2261538 GE02Ub5 1990/91 Ub5 mot mot Motion 1990/91:Ub5 av Carl Bildt m.fl. (m) Motion Motion m? UbU 5 0 1990-10-26 00:00:00 2023-09-18 16:31:03 1990-10-26 00:00:00 med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan av Carl Bildt m.fl. (m) html-ec webbnav {C977CFC2-0C20-433D-AA6E-383ACAB9BC27} https://data.riksdagen.se/dokument/GE02Ub5/text https://data.riksdagen.se/dokument/GE02Ub5 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE02Ub5 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 917px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:628px;height:917px;} #page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:628px;height:917px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 917px;} #page_2 #id_1 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_2 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_2 #p2dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:628px;height:917px;} #page_2 #p2dimg1 #p2img1 {width:628px;height:917px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 915px;} #page_3 #p3dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;} #page_3 #p3dimg1 #p3img1 {width:624px;height:915px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 915px;} #page_4 #p4dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;} #page_4 #p4dimg1 #p4img1 {width:624px;height:915px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 915px;} #page_5 #p5dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;} #page_5 #p5dimg1 #p5img1 {width:624px;height:915px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 915px;} #page_6 #p6dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;} #page_6 #p6dimg1 #p6img1 {width:624px;height:915px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 916px;} #page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_7 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_7 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_7 #p7dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:626px;height:916px;} #page_7 #p7dimg1 #p7img1 {width:626px;height:916px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 917px;} #page_8 #p8dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:627px;height:917px;} #page_8 #p8dimg1 #p8img1 {width:627px;height:917px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 917px;} #page_9 #p9dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:628px;height:917px;} #page_9 #p9dimg1 #p9img1 {width:628px;height:917px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 917px;} #page_10 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_10 #p10dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:627px;height:917px;} #page_10 #p10dimg1 #p10img1 {width:627px;height:917px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 920px;} #page_11 #p11dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:631px;height:920px;} #page_11 #p11dimg1 #p11img1 {width:631px;height:920px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 921px;} #page_12 #p12dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:633px;height:921px;} #page_12 #p12dimg1 #p12img1 {width:633px;height:921px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 915px;} #page_13 #p13dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;} #page_13 #p13dimg1 #p13img1 {width:624px;height:915px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 915px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_14 #p14dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;} #page_14 #p14dimg1 #p14img1 {width:624px;height:915px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 915px;} #page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:88px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_15 #p15dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;} #page_15 #p15dimg1 #p15img1 {width:624px;height:915px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 915px;} #page_16 #p16dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;} #page_16 #p16dimg1 #p16img1 {width:624px;height:915px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 34px;} .ft1{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft2{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft3{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft4{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft7{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft8{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft9{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 14px;} .ft10{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft11{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft12{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft13{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft14{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft15{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft16{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft17{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft18{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft19{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft20{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft22{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft23{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft24{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 16px;} .ft25{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft26{font: bold 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;} .ft27{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 16px;} .ft28{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;} .ft29{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;} .ft30{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;} .ft31{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft32{font: bold 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft33{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft34{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft36{font: italic bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft37{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p7{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p8{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p9{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p10{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p17{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p19{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p66{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p67{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p88{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p89{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p92{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 735px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p130{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 819px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 26px;} .tr1{heightzzz: 19px;} .tr2{heightzzz: 25px;} .tr3{heightzzz: 6px;} .tr4{heightzzz: 16px;} .tr5{heightzzz: 17px;} .tr6{heightzzz: 18px;} .tr7{heightzzz: 20px;} .tr8{heightzzz: 33px;} .tr9{heightzzz: 23px;} .tr10{heightzzz: 24px;} .tr11{heightzzz: 21px;} .tr12{heightzzz: 14px;} .tr13{heightzzz: 32px;} .tr14{heightzzz: 31px;} .tr15{heightzzz: 39px;} .tr16{heightzzz: 34px;} .tr17{heightzzz: 15px;} .t0{width: 501px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 433px;f:bold 12px 'Verdana' !important;} .t2{width: 562px;margin-leftZ: 73px;f:bold 12px 'Verdana' !important;} .t3{width: 564px;margin-leftZ: 73px;f:bold 12px 'Verdana' !important;} .t4{width: 563px;margin-leftZ: 35px;margin-top: 40px;f:bold 12px 'Verdana' !important;} .t5{width: 565px;margin-leftZ: 88px;margin-top: 28px;f:bold 12px 'Verdana' !important;} .t6{width: 562px;margin-leftZ: 28px;f:bold 12px 'Verdana' !important;} .t7{width: 524px;margin-leftZ: 121px;f:bold 12px 'Verdana' !important;} .t8{width: 495px;margin-leftZ: 33px;f:bold 12px 'Verdana' !important;} .t9{width: 375px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 12px;f:italic bold 13px 'Verdana' !important;} .t10{width: 533px;f:italic bold 13px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="p1dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub51x1.jpg" style="width:654px;height:955px" id="p1img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> Motion till riksdagen 1990/91 :Ub5 <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0">av Carl Bildt m.fl. (m) </TD> <TD class="tr0 td1">Mot. </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0">med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för </TD> <TD class="tr1 td1">1990/91 </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr2 td0">skolan </TD> <TD class="tr1 td1">Ub5 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1">  </TD> </TR> </TABLE> Innehåll <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td2">1. </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td3">Sammanfattning ................................................................................ </TD> <TD class="tr1 td4">1 </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td5">2. Moderata utgångspunkter............................................................... </TD> <TD class="tr4 td4">2 </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td5">3. Propositionen .................................................................................... </TD> <TD class="tr5 td4">2 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2">4. </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td3">Våra förslag........................................................................................ </TD> <TD class="tr5 td4">3 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2">  </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3">4.1 Målen för skolan ................................................................... </TD> <TD class="tr4 td4">3 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2">  </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3">4.2 Betyg ........................................................................................ </TD> <TD class="tr4 td4">5 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2">  </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td3">4.3 Val av skola ............................................................................ </TD> <TD class="tr5 td4">5 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2">  </TD> <TD class="tr4 td6">4.4 </TD> <TD class="tr4 td7">Bidrag till fristående skolor ................................................. </TD> <TD class="tr4 td4">6 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2">  </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3">4.5 Ett friare ämnesval ............................................................... </TD> <TD class="tr4 td4">6 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2">  </TD> <TD class="tr4 td6">4.6 </TD> <TD class="tr4 td7">Särskilda stimulansbidrag..................................................... </TD> <TD class="tr4 td4">7 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2">  </TD> <TD class="tr5 td6">4.7 </TD> <TD class="tr5 td7">Minskad regelstyrning och byråkrati ................................. </TD> <TD class="tr5 td4">7 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2">  </TD> <TD class="tr4 td6">4.8 </TD> <TD class="tr4 td7">Utvärdering av skolan ......................................................... </TD> <TD class="tr4 td4">7 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2">  </TD> <TD class="tr4 td6">4.9 </TD> <TD class="tr4 td7">Ett enhetligt huvudmannaskap för gymnasieskolan.......... </TD> <TD class="tr4 td4">8 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2">  </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3">4.10 Kommunernas ansvar för vuxenutbildningen .................. </TD> <TD class="tr4 td4">8 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2">  </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td3">4.11 Lärarutbildning ................................................................... </TD> <TD class="tr5 td4">9 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2">  </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3">4.12 Fortbildning ......................................................................... </TD> <TD class="tr4 td4">10 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2">  </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3">4.13 Tjänstebegrepp och besvärsmöjligheter ......................... </TD> <TD class="tr4 td4">11 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2">  </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td3">4.14 Lektorstjänster ................................................................... </TD> <TD class="tr5 td4">11 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2">  </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3">4.15 Rektorer ................................................................................ </TD> <TD class="tr4 td4">11 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2">  </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3">4.16 Skolans karriärsystem......................................................... </TD> <TD class="tr4 td4">12 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2">  </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td3">4.17 En statlig utbildningsadministration................................. </TD> <TD class="tr5 td4">12 </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td5">5. Hemställan ........................................................................................ </TD> <TD class="tr4 td4">13 </TD> </TR> </TABLE> 1. Sammanfattning Moderata samlingspartiet anser att skolans viktigaste uppgift skall vara att ge alla elever goda kunskaper. Ingenting är viktigare. Enligt vår mening skall just detta vara ledstjänan för allt arbete i skolan och för alla dem som på något sätt medverkar till att styra det som där sker. I motionen upprepar vi vårt krav att de offentliga bidragen till skolan skall följa eleven. När elevernas och föräldrarnas val blir styrande skapas incita ment till förändring och förbättring. </DIV> <DIV id="id_2"> 1Riksdagen 1990191. 3 saml. Nr Ub5 </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="p2dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub52x1.jpg" style="width:654px;height:955px" id="p2img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> Fristående skolor skall erkännas som fullvärdiga alternativ till skolor som Mot. 1990/91 bedrivs i det allmännas regi. Alla - inte bara de som har råd eller är beredda Ub5 att göra stora ekonomiska uppoffringar - skall ha möjlighet att välja en fri stående skola. Genom de fristående skolorna tillförs vårt skolsystem nya im pulser. Skolan skall enligt vår mening utvärderas av en från statsmakterna obe roende organisation i stället för - som regeringen föreslår - av det nybildade skolverket. Vi återkommer med vårt förslag om att parallellt med nuvarande utbild ning för grundskollärare inrätta en ny - på ämnesstudier grundad - lärarut bildning. Vi avvisar regeringens förslag att i obegränsad omfattning ålägga kommu nerna att svara för utbildning för vuxna. Det är enligt vår uppfattning rimligt att kommunerna medverkar till att vuxenutbildning kommer till stånd. En betydande del av denna verksamhet kan emellertid genomföras i enskild regi. Vi tillstyrker förslaget att skolöverstyrelsen m.fl. statliga myndigheter inom skolområdet skall avvecklas. Vi föreslår dessutom att universitets- och högskoleämbetet samtidigt läggs ned. I stället bör ett mindre men samman hållet centralt ämbetsverk för all utbildning inrättas. 2. Moderata utgångspunkter Skolan skall ge alla elever en likvärdig utbildning. Detta innebär enligt vår uppfattning att varje elev skall få en undervisning och stimulans som så full ständigt som möjligt utvecklar en växande människas förutsättningar och re surser. Skolans styrsystem skall utformas så att det i samverkan med elever och föräldrar bidrar till att målen nås. En likvärdig skola skall inte ha en likfor mig organisation. Den skall i stället anpassas till att ge undervisning och ett adekvat stöd med hänsyn till den enskilde elevens önskemål och behov. I en målstyrd skola måste således tidsanvändning och gruppsammansätt ning varieras om målen skall nås. Den till varje pris sammanhållna klassen innebär att man låser sig till en princip som leder till att utvecklingen häm mas för vissa elever. Moderata samlingspartiet vill förverkliga en skola där tillvaratagande av kunskaper och individuella förutsättningar och rika möjligheter att välja skola och innehåll är bärande principer. Endast en sådan skola kan vara en god grund för den enskildes och samhällets utveckling. En sådan skola lär eleverna att kunskap är en källa till glädje och ett rikt liv. 3. Propositionen Propositionen innebär att socialdemokraterna i flera avseenden anslutit sig till en politik som moderata samlingspartiet sedan många år konsekvent häv dat. Dock kvarstår avgörande skillnader, inte minst rörande skolans kun skapsförmedling och synen på den enskildes rätt att påverka sin egen utbild ning. </DIV> <DIV id="id_2"> 2 </DIV> </DIV> <DIV id="page_3"> <DIV id="p3dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub53x1.jpg" style="width:649px;height:952px" id="p3img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> Regeringen lägger i propositionen förslag om ett decentraliserat ansvar Mot. 1990/91 och ett nytt bidragssystem för skolan. Detta skall enligt regeringen genomfö- Ub5 ras utan att några förutsättningar i övrigt har preciserats. Regeringen plane rar att ånyo forcera fram en förändring på skolans område. Förfaringssättet ger ett falskt intryck av handlingskraft. Vi anser att mål och medel skall vara klara innan besluten tas. I regeringens förslag återkommer begreppet likvärdighet i en rad skilda betydelser utan precisering. Likvärdighet kan avse kvantitet, men också kva litet. Begreppet kan relateras till mål i absoluta termer eller i utbildnings sammanhang till processer eller elevers utveckling. När socialdemokraterna talar om likvärdighet och därmed avser 'lika till gång till” är detta ett mal som även vi ställer oss bakom, men för oss finns ytterligare dimensioner utan vilka skolan skulle svika sin uppgift. Likvärdig heten skall, enligt vår mening, avse allas rätt att utvecklas maximalt efter sina förutsättningar. Regeringen föreslår att de grundläggande målen för skolan skall anges i skollagen. Mål och riktlinjer skall anges i läroplaner som riktar sig till lärare och skolledare. Målen skall vara klara och tydliga. Men längre sträcker sig inte regeringens ambition för dagen. Vad som enligt regeringen skall läras i skolan är ännu oklart. Sammanfattningsvis konstaterar vi att regeringen åter lägger fram förslag vars konsekvenser kan vara långtgående utan att den redovisar de förutsätt ningar som måste föreligga för att förslagens fulla effekter skall kunna bedö mas. 4. Våra förslag För att skolan skall kunna fullgöra sin uppgift att ge eleverna en undervisning i enlighet med varje elevs behov krävs att en rad faktorer bringas att sam verka. Det gäller bl.a. skolans mål, möjligheterna för eleverna att välja skola, bidragssystemets utformning och utvärderingen av såväl elevernas prestationer som skolans sätt att fungera. 