2358560GD03881989/9088propproppropProposition 1989/90:88PropositionProposition8801990-03-08 00:00:002025-12-19 13:35:502007-12-18 17:35:38om vissa näringspolitiska frågorimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GD0388/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD0388https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD0388
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om vissa näringspolitiska frågor</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 8 mars 1990 för de åtgärder och de ändamål som framgår
av föredragandenas hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Odd Engström</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Rune Molin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till årets budgetproposition redovisades vissa förändringar avseende
regeringens arbetsformer. Dessa innebär bl.a. bildandel av en särskild statsrådsgrupp
för samordning av näringspolitiska frågor. Arbetet inom näringspolitiken kommer
atl inriktas på all utveckla en långsiktig och sammanhållen strategi för att
främja näringslivets utveckling och den ekonomiska tillväxten. Flera olika
områden såsom kommunikationsväsendet, energiförsörjningar, utbildningsfrågor
och den ökande internationaliseringen är därvid av intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreliggande
proposition är ett första steg i detta arbete. 1 propositionen redovisas
näringspolitikens inriktning på medellång sikt. Vidare redovisas de områden som
är särskilt angelägna att beakta vid utformningen av en näringspolitik för ökad
tillväxt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
redovisas också vissa konkreta förslag till åtgärder och förändringar. Detta
gäller i första hand frågor som varit föremål för tidigare utredningar och där
det inte finns anledning att avvakta med förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Småföretagsutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositiotien betonas småföretagens stora betydelse för förnyelse och tillväxt
liksom för dynamiken i näringslivet. Politiken föreslås bli inriktad på att
stödja nyföretagande och minska hinder för småföretagens expansion. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas de teknikbaserade företagen och underleverantörerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De regionala
utvecklingsfondernas målgrupp föreslås bli utvidgad till att Prop.
1989/90:1 omfatta i princip alla småföretag. Staten föreslås i fortsättningen
få tillsätta hälften av antalet ledamöter i fondernas styrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
regionala riskkapitalbolag föreslås för att förbättra småföretagens försörjning
med eget kapital. Utvecklingsfonderna, Småföretagsfonden och Norrlandsfonden
blir ägare. Privat delägande eftersträvas. Småföretagsfonden föreslås få en
miljard kr. från AP-fondsmedd under fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen dras riktlinjer upp för bl. a. utvecklingsfondernas arbete med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>kompentensutveckling
i småföretagsseklom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>nyetableringsinsatser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>främjande
av underleverantörer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>teknikspridning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>designstöd
samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>miljöfrågor
för småföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Teknisk utveckling och förnyelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
särskilt treårigt program för verkstadsteknisk utvecklingsverksamhet påbörjas
1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
inriktning koncentreras mot tillämpad teknisk forskning och teknisk utveckling
och profileras ytterligare mot små och medelstora företag. Ökade satsningar
föreslås för produktutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen framhålls all det är en angelägen uppgift för Industrifonden att
stödja teknikupphandlings- och underleverantörsprojekt samt EUREKA-samarbete.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas nyetablerade teknikbaserade förelag och
småföretag med kvalificerade utvecklingsprojekt. Fonden avseratt närmare
studera möjligheterna till ett ökat samarbete med banker för att utveckla sitt
redan etablerade stöd genom garantier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
statliga stödet till standardisering föreslås reformeras och öka. Inom
SlS-Standardiseringskommissionen föreslås ett konsumentråd och ett arbetsmiljöråd
bli inrättade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om kontroll genom teknisk provning och om mätning kompletteras med ett
bemyndigande för statens mät- och provstyrelse (MPR) alt även kunna ackreditera
certifieringsorgan. Bidraget till riksmätplatserna som fördelas av MPR föreslås
öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
vid statens provningsanstalt (SP) föreslås fortsätta enligt de riktlinjer som
lagts fast för treårsperioden 1989/90-1991/92. SP föreslås öka sina insatser
när det gäller FoU-verksamheten och medverkan i det internationella samarbetet
särskilt inom Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Internationalisering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen redovisas omfattningen och utvecklingen av näringslivets
investeringar i utlandet och utländska investeringar i Sverige. Det föreslås
att samrådet med de svenska internationellt verksamma storföretagen
intensifieras beträffande frågor som rör internationalisering. I propositionen
slås fast att den svenska lagstiftningen om kontroll av utländska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>företagsförvärv i ljuset
av stundande förhandlingar om ett brett EES- Prop. 1989/90:88 samarbete
måste anpassas lill inlemationdll vedertagna principer. Del anges också all de
fackliga organisationernas möjlighet till informaiion och förhandling i samband
med företagsförvärv måste öka. Förslag till lagstiftning i dessa frågor läggs
dock inte fram nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Statliga företag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen lämnas en redovisning för situationen i den statsägda
företagssektorn. Det finns nu fömtsättningar för och behov av en mer aktiv
statlig ägarpolilik i syfte all främja den ekonomiska tillväxten i vårt land.
Förslag lämnas om all statens aktier i bl. a. de sju större hel- eller delägda
industrikoncernerna överförs lill ell särskik förvallningsbolag. Härigenom
skapas fömtsättningar för ett effektivt statligt ägarengagemang i de enskilda
bolagens utveckling och för medverkan i eventuell samverkan och strukturering
över företagsgränsema. Vidare föreslås att det nya för-valtningsbolagel skall
ges möjligheter att öka sin handlingsfrihet genom alt ta upp lån mol
konvertibla skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
läggs också fram om en övergång lill aktiebolagsform för affärsverket FFV. 1
bolagsform kommer FFV att arbeta på samma villkor som sina konkurrenter och
därigenom läggs en god gmnd för en positiv utveckling av koncernen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunikationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen slås fast all infrastmktur är en viktig faktor för en
tillväxt-inriktad politik och för näringslivels utveckling. Utöver förslag till
anslag vad gäller väghållning och järnvägen för nästa budgetår redovisas de
problem och resursbehov som finns vad gäller vägar, jämvägar och
kollek-tivtrafikanläggningar. En infrastmkturfond föreslås för investeringar i
järnvägar och kollektivtrafik. Slutligen lämnas vissa förslag avseende
finansieringen på lång sikt av infrastmkturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anslagsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
läggs fram rörande en rad anslag inför budgetåret il990/91. Del gäller främst
områdena Småföretagsutveckling och Teknisk forskning och utveckling. Nya anslag
föreslås för intemationellt samarbete på företagsområdet. Vidare föreslås
anslag inom kommunikationssektorn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av följande tablå framgår
vilka anslag för budgetåret 1990/91 som föreslås i propositionen samt - i
förekommande fall - föreslagna anslagsramar för treårsperioden 1990/91-1992/93
eller ramar för kalenderåret 1991 (1000-lalkr.):</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1990/91</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ram 19</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>A5 Internationellt
samarbete</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
företagsområdet</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6000</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bl Statens
industriverk:</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förvaltningskostnader</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>65
957</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>B2 Statens
industriverk:</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningsverksamhet</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
250</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>B4 Ålgärder för alt
främja</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>industridesign</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5000
.</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>15 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>B7
Småföretagsutveckling</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>215300</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>645900</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>C4 Åtgärder för atl
främja</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utländska
investeringar</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
Sverige</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1500</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>E5 Infriande av
pensionsgaranli</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
FFV AB</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>E6 Värdepappersskatt
vid för-</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>säljning
av vissa aktier</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ägda
av staten</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>400000</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>F3 Bidrag till
Stiftelsen</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
tekniskt-velenskapliga</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>attaché-verksamhet</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>30700</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>F8 Statens
provningsanstak:</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppdragsverksamhet</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>F9 Bidrag till statens</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>provningsanstak</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>41
135</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>FIO Statens mät- och
prov-</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>styrelse:
Myndighets-</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhet</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>F11 Statens mät- och
prov-</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>styrelse:
Bidrag lill riks-</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mälplatsverksamhel</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8000</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>F14 Bidrag till
Standardiserings-</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommissionen</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>32
278</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>F22 Industriell
utveckling m. m.</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=199 valign=top style='width:149.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
verkstadsteknikområdet</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50000</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>150000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1992/93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunikationsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1990/91
Ram kalenderåret 1991 Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
Vägverket: Ämbetsverksuppgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m.m.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11484</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>B2. Drift och underhåll
av statliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vägar'</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5 859900</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>B3.
Byggande av riksvägar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1512000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>B4.
Byggande av länstrafikanlägg<br>
ningar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1041800</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>B5. Bidrag till drift och
underhåll av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>statskommunvägar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>595000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>B6. Bidrag till drift och
byggnader av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enskilda
vägar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>482000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>B7.
Vägverket: Särskilda bärighets-<br>
höjande åtgärder'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>669 900</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D1.
Drift oeh vidmakthållande av stat<br>
liga järnvägar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2 784000</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2 895000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>D2. Nyinvesteringar i
stomjärnvägar 864000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D3.
Ersättningtill bankverket förvissa 189000 kapitalkostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D4.
Särskilda nyinvesteringar i stom- 68000 järnvägar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ll.
Infrastmkturfond för transport<br>
sektorn</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Tidigare Drift av statliga vägar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> Tidigare
Bidrag till drift av kommunala vägar och gator</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>■*
Tidigare Littera B9.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:108.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1. Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs atl punkt 7 övergångsbestämmelserna till lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.'
Summan av de medel som enligt 27 § andra stycket första meningen får
överföras till en lönla-garfondslyrdses förvakning skall för åren 1984 och 1987
minskas med ell belopp om 20 miljoner kronor vardera året. Riksförsäkringsverket
skall efter beslut av regeringen överföra sammanlagt 200 miljoner kronor lill
en av regeringen inrättad småföretagsfond.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.
Summan av de medel som enligt 27 § andra stycket första meningen får
överföras lill en lönla-garfondsstyrdses förvaltning skall för åren 1984 och
1987 minskas med 20 miljoner kronor vardera året ochför år 1990 med 200 miljoner
kronor. Riksförsäkringsverket skall efler beslut av regeringen överföra dels
sammanlagt 200 miljoner kronor till en av regeringen inrättad småföretagsfond
dels för åren 1990 tdl och med 1994 sammanlagt en miljard kronor, fördelade
med 200 miljoner kronor vardera år till samma fond.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i krafl den 1 juli 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse 1987:547.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2. Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1989:164) om kontroll genom
teknisk provning och om mätning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1989:164) om kontroll genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>teknisk
provning och om mätning rff/i-att nuvarande 15 28 §§ skall betecknas 18 31
§§, dels atl i 12 och 13 §§ saml i nya 18, 19 och 22 §§ orden "statens
mäl-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och provråd" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot "statens mät- och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>provstyrelse"
i motsvarande form, dels att de nya 21, 24 och 25 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1517§§, samt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>närmast före nya 15 § en
ny rubrik av följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ackreditering
a v certifieringsorgan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Certifieringsorgan kan få bekräj-telse på sin kompetens och tillförlitlighet
vid certifiering av produkter, kvalitetssystem eller personal (ackreditering).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Ackreditering får också avse organ som utför besiktning eller liknande
kontroll (kontrollorgan). Vad som i lagen sägs om certifieringsorgan tillämpas
även på kontrollorgan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Statens mät- och provslyrdse meddelar beslut om ackreditering och
föreskriver de villkor som skad gädaför verksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Ackreditering meddelas för viss tid eller tills vidare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:148.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Statens mät- och provstyrelse kan återkalla ackredileringen om
certifi-eringsorganel inte längre uppfyller fordringarna för ackreditering
eller i något väsendigt avseende bryter mot de villkor som gäller för verksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
närmare föreskrifter om ackreditering av certifieringsorgan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:138.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ackrediterade laboratorier
skall betala avgift till statens mät- och provråd för att läcka kostnaderna
för ackredileringen och tillsynen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ackrediterade laboratorier
och certifieringsorgan skall betala avgift lill statens mät- och provslyrdse
för att täcka kostnaderna för ackredileringen och tillsynen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:138.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24
</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens mät och provråds
beslut i ackrediteringsärenden enligt 12 och 13§§ och tillsynsärenden enligt 16
§ får överklagas hos kammarrätten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens mät- och
provstyrelses beslut i ackrediteringsärenden enligt 1213, 75 och 16 §§ och
tillsynsärenden enligt 19 § får överklagas hos kammarrätten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betämmelserna
i 23 25 §§ förvaltningslagen (1986:223) om hur beslut överklagas skall
tillämpas också i fråga om beslut enligt 10 § av bolag eller annan juridisk
person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>25 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Återkallar statens mät-
och provråd en ackreditering enligt 13 § andra stycket får rådet besluta alt
återkallelsen skall gälla med omedelbar verkan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Återkallar statens mät-
och provstyrelse en ackreditering enligt 13 § andra stycket eller 16 § andra
stycket får styrelsen besluta alt återkallelsen skall gälla med omedelbar verkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1990.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 1990</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsråden Engström, ordförande, och Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson,
Gradin, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén, Freivalds, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsråden Molin och G. Andersson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om vissa näringspolitiska frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
Molin anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>En samlad näringspolitik för ökad tillväxt </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Utgångspunkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska samhällsutvecklingen har under efterkrigstiden präglats av en
framgångsrik välfärdspolitik byggd på full sysselsättning, social trygghet och
rättvis fördelning. Medborgarnas välfärd har hela tiden varit ett överordnat
mål för den socialdemokratiska politiken och det yttersta syftet med
regeringens insatser inom olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
var också den självklara utgångspunkten vid regeringsskiftet år 1982, då det
långsiktiga tryggandel av den allmänna välfärden saltes i förgrunden genom en
politik som syftade till full sysselsättning och ett ökat sparande för
ekonomisk balans och framtidsbyggande. En summering av den tredje vägens
politik visar på en otvetydig framgång inom vikliga områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den tredje vägens politik har den svenska industrin kunnat dra nytta av en
förbättrad världskonjunktur. Det har genom en konsekvent politik varit möjligt
att successivt minska del statliga budgetunderskottet samtidigt som
arbetslösheten kunnat hållas på en historiskt sett, och i internationell jämförelse,
myckel låg nivå. Som en följd därav har Sverige i dessa avseenden ell gott
utgångsläge inför 90-lalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ekonomiska problem som vi i dag slår inför är i flera avseenden av en annan
karaktär än de som var vägledande för politikens utformning år 1982. Då var
arbetslösheten mer än dubbelt så hög som i dag, industriproduktionen snarast
minskade och statens budgetunderskott uppgick till 90miljarder kronor. Då var
inte heller insikten om miljöproblemens allvar tillräckliga. I dag är
arbetslösheten rekordlåg, industriproduktionen härunder lång tid ökat och
statens budget är i balans. Dagens problem har till betydande del sitt ursprung
i en historiskt sett myckel långvarig högkonjunktur med påfallande tendenser
lill överhettning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
olikheter betyder emellertid inte alt problemen är mindre allvarli<br>
ga. Vi har i dag en pris- och löneslegringslakl som inte långsiktigt är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förenlig med
samhällsekonomisk balans. Även om skillnaden minskat Prop. 1989/90:88 under
del senaste året är den svenska inflationen fortsalt hög i förhållande lill
våra konkurrentländer. De svenska företagens prisökningar har medfört
förlorade marknadsandelar både på export- och hemmamarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
är sparandel i den svenska ekonomin otillräckligt. Förbättringen av den
offentliga sektoms ekonomi har inte kunnat uppväga en försämring av den privata
sekloms sparande, vilket medfört ell betydande underskott i bytesbalansen. För
atl förtroendet för den svenska ekonomin skall kunna bibehållas är det
nödvändigt all sparandel ökar och all vi därigenom kan uppnå balans i våra
utrikes betalningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
inte dessa problem får sin lösning finns en risk all de ekonomiska
fömtsättningarna snabbi försämras. Del är därför nödvändigt all med kraft och
inom alla relevanta områden utforma politiken för all motverka en sådan
utveckling. 1 det arbetet krävs insatser av såväl kortsiktig som långsiktig
natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av ökad tillväxt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig förklaring lill problemen i den svenska ekonomin är alt den ekonomiska
tillväxten inte varit tillräckligt hög för att både sanera ekonomin och öka
utrymmet för reformer öch privat konsumtion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att klara den utmaning vi nu slår inför all utveckla välfärden med bibehållen
balans i ekonomin krävs därför en snabbare ekonomisk tillväxt. Genom ekonomisk
tillväxt skapas utrymme, inte bara för ökad privat konsumtion, ulan också för
den offentliga sektorns verksamhet och ordentliga satsningar på en bättre
miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska tillväxten är visserligen inget mål i sig, men en stark ekonomi är i
flera avseenden avgörande för en tryggad välfärd. Detta visades inte minsl av
utvecklingen under 1970-talels senare del, då sjunkande investeringar och
neddragningar av produktionen medförde en ökad utlandsskuld, sjunkande
reallöner och en dramatisk försämring av det stalsfinansiella läget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stark ekonomi baserad på ekonomisk tillväxt är också nödvändig för att Sverige
skall kunna bibehålla ett betydande mått av nationell handlingsfrihet. En
stabil ekonomisk utveckling innebär att vi på viktiga samhällsområden har
möjlighet att med god framförhållning välja de lösningar som främjar
övergripande politiska mål vad avser exempelvis sysselsättning och regional
balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är de enskilda människornas arbete som är grunden för den ekono<br>
miska tillväxten och för möjligheterna alt utveckla välfärden. Människor<br>
nas vilja till arbete är därför nationens viktigaste tillgång. Med denna<br>
utgångspunki har den socialdemokratiska politiken alltid byggt på princi<br>
pen all den tillväxt som skapas skall fördelas rättvist. Tillväxten får heller<br>
inte komma lill stånd på ett sätt som ger upphov till orättvisor och ökade<br>
klyftor i samhället. Det innebär bl. a. att sparande och kapitalbildning måste<br>
ske på sådana villkor alt kravet på en rättvis fördelning uppnås. Tillväxten<br>
förutsätter samverkan mellan olika parter i samhället och en rättvis fördel-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning av resultatet är
också nödvändig för alt alla skall känna delaktighet och Prop. 1989/90:88
ansvar för utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska tillväxten får inte komma lill stånd på bekostnad av andra mer
övergripande mål för samhällsutvecklingen såsom förbättrad miljö och
livskvalitet. Målet är inte atl under alla förhållanden maximera den ekonomiska
tillväxten. När det gäller att sätta gränser för olika verksamheter måste
hänsyn las till människor och miljö. För att långsiktigt klara full
sysselsättning, förbättrad standard och social trygghet krävs det både en stark
ekonomi och en god livsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsättningama
mellan dessa mål skall emellertid inte överdrivas. Tillväxten är i regel en
fömtsättning för alt nå de välfärdsmål som satts upp inom olika områden. Ett
ökat ekonomiskt utrymme gör del lättare all exempelvis införa ny teknik som
minskar energiförbmkningen och en negaliv miljöpåverkan. Del gör del också
möjligt att bedriva en politik som minskar de regionala obalansema och stöder
utsatta gmpper. Kritiken mot en hög ekonomisk tillväxt som ell mål kan således
tolkas som en kriiik mol ett alltför snävt sätt atl mäta tillväxten. Regeringen
avser att inom kort tillsätta en utredning om hur miljöaspeklema bättre skall
kunna komma till uttryck i nationalräkenskaperna. Detta bidrar lill ett bättre
beslutsunderlag när del gäller atl ge miljön en ökad vikt i ekonomiska
beräkningar och bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Näringspolitikens roll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomins
funktionssätt och näringslivels utveckling är beroende av en rad olika beslut
som fallas av enskilda aktörer. Näringspolitikens uppgift är inte atl ersätta
de initiativ som las av individer och förelag. Den primära uppgiften är i
stället alt genom olika insatser aktivt främja /brw/-sätlningarna för
näringslivets förnyelse och den tillväxt som krävs för all trygga och utveckla
välfärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
sker främst genom ansvaret för en väl fungerande infrastmktur och att den
omgivning förelagen har all verka i präglas av klara regler som ger möjlighet
till god framförhållning och flexibilitet. 1 vissa fall finns det emellertid
skäl för samhället att la ansvar även för mindre generella insatser. För att
dessa vid varje givet tillfälle skall bli så verkningsfulla som möjligt måste
utrymme finnas för atl anpassa åtgärderna lill de problem som är specifika för
en viss gmpp av företag eller en bransch. Det kan gälla exempelvis riktade
utbildnings- och finansieringsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomins
olika delar kan inte betraktas som inbördes oberoende. Om fömtsättningarna för
verksamheten inom en sektor förändras får del i regel effekter även inom andra
områden. Näringspolitiken kan därför inte avgränsas lill insatser som är direkt
riktade till förelag. Arbetet med atl stärka och utveckla svenskt näringsliv
måste ses i ell bredare perspektiv, där insatser inom skilda områden och på
olika nivåer samverkar för att skapa gynnsamma förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till årets budgetproposition redovisades vissa förändringar<br>
avseende regeringens arbetsformer, vilket bl.a. innebar att en särskild<br>
slalsrådsgmpp bildades för samordning av de näringspolitiska frågorna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gruppens
arbete kommer inledningsvis att inriktas på utformningen av en Prop. 1989/90:1
långsiktig och sammanhållen strategi för att främja näringslivets utveckling
och den ekonomiska tillväxten. Detta kommer bl.a. att innebära en analys av de
förändringar som på olika sätt kan tänkas påverka ekonomins funktionssätt under
1990-lalel och en fortlöpande utvärdering av olika näringspolitiska insatser.
Flera olika områden såsom kommunikationsväsendet, energiförsörjningen,
utbildningsfrågor och den ökade internationaliseringen är därvid av intresse.
Detta innebär alt olika typer av insatser kan aktualiseras vid sidan av de som
vanligen ansetts förknippade med näringspolitiska initiativ i en snävare
mening. Bland annat måste höga krav ställas på tillväxtens kvalitet och
innehåll. Arbetet måste även innefatta en öppen dialog med företag, myndigheter
och anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag som nu läggs fram är ett första steg i detta arbete. I det följande
redovisas först näringspolitikens inriktning pä medellång sikt och därefter de
områden som kan anses särskilt angelägna alt beakta vid politikens utformning.
Min avsikt är all under 1990 och 1991, med dessa riktlinjer som utgångspunkt,
återkomma med ytterligare förslag ägnade att främja fömtsättningarna för en
ökad tillväxt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
föreliggande proposition redovisas emellertid också vissa konkreta förslag till
åtgärder och förändringar. Det gäller i första hand frågor som varit föremål
för tidigare utredningar och där det inte finns anledning alt avvakta med
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:243.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Näringspolitiska riktlinjer </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Politikens allmänna inriktning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
potentiella BNP-tillväxlen bestäms av hur tillgången på arbetskraft förändras
och av produktivitetsutvecklingen. Enkelt uttryckt innebär det alt vårt
välstånd ytterst är avhängigt hur myckel vi får ut av de resurser vi sätter in
i olika typer av produktion. En produktivitetsökning kan utnyttjas på olika
sätt. Den gör del möjligt att producera mer med en given arbetsinsats, men kan
även utnyttjas för all producera lika mycket med en mindre arbetsinsats.
Förändringar i produktiviteten påverkar därför, på ett omedelbart sätt, vår
handlingsfrihet i en rad avseenden, exempelvis förutsättningarna för reallöneökningar
och en förkortning av arbetstidens längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
låga tillväxttakten i svensk ekonomi är i betydande utsträckning betingad av
att produktivitetsutvecklingen under senare år vant alltför svag.
Näringspolitiken måste därför i ökad utsträckning inriktas på åtgärder som
stimulerar ett ökat utbyte av insatta resurser i befintliga verksamheter. Det
sker bl. a. genom insatser som påverkar faktorer relaterade till tekniska och
organisatoriska lösningar saml arbetskraftens yrkesskicklighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Eftersom produktivitetsutvecklingen
skiljer sig ål mellan olika förelag<br>
och sektorer, bestäms tillväxten / ekonomin som helhet inte bara av pro<br>
duktivitetsutvecklingen i enskilda företag och sektorer utan också av hur<br>
den relativa storleken på dessa förändras. Därför måste en samlad närings<br>
politik för ökad tillväxt även omfatta ålgärder som främjar rörhghet och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>flexibilitet.
Denna typ av insatser är dessutom viktig för att påverka utbudet Prop.
1989/90:88 av arbetskraft, vilket varierar med dels den demografiska
utvecklingen i form av födelsetal, åldersstmktur, migration m.m., dels
lagstiftning och avtal vad avser arbetstidens längd, sjukfrånvaro samt
människors val mellan arbete och frilid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har givit en särskild delegation i uppdrag all studera produktivitetsfrågorna.
Delegationen skall kartlägga förhållandena samt föreslå åtgärder som leder till
förbättringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Områden
av särskild betydelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
såväl inom landet som i vår omvärld innebär att fömtsättningarna för
företagens verksamhet ständigt förändras. Näringslivet ställs hela tiden inför
nya krav, vilket innebär all näringspolitiken fortlöpande måste anpassas lill
de nya villkor som gäller. En långsiktig näringspolitisk strategi måste la sin
utgångspunkt i de områden som är av övergripande betydelse för näringslivels
framtida möjligheter och där insatser från samhällets sida aktivt kan bidra
till en positiv utveckling. Parallellt med aktiva insatser inom viktiga områden
krävs en fördjupad analys av framtida krav och en ständig utvärdering av
möjliga framkomstvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Internationaliseringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
är en relativt liten och gentemot omvärlden öppen ekonomi. Vid
näringspolitikens utformning är det därför nödvändigt att beakta de förändringar
som sker på internationell nivå. Vi har under de senaste åren upplevt en ökad
grad av internationalisering, vilken tydligt markeras av de västeuropeiska
ländernas intensifierade strävan all förverkliga en enhetlig marknad. Sverige
deltar aktivt i detta arbete, bl. a. genom de förhandlingar som nu förs mellan
EFTA och EG i syfte att etablera ell europeiskt ekonomiskt samarbetsområde,
EES. När del gäller Östeuropa lorde utsikterna till snabba ekonomiska framsteg
vara begränsade, vilket inte hindrar att den omdaning som där sker på ett
påtagligt sätt kan påverka fömtsättningarna för svenskt näringsliv. Ett
viktigt led i Östeuropas ekonomiska förnyelse är uppbyggnaden av en modern
infrastmktur och industri. Svenska förelag ligger mycket långt framme inom
dessa områden, vilket borde öppna betydande möjligheter för avsättning av
svenska industriprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har mycket all vinna på öppna och goda relationer med omvärlden. Möjligheterna
all genom frihet i handelsutbytet utnyttja en internationell arbetsfördelning
har alllid varit av stor betydelse för välfärdsutvecklingen i vårt land och
del finns inga skäl alt ändra vår i gmnden positiva inställning till
internationaliseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har såväl svenska företags investeringar i utlandet som<br>
utländska företags investeringar i Sverige ökat i omfattning. En utveckling<br>
som i många fall är ett uttryck för en fortgående intemationell stmktur<br>
omvandling. 1 takt med den ökade intemalionaliseringen skärps också kra<br>
ven på näringspolitiken och inom samtliga områden av betydelse för nä-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ringslivels
utveckling och den ekonomiska tillväxten måste hänsyn i dag las Prop.
1989/90:88 till en ökad rörlighet över nalionsgränsema. Del är därför
nödvändigt alt gemensamma ansträngningar görs inom landet för alt utveckla och
rätt använda Sveriges konkurrensfördelar inom olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig del i regeringens strategi för all möta en ökad internationalisering
och upprätthåha Sveriges ställning som ledande industrination är ell aktivt
deltagande i del intemationella samarbetet. Sveriges medverkan i integrationsarbetet
mellan EFTA och EG, liksom pågående GATT-för-handlingar, är vikliga led i en
sådan process. Sverige måste på ett tidigt stadium och på olika nivåer delta
vid utformningen av intemationella normer och regler på olika områden. Det
gäller dels all våra inlemationdll verksamma förelag garanteras likabehandling
i ullandel, dels frågor som rör utformningen av exempelvis statliga
stödåtgärder, regler för offentlig upphandling, konkurrensregler,
miljölagstiftning och arbetsrätt. Del handlar även om skattelagstiftningen
liksom människors möjligheter all arbeta och studera i andra länder. I detta
arbete är del emellertid inte möjligt all dra nytta av inlemalionaliseringens
alla fördelar och samtidigt välja bort alla nackdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ökad öppenhet gentemot omvärlden innebär en rad nya möjligheter men är
samtidigt en utmaning. För många förelag ökar konkurrensen, vilket ställer höga
krav på effektivitet och fömydseförmåga. Regeringens strategi kan därför inte
begränsas lill ell aktivt svenskt dellagande i del intemationella samarbetet.
Den måste även bygga på sådana insatser som mer direkt främjar den industriella
utvecklingen inom landet. De svenska förelagen måste bl. a. ges möjlighet all
delta i de europeiska forskningsprojekten på samma villkor som förelagen inom
EG. Genom informations- och utbildningsinsatser måste stimulans ges ål de
mindre och medelstora förelag som inte själva har de resurser som krävs för alt
fullt utnyttja de möjligheter som följer med utvecklingen. Som exempel på
insatser kan nämnas ulveck-lingsfondemas informationsverksamhet och de
förhandlingar som för närvarande förs om EFTA-ländemas medverkan i EG:s
småföretagsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
syfte all främja fömtsättningama för näringslivels utveckling inom landet och
stärka förelagens anknytning lill Sverige lägger regeringen stor vikt vid en
fortlöpande och öppen dialog med förelagen och de fackliga organisationema.
Sådana möjligheter ges inom ramen för bl. a. det näringspolitiska rådet.
Rådets arbetsformer och inriktningar bör övervägas så att det i högre grad än
idag kan utgöra ett ändamålsenligt fomm för konkreta diskussioner kring frågor
som rör näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
en allt mer inlemationaliserad värld ställs svenska förelag hela tiden inför
nya utmaningar. I takt med förändringama ställs också nya krav på politikens
inriktning vilket bl. a. får effekter på näringspolitikens utformning. En
viktig del av slalsrådsgmppens arbete blir alt analysera inlemalionaliseringens
betydelse i olika avseenden och mol denna bakgmnd utforma en ändamålsenlig
nationell strategi för all främja näringslivels utveckling och
konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1989/90. 1 .saml Nr 88</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avreglering</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
typer av regler som påverkar den ekonomiska aktiviteten är ofta nödvändiga, men
måste hela liden anpassas så all de främjar ekonomins funktionssätt. De får
inte försämra möjlighetema att ta lill vara de effektivitetsvinster som kan
göras genom en ständig prövning och omfördelning av ekonomins resurser.
Utgångspunkten måste vara att skapa klara och enhetliga regler saml all
förelagen vid föreslående ändringar ges rimliga möjligheter lill
framförhållning och anpassning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har en rad åtgärder vidtagits för all skapa mer ändamålsenliga
regler. 1 syfte atl stärka konkurrensen har avregleringar skett på
kredilmarknaden liksom inom transportområdet och vad avser telekommunikationer.
Mot samma bakgmnd har beslut också fattats om alt avskaffa
importrestriktionerna på textil- och konfeklionsområdet. På jordbmksområdet
väntas en inhemsk avreglering leda lill dämpade priser. En proposition om en
reformering av jordbmkspolitiken kommer att lämnas under våren 1990. Regeringen
har också tillsatt en utredning med uppgift alt se över hur konkurrenspolitiken
ytterligare kan stärkas. Utredningen skall överväga ändringar i gällande
konkurrenslagstiftning och föreslå ålgärder som minskar omfattningen av
offentliga regleringar av näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skallereformen
innebär all beskattningen blir neutral och likformig. Detta bör leda lill en
mer effektiv resursanvändning och att fömtsättningarna för tillväxt
förbättras. Reformeringen av företagsbeskattningen medför all företagen i sin
verksamhet kommer ägna mindre uppmärksamhet åt olika skattehänsyn och mer se
lill företagens produktivitet och lönsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
slutet av år 1983 lillkaUade regeringen en särskild arbetsgmpp, den s. k.
normgmppen, för atl gå igenom sådana regler som onödigtvis fördyrar
näringslivels verksamhet. Normgmppens uppdrag var lidbegränsat och har i stor
utsträckning byggt på kontaktverksamhet och arbete med attitydförändringar.
Genom beslut förra året inordnades normgruppens verksamhet i
industridepartementels ordinarie organisation, där frågoma ges fortsatt hög
prioritet. Avsikten är bl. a. att regelförändringar som föreslås framledes
skall prövas från utgångspunkten hur de påverkar fömtsättningarna för de för
framliden så betydelsefulla småföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med all se över olika slag av nationella och internationella regelsystem utgör
ett viktigt led i arbetet med att underlätta en effektiv resursanvändning.
Statsrådsgmppen för näringslivsfrågor har därför anledning all nära följa
utvecklingen och överväga nya initiativ inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Energi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
pågående omställningen av energisystemet har som syfte att landels behov av
energi varaktigt skall kunna tillgodoses på ett sätt som är förenligt med
samhällsekonomiska, sociala och miljöpolitiska mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en betydande del av den svenska industrin är god tillgång på elenergi en viktig
fömtsättning för konkurrenskraften. De elintensiva branscherna sysselsätter omkring
100000 personer och svarar för närmare en tredjedel av industrins
förädlingsvärde och export.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till riksdagens beslut om kämkraflens avveckling uppdrog Prop.
1989/90:88 regeringen ål en särskild utredningsman all redovisa avvecklingens
effekter pä den elintensiva industrins konkurrensförhållanden. Regeringen har
vidare uppdragit åt bl. a. statens energiverk all utreda vissa frågor rörande
energihushållning och effektivare elanvändning. Resultaten från de olika
utredningar som nu arbetar kommer all ligga lill gmnd för den energipolitiska
proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen hösten 1990.
Utgångspunkten är all energipolitiken måste inriktas på långsiktigt bärkraftiga
lösningar som skapar möjlighet till god framförhållning och bibehållen
konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiforskningens
inriktning och omfattning lill och med budgetåret 1992/93 behandlas i den
proposition om forskning (1989/90:90) som regeringen tidigare lagt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Arbetslivet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
yttersta gmnden för välstånd är alllid de enskilda människornas arbetsinsatser.
Den fulla sysselsättningen, liksom god motivation och yrkesskicklighet bland
de anställda utgör därför centrala mål i en politik för ökad tillväxt.
Möjligheten lill ell utvecklande och stimulerande arbete är dessutom viktigt
för den enskildes sociala trygghet, självförverkligande och oberoende. Dåligt
organiserade arbetsplatser och oförmåga att ta till vara de anställdas
kunskaper innebär alllid ell slöseri med resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
snabba utvecklingen mol ell mer kompelenskrävande och kunskapsintensivt
arbetsliv innebär utan tvekan ökade krav på de anställdas erfarenheter och att
förmågan att möta förändringar blir en allt viktigare faktor för alt stärka det
svenska näringslivels konkurtenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskap
och delaktighet bland de anställda ökar också förståelsen för nödvändiga
förändringar. 1 svensk industri har betydande stmklur-omvandlingar skett inom
viktiga branscher och del samlade resultatet är all vi i dag har en mer
livskraftig induslristmklur än flera andra länder, vilka har den
omställningsprocess framför sig som vi redan gått igenom. Omstruktureringen av
den svenska industrin har kunnat ske genom en aktiv och konslmktiv medverkan
från de anställdas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhället
har ell ansvar, inte bara för en god gmndutbildning, utan också för alt
fömtsättningar skapas för en fortlöpande vidareutbildning i olika former. Del
är ett viktigt led i en politik för ökad tillväxt all utveckla ändamålsenliga
former för sådan utbildning. Strävan är att åstadkomma ell flexibelt och högkvalilalivt
utbildningssystem på alla nivåer. Utbildningen skall inte enbart innebära
fördjupade kunskaper i del egna yrket, ulan måste även vara så anpassad att den
underlättar de anställdas möjligheter att byta verksamhet. Del ger den enskilde
en starkare ställning på arbetsmarknaden, det ger en ökad valfrihet och är
samtidigt en fömtsättning för näringslivels förnyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
frågor kommer att ägnas ytterligare uppmärksamhet. För närva<br>
rande bedrivs inom utbildningsdepartementet en omfattande översyn av<br>
vuxenutbildningens stmktur och organisation. Avsikten är att under nästa<br>
år komma med förslag lill en strategi inom detta område på kort och lång</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sikt.
Regeringen kommer inom en nära framlid också atl tillsätta en Prop.
1989/90:88 särskild utredning om kompetensutveckling i arbetslivet.
Utredningens uppgift blir all kartlägga behoven och överväga ålgärder för all
stimulera kompetensutveckling i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dåliga
arbetsmiljöer leder inte bara lill en oacceptabel fysisk och psykisk ohälsa,
del innebär också all arbetets kvalitet och de enskildas prestationsförmåga
försämras. Utslagningen drabbar såväl unga som äldre och skapar kostnader i
form av mänskligt lidande, produktionsbortfall och utgifter för bl. a.
förtidpensionering och vård. Insatser för all förbättra arbetsmiljön och
undvika utslagning förenar därför kravet på sundare och säkrare arbetsplatser
med strävan efler ökad produktivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ell led i arbelet med all komma till rätta med dåliga arbetsmiljöer och ge de
människor som drabbats möjligheter att komma tillbaka lill arbetslivet, har
regeringen inrättat en särskild arbelslivsfond. Fondens medel, som kommer alt
uppgå till drygt 10 miljarder kronor, skall användas för all stimulera
arbetsgivare till förbättringar av arbetsmiljön saml lill yrkesinriktad
rehabililering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bedrivs inom ramen för arbelsmiljökommissionen ett intensivt arbete för all
kunna föreslå ålgärder för bättre, sundare och säkrare arbetsplatser. Avsikten
är all kommissionen skall vara klar med sitt arbete i juni 1990. Kommissionens
arbete kommer all följas av ytterligare åtgärder från regeringens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
förbättringar inom arbelsmiljöområdet och sjukförsäkringssystemet är det
möjligt all minska mänskligt lidande och bättre ta lill vara människors
kunnande. Minskade långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar ökar
arbetskraftsdeltagandet och ger fler möjlighet lill ell innehållsrikt
arbetsliv. En ökad tonvikt vid den s. k. arbetslinjen i socialförsäkringssystemet
är etl viktigt steg i detta avseende och innebär bl. a. kraftigt ökade insatser
för rehabililering som underlättar ell återinträde på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de närmaste åren måste ytterligare ansträngningar göras för all bättre ta till
vara och utveckla de anställdas kunskaper och förmåga. Detta kräver insatser
inom en rad olika områden, såsom utbildning, rehabililering och arbetsmiljö. I
dessa frågor har även de enskilda förelagen ell betydande ansvar. Den fömyelse
av näringslivet som eftersträvas måste också innebära en fömyelse och förbättring
av arbetets innehåll och organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Forskning,
utbildning och teknisk utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
gmndläggande betydelse för tillväxten och välfardsulvecklingen är<br>
utbildning och kunskapsuppbyggnad. Utbildning, gmndforskning, tilläm<br>
pad forskning och produktutveckling är centrala områden för atl stärka<br>
den kunskapsbas som är nödvändig för en kontinuerlig fömyelse. Denna<br>
kunskapsuppbyggnad har ofta betydande positiva spridningseffekter, var<br>
för det är motiverat med olika former av insatser via den offentliga<br>
sektorn. Vad avser utbildning, gmndforskning och tillämpad forskning är<br>
motivet all dessa verksamheter, bl. a. på gmnd av deras långsiktiga karak<br>
tär, annars inte skulle komma lill stånd i tillräcklig omfattning. I de fall
det</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finns behov av riskdelning
kan del också vara motiverat med statliga Prop. 1989/90:88 insatser, vad
avser del sista stegel all föra en teknisk lösning från ritbordet lill en
kommersiellt gångbar produkt eller process.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tekniska gmndforskningen utgör basen för god teknisk utbildning och de
intemationella kontakter som är en viktig källa lill ny kunskap. Del är därför
angelägel all den tekniska gmndforskningen har en omfattning som långsiktigt
tryggar vår kompelens och kunskapsbas. Under senare år har emellertid
gmndforskningens andel av den tekniska forskningen minskal. 1 den proposition
om forskning, som regeringen lagt fram, föreslås därför atl den tekniska
gmndforskningen stärks genom inrättandet av etl särskilt leknikvelenskapligl
forskningsråd. I propositionen om forskning återfinns även andra förslag av
långsiktig industriell betydelse, exempelvis en kraftig uppräkning av anslaget
för europeiskt FoU-samarbele, anslag lill rymdverksamhet och etl särskilt
program för utveckling av miljöteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillskapandet
av ett leknikvelenskapligl forskningsråd innebär all de resurser som styrelsen
för teknisk utveckling, STU, har lill sitt förfogande kan koncentreras på
tillämpad forskning och teknisk utveckling. Del innebär också all STU:s
profilering mol FoU-behoven i de små och medelstora förelagen stärks.
Förändringama motiverar även en översyn av STU:s arbetsuppgifter och
programstmktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkstadsteknik
kommer alt vara ell område av särskild betydelse under 1990-talel. Del gäller
inte minst för den viktiga gmpp av små och medelstora företag, vilka arbetar
som underleverantörer. Mol denna bakgmnd föreslås särskilda FoU-salsningar inom
ramen för ett nationellt program på detta område. Avsikten är all stärka
förelagen genom all främja utvecklingstakten och introduktionen av ny teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
flera industrielll vikliga områden, exempelvis kraftproduktion,
telekommunikation och vägtransporter, är den offentliga sektom en viktig aktör.
Dessa s. k. utvecklingsblock spelar ofta stor roll för den industriella
aktiviteten och del är därför angelägel all samhället aktivt, målmedvetet och i
olika skeden verkar för all utvecklingen inom dessa sektorer bidrar till att
skapa fömtsättningar för ökad tillväxt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska kunskapsbasen måste utnyttjas mer effektivt. I syfte all öka den
ekonomiska tillväxten är del angelägel all nya tekniska lösningar också kan
omsättas i kommersiellt gångbara produkter och processer. Ålgärder för atl
stimulera en bred användning av ny teknik inom alla områden är därför viktiga.
Traditionellt har den tekniska forskningen främst riklats mol behoven inom
tillverkningsindustrin. I takt med en ökad privat och offentlig
tjänsteproduktion, där produktivitetsutvecklingen enligt tillgänglig statistik
varit relativt låg, är del emellertid angelägel alt behovet av ralionaliseringslösningar
även inom dessa sektorer kan tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
insatser bör riktas mol de mindre förelagen, inte minsl de som är verksamma som
underleverantörer. Dessa förelag utgör en viktig bas för återväxlen i del
svenska näringslivet, men hämmas ofta i sin tillväxt på gmnd av bristande
resurser all utveckla kompetens och inhämta information. Risken är atl många
bärkraftiga idéer aldrig realiseras och att onödiga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konkurser
drabbar de nyetableringar som kommer lill stånd. Del är ell Prop. 1989/90:88
samhällsekonomiskt intresse all avhjälpa dessa brister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
en myckel god tradition på området och betydande satsningar inom förelag och
institutioner svarar Sverige för endast en liten del av den totala forskningen
i världen. Intemationella kontakter har därför alllid varit av avgörande
betydelse för möjlighetema atl bibehålla en forskningsmiljö av hög kvalitet
inom landet. Ytterligare insatser bör göras för all öka de svenska förelagens
och forskningsinstilutionemas intemationella utbyte. Av särskilt intresse är de
möjligheter som nu öppnar sig inom EG:s ramprogram för FoU och inom del s. k.
Eurekasamarbelel. Det är också angelägel all pröva Sveriges möjligheter atl på
andra vägar tillgodogöra sig de forsknings- och utvecklingsresultat som framkommer
i andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betydelsen
av teknisk forskning och utveckling pekar på behovet av ålgärder som stärker
och breddar den svenska kunskapsbasen. Inlemationdll deltagande är en viktig
del i detta. Del finns därför anledning all uppmärksamma hur intemationellt
kunskapsutbyte mellan forskare, studenter m. m. kan förbättras. Del är också
viktigt all stimulera intresset för forsknings- och utvecklingsarbete i företag
och branscher som traditionellt inte ägnat sig ål sådan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kapitalförsörjningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
all avregleringen på kredilmarknaden väsentligt förbättrat fömtsättningama för
en effektiv kapiialförmedling har många små och medelstora förelag i dag brist
på riskkapital. Del gäller inte minsl teknikbaserade företag som kräver
betydande investeringar i produktutveckling, utmstning och marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
finns det bland dessa förelag en betydande potential för teknisk och
kommersiell fömyelse. Samhället bör därför ta ell ansvar för all bärkraftiga
idéer verkligen realiseras och inte faller bort som en följd av brister i
kapitalförsörjningen. Företagens finansieringsbehov varierar emellertid mellan
olika verksamheter, varför formema för statens finansiella stöd inte bör
avgränsas till exempelvis möjligheten att ge lån. 1 stället bör insatsema kunna
anpassas till del enskilda förelagels behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
denna bakgmnd och de senaste årens utveckling på kredilmarknaden finns det
därför skäl att ompröva väsentliga delar av den finansieringsverksamhet som
bedrivs via de regionala utvecklingsfondema. En betydande del av de resurser
som utvecklingsfondema har lill sill förfogande för all lämna lån och
ulvecklingskapital bör i stället, tillsammans med medel från andra håll,
utnyttjas för tillskoll av egel kapital lill förelagen. Dessutom bör del
övervägas all så långt del är möjligt ersätta andra delar av statens
utlåningsverksamhel med olika former av garantigivning som underiättar
finansiering på kapitalmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelagens
riskkapilalanskaffning skall normalt ske genom den ordina<br>
rie marknaden och på de villkor som där gäller. Från flera håll, bl. a. i<br>
näringslivet, framförs emellertid synpunkten all riskkapilalförsöijningen<br>
är ell problem för många tillverkningsförelag. Del finns därför anledning<br>
all närmare studera de eventuella problem som kan finnas i samband med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kapitalbildningen
och hur dessa i så fall kan lösas med bibehållna krav på Prop. 1989/90:88
rättvis fördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Det
statliga ägandet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
väl fungerande näringsliv fömtsätter en bred och mångsidig bedömning av olika
invesleringsallemaliv. I den statliga ägamlredningens belänkande (SOU 1988:38)
betonas därför viklen av all del i ekonomin finns en mångfald ägare med olika
uppbyggnad, huvudmannaskap och verksamhetsinriktning. Utredningen pekade också
på behovet av en klar och väl fungerande ägarfunktion. Utvecklingen under
1980-lalet har visat all del statliga ägandet i dessa avseenden har en viktig
uppgift. Genom effekliviseringar och ökad lönsamhet i de statliga förelagen har
investeringsulrymme skapats, som bidragit lill industriell utveckling och
tryggad sysselsättning inom vikliga områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är angelägel att den statliga företagssektorn även fortsättningsvis och i ännu
högre grad än hillills kan bidra lill en sund och vital näringslivsulveckling
i landet. Staten bör som ägare och med bibehållen affärsmässighet även i
framliden kunna spela en väsentlig roll i svenskt näringsliv. För all leva upp
lill denna målsättning är del nödvändigt all fömtsättningar skapas för all
ägarfunktionen kan utövas rationellt och all erforderligt kapital kan ställas
lill förelagens förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Infrastrukturen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig del i näringspolitiken är atl skapa fömtsättningar för en ändamålsenlig
infrastmktur i samhället. En god kvalitet på exempelvis transportsystem och
telekommunikationer är av central betydelse för den ekonomiska tillväxten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnaden
av infrastmkturen skall ske med beaktande av högt ställda miljökrav. En väl
fungerande samhällsplanering har betydelse för möjligheterna att begränsa
transportbehovet i samhället. Genom bl. a. samplanering av bosläder och
arbetsplatser kan kollektivtrafiken ges goda fömtsättningar varvid
miljöproblemen kan begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gmndema
för trafikpolitiken under 1990-talet fastställdes genom riksdagens
trafikpolitiska beslut 1988. Del övergripande målet är all erbjuda medborgama
och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och
miljövänlig trafikförsörjning lill lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.
Motsvarande mål har också fastlagts för telekommunikationema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivels
krav på kommunikationssystemen är av olika slag. Ell ökat behov av
rationaliseringar i form av bl. a. förbättrad materialadministration ökar
kraven på transportsystemens lidsprecision och flexibilitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
utveckling kommer sannolikt atl förslärkas på 1990-lalel genom<br>
all storföretagen inför datoriserade produklionsslymingssyslem mdlan<br>
olika produktionsenheter där transportema är en alltmer integrerad del av<br>
produktionskedjan. Detta understryker behovet av ändamålsenliga tele<br>
kommunikationer bl. a. för dataöverföring.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller persontransporter aktualiseras alltmer kraven på snabbhet Prop.
1989/90:88 och turtäthet. Bakom dessa behov ligger bl. a. den ökande andelen
kunskapsberoende verksamheter och önskan all kunna arbetspendla också över
längre avstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraven
på effektiva kommunikationer aktualiseras också av en fortsatt
intemationalisering vad gäller handel och kunskapsförsörjning. Utvecklingen
inom ett Europa med öppna gränser kommer all medföra ytteriigare krav på
transportsystemen och därmed på utformningen av infrastrukturen. Också en ökad
transillrafik genom Sverige från våra grannländer påverkar utformningen av
transportsystemen. Denna utveckling måste mötas med bl. a. en ökad kombitrafik
för in- och utrikestrafik. Mot den bakgrunden bör särskild vikt läggas vid
säkra och kapacitetsstarka länkar mellan de svenska och de europeiska väg- och
järnvägsnäten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underhålls-
och investeringsbehoven vad gäller infrastrukturen inom väg- och
järnvägssektorn är fram till år 2000 mycket omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
näringspolitiska utgångspunkter finns starka skäl för att förbättra
Iransportinfraslmkturen. Samtidigt är del inte möjligt atl över statsbudgeten
anvisa medel till transportsektorn i tillräcklig omfattning för att avhjälpa
de brister som finns. Huvudproblemet är således av finansiell karaktär inom
vissa delar av transportsektorn, dvs. för väg och järnväg. Även för lokal och
regional kollektivtrafik är resursanspråken mycket större än de budgetmedel som
avsätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
denna bakgrund krävs nu ställningstaganden lill vissa principfrågor rörande
finansieringen av underhåll och investeringar i väg- och järnvägsnäten samt
ell uppföljande arbete med alt utforma ändamålsenliga finansieringslösningar
som bygger på dessa principer. Utgångspunkten bör vara all nödvändiga
förbättringar av infrastmkturen finansieras utanför statsbudgeten. 1 avvaktan
på resultatet av arbetet med att finna nya finansieringsformer och för att
åstadkomma en snabbare utbyggnad än vad som är möjligt inom ramen för anslagen
till vägverket och banverket bör vissa ålgärder vidtas. En särskild
infrastrukturfond bör därför inrättas för investeringar i järnvägar och
kollektivtrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemen
all finna former för alt finansiera och lösa infrastrukturen har en särskild
karaktär och svårighetsgrad i storstadsområdena. Där är inte bara behoven
störst. Konkurrensen om mark, pengar och personella resurser är där hårdare än
i andra delar av landet. Detta motiverar att dessa frågor hanteras i särskild
ordning genom alt särskilda förhandlare en för varje storstadsområde får i
uppdrag att i samarbete med bl. a. kommuner, landsting och näringsliv utarbeta
överenskommelser i syfte att förbättra trafikförsörjningen och minska
miljöolägenheterna från trafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller de sektorer som televerket, postverket samt luft- och sjöfartsverket
svarar för, råder en betydligt bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på
medel, även om man beaktar att kraven även inom dessa delsektorer ar
omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsråden
Molin och G. Andersson anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen
redovisas i underprotokoll för resp. departement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
Molin hemställer all regeringen i en proposition förelägger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>riksdagen vad han och
statsrådet G. Andersson har anfört för de ålgärder Prop. 1989/90:88 och de
ändamål som de har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar atl genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de ålgärder
och de ändamål som de har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar atl de anföranden och förslag som redovisas i underprolokollen skall
fogas till propositionen som bilagoma 1 och 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Industridepartementet</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop-1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Molin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan till proposition om vissa näringspoHtiska frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade våren 1987 om näringspolitik inför 1990-talet (prop. 1986/87:74 NU:30
rskr:271).Jag vill nu följa upp och föra vidare vad som där beslutades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyss redovisat min syn på en samlad näringspolitik. Jag har nu för avsikt
atl lämna en redogörelse för vissa insatser inom ramen för näringspolitiken som
faller inom industridepartementels ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har tidigare vid sin anmälan lill propositionen om forskning (prop. 1989/90:90)
behandlat statens initiativ och stöd lill teknisk forskning och industrielll
utvecklingsarbete. Där har även berörts förslag om geove-lenskaplig forskning
saml forskning om turism och rekreation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
underlag för mina allmänna överväganden har inom industridepartementet
utarbetats en promemoria om svensk industri i utveckling (Dsl 1990:16).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tar vidare upp frågor som har behandlats i en rad belänkanden och rapporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Standardiseringsutredningen
(SISU) har avlämnat betänkandet (SOU 1989:45) Standardiseringens roll i
EFTA/EG-samarbelel. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av
remissyttrandena bör fogas till protokollet som underbilaga 1:1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsulredningen
har avlämnat betänkandet (SOU 1989:24) Statligt finansiellt stöd? Till
betänkandet har fogats ell antal rapporter (SOU 1989:25). Betänkandet har
remissbehandlats. En sammanfattning av utredningen saml en sammanställning av
remissyttrandena bör fogas till protokollet som underbilaga 1:2 och 1:3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ägamtredningen
har avlämnat betänkandet (SOU 1988:38) Ägande och inflytande i svenskt
näringsliv.Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av utredningen
saml en sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill protokollet som
underbilaga 1:4 och 1:5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelagsförvärvsulredningen
har avlämnat betänkandet (SOU: 1989:37) Utländska förvärv av svenska företag.
Vidare har inom industridepartementet upprättats en promemoria (Ds 1 1989:57).
Ändrade regler om utländska förvärv. Såväl utredningen som promemorian har
remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
för samordning av havsresursverksamheten (DSH) har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överiämnat
rapporten Svensk havsresursverksamhel på 90-lalel. Rappor- Prop. 1989/90:88
len har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk (SIND) har lill regeringen överlämnat följande rapporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sverige drivhus för
internationell konkurrenskraft? (SIND PM 1988:1)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riskkapitalet och de mindre
förelagen (SIND PM 1988:3)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gränslös konkurrens En studie
av tre intemationella förelagsmiljöer (SIND PM 1988:7)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Venlure capitalmarknadema i de
nordiska ländema (SIND PM 1989:1)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nyföretagande i fem länder
(SIND PM 1989:3)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nio råd till ett meddslort
förelag (SIND 1989:1)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svensk industri inför EG 92. En
antologi om effekter på handel, branscher, förelag, regioner (SIND 1989:2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Summering av erfarenheter från
SIND:s design-program (PM 1989-11-28).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling (STU) har lill regeringen överlämnat rapporten
Effektivare innovalionsprocess. Rapporten har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har ell antal utvärderingar genomförts inom leknikpolilikens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Synpunkter
och förslag till åtgärder har förts fram i skrivelser från organisationer,
förelag och enskilda personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
följande framställningen kommer jag alt disponera på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
behandlar jag del svenska näringslivets utveckling i ell intemationellt
perspektiv (avsnitt 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går därefter över lill att ge min syn på de förslag som faller under
industridepartementets ansvarsområde (avsnitt 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 4 behandlas småförelagspoliliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 5 behandlas Teknikpoliliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avsnitt 6 behandlas frågor om statligt företagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsnitt
7 behandlar frågor om intemationella investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avsnitt 8 redovisar jag upprättande lag förslag och i avsnitt 9 specialmoliveringen
till lagen om ändring i lagen om kontroll genom teknisk provning och om
mätning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsnitt
10 innehåller min hemställan på andra punkter än de som avser anslagsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslagsfrågoma
för de områden som jag tar upp i avsnitt 4 och 5 behandlas samlat i avsnitt 11.
Mina förslag i avsnitten 4 och 5 - i den mån som medel samtidigt begärs för
ändamålet är att anse som anslagsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Det svenska näringslivets utveckling</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Intemationell bakgrund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1980-talet
inleddes med en djup recession i induslriländema, men decenniet har sedermera
präglats av en enastående lång period av god ekonomisk tillväxt. Uppgången
inleddes år 1983 i USA och spreds med något års eftersläpning lill Europa och
Japan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
2.1 BNP-utveckling i OECD. Ärlig proceotuell förändring i volym</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:105.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1960-
1968- 1973- 1979- 1983-<br>
1968</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>1973</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1979</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1983</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1988</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4,4</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,2</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,4</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,6</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10,4</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,4</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,6</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,5</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4,6</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,9</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,4</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,1</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,1</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,7</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,6</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,4</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,6</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:363.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IJSÄ
Japan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:328.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OECD-Europa
Hela OECD</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>4,4</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3,7</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1,8</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1,4</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2,7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Källa:
OECD Historical Statistics, OECD Economic Outlook.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Högkonjunkturen
i OECD-ländema har lett lill ell uppsving i den internationella handeln.
Mellan åren 1983 och 1988 ökade världshandeln i volym med i genomsnitt 6 %per
år, jämfört med 3 % per år under perioden 1973-1983 (tabell 2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
2.2 Världshandelns tillväxt. Årlig procentuell förändring i volym</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.25pt'>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1963-1973</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1973-1983</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983-1988</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:51.6pt'>
<td width=159 colspan=3 valign=top style='width:119.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:51.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Världshandel Importvolym: Industriländer
Oljeexporterande u-länder Icke-oljeexporterande u-länder</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:51.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,5 17,5</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:51.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,5 12 3,5</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:51.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>g -10,5 6,5</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Källa:
World Economic Outlook, October 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förändringstalen
är avrundade till närmaste halva (0,5) procentenhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Väridshanddn
har dock inte ökat i lika snabb takt under 1980-lalel som under 1960-talet.
Detta beror till stor del på all sänkningen av oljepriserna åren 1984 och 1985
samt skuldkrisen hämmat u-ländemas importförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Utrikeshandeln</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har genom åren i allt högre grad utnyttjat fördelama med intemationell handel
och specialisering. Följaktligen har importens andel av tillförseln av varor
och tjänster ökat samtidigt som exporten, vilken ska finansiera importen, fått
allt större betydelse för den inhemska produktionen och sysselsättningen. Den
intemationella arbetsfördelningen är mest utpräglad inom industrin. 1 dag
svarar importen och exporten för nära 50% av tillförseln resp. produktionen av
industriprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenting
talar för all intemalionaliseringen av näringslivet skulle avta.<br>
Inom jordbmket, teko och delar av tjänstesektom saml transportsektom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
fortfarande restriktioner som försvårar intemationell konkurrens. Prop.
1989/90: Under 1990-taIet lär dock även dessa och andra sektorer bli alltmer
internationaliserade, bl.a. som en följd av den pågående Umguayrundan i GATT
och Sveriges närmande lill EG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EG
är Sveriges största exportmarknad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EG
är Sveriges största exportmarknad. Under 1980-lalen har drygt 50% av exporten
avsatts där. Dämäsl kommer EFTA, vars andel legal på ca 20%. Sammantaget tar
alltså Europa emot 70% av Sveriges export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
amerikanska marknaden har ökat i betydelse för Sverige. År 1988 gick 10% av
exporten lill USA. Den kraftigaste uppgången skedde åren 1982 1984 och var en
följd av en myckel snabb ökning av importeflerfrå-gan i USA och en uppgång i
dollarkursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Japans
betydelse som exportmarknad har också ökat, men dess andel är fortfarande
liten. Blott 2 % av den svenska exporten levererades lill Japan år 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>U-ländemas
andel av exporten har legat på i genomsnitt 10% under perioden 1970-1988. Under
1970-talel steg andelen på gmnd av ökad export lill de oljeproducerande ländema.
Under 1980-lalel har dessa länders betydelse som marknad minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatshanddsländemas
andel av den svenska exporten har legal på 2 3 % under perioden 1970-1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Industrin
dominerar utrikeshandeln</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1970- och 1980-talel har exporten till 85 % utgjorts av varor (tabell 2.3). Så
gott som hela vamexporten består av industriprodukter. Exporten av reala
tjänster domineras av transport- och kommunikationstjänster. De reala
Ijänslemas andel av exporten har minskal, framförallt på gmnd av nedgången i Iransportinkomsler
från rederinäringen. Uppehållskostnader, dvs. utlänningars köp av varor och
tjänster i Sverige, har svarat för blott några procent av exporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
2.3 Exporten av varor och tjänster. Andelar i procent av total export</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:129.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1970</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1980</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varor
84</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86<br>
Transport- och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunikationstjänster
H</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>7</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Uppehållskostnader m.
m. 2</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Övriga reala
tjänster 3</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Summa
100</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Källa:
Nationalräkenskapema.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Resursutnyttjande och produktivitet i den svenska</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>ekonomin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resursanvändningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resursanvändningen
i termer av antalet arbetade limmar i ekonomin ökade med i genomsnitt knappt
två tiondels procent per år från 1950 lill mitten av 1960-lalel. Därefter sjönk
antalet arbetade timmar med i genomsnitt 0,5% per år fram till början av
1980-lalet. Då vände utvecklingen och mellan åren 1981 och 1988 ökade del
totala antalet arbetade limmar med i genomsnitt drygt 1 % per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
mest slående långsikliga förändringen i sysselsättningens fördelning mellan
olika sektorer i ekonomin är all näringslivets andel minskat och all den
offentliga sekloms andel ökat (tabell 2.4). Med offentlig sektor avses
verksamheten vid statliga och kommunala myndigheter saml skolor, sjukhus etc.
(vilka tillhandahåller tjänster ulan motprestation eller lill priser som ej är
avsedda all läcka kostnadema). Statliga och kommunala affärsverk och
aktiebolag räknas däremoi lill näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 2.4 Olika sektorers andel av sysselsättningen
(antalet arbetade timmar). Andelar i procent</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1970</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1980</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:65.05pt'>
<td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri (inkl. energi)
Byggnadsindustri Privata tjänster Offentliga tjänster</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></b></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></b></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></b></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36 28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Källa:
Nationalräkenskapema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
arbetade timmar i den offentliga sektom ökade med i genomsnitt 2,5 % per år
mdlan åren 1970 och 1988. Den offentliga sekloms andel av sysselsättningen
ökade därmed från 21 % lill 28 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrins
andel av sysselsättningen minskade från 28% till 23% mellan åren 1970 och 1988,
medan den privata tjänslesektoms andel ökade från 34% lill 36%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrins
andel av resursutnyttjandet har minskal också i andra utvecklade industriländer.
Del unika med Sverige är all tjänsteproduktionens tillväxt främst skett inom
den offentliga sektom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Produktiviteten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1960-lalel och första hälften av 1970-lalet ökade produktiviteten i industrin
med i genomsnitt 6%per år (tabell 2.5). Därefter sjönk ökningstakten till i
genomsnitt 2,5%per år mellan 1975 och 1983. Åren 1983-1988 var den
genomsnittliga ökningstakten blott 2% per år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:102.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>30</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 2.5 Produktivitetsutvecklingen i näringslivet.
Årlig procentuell förändring</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:130.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1963-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1975-</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:130.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1975</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruk, skogsbruk, fiske</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4,5</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industri</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2,5</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsindustri</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>2,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Privata tjänster</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3,5</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1,5</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hela näringslivet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2,5</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Nationalräkenskapema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anm: Förändringstalen har avrundats till närmast halva
(0,5) procentenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
markanta nedgången i produktivitetens ökningslakt i industrin under andra
hälften av 1970-talet torde till stor del förklaras av att
kapaci-letsutnylljandet var lågt. Vidare var invesleringsulvecklingen svag. Å
andra sidan skedde en utslagning av olönsam kapacitet och rationaliseringar i
industrin, vilka främjade produktiviteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svaga produktivitetsutvecklingen i industrin under 1980-lalel är
anmärkningsvärd mol bakgmnd av den goda industriella utvecklingen i övrigl.
Eftersom kapacitetsulnyttjandet i industrin varit högt under senare år kan
utvecklingen förväntas spegla produktivitetelens långsiktiga tillväxttakt.
Produktivitetens tillväxt bestäms på lång sikt i huvudsak av omfördelning av
arbetskraft från lågprodukliva till högproduktiva branscher samt av den takt
varmed realkapilalel förnyas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktionsstatistik
saknas i stor utsträckning för ijänstenäringarna (handel, restaurang, hotell,
transporter och kommunikationer, bank och försäkring, fastighetsförvaltning,
uppdragsverksamhet m. fl.) varför underlaget för att beräkna
produktivitetsutvecklingen i denna sektor är bräckligt. Den långsammare
produktiviielslillväxl som uppmäts i Ijänstenäringarna kan delvis vara
skenbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den offentliga sektorn saknas överhuvudtaget underlag för atl beräkna
produktivitetsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktivitetens
ökningstakt har försvagats även i andra industriländer (tabell 2.6). Nedgången
under andra hälften av 1970-lalet var emellertid kraftigare i Sverige än i
andra länder. Detta kan delvis förklaras av att konjunkturnedgången i Sverige
var djupare än i flertalet industriländer och att kapacitetsulnyttjandet
följaktligen var lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
högkonjunkluråren 1983 1988 har produktiviteten i den svenska industrin i
genomsnitt ökat i långsammare takt än i andra industriländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tabell2.6
Produktiviteten (lörändlingsvärde per timme) i tillverkningsindustrin i
några Prop. 1989/90: industriländer. Genomsnittlig procentuell förändring
per är</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>USA</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Japan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västtyskland</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frankrike</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Storbritannien</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Italien</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belgien</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nederländema</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Danmark</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige</span></b></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1963-</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1975-</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1988</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,5</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5,5</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3,5</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>■ 2,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5,5</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,5</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6,5</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6,5</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-0,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4,5</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,5</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3=</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:69.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,5</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Källa: US
Department of Labor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'
1983-1987.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anm:
Förändringstalen har avrundats till närmast halva (0,5) procentenhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Produktionen i näringslivet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
produktionsvolym ökade med i genomsnitt 2,5%per år mellan åren 1965 och 1988.
Tillväxtförioppen skiljer sig dock ål i olika sektorer (Diagram 2.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diagram 2.1 Förädlingsvärde i olika sektorer i
näringslivet. Fasta priser 1965=100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:258.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gruvor & tiUverkn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:258.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsindustri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:258.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänster</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'ied
' ' \M ' ' 'i9'7 ' ' 'i9'8d ' ' 'i9'8d</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Källa:
Nationalräkenskapema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrins
produktion ökade i stort sett oavbmtel under 1960-talel och första hälflena av
1970-lalet. Den genomsnittliga årliga tillväxttakten åren 1965-1974 uppgick lill
4,5%. Därefter upphörde industriproduktionen all växa under tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stagnationen
i industrin under andra hälften av 1970-lalel var förknippad med de svåra
stmkturproblemen i flera branscher. Nedgången i Sverige blev dock långvarigare
än i flertalet andra OECD-länder (diagram 2.2).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Diagram 2.2 Industriproduktionen i Sverige och några
industriländer. 1974=100</span></b></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:20.4pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.35pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:159.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>/</span></i></b></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.7pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>/</span></b></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.25pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:145.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'></span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:2.0pt;font-family:Verdana'>■</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt'><span style='font-size:2.0pt;
font-family:Verdana'>.-■■ .'■' '</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:37.7pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>.</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.1pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>■</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:16.0pt;font-family:Verdana'>'V.''""'"</span></b></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.7pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-family:Verdana'>- </span></i></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>-- </span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1070' 1Z ' 14 ' 1 ' 1 ' B'0 ■ 02
■ 04 ' 06 ■ 8Ö</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>OECD-Europa</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Japem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>USA</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Källa:
OECD Main Economic Indicators.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Devalveringama
åren 1981 och 1982 saml den internationella konjunkturuppgången bidrog
emellertid lill att stagnationen upphörde. Mellan åren 1983 och 1988 ökade
industriproduktionen med i genomsnitt drygt 3 % per år. Uppgången har dock inte
varit lillräckligt stark för all hämta in det försprång som andra OECD-länder
skaffade sig under andra hälften av 1970-tald.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Produktionen i den privata
tjänstesektorn (handel, hotell, restaurang, samfärdsel, bank, försäkring,
bostadsförvallning och andra tjänter) har ökat i ungefär samma takt som i
industrin mellan 1965 och 1988. Tillväxten har dock i jämförelse med industrin
varit påfallande stabil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillväxten
i byggsektorn under perioden 1965-1988 har varit långsammare än i industrin
och tjänstesektorn. Orsaken är nedgången i bostadsbyggandet under 1970-talet.
Under 1980-lalel har emellertid byggandet återhämtat sig. Från år 1983 till år
1988 har produktionen i byggsektorn ökat med i genomsnitt 3%per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Kapacitetsutnyttjandet i industrin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgången
i industriproduktionen under 1980-talet har medfört att resursutnyttjandet
nått en nivå som närmast kan jämföras med situationen under högkonjunkturen
1973-1974 (Diagram 2.3). Bristen på produktionsresurser har utgjort ett större
hinder för ökad produktion än efterfrågan under åren 1988 och 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 88</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Diagram 2.3
Resursutnyttjandet i industrin</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19B4
IMB IM' 1970 1972 1974 1976 WT»
19M 1998 1984 <span style='text-transform:uppercase'>IMS
</span>1998</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Källa:
Konjunkturinstitutet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anm: Kurvan visar
sammanvägda uppgifter om fullt kapacitetsutnyttjande och brist</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på arbetskraft enligt
konjunkturbarometem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resursutnyttjandet
har varit högt i alla branscher under de senaste åren. 1 skogsindustrin har
främst anläggningskapaciteten begränsat produktionen, medan tillgången lill
arbetskraft varit den allvarligaste flaskhalsen i verkstadsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
höga kapaciletsulnyttjandel har, fömtom all begränsa produktionen, bidragit
lill snabbare prisökningar på svenska än på utländska produkter på såväl
hemmamarknaden som exportmarknaden under 1980-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överhettningen
på arbetsmarknaden ger incitament till rationaliseringar, vilket på sikt
främjar produktivitetsutvecklingen. Samtidigt förstärks motiven all flytta
produktionen utomlands, t ex till EG där arbetslösheten under hela 1980-lalel
varit betydligt högre än i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Lönsamheten i industrin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Real
räntabilitet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lönsamheten
i industrin var låg under de första åren av 1970-talel. Åren 1973 och 1974 steg
så lönsamheten mätt som real räntabilitet på egel kapital från 4 % lill 13 %
(diagram 2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Diagram
2.4 Real räntabilitet på eget kapital i industrin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>%</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Källa:
Finansstatistik fbr företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lönsamheten
försämrades dock snabbi efter de s.k. "övervinståren" och den reala
räntabiliteten var negaliv under större delen av perioden 1975-1982.
Lönsamheten förbättrades emdlertid kraftigt år 1983 på gmnd av devalveringama
och den intemationella konjunklumppgången. Prishöjningar på svenska
exportvaror samt en gynnsam utveckling av kronan i förhållande lill den
japanska yenen och de västeuropeiska valuloma bidrog lill en fortsall god
lönsamhet åren 1984-1988, då den reala räntabiliteten låg på 1012%. Under 1989
försvagades dock lönsamheten åter och prognoser pekar på en real räntabilitet
på ca 8 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:115.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lönsamheten
har dock inte utvecklats positivt i alla företag. Spridningen i lönsamhet
mellan olika förelag är stor och den har inte minskal sedan 1970-lalel. Trots
den genomsnittligt goda lönsamheten gick vart fjärde förelag med föriust under
åren 1983-1988 (under krisåren 1977-1978 gick vart tredje förelag med förlust).
Förluslförelagen har sedan år 1983 svarat för mellan 15% och 20% av antalet
anställda i industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Lönsamheten varierar
också mellan olika branscher. Under 1980-lalel har avkastningen på egel kapital
varit högst i livsmedelsindustrin och transportmedelsindustrin. I tekoindustrin
samtjärn- och stålindustrin har lönsamheten varit lägst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Likviditet och
soliditet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avkastningen
på finansiellt kapital i industrin har under 1970- och 1980-talen varit
relativt hög och stabil. Däremoi har avkastningen på materiellt kapital i regel
varit lägre och varierat mera (diagram 2.5). Detta har medfört atl andelen
finansiellt kapital i förelagen har ökat. Närmare</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bestämt har andelen finansiellt
kapital ökat från 20% lill 40% mellan åren 1970 och 1988. Finansiella
placeringar har alltså blivit en allt viktigare inkomstkälla för industrin.
Förelagens likvida medel har fördubblats realt under 1980-talet och de beräknas
år 1989 ha uppgått lill 107 miljarder kronor, vilket moisvarar mer än två års
bmtloinvesleringar på de senaste årens nivå.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Diagram
2.5 Avkastning på finansiellt och materiellt kapital i industrin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Procent</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:169.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:171.0pt;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:232.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1960</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>82</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Källa:
Finansstatistik for företag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>m</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-
10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Materiellt kapital</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finasiellt
kapital</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Soliditeten i
industriföretagen sjönk åren 19701977, vilket delvis lorde förklaras av all
avkastningen på sysselsatt kapital översteg låneräntan. Förelagen
lånefinansierade i stor utsträckning sin verksamhet, vilket ledde till all
andelen egel kapital i förelagen sjönk. Åren 1977-1981 var soliditeten i del
närmaste oförändrad, men den har sedermera ökat. År 1989 beräknas soliditeten
ha uppgått lill ca 32 %, dvs. ungefär samma nivå som i början av 1970-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Investeringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Materiella
investeringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invesleringskvoten
i industrin, dvs. bmttoinvesteringamas andel av förädlingsvärdet, steg under
första hälften av 1970-talet och nådde nära 20% år 1975 (diagram 2.6). Därefter
föll invesleringskvoten kraftigt och låg på i genomsnitt 14% åren 19771984.
Sedermera har investeringskvoten ökat och den beräknas ha uppgått till ca 18 %
år 1989, dvs. samma nivå som under första hälften av 1970-talel. Om man lar
hänsyn lill leasning av maskiner har invesleringskvoten under de senaste åren
legat på samma nivå som under första hälften av 1970-lalet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diagram 2.6 Bruttoinvesteringar (exkl. leasning) i
relation till förädlingsvärdet i indu- Prop. 1989/90: strin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1975</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Nationalräkenskapema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrins
investeringar har under de senaste tjugo åren omfördelats från den
råvambaserade industrin (gmvoma, skogsindustrin saml jäm- och stålindustrin)
lill verkstadsindustrin (tabell 2.7). Verkstadsindustrin svarade under åren
1983 -1988 för nära 38 % av industrins totala investeringar. Basindustrins
andel var 34%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tabell
2.7 Bruttoinvesteringar i</span></p>
</td>
<td width=189 valign=top style='width:141.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>i
industrin fördelade på sektorer. Andelar i</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>i
procent</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.05pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=189 valign=top style='width:141.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1970- 1976-1975
1982</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983-1988</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.55pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Råvambaserad
industri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Verkstäder</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
branscher</span></p>
</td>
<td width=189 valign=top style='width:141.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45 42 32
31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 27</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34 38</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:23.0pt;
margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Källa:
Nationalräkenskapema.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Immateriella
investeringar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelagens
immateriella investeringar, dvs. forskning och utveckling (FoU) saml kostnader
för marknadsföring med sikte på all öppna nya marknader
(marknadsinvesteringar), har under 1980-lalel ökat stadigt och tillmäts allmänt
en allt större betydelse. Den ökade internationaliseringen av näringslivet i
kombination med en hårdnande konkurrens på världsmarknaden medför all behovet
av produktutveckling, utbildning och långsiktiga marknadsföringsinsatser ökar.
Flertalet av de stora industriföretagen konkurrerar idag dessutom i allt större
utsträckning med kvalitet och ser-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vice,
något som ytteriigare förstärker behovet av utveckling och förnyelse för
Prop. 1989/90: att bibehålla och stärka konkurrenskraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
ligger mycket högt i en internationell jämförelse av FoU-investe-ringar (tabell
2.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
2.8 Forsknings- och utvecklingskostnaderna i procent av förädlingsvärdet i
företagssektorn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1981</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Västtyskland</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.2</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.3</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Storbritannien</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.1</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.9</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>USA</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.2</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Japan</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.6</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.8</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Norge</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0.8</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Danmark</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0.9</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>l.l</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Finland</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0.9</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.0</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sverige</span></b></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.3</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.5</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,0</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:310.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Källa:
OECD. .. Uppgift saknas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
företags investeringar i utlandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fem
storföretag, Volvo, Electrolux, ABB, Ericsson och Saab-Scania har nära 190000
anställda i Sverige och svarar för nästan en fjärdedel av sysselsättningen i
industrin. Inklusive underleverantörer sysselsätter dessa företag mer än en
tredjedel av de industrianslällda. De fem företagen sysselsätter dock
betydligt fler i utlandet än i Sverige. Antalet anställda utomlands uppgår
sammanlagt lill 320000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
anställda utomlands i svenska förelag har ökat från 329000 lill 418000 mellan
åren 1985 och 1988 (ABB betraktas som ullandsägl och ingår därför inte i
uppgiften för 1988).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som svenska företag expanderar utomlands har utländska investerare förvärvat
svenska företag. Enligt företagsförvärvsutredningen har antalet sysselsatta i
utlandsägda industriföretag ökat från 42000 år 1970rill </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II</span><span style='font-family:Verdana'>7000år
1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Strukturomvandlingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Branschstt'ukturens
förändring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stmkturomvandlingen
pågår ständigt i en värld med ekonomisk tillväxt, tekniska förändringar och
internationell konkurrens. Näringslivets struktur måste hela tiden anpassas så
att produktionen inriktas på varor och tjänster för vilka Sverige har de
relativt sett bästa förutsättningarna all konkurrera jämfört med andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
internationella konkurrensen har spelat en myckel viktig roll för att öka
effektivitelen i näringslivet. En vidareutveckling av Sveriges integration med
övriga länder i Europa väntas leda till ell fortsatt omvandlingstryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stmkturomvandlingen
speglas delvis i förändringar av olika branschers<br>
andel av näringslivet (tabell 2.9). Stora förändringar i produkter och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>produktionsteknik
sker dock också inom de branschaggregat som före- Prop. 1989/90: kommer i
statistiken. Exempelvis har utvecklingen från mekanik till elektronik
förändrat såväl produkter som tillverkningsmetoder i leleprodukt-industrin.
Liknande exempel finns i de flesta branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 2.9 Industriproduktionens fördelning mellan olika
branscher. Andelar i procent</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=152 valign=top style='width:113.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1970</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1980</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=152 valign=top style='width:113.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Råmrubaserad
industri</span></i></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:38.65pt'>
<td width=152 valign=top style='width:113.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruvor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trävaruindustri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Massa-
och pappersindustri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järn-,
stål- och metallverk</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3,5 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7,5 7,5</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 8,5 7 5,5</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1,5 6,0 9 5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=152 valign=top style='width:113.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verkstadsindustri</span></i></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:55.9pt'>
<td width=152 valign=top style='width:113.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:55.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Metallvaruindustri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Maskinindustri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Transportmedelsindustri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varv</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Instrumentindustri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elektroindustri</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:55.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,5 1 6,5</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:55.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 13 9 1,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 8,5</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:55.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 11,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13,5 0,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1,5 7,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:68.15pt'>
<td width=152 valign=top style='width:113.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:68.15pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
branscher</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Livsmedelsindustri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tekoindustri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grafisk
industri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kemisk
industri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jord-
och stenvamindustri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Annan
tillverkningsindustri</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:68.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10,5 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,5 8 4 0,5</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:68.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10,5 3,5 6,5 9,5 3,5 0,5</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:68.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9,5 2,5 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11,5 3 0,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=152 valign=top style='width:113.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></b></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></b></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></b></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Nationalräkenskaperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.4nm: Andelarna har avrundats till närmaste halva tiondels
(0,5) procentenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
perioden 19701988 har de råvarubaserade branschernas andel av
industriproduktionen sjunkit från 27% lill 22%. Andelsminskningen
gällergruvorna, trävaruindustrin samt järn-och stålindustrin. Däremoi har
massa- och pappersindustrins andel av industriproduktionen ökat från 7,5% till
9%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkstädernas
andel av industrins förädlingsvärde har ökat från 38 % till 44% mellan åren
1970 och 1988. Ökningen gäller främst transportmedelsindustrin vars andel ökat
från 7% till 13,5%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
övriga branscher är den mest markanta förändringen under perioden 1970 1988
alt tekoindustrins andel av industriproduktionen minskat från 6% till 2,5%,
medan den kemiska industrins andel ökat från 8% rill 11,5%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
jämförelse av omställningstaklen i termer av förändringar av branschstrukturen
mellan Sverige och andra länder visar inga större skillnader. Enligt en
OECD-undersökning där 13 länder ingår, har omställningslakten i Sverige varit
ungefär lika hög som i Japan och högre än i Västtyskland (tabdl 2.10).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:102.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tabell
2.10 Omställningstakt i olika länder</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1970/72-1976/78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1976/78-1983/85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>USA</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Japan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västtyskland</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frankrike</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Storbritannien</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Italien</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kanada</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Australien</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belgien</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finland</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nederländerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,18 0,22 0,17 0,19 0,18 0,16 0,19 0,14 0,25 0,21 0,23
0,21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,19</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,33 0,25 0,18 0,27 0,46 0,12 0,25 0,29 0,26 0,22 0,38
0,32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: OECD, Economies in Transition, 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anm: Omställningstakten är beräknad som den genomsnittliga
absoluta förändringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i de relativa andelarna for 22 branscher inom
tillverkningsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgången
till råvaror, främst skog, medför all Sveriges industri i högre grad än OECD:s
är inriktad på råvarubaserad produktion (tabell 2.11). Den råvambaserade
produktionen, som är kapitalinlensiv, har vidare gynnats av all realräntan
tidigare varit låg i Sverige jämfört med andra länder. En annan gynnsam faktor
för den råvarubaserade produktionen har varit de elpriser som rått i Sverige.
Under 1990-lalel förväntas höjda elpriser lill följd av bl. a. behovet av ny
dproduklionskapacilet och skärpta miljökrav. Kärnkraflsavvecklingen kommer all
påskynda prishöjningarna. Prishöjningar på el som skiljer sig från Sveriges
konkurrentländer påverkar industrins stmkturomvandling. De branscher som
härvidlag är speciellt känsliga är bl. a. massa- och pappersindustrin saml
metallframställning. Regeringen avser förelägga riksdagen en energipolilisk
proposition hösten 1990. 1 denna proposition kommer atl redovisas eventuella
förslag lill åtgärder för all rimliga konkurrensvillkor skall kunna behållas
för denna industri samtidigt som kärnkraften avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 2.11 Specialisering i utrikeshandeln i Sverige och
OECD</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 rowspan=2 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige 1980</span></p>
</td>
<td width=62 rowspan=2 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1988</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>OECD</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1988</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Råvarubaserad
industri</span></i></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.6pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsindutri Gruvor, stålindustri</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,2 0,5</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,8 0,7</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,1 0,4</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0 0,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Verkstadsindustri</span></i></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:29.75pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Maskinindustri Elektroindustri Transportmedelsindustri</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,5 1,1 1,2</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,3 0,8 1,4</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,5 1,5</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,2 1,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övrig
industri</span></i></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,5</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,5</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,9</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.4nm: Specialiseringsgraden for en viss bransch är
beräknad som branschens andel av total export dividerad med dess andel av total
import.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den kunskapsinlensiva
verkstadsindustrins andel av industriproduk- Prop. 1989/90:88 tionen har växt
kontinuerligt under de senaste tjugo åren. Kunskapskapi-lalel, dvs. tillgången
till skickliga yrkesarbetare, tekniker, ekonomer och andra experter, blir under
1990-talet allt viktigare för konkurrensförmågan. Sverige har en mångårig
tradition inom vissa verkstadsbranscher, t. ex. tillverkning av maskiner för
gmvbrylning, skogsavverkning och papperstillverkning. Vidare finns ett stort
kunnande när det gäller tillverkning av utmstning för kraftverk och
kraftöverföring, telekommunikationer och transportmedel. 1 några fall har
statlig upphandling spelat en viktig roll för att utveckla detta kunnande. Inom
vissa verkstadsbranscher har alkså svenska förelag förvärvat intemationellt
sett hög kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
tredjedelar av Sveriges handel består av ett utbyte av produkter som är nära
substitut (s. k. inombranschhandd) med länder på ungefär samma kunskapsnivå.
Sveriges närmande lill EG under 1990-lalel kommer av alk atl döma all förslärka
detta handdsmönsler. Den framlida konkurrenskraften kommer sålunda att i aUt
högre grad baseras på förmågan alt differentiera produkter och utnyttja
slordriflsfördelar inom speciella segment av marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
förändringar i Sveriges relativa kostnadsnivå kan, åtminstone temporärt
påverka, konkurensfömlsällningama. Sålunda medförde devalveringama i början av
1980-lalel all Sveriges relativa lönekostnader sjönk kraftigt. Detta
förbättrade lägel för arbetskraflsintensiv produktion. Vidare förbättrades
lönsamheten kraftigt i den råvambaserade industrin. Däremoi gavs inte samma
incitament i verkstadsindustrin. Devalveringarna gav där upphov lill relativt
stora kostnadsökningar på gmnd av atl importen av insalsvaror fördyrades.
Motsvarande effekt blev inte alls lika stor i t. ex. skogsindustrin, där den
inhemska förädlingsvärdeandelen är högre. Devalveringama förefaller alltså ha
förstärkt etl specialiseringsmönster gmndat på arbetskraflsintensiv och
råvambaserad produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Högteknologi"
är ett begrepp med stark positiv värdeladdning vars innebörd emellertid är
något oklar. Bland argumenten för mer högteknologi bmkar ingå behovet att
salsa på tillväxtmarknader. Att en marknad är expansiv behöver dock inte
innebära alt svenska företag har de bästa fömtsättningama all konkurrera just
där. Del avgörande kriteriet är atl företagen förmår konkurrera och vara
lönsamma, inte humvida marknaden växer i snabb eller långsam takt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är vidare viktigt all man skiljer på tekniknivån i produkterna respektive i
lillverkningsprocessema. Avgörande för var produktionen skall lokaliseras är
den senare aspekten. Att en produkt i sig kan anses tekniskt avancerad säger
inget om vilka fömtsättningar som krävs för att tillverka den. Tillverkning av
komponenter lill och sammansättning av "högteknologiska" produkter
kan ofta klaras av relativt okvalificerad arbetskraft. Samtidigt kan i många
fall själva produktionsprocessen vara utomordentligt hög-teknologisk medan
produktema inte är del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har relativt god tillgång till specialister inom vissa fält som kan utgöra
gmnden för utveckling av tekniskt avancerade produkter inom dessa områden. På
flertalet områden är dock de svenska förelagen </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>liksom hillills beroende
av all tillgodogöra sig teknik som utvecklats i Prop. 1989/90:88 andra
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har relativt sett gott om yrkesarbetare och ingenjörer, som utgör gmnden för en
fortsatt specialisering på differentierade och kundanpassa-de produkter.
Fördelen med delta är bl.a. all priset på sådana produkter inte är ell lika
avgörande konkurrensmedel som för standardiserade varor. Vidare är
konjunklurvarialionema inte lika stora som på t. ex. råvambaserade produkter.
1 praktiken har också industrin inriktat sig på en sådan strategi. Delta gäller
för övrigt alla branscher där så är möjligt. Branschbe-greppel är allltså inte
lämpat för att analysera industrins internationella konkurrensfömtsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nyföretagandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företag
i stagnerande branscher måste på sikt ersättas med ny konkurrenskraftig
verksamhet. Del är därför positivt att notera all antalet nya företag under
1980-lalel uppgått till nästan 20000 per år. Över 80% av de nya företagen
tillhör Ijänstenäringama. De flesta av de nya företagen är små och förblir små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
företag som startar med en ny affärsidé eller med ny teknik är litet. En stor
del av dessa företag är lokaliserade lill högskoleortema, som också har etl
större antal nya företag per invånare än i andra delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
studie av nyföretagandet i fem olika länder avseende år 1987 visar atl antalet
nyetableringar per 1000 invånare uppgick lill en i Holland, drygt två i
Sverige, tre i Danmark och Norge saml nära fem i Västtyskland. Nyföretagandet i
Sverige har ökat under de senaste åren, men är alltjämt lägre än i t. ex.
Västtyskland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Export och konkurrenskraft</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konkurrenskraft
och marknadsandelar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett längre perspektiv har Sveriges andel av världshandeln minskal (diagram
2.7). Sålunda har Sveriges andel av OECDs export i löpande priser sjunkit med
16% mellan åren 1970 och 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diagram 2.7 Sveriges andel av OECDs export av olika
industriprodukter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Procent</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:254.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Råvarubaserad ind</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:254.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verkstäder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>O</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:254.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övrig
indvStri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'('O
' '('2 ' '('4 ' 'r'6 ' "/e ' ÖO ' Ö2 ' Ö4 '
06 A:ä7/a.SINDCOM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
s. k. kostnadskrisen vid mitten av 1970-lalet och de följande omställningsproblemen
ledde liU en kraftig minskning av marknadsanddama. Produktionskapacitet
rationaliserades bort inom stålindustrin, skogsindustrin, varven och andra
exportindustrier. Investeringama under senare hälften av 1970-lalel var alkför
låga för atl kunna ersätta detta bortfall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Devalveringama åren 1981
och 1982 bröt emellertid den negativa utvecklingen. Sveriges export i löpande
priser ökade i snabbare takt än OECDs under åren 1983- 1987. År 1987 hade
sålunda två tredjedelar av anddsför-luslema från åren 1975-1982 återvunnits.
Enligt preliminär statistik sjönk emellertid marknadsandelarna under åren 1988
och nedgången bedöms ha fortsall under år 1989. Detta beror delvis på del höga
kapaciletsutnylljandet i Sverige, men också på all ell höjt relativt
kostnadsläge försvagat konkurrenskraften.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den råvambaserade
industrins marknadsandelar har varierat mest. Mellan åren 1973 och 1982 sjönk
andelama i löpande priser med 33%. År 1987 vände utvecklingen och år 1987 hade
nära 60% av förlustema återhämtats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Verksladsexportens
position har däremot försämrats kontinuerligt. Mellan år 1970 och 1987 har
dess andel av OECDs verksladsexport räknat i löpande priser minskal med 17 %.
Nedgången har skett på alla marknader ulom USA. Utvecklingen har dock inte
varit enhetlig. Sålunda har exempelvis Iransportmedelsinduslrin klarat sig
betydligt bättre på exportmarknaderna under 1980-talel än t. ex.
elektroindustrin. Det är framför alk till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Japan
som Sverige föriorat terräng, vilket även andra industriländer fått Prop.
