<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887602</hangar_id>
 <dok_id>GDB17</dok_id>
 <rm>1989</rm>
 <beteckning>7</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1989:7</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>U-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>7</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1989-02-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2023-11-16 04:56:06</systemdatum>
 <publicerad>1989-02-16 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utredning om vissa undervisningsfrågor i högskolan</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1989:7</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GDB17/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GDB17</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GDB17</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om vissa undervisningsfrågor i högskolan&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-16"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-16&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Högskoleundervisningen har utretts tidigare"&gt;Högskoleundervisningen har utretts tidigare&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Högskoleutbildningen har fortfarande brister"&gt;Högskoleutbildningen har fortfarande brister&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Avgränsning i uppdraget"&gt;Avgränsning i uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Ramar för kommitténs arbete"&gt;Ramar för kommitténs arbete&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1989:7&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-16"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-16"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-16&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Göransson, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att utreda vissa 
undervisningsfrågor i högskolan. Kommittén skall analysera nuvarande 
förhållanden inom grundutbildningen i den svenska högskolan mot en 
internationell bakgrund och lämna förslag till åtgärder som syftar till 
att bättre utnyttja resurserna för högre utbildning.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Högskoleundervisningen har utretts tidigare"&gt;&lt;a name="Högskoleundervisningen har utretts tidigare"&gt;Högskoleundervisningen har utretts tidigare&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I slutet av 1960-talet verkade den av det dåvarande 
universitetskanslersämbetet (UKÄ) tillkallade universitetspedagogiska 
utredningen (UPU). Utredningen hade till uppdrag att allmänt ompröva den 
akademiska undervisningens och examinationens organisation och metodik. 
Den avlämnade sitt slutbetänkande Den akademiska undervisningen (UKÄ:s 
skriftserie 10) år 1970.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Syftet med denna översyn var att föreslå åtgärder, som kunde leda till 
ett bättre utnyttjande av insatta undervisningsinsatser. Det fanns vissa 
speciella områden, vilkas problem skulle penetreras av UPU. Bland dessa 
fanns frågor om handledning, rådgivning, examination och undervisningens 
hjälpmedel samt om organisationen av universitetspedagogiskt forsknings- 
och utvecklingsarbete. UPU svarade dessutom för försöksverksamhet med 
pedagogisk utbildning av akademiska lärare.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsarbetet ledde till en kraftfull upprustning av de tekniska 
läromedlen i högskolan. Bland andra resultat märks de fortfarande 
existerande enheterna för pedagogiskt utvecklingsarbete vid 
universiteten, organisationen för studievägledning inom högskolan och 
delar av universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) personalutbildnings- 
och forskningsprogram.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med 1977 års högskolereform genomfördes betydande institutionella och 
studieorganisatoriska förändringar inom den svenska högskolan. Genom 
denna reform skapades bl. a. ett sammanhållet eftergymnasialt 
utbildningssystem. 1985 års lärartjänstreform utgör också en viktig 
förutsättning för en förändring av arbetet inom högskolan. Den kan sägas 
vara en anpassning av högskolans tjänsteorganisation till 
högskolereformen. Samtliga olika arbetsuppgifter inom högskolan kan nu 
ingå i en lärares tjänstgöring.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Högskoleutbildningen har fortfarande brister"&gt;&lt;a name="Högskoleutbildningen har fortfarande brister"&gt;Högskoleutbildningen har fortfarande brister&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Tjugo år efter den universitetspedagogiska utredningen är det svårt att 
säga om det faktiskt givna lärarstödet till de studerande har 
förbättrats.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Hur kvaliteten utvecklas beror enligt min mening inte bara på om antalet 
undervisningstimmar växer, om utrustningen blir bättre och om 
möjligheterna till personalutveckling i formellt hänseende ökar. Lika 
viktigt, för att inte säga viktigare, är hur arbetsuppgifterna fördelas 
-- mellan olika typer av undervisning, över tiden och mellan olika 
lärare. Hur bra lärarstödet blir i praktiken beror inte bara på sådant 
som åstadkoms genom yttre hjälpmedel och särskilda kurser. Avgörande är 
hur arbetet som helhet är organiserat och vilken anda som råder -- 
lärarna emellan och i förhållande till de studerande.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot bakgrund av reformarbetet och de förslag regeringen lagt fram i 
prop. 1988/89:65 om formerna för högskolepolitiken samt den pågående 
debatten om högskoleutbildningens kvalitet finner jag det motiverat, att 
regeringen nu beslutar om en samlad genomgång.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kritiken mot den grundläggande högskoleutbildningen tar upp flera av de 
områden som behandlades av UPU, men den har också andra komponenter. 