4.1 Målen för skolan Erfarenheterna visar att nu gällande läroplan kan tolkas så att skolans hu vuduppgift - att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter - inte ses som tillräckligt central. Till detta bidrar de många krav som ställs på skolan från olika håll. <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td8">Samhällets utveckling och förändring leder givetvis till att skolan måste ta </TD> <TD class="tr6 td9">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8">in nya moment i undervisningen. Men skolan måste kunna koncentrera sig </TD> <TD class="tr5 td9">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8">på det som är skolans centrala uppgift. Detta innebär i sin tur att moment </TD> <TD class="tr4 td9">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8">och aktiviteter som är mindre viktiga skall tas bort. I dag engageras skolan i </TD> <TD class="tr4 td9">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8">alltför mycket som bör ske på annan tid. </TD> <TD class="tr5 td9">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8">Regeringen redovisar i propositionen vissa principer för utformning av lä- </TD> <TD class="tr4 td9">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8">ro- och kursplaner. Enligt vår mening bör läroplanernas innehåll vara känt </TD> <TD class="tr4 td9">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8">inför en så omfattande decentralisering av ansvar som nu föreslås. Skolmi </TD> <TD class="tr4 td9">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8">nisterns uttalanden rörande vjlka kunskaper och färdigheter skolan skall ge </TD> <TD class="tr4 td9">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8">måste ses i relation till hans uttalanden om vad betygen skall visa. Oklarhe- </TD> <TD class="tr4 td9">3 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8">ten på denna punkt inger farhågor. </TD> <TD class="tr5 td9">  </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <DIV id="p4dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub54x1.jpg" style="width:649px;height:952px" id="p4img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> Moderata samlingspartiet förordar en långt gående målstyrning och de- Mot. 1990/91 centralisering. Elevernas möjligheter att välja både skola och innehåll ställer Ub5 krav på en god precisering av vilka kunskaper och färdigheter som skall vara gemensamma för alla. Utöver grundläggande färdigheter kommer målen i ett sådant system att vara ett uttryck för väsentliga delar av vår kultursyn och vårt kulturarv. I debatten hävdas felaktigt att precisering av målen leder till att undervis ningen kommer att begränsas till det som är lätt att beskriva och mäta. Så behöver alls inte vara fallet. Mål kan beskriva fakta eller färdigheter som måste finnas som bas för fortsatt inlärning. Målen kan också ange att elever skall kunna inhämta, sammanställa, dra slutsatser och redovisa fakta ur skilda källor eller formulera hypoteser och pröva deras riktighet. Med den precisering av målen som vi förordar är det inte givet att antalet undervisningstimmar för olika verksamheter behöver anges centralt. Det är t.ex. ett väl känt faktum att elever kan behöva använda högst olika tid för att behärska en viss mängd matematik. Den överskjutande tid som kan upp stå för en för ämnet begåvad elev kan användas antingen för fördjupade stu dier i matematik eller i annat ämne. Moderata samlingspartiet anser att läroplanerna bör skrivas så att det för undervisningen finns klara mål som sätter kunskaper och färdigheter i cent rum. Målen skall formuleras så att skolans uppgift blir tydlig och möjlig att genomföra. I specialmotiveringarna till den föreslagna formuleringen av skollagens andra paragraf anges att texten är normerande och skall tjäna som underlag vid tolkning av övriga regler. Den föreslagna paragrafen har följande ly delse: Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det of fentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, var helst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samar bete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläg gande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemen samma miljö. Enligt vår uppfattning bör formuleringen klarare ange att skolans viktigaste uppgift - överordnad andra uppgifter - är att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter. Detta krav på precisering skall också ses i relation till att den centrala reg leringen av lärares allmänna åligganden tas bort. I en kommentar till det av tal som slöts om lärares arbetstider i 1989 års avtalsrörelse står följande: ”Undervisningen, inklusive för- och efterarbete är en huvuduppgift i lära rens arbete. Därutöver innehåller lärararbetet sådant som har nära anknyt ning till lärarrollen och skolans verksamhet enligt läroplanerna.” Läroplanerna är, enligt vår mening, utomordentligt viktiga styrmedel. 4 </DIV> <DIV id="page_5"> <DIV id="p5dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub55x1.jpg" style="width:649px;height:952px" id="p5img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> Moderata samlingspartiet anser att riksdagen bör ha möjlighet att påverka Mot. 1990/91 <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td10">deras utformning. Det är nu närmast aktuellt att ta fram en ny läroplan för </TD> <TD class="tr7 td11">Ub5 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">grundskolan. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma med </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">förslag till ny läroplan för grundskolan. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10">4.2 Betyg </TD> <TD class="tr8 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td10">Länge har socialdemokrater haft som huvudtes att allt ont i skolan har sin </TD> <TD class="tr9 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">grund i betygsättningen. Moderata samlingspartiet har allt sedan de relativa </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">betygen infördes krävt ett annat betygssystem. Våra årligen återkommande </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">krav i denna fråga har regelmässigt avvisats. </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">Betygens betydelse kan inte förbigås när man diskuterar olika sätt att styra </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">och utvärdera verksamheten i skolan. Betyg är, i kombination med angivna </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">mål, väsentliga för både elever och lärare. Betyg ger information och stimu </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">lans. De kan bättre än enbart samtal förstås och kvitteras. De ger en form </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">av rättstrygghet. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">Regeringens expertgrupp i betygsfrågan har nyligen redovisat att den fin </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">ner att betyg relaterade till mål är mer ändamålsenliga än de nuvarande. Vi </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">kan emellertid inte dela expertgruppens syn på att betygens betydelse skall </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">tonas ned. Vi kan inte heller acceptera att betyg skall mäta egenskaper som </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">samarbetsförmåga eller kreativitet. Expertgruppens förslag verkar mest </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">syfta till att bakvägen avskaffa traditionell betygsgivning. </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">Regeringen har aviserat att en parlamentarisk beredning skall tillsättas för </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">frågans fortsatta behandling. Vi vill för del framhålla att betygsfrågan är så </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">väl utredd att riksdagen redan nu kan beluta om principerna för ett nytt be </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">tygssystem. Beslutet bör innefatta följande: </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">Betyg bör första gången ges vid utgången av lågstadiet. Betyg skall ange </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">kunskaper och färdigheter och antalet betygssteg skall vara fler än fem. På </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">grundskolans högstadium skall betyg ges varje termin. Betyg kan användas </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">för urval, men även andra kriterier, såsom intagningsprov och anlagstest, </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">skall kunna förekomma vid antagning till högre studier. Krav på vilka för </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">kunskaper som skall gälla för olika utbildningar skall klart deklareras. Givna </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">betyg skall kunna kompletteras. </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10">4.3 Val av skola </TD> <TD class="tr8 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td10">Möjligheterna att i dag välja skola är i praktiken mycket begränsade. I Sve </TD> <TD class="tr10 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">rige finns ett fåtal fristående skolor. Många skulle säkert vilja välja en skola </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">där man satsar på t.ex. naturstudier, kultur, matematik eller språk. Andra </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">kan föredra en kristen skola eller en Waldorf- eller Montessoriskola. Även </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">andra bevekelsegrunder kan finnas. Många skulle tycka det vara praktiskt </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">att kunna välja en skola som ger barn och föräldrar gemensamma resvägar. