2288635GD03871989/9087propproppropProposition 1989/90:87PropositionProposition8701990-02-01 00:00:002025-12-19 13:35:502007-12-18 17:35:36om vissa internationella frågor rörande makars förmågenhetsförhållandenimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GD0387/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD0387https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD0387
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om vissa internationella frågor rörande makars
förmögenhetsförhållanden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 1 februari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Laila
Freivalds</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>l
propositionen läggs fram ett förslag till lag om vissa internationella frågor rörande
makars förmögenhetsförhållanden. Den föreslagna lagen innehåller regler om när
svensk domstol är behörig att la upp frågor om makars förmögenhetsförhållanden
i mål eller ärenden med internationell anknytning. Vidare innehåller den
regler om vilket lands lag som skall tillämpas i sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
ersätter 1912 års lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande
äktenskaps rättsverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
särskilda intemordiska regleringen rörande makars förmögenhetsförhållanden
berörs inte av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den nya lagen sker en övergång från nationalitetsprincipen till
hemvistprincipen. Det innebär att makarnas hemvist under äktenskapet och inte
som nu mannens medborgarskap vid äktenskapets ingående får avgörande
betydelse för vilket lands lag som skall tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden.
Lagen knyter därmed an till den ordning som sedan länge gällt för medborgare i
de nordiska länderna. Förslaget innebär bl. a. att samtliga invandrare och
utvandrare kommer all bedömas efler i huvudsak samma principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
öppnar möjlighet för makar all träffa avtal om vilket lands lag som skall
tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden. Avtalsmöjligheten är dock
begränsad så till vida att åtminstone någon av makarna måste ha anknytning
genom hemvist eller medborgarskap lill det land vars lag de vill göra
tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslås särskilda skyddsregler som skall begränsa tillämpningen av utländsk
lag i vissa fall. Bl. a. skall den make som bäst behöver makarnas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 87</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gemensamma bostad och
bohag kunna få överta den egendomen, om den Prop. 1989/90:87 finns i
Sverige. Vidare föreslås att jämkning får ske vid bodelning som verkställs här
i landet, även om en främmande lag är tillämplig på makarnas
förmögenhetsförhållanden. Särskilda regler föreslås till skydd för tredje man
här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagens regler om när svensk domstol är behörig har utformats så att
de skall grunda svensk domsrätt i situationer där det finns ett praktiskt behov
eller rimligt intresse av all en tvist om makars förmögenhetsförhållanden blir
löst i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1990.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:92.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens lagförslag</span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop-1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om vissa internationella frågor rörande makars förmögenhetsförhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagens
tillämpningsområde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag är tillämplig på frågor om makars förmögenhetsförhållan<br>
den som har anknytning till en främmande stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller dock inte i den mån något annal följer av en annan lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svensk
domstols behörighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
En fråga om makars förmögenhetsförhållanden får tas upp av svensk<br>
domstol,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
frågan har samband med ett äklenskapsmål i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om svaranden har hemvist i
Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om käranden har hemvist i
Sverige och svensk lag enligt 3 eller 4 § är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om frågan rör egendom i
Sverige, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om svaranden i en uppkommen fråga
har godtagit all saken prövas i Sverige eller har gått i svaromål i saken utan
invändning om domstolens behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser om svensk domstols behörighet i frågor om bodelning med anledning
av en makes död finns i lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden
rörande dödsbo. En sådan fråga får tas upp av svensk domstol även i fall som
anges i första stycket 2, 3 och 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillämplig
lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Har makar eller blivande makar skriftligen avtalat alt en viss stals lag<br>
skall tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden, skall det gälla om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. avtalet
avser lagen i en stat där någon av dem hade hemvist eller var<br>
medborgare när avtalet ingicks, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. något
annat inte följer av 5 12 §§ .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
den ena maken död, får den efterlevande maken ingå ett avtal enligt första
stycket med den avlidnes arvingar och universella lestamenlstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Har tillämplig lag inte beslämts genom avtal, gäller lagen i den stal<br>
där makarna tog hemvist när de gifte sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit bosatta där i minsl
två år, tillämpas i stället den statens lag. Har båda makarna tidigare under
äktenskapet haft hemvist i den staten eller är båda makarna medborgare i den
staten, tillämpas dock den statens lag så snart de har tagit hemvist i staten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ En rättshandling mellan makar avseende deras förmögenhetsförhållanden är
giltig, om den stämmer överens med den lag som är tillämplig på makamas
förmögenhetsförhållanden när rättshandlingen företas. Företas rättshandlingen
före äktenskapet, är den giltig, om den stämmer överens med den lag som blir
tillämplig när makama ingår äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rättshandlingen skall
vidare anses giltig lill formen, om den uppfyller formkraven enligt lagen i den
stat där den företas eller där makama då har hemvist.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Äktenskapsförord mellan
makar som har hemvist i Sverige när rättshandlingen företas blir dock gällande
här i landet endast om registrering sker enligt bestämmelsema i äktenskapsbalken.
Gåva mellan makar som har hemvist i Sverige när gåvan ges blir gällande mot
givarens borgenärer endast om vad som föreskrivs för sådan giltighet i 8 kap. 1
§ äktenskapsbalken har iakttagits.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser om bodelning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
På begäran av en make eller en dödsbodelägare skall svensk lag<br>
tillämpas beträffande förfarandet vid bodelning, även om utländsk lag är<br>
tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. Bestämmelserna i<br>
svensk lag om förfarandei vid bodelning får tillämpas också när den<br>
utländska lagen föreskriver en annan form för delning eller avräkning<br>
beträffande makars egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bodelning enligt 9 kap. 1 § andra stycket äktenskapsbalken får dock förrättas
bara om den tillämpliga utländska lagen på motsvarande sätt tillåter makarna
alt förrätta bodelning under äktenskapet när de är ense.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Vid en bodelning skall makamas samtliga tillgångar och skulder i<br>
Sverige och utomlands beaktas, om inte något annat följer av den lag som<br>
är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. Vid lottläggningen<br>
bör en make i första hand tilldelas egendom som tillhör honom eller henne<br>
utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finns
del egendom i ett främmande land och kan det antas att bodelningen inte kommer
att gälla i del landet, får bodelningen begränsas till att gälla en viss del av
makarnas egendom. En sådan begränsning får dock inte göras, om någon av makama
med rimliga skäl motsätter sig det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har det i en främmande stat
meddelats etl slutligt beslut om legal separation och har makarna inte ålempplagit
sammanlevnaden, skall egendom som makarna har förvärvat efler separationen inte
ingå i en bodelning där svensk lag är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden.
Vid en sådan bodelning skall täckning för skulder beräknas med hänsyn lill
förhållandena vid separationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Äktenskapsbalkens
bestämmelser om förfogande över makars gemensamma bostad och bohag och om en
makes rätt att vid bodelning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>överta sådan egendom skall
alllid tillämpas, om bostaden och bohaget Prop. 1989/90:87 finns i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Vid en bodelning som görs i Sverige får jämkning ske enligt 12 kap.<br>
äktenskapsbalken, även om en utländsk lag är tillämplig på makamas<br>
förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Inskränkningar som en utländsk lag innehåller i en makes räll all<br>
förfoga över sådan fast egendom eller tomträtt som tillhör denne make och<br>
finns i Sverige kan inte göras gällande mot tredje man i vidare mån än vad<br>
som följer av svensk lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
gäller inskränkningar i en makes rätt att förfoga över sin övriga egendom eller
all skuldsätta sig, om tredje man och maken befann sig i Sverige när
rättshandlingen förelogs och tredje man inte kände lill eller borde ha känt lill
inskränkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Begränsningar som en utländsk lag innehåller i en makes skyldighet<br>
all med sin egendom svara för sina skulder kan inte göras gällande i<br>
Sverige, om skulden hänför sig lill en rättshandling varigenom en make har<br>
förfogal över sin fasla egendom eller tomlrält och egendomen finns här i<br>
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delsamma
gäller om skulden hänför sig till en rättshandling varigenom en make har
förfogat över annan egendom eller skuldsatt sig, om tredje man och maken befann
sig i Sverige när rättshandlingen företogs och tredje man inte kände lill eller
borde ha känt lill inskränkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om del inte finns någon
behörig domstol när svensk domsrätt föreligger enligt denna lag, skall frågan
tas upp av Stockholms tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid tillämpningen av denna
lag skall den som är bosall i en viss stat anses ha hemvist där, om
bosättningen med hänsyn till vistelsens varaktighet och omständigheterna i
övrigt får anses stadigvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En bestämmelse i en utländsk
lag får inte tillämpas, om det skulle vara uppenbart oförenligt med gmndema för
den svenska rättsordningen all tillämpa bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i krafl den 1
juli 1990, då lagen (1912:69) om vissa intemationella rättsförhållanden rörande
äktenskaps rättsverkningar skall upphöra all gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vid tillämpning av 1 § andra
stycket skall med annan lag likställas förordningen (1931:429) om vissa intemationella
rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema i 2 § medför inte
all svensk domstols behörighet i en fråga som väckts vid domstolen före
ikraftträdandet går föriorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Har talan i ett mål eller
ärende som avser makars förmögenhelsförhål-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>landen
väckts vid domstol före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestäm- Prop.
1989/90:87 melser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Har en för bodelning avgörande
tidpunkt inträtt före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser om makars
förmögenhetsförhållanden vid bodelningen. Detta gäller dock inte frågor om
bodelningens form eller frågor som avses i 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En giltig rättshandling rörande
makars förmögenhetsförhållanden som förelogs före ikraftträdandet förlorar inte
sin giltighet genom den nya lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Justitiedepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 febmari 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, S. Andersson,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, Thalén,
Engström, Freivalds, Wallström, Persson, Molin, Sahlin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Freivalds</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om vissa intemationella frågor rörande makars
förmögenhetsförhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga
överlämnade i mars 1987 sitt slutbetänkande (SOU 1987:18) Intemationella familjerällsfrågor.
De sakkunniga (fd. hovrättspresidenten Bjöm Kjellin, ordförande, och professom
Lennart Pålsson) föreslår i betänkandet en helt ny lag om intemationella familjerällsfrågor.
Lagförslaget innehåller bestämmelser om äktenskaps ingående (1 kap.),
äktenskapsmål (2 kap.), underhåll lill bam och make (3 kap.), makars
förmögenhetsförhållanden (4 kap.) och arv (5 kap.). Del avslutas med etl
avsnitt om gemensamma bestämmelser (6 kap.). Till betänkandet har fogats en
reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
gmndval av ett förslag i betänkandet om att reglema i ärvdabalken om bevakning
av testamente skulle upphävas föreslog regeringen i febmari 1989 en sådan
lagändring (prop. 1988/89:88). Lagförslaget antogs av riksdagen (LU32, rskr.
246) och de nya bestämmelsema trädde i kraft den .1 juH 1989 (SFS 1989:308).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser nu att ta upp ett annat ämnesområde som behandlas i familje-lagssakkunnigas
belänkande. Del gäller vissa intemationella frågor röran de makars
förmögenhetsförhållanden. Övriga delar i de sakkunnigas förslag bör av skäl
som jag strax återkommer lill inte behandlas nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Familjdagssakkunnigas
slutbetänkande har remissbehandlats. Till protokollet i detta
lagstiftningsärende bör fogas en sammanfattning av betänkandet och lagtexten i
aktuella delar som bilaga 1 och 2 saml en sammanställning av remissyttrandena
såvitt avser de nu behandlade frågoma som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
lagstiftningsärendets beredning i justitiedepartementet har överläggningar
hållits med företrädare för justitiedepartementen i Danmark, Finland och Norge.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutade den 11 januari 1990 all inhämta lagrådels yttrande över lagförslaget.
Del lagförslag som remitterats lill lagrådet bör fogas lill protokollet i detta
ärende som bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har lämnat lagförslaget utan erinran. Lagrådels yttrande bör fogas till
protokollet i delta ärende som bilaga 5. 1 förhållande till lagrådsremissen
kommer jag atl föreslå några mindre redaktionella ändringar och förtydliganden
(jfr I, 2, 7, 10 12 §§ och punkten 3 i övergångsbestämmelserna).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän motivering</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.1
Allmänna utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.1.1 Migrationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lagstiftning om internationella familjerällsfrågor kommer atl beröra relativt
många människor. Delta hänger samman med migrationens omfattning och den ökade
intemationalisering som vårt samhälle genomgår. Sverige har under hela
efterkrigstiden haft en betydande arbetskraftsinvandring. Ett växande antal
flyktingar och anhöriga lill dessa har under åren tagit sin tillflykt hit. De
pågående ekonomiska integrationssträvandena i Norden och i Västeuropa i stort
har också gjort alt människor i långt större utsträckning än tidigare bosätter
sig utomlands, både tillfölligt och mera permanent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterkrigstidens
invandring lill Sverige har inneburit ett väsentligt tillskott till den
svenska befolkningen. Antalet personer som är bosatta här i landet men som är
födda i utlandet har ökat kraftigt och uppgår nu lill omkring 650.000.
Invandringen har inneburit ett betydande befolknings-tillskott även indirekt
genom de barn till invandrare som har fölls här. Det totala antalet personer
med invandrarbakgmnd i den meningen all de själva eller deras föräldrar eller
far- eller morföräldrar har kommit till Sverige under efterkrigstiden uppgår
till drygt en miljon människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandringen
lill Sverige var långt in på 1970-lalel sammansatt av ell fåtal större gmpper.
Nordbor utgjorde del starkaste inslaget i inflyttningen. Vid millen av 1970-lalel
var drygt 45 procent av samtliga utländska medborgare finländare. Därefter kom
jugoslaver, norrmän, greker och tyskar. Även övriga invandrare kom till
övervägande delen från Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
millen av 1970-talet ändrade invandringen karaktär. Den utomnordiska
arbetskraftsinvandringen upphörde i stort sett. Den följdes av en invandring
som till stor del utgjordes av anhöriga till dem som tidigare hade kommit. I
början av 1980-talet fick Sverige dessutom en starkt ökad flyktinginvandring,
främst från utomeuropeiska länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mycket stor andel av invandrarna är numera väl integrerade i det svenska
samhället, inte bara genom all de har bott här under en lång tid ulan även
genom att de lever i hushållsgemenskap med infödda svenskar. Av de utomlands
födda personer som var samboende vid folkräkningslill-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fallet
1980 hade 40 procent av männen och 47 procent av kvinnorna en i Prop.
1989/90:87 Sverige född partner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss nämnde har del vanligaste slaget av invandring till Sverige från länder
utanför Norden de senaste åren varit s. k. anknylningsinvand-ring. Anknytningen
beslår ofta i att invandraren är gift eller gifter sig med en i Sverige bosatt
person, t. ex. en infödd svensk eller en tidigare invandrare som bott i
Sverige en längre tid. Även många av de nyinvandrande har således anknytning till
del svenska samhället genom sin familj. Denna anknytning blir särskilt tydlig
vad gäller den s. k. andra generationen. Vid årskiftel 1984/85 fanns i Sverige
276.400 barn med minsl en i utlandet född förälder. Ungeför hälften av alla
invandrarbarn i Sverige har en svensk förälder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvandringen
från Sverige ökade markant i början av 1970-talet men har under senare år
stabiliserats något. Drygt 20.000 personer utvandrade under år 1988. Flertalet
av utvandrarna har tidigare invandrat lill Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2,1.2
Reformbehovet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
svenska internationella reglema på familjerättens område utgör en del av den
svenska rättsordningen. Till skillnad från de nationella reglerna, som syftar
till alt lösa inhemska tvister, lar de internationella reglerna sikte på
rättsförhållanden som har anknytning till främmande land. I dagens internationaliserade
värld med en stor rörlighet över nationsgränserna får dessa regler en allt
större betydelse. Personer med olika medborgarskap eller hemvist i olika
länder ingår t. ex. äktenskap med varandra, varvid olika rättsliga frågor
rörande bl. a. makarnas förmögenhetsförhållanden kan uppslå. Den svenska
internationella familjerättens huvuduppgift är all fastställa vilka
rättsförhållanden med utländsk anknytning som skall prövas enligt främmande
rätt och vilken främmande rättsordning det i så fall blir fråga om. De
rättsregler som anses tillhöra den internationella familjerätten löser alltså i
princip inte själva tvistefrågorna utan bestämmer normalt bara enligt vilket
lands lag dessa frågor skall lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska internationella familjerätten företer för närvarande en relativt
splittrad bild. Det finns ett stort antal lagar som var för sig reglerar olika
delar av familjerätten, t. ex. lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, lagen (1912:69) om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskaps rätlverkningar samt lagen
(1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo. Vid sidan av
lagarna har dessutom genom rättspraxis utbildats ytterligare rättsregler som
tillhör den internationella familjerätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår
internationella familjerätt består dels av allmänna regler som gäller i
förhållande till alla stater, dels av regler som gäller i förhållande lill
endast vissa stater. De senare har tillkommit genom internationella överenskommelser.
De tar över de allmänna reglerna i den mån del föreligger en konflikt mellan
regelsystemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjesakkunniga
har ansett det önskvärt alt samla den internationella familjelagstiftningen i
en lag. Enligt de sakkunniga skulle lagstiftningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>därmed
bli lättare att överblicka och tillämpa. En sådan reform skulle enligt de sakkkunniga
också leda till att det blir lättare att sprida kännedom om lagens regler.
Eftersom det emellertid inte låg inom ramen för de sakkunnigas uppdrag att
lägga fram ett sådant heltäckande lagförslag, nöjde de sig med att ta ett steg
på den vägen och lägga fram ett förslag som inom ramen för en lag om
internationella familjerällsfrågor innehåller regler om äktenskaps ingående
och upplösning, makars förmögenhetsförhållanden, underhåll till barn och make saml
arv. De sakkunniga förutsatte atl del av dem framlagda lagförslaget senare
skulle kompletteras med regler rörande andra delar av familjerätten, l.ex.
regler om faderskap, förmynderskap, adoption och samboförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förmynderskapsutredningen
(Ju 1984:07) har därefter i betänkandet (SOU 1987:73) Internationella förmynderskapsfrågor
och i betänkandet (SOU 1989:100) Adoptionsfrågor föreslagit vissa
kompletteringar i det av familjelagssakkunniga framlagda lagförslaget, bl. a. vad
gäller vårdnad om barn, förmynderskap och adoption. Det förstnämnda belänkandet
har remissbehandlats medan det andra betänkandet skall remissbehandlas under
våren 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett viktigt område av
familjerätten som behöver uppmärksammas i delta sammanhang är samborälten.
Behovet av en svensk internationell samboreglering gör sig allt mer gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Redan av vad jag nu har
berört framgår all tiden ännu inte är mogen för ell ställningstagande till
frågan om en heltäckande svensk lag om internationella familjerällsfrågor.
Därtill kommer en annan omständighet som också talar för all man bör avvakta
med detta ställningslagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige deltar tillsammans
med etl trettiotal andra länder i del samarbete som bedrivs av Haagkonferensen
för intemationell privaträtt. Flera av de konventioner som har utarbetats vid
konferensen berör det familjerätts-liga området, l.ex. 1978 års konvention om
tillämplig lag för makars förmögenhetsförhållanden och 1988 års konvention om
tillämplig lag beträffande arv. De i konferensen deltagande staterna har
emellertid av olika skäl inte i någon större utsträckning tillträtt de
familjerättsliga konventionerna. Det värde som otvivelaktigt är förknippat med
alt länder har samma bestämmelser om lagval kan alltså endast i begränsad
omfattning uppnås genom all Sverige tillträder konventionerna. De invändningar
som i sak kan riktas mot de lösningar som konventionerna innehåller får därmed
ökad tyngd. Till den frågan återkommer jag i det följande när jag går in på om
Sverige bör ansluta sig till den nyss nämnda 1978 års Haagkonvenlion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av särskild betydelse för
frågan om en heltäckande reglering av den svenska internationella familjerätten
är om Sverige skall ansluta sig lill 1988 års Haagkonvenlion om tillämplig lag
beträffande arv; Från Haagkonferensens sida förelåg först i december 1989 del
material rörande denna konvention som är en fömtsättning för att man här i
Sverige skall kunna sända ut den på remiss beträffande frågan om Sverige skall
ansluta sig till konventionen. 1 övriga nordiska länder har man också avvaktat
del materialet. Del kan bl.a. mot bakgmnd av det antas att man inte förrän
om tidigast ell år kan få en samlad bild av vilket intresse del finns</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:100.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:68.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>från
olika länders sida för en anslutning till konventionen. Om ett stort Prop.
1989/90:87 antal länder är beredda all ansluta sig, talar det för atl även
Sverige bör ansluta sig till konventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konventionens
innehåll avviker dock på en del väsentliga punkter från vad familjelagssakkunniga
har föreslagit beträffande lillämpfig lag vid arv. Vid remissbehandlingen av de
sakkunnigas förslag har från en del håll antytts att de sakkunnigas förslag är
att föredra framför konventionens regler, om inte konventionen får en bred
anslutning. Jag delar den uppfattningen, framför allt med hänsyn lill all de
av familjelagssakkunniga föreslagna reglema är enklare att tillämpa och ger
mer fömtsebara resultat än konventionens regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till del anförda är del enligt min mening för tidigt all nu la ställning
till vilka regler som bör gälla beträffande tillämplig lag vid arv. Samtidigt
förhåller del sig så alt lösningama beträffande andra delar av familjdagssakkunnigas
förslag har ett så nära samband med de lösningar som väljs beträffande arv att
det knappast är lämpligt all lägga fram förslag i dessa delar nu. Slutsatsen
blir atl del därmed också är för tidigt alt la ställning till frågan om en lag
om intemationella familjerällsfrågor av del slag som familjelagssakkunniga har
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
ell område av den intemationella familjerätten är del emellertid så angeläget
med nya regler atl den saken inte gäma kan anstå lill dess att tiden blir mogen
för en mera omfattande reform. Del gäller reglema om tillämplig lag beträffande
makars förmögenhetsförhållanden. Gällande regler på detta område leder nämligen
emellanåt till stötande resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
som bl.a. innebär all lagen i det land som mannen vid äktenskapels ingående
var medborgare i skall tillämpas på makarnas förmögenhetsförhållanden och på
bodelning mellan makama i samband med att äktenskapet upphör bygger på ell
föråldrat synsätt på förhållandel mellan mannen och kvinnan i äktenskapet.
Dessa regler har utsatts för en stark kriiik som enligt min mening är klart
berättigad. Det är t. ex. inte rimligt all turkisk lag skall tillämpas på
bodelning med anledning av äktenskapsskillnad mellan en turkisk man och en
svensk kvinna när båda har varit bosatta i Sverige under hela äktenskapet. På
motsvarande sätt är det inte rimligt alt svensk lag skall tillämpas bara för
att mannen är svensk medborgare, om den andra maken är utländsk medborgare och
makarna i övrigt inte har någon starkare anknytning till Sverige. Som har
framhållits, bl.a. vid remissbehandlingen av familjdagssakkunnigas betänkande,
är del en viktig jämställdhelsfråga all undanröja de nuvarande reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
i riksdagen har kriiik vid flera tillfällen framförts mot de gällande reglema.
Vid del tillfälle då frågan senast behandlades där underslröks viklen av all ell
förslag till en modem lagstiftning på delta område snarast möjligt fördäggs
riksdagen (se 1988/89:LU22).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser det således som myckel viktigt all få fram nya regler om tillämp<br>
lig lag beträffande makars förmögenhetsförhållanden. Sådana regler finns i<br>
dag i 1912 års lag om vissa intemationella rättsförhållanden rörande<br>
äktenskaps rättsverkningar. Den lagen bygger på en Haagkonvention från<br>
år 1905. Enligt sin ordalydelse skall lagen tillämpas endast om regeringen<br>
under fömtsättning av ömsesidighet har förordnal alt den är tillämplig i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förhållande lill viss
stat. Sedan Sverige sagt upp konventionen har rege- Prop. 1989/90:87 ringen
hävt alla tidigare förordnanden om alt lagen skall tillämpas. Lagen skall
således inte tillämpas i förhållande till någon enda stat. Lagen är emellertid
inte upphävd. Den anses i viss omfattning ge uttryck åt allmängiltiga gmndsatser
på den intemationella privaträttens område (se rättsfallet NJA 1970 s. 420, prop.
1973:158 s. 24, Eek, Lagkonflikter i tvistemål s. 73 f, Pripp i SvJT 1978 s 308
f och Pålsson i SvJT 1982 s. 218). Lagen behandlar frågor om tillämplig lag för
makars rättigheter och skyldigheter i personligt hänseende (framför allt
underhållsskyldighet) och för makars förmögenhetsförhållanden. Den innehåller däremoi
inte regler om svensk domstols behörighet atl handlägga frågor om äktenskapets
rättsverkningar eller om erkännande av utländska avgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller reglema om underhåll mellan makar ger 1912 års lag emellertid
knappast ullryck ål några allmänna rättsgmndsatser som upprätthålls i
rättspraxis. I rättsfallet NJA 1986 s. 615 har högsta domstolen uttalat all del
inte möter några betänkligheter alt beträffande underhållsskyldighet mellan
makar i stället tillämpa den s. k. hemvistprincipen, dvs. all makamas hemvist i
princip får ge utslag när del gäller all avgöra vilket lands lag som skall
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
princip får reglema i 1912 års lag således endast betydelse för lagvalel när
del gäller makars förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om 1912 års lag således inte innehåller regler om domsrätt eller regler om
erkännande av utländska avgöranden, kan man med hänsyn till dessa frågors nära
samband med lagvalsfrågoma fråga sig om del inte är lämpligt all behandla dem
samtidigt med lagvalsfrågoma. Såvitt gäller frågan om domsrätt föreligger
enligt min mening ell praktiskt behov av atl del sker. Del hade i och för sig
också varit önskvärt om erkännandefrågan hade kunnat behandlas samtidigt med de
båda andra frågoma. När del gäller erkännandefrågan föreligger emellertid ett så
nära samband med erkännandefrågor på andra familjerällsområden atl det enligt
min mening är bäst att ta upp dessa frågor i ett sammanhang. Alt vi för
närvarande med undantag för förhållandel till de andra nordiska ländema och
till Schweiz inte har några lagbestämmelser om erkännande av utländska avgöranden
rörande makars förmögenhetsförhållanden synes för övrigl inte ha lett lill
några allvarliga olägenheter i det praktiska rättslivet. Jag anser därför all
den nu ifrågavarande reformen bör begränsas till all avse frågan om tillämplig
lag och domsrätt beträffande makars förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har anfört innebär således atl jag förordar all frågor om tillämplig lag
och domsrätt beträffande makars förmögenhetsförhållanden nu skall bli föremål
för en lagreglering som skall ersätta 1912 års lag. 1 övrigl får frågan om en
sammanhållen lagreglering av tillämplig lag, domsrätt och erkännande av
utländska avgöranden på del familjerättsliga området anstå till dess all tiden
blir mogen för en sådan heltäckande reglering. Möjligen kan del senare visa sig
lämpligt all även beträffande dessa återstående delar gå fram stegvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.1.3 Gällanderätt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redan har nämnt finns regler om lagvalet beträffande makars
förmögenhetsförhållanden i 1912 års lag. Enligt reglerna i den lagen skall lagen
i del land där mannen vid liden för äktenskapets ingående var medborgare
tillämpas beträffande såväl lös egendom som fast egendom (1 § p. 2). Även om
det senare skulle inträffa förändringar i medborgarskapet eller hemvistet,
skall således i princip mannens nationella lag vid äktenskapets ingående
tillämpas. Bakom den oföränderlighetsprincip som dessa regler ger ullryck åt
ligger tanken att makarnas förmögenhetsrda-tioner i deras egel och borgenäremas
intresse inte skall undergå plötsliga förändringar på gmnd av byte av
medborgarskap eller hemvist. Vissa möjligheter finns dock all träffa avtal om
alt ett annal lands lag skall tillämpas på makamas förmögenhetsförhållanden. En
sådan valfrihet ges, om den är tillåten enligt lagen i den stat som mannen
tillhörde vid liden för äktenskapets ingående eller, om avtalet har slutits
under äktenskapet, enligt lagen i makamas hemland vid avtalets ingående (1 § p.
5). Man skall alltså följa inställningen i resp. lands intemationella
privaträtt. Den svenska inställningen lill makars frihet atl välja tillämplig
lag är även om den inte har kommit till ullryck i en lagregel inte hell
negativ (jfr NJA </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>1912 s. 61; jfr även rättsfallet NJA 1970 s. 420).
Det är dock oklart hur långt valfriheten sträcker sig enligt svensk räll (jfr Pålsson,
Svensk rättspraxis i intemationell familje- och arvsrätt, s. 74 fl).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1912 års lag finns vidare lagvalsbeslämmelser som gäller makars behörighet att
träffa avtal om förmögenhetsförhållandena i äktenskapet och den rättsliga
giltigheten av ell sådant avtals innehåll. En viktig begränsning i
tillämpningen av utländsk rätt är alt främmande lag inte får åberopas här i
riket mot tredje man, om den främmande lagens tillämpning inte har blivit
anmäld till domstol. Anmälan skall ske på ett sätt som liknar registrering av
äktenskapsförord (2 § p. 1). Delsamma gäller i fråga om avtal som har ingåtts
utomlands i enlighet med utländska formella krav (2 § p. 3), såvida inte
avtalet har ingåtts mellan makar, av vilka åtminstone den ena är svensk
medborgare, då i stället reglerna om äktenskapsförord gäller (2 § p. 2). Del
får emellertid anses tveksamt i vad mån dessa regler i sina invecklade
enskildheter numera utgör gällande rätt i Sverige (jfr betänkan-dd s. 75).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det nordiska området gäller särskilda regler. I anslutning till en konvention
(SÖ 1931:19) mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har i Sverige ulfördats
förordningen (1931:429) om vissa intemationella rättsförhållanden rörande
äktenskap, adoption och förmynderskap. För äktenskapsrällens del finns i
förordningen bl. a. bestämmelser om ingående av äktenskap och tillämplig lag
för äklenskapshinder, om tillämplig lag för makars förmögenhetsförhållanden och
om vilket land som skall ta upp frågor om äktenskapsskillnad och den lag som då
skall tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nordiska regleringen av äktenskapets rättsverkningar i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>makars
förmögenhetsförhållanden bygger i huvudsak på den s.k.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hemvislprincipen.
