<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887701</hangar_id>
 <dok_id>GDB151</dok_id>
 <rm>1989</rm>
 <beteckning>51</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1989:51</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fi-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>51</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1989-10-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:28:47</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:28:47</publicerad>
 <titel>Utredning om beskattningen av alkoholhaltiga drycker</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1989:51</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GDB151/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GDB151</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GDB151</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om beskattningen av alkoholhaltiga drycker&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1989-10-19"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1989-10-19&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Principerna för beskattningen"&gt;Principerna för beskattningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Nuvarande ordning"&gt;Nuvarande ordning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Kritik mot nuvarande system"&gt;Kritik mot nuvarande system&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1989:51&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1989-10-19"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1989-10-19"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1989-10-19&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda frågan 
om beskattningen av alkoholhaltiga drycker.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Principerna för beskattningen"&gt;&lt;a name="Principerna för beskattningen"&gt;Principerna för beskattningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sedan lång tid tillbaka har de alkoholhaltiga dryckerna varit föremål 
för särskild beskattning av såväl statsfinansiella som alkoholpolitiska 
skäl. En vägledande princip under de senaste decennierna har varit att 
utnyttja skatteinstrumentet så att prisutvecklingen för alkoholdryckerna 
inte blir långsammare än för andra konsumtionsvaror. Detta har inneburit 
att skattesatserna fortlöpande justerats så att utvecklingen av 
försäljningspriset på spritdrycker, viner och starköl i stora drag 
anpassats till den allmänna prisutvecklingen enligt konsumentprisindex.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller öl, lättöl och alkoholfria drycker har 
beskattningsinstrumentet använts på ett annat sätt. Genom beslut i 
riksdagen under år 1988 avskaffades skatten på lättöl. Skatten på 
läskedrycker sänktes år 1982 med drygt 20% och har sedan dess varit 
oförändrad. Skatten på öl har varit oförändrad sedan år 1983. Dessa 
åtgärder har motiverats av alkoholpolitiska skäl.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Huvudprinciperna för den nuvarande utformningen av beskattningen tillkom 
år 1963, då skattereglerna ändrades väsentligt för att få beskattningens 
höjd relaterad till alkoholhalten. Genom ändringen ville man tillgodose 
önskemålen att dels minska konsumtionen, dels styra över konsumtionen 
till alkoholsvagare alternativ.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Nuvarande ordning"&gt;&lt;a name="Nuvarande ordning"&gt;Nuvarande ordning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Skatt tas ut enligt lagen (1977:306) om dryckesskatt vid omsättning inom 
landet och vid viss införsel av spritdrycker, vin samt vissa malt- och 
läskedrycker. Skattskyldig är i fråga om vin och spritdrycker Vin &amp;amp; 
Sprit AB och i fråga om malt- och läskedrycker den som inom landet 
yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga drycker. Även registrerade 
importörer är skattskyldiga. Skattskyldigheten för spritdrycker och 
viner inträder när Vin &amp;amp; Sprit AB levererar drycker till AB 
Systembolaget. I övrigt följer förfarandet gängse punktskatteregler.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Skatten på spritdrycker och vin tas ut med dels en grundavgift som är 
relaterad till alkoholstyrkan dels en procentavgift som är relaterad 
till detaljhandelspriset. Detta ger en skatt som vid lika alkoholhalt 
beloppsmässigt ökar med stigande försäljningspris. Skatten på malt- och 
läskedrycker tas ut med särskilda belopp per liter dryck. Med 
detaljhandelspris avses det pris som AB Systembolaget tillämpar vid 
försäljning över disk, exkl. beloppet av pant och skatt enligt lagen 
(1968:430) om mervärdeskatt.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén för indirekta skatter har i sitt betänkande Reformerad 
mervärdeskatt m.m. (SOU 1989:35) konstaterat att dryckesskatten inte 
medför några nämnvärda tillämpningsproblem eller andra administrativa 
svårigheter. Detta kan enligt kommittén i hög grad tillskrivas det 
förhållandet att antalet skattskyldiga är begränsat. Kommittén 
konstaterar mot denna bakgrund att det inte finns några administrativa 
skäl för att ändra grunderna för beskattningen. Kommittén berör också 
något frågan om dryckesbeskattningen inom EG och det förslag som nu 
föreligger där och konstaterar att detta förslag torde kräva ändringar 
innan det kan antas av EG-länderna. Kommitténs slutsats är att flera 
skäl talar för att behovet av en svensk anpassning inte är överhängande. 