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">Möjligheterna att välja bör självfallet också gälla val av skola inom det of </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">fentliga skolsystemet. </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">Regeringens förslag till nytt bidragssystem är ett steg i rätt riktning, men </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">det grundläggande systemfelet består i och med att politiska beslut och inte </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">den enskildes val avgör vilken skola eleverna hänvisas till för sin skolgång. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">Moderata samlingspartiet anser att valet av skola bör avgöras av eleverna </TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td11">5 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">och deras föräldrar. Det kan ske genom att bidraget följer elevens val av </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV id="p6dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub56x1.jpg" style="width:649px;height:952px" id="p6img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> skola. Ett fritt val av skola skulle i kombination med ett nytt bidragssystem Mot. 1990/91 innebära en stimulans för skolverksamheten som sådan. Det skulle också ta Ub5 bort den känsla av maktlöshet som många föräldrar känner t.ex. när barnen inte trivs i ”sin” skola. Vi anser att en skola skall godkännas för fullgörande av skolplikt så länge skolan uppfyller de krav som ställs i läroplanerna. Föräldrars önskemål - inte politikers beslut - skall, inom givna ramar, vara styrande för etablering av nya skolor. I förslaget till ny skollag definieras fristående skolor som något som när mast är ett undantag. Vi anser att den nya skollagen bör ha en formulering som jämställer de fristående skolorna med dem som drivs i offentlig regi. Skollagens tredje paragraf bör i enlighet härmed lyda: ”Parallellt med de skolformer som ..... ” 4.4 Bidrag till fristående skolor Av propositionen framgår att regeringen avser att återkomma med förslag till höjda statsbidrag för fristående skolor. Regeringens avsikt är att den stat liga skoladministrationen skall besluta om godkännande av fristående skola. En förutsättning för möjligheten att välja skola är att sådana skolor har samma ekonomiska förutsättningar som de skolor som drivs i offentlig regi. Genom valfriheten blir bra skolor efterfrågade, vilket i sin tur skapar ett tryck att förbättra verksamheten på övriga skolor. De statliga bidragen bör läggas om så att de följer elevernas val av skola. Denna rätt till bidrag skall gälla oavsett om valet är en fristående skola eller ett val av skola inom det offentliga skolsystemet. Den rörliga delen av de kommunala kostnaderna bör också följa elevens val av skola. Valfriheten ger i kombination med ett nytt bidragssystem också helt andra förutsättningar för dem som vill driva en fristående skola. Att ”öppna eget” ter sig för många i dag som en främmande tanke. Många lärare bär emeller tid på visioner om hur de skulle vilja driva en skola - visioner de i dagens system inte har någon chans att förverkliga. 4.5 Ett friare ämnesval Rätten att med egna beslut själv kunna påverka skolsituationen bör också utsträckas till att gälla utbildningens innehåll. Läroplanen bör utformas så att eleverna - utöver en given baskurs - har stora möjligheter att välja ämnen och innehåll efter eget intresse. Elevernas förutsättningar att lyckas i sina studier ökar om de kan välja kurser efter eget intresse. Detta är särskilt viktigt på högstadiet. Valmöjlig heterna skall inte begränsas till vissa ämnen utan fördjupning skall kunna förekomma även i ämnen i den ordinarie timplanen. Eleverna kan härige nom, och genom att t.ex. välja inslag av självstudier, forma mer individuella studieprogram. Skolan bör därutöver, tillsammans med eleven och föräldrarna, fortlö pande upprätta enkla studieplaner för varje elev. Ökade valmöjligheter på såväl högstadiet som gymnasiet måste kombine ras med rika möjligheter för eleverna att komplettera sin utbildning. Beho vet av komplettering och stöd kommer att variera efter varje elevs behov. </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="p7dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub57x1.jpg" style="width:652px;height:954px" id="p7img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> 4.6 Särskilda stimulansbidrag Enligt regeringens förslag ses särskilda stimulansbidrag även i framtiden som ett verksamt medel för att få igång en utveckling som staten prioriterar. Så dana bidrag kan gälla projekt som Kultur i skolan eller avse bidrag till ut veckling av undervisningsmetoder eller innehåll för ett särskilt ämne. Det är, enligt vår uppfattning, självfallet så att projektpengar av skilda slag leder till att en på så sätt utpekad verksamhet får ökad uppmärksamhet och att annan viktig verksamhet kanske får stå tillbaka. Vidare leder stimu lansbidragen till en fördelningsprocess och även utvärdering som kräver oproportionerligt stora administrativa resurser. Det bör stå kommunerna fritt att i sin medelsanvändning avsätta pengar för de utvecklingsprojekt man vill stödja. Staten bör i princip avstå från att styra utbildningen med riktade bidrag. 4.7 Minskad regelstyrning och byråkrati Av kommentaren till specialmotiveringarna till den föreslagna skollagens andra kapitels andra paragraf framgår att arbetsenheten kommer att finnas kvar i den centrala regleringen. Sett i skenet av att det för dagen från rege ringen endast föreligger svepande uttalanden om en minskad framtida regle ring finns, enligt vår mening, skäl att känna en viss oro. Frågor som arbetsen heter rör den inre organisationen och tillhör just sådant som inte behöver vara centralt fastställt. Propositionens utformning gör att det nu inte finns möjlighet att lägga pre ciserade motförslag. Det bör emellertid slås fast att syftet med den avsedda målstyrningen endast kan nås om den centrala regleringen av skolan minskas radikalt. Regeringens förslag innebär att ansvaret för skolan förs över till kommu nerna. Den föreslagna decentraliseringen får emellertid inte leda till att en central byråkrati ersätts av en växande lokal administration. Resurserna skall användas för utbildning. Det är enligt vår mening viktigt att i den centrala uppföljningen noga stu dera den kommunala förvaltningens sätt att fungera på utbildningsområdet. Det är angeläget att några av de nyckeltal som skall konstrueras för uppfölj ningen belyser denna del av verksamheten. 4.8 Utvärdering av skolan Enligt propositionen skall den statliga skoladministrationen avvecklas och en ny organisation skapas för att bedriva utvecklingsarbete och utvärdering. Detta ligger i linje med vad moderata samlingspartiet föreslagit under många år. Vi har emellertid samtidigt anfört att det inte är lämpligt att den organisa tion som ger en verksamhet dess förutsättningar också svarar för utvärdering av de resultat som produceras. Vi har starkt betonat att arbetet bör utföras av en fristående organisation som inte har ansvar för andra delar av verksamheten. Myndighetsutövning och granskning bör vara helt skilda uppgifter. </DIV> <DIV id="id_1_2"> Mot. 1990/91 Ub5 </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> 7 </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="p8dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub58x1.jpg" style="width:653px;height:955px" id="p8img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr11 td12">En fristående organisation för utvärdering av skolan bör därför skapas. </TD> <TD class="tr11 td11">Mot. 1990/91 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">Denna utvärdering bör dels gälla skolarbetets innehåll, dels visa om skolans </TD> <TD class="tr5 td11">Ub5 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td12">resurser används på ett rationellt sätt. Som förebild för en sådan organisa </TD> <TD class="tr12 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">tion bör användas den som i dag finns i Storbritannien. </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td12">4.9 Ett enhetligt huvudmannaskap för gymnasieskolan </TD> <TD class="tr13 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td12">Omläggningen av bidragssystemet i den del som avser gymnasieskolan inne </TD> <TD class="tr9 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">bär att primärkommunerna kommer att kunna upphandla gymnasieutbild </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">ning på det sätt de finner mest fördelaktigt. Det innebär att mångfalden i </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">utbudet bör kunna öka. Den länge eftersträvade samordningen mellan gym </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">nasieskola, arbetsmarknadsutbildning och Komvux kan gynnas av den före </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">slagna ordningen. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">Emellertid finns skäl att ifrågasätta om landstingen skall vara engagerade i </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">gymnasieutbildningen så som nu sker. Enligt vår uppfattning bör all offentlig </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">gymnasial utbildning överföras till primärkommunerna. En renodling av </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">landstingens uppgifter skall givetvis leda till att landstingens skatteuttag </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">minskas i motsvarande utsträckning. </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12">4.10 Kommunernas ansvar för vuxenutbildningen </TD> <TD class="tr8 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td12">Det faktum att kommunen uppbär statliga bidrag för vuxenutbildning inne </TD> <TD class="tr10 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">bär givetvis inte att utbildningen nödvändigtvis skall anordnas av det all </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">männa. I stället bör bidraget ses som en resurs som kommunen kan dispo </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">nera på ett sådant sätt att de eftersträvade reultaten uppnås. </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">Andra arrangörer av utbildning skall, enligt vår mening, ha likvärdiga </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">möjligheter att svara för den vuxenutbildning som kan förekomma inom </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">kommunen. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">Regeringens förslag utgår, liksom för övriga delar av det nya samlade sek- </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">torsbidraget för utbildning, från dagens kostnader. Dock är regeringens av </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">sikt att åstadkomma en omfördelning som gör att kommuner där många har </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">kort utbildning skall erhålla ökade bidrag. Detta sker genom viktningsva- </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">riabler som skall fastställas av regeringen. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">De praktiska effekterna av förslagen måste emellertid bedömas i relation </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">till hur regeringen vill definiera kommunernas ansvar för att engagera sig i </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">vuxenutbildning. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">Enligt propositionen innebär den nya skollagens nionde paragraf ett långt </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">gående åläggande för kommunerna att närmast utan begränsning svara för </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">vuxenutbildning. Kravet ställs i relation till den enskildes önskemål med for </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">muleringen: ”Det offentliga skolsystemet skall ge vuxna tillfälle att i enlighet </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">med individuella önskemål komplettera sin utbildning.” Vidare sägs att ”ut </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">bildningen inom varje skolform skall vara likvärdig varhelst den anordnas </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">inom landet”. </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">Genom att kommunens skyldighet relateras till individuella önskemål </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">finns ingen övre gräns för kommunens åtagande. I praktiken föreslår rege </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12">ringen här en lagstiftning som kan få samma effekt som socialtjänstlagen, </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">dvs. definitionen av det kommunala ansvaret kan komma att fastställas av </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">domstol. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12">Den nionde paragrafen måste därför, enligt vår mening, formuleras om, </TD> <TD class="tr4 td11">8 </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="p9dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub59x1.jpg" style="width:654px;height:955px" id="p9img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> så att utgångspunkten blir ett offentligt stöd för vuxenutbildning, men att Mot. 1990/91 kommunen måste vara fri att själv avgöra vilken omfattning den totala verk- Ub5 samheten bör ha. De variabler som föreslås för framräkning av statsbidraget kan komma att missgynna vissa kommuner där behoven av vuxenutbildning kommer att vara stora. De föreslagna variablerna kan enligt vår mening inte återspegla det fulla behovet av prioriterad utbildning. Som exempel kan nämnas perso ner som ej registrerats som arbetssökande trots att de avser att byta arbete. Det är svårt att klart ange effekterna av en omfördelning av den vikt som ålagts olika variabler enligt regeringens förslag. Riksdagen bör därför av re geringen begära en redovisning och utvärdering av det föreslagna systemet så snart detta varit i kraft ett år. Den vikt som fästs vid olika variabler skall därvid kunna omprövas. 4.11 Lärarutbildning Den ojämförligt viktigaste förutsättningen för att kunna bedriva en god ut bildning är kunniga och engagerade lärare. Vi hävdar att goda ämneskunskaper i kombination med goda insikter i pe dagogik, metodik och utvecklingspsykologi är grunden för en framgångsrik lärargärning. Goda kunskaper i ämnena ger läraren en trygghet som inte kan ersättas av annan kunskap. Läraren måste alltid vara bäst i klassen. Regeringen anger att lärarutbildningen skall ses som ett medel att garan tera skolors likvärdighet. Vidare sägs i propositionen att lärarutbildningen skall vara likvärdig i fråga om kvalitet och innehåll oavsett var den bedrivs. Däremot har regeringen inget att säga om hur denna likvärdighet skall upprätthållas. I detta fall måste begreppet likvärdighet avse kvalitets- och kunskapskriterier. De är emellertid inte i dag föremål för någon fortlöpande systematisk central utvärdering eller kontroll. Den nya lärarutbildningen lockar inte tillräckligt många kvalificerade sö kande. Detta hänger givetvis samman med läraryrkets status och den till fredsställelse som arbetet kan ge. De unga människor som nu skall välja yrke har haft mycket goda möjligheter att bilda sig en realistisk uppfattning om lärarbanans för- och nackdelar under sin egen skoltid. För närvarande utbildas de första kullarna i en ny grundskollärarutbildning. Moderata samlingspartiet har konsekvent hävdat att denna utbildning borde ha fått en annan utformning. De nya lärarna tvingas spänna över allt för många ämnen och årskurser. Genom en långt driven integration av kur serna riskerar ämnena att förlora sin identitet. Vissa kurser är så korta att de inte kan leda till djupa och varaktiga kunskaper. Av de uppgifter som nu framkommer bekräftas att vår oro är befogad. Den utbildning som nu är under uppbyggnad kommer inte att ge de blivande lärarna de kunskaper de behöver för att klara arbetet i skolan. Detta kom mer att besannas när de nya lärarna har undervisat i några år, dvs. under senare delen av 1990-talet. Det är enligt vår mening inte möjligt att vänta så länge med en reformering av utbildningen. Det är inte heller en framkomlig väg att nu helt avveckla grundskolläraretbildningen. Vi upprepar därför vårt förslag att, vid sidan av denna utbildning en ny - 9 </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="p10dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub510x1.jpg" style="width:653px;height:955px" id="p10img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> på ämnesstudier grundad - utbildning skapas för blivande lärare för årskur serna 4-9. Detta leder till att skolan kan tillföras lärare med mer varierad och gedigen utbildningsbakgrund. Det är vår övertygelse att den utbildning som bäst lyckas förse de blivande lärarna med kunskaper också kommer att bli den mest efterfrågade. Den nuvarande utbildningen av lärare för årskurserna 4—9 bibehålls med den skillnaden att den minskar i omfattning. Samtidigt måste alla krafter sät tas in för att ge dem som nu genomgår utbildning till grundskollärare sådana ämneskunskaper att de blir rustade att undervisa i framtidens skola. Moderata samlingspartiet anser att graderade betyg bör ges i lärarutbild ningen. Frågan om examination och prövning av lärares kunskaper och lämplighet behöver ses över. Det är av vikt att bedömning och utvärdering av blivande lärares kunskaper sker i former som garanterar att de nått erfor derliga kunskaper och insikter. 4.12 Fortbildning Vi har ovan redovisat vår syn på skolans huvuduppgift - att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter. Det är för oss därmed självklart att lärarna skall ha aktuella kunskaper i de ämnen som de skall undervisa i. Vi anser därför att den ämnesmässiga fortbildningen skall prioriteras. Del av det som tidigare var lärares ferier kommer enligt nu gällande avtal att ianspråktas för fortbildning. Enligt avtalet kan även utvärdering och pla nering ske på sådan tid. Vi finner för vår del att det är olyckligt att verksam heten i avtalet omfattar sådant som kan få fortbildningen att reduceras till blott en del av verksamheten. Vi upprepar vårt tidigare krav på att alla lärare skall erhålla ett erbjudande om att genomgå en ämnesinriktad fortbildning om 20 poäng minst vart tionde år. Genomgången fortbildning bör också få genomslag vid lönesätt ningen. Vi anser det självklart att hög kompetens också skall erkännas i en differentierad lönesättning. Mer kunskap och särskilt ansvar skall ge högre lön. Ansvaret för fortbildning åvilar i dag kommuner, länsskolnämnder, fortbildningsavdelningar och SÖ. Samtliga står som arrangörer av fortbildning. Fortbildning genomförs i egen regi av dem som i dag har ansvar för någon del, men för viktiga delar anlitas allt från högskolor och universitet till förlag och fristående konsulter. Enligt regeringens förslag avskaffas fortbildningsnämnderna och uppgif terna övertas av skolverket. Regeringen ser i propositionen fortbildningen som ett instrument för påverkan och förändring av skolan. Det tilltänkta skolverkets uppgifter skall vara utveckling och utvärdering. Enligt vår uppfattning bör skolverket inte ha som uppgift att organisera fortbildning. Skolverket bör inte heller ha som uppgift att fördela medel för fortbildning av något slag. De statliga bidragen för fortbildning bör gå till kommunerna som också enligt propositionen skall ha ansvar för denna verk samhet. Moderata samlingspartiet anser att statens insatser för lärares fortbildning huvudsakligen bör avse ämnesutbildning, som i första hand skall anordnas </DIV> <DIV id="id_2"> Mot. 1990/91 Ub5 10 </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV id="p11dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub511x1.jpg" style="width:657px;height:958px" id="p11img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr7 td13">av högskolan. För samordning av fortbildningsinsatser bör, inom eller i di- </TD> <TD class="tr7 td11">Mot. 1990/91 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">rekt anslutning till högskolan, finnas en enhet med särskild kompetens att </TD> <TD class="tr4 td11">Ub5 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">handha dessa uppgifter. För detta krävs ingen särskild styrelse. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">På fortbildningsnämnden i Uppsala vilar i dag ett ansvar för samordning </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">av viss fortbildning som sker i samverkan med, eller som bekostas av, institu </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13">tioner i andra länder. Även dessa uppgifter bör i framtiden handhas av en </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">enhet inom det svenska högskolesystemet. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">Den utredning som skall lägga fram förslag om en ny organisation för den </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">statliga skoladministrationen bör i sina förslag beakta behovet av samord </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">ningsinsatser för fortbildning av lärare. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td13">4.13 Tjänstebegrepp och besvärsmöjligheter </TD> <TD class="tr13 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td13">De centralt reglerade tjänsterna för lärare har fungerat som en garanti för att </TD> <TD class="tr10 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">skolan förses med kompetent personal. Med regeringens förslag avskaffas </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">tjänstebegreppet för lärare. Kommunen avgör själv enligt förslaget hur en </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13">lärartjänst skall vara utformad. Detta kan synas ändamålsenligt men skapar </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13">i realiteten utrymme för att godtyckligt inrätta tjänster för andra än dem som </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">har den bästa kompetensen. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">Vi anser att kraven på rättstrygghet och kvalitet i utbildningen kräver att </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13">•behöriga lärare skall kunna söka lediga tjänster i fri konkurrens. Detta kan </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">ske genom att bestämmelserna i den framtida förordningen om meritvärde </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13">ring relateras till tjänstebegreppet. </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">Den i propositionen föreslagna ordningen leder till att det inte längre blir </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">möjligt att anföra besvär över beslut om tillsättning annat än i form av s.k. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13">kommunbesvär. Det innebär att endast den som bor inom kommunen eller </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">den som har fast egendom inom den aktuella kommunen har möjlighet att </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">anföra besvär. Rättstryggheten kräver att möjligheten att anföra besvär över </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">tillsättningsbeslut kvarstår. Vi anser att regeringen bör återkomma till riks </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13">dagen med förslag till hur besvär skall kunna anföras över beslut om tillsätt </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">ning av lärartjänst. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td13">4.14 Lektorstjänster </TD> <TD class="tr13 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td13">Av propositionen framgår inte hur regeringen ser på frågan om lektorstjäns- </TD> <TD class="tr10 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">ters fortsatta förekomst i gymnasieskolan. Dessa tjänster får inte försvinna </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13">när det statliga tjänstebegreppet ersätts av kommunalt inrättade tjänster. </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">Lektorerna tillför utbildningen på gymnasienivå en kunskap och ett sam </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13">band med den högre utbildningen som fungerar som en kvalitetsgaranti för </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">hela skolsystemet. </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13">Moderata samlingspartiet anser att riksdagen klart skall slå fast att lektors </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">tjänster i framtiden skall inrättas i samma omfattning som i dag. För närva </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13">rande är 2100 av tjänsterna på gymnasiet lektorat. Antalet tjänster får, en </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">ligt vår mening, inte ändras så att andelen lektorat minskas i förhållande till </TD> <TD class="tr4 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13">det totala antalet tjänster. </TD> <TD class="tr5 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td13">4.15 Rektorer </TD> <TD class="tr14 td11">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td13">Som rektor skall enligt propositionen bara få anställas den som genom ut </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td11">11 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13">bildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Vi instämmer i synsättet </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="p12dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub512x1.jpg" style="width:659px;height:959px" id="p12img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> att rektor för att fungera väl som skolledare bör ha en stabil pedagogisk Mot. 1990/91 <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr6 td10">grund att stå på. Detta är enligt vår mening så väsentligt att krav på lärarut- </TD> <TD class="tr6 td14">Ub5 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">bildning eller annan likvärdig utbildning normalt bör ställas på den som skall </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">inneha tjänst som rektor. </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td10">4.16 Skolans karriärsystem </TD> <TD class="tr13 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td10">I dagens skola lockas ofta duktiga lärare så småningom över till tjänster som </TD> <TD class="tr10 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">projektledare och administratörer, eftersom skolan inte på annat sätt förmår </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">att tillgodogöra sig deras speciella kompetens. Sällan diskuteras karriärsy </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">stemets effekter på utbildningsområdet. Den lärare som är en skicklig peda </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">gog tas som regel raskt bort från uppgiften att undervisa skolelever och in </TD> <TD class="tr5 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">lemmas i stället i den redan stora skolbyråkratin. Skolan behöver ett system </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">som värdesätter duktiga pedagoger så att de blir kvar i läraryrket. </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td10">4.17 En statlig utbildningsadministration </TD> <TD class="tr16 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td10">Den omfattande centrala regleringen och planeringen av skolväsendet mins </TD> <TD class="tr10 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">kar med regeringens förslag. Systemet med ett sammanhållet sektorsbidrag </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">kan främja en effektivare resursanvändning. Både studerande och skattebe </TD> <TD class="tr5 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">talare blir vinnare om utbildning i framtiden kan bjudas ut på en fungerande </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">'marknad”. </TD> <TD class="tr5 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">På lokal nivå läggs med våra förslag beslutanderätten över skolan hos ele </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">ver och föräldrar, vilka som konsumenter ges möjlighet att påverka utbild </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">ningens organisation och innehåll. </TD> <TD class="tr5 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">Mångfalden kan öka om kommunerna erbjuder flera anordnare att svara </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">för olika utbildningar. De fristående