Enligt 1931 års förordning skall lagen i den nordiska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stat där makama vid
äktenskapets ingående log hemvist tillämpas, om Prop. 1989/90:87 makama både är
och vid äktenskapets ingående var nordiska medborgare (3 §). Har båda makama
sedermera tagit hemvist i en annan nordisk stal skall det nya hemvistlandets
lag tillämpas, om det inte är fråga om rättshandlingar som företagits
dessförinnan. Den oföränderlighetsprincip som kommer lill uttryck i 1912 års
lag har således ingen motsvarighet på det nordiska planet. I fråga om
äktenskapsförord (se 4 § i förordningen) och fast egendom (se 3 § andra stycket
i förordningen) gäller särskilda regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagregler
om svensk domsrätt i fråga om äktenskaps rättsverkningar finns endast i mindre
utsträckning. I första hand rör del sig om några bestämmelser i 1931 års
förordning. Dessa gäller domsrätten i mål om boskillnad samt mål eller ärenden
om bodelning i samband med talan om hemskillnad eller äktenskapsskillnad (5 §
och 8 § första stycket; såväl boskillnad som hemskillnad är numera avskaffade i
Sverige). Som huvudregel gäller enligt dessa bestämmelser att talan kan väckas
i del land där makama har hemvist eller, om de har hemvist i skilda stater, i
svarandens nordiska hemvistland. Även i vissa andra situationer, för vilka det
inte finns några lagfästa domsrällsregler, föreligger dock svensk domsrätt. 1 brist
på uttryckliga lagregler om domsrätt anses de intema fommreglema kunna ge viss
vägledning vid bedömningen av gränserna för domsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.4
Bör Sverige tillträda 1978 års Haagkonvention?</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äktenskaps
internationella anknytning kan vara mycket olikartad. Del kan röra sig om s. k.
blandäktenskap, där den ena maken är svensk medborgare och den andra maken är
utländsk medborgare. I dessa fall kan del röra sig om makar som är bosalla i
Sverige men också om makar som är bosatta i den utländska makens hemland eller
i ett tredje land. Det kan också vara fråga om äktenskap där båda makama är
svenska medborgare som är bosatta utomlands (s.k. utlandssvenskar). Vidare
förekommer numera i Sverige i stor omfattning s. k. invandraräktenskap, dvs.
fall då båda makama är medborgare i etl annat land eller i olika andra länder
men bosatta i Sverige. Del kan i dessa fall röra sig om både makar som gift sig
innan de kom till Sverige och makar som gift sig här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny svensk lagstiftning om lagval och domsrätt beträffande makars
förmögenhetsförhållanden kommer således att beröra ett stort antal personer
med skilda anknytningar lill länder i praktiskt taget hela världen. Mot den bakgmnden
är det naturligtvis önskvärt alt svenska regler på området utformas på ett sätt
som inte alltför mycket avviker från de regler som finns i andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte all få fram enhetliga regler mnt om i världen när del gäller bl. a. lagval
och domsrätt har, som jag tidigare nämnt, inom Haagkonferensen för intemationell
privaträtt utarbetats ell antal konventioner. Bland dessa märks på
familjerättens område en konvention som har särskild betydelse för det
lagstiftningsärende som nu är aktueUt, nämligen den fömt nämnda, år 1978
antagna konventionen om tillämplig lag för makars förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1978 års konvention skall i första hand lagen i del land där</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>makarna
lar hemvist vid äktenskapets ingående tillämpas. En stat kan Prop. 1989/90:87 emellertid
genom att avge en deklaration vid tillträde till konventionen genomdriva att
dess intema lag skall tillämpas, om båda makarna vid äktenskapets ingående är
medborgare i den staten. Ett undantag gäller om var och en av de blivande
makarna har haft hemvist mer än fem år före äktenskapets ingående i en stat som
inte har avgelt deklaration. Medborgarskapet skall också vara utslagsgivande
beträffande makar som är medborgare i stater som inte har tillträll
konventionen, förutsatt att dessa stater använder medborgarskapet som utslagsgivande
för lagvalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga
har ansett (se betänkandet s. 53 och 95 fi) all 1978 års Haagkonvention inte
ger de bästa lösningarna vad gäller lagvalel beträffande makars
förmögenhetsförhållanden. De sakkunniga har i stället föreslagit regler som har
en enklare utformning och ger mer fömtsebara resultat. De sakkunnigas förslag
har fåll ett positivt mottagande vid remissbehandlingen. Även jag anser att de
sakkunnigas förslag har klara fördelar framför Haagkonventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns emellertid somjag redan varit inne på etl särskilt värde i all
regelsystemen på detta område blir enhetliga runt om i världen. Särskilt gäller
detta i förhållande till stater i vårt närområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
nämnde inledningsvis har under beredningen av detta lagstiftningsärende
hållits överläggningar med företrädare för justitiedepartementen i Danmark,
Finland och Norge. Vid dessa överläggningar har följande kommit fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Norge utarbetades år 1981 inom justisdepartementet ett promemorieförslag
rörande frågor om tillämplig lag avseende makars förmögenhetsförhållanden.
Förslaget, som har remissbehandlats, övervägs alltjämt inom departementet. Det
är osäkert om det kommer att ligga till gmnd för lagstiftning.
Promemorieförslaget är inte förenligt med den konvention om tillämplig lag för
makars förmögenhetsförhållanden som antogs vid Haagkonferensen år 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Danmark har man ännu inte tagit ställning till 1978 års Haagkonvention. Det
pågår för närvarande inte heller något arbete i Danmark med frågor om makars
förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Finland ställer man sig negativ till att tillträda konventionen. Man har för
avsikt att låta en arbetsgmpp inom justitieministeriet utreda frågor om tillämplig
lag för makars förmögenhetsförhållanden och för rätten till arv. Enligt
planerna skall inriktningen vara densamma som i det svenska utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller bland utomnordiska stater har 1978 års Haagkonvention<br>
vunnit någon nämnvärd anslutning. Delsamma gäller för övrigl som jag<br>
redan har nämnt för flera andra konventioner på familjerättens område.<br>
Del värde som otvivelaktigt är förknippat med alt länder har samma<br>
bestämmelser om lagval kan alltså endast i begränsad omfattning uppnås<br>
genom att Sverige tillträder sådana konventioner. De invändningar som i<br>
sak kan riktas mot lösningar som konventionerna innehåller får därmed<br>
ökad tyngd. I likhet med familjelagssakkunniga anser jag därför att Sverige<br>
inte bör tillträda 1978 års Haagkonvention om tillämplig lag för makars<br>
förmögenhetsförhållanden.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det nu sagda betyder inte
att Haag-konventionerna och arbelet vid Prop. 1989/90:87 konferensen skulle
sakna betydelse för utformningen av en ny lagstiftning på området. Tvärtom är
det angelägel att sådant konventionsarbete beaktas i lagstiftningsarbetet och
all lösningar i konventionerna som vi uppfattar som positiva las lill vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.5
Nationalitetsprincipen och hemvistprincipen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
central fråga inom den intemationella familjerätten har länge varit valet
mellan nationalitetsprincipen och hemvislprincipen (domicilprincipen). Enligt
den förstnämnda principen bedöms en persons rättsställning enligt lagen i del
land där han eller hon är medborgare medan den senare principen i stället föster
avgörande vikt vid lagen i det land där vederbörande har hemvist. Bakom bägge
principerna ligger tanken att en människas personliga rättsförhållanden skall
bedömas enligt lagen i del land som han eller hon har starkast och mest
varaktig anknytning lill. Nationalitetsprincipen dominerar i de kontinenlaleuropeiska
länderna, t. ex. i Grekland, Italien, Spanien, Västtyskland, Österrike och
flertalet östeuropeiska stater. Hemvislprincipen tillämpas i Danmark, Island
och Norge saml i Storbritannien, samväldesländerna och USA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
tillhörde i början av 1900-talet de länder som anslöt sig till en renodlad
nationalitetsprincip. De första svenska lagsliftningsprodukterna -1904 års lag
om allmänna bestämmelser på äktenskapsrällens område och 1912 års lag om
äktenskaps rättsverkningar präglades av detta synsätt. Till grund för dessa
lagar låg Haagkonventioner från år 1902 resp. 1905.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nordiska konventionen från 1931 bygger däremot i allt väsentligt på hemvistprincipen.
För Danmarks, Islands och Norges del innebar konventionen inte någon större
avvikelse från vad som redan gällde i dessa länder. I Sverige, liksom i
Finland, medförde konventionen däremot att vi fick dubbla system, ett som
gäller i förhållande lill medborgare i de andra nordiska länderna och ett annat
för medborgare i övriga länder. För svensk del motiverades ställningstagandet
såvitt avser makars förmögenhetsförhållanden med den rättslikhet som förelåg
mellan de nordiska ländernas interna lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medan
den nordiska ordningen grundad på hemvistprincipen har stått sig orubbad och
även gått fri från kriiik, har den allmänna regleringen med utgångspunkt i
nationalitetsprincipen blivit föremål för en tämligen omfattande diskussion
och successiva reformer där hemvistet tillerkänts en ökad betydelse. Sådana
lagändringar har skett bl. a. inom äktenskapsrätten vad gäller bestämmelserna
om äktenskapets ingående och upplösning (se betänkandet s. 57).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De problem som är
förknippade med nationalitets- och hemvistprinci<br>
perna uppkommer när någon har hemvist i ett annat land än det där han<br>
eller hon är medborgare. Hemvistprincipen har i dessa fall klara fördelar.<br>
En människas personliga förhållanden har ofta en starkare anknytning till<br>
det land i vilket han eller hon lever än till medborgarskapslandel. En<br>
person anpassar sig som regel också till sin miljö. Familjelagstiftningen i<br>
ett visst land är en spegling av de sociala mönster och värderingar som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>råder
i landet. Den anknyter på skilda punkter lill den i landet gällande Prop.
1989/90:87 sociala lagstiftningen och lill annan näraliggande lagstiftning.
Hemvistprincipen medger sålunda en tillämpning av familjerättsliga regler som står
i samklang med sociala värderingar och annan lagstiftning i den miljö där
personen i fråga lever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns också andra omständigheter som talar starkt till förmån för
hemvistprincipen. De flesta människor har inte så stora kunskaper i familjerätt.
Det är då betydligt lättare för dem alt ta reda på vad som gäller i hemvistlandel
än vad som gäller i medborgarskapslandet. Så är det också för juridiska
rådgivare och myndigheter i hemvistlandel. Det är många gånger en dyr och
tidsödande process att ta reda på vilka rättsregler som gäller i ell annat
land. Man kan heller aldrig vara riktigt säker på att man tillämpar de
främmande reglerna på ett korrekt sätt. Advokater och domstolar kan det egna
landets rättsordning och det blir därför möjligt att betjäna allmänheten snabbt
och billigt, om de egna reglerna kan tillämpas. Del finns i det praktiska rättslivet
ett motstånd mol all tillämpa främmande lag. Del blir lätt så att den
utländska lagen åberopas endast när ena parten är särskilt kunnig och dessutom
har något materiellt all vinna. Del är otillfredsställande när lagstiftningen
får sådana konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ibland
är del svårt atl bedöma om en person har hemvist i ett visst land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 detta
ligger en viss olägenhet. Människor växlar också hemvist oftare än<br>
nationalitet. Osäkerhet rörande en persons hemvist uppkommer främst<br>
när del gäller alt avgöra om en person har bytt hemvist. I princip skall två<br>
krav vara uppfyllda. Personen ifråga skall ha bytt vistelseort så att han<br>
eller hon normalt är bosatt och vistas i det nya landet. Vidare skall han<br>
eller hon ha för avsikt all stanna kvar i landet, om inte för alllid så i varje<br>
fall för en längre, obestämd lid framöver. Den nya bosättningen skall vara<br>
stadigvarande. Osäkerheten kring en persons hemvist kan medföra all<br>
personer som har flyttat kan ha svårt all bedöma vilka regler som gäller för<br>
deras förhållanden. Samma osäkerhet kan i enskilda fall prägla den be<br>
dömning som skall göras av domstol, om saken hänskjuts dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
osäkerhet som är förknippad med hemvistbedömningen får emellertid inte
överdrivas. I del stora flertalet fall uppstår inga svårigheter. Detta hänger
samman med att frågan normalt inte behöver bedömas förrän personen i fråga bott
ell antal år i del nya landet. 1 enstaka fall kan det dock förekomma att en
person som har flyttat till ett nytt land under den första tiden kan känna sig
osäker på hur en hemvislbedömning utfaller för hans eller hennes del. Om man
bestämmer sig för att låta hemvislprincipen vara styrande för utformningen av
en ny svensk lagstiftning på förevarande område, kan det därför finnas skäl all
överväga särskilda regler för att motverka denna osäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns knappast anledning alt anta att en tillämpning av svenska<br>
regler på utländska medborgare som har hemvist i Sverige i någon nämn<br>
värd omfattning skulle verka överraskande och leda till resultat som inte<br>
slår i samklang med de önskemål som dessa personer kan ha. Vad man<br>
däremot med säkerhet vet är att de nuvarande lagvalsreglerna kan komma<br>
som en stor överraskning. Man bör också komma ihåg att det är mera<br>
sällan som t. ex. en bodelningsfråga aktualiseras under den första liden av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 87</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vistelsen här. För dem som
stannar kvar aktualiseras dock frågan förr eller Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>senare. Många utländska
medborgare väljer all behålla sill utländska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>medborgarskap trots alt de
vistats myckel länge i Sverige. Av samtliga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utländska medborgare i
Sverige hade vid årsskiftet 1981/1982 ungeför</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hälften varit här i mer än
tio år. Många är starkt integrerade i del svenska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samhället. De kan vara
gifta med svenskar eller ha bam som är svenska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>medborgare. I åtskilliga
av dessa fall lär del inte vara hemvislprincipen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ulan
nationalitetsprincipen som kommer som en överraskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är inte heller så alt nationaliteten som juridiskt kriterium är fri från
komplikationer. 1 enskilda fall kan det vålla betydande svårigheter alt la reda
på om en person är medborgare i ell visst land. De olika ländemas lagstiftning
om medborgarskap harmonierar inte heller. Det finns inget inlemationdll syslem
som garanterar all en person är medborgare i ell land. Detta har lett lill all
särskilda regler måste ges för statslösa i de fall medborgarskapet tillmäts
betydelse inom den intemationella privaträtten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annal problem är de dubbla medborgarskapen. Antalet personer med dubbla
medborgarskap har uppskattats lill 100 000 i Sverige och lill flera miljoner i
Västeuropa. Naturligt nog förekommer de dubbla medborgarskapen bland sådana
människor som har anknytning lill mer än ett land och för vilka lagvalsreglerna
har intresse. Olika länders medborgarskaps-lagstiftning är sådan all en kraftig
ökning av de dubbla medborgarskapen kan förväntas. Denna utveckling medför all
nationaliteten förlorar i värde som anknytningsmomenl inom den internationella
privaträtten. De dubbla medborgarskapen utgör en betydande komplikation, om
nationalitetsprincipen skall behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar mol denna bakgmnd familjdagssakkunnigas uppfattning all hemvistprincipen
är överlägsen nationalitetsprincipen. Denna uppfattning har också fåll ett
oreserverat stöd under remissbehandlingen. Hemvistprincipen bör alltså enligt
min mening läggas till gmnd för lagstiftningen om makars egendomsförhållanden.
Genom en sådan reform kan vinnas att samtliga invandrare och utvandrare bedöms
efter i huvudsak samma principer. Det är inte bra att som nu ha en ordning i
Norden och en helt annan i förhållande till andra länder. Den valda utgångspunkten
innebär emellertid inte, vilket jag har varit inne på tidigare, att nationaliteten
behöver frånkännas all betydelse i sammanhanget. Jag återkommer till delta i
det följande när de olika lagvalsreglerna diskuteras mer konkret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.6
Återförvisning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga av generell räckvidd som utredningen har diskuterat gäller regler<br>
om återförvisning eller vidareJÖrvisning (renvoi). Om bestämmelserna i<br>
svensk internationell lag pekar ut en utländsk lag som tillämplig, uppkom<br>
mer frågan huruvida hänvisningen till den lagen skall omfatta även det<br>
landets internationellt privaträltsliga bestämmelser, som i sin tur kanske<br>
utpekar ett annal lands lag som tillämplig. Skall vi i Sverige i sådana fall<br>
godta en återförvisning lill svensk rätt eller en vidareförvisning till en<br>
annan utländsk rättsordning? Anlag l.ex. att hemvistprincipen har införts<br>
som svensk lagvalsregel och skall tillämpas på två svenska makar som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sedan länge har hemvist i ell
land som tillämpar nationalitetsprincipen. 1 det landet anses således alt
svensk lag är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. Accepterar vi
en återförvisning, innebär det all svensk lag blir tillämplig även här i
landet. Det motsatta ställningstagandet innebär att vi tillämpar hemvistlandels
interna regler om makars förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 svensk rätt har man
hittills ställt sig avvisande lill regler om återförvisning (se rättsfallen
NJA 1939 s. 96 och 1969 s. 163). Utredningen har utförligt redovisat skälen för
och emot renvoiprincipen (se betänkandet s. 108 O och har kommit fram lill
slutsatsen att någon regel om renvoi inte bör införas. Frågan har betydelse för
olika områden av den internationella familjerätten. Det slutliga ställningstagandet
bör därför anstå till dess att övriga delar därav skall behandlas, då en samlad
bedömning kan göras. 1 avvaktan på del finns det ingen anledning atl nu ändra
gällande rätt genom all införa regler om renvoi i fråga om makars
förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Tillämplig lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Tillämplig lag när avtal inte har träffats</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Lagen i den stat där makama tog hemvist när de gifte sig skall
tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden, om de inte har träffat avtal om annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag överensstämmer med mitt (se betänkandet s. 96 f.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Utredningens förslag har lämnats utan erinran av del stora flertalet
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: De nuvarande bestämmelserna i 1912 års lag bygger på
nationalitetsprincipen och oföränderlighelsprincipen. Lagen i det land där
mannen var medborgare vid äktenskapets ingående skall tillämpas på
förmögenhetsförhållandena i äktenskapet. Den på del sättet bestämda lagen gäller
oavsett vilka förändringar i anknytningen till detta land som äger mm under
äktenskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nordiska regleringen i 1931 års förordning är i alla väsentliga hänseenden
annorlunda utformad. Den ger inte företräde ål mannens lag. Den bygger på
hemvistprincipen och innehåller regler om byte av tillämplig lag. Om makama
lar hemvist i ell nytt nordiskt land, skall det landets lag tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i tidigare avsnitt (2.1.5) redovisat de fördelar somjag anser vara
förknippade med hemvislprincipen. I enlighet med vad jag där har anfört bör
enligt min mening makarnas hemvist i huvudsak vara styrande när tillämplig lag
skall bestämmas för deras förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
makar vid äktenskapets ingående är medborgare i olika länder är del enligt min
mening inte längre länkbart all som i 1912 års lag anknyta till enbart mannens
förhållanden. 1 början av seklet var situationen en annan. Mannen uppfattades
då som familjens överhuvud och vanligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förvärvade hustmn mannens
medborgarskap vid vigseln. I dag framstår en Prop. 1989/90:87 på ell sådant
synsätt gmndad regel som godtycklig och könsdiskrimineran-de. När makama har
olika nationalitet vid äktenskapels ingående, bör därför lagen i det land där
de lar hemvist tillämpas på förmögenhetsförhållandena i äktenskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
mannen och kvinnan är medborgare i samma stat och vid äktenskapets ingående
tar hemvist i en annan stat föreligger en mer renodlad konflikt mellan
nationalitetsprincipen och hemvislprincipen. För de fall som närmast är av
intresse för svensk del finns del här anledning all skilja mellan utländska
makar som vid äktenskapets ingående lar hemvist i Sverige och svenska makar som
tar hemvist utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte ovanligt all utländska medborgare gifter sig med landsmän och tar
hemvist i Sverige. Del kan röra sig om olika situationer. Den ena av makama kan
ha invandrat hit och haft herhvist här en kortare eller längre tid medan den
andra maken flyttar hit i samband med äktenskapets ingående. Del kan också
handla om personer med stark förankring i det svenska samhället. De kan ha
kommit hit som barn eller rent av fölls här men behållit sina utländska
medborgarskap. I många sådana fall lär kunskapen om hemlandels familjerällsliga
regler vara bristfällig. Jag finner det vara en naturlig ordning att svensk lag
blir tillämplig på förmögenhetsförhållandena i äktenskapet i de nu angivna situationema.
Även i sådana fall då båda makarna tar hemvist i Sverige först i samband med
att de ingår äktenskap talar de skäl jag har anfört i del föregående för att
svensk lag skall tillämpas. Om makama så önskar, bör de emellertid ha möjlighet
all avtala all deras nationella lag i stället skall tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
svenska medborgare vid äktenskapets ingående lar hemvist i en främmande stat är
den svenska lagens inställning av mindre intresse. Normalt har makama all eller
merparten av sin egendom i den främmande staten och del blir lagen och myndighetema
där som i realiteten bestämmer vad som skall gälla. Sakligt sett finns det
inte något skäl att behandla denna gmpp på annat sätt än utländska medborgare
som lar hemvist i Sverige. Lagen i det land där svenska medborgare tar hemvist
bör alltså tillämpas. Även för svenska makar gäller alt de bör ha möjlighet att
avtala om atl svensk lag skall tillämpas. Värdet av denna möjlighet är
emellertid beroende av vilken inställning till sådana avtal som man har i hemvistlandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatsen
av del anförda blir all lagen i den stat där makarna lar hemvist vid äktenskapets
ingående genomgående bör tillämpas på makarnas förmögenhetsförhållanden, om de
inte träffar avtal om annal. Jag återkommer strax lill möjligheten all träffa
avtal i lagvalsfrågan (se avsnitt 2.2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.2 Byte av
tillämplig lag</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Om makama
efter giftermålet flyttar och stadigvarande bosätter sig i en annan stat,
skall den statens lag tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden. För makar
som inte är medborgare eller tidigare har haft hemvist i den nya staten måste
dock två år förflyta innan det nya bosättningslandels lag blir tillämplig.
Reglerna gäller inte, om makama har träffat avtal om tillämplig lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttedningens
förslag överensstämmer med mitt (se betänkandet s. 97 ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Det stora flertalet remissinstanser har lämnat utredningens förslag utan
erinran. En remissinstans förordar att fem år skall förflyta innan den nya
lagen blir tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Jag delar utredningens uppfattning atl den nuvarande oföränderlighelsprincipen
i fråga om lagval som alltså innebär att den lag som vid äktenskapets
ingående blev tillämplig på makamas förmögenhetsförhållanden skall gälla
oavsett vilka förändringar i fråga om hemvist eller nationalitet som därefter
inträffar - inte går atl upprätthålla längre. Motiven för principen är närmast
att del skall råda stabilitet i egendomsförhållandena och all makar skall
skyddas mol överraskningar. Konlraklsrältsliga synpunkter har också spelat in.
Äktenskapet uppfattas då som ett avtal där lagens regler om den äktenskapliga
egendomen utgör innehållet i avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I praktiken har oföränderlighelsprincipen
lett lill resultat rakt motsatta de åsyftade. Särskilt när makar har bytt både
nationalitet och hemvist framstår anknytningen till den en gång vid
äktenskapels ingående bestämda lagen som formell och konstlad. Del är med
andra ord oföränderlighelsprincipen som leder lill överraskningar. Den medför
också alt man i många fall får tillämpa en annan lag än den som gäller i
makamas sociala miljö. Oföränderlighelsprincipen kan därmed sägas vara
oförenlig med gmndtankama bakom hemvislprincipen. Vidare har oföränderlighelsprincipen
i den praktiska tillämpningen vållat svårigheter när den lillämpfiga lagen har
ändrats eller den stat vars lag är i fråga har gått upp i en annan stat eller
delats (t. ex. de baltiska statema och Tyskland).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om byte av den
tillämpliga lagen uppkommer när makama flyttar och tar hemvist i ell nytt land.
Vilka kriterier skall då gälla för all ell byte lill ny lag skall äga mm? Skall
del räcka med all makama lar hemvist i ett nytt land eller skall del dämlöver
krävas något ytterligare, exempelvis all bosättningen har varat en viss lid
eller all makama blir medborgare i del nya landet?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan har störst
betydelse för invandrare med hemvist i Sverige. För svenskar eller utländska
medborgare som flyttat från Sverige och har merparten av sin egendom i andra
länder har reglema en begränsad betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När invandrare flyttar lill
Sverige har de vanligen inte särskih myckel egendom med sig. Merparten av den
egendom som så småningom blir</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föremål
för bodelning vid skilsmässa eller dödsfall har de - typiskt sett - Prop.
