätt ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i detta hänseende bör regeringen eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, järnvägsinspektionen få utfärda de föreskrifter som behövs. Exem-&lt;br&gt;pel på sådana föreskrifter kan vara krav på att vissa befattningar skall&lt;br&gt;finnas i en organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.4 Tillståndsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillstånd erfordras för att få driva spåranläggningar, spårtra-&lt;br&gt;fik eller särskild trafikledningsverksamhet. SJ och banverket får dock&lt;br&gt;driva sådan verksamhet utan tillstånd. Tillstånd får beviljas den som med&lt;br&gt;hänsyn till personliga och ekonomiska förhållanden bedöms lämplig att&lt;br&gt;bedriva verksamhet enligt denna lag. Ett tillstånd får återkallas om förut-&lt;br&gt;sättningarna för tillstånd inte längre föreligger eller om tillståndshavaren&lt;br&gt;underlåter att lämna tillsynsmyndigheten det bistånd för tillsynen som&lt;br&gt;föreskrivs i lagen. Tillståndsmyndighet är järnvägsinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Förslaget överensstämmer med mitt. Enligt pro-&lt;br&gt;memorian skall dock inte staten i något fall behöva tillstånd för att få driva&lt;br&gt;verksamhet enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena: Remissinstanserna har huvudsakligen instämt i för-&lt;br&gt;slaget. NO, Svenska lokaltrafikföreningen och BK-tåg har dock ansett att&lt;br&gt;även staten skall ha tillstånd för att få driva verksamhet. NO har vidare&lt;br&gt;anfört att kraven på ekonomisk lämplighet inte får ställas så högt att det bli&lt;br&gt;omöjligt med nyetablering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För närvarande krävs inte något särskilt tillstånd&lt;br&gt;för att få anlägga eller driva en enskild järnväg, tunnelbana eller spårväg.&lt;br&gt;Däremot får sådana anläggningar inte upplåtas för allmän trafik innan de&lt;br&gt;har godkänts av järnvägsinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i och för sig diskuteras om det i fortsättningen bör föreskrivas&lt;br&gt;ett formligt tillståndskrav eller om det kan räcka med en skyldighet att i&lt;br&gt;huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu gäller anmäla till järn-&lt;br&gt;vägsinspektionen att en viss verksamhet skall påbörjas. Under alla om-&lt;br&gt;ständigheter måste det emellertid företas en kontroll av sökandens lämp-&lt;br&gt;lighet för den ifrågavarande driften och verksamhetens uppläggning. In-&lt;br&gt;spektionen måste också ges möjlighet att komma in på ett tidigt stadium&lt;br&gt;för att sättas i tillfälle att följa projektering, granska ritningar m. m. Det&lt;br&gt;ligger då närmast till hands att fortsättningsvis kräva tillstånd i likhet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som gäller enligt t.ex.yrkestrafiklagen (1988:263). Järnvägsinspek- Prop. 1990/91:1&lt;br&gt;tionen bör vara tillståndsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar för att SJ och banverket undantas från till-&lt;br&gt;ståndsplikten. Det förefaller föga meningsfullt att SJ skulle behöva söka&lt;br&gt;tillstånd för att driva en verksamhet som statsmakterna ålagt SJ som&lt;br&gt;myndighet att driva. Inte heller banverket bör rimligen behöva ett särskilt&lt;br&gt;tillstånd för att driva spåranläggningar. Däremot måste givetvis såväl SJ&lt;br&gt;som banverket vara underkastade kontroll via järnvägsinspektionen. Vi-&lt;br&gt;dare bör tillståndskravet gälla för fristående juridiska personer som ägs av&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan i vad mån tillstånd bör krävas av andra redan etablerade utövare&lt;br&gt;av spårdrift eller spårtrafik behandlas i avsnitt 3.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsprövningen bör innefatta en prövning av om sökanden har&lt;br&gt;förutsättningar för att driva en från säkerhetssynpunkt betryggande verk-&lt;br&gt;samhet av den art som ansökningen om tillstånd avser. Som tidigare&lt;br&gt;anförts kan därvid olika kravnivåer vara aktuella. Högre krav måste t. ex.&lt;br&gt;ställas för en bana som används för persontrafik än för en som används för&lt;br&gt;enbart godstrafik. Ett företag som driver en omfattande järnvägstrafik&lt;br&gt;måste givetvis uppfylla högre krav i fråga om kompetens och ha en mer&lt;br&gt;omfattande organisation än ett företag som endast driver trafik på en&lt;br&gt;kortare linje osv. Detta innebär att sökanden måste tillhandahålla ett&lt;br&gt;tillräckligt omfattande underlag för att järnvägsinspektionen skall kunna&lt;br&gt;bedöma sökandens lämplighet. En ansökan måste sålunda innehålla bl. a.&lt;br&gt;uppgifter om den avsedda verksamhetens omfattning, företagets organisa-&lt;br&gt;tion och tänkta funktion, uppgifter om vilka personer inom företaget som&lt;br&gt;har från säkerhetssynpunkt viktiga befattningar samt om den materiel som&lt;br&gt;skall användas i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon söker tillstånd att driva spårtrafik utan att äga järnvägen eller&lt;br&gt;om någon söker särskilt tillstånd att ombesörja trafikledning på en bana,&lt;br&gt;bör järnvägsinspektionen ha tillgång till det upplåtelseavtal och andra&lt;br&gt;överenskommelser som ligger till grund för verksamheten. Vidare bör till&lt;br&gt;ansökan fogas en säkerhetsordning (se avsnitt 3.3.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd bör som huvudregel avse en verksamhet av ett visst slag och&lt;br&gt;en viss omfattning. Större förändringar i verksamheten bör fordra ett nytt&lt;br&gt;tillstånd. Om dessa förändringar innebär en inte oväsentlig ökning av&lt;br&gt;trafikeringen, måste kanske helt andra krav ställas på de ansvariga i&lt;br&gt;företaget och på företagets kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av en sökandes personliga och ekonomiska förutsättningar&lt;br&gt;bör främst omfatta yrkeskunnande, laglydnad och ekonomisk lämplighet.&lt;br&gt;När det gäller yrkeskunnandet är det främst branscherfarenhet samt admi-&lt;br&gt;nistrativt och ekonomiskt kunnande som skall prövas. Vid prövningen bör&lt;br&gt;sökandens tillgång till kvalificerade medhjälpare givetvis beaktas. Ett krav&lt;br&gt;på laglydnad syftar, på motsvarande sätt som i yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1988:263), till en garanti så långt möjligt för att verksamheten skall drivas&lt;br&gt;efter de föreskrifter som reglerar verksamheten och efter de villkor som&lt;br&gt;järnvägsinspektionen i övrigt ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den ekonomiska lämpligheten är det främst sökandens ekono-&lt;br&gt;miska förutsättningar att driva verksamheten efter uppställda normer som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör prövas. Om sökandens ekonomiska kalkyl är alltför optimistisk finns Prop. 1990/91: 1&lt;br&gt;det nämligen risk för att man i verksamheten underlåter att uppfylla&lt;br&gt;sådana säkerhetskrav som kostar pengar utan att ge någon intäkt. Sökan-&lt;br&gt;dens allmänna kreditvärdighet kan i det sammanhanget ha betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som NO framhållit bör givetvis, utan att säkerheten eftersätts, rimliga&lt;br&gt;krav ställas på den som vill börja driva järnväg, tunnelbana eller spårväg.&lt;br&gt;Jag vill framhålla att den nya järnvägspolitiken innebär att en livskraftig&lt;br&gt;spårtrafik skall skapas bl. a. genom möjligheter till nyetablering och ökad&lt;br&gt;konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktiebolag och ekonomiska föreningar bör tillståndsprövning-&lt;br&gt;en avse bolagets eller föreningens ledning, i fråga om handelsbolag bolags-&lt;br&gt;männen och i fråga om ideella föreningar deras styrelse. Den ekonomiska&lt;br&gt;prövningen skall dock främst avse bolaget eller föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts tar närmast sikte på enskilda personer eller företag. När&lt;br&gt;tillstånd söks av något annat statligt organ än SJ och banverket, en kom-&lt;br&gt;mun eller ett kommunalt företag får naturligtvis prövningen av t. ex. den&lt;br&gt;ekonomiska lämpligheten anpassas efter vad som gäller om verksamhet&lt;br&gt;som drivs av det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd bör kunna tidsbegränsas. Den möjligheten kan behöva&lt;br&gt;utnyttjas när det gäller en helt nyetablerad företagare. Ett tillstånd bör&lt;br&gt;vidare kunna förenas med villkor. Det bör dock påpekas att generella krav&lt;br&gt;på en utövare som regel inte bör utformas som tillståndsvillkor utan som&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett meddelat tillstånd bör kunna återkallas om verksamheten inte längre&lt;br&gt;drivs med betryggande säkerhet. Detta får anses vara fallet om det upp-&lt;br&gt;kommer brister vad avser rörelsens organisation, personal, materiel eller&lt;br&gt;säkerhetsordning eller om tillståndshavaren inte längre är lämplig som&lt;br&gt;verksamhetsutövare. Om bristerna inte är av allvarlig art bör dock&lt;br&gt;järnvägsinspektionen i stället för återkallelse kunna ingripa med föreläg-&lt;br&gt;ganden och förbud (se avsnitt 3.3.8). Dessa medel bör dock inte tillgripas&lt;br&gt;om det rör sig om upprepade missförhållanden eller om det av annat skäl&lt;br&gt;finns anledning att befara att förelägganden eller förbud skulle vara verk-&lt;br&gt;ningslösa. I sådana fall bör tillståndet återkallas direkt. Beslut om återkal-&lt;br&gt;lelse av tillstånd bör fattas av järnvägsinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.5 Säkerhetsordningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För varje verksamhet skall det finnas en säkerhetsordning&lt;br&gt;med sådana säkerhetsbestämmelser som behövs utöver järnvägssäkerhets-&lt;br&gt;lagen med följdförfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Järnvägs-&lt;br&gt;inspektionen anser dock att ”säkerhetsordning” är ett sedan länge allmänt&lt;br&gt;förekommande, djupt rotat begrepp för trafiksäkerhetsregler, i vissa fall&lt;br&gt;kompletterade med kunskaps- och hälsomässiga fordringar på personal i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhetstjänst och att för undvikande av missförstånd en annan beteck-&lt;br&gt;ning skulle väljas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 3 § FEJ skall det för järnväg, spårväg och&lt;br&gt;tunnelbana finnas en av järnvägsinspektionen fastställd säkerhetsordning&lt;br&gt;med de trafiksäkerhetsföreskrifter som behövs utöver bestämmelserna i&lt;br&gt;FEJ. Föreskrifterna i säkerhetsordningen skall så nära som möjligt ansluta&lt;br&gt;till motsvarande bestämmelser för SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fortsättningen bör ställas krav på att det skall finnas en säkerhets-&lt;br&gt;ordning hos var och en som driver spåranläggningar eller spårtrafik. Som&lt;br&gt;nämnts bör det vara en förutsättning för tillstånd att sökanden presenterar&lt;br&gt;en godtagbar säkerhetsordning för sin verksamhet. Någon formlig faststäl-&lt;br&gt;lelse i enlighet med vad som nu sker enligt FEJ torde dock inte behövas.&lt;br&gt;Vid tillståndsgivningen bör i stället uppställas som villkor att den ingivna&lt;br&gt;säkerhetsordningen följs i vissa angivna, från säkerhetssynpunkt väsentli-&lt;br&gt;ga delar. En ändring i säkerhetsordningen i dessa delar innebär att verk-&lt;br&gt;samhetsutövaren frångår villkoren för sitt tillstånd. Sådana ändringar&lt;br&gt;måste därför underställas järn vägsinspektionens prövning. Andra delar av&lt;br&gt;säkerhetsordningen bör däremot kunna revideras av verksamhetsutövaren&lt;br&gt;själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsordningen bör innehålla de ytterligare detaljerade regler för&lt;br&gt;verksamheten som är specifika för denna och som därför inte lämpligen&lt;br&gt;bör tas in i den nya lagen eller anslutande författningar. I säkerhetsord-&lt;br&gt;ningen bör tas in t. ex. de särskilda regler som behövs för en bana beträf-&lt;br&gt;fande det signalsystem som används, de hastighetsbestämmelser som er-&lt;br&gt;fordras samt specifika bestämmelser om personalens arbetsuppgifter vid&lt;br&gt;en viss verksamhet. I stort kan alltså säkerhetsordningarna utformas som&lt;br&gt;de nuvarande, med den skillnaden att föreskrifter för en verksamhet som&lt;br&gt;är av mer generell art bör beslutas av järnvägsinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsinspektionen har ansett att begreppet ”säkerhetsordning” för&lt;br&gt;närvarande har en delvis annan innebörd och att därför en annan termino-&lt;br&gt;logi bör väljas. För egen del menar jag att det nuvarande begreppet inte på&lt;br&gt;något avgörande sätt skiljer sig till sin innebörd från det som föreslås. Jag&lt;br&gt;anser därför att den i promemorian föreslagna terminologien bör kunna&lt;br&gt;godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.6 Ordningen vid spårtrafik m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna om ordning och säkerhet i 6 kap. 1, 3 och&lt;br&gt;4 §§ järnvägstrafiklagen flyttas till järnvägssäkerhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Vissa re-&lt;br&gt;missinstanser ha ansett att ordningsreglerna för samtliga trafikslag skall tas&lt;br&gt;in i järnvägssäkerhetslagen. Svenska lokaltrafikföreningen har föreslagit&lt;br&gt;att reglerna kompletteras med ett förbud att placera föremål inom ett&lt;br&gt;spårområde för spårväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: 1 6 kap.järnvägstrafiklagen (1985:192) finns&lt;br&gt;vissa bestämmelser om ordning och säkerhet vid järnvägstrafik. Bestäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melserna är i viss utsträckning tillämpliga också i fråga om tunnelbanor Prop. 1990/91: 1&lt;br&gt;och spårvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna omfattar dels förbud mot att utan trafikföretagets till-&lt;br&gt;stånd beträda spårområden för järnväg och tunnelbana, dels förbud att&lt;br&gt;utan tillstånd av spårvägen beträda de delar av spårområdet för en spårväg&lt;br&gt;som är inhägnade eller där det genom skyltning eller på annat sätt klart&lt;br&gt;framgår att allmänheten inte har tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För järnvägens del är förbudet kopplat till en befogenhet för befattnings-&lt;br&gt;havare i säkerhets- och ordningstjänst att avlägsna den som överträder&lt;br&gt;förbudet. Motsvarande befogenhet finns beträffande den som uppträder&lt;br&gt;berusad eller stör ordningen och genom sitt uppträdande äventyrar säker-&lt;br&gt;heten. Befogenheten omfattar omhändertagande av vederbörande i fall då&lt;br&gt;detta är oundgängligen nödvändigt. Vidare finns bestämmelser om trafik-&lt;br&gt;nykterhetsbrott för förare av maskindrivna fordon på järnväg eller tunnel-&lt;br&gt;bana samt för vissa personalkategorier i säkerhetstjänst. Därutöver inne-&lt;br&gt;håller ordnings- och säkerhetsreglerna rätt för järnvägen att undersöka och&lt;br&gt;omhänderta resgodskollin, godssändningar och handresgods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om förbud att beträda spårområde, trafiknykterhets-&lt;br&gt;brott och ingripanden mot personer som är berusade eller stör ordningen&lt;br&gt;och genom sitt uppträdande äventyrar säkerheten rör i sådan grad säker-&lt;br&gt;hetsfrågor att de bör tas in i en ny järnvägssäkerhetslag. Däremot kan&lt;br&gt;diskuteras om reglerna om undersökning av gods m. m. bör behållas i&lt;br&gt;järnvägstrafiklagen eller om de skall tas in i den nya säkerhetslagen. I&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1980:37) Förslag till järnvägstrafiklag m. m. framhölls&lt;br&gt;att undersökningsrätten ibland är huvudsakligen motiverad av säkerhets-&lt;br&gt;skäl, ibland huvudsakligen av det kommersiella intresset för järnvägen att&lt;br&gt;kunna kontrollera avsändarens uppgifter om godsets art. Enligt utredning-&lt;br&gt;en borde reglerna om undersökningsrätten samlas på ett ställe i jämvägs-&lt;br&gt;trafiklagen och, eftersom säkerhetsaspekten enligt utredningen var den&lt;br&gt;dominerande, tas in i kapitlet om ordning och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en ny säkerhetslagstiftning kan emellertid andra avvägningar göras.&lt;br&gt;Onekligen har bestämmelserna om undersökningsrätten i den mån de&lt;br&gt;betingas av ett partsintresse snarare sin plats i den civilrättsliga järnvägs-&lt;br&gt;trafiklagen än i en ny säkerhetslagstiftning. Dessa bestämmelser bör därför&lt;br&gt;stå kvar i 6 kap. järnvägstrafiklagen. Detta hindrar inte att de motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser som behövs från säkerhetssynpunkt tas in i säkerhetslagen,&lt;br&gt;lämpligen genom en hänvisning till järnvägstrafiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga ordningsbestämmelser i 6 kap. järnvägstrafiklagen bör lämpligen&lt;br&gt;flyttas över till den nya säkerhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningsstadgeutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1985:24)&lt;br&gt;lagt fram ett förslag till en särskild lag om ordning och säkerhet i kollektiv-&lt;br&gt;trafik. Lagen föreslås gälla i fråga om trafik med tunnelbana och spårväg&lt;br&gt;samt yrkesmässig trafik för persontransporter enligt yrkestrafiklagen.&lt;br&gt;Bland ordningsföreskrifterna i den föreslagna lagen återfinns förbudet att&lt;br&gt;utan tillstånd beträda spårområdet för tunnelbana eller spårväg. Vidare&lt;br&gt;föreslås regler om ingripande av polis eller ordningsvakt eller trafiktjänste-&lt;br&gt;man mot den som trotsar förbudet. Förslaget har remissbehandlats. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proposition på grundval av förslaget och remissbehandlingen av det kan Prop. 1990/91: 1&lt;br&gt;komma att föreläggas riksdagen tidigast under hösten 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget föreslogs att av de nuvarande bestämmelser-&lt;br&gt;na i järnvägstrafiklagen om förbud att beträda spårområden (6 kap. 1 §)&lt;br&gt;endast förbudet att beträda spårområdet för järnväg skulle föras över till&lt;br&gt;den nya järnvägssäkerhetslagen. De övriga tillträdesförbuden skulle tills&lt;br&gt;vidare stå kvar i järnvägstrafiklagen i avvaktan på ställningstagandet till&lt;br&gt;ordningsstadgeutredningens betänkande. Genomförs det förslaget, behövs&lt;br&gt;nämligen bestämmelser i järnvägssäkerhetslagen om tillträdesförbud en-&lt;br&gt;dast såvitt gäller järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har emellertid i stället förordat den lösningen att bestämmel-&lt;br&gt;serna om tillträdesförbud hålls samman i avvaktan på ställningstagandet&lt;br&gt;till ordningsstadgeutredningens förslag och att sålunda även bestämmel-&lt;br&gt;serna om förbud att beträda spårområden för tunnelbana och spårväg förs&lt;br&gt;över till den nya lagen. För den lösningen talar att någon lagändring i det&lt;br&gt;aktuella hänseendet inte behövs om det skulle visa sig att ordningsstadge-&lt;br&gt;utredningens förslag inte genomförs i den aktuella delen. Jag har inte något&lt;br&gt;att erinra mot en sådan lösning utan godtar lagrådets förslag på denna&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte beredd att i detta sammanhang ta upp frågan om förbud att&lt;br&gt;placera föremål inom spårområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.7 Straffansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det skall vara straffbart att bedriva verksamhet enligt den&lt;br&gt;nya lagen utan tillstånd, att underlåta att uppfylla kraven i fråga om&lt;br&gt;personal, materiel och säkerhetsordning m. m. Bestämmelserna om trafik-&lt;br&gt;nykterhetsbrott i 6 kap. 2 § järnvägstrafiklagen tas in i järnvägssäkerhets-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer med mitt&lt;br&gt;utom vad gäller straffansvar för verksamhetsutövare som bryter mot de i&lt;br&gt;lagen uppställda säkerhetskraven och vad gäller promillegränserna för&lt;br&gt;trafiknykterhetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena: Riksåklagaren har anfört att de grundläggande an-&lt;br&gt;svarsreglerna är så allmänt formulerade att de knappast kan åberopas som&lt;br&gt;underlag för ett brottspåstående. Den föreslagna regeln om straffansvar för&lt;br&gt;den som bryter mot dessa bestämmelser bör alltså utgå. Några remissin-&lt;br&gt;stanser har ansett att även bestämmelserna om trafiknykterhetsbrott som&lt;br&gt;begås vid spårväg skall tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För närvarande gäller enligt 28 § FEJ att den som&lt;br&gt;upplåter en järnväg för allmän trafik innan tillstånd meddelats eller som&lt;br&gt;tar i bruk rullande materiel eller anläggning som inte är godkänd (4§) skall&lt;br&gt;dömas till böter. Detsamma gäller den som bryter mot en besiktningsmans&lt;br&gt;förbud i vissa fall (13 §). I fråga om brott av spårvagnsförare mot trafikreg-&lt;br&gt;lerna gäller i stor utsträckning 164 § vägtrafikkungörelsen (1972:603) och i&lt;br&gt;övrigt 29 § andra stycket FEJ, enligt vilken bestämmelse straffet är böter,&lt;br&gt;högst 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I saklig överensstämmelse med vad som nu gäller enligt FEJ bör det vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffbart att börja driva järnväg, tunnelbana eller spårväg utan tillstånd&lt;br&gt;eller att använda materiel eller anläggningar i en verksamhet utan veder-&lt;br&gt;börligt godkännande. Ett tillstånd kan vara förenat med vissa villkor av&lt;br&gt;säkerhetsskäl. Verksamhetsutövare som bryter mot sådana villkor bör&lt;br&gt;också kunna dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en verksamhet inte drivs efter säkerhetsnormerna i den nya lagen&lt;br&gt;eller i föreskrifter med stöd av denna kan tillståndet för verksamheten&lt;br&gt;återkallas. Vidare kan järnvägsinspektionen genom förelägganden fram-&lt;br&gt;tvinga åtgärder från verksamhetsutövarens sida för att uppfylla kraven.