2438837GD09721989/9072protprotprotRiksdagens protokoll 1989/90:72ProtokollProtokoll"7201990-02-21 00:00:002024-06-25 16:43:382009-12-03 10:10:05Riksdagens protokoll 1989/90:72 Onsdagen den 21 februariimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GD0972/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD0972https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD0972
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1989/90:72</span></h1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen
den 21 februari</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Kl.
9.00-12.59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Minnesord över avliden ledamot av riksdagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 1 TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fredags fick vi det smärtsamma beskedet atl Sven-Erik
Alkemark hade avlidit. Sveriges riksdag har förlorat en duglig ledamot. Vi,
hans arbetskamrater i riksdagen, har födorat en fin kollega som av alla vann
gillande och respekt. En sällsynt god lyssnarförmåga, generositet och
medmänsklighet präglade hans umgänge med andra människor En varm och ödmjuk
kristen tro var en vikfig grund för hans egen trygghet och för hans omtanke om
andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tackar och hyllar Sven-Erik Alkemark för hans insatser
i riksdagen och samhället på många områden. Våra tankar går i denna stund också
till hans familj. Vi lyser frid och tacksamhet över Sven-Erik Alkemarks minne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Anmälan om nya riksdagsledamöter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 2 TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt protokoll från riksskatteverket har till ny ledamot
för Kopparbergs läns valkrets efler Kjell-Olof Feldt utsetts Leo Persson.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till ny ledamot för Jönköpings läns valkrets efter
Sven-Erik Alkemark har utsetts Marianne Andersson i Gislaved.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi hälsar de båda nya ledamöterna välkomna till riksdagen
och vårt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Justering av protokoll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justerades protokollet för den 15 februari.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Meddelande om samlad votering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talmannen meddelade att
socialutskottets betänkande SoU15 samt utrikesutskottets betänkanden UU9 och
UUIO skulle debatteras i angiven ordning och avgöras i ett sammanhang efter
avslutad debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagens protokoll 1989/90:72</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 §
Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs socialutskottets
betänkande 1989/90;SoU15 Vård i vissa fall av barn och ungdomar (prop.
1989/90:28).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 3 DANIEL TARSCHYS (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är trevligt att någon gång kunna berömma
regeringen, vilket jag kan göra i dag. Det förslag till lag om vård i vissa
fall av barn och ungdomar som regeringen har framlagt är ett bra förslag. Med
undanlag för vpk tillstyrker socialutskottet enhälligt detta förslag. Vi inom
majoriteten anser att regeringen väl har övervägt de frågor som behöver
övervägas och vi ställer oss bakom de bedömningar som regeringen har gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns emellertid en svag punkt som är allvarlig, nämligen
alt lagen inte fungerar Den har hittills inte fungerat och vi är mycket
bekymrade över dess möjligheter att fungera i framtiden. Orsaken till delta är
inte brister i lagen, ulan brister i de resurser som står till buds för dem som
har att tillämpa lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmågan att i dag ta hand om de barn och unga som behöver
tas om hand enligt LVU är alldeles för svag. Delta är regeringen väl medveten
om. Det finns skakande avsnitt i propositionen som beskriver de brister som i
dag råder. Utskottet har vid sin behandling av lagförslaget haft flera
hearingar där dessa brister ytterligare har belysts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna har i många fall inga placeringsmöjligheter. De
institutioner som landstingen driver kan inte ta om hand dem som behöver tas om
hand. Staten slår i stort sett handfallen inför dessa problem. Detta är djupt
bekymmersamt. Utskottet gör ett enhälligt tillkännagivande lill regeringen om
alt del måste tas mycket bestämda krafttag för att råda bot på dessa brister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet ungefär vad som behöver göras. Man måsle se lill
all utbudet av vård blir mer differentierat och att olika kategorier av
ungdomar kan tas om hand på ett riktigt sätt. Diagnostiken måste bli bättre och
omhändertagandet av ungdomar med olika slags problem måste bli mer
specialiserat och individualiserat. Detta kräver samordning mellan olika
huvudmän, eftersom det i många fall inte kan finnas alla de varianter av vård
som verkligen behövs inom ett landstingsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har i propositionen föreslagit att en
samordning skall komma lill stånd och har skisserat en tidtabell för detta
arbete. Denna tidtabell inleds med en inventering av läget och följs därefter
av förhandlingar Vi inom utskollet är mer otåliga än så. Vi menar all man måsle
arbeta snabbt och resolut med dessa problem. Inventeringen måste forceras.
Regeringen och socialstyrelsen måste mycket snabbi komma lill skott.
Överläggningar mellan huvudmännen måste inledas för att man skall få till
stånd ett fungerande samarbete och en fungerande arbetsfördelning. Man måste
råda bot på de brister som hittillsvarande statsbidragssystem har lett till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1980-talel har nedläggningen av gamla institutioner
faktiskt subventionerats. Speciella statsbidrag har utgått som stöd vid
nedläggning av platser - platser som i dag skulle ha behövts. En rad olika
utvärderingar har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konstaterat
atl detta syslem inte har fungerat. Riksrevisionsverket har gjort en värdefull
bedömning. Justitieombudsmannen har vid upprepade tillfällen påtalat brister i
systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet säger nu att man borde kunna använda
statsbidragssystemet mer kreativt och flexibelt för att se till att det önskade
utbudet av platser kommer till stånd. Jag tycker att det är väldigt bra atl
detta enhälliga uttalande görs. Samtidigt är jag litet bedrövad över att det
görs nu, eftersom utskottet för två månader sedan också hade tillfälle att ta
ställning till denna fråga, nämligen när riksdagen gavs tillfälle att bedöma
regeringens förslag till avtal når del gäller statsbidrag för de kommande tre
åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid denna tidpunkt hade det varit bättre alt slå näven i
bordel och säga alt den konstruktion av statsbidragen som nu finns inte är
tillräcklig för att komma till rätta med problemen. I själva verket ger
statsbidragen staten ett betydande utrymme för påverkan av landslingens och
kommunernas arbete. Staten ger varje år närmare en miljard kronor till
missbrukarvård och vård av unga. Endast en mindre del av dessa pengar utgår
dock efter prestation, dvs. efter vårdplatser. Den större delen fördelas på
kommunerna efter antalet missbrukare som finns i vården, dvs. nästan efter
befolkningssiffrorna. Det är en liten skillnad, men i stort sett kastar man ut
större delen av bidraget i elt jämnt skikt över hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken bakom den konstruktionen av statsbidraget var från
början alt man skulle stimulera den öppna vården, som är oerhört viktig. Alla
erfarenheter vi har av statsbidrag som delas ut till alla kommuner i landet på
detta sätt visar emellertid att sådana pengar inte har avsedd effekt. De håvas
in av kommunalkamrerarna och har inte någon reell styreffekt eller någon reell
stimulanseffekt på den sociala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del vore mycket bättre om vi i stället kunde använda
statsbidraget mer kreativt för att se lill att vi så snabbt som möjligt kan
råda bot på bristerna i utbudet av platser. Detta var vad folkpartiet ensamt
föreslog för två månader sedan, när vi hade att ta ställning till hur
statsbidragssystemet skall utformas för de närmaste tre åren. Tyvärr var vi
ensamma då. Nu har utskottet med vidgad klarsyn, tycker jag, gjort en markering
av att man önskar sig en mera krativ och flexibel användning av statsbidraget.
Vi får hoppas att del går att omförhandla det här systemet, trots alt avtal om
systemets utformning under de närmaste tre åren just har godkänts av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! En viktig tanke i den nya lagen, liksom i den
gamla, är att öppna och tidiga insatser måste ges hög prioritet. Det är oerhört
viktigt alt vi kan förebygga problem för barn och ungdomar genom alt ingripa på
ell så tidigt stadium att problemen inte förvärras och fördjupas. En nödvändig
förutsättning för delta är att samhället har förmåga atl reagera när unga
människor begår dumheter I dag finns del stora brister i den här förmågan till
reaktion. Väldigt många ungdomar möter ingen reaktion alls från socialtjänsten,
polisen, rättssystemet eller från andra vuxna. Vi har ett stort behov av alt
förbättra vår kompetens och vår förmåga atl reagera tidigt på olika slags
dumheter som begås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För detta krävs bl.a. en förbättrad samverkan mellan olika
organ - mellan socialtjänsten, polisen och kriminalvården. Det krävs också att
socialtjänsten får information och får veta vad som händer</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En paragraf i lagförslaget har blivit myckel omdiskuterad,
och den har fått det illvilliga namnet angiverilagen. Det är den paragraf i
socialtjänstlagen som säger att anställda inom vården som får kännedom om atl
unga far illa -att barn misshandlas eller på annat sätt lever i en skadlig
miljö - skall ha möjlighet och i vissa fall skyldighet att tala om del. Jag
tycker, herr talman, att det är cyniskt att beskriva delta som en angiverilag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Problemet i vårt samhälle är inte atl det skvallras för
myckel om problem av denna typ. Problemet i dag är i stället att del hålls lyst
alldeles för mycket, alt man är för blyg, för rädd, håller sig för mycket för
sig själv och att man inte vågar säga ifrån, gripa in och hjälpa till när fara
är på färde. Det är myckel angeläget att vi blir mindre försiktiga när det
gäller alt hjälpa medmänniskor. Den här paragrafen är ett viktigt hjälpmedel
för att vi skall kunna nå det målet. Jag och socialutskottet stöder varmt
förslaget till ändring av denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Folkpartiet har fogat ett antal reservationer
lill betänkandet, vilka jag yrkar bifall till. Ingrid Ronne-Björkqvist kommer
senare att behandla reservationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det talas i dessa dagar mycket om olika kriser i det
svenska samhället, mer eller mindre reella. Del har kommit alt bli något av en
konkurrens mellan olika kriser. Det är svårt för alla de olika
missförhållandena i samhället att vinna den uppmärksamhet de förtjänar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De missförhållanden som råder inom ungdomsvården är
oerhört allvarliga. Ett samhälle som är värdigt och solidariskt kan inte
försumma alt ta itu med dessa brister Del är med den övertygelsen som
socialutskottet föreslår riksdagen atl göra elt myckel starkt tillkännagivande
till regeringen om behovet av omedelbara åtgärder för alt råda bot på de
brister som i dag råder</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 dag har vi ungefär 150 ungdomar som inte tas om hand
någonstans. Socialnämnderna har rapporterat att i över 500 fall under 1988
lyckades man inte få någon som tog emot unga som bedömdes vara i behov av
tvångsvård. Det rör sig om delvis samma ungdomar som cirkulerar varför man
kommer fram till siffran 150. Ingenting tyder på att det här problemet har
mildrats under de senaste åren. Det finns tvärtom indikationer på atl del
snarare håller på alt förvärras. Vi anser del därför oerhört angeläget att
omedelbara åtgärder vidtas och att regeringen omedelbart agerar för att råda
bot på bristerna inom ungdomsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ber
med detta atl få vrka bifall lill utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 4 INGRID HEMMINGSSON (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag instämmer i vad utskottets ordförande
sade angående de förändringar som har skett av den gamla LVU. Dehär gjort att
vi har fått en ny LVU och vi har varit eniga om de flesta av förändringarna.
Från moderat håll har vi dock två reservationer som vi är ensamma om. och vi
har fyra reservationer tillsammans med de övriga borgerliga partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill börja med alt tala om de särskilda ungdomshemmen.
Tidigare kallades de för § 12-hein. men vi har i utskottet enats om atl del
inte var elt särskilt bra namn. Ännu längre tillbaka kallades de för
ungdomsvårdsskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen talar man visserligen om bristerna med de
särskilda ungdomshemmen, men man hänvisar till det förändrade statsbidraget
och lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl frågan
skall utredas i vanlig ordning. I utskottet vill vi gå snabbare fram. Genom de
mänga motionerna och de två utfrågningar som utskottet anordnade kom vi lill
klarhet om allvaret i situationen och kunde enas om ett tillkännagivande, som
betydligt skärpte kraven pä de särskilda ungdomshemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under första hälften av 1987 gjorde dåvarande
justitieombudsmannen Tor Sverne en undersökning av de särskilda ungdomshemmen,
där han var ytterst kritisk till hur de fungerade. Efter detta har faktiskt
ingenting hänt. De brister han pekade på i sin rapport kvarstår i dag och har
förvärrats. Från moderat håll har vi i flera motioner-i år och alla föregående
år sedan 1987-krävl förändringar när det gäller de särskilda ungdomshemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ungdomar som är placerade i sådana hem kommer från
ytterst svåra hemförhållanden och har en lång historia av missbruk och
kriminalitet bakom sig. Trots delta har under 1988, som vi nyss hörde, 150
ungdomar avvisats från hemmen. Något verkligt alternativ till vård har inte
funnits för dem. De har kunnat fortsätta sin verksamhet på samma sätt som
tidigare. Delta är ett oförlåtligt misslyckande. Det kan också tilläggas att flera
platser än dem som tillkommer läggs ned, trots att det finns en brist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från 1983 övergick det statliga huvudmannaskapet till
kommuner och landsting. Under den utfrågning som utskottet anordnade med
Kommunförbundet och Landstingsförbundet framkom del all dessa inte klarade av
att lösa problemen med dagens organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 det gemensamma tillkännagivande som utskottet gör till
regeringen konstateras att situationen är oacceptabel. Det handlar här om
ungdomar som behöver kvalificerad vård under lång tid. Det krävs ett
tillräckligt antal platser och en betydligt mer differentierad vård än den vi
har för närvarande. Många av dessa ungdomar lider av svåra psykiska störningar
och är svårt kriminellt belastade. En förhållandevis stor del är av
invandrarursprung. Det krävs hem med kunnig och specialiserad personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare konstaterar utskottet att länsövergripande
planering behövs. För vissa typer av vård behövs hem som har hela riket som
upptagningsområde och en samverkan på riksnivå. Vidare sägs att det behövs ett
förändrat system för inskrivning som omfattar hela landet, i stället för som i
dag, att föreståndaren beslutar om inskrivning. Socialstyrelsens ansvar för
planeringen måste stärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan tyckas all huvudmannaskapet borde återgå lill
staten, med anledning av allt detta som vi är eniga om, eftersom del här
gäller vård av en liten grupp mycket vårdkrävande ungdomar Del säger utskottet
nej lill, med undanlag av oss moderater Vi tror alt det enda sättet att få en
överblick över behoven och alt åstadkomma en nödvändig differentiering är ett
statligt huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har även i våra motioner påtalat att de regler som i
dag gäller för möjligheter till inlåsning måsle förändras. Huvudregeln är att
inlåsning av ungdomar endast får vara i högst två månader Det måste göras en
individuell prövning och bedömning av hur länge den unge måste vara inlåst för
all möjligheter till en förändring över huvud taget skall finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Apropå differentiering måsle vissa av de särskilda
ungdomshemmen få en alldeles speciell utformning. För ungdomar under 21 år som
begått en brolts-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1989/90:72 21
februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lig
gärning blir i dag påföljden vård inom socialtjänsten. Det fungerar inte. Ofta
blir det varken någon vård eller reaktion på brottet. Även om det sker en
förbättring genom en annan utformning av de särskilda ungdomshemmen, såsom vi
har varit överens om i betänkandet, är det inte tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enda sättet atl över huvud taget kunna påbörja en
rehabilitering av de ungdomar som i unga år har en lång brottskarriär bakom sig
är inlåsning och atl del inte finns möjligheter atl straffa sig ut från hemmet.
Därför anser vi också att unga människor som döms av domstol för brottslighet
skall las om hand av särskilda ungdomshem som slår under
kriminalvårdsstyrelsen. Del är rimligt när en domstol har utdömt påföljd för
brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här är det viktigt all kvalificerade behandlingsmetoder
finns. Dessa ungdomar riskerar annars all få tillbringa det mesta av sin
framtid i fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en annan reservation påtalar vi tillsammans med de
övriga borgerliga partierna atl del har skett en ökning av tidiga
personlighetsstörningar hos ungdomar Många forskare och andra som sysslar med
ungdomar har påtalat detta. Vi har därför i reservationen sagt att det är
viktigt att ungdomspsykiatrins ansvar klargörs bättre, så att inte dessa
ungdomar hamnar mellan olika ansvarsområden. Så sker faktiskt i dag relativt
ofta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänstlagen är utformad som en ramlag.
Erfarenheterna visar atl det finns vissa behov av preciseringar. Som
förhållandena är nu kan tvångsåtgärder komma in ganska överraskande för familjen
och den unge, om socialtjänsten inte fungerar tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet att en ramlag kan handhas myckel olika från kommun
till kommun. Vi anser därför att en stegvis ålgärdslisla, som den som fanns i
den tidigare barnavårdslagen med förmaningar, varningar och till sist
övervakning, skall återinföras. Hela familjen vet all om inte en förändring
till det bättre sker kommer åtgärderna att trappas upp. Ett omhändertagande
måste ändå vara den allra sista utvägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt omedelbart omhändertagande är en svår process för alla
inblandade. Del blir ofta stora rubriker i tidningarna om detta. Det är viktigt
att placeringen utanför det egna hemmet blir bra för barnet, både när del
gäller den tillfälliga tiden innan länsrätten fastställer vårdplanen och därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har förekommit kritik mot familjehemsplaceringar. Det
är därför viktigt att utskottet skärper kraven på socialnämndens kontroll av
familjehemmen. Del har också påtalats i belänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunernas erfarenhet av omedelbara omhändertaganden
växlar. Det finns därför skäl atl se över hur sådana fall handläggs. Det har vi
också påpekat i en reservation. Förhoppningsvis bör detta komma med i
socialstyrelsens utvärdering av socialtjänstlagens praktiska tillämpning
beträffande barn och ungdomar, som väntas komma inom en snar framlid. Om inte
så sker finns det skäl att återkomma lill delta senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Till sist vill jag understryka familjens
betydelse i det brottsförebyggande arbetet. Familjens ställning måste stärkas.
Föräldrarnas möjlighet att ta ansvar för och fostra sina barn är viktig. Det
är därför vi i alla lägen talar om att familjen måsle få större möjligheter att
själva påverka sin situation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föräldrar
som alltid bekymrar sig för hur de skall klara ekonomin får inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mycket lid
över till barnen. Tvingas båda föräldrarna atl arbeta heltid känns situationen
hopplös för många.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppfattningen om vad som är rätt och fel och skillnaden
däremellan grundläggs i hemmet. Det krävs både ork och engagemang att ställa
krav och att fullfölja dessa. Den socialdemokratiska politiken har inte
medverkat lill att stärka familjen. I stället har familjen blivit mer beroende
av politiska beslut. Familjerna har inte alltid fått möjligheten att vara
fostrare fulll ut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifall lill de moderata reservationerna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 5 ROSA ÖSTH (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det vi behandlar här i dag är en lag som vi
alla hoppas skall behöva användas så litet som möjligt. När man tar del av den
verklighet som gäller för många barn och ungdomar i vårt land, den grupp där
LVU blir aktuell, inser man hur oerhört viktigt det är med förebyggande
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i torra lagparagrafer kan ibland uttryckas
mänsklighet och insikls-fullhet. Jag tänker närmast på föräldrabalken, där del
i 6 kap. 1 § stadgas all barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god
fostran. De skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte
utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tänk om
alla barn kunde få känna sig trygga och bli bemötta med aktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man skall aldrig generalisera, del finns alltid undanlag.