Några är kvalitativa: Studenterna får inte rätt stöd i sitt arbete. 
Lärarna anpassar inte alltid formerna för undervisning till de krav som 
stoffet ställer. Ibland är studiernas uppläggning sådan att den inte 
stimulerar till egna initiativ från de studerandes sida.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kritiken mot, och bristerna i, grundutbildningen gäller även 
kvantitativa komponenter, framför allt vad avser lärarstödet. Olika 
typer av studier skall självfallet från pedagogisk synpunkt organiseras 
på olika sätt, men det finns också historiska orsaker till skillnaderna 
i lärarstöd. Högskolan som den ser ut i dag är resultatet av en 
administrativ sammanfogning av tre olika undervisningstraditioner -- 
lärarseminariernas, fackhögskolornas och universitetens arbetssätt.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Skillnaderna i det stöd som ges de studerande inom olika delar av 
högskolan ter sig inte alltigenom motiverade. Man möter såväl den 
uppfattningen att lärarstödet är alltför ringa som att det -- inom vissa 
delar av högskolan -- är alltför omfattande. Det senare sägs leda till 
att studierna inte bedrivs på ett sätt, som är att betrakta som 
högskolemässigt.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Till skillnad från studier på gymnasienivå bör studier på högskolenivå 
ha karaktären av lärarledda självstudier. Frågan är om det lärarstöd, 
som ges inom skilda former av högre utbildning, är rätt avvägt och bra 
utformat. Såväl undervisningens karaktär som dess omfattning bör kunna 
sättas i fråga. Det är inte självklart, att den historiskt givna 
uppläggningen inom skilda utbildningsområden svarar mot vad de 
studerande önskar och behöver.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppdraget sönderfaller vid närmare betraktande i tre huvuddelar.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För det första gäller det att beskriva praxis. Uppgiften är därvid att 
teckna en så principiellt intresseväckande bild som möjligt av hur 
lärarstödet till de studerande faktiskt ges inom högskoleutbildningar av 
olika slag -- i Sverige och internationellt. Av särskilt intresse är 
avvägningen mellan föreläsningar, seminarier, gruppövningar, 
laborationer, praktik, individuell handledning, studievägledning samt 
formerna för examination.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För det andra består uppdraget i att klargöra innebörden och 
hållbarheten hos den kritik, som riktas mot ifrågavarande praxis. 
Tyngdpunkten bör ligga vid debatten i Sverige. Men det är självfallet 
också angeläget, att kommittén söker bilda sig en uppfattning om hur 
motsvarande frågor diskuteras internationellt.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För det tredje och slutligen är det kommitténs uppgift att lämna 
förslag. Dessa skall syfta till att bättre utnyttja tillgängliga 
resurser för högre utbildning i Sverige under 1990-talet och tiden 
därbortom. Med tanke på de skilda beslutsnivåerna inom högskolan är det 
angeläget att förslagen presenteras så att kommittén klart skiljer på 
vad som bör beslutas av regeringen och riksdagen å ena sidan och på vad 
olika nivåer inom högskolan å den andra har till uppgift att besluta.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Följande utgångspunkter bör gälla:&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen och riksdagen skall fördela resurser i stort och formulera 
målen för den grundläggande högskoleutbildningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Högskolan lokalt skall ange hur lärarstödet åt de studerande bör ges med 
hänsyn till den önskade och förväntade utvecklingen inom berörda yrkes- 
och vetenskapsområden. Kommittén bör i sina förslag till åtgärder på 
denna nivå lägga särskild vikt vid frågan om hur lokala pedagogiska 
program bör vara utformade. Jag förutsätter därvid att uppgiften för 
sådana program skall vara att stimulera till fortlöpande 
metodutveckling, när det gäller bästa möjliga insats av lärarstödet. 