1989/90:88 kännas vid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rdalivprisema
har stigit på svensk export alltsedan år 1984 och bedöms år 1989 ha nått 1976
års nivå. Ökningen av relativpriserna har bidragit lill att de svenska
marknadsanddama räknat i volym sjunkit sedan 1983. Prisökningama har emellertid
fram till och med 1987 varit lillräckligt starka för all åstadkomma en ökning
av marknadsanddama i löpande priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rdativprishöjningar,
som beror på att kvaliteten på svenska exportprodukter ökar jämfört med
konkurrenternas, är positivt och speglar en önskvärd stmkturomvandling i
industrin. Höjda relativa priser som beror på ett högre kostnadstryck och en
högre inflationstakt i Sverige än i omvärlden innebär å andra sidan ett latent
hot, som på sikt kan leda till all nedgången i marknadsanddama (räknat i volym)
accentueras. Problemet kan bli akut vid en avmattning av den internationella
konjunkturen. Med nuvarande utveckling av kostnader och priser riskerar Sverige
att återigen hamna i samma situation som under senare hälften av 1970-lalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslagens inriktning</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Utgångspunkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt inslag i den tredje vägens politik har varit insatser för att främja
näringslivets utveckling och trygga sysselsättningen. Som framgår av föregående
avsnitt har denna politik varit framgångsrik. Lönsamheten i stora delar av
näringslivet är åter i nivå med vad som gällde före krisåren på 1970-talel,
samtidigt som arbetslösheten är rekordlåg. Den lediga kapacitet som fanns vid
1980-talets början har tagits i anspråk och investeringarna har successivt
ökat. Betydande strukturförändringar har ägt mm. Nya företag har etablerats
medan andra lagts ned eller ändrat verksamhetsinriktning och i många avseenden
står det svenska näringslivet i dag bättre rustat än på mycket länge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
utveckling och internationella konkurrenskraft kommer även under 1990-talet att
vara av avgörande betydelse för möjligheterna att trygga sysselsättningen och
utveckla välfärden. Insatsema inom industridepartementets ansvarsområde för
att stärka Sveriges ställning som industriland syftar således ytterst till atl
främja förutsättningarna att nå mer övergripande mål för samhällsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
utveckling är beroende av en rad olika faktorer och i en dynamisk ekonomi sker
hela tiden förändringar som i olika avseenden påverkar företagens
arbetsvillkor. Inriktningen på de förslag som presenteras i föreliggande
proposition skall ses mol bakgrund av de senaste årens utveckling och de nya
krav på svenskt näringsliv som utvecklingen medfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1980-talet har det svenska näringslivets internationella beroende ökat. Som
framgår av avsnitt 2 har näringslivet ökat sina investeringar utomlands och
mellan åren 1985 och 1988 ökade de svenska förelagens anställda utomlands med
drygt 25%. Utvecklingen har även inneburit att antalet sysselsatta i utländska
företag verksamma i Sverige ökat. Sveriges ställning som industriland och
möjligheterna att attrahera svenska såväl som utländska investeringar kommer i
ökad utsträckning alt vara beroende av förmågan till flexibilitet och
produktutveckling. Kompetensen hos företagsledare och anställda är därvid en
nyckelvariabel som ägnas betydande uppmärksamhet i de förslag som presenteras
inom industridepartementets ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
strategisk resurs i detta avseende är den nationella forsknings- och
utvecklingskapaciteten. Företagens investeringar i FoU samt kostnader för
marknadsföring med sikte på att öppna nya marknader har ökat stadigt under
1980-talet och tillmäts allmänt en allt större betydelse. Insatser ägnade att
främja de svenska företagens möjligheter att hävda sig på detta område måste
därför ges en hög prioritet. Omfattande förslag med denna inriktning redovisas
också i den proposition om forskning (1989/90:90) som regeringen tidigare lagt
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad jag redovisat i avsnitt 2 kan den relativt låga tillväxttakten
i den svenska ekonomin i betydande utsträckning förklaras av en låg
produktivitetstillväxt. Åren 1983-1988 uppgick den genomsnittliga ökningen av
produktiviteten i industrin lill 2 %, vilket endast är en tredjedel av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:373.0pt'><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
åriiga produkriviielsökningen under perioden 1963-1975. Tillgänglig Prop.
1989/90:88 statistik pekar mot en ännu sämre utveckling inom den privata
tjänstesektorn. Den ekonomiska tillväxten har dessutom hämmats av
kapaciletsbrist. Brislen på bl. a. arbetskraft har under de senaste åren
utgjort ett större hinder för ökad produktion än efterfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
låga produktivitetsökningen i kombination med bristen på arbetskraft
acccentuerar behovet av rationaliseringar genom teknisk förnyelse. Omfattande
insatser föreslås därför för att stärka bl.a. teknisk forskning och utveckling
samt spridning av ny teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
svenska näringslivet domineras i flera avseenden av den råvambaserade
industrin och företag inom verkstadsbranscher. De jämförelser som redovisats i
föregående avsnitt visar att det inte föreligger några större skillnader mellan
Sverige och andra länder vad gäller takten i stmkturomvandlingen. Stora
förändringar i Sveriges relativa kostnadsnivå kan emellertid påverka
förutsättningarna för skilda delar av näringslivet olika. Som en följd av
devalveringarna i början av 1980-lalet förbättrades läget för
arbetskraflsintensiv verksamhet och exportindustri med lågt importinnehåll,
främst råvambaserad tillverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förbättrade lönsamheten i den svenska basindustrin har varit till stor fördel
för svensk industriproduktion och tillväxt men innebär samtidigt en
förstärkning av ell specialiseringsmönsler byggt på traditionella
näringsgrenar. Dessa företag kommer visserligen under lång lid framöver all
utgöra en mycket betydelsefull del av svenskt näringsliv, men det finns
samtidigt anledning att understryka behovet av att tillväxten i nya långsiktigt
livskraftiga företag och branscher inte hämmas. Insatser för att aktivt främja
återväxlen och förnyelsen av det svenska näringslivet genom de små och
medelstora förelagen utgör därför ett viktigt inslag i en offensiv och
framåtsyflande näringspolitik. 1 föreliggande proposition redovisas ett
spektrum av olika förslag till åtgärder, där teknikstöd, kompetensutveckling
och tillgången på riskkapital är centrala delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grupp av företag som bör ägnas särskild uppmärksamhet är underleverantörerna.
Omstrukturering och internationalisering av storföretagens produktionsstruktur
liksom utvecklingen inom EG kommer all ställa stora krav på förnyelse i dessa
företag. Särskilda åtgärder föreslås därför inom en rad områden i syfte alt
främja bl. a. teknikutveckling och kompetensutveckling bland
underleverantörema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 3.2 redovisar jag viktigare förslag inom industridepartementets
ansvarsområde, vilka syftar till atl främja kompetensutveckling saml teknisk
forskning och utveckling för näringslivels förnyelse. Jag redovisar även
förslag avseende de små och medelstora företagens kapitalförsörjning,
internationell samverkan och del statliga ägandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Förslagen i korthet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.1
Teknisk förnyelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknisk
kompetens och förmågan att utnyttja tekniska framsteg kan be<br>
traktas som en strategisk resurs. Framgång i dessa avseenden har under</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>efterkrigstiden blivit
allt viktigare för näringslivels förnyelse och den inter- Prop. 1989/90:88
nationella konkurrenskraften. Därför investerar i dag såväl industriländerna
som de stora multinationella förelagen betydande belopp på atl utforska och
tillvarata teknikens möjligheter. Regeringen har sedan länge satsat på
omfattande program inom såväl teknisk grundforskning som mer till-lämpad
forskning och produktutveckling. Samtliga dessa områden är viktiga för alt
bibehålla den nationella kunskapsbas som krävs för en fortlöpande utveckling
och förnyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att öka de resurser som avsätts till teknisk grundforskning har
regeringen i en särskild proposition om forskning föreslagit all ell leknikvelenskapligl
forskningsråd inrättas. Budgetåren 1990/91-1992/93 beräknas närmare 320 milj.
kr. tillföras forskningsrådet och på sikt innebär förslaget att resursema för
teknisk grundforskning mångdubblas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen om forskning föreslås även ett ökat stöd lill svenskt dellagande
i EG:s FoU-program. Förslaget innebär att svensk industri riu ges bättre
möjligheter alt delta i EG:s ramprogram för teknikutveckling och
standardisering. EG:s forskningsprogram har en total budget på närmare 50
miljarder kronor över fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås i propositionen om forskning att omkring 1,1 miljard kronor satsas
under en treårsperiod för att främja europeiskt rymdsamarbete. Tyngdpunkten i
verksamheten kommer att vara deltagandet i olika projekt inom det europeiska
rymdorgandel ESA. Dessutom föreslås all 180 milj. kr. avsätts under en
treårsperiod för nationell rymdverksamhet inriktad på bl.a. utvecklingen av
fjärranalys och rymdverksamhet i Kimna. I del nationella programmet ingår även
insatser för all ytterligare höja den svenska rymdinduslrins kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt instmment för insatser på teknikområdet är styrelsen för teknisk
utveckling (STU). Genom STU upprätthålls en viktig koppling mellan teknisk
forskning, utveckling och produktion. Genom kontinuerliga kontakter i båda
riktningar ökar sannolikheten atl tekniska framsteg på ritbordet även skall
resultera i kommersiellt gångbara produkter. Anslagen till STU föreslås nästa
budgetår uppgå till ca 820milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillskapandet
av ett leknikvelenskapligl forskningsråd innebär all STU tydligare kommer all
kunna inrikta sin verksamhet mot tillämpad forskning och teknisk utveckling.
Insatser för alt ge de små och medelstora företagen goda möjligheter att
utveckla och använda ny teknik kommer därvid att prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
är ett av de organ, vilka under den närmaste tiden kommer att ägna frågor kring
underleverantörernas möjligheter särskild uppmärksamhet. Jag föreslår dessutom
ell särskilt verkstadstekniskl program med inriktning mot mindre företag och
underleverantörer. En viktig del i programmet är att genom kunskaps- och
teknikspridning stimulera nya framkomstvägar och ökad användning av ny teknik.
Arbetet inom programmet kommer all inbegripa materialteknik och utnyttjandet av
elektronik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
rörande underleverantörernas situation uppmärksammas även<br>
genom all Industrifonden i sin verksamhet föreslås all prioritera bl. a. un<br>
derleverantörsprojekt. Även inom ramen för Exportrådels arbete kommer<br>
denna grupp av företag all ägnas särskild uppmärksamhet. I syfte all för-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bättra samverkan mellan
olika insatser riktade mot underleverantörer Prop. 1989/90:88 föreslår jag
att statens industriverk, SIND, som tillsammans med utvecklingsfondema
också driver egna projekt med denna inriktning, får ansvaret att samordna de
olika myndighelemas verksamheter inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenskt
näringsliv är starkt intemalionaliseral och många av våra stora förelag har en
betydande del av såväl tillverkning som försäljning utomlands. Om Sverige
skall behålla sin plats som ell ledande industriland är del nödvändigt med
öppna och väl fungerande kontakter över nalionsgränsema. Inte minst viktigt är
det att svenska förelag får möjlighet all på ett systematiskt sätt la del av
informaiion avseende den tekniska utvecklingen i vår omvärld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stiftelsen
Sveriges teknisk-vetenskapliga allachéverksamhet, STATT, spelar här en viktig
roll. STATT:s huvudsakliga uppgift är atl bidra lill den svenska industrins
tekniska utveckling. Del sker dels genom fortlöpande rapportering i form av bl.
a. notiser, dels genom de uppdrag som utförs av STATT:s utlandskonlor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.2
Återväxt genom småföretagsutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenskt
näringsliv karaktäriseras av alt ett fåtal stora förelag svarar för en
väsentlig del av sysselsättning, produktion och export. Dessa förelag är en
värdefull tillgång för landet, men innebär samtidigt ell visst mått av
beroende. Del gäller särskilt på orter som domineras av ett enskilt storföretag.
1 syfte all främja den långsiktiga tillväxten och stimulera återväxlen i nya
livskraftiga förelag och branscher föreslår regeringen att sammanlagt 645 milj.
kr. satsas under den kommande treårsperioden på småföretagsutveckling.
Regeringens insatser för småföretagen omfattar bl.a. stöd vid nyetablering,
kompetensutveckling, teknikspridning samt olika typer av finansieringsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknikspridning
påskyndar introduktionen av ny och mer ändamålsenlig teknik i de mindre
företag, som inte själva har ekonomiska resurser att inhämta och utvärdera
tillgänglig informaiion. Del finns i dag ett stort antal myndigheter och
organisationer som är engagerade i lekniksprid-ningsarbetel. Bland dessa kan
nämnas STU, utvecklingsfondema, SIND, de kollekliva forskningsinstituten liksom
olika teknik- och ulvecklingscentra. I syfte atl stärka effekten av olika
insatser anser jag del nödvändigt att samverkan mellan olika aktörer
förbättras. Som etl led i detta föreslår jag all STU bör kunna samla
dokumentation om de FoU-resurser som finns tillgängliga inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller företagens möjligheter all skaffa medel på kapitalmarkna<br>
den har utvecklingen under 1980-lalel medfört betydande förändringar.<br>
Bankemas möjligheter att förse företagen med krediter har förbättras, men<br>
tillgången på riskkapital är dock fortfarande ell problem för många småfö<br>
retag. Mot denna bakgmnd föreslår jag att utvecklingsfondemas finansie<br>
ringsverksamhet ges en delvis ny inriktning ägnad att förbättra tillgången<br>
på riskkapital. Strävan är alt inte begränsa finansieringsverksamheten till all<br>
endast omfatta utlåning. I stället bör möjligheter ges alt anpassa formema</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
finansiering lill företagens skiftande behov i olika branscher och utveck-
Prop. 1989/90:88 lingsskeden. Jag föreslår också atl utvecklingsfondemas
målgmpp inte bör begränsas lill vissa branscher ulan omfatta små och medelstora
förelag i samtliga näringsgrenar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte alt tillhandahålla företagen egel kapital bör de regionala utvecklingsfonderna
gå in som delägare i ett antal regionala riskkapilalbolag. Totalt bör ca
600milj. kr. av de medel fondema för närvarande förfogar över för utlåning
överföras lill sådan verksamhet. Strävan är att de regionala riskkapitalbolagen
skall tillföras medel även från annal håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår också att Småföretagsfonden ges ytterligare resurser. Sammanlagt bör
Småföretagsfonden under en femårsperiod tillföras 1000milj. kr. från AP-fonden
enligt den modell som tidigare använts för tillskoll i fonden. En fömtsättning
för denna överföring är all Småföre-lagsfonden använder huvuddelen av delta
tillskott för placeringar i de ovan nämnda riskkapilalbolagen. Regeringen skall
också fastställa nya regler avseende småföretagsfondens avkastningskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till behovet av riskkapital i småföretagsseklom avser jag all begära
regeringens bemyndigande all uppta överläggningar med Norrlandsfonden angående
fondens medel. Enligt min bedömning bör 200milj. kr. av de lolak 500 milj. kr.
som Norrlandsfonden i dag förfogar över placeras i det regionala
riskkapitalbolag som blir verksamt i norra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.3
Internationell samverkan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet
är ansvarigt för de bilaterala regeringsavtal om ekonomiskt, industriellt och
tekniskt samarbete som Sverige slutit med länder i Östeuropa saml med
Jugoslavien. Den demokratiseringsprocess och det ekonomiska reformarbete som
under senare år inletts i dessa länder, medför att samarbetet delvis ändrat
karaktär. Frågor avseende utbildningssamarbete, utveckling av små och
medelstora förelag saml företagsledning betraktas som nyckelområden i den nya
ekonomiska politiken i dessa länder. Regeringen föreslår därför all 6 milj.
kr. anslås för en inledande försöksverksamhet avseende småföretagsutveckling
och före-tagsledamlbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med standardisering är av stor betydelse för bl. a. näringslivels efTektivitel,
dess internationella konkurrenskraft och medborgarnas säkerhet. Därför
föreslås jämte en förstärkning av stödet till standardiseringsar-belel en ny
och mer ändamålsenlig finansieringsmodell. Standardiserings-projekt som
särskilt rör arbetsmiljö, miljöskydd och konsumentskydd och som främjar
harmoniseringsarbelet gentemot EG prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
deltar inom ramen för EFTA aktivt i de förhandlingar som för<br>
närvarande pågår i syfte att förverkliga ett närmare samarbete med EG.<br>
Målet för förhandlingarna är att etablera etl gemensamt ekonomiskt områ<br>
de, EES, omfattande länderna inom EFTA och EG. Ett förverkligande av<br>
detta samarbete fömtsätter bl. a. förändringar i Sveriges nuvarande system<br>
för kontroll av utländska förvärv av svenska företag. Den svenska lagstift<br>
ningen på detta område bör därför anpassas till den internationella utveck-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1989/90. I saml Nr 88</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lingen och göras förenlig
med intemationella överenskommelser på områ- Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>del. Därigenom undanröjs
också risken för all den svenska lagstiftningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
åberopas som gmnd för diskriminering av svenska förelag utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser emellertid all
den närmare utformningen av de nya reglema bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anstå lill dess mer
konkreta resultat från EES-förhandlingama föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag återkommer därför med
förslag beträffande reglemas utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ägamtredningen
har i sitt belänkande (SOU 1990:1) lagt fram förslag om förbättrade möjligheter
till facklig informaiion och förhandlingar i samband med företagsförvärv. Del
är enligt min mening angelägel att de berättigade kraven på tillfredsställande
informations- och förhandlingsmöjligheler kan tillgodoses så snart som möjligt.
Dessa frågor bör således ges prioritet. I dessa frågor harjag samrått med
chefen för arbetsmarknadsdepartementet. Dessutom måste frågor om de anställdas
möjligheter lill insyn och påverkan över nalionsgränsema i intemationellt
verksamma förelag drivas av Sverige vid förhandlingar med EG och i andra
intemationella sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.4
Ett aktivt statligt ägande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är viktigt all den betydande industriella resurs som de statliga företagen
utgör kan utvecklas på bästa möjliga sätt och aktivt bidra lill del svenska
näringslivels fömyelse. Som ägare bör staten också kunna spela en västentlig
roll i nödvändiga stmkturella förändringar i enskilda branscher. För detta
ändamål krävs alt förelagen har kvalificerade personella resurser och
ekonomiska fömtsättningar för sin egenulveckling. Förelagen måste också kunna
tillvarata nya afTärsmöjligheter, vilket kan kräva särskilda ägarinsalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår därför att staten överför sina direkta aktieinnehav i ett antal
konkurrensutsatta företag lill ett helägt förvaltningsakliebolag. Det samlade
marknadsvärdet på förmögenheten i förvallningsbolagel beräknas uppgå till ca
27 miljarder kronor. Förvallningsbolagel föreslås få möjlighet att ge ut
konvertibla skuldebrev motsvarande högst 15 % av sill egna aktiekapital.
Ytterligare ägarspridning skall kräva riksdagens godkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår också att FFV ombildas från affärsverk till aktiebolag. De skäl som
vid inrättandet av FFV år 1943 angavs för affarsverksformen är i dag inte
relevanta. Från all ha varit direkta försvarsfabriker har FFV utvecklats lill
en konkurrensutsatt industrikoncem. FFV saknar hell myndighels- och
förvaltningsfunktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>4
Småföretagsutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Småforetagspolitikens mål och medel</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: Småföretagspolilikens mål är att få lill stånd effektiva
småföretag, som kan lämna avgörande bidrag till den ekonomiska tillväxten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Politiken inriktas
på att stödja nyföretagande och på att stimulera vidareutveckling i småföretag
med expansionmöjligheler. På så sätt främjas ell konkurrenskraftigt näringsliv
med hög produktivitet. Det finns ett betydande behov av riktade insatser vad
gäller framför allt kompetensutveckling och riskkapilalförsörjning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skäl för min bedömning:
Jag vill först kortfattat redogöra för den senaste utvecklingen i
småföretagssektorn. Inom industridepartementet har som jag tidigare har nämnt
upprättats promemorian Svensk industri i utveckling (Ds I 1990:16). Där ges
ytteriigare uppgifter om bl.a. småförelagens ekonomiska utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns ungefar en halv miljon företag i Sverige, varav över 99% är små eller
medelstora dvs. har färre än 200 anställda. Bara inom industrin finns ca 50000
sådana förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
svenska småförelagen har tillsammans drygt 1,1 miljoner anställda och
sysselsätter dessutom ell betydande antal egenföretagare. I dag har vi ell
omfattande och växande nyföretagande. Under en femårsperiod har ca 95000 hell
nya företag startats. Samtidigt har drygt 5000 företag varje år försatts i
konkurs. Konkurserna har ökat under år 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Småföretagens
lönsamhet har varit god under senare år. Soliditeten har stärkts men är
fortfarande lägre än i större förelag bl. a. till följd av bristen på eget
kapital. Investeringama har ökat kraftigt. I reala termer ligger småförelagens
investeringar i dag 80% högre än de gjorde år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Småföretagen
spelar en central roll för utvecklingen av marknadsekonomin och för dynamiken
i näringslivet. Dessa företag kan flexibelt anpassa sig till nya situationer
och ställa om produktion och annan verksamhet efler marknadens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
småföretag utvecklar nya produkter, fömyar produktionsmetoder eller skapar nya
sätt atl marknadsföra varor och tjänster. Våra storföretags framgångar på
exportmarknaden bygger i hög grad på tillgången till effektiva
underleverantörer med en hög teknisk kompelens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mindre
företag är spridda över olika delar av landet och har därigenom stor betydelse
för möjligheterna atl nå en tillfredsställande regional balans. Orter med många
småförelag slår bra mslade inför eventuella kriser i storföretag eller
branscher. Småföretagens flexibilitet och geografiska spridning är
betydelsefull också för vår försörjningsberedskap inför kriser och krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är etl samhälleligt intresse att etablering av förelag baseras på korrekt
information och kunskaper om företagande samt all de administrativa mtinerna
vid etablering är enkla. Den enskilde personen som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fler
småföretag och ökade investeringar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Dynamik
i näringslivet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Information
och kunskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>51</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>startar
ett eget förelag böi" således fatta sill beslut utifrån relevant information
om de regler som gäller för företagandet och de risker som föreligger.
Härigenom bereds den enskilde möjlighet att pröva sin egen affärsidé och ta
ställning till om den är hållbar. Genom att tillhandahålla grundläggande
information till de som startar eget kan samhället bidra bl. a. till all
antalet misslyckade projekt blir mindre. Antalet konkurser kan därmed
begränsas, vilket minskar störningarna på marknaderna och risken för negativa
sociala konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Grundvillkoren på
marknaderna innebär att del är den inbördes konkurrensen som avgör
afTärsidéers och företags framgångar. Nyetableringarnas funktion i ekonomin är
att få till stånd en prövning på marknaden av ett stort antal kommersiella
idéer. Några av dessa kommer inte att efterfrågas i tillräcklig omfattning och
därför kommer de företag som etablerats på dessa idéer all avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det bör understrykas att
det i en stor del av varuproduktionen finns väsentliga stordriftsfördelar som
innebär att det inte är ekonomiskt att etablera ett litet företag. 1 de
produktionskedjor som finns inom många av dessa varuområden har dock
småföretagen en viktig roll att spela.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den roll som småföretagel
ofta har i olika produktionskedjor är alt vara underieverantör eller
medleverantör av varor och tjänster till det större förelaget, som självt
svarar för de viktigaste komponenterna i produkten och för slulmontering.
Produktionskedjorna inom industrin varierar i betydande omfattning. Inom stora
delar av industrin sker nu en utveckling mol att de större beställarföretagen
ställer krav på att underleverantören skall kunna leverera färdiga komponenter
och delsystem i stället för detaljer, att underleverantören bör bediiva eget
produktutvecklingsarbete och att leveranser kan ske kontinuerligt enligt ett
strikt tidschema samt med hög kvalitet. Denna utveckling innebär i regel att
underieve-rantörerna måste höja sin kompetens för att vara konkurrenskraftiga
men också en möjlighet till större självständighet för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I tjänsteproduktion saknas
i många fall utpräglade stordriftsfördelar och den privata tjänstesektorn
domineras därför i stor utsträckning av småföretag. Väsentliga undantag finns
dock, l.ex. bank- och försäkringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den privata tjänstesektorn
har expanderat men uppvisar enligt vissa mätningar en låg
produktivitetstillväxt. För att förbättra det nuvarande underiaget avseende
sektorns produktivitetsutveckling har regeringens handels- och tjänsleråd
beslutat genomföra ett projekt som syftar till att skapa en kunskapsöversikt
och en genomgång av tillämpliga mätmetoder. Arbetet skall bilda ett underlag
för produktivitetsdelegationens (I 1989:02) behandling av tjänstesektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En ständig utveckling av
teknik och marknader kräver en kontinueriig anpassning av företagens kompetens.
Rådgivning i form av konsultinsatser och utbildning av företagsledning och
övriga anställda är därför viktigt för atl stärka befintliga företag. Sådan
kompetensutveckling är viktig för näringslivet generellt; särskilt för atl
FoU- och kunskapsintensiva verksamheter inom industrin skall kunna utvecklas
på ett kraftfullt sätt. Viktiga komponenter i kompetensutvecklingen är också
förstärkning av kunnan-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>U
nderleverantörer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tjänsteproduktion</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:68.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>52</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
i fråga om design, produktkvalitet och miljö. Vidare ökar
iniregra-tionsprocessen i Europa kompetenskraven på de små och medelstora förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
lilla företaget med begränsade resurser saknar ofta möjlighet att vidareutbilda
sin personal eller att anlita externa konsulter. De kortsiktiga anspråken på de
personella och ekonomiska resurserna tenderar till att personalens
kompetensutveckling hålls på en nivå som hämmar företagets långsiktiga tillväxt
och efTektivitel. En sådan utveckling är till samhällsekonomisk nackdel och
det kan därför vara motiverat att samhället stöder utbildnings- och
rådgivningsverksamhet i små förelag för alt föra upp denna på en högre nivå.
Ell grundläggande ansvar vilar dock på företagen själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortsatt
tillväxt och ökad efTektivitel i tjänsteproduktionen är i högre grad än för
varuproduktionen knuten till arbetskraftens kompetensutveckling och utveckling
av företagens organisation. Liksom i industriförelag finns det en tendens lill
atl del kortsiktiga ianspråkslagandet av del lilla företagels personalresurser
leder till att den långsiktiga kompetensutvecklingen eftersatts. 1 jämförelse
med industriföretagen finns det dock en något större benägenhet hos
tjänsteföretagen att tilldela kompetensutveckling särskild vikt, eftersom det
ofta råder ett mer omedelbart samband mellan tjänsteföretagets konkurrenskraft
och kompetensen hos dess personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig förutsättning för genomförande av en förelagselablering är givetvis alt
tillräckligt kapital finns tillgängligt och att de villkor, på vilka kapitalet
tillhandahålls, är anpassade till den situation som det nyetablerade förelaget
befinner sig i. I regel är kapitalbehoven störst för nyetableringar inom
industrin, eftersom dessa kräver investeringar i produktionsanläggningar och
ofta också i produktutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kapital som erfordras i samband med utveckling av små industriförelag kan i
vissa fall inte genereras i tillräcklig omfattning inom företagets rörelse.
Verksamhetens tillväxt blir härigenom beroende av externt kapital som är
riskvilligt. Förutom att kapitalel skall vara riskvilligt bör avkastningen på
kapitalet baseras på värdetillväxt under en längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
råder i dag brist på riskkapital till små och medelstora företag. Det hämmar
den långsiktiga industriella tillväxten i landet. Del finns flera skäl lill den
brist som föreligger. Ett skäl är att det kapital som skulle kunna kanaliseras
till denna sektor kan finna en tillfredsställande avkastning till lägre risk på
andra marknader. Från långsiktig industriell tillväxlsynpunkt är det motiverat
att skilja det långsiktiga (samhälleliga) förräntningskravet från del
kortsiktiga förränlningkravel, eftersom del senare bestäms av i huvudsak andra
faktorer såsom aktuellt och förväntat konjukturläge, den offentliga sektorns
finansiella ställning, internationella rörelser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheten
visar således atl, åtminstone i expansiva perioder med högavkastande
alternativ, kapitalel söker sig bort från de mer riskfyllda satsningarna inom
småförelagen. Det skapar en ryckighel i tillförseln av kapital, vilket är lill
nackdel för en långiktig strategisk utveckling av näringslivet. Vill man därför
åstadkomma en långsiktigt gynnsam tillväxt, bör man tillförsäkra sig om etl
jämnt lillföde av riskkapital. Del lorde främst vara staten som kan påta sig en
sådan roll. Det bör dock ske i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:60.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Behov
av riskkapital</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
roll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samverkan
med andra som kan vara intresserade av sådana långsikliga placeringar. Att
intressera andra för denna typ av placeringar genom olika incitament via
skattesystemet har dock väsentliga nackdelar, bl.a. fördelningspolitiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att möta internationaliseringen och för att stärka den inhemska tillväxten är
det, vid sidan av generellt goda arbetsvillkor för svenskt näringsliv, också
viktigt att skapa en god och bred återväxt av nya och växande småföretag. Det
sker genom en kombination av närings-, regional- och arbetsmarknadspoliliska
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även de medelstora
förelagen behöver i många fall förslärka sin kompetens för att kunna utvecklas
gynnsamt i en hårdnande internationell konkurrens. SIND har i några
utredningsrapporter belyst de medelstora företagens situation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Småförelagspoliliken
syftar till att stimulera och stärka de små och inte minsl de nybildade
företagen föratt åstadkomma tillväxt och efFektivitet i näringslivet. Del sker
främst genom all undanröja olika slags hinder för företagen och genom riktade
utvecklingsinsatser i övrigt. Hänsyn tas därvid till att olika målgrupper kan
ha skilda behov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har i mitt
inledningsanförande redogjort för min syn på vilka näringspolitiska riktlinjer
i stort somjag anser bör vara vägledande på 1990-talel. Jag betonade bl. a.
vikten av avregleringar och en god infrastmktur. Jag tog upp
internationaliseringen och skattereformen, som får stor betydelse inte minst
för småföretagen, liksom de ökade kraven på en god miljö. Jag avser nu att mot
denna bakgrund närmare gå in på småföretagspolitikens medel i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Småföretagen påverkas i
hög grad av de allmänna ekonomiskl-poliliska åtgärder som regering och riksdag
beslutar om. Dämlöver behövs dock på vissa områden riktade insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom atl undanröja
utvecklingshinder i form av brist på information, kompetens och riskkapital kan
samhället bidra till atl stimulera småföretagens utveckling. Med hjälp av
särskilda insatser främjas dels ett kvalificerat nyföretagande, dels de
befintliga förelagens produktivitet och tillväxt samt en allmän förnyelse till
gagn för hela näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag avser alt i det
följande (avsnitt 4.2 4.12) redovisa min syn på de mer specifika åtgärder som
behövs vid sidan av de generella åtgärderna - för all undanröja hinder för
expansion och stimulera utvecklingen i småföretagsseklom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om resurser för de riktade insatserna las upp senare (avsnitt 11).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Riktade
insatser</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>54</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.2
Avreglering och regelförenkling</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: Arbetet med att förenkla del statliga regelsystemet gentemot
näringlivet är en central uppgift inom näringspolitiken. Arbelet inordnas i
regeringskansliels ordinarie organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärdema för att
främja en minskning och förenkling av de regler som riktar sig mot förelagen
har lett lill positiva resukat. På flera områden har avregleringar eller
åtgärder som medför administrativ förenkling för förelagen genomförts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Stalsmaktema ger ramar för förelagens beleende genom lagar
som beslutas av riksdagen, förordningar som fastställs av regeringen eller
föreskrifter av myndigheter, underställda regeringen. Styrningen kan bl. a. ske
genom kontroll på förhand, exempelvis auktorisation, legitimering eller
tillståndsgivning. Det finns även ekonomiska styrmedel, såsom skaller eller
avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
styrmedel medför i regel kostnader i någon eller några samhällssektorer. Ett
komplicerat syslem med normer kan för förelagen leda till
effektivitetsförluster, försvåra nyetablering och försämra marknademas funktion
och därmed negativt påverka den industriella tillväxten. Avregle-rings- och
förenklingsarbelel kan därför bidra lill att uppnå dfektivitet och förnyelse i
näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
november år 1983 tillkallade regeringen mol denna bakgmnd en arbetsgmpp den
s.k. normgmppen (I 1983:H) som fick i uppgift atl gå igenom sådana regler som
riktar sig mol näringslivet. Arbetet skulle inriktas på de regler som är
koslnädsdrivande genom all t. ex onödigtvis fördyra produkter och processer
eller öka näringslivets administrativa kostnader. Översynen skulle gälla såväl
innehåll som tillämpning av aktuella regler men inte omfatta den gmndläggande
målsättningen med dessa. Åt normgmppen uppdrogs även att föreslå i vilka
avseenden berörda författningar borde ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Normgmppen
har haft en bred kontaktverksamhet, arrangerat seminarier och utgett skrifter
samt gjort eller initierat utredningar som i flera fall har lett lill
regelförenklingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medvetenheten
om den stora betydelsen av regdgivning och förenk-lingsarbele har fåll en fast
förankring hos myndigheterna. Det har skett en genomgripande attitydförändring,
och en rad konkreta åtgärder har genomförts för att uppnå förenkling. Ett
exempel på detta är den nya begränsningsförordningen (SFS 1987:1 347).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil.2) lämnat en samlad
redovisning av arbetet med avreglering och delegering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regelförenklingsarbelet
integreras nu i budgetprocessen inom statsförvaltningen. Den nya
budgetprocess, som nu har introducerats, inriktas på genomlysning av
myndigheternas verksamhet inklusive regelsystemen. Detta betyder alt analyser
av regelsystemen skall göras, alt förslag till regeländringar som myndigheten
själv inte kan besluta om skall ingå i anslagsframställningen och att
konsekvensanalyser skall göras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Regler
kan medföra kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Attitydförändring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>55</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skattesystemet har varit
föremål för ell omfattande reformarbete de Prop. 1989/90:88 senaste åren
och ett nytt system håller nu på all genomföras. Ell viktigt syfte med
skaltereformen är all uppnå enhetlighet och förenkling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande pågår en reformering av livsmedelspolitiken i riktning mot en ökad
marknadsanpassning och en avveckling av regleringen. Chefen för
jordbmksdepartementel avser atl senare i vår lägga fram förslag om en ny
livsmedelspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktivitetsdelegationen
(I 1989:02) har fåll som uppgift att bl.a. belysa hur samhällets regelsystem
kan länkas inverka på produktivitetsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utbildning i "regelekonomi" i regi av riksrevisionsverkel (RRV) och
statens institut för personalutveckling (SIPU) är under genomförande för
handläggare inom statsförvaltningen. Den syftar lill att ge ökad kunskap om
reglers konsekvenser i bl. a. kostnadshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
internationella harmoniseringsarbete som pågår inom EG och EFTA för all skapa
en marknad där varor, tjänster, kapital och arbetskraft kan röra sig fritt,
påverkar myndigheternas regdgivning i stor utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
exempel på detta är det omfattande slandardiseringsarbete som nu pågår i Europa
och där Sverige tar aktiv del. Att tillverka produkter i olika utföranden för
olika länder är dyrbart. Harmoniseringsarbelet rymmer därför i sig vissa
förenklingsaspekler. För näringslivet är del ofta viktigare med enhetliga
regler än deras detaljinnehåll. Jag återkommer strax lill del internationella
harmoniseringsarbelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet
har i departementspromemorian (Ds 1 1989:57) Ändrade regler om utländska
företagsförvärv behandlat ändringar i lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m. m. Förslagen innebär etl väsentligt förenklat
prövningsförfarande. Jag återkommer senare till denna fråga (avsnitt 7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med normgmppen var, som jag tidigare berört, all genom en i tiden begränsad
insats driva på konkreta avregleringar och regelförenklingar samt få lill
stånd mer långsiktigt verkande attitydförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning är all normgmppens arbete har inneburit en väsentlig stimulans i
förenklingsarbelel. Nu bör arbelet drivas vidare i andra former. Genom beslut
av regeringen den 7 december 1989 har därför normgmppen upphört. Dess
sekretariat har inordnats i industridepartementets linjeorganisation. Detta ger
inte anledning att nöja sig med del hillills uppnådda, eftersom del
fortfarande kan finnas vissa trögheter och hinder att komma över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med avreglering och regelförenkling går därför vidare och kommer att inriktas
på fortsall bevakning av reglers konsekvenser för näringslivet saml fortsall
kontaktverksamhet mot myndigheter och näringsliv. Förutom bevakning av
existerande regelsystem kommer del att vara en viktig uppgift för
industridepartementet all bevaka att nya regler som kan avsevärt försämra
verkningsgrad och produktivitet inom näringslivet inte tillkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.3
Skattefrågor för småföretagen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Refomeringen av skattesystemet kommer att underlätta för småföretagen bl.a.
genom att det blir enklare och mer enhetligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen fbr min bedömning:
Efter flera års reformarbete på skatteområdet har regeringen nyligen överlämnat
en remiss lill lagrådet med förslag om den skattereform som skall vara fullt
genomförd år 1991. Enhetlighet och förenkling har varit vägledande i arbetet
med att ta fram del nya skattesystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inriktningen på
företagsbeskattningens område är att skattesatserna sänks, samtidigt som
möjligheterna till reserveringar begränsas. I det nya systemet kommer det inte
all finnas rätt till avdrag för avsättningar till allmän investeringsfond och
allmän investeringsreserv eller till avdrag för lagernedskrivning. Nuvarande
avskrivningsregler för inventarier och byggnader behålls i sina huvuddrag.
Avsikten är alt det sammanlagda uttaget av inkomstskatt från företagssektorn
skall vara i stort sett oförändrat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skattesystemet kommer
sammanlaget att förbättras och förenklas. Detta är särskilt önskvärt för
småföretagen, som inte har samma resurser som storföretagen att sälla sig in i
det komplicerade regelverket. En ny typ av reserveringsmöjlighel införs dock,
s. k. skatteutjämningsreserv (SURV).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att
reserveringsmöjligheterna inte ska begränsas mer än nödvändigt för
egenförelagarna, föreslås att de får rätt till sådan avsättning på generösare
villkor än för bolag. Avsättningen föreslås bl.a. kunna vara grundad på den
egna inkomsten för atl tillgodose reserveringsbehov för nystartade förelag som
saknar SURV-gmndande kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det tidigare lämnade
förslaget om särskild redovisningsmetod kommer att utredas vidare, bl.a. för
all se om det är möjligt att ge egenföretagare möjligheter att arbeta på samma
skattemässiga villkor som aktiebolag. Likaså utreds frågan om att göra
handelsbolag till skattesubjekt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bättre
och enklare system</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Internationella småföretagsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Integrationen i Europa skapar nya möjligheter för de svenska småföretagen men
medför också ökade krav. 1 förhandlingar med EG bör strävan vara att svenska
småförelag ges möjlighet att ta del av EG:s småförelagsprogram. Informationsinsatserna
riktade till småförelagen rörande EG bör vidareutvecklas. Medel bör anvisas för
att föra över erfarenheter från Sverige till vissa länder i Östeuropa rörande
bl. a. företagsledning och nyetablering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning:
Det svenska näringslivet kännetecknas av bl.a. en fortlöpande
internationalisering. Även de mindre företagen har blivit mer beroende av det
som sker utanför landets gränser. Ca 85% av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alla
familjeföretag med mellan 20 och 199 anställda har någon form av export,
konkurrens utifrån liksom möjligheter till export är en del av vardagen för
många småföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skapandet
av EG:s inre marknad påverkar i stor utsträckning de små och medelstora
företagens situation. Detta gäller i synnerhet underleverantörema samt de små
och medelstora företag som i dag arbetar inom branscher med höga kvarstående
handelshinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening kommer den gemensamma EG-marknaden att främst innebära stora
fördelar för de svenska småförelagen. En ökad tillväxt inom EG kommer sannolikt
alt medföra en ökad import och därmed ökade möjligheter för svenska
exportföretag. Dessutom kommer avvecklingen av kvarstående handelshinder mellan
EG-ländema atl även gynna utomstående exportörer till EG-marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
svenska småföretagens möjligheter all dra fördel av EG-marknaden är i hög grad
beroende av den pågående svenska harmoniseringen till EG:s regelverk m. m. Det
gäller bl. a. strävandena atl minska kostnaderna vid gränspassage samt att
avveckla tekniska handelshinder. Harmoniseringen är särskilt viktig för
småföretagen, eftersom de sällan har lika goda fömtsättningar som
storföretagen att själva etablera verksamhet inom EG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
bör emellertid samtidigt vara medveten om alt en integration av EG-ländemas
marknader kommer atl medföra ett effektivare utnyttjande av tillgängliga
produktiva resurser inom EG. De små och medelstora förelag som exporterar lill
EG kommer därför all möta en skärpt konkurrens. Förstärkningen av
EG-företagens konkurrensställning kommer emellertid även att gälla den svenska
marknaden och andra exportmarknader utanför EG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
underleverantörema kompliceras bilden av del starka beroendet av storföretagen.
Storföretagens intemationalisering ställer de svenska under-leveranlörena inför
nya fömtsättningar. Jag återkommer lill dessa frågor när jag senare (avsnitt
4.9) behandlar underleverantörsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
ambition är alt Sverige och övriga EFTA-länder under det närmaste året skall
kunna teckna ett avtal med EG om ell omfattande europeiskt samarbete. Ett
sådant avtal bör i hög grad kunna medverka till att främja de små och
medelstora företagens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att de små och
medelstora förelagen inom EG skall kunna dra fördel av den gemensamma
marknaden, har EG utvecklat etl särskilt småföre-, tagsprogram.
Småförelagsprogrammet kan övergripande indelas i fyra olika områden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'> ålgärder
för all informera förelagen om föreslående förändringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- utbildningsåtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'> ålgärder
för att underlätta finansieringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- ålgärder
för all främja teknisk utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
syfte att skapa samma fömtsättningar för svenska småföretag som för motsvarande
företag inom EG anser jag det vara angelägel all även svenska småförelag ges
möjlighet all la del av dessa program. För närvarande diskuterar Sverige
tillsammans med övriga EFTA-länder med EG möjlighetema för småföretag i
EFTA-ländema atl delta i EG:s småförelagsprogram. Ett första delprogram är
därvid det s.k. Business Coopération</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>EG-integration
gynnar småföretag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>58</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Network
(BC-net), vilket är ell datoriserat system som gör det möjligt för Prop.
1989/90:88 ett företag att snabbt finna tänkbara samarbetspartner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kostnader som uppstår för ett svenskt deltagande ryms inom ramen för befintliga
resurser, bl. a. anslaget Småföretagsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har i december 1989 undertecknat ett avtal med EG om deltagande i
utbildningsprogrammet "COMETT", som syftar till att på olika sätt
underlätta kunskapsöverföring mellan högskola och näringsliv. Särskilda hänsyn
skall tas till småföretagens behov. 1 årets budgetproposition har beräknats
medel för det svenska deltagandet i programmet (prop. 1989/90:100 bil. 10 s.
210).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande genomförs informationsinsatser riktade lill småföre-
EG-rådgivningtill tagen, rörande EG och dess verksamhet samt
marknadsutvecklingen i EG- småföretag länderna (prop. 1988/89:100 bil.14).
Syftet med detta arbete är att underlätta för små och medelstora förelag all
beakta de hot och möjligheter som förändringarna inom EG medför. Insatserna har
planeräls av SIND i samråd med Exportrådet och genomförs av
utvecklingsfonderna. ■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfondernas
konsulter har genomgått en speciell utbildning för att på bästa sätt kunna ge
råd och service till småföretagen i resp. län. Informationsinsatserna till
företagen, som påbörjades under hösten 1989, sker bl. a. i form av
konsekvensanalyser i enskilda företag. Företagsledare och andra anställda i
företagen får en genomgång rörande vad EG betyder för just deras företag, vilka
hot och möjligheter som finns. Dessutom kan utvecklingsfonderna genom en s. k.
"EG-check" delfinansiera konsultinsatser i småföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underlreårsperioden
fram t. o. m. budgetåret 1992/93 bör denna satsning enligt min mening
vidareutvecklas, varvid totalt ca 1 500 företag kan komma att beröras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de speciella EG-insatser som görs, kommer givelvis EG-frågan även att prägla
myckel av den övriga verksamhet som bedrivs inom ramen för
småförelagsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här även erinra om atl Fonden för industriellt utvecklingsarbete
(Industrifonden) har lill uppgift att bl.a. uppmärksamma möjligheterna för
småföretag att engagera sig i projekt inom det s. k. EUREKA-samarbé-lel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till att behandla frågan om visst samarbete på det näringspolitiska
området med länder i Östeuropa.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
reformprocess som inletts i de flesta av länderna i Östeuropa innebär också en
förändring av den ekonomiska strukturen i riktning mol marknadsekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i årets budgetproposition föreslagit all sammanlagt 1 miljard kronor
avsätts för insatser i syfte alt främja reformprocessen i Östeuropa under en
treårsperiod. Av de föreslagna medlen avses sammanlagt 900 milj. kr. rymmas
inom anslaget för internationellt utvecklingsbistånd medan resterande 100
miljoner skall komma från övriga anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för bl. a. de regeringsavlal om ekonomiskt, industriellt och<br>
tekniskt-vetenskapligl samarbete som Sverige under perioden 1968- 1976<br>
ingått med olika länder i Östeuropa har under senare år önskemål fram<br>
förts att få ta del av svenska erfarenheter av omstrukturering av industri</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och de ålgärder som
vidtagits för att motverka de negativa konsekvenserna av olika
strukturomvandlingsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samarbetsönskemål som i
detta sammanhang särskilt har betonats rör frågor kring utbildning när det
gäller etablering och utveckling av små och medelstora företag samt
förelagsledning. Dessa frågor har också hög prioritet i den svenska
näringspolitiken och institutioner inom såväl den offentliga som den privata
sektorn har etablerats för atl främja det svenska näringslivet i dessa
avseeenden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Institutioner inom den
offentliga sektorn, inom industridepartementets ansvarsområde bl.a. SIND, SIFU
och de regionala utvecklingsfonderna, bedriver omfattande verksamhet på de
aktuella områdena. Genom dessa institutioners nära samarbete med bl.a.
näringslivet finns idag en bred kunskapsbas som bör vara av intresse för flera
av länderna i Östeuropa. Viss internationell erfarenhet finns genom de uppdrag
som några av dessa institutioner fullgjort inom ramen för svenska
biståndsinsatser i u-tänder. Liknande insatser har fullgjorts av institutioner
och företag inom den privata sektorn. Normall gäller dock för såväl privata som
offentliga institutioner all insatserna görs med krav på lönsamhet eller
åtminstone full kostnadsläckning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För flera av länderna i
Östeuropa är bristen på konvertibel valuta det största hindret för all man
skall kunna etablera ett närmare utbildningssamarbete på de nämnda områdena.
För att möjliggöra ett samarbete beräknas därför medel erfordras för alt täcka
kostnader för förberedande arbete, etablerande av kontakt med lämpliga institutioner
i aktuella länder, framtagande och anpassning av t. ex. läromedel och
kursmaterial inkl. översättningar, bidrag till genomförande av kurser, bl. a.
arvoden till svenska föreläsare. Vidare kan del röra sig om kostnader för
deltagande i kurser i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser det angeläget
att så långt möjligt kunna tillmötesgå de önskemål om samarbete på det
näringspolitiska området som framförts och kan komma att framföras av olika
länder i Östeuropa. Då behoven på detta område är mycket omfattande utgår jag
från att det skall vara möjligt att använda även en del av de medel som är
avsatta under anslaget för intemationellt utvecklingsbistånd för delta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att möjliggöra denna
verksamhet kommer jag strax att föreslå att ett nytt anslag tas upp på statsbudgeten
under industridepartementets huvudtitel för detta ändamål (avsnitt 11).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten bör, i den
mån den berör småföretagsutveckling, planeras av SIND och bedrivas av bl. a.
SIFU och utvecklingsfonderna i samverkan med näringslivet och dess organisationer.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Etablering
och företagsledning</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>60</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.5 De
regionala utvecklingsfonderna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:105.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
forslag: Utvecklingsfonderna är av avgörande betydelse för alt genomföra
samhällets småföretagspolitik. Fonderna ges resurser för all vidareutveckla sin
verksamhet när det gäller rådgivning, information och utbildning. Målgruppen
skall i fortsättningen omfatta små och medelstora företag i samtliga
näringsgrenar. Särskild prioritet ges insatser i teknikbaserade förelag och
underleveranlörsföre-lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:105.0pt;margin-bottom:
24.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten tar upp
förhandlingar med landstingen och berörda kommuner med sikte på atl staten
skall utse i princip hälften av antalet ledamöter i fondernas styrelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
För all genomföra den riktade småföretagsspoli-tiken har en regional
utvecklingsfond inrättats i varje län. Fonderna är stiftelser och har som
huvudmän dels staten, dels landstingen samt Gollands, Malmö och Göteborgs
kommuner. Verksamheten regleras genom avtal mellan huvudmännen och lill avtalen
fogade stadgar för sliflelserna. Avtalen förnyades senast år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avtalen löper på tre år i
sänder med automatisk förlängning såvida inte någondera parten säger upp dem.
Nuvarande avtalsperiod löper t.o.m. kalenderåret 1991. Landstingen och berörda
kommuner utser styrelser i resp. fond och bidrar tillsammans med staten till
alt läcka fondernas driftskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fonderna skall komplettera
det privata utbudet av finansierings-, rådgivnings- och utbildningstjänster
till små förelagen. Enligt min bedömning är utvecklingsfondernas verksamhet av
myckel stor betydelse för all stimulera småföretagens utveckling. De
samhällskostnader som är förknippade med fondernas verksamhet uppvägs på lång
sikt av en ökad konkurrenskraft och produktivitet i näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill framhålla att en
stor majoritet av berörda organisationer såväl i sina remissvar över
finansieringsutredningen som i andra sammanhang betonar utvecklingsfondernas
stora betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör
fonderna vidareutveckla och förstärka sin rådgivnings-, informations- och
utbildningsverksamhet. Jag återkommer strax till finansieringsfrågorna samt
till vissa andra specifika delar av området småföretagsutveckling, där fonderna
har betydelsefulla uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill också ta upp
frågan om utvecklingsfondernas målgrupp. När det gäller
finansieringsverksamheten är målgruppen fastlagd i förordningen (1987:894) om
statlig finansiering genom regional utvecklingsfond. Målgruppen beslår av i
första hand tillverkande företag samt serviceföretag som riktarsinatjänsterlill
näringslivet. Även turistföretagen ingår i målgruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
rådgivnings- och utbildningsverksamheten finns ingen .skarpt avgränsad
målgrupp. Den rena nyetableringsverksamheten skall enligt tidigare uttalanden
från statsmakterna omfatta alla potentiella företagare oavsett näringsgren.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfonderna
har stor betydelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>61</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del finns enligt min
mening motiv som talar för all utvecklingsbara företag i alla näringsgrenar bör
ha möjlighet att få del av samhällets insatser på småförelagsområdel. Jag vill
särskilt betona tjänslesektoms växande betydelse och stora
utvecklingspotential, som bör kunna las bättre till vara med hjälp av fondemas
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag förordar därför att
utvecklingsfondemas verksamhet i fortsättningen i princip slår öppen för små
och medelstora företag inom samtliga delar av näringslivet. Jag räknar dock med
att fondemas nuvarande målgmpp på kort sikt kommer all dominera verksamheten.
Jag ser del som angeläget all fondema lägger ökad vikt vid all främja
teknikbaserade förelag och underleverantörer inom industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag är medveten om all
fondemas begränsade resurser gör det svårt all hjälpa samtliga förelag som kan
komma att efterfråga fondernas tjänster. Delta gäller även om vissa resurser
frigörs i samband med den begränsning i finansieringsverksamheten som jag
föreslår i del följande (avsnitt 4.7). Samtidigt ställs på sikt nya krav på
fondemas styrelse och personal atl utvidga sin kompelens. Del kan ske bl.a.
genom ökat samarbete med förelagens organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bl. a. resursbegränsningen
gör all det i fortsättningen bör vara respektive utvecklingsfond som gör de
prioriteringar och eventuella branschavgräns-ningar som från tid lill annan kan
anses lämpliga i del enskilda länet. En sådan ordning stämmer enligt min mening
väl överens med samhällets allmänna strävan all så långt som möjligt
decentralisera beslutanderätt och uppgifter till regional nivå. Som jag
tidigare har framhållit bör dock teknikbaserade förelag och underieveranlörer
ges hög prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 samverkan med SIND bedriver
de flesta utvecklingsfonder idag verksamhet med Strategisk Företagsutveckling,
ell delprogram som infördes i samband med regeringens s.k. fömyelseproposilion
(prop. 1983/84:135). Om fondema inom ramen för detta delprogram lämnar s. k.
ulvecklingskapital för all delfinansiera t. ex. produkt- eller
marknadsutveckling i vissa utvecklingsbara företag, kan SIND i efterskott lämna
bidrag till fonderna som motsvarar hälften av sådana finansieringsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Erfarenhetema av detta
delprogram är goda. Programmet har medverkat lill all flertalet fonder nu i
sin dagliga verksamhet tillämpar det arbetssätt som programmet syftade lill atl
införa. Det finns således inte längre behov av atl på detta sätt stimulera
utvecklingsfonderna att arbeta med djupgående förändringsarbete i företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
medel som inom ramen för anslaget Småföretagsutveckling har reserverats för
delprogrammet Strategisk Förelagsutveckling bör därför i fortsättningen
användas för de andra insatser som SIND och fondema bedriver och som jag kommer
att kommentera ytterligare i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den verksamhet som
utvecklingsfonderna bedriver skall också stå i samklang med samhällets
regionalpolitiska strävanden. Genom sin roll som rådgivare och finansiär till
näringslivet har fonderna betydelse för den regionala utvecklingen. Fonderna i
särskilt de regionalpolitiskt prioriterade områdena har idag också vissa
uppgifter i samband med handläggning och uppföljning av regionalpolitiskt
stöd. Fonderna gör förelagsekonomiska utredningar och lämnar dessa med egel
yttrande till länsstyrelser-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Målgruppen
utvidgas</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>62</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>na.
Del är vidare fondemas uppgift atl följa utvecklingen i de förelag som har fått
stöd och rapportera eventuella problem till länsstyrelsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har emellertid vid min anmälan till den regionalpoliliska propositionen (prop.
1989/90:76) anmält all jag avser att föreslå regeringen alt länsstyrelsema i
fortsättningen skall ha del samlade ansvaret på regional nivå för såväl
beredning och beslut som uppföljning av regionalpolitiskt stöd. Jag framhöll då
bl. a. all jag fömtser att fonderna även i fortsättningen kommer alt ha
vikliga uppgifter i samband med sådant stöd, bl.a. eftersom länsstyrelsema kan
välja all på konsultbasis utnyttja den förelagsekonomiska kompetens som finns samlad
hos utvecklingsfonderna. Jag vill särskilt framhålla all fonderna bör kunna
tillföra värdefull kompetens i samband med handläggningen av del s. k.
utvecklingsbidraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till att behandla frågan om utvecklingsfondernas organisation och
styrning. Verksamheten i fonderna bestäms i huvudsak genom avtalen och
stadgama. Dämlöver har huvudmännen möjlighet att ställa vissa villkor i samband
med tilldelning av löpande resurser för driften. Finansieringsverksamheten
styrs, som jag har nämnt, av en statlig förordning. Styrelsen i varje fond
beslutar om prioriteringar och verksamhetsinriktning inom ramen för stadgar
och förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsulredningen
har förordat att fondernas styrelser utses på ett sätt som bättre avspeglar det
delade huvudmannaskapet. Del skulle innebära att även staten skulle få utse
ledamöter. Förslaget har mött blandade reaktioner vid remissbehandlingen.
Landstingen och utvecklingsfonderna själva vill bevara den rådande ordningen.
Landstingsförbundet påpekar dock att utvecklingsfonderna inte är några
politiska nämnder. SIND har i sitt remissvar och i andra sammanhang framhållit
all del finns behov av statligt utsedda ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
har vidare föreslagit en ny ordning för all teckna avtal om fonderna.
Regeringen och landstingen skulle teckna ett översiktligt basavtal som gäller
tills vidare och kompletteras med ett treårigt tilläggsavtal som landstingen
tecknar tillsammans med SIND. Tilläggsavtalen skulle mer flexibelt kunna
anpassas till ändrade förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att del är av största vikt alt utvecklingsfondernas styrelser har en hög
kompetens och rymmer ledamöter som är aktiva inom näringslivet. Dessutom bör de
rymma ledamöter med god överblick över näringslivet i och utanför det egna
länet liksom kännedom om samhällets näringspolitik. Vidare bör styrelserna för
atl kunna arbeta efTektivl vara relativt små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med finansieringsutredningen samt SIND och flera andra remissinstanser
anser jag att den nuvarande ordningen för val av styrelser i utvecklingsfonderna
bör ändras. Det är rimligt att staten och den kommunala huvudmannen utser i
princip lika många ledamöter i en utvecklingsfonds styrelse. 1 län med ett
delat kommunalt huvudmannaskap bör staten utse hälften av ledamöterna.
Landstinget och berörd kommun utser tillsammans den andra hälften enligt
grunder som de kommer överens om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är även i fortsättningen viktigt all styrelserna dels har den kompetens som
jag har angett, dels genom bl.a. SlND:s och Landstingsförbundets försorg får
den information som erfordras för atl de skall fullgöra sina uppgifter på bästa
sätt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfondernas
styrelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Staten
bör utse hälften</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>63</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller frågan om modell för atl teckna avtal och besluta om Prop.
1989/90:88 stadgar för utvecklingsfonderna bör nuvarande ordning med
regeringen och landslingen som avtalsparter gälla även i fortsättningen.
Genom att avtal och stadgar är relativt allmänt hållna finns det enligt min
mening redan idag en god flexibilitet i systemet. Jag anser dock atl det bör
övervägas att förlänga avtalssliden till förslagsvis fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser att ta initiativ till förhandlingar mellan staten och de kommunala
huvudmännen om fömyade avtal om utvecklingsfonderna senast inför nästa
ordinarie avtalsperiod, som börjar år 1992. Jag räknar med alt landslingen i
detta sammanhang är beredda alt diskutera även en sådan allmän fömyelse av
avtal och stadgar som föranleds av de förändringar i fondemas verksamhet som
har inträfTat sedan år 1982 och som jag kommer att föreslå i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Kompetensutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag och min bedömning: Kompetensutveckling i småföretagsseklom blir allt
viktigare med hänsyn till internationaliseringen och den snabba tekniska
utvecklingen. Utvecklingsfonderna och SIFU har här viktiga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det är angeläget
att SIND fortsätter all stärka kompetensutvecklingen såväl allmänt bland
småföretagen som inom tekoindustrin och den träbearbetande industrin. Medlen
för insatser inom träindustrin anvisas i fortsättningen från anslaget Småföretagsutveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag och min bedömning: En hög kompetensnivå i Kompetens höjer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förelagen
bidrar lill all höja produktiviteten i näringslivet och ökar där-
produktiviteten med tillväxten. Goda möjligheter lill fortbildning och en ständigt
förbättrad kompelens är en fömtsättning för en gynnsam utveckling av de små
och medelstora förelagen. Goda kunskaper är rent allmänt ell viktigt
konkurrensmedel. 1 dagens läge när många företag har brist på kvalificerad
arbetskraft, har också utbildningsfrågorna kommit i fokus på ett särskilt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
småföretag saknar resurser för att hålla sig informerade om utvecklingen på
skilda områden. Dessa företag har enligt min mening ell särskilt behov av stöd
när det gäller att skafTa sig nödvändig kompelens. Inte minsl de nyetablerade
företagen och de personer som slår i begrepp alt starta förelag har stort behov
av utbildning. Jag återkommer strax lill dessa frågor (avsnitt 4.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortbildning
bedrivs såväl i privat som i samhällets regi. De samhällsstödda verksamheterna
avses komplettera de privata. De rent kommersiella ulbildningsgivama synes
dock ha minskal sina insatser gentemot småförelagen, som inte uppfattas som en
tillräckligt lönsam målgmpp.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom industridepartmentels
verksamhetsområde bedrivs, med stöd av SIND, fortbildningsverksamhel för
småföretag av dels utvecklingsfonderna, dels Stiftelsen Institutet för
Förelagsutveckling, SIFU. Jag räknar med all utvecklingsfondema i stor
utsträckning kan intensifiera sina kompetenshöjande insatser. Jag gör det dels
mot bakgmnd av den uppräkning av anslaget Småföretagsutveckling som jag senare
föreslår (avsnitt 11), dels eftersom jag räknar med atl fonderna får viss ledig
personell kapacitet i samband med all deras finansieringsverksamhet blir mindre
omfattande (avsnitt 4.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
privata utbildningsgivare har möjlighet all erhålla stöd av samhället, bl. a.
av SIND, för specifika småföretagsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Värdefulla
utbildningsinsatser inom småföretagsseklom görs idag av företagens egna
organisationer. Inom arbetsmarknadspolitiken bedrivs utbildning av bl.a. AMU.
Även Komvux bedriver fortbildning som lill viss del riktar sig lill
företagssektom. Inom högskolan har på olika håll utvecklats fort- och
vidareutbildning saml konsukverksamhel med särskild inriktning på småföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En ökad informaiion om och
en närmare-sam verkan avseende olika ulbildningsgivares aktiviteter skulle
enligt min mening kunna bidra till att befintliga resurser utnyttjas
efTektivare. Därmed skulle möjligheterna för småföretagen all öka sin kompelens
förbättras. Jag har med tillfredsställelse erfarit all SIND avser all ta
initiativ lill sådana utökade informations-och samordningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Småförelagen
har mycket skilda behov. En individuell anpassning av åtgärderna till företagens
situation kräver aktiva insatser på lokal och regional nivå. Bl. a. av del
skälet spelar utvecklingsfonderna en viktig roll, inte minst som förmedlare av
fortbildningstjänsler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill också erinra om
att vissa kompetensutvecklande insatser görs inom ramen för regionalpolitiken.
Jag har har vid min anmälan lill den regionalpolitiska propositionen (prop.
1989/90:76) redogjort för min syn på dessa frågor. Där föreslårjag bl. a. all
förelag i stödområdet skall kunna ges s. k. utvecklingsbidrag för vissa kompetenshöjande
ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening väsentligt att olika aktörer fortsätter alt utveckla och
genomföra utbildning för småförelag. Det gäller både offentliga institutioner
och privata utbildningsföretag. Jag vill betona all del är angelägel atl
berörda ofTenlliga organ även i framtiden vid behov anlitar den kompetens och
de resurser som finns samlade i den privata utbildningsseklom, t. ex. hos
företagens organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för SlND:s verksamhet med all utveckla delar av den träbearbetande
industrin samt tekoindustrin bedrivs olika former av kompetenshöjande
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
delar av den träbearbetande industrin har förbättrat sin lönsamhet under senare
år. Vid en jämförelse med andra industribranscher ligger dock lönsamheten
relativt lågt. I ett långsiktigt perspektiv behöver lönsamheten stärkas med
tanke på behovet av investeringar i produktion, produkter, marknader och
personal. Det gäller inte minst sågverken och snickeri-industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
övergång lill ökad vidareförädling inom sågverksindustrin kräver</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>SIFU
och</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>utvecklingsfonderna
bedriver utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Samverkan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>65</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 88</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rent
allmänt en förstärkning av sågverksförelagens kompetens. Men dess- Prop.
1989/90:88 utom krävs all snickeriföretagen anpassar sig till en situation som
innebär att sågverken i högre grad tar över snickeriföretagens traditionella
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att vidmakthålla och om möjligt stärka den internationella konkurrensförmågan
måste båda dessa delbranscher vidare utnyttja de möjligheter till ökad
efTektivitel som introduktion av modern teknik och underleverantörsystem ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND:s
insatser inom ramen för verksamheten med branschfrämjande åtgärder syftar till
att belysa och avhjälpa problemen vid bl. a. övergång till vidareförädlade
produkter samt teknisk fömyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd härav förordar jag all programmet för sågverks- och
snickeriindustrierna fortsätter under ytterligare en treårsperiod. Målsättningen
bör vara atl programmet kan avslutas vid utgången av treårsperioden med start
budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möbelindustrin
har varit föremål för statliga branschfrämjande åtgärder sedan år 1972.
Möbelbranschens situation är för närvarande relativt tillfredsställande. Mot
denna bakgrund förordar jag all delprogrammet inriktas på att avslutas
budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar att anslaget Branschfrämjande åtgärder upphör och att medel för dessa
ålgärder anvisas från anslaget Småföretagsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
tekoindustrin gör SIND, inom ramen för ett särskilt program, olika insatser i
syfte att höja branschens tekniska kompetens. Det gäller bl. a. åtgärder i
samverkan med STU och lexlilforskningsinslilulet för att främja forskning,
utbildning och teknikspridning. Vad gäller utbildning anordnas kurser,
konferenser och studieresor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
är alt öka branschens kunskap om bl.a. marknad, produkter, produktion, design,
ekonomi och organisation. Huvuddelen av SlND:s utbildningsaktiviteter förläggs
till Stiftelsen för del produktionstekniska utvecklingscenlret för teko
(PROTEKO) i Borås. Även företag som anordnar egna kurser av betydelse för
tekoindustrins utveckling kan erhålla visst bidrag från SIND. Min företrädare
har i annat sammanhang (prop. 1989/90:100 bil.14 s. 26-27) mer ingående
redogjort för detta program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.7
Finansieringsfrågor</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De regionala utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet innefattar
för närvarande räntebärande lån, utvecklingskapital och garantier. De statliga
finansieringsinsatserna avseende små och medelstora företag vidareutvecklas och
inriktas i ökad utsträckning på att tillhandahålla icke räntebärande eget
kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
inleder därför överläggiiingar med landstingen och fonderna som syftar till
dels all 1 miljard kronor av fondernas totala resurser för finansieringsändamål
betalas in till staten, dels atl fonderna av sina kvarvarande medel placerar
0,6 miljarder kr. i nya riskkapilalbolag för att stärka
egenkapitalförsörjningen i småföretagsseklom. Ett privat delägande av sådana
bolag eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningar
med Stiftelsen Norrlandsfonden inleds som syftar till att fonden placerar 0,2
miljarder kronor av sina tillgångar i ett av de nya riskkapilalbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stiftelsen
Småföretagsfonden tillförs ytteriigare 1 miljard kronor av AP-fondsmedd under
eii femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
Småföretagsfonden som de nya riskkapilalbolagen får avkastningskrav som är
anpassade till deras verksamhet med att gå in. med minoritetsposter i
småföretag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Samhället behöver på olika sätt förslärka och komplettera kapitalmarknadens
funktionssätt, bl. a. för att tillgodose småförelagens behov av eget kapital.
Bristen på privat riskkapital som satsas i form av minoritetsposter i
småföretag medför att samhället bör engagera sig i sådan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIND har bl. a. i
rapporten Venlure-capitalmarknaderna i de nordiska länderna (SIND PM 1989:1)
konstaterat att de privata riskkapitalbolagen i Sverige satsar allt mindre i
form av minoritelsägande i småföretag. Bolagen engagerar sig snarare i mogna
företag med stabil vinstutveckling, vilket ger möjlighet till snabbare och
säkrare avkastning. Tillflödet av kapital lill marknaden har minskal. SIND gör
bedömningen att tillgången på riskkapital för främst nya teknikbaserade
företag är lägre än vad som är samhällsekonomiskt önskvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Staten har medverkat till
att avhjälpa brislen på riskkapital i form av minoritetsposter i småföretag.
Jag kommer strax att redogöra för den verksamhet som bedrivs av dotterbolag
till två regionala utvecklingsfonder. Även del till hälften statsägda
Företagskapilal AB saml den statliga stiftelsen Småföretagsfonden arbetar med
en sådan inriktning. Jag återkommer strax till frågan om Småföretagsfondens
framtida verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har tidigare (avsnitt
1) nämnt finansieringsutredningens belänkande (SOU 1989:24) "Statligt
finansidlt stöd?".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen gör
bedömningen att den fortlöpande avregleringen på kredilmarknaden minskar
behovet av statligt finansiellt stöd i dess nuvarande former. Jag avser nu all
mer ingående redovisa min syn på de av finansieringsutredningens förslag som
berör småföretagen och vissa andra</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Brist
på riskkapital</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Finansierings-utredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>67</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finansieringsfrågor som
har stor betydelse för mindre förelag. Jag re- Prop. 1989/90:88 dovisar i
annat sammanhang (avsnitt 5) de förslag som rör teknisk forskning och
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
småförelagsområdel föreslår utredningen att de regionala utvecklingsfonderna
ges möjlighet all bli delägare i regionala riskkapitalbolag. Nuvarande
finansieringsformer upphör, så när som på ett tidsbegränsat system med
lånegarantier. Fonderna föreslås vidare kunna ge s. k. starta-egel-slipendier.
Huvuddelen av finansieringsresurserna dras in lill staten, men 600milj. kr.
föreslås användas för de nämnda riskkapitalbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stiftelsen
Småföretagsfonden föreslås få ytterligare resurser för sin verksamhet, som bör
koncentreras till satsningar via andra riskkapilalbolag. Stiftelsen
Norrlandsfondens verksamhet föreslås bli inriktad på riskkapi-talsalsningar i
samma former som Småföretagsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mer utförlig sammanfattning av betänkandet har redovisats i annal sammanhang
(underbilaga 1:2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfonderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regionala utvecklingsfonderna bedriver somjag nyss har nämnt finansieringsverksamhet
enligt föreskrifter i en statlig förordning. De kan lämna lån, garantier och s.
k. ulvecklingskapital. Fonder som verkar inom regionalpoliliska stödområden
kan också erhålla medel för all bevilja s.k. regionalpolitiskt
ulvecklingskapital. Lån kan i vissa fall vara förenade med villkorlig
återbelalningsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulvecklingskapital
kan lämnas i form av medelslillskolt med förbehåll Hög risknivå alt
mollagaren förbinder sig att ge ersättning till fonden i form av royalty eller
annan typ av avgift. För samtliga finansieringsformer gäller alt risknivån är
så hög att banker och andra privata kreditinstitut inte är beredda att
medverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfondernas
samlade kapital för finansieringsändamål uppgick den 1 januari 1989 till drygt
2,6 miljarder kronor, varav ca hälften bestod av utestående eller utlovade
engagemang i småföretag och ca hälften utgjordes av likvida medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfonderna
i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län fick i samband med nedläggningar inom
varvsindustrin i slutet av 1970-talet möjlighet att bilda helägda dotterbolag
- Malmöhusinvesl AB och Slartinvesl AB - med uppgift att genom ägarinsalser i
småförelag bidra till alt utveckla näringslivet i berörda varvsregioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsutredningen
har, som jag nyss har berört, föreslagit atl fonderna i fortsättningen inte
skall få lämna vare sig lån eller ulvecklingskapital samt att möjligheten all
lämna garantier inskränks avsevärt och begränsas till tre år. Fondernas
nuvarande medel för finansieringsändamål föreslås bli indragna till staten.
Fonderna föreslås dock kunna bli delägare i riskkapitalbolag som kan gå in med
ägarkapital i småföretag. Av de medel som omedelbart och på sikt skulle dras in
till staten skulle fonderna få tillbaka 0,6 miljarder kronor för att placera i
sådana riskkapitalbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
klart övervägande del av remissinstanserna avvisar förslaget alt helt<br>
förbjuda fonderna att lämna lån eller ulvecklingskapital och i samband</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>därmed dra in fondemas
medel lill statskassan. Bl.a. hänvisar de till all lånen ligger på en risknivå
som bankema i regel inte accepterar och all många småförelag därför skulle stå
utan finansiering för nödvändig expansion och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Exempelvis finner
Industriförbundet del inte troligt avregleringen av kredilmarknaden kommer alt
vara tillräcklig för att en venture capital-marknad skall växa fram i Sverige.
Inte heller tror förbundet all banksystemet kommer alt kunna la över hela den
finansieringsfunktion som utvecklingsfondema svarar för.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har förståelse för
finansieringsulredningens allmänna syn på konsekvensema av att kreditmarknaden
har avreglerals. Jag delar dock remissorganens bedömning av
ulvecklingsfondemas betydelse när del gäller att med riskfyllda lån och annan
typ av finansiering stimulera småförelagens tillväxt och fömyelse. Jag är
därför inte beredd att verka för atl hek avskaffa möjligheten all lämna lån
eller någon annan del av fondemas nuvarande medelsarsenal på
finansieringsområdel. Etl ytterligare skäl lill att behålla vissa
ullåningsmöjligheler för fondema är atl jag tidigare har föreslagit all
lokaliseringslånen skall avskaffas (prop. 1989/90:76).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar finansieringsulredningens och i stort sett samtliga remissinstansers syn
på behovet av en förstärkt riskkapitalförsöijning i småföretagsseklom. Inte
minsl teknikbaserade småförelag är ofta i stort behov av ägarkapital. Jag anser
dock all utredningen har markant underskattat behovet av samhälleliga resurser
inom detta område. Enligt min mening bör samhällets finansieringsresurser på
småförelagsområdel ompriorileras och i första hand inriktas mot
riskkapitalområdet, där behoven är som störst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill fondemas likvidiletssiluation, utvecklingen på kredilmarknaden och
statens behov av resurser för bl. a. ägarkapital for småförelagen är del
rimligt att fondemas möjligheter all bedriva nuvarande former av
finansieringsverksamhet begränsas. I samband därmed bör enligt min mening en
del av fondemas kapital betalas tillbaka lill staten för att fördelas om till
sådana områden som är mer eftersatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyss anfört att avtalen om utvecklingsfonderna bör sägas upp och
överläggningar tas upp med landslingen och de berörda kommunerna om nya avtal
senast fr.o.m. år 1992 (avsnitt 4.5). I samband därmed bör överläggningar föras
med landslingen och fondema själva med syftet all fondema successivt skall
betala in 1 miljard kronor av sina medel lill staten. Inbetalningen bör ske i
sådan takt alt fondema fortlöpande kan bedriva en egen finansieringsverksamhet,
även om denna årligen kommer att vara av betydligt mindre omfattning än för
närvarande. Det är en uppgift för regeringen all för statens räkning ta
ställning till frågan om hur inbetalningen skall gå tik. Därvid skall hänsyn
las lill den regionala problembilden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utlåning
begränsas</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Del
av kapitalet betalas tillbaka</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nya riskkapitalbolag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de medel som utvecklingsfondema har kvar bör de successivt placera 0,6
miljarder kronor i ell antal nya, regionalt verksamma riskkapilalbolag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som i sin tur satsar
ägarkapital i småförelag. Regeringen bör i samband med bl. a. de nämnda
förhandlingarna verka för alt fonderna gör dessa placeringar och i övrigt
besluta om de närmare villkoren för fondemas verksamhet med riskkapitalbolag.
Jag vill för riksdagens informaiion redogöra för min syn på några
fömtsättningar som jag anser bör gälla för verksamheten. Jag återkommer i del
följande med förslag lill hur Stiftelsen Småföretagsfondens resurser bör bidra
till kapitalbildningen i de nya riskkapilalbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning är att fem
lill sex sådana bolag bör bildas för att få en god geografisk täckning. Jag
förordar att flera utvecklingsfonder är delägare i varje sådant
riskkapitalbolag och fömtsätter all fonderna beaktar möjligheterna lill
samordning med de två befintliga bolag som ägs av fonderna i Malmöhus
respektive Göteborgs och Bohus län. Jag anser att följande fömtsättningar i övrigl
bör gälla för bolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En första fömtsättning
gäller själva verksamheten i riskkapitalbolagen. Del är väl känt all uthållig
riskkapilalverksamhel kräver en betydande kapitalbas. Intäkterna av
verksamheten kommer i regel många år efler del att medel har satsats i
portföljföretagen, även om förelagen utvecklas gynnsamt. Det innebär atl
riskkapilalbolagen sällan får löpande utdelning men i stället får del i
portföljförelagens värdetillväxt efter flera års aktieinnehav. Samtidigt
kommer erfarenhetsmässigt några av salsningama alt misslyckas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del är bl. a. av dessa
skäl som jag förordar all i regel såväl utvecklingsfonder som
Småföretagsfonden tillsammans går in som ägare i etl riskkapitalbolag. Det är
också viktigt att riskkapitalverksamhelen särskiljs från utvecklingsfondernas
övriga verksamhet, eftersom bolagen blir delägare i småföretag. Det är
oundvikligt att bolagens portföljföretag i många fall kommer att ha
konkurrenter som söker konsulthjälp eller finansiering hos respektive
utvecklingsfond. En nära anknytning av verksamhetema skulle kunna medföra risk
för atl förtroendet för fondens opartiskhet skulle rubbas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
strävan bör vidare vara atl även privata och andra intressenter deltar med
kapital i dessa bolag. På så sätt tillförs bolagen ytterligare kompetens, och
verksamhetens gmndfömtsällningar prövas på kommersiella villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En andra fömtsättning
anser jag bör vara att dessa riskkapilalbolag skall göra sina satsningar i
huvudsak i form av minoritetsposter i nya eller andra små förelag under utveckling.
Jag förutsätter all dessa bolag bl. a. kommer alt beakta de teknikbaserade
företagens särskilda behov. Det är just mino-ritelsägandet i kombination med
ökad kompelens utifrån som enligt de flesta bedömare saknas mest på
kapitalmarknaden för småföretag idag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har nyss framhållit
alt privata delägare i dessa bolag av olika skäl bör eftersträvas. En risk med
en alltför stor andel privat kapital i bolagen är dock enligt min mening all en
sådan verksamhetsinriktning som jag nyss har förordat blir svår att
upprätthålla. Privata ägare kan ha etl intresse av alt agera kortsiktigt och
kräva snabb utdelning på sitt kapital, vilket inte ligger i linje med
samhällets intresse att långsiktigt utveckla småföretags-sektorn. Det är därför
lämpligt att utvecklingsfonderna och Småföretags-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bred
kapitalbas</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Minoritetsengagemang</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fonden
svarar för majoriteten av kapilakillskoltet lill och därmed ägandet Prop.
1989/90:88 av bolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del ligger också enligt min mening ofta en fördel i alt
den urspmngliga ägaren av ett litet förelag kan behålla ett avgörande
inflytande över sitt förelag, samtidigt som tillförseln av både riskkapital och
kompelens ökar möjlighetema för förelaget alt utvecklas vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den valda inriktningen påverkar avkastningskraven i
bolagen. En strävan bör självfallet vara all bolagen blir lönsamma, men
avkastningen kan realiseras först på lång sikt, när bolagen kan ta tillvara
portföljföretagens värdetillväxt genom l.ex. försäljning av aktieinnehavet lill
andra ägare eller OTC-nolering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tredje fömtsättning för dessa bolag bör vara all deras
styrelser skall vara relativt små och till klart övervägande del bestå av
ledamöter som är aktiva inom näringslivet i eller utanför respektive region.
Styrelsen får en myckel stor betydelse för verksamheten och svarar för en
avgörande del av kompetensöverföringen till portfölj förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kommer att dröja innan de förslag som jag nyss har
lagt fram har hunnit genomföras, d.v.s. innan medlen till staten har betalats
in och medel har placerats i riskkapilalbolag. Jag fömlsäller atl
utvecklingsfondema i avvaktan på denna process kommer all vara restriktiva med
atl bevilja lån och ulvecklingskapital så all de inte får onödiga
likvidilelsprob-lem. Jag fömlsäller all fondema i delta avseende samråder med
SIND.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Småföretagsfonden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slifldsen Småföretagsfonden inrättades år 1984 (prop.
1983/84:135, NU 42, rskr.379). Vid inrättandet saml år 1987 (prop. 1986/87:74,
NU 30, rskr. 271) har ell stiftelsekapital på sammanlagt 200 milj. kr.
tillförts fonden från AP-fondsmedd. Fondens stadgar har faslslälks av
regeringen, som också utser dess styrelse. Enligt stadgarna överför fonden en
viss avkastning varje räkenskapsår till AP-fonden. Avkastningen beräknas som en
procentsats av nuvärdet på förvallade medel. Procentsatsen är speciellt låg
under de första åren efter del all kapital har tillförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande saknar fonden egel kansli och köper
administrativa tjänster av Föreningsbankemas Bank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med Småföretagsfonden är alt bidra lill all med
riskkapital finansiera små och medelstora företag. Verksamheten har beskrivits
närmare i prop. 1986/87:74.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Per den 31 december 1989 hade fonden placerat sina
200milj. kr., jämte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ränteintäkter
och minskat med förluster, på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:255.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ägarengagemang i foretag</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra
engagemang i företag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslutade,
ej genomförda engagemang</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:104.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fasta placeringar av likvida medel</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56<br>
Likvida medel för satsningar i nya</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>projekt
och i nuvarande kundföretag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54___ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>251</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av de medel som var
placerade i företag hade ca 50% salsats i andra Prop. 1989/90:88
riskkapitalbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsulredningen
har föreslagit dels all fonden tillförs ytterligare 200milj. kr. över
statsbudgeten, dels att fondens inriktning renödlas till att åter gälla
indirekta satsningar via riskkapitalbolag och inte direkt i tillverkande och
andra småföretag. Flertalet remissinstanser lämnar förslagen om
Småföretagsfonden utan erinran.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=101 height=49>
<tr>
<td valign=top align=left height=49 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Småföretagsfonden får
utökade resurser</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill det stora behovet av riskkapital inom småföretagssektorn förordar
jag i likhet med finansieringsulredningen och flera remissinstanser att
Småföretagsfonden nu tillförs ytterligare resurser. Del bör dock inte ske över
statsbudgeten. Sammanlagt bör Småföretagsfonden under en femårsperiod med
början år 1990 tillföras 1 miljard kronor från AP-fondssystemet, i likhet med
vad som skedde åren 1984 och 1987. Det innebär att fonden får 200milj.kr. per
år t. o.m. år 1994.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
industridepartementet har upprättats ett förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden. Förslaget som beslår
i ett tillägg i övergångsbestämmelserna har upprättats i samråd med chefen
för finansdepartementet. Del innebär alt riksförsäkringsverket åren 19901994
skall föra över ytterligare sammanlagt 1 miljard kr. lill Småföretagsfonden.
Därmed kommer sammanlagt 1,2 miljarder kr. att ha förts över lill fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att en förutsättning för de ökade resurserna lill Småförelags-fonden bör
vara att fonden placerar huvuddelen av tillskottet i de nya regionala
riskkapitalbolag som jag nyss har föreslagit. Det är min avsikt all inhämta
regeringens bemyndigande all inleda överiäggningar med fondens ledning i syfte
atl åstadkomma erforderliga förändringar i fondens stadgar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller den övriga inriktningen av Småföretagsfondens verksamhet anser jag alt
fonden även i fortsättningen bör ha möjlighet all göra direkta placeringar i
rörelsedrivande företag, då detta bedöms vara befogat. På så sätt får fonden
också värdefulla erfarenheter av enskilda projekt. Jag förordar dock att
huvuddelen av fondens medel skall vara placerade i riskkapitalbolag eller i
samverkan med sådana bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Småföretagsfondens
avkastningskrav bör i princip vara oförändrade. I likhet med
finansieringsutredningen anser jag det dock rimligt att avkastningen bör kunna
levereras in lill AP-fonden efter lång lid. Småförelags-fonden kan inte själv
räkna med att likvidera värdetillväxten i portföljföretagen förrän i
normalfallet 710 år efler det att respektive placering har gjorts. Regeringen
bör fastställa nya regler om fondens avkastningskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den breda kapitalbas för Småföretagsfonden som blir följden av mitt förslag kan
del enligt min mening vara befogal att som finansieringsutredningen förordar
fonden bygger upp ett egel kansli och ansläU ler en verkställande direktör.
Jag avser atl ta upp även denna fråga vid de överläggningar med fondens
styrelse som jag nyss har aviserat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Norrlandsfonden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stiftelsen
Norrlandsfondens verksamhet berördes senast av stalsmaktema våren 1986 (prop.
1985/86:100 bil. 14, NU 14, rskr. 170). Våren 1987 uttalade dåvarande chefen
för industridepartementet (prop. 1986/87:74) att Norrlandsfonden i större
utsträckning än dittills borde inrikta sin verksamhet på att finansiera
industriellt utvecklingsarbete i små och medelstora företag. Vidare betonades
vikten av ett nära samarbete med bl. a. de regionala utvecklingsfonderna.
Småföretagsfonden och Industrifonden. Denna delvis nya inriktning återspeglas i
de stadgar för Norrlandsfonden som regeringen fastställde i december 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrlandsfonden
har en balansomslutning på ca 500 milj. kr., varav drygt 200milj. kr. utgör
likvida medel. Av de likvida medlen är emellertid en viss andel reserverad för
beslutade men ej genomförda engagemang. Vissa av de utestående lånen är
förknippade med betydande förlustrisker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsutredningen
föreslår atl Norrlandsfonden får möjlighet all göra riskkapilalsatsningar i
samma former som Småföretagsfoijden. Den nuvarande verksamheten bör enligt
utredningen vridas över rriol ren riskkapitalfinansiering. Förslaget har
godtagits av flertalet av de remissinstanser som har behandlat frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till det stora
behovet av riskkapital i småföretagssektorn avser jag att begära regeringens
bemyndigande atl ta upp överläggningar med Norrlandsfonden med syfte atl
Norrlandsfonden skall placera 200milj.kr. av sina nuvarande tillgångar som
aktiekapital i ett av de nya riskkapitalbolag som jag nyss har föreslagit. I
övrigt bör fonden fortsätta med sin nuvarande finansieringsverksamhet.
Placeringen i riskkapilalbolag bör ske i takt med att det finns tillgängliga
resurser och med beaktande av Norrlandsfondens behov av resurser för övrig
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör vara regeringen som efter samråd med Norrlandsfondens styrelse beslutar om
den närmare utformningen av Norriandsfondens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrlandsfonden
har ansökt om ytteriigare medel för den framtida verksamheten. Jag är dock inte
beredd att nu föreslå alt Norrlandsfonden får utökade resurser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Norrlandsfonden
blir delägare i riskkapitalbolag</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Temu Interactor AB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Temu
Interactor AB (Temu) bildades år 1984 genom en sammanslagning av de tre
TEMU-bolagen. Dessa hade startat sin verksamhet år 1981 efter beslut av
riksdagen år 1979 (NU 1978/79:54, rskr 415). Bolaget är lokaliserat till
Östersund. Sammanlagt har bolaget av staten tillförts ett kapital på 17 milj.
kr. (prop. 1983/84:135, NU 42, rskr. 379). Samtliga aktier i bolaget ägs av
staten genom industridepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sedan år 1988 är
verksamheten koncentrerad lill de fyra nordligaste länen. Denna inriktning
fastlades i propositionen om särskilda regionalpoliliska insatser i delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/ 88:64 bil. 5 AU 14 rskr.
147). Del innebär all bolagets uppgift skall vara alt med landets universitet
och högskolor som bas identifiera och analyse-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ra kommersiellt
utvecklingsbara resultat av forsknings- och utvecklingsprojekt. Bolaget skall
därvid medverka till atl sådana projektresultat utvecklas till produkter och
tjänster som kan produceras och marknadsföras av företag i de fyra nordligaste
länen. Bolaget ska dessutom kunna medver-. ka med riskfinansiering i projekt
eller förelag om så erfordras. Temu samverkar med de olika organ som verkar
inom angränsande verksamhetsområden, t. ex. STU, de regionala
utvecklingsfonderna och Norrlandsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har erfarit att Norrlandsfonden är intresserad av att ta över ansvaret för
Temu. Enligt min mening bör detta bidra till en värdefull samordning mellan de
båda organens verksamhet. Jag förordar därför att regeringen inhämtar
riksdagens godkännande till att aktierna i Temu säljs till Norrlandsfonden för
ett symboliskt belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
fömtsätter därvid att den verksamhet som Temu idag bedriver på sikt i högre
grad än nu kan anpassas till övrig verksamhet i Norrlandsfonden. Det bör
därvid ankomma på Norrlandsfonden att avgöra om Temu:s verksamhet skall
bedrivas inom fonden eller inom ramen för ett av de riskkapitalbolag som jag
nyss har föreslagit skall bildas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Norrlandsfonden
övertar Temu</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
redogör i annat sammanhang (avsnitt 5) för verksamheten vid Stiftelsen
Industrifonden. Jag vill här endast erinra om atl Industrifonden har till
uppgift all hos främst små och medelstora förelag stödja potentiellt lönsamma
men riskfyllda utvecklingsprojekt. Industrifonden samarbetar därvid med bl.a.
de regionala utvecklingsfonderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4.8 Nyetableringsinsatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Insatserna bör i ökad utsträckning inriktas mot att förstärka företagens
överlevnadsmöjligheter och hjälpa dem atl uppnå konkurrenskraftig
företagsstoriek. Särskilda åtgärder bör vidtas för att stärka de
teknikbaserade företagen. Det är viktigt alt kvinnors intresse för att starta
och driva företag las tillvara fullt ut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning:
I en situation där många av våra större företag väljer all investera utomlands,
är det av särskild stor betydelse att stimulera och utnyttja den
utvecklingspotential som finns i nya livskraftiga förelag och branscher. En
god återväxt av nya företag är nödvändig för en god ekonomisk utveckling i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De nya företagen kan bidra
till att ersätta den verksamhet som idag etableras utomlands och det är bland
dessa förelag som vi kan finna framtidens medelstora och stora företag.