skolorna kan erbjuda attraktiva och </TD> <TD class="tr5 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">kostnadseffektiva alternativ. Småskalighet kan leda till minskade krav på </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">särskilda stödinsatser. Gymnasieutbildning kan samordnas med, eller upp </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">handlas inom, arbetsmarknadsutbildningen etc. Samverkan över kommung </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">ränser kan leda till både besparingar och ökat utbud. </TD> <TD class="tr5 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">I vissa fall blir det ofrånkomligt att samordningen kommer att kräva sär </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">skilda insatser. Av regeringens förslag framgår inte vilken kompetens det till </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">tänkta skolverket skall ha. </TD> <TD class="tr5 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">Propositionen är ytterst oklar i frågor som rör regional samordning och vi </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">förutsätter att dessa frågor kommer att belysas av den utredning som skall </TD> <TD class="tr5 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">ge förslag till en ny statlig skoladministration. </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">Det finns emellertid skäl att i ett skede när den statliga skoladministratio- </TD> <TD class="tr5 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">nen är föremål för omdaning se behoven av central administration inom ut </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">bildningsområdet i ett vidare perspektiv. </TD> <TD class="tr5 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">Vi har ovan föreslagit att det bör finnas en från skolmyndigheterna helt </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">fristående organisation för utvärdering av skolan. Fortbildningsansvaret åvi </TD> <TD class="tr5 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">lar i framtiden kommunerna. Förvaltningsuppgifter som fördelning av stats </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">bidrag minskar i omfattning. Den centrala myndighetens huvuduppgift blir </TD> <TD class="tr5 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">att förse regering och riksdag med underlag för beslut. </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">Vad gäller den högre utbildningen bör enligt vår uppfattning högskolan få </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">en gentemot staten friare ställning. Fria universitet har en viktig roll för att </TD> <TD class="tr4 td14">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10">utöva en gentemot statsmakterna obunden forskning och kritik. Utbildning </TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td14">12 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10">ens och forskningens kvalitet garanteras av att verksamheten ständigt blir </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="p13dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub513x1.jpg" style="width:649px;height:952px" id="p13img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> föremål för kritisk prövning. Denna fortgående granskning sker i ett interna Mot. 1990/91 tionellt samspel, vilket ytterligare garanterar att kvalitetskraven ställs högt. Ub5 Varje universitet bör ges rätten att besluta om hur givna resurser skall an vändas. Högskolan skulle, enligt vår mening, själv kunna svara för forsk ningens och utbildningens inriktning och organisation. De nu centralt beslu tade planerings- och resursramarna kan avskaffas. Behovet av central admi nistration skulle minska betydligt. Den centrala administrationen för all utbildning skulle i ett sådant per spektiv kunna samlas i ett ämbetsverk som får en roll liknande koncernsty relsens ■ en decentraliserad företagsorganisation. Huvuduppgiften för ett så dant utbiiJningsverk skall vara att förse regering och riksdag med underlag för de ötetgripande besluten. Vi anser att den nyligen tillsatta utredningen med uppgift att lägga förslag till organisation av den framtida statliga skoladministrationen bör få i uppgift att analysera möjligheterna att samla de centrala myndighetsuppgifterna i ett ämbetsverk. Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext. 5. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs 1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om innebörden av begreppet likvärdig utbildning, 2.att riksdagen beslutar att det av skollagen skall framgå att skolans viktigaste uppgift är att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter, 3.att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan för grundskolan i enlighet med vad som anförts i motionen, 4.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om betyg i grundskola och gymnasieskola, 5.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om föräldrars och elevers rätt att välja skola, 6.att riksdagen beslutar att skollagen skall utformas så att fristå ende skolor jämställs med övriga skolor, 7.att riksdagen beslutar att statsbidragen skall följa valet av skola i enlighet med vad som anförts i motionen, 8.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om ökade möjligheter för eleverna att välja innehåll och ämne i skolarbetet, 9.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om individuella studieprogram, 10.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om möjligheter till komplettering, 11.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om avskaffande av de särskilda stimulansbidragen, 12.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om möjligheterna att motverka framväxten av lokal by <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr5 td13">råkrati, </TD> <TD class="tr5 td15">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13">13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en fristående or- </TD> <TD rowspan=2 class="tr9 td15">13 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td13">  </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="p14dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub514x1.jpg" style="width:649px;height:952px" id="p14img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr11 td16">ganisation för utvärdering av skolan i enlighet med vad anförts i mo </TD> <TD class="tr11 td17">Mot. 1990/91 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td16">tionen, </TD> <TD class="tr17 td17">Ub5 </TD> </TR> </TABLE> 14.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om överföring av landstingens gymnasieutbildning till primärkommunerna, 15.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om lika möjligheter för olika arrangörer att svara för vuxenutbildning, 16.att riksdagen beslutar att skollagens 9 § utformas så att kommu nens ansvar för vuxenutbildning preciseras i enlighet med vad i motio nen anförts, 17.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om redovisning, utvärdering och omprövning av va riabler för beräkning av statsbidraget inom vuxenutbildningen, 18.att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lärarutbildning ienlighet med vad i motionen anförts, 19.att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt system för examination och prövning av lärares kunskaper i enlighet med vad i motionen anförts, 20.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om graderade betyg i lärarutbildningen, 21.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om fortbildningens inriktning, 22.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om omfattningen av lärarnas fortbildning, 23.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om skolverkets ansvar för fortbildning, 24.att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur samordnings insatserna vad gäller fortbildning skall utföras i enlighet med vad i mo tionen anförts, 25.att riksdagen hos regeringen begär förslag till besvärsinstitut vad gäller lärartjänster i enlighet med vad i motionen anförts, 26.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om behovet av lektorer i gymnasieskolan, 27.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om kompetens för tjänst som rektor, 28.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om karriärtjänster för lärare, 29.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om avveckling av universitets- och högskoleämbetet och inrättande av ett sammanhållet ämbetsverk för utbildningsfrågor. Stockholm den 24 oktober 1990 Carl Bildt (m) <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr11 td18">Lars Tobisson (m) </TD> <TD class="tr11 td19">Ingegerd Troedsson (m) </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> 14 </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="p15dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub515x1.jpg" style="width:649px;height:952px" id="p15img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr11 td20">Anders Björck (m) </TD> <TD class="tr11 td21">Görel Bohlin (m) </TD> <TD class="tr11 td17">Mot. 1990/91 </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr8 td20">Rolf Clarkson (m) </TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td21">Rolf Dahlberg (m) </TD> <TD class="tr6 td17">Ub5 </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td17">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td20">Ann Cathrine Haglund (m) </TD> <TD class="tr13 td21">Gunnar Hökmark (m) </TD> <TD class="tr13 td17">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td20">Gullan Lindblad (m) </TD> <TD class="tr13 td21">Bo Lundgren (m) </TD> <TD class="tr13 td17">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td20">Arne Andersson (m) </TD> <TD class="tr13 td21">Sonja Rembo (m) </TD> <TD class="tr13 td17">  </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td20">i Ijn"g </TD> <TD class="tr1 td21">  </TD> <TD class="tr1 td17">  </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> 15 </DIV> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="p16dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GE02Ub5/GE02Ub516x1.jpg" style="width:649px;height:952px" id="p16img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> gotab 97099, Stockholm 1990 </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om innebörden av begreppet likvärdig utbildning avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om innebörden av begreppet likvärdig utbildning ? 