<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887694</hangar_id>
 <dok_id>GDB148</dok_id>
 <rm>1989</rm>
 <beteckning>48</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1989:48</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>C-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>48</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1989-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2023-11-16 04:56:08</systemdatum>
 <publicerad>1989-10-05 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ungdomars villkor på 90-talet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1989:48</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GDB148/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GDB148</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GDB148</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Ungdomars villkor på 90-talet&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1989-10-05"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1989-10-05&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Ungdomars villkor på 90-talet"&gt;Ungdomars villkor på 90-talet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utgångspunkter för kommittén"&gt;Utgångspunkter för kommittén&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Demokrati och inflytande"&gt;Demokrati och inflytande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Jämlikhet"&gt;Jämlikhet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Ungdomsutbyte med andra länder"&gt;Ungdomsutbyte med andra länder&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Arbetets bedrivande"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1989:48&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1989-10-05"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1989-10-05"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1989-10-05&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Wallström, civildepartementet, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att utreda hur demokrati och 
jämlikhet för ungdomar kan stärkas.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall också utreda hur svenska ungdomars möjligheter att delta 
i det internationella ungdomsutbytet kan förbättras.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Ungdomars villkor på 90-talet"&gt;&lt;a name="Ungdomars villkor på 90-talet"&gt;Ungdomars villkor på 90-talet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ungdomstiden är en period i livet då människor utvecklas och formas 
intensivt. Då väljer man utbildning och yrke och får nya, egna 
intressen. Då testar man vuxenvärldens idéer och moraluppfattningar och 
skaffar sig egna åsikter. Då funderar man över hur samhället fungerar 
och över den roll och plats man själv har. För de flesta unga människor 
är detta en utvecklande process. Men det finns också ungdomar som i sitt 
sökande efter mål och mening i livet mest känner sig maktlösa och 
utanför. Målet för en bra ungdomspolitik måste därför vara att alla unga 
människor skall ges möjlighet att utvecklas väl.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under 80-talet har ungdomspolitiken inriktats främst på att trygga 
ungdomars möjligheter att få arbete, bostad och en god utbildning. 
Fortfarande finns mycket kvar att göra på dessa områden.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inför 90-talet står vi emellertid inför flera, delvis nya uppgifter som 
inte direkt har med de materiella levnadsvillkoren att göra.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att utvecklas och må bra är det viktigt att unga människor kan känna 
gemenskap och solidaritet med andra människor och veta att de har en 
uppgift. För att alla ungdomar skall få uppleva detta måste jämlikheten 
mellan olika grupper av ungdomar öka, liksom jämställdheten mellan 
könen. Ungdomar måste få mer att säga till om och kunna påverka både sin 
egen situation och samhällsutvecklingen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ofta diskuterar man och försöker lösa ungdomsfrågor utifrån olika 
problem, t.ex. våld, missbruk och arbetslöshet. Bilden av dagens ungdom 
är dock mer mångfasetterad. Jag menar att ungdomars egen kraft och 
engagemang är en av samhällets största tillgångar.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag ser med glädje att ungdomsforskningen har ökat de senaste åren. 
Mycket av forskningen handlar emellertid om ungdomar i olika 
institutioner, som styrs och sköts av vuxna, och om hur vi skall lösa 
problem som dessa institutioner har.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det saknas i stor utsträckning underlag för att vi skall kunna belysa de 
frågor som jag nyss har berört. Jag anser därför att en kommitté bör 
tillsättas med uppgift att ta fram ett sådant underlag och dra 
slutsatserna av det.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utgångspunkter för kommittén"&gt;&lt;a name="Utgångspunkter för kommittén"&gt;Utgångspunkter för kommittén&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör i sitt arbete utgå från ungdomars egna idéer och behov. 