Nyföretagandet medför även en rad andra positiva effekter för samhällsekonomin,
såsom att del förbättrar möjligheterna för större företag vad beträfTar
underleverantörer och service etc,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nyföretagandet
positivt för samhällsekonomin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'> bidrar
till att stärka svaga regioner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'> underlättar
anpassning till snabb ekonomisk och teknisk stmktur<br>
omvandling samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'> ökar
konkurrensen på marknaden och motverkar uppkomst av mono<br>
pol.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nyföretagandet har ökat
kraftigt under de senaste åren. Under perioden 1985 t.o.m. 1988 startades ca
95000 företag med helt ny verksamhet i Sverige. Tjänstesektorn svarar för i
stort sett hela ökningen i nyföretagandet medan antalet nystartade
industriföretag har varit konstant under senaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En viktig förklaring lill
det ökade nyföretagandet ligger i del gynnsamma ekonomiska klimat som präglat
slutet av 1980-lalel. Dessutom bör de informations- och utbildningsinsatser som
genomförts av de regionala utvecklingsfonderna m. fl. organisationer ha stärkt
nyföretagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En internationell studie av
nyföretagandet i Sverige, Norge, Holland och Västtyskland har genomförts av
SIND. I studien konstateras all nyelable-ringsfrekvensen i stort sett ligger på
samma nivå i Sverige, Norge och Danmark. Västtyskland har en betydligt högre
och Holland en betydligt lägre etableringsnivå än de nordiska länderna. Del
framgår vidare alt samtliga länder har haft en kraftig uppgång av antalet
nyetableringar under 1980-talet. Enligt vad jag har erfarit avser SIND all
närmare studera några av de metoder som används i de berörda länderna för alt
stödja nyföretagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De olika instrument som
finns för all stimulera nyföretagandet kan i stort delas in i tre olika
klasser:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1. Åtgärder för alt
uppmuntra och skapa intresse hos individer att starta<br>
eget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder för alt hjälpa och
underiätta för företagare i startskedet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ålgärder för all genom
uppföljning förslärka de nya förelagens överlevnadschanser på lång sikt och
hjälpa dem att uppnå konkurrenskraftig företagsstorlek.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag ser det bör
samhällets insatser i fortsättningen i första hand inriktas på atl hjälpa
förelagen i startskedet och framför allt öka de nya förelagens överlevnads- och
tillväxtmöjligheter. Vidare bör dessa insatser i ökad utsträckning koncentreras
mol nya teknikbaserade tillväxtföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfonderna
genomför fortlöpande insatser för att stärka nyföretagandet i resp. län.
Insatserna består av dels starta-eget-kurser, dels individuell rådgivning för
och finansiering av nya förelag. Kostnaderna belastar i huvudsak de
driflbidrag som fonderna får av landslingen, staten och kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av fondernas totala
finansiella engagemang under senare år svarar de nyetablerade förelagen för ca
20%. Under år 1988 erhöll ca 13% av alla nystartade industriförelag men endast
drygt 2% av samtliga nya förelag finansiering genom utvecklingsfonderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfonderna bör
även fortsättningsvis bedriva rådgivnings- och utbildningsverksamhet inriktad
på utvecklingsbara nyetablerade förelag oavsett bransch. Del är naturligt att
utvecklingsfondernas finansiering till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Många
nya företag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfonderna
hjälper nya företag</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>75</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nyetablerade
förelag i ökad utsträckning koncentreras lill nya teknikbaserade företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
flertal utredningar, däribland finansieringsulredningen, har uppmärksammat den
brist på kapital som ofta föreligger i nystartade teknikbaserade förelag.
Dessa företag har ofta höga utvecklingskostnader samtidigt som liden fram till
lönsam försäljning är lång. Detta medför alt del kortsiktigt ofta inte är
lönsamt att satsa kapital i dessa företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ur ett samhällsekonomiskt
perspektiv är del, trots alt avkastningen lill en början är låg, ändå viktigt
att dessa företag tillförs kunskap och kapital. De nya tekriologibaserade
förelagen har en stor betydelse för den framlida utvecklingen av högteknologi i
Sverige och bidrar härigenom på sikt lill en snabbare tillväxt och en gynnsam
stmkturomvandling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag utgår från alt SIND
vid sin tilldelning av anslag lill utvecklingsfonderna uppmärksammar behovet
av särskilda resurser för all stimulera de teknikbaserade företag som startas i
anslutning till universileten/högsko-loma. Jag vill även erinra om att
Industrifonden har till uppgift all stödja bl. a. nyetablerade, högleknologiska
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIND har i sitt förslag
till treårsplan förordat all nyföretagandet skall vara ett särskilt s. k.
insatsområde. SlND:s verksamhet på detta område bör i stor utsträckning bygga
på samverkan med andra organ. Syftet bör vara att på olika sätt stimulera
centrala, regionala och lokala utvecklings-organisationer, ulbildningsgivare,
rådgivare, konsulter m. fl. att i samarbete med näringslivet självt förbättra
fömtsättningama för nystartade företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
tänkbara sammarbelspartner kan nämnas STU, universitet och högskolor,
utvecklingsfonder, länsstyrelser, länsarbetsnämnder m.fl. samhällsorgan saml
Trygghetsrådet, Trygghetsfonden, småföretags- och branschorganisationer, banker
m. fl. intressenter. Projektet "Atl driva förelag", som genomförs av
SIND tillsammans med bl. a. banker och universitet, utgör i detta sammanhang
ett exempel på möjligheten alt tillsammans med andra parter genomföra insatser
i syfte atl stärka nyetablerade förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
konkurser har under senare år legal på en i stort sett oförändrad nivå, dock
med en uppgång under år 1989. Del antal anställda som berörs av konkursema har
långsiktigt minskal. Minskningen förklaras av en nedgång i antalet konkurser i
stora och medelstora förelag under den senaste lidens högkonjunktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om konkursema är en del av en fungerande marknadsekonomi, ligger det i samhällets
intresse atl minska antalet konkurser. Här anser jag att utvecklingsfonderna
och de andra organ som arbetar med nystartade företag har en viktig funktion
att fylla. Genom utbildning och rådgivning ökar man de nystartade företagens
överlevnadsmöjligheter och kan medverka lill all dåliga affärsidéer inte
förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill även erinra om att dåvarande chefen för justitiedepartementet hösten 1988
tillkallade en särskild utredare för all utreda vissa konkursrättsliga frågor.
Utredningen väntas lämna ett första belänkande sommaren 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsulredningen
har föreslagit en ny typ av stimulansåtgärder.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknikbaserade
företag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:69.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>s.
k. starta-eget-stipendier. Jag är inte beredd alt förorda sädana stipendier.
Den typ av särskilt intressanta nyelableringsprojekl som utredningen åsyftar
kan enligt min mening i många fall erhålla resurser genom den förstärkta
riskkapilalförsörjning somjag nyss har föreslagit (avsnitt 4.7).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En avsevärd del av alla
nyetableringar görs av kvinnor. Del är viktigt all kvinnors intresse för alt
starta och driva förelag las tillvara fulk ut. En särskild anpassning av
utbildnings- och rådgivningsinsalserna kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En annan utgångspunkt för
strävandena att öka det kvinnliga företagandel är kravet på ökad jämställdhet.
Statsmakterna.strävar efter all minska skillnadema mellan kvinnor och män
ifråga om bl. a. val av yrke, arbetstid, arbetsmiljö, inkomster och
samhällsinflylande (jfr- prop. 1987/88:105).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskilda insatser för all
främja och stödja kvinnligt förelagande görs av de regionala
utvecklingsfondema. På initiativ av riksdagen (NU 1984/85:23, rskr. 242) har
regeringen tillsammans med Landstingsförbundet verkat för att varje fond skall
utse en person, en s. k. jämställdhetsansvarig, som skall arbeta med frågor
som rör kvinnligt företagande. Jag har erfarit alt flertalet fonder har utsett
sådana jämställdhelsansvariga handläggare. Inriktningen på de
jämslälldhetsansvarigas arbete har koncentrerats på aktiviteter som främjar
kvinnligt förelagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Så gott som samtliga
fonder har genomfört särskilda aktiviteter för kvinnliga företagare. Många
fonder har bedrivit kurser och seminarier om marknadsföring, ledarskap och
starta-eget. Andra aktiviteter har varit rådgivning, bildande av nätverk och föreningar
samt mässor och utställningar. Erfarenheterna har visat all behovet och
intresset för denna verksamhet är stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet
och SIND har bidragit lill att finansiera en konferens för kvinnliga
företagare i Norden i maj 1989, varvid ett trettiotal företagare från Sverige
deltog.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen har vidare
beviljat särskilda medel lill SIND för all finansi<br>
era ett treårigt projekt som syftar till alt stödja kvinnor som startar och<br>
driver företag. Inom ramen för detta projekt har SIND nyligen tagit fram<br>
ett handlingsprogram som syftar till fler lönsamma företag i kvinnlig regi.<br>
SIND kommer bl.a. att kartlägga de problem som kvinnliga företagare<br>
upplever sig ha.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
kvinnor startar företag inom tjänstesektorn. Den utvidgning av utvecklingsfondernas
målgrupp somjag nyss har föreslagit kan därför enligt min mening bidra till all
ytterligare stödja kvinnor som startar eget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskapen
om betydelsen av kvinnors företagande för näringslivets tillväxt och utveckling
bör enligt min mening ytterligare kunna förbättras. Detsamma gäller del
kvinnliga företagandets omfattning. Vidare har hittills saknats utvärderingar
och uppföljning av aktiviteter som görs inom utvecklingsfonderna m. fl. organ.
Jag förutsätter all SIND inom ramen för nyssnämnda program gör en bedömning av
behovet av utredningar e.d. för att öka denna kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har vid min anmälan lill den regionalpoliliska propositionen (prop.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90: J</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kvinnliga
företagare får hjälp av utvecklingsfonder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Handlingsprogram
av SIND</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1989/90:76) tagit upp
frågan om särskilda resurser för all stimulera kvin- Prop. 1989/90:88 nor
att etablera och driva förelag i del regionalpoliliska stödområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
bör uppmärksamma utvecklingsfondemas behov av service, utbildning m. m. för
verksamheten med att främja nyföretagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.9 Underleverantörsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: Underleverantörema utsätts för en hårdnande internationell
konkurrens. Stora krav ställs på förnyelse och specialisering. Det är
angeläget all SIND och utvecklingsfonderna tillsammans med STU, Industrifonden
och Sveriges Exportråd ökar sina ansträngningar för alt främja
underleverantörernas utveckling. Berörda organ bör avdela särskilda resurser
för all främja bl. a. teknikutveckling inom underleverantörsseklom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Som underleverantörer räknas förelag som framställer
produkter som är avsedda all ingå i ett köparföretags slutprodukt.
Underleverantörssystemet är särskilt betydelsefullt i verkstadsindustrin.
Bland de små och medelstora förelagen dominerar underleverantörsrollen, bland
de större förelagen dominerar köparrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
en undersökning av SIND (1985:5) uppskattas all ca en tredjedel av
industriföretagen med 20 200 anställda är underleverantörer. Ser man bara
lill verkstadsindustrin skulle ca två tredjedelar av förelagen inom
stor-leksgmppen vara underleverantörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sett
med köparens ögon kan man idag allt tydligare urskilja tre nivåer i
leverantörsslmkturen: systemleverantörer, funktionsleverantörer och specialister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
systemleverantörerna räknas leverantörer som har totalt produktions- och
utvecklingsansvar för ett komponentsystem. Syslemleveranlöre-na i Sverige är
få, totalt finns mellan 10 och 20 företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Funktionsleverantören
har produktions- och utvecklingsansvar för en funktion i ell komponentsyslem. 1
Sverige har vi ungefär 400 företag som kan karaktäriseras som
funktionsleverantörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Specialisterna
är den stora gmppen underieveranlörer i Sverige, ca 3 500 förelag med 5 200
anställda. Deras kunnande är främst produktionstekniskt och de kan sägas hyra
ul sina maskiner lill köpama. Förelagen inom denna gmpp har ofta rollen som
sekundärleveranlör genom all de levererar lill en system- eller
funktionsleverantör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1980-talet har snabba omvärldsförändringar påverkal underleve- ökade krav
på rantörens konkurrenssituation. Storföretagen förändrar sin inköpspolilik
underleverantörer på så sätt alt man reducerar antalet leverantörer samtidigt
som man ökar kraven på de kvarvarande. Utgångspunkten är att köparförelagen
vill dra nytta av den möjlighet lill besparingar som ligger i all delar i en
färdig produkt las fram och levereras av specialister utanför köparförelagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bestämmer omstmktureringen och intemationalisering av stor<br>
företagens produktionsstmktur i stor utsträckning avsättningsmöjligheter-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>na för de svenska
underleverantörsförelagen. Ju mer tyngdpunkten i Prop. 1989/90:88 svenska
förelag förskjuts utomlands, desto större är också risken för att detta får
negativa effekter på den svenska underleveranlörsstmkturen, genom all
köparförelagen väljer utländska leverantörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av EG:s inre marknad och Sveriges närmande till EG kan förväntas öka
konkurrenstrycket från utländska leverantörsföretag. Genom atl normer,
standards och andra regler inte längre kommer att variera mellan EG-ländema,
kommer EG-leverantörena kunna få ut stordrifts-fördelar samtidigt som de blir
mer flexibla. Ell svenskt deltagande i denna process innebär emellertid också
atl det skapas ökade möjligheter för svenska underieveranlörer att konkurrera
eller samarbeta med utländska företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
förändringar kommer att ställa krav på förnyelse av den svenska
underleverantörsindustrin om den skall behålla sin konkurrenskraft. Förändringar
blir nödvändiga såväl i stmkturen hos industrin som i sättet all arbeta i det
enskilda företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad jag har erfarit genomför SIND för närvarande en kartläggning av större
underleverantörssyslem inom verkstadsindustrin. SIND och de regionala
utvecklingsfondema genomför också särskilda aktiviteter för all stärka svenska
underleverantörer. Exempel på detta är projektet Medleverantör 90 som
genomförs av utvecklingsfonden i Göieborgs och Bohuslän tillsammans med bl. a.
SIND och Göteborgs kommun. Projektet syftar till atl med hjälp av utbildning,
mässresor, konsult- och finansieringsinsatser m. m. stärka och påskynda
utvecklingen av Göteborgsregionens underleve-ranlörsförelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de särskilda insatser som riktar sig direkt mol underleverantörerna omfattas
underleverantörsförelagen av utvecklingsfondernas ordinarie verksamhet. Även
inom ramen för Exportrådets verksamhet genomförs insatser för
underleverantörerna i exportfrämjande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
STU som Industrifonden gör vikliga insatser för att främja den tekniska
utvecklingen inom småföretagsseklom, inte minst bland underleverantörema. STU
bidrar lill utvecklingen av dessa förelag dels genom direkta projektstöd, dels
genom atl stödja kollektiva forskningsinstitut som i stor utsträckning arbetar
med underleveranlörsförelag. Industrifonden finansierar riskfyllda
utvecklingsprojekt och ger därvid prioritet åt underleverantörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
har i sitt förslag till Ireårsprogram föreslagit underleverantörs-utveckling
som ett särskilt insatsområde. I enlighet med SIND:s förslag anser jag all
insatsema i framliden bör la sikte på att bl.a. uppgradera grupper av
specialister till funktionsleverantörer. En möjlighet är här att underlätta
kontakterna mellan underleverantörsförelag för att initiera aktioner som leder
lill önskvärda stmkturförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anser jag det vara viktigt alt utveckla den strategiska kompelen-sen hos i
synnerhet de mindre underleverantörsföretagen. Mot bakgrund av de omfattande
omvärldsförändringarna är del nödvändigt att förelags-ledama i dessa förelag i
ökad utsträckning blir medvetna om företagets strategiska situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Härutöver ser jag del som
angeläget att även fortsätta med särskilda underieveranlörsprogram, typ
Medleverantör 90, där insatserna syftar till all höja kompetensen hos
underleverantörsföretagen i en viss region eller i en viss bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Krav på ökade och mer
samordnade insatser inom underleverantörsområdet har framförts av bl. a.
förelagens och de anställdas organisationer. Jag ser positivt på del starka
engagemanget från dessa organisationer och räknar med all berörda myndigheter
och andra samhällsorgan i ökad utsträckning kommer all samverka med dem. Det är
naturiigt atl SIND tar på sig en samordnande roll i delta arbete. Jag har
därför för avsikt alt senare föreslå regeringen att uppdra ål SIND att
genomföra denna uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag lar senare upp frågan
om medel för all bl. a. förbättra verkstadsföretagens konkurrensförmåga genom
ny teknik och nya material (avsnitt 5).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.10 Teknikspridning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Teknikspridning till främst småföretag är väsentlig för att öka tillväxt och
produktivitet i näringslivet. Särskilda teknik-konsulter bör få i uppgift all
bl. a. informera om det samlade teknik-utbudet. STU och SIND bör få i uppdrag
alt redovisa ett långsiktigt program avseende åtgärder för teknikspridning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Jag har tidigare berört teknikutvecklingens betydelse för
näringslivets tillväxt och förnyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknikspridning
har en nyckelfunktion i en väl fungerande marknadsekonomi. En fortsatt god
konkurrenskraft ställer stora krav på företagens förmåga att utnyttja ny,
efTektivare och mer miljöanpassad teknik i produktionen och i produkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknikspridningspolitiken
syftar till att påskynda introduktionen av ny teknik, främja en regionalt
balanserad teknikspridning samt påverka tekniken i energi- och miljösparande
riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärderna
riktas i första hand mot de små och medelstora företagen. Detta motiveras av
att dessa förelag inte i samma utsträckning som storföretagen kommer i kontakt
med ny teknik. Detta gäller både den teknikspridning som sker på marknaden i
kontakten mellan köpare och säljare och den offentliga teknikspridningen som
huvudsakligen sker genom utbildning av teknologer och forskare och som har sin
kunskapsbas i verksamheten vid högskolor, forskningsinstitut etc.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det finns idag ell stort
antal myndigheter och organisationer som är engagerade i
teknikspridningsarbetet: universitet/högskolor, STU och SIND, kollekliva
forskningsinstitut, utvecklingsfonder, teknik- och utvecklingscentra,
länsstyrelser, kommuner m.m. De regionala utvecklingsfonderna har genom sina
insatser inom områdena företagsservice och finansiering en naturiig uppgift att
sprida teknik till småföretagen. Sedan år 1986 har ett flertal
utvecklingsfonder tillsammans med SIND på försök bedrivit en verksamhet med
s.k. leknikcheckar. Man har härigenom kun-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Teknikspridning
en nyckelfunktion</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Teknikcheckar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>80</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nat
ge bidrag till mindre företag för upphandling av externa konsultinsatser i
syfte alt höja den tekniska nivån. 1 en utvärdering som gjorts av Teknikcentmm
i Linköping, konstateras att leknikcheckarna har fungerat myckel väl. De
deltagande företagen är överlag mycket positiva lill systemet med
teknikcheckar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som del är positivt med ett flertal olika aktörer och ell vitt förgrenat
nätverk medför detta vissa problem. De olika institutionerna inom
teknikspridningsområdet har ofta bristande kännedom om vad andra liknande organ
arbetar med. Den samhällsfinansierade kunskaps- och lek-nikproduktionen är
dessutom alltför lite känd i näringslivet. Detta leder till atl förelagen ofta
har svårt alt utnyttja befintliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
bör enligt min mening kunna samla dokumentation om de FoU-resurser som finns
tillgängliga inom landet. En bättre samordning i övrigt kan åstadkommas genom
all de olika aktörerna i leknikspridningssyslemel är informerade om det samlade
teknikutbudel. Jag anser därför all insatserna bör inriktas på all stärka
samarbetet mellan olika aktörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
försök bör därför särskilda leknikkonsuller utses. De bör i första hand knytas
till de regionala utvecklingsfonderna. Dessa har redan idag personal med
teknisk kompetens, vilka i vissa fall efler vidareutbildning skulle kunna
bedriva den form av teknikspridning som jag här avser. I några fall kan del
vara lämpligt all teknikkonsullerna kopplas till befintliga teknikcentra eller
all uppgifterna utförs av kommunala näringslivssekrele-rare. Teknikkonsulterna
bör äga kunskap om del samlade teknikutbudel och kunna fånga upp företagens
behov av teknik och anvisa vägar all lösa problemen. Den löpande utbildningen
av konsulterna bör bekostas av staten och genomföras av SIND och STU i
samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa regioner är nätverket av teknikutvecklingsorgan fortfararande svagt. Det
kan då av regionalpoliliska skäl vara angelägel atl förslärka strukturen.
Exempel på ålgärder i en sådan riktning kan vara en förstärkning av de nya
högskolorna och stöd lill teknikcentra. Jag har vid min anmälan till den
regionalpolitiska propositionen (prop. 1989/90:76) närmare redogjort för dessa
frågor. Jag framhöll då också att det är angeläget att verksamheten med
teknikkonsulter ges en god täckning i regionalpolitiskt prioriterade regioner.
Det kan därvid bli aktuellt att bestrida en del av kostnaderna med
regionalpoliliska medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
dessa åtgärder bör förelagens efterfrågan på teknikspridningstjänster
stimuleras. Jag förordar därför att systemet med teknikcheckar utvidgas lill
att gälla samtliga utvecklingsfonder. Jag förutsätter atl SIND verkar för detta
och att verksamheten finansieras genom omprioritering inom ramen för anslaget
Småföretagsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare nämnt (avsnitt 4.4) diskuterar Sverige tillsammans med övriga
EFTA-länder med EG angående möjligheterna för småföretag i EFTA-länderna att
delta i EG:s småföretagsprogram. Ell särskilt teknikspridningsprogram med
anknytning lill småförelagsprogrammet är del s. k. SPRINT. Detta bedrivs genom
ett nätverk av konsulter och rådgivare som är specialister på att söka
informaiion om ny teknik och föra den vidare till småföretag. De fortsatta
diskussionerna mellan EG och EFTA får utvisa om det går att utvidga
SPRlNT-programmet lill EFTA-länderna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Teknikkonsulter</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 88</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag avser all senare
förelägga regeringen förslag om etl uppdrag lill STU och SIND alt ta fram ett
program för den långsikliga inriktningen av arbetet med teknikspridning. Därvid
kommer också kopplingen lill europeiska leknikspridningprogram att beaktas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.11 Design</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Särskilda medel anvisas även i fortsättningen för atl stimulera
designverksamhet främst i små och medelstora företag. Stiftelsen Svensk
Industridesign får en utökad roll, bl.a. när del gäller designstödet till
enskilda företag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Design är av stor betydelse och kommer atl bli etl allt
viktigare medel för all stärka konkurrenskraften i svensk industri och i
synnerhet de små och medelstora företagen. En genomtänkt design syftar lill alt
förbättra en produkts utseende och funktion. Designinsalser-na spelar en allt viktigare
roll i förelagens utvecklings- och konslmktionsar-bele liksom i
marknadsaklivilelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industridesign är ett
undemlnyttjat konkurrensmedel särskilt i de mindre företagen. Ny kunskap och
kompelens på designområdet bör därför tillföras de tillverkande förelagen genom
informaiion, utbildning och konsuhstöd. Under budgetåren 1984/85-1989/90 har
staten med särskilda medel finansierat designfrämjande ålgärder i små och
medelstora företag. Totalt har 30milj.kr. anslagits för dels etablering och
drift av etl Design Center i Stockholm, dels insatser för att främja design i
enskilda småföretag. Medlen disponeras av SIND.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
har i en skrivelse till regeringen i november 1989 summerat sina erfarenheter
från det hittillsvarande designprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ell Design Center har
drivits i Stockholm sedan år 1985, som ell samarbete mellan statens
industriverk och Föreningen Svensk Form med medverkan av yrkesföreningama inom
designområdet. Verksamheten har bedrivits i de två programområdena Kontakt och
rådgivning saml Utställningar och programverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under perioden 1985-89 har
47 utställningar visats på Design Center. Även andra länder har varit
representerade och samtliga utställningar har fokuserat på olika aspekter av
design.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontakt-
och rådgivningsverksamheten har bedrivits i samarbete med bl.a.
utvecklingsfonderna, kommuner och lokala banker. Projektet "100 timmar
design" har hittills genomförts i 18 kommuner. Design Center har besökt
360 företag och diskuterat designfrågor. Av dessa har fyra företag i varje kommun
erhållit konkreta designinsalser. Projekten har följts upp med redovisningar i
form av utställningar och föredrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all utveckla och bredda verksamheten vid Design Center beslutade SIND,
Föreningen Svensk Form och Ingenjörsvetenskapsakademien i november 1988 alt
bilda en stiftelse benämnd Stiftelsen Svensk Industridesign. Regeringen har
godkänt stiftelsebildningen vad gäller industriverkets deltagande och tillskott
av medel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Design stärker
konkurrenskraften</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Design
Center</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ny
stiftelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:68.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>82</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Stiftelsens ändamål är all
bedriva och främja forskning och utveckling inom induslridesignområdel, verka
för den praktiska användningen av god design genom utbildning, rådgivning och
informaiion saml verka för en klarare inriktning hos förelagen på industridesign
som konkurrensmedel. Verksamheten är en fortsättning på de insatser på
designområdet som bedrivits vid Design Center.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten vid
Stiftelsen Svensk Industridesign kommer all bedrivas inom tre programområden.
För del första skall stiftelsen verka för överföring och förmedling av kunskap
och meloderfarenhet rörande industridesign saml rådgivning i frågor som rör
organisation och verkställande av designfunktionen i enskilda förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare avser man all
arbeta med utställningar, seminarier och information. Verksamheten omfattar
redovisning och spridning av kunskap och utvecklingsresultat i olika media, bl.
a. genom Design Centers ulslällnings-och programverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett tredje programområde
gäller kunskap och kompelens. Detta program kommer att vara forsknings- och
utvecklingsinriktat. Programmet kommer all rymma bl. a. utveckling av begrepp
och metoder som leder lill en bättre hantering av industridesign och som kan
skapa bättre förståelse för design och dess betydelse i industriella
utvecklingsprocesser. Verksamheten skall genomföras i nära samarbete med
näringslivsintressenter, universitet och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid sidan av verksamheten
vid Design Center har särskilda medel salsals på designfrämjande insatser i
enskilda förelag. Sedan år 1985 har SIND beslutat om designslöd lill ca 270
företag, som inte tidigare utnyttjat designers i sin verksamhet. Erfarenhetema
visar på mycket goda resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn lill den
kunskap inom industridesignområdet som finns samlad inom Stiftelsen Svensk
Industridesign anser jag alt stiftelsen utöver all driva verksamheten vid
Design Center och projektet "100 timmar design" bör fä en utökad
roll i samband med designfrämjande insatser i enskilda företag. Enligt min
mening bör stiftelsen la emot och bedöma ansökningar från de enskilda
förelagen. SIND bör efler alt ha hört stiftelsen fatta de slutliga besluten om
statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
bör även i fortsättningen bedrivas i samverkan med de regionala
utvecklingsfondema. De statliga medlen bör liksom hillills svara för högst 50%
av kostnaderna för verksamheten. Regeringen bör besluta om de närmare
riktlinjema för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIND bör även i
fortsättningen ha ett samordnande ansvar vad gäller designfrämjande insatser i
de små och medelstora förelagen. Jag räknar med att bidrag skall kunna lämnas
för designfrämjande insatser i enskilda företag även inom ramen för de medel
som anvisas under anslaget Småföretagsutveckling, Även detta bör i så fall
kunna ske enligt den handläggningsordning som jag nyss har angett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
hillills gjorda insatsema för atl främja lekoföretagens designverk-samhel har
visat goda resultat. Satsningar har härvid gjorts på bl. a. konsultverksamhet,
utbildning och stöd lill en rad projekt vid Design Center. Jag räknar med alt
SIND även fortsättningsvis, inom ranien för anvisade medel för
industripoliliska ålgärder för tekoindustrin, kommer att främja</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Insatser
i enskilda företag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>83</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>produktutvecklingen inom
tekoföretagen. Det kan ske bl. a. genom Stiftel- Prop. 1989/90:88 sen Svensk
Industridesign.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.12
Miljöfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Små och medelstora förelag har ell behov av förbättrad kunskap om
miljöteknik. Utvecklingsfonderna ges möjlighet alt använda s.k. miljöcheckar
för att stimulera teknikförbältrande åtgärder i små och medelstora förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Hänsyn till den yttre miljön successivt har blivit en
integrerad del av företrädesvis de större företagens verksamhet. De större
förelagen har oftast kunskaper, stategier och resurser för all exempelvis
bedriva erforderlig systematisk utvecklingsverksamhet, med syfte att uppfylla
miljökraven.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Små och medelstora företag
saknar ofta kompelens dels om hur man Kompetensbrister i skall tolka de
miljökrav som ställs, dels vilka möjligheter som finns för all småföretag
lösa olika miljöproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bristen
på kunnande och resurser inom förelagen försvårar arbetet med de yttre
miljöfrågorna och ger inte frågoma del utrymme, som krävs för alt säkerställa
förelagens långsikliga konkurrenskraft. Förelagen kan sällan avsätta tillräckliga
resurser för all höja kompetensen inom miljöområdet och utveckla ett
strategiskt synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
krävs en helhetssyn för all kunna möta miljökraven och samtidigt la tillvara
goda afTärsmöjligheter. Vidare krävs ofta nya tekniska och organisatoriska
lösningar för att nå sänkta kostnader eller måttliga kostnadsökningar i
samband med exempelvis produktförnyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgången
på lämplig teknik är, enligt vad jag har erfarit, emellertid ofta sämre för de
små och medelstora företagen. Teknikutvecklingen är lill större delen inriktad
på storskaliga lösningar för tillämpning inom större företag. En förklaring kan
vara, att miljöteknik är etl relativt nytt område, varför såväl teknikspridning
som marknad ännu är begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Små
och medelstora företag har, enligt min bedömning, ett samlat behov av
miljöteknik och allmän rådgivning kring frågor om den yttre miljön. Som ell bra
exempel på möjliga vägar villjag framhålla, att SIND tillsammans med STU och
Sveriges Mekanförbund har påbörjat en kartläggning hos ell antal förelag med
syfte att beskriva rådande "miljöslalus" hos företagen saml all
föreslå åtgärder. Gmndtanken är att förelagen själva skall bli observanta på de
efTekter verksamheten har på den yttre miljön. Det kan gälla även den
miljöpåverkan de tillverkade varorna har när de används och så småningom
kasseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
avser att resultera i ett analys- och utbildningsmaterial, vilket<br>
sedan skall kunna erbjudas förelag inom verkstadsindustrin. Bland de<br>
viktigaste inslagen i ett sådant material är den interna miljörevisionen,<br>
som syftar till att kartlägga miljökonsekvenserna för företagets processer,<br>
hantering av kemikalier, reningsutmstning, utsläppssvillkor etc. Arbetet<br>
beräknas vara avslutat under våren 1990.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIND deltar vidare i en
referensgmpp, tillsammans med branschorganisationer och andra intressenter för
industrier som tillverkar armerad plast. Gmppen har bildals mot bakgmnd av de
ökade kraven vad gäker styrenutsläpp. Enligt SIND kan kraven komma att leda
till kraftiga omstmktureringar av branschen. 1 gmppens arbete ingår alt
inventera befintliga tekniska lösningar för att hanlera branschens
miljöproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare ett intressant
projekt kring företagen och den yttre miljön genomförs av utvecklingsfonden i
Göieborgs och Bohus län. Projektet syftar till all ge förelagen en ökad kunskap
och kompelens om gällande miljölagstiftning, råvamhantering och användning i
produktionsprocesser, avfallshantering, miljövänliga teknologier m. m.
Avsikten är delvis alt söka utveckla lämpliga former för de regionala
ulvecklingsfondemas bidrag lill förelagen när del gäller att uppmärksamma och
lösa miljöproblemen. Utfallet av projektet skulle, enligt min bedömning, kunna
bilda gmnd för all initiera verksamhet vid flera utvecklingsfonder framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
andra utvecklingsfonder har i sin verksamhet uppmärksammat miljöfrågomas
betydelse. Bland salningama kan nämnas det särskilda miljöslipendium som fonden
i Värmlands län har instiftat. Stipendiet syftar bl. a. lill alt stimulera och
öka intresset för afTärsutveckling inom naturvårds- och miljöskyddsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan konstalera att de små och medelstora förelagen inte alltid avsätter
tillräckliga resurser för exempelvis kompetenshöjande ålgärder inom företagel.
För dessa företag skulle del, enligt min bedömning, underlätta om del i ett
initialt skede kunde tillföras någon form av ekonomisk stimulans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare nämnt del positiva utfallet av systemet med leknikcheckar
(avsnitt 4.10). På motsvarande sätt anser jag, alt tillgången till en
"miljöcheck" kan vara ell instmment för stimulans till förelagen i
fråga om satsningar på exempelvis intemutbildning om den yttre miljön samt
konsultinsatser m. m. Jag förordar därför atl utvecklingsfondema får använda
miljöcheckar som ett medel i sin verksamhet. Verksamheten bör finansieras med
medel inom ramen för anslaget Småföretagsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utformningen
av arbetet inom detta område bör ske i samverkan mellan SIND, STU,
utvecklingsfondema och naturvårdsverket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Miljöcheckar
genom utvecklingsfonderna</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>85</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Teknikpolitik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.1 Teknikbehov</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknikens
betydelse som produktionsfaktor i industrin har ökat under hela
efterkrigstiden. Tekniken har blivit mer avancerad och givit produkter och
processer allt högre prestanda. Samtidigt har också förståelsen för teknikens
roll ökat, liksom förmågan alt systematiskt utnyttja tekniska framsteg. Såväl
industriländerna som de stora mullinationena företagen satsar nu stora resurser
på all utforska och tillvarata teknikens möjligheter. Del gäller i högsta grad
Sverige och svensk industri.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige har, trots sin
begränsade storlek, en industri som är fördelad över många branscher och
teknikområden. Tendensen har under 1980-lalel varit all företagen snävat in
sill verksamhetsområde och koncentrerat utveckling och tillverkning till de
mest lönsamma produktema. Den tekniska bredden i svensk industri är dock
fortfarande stor. Det leder till behov av kompelens över etl brett spektmm.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De stora företagen har
betydande egna FoU-resurser. Med dessa läcker de största delen av sina behov av
process- och produktutveckling. Från staten behövs främst insatser för atl
trygga tillgången på personer med kompetens på olika nivåer. På den mest
kvalificerade nivån spelar den tekniska gmndforskningen en central roll. Den är
nödvändig för kvaliteten i civilingenjörs- och forskamtbildningen på högskolan.
Den svarar också i stor utsträckning för landels kontakter med del
internationella forskarsamhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De 20 mest
intemationaliserade förelagen har hälften av sin totala verksamhet förlagd lill
Sverige, men fyra femtedelar av sin FoU. Denna svarar för omkring hälften av
Sveriges FoU på del tekniska och naturvetenskapliga området. Storföretagens
FoU-enheter utgör således en väsentlig del av landels FoU-resurser. De verkar
i nära kontakt med övriga resurser, t. ex. högskolor och kollektiva
forskningsinstitut. Nyttan av delta är ömsesidig. Del är alltså etl nationellt
intresse all behålla och helst öka de stora företagens FoU inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De små och medelstora
företagen är en heterogen gmpp. I den finns etl litet men växande antal företag
som baserar sin verksamhet på avancerad och ibland unik teknik. Flertalet små
och medelstora förelag är dock i en annan situation. De har inte de stora
företagens eller de teknikbaserade förelagens resurser för all följa den
tekniska utvecklingen. Impulserna lill teknisk fömyelse kommer ofta utifrån
genom kundemas krav eller ulmsl-ningsleverantöremas erbjudanden. När behoven av
ny teknik uppstår saknar förelagen i denna storleksklass kännedom om de resurser
och altemativ som är tillgängliga för dem. Del är därför angelägel alt söija
för att informaiion om utbudet av leknikulvecklande resurser når alla delar av
svensk industri. Redan nu görs betydande insatser på teknikspridning. De har
ofta karaktären av kampanjer för all föra ul viss ny teknik. De små och
medelstora förelagen är emellertid mer betjänta av informaiion som är anpassad
lill deras behov och fömtsättningar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>De
stora företagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>De
små och medelstora företagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:68.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>86</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bland de små och
medelstora företagen finns många som arbetar som underleverantörer. Kraven på
dessa skärps nu alltmer. Del beror på all de stora företag, som är
underleverantörernas kunder, ställer nya villkor. Den friare handeln i
Västeuropa gör atl de stora företagen kan välja i en större krets av
underieveranlörer. Konkurrensen mellan dessa hårdnar. Dessutom tenderar de
stora företagen, som jag tidigare nämnt (avsnitt 4.9) alt begära alt
underleverantörer skall svara för utveckling, tillverkning och leverans av
delsystem, inte som tidigare av enbart komponenter. Det innebär all
underleverantörerna måste la ansvar, tekniskt, ekonomiskt och ledningsmässigt,
för utvecklingsprojekt. För att klara dessa utmaningar behövs stöd av landets
resurser för teknisk utveckling och av kapital berett att ta tekniska och
kommersiella risker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tjänstesektorn har många
sysselsatta och utnyttjar ännu i begränsad utsträckning teknik i
verksamheterna. Del innebär en stor rationaliseringspotential. Den teknik som
utnyttjas har ofta utvecklats på leverantörernas initiativ. På sikt kommer
förmodligen ekonomiska incitament att öka FoU-aktiviteterna inom sektorn,
vilket sannolikt i sin tur leder tiU en växande efterfrågan på specificerad
teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den offentliga sektom
domineras av tjänsteproduktion. Om delar av dess leknikbehov kan kombineras med
näringspolitiska ambitioner att främja framväxt av ny industri är del möjligt
atl uppnå högst påtagliga resultat på båda områdena. Del finns ett antal
framgångsrika teknikupp-handlingsprojekl all visa upp som exempel. Dessvärre
finns också ett antal kostsamma misslyckanden. Det framstår därför som
angelägel all sammanställa erfarenheterna från olika leknikupphandlingsförsök
för att förbättra kunskaperna om vilka fömtsättningar som krävs för framgång.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tjänstesektorn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Offentlig
sektor</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.2
Aktuella avvägningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
FoU på del tekniska området innehåller olika slag av FoU-arbete fördelade på
skilda genomförare. Dessutom finns det många olika FoU-finansiärer inom både
näringslivet och ofTentlig sektor. I flera avseenden karaktäriseras alltså
svensk teknisk FoU av pluralism. Detta medför atl systemet på ett positivt sätt
påverkas av många intressenter. Del innebär också en ulmaning för den statliga
teknikpoliliken. En av dess huvuduppgifter är all i ett nationellt perspektiv
söka få största möjliga samlade utbyte av alla FoU-insatserna. Samtidigt
förändrar utvecklingen inom och ulom landet efterhand fömtsättningarna. Som en
följd därav är del naturligt att teknikpoliliken måste anpassas och resurser
omfördelas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag avser nu all i korthet
redogöra för de teknikpoliliska avvägningar som är aktuella inför den kommande
treårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Högskolan är landels hek
dominerande resurs för gmndforskning på del tekniska området. Den utför även liUämpad
forskning på uppdrag från seklorsorgan och förelag. Under 1980-lalel har
omfattningen av sådan tillämpad forskning vuxit starkt. Därmed har många
institutioner inom högskolans tekniska fakultet kommit all få en obalans meUan
gmndforskning och tillämpad forskning. Andelen ren gmndforskning har blivit
för liten. Den måste öka till en nivå som långsiktigt tryggar vår kompetens-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Teknisk
grundforskning</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:60.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>87</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och kunskapsbas på del
tekniska området. Gmndforskningen har nämligen i teknikpoliliska sammanhang
två viktiga funktioner. Den ger en vetenskaplig gmnd för utbildningen av
civilingenjörer och forskare. Den skapar också de naturliga kontaktvägarna ul
lill den internationella forskningsvärlden med dess stora mängd av nyvunna
teknologiska kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
lar således ansvar för den tekniska gmndforskningen. I andra änden av
FoU-speklmmel finns den tekniska utveckling som avslutas med alt produkter och
processer utnyttjas affärs- och driflsmässigl. Sådan utveckling lar företagen i
regel själva hand om.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I mitten av FoU-speklmmel
finns den tillämpade forskningen med gränsområden mot dels riktad
gmndforskning, dels inledande teknisk utveckling. Här är ansvarsfördelningen
mindre klar. Förelagen fömtsätts ta en stor del av ansvaret. Ofta sker del
genom sammanslutningar som för intressenternas räkning gemensamt planerar,
finansierar och låter genomföra FoU-program.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även staten pålar sig
ansvar för tillämpad teknisk forskning, såsom redovisas i regeringens tidigare
framlagda proposition om forskning (prop. 1989/90:90). Del gäller främst fall
då det svenska samhället som helhet har intresse av en större volym av
tillämpad forskning än den näringslivet förmår frambringa. Bland motiv för
statliga insatser urskiljs följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>behov
av industriell förnyelse med teknik som ännu inte har stöd i etablerade
företag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>behov
av uppehållande av teknisk kompetens, då stödet från industrin sviktar på gmnd
av tillfälliga ekonomiska problem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>intresse
av rationellt utnyttjande av landels FoU-resurser genom stimulans till samarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>beredskap
för all i kris- och/eller krigssituationer kunna underhålla teknisk utmstning
för vikliga samhällsfunktioner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>behov
av teknik för att nå samhälleliga mål som inte attraherar afTärs-mässigl
betingade FoU-insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det sist anförda motivet ligger
bakom de särskilda forskningsinsatserna på miljöområdet. Dämtöver innebär
regeringens forskningspolitik också att miljöaspekterna skall föras in i
avvägningar av andra FoU-insatser på del tekniska området.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller tillämpad
teknisk forskning handlar avvägningsproblemen i de flesta fall om all uppnå
ett välbalanserat, konstmktivt samspel mellan näringslivet och staten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I många fall tas
resultaten av teknisk kreativitet, dvs. vad som i dagligt tal kallas
uppfinningar, tillvara av industrin. 1 andra fall får dock uppfinningar av god
kvalitet aldrig chansen all bli ordentligt prövade. Del kan innebära att
framlida möjligheter försummas. Med en förhållandevis måttlig
resursförstärkning kan systemet för all fånga upp goda uppfinningar förbättras
påtagligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De teknikpoliliska
avvägningarna bör omfatta mer än fördelningen av statliga anslag mellan olika
slag av FoU. Även genomförandeformer och mekanismer för att överföra resultat
förtjänar uppmärksamhet. Jag har tidigare behandlat frågorom teknikspridning
(avsnitt 4.10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare påpekats innebär FoU-samarbete ofta ett rationellt resurs-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tillämpad
forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utveckling</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utnyttjande. Det gäller
inte minsl internationellt samarbete. Särskilt intressanta är nu de nya
samarbetsmöjligheler som erbjuds i de europeiska gemenskapernas, EG:s,
ramprogram för FoU och i EUREKA-samarbetet. Det finns starka skäl att stimulera
till ett ökat utnyttjande av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del finns inget rätlinjigt
flöde av resultat genom del tekniska FoU-systemel. Del går inte all beskriva
funktionerna som en kedja från grundforskning till teknisk innovation i
analogi med "från ax till limpa". Aktiviteterna i FoU-speklmmel
stödjer emellertid varandra och den inbördes balansen är viktig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I etl väl organiserat
FoU-system sker överföringen av resultat och annan information spontant mellan
systemets olika delar. Det är av vikt att säkerställa all organ ansvariga för
statens stöd till systemets olika delar har ell nära samarbete. Särskilt bör
del av regeringen i propositionen om forskning föreslagna leknikvetenskapliga
forskningsrådet (TFR) vinnlägga sig om nära och förtroendefulla relationer till
övriga forskningsråd och tik styrelsen för teknisk utveckling (STU).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avgörande för de
industriella effekterna av salsningama på teknisk FoU är alt förelagen blir
delaktiga av resultaten. De stora företagen har resurser alt la till sig de
resultat som kommer fram. Många mindre företag är emellertid också intresserade
atl få del av FoU-resullat. För all så ska ske måste de FoU-ansvariga aktivt
arbeta för alt resultaten presenteras och förmedlas. De nationella programmen
inom mikroelektronik och informationsteknologi har kritiserats för
försummelser när del gäller överföringen av resultat. Det torde finnas skäl att
i framtiden avdela en något större del av FoU-anslagen för alt tillse all
resultaten når alla polenlieUa ulnytljare. Därmed bör en större slutlig effekt
av FoU-satsningar uppnås.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Europeiskt</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>samarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Resultatöverföring</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.3
Vitalisering av teknisk forskning och utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgmnd av de behov och avvägningar jag nyss beskrivit krävs åtgärder för att
vitalisera den tekniska forskningen och utvecklingen. Jag ämnar nu redovisa
huvuddragen däri.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För atl åstadkomma balans
mellan tillämpad teknisk forskning och teknisk gmndforskning behövs en kraftig
förstärkning av stödet till den senare. Regeringen föreslår i sin tidigare
framlagda proposition om forskning (prop. 1989/90:90) all ett särskik
leknikvelenskapligl forskningsråd (TFR) inrättas under industridepartementet.
Därmed avslutas en försöksperiod under vilken STU sörjt för
forskningsrådsfunklionen. Anslaget lill TFR för teknisk gmndforskning föreslås
under den kommande treårsperioden komma all öka kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med detta förslag stärks
landels leknologibas på ett sätt som är vitaliserande för hela systemet för
teknisk FoU. Inte minsl de stora förelagens FoU får i högskolornas förbättrade
leknikvetenskapliga kompelens ell viktigt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 de nu föreslående
förhandlingarna mellan EFTA och EG har regeringen som mål all skapa möjlighet
för Sverige all medverka som likvärdig part i EG:s ramprogram för FoU. De
övriga EFTA-länderna har samma mål. Det nu gällande avtalet mellan Sverige och
EG möjliggör fullt svenskt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Teknikvetenskapliga
forskningsrådet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>EG:s
ramprogram för FoU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>89</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dellagande
i vissa delprogram och endast projeklvis medverkan i andra delprogram. EG har
alk eftersom öppnat delprogram för medverkan från EFTA-ländema. Del är viktigt
alt i anslutning därtik successivt bygga upp det svenska deltagandet. Därmed
växer samarbetet ulan störande och re-sursförbmkande diskonlinuileler fram mol
ett fullt svenskt deltagande. Regeringen föreslår således i sin proposition om
forskning en kraftig uppräkning av det särskilda anslaget för europeiskt
FoU-samarbete på del tekniska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmet
för STU under den kommande treårsperioden innebär en koncentration av resursema
på tillämpad teknisk forskning och teknisk utveckling. Detta blir möjligt då
TFR lar över ansvaret för stödet lill den tekniska gmndforskningen. STU:s
profilering mol FoU-behoven hos små och medelstora förelag och hos
företagsgmpper förstärks. Inriktningen av STU:s stöd mol vissa teknikområden
ligger fast. Således kommer även under den kommande treårsperioden
informationsteknik inkl. mikroelektronik, verkstadsteknik, materialteknik,
miljöteknik, bioteknik och biomedicinsk teknik alt vara prioriterade
teknikområden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Några teknikområden synes
bli av särskild betydelse för industrin på 1990-lalel. Verkstadstekniken och
dess utnyttjande av informationsteknik synes få avgörande betydelse för
produktivitetsutvecklingen inom många tikverkande förelag. Materialtekniken har
alllid haft en framskjuten position. Den anses bli än mer markerad när nya
material och materialkombi-nalioner kan utnyttjas på ell bredare fall. För
prestanda hos produkter har ofta materialvalet en avgörande betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkstadstekniken
och materialtekniken är centrala för de små och medelstora industriföretagen,
inte minst för de förelag som arbetar som underieveranlörer. Dessa ställs nu
inför nya krav på kompelens och kapacitet när det gäller att utveckla
produktema. Därför föreslås nu en särskild FoU-satsning inom ramen för etl
nationellt program på detta område. Avsikten är att öka taklen i utvecklingen
och introduktionen av ny teknik. Jag återkommer strax lill dessa frågor
(avsnitt 5.5.1).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom all allt fler av de
traditionella miljöproblemen som sammanhänger med produktion av varor, t. ex.
utsläpp tik luft och vatten, böijar lösas kommer miljöproblemen alltmer att
fokuseras kring produktemas innehåll och hur restprodukter och avfall kan tas
om hand. En ökad forskning behövs därför för att åstadkomma en miljöanpassad
produktutveckling, en återvinning av restprodukter och ett fullgott slutligt
omhändertagande av skadligt avfall. Regeringen föreslår en förstärkning av
forskningsanslagen för delta område och inrättande av ell programråd för
avfaUsrelaterad miljöforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Syftet med denna forskning
är dels all identifiera de risker som en olämplig och ofullständig
avfallshantering innebär för en god miljö, dels att precisera de krav som
behöver ställas på produkter och metoder för avfallshantering samt på företag
och hushåll. Delta innebär alt det behövs såväl tekniskt forsknings- och
utvecklingsarbete för all utveckla ny teknik som samhälls- och
beleendevelenskaplig forskning för alt förändra beteenden m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är alltså viktigt all inte begränsa forskningen lill alt bli snävt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Verkstadsteknik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>AvfaUsrelaterad
miljöforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:68.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>90</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>teknikorienlerad. I
stället måste ett tvärvetenskapligt angreppssätt utvecklas. Detta är skälet
för all under ett inledningsskede inrätta etl programråd med bred
sammansättning och under industri- och miljödepartementens gemensamma ansvar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.4 Effektivisering
av teknikanvändningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
aka led av utvecklingen av ny teknik spelar informationsöverföringen en viktig
roll. I inledningsskeden är del viktigt atl få vetskap om all kunskaper
relevanta för ell visst utvecklingsarbete finns tillgängliga på olika håll i
världen. Del är oftast snabbare och billigare all utnyttja befintliga kunskaper
än all producera dem i egen regi. Därför utför vårt syslem av vetenskapliga
attachéer mnt om i den industrialiserade världen etl värdefullt arbete. Del bör
ges fortsall stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del avslutande ledet i
utvecklingen av ny teknik, dess överföring till användning i förelagen, är av
utomordentlig betydelse. Jag har tidigare redovisat min syn på teknikspridning
(avsnitt 4.10). Jag vill i detta sammanhang ytterligare betona viklen av
effektiv teknikförmedling. Fungerar inte detta led väl reduceras värdet av allt
tidigare arbete. Därför bör spridningen och förmedlingen av resukat ägnas
stort intresse. I den tidigare omnämnda särskilda FoU-satsningen på del Verkstadstekniska
området bör särskilda medel avdelas för all säkerställa all resultaten görs
tillgängliga även för små och medelstora förelag. I slalsmaklemas
regionalpolitiska program utnyttjas leknikförmedling som ett medel all
stimulera industriell verksamhet i utvalda landsdelar. Här planeras en nära
samverkan mekan teknikpoliliska och regionalpolitiska insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tekniska standarder är
sedan länge etl instmment för all rationalisera industriell tikverkning och
handel. Slandardemas roll för den intemationella handeln har på senare lid
förstärkts. Den europeiska gemenskapen, EG, utnyttjar standarder som bas för
harmonisering av regler inom vam-och tjänsteområdet. EG och EFTA har gemensamt
givit de europeiska slan-dardiseringsorganen i uppdrag all la fram nya
standarder på en rad områden. Sverige deltar som fullvärdig medlem i delta
arbete. Del ställer nya krav på den svenska standardiseringsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är bakgmnden till förslagen om nyordning och förstärkning när det gäller
statens stöd lill den svenska standardiseringsverksamheten. Del är i det
sammanhanget viktigt atl tillse att arbeistagama och konsumentema ges
inflytande. Deras intressen, som tidigare omhändertogs nationellt i olika
myndigheter, måste nu få möjlighet att påverka svenska förslag och ställningstaganden
i del europeiska standardiseringsarbelel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Teknikförmedling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Standardisering</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.2
Insatser för teknisk forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknikpolitiken
omfattar stöd lill teknisk forskning och utveckling inom ett brett register.
Detta sträcker sig från insatser för teknisk gmndforskning till stöd till
enskilda uppfinnares utveckling av produklidéer. Regeringen har tidigare i
propositionen om forskning behandlat gmnd-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>forskning
och tillämpad forskning på det tekniska området. Den har då redovisat överväganden
och framlagt förslag beträflTande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>stödet
lill teknisk gmndforskning och inrättandet av ett leknikvelenskapligl
forskningsråd (TFR),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>svenskt
dellagande i europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>svensk
rymdverksamhet, nationellt och som del i europeiskt samarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>verksamheten
vid STU.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessa insatser utgör en
myckel väsentlig del av forskning och utveckling inom teknikpolitiken. För att
ge en fullständig bild av teknikpoliliken som del av näringspolitiken, avser
jag all i korthet här redogöra för de tre först nämnda insatsema. Därefter
behandlar jag mer ingående verksamheten vid STU (avsnitt 5.3).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2.1
Teknikvetenskapliga forskningsrådet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning:
Regeringen föreslår i sin proposition om forskning alt ell leknikvelenskapligl
forskningsråd (TFR) inrättas den 1 juli 1990. Del skall byggas upp successivt
under en period fram lill millen av 1990-lalel. För budgetåren 1990/91 -
1992/93 beräknas 67 milj. kr., 99 milj. kr. resp. 152 milj. kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Långsiktig teknisk
grandforskning är en viktig del av landels leknologibas och behövs för all
stärka den avancerade teknologiska kompetensen. Huvuddelen av medlen för
gmndforskning anvisas antingen direkt lill högskoloma via fakultetsanslag eller
via forskningsråden och STU som projektmedel eller via STU:s ramprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Medlen från STU och
forskningsråden slår i hög grad för fömyelse, intemationellt samarbete och
frontlinjeforskning. Forskningsråden fördelar medel för gmndforskning på
gmndval av inomvelenskapligt motiverade bedömningar, i första hand efter
kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrådsfunklionen
för teknisk gmndforskning ligger för närvarande inom STU (STUF). De resurser
som avsätts för STUF är ca 30 milj. kr. per år, vilket är väsentligt lägre än
de summor som fördelas via de naturvetenskapliga och medicinska
forskningsråden. Dämlöver stödjer STU teknisk forskning vid universitet och
högskolor genom bl. a. långsikliga ramprogram med totalt ca 300 milj. kr. per
år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det stöd till långsiktig
teknisk gmndforskning inom landet som ges via forskningsrådsfunklionen och
STU:s ramprogram är otillräcklig med hänsyn tiU de stora behoven av teknisk
gmndforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Balansen mellan
gmndforskning och tillämpad forskning har under de senaste årtiondena
förskjutits lill gmndforskningens nackdel. Särskilt tydligt är problemet vad
gäller den tekniska forskningen. Regeringen har därför tidigare denna dag i en
särskild proposition om forskning föreslagit en kraftfull satsning på teknisk
gmndforskning och föreslagit all ell fristående leknikvelenskapligl forskningsråd
inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
leknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) föreslås byggas upp suc-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>cessivl under en period
fram lill mitten av 1990-lalel då rådet planeras få en omfattning som bättre
svarar mot behoven. För budgetåret 1990/91 föreslår regeringen etl anslag om 67
milj.kr. och mot slutet av den kommande treårsperioden föreslås rådet få ett
anslag om 152 milj.kr. Rådet bör tillvarata erfarenhetema från STUF.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samverkan mellan den
nuvarande forskningsrådsfunklionen och STU:s ordinarie ramprogram har varit
myckel värdefull för båda verksamheterna. Via forskningsrådsfunklionen har STU
kunnat identifiera nya polenlieUa ramprogramområden på ell tidigt stadium.
Många av de av forskningsrådsfunklionen stödda forskargmppema deltar också i
STU:s ordinarie ramprogram. De vetenskapliga ledamöterna i rådet och dess
priorite-ringsgmpper deltar i de styrgmpper som inrättats för STU:s ramprogram.
Denna samverkan bör kunna fortsätta och vidareutvecklas. Regeringen fömtsätter
all det leknikvetenskapliga forskningsrådet fullföljer de åtaganden som gjorts
av forskningsrådsfunklionen vid STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådet
bör också etablera nära kontakt med övriga gmndforskningsråd, främst del
naturvetenskapliga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2.2
Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning:
För ökat svenskt dellagande i EG:s forsknings- och utvecklingsprogram föreslår
regeringen i sin proposition om forskning all 61 milj. kr. anslås för
budgetåret 1990/91.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1980-lalel har det industriellt orienterade FoU-samarbetet i Västeuropa
intensifierats vilket avspeglas bl.a. i EG:s ramprogram för forskning och
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EG:s
ramprogram för FoU har för femårsperioden 1987 - 1991 en lotalbudgel på ca 47
miljarder kronor. Ramprogrammet är uppdelat på etl antal program, såsom informationsteknologi,
telekommunikation, energi, bioteknik, material och tillverkningsteknik. Det
övergripande syftet med de flesta programmen är att stärka den europeiska
industrins konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av gmndtankama med EG-programmen är all stimulera lill samarbete mellan
EG-ländema. Samarbetet ska bidra lik ökad efTektivitel i användningen av knappa
FoU-resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svensk FoU måste la hänsyn
lill den intemationella tekniskt-velenskapliga utvecklingen. De möjligheter
till samarbete som erbjuds inom EG-programmen bör utnyttjas för all ge bättre
utdelning på svenska FoU-insatser, saml för alt ge möjligheter till påverkan på
teknikutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De kontaktnät som
utvecklas inom programmen har betydelse för hur industrin på sikt utvecklas. De
kunskaper om varandra som deltagama i EG-programmen skafTar sig utgör en gmnd
för en rationell stmkturomvandling av såväl industri som forskningssystem inom
EG-blockel. En sådan stmkturomvandling ligger i linje med strävandena att
realisera en inre marknad år 1992. Del är av strategisk betydelse för svensk
industri all den kan delta i denna process.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Gemensamma standarder och
gränssnitt är inom många områden en fömtsättning för att en gemensam marknad
skall kunna uppnås. Slandar-diseringsfrågor är därför en viktig del av EG:s
FoU-program. Europa, dominerat av EG och dess framlida inre marknad, är del
viktigaste avsättningsområdet för svensk export. Vår industri har således ett
stort intresse av all i största möjliga utsträckning delta i, och påverka, den
gemensamma teknikutveckling som EG organiserar i sill ramprogram för FoU.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen framhåller i
sin proposition om forskning vikten av alt svenska förelag och institutioner
ges förstärkta möjligheter all medverka i program som rör
informationsteknologi, tillämpningar av informationsteknologi i medicin och
transport, telekommunikation, modemisering av tillverkningsindustrin,
avancerade material, flygteknik, bioteknik och livsmedelsteknik. Det är också
viktigt all hålla en beredskap för all kunna stödja svenskt deltagande inom nya
områden som bedöms väsentliga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 forskningspropositionen
ges en mera utförlig redovisning av europeiskt FoU-samarbete. Regeringen
föreslår där all 61 milj.kr. anslås för delta ändamål för budgdåret 1990/91.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2.3
Rymdverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning:
Under treårsperioden 1990/91-1992/93 föreslås enligt regeringens proposition om
forskning anslagen F4. Europeiskt rymdsamarbete, m.m. och F6. Nationell
rymdverksamhet tillsammans uppgå lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>421 milj. kr. förbudgetård
1990/91,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>437 milj. kr. för budgetåret
1991/92 och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>454 milj. kr. för budgetåret 1992/93.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i sin proposition om forskning redovisat sina förslag beträffande den
rymdverksamhet som finansieras över anslagen F4. Europeisk rymdverksamhet, m.m.
och F6.Nationell rymdverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 propositionen framhålls
atl rymdlekniken spelar en viktig roll som pådrivare av högleknologisk
utveckling. Rymdprojekten är ofta av en storlek som kräver samarbete mellan
flera länder. De nuvarande insatserna motiveras av forsknings-, industri-,
regional- och utrikespolitiska skäl. I sina tillämpningar berör den svenska
rymdverksamheten utrikes-, bistånds-, miljö-, telekommunikation-, media- och
säkerhetspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tyngdpunkten i
verksamheten under den kommande treårsperioden kommer att vara deltagande i
olika projekt inom det europeiska rymdorganet (ESA). Under de närmaste åren
kommer en stor del av de svenska insatserna atl utnyttjas för deltagande i
ESA:s infrastrukturprogram som omfattar den tunga bärrakelen Ariane 5,
rymdstationsprojeklet Columbus och rymdfarkosten Hermes. Avsikten är all
Sverige skall deltaga i dessa projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ell utökat svenskt
deltagande i ESA bidrar till att svensk rymdindustri får nya beställningar på
rymdtekniskt utvecklingsarbete och rymdlekniska</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt'><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>produkter. Regeringen
bedömer all de ökade satsningar som nu görs kommer att medföra att den höga
kompelens svensk rymdindustri har kan utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BeträiTande del nationella
rymdprogrammet framhålls viklen av alt även i fortsättningen salsa på områden
som fjärranalys, utveckling av rymdverksamheten i Kiruna, induslriulveckling
och rymdforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är vidare angeläget
all söka öka antalet förelag som är aktiva på rymdområdet och avser att verka
för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tde-X-satenilen sändes upp
våren 1989 och är nu klar all las i trafik. Ansvaret för marknadsföring av
satellitens data/videoöverföringskapacilel avses lämnas till Svenska
Rymdaktiebolagel. Dataöverföringskapacileten används redan i viss utsträckning
och användningen kommer atl öka under år 1990. Den främsta begränsningen för
ökat utnyttjande bedöms nu vara brist på markstationer för trafik via
satelliten. Satelliten har vidare tre TV-kanaler. En av dessa disponeras av
Norge vilket var priset för all lösa ul de norska aktierna i NSAB (del bolag
som äger satelliten).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med del avtal som träffades med Finland den 29 oktober 1983 om
samarbete vid genomförande av Tde-X-projeklel, skall Finland ha rätt till 3% av
det belopp som tillskiftas Sverige vid en likvidation av NSAB. Förhandlingar
pågår nu med syfte alt klarlägga hur Finland skall kompenseras för sina
rättigheter enligt avtalet av den 29 oktober 1983.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Styrelsen för teknisk utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning;
Under treårsperioden 1990/91-1992/93 föreslås enligt regeringens proposition om
forskning lill anslaget Fl. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>818,8 milj.kr. förbudgetård
1990/91,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>800,8 milj.kr. för budgetåret
1991/92 och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>768,8 milj.kr. förbudgetård
1992/93.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prioriterade
teknikområden är enligt förslaget informationsteknik, materialteknik,
verkstadsteknik, bioteknik och biomedicinsk teknik samt miljöteknik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen har tidigare i
sin proposition om forskning (prop. 1989/90:90) redogjort för sina förslag
beträflTande verksamheten vid STU. Förslagen gäller dels den totala
omfattningen av STU:s verksamhet under treårsperioden 1990/91 - 1992/93 och
dds inriktningen av två av STU:s tre program. Dessa två program, betecknade Ny
kunskap och Ny teknik, avser stöd lill riktad grundforskning resp. tillämpad
forskning. Båda programmen är således inriktade på stöd lil\ forskning inom
det tekniska området.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag avser nu atl först
lämna en kort redogörelse för de av regeringen framlagda förslagen inom STU:s
båda program Ny kunskap och Ny teknik. Därefter övergår jag till att framlägga
förslag beträffande inriktningen av STU:s program Nya produkter. Detta program
avser stöd till teknisk utveckling. Stödet går antingen till finansiering av
specifika utvecklings-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>projekt av olika slag
eller till ålgärder för att stimulera teknisk kreativitet Prop. 1989/90:88
och all underlätta utvecklingen av produktidéer lill kommersiellt bärkraftiga
innovationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3.1
STU:s program Ny kunskap och Ny teknik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
redogör nu för regeringens förslag beträflTande innehållet i de båda programmen
Ny kunskap och Ny teknik såsom de presenteras i propositionen om forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
programmet Ny kunskap sker insatserna i form av långsiktiga s. k. ramprogram
för kunskapsutveckling samt inom enskilda projekt. Ramprogrammen har vanligen
en varaktighet av en eller flera treårsperioder. Under budgetåret 1990/91
planeras bl. a. följande satsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
del materialtekniska området bör satsningar göras på bl. a.
hög-lemperalur-supraledare, polymerkemi och -fysik saml nya induslrimelal-ler.
Satsningarna på högskoleforskning som rör informationsteknikens användning inom
verkstadsindustrin bör fullföljas och vidareutvecklas. Regeringen anser alt den
snabba utvecklingen inom mikroelektroniken bör föranleda omorienteringar av
ramprogram bl.a. för utveckling och tillverkning av nya halvledare liksom för
komponenllillverkning. Inom systemtekniken bör flera ramprogram genomföras. Ett
exempel är Män-niskor-Data-Teknik-Arbelsliv (MDA) som genomförs i samverkan med
arbetsmiljöfonden. På del biotekniska området föreslår regeringen all två nya
ramprogram för studium av proteiners uppbyggnad och tillkomst genomförs. Inom
processtekniken bör nysatsningar göras på del ylkemiska området och inom
trätekniken bör satsningarna på trä och fukt fullföljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmet
Ny teknik utgörs till hälften av kollekliv forskning medan resterande del
består av s.k. insatsområden saml enskilda projekt. Ell insatsområde innehåller
ett antal sammanhängande projekt inom ett teknikområde. Flera samverkande
aktörer svarar för genomförandet under en begränsad tidsrymd, vanligen tre till
sex år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
nya insatsområden som regeringen anser bör startas kan på det maleriallekniska
området nämnas teknik för tillverkning och användning av pulvermaterial i
verkstadsindustrin. Ett nytt insatsområde som bör genomföras inom miljötekniken
är Styrning av reningsverk vilket bl.a. bygger på senare års landvinningar inom
informationsteknologin. Inom verkstadstekniken bör tre satsningar avseende
informationsteknikens till-lämpningar i aulomatisering av produktionen
modifieras och genomföras som insatsområden. Vidare planeras bl.a. etl nytt
insatsområde benämnt Informationsteknik inom tjänsteproduktion för all utveckla
yrkesskicklighet och produktivitet (ITYP). Detta bör genomföras under
medverkan av både privat och ofTentlig sektor. Nya biotekniksatsningar bör
göras på bl.a. läkemedel, vaccin och andra medel mot HIV. Insatsområdet
Gruv-leknik 2 000 på del processtekniska området bör fortsätta ytterligare
minst två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
området träteknik bör STU utreda aktuella FoU-behov så att insatserna kan
förstärkas under budgetåret 1992/93.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att stimulera och underlätta etl systematiskt kvalitetsutvecklingsar-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bete i alla delar av del
svenska samhället föreslår regeringen inrättande av etl kollektivforskningsinslitut
för kvalitetsutveckling.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3.2
STU:s program Nya produkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Inom programmet Nya produkter föreslås ökade satsningar på
produktutveckling där resursema koncentreras mol ett mer heltäckande stöd lill
ett mindre antal projekt och på innova-lionsfrämjande ålgärder där särskild
uppmärksamhet ägnas ål infrastmkturfrågor, speciellt lokala
rådgivningsfunktioner, och vissa utbildningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
översyner görs av villkorslånen och behovet av ålgärder för all utvecklingsprojekt
i ökad omfattning ska kunna nyttiggöras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
och underlag för mitt förslag: Jag redogör först för bakgmnd och underlag för
milt förslag vad avser STU:s stöd lill utvecklingsprojekt av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
riksdagsbeslut våren 1984 (prop. 1983/84:135, NU 42, rskr. 379) har
industridepartementet disponerat medel för all främja teknikupphandling och
underleverantörsutveckling under budgetåren 1984/85 1986/87. Tiden för
genomförandel har förlängts och verksamheten avslutas under innevarande budgetår.
Medlen har använts för förstudier av drygt 50 förslag till projekt för
teknikupphandling. Verksamheten har utvärderats. 1 utvärderingen konstaleras
all slödel har bidragit till all ell antal utvecklande relationer mellan
upphandlare och leverantörer blivit etablerade. Målsättningen har därmed
uppfylks.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom landslingsseklom
stöds leknikupphandlingsprojeklen av den av STU och landstingsförbundet bildade
Landslingens Fond för Teknikupphandling och Produktutveckling (LFTP). För
närvarande pågår ca 30 projekt där LFTP har engagerat sig. Dessutom pågår inom
STU:s samverkan med den kommunala sektom ell 20-lal projekt med primärkommuner
som avnämare. Erfarenhetema av verksamheten är goda och STU anser att del finns
behov av fortsatta leknikupphandlingsinsatser för all få fram nya produkter
eller system som bättre svarar mot användamas behov och krav än de som finns
tillgängliga på marknaden. STU medverkar också vid teknikupphandling för atl
lösa problem för t.ex. en viss yrkesgmpp, äldre eller rördsehandikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
rådande systemet med villkorlig återbelalningsskyldighet av stöd lill
produktutveckling har i flera fall visat sig ha en ogynnsam eflFekl på
utvecklingen av etl projekt genom all den ekonomiska gmndbdastningen blir för
stor. Finansieringsulredningen har föreslagit att systemet avskaffas och
ersätts med bidrag. STU har förordat en översyn av reglema för villkorslånen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu lill alt redogöra för bakgmnd och underlag för milt förslag
beträffande innovationsfrämjande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrog den 10 december 1987 ål STU att tillkalla en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Teknikupphandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Villkorslån</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>97</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 88</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>projektgmpp
för behandling av vissa innovalionsfrågor. Speciellt gällde uppdraget alt
identifiera de främsta hindren för en uppfinning all nå från idé lill marknad
samt atl föreslå ålgärder för all undanröja hindren.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Projektgmppens rapport
"EfTektivare innovalionsprocess" presenterades i september 1989. Den
innehåller förslag inom tre områden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>infrastmkturella
åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>det
statliga stödets fördelning i utvecklingsprojekt samt riskkapitalförsöijning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>utbildningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad avser
infrastmkturfrågor föreslås en utbyggnad av ell helst rikstäckande nät av
lokala rådgivare vilka ska kunna ge service lill uppfinnare och småföretagare.
Rådgivaren ska kunna göra en första värdering av en uppfinning, kunna anvisa
vägar för kompletterande kunskapsin-hämlning saml förmedla kontakter med
förelag, utvecklingsfonder m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare föreslås en
förstärkning av de regionala resursema genom all STU och patentverkel några
dagar varje månad håller sex lill sju regionala kontor öppna. Dessutom
föreslås all ell ökat ansvar för rådgivning, nätverksbyggande och
projektbedömning läggs på utvecklingsfondema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
kompetens föreslås kompletterad genom att en teknisk kommersiell resursgmpp
inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
föreslås all STU ska kunna salsa medel i senare delar av innovalionsprocessen,
dvs. efler det s.k. prololypsladiel. STU:s totala ram för projektstöd föreslås
höjd med 50milj.kr. och rapporten förordar vidare all ålgärder vidtages för
att göra riskkapital tillgängligt i olika former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
konstateras alt en analys bör göras av det utbildningsutbud som finns i dag för
uppfinnare. Denna analys föreslås göras av STU i samråd med berörda myndigheter
och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Projektgmppen bedömer alt
STU:s satsningar på ovanslående typ av verksamheter bör öka från nuvarande ca
130 milj. kr. till 200milj. kr per år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rapporten har
remissbehandlats tillsammans med STU:s anslagsframställning. De som yttrat sig
över rapporten anser i stort att vissa ökade insatser på området är påkallade.
Detta gäller särskilt ålgärder för atl stärka infrastmkturen på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
framställan har inkommit till industridepartementet från utvecklingsfondema i
Blekinge, Golland, Jönköping, Kalmar och Kronobergs län saml Svenska
Ingenjörssamfundet avseende etablerande av ett centmm för
uppfinningsutbildning vid Folkhögskolan i Grimslöv. I skrivelsen ansöks om etl
bidrag med 1 150000 kr./år i tre år lill en utbildningslinje i
"Fömyelseleknik".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den treåriga
försöksverksamheten vid Svenska Uppfinnareföreningen (SUF) avslutas vid
utgången av budgetåret 1989/90. Verksamheten har inneburit all SUF erhållit 3
milj. kr. per år för att:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>bygga
upp och vidmakthålla etl nät av lokala och regionala rådgivare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>ge
informationsservice lill lokala idé- och uppfinnarföreningar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Effektivare
innovationsprocess</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förnyelseteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Uppfinnareföreningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>
genomföra projekt som främjar uppfinnandel i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Resultaten av försöksverksamheten
visar all systemet med lokala rådgivare har slagit myckel väl ul. Ett 15-lal
rådgivare finns etablerade i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som en del i
försöksverksamheten har ingått medel för atl upprätthålla SUF:s allmännyttiga
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreningen har i skrivelse
hemställt om medel för innovations-främjande verksamhet. SUF har bl.a. i
skrivelsen lämnat en oflFert på utbyggnad av systemet med lokala rådgivare. Man
anför också all SUF arbetar som ideell allmännyttig förening för att främja
uppfinnandel och öka industrins möjligheter all nyttiggöra uppfinningar genom
all bl.a. utveckla sin informationsverksamhet och sill samarbete med lokala
föreningar och nätverk. Dessutom avser SUF upprätthålla en sådan kompelens inom
området att föreningen kan fungera som en expertresurs för genomförande av
olika aktiviteter på innovalionsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknikförädlingsföretagens
förening (TKF) har i skrivelse tik industridepartementet hemställt om vissa
ålgärder för att förbättra leknikfö-rädlingsprocessen. Det finns i dag ca 20
företag som arbetar med teknikförädling i Sverige, dvs. ålgärder för atl ell
utvecklingsprojekt lättare ska kunna kommersialiseras. Flera av dessa förelag
har vid olika tillfällen erhållit mindre belopp i STU-stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 10) redogjorde chefen för
utbildningsdepartementet för Svenska språknämndens utredning om svenska
språket och dalom saml för utredningens remissbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
av utredningens förslag innebär all Tekniska nomenklaturcenlra-len (TNC)
föreslås vara huvudman för en engdsk-svensk dalaordbok samt för inrättandet av
en dalabas med lermbank tik vilken en permanent dalalerminologisk kommitté
skall knytas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
för samordning av havsresursverksamhelen (DSH) har i rapporten Svensk
havsresursverksamhel på 90-talel bl.a. föreslagit en rad åtgärder för att
stärka den havstekniska forskningen. DSH föreslår bl.a. atl STU åter aktiverar
sina insatser inom havslekniken, i första hand lill stöd för den långsikliga
uppbyggnaden av kompelens genom institutionen forskning och för prövning av nya
leknikidéer ur sådan forskning. Rapporten har remissbehandlats. Flera
remissinstanser stöder delegationens förslag lill förstärkningar av den
havslekniska forskningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Teknikförädling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Dataordbok</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Havsteknik</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Programmet Nya produkter syftar lill en breddning av industribasen inom nya
produkt- och teknikområden genom all stimulera tillkomsten av nya
teknikbaserade aflTärsverksam-heler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Uppkomsten av kommersiellt
hållbara projektidéer påverkas av många faktorer utöver tekniska framsteg. Del
är därför mindre lämpligt all i förväg låsa fördelningen av medel inom
programmet Nya produkter tik särskilda teknikområden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
redogör nu först för skälen lill mitt förslag vad avser STU:s stöd lill olika
utvecklingsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
produktutveckling har särskilda möjligheter skapats på några områden genom
STU:s tidigare insatser på program för kunskapsuppbyggnad, främst inom
informationsteknik, bioteknik och biomedicinsk teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom programmet Nya
produkter bör en koncentration av utvecklingsstödet lill ett mindre antal
projekt genomföras. Del har visat sig angeläget att de projekt som erhåller
utvecklingsmedel ges ell mera fullständigt stöd som inkluderar rådgivning och
konlaktarbete gentemot efterföljande finansiärer. Utvecklingsprojekt bör också
bli föremål för granskning vad gäller miljöpåverkan av såväl processer som
produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgetåret 1990/91 beräknar jag en ökning med 5 milj. kr. av insatserna för
produktutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
bör under treårsperioden 1990/91-1992/93 ha ett fortsall stort ansvar för
leknikupphandlingsfrågor. Jag anser vidare all STU därvid bör överväga
möjlighetema att i ökad omfattning använda sig av förstudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ca
10 milj.kr. av medlen under programmet avser arbelslagarinili-erade projekt
(ATIP). Detta innebär en i stort oförändrad verksamhets-nivå. Industrin bidrar
med ca 35% av finansieringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har erfarit all STU
tänker utreda frågan om villkorslån och komma med förslag till ett modifierat
system. Avvägning måste göras mellan risken atl en ackumulerad
återbelalningsskyldighet gör etl projekt kommersiellt ointressant och kravet
atl lyckade projekt i princip bör medföra återbelalningsskyldighet. Del är
dessutom viktigt att sälla kostnadema för administrationen av.återbetalningarna
i relation lill de utbetalade stödens storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer alt STU bör kunna genomföra denna utredning under budgdåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu lill all utveckla skälen lill milt förslag beträflFande
innovationsfrämjande ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
avser rapporten "EfTektivare innovalionsprocess" delar jag uppfattningen
all salsningama på del - infrastmkturella området behöver förstärkas. Även STU
har i sin anslagsframställning föreslagit ökade satsningar på bl.a. regionala
kontaktnät och på vissa typer av teknikcentra. Jag anser atl de av STU
föreslagna ökningama om sammanlagt 10 milj. kr. är väl motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare (avsnitt 4) redogjort för mitt förslag all utse s.k.
leknikkonsuller och att STU och SIND bör ha ansvaret för all dessa erhåller
lämplig utbildning. Del är viktigt att, fömtom personer vid de regionala
utvecklingsfondema, exempelvis lokala näringslivssekrelera-re m. fl. kan
medverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
försöksverksamhet vid Svenska Uppfinnareföreningen som inleddes budgetåret
1987/88 bör ytterligare förslärkas något. Jag föreslår nu all ett nytt treårigt
program som beslår av två delar lar vid. Föreningen bör erhåka ell årligt
basstöd om 2 milj. kr. För verksamhet avseende lokala rådgivare bör ell belopp
på 3 milj. kr. utgå. Del bör</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Teknikupphandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Arbetstagarinitierade
projekt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Villkorslån</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Effektivare
innovationsprocess</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ankomma
på regeringen all utfärda de närmare föreskrifterna för medlens användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
jag erfarit att även STU kommer att engagera sig i ell liknande
nätverksbyggande finner jag del angeläget all STU och SUF samordnar sina
insatser på området så att de kompletterar varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad avser etablerande av
regionala kontor för STU och patentverket har jag erfarit att denna process
redan inletts av myndigheterna själva. Jag ser med intresse på den vidare
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser all förslaget om inrättande av en teknisk kommersiell resursgrupp bör
överlåtas till STU att besluta om.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del finns i dag ett visst
utbud av utbildning för uppfinnare. Jag har funnit all det finns anledning all
kartlägga behovet av olika former av sådan utbildning och överväga ev.
ålgärder. Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt STU all i
samråd med SIND kartlägga målgmpperna, fastställa behovet samt bedöma
kostnaderna och ge förslag lill finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Närmast anser jag dock att
den föreslagna utbildningen vid Grims-lövs folkhögskola bör genomföras som etl
treårigt försöksprojekt. Med hänsyn till att denna utbildning är att betrakta
som uppdragsutbildning, bör den anordnas i enlighet med de regler som anges i
förordningen (1986:117) om uppdragsutbildning vid folkhögskolor. Utbildningen
ingår således inte i folkhögskolans reguljära kursutbud. 1 denna fråga har jag
samrått med statsrådet Persson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
fömtsätter all STU och SIND kan från sina resp. anslag gemensamt finansiera
verksamheten i tre år i avvaktan på all de anslagssökande parterna ordnar en
permanent finansiering av utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I den utvecklingsprocess
som syftar lill kommersialisering av uppfinningar är en fömtsättning för att
en uppfinning ska kunna bli en säljbar produkt atl prototypen förädlas. Med
detta avses här insatser för exempelvis design, dokumentation och testning.
STU har ell ansvar för atl projekt som erhåller STU-stöd, efler
utvecklingsfasen kan attrahera nya investerare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser all en översyn av delta område är motiverad och avser föreslå atl
regeringen ger i uppdrag till STU att:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>kartlägga
behovet av tekniskt kommersiellt förädlingsarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>undersöka
användbara metoder för sådant arbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>ge
förslag till var gränsen för STU:s engagemang i projekt bör dras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>med
ledning av dessa resultat ge förslag lill hur statligt stöd till tekniskt
kommersiellt förädlingsarbele och exploatering av ny teknik kan effektiviseras
varvid STU bör undersöka möjligheterna all samverka med SIND och
Industrifonden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>lämna
förslag till tänkbara utbildningsinsatser för personer verksamma inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har inte funnit skäl för all prioritera insatser inom havslekniken. Enskilda
leknikulvecklingsprojekl kan som tidigare erhålla stöd inom ramen för STU:s
ordinarie verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör dock understrykas alt insatser som bl.a. STU gör inom olika</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förnyelseteknik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Teknikförädling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Havsteknik</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lOl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>teknik- och
materialområden kan ha betydelse för utvecklingen inom havstekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STU ansvarar vidare för
stöd lill tekniskt utvecklingsarbete saml övriga frågor rörande
informationsförsörjning som faller inom STU:s verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har för
informationsförsörjning beräknat 5,7 milj. kr. för de insatser som faller inom
industridepartementets ansvarsområde. Dessa medel avser bl. a. stöd lill
forskning (2 milj. kr.) all fördelas av forskningsrådsnämnden. Vidare beräknas
medel för bidrag lill Tekniska litteratursällskapet och Tekniska
nomenklalurcenlralen (TNC). Del ankommer på regeringen all besluta om den
närmare fördelningen av medlen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskilda medel har
beräknats för att ge TNC möjlighet att göra en förstudie om inriktning,
organisation och finansiering av en engelsksvensk dataordbok.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Informationsförsörjning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Dataordbok</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Industrifonden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: Industrifonden bör fortsätta all prioritera teknikupphandlings- och
underleveranlörsprojekt samt EUREKA-samarbete och vidare ägna målgmpperna
nyetablerade teknikföretag och mindre företag särskild uppmärksamhet. Dessutom
bör fonden försöka utveckla underleveranlörsförelag ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna att
i samarbete med banker utöka den etablerade garanliformen för all skapa
finansiella paketlösningar studeras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund: Fonden för
industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) inrättades den Ijuli 1979
(prop. 1978/79:123 bil. 1, NU 59, rskr. 415). Syftet var att möjliggöra
statligt stöd i de utvecklingsskeden som nära föregår kommersialisering av
projekt som kombinerar hög risk med hög intäktspotential.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten regleras i
förordningen (1979:630) om stöd genom Fonden för industriellt
utvecklingsarbete (omtryckt 1980:470, ändrad senast 1987:587). Fonden
finansierar främst sådana projekt där betydande tekniska och marknadsmässiga
risker kan kvarstå även sedan projekten har passerat de utvecklingsstadier där
stöd från STU kan komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Målet med Industrifondens
verksamhet är all bidra till långsiktigt ökande lönsamhet och tikväxt i den
svenska industrin genom atl erbjuda riskdelning och därmed möjliggöra
riskfyllda nyutvecklingsprojekt med god lönsamhelspotenlial. År 1986 och 1989
har konsulter utvärderat verksamheten och vid båda tillfällena konstaterat hög
grad av måluppfyllelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdag
och regering har i olika sammanhang preciserat riktlinjerna för fondens
verksamhet (prop. 1983/84:135, NU 42, rskr. 379 och prop. 1986/87:74, NU 30,
rskr. 271). Fonden är för närvarande ålagd att särskilt uppmärksamma projekt
inom främst följande områden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Små
och medelstora förelag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Nyetablerade
teknikbaserade företag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Teknikupphandlings-
och underleveranlörsprojekt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>EUREKA-samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanlagt
har fonden erhållit 950 milj. kr. sedan starten år 1979. Därav har fonden år
1987 återbetalat 155 milj. kr. lill statskassan. Fondens stiftelsekapital
uppgår för närvarande till 795 milj. kr. I årsredovisningen för budgetåret
1988/89 gör fonden en uppskattning av sill nuvarande värde. Osäkerheten i
uppskattningen beror på svårigheter alt göra bedömningar av framtida
inbetalningar (bl. a. royalties) från pågående projekt. Fonden uppskattar
värdet till atl ligga i intervallet 1 3001 500milj.kr. Den 1 november 1989 var
fondens likviditet ca 80milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
riksdagens bemyndigande (prop. 1980/81:151, NU 55, rskr. 303) har regeringen
lill Industrifonden överlåtit statens ansvar och befogenheter som part i
avtalen den 6 juli 1979 och den 25 febmari 1980 mellan svenska staten och Volvo
Flygmotor AB om lån för civila flygmolorprojekl samt lill vissa delar i avtalet
den 26 febmari 1980 mellan staten och Saab-Scania AB om lån för utveckling och
tillverkning av civilt flygplan. De två förstnämnda avtalen slulreglerades
under första halvåret 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
skall vidare la emot ansökningar om stöd enligt förordningen (1981:923) om stöd
genom fonden försvensk-norskt industriekt samarbete och bereda ärenden ål denna
fond Ofr prop. 1980/81:189).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
ger lån med villkorlig återbelalningsskyldighet, bidrag mot royalty eller
garantier. För nystartade förelag är bidrag mol royalty en lämplig stödform.
Under den industriella utvecklingsfasen belastas inte företagel vare sig i
balansräkningen ellerav löpande räntebetalningar. Betalningama av royaltyn sker
först när försäljningen har påbörjats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
samverkan i långsiktiga riskprojekt kan venlure capilalföretag tillsammans med
övriga intressenter i riskprojektet erhåka stöd från fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden har
utvecklat sin verksamhet och samtidigt intensifierat sill informationsarbete.
Särskilt gäller del gmppen nya teknikbaserade företag. Fonden har inrättat en
särskild finansieringsform för sådana företag, där man finansierar kostnader
för alt underlätta framlagning av en realistisk, långsiktig aflFärsplan som bas
för den tilltänkta projektverksamheten. Villkor för detta stöd är alt del
aktuella projektet i princip kan bli föremål för fortsatt stöd från fonden och
att företagel inte befinner sig i akuta ekonomiska problem. Under budgetåret
1988/89 beslutade och avtalade fonden om engagemang i ett trettiotal projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dagsläget har fonden kunnat godkänna nästan 3000milj. kr. i stöd lill svensk
industri med 795 milj. kr. som kapitalbas. Fonden har också under senare år i
betydande grad ökat andelen engagemang i småförelag. Budgetåret 1987/88
beviljade fonden av lolak 315 milj. kr. ca 80% i stöd till gmppen små och
medelstora företag. Beroende på några stora unika engagemang kom av 1988/89
års beslut om stöd på 595 milj. kr. andelen för de små och medelstora förelagen
att bli ca 50%. I absoluta tal innebär delta ändå en höjning från ca 250 tik ca
300 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsulredningen
har i sitt belänkande (SOU 1989:24) StaUigl finansiellt stöd? lämnat följande
förslag beträflFande Industrifonden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'> Nuvarande
stödformer ersätts med ell syslem med riskgarantier för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:97.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:63.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tekniska
och kommersiella risker i teknikbaserade förelag med förebild i
exportkreditgarantisystemet. Garanliavgiftema sätts så all garantisyslemet
långsiktigt inte går med underskoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Möjlighet
för venture capilalföretag atl inom delta garantisystem försäkra sig mol
förlustprojekt i sin portfölj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
samordnas med STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>En
engagemangsram på 2 000milj. kr. fastställs för riskgarantiema (inkl. fondens
nuvarande engagemang).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> Den nuvarande stiftelsen
upplöses och behållningen återförs lik staten.<br>
Remissinstanserna: Finansieringsulredningens förslag om Industrifon<br>
den har endast vunnit gillande hos Svenska Arbetsgivareföreningen och<br>
Svenska Bankföreningen, som inte har något atl erinra mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
motsätter sig bestämt en avveckling av Industrifonden och anser atl en
samordning med STU inte ger några vinster. Industriförbundet menar också all
del fortsalla harmoniseringsarbelet med EG underlättas om fonden och STU
fortsätter all vara separata. SIND framför snarlika synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser atl Industrifonden av näringspolitiska orsaker ej bör bli föremål för de
ålgärder utredningen föreslår. Även TCO avstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Fordons Komponent Gmppen AB ser Industrifonden som ell myckel viktigt och
behövligt instmment i den teknologiska och stmkturella omdaning som svensk
underleverantörsinduslri står inför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden
själv anser att dess stödsystem inte kan ersättas med del föreslagna
garantisyslemet. Erfarenheter från utländska garantisyslem är enligt fonden
mindre goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden
hävdar all del råder en betydande brist på långsiktigt riskkapital på den
privata marknaden, bl.a. lik teknikföretag. Fonden föreslår mot denna bakgmnd
alt fondens nuvarande roll med dess gmndprinciper bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nu gällande regler för
Industrifondens verksamhet innebär bl.a. atl stöd får ges med högst 50milj. kr.
per projekt. Mot bakgmnd av penningvärdesförsämringen sedan beloppsgränsen
fastställdes år 1979, föreslår fonden all den övre slorleksgränsen för stöd
till ett projekt slopas. Fonden föreslår även all beloppsgränsen för beslut som
skall underställas regeringen höjs från 25 till 40milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt löpande arbete får Industrifonden erfarenheter vad gäller brister i del
nuvarande systemet och idéer om hur dessa brister kan länkas avhjälpas. Fonden
konstaterar atl garantiformen, som redan är en av fondens slödmöjligheter,
fömlsäller all kunden själv kan arrangera den egentliga finansieringen på annal
sätt än genom fonden. Nyttan med garantiformen kan dock ökas om en kombination
av finansiering av bankmedel och garanti från fonden aktivt skulle utarbetas.
Den enskilde kunden skulle därigenom kunna utnyttja färdiga paketlösningar.
Industrifonden föreslår alt formema för sådana paketlösningar närmare studeras
i samarbete med banker, och önskar få återkomma med eventuellt nödvändiga
förslag till förändringar av stadgar och/eller förordning som kan länkas
erfordras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skäl
for min bedömning: Jag delar remissorganens bedömning av In- Prop.
1989/90:88 duslrifondens betydelse när del gäller riskfinansiering särskilt för
underleverantörer och nyetablerade teknikförelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsutredningens
gmndsyn har baserats på erfarenheter från en period under 1980-lalel som i
stort har präglats av en högkonjunktur. Konjunklurförsämringar kan allmänt
sett försvåra lägel på riskkapilalmarknaden, varför skäl kan finnas all behålla
en bred stöd-arsenal vad gäller riskkapital. Under mindre lönsamma perioder
minskar erfarenhetsmässigt företagens benägenhet att investera i FoU betydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsulredningen
har inte visat all förelagen på en fri kapitalmarknad kan få finansiering lill
långsikliga projekt med hög risk, balanserad av hög inläklspolenlial. Alt del
finns lånekapilal på marknaden är ingen garanti för atl del blir tillgängligt
för riskfyllda teknikutvecklings-projekt. Altemativen för kapitalplacerama är
många. Projekluppslag med stor risk har alltid haft svårt att göra sig
gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden
fyller angelägna behov. Del är lätt all genom alltför snabba beslut rasera ell
fungerande syslem men svårt att återskapa det. Jag ser mol denna bakgmnd inga
skäl alt nu förändra fondens verksamhet eller stödformer, inte heller all
samordna STU:s och fondens verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
har under sin 10-åriga tillvaro på ell förtjänstfukl sätt bidragit till
fömyelse och tillväxt inom svensk industri. Genom den förda näringspolitiken
har fondens urspmngliga inriktning atl stödja stora riskprojekt i större
förelag förskjutits mol små och medelstora företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrifondens
beräkning av sill eget värde innebär all fondens kapital finns kvar oförbmkal
och all del har förräntats på en nivå som i stort sett motsvarat bankräntan.