1989/90:87 förvärvat medan de har haft hemvist i Sverige. Detta talar för att
svensk lag relativt snabbt bör kunna bli tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
visar sig att många utländska medborgare stannar myckel länge i Sverige ulan
att anta svenskt medborgarskap. Även om det finns skillnader mellan olika invandrargmpper,
gäller för invandrare totalt sett alt benägenheten att bli svensk medborgare
inte ökar med längre tids vistelse i Sverige. Av samtliga utländska medborgare
i Sverige hade vid årsskiftet 1981/82 ungefär hälften varit här i mer än tio
år. Det finns inte någon undersökning som ger en allsidig belysning av de
faktorer som är avgörande för om en person väljer att bli svensk medborgare
eller väljer att behålla sitt utländska medborgarskap. Sannolikt rör del sig om
en blandning av ideella och praktiska överväganden som ger olika utslag för
olika invandrargrupper. På goda gmnder kan emellertid antas att den upplevelse
av nationell identitet och känsla av gemenskap med urspmngslandet som är ett av
skälen till all invandrare behåller sill gamla medborgarskap har myckel litet
all göra med lagstiftningen om makars egendom. Den formella indelningen av
invandrare i utländska medborgare och svenska medborgare motsvaras i alla
händelser inte av en faktisk skillnad vad gäller deras anknytning till Sverige
eller integration i det svenska samhället. Åtskilliga utländska medborgare som
har varit länge i Sverige är gifta med svenskar eller har barn som har antagit
svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar mot denna bakgmnd utredningens uppfattning att det vid invandring lill
Sverige inte är lämpligt att som villkor för byte lill svensk lag kräva alt
makar antar svenskt medborgarskap. Ett sådant krav skulle för övrigt i en del
fall leda till tillämpning av en lag som ingen av makarna sedan läng tid har
haft någon anknytning till. Jag anser därför att svensk lag i princip bör
tillämpas på makars förmögenhetsförhållanden, om makarna har flyttat hit och
tagit hemvist här. Vad som återstår att diskutera är om det, utöver hemvislbytet,
skall uppställas ett krav på att vistelsen eller hemvistet har varat en viss
lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tidsfrist som ell tillägg till etl hemvislkriterium är en beprövad metod i
lagstiftningen, både den nordiska och den allmänna. Den har stora praktiska
fördelar. Innan lidsfristen har löpt ul blir del inte aktuellt atl bedöma om
det har skett etl hemvistbyte. Frågan behöver då inte, innan förhållandena har
stabiliserats, ställas på sin spets för en del människor som kommer hit med eri
prövande inställning i fråga om sina avsikter att stanna kvar i landet. På så
vis minskas ölägenheterna av att begreppet hemvist är vagt. När sedan
hemvistbedömningen skall ske sitter man så att säga med facit i hand.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser därför all det
bör förflyta en viss tid innan del sker ett byte av<br>
tillämplig lag. En tidsfrist bör i enlighet med vad utredningen föreslår vara<br>
knuten lill bosättningen, som hos oss normalt sett är relativt lätt att<br>
fastställa med ledning av folkbokföringen. Sedan den stipulerade liden har<br>
gått lill ända bör det med andra ord räcka med all konstatera all makarna<br>
då har hemvist i del nya landet för all dess lag skall tillämpas. Man<br>
behöver därmed inte la ställning lill om hemvislkravet har varit uppfyllt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dessförinnan, en prövning
som lätt får karaktär av en efterhandskonslruk-tion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag om en
tidsgräns på två år, som har stöd av en bred remissopinion, är enligt min
mening väl avvägt. Milt förslag är således att del nya bosättningslandels lag blir
tillämplig på makars förmögenhetsförhållanden, om båda makarna har tagit
hemvist i det landet och varit bosalla där i minst två år. Den omständigheten atl
endast den ena maken byter hemvist bör inte leda till byte av den tillämpliga
lagen. Regeln bör vara tillämplig på såväl utländska makar som lar hemvist i
Sverige som på svenska makar som flyttar härifrån och tar hemvist i ett annat
land.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nu föreslagna regeln
om en lidsgräns passar dock inte för alla fall. Som utredningen har framhållit
är den olämplig när makar lar hemvist i ett land där de är medborgare eller där
de tidigare har haft hemvist. De personer som det här gäller kan normall sett
antas vara förtrogna med del nya hemvistlandel och beträffande dem föreligger
typiskt sett inte samma svårigheter alt bringa klarhet i hemvislfrågan. Jag
anser därför att tidsgränsen inte skall gälla i dessa fall.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.3
Avtal om tillämplig lag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Makar och blivande makar skall kunna träffa avtal om vilket lands lag som skall
tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden. Lagvalsmöjligheten är dock
begränsad så till vida all åtminstone någon av makarna då avtalet träffas
skall ha hemvist eller vara medborgare i det land vars lag de vill göra
tillämplig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag överenstämmer med mitt med den skillnaden all makarna kan välja även
lagen i en stat där de båda samtidigt har haft hemvist under äktenskapet (se
betänkandet s. 95 f.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:Flertalet
remissinstanser har ställt sig bakom utredningens förslag. Några av dem har
emellertid utan alt vilja avstyrka förslaget uttryckt tvekan inför
möjligheten all träffa avtal om tillämplig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Frågan om makars möjlighet alt själva disponera över lagvalel i fråga om sina
förmögenhetsförhållanden har under senare år tilldragit sig intresse både i
Sverige och i andra länder. En mer eller mindre begränsad möjlighet för makar
att träffa sådana avtal finns redan i vissa länder. Även i Sverige har i ett
rättsfall (se NJA 1970 s. 420) ett sådant avtal godtagits. Del är dock oklart
hur långt avtalsfriheten sträcker sig enligt svensk räll. Under arbetet med
1978 års Haagkonvenlion om tillämplig lag för makars förmögenhetsförhållanden
framhölls betydelsen av all avtalsmöjligheten används för att överbrygga
motsättningarna mellan länder som tillämpar nationalitetsprincipen och länder
som tillämpar hemvistprincipen. Konventionen öppnar möjlighet för makar alt
träffa sådana avtal både inför och under ett äktenskap. Konventionen har på
denna punkt övat inflytande på både den västtyska och den schweiziska</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagstiftningen
och det finns anledning att anta att fler länder kommer all införa liknande
regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagvalsregler
som las in i en lag blir med nödvändighet schematiska och kan därför inte passa
för alla fall. Genom att makar ges möjlighet all träffa avtal om vilken lag som
skall tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden bör de kunna undanröja
eventuella oklarheter och underkasta sig en ordning som de finner sakligt
lämplig. Jag anser därför i likhet med utredningen att avialsmöjlighelen är
viktig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser har
ulan alt vilja avstyrka utredningsförslaget - uttalat tvekan inför en
möjlighet all träffa avtal. De har framhållit alt det i många invandrarfamiljer
finns kvinnor som lever förtryckta i äktenskapet och all avialsmöjlighelen i
realiteten kan öppna en möjlighet för mannen all välja en tillämplig lag som
missgynnar kvinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag är medveten om all del
kan finnas risker i detta hänseende. Om avtal skulle träffas under otillbörlig
påverkan, bör det dock vara möjligt all med stöd av allmänna rättsprinciper få
avtalet jämkat eller helt ogilligför-klarat. 1 den nu aktuella lagstiftningen
bör också föras in vissa skyddsregler som kan bli tillämpliga i de situationer
som här avses. Jag skall strax återkomma lill dessa. Sammantaget anser jag all
möjligheterna är förhållandevis goda att komma till rätta med de eventuella
problem som avtals-möjligheten kan ge upphov till i detta hänseende. Betydelsen
av sådana problem kan minskas ytterligare, om man som utredningen föreslår begränsar
lagvalsmöjligheten lill rättsordningar som makarna har rimlig anknytning till.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan är då vilka lagar
som skall kunna komma i fråga när makama avtalar om tillämplig lag. Familjelagssakkunniga
föreslåij atl makarna skall ha räll att välja lagen i en stat där någon av dem
har hemvist eller är medborgare. Denna anknytning skall föreligga vid
tidpunkten för avtalets ingående. Enligt utredningens förslag skall makarna
också kunna välja lagen i en stat där de båda tidigare har haft hemvist under
äktenskapet. Makama skall sålunda kunna åtemppliva tillämpningen av en lag som
tidigare har varit den tillämpliga lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag nyss nämnde har
utredningens förslag att makar skall kunna avtala om tillämplig lag väckt viss
tvekan hos några remissinstanser. Bl. a. mot bakgrund härav anser jag att del
finns anledning all gå fram med viss försiktighet när man lagföster en ordning
av detta slag. Enligt min mening bör del krävas att den anknytning som
motiverar lagvalel i avtalet föreligger när avtalet ingås. Lagvalsmöjligheten
bör därför begränsas mer än vad familjelagssakkunniga föreslår. Enligt min
mening är det tillräckligt att makarna kan välja lagen i ett land där någon av
dem har hemvist eller är medborgare när de ingår avtalet om lagvalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
avtal om tillämplig lag bör kunna träffas i samband med äktenskapets ingående
men också senare under äktenskapet. Den största betydelsen har etl sådant avtal
vid en bodelning som sker med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.4 Begränsningar i
tillämpningen av utländsk rätt</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I
vissa fall skall svensk räll tillämpas i stället för den utländska lag som de fömt
föreslagna lagvalsreglerna pekar ul. På begäran av en make eller en
dödsbodelägare skall således svensk lag i princip tillämpas beträffande
förfarandet vid bodelning, även om en utländsk lag är tillämplig på makamas
förmögenhetsförhållanden. Vidare skall äktenskapsbalkens bestämmelser om
förfogande över makamas gemensamma bostad och bohag och om en makes rätt all
vid bodelningen överta sådan egendom alltid tillämpas, om bostaden oeh bohaget
finns i Sverige. Vid en bodelning som sker här i landet skall vidare jämkning
kunna ske enligt bestämmelsema i 12 kap. äktenskapsbalken. Även vad gäller skyddet
för tredje man införs bestämmelser som syftar till atl begränsa tillämpningen
av utländsk rätt, när den utländska lagen inskränker en makes rätt all förfoga
över sin egendom eller en makes skyldighet all svara för sina skulder. Svenska
bestämmelser skall också tillämpas för registrering av äktenskapsförord och
gåvor, om rättshandlingen har ägt mm i Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag:
Förslaget överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Utredningen har dessutom
föreslagit all del skall införas ell krav på registrering i äklenskapsregistrel
av sådana avtal om tillämplig lag som har träffats mellan makar medan de har
hemvist här i landet (se betänkan-del s. 277 f.). Utredningen har inte
föreslagit att jämkning enligt 12 kap. äktenskapsbalken skall Icunna.ske när
utländsk lag är tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna har i
allt väsentligt tillstyrkt utredningsförslaget eller lämnat del ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt forslag: I
den svenska internationella privat- och processrätten anses det vara en allmän
princip atl bestämmelser i utländsk räll eller avgöranden som har meddelats av
en myndighet i utlandet inte får tillämpas här, oni tillämpningen skulle vara
uppenbart oförenlig med gmnderna för rättsordningen här i riket. Denna gmndsats
bikar betecknas som ordre public-förbehållet. Del närmare innehållet i ordre public-förbehållel,
dvs. de gmnder för den svenska rättsordningen som förbehållet är avsett att
skydda, är svårt atl precisera. Klart är emellertid atl endast gmndläggande
principer i rättssystemet kan åtnjuta detta skydd. Del krävs vidare all
tillämpningen av den utländska rättsregeln eller domen skulle vara uppenbart
oförenlig med dessa principer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även utanför det nu
angivna ganska snäva området kan det ibland finnas etl behov av atl begränsa
tillämpningen av utländsk rätt. Så kan t. ex. vara fallet då intresset av all
svenska regler tillämpas gör sig gällande med särskild styrka eller då en
tillämpning av utländsk rätt på annat sätt kan vara svår att förena med den
svenska rättsordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I likhet med utredningen
anser jag därför all det finns behov av särskilda regler som för vissa
situationer begränsar tillämpningen av utländsk lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
först gäller bodelning är del många gånger nödvändigt att kunna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillämpa bestämmelser som
knyter an till det svenska förfarandei och den Prop. 1989/90:87 organisation vi
har här i landet för att lösa boddningstvisler. Del kan givetvis diskuteras i
vilken omfattning svenska materiella regler bör vara absoluta eller tvingande i
förhållande till främmande lag. Det ligger uppenbarligen en risk i att
utsträcka del svenska regelsystemels tillämpningsområde och därigenom begränsa
utrymmet för främmande räll. När del gäller förfaranderegler är det däremot
enligt min mening motiverat alt gå längre och i större utsträckning göra
svenska regler tillämpliga på förfaranden som skall äga mm i Sverige. Del är i
själva verket ofta en nödvändig förutsättning för atl den utländska lagen skall
kunna tillämpas i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
vad avser förhållandel mellan makama inbördes och i förhållande till tredje man
är del enligt min uppfattning nödvändigt alt del i den intemationella
lagstiftningen finns regler som i vissa situationer begränsar utrymmet för
tillämpningen av främmande lag. Sådana regler finns redan i dag. Det ligger
därför inget principdlt nytt i atl införa sådana regler. Vad gäller makamas
inbördes förhållanden är det framför allt äktenskapsbalkens regler om makars
gemensamma bostad och bohag (se 7 kap. 4 9 §§ och 11 kap. 8 och 10 §§) och om
jämkning vid bodelning (se 12 kap.) som kommer i blickpunklen. Dessa regler
saknar ofta motsvarigheter i utländsk rätt. De svenska reglema på dessa områden
har en utpräglad skyddskaraktär (jfr prop. 1986/87:1 s. 61 och 44 fl). Enligt
min mening bör de därför om tillräcklig anknytning lill Sverige finns kunna
användas här i landet även om utländsk lag i princip är tillämplig på makarnas
förmögenhetsförhållanden. Vad gäller bostaden och bohaget bör det vara en
tillräcklig anknytning att egendomen finns i Sverige. På motsvarande sätt bör
den omständigheten att bodelning skall ske i Sverige vara tillräcklig för att
svenska regler om jämkning vid bodelning skall få tillämpas. Härigenom kan bl.
a. förhindras att en make som har hemvist här i landet får lämna ifrån sig
egendom till den andra maken i enlighet med del andra landets lag, om ett
sådant överlämnande av egendomen framstår som oskäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller tredjemansskyddet har utredningen föreslagit bl.a. ell krav på
registrering i äklenskapsregistrel av avtal om tillämplig lag som har träffats
mellan makar. Kravet på registrering skall enligt utredningens förslag dock
gälla endast sådana avtal som makama har träffat medan de har hemvist här i
landet. Om makama har ingått avtalet utomlands och därefter bosall sig i
Sverige, skall del enligt förslaget inte finnas något krav på registrering. Vad
som har sagts om registrering av sådana avtal skall enligt utredningens förslag
gälla också för äktenskapsförord och gåvor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har förståelse för atl utredningen inte har velat föreslå registrering av sådana
avtal om tillämplig lag eller äktenskapsförord som har upprättals av makar som
inte hade hemvist här i landet när rättshandlingen företogs. Del rättsläge som
har etablerats genom sådana rättshandlingar utomlands bör enligt min mening
även ulan registrering gälla i förhållande lill tredje man här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller avtal om tillämplig lag blir det emellertid med denna<br>
utgångspunkt svårt all motivera en sådan uppdelning som utredningen gör<br>
mellan avtal som har träffats medan makama har hemvist här och avtal</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som har träffats medan de
hade hemvist utomlands. Från borgenärssynpunkt måste den risk som kan ligga i
alt sådana avtal träffas uppenbarligen vara densamma vare sig avtalet har
upprättals i Sverige eller i ett annal land. Det intresse borgenärema kan ha av
atl få sådana avtal registrerade får enligt min mening också antas vara
begränsat. Härtill kommer att ell krav på registrering av avtal förmodligen
lätt skulle förbises. Uppgifter jag har fått från tingsrätterna tyder på att
den nuvarande möjligheten enligt 1912 års lag all registrera sådana avtal inte
alls utnyttjas. Jag anser mot denna bakgmnd all kravet på registrering inte bör
omfatta avtal som makama har träffat om tillämplig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I fråga om
äktenskapsförord och gåvor mellan makar ställer sig saken annorlunda. Sådana
rättshandlingar har stor betydelse från borgenärssynpunkt. En gåva eller ett
äktenskapsförord mellan makar som har hemvist i Sverige när rättshandlingen
företas bör därför på samma sätt som om svensk lag gäller för makamas
förmögenhetsförhållanden omfattas av kravet på registrering. Sådana
rättshandlingar bör alltså såvitt gäller gåvor i den mån det erfordras
registrering enligt 8 kap. 1 § äktenskapsbalken bli gällande mol borgenärer
här i landet först när de har registrerats enligt bestämmelsema i 16 kap. äktenskapsbalken.
I fråga om äktenskapsförord bör i linje med vad som gäller enligt svensk rätt
krävas registrering även för avtalets giltighet mellan makama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Borgenärema
kan emellertid - som utredningen har framhållit - behöva skyddas också i ett annal
avseende. Om en make har förfogat över sin egendom eller ingått
skuldförbindelser, bör en tredje man som förvärvat en rätt mol maken på gmnd av
en sådan rättshandling normall kunna utgå från atl det inte föreligger några
inskränkningar i makens skyldighet atl fullgöra sina åtaganden lill följd av
rättshandlingen. I den mån utländsk rätt innehåller sådana inskränkningar som
går utöver vad som finns i svensk rätt, bör enligt min mening det inte komma i
fråga att tillämpa den utländska lagen på dessa punkter. Jag återkommer i specialmoliveringen
till den närmare utformningen av sådana bestämmelser om begränsning av tillämpningen
av den utländska lagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Svensk domsrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt forslag:
Svensk domstol skall vara behörig all la upp frågor om makars
förmögenhetsförhållanden i mål eller ärenden med intemationell anknytning, om
frågan har samband med ell äktenskapsmål i Sverige, om svaranden har hemvist i
Sverige, om käranden har hemvist i Sverige och svensk lag är tillämplig på
makarnas förmögenhetsförhållanden, om frågan rör egendom i Sverige eller om
svaranden i en uppkommen fråga godtar att saken prövas i Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag
överensstämmer i sak med mitt förslag (se betänkandet s. 117ff.). Remissinstanserna:
Utredningens förslag har lämnais ulan erinran.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
En allmän utgångspunki för regler om svensk Prop. 1989/90:87 domsrätt är att
det skall finnas ett svenskt intresse av atl lösa de tvister med intemationell
anknytning som kan tänkas komma under svenska domstolars prövning. Ell sådant rällskipningsinlresse
kan i allmänhet sägas föreligga om tvisten eller partema har anknytning lill
Sverige. Det ligger emellertid i sakens natur all de omständigheter som knyter
an lill Sverige ofta är av skiftande slag och av varierande styrka. Del är
därför inte möjligt all i någon mer allmän mening ange när svensk domsrätt
skall föreligga. Vad frågan gäller är i stället atl söka bestämma vilka anknyt-ningsfakla
som skall vara relevanta i sammanhanget och hur dessa närmare skall avgränsas.
Ell sådant urval får ske mot bakgmnd av vad som kan anses svara mol ett
praktiskt behov eller rimligt intresse av atl tvisten blir löst vid svensk
domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen har framhållit finns del etl samband mellan doms-rättsregler och lagvalsregler.
Om reglema för domsrätt görs snäva, får lagvalsfrågan begränsad betydelse. En
sådan inriktning på lagstiftningen kan naturligtvis inte godtas. Svensk
domsrätt bör diskuteras i första hand med utgångspunki i vilken samhällsservice
lill partema som är önskvärd. Så snart del finns ett behov av del, bör parter
beredas möjlighet all lösa sina konflikter vid svenska domstolar, oavsett om
svensk eller utländsk lag är tillämplig på del materiella rättsförhållandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska domsrättens omfattning hänger också samman med frågan om erkännande av
utländska avgöranden. Om vi intar en negaliv attityd och inte godtar utländska
avgöranden, skapar del ell behov av atl ge parter tillgång lill svensk domstol
även i fall när del från andra synpunkter framstår som föga rationdU all
partema för processen här i landet. I den mån vi erkänner utländska avgöranden,
minskas behovet av svensk domsrätt som en form av nödfallskompetens för att
tvisten skall kunna lösas. Det är likväl naturligt att svensk domstol får
anlitas i vid utsträckning, också om reglema för sådant erkännande vidgas. All
del härigenom uppkommer en viss valrätt för partema kan som regel inte
betraktas som någon olägenhet. Som jag tidigare har vari inne på berörs frågor
om erkännande och verkställighet i Sverige av utländska avgöranden inte av förevarande
lagstiftningsärende. Dessa frågor kommer i stället atl tas upp gemensamt med
övriga intemationella familjerällsfrågor i ett senare skede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om makars förmögenhetsförhållanden kan aktualiseras vid domstol under
äktenskapet utan all någon äktenskapsskillnad är aktuell. I praktiken sker
detta emellertid sällan. Ett exempel på en sådan situation är alt en make kan
behöva rättens samtycke för all disponera över sådan egendom som är belagd med rådighelsinskränkningar
(se 7 kap. 5 § äktenskapsbalken). Vidare kan det enligt andra länders lagar
finnas situationer, som saknar direkt motsvarighet i svensk lag, där ett
ställningstagande av rätten påkallas under bestående äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
allmänhet aktualiseras dock frågor om makars förmögenhetsförhållan<br>
den vid äktenskapels upplösning genom äktenskapsskillnad eller dödsfall.<br>
Det är därför önskvärt med en viss samordning mellan på ena sidan<br>
domsrätten i äklenskapsmål och arvsmål och på andra sidan domsrätten i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mål
om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar. När det gäller akten- Prop.
1989/90:87 skapsmål gör sig detta samband gällande med särskild styrka. Om vi i
Sverige i ett visst fall anser att del bör vara möjligt all döma till äktenskapsskillnad
mellan makar, bör makarna också ges möjlighet att lösa de konflikter i
ekonomiskt hänseende som kan bli en följd av äktenskapsskillnaden (jfr prop.
1973:158 s. 109). Ett yrkande om att en bodelningsförrät-lare skall utses
framställs ofta i själva skillnadsmålet. Del händer emellertid inte så sällan
all yrkandet framställs först sedan målet om äktenskapsskillnad har avslutats.
Detta kan exempelvis hänga samman med att egendomsförhållandena är svåmtredda
eller att parterna först söker nå en uppgörelse i godo. Det bör därför finnas
möjlighet att begära vid svensk domstol all en bödeln i ngsförrättare skall
utses eller föra en talan om bodelning även sedan en här i landet meddelad
äktenskapsskillnad har vunnit laga krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen har framhållit kan en sådan samordning i en del fall leda lill att
det uppkommer domsrätt i följdfrågor till etl äklenskapsmål när behörighet inte
föreligger att föra en separat talan om de ekonomiska förpliktelserna.
Behörigheten all pröva sådana förpliktelser ter sig då som en utvidgning i
jämförelse med vad som annars skulle gälla. Enligt min mening kan detta
emellertid inte leda lill några ölägenheter. Jag anser således att ekonomiska
följdfrågor i samband med en äktenskapsskillnad bör kunna las upp till prövning
av svensk domstol, om frågan om äktenskapsskillnad tidigare har prövats här.
Jag föreslår att det i lagen införs en särskild regel av denna innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tvistig bodelningsfråga aktualiseras hos oss vanligen på det sättet all en av
makarna begär att rätten utser en bodelningsförrättare, som har all göra en
tvångsdelning av egendomen. Frågan om svensk domstol är behörig aktualiseras
därför vanligen när en make begär att en bodelningsförrättare skall förordnas,
vilket kan ske i äklenskapsmålet eller frislående från ell sådant mål i ett
särskilt ärende. Det kan också länkas att makar tvistar direkt vid domstol i en
fråga som har betydelse för bodelningen, exempelvis huruvida viss egendom
utgör giflorättsgods eller enskild egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domsrättsfrågan
är i regel okontroversiell när båda parter i en tvist har hemvist i Sverige.
För parterna är det bekvämare och billigare att processa i det land i vilket de
är bosatta än i något annat land lill vilket de har anknytning. Ur samhällets
synvinkel är det också angeläget all rättsväsendel ställs till förfogande så
alt tvister mellan personer som är bosatta här i landet kan bli lösta här. Det
är först när parterna har hemvist i var sitt land som en begränsning av
hemvistet som grund för domsrätten kan bli aklu-dl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ena parten har hemvist i Sverige och den andra utomlands, har<br>
vardera parten normalt intresse av att föra processen i sitt hemvistland.<br>
Om emellertid den part som bor utomlands väcker talan i Sverige mot<br>
parten med hemvist här, får han eller hon anses frivilligt ha gett upp de<br>
fördelar som kan vara förknippade med att föra processen i sitt hemvist<br>
land. Det finns inte någon anledning att vägra den parten tillgång till<br>
svensk domstol. Svarandens hemvist i Sverige är också redan i dag ostridigt<br>
en grund för domsrätt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
käranden har hemvist i Sverige och svaranden utomlands är doms- Prop.
1989/90:87 rättsfrågan mera svårbedömd. 1 en dd fall kan emellertid makarnas anknytning
till Sverige vara mycket stark. De kan ha levt tillsammans här. När gemenskapen
upplösts kan en av makarna ha flyttat utomlands och där väckt talan om
äktenskapets upplösning. De lagvalsregler som jag har föreslagit i del
föregående innebär i sådana fall all svensk lag är tillämplig på makarnas
förmögenhetsförhållanden, såvida makarna inte har träffat avtal om att någon
annan rättsordning skall tillämpas. Jag menar alt det måste vara möjligt för
den av makarna som har hemvist här i landet atl i Sverige åstadkomma en
definitiv uppgörelse av makarnas ekonomiska mdlanhavanden. Jag anser därför all
svensk domsrätt skall föreligga också när käranden har hemvist här i landet och
svensk rätt är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. Bestämmelsen
täcker framför allt två situationer. I den ena har svaranden flyttat utomlands
och svensk lag är tillämplig på grund av makarnas tidigare gemensamma hemvist i
Sverige. 1 den andra skall svensk lag tillämpas på grund av ell mellan makarna
träffat avtal. De kan då ha haft sitt sista gemensamma hemvist utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska domsrätten grundad på kärandens hemvist bör dock enligt min mening inte
utsträckas ytterligare. Del kan länkas att makarna har haft sitt sista
gemensamma hemvist i Sverige ulan all för den skull svensk lag är tillämplig på
förmögenhetsförhållandena. Den ena maken kan ha flyttat härifrån innan
tidsfristen i de föreslagna lagvalsbestämmelserna har gått ut, så all svensk
lag inte har hunnit bli tillämplig. Makarna kan också ha bott här under en
längre lid men ha avtalat all en utländsk lag skall tillämpas på deras
förmögenhetsförhållanden. Vidare kan makarna ha haft sill sista hemvist
utomlands och den make som har hemvist här ha flyttat hit först i samband med
äktenskapets upplösning. I dessa fall är det enligt min mening inte ett bärande
skäl för alt den ekonomiska slutuppgörelsen skall äga rum här i landet att den
make som väcker talan har hemvist här. När det likväl kan vara befogat med en
rättegång här i landet får det täckas in av andra bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Makar
kan ha egendom här i landet utan att i övrigt ha någon anknytning hit. Sådan
egendom kan vara belagd med rådighelsinskränkningar så alt den make som äger
egendomen är förhindrad att disponera över den utan den andra makens samtycke.
Den kan också till följd av äktenskapsrättsliga bestämmelser i en tillämplig
utländsk lag vara samägd eller ingå i en gemensam egendomsmassa så att båda
makarnas medverkan krävs för att det skall vara möjligt att disponera över
egendomen. En fungerande internationellt privaträttslig lagstiftning måste
möjliggöra för makar med egendom här i landet att lösa eventuella konflikter saml
att förfoga över egendomen genom överlåtelse eller på annat sätt. Särskilt
viktigt är detta om del handlar om fast egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Egendom
här i landet kan också behöva fördelas mellan makar som har erhållit ett
utländskt beslut om legal separation eller äktenskapsskillnad eller ett beslut
om äktenskapets återgång eller ogillighet. I samband med statusbeslutet kan
makarna ha erhållit ett avgörande i samma stat angående
förmögenhetsförhållandena, vilket omfattar egendomen här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om det finns ett utländskt
avgörande om förmögenheten, är det dock inte Prop. 1989/90: 87 säkert att
vi här i landet erkänner det avgörandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad jag nu har anfört är det enligt min mening nödvändigt med en
regel som öppnar svensk domsrätt så snart en make har egendom här i landet som
berörs av tvisten. En sådan regel möjliggör en konfliktlösning här i landet
såvitt avser förfogande över egendom som kräver båda makarnas medverkan under
ett bestående äktenskap. Den möjliggör också att egendom som någon av makarna
innehar här i landet fördelas genom ett bodelningsförfarande sedan det
utomlands har meddelats ell avgörande om äktenskaplig status efler vilket det
skall ske bodelning mellan makarna. Det kan avse fördelning av gemensam
egendom eller överföring av äganderätt genom bodelning. Den make som äger egendom
här kan också vara i behov av ett avgörande som fastställer hans eller hennes
framtida rätt till egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt tvisten skall anses röra egendom här i landet efter etl utländskt statusbeslut
bör krävas att en make framställer anspråk på egendomen. Det bör inte vara
tillräckligt att maken riktar ett utjämningsanspråk i pengar mot den make som
har egendom här. Etl sådant anspråk, som kan förekomma enligt vissa länders
lagstiftning om äktenskaplig förmögenhet, är till sin karaktär mer likt en
talan om betalningsskyldighet och kan knappast hänföras till bestämd egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
å andra sidan en talan som rör företrädet lill egendom i Sverige upptas här i
landet, kan det vid avgörandet av tvisten ofta vara nödvändigt att beakta även
makarnas egendomsinnehav i andra länder. En bodelning fömtsätter en
totaluppgörelse mellan makarna och kan normalt inte begränsas till egendom som
finns här. I specialmotiveringen kommer jag all närmare beröra hur man vid ett
bodelningsförfarande skall beakta egendom som finns utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är alltså tänkbart att vi i Sverige får la ställning till en bodelning i sin
helhet för makar som saknar annan anknytning till Sverige än att någon av dem
har egendom här som skall ingå i delningen. En sådan konsekvens är ofrånkomlig,
om man vill säkra möjligheten att tvister om egendom här i landet blir lösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan tänkas att makar träffar en överenskommelse om att en tvist om deras
förmögenhetsförhållanden skall lösas av svensk domstol eller av en svensk bodelningsförrättare.
Frågan är om en sådan överenskommelse skall godtas som en gmnd för svensk
domsrätt i fall då ingen annan tillämplig sådan grund föreligger. En
överenskommelse kan ta sig olika uttryck. Det är tänkbart att den träffas utan
att det föreligger en aktuell konflikt. Den får då den innebörden att
eventuella framtida tvister angående äktenskaplig förmögenhet skall lösas av
svensk domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan avtalsmöjlighet rymmer etl antal komplikationer. Skall den<br>
erkännas fullt ul, bör det innebära all vi aldrig erkänner ett utländskt<br>
avgörande, om del finns ell avtal om all svensk domstol skall vara ensam<br>
behörig att slita eventuella tvister. Vidare skulle svensk domstol vara<br>
obehörig all handlägga en tvist, om del finns ett avtal mellan makarna att<br>
tvister skall lösas i ett annat land, oavsett vilken anknytning som makarna<br>
i övrigt har till Sverige. Dessa konsekvenser är enligt min uppfattning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alltför långtgående. När
en konflikt uppslår kan makarna ha bytt både Prop. 1989/90:87 hemvist och
nationalitet. Anknytningen lill den stat som avtalet avser kan med andra ord ha
förlorat all aktualitet och en process i det landet kan te sig alldeles
opraktisk. Härigenom skiljer sig sådana avtal från överenskommelser om vilket
lands lag som skall tillämpas på förmögenhetsförhållandena i äktenskapet. Ett
sådant avtal lar sikte på de materiella gmnderna för delningen och kan
tillämpas oavsett i vilket land som delningen sker. Såvitt jag kan bedöma
föreligger det inte heller något praktiskt behov av avtal om i vilken stat
framtida tvister mellan makar skall handläggas. Jag anser alt sådana avtal inte
skall utgöra en gmnd för svensk domstols behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Saken
kommer i ett annat läge om en uppgörelse sker i en redan uppkommen tvist. En
sådan uppgörelse kan la sig olika uttryck. Del kan träffas en uttrycklig
överenskommelse innan talan väcks. Överenskommelsen kan också träffas inför
domstolen på så sätt atl svaranden uttryckligen godtar domstolens behörighet
eller underlåter all göra någon invändning om domstolens behörighet. Jag anser
att en uttrycklig eller underförstådd överenskommelse alt en uppkommen tvist
skall lösas av svensk domstol eller att svensk domstol skall utse bodelningsförrättare
bör godtas som gmnd för svensk domsrätt. Makama har då möjlighet alt överblicka
konsekvenserna på ell helt annal sätt än vid avtal som avser framlida tvister.
