<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887609</hangar_id>
 <dok_id>GDB110</dok_id>
 <rm>1989</rm>
 <beteckning>10</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1989:10</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>ME-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>10</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1989-02-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2023-11-16 04:56:06</systemdatum>
 <publicerad>1989-02-23 00:00:00</publicerad>
 <titel>Översyn av kärntekniklagstiftningen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1989:10</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GDB110/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GDB110</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GDB110</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Översyn av kärntekniklagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-23"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-23&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Frågeställningar och förslag till åtgärder"&gt;Frågeställningar och förslag till åtgärder&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vissa frågor om kärnavfall"&gt;Vissa frågor om kärnavfall&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Lagring av utländskt kärnavfall i Sverige"&gt;Lagring av utländskt kärnavfall i Sverige&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Teknologiöverföring"&gt;Teknologiöverföring&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Åtalsanmälan"&gt;Åtalsanmälan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Kärnteknikförordningen"&gt;Kärnteknikförordningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Anpassningen till internationella överenskommelser"&gt;Anpassningen till internationella överenskommelser&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Sammanfattning"&gt;Sammanfattning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Riktlinjer för en översyn"&gt;Riktlinjer för en översyn&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1989:10&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-23"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-23"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-23&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för miljö- och energidepartementet, statsrådet Dahl, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att göra en översyn 
av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) och 
förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet 
(kärnteknikförordningen).&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Översynen skall främst syfta till en kartläggning och till förslag i 
fråga om&lt;br /&gt;
-- hur villkor och föreskrifter för kärnteknisk verksamhet meddelas,&lt;br /&gt;
-- kärntekniklagens regler om hur kärnämne och kärnavfall definieras,&lt;br /&gt;
-- lagring, hantering, bearbetning och slutförvaring av utländskt 
kärnavfall i Sverige,&lt;br /&gt;
-- kärntekniklagens regler om teknologiöverföring till utlandet,&lt;br /&gt;
-- utformningen av kärntekniklagens regler om tillståndshavarens ansvar 
för säkerheten,&lt;br /&gt;
-- behovet av särskild åtalsprövning på kärnteknikområdet,&lt;br /&gt;
-- vissa regler i kärnteknikförordningen, bl.a. de som berör tillstånd 
och tillsyn och samordningen med strålskyddslagstiftningen,&lt;br /&gt;
-- bilagan till kärnteknikförordningen med förteckning över utrustning 
eller material m.m. som inte får föras ut ur riket utan tillstånd av 
regeringen,&lt;br /&gt;
-- anpassningen av den svenska kärntekniklagstiftningen till de 
internationella överenskommelser som Sverige har ingått på 
kärnenergiområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall även kunna ta upp andra frågor om 
kärntekniklagstiftningen inom ramen för denna allmänna översyn.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kärntekniklagen och kärnteknikförordningen trädde i kraft den 1 februari 
1984. Lagen innehåller bestämmelser om innehav m.m. av kärntekniska 
anläggningar, olika former av befattning med kärnämnen och kärnavfall, 
införsel av sådana ämnen samt utförsel av kärnämnen, viss utrustning och 
material m.m. på kärnenergiområdet. Lagen är speciellt inriktad på att 
tillgodose kraven på säkerhet vid verksamhet på kärnenergiområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Skyddet mot joniserande strålning vid kärnteknisk verksamhet regleras 
genom strålskyddslagen (1988:220), som från och med den 1 juli 1988 har 
ersatt 1958 års strålskyddslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under den tid som 1984 års kärntekniklagstiftning har varit i kraft har 
flera frågor aktualiserats som rör viktiga inslag i lagstiftningen. Min 
avsikt är att i de följande redovisa aktuella frågor och komma med 
förslag till åtgärder.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag vill redan nu säga att jag gör den bedömningen att en särskild 
utredare bör tillsättas för att göra en översyn av kärntekniklagen och 
kärnteknikförordningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Frågeställningar och förslag till åtgärder"&gt;&lt;a name="Frågeställningar och förslag till åtgärder"&gt;Frågeställningar och förslag till åtgärder&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Villkor och föreskrifter för kärnteknisk verksamhet"&gt;&lt;a name="Villkor och föreskrifter för kärnteknisk verksamhet"&gt;Villkor och föreskrifter för kärnteknisk verksamhet&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt 5 § kärntekniklagen skall frågor om tillstånd för kärnteknisk 
verksamhet prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen 
bestämmer. I 8 § föreskrivs att villkor som behövs med hänsyn till 
säkerheten får ställas upp när ett tillstånd meddelas eller under ett 
tillstånds giltighetstid.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Gällande tillstånd att uppföra och driva kärnkraftverk meddelades av 
regeringen enligt atomenergilagen (1956:306), som gällde före 
kärntekniklagen. I tillstånden har regeringen dels föreskrivit att de 
villkor som statens kärnkraftinspektion föreslagit i sitt yttrande över 
ansökningen om tillstånd skall gälla, dels bemyndigat inspektionen att 
ställa upp de ytterligare villkor som behövs av säkerhetsskäl eller 
annars från allmän synpunkt. Under årens lopp har statens 
kärnkraftinspektion meddelat åtskilliga ytterligare villkor med stöd av 
regeringens bemyndiganden. Bestämmelserna är ofta allmänt hållna och 
likartade för flera anläggningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I kärntekniklagen infördes en bestämmelse som innebär att regeringen 
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 
provning, kontroll eller besiktning. Genom att tillsynsmyndighetens 
normer och anvisningar gavs som rättsligt bindande föreskrifter skulle 
ansvaret för provningsverksamheten på det kärntekniska området 
automatiskt vila på riksprovplatsen i den ordning som gällde för 
officiell provning (prop. 1983/84:60 s. 89).&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statens kärnkraftinspektion har i 21 § andra stycket 
kärnteknikförordningen bemyndigats att meddela föreskrifter om provning, 
kontroll eller besiktning.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Numera har ändrade bestämmelser införts genom den nya lagen (1985:1105) 
om obligatorisk kontroll genom teknisk provning m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Möjligheten att meddela regler för kärnteknisk verksamhet bygger alltså 
på 8 § kärntekniklagen, på regeringens bemyndiganden i 
tillståndsbesluten att uppställa ytterligare villkor och på 
bemyndigandet i kärntekniklagen att meddela normer om provning, kontroll 
eller besiktning.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt min mening är systemet oklart. Det gäller t.ex. frågan om 
bestämmelser för kärnteknisk verksamhet skall betraktas som 
tillståndsvillkor eller normföreskrifter. På sikt kan 
tillämpningsproblem förutses. Det kan ifrågasättas om en sådan ordning 
är ändamålsenlig. En möjlig lösning är att utvidga bemyndigandet i 
kärntekniklagen till att även omfatta regler om bl.a. driften av 
kärntekniska anläggningar. Det bör övervägas om kärntekniklagen behöver 
ändras eller kompletteras i nu berörda hänseenden.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vissa frågor om kärnavfall"&gt;&lt;a name="Vissa frågor om kärnavfall"&gt;Vissa frågor om kärnavfall&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I detta avsnitt tar jag upp vissa frågor som rör begreppen ''kärnämne'' 
och ''kärnavfall''.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med kärnteknisk verksamhet avses bl.a. uppförande, innehav eller drift 
av kärnteknisk anläggning och befattning med kärnämne eller kärnavfall. 
En kärnteknisk anläggning kan utgöras av en anläggning för hantering, 
bearbetning, lagring eller slutlig förvaring av kärnavfall. I lagen 
avses med kärnavfall&lt;br /&gt;
1. använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar,&lt;br /&gt;
2. radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning eller 
material eller annat som blivit radioaktivt förorenat i en kärnteknisk 
anläggning,&lt;br /&gt;
3. radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det kärnavfall som omfattas av lagen är framför allt sådana produkter 
från en kärnteknisk anläggning som normalt inte skall användas på nytt. 
Emellertid finns vissa radioaktiva ämnen i kärnavfallet som används 
eller kan användas för industriellt, kommersiellt, jordbrukstekniskt, 
medicinskt eller vetenskapligt ändamål och som omfattas av tillstånd 
enligt strålskyddslagen. I fråga om hanteringen m.m. av sådana ämnen har 
regeringen med stöd av ett bemyndigande i 5 § andra stycket 
kärntekniklagen lämnat generella tillstånd i 7 § kärnteknikförordningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kärntekniklagen är tillämplig på all slags kärnteknisk verksamhet. Någon 
möjlighet att medge undantag från lagens tillämpning finns inte. Som 
nämnts finns dock en möjlighet att anpassa tillämpningsområdet genom att 
i vissa fall meddela tillstånd genom normgivning. Konstruktionen har i 
praktiken medfört vissa tillämpningsproblem vad gäller kärnavfall. 