Men för de allra flesta unga som blir ivångsomhändertagna av samhället handlar
del ändå om händelser och faktorer i deras liv som har stört deras utveckling
till harmoniska människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den allra största betydelsen när del gäller att ge barn
och ungdomar en trygg uppväxt har naturligtvis familjen. Det är föräldrarna som
harhuvudansvaret för barnen. Det samhället kan göra är att på olika sätt
stärka föräldrarna i deras roll som fostrare. Detta kan låta som schabloner,
men del är just det som del aldrig får bli. Del som kan göras för atl öka
föräldrarnas trygghet innebär också en investering för barnens framtid. Det är
vittomfattande åtgärder och beslut som det handlar om inom regionalpolitiska,
fördelningspolitiska m.fl. områden, men det är också fråga om den valfrihet
som del innebär att kunna välja den barnomsorgsform som passar den egna
familjen bäst och där ett vårdnadsbidrag kan fylla ett viktigt behov. Föräldrar
och barn behöver få mer tid för varandra. Vi får aldrig underlåta att göra det
vi kan göra genom att fatta lämpliga politiska beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan om familjen har barnomsorgen och skolan viktiga
uppgifter Förskollärare med lång erfarenhet kan ofta på ett mycket tidigt
stadium se vilka barn som är i riskzonen. Men deras möjligheter att hjälpa och
stötta familjerna är ganska begränsade. Flera partier har krävt en översyn av
socialtjänstlagen och om, vilket jag hoppas, en sådan översyn kommer till
stånd borde man kunna studera vilka möjligheter och brister som finns i del här
sammanhanget. Det gäller ju atl ta till vara barnomsorgspersonalens kunskaper i
det förebyggande arbetet. I det här sammanhanget är det också tänkbart att
något värdefullt kan bli resultatet av den översyn som socialstyrelsen för
närvarande företar</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolan måste enligt centerns uppfattning ges bättre
resurser atl hjälpa barn med sociala problem. Aktuell statistik visar att det
föreligger klara sam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>band
mellan dålig skolanpassning, skolk och kriminalitet. Om skolan inte tidigt kan
åtgärda de problem som en elev har, kan det ibland gå så långt att han
"straffar ut sig" från skolan, och det är givetvis ett synnerligen
dåligt utgångsläge vid intåget i vuxenvärlden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till det förebyggande arbetet hör naturligtvis också
kampen mot alkoholmissbruket och narkotikan. Det råa våldet, skadegörelsen och
inbrotten, allt det som gör ungdomar till s.k. värslingar, hänger nästan alltid
ihop med alkoholförtäring eller narkotikamissbruk. Därför får arbetet mot missbruket
aldrig stanna av. Återkommande kampanjer kan vara verkningsfulla. 1 dem kan de
drogfria alternativen framhävas, och ungdomarnas egna organisationer kan
stimuleras alt la ansvar för att bidra lill all hålla drogkonsumtionen nere.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag måste ivyärr alltför många barn och ungdomar under
en tid mot sin egen eller föräldrarnas vilja tas om hand. Orsaken kan vara
ungdomarnas eget beteende, alltså missbruk eller kriminalitet, men det kan
också vara fråga om brister i den unges hemmiljö. Det handlar om elt stort
ingrepp i familjens liv, och det ställs stora krav på den eller dem som under
en tid skall ta ansvar för vården av den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så långt som möjligt försöker man alt placera ungdomarna i
familjehem, eftersom nästan alla är överens om all delta är den bästa
vårdformen för de allra flesta ungdomar Egentligen kan vi inte nog uppskatta
del arbete som många familjehemsföräldrar bedriver. I åratal ställer de upp
dygnet runt för ungdomar med problem. Alt delta många gånger är ett tungt
arbete råder del inget tvivel om. Det är ofta också ett i många avseenden
ensamt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som familjehemsföräldrar oftast uttrycker önskemål om
är atl de kan få en "egen" socialtjänsteman att vånda sig till för
råd och stöd, sårskilt när det "krisår".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att familjehemsföräldrarna skall kunna orka fortsätta
sitt viktiga arbete och inte blir utbrända i förlid är det angeläget all de
kan få utbildning och fortbildning. Detta gäller för övrigt också personal på
ungdomsvårdsin-stitulioner. Det är inte alldeles givet hur en sådan
fortbildning skall vara konstruerad för att den skall bli mest ändamålsenlig.
1 en treparlireservalion, nr 9, har vi föreslagit att en utredning bör göras
kring behovet av personalutvecklingen och om hur fortbildningen skall vara
sammansatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fram till 1983 fanns statliga ungdomsvårdsskolor som
därefter överfördes till landstingen eller i vissa fall lill kommunerna. §
12-hem är numera den vanliga benämningen på dessa hem. Meningen var förslås alt
de som tidigare var placerade på ungdomsvårdsskola i fortsättningen skulle
placeras pä § 12-hem. Men så blev det nu inte riktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ungdomar som är mest belastade, som har de
allvarligaste problemen och som därför har del största behovet av vård saknar
ofta hemvist. Ingen vill ha dem. Det finns elt slags handfallenhet inför dessa
ungdomar Myndigheterna inser behoven men saknar de rätta medlen. Därför är del
inte så förvånande att socialtjänsten söker sig fram på nya vägar som ibland
kan le sig uppseendeväckande och provocerande. Så har vi fått i gång
"värstingde-batten" - på ont, men kanske ibland också på gott. Jag
tror nämligen alt den beskrivning som massmedierna gjort av en del ungdomars
situation har fått många människor att inse atl det här är fråga om barn i nöd
och alt deras provocerande handlingar ofta är desperata rop på hjälp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta människor accepterar knappast att 15-åringar
placeras i häkte, därför att det inte finns någon lämplig vård för dem, något
som det berättades om i TV i går kväll. Gång på gång framkommer hur ett
placeringsärende bollas från den ena till den andra, och till slut konstateras
det atl alla vårdinstitutioner säger nej; "Den grabben vill inte vi ha,
han platsar inte i vår grupp." Under 1988 avvisade § 12-hemmen 600 gånger sammanlagt
150 ungdomar, vilket betyder att flera ungdomar avvisades flera gånger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ingen anledning att höja de tidigare
ungdomsvårdsskolorna till skyarna, där fanns ofta stora brister. Men med facil
i hand kan vi ändå fråga oss om det inte hade varit betydligt bättre alt
förändra och förbättra innehållet i den verksamheten i stället för att
förändra huvudmannaskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som hänt är ju alt landslingen, och i förekommande
fall kommunerna, visserligen har byggt upp en vårdkapacitel som motsvarar de
flesta ungdomars behov men inte klarat av atl med det egna underlaget som
grund få till stånd den differentiering av verksamheten som är nödvändig för
att också de mest vårdkrävande ungdomarna skall kunna ges hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då inträffar alltså det som vi alltför ofta får bevittna:
samhället kan inte la emot dem som är i skriande behov av hjälp. Dessa ungdomar
återförvisas till den egna hemmiljön som i just deras fall kanske är del sämsta
alternativet därför alt det är just där som skadorna uppstått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom denna situation är helt oacceptabel har vi i
centern liksom många andra diskuterat vad som kan göras för att lösa problemen.
I motionerna har vi stannat för uppfattningen att del statliga
huvudmannaskapet borde återinföras för den verksamhet som inriktas på de mest
vårdkrävande ungdomarna. Vi tror inte på att enbart en förändring av
statsbidraget skulle vara tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots detta har vi inte reserverat oss på den punkten. I
det här läget har vi nöjt oss med alt ställa oss bakom det tillkännagivande som
ulskoltels majoritet föreslog och som vittnar om att hela socialutskottet ser
med stort allvar på situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet uttalar exempelvis atl en betydligt mer
differentierad vård än för närvarande måste kunna erbjudas. Enligt utskottet
får det inte förekomma någon tvekan om fördelningen av ansvaret landsting och
kommuner emellan. Det är nödvändigt att en samverkan på riksnivå om denna vård
kommer till stånd, framhåller utskottet vidare. Man säger också att del bör
övervägas att inrätta hem som har hela riket som upptagningsområde och alt
statsbidraget i ökad utsträckning bör inriktas mot denna speciella verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom vi i utskottet också har diskuterat de här
frågorna direkt med representanter från både kommun- och landstingsförbunden
och från departementet och socialstyrelsen, tycker jag att det finns anledning
att hoppas alt arbetet framöver kan leda till framgång. Vi kommer givelvis från
centerns sida, liksom jag utgår ifrån också hela socialutskottet, att noggrant
följa utvecklingen av den här frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På ett par ytterligare punkter, utöver vad jag tidigare
berört, har vi i centerpartiet emellertid reserverat oss. Det gäller den
ungdomspsykialriska verksamheten. Man har kunnat notera att ett ökande antal
ungdomar har personlighetsstörningar. Del är inte acceptabelt att den vård som
i dag er-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bjuds är
både otillräcklig och bristfällig och alt ungdomarna därför inte får den vård
de behöver. Ungdomspsykiatrins ansvar måste klargöras bättre, så atl de berörda
ungdomarna inte hamnar mellan olika ansvarsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till slut vill jag med några ord la upp invandrarungdomarnas
behov. Det är ofrånkomligt så alt en stor del av de unga som berörs av LVU är
ungdomar med invandrarbakgrund. Cirka en fjärdedel av platserna antas fyllas av
ungdomar med invandrar- eller flyktingbakgrund. Detta har naturligtvis sina
särskilda orsaker. Dessa ungdomar har helt andra svårigheter och möter helt
andra problem än våra svenska ungdomar Detta ställer speciella krav på vårdens
utformning med tanke på språk, kultur religion och föräldrakontak-ler</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i centerpartiet anser att det är mycket angeläget atl
särskilt utreda vilka förebyggande åtgärder som behövs för att tillgodose just
dessa ungdomars behov, inte minst när del gäller val av familjehem. Vi anser
att denna fråga bör bli föremål för en översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till alla
reservationer som centerpartisterna i utskottet står bakom och i övrigt till
utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog tredje vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf.6 INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är bra alt riksdagen nu ger regeringen
till känna att en ordentlig uppryckning äntligen måsle ske när det gäller de
institutioner som vi i utskottet kallar särskilda ungdomshem, de som brukar
kallas § 12-hem och tidigare kallades ungdomsvårdsskolor</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill säga att en av de frågor som man först måste ta
itu med är den som gäller vilka åtgärder som måsle lill för all göra
lärartjänsterna mer attraktiva. Lärarna vid dessa hem har de svåraste läraruppgifter
som finns. De skall arbeta med ungdomar som varken den vanliga skolan eller
samhället har klarat av. Detta är en uppgift för de mest dugliga och erfarna
lärarna vi har i landet. Av den anledningen borde dessa tjänster göras så
meningsfulla och attraktiva att lärare med den högsta kompetensen söker dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men del är i stället så att två tredjedelar av den
undervisande personalen har lämnat sina tjänster sedan hemmen övergick i
kommunalt huvudmannaskap. År 1989 hade 9 av 20 arbetsledare varit anställda
mindre än ett år. 40 % av arbetsledarna, 44 % av yrkeslärarna och 46 % av
leorilärarna var obehöriga. Lårarsituationen är alltså utomordentligt oroande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrarna har ansvar för barnens uppväxt och fostran,
och så skall det vara. Men föräldrar äger inte sina barn, det gör ingen.
Svenska barn har det i allmänhet bra, internationellt sett. Det finns
emellertid, vilket bl. a. Daniel Tarschys har tagit upp, barn som har det
utomordentligt svårt, barn som lever i en social misär och i ensamhet, barn som
blir vanvårdade, misshandlade och sexuellt utnyttjade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ibland måste samhället ingripa och överta föräldrarnas
uppgift att vårda, skydda och fostra. När barnens behov kommer i konflikt med
de vuxnas är det barnens behov som har företräde. Detta är en grundprincip i
svensk lag-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stiftning
som vi skall vara stolta över och som vi skall värna om. Detta betänkande
handlar i stor utsträckning just om de mest utsatta barnens situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Professor Sten Levander höll föreläsningen vid
professorsinstallationen i Lund i höstas. Det var en svidande vidräkning med
politikers vägran atl ta till sig entydiga forskningsresultat om utsatta barns
situation och när det gäller vad resultaten kan bli på sikt av att de åtgärder
som vidtas är obefintliga eller felaktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sten Levander sade bl.a.; "Dumma fältherrar slog förr
ihjäl budbärare, som kom med oönskade rapporter om verkligheten. Del är en
onödigt brutal metod, det går lika bra att tiga ihjäl dem." Han redogjorde
även för sina egna omfattande undersökningar angående pojkar som vårdats på
Lövsta ungdomsvårdskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall citera ett stycke ur hans anförande; "Vad
är huvudresullaten av vår Lövstaundersökning. Pojkarna kommer från eländiga
miljöer. Vi tror oreflekterat att barn i dag har det bättre än förr. Vi kan
visa att del är tvärtom för den grupp pojkar del gäller. Under den första
halvan av vårt sekel tillät samhället inte alt barn växte upp under sådana
förhållanden som faktiskt sker i dag. Barnen adopterades bort direkt. I dag
accepterar vi att missbrukare, våldsmän och psykiskt sjuka som är dokumenterat
olämpliga som föräldrar skall bilda familj och fostra sina barn. En av våra
pojkar har vistals i 18 olika fosterhem under sina första 12 år av livet,
borlplacerad när det blev alltför djävligt hemma, och ålerplacerad när det
lugnat sig. Den socialnämnden borde åtalas. Märkligt nog fann vi i vår
undersökning alt ju värre pojkarna hade del hemma, desto bättre har det gått
för dem i vuxen ålder Det speglar helt enkelt att just de pojkarna fält en
definitiv omplacering tidigare än de andra. Ju längre en pojke fick vara kvar i
en dåligt fungerande familj, desto sämre har del gått."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har som barnläkare sysslat med barn och med
uppföljningar av deras situation i drygt 20 år, och jag tycker faktiskt atl
Sten Levander har alldeles rätt i sina påståenden. Dessa barn ger mycket tidigt
signaler om att de far illa, och de får tyvärr alldeles för ofta inte någon som
helst hjälp förrän de har blivit så obekväma för samhället att det redan är för
sent. Detta har tagits upp i forskningsrapport efler forskningsrapport, och del
framkom också vid vår utfrågning i utskottet. Vi får således inte vara rädda
för att ingripa i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns i betänkandet en reservation som handlar om åtgärder
i syfte att stärka familjens rätt. Reservationen mynnar ut i några konkreta
exempel, nämligen förslag om alt man bör ge vårdnadsbidrag och valfri
barnomsorg. Detta ställer även vi i folkpartiet upp på. men dessa åtgärder är
inte de som skall las till för alt hjälpa de nu aktuella barnen. Vi i
folkpartiet har i stället ställt oss bakom utskottsmajoriletens uppfattning,
all dessa frågor skall las upp i det betänkande där de hör hemma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns emellertid en lång rad andra reservationer som
vi i folkpartiet har ställt oss bakom, antingen ensamma eller tillsammans med
andra. Jag vill, herr talman, yrka bifall till samtliga de reservationer som vi
i folkpartiet har ställt oss bakom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa reservationer berör bl.a. de frågor som Rosa Östh
tidigare har tagit upp och som jag därför går förbi snabbt, nämligen frågan om
behovet av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>psykiatrisk
behandling och behoven hos invandrarungdomar, de allra mest sårbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservafionerna tar också upp frågan om att vi måste vara
mer aktiva när det gäller att flytta över vårdnaden av barn. Riksdagen har nu
ställt sig bakom den princip som går ut på att man bör vara mer akiiv när man
förstår att barnen inte inom överskådlig tid kan komma tillbaka till sin
hemmiljö. Vi i folkpartiet menar att man också aktivt bör åläggas atl ompröva
vårdnadsfrågan, t.ex. vart annat eller vart tredje år, delta för att vi skall
slippa situationer av den typ som Sten Levander ger exempel på i sin
beskrivning av pojken som flyttat runt lill olika fosterhem. Det är tyvärr inte
ovanligt med dessa jojobarn. Och de far utomordentligt illa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i folkpartiet anser också atl familjehemsföräldrarna
inte bör få sämre ekonomiska villkor vid vårdnadsöverflyttning, så atl de av
den anledningen tvekar att ta ansvar för vårdnaden. Detta bör ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det behövs stärkta utbildningsinsatser när det gäller dem
som är ansvariga vid tvångsomhändertagande av barn. Det handlar bl.a. om att
personalen inom socialtjänsten måste få utbildning och fortbildning samt
kontinuerlig metodutveckling, osv. Men det handlar även i stor utsträckning om
familjehemmen, som ju ofta ställs inför en orimligt svår situation när det
gäller alt hjälpa både dessa barn och deras familjer. I dag är det nästan
enbart intresseorganisationerna som står för utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservationen handlar även om behovet av samarbete mellan alla
vuxna som kommer i kontakt med unga lagöverträdare - samarbete och samordnade
insatser mellan myndigheter och organisationer - så att reaktionen på ett icke
önskat beteende sker snabbt och bestämt. Det handlar om behov av en bra
dokumentation. Då har vi i folkpartiet framför allt tänkt på de barn som lever
under så miserabla förhållanden att de vore klara fall för
tvångs-omhändertagande om föräldrarna inte gick med på ett frivilligt
omhändertagande. I detta avseende har det tyvärr visat sig att dokumentationen
ofta är mycket bristfällig. När föräldrarna efter något år ber att få tillbaka
sitt barn finns det inte mycket nedskrivet, och ofta härden ansvariga
socialpersonalen bytt tjänster, eftersom det är en stor omflyttning på dessa
tjänster. På detta område behövs det därför en uppryckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i folkpartiet har även tagit upp en ändring av 71 § om
myndigheters rätt eller skyldighet alt lämna ut sekretessbelagda uppgifter. Vi
anser atl myndigheter som i dag inte har den rätten skall kunna få denna rätt,
men inte tvånget att lämna ut uppgifter och slå larm när det är helt uppenbart
atl barn håller på att placeras i helt olämpliga fosterhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiet har i en reservation tillsammans med centern,
vpk och miljöpartiet tagit upp behovet av en barnombudsman. Detta är myckel
viktigt, men jag skall inte gå in på det så myckel i dag, eftersom vi mycket
snart kommer atl få möjlighet att ta upp det till debatt snart igen här i
kammaren. Vi hade en utfrågning i utskottet i går, och de som var inkallade
till denna var ganska överens om atl delta var en viktig fråga alt undersöka
vidare och satsa på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall lill samtliga reservationer
där folkpartiet finns med.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span lang=DE style='font-size:
1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
7 GUDRUN SCHYMAN (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker naturligtvis, liksom alla andra, att det är bra
att vi i socialutskottet kan vara eniga om så mycket som möjligt. Vi är i långa
stycken eniga om hur situationen är när det gäller vård och behandling av barn
och ungdomar. Och vi är eniga om att det är kris på detta område. Vi i
utskottet har haft myckel mer att önska av initiativ från regeringen. Sådana
initiativ har vi genom elt tillkännagivande beställt från regeringen. Vad jag
däremot tycker är tråkigt är atl vi i utskottet inte alls är eniga om alt den
nu föreslagna lagändringen på inga sätt kommer att påverka de brister som finns
och på inga sätt kommer atl medverka till en förbättring av den rådande situationen.
Jag anser atl den föreslagna lagändringen är ett gigantiskt slag i luften som
snarare las till för alt man är så bekymrad över en situation som är dålig och
tror att man på delta sätt gör någonting, vilket man inte gör</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill erinra om att det finns en historia till delta
lagförslag, nämligen det belänkande som socialberedningen lade fram redan i
februari 1986. Det hette Barns behov och föräldrars rätt, socialtjänstens
arbete med utsatta familjer I den utredningen lämnade beredningen förslag till
en helt ny lag om ivångsomhändertagande av unga, LTU. Men i stället för atl
remissbehandla delta förslag lät man en utredare utreda utredningen av det
skälet alt man helt enkelt var missnöjd med socialberedningens förslag. Man
tyckte att det helt enkelt var för radikalt. Del hade en inriktning som betydligt
mer handlade om vårdideologi och barns behov än vad det nu föreslagna mer
juridiskt och lagtekniskt inriktade förslaget till lagändring har Delta förslag
innebär i princip alt man går tillbaka till den gamla barnavårdslagen.
Skillnaden är bara att andra ord används. Vi i vpk anser att del är en mycket
sorglig behandling av ett bra beredningsförslag, I vpk;s avslagsyrkande
hänvisas lill socialberedningens förslag, som vi i vpk anser bör ligga till
grund för utformningen av ändringar i lagen om vård av unga, vilket vi grundar
vårt avslagsyrkande på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den upprepning som vi i vpk har gjort av vad som fattas i
denna situation kommer på inget sätt att förändras genom denna lagändring. Vi
har sagt att det finns för få platser på § 12-hemmen. Och i den mån det finns
platser vårdas fel ungdomar där. Det kommer inte att ske någon ändring genom
delta lagförslag. Det finns få eller inga akuta platser Det är elt jätteproblem
för kommunerna i dag. Ute i Värmdö kommun, där jag bor, satt två personer, en
socialsekreterare och en avdelningschef, hela dagarna i går och i förrgår och
ringde för att ordna en plats lill en unge som var s.k. LVU-are. Två personer
salt under tvä hela dagar och kammade igenom hela Sverige från norr till söder
för att uppbringa en enda plats, vilket de lyckades med under den andra dagens
elfte timme. När man tvingas använda resurserna på del sättet på en socialbyrå,
förslår jag varför man inte hinner med det som skall ske före ett
omhändertagande och det som skall ske efler ett omhändertagande. Del är ju i
detta sammanhang problemen finns. Vi vet alt det behövs mindre institutioner.
Vi vet att det behövs en myckel större flexibilitet i vårdutbudet och att det
behövs individuellt anpassade vårdprogram för de få, vilket är viktigt alt
säga. ungdomar som det faktiskt handlar om i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ungdomsbrottsligheten och ungdomsproblemen ökar inte.
Tvärtom har läget stabiliserats och problemen minskar. Men de få som det
handlar om</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>finns det
inte någon anpassad behandlingsform för Och del är där problemet ligger, inte
att vi inte har en tillräckligt repressiv lagstiftning. Del går alldeles
utmärkt att använda den lagstiftning som vi i dag har på dessa ungdomar. Men
vad hjälper det när det inte sker någol efter. Det är ju där problemet ligger.