Den invändning som skulle kunna riktas mot en sådan bestämmelse är atl man
riskerar all svenska domstolars och bodelningsförrättares lid och arbete las i
anspråk i tvister där del saknas ell svenskt rällskipningsinlresse. Dessa
risker bedömer jag som små. Del finns knappast skäl alt befara all makar önskar
föra process i Sverige om sina förmögenhetsförhållanden, om de inte har ell
rimligt intresse av del. Bestämmelsen bör kunna utgöra ell värdefullt
komplement till övriga domsrällsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar således att svensk domsrätt skall föreligga, om svaranden i en
uppkommen tvist har godtagit att saken skall prövas i Sverige eller utan invändning
om rättens behörighet har gått i svaromål i saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu redovisade gmnderna för svensk domsrätt bör enligt min uppfattning vara
tillräckliga. Jag anser i likhet med utredningen att det inte finns behov av en
regel där domsrätten knyts till svenskt medborgarskap. Detta hänger samman med
att övriga domsrällsregler täcker även fall där makarna eller en av dem är
svensk medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Ikraftträdande m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget all den nya lagen om vissa intemationella frågor rörande makars
förmögenhetsförhållanden träder i krafl så snart som möjligt. Samtidigt därmed
bör 1912 års lag om vissa intemationella rättsförhållanden rörande äktenskaps
rättsverkningar upphöra atl gälla. Jag förordar all reformen träder i kraft den
1 juli 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
övergångsbestämmelser är nödvändiga vad gäller rättshand<br>
lingar rörande makars förmögenhetsförhållanden som har företagils före<br>
ikraftträdandet. Dessa bör inte på gmnd av de nya reglema förlora sin<br>
giltighet. Även när del gäller mål och ärenden som avser makars förmögen-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>helsförhållanden
och där talan har väckts vid domstol före ikraftträdandet Prop.. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>krävs
övergångsbestämmelser. Sådana mål och ärenden bör lämpligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>prövas
enligt äldre lag. En svensk domstols behörighet i en fråga som har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>väckts
vid domstolen före ikrafllrädandet bör inte heller gå förlorad på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gmnd av bestämmelsema i
den nya lagen. Jag återkommer lill dessa frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
specialmoliveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
flera remissinstanser har framhållit medför den nya lagen etl behov av
information lill allmänheten. Jag är beredd att medverka lill detta. SärskiUangdäget
är del naturligtvis all sådana informationsinsatser riktar sig till invandrare
här i landet och lill svenska medborgare som avser att flytta utomlands eller
som redan befinner sig utanför landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Kostnader och resursbehov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna nya lagen kommer inte all medföra några särskilda kostnader eller i
övrigt något utökat resursbehov för det allmänna. De nyss nämnda informationsinsatsema
kan rymmas inom ramen för tillgängliga medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättat lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
ett förslag lill lag om vissa intemationella frågor rörande makars
förmögenhetsförhållanden. Lagrådet har granskal lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om vissa intemationella frågor rörande makars
förmögenhetsförhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
är indelad i fem avsnitt. I det första avsnillet behandlas lagens
tillämpningsområde (1 §). Därefter följer etl avsnitt om svensk domstols behörighet
(2 §). Del tredje avsnittet innehåller regler om vilket lands lag som skall
tillämpas (3 5 §§ ). Del fjärde avsnittet beslår av vissa specialregler
rörande bodelning m.m. (610§§ ). Lagen avslutas med vissa övriga bestämmelser
om begränsningar i tillämpningen av utländsk räll, reservfomm, hemvislbegreppet
och s. k. ordre public (11 15 §§ ).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagens
tillämpningsområde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag är tillämplig på frågor om makars förmögenhetsförhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som har anknytning lill en
främmande stat.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 87</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller dock inte i den mån något annat följer av en annan lag.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Paragrafen
saknar motsvarighet i de sakkunnigas förslag.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
bestämmelsen anges i allmänna ordalag lagens tillämpningsområde. Lagen är
enligt första stycket tillämplig på sådana frågor om makars förmögenhetsförhållanden
som har anknytning till ett främmande land. Vilka omständigheter som är
relevanta som anknylningsfakla och hur stark en sådan anknytning skall vara
anges inte i bestämmelsen utan framgår av de följande paragrafema i lagen. Om
en person har hemvist eller nationalitet i ell främmande land (personlig
anknytning) eller om makama har egendom utomlands (förmögenhelsanknytning),
föreligger sådana omständigheter som kan medföra att bestämmelser i lagen blir tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
innehåller ingen definition av begreppet makars förmögenhetsförhållanden. En
sådan lär knappast vara möjlig atl formulera. Till den äktenskapliga
förmögenhetsrätten hör typiskt sett indelningen av makars egendom i olika
kategorier för vilka del under äktenskapet gäller särskilda bestämmelser om
rådighet, förvaltning och skuldansvar saml regler som är bestämmande för det
materiella utfallet vid en bodelning eller en motsvarande uppgörelse enligt
utländsk lag. I regel vållar del inga svårigheter att avgöra om en regdlyp
skall hänföras hit eller lill någon annan rättslig kategori för vilken del
gäller andra regler om svensk domstols behörighet och lagval. Vissa
gränsdragningsfrågor kan dock uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
svensk räll och kanske i de flesta andra rättsordningar betraktas makar i
princip som ekonomiskt självständiga personer som på samma sätt som andra
personer har frihet att träffa avtal med varandra på den allmänna
förmögenhetsrättens område, l.ex. avtal om köp. Avtal som makar ingår kan
således vara sådana som angår förmögenhetsförhållandena i äktenskapet (dvs. i
princip avtal som regleras av regler inom äklen-skapsrällen) men kan alltså
också vara av allmänt förmögenhelsrällsligt slag. Mellan de båda huvudgmppema
går inte någon hell tydlig gräns. Ell avtal kan också ha delad karaktär så all
det kommer all betraktas delvis som etl familjerällsligl avtal och delvis som ell
förmögenhelsrällsligt. Ell exempel på det är ell boddningsavlal genom vilket makama
i större utsträckning än de familjerällsliga reglema medger har överfört
egendom från den ena maken till den andra. Till den del som överföringen ligger
inom ramen för de familjerällsliga reglema kommer överföringen att utgöra ell familjerällsligl
verkande avtal medan den återstående (överskjutande) delen får anses utgöra ell
förmögenhelsrällsligl avtal (i regel gåva).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vissa fall kan del också förekomma all den familjerällsliga lagstiftning<br>
en ställer upp regler som innebär restriktioner eller andra modifikationer<br>
för makars avtalsfrihet på det förmögenhetsrätlsliga området. I så fall<br>
medför dessa restriktioner m.m. all bara dessa särskilda aspekter av<br>
avtalet får bedömas enligt de familjerättsliga reglema medan avtalet i .<br>
övrigt får bedömas enligt den lag som i allmänhet gäller i avtalsrättsliga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förhållanden. Så kan vara
fallet vid gåvor, där många länder har mer eller Prop. 1989/90:87 mindre
långtgående restriktioner och speciella formkrav när rättshandlingen äger mm
mellan makar (jfr belänkandet s. 253 och för svensk rätts del 8 kap. äktenskapsbalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
gränsdragningsproblem kan också uppkomma i förhållande till reglema om
underhåll, när en make i samband med skilsmässa skall utge ell engångsbelopp
till den andra maken enligt bestämmelser i någon utländsk lag. Tvekan kan då
råda om detta belopp skall anses som ett engångsunder-håll och följa de intemationella
reglema om underhåll eller om del avser en sådan utjämning av makamas
förmögenhetsförhållanden som skall följa bestämmelsema i förevarande lag.
Avgörande för denna gränsdragning bör vara del huvudsakliga syftet med
utbetalningen och de omständigheter under vilka den betalas ul. Gmndema för
beräkningen av beloppels storlek får därmed stor betydelse. Det typiska för
underhållet är atl del syftar lill att tillgodose mottagarens löpande
försörjning genom all ersätta eller komplettera en inkomst. En ersättning som
hänför sig lill makamas förmögenhetsförhållanden syftar däremoi i princip lill
all åstadkomma en utjämning mellan makama enligt gmnder där försörjnings-aspekten
typiskt sett är av underordnad betydelse. Frågan kompliceras emellertid av all
även enligt svensk räll ell s. k- engångsunderhållsbidrag torde kunna användas
som ell korrektiv mot oskäliga boddningsresullal (jfr prop. 1978/79:12 s. 141
och 190 f och prop. 1986/87:1 s. 61, 176, 190 och 194 samt Agell, Underhåll till
bam och make, 3 uppl., 1986, s. 100 och Eriksson i SvJT 1989 s 332 ff.) Oavsett
vilken beteckning etl engångsbelopp har bör alltså bedömningen av om del i del
enskilda fallet ligger inom ramen för del som utgör makars
förmögenhetsförhållanden göras med ledning av syftet med utbetalningen och omständighetema
under vilka den görs. Den närmare gränsdragningen i enskilda fall får
överlämnas åt rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare gränsdragningsfråga gäller förhållandel mellan materiell räll och
förfaranderegler. Den frågan kommer all behandlas under 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som har anförts nu innebär bl. a. att förevarande lag är tillämplig på frågor
rörande bodelning med anledning av en makes död. Däremot gäller den inte för
frågor rörande arvskifte efler en avliden make. Frågan om tillämplig lag m. m.
beträffande arv får även i fortsättningen till dess alt ny lag kommer (jfr
vad som sagts i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.1.2) - avgöras med ledning
av lagen (1937:81) om intemationella rättsförhållanden rörande dödsbo. (För
rent nordiska förhållanden gäller i stället lagen 1935:44 om dödsbo efler dansk,
finsk, isländsk eller norsk medborgare, som hade hemvist här i riket, m.m. och
lagen 1935:45 om kvarlåtenskap efler den som hade hemvist i Danmark, Finland,
Island eller Norge). Frågan om förhållandet mellan 1937 års lag och förevarande
lag kommer alt beröras under andra stycket av förevarande paragraf (se även 2 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket anges en begränsning i lagens tillämpningsområde. Lagen gäller
inte i den mån något annat följer av annan lag. Härmed avses självfallet svensk
lag. På grund av punkt 2 i övergångsbestämmelserna lill förevarande lag skall
med annan lag likställas förordningen (1931:429) om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
praktiska innebörden av denna begränsning i tillämpningsområdet är framför allt
att lagen i allmänhet inte gäller för äktenskap där båda makarna är och vid
äktenskapets ingående var medborgare i ett nordiskt land. För dessa fall gäller
i stället bestämmelserna i 1931 års förordning. Tillämpningsområdet för den nya
lagen kommer därmed att motsvara del som anses gälla för lagen (1912:69) om
vissa intemationella rättsförhållanden rörande äktenskaps rättsverkningar,
dvs. den nya lagen kommer all gälla främst för äktenskap där båda makarna eller
någon av dem har anknytning till ell utomnordiskt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vissa fall gäller förevarande lag dock även för nordiska medborgare. Det är i
sådana fall som inte omfattas av 1931 års förordning. Det gäller framför allt
fall då makarna har blivit nordiska medborgare först efter äktenskapets
ingående eller fall då de inte tog hemvist i ett nordiskt land vid äktenskapels
ingående. Vidare får man i den mån 1931 års förordning inte reglerar frågor om
makars förmögenhetsförhållanden beträffande sådana frågor falla tillbaka på reglema
i förevarande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo finns i 2
kap. bestämmelser som gäller för bl. a. boutredning och bodelning efter den som
vid sin död hade hemvist i Sverige, efler den som var svensk medborgare men ej
hade hemvist här saml efter den som annars har egendom här i landet. I den mån
bestämmelserna i den lagen inte är förenliga med bestämmelserna i förevarande
lag, gäller till följd av innehållet i förevarande stycke bestämmelserna i
1937 års lag i stället för bestämmelserna i förevarande lag (jfr 2 § andra
stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svensk
domstols behörighet 2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga om makars förmögenhetsförhållanden får las upp av svensk domstol,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
frågan har samband med ett äktenskapsmål i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om svaranden har hemvist i
Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om käranden har hemvist i
Sverige och svensk lag enligt 3 eller 4 § är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om frågan rör egendom i
Sverige, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om svaranden i en uppkommen
fråga har godtagit att saken prövas i Sverige eller har gått i svaromål i saken
utan invändning om domstolens behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser om svensk domstols behörighet i frågor om<br>
bodelning med anledning av en makes död finns i lagen (1937:81) om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>internationella
rättsförhållanden rörande dödsbo. En sådan fråga får tas Prop. 1989/90:87
upp av svensk domstol även i fall som anges i första stycket 2, 3 och 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
4 kap. I § och 6 kap. 4 § i de sakkunnigas lagförslag 1.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges när svensk domsrätt föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga om makars förmögenhetsförhållanden kan aktualiseras vid domstol såsom ett
mål eller ett ärende, antingen under äktenskapet eller efler dess upplösning
genom äktenskapsskillnad eller dödsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
upptar i första stycket en katalog med alternativt tillämpliga
behörighetsgrunder. Många gånger kan behörighet föreligga enligt mer än en
grund. Det är dock tillräckligt för domsrätt att behörighet föreligger enligt
någon av grunderna. Kalalogen är inte uttömmande. Av andra stycket i paragrafen
framgår all särskilda behörighetsregler finns i lagen (1937:81) om
internationella rättsförhållanden rörande dödsbo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
allmänna begränsning i lagens tillämpningsområde som följer av 1 § andra
stycket, bl.a. såvitt avser nordiska förhållanden, får betydelse också för
frågan om domsrätt. I 8§ 1931 års förordning finns regler om domsrätt i intemordiska
förhållanden för frågor om bodelning som prövas i samband med hemskillnad och
äktenskapsskillnad (jfr beträffande boskillnad 5 § 1931 års förordning och 19
§ lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken). Dessa regler läcker dock
inte alla situationer där fråga om domsrätt kan aktualiseras. Del betyder att
bestämmelserna i förevarande paragraf i viss utsträckning är tillämpliga även i
nordiska förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
punkt 1 får en fråga om makars förmögenhetsförhållanden tas upp av svensk
domstol, om frågan har samband med ett äktenskapsmål i Sverige. Av betydelse
för behörigheten är därför till en början reglerna om domsrätt i sådana mål.
Här skall endast nämnas att det för utomnordiska förhållanden främst är
reglerna i 3 kap. 2 och 3 §§ lagen (1904:26 s.l) om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap som är tillämpliga. Med äklenskapsmål
avses enligt 3 kap. 1 § samma lag mål om äktenskapsskillnad och mål där tvisten
rör frågan om en man och en kvinna är förenade i äktenskap med varandra (jfr 14
kap. 1 § äktenskapsbalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
frågan skall ha samband med etl äktenskapsmål betyder att makarna eller någon
av dem måste ha väckt talan i ett äktenskapsmål i Sverige och atl del skall
föreligga ett sakligt samband mellan del målet och den aktualiserade förmögenhetsrätlsliga
frågan. Del bör normall inte vålla några svårigheter att i etl enskilt fall
fastslå om ett sådant samband föreligger eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
lorde ofta inträffa all den förmögenhetsrätlsliga frågan väcks vid<br>
domstol först sedan viss tid har förflutit från del all äklenskapsmålet<br>
avgjordes. Detta saknar emellertid betydelse för frågan om svensk doms<br>
rätt föreligger. Avgörande är i stället om det finns ell samband mellan<br>
äktenskapsmålet och den förmögenhetsrättsliga frågan.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
typ av tvister som vanligen kan komma att bli aktuell i detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sammanhang
är bodelningstvister. Tvister om bodelning med anledning Prop. 1989/90:87 av
äktenskapsskillnad avgörs normalt av en bodelningsförrättare. Denne kan utses i
målet om äktenskapsskillnad men också efter del att domen på äktenskapsskillnad
har vunnit laga kraft. Kan makarna inte komma överens, skall bodelningsförällaren
pröva sådana tvistiga frågor som är av betydelse för bodelningen och som det
inte pågår rättegång om (se 17 kap. äktenskapsbalken). Ingenting hindrar
emellertid alt en make väcker talan direkt vid domstol för att få en särskild
bodelningsfråga prövad. En make kan också väcka talan om klander av en
bodelning som en bodelningsförrättare gjort. Domsrätten enligt punkt I läcker
samtliga dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
punkterna 2 och 3 är domsrätten knuten lill makarnas hemvist i Sverige. Enligt
punkten 2 är svensk domstol alltid behörig all pröva en fråga om makars
förmögenhetsförhållanden, om svaranden har hemvist i Sverige. Denna punkt
omfattar också det mer praktiska fallet all båda makarna har hemvist här. För
att domsrätt skall gmndas på enbart kärandens hemvist i Sverige krävs enligt
punkten 3 att svensk lag är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden.
Del framgår av 3 och 4 § § när så är fallet. Makarna kan ha träffat avtal
enligt 3 § om att svensk lag skall tillämpas. Del kan också vara så all makarna
har haft sitt sista gemensamma hemvist i Sverige och all svensk lag därför är
tillämplig enligt 4 §. Även när den tillämpliga lagen bestäms enligt 1931 års
förordning för intemordiska förhållanden kan svensk domsrätt grundas på den
förevarande bestämmelsen. En legaldefinilion av begreppet hemvist finns i 14 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
saken rör egendom som finns i Sverige, föreligger domsrätt enligt punkt 4.
Frågan har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3). 1 allmänhet
torde det inte föreligga några svårigheter alt konstatera om viss egendom finns
i Sverige eller inte. En fordran på pengar som har satts in i en bank här i
landet eller en fordran hos ell försäkringsbolag på grund av försäkringsavtal
som tillhör förelagels rörelse här i landet får anses som här befintlig
egendom. Motsvarande får anses gälla i fråga om annan fordran hos gäldenär här
i landet, såvida inte fordringen gmndas på ett löpande skuldebrev eller
liknande och handlingen finns i utlandet (jfr 3 kap. 3§ lagen (1937:81) om
internationella rättsförhållanden rörande dödsbo och 10 kap. 3 §
rättegångsbalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i punkt 4 är tillämplig inte bara på tvister mellan makar utan också i fråga om
ärenden där någon tvist mellan makarna inte föreligger. Etl sådant fall kan
vara registrering av gåva mellan makar avseende en i Sverige belägen fastighet
(jfr 8 kap. 1 § och 16 kap. äktenskapsbalken). Sådan registrering är en fömtsättning
för lagfart (se 20 kap. 7§ 10 jordabalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
behörighetsgrundande oriiständigheter som anges i punkterna 2 4 hänför sig till
liden när talan väcks. Av allmänna processrätlsliga principer får anses följa
all behörigheten inte upphör, om del sedan stämning har delgetts svaranden
inträffar en ändring av de omständigheter som har grundat domstolens behörighet
(jfr 10 kap. 15 § rättegångsbalken). Det har därför inte ansetts nödvändigt med
én särskild bestämmelse om det i förevarande lag; jfr dock 3 kap. 5 § lagen
(1904:26 s. 1) om vissa interna-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>liondla
rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap och 4 § Prop.
1989/90:87 andra stycket lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
punkt 5 föreligger domsrätt om svaranden i en uppkommen fråga har godtagit att
saken prövas i Sverige eller har gått i svaromål i saken utan invändning om
rättens behörighet. Bestämmelsen innebär att svensk domsrätt kan skapas av
parterna själva genom uttryckliga eller underförstådda avtal eller genom
svarandens passivitet, när ingen annan gmnd för svensk domstols behörighet
finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
har framhållit i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) godtas inte avtal om atl
svensk domstol skall pröva en eventuell framtida tvist. Överenskommelsen måste
ha träffats i en redan uppkommen tvist, då partema har möjlighet att överblicka
lämpligheten av att denna blir löst i Sverige. Det är inte nödvändigt atl
överenskommelsen har träffats först sedan talan väckts. En överenskommelse som
träffas före rättegångens inledande måste emellertid ha ett sakligt och
tidsmässigt samband med del rättegångsförfarande som faktiskt inleds. Om den
part som skall uppträda som svarandepart i en förestående process har godtagit atl
saken skall prövas i Sverige, måste käranden väcka talan inom viss rimlig lid
därefter. Del går emellertid inte att ange någon bestämd tidsgräns. Frågan om svaranden
skall vara bunden av ett tidigare lämnat samtycke får bedömas mot bakgmnd av
omständigheterna i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
domsrätt kan också uppkomma genom all svaranden går i svaromål i sak ulan all
framställa någon invändning om rättens behörighet. I svarandens passivitet kan
ligga ell godkännande av all svensk domstol prövar målet men passiviteten kan
också bero på förbiseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om svensk domstol är behörig får behandlas som andra rälle-gångshinder vars
tillämpning är beroende av invändning från svarandeparten. Del betyder bl.a
all en invändning måste framställas inom den lid som anges i 34 kap. 2 §
rättegångsbalken. Om svaranden inte i rätt tid har gjort invändning om
domstolens behörighet eller om han har uteblivit från första inställelsen,
skall domstolen i enlighet med vad som föreskrivs i 10 kap. 18 §
rättegångsbalken lägga kärandens uppgifter till gmnd för prövningen av
domsrättsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke hänvisas, såvitt gäller svensk domstols behörighet i
frågor om bodelning med anledning av en makes död, lill särskilda bestämmelser
i lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo.
Bodelning efter den som vid sin död hade hemvist i Sverige får enligt 2 kap. 1
§ 1937 års lag förrättas här i landet. Delsamma gäller under vissa fömtsättningar
om den avlidne inte hade hemvist här men var svensk medborgare eller hade egendom
här (2 kap. 2 § samma lag). Utöver dessa gmnder för svensk domstols behörighet
i frågor om bodelning med anledning av en makes död föreligger behörighet också
på gmndval av vad som anges i förevarande paragrafs första stycke punktema 2, 3
och 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i andra stycket medför alt frågor om bodelning och<br>
arvskifte med anledning av någons död i de flesta fall kommer all behand-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>las lika såvitt gäller
svensk domstols behörighet. 1 några undanlagsfall Prop. 1989/90:87 kommer dock
svensk domstol att vara behörig endast beträffande bodelningsfrågan. Detta är l.ex.
fallet när en utländsk medborgare som har hemvist i ullandel och har all sin
egendom där avlider och dennes make har hemvist i Sverige och är svarande i
tvisten om egendomen. 1 detta och liknande fall framstår det dock som befogal
all frågan om bodelning kan las upp i Sverige och all, sedan slutuppgörelsen
mellan makama har åstadkommits här, arvskiftesfrågan får avgöras i den avlidnes
hemland. Dessa fall torde dock vara sällsynta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreligger
svensk domsrätt enligt bestämmelsema i paragrafen avgör våra intema fommregler
vilken svensk domstol som är behörig atl ta upp målet eller ärendet. Om någon
sådan behörig domstol inte finns, skall enligt 13 § frågan tas upp av
Stockholms tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillämplig
lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
makar eller blivande makar skriftligen avtalat all en viss stals lag skall tillämpas
på deras förmögenhetsförhållanden, skall det gälla om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avtalet avser lagen i en stat
där någon av dem hade hemvist eller var medborgare när avtalet ingicks, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>något annal inte följer av 5-12
§§ .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
den ena maken död, får den efterlevande maken ingå ell avtal enligt första
stycket med den avlidnes arvingar och universella lestamenlstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
4 kap. 2 § i de sakkunnigas lagförslag 1.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
öppnar en möjlighet för makar och blivande makar att träffa avtal om alt ell
visst lands lag skall tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden. Lagvalsmöjligheten
har dock vissa begränsningar. Makarna eller de blivande makarna kan bara välja
lagen i en stat där någon av dem har hemvist eller är medborgare när avtalet
ingås. Skälen för dessa begränsningar har behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första stycket innebär all om makarna harlräffat ett giltigt avtal detta
skall tillämpas oavsett vilken.inställning lill sådana avtal som man har i den
stat vars lag makama har vall som tillämplig. Del saknar också betydelse om den
staten på gmnd av avtalet eller på gmnd av någon annan lagvalsregel anser sin
egen interna lag och därmed sina egna intemationellt privaträltsliga regler
tillämpliga på makamas förmögenhetsförhållanden. Uppfattningen i andra stater
som makarna har anknytning till är också ovidkommande i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av första stycket framgår atl
ell avtal om tillämplig lag kan träffas av<br>
makar och blivande makar. Avtalet skall avse makamas förmögenhetsför<br>
hållanden under äktenskapet. Det kommer emellertid också all ligga lill<br>
gmnd för den avveckling av den ekonomiska gemenskapen som sker i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samband
med äktenskapsskillnad eller dödsfall. 1 vissa fall kommer bodd- Prop.
1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
till stånd först sedan äktenskapet har upplösts. Att äktenskapet har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>upplösts
bör i sådana fall inte hindra alt (de fömtvarande) makama ingår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
avtal om tillämplig lag som skall tillämpas vid bodelningen. Detta torde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
behöva markeras särskilt i lagtexten (jfr betänkandet s. 259). Om den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ena
maken är död, gäller enligt andra stycket av förevarande paragraf att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avtalet
om tillämplig lag kan ingås mellan efterlevande maken och den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>döde
makens rättsinnehavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtalet
är bindande för makarna oeh kan således inte återkallas ensidigt av den ena
maken. Ingenting hindrar emellertid att makama senare gemensamt upphäver
avtalet eller träffar ell nytt avtal med ell annat innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
innehåller inga bestämmelser om en makes behörighet all ingå ett avtal om
tillämplig lag. Den saken får bedömas enligt den lag som är tillämplig på
makens personliga förhållanden. I praktiken handlar del framför allt om alt myndighetsåldem
varierar i olika länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den svenska intemationella privaträtten har, som tidigare har nämnts, utvecklingen
under senare år gått i riktning mol ett ökat hänsynslagande till hemvistet som
avgörande anknylningsfaktum. När nu reglerna 11912 års lag upphör atl gälla och
det därför inte längre i fråga om en makes behörighet all ingå avtal finns
några skrivna kollisionsregler som bygger på nationaliteten som anknylningsfaktor,
finns del möjlighet alt i större utsträckning beakta partens hemvist när
frågan skall prövas. Del har ell egenvärde all ingångna avtal mellan makar får
gälla. Detta gör det motiverat att pröva en makes behörighet enligt de altemativa
rättsordningar som maken har anknytning lill. Del bör då spela mindre roll av
vilket slag anknytningen är. Är en make behörig all ingå avtal enligt en
rättsordning som maken har en rimlig anknytning lill, bör del vara
tillräckligt. Ingen av makama bör därefter ha möjlighet alt rygga avtalet på gmnd
av den makens bristande behörighet enligt någon annan rättsordning som maken
har anknytning till. De lagar som i första hand kan komma i fråga vid en sådan
bedömning är lagen i det land där maken har hemvist eller är medborgare och den
lag som är bestämmande för makarnas förmögenhetsförhållanden. Även den lag som
makama avtalat som tillämplig enligt den förevarande bestämmelsen bör kunna
beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
avtal om makars förmögenhetsförhållanden skall vara skriftligt.<br>
Muntliga avtal godtas således inte. Vid sidan härav behöver avtalet inte<br>
upprättas i någon speciell form. Sannolikt kommer många makar att<br>
använda sig av ell äktenskapsförord. Men man kan också länka sig all den<br>
gemensamma viljan om lagvalet kommer till uttryck i ett inbördes testa<br>
mente eller i en bodelningshandling. Humvida en handling skall anses<br>
innefatta en överenskommelse om lagval får avgöras efter en tolkning av<br>
ordalydelsen. Denna kan direkt uttrycka all etl visst lands lag skall tilläm<br>
pas på makamas förhållanden. Det kan emellertid också framgå mer<br>
indirekt all makama har varit överens om ett visst lagval. 1 ell sådant fall<br>
kan den enda rimliga tolkningen vara att makama har avtalat all ett visst<br>
lands lag skall tillämpas. Enligt den förevarande bestämmelsen skall detta<br>
avtal då gälla.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett avtal om tillämplig
lag fixerar inte en gång för alla de materiella Prop. 1989/90:87 regler som
skall tillämpas på makamas förmögenhetsförhållanden. Innehållet i den
tillämpliga lagen kan komma att ändras och det får då genom tolkning av avtalet
och övergångsbestämmelsema till den nya lagen utrönas vilka bestämmelser som
skall tillämpas. Framgår inte annat av avtalet bör hänvisningen till ell visst
lands lag som regel betyda all del är vid varje tillfälle gällande regler i del
landet som skall tillämpas, om något annal inte följer av övergångsbestämmelsema
lill den nya lagen Ofr rättsfallet NJA 1968 s. 126). 1 enskilda fall kan
omständigheterna emellertid vara säregna och motivera ell avsteg från regeln
alt den valda lagen skall tillämpas i den utformning den har vid tidpunkten för
tillämpningen (jfr rättsfallet NJA 1960 A 37). Har det i ett land förekommit
omvälvande samhällsförändringar som lett till radikalt ändrade regler efter
del all avtalet träffades, lorde det ofta redan genom en tolkning av avtalet
följa att makarna inte avsett all sådana förändringar skall tillåtas slå igenom
på deras förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtalet
skall avse makamas egendom i dess helhet. Någon möjlighet all i avtalet göra en
uppdelning av egendomen och låta de olika delarna följa lagstiftningen i skilda
länder finns således inte. Om någon egendom uttryckligen har undanlagils från
en bestämmelse om tillämplig lag i avtalet, får det i varje enskilt fall genom
tolkning av avtalet avgöras om avtalet är giltigt eller inte. Gäller undantaget
t. ex. endast en mindre del av makamas egendom, förefaller del rimligt atl
avtalet tillämpas fullt ut och att undantagsregeln således lämnas utan
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Makamas
frihet all välja rättsordning är inte obegränsad. Av punkterna 1 och 2 i första
stycket följer vissa begränsningar. Enligt punkten 1 krävs all makama eller de
blivande makama har anknytning genom hemvist eller nationalitet lill del land
vars rättsordning avtalet avser. Del är emellertid tillräckligt all avtalet
avser lagen i en stat där någon av dem har hemvist eller är medborgare. Denna
anknytning skall föreligga vid tidpunkten för avtalets ingående. Det spelar däremoi
ingen roll om anknytningen lill den valda rättsordningen upphör senare under
äktenskapet. Av del anförda (jfr avsnitt 2.1.6) följer att avialsmöjlighelen är
begränsad till alt avse den intema lagstiftningen i ett land. Den valda
rättsordningens lagvalsregler omfattas alltså inte av avtalsfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en make har dubbelt medborgarskap omfattar valrätten båda med-borgarskapsländemas
lagar. Vid dubbelt medborgarskap skall kravet på anknytning med andra ord inte
uppfattas som en begränsning till det land som maken har starkast anknytning
till. Om det ena medborgarskapet är svenskt, finns del inte något som hindrar
all makama väljer den utländska rättsordningen som tillämplig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Makama
har enligt bestämmelsen också möjlighet all välja lagen i en stat där någon av
dem har hemvist när avtalet ingås. Begreppet hemvist definieras i 14 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
lagval som gjorts genom avtalet får inte alllid full genomslagskrafl. Vissa
begränsningar följer av punkt 2 i första stycket, som hänvisar lill 5 12§§ i
lagen. Dessa paragrafer innehåller bestämmelser av tvingande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>karaktär,
som bl.a inskränker möjligheterna all tillämpa utländsk rätt i Prop.
1989/90:87 vissa angivna situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i andra stycket tar i första hand sikte på den situationen att äktenskapet har
upplösts genom dödsfall och den efterievande maken inför den förestående
avvecklingen av den ekonomiska gemenskapen genom bodelning vill träffa avtal
med den avlidnes rättsinnehavare (arvingar och universella lestamenlstagare,
jfr 9 kap. 5 § äktenskapsbalken) om tillämplig lag. 1 själva verket är det
kanske i denna situation som avtal om tillämplig lag får störst praktisk
betydelse. Enligt bestämmelsen kan ell sådant avtal träffas under de
förutsättningar som anges i första stycket. Det betyder att avtalet måste avse
lagen i en stal där den efterlevande maken har hemvist eller är medborgare när
avtalet ingås. Den avlidne makens anknytning till ell visst land genom
nationalitet eller tidigare hemvist kan däremoi inte ligga till grund' för lagvalel.