Enligt lagen måste avfallet nämligen behandlas som kärnavfall trots att 
avfallets radioaktivitet har avklingat till en ofarlig nivå. I 
strålskyddslagen - som ju också tillämpas på kärnavfall - har en annan 
konstruktion valts. Enligt den lagen kan regeringen eller den myndighet 
som regeringen bestäm mer föreskriva undantag från lagens tillämpning. 
Därigenom är det möjligt att bestämma en nedre gräns för 
strålskyddslagens tillämplighet och att t.ex. besluta om s.k. 
friklassning av lågaktivt kärnavfall.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt min mening finns det skäl att överväga att införa en 
undantagsbestämmelse i kärntekniklagen efter mönster i strålskyddslagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom att komplettera kärntekniklagen med en sådan undantagsbestämmelse 
tillgodoses vidare behovet av samordning mellan strålskyddslagen och 
kärntekniklagen. Jag vill i detta sammanhang nämna att det i motiven 
till den nya strålskyddslagen (prop. 1987/88:88 s. 46, JoU 19, rskr. 
234) just framhålls att det finns behov att samordna säkerhets- och 
strålskyddsintresset i nästan samtliga led inom kärnbränslehanteringen, 
eftersom de båda lagarna ofta tillämpas parallellt i fråga om en och 
samma verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I detta sammanhang vill jag ta upp en fråga som också har med kärnavfall 
att göra. Vad jag syftar på är den typ av kärnavfall som avsiktligt 
framställs i en kärnreaktor för bl.a. medicinskt ändamål. Det kan 
ifrågasättas om sådana radioaktiva ämnen som inte utgörs av egentliga 
restprodukter från anläggningen skall behandlas som kärnavfall enligt 
kärntekniklagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är också motiverat att i detta sammanhang se över vad 
kärnteknikförordningen säger om tillstånd och tillsyn så att 
tillämpningen blir klar och ändamålsenlig med hänsyn till det verkliga 
behovet från säkerhets- och strålskyddssynpunkt. Särskild uppmärksamhet 
bör ägnas reglerna om generella tillstånd i 7 § som enligt uppgift har 
vållat tillämpningssvårigheter. Frågor om tillstånd för 
serviceindustrier som hanterar radioaktiva delar från en reaktor och för 
utförsel av kärnavfall bör vidare diskuteras och klarläggas.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Lagring av utländskt kärnavfall i Sverige"&gt;&lt;a name="Lagring av utländskt kärnavfall i Sverige"&gt;Lagring av utländskt kärnavfall i Sverige&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I ett beslut den 4 december 1986 tog regeringen ställning till frågan om 
lagring av utländskt kärnavfall i Sverige. Beslutet rörde en ansökan av 
Studsvik AB i fråga om behandling och tidsbegränsad lagring av utländskt 
kärnavfall. Regeringen angav att en grundläggande princip för Sveriges 
vidkommande när det gäller använt kärnbränsle och kärnavfall är att 
varje land självt tar ansvar i alla led för det material som uppkommer 
inom det egna landet. Enligt regeringsbeslutet innebär detta bl.a. att 
någon lagring av utländskt, använt kärnbränsle eller kärnavfall inte 
skall förekomma i Sverige.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt min mening bör regeringens ställningstagande återspeglas i 
kärntekniklagen. Frågan bör också belysas och diskuteras mot bakgrund av 
de krav på lagstiftningen som kan ställas från säkerhets- och 
strålskyddssynpunkt. Tillämpningen av principen om utländskt kärnavfall 
bör diskuteras för att belysa praktiska problem och optimala lösningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Teknologiöverföring"&gt;&lt;a name="Teknologiöverföring"&gt;Teknologiöverföring&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 1 § punkt 5 kärntekniklagen finns bestämmelser om s.k. 
teknologiöverföring. Bestämmelsen har sin förebild i lagen (1982:513) om 
förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. som fr.o.m. den 1 juli 1988 
har ersatts av lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, 
m.m. (prop. 1987/88:154, UU 30, rskr. 331). Regleringen innebär att 
upplåtelse eller överlåtelse av rätt att utom riket tillverka viss i 
paragrafen närmare angiven utrustning eller materiel skall anses utgöra 
kärnteknisk verksamhet i den utsträckning regeringen föreskriver. 