Del primära är dock all fonden med sina engagemang har haft en avgörande
positiv inverkan på ell antal för landet intressanta högriskprojekt. Gjorda
utvärderingar indikerar en hög grad av måluppfyllelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser positivt på Industrifondens engagemang i projekt hos nystartade
teknikföretag liksom fondens utbyggnad av rådgivningsfunktionen, speciellt
riktad mot små och nystartade förelag. Fonden bör härvid samverka med
utvecklingsfondema och de regionala riskkapilalbolag jag tidigare har
föreslagit (avsnitt 4.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
noterar med tillfredsställelse alt Industrifonden fortsätter all stödja
teknikupphandlings- och underleveranlörsprojekt. Projekt som innebär ett
konkret samarbete mellan tillverkare och köpare bör prioriteras. Jag
fömtsätter all fonden även undersöker möjlighetema lill tidiga engagemang i
projekten och om förstudier kombinerade med den litkänkta utbyggnaden av
rådgivningsfunktionen i så fall kan underlätta denna process. En sådan
arbetsmetod kan också vara ell sätt att utveckla underleveranlörsförelag
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är även fortsättningsvis angelägel all Industrifonden aktivt arbetar med och
särskik uppmärksammar de utvecklingsprojekt som innebar all medelstora och små
svenska företag får möjlighet all engagera sig i projekt inom
EUREKA-samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
gmnden delar jag finansieringsutredningens tankar om att avregle-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ringen
på kapitalmarknaden i princip skapar nya möjligheter även när Prop. 1989/90:88
del gäller projektfinansiering. Bristen på riskkapital för små och medelstora
förelag har dock inte lösts genom dessa avregleringar. Jag har också pekat på
några problemställningar, särskilt när del gäller tekniska riskprojekt i mindre
förelag, som jag anser ofullständigt belysta av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden
avser all närmare studera möjlighetema lill ett ökat samarbete med banker för
alt utveckla sitt redan etablerade stöd genom garantier. Jag finner detta
lovvärt och fömlsäller all i studien även vissa av finansieringsulredningens
intentioner prövas. Jag anser del angelägel all fonden redovisar resultatet av
studien under september månad i år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 Särskilda insatser för teknisk utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare redogjort för all situationen för underleverantörema undergår en
oroande förändring (avsnitt 4.9). Jag återkommer nu tik denna situation med en
behandling av dess teknikpoliliska aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
friare rörlighet för varor och tjänster kommer konkurrensen all öka på många
marknader. Del gäller inte minsl de marknader på vilka små och medelstora
företag avsätter sin produktion. En speciellt utsatt situation synes
underleverantörema få. Till den allmänt ökande konkurrensen kommer de stora
köpande förelagens önskan att slmklurera sina system av underleverantörer.
Ambitionen är all få leveranser av system eller delsystem snarare än
komponenter. Det innebär färre underleverantörer med större åtaganden, som
omfattar utveckling, produktion, montering, kvalitetssäkring m.m. Syslem- och
delsyslembyggare kommer i sin tur alt behöva underieveranlörer i andra och
tredje led.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att snabbi, samordnat och behovsanpassat stärka förmågan atl tekniskt utveckla
produktema kommer jag strax alt föreslå en särskild insats inom området
verkstadsteknik. Målgmppen bör vara små och medelstora företag, speciellt
sådana som arbetar som underleverantörer. Insatsen bör ske med utnyttjande av
den senaste tidens landvinningar inom informationsteknik och maleriakeknik.
Vissa av resukalen från tidigare och pågående särskilda insatser på dessa båda
områden bör kunna utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang finner jag det motiverat all lämna en redogörelse för det
särskilda program inom informationsteknologi, varom riksdagen fattade beslut
för tre år sedan (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
är främst atl vidmakthålla och stärka kompetensen inom informa<br>
tionsteknologi och dänned minska vårt beroende av omväriden på detta<br>
område. Den statliga finansiella insatsen upphör vid utgången av inneva<br>
rande budgetår, 1989/90. Den hälftenfinansierar ell flertal utvecklingspro<br>
jekt, varav många för sill slutförande pågår ytteriigare ell eller två år.<br>
Redogörelsen omfattar uppföljning och utvärdering av hillills genomförd<br>
verksamhet samt planering av programmets avslutande och resultatens<br>
vidareföring.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5.5.1 Verkstadsteknik</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Ell särskilt, treårigt program för verksladsleknisk utvecklingsverksamhet
påbörjas budgetåret 1990/91. Syftet är all bidra lill all förbättra de små och
medelstora verkstadsföretagens konkurrensförmåga och produktivitet genom att
utnyttja ny teknik och nya material i produkter och produktionsprocesser.
Programmet riktas främst mol förelag som arbetar som underleverantörer.
Verksamheten inom programmet skall tillsammans med insatser som initierats i
andra sammanhang sörja för att de statliga insatserna med hänsyn till behoven
är välbalanserade mellan produkt- och produktionsteknik saml utveckling och
spridning av teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmet
bör till den del del finansieras med statliga medel omfatta 50 milj. kr. under
vartdera budgetåret 1990/91-1992/93.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmet
planeras, genomförs och följs upp i samverkan mellan stal och industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt med
programmet görs en oberoende utvärdering av de samlade statliga slödinsalsema
inom de berörda områdena bl.a. som underlag för inriktning av den fortsatta
statligt initierade verksamheten efler programmets slut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
och underlag för mitt förslag: Jag redovisar närmast bakgmnden lill milt förslag
vad gäller verkstadsbranschemas produktions- och produktteknologi. Jag övergår
därefter lill all redogöra för del särskilda beredningsarbetet i fråga om det
förordade programmets maleriallekniska inslag. 1 fråga om utnyttjande av
informationsteknologi inom verkstadsindustrin saml om de erfarenheter som har
utvunnits från tidigare satsningar i formen leknikprogram vik jag hänvisa lik
avsnitt 5.5.2.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Verkstadsindustrin i
Sverige spelar en myckel viktig roll inom näringslivet. En betydande del av
förelagen är relativt små och har, som bl. a. har belysts i undersökningar av
statens industriverk, begränsade möjligheter all kunna utnyttja modem och
effektiv teknik i likverkning och produkter. Bl.a. krävs ofta betydande
investeringar i utbildning och utmstning. Många förelag inom branschen har en
viktig roll som underleverantör lill större förelag som arbetar i intemationell
konkurrens. Inom delta nätverk ökar genom alltmer skärpta krav på bl. a. snabb
produktutveckling, hög kvalitet och samplanering av produktionen anspråken på
även de mindre företagens förmåga lill teknisk fömyelse. Mot bl. a. denna
bakgmnd har på uppdrag av industridepartementet en översiktlig utvärdering
gjorts av inriktningen av det statliga stödet till teknisk fömyelse inom
verkstadsindustrin. Utvärderingen har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är främst inriktningen av verksamhetema vid STU och SIND som har behandlats i
utvärderingen. Del sker mol en bakgmnd av den svenska verkstadsindustrin i etl
intemationellt perspektiv. Genom statistiska jämförelser visas bl. a. all den
tekniska nivån i den svenska verkstadsindustrin är hög i fråga om
produktionsteknik men jämförelsevis låg när del gäller produkterna. Härigenom
främjas en eflFektiv produktion av produkter med</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
stort sett etablerade priser snarare än introduktion av nya avancerade Prop.
1989/90:88 produkter med högre förädlingsvärde. Del förhållandet bör ses mol
bakgrund av att de marknader som tekniskt avancerade produkter riktar in sig
mot ofta har en särskilt snabb utveckling och därigenom betydelse för den
ekonomiska tillväxten. Samtidigt påvisas i utvärderingen alt en stor del av
verkstadsföretagens forskning och utveckling går lill förbättring av gamla
processer och produkter, inte till framlagning av nya, och alt STU:s och SlND:s
insatser framför alk går till utveckling och spridning av
produklion-steknologi. Utvärderaren rekommenderar en förskjutning av insatserna
i riktning mot produktförnyelse och mot spridning av produktteknik. Vidare
rekommenderas att en särskild genomgång görs av behov av och fömtsättningar
för statliga insatser av leknikpoliliskl slag inom verkstadsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Efter remiss har yttranden över utvärderingen lämnats av SIND, STU, Institutet
för verksladsleknisk forskning (IVF), Sveriges Mekanförbund, Svensk
Induslriförening, Småföretagens Riksorganisation och Svenska
Melallinduslriarbelareförbundel. I fråga oin utvärderingens allmänna
slutsatser redovisar remissinstanserna olika bedömningar, och flera synpunkter
ges på hur del statistiska materialet kan tolkas. Sålunda anför STU att
utvärderingen inte kan användas som gmnd för inriktningen av framlida insatser
medan Mekanförbundet anser all den i stort ger en god bild av problem,
möjligheter och behov inom verkstadsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om avvägningen av insatser mellan produktionsteknik och produktteknik
instämmer SIND med utvärderarens rekommendation om all svensk industri bör
satsa mer på produktutveckling, fastän delta är en förelagsspecifik process som
i mindre grad kan påverkas av statliga insatser. STU menar all gränsen mellan
de båda områdena inte är klar och IVF all ökade insatser för produktteknik är
inoliverade men inte på bekostnad av dem för produktionsteknik. Svensk
Industriförening delar utvärderingens synpunkter på avvägningar mekan insatser
i fråga om produktions-och produktteknologi. Även
Melallindustriarbetareförbundet ansluter sig lill utvärderingens
rekommendationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
och Metallindustriarbetareförbundet påpekar all arbelskraftssituationen inför
1990-talet och kraven på stimulans och meningsfullhet i arbetsuppgifterna ger
starka motiv för teknisk utveckling inom verkslads-branschema. IVF och
Småföretagens Riksorganisation understryker viklen av teknikspridning som
medel för teknikförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om en rekommendation i utvärderingen all inrätta en särskild arbetsgmpp
med uppgift all utforma förslag lill inriktning och organisation av den
svenska teknikpoliliken inom verksladsinduslriområdel tillstyrker SIND, IVF,
Svensk Induslriförening, Småföretagens Riksorganisation och
Meiadindustriarbetareförbundet. STU reser inga invändningar, medan
Mekanförbundet förordar en annan uppläggning i förening med samordnade
utvecklingsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Materialområdet
omfattar basteknologier av stor betydelse för den tekniska och industriella
utvecklingen, inte minst inom verkstadsbranscherna. Nya och förbättrade
material är i många fall en fömtsättning för höjda</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>prestanda
och konkurrenskraftig tillverkning av såväl etablerade som nya Prop.
1989/90:88 industriprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
har på regeringens uppdrag utrett vad nya, avancerade material kan betyda för
den svenska verkstadsindustrin. Utredningen konstaterar bl.a. alt särskilda
insatser behövs för att underlätta för industrin alt utnyttja de möjligheter
lill stärkt konkurrenskraft som dessa nya material kan erbjuda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenjörsvelenskapsakademien
(IVA) har på olika sätt uppmärksammat materialfrågornas betydelse. IVA
beskriver i en rapport bl. a. hur utveckling av material i sin tur berör hela
produktutvecklingskedjan och all utvecklingsinsatser inom materialområdet bör
prioriteras med utgångspunkt i nyttoaspekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
STU har tidigt identifierat materialtekniken som ell viktigt område för
industrins framlida konkurrenskraft. STU:s stöd lill materialteknik uppgår för
närvarande lill drygt lOOmilj.kr. per år. Slödel lill forskning och utveckling
inom materialteknik lämnas inom ramprogram för kunskapsutveckling, allmänna
program, insatsområden samt bidrag lill kollekliv forskning. Resurserna har
hittiks varit koncentrerade lill konventionella områden som exempelvis stål,
metaller saml trä och Iräbaserade material. Satsningarna på nya,
okonventionella material har varit tämligen blygsamma. Begränsade
förstärkningar har kunnat göras inom främst keram och polymerområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
har tillsammans med tolv andra myndigheter utarbetat etl gemensamt förslag
till en större, sammanhållen satsning inom del maleriallekniska området.
Förslaget belyser materialtekniska utvecklingstrender inom olika teknikområden,
forskning och utbildning inom materialteknik samt den svenska industrins
position i ett maleriallekniskl perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
sådana industriella utvecklingsinsatser inom materialteknik som jag här
förordat inom ramen för ell verkstadstekniskl utvecklingsprogram vill jag
nämna del förslag lill en ny arbetsform inom del maleriakek-niska och
malerialvetenskapliga området kallad "tvärvetenskapliga konsortier"
som STU och naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har lagt fram. Regeringen
har i prop. 1989/90:90 om forskning närmare redogjort för detta. Jag vill
emellertid även här i korthet beröra förslaget eftersom det avser ett
långsiktigt forskningsinriktat komplement lill de maleriallekniska
utvecklingsinsatserna inom ett verkstadstekniskl program. Med etl konsortium
avses i förslaget en långsiktig men tidsbegränsad tvärvetenskaplig gruppering
inom högskolan med geografisk tyngdpunkt i en eller i några fall flera
högskoleenheter. Från forskarsamhället har inte mindre än 75 förslag till
teknikområden all bilda konsortier kring inkommit. Bland dessa har STU och NFR
valt ut elva efler en omfattande bedömningsprocess. Förslaget kan dessutom ses
som en form av "teknikspridning" på tvären över olika
högskolediscipliner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
flertal av de remissinstanser som har yttrat sig över STU:s anslags<br>
framställning, bl.a. försvarets materielverk, universitets- och högskoleäm<br>
betet, NFR och Sveriges Industriförbund, har i fråga om förslaget lill<br>
materialtekniska insatser understrukit betydelsen av forskning och utveck<br>
ling inom området.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Den internationella teknikutvecklingen gör det Prop.
1989/90:88 angeläget att säkerställa att de svenska verkstadsföretagen kan
utnyttja alla möjligheter som denna utveckling erbjuder att öka produktiviteten
och därmed konkurrenskraften. De svenska verkstadsföretagens starka ställning
kan, mot bakgmnd av vad jag har anfört i det föregående, befaras något ensidigt
bero på eflFektiv produktionsteknik, medan möjligheterna atl använda ny teknik
i utveckling av avancerade produkter och alt anamma ny teknik i mindre
verkstadsföretag inte utnyttjas tillfullo. Jag vill därför förorda atl
kompletterande statliga insatser görs för atl snabbi finna nya vägar all
stimulera användningen av ny teknik särskik informationsteknologi inom
verkstadsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkstadsbranschemas
teknikutveckling sammanhänger på flera vikliga delområden ömsesidigt med
utnyttjandet av nya material. Materialleknisk kompetens och förmåga atl räll
utnyttja moderna material vid konstmktion och tillverkning blir i många fall avgörande
för konkurrensförmågan. Jag förordar därför att ell verkstadstekniskl program
även omfattar sådana utvecklingsinsatser inom materialområdet som har
föreslagits så atl projekturvalet kan ske med direkt beaktande av materialens
möjliga användning inom industriell produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu berörda möjligheterna och problemen är särskik påtagliga för förelag som
arbetar som underieveranlörer. Dessa bör enligt min mening vara speciellt
uppmärksammade som målgmpp för insatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Insatserna
bör genomföras som industriella utvecklingsprojekt inom ramen för ett särskilt,
tidsbegränsat program och enligt en klart formulerad och redovisad strategi
som bygger på de fömtsättningar som ges av den intemationella
teknikutvecklingen, verksladsbranschens stmktur och lek-nikläge i Sverige och
övriga statliga leknikstödjande insatser inom området. Utformningen av en
strategi och det successiva genomförandet bör ske i samverkan med företrädare
för verksladsindustribranscherna. Vid utformningen bör underleverantörernas
problem och de mindre förelagens teknikförsörjningsbehov särskilt beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag senare kommer att redovisa (avsnitt 5.5.2) har erfarenheter från
genomförandet av teknikprogram av förevarande slag med medverkan från
induslrisidan utvunnits genom utvärderingar av de tidigare mikroelektronik-
och informationsteknologiprogrammen. Dessa erfarenheter kan och bör las till
vara vid utformning och genomförande av verkstadsteknikprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
programmets finansiering från den statliga sidan beräknar jag ett årligt behov
av 50 milj. kr. Det ankommer på regeringen all besluta närmare om formema för
all genomföra programmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.5.2
Informationsteknologi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nationella informalionsteknologiprogrammel (IT-programmet) initie<br>
rades under år 1987 efter beslut av riksdagen (prop. 1986/87:74, NU 30,<br>
rskr. 271) med syfte all vidmakthålla och stärka den informalionsleknolo-<br>
giska kompetensen och alt härigenom minska vårt beroende av omvärlden<br>
på detta område samt att främja en god användning av informationstekno-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>login. Programmet har
under budgetåren 1987/88 - 1989/90 bl. a. tillförts Prop. 1989/90:88 495 milj.
kr. av statliga medel för industriella utvecklingsprojekt. För att planera,
leda, låta genomföra och följa upp de industriella utvecklingsprojekten (IT4)
inom programmet har regeringen inrättat delegationen för industriell utveckling
inom informalionsleknologiområdel (IT-ddegalio-nen). Delegationen har utarbetat
en strategi för sin verksamhet, där prioriterade områden anges mot bakgrand av
fömtsättningar och behov i Sverige, sett i ell intemationellt sammanhang. Inom
de olika områdena har utvecklingsprojekt initierats genom avtal mellan staten
och industriföretag, varvid den statliga finansieringsandelen uppgår lill
högst hälften. Sammanlagt har projekt nu initierats så atl de anvisade statliga
medlen via STU och FMV samt från televerket i huvudsak har fördelals. Merparten
av utvecklingsprojekten planeras vara slutförda vid mitten av år 1992.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IT-delegationen
har låtit genomföra en oberoende utvärdering av utvecklingsdelens (IT4)
igångsättande, organisation och prioriteringar. Ul-värderama har i sin rapport
angivit att IT-programmets utvecklingsverksamhet är en riklig satsning med
hänsyn lill landels föratsättningar och behov, sett i etl inlemalionekl
sammanhang, och all prioriteringarna av projekt inom de olika huvudområdena har
varit lämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IT-delegationen
har i en skrivelse hösten 1989 lill regeringen överlämnat synpunkter på den
informalionsleknologiska utvecklingen i Sverige. Skrivelsen har remissbehandlats.
1 skrivelsen faster delegationen bl.a. uppmärksamheten på ell betydande och
växande underskott i handelsbalansen inom IT-områdel som ell tecken på all
omvärldsberoendet håller på atl öka. Delegationen rekommenderar all Sverige
deltar i EG:s forsknings- och utvecklingsprogram på programnivå, understryker
behovet av insatser för att främja eflFektiv användning av IT samt pekar på de
krav som ställs på utbildnings- och forskningsresursema och på att försvarsindustrin
har begränsade möjligheter atl delta i del intemationella forsknings- och
utvecklingssamarbetet för all den vägen säkerställa sin tillgång lill avancerat
IT-kunnande. Delegationen efterlyser vidare en mekanism för atl möjliggöra
koordinering och omvärldsbevakning som gmnd för statliga insatser inom hela
IT-området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden
över IT-ddegalionens skrivelse har inkommit från överbefälhavaren (ÖB)
gemensamt med försvarels materielverk (FMV), överstyrelsen för ekonomisk
beredskap (ÖCB), byggnadsstyrelsen, statens lantmäteriverk, STU, statskontoret,
statens vatlenfallsverk, Sveriges Mekanförbund, Sveriges Industriförbund,
Svensk Induslriförening och Mikroelektronik Centmm i Linköping (MEC).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Remissorganen understryker och kompletterar IT-ddegalionens påpekanden
och rekommendationer. I fråga om vårt intemationella beroende på IT-områdel och
handelsstatistikens vittnesbörd härom delar ÖB/FMV, ÖCB och statskontoret den
oro som delegationen uttrycker, och de tillstyrker en närmare utredning i
frågan. Betydelsen av att delta i Europasamar-belet inom forsknings- och
utvecklingsområdet understryks av FMV/ÖB, ÖCB, STU, Mekanförbundet oeh MEC.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av en samordningsmekanism för olika former av insatser för alt<br>
främja IT-kompelensen bejakas av bl. a. ÖB/FMV, STU, statskontoret och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet.
En nationell strategi för området, gmndad på en utred- Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
av den industriella kompetensens utveckling, efterfrågas av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖB/FMV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
av remissorganen, bl. a. Industriförbundet, understryker också vikten av högre
utbildning och forskning inom IT-området av tillräcklig bredd. Atl även andra
ålgärder än forsknings- och utvecklingsstöd bör finnas med i bilden, 1. ex, vad
gäller offentlig upphandling, riskkapilalförsörjning och teknikspridning,
framhålls även, bl. a. av Svensk Industriförening, som också understryker de
mindre förelagens problem vad gäller teknikförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Synpunkter
som i huvudsak ansluter sig lik vad som framförts av IT-delegationen och
remissinstansema har även anförts av en lik 1T4 knuten referensgmpp för lokala,
regionala och branschvisa intressen och för enskilda förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de resultat som har vuxit fram inom IT-programmet är det givelvis önskvärt att
någon eller några aktörer lar över i riktning mot praktisk tikämpning, t.ex. i
kommersiellt utnyttjande. Mekanismerna för detta varierar mellan olika slag av
resultat, och i en del fall är statliga insatser motiverade. Som exempel kan
nämnas atl IT-ddegalionens stöd tik del europeiska IT-samarbelsprogrammel inom
EUREKA på biltrafikområdel, Promelheus, genom regeringsuppdrag till
Iransportforskningsberedningen följs av ell myndighetssamarbete i fråga om
främst utveckling av IT-system i vägnätet, medan utveckling på fordonssidan
fömtsätts ske inom industrin i kontakt med de berörda myndighetema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IT-programmet
har föregåtts av det nationella mikrodeklronikprogram-met (NMP), som avslutas
under budgetåret 1989/90. NMP har utvärderats . på uppdrag av
industridepartementet, i första hand vad avser programdelen industriek
utvecklingsverksamhet. Utvärderingen noterar goda tekniska resultat från
utvecklingsprojekten, särskilt inom områden av betydelse för vissa
tillämpningsområden där svensk informationsteknikindustri har en stark
ställning. Spridningen av resukalen lill olika kategorier av förelag, där elektroniska
komponenter kommer att spela en viktig roll för produktutvecklingen, har varit
mindre framgångsrik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
induslrieka utvecklingsprojekten inom NMP, NMP4, har initierats av programrådet
för industriell utveckling inom mikroelektroniken (PRIM). PRIM har under hösten
1989 fömtom den årliga verksamhetsberättelsen överlämnat en skrivelse med
NMP4:s erfarenheter och rekommendationer. PRIM bedömer bl. a. att Sveriges
intemationella beroende inom mikrodektronikområdel ökar, och all del ankommer
på samhället att bedöma om detta är en utveckling somskall accepteras eller om
del är befogal med särskilda näringspolitiska åtgärder för att stödja
IT-verksam-heten inom landet. PRIM lämnar i sammanhanget konkreta rekommendationer,
bl.a. all staten och industrin snarast bör la upp en dialog om inriktning och
utformning av framtida forsknings- och näringspolitik inom
mikroelektronikområdet. Denna diskussion bör enligt PRIM också omfatta små och
medelstora företag saml industrin utanför IT-området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner mot bakgmnd av skrivelsen från IT-delegationen och remiss<br>
behandlingen av denna, utvärderingama av IT4 och NMP4 samt skrivel-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sen från PRIM atl en
uppföljning, bevakning och diskussion av läge och Prop. 1989/90:88
utvecklingstendenser inom IT-området saml ålgärder från statens sida är väl
motiverade även sedan de nämnda organen i huvudsak har genomfört sina uppgifter
i fråga om projektverksamhet. Frågan om vår teknologiska kompelens bör därvid
ses i ell brett perspektiv, omfattande även bl.a. föratsättningar och
drivkrafter för all exploatera och marknadsföra resultat av FoU-verksamhet.
Vid beskrivningar och behandlingen av dessa frågor är allsidighet, analys och
överskådlighet mera väsentlig än hög delaljeringsgrad i del inhämtade
underlagsmaterialet. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om
ett särskilt utredningsuppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.6 Insatser för den tekniska infrastrukturen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknisk
infraslraklur är etl viktigt begrepp för Sverige som industriland. Den del av
den tekniska infrastmkturen som hör till näringspolitiken omfattar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>resurser
för teknisk provning och kontroll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>resurser
för standardisering och immalerialrällsliga ändamål (patent) och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>resurser
för insamling, behandling, värdering och spridning av information om teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
västeuropeiska utvecklingen i samband med genomförandel av den inre marknaden
har stor betydelse också för vår tekniska infrastmktur. Oavsett utgången av de
förhandlingar om ell närmande mellan EFTA och EG som nu inleds måste vi anpassa
oss lill den tekniska infrastmktur som håller på all byggas upp inom EFTA- och
EG-ländema med de möjligheter men även problem som detta innebär för vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbyggandet
av harmoniserade syslem inom Västeuropa för provning och kontroll, såväl
frivillig som obligatorisk, är en fömtsättning för förverkligandet av ell
fritt varaflöde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
långsiktigt och systematiskt arbete för att förbättra kvaliteten på varor och
tjänster är av avgörande betydelse för alt stärka vår ekonomi och för all skapa
utrymme för bibehållen och ökad välfärd. I del syslem för provning och kontroll
("The Global Approach") som EG-kommissionen har föreslagit finns ett
grandläggande tänkesätt om ell kontrollsystem som främjar kvalitetstänkandet i
industrin. Här har de framtagna slandardema för kvalitetssäkring en betydelsefull
roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all bidra till en kontinuerlig och långsiktig kvalitetsutveckling i alla delar
av del svenska samhället har regeringen i propositionen om forskning
föreslagit ell kollektivforskningsinslitut för kvalitetsutveckling som en
samlande resurs för kvalitetsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.6.1
Standardisering och certifiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Slandardiseringsverksamhel
har mycket stor betydelse för samhället.</span></b><b><span style='font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Standardiseringens</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>När det exempelvis
gäller industri och handel har standardiseringen fåll en</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>nya roll och ökade</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>central roll i arbetet med
all åstadkomma fri rörlighet för varor och</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>betydelse<br>
tjänster över nationella gränser.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1989/90. I saml Nr 88</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En standard är
principiellt sett en frivillig överenskommelse, som tas fram i samverkan mellan
olika intressenter. Urspmngligen har standardisering tillkommit för alt
tillgodose näringslivels behov. Standardiseringens betydelse har under senare
år ökat för myndigheter och andra oflFentliga organ. Del beror på all
standarder i ökande omfattning utnyttjas för att harmonisera tekniska regler
också i de delar dessa har betydelse för skydd av liv, hälsa och miljö mellan
olika länder.'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett svenskt dellagande i
del västeuropeiska integrationsarbetet betyder all föreskrifts- och
kontrollverksamheter som i Sverige traditionellt har legal inom
myndighelssfären i vikliga avseenden kan komma all bedrivas inom
standardiseringen. Skillnaden bör dock inte överdrivas. Standarder har redan
tidigare i många fall anknutits till myndighetsföreskrifter och den praktiska
skillnaden är liten om föreskriften och standarden överensstämmer i sak. Del
betydelsefulla med en bundenhet lill del västeuropeiska regelsystemet är inte
reglemas formella karaktär utan att möjligheten lill nationella särregler
minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del är alltså viktigt att
myndigheter följer och vid behov deltar i slandardiseringsarbete även utanför
Sverige. Motsvarande gäller också andra intressenter l.ex. konsumenter och
fackliga representanter, som enligt nuvarande ordning har inflytande över
tillkomsten av föreskrifter och som nu kommer i en ny situation när för
säkerheten vikliga regler istället utarbetas i standardiseringsorganen.
Samtidigt är del viktigt att komma ihåg att huvuddelen av
standardiseringsarbelel gäker områden som har industriell tikämpning med ringa
betydelse för säkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För svensk nationell
standardisering och för medverkan i intemationell och regional standardisering
svarar ett antal svenska slandardiseringsor-gan. Centralorgan för svensk
standardisering är SlS-Slandardiseringskom-missionen i Sverige, som bl. a. har
alt främja utarbetandet av, fastställa och utge svensk standard samt verka för
all denna används inom såväl oflfentlig verksamhet som i näringslivet. SIS är
inte ell statligt organ utan en fristående ideell förening vars stadgar dock är
fastställda av staten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finansieringen av
slandardiseringsorganens verksamhet sker genom kontantinsatser från
näringslivet, allmänt statsanslag (för närvarande 60% av näringslivels bidrag
året före bidragsårei), uppdragsmedel från statliga myndigheter, forskningsmedel,
nordiska fondmedel saml försäljningsintäkter. Slandardiseringsorganen omsatte
år 1989 omkring 120milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del reella
standardiseringsarbetet sker i över 700 kommittéer och arbetsgmpper i Sverige
och avser i väsentlig grad medverkan i europeisk och global standardisering
saml överföring av resultaten till svensk standard. Utan kostnad för
slandardiseringsorganen arbetar totalt över 5 000 svenska experter från
näringsliv, förvaltning, forskning, fackliga organisationer och andra
intressenter i dessa gmpper. Kostnadema för dessa experters medverkan beräknas
lill omkring 500milj. kr./år. Statens del av denna kostnad är ca 100 milj.
kr./år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svensk
standardisering</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>' En relativt utförlig
beskrivning av det samlade frågekomplexet kring standardisering, provning,
kontroll iti.m. i perspektiv av framför allt EFTA/EG-samarbetet finns i prop.
1988/89:60.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Standardisering
medför stora kostnadsbesparingar för företag och samhälle. Studier visar att
den ekonomiska besparingseflFekten av standardisering uppgår lill flera gånger
de nedlagda kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad jag nu
anfört tillkallades i november 1988 med-stöd av regeringens bemyndigande en
särskild utredare, förbundsordförande Nils G. Åsling, för all utreda vissa
frågor i anslutning till standardiseringsverksamheten i Sverige (Dir.
1988:56). Huvuduppgifterna var all göra en bedömning av statens och andra
intressenters roll i standardiserings- och certifieringsverksamheterna samt
all föreslå lämpliga former för statens och de andra intressenternas medverkan
och statens stöd till standardiseringsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen,
som antog namnet SISU-utredningen, avlämnade i maj 1989 betänkandet (SOU
1989:45) Standardiseringens roll i EFTA/EG-samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren, där också
utredarens förslag i huvudsak framgår, finns i underbilaga 1.1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige (LO) har i skrivelse till regeringen i december 1988 tagit upp
finansieringen av deltagande i slandardiseringsarbete inom ergonomiområdet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utredning
om statens roll i standardiseringsverksamheten m.m.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
och bedömning: Staten bör bidra till standardiseringen mot bakgrund av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>standardiseringens
betydelse för näringslivels eflFeklivilel och internationella konkurrenskraft,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>standardiseringens
roll i del internationella och europeiska har-m on i seri ngsarbdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>statens
specifika ansvar när del gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och
egendom och tillkomsten av standard inom dessa och allmänt övergipande och
grundläggande områden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>standardiseringens
betydelse för minskal behov av myndighetsreglering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>standardiseringens
betydelse för tillämpningen av forskningsresultat och teknisk utveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>standardiseringens
besparingseflFekter för förvaltning och produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
bör lägga fast tydliga kriterier för styrningen av sill bidrag till
standardiseringen, verka för att standardiseringsverksamheten bedrivs
eflFektivl saml vidta ålgärder för atl koordinera det statliga deltagandet i
standardiseringsverksamheten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Statens roll i
standardiseringen</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredarens förslag:
Standardiseringsverksamheten har fåll en ökad betydelse bl. a. lill följd av
arbelet med EG:s inre marknad. Detta kräver en kraftsamling från intressenterna
både vad gäller pengar och de bästa experterna. Näringslivet skall även i
framliden ha huvudansvaret för prioriteringen av standardiseringsverksamheten.
Om staten skall öka sitt bidrag lill standardiseringen bör krav ställas på
slandardiseringsorganen att arbe-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>la mol de
standardiseringspolitiska mål som staten ställer upp. En samord- Prop.
1989/90:! ning av den statliga standardiseringsverksamheten föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
1 stort sett samtliga remissinstanser instämmer i utredarens analys av
standardiseringens nya och ökade betydelse. Remissinstanserna instämmer också
i kravet på en kraftsamling inför Europa-harmoniseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
till min bedömning: Den svenska standardiseringsverksamheten har, sedan
nuvarande statsbidrag infördes för drygt 20 år sedan, successivt vuxit i
omfattning. Del beror på den snabba ekonomiska tillväxten och den fortgående
specialiseringen inom industri, handel och förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de närmaste åren bedöms behovet av nya standarder att bli större än under
tidigare år. De framlida standarderna bedöms också få större teknisk, ekonomisk
och social betydelse än tidigare. Orsakerna till detta är främst del
accelererande västeuropeiska integralionsarbelel och därmed sammanhängande krav
på inflytande från nya intressenter i standardiseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige har vi en väl fungerande organisation av standardiseringsverksamheten
som också intemationellt har nått goda resultat. Svensk standardisering har
emellertid inte haft resurser all helt följa den dynamiska utvecklingen i
Europa. Sverige har i motsats till inom den globala standardiseringen få
sekretariat för tekniska kommittéer i den europeiska standardiseringen. Detta
skall ses mol bakgrund av all EG-länderna kraftigt ökat sina satsningar på
standardiseringen och med mycket gott resultat deltar i kapplöpningen om
sekretariatsansvar. Det är viktigt för Sverige atl aktivt delta i arbetet med
all utforma de Europastandarder som vi sedan är skyldiga alt införa och att i
detta arbete bidra med bl. a. svenskt säkerhetstänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av SISU-utredningen är ett stort antal statliga representanter
engagerade i nationellt och inlemationdll slandardiseringsarbete. För att uppnå
ett eflFektivl statligt agerande anser jag att industridepartementet bör ha ett
samordningsansvar för det statliga deltagandet i standardiseringsverksamheten.
Viktiga uppgifter i detta är att inom den statliga sektorn öka förståelsen för
standardiseringens strategiska betydelse och att få till stånd
erfarenhetsutbyte mellan olika områden. Hur man vill medverka i och påverka
standardiseringen på ett visst område avgörs bäst av de myndigheter som verkar
på området. Del är emellertid viktigt att möjligheten till samverkan och
utnyttjande av varandras erfarenheter tas lill vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Det statliga stödet lill standardiseringen skall ökas. Bidraget lill
SIS bör ges i form av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>ett
allmänt bidrag som utgör 50% av vad näringslivet, kommuner, landsting,
aflTärsverk och statliga myndigheter med uppdragsfinansierad verksamhet beräknas
satsa på standardiseringen samma år som bidraget utgår, dock högst
30milj.kr./år i 1989 års penningvärde. Näringslivets och de andra intressenternas
prioriteringar styr användningen av medlen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>ett
målrdaleral bidrag som skall användas lill standardiserings-projekt som rör
säkerhet, arbetsmiljö, konsumentskydd och miljöskydd, vilka bidrar lill alt
uppnå etl Västeuropa utan gränser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
om ny finansieringsmodell samt ökat bidrag till standardiseringen</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statsanslaget beräknas fr.
o. m. budgetåret 1966/67 på ell sådant sätt att del skall utgöra 60% av
näringslivets kontantinsatser till verksamheten. Fr.o.m. budgetåret 1982/83
beräknas dessa 60% på näringslivets bidrag ård före bidragsårei (jfr prop.
1982/83:100 bil. 14, s.244, NU 39, rskr. 373). Intressentemas prioriteringar
styr hell användningen av medlen. För innevarande budgetår uppgår bidraget lill
20,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till detta skall läggas
anslag och uppdragsmedel från statliga verk, myndigheter och forskningsråd som
sammanlagt under år 1989 har beräknats lill 13,8 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredarens förslag: Det
statliga slödel ges i form av dels ell allmänt stöd, dels ell målrdaleral
särskilt stöd. Det allmänna stödet utgår med 50% av vad näringslivet, kommuner,
aflKrsverk och uppdragsfinansierade myndigheter beräknas salsa på svensk
standardisering, dock högst med 30 milj. kr./år i 1989 års penningvärde. Det
målrelaterade stödet utgår med 30 milj. kr./år. Myndigheternas bidrag lill
standardiseringen skall ingå i det målrelaterade stödet. BeträflFande del
målrelaterade stödets inriktning överensstämmer utredarens förslag med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De
flesta myndigheterna är positiva lik modeken. SIS och näringslivels
organisationer vik behålla 60%-satsen för del allmänna bidraget. Betydelsen av
alt myndigheterna lämnar bidrag utöver del målrelaterade bidraget påtalas. I
förslagen om del målrelaterade slödels prioriteringar instämmer
remissinstanserna. Vissa andra sakområden föreslås också bli prioriterade t.
ex. kvalitet, transporter, sjukvårdsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIS har i sin
anslagsframställning samt i en komplettering av denna i december 1989
beträflFande del allmänna bidraget yrkat på bidrag lill standardiseringen för
budgetåret 1990/91 med totalt 53,4milj.kr. utgående från utredarens förslag om
ny finansieringsmodell saml ell särskilt anslag på 0,5 milj. kr. för atl kunna
upprätthålla exportfrämjande bilateralt samarbete med Sovjetunionen och
Folkrepubliken Kina.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Som jag tidigare nämnt har statens bidrag till standardiseringen huvudsakligen
styrts av näringslivets prioriteringar. Näringslivet skall enligt min
uppfattning även i fortsättningen ha huvudansvaret för prioriteringen av
större delen av standardiseringsarbelel efter-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
finansieringsmodell</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>SIS
anslagsframställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:63.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som detta gäker områden
som har en ren industriek tillämpning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Standardiseringen
har fåll en ökad betydelse för frågor som mer specifikt rör statens
ansvarsområde och mitt förslag innebär en väsentlig ökning av det statliga
bidraget. I likhet med utredaren anser jag dock att en modifiering av
bidragsmodellen bör göras så alt bidragsprocenten för det allmänna slödel
minskas från 60 lill 50% av näringslivets bidrag lill standardiseringen. I
basen för beräkningen av stödet bör även bidrag från affarsdrivande verk,
kommuner, landsting och uppdragsfinansierade myndigheter inräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill emellertid med hänvisning lill vad jag nyss sagt om den ökade betydelse
som standardiseringen fått för harmonisering av tekniska regler i Europa samt
för skyddet av liv, hälsa och miljö, föreslå etl nytt målrdaleral bidrag lill
standardiseringen. Bidraget, som skak fördelas av SIS, skall användas lill
standardiseringsprojekt som rör säkerhet, arbetsmiljö, konsumentskydd och
miljöskydd, vilka bidrar tik all uppnå ell Västeuropa utan gränser. Del bör
ankomma på regeringen all utfärda närmare bestämmelser för bidragets
användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från utredningen anser jag ifråga om del målrelaterade stödet all
myndighetemas bidrag lill standardiseringsprojekt inte bör ingå i delta stöd.
Myndighetema bör även i fortsättningen själva få besluta om vilka
standardiseringsprojekt som man vill stödja ekonomiskt. En större samordning av
myndighelemas insatser för standardiseringen bör dock eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår följande bidrag lill standardiseringen för budgetåret 1990/91:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt bidrag(50%av44,7milj.kr.)</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22,3 milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justeringspost beroende pä skillnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mellan budgeterat och faktiskt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>näringslivsbidrag bå 1988/89</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målrelaterat bidrag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9,4 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32,2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär en ökning av anslaget med 11,7 milj.kr. jämfört med innevarande
budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser all den verksamhet som bedrivs inom ramen för de bilaterala
regeringsavtal som ingåtts om ekonomiskt, industriellt och tekniskt-vetenskapligl
samarbete är värdefull. Samarbetsavlalens tikämpning följs regelbundet upp.
Jag avser atl närmare bereda slandardiseringsarbelels roll inom avtalen med
Sovjetunionen och Folkrepubliken Kina.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: Inom SIS bör inrättas ett konsumenlråd och ell arbetsmiljöråd.
Rådens resp. ordförande saml övriga ledamöter bör utses av SIS styrelse efler
förslag från konsumentverket resp. arbelarskyddsstyrdsen. De båda rådens
ordförande bör ingå i SIS styrelse. Rådens syfte skall vara all stärka
konsumenlemas och arbetstagamas deltagande i standardiseringsverksamheten saml
höja medvetenheten om konsument- och arbetsmiljöfrågomas betydelse i det
tekniska standardiseringsarbelel. Verksamheten bör utvärderas efler två år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:! Nya
intressenter</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag; För alt främja nya intressenters deltagande i standardiseringsarbelel
vidtas följande: Ell konsumenlråd inrättas inom SIS. Antalet fackliga
företrädare i tekniska kommittéer utökas. Ordlistor las fram i anslutning lill
alt förslag om ny standard sänds ul. Visst resebidrag lill fackliga
representanter vid dellagande i inlemationdll kommittéarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Ell breddat dellagande av konsumenter och fackliga företrädare välkomnas.
Formema för detta dellagande finns del olika uppfattningar om. Förslag finns om
ett miljöråd för både yttre och inre miljö. Flera instanser avvisar förslaget
om resebidrag för fackliga representanter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: En breddad medverkan av företrädare för konsumenter och
arbetstagare, men också andra bmkare, t. ex. småföretagare och personal från
företags inköpsenheter och tillämpning av etl bra-karorienlerat arbetssätt i
standardiseringen anser jag ägnat all vitalisera standardiseringsarbelel och
höja kvaliteten på framtida standarder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
del globala standardiseringsorganet ISO har man sedan år 1977 en särskild
kommitté COPOLCO (Committee on Consumer Policy) för vägledning i
konsumentfrågor. EG-kommissionen har anmodat sina medlemsländer all befrämja
konsumenlddtagande i standardiseringen och EFTA har också antagit en
rekommendation om konsumentinflytande på europeisk standardisering. Jag har
erfarit all det europeiska slandardise-ringsorganel CEN på svenskt initiativ
bereder frågan om inrättandet av ett konsumenlråd. I Norden har
konsumentministrama ullalat att de avser verka för ett ökat konsumentinflylande
i standardiseringsarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av facklig insyn och medverkan i standardiseringen har ökat under senare år i
och med det accelererande västeuropeiska integralionsarbelel och den därmed
sammanhängande modellen att arbelarskyddsstyrdsen i ökad utsträckning hänvisar
lill standarder i sitt föreskriftsarbele. De europeiska
slandardiseringsorganens CEN och CENELEC generalförsamlingar har rekommenderat
sina medlemsländer all på nationell nivå främja fackföreningsrörelsens
dellagande i standardiseringsarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar inte utredarens uppfattning atl del redan idag finns en så betydande
facklig medverkan i dd tekniska kommittéarbetet alt några organisatoriska förändringar
inte behöver genomföras och anser därför atl ett särskilt råd för
arbetsmiljöfrågor behövs inom SIS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller utredarens förslag om resebidrag till fackliga represenlan-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Okat
konsumentinflytande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>ökad
facklig medverkan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:63.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>119</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ler
anser jag all man inte skall mbba den inom standardiseringsarbelel rådande
principen att resekostnader för de som deltar i standardiseringsarbelel
betalas av de intressenter som ställer experter lill förfogande. Del är ca 5
000 experter som deltar i nalionekt och intemationellt slandardiseringsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredaren har konstaterat
atl språksvårigheter hindrar fackliga representanters dellagande i
intemationellt slandardiseringsarbete. De av utredaren föreslagna ordlisloma
är ett sätt atl minska språksvårigheterna. En annan väg är all genom
språkutbildning höja de fackliga ledamölemas kompelens. Utredaren har
föreslagit alt de s. k. MBL-medlen skulle kunna las i anspråk för informations-
och utbildningsinsatser i anslutning lill standardiseringen. Jag har erfarit
all arbetsmarknadsministem avser återkomma lill regeringen med förslag om
användning av medel från arbelsmil-jöfonden lill de fackliga organisationemas
dellagande i slandardiseringsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket och
arbelarskyddsstyrdsen har nyckelroller inom sina arbetsområden och del är
viktigt atl dessa myndigheter får möjligheter att påverka de föreslagna rådens
närmare arbetsuppgifter så all onödigt dubbelarbete undviks. Som jag nämnde
tidigare skak rådens huvudsyfte vara all stärka inlressenlemas medverkan i del
tekniska kommittéarbetet och att höja medvetenheten om behov av standardisering
inom konsument- och arbetsmiljöområdena. Råden bör ha en bred sammansättning.
Som jag tidigare nämnde skall konsumentverket och arbelarskyddsstyrdsen lämna
förslag lill rådens sammansättning. Övriga viktiga uppgifter för råden bör vara
atl utarbeta planer för användning av del målrelaterade bidraget, se lill alt
konsument- och arbetstagarintressena är väl representerade i olika
standardiseringsprojekt, ge informaiion om brakarkrav saml delta i
inlemalionekl samarbete. SIS skak förse råden med sekretarialsre-surser. När
del gäller användningen av det målrelaterade bidraget anser jag all rådens
syften spelar en väsentlig roll.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rådens
arbetsuppgifter</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: Slandardiseringsorganen bör strikt och konsekvent tillämpa
hittillsvarande allmänna principer för slandardiseringsarbelels bedrivande.
Alla möjligheter lill eflFektivisering av arbetssätt och ledning av
standardiseringsverksamheten måste utnyttjas. SIS har en viktig roll och bör
medverka lill all statens behov av inflytande i standardiseringen bättre
tillgodoses.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Statens krav på
standardiseringsorganen</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredarens förslag: Del
decentraliserade arbelssällel med frislående, lill SIS anslutna fackorgan bör
behållas. Kraven bör skärpas ifråga om SIS ledning och styming av verksamheten.
Vissa samverkande organ bör inordnas i SlS-familjen. En utredning, om att fler
tekniska regler kan ges ul som standard, bör genomföras. Kommilléslrakluren bör
anpassas lill den intemationella stmkturen. Gemensam lokalisering för
slandardiseringsorganen bör vidare undersökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Del decentraliserade arbetssättet kommenteras som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>myckel
ändamålsenligt. Remissinstansema har också en positiv inställ- Prop.
1989/90:88 ning lill samordning av regler och arbetssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: SIS är en ideell förening med stadgar fastställda av
staten. SIS är centralorgan för standardiseringen i Sverige. Åtta fackorgan
svarar genom avtal med SIS för standardiseringsarbetet inom sina resp.
fackområden. Fackorganen har egen VD, styrelse och fullmäktige. De åtta
fackorganen är Byggstandardiseringen, Malerialnormcenlralen, Svenska Elektriska
Kommissionen, Sveriges Mekanslandardisering, Informationstekniska
Standardiseringen och SIS-Allmänna Slandardiserings-grappen samt de från
årsskiftet nytillkomna SIS-Kran- och hisskommissionen och
SIS-Tryckkärlskommissionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Standardiseringen
i Sverige har genom sitt decentraliserade arbetssätt en organisation som väl
tillgodoser del tekniska arbetet och kontaklema med slandardiseringsarbelels
intressenter, vilka enligt min mening är två av de viktigaste komponenterna i
standardiseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Standardiseringen
har fåll en ny strategisk roll och en ökad betydelse genom de uppgifter EG och
EFTA lagt på standardiseringsorganen som etl medel all genomföra ell gemensamt
europeiskt samarbetsområde EES. Här finns beställningar på en stor mängd
Europastandarder som krävs inför år 1993, vilket arbete kommer all fordra en kraftsamling
från alla standardiseringens intressenter. Här finns önskemål på en enhetlig
europeisk standardiseringsorganisation (ESO), vilket kräver en samordning av
de tre befintliga organisationema (CEN, CENELEC och ETSI). Denna samordning
skak dock liks vidare klaras genom ökat samarbete mellan de tre
organisationema. 1 uppbyggnaden av ell europeiskt fomm för provning och
kontroll (European Organisation for Testing and Certificalion, EOTC) har
slandardiseringsorganen också en betydelsefull roll. Det är ell stort och
ansvarsfullt arbete som lagts på slandardiseringsorganen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
slandardiseringsorganen arbetar på ett eflFektivl sätt är en fömtsättning för
del arbete man har framför sig. En samsyn och samordning när del gäller
arbetssätt, mtiner och kontakter är då krav som bör ställas på
standardiseringsorganen. Jag delar utredarens uppfattning att en samlokalisering
av slandardiseringsorganen bör eflFeklivisera arbetet men detta är en uppgift
som slandardiseringsorganen själva bör besluta om. Alt svensk standardisering
kan visa upp ell samordnat agerande i det intemationella arbetet anser jag
också vara av mycket stor betydelse för Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta samordningsarbete anser jag atl SIS har en viktig roll atl fylla.
Ålgärder i denna riktning bör kunna avlasta resurser hos fackorganen, som
istället kan användas i del tekniska arbelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
principer för standardiseringsarbelel som utredaren tagit upp, nämligen
frivillighet, öppenhet, brett deltagande, enhetlighet och konsekvens, koppling
till den tekniska utvecklingen, objektivitet och saklighet tillämpas redan
idag inom standardiseringen. Alt dessa principer används strikt och konsekvent
är, enligt min uppfattning, en absolut fömtsättning för atl standardiseringen
skall nå goda resultat i samband med dess ökade betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om regeringen faställer stadgama, är SIS ett självständigt organ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
själv beslutar om sin organisation. De organisationsförändringar inom SIS som
jag förordar kräver därför SIS medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har erfarit atl flera
av de åtgärder som utredaren tagit upp beträflFande standardiseringens
organisation redan är under beredning inom standardiseringsorganen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att bättre tillgodose statens behov av inflytande i standardiseringen anser jag
all SIS bör vidta de ålgärder som krävs för att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>inrätta
ell konsumenlråd och ett arbetsmiljöråd enligt vad jag har förordat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>ge
ordförandena i dessa råd plats i SIS styrelse samt ge regeringen möjlighet alt
där utse ytterligare en ledamot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>göra
en översyn av vilka statliga och andra organ, som skall beredas plats i SIS
fullmäktige utan att betala för sitt medlemsskap samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>den
av regeringen utsedda revisorn skall ha räll all granska eflFektivitelen i
verksamheten dvs. utföra förvaltningsrevision.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Lagen om kontroll genom teknisk provning och om mätning kompletteras
med ett bemyndigande för statens mät- och provslyrdse (MPR) all även kunna
ackreditera certifieringsorgan. Liksom för nuvarande ackreditering av
laboratorier skall gälla att verksamheten skall vara behovsslyrd och självbärande
saml följa internationella riktlinjer.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Certifiering</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med certifiering avses
intemationellt en bekräftelse genom ell frislående organ att en produkt,
process eller tjänst uppfyller kraven i en standard eller annal regdgivande
dokument. En motsvarande bekräftelse av den som själv tillhandahåller produkten
m. m. kallas "dedaration of conformity" (försäkran om
överensstämmelse). En vanlig term med samma innebörd är tikverkardeklaration.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Certifiering omfattar
således även sådan oflFenlligrältslig tvingande kontroll som normalt utförs av
myndigheter och som, om kontrollen utfaller positivt, utmynnar i ett
myndighetsgodkännande. När man på svenska har använt termen certifiering
tidigare, har man normalt menat frivillig certifiering i privaträttslig form.
En redogörelse för svensk certifie-ringsverksamhet finns i SlSU-utredningens
belänkande (SOU 1989:45 s.41ff).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Allmänna kriterier för
organ som certifierar produkter, kvalitetssystem resp. personal finns nu i de
europeiska standarderna EN 45011 45013. De standarder i 45000-serien som
omnämndes i prop. 1988/89:60 om kontroll genom teknisk provning och om mätning
(s. 130 är numera for-melk antagna och håller på all överföras lill svensk
standard.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetet med att åstadkomma
ömsesidiga godlaganden av provningsresultat och bevis om överensstämmelse har
intensifierats under senare år. Frågan har central betydelse för
EG/EFTA-samarbelel, och riksdagens</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>EG/EFTA-samarbetet</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslut
våren 1989 i anledning av prop. 1988/89:60 (NU 15, rskr. 143) hade främst detta
som bakgrund. Frågan är dock även aktuell inom GATT och i det nordiska
programmet för avveckling av tekniska handelshinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
redogörelse för provning och kontroll inom EG saml EG/EFTA-samarbelel inom
detta område finns i prop. 1988/89:60 (s. 18-21). Av grundläggande betydelse
för detta samarbete är att EFTA har antagit en policy som nära ansluter till
EG:s synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
det senaste året har situationen klarnat ytterligare vad gäller den framlida
organisationen av provning och kontroll inom Västeuropa. EG har i december 1989
tagit etl viktigt principbeslut om provning och certifiering. EG-kommissionen
har också våren 1989 lagt fram ell principförslag om den framlida europeiska
infrastmkturen för provning och certifiering. När nu EG och EFTA har enat sig
om att gå vidare i samarbetet med sikte på bl. a. fri cirkulation av varor inom
EES-området, blir EG:s ålgärder självklart av stor betydelse även för Sverige
och övriga EFTA-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EG-kommissionen
beslöt i juli 1989 om en "Communication" till ministerrådet med
beteckningen "A global approach lo certificalion and testing Quality
measures for industrial products". Dokumentet, som bmkar benämnas
"The Global Approach", ger en sammanhängande syn på provnings- och
certifieringsfrågorna. En viktig utgångspunki därvid har för kommissionen varit
att skapa ett kontrollsystem som bidrar till att främja kvalitetstänkandet inom
industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EG-rådel
har genom en resolution den 21 december 1989 antagit vägledande principer för
en europeisk policy för provning och certifiering i enlighet med vad som
föreslås i "The Global Approach". Ställningstagandet kompletterar
tidigare principbeslut om standardisering och den nya metoden för legal
harmonisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt inslag i "The Global Approach" är all ell antal gmndformer
("modules") skall användas när man bestämmer kontrollprocedurer för
produkter som omfattas av EG-direktiv, dvs. i praktiken produkter där
säkerhetsaspekter har betydelse. Det är motsvarande område som i Sverige i
allmänhet omfattas av myndighetsföreskrifter och myndighetskontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
användningen av dessa grundformer är en viktig utgångspunkt atl man bör ge en
tillverkare möjlighet atl välja mellan alternativa procedurer för verifiering
av produkter. T. ex. kan en tillverkare med ett övervakat kvalitetssystem själv
få verifiera att produkterna överensstämmer med ställda krav. Vilka gmndformer
som skall användas i de särskilda direktiven bestäms med utgångspunki från
säkerhetskraven på resp. produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de olika grundformerna anges dels vad tillverkaren skall göra, dels uppgifter
för utomstående organ. De senare ("notified bodies"), som fullgör
olika slag av certifieringsuppgifter, skall av varje EG-land anmälas lill
kommissionen och övriga medlemsländer. Av stor vikt är all del därvid skall påvisas
att de uppfyller de allmänna krav som uppställs i EN 45000-serien. Om
certifieringsorganen är ackrediterade av utomstående organ, skall de anses
uppfylla dessa krav. 1 annal fall förutsätts EG-länderna på likvärdigt sätt
styrka certifieringsorganens kompelens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
"The Global Approach" pekas på att EN 45 000-serien ännu inte täcker
all verksamhet som ingår i infrastrukturen för verifiering. Den kommer</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>"The
Global Approach"</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>därför
atl kompletteras med standarder för kontrollorgan ("inspeclion
bodies") och organ som ackrediterar certifierings- och kontrollorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
"The Global Approach" slås också fast behovet av en europeisk infrastruktur
för certifiering och provning (se prop. 1988/89:60 s.20). En sådan förutsätts i
första hand täcka frivikigområdel ("the non-regulatory sector") men
få betydelse också för provning och certifiering som är rättsligt reglerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SlSU-utredningens
uppgifter på certifieringsområdet var främst atl mol bakgmnd av den
internationella utvecklingen precisera statens roll och uppgifter saml bedöma
behovet av ackreditering av certifieringsorgan och i förekommande fall föreslå
lämpliga former för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Utredaren var inte beredd atl nu föreslå all Sverige inrättar en
organisation för ackreditering av certifieringsorgan. Den europeiska
utvecklingen bör avvaktas och de marknadsmässiga fömtsätlningarna bör
klariäggas bättre, innan ställning las till eventuellt ökade statliga insatser
på området. Utredaren pekade emellertid på att del inom ramen för del
västeuropeiska samarbetet med stor sannolikhet kommer all byggas upp ell
organiserat samarbete mellan certifieringsorgan och atl del därför behövs någon
form av nationellt organ för alt koordinera och utveckla
certifieringsverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissinstansema har varit hell eniga om certifie-ringsfrågans stora betydelse.
Däremot föreligger skilda meningar om behovet av ackreditering av
certifieringsorgan och hur en sådan verksamhet på eflFeklivasl sätt bör
organiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgmnd av bl. a. den internationella utvecklingen under sommaren och hösten
1989 har industridepartementet haft möten med företrädare för vissa
remissorgan i syfte all få certifieringsfrågorna ytterligare belysta. Därvid
har företrädare för näringslivsorganisationer betonat viklen av att man nu inte
låser sig för en svensk organisation som inte passar in i den europeiska
infrastmkturen och menat att man inte behöver fatta något beslut nu. Å andra
sidan har företrädare för bl. a. flera myndigheter med föreskriftsansvar
framhållit att den pågående utvecklingen mol att myndighetsgodkännanden
ersätts med privaträltsliga certifieringar innebär all garantier måste kunna
skapas för att sådana certifieringar utförs korrekt. Staten måste se tik att
det finns etl nationellt syslem som kan tillgodose detta och lämpligaste
metoden är all snarast öppna möjlighet för MPR, som redan ackrediterar
laboratorier, all även kunna ackreditera certifieringsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Utvecklingen går snabbi vad gäller certifierings-frågan och
myckel har redan hänt sedan SISU-ulredningens belänkande lades fram i maj 1989.
Oavsett utgången av de EES-förhandlingar som nu inleds måste vi kunna anpassa
oss till den västeuropeiska stmktur för provning och certifiering som håller på
att byggas upp. Alltjämt finns dock oklarheter om denna. Vi måste både ha en
hög beredskap för vad den intemationella utvecklingen kräver och undvika att
låsa oss för en nationell infrastmktur som på sikt är olämplig i del
internationella samarbetet. Vissa saker har genom den senaste utvecklingen
blivit tydligare. Dit hör atl ackredileringstekniken med säkerhet kommer alt få
stor betydelse i framli-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>SISU-utredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den även vad gäller
certifieringsorgan, trots det motstånd mol ackredile- Prop. 1989/90:88
ringsverksamhel som alltjämt finns på vissa håll. EG-rådels resolution i
december 1989 visar tydligt EG:s avsikter i denna fråga. Osäkerheten vad gäller
ackreditering av certifieringsorgen gäller numera framför allt i vilka former den
skall bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nu sagda betyder all del även i den svenska infrastmkturen på
certifieringsområdet bör finnas möjlighet att ackreditera även certifieringsorgan.
All nu öppna möjlighet för MPR all vid behov tillhandahålla sådana tjänster
innebär inte någon låsning i förhåkande lill den inlemalio-neka utvecklingen.
Jag vill understryka atl ackrediteringsverksamhet vid MPR måste vara anpassad
lill behov och efterfrågan saml ekonomiskt självbärande efler samma principer
som laboralorieackredileringen. Del är emekertid viktigt all MPR nu får etl
uttryckligt klartecken alt kunna bredda sitt register av ackrediteringsljänsler
så att det i Sverige finns en beredskap för uppkommande behov. 1 det utvidgade
mandatet bör även ingå ackreditering av kontrollorgan ("inspeclion
bodies"). I praktiken är gränsen mellan laboratorier och sådana organ
oklar och till viss del har MPR redan ackrediterat företag som snarare är
kontrollorgan än laboratorier. Det gäller bl. a. organ som utför besiktning av
vissa cislemer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ackreditering
skall uteslutande la sikte på frågan om certifieringsorga-nel uppfyller de krav
som ställs i olika avseenden enligt gängse standarder (l.ex. EN 45000-serien).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av del tidigare är avsikten alt den europeiska infrastmkturen på
provnings- och certifieringsområdet skall omfatta såväl föreskrifts-styrd
provning och certifiering som frivikig sådan, även om arbetet inom EOTC nu
framför allt lar sikte på frivikigområdel. All båda sidor kommer med är dock en
naturlig lösning, eftersom del i gmnden är förtroendet för verksamheten som är
del centrala när det gäller alt acceptera provning och certifiering som är
gjord på annat håk. Det är ännu för tidigt all la ställning lill den av
SISU-utredningen aktualiserade frågan om nationell samordning på
certifieringsområdet. Uppenbart är emellertid att till grand för svenskt
deltagande i ett större intemationellt samarbete bör ligga en samverkan, där
alla berörda intressenter kan delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ackredileringsbestämmdsema
i lagen om kontroll genom teknisk provning och om mätning-har ingen
näringsrättslig karaktär ulan anger den organisatoriska ramen för ell statligt
sektorövergripande frivilligt ackredi-teringssyslem, som handhas av MPR. De
hindrar således inte annan frivillig ackrediteringsverksamhet vid sidan av
denna lag. En annan sak är att del från nationek synpunkt kan vara olyckligt
att splittra upp likartad verksamhet. En viktig fråga är härvid hur den
intemationella utvecklingen kommer all bli. Om del som i fråga om
laboralorieackreditering blir vanligt med en nationek organisation i varje land
och samarbete dem emellan, finns skäl all söka åstadkomma en motsvarande
samling också i Sverige. Den närmare utvecklingen är dock svår all fömtse och
vi bör ha handlingsberedskap för olika möjligheter. Utgångspunkten måste vara
all få system som är ändamålsenliga för dem som har behov av
ackrediterings-tjänstema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5.6.2 Statens
provningsanstalt</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Verksamheten vid statens provningsanstak (SP) fortsätter budgetåret
1990/91 enligt de riktlinjer som lagts fast för treårsperioden 1989/90 -
1991/92. SP ökar sina insatser när del gäller FoU-verksamhelen och medverkan i
det intemationella samarbetet särskik inom Europa. SP har en viktig rok i
nationellt och intemationellt standardiseringsarbete (se avsnitt 5.6.1). SP:s
uppgifter ökar i detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
provningsanstalts förslag: De planer för verksamheten och den omvärlds- och
marknadsanalys som redovisades i föregående års anslagsframställning gäller
fortsall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Teknisk utvärdering,
provning och mätteknik utnyttjas i alla skeden i utvecklingen av ny teknik och
nya produkter. Material och system blir mer komplexa och förändras i snabbare
takt. Detta ökar kraven på SP vad gäller framförhåkning i FoU-arbete och
utveckling av kompelens och resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Verifikation av egenskaper
som funktion, säkerhet och beständighet efterfrågas inom allt fler områden. Nya
former för kvalitetssäkring och certifiering utvecklas. Intemationell acceptans
av svenska resultat och produkter erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SP har genom sin
kombination av specialisering och teknisk bredd goda möjligheter att tillgodose
dessa behov. Av stor betydelse är även SP:s rok som svenskt
referenslaboralorium i det intemationella samarbetet samt det omfattande
kontaktnätet med såväl industri och branschinslilut som myndigheter,
slandardiseringsorgan, forskningsråd och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd fömtser SP en ökad efterfrågan på sina tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>FoU-verksamheten är basen
i SP:s kompetensuppbyggnad och utveckling av mät- och provningsteknik. Insatsema
ökas inom områdena byggnadsteknik, energiteknik (med inre miljö),
materialteknik, elektronik (miljötålighet, EMC) och mätteknik. Speciellt
prioriteras projekt inom provning, mätteknik och standardisering som har
anknytning till del europeiska harmoniseringsarbelet inom bl.a. CEN, EUROMET,
BCR och EGOLF.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En ny investeringsmodell
med. statskapital för finansiering av investeringar tillämpas fr.o.m.
budgetåret 1989/90. För budgetåret 1990/91 planeras investeringarna uppgå till
19,0 milj. kr. vilket är ca 2,0 milj. kr. högre än 3-årsplanens nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EMC-projektet
(Electro Magnelic Compatibility) drivs vidare enligt av SP tidigare redovisad
plan och riksdagens beslut våren 1989 (prop. 1988/89:150 bil. 11, NU 36, rskr.
332).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SP
föreslår i enlighet med tidigare fastlagd treårsram att bidragsanslaget minskas
reaU med 1,66% för budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Genom riksdagens beslut med anledning av
budgetpropositionen 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 14, s.87, NU22,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:99.0pt'><span style='font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rskr. 177) fastställdes
inriktning och omfattning av SP:s verksamhet under treårsperioden 1989/90 -
1991/92. Dessa rikUinjer bör alltjämt gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SP:s ekonomiska resultat
1988/89 ger .fömtsättningar för atl kunna genomföra den ökning av
investeringsnivån som krävs för verksamhetens fömyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har beräknat medel
enligt den tidigare fastlagda treåriga anslagsramen. Del innebär atl SP:s
resurser för FoU-verksamhet och intemationellt samarbete inom detta område
stärks.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SP har också en viktig
roll när del gäller medverkan i nationellt och intemationellt
slandardiseringsarbete. Mina förslag beträflFande standardiseringsverksamheten
och dess roll i del västeuropeiska integralionsarbelel kommer all medföra all
SP behöver stärka sin medverkan i detta arbete. Detta bör kunna ske inom ramen
för det av mig föreslagna bidragsanslaget.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5.6.3 Statens mät- och
provstyrelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Bidraget tik riksmälplatsema som fördelas av statens mät- och
provslyrdse (MPR) förstärks med realt 1 milj. kr. och föreslås uppgå till 8
milj. kr. budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
mät- och provstyrelses förslag: MPR har i anslagsframställningen yrkat på en
förstärkning av bidragsanslaget lill riksmälplatsema med 1 milj.kr. MPR pekar
på att det ur ulraslningssynpunkt fortfarande finns starkt eftersatta
riksmälplatsfunklioner. MPR framhåller vidare att allt eftersom ulraslningen
vid riksmälplatsema får modem standard ökas också medelsbehoven för underhåll
och skötsel av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Riksmälplalsemas verksamhet finansieras genom bidragsanslaget,
kalibreringsintäkter hos riksmälplatsema saml genom riksmälplalsemas egna
bidrag. Storleken av riksmälplalsemas egna bidrag utgör skillnaden mellan å ena
sidan kostnadema för verksamheten och å andra sidan bidragsanslaget saml kalibreringsintäktema.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser alt
riksmälplatsema är en viktig nationell resurs, som är av betydelse för
industri, handel och konsumenter. Utveckling av mätteknik skapar fömtsättningar
för framsteg vad gäller övrig industriell teknik och det är därför angelägel
alt Sverige kan förbättra sin position på detta område. Mol denna bakgmnd
förstärktes bidraget till riksmälplatsema innevarande budgetår (prop.
1988/89:100 bil. 14, NU 22, rskr. 177). Jag anser all en ytterligare
förstärkning av detta bidrag är nödvändig. Meddsbehovel för bidrag lill
verksamheten vid riksmälplatsema beräknar jag därför till 8 milj. kr. Hämied
bör riksmälplalsemas fömtsättningar förbättras ytterligare under budgetåret
1990/91.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5.6.4 Stiftelsen
Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Del
är enligt min mening viktigt all på etl initierat sätt följa, bevaka och
rapportera om den tekniska utveckling som äger ram i omvärlden. Jag anser atl
Sveriges tekniska attachéer är ell bra inslramenl för detta ändamål. För
budgetåret 1990/91 harjag beräknat 30,7 milj. kr. för atlachéverksamhelen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund: Stiftelsen
Sveriges teknisk-vetenskapliga allachéverksamhet (STATT) har i sin nuvarande
form funnits sedan år 1981. Tekniska attachéer har emellertid funnits i drygt
40 år. Den första attachén sändes ut av Ingenjörsvelenskapsakademien, IVA, för
atl från New York rapportera om den tekniskt-velenskapliga utvecklingen i USA.
Atlachéverksamhelen har därefter successivt utökats för all nu omfatta ca 70
personer, varav ca 50 kvalificerade tekniker, som finns på plats vid 13 kontor
på strategiska platser i världen. De tekniska attachéema (chefema för kontoren)
har gedigen induslrierfarenhet. De förordnas av regeringen för en period av
högst fyra år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Attachékonloren är i
allmänhet samlokaliserade med de svenska ambas-sadema. Många frågor i
relationerna mellan Sverige och andra länder är av teknisk natur och genom
atlachéverksamhelen har ambassadema tillgång lill sakkunnig teknisk expertis i
frågor som kräver sådan sakkunskap. Attachékonlor finns för närvarande i
Washington, Los Angeles, San Francisco, Paris, Bonn, London, Moskva, Tokyo och
Peking saml på försök i Detroit, Bryssel, Milano och New Delhi. Hämtöver kan en
vidgad bevakning av länder och teknikområden av särskilt intresse bedrivas med
hjälp av tillfälligt engagerade specialister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
bedrivs till ca två tredjedelar som statsfinansierad basverksamhet och till
resterande tredjedel som uppdragsverksamhet, finansierad genom egna intäkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Basverksamheten
omfattar bl. a. bevakning, bedömningar och presentationer av information inom
viktiga teknikområden vilken förmedlas lill Sverige i form av rapporter,
notiser samt artiklar i svensk dags- och fackpress. Uppdragsverksamheten
omfattar bl.a. analyser och bedömningar enligt uppdragsgivarens specifikation
samt förmedling av personkontakter och uppläggning av besöksprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Atlachéverksamhelen
samordnas och leds från ett kontor i Stockholm som har tolv personer anställda
för detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Sveriges position som ell framstående industriland är i
betydande utsträckning beroende av att kunna tillgodogöra sig resultaten av
forskning och utveckling. I etl globalt perspektiv är våra egna resurser inom
forskning och utveckling små. Del svenska samhället och i synnerhet vårt
näringsliv måste därför hålla sig informerat om tekniska framsteg i omvärlden.
STATT har visat sig vara etl kvalificerat och eflFektivl inslramenl för denna
uppgift. Verksamheten vid STATT har expanderat under de senaste tio åren i
takt med att efterfrågan på tjänslema ökat. Jag anser emellertid all
verksamheten nu nått en sådan nivå att resursema bör omdisponeras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Statligt företagande</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>pp. i </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.1 Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>6.1.1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om bolagisering av aflTärsverket FFV har diskuterats vid upprepade tillfällen
under de senaste 20 åren. Ell antal utredningar har i olika sammanhang utrett
frågan om affarsverksformen generellt och om FFV:s associationsform särskilt.
Samtliga dessa utredningar har konstaterat atl för aflTärsdrivande verksamheter
är aktiebolagsformen alt föredra framför affarsverksformen och att FFV bör
ombildas till aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
skäl som angavs för alt FFV skulle vara ett affärsverk när det inrättades år
1943 är idag inte relevanta. Del avgörande skälet för atl viss
krigsmaterieltillverkning skulle vara statlig var olika beredskapshänsyn.
Fabrikerna måste anläggas och drivas främst med hänsyn lik krigsmaktens behov.
En följd härav var bl.a. all verksamheten inte alllid-skulle läggas upp från
strikt ekonomiska synpunkter. Detta liksom över huvudtaget den starka
anknytningen lill del militära försvaret synes vid tidpunkten för bildandet av
aflTärsverket FFV (försvarets fabriksslyrelse) ha varit tillräckliga skäl för
att inte anförtro tillverkningen ål enskilda företag. Dessa synpunkter var
avgörande för all aflTärsverksformen valdes framför bolagsformen. När en ny
verkstad i början av 1960-talel skulle etableras i Växjö valde regeringen
aktiebolagsformen. Denna fabrik blev kärnan till Telub AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
aflTärsverket FFV inrättades har såväl FFV-koncernens inriktning som
förhållandena i omvärlden förändrats på ell genomgripande sätt. Från all ha
varit direkta försvarsfabriker har FFV-koncemen utvecklats till en
konkurrensulsatt industrikoncern. FFV har inte heller några myndighels- eller
förvaltningsfunklioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AflTärsverket
FFV har i skrivelse den 4 september 1989 överlämnat koncernens Ireårsplan för
perioden 19901992 innehållande bl.a. en hemställan om bolagisering och
ägartillskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser nu att tiden är mogen att ombilda FFV från afiarsverk lill aktiebolag.
Jag kommer därför i det följande att föreslå all aflförsverket FFV ombildas
till aktiebolag och att regeringen bemyndigas att genomföra en sådan
ombildning. Frågan om FFV-koncernens kapitalbehov kommer jag senare att
behandla i denna proposition i samband med förslaget om bildandet av ett
förvaltningsbolag för de statliga bolagen (avsnitt 6.2). Vidare kommer jag atl
la upp vissa frågor av principiell karaktär som är av betydelse vid ombildning
lill aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1.2 F</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>redragandens
</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>verv</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>ganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>FFV-koncernen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FFV
är en industrikoncern med huvudinriktning på utveckling, tillverk<br>
ning, marknadsföring och underhåll av försvarsmateriel för främst svens<br>
ka försvaret men även för export. Dessutom bedrivs utveckling, mark<br>
nadsföring och tillverkning av varor och tjänster inom civila områden där</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 88</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>erfarenhet finns. Den
civila delen av verksamheten har under senare år Prop. 1989/90: ökat i
betydelse och har i flertalet fall nära anknytning till eller har utgått från
verksamhet inom försvarsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FFV
arbetar under stark inhemsk och internationell konkurrens. Del är en koncern
som strävar efler och som också fått en bättre balans mellan civil och
militär produktion. Den civila andelen av koncernen omfattar för närvarande 40%
av den totala faktureringen, vilket är en ökning med 17 procentenheter sedan år
1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FFV-koncernen
består dels av aflTärsverket med koncernledning och koncernslaber, dels av
förvallningsbolagel FFV AB med etl 25-tal hel-eller delägda rörelsedrivande
dotterbolag i Sverige och i ullandel. 1 syfte att bl. a. anpassa verksamheten
till marknadens krav genomförde koncernen år 1985 en indelning i följande fem
aflTärsområden med egel resultatansvar: Ordnancegmppen, Aerolech-gmppen,
Tdub-gmppen, Holding-gruppen och Devdopmenl-grappen. Fr.o.m. den 1 januari 1990
upphör Holding-gruppen och ersätts av Samefa-gmppen. Tre av dessa beslår av en
del av aflTärsverket och ell antal bolag. De övriga två enbart av bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
totala fakturerade försäljningen och resultatet före bokslutsdispositioner och
skatt uppgick år 1988 för FFV-koncernen lill 6029 milj. kr. respektive 228
milj. kr. varav aflTärsverksdelen svarade för 3 375 milj. kr. respektive 240
milj. kr. Totalt sysselsatta i FFV-koncernen under år 1988 var ca 10000
personer varav ca 6000 personer inom aflTärsverksdelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>FFV:s
ireårsplan 1990-1992</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Våren
1988 gjorde FFV en omfattande analys av den strategiska situationen vilket
resulterade i en omarbetning av de strategiska målsättningar och de till dessa
relaterade planerna. En uppdatering av denna strategiska plan har gjorts och
omfattar nu perioden 19901992. Enligt förordningen (1988:365) med instruktion
för aflTärsverket FFV inkom FFV hösten 1989 med denna ireårsplan. Till
ireårsplanen har fogats en hemställan om bl. a. bolagisering och ägartillskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Planens
målsättning är att, baserat på koncernens nuvarande struktur, ta tillvara de
expansiva möjligheter som befintlig kompetens och marknadspositioner medger.
FFV-koncernen har en bra bas för att etablera starka positioner inom utvalda
marknader, fömtsatt alt resurser och befogenheter kan ställas till förfogande.
Om detta sker, kommer koncemen enligt egna bedömningar alt kunna redovisa en
god ekonomisk utveckling och ge en marknadsmässig utdelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att FFV-koncernen skall kunna genomföra treårsplanen och utvecklas i önskad
positiv riktning krävs därför enligt min mening en ombildning till aktiebolag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:102.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Ombildning av
affärsverket FFV tid aktiebolag</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: AflKrsverkel FFV ombildas till aktiebolag snarast efter den 1 juli
1990, dock senast den I januari 1991. Regeringen bemyndigas all genomföra
denna ombildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: De skäl som angavs för att FFV skulle vara etl aflTärsverk
när del inrättades år 1943 är idag inte relevanta. Sedan inrättandet har FFV
utvecklats lill en kommersiellt inriktad koncern ulan några myndighets- eller
förvaltande funktioner. FFV måste ha den associationsform som är mest lämpad
för den marknad där koncernen arbetar. Ell bibehållande av aflTärsverksformen
blir med de problem eller möjligheter som nu finns för FFV i del närmaste
omöjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Oberoende av frågor
rörande försvarsindustrins stmktur, exportmöjligheter, framtida beställningar
m. m. måste FFV ges en möjlighet atl utvecklas i en positiv riktning och inom
utvecklingsbara områden. Delta måste bl. a. ske genom en ombildning av
aflTärsverket till aktiebolag. Jag anser all tidpunkten nu är lämplig för all
ombilda aflTärsverket FFV till ett aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Verksledningskommillén
framförde i sitt belänkande (SOU 1985:41) AflTärsverken och deras förelag alt
FFV:s ställning som exportindustri också påverkar valet av associationsform.
För all kunna utveckla den internationella verksamheten krävs bl. a. att FFV
skall kunna ingå i olika typer av konsortier, bilda egna försäljningsbolag,
förvärva högteknologiska företag och kunna konkurrera med flexibla
finansieringsalternativ. Jag delar i detta fall verksledningskommilléns
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>FFV arbetar idag under två
skilda juridiska former, aflTärsverket FFV och FFV AB med dotterbolag. Med
FFV:s exportinriklade verksamhet ger en enhetlig associationsform bättre
möjligheter att internt slmklurera verksamheten organisatoriskt,
ledningsmässigt och administrativt för alt ta tillvara synergieflFekter mellan
olika enheter. En enhetlig förelagsform inom FFV underlättar också
administrativt arbete och minskar koncernens kostnader för dubbla
organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mol bakgrund av de
diskussioner som tidigare förts i frågan om aflTärsverket FFV skall ombildas
till ett aktiebolag anser jag det viktigt att riksdagens principiella
godkännande av atl aflTärsverket FFV ombildas lill aktiebolag först erhålles.
En sådan ombildning omfattar många detaljfrågor och är i olika avseenden
komplex till sin natur. Jag anser det därför lämpligt all regeringen bemyndigas
all genomföra denna ombildning. En arbetsgmpp beslående av förslagsvis
representanter från finans- och industridepartementen, FFV,
riksrevisionsverkel (RRV) och övriga revisorer tillsätts för atl i detalj
diskutera och genomföra ombildningen. För att detta arbete skall kunna
genomföras på ell meningsfullt och korrekt sätt bör arbetsgruppen ha viss lid
lill förfogande. Jag anser därför alt andra halvåret 1990 är en lämplig
tidsperiod för gmppens arbete med ombildningen av aflfarsverket FFV till
aktiebolag. Gmppens arbete bör dock</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:99.0pt'><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bedrivas på så sätt alt
aflTärsverket FFV snarast efler den 1 juli 1990 dock senast den 1 januari 1991
ärombildat tik aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min bedömning är
det sålunda viktigt atl aflförsverket FFV snarast ombildas till aktiebolag.
Jag förordar därför atl regeringen föreslår riksdagen att godkänna all
affärsverket FFV snarast efter den 1 juli 1990 dock senast den 1 januari 1991
ombildas tik aktiebolag och all regeringen bemyndigas atl genomföra denna
ombildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill nu ta upp vissa
frågor som är av betydelse vid en övergång från affärsverk lill aktiebolag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Värdering
vid överföring av tillgångar och skulder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Överföring av tillgångar och skulder från affärsverket FFV lill FFV AB skall
ske lill bokförda värden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Värderingen av tillgångar och skulder vid överföring från aflförsverkel FFV
lill FFV AB är av central betydelse och principema för överföringen bör därför
enligt min mening underställas riksdagens prövning redan i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bolagiseringen av
FFV-koncemen kommer alt ske genom s. k. inkråms-förvärv. Förenklat uttryckl
innebär detta att FFV AB som för närvarande är moderbolag i FFV:s bolagsgrapp,
övertar ulan vederlag aflförsverket FFV:s verksamhet och förvärvar samtliga
tillgångar och skulder i aflförs-verket. För del netto som därvid uppstår får
ägaren staten aktier (apportemission). Del är viktigt all den av mig tidigare
aviserade arbetsgmppen för ombildningen av aflTärsverket FFV till ell bolag har
fått besked om vilka principer som skall gälla vid värdering av tillgångar och
skulder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning
måste aflförsverkel FFV:s tillgångar och skulder via apportemission föras över
lill FFV AB till bokförda värden. Ett övertagande av verkets tillgångar och
skulder till bokförda värden innebär en försiktighet i värderingen, som bedömts
lämplig med hänsyn till osäkerheten i de närmaste årens resullalförväntningar
inom försvarsindustrin. Del bör noteras all den värdestegring av bolagels
aktier som föreslagen värderingsprincip eventuellt medför, tillfaller staten
såsom varande direkt eller indirekt ägare av bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som tidigare nämnts
arbetar FFV under två skilda juridiska former, aflTärsverket FFV och FFV AB med
dotterbolag. Rörelsen i aflTärsverket bedrivs i tre enheter FFV Ordnance, FFV
Aerotech och FFV Materialteknik. Dessutom finns koncemledning och staber i
affärsverket. Enligt FFV:s prognos för år 1989 uppgår aflTärsverkels tillgångar
lill ca 2,8 miljarder kronor och skuldema inkl. statslån lill ca 1,8 miljarder
kronor per den 31 december 1989. Differensen på ca 1000 milj. kr. utgör emissionens
storlek och sker till en kurs av 120% varigenom reservfonden fylls. Därefter
kommer FFV AB:s aktiekapital att uppgå till ca 1000 milj. kr. och reservfonden
lill ca 200 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgmnd av ovan sagda förordar jag att regeringen föreslår riksda-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gen att godkänna
överföringen av tillgångar och skulder från aflTärsverket FFV lill FFV AB i
samband med ombildandet av FFV lik aktiebolag skak ske till bokförda värden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Betalningsansvar
för viss skuld</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: I stället för kapitaltillskott pålar sig staten betalningsansvaret
för pensionsskulden intill ett belopp av 270 milj. kr. efler ombildningen av
aflTärsverket FFV lik aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: I det statliga pensionssystemet har arbetsgivaren ansvaret för
de redan pensionerade. Pensionsåtaganden har inte periodise-rals utan belastar
rörelsen i samband med utbetalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
har i affärsverket FFV medfört alt någon pensionsskuld inte redovisats i
balansräkningen. 1 aktiebolag skall däremoi reserver ha lagts upp för att möta
dessa utgifter. Vid övergång i bolagsform måste FFV AB göra en
försäkringsleknisk avsättning för framlida pensionskostnader också för den
personal bolaget övertar från aflTärsverket FFV och pensionärer med
pensionsräll från aflfarsverket FFV. Denna pensionsskuld, som av FFV
preliminärt beräknats lik 270 milj. kr. vid övergångslillfällel, kommer således
all i balansräkningen redovisas som skuld. Om inte denna skuld balanseras av
en tillgångspost kommer FFV AB:s soliditet alt försämras avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Jag kommer senare all
redovisa min syn på hur FFV AB:s kapitalbehov skall kunna tillgodoses, men jag
anser all soliditeten i FFV AB inte skall påverkas negativt av all bolaget
behöver redovisa sin pensionsskuld också för den personal bolaget övertar från
aflTärsverket FFV och pensionärer med pensionsrätt från aflfarsverket FFV. Jag
förordar därför att regeringen föreslår riksdagen alt till bolaget utställa en
statlig garanti för FFV AB:s pensionsåtagande och som innebär all staten påtar
sig FFV AB:s pensionsförp-likldser intill ett belopp av 270 milj. kr. Denna
garanti kommer atl successivt infrias och belasta budgeten i takt med all
pensioner betalas ut från staten lill pensionärer med pensionsräll från
affärsverket FFV eller FFV AB. Jag förordar atl för ändamålet ett särskilt
förslagsanslag om 1 000 kr. tas upp i statsbudgeten för budgetåret 1990/91.
Chefen för civildepartementet kommer senare all föreslå regeringen all lämna
statens löne- och pensionsverk i uppdrag att administrera garantin och utforma
de närmare villkoren för utnyttjandet av garantin. Med hänsyn till alt
övergångstiden inte fastställs och villkoren för utnyttjande av garantin inte
fastställts är del inte nu möjligt all precisera belastningen på anslaget för
budgetåret 1990/91.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Ramar hos
riksgäldskontoret för upplåning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade hösten 1987 (prop. 1987/88:25 bil. 8, NU 12, rskr. 112) om vissa
ändrade ekonomiska befogenheter för aflfarsverket FFV innebärande bl. a. alt
riksdagen varje år i budgetpropositionen skall fasl-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ställa ramar för verkels
upplåning i riksgäldskonioret av medel för investeringar i
anläggningstillgångar och aktier. Vidare har riksdagen våren 1989 beslutat
(prop. 1988/89:100 bil. 14, NU 22, rskr. 177) att aflTärsverket FFV medges rätt
all inom en viss ram hos riksgäldskontoret låna även för rörelsekapitalbehovel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har i del föregående
förordat all aflTärsverket FFV ombildas lill aktiebolag senast den 1 januari
1991. Detta medför all riksdagen måste fastställa ramar för verkels upplåning i
riksgäldskonioret av medel för investeringar i anläggningstillgångar och aktier
samt för rörelsekapitalbehovel andra halvåret 1990.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Investeringar
i anläggningstillgångar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En ram på 160 milj. kr. fastställs för affärsverket FFV:s upplåning i
riksgäldskonioret för verkets investeringar i fastigheter, maskiner och
inventarier under andra halvåret 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Aflfarsverket FFV har i sin Ireårsplan för budgetåret
1990/91 beräknat låneramen för investeringar i fastigheter, maskiner och
inventarier lill 320 milj. kr. FFV:s beräknade investeringsram för budgetåret
1990/91 avser till 20% investeringar i fastigheter och till 80% investeringar i
maskiner och inventarier. Jag delar FFV:s uppfattning all del är av vikt atl
planerade investeringar genomförs i syfte att tillgodose FFV:s långsikliga
behov. Investeringama är inriktade mot rationalisering och modemisering av
maskiner och inventarier. Eftersom den av FFV beräknade låneramen avser hela
budgetåret 1990/91 och bolagiseringen avses vara genomförd senast vid
årsskiftet 1990/91 anser jag atl hälften av den av FFV föreslagna ramen räcker
för all läcka finansieringen av investeringar under andra halvåret 1990. Jag
förordar därför att regeringen föreslår riksdagen all för andra halvåret 1990
fastställa en ram på 160 milj. kr. för aflfarsverket FFV:s upplåning i
riksgäldskonioret för verkels investeringar i fastigheter, maskiner och
inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Investeringar
i aktier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: En
ram på 25 milj. kr. fastslälles för aflfarsverket FFV:s upplåning i
riksgäldskonioret för verkels investeringar i aktier under andra halvåret
1990.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
AflTärsverket FFV har i sin Ireårsplan för budgetåret 1990/91 beräknat
låneramen för investeringar i aktier tik 50 milj. kr. Beräknad investeringsram
för aktier avser i stor utsträckning investeringar i syfte all bredda
verksamheten och därmed öka möjlighetema all möta en eventuell
slraklureringsprocess inom försvarsindustriområdel. Eftersom den av FFV
beräknade låneramen avser hela budgetåret 1990/91 och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bolagiseringen avses vara
genomförd senast vid årsskiftet 1990/91 anser jag alt hälften av denna räcker
för all täcka finansieringen av aktier under andra halvåret 1990. Jag vill
därför förorda att regeringen föreslår riksdagen alt för andra halvåret 1990
fastställa en ram på 25 milj. kr. för aflTärsverket FFV:s upplåning i
riksgäldskonioret för verkets investeringar i aktier. .</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rörelsekapitalbehov</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En ram på 300 milj. kr. fastslälles för affärsverket FFV:s upplåning i
riksgäldskonioret för verkets rörelsekapitalbehov under andra halvåret 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Aflfarsverket FFV har i sin ireårsplan för budgetåret
1990/91 beräknat låneramen för rörelsekapitalbehovel till 300 milj. kr. Denna
rörliga kredit skak balansera tillfälliga svängningar i likviditeten. FFV har
inte räll att ta upp lån för sådana ändamål i bank. Jag anser del rikligt atl
FFV i likhet med andra aflTärsverk har en ram hos riksgälds-kontoret för rörelsekapitalbehovel.
Jag delar FFV:s bedömning om rörelsekapitalbehovel under andra halvåret 1990.
Jag vill därför förorda alt regeringen föreslår riksdagen alt för andra
halvåret 1990 faslsläka en ram på 300 milj. kr. för aflfarsverket FFV:s
upplåning i riksgäldskonioret för verkets rörelsekapitalbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Bildande av ett nytt förvaltningsbolag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Staten överför sina direkta aktieinnehav i ell antal konkurrensutsalla
förelag till etl helägt förvaltningsaktiebolag med inriktning all verka som investmentbolag.
Del samlade marknadsvärdet på förmögenheten i förvallningsbolagel beräknas
uppgå till ca 27 miljarder kronor. Förvallningsbolagel föreslås vidare få möjlighet
all ge ul konvertibla förlagslån motsvarande högst 15 % av sitt egna aktiekapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
förvallningsbolagel bör överföras statens aktier i följande bolag: Celsius
Industrier AB, FFV AB, Luossavaara-Kiiranavaara AB (LKAB), Ncb AB, Procordia
AB, AB Statens Skogsindustrier (ASSI), SSAB Svenskt Stål AB, Sveriges
Geologiska AB (SGAB), Cemenla AB samt SIB-Invest AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del nya statliga
förvallningsbolagel övertar del avtal som reglerar huvudaklieägandel i
Procordia AB mellan staten och Volvo AB.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
är huvudman för åtta affärsverk saml huvudaklieägare i ell antal hel- eller
delägda aktiebolag. Statens samlade engagemang inom området</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>redovisas
varje år för riksdagen i en särskild skrivelse. Så skedde senast i Prop.