Del är alltså inte möjligt att som tillämplig lag t. ex. välja rättsordningen i
det land som den avlidne maken var medborgare i, om den efterlevande maken har
hemvist och är medborgare i ell annal land. Den anknytning som den avlidnes rättsägare
kan ha till olika länder saknar betydelse för lagvalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i andra stycket kan tillämpas också när en make har avlidit efter del alt
ansökan om äktenskapsskillnad har gjorts Ofr 9 kap. 11 § äktenskapsbalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
tillämplig lag inte bestämts genom avtal, gäller lagen i den stat där makarna
tog hemvist när de gifte sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit bosalla där i minsl
två år, tillämpas i stället den statens lag. Har båda makarna tidigare under
äktenskapet haft hemvist i den staten eller är båda makarna medborgare i den
staten, tillämpas dock den statens lag så snart de har tagit hemvist i staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
4 kap. 3 § i de sakkunnigas lagförslag 1.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen anges vilken lag som blir tillämplig på makars förmögenhetsförhållanden,
om de inte har avtalat om tillämplig lag enligt 3 §. Paragrafens tillämpning fömtsätter
således att det inte föreligger ett giltigt avtal om tillämplig lag. I den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.1) har redogjorts för den närmare bakgmnden lill
bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har utformats så all del fömtsätts alt makarna har eller<br>
har haft hemvist i samma stat. Detta är emellertid inte alllid fallet. Undan<br>
lagsvis kan del förekomma att makarna har haft hemvist på skilda håll.<br>
Lagen tillhandahåller ingen lagvalsregel för sådana fall. Tillämplig lag får<br>
då bestämmas med hänsyn lill vilken stal makarna har starkast anknytning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lill.
I ell sådant sammanhang kan även makarnas nationalitet få betydelse. Prop.
1989/90:87 1 brist på ell gemensamt hemvist kan sålunda ett gemensamt medborgarskap
vara den faktor som grundar den starkaste anknytningen och därmed blir
bestämmande för lagvalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del i bestämmelsen fömtsätts att makarna tar hemvist i samma land innebär del
inte etl krav på etl gemensamt hemvist i del landet. Bestämmelsens krav är
uppfyllt även om de bor på skilda håll inom ett och samma land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bestämmelsen i första stycket är det lagen i den stat där makarna log hemvist
när de gifte sig som skall gälla för deras förmögenhetsförhållanden. Vid
bedömningen av hemvistet kan man givelvis inte begränsa sig till att beakta
förhållandena vid dagen för vigseln. Makarnas avsikt all etablera sig i ell
visst land kanske inte realiseras förrän någon lid därefter och det blir då
lagen i det landet som skall tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
princip skall frågan om hemvislkravet är uppfyllt bedömas individuellt för
makarna Gfr 14 §). Det är dock oundvikligt att bedömningen för var och en
påverkas av den andres förhållanden. Om en svensk kvinna med hemvist i Sverige
gifter sig med en gäslsluderande från ell annal land och de bildar hem i
Sverige, bör man i allmänhet kunna utgå från all båda makarna har hemvist här.
Del gäller även i fall då hemvislanknytningen hit för mannens vidkommande var
tvivelaktig före äktenskapet. Hemvislfrågan kommer i regel upp som en
efterhandsbedömning och vållar då i allmänhet inte några problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket ges regler om byte av tillämplig lag för del fallet all makarna
flyttar från ell land lill ett annat. Enligt dessa regler skall båda makarna ha
tagit hemvist i en ny stat och varit bosatta där i minst två år för alt det nya
landets lag skall bli tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden. Flyttar
makarna inte samtidigt lill det nya landet räknas lidsfristen från den tidpunkt
då den sist anlände maken bosatte sig där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige kan som regel frågan om bosättning avgöras med ledning av
folkbokföringen. Helt utslagsgivande är denna emellertid inte. En viss fördröjning
kan förekomma exempelvis på så sätt all en lill Sverige inflyttad person först
efter en tids bosättning blir kyrkobokförd här. En motsvarande fördröjning kan
också förekomma när någon flyttar från Sverige. Den exakta beräkningen av
bosättningens längd får betydelse endast i de förmodligen fåtaliga fall då
frågan om tillämplig lag ställs på sin spets i nära anslutning till utgången av
tvåårsfristen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
regel kommer hemvislkravet atl anses vara uppfyllt när bosättningen har varat i
två år. Det kan dock länkas all makarna eller en av dem ännu efter två års
bosättning inte kan anses ha hemvist i det nya landet. Ett eventuellt byte av
tillämplig lag sker då i stället vid den senare tidpunkt då båda makarna har fått
hemvist där.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 styckets andra mening
ges regler för det fall då makarna flyttar till ett<br>
land där de tidigare har haft hemvist eller där de båda är medborgare. I</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
situationen blir den nya lagen tillämplig så snart båda makarna har Prop.
1989/90:87 tagit hemvist där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvåårsfristen
i andra stycket kan ibland löpa ut i nära samband med tidpunkten för makarnas förmögenhetsrätlsliga
dispositioner. Så kan t. ex. vara fallet när det gäller bodelning. Enligt 9
kap. 2 § äktenskapsbalken skall en bodelning göras med utgångspunkt i
egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes eller, om
äktenskapet har upplösts genom den ena makens död utan att ett mål om
äktenskapsskillnad pågick, den dag då dödsfallet inträffade. Denna lidpunkt
blir också bestämmande för vilken lag som skall tillämpas vid bodelningen. Om
tidsfristen i andra stycket löper ul eller en make byter hemvist efler den avgörande
tidpunkten, skall något byte av den tillämpliga lagen inte ske. Del sagda
gäller också när en bodelning skall förrättas här i landet till följd av ett
utländskt beslut om boskillnad, legal separation eller äktenskapsskillnad
eller om äktenskapets återgång eller ogillighet. Efter den för bodelningen
avgörande tidpunkten kan det dock, som har framhållits i specialmotiveringen till
3 §, träffas ell avtal som innebär att en annan lag än den som följer av 4 §
skall läggas till grund för bodelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
del nu sagda följer att fråga om byte av tillämplig lag enligt andra stycket
inte kan uppkomma under pågående tvist om bodelning. 1 andra rättsliga
förfaranden om makars förmögenhetsförhållanden kan frågan aktualiseras. Del är
exempelvis fallet om en make begär rätlens tillstånd till en
förmögenhetsdisposition för vilken erforderiigt samtycke från den andra maken
inte har kunnat fås. Under handläggningen av etl sådant ärende kan villkoren
enligt andra stycket för byte av den tillämpliga lagen uppfyllas.
Tillståndsfrågan får då avgöras med utgångspunkt i bestämmelserna i den nya
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
byte av tillämplig lag innebär att den nya lagen i princip blir tillämplig på
samtliga tillgångar som makarna äger. 1 del mest praktiska fallet, nämligen all
en bodelning skall ske med tillämpning av svensk lag, betyder det atl den
svenska lagens regler om vilken egendom som skall ingå i bodelningen, hur
skuldtäckning skall ske, hur makarnas andelar skall bestämmas och hur egendomen
skall läggas ul på lotter skall tillämpas, oavsett vad en tidigare gällande lag
föreskriver i dessa frågor. Att t. ex. viss egendom enligt den tidigare lagen
är undantagen från bodelning kommer aUtså att sakna betydelse. Skulle detta i
det enskilda fallet leda till oskäliga resultat, kan jämkning av bodelningen
komma i fråga (jfr 12 kap. 1 § äktenskapsbalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principen
atl den nya lagen skall tillämpas på all makarnas egendom har en viktig
inskränkning så till vida alt giltigheten av tidigare företagna rättshandlingar
skall bedömas med utgångspunkt från bestämmelsema i den då tillämpliga lagen.
Frågan behandlas närmare i specialmotiveringen till5§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nären
utländsk lag skall tillämpas på makars förmögenhetsförhållanden kan en
tillämpning i enstaka fall komma all strida mot svensk ordre public. Den
situationen behandlas i 15§. Ytterligare inskränkningar i tillämpningen av
utländsk räll kan följa av bestämmelserna i 612 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>5§</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
rättshandling mellan makar avseende deras förmögenhetsförhållanden är giltig,
om den stämmer överens med den lag som är tillämplig på makamas
förmögenhetsförhållanden när rättshandlingen företas. Företas rättshandlingen
före äktenskapet, är den giltig, om den stämmer överens med den lag som blir
tillämplig när makama ingår äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshandlingen
skall vidare anses giltig lill formen, om den uppfyller formkraven enligt lagen
i den stal där den företas eller där makama då har hemvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äktenskapsförord
mellan makar som har hemvist i Sverige när rättshandlingen företas blir dock
gällande här i landet endast om registrering sker enligt bestämmelsema i äktenskapsbalken.
Gåva mellan makar som har hemvist i Sverige när gåvan ges blir gällande mol
givarens borgenärer endast om vad som föreskrivs för sådan giltighet i 8 kap. 1
§ äktenskapsbalken har iakttagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
4 kap. 4 och 11 §§ i de sakkunnigas lagförslag 1.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Makars
möjligheter all ingå avtal (t.ex. äktenskapsförord och bodelningsavtal), all
lämna varandra gåvor och att vidta andra dispositioner beträffande sin egendom
varierar mellan olika rättsordningar. Gihigheten och verkan av sådana
rättshandlingar med intemationell anknytning kan aktualiseras i högst skiftande
situationer. 1 den förevarande paragrafen ges regler om i vilken utsträckning
sådana rättshandlingar blir giltiga i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i första stycket, som bildar utgångspunkt för de övriga bestämmelserna i
paragrafen, innehåller i första meningen den närmast självklara regeln att en
rättshandling mellan makar avseende deras förmögenhetsförhållanden är giltig,
om den stämmer överens med reglerna i den lag som är tillämplig på makarnas
förmögenhetsförhållanden när rättshandlingen företas. Del föreskrivs vidare i
andra meningen atl en rättshandling som förelagils före äktenskapet är giltig,
om den stämmer överens med de regler som blir tillämpliga när makarna ingår
äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bestämmelserna anges endast att en rättshandling under angivna fömtsättningar
skall anses giltig. De skall inte motsatsvis tolkas på det sättet all en
rättshandling måste anses ogiltig, om den inte står i överensstämmelse med reglema
i den för rättshandlingen tillämpliga lagen. Huvudregeln bör visseriigen vara
all makarna skall hålla sig till de regler som den tillämpliga lagen
innehåller. Det finns emellertid som utredningen har framhållit (se
betänkandet s. 266 f) - fall då detta betraktelsesätl leder alltför långt. 1 vart
fall bör man vara återhållsam med att underkänna rättshandlingar som makama med
visst fog har utgått från skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
innebär alltså att en rättshandling som företas enligt<br>
reglerna i den lag som är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållan<br>
den när rättshandlingen företas behåller sin giltighet även om rättshand<br>
lingen inte stämmer överens med en lag som sedermera blir tillämplig (jfr<br>
3 § första stycket andra meningen 1931 års förordning). Det bör i allmän<br>
het inte vålla några svårigheter att upprätthålla den gmndsatsen. Om t. ex.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>makar i enlighet med en
tidigare tillämplig lag genom ett äktenskapsförord Prop. 1989/90:87 har gjort
ett tidsbegränsat förordnande eller bestämt all egendom skall ingå i bodelning
vid dödsfall men inte vid skilsmässa, bör förordnandet kunna tillämpas enligt
sin ordalydelse även efler en övergång till svensk lag, trots all denna inte
ger några motsvarande möjligheter. När rättshandlingen avser en i svensk lag
artfrämmande regeltyp eller hänför sig lill rättsliga kategorier som saknar
direkt motsvarighet hos oss kan det däremot bli nödvändigt all modifiera dess
tillämpning. Frågan i vad mån sådana modifieringar behövs får överlämnas ål den
praktiska rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra stycket behandlas frågan vad som krävs för all en rättshandling skall
anses giltig lill formen. Redan av paragrafens första stycke följer all rättshandlingen
är giUig till formen, om den uppfyUer formkraven i den lag som enligt vad som
anges i första stycket är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. Av bestämmelsema
i andra stycket följer emellertid all rättshandlingen är giltig lill formen
också om den uppfyller kraven enligt lagen i den stat där den företas eller där
makama har hemvist. Formkravet skall alltså kunna prövas enligt altemativa
rättsordningar, vilket är den gängse metoden att behandla formfrågor i intemationellt
privaträltsliga sammanhang (jfr 1 § p. 6 i 1912 års lag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
formkravet hör sådant som krav på skrifllighet, undertecknande, bevillning och
registrering. För atl en rättshandling skall anses giltig lill formen måste den
uppfylla samtliga formkrav som föreskrivs i någon viss av de altemativt
tillämpliga lagama. Det går inte all kombinera kraven i olika lagar, l.ex. på
det sättet att en underlåten registrering i ell land uppvägs av all
rättshandlingen registreras i etl annal land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
hänsyn till borgenärer här i Sverige har i paragrafens tredje stycke införts
skyddsregler såvitt gäller rättshandlingar mellan makar som har hemvist i
Sverige när rättshandlingen företas. Frågan har berörts i den allmänna
motiveringen (se avsnitt 2.2.4). Gåva eller äktenskapsförord mellan sådana
makar blir gällande här i landet endast om registrering sker enligt bestämmelsema
i äktenskapsbalken. Såvitt gäller gåva reglerar bestämmelsen dock bara vad som
krävs för all gåvan skall bli gällande mot givarens borgenärer. Registrering
krävs nämligen inte enligt 8 kap. 1 § äktenskapsbalken för att gåvan skall bli
gällande mellan makama. Bestämmelsema motsvarar praktiskt sett vad som redan i
dag gäller enligt 1912 års lag (2 § p. 3) och 1931 års förordning (4 § andra
stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bestämmelserna i äktenskapsbalken (se 8 kap. 1 §) blir vissa gåvor<br>
mellan makar gällande mol givarens borgenärer utan registrering. För<br>
vissa andra gåvor räcker del inte med registrering enligt äktenskapsbalken<br>
för att de skall bli gällande mol givarens borgenärer utan det krävs ytterli<br>
gare åtgärder (se 8 kap. 1 § tredje stycket äktenskapsbalken). Detta har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47<br>
beaktats vid utformningen av förevarande stycke.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser om
bodelning m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
begäran av en make eller en dödsbodelägare skall svensk lag tillämpas beträffande
förfarandei vid bodelning, även om utländsk lag är tillämplig på makamas
förmögenhetsförhållanden. Bestämmelsema i svensk lag om förfarandei vid
bodelning får tillämpas också när den utländska lagen föreskriver en annan form
för delning eller avräkning beträffande makars egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bodelning enligt 9 kap. 1 § andra stycket äktenskapsbalken får dock förrättas
bara om den tillämpliga utländska lagen på motsvarande sätt tillåter makarna
all förrätta bodelning under äktenskapet när de är ense.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
4 kap. 5 § i de sakkunnigas lagförslag 1.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i förevarande paragraf klargör atl svensk lag kan tillämpas på frågor om förfarandei
vid bodelning även om utländsk lag är tillämplig på makarnas
förmögenhetsförhållanden och därmed på bodelningen i materiellt hänseende. All
förfarandei vid bodelning, kan följa svensk lag är inte någon nyhet. Del följer
i princip redan av den allmänt vedertagna regeln att det i svensk lag
föreskrivna förfarandei kan användas oavsett vilken lag som är tillämplig i
materiellt hänseende (jfr betänkandet s. 269 f och NJA 1968s. 126).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller rätten all erhålla bodelning får den anses tillhöra ett lands
materiella regler om makars förmögenhetsförhållanden (jfr betänkandet s. 270).
Om en främmande lag är tillämplig på makamas förmögenhetsförhållanden, måste
den alltså i princip ge stöd för alt en make har rätt att erhålla bodelning för
alt bodelning skall kunna ske i Sverige. Av förevarande paragraf framgår dock
all det svenska bodelningsförfarandel får tillämpas också när den utländska
lagen i stället för bodelning föreskriver en annan form av delning eller
avräkning beträffande makars egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta rättsordningar torde innehålla regler om rätt atl erhålla bodelning
(eller motsvarande) med anledning av äktenskapsskillnad (eller liknande
separation) och med anledning av en makes död. Skulle en sådan räll saknas
enligt någon rättsordning, kan det aktualisera frågan om tillämpning av 15 § (ordre
public).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller rätten all erhålla bodelning under äktenskapet ulan samband med någon
separation kan förhållandena dock vara olika i olika länder. I svensk räll kan
sådan bodelning bara ske, om makarna är ense (se 9 kap. I § andra stycket äktenskapsbalken).
I vissa utländska rättssystem saknas möjlighet lill bodelning under äktenskapet
medan andra ger en sådan rätt även då makarna är oense. I andra stycket av
förevarande paragraf behandlas frågan i vad mån en sådan bodelning skall kunna
ske enligt svensk lag när en främmande lag är tillämplig på makamas
förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Första styckd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglema
om hur bodelning skall förrättas rör i första hand makama själva (jfr 9 kap. 5
§ äktenskapsbalken). Först om makarna inte kan komma överens blir del aktuellt
att vända sig lill domstol och då i första hand för att få en bodelningsförrättare
förordnad all lösa bodelningsfrågan (jfr 17 kap. 1 § äktenskapsbalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utländska
förfaranderegler kan emellertid vara så artskilda från de regler och den
organisation som vi använder här i landet i samband med bodelning att del
skulle vara svårt och i vissa fall kanske omöjligt all tillämpa dem. Del måste
därför finnas en möjlighet all även i situationer när utländsk lag skall
tillämpas i materiellt hänseende använda sig av svenska förfaranderegler för atl
få en bodelning verkställd. En sådan ordning tillämpas som nyss har nämnts
redan och innebär således ingen principiell nyhet. Med hänsyn lill vad som har
anförts nu finns del dock skäl all låta denna ordning komma till ullryck direkt
i lagtexten. 1 förevarande stycke har därför lagils in en bestämmelse med det
innehållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är alltså bestämmelser av processuell karaktär i svensk lag som står lill
förfogande när del svenska bodelningsförfarandel skall tillämpas. Hit hör bestämmelsema
om bodelningsförrättare, bouppteckning, vård och förvaltning av makes egendom,
möjligheten att verkställa utmätning när bodelning skall ske och egendomen är
salt under förvaltning samt konkursbos förvaltningsrätt över en makes egendom.
Den praktiska tillämpningen av dessa och liknande föreskrifter kan givetvis
påverkas av de materiella reglerna i den tillämpliga lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regler som styr del materiella slutresultatet av bodelningen hör inte hit. Del
rör sig grovt uttryckt om regler som anger vilken egendom som skall ingå i en
bodelning, hur makamas andelar i denna egendom skall beräknas, hur egendomen
skall läggas ut på lotter samt efler vilka gmnder slutresultatet kan jämkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mera
tekniskt betonade regler som exempelvis rör frågor om tidpunkten för betalning
eller om uppskov med eller säkerhet för betalningen bör dock kunna anses
tillhöra förfarandei och bedömas enligt svensk lag. I övrigt får frågoma
avgöras med ledning av de syften som bär upp varje särskild bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första meningen av förevarande stycke innebär bl. a. att makar själva kan
förrätta bodelning med iakttagande av formföreskrifterna i svensk lag. En
konsekvens av del blir alt makama har möjlighet att träffa föravtal om
bodelning i enlighet med bestämmelserna i 9 kap. 13 § äktenskapsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
bestämmelsema i detta stycke följer alltså all förfarandet med en svensk bodelningsförrättare
slår lill makamas förfogande även i sådana fall då utländsk rätt skall
tillämpas i materiellt hänseende. Förfarandet med en svensk bodelningsförrättare
står därmed till buds även i sådana fall då del skall ske en värdemässig
avräkning som resulterar i ell fordringsanspråk för den ena maken mot den
andra (exempelvis västtysk räll) eller när del skall fastställas ell
engångsbelopp beräknat med utgångspunkt från makarnas respektive förmögenhet
(exempelvis engelsk räll). Detta följer i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 87</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>princip
redan av den allmänt vedertagna regeln att det i svensk lag före- Prop.
1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skrivna
förfarandei kan användas oavsett vilken lag som är tillämplig i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>materiellt
hänseende. Med hänsyn till utgången i rättsfallet NJA 1968 s.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>126
är det emellertid tveksamt om denna uppfattning kan slå igenom utan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stöd
av en uttrycklig lagbestämmelse. Paragrafen innehåller därför i första</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stycket
en uttrycklig föreskrift i ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
vissa gränsdragningsfrågor som kan uppkomma i förhållande till reglerna om
underhåll lill make i samband med skilsmässa hänvisas till vad som sagts i specialmoliveringen
till 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra stycket behandlas möjligheten all förrätta bodelning under äktenskapet.
Enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken kan en sådan bodelning förrättas mellan
makarna utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår, om de är ense.
Bodelningen skall föregås av en anmälan lill tingsrätten, som skall registrera
anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
att förrätta bodelning under äktenskapet får som nyss nämnts ses som en del
av svensk lags materiella regler om makars förmögenhetsförhållanden. Den bör
inte utan vidare kunna utnyttjas när utländsk lag gäller i ell äktenskap. En
förutsättning bör vara all den utländska lagen innehåller en motsvarande
möjlighet för makar att förrätta bodelning under äktenskapet när de är ense.
Det får dock anses vara tillräckligt om makar enligt den tillämpliga lagen
efter gemensam ansökan kan erhålla ell beslut om boskillnad som skall följas av
bodelning. Förevarande bestämmelse har utformats i enlighet med detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
makar anmäler till tingsrätten att de avser all förrätta bodelning finns det
normalt inte möjlighet för domstolen att avgöra om utländsk lag är tillämplig
på makarnas förmögenhetsförhållanden. Om det finns skäl all misslänka atl så är
fallet, bör domstolen anmoda makarna alt förebringa utredning i delta hänseende
och i förekommande fall om förutsättningarna att förrätta bodelning enligt den
främmande lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en bodelning skall makarnas samtliga tillgångar och skulder i Sverige och
utomlands beaktas, om inte något annal följer av den lag som är tillämplig på
makarnas förmögenhetsförhållanden. Vid lottläggningen bör en make i första hand
tilldelas egendom som tillhör honom eller henne utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finns
del egendom i ell främmande land och kan del antas att bodelningen inte kommer
all gälla i det landet, får bodelningen begränsas till atl gälla en viss del av
makarnas egendom. En sådan begränsning får dock inte göras, om någon av makarna
med rimliga skäl motsätter sig del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
4 kap. 6 § i de sakkunnigas lagförslag I.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen ges regler för hur bodelningen skall gå till när makar har<br>
egendom och skulder inte bara i Sverige ulan också utomlands.<br>
1 svensk räll har del hillills inte funnits några uttryckliga regler om hur</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>del vid en bodelning i
Sverige skall förfaras när makarna har egendom i Prop. 1989/90: 87 utlandet.
Vid bodelning och arvskifte efler den som vid sin död var svensk medborgare
eller hade hemvist i Sverige skall emellertid enligt 2 kap. 1, 2 och 5 §§ lagen
(1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo förrättningen
jämväl omfatta boets egendom utomlands. Motsvarande får anses gälla i fråga om
bodelning mellan makar under äktenskapet . eller i samband med
äktenskapsskillnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
äktenskap med internationell anknytning är kopplingen lill utlandet i regel
mycket påtaglig. Det går inte all vid bodelning i sådana äktenskap bortse från
egendom som finns utomlands, även om denna är oåtkomlig för verkställighet. En
annan ordning skulle många gånger få menliga konsekvenser vid bodelningen, l.ex.
så att en make vid hälftenddningen i stället för att med hänsyn till boets
egentliga omfattning vara berättigad alt erhålla egendom av den andre maken
kunde bli skyldig att lämna egendom från sig. Del kan visserligen vara svårt
att rätt värdera egendom som finns utomlands. Delta är emellertid en praktisk
fråga som får lösas på samma sätt som när det eljest vid bodelning, t. ex. i samband
med bodelning och arvskifte enligt 1937 års lag, uppkommer svårigheter att
värdera egendom utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
första stycket anges all vid en bodelning makarnas samtliga tillgångar och
skulder i Sverige och utomlands skall beaktas, såvida inte annat följer av den
för makarnas förmögenhetsförhållanden tillämpliga lagen. Vidare föreskrivs all
en make vid lottläggningen i första hand bör tilldelas egendom som tillhör
honom eller henne utomlands. Den sistnämnda bestämmelsen syftar till att i görligaste
mån ge underlag för att kunna uppnå ett eftersträvat ekonomiskt slutresultat
när man vet eller misstänker all den utomlands belägna egendomen kan vara svår
att komma åt eller all omvandla i pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det följande ges några riktlinjer för hur bedömningen kan göras i sådana
situationer där makar har tillgångar och skulder i flera länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en svensk bodelning skall förrättas är det inte säkert att det skall göras en
motsvarande förrättning i ett annat land där makarna har egendom. Om det döms till
äktenskapsskillnad här i landet kan en av makarna äga exempelvis fast egendom i
ett annat land, som den maken enligt lagen där får behålla utan att det krävs
någon förrättning. En vanlig situation är säkeriigen all en make som invandrat
hit äger ärvd egendom i sitt hemland och att sådan egendom enligt lagen i
hemlandet inte skall ingå i en bodelning. Om makarna inte kan enas om något
annat, bör det förfaras på del sätt som anges i denna bestämmelse. Om egendomen
på gmnd av valutarestriktioner inte kan realiseras och föras ul ur del land där
den finns, bör detta kunna inverka på bedömningen av det värde egendomen skall åsättas
vid bodelningen. Det är ofrånkomligt att man ibland får nöja sig med ganska
grova skattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall kan ett svenskt bodelningsförfarande komma i konflikt med<br>
ell annal förfarande utomlands. Det rör sig då i allmänhet om ett förfaran-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de som inte utmynnar i ett
avgörande som erkänns i Sverige. Föreligger Prop. 1989/90:87 redan ett sådant
utländskt avgörande kan man som regel vid lottläggningen av den egendom som
finns i det land där avgörandet har meddelats följa den fördelning av egendomen
som det utländska beslutet innehåller. Man bör normalt kunna utgå från att
innehållet i beslutet också verkställs. En sådan anpassning lill den realitet
som etl utländskt beslut innebär måste skiljas från erkännande av beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
åter makama genom bodelning själva avtalat om hur del skall förfaras med den
utomlands belägna egendomen, får ett sådant avtal normall antas vara giltigt
enligt 5 §. Del får då genom tolkning av bodel-ningsavlalet utrönas vad det
skall ha för konsekvenser för fördelningen av den övriga egendomen. En sådan
tolkning kan leda till ett annal resultat än vad som följer av bestämmelserna i
denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är närmast en praktisk fråga om man skall avvakta en bodelnings-förrättning som
man vet eller förmodar kommer all äga mm utomlands. Situationen blir ohållbar,
om man både här och i del främmande landet söker vänta ut varandra. 1 många
fall framtvingas säkert en uppgörelse mellan makarna. I andra fall får man nöja
sig med att förrätta bodelning här i landet och acceptera den osäkerhet som det
innebär all egendom i ett annat land vid en framlida förrättning kan komma att
fördelas på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket öppnas en möjlighet all begränsa omfattningen av en bodelning. En
sådan möjlighet finns redan i dag, eftersom boddningstvisler är dispositiva.
Makar kan t. ex. träffa en bindande deluppgörelse som begränsar bodelningen till
att omfatta den här i landet befintliga egendomen. Makar kan också genom
processhandlingar bestämma Ivisleföremå-let inför en bodelningsförrättare på ell
sådant sätt atl prövningen omfattar endast en viss del av makarnas egendom. Den
förevarande bestämmelsen går längre och öppnar möjlighet för en bodelningsförrättare
alt mot en makes bestridande begränsa bodelningen, när det finns egendom i ett
främmande land och det kan antas att bodelningen inte kommer all gälla i del
landet. En fömtsättning är alt inte någon av makarna motsätter sig
begränsningen och anför rimliga skäl för sin ståndpunkt. Ell sådant skäl kan
vara att egendomen i Sverige har etl nära samband med egendom som finns
utomlands och alt det därför inte är lämpligt all verkställa bodelning enbart
av den i Sverige belägna egendomen (jfr betänkandet s. 273).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
tillgodoser praktiska behov. Det kan vara angeläget att på ett slutgiltigt sätt
bestämma över makarnas framtida rätt till tillgångar som finns här i landet.
Särskilt gäller detta om de äger fast egendom. Samtidigt kan det framstå som skäligen
meningslöst att dra in egendomsinnehav utomlands i ett fullständigt svenskt
bodelningsförfarande, om man vet eller på goda gmnder kan anta all boddningsförrällarens
beslut om denna egendom saknar praktisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
bodelningen begränsas lill t. ex. tillgångar och skulder som finns i<br>
Sverige uppkommer frågan huruvida hänsyn vid fördelningen ändå skall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>. 52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tas lill all egendom finns
i andra länder. De sakkunnigas förslag utgår Prop. 1989/90:87 uppenbarligen
från det (jfr 4 kap. 6 § andra stycket andra meningen i deras lagförslag 1).
Jag delar den uppfattningen. Motsatt ståndpunkt skulle kunna leda till
orimliga resultat och dessutom stå i konflikt med allmänna äktenskapsrällsliga gmndsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bodelning som t.ex. begränsas till all avse enbart tillgångar och skulder som
finns i Sverige kan således resultera i att den ena maken tilldelas all egendom
som finns här i landet. Något behov av all särskilt ange del i lagtexten har
inte ansetts föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
del i en främmande stat meddelats ell slutligt beslut om legal separation och
har makama inte ålempplagit sammanlevnaden, skall egendom som makama har
förvärvat efter separationen inte ingå i en bodelning där svensk lag är
tillämplig på makamas förmögenhetsförhållanden. Vid en sådan bodelning skall
täckning för skulder beräknas med hänsyn till förhållandena vid separationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
4 kap. 8 § i de sakkunnigas lagförslag 1.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
reglerar rällsverkningama av ett utländskt beslut om legal separation när
svensk lag är tillämplig på makamas förmögenhetsförhållanden. I huvudsak
överensstämmer regleringen med en motsvarande bestämmelse i 10 § i 1931 års
förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innebär all egendom som en make förvärvar efter separationen inte skall ingå i
bodelningen och alt täckning för skulder skall beräknas med hänsyn lill förhållandena
vid separationen (jfr 9 kap. 2 § äktenskapsbalken och prop. 1986/87:1 s. 156).