&lt;br&gt;Järnvägsinspektionen kan vid missförhållanden också förbjuda t. ex. en&lt;br&gt;viss trafik. Trots dessa möjligheter till ingripanden, får säkerhetskraven&lt;br&gt;anses så väsentliga att det också bör vara förenat med straffansvar att&lt;br&gt;åsidosätta kraven att endast personal som uppfyller ställda krav anlitas för&lt;br&gt;säkerhetstjänst, att materielen är av tillfredsställande beskaffenhet och att&lt;br&gt;det för verksamheten skall finnas en säkerhetsordning. Detta innebär en&lt;br&gt;precisering av straffansvaret i förhållande till promemorians förslag i&lt;br&gt;anledning av riksåklagarens invändning mot promemorieförslaget i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller underlåtenhet att efterkomma förelägganden eller överträ-&lt;br&gt;delse av förbud som beslutats av järnvägsinspektionen kan diskuteras om&lt;br&gt;några straffbestämmelser behövs. Mot straffbestämmelser i dessa fall talar&lt;br&gt;dels att förelägganden och förbud kan förenas med vite, dels att en verk-&lt;br&gt;samhetsutövare som inte iakttagit sådana förelägganden och förbud i mer&lt;br&gt;flagranta fall får anses ha underlåtit att efterleva säkerhetskraven, varför&lt;br&gt;straff kan ådömas på den grunden. Det finns därför knappast något behov&lt;br&gt;av att särskilt straffbelägga underlåtelser vad avser förelägganden och&lt;br&gt;förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som konstaterats i det föregående åligger det varje verksamhetsutövare&lt;br&gt;att se till att säkerhetskraven uppfylls i hans verksamhet. Detta talar för att&lt;br&gt;inte bara uppsåtlig försummelse utan även oaktsamhet bör vara straffbar.&lt;br&gt;När det gäller brott mot vissa av de allmänna säkerhetskraven i den nya&lt;br&gt;lagen bör dock fordras grov oaktsamhet med hänsyn till att kravbestäm-&lt;br&gt;melserna är tämligen allmänt hållna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allvarligaste gärningarna får anses vara att driva verksamhet utan&lt;br&gt;tillstånd och att åsidosätta säkerhetskraven. Straffskalan bör därför vara&lt;br&gt;strängast för dessa brott. I de allvarligaste fallen bör fängelse ett år kunna&lt;br&gt;utdömas. Svårhetsgraden inom varje brottskategori kan emellertid variera&lt;br&gt;stort. Straffskalan bör därför även omfatta böter. I lindriga fall bör över&lt;br&gt;huvud taget inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelserna i säkerhetslagen bör vara subsidiära i förhållande&lt;br&gt;till brottsbalkens och trafikbrottslagens bestämmelser. Det innebär att&lt;br&gt;brottsbalkens regler skall tillämpas om en gärning kan hänföras till båda&lt;br&gt;lagarnas brottsbeskrivningar. De bestämmelser som därvid närmast är av&lt;br&gt;intresse är brotten mot liv och hälsa i 3 kap. brottsbalken och vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om allmänfarliga brott i 13 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt regleras som framgått tidigare trafiknykterhetsbrot-&lt;br&gt;ten i fråga om järnväg och tunnelbana genom järnvägstrafiklagen, medan&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser för spårväg finns i trafikbrottslagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1951:649). I likhet med vissa remissinstanser anser jag att det i sig vore Prop. 1990/91:1&lt;br&gt;värdefullt om samtliga straffbestämmelser med hänseende på säkerheten&lt;br&gt;samlas i järnvägssäkerhetslagen. Med hänsyn emellertid till att trafik-&lt;br&gt;brottslagen reglerar även annan trafikbrottslighet i spårvägstrafik än tra-&lt;br&gt;fikonykterhet anser jag att övervägande skäl talar för att den särskilda&lt;br&gt;ordningen for spårvägstrafiken skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.8 överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Banverkets beslut i särskilda fall enligt denna lag eller före-&lt;br&gt;skrifter med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten och andra&lt;br&gt;beslut av banverket hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i sak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena: De remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga&lt;br&gt;har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt FEJ är regeringen sista instans vid över-&lt;br&gt;klagande av beslut som fattats av banverket som första eller andra instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den ståndpunkt Europadomstolen för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna har intagit vid tillämpningen av bestämmelserna om dom-&lt;br&gt;stolsprövning i artikel 6 i den Europeiska konventionen angående skydd&lt;br&gt;för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna måste&lt;br&gt;vissa frågor enligt den nya säkerhetslagen kunna prövas av domstol. Vida-&lt;br&gt;re skall enligt riksdagens riktlinjer för regeringens befattning med besvärs-&lt;br&gt;ärenden (prop. 1983/84:20, KU 23, rskr. 250) överklaganden i princip inte&lt;br&gt;kunna ske till regeringen annat än när det behövs en politisk styrning av&lt;br&gt;praxis. Med politisk styrning i detta sammanhang avses en sådan styrning&lt;br&gt;som ingår som ett naturligt led i utövningen av den styrande makt som&lt;br&gt;enligt regeringsformen tillkommer regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda beslut enligt den nya säkerhetslagen saknar enligt min mening i&lt;br&gt;allmänhet inslag som fordrar att regeringen prövar överklaganden av be-&lt;br&gt;sluten. Dessa bör i stället få överklagas till en förvaltningsdomstol. Lämp-&lt;br&gt;ligen bör då kammarrätten väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om en högre instans har lika goda möjligheter som&lt;br&gt;järnvägsinspektionen att göra den särskilda bedömning som krävs vid&lt;br&gt;beslut om materielgodkännande och om inte besvärsrätten i sådana fall&lt;br&gt;borde avskäras. Man får emellertid räkna med att sådana frågor också blir&lt;br&gt;aktuella i samband med överklagande av beslut om återkallelse av tillstånd&lt;br&gt;eller förbud att använda viss materiel. Särskilt när det gäller beslut om&lt;br&gt;återkallelse av tillstånd kan besvärsrätten knappast begränsas. Dessutom&lt;br&gt;kan frågor av det slaget vara av stor betydelse för den enskilde, inte minst&lt;br&gt;ekonomiskt. Med hänsyn till detta bör gälla att samtliga beslut i enskilda&lt;br&gt;fall enligt den nya lagen får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det däremot gäller övergripande beslut av bindande karaktär torde&lt;br&gt;dessa enligt min mening inte sällan vara av en sådan art att de bör kunna&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.9 Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regeringen ges bemyndiganden att medge och föreskriva&lt;br&gt;undantag från lagen samt att utfärda ytterligare föreskrifter till lagen.&lt;br&gt;Regeringen får rätt att delegera sina befogenheter till järnvägsinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandelagens bestämmelser om delegation av frågor som rör&lt;br&gt;säkerheten och ordningen i samband med spårtrafik samt avgifter for&lt;br&gt;granskning och kontroll i samband därmed upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt frånsett att mitt förslag&lt;br&gt;inte innehåller någon möjlighet till bemyndigande for järnvägsinspek-&lt;br&gt;tionen att överlåta förvaltningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena: Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1975:88) med bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer har&lt;br&gt;regeringen rätt att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 eller 5§&lt;br&gt;regeringsformen, om föreskrifterna gäller säkerheten i spårbunden trafik&lt;br&gt;eller ordningens upprätthållande i samband med sådan trafik samt om de&lt;br&gt;gäller avgifter för granskning eller kontroll i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen bör en del bestämmelser om domstolsprövning och&lt;br&gt;straffansvar i vissa fall tas in. För att regelsystemet skall bli överskådligt&lt;br&gt;och enhetligt bör i lagen även tas in föreskrifter som i och för sig kan&lt;br&gt;meddelas av regeringen med stöd av bemyndigandelagen. Vissa sådana&lt;br&gt;föreskrifter bör emellertid lämnas utanför. Hit hör framför allt trafikreg-&lt;br&gt;lerna. När det nu tillskapas en lag som rör säkerheten i den spårbundna&lt;br&gt;trafiken talar övervägande skäl för att den nuvarande delegationsbestäm-&lt;br&gt;melsen på området tas in i den nya lagen i stället för i bemyndigandelagen.&lt;br&gt;Delegationsbestämmelsen där bör alltså upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreskrifter som behövs på säkerhetsområdet är i stor utsträckning&lt;br&gt;av den karaktären att föreskriftsrätten måste kunna delegeras vidare till&lt;br&gt;järnvägsinspektionen. Detta gäller främst de föreskrifter som är av mer&lt;br&gt;detaljbetonad karaktär eller som fordrar en teknisk specialistkompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör vidare&lt;br&gt;få bemyndigande att föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från&lt;br&gt;lagens tillämpning. Det torde t. ex. i allmänhet inte behövas järnvägsin-&lt;br&gt;spektionens tillsyn över industrispår med låg tillåten hastighet. Endast om&lt;br&gt;spåren trafikeras i stor omfattning eller t. ex. med farligt gods bör dessa&lt;br&gt;spåranläggningar kontrolleras. Befogenheten att föreskriva eller i enskilda&lt;br&gt;fall medge undantag bör tillkomma inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsinspektionen har begränsade personella resurser. När det gäller&lt;br&gt;arbetsuppgifter som är tidskrävande och som fordrar en särskild kompe-&lt;br&gt;tens bör inspektionen få anlita särskilda personer att utföra dessa uppdrag.&lt;br&gt;Detta kan främst bli fallet i fråga om besiktning av teknisk utrustning inför&lt;br&gt;godkännande av materiel enligt 17— 19 §§ eller viss annan teknisk besikt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget innehöll en särskild bestämmelse (35 §) som&lt;br&gt;gav banverket möjlighet att efter bemyndigande av regeringen överlåta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsuppgifter till någon annan även om uppgifterna innebar myn- Prop. 1990/91: 1&lt;br&gt;dighetsutövning. Lagrådet har påpekat att ett krav på konkretisering av&lt;br&gt;såväl mottagarna av uppgiften som uppgiftsinnehållet har, även om det&lt;br&gt;inte formellt krävs enligt regeringsformen, brukat upprätthållas i liknande&lt;br&gt;fall och att en restriktiv tillämpning är klart påkallad. Enligt lagrådet måste&lt;br&gt;det, om en överlämnandebestämmelse anses påkallad, ske en analys som&lt;br&gt;kan leda till att det kan noggrannare anges i lagen och bestämt preciseras i&lt;br&gt;anslutande uttalanden vad som åsyftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nämnde inledningsvis har jag efter förnyat övervägande kom-&lt;br&gt;mit fram till att behovet av en överlämnandebestämmelse inte är särskilt&lt;br&gt;framträdande. En sådan har därför inte tagits upp i propositionens lagför-&lt;br&gt;slag. Skulle det sedan lagstiftningen har varit i kraft någon tid visa sig att&lt;br&gt;en överlämnandebestämmelse behövs kan saken tas upp på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Lagen (1911:53) om järnvägsaktiebolag och lagen&lt;br&gt;(1930:267) om bokföring vid enskild järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Järnvägsaktiebolagslagen och lagen om bokföring vid enskild&lt;br&gt;järnväg skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järn vägsaktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1897 antogs en lag, innefattande särskilda bestämmelser om järnvägs-&lt;br&gt;aktiebolag. Lagen innehöll regler om skyldighet att söka Konungens stad-&lt;br&gt;fästelse av järnvägsaktiebolags bolagsordning. Bakgrunden till lagstiftning-&lt;br&gt;en var att tidigare generella bestämmelser om stadfästelse av bolagsord-&lt;br&gt;ningar togs bort genom en ny aktiebolagslag. Det ansågs emellertid att det&lt;br&gt;allmänna hade viktiga intressen att bevaka när det gällde järnvägsaktiebo-&lt;br&gt;lag och att därför stadfästelse av dessas bolagsordningar fortfarande be-&lt;br&gt;hövdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1897 års lag ersattes sedermera av lagen (1911:53 s. 1) om järnvägsaktie-&lt;br&gt;bolag. Denna föranleddes främst av den nya aktiebolagslagen av år 1910.1&lt;br&gt;järnvägsaktiebolagslagen sägs att aktiebolagslagens regler skall gälla i den&lt;br&gt;mån särbestämmelser inte finns i järnvägsaktiebolagslagen. Av försvars-&lt;br&gt;skäl infördes i lagen regler om att i järnvägsaktiebolag endast här i riket&lt;br&gt;bosatta svenska medborgare kan vara styrelseledamöter m. m. Järnvägsak-&lt;br&gt;tiebolagslagen ändrades år 1931 med anledning av den nya lagen&lt;br&gt;(1930:267) om bokföring vid enskild järnväg. Nya bestämmelser intogs då&lt;br&gt;i lagen för att undvika att de regler i aktiebolagslagen som stred mot den&lt;br&gt;nya bokföringslagen skulle vara tillämpliga på järnvägsaktiebolag. Ytterli-&lt;br&gt;gare en ändring av järnvägsaktiebolagslagen skedde den 1 januari 1948 till&lt;br&gt;följd av 1944 års aktiebolagslag. Lagen har därefter inte ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns numera inte något skäl att särbehandla järnvägsaktiebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om bokföring vid enskild järnväg &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1930:267) om bokföring vid enskild järnväg och kungörelsen&lt;br&gt;(1930:369) med närmare bestämmelser om bokföring vid enskild järnväg&lt;br&gt;tillkom i syfte att få en enhetlighet beträffande de enskilda järnvägarnas&lt;br&gt;bokföring och redovisning. Behovet av särskild kännedom om järnvägsfö-&lt;br&gt;retagens ekonomiska ställning ansågs viktig i samband med frågor om&lt;br&gt;statsinlösen av järnväg, taxehöjningar, beskattning samt i fall av ekono-&lt;br&gt;miskt samarbete mellan statliga och enskilda järnvägar och vid bedöman-&lt;br&gt;det av ansökan om statliga lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från statens sida finns knappast längre något intresse av att behålla&lt;br&gt;denna särlagstiftning, då de skäl som låg till grund för denna inte längre&lt;br&gt;föreligger. Lagstiftningen har för övrigt inte tillämpats på många år och får&lt;br&gt;närmast betraktas som obsolet. Lagen med anslutande förordning bör&lt;br&gt;därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Järnvägssäkerhetslagen bör träda i kraft den 1 januari 1991. De särskilda&lt;br&gt;lagarna om järnvägsaktiebolag och om bokföring vid enskild järnväg bör&lt;br&gt;upphävas samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom säkerhetslagen ges nya förutsättningar för dem som driver järn-&lt;br&gt;väg, tunnelbana eller spårväg. Bl. a. fordras enligt lagen tillstånd för andra&lt;br&gt;än SJ och banverket att driva en sådan verksamhet. De nuvarande verk-&lt;br&gt;samhetsutövarna måste av praktiska skäl slussas in i det nya systemet&lt;br&gt;successivt. En lämplig övergångstid bör vara tre år. De som redan driver&lt;br&gt;verksamhet som vid lagens ikraftträdande blir tillståndspliktig bör alltså&lt;br&gt;utan tillstånd få fortsätta med verksamheten fram till den 1 januari 1994 i&lt;br&gt;samma omfattning som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De verksamhetsutövare som får driva sin verksamhet utan tillstånd&lt;br&gt;fram till den 1 januari 1994 bör, om de vill fortsätta med denna även&lt;br&gt;därefter och utan avbrott, söka tillstånd senast en viss dag. För att järn-&lt;br&gt;vägsinspektionen skall kunna behandla dessa ansökningar före den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1994 bör den senaste tidpunkten för ingivande av ansökningarna vara&lt;br&gt;den 30juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det remitterade förslaget skulle endast de som drev verksamhet&lt;br&gt;den 31 december 1989 medges undantag från tillståndsplikten. Lagrådet&lt;br&gt;har ansett att en sådan ordning inte är acceptabel. Jag förordar att undan-&lt;br&gt;taget från tillståndsplikten i stället får gälla alla dem som drev verksamhet&lt;br&gt;vid lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vidare anmärkt att det saknas övergångsreglering till be-&lt;br&gt;stämmelserna i 17 och 18 §§ om att en spåranläggning inte får upplåtas för&lt;br&gt;trafik och ett fordon inte framföras på en spåranläggning utan att anlägg-&lt;br&gt;ningen eller fordonet har godkänts av banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del är jag inte övertygad om att någon övergångsreglering till&lt;br&gt;dessa bestämmelser behövs. Såvitt gäller anläggningar och fordon som inte&lt;br&gt;tillhör staten kan godkännandet ha ägt rum enligt FEJ före ikraftträdandet&lt;br&gt;av den nya lagen och kan också, till följd av punkt 2 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna till förordningen (1988:627) om ändring i FEJ, ha meddelats av Prop. 1990/91: 1&lt;br&gt;vägverket. För dem av statens spåranläggningar som är upplåtna för trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;torde frågan sakna betydelse. När det gäller fordon som tillhör staten och&lt;br&gt;som trafikerar statens spåranläggningar torde ett beslut om godkännande&lt;br&gt;som regel föreligga (jfr 11 § FEJ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår emellertid ändå att det for tydlighets skull tas upp en&lt;br&gt;övergångsbestämmelse i det av lagrådet påtalade hänseendet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Resursfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna säkerhetslagen kommer inte att medföra några större kon-&lt;br&gt;sekvenser från resurssynpunkt. Säkerheten i spårtrafiken är god redan i&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsinspektionen torde kunna fylla sina uppgifter enligt den nya&lt;br&gt;lagen med oförändrade resurser. Inspektionen föreslås emellertid få befo-&lt;br&gt;genhet att anlita utomstående för visst besiktnings- och tillsynsarbete.&lt;br&gt;Detta får bekostas av de medel som har anslagits till inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande föreslås få ske till domstol i stället for som nu till regering-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en. Antalet sådana mål hos domstolarna torde dock bli försumbart. Några&lt;br&gt;extra resurser hos domstolarna for detta ändamål torde inte behövas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom kommunikationsdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. järnvägssäkerhetslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagom ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i körkortslagen (1977:477),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om upphävande av lagen (1911:53 s. 1) om järnvägsaktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om upphävande av lagen (1930:267) om bokföring vid enskild&lt;br&gt;järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under 2, 5, 6 och 7 har upprättas i samråd med chefen för&lt;br&gt;justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har granskats av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Förslaget till järnvägssäkerhetslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts inledningsvis tar den nya lagen inte sikte på säkerheten för de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställda. I den delen gäller i stället arbetsmiljölagen (1977:1160) och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anslutande föreskrifter. Järnvägsinspektionen bör samverka med bl. a. ar-&lt;br&gt;betarskyddsstyrelsen t. ex. när det gäller att utfärda föreskrifter som berör&lt;br&gt;säkerheten för de anställda (jfr vad som anförs i anslutning till 34 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande rätt finns ingen definition av begreppen järnväg eller spårväg&lt;br&gt;medan däremot begreppet tunnelbana i viss mån är definierat i FEJ.