1989/90:88 1989 års redogörelse för de statliga företagen (skr. 1989/90:20, NU
17, rskr. 95), i vilket redogjordes för 1988 års verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Affärsverken
och den verksamhet man bedriver i bolagsform svarar för merparten av den
statliga företagsamheten. Här återfinns 36% av omsättningen, 50% av personalen
och 60% av investeringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
förelag utgörs, förutom av etl antal kreditinstitut, av flera aktiebolag i
skilda branscher. Vissa av dessa bolag är av speciell karaktär och har av
ägaren givits särskilda uppdrag eller begränsningar. Här återfinns sådana
företag som inte arbetar under öppen konkurrens med andra företag. 1 flertalet
av dessa företag är ekonomiska mål underordande mål av social, kulturell eller
skyddskaraklär. Ytteriigare ett antal företag har en särställning genom
monopolrältigheter. En redovisning av den statliga företagssektorn uppdelad på
verksamhetens inriktning bör fogas till protokollet i detta regeringsärende
som bilaga (sid. 148).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
kreditbolagen, aflTärsverken saml bolag med speciella uppdrag resp.
monopolrältigheter exkluderats utgörs den kvarvarande kärnan av åtta större
industrikoncerner samt ell spritt aktieinnehav i ell antal företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
åtta industrikoncernerna, vilka alla faller inom industridepartementets
verksamhetsområde, utgörs vid sidan av aflTärsverken domänverket och FFV med
dotterbolag av sex större industriförelag: Celsius Industrier AB, LKAB, Ncb AB,
Procordia AB, ASSI saml SSAB Svenskt Stål AB. 1 samtliga industrikoncerner
innehar staten röstmajorilel. Koncemerna är utsatta för konkurrens på såväl
inhemska som internationella marknader och måste därför drivas utifrån
företagsekonomiska målsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
koncernerna är fyra ddägda av staten: SSAB Svenskt Stål AB (39,8 % av
aktiekapitalet efter full konvertering), Procordia AB (78% av aktiekapitalet
före förvärvet av Pharmacia AB saml Provendor AB och ca. 33 % av aktiekapitalet
efter förvärvet), Ncb AB (50,9% av aktiekapitalet) samt ASSI (75% ägs direkt av
staten och 25% av domänverket). Aktierna i resterande tre aktiebolag; LKAB,
Celsius Industrier AB samt FFV AB ägs till 100% av staten. Domänverket med
dotterbolag, som förvaltar 20% av landels skogsmark och som spelar en väsentlig
roll som ägare och leverantör lill ASSI, bör enligt min mening kvarstå i
aflTärsverksform och ingår därför inte i den följande diskussionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
representerar nämnda koncemer ell aklievärde på ca. 27miljarderkronor mätt som
statens andel av bolagens justerade egna kapital, inkl. övervärde i
börsnoterade aktier, per den 31 december 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:73.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Sf8 -fi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:15.0pt;
margin-left:73.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>O
" O</span></b><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> «r Tt m</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>cd CQ</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>|<</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>CU</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>r- .. TT ..</span></b><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>.-.-.,- .-</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:306.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>o o u-i 5oo--</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:8.0pt;
margin-left:41.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>c</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:346.0pt;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:41.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>c
o</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=9>
<tr>
<td valign=top align=left height=9 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>'■
</span><span lang=EN-US style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>X, </span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>(N</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>CQ</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>#2#8</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>un (-vj
O o\</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>S*</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oo' m</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>55 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>< "> <</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>1 ?,</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'></span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>o (N fJ
<N</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>rl-m 3 Tf</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:16.0pt;font-family:Verdana'>1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'> fN (vj </span><span style='font-size:4.0pt;font-family:
Verdana'>»</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>/</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>o</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-o</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>c</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>fS Q</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2 Ö-.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>I</span></b><b><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>g</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>> .5 u > </span></b><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>- - -O S</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>U 3
£ 1) c</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>£
I u S n</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>3 M o 2 2;<br>
o oa oa c/2 .S,</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
? </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>ä</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>:i > c </span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>rt > c C .ii ti iZ "O (/)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>ro -</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'></span><span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>■</span><span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>»</span><span style='font-size:
4.0pt;font-family:Verdana'>-</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:
Verdana'></span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'> U</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:368.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Staten äger dessutom
aktier i ytterligare ett antal konkurrensutsatta Prop. 1989/90:88 företag.
Helägda sådana företag representeras av Sveriges Geologiska AB (SGAB) och
SKD-förelagen AB (tidigare Statskonsult AB). 1 andra företag har staten etl
betydande delägande av aktier. Här märks 5% av aktierna i Cemenla AB, 24% i OK
Pdroleum AB, 50% i Svalöf AB, 50% i AB Aerotransport (ABA), samt 61,2% i SP
Exploralion AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Del
statligaförelagsägandets bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
statliga förelagsägandet har tillkommit vid olika tidpunkter och av skilda
skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
statliga engagemang är av gammalt datum. 1 del nu hundraåriga LKAB köpte staten
50% av aktierna redan i början av seklet. Innehavet i ASSI tillkom på
1940-talel då ett särskilt bolag inom domänverket bildades för dess
skogsindustriella del. Ff Kgavs i början av 1940-talel i uppdrag atl centralt
leda olika försvarsförvaltningars fabriker. Någon myndighetsfunktion har inte
utövats av FFV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av verksamheterna inom nuvarande Procordia AB har sitt urspmng i
affärsverksamhet som inkorporerats i någon av de statliga aflTärsverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSAB
Svenskt Stål AB bildades år 1978 genom en sammanslagning av tre större svenska
handelsslålverk. I fusionen ingick dåvarande helslatliga Norrbottens Järnverksaktiebolag
i Luleå (NJA), Grängesägda Oxelösunds Järnverk AB samt Domnarvet i Boriänge,
vilket ägdes av dåvarande Stora Kopparbergs Bergslagsakliebolag (Stora AB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skapandet
av Svenska Varvskoncernen (nuvarande Celsius Industrier AB) är 1977 föregicks av
ell statligt övertagande av aktierna i AB Gölaver-ken. Svenska Varv AB kom
därefter att utgöra moderbolag för de statliga varven. Två år senare
införlivades även Kockums AB:s varvsrörelse i den statliga varvskoncernen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare delen av 1970-talet skedde en markant utvidgning av statens
ägarengagemang inom den konkurrensutsalla industrisektom. Staten förvärvade då
en rad förelag, vilka genomgående var i ekonomiskt dåligt skick. De statliga
förvärven hade sitt urspmng i de omfattande slruklurkriserna inom den svenska
basindustrin och varvsnäringen. Staten gick sålunda år 1979 in som ägare i
Södra Skogsägarna AB, Ncb AB saml Luxor AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag har statens ägarengagemang i de tidigare krisförelagen minskal.
Ägarengagemangel i Södra Skogsägarna AB såldes tillbaka till de urspmngliga
ägarna år 1984. Statens andel i Ncb samt SSAB Svenskt Stål AB är efter bolagens
introduktion på Stockholms Fondbörs 50.9% resp. 39.8% av resp. bolags
aktiekapital. Under år 1989 såldes statens kvarvarande 10% i tidigare helägda Luxor
AB till den finska elektronikkoncernen Nokia AB i enlighet med etl ursprungligt
aktieägaravtal från år 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt
med denna neddragning av engagemanget i tidigare krisindu-<br>
slri har staten direkt eller indirekt medverkat lill betydande riskkapitaltill<br>
skott i ett antal statliga företag. Under år 1987 kunde Procordia AB<br>
emittera nya aktier lill ett värde av 1.050 milj. kr. lill en bredare
aktieägar-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>krets. Året därpå
genomförde Ncb AB en nyemission på lolak 400 milj. kr. I båda förelagen avstod
staten från sin företrädesrätt lill teckning av nya aktier och gav därmed
bolagen möjlighet till den svenska riskkapilalmarknaden. Under år 1987
tecknade helslatliga LKAB etl konvertibelt skuldebrev i SSAB Svenskt Stål AB
på 700 milj. kr. ASSI kunde under år 1989 avsluta en nyemission på sammantaget
1.000 milj. kr. riktad lill staten resp. domänverket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Situationen i de
enskilda bolagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
statliga företagen hade under början av 1980-lalet så gott som genomgående
stora ekonomiska problem. En remarkabel förbättring skedde dock i och med en
omfattande rekonstraktion av Slatsförelagsgrappen år 1982 (prop. 1982/83:68, NU
15, rskr. 181.) Efter riksdagsbeslut i frågan förvärvade staten samtliga
Statsföretags aktier i bl. a. ASSI, LKAB och SSAB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:57.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
intema omstraktureringama inom den statliga företagssektom har, vilket framgår
av den kommande redogörelsen för respektive bolag, varit intensiv sedan år
1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:57.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
rörande omsättning, resultat, antal anställda och utdelning framträder vidare
i tabellema 6:2 tik 6:5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
6:2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
i de statliga industrikoncernerna<br>
Omsättning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1981 1982</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1983 1984
1985 1986 1987</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=179 valign=top style='width:133.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>AflTärsverket
FFV inkl. FFV AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2110</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 374</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3096</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3023</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 522</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4265</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5156</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6029</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=179 valign=top style='width:133.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Domänverket
inkl. Domänforetagen</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=179 valign=top style='width:133.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2393</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 523</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 760</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2713</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2917</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3830</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 304</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3380</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=179 valign=top style='width:133.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>AB
Statens Skogsindustrier ASSI</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3656</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4357</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5086</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5408</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 502</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5951</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7075</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6977</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=179 valign=top style='width:133.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Norrlands
Skogsägares Cellulosa AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3040</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2408</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3208</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3519</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3485</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2951</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4113</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4104</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=179 valign=top style='width:133.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Luossavaara-Kiimnavaara
AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=179 valign=top style='width:133.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(LKAB)</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2242</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2084</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2649</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 340</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3684</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3334</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2950</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2840</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=179 valign=top style='width:133.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Procordia
AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10119</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10586</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11545</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11950</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12444</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>15299</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16192</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>18217</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=179 valign=top style='width:133.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>SSAB
Svenskt Stål AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7267</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8979</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10435</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11960</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12931</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13010</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13 559</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14499</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=179 valign=top style='width:133.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Celsius
Industrier AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 320</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 372</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9648</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7255</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7122</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8396</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6608</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6864</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=222 valign=top style='width:166.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Total
38147</span></b></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>41683</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>48427</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>49168</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>51607</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>57036</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>58957</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>62910</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:36.0pt'>
<td width=514 colspan=8 valign=top style='width:385.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tabell
6:3</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingen
i de statliga industrikoncernerna</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=222 valign=top style='width:166.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Resultat
1981</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1986</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1987</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1988</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>172</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>291</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:245.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AflTärsverket
FFV inkl. FFV AB Domänverket inkl. Domänforetagen</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>AB</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>192</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>163</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>307</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>267</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>206</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>230</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>293</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>354</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=177 colspan=2 valign=top style='width:132.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>AB
Statens Skogsindustrier ASSI</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-526</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-523</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>245</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>541</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>155</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>301</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>466</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Norrlands
Skogsägares</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Cellulosa
AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-71</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>203</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>328</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>200</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>153</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>188</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>272</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=177 colspan=2 valign=top style='width:132.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Luossavaara-Kiirunavaara
AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(LKAB)</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-663</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-406</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>545</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>833</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>577</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>259</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Procordia
AB</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>611</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-299</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>529</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>533</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>733</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>901</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1362</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1991</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>SSAB
Svenskt Stål AB</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-744</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>303</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>565</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>205</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>245</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>409</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 146</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Celsius
Industrier AB</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-1839</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-1383</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>312</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-811</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-179</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-381</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Total</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-2939</span></b></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-2174</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2170</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2102</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2575</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2114</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2596</span></b></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4713</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tabell 6:4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
i de statliga industrikoncernerna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Antal
anställda</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1981</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1982</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1983</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1984</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1985</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1986</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1987</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1988</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>AflTärsverket
FFV inkl. FFV AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8135</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8379</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 174</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7834</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8024</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 884</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9650</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10037</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Domänverket
inkl. Domänforetagen</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7896</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7789</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 548</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6952</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6498</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 300</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6131</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6436</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>AB
Statens Skogsindustrier ASSI</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9213</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 528</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 301</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7734</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7688</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8213</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9001</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7186</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Norrlands
Skogsägares Cellulosa AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 747</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5160</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4488</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4376</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3848</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 748</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4009</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3751</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Luossavaara-Kiirunavaara
AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(LKAB)</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7387</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6806</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5670</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4922</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4752</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4433</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4081</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3921</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Procordia
AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>29480</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>27701</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>25719</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24392</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>34349</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23490</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24840</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>27834</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>SSAB
Svenskt Stål AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>17017</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14709</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14711</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>15012</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14865</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>15 354</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14352</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12 801</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Celsius
Industrier AB</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24090</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>22 545</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19599</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>17714</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16634</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14513</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12298</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10384</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Total</span></b></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>108965</span></b></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>101617</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>94210</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>88936</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>96658</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>84935</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>84362</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>82350</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
6:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
i de statliga industrikoncernerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=184 valign=top style='width:137.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utdelning
till staten</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1981</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1986</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1987</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1988</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=184 valign=top style='width:137.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>AflTärsverket
FFV inkl. FFV AB</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=184 valign=top style='width:137.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Domänverket
inkl. Domänforetagen</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=184 valign=top style='width:137.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>AB</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>141</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>180</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>172</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>169</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=184 valign=top style='width:137.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>AB
Statens Skogsindustrier ASSI</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=184 valign=top style='width:137.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Norrlands
Skogsägares Cellulosa AB</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=184 valign=top style='width:137.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Luossavaara-Kiirunavaara
AB</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=184 valign=top style='width:137.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(LKAB)</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=184 valign=top style='width:137.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Procordia
AB</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>135</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=184 valign=top style='width:137.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>SSAB
Svenskt Stål AB</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=184 valign=top style='width:137.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Celsius
Industrier AB</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=184 valign=top style='width:137.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Total</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>152</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>137</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>311</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>316</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>407</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>481</span></b></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>607</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>AB
Statens Skogsindustrier (ASSI)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ASSI
är ell lill 75% direktägt statligt förpackningsföretag som hell lämnat
Iräförädlingsområdel. Under år 1989 genomförde ASSI en nyemission på 1 miljard
kronor. Med domänverket som ny aktieägare i ASSI har ytterligare band knutits
mellan de båda statliga skogskoncemerna i enlighet med vad jag tidigare
redovisat för riksdagen (prop. 1986/87:74, NU41, rskr. 331). Domänverket
övertog under år 1987 dessutom ASSLs norrländska sågar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ASSI är nu
finansiellt väl rastat för all genomföra sitt investeringsprogram, där såväl
direklinvesleringar i Sverige som utländska företagsköp ingår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Celsius Industrier AB</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Celsius Industrier AB ingår ett tiotal dotterbolag med omfattande rörelsedrift
inom områdena installation, energi, marin teknologi samt faslig-hetsförvakning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Staten äger 100% av
aktierna i bolaget som idag beslår av de "landorien-terade" förelag
som blivit kvar sedan nybyggnadsdelen av fartyg i huvudsak upphört och del
statliga rederieengagemanget överförts till Zenil Shipping AB. De kvarvarande
förelagen ingående i Celsius Industrier AB</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är inriktade på olika
former av enlreprenadanknulen verksamhet. Ännu Prop. 1989/90: återstår ell
visst rekonstmktionsarbete innan samtliga dotterbolag nått en
tillfredsställande vinstnivå och kan utvecklas av egen krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>FFV-koncernen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FFV-koncemen
behandlades senast av riksdagen i samband med regeringens förslag om
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 (prop. 1987/88, bil
8, NU 12, rskr. 112). FFV består av en verksdel saml ett 25-tal hell eller
delvis ägda rörelsedrivande bolag. Verksdelen och bolagsdelen är integrerade i
fem olika aflTärsområden. Verket förvallar för statens räkning aktiema i FFV AB
som är moderbolag lill de olika rörelsedrivande bolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1980-lalet har FFV-koncemen strävat efter atl öka andelen av försäljning lill
civila kunder. Denna expansion har varit framgångsrik i så motto all den civila
andelen ökat dubbelt så snabbt som den militära delen av FFV-koncemens
tillväxt. En sådan tillväxt har emellertid lärt på koncemens soliditet, som
under 1980-lalel sjunkit med hälften ned till 20%. Ett aklieägartillskolt är
därför nödvändigt för atl återställa koncemens finansiella stadga och säkra de
marknadspositioner koncemen uppnått under 1980-lalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ankommer på del statliga förvallningsbolagel som ägare av FFV AB all sörja för
all ell sådant aklieägartillskolt kommer lill stånd. Målsättningen bör vara
alt FFV AB efler en sådan kapitalisering skall ha uppnått en soliditet och
avkastningsförmåga som står i paritet med vad förelag med liknande
tillväxtpotential uppvisar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Luossavaara-Kiimnavaara
AB</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1983 godkände riksdagen ett förslag om finansiell rekonstraktion av LKAB
(prop. 1982/83:120, NU 38, rskr. 306). Bolaget har sedan dess utvecklats väl
genom att koncentreras på förbättrad produktkvalitet, storskalig gmvbrylning
och eflfektiviserade distributionsflöden för jäm-malmen. Bolaget slår under
1990-talet inför beslut om ell antal större investeringar. Här märks främst en
ny huvudnivå för brytning i Kimna-gmvan. Bolagets starka finansiella ställning
innebär att samtliga planerade investeringar bör kunna finansieras intemt.
Risknivån i LKAB är dock hög då bolaget exponeras på valutamarknaden,
jämmalmsmarknaden som marknaden för sjöfrakler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under år 1987 kunde LKAB i
kraft av sin starka finansiella ställning<br>
tillskjuta 700 milj. kr. i ell konvertibek lån till SSAB Svenskt Stål AB.<br>
Detta lån gav LKAB räll all omvandla skuldebrevet lill 7 milj. aktier i<br>
SSAB vilket motsvarar 22% av aktiekapitalet. För SSAB innebar lånet<br>
möjlighet all kunna intensifiera sitt omslmklureringsarbele och genomfö<br>
ra nyinvesteringar inom området stålplåt på sammantaget 1000 milj. kr. i<br>
Luleå och Borlänge.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ncb AB</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
äger 50,9% av aktiekapitalet vilket representerar 62,4% av röstetalet i Ncb
AB. Resterande aktier är fördelade mellan etl antal institutioner med eller
ulan skogsägaranknytning saml privatpersoner, varav många är enskilda
skogsägare. Riksdagen har medgivit regeringen all avyttra resterande aktier i
Ncb AB (prop. 1983/84:102, NU 22, rskr. 188.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företaget
är intemalionaliseral och har endast 4 % av sin fakturering i Sverige. Ncb:s
käma finns idag i Västtyskland där man äger dotterföretaget Hannover Papier
AG. med ell framstående finpapperbmk. Då Ncb AB saknar egna reallikgångar i
form av skog eller krafl understiger dess lönsamhet genomsnittet för
skogsindustrin i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Procordia
AB</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Procordia-koncemen ingår mer än ell dussin enskilda aktiebolag med omfattande
rörelsedrivande verksamhet inom aflTärsområdena konsument, service samt
läkemedel. Ansträngningama all eflFeklivisera verksamheten har varit särskilt
påtaglig sedan år 1982 då de koncembolag som verkade i basindustrin bröts ur
dåvarande Statsföretag AB. Den kraftfulla omstmktureringen har inneburit både
etl flertal försäljningar av rörelsefrämmande delar och förvärv av företag med
närbesläktad kompetens och verksamhet. Här bör nämnas försäljningen av sådana
dotterbolag som Berol Kemi AB, Cea AB, Cordinor AB saml AB Uddcomb tik nya
ägare med bättre fömtsättningar all driva den fortsalla utvecklingen i bolagen.
Procordia har samtidigt koncentrerat sina förvärv lill områden som ligger nära
affärsområdena bioteknik, läkemedel och livsmedel. Bland väsentligare förvärv
märks 22% av aktiema i den finska bioteknikkoncemen Cullor AB, 51 % i del tyska
läkemedelsförelaget Pfrimmer AG. saml majoriletsin-nehav i norska bryggeriet
A/S Hansa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
äger för närvarande 78% av aktiema i Procordia. Under mars 1990 avser
regeringen att föreslå riksdagen att regeringen får bemyndigande alt medverka
lill all Procordia AB får nyemittera aktier i byte mol aktiema i Pharmacia AB
resp. Provendor AB. Genom förvärven skapar Procordia AB Nordens starkaste
livsmedels- och läkemedelsgmpp. Förslaget innebär vidare att staten och Volvo
AB delar på huvudägaransvard i bolaget genom atl erhålla samma röstandel av
aktiema, drygt 40%. Statens andel av aktiekapitalet kommer alt uppgå lill ca
33% i Procordia AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SSAB
Svenskt Stål AB</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSAB
Svenskt Stål AB beslår numera av de två producerande dotterbola<br>
gen: SSAB Tunnplåt AB och SSAB Oxelösund AB saml Plannja AB som<br>
ansvarar för koncemens vidareförädling av plåt och Tibnor AB med<br>
grossiströrelse i stål. Mellan åren 1987 och 1989 genomfördes en större<br>
stmkturförändring i SSAB. Bolaget lämnade då sin skrolbaserade metal<br>
lurgiska produktion och koncentrerar numera slålframslällningen lill sin<br>
malmbaserade metallurgi i Luleå och Oxelösund. Vidare har SSAB:s lill-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verkning
av profiler, stång, balk och andra långa produkter försålts till Prop.
1989/90:88 finska Ovako Steel AB. SSAB:s kärnverksamhet utgörs numera av platta
produkter med nordisk verkstadsindustri som huvudsaklig avnämare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
SSAB äger staten 39,8% av aktiekapitalet, vilket representerar 50,2% av
röstetalet (efter full konvertering av LKAB:s lån). Bolaget introducerade sina
aktier på Stockholms Fondbörs under år 1989 och erhöll därmed ca 40000 nya
aktieägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2.1
Ett aktivt statligt företagsägande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
staten äger alltså en relativt omfattande och diversifierad industrisektor.
Inslaget av basindustri är jämförelsevis stort, men det finns också förelag
inom t.ex. elektronik, bioteknik och livsmedel. Efter en period där
utvecklingen karaktäriserats av finansiella rekonstmklioner och uppbyggande av
konkurrenskraften slår förelagen nu relativt starka. Del är viktigt att denna
betydande industriella resurs kan utvecklas på bästa möjliga sätt så atl den
bidrar till alt tillväxten i svenskt industri stimuleras under 1990-lalet. Som
ägare har staten ell ansvar för att så sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ägaransvaret
innebär i första hand att så goda förutsättningar som möjligt säkerställs för
en fortsatt positiv utveckling i de förelag där staten redan idag har ett
ägarengagemang. Företagen måste ha såväl personella som ekonomiska resurser för
sin egenulveckling. Företagen måste också kunna ta tillvara nya
aflfärsmöjligheter, vilket i vissa fall kan kräva särskilda ägarinsalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
industriägare bör staten också kunna spela en väsentlig roll i nödvändiga
strukturella förändringar i enskilda branscher. Jag vill understryka all
sådana aktiviteter endast kan ske med bibehållen aflTärsmässig-het och där
erforderlig kompetens föreligger för en sådan medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
eflfektiv statlig företagsamhet har vidare en viktig uppgift i att fungera som
en motvikt till en alltför ensidig privat ägarkoncentration av landets
näringsliv. Ägarkoncentrationen har enligt ägarutredningen (SOU 1988:38)
ytterligare förstärkts under 1980-talet. Utredningen konstaterar alt den
svenska ägarkoncentrationen även i etl internationellt perspektiv är hög och
förordar en större variation och mångfald i aktieägandet i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också peka på alt en framgångsrik och lönsam statlig industri bidrar lill
en jämnare inkomst- och förmögenhetsfördelning genom att förelagens resultat
och värdeökning kommer alla lill del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
en pluralistisk marknadsekonomi finns det därför enligt min mening både stort
behov av och utrymme för ell aktivt och professionellt statligt ägarengagemang
i näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
helt avgörande fömtsättning för utvecklingen i statliga liksom i andra<br>
förelag är en långsiktig lönsamhet. Bristande lönsamhet som måste kom<br>
penseras med löpande förlusttäckning över statsbudgeten är självfallet<br>
ingen gmnd för en positiv företagsutveckling. Såväl statsfinansiella som<br>
industriella hänsyn talar emot en sådan förelagspolitik. Lönsamheten är<br>
också grunden för en tryggare sysselsättning. Delta är viktigt inte minst för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
statliga företag som har en stor del av sin verksamhet i regioner med en i
Prop. 1989/90:88 övrigt utsatt arbetsmarknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att den statliga industrin skall kunna ge bästa möjliga resultat ställs också
stora krav på staten som ägare. Av avgörande betydelse är därvid atl staten har
möjlighet all utöva sin ägarfunktion på eflfektivast möjliga sätt. Det krävs
stor kompetens och snabbhet i beslutsfattandet. Vidare måste ägaren ha möjlighet
att mobilisera ekonomiska resurser i en sådan omfattning atl
aflTärsmöjligheter kan las tillvara i det enskilda företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
har idag inte sitt ägande inom den konkurrensutsalla företagssektorn
organiserat på bästa sätt. Förklaringen har främst varit all vissa av de
förelag i vilka staten haft ett dominerande aklieinflytande dragils med akuta
ekonomiska problem. Idag när dessa problem har blivit åtgärdade och företagen
uppvisar en mera normal lönsamhet och egen tillväxt kan en mer ändamålsenlig form
för förvaltandet av det statliga aktieinnehavet skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad jag nu sagt föreslår jag alt de statliga aktieinnehaven i
Celsius Industrier AB, FFV AB, LKAB, Ncb AB, Procordia AB, ASSI, SSAB Svenskt
Stål AB, Sveriges Geologiska AB (SGAB), SIB-Invest AB och Cemenla AB överförs
under år 1990 lill ell särskilt, av staten helägt aktiebolag. Bolagets uppgift
skall vara att förvalla aktier, värdepapper och annan lös egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller statens aktier i andra konkurrensutsatta förelag bör prövas om även
dessa aktieinnehav med fördel kan överföras lill del nya förvaltningsbolaget.
Dessa överväganden bör göras mot bakgrand av såväl de enskilda förelagens
situation, syftet med statens ägarengagemang som de erfarenheter man successivt
får av den nya förvaltningsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare nämnt finns det behov av ekonomiska resurser för att långsiktigt
utveckla den statliga företagssektorn. Förvallningsbolagel bör för detta
ändamål utnyttja de finansiella instrument som finns på kapitalmarknaden.
Bland annal bör förvallningsbolagel kunna ge ut konvertibla förlagslån. En
dylik finansiering leder till att statens direkta ägande i förvallningsbolagel
på sikt kommer att spädas ut till viss del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar att riksdagen föreslås lämna sitt godkännande till att medverka till
att förvaltningsbolaget får ge ut konvertibla förlagslån, vilka maximalt får
reducera statens direkta ägarandel i förvaltningsbolaget till 85% av
aktiekapitalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad jag erfarit finns ett intresse hos de aktieplacerande pensionsförsäkringsinstitutionerna
och löntagarfonderna all på delta sätt engagera sig i förvaltningsbolaget med i
storleksordningen tre till fem miljarder kronor. Det är enligt min mening
värdefullt om denna typ av kapital på det här sättet kan direkt medverka lill
en industriell utveckling i vårt land. Det ankommer på styrelsen och ledningen
för förvallningsbolagel att avtala om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2.2
Överföringen av statens aktieinnehav till ett statligt förvaltningsbolag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
överföring av aktierna i berörda bolag bör ske genom en s. k. apport<br>
emission till staten. Det helägda förvaltningsbolaget skall lill staten ny-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>emittera egna aktier till
samma belopp som statens ägarandel av det Prop. 1989/90:88 justerade egna
kapitalet per den 31 december 1989 i nämnda aktiebolag representerar. Då staten
ökar sitt innehav av aktier i ett helägt förvaltningsföretag är transaktionen
i sig neutral för olika värderingsprinciper för de underliggande aktierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
apportemissionens värde på drygt 20 miljarder kronor kommer 10 miljarder kronor
att föras som nytt aktiekapital i förvallningsbolagel medan resterande kapital
förs lill den bundna reservfonden. Den dolda reserven i form av övervärden på
de börsaktier som tillskjuts uppgår lill drygt sex miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler utgår värdepappersskatt med sammanlagt två procent av
överlålelsevärdet mellan staten och förvaltningsakliebolagd. Med hänsyn till
att transaktionen är intern mellan staten och ett helägt statligt aktiebolag
bör staten slå för hela kostnaden motsvarande ca 400 milj. kr. Jag förordar
därför att ett särskilt förslagsanslag om detta belopp tas upp i statsbudgeten
för budgetåret 1990/91 för värdepappersskall vid försäljning av vissa aktier
ägda av staten. Eftersom skatten kommer att redovisas av köpare resp. säljare
under budgetåret lill riksskatteverket, påverkar anslaget inte budgetsaldot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stämpelskatt
på 200 milj. kr. för del nyemitterade aktiekapitalet på tio miljarder kronor
betalas av förvaltningsföretaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvallningsbolagel
skall överta det konsortialavtal mellan staten och Volvo AB avseende del
gemensamma huvudaklieägandel i Procordia AB. Detta avtal är under utformande
och kommer all föreläggas riksdagen under mars år 1990 i samband med alt man
lar ställning till Procordias möjligheteratt rikta en aktieemission lill
aktieägarna i Pharmacia AB samt Provendor AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
innehar i dagsläget samtliga aktier i SlB-lnvest AB, ett kvarvarande
aktieinnehav m.m. i dåvarande Sveriges Invesleringsbank AB förvaltas.
Riksdagen behandlade senast frågor rörande Sveriges Investeringsbank AB under
år 1989 då man godkände atl aktierna i banken överläts lill PKbanken (Prop.
1988/89:143, Nu 33, rskr. 320).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
godkände vidare att staten övertog samtliga aktier i SIB-Invest AB samt att
SIB-Invest AB skulle överta de rörelseregler som hittills gällt för Sveriges
Invesleringsbank AB och som funnits i bankens bolagsordning. Rörelsereglerna
innebar alt SIB-Invest AB blev ett kreditakliebolag med rätt att såväl lämna
lån som att äga aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
uppdrog riksdagen åt fullmäktige i riksgäldskontoret all ikläda staten garanti
för SIB-Invest AB:s förpliktelser intill ett belopp av högst 1300 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening ändamålsenligt atl även föra över statens aktieinnehav i
SIB-Invest AB lill del nybildade statliga förvallningsbolagel. SIB-Invest AB
blir därmed ell helägt dotterbolag lill förvallningsbolagel. Därigenom kan de
aktier m. m. som förvaltas av SlB-lnvesl AB på ell ändamålsenligt sätt
förvaltas gemensamt med förvaltningsbolagets övriga aktieinnehav. Något behov
av särskilda rörelseregler för SlB-lnvesl AB är inte längre nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och med bildandet av ett statligt förvaltningsbolag föreligger inte heller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1989/90. I saml Nr 88</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>något
behov all ikläda staten garanti för SIB-Invest AB:s förpliktelser. Jag
Prop. 1989/90:88 föreslår därför alt bemyndigandet alt lämna garanti lill
SIB-Invest AB för bolagels förpliktelser återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningsbolagets
inriktning och finansiella ställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
flertal av de förvaltnings- och investmentbolag som idag förekommer på den
svenska aktiemarknaden har uppvisat en myckel långsiktig industriell
ägarrdation lill de förelag man placerat sill kapital i. Denna långsiklighet
har enligt ägamlredningens bedömning varit till gagn för den industriella
utvecklingen i berörda bolag. Jag delar den uppfattningen och anser att en
sådan ansvarsfull, långsiktig och aktiv ägarrdation även bör prägla del nya
statliga förvallningsbolagets inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redan har framgått av min redogörelse blir del statliga förvallningsbolagel
finansiekt väl rastat. Värderas varje ingående aktiepost till sitt justerade
egna kapital (med hänsyn lill en 30% schablonskatt på obeskattade reserver och
övervärden i de börsnoterade förelagens aktier) uppgår förmögenhetsvärdet lill
ca 27 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtom
de kapitalbehov i FFV-koncemen som jag redan behandlat i min framställning
föreligger inga akuta behov av meddslillskott bland de företag vars aktier
staten avser att placera i förvallningsbolagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet
skall även staten som aktieägare ha avkastning på insatt ägarkapital. Under
senare delen av 1980-lalet har en successiv upplrapp-ning av utddningsvolymema
inletts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nivån
på förvallningsbolagets mottagna utdelningar motsvarar idag ca 1,5 % av
aktieportföljens marknadsvärde. Tillväxten i mottagna utdelningar från
aktieinnehaven beräknas dock tillta och i början av 1990-lalet bör den mottagna
liksom den vidareutddade utdelningsnivån vara i paritet med andra s.k. blandade
publika investmentbolag. Den aflTärsmässighel som redan präglar agerandet i den
statliga industrisektorn skall självfallet gälla även för förvaltningsbolagets
utddningspolilik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller den framlida placeringspolitiken och förmögenhels-förvaltningen av
förvaltningsbolagets kapital är det dess styrelse och ledning som bär
huvudansvaret. Det är här avvägningar mellan helägda, majorildsägda samt
minorilelsägda företag skall ske. Vidare skall styrelsen formulera en
placeringspolitik som balanserar förvakningsbolagels finansiella risklagande med
den rörelserisk som aktieinnehav i underliggande bolag representerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
överskådlig lid kommer tyngdpunkten i förvallningsbolagets aktieportfölj
självfallet alt representeras av de idag kapitalmässigt dominerande innehaven.
På medekång sikt bör strävan vara all upppnå en mer avvägd riskprofil. 1 dag är
engagemangen i relativt hög utsträckning koncentrerad lill branscher vilka
kännetecknas av hög kapitalintensitet, stark konjukturkänslighel och kraftigt
konkurrensutsalla intemationella vara-marknader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen,
som genom sill ombud representerar staten på förvallnings<br>
bolagets bolagsstämma, bör kontinuerligt informera riksdagen om föränd<br>
ringar i förvallningsbolagets aktieinnehav. Vidare bör regeringen höra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>riksdagen innan beslut
fattas som innebär atl förvallningsbolagel inte Prop. 1989/90:88 längre
innehar röstmajoriteten i något av de nu helägda förelagen. För de
marknadsnoterade delägda bolagen bör motsvarande gälla om förvallningsbolagel
inte längre kommer all ha ell avgörande inflytande i något av bolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förmögenhetsförvaltningen
skall vidare ske på sådant sätt all ägarroken utövas på ett aktivt och för
berörda bolag vitaliserande och berikande sätt. Ledstjäma för denna aktiva
förvaltning skall vara långsiktiga satsningar i svenska industri- och
tjänsteföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Bilaga till kapitel 6</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Den
statliga företagssektorn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(efler
verksamhetsinriktning)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Företag</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Huvudman</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:0cm'><i><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutsatt
industriverksamhet med lönsamhetsmål</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Celsius Industrier AB</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Procordia AB (78%)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Loussavaara-Kiiranavaara
AB (LKAB)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Norrlands Skogsägares
Cellulosa AB</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(Ncb) (50,9%)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AB Statens Skogsindustrier
(ASSI)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SSAB Svenskt Stål AB (39,8
%)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges Geologiska AB
(SGAB)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>FFV AB</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIB-invest AB</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Cemenla AB (5%)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska Petroleum
Exploralion AB</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(61%)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>OK Petroleum AB (24%)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SKD-förelagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svalöf
AB (50%)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AB Aerotransport (50%)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet
Industridepartementet Industridepartementet Industridepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:34.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet
Industridepartementet Industridepartementet Industridepartementet Industridepartementet
Industridepartementet Industridepartementet*</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet*
Civildepartementet Jordbmksdepartementel Kommunikationsdepartementet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Krediktaktiebolag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AB
Svensk Exportkredit (57%)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Företagskapilal AB (54,7%)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AB Industrikredit (57,3%)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lantbrakskredit AB (50,0%)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PKbanken
(70,6%)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens
Bostadsfinansieringsakliebolag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AB Bostadsgaranti (50,0%)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finansdepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finansdepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finansdepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finansdepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finansdepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bostadsdepartementet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Aktiebolag med
monopolrättigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Penninglotteriet AB Systembolaget AB AB Tipstjänst V&S Vin & Sprit AB</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansdepartementet
Finansdepartementet Finansdepartementet Finansdepartementet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Affärsverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverket
Statens vattenfallsverk Luftfartsverket</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet*</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommunikationsdepartementet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Postverket
Sjöfartsverket Statens Jämvägar (SJ) Televerket</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunikationsdepartementet
Kommunikationsdepartementet Kommunikationsdepartementet
Kommunikationsdepartementet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=361 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kungliga Tealem
Aktiebolaget (Operan) Utbildningsdepartementet<br>
Svenska Statens Språkresor AB</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utbildningsdepartementet</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Företag med speciella
uppdrag:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(a)
Av social/kulturell karaktär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AB Kurortsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Apoteksbolaget</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kungliga Dramatiska
Teatern</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsdepartementet
Socialdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(b)
Med utvecklings/avvecklingsverksamhd</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=171 height=148>
<tr>
<td valign=top align=left height=148 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet
Induslridepartementd Industridepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet
Industridepartementet Industridepartementet Industridepartementet
Kommunikationsdepartementet</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grängesbergs
Gmvor AB</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Zenil Shipping AB</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Blekingen AB (57%)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsaktiebolagei
Kranen AB</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(40%)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SorbinveslAB(39%)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nordiska
Satellilaktiebolagel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska rymdaktiebolagel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Swedish
Road Consulting AB</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(c) Med
prövnings/skyddsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AB
Statens Anläggningsprovning SEMKO Svenska Elektriska Materielkonlrollanslallen
AB SSPA Maritime Consulting AB AB Svensk Bilprovning (52%) Svensk
Avfallskonvertering AB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(SAKAB)
Studsvik AB</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet
Industridepartementet Kommunikationsdepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljödepartementet
Industridepartementet*</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>* Efter genomförd
överflyttning av vissa uppgifter lill industridepartementet från miljö- och
energidepartementet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Internationella investeringar</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare anfört är företagens internationalisering av utomordentligt stor
betydelse för Sverige och den svenska ekonomin. Detta gäller såväl handel som
investeringar. Jag avser alt i delta avsnitt gå in närmare på vissa frågor som
rör intemationella investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
av detta slag togs upp i regeringens proposition 1986/87:74, Näringspolitik
inför 90-lalet (avsnitt 9). 1 den propositionen anförde föredraganden bl. a.
alt den statistiska belysningen av de svenska multinationella företagen på
olika sätt borde förbättras. Detta borde ske dels i form av löpande statistik
dels i form av mera fullständiga återkommade kartläggningar. Föredraganden
framhöll vidare all det fanns ett behov av informationsutbyte kring företagens
strategier. Detta skulle ske genom kontakter med vissa av de större
multinationella koncernerna i dessa frågor. Berörda fackliga organisationer
skulle på lämpligt sätt beredas tillfälle all lämna synpunkter på och få insyn
i den problemalik som behandlas i dessa sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nämnda propositionen behandlades också frågor rörande utländska
företagsinvesteringar i Sverige. 1 del sammanhanget anmäldes att en särskild
utredare tillkallats för att utreda vissa frågor om utvecklingen hos företag
vilka förvärvals av utländska intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
behandlades frågan om kontroll av utländska aktieförvärv i svenska börsnoterade
förelag mot bakgmnd av ell förslag lill ell sådant kontrollsystem.
Föredraganden anförde i detta sammanhang all den föreslagna kontrollen av
olika skäl inte gick all genomföra för närvarande och all ytteriigare
utredningar behövde göras. Regeringen skulle noggrant följa utvecklingen av det
utländska ägandet i dessa företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dessa hänseenden anmäldes atl departementschefen skulle återkomma lill
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är nu min avsikt att åter ta upp dessa frågor liksom vissa andra frågor som rör
internationella investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
underlag finns nu dels ett betänkande av den s. k.
företagsförvärvs-utredningen. Utländska förvärv av svenska företag en studie
av utvecklingen (SOU 1989:37). Vidare har inom industridepartementet
upprättats en promemoria. Ändrade regler om utländska förelagsförvärv (Ds
1989:57). Belänkandet och promemorian har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag går in på dessa frågor vill jag dock la upp några övergripande spörsmål som
rör intemalionaliseringen och i synnerhet intemationella investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
närmare redovisas i del följande har den intemationalisering som pågått sedan
länge ökat alltmer i omfattning under senare år. Detta gäller såväl utgående
som ingående investeringar. De ökande investeringama i form av förelagsförvärv
och företagselableringar över gränsema är bl. a. ett uttryck för en pågående
intemationell stmkturomvandling. Svenska företag deltar relativt sett i myckel
stor omfattning i denna process.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns inte skäl all förändra den bedömning som i delta avseende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:370.0pt'><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gjordes bl. a. i
regeringens proposition 1986/87 :74 NäringspoHlik inför 90-talel, nämligen atl
de svenska förelagens utlandsinvesteringar i huvudsak främjat tillväxten och
den internationella konkurrenskraften. Också utländska investeringar i Sverige
medför som regeringen tidigare framhållit i olika sammanhang en rad
positiva bidrag till svensk industri även om också problem kan finnas. Del jag
nu sagt får visserligen inte skymma del faktum att denna utveckling i vissa
hänseenden kan innebära t. ex. all de inlemationdll verksamma företagens
koppling till Sverige försvagas. För en ekonomi som vår med en betydande
inlernationek inriktning är del emellertid nödvändigt all förelagen genomför
intemationella investeringar. Det avgörande för tillväxten och
konkurrenskraften är som jag tidigare framhållit all del skapas goda
betingelser för industriell utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Sverige som ell litet och myckel utlandsberoende land är det vidare av
utomordentlig vikt att aktivt delta i del internationella samarbetet. Sådant
samarbete kan skapa fömtsättningar inte bara för alt våra intemationellt
verksamma förelag garanteras likabehandling i ullandel ulan också för atl det
skapas internationella normer staterna emekan när del gäller olika i
sammanhanget betydelsefulla frågor som t. ex. statliga stödåtgärder,
konkurrensregler, miljölagstiftning och frågor som rör arbetslivet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Internationellt samarbete rörande intemationella
investeringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
som rör intemationella företagselableringar och förelagsförvärv har sedan länge
varit föremål för intemationellt samarbete och internationella
överenskommelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
särskild betydelse är utvecklingen inom EG. Gmndläggande för denna utveckling
är Romfördragets regler om fri elableringsrätt. Dessa innebär atl medborgarna
och förelagen i ett EG-land skall ha räll att starta och driva företag i etl
annat medlemsland på samma vikkor som medborgama och förelagen i del andra
landet. Fördraget stadgar också all denna rätt omfattar rätten att förvärva
såväl minoritets- som majorilelsposter av aktier i bolag i ett annal EG-land
utan att i övrigt vara etablerade i det senare landet. Reglerna utgör dock inte
hinder för medlemsländerna alt ha utlänningskontroll på detta område om det
motiveras av hänsynen lill allmän ordning, säkerhet eller hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
som rör internationella investeringar är också föremål för ett omfattande samarbete
inom OECD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitalliberaliseringsstadgan
reglerar bl.a. intemationella direklinvesleringar varmed avses l.ex. förvärv
av äganderätten lill ell beslående företag. Stadgan ålägger medlemsstaterna att
sinsemellan fortlöpande avskaffa restriktioner för kapitalrörelser i den
utsträckning det är nödvändigt för ett eflfektivt ekonomiskt samarbete. I detta
syfte skall varje tillstånd lämnas som behövs för all slutföra eller verkställa
bl. a. ingående direklinvesleringar. Stadgan medger undanlag med hänsyn till
bl.a. allmän ordning, säkerhet m.m. Vidare behöver tillstånd inte lämnas när en
investering "med hänsyn lill beloppet eller ändra faktorer skulle ha en
utomordentligt skadlig eflFekl på landels intressen" (den s. k. andra
anmärkningen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Romfördraget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>OECD</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fogad
till posten direkta investeringar i OECD:s kapilakiberaliseringsslad-ga).
Dämtöver kan medlemsländerna göra särskilda reservationer. Sverige har gjort
sådana reservationer när del gäller bl. a. reglerna om utländska förvärv av
företag och fastigheter. Del finns även möjlighet lill temporärt undantag vid
störningar, men detta har föga intresse särskilt i fråga om ingående
direklinvesleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>OECD:s
deklaration från 1976 om internationella investeringar och multinationella
företag innehåller bl.a. riktlinjer om medlemsstaternas behandling av
utlandsägda företag. Riktlinjerna är en rekommendation till medlemsstatema all
dessa bör ge utlandskontrokerade bolag en behandling som i motsvarande
situationer ges inhemska bolag (nationell behandling). Deklarationen avser
förhållandena efler elableringslillfället. Också dessa riktlinjer medger
undanlag med hänsyn lill allmän ordning och säkerhetsinlressen. Lagstiftning
som innebär undanlag från nationell behandling skall meddelas OECD. Sverige har
notifierat den gällande etable-ringsrätten och OECD har rekommenderat ell antal
länder, däribland Sverige, att se över sin lagstiftning på området i syfte all
avskaffa lagstiftningen eller begränsa tillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om OECD:s rekommendation om nationek behandling vill jag nämna följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
en tid pågår ett arbete inom OECD som syftar lill all göra rekommendationen
bindande för medlemsländema på samma sätt som gäller i fråga om
kapitalliberaliseringsstadgan. Syftet är all ett sådant inslramenl skall ålägga
staterna all ge utlandskontrokerade företag en likabehandling jämfört med
inhemska förelag. Existerande avvikelser skall fortlöpande avvecklas och när en
viss åtgärd har avvecklats får den ej återinföras. Också när det gäller detta
inslramenl kommer del att finnas möjlighet lill undantag med hänsyn till bl.a.
säkerhetsintressen. Varje medlemsland skall också ha rätt att göra
reservationer på i huvudsak samma sätt som enligt kapitalsladgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om detta intemationella samarbete villjag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ell litet och mycket utlandsberoende land är del, somjag nämnt, av stor vikt
alt Sverige tar aktiv del i del intemationella samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare nämnts har EG och EFTA-ländema beslutat att inleda förhandlingar om
etl avtal om samarbete på del ekonomiska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt för dessa förhandlingar är atl ell avtal skall innehålla största
möjliga genomförande av fria rörelser för varor, tjänster, kapital och
personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan utgångspunkt är atl ell avtal skall bygga på vad EG hittiks uppnått i
olika avseenden och all del skall råda balans mellan partemas rättigheter och
skyldigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätlen
till förelagselablering och förelagsförvärv tillhör de mera gmndläggande
elementen i Romfördragel och EG:s inre marknad. Del finns anledning alt räkna
med att frågan om gemensamma normer för kapitalrörelser över gränserna och om
nationell behandling kommer att bli vikliga inslag i de kommande
förhandlingama. Det är myckel betydelsefullt för de svenska företagen atl de så
långt möjligt får garantier från EG och övriga EFTA-länder om
icke-diskriminering när del gäller etablering av dollerbo-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>EFTA-EG
förhandlingar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lag och filialer och
förvärv av förelag. Jag kommer senare all la upp de konsekvenser detta får för
de svenska restriktioner som finns på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad jag nu anfört gäller
inte bara EG-områdel utan också OECD-området i stort. Som jag nämnt pågår inom
OECD ell utvecklingsarbete när del gäller regler om nationell behandling. Detta
arbete kan för svenska förelag få övervägande positiva eflFekter genom den
starka inriktningen mol icke-diskriminering i andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige har ett antal
undanlag från principen om nationell behandling. Detta gäller t. ex. våra
regler om utländska förvärv av företag och fastigheter, regler om utländskt
deltagande i den finansiella tjänstesektom och inom kreditupplysningsverksamhel
och några undantag inom sjö- och luftfart.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När del blir dags för
Sverige all la släkning lill en anslutning lill ell bindande instmment om
nationell behandling avser jag atl återkomma lik dessa frågor. 1 del
sammanhanget finns det också anledning atl la ställning lill vilka
reservationer som kan bli aktuella för svenskt vidkommande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del jag nu har behandlat
avser företagens rättigheter lill icke-diskriminering i del intemationella
samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Minsl lika viktigt är
givetvis alt Sverige verkar för bättre möjligheter för de anställda all få
information och förhandlingsmöjligheler över gränsema i företagens
inlemalionalisemg. Den tidigare nämnda OECD-deklaralio-nen innehåller också
riktlinjer för de multinationella företagens beteende. Dessa riktlinjer
innehåller bl. a. normer för informaiion och förhandlingar i förhållande lill
de anställda. I dessa hänseenden har Sverige aktivt verkat för utveckling och
bättre uppföljning av tillämpningen. Detta aktiva arbete bör givelvis
fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också viktigt all Sverige driver dessa frågor i samband med förhandlingama
mellan EG och EFTA-slalema.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
fömlsältningama för koncemfackligt samarbete över gränsema i Norden vill jag
hänvisa lill vad chefen för arbetsmarknadsdepartementet anfört i
arbetsmarknadsdepartementets bilaga lill årets budgetproposition (prop.
1989/90:100 bil. 12s.4l).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag återkommer som sagt
till några av dessa frågor i del följande när jag lar upp frågan om regler för
utländska företagsförvärv.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Information
och förhandlingsmöjligheter för anställda</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>7.3
Svenska företags investeringar utomlands</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
och bedömning: I detta avsnitt redovisas utvecklingen av de svenska förelagens
investeringar utomlands. Vidare redovisas de kontakter som inom ramen för
samrådet med industriföretagen har ägt mm mellan industridepartementet och de
största intemationellt verksamma företagen i frågor om intemationalisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
den bakgmnden konstateras all del inte finns anledning all frångå den bedömning
som gjordes i regeringens proposition 1986/87:74, Näringspolitik inför
90-lalel, nämligen alt utlands-invesleringama i huvudsak främjat tillväxten och
den intemationella konkurrenskraften. Utvecklingen kan dock leda lill all
centrala koncemfunklioner i förelagen i ökad utsträckning kan komma att
förläggas utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser mol denna bakgmnd atl samrådet med företagen i frågor om
intemationalisering bör fortsätta och intensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.3.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
22.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>I enlighet med vad
som aviserades i den senaste näringspolitiska propositionen har ytterligare
kartläggning av den svenska industrins internationalisering genomförts.
Statistiska centralbyrån (SCB) har, på uppdrag av bl. a. industridepartementet,
tagit fram statistik om den svenska industrins investeringar utomlands åren
1978-1988. En fykig redovisning av statistiken finns i departemenispromemorian
"Svensk industri i utveckling" (Ds I 1990:16). Vidare har frågor om
inlemalionaliseringens fortsalla utveckling diskuterats med 20 stora,
intemationellt verksamma, svenska koncemer. 17 av dessa koncemer utgör den
förelagsgrapp (den s. k. 17-grappen) som har följts statistiskt. Jag kommer i
del följande all beskriva huvuddragen av vad som framkommit i det genomförda
arbetet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>7.3.2 Näringslivets
internationalisering omfattning och utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1987 fanns 715 svenska koncemer som hade utländska dotterbolag med anställd
personal, lolak 488000. Av de ansläkda återfanns 42% i EG-länder (exkl.
Danmark), 19% i Nordamerika, 16% i Norden, 11 % i Latinamerika och 8 % i
Asien.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Koncemer inom
liUverkningsinduslrin står för drygt 90% av antalet utlandsansläkda. De 17
största koncemema svarar, med avseende på antalet anställda utomlands, för
huvuddelen av näringslivels intemationella verksamhet, medan de mindre
koncemema spelar en myckel marginell roll.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tikverkningsinduslrins
intemationalisering genom utländska dotterbolag har pågått under hela
efterkrigstiden. Antalet anställda i dotterbolagen har åren 1965-1988 ökat från
ca 170000 lik ca 418000 (ca 145%). Under</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1980-lalel
var ökningen särskilt stark (30%) åren 1985-1987, främst som Prop.
1989/90:88 ett resultat av ett fåtal stora utlandsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mellan
åren 1979 och 1988 har andelen anställda inom EG-ländema (exkl. Danmark)
minskal från 50% lill 46% och inom Nordamerika ökat med sju procentenheter till
19%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sysselsättningen i
produktionsbolag utomlands har fördubblats sedan år 1965 och har uppskattats
till ca 300000 år 1987. Sysselsättningen i den utländska produktionen i
relation lik sysselsättningen inom svensk tillverkningsindustri var 12% år
1960, 26% år 1978 och 37% år 1987. En stor del av ökningen under 1980-lalet är
hänförbar lill de senaste åren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.3.3
Utvecklingen av 17-gruppens internationalisering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska ekonomin är starkt beroende av 17-grappens verksamhet och utveckling.
Koncemema i gmppen slår för 30% av induslrisysselsällningen i Sverige, knappt
40% av Sveriges export och 6070% av industrins totala forsknings- och
utvecklingsverksamhet (FoU).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1987 var sysselsättningen i gmppen 620000 personer, varav 360000 Sysselsättning
(58%) utomlands. Detta motsvarade 74% av den totala sysselsättningen i svenska
företag i ullandel. Ell fåtal stora verksladskoncemer (11 st) sysselsatte
merparten av dessa utlandsansläkda. Förenklat kan sägas all del svenska
näringslivels intemationalisering till stor del utgörs av dessa
verk-sladskoncemersullandsengagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
perioden 1978 1985 har andelen investeringar (inkl. förvärvade
Investeringar företag) utomlands pendlat mellan 35-45 %, därefter har den legal
mellan 45-55 %. Ökningen beror lill största delen på omfattande
förelagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17-gmppens
produktion i Sverige är nu mindre än dess ullandsproduk-lion. Den svenska
produktionens andel av den totala omsättningen har minskat kontinuerligt under
de senaste tio åren och uppgick år 1987 lill 49 %. Exporten från Sverige spelar
en allt mindre roll vid försäljningen på de utländska marknadema. År 1987
svarade exporten för en tredjedel av koncememas totala försäljning utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FoU-kostnaderna
i gmppen har ökat ungefär lika starkt utomlands och i FoU-kostnader Sverige
sedan år 1985, varför fördelningen varit i stort sett oförändrad. Enligt SCB
uppgick andelen utomlands lill 14% år 1988. En annan undersökning för en
delvis annorlunda sammansatt förelagsgrapp har uppskattat andelen lill 23%.
Del finns relativt stora skiknader i FoU-andd mellan koncemema i 17-gmppen och
mellan olika branscher. De höginlemalio-naliserade koncemema hade en betydligt
högre andel utanför Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är förenat med stora metodproblem all jämföra lönsamheten i de Lönsamhet
svenska och utländska verksamhetema. Mätt som överskoll i relation till
omsättningen synes dock lönsamheten vara väl så god i 17-grappens svenska
delar som i de utländska delama. De senaste åren har avkastningen på totalt
kapital varit i stort sett lika hög i Sverige som i ullandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17-grappen
har också studerats vad gäller utvecklingen i Sverige under perioden 1978-1988.
Förelagen har delals upp i två grapper, dds s.k. lågintemationaliserade förelag
(med mindre än 50% av de anställda utomlands), dels s. k.
höginlemalionaliserade (över 50% utlandsansläkda). Som jämförelse har även
studerats utvecklingen för nationella förelag ulan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>produktion utomlands och
för hela tillverknings respektive verksladsindu- Prop. 1989/90:88 strin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
detta material hade de höginlemalionaliserade förelagen en ofördelaktigare
tillväxt i Sverige i olika avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
bör dock inte dra några mera bestämda slutsatser av dessa jämförelser. Gmppema
representerar förelag med olika inriktning och det går inte all säga hur
utvecklingen i t. ex. de höginlemalionaliserade förelagen hade varit om de haft
en lägre intemationaliseringsgrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.3.4
De stora industriföretagens fortsatta internationalisering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtal
om intemalionaliseringen har förts mellan företrädare för industridepartementet
och koncemledningama i 20 företagsgmpper. Syftet har bl. a. varit alt få
ytterligare kunskaper om den fortsalla internationaliseringen saml all inhämta
synpunkter från företagen om ålgärder från samhällets sida som har betydelse
för industriell verksamhet i Sverige. I samtalen har också berörts vilka
drivkrafterna till intemalionaliseringen har varit i respektive förelag.
Departementet har även haft kontakter med de centrala fackliga organisationema
saml i några fall med de lokala fackklubbarna för alt inhämta deras synpunkter
på intemalionaliseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
studerade koncememas utlandsinvesteringar har, som framgått, varit omfattande
under de senaste åren, bl. a. beroende på den generellt höga investeringstakten
under högkonjunkturen. 1 samtalen uppger koncemledningama alt de avser bevaka
de uppnådda positionerna och fortsätta sina intemationella engagemang, även om
flera bedömer atl investeringstakten generellt kan komma att mattas under de
närmaste åren. De svenska enhelema fömtses i allmänhet komma atl bibehålla sin
storlek i absoluta mått, l.ex. för all de ska kunna täcka in den inhemska eller
nordiska marknaden. Flera företag uppger däremot all de fortsalla
investeringama i högre grad kommer att ske utomlands än i Sverige med påföljd
att den svenska andelen av t. ex. produktionen och sysselsättningen fortsätter
all minska relativt utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Merparten
av FoU-verksamhelen vid de 20 förelagen ligger fortfarande i Sverige. Ofta
finns en svensk koncemgemensam funktion som utgör kärnan i förelagens
FoU-verksamhet. Del är dock den utländska delen av FoU-verksamhelen som bedöms
komma all expandera, medan den svenska väntas ligga kvar på nuvarande
storleksnivå. En orsak lill delta anges vara all utvecklingen för
FoU-verksamhelen följer utveckligen vid koncernemas produktions- och
marknadsenheler. En annan orsak, som förelagen anger, är all de bästa forskningsresursema
på vissa områden finns i utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stark position inom EG anses strategiskt riklig inför framliden vare<br>
sig koncemen redan är väletablerad i EG-länder eller ej. Främst de förelag<br>
som av tradition har anknytning lill Östeuropa bedömer all deras engage<br>
mang där snabbi kan komma all öka. Andra är mera avvaktande inför<br>
denna marknad. Några förelag är av tradition verksamma i andra världs<br>
delar eller har under senare tid expanderat tik marknader i Nord- eker</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sydamerika.
I några fall uppges Sydostasien vara intressant inför framti- Prop.
1989/90:88 den, både på gmnd av marknadspotentialen och
produklionskostnadslä-get. Möjligheterna all göra strategiska ullandsförvärv
undersöks fortlöpande av koncernledningarna. Lämpliga tillfallen kan yppa sig
plötsligt,varför man inte kan precisera detaljplaner för förvärven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
olikheter länder emellan beträflFande l.ex. tillgång till råvaror, kapital och
arbetskraft uppges inte i någon större utsträckning påverka företagens val av
etableringsland. Då är istället hänsyn som har alt göra med marknadsposition
och marknadsbevakning avgörande. I valet mellan all utveckla den svenska
exportproduktionen eller att investera i redan etablerade utländska
produktionsenheter spelar däremoi jämförelser mellan de praktiska
invesleringsföratsättningarna i olika länder en roll. Vissa förelag har t. ex.
angivit all tillgång tik FoU har varit en absolut fömtsättning för förelagets
expansion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.3.5
Slutsatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
Iradilioneka bilden av svenska förelags utlandsinvesteringar är all dessa
baseras på en exploatering av någon fördel, t. ex. tekniskt kunnande eller
specifika råvaror, som företaget har tillgång lill i Sverige. Den svenska
verksamheten slår då i centmm medan den utländska produktionen utgör en perifer
och kompletterande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
stora koncemema arbetar med en långsiktig internationaliserings-
Internationali- strategi, utvecklad främst lill följd av all den inhemska eller
nordiska seringsstrategi marknaden har blivit för liten. De har därför också
utvecklat en marknadsandelsstrategi, som inneburit stora förelagsförvärv
utomlands för all snabbt öka marknadsanddama och därigenom förslärka sin
intemationella position. De stora verksladskoncemema har härvid spelat en
framträdande roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Intemalionaliseringen
av del svenska näringslivet är en kontinuerlig och långsiktig process som
pågått under många år. De studerade koncemema är med enstaka undanlag sedan
länge intemationellt verksamma. Etableringen av produktion i nya länder har
med ell fåtal undantag skett genom alt utländska tillverkningsföretag har
förvärvals eller genom all samarbete har inletts med utländska tillverkare.
Investeringar i ny produktionskapacitet utomlands har vanligen skett först när
ett företag redan är inne i landet som producent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
sin intemationella expansion och sin roll som producenter har förelagen
förvärvat utländska fördelar eller resurser utomlands som del har blivit
intressant all utveckla. Den svenska verksamheten är då inte längre en
självklar bas och kopplingen mellan denna och koncernens utlandsinvesteringar
blir svagare. Denna tendens är speciekt framträdande inom de aflTärsområden där
inte bara verksamheten utomlands är större än den svenska utan också
divisionsledningen har förlagts lill utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
svenska koncernemas investeringar utomlands under 1980-lalel bör<br>
ses i detta perspektiv. Del är inte fråga om en dramatiskt förändrad<br>
inriktning ulan en fortsättning på en sedan länge pågående lyngdpunkts<br>
förskjutning av verksamheten i svensk industri mol utlandet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förskjutningen av
tyngdpunkten från den svenska lill de utländska Prop. 1989/90:88 verksamheterna
är tydligare i de höginlemalionaliserade än i de låginler-nalionaliserade
koncernerna. Den oförddakligare tillväxten av sysselsättning, produktion,
export m.m. i Sverige för de höginlemalionaliserade koncernerna kan ses som etl
uttryck för detta. Som jag tidigare framhållit kan man dock inte därav dra
slutsatsen atl dessa koncerner vid en lägre grad av internationalisering skulle
haft en lika stark utveckling som gmppen lågintemationaliserade koncerner. Här
spelar olika bransch- och företagsspecifika faktorer så stor roll atl
generella slutsatser knappast kan dras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan konstatera all förelagen i allmänhet finner industriklimatet gott i
Sverige. Centrala funktioner i koncemerna är väl förankrade i landet. Jag anser
också att internationell framgång på olika sätt bidrar lill all stärka
fömtsättningarna för den svenska verksamhetens fortlevnad och utveckling. Av
samtalen med de 20 förelagen har inte framkommit några tecken på all de trender
mol en ökande intemationaliseringsgrad, som framgår av det statistiska
materialet, kommer all brytas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den senaste näringspolitiska propositionen konstaterade föredraganden bl.a.
all internationaliseringen i huvudsak främjat likväxlen och konkurrenskraften
men all vissa av våra multinationella koncerner har fåll en sådan omfattande
verksamhet utomlands all kopplingen lill Sverige har försvagats. Delta kan leda
lill alt centrala koncernfunktioner som FoU, avancerad tillverkning och
förelagsledning i ökad utsträckning förläggs lill ullandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
finns inget skäl atl ändra denna bedömning mot bakgrand av den nu inhämtade
informationen. Min slutsats är därför all olika ålgärder bör övervägas för att
stärka fömtsättningarna för industriell verksamhet i Sverige och därmed också
stärka de internationaliserade koncernernas förankring i landet. 1 samtalen har
koncernledningarna och de fackliga företrädarna gett ett flertal förslag om
åtgärder som kan vara av betydelse för det svenska näringslivets utveckling.
Förslagen har främst berört arbetsmarknads-, energi-, forsknings-, miljö-,
närings-, utbildnings-, utrikes-och handelspolitiken. Synpunkter och förslag
har t. ex. lagts på följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>perspektiv och regler för
näringsverksamhet i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det allmänna skolväsendel,
förelagsanknuten utbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>industriell FoU med tonvikt på
högteknologi, riskdelning mellan stat och förelag vid större projekt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>möjligheter lill intemationellt
forskarutbyte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>villkoren för samarbete med
EG-ländema</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>internationella
exportkreditmöjligheler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>arbetskraftsutbud och
korttidsfrånvaro</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>energiförsörjning och
utveckling av energipriserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>inlemationdll regelverk för
miljöfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser att en mycket
viktig åtgärd är all förstärka den svenska FoU-<br>
miljön, så att de intemationaliserade koncernerna kan finna det attraktivt<br>
atl utveckla sina FoU-funktioner i landet. Förslag på detta område har<br>
redovisats i avsnitt 5 och i den forskningspolitiska propositionen<br>
(1989/90:90). Ålgärder som avser all främja nyföretagande och utveckling<br>
av småförelag blir särskilt vikliga i en situation där de internationaliserade</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>koncemernas
tillväxt i minskande utsträckning sker inom Sverige. Jag har Prop.
1989/90:88 behandlat förslag om nyföretagande och småföretagsutveckling i
avsnitt 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan konstatera all flera förslag som tas upp av företagen för närvarande är
föremål för utredningar och politiska överväganden. 1 allmänhet är redan
industriintressena företrädda eller beaktade. En del synpunkter ger nya uppslag
eller infallsvinklar på frågor som kan övervägas inom regeringskansliet eller
på andra sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagen
har framfört önskemål om en kontinuerlig och öppen dialog mellan regering och
förelag. De anser all en kraftfull näringspolitik är en viktig fömtsättning för
ell fortsatt gott industriklimal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
näringspolitiska rådet är ett befintligt kontaktorgan mellan regering,
näringsliv, central förvaltning och fackliga organisationer för diskussion om
övergripande och principiella frågor av långsiktig näringspolitisk betydelse.
Jag avser all överväga såväl rådels arbetsformer som dess inriktning så att del
i än högre grad än f n. kan utgöra etl fomm för konkreta diskussioner om frågor
som rör näringsklimatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samrådet
med industriföretagen, som urspmngligen framför allt hade formen av ett
lokaliseringssamråd med etl stort antal förelag, har efler hand främst
inriktats mot ett mindre antal av för svensk industri strategiska storföretag
med internationell verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare i den regionalpoliliska propositionen som min bedömning angett
all lokaliseringssamrådel bör fortsätta. Jag anser dämlöver mot bakgrand av vad
som här redovisats atl samrådet med de stora industriföretagen bör inriktas bl.
a. på intemationaliseringsfrågor. En första uppgift i detta sammanhang är atl
mera ingående än vad som har kunnat ske lill idag följa upp de förslag som
företagen har framfört. Syftet skall vara atl undersöka i vilka former förslag
som inte redan beaktats, kan bearbetas vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>7.4
Utländska företagsinvesteringar i Sverige</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
och bedömning: I avsnittet redovisas omfattningen av utländska
företagsinvesteringar i Sverige. Vidare redovisas den s.k.
företagsförvärvsutredningens analyser av utvecklingen inom företag som
förvärvals av utländska intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
bedömning görs av den svenska kontrollen av utländska förelagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska lagstiftningen om utländska företagsförvärv bör anpassas lill den
intemationella utvecklingen och göras förenlig med de intemationella
överenskommdsema på området. Den närmare utformningen av lagstiftningen bör
dock vänta lill dess all ulfakel av de förhandlingar mellan EFTA och EG som nu
föreslår kan överblickas. Något förslag lill ändrade regler om utländska
förelagsförvärv läggs därför inte fram nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
24.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del betonas all
del är angelägel all de berättigade kraven på likfredsslällande informations-
och förhandlingsmöjligheler för de fackliga organisationema i samband med
företagsförvärv kan tillgodoses snarast möjligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>7.4.1 Omfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1988 uppgick del totala antalet anställda i utlandsägda företag i Sverige till
omkring 195000 personer vilket utgör omkring 9% av sysselsättningen inom hela
näringslivet. Med utlandsägda förelag avses därvid förelag, där mer än 50% av
röstema innehas direkt av en utländsk ägare eller indirekt via ett svenskt
dotterbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del utländska inflytandet
är mest framträdande inom partihandel, där var femte anställd eller sammanlagt
omkring 36000 personer arbetar i utlandsägda förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
tillverkningsindustrin svarade de utländska förelagen år 1988 för 13,5% av
sysselsättningen, vilket moisvarar 117000 anställda. Inom tillverkningsindustrin
varierar del utländska inflytandet starkt mellan olika branscher. Del största
utländska ägandet återfinns inom jord- och stenva-ruindustrin innefattande
bl. a. porslins-, byggkeramik- och mineraluk-sinduslri där var tredje
arbetsplats återfinns inom ett ullandsägl förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
branscher inom tillverkningsindustrin med ett betydande utländskt inflytande
är livsmedels- och kemisk industri som båda har 18 20% utländsk ägarandel och
verkstadsindustri med drygt 15 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utländska andelen av svenskt näringsliv har fortlöpande ökat under de sista
årtiondena. Ökningen har varit särskild snabb sedan millen av 1980-lalet.
Mellan år 1980 och år 1988 har t. ex antalet ansläkda inom utlandsägda
tillverkningsföretag ökat med omkring 60000 anställda, vilket innebär mer än
en fördubbling. Partihandel uppvisar dock en avvikande utveckling i det atl
såväl antalet anställda som deras andel av hela branschen i stort sett varit
konstant under 1980-lalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utlandsägda förelagssekloms tillväxt i Sverige är nästan helt hän-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9%
av</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>sysselsättningen i
näringslivet utlandsägda företag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förlig till de utländska
uppköpen av svenska förelag. Den utländska förvärvsintensiteten har ökat
betydligt under senare hälften av 1980-lalel. Under de fyra åren 1985 1988
har de utländska förvärven omfattat förelag med drygt 53000 anställda. Detta är
mer än under den föregående tioårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De utländska förvärven
uppvisar också ett annat mönster under 1980-lalet än tidigare i fråga om
förvärvarnas fördelning pä olika hemländer. Under 1960- och 1970-talen intog
förvärvare från USA en mycket dominerande ställning. Under 1980-talet är det
framförallt finska men även norska koncerner som svarat för en mycket stor
andel förvärv. Genom fusionen mellan ASEA och Brown Boveri har Schweiz mätt i
antal anställda kommit att inta en tätposition bland hemländerna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utländska
förvärv</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4.2
Utvecklingen i förvärvade företag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagsförvärvsutredningen
har som jag nämnt haft i uppdrag att beskriva utvecklingen i förelag som
förvärvats av utländska intressen i Sverige. Delta har skett genom dels en
översiktlig statistisk belysning, dels en fördjupad studie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
översiktliga statistiska belysningen har varit förenad med vissa metodproblem
och utredningen har ansett det vara äventyrligt atl dra några mer långtgående
generella slutsatser av resultatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningen
har begränsats till all beskriva utvecklingen under 1980-lalet i ett 50-tal
förelag, som förvärvats av utländska intressen under 1970-talel. Sedda i
jämförelse med övrig svensk industri hade dessa företag enligt utredningen en
något mer positiv sysselsättningsutveckling och i stort sett samma avkastning.
Soliditeten i dessa förelag var något lägre, men skillnaden minskade mot slutet
av perioden. Exportandelen ökade under 1980-talet men var något lägre än för
svensk industri i genomsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har därjämte genomfört en fördjupad undersökning av utvecklingen i 30 företag
vilka främst under åren 19831985 förvärvals av utländska intressen med
regeringens tillstånd. Den undersökta perioden har varit relativt kort och
avser i princip tre är före och tre år efter förvärvet. Nordiska förvärvare
svarar för 20 av de undersökta förvärven, varav 15 har genomförts av finländska
intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
dessa företag gäker enligt utredningen att de hade en svagare ökning av
produktionen och exporten efler förvärvet än före. Ökningstakten var efter
förvärven också lägre än för den svenska tillverkningsindustrin som helhet
under motsvarande period. Företagen minskade sin sysselsättning både före och
efter förvärvet. Minskningen efter förvärvet var kraftigare än genomsnittet i
hela tillverkningsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av de undersökta företagen i finansiella mått är enligt utredningen något
annorlunda. Den genomsnittliga räntabiliteten var före förvärvet tre procent
lägre än i hela tillverkningsindustrin, men efter förvärvet endast obetydligt
under industrigenomsnittet. Spridningen inom gruppen är dock betydande. En
knapp majoritet av de förvärvade förelagen fick en försämrad lönsamhet. De
allra största förelagen ökade däremoi sin lönsamhet betydligt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Företagsförvärvsutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:61.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>161</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 88</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även soliditeten i de
undersökta företagen ökade något efler förvärvet. Prop. 1989/90:88
Soliditeten var emellertid även efler förvärvstidpunkten lägre än i tillverkningsindustrin
som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utflödet
av kapital genom koncembidrag var betydligt högre än inflödet. Endast fem av
förelagen fick efter förvärvet tillskott av kapital genom nyemission.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nära
två tredjedelar av förelagen berördes enligt utredningens analys av
produktionssamordning i någon form. I ungefär en tredjedel vardera av dessa
förvärv skedde samarbete om produktionsteknik respektive
produklionsspecialisering mellan del förvärvade företaget och förvärvaren.
Produktionen i två förelag lades ner. Samordningen i övrigl var i regel av
ringa omfattning i de enskilda förelagen och berörde i flertalet fall mindre än
fem procent av del företagels produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
knappt 60% av de av utredningen studerade förvärvsfallen berördes
marknadsföringen i Sverige av samordning i någon form. I en femtedel av
förvärven log den förvärvande koncemen över del svenska förelagels försäljningsorganisation.
Samordning av marknadsföring i ullandel förekom i 70% av de undersökta
förvärven. I 40% av fallen log förvärvaren över hela eller delar av del svenska
förelagels försäljningsorganisation i ullandel. Drygt 40 procent av företagen
berördes av FoU-samordning i någon form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har även studerat de angivna förvärven uppdelade i olika förvärvslyper, som
speglar del strategiska syftet med förvärvet. Utredningen har också särskilt
studerat några faktorer, som påverkar etl förvärvat förelags självständighet i
förhållande lill andra koncemenheler. I dessa hänseenden villjag hänvisa lill
utredningens belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
förtjänar även nämnas all utredningen har frågat de fackliga organisationema
hur de bedömer sin tillgång lill informaiion om såväl del egna förelaget som
koncemen som helhet. I flertalet fall ansåg man informaiion om det egna
företaget vara god medan del motsatta förhållandet gällde beträftande koncernen
som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har slutligen enligt sina direktiv analyserat de åtaganden som förvärvama gjort
i samband med prövningen enligt 1982 års förelags-förvärvslag. Också i detta
hänseende villjag hänvisa lill betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser all systemet med åtaganden är moget för översyn. Åtaganden Om del anses angelägel
med några slags åtaganden för att skydda väsentliga intressen, bör översynen
inriktas på metoder all individualisera och precisera åtaganden saml skapa
föratsättningar för en fortlöpande och systematisk uppföjning av efterlevnaden.
Därvid bör åtaganden användas endast i fall, där svenska allmänna intressen
uppenbart påverkas av förvärvet och där de negativa konsekvensema för sådana
intressen är klart idcntifierbara. Utredningen framför också vissa synpunkter
på handläggningsordningen, bl. a. avseende lidsgränser för behandUng av
förvärvsansökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7.4.3 Remissinstansernas
synpunkter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Endast
ell fåtal remissinstanser har yttrat sig i detalj över uridersökningen om
utvecklingen i förvärvade företag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAF,
Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsförening anser all den svaga
utvecklingen för de nordiska förvärven är resultatet av en "nordisk"
stmkturrationalisering som är nödvändig för den nordiska industrins
överlevnad, medan TCO ser det som särskilt allvarligt atl många förelags
självständighet försvinner i samband med förvärvet, vilket får negativa
konsekvenser på sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
gäller frågan om åtaganden och utredningens reflektioner om bl. a. den framtida
tillämpningen av förelagsförvärvslagen delar flera remissinstanser de
slutsatser som dras i utredningen, bl. a. att en översyn av systemet med
åtaganden bör göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
finner atl det är svårt att se något motiv för att bibehålla förelagsförvärvslagen
och pekar bl. a. på de möjligheter som finns vid prövning enligt den svenska
konkurrenslagen all motverka skadliga verkningar av företagsförvärv. NO anser
atl förelagsförvärvslagen i sin helhet bör ses över. Härvid bör prövas om den
kan ges en mer begränsad räckvidd och tikämpning som inte kommer i konflikt med
Sveriges framlida förhållanden lill EG eller andra intemationella
förpliktelser. SIND anser bl. a. all problemet med s.k. fientliga övertaganden
bör beaktas. SAF, Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsförening menar
bl. a. all lagstiftningsarbetet bör inriktas på atl Sverige på
elableringsområdet kan få full delaktighet i EG:s inre marknad. Man avstyrker
bestämt all en eventuell Översyn av förvärvskontrollen inriktas på metoder all
skärpa åtaganden som utredningen antyder. Undantagsvis kan dock finnas verksamheter
och förelag som del av försvars- och nationella säkerhetsskäl kan vara
nödvändigt all bevara en nationell kontroll över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
stödjer utredningens förslag all systemet med åtaganden bör ses över i
uppstramande riktning. Del är också angelägel atl frågan om möjlighet till
intemationellt koncemfackligt samarbete löses i samband med all
förelagsförvärvslagen ses över. LO framhåller all del på sikt kan vara
angelägel all bygga upp en ny lagstiftning med en betydligt bredare näringspolitisk
roll av "rådramskaraklär" som skulle gälla för både inhemska och
utländska förvärv av någon storlek. LO förklarar sig inte ha något atl erinra
mot att lagen ges en tillämpning som är i överensstämmelse riksdagens beslut
om Sveriges förhållande lill EG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
anser all en total översyn av 1982 års förvärvslag bör göras; därvid bör
utredas inte bara utredningens förslag avseende systemet med åtaganden utan
också en mer genomgripande förändring av förvärvslagen. Utgångspunkten för en
översyn bör vara all genuint skyddsvärda intressen (fömtom nationella
säkerhetsinlressen) i huvudsak finns i de, säg 25 största koncemema. Även
förändringar av konkurrenslagstiftningen bör prövas, inklusive EG:s regler om
förelagsköp. En lagenlig skyldighet från köparens sida all informera de
anställda och deras organisationer i del förvärvade förelaget om avsikter och
åtaganden innan aflfären avslutas bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>även
utredas. Dessutom bör översynen behandla frågan om fackligt "råd-
Prop. 1989/90: rum". Även TCO tar upp frågan om koncemfackligt samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4.4
Frågor om kontroll av utländska företagsförvärv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande kontrollen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollen
av utländska förvärv av svenska förelag sker som nämnts genom lagen (1982:617)
om utländska förvärv av svenska företag m.m., den s. k. företagsförvärvslagen.
Kontrollen sker dels genom ett syslem med s. k. utlänningsförbehåll, dels genom
en tillståndsprövning av vissa aktieförvärv. I förevarande sammanhang är
främst sistnämnda kontrollsystem av intresse. Avgörande vid
tillståndsprövningen är humvida ett förvärv av ett företag strider mol något
väsentligt allmänt inresse. 1 praxis vid tillståndsprövningen har följande
skyddsinlressen kunnat identifieras: industri- och regionalpoliliska
intressen, säkerhels- och beredskapspolitiska intressen, intresset av
nationellt självbestämmande och oberoende saml nationella kulturella intressen
och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
västeuropeiska integrationen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
och övriga EFTA-länder slår nu inför förhandlingar om ell fördjupat och mer
strukturerat samarbete med EG i syfte all förverkliga ell europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde, EES. Delta samarbete skall i synnerhet syfta lill all uppnå
fri röriighet för varor, tjänster, personer och kapital inom EES.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
förhållande till den västeuropeiska integrationen har tidigare behandlats vid
flera tillfällen i riksdagen. I samband därmed har också diskuterats reglerom
utländska företagsförvärv (sebl.a. prop. 1987/88:66 s. 58 f). Den inställning
som riksdagen hillills uttalat i frågan är att en viss reglering av utländska
förvärv av svenska förelag och en kontroll av det utländska ägandet i förelagen
är nödvändigt (se bl.a. UU 1988/89:19 s58 f). Vid behandlingen av frågan har
fömtsätts att ett slutligt ställningstagande lill reglerna om utländska
förelagsförvärv borde anslå till dess visst utredningsarbete avslutats. Härmed
har avsells i första hand den s.k. förelagsförvärvsulredningen, som våren 1989
avlämnade sill nyss berörda belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Departementspromemorian
'Åndrade regler om utländska förelagsförvärv"</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av den intemationella utvecklingen har inom industridepartementet
upprättats en promemoria med förslag till ändrade regler om utländska
förelagsförvärv m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorian
har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt promemorian har
Sverige en lagstiftning om kontroll av utländs<br>
ka förelagsförvärv som inte ligger i linje med den internationella utveck<br>
lingen på området inom OECD och i synnerhet inom EG. Lagstiftningen<br>
ligger inte heller i linje med de internationella överenskommelser vilka jag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tidigare
redovisat (avsnitt 7.2). Den är heller inte i samklang med riksda- Prop.
1989/90:88 gens beslut att Sverige skall medverka i EG:s och EFTA:s arbete på
atl skapa en ökad rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital i Västeuropa.
Svenska företag riskerar atl med hänvisning lill lagens utformning, på olika
sätt blir föremål för diskriminering utomlands i samband med företagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nuvarande prövningskriteriets obestämda innehåll förvärvet får inte strida
mol "väsentligt allmänt intresse" skapar en osäkerhet, även om
riksdagen har gjort vissa preciseringar av innebörden. Lagstiftningen tillämpas
också i praxis på ell sådant sätt att Sverige, ulan särskilt stora praktiska
eflFekter, bör kunna i lagstiftningen införa de prövningskriterier som är
intemationellt godtagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftningens
tillämpning innebär alt mycket lid och resurser ägnas åt ärenden, där det på
etl snabbare och effektivare sätt skulle kunna avgöras om ell förvärv berör de
intressen som enligt lagen skall skyddas. Pröv-ningsförfarandel bör alltså eflFektiviseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av dessa huvudsakliga överväganden föreslås i promemorian såvitt är
av intresse i förevarande sammanhang alt etl nytt prövningskrilerium införs i
förelagsförvärvslagen, som innebär att utländska företagsförvärv skall vägras
endast när förvärvet strider mol nationella säkerhetsinlressen. Vidare
föreslås all del nuvarande ansökningsförfarandet ersätts av ett
anmälningsförfarande där endast sådana ärenden som bedöms beröra nationella
säkerhetsinlressen prövas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser instämmer i vad promemorian anfört om behovet av all anpassa
förvärvslagstiflningen till den internationella utvecklingen. LO och TCO
hänvisar lill sina yttranden över förelagsförvärvsulredningen och tillägger
därutöver bl. a. atl en ändring av reglerna bör avvakta till dess statsmakterna
tagit ställning till frågor om fackligt inflytande i samband med
förelagsförvärv i allmänhet. LO och TCO anser också att det föreslagna
prövningskrileriel är alltför snävt. Några remissinstanser anser att behovet av
en anpassning till den internationella utvecklingen i första hand bör föranleda
atl regler om utländska förelagsförvärv avskaflFas helt. Detta gäller bl. a.
statens pris- och konkurrensverk, SAF och Sveriges Industriförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som är positiva lill promemorians resonemang och förslag i
stort har inte heller någon erinran mol ett prövningskrilerium av del slag som
föreslås i promemorian. I delta sammanhang är riksbankens yttrande av särskilt
intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbanken
anser all begreppet nationellt säkerhelsinlresse bör tolkas<br>
snävt och ta sikte på investeringar med någon form av anknytning till<br>
säkerhetspolitiska områden. Riksbanken föreslår därutöver med tanke<br>
främst på de största bankerna att det bör finnas en möjlighet lill kontroll<br>
av förvärv av förelag som inte är av direkt betydelse från försvars- eller<br>
beredskapssynpunkt. Denna prövningsgmnd bör användas endast i "ex-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ceptioneka" fall. För
att möjliggöra en sådan kontroll föreslår Riksbanken lilläggskrileriel
"utomordentlig skada för landets intressen".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De remissinstanser som
yttrat sig i frågan är positiva tik huvuddragen av det nya prövningsförfarande
som föreslås i promemorian. Man menar allmänt sett all förslaget leder lill en
eflFeklivare handläggning av förvärvsärendena.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare redovisat de internationella överenskommelser som finns på detta
område och de utgångspunkter som gäker för de stundande förhandlingarna mellan
EFTA-ländema och EG (se avsnitt 7.2) Del är uppenbart att ett förverkligande av
det breda EES-samarbele, som är målet för de förhandlingar mellan EFTA och EG
som nu inleds, fömtsätter förändringar i Sveriges nuvarande syslem för kontroll
av utländska förelagsförvärv. Jag delar därför den uppfattning, som framförts
i promemorian, att konlrollagstiflningen bör anpassas till den internationella
utvecklingen och göras förenlig med internationella överenskommelser på området.
Härmed undanröjs också risken för all den svenska lagstiftningen kan åberopas
som gmnd för diskriminering av svenska förelag utomlands i samband med
företagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
övervägande delen av remissinstanserna instämmer i de ståndpunkter som nu
redovisats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En viss kontroll med den
inriktning som anges i promemorian bedömer jag dock vara nödvändig även i
fortsättningen. Jag anser emellertid alt den närmare utformningen av de ändrade
reglerna bör vänta lill dess mer konkreta resultat föreligger av de förestående
EES-förhandlingarna. Jag återkommer därför senare med förslag belräflfande
reglernas utformning. Jag kommer då också all mera utförligt redovisa
remissynpunkterna. Jag avser också all senare återkomma lill vissa andra
förslag, som rör tillståndspliki för vissa stiftelser när del gäller
aktieförvärv och som lagits upp i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
och TCO har som tidigare nämnts i sina remissvar på promemorian anfört bl. a.
all ett ställningstagande tik förvärvskontrollen bör vänta lik dess
statsmakterna utrett och lagt förslag om del fackliga inflytandet vid
förelagsförvärv i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efler
samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet vik jag anföra följande i
detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad jag erfarit kommer ägamtredningen inom kort alt framlägga förslag om
förbättrade möjligheter till information och förhandling för de fackliga
organisationerna i samband med vissa förelagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är enligt min mening ytterst angeläget att de berättigade kraven på
tillfredsställande informations- och förhandlingsmöjligheter för de fackliga
organisationerna tillgodoses så fort del är möjligt. Dessa frågor bör således
ges hög prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dämlöver
måste, somjag tidigare berört, frågor om de anställdas möjligheter lill insyn
om påverkan över gränsema i intemationella företag drivas</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anpassning
till den internationella utvecklingen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>166</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
Sverige vid förhandlingama med EG och i andra internationella sam- Prop.
1989/90:88 manhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4.5
Utländska köp av svenska börsregistrerade aktier i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kontroll av utländska förvärv som sker enligt företagsförvärvslagen omfattar
alla förvärv som avser mer än 10% av aktiema eller röstema i svenska bolag.
Kontrollsystemet berör däremot inte utländska förvärv av mindre poster i bolag
även om del utländska innehavet genom flera sådana ägare sammanlagt kan bli
betydande. För all kontrollera och begränsa även denna form av utländskt
inflytande över svenska företag finns systemet med utlänningsförbehåll i
svenska bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
utlänningsförbehåll enligt företagsförvärvslagen är ett förbehåll i
Utlänningsförbehåll bolagsordningen för ell svenskt aktiebolag, enligt vilket
utländska förelag eller likställda subjekt endast får förvärva en viss del av
aktiema i bolaget, vid varje tidpunkt motsvarande mindre än 40% av
aktiekapitalet och 20% av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Enligt
lagen krävs det tillstånd för atl ändra ell ullänningsförbehåll. Tillstånd
prövas på samma grand som tillstånd lill förelagsförvärv. Någon ändring i denna
ordning föreslås inte i det förslag lill ändrade regler om utländska
förelagsförvärv, som jag nyss redogjort för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
förekom inom ramen för valutaregleringen viss kontroll av utlänningars köp av
svenska börsaktier. Sedan millen av 1980-lalel har dock tillstånd lill utförsel
av sådana aktier i praktiken regelmässigt beviljats. 1 början av år 1988 logs
ytterligare ett steg i avreglerande riktning, då riksbanken meddelade en
generell dispens från tillslåndspliklen i denna typ av ärenden. Kontrollen inom
ramen för valularegleringen har således numera hell upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om kontrollsystem för utländskt aktieinnehav i börsnoterade bolag ulan
utlänningsförbehåll berördes som jag nämnt i prop. 1986/87:74 Näringspolitik
inför 90-lalel (sid 100 flF). I propositionen redovisades del förslag som en
arbelsgrapp inom industridepartementet hade presenterat år 1985 i en rapport
(Ds I 1985:7) Utländskt inflytande i svenska förelag. Förslaget innebar all
utländska förvärv av aktier i svenska börsbolag utan ullänningsförbehåll skulle
kontrolleras när del utländska innehavet i sådana bolag kom alt översliga 40%
av hela aktiekapitalet eller 20% av samtliga röster. Enligt förslaget skulle
storleken av del utländska inriehavel fortlöpande övervakas med hjälp av
Värdepapperscentralens VPC AB (VPC) rapporteringssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sina överväganden konstaterade föredraganden all den föreslagna kontrollen inte
kunde fungera med det då befintliga rapporteringsystemel. Del var vidare ovisst
hur lång lid del skulle ta all införa ell sådant syslem och vilka kostnader det
skulle medföra för VPC, berörda bolag och fond-kommissionärema saml förvallama.
Föredraganden fann del därför nödvändigt all göra ytterligare utredningar.
Under liden skulle regeringen noga följa utvecklingen av del utländska ägandet
i de berörda bolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
har därefter beretts ytterligare i industridepartementet. Bl. a. har<br>
undersökts hur vanligt det är med ullänningsförbehåk hos börsbolag.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Undersökningen har givit
vid handen alt av samtliga börsnoterade bolag Prop. 1989/90:88 så saknar
endast 14 bolag varje form av begränsning av utlännings räll all förvärva
aktier i bolaget. Av dessa hör endast ell fåtal till de riktigt stora bolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hösten
1989 beslutade riksdagen om införande av ell kontobaserat ak-liesyslem (prop.