Till skillnad från vad som gäller enligt 1931 års förordning inträder dock inte
dessa rättsverkningar om makama har ålempplagit sammanlevnaden (jfr SOU 1981:85
s. 434 ff). I lagtexten används termen legal separation, som redan har
introducerats i svensk rätt (jfr 5 § andra stycket lagen (1976:108) om
erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående
underhållsskyldighet), istället för ordet hemskillnad, som förekommer i 1931
års förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
9 kap. 2 § första stycket äktenskapsbalken skall en bodelning med<br>
anledning av äktenskapsskillnad göras med utgångspunkt i egendomsför<br>
hållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Del är alkså<br>
inte förhållandena den dag då äklenskapsskillnadsdomen vinner laga krafl<br>
som är avgörande. Del skulle kunna ifrågasättas om del inte på motsvaran<br>
de sätt enligt förevarande paragraf borde vara förhållandena den dag då<br>
frågan om separation anhängiggörs som skall utgöra utgångspunki för<br>
bodelningen. Med hänsyn lill att fömtsättningama för separationen och<br>
förfarandei som leder till separationsbeslutel kan vara olika i olika länder,<br>
har dock i förevarande paragraf valts den något försiktigare lösningen att<br>
låta förhållandena den dag då separationsbeslutel vinner laga kraft vara<br>
avgörande för bodelningen (jfr 10§ 1931 års förordning).</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äktenskapsbalkens
bestämmelser om förfogande över makars gemensamma bostad och bohag och om en
makes rätt alt vid bodelning överta sådan egendom skall alltid tillämpas, om
bostaden och bohaget finns i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
4 kap. 9 § i de sakkunnigas lagförslag 1.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om makars gemensamma bostad och bohag finns i 7 kap. 4 9 § § samt 11 kap. 8
och 10 §§ äktenskapsbalken. De innebär i korthet dels att del gäller vissa
begränsningar i en makes räll all förfoga över makamas gemensamma bostad och
bohag, dels att den make som har störst behov av bostaden och/eller bohaget i
princip har rätt all mol avräkning överta den egendomen vid bodelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utländsk lag som är tillämplig på makars förmögenhetsförhållanden kan sakna
motsvarigheter lill de svenska bestämmelsema om makars bostad och bohag. De svenska
reglema har en utpräglad skyddskaraklär och skall enligt den förevarande
bestämmelsen alltid tillämpas på bostad och bohag som finns här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
äktenskapsbalkens bestämmelser om makars gemensamma bostad och bohag förekommer
begreppen "giftorällsgods" och "enskild egendom" (se l.ex.
11 kap. 8 och 10§§ ). Med giftorällsgods avses i princip sådan egendom vari den
andre maken har ell anspråk på delning av egendomens värde vid en framlida
bodelning. Annan egendom utgör makens enskilda egendom. En utländsk lag som är
tillämplig på makamas förmögenhetsförhållanden kanske inte gör någon sådan
motsvarande uppdelning av egendomen eller använder andra begrepp än de som
förekommer i äktenskapsbalken. Vid tillämpningen av bestämmelsen i sådana situationer
får den egendom som enligt den utländska lagen skall anses ingå i bodelningen i
regel vara att jämställa med giftorättsgods och återstoden anses motsvara enskild
egendom. Avvikelser från denna huvudregel kan nalurligvis förekomma. Del får
överlämnas ål rättstillämpningen all i det enskilda fallet la ställning till
dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en bodelning som görs i Sverige får jämkning ske enligt 12 kap. äktenskapsbalken,
även om en utländsk lag är tillämplig på makamas förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Bestämmelsen
saknar motsvarighet i de sakkunnigas förslag; jfr dock 4 kap. 7 § i de
sakkunnigas lagförslag 1.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
bestämmelsen anges att jämkning enligt 12 kap. äktenskapsbalken får ske vid
bodelning som verkställs i Sverige, även om främmande lag är tillämplig på
makamas förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Meningen
är givelvis inte atl jämkning skall kunna ske i alla de situationer då en
tillämpning av utländsk räll leder till resultat som avviker från vad som anses
naturligt efler svenska förhållanden. Det måste accepteras all en främmande lag
många gånger är gmndad på värderingar och synsätt som avviker från dem som vi
har här i landet och alt det andra landels regler har utformats därefter. När
en tillämpning av den främmande lagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>emellertid
leder lill resultat som enligt ett svenskt betraktelsesätt - såsom Prop.
1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
kommer till uttryck i 12 kap. 1 och 3 §§ äktenskapsbalken framstår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
oskäligt, ger den ifrågavarande bestämmelsen möjlighet till jämkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör efterlevande make ges samma starka ställning vid bodelning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
sker här i landet, oavsett om svensk eller utländsk lag skall tillämpas i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>materiellt
hänseende i övrigl vid bodelningen. Vid en bodelning som sker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
anledning av en makes död, skall en efterlevande make alltså inte i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>något
fall kunna tvingas alt dela med sig av sin egendom (se 12 kap. 2 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>äktenskapsbalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som har sagts i specialmoliveringen lill 9 § om att del i en utländsk lag kan
förekomma andra begrepp eller göras en annan uppdelning av egendomen än den som
följer av begreppen "giftorällsgods" och "enskild egendom"
är tillämpligt även när del gäller den ifrågavarande paragrafen. Sådan egendom
som enligt den utländska lagen skall ingå i bodelningen får alltså vid
tillämpningen av de ifrågavarande bestämmelserna om jämkning i normalfallet
anses motsvara giftorällsgods och annan egendom får jämställas med enskild
egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga
har föreslagit all den förevarande lagen skall innehålla en hell annan paragraf
om jämkning vid bodelning. Enligt denna skall man vid bedömning av om jämkning
skall ske enligt 12 kap. 1 § äktenskapsbalken i fall då svensk lag har blivit
tillämplig på bodelningen även i materiellt hänseende efter ell byte av hemvislland
la hänsyn till i vad mån bodelningen avser egendom som tillhörde en make före lagbylet
och den maken enligt den tidigare tillämpliga lagen hade fått behålla mer av
sin egendom. Jag instämmer i de sakkunnigas uppfattning att delta bör kunna
beaktas vid tillämpningen av jämkningsregeln men anser att del ryms inom ramen
för den utformning som lagtexten i 12 kap. 1 § äktenskapsbalken har. Enligt
min mening behövs därför inte den av de sakkunniga föreslagna paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:292.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser 11§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inskränkningar
som en utländsk lag innehåller i en makes rätt alt förfoga över sådan fast
egendom eller tomträtt som tillhör denne make och finns i Sverige kan inte
göras gällande mol tredje man i vidare mån än vad som följer av svensk lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delsamma
gäller inskränkningar i en makes rätt all förfoga över sin övriga egendom eller
att skuldsätta sig, om tredje man och maken befann sig i Sverige när
rättshandlingen förelogs och tredje man inte kände lill eller borde ha känt lill
inskränkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
4 kap. 10 § första och andra styckena i de sakkunnigas lagförslag I.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf och den närmast följande innehåller regler till skydd för tredje man
när utländsk lag är tillämplig på makars förmögenhetsförhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige har en avtalsslutande part normall inte anledning alt räkna<br>
med att det finns äktenskapsrällsliga hinder för en motparts räll all ingå</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rättshandlingar eller
begränsningar i dennes skyldighet all svara för sina Prop. 1989/90:87 skulder.
De enda bestämmelsema av denna karaktär i svensk lag är de regler om
inskränkningar i en makes rätt att ulan den andra makens samtycke disponera
över framför allt makamas gemensamma bostad och bohag som finns i 7 kap. 4 9§§
äktenskapsbalken. 1 andra länder finns regler med mer långtgående
begränsningar. Bestämmelsema i denna paragraf syftar lill att skydda tredje
man mol inskränkningar som en utländsk lag kan innehålla i fråga om en makes
rätt all förfoga över sin egendom eller skuldsätta sig. Den följande 12 §
innehåller skyddsregler till förmån för tredje man, om utländsk lag innefattar
begränsningar i en makes skyldighet all med sin egendom svara för sina skulder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket får inskränkningar som en utländsk lag innehåller i en makes räll
all förfoga över sin fasla egendom eller tomträtt inte göras gällande mol
tredje man i vidare mån än vad som följer av svensk lag. Bestämmelsen gäller
dock bara för egendom som finns här i landet. Den innebär inte att
ifrågavarande regler i den tillämpliga utländska lagen aUtid skall sällas ål
sidan. Sådana bestämmelser i den utländska lagen som motsvarar svenska regler
kan alllid åberopas. På gmnd av bestämmelsen i 9 § kan tredje man däremoi inte
såvitt gäller makamas gemensamma bostad åberopa bestämmelser i utländsk lag som
är förmånligare för honom än bestämmelsema i 7 kap. 4 9 §§ äktenskapsbalken,
om bostaden finns i Sverige. 1 övrigt kan tredje man åberopa regler i den
tillämpliga utländska lagen som är förmånligare för honom än de svenska
reglerna (jfr 7 kap. 5 § tredje stycket äktenskapsbalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
krav på att tredje man skall ha varit i god tro beträffande inskränkningama i
den utländska lagen ställs inte upp i bestämmelsen. Detta hänger samman med de
krav på fömtsebarhet och stabilitet som bör gälla för regelsystemet rörande
fast egendom och tomlrält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket får inskränkningar som en utländsk lag innehåller i<br>
en makes rätt all förfoga över annan egendom än sådan som avses i första<br>
stycket eller inskränkningar som en sådan lag innehåller i dennes rätt all<br>
skuldsätta sig inte göras gällande mol tredje man. Skyddet är dock begrän<br>
sat till fall då maken och tredje man befann sig i Sverige när rättshandling<br>
en företogs. Det är vidare av betydelse att tredje man inte var i ond tro.<br>
Del skydd som finns faller nämligen bort om tredje man kände till eller<br>
borde ha känt till inskränkningen. Del kan dock inte ställas särskilt höga<br>
krav på vad tredje man bort känna till i detta sammanhang. Med anled<br>
ning av ell påpekande från bankföreningen under remissbehandlingen av<br>
de sakkunnigas förslag bör framhållas all godlroskravel givelvis inte inne<br>
bär all en enskild banktjänsteman alltid kan fömtsättas känna lill innehål<br>
let i en tillämplig utländsk lag. Om emellertid i del enskilda fallet sådana</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inskränkningar
som här avses blir kända för banken eller om det på gmnd Prop. 1989/90:87
av särskilda omständigheter finns skäl all misstänka att sådana inskränkningar
föreligger, kan banken inte göra skyddsreglerna gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör observeras atl bestämmelserna i detta stycke skall tillämpas också på fast
egendom och tomträtt (motsvarande) som finns utanför Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från vad som synes vara fallet i utredningens förslag får sådana
bestämmelser i den tillämpliga utländska lagen som moisvarar rådighelsinskränkningarna
i 7 kap. 5 § äktenskapsbalken åberopas gentemot tredje man. Delta blir av
betydelse framför allt beträffande andra bosläder än fastigheter som innehas
med äganderätt (eller tomlrält) saml beträffande bohag. Skulle bestämmelserna i
den utländska lagen innehålla mer omfattande begränsningar än motsvarande
svenska regler är dessa begränsningar i sina överskjutande delar inte gällande mol
tredje man under de förutsättningar i övrigt som anges i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begränsningar
som en utländsk lag innehåller i en makes skyldighet alt med sin egendom svara
för sina skulder kan inte göras gällande i Sverige, om skulden hänför sig lill
en rättshandling varigenom en make har förfogat över sin fasta egendom eller
tomträtt och egendomen finns här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
gäller om skulden hänför sig till en rättshandling varigenom en make har
förfogal över annan egendom eller skuldsatt sig, om tredje man och maken befann
sig i Sverige när rättshandlingen företogs och tredje man inte kände lill eller
borde ha känt lill inskränkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
4 kap. 10 § tredje stycket i de sakkunnigas lagförslag 1.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen behandlas en makes ansvar för sina skulder. Bestämmelsen bryter
igenom begränsningar som en tillämplig utländsk lag kan innehålla vad gäller en
makes skyldighet att med sin egendom svara för sina skulder. Reglerna knyter an
till den uppdelning som görs i 11 § mellan på ena sidan fast egendom och
tomträtt som finns i Sverige och på den andra sidan övrig egendom och
betalningsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
första stycket behandlas ansvaret för skulder hänförliga lill rättshand<br>
lingar som avser fast egendom eller tomträtt som finns här i landet.<br>
Bestämmelsen omfattar alla skulder som kan hänföras lill makens förfo<br>
gande över sådan egendom. Liksom när del gäller bestämmelsen i 11 §<br>
första stycket saknar det betydelse vid tillämpning av bestämmelsen i<br>
förevarande stycke om tredje man var i god tro eller inte. Den situation<br>
som främst avses är all en make har upplåtit panträtt i sin fasla egendom<br>
till säkerhet för lån i fastigheten men att den tillämpliga utländska lagen<br>
inte ger en borgenär räll alt ta fastigheten i anspråk vid utebliven betal<br>
ning. I en sådan situation sätts alltså den utländska lagens regler ål sidan<br>
genom den ifrågavarande bestämmdsen och borgenären kan falla tillbaka<br>
på den svenska lagens regler om en upplåten panträtts rättsverkningar.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller förfogande över annan egendom eller betalningsskyldighet skall
enligt andra stycket vissa andra förutsättningar vara uppfyllda. I linje med
vad som föreskrivs i 11 § andra stycket gäller här atl maken och tredje man
skall ha befunnit sig i Sverige när rättshandlingen företogs och vidare att
tredje man inte var i ond tro beträffande makens möjlighet all enligt den
utländska lagen svara med sin egendom för sina skulder. En makes ansvar för
andra skulder, t. ex. sådana som uppkommit utomlands, omfattas inte av
paragrafen ulan bestäms av den tillämpliga lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
får betydelse vid utmätning och konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
makar förrättar bodelning med tillämpning av en utländsk lag, måste en makes
ansvar enligt denna paragraf beaktas så att slutresultatet inte innefattar en
sådan otillåten eftergift som är till skada för borgenärerna (jfr 4 kap. 7 §
konkurslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>13§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det inte finns någon behörig domstol när svensk domsrätt föreligger enligt
denna lag, skall frågan tas upp av Stockholms tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
6 kap. 1 § i de sakkunnigas lagförslag 1.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller en regel om reservfomm för det fall att någon behörig domstol inte
finns när svensk domsrätt föreligger enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om svensk domsrätt i 2 § förutsätter atl del finns en svensk domstol som är
behörig att ta upp målet eller ärendet. Våra interna forumregler avgör vilken
domstol detta är. 1 de flesta fall är dessa regler heltäckande på så sätt att
Stockholms tingsrätt i sista hand anvisas som reservforum ( se t.ex. 14 kap. 3
§ äktenskapsbalken och 10 kap. 9 § rättegångsbalken). För vissa typer av mål
och ärenden finns del emellertid inte någon reservbestämmelse som kan
tillämpas. Det är fallet med sådana mål och ärenden om makars
förmögenhetsförhållanden som inte avser bodelning. 1 paragrafen anges atl
Stockholms tingsrätt är behörig att handlägga mål och ärenden enligt lagen när
det inte finns någon annan behörig domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>14§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpningen av denna lag skall den som är bosall i en viss stat anses ha
hemvist där, om bosättningen med hänsyn till vistelsens varaktighet och
omständigheterna i övrigt får anses stadigvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
6 kap. 2 § i de sakkunnigas lagförslag 1.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
flera av lagens bestämmelser används begreppet hemvist ulan alt del närmare
anges hur detta begrepp skall förslås. 1 förevarande paragraf ges en legaldefinilion
av begreppet. Legaldefinitionen moisvarar den som finns i 7 kap. 2 § lagen
(1904:26 s.l) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och
förmynderskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
definition av begreppet hemvist som finns i 7 kap. 2 § 1904 års lag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>infördes
genom ändringar i lagen år 1973. Definitionen utgjorde inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>någon
egentlig nyhet i svensk rätt. I propositionen framhölls att det före- Prop.
1989/90: 87</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>slagna begreppet torde
överensstämma med vad som tillämpades i inler-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nordiska förhållanden (se prop.
1973:158 s. 80 och NJA </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>1932 s. 384).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Formellt sett var
definitionen begränsad till all avse tillämpningen av 1904</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>års lag. Avsikten var dock
att man skulle skapa ett hemvistbegrepp som i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>princip kunde användas
inom hela den internationella familjerätten och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>all begreppet skulle kunna
tillämpas både i domsrätts- och lagvalssam-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>manhang.
1 senare lagstiftningsärenden har denna linje fullföljts (se prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1982/83:38
s. 12 f. och prop. 1984/85:124 s. 40 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemvistbedömningen
ger relativt sällan upphov till några svårigheter. De flesta människor bor
under hela sitt liv i ell och samma land, som oftast är det land i vilket de är
medborgare. Svårigheter uppkommer först när en person flyttar från ett land till
ett annal. I princip skall då två krav vara uppfyllda för alt nytt hemvist
skall anses ha uppkommit. För det första skall personen i fråga ha bosall sig i
ell nytt land. För del andra skall bosättningen där vara stadigvarande. I delta
ligger all personen skall ha för avsikt att stanna kvar i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
första kravet har en objektiv karaktär. Personen i fråga skall ha flyttal från ell
land till ett annat och vara bosalt i del nya landet. Det räcker inte att
personen har för avsikt alt flytta och kanske har vidtagit vissa förberedande
åtgärder inför flyttningen. Det normala är givelvis att den som flyttar också
skaffar sig en fast bostad i det nya landet. Det kan dock länkas fall då
kriterierna för hemvislbyle är uppfyllda ulan att den som flyttat har fast
bostad. Den som har levt hela sitt liv i ett visst land anses under alla
förhållanden ha hemvist där, även om han eller hon saknar bostad. Har man
hemvist i ell visst land anses man vidare behålla del till dess alt man
förvärvat hemvist i ell nytt land. Detta kan av olika skäl dröja en lid.
Hemvistet i del gamla landet kan då föreligga trots all en bosättning där i
bokstavlig bemärkelse inte längre föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på all bosättningen skall vara stadigvarande innebär som nyss nämndes alt
personen i fråga skall ha för avsikt att stanna kvar i landet. Det behöver dock
inte föreligga en bestämd avsikt atl stanna kvar för all framlid. Det bör räcka
med all personen räknar med all stanna tills vidare och inte har några
definitiva planer på alt lämna landet. Även den som i och för sig är på del
klara med att han vid en viss framtida tidpunkt, t. ex. i samband med
pensionering, skall lämna landet kan tänkas förvärva hemvist där. Det gäller
exempelvis om den planerade vistelsen är tänkt för avsevärd lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
berörda personens egna uppgifter om sina avsikter är givelvis av stor betydelse
för bedömningen av hemvistfrågan. Avgörandet kan emellertid inte baseras
enbart på sådana uppgifter. I allmänhet får en persons egna uppgifter belysning
av en lång rad faktiska omständigheter. Hit hör personens bostads-,
anställnings- och familjeförhållanden. Ofta blir hemvistfrågan inte aktuell att
bedöma förrän någon tid förflutit efter bosättningen i det nya landet.
Tidsfaktorn får då stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
närmare bestämningen av begreppet hemvist har belysts i olika utredningar, i
den juridiska litteraturen och i åtskilliga rättsfall. Här kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hänvisas lill utredningens
betänkande s. 59-67 där detta material om- Prop. 1989/90:87 nämns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>15
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bestämmelse i en utländsk lag får inte tillämpas, om del skulle vara uppenbart
oförenligt med gmndema för den svenska rättsordningen att tillämpa
bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
6 kap. 10 § i de sakkunnigas lagförslag 1.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller ell förbehåll om att tillämpning av en utländsk lag i ell enskik
fall inte får strida mot svensk ordre public. Frågan har berörts i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.2.4) tillsammans med frågor om andra begränsningar i
tillämpningen av utländsk räll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
där framhålls är del endast gmndläggande principer i den svenska rättsordningen
som ordre public-förbehållet är avsett att skydda. En tillämpning av den
utländska regeln skall vidare vara uppenbart oförenlig med dessa gmndläggande
principer för alt den skall kunna sältas åt sidan. Bestämmelsen är avsedd all
tillämpas restriktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehållet
i ordre public-förbehållet är svårt att precisera och närmare avgränsa. Klart
är att innehållet är utvecklingsbart och att det förändras i takt med
samhällsutvecklingen. Det är knappast möjligt eller önskvärt alt i förväg söka
ange i vilka fall tillämpningen av en utländsk lag skulle slå i strid med gmndema
för den svenska rättsordningen. Del får liksom hillills bli en sak för
rättstillämpningen alt avgöra i del enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande
och övergångsbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
Denna lag träder i krafl den 1 juli 1990, då lagen (1912:69) om vissa intemationella
rättsförhållanden rörande äktenskaps rättsverkningar skall upphöra all gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vid tillämpning av 1 § andra
stycket skall med annan lag likställas förordningen (1931:429) om vissa intemationella
rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema i 2 § medför inte
att svensk domstols behörighet i en fråga som väckts vid domstolen före
ikraftträdandet går förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Har talan i ett mål eller
ärende som avser makars förmögenhetsförhållanden väckts vid domstol före ikrafllrädandet,
tillämpas äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Har en för bodelning avgörande
lidpunkt inträtt före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser om makars
förmögenhetsförhållanden vid bodelningen. Detta gäller dock inte frågor om
bodelningens form eller frågor som avses i 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En giltig rättshandling rörande
makars förmögenhetsförhållanden som förelogs före ikraftträdandet förlorar inte
sin giltighet genom den nya</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lagen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Punkt 1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1912
års lag bygger på en Haagkonvention från år 1905. Enligt sin ordalydelse skall
lagen tillämpas endast om regeringen under fömtsättning av ömsesidighel förordnal
alt den är tillämplig i förhållande lill viss stal. Sverige har sagt upp
konventionen och hävt de förordnanden som har meddelats med stöd av lagen (se
SFS 1977:802). Lagen som sådan är emellertid inte upphävd, vilket sker genom
denna bestämmelse. Detta sker samtidigt med att den nya lagen träder i krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i förordningen (1931:429) om vissa intemationella rättsförhållanden rörande
äktenskap, adoption och förmynderskap är av det slag som numera utfördas i
lagform. 1 avvaktan på all dessa bestämmelser blir föremål för översyn, bör
förordningen vid tillämpningen av 1 § andra stycket i förevarande lag
likställas med annan lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
under punkt 1 innebär som huvudregel all den nya lagens regler skall tillämpas
även när det gäller mål och ärenden som har anhängiggjorts vid domstol före ikrafllrädandet.
Del innebär alt en eventuellt bristande domsrätt kan läkas genom den nya
lagens föreskrifter. Under punkt 3 behandlas den motsatta situationen. Om
svensk domsrätt har förelegat före den nya lagens ikraftträdande, går denna
inte förlorad genom den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av punkt 4 i övergångsbestämmelserna skall äldre bestämmelser
tillämpas, om talan i etl mål eller ärende som avser makars förmögenhetsförhållanden
väckts vid domstol före i kraftträdandet. Några lagregler om svensk domsrätt
finns emellertid inte i 1912 års lag. 1 stället anses våra intema fommregler
kunna ge viss vägledning för bedömning av domsrätten (jfr avsnitt 2.1.3). Mot
denna bakgmnd är det nödvändigt att, såsom har skett i förevarande punkt,
särskilt reglera frågan om svensk domstols behörighet i frågor som väckts vid
domstol före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
familjerätten finns det i allmänhet etl starkt intresse av all nya<br>
värderingar som kommer till uttryck i lag blir tillämpliga inom rimlig tid.<br>
Den synpunkten har särskild tyngd såvitt gäller de föreslagna reglema om<br>
tillämplig lag för makars förmögenhetsförhållanden. 1912 års lag är ålder<br>
domlig. Den anses allmänt ge ullryck åt en föråldrad syn på mannens och<br>
kvinnans förhållande i äktenskapet. Härtill kommer att den inte är direkt<br>
tillämplig i något enda fall, även om den delvis innefattar allmänna inter<br>
nationellt privaträltsliga gmndsatser. Enligt min mening kan del inte<br>
komma i fråga att tillämpa äldre lag enbart av det skälet all ett äktenskap<br>
har ingåtts före ikraftträdandet (jfr prop. 1986/87:86 s. 53). Lagförslaget</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>öppnar möjlighet för makar
all träffa avtal om tillämplig lag. Det får anses Prop. 1989/90:87 tillräckligt
all denna möjlighet finns för att åstadkomma en ändring av vad som annars
kommer alt gälla genom den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
bör alltså vara all de nya lagvalsreglerna blir tillämpliga från ikrafllrädandet.
Har makar som ingått äktenskap före ikraftträdandet inte träffat ell avtal om
tillämplig lag som är giltigt enligt 3 §, kommer den lag som följer av en
tillämpning av 4 § all gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
huvudregeln bör undantag göras för det fall alt makama har fört en tvistefråga
dem emellan till rättslig prövning. Enligt punkt 4 skall ett mål eller ärende
som avser makars förmögenhetsförhållanden och i vilket talan har väckts vid
domstol före ikraftträdandet prövas enligt äldre lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagens bestämmelser bör inte tillämpas vid bodelning, om den för
bodelningen avgörande tidpunkten har inträtt före lagens ikraftträdande (jfr
11 och 12 § § lagen 1987:788 om införande av äktenskapsbalken). I sådana fall
bör det alltså inte spela någon roll om en make först efler ikraftträdandet
väcker talan om bodelning eller begär all rätten skall utse en bodelningsförrättare.
Punkt 5 i övergångsbestämmelsema har utformats i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den för bodelningen avgörande tidpunkten förstås i detta sammanhang den
tidpunkt som är avgörande för vilka tillgångar och skulder som skall bli
föremål för bodelningen. 1 svensk intem lag regleras den frågan i 9 kap. 2 § äktenskapsbalken.
1 äklenskapsskillnadsfallet är enligt den paragrafen den avgörande tidpunkten
den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Enligt lagstiftningen i andra
länder kan den avgörande tidpunkten vara en annan. Det förekommer också andra
anledningar atl förrätta bodelning med därtill hörande regler om vilken
tidpunkt som är avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om den för bodelningen avgörande tidpunkten ligger före ikraftträdandet skall
den nya lagens bestämmelser tillämpas såvitt avser formkraven och förfarandei
vid bodelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äldre
rättshandlingar rörande makars förmögenhetsförhållanden som var giltiga när de
förelogs behåller enligt punkt 6 sin giltighet även efler ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äldre
rättshandlingar som var ogiltiga när de företogs, blir inte giltiga även om de
slår i överensstämmelse med reglerna i den nya lagen. Sådana rättshandlingar
behåller alltså sin ogiltighet (jfr prop. 1986/87:86 s.l29 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
Hemställan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
anta förslaget lill lag om vissa intemationella frågor rörande makars förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning i aktuella delar av familjdagssakkunnigas
Prop. 1989/90:87<br>
betänkande (SOU 1987:18) Internationella</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>familjerättsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Makars
förmögenhetsförhållanden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår
huvuduppgift har varit att föreslå internationella bestämmelser inom ämnesområdena
makars förmögenhetsförhållanden, underhåll lill barn och make samt arv.
Väsentligen handlar del om regler för svensk domstols behörighet, tillämplig
lag och erkännande av utländska avgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Våra
överväganden gäller inte den konventionsstyrda lagstiftningen. Här finns i
stort sett heltäckande regler i förhållande till de övriga nordiska länderna.
Annars har Sverige endast i begränsad omfattning ingått överenskommelser med
främmande stater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regler som vi föreslår skall gälla för personer som har anknytning till länder
över praktiskt taget hela världen med den mest skiftande lagstiftning, som
dessutom mer eller mindre ständigt förändras. En svensk internationell
lagstiftning kan inte fömtse och'ge lösningar för alla situationer utan måste
bygga på generella principer som får gälla i förhållande lill alla länder. En
viktig praktisk begränsning ligger också i atl vi i Sverige inte kan bestämma
hur man skall förfara utomlands. En internationell lagstiftning som inte
grundar sig på konventioner blir med nödvändighet i långa stycken endast en
lagstiftning för personer som har hemvist i Sverige eller som annars har
egendom här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
huvudfråga för oss har varit om hemvistet eller nationaliteten skall bilda utgångspunki
för valet av tillämplig lag i en kommande lagstiftning. Sverige tillhörde i
början av seklet de länder som tillämpande nationalitetsprincipen på ett
tämligen renodlat sätt i den internationella familjelagstiftningen. Sedan dess
har del skett en utveckling som inneburit att hemvistet fåll en allt större
betydelse. På våra områden gäller dock alltjämt att mannens nationella lag,
enligt en starkt föråldrad lagstiftning från 1912, är bestämmande för vilken
lag som skall tillämpas på makars förmögenhetsförhållanden samt all rätten till
arv enligt en lag från 1937 skall bedömas enligt den avlidnes nationella lag. I
frågor om underhåll har emellertid rättspraxis utvecklats så att hemvistet
numera är ett dominerande anknytningsmoment. I inomnordiska förhållanden
tillämpas hemvislprincipen på ett tämligen renodlat sätt inom våra ämnesområden
sedan 1930-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser all hemvistprincipen är all föredra framför nationalitetsprincipen på de
områden våra förslag gäller. Genom att lägga hemvistet lill gmnd för
lagstiftningen vinner man framför allt all den gällande familjelagstiftningen
kommer att stå i samklang med värderingar i vederbörandes levnadsmiljö samt alt
samtliga familjerättsliga relationer i en familj för del mesta kan bedömas
enligt samma lag. Det är heller inte bra all som nu ha en ordning som gäller i
Norden och en hell annan i förhållande till andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
avser makars förmögenhetsförhållanden bör emellertid inte<br>
hemvistprincipen genomföras i renodlad form. Vårt förslag öppnar möjlig<br>
heter för makar atl träffa avtal om tillämplig lag. Ett sådant avtal skall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
träffas inför ell äktenskap, under äktenskapet eller vid dess upplös- Prop.