Vi vet att det i vissa fall behövs större upptagningsområden för just dessa
speciella ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall bara en enda gång i denna debatt använda ordet
värslingar på dessa ungdomar, eftersom jag tycker att del är bland det värsta
man har hittat på att sätta etiketter på ungdomar med problem, en etikett som
inte innebär någol annat än alt denna etikett kan slås upp i braskande
rubriker, och man kan på ett mycket behagligt sätt distansera sig från hela
problematiken och säga alt det är de där som vi inte behöver bry oss om eller
vilkas problem vi inte behöver ta till oss. Vi behöver inte se alt var och en
är en enskild individ som var och en har sin speciella bakgrund och sin
speciella problemalik som kräver speciella åtgärder Det är effekten av denna
etikettering som jag hade hoppats hade försvunnit ur vår vokabulär</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet att det råder gigantiska personalproblem inom hela
värd- och be-handlingsområdel. Del finns för dålig kompetens. Behörigheten är
låg, och personalomsättningen är stor. Resurserna är nämligen inte
tillräckliga, och arbetet år oerhört krävande. Man tvingas ofta se till
negativa resultat. Det behövs en uppryckning pä alla dessa områden, och det
behövs naturligtvis en höjning av lönerna för den personal som arbetar Vi vet
att det är dåligt samarbete mellan de olika huvudmännen - mellan kommuner,
landsting, psykiatri, skola, polis, osv., delvis beroende på att det inte finns
tid att etablera ordentliga samarbetsformer Det finns inte tid att bygga upp
sociala nätverk där all personal inom dessa myndigheter får tid att lära känna
varandra och samarbeta. Det brister där. Detta förslag till lagändring råder
inte bot på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet också att detta i många fall öppnar för privata
lösningar när det gäller vård och behandling för ungdomar, precis som när del
gäller missbrukarna. Vi vet all när två personer på en kommunal socialbyrå
kanske har suttit i två dagar för atl ragga fram en plats, kanske den plats som
de hittar är en som kostar mellan 70 000-90 000 kr per månad, och detta för en
plats som dessutom inte innebär tillräckliga möjligheter atl hålla kvar en unge
som är s.k. LVU-are och som är rymningsbenägen. Den situationen har man nu ute
i kommunerna, och den här lagen råder ingen som helst bot på det problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Daniel Tarschys började med alt säga atl det här är en bra
lag, men den fungerar inte, och han gratulerade regeringen. Då vill man nästan
fråga: Är det kartan eller verkligheten som gäller? Vad är det för bra med en
lag som inte fungerar därför alt verkligheten ser ut på ett helt annat sätt än
vad man förutsätter i lagen? Har vi en verklighet där det inte finns resurser
för förebyggande arbete på alla områden som berör barn och ungdomar, vad skall
vi då ha med en lag till som gör att vi snabbare än nu skall omhänderta ungdomar?
Varför skall vi skärpa de repressiva inslagen? När vi dessutom inte har vård
och behandling som kan följa på ett tvångsomhändertagande, varför skall vi då
ha detta ivångsomhändertagande? Det krävs snabba ingripan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den och
tydliga signaler, har flera sagt här i dag. Del är en av de myter som finns
beträffande barns och ungdomars situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har framför mig statistik från statistiska
centralbyrån som gäller åler-fallsfrekvens för ungdomar mellan 15 och 20 år
lagförda för alla typer av grövre brott under perioden 1960—1980. Det är alltså
en ganska lång tid. Man har studerat återfallsfrekvens vid tidigt ingripande
resp. sent ingripande, frän O till 25 månader Återfallsfrekvensen sjunker ju
längre lid som har förflutit mellan brott och lagföring, vilket man inte skulle
tro. Men det är faktiskt fallet. Då säger man att del naturligtvis är felaktigt
att dra slutsatsen att återfallsrisken skulle kunna minskas genom alt vi
väntar med lagföring. Det tror jag inte heller man skall göra. Det finns
egentligen ingenting som säger alt sen lagföring inte höjer återfallsrisken.
Någol samband existerar tydligen inte enligt statistiken. Det är ett av
motiven lill atl man i dag vill göra denna lagändring, som jag anser inte på
något sätt råder bot på de problem som i verkligheten finns på detta område.
Vi är ju eniga om att detta är ett mycket viktigt och för oss kärt område. Vi
vill så mycket och har stora ambitioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förstår alltså inte att man skall skärpa de repressiva
inslagen. Jag anser inte att det på något sätt främjar de barn och ungdomar som
vi säger oss tala för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till alla de
reservationer där vpk finns med.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värd i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 8
INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Eftersom jag var en av dem som talade om
snabba ingripanden vill jag precisera vad det framför allt rör sig om. Jag
tror fortfarande att ungdomar far väl av att de snabbt får reaktion på ett icke
önskvärt beteende. Men de snabba ingripandena bör framför allt komma innan
barnen har blivit brottsliga i sitt beleende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall åter citera Sten Levanders rapport om brottsliga
ungdomar på Lövsta; "Vi kan med kuslig precision förutsäga, på basen av
barndomsdata, hur illa det gått för var och en. och på vilket sätt det gått
illa." De var mördare, våldtäktsmän, rånare osv. "Det betyder att vi
i dag faktiskt skulle kunna identifiera de cirka 200 lägstadiepojkar per
årsklass i Sverige, som med nuvarande social- och kriminalvårdspolitik i morgon
blir värslingar och i övermorgon blir förhärdade vanebrottslingar. Jag tror att
vi med tidiga och resoluta ingripanden skulle kunna förhindra en sådan
utveckling för många av dessa lägstadiepojkar, men jag tror inte att
politikerna låter oss försöka."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför kändes det så väsentligt för mig att vi ingriper
långt innan barnen hinner bli skadade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 9 GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Om detta kan vi vara helt överens. Jag talade
också om alt det behövs förebyggande arbete. Jag menar atl tidiga ingripanden
och tidiga reaktioner är bra. Men i den här lagtexten talas om
ivångsomhändertagande på ett tidigare stadium. Jag menar att det inte finns
något fog för att föra in det i debatten över huvud taget.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värd i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
10 ANITA STENBERG (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På tre områden är den här utredningen inte tillräckligt
aktiv, tycker jag. Därför stöder jag tre av reservationerna. Det gäller den ungdomspsykialriska
verksamheten, de ekonomiska villkoren vid vårdnads-överflyttningar samt en
statlig ombudsmannatjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den ungdomspsykiatriska verksamheten yrkar
jag bifall till reservation 4. Det är viktigt att de ungdomar som är i behov av
psykiatrisk vård får denna, och i ett tidigt skede. Den ungdomspsykiatriska
verksamheten måsle byggas ut. Därför är det viktigt med ungdomsmottagningar
där kvalificerad personal finns som akut kan ta hand om ungdomarna och sedan
eventuellt slussa dem vidare till rätt vårdinstans. Där skall också ges förebyggande
ungdomsvård. Där skall man kunna diskutera ungdomsfrågor, och det skall inte
vara några märkvärdiga ställen att gå till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de ekonomiska villkoren vid
vårdnadsöverflyttningar yrkar jag bifall till reservation 8, som innebär en
begäran om en utredning om dessa villkor I dag händer det att de tidigare
familjehemsföräldrarna, om de övertar vårdnaden av barnet, går miste om den
ersättning som de hade som familjehemsföräldrar. De får alltså sämre ekonomi.
Delta bör utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen yrkar jag bifall till reservation 15 som gäller
statlig barnombudsman. Miljöpartiet har väckt en motion 1989 och en 1990 om
just inrättande av en statlig barnombudsmannatjänsl. Dessa motioner behandlas
inte i detta betänkande, varför vi stödjer fp-motionen i samma ärende. 1 övrigt
yrkar jag bifall till utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 11 BO
HOLMBERG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den seriösa kritik som har riklats mot
nuvarande förhållanden när det gäller ungdomar som har kommit på glid i
samhället har varit berättigad. För ofta har ingripandena kommit för sent. De
unga har farit illa av denna senfärdighet. Samtidigt har samhället fått kritik
för passivitet från allmänheten. Ungdomsvåldet har skapat oro i befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu föreslås viktiga förändringar i lagen i regeringens
proposition. Det blir möjligt för samhället att tidigare ingripa med
tvångsåtgärder. Det gäller både när orsakerna kan sökas i de ungas hemmiljö och
när det är fråga om brister i det egna beteendet, dvs. olagligheter och våld. I
samband med att socialutskottet skulle behandla regeringens förslag fick vi
uppleva en ny våldsdebatt i media. Kvällstidningarna drog på i reportage och
rubriker; Våldet har ökat och blivit råare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det läget ville socialutskottet tränga bakom
medierapporterna och våldsrubrikerna. Vi ville framför allt inför dagens
behandling ordentligt granska om regeringens proposition var bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här var nyttiga genomgångar för vår del. Vid den
första hearingen som vi hade - vi hade då möjlighet att höra företrädare för
den kommunala socialvården, för polisen, för socialstyrelsen m,fl, - fick vi
klart för oss att viljeinriktningen i propositionen, nämligen atl samhället
skall kunna gripa in tidigare mot ungdomsvåldet, är bra. Men vi uppfattade
också mycket klart en varningslampa från alla inblandade: Risken är att
propositionen från regeringen blir ett slag i luften om samhället inte kan la
hand om de ungdomar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som hamnar
snett. Alltför många får gå kvar på gatan - till nackdel för både dem själva
och samhället som får kritik för passivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför har vi i socialutskottet enats kring tre
principiellt viktiga förändringar i fråga om regeringens förslag. En
förändring gäller detta med att vi måste komma till rätta med bristen på
vårdplatser Flera i utskottet har vittnat om förhållandena i del avseendet och
redovisat socialstyrelsens uppgifter om alt 150 ungdomar inte kan få den vård
och behandling som lagen föreskriver Det är klart olillfredslällande, så den
bristen måsle vi komma till rätta med. I detta ligger också att del behövs fler
differentierade platser på ungdomshemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra bristen som vi vill komma till rätta med gäller
utformningen av statsbidragen. Regeringen har förhandlat med de båda
kommunförbunden om en treårsperiod, en höjning och inriktningen i detta sammanhang.
Men när det gäller att bygga ut fler platser på ungdomshemmen och differentiera
dessa menar vi atl det inte fanns någon viljeinriktning, stimulans, i statsbidragen
för att landstingen skulle kunna komma till rätta med bristerna och därmed lösa
detta stora problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför har vi sagt till regeringen att statsbidragen bör
få gälla på den punkten för period 1. Men för period 2 och period 3
beträffande den här tiden vill vi att regeringen omförhandlar och kommer med en
stimulans i statsbidragen, så alt det går alt komma till rätta med den här
bristen. Det gäller ju dels att få fler platser, dels att åstadkomma en
differentiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tredje principiellt viktiga förändringen från
socialutskottets sida är att vi vill ha med ett riksperspektiv i planeringen.
Av bl.a. socialstyrelsen har vi fått höra att landstingen, som har ansvaret för
dessa saker, i sin planering utgår från länsperspektivet. Man minskar antalet
platser då det i stället behövs fler platser - detta i länsperspektivet. Detta
är fel. Därför menar vi att regeringen måste ta initiativ till ett
riksperspektiv i planeringen, så att det går atl få fram fler platser när
behovet blir större och inte färre platser</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här är viktiga förändringar. När det gäller dessa
förändringar vill jag anlägga några personliga synpunkter och göra några
kommentarer Redan under studietiden och under mitt arbete i kommuner och
landsting har jag lärt mig att Sveriges socialpolitik bygger på en humanitär
människosyn och på en mycket stark tro på att människor själva skall klara sina
liv och problem. Men i detta har också legat att samhället, när människor av
någon anledning inte längre orkar, inte klarar sig själva - det gäller ungdomar
och föräldrar och då även ungdomsfostran - inte kan så att säga sitta på
läktaren och ha en låt-gå-polilik, utan då måste samhället gripa in.
Föräldrarna uppfostrar ju sina barn och ger dem trygghet. Men framför allt ger
föräldrarna sina barn en uppfattning om vad som är rätt eller fel. Barn som
inte får en uppfostran med den tryggheten och med insikten om gränserna för vad
som är rätt eller fel riskerar att hamna i en situation av inre oro och komma
snett i samhället. Den erfarenheten gäller också tonåringarna. Om föräldrarna
inte orkar fullfölja föräldrarollen när ungdomarna kommer upp i högre åldrar
finns ju risken att tonåringarna hamnar snett i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var skakande att höra vad både de sociala
myndigheterna och polisen hade att säga till oss i utskottet. Man sade;
Föräldrar kommer och ber oss att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens protokoll 1989/90:72</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ta hand om
barnen därför att de själva inte orkar med sina barn. Men på gatan kommer de
all gå ned sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag ungdomsvåld - i morgon fängelse. En tredje utgång är
kanske att ungdomarna blir helt fast i t.ex. knark - samhället har inte
tillräckligt gripit in.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag menar
att det behövs en slagkraftigare insats från samhället. På det sättet kan en
humanitär människosyn förenas med medborgarnas krav på lag och ordning.
Samhället far ju illa och får kritik när samhället inte sköter sig. När jag i
dag åkte till riksdagen läste jag en artikel i Svenska Dagbladet. Där fanns
just en beskrivning av en ung människa sorn hade hamnat snett. Föräldrarna
sade: Vi orkar inte med. Men ingen grep in. Jag kan föreställa mig hur negativt
detta har blivit för samhället, lill följd av del våld som den här unge mannen
har åstadkommil. Många grannar och andra har varit irriterade. Samtidigt har
den här unge mannen efler alla år av lidande kommit till insikten atl hans son
minsann inte skall ha det på samma sätt. Han hoppas därför på en aktiv skola
och på en samhälle som griper in. så alt hans son inte skall få uppleva samma
saker som han själv varit med om.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill också peka på några andra saker som vi vill ge regeringen
lill känna i detta sammanhang. Socialtjänstlagen pekar ju ut kommunerna som
ansvariga för vård och behandling. Landstingen har driftansvaret för
ungdomshemmen. Ansvarsfördelningen är alltså klar. Del är tillämpningen ute i
kommuner och landsting som brister. Här måste politikerna skärpa sitt ansvar.
Del var anledningen till alt socialutskottet vid sin andra interna utfrågning
bad den politiska ledningen för de båda förbunden komma lill utskottet. Man
ville ställa frågan; Hur kommer det sig alt landstingen inte tar sitt ansvar
för ungdomshemmen och hur kommer del sig atl den kommunala socialvården inte
tar det ansvar som den har enligt lagen? Med myckel stor tydlighet framgick det
att det behövs en skärpning ute i kommunerna och landstingen. Det gäller ju alt
tillämpa den lagstiftning som regering och riksdag ytterst lägger fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutskottet vill också ha en skärpning av
propositionen när det gäller atl åstadkomma tidiga ingripanden. Flera här har
talat om behovet av att så sker. Alla är vi ju på konferens efter konferens -
oavsett om vi träffar socialarbetare, politiker eller skolfolk - överens om att
den kunskap som finns i skolan i och med att lärarna talar om atl del går snett
för någon måsle föras över lill socialvården. På det sättet går del alt
åstadkomma tidigare ingripanden. Varför kan man icke åstadkomma förbättringar
på den punkten? Vi kan inte göra del här utan det måsle ske ute i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Problemet är inte det angiveri som några jurister hävdar
skulle bli följden, utan problemet är bristen på medmänsklighet och engagemang
från dem som jobbar med dessa saker. Jag har i detta avseende samma uppfattning
som Daniel Tarschys.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare visar utskottets utfrågningar att socialtjänsten
behöver förbättrad diagnostik. Flera har varit inne på delta i dag. Man behöver
alltså hjälp från psykiatrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några av oss i socialutskottet har gjort elt besök hos
Norrköpings kommun. Av personalen fick vi höra att man inte hade det
instrument som diagnostiken är Beträffande ungdomar på ungdomshem gäller del
ju alt ordenl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ligt
utreda om den bakomliggande orsaken är djupa störningar i personligheten eller
om den är att hänföra fill ett brottsbeteende. En sådan här brist kräver en
utredning. Man måste ju ha den rätta diagnosliken för atl kunna vidta riktiga
åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet föreslår att ett arbete inleds som syftar fill
en utvärdering av insatserna på behandlingshemmen. Hur effektiva är
behandlingsmetoderna på de behandlingshem som finns i dag? Socialstyrelsen har
också pekat på behovet av en utvärdering av de privata hemmen. Jag har läst Aftonbladets
avslöjande artikelserie om penningen och vården. I delta sammanhang krävs det
en skärpning även från kommunernas sida. Hur ser vården och garanfierna i fråga
om kvaliteten egentligen ut på de privata hemmen? Är det verkligen så, att
penningen går före människan? Här behövs det verkligen en utvärdering och
konkreta fakta på bordet för att vi som politiker i riksdagen skall kunna veta
vad vi får ut av pengarna och vad vi får ut i fråga om vårdkvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Låt mig
till sist, herr talman, kort kommentera några reservafioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det här läget, när del finns en proposition som
förbättrar möjligheterna lill tidigare ingripanden - en proposition som de
allra flesta är överens om är bra i det avseendet - och när utskottet dessutom
har enat sig om att göra ett antal viktiga tillkännagivanden till regeringen om
förbättringar i propositionen, har jag svårt att förstå varför moderaterna
lägger fram ett förslag om alt förstatliga ungdomshemmen. Jag tror inte att ett
förstatligande i sig löser dessa problem. Det är precis samma verklighet som är
kvar efter ett eventuellt klubbslag för en sådan åtgärd från talmannens sida
här i riksdagen. Bristerna är också kvar. Man skulle enligt min mening förlora
i tid på en sådan omorganisation, i stället för att nu snabbt åtgärda bristerna
både i vårdinnehåll och i politisk styrning ute i kommuner och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här återkommer jag till ansvaret ute i kommuner och
landsfing, som behöver förbättras. När regering och riksdag tidigare lade över
ansvaret för ungdomshemmen på landstingen, gjordes det med utgångspunkt i en
tro på den kommunala självstyrelsen, där besluten skulle komma närmare verkligheten
och människorna. Jag har fortfarande en tro på den kommunala självstyrelsen,
men jag måste säga att jag är litet besviken över att man inte har följt upp
ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför menar jag att Gudrun Schymans kritik är felaktig.
Vi skall inte gå tillbaka och göra fler utredningar och fatta beslut i frågan i
riksdagen. Regering och riksdag har med detta beslut tagit fram en alldeles utmärkt
lagstiftning, men ansvaret och bristerna i den kommunala självstyrelsen skall
nu följas upp av kommuner och landsting. Gudrun Schymans engagemang behövs
inte längre i riksdagen, efter detta beslut, men det skulle behövas ute i
landslingen och kommunerna. Gudrun Schyman kanske skulle fråga sina
partivänner, jag mina och Daniel Tarschys sina. Uppvaktningar i den här frågan
från oroliga föräldrar skall inte efter detta klubbslag i första hand göras i
riksdagen, utan där ansvaret ligger, nämligen ute i kommuner och landsfing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allra sist vill jag ta upp moderaternas reservation med
förslag om att placera ungdomar över 15 år som är dömda till särskilda
ungdomshem under kriminalvården. Om jag minns rätt - jag kan ha en tankelucka -
var alla, inkl. Norrmalmspolisen, överens om att inte placera dessa ungdomar
under kriminalvården, där det finns risk för att de blandas med vuxna
brottslingar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och förs
in i deras beteenden, med vad som därav följer Då skulle dessa ungdomar helt
klart hamna i utförsbacken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot är det viktigt, Ingrid Hemmingsson, att få bort
bristerna i ungdomshemmen, genom att ändra bl.a. inskrivningsrutiner och andra
behandlingsformer, så att ungdomarna inte i onödan straffar ut sig. Man måste
dels ta hand om ungdomarna, dels se till att de får en bra vård och behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med det, herr talman, vill jag yrka avslag på
reservationerna 1-15 och bifall till socialutskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 12
GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tror att mitt engagemanggör sig alldeles
utmärkt här, Bo Holmberg. Annars skulle det i dag inte finnas någon som sade
alt den ökade repression som den föreslagna lagtexten innebär, dvs. tidigare
tvångsingripanden, strider mot just den humana människosyn som Bo Holmberg här
i talarstolen gjorde sig till tolk för Det är en kantring över till samhällets
-vilka del nu är - krav på lag och ordning, så länge den här skärpningen av
lagen inte följs av en satsning på förebyggande arbete. Det som Bo Holmberg
och andra kallar för "tidiga ingripanden" låter för mig som just
tvångsingripanden. Vi måste rensa litet i vokabulären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidiga ingripanden vad gäller förebyggande arbete år
någonting helt annat; det är just samarbetet mellan barnomsorgen, skolan,
socialtjänsten och ungdomspsykiatrin. Det vill vi alla ha. Jag har också ställt
mig bakom det tillkännagivande som ett enigt utskott har gjort om ökade
satsningar på just dessa delar men jag vill inte gå med på en skärpning av en
tvångslag. Det har inte sin plats i dagens samhälle, och det strider mot en human
människosyn. Där är vi tydligen inte överens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror pä det kommunala självstyret. Bo Holmberg, men
jag kan inte se hur det skall kunna användas på ett bra sätt i dessa frågor,
när staten samtidigt för en politik som innebär att möjligheterna att driva en
offensiv kommunal socialvård med starka förebyggande inslag utarmas. Vi kan
vara överens om att de möjligheterna i kommunerna i dag är betydligt mer beskurna
än de var framför allt under 70-talel. Under hela 80-talet har det skett en
indragning av statsbidrag och en försämring av kommunernas möjligheter till
egen beskattning, vilket har resulterat i alt just de sociala delarna inom
kommunerna har fått stryka på foten. Det finns i dag socialsekreterare på
kommunala socialbyråer som till övervägande delen tvingas arbeta med ekonomiska
ärenden, trots att mängden av barn- och ungdomsärenden har ökat - man har inte
resurser Jag sade i mitt förra inlägg alt det inte är mycket bevänt med
effektiviteten om man skall sitta i två dagar för alt ragga upp en plats till
en ung människa som har omhändertagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det handlar inte om alt kommunerna och de som arbetar med
dessa frågor inte tar sitt ansvar ulan om att vi måste ge dem möjligheter att
göra det. Det är regeringens ansvar att se till att detta kan fungera i
praktiken, men det gör inte regeringen i dag - den gör precis tvärtom. Då är
det litet opassande att säga att vi måste tro på det kommunala självstyret och
kommunernas ansvar, när de inte får möjligheter och resurser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 13
INGRID HEMMINGSSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall börja med att ta upp
huvudmannaskapet och differentieringen, och jag vänder mig först och främst
lill Bo Holmberg. Detta handlar om ungdomar under 21 år som är dömda till vård
inom socialtjänsten enligt LVU, och vi har då sagt alt vissa av hemmen bör stå
under kriminalvårdsstyrelsens huvudmannaskap. Jag vill än en gång påpeka att
det gäller dem som är dömda för våldsbrott och grova brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har också fastnat för detta med human människosyn,
förenad med lag och ordning, och det rimmar myckel bra med ett sådant här
uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är fullständigt felaktigt, som Bo Holmberg säger, att
ungdomarna skulle utvecklas lill brottslingar, eftersom de skulle blandas med
vuxna brottslingar Del är inte tal om det, utan det är tal om de särskilda
ungdomshemmen och behovet av denna typ av differentiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utfrågningen sade Norrmalmspolisen just all man inte
kunde tänka sig att dessa ungdomar skulle sällas i fängelse. Men här är del
fråga om särskilda ungdomshem, som får en speciell funktion och där särskilda
vårdinsatser kvalificerad vård och även ganska stora resurser måste sättas in.