1988/89:152, 1989/90:LU 5, rskr 22). Härigenom har i och för sig numera skapats
de gmndläggande syslemlekniska fömtsättningama för atl införa ell
kontrollsystem i enlighet med vad som föreslogs av den tidigare nämnda
arbetsgmppen inom industridepartementet. Detta kräver dock kompletteringar av
del planerade systemet, som kommer medföra ytterligare kostnader för berörda
parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
allmännna utländska ägarinflytandet över svenska börsbolag har under senare år
minskal något trots avreglering av den tidigare kontrollen inom ramen för
valularegleringen och trots atl flera bolag under denna period aktivt marknadsfört
sina aktier i ullandel. Med hänsyn lill atl det endast rör sig om etl litet
antal bolag, som slår hell utanför kontrollen och all införandel av ell
kontrollsystem säkerligen skulle medföra etl mer komplicerat akliekonlosyslem
med åtföljande kostnader, finner jag all del i vart fall för närvarande inte
finns skäl all föreslå införande av ett nytt system för kontroll av det
utländska inflytandet i börsbolag. Under alla förhållanden bör frågan avvaktas
lill dess all den framlida utformningen av en lagstiftning om kontroll av
utländska förelagsförvärv närmare las upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
bör dock även i fortsättningen noggrant följa utvecklingen av del utländska
ägandet i de berörda företagen. 1 prop. 1988/89:152 om kontobaserat akliesystem
anmälde chefen för jusliliedepartemenlel alt hon erfarit all jag avsåg alt
lägga fram förslag om all del utländska aktieägandet i börsbolagen skulle
redovisas inom ramen för det kontobaserade systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
den fortsalla beredningen av denna fråga inom industridepartementet har del
visat sig att en sådan redovisning i och för sig är möjlig men att den
fömtsätter inte oväsentliga förändringar av nu gällande system för
uppgiflsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
upprättar sedan ett antal år tillbaka årligen aklieägarslatislik. Denna
statistik innefattar även uppgift om utländsk ägarandel i börsnoterade bolag
och avser i princip förhåkandena vid årskifte. SCB:s statistik medger
visserligen inte alt utvecklingen i de enskilda bolagen fortlöpande kan följas
under året men enligt min bedömning ger den tikräckliga fömlsäll-ningar för alt
kunna följa utvecklingen av del utländska ägandet i svenska börsbolag ulan
ullänningsförbehåll över en längre period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Upprättade lagförslag</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med det anförda (avsnitten 4.7 och 5.6.1) har inom industridepartementet
upprättats förslag till:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>1. lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för akmänna pensionsfonden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>2. lag om ändring i lagen
(1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
under I har upprättats i samråd med chefen för finansdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna ändringama är av den beskaflFenheten alt lagrådels hörande skulle
sakna betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>9
Specialmotivering</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente
för<br>
allmänna pensionsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av det tidigare skall Stiftelsen Småföretagsfonden under vart och ell
av åren 1990 lill och med 1994 tillföras 200 miljoner kronor av under 1990
influtna AP-fondsmedd. Lagtekniskt har samma lösning valts som när fonden 1984
och 1987 tillförts sådana medd (prop. 1983/84:135 resp. 1986/87:74).
Ytteriigare en ändring har alkså gjorts i punkt 7 övergångsbestämmelsema till
lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden. Överföring av medel görs av
riksförsäkringsverket efler särskilt beslut av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Lag om ändring i lagen (1989:164) om kontroll genom<br>
teknisk provning och om mätning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
väsentligaste sakliga nyheten är atl del i lagen nu införs ell nytt syslem med
regler om frivillig ackreditering av certifieringsorgan. Den myndighet som
sedan lagens ikraftträdande har haft ansvar och liksyn över
ackredile-ringsverksamheten av laboratorier och som nu föreslås få motsvarande
uppgifter för ackreditering av certifieringsorganen har den 1 juli 1989
erhållit en ny organisation och namnet statens mät- och provslyrdse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 5.6.1) innebär ackreditering
enligt det syslem som nu införs en förklaring alt certifierings-organel är
kompetent och tillförlitligt och uppfyller de krav som ställs i olika avseenden
enligt gängse normer. Ackreditering av certifieringsorgan kan avse certifiering
av produkter, kvalitetssystem eller personal. Alla certifieringsorgan som
moisvarar de krav ackredileringsorganel, statens mät- och provslyrdse, ställer för
en ackreditering skall ha en räll alt efler ansökan bli ackrediterade. Någon
behovsprövning gmndad på en bedömning av marknaden får inte förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket skall ackredileringsreglema också omfatta kontrollorgan. Härmed
avses vad som på engelska betecknas "inspeclion bodies". Som framgår
av den allmänna motiveringen kommer europeiska standarder att tas fram även
för sådana organs verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket anges att statens mät- och provslyrdse skall meddela<br>
beslut om ackreditering. Som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt<br>
5.6.1) kommer myndighelsgodkännanden i större utsträckning atl ersättas<br>
med privaträltsliga certifieringar vilket gör all garantier därför måste<br>
skapas för alt dessa utförs korrekt. Ackreditering utgör härvidlag etl lämp<br>
ligt instmment. MPR, som redan har erfarenhet av ackreditering av labo<br>
ratorier, bör därför anförtros uppgiften all även ackreditera certifierings<br>
organ.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-left:141.0pt'><span style='font-family:Verdana'>16
§</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller bestämmelser om gikighelsliden för ackreditering och om återkallelse
av ackreditering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ackredileringssystemel
är frivilligt. Den som begär ackreditering är skyldig all underkasta sig de
villkor som ackredileringsorganel föreskriver för verksamheten. Någon sanktion
utöver den i paragrafen reglerade möjligheten att återkalla ackredileringen
vid brott mol dessa vikkor behövs därför inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
också har framhållits i den allmänna motiveringen förhindrar inte denna lags
bestämmelser om ackreditering all andra frivikiga ackredile-ringssystem drivs
utanför lagens ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafen skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddela föreskrifter om ackreditering av certifieringsorgan. Sådana
föreskrifter kan gälla såväl de krav som skall ställas på de ackrediterade
certifieringsorganen som förfarandei vid ackredileringen. De allmänna krav på
certifieringsorgan som ställs intemationellt framgår av EN 45 000-serien. De
föreskrifter i fråga om ackreditering som regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer kommer all utfärda fömtsätts följa de specificerade
intemationella bestämmelserna om ackreditering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:117.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>21,24och25§§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringama
innebär endast alt de aktuella bestämmelserna skall tillämpas även i fråga om
ackreditering av certifieringsorgan (och kontrollorgan enligt 15 § andra
stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10
Hemställan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen dels att anta förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom ändring i lagen (1983:1
092) med reglemente för allmänna pensionsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att godkänna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de ändrade riktlinjer för de
regionala utvecklingsfondernas målgrupp somjag har förordat (avsnitt 4.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de ändrade riktlinjer för val
av styrelse i de regionala utvecklingsfondema somjag har förordat (avsnitt
4.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de ändrade riktlinjer för de
regionala utvecklingsfondernas och Stiftelsen Norrlandsfondens
finansieringsverksamhet som jag har förordat (avsnitt 4.7),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de riktlinjer för nya statliga
riskkapitalbolag som jag har förordat (avsnitt 4.7),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de ändrade riktlinjer och det
ökade kapitalbehov för Stiftelsen Småföretagsfonden som jag har förordat
(avsnitt 4.7),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>all aktierna i Temu Interaktor
AB får överlåtas lill Stiftelsen Norriandsfonden i enlighet med vad jag har
förordat (avsnitt 4.7),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de ändrade riktlinjer för
slödel lill designfrämjande åtgärder som jag har förordat (avsnitt 4.11),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>atl aflförsverket FFV upphör
som aflTärsdrivande verk och alt verksamheten överförs lill ett aktiebolag
snarast efter den 1 juli 1990 dock senast den 1 januari 1991 (avsnitt 6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de riktlinjer för överföringen
av tillgångar och skulder från aflTärsverket FFV till FFV AB somjag förordat
(avsnitt 6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en ram på 160000000 kr. för
aflTärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkels investeringar i
fasligheter, maskiner och inventarier under första hälften av budgetåret
1990/91 (avsnitt 6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en ram på 25000000 kr. för
affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i
aktier under första hälften av budgetåret 1990/91 (avsnitt 6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en ram på 300000000 kr. för
aflTärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkels
rörelsekapilalbehov under första halvan av budgetåret 1990/91 (avsnitt 6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>all staten påtar sig
betalningsansvar intill ett belopp av 270000000 kr. för affärsverket FFV:s och
FFV AB:s pensionsskuld i enlighet med vad jag anfört (avsnitt 6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vad jag har förordat om
storieken av statens framlida andel av röstvärde och kapitalandel i
förvaltningsakliebolaget liksom möjligheten att ge ut lill aktier konvertibla
förlagslån motsvarande högst 15 % av aktiekapitalet (avsnitt 6),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vad jag har anfört om de
rörelseregler som f n. gäller för SIB- Prop. 1989/90:88 Invest AB (avsnitt
6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att regeringen återkallar den
av fullmäktige i riksgäldskonioret lämnade garantin för SlB-lnvesl AB:s
förpliktelser intill ett belopp av högst 1 300000000 kr. (avsnitt 6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
all bemyndiga regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att genomföra ombildningen av
aflfarsverket FFV till ett aktiebolag (avsnitt 6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att överiåta statens aktier i
Celsius Industrier AB, FFV AB, Luossavaara-Kiimnavaara AB, Ncb AB, Procordia
AB, SlB-lnvest AB, AB Statens Skogsindustrier, SSAB Svenskt Stål AB, Sveriges
Geologiska AB saml Cemenla AB lill ett nybildal av staten ägt
förvakningsaktiebolag i enlighet med vad jag förordat (avsnitt 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag
har anfört om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>21.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>riktlinjema för stöd lill
industrielll utvecklingsarbete genom Stiftelsen Fonden för industriellt
utvecklingsarbete som jag har förordat (avsnitt 5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>målsättningen och inriktningen
för det av staten ägda förvaltningsakliebolaget, liksom behovet av
kapitaltillskott i FFV AB (avsnitt 6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>internationella investeringar
(avsnitt 7),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>näringspolitiken i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>11 Anslagsfrågor för budgetåret 1990/91</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Tolfte huvudtiteln</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 14) har regeringen före-slagk
all, i avvaktan på särskild proposition, förbudgetård 1990/91 beräkna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
Statens industriverk:Förvaltningskostnader etl förslagsanslag på 64740000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
Statens industriverk utredningsverksamhet ell reservationsanslag på 5000000
kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
Åtgärder för att främja industridesign ell reservationsanslag på 5000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
Branschfrämjande åtgärder dl reservationsanslag på 17 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
Småföretagsutveckling ett reservationsanslag på 182 500000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet ett
reservationsanslag på 27 995 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
Bidrag tid Tde-X-projektet ett förslagsanslag på 1000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
Statens provningsanstaluUppdragsverksamhet ell förslagsanslag på 1000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
Bidrag lid statens provningsanstalt ell reservationsanslag på 38075000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
Statens provningsanstalt: Utrustning etl reservationsanslag på 5000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
Statens mät-och provstyrelse ell reservationsanslag på 6 667 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
Bidrag tid Standardiseringskommissionen ett anslag på 20530000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
Industriell utveckling m. m. inom informationsteknologiområdet ell
reservationsanslag på 30000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill nu ta upp dessa och vissa andra anslagsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>A Industridepartementet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>A 5 Internationellt samarbete på företagsområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag (förslag) 6 000 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag tidigare (avsnitt 4.4) har anfört bör ell nytt reservationsanslag
föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1990/91 för all läcka kostnader under
budgetåren 1990/91 och 1991 /92 i samband med överföring av kunskaper på bl. a.
småförelagsområdel lill vissa länder i Östeuropa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
Intemationellt samarbete på företagsområdet för budgetåret<br>
1990/91 an visa ell reservationsanslag på 6 000 000 kr.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B Industri m.m.</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten vid statens industriverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk (SIND) är sedan den 1 juli 1983 central förvaltningsmyndighet för
ärenden som rör industri och hantverk saml för del regionalpolitiska slödel
lill näringslivet. Industriverket kan även la upp frågor som inte direkt hänför
sig lill nämnda näringar, men ändå är av betydelse för dessa från industri- och
regionalpolilisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriverket
utövar statens huvudmannaansvar för den regionala utvecklingsfonden i varje
län och svarar för service till fondema i frågor med anknytning till statens
näringspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuduppgiftema
för industriverket är dels all främja industrins omvandling och tillväxt genom
utredningsverksamhet, industripolitiskt stöd och förelagsutvecklande insatser,
dels att bidra lill en balanserad regional utveckling genom regionalpolitiskt
finansiellt företagsstöd och särskilda insatser i anslutning härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriverket
handlägger dessutom ärenden om utnyttjande av investeringsfonder och
fömydsefonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
skall verket svara för meddsförvallning och personaladministration saml lämna
del biträde i övrigl som behövs för verksamheten vid nämnden för
hemslöjdsfrågor och sprängämnesinspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
fär utföra uppdrag. För uppdrag ål annan än regeringen skall ersättning las ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
verket finns en avdelning för utredningsverksamhet, en för bransch- och
småföretagsutveckling, en för regional utveckling och finansiekt stöd saml en
administrativ byrå. En regionalpolitisk nämnd och en nämnd för
fartygsfinansiering är knutna lill verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
vid industriverket har hittills varit indelad i huvudprogrammen
Utredningsverksamhet, Industriell omvandling och tillväxt. Regional utveckling
saml Småföretagsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
anställda uppgår för närvarande lill 190 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgetåret 1990/91 behandlar jag i delta sammanhang följande anslag för
verksamheten vid industriverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Bl.
Statens industriverk: Förvaltningskostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>B
2. Statens industriverk: Utredningsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>B
4. Åtgärder för atl främja industridesign</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>B
7. Småföretagsutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B I. Statens industriverk: Förvaltningskostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62124789</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 64740000 1990/91 Förslag 65 957000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslaget
bör fr. o. m. budgetåret 1990/91 fördelas på tre program, nämli<br>
gen Utredningsverksamhet, Bransch- och småföretagsutveckling samt Re<br>
gional utveckling och finansiellt stöd. I följande tabell anges för riksdagens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>information
en uppskattning av hur förvaltningskostnaderna kan komma Prop. 1989/90: att
fördelas mellan de olika programmen för budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudprogram</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag 1990/91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:231.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1000-tal kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningsverksamhet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15830</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bransch-och
småföretagsutveckling</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regional
utveckling och finansiellt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stöd</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19787</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65957</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsberäkningen framgår av Följande sammanställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:168.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1989/90</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:232.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1990/91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:231.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningskostnader</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54 554000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-1-2616000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokalkostnader</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10186 000</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>-1 399 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:167.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64740000</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>+1217000</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
industtiverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudförslag
för budgetåret 1990/91 är beräknat tik 64410000kr. Utgiftsminskningen följer
det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1989/90 och uppgår
för budgetåret 1990/91 tik 1,75%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriverket
fick hösten 1983 ansvaret för driften och utvecklingen av länsplaneringens
prognos- och informationssystem (UMDAC-syslemel). Verket beräknar en ökning av
meddsbehovel för budgetåret 1990/91 med 800000 kr. Ökningen hänförs till höjd
ambitionsnivå i prognosarbelel saml utveckling av systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriverket
föreslår en sammanslagning av programmen Industriell omvandling och tillväxt
och Småföretagsutveckling lill ett nytt program Bransch- och
småföretagsutveckling. Detta program skall omfatta branschorienterade program
med inriktning på små och medelstora företag och småförelagsprogrammet med
inriktning på samverkan med de regionala utvecklingsfondema och andra
organisationer för all främja de mindre förelagens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
statens industriverk bör medel beräknas med utgångspunkt i en real minskning av
utgiftema om 5% på tre år. För budgetåret 1990/91 föreslår jag all utgifterna
minskas med 1,75%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BeträflFande
medel lill länsplaneringens prognos- och informationssys<br>
tem anvisas dessa över de regionalpolitiska anslagen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller industriverkets förslag om sammanslagning av två pro- Prop.
1989/90:88 gram lill ett nytt för Bransch- och småföretagsutveckling anser jag
alt en sådan integration mellan bransch- och småföretagsutveckling innebär en
eflFektivisering av verksamheten, eftersom inte bara småföretagsprogrammet
ulan även programmet för industriell omvandling och tillväxt riktar sig lill
små och medelstora företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den regionalpoliliska proposition (prop. 1989/90:76) som regeringen nyligen
lafl fram föreslås alt handläggningen av vissa ärenden om regionalpolitiskt
stöd överflyttas från SIND till berörda länsstyrelser. De medel som SIND tagit
i anspråk för denna handläggning, som jag för budgetåret 1990/91 beräknar lill
1 milj. kr., bör successivt tillföras berörda länsstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 65 957000kr.
Budgetförslaget beträflFande statens löne- och pensionsverk innebär alt
kostnaderna för pensionsadministralionen skall täckas av avgifter fr.o.m.
budgetåret 1990/91. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn lill dessa
avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har föreslagit
i fråga om förändringar i programindelningen av industriverkets verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Statens industriverk:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på
65957000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B 2. Statens industriverk: Utredningsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4112 584</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1154069</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1990/91
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5 250000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget betalas kostnader för experter och tillfällig personal, resor samt
övriga kostnader som hänger samman med utredningsverksamheten inom statens
industriverks arbetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsverksamheten
bedrivs bl. a. enligt de riktlinjer som regeringen fastställer i en årlig
ulredningsplan. Utredningsplanen, som utformas efter förslag från
industriverket, bör inte binda samtliga utredningsresurser inom verket, ulan
göra del möjligt all vissa utredningsbehov som uppkommer under året kan
tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
hösten 1987 är verksamheten indelad i utredningsområdena internationell
ekonomi, struklurstudier, branschstudier, företagssludier och regionala
studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriverket
skall till regeringen lämna underlag till en ulredningsplan för budgetåret
1990/91 senasiden 16 maj 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1989/90. I saml Nr 88</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättelse: S. 181 rad 27 och S. 182 rad 7 Stär: anvisa
Rättat till: för anvisa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S. 181 rad
37 Stär: FFV AB anvisa Rättat till: FFV AB anvisa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S. 188 rad
6 och 14 Stär: 32 278 500 Rättat till: 32 279000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Statens industriverk</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriverket
föreslår en ökning av anslaget med 1,3 milj.kr. lilP6,3 milj.kr. för budgetåret
1990/91. Ökningen hänförs till ökade kostnader för slalistikinköp och
konsulttjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslaget
bör föras upp med 5 250000 kr. för budgetåret 1990/91, dvs. en ökning med
250000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisa
ett reservationsanslag på 5 250000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B 4. Åtgärder för att främja industridesign</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6033695</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2092 857</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1990/91
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisades till Åtgärder för att främja
industridesign 15 milj.kr. att användas under budgetåren 1987/88 -1989/90.1
enlighet med vad jag tidigare har anfört (avsnitt 4.11) bör detta
reservationsanslag på nytt föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
industriverket bör verksamheten vid Stiftelsen Svensk Industridesign utökas
framför akt inom området Kunskap och kompelens. Även insatser för atl främja
design i enskilda småföretag bör fortsätta. Industriverket hemställeratt 8
milj.kr. anslås för budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill vad jag tidigare anfört om design (avsnitt 4.11) beräknarjag
medel för att främja industridesign med 5 milj. kr. för budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
milj. kr. bör gälla som en gemensam ram för budgetåren 1991/92 och 1992/93.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. medge
all under budgetåren 1991/92 och 1992/93, utöver un<br>
der budgetåret 1990/91 ej disponerade medel, sammanlagt<br>
10000000 kr. får användas till åtgärder för all främja industride<br>
sign,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. till
Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1990/91
anvisa ell reservationsanslag på 5 000 000 kr.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B 7. Småföretagsutveckling</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift 135003096'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>173163 739'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 199 500000'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1990/91
Förslag 215 300000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Anslagen Branschfrämjande åtgärder och
Småföretagsutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget Småföretagsutveckling bekostas främst verksamhetsbidrag till de
regionala utvecklingsfonderna och vissa andra insatser för atl främja
utvecklingen av små och medelstora företag. Huvuddelen av anslaget disponeras
av statens industriverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget Branschfrämjande åtgärder bekostas insatser vid statens industriverk
för att dels främja utbildning, omställning och export inom den träbearbetande
industrin, dels bedriva ett allmänt struktumtveck-lingsprogram (ASP) för
industri och industrislödjande tjänsteproduktion. Anslaget uppgår för
innevarande budgetår lill 17 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
industtiverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Småföretagsutveckling föreslår industriverket all 211 milj. kr. anvisas för
budgetåret 1990/91, utöver det belopp som slår till regeringens disposition.
Verket förelår en viss förändring vad gäller uppdelningen på anslagsposter.
Del skulle medföra bl.a. en ökad betoning på nyföretagande och
underleverantörsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
åtgärder som rör den träbearbetande industrin beräknar industriverket
medelsbehovet för budgetåret 1990/91 till 18 milj.kr. ASP-pro-grammet föreslås
inordnas i ett nytt program Strategi- och teknikval i mindre företag under
anslaget Småföretagsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare (avsnitt 4) redogjort för min syn på hur arbetet med att främja utvecklingen
av små och medelstora företag bör drivas vidare. Jag förordar att medel som för
närvarande bekostar branschfrämjande ålgärder i fortsättningen beräknas under
anslaget Småföretagsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar det sammanlagda meddsbehovel för budgetåret 1990/91 till 215,3
milj.kr. Del ankommer på regeringen att fördela anslaget på olika delposter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>430,6
milj.kr. bör gälla som en gemensam ram för budgetåren 1991/92 och 1992/93.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den regionalpoliliska proposition (prop. 1989/90:76) som regeringen i<br>
dag lagt fram föreslås att det ansvar för beredning och uppföljning av ären<br>
den om regionalpolitiskt stöd, som vissa regionala utvecklingsfonder har,<br>
skall upphöra och all detta ansvar i princip skall ligga hos berörda länssty<br>
relser. Nämnda verksamhet tar för närvarande i anspråk 7 milj. kr. per år av<br>
utvecklingsfondernas samlade resurser. Jag förordar att ell lika stort belopp<br>
från anslaget Småföretagsutveckling successivt tillförs berörda länsstyrel<br>
ser.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medge all under budgetåren
1991/92 och 1992/93, utöver under budgetåret 1990/91 ej disponerade medel,
sammanlagt 430600000 kr. får användas för småföretagsutveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lill Småföretagsutveckling för
budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 215 300000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>C. Exportkrediter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>C 4. Åtgärder för att främja utländska investeringar i
Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag (förslag) 1 500 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
ekonomiska politik är inriktad på alt öka och utveckla den industriella basen i
landet. Utöver andra föreslagna industripolitiska ålgärder är del av stor vikt
att Sverige aktivt markerar en positiv attityd till utländska etableringar i
landet. Intemationell erfarenhet visar atl utländska investeringar också har
en stimulerande effekt på utvecklingen i värdlandet, bl. a. i form av teknisk
fömyelse. För Sveriges del eftersträvas även en bättre balans mellan svenska
förelags investeringar i ullandel och utländska företags investeringar och
nyetableringar i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
industriländer driver i dag aktiva kampanjer för all attrahera utländska
etableringar. Del gäller ej minsl de västeuropeiska industriländerna som
satsar betydande resurser för ändamålet och även har kunnat redovisa goda
resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de länder i vilka invesleringsfrämjande ålgärder satts in, märks i synnerhet
Japan. De japanska direklinvesteringarna utomlands uppgick under åren 1980-1988
lill 142 miljarder dollar. Ökningstakten har från Japans sida under de senaste
åren varit högre än motsvarande från USA. Den tillverkande japanska industrins
investeringar blir alltmer koncentrerade till producerande och monterande
fabriker för elektronik, fordon och maskiner. Det anses i Japan vara etl
politiskt önskemål all ytterligare öka internationaliseringen av industrin och
finna nya industriella samarbetsformer utomlands. Den starka japanska yenen
bidrar även till alt göra japanska utlandsinvesteringar alltmer intressanta. De
japanska ullands-invesleringama anses komma all ligga på en fortsatt hög
ökningstakt även inpå 1990-lalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industridepartementet
har åren 1984 och 1988 publicerat investeringsbroschyren "Invest in
Sweden". Broschyren har främst beskrivit Sverige som ett tekniskt
avancerat industriland, men även givit allmän information om landet.
"Invest in Sweden" har distribuerats genom ambassader,
handdssekreterarkonlor och näringslivsorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
aktiva invesleringsfrämjande ålgärder har ej vidtagits i samband<br>
med publiceringen. Broschyren har emllertid fåll ett gott mottagande och<br>
vidgat kunskapen om Sverige som ell intressant alternativ för industriella<br>
etableringar.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk har i sin treårsplan 1990/91-1992/93 angett ett Prop. 1989/90:88
behov av sammanlagt 10 milj.kr. för invesleringsfrämjande ålgärder som efler
ett kunskapsuppbyggande inledningsskede åtföljs av aktiva ålgärder i ell å två
länder. Jag anser all åtgärderna under en försöksperiod i första hand bör
koncentreras lill Japan för all pröva möjlighetema all främja utländska
induslrielableringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår all statens industriverk får i uppdrag all utarbeta och utföra ell
treårigt program för invesleringsfrämjande ålgärder i Japan. En särskild
arbetsgmpp inom verket bör identifiera och kartlägga de mest angelägna
branschema särskilt inom del högleknologiska området, framställa lämpligt
informationsmaterial och i samarbete med handdssekreterarkonlor och
näringslivsorganisationer anordna seminarier och vidtaga andra lämpliga
ålgärder för all etablera kontakt med potentiella investerare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
bör i sill arbete hålla nära kontakt med den Intemational Investment Group som
finns på industridepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar del sammanlagda meddsbehovel för 1990/91 lill l,5milj.kr. Som en
gemensam ram för budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör gälla 3,5 milj. kr. Medel
av anslaget bör avsällas för uppföljning och utvärdering av projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen förelår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medge atl under budgetåren
1991/92 och 1992/93, utöver under budgetåret 1990/91 ej disponerade medel
sammanlagt 3 500000 kr. får användas för atl främja utländska investeringar i
Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lill åtgärder för att främja
utländska investeringar i Sverige förbudgetård 1990/91 anvisa ell
reservationsanslag på 1 500000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>E. Statsägda företag m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>E 5. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag (förslag)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag tidigare (avsnitt 6) har anfört bör etl nytt förslagsanslag
föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1990/91 för all belastas med
infriande av del av den garanti som ställs ul lill FFV AB för bolagels pensionsåtagande
för pensionärer med pensionsräll från aflTärsverket FFV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen förelår riksdagen all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret 1990/91 anvisa ell
förslagsanslag på 1000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>E 6. Värdepappersskatt vid försäljning av vissa aktier
ägda av staten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(förslag)</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>400000000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag
tidigare (avsnitt 6) har anfört bör ell nytt för- Prop. 1989/90:
slagsanslag föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1990/91 för att täcka
kostnader vid försäljning av vissa aktier ägda av staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
Värdepappersskatt vid JÖrsäljning av vissa aktier ägda av staten för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag av 400000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>F. Teknisk utveckling m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26400000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 27 995000 1990/91 Förslag 30700000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med vad jag anfört (avsnitt 5.6.4) bör medel anvisas för bidrag tik
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga allachéverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för
budgetåret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag på 30700000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>F 5. Bidrag till Tele-X-projektet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
proposition 1988/89:150 informerades riksdagen om projektets ändrade
organisatoriska inriktning som bl. a. innebar att Nordiska salekitaktie-bolaget
(NSAB) tills vidare kvarstår som ägare till Tde-X-systemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Över
anslaget har medel anvisats under innevarande budgetår för eventuella ökade
kostnader för Tde-X-projektel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betalningama
lill Tde-X-projeklet är slutförda och jag bedömer att behov av ytterligare
medel lill projektet inte föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
vid statens provningsanstalt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
provningsanstak (SP) är enligt sin instmktion (1988:344) landets centrala
institution för teknisk utvärdering, provning och mätteknik saml därmed förenad
rådgivning, forskning och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SP
utför undersökningar, provningar och tekniska utvärderingar av material,
konstmktioner och syslem, och därmed förenad verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SP
bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SP
lämnar experthjälp och råd lill myndigheter och utredningar samt biträder med
expertis i nalionekt och inlemationdll slandardiseringsarbete m.m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SP
är kontrollmyndighet enligt förordningen (1987:423) om handel med Prop.
1989/90:88 äddmetallarbeten saml meddelar föreskrifter om avgifter för registrering
som avses i 11 § i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omräknat
till hdårstjänsler var personalstyrkan vid SP 435 den 30 juni 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
SP tillämpas programbudgelering med verksamheten uppdelad i tre
produktionsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktionsområde
1, Teknisk utvärdering, omfattar uppdrag från näringsliv, förvaltning och
enskilda avseende tekniska undersökningar, mätning, provning, kontroll,
besiktning, beräkning m.m. I produktionsområdet ingår även
riksprovplatsuppgifler saml riksmätplatsuppdrag från statens mät- och
provslyrdse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktionsområde
2, Forskning och utveckling, omfattar den verksamhet som syftar till att
utveckla teknisk kompetens samt mät- och provningsteknik inom områden som
bedöms angelägna. Vidare omfattas den gmndläggande verksamhet som syftar lill
all fortlöpande upprätthålla SP:s kompelens inom teknisk utvärdering och som
rådgivare lill föreskrivande myndigheter och standardisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktionsområde
3, Rådgivning, omfattar kunskapsförmedling med utgångspunkt från SP:s
erfarenhet och expertroll inom provning och mätteknik. Arbetet avser
deltagande i nationellt och intemationellt standardiserings- och
kommittéarbete, rådgivning lill statliga utredningar och myndigheter samt
medverkan i utbildning, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SP:s
verksamhet finansieras genom intäkter av uppdragsverksamhet ål näringsliv och
förvaltning, forsknings- och utvecklingsprojekt ål forskningsråd m. fl. saml
genom anslag över statsbudgeten. Produktionsområde 1 skall i princip
finansieras med uppdragsintäkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medel
för verksamheten anvisas innevarande budgetår under följande anslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F
8. Statens provningsanstak: Uppdragsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F
9. Bidrag lik statens provningsanstak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F
10. Statens provningsanstak: Utmstning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslag
F 8 är ell förslagsanslag, som las upp med ell formellt belopp på 1 OOOkr.
Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamheten. Som inkomst
under anslaget redovisas uppdragsintäkter och ianspråktagna medel från anslag
F9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslag
F 9 är etl reservationsanslag över vilket statens bidrag utgår i första hand
till produktionsområdena 2 och 3, men även till all läcka eveniudll underskott
i uppdragsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslag
F 10 är ell reservationsanslag, som t. o. m. innevarande budgetår finansierar
investeringar i utmstning. Regeringen har, efler riksdagens bemyndigande,
beslutat att försörjningen av kapital tik investeringar i SP i fortsättningen
skall ske med anlitande av driflmedel under självkonsolide-ringsansvar. Detta
anslag upphör därför efler innevarande budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslag
F 8 får i princip inte belastas. För atl lösa tillfälliga eller säsong<br>
mässiga likvidilelsproblem för uppdragsverksamheten och för att tillgodo<br>
se behovet av rörelsekapital disponerar SP en rörlig kredit i riksgäldskon<br>
ioret på lOmilj.kr.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SP
ingår bland de myndigheter som på försök tillämpar treårsbudget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>F 8.
Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88
Utgift</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89
Anslag</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1989/90
Förslag</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
detta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster av provningsverksamheten
m. m. vid SP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
sammanställning ger en ekonomisk översikt av den verksamhet som omfattas av
programbudgeleringen (1 OOOkr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.0pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 rowspan=2 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89 Utfall</span></p>
</td>
<td width=60 rowspan=2 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1989/90 Budget</span></p>
</td>
<td width=138 valign=top style='width:103.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1990/91 Beräknar</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.75pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=138 valign=top style='width:103.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Provnings- Föredra-anstalten gande</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Produktionsområde
1:</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=138 valign=top style='width:103.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><i><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'><a href="http://tekni.sk/"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>Tekni.sk</span></a> </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>utvärdering</span></i></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=138 valign=top style='width:103.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:37.45pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Externa intäkter Anslag Kostnader Resultat</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>124755</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>84492 + 40263</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>133 378</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>92 363 + 41015</span></p>
</td>
<td width=138 valign=top style='width:103.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>141604</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>97950 + 43654</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Produktionsområde
2:</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=138 valign=top style='width:103.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:48.0pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.0pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Forskning
och utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Externa
intäkter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anslag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnader</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Resultat</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14059</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 296</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25 888</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 10467</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19347</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22058</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29442</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 11963</span></p>
</td>
<td width=138 valign=top style='width:103.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19668</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21852</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>31139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 10381</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Produktionsområde
3:</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=138 valign=top style='width:103.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:47.3pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Rådgivning Externa intäkter Anslag Kostnader Resultat</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1913</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11652</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 3 396</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1637</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13432</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 3 788</span></p>
</td>
<td width=138 valign=top style='width:103.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1931</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11855</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 3 398</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.4pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>Indirekta kosmader och intäkter</span></i></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=138 valign=top style='width:103.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:45.1pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:45.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Externa intäkter (inkl. finansnetto) Anslag Kostnader
Resultat</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:45.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2074</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>57777</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-49591</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:45.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 585</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>61819</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-55964</span></p>
</td>
<td width=138 valign=top style='width:103.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:45.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>61036</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-55470</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Resultat
före avsättningar</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 4535</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 802</span></p>
</td>
<td width=138 valign=top style='width:103.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 1963'</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.05pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:46.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>Summa bidragsanslag</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35385</span></b></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38075</span></b></p>
</td>
<td width=138 valign=top style='width:103.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37443' 41135</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anm.: Intäkter och kostnader redovisade exkl.
interndebiteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Tillkommer pris- och löneomräkning. Enligt
regleringsbrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgetåret 1990/91 harjag med utgångspunkt i SP:s huvudförslag beräknat ett
förslagsanslag av 1000 kr.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:99.0pt'><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
till Statens provningsanstall: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1990/91
anvisa ett förslagsanslag på 1 OOOkr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>F 9. Bidrag till statens provningsanstalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42049 860</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>O</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 38075000 1990/91 Förslag 41 135000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SP
utgår i sin medelsberäkning från huvudförslaget för treårsperioden 1989/90
1991/92, vilket innebär en real minskning av utgiftema om 1,66 % för budgetåret
1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar bidragsanslaget lill 41 135000 kr. inkl. pris- och löneomräkning.
Detta är beräknat med utgångspunki i en real minskning med 1,66% för budgetåret
1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Budgetförslaget
beträffande statens löne- och pensionsverk innebär all kostnaderna för pensionsadministralionen
skall läckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91. Jag har vid min
medelsberäkning för detta anslag tagit hänsyn till dessa avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1990/91 anvisa etl
reservationsanslag på 41 135000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>F 10. Statens mät- och provstyrelse: Myndighetsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1572816'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3462889</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1990/91
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Nettoutgifl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
detta anslag redovisas dels intäkter från riksprovplatserna dels samtliga
inkomster och utgifter vid statens mät- och provslyrdse (MPR). Tidigare
budgetår har dessa redovisats under anslagsposten 1. Mät- och provrådets egen
verksamhet under anslaget Fil. Statens mät- och provråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MPR
är enligt sin instruktion (1989:270) central förvaltningsmyndighet för teknisk
kontroll och mätteknik samt handhar ackreditering av laboratorier enligt lagen
(1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MPR
leds av en chef (generaldirektören). Vid verket finns en styrelse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som beslår av högst tio
personer, generaldirektören medräknad. MPR är fr.o.m. den Ijuli 1989
organiserat i två enheter, en teknisk enhet och en förvaltningsenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Myndighetsverksamheten vid
MPR finansieras med avgifter från riksprovplatserna (RPP-avgifter) enligt
lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning. Avgiften
uppgår för närvarande till 0,75% av riksprovplalsernas omsättning från
obligatorisk kontroll. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp av 1
OOOkr. Uppdragsverksamheten och ackredileringsverksamheten skall vara
självbärande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1989/90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1990/91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7778000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgifter Myndighetsverksamhet vid MPR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inkomster</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avgifter
från riksprovplatserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nettoutgift</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 1722000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7671000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>+ 229000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107000</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>+1493000</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
sammanställning ger en ekonomisk översikt av MPR:s totala verksamhet (1000
kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.25pt'>
<td width=148 valign=top style='width:110.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 rowspan=2 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89 Utfall</span></p>
</td>
<td width=66 rowspan=2 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1989/90 Budget</span></p>
</td>
<td width=105 colspan=2 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1990/91 Beräknar</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.3pt'>
<td width=148 valign=top style='width:110.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>MPR</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föredragande</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=148 valign=top style='width:110.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Myndighetsverksamhet</span></i></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:37.2pt'>
<td width=148 valign=top style='width:110.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:46.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Externa intäkter Anslag Kostnader Resultat</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>481 7009 7 780 -290</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7778'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-2228</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10490</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9600</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=148 valign=top style='width:110.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Uppdragsverksamhet</span></i></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:36.25pt'>
<td width=148 valign=top style='width:110.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:46.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Externa intäkter Anslag Kostnader Resultat</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3547</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3401 146</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 306</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 595 711</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 500</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5676 -176</span></p>
</td>
<td width=48 style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:36.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=148 valign=top style='width:110.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Resultat
före avsättningar</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-144</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1517</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-176</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=148 valign=top style='width:110.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anslag</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7009</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7778'</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10290</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9600</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'
Enligt regleringsbrev 7 778000 kr., varav lönekostnader 4612OOOkr. Varav
lönekostnader högst 5 760000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Statens mät- och
provstyrelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning har MPR
utpekats som nationellt ackrediteringsorgan för laboratorier, samtidigt som
styrelsen fått vidgade myndighetsuppgifter, bl. a. ökad befogenhet för den
tekniska tillsynen av riksmät- och riksprovplalser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MPR beräknar all
riksprovplatsavgiften på 0,75% inte kommer all läcka MPR:s kostnader för
budgetåret 1990/91. Redan för innevarande</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>budgetår
beräknas underskoll uppslå. Skälet härtill är sviktande underlag Prop.
1989/90:88 från RPP-avgiftema samt utökad myndighetsverksamhet. MPR föreslår
därför en återgång lik den avgiftsnivå på 0,80% som gäkde t. o. m. budgetåret
1987/88. Även efler en sådan höjning bedöms underskoll uppslå i verksamheten.
Bedömningsunderlagei är dock osäkert. MPR föreslår att 10290000 kr. av de till
anslaget influtna riksprovplalsavgiftema skak få användas under 1990/91 för
MPR:s myndighetsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
nästa budgetår beräknar jag kostnadema för MPR:s myndighetsverksamhet lill
högst 9 600000 kr. Jag har i mitt förslag beräknat ökade kostnader för MPR
föranledda av omorganisationen och den ökade tillsynsverksamheten. Jag har
beaktat atl tjänstebrevsrätlen avvecklas vid MPR fr.o.m. den 1 juli 1990.
Vidare har jag beräknat alt uppdragsverksamheten skall bära sin andel av de
för MPR gemensamma kostnadema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndighetsverksamheten
finansieras med etl bidrag från riksprovplatserna, för innevarande budgetår
0,75% av riksprovplalsemas omsättning från obligatorisk kontroll. Procentsatsen
fastställs av regeringen. Med beaktande av den reservation som finns på
anslaget bedömer jag alt procentsatsen kan bibehållas på oförändrad nivå nästa
budgetår. Under anslaget tas upp etl formellt belopp av 1000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
lill Statens mät- och provstyrelse: Myndighetsverksamhet för budgetåret 1990/91
anvisa ell reservationsanslag på 1000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:148.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Fil. Statens mät- och provstyrelse: Bidrag till
riksmätplatsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3 727 681</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>756138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6666000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1990/91
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget lämnas bidrag lill verksamheten vid riksmätplatserna (jfr prop.
1979/80:100 bil. 17 s. 281 f). Tidigare budgetår har bidraget anvisats från
anslagsposten 2. Bidrag till verksamheten vid riksmälplatsema under anslaget
Fil. Statens mät- och provråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag tidigare anfört (avsnitt 5.6.3) beräknarjag medel för
bidrag rill riksmätplatserna tkl 8 milj. kr. förbudgetård 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
till Statens mät- och provstyrelse: Bidrag lid riksmätplatsverk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samhet
för budgetåret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag på Prop. 1989/90:88
8000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>F 14. Bidrag till Standardiseringskommissionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15800000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 20530000 1990/91 Förslag 32 279000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enhghel med vad jag anfört (avsnitt 5.6.1) bör medel anvisas för bidrag
likSlandardiseringskommissionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>la dd av vad jag anfört om
statens roll i standardiseringen m.m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lill Bidrag tdl Standardiseringskommissionen
för budgetåret 1990/91 anvisa ett anslag på 32279000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>F 18. Industriell utveckling m. m. inom
informationsteknologiområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
har redovisat i del föregående (avsnitt 5.5.2) tillförs under innevarande
budgetår del nationella informalionsleknologiprogrammel återstående medel inom
den av riksdagen beslutade treårsramen. Jag föreslår av detta skäl inte några
ytterligare medel under anslaget för budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:177.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>F 22. Industriell utveckling m. m. inom
verkstadsteknikområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1990/91
Nytt anslag (förslag) 50000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med vad jag har anfört (avsnitt 5.5.1) bör medel anvisas för etl
program för verksladsleknisk utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lill
Industriell utveckling m. m. inom verkstadsteknikområdet<br>
för budgetåret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag på<br>
50000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. medge
alt under budgetåren 1991/92 och 1992/93, utöver un<br>
der budgetåret 1990/91 ej disponerade medd, 100000000 kr. får<br>
användas till industriell utveckling m. m. inom verksladsleknikom-<br>
rådel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-left:232.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underbilaga
1.1 Prop. 1989/90:1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av remissyttranden över betänkandet
"Standardiseringens roll i EFTA/EG-samarbetet" (SOU 1989:45)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Hovrätten för Västra Sverige,
kammarrätten i Jönköping, kommerskollegium, fortifikalionsförvaltningen,
försvarels materielverk, överstyrelsen för civil beredskap, statens
räddningsverk, försvarets forskningsanstalt, flygtekniska försöksanstalten,
socialstyrelsen, postverket, televerket, banverket, vägverket, statens väg-
och trafikinstitut, trafiksäkerhelsverkel, sjöfartsverket, luftfartsverket,
statens geotekniska institut, tukverket, byggnadsstyrelsen, riksskatteverket,
riksarkivet, lantbmksstyrelsen, statens maskinprovningar, statens
livsmedelsverk, skogsstyrelsen, arbelarskyddsstyrdsen, arbetsmiljöfonden,
plan- och bosladsverkei, statens institut för byggnadsforskning, statens råd
för byggnadsforskning, statens lantmäteriverk, statens industriverk,
sprängämnesinspektionen, Sveriges geologiska undersökning, styrelsen för
teknisk utveckling, statens provningsanstak, statens mät- och provråd,
affärsverket FFV, statistiska centralbyrån, statskontoret,
riksrevisionsverkel, näringsfrihetsombudsmannen, konsumentverket, statens
naturvårdsverk, kemikalieinspektionen, statens strålskyddsinslitul, statens
energiverk, statens vattenfaksverk. Sjukvårdens och socialvårdens
planerings-och rationaliseringsinstitut, Ingenjörsvelenskapsakademien,
SIS-Slandardiseringskommissionen i Sverige, Kran- och hisskommissionen.
Tryckkärlskommissionen, Tekniska nomenklalurcenlralen. Svenska
Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR, Landstingsförbundet,
Svenska Kommunförbundet, Lantbmkamas Riksförbund, Kooperativa förbundet,
Sveriges Handelsagenters förbund, Sveriges Köpmannaförbund, Svenska
försäkringsbolags riksförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Mekanförbund, Sveriges Elektroindustriförening, Bilinduslriföreningen,
Industrins Byggmaterialgmpp, Småföretagens Riksorganisation, Svensk
Industriförening, AB Statens Anläggningsprovning, AB Svensk Bilprovning,
Apoteksbolaget AB, SEMKO Svenska Elektriska Materielkonlrollanslallen AB, Handikappinstitutet,
Svenska Läkarsällskapet saml Nationalkommittén för Svensk Kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
har skrivelser inkommit från Stockholms handelskammare. Svensk Handel,
Kooperativa Konsumentgillesförbundet, Svenska sjukvårdsleverantörers Förening,
Jemkontoret, Entreprenadmaskinleverantö-remas samarbelsorgan, Svenska
Elverksföreningen, Statens pris- och konkurrensverk. Svenska
Sjöfolksförbundel, Svenska Förbundet för Kvalitet saml Husmodersförbundet Hem
och Samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Standardiseringens nya och ökade betydelse</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens fbrslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är nödvändigt med en ökad satsning på standardisering. Det viktigaste skälet
lill detta är all standardiseringen har kommit att spela en allt viktigare roll
i EFTA/EG-samarbetet. Om vi i del framlida västeuropeiska
standardiseringsarbetet skall kunna få jehör för krav, som svenska förelag,
myndigheter, fackliga organisationer, konsumenter och andra intressenter
ställer, måste både staten och näringslivet öka sina satsningar på standardisering
både personellt och ekonomiskt. Inom områden som är viktiga för svenska
intressenter anser utredaren all vår målsättning skall vara att ha en lika
effektiv standardisering som de ledande EG-ländema. Utredaren anser atl
näringslivets rok i standardiseringsverksamheten är ännu viktigare än tidigare
och all näringslivet, trots att standardiseringen fåll en ökad betydelse för
myndighetemas regdskapande verksamhet, alltjämt bör ha huvudansvaret för
standardiseringens utveckling. En utgångspunkt för utredarens förslag är all
ökade insatser från statens sida fömlsäller all näringslivet ökar sina insatser
i motsvarande grad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
stort sett samtliga remissinstanser instämmer i utredarens beskrivning och
analys av slandardiseringsverksamhelens nya och ökade betydelse. Vissa områden
är enligt remissinstansema inte tillräckligt behandlade. Statens
strålskyddsinslitul (SSI) menar all utredaren belyst frågoma alltför ensidigt
ur näringslivels synvinkel och all utvecklingen för de föreskrivande
myndighetema saknas i analysen. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) anser
all beredskapslanken inte är tillräckligt beaktad i standardiseringen.
Beredskapslänkande och standardisering behövs redan på produktutvecklingsstadiet.
Lantbruksstyrelsen (LBS) saknar behandlingen av analysmetoder, statskontoret
IT-slandardiseringen. SlS-Standardiserings-kommissionen i Sverige (SIS) och
fackorganen har lämnat ett gemensamt svar och kallas i fortsättningen SIS. SIS
saknar redogörelse för standardiseringen inom intemationella teleunionen. Industrins
byggmateridgrupp anser all byggsidan inte beaktats tillräckligt och statens
pris- och konkurrensverk (SPK) menar alt utredningen inte beaktat
standardiseringens betydelse ur pris- och konkurrenssynpunkt och föreslår all
del görs en utvärdering av nya och gamla standarders betydelse ur pris- och
konkurrenssynpunkt. Även certifieringen borde hanteras på samma sätt menar
SPK.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen
(NO) anser all de mindre förelagen måste<br>
fås att delta mer i standardiseringen och sjukvårdens och socialvårdens<br>
planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) föreslår atl verksledningama<br>
bör ges information om standardiseringens strategiska betydelse. Svenska<br>
förbundet för Kvalitet föreslår en brett upplagd informationskampanj om<br>
standardiseringsverksamheten all genomföras av SIS med medel från sta<br>
ten.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige (LO) betonar behovet av en heltäckande Prop. 1989/90:1
produktsäkerhelslagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
bedömning av att en kraftsamling behövs tillstyrks av 47 remissinstanser och
betonas särskilt av flera instanser. Några remissinstanser, däribland SSI och
Sveriges Industriförbund lycker dock att utredarens förslag inte är
tillräckligt kraftfulla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Finansieringsmodellen och dess volym</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens fbrslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
totala statliga stödet till SIS bör ökas med ca lOmilj. kr./år under en
treårsperiod. Stödet bör ges i form av dels ett allmänt bidrag, dels ett
målrelaterat särskilt bidrag. Det allmänna bidraget bör utgå med 50% av vad
näringslivet, kommuner, affärsverk och statliga myndigheter med
uppdragsfinansierad verksamhet beräknas salsa på standardiseringen, dock med
högst 30 milj. kr./år i 1989 års penningvärde. Det särskilda bidraget bör uppgå
till 30 milj. kr./år. Häri inräknas de medel som myndigheten avsätter till
olika standardiseringsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta myndigheterna är positiva till den föreslagna modellen. Kommerskollegium
(KK) önskar ökade resurser men är tveksamma lill volymen; bör vara minsl det
föreslagna, dessutom vill man inte ta ställning till formen.
Arbelarskyddsstyrdsen (ASS) anser alt de 30 målinriktade miljonerna måste kunna
överskridas. Statens energiverk (STEV) menar att volymen är bra, men är
tveksamma lill konstruktionen och påpekar att del målrelaterade stödet även
måste kunna användas till pågående verksamheter. Dessutom ser verket problem
med den minskade procentsatsen för det akmänna bidraget. Statens industriverk
(SIND) anser att man bör behålla 60%-satsen för det allmänna bidraget.
Statskontoret har svårt att bedöma volymen men ser en risk för feltolkning när
bidragsprocenten sänks och påpekar det betydelsefulla i all näringsliv,
kommuner, affärsverk och uppdragsfinansierade myndigheter informeras om de
gjorda prioriteringarna och innebörden av den förändrade bidragsprocenten. De
anser att statliga myndigheters medverkan i standardisering inom dessa verksamhetsområden
bör utföras inom myndigheternas normala anslag. Resursbehoven för detta skall
prövas i den sedvanliga budgetprocessen. Statens naturvårdsverket (SNV) förordar
i stället den i utredningen presenterade modellen, som innebär ett modifierat
allmänt bidrag samt-årliga bidrag för särskilda projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIS är nöjd med formen,
men vill ha kvar 60%-satsen för det allmänna<br>
bidraget. Detta bifalls av Sveriges Industriförbund, som dock är allmänt<br>
tveksamt till om resurstillskottet räcker, Ingenjörsvelenskapsakademien<br>
(IVA), Tryckkärlskommissionen, Sveriges Mekanförbund, Sveriges Elektro<br>
industriförening (Elift, Industrins byggmalerialgrupp, Sveriges Köpmanna-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbund.
Svensk Handd, Svenska Elverksföreningen, SEMKO Svenska Prop. 1989/90:88
Elektriska Malerielkonlrodanslallen AB, Centralorganisationen SACO/SR och
Handikappinstitutet är tveksamma lill sänkning av procentsatsen. Ett
inflationsskydd av anslaget förordas av flera instanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jemkontoret
stöder SIS remissvar men menar atl del statliga stödet till standardiseringen
skall ske genom expertmedverkan och stöd direkt lill fackorganen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Mekanförbund betonar all statliga myndigheters stöd lill standardiseringen
måste utgå oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Televerket
har en liknande inställning och påpekar att det är viktigt att statliga
myndigheter får ge bidrag utanför del riktade statliga stödet. I detta
instämmer STEV, SIS och Sveriges Industriförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser att den föreslagna modellen är dålig. Det målrelaterade bidraget bör
betalas ul så all projekt som är av stort intresse för staten och det breda
samhällsintresset prioriteras. Särskilt nämns miljöfrågorna. LO vill ha ett
integrationskonto hos industridepartementet där myndigheterna kan söka bidrag
till medverkan i den regionala standardiseringen saml särskilda medel all
fördelas av ell konsumenlråd och ell miljöråd lill SIS och
huvudorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Statens prioriterade områden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens fbrslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivet
skall i decentraliserade former ha huvudansvaret för prioritering av
slandardiseringsinsalser. Staten måste dock ställa krav på prioritering av
vissa områden av dels handelspolitiska skäl, dels säkerhels-, miljö-pch
konsumentpolitiska skäl. Staten skall ställa krav på SIS att prioritera
standardiseringsprojekt som bidrar lill alt uppnå ett Västeuropa utan gränser
och då särskilt projekt som rör arbetsmiljö, miljöskydd och konsumentskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BeträflFande
förslagen till statens prioritering av områden instämmer både myndigheter, SIS
och näringslivsorganisationer. Till de prioriterade områdena finns förslag om
all knyta flera t. ex. kvalitet, transport, byggområdet, sjukvårdsområdet,
miljöområdet och boendemiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerket
anser atl standardiseringens samhörighet med FoU har be<br>
handlats otillräckligt i betänkandet och bör lyftas fram och försvarets<br>
forskningsanstalt (FOA) anser att del bör öppnas nya möjligheter för<br>
seklorforskningsorganen alt delta i standardiseringsarbelel. Eventuellt bör<br>
SIS ges en resursförstärkning för detta. I detta instämmer statens väg- och<br>
trafikinstitut (VTI). Arbetsmiljöfonden (AMFO) erinrar om sitt stöd lill<br>
standardiseringarbete som en naturlig del i stödet till FoU-projekt och<br>
-program. Utöver detta bör fonden kunna ge stöd till särskilda standardise<br>
ringsprojekt inom prioriterade områden, i huvudsak där det redan finns</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>resultat
från fondstödd FoU som bör omsättas i standard. Husmodersför- Prop.
1989/90:88 bundet Hem och Samhälle understryker forskningens behov av atl få
stöd i standardiseringsseklom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Från
flera håll bl.a. ÖCB, televerket, sjöfartsverket (SjöV), SIS och
Handikappinstitutet poängteras alt del är viktigt att den globala standardiseringen
inte nedprioriieras. Viklen av att kunna ta sekretariatsansvar i del regionala
standardiseringsarbelel nämns också som betydelsefullt av etl antal
remissinstanser däribland statens råd för byggnadsforskning (BFR) och Sveriges
Industriförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
resurser för medverkan i det tekniska arbetet anser många måste tillföras
myndighetema i särskild ordning. Delta förordas av t. ex. KK, socialstyrelsen
(SoS), statens geotekniska institut (SGI), riksarkivet, plan- och bostadsverket
(boverket), Sveriges geologiska undersökning (SGU), SSI, statens provningsanstaU
(SP) saml SIS, LO och Sveriges Industriförbund. Remissinstansema anser del
svårt för myndigheterna alt klara detta genom omprioriteringar, vilket
utredaren föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
(RR V) föreslår all berörda myndigheter i samband med sina fördjupade
anslagsframställningar skall redovisa resultatanalys av sin regd- och
slandardiseringsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Standardiseringens organisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
decentraliserade organisationen med fristående fackorgan som vi har i Sverige
ställer stora krav på SIS all samordna och hålla ihop standardiseringsverksamheten.
Om standardiseringen skall tillföras ökade resurser, så bör kraven skärpas på
all standardiseringsorganen arbetar mot de standar-diseringspoliliska mål som
staten uppställer samt all de följer upp och utvärderar resultatet av
verksamheten. Genom att del målinriktade statsbidraget fördelas av SIS till
fackorganen efter regeringens riktlinjer ges SIS möjlighet alt kraftfullt leda
och samordna fackorganens verksamhet. Standardiseringsorganen bör utåt
uppträda som en enhetlig organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
samverkande organen bör knytas till SIS genom avtal. SIS bör utreda möjligheten
att inom fler områden än idag ge ut tekniska regler i form av Svensk Standard.
SIS bör tillsammans med fackorganen göra en total översyn av nuvarande
kommitléstruklur. En samlokalisering av slandardiseringsorganen bör utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
decentraliserade modellen som vi har i Sverige kommenteras som ändamålsenlig av
flera t.ex. Sveriges Mekanförbund, Jemkontoret och STEV som betonar
fackorganens självständighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enhetlig
kommiltéslmklur, förslaget all ge ul flera tekniska regler som<br>
standarder och en närmare anknytning av vissa samverkande organ lill<br>
SIS-familjen kommenteras positivt av SoS. riksarkivet, ASS, boverket,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1989/90. I saml Nr 88</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>statskontoret, statens
räddningsverk (SR V), Landstingsförbundet, Handi- Prop. 1989/90:1
kappinstitutet, Lantbmkarnas Riksförbund (LRF) och Sveriges Industriförbund.
Vägverket anser alt SIS inte skall ge ut tekniska regler utan utarbeta
standarder som kan användas i myndigheternas regdarbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
sjukvårdsleverantörers Förening (SLF) betonar sjukvårdsområdets behov all få
en formekl accepterad koppling lill nationell och intemationell
standardisering. De anser också atl del är viktigt med samordning mellan SIS
och Svenska Elektriska Kommissionens (SEK) verksamhels-områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Postverket
förordar en utbildning för alla nya ledamöter i tekniska kommittéer (inte
enbart fackliga representanter). Svenska kommunförbundet menar all informaiion
och utbildning blir viktiga för SIS i framliden. BdindustrijÖreningen anser
dock atl fackorganen arbetar för myckel med kursverksamhet i
finansieringssyfle. Denna verksamhet bör kunna skötas av SIS Service AB vilket
är ell av SIS helägt dotterbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
mät- och provstyrelse (MPR) instämmer i de krav som utredaren ställer på
slandardiseringsorganen men anser inte atl de blir tillgodosedda genom
utredarens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser all den svenska slandardiseringsorganisalionen måste förändras så all
facket och konsumenternas intressen tillgodoses. De anser sig inte kunna
påverka tillräckligt via en fukmäkligeplats i SIS och fackorganen utan vill ha
samma reella möjligheter att medverka i SIS som man idag har i ASS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>SIS är positiv till utredarens förslag ulom när del gäller
samlokalisering. 1 detta instämmer Spri och SEMKO, som menar all viktigare än
samlokalisering är samordning av praktiska arbelsmliner. Positiva lik en
samlokalisering är byggnadsstyrelsen, statskontoret och SACO/SR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
SIS stärkta roll är statskontoret, SSI, SGU, IVA, Sveriges Grossistförbund,
Stockholms Handelskammare, Svensk Handel och AB Svensk Bilprovning positiva
till detta. Spri är också positiva men menar att SIS måste ges lydliga
kriterier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIS
säger i sitt remissvar sig vara berett all vidta de ålgärder som erfordras för
alt kunna leva upp till det förtroende som utredaren vill visa SIS genom
ansvaret för fördelningen av del målrelaterade anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
maskinprovningar, Elif, SEMKO. Svenska Elverksföreningen och SACO/SR menar all
fackorganens självständiga roll inte får naggas i kanten. ASS, MPR och
konsumentverket (KOV) anser all statens intressen inte blir tillräckligt
tillgodosedda och ASS föreslår atl MPR skall delta i prioriteringen av del
målrelaterade bidraget. LO anser del naivt alt tro atl SIS skall klara
prioriteringar inom miljöområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Ökat konsumentinflytande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens fbrslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlreprcsentalionen
i standardiseringens styrande organ och i de<br>
tekniska kommittéerna bör breddas. Sverige bör försöka initiera nya stan<br>
dardiseringsprojekt inom konsumenlvamområdel inom den europeiska</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>standardiseringen.
Etl rådgivande konsumentpoliliskl organ bör skapas Prop. 1989/90:88 för den
europeiska och den nationella standardiseringen dvs. ell konsumentpoliliskl
råd inom SIS. Ökade ekonomiska resurser krävs för all kunna driva
standardiseringsprojekt inom konsumenlvamområdel. Det målrelaterade bidraget
kan användas. Konsumentverket bör få ökade resurser så all verket i ökad grad
kan delta i europeiska standardiseringsprojekt inom konsumenlvamområdel. Ett
utbildningsprogram för nya konsumenlrepresenlanler i standardiseringen bör
organiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om konsumenlråd bifalls från myndighelssidan av ASS, boverket, SIND, NO och
STEV. Del senare verket vill dock all medlen skall gå via konsumentverket.
Detta anser också Småföretagens Riksorganisation.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ASS
och Svenska kommunförbundet föreslår alt arbelsmiljöfrågoma också skall rymmas
i rådels arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIS,
Sveriges Grossistförbund, Sveriges Mekanförbund, SEMKO, Handikappinstitutet
och Husmodersförbundet Hem och Samhälle är positiva. Handikappinstitutet vik ha
med handikappfrågoma i rådet. Sveriges Mekanförbund och SEMKO menar dock all
del målrelaterade bidraget inte skall användas till detta ulan atl
organisationema måste tillföras medd på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
Förbundet (KF) tillstyrker bildandet av ell konsumenlråd och föreslår all rådet
också skall bevaka miljöfrågor av betydelse för konsumentema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
Konsumentgillesförbundet är positivt till råd och anser atl i rådd bör finnas
plats också för ideella konsumentorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV
är positivt men menar all frågan måste beredas ytterligare bl.a. med hänsyn
lill all rådet behöver egel kansli och avgränsningama mdlan verkels och rådets
uppgifter. Rådels sammansättning måste diskuteras och rådels inflytande över
fördelning av medel lik olika standardiseringsprojekt är inte heller klarlagt
anser verket. Äbetonar också frågan om rådels kansli och föreslår att rådels
ordförande skall ingå i SIS styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
är positiv lill konsumenlråd men anser all rådet skak ha eget kansli och egna
medel att fördela till SIS och huvudorganisationema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Ökat fackligt inflytande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens fbrslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl bättre kunna följa standardiseringsverksamheten rekommenderar<br>
utredaren medlemskap i SIS för de centrala fackliga organisationema och<br>
motsvarande medverkan i fackorganen för branschförbunden. Del målin<br>
riktade bidraget skall kunna användas för projekt som rör arbetsmiljön<br>
m.m. Förbunden skall inte behöva bidra lik slandardiseringsorganens<br>
direkta kostnader för dessa projekt. SIS bör överväga att läcka en del av<br>
resekoslnadema för de fackliga förelrädamas medverkan i del europeiska</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>standardiseringsarbelel.
SIS bör la fram informationsmaterial m.m. för Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nya
ledamöter. Språkproblem i det intemationella standardiseringsarbelel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
i första hand lösas genom utbildningsinsatser. Om staten skall öka sina</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>insatser
inom delta område bör resursema användas till all översätta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag
lill EG-direktiv lill svenska och inte lik all översälla standarder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fackorganen
bör i anslutning lill all förslag om Europastandarder (EN)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sänds
ul på remiss bifoga en ordlista för nya eller svåra tekniska termer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
används i standarden. För atl läcka kostnader för bl. a. utbildning bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
s. k. MBL-medlen som administreras av arbetsmiljöfonden kunna tas i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
instanser är allmänt positiva lill ökat fackligt deltagande men betonar all del
målrelaterade bidraget inte skall användas lill resor. Televerket, IVA, SIS,
Sveriges Grossistförbund, Sveriges Industriförbund, Industrins
byggmaterialgrupp, SEMKO. Stockholms handelskammare. Svensk Handel anser detta,
medan statens maskinprovningar säger ja lill resebidrag för facket, myndigheter
och provningsinslilulioner. SP tycker atl forskare och experter bör kunna få
resebidrag från SIS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildning
är positivt och bör komma alla nya experter i standardiseringsarbelel som
behöver del lill del, men inte heller medel lill detta bör las från del
målrelaterade bidraget anser l.ex. SRVoch SIS. Utredarens förslag all de s. k.
MBL-medlen bör kunna användas lik informaiion och utbildning av fackliga
representanter bifalls av ;S'/iS, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges
Grossistförbund och Svensk Handel medan LO och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) avvisar förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
översällningsbehov betonar ASS all vikliga Europastandarder (EN) bör
översällas lill svenska medan andra remissinstanser anser som viktigare all
översälla EG-direkliv. LO understryker atl språkproblemen är ett stort hinder
i strävandena all få fram tillräckligt antal fackliga representanter i tekniska
kommittéer. Organisationen anser alt om facket skall kunna agera utifrån egna
prioriteringar måste medel tillställas de fackliga organisationema direkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SGU
och MPR föreslår ett särskilt råd för arbetsmiljö- och miljöfrågor. MPR anser
all allmänna samhällsintressen också skall ingå där och en uppgift skall vara
all fördela det målrelaterade slödel lill standardisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STEVär
positivt till fackligt inflytande men anser all frågan skall skötas via ASS. En
liknande inställning har SEMKO, Sveriges Mekanförbund och Bilindustriföreningen
som menar all de föreslagna resursema inte skall användas lill detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
är inte tillfredsställda med utredarens förslag. Organisationen vill ha<br>
ell miljöråd med egna medel och egel kansli. Medlen skak fördelas lill SIS<br>
och huvudorganisationema. LO vill medverka i SIS på samma sätt som i<br>
ASS. De vill ha ersättning för resor och utbildning, men de s. k. MBL-<br>
medlen får, som redan nämnts inte tas i anpråk. TCO delar denna inställ<br>
ning och stöder det särskilda yttrande som fogals lill standardiseringsut-<br>
redningen av LO:s expert.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>SIS - Staten: avtal, revisor, styrelseplats</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens fbrslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inget
avtal mellan staten och SIS. Stadgama kompletteras på tre punkter: 1) Översyn
av vilka statliga organ som skall ha en plats i SIS fukmäklige ulan all betala
för sill medlemsskap. 2) Regeringen utser en ledamot i SIS styrelse. 3) Den av
regeringen utsedda revisom skall ha räll all granska eflFektivitelen i
verksamheten dvs. göra förvaltningsrevision.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Boverket.
KOV, KF, LO och TCO vill ha avtal medan de flesta andra instanser instämmer i
utredarens förslag om målstyming ulan avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet anser att även andra organ än statliga myndigheter bör
kostnadsfritt få bli med i SIS fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinstansema ställer sig positiva lill all staten skall kunna göra
förvaltningsrevision i SIS och all industridepartementet intar en plats i SIS
styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RR
fmenar att man kan ta in rätt för staten att göra förvaltningsrevision i SIS
stadgar och pekar på sina resurser i detta sammanhang. ÄOK anser atl staten
skall ha två slyrelseplalser, utöver ordförandeposten i SIS styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Certifiering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens fbrslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
vi i Sverige förbereder ordningar för provning och certifiering, som sluter upp
kring de principer som är under utveckling inom EG. Vi måste inrälta ell nationellt
organ för koordinering och utveckling av certifieringsverksamhelen med syftet
atl höja kvaliteten i den svenska certifieringsverksamhelen och underlätta all
svenska certifikal erkänns utomlands ulan fömyad prövning. Den europeiska
utvecklingen inom certifieringsområdet bör avvaktas och de marknadsmässiga
fömtsättningama för en syslemcertifiering av certifieringsorgan bör klarläggas
innan ställning las lill eventuellt ökade statliga insatser inom
certifieringsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser har yttrat sig i frågan och betonar certifieringsverk-samhetens
stora betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
tidpunkten för införande av certifiering av certifieringsorgan menar t. ex.
KK, televerket, boverket, SP, SIS, Sveriges Grossistförbund, Sveriges Mekanförbund,
Elif, Industrins byggmaterialgrupp. Småföretagens Riksorganisation och SEMKO
all man bör avvakta utvecklingen inom EG innan man inrättar ett svenskt system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund anser all man aktivt bör följa den europeiska</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utvecklingen
av certifieringsfrågorna för atl få ell underlag för hur ett even- Prop.
1989/90:88 ludlt svenskt syslem bör organiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Postverket,
trafiksäkerhetsverket (TSV), SjöV, statens maskinprovningar, ASS, MPR, RRV, SNV,
statens.vattenfallsverk (Vattenfall), SSI Svenska förbundet för kvalitet och
kommunförbundet anser att frågan bör ges högsta prioritet. Att MPR är ell
lämpligt organ all sköta ackreditering av certifieringsorgan anser
kammarrätten i Jönköping, SjöV, statens maskinprovningar, SGU, MPR,
vattenfall, SSI, AB Statens Anläggningsprovning (SA), AB Svensk Bilprovning,
kommunförbundet och LO. Kommunförbundet anser dock atl näringslivels
inställning lik MPR närmare bör utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
instanser vill ännu inte ta ställning till frågan om vilket organ som skall
ackreditera certifieringsorgan, men KK, banverket, boverket, SIS, Sveriges
Grossistförbund, Industrins byggmaterialgmpp kan länka sig en annan lösning än MPR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
förbundet för kvalitet föreslår alt MPR skall ackreditera, men atl man inrättar
en svensk kommitté för Quality Syslem Assessment and Certificalion (EQS) för styming
och utveckling av ackredilerings- och certifieringsverksamhelema i Sverige.
Finansiering via statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund gör bedömningen all etl decentraliserat syslem med styrning
från ell övergripande organ med bred representation skulle kunna vara en
realistisk modell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Samordnat statligt agerande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens fbrslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
riktlinjer för myndighetemas medverkan i standardiseringsverksamheten bör
utarbetas. För atl markera slandardiseringsfrågomas betydelse bör övervägas atl
göra ell tillägg om detta i verksförordningen (1987:1100). Ett tillägg lill TBT-förordningen
(1988:569) bör göras innebärande atl samråd skall ske med KK om myndigheten
planerar all utfärda en föreskrift som gör all den svenska standarden inte kan
utformas i överensstämmelse med Europastandard. Om enighet inte nås vid ett
sådant samråd skall myndigheten anmäla frågan lik regeringen. Industridepartementet
skall ha del övergripande statliga ansvaret för standardiseringen och
koordinera de statliga insatsema så atl de statliga organen sköter sina
uppgifter inom standardiserings- och certifieringsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förändring
av verksförordningen likslyrks av flera myndigheter, men avstyrks av postverket
och SSI, som anser alt man bör hålla sig lik rekommendationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
menar all del är synnerligen angelägel alt industrideparte<br>
mentet får samordningsansvar för standardiseringsverksamheten och kan<br>
la fram riktlinjer för statliga myndigheter. I detta instämmer ell flertal<br>
myndigheter.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Boverket anser att KK
skall ges uppdrag all samordna myndighetemas Prop. 1989/90:88 slandardiseringsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KK
delar utredarens uppfattning om en ändring av TBT-förordningen samt föreslår
att vissa ytterligare ändringar görs i förordningen. Däremot avstyrker
kollegiet förslaget all myndighet som avser besluta om en föreskrift som på gmnd
av fastställd Europastandard kan komma all skapa tekniska handelshinder skall
anmäla ärendet till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-left:232.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underbilaga
1.2 Prop. 1989/90:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av Finansieringsutredningen (Sou 1989:24,
25)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppdraget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
maj 1988 tillsattes en särskild utredning med uppgift all utreda inriktning
och behov av statligt finansiellt stöd. Utredningen hade som huvuduppgift all
föreslå åtgärder som behovsanpassar, effektiviserar ochförenklar del statliga
företagsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Generella
slutsatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
förändringar på kreditmarknaden, i första hand avregleringen, har inneburit
kraftigt ökade möjligheter för banker och andra finansieringsinstitut alt
tillgodose företagens behov av extern finansiering. Denna utveckling kommer
sannolikt all fortsätta under de närmaste åren, bl. a. genom att valutaregleringen
avskaflFas, kreditmarknadslagstiftningen reformeras och skattesystemet ändras.
En konsekvens av utvecklingen är att behovet av statligt finansiellt stöd i
dess nuvarande former minskar. Dessutom konstateras, att brister i kapitallikgång
inte är det viktigaste hindret för förelagens expansion och
lönsamhetsutveckling. Brislen på aflfärsmässigt intressanta idéer och projekt
samt enlreprenörsegenskaper är sannolikt större än brislen på kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
statliga stödet bör mol denna bakgmnd omslmklureras och begränsas. Den
genomförda och planerade avregleringen på kredilmarknaden är så långtgående,
all en återgång lill etl syslem med kreditransonering är omöjlig. Några skäl
all lämna statliga lån finns därför inte längre. Under en övergångsperiod kan
dock statliga lånegarantier behövas. Vidare behövs statliga riskgarantier för
avgränsade projekt i teknikbaserade företag. Det kan också vara motiverat att i
vissa fall lämna statliga bidrag för atl få den förelagsekonomiska kalkylen att
närma sig den samhällsekonomiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fortsättningen behövs särskilda ålgärder för alt tillräcklig mängd
riskkapital skall kanaliseras lill småföretagsseklom. Del finns anledning alt
även staten deltar på riskkapilalmarknaden på marknadsmässiga villkor. I dessa
fall bör del ske i sådana former som utnyttjar den privata venture capitalmarknadens
starka sidor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling (STU).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>stöd
lill teknisk utveckling lämnas ulan villkorlig återbelalningsskyldighet lill
småföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>möjlighet
all lämna slarta-eget-stipendium i samband med start av teknikbaserade företag.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>möjlighet
att delvis täcka garantiavgifter för den nya typen av industri- Prop.
1989/90: fondsgarantier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>för
de nya ändamålen och ökad verksamhelsvolym beräknas lOOmilj.kr. per
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>nuvarande
stödformer ersätts med etl system med riskgaranlier för tekniska och kommersieka
risker i teknikbaserade företag med förebild i exportkreditgarantisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>garantiavgifterna
sätts så all garantisyslemet långsiktigt inte går med underskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>möjlighet
för venlure capilalföretag inom detta garantisyslem all "försäkra
sig" mol förlustprojekt i sin portfölj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>verksamheten
samordnas med STU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>en
engagemangsram på 2 miljarder kronor fastställs för riskgarantiema (inkl.
Industrifondens nuvarande engagemang).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>den
nuvarande stiftelsen upplöses, och behållningen återförs lik staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regionala
utvecklingsfonder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>en
lyngdpunktsförskjutning sker mot rådgivning, information och konsukverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>finansieringsverksamheten
omslmklureras och begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>systemet
med lånegarantier förändras och behålls under en övergångsperiod på tre år i
avvaktan på atl avregleringama på kredilmarknaden får full effekt i
banksystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>lånegarantiema
konstmeras som samriskgaranlierna, där utvecklingsfonden läcker 75% av
eventuell förlust, och begränsas genom en total engagemangsram på 400milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>utvecklingsfondema
ges möjlighet alt bli delägare i regionalt baserade riskkapitalbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>sammanlagt
600milj. kr med avkastningskrav bör få användas för placeringar i sådana
"utvecklingsfonderna närslående" riskkapitalbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>utvecklingsfonderna
ges möjlighet att lämna starta-eget-stipendier med sammanlagt ca 45 milj. kr.
per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>sättet
all utse styrelser i utvecklingsfondema bör ändras så all sammansättningen
återspeglar statens och landstingens gemensamma huvudmannaskap saml garanterar
medverkan från personer med direkt nä-ringslivserfarenhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Investeringsbank AB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>med
den inriktning Invesleringsbanken numera har fyller den ingen särskild
näringspolitisk funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>den
planerade sammanslagningen med PK-banken tillstyrks.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AB Industt-ikredit</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fyller efter avregleringen på kredilmarknaden
ingen särskild näringspolitisk funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förhandlingar bör upptas med bankema
om ägandet av Industrikredit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>eftersom lönsamheten är god
finns ingen anledning all nu förorda någon avveckling av statens ägarengagemang
om bankema önskar behålla den nuvarande ägarslmkluren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbnikskredit
AB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fyller efler avregleringen på kredilmarknaden
ingen särskild näringspolitisk funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>staten bör överväga en
försäljning av sin ägarandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>AP-fondernas
återlånesystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>
som kredilmarknaden utvecklats är systemet obehövligt och bör avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Småföretagsfonden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>bör
ytterligare profilera den urspmngliga inriktningen dvs. alt indirekt genom
olika riskkapilalbolag på marknadsmässiga villkor tillföra expansiva
småföretag egel kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>ytterligare
200milj. kr. tikförs verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>administrationen
frikopplas från Föreningsbankema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Norrlandsfonden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>bör
få möjlighet alt göra riskkapilalsatsningar i samma former som
Småföretagsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>verksamheten
bör snarast vridas över mot en ren riskkapilalfinansie-ring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Företagskapital
AB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>eftersom
del är angelägel alt del finns många oberoende aktörer på riskkapilalmarknaden
för onolerade förelag, finns del ingen anledning för staten atl nu avveckla
sill ägarengagemang i bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>del
bör övervägas om staten skall utöva sill ägande direkt genom
finansdepartementet eller om statens aktier bör överlåtas lill Småföretagsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Temu
Interactor AB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'> del
bör övervägas om staten skall utöva sitt ägande direkt genom<br>
industridepartementet eller om statens aktier bör överlåtas lill Småföre-<br>
lagsfonden.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>samtidigt
bör ell breddal ägande eftersträvas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>kan
ell breddat ägande inte åstadkommas bör bolagels aflTärsidé hell omprövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förvärv
av egna aktier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>det
bör prövas att ge aktiebolag vissa möjligheter att förvärva egna aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>detta
skulle förbättra fömtsättningama för minoritelsinvesterande riskkapilalbolag
genom all öppna ytterligare en "ulgångsmöjlighel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Aktiefonder
som är helt inriktade på onoterade aktier.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'> aktiefonder
bör få möjlighet all placera hela sitt kapital i onolerade<br>
aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skattesystemet
har stor betydelse för förelagens finansieringsmöjligheter. All kraft bör
satsas på alt genomföra en genomgripande skallereform enligt de övergripande
intentioner som hittills har redovisats. Om del senare visar sig all
skattesystemet inte utformas på etl sätt som är neutralt mellan risksalsningar
och mer säkra kapitalplaceringar, symmetriskt med avseende på beskattning av
vinster och avdrag för förluster etc. bör modeller med etableringskonlo och skalleslimulerade
riskkapilalfonder ingående övervägas på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sammanlagde stalsfinansiella effekterna av förslagen innebär en årlig besparing
på ca 200milj. kr. Detta reformulrymme bör i huvudsak användas lill ålgärder
för kompelens- och kunskapshöjning inom småföretagsseklom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-left:232.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underbilaga
1.3 Prop. 1989/90:1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av remissyttranden över
Finansieringsutredningen (SOU 1989:24, 25)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
belänkanden "Statligt Finansidlt Stöd?", SOU 1989:24 samt
"Rapporter lill Finansieringsutredningen", SOU 1989:25, har remissbehandlats.
Yttranden har avgetts av samtliga utvecklingsfonder i landet, samtliga
landsting, AB Induslrikredil, AP-fondema (första, andra och tredje).
Bankinspektionen, Centralorganisationen SACO/SR, Fullmäktige i Sveriges
Riksbank, Företagskapilal AB, Gotlands- och göieborgs kommuner, Ingenjörsvelenskapsakademien,
Industrifonden, Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Lantbmkamas
Riksförbund, Lanlbmkskredil AB, Länsstyrelsema i Stockholms-, Älvsborgs-,
Örebro-, Kopparbergs- samt Norrbottens län, Riksgäldskonioret, Riksrevisionsverkel,
Småförelagens Riksorganisation, Statens Industriverk, Statskontoret, Stiftelsen
Småföretagsfonden, Styrelsen för teknisk utveckling. Svenska Kommunförbundet,
Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Uppfin-narföreningen, Svenska
Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Föreningsbankers Förbund, Svensk Induslriförening, Svensk-Norsk Industrifond,
Svenska Venlure-Capilal Föreningen, TEMU Interactor AB, Trygghetsrådet SAF/PTK
samt Tjänstemännens Centralorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttrande
på egel initiativ har dessutom inkommit från Länsstyrelsen i Gävleborgs Län, SCOMAS
AB, Sveriges Köpmannaförbund, Svenska Fordons Komponent Gmppen AB, Pharmacia,
Läkemedelsindustriföreningen, Swedepark, SRO- Norrbotten, Norrbollens
Handelskammare saml Bertil Åberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nedan
följer en sammanställning av de mest centrala tankegångarna i remissinslansemas
yttranden över utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Regionala
utvecklingsfonder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
princip samtliga remissinstanser håller med utredaren om atl avregleringen på kredilmarknaden
inneburit alt utbudet av finansieringstjänster ökat under senare år. Däremoi
vänder sig en överväldigande majoritet av instansema mol utredarens förslag atl
ulvecklingsfondemas långivning därför skulle upphöra och större delen av
kapitalet dras tillbaka. Huvudargumentet är härvidlag atl man inte delar
utredarens uppfattning all en fortsall avreglering av kredilmarknaden skulle
innebära all tillräckligt med riskkapital genereras för nyföretagare och för
små och medelstora förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Admänna
Pensionsfonden (första, andra och tredje fondslyrdsema) anser att ytterligare
analys och utredning bör göras av flera detaljerade förslag som utredningen för
fram. Dessförinnan anser sig AP-fonden ej kunna la släkning tik avveckling av
långivning i utvecklingsfondema.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet delar
utredarens allmänna bedömning av utvecklingen<br>
på kredilmarknaden, och har inga invändningar mol all sådan statlig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>låneverksamhet
som motiveras av regleringar på kredilmarknaden avveck- Prop. 1989/90:88
las. Dock anser förbundet all utvecklingsfondema under ytterligare några år bör
kunna medverka med nuvarande finansieringsinslmmenl, vilka man anser fyller ul
ett gap i registret mellan bankkrediter och egel kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
betonar vidare i sitt remissvar viklen av en väl fungerande venture-capital
marknad i Sverige. Förbundet finner del inte troligt, att avregleringen av kredilmarknaden,
valutaregleringens avskaflfande och omläggningen av skattesystemet kommer att
vara tillräckligt för all en venlure capilalmarknad spontant skall växa fram i
Sverige. Industriförbundet anser del därför högst angeläget med starkare
stimulanser från regeringsmaklen i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
tillstyrker atl utvecklingsfondema ges möjligheter all ingå som delägare i
regionala riskkapitalbolag. Förbundet tillslyrker också utredningens förslag beträflFande
starta-eget-stipendier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller huvudmannaskapet i utvecklingsfondema tillstyrker industriförbundet
utredarens förslag all staten skall utse hälften av slyrelsdedamö-lema, och all
dessa skall väljas bland personer med erfarenhet från näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingen
avstyrker i princip enhälligt utredarens förslag att avveckla de regionala ulvecklingsfondemas
möjlighet all använda sig av finansie-ringsformema lån respektive ulvecklingskapital.
Landslingen anser alt många av slutsatsema i utredningen är dåligt underbygda,
och all utredarens förslag därmed saknar gmnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
landsting vänder sig i remissvaren mot bristen på regional hänsyn, och menar
all företagens finansieringsmöjligheter skiljer sig ål markant mellan olika
delar av landet. Utvecklingsfondema, menar man, fyller därför en olika viktig
funktion beroende på vilket län som avses. Särskilt landslingen i
glesbygdsområden som inre Norrland, Bergslagen, Värmland, Golland och Blekinge
betonar utvecklingsfondemas betydelse såsom regionalpolitiskt instmment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med LO (se nedan) anser flera landsting all den rådande högkonjunkturen
inte får las lill intäkt för atl statens näringspolitiska stöd kan reduceras
kraftigt eller till och med avvecklas hell. Flera landsting anser dessutom alt diflFerenlierade
avkastningskrav bör införas, som skall spegla näringslivels fömtsättningar i
den aktuella regionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
landsting pekar i sina yttranden på utvecklingsfondemas helhetssyn vid
finansiering av ell förelag, och betonar viklen av kombinationen av kunskap
och finansiering. Finansieringsmöjligheten ger ofta den initiala kontakten med ell
företag, menar landslingen, varför del vore högst olyckligt om denna möjlighet
undandrogs utvecklingsfondema. Utvecklingsfondemas medverkan som
kreditbedömare och finansiär sägs också göra all bankema kan ställa upp med lån
i större utsträckning än vad som annars skulle vara fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingen
underkänner utredarens argument atl avvecklingen på kre<br>
dilmarknaden skuke medföra ell ökat risktagande från de kommersiella<br>
kredilinslilulionemas sida. Tvärtom, menar de flesta av landstingen, lyder<br>
myckel på all framför allt bankemas risklagande tenderar att minska. Del<br>
skulle därför snarast bli svårare för små- och medelstora förelag all få lån</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>205</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
den ordinarie kredilmarknaden, något som borde las lill intäkt för en Prop.
1989/90:88 förstärkning av utvecklingsfondemas finansieringsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingen
ser generellt sett positivt på utredarens förslag all starta etl antal
utvecklingsfonderna närslående riskkapitalbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller frågan om hur ulvecklingsfondemas styrelser skall utses, så betonar en
majoritet av landslingen viklen av stark regional förankring, och menar all
rådande ordning på bästa vis tillgodoser denna förankring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
(LF) anser, i likhet med landslingen, all utvecklingsfondema måste få behålla
såväl ulvecklingskapital som möjlighetema lill långivning. Fondema skulle ulan
dessa verktyg bli mindre eflFektiva, och småförelagen skulle därmed få sämre utveeklingsfömtsättningar.
LF berör också den regionala aspeklen, och menar i enlighet med landslingen all
fömtsättningama för nyföretagande skiljer sig avsevärt ål rent geografiskt.
När del gäller huvudmannafrågan, anser LF all landslingen bör utse hela styrelsen.
LUredarens förslag om riskkapital ser LF som positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund (LRF) avstyrker förslaget atl avveckla ulvecklingsfondemas
möjlighet all ge lån och ulvecklingskapital. LRF menar alt regionalpoliliska
aspekter borde ha lagts på kapitalförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
inriktar sitt remissvar på en diskussion kring utvecklingsfondema såsom
näringspolitiskt verktyg. LO anser all utredningens förslag i dagens konjunkluriäge
skulle kunna genomföras ulan större omddbara komplikationer, men stäker frågan
vad som inträflFar i en lågkonjunktur eller slmk-turkris. LO menar all avskaflFandel
av ulvecklingsfondemas kreditgivning skulle innebära att staten avhänder sig etl
under lågkonjunklur/stmktur-kris viktigt näringspolitiskt instmment. LO anser
också att kreditgivningen är en viktig del i kompetensuppbyggnaden inom slalsförvakningen.
LO drar slutsatsen all del statliga finansiella slödel bör konjunkturanpassas
snarare än avvecklas, och all en regional anpassning bör övervägas; finansiellt
stöd bör ej lämnas lill företag i överhettade storstadsområden, samtidigt som
del i regioner med överskott av arbetskraft kan finnas behov av att tillämpa
oförändrade, eller kanske i vissa fall ännu generösare villkor. LO berör inte
frågan om utvecklingsfondernas huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gävleborgs län tillslyrker utredningens förslag alt utvecklingsfondemas
arbete i huvudsak skak inriktas mol rådgivning, information och konsuking.
Länsstyrelsen tillslyrker likaså utredarens förslag all utvecklingsfondema
skall kunna lämna starta-eget-bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller huvudmannaskapet tillstyrker länsstyrelsen utredarens uppfattning all
sammansättningen av fondens styrelse bör återspegla statens och landstingets
gemensamma huvudmannaskap, och all personer med näringslivserfarenhel bör ingå
i styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län menar att en begränsning av utvecklingsformernas finansieka
medel till enbart lånegarantier i första hand under en övergångsperiod på tre
år inte löser småförelagens riskfinansieringsproblem. Länsstyrelsen delar
uppfattningen alt utvecklingsfondema bör ha möjlighet alt få gå in som delägare
i regionall baserade riskkapilalbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
avvisar utredarens tankar om atl utvecklingsfondens sly-rdseorganisalion skall
ses över. Länsstyrelsen anser atl nuvarande styrdse-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>206</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>organisation
innebär en tydlig regional förankring som ger möjlighet alt Prop.
1989/90:88 utkräva ell politiskt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län anser all finansieringsulredningen inte visat all
utvecklingsfondens finansieringsverksamhet kan avvecklas och övertagas av kredilmarknadens
krafter. Utvecklingsfondernas lånemöjligheler bör därför finnas kvar, lill
dess utvecklingen på kredilmarknaden visar atl de inte längre behövs.
Länsstyrelsen tillslyrker utredarens förslag om förstärkning av tillgången på
riskkapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller fondemas ledning förordar länsstyrelsen en liten professionek styrelse
utsedd av stat och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Örebro lan anser att utvecklingsfonderna även framledes bör ha möjlighet att
ge såväl lån som garantier. Länsstyrelsen menar vidare all finansieringsformen ulvecklingskapital
lämpar sig utmärkt för all finansiera nya produkter, nya marknader och
nyetableringar. Länsstyrelsen slår fast att del därför är synnerligen
angeläget, ur såväl statens som de enskilda förelagens synvinkel, atl
finansieringsformen behålls och all volymen riskfinansiering kan öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkel
har inget att invända mot atl utvecklingsfondema ges möjlighet all gå in som
delägare i riskkapilalbolag. När del gäller avvecklingen av
utvecklingsfondernas lånegivning och ulvecklingskapital, anser RRV att fondema
inte längre fyker samma näringspolitiska funktion. RRV tycker att en prövning
av utvecklingsfondernas framlida funktion bör utföras, där också en eventuell
avveckling bör övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAF
ger utredaren sitt stÖd, och ser de föreslagna åtgärderna som ett steg i räll
riktning. SAF anser dock all en privatisering av utvecklingsfonderna också bör
övervägas. En framtidsmodell för fonderna, skriver SAF, skulle kunna vara atl
de ägs av förelagen i regionen. SAF förespråkar vidare sänkta skatter som del
bästa medlet för att stimulera nyföretagande och högt risklagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
delar utredarens uppfattning atl del behövs särskilda ålgärder för all
kanalisera riskkapital lill småförelag. Däremoi avstyrker industriverket
utredningens förslag att återföra lånemedel från regionema till staten.
Industriverket anser att de näringspolitiska motiven för stöd lill småförelag
kommer att stärkas under 90-lalel, och anser all utvecklingsfondema i detta
avseende fyller en viktig funktion. Vad gäller huvudmannaskapet, tillslyrker SIND
utredarens förslag att staten och landslingen tillsammans skall utse
utvecklingsfondernas styrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Småförelagens
Riksorganisation (SRO) avstyrker utredarens förslag vad gäller avveckling av
finansieringsformerna ulvecklingskapital respektive villkorslån och lån mol royalty.
SRO anser dock att företagens egenkapilal-försörjning, via skattelättnader, är
viktigare än utvecklingsfondernas verksamhet. Organisationen ser positivt på
utredarens förslag atl utvecklingsfonderna ges möjlighet att bli delägare i
regionalt baserade riskkapilalbolag. SRO anser att det är nödvändigt med en
starkare och enhetlig styrning av ulveckingsfonderna, och förespråkar en
central styrelse med representanter för såväl näringsliv som stat och
landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
anser alt del finns behov av en kreditform som kombinerar riskdel<br>
ning med finansiering, och ställer sig därför tveksamt lill ell avskaflFande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av fondernas ulvecklingskapital.
STU menar alt del torde vara av bety- Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dande värde att utbudet av
finansieringsmöjligheter för likväxlbelonade</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>verksamheter är så
varierat och brett som möjligt. STU föreslår också all</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>möjligheten all lämna
villkorliga lån eker anslag mot royalty kvarstår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STU anser del viktigt att
stimulera framväxten av en fungerande marknad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för riskkapital, och
stöder därför utredarens förslag all skapa regionala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>investmentbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
Industriförening avstyrker utredarens förslag alt dra in utvecklingsfondernas låne-
och ulvecklingskapital. Föreningen delar dock utredarens åsikt all
riskfinansiering i första hand borde ske i form av egenkapilal-finansiering,
och förespråkar en omläggning av skallepolitiken som skulle stimulera
småförelagens generering av egenkapilal. Induslriföreningen ställer sig positiv
tik utredarens förslag alt utvecklingsfonderna skulle kunna gå in som delägare
i nybildade riskkapitalbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BeträflFande
fondernas styrelse anser föreningen all dessa rekryteras efler konservativa och
byråkratiska principer, och förespråkar en nyordning där valet av ledamöter
utgår ifrån personlig kompelens saml kontaktytor mol näringslivet och dess
intresseorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Bankföreningen tillstyrker utredarens förslag om att utvecklingsfondernas
finansiering via lån och ulvecklingskapital avskaflFas. Bankföreningen anser
att utvecklingsfondernas lån för expansion och reinvesle-ringar ulan större
problem kan tas över av bankerna och andra institut på marknaden.