Kommittén bör sammanfatta och dra slutsatser från de senaste årens 
utvecklingsarbete och forskning på ungdomsområdet. Utifrån detta bör 
kommittén lägga fram förslag inom områdena demokrati och inflytande, 
jämlikhet och ungdomsutbyte.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ansvaret för frågor som berör ungdomars situation är spritt mellan ett 
flertal samhällsnivåer och intressenter. Kommittén skall i sina förslag 
ta hänsyn till detta.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör inom de områden där förslag skall läggas, analysera och 
redovisa hur ansvarsfördelningen är i dag och föreslå eventuella 
förändringar i syfte att bl.a. undanröja gränsdragningsproblem.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Demokrati och inflytande"&gt;&lt;a name="Demokrati och inflytande"&gt;Demokrati och inflytande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Många ungdomar är intresserade av samhällsfrågor och engagerade i frågor 
som rör miljö, fred och solidaritet. Nya former för samarbete, 
opinionsbildning, ansvarstagande och initiativ har växt fram. Unga 
människor engagerar sig såväl i nätverk, lokala grupper och 
aktionsgrupper som i mer traditionella organisationer.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det finns flera olika sätt att aktivera och organisera sig. Formen är 
inte längre så viktig. Ett exempel är nätverk, där självstyrande lokala 
grupper håller kontakt med varandra utan att ha något centralt 
beslutande organ.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är viktigt att ungdomars intresse för och engagemang i 
samhällsfrågor innebär att ungdomar i större utsträckning kan påverka 
samhällsutvecklingen och politiken. Kommittén bör utreda och lägga fram 
förslag på hur detta kan gå till.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Undersökningar har visat att allt färre ungdomar deltar i valen. 
Kommittén bör utreda orsakerna till detta och föreslå åtgärder som 
bidrar till ett ökat valdeltagande.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Allt färre ungdomar finns bland dem som är aktiva i de politiska 
partierna. Eftersom partiernas arbete och beslut har stor betydelse för 
ungdomarnas vardag, är detta ett allvarligt tecken.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör i andra hand utreda vad det är som påverkar ungdomars 
inställning till att delta i partipolitisk verksamhet och kartlägga 
vilka krav och förväntningar ungdomar har på hur samhällsarbetet skall 
utformas. Kommittén bör föreslå åtgärder som stimulerar ungdomars 
intresse och engagemang för partipolitiken.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Jämlikhet"&gt;&lt;a name="Jämlikhet"&gt;Jämlikhet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag menar att alla människor skall ha lika möjligheter till utveckling 
och självförverkligande utifrån sina egna inneboende förutsättningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I vårt land har under många år ett ambitiöst reformarbete pågått till 
stöd för barn och ungdomar. Jag tänker då t.ex. på utbyggnaden av 
barnomsorgen, reformeringen av skolan, åtgärder för att berika ungdomars 
fritid och satsningar på kulturen. Ändå är det fortfarande stora 
skillnader i uppväxtvillkor mellan olika grupper av ungdomar. Det finns 
oroande tendenser till ökande klassklyftor. Samtidigt som en allt större 
del av ungdomarna har mycket bra villkor både socialt och materiellt, 
finns det grupper som ställs utanför.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det kan, som jag ser det, finnas risker för att Sverige utvecklas mot 
ett s.k. två-tredjedels-samhälle, dvs. ett samhälle där det finns 
möjligheter till framgång och utveckling för två tredjedelar av 
befolkningen, men där den sista tredjedelen har betydligt sämre villkor. 
Ojämlikhet på ett område leder ofta till ojämlikhet på ett annat.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör analysera om detta mönster utvecklas i Sverige när det 
gäller ungdomars situation.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bland ungdomarna i Sverige utgör invandrar- och flyktingungdomar en stor 
och heterogen grupp. Invandrar- och flyktingungdomar har andra 
uppväxtvillkor än övriga ungdomar och befinner sig ofta i en mer utsatt 
situation. De kan mötas av främlingsfientlighet och rasism. De kan 
diskrimineras på olika sätt. Till detta kommer skillnader i kultur, 
språk, vanor, uttryckssätt m.m. Vissa flyktingungdomar kommer hit utan 
några anhöriga och saknar helt stöd av vuxna.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör utreda om invandrar- och flyktingungdomar missgynnas, 
särskilt i fråga om utbildning, arbete, bostäder och 
fritidssysselsättning. Om kommittén finner att invandrar- och 
flyktingungdomar missgynnas, bör den föreslå åtgärder som kan motverka 
detta.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Ungdomsutbyte med andra länder"&gt;&lt;a name="Ungdomsutbyte med andra länder"&gt;Ungdomsutbyte med andra länder&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ungdomars kontakter med och förståelse för omvärlden är av stor 
betydelse för den svenska samhällsutvecklingen. Ungdomsturism och olika 
former av ungdomsutbyte ökar medvetenheten och insikten om andra 
människors levnadsvillkor och kultur.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I Sverige finns en stark tradition av internationellt engagemang. Inte 
minst u-ländernas situation intresserar och engagerar många ungdomar. 