2 2 att riksdagen beslutar att det av skollagen skall framgå att skolans viktigaste uppgift är att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter ? 2 2 att riksdagen beslutar att det av skollagen skall framgå att skolans viktigaste uppgift är att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 3 3 att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan för grundskolan i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 3 3 att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan för grundskolan i enlighet med vad som anförts i motionen ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betyg i grundskola och gymnasieskola ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betyg i grundskola och gymnasieskola avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldrars och elevers rätt att välja skola avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldrars och elevers rätt att välja skola ? 6 6 att riksdagen beslutar att skollagen skall utformas så att fristående skolor jämställs med övriga skolor ? 6 6 att riksdagen beslutar att skollagen skall utformas så att fristående skolor jämställs med övriga skolor avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 7 7 att riksdagen beslutar att statsbidragen skall följa valet av skola i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1990/91:UbU9 ? 7 7 att riksdagen beslutar att statsbidragen skall följa valet av skola i enlighet med vad som anförts i motionen ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter för eleverna att välja innehåll och ämne i skolarbetet avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter för eleverna att välja innehåll och ämne i skolarbetet ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuella studieprogram ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuella studieprogram avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 10 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till komplettering avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 10 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till komplettering ? 11 11 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av de särskilda stimulansbidragen ? 11 11 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av de särskilda stimulansbidragen avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna att motverka framväxten av lokal byråkrati avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna att motverka framväxten av lokal byråkrati ? 13 13 att riksdagen hos regeringen begär förslag till en fristående organisation för utvärdering av skolan i enlighet med vad som anförts i motionen ? 13 13 att riksdagen hos regeringen begär förslag till en fristående organisation för utvärdering av skolan i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 14 14 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföring av landstingens gymnasieutbildning till primärkommunerna avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 14 14 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföring av landstingens gymnasieutbildning till primärkommunerna ? 15 15 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lika möjligheter för olika arrangörer att svara för vuxenutbildning ? 15 15 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lika möjligheter för olika arrangörer att svara för vuxenutbildning avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 16 16 att riksdagen beslutar att skollagens 9 § utformas så att kommunens ansvar för vuxenutbildning preciseras i enlighet med vad i motionen anförts avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 16 16 att riksdagen beslutar att skollagens 9 § utformas så att kommunens ansvar för vuxenutbildning preciseras i enlighet med vad i motionen anförts ? 17 17 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning, utvärdering och omprövning av variabler för beräkning av statsbidraget inom vuxenutbildningen ? 17 17 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning, utvärdering och omprövning av variabler för beräkning av statsbidraget inom vuxenutbildningen delvis bifall = utskottet 1990/91:UbU4 ? 18 18 att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lärarutbildning i enlighet med vad i motionen anförts avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 18 18 att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lärarutbildning i enlighet med vad i motionen anförts ? 19 19 att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt system för examination och prövning av lärares kunskaper i enlighet med vad i motionen anförts ? 19 19 att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt system för examination och prövning av lärares kunskaper i enlighet med vad i motionen anförts avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 20 20 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om graderade betyg i lärarutbildningen avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 20 20 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om graderade betyg i lärarutbildningen ? 21 21 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildningens inriktning ? 21 21 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildningens inriktning avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 22 22 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfattningen av lärarnas fortbildning avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 22 22 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfattningen av lärarnas fortbildning ? 23 23 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolverkets ansvar för fortbildning ? 23 23 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolverkets ansvar för fortbildning avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 24 24 att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur samordningsinsatserna vad gäller fortbildning skall utföras i enlighet med vad i motionen anförts avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 24 24 att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur samordningsinsatserna vad gäller fortbildning skall utföras i enlighet med vad i motionen anförts ? 25 25 att riksdagen hos regeringen begär förslag till besvärsinstitut vad gäller lärartjänster i enlighet med vad i motionen anförts ? 25 25 att riksdagen hos regeringen begär förslag till besvärsinstitut vad gäller lärartjänster i enlighet med vad i motionen anförts avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 26 26 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lektorer i gymnasieskolan delvis bifall = utskottet 1990/91:UbU4 ? 26 26 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lektorer i gymnasieskolan ? 27 27 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetens för tjänst som rektor ? 27 27 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetens för tjänst som rektor avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 28 28 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om karriärtjänster för lärare avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 28 28 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om karriärtjänster för lärare ? 29 29 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av universitets- och högskoleämbetet och inrättande av ett sammanhållet ämbetsverk för utbildningsfrågor. ? 29 29 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av universitets- och högskoleämbetet och inrättande av ett sammanhållet ämbetsverk för utbildningsfrågor. avslag = utskottet 1990/91:UbU4 ? 7 7.1 att riksdagen beslutar att statsbidragen skall följa valet av skola i enlighet med vad som anförts i motionen ? INL Inlämning 1990-10-26 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-11-05 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-11-06 00:00:00 inträffat 2 0622185335615 Carl Bildt m 1 undertecknare 0275356156309 Arne Andersson m 2 undertecknare 037063714405 Anders Björck m 3 undertecknare 0668927708809 Görel Bohlin m 4 undertecknare 0156214148697 Rolf Clarkson m 5 undertecknare 0544569681404 Rolf Dahlberg m 6 undertecknare 0333810623907 Ann-Cathrine Haglund m 7 undertecknare 0584386800218 Gunnar Hökmark m 8 undertecknare 0816308745507 Gullan Lindblad m 9 undertecknare 0537484650407 Bo Lundgren m 10 undertecknare 0872218435908 Sonja Rembo m 11 undertecknare 0245320188502 Lars Tobisson m 12 undertecknare 0925516323103 Ingegerd Troedsson m 13 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1990/91:18 2014-11-23 16:28:59 motkat Motionskategori - 2014-11-23 16:28:59 statustext statustext Ärendet är avslutat GE02Ub5 2019-05-28 10:41:38 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-23 16:28:59 GE02Ub5 av Carl Bildt m.fl. (m) mot_199091_UbU_5.pdf 3143625 pdf med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan https://data.riksdagen.se/fil/2F43CD42-5FF1-4E4F-B940-8EE8414AD72C