Bankföreningen anser vidare all utredningen missbedöml bankernas framlida riskbenägenhel,
och menar all kreditmarknadskommitténs förslag om att banker skall tillåtas
förvärva aktier och andelar i finansieringssyfte (dvs. tillskoll av genuint
riskkapital) på ell hell nytt sätt möjliggör risktagande från bankernas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankföreningen
tillstyrker förslaget atl utvecklingsfonderna ges möjlighet all lämna
lånegarantier, och föreningen finner den faktiska utformningen av
lånegarantierna som presenteras i utredningen väl avvägd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Sparbanksföreningen instämmer i princip i utredningens analys och slutsatser,
och biträder även utredningens gmndläggande förslag. Sparbanksföreningen ser
förslaget om atl utvecklingsfonderna ges möjlighet atl bli delägare i riskkapilalbolag
som ell värdefullt komplement lill den verksamhet av liknande slag som i dag
förekommer, och tillstyrker därför förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller utvecklingsfondernas organisation vill Sparbanksföreningen ifrågasätta
om den länsvisa uppbyggnaden av fondema är motiverad i framtiden. Föreningen
anser all en större eflFeklivilel sannolikt uppnås om flera län går samman om
en gemensam organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Uppfinnareföreningen konstaterar i sill remissyttrande all utvecklingsfonderna
överlag har en marginell roll när det gäller uppfinan-nandets utveckling, och
att den föreslagna förändringen knappast kommer att få någon större betydelse
för uppfinnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Föreningsbankers Förbund tillstyrker förslaget om att fonder<br>
nas ullåningsräll slopas, då förbundet anser alt det ej råder någon brist på<br>
lånekapilal på marknaden. SFF avstyrker däremoi förslaget om all slopa<br>
finansieringsformen ulvecklingskapital. SFF menar att om staten skulle</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>208</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dra
sig ur den direkta riskkapitalförsörjningen lill små och nystartade Prop.
1989/90:88 företag, finns del anledning anta att många potenliekl intressanta affärs-projekt
överhuvudtaget inte kommer lill stånd. SFF tillägger all förbundels erfarenhet
är all många riskfyllda glesbygdsprojekt där föreningsbank medverkat i
finansieringen inte skuke ha kommit lik stånd utan delfinansiering via
statligt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kommunförbundet delar uppfattningen atl utvecklingsfondernas roll i framliden
mera bör handla om rådgivning, informaiion, utbildning och konsultverksamhet, saml
mindre om finansiering. Förbundet betonar dock all del är viktigt all la hänsyn
lill regionala skillnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stiftelsen
Småföretagsfonden ser utredarens förslag om att utvecklingsfondema skulle ges
möjlighet all göra indirekta investeringar via regionala utvecklingsbolag som
positivt, och tillägger atl Småföretagsfonden är beredd all aktivt samverka
med utvecklingsfondema i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
anser all del är för tidigt all dra säkra slutsatser angående effekterna av
den avreglerade kredilmarknaden, varför utredarens förslag om utebliven statlig
långivning innebär en stor risk. TCO menar alt man bör avvakta konsekvensema av
den påbörjade avregleringen, och betonar vidare alt de regionalpoliliska aspeklema
borde ha vägts in. Vad gäller huvudmannaskapet, så förespråkar TCO fackliga
representanter i ulvecklingsfondemas styrelser, men ger i övrigl stöd ål
utredarens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trygghetsrådet
SAF-PTK delar ej utredarens uppfattning om atl avregleringen av kredilmarknaden
skulle komma all innebära ell sådant tillskott av extem finansiering atl några
skäl lill atl fortsättningsvis lämna statliga lån inte längre skulle föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfondema
bör därför behålla nuvarande finansiella instmment, med möjlighet atl utnyttja
fondmedel lill engagemang i riskkapitalbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller huvudmannafrågan, anser trygghetsrådet att styrelsema bör utses så all
huvudmännen representeras av personer med direkt näringslivserfarenhel,
samtidigt som ell vidgat dellagande av det regionala näringslivet bör
eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med landstingen underkänner Utvecklingsfonderna (UF) själva i allt
väsentligt ulredararens förslag. Fondema delar ej utredarens uppfattning atl avregleringen
av kredilmarknaden kommer all generera tillräckligt med riskkapital för nyföretagare
samt små- och medelstora företag, och menar atl utvecklingsfonderna i detta avseende
fyker en myckel viktig funktion. UF pekar också på bristen av regional hänsyn,
något som man anser borde vara myckel viktigt då finansieringsmöjlighelema
skiljer sig avsevärt ål mellan olika delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfondema
betonar viklen av möjligheten lill dellagande i finansieringen av ell projekt,
något som ofta ger den initiala kontakten med ell förelag. Man poängterar ulvecklingsfondemas
unika kombination av kapital och kunskap som, enligt utvecklingsfondema själva,
ger en myckel värdefull helhetssyn på förelagen. Just denna vikliga helhetssyn
är något som utvecklingsfondema allmänt anser all utredaren hell missal.
Utvecklingsfondemas medverkan är också ofta ett villkor för övriga finan-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>14
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr I</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>siärers engagemang i ett
projekt, något som utredaren inte heller del tagit Prop. 1989/90:88 fasla
på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
majoritet av utvecklingsfondema anser vidare all utredningens besparingseffekter
är grovt överskattade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
några få undanlag stöder utvecklingsfondema utredarens förslag all de skall ges
möjlighet all gå in som ägare i riskkapital bolag. Många utvecklingsfonder
skriver också i sina remissyttranden all den förskjutning av verksamheten mol
rådgivning och utbildning som utredaren nämner är Önskvärd, men menar samtidigt
all detta redan är under genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller de regionala utvecklingsfondemas huvudmannaskap, så anser en
överväldigande majoritet av utvecklingsfondema själva all det är högst önskvärt
med såväl stark regional förankring som representation av näringslivet. Man
upplever från ulvecklingsfondemas sida dock all dessa kriterier uppfyks redan
idag, varför man i princip motsätter sig någon förändring av nuvarande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag har mött ell massivt ogillande från samtliga remissinstanser med
undantag av SAF, som inte har någonting all erinra mol förslaget.
Industrifonden anses över lag vara en allmänt erkänd och väl fungerande
institution, som utvecklat ell smidigt samarbete med industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden
avstyrker samtliga förslag, och menar all man är en institution som såväl utför
vikliga insatser för svensk industris fömyelse och tillväxt, som förräntar sitt
kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
motsätter sig bestämt en avveckling av Industrifondens nuvarande utbud av
finansiella instmment för riskfyllda, långsikliga teknikprojekt. Man anser del
helt oacceptabelt all helt ersätta Industrifondens som man menar viktigaste finansieringsinslmmenl
vikkorslån och bidrag mol royalty med riskgarantier. Inte heller anser
Industriförbundet all en samordning med STU skulle ge några vinster.
Organisationen menar också alt del fortsatta harmoniseringsarbelet med EG
skulle underlättas om Industrifonden och STU fortsätter atl vara separata.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingen
berör i mindre utsträckning utredningens förslag om industrifonden. De
landsting som yttrat sig är dock negativa lill förändringar i fondens
verksamhet, med motiveringen all fonden idag fyker sin funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser all Industrifonden av näringspolitiska orsaker ej bör bli föremål för de
ålgärder finansieringsutredningen föreslår. LO anser all Industrifonden har en
viktig uppgift atl fylla vad gäller projekt som just klarat de tekniska kraven
och står inför en kommersialisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkemedelsföreningen
hemställer att industrifondens nuvarande stöd<br>
former inte avvecklas eller förändras på del som föreslås i finansieringsul<br>
redningen. Föreningen vill särskilt betona värdet av den industriella kom<br>
pelens som fonden besitter när del gäller all bedöma och övervaka olika<br>
typer av högriskprojekl, något man anser torde vara av särskilt värde för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>små
förelag, som har begränsad tillgång lik egen kommersiell och teknisk Prop.
1989/90:88 expertis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pharmacia
motsätter sig såväl utredningens förslag all Industrifondens nuvarande
stödformer ersätts av etl system med riskgaranlier, som all fondens verksamhet
samordnas med STU. Pharmacia lovordar Industrifondens induslrierfama expertis,
och menar alt riskkapital mol royalty vid finansiering av forskningsprojekt är
en nära nog idealisk lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
har inga synpunkter kring införandet av etl nytt riskgaranlisyslem i linje med
utredarens förslag. Förslaget om atl Industrifonden skall samordnas med STU är
för RRV oklart. RRV tolkar dock förslaget som all Industrifonden skall
avvecklas, och menar all en klausul i så fall först bör införas i fondens
stadgar, som anger all regeringen äger rätt all upplösa stiftelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
avstyrker förslaget atl integrera Industrifondens verksamhet med STU.
Industriverket ser inga vinster med en sådan samordning, och påpekar all del
blir lättare all nå harmonisering med EG om Industrifonden och STU även i
fortsättningen arbetar separat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Småföretagarnas
Riksförbund menar all Industrifonden är en väl fungerande institution, och
avstyrker utredningens förslag i likhet med Svensk-Norsk Industrifond.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Bankföreningen anser all Industrifonden för närvarande fungerar, men tillslyrker
trots detta utredningens förslag om atl slopa fondens lån med villkorlig återbelalningsskyldighet
och bidrag mol royalty, saml all verksamheten samordnas med STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Fordons Komponent Gmppen AB ser Industrifonden som ell myckel viktigt och
behövligt instmment i den teknologiska och stmkturella omdaning som svensk leveranlörsindustri
slår inför. Gmppens uppfattning är all Industrifonden arbetar professionellt
och obyråkraliskt, varför fonden i sin nuvarande form åtnjuter ell starkt
förtroende hos komponent-gmppens medlemsföretag. Svenska Fordons Komponent Gmppen
ser därför ogäma all en förändring i organisation, huvudmannaskap och arbetssätt
kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Uppfinnareföreningen anser atl Industrifonden tveklöst haft en betydelse för ell
antal projekt inom större förelag, och förordar all fondens organisatoriska
form inte ändras. SUF anser dock all Industrifonden skulle salsa mer i
projektens tidigare faser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
avstyrker förslaget om alt Industrifonden skall gå upp i STU och all nuvarande
stödformer slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Norrlandsfonden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Merparten
av remissinstanserna säger sig inte ha något all erinra mol utredarens förslag
angående Norrlandsfonden. Landslingen i de norra länen påpekar dock
Norrlandsfondens regionala betydelse, och man anser över lag att
Norrlandsfonden måste tillföras riskkapital i tillräcklig omfattning för ett
kraftfullt agerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstinget
i Jämtlands län säger sig dessutom se en klar fördel i all öka<br>
den regionala förankringen genom Norrlandsfondens styrelse.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>211</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
anser all fondens huvudsakliga verksamhet även fortsättningsvis Prop.
1989/90:88 bör vara riskvillig lånefinansiering. Industriverket tillstyrker
dock att Norrlandsfonden medges möjligheter, då särskilda skäl föreligger, all
engagera sig på minoriletsbasis med ägarkapital. Verket tillstyrker också utredarens
förslag om alt ell förränlningskrav skall åläggas Norrlandsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Bankföreningen anser atl Norrlandsfondens verksamhet bör inriktas mol ren
riskkapitalfinansiering, med speciell inriktning på Norrland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Föreningsbankers Förbund har ingenting all invända mol utredarens förslag att
fonden i högre utsträckning skall ägna sig ål riskkapilalsatsningar. SFF anser
vidare all en administrativ saraordning med utvecklingsfondema vore värt all
utreda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Småföretagsfonden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
avstyrker utredningens förslag atl överföra 200 milj. kr. från
utvecklingsfonderna lill Småföretagsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser del olyckligt atl Småföretagsfondens administration frikopplas från Föreningsbankemas
Bank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens Län föreslår att Småföretagsfondens medel fördelas på
utvecklingsfonderna, då man finner del angelägel all resurser finns disponibla
på länsnivå där problemen med de små förelagens riskfinansiering skall lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
anser all fonden skall syssla med indirekt finansiering, men all fonden i
likhet med Norrlandsfonden bör ha möjligheter att även la egna direklengagemang
i företag. SIND avstyrker förslaget atl de 200 milj. kr. som skall överföras lill
småföretagsfonden las från de regionala utvecklingsfondema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Småföretagsfonden
anser all fonden bör ha frihet atl göra såväl direktinvesteringar i förelag
som investeringar i investment- och utvecklingsbolag, samt även atl dellaga i direklinvesleringar
tillsammans med sådana bolag. Vad gäller utredarens förslag alt utöka fondens
kapital med 200 milj. kr. ser Småföretagsfonden positivt på detta, men anser
all ökningen ej bör ske på bekostnad av utvecklingsfondemas utlåningskapilal.
Småföretagsfonden menar att kombinationen konsultverksamhet och utlånings-kapacitet
hos utvecklingsfondema är viktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Bankföreningen tillslyrker utredarens förslag, och anser all fonden bör
frikopplas från Föreningsbankemas bank, så alt fonden framstår som hell bankneulral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Föreningsbankers Förbund menar all administrationen av Småföretagsfonden via Föreningsbankemas
Bank fungerat bra. SFF anser vidare atl del är styrelsen och inte
lagstiftaren - som har all avgöra humvida fonden bör bygga upp en egen
kansliorganisation och/eller överlåta den löpande förvaltningen ål någon
annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>212</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ABIndustt'ikredit</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AB
Induslrikredil anser all bolaget fyller en viktig funktion på marknaden och alt
det finns skäl se till atl Induslrikredil även i framtiden har möjlighet
operera i minsl nuvarande skala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AP-fonderna
anser alt utredarens förslag gällande Lanlbmkskredil AB respektive Induslrikredil
saknar konsekvens. Fondstyrelsen menar all principiella ståndpunkter bör avgöra
om en utförsäljning av statens aktier bör ske, oavsett om lönsamheten är god
eller dålig. Lönsamheten skall påverka prisei på aktierna vid en eventuell
utförsäljning, men däremot inte i sig utgöra motiv för alt behålla aktierna i Induslrikredil.
Slutligen föreslår AP- fondemas styrelse en prövning av möjligheten till fusion
mellan Induslrikredil och Lanlbmkskredil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-left:231.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underbilaga
1.4 Prop. 1989/90:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av Ägarutredningens huvudbetänkande (SOU
1988:38)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppdraget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
tillsatte i maj 1985 en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag all
studera ägar- och inflytandefrågor i svenskt näringsliv. Uppdraget innefattade
en kartläggning av de förändringar som ägt mm i ägar- och inflytandeslmkluren
under den senaste tioårsperioden, en analys av orsakerna lill dessa
förändringar saml en analys av förändringarnas betydelse för näringslivels eflFeklivilel
och förnyelseförmåga. Resukalen av delta arbete redovisades i Ägamlredningens
huvudbetänkande Ägande och inflytande i svenskt näringsliv (SOU 1988:38) hösten
1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Generella
slutsatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
undersökningar visar atl institutionaliseringen av ägandet i de svenska
storföretagen fortsätter och nu nått så långt all mindre än en fjärdedel av del
sammanlagda marknadsvärdet av aktiestocken på Stockholms fondbörs är hänförligt
till fysiska personers direktägande. För tio år sedan var motsvarande andel mer
än tio procentenheter högre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Spegelbilden
av de fysiska personernas minskade ägarandel är i första hand etl ökat inslag
av insliluliondla ägare. Del gäller dels renodlat intermediära ägare såsom
aktiefonder, investmentbolag och försäkringsförelag, men också insliluliondla
ägare, vilkas huvudsakliga verksamhetsuppgift är en annan än att äga aktier.
Det senare gäller framför akt ickefinansiella företag, vilka under 1980-lalel
i betydligt ökad utsträckning förvärvat stora aktieposter i andra förelag och
kommit att uppträda som kontrollerande ägare i näringslivet. Fömtom det ökade
institutionella ägandet rymmer förändringarna i ägarslmkluren också ett ökat
inslag av utländska ägare i det svenska näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
undersökningar ger vidare vid handen att koncentrationen i de enskilda
företagens ägarstmktur ökat markant under senare år. Bland storföretagen på den
svenska aktiemarknaden uppgick den största ägarens andel av röstetalet för
bolagels samtliga aktier till i genomsnitt 34% vid 1970-lalels slut. Tio år
senare var denna andel i genomsnitt drygt tio procentenheter större. Denna
förändring är delvis en följd av all nya förelag med en relativt sett starkt
koncentrerad ägarstmktur introducerades på aktiemarknaden under perioden, men
också av all koncentrationen ökade i de storföretag som under hela den aktuella
perioden återfanns på aktiemarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den ökade koncentrationen
i företagens ägarstmktur är enligt utred<br>
ningens mening en återspegling av en ökad kamp om kontrollen över de<br>
svenska storföretagen. Denna utveckling lar sig också ullryck i ell ökat<br>
antal kontrodägarskiflen genom förelagsuppköp. Totalt återfanns på den<br>
svenska aktiemarknaden 90 storföretag vid 1970-talets slut. Tio år senare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>214</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hade
närmare hälften av dessa företag köpts upp av andra förelag, vilket i Prop.
1989/90:88 flertalet fall också medförde atl företaget fick en ny
kontrollerande ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
ökade aktivitet på vad som ibland kallas marknaden för företags-kontroll har,
framhåller utredningen, också ökat intresset rör försvarsåtgärder ämnade att
skydda företag och företagsledare mol oönskade kontroll-ägarskiften.
Utredningen riktar därvid särskild uppmärksamhet mol det ömsesidiga och cirkulära
ägandet ocn konstaterar atl detta i flera av landets storföretag är av en sådan
omfattning all företagen och dess ledningar uppnått betydande möjligheter all
utöva inflytande över beslutsfattandet vid den egna bolagsstämman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ägamlredningens
kartläggning omfattar avslutningsvis också ägarslmk-lurens kartläggning på en
mer övergripande nivå. Därvid uppmärksammas framför allt förekomsten av s. k.
stora ägare, dvs. ägare med ett starkt inflytande inte bara i ett, ulan i flera
förelag. Utredningen konstaterar därvid all ett förhållandevis litet antal
ägare kontrollerar en stor del av del svenska privatägda näringslivet. Flera
tecken lyder enligt utredningen på all koncentrationen även i detta avseende
ökat över liden, men utredningen finner inte något sammanfattande mått för atl
uttrycka denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag sammanfallas i sammanställningen av remissyttrandena (underbilaga
1.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>215</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Underbilaga 1.5 Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av remissyttranden över betänkandet (SOU
1988:38) Ägande och inflytande i svenskt näringsliv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ägamtredningen
erhöll i maj 1985 regeringens uppdrag all utreda ägar-och inflylandefrågor i
svenskt näringsliv. Uppdraget innefattade en kartläggning av de förändringar
som ägt mm i ägar- och itaflylandeslmkturen under de senaste tio åren, en
analys av orsakema till dessa förändringar saml en analys av förändringamas
betydelse för näringslivets eflFeklivilel och fömydseförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
huvudbetänkande Ägande och inflytande i svenskt näringsliv (SOU 1988:38) har remissbehandlats.
Yttranden över betänkandet har avgetts av Kommerskollegium, Bankinspektionen, Försäkringsinspeklionen,
Riksskatteverket, Statens pris- och konkurrensverk, Statens industriverk.
Patent- och registreringsverket. Statistiska centralbyrån, Fukmäklige i
Sveriges riksbank. Svenska Handelskammarförbundet, Styrelsen för Stockholms
fondbörs. Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Advokatsamfund,
Aktiemarknadsnämnden, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
Centralorganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen, Småföretagens
Riksorganisation, Sveriges industriförbund. Förelagens Uppgiftslämnardelegation,
Bokföringsnämnden, Svenska revisorssamfundel SRS, Svenska Bankföreningen,
Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Svenska
Försäkringsbolags Riksförbund, AB Investor, Förvaltnings AB Ralos, Sveriges
Aktiesparares Riksförbund, Akliefrämjandet och Svensk Induslriförening. Till
Landsorganisationens remissvar har fogats yttranden från Statsanställdas
Förbund och Svenska Melallinduslriarbelareförbundel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Den ökade institutionaliseringen av ägandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
kartläggning visar all den inslilulionalisering av de svenska storföretagens ägarstmktur
som påvisats i tidigare undersökningar, fortsatte under 1980-lalel och idag
nått så långt all fysiska personers direktägande av aktier moisvarar knappt en
fjärdedel av börsaktieslockens totala värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser all aktiemarknadens funktionssätt och därigenom även näringslivels
kapitalförsörjning gynnas av ell brett enskik direktägande av aktier. Del är
därför, enligt utredningens mening, av vikt all de fysiska personemas direktägda
andel av aktiestocken inte ytterligare minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
Industriverk delar utredningens uppfattning och anser all fysiska personers
aktieägande bör underlättas, för all på så sätt skapa bättre mojligheter för
näringslivels framtida utveckling. Enligt SIND:s mening är del på sikt till men
för förelagens utveckling om ägandet koncentreras lik institutioner som inte
utövar ett aktivt ägaransvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Arbetsgivareföreningen anser all del enskilda aktieägandet bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>216</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stimuleras
och de faktorer som bidragit till nedgången korrigeras. Arbets- Prop.
1989/90:88 givareföreningen anser vidare all det minskade enskilda aktieägandet
lik stor del beror på gällande skatteregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges industriförbund och Svenska
Bankföreningen anser all en skattemässigt ogynnsam behandling av enskilt ägande
är en viktig förklaring lill all del enskilda aktieägandet relativt sett har
minskat. Organisationema anser det därför vara angelägel all i en ny skallelagsliftning
förbättra villkoren för sådant ägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Föreningsbankers förbund understryker all del är ay stor vikt atl fysiska
personers ägande av aktier inte ytterligare minskar. "Tvärtom bör den
enskilda andelen av aktieägandet på sikt öka. Vidare måste den skattemässiga
behandlingen mellan direkt och indirekt ägande av aktier neutraliseras. En
ändring i detta avseende skulle troligen stimulera lik ökat enskilt ägande av
aktier."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Aktiesparares Riksförbund är av samma åsikt som föregående instanser och lämnar
också vissa förslag till hur det enskilda aktieägandet skulle kunna ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
fondbörs anser all ålgärder måste vidtas för all vidmakthålla, eller helst
öka, hushållens andel av börsakliestocken och all detta lorde kunna åstadkommas
endast genom ålgärder som syftar lill all förbättra villkoren för långsiktigt
sparande i aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
delar däremot inte utredningens uppfattning. LO anser inte atl aktiemarknadens
funktionssätt i någon nämnvärd utsträckning är beroende av fysiska personers
ägande, ulan snarare av agerandet från etl begränsat antal aktörers sida. Om de
fysiska personema har någon funktion i sammanhanget så är det, enligt LO,
möjligen den all ju fler enskilda personer som äger aktier ju mindre ägande
krävs för all dominera ell förelag. Ett spritt aktieägande gynnar således,
enligt LO, maklkoncen-iralionslendenser. LO anser inte heller alt fysiska
personer har någon större betydelse för näringslivels kapitalförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser del inte vara realistiskt all i avgörande utsträckning basera
näringslivels kapitalförsörjning på fysiska personers direktägande av aktier.
En fungerande riskkapitalförsörjning kräver, enligt utredningen, såväl enskilt
som institutionellt ägande i näringslivet. Utredningen anser del vara av vikt
all de insliluliondla ägama uppvisar en inbördes variation i fråga om
uppbyggnad och huvudmannaskap, så all fömtsättningar skapas för pluralism i
bedömningen av olika investeringsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
Centralorganisation håller med om all del inte är realistiskt atl basera
merparten av näringslivels kapitalförsörjning på fysiska personers direktägande
av aktier och atl del är belyddsefukl all de insliluliondla ägama är många och
oberoende av varandra. TCO tillägger dock all de inte kan stödja ålgärder som
syftar lill all öka del personliga ägandels andel som medför förddningspolitiska
eflFekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.1
Investmentföretag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
analyser visar atl investmentbolagen visserligen behållit sin</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>andel av börsaktiestockens
totala värde under 1980-lalet, men atl detta</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>217</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>möjliggjorts genom en
betydande upplåning. Investmentbolagen har inte Prop. 1989/90:88 genomfört
några nyemissioner på aktiemarknaden, vilket enligt utredningen lill viss dd
kan bero på gällande regler för beskattning av investmentbolagens
realisationsvinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser all del, inom ramen för den pågående översynen av skattelagstiftningen,
bör prövas humvida investmentbolagens skattemässiga situation bör förändras så
alt de även i framliden skak kunna fullgöra en övervakande funktion i de
svenska storföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
förslag tillstyrks av Statens industriverk som anser atl del med hänsyn lill
investmentbolagens betydelse för näringslivels utveckling och stmkturomvandling
bör prövas hur dessa kan ges skattemässiga villkor likvärdiga övriga ägarkategorier
på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Fondhandlareföreningen, Sveriges industriförbund och Svenska Bankföreningen
betonar all inveslmenlföretagen ofta utövar en aktiv, långsiktig ägarfunktion i
näringslivet och all inveslmenlföretagen bör ges en skattemässig behandling
likvärdig med övriga jämförbara aktörer på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Handelskammarförbundet anser det vara uppenbart atl investmentbolagens skattemässiga
situation måste förbättras om investmentbolagen även på sikt skall kunna utöva
en viktig ägarrok i det svenska näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Av samma uppfattning är Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges
Aktiesparares Riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.2
Icke-finansiella företag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar all de icke-finansiella förelagen under senare år utvecklats lill
allt större ägare av börsaktier och all deras börsaklieinnehav idag moisvarar
närmare en tiondel av börsaklieslockens värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen finns del en risk all kapital på ell omotiverat sätt hålls kvar i
förelagen och undandras de slutliga ägamas prövning. Utredningen understryker
viklen av reformer ämnade alt stimulera kapitalet lill ökad rörlighet mdlan
olika företag och branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
noterar att del från olika håk föreslagils all svenska aktiebolag skulle
tillålas återköpa en del av sina egna aktier, för all på det sättet bl.a. ges
ytterligare en möjlighet all överföra överskollskapilal lill ägama. En
eventuell prövning av dessa förslag bör dock enligt utredningen anslå lill dess
klarhet vunnits om kommande förändringar i skattelagsliflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
understryker dock alt en eventuell möjlighet för svenska förelag all återköpa
egna aktier inte får ges en sådan utformning atl ägamas möjlighet lill
övervakning av företagens verksamhet därigenom försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Fondhandlareföreningen, Sveriges industriförbund och Svenska<br>
Bankföreningen anser att möjligheten atl återköpa egna aktier kan förbätt<br>
ra förelagens finansiella flexibilitet och underlätta ell uppnående av den<br>
optimala kapilalslmkturen i förelagen. Egna aktier kan också användas<br>
bl. a. som betalningsmedel i samband med förelagsförvärv eller vid börs-<br>
introduktion utomlands. Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges indu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>218</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>siriförbund och Svenska
Bankföreningen anser alt frågan bör utredas i Prop. 1989/90:88 samband med
en översyn av aktiebolagslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfunds uppfattning är all del i vissa fall kan finnas anledning all ge
svenska bolag räll alt återköpa en del av sina egna aktier och all frågan
därför kan vara värd all utreda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Handelskammarförbundet ställer sig positivt till en ökad möjlighet för svenska
aktiebolag att förvärva egna aktier. Förbundet anser all förelagens finansiella
flexibilitet därigenom skulle öka. Förbundet betonar dock all en ökad möjlighet
all förvärva egna aktier måste kringgärdas av begränsningar till skydd för
aktieägare, borgenärer och andra väsentliga intressenter. Handelskamrama
förordar att frågan blir föremål för utredning i samband med en översyn av
aktiebolagslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
AB Investor och Förvaltnings AB Ratos anser all svenska förelag bör ges rätt
alt återköpa egna aktier. I frånvaro av denna rätt undanhålls från marknaden
väsentlig informaiion om förelagens korrekta värde, hävdar bolagen. Återköp av
egna aktier är vidare, enligt bolagen, ell mer flexibelt sätt all distribuera överskollskapilal
lik ägama än utdelning, även vid likformig beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Tilldelas aktiebolag möjlighet all förvärva egna aktier minskar
behovet av ömsesidigt aktieägande framhåller Aktiefrämjandet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
revisorsamfundet SRS är tveksamt lill all skapa även en begränsad möjlighet lill
återköp av egna aktier. En sådan möjlighet skulle enligt samfundets mening
kunna påverka inflytandeslmkluren och försvåra ägamas möjligheter lill
övervakning av förelagen. SRS ifrågasätter vidare om en sådan möjlighet gagnar ell
eflFektivl resursutnyttjande och en fömyelse inom näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
Centralorganisation anser inte skälen för att ge svenska företag möjlighet alt
återköpa egna aktier lillräckligt starka. Risken är dessutom stor, menar TCO,
alt en sådan återköpsrält används av företagsledningen för alt påverka inflytandeslmkluren
i företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Patent-
och registreringsverket, slutligen, finner inte något skäl atl på denna punkt
ändra nuvarande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.3
Offentligt och kollektivt ägande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ägamtredningen
anser all oflFenlligl och kollektivt aktieägande ökar mångfalden i
näringslivets riskkapilalförsörjning och medför en bred prövning av olika
investeringsprojekt. OflFenlligl och kollektivt aktieägande utgör därför,
enligt utredningens mening, ett belyddsefukl komplement lik del privata
ägandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
instämmer i utredningens slutsats och påpekar samtidigt att del finns fler skäl
än de som utredningen anfört för oflFenlligl och kollektivt ägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Arbetsgivareföreningen anser all del oflFentliga och kollektiva<br>
aktieägandet reducerar hushållens och de privata företagens utrymme för<br>
sparande och aktieägande. Arbetsgivareföreningen anser inte att oflFenlligl<br>
och kollektivt ägande leder till ökad mångfald och konkurrens, ulan lill<br>
ägarkoncentration.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>219</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inte heller Svenska
Fondhandlareföreningen, Sveriges industriförbund Prop. 1989/90:88 eller Svenska
Bankföreningen ser del kollekliva ägandet som ell betydelsefullt komplement
till del privata ägandet. Organisationerna anför att del endast är om
resurserna fördelas efter marknadsmässiga gmnder som en optimal förvaltning av
näringslivels tillgångar kan ske med en erfoderiig tillgång på riskvilligt
kapital som följd. Enligt organisationema är del framför allt genom privat ägaransvar
möjligt all upprätthålla effektiviteten i förelagen och därmed erhålla ett
maximall bidrag till samhällsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Aktiesparares Riksförbund anser all statligt ägande bör förekomma endast i
särskilda fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Handelskammarförbundet framhåller all del offentliga och kollektiva ägandet
nått en sådan nivå att del kan hämma näringslivets eflFeklivilel och
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AB
Investor och Förvaltnings AB Ratos delar inte utredningens uppfattning all off"entligl
eller kollektivt ägande, generellt sett, utgör ell belyddsefukl komplement
till del privata ägandet.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ägamtredningen
anser också alt minoritelsaktieposler i större statliga företag bör bli föremål
för marknadsnotering om inte särskilda skäl talar emot detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Aktiefrämjandet
instämmer med utredningen i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
Centralorganisation har ingenting alt erinra mol förslaget när del gäller
förelag, för vilka del saknas vägande motiv för statligt ägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Sveriges Aktiesparares Riksförbund anser all minoritetsposter i större statliga
förelag bör bli föremål för marknadsnotering. Förbundet förespråkar dessutom en
total utförsäljning av statliga förelag som drivs med lönsamhelskrav och i
konkurrens med andra förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
offentliga och kollekliva ägandet bör enligt Svenska Handelskam-marförbundets
mening minskas. 1 stället bör fysiska personers direktägande stärkas. I linje
härmed tillstyrker handelskamrama all aktier i statliga förelag i ökad
utsträckning blir föremål för utförsäljning och marknadsnotering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Fondhandlareföreningen, Sveriges industriförbund och Svenska Bankföreningen
anser all hela företagsenheter, liksom vissa aflförsdrivande verk, bör privatiseras
om del är företagsekonomiskt motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
skriver atl verkligheten har kommit i kapp och<br>
förbi förslaget. LO fortsätter: "Förbundet har följt denna utveckling med<br>
blandade känslor. Å ena sidan kan man, som utredningen, hävda atl flera<br>
ägare i sig innebär bättre kontroll av ledningen och därigenom komplet<br>
terar staten på ell för bolagen positivt sätt. Å andra sidan kan också sägas,<br>
all när statliga företag, som ofta har ell förlusttyngl förflutet, äntligen<br>
blivit lönsamma och således attraktiva på börsen, ska dessa inte omedel<br>
bart säljas ut lill privata intressenter. Åtskikiga tiotals miljarder kronor
har<br>
faktiskt pumpals in av skaltebetalamas pengar i de statliga förelagen under<br>
krisåren. Därför borde nu också den framlida avkastningen lill fullo tillfal<br>
la skattebetalarna och inte de privata intressena. Många statliga företag<br>
har en gång i liden lillkommil av regional- och arbelsmarknadsmoliv och<br>
de bör också, enligt förbundels mening, förbli i statlig ägo. Marknadsnote-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>220</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ringar
av smärre aktieposter förändrar i och för sig inte detta faktum, utan Prop.
1989/90:88 kan i bästa fall få en vitaliserande inverkan på ledningen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.4
Utländskt ägande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser all del ökade utländska intresset för den svenska aktiemarknaden
bidragit lill en pluralism i riskkapilalförsörjning och övervakning i svenskt
näringsliv. Utredningen anser dock all de begränsningsregler som gäller belräflfande
utländska förvärv av stora andelar i enskilda förelag bör kvarstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk delar utredningens uppfattning att det ökade utländska aktieägandet
är positivt. SIND framhåller all ell utländskt minoritelsägande avsevärt
underlättar försörjningen med riskkapital för de större förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
pris- och konkurrensverk anser all del, med tanke på EG, från svenskt håll inte
kan ställas de krav som utredningen gör på all de begränsningsregler som
gäller beträflFande utländska förvärv av stora andelar i enskilda företag bör
kvarstå. Statens pris- och konkurrensverk anser inte heller all del är av
nationellt intresse all de allra största förelagen förblir i svensk ägo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Handelskammarförbundet ställer sig också positivt lill del ökade utländska aktieägandet,
men delar inte utredningens uppfattning all de begränsningsregler som gäller beträflFande
utländska förvärv av stora andelar i enskilda förelag bör kvarstå. Förbundet
hävdar all del för svenska förelag är utomordentligt betydelsefullt atl via
företagsförvärv kunna etablera sig i andra länder och all del från reciprocilelssynpunkl
är viktigt all utländska förelag på motsvarande sätt kan etablera sig i
Sverige. Av särskild vikt är all anpassa de svenska reglema till utvecklingen
inom EG, enligt förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Fondhandlareföreningen, Sveriges industriförbund och Svenska Bankföreningen
anser, i likhet med Svenska Handelskammarförbundet, alt den svenska
lagstiftningen om bl. a. utlänningars rätt atl förvärva aktier i svenska
förelag bör anpassas till EG-normema. Samma ståndpunkt redovisar Svenska
Arbetsgivareföreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Föreningsbankers Förbund (SFF) instämmer i utredningens positiva inställning
till utländskt ägande, men betonar samtidigt viklen av ätt förhållandel lill EG
i detta sammanhang kontinuerligt bevakas. SFF anför alt de svenska begränsningsreglerna
knappast kan bibehåkas vid en fortsatt västeuropeisk integration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Aktiefrämjandet
uttrycker sig i liknande ordalag som SFF. Akliefrämjandet tillägger all EG
kräver att på en lill EG anpassad svensk aktiemarknad får inga placerare från
EG diskrimineras som ägare. Det innebär all alla aktier måste göras fria. Om
man vill skydda vissa företag kan dessa inte utnyttja aktiemarknaden som
kapitalkälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
håller med utredningen om att del för närvarande<br>
inte finns något skäl all ändra begränsningsreglema för utlänningars för<br>
värv av aktier i Sverige. I vad mån en översyn av reglerna senare bör ske<br>
får bl. a. kommande förhandlingar med EG utvisa.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>221</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
Centralorganisation betonar att det ligger i nationens Prop. 1989/90:
intresse all de allra största företagen förblir i svensk ägo och Landsorganisationen
ifrågasätter humvida det utländska aktieägandet fört något positivt med sig fömtom
all del bidragit lill pluralismen. LO anser alt de utländska aktieägarna visat
en osedvanlig instabilitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Den ökade koncentrationen i ägarstrukturen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ägamlredningens
kartläggning visar all koncentrationen i de svenska storföretagens ägarstmktur
genomsnittligt sett ökat kraftigt under 1980-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser del inte vara möjligt all fastställa en för samtliga förelag ideal
koncentrationsgrad i ägar- och inflytandeslmkluren, men menar all en viss
koncentration ofta är en fömtsättning för en fungerande resursövervakning i
företagen. Förekomsten av starka ägare i enskilda förelag slår enligt
utredningens mening inte i strid med strävan efler många riskkapitalkällor i
ekonomin med en inbördes variation i fråga om kompetensområde, placeringsinriktning,
tidshorisont och riskbenägenhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2.1
Rösträttsbegränsningar vid bolagsstämman</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
linje med detta resonemang finner utredningen inte skäl för den i aktiebolagslagen
9 kap 3 § upptagna regeln atl ingen aktieägare får utöva rösträtt för mer än en
femtedel av del vid stämman företrädda antalet aktier, såvida inte annat
föreskrivits i bolagsordningen. Om inte annal föreskrivs i bolagsordningen bör
enligt utredningens mening varje ägare vara berättigad all rösta för del fuka
antalet av honom företrädda aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Utredningens slutsats på denna punkt delas av Sveriges Aktiesparares
Riksförbund, Patent- och registreringsverket, Sveriges Föreningsbankers
Förbund, AB Investor, Förvaltnings AB Ratos, Svensk Industriförening och
Svenska Meiadindustriarbetareförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Fondhandlareföreningen, Sveriges industriförbund och Svenska Bankföreningen har
ingenting alt erinra mot utredningens slutsats, men påpekar all en sådan
förändring kan medföra maktförskjutningar i vissa företag och att de problem
som hänger samman därmed bör lösas i särskilda övergångsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
i Sveriges riksbank anser all gränsen för enskilt ägande i svenska banker bör
sällas vid 20% av aktiekapitalet och all en yttersta gräns för röslrällsulövandet
bör fastställas, lämpligen vid 10% av det på stämman företrädda antalet aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2.2
Aktier med olika röstvärde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om koncentrationen i de enskilda förelagens inflytandestmktur är,<br>
enligt ägamtredningen, nära kopplad lill förekomsten av aktieslag med<br>
skilda röstvärden. Utredningen menar all en teoretiskt rimlig utgångs<br>
punkt för fördelningen av det totala röstetalet bland bolagels ägare är all</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>röslandden
för varje ägare slår i proportion lill risklagandel och all en Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådan
ordning approximativt uppnås om varje aktie tilldelas samma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>röstvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser emellertid samtidigt del vara av vikt all mindre och expanderande förelag
med bibehållen inflytandestmktur kan erhålla riskkapital från aktiemarknaden
och att större förelag har möjlighet alt anskaffa kapital på utländska
aktiemarknader utan all den svenska kontrollen går förlorad. Vid en samlad
bedömning förordar utredningen därför inte någon förändring av bestämmelsema
rörande aktiebolags möjligheter all emillera aktier med olika röstvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
instämmer i ägamlredningens slutsats och samma inställning har
Försäkringsinspektionen, Statens industriverk. Patent- och registreringsverket.
Fullmäktige i Sveriges riksbank. Svenska Handelskammarförbundet, Svenska
Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen, Sveriges industriförbund,
Sveriges Advokatsamfund, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska
sparbanksföreningen. Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, AB Investor, Förvahnings
AB Ratos samt Svensk Industriförening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Sveriges Föreningsbankers Förbund delar utredningens slutsats, men med
reservationen all en fortsall integration med EG möjligen kan tvinga fram en
annan ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Aktiesparares Riksförbund föreslår all frågan blir föremål för ytterligare
utredning i en kommande översyn av aktiebolagslagen, med syfte atl få lill
stånd en större överensstämmelse mekan ägande och inflytande och en anpassning
lill motsvarande regler utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
revisorsamfundet SRS skriver all nuvarande ordning är otillfredsställande men atl
nackdelama med ell upphävande av diflFerenlie-ringen är så stora all andra
vägar bör prövas i första hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
Centralorganisation anser all alla aktier i princip ska ha samma röstvärde, men
anser samtidigt all anförda motiv för en röstvär-desdiflFerentiering har bäring
i dagens läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsanställdas
Förbund anser alt skälen mol röstvärdesdiflFerentiering är, all den bidrar lill
den privata ägarkoncentrationen i näringslivet. Ledningen av bolaget hamnar
dessutom i händema på personer, vilka inte lar en mot deras makt svarande risk,
tillägger förbundet. Härigenom har den kontrok av maktutövningen som borde
finnas blivit lidande. Motiveringen all förelag med bibehållen inflytandestmktur
skall kunna anskaffa kapital på utländska marknader godtas inte av Statsanställdas
Förbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Metallindustriarbetareförbundet ser andra möjligheter all garantera fortsatt
svensk kontroll över ell bolag än genom röstvärdesdiflFerentiering, som de
anser diskriminerar även mellan svenska aktieägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
pris- och konkurrensverk anför all de skillnader i röststyrka som idag
föreligger mellan olika aktier kan förslärka del koncentrerade inflytandet och
leda till icke önskvärda eflFekter för konkurrensförhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Småföretagens
Riksorganisation förespråkar inte någon minskning av<br>
röslvärdesdiflFerenlieringen. För all underlätta riskkapilalförsöijningen lill<br>
småföretag bör i stället en ökad diflFerenliering för dessa förelag övervägas,<br>
då ägarkonlrollen många gånger är en fömtsättning för att företagaren ska</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>223</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vilja la tillvara
möjligheten till expansion. Organisationen föreslår därför Prop. 1989/90:88 atl
regeringen utreder fömtsättningar för införandet av aktier/ägarkapilal utan
rösträtt, särskilt utformat med tanke på de små förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2.3
Begränsningar i institutionella ägares rätt att förvärva aktier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ägamtredningen
uppmärksammar också de legala begränsningar som uppställts i fråga om vissa inslilulioneka
ägares aktieinnehav i enskilda förelag. Enligt utredningens mening kan den
samlade eflFeklen av dessa begränsningar bli all resursövervakningen i
förelagen försvagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
redovisar mot denna bakgmnd en positiv inställning lill del förslag lill
höjning av gränsen för försäkringsföretags andel av röstetalet i enskilda
förelag som framlagts av försäkringsverksamhetskommittén. Utredningen anser all
en sådan höjning förbättrar fömtsättningama för etl aktivt utövande av ägarfunktionema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
pris- och konkurrensverk delar utredningens slutsats all legala begränsningar
för vissa insliluliondla ägares aktieinnehav kan leda lill en försvagad
resursövervakning i förelagen. Enligt verkets mening är därför en vidgning av
de institutionella ägamas möjligheter all utöva en mer aktiv ägarrok angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Aktiefrämjandet, Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Föreningsbankers
Förbund delar helt utredningens uppfattning och delsamma gör Svenska
Försäkringsbolags Riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Försäkringsinspektionen kan gränsen för försäkringsbolagens andel av
röstetalet i ell enskilt företag vidgas, ulan all detta leder till ell förelagaransvar
som står i strid med nuvarande tolkning av försäkringsrörelselagens, under fömtsättning
att en gräns också sätts för den innehavda andelen av aktiekapitalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund anser del vara av stort värde all vända sig lill många olika
placerare när det gäller all trygga kapilallillförsdn i expanderande förelag.
Försäkringsbolagen är härvid lämpliga delägare eftersom de dels lill sig ofta
knutit personer med lång industriell erfarenhet, dels företräder ett
långsiktigt och uthålligt ägande. Det är också värdefullt för de berörda
förelagen alt få del av försäkringsbolagens erfarenhet av kapitalmarknadens
funktion. Samfundet instämmer därför i utredningens slutsats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Aktiesparares Riksförbund anser all en höjning av gränsen för
försäkringsföretagens andel av röstetalet i enskilda företag inte bör ske ulan
vidare. Till att börja med bör andra ägarkategorier på marknaden, främst
enskilda aktieägare, ges skattemässiga villkor som bättre ansluter lill
försäkringsbolagens. Vidare fömlsäller förslaget all försäkringsbolagen är
beredda all la på sig ell större kontrokägaransvar, enligt SARF. Förbundet
anser all de stora svenska försäkringsbolagens innehav kan leda lill en viss, oönskad,
maktkoncentration och en oförmåga all agera flexibelt på marknaden.
Försäkringsbolagen borde därför, enligt SARF, stimuleras lill</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>all dela upp sin aklieförvaltning
på flera självständiga eirheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>224</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Det ökade antalet kontrollägarskiften samt bruket av</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>ömsesidigt och cirkulärt aktieägande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3.1 Kontrollägarskiften</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
kartläggning visar att ett mycket stort antal kontrollägarskiften ägt rum
bland de svenska storföretagen under 1980-talet och att dessa ägarskiften i
allt större utsträckning kommer till stånd genom oflFentliga
uppköpserbjudanden. Utredningen anser att möjligheten till konlrollägar-skiften
representerar en viktig del i den utvärdering av förelagens resursutnyttjande
som sker via aktiemarknaden. Utan denna möjlighet skulle aktiemarknadens
betydelse för resursövervakningen, enligt utredningens mening, minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Handelskammarförbundet, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges
industriförbund. Svenska Bankföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund.
Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Aktiesparares Riksförbund delar
utredningens ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
Centralorganisation delar i huvudsak utredningens slutsatser i denna fråga,
men anser all det finns en risk för skadlig makt- och ägandekonceniration till
enskilda företag om företagsuppköpen blir alltför omfattande. TCO hävdar att en
åtgärd som allmänt skulle kunna fungera balanserande mol en ökad ägarkoncentration
vore all ge de fackliga organisationerna möjlighet till ökad insyn och
inflytande i samband med större ägarförändringar i företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3.2 ömsesidigt
och cirkulärt aktieägande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att ett ur inflytandesynpunkl omfattande ömsesidigt eller cirkulärt
aktieägande kan försämra förutsättningarna för näringslivets tillväxt och
förnyelseförmåga. Utredningen anser att statsmakterna noga bör följa den
fortsatta utvecklingen av dessa ägarförhållanden och överväga en begränsande
lagstiftning på området efler förebild från andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
anser att del omfattande ömsesidiga och cirkulära aktieägandet kan ha en
negativ inverkan på näringslivets utvecklingsmöjligheter samt, såvitt avser
aktiemarknadsbolag, försämra marknadens tilltro till företagen.
Bankinspektionen instämmer i att utvecklingen av denna typ av ägarförhållanden
bör följas och att begränsningsregler bör föreslås om behov uppslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
revisorssamfundet anser det angelägel att överväga regler som begränsar icke
önskvärt ömsesidigt och cirkulärt aktieägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund delar uppfattningen all utvecklingen bör följas av
statsmakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Patent-
och registreringsverket anser att lagstiftning för att begränsa ömsesidigt och cirkulärt
ägande är behövlig för all undvika all ärenden som normalt skulle avgjorts på
bolagsstämman i stället görs upp mellan respektive styrelse i de berörda
bolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
Centralorganisation instämmer i alt en begränsande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 88</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lagstiftning
bör införas. Det ömsesidiga ägandet kan i vissa fall försvåra Prop.
1989/90:88 det fackliga inflytandet i företagen på grund av all ägarinflytandet
är begränsat eller otydligt, anför TCO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Aktiesparares Riksförbund anser att en kommande aktiebolags-utredning bör ges i
uppdrag att utreda en begränsande lagstiftning på området efter förebild från
andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Som
situationen ser ul f n. används inte bara korsägandet utan också ask-i-ask
ägande och röstvärdesdiflferentiering för all garantera vissa ägar-och
direktörsgruppers kontroll av företag och koncerner. Om lagstiftning skulle
visa sig nödvändig bör den därför la sikte på alt hindra förekomst av alla
sådana förekommande typer av maklinslrument, anför LO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Aktiefrämjandet
uppfattar inte frågan som ell fullt lika stort problem som utredningen, då alla
former av ömsesidigt aktieägande inte är industriellt omotiverat och de flesta
former av korsvist ägande upplöses då ägaren har behov av kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Handelskammarförbundet delar inte utredningens slutsats. Svenska Handelskammarförbundet
anser inte att del finns några ägarar-rangemang av sådan storiek i Sverige alt
det skulle kunna få konsekvenser för förelagens utveckling och efrektivild.
Enligt Svenska Handelskammarförbundet finns inte några indikationer på att
existerande ägarsamband skulle ha haft negativa konsekvenser för förelagen i
fråga. Tvärtom har flertalet förelag med sådana ägarrelationer varit
utomordentligt framgångsrika, hävdar handelskamrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskaperna
om hur olika former av ägande påverkar eflFektivitelen i näringslivet är ännu
så rudimentära all de inte kan läggas till grund för lagstiftning skriver
Svenska Fondhandlarföreningen, Sveriges industriförbund och Svenska
Bankföreningen. Sveriges Föreningsbankers Förbund finner inte heller några
starka skäl för att ändra nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Utredningens övriga synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4.1
Översyn av rättsreglerna för finansiella instrument</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser all de rättsregler som gäller för olika typer av finansiella instrument
som kan omvandlas till eller ger rätt till nyteckning av aktier bör ses över i
syfte all undanröja möjligheter att kringgå i aktiebolagslagen uppställda
regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
revisorssamfundet SRS, Svenska FondhandlareJÖreningen, Sveriges
industriförbund och Svenska BankJÖreningen delar utredningens uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Akliemarknadsnämnden
anser att översynen inte bör begränsas lill frågor förknippade med i
aktiebolagslagen uppställda regler. Även regler utanför delta område kan enligt
nämnden vara av intresse. Som exempel nämns att i nämndens verksamhet
aktualiserats frågan hur man från "insidersynpunkt" skall se på ett
bolags förvärv av teckningsoptioner som bolaget utgivit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
instämmer i utredningens uppfatling, att en översyn<br>
bör göras av de rättsregler som gäller för instrument som ger rätt till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>226</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nyteckning
av aktier med hänsyn till alt de används i stor omfattning och Prop.
1989/90:88 kan förändra ägarstrukturen i bolagen. I likhet med utredningen
anser Bankinspektionen också all dessa instrument bör ges samma ofFentlighet
som aktier genom atl noteras i aktiebok eller på liknande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Patent-
och registreringsverket ställer sig positivt lill en översyn av reglerna
rörande aktiebolags återköp av konvertibla skuldebrev. Enligt Patent- och
registreringsverkels mening bör i vissa hänseenden konvertibla skuldebrev,
skuldebrev förenade med optionsrätt saml konvertibla vinstanddsbevis rättsligt
sett betraktas som aktier och en förteckning motsvarande aktiebok föras för
dessa värdepapper. Vidare bör förelagens möjligheter till återköp av dylika
finansiella instrument begränsas på samma sätt som gäller återköp av aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4.2
Företagens redovisning av aktieinnehav</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser atl samtliga akliemarknadsföretag bör åläggas atl i sina årsredovisningar
informera om större ägares innehav av röst- och kapitalandelar. 1 den mån del
mellan det redovisande företaget och någon av dessa ägare föreligger ell
ömsesidigt ägande anser utredningen all detta särskilt skall anges i
årsredovisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser vidare att samma oflFenllighel som i dag genom aktieboken föreligger
rörande innehav av aktier bör gälla beträflFande finansiella instmment som kan
omvandlas till eller ger rätt lill nyteckning av aktier, exempelvis konvertibla
skuldebrev och oplionsbevis förenade med rätt till nyteckning av aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
finner det också angelägel all varje form av juridisk person som äger aktier
eller andelar i företag åläggs att årligen specificera större innehav i
årsredovisning eller annan handling. En sådan specifikationsskyldighet bör
enligt utredningen omfatta även konvertibla skuldebrev, konvertibla
vinstandelsbevis och optionsbevis förenade med rätt till nyteckning av aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
Centralorganisation och Försäkringsinspeklionen tillstyrker kravet på oflFenllighel
och informaiion om större ägares innehav av aktier, konvertibler o. dyl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Patent-
och registreringsverket föreslår all informationskravet ska gälla även bolag
som ej är aktiemarknadsbolag. Bokföringsnämnden är av samma åsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Bankinspektionen tillstyrker att ägarförhållandena i svenska storföretag i
ökad utsträckning bör redovisas öppet. För att få en enhetlig praxis för alla
aktiebolag bör man överväga att införa en bestämmelse härom i aktiebolagslagen.
Såvitt avser aktiemarknadsbolag kan denna fråga också lösas genom inregistreringskontraktel
med fondbörsen, tillägger Bankinspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
de svenska storföretagen ska informera om ägar- och inflytandeför<br>
hållandena anser även Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Industri<br>
JÖrbund och Svenska Bankföreningen, men organisationerna anser det<br>
däremot inte motiverat att införa lagstiftning på området. Denna informa<br>
tion bör lämnas på frivillig basis anser organisationerna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>227</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AB Investor och
Förvaltnings AB Ralos accepterar utredningens förslag Prop. 1989/90:88 all akliemarknadsföretag
ska åläggas att i sina årsredovisningar informera om större ägares röst- och
kapitalandelar samt alt det även skall redovisas när del föreligger ömsesidigt
ägande. AB Investor och Förvaltnings AB Ralos finner del också rimligt all, som
utredningen föreslår, varje form av juridisk person som äger aktier, eller
andelar i företag, åläggs all årligen specificera större innehav i
årsredovisning eller annan handling. Bolagen accepterar utredningens förslag
all samma oflFenllighel som idag föreligger genom aktieboken rörande innehav av
aktier bör gälla beträflFande finansiella instmment som kan omvandlas till,
eller ger rätt lik nyteckning av aktier, exempelvis konvertibla skuldebrev och
optionsbevis, endast under fömtsättning alt det gäller instmment som ger räll lill
nyteckning av aktier och ej instmment som ger räll lik förvärv av existerande
aktier, såsom t. ex. standardiserade options- eller terminskontrakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varken
Företagens Uppgiftslämnardelegation eller Svenska Arbetsgivareföreningen
finner något behov av en utvidgad redovisningsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4.3
Framtida kartläggningar etc.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar all det är förenat med betydande svårigheter all inhämta uppgifter
rörande del svenska näringslivets ägar- och inflytandestmktur. Enligt
utredningens mening är det angeläget att en särskild instans utses all ansvara
för samordning och förbättring av den uppgiflsin-samling och bearbetning som
sker inom olika myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
pris- och konkurrensverk anser i likhet med utredningen all del är angeläget
all statsmaktema skapar ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för all
följa den framtida utvecklingen av näringslivels ägar- och inflytandestruktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Statistiska centralbyrån instämmer med utredningen och anser att det behövs
särskilda insatser för all samordna olika myndigheters arbeten på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>228</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Kommunikationsdepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 8 mars 1990. Föredragande: statsrådet G. Andersson</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90: Bilaga 2</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Anmälan
till proposition om vissa näringspolitiska frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väl fungerande infrastmktur som medger eflFektiva och miljövänliga
transportsystem skapar fömtsättningar för samhällsekonomins långsikliga
tillväxt. Infrastmklumlveckling måste därför ingå i en offensiv näringspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag kommer i del följande
all behandla infrastmkturen när del gäller vägar, jämvägar och kollektivtrafik
framför allt utifrån ett näringspolitiskt perspektiv. Jag kommer därvid all
redovisa av berörda myndigheter bedömda resursbehov vad avser infrastmkturen
inom dessa områden. Mol bakgmnd av att statsbudgeten under överskådlig lid inte
kan bära alla kostnader för nödvändiga ålgärder kommer jag atl föreslå all det
fortsatta arbetet inriktas mol all finna nya finansieringsformer för alt
garantera driften och den fortsalla utbyggnaden av infrastmkturen under 1990-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I budgetpropositionen
(1989/90:100, bil. 8) harjag aviserat förslag rörande anslagen för byggande
och underhåll av vägar, jämvägar och kollek-livtrafikanläggningar för
budgetåret 1990/91. Mina överväganden som gäller dessa anslag innebär bl. a. en
ökning med 280 milj. kr. lill nyinvesteringar i slomjämvägar. 1 avvaktan på
resultaten av utredningsarbetet med atl finna nya finansieringsformer och för
all åstadkomma en snabbare utbyggnad än vad som ar möjligt inom ramen för
anslagen till banverket och vägverket bör vissa ålgärder vidtas. Jag föreslår
därför alt en särskild infrastmkturfond på 5 miljarder kronor inrättas för in vesteringar
i jämvägar och kollektivtrafik. Från stabiliseringspolilisk synpunkt bör enligt
min mening medlen användas när del finns kapacitet inom bygg- och
anläggningssektorn. Mina överväganden i övrigl för budgetåret 1990/91 framgår
av den följande redovisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän bakgrund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>En
vidareutveckling av nuvarande planeringssystem för investeringar inom
transportsektorn bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Nya
finansieringsformer bör utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Trafikgrenamas
kostnadsansvar bör följas upp.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>229</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
fastställde år 1988 gmnderna för trafikpolitiken på 1990-talel. Prop.
1989/90:88 Det övergripande målet för trafikpolitiken är att erbjuda
medborgarna och Bilaga 2 näringslivet i landels olika delar en tillfredsställande,
säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnad. Det övergripande målet har vidareutvecklats i fem delmål som gäller
tillgänglighet, eflFeklivilel, säkerhet, god miljö och regional balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
riksdagens trafikpolitiska beslut skall samhället vidare ha ansvaret för att
de trafikanläggningar som behövs för allmänna transportbehov kommer till
utförande. Staten skall ha ett särskilt ansvar för sådana trafikanläggningar
som svarar mot nationella och internationella transportbehov. Utbyggnaden och
vidmakthållandet av de trafikanläggningar som drivs i statlig regi och för
vilka det utgår betydande statsbidrag skall grundas på samhällsekonomiska
bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Planering
av och beslut om investeringar och underhåll av infrastrukturen skall enligt
del trafikpolitiska beslutet i princip vara organisatoriskt åtskilda från
beslut som rör själva produktionen av transporterna. Statsmakternas beslut om
fördelning av resurser mellan de olika trafikgrenama skall bygga på en
samordnad och långsiktig invesleringsplanering. Ansvaret för den löpande
planeringen och förvaltningen av den statliga infrastrukturen skall dock så
långt möjligt decentraliseras och delegeras. Utvecklingsarbetet rörande
metoder och underlag för den samordnade investeringsplaneringen skall drivas
vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
trafikpolitiska beslutet innebar alt det samhällsekonomiska planeringssystemet
för vägar delvis förändrades. Planeringssystemet för investeringar i länsvägar
utvidgades i beslutet lill alt omfatta även länsjärnvägar och kolleklivlrafikanläggningar.
För järnvägen introducerades ett nytt planeringssystem baserat på
samhällsekonomiska principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
det trafikpolitiska beslutet fick vidare trafikhuvudmännen ansvaret för all
lokal och regional kollektivtrafik. Ansvaret har kompletterats med bättre
möjligheter för irafikhuvudmannen alt medverka vid prioriteringen mellan olika
typer av transportmedel. Till följd av inrättandet av anslaget Byggande av
länstrafikanläggningar har fömtsättningarna förbättrats för all infrastmkturen
i länen skall kunna utvecklas efter de lokala och regionala behoven.
Avvägningen mellan investeringar i olika ändamål skall baseras på
samhällsekonomiska överväganden och besluten om enskilda objekt samt avvägningar
mellan dessa skall som tidigare ske på lokal och regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avregleringen
inom irafikseklom har genomförts stegvis. Genom riksdagsbeslut år 1985 sker
upphandlingen fr. o.m. den 1 juH 1989 av den lokala och regionala
kollektivtrafiken genom anbudsförfarande i fri konkurrens. Som följd av det
trafikpolitiska beslutet år 1988 slopades bl. a. behovsprövningen för en del
av kollektivtrafiken på väg. Avregleringen av laxilrafiken genomförs den 1 juli
1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>I riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 angavs alt
transportsystemet skall utvecklas så all en god miljö och hushållningen med
naturresurser främjas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all delta mål skall kunna förverkligas fattade riksdagen samtidigt<br>
beslut om strategi och ålgärder. Huvudstrategin är alt ställa krav på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>230</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fordonens
konstmktion så att avgasutsläpp och buller reduceras till nivåer Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
människan och naturen långsiktigt klarar. Utöver denna huvudstrategi Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-
att rena vid källan - ingår också andra ålgärder, bl. a. ökat stöd till FoU,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbättrad
planering och utbyggd infrastmktur saml ålgärder vad gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>trafikplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller infrastmkturens utformning från miljösynpunkt ställs del krav på hur
nya vägar och trafikanläggningar skak utformas. Del har bl. a. för detta
ändamål införts krav på miljökonsekvensbeskrivningar i vägplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de övergripande frågorna för bättre miljö hör fördelningen av trafiken på
olika transportslag. All utveckla konkurrenskraftiga kombinerade landsvägs- och
jämvägstransporter är fördelaktigt från miljösynpunkt. Av särskild vikt är att
i storstäderna tillgodose såväl miljökrav som framkomlighetskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
trafikpolitiska beslutet lade fast övergripande mål, vissa planerings-fömtsättningar
saml organisationen och ansvarsfördelningen inom infra-simkturområdet. Vidare gmndlades
etl samhällsekonomiskt synsätt för planeringen av drift och investeringar inom
järnvägssektorn. Vägsektom tillämpar detta synsätt i planeringen sedan
tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utvärdering av riksdagens trafikpolitiska beslut skak ske år 1992. Del är mot
denna bakgmnd för tidigt all nu ta ställning till utformningen av
trafikpolitiken i alla dess delar efter år 1992. Somjag inledningsvis konstaterade
kommer det inte vara möjligt all under överskådlig lid anslå nödvändiga
resurser till infrastmkturen över statsbudgeten. De resursbehov inom olika
delar av infrastmkturen som redovisats av berörda myndigheter är samtidigt
mycket stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd bör dock redan nu slås fast all en vidareutveckling av nuvarande
planerings- och finansieringsformer bör ske i syfte all långsiktigt trygga infrastmkturen
i ell näringspolitiskt perspektiv. Jag avser därmed en vidareutveckling av bl.a.
den samordnade investeringsplaneringen för att möjliggöra atl de resurser som
allokeras lill infrastmkturen används på etl eflFektivl sätt samt all finna
former för avgiftsfinansiering och en ökad direkt medverkan av näringslivet i
finansieringen av infrastmkturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all delta ska bli möjligt kan del komma att bli nödvändigt att göra vissa
förändringar av nuvarande fömtsättningar för trafiken. För järnvägen kan del
t. ex. i framliden komma alt bli aktuellt all öppna möjligheten för olika
intressenter all investera i, äga och driva nya jämvägslinjer. Jag vik i detta
sammanhang erinra om det beslut regeringen fattat i samband med uppdraget lill
banverket om att förhandla fram en finansieringslösning för Arlandabanan som
inte belastar statsbudgeten. I uppdraget ges möjligheten att utforma en
finansieringslösning där altemativt huvudmannaskap för såväl banan som trafiken
kan övervägas. Sveriges ullandsberoende liksom utvecklingen inom EG kommer
också atl ställa krav på utveckling av infrastmkturen saml på formema för
driften av densamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vägsektom kan också komma all ställas krav på vissa modifieringar<br>
av nuvarande regler vad gäker t. ex. rätten all äga och la ul avgifter för<br>
vägar och broar.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>231</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning bör
den samordnade investeringsplaneringen inom transportsektorn vidareutvecklas.
Denna planering är ett viktigt instrument för att man skall kunna bedöma olika
investeringsstrategier och göra avvägningar mellan olika delsektorer.
Transportrådet utvärderar på regeringens uppdrag trafikverkens
investeringsplaner. Utvärderingen bör underlätta vid bedömningar av eflFekter,
invesleringsinriktningar, investeringsnivåer m.m. Jag återkommer till den
samordnade investeringsplaneringen i avsnitt 4.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Betydelsen av forskning
kring infrastrukturens effekter på samhällsekonomin kan inte nog poängteras.
Under de senaste åren har en dd studier publicerats som visar på
infrastrukturens betydelse för produktivitetsutvecklingen och därmed också för
den ekonomiska tillväxten. Infrastmkturen behandlas i 1990 års
forskningspolitiska proposition.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt riksdagens
trafikpolitiska beslut år 1988 skall grundprincipen vara att de avgifter som
tas ut av trafiken som ersättning för utnyttjandet av infrastrukturen skall
täcka de totala samhällsekonomiska kostnader som trafiken ger upphov till. I
beslutet angavs all principerna för kostnadsansvaret med jämna mellanrum bör
ses över mot bakgrund av samhällsutvecklingen. Regeringen avser därför all
initiera en uppföljning av kostnadsansvaret inom trafiksektorn.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88 Bilaga 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
la del av vad jag nu har anfört om den allmänna bakgrunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Resursbehoven under 1990-talet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Resursbehoven
för vägar, järnvägar och kollektivtrafik är mycket omfattande under 1990-talet
och överstiger vida de resurser som kan tilldelas sektorerna över
statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
utlandsberoende och utvecklingen inom EG ställer krav på tranportsektorns
infrastruktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Som
ett led i näringspolitiken och för att främja ekonomisk tillväxt är det viktigt
att ökade resurser kanaliseras till väg- och järnvägs-sektorerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och irängsdproblem ställer krav på förbättringar av kollektivtrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Planeringsfömlsättningarna
för luftfartens infrastruktur påverkas av en rad faktorer, bl. a. trängselproblem
och internationell avreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'></span><span
style='font-family:Verdana'>Sjöfartens infrastruktur kan klara större
trafikuppgifter än i dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden till min
bedömning: Investeringar i trafiksektorns infrastmktur - exkl. teletrafik -
har sammanlaget minskal realt under 1980-talel. Dessa investeringar uppgick år
1988 lill drygt 6000 milj. kr. Invesle-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>232</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ringsnivån
under 1980-talet har sammantaget varit lägre än under 1970- Prop.
1989/90:88 talet räknat i fasta priser. En internationell jämförelse visaratt i
de länder i Bilaga 2 Europa som ingår i den permanenta europeiska Iransportministerkonfe-rensen
(CEMT), har också tendensen i genomsnitt varit sjunkande investeringar i
transportinfrastrukturen under 1970- och 1980-talen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
successivt minskade nivån i Sverige beror huvudsakligen på lägre investeringar
i såväl statliga som kommunala vägar. En omfördelning har skett från
investeringar till underhåll inom en totalt sett oförändrad ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare delen av 1980-lalet har investeringarna i järnvägar varit i stort sett
oförändrade. Frånsett vissa speciella utbyggnadsprojekt, har emellertid
järnvägsinvesteringarna i huvudsak innefattat spåruppmslning och endast i
mindre utsträckning avsett ny- eller ombyggnad av banor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringarna
i sjöfart främst i hamnar och farleder har minskat under 1980-talet.
Investeringar i luftfart främst flygplatser har varierat kraftigt under
perioden beroende på förekomsten av enskilda stora objekt. Investeringar i
telekommunikationer har ökat konstant under hela 1980-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenserna
av eftersatt underhåll och begränsade investeringar inom väg-, järnvägs- och kollektivlrafikområdet
är myckel allvarliga och medför på lång sikt att kapitalet inte kan bibehållas.
Om denna process får gå alltför långt kommer ålerställningskoslnaderna att bli
större än motsvarande underhållskostnader över en längre period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sektorer som televerket, postverket, luftfartsverket och sjöfartsverket svarar
för har klarat att finansiera erforderiiga investeringar, även beaktande att
kraven inom dessa delsektorer också är omfattande. En viktig förklaring är att
berörda verk har möjlighet all finansiera drift- och underhållsutgifter samt
investeringar med avgifter från användarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1988 års trafikpolitiska beslut redovisades atl de underhålls- och investeringsbehov
som finns vad gäller infrastrukturen inom väg- och järnvägssektorn till år
2000 är mycket omfattande. I det följande kommer jag att redovisa berörda verks
bedömningar av resursbehoven bl.a. utifrån näringspolitiska utgångspunkter.
Objekten som ingår i behovsbedömningen syftar bl.a. till alt säkerställa en
tillfredsställande godstransportförsörjning, förbättra möjligheterna att arbetspendla
samt möjliggöra snabba interregionala persontransporter. Det är viktigt att
notera att dessa bedömningar har gjorts av bl.a. vägverket och banverket samt
att någon övergripande bedömning av vad som från samhällets synpunkt är en
realistisk ambitionsnivå för resp. trafikslag inte kan göras utan att en mer
utvecklad samordnad investeringsplanering kommit till stånd och satts in i ett
totalt ekonomiskt sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Regeringen konstaterade i föregående års budgetproposition
att det med hänsyn till samhällsekonomin inte var möjligt att anvisa medel lill
väg-och järnvägssektorn i den omfattning som resp. verk begärde (prop.
1988/89:100 bil. 8). Detta förhållande gäller alltjämt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
sjöfart, luftfart, post- och telekommunikationer har det varit möjligt<br>
att upprätthålla en högre investeringsnivå. Jag avser därför att i det följan<br>
de mer i detalj redovisa resursbehoven inom väg- och järnvägsseklorerna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>233</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samt kollektivtrafiken,
som de beskrivs av vägverket och banverket, men Prop. 1989/90:88<br>
endast översiktligt redovisa utvecklingen inom de övriga sektorerna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Resursbehoven inom vägsektom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverket
har redovisat resultatet av den behovsinventering som gjorts med anledning av
upprättandet av nya planer för byggande av riksvägar resp.
länstrafikanläggningar. Jag kommer nedan att översiktligt behandla denna
behovsinventering som gäller perioden till år 2000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Driftarbelen
(förbällringsinsalser)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Driftarbelen
är sådana insatser som måste göras för att vägnätet skall kunna trafikeras.
Exempel på sådana insatser är vinlerväghållning, skyltning, hyvling av
grusvägar m.m. Underhållsarbeten å andra sidan är sådana åtgärder som krävs för
att vägkapitalet skall kunna vidmakthållas och för atl vägnätets nuvarande
tekniska standard skall kunna upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverket
genomför årligen tekniska undersökningar av vägarnas beläggning. Vid den
senaste undersökningen konstaterades betydande skador på beläggningen i form av
spårbildning, ojämnheter och krackderingar. Dessutom måste stora delar av brobeståndel
ses över saml dikning genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutade under år 1989 att 300 milj. kr. ur 1990 års anslag i förväg skulle få
användas för all höja kvaliteten i 1989 års beläggningsverksamhet. Detta har
inneburit att eftersläpningen av underhållet har minskal med motsvarande summa
och att det enligt vägverket för närvarande uppgår till ca 5 200 milj. kr.
under en tioårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
inventerade behoven av förbättringsarbeten uppgår enligt vägverket för samma
period till 21000 milj. kr. Drifts- och underhållsresurserna behöver alltså
enligt verkets behovsinventering öka med 2 600 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bärighetshöjande
åtgärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverket
har betonat vikten av all medel anvisas i en sådan omfattning att den minskning
av produktionsvolymen som den onormalt höga kostnadsutvecklingen inom bygg- och
anläggningssektorn gett upphov till kan återhämtas. Vidare pekar vägverket på -
att inom ramen för det fastställda programmet inga medel haranvisals för demindre
vägarna utanför de län som berörs av programmet. Detta skulle enligt vägverket
få till följd att olika viktbestämmelser i framtiden skulle komma att gälla i
olika delar av landet. Av denna anledning har vägverket föreslagit etl
kompletterande bärighetsprogram avseende ca 1 300 broar till en kostnad av ca
7 000 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Byggande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför
arbetet med planerna för riksvägar resp. länstrafikanläggningar har<br>
behovsinventeringar genomförts i de olika länen. Under detta arbete har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>234</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>länsstyrelsema
tillsammans med övriga intressenter i länen uppskattat de Prop. 1989/90:88
totala resursbehoven för dessa investeringar. En översiktlig sammanställ-
Bilaga 2 ning redovisas i följande tabell:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksvägar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65 000 milj. kr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länstrafikanläggningar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60000 milj. kr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>varav
länsvägar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33000 milj. kr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>länsjärnvägar*</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5000
milj. kr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kollekliv-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>22000 milj. kr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:307.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>trafikanläggningar*</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Summa
riket</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125000 milj. kr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Se vidare avsniu 3.3 Kollektivtrafiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
sätt atl belysa behovet av investeringar är enligt vägverket att utgå från atl
vägnätels realvärde skall vidmakthållas. Detta innebär all de årliga
investeringarna skall vara lika stora som de årliga avskrivningama. För
perioden år 1991 till år 2 000 uppgår avskrivningarna på det statliga vägnätet lill
totalt 37 000 milj. kr. Till detta kommer de åriiga avskrivningarna på
investeringarna inom länslrafikanläggningar. Den mellanskillnad som uppslår
mellan de redovisade behoven och de sammanlagda avskrivningarna under perioden
förklaras dels av kraven på kapacitetsökning som följer av de senaste årens
kraftiga Irafiktillväxl, dels de ökade krav som dagens samhälle ställer på väghåkaren
från miljösynpunkt samt näringslivets behov av snabba och säkra transporter.
Av delta följer enligt vägverket att en investeringsnivå som motsvaras av de
årliga avskrivningarna på sikt kommer all leda till en sänkt Irafikslandard.
Delta kommer i sin tur att hämma eflFektivitelen och säkerheten i
transportsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den behovsinventering som vägverket har redovisat kan en nivå identifieras
(nivå 1) som innebär en för vägnätet oförändrad teknisk standard för den del av
vägnätet som anses vara av särskild näringspolitisk betydelse. En sådan
ambition kräver en årlig real utökning av resurstilldelningen med ca 5000 milj.
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
högre resursnivå som dessutom ger möjlighet att bygga bort vissa flaskhalsar i
transportsystemet kan identifieras som nivå 2. Denna investeringsnivå ger bl.a.
reducering av höjd- och breddrestriktioner på det lågtrafikerade vägnätet.
Vidare kan med denna resursinsats geometriska begränsningar, t. ex. svårare
kurvor o. dyl. reduceras. Dessutom kan några större förbifarter byggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
resursnivå 2 kan hela vägnätets nuvarande tekniska standard vidmakthållas, men
vid prioriteringen av olika investeringar fömtsätts att särskild hänsyn tas
till näringslivets behov på bekostnad av ålgärder för det övriga trafikarbetet.
Resursanspråken med denna ambitionsnivå uppgår till 6 500 milj. kr. per år
utöver nuvarande resurstilldelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>235</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.2
Resursbehoven inom jäm vägssektorn</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 </span><span style='font-family:Verdana'>Genom
1988 års trafikpolitiska beslut delades SJ i etl affärsverk för trafiken, SJ,
och i en myndighet för infrastmkturen, banverket. Samtidigt delades bannälel
upp i slomjämvägar och länsjämvägar med undantag för malmbanan och
inlandsbanan. På stomnätel har SJ för närvarande som huvudregel trafikeringsrällen
lill såväl person som godslrafik. För länsjärnvägama gäller att rätlen all
bedriva persontrafik ligger hos Irafikhuvudmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den nya rollfördelningen skall SJ driva person- och godstrafik på ell aflförsmässigt
och lönsamt sätt. På uppdrag av staten bedriver SJ mot ersättning långväga
persontrafik som har en klar regionalpolitisk betydelse men som inte är aflTärsmässig.
SJ kan också på entreprenad ål trafikhuvudmännen svara för lokal och regional
trafik. SJ har trafikeringsrällen för godslrafik på länsjämvägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
all ansvaret för järn vägens infrastmktur bmtits ul ur SJ har SJ fåll en
betydande koslnadsavlaslning. De banavgifter som SJ och andra Irafi-kutövare
betalar enligt den s. k. väglrafikmoddlen täcker de samhällsekonomiska kostnadema
för banhåkningen enligt samma principer som gäker för bussar och lastbilar inom
vägsektom. Statsfinansidlt gäller dock att staten via olika anslag till jämvägsseklorn
för innevarande år anvisar ca 3,8 miljarder kronor medan intäktema från
banavgifter uppgår till ca 800 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
mål med reformeringen av jämvägspoliliken var all SJ skulle utvecklas till ett
modeml, eflFektivl och kundinriklal lågförelag som kan bära sina egna
kostnader. Mol bakgmnd av de vittgående beslutsbefogenheter SJ fåll för
utveckling av järnvägstrafiken kommer en samlad utvärdering göras av reformen
inför år 1992 då rekonstmktionsperioden löper ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämvägen
är rätt utnyttjad ett miljövänligt och energieflFeklivt transportmedel. Genom
all erbjuda konkurrensmässiga, snabba och tillförlitliga transporter kan jämvägen
bidra till all stärka den svenska industrins konkurrenskraft och vidga marknadema
i Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ökade intresset inom EG för satsningar på en utvecklad jämvägstrafik, med bl.a.
planer på snabbtågsnäl inom Europa, innebär att också Sverige kan ha anledning
all anpassa sill järnvägsnät lill denna utveckling. Etl väl fungerande
järnvägsnät i Sverige får ökad styrka av en utbyggnad inom EG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
järnvägsförbindelser kan också avlasta trafik i storstadsregionema och sprida
ekonomisk tillväxt. Ett exempel på detta är de planerade spåml-byggnaderna i
Mälardalen. Införandet av regionaltågsystem innebär att olika orter inom en
region ges ökade möjligheter lill samverkan t. ex. när del gäller arbetsplats-
och serviceutbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all stärka godstrafikens konkurrenskraft krävs övergång till s. k. hellåg samt
ökat utbud av kombitransporter. Sådan trafik ställer krav på bankapacitet som
medger högre tillåten godstågshaslighet samt högre axellast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapacitetsproblemen
på godslågsslråken som går genom hela Sverige i<br>
nord sydlig riktning, l.ex. på västkustbanan, kommer alt ytterligare ac<br>
centueras under de närmaste åren. Den generella ökning av antalet godståg</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>236</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
förutses kommer inte att kunna hanteras inom nuvarande sparsystem. Prop.
1989/90:88 Vidare kommer variationerna i tåghasligheter att öka. En blandning
av låg Bilaga 2 med olika prestanda kommer också att ställa krav på
väsentligt ökad bankapacitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapacitetsproblemen
innebär förlängda res- och transportlider. Detta förhållande förvärras ju
längre sträckor som godset transporteras, vilket innebär att den norrlandsbaserade
verksamheten är mest utsatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer nedan all redovisa banverkets uppfattning om resursbehoven inom järnvägssektorn
under 1990-talel. 1 enlighet med regeringens direktiv pågår för närvarande inom
banverket en inventering av resursbehoven inom järnvägssektorn. Den följande
beskrivningen av resursbehovet inom järnvägssektorn är baserad på del material
som logs fram i anslutning lill den trafikpolitiska propositionen, banverkels Ireårsplan
samt del nu pågående planeringsarbetet inom banverket. De uppgifter som
redovisas nedan bygger därmed på preliminära beräkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Drift
och vidmakthållande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av banverkets treårsplan innebär den pågående omstruktureringen inom
järnvägsområdet betydande omfördelningar av trafiken och koncentration av
trafikökningar för såväl gods- som persontrafik lill vissa delar av nätet. Den positiva
trenden inom järnvägsområdet medför dock samtidigt ökat slitage, höjda
underhållskostnader, ökade krav på underhåll av service- och trafiksäkerhelsskäl
etc. Till detta kommer enligt banverket behovet av att återhämta den
eftersläpning som uppstod under 1980-talel, då underhållet var eftersatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
resursnivå som möjliggör ett långsiktigt vidmakthållande av jämvägsnätet samt
en återhämtning av den inlräflFade eftersläpningen uppgår enligt banverket till
ca 35000 milj. kr. för den kommande tioårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nyinvesteringar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
inventering som utfördes som underlag för den trafikpolitiska propositionen
pekade på behov av nyinvesteringar i storleksordningen 30000 milj. kr. I detta
beräkningsunderlag ingick dock varken objekt för alt lösa kapacitetsproblemen
genom centrala Stockholm eller för godslrafikens särskilda behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SJ
har nyligen angett att minst 40000 milj. kr. skulle behöva satsas redan under 1990-lalel
i järnvägens infrastmktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
totala inventerade behoven av nyinvesteringar inom järnvägsområdet uppgår
enligt banverkels preliminära beräkningar lill 50000-70000 milj. kr. lill
sekelskiftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1988 års trafikpolitiska beslut angav riksdagen en planeringsram för<br>
järnvägsinvesteringar på 10000 milj. kr. under tio år (nivå 1). Enligt ban<br>
verket innebär denna nivå (1989 års prisnivå) all utbyggnader kan påbörjas<br>
under 1990-talel på Västkustbanan, Arlandabanan och i Mälardalen. Vid<br>
are kan förbättringar genomföras för godslrafiken genom Norrland och<br>
Bergslagen samt ombyggnader på vissa sträckor för snabbtåget. Denna nivå</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>237</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>innebär dock enligt
banverket att projekten måste genomföras i bantat skick Prop. 1989/90:88<br>
och med oekonomiskt lång byggtid.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att snabbare genomföra nyinvesteringsprojeklen, åtgärda kapaci-tetsbrister på
de viktigaste godstrafikslråken norra stambanan och västkustbanan, påskynda
snabbtågsanpassningen m.m. krävs enligt banverkets beräkningar en resursnivå
(nivå 2) motsvarande ca 24000 milj. kr. (1991 års prisnivå) under 1990-lalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Kollektivtrafiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
kollektivtrafik menar jag i detta sammanhang den trafik som trafik-huvudmännen
ansvarar för. Kommunema och landstinget i resp. län har sedan år 1978 ansvaret
för denna kollektivtrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
35% av den vuxna befolkningen saknar körkort eller inte har tillgång till bil i
hushållet kan ikuslrera kokeklivlrafikens betydelse. 1 en offensiv
näringspolitik måste därför en utbyggd kollektivtrafik ingå. Från miljösynpunkt
finns också anledning att förbättra kokeklivirafiken särskik i storstadsområdena
som ell alternativ till biltrafiken. En viktig del av dessa förbättringar bör
vara all minska de miljöskadliga avgasutsläppen från kollektivtrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kollektivtrafiken
har successivt utvecklats under den senaste tioårsperioden sedan länstrafikreformen
beslutades år 1978. Reformen har verksamt bidragit lill förverkligandet av
sysselsättningspolitiken, näringspolitiken och regionalpolitiken.
Erfarenheterna visar all kollektivtrafiken konkret medverkat till att vidga
arbetsmarknaden och alt i viss utsträckning hindren för förvärvsarbete
undanröjts. De trafikpolitiska målen kan inte uppnås ulan att man skapar fömtsättningarna
för en väl utbyggd kollektivtrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problembilden
- vad gäller behov av ålgärder för alt vidmakthålla och underhålla en stor del
av kollektivtrafikens infrastmktur är likartad den som finns inom väg- och
järnvägsområdet. Under tidigare decennier byggdes trafiksystem upp som i dag
behöver underhåll och reinvesteringar. Vidare ställs krav på en utökad
kapacitet för all kunna la emot nya trafikanter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av resurser till kollektivtrafiken, som baserar sig på uppgifter från Irafikverken,
har jag tidigare redovisat som en del i behovsbeskriv-ningama i väg- och järnvägsavsnillen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.a.
de delbetänkanden som slorstadstrafikkommittén (STORK) har presenterat tyder på
att kollektivtrafiken delvis förlorat sin attraktivitet. Trafiktillväxten, inte
minst i landets tre storstadsregioner, har utvecklats så att kollektivtrafiken
inte förmår klara av de växande transportbehoven. Detta leder till att
biltrafiken ökar. De senaste åren kännetecknas av sjunkande
kollektivtrafikandelar, också för arbetsresor, vilket lett till överbelastningar
i vägtrafiksystemet med trängsel, dålig framkomlighet och inte minsl allvariiga
miljöstörningar som följd. All ersätta delar av den omfattande biltrafiken med
kollekliva resmöjligheter blir mer och mer nödvändigt. Bristerna i kanske
främst slorstadsmiljön resulterar också i all trafiksäkerheten försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
nuvarande kollektivlrafiksystem särskilt i storstadsområdena</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>238</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>redan
utnyttjar sina resurser till kapaciletstaket krävs, enligt såväl vägver- Prop.
1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ket
som transportrådet, ytterligare resurser för att samhället skall kunna
Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>erbjuda
bra kollektiva resealternaliv. De inventerade resursbehoven som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>redovisats
av vägverket i avsnitt 3.1 för kolleklivlrafikanläggningar och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>länsjärnvägar
uppgår till ca 27000 milj. kr. fram till sekelskiftet. En</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>godtagbar
resursnivå för kollektivtrafikanläggningar och länsjärnvägar är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
vägverkets bedömningar ca 13000 milj. kr. under 1990-lalet, vilket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>motsvarar
resursanspråk i storieksordningen 1 300 milj. kr. per år. Denna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>resursnivå
kan jämföras med budgeterade anslagsmedel år 1990 till dessa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ändamål
som ärknappt 400 milj. kr. uppräknat lill 1991 års prisnivå. Inom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enbart
storstadsområdena har Miljöavgiftsutredningen (SOU 1989:83)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>saml
slutrapporten från Miljöprojekt Göteborg (SOU 1989:32) redovisat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>behov
av ökade satsningar inom kollektivtrafiken i storleksordningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15000
20000 milj. kr. under den närmaste tioårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser nu, mot bakgrund av min redovisning, att det finns goda skäl för att i
enlighet med riksdagens beslut år 1988 inrikta de framtida insatserna vad
gäller kollektivtrafiken så att de bidrar till alt uppnå målen för närings-,
sysselsättnings-, och regionalpolitiken, samtidigt som miljömålen skall
realiseras. Kollektivtrafiken måste således förbättras för att denna
grundläggande samhällsservice skall kunna utvecklas till gagn för enskilda,
näringsliv och samhälle. Investeringsplaneringen bör därför inriktas på att
förbättra kollektivtrafikens utvecklingsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Sammanfattning av resursbehoven inom väg-, järnvägs-och
kollektivtrafiksektorerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan konstateras all vägverkets och banverkets bedömningar visar all
resursbehoven vida överstiger de resurser som kan tillföras över statsbudgeten.
Dessa bedömningar innehåller inte några avvägningar mellan de olika
delsektorerna. Den samordnade investeringsplaneringen, som skall
vidareutvecklas, är ett viktigt medel för avvägningar mellan transportsektorns
olika delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vägverkets bedömningar utgör den lägsta godtagbara resursnivån till bl. a.
drift, underhåll och investeringar från näringspolitisk synpunkt en ökning av
resurserna med i storleksordningen 65000 milj.kr. fram lill sekelskiftet. Detta
innebär en ökning av resurserna med 6 500 milj. kr. per år. För verksamhetsåret
1990 uppgår vägverkets resurser till ca 10500 milj. kr. i 1991 års prisnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller järnvägens infrastruktur är enligt banverket underhållsbehoven under 1990-lalel
ca 35 000 milj. kr. Detta motsvarar en ökning av underhållsinsatserna med 600
milj. kr. per år. För år 1990 uppgår banverkets resurser till ca 2900 milj.kr.
i 1991 års prisnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Banverket
anser att en nivå motsvarande resursnivå 2, i storleksord<br>
ningen 24000 milj. kr. behövs för all under 1990-lalet kunna tillgodose de<br>
starkast uttalade kraven på nyinvesteringar för en modernisering/ut<br>
byggnad av slomjärnvägsnälel. Detta innebär en ökning av resurserna för<br>
nyinvesteringar med drygt 1 700 milj.kr. per år. Resurserna år 1990 lill<br>
stomjärnvägar är ca 650 milj. kr. i 1991 års prisnivå. Denna resursnivå</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>239</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>innebär bl.a. en snabbare
utbyggnad av kapaciteten för godstrafik än vad Prop. 1989/90:88<br>
som är möjligt med den av riksdagen angivna planeringsramen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
avser behov av investeringar m. m. i länsjärnvägar och kollektivtrafikanläggningar
bedömer vägverket att en godtagbar årlig resursnivå under 1990-talet motsvarar
mer än en tredubbling av budgeterade anslagsmedel lill dessa ändamål år 1990
(1991 års prisnivå). Detta skulle innebära resursanspråk i storleksordningen 1
300 milj. kr. årligen eller sammanlagt 13000 milj. kr. under perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Luftfart</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betydelsen
av snabba förbindelser mellan landets olika delar har förstärkts genom
näringslivets utveckling mot internationella marknader och genom stora företags
decentraliserade produktionsstruktur. Ulan inrikesflyget skulle denna näringslivsstmktur
omöjliggöras eller i varje fall kraftigt försvåras. I de delar av landet som
saknar tillgång till konkurrenskraftiga alternativ till flyget, speciellt
landets nordligaste delar, är de regionalpolitiska eflFekterna lydliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Luftfartsverket
är huvudman för 19 statliga flygplatser och ansvarar för flygtrafikledningen
inom svenskt luftrum. Luftfartsverket är affärsverk och finansierar drift och
investeringar utanför statsbudgeten. Detta sker dels genom de allmänna
luftfartsavgifterna, dels genom sådan kommersiell verksamhet som kommer sektorn
till godo. Behövliga investeringar kan verket i dag finansiera internt med
avskrivningsmedel och överskottsmedel saml externt genom marknadsmässig
upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den trafikpolitiska propositionen år 1988 angavs den långsiktiga investeringsnivån
inom luftfartssektorn under 1990-talet till mellan 700 och 800 milj. kr. per
år. I årets budgetproposition har regeringen förordat en treårig
investeringsplan för åren 1990/91 1992/93påca3600milj.kr.Dennanivå har
bedömts nödvändig på grund av ökade kapacitetsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför
1990-lalet är enligt min mening problemen belräflfande luftfartssektorns
infrastruktur inte primärt att skapa resurser för utbyggnad. Ett mer
övergripande problem är osäkerheten beträffande planeringsförutsättningarna
för luftfartssektorns infrastruktur. Under 1980-talet har flygtrafikens
tillväxt varit mycket kraftig. Flygets miljöeflFekter får allt större uppmärksamhet.
Framför allt snabba tågförbindelser och internationell avreglering kommer atl
påverka flyget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Sjöfart</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landtransporternas
utveckling under efterkrigstiden har starkt påverkat sjöfarten och inneburit
nya krav och former även för de sjöburna transporterna. Fortfarande är
emellertid Sverige för sin utrikeshandel närmast helt beroende av
sjötransporter i någon form. För stora delar av Sveriges näringsliv är tillgång
till hamnar och sjöfart en överlevnadsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartens
infrastruktur består av hamnanläggningar och farleder. Enligt<br>
det trafikpolitiska beslutet år 1988 har staten, genom sjöfartsverket, och<br>
hamnägarna ett gemensamt ansvar för denna infrastruktur. Staten har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>240</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ansvaret
för atl sjöfarten har tillgång till ett farledssystem med god fram- Prop.