Inom föreningslivet spelar internationella frågor stor roll. Ett stort 
antal unga människor arbetar i u-länder, inom ramen för såväl det 
statliga biståndet som olika folkrörelsers verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör belysa det nuvarande och det förväntade ungdomsutbytet 
mellan Sverige och andra länder. En kartläggning bör göras av de olika 
former för ungdomsutbyte och bidrag till detta som finns i dag. 
Kommittén bör överväga vilken samordning som krävs för att befintliga 
resurser skall kunna utnyttjas bättre.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare bör kommittén föreslå åtgärder för att underlätta både för 
ungdomar i Sverige att delta i det internationella utbytet utanför 
skolområdet och för utländska ungdomar att besöka Sverige. 
Utgångspunkten skall vara de olika bidrag och former för ungdomsutbyte 
som finns i dag.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Möjligheten att skapa en särskild organisatorisk plattform för 
ungdomsutbyte bör i andra hand utredas. Ungdomsorganisationerna bör i så 
fall ges ett avgörande inflytande i en sådan organisation.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I många länder använder man sig av bilaterala avtal för att främja 
ungdomsutbytet. Kommittén bör undersöka om detta är en möjlig och 
önskvärd väg att gå.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör föreslå olika åtgärder som kan vara påkallade för att 
stärka ungdomars, särskilt de minderårigas, sociala och rättsliga skydd 
i samband med utlandsresor, arbete i utlandet och annan utlandsvistelse.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Arbetets bedrivande"&gt;&lt;a name="Arbetets bedrivande"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör presentera förslagen om ungdomars erfarenhetsutbyte med 
andra länder senast den 30 mars 1990, och förslagen om invandrar- och 
flyktingungdomar senaste den 31 juli 1990. Kommittén bör presentera ett 
slutbetänkande senast den 30 maj 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör arbeta utifrån de utgångspunkter som anges i det inledande 
avsnittet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör redovisa hur förslagen kan genomföras och var ansvaret 
finns på de olika samhällsnivåerna, dvs. på statlig, kommunal och 
landstingskommunal nivå samt vad som kan skötas av föreningarna.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör låta ungdomar och olika grupper som i sitt dagliga arbete 
kommer i kontakt med ungdomar komma med synpunkter och förslag under 
utredningsarbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör till sig knyta en referensgrupp bestående av 
invandrarungdomar för arbetet med avsnittet Jämlikhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommitténs arbete bör ske i nära kontakt med statens ungdomsråd och 
andra myndigheter som i sitt dagliga arbete handlägger ungdomsfrågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör samråda med utredningen (SB 1988:01) om livsmiljö och 
politiskt deltagande i storstäderna, förtroendeuppdragsutredningen (C 
1988:01) och utredningen (U 1988:11) om översyn av det kommunala 
uppföljningsansvaret för ungdomar.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör ta del av det arbete om ungdomars erfarenhetsutbyte med 
andra länder som hittills har gjorts i ungdomsorganisationerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall analysera och redovisa effekterna av sina förslag ur ett 
jämställdhetsperspektiv.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall beakta vad som sägs i Dir. 1984:5 om 
utredningsförslagens inriktning samt i Dir. 1988:43 om att beakta 
EG-aspekter i utredningsverksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om 
ungdomsverksamhet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) 
-- med högst nio ledamöter med uppdrag att utreda ungdomars villkor på 
90-talet,&lt;br /&gt;
att utse en av ledamöterna att vara ordförande och&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta trettonde huvudtitelns utredningsanslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Civildepartementet)&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>