1989/90:87 ning. Genom alt träffa avtal kan makar undanröja eventuella
oklarheter Bilaga 1 och välja en ordning som passar deras förhållanden. Som
förutsättning skall dock gälla all makarna har en i förslaget närmare angiven
anknytning lill det land vars lag de avtalar som tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
makar inte har träffat något avtal föreslår vi att lagen i del land där makarna
lar hemvist vid äktenskapets ingående blir tillämplig. En sådan regel är närmast
självklar när makarna är medborgare i olika länder. Den skall emellertid även
gälla i sådana fall när makar som är medborgare i samma utländska stat tar
hemvist i Sverige. Om de tänker leva här saknas del skäl alt tillämpa deras
nationella lag. Enligt vår mening finns det inte anledning att betrakta saken
på annat sätt när svenska makar vid äktenskapets ingående tar hemvist i ett
främmande land. Den svenska inställningen är här emellertid av underordnad
betydelse. 1 regel har makarna sin egendom eller merparten av den i hemvistlandel
och det blir lagen och myndighetema där som i realiteten avgör vad som skall
gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige gäller för närvarande oföränderlighelsprincipen, som innebär alt den
lag som blev tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden vid giftermålet
förblir tillämplig under hela äktenskapet även om makarna förlorar all
anknytning lill den lagen. Tvärtemot vad som är åsyftat leder principen ofta
till överraskningar för makarna. Anknytningen till den en gång vid äktenskapets
ingående tillämpliga lagen framstår många gånger som övervägande formell och
konstlad. Principen stämmer heller inte överens med gmndtanken all makarnas
förhållanden skall bedömas enligt den lag som gäller i deras sociala miljö. Vi
föreslår alt om makarna tagit hemvist i en ny stat och varit bosalla där i minsl
två år skall lagen i den staten i stället tillämpas. Regeln passar ihop med stmkturen
på den invandring som förekommer till Sverige. Merparten av den egendom som så
småningom skall delas vid skilsmässa eller dödsfall har makarna typiskt
sett förvärvat i Sverige. Samma regel skall gälla när makar utvandrar från
Sverige. I dessa fall får de svenska reglerna typiskt sett inte samma betydelse
i praktiken. Den angivna tidsgränsen skall inte gälla om makarna är medborgare
i del nya landet och inte heller om de tidigare har haft hemvist där. Bytet av
den tillämpliga lagen skall inte inverka på giltigheten av rättshandlingar som
makarna företagit dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
svensk lag blir tillämplig på makar som har flyttat hit kan den svenska
likadelningsprincipen i enstaka fall framstå som oskälig jämfört med vad som
följer av den tidigare tillämpliga lagen. Vi föreslår därför en regel som
innebär all man skall beakta detta vid bedömningen av om det skall ske jämkning
vid bodelning enligt bestämmelserna i förslaget lill äktenskapsbalk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 87</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Familjelagssakkunnigas
förslag till lagtext i aktuella delar</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap. Makars förmögenhetsförhållanden</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svensk
domstols behörighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Ett mål om makars förmögenhetsförhållanden får tas upp av svensk<br>
domstol,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>med anledning av etl
äktenskapsmål i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om svaranden har hemvist i
Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om käranden har hemvist i
Sverige och svensk lag är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om tvisten rör egendom i
Sverige, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om svaranden i en uppkommen
tvist har godtagit att saken prövas i Sverige eller utan invändning om rättens
behörighet har gått i svaromål i saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i första stycket angivna gmnderna för svensk domstols behörighet skall
tillämpas också på sådana frågor om makars förmögenhetsförhållanden som kan
las upp i äklenskapsmål saml i ärenden om utseende av bodelningsförrättare och
andra ärenden som rör makars förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
svensk domstols behörighet i mål eller ärenden som rör bodelning med anledning
av en makes död finns särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillämplig
lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Har makar eller blivande makar genom avtal bestämt atl en viss lag<br>
skall tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden skall det gälla, fömtsatt<br>
att avtalet avser lagen i en stat där någon av dem har hemvist eller var<br>
medborgare när avtalet ingicks eller där de båda samtidigt har haft<br>
hemvist under äktenskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtalet
skall vara uttryckt i skrift eller otvetydigt framgå av äktenskapsförord eller
annan handling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Har tillämplig lag inte bestämts genom avtal, gäller lagen i den stat<br>
där makarna tog hemvist vid äktenskapets ingående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit bosalla där i minsl
två år tillämpas i stället den statens lag. Har båda makarna tidigare under
äktenskapet haft hemvist eller är båda makarna medborgare i den staten
tillämpas dock lagen där så snart de har tagit hemvist i staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
En rättshandling rörande makars förmögehelsförhållanden är giltig<br>
om den överensstämmer med den lag som var tillämplig när rättshandling<br>
en företogs. Företogs rättshandlingen före äktenskapet är den giltig om den<br>
överensstämmer med den lag som blev tillämplig vid äktenskapets ingåen<br>
de.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshandlingen
skall anses giltig lill formen också om den uppfyller<br>
formkraven enligt lagen i den stal där den företogs eller där makarna då<br>
hade hemvist.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5 § En bodelning här i
landet kan förrättas enligt svensk lag även om en Prop. 1989/90:87<br>
främmande lag är tillämplig på makamas förmögenhetsförhållanden. De Bilaga
2<br>
svenska bodelningsbeslämmelsema gäller i tillämpliga delar också när den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>främmande
lagen föreskriver en annan form för delning eller avräkning beträffande makars
egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bodelning enligt 9 kap. 1 § andra stycket äktenskapsbalken' får dock förrättas
bara om den tillämpliga utländska lagen på motsvarande sätt tillåter makama all
förrätta bodelning under äktenskapet när de är ense.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Vid en bodelning skall makamas samtliga tillgångar och skulder här i<br>
landet och utomlands beaktas, såvida annal inte följer av den för makar<br>
nas förmögenhetsförhållanden tillämpliga lagen. Vid lottläggningen bör en<br>
make i första hand tilldelas egendom som tillhör honom eller henne<br>
utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
del finns särskilda skäl får bodelningen begränsas, när del finns egendom i ett
främmande land och del kan antas atl bodelningen inte kommer alt gälla i del
landet. En sådan bodelning kan utmynna i att en make tilldelas den här i landet
befintliga egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har svensk lag enligt 3 §
andra stycket blivit tillämplig på makars förmögenhetsförhållanden, skall vid
prövning av fråga om jämkning vid bodelning enligt 12 kap. 1 § äktenskapsbalken'
jämte övriga omständigheter beaktas i vad mån bodelningen avser egendom som
tillhörde en make före lagbylet och den maken enligt den tidigare tillämpliga
lagen hade fåll behålla mer av sin egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har det i en främmande stat
meddelats ett slutligt beslut om legal separation och har makama inte ålempplagit
sammanlevnaden, skall vid en bodelning där svensk lag är tillämplig på makarnas
förmögenhetsförhållanden egendom som makama har förvärvat efter separationen
anses som enskild och täckning för skulder beräknas med hänsyn till
förhållandena vid separationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Bestämmelserna i svensk lag
om förfogande över makarnas gemensamma bostad och bohag och om makes rätt att
vid bodelning överta sådan egendom tillämpas alltid om bostaden och bohaget
finns i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Inskränkningar som en utländsk lag innehåller i en makes rätt alt<br>
förfoga över sin fasla egendom eller tomträtt här i landet får inte åberopas<br>
mol tredje man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
gäller inskränkningar i en makes rätt alt förfoga över sin övriga egendom eller
all ådra sig betalningsskyldighet, om tredje man och maken befann sig i Sverige
vid rättshandlingens ingående, såvida inte tredje man känt lill eller bort
känna till inskräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begränsningar
som en utländsk lag innehåller i en makes skyldighet alt med sin egendom svara
för sina skulder kan inte göras gällande här i landet, om skulden hänför sig
till en rättshandling enligt första eller andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avser förslaget till äktenskapsbalk enligt prop. 1986/87:</span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ Ingår makar medan de har hemvist här i landet ell avtal enligt 2 §, Prop.
1989/90:87 blir det gällande mot tredje man när del har registrerats här.
Delsamma Bilaga 2 gäller för äktenskapsförord och gåvor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. Gemensamma bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Reservforum</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Finns det inte någon behörig domstol när svensk domsrätt föreligger<br>
enligt denna lag, tas målet eller ärendet upp av Stockholms tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hemvist</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Den som är bosall i en viss stat anses vid tillämpningen av denna lag<br>
ha hemvist där, om bosättningen med hänsyn lill vistelsens varaktighet<br>
och omständighetema i övrigl måste anses stadigvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Åndring
av anknytning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ Om det sedan talan har väckts inträffar en ändring av de omständigheter som gmndar
svensk domstols behörighet enligt denna lag, upphör inte domstolens behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ordre
public</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ En bestämmelse i en utländsk lag får inte tillämpas och ett utländskt avgörande
gäller inte i Sverige, om det skulle vara uppenbart oförenligt med gmndema för
den svenska rättsordningen all tillämpa bestämmelsen eller all erkänna
avgörandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Denna
lag träder i krafl den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Genom
lagen upphävs med den begränsning som följer av punktema<br>
3-5:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagen
(1912:69) om vissa intemationella rättsförhållanden rörande äktenskaps
rättsverkningar, lagen (1931:155) angående räll för Konungen att meddela
bestämmelser om intemationella rättsförhållanden rörande äktenskaps
rättsverkningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagen
(1937:81) om intemationella rättsförhållanden rörande dödsbo. 4.1 fråga om 4
kap. iakttas följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Föreskriftema i 1 § medför inte
atl svensk domstols behörighet i mål och ärenden som anhängiggjorts före ikrafllrädandet
går förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ett mål eller ärende i vilket
talan har väckts före ikrafllrädandet prövas enligt äldre lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Har en för bodelning avgörande
tidpunkt inträtt före ikraftträdandet, tillämpas äldre lag om makars förmögenhetsförhållanden
vid bodelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
gäller inte frågor om bodelningens form eller frågor som avses i 5 § .</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>d) En
giltig rättshandling rörande makars förmögenhetsförhållanden förlo<br>
rar inte sin giltighet genom ikraftträdandet av den nya lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87 Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över familjelagssakkunnigas
slutbetänkande (SOU 1987:18) Internationella familjerättsfrågor såvitt avser
makars förmögenhetsförhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>69
</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 Riksdagen
1989/90. 1 saml Nr 87</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Förteckning över
remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet (SOU Prop. 1989/90:87
1987:18) Internationella familjerättsfrågor i de delar som behandlas i detta Bilaga
3 lagstiftningsärende.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttrande
över betänkandet har avgetts av Svea hovrätt, hovrätten för Övre Norrland,
Stockholms tingsrätt, domstolsverket, socialstyrelsen, statens invandrarverk,
kammarkollegiet, statistiska centralbyrån, Uppsala universitets juridiska fakulletsnämnd.
Lunds domkapitel, socialnämnden i Södertälje kommun, Sveriges domareförbund,
Sveriges Advokatsamfund, Föreningen jurister vid Sveriges allmänna
advokatbyråer. Kommunal- och landstingsanslällda familjerådgivares förening. Svenska
Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen. Begravningsföreningen Fonus, Cenlems
Kvinnoförbund, Folkpartiets Kvinnoförbund, Moderata Kvin-norförbundel, Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Fredrika Bremerförbundel,
Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige och Utlandssvenskarnas förening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>« u ..</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilagas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovratt:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
tillstyrker all förslaget läggs lill grund för lagstiftning och finner det särkilt
tillfredsställande att den segslitna konflikten mellan nationali-lets-och
hemvistprincipen i förslaget lösts i princip till den senares fördel. Den
föreslagna lagen är föredömligt väl disponerad. Läsningen underiättas av undermbriker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för övre Norrland:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
vill lill en början framhålla atl familjerättssakkunnigas slutbetänkande
enligt hovrättens mening är ett mycket omsorgsfullt, gediget oeh värdefullt
arbete. Del bör kunna ge de lagstiftande instanserna ett gott underlag för alt
i en ny lag samla nära nog alla internationella familjerättsfrågor. För
framtiden måste det vara av särskild betydelse att man i etl regelsystem kan få
en överblick över och ell samlat grepp om reglerna inom områdena för äktenskap,
äktenskapsmål, makars förmögenhetsförhållanden, underhåll till barn och arv.
Del har också varit de sakkunnigas huvuduppgift att lämna förslag till sådana
bestämmelser, som väsentligen avser svensk domstols behörighet, tillämplig lag
och erkännande av utländska avgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om de sakkunniga sålunda på etl förtjänstfullt sätt har fullgjort de uppgifter
som de har haft enligt sina direktiv, kan detta inte undanskymma alt det
enligt hovrättens uppfattning skulle ha varit än mer värdefullt om hela den
allmänna internationella privaträltsliga lagstiftningen på det familjerällsliga
området dvs. den som inte bygger på konventioner och andra överenskommelser
om samarbete med andra stater kunde samlas i en lag. Lagstiftningen skulle
då, som de sakkunniga också påpekar, bli lättare att överblicka och tillämpa.
Nu saknas alltså i lagförslaget regler inom så viktiga områden som faderskap,
adoption, vårdnad och förmynderskap. Hovrätten har uppmärksammat alt förmynderskapsutredningen
i belänkandet (SOU 1987:73) föreslagit regler inom det sistnämnda området,
vilka är avsedda att återfinnas i den nu föreslagna lagen och även kan medföra
vissa justeringar i lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det snarare ligger inom det konventionsbundna området vill hovrätten i detta
sammanhang ändå peka på vikten av all de i såväl civilrättsliga som
straffrättsliga sammahangen svårlösta och känsliga frågorna om olovligt
bortförande av barn i internationella förhållanden blir reglerade så snart som
detta överhuvudtaget är möjligt. De sakkunniga nämner här också (sid. 49 50)
de förslag lill en sådan reglering som finns i departementspromemorian
"Olovligt bortförande av barn i internationella förhållanden" (Ds Ju
1986:7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
lill sisl nämna en detalj av mindre betydelse kan förefalla något<br>
överflödigt. Hovrätten har emellertid funnit att det i vart fall för inte<br>
hell insatta läsare av lagtexten kan vara värdefullt om de olika bodel<br>
ningsbegreppen formuleras tydligare än som nu är fallet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt:</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
delar familjelagssakkunnigas uppfattning att hemvistprinci- ''HSa J pen är att
föredra framför nationalitetsprincipen och har, frånsett vad nedan anförs,
ingen erinran mot i belänkandet upptagna förslag. Dessa bör föranleda
lagstiftning. Tingsrätten instämmer i familjelagssakkunnigas uttalande att
hela den allmänna internationella familjdagsstiftningen på sikt bör samlas i en
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket
(DV) har inte något atl erinra mot kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
regler om den internationella familjerätten är ålderdomliga och
svåröverskådliga. Den ökade rörligheten över gränserna gör att behovet av
klara och enkla regler är stor. Det är därför tillfredsställande alt kommittén
har sett över regelsystemet och att den lägger fram förslag lill en samlad
reglering av dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DV
anser atl kommittén på ett förtjänstfullt sätt har löst sin uppgift. Genom att
bestämmelserna samlas i en gemensam lag bör del bli förenklingar för bl.a.
domstolarna vid tillämpningen av den internationella familjerätten. Det är
enligt verkets mening myckel angeläget att arbelet med all se över dessa frågor
kan fortsätta så att regler om faderskap, vårdnad, och som förmynderskapsutredningen
också numera har föreslagit i betänkandet (SOU 1978:73) Internationella förmynderskapsfrågor
förmynderskapsfrågorna kan inlemmas i en gemensam lag om inlena-tionella familjerällsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
innehåller ett lagförslag, som innefattar stommen till reglering av hela den
internationella familjerätten. Det framlagda förslaget är väl systematiserat,
vilket gör det lätt att hitta i regelsystemet. Socialstyrelsen tillstyrker
förslaget i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
föreslår att alla frågor som rör internationella förhållanden inom
familjerätten både de som ännu inte är reglerade, och de som finns i andra lagar
tas in i denna samlade lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverk:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
genomgång av belänkandet i övrigt har verket inte någonting att erinra mot
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitets juridiska fakultetsnämnd:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsstyrelsen
finner de remitterade förslagen ägnade att läggas lill<br>
grund för lagstiftning. Dess lösningar i sak utgör i allt väsentligt ell lagfäs<br>
tande av senare svensk praxis; där de innefattar ändringar, är dessa över-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vägande
väl motiverade. Även disposition och indelning av författnings- Prop.
1989/90:87 materialet ter sig genomarbetade och ändamålsenliga. På enstaka
punkter Bilaga 3 har fakultetsstyrelsen frågor eller invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lunds
Domkapitel:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet,
som anmodats yttra sig över mbricerat betänkande, har i huvudsak begränsat sin
granskning lill frågor som berör Svenska kyrkan antingen som trossamfund eller
som huvudman för folkbokföringen. Domkapitlet har inte några invändningar mot
flertalet av förslagen i betänkandet. Endast i fråga om rätten att avtala om
tillämplig lag rörande förmögenhetsförhållandena i ett äktenskap känner
domkapitlet tveksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste för den som skall tillämpa lagstiftning om internationell familjerätt
vara av stort värde att lagstiftningen så långt möjligt finns samlad i en lag.
Den nu föreslagna lagstiftningen är därför ell steg i rätt riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
har i förslaget inte funnit något som försvårar rättstillämpningen för
personalen på pastorsexpeditionerna. Vid hindersprövning bör de nya reglerna
snarare innebära en enklare tillämpning i alla de fall som avser utländska
medborgare med minsl två års hemvist i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
i Södertälje kommun:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
tillslyrker utredningens förslag lill lag om internationella familjerällsfrågor.
Socialnämnden anser dock att frågan om vilken kommun som skall vara behörig
att avgiva yttrande lill länsstyrelsen i ärenden rörande äktenskapsdispenser
för dem som ej äger hemvist i Sverige bör klargöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
välkomnar det framlagda förslaget till Lag om internationella
familjerättsfrågor. Samfundet anser att lagförslaget utgör ett förtjänstfullt
arbete som i hög grad kommer att underlätta rättstillämpningen på den
internationella familjerättens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
sparbanksföreningen:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
vill sparbanksföreningen rent allmänt påpeka viklen av all inne<br>
hållet i förslaget sprids lill alla de invandrargmpper som har "sin
hemvist"<br>
i vårt land och främst då lill dem som ännu inte är svenska medborgare.<br>
Dessa gmpper omfattas idag inte av de svenska familjerältslagarna och<br>
flertalet härstammar vidare från länder vars kultur och rättsregler på<br>
många sätt skiljer sig från de vi har i Sverige. 1 synnerhet när det gäller<br>
lagstiftning inom familjerättens område är det av stor vikt atl de som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommer all omfattas av
lagstiftningen också erhållit tillräcklig informa- Prop. 1989/90:87 tion om
lagamas innehåll. Många olyckliga kollisioner på såväl del sociala Bilaga 3
som det rättsliga planet kan härigenom undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Begravningsföreningen
Fonus:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begravningsföreningen
FONUS, ekonomisk förening, finner den föreslagna lagen väl underbyggd och
lagtexten har fått en överskådlig och bra systemalik. Föreningen tillstyrker de
familjelagssakkunnigas förslag och atl den föreslagna lagen genomförs.
Förslaget synes väl ägnat all ligga lill gmnd för en lag om intemationella familjerällsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiets
kvinnoförbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om intemationella familjerällsfrågor blir en alk viktigare del av vår
lagstiftning. Sverige tar varje år emot ell ökat antal flyktingar och invandrare.
Detta innebär att allt fler människor får hemvist i ett annat land än där de
hör hemma i nationellt avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
Folkpartiets kvinnoförbundssida är vi lacksamma över alt denna utredning
gjorts. Uppläggningen av betänkandet är i överensstämmelse med FPK:s
inriktning. Detta hindrar inte att förbundet vid genomgången funnit vissa
synpunkter som vi särskilt vill framhålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Moderata
Kvinnoförbundet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Moderata
Kvinnoförbundet instämmer i huvudsak i utredarnas bedömning och tillslyrker
förslaget om att lag om intemationella familjerällsfrågor beslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ovannämnda slutbetänkande av familjelagssakkunniga framhålls att den allmänna
internationella familjelagstiftningen bör samlas i en lag för all erhålla en
bättre överblick och tillämpning. Socialdemokratiska kvinnoförbundet, SSKF,
delar den uppfattningen och ser fram mol en sådan översyn. Vi stödjer förslaget
eftersom vi tror alt sådan översyn skulle öka överskådlighelen och förbättra
informationen så att människor har en möjlighet att bedöma sin situation i
förhållande till lagstiftningen. När del gäller internationell familjerätt är
det ofta människor som inte kan vårt lands språk. Del är därför svårt för dem atl
t. ex. tillgodogöra sig en så pass komplicerad lagtext som del här rör sig om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1912
års lag (lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande<br>
äktenskapsrättsverkningar) och lagen från 1937 (lag om intenationella<br>
rättsförhållanden rörande dödsbo) berör de förhållanden som uppstår vid<br>
äktenskapsupplösning och dödsfall. De gällande reglerna har ofta givit<br>
oöverskådliga och övertaskande konsekvenser för berörda parter. Lagar<br>
nas regler har varit okända för folk i gemen och inte anpassade lill situatio<br>
nen i dagens Sverige med ca en miljon invånare med utländska rötter och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ett stort antal
blandäktenskap där makama har olika nationalitet vid Prop. 1989/90:87
äktenskapets ingående. Därför hälsar SSKF del nu lagda förslaget med Bilaga
3 tillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rent
allmänt önskar SSKF framhålla all del är av stor vikt alt den tillämpliga
lagstiftningen utformas så all den följer rådande jämställdhels-uppfattningar
och rättsförhållanden. Vi anser att det nu lagda förslaget är ell viktigt steg
i den riktningen även om vi har synpunkter på de öppningar till undanlag, som
utredningen gör. Vi återkommer med våra synpunkter om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kvinnors Vänsterförbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SKV
tillslyrker att del nya lagförslaget om intemationella familjerällsfrågor
antas. Mängden av olika nationella lagar och konventioner gör att en fortsatt
reglering av hela den intemationella familjelagstiftningen är nödvändig. Även
svenska lagar med föråldrat synsätt behöver förnyas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fredrika
Bremerförbundel:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-Förbundel
instämmer i utredningens slutsatser. Förbundet vill dock starkt betona viklen
av informaiion till utlandssvenskar om den ändring den nya lagstiftningen
innebär från nationalitets- till hemvislprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vårt land har man kommit långt beträffande jämställdheten på familjerättens
område och svenska medborgare utomlands känner sig förmodligen trygga i
medvetandet om detta. Att det hädanefter kan gälla andra lagar för dem än för
övriga svenska medborgare, kommer de förmodligen all vara okunniga om lång lid
framöver, om inte tillfredsställande information ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Riksorganisationen
kvinnojourer i Sverige:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RÖKS
anser att det är nödvändigt alt vi får en moderniserad lag som reglerar
internationella familjerällsförhållanden. Förslaget har därför en stor uppgift
att fylla genom all det ersätter en del föråldrade regler. Del är l.ex. bra att
1912 års lag om vissa intemationella rättsförhållanden rörande äktenskaps
rättsverkningar försvinner och ersätts av bestämmelser i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagstiftningen reglerar dock inte hela den intemationella familjerätten.
RÖKS håller med familjelagssakkunniga om att på sikt hela den allmänna intemationella
familjelagstiftningen bör samlas i en lag så att lagstiftningen blir lättare atl
överblicka och tillämpa. Enligt ROKS:s mening bör detta ske snarast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RÖKS
konstaterar med tillfredsställelse all lagförslaget till skillnad mol<br>
många andra lagförslag och lagar utgår från alt mänskligheten beslår av<br>
kvinnliga och manliga individer. Det är naturligt att texten innehåller både<br>
"hon" och "han". Detta är också bra som exempel för annan
lagstiftning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlandssvenskarnas
förening:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenskar
som flyttar utomlands är oftas omedvetna om vilken eller vilka t>"3ga i
lagar som i framliden kommer all bli gällande rörande deras förmögenhetsrättsliga
frågor, eller vilka arvsregler som kommer till tillämpning. Möjligen beaktas arbelslagslifiningen,
skattefrågorna och vissa trygghels-frågor som försäkringar och sjukvårdsfrågor.
Det kommer säkerligen som en stor överraskning för många all de kan bli
underkastade ell annat lands bestämmelser på så privaträttsliga frågor som
bodelning och arv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har säkeriigen också visat sig i många fall att man gjort felaktiga anlaganden
om vad som skall hända i sådana frågor. 1 många fall har olika lagar blivit gäUande
på en gång, vilket leder lill onödiga processer och kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
150 olika rättsordningar över världen är det svårt även för jurister att
överblicka konsekvenserna. Varje fall måste penetreras för sig. De svar som
juristen ger kan ändå visa sig vara felaktiga. Endast domstolsprövning, och i undantasfall
regeringsbeslut, ger definitivt besked.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
råder alltså en otrygghet för den enskilde individen. Enbart i Sverige tillämpas
fyra olika begrepp när det gäller bosättning: del socialrättsliga, det skatterällsliga,
del valutarällsliga och det som gäller folkbokföring. Det är i dag inte alllid
möjligt att få besked om vad som gäller i olika situationer. Sannolikt är del
inte enklare att få besked i andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
är de naturligtvis så, atl betydelsen av vad svensk lag stadgar är begränsad.
Ändock måste del anses ha stor betydelse all en reglering sker och framför allt
alt möjligheten atl träffa avtal om lillämlig lag ökas. Detta är viktigt även
om hemvislbegreppet blir än svårare all definiera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är högst angelägel att utlandssvenskar och emigranter genom trycksaker blir
informerade om de lagar som gäller och om förändringar i dessa. Föreningen är
för sin del beredd all medverka härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jusliliedepartemenlel
bör vara skyldigt alt utförda information, bl.a. förslagvis i alla pass
angående, rättigheter och skyldigheter för den som är svensk medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
person som begär tillfällig adressändring lill ullandel eller stadigvarande
utflyttning skall i samband därmed förses med en utförlig information om effektema
av flyttningen när det gäller hur svensk lag tillämpas inom t. ex. följande
områden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>bamomsorg
(bambidrag, underhållsbidrag m. m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>dödsfall
(arv, boutredning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>rösträtt
(anmälan till röstlängd m. m.) * sjukvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>skattskyldighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>äktenskapsskillnad
(bodelning, underhåll)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>valulaulförsd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>återbosättning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som särskilt bör framhållas är skillnaden mellan arvslagsliftning ur familjerältslig
synpunkt och ur skatterättslig synpunkt. Detsamma gäller förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
informationen bör också fogas en uppmaning all la reda på vad som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gäller i del nya
bosättningslandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2
Nationalitets-eller hemvistprincipen</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
central fråga för bestämmelser om lagval inom den intemationella familjerätten
är valet mellan nationalitets- och hemvislprincipen. Familje-lagsakkunniga har
vall att bygga lagförslaget på hemvistprincipen. Socialstyrelsen tillstyrker
detta. Principen blir då densamma som i lagen om intemationella
faderskapsfrågor. Likaså kommer lagstiftningen härigenom alt inom den intemationella
familjerätten närma sig den nordiska regleringen på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitets juridiska fakultetsnämnd:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innefattar i sak och framför allt en övergång lill hemvistet såsom främsta
anknytningspunkten på det familjerällsliga området. Del är här fråga om ett
fullföljande av en utveckling som sedan länge pågått i praxis och som har sill
motstycke i de flesta västliga länder. Rättspolitiskl innebär detta ell ökat
beaktande av sociala och ekonomiska faktorer i ett samhälle präglat dels av
ökad rörlighet, i Sveriges fall främst invandring, dels av starkare accent på den
trängre familjen föräldrar och bam som samhällelig gmndcdl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
ell lagstiftande av utvecklingen i angivet hänseende har fakultetsslyrelsen
som redan framgått ingen invändning. Även de lill lagvalsreglerna knutna reglema
om svensk domstols behörighet innebär mer fullständiga och rationella
lösningar än vad som för närvarande gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lunds
domkapitel:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lagstiftning rörande äktenskap och andra familjerättsliga förhållanden berörs
på etl särskilt sätt frågor som hänger samman med den kristna människosynen.
Del är enligt domkapitlets uppfattning viktigt alt man på detta område inte
accepterar en lagstiftning och rättstillämpning i vårt land som alltför mycket
avviker från vår egen rättsordning som är präglad av kristna värderingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
finner del därför rikligt att hemvistprincipen får genomslag i princip fullt ul.
Namnlagstiftningens tidigare tillämpning av hemvistprincipen på isländska
medborgare i Sverige visade emellertid på nödvändigheten av vissa avsteg. Det
kan alltså bli nödvändigt med sådana avsteg också på de områden som berörs av
den nu föreslagna lagstiftningen. Att i förväg peka på sådana situationer är
knappast möjligt. Man kan ifrågasätta om det inte borde finnas någon slags
generalklausul som gör det möjligt för svensk domstol all i vissa fall avvika
från huvudregeln om tillämplig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
instämmer i all domicilprincipen är att föredra framför natio<br>
nalitetsprincipen på de områden förslaget gäller och föster också stor vikt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1989/90. I saml Nr 87</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
den möjlighet lagen ger makar all träffa avtal om tillämplig lag såvitt Prop.
1989/90:87 avser deras förmögenhetsförhållanden och en arvlåtare att förordna
om Bilaga 3 tillämplig lag för rätt till arv. Den föreslagna lagen kan komma
alt medföra stora ekonomiska konsekvenser för många varför advokatsamfundet
anser det angelägel alt tillförlitlig information ges allmänheten, inte minsl
utlandssvenskar, om lagens innehåll, och då framför allt om de möjligheter som
finns all avtala om tillämplig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Bankföreningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
huvudfråga för familjelagssakkunniga uppges ha varit all bedöma om en persons
hemvist eller nationalitet skall bilda utgångspunkt för valet av tillämplig lag
i en kommande lagstiftning. Man har därvid funnit all hemvislprincipen är att
föredra framför nationalitetsprincipen. Delta innebär bland annat att intem
svensk lag kommer all tillämpas för flertalet invandrare i Sverige i fråga om
de rättsområden som regleras i lagförslaget. Bankföreningen tillstyrker att hemvislprincipen
får ell ökat genomslag på bekostnad av nationalitetsprincipen i fråga om familjerällsliga
förhållanden med internationella inslag. Möjligen förhåller det sig så att
hemvistprincipen i sådana sammanhang i praktiken redan tillämpas i mycket större
omfattning än vad som enligt gällande bestämmelser borde ske. Del får därför
anses vara lill gagn för alla om denna praxis nu också vinner stöd i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
sparbanksföreningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sparbanksföreningen
har inget all invända mot förslaget som helhet. Ett införande av
hemvistprincipen innebär en förenkling av regelsystemet och utgör samtidigt en
anpassning lill övrig lagstiftning i Sverige. Sparbanksföreningen håller
vidare med om att hemvistet i de flesta fall är den mest naturliga gmnden vid
valet av tillämplig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemvislprincipen
införs dock inte i någon renodlad form. Ett viktigt undantag är t. ex. atl
makar skall kunna avtala sinsemellan om vilken lag som skall vara tillämplig på
deras förmögenhetsförhållanden. Rätten atl avtala om atl annan lag skall vara
tillämplig begränsas dock av att makarna måste ha rimlig anknytning till den
stat var slag de väljer som tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
makars förmögenhetsförhållande stadgas i 4 kap. 2 § undantag från regeln om hemvislprincipen
innebärande att om makar eller blivande makar genom avtal bestämt all en viss
lag skall tillämpas på deras förmögenhetsförhållande skall del gälla fömtsatt
att de avser en lag i ett land där någon av dem haft hemvist när avtalet ingicks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har i belänkande flera gånger påpekats all man genom ell införande<br>
av hemvistprincipen i många fall undviker all i Sverige tillämpa ell lands<br>
lagar vilka strider mot svenskt rättsmedvetande och svensk rättsuppfatt<br>
ning. Härigenom undviker man också olyckliga kollisioner mellan olika<br>
kulturer och olika rättsuppfattningar. Etl problem som i Sverige ökat i takt<br>
med den ökande invandringen. Genom all föreslå en regel som den nyss<br>
nämnda föreligger en stor risk för all eftersträvade syften inte uppnås.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Istället
innebär denna regel all mölighelen atl i Sverige tillämpa utländsk Prop.
