<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887678</hangar_id>
 <dok_id>GDB141</dok_id>
 <rm>1989</rm>
 <beteckning>41</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1989:41</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fi-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>41</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1989-08-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2023-11-16 04:56:08</systemdatum>
 <publicerad>1989-08-17 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utredning om särskild redovisningsmetod för enskild näringsverksamhet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1989:41</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GDB141/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GDB141</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GDB141</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om särskild redovisningsmetod för enskild näringsverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1989-08-17"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1989-08-17&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir 1989:41&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1989-08-17"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1989-08-17"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1989-08-17&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Engström anför. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att 
utarbeta en modell till särskild redovisningsmetod för enskild 
näringsverksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) har nyligen lagt 
fram sitt betänkande (SOU 1989:34). URF föreslår bl.a. en sänkning av 
bolagsskattesatsen till 30 % och en breddning av skattebasen genom att 
reserveringsmöjligheterna begränsas. Lagerreserver och 
resultatutjämningsfonder tas bort liksom investeringsfonderna. Samtidigt 
införs en ny reservering i form av en skatteutjämningsreserv (SURV). 
SURV-avsättningen baseras på företagets egna kapital eller lönesumma. 
Ett annat av URF:s förslag innebär att handelsbolag skall beskattas 
enligt i princip samma regler som aktiebolag.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Basbreddningen gäller även enskilda näringsidkare, dvs. företagare som 
driver verksamheten utan att använda en juridisk person. Även för dessa 
tas lagerreserver och resultatutjämningsfonder bort och vidare slopas 
investeringsreserverna. I likhet med bolagen får de enskilda 
näringsidkarna tillgång till SURV. I enskild näringsverksamhet får dock 
denna reservering uppgå till högst åtta basbelopp. Mer omfattande 
reserveringsmöjligheter har inte ansetts motiverade så länge 
näringsverksamheten inte på ett mer påtagligt sätt skiljs från den 
privata ekonomin.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den låga skattesatsen och SURV skapar förutsättningar för expansion för 
företagare som driver sin verksamhet i bolagsform. SURV -- i förening 
med den nya skatteskala för fysiska personer som föreslås av utredningen 
om reformerad inkomstbeskattning (RINK) -- ger i allmänhet goda 
expansionsmöjligheter också för företagare som driver verksamheten i 
direktägd form. I de flesta fall är verksamheten inte av så stor 
omfattning att begränsningen av SURV till åtta basbelopp har någon 
betydelse. För mer omfattande verksamhet ter det sig ofta naturligt att 
välja bolagsformen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det förekommer dock att ett tak för SURV vid åtta basbelopp innebär en 
reell begränsning av reserveringsmöjligheterna. För dessa fall har URF 
pekat på två alternativ. Det ena är att ge möjlighet för en enskild 
näringsidkare att förlägga sin näringsverksamhet till ett eget 
handelsbolag. En sådan lösning förutsätter att man tar bort det 
nuvarande kravet att ett handelsbolag skall ha minst två bolagsmän. 
Enligt URF:s bedömning finns det inga avgörande hinder mot en sådan 
ändring (betänkandet s. 337 ff). För att lösningen skall kunna fungera 
fullt ut inom jordbruket krävs vissa ändringar i 
jordförvärvslagstiftningen. Det andra alternativet innebär att 
inkomsterna av näringsverksamheten beskattas inom ramen för en särskild 
redovisningsmetod (staketmetod). Inkomsterna av näringsverksamheten 
beskattas då för sig och skilt från övriga inkomster. Enligt detta 
alternativ behöver någon särskild juridisk person inte bildas för 
näringsverksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Alternativet med en särskild redovisningsmetod kom fram i ett sent skede 
i URF:s utredningsarbete. Det var därför inte möjligt för URF att ta 
ställning till den närmare utformningen av en sådan metod. URF förordade 
i stället att frågan skulle bli föremål för fortsatt utredningsarbete 
och att en särskild utredare skulle tillkallas med uppgift att lägga 
fram förslag till tekniska lösningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den av URF föreslagna utredningen bör nu komma till stånd.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Frågan om en särskild redovisningsmetod har utretts tidigare. 1980 års 
företagsskattekommitté (FSK) presenterade år 1984 en s.k. staketmetod 
(SOU 1984:70). Förslaget remissbehandlades (jfr Ds Fi 1986:25). &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utgångspunkten för det nu aktuella utredningsarbetet är de förslag om 
ändrad företags- och inkomstbeskattning som lagts fram av URF och RINK. 
Det innebär att utredaren har att utgå från andra förutsättningar än de 
som gällde för FSK. Exempel på nya inslag i företags- och 
personbeskattningen är SURV, den -- med vissa undantag -- fulla 
beskattningen av fastighetsvinster i näringsverksamhet och den separata 
beskattningen av kapitalinkomster. Utredaren bör beakta de överväganden 
i frågan som gjorts av URF (s. 324 ff) och sträva efter att anpassa sitt 
förslag till de förslag som lagts fram av URF och RINK. Utredaren bör 
också ytterligare belysa de principfrågor av ekonomiskt slag som 
aktualiseras vid varje slag av särskild redovisningsmetod (jfr bilaga H 
i URF:s betänkande). Även om förutsättningarna för utredningsarbetet är 
andra än de som låg till grund för FSK bör utredaren pröva i vilken 
utsträckning FSK:s bedömningar står sig och hållbarheten i de 
invändningar som gjordes under remissbehandlingen. Detta gäller både de 
materiella reglerna och kontrollfrågorna m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör redovisa sitt arbete i sådan tid att betänkandet och 
remisssynpunkter på det finns tillgängliga vid beredningen av de förslag 
som skall lämnas till lagrådet och riksdagen våren 1990. Det innebär att 
utredningsarbetet måste bedrivas mycket skyndsamt.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för finansdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att utarbeta en modell till särskild 
redovisningsmetod för enskild näringsverksamhet,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Finansdepartementet)&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>