Mot denna bakgrund och med beaktande av vissa konkurrensneutralitetsskäl 
mellan läskedrycker och lättöl och andra med läskedryckerna 
konkurrerande drycker föreslår kommittén endast den åtgärden att skatten 
på läskedrycker helt avskaffas.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Kritik mot nuvarande system"&gt;&lt;a name="Kritik mot nuvarande system"&gt;Kritik mot nuvarande system&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som framgått av det föregående finns det inga större tillämpningsproblem 
eller andra administrativa svårigheter med skatten. Visserligen kan 
sägas att beskattningen av spritdrycker och vin, med en kombination av 
grundavgift och procentavgift som beräknas på försäljningspriset exkl. 
mervärdeskatt, är omständlig, krånglig och svår att förstå. Mot detta 
skall dock ställas att systemet hanteras av endast en skattskyldig.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den kritik som riktats mot skattesystemet har i stället gällt grunderna 
för uttaget av skatt. Det har under lång tid gjorts gällande att man 
särskilt beskattar kvalitet så att dyrare produkter och då framför allt 
dyrare viner får en orimligt hög beskattning genom inverkan av 
procentavgiften. Kritikerna har menat att det alkoholpolitiska syftet 
med beskattningen i dessa fall förfelas. Alkoholhalten och inte priset 
bör i väsentligt högre grad än för närvarande styra beskattningen enligt 
dessa kritiker.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kritik har också riktats mot att den nuvarande beskattningen av 
spritdrycker visserligen gynnar spritprodukter med låg alkoholhalt 
jämfört med spritprodukter med hög alkoholhalt men att en 
lågalkoholhaltig spritprodukt som jämförs med ett vin med samma 
alkoholhalt starkt missgynnas av skattereglerna. Det skulle därför vara 
omöjligt att introducera alkoholsvagare spritdrycker och få en prisbild 
på dessa produkter som attraherar konsumenterna. Motsvarande situation 
har man på vinsidan försökt att lösa genom den år 1988 införda nya lägre 
skatteklassen för vin med en alkoholhalt ej överstigande 7 volymprocent.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I fråga om beskattningen av maltdrycker har vid olika tillfällen den 
relativt höga skatten på starköl kritiserats. Kritikerna har menat att 
det nuvarande skattesystemet gynnar det alkoholstarkare vinet på 
starkölets bekostnad. Det har också framhållits som önskvärt att en 
maltdryck med lägre alkoholhalt än starköl och med en lägre beskattning 
saluförs i systembutikerna. Önskemål om en helt ny klassindelning för 
maltdryckerna har också framförts.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De alkoholpolitiska aspekterna på beskattningen av de alkoholhaltiga 
dryckerna har under senare tid betonats i allt större utsträckning. 
Skatteinstrumentets syfte har allt mer varit att få ner konsumtionen av 
alkoholdryckerna och därför i mindre utsträckning använts för 
finansiering av offentlig verksamhet. Detta innebär att ökade krav 
kommer att ställas på skattesystemets utformning eftersom skatten i hög 
grad styr prissättningen av de alkoholhaltiga dryckerna och priset 
fortfarande får anses ha en mycket stor betydelse för efterfrågan. 
Frågan om beskattningssystemets utformning för de alkoholhaltiga 
dryckerna bör därför nu tas upp till närmare prövning. Denna prövning 
bör göras av en särskild utredare.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett väsentligt inslag i den svenska alkoholpolitiken är strävandena att 
minska konsumtionen av alkohol genom att hålla en hög prisnivå och att 
försöka inrikta konsumtionen på de svagare dryckerna genom 
prisdifferentiering. Utgångspunkten för utredningsarbetet bör vara att 
skapa ett skattesystem där beskattningen av alkoholdrycker och därmed 
också priset i högre grad än för närvarande bestäms av dryckens 
alkoholhalt. Strävan bör vara att åstadkomma ett enhetligt skattesystem 
för samtliga alkoholdrycker som är neutralt i förhållande till 
konsumentens val mellan olika produkter med likvärdig alkoholstyrka.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det bör också ankomma på utredaren att pröva om den nuvarande 
klassindelningen av maltdryckerna är ändamålsenlig och går att inordna i 
ett enhetligt skattesystem. Utredaren bör beakta att ett förslag till 
ett enhetligt skattesystem kan behöva kompletteras med övergångsåtgärder 
för att inte leda till alltför drastiska prisförändringar på vissa 
produkter. Utredaren bör vidare undersöka i vilken omfattning som 
nuvarande regler för skattskyldighet m.m. är ändamålsenliga. Det från 
alkoholpolitisk synpunkt intressanta är priset på drycken och inte i 
första hand skatten. Det bör därför också ankomma på utredaren att 
närmare belysa de prissättningsmetoder som tillämpas av alkoholbolagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer 
och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 
1984:5) samt beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43).&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett förslag från utredaren om ett nytt skattesystem bör inte innebära 
att statens inkomster från dryckeshanteringen minskar.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör redovisa resultatet av sitt arbete före utgången av år 
1990.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för finansdepartementet att tillkalla en särskild 
utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag 
att utreda frågan om beskattningen av alkoholhaltiga drycker,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Finansdepartementet)&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>