1989/90:87 lag, trots all man kanske sedan lång tid har sin hemvist här, ånyo
öppnas. Bilaga 3 Särskilt olyckligt blir det i de fall den utländska lagen
strider mol svensk lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att komma till rätta med denna risk för olägenhet föreslår sparbanksföreningen
all regeln i 6 kap. 10 § rörande "order public" ändras så alt den
omfattar också avtal som träffats mellan makar eller blivande makar enligt ett
främmande lands lag. Härigenom kan man behålla möjligheten att avtala om annan
tillämplig lag samtidigt som man garderar sig mot att i Sverige behöver
tillämpa lag som strider mot den svenska lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Centerns
Kvinnoförbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centerns
Kvinnoförbund anser att man i de flesta fall nu bör utgå från hemvislprincipen.
Det innebär alt svensk lagstiftning kommer all användas för människor som bor
och har boll i Sverige under många år, men som inte är svenska medborgare.
Detta är naturligt i Sverige, som har en stor andel invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiets
Kvinnoförund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
framhålla hemvist som gmnd för lagstiftning är hell rikligt. Del är en klar
fördel att gällande familjelagstiftning kommer att slå i samklang med värderingar
i vederbörandes levnadsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ansluter oss till förslaget om all lag bör tillämpas enligt hemvistprincipen
om inget annat avtalats. Vi ansluter oss till detta i de fall avtal inte har träffats
och anser att en lidsgräns för lagbudet på två år förefaller vara väl avvägd.
Vi tror atl del ökar rättssäkerheten genom att det gör det lättare att förstå
och informera sig för den enskilda människan. En enklare lagstiftning gör
också att de handläggare, som sysslar med frågorna får goda kunskaper om lagen
och intentionema bakom densamma och dess rättstillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kvinnors Vänsterförbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
de områden som lagförslaget omfattar är hemvislprincipen all före<br>
dra framför nationalitetsprincipen. Det är naturligare att lagen där man<br>
stadigvarande bor tillämpas än all medborgarskapet styr lagvalet.<br>
Hemvistprincipen är redan praxis i Norden och del är en fördel om samma<br>
ordning gäller i förhållande till andra länder.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3 Tillämplig
lag</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
ger makar och blivande makar rätt att genom avtal bestämma lagval ifråga om
makarnas förmögenhetsförhållanden. 1 4kap. 2§ 2sl anges all "Avtalet skall
vara uttryckt i skrift eller otvetydigt framgå av äktenskapsförord eller annan
handling." Förutom äktenskapsförord, som uttryckligen nämns i
bestämmelsen, anges i motiven som exempel inbördes testamenten och bodelningshandlingar
(s 261). Del är sannolikt en ren tillfällighet att de uppräkande handlingarna
enligt svensk rätt har en gemensam nämnare; de skall bevittnas. Delta krav lorde
inte kunna uppställas här (jfr dock 4 kap. 11 § i förslaget samt specialmotiveringen
härtill, s 277). Oberoende härav kan det ifrågasättas om äktenskapsförord
behöver anges särskilt i paragrafen. Bestämmelsen föreslås få följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Avtalet
skall otvetydigt framgå av skriftlig handling".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
äktenskapsförord skall nämnas som exempel på avtal bör bestämmelsen ändock ges
en annan språklig utformning, eftersom äktenskapsförord är en skriftlig
handling; tex</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Avtalet
skall otvetydigt framgå av äktenskapsförord eller annan skriftlig
handling".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
föreslår hovrätten följande språkliga ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4 kap. 5 § 1 st
första meningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"En
bodelning .... förmögenhetsförhållanden i övrigt . De svenska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
är motiverat av att även bodelningen är en del av regleringen av makarnas
förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
tingsrätt:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
4 kap. 2 § anförs i betänkandet (sid 260) att avtalet skall avse makarnas
egendom i sin helhet. Enligt tingsrättens mening måste för tydlighetens skull
denna regel komma lill ullryck i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
kap 3 § andra stycket i lagförslaget behandlar byte av tillämplig lag för makars
egendomsförhållanden. Enligt tingsrättens mening framstår den föreslagna
tidsfristen på två år som väl kort med hänsyn till den ingripande förändring
ett lagbyte innebär. Det torde förekomma att makar har svag anknytning till en
stat där de varit bosatta i två år och, måhända sedan kort tid, har hemvist.
Tingsrätten, som även vill framhålla behovet av stabilitet i
egendomsförhållandena, förordar atl nämnda tidsfrist bestäms liW fem år . Ur
rättssäkerhetssynpunkt vinns därmed också den fördelen atl bedömningen av om
makar har hemvist i en stal underlättas. I detta sammanhang vill tingsrätten
även framhålla all del torde föreligga behov av effektiva injörmalion.sålgärder
beträffande reglerna om tillämplig lag för makars förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I betänkandet (sid 272)
anförs att bestämmelsen i lagförslagets 4 kap. 6 §<br>
första stycket innebär att ett i Sverige ej gällande utländskt avgörande<br>
medför alt man vid lottläggningen av den egendom som finns i del land<br>
där avgörandet meddelats följer den fördelning av egendomen som del</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utländska
beslutet inenhåller. Tingsrätten finner det kunna ifrågasättas om Prop.
1989/90:87 bestämmelsen har denna innebörd. Om etl utländskt avgörande, som
ej Bilaga 3 gäller i Sverige, skall anses medföra all egendom i utlandet
tillhör en make bör detta framgå av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statistiska
centralbyrån:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall avtal mellan makar om tillämplig lag på makarnas förmögenhetsförhållanden
i vissa fall, för all bli gällande mot tredje man, registreras i Sverige. Av specialmoliveringen
(se betänkandet s 277 O framgår atl handlingen skall inges lill tingsrätt som
översänder densamma lill äklenskapsregistrel, vilket förs av SCB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgiflsskyldigheien
från bl. a. tingsrällema lill SCBs äklenskapsregis-ter regleras i förordningen
(1987:1022) om äklenskapsregistrel. En utvidgning av tingsrällemas uppgiflsskyldighet
till äklenskapsregistrel enligt förslaget fömtsätter en komplettering av
ovannämnda förordning med avseende på ifrågavarande typ av avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningen
i 3§ förordningen om äklenskapsregistrel till 1904 års lagstiftning bör ändras
till all avse den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
anser SCB all del kan vara lämpligt all upplysningsvis i själva lagen hänvisa till
förordningen om äktenskapsregistret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lunds
domkapitel:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
avsteg som de sakkunniga föreslår då makar i fråga om sina förmögenhetsförhållanden
kan träffa avtal om tillämplig lag känner domkapitlet stor tveksamhet inför. Ell
avtal om tillämplig lag skall slutas mellan två jäm-starka parter i en
situation där man inte riskerar ett utnyttjande från någon av partema. Enligt
domkapitlets mening kan den föreslagna bestämmelsen utnyttjas otillbörligt av
en starkare part. Domkapitlet menar bestämt, atl svensk domstol inte skall
behöva tillämpa en lag som direkt strider mot bärande rättsprinciper i vårt
land i vart fall inte om någon av parterna bestrider alt den avtalade lagen
skall äga tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
2 § andra stycket kan enligt samfundels mening saklöst utgå "vara uttryckt
i skrift eller".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
kap 2 § och 11 §: Enligt lagförslaget är avtal mellan makar om tillämplig<br>
lag rörande makamas förmögenhetsförhållanden bindande mellan parter<br>
na om fömtsättningama i övrigl i förslaget är uppfyllda. Lagvalsavtal skall<br>
också efler registrering i Sverige gälla mol tredje man enligt förslaget.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
avtal bör enligt föreningens mening kunnajämkas eller förklaras Prop.
1989/90:87 ogiltiga om de vid sin tillämpning skulle ge oskäligt resultat för
en av Bilaga 3 partema eller för tredje man. Makama kan ju ha träffat avtal om
tillämplig lag i sitt hemland. När makama sedermera tagit hemvist i Sverige och
boll här några år sker äktenskapsskillnad. Bodelning sker enligt den malerielk utpekade
utländska lagen. Svensk lag skall tillämpas i själva bodelningsförfarande
enligt förslagets 4 kap 5 § . Om den utländska lagen leder lill ett materiellt
oskäligt slutresultat i bodelningen måste den kunna angripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
vill här efterlysa regler eller uttalanden som möjliggör detta. Tänkbart är atl
lagvalsavialel kan angripas genom analogi med avtalslagen, trots all detta lagvalsavtal
egentligen ej är ell förmögenhelsrällsligt avtal. Mer tveksamt är om
bodelningen i en klandertalan kan angripas, då ju även i den tvisten den
materiellt utpekade utländska lagen är tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
har inga invändningar mot övriga lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Bankföreningen:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
konsekvens av lagförslaget om än oundviklig blir att utländsk lag i större
utsträckning än för närvarande kommer att vara tillämplig i fråga om svenska
medborgare som har flyttat utomlands. Sådan lag skall lill och med under vissa
förhållanden tillämpas beträffande svenska medborgare som återvänt till Sverige
efter atl ha varit bosalla utomlands under minst två år. Eftersom lagförslaget,
om del genomförs, kan komma alt medföra oväntade konsekvenser för en ulftyllad
"vanlig" svensk medborgare, bör stalsmaktema ombesörja att de som kan
komma att beröras av lagen erhåller särskild information om lagens verkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad mol vad som gäller enligt 1912 års lag om intenaliondla rättsförhållanden
rörande äktenskap m. m. öppnar förslaget möjlighet för makar eller blivande
makar att i viss utsträckning själva bestämma vilket lands lag som skall vara
tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden. Härigenom kan del visserligen
uppkomma viss risk för att del görs förmögenhetsrätlsliga dispositioner som
blir till skada för tredje man. Genom atl del i lagförslaget uppställs krav på
registrering av sådana lagvalsavtal (4 kap 11 § ) torde emellertid risken för
detta slags dispositioner vara begränsad. Med registrering avses enligt
förslaget hela förfarandei för registrering enligt äktenskapsbalken. I
klarhetens intresse borde delta möjligen framgå av lagtexten, exempelvis genom
en hänvisning till 16 kapitlet i äktenskapsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skydd
för tredje man tillgodoses också genom regler i 4 kap 10 §. In<br>
skränkningar som i en utländsk lag föreskrivs beträffande en makes rätt all<br>
förfoga över sin fasla egendom eller tomträtt här i landet får nämligen inte<br>
åberopas mot tredje man. Detsamma föreslås gälla i fråga om en makes<br>
räll all förfoga över sin övriga egendom eller all ådra sig betalningsskyldig-<br>
hel, om tredje man och maken befann sig i Sverige vid rättshandlingens<br>
ingående. Här gäller dock som fömtsättning att tredje man inte känt lill<br>
eller bort känna till inskränkningen. Borgenärsskyddet förefaller i delta<br>
sammanhang för bankemas del något tunt, eftersom kravet på den goda<br>
tron för sådana institutioner som bekant normall ställs mycket högt. Enligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankföreningens
mening bör kravet på god tro inte ställas så högt alt Prop. 1989/90:87
exempelvis en enskild banktjänsteman fömtsätts känna till innehållet i
Bilaga 3 tillämplig utländsk lag. Detta bör framgå av bestämmelsen på del
sättet alt orden "eller bort känna till" i paragrafens tredje stycke
utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiets
Kvinnoförbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget öppnas möjligheter för makar all träffa avtal om vilken lag de önskar
tillämpa. Vi måste framhålla vår tvekan mol denna ståndpunkt. Den kan komma alt
innebära atl lagstiftning som är negaliv för kvinnor kan bli tillämplig. FPK
anser alt lagen i delta fall måste se lill kvinnors behov, eftersom del finns
kvinnor som lever förtryckta i äktenskap där de inte själva kan ta tillvara
sina rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
principen att kunna välja lag talar, alt man i förarbetet lill
Haag-konventionen om tillämplig lag för rätten lill arv, särskik framhållit alt
möjligheten "all välja lag" är en fråga kring vilken ländema borde
enas. Med tanke på detta är det kanske inte särskik lämpligt all la bort denna
möjlighet. Förbundet vill ändå påpeka den fara vi ser i detta förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att makar vid äktenskaps ingående, under äktenskap och vid dess
upplösning kan träffa avtal om vilken lag som skall tillämpas på deras
förmögenhetsförhållanden. Vi accepterar förslaget även om vi känner en viss
tveksamhet humvida man kan uppNå en jämställd och rättvis fördelning i den ofta
konfliklladdade situationen vid ell äktenskaps upplösning. Detta inte minst med
hänsyn lill de annorlunda synsätt på kvinnors och mäns inbördes relationer som
finns i många andra kulturer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utlandssvenskarnas
förening:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ Del är utmärkt atl det klargörs, atl enligt svensk lag makar kan bestämma all
viss lag skall tilämpas på deras förmögenhetsförhållanden. Alla som flyttar ul
ur landet bör uppmanas atl komma sams om vad som skall gälla innan själva
utflyttningen sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ovan sagts kommer dock betydelsen av en överenskommelse för ulländssvenskama
alt vara begränsad. Emellertid finns i flera utländska lagar motsvarande regler
och de svenska avtalet kan, eventuellt efter vederbörlig registrering, vinna
giltighet även i del andra landet. Över huvud laget anser föreningen det
angeläget all ulländssvenskama görs uppmärksamma på själva problematiken och
möjligheten atl genom atl anlita juridisk expertis i flera länder för
rådgivning i görligaste mån vinna klarhet om vad som gäller i det enskilda
fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
avser för sin del all på allt sätt försöka sprida kännedom i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
menar inte all den nu gällande s. k. oföränderlighelsregdn<br>
under alla förhållanden måste bibehållas, men för atl inte komma överras<br>
kande för makama bör förändringen i den äktenskapliga förmögenhets-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ordningen vara knuten till
något som makama själva lätt kan iaktta, Prop. 1989/90:87 nämligen en
överenskommelse dem emellan. Texten andra stycket bör Bilaga 3 kunna lyda:
"Avtalet skall otvetydigt framgå av äktenskapsförord eller annan skriftlig
handling".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Som ovan sagts kommer med all säkerhet hemvislbegreppet att vålla svårigheter
i tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
i 4 kap 3 § väcker vissa betänkligheter. För två svenska makar, vilka i samband
med giftermålet lar sill hemvist i en annal stat, l.ex. biståndsarbetare och
hans huslm eller en induslritjänsleman på ell längre uppdrag i utlandet, torde
det vara naturligt atl se förmögenhetsförhållandena i äktenskapet reglerade
genom svensk lag, åtminstone så länge vistelsen i det främmande landet inte
blivit långvarig. Är landet för det nya hemvistet exotiskt eller dess språk
svårtillgängligt för makama synes anknytningen lill svensk lag än naturligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan förefalla naturligt att makama efler en längre lids vistelse i det nya hemvistlandel
låter del landels lag gälla, men en fix gräns, två år, såsom i förslaget, är
diskutabel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 Svensk domsrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
tingsrätt:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
kap 1 § p 3 och 4 kap 1 § p 5 i förslaget till lag om intemationella familjerällsfrågor,
nedan benämnt lagförslaget, ger svensk domstol en långtgående behörighet att ta
upp frågor rörande underhåll lill bam och make samt makars
förmögenhetsförhållanden. Således är svensk domstol behörig om svaranden ulan
invändning om rättens behörighet har gått i svaromål i saken. I betänkandet
(sid 230) anförs all "frågan om svensk domstol är behörig får behandlas
som andra rättegångshinder, vars tillämpning är beroende av invändning....".
Vidare uttalas all del för all domsrätt skall föreligga måste krävas all
svaranden går i svaromål i sak antingen skriftligen eller vid en förhandling.
Fråga uppkommer hur del skall förfaras när en svarande inte fullgör den
skyldighet han enligt rätte-gågnsbalken har att genast avge svaromål.
Tingsrätten vill mot bakgmnd av vad ovan citerats framhålla atl den inte kan
finna annal än all stadgandena bör tillämpas så atl rällegångshinder kan
föreligga även ulan invändning samt att en fömtsättning för svensk domstols
behörighet är atl svaranden vid förberedelsen genast avger svaromål. I annal
fall lorde den situationen kunna uppkomma att etl mål än anhängigt hos domstol
under avsevärd tid trots all ovisshet råder om svensk domstol alls är behörig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:288.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5 Övriga frågor<br>
</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 kap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
anvisar i 6kap 1 § Stockholms tingsrätt som reservfomm.<br>
Delta synes lämpligt med hänsyn till tingsrättens erfarenhet av familje<br>
rällsliga mål med intemationell anknytning. Handläggningen av sådana</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mål
är generellt sett mer komplicerad än handläggningen av andra familje- Prop.
1989/90:87 rättsliga mål. Tingsrätten finner sig, med hänsyn till det
ansträngda arbets- Bilaga 3 läget, föranlåten att framhålla atl den nya
lagstiftningen om familjemål kan komma att föranleda en ökad arbetsbörda för
Stockholms tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet (sid 327) har angivits atl del bör vara tillräckligt om de omständigheter
som betingar den utländska myndighetens behörighet förelåg antingen när
förfarandet inleddes eller när avgörandet meddelades. Tingsrätten anser att
lagtexten för tydlighels skull skall kompletteras i enlighet med vad ovan
anförts i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
förordar alt lagförslagets 6 kap 5 § ändras så all däri anges "har eller
har haft" i stället för "har". Därigenom kommer stadgandet även
all reglera t. ex. det fall all utländsk lag skall tillämpas på egendomsförhållanden
för makar, som vid äktenskapets ingående log hemvist i ett främmande land och
därefter fått hemvist i Sverige utan att ha varit bosatta här i två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
kap 10 § i lagförslaget innehåller en sedvanlig bestämmelse om ordre public.
Med hänsyn lill vad som av tradition avses härmed vill tingsrätten framhålla
all del inte är troligt all en domstol skulle komma att betrakta som stridande
mot ordre public alla de omständigheter som anges i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitets juridiska fakultetsnämnd:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1 kap 2 § introduceras termen "bosättning" i lagtext vid sidan av "hemvist".
Även om tanken är klar och förtjänar anslutning (motiven s2l4) förefaller
det tveksamt om man skall på detta sätt ytterligare berika den legislaliva
terminologin med en term, som skall tolkas och bestämmas vid sidan av
"hemvist". Det vore enligt fakulletsstyrdsens uppfattning
tillräckligt atl säga "hemvist i Sverige sedan minst två år". Praxis lorde
här i tillräcklig omfattning belysa hemvistbegreppets innebörd. 1 samma
stadgande, andra punkten, bör "var och en av dem" av språkliga skäl
utbytas mot "båda var för sig" eller "vardera av dem".
Meningen är språkligt sett något oklar. Kombinationen av "inte" och "antingen
- eller" utgör inte gott språkbmk. Det är icke entydigt om hinderslöshelskravet
är kumulalivt eller alternalivt. Om det senare avses, kunde lydelsen vara:
"....vardera av dem dessutom visa atl hinderslöshet föreligger antingen
enligt lagen i den stat där hon eller han har hemvist eller i den stat där
vederbörande är medborgare." Avses ett kumulalivt krav kan man formulera:
"vardera av dem dessutom visa att hinder mot äktenskapet inte möter vare
sig enligt lagen i den stat där han eller hon har hemvist eller i den där
vederbörande är medborgare".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
ovan anförts om begreppet "bosättning" gäller även 6 kap2 § IFL; stadgandet
synes umbärligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagradsremissens lagförslag</span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om vissa internationella frågor rörande makars förmögenhetsförhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagens
tillämpningsområde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Denna lag är tillämplig på frågor om makars förmögenhetsförhållanden som
har anknytning till en främmande stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagens
bestämmelser gäller dock inte i den mån något annat följer av en annan lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svensk
domstols behörighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ En fråga om makars förmögenhetsförhållanden får las upp av svensk domstol,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
frågan har samband med ett äktenskapsmål i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om svaranden har hemvist i
Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om käranden har hemvist i
Sverige och svensk lag är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om frågan rör egendom i
Sverige, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om svaranden i en uppkommen
fråga har godtagit alt saken prövas i Sverige eller har gått i svaromål i saken
ulan invändning om domstolens behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser om svensk domstols behörighet i frågor om bodelning med anledning
av en makes död finns i lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden
rörande dödsbo. En sådan fråga får las upp av svensk domstol även i fall som
anges i första stycket 2, 3 och 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillämplig
lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Har makar eller blivande makar skriftligen avtalat att en viss stats lag skall
tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden, skall det gälla om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avtalet avser lagen i en stat
där någon av dem hade hemvist eller var medborgare när avtalet ingicks, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>något annat inte följer av 5
12 §§ .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
den ena maken död, får den efterievande maken ingå ett avtal enligt första
stycket med den avlidnes arvingar och universella lestamenlstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4§
Har tillämplig lag inte bestämts genom avtal, gäller lagen i den stat där
makarna tog hemvist när de gifte sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit<br>
bosatta där i minst två år, tillämpas i stället den statens lag. Har båda<br>
makarna tidigare under äktenskapet haft hemvist i den staten eller är båda</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>makarna medborgare i den
staten, tillämpas dock den statens lag så snart Prop. 1989/90:87<br>
de har tagit hemvist i staten.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
En rättshandling mellan makar avseende deras förmögenhetsförhål<br>
landen är giltig, om den stämmer överens med den lag som är tillämplig på<br>
makarnas förmögenhetsförhållanden när rättshandlingen företas. Företas<br>
rättshandlingen före äktenskapet, är den giltig, om den stämmer överens<br>
med den lag som blir tillämplig när makarna ingår äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshandlingen
skall vidare anses giltig lill formen, om den uppfyller formkraven enligt lagen
i den stat där den företas eller där makarna då har hemvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äktenskapsförord
mellan makar som har hemvist i Sverige när rättshandlingen företas blir dock
gällande här i landet endast om registrering sker enligt bestämmelserna i äktenskapsbalken.
Gåva mellan makar som har hemvist i Sverige när gåvan ges blir gällande mot
givarens borgenärer endast om vad som föreskrivs för sådan giltighet i 8 kap. 1
§ äktenskapsbalken har iakttagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser om bodelning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
På begäran av en make eller en dödsbodelägare skall svensk lag<br>
tillämpas beträffande förfarandet vid bodelning, även om en utländsk lag<br>
är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. Bestämmelsema i<br>
svensk lag om förfarandei vid bodelning får tillämpas också när den<br>
utländska lagen föreskriver en annan form för delning eller avräkning<br>
beträffande makars egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bodelning enligt 9 kap. 1 § andra stycket äktenskapsbalken får dock förrättas
bara om den tillämpliga utländska lagen på motsvarande sätt tillåter makarna
all förrätta bodelning under äktenskapet när de är ense.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Vid en bodelning skall makarnas samtliga tillgångar och skulder här i<br>
landet och utomlands beaktas, om inte något annat följer av den lag som är<br>
tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. Vid lottläggningen bör<br>
en make i första hand tilldelas egendom som tillhör honom eller henne<br>
utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finns
det egendom i ett främmande land och kan det antas att bodelningen inte kommer
att gälla i det landet, får bodelningen begränsas till att gälla en viss del av
makarnas egendom. En sådan begränsning får dock inte göras, om någon av makarna
har rimliga skäl att motsätta sig det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har del i en främmande stat
meddelats ell slutligt beslut om legal separation och har makarna inte
återupptagit sammanlevnaden, skall egendom som makarna har förvärvat efler
separationen inte ingå i en bodelning där svensk lag är tillämplig på makarnas
förmögenhetsförhållanden. Vid en sådan bodelning skall täckning för skulder
beräknas med hänsyn lill förhållandena vid separationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Äktenskapsbalkens bestämmelser
om förfogande över makars ge-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mensamma bostad och bohag
och om en makes räll all vid bodelning Prop. 1989/90:87 överta sådan
egendom skall alltid tillämpas, om bostaden och bohaget Bilaga 4 finns i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ Vid en bodelning som görs här i landet får jämkning ske enligt 12 kap. äktenskapsbalken,
även om en utländsk lag är tillämplig på makamas förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Inskränkningar som en utländsk lag innehåller i en makes räll all<br>
förfoga över sådan fast egendom eller tomträtt som tillhör denne make och<br>
finns här i landet kan inte göras gällande mol tredje man i vidare mån än<br>
vad som följer av svensk lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
gäller inskränkningar i en makes rätt atl förfoga över sin övriga egendom eller
alt skuldsätta sig, om tredje man och maken befann sig i Sverige när
rättshandlingen förelogs och tredje man inte kände lill eller borde ha känt
till inskränkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Begränsningar som en utländsk lag innehåller i en makes skyldighet<br>
att med sin egendom svara för sina skulder kan inte göras gällande här i<br>
landet, om skulden hänför sig lill en rättshandling varigenom en make har<br>
förfogat över sin fasta egendom eller tomträtt och egendomen finns här i<br>
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
gäller om skulden hänför sig lill en rättshandling varigenom en make har
förfogal över annan egendom eller skuldsalt sig, om tredje man och maken befann
sig i Sverige när rättshandlingen företogs och tredje man inte kände till eller
borde ha känt till inskränkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om del inte finns någon
behörig domstol när svensk domsrätt föreligger enligt denna lag, skall frågan
las upp av Stockholms tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid tillämpningen av denna
lag skall den som är bosall i en viss stat anses ha hemvist dar, om
bosättningen med hänsyn lill vistelsens varaktighet och omständigheterna i övrigl
får anses stadigvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En bestämmelse i en utländsk
lag får inte tillämpas, om det skulle vara uppenbart oförenligt med gmnderna
för den svenska rättsordningen att tillämpa bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1
juli 1990, då lagen (1912:69) om vissa intemationella rättsförhållanden rörande
äktenskaps rättsverkningar skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vid tillämpning av 1 § andra
stycket skall med annan lag likställas förordningen (1931:429) om vissa intemationella
rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 2 § medför
inte att svensk domstols behörighet i en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fråga
som väckts vid domstolen före ikraftträdandet går förlorad.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4. Har talan i ell mål
eller ärende som avser makars förmögenhetsförhål- Prop. 1989/90:87<br>
landen väckts vid domstol före ikrafllrädandet, tillämpas äldre bestäm-
Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>melser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Har en för bodelning avgörande
lidpunkt inträtt före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser om makars
förmögenhetsförhållanden vid bodelningen. Detta gäller dock inte frågor om
bodelningens form eller frågor som avses i 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En gikig rättshandling rörande
makars förmögenhetsförhållanden som förelogs före ikraftträdandet förlorar inte
sin giltighet genom den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid sammaniräde 1990-01-18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f.d.. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Bertil Wemer, justitierådet
Ulf Gad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 11 januari 1990 har regeringen på
hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till lag om vissa internationella frågor rörande makars
förmögenhetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Håkan Laven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
lämnar förslaget ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
proposition......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ....................... </span><span style='font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens lagförslag....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 1 febmari 1990 ..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän motivering ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1 Allmänna
utgångspunkter ............................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Migrationen............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Reformbehovet m.m..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällanderätt............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bör Sverige tillträda 1978 års
Haagkonvention?. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nationalitetsprincipen och hemvislprincipen...... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Återförvisning............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2................................................................. Tillämplig
lag </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tillämplig lag när avtal inte
har träffats........... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Byte av tillämplig lag................... .,.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.3............................................................... Avtal
om tillämplig lag </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.4............................................................... Begränsningar
i tillämpningen av utländsk rätt </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svensk domsrätt.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande m.m....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Information ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kostnader och resursbehov ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut ........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Sammfattning i aktuella delar av familjelagssakkunnigas be<br>
länkande (SOU 1987:18) Internationella familjerättsfrågor .</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64<br>
Bilaga 2 Familjelagssakkunnigas förslag lill lagtext i aktuella delar ...</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Sammanställning av remissyttranden............ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 4 Det lill lagrådet
remitterade förslaget............ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:34.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5 Utdrag ur protokoll vid lagrådels sammaniräde den 18 janu<br>
ari 1990 ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:109.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
11att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om vissa internationella frågor rörande makars förmögenhetsförhållanden.bifall= utskottet1989/90:LU32?11att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om vissa internationella frågor rörande makars förmögenhetsförhållanden.?INLInlämning1990-02-14 00:00:00inträffat60BBordläggning1990-02-15 00:00:00inträffat2HÄNHänvisning1990-02-16 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1990-03-07 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat av2014-11-23 09:19:59statustextstatustextÄrendet är avslutatGD03872019-05-28 12:29:51tilldelatTilldelatLagutskottet2014-11-23 09:19:59GD0387prop_198990__87.pdf4195841pdfom vissa internationella frågor rörande makars förmågenhetsförhållandenhttps://data.riksdagen.se/fil/70891359-9E27-4A76-9454-6FCAF3414CA6behandlas_i1989/90:LU32GD01LU32bet1989/90LU32Internationella frågor om makars förmögenhetsförhållandenBetänkande