Annars kommer dessa ungdomar atl hamna i fängelse senare i livet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del här tycker jag verkligen är humanitet. Det handlar om
ungdomar som vill ha hjälp, orn ungdomar som aldrig någon har satt stopp för
tidigare. Därför tar vi också med frågan om inlåsningen. I del fallet fick vi
stöd i Norr-malmspolisens reaktion vid utfrågningen. Han påpekade flera gånger
att en inlåsning är alldeles nödvändig. Diirför har vi också sagl att liden två
månader inte räcker, ulan en individuell prövning rnåste göras av hur lång lid
inlåsningen skall omfatta. Del lar tid innan en ung människa som har haft elt
destrirktivt beteende under myckel lång tid över huvud taget blir motiverad för
vårdinsatser. Detta är vad den här frågan handlar om. Denna differentiering är
helt nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det återstår så litet av min talelid, så jag får ta upp
frågan om huvudmannaskapet sedan. Jag vill nu bara påpeka att det som Bo
Holmberg räknade upp, inkl. riksperspektivet, kräver ett annat huvudmannaskap
än den fördelning som i dag rader mellan kommuner och landsting. Man kommer
inte alt klara den här bristen och få det rikstäckande perspektivet och
differentieringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 14
ROSA ÖSTH (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bo Holmberg valde att bara kommentera några
av reservationerna, de som hårdast vände sig mot utskottets hemställan. Det
kan jag i och för sig förslå. Men jag är litet besviken över atl han inte
ägnade några ord åt reservation nr 5, som gäller invandrarungdomarnas
situation. Om Bo Holmberg blir litet aktiv i denna fråga här, kan det i någon
mån kompensera den passivitet som utskottet har visat i del här ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utskottet säger man nämligen att man är ense med
motionärerna om atl invandrarungdomarna har speciella problem och all det
ställer särskilda krav på utformningen av vården. Vidare säger man att
utskottet i likhet med föredragande statsråd vill "understryka att del
ankommer på varje myndighet att tillhandahålla behövlig information till olika
invandrargrupper rörande de frågor som hör till myndighetens
verksamhetsområde".</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och med detta konstaterar man atl motionärernas önskemål
är tillgodosedda. Men det är inte alls någonting som är tillgodosett med det
här konstaterandet. Problemen kvarstår i lika hög grad som innan utskottet
behandlade frågan. Ute i kommunerna, framför allt inom socialtjänsten, sliter
man med de här frågorna. Man känner sig tämligen utlämnad och får inte något
som helst stöd från centralt håll. Vi menar från centerns sida att del hade
varit väl motiverat med ett uttalande från riksdagen i den här frågan, där man
tog på sig ansvaret för att göra en översyn av vad som behöver göras för att
tillrättalägga de brister som finns i den verksamhet som riktas mot
invandrarungdomarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 15 BO HOLMBERG (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill till Gudrun Schyman säga att vi
redan med nuvarande lagstiftning har en brist på tillämpning ute i våra
kommuner och landsting. Jag kan därför inte förstå varför Gudrun Schyman
riktar in hela sin argumentering på de skärpningar som görs, när
grundproblemet är att vi har dålig tillämpning redan av dagens lagstiftning.
Det var det jag försökte säga med mitt inlägg, att det behövs bättre
tillämpning ute i våra kommuner och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar att Gudrun Schyman har en felaktig föreställning
om de kommunala resurserna. Det har inte varit någon neddragning i volym eller
konsumtion, varken i kommuner eller landsting. Del har tvärtom varit en ökning
både i volym och i konsumtion. Jag menar att frågan om bristerna i tillämpningen
av lagen om § 12-hemmen, ungdomshemmen, inte kan sägas vara en fråga om
resurser Det handlar också om styrning och behandlingsinnehåll, plus resurser
Ytterligare resurser av del slaget lägger regeringen till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag också säga till Gudrun Schyman, apropå
tillämpningen och bristerna, att vi alla efter utfrågningen i utskottet var på
del klara med alt det behövs en skärpning ute i kommuner och landsting, både
från politikerna och från ledningarna, för atl detta skall fungera. Jag tycker
alt det är följdriktigt att också säga det här i kammaren, så att våra
kommunal- och landstingspolitiker får en signal om att vi vill ha en skärpning
från både politiker och ledning, så atl lagen tillämpas på rätt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill gärna ha kvar Gudrun Schymans engagemang här i
riksdagen. Det tycker vi om både i utskottet och i kammaren. Men jag tror att
engagemanget i den här frågan till allra största delen skulle kunna
kanaliseras till kommuner och landsting. Det skulle passa alldeles utmärkt där</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till Ingrid Hemmingsson vill jag
säga alt utskottels majoritet inte tror atl ungdomshem under kriminalvården är
rätt väg. I stället vill vi förbättra de nya ungdomshemmens funktion, inte bara
genom namnbytet, utan också genom att ge dem ett bättre innehåll i
verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 16
GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag får börja med att tacka så mycket för
berömmet och för alt Bo Holmberg tycker att det är bra atl jag finns här Det
känns mycket tryggt att veta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i alla fall litet olika syn på hur det fungerar ute
på fältet och varför Vad beror den dåliga tillämpningen av lagen egentligen på?
Den beror inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på alt
lagen inte är tillräckligt bra som den är, utan den beror på att man inte har
resurser alt göra det som man borde göra före och det som man borde göra efter
Vi vet ätten mängd ungdomar har omhändertagits enligt gällande lagstiftning,
men de kan inte få någon behandling. Det är det som lill stor del har varit
bristen. Vi vet att det förebyggande arbete som vi alla vill skall finnas, så
att man skall slippa använda lagen överhuvud taget, är det område där det
brister Om det vittnade också de utfrågningar som vi har haft två gånger. Det
är där de stora bristerna är Det gäller utformningen av den behandling som
ändå finns, det gäller personalproblem, kompetensproblem, svårigheter atl få
rikstäckning och alla de saker som vi är ense om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar att den här lagändringen inte löser de
problemen. För atl lösa de problem som vi är ense om faktiskt existerar behövs
del också, som Bo Holmberg säger, pengar. Jag menar att del inte är
tillräckligt med de pengar som finns i dag, med lanke på den situation som
råder ute i kommunerna. Tittar vi på hur det ser ut på de olika socialbyråerna,
märker vi alt de faktiskt inte har tid att arbeta tillräckligt mycket med de
här frågorna. De har inte tid att bygga upp det nödvändiga samarbetet. Framför
allt har de inte lid att arbeta med det förebyggande samarbete som alla är
eniga om är så nödvändigt. Man behöver sälta in åtgärder, samtal, stöd på
olika sätt för barn, ungdomar och familjer på ett tidigt stadium. Man hinner
inte med det i dag. Man sitter överlupen med ekonomiska ärenden, och mån jagar
platser vilkas kvalitet man inte ens känner till. Man tvingas in i situationen
atl teckna platser för dyra pengar fast man inte vet om man får något för
pengarna. Dessa problem löses inte på någol sätt med den här lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan inte se vad det år i dagens läge som motiverar en
ökad repressiv hållning gentemot barn och ungdomar Var finns underlaget i
verkligheten för ett sådant hållningssått i dag? På vilket sätt befrämjar del den
humana människosyn som jag tror att vi är överens om att vi omfattar? Jag ser
inte den verklighet som kräver en skärpt lagstiftning i dag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 17
INGRID HEMMINGSSON (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bo Holmberg säger att han inte kan gå med på
vårt förslag till koppling mellan kriminalvårdsstyrelsen och vissa av de
särskilda ungdomshemmen. Han vill i stället arbeta för elt bättre innehåll i
själva vården på ungdomshemmen. Det är precis dit vi syftar</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men jag tycker inte att vi kan blunda för verkligheten.
Verkligheten är sådan atl vi har elt fåtal ungdomar som har en mycket lång
brottskarriär bakom sig, som är dömda av domstol och som kanske har fått ett
oändligt antal åtalseftergifter. Det är med anledning av de fallen vi tycker
atl kriminalvårdsstyrelsen bör handha de särskilda ungdomshemmen. Det kanske
inte behövs särskilt många. Det kan jag inte säga här. Men vi behöver helt
enkelt en reaktion mot brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är också precis det svar som föråldrar vill ha. De
ber om hjälp för atl få sina ungdomar på rätt köl. Det behövs - det kan alla
vittna om - en längre tid av inlåsning med mycket kvalificerad vård och
behandling. Det handlar här om en liten grupp ungdomar, som ingen har satt
stopp för och vars destruktiva beteende det lar lång tid atl vända. Om så inte
sker riskerar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de dock
att hamna i fängelse, och det vill vi undvika. Denna vår inställning grundar
sig pä en verkligt human människosyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så åter till huvudmannaskapet. I betänkandet redovisas
olika krav på särskilda ungdomshem. Det ställs krav på en stark
differentiering av hemmen, på mindre hem osv., dvs. på hem av många olika
kategorier. Man talar om alt socialstyrelsen måste få ett större inflytande och
om hur viktigt del är med riksperspektivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror inte att kommuner och landsting klarar dessa
krav. Kom ihåg att det här gäller ett fätal ungdomar. På grund av att del
gäller några få, som befinner sig i en mycket besvärlig situation, tror jag att
staten genom socialstyrelsen måste få det övergripande ansvaret. Vi får se hur
det har blivit när vi återigen diskuterar dessa frågor om några år. Vi har
kanske då kommit fram till att kommuner och landsting inte klarar heller denna
uppgift. Vid den utfrågning som vi har åhört verkade det som om en del
företrädare för kommunerna inte hade så stora förhoppningar Jag tror inte att
det differentierade statsbidraget löser problemen på det här området. Vi måsle
här ha ett statligt huvudmannaskap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 18
LENA ÖHRSVIK (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Mitt anförande avser den del av LVU som
gäller skydd för barn mot olämplig miljö. Det är en fråga som tidigare inte har
berörts så mycket i debatten. Beträffande sättet att arbeta med ungdomar har
jag tidigare under åren flera gånger deklarerat min övertygelse om att delta
rnåste bygga på respekt och förtroende och att tvångsingripanden behöver ske
bara i akuta situationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grunderna för samhällets skyddslag för barn har varit
likartade genom åren, och stor politisk enighet har rått, även om debatten
utanför den här församlingen har varit ganska häftig. Låt mig i detta
sammanhang påminna Gudrun Schyman om att det när vi juni 1980 antog nu gällande
LVU, på grundval av förslag i socialtjänslproposilionen, bara var vpk som röstade
emot. Det skedde dock från en annan utgångspunkt. Man hade tagit fasta på en
opinion ulanför detta hus mot alt det ingreps för litet och för en skärpning
av lagreglerna. Detta kan visserligen anses vara historia, men det förtjänar
ändå att påpekas att vi i stort sett har varit eniga men att vpk har gått emot
både då och nu, men från olika utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås en del justeringar i och
kompletteringar av gällande lagstiftning, och jag tycker att det är bra alt
man på flera ställen i förslaget poängterar barnens rätt till kontinuitet och
stabilitet i sina relationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i elt par motioner varit kritisk mot förslaget på
fyra punker. Jag tycker inte att flyttningsförbudet skall omprövas var tredje
månad, och jag tycker att personkretsen med anmälnings- och
uppgiftsskyldigheten är för snäv. Trots risken för att bli anklagad för att
uppmuntra angiveri anser jag alt uppgifts- och anmälningsskyldigheten bör
utvidgas till atl avse också privata och kooperativa verksamheter som berör
barn och ungdomar Jag har vidare varit kritisk mot atl reglerna om vittnesplikt
inte korresponderar med reglerna om uppgiftsskyldighet samt mot alt man inte
har löst frågan om barns talerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
den första punkten har utskottet understrukit att det inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handlar om
någon formell prövning, och detta är bra. Beträffande de två följande punkterna
gör utskottet tillkännagivanden, och också del är mycket bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag sedan kommer till frågan om barns talerätt kan jag
tyvärr inte vara lika tillfredsställd. Enligt vad jag har kunnat utröna har
denna fråga varit föremål för kontinuerlig utredning sedan 1977. Bra förslag
till lösning har nu framlagts av utredningen om barnens rätt, i januari 1987,
och det rätta tillfället att ta upp frågan om talerätt i sociala mål hade
varit just i samband med denna proposition, som ju i övrigt siktar till att
stärka barnens rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min första motion om detta skrev jag i samband med
socialljänstproposi-tionen hösten 1979. I denna angavs atl del fanns problem på
delta område, men att tiden inte var mogen för någol förslag till lösning. Jag
accepterade då att vänta på en lösning, sedan jag hade förvissat mig om atl
detta verkligen var en uppgift för utredningen om barnens rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutskottet delade våren 1980 min uppfattning att
gällande regler var otillfredsställande och uttalade atl det på sikt rnåste
övervägas att införa en ordning som ger barnet en starkare ställning i mål
enligt LVU. Detta behövde dock utredas närmare, tyckte utskottet, och det
förutsatte alt utredningen skulle behandla dessa frågor skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har det gått tio år! Min kritik gäller i första hand
att lösningen saknas i den nu aktuella propositionen. Men också utskottet, som
ulan atl blinka accepterar att vänta ytterligare, får i dag ta åt sig. Visst,
del finns en liten förstärkning, nämligen alt offentligt biträde kan förordnas
även i ärenden om flyttningsförbud, men vad hjälper detta, när del offentliga
biträdet inte har rätt att agera!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Risken är nu stor att man ytterligare skjuter en lösning
av frågan framför sig med hänvisning till förändrade regler i vårdnadsmål samt
lill ändringar i handläggningsordningen. Enligt min uppfattning måsle det här
lösas nu, utan krumbukter. Kan någon här i kammaren utlova en snabb hantering?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 19
GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har inte begärt ordet för att utlova en
sådan snabb hantering som Lena Öhrsvik begärde. Det kan jag inte göra,
åtminstone inte ensam såsom majoritetsförhållandena ser ut. Jag tänkte bara
snabbt kommen-lera vpk;s historia vad gäller behandlingen av LVU. Jag har inte
hunnit eller ens haft en lanke på att gå tillbaka till de historiska källorna
för att se vad vi sade 1980. Om det var så som Lena Öhrsvik säger - och del är
troligt, för hon verkar mycket påläsl och engagerad i frågan -, kan jag väl
bara gratulera oss inom vpk till alt vi har utvecklats i vår humana samhällssyn
och i dag intar den ståndpunkt som vi har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 20 DANIEL TARSCHYS (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i den här debatten hört Gudrun Schyman ideligen
förklara att det här är fråga om en repressiv lag. som skärper tvånget. Jag
delar inte den uppfattningen. Jag skulle vilja ställa några frågor till Gudrun
Schyman;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en
femåring slås gul och blå, år det då fel att man från samhällets sida</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försöker
ingripa? Är del bättre atl man ingriper tidigare eller alt man ingriper
senare?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en tioåring missbrukas sexuellt i hemmet, är det då
repression att man försöker ingripa från samhällets sida? Är del i så fall
bättre att man ingriper tidigare eller att man ingriper senare?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en 15-åring håller på att fastna i narkotikamissbruk,
är del repression att man ingriper från samhällets sida? Är det i så fall
bättre att man ingriper tidigare eller att man ingriper senare?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja ställa en fråga till; Vad exakt är det i
delta lagförslag som innebär ett skärpt tvång? Såvitt jag har kunnat se är det
en förändring som Gudrun Schyman hänger upp hela sin retorik på, och det är att
man i den paragraf som handlar om förutsättningarna för all bereda vård övergår
från begreppet "fara" till begreppet "påtaglig risk för
skada". Det är hela den förändring som har lett till de här tiraderna
frän Gudrun Schyman om ökad repression och skärpt tvång. Jag vill fråga Gudrun
Schyman; Är det någol annat i lagen som har föranlett de eruptioner av känslor
som vi har mötts av här i kammaren i dag?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 21
GUDRUN SCHYMAN (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är tydligen provocerande när man uttrycker
sig känslofullt. Jag kan inte låta bli att göra del. Ell skäl till delta är
naturligtvis alt jag är socialarbetare. Jag har arbetat på kommunal socialbyrå
i nästan 20 år. Under de fem sista åren innan jag kom till riksdagen arbetade
jag just med ärenden som handlar om barn som far illa. Det kan gälla sexuellt
utnyttjande, psykisk misshandel och liknande. Del berör mig mycket. Jag har
stor erfarenhet av hur det ser ut på fältet och vad det är som fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag var chef för individ- och behandlingsavdelningen i
Värmdö kommun innan jag började i riksdagen. Där hade jag god överblick också
över svårigheterna atl prioritera mellan ärendena. Jag såg mycket tydligt
vilka ärenden som man inte hann med, vilka ärenden som hamnade i byrålådan fast
det inte alls var meningen, vilka felprioriteringar man var tvungen att göra
ute på en socialbyrå. Delta har upprört mig länge, och del upprör mig
fortfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna skärpning av lagstiftningen är ett exempel på ett
repressivt länkande som fanns i den gamla barnavårdslagen och som senare togs
bort. Jag menar faktiskt att det är en skärpning. Det som Daniel Tarschys själv
tar upp innebär en skärpning, ävenså del stegvisa sättet att skruva åt tummarna
genom atl säga; "Gör ni inte så blir det ännu värre", osv. Jag kan inte
se att det finns något motiv för delta i dagens verklighet. Jag kan dock se alt
det finns motiv för att vidta en hel mängd andra åtgärder för atl vi skall
kunna ta bra hand om barn och ungdomar. Jag har tjatat om delta i alla mina
inlägg, dvs. förebyggande arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är överens om, tror jag - det gäller både utskottet och
dem som vi har frågat - alt man på ett mycket tidigt stadium kan se vilka ungar
som är i riskzonen och vad det är som behöver göras. Ja, inte är det
tvångsingripanden i det lägel utan stöd av olika slag till både barn och
föräldrar Den rädda av förhållanden som Daniel Tarschys räknade upp är
naturligtvis den typ av missförhållanden som går att åtgärda med nuvarande
lagstiftning. Det råder ingel tvivel om det. Jag har arbetat med samtliga typer
av ärenden som Da-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>niel
Tarschys har räknat upp här Mitt problem har inte varit att tillämpa lagstiftningen.