1989/90: komlighet och hög säkerhet som medger trafik året runt på samtliga
Bilaga 2 väsentliga hamnar. Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för de
statliga sjöfartsinsalserna och är sedan år 1987 aflTärsdrivande verk. För Trollhätte
kanal och Vänern sköts emellertid farledsverksamheten av Vattenfall resp.
Vänerns seglationsstyrdse. Hamnarna är i normalfallet kommunalt ägda och drivs
på kommersiella villkor. Det finns för närvarande ett 50-tal hamnar med trafik
av större betydelse. Någon statlig styrning av hamninvesteringarna förekommer
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
statliga insatserna inom sjöfartens infrastruktur är således i hög grad
koncentrerade lill rörliga kostnader för lotsning, isbrytning, sjösäkerhet och
sjökartläggning etc, medan de fasla anläggningarnas kostnader är begränsade.
Inför 1990-talet är det viktigt atl peka på den infrastruktur som redan finns
uppbyggd inom sjöfarten och som kan avlasta landlrans-porterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Telekommunikationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
riksdagens telepolitiska beslut år 1988, skall telekommunikationerna bidra
till att bibehålla och utveckla välfärden. Televerket förvallar för statens
räkning ett landstäckande, allmänt tillgängligt telenät. Verket skall
tillhandahålla medborgarna, näringslivet och den offentliga förvaltningen en
god tillgång på telekommunikationer lill lägsta möjliga kostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringarna
i telesystemet har i dag en mycket stor omfattning. Televerkskoncernens löpande
investeringar beräknas uppgå till ca 27000 milj. kr. i löpande priser under
perioden 1991 1993. Televerket finansierar drift och investeringar utanför
statsbudgeten. Detta sker genom de intäkter som verksamheten genererar samt
genom kapitalanskaflFning på den allmänna kredilmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utveckling mot ökad konkurrens är enligt min uppfattning i linje med den av
riksdagen fastlagda telepolitiken. En sådan utveckling ställer också krav på
anpassning inom olika områden. Bl.a. krävs en fortsatt kostnadsanpassning av
televerkets taxor för att möta den ökande konkurrensen. Riksdagen har
fastslagit att en sådan taxeomläggning skall ske inom ramen för de krav som ställs
på service, regional balans och sociala hänsyn. Anpassningen till en förändrad
marknadssituation innebär också som jag ser det krav på en strategisk
inriktning av investeringarna relaterade till kundernas behov och den
samhällsekonomiska nyttan. Frågorna om statens regionalpolitiska och sociala
ansvar på teleområdet behandlas för närvarande av post- och teleutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 Post väsende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
väl fungerande postväsende är en väsentlig och nödvändig del av<br>
Sveriges infrastruktur. Postens verksamhet är lika viktig för företag som<br>
för privatpersoner. Posten verkar för att meddelanden, lättare gods och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>16
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 88</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utbetalningar
utan stömingar skak komma fram lill räll mottagare i räll Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lid över hela landet. Av
poslens intäkter kommer 90% från företagssek- Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Posten
har ansvar för att upprätthålla en god postservice över hela landet. Postens
servicenät beslår bl.a. av 2100 postkontor och 2 700 lantbrevbärarlinjer. För
perioden 1991 1993 planerar poslen all investera för 4300 milj. kr., varav
2000 milj. kr. i fastigheter. Posten finansierar samtliga sina investeringar
med i rörelsen tillgängliga medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.9 Utrikestrafiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska infrastmkturen för transporter måste betraktas som en del av ett större
europeiskt transportsystem. Våra huvudvägar, slomjämvägar, större hamnar och
flygplatser betjänar såväl den intemationella som den inhemska trafiken.
Sverige är för sill välstånd beroende av utrikeshandeln. De investeringar som görs
i Sverige på transportområdet måste harmoniera med utvecklingen av Iransportinfraslmkturen
i Europa. 1 många europeiska studier förväntas en fortsatt kraftig tillväxt av
trafiken. Denna utveckling kan enligt min bedömning förväntas bli accentuerad år
1993 vid tillkomsten av EG:s fria inre marknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är den svenska regeringens målsättning att skapa en med EG-länderna så
integrerad och fri landtransportmarknad som möjligt ulan onödiga gränshinder
och försvårande konlrollmtiner för företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
skandinaviska länderna har också etl geografiskt handikapp genom all avstånden
till de centraleuropeiska marknadema är så myckel längre än för de centralt
belägna EG-statema. De investeringar som planeras inom EG på transportområdet
är i många fall av direkt betydelse för oss i Norden. Av del följer också att
frånvaron av förbindelselänkar mellan kontinenten och de skandinaviska länderna
får en direkt negativ inverkan på våra möjligheter atl förkorta transport- och
restiderna lill kontinenten. I dag är särskilt Hamburg-området en besvärlig
flaskhals. Huvuddelen av den skandinaviska trafiken på järnväg och landsväg
till EG passerar in här. Trafiktillväxten i området är också betydande. Det kan
förväntas att eftersom Hamburg är den naturliga infartsleden för varor
västerifrån till DDR och Polen kommer, på grund av händelserna i dessa länder
under hösten 1989, trafiken genom Hamburg all ytteriigare öka. Det har tidigare
kalkylerats med all flera nya motorvägar skulle behöva byggas genom
Förbundsrepubliken om all förväntad Irafiktillväxl skulle kunna mötas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
skandinavisk synpunkt kan emellertid öppningen i Östeuropa komma att innebära
nya möjligheter att nå Centraleuropa via Berlinområdet och västra Polen i
stället för via Hamburg. Färjeförbinddserna över hamnama i norra DDR och Polen
kan förbättra svenska transportörers leveranstider till Centraleuropa,
Österrike och Norditalien samt ge snabbare Iransitvägar till Balkan och
Mellersta Östern. 1 det perspektivet är även transportmöjligheterna i framtiden
genom EFTA-ländema Schweiz och Österrike av största intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>EG-kommissionen har sedan
lång lid tillbaka i ett flertal memoranda<br>
och förslag framhållit viklen av att EG tillämpar en långsiktig infraslmk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>242</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lurpolilik på
transportområdet. Hittills har dock ministerrådet inte velat Prop. 1989/90:88
binda sig för någon gemensam sådan politik ulan nöjt sig med beslut om Bilaga 2
bidrag lill enskilda Iransportanläggningar i medlemsländema. Vissa av dessa
bidrag har gått till medlemsländemas förbindelser med icke EG-länder, t. ex.
till utbyggnad av ell faijdäge i Grekland eller en bangård i Nordilalien för
trafiken lill Schweiz. Kommissionen vidhåller emellertid all om den intema fria
marknaden skall kunna fungera på önskvärt sätt fordras del alt medlemsstatema
också bedriver en gemensam infrastmk-lurpolitik. Det betyder inte all
Kommissionen skall bli något överstatligt planeringsorgan, ulan all medlemsländema
bättre än hillills måste samordna sin planering och sin utbyggnadstakt av investeringama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är också viktigt, framhålls det inom EG, all avgiftema för all utnyttja infrastmkturen
tas ul av iransportkonsumentema på etl likartal sätt inom EG-områdel. I dag tikämpar
EG-länderna olika pris- och avgifts-syslem, t. ex. i Italien, Frankrike,
Spanien beträflFande motorvägsavgifter, medan de flesta andra hell saknar
sådana avgifter. Väglrafikskatlema är i dag inte harmoniserade inom EG. Både
system och nivåer skiljer sig ål. Kommissionen har lagt fram ett principförslag
om ett gemensamt vägtra-fikbeskattningssyslem där tonvikten ligger på att
betalning skall erläggas för användning av väginfraslmkturen i del land där
trafiken bedrivs (terrilo-rialitelsprincipen) kompletterat med fordonsskatter i
regislreringslandel. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
för den intemationella trafiken ställs järnvägen, som jag ser det, inför nya fömtsättningar
genom skapandet av en europeisk gemensam transportmarknad. Miljösituationen och
trängseln på kontinenten såväl på vägama som i luftsyslemel gör alt jämvägen
här bedöms ha särskilt stora utvecklingsmöjligheter. För godslrafiken räknar SJ
också med att godsmängden över färjelederna till kontinenten kommer all
fördubblas under 1990-lalel. I Europa finns vidare omfattande planer på all msta
upp järnvägsnätet och att införa ell nät med snabbtågsförbindelser. Skall näringslivet
i Sverige kunna dra fördel av en järnvägssatsning i övriga Europa krävs att
fullgoda anslutningsförbindelser erbjuds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Nya finansieringsformer en nödvändighet 4.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1.1.
Nuvarande finansieringsformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansiering
av investeringar och underhåll i vägar och järnvägar baseras i huvudsak på
anslag från stat och kommun. Vidare förekommer viss samfinansiering med exlema
intressenter. Kommuner och enskilda får bidrag lill väghållningen från staten.
Likaså utgår statliga medel för all bekosta investeringar i
länstrafikanläggningar. Infrastmkturen för luft- och sjöfart saml post och
telekommunikationer drivs främst i form av aflTärsverk vilket möjliggjort en
avgiftsfinansiering av investeringama.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I del trafikpolitiska
beslutet år 1988 konstaterades atl del nu är angelä<br>
get att pröva nya finansieringsformer för byggande av angelägna vägar som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>243</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
inom rimlig tid kan finansieras över statsbudgeten. 1 detta samman- Prop.
1989/90:88<br>
häng framstod avgifter från trafikanterna som särskilt intressanta.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
konstaterades att det i Sverige endast finns ett fåtal vägar med så mycket
trafik att en heltäckande finansiering av ett vägbygge med avgifter skulle vara
möjlig. Däremot kan avgifter i en del fall användas som komplement till de
traditionella finansieringsformerna. En finansiering av vägbyggnadsobjekt med
avgifter kan dämtöver bli aktuell främst vid byggande av större broar och
tunnlar som en del av de högtrafikerade vägarna eller i storstadsområdena.
Sådana anläggningar kan vara angelägna inte minst från miljösynpunkt. 1
propositionen föreslogs dock all tillstånd att genomföra vägbyggnadsobjekl som hell
eller delvis finansieras med avgifter från trafikanterna i varje enskilt fall
skall beslutas av regeringen. Riksdagsbeslutet innebar alt väglagen ändrades
så att möjlighet att ta ut avgift för begagnande av väg skapades. Denna möjlighet
har ännu inte kommit atl utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigardäggning
av väginvesteringar kan i vissa fall innebära betydande ekonomiska fördelar för
enskilda företag eller för möjligheterna atl utveckla t.ex. ett
industriområde. Det system som gällde för väginvesteringar före riksdagens
trafikpolitiska beslut år 1988 innebar all sådana investeringar inte alltid
kunde komma lill stånd inom rimlig tid. Riksdagen beslöt därför alt i vissa
fall tillåla all de som berörs av en sådan investering får förskottera medel så
att väginvesteringen kan tidigareläggas. De förskolte-rade medlen betalas
därefter åter lill den som förskotleral dessa först när medel finns
tillgängliga inom de tioåriga investeringsramarna. För att sådana förskolteringar
inte skall riskera att åsidosätta andra angelägna objekt i de upprättade
planerna skall åtagandet i varje enskilt fall beslutas av regeringen. Det
skall också vara möjligt all kombinera en förskottering med avgifter från
trafikanterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
har möjligheten till förskottering utnyttjats för ett tiotal vägob-jekt, till
en sammanlagd investeringskostnad av omkring 150 milj. kr. I genomsnitt har
objekten tidigardagls ca tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
exempel på en stor trafikinvestering som har samfinansierals är utbyggnaden av
Cityterminalen i Stockholm. Ett annat exempel på näringslivsmedverkan är
utbyggnaden av en trafikplats på väg E4 vid Breddens industriområde i Upplands
Väsby. Denna utbyggnad bekostades delvis av markägaren. Gemensamt finansierade
insatser med bl. a. medverkan från industrin har skett t. ex. för att stärka
tågtrafiken till Olofström och Pauliström.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att undersöka möjligheterna till finansiering av Mälarbanan har regeringen
kallat till sig en särskild förhandlingsman. För närvarande pågår förhandlingar
mellan berörda kommuner, en förelagsgrupp i Väsler-åsområdet och SJ. Regeringen
har nyligen givit banverket i uppdrag all finna en finansieringslösning för Ariandabanan
som inte belastar statsbudgeten. I uppdraget ges också möjligheter att
överväga alternalivt huvudmannaskap för både banan och trafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gemensamt
för aflTärsverken är atl investeringar kan finansieras såväl med interna
avskrivningsmedel som med lånefinansiering. Den möjliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>244</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>investeringsnivån
är en följd dels av statsmakternas styrning genom målen Prop. 1989/90:88<br>
för räntabilitet, soliditet och prissättning, dels av intäkisförändringar.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1980-talet har aflTärsverken under kommunikationsdepartementet, bland andra
televerket och luftfartsverket, givils ökade möjligheter att på ett eflFektivl
sätt kunna tillmötesgå kundernas krav på ökad kvalitet och kapacitet i
verksamheten. År 1984 upphörde den tidigare bindningen lill statsbudgeten av
investeringar i tdeanläggningar. Televerket fick då rätt att finansiera sill
kapitalbehov via lån på den allmänna kredilmarknaden. Luftfartsverket har från
år 1985 fått vidgade möjligheter att finansiera sina investeringar utanför
statsbudgeten. De båda verken har under senare delen av 1980-talet för varje år
i reala termer ökat sina investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1.2
Alternativa finansieringsformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill nu lämna en kort redovisning över en del alternativa finansieringsformer
som diskuterats i ulredningssammanhang. Jag avser inte atl nu göra någon
bedömning av dessa finansieringsalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>I
Avgifter m. m. som tas ut av nyttjarna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverkels
vägavgifisutredning (juni 1989) har redovisat de länkbara eflFekterna av
införande av en s. k. allmän vägavgift, väg- och brolullar samt s. k.
motorledskort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmän
vägavgift innebär all den del av bensinskatten som för närvarande går till
statlig väghållning föreslås avskiljas och i stället tillföras vägverket som
en allmän vägavgift enligt utredningen. Samtidigt tas motsvarande anslag över
statsbudgeten bort. Detta alternativ är enligt vägverket enkelt och förenat med
låga administrationskostnader. Denna allmänna vägavgift skulle användas för att
finansiera väghållningen. Den skulle kunna varieras mellan orter eller andra
geografiska områden. Avgiften skulle också kunna utformas som fast och/eller
rörlig avgift som är beroende av körsträcka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>System
med väg- och brotullar innebär alt man löser särskilda biljetter vid infarterna
lill vägar och broar. Tullsystem innebär ofta stora ingrepp i landskapet och vägmiljön.
Systemet kan enligt vägverket kräva en omfattande organisation samt skapa
stillastående köer och onödiga accelerationer. Dessutom bedöms eflFeklen bli
att en del av trafiken omleds lill avgiftsfria vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SMOLK
är en förkortning av "svenskt motorledskort" och skulle enligt<br>
vägavgiftsutredningen vara ell färdbevis vid Irafikering av motorvägar och<br>
motortrafikleder. Beviset kan vara etl klistermärke att sällas på fordonels<br>
vindmta. Märket kan avse ett år eller kortare tid. Kontrollen fömtsätts ske<br>
slickprovsvis av polisen ute på vägama. Kontroll kan också ske automa<br>
tiskt genom alt konlrokbevisen avläses optiskt av datorer. Fordon som<br>
saknar sådana kontrollmärken videofilmas/fotograferas och debileras i<br>
efterhand. Någon utprovad teknik för en sådan lösning finns dock ännu<br>
inte. Ett sådant syslem skulle vara behäftat med kostnader för anskaflFning<br>
av utmstning och drift. SMOLK har enligt vägavgiflsulredningens förslag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>245</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beräknats ge en intäkt på
2,6 miljarder kronor per år. Systemets driftskost- Prop. 1989/90:88 nåder har
beräknats till ca 20-25% av intäkterna. Detta innebär att nettot Bilaga 2 till
väghållningen, med en avgiftsnivå på 1 000 kr. per år, endast skulle vara 1900
2 100 milj.kr. En avgift som i stället motsvarade 20% av utredningens
förslag, dvs. 200 kr. per personbil och år etc, skulle ge en intäkt på drygt
500 milj. kr. per år. Vissa områden i landet kan enligt förslaget undantas från
obligatoriet av regionalpolitiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Storstadstrafikkommiltén
(STORK) har år 1989 framlagt förslag om en s. k. område.savgijt. Förslaget
innebär att det genom lagstiftning görs möjligt för en kommun att ta ut avgift
för rätten att framföra ett motorfordon på det allmänna väg- och gatunätet inom
ett visst område. Denna fråga bereds för närvarande i regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
har även väckts om att ta ut avgifter för driften av del s. k. Jåslig-helsnära
vägnätet. Denna fråga behandlades i 1986 års väghållningsutredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Medverkan
från näringslivet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Storstadstrafikkommittén
(STORK) har år 1989 sammanstäkt olika finansieringsformer (Slorsladstrafik 2)
bl. a. en höjning av arbetsgivaravgifterna. Företag och övriga arbetsgivare
skulle därmed oavsett branschtillhörighet och lokalisering betala för
infrastrukturen. Motivet för höjd arbetsgivaravgift är enligt STORK att såväl
industrin som den oflFentliga sektorn kan förväntas få stor nytta av en
förbättrad trafikapparat både när det gäller gods- och persontransporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Storstadstrafik 2 redovisas också olika exempel på bytesajjärer mellan
stat/kommun och näringsliv. Detta alternativ innebär att stat eller kommun
skulle gå samman med näringslivet för att finansiera en trafikanläggning. I
första hand är detta aktuellt om näringslivet kan garanteras direktavkastning
genom möjligheter till exempelvis markexploatering eller del i avgifter direkt
från trafiken. Marknaden erbjuds fastigheter och/eller näringsverksamheter
vars pris bestäms av storleken på den önskade investeringen och det utbjudna
objektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan aspekt som behandlas i Slorsladstrafik 2 är att valet av finansieringsformer
inkluderar olika risker. Med risk avses här sannolikheten för all den slutliga
finansieringskostnaden avviker från den förväntade och att delta i sin lur
drabbar kreditgivare och/eller delägare. Finansiärer kan kompensera sig genom
en riskersättning som bakas in i räntan eller avkastningskraven. Ett förslag
som lämnais i annat sammanhang än i Slorslads-Irafikkommitténs utredning men
som anknyter till frågan om risktäckning, är atl längre vägslräckor skulle
kunna lämnas ut på entreprenad genom anbudsförfarande till byggföretag.
Anbudsförfarandet skulle kunna förenas med t. ex. en femtonårig rätt att
uppbära avgift från trafikanterna. Därmed inbyggs etl visst mått av
risktagande. Efler den stipulerade tiden övergår egendomen lill staten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare en
finansieringsform för trafikinvesteringar som nämns av<br>
STORK är emitlering av obligationer.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>246</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>III Finansieringsformer
för storstäder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
STORK:s sammanställning Storstadstrafik 2 och delbetänkande Slorsladstrafik 3
redovisas vissa finansieringsformer för storstäder. De har av STORK benämnts
lägesavgifter, regional miljöavgift, regional bilavgift och
parkeringsplatsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lägesavgift skulle utgöras
av en pålaga varigenom delar av markvärdesökningen dras in till samhället
vilken kan användas för utbyggnad av exempelvis infastruktur. Med regional
miljöavgift avses en avgift på biltrafiken i hela regionen. Ett alternativ för
att ta ut diflFerenlierade avgifter från slor-stadstrafiken är införande av
bilavgifter i de centrala delarna av storstadsområdena. En parkeringsplalsskall
skulle antingen las ul som en bestämd summa per parkeringsplats eller med ett
bestämt procentbelopp på intäkterna från resp. parkeringsanläggning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:88 Bilaga 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4.2. Mina bedömningar och förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Alla
resursbehov under 1990-talet föratt säkerställa en väl fungerande
infrastruktur inom väg-, järnvägs- och kollektivtrafikområdet kan inte klaras
över statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>1
fortsättningen måste resurser mobiliseras via näringslivet samt
avgiftsfinansiering övervägas för att möta dessa behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><b><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
storstadsförhandlare bör utses. Mina förslag:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Det
fortsatta utredningsarbetet beträflFande finansieringsformer skall inriktas mot
ökad näringslivsmedverkan och avgiftsfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Vägverkets
organisation och verksamhetsform skall ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
att genomföra avgiftsfinansierade projekt skall underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'></span><span
style='font-family:Verdana'>En särskild infrastrukturfond skall inrättas för
transportsektorn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BeträflFande bakgrund till
mina bedömningar och förslag får jag hänvisa till vad jag har anfört
inledningsvis (avsnitt 4.1).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning
och mina förslag: Med riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 följde nya
möjligheter atl finansiera väg- och järnvägsinvesteringar. De kompletterande
finansieringsmöjligheter som medges i dagar tullvägaroch förskottering. Jaganserinleatt
dessa möjligheterärtikräckliga för att tillgodose resursbehoven inom
infrastrukturområdet. Arbelet med att utveckla nya finansieringsformer måste
därför intensifieras. Innan jag går vidare med att ange utgångspunkterna för
ett fortsatt utredningsarbete, avser jag att redovisa vissa kompletterande
förslag till de finansieringsmöjligheter som infördes som följd av det
trafikpolitiska beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hittills har inga
vägbyggnadsobjekt med avgiftsfinansiering påbörjats. Ett tiotal vägobjekt har tidigardagls
genom förskottering. Inom järnvägs-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>247</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sektorn har ett fåtal
projekt kunnat genomföras genom kommunal förskot- Prop. 1989/90:88<br>
tering.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad jag erfarit förbereds avgiftsfinansierade projekt inom vägverket. För att
underlätta tillkomsten av sådana objekt bör vägverket medges rätt att ta upp
lån i riksgäldskonioret eller ställa borgen för delägda bolag. Detta skulle
också vara ett sätt att stimulera privat medfinansiering av väghållningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Objekt
vars byggkostnad understiger 100 milj. kr. bör få finansieras genom kredit i
riksgäldskontoret. Krediten skall återbetalas med de avgifter som uppbärs från
objektet. Vidare bör regeringen bemyndigas att låta vägverket, efter ansökan
från verket, finansiera krediten med medel från anslagen till statlig
väghållning. Om finansieringen av ett sådant objekt skulle medföra att ett
särskilt bolag bildas, bör vägverket kunna få gå in som delägare i bolaget.
Verket bör få la anslagsmedel i anspråk för att teckna aktier i bolaget. Verket
bör också få ställa garantier. Regeringen bör kunna besluta om åtgärderna.
Riksdagens bemyndigande härtill bör därför inhämtas. Ell sådant bemyndigande
bör också innefatta rätt för regeringen atl till vägverket delegera
beslutanderätten i fråga om åtaganden som vart och ett understiger 30 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sammanlagda åtagandet i form av lån eller borgen för avgiftsbelagda objekt bör
tills vidare uppgå till högst 500 milj. kr. för vägverket. Eventuella
förluster och införanden av borgensåtaganden bör belasta vägverkets
investeringsramar. Härigenom garanteras att endast sådana projekt som bedöms
bärkraftiga finansieras på delta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Objekt
vars byggkostnad uppgår till mer än IOO milj.kr. bör i varje särskilt fall
underställas riksdagens prövning. Av detta följer att den föreslagna låneramen
för avgiftsfinansierade projekt endast bör avse beslut som fattas av regeringen
och vägverket. Beslut om avgiftsfinansierade projekt som fattas av riksdagen
bör enligt min mening inte belasta denna låneram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare redovisat bör dagens finansieringssystem utvecklas så att
möjligheterna till finansiering från externa intressenter ökar och att
vägverket och banverket kan delta i sådana objekt som avses avgiftsfinansieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är del därför nödvändigt att ange på vilket sätt behoven av åtgärder
inom infrastrukturområdel under 1990-talel skall finansieras. Alt bibehålla ett
heltäckande vägnät och omstrukturera järnvägsnätet är de uppgifter vi står
inför. Därför krävs all de nya finansieringslösningarna är långsiktiga och
stabila.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med att finna nya finansieringsformer inom väg-, järnvägs- och kokeklivirafikseklorerna
måste enligt min bedömning nu intensifieras. Riktlinjerna för det kommande
arbetet bör generellt vara ökad näringslivsmedverkan och avgiftsfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
intresse att medverka till en utbyggd infrastruktur, med tanke på behovet av
goda transportmöjligheter inom landet och lill utlandet, bör undersökas. För
att möjliggöra en ökad näringslivsmedverkan kan det bli nödvändigt alt göra
vissa förändringar av de förutsättningar som gäller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>248</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>exempelvis
möjlighetema all äga och la ut avgifter för vägar och broar.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
finansieringsformer skulle kunna utvecklas inom vägsektom Bilaga 2 genom en
starkare finansiell koppling mellan brukare och leverantör av infrastmkturtjänsier.
Som jag tidigare redovisat har bl. a. vägverket och Storstadstrafikkommiltén
(STORK) redovisat olika former för sådan finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår mot denna bakgrund att formerna för ökad näringslivs-medverkan samt
avgiftsfinansiering inom väg- och järnvägssektorerna förutsättningslösl bör
utredas. Jag avser att återkomma till regeringen i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsättning för att införa nya finansieringsformer inom väg- och
järnvägsområdena är att grunderna i del nuvarande planeringssystemet för
investeringar behålls. Ett visst inflytande från bl.a. näringslivet måste accepteras
för alt dessa intressenter skall vara beredda att bidra lill finansieringen.
Ett sätt att balansera ell ökat inflytande från dessa intressen är all riksdag
och regering klarare än i dagsläget anger exempelvis invesleringsin-riklning.
Detta bör ske i direktiven som styr investeringsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
samordnade investeringsplaneringen ger, som jag tidigare redovisat,
möjligheter att i ell övergripande perspektiv styra fördelningen av medel
mellan olika Irafikslag. Inom ramen för den fortsalla samordnade
investeringsplaneringen inom trafiksektorn bör ytterligare analyser av möjliga invesleringsinriktningar
och nivåer ulföras från bl.a. näringspolitisk synpunkt. Samhällsekonomiska
bedömningar är också nödvändiga vad gäller investeringarnas eflFekter på
samhällsutvecklingen i övrigt. Sådana analyser krävs för all kunna besluta om
avvägningar mellan trafiksektorerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i del föregående redovisat mina slutsatser beträflFande finansieringen av
infrastrukturen under 1990-talet. De lösningar som framstår som möjliga är
direkt näringslivsmedverkan och en utökad avgiftsfinansiering. Hur avgifterna
kan konstrueras skall liksom formerna för näringslivets engagemang utredas
i särskild ordning. Enligt min mening bör vägverkets framtida verksamhetsform
därmed övervägas. I delta sammanhang bör också en översyn av vägverkets
organisation göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avvaktan på resultaten av det utredningsarbete om formerna för ökad<br>
näringslivsmedverkan och avgiftsfinansiering som jag tidigare aviserade<br>
bör vissa åtgärder vidtas. Jag föreslår därför all en särskild infrastmkturfond<br>
inrättas genom ett engångsanslag på 5 miljarder kronor. Jag återkommer till<br>
detta senare (kapitel 5.3). Syftet med fonden är att åstadkomma en snabbare<br>
utbyggnad av angelägna infrastruklurinvesteringar inom järnvägs- och kol<br>
lektivtrafikområdena än vad som är möjligt inom ramen för anslagen till<br>
vägverket och banverket. Fonden skall användas föratt möjliggöra sådana<br>
investeringar som annars inte skulle komma till stånd på grund av att pro<br>
jektens drift- och kapitalkostnader inte läcks fullt ut. Fonden bör skapa<br>
förutsättningar för en omfattande lånefinansierad utbyggnad av infrastruk<br>
turen, t. ex. genom samfinansiering med andra intressenter. Med hänsyn till<br>
överhettningen inom bygg- och anläggningssektorn är avsikten atl fonden<br>
ska kunna användas först när det är lämpligt ur stabiliseringspolilisk syn<br>
punkt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>249</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 linje med riksdagsbeslut
om en högre investeringsnivå inom järnvägs- Prop. 1989/90: sektom kommer
jag i del följande atl föreslå en nivåhöjning av anslaget till Bilaga 2
nyinvesteringar i slomjämvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Förhandlare för storstadsområdena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiken
är de tre storstadsregionernas största miljöproblem. Samtidigt är en väl
fungerande trafik avgörande för medborgarnas välfärd och levnadsstandard. En
uppenbar svårighet, som jag tror medborgare i allmänhet också har
uppmärksammat, är atl samarbetet inom regionerna i många avseenden går trögt.
En stor mängd olika kommunala, landslingskommunala, statliga och andra organ
och grupper företräder sina särskilda intressen. Detta försämrar enligt min
mening fömtsättningama för helhetslösningar. Vid de överläggningar som hölls
mellan regeringen och företrädare för storstadsregionerna i december 1989
meddelade regeringen att tre förhandlare kommer att utses av regeringen med
uppgift att, tillsammans med berörda organ, lägga fram förslag lill kraftigt
förbättrade trafiksystem. Jag kan också konstatera atl företrädama för storstadsregionema
delade regeringens bedömning alt dessa frågor nu bäst löses genom region visa
förhandlingar. Målen skall bl. a. vara att förbättra miljön, öka
tillgängligheten samt skapa bättre fömtsättningar för regionernas utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Situationen
skiljer sig kraftigt mellan Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna. I
Stockholmsregionen reser ca 42% kollektivt varje dag, vilket intemationellt
sett är en mycket hög andel. Motsvarande siflFror för Göieborgs-och
Malmöregionerna är 25% och 10%. Till resp. innerstadsområde är siflFrorna 53%,
32% och 24%. Under 1980-talel har andelen kokektivtrafikresenärerminskat, inte
minst på gmnd av mera komplicerade pendlingsmönsler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
tre regionema saknar i dag fullständiga planer för sådana utbyggnadsprojekt
som radikalt kan förbättra miljö, tillgänglighet och trafiksäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser att återkomma lill regeringen med förslag till direktiv till tre
förhandlare en för Stockholmsregionen, en för Göteborgsregionen och en för
Malmöregionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. godkänna
all regeringen får bemyndiga vägverket inom en ram<br>
på 500000000 kr. all ta upp lån eller ställa borgen för lånefinansie<br>
rade objekt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna alt regeringen får
bemyndiga vägverket atl teckna aktier i bolag för avgiftsbelagda objekt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträflFande finansieringen av infrastmkturen
all godkänna vad jag anfört om ökad näringslivsmedverkan och
avgiftsfinansiering, saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ta del av vad jag anfört om
storstadsförhandlare.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>250</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Anslag för budgetåret 1990/91</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 5.1 Vägar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
årets budgetproposition haren redogörelse av vägverkets anslagsframställning
lämnats. Regeringen angav i avvaktan på särskild proposition oförändrade
anslagsbelopp i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Jag anhåller nu
att få ta upp anslagsfrågorna för budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
budgetpropositionen föreslogs all riksdagen skulle beräkna ett förslagsanslag
på 35,7 milj. kr. till Tjänster till utomstående. Jag kommer emellertid inte
att föreslå atl något anslag för delta ändamål förs upp i statsbudgeten för
nästa budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B 1. Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9950000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>11 105000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1990/91
Förslag 11484000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget betalas vissa kostnader för central administration (andel),
översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner samt vägverkets
internrevision.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vägverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverket
hemställer om ett anslag på 12 milj.kr. för budgetåret 1990/91 avseende
verksamheten under år 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar medelsbehovet till 11,5 milj.kr. I följande sammanställning redovisas
hur förbrukningen under anslaget beräknas i stort fördela sig för år 1991. Det
är en uppgift för regeringen att göra den slutliga fördelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Plan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1991</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:235.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Central
administration (andel)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1 884000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Översiktlig vägplanering</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4 700000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fastställande av
arbetsplaner</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1 600000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Internrevision (andel)</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3 300000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:231.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11484000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemstäkan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Vägverket: Åmbelsverksuppgifter m. m. för budgetåret<br>
1990/91 an visa ett förslagsanslag på 11 484 000 kr.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>251</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B 2. Drift och underhåll av statliga vägar</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2<br>
</span><span style='font-family:Verdana'>1988/89 Utgift 5062326766'</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2554435621'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:244.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 5 460000000'<br>
1990/91 Förslag 5 859900000<br>
' Anslaget Drift av statliga vägar.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget betalas vägverkets kostnader för drift och underhåll av statliga vägar
och verkets räntekostnader för kredit i riksgäldskonioret för inköp av
omsättningstillgångar. Vidare avses från anslaget betalas vägverkets
räntekostnader för kredit i riksgäldskontoret för inköp av anläggningstillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vägverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverket
hemställer om etl anslag på 7 700 milj. kr. avseende verksamheten under år
1991. Vidare har vägverket hemställt att den beloppsgräns om 250 milj. kr. som
gäller för inköp av anläggningstillgångar via lån i riksgälds-kontoret slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar medelsbehovet till 5 859,9 milj.kr. Som en anpassning tik inlemationdll
vedertagen terminologi föreslår jag all benämningen av anslaget Drift av
statliga vägar ändras till Drift och underhåll av statliga vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar meddsbehovel lill 5 859,9 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
följande sammanställning redovisas hur förbmkningen under anslaget beräknas i
stort fördela sig för år 1991. Det är en uppgift för regeringen att göra den
slutliga fördelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Plan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1991</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:237.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Servicearbeten</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1930000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underhållsarbeten</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3444900000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbättringsåtgärder</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>350000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smärre
trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anskaffning
av utrustning för hastighetsövervakning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:232.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
859900000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angelägel att medlen under anslaget kan användas eflFektivl. Det bör därför
ingå i regeringens befogenheter att bemyndiga vägverket all under andra
halvåret 1990 ta i anspråk behövliga medel av de medel som anvisas för
verksamhetsåret 1991. Jag föreslår vidare att detta bemyndigande
fortsättningsvis inte knyts till budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finansieringen av
vägverkels anläggningstillgångar sker sedan den 1<br>
januari 1990 genom lån i riksgäldskonioret (prop. 1988/89:100 bil. 8 s. 44).<br>
Den hittills gällande ramen för anskaflFning av anläggningstillgångar år 1990<br>
och återbetalning av hittillsvarande statskapital genom lån i riksgäldskonlo-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>252</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ret
uppgår till 600 milj. kr. Därutöver har vägverket möjlighet att långtids- Prop.
1989/90: 88 förhyra (leasa) anläggningstillgångar motsvarande ett anskaflFningsvärde
av Bilaga 2 170 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskapitalet
beräknas vid utgången av år 1989 uppgå till ca 400 milj.kr., vilket är ca 50 milj.kr.
mer än vad som beräknades när nu gällande ram fastställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverkets
utestående kontrakt avseende leasing uppgår för närvarande till ca 170 milj.kr.
Med nu gällande regler kommer del samlade anskaflT-ningsvärdet av
långtidsförhyrda anläggningstillgångar att vid utgången av år 1990 uppgå till
ca 340 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverket
redovisar i sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91 avseende
verksamhetsåret 1991 ett totalt investeringsbehov om 455 milj.kr. Behovet av
externfinansiering utgör 290 milj.kr. av det totala investeringsbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att medlen under anslaget kan användas eflFektivl. Vägverket bör
därför ges möjlighet att fortsättningsvis finansiera sina anläggningstillgångar
under så företagsekonomiskt förmånliga villkor som möjligt. Mot bakgrund av
detta finns det enligt min mening inget skäl att bibehålla en separat ram för
långtidsförhyrda anläggningstillgångar. Det bör därför enligt min mening slå
vägverket fritt att utöver intern finansiering genom avskrivningar inom en
totalram för lånefinansierade anläggningstillgångar avgöra i vilken omfattning
tillgångar skall köpas resp. långtidsförhyras med hänsyn till bl.a. vilka
finansieringsvillkor som erbjuds och den grad av flexibilitet som eftersträvas
i fråga om innehav av olika slag av anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ramen,
som således avser det samlade behovet av exlernfinansierade
anläggningstillgångar, bör sättas lill 1 305 milj.kr. Genom alt ramen, med
denna konstmktion, begränsar kapilalupplåningen snarare än de nyanskaffningar
som sker under en viss tidsperiod finns del enligt min uppfattning inget skäl
att knyta den till budgetår. Med denna av mig förordade ordningen krävs inte
heller fortsättningsvis några särskilda beställningsbe-myndiganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
syfte att eflFeklivisera väghållningen och underlätta planeringen bör vägverket
ha möjlighet att göra mindre justeringar under ett enskilt år mellan drift- och
byggandeanslagen för väghållningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
investeringar i ADB-utrustning har tidigare medel anvisats över trettonde
huvudtitelns anslag B 2. AnskaflFning av ADB-utrustning. Fr.o.m. budgetåret
1990/91 ingår vägverket i den försöksverksamhet som innebär atl myndigheter
själva skall besluta om sina ADB-investeringar. Enligt min uppfattning bör
kostnaderna för vägverkets ADB-investeringar betalas ur vägverkets totala
låneram i riksgäldskontoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för en eflFektiv väghållning är att gällande hastighetsbestämmelser
respekteras. Både från trafiksäkerhetssynpunkt som miljösynpunkt skulle
påtagliga förbättringar uppnås om trafikanterna följde gällande
hastighetsgränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
föregående års budgetproposition redovisades bakgrunden till de för<br>
sök med automatisk haslighdsövervakning som kommer all genomföras<br>
under budgetåret 1989/90 (prop. 1988/89:100 bil. 8 s. 44). Jag finner det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>253</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>angelägel atl
rikspolisstyrelsen fortsätter och utökar sin påbörjade verk- Prop.
1989/90:88 samhet. För att möjliggöra detta föreslårjag atl 5 milj.kr. av
anslaget Bilaga 2 beräknas för anskaflFning av utrustning som polisen får
tillgång till för automatisk haslighelsövervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att statliga vägar byggs om och öppnas för trafik förekommer ofta
att vägen i den gamla sträckningen dras in från allmänt underhåll.
Väghållningen av sådana vägar får som regel övertas av enskilda. Dessa vägar
uppfyller ofta fordringarna för att få statsbidrag till enskild väghållning. 1
de fall vägverket saknar medel under anslaget B 6. Bidrag till drift och
byggande av enskilda vägar för detta ändamål bör det även under nästa budgetår
vara möjligt för vägverket all besluta om överföring av medel motsvarande
gällande statsbidrag lill anslag B 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
jag redovisat i budgetpropositionen (prop. 1989/90:100 bil. 8) har vägverket på
regeringens uppdrag genomfört en översyn av väghåll-ningsansvarel mellan stat
och kommun. Frågan om väghållningsansvaret bereds för närvarande inom
regeringskansliet. Då det är svårt att nu förutse omfattningen av de kommande
ändringarna i väghållningsansvaret, bör regeringen även för budgetåret 1990/91
inhämta riksdagens bemyndigande alt vid ändringar i väghållningsansvaret få
överföra medel mellan anslag B 2. Drift och underhåll av statliga vägar och
anslag B 5. Bidrag lill drift och underhåll av slatskommunvägar. Vidare bör det
även under budgetåret 1990/91 vara möjligt att använda anslag B2. Drift och
underhåll av statliga vägar vid utbetalning av lilläggsbidrag enligt förordningen
(1988:1017) om statsbidrag till vissa vägar och kollektivtrafikanläggningar m.
m. lill de kommuner som blir väghållare efter den 1 januari 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
anslaget har kompensation för slopandet av tjänstebrevsrätlen beräknats. Tjänstebrevsrätlen
upphör från och med den 1 juli 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Budgetförslaget
beträflFande statens löne- och pensionsverk innebär att kostnaderna för
pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr.o. m. budgetåret 1990/91.
Jag har vid min medelsberäkning för detta anslag tagit hänsyn till dessa
avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beräkning av anslaget har jag tagit hänsyn till vägverkets finansiering av
framtagandet av en arbetsresevariabel inom ramen för den kommande folk- och
bostadsräkningen. Vidare har hänsyn tagits till vägverkets delfinansiering av
en ny landsomfattande tätortsavgränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lill
Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1990/91<br>
anvisa etl reservationsanslag på 5 859 900000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. medge
att regeringen vid behov när allmän väg, för vilken<br>
staten är väghållare, övergår till enskild väghållning får låta vägver<br>
ket överföra medel motsvarande gällande statsbidrag mellan detta<br>
anslag och anslag B 6. Bidrag till drift och byggande av enskilda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vägar,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>254</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3. medge att regeringen
vid ändringar i väghållningsansvaret får Prop. 1989/90: 88<br>
överföra medel mellan detta anslag och anslag 8 5. Bidrag till drift Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och underhåll av slatskommunvägar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna att jämkning mellan
drift- och byggandeanslagen för den statliga väghållningen får ske i enlighet
med vad jag har anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna inrättandet av
vägverkets låneram i riksgäldskontoret för investeringar av
anläggningstillgångar somjag har anfört samt att denna ram fastställs lill 1
305000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har anfört om
användningen av anslaget för lilläggsbidrag till drift av kommunala vägar och
gator,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har anfört om
användningen av anslaget för anskaflFning av utrustning för
hastighetsövervakning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna att medel får föras
över mellan åren i enlighet med vad jag har anfört samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna alt medel från
anslaget Drift av statliga vägar får föras över lill anslaget Drift och
underhåll av statliga vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>255</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B 3. Byggande av riksvägar</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2<br>
</span><span style='font-family:Verdana'>1988/89 Utgift 695188234</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>724852297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:253.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 1417 900000 1990/91 Förslag 1512000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget betalas vägverkels kostnader för byggande av riksvägar, samt lämnas
bidrag lill byggande av sådana slatskommunvägar som är riksvägar. Från anslaget
betalas vidare vägverkels räntekostnader för kredit i riksgäldskonioret för projekleringsulgifler
samt vägverkels ränteutgifter för krediten i riksgäldskonioret för utbyggnaden
av väg E6 delen Stenungsund-Ljungskile. Bidragsgivningen regleras genom
förordningen (1988:1017) om statsbidrag lill vissa vägar och
kollektivtrafikanläggningar m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vägverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverket
hemställer om ell anslag på 3 100 milj. kr. avseende verksamheten under år
1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar medelsbehovet till 1512 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade den 13 maj 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 8, TU 19, rskr. 235) bl.a.
att godkänna alt en kredit inrättas i riksgäldskontoret för finansieringen av
utbyggnaden av väg E6 som motorväg på delen Stenungsund-Ljungskile och all
kapitalkostnaden år 1987 får belasta anslaget. Regeringen har den 29 oktober
1987 hemställt att riksgäldskontoret inrättar krediten. Utbyggnaden av väg E6
mellan Stenungsund och Ljungskile pågår. Kapitalkostnaden för krediten har för
år 1989 beräknats överstiga anslagsposten med 10 milj.kr. För år 1991 beräknas
kapitalkostnaden uppgå till 90 milj. kr. Således bör en total kapitalkostnad om
100 milj. kr. få belasta anslaget under år 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
följande sammanställning redovisas hur förbrukningen under anslaget beräknas i
stort fördela sig förår 1991. Det är en uppgift för regeringen alt göra den
slutliga fördelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Plan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1991</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:235.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggande
och bidrag till byggande av riksvägar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1 397000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utrednings-och
utvecklingsverksamhet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15000000<br>
Kapitalkostnader för år 1989 och år 1990 för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>väg
E 6 Stenungsund-Ljungskile</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:232.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1512000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget atl medlen under anslaget kan användas eflFektivl. Det<br>
bör därför ingå i regeringens befogenheter att bemyndiga vägverket atl<br>
under andra halvåret 1990 ta i anspråk behövliga medel av de medel som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>256</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anvisas för
verksamhetsåret 1991. Jag föreslår vidare all detta bemyndi- Prop. 1989/90:<br>
gande fortsättningsvis inte knyts lill budgetår.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Byggande av riksvägar för
budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 1 512000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har anfört om
användningen av anslaget för att läcka kapitalkostnader för utbyggnader av väg E
6 som motorväg på delen Stenungsund-Ljungskile samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna all medel får föras
över mellan åren i enlighet med vad jag har anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B 4. Byggande av länslrafikanläggningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift 227 146455</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>317853545</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 970000000 1990/91 Förslag 1041800000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget betalas vägverkels kostnader för byggande av länsvägar och banverkels
kostnader för investeringar i länsjämvägar och lämnas bidrag lill byggande av
sådana slatskommunvägar som inte är riksvägar, lill väg- och gatuanläggningar
samt till spåranläggningar för kollekliv persontrafik och cykelleder. Vidare
lämnas från anslaget bidrag lill kokektivlrafikåtgärder som främjar miljö, energiefFektiviiel
och samordning. Från anslaget betalas också vägverkets räntekostnader för
kredit i riksgäldskonioret för projekle-ringsulgifter. Bidragsgivningen
regleras genom förordningen (1988:1017) om statsbidrag till vissa vägar och
kollektivtrafikanläggningar m. m. saml förordningen (1988:953) om statsbidrag
till vissa investeringar som rör kollektiv persontrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vägverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverket
hemställer om ell anslag på 3 125 milj. kr. avseende byggande av länslrafikanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar medelsbehovet till 1041,8 milj.kr. I följande sammanställning
redovisas hur förbmkningen under anslaget beräknas i stort fördela sig för år
1991. Det är en uppgift för regeringen all göra den slutliga fördelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Plan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1991</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:235.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringar! länstrafikanläggningar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>936800000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bidrag
till investeringar i trafikmedel m.m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85000000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bidrag
till byggande av cykelleder m. m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:231.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1041800000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr i</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del är angelägel all
medlen under anslaget kan användas eflFektivl. Det Prop. 1989/90: bör
därför ingå i regeringens befogenheter atl bemyndiga vägverket atl Bilaga 2
under andra halvåret 1990 la i anspråk behövliga medel av de medel som anvisas
för verksamhetsåret 1991. Jag föreslår vidare att detta bemyndigande
fortsättningsvis inte knyts lill budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. till
Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1990/91<br>
anvisa eU reservationsanslag på 1041 800000 kr. saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. godkänna
atl medel får föras över mellan åren i enlighet med<br>
vad jag har anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B 5. Bidrag till drift och underhåll av slatskommunvägar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift 663 718000'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>670048000'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 558100000' 1990/91 Förslag 595000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget lämnas driflbidrag lik slatskommunvägar samt väg- och gatuanläggningar
för kollekliv persontrafik m. m. Bidragsgivningen regleras genom förordningen
(1988:1017) om statsbidrag till vissa vägar och kolleklivlrafikanläggningar m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vägverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverket
hemställer om ett anslag på I 350 milj. kr. avseende verksamheten under år
1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en anpassning lill inlernationdk vedertagen terminologi och för att bättre
beskriva anslagels ändamål föreslårjag all anslaget Bidrag till drift av
kommunala vägar och gator ändras till Bidrag till drift och underhåll av slatskommunvägar.
Jag beräknar medelsbehovet lill 595 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet har i en skrivelse i oktober 1989 föreslagit<br>
aU de medel som avsätts till forskning och utveckling för år 1991 höjs till<br>
1,7 milj.kr. Vägverket tillstyrker att så sker. De lill forskning och utveck<br>
ling anvisade medlen är enligt min mening till stor nytta för den kommu<br>
nala väghållningen. Del forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs är<br>
inriktat mot de speciella problem som gäller väghållning i tätorter. Jag<br>
anser den föreslagna ökningen vara väl motiverad och föreslår därför att<br>
medlen till forskning och utveckling höjs till 1,7 milj. kr.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>258</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>* °</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Bidrag till drift och underhåd
av slatskommunvägar för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på
595000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>godkänna att medel från
anslaget Bidrag tid drift av kommunala vägar och gator får föras över lill
anslaget Bidrag lid drift och underhåd av slatskommunvägar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B 6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift 343 215 240</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>378 702 762</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 439000000 1990/91 Förslag 482000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget lämnas bidrag till drift och byggande av vissa enskilda vägar. Bidragsgivningen
regleras genom förordningen (1979:788) om statsbidrag lik enskild väghållning
(ändrad senast 1984:771).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vägverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverket
hemställer om ett anslag på 650 milj. kr. avseende verksamheten under år 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar meddsbehovel lill 482 milj. kr. I följande sammanställning redovisas
hur förbrukningen under anslaget beräknas i stort fördela sig för år 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Plan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1991</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:235.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Administration och rådgivning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36 100000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bidragsbelopp</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>445900000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:231.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>482000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är angelägel att medlen under anslaget kan användas eflFektivl. Det bör därför
ingå i regeringens befogenheter all bemyndiga vägverket all under andra
halvåret 1990 la i anspråk behövliga medel av de medel som anvisas för
verksamhetsåret 1991. Jag föreslår vidare all detta bemyndigande
fortsättningsvis inte knyts tik budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
till Bidrag lid drift och byggande av enskilda vägar för budget<br>
året 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 482000000 kr. saml</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>259</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.
godkänna att medel får föras över mellan åren i enlighet med Prop. 1989/90:<br>
vad jag har anfört.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B 7. Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift 590552 235</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>424640597</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 622000000 1990/91 Förslag 669 900000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget betalas vägverkels kostnader och lämnas bidrag till vissa bärighetshöjande
åtgärder på riksvägar och primära länsvägar saml på länsvägar i övrigt i
Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län. Från anslaget lämnas även bidrag till byggande av vissa
enskilda vägar i dessa län. Denna bidragsgivning regleras genom förordningen
(1979:788) om statsbidrag till enskild väghållning (ändrad senast 1984:771). Bidragsgivningen
lill slatskommunvägar regleras genom förordningen (1988:1019) om statsbidrag
till vissa vägar och kollektivtrafikanläggningar m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vägverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverket
hemställer om ett anslag på 1 720 milj. kr. avseende verksamheten under år
1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1991 är det fjärde året i det av riksdagen beslutade tioåriga investeringsprogrammet
för bärighetsupprustningen av de allrriänna vägarna i de s. k. skogslänen saml
de viktigaste vägarna riksvägarna och de primära länsvägarna - i övriga delar
av landet (prop. 1986/87:100 bil. 8, TU 19, rskr. 235). En upprustning av
broarna på dessa vägar är nödvändig för alt näringslivets transporter skall
kunna tillgodoses och en viktig del i en fortsatt regional utveckling.
Vägverket beslutade i december 1987, efter samråd med berörda
näringslivsorganisationer, om en tioårig plan för de nödvändigaste uppmslningsåtgärderna.
Under år 1991 kommer enligt planen 157 objekt alt bli föremål för åtgärder.
Under år 1988 färdigställdes 79 broar, och arbeten påbörjades på ytterligare
63.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar medelsbehovet till 669,9 milj. kr. I följande sammanställning
redovisas hur kostnaderna i stort fördelar sig för år 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Plan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1991</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:235.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Administration</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18 500000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bärighetshöjande
åtgärder</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>633 300000<br>
Bidrag till bärighetshöjande åtgärder på det enskilda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>statsbidragsberättigade
vägnätet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18 100000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>669900000<br>
Del är angeläget att medlen under anslaget kan användas eflFektivl. Det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>260</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
därför ingå i regeringens befogenheter all bemyndiga vägverket att Prop.
1989/90: under andra halvåret 1990 la i anspråk behövliga medel av de medel
som Bilaga 2 anvisas för verksamhetsåret 1991. Jag föreslår vidare att
detta bemyndigande fortsättningsvis inte knyts till budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
föregående års budgelpropositon konstaterade föredraganden att det är av
största vikt att bestämmelserna för fordonsvikter beaktas. Under år 1989 har
från anslaget avsatts medel för inköp av vågutrustning och byggande av fasta vågslalioner.
Denna satsning kommer all fortsätta under år 1990. Jag vill i sammanhanget
också erinra om den ändring i lagen om överiastavgift (1972:435) som träder i
kraft den 1 april 1990. Ändringen innebär bl. a. att avgifterna för överlast
höjs kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. till
Vägverket: Särskilda bärighetshöjande ålgärder för budget<br>
året 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 669 900000 kr. samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. godkänna
atl medel får föras över mellan åren i enlighet med<br>
vad jag har anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Järnvägar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>D 1. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 2 595000000 1990/91 Förslag 2 784000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
anslaget finansieras banverkets kostnader för underhåll och reinvesteringar
avseende det statliga järnvägsnätet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avvaktan på näringspolitiska propositionen har regeringen i årets budgetproposition
föreslagit riksdagen att lill Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar
för budgetåret 1990/91 beräkna ett oförändrat reservationsanslag på 2 595
milj. kr. Jag anhåller nu om att få ta upp denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Banverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Banverket
begär i sin treårsplan för 1990/91-1992/93 att verket skall tilldelas ett
statskapital för omsättningstillgångar eller på annat sätt kompenseras för
dessa lagerhållningskostnader. 1 övrigt yrkar banverket ett realt oförändrat
anslag för 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
pris- och löneomräkning beräknarjag medelsbehovet för budgetåret 1990/91 till 2
784 milj. kr. Kostnadsramen för år 1991 bör beräknas lill 2 895 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till följd av 1988 års
trafikpolitiska beslut har banverket möjlighet att ta<br>
upp lån i riksgäldskontoret för den vidare finansieringen av investeringar i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>261</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eldriftsanläggningar och
av de s. k. SL-investeringarna. Därefter får upplå- Prop. 1989/90: 88 ning
ske för produktions- och teleutrustning saml för rörelsekapital. Från
Bilaga 2 och med år 1991 bör banverkets upplåning dessutom få omfatta finansiering
av omsättningstillgångar. Jag föreslår atl banverkets upplåning för år 1991 får
ske inom en ram av 1 700 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lill
Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budget<br>
året 1990/91 anvisa ell reservationsanslag på 2 784000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna alt en kostnadsram på
2 895000000 kr. för drift och vidmakthållande beräknas för kalenderåret 1991,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna den av mig föreslagna
ramen för banverkets upplåning i riksgäldskonioret år 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>D 2. Nyinvesteringar i stomjärnvägar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 583 300000 1990/91 Förslag 864000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget betalas banverkets kostnader för nyinvesteringar i stomjärnvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avvaktan på den näringspolitiska propositionen har regeringen i prop.
1989/90:100 bil. 8 föreslagit riksdagen all till Nyinvesteringar i slomjämvägar
för budgetåret 1990/91 beräkna ett oförändrat reservationsanslag på 583,3 milj.
kr. Jag anhåller nu om att få ta upp denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att anslaget för nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret
1990/91 höjs med 280 milj. kr. till 864 milj. kr. Av regeringens föreskrifter
avseende banverkets flerårsplanering framgår att planen för stomjärnvägar skall
baseras på planeringsramar uppgående lill 10 miljarder kronor under åren 1991
2000. Genom tillkomsten av infraslmklurfonden har förutsättningar skapats för
en anpassning till riksdagens trafikpolitiska beslut, 10 miljarder kronor under
10 år, beträflFande nyinvesteringar i järn vägssektorn under 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget alt medlen under anslagen D 1. och D2. kan användas eflFektivl.
Del bör därför ingå i regeringens befogenheter, all då detta främjar ett eflFektivl
resursutnyttjande, bemyndiga banverket all föra medel mellan anslagen D 1. och
D 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. till
Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1990/91 an<br>
visa ett reservationsanslag på 864000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. godkänna
alt medel kan föras mellan anslagen Dl. och D 2.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>262</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>D 3. Ersättning till banverket för vissa kapitalkostnader</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 </span><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 94000000 1990/91 Förslag 189000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget finansieras banverkels kapitalkostnader för riksgäldslån för de s. k. SL-invesieringama
i Stockholmsområdet och avskrivningskosl-nader för eldriflsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avvaktan på den näringspolitiska propositionen har regeringen i årets
budgetproposition föreslagit riksdagen att till Ersättning till banverket för
vissa kapitalkostnader beräkna ett oförändrat förslagsanslag på 94 milj. kr.
Jag anhåller nu om all få la upp denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Banverket
beräknar avskrivningskoslnaderna för eldriflsanläggningar lill 50 milj. kr.
medan den del av kapitalkostnaderna för de lånefinansierade SL-investeringar
som faller på banverket beräknas lill 139 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tillstyrker banverkets medelsberäkning och föreslår atl 189 milj. kr. anvisas lill
banverkets kapitalkostnader budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Ersättning till banverket för vissa kapitalkostnader för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 189000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>D 4. Särskilda nyinvesteringar i stomjärnvägar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 65000000 1990/91 Förslag 68000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget betalades tidigare utbyggnad av dubbelspår på västkustbanan i
enlighet med den Nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full
sysselsättning. För budgetåret 1989/90 anvisades dessutom medel för fortsatt
dubbelspårsutbyggnad på sträckan Göteborg-Kungsbacka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avvaktan på den näringspolitiska propositionen föreslog regeringen riksdagen
att för budgetåret 1990/91 beräkna ett oförändrat anslag på 65 milj. kr. för
särskilda nyinvesteringar i stomjärnvägar. Jag anhåller nu om atl få återkomma
i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I sill beslut med
anledning av 1989 års budgetproposition meddelade<br>
riksdagen atl man avsåg all bekosta en tredjedel av kostnaden för utbygg<br>
nad av dubbelspår på sträckan Göteborg-Kungsbacka under fömtsätt<br>
ning all banverket och de närmast berörda lokala och regionala intressen<br>
terna svarade för vardera en tredjedel av kostnaderna. Banverket har nu<br>
IräflFat en överenskommelse med olika intressenter beträflFande kostnads<br>
fördelningen av dubbelspårsulbyggnad på sträckan GöteborgKungsbac<br>
ka lill en sammanlagd kostnad av 400 milj.kr. Mot denna bakgmnd<br>
förordar jag alt 68 milj.kr. skall anvisas för särskilda nyinvesteringar i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>263</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>slomjämvägar budgetåret
1990/91, vilket moisvarar den resterande delen Prop. 1989/90:<br>
av statens åtagande.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
till Särskilda nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1990/91 anvisa etl
reservationsanslag på 68000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Infrastrukturfond för transportsektom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i del föregående (avsnitt 4) föreslagit atl formema för en ökad
näringslivsmedverkan och avgiftsfinansiering bör utredas. I avvaktan på
resultaten av utredningsarbetet med atl finna nya finansieringsformer bör vissa
åtgärder vidtas. Jag föreslår därför att en infrastmkturfond inrättas genom ett
engångsanslag på 5 miljarder kronor. Syftet med fonden är att åstadkomma en
snabbare utbyggnad av angelägna infrastmkturinvesteringar inom jämvägs- och kokeklivlrafikområdena
än vad som är möjligt inom ramen för anslagen lill vägverket och banverket.
Fonden skall användas för all möjliggöra sådana investeringar som annars inte skuke
komma lill stånd på gmnd av all projektens drift- och kapitalkostnader inte
täcks fulk ul. Fonden bör skapa fömtsättningar för en omfattande lånefinansierad
utbyggnad av infrastmkturen, t. ex. genom samfinansiering med andra intressenter.
Med hänsyn lill överhettningen inom bygg- och anläggningssektorn är avsikten
att fonden ska kunna användas först när del är lämpligt ur stabiliseringspolilisk
synpunkt. Regeringen bör utforma reglema för användning av fondmedlen. Del bör
vidare vara en uppgift för regeringen eker den myndighet som regeringen utser
all ansvara för administrationen av fondmedlen. Anslaget bör benämnas L 1. Infrastmkturfond
för transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Infrastrukturfond för
transportsektorn för budgetåret 1990/91 anvisa, som ell engångsbelopp, ell
reservationsanslag på 5000000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen att
utfärda riktlinjer för administration och utnyttjande av infraslmklurfonden
samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i övrigl godkänna vad jag
anfört om infraslmklurfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>264</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
proposition......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ....................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens lagförslag....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 8 mars 1990 ....</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En samlad näringspolitik
för ökad tillväxt................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkt................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av ökad tillväxt...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringspolitikens
roll .......................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringspolitiska
riktlinjer .................................... </span><span style='font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Politikens
allmänna inriktning ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
av särskild betydelse .......................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1 Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1990
(industridepartementet)...................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det svenska näringslivets
utveckling.................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Internationell bakgrund................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utrikeshandeln........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Resursutnyttjande och
produktivitet i den svenska ekonomin </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Produktionen i näringslivet............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kapacitetsutnylljandel i
industrin .................. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lönsamheten i industrin ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Investeringar ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Strukturomvandlingen ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Export och konkurrenskraft........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 Förslagens
inriktning ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkt............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslagen i korthet ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Teknisk förnyelse ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Återväxt genom
småföretagsutveckling .. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Internationell samverkan........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ett aktivt statligt ägande ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 Småföretagsutveckling...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Småföretagspolilikens mål och medel
............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avreglering och
regelförenkling ................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skattefrågor för småföretagen...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Internationella
småföretagsfrågor.................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De regionala
utvecklingsfonderna ................ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kompetensutveckling.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsfrågor...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nyetableringsinsatser.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Underleverantörsfrågor................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Teknikspridning.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Design...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Miljöfrågor................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 Teknikpolitik.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1 Inledning.................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Teknikbehov ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Aktuella avvägningar............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vitalisering av teknisk
forskning och utveckling </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>EflFekliviseringen av
teknikanvändningen.. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2 Insatser
för teknisk forskning ...................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2.1
Teknikvetenskapliga forskningsrådet ..... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Europeiskt forsknings-och
utvecklingssamarbete </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93 "rop. 1989/90: 88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rymdverksamhet................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3 Styrelsen
för teknisk utveckling ................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>STU:s program Ny kunskap och Ny
teknik </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>STU:s program Nya produkter................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Särskilda insatser för teknisk
utveckling.......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Verkstadsteknik .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Informationsteknologi............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.6 Insatser
för den tekniska infrastmkturen......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Standardisering och certifiering............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens provningsanstak ...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens mät- och provstyrelse............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:59.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.6.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stiftelsen Sveriges
teknisk-vetenskapliga allachéverksamhet </span><span style='font-family:
Verdana'>........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 Statligt
företagande.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.1 Ombildning
av aflTärsverket FFV tik aktiebolag, m. m </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgmnd ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2 Bildande
av ell nytt förvallningsbolag.............. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ell aktivt statligt företagsägande
........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:60.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överföringen av statens
aktieinnehav till ell statligt förvallningsbolag </span><span
style='font-family:Verdana'>........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 Internationella
investeringar............................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Internationellt samarbete
rörande intemationella investeringar </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska förelags investeringar
utomlands........ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:60.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Näringslivels intemationalisering
omfattning och utveckling </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen av 17-gmppens intemationalisering
...</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:60.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De stora industriföretagens
fortsatta internationalisering </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Slutsatser .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.4 Utländska
förelagsinvesteringar i Sverige </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Omfattning ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen i förvärvade
företag............ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissinslansemas synpunkter................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Frågor om kontrok av utländska
företagsförvärv </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utländska köp av svenska börsregistrerade
aktier i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vissa
fak............................................ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1989:164)
om kontrok genom teknisk provning och om mätning </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anslagsfrågor för budgetåret
1990/91 ................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>266</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal style='margin-left:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underbilaga
1.1 Sammanfattning av remissyttranden över betan-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>rrop.
1989/90:!<br>
kandet "Standardiseringens roll i EFTA/EG-samar<br>
betet" (SOU 1989:45) ....................... 189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underbdaga
1.2 Sammanfattning av Finansieringsutredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(SOU
1989:24, 25)............................ 200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:72.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underbilaga
1.3 Sammanfattning av remissyttranden över Finansie<br>
ringsutredningen (SOU 1989:24, 25) .. 204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:72.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underbilaga
1.4 Sammanfattning av Ägarutredningens huvudbe<br>
tänkande (SOU 1988:38) ................. 214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:72.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underbilaga
1.5 Sammanfattning av remissyttranden över betän<br>
kandet (SOU 1988:38) Ägande och inflytande i<br>
svenskt näringsliv.............................. 216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1990
(kommunikationsdepartementet)........... 229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ...................................................... 229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän bakgrund...............................................
229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Resursbehoven under 1990-talel
....................... 232</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Resursbehoven inom vägsektom .................. 234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Resursbehoven inom
järnvägssektorn ............ 236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kollektivtrafiken ........................................ 238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av resursbehoven
inom väg-, järnvägs- och kollektivtrafiksektorerna .............................................................. 239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Luftfart ................................................... 240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sjöfart .................................................... 240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Telekommunikationer ................................. 241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Poslväsende ............................................. 241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utrikestrafiken...........................................
242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 Nya
finansieringsformer en nödvändighet........... 243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1 Inledning..................................................
243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.1........................................................ Nuvarande
finansieringsformer 243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.2....................................................... Alternativa
finansieringsformer 245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Mina bedömningar och förslag.......................
247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förhandlare för
storstadsområdena................ 250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 Anslag
för budgdård 1990/91 ........................... 251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vägar.......................................................
251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Järnvägar ............................................... 261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Infrastrukturfond för
transportsektorn .......... 264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 267</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:109.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
11att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om den allmänna bakgrunden.bifall= utskottet1989/90:TU27?11att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om den allmänna bakgrunden.?22att riksdagen medger att regeringen vid behov när allmän väg, för vilken staten är väghållare, övergår till enskild väghållning får låta vägverket överföra medel motsvarande gällande statsbidrag mellan detta anslag och anslag B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar?22att riksdagen medger att regeringen vid behov när allmän väg, för vilken staten är väghållare, övergår till enskild väghållning får låta vägverket överföra medel motsvarande gällande statsbidrag mellan detta anslag och anslag B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägarbifall= utskottet1989/90:TU27?33att riksdagen medger att regeringen vid ändringar i väghållningsansvaret får överföra medel mellan detta anslag och anslag B5. bidrag till drift och underhåll av statskommunvägarbifall= utskottet1989/90:TU27?33att riksdagen medger att regeringen vid ändringar i väghållningsansvaret får överföra medel mellan detta anslag och anslag B5. bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar?44att riksdagen godkänner att jämkning mellan drift- och byggandeanslagen för den statliga väghållningen får ske i enlighet med vad i propositionen har anförts?44att riksdagen godkänner att jämkning mellan drift- och byggandeanslagen för den statliga väghållningen får ske i enlighet med vad i propositionen har anförtsbifall= utskottet1989/90:TU27?55att riksdagen godkänner inrättandet av vägverket låneram i riksgäldskontoret för investeringar av anläggningstillgångar som i propositionen har anförts samt att denna ram fastställs till 1 305 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:TU27?55att riksdagen godkänner inrättandet av vägverket låneram i riksgäldskontoret för investeringar av anläggningstillgångar som i propositionen har anförts samt att denna ram fastställs till 1 305 000 000 kr.?66att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om användningen av anslaget för tilläggsbidrag till drift av kommunala vägar och gator?66att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om användningen av anslaget för tilläggsbidrag till drift av kommunala vägar och gatorbifall= utskottet1989/90:TU27?77att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om användningen av anslaget för anskaffning av utrustning för hastighetsövervakningbifall= utskottet1989/90:TU27?77att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om användningen av anslaget för anskaffning av utrustning för hastighetsövervakning?88att riksdagen godkänner att medel får föras över mellan åren i enlighet med vad i propositonen har anförts?88att riksdagen godkänner att medel får föras över mellan åren i enlighet med vad i propositonen har anförtsbifall= utskottet1989/90:TU27?99att riksdagen godkänner att medel från anslaget Drift av statliga vägar får föras över till anslaget Drift och underhåll av statliga vägarbifall= utskottet1989/90:TU27?99att riksdagen godkänner att medel från anslaget Drift av statliga vägar får föras över till anslaget Drift och underhåll av statliga vägar?1010att riksdagen godkänner att affärsverket FFV upphör som affärsdrivande verk och att verksamheten överförs till ett aktiebolag snarast efter den 1 juli 1990 dock senast den 1 januari 1991 (avsnitt 6)?1010att riksdagen godkänner att affärsverket FFV upphör som affärsdrivande verk och att verksamheten överförs till ett aktiebolag snarast efter den 1 juli 1990 dock senast den 1 januari 1991 (avsnitt 6)bifall= utskottet1989/90:NU35?1111att riksdagen godkänner de riktlinjer för överföringen av tillgångar och skulder från affärsverket FFV till FFV AB som föredragande statsrådet förordat (avsnitt 6)bifall= utskottet1989/90:NU35?1111att riksdagen godkänner de riktlinjer för överföringen av tillgångar och skulder från affärsverket FFV till FFV AB som föredragande statsrådet förordat (avsnitt 6)?1212att riksdgen godkänner en ram på 160 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier under första hälften av budgetåret 1990/91 (avsnitt 6)?1212att riksdgen godkänner en ram på 160 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier under första hälften av budgetåret 1990/91 (avsnitt 6)bifall= utskottet1989/90:NU35?1313att riksdagen godkänner en ram på 25 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i aktier under första hälften av budgetåret 1990/91 (avsnitt 6)bifall= utskottet1989/90:NU35?1313att riksdagen godkänner en ram på 25 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i aktier under första hälften av budgetåret 1990/91 (avsnitt 6)?1414att riksdagen godkänner en ram på 300 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets rörelsekapitalbehov under första halvan av budgetåret 1990/91 (avsnitt 6)?1414att riksdagen godkänner en ram på 300 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets rörelsekapitalbehov under första halvan av budgetåret 1990/91 (avsnitt 6)bifall= utskottet1989/90:NU35?1515att riksdagen godkänner att staten påtar sig betalningsansvar intill ett belopp av 270 000 000 kr. för affärsverket FFV:s och FFV AB:s pensionsskuld i enlighet med vad föredragande statsrådet anfört (avsnitt 6)delvis bifall= utskottet1989/90:NU35?1515att riksdagen godkänner att staten påtar sig betalningsansvar intill ett belopp av 270 000 000 kr. för affärsverket FFV:s och FFV AB:s pensionsskuld i enlighet med vad föredragande statsrådet anfört (avsnitt 6)?1616att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har förordat om storleken av statens framtida andel av röstvärde och kapitalandel i förvaltningsaktiebolaget liksom möjligheten att ge ut till aktier konvertibla förlagslån motsvarande högst 15 % av aktiekapitalet (avsnitt 6)?1616att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har förordat om storleken av statens framtida andel av röstvärde och kapitalandel i förvaltningsaktiebolaget liksom möjligheten att ge ut till aktier konvertibla förlagslån motsvarande högst 15 % av aktiekapitalet (avsnitt 6)bifall= utskottet1989/90:NU35?1717att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om de rörelseregler som för närvarande gäller för SIB-Invest AB (avsnitt 6)bifall= utskottet1989/90:NU35?1717att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om de rörelseregler som för närvarande gäller för SIB-Invest AB (avsnitt 6)?1818att riksdagen godkänner att regeringen återkallar den av fullmäktige i riksgäldskontoret lämnade garantin för SIB-Invest AB:s förpliktelser intill ett belopp av högst 1 300 000 000 kr. (avsnitt 6)?1818att riksdagen godkänner att regeringen återkallar den av fullmäktige i riksgäldskontoret lämnade garantin för SIB-Invest AB:s förpliktelser intill ett belopp av högst 1 300 000 000 kr. (avsnitt 6)bifall= utskottet1989/90:NU35?1919att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av affärsverket FFV till ett aktiebolag (avsnitt 6)bifall= utskottet1989/90:NU35?1919att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av affärsverket FFV till ett aktiebolag (avsnitt 6)?2020att riksdagen bemyndigar regeringen att överlåta statens aktier i Celsius Industrier AB, FFV AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB, Ncb AB, Procordia AB, SIB-Invest AB, AB Statens Skogsindustrier, SSAB Svenskt Stål AB, Sveriges Geologiska AB samt Cementa AB till ett nybildat av staten ägt förvaltningsaktiebolag i enlighet med vad föredragande statsrådet förordat (avsnitt 6)?2020att riksdagen bemyndigar regeringen att överlåta statens aktier i Celsius Industrier AB, FFV AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB, Ncb AB, Procordia AB, SIB-Invest AB, AB Statens Skogsindustrier, SSAB Svenskt Stål AB, Sveriges Geologiska AB samt Cementa AB till ett nybildat av staten ägt förvaltningsaktiebolag i enlighet med vad föredragande statsrådet förordat (avsnitt 6)bifall= utskottet1989/90:NU35?2121att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om riktlinjerna för stöd till industriellt utvecklingsarbete genom Stiftelsen Fonden för industriellt utvecklingsarbete som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 5)delvis bifall= utskottet1989/90:NU30?2121att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om riktlinjerna för stöd till industriellt utvecklingsarbete genom Stiftelsen Fonden för industriellt utvecklingsarbete som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 5)?2222att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om målsättningen och inriktningen för det av staten ägda förvaltningsaktiebolaget, liksom behovet av kapitaltillskott i FFV AB (avsnitt 6)?2222att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om målsättningen och inriktningen för det av staten ägda förvaltningsaktiebolaget, liksom behovet av kapitaltillskott i FFV AB (avsnitt 6)delvis bifall= utskottet1989/90:NU35?2323att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om internationella investeringar (avsnitt 7)delvis bifall= utskottet1989/90:NU30?2323att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om internationella investeringar (avsnitt 7)?2424att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om näringspolitiken i övrigt.?2424att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om näringspolitiken i övrigt.delvis bifall= utskottet1989/90:NU30?1000210002att riksdagen till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m. för udgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 11 484 000 kr.bifall= utskottet1989/90:TU27?1000210002att riksdagen till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m. för udgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 11 484 000 kr.?1000310003att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 5 859 900 000 kr.?1000310003att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 5 859 900 000 kr.bifall= utskottet1989/90:TU27?1000410004att riksdagen till Byggande av riksvägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1 512 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:TU27?1000410004att riksdagen till Byggande av riksvägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1 512 000 000 kr.?1000510005att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1 041 800 000 kr.?1000510005att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1 041 800 000 kr.bifall= utskottet1989/90:TU27?1000610006att riksdagen till Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 595 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:TU27?1000610006att riksdagen till Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 595 000 000 kr.?1000710007att riksdagen till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 482 000 000 kr.?1000710007att riksdagen till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 482 000 000 kr.delvis bifall= utskottet1989/90:TU27?1000810008att riksdagen till Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 669 900 000 kr.bifall= utskottet1989/90:TU27?1000810008att riksdagen till Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 669 900 000 kr.?1000910009att riksdagen till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 2 784 000 000 kr.?1000910009att riksdagen till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 2 784 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:TU27?1001010010att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 864 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:TU27?1001010010att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 864 000 000 kr.?1001110011att riksdagen till Ersättning till banverket för vissa kapitalkostnader för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 189 000 000 kr.?1001110011att riksdagen till Ersättning till banverket för vissa kapitalkostnader för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 189 000 000 kr.delvis bifall= utskottet1989/90:TU27?1001210012att riksdagen till Särskilda nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 68 000 000 kr.delvis bifall= utskottet1989/90:TU27?1001210012att riksdagen till Särskilda nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 68 000 000 kr.?1001310013att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndiga vägverket inom en ram på 500 000 000 kr. att ta upp lån eller ställa borgen för lånefinansierade objekt.?1001310013att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndiga vägverket inom en ram på 500 000 000 kr. att ta upp lån eller ställa borgen för lånefinansierade objekt.bifall= utskottet1989/90:TU27?1001410014att riksdagen till Infratrukturfond för transportsektorn för budgetåret 1990/91 anvisar, som ett engångsbelopp, ett reservationsanslag på 5 000 000 000 kr.delvis bifall= utskottet1989/90:TU27?1001410014att riksdagen till Infratrukturfond för transportsektorn för budgetåret 1990/91 anvisar, som ett engångsbelopp, ett reservationsanslag på 5 000 000 000 kr.?1001510015att riksdagen till Internationellt samarbete på företagsområdet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 6 000 000 kr.?1001510015att riksdagen till Internationellt samarbete på företagsområdet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 6 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:NU30?1001610016att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har föreslagit i fråga om förändringar i programindelningen av industriverkets verksamhetbifall= utskottet1989/90:NU30?1001610016att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har föreslagit i fråga om förändringar i programindelningen av industriverkets verksamhet?1001710017att riksdagen till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 5 250 000 kr.?1001710017att riksdagen till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 5 250 000 kr.bifall= utskottet1989/90:NU30?1001810018att riksdagen medger att under budgetåren 1991/92 och 1992/93, utöver under budgetåret 1990/91 ej disponerade medel, sammanlagt 10 000 000 kr. får användas till åtgärder för att främja industridesignbifall= utskottet1989/90:NU30?1001810018att riksdagen medger att under budgetåren 1991/92 och 1992/93, utöver under budgetåret 1990/91 ej disponerade medel, sammanlagt 10 000 000 kr. får användas till åtgärder för att främja industridesign?1001910019att riksdagen medger att under budgetåren 1991/92 och 1992/93, utöver under budgetåret 1990/91 ej disponerade medel, sammanlagt 430 600 000 kr. får användas för småföretagsutveckling?1001910019att riksdagen medger att under budgetåren 1991/92 och 1992/93, utöver under budgetåret 1990/91 ej disponerade medel, sammanlagt 430 600 000 kr. får användas för småföretagsutvecklingbifall= utskottet1989/90:NU30?1002010020att riksdagen medger att under budgetåren 1991/92 och 1992/93, utöver under budgetåret 1990/91 ej disponerade medel sammanlagt 3 500 000 kr. får användas för att främja utländska investeringar i Sverigebifall= utskottet1989/90:NU30?1002010020att riksdagen medger att under budgetåren 1991/92 och 1992/93, utöver under budgetåret 1990/91 ej disponerade medel sammanlagt 3 500 000 kr. får användas för att främja utländska investeringar i Sverige?1002110021att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.?1002110021att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.bifall= utskottet1989/90:NU35?1002210022att riksdagen till Värdepappersskatt vid försäljning av vissa aktier ägda av staten anvisar ett förslagsanslag av 400 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:NU35?1002210022att riksdagen till Värdepappersskatt vid försäljning av vissa aktier ägda av staten anvisar ett förslagsanslag av 400 000 000 kr.?1002310023att riksdagen till Statens mät- och provstyrelse: Myndighetsverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.?1002310023att riksdagen till Statens mät- och provstyrelse: Myndighetsverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.bifall= utskottet1989/90:NU30?1002410024att riksdagen till Statens mät- och provstyrelse: Bidrag till riksmätplatsverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 8 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:NU30?1002410024att riksdagen till Statens mät- och provstyrelse: Bidrag till riksmätplatsverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 8 000 000 kr.?1002510025att riksdagen tar del av vad föredragande statsrådet anfört om statens roll i standardiseringen m.m.?1002510025att riksdagen tar del av vad föredragande statsrådet anfört om statens roll i standardiseringen m.m.delvis bifall= utskottet1989/90:NU30?1002610026att riksdagen till Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:NU30?1002610026att riksdagen till Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.?1002710027att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 30 700 000 kr.?1002710027att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 30 700 000 kr.bifall= utskottet1989/90:NU30?1002810028att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.bifall= utskottet1989/90:NU30?1002810028att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.?1002910029att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 41 135 000 kr.?1002910029att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 41 135 000 kr.bifall= utskottet1989/90:NU30?1003010030att riksdagen antar förslaget tillbifall= utskottet1989/90:NU30?1003010030att riksdagen antar förslaget till?2000220002att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om användningen av anslaget för att täcka kapitalkostnader för utbyggnader av väg E6 som motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile?2000220002att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om användningen av anslaget för att täcka kapitalkostnader för utbyggnader av väg E6 som motorväg på delen Stenungsund--Ljungskilebifall= utskottet1989/90:TU27?2000320003att riksdagen godkänner att medel från anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator får föras över till anslaget Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägarbifall= utskottet1989/90:TU27?2000320003att riksdagen godkänner att medel från anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator får föras över till anslaget Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar?2000420004att riksdagen godkänner att en kostnadsram på 2 895 000 000 kr. för drift och vidmakthållande beräknas för kalenderåret 1991?2000420004att riksdagen godkänner att en kostnadsram på 2 895 000 000 kr. för drift och vidmakthållande beräknas för kalenderåret 1991bifall= utskottet1989/90:TU27?2000520005att riksdagen godkänner att medel kan föras mellan anslagen D1. coh D2.bifall= utskottet1989/90:TU27?2000520005att riksdagen godkänner att medel kan föras mellan anslagen D1. coh D2.?2000620006att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndiga vägverket att teckna aktier i bolag för avgiftsbelagda objekt.?2000620006att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndiga vägverket att teckna aktier i bolag för avgiftsbelagda objekt.bifall= utskottet1989/90:TU27?2000720007att riksdagen bemyndigar regeringen att utfärda riktlinjer för administration och utnyttjande av infrastrukturendelvis bifall= utskottet1989/90:TU27?2000720007att riksdagen bemyndigar regeringen att utfärda riktlinjer för administration och utnyttjande av infrastrukturen?2000820008att riksdagen till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 65 957 000 kr.?2000820008att riksdagen till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 65 957 000 kr.bifall= utskottet1989/90:NU30?2000920009att riksdagen till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:NU30?2000920009att riksdagen till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr.?2001020010att riksdagen till Småföretagsutveckling för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 215 300 000 kr.?2001020010att riksdagen till Småföretagsutveckling för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 215 300 000 kr.bifall= utskottet1989/90:NU30?2001120011att riksdagen till Åtgärder för att främja utländska investeringar i Sverige anvisar ett reservationsanslag på 1 500 000 kr.bifall= utskottet1989/90:NU30?2001120011att riksdagen till Åtgärder för att främja utländska investeringar i Sverige anvisar ett reservationsanslag på 1 500 000 kr.?2001220012att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret 1990/91 anvisar ett anslag på 32 278 500 kr.?2001220012att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret 1990/91 anvisar ett anslag på 32 278 500 kr.bifall= utskottet1989/90:NU30?2001320013att riksdagen medger att under budgetåren 1991/92 och 1992/93, utöver under budgetåret 1990/91 ej disponerade medel, 100 000 000 kr. får användas till industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet.bifall= utskottet1989/90:NU30?2001320013att riksdagen medger att under budgetåren 1991/92 och 1992/93, utöver under budgetåret 1990/91 ej disponerade medel, 100 000 000 kr. får användas till industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet.?3000230002att riksdagen godkänner att medel får föras över mellan åren i enlighet med vad i propositionen har anförts?3000230002att riksdagen godkänner att medel får föras över mellan åren i enlighet med vad i propositionen har anförtsbifall= utskottet1989/90:TU27?3000330003att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna ramen för banverkets upplåning i riksgäldskontoret år 1991bifall= utskottet1989/90:TU27?3000330003att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna ramen för banverkets upplåning i riksgäldskontoret år 1991?3000430004att riksdagen beträffande finansieringen av infrastrukturen att godkänna vad i propositionen har anförts om ökad näringslivsmedverkan och avgiftsfinansiering?3000430004att riksdagen beträffande finansieringen av infrastrukturen att godkänna vad i propositionen har anförts om ökad näringslivsmedverkan och avgiftsfinansieringbifall= utskottet1989/90:TU27?3000530005att riksdagen i övrigt godkänner vad i propositionen har anförts om infrastrukturfonden.delvis bifall= utskottet1989/90:TU27?3000530005att riksdagen i övrigt godkänner vad i propositionen har anförts om infrastrukturfonden.?3000630006att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas målgrupp som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.5)?3000630006att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas målgrupp som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1989/90:NU30?4000240002att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om storstadsförhandlarebifall= utskottet1989/90:TU27?4000240002att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om storstadsförhandlare?4000340003att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer för val av styrelse i de regionala utvecklingsfonderna som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.5)?4000340003att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer för val av styrelse i de regionala utvecklingsfonderna som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.5)bifallAvslag1989/90:NU30?5000250002att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas och Stiftelsen Norrlandsfondens finansieringsverksamhet som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.7)bifall= utskottet1989/90:NU30?5000250002att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas och Stiftelsen Norrlandsfondens finansieringsverksamhet som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.7)?6000260002att riksdagen godkänner de riktlinjer för nya statliga riskkapitalbolag som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.7)?6000260002att riksdagen godkänner de riktlinjer för nya statliga riskkapitalbolag som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.7)bifall= utskottet1989/90:NU30?7000270002att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer och det ökade kapitalbehov för Stiftelsen Småföretagsfonden som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.7)bifall= utskottet1989/90:NU30?7000270002att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer och det ökade kapitalbehov för Stiftelsen Småföretagsfonden som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.7)?8000280002att riksdagen godkänner att aktierna i Temu Interaktor AB får överlåtas till Stiftelsen Norrlandsfonden i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.7)?8000280002att riksdagen godkänner att aktierna i Temu Interaktor AB får överlåtas till Stiftelsen Norrlandsfonden i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.7)bifall= utskottet1989/90:NU30?9000290002att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer för stödet till designfrämjande åtgärder som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.11)bifall= utskottet1989/90:NU30?9000290002att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer för stödet till designfrämjande åtgärder som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.11)?BBordläggning1990-03-09 00:00:00inträffat2INLInlämning1990-03-09 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1990-03-12 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1990-03-26 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avSocialdemokraterna2014-11-22 19:29:25statustextstatustextÄrendet är avslutatGD03882019-05-28 12:29:51tilldelatTilldelatNäringsutskottet2014-11-22 19:29:25GD0388prop_198990__88.pdf12054756pdfom vissa näringspolitiska frågorhttps://data.riksdagen.se/fil/E1F54B66-C578-4E2E-9A75-9905F8DA79F3behandlas_i1989/90:NU30GD01NU30bet1989/90NU30Vissa näringspolitiska frågorBetänkandebehandlas_i1989/90:NU35GD01NU35bet1989/90NU35Statliga företagBetänkandebehandlas_i1989/90:TU27GD01TU27bet1989/90TU27Trafikens infrastrukturBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T27mot1989/90T27med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T28mot1989/90T28med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T29mot1989/90T29med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T30mot1989/90T30med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T31mot1989/90T31med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T32mot1989/90T32med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T33mot1989/90T33med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T34mot1989/90T34med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T35mot1989/90T35med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T36mot1989/90T36med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T37mot1989/90T37med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T38mot1989/90T38med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T39mot1989/90T39med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T40mot1989/90T40med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T41mot1989/90T41med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T42mot1989/90T42med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T43mot1989/90T43med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T44mot1989/90T44med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T45mot1989/90T45med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N47mot1989/90N47med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N48mot1989/90N48med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N49mot1989/90N49med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N50mot1989/90N50med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N51mot1989/90N51med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N52mot1989/90N52med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N53mot1989/90N53med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N54mot1989/90N54med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N55mot1989/90N55med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N56mot1989/90N56med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N57mot1989/90N57med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N58mot1989/90N58med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N59mot1989/90N59med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N60mot1989/90N60med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N61mot1989/90N61med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorMotionföljdmotionav Agne Hansson och Marianne Jönsson (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N55mot1989/90N55med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Agne Hansson och Marianne Jönsson (C)Motionföljdmotionav Bo Finnkvist m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T28mot1989/90T28med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Bo Finnkvist m.fl. (S)Motionföljdmotionav Bo Forslund m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T27mot1989/90T27med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Bo Forslund m.fl. (S)Motionföljdmotionav Carl Bildt m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T45mot1989/90T45med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Carl Bildt m.fl. (M)Motionföljdmotionav Carl Bildt m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N60mot1989/90N60med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Carl Bildt m.fl. (M)Motionföljdmotionav Claes Roxbergh m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T32mot1989/90T32med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Claes Roxbergh m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Elving Andersson m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T40mot1989/90T40med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Elving Andersson m.fl. (C)Motionföljdmotionav Gullan Lindblad och Göthe Knutson (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T36mot1989/90T36med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Gullan Lindblad och Göthe Knutson (M)Motionföljdmotionav Gunhild Bolander (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T31mot1989/90T31med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Gunhild Bolander (C)Motionföljdmotionav Hadar Cars m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N54mot1989/90N54med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Hadar Cars m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Hans Dau (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T37mot1989/90T37med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Hans Dau (M)Motionföljdmotionav Hugo Bergdahl (FP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T39mot1989/90T39med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Hugo Bergdahl (FP)Motionföljdmotionav Håkan Hansson m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N53mot1989/90N53med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Håkan Hansson m.fl. (C)Motionföljdmotionav Ingrid Hasselström Nyvall (FP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T41mot1989/90T41med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Ingrid Hasselström Nyvall (FP)Motionföljdmotionav Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Marianne Andersson i Vårgårda (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T30mot1989/90T30med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Marianne Andersson i Vårgårda (C)Motionföljdmotionav Isa Halvarsson (FP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T33mot1989/90T33med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Isa Halvarsson (FP)Motionföljdmotionav Isa Halvarsson (FP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T34mot1989/90T34med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Isa Halvarsson (FP)Motionföljdmotionav Kenth Skårvik m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T38mot1989/90T38med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Kenth Skårvik m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Kjell Ericsson m.fl. (C, V)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T29mot1989/90T29med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Kjell Ericsson m.fl. (C, V)Motionföljdmotionav Lars Norberg m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N58mot1989/90N58med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Lars Norberg m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Lars Svensson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N47mot1989/90N47med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Lars Svensson m.fl. (S)Motionföljdmotionav Lars Werner m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T42mot1989/90T42med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Lars Werner m.fl. (V)Motionföljdmotionav Lars Werner m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N59mot1989/90N59med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Lars Werner m.fl. (V)Motionföljdmotionav Lars Werner m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N61mot1989/90N61med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Lars Werner m.fl. (V)Motionföljdmotionav Lena Öhrsvik (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T35mot1989/90T35med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Lena Öhrsvik (S)Motionföljdmotionav Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N50mot1989/90N50med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (S)Motionföljdmotionav Olof Johansson m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N57mot1989/90N57med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Olof Johansson m.fl. (C)Motionföljdmotionav Rolf Clarkson m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T43mot1989/90T43med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Rolf Clarkson m.fl. (M)Motionföljdmotionav Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N51mot1989/90N51med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (S)Motionföljdmotionav Rune Backlund (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N52mot1989/90N52med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Rune Backlund (C)Motionföljdmotionav Sten Svensson m.fl. (M, FP, C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N49mot1989/90N49med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Sten Svensson m.fl. (M, FP, C)Motionföljdmotionav Sten-Ove Sundström m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N48mot1989/90N48med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Sten-Ove Sundström m.fl. (S)Motionföljdmotionav Ylva Annerstedt (FP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02N56mot1989/90N56med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Ylva Annerstedt (FP)Motionföljdmotionav Åke Wictorsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:88<br/>
Vissa näringspolitiska frågorGD02T44mot1989/90T44med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågorav Åke Wictorsson m.fl. (S)Motion