Bestämmelsen omfattar endast sådan utrustning eller materiel som 
tillverkas i Sverige.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I den nya lagen om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. har 
bestämmelserna om kunskapsöverföring skärpts. Förbudet för sådana 
myndigheter och andra som avses i 4-5 §§ den lagen att utan regeringens 
tillstånd upplåta eller överlåta rätt att utom riket tillverka 
krigsmateriel är inte längre begränsat till den som tillverkar 
krigsmateriel i landet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det bör enligt min mening övervägas om inte kärntekniklagen bör anpassas 
till den formulering som används i lagen om förbud mot utförsel av 
krigsmateriel, m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Tillämpningen av kärntekniklagens bestämmelser om allmänna skyldigheter 
m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 10 § kärntekniklagen anges bl.a. tillståndshavarens ansvar för 
säkerheten. I förarbetena till kärntekniklagen (prop. 1983/84:60 s. 38) 
hänvisas till uttalandena i prop. 1979/80:170 om vissa energifrågor (s. 
37) där det anges, att målet för säkerhetsarbetet bör vara att så långt 
det över huvud taget är möjligt undanröja riskerna för förluster av liv 
eller egendom. Vidare påpekas att säkerheten vid verksamhet på 
kärnenergiområdet inte bara bestäms av utformningen av tekniska system 
utan också av organisatoriska, administrativa och personella faktorer.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I atomlagstiftningskommitténs betänkande (SOU 1983:9) Lagstiftningen på 
kärnenergiområdet (s. 113) framhölls följande:&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

''Innehavarens ansvar avser skyldighet att följa de villkor som är 
förknippade med tillståndet och de villkor och föreskrifter som 
tillsynsmyndigheterna meddelar. Lagstiftningens innebörd samt uppställda 
villkor och föreskrifter anses vidare medföra att en innehavare av en 
reaktoranläggning eller annan som fått tillstånd till kärnteknisk 
verksamhet också är skyldig att fortlöpande uppfylla de ökade krav som 
ställs på verksamheten och att själv vara aktiv för att hålla säkerheten 
och strålskyddet vid varje tillfälle på optimal nivå. Det innebär t.ex. 
att en reaktorinnehavare har att svara för att erforderliga åtgärder 
faktiskt kommer till stånd och att betala kostnaderna härför. Han måste 
också svara för att tekniskt kunnande, utrustning, anläggningar m.m. 
finns tillgängliga i erforderlig utsträckning och att anläggningen 
skyddas (fysiskt skydd). Genom särskild lagstiftning - 
atomansvarighetslagen - har innehavaren även ålagts skyldighet att svara 
för skador som drabbar tredje man.''&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De krav som ställs på tillståndshavaren är alltså långtgående och 
motsvaras av stränga ansvarsbestämmelser i 22-27 §§ kärntekniklagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Flera av de företag som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet har 
överlåtit stora delar eller - i vissa fall - hela driften av den 
tillståndsbundna verksamheten till ett annat företag genom ett 
entreprenadförfarande. I samtliga fall är entreprenören hel- eller 
delägd av det företag som innehar drifttillståndet.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Frågan är om tillståndshavaren i detta och andra liknande fall genom 
entreprenadförfarandet formellt lever upp till det ansvar för säkerheten 
som kärntekniklagen ställer.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De frågor som jag nu har tagit upp är komplicerade och bör analyseras 
ytterligare. Aktuella förhållanden bör kartläggas och det bör övervägas 
om kärntekniklagen behöver ändras eller kompletteras i nu berörda 
avseenden.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Åtalsanmälan"&gt;&lt;a name="Åtalsanmälan"&gt;Åtalsanmälan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt 29 § kärntekniklagen får brott mot lagen åtalas av allmän 
åklagare endast om det anmäls till åtal av tillsynsmyndigheten. Detsamma 
gäller brott mot villkor eller föreskrifter som har meddelats med stöd 
av lagen. En motsvarande bestämmelse fanns tidigare i atomenergilagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även den tidigare strålskyddslagstiftningen innehöll en regel om 
åtalsanmälan. Bestämmmelsen har ingen motsvarighet i den nya 
strålskyddslagen (1988:220).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det bör övervägas om det är lämpligt att bibehålla en bestämmelse om 
åtalsanmälan i kärntekniklagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Kärnteknikförordningen"&gt;&lt;a name="Kärnteknikförordningen"&gt;Kärnteknikförordningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag har tidigare i anslutning till avsnittet om kärntekniklagens regler 
om hur kärnavfall definieras föreslagit att kärnteknikförordningen ses 