Mitt problem har varit att jag har kommit in alldeles för sent. Jag har inte
haft tillräckligt med tid att arbeta med den utredning som har gjorts, och del
har inte funnits någol bra atl erbjuda för vare sig barn eller föräldrar i
denna situation. Där är problemet. Men vi åtgärdar detta inte nu. Vi har i
stället gjort ett tillkännagivande till regeringen om en skärpning på alla
dessa områden. Om den skärpningen och uppryckningen kommer till stånd, Daniel
Tarschys, behöver vi inte en skärpning av lagstiftningen. Jag är övertygad om
det.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 22 LENA ÖHRSVIK (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är synd atl jag skulle behöva avbryta
detta intressanta meningsutbyte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hade hoppals att Daniel Tarschys i sitt anförande
skulle utlova en snabb hantering av frågan om barns talerätt. Han är ju ändå
utskottets ordförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den här frågan har som jag sade
utretts sedan 1977. Jag väckte ingen motion under den allmänna motionstiden i
år eftersom det redan låg en motion förbehandling. Den är nu avslagen. Kan jag
få utskottets löfte om att utskottet nästa gång jag väcker en motion om
frågan, om den då inte redan är löst genom ett regeringsförslag, omedelbart
fattar beslut i ärendet?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL
23 DANIEL TARSCHYS (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan inte ge något svar på den fråga som Lena Öhrsvik
ställde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Gudrun Schyman vill jag säga följande. Vi är överens
i utskottet om att det finns stora brister i resurserna, tid, kraft, platser
och vårdmöjligheter för barn och unga som har starkt behov av samhällets insatser
På den punkten gör utskottet till regeringen ett viktigt tillkännagivande, som
vi räknar med skall följas av handling från regeringens sida snabbt och
resolut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har det också blivit en debatt om lagens utformning.
Det är den som Gudrun Schyman med stor kraft har angripit i dag. Jag ställde
frågan; Vad är det som får Gudrun Schyman alt säga att lagen blir mer
repressiv? Det har då visat sig atl det är en enda förändring i en paragraf som
innebär att begreppet "fara" som grundläggande förutsättning för att
bereda vård överges och ersätts med "påtaglig risk för skada". Det
behövs faktiskt ett mikroskop för atl hitta en skillnad mellan dessa begrepp.
Visserligen hävdas i propositionen att det utgör en förändring som innebär atl
man kan ingripa tidigare, men skillnaden är ytterst begränsad. Jag tror att
man måste ha hjälp med uttolkningen av propositionen för att ens hitta denna
lilla skillnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hela den retorik som Gudrun Schyman utvecklar här om ökat
tvång och ökad repression vilar på svag och bräcklig grund. Det lät i Gudrun
Schymans senaste anförande som om vi var överens om att det är bra med tidiga
ingripanden. Man skall inte skjuta upp åtgärder när de kan vidtas tidigare i
stället för senare. Då är det väl orimligt att basera ett angrepp på
majoriteten i utskottet på denna enda förändring i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gudrun Schyman var även inne på frågan om det s.k.
mellanlvånget. Det förändras inte i denna lag. På den punkten är den nya LVU
precis likadant</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i vissa fall av barn och ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utformad
som den gamla. Gudrun Schyman är sedan gammalt fientligt inställd lill denna
princip. Vad innebär då mellanlvånget? Det innebär att socialnämnden, närdet
är fara för alt någon skall fastna i ett olämpligt beleende, har möjligheter
att föreskriva atl den unge skall hålla regelbunden kontakt med en särskilt
utsedd kontaktperson eller att den unge skall delta i behandling i öppna
former inom socialtjänsten. Vad är det för strunt att man inte skulle kunna
vidta sådana åtgärder? År det repression, är del antihumant tvång? Jag tycker
att del är fullkomligt rimliga åtgärder, som är utomordentligt värdefulla för
all just förhindra atl allvarligare problem uppstår Vpk;s språkbruk är alt
kalla detta för en tumskruv. Jag tycker att det är avsevärt rimligare att kalla
detta för förebyggande åtgärder som kan sättas in för att förhindra att
allvarligare problem uppstår på elt senare stadium. Måste vi inte alla samla
oss för att se till att just de tidiga och förebyggande insatserna får mer
resurser, så att vi slipper ta lill de tvångsåtgärder som kan komma fill stånd
på ett senare stadium?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag håller helt med Rosa Östh - jag tror atl det var hon
som sade del - om att detta är en lag som vi antar men som vi hoppas skall
behöva tillämpas så litet som möjligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 24 GUDRUN SCHYMAN (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tvingas naturligtvis att senare i dag åse
atl denna lag antas. Jag är överens med Daniel Tarschys om atl ha en
förhoppning om att den skall tillämpas så litet som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har fortfarande inte fått något svar på hur den
verklighet ser ut som motiverar denna lagändring, som för mig, och som det slår
i propositionen, innebär en skärpning så till vida att man kan göra tidigare
ingripanden. Då handlar det om tidigare tvångsingripanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är alldeles riktigt när Daniel
Tarschys säger att jag sedan gammalt är emot tvångsingripanden. Det är jag, och
vpk är det. Vi tycker alt de strider emot den humana människosynen. Vi är
medvetna om att de behövs, men så sent som möjligt. I dagens verklighet, i den
situation som råder ute i kommuner och landsting i dag, behövs i första hand
inte tidigare tvångsingripanden utan förebyggande arbete och tidiga reaktioner
Men man behöver inte tidiga tvångsingripanden. Del är inte där det brister. I
dag brister det i det förebyggande arbetet, i det tidiga samarbetet mellan
skola, daghem och polis. Vi har talat om detta tidigare, så jag behöver inte
stå här och tjata mera. Det brister hos personalen, det brister i kompetens, i
utbildning, i möjligheter atl utvecklas. Lönerna är låga, och
personalomsättningen är stor Alla de saker som vi har gått igenom i dag och som
vi är överens om i utskottet utgör de verkliga bristerna. Där vill vi i vpk alt
det skall vidtas åtgärder. När dessa problem är åtgärdade behövs det inte en
skärpt lagstiftning. Jag tycker att detta är mycket enkelt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 25
DANIEL TARSCHYS (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi skall inte förlänga den här debatten, men
lät mig säga ytterligare en sak. Den blåslagna 5-åringen, den 10-åriga sexuellt
utnyttjade flickan och 15-åringen, som riskerar atl fastna i narkotikamissbruk,
måsle förstås hjälpas så tidigt som möjligt och inte sä sent som möjligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 26 GUDRUN SCHYMAN (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Om detta, herr talman, är vi helt överens.
Hur vi skall bära oss åt för att åstadkomma delta är vi däremot inte överens
om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under
8 §.)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6
§ Nordiskt samarbete</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredrogs utrikesutskottets betänkande 1989/90:UU9
Nordiskt samarbete (redog. 1989/90:4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 27 MARGARETHA AF UGGLAS (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Utvecklingen i vår egen världsdel, Europa,
går med svindlande hastighet. För bara ett år sedan satt president Havel i
fängelse och väntade på rättegång. För bara elt par månader sedan var
Ceausescu fortfarande vid makten. Den 9 november i fjol öppnades Berlinmuren.
Nu rivs den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om 1989 går till historien som de folkliga revolternas är,
så blir 1990 valens. På lördag går Litauen till val och sedan följer val i
land efter land i Central- och Östeuropa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett nytt Europa håller på att växa fram, ett Europa där
också Sverige och Norden måste finna sin roll och ta sitt ansvar Ett särskilt
ansvar har vi naturligtvis för att stödja den fredliga frigörelsen och
omdaningen i våra nära grannländer, i länderna kring Östersjön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I augusti 1989 föreslog min partiordförande Carl Bildt i
brev till presidenten i Nordiska rådet, Karin Söder, all man till
extrasessionen i Mariehamn och till sessionen i Reykjavik skulle inbjuda
representanter för folkfronterna i de tre baltiska republikerna som gäster
Detta förslag avvisades tyvärr av presidiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I oktober höll sedan Gorbatjov ett tal i Helsingfors.
Därefter har följt diverse diskussioner och turer Som situationen nu tycks
vara, har Nordiska rådets presidium beslutat alt en delegation skall företa en
resa lill Moskva och där träffa parlamentariker från Högsta Sovjet och kanske
också Baltikum. Om det senare råder osäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker herr talman, att Nordiska rådet har trasslat
till det ordentligt för sig. Det hade varit rakt och enkelt att anamma Carl
Bildts förslag att inbjuda företrädare för de baltiska folkfronterna som gäster
till en session med Nordiska rådet. Del finns ingenting i Nordiska rådets
statuter som förhindrar en sådan inbjudan. Och del är inte för sent än.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter valen i de baltiska republikerna är det naturligt
att bjuda in representanter för de folkvalda parlamenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har man, menar jag, alldeles i onödan hamnat i ett
komplicerat läggspel, som ger uttryck för bristande handlingskraft och
bristande stöd till de baltiska folken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation
5, som är fogad lill utrikesutskoltets betänkande 9.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog andre
vice talmannen ledningen av kam-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 februari 1990</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>marens
förhandlingar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>
8 ELVER JONSSON (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ett fungerande samarbete över landsgränser är
angeläget för handeln, för miljön, för näringslivet och för inte minst
gränsbor, för att nu nämna några områden. Det är också vikfigt att elt sådant
samarbete inom Norden sker både med uthållighet och med kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har några gånger i Nordiska rådet och även i Nordisk
press tagit upp till behandling frågor som rör detta och anfört att
grundläggande element för det nordiska samarbetet och den nordiska
samhörigheten är ett nordiskt medborgarskap, nordbors rättigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid 1980-talels början koncentrerades intresset inom
Nordiska ministerrådet i hög grad på den vikande nordiska samhandeln och andra
ekonomiska frågor Den enskilde individens svårigheter vid flyttning eller resa
lämnades i stort sett därhän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en reaktion mot denna alltför ensidiga ekonomiska
inriktning av det nordiska samarbetet fördes inom Nordiska rådet våren 1982
fram idén om ett nordiskt medborgarskap. Begreppet nordiskt medborgarskap avsåg
de hinder av olika slag som flyttande nordbor möter före flyttningen, under
själva resan, vid ankomsten till grannlandet och vid återflyttningen. I strikt
juridisk mening syftade inte begreppet nordiskt medborgarskap vare sig till
bildandet av en nordisk förbundsstat eller till att vi skulle få ett pass som
det stod "nordbo" på. Del var helt enkelt fråga om atl tillerkänna de
nordbor som bor i ett annat land i Norden än i hemlandet samma rättigheter som
inflyttningslandets egna medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessa
tankar var i och för sig inte nya. Den store danske samarbelsentu-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>siasten,
Hans Hedtoft, hade redan vid rådets session i Stockholm år 1955</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:285.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 varit inne pa liknande tankegångar Under 1950-talet
kunde också inhöstas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>flera
stora framgångar Nämnas kan överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad
1954, konventionen om social trygghet 1955 och etablerandet av Norden som en
territoriell passunion 1957.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Långt mer än 1 miljon flyttningar har sedan år 1954 ägt
rum de nordiska länderna emellan. I dag bor nära 250000 nordbor i ett annat
nordiskt land utan att ha förvärvat medborgarskap i inflyttningslandet. Det är
alltså en stor grupp människor som grundtankarna bakom det nordiska
medborgarskapet gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter flera års betänketid och till synes stor vånda
tillsatte så Nordiska ministerrådet en utredning, som senare avlämnade ett
betänkande om nordbors rättigheter Denna publikation var utomordentligt
detaljrik och beskrev hinder - små som stora - som möter nordbor vid flyttning
mellan länderna. Men den vanlige flyttarens problem hade helt kommit i
skymundan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad rådet hade bett om var en rättighetsförteckning - ett
slags Codex Nordieus - men man fick i stället en hinderskatalog. Därutöver har
också utarbetats informationsmaterial i form av broschyrer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del finns
förvisso många hinder i det nordiska umgänget. Ibland är de så</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enkla och
banala att man blir överraskad över att de existerar Men ibland</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>blir man också förargad. Jag har av
och till nämnt några praktiska problem</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som jag
har aktualiserat i Nordiska rådet och/eller här i riksdagen och som pockar på
en snabb lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dit hör att flygpriserna inom Norden bör följa det
faktiska avståndet och inte påverkas av att en nationsgräns passeras. För
närvarande är det mer än en och en halv gång så dyrt att flyga samma sträcka
mellan två nordiska länder som det är att flyga inom ett och samma land. SAS
sommarrabatter visar hur felaktigt uppbyggda de internordiska flygtaxorna är</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra exempel på problem är följande: En förälder som bor
i ett nordiskt land och arbetar i ett annat bör inte försättas i strykplats när
del gäller föräldrapenning. En tjänstebil bör utan vidare omgång kunna få
köras på ömse sidor om den svensk-norska gränsen. Importkvoter för t.ex.
stråfoder omöjliggör tidvis gränshandeln mellan Sverige och Norge.
Fritidsfastighet bör kunna innehas av en nordbo utan atl denne drabbas av
skalterepressalier</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa fem vardagsnära problem, som bara är några av många,
visar att det återstår mycket av banala hinder för medborgarna i Norden. Det är
dags att de högtidliga - och positiva - deklarationerna om att underlätta
nordbors villkor omsätts i konkret handling. Det är också viktigt att de
rättigheter och möjligheter som redan finns kan presenteras enkelt och
lättillgängligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till min glädje visar det sig att vid det förestående
mötet i Reykjavik nästa vecka finns det ett medlemsförslag som syftar lill alt
Nordiska ministerrådet bör utarbeta ett handlingsprogram om "Nordbors
rättigheter". .Med ett strukturerat handlingsprogram skulle det fortsatta
arbetet med nordbors rättigheter få en tydligare politisk profil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under många år har den här frågan aktualiserats i riksdagen.
Under sin tid här motionerade t.ex. förre vice talman Karl Erik Eriksson vid
upprepade tillfällen angående en nordisk ombudsman. Han gav redan i en motion
för fem år sedan exempel på vad en nordisk ombudsman skulle kunna ha för
uppgifter: information om allemansrätten och om regler av olika slag som rör
bilförsäkring och trafiklagstifining, information och hjälp med bidragsbestämmelser,
pensioner, avdragsbestämmelser, osv. osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet har avstyrkt de mofioner som väckts under flera
år, men som jag antytt har Nordiska rådet nu tagit upp frågan. Den motion
rörande en nordisk ombudsman som behandlas i dagens betänkande får som svar
just hänvisning till att Nordiska rådels presidium, i nära samarbete med
ministerrådet, skall utreda frågan. Eventuellt förslag i saken skall behandlas
vid Nordiska rådets ordinarie session nästa år Det är glädjande att kunna
konstatera att frågan om en nordisk ombudsman går mot sin lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dagarna har ministerrådet presenterat en ny rapport om
nordbors rättigheter, en uppföljning av den förra. Det är ett i och för sig
bra men avgränsat material, som kan vara till praktisk nytta vid flyttning
mellan de nordiska länderna. Rapporten innehåller också på de olika delområdena
uppgifter om gällande ordning inom EG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ligger nära till hands att uppfatta situationen som om
man nu kör in på någol slags "Europaspår" och att EG-intresset tar
överhanden över det nordiska i detta sammanhang. Min förhoppning är att det ena
inte får sättas mot det andra. Del är synpunkter som jag och Bengt Harding
Olson pekat på i en motion till årets riksdag, väckt under den allmänna
motionstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som
fortfarande saknas är en politisk viljeyttring, ett politiskt ställ-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningslagande
till frågan om nordbors rättigheter Det är min förhoppning alt ministerrådet
kommer att ställa sig positivt till den rekommendation som rådet med all
säkerhet kommer att anta i Reykjavik om ett handlingsprogram rörande nordbors
rättigheter Ett sådant handlingsprogram skulle också kunna utgöra ett led i
markeringen av "den nordiska modellen" inför kontakterna med EG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en motion, U2, föreslår Erling Bager och Lars Leijonborg
att Sverige i kontakt med övriga medlemsländer i Nordiska rådet bör verka för
att folkfronterna i de baltiska unionsrepublikerna Estland, Lettland och
Litauen inbjuds via speciell kallelse inför Nordiska rådets möten. Utskottet
har avstyrkt den motionen, och i reservation 5 sägs att förslagen i motionen
ändå kan anses ligga väl i linje med Nordiska rådets önskan atl få utöka kontakterna
med nära grannländer som inte är medlemmar i rådet och alt Sverige i Nordiska
rådet bör verka för att folkfronterna i de baltiska republikerna får nära och
aktiva kontakter, t.ex. vara med vid sessionerna inom Nordiska rådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett formerna, herr talman, bör man ändå överväga atl
nä fram till en nära och aktiv samverkan. Jag tror att del är viktigt. Jag tror
dessutom att medborgarna också i vårt land menar att det är riktigt med en
sådan färdriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här i riksdagen särskilt understryka betydelsen
av att uttalanden, rekommendationer och beslut på nordiskt plan - ja. även på
internationellt plan - inte stannar kvar där, så att säga blir hängande i
luften, utan att de följs upp nationellt och får den uppbackning på hemmaplan
som är nödvändig. Här har vi av och till försummat mycket. Vi har inte gått
från den höglid-liga deklarationen till den aktiva handlingen. Här har, menar
jag, herr talman, både riksdag och regering ett tungt och stort ansvar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 29
KARIN SÖDER (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är både viktigt och riktigt att vi en dag
när vi egentligen skulle ha haft en utrikespolitisk debatt diskuterar det
nordiska samarbetet. Nu är det ju ingen utrikespolitisk debatt, men därmed har
det nordiska samarbetet så att säga fått en egen höjdpunkt. Del visar också
talarlistan, som i dag är ovanligt lång i förhållande till tidigare debatters.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nordiska samarbetet är också en form av
internationellt samarbete. Norden består ju av fem suveräna stater som med
bevarad självbestämmanderätt under åtskilliga decennier har kommit allt närmare
varandra. Utan överstatliga direktiv har länderna harmoniserat sin lagstiftning
och sitt samhällsbygge i en för omvärlden imponerande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I hög grad har vi också valt atl tillsammans föra Nordens
talan i omvärlden. Del kan ses som symboliskt att vi har en debatt i riksdagen
om nordiskt samarbete veckan före Nordiska rådets session.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norden som politiskt och geografiskt begrepp är vida känt.
Att våra länder dessutom har ställt upp social rättvisa, respekten för
individen och solidariteten med omvärlden, för att nämna några områden, som
mål för sin samhällsutveckling uppmärksammas ofta. Många länder inte minst i
dagens Östeuropa, söker i del nordiska samarbetet förebilder för sin förnyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
nordiska samarbetet hade givetvis inte kunnat få den omfattning det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har i dag
utan ett brett folkligt stöd och en stadig förankring i alla folklager
Medborgarna i Norden vet att det nordiska samarbetet inte är ett självändamål.
De känner starkt den kulturella samhörigheten i Norden. De har upplevt och
vant sig vid fördelarna med passfrihet, gemensam arbetsmarknad, elt likartal
socialt trygghetssystem och social trygghet när man förflyttar sig över de
nordiska gränserna. Även om det, som Elver Jonsson var inne på här, inte är
fulländat har vi ändå nått mycket långt. Dessa grundläggande fördelar vill våra
medborgare se utbyggda och kompletterade med nya åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många uttrycker besvikelse över att det nordiska
samarbetet inte kommit längre. Kanske har vi som politiker - och det är en
självkritik - alltför ofta tvekat inför nya och avgörande steg i det nordiska
samarbetet. Typiska exempel är Nordek och samarbetet när det gällt
TV-salellit. Men det kan nog sägas alt parlamentarikerna ofta - och det äger
giltighet alltfort, har haft större ambitioner än regeringarna.
Parlamentarikerna har varit och är pådrivarna, motorn i del nordiska
samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Misslyckanden finns som sagt atl redovisa, men det viktiga
är ju att inte låta sig förlamas av dem utan alt vi parlamentariker beslutsamt
fortsätter att driva på och medverka med konstruktiva förslag. Jag vill
understryka att det är viktigt att regeringarna, ministerrådet, ger det
nordiska samarbetet högre prioritet. Del får inte bli så att det nordiska
samarbetet drunknar i annat integrationsarbete utan att man betraktar del
nordiska samarbetet som en väsentlig del av vårt internationella engagemang för
ett allt öppnare Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omvärlden är stadd i mycket snabb omvandling, mycket
raskare än vi någonsin hade kunnat föreställa oss. Utvecklingen mot demokrati
och pluralism i Östeuropa tillhör det mest löftesrika som vi fåll uppleva i
vår livstid. Även här öppnar sig nya perspektiv för de nordiska länderna:
tidigare nära nog hermetiskt tillslutna gränser har öppnats och en våg av
växande mellan-folkligt samarbete väller fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 den situationen har det för oss i Nordiska rådet, inte
minst dess presidium, i motsats lill vad Margaretha af Ugglas tidigare påstod,
känts oerhört angeläget och naturligt att se över rådets arbete med
internationella frågor. Detta är en mycket mycket viktig fråga, och vi tog upp
den redan i internafionella kommitténs arbete, som jag hade glädjen att vara
ordförande för. Det arbetet, som pågick under ett år, avsatte en hel del
förslag som gäller det internationella engagemanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller Nordiska rådets engagemang för Östeuropa är
del myckel viktigt att i denna kammare understryka att presidiet tog sitt
första initiativ till alt förbereda samarbete i linje med vad som hänt i
Östeuropa redan för ett år sedan, långt innan president Gorbatjov hade hållit
sitt tal i Helsingfors. Det underlag som vi hade för diskussionerna i Mariehamn
hade myckel litet atl göra med det uttalande han gjorde, även om det kom att
uppta större delen av uppmärksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi underströk redan från början att Nordiska rådet vill
etablera samarbete med parlamentariker i de östeuropeiska länderna, framför
allt med de baltiska republikerna, när det gäller miljö, kultur, handel och
främjandet av mänskliga kontakter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi kände
och känner alltfort ett mycket stort ansvar för att stödja den de-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1989190:72</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mokratiska
utvecklingen i Östeuropa och i den nya anda som där råder diskutera gemensamma
problem. Ett talande exempel på gemensamma problem, herr talman, är
miljöfrågorna. Miljöföroreningar känner verkligen inga gränser vare sig det
gäller luft, vatten eller i andra avseenden. Därför fann vi det mycket
naturligt att utveckla ett samarbete på den grunden mellan parlamentariker</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill gärna säga att jag är övertygad om att kontakter
som kan leda till seminarier, studiebesök m.m. är betydligt viktigare än att
inbjuda någon som gäst till en session. Men det här får naturligtvis inte
innebära att vi för den skull har stängt alla sådana möjligheter för framtiden.