&lt;br&gt;Någon definition föreslås inte för vare sig järnväg, tunnelbana eller spår-&lt;br&gt;väg. Avsikten är dock att dessa begrepp vid tillämpningen av den föreslag-&lt;br&gt;na lagen skall ha samma innebörd som i järnvägstrafiklagen och FEJ (se&lt;br&gt;den allmänna motiveringen, avsnitt 3.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad som utgör en spåranläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelse finns i 2§ FSA. Till skillnad från vad som&lt;br&gt;gäller enligt FSA ingår dock enligt denna paragraf även trafikledningsan-&lt;br&gt;läggningarna i spåranläggningarna. 2 § FSA bör därför upphävas vid denna&lt;br&gt;lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av 2§ FSA har för SJ och banverket inneburit vissa&lt;br&gt;gränsdragningsproblem av den art som svårligen kan åtgärdas genom&lt;br&gt;lagstiftning. Det kan mot den bakgrunden vara lämpligt att spårinnehava-&lt;br&gt;ren och trafikutövaren i samband med att en spåranläggning upplåts för&lt;br&gt;trafik i avtalet gör en överenskommelse om ansvaret för de anordningar&lt;br&gt;där det kan vara tveksamt om de hör till spåranläggningen eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen återger de olika verksamhetsgrenarna inom de olika trafik-&lt;br&gt;slagen. Dessa har närmare beskrivits i den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;br&gt;3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som utgör en spåranläggning framgår av 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en trafikledning i ett enskilt fall utgör en särskild verksam-&lt;br&gt;hetsgren får som framgår av den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2, bedö-&lt;br&gt;mas med ledning av det avtal som träffats mellan spårinnehavaren och den&lt;br&gt;som skall sköta den särskilda trafikledningverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikledningsverksamheten fordrar en noga planerad samverkan mel-&lt;br&gt;lan de verksamhetsutövare som berörs av denna. Särskilt tidtabellsplane-&lt;br&gt;ringen kräver självfallet samförståndslösningar. Ansvaret för att ett samar-&lt;br&gt;bete kommer till stånd bör främst åvila spårinnehavaren eller, om ansvaret&lt;br&gt;för trafikledningen har överlåtits, den som bedriver den särskilda trafik-&lt;br&gt;ledningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns endast en trafikutövare på en spåranläggning, kan det som&lt;br&gt;regel vara lämpligt att spårinnehavaren överlåter trafikledningen på den-&lt;br&gt;ne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa paragrafer har motiverats i avsnitt 3.3.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndighet enligt lagen är banverket genom järnvägsinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande 4 § (10 § i det remitterade förslaget) har lagrådet anmärkt att&lt;br&gt;det av lagrådsremissen inte med tillräcklig tydlighet framgår om tillstånd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall krävas även för själva anläggandet och innehavet av en spåranlägg- Prop. 1990/91: 1&lt;br&gt;ning eller om, såsom för närvarande, tillstånd skall behövas först i och med&lt;br&gt;att spåranläggningen upplåts för drift. Lagrådet har efterlyst ett klarläggan-&lt;br&gt;de på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill med anledning härav framhålla att avsikten är att tillstånd skall&lt;br&gt;krävas även för själva anläggandet av en spåranläggning liksom för överta-&lt;br&gt;gandet av driften av en redan befintlig anläggning. SJ och banverket är&lt;br&gt;dock undantagna från tillståndsplikten. Som framgår av den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 3.3.4) bör det nämligen företas en kontroll av sökan-&lt;br&gt;dens lämplighet för den ifrågavarande driften. Vidare måste järnvägsin-&lt;br&gt;spektionen ges möjlighet att komma in på ett tidigt stadium för att sättas i&lt;br&gt;tillfälle att följa projektering, granska ritningar m.m. Med nuvarande&lt;br&gt;ordning kan det finnas risk för att en anläggning har byggts som sedan inte&lt;br&gt;kan godkännas utan ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övergångsbestämmelserna föreslås undantag från tillståndskravet un-&lt;br&gt;der tre år från lagens ikraftträdande för den som drev verksamhet vid&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande 8§ (14§ i det remitterade förslaget) har på inrådan av&lt;br&gt;lagrådet bestämmelsen om återkallelse av tillstånd utformats som en befo-&lt;br&gt;genhet och inte som en skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller vissa grundläggande aktsamhetsregler som skall&lt;br&gt;iakttas vid driften av en järnvägs-, tunnelbane- eller spårvägsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kravkatalog finns i de följande paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att det är väsentligt att varje utövare följer med i den&lt;br&gt;forskning och utveckling som sker inom hans verksamhetsområde när det&lt;br&gt;gäller säkerheten i fråga om funktion och materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att de trafikföretag som driver järnväg, spårväg&lt;br&gt;eller tunnelbana skall vara organiserade på ett sätt som är godtagbart från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt. Kravet på organisation har utvecklats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 3.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om vilka krav som bör ställas på den personal&lt;br&gt;som är anställd i ett trafikföretag. Den har motiverats i avsnitt 3.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att järnvägsinspektionen skall meddelas befogenhet att ut-&lt;br&gt;färda tillämpningsföreskrifter till dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att personalen uppfyller de krav som anges i paragrafen&lt;br&gt;vilar enligt 15 § på verksamhetsutövaren. I fråga om den utbildning som&lt;br&gt;bör krävas av vissa personalkategorier bör företaget fastställa en utbild-&lt;br&gt;ningsplan, som bör godkännas av järnvägsinspektionen. Ansvaret för ut-&lt;br&gt;bildningen kommer dock helt att vila på verksamhetsutövaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om läkarundersökning av personal som arbetar i säker-&lt;br&gt;hetstjänst finns i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen följer att den materiel som används i spåranläggningsverk-&lt;br&gt;samhet och vid spårtrafik skall vara godtagbar från säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 15 § och den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.2,&lt;br&gt;åligger det verksamhetsutövaren att uppfylla detta krav. Det åligger såle-&lt;br&gt;des denne att se till att nyanskaffad materiel är av godtagbar beskaffenhet&lt;br&gt;(se dock även 17 — 19 §§ om materielgodkännande). Det åligger även verk-&lt;br&gt;samhetsutövaren att se till att införskaffad materiel underhålls och be-&lt;br&gt;handlas så att den även fortsättningsvis håller en god standard. Så skall&lt;br&gt;t. ex. lastning och lossning ske på ett sätt som inte skadar fordonet. Last-&lt;br&gt;ning och lossning utförs ofta av transportkunderna. Detta kan ställa vissa&lt;br&gt;krav på tillsyn från trafikutövarens sida för att de fordon som används i&lt;br&gt;hans verksamhet skall bibehållas säkra på sätt som avses i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet skador i lagtexten syftar på person- och sakskador. Till sakska-&lt;br&gt;dor hänförs skador i miljön till följd av olyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller krav på att trafikföretagen skall ha en säkerhetsord-&lt;br&gt;ning för sin verksamhet. En motsvarande bestämmelse finns i 3§ FEJ.&lt;br&gt;Bestämmelsen har motiverats i avsnitt 3.3.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen åvilar ansvaret för säkerheten vid järnväg, tunnelbana&lt;br&gt;och spårväg verksamhetsutövarna. Vem som bör anses som utövare har&lt;br&gt;närmare utvecklats i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för säkerheten bör åvila trafikföretagets ledning. Det gäller&lt;br&gt;även om särskilda säkerhetsansvariga utses inom företaget. Detta kan&lt;br&gt;utgöra en garanti för att säkerhetsaspekterna tas i beaktande vid företagets&lt;br&gt;planering och vid ekonomiska bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kan sägas innefatta krav på ett internkontrollsystem. Intern-&lt;br&gt;kontrollen innebär att verksamhetsutövaren på eget ansvar skall se till att i&lt;br&gt;verksamheten finns till förfogande de medel som behövs för en säker&lt;br&gt;verksamhet i form av materiella och personella resurser enligt 4, 11, 12 och&lt;br&gt;13 §§. För att kontrollen skall fungera krävs vidare att verksamhetsutöva-&lt;br&gt;ren ställer upp mål och normer för verksamheten, har ett utvecklat utbild-&lt;br&gt;nings- och informationssystem samt dokumenterar verksamheten. Vidare&lt;br&gt;bör verksamheten följas upp genom jämförelser mellan uppställda förvänt-&lt;br&gt;ningar och faktiska resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskanalyser/avvikelsehantering och konsekvensanalyser bör utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 12 § andra stycket får arbetsuppgifter av betydelse för&lt;br&gt;säkerheten utföras endast av den som bl. a. med hänsyn till hälsotillstånd&lt;br&gt;får anses lämplig. För att verksamhetsutövaren skall kunna uppfylla sitt&lt;br&gt;ansvar enligt 12 § bör han kunna ålägga den anställde att genomgå läkarun-&lt;br&gt;dersökning som visar lämpligheten och att sedan regelbundet genomgå&lt;br&gt;förnyade undersökningar. Som exempel kan nämnas att en relativt ung&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokförares hälsotillstånd i allmänhet kan behöva kontrolleras vart femte år Prop. 1990/91:1&lt;br&gt;medan tätare undersökningar kan behövas for äldre personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser om sekretess för uppgifter i en myndighets personal-&lt;br&gt;sociala eller personaladministrativa verksamhet finns i 7 kap. 11 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller arbetstagare i offentlig tjänst finns vissa bestämmelser om&lt;br&gt;avstängning och läkarundersökning samt om talan mot sådana beslut i&lt;br&gt;lagen (1976:600) om offentlig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17-19 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dessa paragrafer skall järnvägsinspektionen godkänna ny eller vä-&lt;br&gt;sentligt ombyggd materiel innan den får tas i bruk på en spåi anläggning.&lt;br&gt;Bestämmelserna har i gällande rätt motsvarigheter i 4 —9§§ FEJ och 11 §&lt;br&gt;FSA. Paragraferna har närmare motiverats i avsnitt 3.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med spåranläggning enligt 17 § bör avses en sammanhållen spåranlägg-&lt;br&gt;ning, som är av samma konstruktion och som innehas av en och samma&lt;br&gt;spårinnehavare. Om SJ överlåter ett fordon till en annan trafikutövare för&lt;br&gt;användning på statens spåranläggningar bör alltså i allmänhet inte fordras&lt;br&gt;godkännande enligt denna paragraf innan fordonet får tas i bruk av förvär-&lt;br&gt;varen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från 18 § med stöd av 34 § kan bli aktuellt för viss användning&lt;br&gt;av utländska fordon inom ramarna för UlC-normerna samt RIV- och RIC-&lt;br&gt;överenskommelserna. Att ett utländskt fordon tillfälligt har använts på en&lt;br&gt;spåranläggning skall dock inte innebära att det därefter stadigvarande kan&lt;br&gt;användas där utan järnvägsinspektionens godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att banverket är tillsynsmyndighet. Verket har som&lt;br&gt;tidigare nämnts redan nu genom 2 och 17 §§ FEJ samt 11 § FSA sådana&lt;br&gt;uppgifter. Enligt banverkets instruktion faller uppgiften på järnvägsin-&lt;br&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsinspektionen bör i sin tillsynsverksamhet ha samarbete med&lt;br&gt;vissa andra myndigheter. Av förordningen (1982:923) om transport av&lt;br&gt;farligt gods framgår att samarbete kan ske med sprängämnesinspektionen i&lt;br&gt;fråga om transporter av sprängämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om verksamhetsutövarnas skyldighet att läm-&lt;br&gt;na upplysningar till tillsynsmyndigheten samt att lämna tillträde till an-&lt;br&gt;läggningar m. m.och att bistå med hjälp vid inspektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att järnvägsinspektionen löpande får upplysningar om&lt;br&gt;utvecklingen inom varje verksamhet även om upplysningen inte erfordras&lt;br&gt;i anledning av någon konkret åtgärd som skall vidtas av inspektionen.&lt;br&gt;Intressanta sådana upplysningar är olika förändringar inom verksamheten&lt;br&gt;som inte ändå kommer till inspektionens kännedom t. ex. genom att de&lt;br&gt;kräver ändring i meddelade tillstånd. Ett exempel på önskvärda upplys-&lt;br&gt;ningar är organisationsförändringar. Av intresse är vidare t. ex. rapporter&lt;br&gt;om olika driftsstörningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild upplysningsskyldighet måste åvila SJ och banverket som Prop. 1990/91:1&lt;br&gt;enligt lagen får driva verksamhet utan tillstånd. För att järnvägsinspek-&lt;br&gt;tionen skall kunna utöva tillsyn över dessa verksamheter bör SJ och&lt;br&gt;banverket vara skyldiga att lämna sådana upplysningar om sin verksamhet&lt;br&gt;som järnvägsinspektionen kräver av andra foretag i samband med till-&lt;br&gt;ståndsprövning såsom uppgifter om verksamhetens omfattning, organisa-&lt;br&gt;tion, materiella och personella resurser samt säkerhetsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22-23 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § ger tillsynsmyndigheten befogenhet att meddela förelägganden och&lt;br&gt;förbud för att upprätthålla säkerhetskraven. Sådana förelägganden och&lt;br&gt;förbud bör få förenas med vite (23 §). Vid tillämpningen av 23 § gäller&lt;br&gt;lagen (1985:206) om viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs en skyldighet for verksamhetsutövare&lt;br&gt;att rapportera dels allvarliga olyckor vid användningen av ett fordon på en&lt;br&gt;spåranläggning, dels tillbud till sådana olyckor och dels händelser som&lt;br&gt;tyder på väsentliga brister i säkerhetshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket bemyndigas regeringen att föreskriva att rapportering&lt;br&gt;skall ske också i fråga om andra händelser som är av betydelse från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt. Vad sålunda föreskrivs har sin förebild i 5 kap. 8§&lt;br&gt;luftfartslagen (1957:297) och 70§ sjölagen (1891:35 s. 1) i den lydelse&lt;br&gt;dessa lagrum föreslås få i prop. 1989/90:104 om undersökning av olyckor.&lt;br&gt;Det är regeringens sak att meddela närmare föreskrifter både om formerna&lt;br&gt;för rapporteringen och om vem som skall vara mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tredje stycket görs en hänvisning till den i prop. 1989/90:104 föreslag-&lt;br&gt;na lagen om undersökning av olyckor. I den nämnda propositionen före-&lt;br&gt;slås en gemensam ordning for undersökning från säkerhetssynpunkt av&lt;br&gt;alla slags allvarliga olyckor. Ett fristående utredningsorgan, som förutsätts&lt;br&gt;bli statens haverikommission, föreslås få ansvaret för sådana undersök-&lt;br&gt;ningar och samtidigt rätten att undersöka också händelser av mindre&lt;br&gt;allvarlig art om det finns skäl till det. I fråga om järnvägsolyckor, dvs.&lt;br&gt;olyckor vid järnvägs-, tunnelbane- eller spårvägsdrift, skall enligt den i&lt;br&gt;propositionen föreslagna lagen om undersökning av olyckor ske, om flera&lt;br&gt;människor har avlidit eller blivit allvarligt skadade eller om spårfordon,&lt;br&gt;spåranläggningar eller egendom som inte transporteras med spårfordonet&lt;br&gt;har fått omfattande skador eller omfattande skador har uppkommit i&lt;br&gt;miljön (2§ första stycket). Även vissa tillbud till sådana olyckor skall&lt;br&gt;utredas (2§ andra stycket). Mindre allvarliga olyckor eller tillbud kan&lt;br&gt;undersökas enligt den föreslagna lagen, om en undersökning är påkallad&lt;br&gt;från säkerhetssynpunkt (3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att anmäla olyckor kan föreligga även enligt annan lagstift-&lt;br&gt;ning. Sålunda är en arbetsgivare enligt 2§ arbetsmiljöförordningen&lt;br&gt;(1977:1166) skyldig att utan dröjsmål underrätta yrkesinspektionen om&lt;br&gt;olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet föranlett dödsfall eller&lt;br&gt;svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare. Detsamma&lt;br&gt;gäller vid tillbud som har inneburit allvarlig fara for liv eller hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-28 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om ordning vid järnväg har överflyttats från 6 kap. järn-&lt;br&gt;vägstrafiklagen (1985:192).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § motsvarar 6 kap. 1 § första och andra styckena, 26 § 6 kap. 3§ och&lt;br&gt;27 § 6 kap. 4 § järnvägstrafiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § innehåller en hänvisning beträffande de kvarvarande bestämmel-&lt;br&gt;serna i 6 kap. järnvägstrafiklagen som har betydelse för säkerheten såsom&lt;br&gt;bestämmelserna om undersökning av resgods m. m. Dessa bestämmelser&lt;br&gt;berör förutom säkerhetsaspekterna ett partsintresse för transportörer samt&lt;br&gt;avsändare och mottagare av gods. De bör därför stå kvar i järnvägstrafik-&lt;br&gt;lagen (se avsnitt 3.3.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ordning vid spårväg och tunnelbana har som tidigare&lt;br&gt;nämnts ordningsstadgeutredningen utarbetat ett förslag om en särskild lag&lt;br&gt;(SOU 1985:24). Genomförs det förslaget, kan 25 § behöva ändras, se av-&lt;br&gt;snitt 3.3.6 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första punkt innehåller en straffbestämmelse för den som&lt;br&gt;driver tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd. Enligt 4§ fordras som&lt;br&gt;framgått tillstånd av järnvägsinspektionen för att få driva järnvägs-, spår-&lt;br&gt;vägs- eller tunnelbaneverksamhet. Detta gäller samtliga verksamhets-&lt;br&gt;grenar spårdrift, trafikutövning och den särskilda trafikledningsverksam-&lt;br&gt;heten. Statens järnvägar och banverket är dock undantagna från tillstånds-&lt;br&gt;plikten. Enligt lagen föreligger också en möjlighet för regeringen eller efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande järnvägsinspektionen att medge undantag från&lt;br&gt;detta krav. I den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.2, har anförts att&lt;br&gt;detta främst kan bli aktuellt beträffande spåranläggningar för endast gods-&lt;br&gt;trafik i låg hastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verksamhetsutövare skall enligt andra punkten dömas till ansvar om&lt;br&gt;han av uppsåt eller grov oaktsamhet underlåter att infria sitt ansvar enligt&lt;br&gt;15 § beträffande de grundläggande säkerhetskraven i 12 — 14§§ beträffande&lt;br&gt;personal i säkerhetstjänst, materiel och säkerhetsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens tredje punkt skall vidare den dömas till ansvar vars&lt;br&gt;tillstånd till drift av järnväg, tunnelbana eller spårväg enligt 7§ förenats&lt;br&gt;med villkor och som inte följer detta. Dessa villkor kan ha sådan betydelse&lt;br&gt;från säkerhetssynpunkt att en underlåtenhet i detta avseende bör vara&lt;br&gt;förenat med straffansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde punkten i paragrafen skall den dömas till ansvar som&lt;br&gt;använder materiel i sin verksamhet utan vederbörligt godkännande enligt&lt;br&gt;denna lag. I 9§ har ansvaret för materielen lagts på verksamhetsutövaren.&lt;br&gt;En extra kontroll har dock ansetts erforderlig vad gäller användningen av&lt;br&gt;nya och väsentligt ombyggda spåranläggningar och fordon. I tillämpnings-&lt;br&gt;föreskrifter till denna lag bör föreskrivas ett undantag beträffande vissa&lt;br&gt;utländska fordon som används på en svensk spåranläggning (se av-&lt;br&gt;snitt 3.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelserna har kommenterats även i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen, avsnitt 3.3.