över i vissa avseenden. Vad jag då syftade på var förordningens 
bestämmelser om tillstånd och tillsyn.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt min uppfattning finns det anledning att ta upp även följande 
frågor som rör kärnteknikförordningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen om översyn av strålskyddslagstiftningen föreslog i sitt 
betänkande (SOU 1985:58) Ny strålskyddslag vissa ändringar i 
kärnteknikförordningen som har med samordningen mellan kärntekniklagen 
och strålskyddslagen att göra. Utredningen tog bl.a. upp frågan om hur 
kontrollen bör ske av det uran som erhålls i samband med torvutvinning.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt min uppfattning är det viktigt att de frågor som utredningen tog 
upp angående gränsdragningen mellan strålskyddslagen och kärntekniklagen 
får en ändamålsenlig lösning. Med hänsyn till den kritik som 
utredningens förslag mötte i denna del bör dock frågeställningen 
övervägas ytterligare.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I detta sammanhang vill jag ta upp en annan fråga som rör 
kärnteknikförordningen. Jag syftar på bilagan till förordningen med 
förteckning över material m.m. som inte får föras ut ur riket utan 
tillstånd av regeringen. I samband med tillkomsten av kärntekniklagen 
framhöll jag att jag avsåg att noga följa utvecklingen på 
utförselområdet och lägga fram de förslag om ändringar i förteckningen 
som visar sig behövliga (prop. 1983/84:60 s. 52).&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt min mening finns det behov av att nu göra en utvärdering av den 
hittillsvarande tillämpningen av förteckningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Anpassningen till internationella överenskommelser"&gt;&lt;a name="Anpassningen till internationella överenskommelser"&gt;Anpassningen till internationella överenskommelser&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sverige har ingått en rad internationella överenskommelser på 
kärnenergiområdet. Jag vill framhålla vikten av att den svenska 
kärntekniklagstiftningen utformas i enlighet med Sveriges åtaganden. Det 
är viktigt att begreppen ''kärnämne'' och ''kärnavfall'' definieras i 
den svenska lagstiftningen på ett sådant sätt att definitionerna ligger 
i linje med av Sverige ingångna internationella överenskommelser. Frågan 
om anpassning till Sveriges överenskommelser bör enligt min mening 
behandlas i anslutning till de frågor som jag har tagit upp i det 
föregående.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sammanfattning"&gt;&lt;a name="Sammanfattning"&gt;Sammanfattning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De frågor som jag nu har behandlat rör väsentliga inslag i 
kärntekniklagstiftningen. Frågorna sammanhänger med tillämpningen av 
lagstiftningen och gäller bl.a. lagens definitioner och 
tillämpningsområde. Vidare berörs samordningen med den nya 
strålskyddslagen. Det är enligt min mening viktigt att problemen 
analyseras och att förslag till lagstiftning - om det behövs - 
utarbetas. Min bedömning är därför att det finns behov av att göra en 
översyn av lagstiftningen. Arbetet är av den karaktären att det 
lämpligen bör utföras av en särskild utredare.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Riktlinjer för en översyn"&gt;&lt;a name="Riktlinjer för en översyn"&gt;Riktlinjer för en översyn&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den allmänna utgångspunkten för översynen bör vara att analysera de 
redovisade frågorna. Om utredaren finner att kärntekniklagstiftningen 
behöver ändras eller kompletteras i berörda delar, bör han lägga fram 
sådana författningsförslag. Det bör även stå utredaren fritt att inom 
ramen för en allmän översyn ta upp andra frågor än dem jag har nämnt i 
det föregående.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör beakta regeringens direktiv (Dir. 1984:5) till statliga 
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning. Utredaren bör vidare beakta innehållet i regeringens 
direktiv (Dir. 1988:43) angående EG-aspekter i utredningsverksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör i den utsträckning som kan anses motiverat beakta 
lagstiftningen i andra länder.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör vid utredningsuppdragets fullgörande samråda med berörda 
myndigheter, organisationer och företag.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsarbetet bör bedrivas så att det kan redovisas före den 1 
januari 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för miljö- och energidepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119 ) - med uppdrag att göra en översyn av 
kärntekniklagstiftningen,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Miljö- och energidepartementet) &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>