Det jag diskuterar är vad vi skall göra nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag bringa klarhet i den oklarhet som tydhgen
Margaretha af Ugglas lever i. När det gäller den delegation som presidiet har
beslutat sända till Högsta Sovjet har vi talat om särskilda diskussioner med
dem som där företräder de baltiska republikerna. Del har redan hållits val till
Högsta Sovjet, och snart blir det, som det sagts här tidigare, val i de
baltiska republikerna. Det kommer att finnas parlament som är demokratiskt
valda, och atl vi skall ha kontakter också med dem är en absolut självklarhet.
Det har aldrig varit diskussion om någonting annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därmed hoppas jag alt jag slipper uppleva igen atl man
försöker bringa oklarhet i frågan om vad Nordiska rådets presidium har avsett.
Det är viktigt för oss att samarbeta med parlament, eftersom vi själva är
parlamentariker. Det har varit utgångspunkten för vårt agerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alltså helt klart att vi känner både ansvar för och
en glädje i att komma våra vänner i öst till mötes som arbetar för utveckling
lill demokrati i likhet med den vi har glädjen att leva i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller övrigt internationellt samarbete har
ambitionsnivån höjts. Vi har från regeringarna fått ett arbetsprogram,
"Norden i Europa 1989—1992", där olika områden prioriteras såväl inom
det nordiska samarbetet som i vårt samarbete med det övriga Europa. Vi parlamentariker
i rådet välkomnar del programmet, liksom vi ser fram mot kommande rapporter
och en ambitiös utveckling av detsamma, för vi är ju inte till freds med allt
det som hänt, utan vi menar att man måste gå vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I programmet tas upp frågor om nordbors rättigheter, som
vi hört talas om här tidigare, och det är ju någonting mycket mycket viktigt.
Alla överenskommelser till trots upplever många en rad praktiska svårigheter
vid flyttning till och vistelse i ett annat nordiskt land. Nordbor måste, utan
att göra avkall på sin nationella känsla, också kunna känna att de är nordiska
medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nära anknytning till frågan om nordbors rättigheter har
frågan om en nordisk ombudsman. Denna fråga fanns också med i slutrapporten
från Nordiska rådets internationella kommitté. Även ministerrådet log upp
frågan i sin ekonomiska handlingsplan, i huvudsak i avsikt att medverka till
avskaffandet av handelshinder Frågan bereds nu i organisationskommittén. Det
är viktigt atl vi på allt sätt försöker stärka de enskilda medborgarnas
rättssäkerhet och trygghet även i det nordiska perspektivet. Man får ofta
påminnelser om att delta inte fungerar Jag fick häromdagen ett telefonsamtal
från en kvinna, som inte fick sina pensionsrättigheter tillgodosedda på det
sätt hon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hade önskat, eftersom hon
hade arbetat i ett nordiskt land och var medborgare i ett annat. Åtskilliga
andra exempel skulle kunna anföras. Elver Jonsson tog upp en del andra frågor.
Jag behöver inte upprepa dessa, men jag understryker livligt vad han sade. Vi
behöver en ombudsmannainstilution som på ett eller annat sätt tillgodoser också
de nordiska rättigheterna. Jag tycker inte att man skall bygga upp en ny
institution, utan man skall nog kunna finna en lösning som är föga byråkratisk
och som anknyter lill de om-budsmannainstitutioner som redan finns. Man bör
försöka finna en konstruktiv form för detta på en gemensam nordisk bas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill också nämna den kullurhandlingsplan som antogs för någol år
sedan. Ett av målen med denna plan var att skapa en tätare nordisk
utbildningsgemenskap på alla nivåer Man räknade upp olika områden såsom ökad
språkförståelse, stärkande av den nordiska samhörigheten, ökad rörlighet för
lärare och studenter samt vidast möjliga fria utbildningsval tvärsöver
gränserna mellan de nordiska länderna. Ett sådant fritt utbildningsval erbjuds
bl. a. vid de gemensamma nordiska institutioner som upprättats på skilda håll.
Tanken var att vi genom att gå samman i Norden skulle kunna ordna utbildning
och forskning även inom smala områden, till lägre kostnader än om varje land
finansierar sina egna institutioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
var därför så mycket märkligare när del i november i fjol damp ner ett förslag
från en arbetsgrupp, där det föreslogs nedläggning av i princip alla nordiska
forskningsinsfitutioner och institutioner för högre utbildning. I det förslaget
finns inte en stavelse om fördelarna av och vinsterna med ett nordiskt
samgående. Man föreslår i stället en förändring/rå« ett system med fasta bidrag
till institutioner inom begränsade sektorer till tidsbegränsade insatser på
andra, prioriterade områden. Delta är med sanning ett mycket märkligt synsätt.
Varför skulle inte fasta bidrag kunna utgå till nordiska institutioner, när
sådana med nödvändighet måste utgå till nationella institutioner för att
verksamheten över huvud tagel skall kunna upprätthållas. Tag Nordplan i
Stockholm som exempel. Det är en av de institutioner som föreslås skall bli
nedlagda. Tror någon verkligen atl Nordplan, som upplevs som en unik och viktig
institution av alla som kommit i kontakt med den, skulle kunna drivas till
lägre kostnader som en svensk institution än som en nordisk? Sverige svarar
för 37 % av budgeten för den nordiska institutionen. Att övergå från alt
finansiera institutioner till atl stödja tidsbegränsade insatser på andra
områden skulle dessutom med största sannolikhet innebära snabbi krympande
resurser för det nordiska kultursamarbetet, alla försäkringar om motsatsen
till trots.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
mötet med samarbetsministrarna kritiserade Nordiska rådets presidium med
skärpa detta förslag. Gunnar Björk har ställt frågor här i riksdagen i detta
ärende. Marianne Samuelsson har väckt en motion i ärendet om Nordplans
nedläggning, ett förslag som hon avvisar Hans Gustafssons och Per Olof
Håkanssons medlemsförslag i Nordiska rådet om atl stärka och utveckla
Nordplans ställning som en samnordisk forskar- och utbildningsinstitution är
ett annat viktigt initiativ. Kritiken här i landet liksom i våra grannländer
är hård. Vi kan inte acceptera ett så ogenomtänkt förslag. Vi utgår från att
kulturministrarna noga prövar förslaget och tar framlagda synpunkter på stort
allvar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1989/90:72 21
februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nordiskt
samarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill för säkerhets skull understryka att Nordiska
rådet givelvis inte har någonting emot alt diskutera besparingar och
omprioriteringar i det nordiska samarbetet. Tvärtom! Men förslag av det slag
som jag nyss refererat bör givetvis prövas och diskuteras såväl mellan
regeringar och parlament som med de anställda. Vi måste använda de regler som
gäller nationellt även i det nordiska samarbetet. Det får inte gå till så som
skett med Nordiska institutet för Asiensludier i Köpenhamn, vilket för två år
sedan fick avsevärt ökade resurser efter en översyn och omorganisation men som
nu föreslås bli nedlagt. En sådan ryckighet i planeringen inger inte förtroende
för del nordiska samarbetet. Det nordiska samarbetet på hela kultursektorn,
som är basen för samarbetet, måste gå vidare. Ungdoms- och studenlutbyte liksom
arbetet inom NORD-PLUS och NORD-JOBB måsle utvecklas. Vi måste få de unga att
tidigt känna sin nordiska tillhörighet. Rådets presidium och den svenska
delegationen har ett utmärkt samarbete med de unga i Ungdomens nordiska råd,
som lägger fram mycket fina och konstruktiva förslag. Del är viktigt för oss
som har det politiska ansvaret att gå önskemålen från dessa ungdomar till
mötes. Annars rycker vi undan grunden för det framtida nordiska samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Till sist vill jag kommentera de två
reservationer som centerpartiet fogat till utskottets belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation 1 gäller rapporteringen till riksdagen om det
nordiska samarbetet. Det är viktigt att riksdagen får en fullödig rapport om
det nordiska samarbetet. Med nuvarande system behandlar riksdagen, såsom i dag.
enbart rapporter om den parlamentariska verksamheten. Del vore högst rimligt
att vi samtidigt kunde behandla en rapport från regeringen om det nordiska
ministerrådets insatser. Del skulle ge en mer vital debatt och ge riksdagen
som helhet en möjlighet att samlat ta ställning till regeringens insatser för
det nordiska samarbetet. Jag yrkar därför bifall till reservation 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om en svensk parlamentarisk utredning i syfte
att ange de svenska synpunkterna på ett effektivare, framtidsinriktat och
progressivt samarbete har beklagligtvis avstyrkts. Jag är övertygad om atl det
skulle ha stor betydelse om vi samlat kunde framföra de svenska synpunkterna på
ef-fektiviseringsarbetet. Jag yrkar därför bifall till reservation 2. I övrigt
yrkar jag bifall till utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 30
MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill lill Karin Söder säga alt jag inte
fällt något generellt omdöme om Nordiska rådets verksamhet i olika hänseenden.
Jag tog i milt anförande upp en konkret, mycket näraliggande fråga, nämligen
förslaget om alt inbjuda gäster från de baltiska republikerna till Nordiska
rådets sessioner Jag beklagar mycket att denna fråga hanterats på del sätt som
skett inom Nordiska rådet och att vi nu därför befinner oss i den situationen
alt inga gäster från de baltiska republikerna har inbjudits till sessionen i
Reykjavik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De val som nu förestår i de baltiska länderna - nu på
lördag i Litauen och den 18 mars i Estland och Lettland - gäller de nationella
parlamenten i dessa länder Jag vill fråga Karin Söder om jag skall ta hennes
inlägg i dag som ett löfte om att hon kommer att verka för alt representanter
för dessa parlament</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>blir
inbjudna till Nordiska rådets sessioner. Del kan ju inte bli aktuellt till
Prot. 1989/90:72 sessionen i Reykjavik, men till sessionen nästa år vore det
mycket lämpligt 21 februari 1990 att inbjuda representanter för dessa nyvalda
nationella parlament. Jag skulle välkomna om Karin Söder ville medverka till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 31
KARIN SÖDER (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag är glad för att Margaretha af Ugglas
nyanserade sig i sin replik. Jag skrev ned vad hon tidigare sade här från
talarstolen. Hon sade då att vi hade trasslat lill del för oss, skapat
osäkerhet och på allt sätt försvårat ett samarbete med de baltiska staterna.
Faktum är atl vi inte trasslat till det elt endaste dugg. Vi har svarat på
brevet och sagt atl presidiet i det läge som då var för handen inte ansåg det
vara lämpligt att göra en sådan inbjudan. Vi har emellertid utvecklat
aktiviteterna med inriktning på att vi framför allt skall skapa kontakter med i
demokratisk ordning valda parlament. Detta är vår utgångspunkt. Jag sade redan
i mitt anförande nyss, atl vi självfallet skall överväga vilka ytterligare
åtgärder som vi bör vidta när valen i de baltiska republikerna ägt rum. Jag
anser atl del framför allt är mycketvikligl atl presidiet under den resa som
skall företas - vilka som skall delta i resan är ännu inte beslutat - med resp.
parlament diskuterar vilka åtgärder som är bäst ägnade atl stärka
parlamentarikerna i deras uppgift. Det är de själva som i hög grad skall
bestämma formerna för de fortsatta kontakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan bara uttala mig för egen del, och jag kan mycket
väl tänka mig att vi i framliden, när valen har ägt rum, inbjuder företrädare
för parlamenten som gäster Jag har däremot svårt att inse att vi kan inbjuda
enskilda partier Var går i så fall gränsen? Men efler valen blir läget
naturligtvis ett annat. Del är min personliga uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 32 MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag beklagar att Karin Söder inte kan ge ett
klart besked i denna fråga. Jag tycker all del inte borde vara så förfärligt
komplicerat att säga att man är beredd atl inbjuda gäster från de nyvalda
parlamenten i de baltiska republikerna. Min fråga var just om detta skulle vara
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag håller med Karin Söder om atl man kan fråga var
gränsen skall gå. Nordiska rådet har haft en konferens i Visby, dit man inbjöd
representanter för COMECON, en nu sönderfallande organisation. Min fråga avsåg
just Nordiska rådets beredvillighet att knyta nära förbindelser med våra nära
grannar</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är inte de nordiska länderna beredda alt svara upp mot de
förväntningar på nära kontakter som finns i de baltiska republikerna, måste vi
räkna med alt dessa länder vänder sin blickar mot Polen, Ungern och
Tjeckoslovakien för att söka stöd där De är redan på väg att göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 33 KARIN SÖDER (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vet att repefition är all kunskaps moder
och jag skall en gång lill upprepa vad jag sade i milt inledningsanförande. Vi
är i Nordiska rådet beredda att ge allt tänkbart stöd för alt främja den
demokratiska utvecklingen i de baltiska staterna. Vi har också pekat på
konkreta områden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>där vi
vill utveckla ett samarbete. Det gäller miljö, kultur och mellanfolkliga
kontakter Vi har på olika sätt gett uttryck för denna strävan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den resa som nu skall företas av en grupp på sju personer
kommer att ske i den andan, att vi skall gå dessa människor till mötes på det
sätt som de själva vill. Margaretha af Ugglas vet att även om jag ytterligare
några dagar är president i Nordiska rådet, kan jag inte stå här och ensam
uttala mig på Nordiska rådets vägnar Det vore fullständigt barockt att påslå
att jag kan göra det. Vi måste diskutera denna fråga i presidiet. För min
personliga del sade jag, att efter valen i de baltiska republikerna skall vi
diskutera med parlamentarikerna där i vilken omfattning och på vad sätt vi
bäst skall kunna utveckla samarbetet. Det är fråga om ett tvåpartssamarbete.
När man i dessa länder fått valda parlament, kan jag tänka mig att vi inbjuder
representanter för dessa som gäster. Men det kan jag inte ensam fatta beslut
om. Det vore helt orimligt, utan ett sådant beslut måsle presidiet i dess
helhet fatta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andre vice talmannen anmälde att Margaretha af Ugglas
anhållit att lill protokollet få antecknat att hon inte ägde rätt till
ytterligare replik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 34 MARIANNE SAMUELSSON (mp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det sägs ofta alt vi kvinnor engagerar oss i
det som är viktigt för livet, små nära väsentliga saker. Det är ganska roligt
att titta på dagens talarlista. När frågan om barns och ungdomars situation i
samhället tidigare diskuterades var det åtta talare uppsatta på listan, varav
sex var kvinnor. Nu behandlas frågor som berör våra grannländer och vårt
samarbete inom Norden. På talarlistan finns sju talare uppsatta, varav sju år
kvinnor Detta är ganska intressant, även om jag inte vill ge mig in i någon
sociologisk studie av denna omständighet. Men det är inte ofta som så många
kvinnor är representerade här i talarstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss i miljöpartiet de gröna är Norden en väldigt
viktig del som samarbetsform. De väsentliga frågor vi har att arbeta med är
bl.a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norden som
hemmamarknad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppbyggande av
nordiska nätverk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nordiska, gemensamma
utbildningsformer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norden som
pådrivande när det gäller miljö- och fredsfrågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>krav på en
kärnvapenfri zon i Norden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Miljöpartiet står bakom en motion
som berör direktval till Nordiska rådet. Vi tror att statusen för de nordiska
frågorna och det nordiska samarbetet måste höjas. Det finns annars risk för att
dessa frågor hamnar i bakvattnet efter den pågående allt intensivare
EG-debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett direktval till Nordiska rådet innebär atl frågorna
förs ut till folket. I samhället diskuteras vad man kan åstadkomma inom Norden.
Direktval ger politiska riktlinjer för hur samarbetet bör tillgå, vad man kan
göra osv. Det blir precis som alla andra valdebatter</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskoltsmajoriteten har naturligtvis avstyrkt vår motion,
liksom även juridiska utskottet i Nordiska rådet. Utskottets skrivning är
intressant alt läsa, även om jag tycker alt den är felaktig. Utskottet har
funnit alt det inte finns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>något
partipolitiskt intresse för direktval till Nordiska rådet. Man undrar då hur
det kommer sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan fundera över om Nordiska rådet används som någon
form av belöningssystem för långt och troget arbete i partiet. Det är klart
att i så fall är inte direktval så roligt, eftersom det inte finns någonting
som säger att samma människor blir valda. Jag anser atl frågan om direktval bör
diskuteras ytterligare. Jag yrkar bifall till vår reservation och hoppas att
få stöd för den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett direktval skulle innebära en väsentlig förbättring.
Relationerna till ministerrådet och ministrarna skulle förstärkas. Det skulle
bli svårare för ministrarna alt nonchalera ett direktvalt råd, vilket jag
anser att de många gånger gör i dag. Som exempel kan nämnas utredningen om våra
institutioner Denna utredning presenterades i massmedia en eller ett par
veckor efter det att kulturutskottet hade sammanträtt. Det borde ha varit en
självklarhet atl utredningen först hade presenterats för utskottet, som ju ändå
har atl arbeta med dessa frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöfrågorna är nära och viktiga ting i samarbetet
nafionerna emellan. På ett nordiskt plan kan vi göra väldigt myckel. Vi skulle
också kunna vara pådrivande när det gäller dessa frågor men tyvärr har vi inte
varit del hittills. Jag hoppas verkligen att vi inte behöver vara med om flera
ministerulryck-ningar som den då vår miljöminister under valrörelsen skyndade
till Norges miljöministers hjälp och menade att det inte var så farligt att man
släppte ut sin skit i Idefjorden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna typ av hjälp under en valrörelse är nog inte
speciellt lyckad och ingenting sorn ministrarna har anledning att syssla med. I
stället bör man syssla med kraftfulla gemensamma krav där man fastställer höga
utsläppsnormer, och inte som i dag när det land som har de lägsta gränserna
för utsläpp blir normgivande. Jag hoppas att det blir en skärpning när de nu
liggande ministerförslagen behandlas, så att det går alt åstadkomma den miljöförbättring
som vi alla värnar om och behöver</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetet med övriga länder är naturligtvis också
viktigt. Nordiska rådet kommer säkert alt se lill alt vi får ett utökat
samarbete med de balfiska staterna när det gäller sakfrågorna. Det utesluter
ju inte att det behövs ett samarbete kring de små nära fingen, typ utbildning,
resor inom Norden och sådant som är typiskt nordiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservafionerna 1, 3 och 4.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 35
NILS T SVENSSON (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det betänkande som vi nu diskuterar behandlar
Nordiska rådets svenska delegations berättelse rörande verksamheten från mars
1988 till mars 1989. Det är en verksamhet som nu ligger närmare ett år tillbaka
i fiden. Detsamma gäller också för de motioner som behandlas i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har naturligtvis hänt en hel del i det nordiska
samarbetet och i vår omvärld, och då inte minst i Baltikum och Östeuropa under
det år som har gått. Tidigare talare har redan berört det aktuella läget i det
nordiska samarbetet. Grethe Lundblad kommer atl i sitt anförande ta upp en del
frågor som nu är aktuella i det nordiska samarbetet och som skall behandlas på
rådets session i nästa vecka. Jag håller mig till det som sägs i utskottets
betänkande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt satjiarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller berättelsen konstaterar utrikesutskottet,
liksom tidigare år, att Nordiska rådets verksamhet fortsätter att vara mycket
omfattande och att det är angelägna och aktuella frågor som behandlas. Bland
alla de viktiga ämnen som man har tagit upp under året vill utskottet särskilt
nämna samarbetet för att ge Norden en starkare ställning i Europa. Utskottet
delar helt den uppfattning som framförts av rådets ekonomiska utskott, "atl
ändamålet med det nordiska Europasamarbelet skulle vara atl stärka Norden inåt,
att tillrättalägga en utveckling parallell med utvecklingen inom EG samt att definiera
nordiska synpunkter och ställningstaganden som kan påverka den europeiska
integrationen i önskad riktning". Utvecklingen av förhållandel mellan
Norden och EG är onekligen en av de viktigaste frågorna för de nordiska
länderna i dag, vilket också avspeglades i den exlrasession som hölls på Åland
i november 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 utskottets betänkande från i fjol som handlade om
Sverige och den västeuropeiska integrationen konstaterades atl det nordiska
samarbetet självfallet erbjuder ett viktigt komplement och ibland ett
alternativ till EFTA-samarbetet när det gäller atl uppnå ett närmare samarbete
med EG. Nu redovisas i berättelsen att arbetsprogrammet "Norden i Europa
1989-1992" förelåg och atl detta diskuterades vid rådets 37:e session.