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 kap. 2 § järnvägstrafiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande bestämmelsen i fjärde stycket har gjorts en justering av&lt;br&gt;redaktionell natur i förhållande till den nyligen beslutade utformningen av&lt;br&gt;bestämmelsen (SFS 1990:150). Justeringen är inte avsedd att innebära&lt;br&gt;någon saklig ändring (jfr prop. 1983/84:117 s. 97 och 223 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lagrådets inrådan har i fråga om trafiknykterhetsbrott av den som för&lt;br&gt;spårvagn lagts till ett femte stycke med en hänvisning till trafikbrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 kap. 1§ tredje stycket järnvägstrafiklagen såvitt&lt;br&gt;avser förseelse mot samma paragrafs första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i första stycket skall i ringa fall inte dömas till ansvar&lt;br&gt;enligt 29 eller 31 §. Vad som här avses är bland annat fall av ringa oaktsam-&lt;br&gt;het vid förseelse mot punkterna 3 och 4 i 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs också att denna lags straffbestämmelser är subsi-&lt;br&gt;diära till brottsbalken. Det innebär att brottsbalkens regler skall tillämpas&lt;br&gt;om en gärning kan hänföras till båda lagarnas brottsbeskrivningar. Det&lt;br&gt;som främst kan vara av intresse är brotten mot liv och hälsa i 3 kap.&lt;br&gt;brottsbalken såsom vållande till annans död (3 kap. 7§) och framkallande&lt;br&gt;av fara för annan (3 kap. 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelserna har motiverats i avsnitt 3.3.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen bemyndigas regeringen att utfärda ytterligare föreskrif-&lt;br&gt;ter och att meddela undantag från lagens bestämmelser. 1 förhållande till&lt;br&gt;det remitterade förslaget har, med anledning av vad lagrådet anfört, be-&lt;br&gt;myndigandet för regeringen att meddela föreskrifter preciserats. Bemyndi-&lt;br&gt;gandena får delegeras vidare till banverket. Som anförts i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 3.3.9, kan föreskrifter om undantag komma att med-&lt;br&gt;delas beträffande tillstånd och tillsyn för vissa industrispår samt beträffan-&lt;br&gt;de godkännande av utländska fordon för tillfällig användning i svensk&lt;br&gt;spårtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsinspektionen bör samråda med bl. a. arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;och statens räddningsverk vid utarbetandet av föreskrifter till denna lag så&lt;br&gt;att en samordning kan komma till stånd med annan lagstiftning av bety-&lt;br&gt;delse för säkerheten såsom arbetsmiljölagen (1977:1160) och lagen&lt;br&gt;(1982:821) om transport av farligt gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 och 36 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna har motiverats i avsnitt 3.3.8. 35 § har utformats efter förslag&lt;br&gt;av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna berör bl. a. den som drev järnväg, spårväg eller&lt;br&gt;tunnelbana vid lagens ikraftträdande. Denne får fortsätta den verksamhet&lt;br&gt;som han då bedrev under tre år efter lagens ikraftträdande utan tillstånd&lt;br&gt;enligt denna lag eller till den 1 januari 1994. Han skall dock till järnvägs-&lt;br&gt;inspektionen senast den 30juni 1992 ge in en ansökan om tillstånd till den&lt;br&gt;verksamhet som han ämnar bedriva efter år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Lagen om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att 6 kap. 1 — 4 §§ järnvägstrafiklagen flyttas till järn-&lt;br&gt;vägssäkerhetslagen och att rubriken till kvarvarande bestämmelser i 6&lt;br&gt;kap. anpassas till dessa. Se vidare avsnitt 3.3.6 och 3.3.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Lagen om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande&lt;br&gt;att meddela föreskrifter om trafik, transporter och&lt;br&gt;kommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i 1 § första stycket tredje punkten och andra stycket bemyndigande-&lt;br&gt;lagen intagna bemyndigandena för regeringen att meddela föreskrifter som&lt;br&gt;avses i 8 kap. 3 eller 5 § regeringsformen om säkerheten i spårbunden trafik&lt;br&gt;eller ordningens upprätthållande i samband med sådan trafik samt om&lt;br&gt;avgifter för granskning eller kontroll i anledning av denna bestämmelse&lt;br&gt;upphävs. I 34 § järnvägssäkerhetslagen finns intagna bemyndiganden för&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen föreskriver att utfärda&lt;br&gt;föreskrifter. Bemyndigandena enligt järnvägssäkerhetslagen behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 3.3.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Lagen om ändring i körkortslagen (1977:477) och lagen&lt;br&gt;om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i körkortslagen och förverkandelagen är föranledda av att&lt;br&gt;bestämmelserna om trafiknykterhetsbrott i 6 kap. 2 § järnvägstrafiklagen&lt;br&gt;har flyttats till 30 § järnvägssäkerhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Lagarna om upphävande av lagarna (1911:53 s. l)om&lt;br&gt;järnvägsaktiebolag och (1930:267) om bokföring vid enskild&lt;br&gt;järnväg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphävandet av järnvägsaktiebolagslagen och lagen om bokföring vid&lt;br&gt;enskild järnväg har behandlats i avsnitt 3.4.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. järnvägssäkerhetslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagom ändring i körkortslagen (1977:477),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om upphävande av lagen (1911:53 s. 1) om järnvägsaktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om upphävande av lagen (1930:267) om bokföring vid enskild&lt;br&gt;järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Betänkandet (Ds 1989:66) Säkerheten vid järnväg,&lt;br&gt;tunnelbana och spårväg m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya trafikpolitiken har stora förändringar skett i fråga om det&lt;br&gt;statliga järnvägsnätet. Statens järnvägar, som tidigare var ensam förvaltare&lt;br&gt;och användare av detta, har nu som huvuduppgift att driva järnvägstrafik&lt;br&gt;medan statens spåranläggningar förvaltas av banverket. Utöver statens&lt;br&gt;järnvägar har trafikhuvudmännen fått viss trafikeringsrätt på dessa an-&lt;br&gt;läggningar. Även andra trafikföretag kan komma i fråga som trafikutövare&lt;br&gt;där. Främst det förhållandet att flera trafikutövare kommer att trafikera&lt;br&gt;statens spåranläggningar innebär att högre säkerhetskrav måste ställas än i&lt;br&gt;dag och att en effektivare tillsyn måste komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har inrättats en järnvägsinspektion som bl. a. skall ha tillsyn över&lt;br&gt;säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg. Inspektionen har med nu&lt;br&gt;gällande regler inte tillräckliga befogenheter i sin verksamhet. De uppgifter&lt;br&gt;som inspektionen har kräver dock oproportionerligt stora personalresur-&lt;br&gt;ser. Bl. a. med hänsyn härtill och till att en samordning bör ske mellan de&lt;br&gt;olika författningar som reglerar säkerheten vid järnväg, spårväg och tun-&lt;br&gt;nelbana bör lagstiftningen omarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna promemoria föreslås en ny järnvägssäkerhetslag. Lagen skall&lt;br&gt;gälla samtliga järnvägar, tunnelbanor och spårvägar. Detta innebär till&lt;br&gt;skillnad från nuvarande lagstiftning bl. a. att i huvudsak samma regler&lt;br&gt;kommer att gälla för statliga och enskilda järnvägar och att även järnvägar&lt;br&gt;som bara används för godstransporter kommer att regleras av en säker-&lt;br&gt;hetslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lagen görs skillnad mellan två olika verksamhetsgrenar,&lt;br&gt;nämligen drift av spåranläggningar och trafikutövning. I driften av spåran-&lt;br&gt;läggningar ingår trafikledningverksamhet. Denna utgör dock en egen verk-&lt;br&gt;samhetsgren, om den som driver spåranläggningen har överlåtit ansvaret&lt;br&gt;härför till någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som driver järnväg, tunnelbana eller spårväg skall svara för att&lt;br&gt;säkerheten är betryggande. Särskilda krav skall därvid ställas beträffande&lt;br&gt;organisation, personal och materiel. Verksamhetsutövaren skall se till att&lt;br&gt;det i verksamheten finns den organisation som behövs för en säker drift.&lt;br&gt;Denne skall också se till att personalen har goda kunskaper om verksamhe-&lt;br&gt;ten och de regler som finns för denna. Han skall vidare se till att den som&lt;br&gt;arbetar i säkerhetstjänst är lämplig för sådant arbete med hänsyn till&lt;br&gt;yrkeskunnande, hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt. Mate-&lt;br&gt;rielen skall vara av sådan art och i sådant skick att skador av verksamheten&lt;br&gt;förebyggs. För verksamheten skall det finnas en säkerhetsordning som&lt;br&gt;komplettering till gällande föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spåranläggningar, spårtrafik eller särskild trafikledningsverksamhet&lt;br&gt;skall — utom i fråga om staten — bara få drivas av den som har tillstånd&lt;br&gt;till verksamheten. Tillstånd skall beviljas den som har sådana egenskaper&lt;br&gt;att han kan uppfylla nämnda säkerhetskrav. Ett tillstånd skall få återkallas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förutsättningarna för tillstånd inte längre föreligger. Järnvägsinspek-&lt;br&gt;tionen skall vara tillståndsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler skall järnvägsinspektionen i stor utsträckning&lt;br&gt;godkänna materiel innan den får tas i bruk. Trots att ansvaret för materie-&lt;br&gt;len främst åvilar verksamhetsutövaren enligt den föreslagna lagen, skall&lt;br&gt;det även finnas en särskild myndighetskontroll av ny eller ombyggd mate-&lt;br&gt;riel. En ny eller väsentligt ombyggd spåranläggning skall således inte få tas&lt;br&gt;i bruk utan godkännande av järnvägsinspektionen. Likaledes skall bl. a. ett&lt;br&gt;fordon som inte tidigare har använts vid en spåranläggning godkännas av&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsinspektionen skall vara tillsynsmyndighet enligt lagen. Inspek-&lt;br&gt;tionen skall därvid ha möjlighet att genom förelägganden och förbud verka&lt;br&gt;för en säker spårtrafik. Järnvägsinspektionen bör också få befogenheter att&lt;br&gt;meddela de föreskrifter som behövs för en säker spårtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som driver spåranläggning eller trafikutövning olagligt, den som av&lt;br&gt;uppsåt eller grov oaktsamhet inte uppfyller de säkerhetskrav som uppställs&lt;br&gt;i lagen samt den som av uppsåt eller vårdslöshet bryter mot de villkor som&lt;br&gt;uppställs i tillståndet för verksamheten eller använder icke godkänd mate-&lt;br&gt;riel i sin verksamhet skall kunna ådömas straff. Bestämmelserna i 6 kap.&lt;br&gt;järnvägstrafiklagen (1985:192) om trafiknykterhetsbrott i samband med&lt;br&gt;järnvägs- eller tunnelbanedrift flyttas till den nya lagen. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om de bestämmelser i 6 kap. järnvägstrafiklagen om ordningens upp-&lt;br&gt;rätthållande som rör järnväg och som huvudsakligen är av säkerhetska-&lt;br&gt;raktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklaganden enligt lagen föreslås få ske hos domstol i de flesta fall och&lt;br&gt;i övrigt hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs förordningen (1967:604) om enskilda järnvägar,&lt;br&gt;tunnelbanor och spårvägar. Vidare föreslås följdändringar i lagen&lt;br&gt;(1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, trans-&lt;br&gt;porter och kommunikationer, körkortslagen (1977:477) samt förordning-&lt;br&gt;en (1988:1379) om statens spåranläggningar och vägtrafikkungörelsen&lt;br&gt;(1972:603).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1911:53) om järnvägsaktiebolag och lagen (1930:267) om bokfö-&lt;br&gt;ring vid enskild järnväg med följdlagstiftning har i stora delar inte tilläm-&lt;br&gt;pats under lång tid. Denna lagstiftning föreslås bli upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Betänkandet (Ds 1989:66) Säkerheten vid järnväg,&lt;br&gt;tunnelbana och spårväg, m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;J äm vägssäkerhetslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Banverket bestämmer om en spåranläggning är att hänföra till järn-&lt;br&gt;väg, tunnelbana eller spårväg. Därvid skall en spåranläggning för enbart&lt;br&gt;lokal persontrafik anses som tunnelbana, om den i sin helhet går fram på&lt;br&gt;egen banvall väl avskild från annan trafik och utan plankorsningar, och&lt;br&gt;annars som spårväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Till spåranläggningar hör spår och de övriga fasta anordningar som&lt;br&gt;behövs för spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och säkerhetsan-&lt;br&gt;läggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt anordningar för elför-&lt;br&gt;sörjning av trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Järnvägs-, tunnelbane- och spårvägsverksamhet består av drift av&lt;br&gt;spåranläggningar och drift av spårtrafik (trafikutövning). I driften av spår-&lt;br&gt;anläggningar ingår trafikledning. Trafikledning utgör dock en särskild&lt;br&gt;verksamhetsgren om den som driver spåranläggningen har överlåtit ansva-&lt;br&gt;ret härför till någon annan (särskild trafikledningsverksamhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler for verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Spåranläggningar, spårtrafik och särskild trafikledningsverksamhet&lt;br&gt;skall med hänsyn till verksamhetens art och övriga förhållanden drivas så&lt;br&gt;att skador till följd av verksamheten förebyggs. Därvid skall de åtgärder&lt;br&gt;och försiktighetsmått vidtas som behövs för att upprätthålla en betryggan-&lt;br&gt;de säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För verksamheten skall den organisation finnas som krävs för att&lt;br&gt;verksamheten skall kunna bedrivas på ett säkert sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som är sysselsatt i verksamheten skall ha god kännedom om de&lt;br&gt;förhållanden, föreskrifter och villkor som gäller för verksamheten och som&lt;br&gt;berör hans arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras endast av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som med hänsyn till yrkeskunnande, hälsotillstånd och personliga förhål-&lt;br&gt;landen i övrigt anses lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Spåranläggningar, fordon och annan materiel skall vara av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att skador till följd av verksamheten förebyggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För verksamheten skall det finnas en säkerhetsordning med sådana&lt;br&gt;säkerhetsbestämmelser som behövs utöver denna lag och de föreskrifter&lt;br&gt;som är utfärdade med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som driver verksamheten ansvarar för att de i 5 — 9 §§ angivna&lt;br&gt;kraven uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Spåranläggningar eller spårtrafik eller särskild trafikledningsverk-&lt;br&gt;samhet får drivas endast av den som har tillstånd till verksamheten. För&lt;br&gt;verksamhet som drivs av staten behövs inte något tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får beviljas den som med hänsyn till yrkeskunnande, laglydnad&lt;br&gt;samt ekonomiska och andra förhållanden av betydelse kan anses uppfylla&lt;br&gt;kraven i denna lag och i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Frågor om tillstånd att driva spåranläggningar eller spårtrafik eller&lt;br&gt;särskild trafikledningsverksamhet prövas av banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett tillstånd kan meddelas tills vidare eller för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I samband med att tillstånd meddelas eller under ett tillstånds&lt;br&gt;giltighetstid får banverket föreskriva de villkor för verksamheten som&lt;br&gt;behövs från säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett tillstånd att driva spåranläggningar, spårtrafik eller särskild&lt;br&gt;trafikledningsverksamhet skall återkallas, om förutsättningarna för till-&lt;br&gt;stånd enligt 11 § inte längre uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd får också återkallas om tillståndshavaren inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt 21 § .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Frågor om återkallelse av tillstånd enligt 15 § prövas av banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av spåranläggningar eller fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En spåranläggning eller en del av den får inte upplåtas för trafik&lt;br&gt;utan att den har godkänts av banverket. Detsamma gäller vid en väsentlig&lt;br&gt;ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ett fordon får inte tas i bruk vid en spåranläggning utan godkän-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande av banverket. Ett fordon som har byggts om väsentligt, får inte Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användas utan att det har godkänts av banverket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Banverket skall före godkännande enligt 17 eller 18 § granska kon-&lt;br&gt;struktionsunderlaget för spåranläggningen eller fordonet och kontrollera&lt;br&gt;och prova materielen i den omfattning som verket finner nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter och&lt;br&gt;villkor som meddelats med stöd av lagen utövas av banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som driver eller avser att driva verksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;skall på begäran av banverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna myndigheten de upplysningar och tillhandahålla de handling-&lt;br&gt;ar som behövs för tillsynen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ge myndigheten tillträde till anläggningar, fordon och annan materi-&lt;br&gt;el, lokaler och områden som berörs av verksamheten för de undersökning-&lt;br&gt;ar som behövs för tillsynen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid provkörningar och andra materielprov tillhandahålla erforderlig&lt;br&gt;personal, materiel och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Banverket får meddela de förelägganden och förbud som behövs i&lt;br&gt;enskilda fall för att denna lag eller de föreskrifter eller villkor som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Beslut enligt denna lag får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Utan tillstånd från järnvägen får inte någon beträda spårområde för&lt;br&gt;järnväg utom på platser där det av skyltar, utjämning av höjdskillnaden&lt;br&gt;mellan spåren och markplanet, gångfållor eller andra anordningar klart&lt;br&gt;framgår att allmänheten har tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § En befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst vid järnväg&lt;br&gt;får från järnvägens område avlägsna den som överträder förbudet i 24 § ,&lt;br&gt;den som uppträder berusad eller stör ordningen och den som genom sitt&lt;br&gt;uppträdande äventyrar säkerheten i järnvägsdriften. Om det är absolut&lt;br&gt;nödvändigt, får han omhänderta en sådan person. Om så sker, skall&lt;br&gt;polisen omedelbart underrättas. Den omhändertagne får hållas kvar till&lt;br&gt;dess att han har överlämnats till en polisman eller det inte längre finns skäl&lt;br&gt;till omhändertagande, dock längst sex timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § För att verkställa en åtgärd enligt 25 § får befattningshavaren inte&lt;br&gt;använda strängare medel än förhållandena kräver. Han bör i första hand&lt;br&gt;försöka tala personen till rätta genom upplysningar och uppmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våld får tillgripas endast när andra medel inte hjälper. Om våld tillgrips,&lt;br&gt;skall den lindrigaste form användas som kan förväntas leda till det avsed-&lt;br&gt;da resultatet. Våld får inte brukas längre än som är absolut nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Bestämmelser om undersökning av resgodskollin eller godssänd-&lt;br&gt;ningar, omhändertagande av handresgods samt avlägsnande, oskadliggö-&lt;br&gt;rande och förstörelse av resgodskolli eller handresgods samt av visst farligt&lt;br&gt;gods finns i 6 kap. järnvägstrafiklagen (1985:192).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Till böter eller fängelse i högst ett år skall dömas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som utan tillstånd driver tillståndspliktig verksamhet enligt den-&lt;br&gt;na lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som av uppsåt eller grov oaktsamhet bryter mot 5 — 10 §§ ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som av uppsåt eller oaktsamhet bryter mot villkor som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av 14 § ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som av uppsåt eller oaktsamhet i verksamheten använder mate-&lt;br&gt;riel som inte har godkänts enligt 17 eller 18 § .