Inom ramen härför bör också övervägas ansvar, former och organisation 
för en eventuell pedagogisk utbildning av högskolelärare.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

UHÄ:s uppgift är att stödja det lokala pedagogiska arbetet. Detta sker 
genom tillsyn, utvärdering och uppföljning samt utvecklingsarbete. 
Kommittén bör när det gäller UHÄ:s roll särskilt lägga vikt vid hur 
denna uppgift skall kunna bidra till att skapa en jämn och stigande 
kvalitet inom hela högskolan.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Formerna för högskolepolitiken är givna. Vad det nu gäller är att fylla 
dem med innehåll. Uppmärksamheten riktas mot institutionerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett rimligt sätt att betrakta en arbetsenhet inom högskolan är att 
urskilja två huvuduppgifter. Den ena är forskning och forskarutbildning. 
Den andra är grundläggande utbildning på linjer och inom ramen för 
fristående kurser. Därtill kommer en varierande mängd av forskning inom 
ramen för tidsbegränsade kontrakt med forskningsråd och sektorsorgan 
samt uppdragsforskning och uppdragsutbildning av olika slag.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mångfalden av åligganden och åtaganden representerar en stående utmaning 
för dem som leder och verkar inom en arbetsenhet. De måste fortlöpande 
kunna bedöma vilka ytterligare åtaganden, som arbetsenheten kan och bör 
åta sig samt med vilken personal redan gjorda åtaganden skall bestridas. 
Ytterligare åtaganden får inte leda till att vad man redan förpliktat 
sig att åstadkomma blir sämre tillgodosett. Kvaliteten som helhet bör 
tvärtom stiga. Allt vad en institution ytterligare åtar sig skall ha 
detta som följd.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Målet är den goda institutionen. Kommittén bör noga överväga vad det är 
som gör, att den grundläggande utbildningens anseende och faktiska 
kvalitet kan fås att stiga. Enligt min mening sker detta i den mån 
samtliga åligganden och åtaganden på ett självklart sätt blir till en 
angelägenhet för alla, som är verksamma inom en arbetsenhet. Vilka är 
betingelserna för att detta skall äga rum?&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Avgränsning i uppdraget"&gt;&lt;a name="Avgränsning i uppdraget"&gt;Avgränsning i uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommitténs uppdrag omfattar inte frågor om utbildningens innehåll eller 
frågor om behörighet och urval till högskoleutbildning. Inte heller 
omfattar uppdraget forskarutbildningen. Kommittén skall också utgå från 
högskolans nuvarande tjänste- och studieorganisation samt de i prop. 
1988/89:65 angivna formerna för högskolepolitiken. Studiesociala frågor 
omfattas inte av uppdraget.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Ramar för kommitténs arbete"&gt;&lt;a name="Ramar för kommitténs arbete"&gt;Ramar för kommitténs arbete&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör arbeta öppet och okonventionellt t. ex. genom att initiera 
försöksverksamhet och publicera delresultat som kunskapsöversikter och 
liknande. Därigenom bör kommittén kunna stimulera den 
högskolepedagogiska debatten och utvecklingen av grundutbildningen redan 
innan de slutliga resultaten föreligger.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall samråda med berörda myndigheter, organisationer och 
statliga kommittéer.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För kommitténs arbete gäller kommittédirektiven (dir. 1984:5) till 
samtliga kommittéer och särskilda utredare angående inriktningen av 
utredningens förslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall redovisa sina förslag senast den 31 december 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen 1976:119 
-- med högst åtta ledamöter med uppdrag att se över den pedagogiska 
verksamheten inom högskolan,&lt;br /&gt;
att utse en av ledamöterna att vara ordförande,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde till 
kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m. m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Utbildningsdepartementet) &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>