Detta arbetsprogram skall fortlöpande revideras och kompletteras med hänsyn
lill den internationella utvecklingen. Progrannnel skall också kompletteras med
de resultat som ministerrådet uppnått och de impulser som kommit från Nordiska
rådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan fråga som utskottet uppmärksammat i
delegalionsberättelsen är miljöfrågan. De förslag till ministerrådet om
antagande av ett nordiskt miljöprogram och en handlingsplan mot
havsföroreningar som det fattades beslut om vid extrasessionen i Helsingör är
ett bevis på behovet av ett nära och dynamiskt samarbete för alt lösa våra
gemensamma problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation 1 kräver att regeringen skall lämna en årlig
rapport till riksdagen om Nordiska ministerrådets arbete. T.o.m. budgetåret
1984/85 lämnade regeringen årligen i en särproposition till riksdagen en
redogörelse för Nordiska ministerrådets verksamhet och dess budget. Man kom
sedan överens om atl rationalisera riksdagens och regeringskansliets arbete och
i stället presentera Nordiska ministerrådets budget i samband med
presentationen av budgetpropositionens tredje huvudtitel, dvs. UD;s
verksamhetsområde. Därmed skulle man få en balans så lill vida att man
presenterar det svenska bidraget till Nordiska ministerrådet samtidigt som man
redovisar de svenska bidragen till andra internationella organisationer. Vid
det tillfället var man också överens om atl den debatt riksdagen önskade om det
nordiska samarbetet skulle kunna äga rum i samband med alt berättelsen från
den svenska delegationen behandlades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information om Nordiska ministerrådets verksamhet kan även
anses vara presenterad i riksdagen genom den utförliga redovisning som ministerrådet
årligen lämnar till Nordiska rådet, där riksdagen är representerad genom den
delegation vi väljer Det är därför utskottels uppfattning att riksdagen på det
här sättet kan anses ha blivit informerad om Nordiska ministerrådets
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller reservation 2 som kräver en svensk
parlamentarisk utredning är det utskottets uppfattning att del redan nu
föreligger ett mycket ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vecklat
och starkt nordiskt samarbete på såväl råds- som ministerrådsnivå. Utskottet
skriver att samarbetet ytterligare kan utvecklas och fördjupas -särskilt i
ljuset av den europeiska integrationsprocessen - att det krävs en höjning av
ambitionsnivån i det nordiska samarbetet inför utmaningar som kommer av den inlernationella
utvecklingen och atl det krävs ökad effektivitet och dynamik. Hur detta skall
genomföras anser utskottet är en uppgift för Nordiska rådet att själv utforma i
samarbete med ministerrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har det skett en hel del på detta område, inte minst Karin
Söder känner till det arbete den kommitté har ulfört som hon har varit
ordförande i. Vidare har presidiet tillsatt en kommitté med uppgift att göra
en översyn av Nordiska rådets organisation och arbetsformer. En expertutredning
skall också genomföras som skall studera presidiesekretariatets organisation
och effektivitet. Mot denna bakgrund finner utskottet att något vidare agerande
inte är påkallat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation 3 tar upp ett ökat nordiskt samarbete som ett
starkt alternativ fill EG-anslutning i framtiden. Jag har tidigare berört den
stora betydelse som del nordiska samarbetet har, och det är onekligen på många
sätt något unikt i världen. Detta samarbete finns på praktiskt taget alla
samhällsområden, såväl offentliga som privata. Samtidigt som detta samarbete
är av allra största vikt för de berörda länderna, så kan det inte ersätta ell
vidare samarbete i Europa. Detta är något som alla de nordiska länderna är
medvetna om. Därför har en stor del av arbetet under de senaste åren kommit att
inriktas på alt placera Norden starkare i den europeiska utvecklingen,
speciellt i förhållande till EG:s inre marknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller reservation 4 som kräver direktval till
Nordiska rådet konstaterar utskottet att frågan har behandlats av juridiska
utskottet och altman dä avslog förslaget. Utskollet har därför inte funnit
någon anledning att vidare behandla denna fråga. Del är dock en generell
uppfattning i utskottet att del är värdefullt och att det är en styrka om
medlemmarna i Nordiska rådet, liksom medlemmarna i Europarådet, har säten i
sina egna hemländers parlament.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller reservation 5 som handlar om att inbjuda de
baltiska folkfronterna som gäster, har Karin Söder redan utvecklat utskottets
syn på frågan. Jag behöver därför inte vidare argumentera utan ansluter mig
lill de synpunkter som Karin Söder redogjorde för i sina besked till Margaretha
af Ugglas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan
och avslag på reservationerna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 36
KARIN SÖDER (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med hänvisning till vad som står i
reservationerna 1 och 2 vill jag bara säga att del är rikligt att vi för några
år sedan var överens om att man kanske kunde ändra förhållandena för
redovisning till riksdagen. Man kan emellertid också dra lärdom av
erfarenheterna. Jag tror att del skulle vara av mycket stor betydelse om vi
fick en mera samlad redovisning till riksdagen än den vi nu får
Budgetpropositionen i all ära, men vi vet ju alt frågorna har mycket lätt att
drunkna i mängden och att en speciell rapport som var riktad direkt fill
Sveriges riksdag skulle ge en betydligt större tyngd åt</span></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span lang=DE style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll 1989190:72</span></i></p>
</div>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frågorna.
Det år riktigt att det finns en mängd andra dokument, men skall de bli föremål
för en seriös behandling här i riksdagen bör de riktas direkt till riksdagen.
Det är vår uppfattning att det bör vara ett speciellt dokument. När del sedan
gäller utredningsförslaget är avsikten med reservationen att man skulle kunna
få en svensk vinkling, en diskussion här om vad Sverige som enskilt land i
Nordiska rådet vill med del nordiska samarbetet. Detta är bakgrunden till att
vi har väckt frågan och reserverat oss på den här punkten. Jag ber återigen alt
få yrka bifall till de två första reservationerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 37 NILS T SVENSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är inte så många år sedan man kom överens
om denna ordning. Som Karin Söder säger är del riktigt att man skall dra lärdom
av utvecklingen. Detta är dock inte en särskilt stor och betydande fråga, utan
man kan väl låta denna ordning fortsätta några år till och se om det inte kommer
att utvecklas i positiv riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan nu se hur intresset för atl debattera det nordiska
samarbetet har ökat här i kammaren under senare år. Det är väl ett tecken pä
alt det går i rätt riktning. Vi tycker nog i utskottet atl del är tillräckligt
med de åtgärder som redan är vidtagna på utredningsområdet. Den kommitté som
presidiet har tillsall har just börjat sitt arbete, och alt göra ytterligare
utredningsinsatser tycker inte utskottet är behövligt för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 38 KARIN SÖDER (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi har uppenbarligen, Nils T Svensson och
jag, delade meningar om betydelsen av en sådan här rapport. Jag menar alt den
skulle ha stor betydelse och atl det nordiska samarbetet har en så central roll
i svenskt internationellt samarbete alt det bör ägnas ännu större uppmärksamhet
än vad som i dag sker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns kanske några fler än
utrikesutskottets medlemmar här i kammaren. Vi borde dock ha en debatt där
också andra utskott vore mera involverade, eftersom frågorna berör deras
område. Det gäller t.ex. regionalpolitik. Detta är elt sorgligt faktum för
varje utskott. Del är också en bakgrund till varför vi menar att en sådan här
rapport skulle kunna skapa ett ännu större intresse för att lägga fram svenska
synpunkter på arbetet. Detta kommer väl dock att mogna när vi har fått litet
längre tid på oss. och då kommer säkert en sådan här rapport att läggas fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></b></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL
39 GRETHE LUNDBLAD (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag undrar hur många av riksdagens ledamöter som läste texten
i den helsidesannons som Skandiagruppen inom försäkringsbranschen hade i Dagens
Nyheter i går?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kanske fångades ögonen mest av bilderna av familjer i de
nordiska länderna - en något glättig bild av nordisk välfärd. Det intressanta
är dock att man i texten förklarar; "Vi har tillgång till en av de mest
gemensamma marknader som finns - den nordiska." Det står också att den
nordiska marknaden ger större försörjningsvolym, effektivare distribution och
ett utbyte av kunskaper och erfarenheter som gör atl man kan minimera
kostnader. Man nämner också som fördelar att det är snudd på ett gemensamt
språk i Norden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och att vi
har likartade värderingar Det är värden och fördelar som vi också har glädje av
i det politiska samarbetet. I det politiska samarbetet rör det sig inte om
affärsverksamhet, utan om att skapa en grogrund för ökade kontakter och
gemensamt agerande i för människorna i Norden viktiga angelägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom arbetet med att söka få bort handelshinder mellan
länderna i Norden är många nordiska medborgare engagerade i arbetet att
förstärka kultur- och miljösamarbetet, förbättra kommunikationer, få mera
likartad lagstiftning och likartade sociala rättigheter och att göra den
nordiska arbetsmarknaden ännu mera till ett starkt nätverk för alla
medborgares rätt lill arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet har de
senaste åren engagerat sig myckel i att lösa upp knuten kring det
koncernfackliga samarbetet, detta att man också skall ha kvar de
arbetsrättsliga rättigheterna när förelagen fusionerar över gränserna. Vi har
också med tillfredsställelse sett att våra förslag lill rådet om mera samarbete
på havsmiljöns- och avfallshanteringens område har burit frukt, även om vi
ibland kan tycka att takten är för långsam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utrikesutskottets betänkande nämner man extrasessionen
1988 och de miljöprogram som där antogs. Man talar om ett dynamiskt samarbete.
Och del är verkligen dynamiskt. Sedan extrasessionen 1988 har vi fått två
uppföljande och ett nytt miljöprogram. Det finns i dag en oerhörd press från
parlamentarikerna i Nordiska rådet på mera substans i programmen från Nordiska
ministerrådet. Detta leder till att nya program kommer snabbt och atl
kompletteringar snabbt görs av de program vi har Det nordiska samarbetet är
alltså inte någonting som är ur modet. Tvärtom, del lever i liden, och det
följer med på de områden där de nordiska medborgarna har stort intresse av ett
samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna i rådet bejakar de ansträngningar som
görs för all stärka Norden utåt genom all anpassa olika regler och varukrav i
våra länder lill en god nordisk standard, sorn ibland kan vara rättesnöre även
för EG och EFTA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tror nämligen ihie att det nordiska samarbetet är
onödigt eller mindre angelägel inför en ökad europeisk integration. Tvärtom får
vi ständigt signaler från andra delar av vår värld om intresse för vårt sätt
att finna former för samarbete mellan suveräna stater Nu senast har det kommit
inviter från Östeuropa, och Michail Gorbatjov har inbjudit representanter för
Nordiska rådet att besöka Högsta Sovjet och de norra delarna av Sovjetunionen.
Nu har som Karin Söder också nämnde, Nordiska rådets presidium beslutat sända
en liten delegation till Sovjet och de baltiska staterna, dock först sedan val
har hållits i de flesta av de baltiska staterna, så att det verkligen blir
representativa demokratier som vi skall diskutera gemensamma problem kring
Östersjön med. Detta har vi socialdemokrater sett som mycket viktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Margaretha af Ugglas påstod att Nordiska
rådet har trasslat till det för sig när man inte vill bjuda in de baltiska
folkfronterna. Men det är ju de svenska konservativa som har trasslat in sig
och hamnat i en ohållbar sits för atl få kortsiktiga poänger! De svenska
konservativa, och liberalerna med för den delen, har inget stöd för sina krav i
detta sammanhang bland</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>partivännerna
från Norge och Finland i Nordiska rådet. Här gäller del ett nordiskt samarbete
och inte elt ensidigt svenskt krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle också vilja fråga de konservativa; Hur är det
egentligen med intresset för det nordiska samarbetet? Del är först de senaste
åren som vi har sett en hel del medlemsförslag från konservativt håll på
miljöområdet och andra viktiga områden, där de andra partierna har lagt fram
program myckel snabbt, för flera år sedan. Vi hälsar dock med glädje del konservativa
intresset för det nordiska samarbetet. Måtte det bara beslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hörde med intresse på Elver Jonssons berättelse om de
punkter i det nordiska samarbetet där vi inte rikligt har nått fram och där vi
ständigt måste kämpa, dessa mänga vardagliga, banala hinder som är kvar. Jag
håller med honom. Vi måste i Sverige se till atl sätta ökad press i en del av
de frågor som är olösta, t.ex. västkustbanan, som skulle förslärka kommunikationerna
mellan Norge och Danmark. Del gäller också frågan om att få ett bättre
samarbete när det gäller sociallagstiftning i Norden. Där finns betydliga
brister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns också områden där utvecklingen är myckel
glädjande, t. ex. livsmedelsområdet. Där närmar vi oss nu helt gemensamma krav
på en mycket hög standard på livsmedel, både från hälsosynpunkt och från
konsumenträtl-visesynpunkt. Jag hoppas all vi också skall kunna få EG all anta
dessa krav så småningom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har nämnts att Nordiska ministerrådet vill begränsa de
nordiska institutionerna. Från socialdemokratiskt håll beklagar vi djupt att
t.ex. Nordplan ifrågasätts. Vi tycker alt det är viktigt alt vi i byggandet i
Norden bevarar vår höga kvalitet och våra gemensamma värden i planeringen för
ett gott samhälle för människorna i Norden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I många nordiska institutioner och samarbetsprojekt
arbetar eldsjälar vilkas glöd icke bör släckas genom snävt besparingsnit.
Samarbetet kostar pengar men det ger också fördelar - gemensamma bestämmelser
och fördelade kostnader i gemensamma uppgifter Därför bör det ske en vidare bedömning
än från enbart snäva besparingsynpunkter vid kontroll av de nordiska
institutionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marianne Samuelsson log upp frågan om direktval till
Nordiska rådet. Till svar på del vill jag säga alt erfarenheterna från EG-valen
förskräcker. Det visar sig att myckel få personer deltar i valen. Marianne
Samuelsson vill på något vis få Nordiska rådet till någon form av
belöningssystem för äldre politiker Detta är en förfärligt överlägsen attityd
från elt nytt parti i Nordiska rådet. Personligen kom jag in i Nordiska rådet
efter två år i riksdagen, och jag tror att det finns flera andra med liknande
erfarenhet. Låt oss inte på detta sätt försöka klassa ned det nordiska
samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Till slut vill jag gärna säga att jag tycker
alt vi svenskar med gott mod nästa vecka, som vi hoppas, kan resa till
sessionen i Reykjavik. Vi har klara bevis på att del nordiska samarbetet ökar.
Vi har ett ökande antal förslag på viktiga områden från de nordiska
regeringarna varje år. I år tror jag att vi skall behandla 13 ministerrådsförslag
vid sessionen. Vi har många förslag från ledamöterna. I det utskott där jag
sitter social- och miljöutskottet, är arbetsbördan så stor atl vi ständigt
måste ha extra sammanträden för alt klara av den. Det gäller det sociala
området, och del gällermiljöområdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del nordiska samarbetet lever, och det lever gott. Jag
hoppas att den svenska riksdagen också i fortsättningen skall ha ett intresse
för det samarbetet. Med delta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets
hemställan, och jag vill gärna uttrycka min tacksamhet för atl det i är har
blivit ett synnerligen omfattande betänkande frän utskottet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 40 MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är alldeles riktigt som Grethe Lundblad
säger, att intresset för att utveckla direkta förbindelser genom att inbjuda
gäster varierar mellan de olika länderna i Nordiska rådet. Det är säkert som
Grethe Lundblad säger Samtidigt tycker jag atl del är naturligt och en
hederssak för Sverige att vara pådrivande i denna fråga. Jag tycker att det är
beklagligt att Grethe Lundblad är nöjd med att frågan om förbindelser och kontakter
med de baltiska länderna löses genom en resa till Moskva, även om det kanske
tyvärr inte är helt förvånande, mot bakgrund av socialdemokratins mångåriga
agerande också i denna kammare när det gäller våra baltiska grannländer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 41 MARIANNE SAMUELSSON (mp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Grethe Lundblad säger att det innebär alt ha
en överlägsen attityd att för-eslå direktval till Nordiska rådet. Det är ett
medlemsförslag som väcktes för över elt är sedan och har legal för behandling
där Delta förslag har också uppmärksammats ganska mycket, framför allt hos
allmänheten, som ställt frågor kring förslaget och tyckt atl det är en myckel
positiv idé av den anledningen alt Nordiska rådet syns alldeles för litet, hörs
alldeles för litet och därför att människor egentligen inte vet så mycket om
Nordiska rådet. Direktval år en väg att gå oavsett om förslaget kommer från ett
nytt eller från ett gammalt parti. Det är ändå en idé som bör prövas och som
man bör fundera kring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi behöver inte göra samma misstag som man har gjort på
andra håll. Vi kan hitta andra former där man har förankring i parlamentet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag tror att allmänheten har
intresse av att de nordiska frågorna kommer upp till behandling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 42
GRETHE LUNDBLAD (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först skulle jag vilja säga lill Marianne
Samuelsson att när jag talade om den överlägsna attityden gällde det inte
direktval ulan uttalandet atl valet av ledamöter i Nordiska rådet tydligen är
alt betrakta som en belöning till äldre politiker. Sådana uttalanden tycker jag
inte är av något värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Margaretha af Ugglas vill jag säga atl vi
socialdemokrater är mycket intresserade av att få ett ökat samarbete med de
baltiska staterna. Men Nordiska rådet är ett samarbetsorgan mellan suveräna
stater i Norden. Om vi på något sätt skall ha ytterligare samarbete med andra
delar av Europa som inte tillhör Norden, tycker vi att det också skall vara ett
samarbete med suveräna stater Därför hälsar vi med tillfredsställelse det ökade
samarbetet med Östeuropa sedan det varit val i de baltiska staterna och dessa
stater alltså fått folkvalda parlament.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill oerhört gärna ha ett samarbete på olika sakområden,
och jag kan tala om för Margaretha af Ugglas atl Sverige som har ansvaret för
sommarens möte med social- och miljöutskottet - ett möte som var tänkt alt
förläggas till Gotland - försöker få mötet förlagt fill någon av de baltiska
staterna för att vi skall kunna studera de för Norden och de baltiska staterna
gemensamma miljöprogrammen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi försitter inga chanser atl öka samarbetet med
Östeuropa, men vi tror att del arbetet bäst sker på olika samarbetsområden. Det
är bäst att vi gör det i form av samarbete mellan Nordiska rådet och andra
grupper av suveräna stater i vår omvärld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är precis så vi har gjort tidigare med Europarådet och
med EG. Vi har verkligen försökt att bredda samarbetet med EG och haft täta
kontakter På samma sätt vill vi utveckla kontakterna med Östeuropa. Jag tror
inte att man på detta sätt skall kunna påstå att vi har mindre intresse för
Östeuropa, men förslagen om folkfronterna var olyckliga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 43 MARIANNE SAMUELSSON (mp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det var väl snarare så atl jag undrade om
Nordiska rådet användes som ett belöningssystem, eftersom frågan har rönt så
litet intresse i de politiska partierna men så stort intresse utanför</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur man svarar måste väl också avspegla vad man tänker i
dessa frågor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 44
YLVA ANNERSTEDT (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det nordiska samarbetet har både starka och
svaga sidor Till de starka sidorna hör det som man lyckades uppnå redan under
1950-och 60-talen när de stora grundläggande samarbetsavtalen kom till stånd om
den nordiska passfriheten, om inrättande av Nordiska rådet, om den fria arbetsmarknaden
etc. Det är i dag lätt att glömma bort dessa framgångar trots alt de i vissa
fall går betydligt längre än de avtal som nu träffas inom EG och som kommer att
gälla mellan EG-stalerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man måsle komma ihåg alt detta samarbete varit möjligt,
trots att de nordiska staterna valt olika säkerhetspolitiska lösningar och
trots att Danmark numera är medlem i EG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nordiska modellen kan därför sägas vara ett samarbete
som bygger pä del som är gemensamt men som samtidigt också tolererar att
länderna väljer olika vägar i andra avseenden. I den här meningen kan kanske
det nordiska samarbetet bli en förebild för de länder i Östeuropa som nu frigör
sig från de kommunistiska banden och vill finna nya vägar för samarbete med
Västeuropa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom flera talare tidigare tror inte heller vi i
folkpartiet att samarbetet i Norden skall ses som ett alternativ till ett
samarbete med Europa och EG utan tvärtom som elt komplement och en viktig
styrka i de kontakter som vi inom Efta har med EG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man påpekar ibland atl Nordiska rådets beslutsprocesser
och arbete präglas av att arbetet går långsamt. Då är det viktigt att komma
ihåg atl vårt sätt att komma överens genom konsensus är en modell som
uppenbarligen är av intresse för många andra delar av världen. Latinamerikas
små stater är intresserade av och vill studera det nordiska samarbetet.