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om någon har fort ett maskindrivet spårfordon på järnväg eller&lt;br&gt;tunnelbana och därvid har varit så påverkad av alkoholhaltiga drycker&lt;br&gt;eller annat berusningsmedel att det måste antas att han inte kunde föra&lt;br&gt;fordonet på betryggande sätt, skall han dömas till fängelse i högst ett år&lt;br&gt;eller, om omständigheterna är mildrande, till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fort ett sådant maskindrivet spårfordon som avses i första&lt;br&gt;stycket efter att ha fortärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alko-&lt;br&gt;holkoncentrationen under eller efter färden uppgick till minst 1,5 promille&lt;br&gt;i hans blod eller 0,75 milligram per liter i hans utandningsluft, skall anses&lt;br&gt;ha varit så påverkad under färden som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det inte styrkt att den som har fört ett sådant maskindrivet spårfor-&lt;br&gt;don som avses i första stycket har varit så påverkad som anges där eller&lt;br&gt;hade sådan alkoholkoncentration som anges i andra stycket, men har han&lt;br&gt;fört fordonet efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att&lt;br&gt;alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgick till 0,5 promille i&lt;br&gt;hans blod eller 0,25 milligram per liter i hans utandningsluft, skall han&lt;br&gt;dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fängelse i högst ett år eller, om omständigheterna är mildrande, till&lt;br&gt;böter skall den dömas som på annat sätt än som sägs i första stycket har&lt;br&gt;fullgjort tjänst, i vilken ingår uppgifter av väsentlig betydelse för säkerhe-&lt;br&gt;ten, och därvid har varit så påverkad av berusningsmedel att det måste&lt;br&gt;anses att han inte kunde utföra dessa uppgifter på betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Den som bryter mot förbudet i 24 § döms till böter, högst 1000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Till ansvar enligt 28 § döms inte i ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt 28 eller 30 § döms inte om gärningen är belagd med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straff i brottsbalken. Till ansvar enligt 30§ döms inte heller om gärningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är belagd med straff i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Regeringen får föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från&lt;br&gt;denna lag. Regeringen får också meddela de ytterligare föreskrifter i de&lt;br&gt;avseenden som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlåta dessa befogenheter till banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Banverket får, efter bemyndigande av regeringen, överlåta förvalt-&lt;br&gt;ningsuppgifter som ansluter till denna lag eller de föreskrifter som är&lt;br&gt;utfärdade med stöd av lagen även om uppgifterna innefattar myndighets-&lt;br&gt;utövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Banverkets beslut i frågor om tillstånd, godkännande och tillsyn&lt;br&gt;enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten. Andra beslut överklagas&lt;br&gt;hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart. Ett beslut om återkal-&lt;br&gt;lelse av tillstånd gäller dock inte förrän det har vunnit laga kraft, om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl att bestämma annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990, då förordningen (1967:604)&lt;br&gt;om enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som driver en spåranläggning eller spårtrafik den 31 december&lt;br&gt;1989 skall ha rätt att fortsätta att driva verksamheten i samma omfattning&lt;br&gt;till den 1 juli 1993 utan tillstånd enligt 11 § denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som har rätt att driva verksamhet utan tillstånd enligt 2. och som&lt;br&gt;vill fortsätta med verksamheten efter den 1 juli 1993 skall senast den 31&lt;br&gt;december 1991 ansöka om tillstånd enligt 11 § .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en före-&lt;br&gt;skrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället&lt;br&gt;den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om järnvägstrafiklagen (1985:192)&lt;br&gt;dels att 6 kap. 2 — 4 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 1 § och rubriken till 6 kap. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordning och säkerhet vid järnvägs- Järnvägs undersökningsrätt m. m.&lt;br&gt;trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan trafikföretagets tillstånd får&lt;br&gt;inte någon beträda spårområden&lt;br&gt;för järnväg eller tunnelbana utom&lt;br&gt;på platser där det av skyltar, utjäm-&lt;br&gt;ning av höjdskillnaden mellan spå-&lt;br&gt;ren och markplanet, gångfållor eller&lt;br&gt;andra anordningar klart framgår att&lt;br&gt;allmänheten har tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan trafikföretagets tillstånd får&lt;br&gt;inte någon beträda spårområden&lt;br&gt;för tunnelbana utom på platser där&lt;br&gt;det av skyltar, utjämning av höjd-&lt;br&gt;skillnaden mellan spåren och mark-&lt;br&gt;planet, gångfållor eller andra an-&lt;br&gt;ordningar klart framgår att allmän-&lt;br&gt;heten har tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan spårvägens tillstånd får inte någon beträda en sådan del av en&lt;br&gt;spårvägs spårområde för vilken det genom stängsel eller skyltar eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt klart framgår att allmänheten inte har tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot förbudet i första eller andra stycket döms till böter,&lt;br&gt;högst 1 000 kronor, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken&lt;br&gt;eller lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har fört ett maskin-&lt;br&gt;drivet spårfordon pä järnväg eller&lt;br&gt;tunnelbana och därvid har varit så&lt;br&gt;påverkad av alkoholhaltiga drycker&lt;br&gt;eller annat berusningsmedel att det&lt;br&gt;måste antas att han inte kunde föra&lt;br&gt;fordonet på betryggande sätt, skall&lt;br&gt;han dömas till fängelse i högst ett år&lt;br&gt;eller, om omständigheterna är mild-&lt;br&gt;rande, till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fört ett sådant ma-&lt;br&gt;skindrivet spårfordon som avses i&lt;br&gt;första stycket efter att ha förtärt al-&lt;br&gt;koholhaltiga drycker i sådan mängd&lt;br&gt;att alkoholkoncentrationen under&lt;br&gt;eller efter färden uppgick till minst&lt;br&gt;1,5 promille i hans blod eller 0,75&lt;br&gt;milligram per liter i hans utand-&lt;br&gt;ningsluft, skall anses ha varit så på-&lt;br&gt;verkad under fården som anges i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:395.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det inte styrkt att den som har&lt;br&gt;fört ett sådant maskindrivet spårfor-&lt;br&gt;don som avses i första stycket har&lt;br&gt;varit så påverkad som anges där el-&lt;br&gt;ler hade sådan alkoholkoncentra-&lt;br&gt;tion som anges i andra stycket, men&lt;br&gt;har han fört fordonet efter att ha&lt;br&gt;förtärt alkoholhaltiga drycker i så-&lt;br&gt;dan mängd att alkoholkoncentra-&lt;br&gt;tionen under eller efter färden upp-&lt;br&gt;gick till 0,5 promille i hans blod el-&lt;br&gt;ler 0,25 milligram per liter i hans&lt;br&gt;utandningsluft, skall han dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäl-&lt;br&gt;ler också den som i annat fall vid&lt;br&gt;järnväg eller tunnelbana har full-&lt;br&gt;gjort tjänst, i vilken ingår uppgifter&lt;br&gt;av väsentlig betydelse för säkerhe-&lt;br&gt;ten, och därvid har varit så påverkad&lt;br&gt;av berusningsmedel att det måste&lt;br&gt;antas att han inte kunde utföra des-&lt;br&gt;sa uppgifter på betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En befattingshavare i säkerhets-&lt;br&gt;eller ordningstjänst vid järnväg får&lt;br&gt;från järnvägens område avlägsna&lt;br&gt;den som överträder förbudet i 1§&lt;br&gt;första stycket, den som uppträder&lt;br&gt;berusad eller stör ordningen och den&lt;br&gt;som genom sitt uppträdande även-&lt;br&gt;tyrar säkerheten i järnvägsdriften.&lt;br&gt;Om det är oundgängligen nödvän-&lt;br&gt;digt, får han omhänderta en sådan&lt;br&gt;person. Om så sker, skall polisen&lt;br&gt;omedelbart underrättas. Den om-&lt;br&gt;händertagne får hållas kvar till dess&lt;br&gt;att han har överlämnats till en polis-&lt;br&gt;man eller det inte längre finns skäl&lt;br&gt;till omhändertagande, dock längst&lt;br&gt;sex timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att verkställa en åtgärd enligt&lt;br&gt;3 § får befattningshavaren inte an-&lt;br&gt;vända strängare medel än förhållan-&lt;br&gt;dena kräver. Han bör i första hand&lt;br&gt;försöka tala personen till rätta ge-&lt;br&gt;nom upplysningar och anmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våld får tillgripas endast när an-&lt;br&gt;dra medel inte hjälper. Om våld till-&lt;br&gt;grips, skall den lindrigaste form an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändas som kan förväntas leda till&lt;br&gt;det avsedda resultatet. Våld får inte&lt;br&gt;brukas längre än som är absolut nöd-&lt;br&gt;vändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om trafik, transporter och&lt;br&gt;kommunikationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1975:88) med bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3&lt;br&gt;eller 5 § regeringsformen, om föreskrifterna gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag till&lt;br&gt;komplettering av eller som ersättning för järnvägsbefordran som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. säkerheten i spårbunden trafik&lt;br&gt;eller ordningens upprätthållande i&lt;br&gt;samband med sådan trafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. postbefordran eller telekommu-&lt;br&gt;nikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rätt att driva sjöfart inom Sveri-&lt;br&gt;ges sjöterritorium med utländskt&lt;br&gt;fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. trafikregler, sjövägmärken eller&lt;br&gt;säkerhetsanordningar for sjötrafi-&lt;br&gt;ken inom Sveriges sjöterritorium el-&lt;br&gt;ler för sjötrafiken med svenska far-&lt;br&gt;tyg, sjöflygplan och svävare utanjor&lt;br&gt;Sveriges sjöterritorium,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skeppsmätning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. trafik på väg eller i terräng,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fordons beskaffenhet och ut-&lt;br&gt;rustning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. registrering eller annan kon-&lt;br&gt;troll av fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyldighet för kommunerna,&lt;br&gt;att tillhandahålla föreskrifter och&lt;br&gt;andra uppgifter som rör förhållan-&lt;br&gt;dena i trafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. riksfärdtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. tillstånd att bruka svävare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. postbefordran eller telekom-&lt;br&gt;munikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rätt att driva sjöfart inom Sveri-&lt;br&gt;ges sjöterritorium med utländskt&lt;br&gt;fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trafikregler, sjövägmärken eller&lt;br&gt;säkerhetsanordningar för sjötrafi-&lt;br&gt;ken inom Sveriges sjöterritorium el-&lt;br&gt;ler för sjötrafiken med svenska far-&lt;br&gt;tyg, sjöflygplan och svävare utanför&lt;br&gt;Sveriges sjöterritorium,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skeppsmätning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. trafik på väg eller i terräng&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. fordons beskaffenhet och ut-&lt;br&gt;rustning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. registrering eller annan kon-&lt;br&gt;troll av fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. skyldighet jor kommunerna&lt;br&gt;att tillhandahålla föreskrifter och&lt;br&gt;andra uppgifter som rör förhållan-&lt;br&gt;dena i trafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. riksfärdtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. tillstånd att bruka svävare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1978:233.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om avgifter för&lt;br&gt;granskning eller kontroll enligt be-&lt;br&gt;stämmelse som avses i första styc-&lt;br&gt;ket 3, 9, 10 eller 13. Regeringen&lt;br&gt;bemyndigas också att besluta före-&lt;br&gt;skrifter om avgifter för farledsverk-&lt;br&gt;samheten samt om avgifter för&lt;br&gt;skeppsmätning och avgifter för till-&lt;br&gt;stånd enligt första stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om avgifter för&lt;br&gt;granskning eller kontroll enligt be-&lt;br&gt;stämmelse som avses i första styc-&lt;br&gt;ket 8, 9 eller 12. Regeringen bemyn-&lt;br&gt;digas också att besluta föreskrifter&lt;br&gt;om avgifter för farledsverksamhe-&lt;br&gt;ten samt om avgifter för skepps-&lt;br&gt;mätning och avgifter för tillstånd&lt;br&gt;enligt första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 och 21 — 23§§ körkortslagen (1977:477)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett körkort skall återkallas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om körkortshavaren har bru-&lt;br&gt;tit mot 1§ andra stycket eller 4§&lt;br&gt;lagen (1951:649) om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott eller 6 kap. 2§ första,&lt;br&gt;andra eller tredje stycket järnvägs-&lt;br&gt;trafiklagen (1985:192),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om körkortshavaren har bru-&lt;br&gt;tit mot 1§ andra stycket eller 4§&lt;br&gt;lagen (1951:649) om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott eller 29§ första, andra&lt;br&gt;eller tredje stycket järnvägssäker-&lt;br&gt;hetslagen (1990:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om körkortshavaren har brutit mot 5§ lagen om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig grad har&lt;br&gt;visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som&lt;br&gt;gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet&lt;br&gt;fordon eller spårvagn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om körkortshavaren i annat fall vid förandet av ett motordrivet&lt;br&gt;fordon eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot&lt;br&gt;rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller&lt;br&gt;brutit mot någon annan från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel, allt&lt;br&gt;om överträdelsen inte kan anses som ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende&lt;br&gt;ej bör ha körkort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om det med hänsyn till brottslig gärning som körkortshavaren har&lt;br&gt;gjort sig skyldig till kan antagas att han ej kommer att respektera trafikreg-&lt;br&gt;lerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på&lt;br&gt;grund av sina personliga förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som&lt;br&gt;förare av körkortspliktigt fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om körkortshavarens förutsättningar för rätt att föra körkortspliktigt&lt;br&gt;fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att&lt;br&gt;han från trafiksäkerhetssynpunkt ej vidare bör ha körkort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om körkortshavaren ej följer föreläggande att ge in läkarintyg eller&lt;br&gt;bevis om godkänt förarprov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. om körkortshavaren ej följer föreläggande att förnya körkort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. om körkortshavaren begär att körkortet skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid prövningen av en an-&lt;br&gt;sökan om förhandsbesked eller kör-&lt;br&gt;kortstillstånd finns hinder mot att&lt;br&gt;meddela körkortstillstånd på grund&lt;br&gt;av sökandens personliga förhållan-&lt;br&gt;de eller om ett körkort eller ett kör-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid prövningen av en an-&lt;br&gt;sökan om förhandsbesked eller kör-&lt;br&gt;kortstillstånd finns hinder mot att&lt;br&gt;meddela körkortstillstånd på grund&lt;br&gt;av sökandens personliga förhållan-&lt;br&gt;de eller om ett körkort eller ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1980:977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:373.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kortstillstånd återkallas med stöd&lt;br&gt;av 16§ 1—6, skall en spärrtid på&lt;br&gt;lägst en månad och högst tre år be-&lt;br&gt;stämmas. Vid brott som avses i 1 §&lt;br&gt;andra stycket eller 4§ 1 mom. lagen&lt;br&gt;(1951:649) om straff for vissa tra-&lt;br&gt;fikbrott eller 6 kap. 2§ första eller&lt;br&gt;andra stycket järnvägstrafiklagen&lt;br&gt;(1985:192) skall spärrtiden bestäm-&lt;br&gt;mas till lägst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;körkortstillstånd återkallas med&lt;br&gt;stöd av 16§ 1—6, skall en spärrtid&lt;br&gt;på lägst en månad och högst tre år&lt;br&gt;bestämmas. Vid brott som avses i&lt;br&gt;1§ andra stycket eller 4§ 1 mom.&lt;br&gt;lagen (1951:649) om straff for vissa&lt;br&gt;trafikbrott eller 29 § första eller and-&lt;br&gt;ra stycket järnvägssäkerhetslagen&lt;br&gt;(1990:000) skall spärrtiden bestäm-&lt;br&gt;mas till lägst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att körkortet eller körkortstillståndet återkallas, skall kör-&lt;br&gt;kortshavaren meddelas varning i sådana fall som avses i 16§ 2 —6, om&lt;br&gt;varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Har kör-&lt;br&gt;kortshavaren avsevärt överskridit högsta tillåtna hastighet, får varning i&lt;br&gt;stället for återkallelse meddelas endast om det föreligger synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om körkortshavaren har brutit&lt;br&gt;mot 4§ 2 mom.lagen (1951:649)&lt;br&gt;om straff för vissa trafikbrott eller&lt;br&gt;6 kap. 2§ tredje stycket järnvägstra-&lt;br&gt;fiklagen (1985:192) men inte före&lt;br&gt;färdens slut hade förtärt starka&lt;br&gt;drycker i sådan mängd att alkohol-&lt;br&gt;koncentrationen under eller efter&lt;br&gt;färden uppgick till 0,8 promille i&lt;br&gt;hans blod eller 0,4 milligram per&lt;br&gt;liter i hans utandningsluft, får var-&lt;br&gt;ning meddelas honom i stället för&lt;br&gt;återkallelse om omständigheterna&lt;br&gt;är mildrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om körkortshavaren har brutit&lt;br&gt;mot 4§ 2 mom.lagen (1951:649)&lt;br&gt;om straff för vissa trafikbrott eller&lt;br&gt;29§ tredje stycket järnvägssäker-&lt;br&gt;hetslagen (1990:000) men inte före&lt;br&gt;färdens slut hade förtärt starka&lt;br&gt;drycker i sådan mängd att alkohol-&lt;br&gt;koncentrationen under eller efter&lt;br&gt;färden uppgick till 0,8 promille i&lt;br&gt;hans blod eller 0,4 milligram per&lt;br&gt;liter i hans utandningsluft, får var-&lt;br&gt;ning meddelas honom i stället för&lt;br&gt;återkallelse om omständigheterna&lt;br&gt;är mildrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett körkort skall omhändertas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon eller en&lt;br&gt;spårvagn har företett tydliga tecken på påverkan av starka drycker eller&lt;br&gt;annat ämne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkal-&lt;br&gt;las enligt 16 § I eller 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om till följd av sjukdom, skada eller dylikt körkortshavaren saknar&lt;br&gt;förutsättningar att föra körkortspliktigt fordon på ett trafiksäkert sätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om körkortet är återkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett körkort inte gäller när det är omhändertaget framgår av 15 § . Om&lt;br&gt;ett körkort skall omhändertas på grund av brott som avses i 16 § 4, får&lt;br&gt;dock körkortshavaren medges att trots omhändertagandet föra fordon av&lt;br&gt;det slag som körkortet berättigar honom till. Ett sådant medgivande skall&lt;br&gt;avse en tid av tre dagar och får lämnas om det kan ske utan fara för&lt;br&gt;trafiksäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:591.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:591.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Misstänks att körkortshavaren&lt;br&gt;vid förande av ett maskindrivet&lt;br&gt;spårfordon på järnväg eller tunnel-&lt;br&gt;bana har brutit mot 6 kap. 2 § järn-&lt;br&gt;vägstrafiklagen (1985:192), gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket! i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Misstänks att körkortshavaren&lt;br&gt;vid förande av ett maskindrivet&lt;br&gt;spårfordon på järnväg eller tunnel-&lt;br&gt;bana har brutit mot 29§ järnvägssä-&lt;br&gt;kerhetslagen (1990:000) gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket 2 i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1911:53) om&lt;br&gt;järnvägsaktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1911:53) om järn vägsaktiebolag skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av juni 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1930:267) om bokföring vid&lt;br&gt;enskild järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1930:267) om bokföring vid enskild&lt;br&gt;järnväg skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorian (Ds 1989:66)&lt;br&gt;Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg,&lt;br&gt;m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över promemorian har avgetts av riksåklagaren, domstolsver-&lt;br&gt;ket, kammarrätten i Stockholm, statens räddningsverk, socialstyrelsen,&lt;br&gt;statens järnvägar, banverket, järnvägsinspektionen, näringsfrihetsom-&lt;br&gt;budsmannen, statens pris- och konkurrensverk, rikspolisstyrelsen, statens&lt;br&gt;energiverk, Svenska lokaltrafikföreningen, Sveriges industriförbund,&lt;br&gt;Svenska järnvägsföreningen, Museibanomas riksorganisation, Järnvägs-&lt;br&gt;historiska riksförbundet, Svenska privatvagnsföreningen, BK tåg AB,&lt;br&gt;Centralorganisationen SACO/SR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) samt Tjänstemännens centralorga-&lt;br&gt;nisation (TCO) har avstått från att avge yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har därutöver avgetts av Statsanställdas förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Järnvägssäkerhetslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket bestämmer om en spåranläggning är en järnväg, en tunnelba-&lt;br&gt;na eller en spårväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Till spåranläggningar hör spår och de övriga fasta anordningar som&lt;br&gt;behövs för spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och säkerhetsan-&lt;br&gt;läggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt anordningar för elför-&lt;br&gt;sörjning av trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Järnvägs-, tunnelbane- och spårvägsverksamhet består av drift av&lt;br&gt;spåranläggningar (spårinnehav) och drift av spårtrafik (trafikutövning). I&lt;br&gt;driften av spåranläggningar ingår trafikledning. Trafikledning är dock en&lt;br&gt;särskild verksamhetsgren om den som driver spåranläggningen har överlå-&lt;br&gt;tit ansvaret härför till någon annan (särskild trafikledningsverksamhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Spåranläggningar, spårtrafik och särskild trafikledningsverksamhet&lt;br&gt;skall med hänsyn till verksamhetens art och övriga förhållanden drivas så&lt;br&gt;att skador till följd av verksamheten förebyggs. Därvid skall de åtgärder&lt;br&gt;och försiktighetsmått vidtas som behövs för att upprätthålla en betryggan-&lt;br&gt;de säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För verksamheten skall den organisation finnas som krävs för att&lt;br&gt;verksamheten skall kunna bedrivas på ett säkert sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som är sysselsatt i verksamheten skall ha god kännedom om de&lt;br&gt;förhållanden, föreskrifter och villkor som gäller för verksamheten och som&lt;br&gt;berör hans arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras endast av den&lt;br&gt;som med hänsyn till yrkeskunnande, hälsotillstånd och personliga förhål-&lt;br&gt;landen i övrigt anses lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Spåranläggningar, fordon och annan materiel skall vara av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att skador till följd av verksamheten förebyggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För verksamheten skall det finnas en säkerhetsordning med sådana&lt;br&gt;säkerhetsbestämmelser som behövs utöver denna lag och de föreskrifter&lt;br&gt;som är utfärdade med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som driver verksamheten ansvarar för att de i 4 — 8§§ angivna&lt;br&gt;kraven uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Spåranläggningar eller spårtrafik eller särskild trafikledningsverk-&lt;br&gt;samhet får drivas endast av den som har tillstånd till verksamheten. För&lt;br&gt;verksamhet som drivs av statens järnvägar eller banverket behövs inte&lt;br&gt;något tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får beviljas den som med hänsyn till yrkeskunnande, laglydnad&lt;br&gt;samt ekonomiska och andra förhållanden av betydelse kan anses uppfylla&lt;br&gt;kraven i denna lag och i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Frågor om tillstånd att driva spåranläggningar eller spårtrafik eller&lt;br&gt;särskild trafikledningsverksamhet prövas av banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ett tillstånd kan meddelas tills vidare eller för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I samband med att tillstånd meddelas eller under ett tillstånds&lt;br&gt;giltighetstid får banverket föreskriva de villkor för verksamheten som&lt;br&gt;behövs från säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Ett tillstånd att driva spåranläggningar, spårtrafik eller särskild&lt;br&gt;trafikledningsverksamhet skall återkallas, om förutsättningarna för till-&lt;br&gt;stånd enligt 10 § inte längre uppfylls eller om tillståndshavaren inte fullgör&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt 21 § .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Frågor om återkallelse av tillstånd enligt 14§ prövas av banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarundersökning och avstängning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som driver verksamhet får inte ge någon arbetsuppgifter av&lt;br&gt;betydelse för säkerheten utan att denne har genomgått läkarundersökning&lt;br&gt;som utvisar att hinder av hälsoskäl inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten skall därefter&lt;br&gt;regelbundet genomgå läkarundersökning. Verksamhetsutövare får från så-&lt;br&gt;dana arbetsuppgifter avstänga den som inte följer ett åläggande att genom-&lt;br&gt;gå undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av spåranläggningar eller fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En spåranläggning eller en del av den får inte upplåtas for trafik&lt;br&gt;utan att den har godkänts av banverket. Detsamma gäller vid en väsentlig&lt;br&gt;ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ett fordon får inte framföras på en spåranläggning utan godkännan-&lt;br&gt;de av banverket. Detsamma gäller ett fordon som har byggts om väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Banverket skall före godkännande enligt 17 eller 18 § granska kon-&lt;br&gt;struktionsunderlaget för spåranläggningen eller fordonet och kontrollera&lt;br&gt;och prova materielen i den omfattning som verket finner nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter och&lt;br&gt;villkor som meddelats med stöd av lagen utövas av banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående elektriska anläggningar finns särskilda föreskrifter i lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som driver eller avser att driva verksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;skall på begäran av banverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna myndigheten de upplysningar och tillhandahålla de handling-&lt;br&gt;ar som behövs för tillsynen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ge myndigheten tillträde till anläggningar, fordon och annan materi-&lt;br&gt;el, lokaler och områden som berörs av verksamheten för de undersökning-&lt;br&gt;ar som behövs för tillsynen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid provkörningar och andra materielprov utan kostnad tillhanda-&lt;br&gt;hålla erforderlig personal, materiel och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polis- och tullmyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för tillsy-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Banverket får meddela de förelägganden och förbud som behövs i&lt;br&gt;enskilda fali för att denna lag eller de föreskrifter eller villkor som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Beslut enligt denna lag får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om det inträffar en olycka vid användningen av ett fordon på en&lt;br&gt;spåranläggning och medför olyckan att flera personer avlider eller blir&lt;br&gt;allvarligt skadade eller att fordonet, spåranläggningen eller egendom som&lt;br&gt;inte transporteras med fordonet får omfattande skador, skall den som&lt;br&gt;driver verksamheten rapportera det inträffade. Han skall också rapporte-&lt;br&gt;ra, när det funnits någon allvarlig fara för att en sådan olycka skulle&lt;br&gt;inträffa eller när något har hänt som tyder på ett väsentligt fel hos fordo-&lt;br&gt;net, spåranläggningen, trafikledningen eller på andra väsentliga brister i&lt;br&gt;säkerhetshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att rapportering av händelser som är av bety-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delse for spårtrafikens säkerhet skall ske också i andra fall än som anges i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om undersökning från säkerhetssynpunkt av järn vägsolyckor och andra&lt;br&gt;händelser som berör spårtrafiken finns bestämmelser i lagen (1990:000)&lt;br&gt;om undersökning av olyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Utan spårinnehavarens eller trafikutövarens tillstånd får inte någon&lt;br&gt;beträda spårområde för järnväg utom på platser där det av skyltar, utjäm-&lt;br&gt;ning av höjdskillnaden mellan spåren och markplanet, gångfållor eller&lt;br&gt;andra anordningar klart framgår att allmänheten har tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst vid järnväg&lt;br&gt;får från järnvägens område avlägsna den som överträder förbudet i 25 §,&lt;br&gt;den som uppträder berusad eller stör ordningen och den som genom sitt&lt;br&gt;uppträdande äventyrar säkerheten i järnvägsdriften. Om det är absolut&lt;br&gt;nödvändigt, får han omhänderta en sådan person. Om så sker, skall&lt;br&gt;polisen omedelbart underrättas. Den omhändertagne får hållas kvar till&lt;br&gt;dess att han har överlämnats till en polisman eller det inte längre finns skäl&lt;br&gt;till omhändertagande, dock längst sex timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § För att verkställa en åtgärd enligt 26 § får befattningshavaren inte&lt;br&gt;använda strängare medel än förhållandena kräver. Han bör i första hand&lt;br&gt;försöka tala personen till rätta genom upplysningar och uppmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våld får tillgripas endast när andra medel inte hjälper. Om våld tillgrips,&lt;br&gt;skall den lindrigaste form användas som kan förväntas leda till det avsed-&lt;br&gt;da resultatet. Våld får inte brukas längre än som är absolut nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Föreskrifter om undersökning av resgodskollin eller godssändning-&lt;br&gt;ar, omhändertagande av handresgods samt avlägsnande, oskadliggörande&lt;br&gt;och förstörelse av resgodskolli eller handresgods samt av visst farligt gods&lt;br&gt;finns i 6 kap. järnvägstrafiklagen (1985:192).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Till böter eller fängelse i högst ett år skall den dömas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan tillstånd driver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. av uppsåt eller grov oaktsamhet i sin verksamhet anlitar någon att&lt;br&gt;utföra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten eller använder materiel&lt;br&gt;som inte uppfyller säkerhetskraven enligt 6 eller 7 § eller inte uppfyller&lt;br&gt;kravet enligt 8§ på säkerhetsordning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. av uppsåt eller oaktsamhet bryter mot villkor som meddelats med&lt;br&gt;stöd av 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. av uppsåt eller oaktsamhet i verksamheten använder materiel som&lt;br&gt;inte har godkänts enligt 17 eller 18 § .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har underlåtit att följa ett föreläggande vid vite eller som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överträtt ett vitesförbud skall inte dömas till ansvar enligt denna lag för Prop. 1990/91:1&lt;br&gt;gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Den som för ett maskindrivet spårfordon på järnväg eller tunnelba-&lt;br&gt;na efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkon-&lt;br&gt;centrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i hans&lt;br&gt;blod eller 0,10 milligram per liter i hans utandningsluft döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms också den som för ett sådant fordon och då är så&lt;br&gt;påverkad av alkoholhaltiga drycker att det kan antas att han inte på ett&lt;br&gt;betryggande sätt kan föra fordonet. Detsamma gäller om föraren är lika&lt;br&gt;påverkad av något annat medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ett brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, skall&lt;br&gt;föraren dömas till fängelse i högst ett år. Vid bedömande av om brottet är&lt;br&gt;grovt skall särskilt beaktas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föraren har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,5&lt;br&gt;promille i hans blod eller 0,75 milligram per liter i hans utandningsluft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föraren annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något&lt;br&gt;annat medel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksä-&lt;br&gt;kerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utan att föra fordon som avses i första stycket vid järnväg eller&lt;br&gt;tunnelbana fullgör tjänst, i vilken ingår uppgifter av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;säkerheten och då är så påverkad av alkohol eller något annat medel att det&lt;br&gt;kan antas att han inte kan utföra dessa upgifter på betryggande sätt döms&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Verksamhetsutövare som försummar att rapportera enligt 24 § förs-&lt;br&gt;ta eller andra stycket skall dömas till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Den som bryter mot förbudet i 25 § skall dömas till böter, högst&lt;br&gt;1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Till ansvar enligt 29 eller 31 § skall inte dömas i ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt 29, 31 eller 32 § skall inte dömas om gärningen är&lt;br&gt;belagd med straff i brottsbalken. Till ansvar enligt 31 § skall inte heller&lt;br&gt;dömas om gärningen är belagd med straff i lagen (1951:649) om straff för&lt;br&gt;vissa trafikbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Regeringen får föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från&lt;br&gt;denna lag. Regeringen får också meddela ytterligare föreskrifter i de av-&lt;br&gt;seenden som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlåta dessa befogenheter till banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Banverket får, efter bemyndigande av regeringen, överlåta förvalt-&lt;br&gt;ningsuppgifter som ansluter till denna lag eller de föreskrifter som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfärdade med stöd av lagen även om uppgifterna innefattar myndighets-&lt;br&gt;utövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Banverkets beslut i frågor om tillstånd, godkännande och tillsyn&lt;br&gt;enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten. Andra beslut av banver-&lt;br&gt;ket får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart. Ett beslut om återkal-&lt;br&gt;lelse av tillstånd gäller dock inte förrän det har vunnit laga kraft, om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl att bestämma annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990, då förordningen (1967:604)&lt;br&gt;om enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som den 31 december 1989 drev en spåranläggning, spårtrafik&lt;br&gt;eller särskild trafikledningsverksamhet får fortsätta att driva verksamhe-&lt;br&gt;ten i samma omfattning till den 1 juli 1993 utan tillstånd enligt 11 § denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som har rätt att driva verksamhet utan tillstånd enligt 2. och som&lt;br&gt;vill fortsätta med verksamheten efter den 1 juli 1993 skall senast den 31&lt;br&gt;december 1991 ansöka om tillstånd enligt 11 § .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en före-&lt;br&gt;skrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället&lt;br&gt;den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i&lt;br&gt;järnvägstrafiklagen (1985:192)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om järnvägstrafiklagen (1985:192)&lt;br&gt;dels att 6 kap. 2 — 4 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 1 § och rubriken till 6 kap. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordning och säkerhet vid järnvägs- Järnvägs undersökningsrätt m. m.&lt;br&gt;trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan trafikföretagets tillstånd får&lt;br&gt;inte någon beträda spårområden&lt;br&gt;för järnväg eller tunnelbana utom&lt;br&gt;på platser där det av skyltar, utjäm-&lt;br&gt;ning av höjdskillnaden mellan spå-&lt;br&gt;ren och markplanet, gångfållor eller&lt;br&gt;andra anordningar klart framgår att&lt;br&gt;allmänheten har tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan trafikföretagets tillstånd får&lt;br&gt;inte någon beträda spårområden&lt;br&gt;för tunnelbana utom på platser där&lt;br&gt;det av skyltar, utjämning av höjd-&lt;br&gt;skillnaden mellan spåren och mark-&lt;br&gt;planet, gångfållor eller andra an-&lt;br&gt;ordningar klart framgår att allmän-&lt;br&gt;heten har tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan spårvägens tillstånd får inte någon beträda en sådan del av en&lt;br&gt;spårvägs spårområde för vilken det genom stängsel eller skyltar eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt klart framgår att allmänheten inte har tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot förbudet i första eller andra stycket döms till böter,&lt;br&gt;högst 1 000 kronor, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken&lt;br&gt;eller lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för ett maskindrivet&lt;br&gt;spårfordon på järnväg eller tunnel-&lt;br&gt;bana efter att ha förtärt alkoholhal-&lt;br&gt;tiga drycker i sådan mängd att alko-&lt;br&gt;holkoncentrationen under eller efter&lt;br&gt;färden uppgår till minst 0,2 promil-&lt;br&gt;le i hans blod eller 0,10 milligram&lt;br&gt;per liter i hans utandningsluft döms&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms också den&lt;br&gt;som för ett sådant fordon och då är&lt;br&gt;så påverkad av alkoholhaltiga dryc-&lt;br&gt;ker att det kan antas att han inte på&lt;br&gt;ett betryggande sätt kan föra fordo-&lt;br&gt;net. Detsamma gäller om föraren är&lt;br&gt;lika påverkad av något annat me-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ett brott som avses i första eller&lt;br&gt;andra stycket att anse som grovt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1989/90:2, JuU2, rskr. 106.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall föraren dömas till fängelse i&lt;br&gt;högst ett år. Vid bedömande av om&lt;br&gt;brottet är grovt skall särskilt beaktas&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föraren har haft en alkohol-&lt;br&gt;koncentration som uppgått till&lt;br&gt;minst 1,5 promille i hans blod eller&lt;br&gt;0,75 milligram per liter i hans ut-&lt;br&gt;andningsluft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föraren annars har varit avse-&lt;br&gt;värt påverkad av alkohol eller något&lt;br&gt;annat medel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framförandet av fordonet har&lt;br&gt;inneburit en påtaglig fara för trafik-&lt;br&gt;säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utan att föra fordon som&lt;br&gt;avses i första stycket vid järnväg el-&lt;br&gt;ler tunnelbana fullgör tjänst, i vil-&lt;br&gt;ken ingår uppgifter av väsentlig be-&lt;br&gt;tydelse för säkerheten, och då är så&lt;br&gt;påverkad av alkohol eller något an-&lt;br&gt;nat medel att det måste antas att&lt;br&gt;han inte kan utföra dessa uppgifter&lt;br&gt;på betryggande sätt döms till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En befattningshavare i säkerhets-&lt;br&gt;eller ordningstjänst vid järnväg får&lt;br&gt;från järnvägens område avlägsna&lt;br&gt;den som överträder förbudet i 1§&lt;br&gt;första stycket, den som uppträder&lt;br&gt;berusad eller stör ordningen och den&lt;br&gt;som genom sitt uppträdande även-&lt;br&gt;tyrar säkerheten i järnvägsdriften.