Beneluxländerna är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>också
intresserade av hur de nordiska länderna samarbetar Det nordiska samarbetet kan
alltså ge modeller för andra små länders sätt atl arbeta. Det kan också stå som
modell för ett sätt atl tala sig samman som i andra delar av världen inte är så
vanligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man skulle då kunna säga att en förändring av arbetet i
Nordiska rådet är viktig för en fortsättning av utvecklingen. Kanske behöver
man i det sammanhanget också studera litet mer hur arbetet i EG går lill. Där
bestämmer man nämligen i förväg ett mål och sätter upp en tidsplan för när
målet skall vara uppnått. I mindre utsträckning reglerar man detaljerna. Man
låter i stället vart och elt av länderna självt sköta sådana frågor under
tiden. Ofta har man sedan en form av uppföljningskommitté eller en gemensam
kommitté till vilken staterna kan vända sig då de får problem i
anpassningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det fortsatta samarbetet i Norden tycker vi i
folkpartiet atl det är viktigt atl koncentrera sig till några områden. Det
viktigaste är kanske nordbors rättigheter Elver Jonsson har talat mycket vältaligt
om denna fråga. Dock vill jag ge ytterligare exempel pä vilka problem som kan
uppslå lill följd av de hinder som finns vid gränserna. För inte särskilt länge
sedan innebar det t.ex. att en konstutställning näst intill blev inställd.
Först i sista minuten löste man problemet för en konstnär som skulle föra över
sina konstverk till utställningslokalen på andra sidan nationsgränsen och
måste betala tull för sina alster Det är inte så vi vill all det nordiska
samarbetet skall fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fri varuhandel är ett annat område som del är viktigt att
fortsätta arbetet på och inte minst utbildning och forskning. Vi skall satsa på
ungdomarna som ju är de som skall föra samarbelslanken vidare. Vi har startat
det som har kallals för NORD-PLUS, som innebär att man till en del kan få genomföra
sin utbildning i ett annat nordiskt land och där lärare vid universitet och
högskolor också kan ha utbyte. Del går emellertid långsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en motion till Nordiska rådet på detta tema har jag
föreslagit atl vi skulle förstärka NORD-PLUS-samarbetet. Nordiska rådet har
sett mycket positivt på förslaget, och ministerrådet har givit flera positiva
reaktioner, bl.a. all antalet studenter som kan komma i fråga på delta område
skall utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det viktigaste i detta sammanhang är att se till alt
denna verksamhet blir känd bland ungdomar, och på den punkten finns del
fortfarande brister i informationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Häromveckan träffade jag ett antal ungdomar som var
medlemmar i en nordisk samarbetsorganisation. Av dem hade de danska dellagarna
alla fått information om Erasmus, motsvarande studenlutbytesprogram inom EG.
Alla visste vad detta rörde sig om, men väldigt få visste vad NORD-PLUS innebar
och hur man kunde utnyttja denna verksamhet. Inte heller de andra ungdomarna
var särskilt välinformerade. Det är naturligtvis viktigt all informationen
förbättras så atl ungdomarna får kännedom om denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har inte kommit särskilt långt på vägen när det gäller
all erkänna varandras examina på olika områden. Här borde vi titta på hur man
gör inom EG, bestämma en tid och säga att till den tidpunkten skall alla
examina godkännas inom de länder som är aktuella. Fram till den tidpunkten får
man sedan göra de justeringar som anses nödvändiga för alt utländska examina
skall kunna godkännas i det egna landet eller för att det egna landets ex-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten inom Europarådet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>amina
skall kunna godkännas i ett annat land. På detta sätt kan man få en snabbhet i
hanteringen som jag tror vore till nytta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafik och miljö är andra områden, som också de har tagits
upp av Elver Jonsson. Jag tänker därför inte säga någol ytterligare i detta
sammanhang. Detta hänger ju intimt samman med miljöfrågorna och behovet av
gemensamma miljöbestämmelser i Norden. Vi har faktiskt kommit en bra bit på
vägen inom detta område genom den exlrasession som Nordiska rådet anordnade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera talare har tagit upp Östeuropa och vårt förhållande
lill de baltiska staterna. Jag tycker kanske att vi här, i den svenska
riksdagen, hade kunnat vara litet mer entusiastiska när del gäller de utvidgade
kontakterna på detta område. Utrikesutskottet har avstyrkt den motion från
folkpartiledamöter där det föreslås alt vi inbjuder folkfronterna i Baltikum
lill Nordiska rådets sessioner Utrikesutskottet frånhänder sig frågan genom att
hänvisa till atl ärendet behandlas i Nordiska rådet. Man borde enligt min
mening kunna vara litet mer positiv när vi nu står inför det fantastiska som
händer i ett helt nytt Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang bör vi också kunna öppna programmen
inom NORDPLUS och NORD-JOBB för ungdomar från de balfiska staterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation 5, som
tar upp just frågan om inbjudan till baltiska företrädare, och i övrigt till
utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad. (Beslut fattades under 8 §.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Verksamheten inom Europarådet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs utrikesutskottets
belänkande 1989/90;UU 10 Verksamheten inom Europarådet (redog. 1989/90:12 och
skr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1989/90:29).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 45 RAGNHILD POHANKA (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill först yrka bifall till Per Gahrlons reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mänskliga rättigheter i Turkiet finns enligt min mening
endast för likatän-kande. Del finns inga mänskliga rättigheter för
opposifionella, för kommunister, för fackföreningsfolk och inte heller för
kurderna. De steg som har tagits i detta sammahang, och även de steg som i det
här belänkandet tas i den riktning som vi inom miljöparfiet anser vara den
rätta, är ganska små. Och de gäller inte alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet att ett stort antal - jag tror atl det är 2 762,
jag är inte exakt säker -journalister har fängslats och häktats i Turkiet sedan
1983. Många har släppts, men en hel del har utsatts för svår tortyr, och några
har försvunnit. Några har också mördats genom tortyren. Det ärPEN-klubben som
har tagit fram dessa fakta. Sådana här häktningar och försvinnanden sker fortfarande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man har i Turkiet en viss möjlighet att skriva i
tidningarna, men säkerheten för journalisterna som skriver kan vara lika med
noll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har här brev som har kommit i februari från kurdiska
grupper Man påpekar i breven att förtrycket mot kurderna fortsätter. Så länge
en så stor minoritet som den som utgörs av kurderna utsätts för trakasserier av
den här arten, kan man inte tala om atl det finns mänskliga rättigheter Det rör
sig nämligen om kanske 10 miljoner; jag har hört talet 15 miljoner nämnas, men
vi kan hålla oss till 10 miljoner Minst var femte boende i Turkiet är alltså
kurd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar atl Sverige i detta fall bör vidta åtgärder Det
räcker inte med att observera utvecklingen, utan man bör vidta åtgärder
omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i Turkiel håller man nu på att upprätta en zon utan
människor Den är 30 kilometer bred och 600 kilometer lång och ligger nära gränsen till Iran och Irak. I Irak finns redan en sådan zon. Man
använder sig här av tvångsför-flytlningar Den som vistas i detta område är
fågelfri. Honom har man rätt atl skjuta, rått att mörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tystnaden som råder när det gäller kurdernas situation i
världen är förskräckande. Det är elt folk på 25 miljoner som förtrycks i alla
länder där de bor. De har det faktiskt bäst i den sovjetiska delen. Vi
opponerar oss inte tillräckligt mot dessa förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utrikesutskoltets betänkande från i höstas hade enligt vår
mening bra skrivningar när det gällde Iran och Irak. Sverige gick där ganska
hårt ut mot dessa länders behandling av den kurdiska minoriteten. Utskottet
säger nu att det pågår en demokratiseringsprocess i Turkiet, en process som
inte skall störas. Men så länge människor trampas på, förtrycks, torteras,
mördas, skjuts och fängslas finns det inte något skäl att inte opponera sig mot
detta förtryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har sett avidentifierade papper från ett lasarett i
Sverige rörande tio kurder som har blivit torterade i Turkiet. Dessa kurder
tänker man utvisa till Turkiel. Kan vi ta ansvar för sådana saker? Det beror
naturligtvis på den inställning som utrikesutskottet och riksdagen har när det
gäller Turkiets demokratiseringsprocess. Om det som står i detta betänkande
skulle stämma, skulle vi också, med några få undantag, kunna skicka tillbaka
människor till del landet. Jag anser att man icke kan sända tillbaka kurder
lill Turkiet i dag. Men detta gör vi fortfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill yrka bifall till den reservation som är fogad
till betänkandet. Jag anser alt vi nu har kommit till det läge där vi bör vidta
åtgärder</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten inom Europarådet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 46
STIG ALEMYR (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skulle först vilja säga att både den berättelse
som vi nu behandlar om Europarådet och den som rör Nordiska rådet tyvärr kommer
till riksdagen mycket sent. Det som tas upp är inte inaktuellt, men väl av
mindre intresse eftersom det har gått lång tid sedan beslut fattades. Man måste
därför, både för parlamentens del och från regeringarnas sida, eftersträva att
komma fram med rapporteringen snabbare så att del kan bli en mer aktuell
behandling av dessa ärenden i riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag är angelägen om att betona alt
Europarådet under den senaste tiden har fåll en starkt ökad betydelse.
Europarådet var under</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten inom Europarådet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>många år
ganska undanskymt, och människorna visste egentligen inte vad del handlade om.
Intresset var inte särskilt påtagligt. Nu spelar Europarådet en mycket viktig
roll när det gäller utvecklingen i Östeuropa. Fyra av Öst-och Centraleuropas
länder är redan gäster och har en sorls observalörsstatus i Europarådet, och
det föreligger också ansökningar om fullt medlemskap från östeuropeiska stater</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl bli fullvärdig medlem i Europarådet måste länderna
ha ett pluralistiskt system med fritt valda parlament och visa respekt för
mänskliga rättigheter, därför att medlemskapet också för med sig krav på att
länderna skall skriva under Europarådets konvention om de mänskliga
rättigheterna. Det är min förhoppning som ordförande för svenska delegationen
vid Europarådets parlamentariska församling att det snart skall bli möjligt
att välja in parlamentsrepresentanter från Centraleuropa och Östeuropa som ett
tecken på Europas förening. I delta sammanhang spelar Europarådet nu i olika
sammanhang en mycket viktig roll när det gäller miljöarbete, kampen för
mänskliga rättigheter och den ekonomiska utvecklingen. Jag har bara konstaterat
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill sedan säga några ord om den
reservation som har fogats till det i övrigt enhälliga utskottsbetänkandet. Den
gäller Turkiet. Utskottet betonar att det är mycket som inte bra i Turkiet.
Jag vill gärna understryka del. Men vad det nu handlar om är Turkiets påstådda
brott mot mänskliga rättigheter Det är nog alldeles säkert alt det i många
fängelser i Turkiet fortfarande förekommer tortyr. Om myndigheterna ändrar
regler och bestämmelser tar del lång lid innan det slår igenom ute i
organisationen. I många fängelser pågår det säkert myckel som inte skall pågå
där</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är myckel viktigt atl man noterar att Europarådet
nyligen har tillsatt en särskild kommission, som skall granska om tortyr
förekommer i medlemsländerna och om i övrigt ovärdig behandling av människor
förekommer i Europarådets medlemsländer. Turkiet har anslutit sig till detta
och har en ledamot i denna kommission. Det betyder att Europarådets jurister,
läkare, m.m. i denna kommission har möjligheter att ulan inskränkning besöka
turkiska fängelser och institutioner Jag hoppas för min del på mycket av denna
kommission, alt den skall kunna göra de undersökningar som är nödvändiga som
ett led i Europarådets strävan att få fullt erkännande av grundläggande
mänskliga rättigheter i alla medlemsländer</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Turkiet har också skrivit under en särskild konvention mot
tortyr Vi menar att detta är ett riktigt steg på vägen. Då bör vi nu inte
vidta några åtgärder utan avvakta utvecklingen. Det är, herr talman, min
bestämda förhoppning att Turkiet liksom alla andra Europarådsmedlemmar skall
leva upp lill det som egentligen är grunden för hela idén om Europarådet, ett
vaktslå-ende om de gamla traditionella och humanistiska principerna i vår
väridsdel, ett vaktslående om grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Med
detta yrkar jag bifall till hemställan i ulskoltels belänkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 47
RAGNHILD POHANKA (mp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag instämmer i ulskottsordförandens yttrande
när det gäller Östeuropa. Men jag vill ändå vidhålla alt vi för knappt två
veckor sedan fick ett meddelande om alt ytterligare ett läger med irakiska
flyktingar i Turkiet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hade
förgiftats. Del finns tre flyktingläger där med kurder från Irak. Och i alla
tre läger har det förekommit förgiftat bröd, vilket lett lill att upp lill 800
människor har blivit förgiftade med större eller mindre skador som följd. I
detta sammanhang borde den svenska regeringen göra något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gång på gång kommer alltså samma nyheter och rapporter
från Turkiet. Även om jag också hoppas mycket på denna kommission, menar jag
att Sveriges kritik av Turkiet kan förstärkas. Sju kurdiska
parlamentsledamöter dellog i en kurdisk konferens i Paris i höstas. I och med
detta blev de suspenderade från parlamentet, alltså enbart för att de suttit
där och lyssnat. Det är allvarliga saker som händer Parlamentariker avsätts för
att de har deltagit i en internationell konferens i Paris. Man reagerar inte
mot alt man tre gånger har gått in i taggtrådsomgärdade läger med beväpnade
vakter vid utgången. Människor - barn, kvinnor och män - förgiftas genom det
bröd de äter i lägren. Jag kan inte förstå hur en sådan utveckling kan åses.
Jag yrkar än en gång bifall till miljöpartiets reservation. Åtgärder behöver
vidtas när det gäller Turkiet och de mänskliga rättigheterna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72 21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten inom Europarådet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 48
STIG ALEMYR (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Detta är naturligtvis allvarligt. Kurdernas
situation i världen är helt oacceptabel. Som tidigare talare har sagt sker i
flera länder en behandling av denna befolkning som är helt oacceptabel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om uppgiften om all turkiska parlamentsledamöter har
avsatts som parlamentsledamöter för att de har deltagit i en internationell
konferens skulle vara riktig, är det också mot alla de regler som gäller för
del parlamentariska samarbetet i Europarådet. Jag är beredd, herr talman, alt
undersöka om det stämmer och i så fall ta upp denna fråga och föra den vidare.
Del är alltså en helt oacceptabel situation om del nu skulle ha gått till på
detta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan erinra om atl det i exempelvis den turkiska
regeringen finns kurder som regeringsmedlemmar Man har försökt atl på det
sättet ta in även kurderna i samhällsarbetet. Men behandlingen av kurder är
oacceptabel inte bara i Turkiet utan även i andra länder där kurder bor</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi behandlade denna fråga i riksdagen i höstas, och vi
kommer tillbaka, herr talman, med ett nytt betänkande om kurderna som vi skall
behandla som ett särskilt ärende litet senare. I utrikesutskottet är vi inte
okunniga om den kurdiska befolkningens allvarliga situation i de fyra olika
länder som i sammanhanget är aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 49 RAGNHILD POHANKA (mp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill tacka Stig Alemyr för detta
yttrande, och jag gläder mig åt Stig Alemyrs starka ställningstagande. Det var
alltså fråga om kurdiska parlamentsledamöter För elt år sedan nämnde en
parlamentledamot i Europarådet den kurdiska frågan. Han fick också avgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under
8 §.)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1989/90:72 21
februari 1990</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8§
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Företogs till avgörande
socialutskottets betänkande 1989/90;SoU15 samt utrikesutskottets betänkanden
1989/90:UU9 och UUIO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutskottets betänkande SoU15</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motn. 1
(avslag på propositionens förslag m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av
Gudrun Schyman - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 16 (tidsfristerna för omedelbara omhändertaganden
m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottels hemställan med godkännande av utskottets
motivering - som ställdes mot utskottets hemställan med godkännande av den i
reservation 2 av Daniel Tarschys m.fl. anförda motiveringen - bifölls genom
omröstning med uppresning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 19 (huvudmannaskapet för de särskilda ungdomshemmen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 267 röster mot 63 för
reservation 3 av Sten Svensson m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 21 (den ungdomspsykiatriska verksamheten)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 170 röster mot 159 för
reservation 4 av Daniel Tarschys m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 22 (invandrarungdomarnas behov)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av
Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 26 (öppenvårdstvång)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av
Sten Svensson m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 31 (vårdnadsöverflytlningar vid långa familjehemsplaceringar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av
Daniel Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvist - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 32 (de ekonomiska villkoren vid
vårdnadsöverflyttningar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av
Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 34 (behovet av utbildningsinsatser)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 9 av
Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 35
(samordnade insatser)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottels hemställan bifölls med 269 röster mot 59 för
reservation 10 av Daniel Tarschys m.fl. 2 ledamöter avstod från alt rösta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 36
(behovet av dokumentation)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1989/90:72</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 11
av Daniel 21 februari 1990 Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvist - bifölls
med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 41 (ett tillkännagivande om 71 § socialtjänstlagen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation
12 av Daniel Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvist - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 44 (brottsförebyggande insatser)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 285 röster mot 39 för
reservation 13 av Ulla Tilländer och Rosa Östh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 45 (familjens betydelse i det brottsförebyggande
arbetet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottels hemställan bifölls med 229 röster mot 97 för
reservation 14 av Sten Svensson m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 46 (barnombudsmannatjänsl)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 211 röster mot 119 för
reservation 15 av Daniel Tarschys m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utrikesutskottets betänkande UU9</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 4
(årlig rapport om Nordiska ministerrådets arbete)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 250 röster mot 79 för
reservation 1 av Pär Granstedt m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 6 (svensk parlamentarisk utredning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 2 av
Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 9 (nordiska samarbetet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av
Marianne Samuelsson - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 10 (direktval till Nordiska rådet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av
Marianne Samuelsson - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motn. 11 (inbjudan till baltiska folkfronterna)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 222 röster mot 104 för
reservation 5 av Margaretha af Ugglas m. fl. 2 ledamöter avstod från atl rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utrikesutskottets betänkande UUIO</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 februari 1990</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom.
2 (mänskliga rättigheter i Turkiet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 294 röster mot 31 för
reservationen av Per Gahrton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§ Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jordbruksutskollets
betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1989/90:JoU13 Ändrad instansordning
för vissa ärendegrupper inom jordbruksdepartementets område m.m. (prop.
1989/90:57) och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbetsmarknadsutskottets betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1989/90;AU16 ILO-konvention
om minimiålder för arbete (prop. 1989/90:60).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll vad utskotten hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Kammaren åtskildes kl. 12.59.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OLOF MARCUSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/Gunborg Apelgren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1989/90:72</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>21 februari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 februari</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Minnesord över avliden ledamot av riksdagen ......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talmannen<br>
2§ Anmälan om nya riksdagsledamöter........................... 1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talmannen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 §
Justering av protokoll................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4§
Meddelande om samlad votering................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 §
Vård i vissa fall av barn och ungdomar 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutskottels
betänkande SoU15</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Debatt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Daniel
Tarschys (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingrid
Hemmingsson (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rosa Östh
(c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingrid
Ronne-Björkqvist (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gudrun
Schyman (vpk)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anita
Stenberg (mp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bo
Holmberg (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lena Öhrsvik
(s)</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut
fattades under 8 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 §
Nordiskt samarbete 29</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utrikesutskottets
betänkande UU9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Debatt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Margaretha
af Ugglas (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elver
Jonsson (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Karin
Söder (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Marianne
Samuelsson (mp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nils
T Svensson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grethe
Lundblad (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ylva
Annerstedl (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut fattades under 8 §<br>
7§ Verksamheten inom Europarådet................................ 48</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utrikesutskottets
betänkande UUIO</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Debatt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ragnhild
Pohanka (mp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stig
Alemyr (s)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut fattades under 8 §<br>
SS Beslut..........................................................................
52</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulskoltels
betänkande SoU15.................................. 52</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utrikesutskottets
belänkande UU9.................................. 53</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utrikesutskottets
betänkande UUIO................................ 54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1989/90:72</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9§
Ändrad instansordning för vissa ärendegrupper inom jordbruks-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>21 februari 1990</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>departementets
område m.m.......................... 54</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksutskottets
betänkande JoU13</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ILO-konvention om
minimiålder för arbete......................................... 54</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsutskottets
betänkande AU 16<br>
Beslut.......................................................................................
54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>56 gotab
96161,Stockhoinn 1990</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
GD0972prot_198990__72.pdf2653375pdfRiksdagens protokoll 1989/90:72 Onsdagen den 21 februarihttps://data.riksdagen.se/fil/974930DE-97C9-457E-939F-134187FD7D4B