&lt;br&gt;Om det är oundgängligen nödvän-&lt;br&gt;digt, får han omhänderta en sådan&lt;br&gt;person. Om så sker, skall polisen&lt;br&gt;omedelbart underrättas. Den om-&lt;br&gt;händertagne får hållas kvar till dess&lt;br&gt;att han har överlämnats till en polis-&lt;br&gt;man eller det inte längre finns skäl&lt;br&gt;till omhändertagande, dock längst&lt;br&gt;sex timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att verkställa en åtgärd enligt&lt;br&gt;3§ får befattningshavaren inte an-&lt;br&gt;vända strängare medel än förhållan-&lt;br&gt;dena kräver. Han bör i första hand&lt;br&gt;försöka tala personen till rätta ge-&lt;br&gt;nom upplysningar och anmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våld får tillgripas endast när an-&lt;br&gt;dra medel inte hjälper. Om våld till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grips, skall den lindrigaste form an-&lt;br&gt;vändas som kan förväntas leda till&lt;br&gt;det avsedda resultatet. Våld får inte&lt;br&gt;brukas längre än som är absolut nöd-&lt;br&gt;vändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om trafik, transporter och&lt;br&gt;kommunikationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1975:88) med bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3&lt;br&gt;eller 5 § regeringsformen, om föreskrifterna gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag till&lt;br&gt;komplettering av eller som ersättning för järnvägsbefordran som avses&lt;br&gt;under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. säkerheten i spårbunden trafik&lt;br&gt;eller ordningens upprätthållande i&lt;br&gt;samband med sådan trafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. postbefordran eller telekom-&lt;br&gt;munikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rätt att driva sjöfart inom Sve-&lt;br&gt;riges sjöterritorium med utländskt&lt;br&gt;fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. trafikregler, sjövägmärken el-&lt;br&gt;ler säkerhetsanordningar för sjötra-&lt;br&gt;fiken inom Sveriges sjöterritorium&lt;br&gt;eller för sjötrafiken med svenska&lt;br&gt;fartyg, sjöflygplan och svävare&lt;br&gt;utanför Sveriges sjöterritorium,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skeppsmätning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. trafik på väg eller i terräng,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fordons beskaffenhet och ut-&lt;br&gt;rustning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. registrering eller annan kon-&lt;br&gt;troll av fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyldighet för kommunerna&lt;br&gt;att tillhandahålla föreskrifter och&lt;br&gt;andra uppgifter som rör förhållan-&lt;br&gt;dena i trafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. tillstånd att bruka svävare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om avgifter för&lt;br&gt;granskning eller kontroll enligt be-&lt;br&gt;stämmelse som avses i första styc-&lt;br&gt;ket 3, 9, 10 eller 13. Regeringen&lt;br&gt;bemyndigas också att besluta före-&lt;br&gt;skrifter om avgifter för farledsverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. postbefordran eller telekom-&lt;br&gt;munikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rätt att driva sjöfart inom Sve-&lt;br&gt;riges sjöterritorium med utländskt&lt;br&gt;fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. trafikregler, sjövägmärken el-&lt;br&gt;ler säkerhetsanordningar för sjötra-&lt;br&gt;fiken inom Sveriges sjöterritorium&lt;br&gt;eller för sjötrafiken med svenska&lt;br&gt;fartyg, sjöflygplan och svävare&lt;br&gt;utanför Sveriges sjöterritorium,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skeppsmätning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. trafik på väg eller i terräng,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fordons beskaffenhet och ut-&lt;br&gt;rustning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. registrering eller annan kon-&lt;br&gt;troll av fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyldighet för kommunerna&lt;br&gt;att tillhandahålla föreskrifter och&lt;br&gt;andra uppgifter som rör förhållan-&lt;br&gt;dena i trafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. riksfärdtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. tillstånd att bruka svävare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om avgifter för&lt;br&gt;granskning eller kontroll enligt be-&lt;br&gt;stämmelse som avses i första styc-&lt;br&gt;ket 9, 10 eller 13. Regeringen be-&lt;br&gt;myndigas också att besluta före-&lt;br&gt;skrifter om avgifter för farledsverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1978:233.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheten samt om avgifter for&lt;br&gt;skeppsmätning och avgifter för till-&lt;br&gt;stånd enligt första stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheten samt om avgifter för&lt;br&gt;skeppsmätning och avgifter för till-&lt;br&gt;stånd enligt första stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i&lt;br&gt;körkortslagen (1977:477)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 och 21— 23§§ körkortslagen (1977:477)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett körkort skall återkallas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om körkortshavaren har bru-&lt;br&gt;tit mot 1§ andra stycket, 4§ eller&lt;br&gt;4a§ lagen (1951:649) om straff för&lt;br&gt;vissa trafikbrott eller 6 kap. 2 § förs-&lt;br&gt;ta, andra eller tredje stycket järn-&lt;br&gt;vägstrafiklagen (1985:192),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om körkortshavaren har bru-&lt;br&gt;tit mot 1§ andra stycket, 4§ eller&lt;br&gt;4a§ lagen (1951:649) om straff för&lt;br&gt;vissa trafikbrott eller 30§ första,&lt;br&gt;andra eller tredje stycket järnvägs-&lt;br&gt;säkerhetslagen (1990:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om körkortshavaren har brutit mot 5§ lagen om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig grad har&lt;br&gt;visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som&lt;br&gt;gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet&lt;br&gt;fordon eller spårvagn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om körkortshavaren i annat fall vid förandet av ett motordrivet&lt;br&gt;fordon eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot&lt;br&gt;rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller&lt;br&gt;brutit mot någon annan från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel, allt&lt;br&gt;om överträdelsen inte kan anses som ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende&lt;br&gt;ej bör ha körkort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om det med hänsyn till brottslig gärning som körkortshavaren har&lt;br&gt;gjort sig skyldig till kan antagas att han ej kommer att respektera trafikreg-&lt;br&gt;lerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på&lt;br&gt;grund av sina personliga förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som&lt;br&gt;förare av körkortspliktigt fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om körkortshavarens förutsättningar för rätt att föra körkortspliktigt&lt;br&gt;fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att&lt;br&gt;han från trafiksäkerhetssynpunkt ej vidare bör ha körkort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om körkortshavaren ej följer föreläggande att ge in läkarintyg eller&lt;br&gt;bevis om godkänt förarprov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. om körkortshavaren ej följer föreläggande att förnya körkort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. om körkortshavaren begär att körkortet skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid prövningen av en an-&lt;br&gt;sökan om förhandsbesked eller kör-&lt;br&gt;kortstillstånd finns hinder mot att&lt;br&gt;meddela körkortstillstånd på grund&lt;br&gt;av sökandens personliga förhållan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid prövningen av en an-&lt;br&gt;sökan om förhandsbesked eller kör-&lt;br&gt;kortstillstånd finns hinder mot att&lt;br&gt;meddela körkortstillstånd på grund&lt;br&gt;av sökandens personliga förhållan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1980:977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1989/90:2, JuU2, rskr. 106.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1989/90:2, JuU2, rskr. 106.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den eller om ett körkort eller ett&lt;br&gt;körkortstillstånd återkallas med&lt;br&gt;stöd av 16 § 1—6, skall en spärrtid&lt;br&gt;på lägst en månad och högst tre år&lt;br&gt;bestämmas. Vid brott som avses i&lt;br&gt;1§ andra stycket eller 4a§ lagen&lt;br&gt;(1951:649) om straff for vissa tra-&lt;br&gt;fikbrott eller 6 kap. 2§ tredje stycket&lt;br&gt;järnvägstrafiklagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1985:192)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall spärrtiden bestämmas till lägst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den eller om ett körkort eller- ett&lt;br&gt;körkortstillstånd återkallas med&lt;br&gt;stöd av 16 § 1—6, skall en spärrtid&lt;br&gt;på lägst en månad och högst tre år&lt;br&gt;bestämmas. Vid brott som avses i&lt;br&gt;1 § andra stycket eller 4 a § lagen&lt;br&gt;(1951:649) om straff för vissa tra-&lt;br&gt;fikbrott eller 30§ tredje stycket järn-&lt;br&gt;vägssäkerhetslagen (1990:000)&lt;br&gt;skall spärrtiden bestämmas till lägst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att körkortet eller körkortstillståndet återkallas skall kör-&lt;br&gt;kortshavaren, utom då han avsevärt överskridit högsta tillåtna hastighet,&lt;br&gt;meddelas varning i sådana fall som avses i 16 § 2 — 6, om varningen av&lt;br&gt;särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller om körkorts-&lt;br&gt;havaren har brutit mot 4§ första&lt;br&gt;stycket lagen (1951:649) om straff&lt;br&gt;för vissa trafikbrott eller 6 kap. 2§&lt;br&gt;första stycket järnvägstrafiklagen&lt;br&gt;(1985:192) och alkoholkoncentra-&lt;br&gt;tionen under eller efter färden inte&lt;br&gt;uppgick till 0,5 promille i hans blod&lt;br&gt;eller 0,25 milligram per liter i hans&lt;br&gt;utandningsluft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller om körkorts-&lt;br&gt;havaren har brutit mot 4§ första&lt;br&gt;stycket lagen (1951:649) om straff&lt;br&gt;for vissa trafikbrott eller 30 § första&lt;br&gt;stycket järnvägssäkerhetslagen&lt;br&gt;(1990:000) och alkoholkoncentra-&lt;br&gt;tionen under eller efter färden inte&lt;br&gt;uppgick till 0,5 promille i hans blod&lt;br&gt;eller 0,25 milligram per liter i hans&lt;br&gt;utandningsluft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett körkort skall omhändertas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon eller en&lt;br&gt;spårvagn har företett tydliga tecken på påverkan av starka drycker eller&lt;br&gt;annat ämne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkal-&lt;br&gt;las enligt 16 § 1 eller 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om till följd av sjukdom, skada eller dylikt körkortshavaren saknar&lt;br&gt;förutsättningar att föra körkortspliktigt fordon på ett trafiksäkert sätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om körkortet är återkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett körkort inte gäller när det är omhändertaget framgår av 15 § . Om&lt;br&gt;ett körkort skall omhändertas på grund av brott som avses i 16 § 4, får&lt;br&gt;dock körkortshavaren medges att trots omhändertagandet föra fordon av&lt;br&gt;det slag som körkortet berättigar honom till. Ett sådant medgivande skall&lt;br&gt;avse en tid av tre dagar och får lämnas om det kan ske utan fara för&lt;br&gt;trafiksäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Misstänks att körkortshavaren&lt;br&gt;vid förande av ett maskindrivet&lt;br&gt;spårfordon på järnväg eller tunnel-&lt;br&gt;bana har brutit mot 6 kap. 2§ järn-&lt;br&gt;vägstrafiklagen (1985:192), gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Misstänks att körkortshavaren&lt;br&gt;vid förande av ett maskindrivet&lt;br&gt;spårfordon på järnväg eller tunnel-&lt;br&gt;bana har brutit mot 30§ järnvägssä-&lt;br&gt;kerhetslagen (1990:000) gäller be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1989/90:2, JuU2, rskr. 106.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:591.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i första stycket 2 i stämmelserna i första stycket 2 i&lt;br&gt;tillämpliga delar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1958:205) om förverkande av alko-&lt;br&gt;holhaltiga drycker m. m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhaltiga drycker eller and-&lt;br&gt;ra berusningsmedel, vilka påträffas&lt;br&gt;hos den som brutit mot 4 § eller 4 a §&lt;br&gt;lagen (1951:649) om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott, 6 kap. 2§ järnvägstra-&lt;br&gt;fiklagen (1985:192), 13 kap. 1§&lt;br&gt;luftfartslagen (1957:297) eller 325§&lt;br&gt;sjölagen (1891:35 s. 1) skall förkla-&lt;br&gt;ras förverkade om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhaltiga drycker eller and-&lt;br&gt;ra berusningsmedel, vilka påträffas&lt;br&gt;hos den som brutit mot 4 § eller 4 a §&lt;br&gt;lagen (1951:649) om straff för vissa&lt;br&gt;trafikbrott, 30§ järnvägssäkerhets-&lt;br&gt;lagen (1990:000), 13 kap. 1§ luft-&lt;br&gt;fartslagen (1957:297) eller 325§&lt;br&gt;sjölagen (1891:35 s. 1) skall förkla-&lt;br&gt;ras förverkade om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla om sådana drycker eller berusningsmedel påträf-&lt;br&gt;fas hos den som medföljt vid tillfället, om berusningsmedlen kan antas ha&lt;br&gt;varit avsedda även för den som begått gärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför någon i strid mot gällande bestämmelser spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl vid en offentlig tillställning, skall dessa också förklaras förverkade,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1989/90:2, JuU2, rskr. 106.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1911:53) om&lt;br&gt;järnvägsaktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1911:53) om järnvägsaktiebolag skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av juni 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1930:267) om bokföring vid&lt;br&gt;enskild järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1930:267) om bokföring vid enskild&lt;br&gt;järnväg skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-04-09&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Böret Palm, regeringsrådet Bertil Werner, justi-&lt;br&gt;tierådet Lars K Beckman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 1990 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Georg Andersson beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. järnvägssäkerhetslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i järnvägstrafiklagen&lt;br&gt;(1985:192),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i körkortslagen&lt;br&gt;(1977:477),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen (1958:205) om&lt;br&gt;förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om upphävande av lagen (1911:53 s. 1) om järnvägsaktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om upphävande av lagen (1930:267) om bokföring vid enskild&lt;br&gt;järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av rättschefen Peter Löfmarck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tilljärnvägssäkerhetslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket är det banverket som bestämmer om en spåranlägg-&lt;br&gt;ning är järnväg, tunnelbana eller spårväg (jfr 1§ förordningen 1967:604&lt;br&gt;om enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar). Avsikten är att frågan&lt;br&gt;till vilket trafikslag en anläggning hör skall avgöras i samband med att&lt;br&gt;banverket (järnvägsinspektionen) ger tillstånd till verksamheten (se&lt;br&gt;Ds 1989:66 s. 103). Klassificeringsfrågan torde emellertid kunna aktualise-&lt;br&gt;ras hos banverket utan samband med ett tillståndsärende. Oavsett vilket&lt;br&gt;som blir fallet bör banverkets beslut i vad avser klassificering få överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten. För att undvika tveksamhet i detta avseende bör&lt;br&gt;bestämmelsen om överklagande ges en ändrad lydelse. Lagrådet återkom-&lt;br&gt;mer till detta vid 36 § .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-16 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under huvudrubriken ”Regler för verksamheten” följer i lagförslaget&lt;br&gt;först, med underrubriken ”Grundläggande bestämmelser”, dels vissa reg-&lt;br&gt;ler (4 — 8 §§) med de krav som skall gälla för verksamhet som avser spåran-&lt;br&gt;läggningar, spårtrafik och särskild trafikledning, dels en bestämmelse (9 §)&lt;br&gt;om vem som svarar for att kraven uppfylls. Efter ett underavsnitt ”Till-&lt;br&gt;stånd m.m.” (10—13§§) och ett ”Återkallelse av tillstånd” (14— 15§§)&lt;br&gt;följer så en bestämmelse (16 §) som inte hade någon motsvarighet i utred-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsfbrslaget och som fått en egen underrubrik ”Läkarundersökning och&lt;br&gt;avstängning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt motiven till 16 § bör verksamhetsutövaren, för att kunna uppfylla&lt;br&gt;sitt ansvar enligt 6 § — dvs. att tillse att arbetsuppgifter av betydelse för&lt;br&gt;säkerheten utförs endast av den som bl. a. med hänsyn till hälsotillstånd&lt;br&gt;anses lämplig — ålägga den anställde att genomgå läkarundersökning som&lt;br&gt;visar lämpligheten och att sedan regelbundet genomgå förnyade undersök-&lt;br&gt;ningar. Den som inte följer ett sådant åläggande får inte tilldelas arbets-&lt;br&gt;uppgifter av betydelse för säkerheten och den som vägrar att genomgå en&lt;br&gt;förnyad undersökning kan avstängas från sådana arbetsuppgifter. Bestäm-&lt;br&gt;melsen om läkarundersökning har sådant samband med de grundläggande&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 — 9 §§ att den enligt lagrådets mening bör placeras&lt;br&gt;omedelbart efter dessa paragrafer. Detta blir automatiskt följden om av-&lt;br&gt;snitten ”Tillstånd m. m.” och ”Återkallelse av tillstånd” ges sin naturliga&lt;br&gt;plats i inledningen av avsnittet ”Regler för verksamheten”. Lagrådet före-&lt;br&gt;slår att så sker. Berörda paragrafhänvisningar i 9, 14, 15 och 29 §§ samt i&lt;br&gt;punkterna 2 och 3 av de föreslagna övergångsbestämmelserna måste där-&lt;br&gt;med ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § erfordras tillstånd för andra än statens järnvägar och banver-&lt;br&gt;ket för verksamhet som går ut på att driva spåranläggningar eller spårtrafik&lt;br&gt;eller särskild trafikledning. För drift av spåranläggning används i 3 § ut-&lt;br&gt;trycket spårinnehav och för drift av spårtrafik uttrycket trafikutövning.&lt;br&gt;F. n. krävs inte något särskilt tillstånd för att anlägga en enskild järnväg,&lt;br&gt;tunnelbana eller spårväg utan endast en anmälan till järnvägsinspektionen&lt;br&gt;att en viss verksamhet skall påbörjas (se lagrådsremissen avsnitt 3.3.4 och&lt;br&gt;Ds 1989:66 s. 54). Enligt lagrådets mening framgår av lagrådsremissen ej&lt;br&gt;med tillräcklig tydlighet huruvida en ändring i nuvarande ordning är&lt;br&gt;avsedd och tillstånd sålunda skall krävas även för själva anläggandet och&lt;br&gt;innehavet av en spåranläggning eller om liksom f. n. tillstånd skall behövas&lt;br&gt;först i och med att spåranläggningen upplåts för drift. Ett klarläggande i&lt;br&gt;detta hänseende är påkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 § av det remitterade förslaget ”skall” ett tillstånd återkallas,&lt;br&gt;om de i förslagets 10§ angivna allmänna förutsättningarna för tillstånd&lt;br&gt;inte längre är uppfyllda eller om tillståndshavaren inte fullgör sina skyldig-&lt;br&gt;heter enligt 21 § , dvs. om han inte tillhandagår myndigheten på föreskrivet&lt;br&gt;sätt med upplysningar etc. I motsvarande bestämmelse i promemorieför-&lt;br&gt;slaget gavs för sistnämnda fall utrymme för en diskretionär prövning&lt;br&gt;genom att det angavs att tillståndet ”får” återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fall då överträdelse sker av föreskrifter eller villkor skall banverket&lt;br&gt;enligt förslagets 22 och 23 §§ kunna ingripa i första hand genom föreläggan-&lt;br&gt;den och förbud. Med hänsyn härtill och till de långtgående konsekvenser&lt;br&gt;en återkallelse kan få för såväl verksamhetens utövare som för de anställda&lt;br&gt;i den berörda verksamheten anser lagrådet inte lämpligt att banverket i&lt;br&gt;något hänseende skall vara generellt bundet av en skyldighet att återkalla&lt;br&gt;tillstånd, oberoende av överträdelsens art. Ordet ”skall” i 14 § bör därför&lt;br&gt;bytas ut mot ordet ”får”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6kap. 1§ järnvägstrafiklagen (1985:192) finns f.n.bestämmelser om&lt;br&gt;förbud att beträda dels spårområden för järnväg eller tunnelbana (första&lt;br&gt;stycket), dels en spårvägs spårområde (andra stycket). Det remitterade&lt;br&gt;förslaget innebär att bestämmelserna förs över till förevarande paragraf i&lt;br&gt;vad avser järnväg. Som skäl för att inte även föra över bestämmelserna i&lt;br&gt;vad avser tunnelbana och spårväg anförs i remissen (se avsnitt 3.3.6) att&lt;br&gt;ordningsstadgeutredningen lagt fram ett förslag till lag om ordning och&lt;br&gt;säkerhet i kollektivtrafik (se SOU 1985:24), som ersätter dessa bestämmel-&lt;br&gt;ser. Enligt lagrådets mening bör emellertid bestämmelserna om förbud att&lt;br&gt;beträda spårområden hållas samman i avbidan på att ställning tas till&lt;br&gt;ordningsstadgeutredningens förslag. Lagrådet förordar därför att 6 kap. 1 §&lt;br&gt;första och andra styckena järnvägstrafiklagen förs över till förevarande&lt;br&gt;paragraf. Straffbestämmelsen i 6 kap. 1 § tredje stycket järnvägstrafiklagen&lt;br&gt;har redan en motsvarighet i 32 och 33 §§ i förevarande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras trafiknykterhetsbrotten i fråga om järnväg och tun-&lt;br&gt;nelbana (jfr 6 kap. 2§ järnvägstrafiklagen), medan motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser för spårväg finns i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.&lt;br&gt;Lagrådet finner det motiverat med en erinran härom och förordar att till&lt;br&gt;förevarande paragraf fogas ett nytt sista stycke av följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 fråga om den som för spårvagn finns bestämmelser i lagen (1951:649)&lt;br&gt;om straff för vissa trafikbrott.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 och 35 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under dessa paragrafer lämnas i förslaget vida fullmakter för regeringen.&lt;br&gt;Enligt 34 § skall regeringen få befogenhet att, förutom att medge undantag&lt;br&gt;från lagen, utfylla den med normgivning i alla de hänseenden som lagen&lt;br&gt;omfattar och även överlåta dessa befogenheter till banverket. Utan hinder&lt;br&gt;av om det är fråga om myndighetsutövning skall regeringen vidare enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § kunna bemyndiga banverket att överlåta förvaltningsuppgifter som&lt;br&gt;ansluter till lagen eller till föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av motiveringen (avsnitt3.3.9) att det under 34§ angivna&lt;br&gt;bemyndigandet är avsett att ersätta bestämmelserna om delegation av&lt;br&gt;frågor som rör säkerheten och ordningen vid spårtrafik samt avgifter för&lt;br&gt;granskning och kontroll i samband därmed i lagen (1975:88) med bemyn-&lt;br&gt;digande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunika-&lt;br&gt;tioner. Nämnda lag, liksom ett antal lagar med bemyndigande på andra&lt;br&gt;områden, kom till som ett följdärende till grundlagsreformen, efter en&lt;br&gt;analys av vad normgivningskompetensen enligt den nya regeringsformen&lt;br&gt;innebar och hur kompetensen bör fastställas i lagstiftningen (prop. 1975:8&lt;br&gt;om följdlagstiftning med anledning av den nya regeringsformens bestäm-&lt;br&gt;melser om normgivning). Bemyndigandet gavs i 1975 års lag en viss&lt;br&gt;precisering men fick ändå en förhållandevis vid omfattning. Det inbegri-&lt;br&gt;per således formellt också regleringar som faller inom det s. k. obligatoriska&lt;br&gt;lagområdet och som inte får delegeras av riksdagen. Det har i något fall&lt;br&gt;förekommit att den begränsning i detta hänseende som gäller enligt rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsformen uttryckligen har angetts i lagtexten (jfr t. ex. 1 kap. 1 § tredje&lt;br&gt;stycket fartygssäkerhetslagen (1988:49) och lagrådets yttrande därtill i&lt;br&gt;prop. 1987/88:3, bil. 5 s. 190 f). Lagrådet finner inte anledning föreslå att&lt;br&gt;ett sådant förtydligande nu görs (jfr aprop. 1975:8 s. 44) men förordar att&lt;br&gt;bemyndigandet — liksom möjligheten till vidare delegering — utformas i&lt;br&gt;överensstämmelse med formuleringarna i de bestämmelser i 1975 års lag&lt;br&gt;som skall ersättas med föreskrifterna i 34 § . Lagrådet vill framhålla de&lt;br&gt;uttalanden angående s. k. subdelegation som gjordes i samband med den&lt;br&gt;förut nämnda följdlagstiftningen till regeringsformen som innebar bl. a. att&lt;br&gt;sådan delegation i allmänhet inte bör ske annat än av normgivning som&lt;br&gt;mera i detalj utfyller vad regeringen föreskrivit med stöd av eget bemyndi-&lt;br&gt;gande (a prop. s. 39 och 45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 kap. 6§ tredje stycket regeringsformen öppnas en möjlighet att&lt;br&gt;överlämna förvaltningsuppgift till bolag, förening, samfällighet, stiftelse&lt;br&gt;eller enskild individ. Bestämmelsen ändrades år 1976 så att för ett över-&lt;br&gt;lämnande, om uppgiften innefattar myndighetsutövning, krävs att det sker&lt;br&gt;”med stöd av lag” i stället för som tidigare gällde ”genom lag”. Den&lt;br&gt;konkretisering i fråga om såväl mottagarna av uppgiften som uppgiftsinne-&lt;br&gt;hållet som förut var nödvändig i lagtexten behövs alltså formellt inte&lt;br&gt;längre. I praxis har en viss konkretion ändå upprätthållits. Förutom kravet&lt;br&gt;på precisering i en bemyndigandelag måste beaktas att ett överlämnande&lt;br&gt;av myndighetsutövning till enskilda subjekt kan innebära att grundläggan-&lt;br&gt;de principer i den offentliga förvaltningen äventyras. Det särskilda regel-&lt;br&gt;system och de garantier för den enskilde som följer av att ett förvaltnings-&lt;br&gt;ärende handläggs av en myndighet kan ofta i väsentliga delar inte överfö-&lt;br&gt;ras när en myndighetsfunktion överlämnas till den enskilda individen eller&lt;br&gt;sammanslutningen. En restriktiv tillämpning av överlämnanderegeln i&lt;br&gt;regeringsformen är därför klart påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i förslaget till 35 § i förvarande remiss lämnats öppet till vem&lt;br&gt;banverket efter regeringens bemyndigande skall kunna överlåta en förvalt-&lt;br&gt;ningsuppgift. I motiven sägs (avsnitt 3.3.9) att vid tidskrävande uppgifter&lt;br&gt;som fordrar särskild kompetens järnvägsinspektionen bör få anlita ”sär-&lt;br&gt;skilda personer” att utföra uppdrag, även om det utgör myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning. Vidare anges i specialmotiveringen till 35 § att vissa åtgärder som&lt;br&gt;t. ex. ”besiktning i samband med materielgodkännande” kan vara av så-&lt;br&gt;dan beskaffenhet att de fordrar särskilda expertkunskaper samt att det kan&lt;br&gt;förekomma att tillsynen över vissa anläggningar såsom mindre museijärn-&lt;br&gt;vägar kan anförtros en särskild person eller sammanslutning. Besiktning&lt;br&gt;och andra tekniska uppgifter som behövs för godkännande av fordon och&lt;br&gt;materiel kan överlåtas åt utomstående på banverkets ansvar utan att själva&lt;br&gt;myndighetsfunktionen överlämnas; departementschefen har f. ö. inte ut-&lt;br&gt;tryckt sig så som om ett överlämnande i fråga om själva godkännandebe-&lt;br&gt;slutet varit avsett. Lagrådet har inte underlag för att uttala sig med be-&lt;br&gt;stämdhet om behovet av en överlämnandebestämmelse men hävdar att,&lt;br&gt;om en sådan anses påkallad, en analys måste ske som kan leda till att det&lt;br&gt;kan noggrannare anges i lagen och bestämt preciseras i anslutande uttalan-&lt;br&gt;den vad som åsyftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det remitterade förslaget får banverkets beslut i frågor om tillstånd,&lt;br&gt;godkännande och tillsyn enligt lagen överklagas hos kammarrätten medan&lt;br&gt;andra beslut av banverket får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet hänvisar till vad som anförts vid 1 § . Avsikten med förslaget är&lt;br&gt;att alla beslut i enskilda fall skall överklagas hos kammarrätten medan&lt;br&gt;beslut av normkaraktär skall överklagas hos regeringen (se avsnitt 3.3.8).&lt;br&gt;Enligt lagrådets mening bör detta komma till tydligare uttryck i paragra-&lt;br&gt;fen. Det bör också framgå att paragrafen även avser beslut av banverket&lt;br&gt;enligt föreskrift som meddelats med stöd av lagen. Lagrådet förordar att&lt;br&gt;paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Beslut som banverket i särskilt fall meddelat enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrift som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten. Andra beslut av banverket får överklagas hos regeringen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergå ngsbestä m m e Is erna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10§ i det remitterade förslaget får andra än statens järnvägar och&lt;br&gt;banverket inte utan tillstånd driva spåranläggningar, spårtrafik eller sär-&lt;br&gt;skild trafikledningsverksamhet. Enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;får den ”som den 31 december 1989” drev en sådan verksamhet fortsätta&lt;br&gt;att driva verksamheten i samma omfattning till den ljuli 1993 utan&lt;br&gt;tillstånd enligt 10§. Detta är en generös övergångsreglering för det stora&lt;br&gt;flertalet verksamhetsutövare. Den som börjat driva en verksamhet under&lt;br&gt;första halvåret 1990 tvingas emellertid att upphöra med verksamheten den&lt;br&gt;ljuli 1990 i avbidan på att en ansökan om tillstånd prövas (jfr avsnitt 3.5 i&lt;br&gt;remissprotokollet). Detta framstår inte som acceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utväg kan vara att övergångsbestämmelserna kompletteras med en&lt;br&gt;föreskrift som ger banverket rätt att pröva ansökningar om tillstånd redan&lt;br&gt;innan lagen trätt i kraft. Ett annat sätt att lösa problemet är att ändra&lt;br&gt;punkt 2 till att avse den ”som vid denna lags ikraftträdande” drev osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17§ får en spåranläggning eller en del av den inte upplåtas för&lt;br&gt;trafik utan att den har godkänts av banverket. Ett fordon får enligt 18 § inte&lt;br&gt;”framföras” på en spåranläggning utan att fordonet godkänts av banver-&lt;br&gt;ket. Det framstår som en allvarlig brist att övergångsreglering saknas till&lt;br&gt;dessa bestämmelser (jfr övergångsbestämmelserna till ändring enligt&lt;br&gt;SFS 1975:612 i förordningen om enskilda järnvägar, tunnelbanor och&lt;br&gt;spårvägar). Eftersom frågan inte har uppmärksammats i lagstiftningsären-&lt;br&gt;det saknar lagrådet underlag för att utforma ett förslag till övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i&lt;br&gt;järnvägstrafiklagen (1985:192)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att 6 kap. 2 § skall upphävas. Härmed avses paragrafen i&lt;br&gt;den lydelse som nyligen antagits av riksdagen men som ännu inte har trätt&lt;br&gt;i kraft. Om enbart 6 kap. 2 § berördes skulle alltså lagens rubrik vara riktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget berör emellertid också 6 kap. 1, 3 och 4 §§ järnvägstrafiklagen.&lt;br&gt;Lagens rubrik bör alltså ändras till ”Förslag till lag om ändring i järnvägs-&lt;br&gt;trafiklagen (1985:192)” eller också bör en uppdelning ske i två förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare förordar lagrådet, med hänvisning till vad som anförts vid 25 §&lt;br&gt;förslaget till järnvägssäkerhetslag, att 6 kap. 1 § jämvägstrafiklagen upp-&lt;br&gt;hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 1 § första stycket tredje mening järnvägstrafiklagen tilläm-&lt;br&gt;pas bestämmelserna i 6 kap. också på tunnelbana och spårväg i den ut-&lt;br&gt;sträckning som anges där. Följs lagrådets förslag kommer 6 kap. inte längre&lt;br&gt;att innehålla några bestämmelser om tunnelbana eller spårväg. Den angiv-&lt;br&gt;na bestämmelsen i 1 kap. 1 § bör därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i körkortslagen&lt;br&gt;(1977:477)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lagens rubrik hänvisar lagrådet till vad som anförts beträffande&lt;br&gt;förslaget till lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i järnvägstrafik-&lt;br&gt;lagen (1985:192).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition.................................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till järnvägssäkerhetslag.............................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192) ...... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer . &amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1977:477) ........... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholhaltiga drycker m.m.................................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1911:53) om järnvägsak-&lt;br&gt;tiebolag ................................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till lag om upphävande av lagen (1930:267) om bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid enskild järnväg ......................................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 maj 1990 .... &amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Nuvarande ordning......................................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Statens spåranläggningar ................................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Enskilda järnvägar...................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Banverkets instruktion .................................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Järnvägstrafiklagen ..................................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Körkortslagen.......................................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Lagen om förverkande av&amp;nbsp;alkoholhaltiga drycker&amp;nbsp;m.m....... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Järnvägsaktiebolagslagen&amp;nbsp;och&amp;nbsp;bokföringslagstiftningen....... &amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Överväganden och förslag ................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Lag om säkerheten vid järnväg, tunnelbana&amp;nbsp;och spårväg ..... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Trafikslagen järnväg, tunnelbana&amp;nbsp;och&amp;nbsp;spårväg ......... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Lagens tillämpningsområde ........................ 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Spårinnehav, trafikutövning och trafikledning.............. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Säkerhetskraven och ansvaret för dem..................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.1 Allmänt.......................................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.2 Materiel ......................................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.3 Personal och organisation .......................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.4 Tillståndsfrågor................................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.5 Säkerhetsordningar................................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.6 Ordningen vid spårtrafik m. m....................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.7 Straffansvar...................................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.8 Överklagande..................................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.9 Bemyndiganden .................................. 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Lagen (1911:53) om järnvägsaktiebolag och lagen (1930:267)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bokföring vid enskild järnväg......................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................ 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Resursfrågor........................................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Upprättade lagförslag....................................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Specialmotivering.......................................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förslaget till järnvägssäkerhetslag......................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Lagen om ändring i järnvägstrafiklagen&amp;nbsp;(1985:192).......... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Lagen om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikatio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner ................................................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Lagen om ändring i körkortslagen (1977:477) och lagen om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drycker m. m........................................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Lagarna om upphävande av lagarna (1911:53 s. 1) om järn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägsaktiebolag och (1930:267) om bokföring vid enskild&lt;br&gt;järnväg................................................ 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Hemställan................................................ 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Beslut .................................................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Departementspromemorian (Ds 1989:66) Säkerheten vid järnväg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tunnelbana och spårväg, m. m. — Sammanfattning av promemo-&lt;br&gt;rian ...................................................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagförslagen i departementspromemorian (Ds 1989:66) Säkerhe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.................. 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Departementspromemorian (Ds 1989:66) Säkerheten vid järnväg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tunnelbana och spårväg, m. m. — Förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna ..................................................... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Lagrådsremissens lagförslag.................................. 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Lagrådets yttrande ......................................... 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-07-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-10-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1990-10-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:55:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE031</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:55:27</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE031</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__1.pdf</filnamn>
<filstorlek>18038306</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: prop_199091__1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0FBE39B2-8B2F-4760-A62E-BF9A1ACA0EB0</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:TU9</uppgift>
<ref_dok_id>GE01TU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:1&lt;br/&gt;
Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02T3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:1 Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:1&lt;br/&gt;
Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02T4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:1 Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:1&lt;br/&gt;
Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02T5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:1 Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenth Skårvik  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:1&lt;br/&gt;
Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02T3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:1 Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenth Skårvik  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Thorén  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:1&lt;br/&gt;
Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02T4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:1 Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Thorén  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tom Heyman  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:1&lt;br/&gt;
Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02T5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:1 Säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tom Heyman  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>